Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ben Hedenberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-02-04, 16:47 »
Hej Gunilla,
Tack för ett snabbt svar. Med stöd av husförhör så skulle Merta ("Märta", eller "Märtha") vara född den 18 nov 1785 i [/size]Binnebergs sn [/size]([/size][size=78%][/size]AID: v31469.b61.s111, NAD: SE/GLA/13353[size=78%][/size]).[/font]
Jag gillar ditt förslag
Far; Petter Jeansson
Mor; Maria Svensdotter
Skall forska vidare och se om det kan ledas till bevis.
Bästa hälsning
Ben
2
« skrivet: 2024-02-04, 11:31 »
Hej,
På rad 28 SE/GLA/13418/C/2 (1722-1785), bildid: C0052005_00177, sida 332 förmodar jag att det står Marta. Kan fadern vara tydd som Petter ? och modern Maria Svensdotter och orten Kärrtorp?
Har någon forskat i dessa personer?
Bästa hälsningar
Ben
3
« skrivet: 2023-06-19, 22:48 »
Hösten 1959 reste min mor över till USA tillsammans med Knut Le Grand och ett 70 tal affärsmän, för att studera den då moderna detaljhandeln. [/size]På bilden ser man Gert Hillman, Marianne Hedenberg och Knut le Grand sedan de passerat passkontrollen på Torslanda.
4
« skrivet: 2023-04-02, 01:11 »
Tack för tipser Matthias
5
« skrivet: 2023-04-01, 23:13 »
Hej
Tore Olufsson född före 1650 och död i Brattorp samt begraven den 1 Okt 1705 bör ha varit fader till Gunnur Thorsdotter 1675–1739 från Brattorp. Dock verkar det inte finnas någon källa som anger vad Tores hustru hette. fadern bör ha varit den Olof Toresson som begravs den 20 Mar 1691 (SE/GLA/13211/C/1 (1688-1737), bildid: C0041153_00150, sida 257 - v2986.b131.s257). Olufs hustru bör ha varit sonen "Tores gambla moder i Brattorp" (SE/GLA/13211/C/1 (1688-1737), bildid: C0041153_00152, sida 261), dock utan något namn nämnt.
Har någon forskat närmre i 1600-talets släktled i Brattorp?
Glada Påskhälsningar
Ben
6
« skrivet: 2023-03-14, 23:55 »
Hej,
Stina Jonasdotter står antecknad som fattiga änkan död 48 år gammal den 22 Sep 1807 i Sätila by. Således bör hon varit född 1859. Har dock inte funnit någon anteckning därom.
1796 bör det vara samma Stina Jonasdotter som anges boende i Ryda Nedergård (SE/GLA/13526/A I/2 (1796-1801), bildid: C0045991_00036, sida 49). Längre ned står Enkl. Jonas Börgeßon antecknad som död. Måste ha varit fadern.
På sida 395 i SE/GLA/13526/C/4 (1777-1802), står Änkeman Jonas Börgeßon i Rya nedergård som död vid 84 års ålder. Det leder till att han borde vara född ca 1710. Han återfinns dock inte runt det året i ministerialboken för Sätila.
Frågan är om vigseln i C:1 (1681-1741) (AID: v7001, NAD: SE/GLA/13526) avser samma Jon[as], som skall ha gift sig 1732 med Märtha Andersdotter. Med tanke på att Stina föds först 1759 verkar det troligt att Jonas gift om sig men en yngre kvinna.
Det skulle vara värdefullt att få synpunkter på mina antaganden och eventuella tillägg.
Bästa hälsningar,
Ben
7
« skrivet: 2023-03-11, 18:24 »
Hej,
Efter ett längre uppehåll har jag tittar vidare efter Peder Olsen som enligt folkräkningen 1801 stod under H.nr 14 Alder/født 54 Gift 3die gang. Saugmester og huusmand med jord [Haneborg], Anna H.nr 14 Alder/født 31. Hun 1ste gang.
Såvitt jag kan utläsa i Skedsmo prestekontor Kirkebøker, SAO/A-10033a/F/Fa/L0003: Parish register (official) no. I 3, 1737-1759, p. 44, var Peder född den 7 Maj 1747 i Lørenskog. Frågan är om detta kan stämma och om hur Oles efternamn skall uttolkas.
Tacksam för all hjälp
Bästa hälsningar,
Ben
8
« skrivet: 2023-03-08, 15:33 »
Egentligen borde samtliga ha fått namnet Nanfelt. Något att utreda. Anteckningen i AI:1 (1740-1746) Bild 20 : sid 25, ger inte någon ledning.
9
« skrivet: 2023-03-06, 00:19 »
Hej Christer,
Det här är vad jag grävt fram om Jacob Nanfelt
FÖDELSE 11 APR 1771 • Nanberga, Götlunda sn, Västmanlands län, Sverige DÖD 14 NOV 1811 • Segerstad sn, Värmlands län, Sverige.
Den bifogade pdf-filen bör ge dig en bättre bild av släkten Nanfelt från Götlunda.
Bästa hälsning
Ben
10
« skrivet: 2023-02-27, 00:00 »
Erich Terse står antecknad som ryttare i ministerialboken 29 Sep 1690 då hans son Olof föds i Testa (SE/ULA/11356/C/2 bild id: C0001350_00066, sida 55). Några senare antecknar i Sköllersta har jag ännu inte funnit.
I Rullor 1620-1723, (SE/KrA/0022/1687/2 (1687) bildid: A0054144_00309 antar jag att han står upptagen under nr 50. Jag kan dock inte finna någon uppgift i rullan för 1691 (SE/KrA/0023/0/774).
Det ser ut som att det funnits två ryttar- soldattorp i Testa enligt kartan från 1724, 18-skö-27
(lm18_0002mbx9_1_1).
11
« skrivet: 2023-02-26, 00:59 »
Hej,
Erich Terse står antecknad som Ryttare och fader till Olof Eriksson (1690–1732) SE/ULA/11356/C/2 (1666-1693), bildid: C0001350_00066, sida 55.
Jag har sökt i Generalmönsterrullor 1691-92, men har inte där funnit någon notering. Inte heller har jag vid en första anblick funnit någon anteckning om giftemål, eller andra barn. Är inte klar över vart han kan ha till hört innan Livregementet till häst. Kanske någon har forskat i denne ryttares förflutna.
[/size]Vänliga hälsningar
[/size]Ben
12
« skrivet: 2023-02-26, 00:33 »
Margaretha,
Tack för förtydligandet. Hälla går att söka och finna på Läntmäteriets tjänst, men Hällbo kommer inte upp. I Ortnamnsregistret kommer istället Hällebo upp (tidigare Helleboda nr 1).
Bästa hälsning
Ben
13
« skrivet: 2023-02-23, 00:07 »
Den 11 Aug 1689 döps Karin i Häl[le]bo, Sköllersta sn. Frågan är om dödsnotisen vid sträcket i den andra kolumnen avser den döpte?
14
« skrivet: 2022-04-23, 12:37 »
Jag har inte kunnat finna några kopplingar till Jens Barchholt som var borgare i Marstrand år 1585. Han kan mycket väg härstamma från den gren som bosatt sig i Baltikum. Det verkar som att släkten i Tyskland utvandrat från Buchholtz i Baltikum. Vilken ursprungligen var tysk.
Germania topo-chrono-stemmato-graphica sacra et profana opera et studio R. P. F. av Gabrielis Bucelini från 1671 ger en diffus ledning då förnamnen saknas i antavlan.
Die Dynasten, Freiherrn und Grafen von Bocholtz Geschichte der verschiedenen Geschlechter Bocholtz unter besonderer Berücksichtigung... II. Dynastische und andere Geschlechter, welche sich Bocholtz schreiben, från 1856 berör en del av ätten i Kurland.
Adelslexikon der preussischen Monarchie Volume 1 By Leopold von Ledebur · 1854, ger ytterligare information, men inga tydliga svar.
15
« skrivet: 2022-04-23, 12:25 »
Så här borde Elisabeth Bockholts antavla se ut.
16
« skrivet: 2021-04-25, 18:21 »
Domäne Memsen som ligger i Gemeinde Hoyerhagen i Grafschaft Hoya styrdes av en greve och vasaller. Familjerna Schucke, Schlepegrell och Clüvers var vasaler i Hoya. Därav Amt Hoyas vapen med de två björn ramarna i vapnet.
Elsa Schlepegrell (1629–1699) tillhörde ätten som styrde orten och det är rimligt att anta att Addich Memsen (1612–1677) härstammade från Hoya.
Hur sambanden ser ut med släkten Memsen känd i Danzig är höljt i ett dunkel.
Memsen, som ligger i den sydvästra delen av Hoyerhagen, nämndes för första gången 987 och var då en egendom som tillhörde Kollegiatstifts Bücken.
17
« skrivet: 2021-04-03, 19:34 »
Den man som omnämns som fånge i Sverige kan sannolikt inte vara densamme som blev landshövding över Island.
Av skriften "Om stämplingarna mot konung Johan III åren 1572-1575: Anteckningar av Fridolf Ödberg, Stockholm 1897" framgår följande.
"Kort efter sitt frigifvande från fängelset i början af år 1573 inlät sig Jöns Olsson Tolk i nya för rädiska stämplingar och då med den danske adelsmannen Johan Bockholt, hvilken efter sin fångenskap under det stora Nordiska kriget synes ha qvarstannat i Sverige äfven sedan freden slutits."
Bockholt kom till Island redan på våren och bosatte sig den 5 maj 1570 på Bessastaðir, som numera är den isländska presidentens residens. (Jón Samsonarson, ,,Nokkur rit frá 16. og 17. öld um íslenzk efni“, Bibliotheca Arnamagnæana Vol. XXIX, Opuscula Vol, III, (København 1967), bls. 266–267. Björk Ingimundardóttir skjalavörður snaraði á íslensku.)
Vid tiden fanns ett led från Kurland som bar namnet Johann von Buchholtz. Och så även i Baden-Württemberg.
18
« skrivet: 2021-03-30, 23:42 »
I verket "Die Dynasten Freiherren und jetzigen Grafen von Bocholz" framförs följande:
Bocholtz (auch Bucholtz) ist der Name eines alten niederrheinischen Adelsgeschlechts. Der Stammsitz der Herren von Bocholtz war die gleichnamige Burg Bocholt in Lobberich, heute ein Stadtteil von Nettetal im Kreis Viersen.
* * *
Nehel von Witstahl (Chronograph.decennalis) spricht von einem Geschlecht Bucholtz in Dänemark, ohne jedoch Personen oder Wappen von ihnen anzuführen, und L. v. Zedlitz-Neukirch (Neues Preussisches Adelslexicon. 4 Bände und 2 Bände Supplemente. Leipzig 1836–43,8vo,Bd.II.S. 65.) sagt, dass noch jetzt auf der Insel Rügen ein Geschlecht Buchholtz blühe, welches jedoch nicht zu dem uralten Rigaschen Adel gehöre und auch er hat weder Personen noch Wappen.
* * *
Vi känner redan till innehålet i Willum Bruuns bördsbrev: "Elisabeth Barckholdt fordum fordum af stor härkomst..." Uddevalla rådhusrätt AIa:5 (1701-1705) s 70-72
Samtliga källor pekar i en och samma riktning nämligen att härkomsten är Underhelfenberg, vilket framgår av följande handling.
"Kvittansiarum til Johan Buckholt til Underhelfenberg och Fabethal, arving efter afdøde Johan Buckholt, Embedsmand paa Island, der nu har gjort Regenskab for Johan Buckholts Indtægt og Udgift af Island fra Midsommer 1597 til Midsommer 1603. Han blev aldeles intet skyldig." N. R. 3, Rigsarkivet, Arkivskabte Hjælpemidler Kancelliets brevbøger vedrørerende Danmarks indre forhold i uddrag. (1603-1608), Pakkens Nr: 12
19
« skrivet: 2021-03-24, 22:59 »
Den tyska ätten Bocholtz har många stavningsformer (Bockholt, Bockholdt, Bocholdz, Bucholtz, Buchholtz). Det har under åren diskuterats huruvida Elisabet Bockholt (Borckholt) härstammat från den baltiska ätten Bocholdz och om det finns några källor som i så fall kan stöta en sådan tes. Efter att noga tittat igenom de baltiska källorna, i Kurland, kan jag konstatera att det inte finns några urkunder som pekar i den riktningen. Däremot framkommer det att Johan Bockholt till Klingstrup tjänat den danska kronan väl i sjuårskriget mot Danmark och att han kände den danske landsmannen hertig Magnus af Ösel. Johan sannolikt barnlös och testamenterade därför sina egendomar i Danmark och Island till Hans von Buchholz (Bucholtz) zu Helfenberg (Vndernhelffenberg), vilket framgår av ett kungligt brev. Hans fader var Johann von Bucholtz. Detta samman taget visar på att Hans och Johan var nära släkt och troligast bröder. Elisabeth Bockholt var enligt det ofta citerade brödsbrevet av stor härkomst. Det finns bara en "stor" ätt i Tyskland och det var Bocholtz. Därför är det sannolikt att hon var en syster till både Hohan och Hans, samt dotter till Johann von Bucholtz. I en urkund från 1599 bekräftas orten "Vndernhelffenberg" som nämnts i den danska kungens brev: "Hans von Buchholz (Bucholtz) zu Helfenberg (Vndernhelffenberg), Rittmeister der Stadt Augsburg." Källa Landesarchiv Baden-Wuerttemberg Staatsarchiv Ludwigsburg PL 9-2 U 344. Mer om ätten finns beskrivet i Fahne, Anton. Die Dynasten, Freiherrn und Grafen von Bocholtz : nebst Genealogie derjenigen Familien, aus denen sie ihre Frauen genommen. Heberle : Cöln sidorna 61-62. Dock skall sägas att denna gren enligt stamtavlan på sidan 61 kan ha härstammat från ätten "38. Bocholtz in Curland" beskriven på sidan 52. Det finns dock två olika antavlor och härstamningen är således spekulativ och ger inte en fullständigt klarhet. Man kan förmoda att ätten i Kurland inkommit med korstågen och troligen härstammat från samma ursprungliga ätt. I vart fall utgrenade sig ätten från tidig medeltid till en vitt förgrenad ätt. Se mer om vad jag skrivit på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bocholtz#cite_ref-2Bästa hälsningar, Ben
20
« skrivet: 2021-03-24, 21:16 »
Hej Christian,Efter att ha tittat igenom den Baltiska grenen Bocholdz har jag kommit till den slutsatsen att det inte finns några källor som tyder på att Johan Bockholt till Klingstrup skulle härstammat från Baltikum. Jag har skrivit mer om ätten Bocholdz i Baltikum på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/BocholdzSpåren leder istället till ätten Bocholtz från Helfenberg, Se mer om vad jag skrivit om detta under Danska grenen under Bocholtz: https://sv.wikipedia.org/wiki/BocholtzBästa hälsningar,Ben
21
« skrivet: 2021-03-10, 21:15 »
Vapnet för ätten Pik var en Pilgrimsmussla, som tillsammans med den järnskodda vandringsstaven indikerar en förfader eller stamfader som gjort en längre pilgrimsresa.
Angående det tyska förnamnet Bosse (Bose) se SMP I, sp. 446, där detta brev anges som äldsta svenska belägg för namnet. Om tillnamnet Paris se B. Sundqvist, Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420 (1957), s. 264-265.
22
« skrivet: 2021-03-10, 18:18 »
I Halland skrev sig ätten Piik (Pik) till Rossared och Alafors från mitten av 1300-talet.
Magnus Hake förekommer i fem medeltidsbrev som tar upp egendomar med en kvarn i Alafors (Älvsåkers socken, Halland).
År 1377 pantsätter Magnus Hake och hans arvingar till Bosse Paris och hans arvingar sina egendomar med en kvarn i Alafors (SDHK-nr: 11015).
År 1401 arrenderar Vpn Magnus Hake gården Alafors av riddaren Bengt Piik (SDHK-nr: 15678).
År 1403 tillkännager Riddaren Bengt Pik att han erhållit rättighet att lösa till sig en del av de gods Magnus Hake pantförskrivit.
År 1403 förnyar Magnus Hake arrendet av gården Alafors, som han pantförskrivit till rd Bengt Pik.
År 1405 överlåter Magnus Hake gården Alafors med kvarn till herr Bengt Pik.
Den första frågan som inställer sig är att Bosse Paris måste vara samma man som Bengt Piik. Och nästa fråga är om denne Bengt Piik varit samme man som Bent Ebbesen Piik til Rossared Piksborg & Hellekis, eller farfader till den senare? Vidare kan man fråga sig om Magnus Hake är densamme omnämnd 1377 som 1405, eller om de är olika generationer? Egendomen är densamma och verkar beröra samma släkter genom ären mellan 1377 och 1405.
Skulle vara intressant att höra om någon forskat i släkterna Pik och Hake och har mer information och tankar att ge kring transaktionerna med Alafors.
Bästa hälsningar
Ben
23
« skrivet: 2021-02-14, 15:11 »
Hej,
Under åren har det skrivits en hel del om Addich Memsen, men någon större klarhet om hans härkomst har påvisats. Vi vet att Addich gifte sig med Elsa Schlepegrell och att hennes släkt kom från furstendömet Lüneburg i nuvarande Niedersachsen.
I Amt Hoya i Niedersachsen ligger orten Memsen som efter 30-åriga kriget blev ett känt stuteri, som bl a levererat hästar till det engelska hovet. Det finns även urkunder från 1600-talet som påvisar svensk inblandning i hästuppfödningen.
Schlepegrells domäner belägna i Vesenbühren och Vechta ligger inte längre bort än 60 km från domänen Memsen i Hoyerhagen.
Det skulle vara intressant att få reda på sambanden mellan orten och Addich, samt den samtida släkt som bosatte sig i Danzig.
Bästa hälsningar,
Ben
24
« skrivet: 2021-02-07, 13:22 »
Det har genom åren framförts många frågor om betjänten och senare salinskokaren Jonas Hagelin. Han dyker först upp 1761 på Stora Skanum i Ölme sn där han var betjänt. Frågan är dock var han kan ha varit född. Namnet Hagelin verkar vara taget och inte gått i arv. Men jag kan ha fel på den punkten.
Den 26 Dec 1780 gifter han sig med Cathrina Nilsdotter i Segerstad sn, där han sedan bosätter sig. Enligt anteckningarna i Ölme var han född 1741. Men enligt anteckningen i Segerstad C:2 s. 376 var han 70 år och således född 1744, istället för 1741.
I husförhör från Segerstad, 1806-1810 (AI/8) s 152 står det möjligen från Skara, Skanum eller kanske Skanes.
Det är knappast troligt att det fanns två Jonas Hagelin, utan det ena av årtalen måste blivit felaktigt. Om Jonas vad förr 1744 så var han 16 år 1761. Om han var förr 1741 så var han 20 år. Hittills har jag inte hittat någon Johan född i eller runt socknarna Ölme och Segerstad som passar på Johan.
25
« skrivet: 2020-08-17, 23:50 »
I Repertorium diplomaticum Regni danici mediaevalis. Fortegnelse over Danmarks breve fra middelalderen, II:1 s 465 står Jøsse Mathisson j alekær (Älekärr) antecknad den 15 februari 1462 som ägare till gården. Är det någon som lyckats hitta efterkommande till honom? Mats i Elesker är omnämnd den 10 december 1466.
Bent j Elleker och Jens Torkillssen år 1597.
Sommarhälsningar,
Ben
26
« skrivet: 2020-03-22, 17:18 »
Hej,
Johan Abraham Linderoth dyker upp under vigda 1792-01-06 i Lilla Hagen under Berg, Ucklum (AID: v1237.b61.s113, NAD: SE:GLA:13594). Hustru Christina Jonsdotter (1762–1830) från Berg i Ucklum. Johan skall ha varit soldat och står som avskedad 1816, men under namn Jan Linderot (AID: v1234, NAD: SE/GLA/13594). Den 26 dec 1835 står han som "Backstugusittaren, fattighjon ihjälosad 74 år 9 mån 20 dag" (Ucklum C:2 (1766-1846) (AID: v1237, NAD: SE/GLA/13594 s418).
Frågan är var han kan ha varit soldat? I en anteckning i Ucklum AI:1 står det "Backst. Grössbacke Liv", men jag hittar inte honom i Soldatregistret. I vart fall inte i Ucklum. Däremot dyker en Johan Linderoth upp i Kville socken som antagen 1793 (BR-08-0025-1793) och med samma namn en soldat antagen 1792 i Svenneby (BR-08-0066-1792).
När Johan gifter sig var han soldat och med tanke på åldern kan han ha varit gift innan och soldat i ett tiotal år.
Bästa hälsningar,
Ben
27
« skrivet: 2019-08-31, 23:40 »
Lars Andersson föddes den 3 Dec 1780 i Eketorp av Anders Liten och Elin Jonsdotter. Anders skall ha varit soldat (Horn C:2 (1730-1788) Bild 141 / sid 269 (AID: v45985.b141.s269, NAD: SE/GLA/13218). Anders står antecknad som soldat. Jag har dock varken kunnat finna honom eller hustrun Elin i några ytterligare anteckningar.
Alla tips är välkomna.
Bästa häslning
Ben
28
« skrivet: 2019-05-04, 13:32 »
Släkten härstammar från Reier Reiersen, som av Kung Hans fick ett sköldebrev utfärdat 1487. Hans svärson var Herman Jakobsen Rossø, nämnd år 1582. Han var farfar till Oluf Reiersen, nämnd år 1655, som förmodligen gav upp sitt adelskap och fenrik Laurits Green "til Store Rostorp" (1636 - ca 1705). De förstnämnda sönerna var Reier Olufsen, vars efterkommande tillhör allmogen, och Herman Green af Rossö (1660-1724), som var bosatt i Sverige.
Släkten dog ut 1887-11-17 på svärdssidan med Arvid Henrik Green af Rossö. Under årens lopp har det förekommit några få diskussioner om släktleden för Green av Rossö.
Det råder viss oklarhet om de tidigare leden i släkten, och även om Gabriel Gréns härkomst. Fadern går inte med full visshet att fasställa, men Carl Rudolf A:son Fredberg uppger i "Det gamla Göteborg" Del 1 (1919-1922) att Gabriels fader varit Arvid Hermansson Grén. Jag har vidare undersökt om Gabriel Grén skulle kunnat varit son till Arvid Hermansson Grén (av Rossö) och det mesta talar för att så skulle vara fallet. Gabriel gifter sig med Catarina Sofia Ström (1779–1847). Om hypotesen stämmer att Gabriels far var komministern Arvid Gren Torslanda så måste modern ha varit Sofia Eleonora Gabrielsdotter Ström (1726–1777) och från samma släkt som Catarina Sofia. Sofias far hette Gabriel och det skulle kunna förklara det senare namnskicket. Kyrkböckerna i Torslanda ger inte några besked om Arid och Sofia Eleonoras barn. Således bör nog uppgiften från Carl Rudolf A:son Fredberg vara korrekt.
Källorna från socknarna Stala och Tegneby ger inte någon fullständig ledning enär prästgårdens i Tegnebys brand den 5 juni 1870 förstörde större delen av pastorsämbetets arkiv.
Carl Rudolf A:son Fredberg skriver i Det gamla Göteborg att "Den förste Grén på Änggården, Gabriel Grén, född 1760, död 1811, tillhörde den adliga släkten Green av Rossö, vilken aldrig blev introducerad, men vars adelsbrev finnes å vårt museum. Av samma ursprung som denna var släkten Green av Sundsby, vilken befryndades med den berömda Margareta Hvitfeldt, stiftarinnan av stipendieinrättningen vid Göteborgs gymnasium."
Med hänsyn till relationer och tidigare utredningar så förefaller den beskrivningen felaktig om sambanden med Green av Sundsby och Green av Rossö.
29
« skrivet: 2019-05-04, 12:56 »
Släkten härstammar från Reier Reiersen, som av Kung Hans fick ett sköldebrev utfärdat 1487. [/size]Hans svärson var Herman Jakobsen Rossø, nämnd år 1582. Han var farfar till Oluf Reiersen, nämnd år 1655, som förmodligen gav upp sitt adelskap och fenrik Laurits Green "til Store Rostorp" (1636 - ca 1705)[/size]. De förstnämnda sönerna var Reier Olufsen, vars efterkommande tillhör allmogen, och Herman Green af Rossö (1660-1724), som var bosatt i Sverige. Släkten dog ut 1887-11-17 på svärdssidan med Arvid Henrik Green af Rossö.
30
« skrivet: 2018-07-15, 16:24 »
I Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:1 har Kaj Janzon skrivit följande:
"Sigge Brun förde ett vapen som inte har någon större likhet med bilderna i SMV, nämligen 13 kulor i en ginstamsdelad sköld, med kulorna ordnade i rader bjälkvis uppifrån 4-3-3-2-1 i sköl- dens nedre del (RAp 1 aug. 1375; 3 febr. 1382; 2 aug. 1382). Sköldens delning är inte tydligt markerad med linje eller sänkning. Bilderna i SMV baseras på original, där kulorna sannolikt varit så nerslitna vid det första avritningstillfället att endast ett diffust mönster har kunnat urskiljas, vilket lett till den felaktiga primärtolkningen »schackrutad sköld« Ranekes kommentar om vapnets förmenta utveckling över tid – »från häroldsbild till allmän bild«, vilket enligt honom »ofta förekommer inom medeltidsheraldiken« – baseras på dessa eftermedeltida avritningar.
Det kan inte styrkas att Brun är ett släktnamn (jfr hänvisning i del iii till brev från H. Gil- lingstam). Bild 39 från RAp 3 febr. 1382 visar ett sigill där den nedersta kulan är skadad, men den syns väl i ett annat exemplar."
Det finns inget samband med den danska släkten Brun (Bruhn) från från Vä socken i Östdanmark.
Sommarnälsningar,
Ben
31
« skrivet: 2018-06-16, 18:03 »
Hej,
Återkommer med frågan om vem Catharina Hansdotters mamma var. I födelseanteckningen står det enbart att barnet var oäkta och att modern hette Stinna.
Eftersom delar av arkivet gått förlorade vid branden i Forshälla prästgård 1764 är det svårt att få klarhet i vem Stinna NN-dotter egentligen var. Fadern Hans Olofsson bodde vid tiden på Åsens hus. I mantalslängden för 1792 står pigan Catarina uptagen under Gästgivaren Jacob Jermundson.
I maj 1769 föds "Kirstin" i Liveröd, med Jacob som fader. Då var Kirstin 23 år gammal. Om hon var en slarva så passar åldern in. Men det dyker upp en ytterligare Catrina den 1 dec 1771 i Åsens huus, dotter till Nils Hendriksson och hon ligger nära till hands som moder åldersmässigt.
Det är svårt att följa dessa individer framåt. Har någon tittat på vad som hände med dessa flickor?
Vi vet att Hans Olofsson gifte sig med Ingeborg Olsdotter 1782, som dör 1790. Och efter det måste Hans haft en affär med Stina. Dock trillar Hans själv av pinnen i dec 1792 i hetsig feber. Därefter måste dottern Catharina Hansdotter bott hos någon släkting.
Alla ledtrådar är välkomna.
Sommarhälsningar,
Ben
32
« skrivet: 2018-04-20, 17:39 »
33
« skrivet: 2018-04-14, 00:20 »
Hej Anders,
Tack för tydande av orter. Om Jon varit dräng i Eke så undrar jag om Evert Jonßon skulle kunnat varit en farbroder, eller annan släkting till Jon (Husförhörslängder, SE/ULA/10244/A I/8 (1728-1731), bildid/ C0000175_00035 s45). Svårt att bevisa, men inte otroligt.
På bilden i Husförhörslängder, SE/ULA/10244/A I/8 (1728-1731), bildid: C0000175_00064 längst ned ser det ut att stå Erik Johanßon, hustrun & Pigan. Skulle det möjligen kunna vara faderd till Brita? Om så är fallet stämmer inte uppgiften att hon var född den 11 maj 1704 i Skinnskatteberg.
År 1763 finns paret i Sverkesta by (Husförhörslängder, SE/ULA/10244/A I/11d (1763-1772), bildid: C0000184_00048 s40). Den 30 Dec 1778 står Brita antecknad som död i Sverkesta, Fellingsbro (Död- och begravningsbok, F:2, 1776 - 1791, SE/ULA/10244/F/2 (1776-1791), bildid: C0000232_00053).
Jag har inte hittat när Jon går bort. Men det löser inte frågan om varifrån Brita var född.
Bästa hälsning,
Ben
34
« skrivet: 2018-04-07, 09:31 »
Hej Anders,
Uppgiften om den Britta som föds 1704 är i sig inte orimlig, men osäker om det inte går att finna ytterligare uppgifter.
Giftermålet 1729 verkar rimligt för det första barnet kommer inom ett par år därefter. Kan du tyda orterna som står angivna. Paret flyttar runt en del och har bott på flera orter. Hustruns dödsuppgift har jag funnit, men inte mannens.
Bästa hälsning
Ben
35
« skrivet: 2018-04-04, 23:37 »
Hej Anders,
Tycker själv att orten bör kunna tydas till Skinnskatteberg. Har dock inte hittat Brita Ersdotter under födda 1705 i Skinnskatteberg, eller i Hed och Gunnilbo under Skinnskattebergs bergslag.
Bästa hälsning,
Ben
36
« skrivet: 2018-04-03, 01:30 »
Brita Ersdotter föddes 1705. Enligt död- och begravningsbok, F:2, 1776 - 1791 (SE/ULA/10244/F/2 (1776-1791), bildid: C0000232_00053) skall hon ha dött den 30 Dec 1778 i Sverkesta. Hon skall ha varit född 1705. Frågan är dock i vilken ort hon föddes. Är det någon som kan få ihop namnet på orten?
37
« skrivet: 2018-04-01, 10:04 »
Maud,
Du skall ha tack för att förtydliga för den inte så fullt läskunnige i diverse gotiska handstilar.
Tack,
Ben
38
« skrivet: 2018-03-31, 01:19 »
Håller med om att det fram till 1733 enbart står Vanneboda. Men 1735 i SE/ULA/11161/A I/2 (1725-1741), bildid: C0002110_00081 s73) får jag det till Lindbacka under Vannebodagärdet för Lar Persson. Rätta mig om jag har fel. Se bif. ortnamn.
39
« skrivet: 2018-03-29, 21:16 »
Ett argument för att föregående resonemang är riktigt bygger på att Lars Larsson bodde 1763 på Näsbybacka [Ladugården] och att Lindbacka kb låg under (lht) Näsbybacka. En viss Lindberg skall ha byggt huset. Lars Pährssonborde därför kunna varit fader till Lars Larsson.
40
« skrivet: 2018-03-29, 00:08 »
Hej Kristina,
Tack för en snabb kommentar. Lars Pährsson skulle ju kunna stämma för om jag läst rätt står det Vanneboda och under det Lindbacka på sidan 73 (Näsby Husförhörslängder, SE/ULA/11161/A I/2 (1725-1741), bildid: C0002110_00081) och där finns en Lars Persönn med hust. anna upptagen, vidare pig: anna och nedanför Drängen Lars.
Vad tror du om detta. Kan det hänga ihop på ett försvarligt sätt?
Bästa hälsning,
Ben
41
« skrivet: 2018-03-27, 21:21 »
Hej,
Lars Larsson f. 1733 gifte sig 19 Okt 1763 i Fellingsbro och enligt en anteckning skall han ha kommit från Näsby Ladugård, vilket verkar stämma med Husförhörslängd, SE/ULA/11161/A I/3 (1742-1763) b98.Den enda anteckningen från 1733 som verkar stämma med Lars födsel är SE/ULA/11161/C/1 (1700-1799), bildid: C0002124_00028), se bilaga nedan.
Jag blir inte klok på faderns efternamn och den ort han kommit från. Familjen borde rimligen kunna återfinnas i Husförhörslängderna SE/ULA/11161/A I/2.Alla ledtrådar är varmt välkomna.
Bästa hälsningar,
Ben
42
« skrivet: 2017-04-04, 23:58 »
Hej.
Har tittat närmre på Folkes till åren komna teori om att Vincents Knutsson i Myckleby sn skulle kunnat varit son till ståndspersonen Knut Vincentsson till Åh i Forshälla sn som i sin tur kunnat varit son till Vincents Bildt. Det är inte bara namnlikheten som har ankrytning till släkten Bildt på Morlanda, men även det faktum att egendomen Åh i Forshälla sn enligt Dorotea Bielkes samtida jordebok var 'Bildtarnas gamla odel', tillskiftad av hennes framlidne make Daniel Bildt. Rimligtvis borde inte någon som inte stått släkten nära innehaft gården.
Vincents Knutsson var ännu 1660 brukare av Åh gård. Borde inte detta utgöra en grund för att ett släktskap borde kunna föreligga. Kanske någon ytterligare källa kan ge mer stöd för att ett släktskap förelegat. Vad finns det för källor om Bildtarnas gamla odel?
Bästa hälsning
Ben.
43
« skrivet: 2017-04-01, 17:11 »
Tack för ett snabbt svar.
44
« skrivet: 2017-04-01, 14:01 »
Hej,
Är inte riktigt säker på vad det står Götlunda C:2 (1728-1752) Bild 67 : sid 123. "Esbiörn Hansson efter wanlig …kopulerades med pigan Carin Jacobs dotter i från … Prgården." "… ingen morgon gåva ny …
Tacksam för all hjälp,
Ben
45
« skrivet: 2017-03-12, 14:42 »
Den bifogade vapenbilden från "Orm-familien på Västlandet" kan mycket väl likna Tjuvkil-ättens lindormsvapen. Men vapnet stämmer inte helt överens med beskrivningen från 1582. Då den beskrevs som en "våpenskjold med to grønne sammenslyngede lindormer med hodene vendt mot hverandre og med gule prikker i rødt felt."
Hiort-Lorenzen og A. Thiset kan ha gjort ett felaktigt antagande om likheten. Möjligen kan ormarna varit lika, men färgerna stämmer inte med bekräftelsen från 1582 på adelsbrevet.
Bästa hälsning
Ben
[/size]
46
« skrivet: 2017-03-12, 14:05 »
Det var ett tag sedan någon diskuterat Tjuvkil-ätten. Har någon tittat närmre på följande fakta, framförda av Arne Kvitrud: Forum Arkivverket.
I 1582 (Hiort-Lorenzen og A. Thiset, Danmarks Adels Aarbog. 1907, side 232) brukte Henning Olsen i ”Trunden” og Ulf ”w.w.” i ”Thiuffhuke” det samme våpenmerket som Orm-slekten, men uten hornene på hjelmen.
Henning Olsen (Tore Hermundsson Vigerusts hjemmeside) var fra Tronnum på Innland i Båhus len. Han er i svensk slektshistorisk litteratur gitt tilnavnet ”Lindorm” – trolige etter sitt seglmerke.
Ulf (Ulfson) bodde på Tjuvkil i Lykke sogn på Innland i Grøtsbakke skiprede i Båhuslen. Altså bodde begge i Båhuslen.
Tore H Vigerust skrev i innlegg (Forum Akrivverket ) at våpenet fra 1473 med dragen gjør at en (derfor) kan ikke utelukke slektskap mellom slekten Lindorm i Båhus len og Orm i Rogaland / Stord.
Anna Orm som var gift med Otte Orning hadde et seglmerke (Rigsarkivet i København, Privat arkiv, Klevenfeldt, 67 II, diverse segl nr 93) av noe som må være en linnorm, og det samme som hjelmpynt. Den har vinger, to bein (eller laffer?) og ormehale.Ellers vet jeg bare om et annen norsk seglmerke med 'linnorm'.
En norsk våpenbok fra 1700-tallet nr 115: Erik Ormsen 1473. [høyrevendt gående lindorm]. Erik Ormson (i Stavanger og Stord) hadde to ormer i sitt segl. Ormene er plassert som to halvmåner, som krysser hverandre like under hodene, og over haletippene. Eline Eriksdatter til Kjerreland hadde etter Ekkja (1982) det samme merket som Erik Ormson. På hjelmen er det en orm. Det samme seglmerket brukte hun 31.7.1590 (avtegning i Riksarkivet, Kjeldeskriftavdelingen).
Enligt tidigare antaganden gjorda av svenska forskare skulle Henning Olsen från Tronnumt på Inland och hans efterkommande släkt för ett vapen med Sparre över ett blad. Ovan anförda fakta ifrågasätter dels hur vapnet kan ha sett ut under den norska tiden och ger stöd för att ett släktskap mycket väl kan föreligga mellan Tjuvkil-ätten, Torsby-ätten ätten (Lindorm i Bohuslän) och Orm i Rogaland / Stord. Det skulle vara intressant att få fram mer fakta från Danmarks Adels Aarbog från 1907, men jag har inte tillgång till den denna upplaga.
Bästa hälsningar,
Ben
47
« skrivet: 2016-11-13, 20:57 »
Hej Lennart,
Nu har jag funnit en anteckning om Ingrid Larsdotters födelse. Hon var född den 17 Jul 1807 i Låstad sn (Odensåker/Låstad AI:5 (1813-1824) Bild 61 / sid 111 (AID: v31469.b61.s111, NAD: SE/GLA/13353). Hennes föräldrar skall ha varit Lars Andersson f. 1780 (Horn C:2 (1730-1788) Bild 141 / sid 269 (AID: v45985.b141.s269, NAD: SE/GLA/13218)) och Martha Persdotter f 1785 i Binnebergs sn. Enligt en anteckning i husförhörsboken skall hon varit född den 12 i någon tvåsiffrig månad (10, 11, eller 12). Se: Låstad AI:5 (1813-1824) Bild 61 / sid 111 (AID: v31469.b61.s111, NAD: SE/GLA/13353).
I Binneberg (Odensåker) Ministerialbok kan jag dock inte hitta någon Martha, Maria, eller liknande som hade en fader med namnet Pehr.
Bästa hälsningar
Ben
48
« skrivet: 2016-08-13, 15:27 »
Vänner,
Det har skrivits en hel del om Brun (Bruhn) och det är därför på sin plats att skriva av Danmarks adels aarbog, Volume 12.
2. Arild Griis til Stensgaard, Jonserød eller Jonsø og Struxerød eller Struxsø (Viske H., Halland), nœvnea 1536 i Recessen. Børn:
a. Erik Griis til Hellerup, skal have bosat sig i Sverig, men rømte 1565 atter til Danmark. Børn :
1) Arild Griis til Hellerup, som han solgte 1601 til sin Stifmoder, Jonserød og Struxerød, skrev sig 1604 til Skovby, taxeredes 1625 til 61 1/2 Td. Hk., død før 12 April 1633, Skifte skulde holdes efter ham i Mai 1639; g. 1° m. Karen Brun Romelsdatter; 2° m. Kirsten Lauridsdatter (el. Clausdatter) Krabbe (af Raas) til Kjœrsgaard, død 67 Aar gl. (g. 2° m. svenak Major Niels Staffansson Hjulhammar til Kjœrsgaard og Eskilsø, f. 1605 død 1672, hegr. i Istorps Kirke i Elfsborg Lehn) (4). Born (af 2. Ægteskab):
Det har felaktigt angivits Jonsered i Partille i ett flertal antavlor för Karen (Karin) Brun. Var Karen bott med Arild Griis år dock en öppen fråga, men det kan ha varit i Hellerup eller möjligen i Jonsjö, Veddige sn. Troligen bodde hon dock aldrig i Skovby, då hon förmodligen var död när Arild flyttade till orten och han bör redan ha vart gift med Kirsten Krabbe, eller gift om sig kort därefter.
Bästa hälsningar
Ben
49
« skrivet: 2016-07-17, 14:37 »
Hej Lennart,
Tack för dina uppgifter. Eftersom den Ingrid Larsdotter jag söker skall ha varit född 1807, enligt Tysslinge AI:20a (1846-1850) Bild 134 / sid 125, måste det handla om en annan flicka som är omnämnd i Odensåker Husförhör 1809 - 1812 (AI:3). Anteckningen i Tysslinge anger bara årtal och inget bestämt födelsedatum. Någon uppgift om en född flicka vid namn Ingrid under födda i Odensåker runt 1807 har jag inte kunnat finna. Om hon bott i Odensåker borde det finnas en uppgift i husförhören. Dock har jag inte funnit någon Ingrid född runt 1807 i anteckningarna. Kan hon ha kommit från en grann socken?
Sommarhälsningar
Ben
50
« skrivet: 2016-07-17, 03:11 »
Hej Carrie,
Såg att du letat efter samma Ingrid Larsdotter som gäckat mig ett tag. Frågan är vem om flickan Ingrid Larsdotter som dyker upp på sidan 5 i Odensåker Husförhör 1809 - 1812 (AI:3) kan vara den vi letar efter. Under födelseår framgår intet årtal. Hon står noterad som född i Böja socken.
Relationen till Lars, överskriven med Jonas och Jean Johansson borde vara värd att utreda.
I Odensåker Husförhör 1812 - 1824 (AI:1) tas Binnebergs sn husförhör upp. Om jag läst rätt på s 2 så står under Lars Andersson upptagen med Dtr Ingrid f 1807 17/7 Binneberg. Frågan är var vår Ingrid egentligen kom från och under vilka omständigheter.
Sommar hälsning,Ben
51
« skrivet: 2016-04-08, 05:17 »
Birte,
Tack för tipset om Utländska handlingar, "Regnskaber 1433-1559" och Generalguvernementskansliet DIIIea: 1 och 5, insända domar.
Om det inte finns något av intresse i dessa handlingar så återstår förmodligen bara att utforska Riksarkivets handlingar i København. Kanske Jordebøger fra Skåne, Halland og Blekinge 1524 - 1559, med Jordebog over Åhus Len, 1533, med regnskab 1532-1533 (Reg. 108 A, gl. pk. 69), kasta något ljus på frågan.
Bästa hälsning
Ben
52
« skrivet: 2016-04-04, 00:02 »
Hej Birte,
Tack för ditt förtydligande om adressen: "Norden" Vä by.
Intressant att ingen Brun på svärdssidan tog över varken Brunstorp eller Folkestorp. Om Claus Romellsen Brun (d. 1584 i Marstrand) verkligen var son till Romel Pedersen Brun til Brunsgård är det märkligt att han inte tog över någon av gårdarna. Tydligen behövde Anne Brun likvida medel eftersom hon säljer Brunstorp till Malte Juel. Det måste ha handlat om den samtida danske länsmannen i Kristianstad som gifte sig 1625 med Anne Ramel, vilken genom arv fick Maltesholms gård.
Det kan dock inte råda någon tvekan om att det handlar om Anne Bruns på Folchestorps gård Brunstorp som säljs.
Din uppgift om Kapten Peder Brun är intressant därför att namnskicket gör det logiskt att hans farfar skulle kunnat ha varit Peder Hansøn Brun. Nosaby socken ligger ost om Kristianstad och det är relativt nära till Vä. Om med Näsby avses den socken som ligger Östra härad, Jönköpings län, så är avståndet desto större. Brunstorp gård i Nosaby by finns upptagen i Skånsk ortnamnsdatabas 1836, -54, -57. Det måste vara samma gård som du refererar till från 1647.
Vad som kan röra till det är att vi även har att göra med militärsläkten Brun, som skall härstamma från Peter Brun (d. 1679), "oberstløytnant" i Kristiansand. Något samband med Peder Nielsen har jag dock inte funnit. Så försäljningen i Näsby, Nosaby, och Brunstorp (i Nosaby?) kanske kan kasta ljus på släktskapet med Romel Pedersen Brun till Brunsgård.
Det har antagits av vissa att Romels fader varit Peder Hansen Brun. Danmarks Adels Aarbog ger dock inget stöd i frågan. Några referenser till antagandena har jag inte sett.
På Landsarkivet i Lund skall det skall finnas en serie FIIa som omfattar bouppteckningar och arvskiften från "Væ-Christianstad rådhusrätt". I AD: arkiv har jag bara funnit serien FIIb. Vidare undrar jag om du tittat i Skifteuddrag från "Væ børnebog 1592-1614, Christianstad skifteprotokol 1617-1642, Christianstad: skiftedokumenter 1620-53"?
Eftersom Vä var stad och Brunstorp låg utanför stadsporten borde anteckningar om Brun saknas däri och om det finns något så ingår det i andra källor. Undrar om du har några tip om var man kan hitta källor i AD:s arkiv?
Har även med intresse läst i Konungariket Sverige: delen. 1.-2. afd. Götaland på s 963 under Bro socken om Vese säteri (1 mant.). "På 1600-talet skall det hafva tillhört den adliga slägten Brun. År 1602 var Vese den danska kronans gård samt på lifstid förlänt till Jörgen Blank, men år 1607 kom gården till Hans Brun, hvilken gaf kronan i vederlag tre gårdar i Tanums socken och en i Hogdals enligt skötesbref af 25 Januari 1607. År 1639 egdes Vese eller Vessö med tillhörande gods af herr Matts Bagges enka och barn," Vidare stor det att "År 1639 egdes Vese eller Vessö med tillhörande gods af herr Matts Bagges enka och barn, som synes af deras jordebok. Senare kom Vese in i slägten Månesköld och egdes 1659 enligt jordeboken af välb. Peder Månesköld af samma slägt som Månesköldarne till Olsnäs och sjelf efter hvad vi tro sedan egare af denna gård. Herr Peder Månesköld står ännu 1685 uppgifven som egare till Vese och underlydande." Understrykningarna mina.
Med tanke på kopplingen till Månesköldarna så framstår det ganska klart att vi talar om släkten Brun till Brunsgård & Folkestorp. Hans Brun var samtida med Sidsel och Anne Brun och frågan är om detta var en broder eller kusin till dessa systrar. Vidare kan man fråga sig om det finns något dokument som upptar både Claus och Hans Brun, eller på annat sätt kan ge en ledning till dessa herrars relation till varandra och eventuellt med de båda systrarna.
Bästa hälsning
Ben
53
« skrivet: 2016-03-11, 02:48 »
Hej Birte,
Skulle vara intressant om du tittat på vad som fanns under Væ sn och om det funnits någon anteckning om Brunstrup gård vilken skall ha legat utanför Nørre Port. Enligt ortnamnsregistret skall det bara ha funnits en gård under detta namn. Har du funnit någon information om hur gården kom att tillhöra Margrethe Ottesdatter Skeel? Det verkar inte som om det skett genom är eller gifte, utan det måste ha skett genom köp eller gåva. I annat fall kan marken ha tillhört gammal klosteregendom.
Bästa hälsning,
Ben
54
« skrivet: 2016-03-10, 14:00 »
Hej Birte,
Du har uppenbarligen funnit intressant information. Man kan fråga sig vilka uppgifter Danmarks Adels Aarbog bygger sin information på? Vi vet nu att Anne stannar kvar och gifter sig på orten. Troligen är Kristina en syster till Anne. Sedan tidigare är det känt att systrarna Birgitta och Sidsel flyttat till Båhus len och Karen till Jonsered socken. Claus Romellsen Brun dyker upp i Marstrand utan att vi har funnit några uppgifter i källorna till hans härkomst från Gers hd. och därmed till den troliga fadern Romel Pedersen Brun till Brunsgård & Folkestorp.
Tror du att det kan finnas ledtrådar i det material du kickar på, eller måste man gå till de danska källorna?
Bästa hälsning,
Ben
55
« skrivet: 2016-03-08, 13:37 »
Hej Birte,
Tack för intressanta uppgifter som visar på ett tydligt samband. Du har lärt mig att det tydligen finns i Kammarkollegiets Jordrevningsbiakter en hel del material som går tillbaka till danstiden.
Ett par nya frågor väcks dock genom dokumenten. I dokument nr. 36 nämns Fruu Kristina Brun som jag inte tidigare sett i några uppgifter. Enligt uppgifter i Danmarks Adels Aarbog, DAA 1889:119, skall Romel Pedersen Brun til Brunsgård (Brunstrup i Gers H. ), g. m. Bodil Clausdatter Gagge til Folkestrup (Gers H.). Fru Bodil levede 1570, da hun fik Brev på en Jord i Væ. Hun havde tre Døtre:
I. Karen, g. m. Arild Griis til Jonserød, død 1639 (han vistnok g. 2° m. Kirsten Clausdatter).
2. Sidsel levede 1631, g.m. Knud Bildt til Moland, død før 1604.
3. Anne til Brunstrup og Folkestrup, nævnes 1624, 1625 og 1631, da hun lå i Proces med sin Svoger Arild Griis.
Däri nämns inte någon Kristina Brun. Spörsmålet är vem som kan ha varit hennes fader? Hon verkar ha varit samtida med Romel och Bodils barn. Vidare är frågan om vilka som varit föräldrar till Claus Romellsen Brun (d. 1584 i Marstrand) öppen. Kan Romel haft en broder som bodde på samma ort och med adress Brunstrup, eller hade Romel ytterligare två barn?
Bästa hälsning
Ben
56
« skrivet: 2016-03-06, 14:35 »
Något mer om Brunstorp tillhörande Balkåkra socken.
Svarte var ursprungligen två olika byar, Brunstorp och Svarteboda, i två olika socknar i två olika härader. Det allra äldsta bevarade källmaterialet för Svarte utgörs av Jordeboken från 1664. Här nämns fem fiskebodar i vad som då beskrevs som ”Brustorp”. På en karta från 1745 syns tydligt var Brunstorp låg - norr om kustvägen och öster om gamla Balkåkravägen. På skånska rekognoceringskartan från 1812, 1815-20 ¿nns sju hus i Brunstorp, som ligger i Balkåkra socken i Ljunits härad.
Den troligen äldsta bebyggelsen i nuvarande Svarte ligger i kvarteret Harpan strax öster om badplatsen. Den äldre benämningen på dessa hus är Brunstorp efter den samling hus som tidigare låg norr om kustvägen. Troligen är dessa hus från början och mitten av 1800-talet.
Detta skulle kunna tala mot hypotesen om det inte funnits en gård där under dansk-tiden som kunnat tillhöra Rasmus Petersen Bruun och kallats Brunstrup.
Ben
57
« skrivet: 2016-03-06, 04:31 »
Hej,
Efter att ha tittat närmre på frågan om Sidsel och Claus Bruns härkomst så måste vissa tidigare antaganden ifrågasättas. Danmarks Adels Aarbog ger bara en uppgift om att släkten Brun härstammar från Skåne eller Halland. Därtill anges att Sidsel Rommelsdatter Brun var en datter af Romel eller Rasmus Petersen Bruun till Brunsgaard. Vidare anges att Romels maka hette Bodil Clausdatter Gagge, till Folkestrup (d. eft. 1570 ). Bodils fader var Claus Eriksen Gagge till Rydsgård. Nordöst om Skurup ligger Rydsgårds Gods, som tillhört Villie socken i Ljunits härad. I början av 1500-talet skriver sig väpnaren Claus Eriksen Gagge (möjligen död redan 1556) till Rydsgård.
I Ljunits härad återfinner vi även Brunstrup (Brunstorp) tillhörande Balkåkra socken, känt i svenska källor från 1658. I häradet Herrestad öster om närmare bestämt i Hedeskoga socken finner man Folkestorp (Folketstrup), känt sedan 1478. Samtliga orter ligger relativt nära varandra. Det Brunsgård som ligger i Vä socken (Gärds hd) är beläget relativt avlägset från Rydsgård och verkar inte rimligt ur geografisk synpunkt.
Enligt andrahandsuppgifter utan någon källreferens så skall en Anne Brun ha bott i Maglehems socken 1624. Vidare skall det finnas en notering att fru Anna Brun bodde på Folkestorps herresäte. I Vä finns ingen herrgård, men på lösa grunder har det antagits att Bodil Clavsdotter Gagge bott med sin make på en liten gård i Vä socken som ligger utanför Norreport kallad ''Brunstrup''.
Bodil Clausdotter Gagge var sannolikt född på Rydsgårds gods i Villie socken och skall senare ha flyttat till Folkestrup, vilket skulle kunnat ha varit Folkestrorp i den närbelägna Hedeskoga socken. Nu kan man ställa sig frågan om Romel Pedersen Brun kan ha varit bosatt i den närbelägna socken Balkåkra där det funnit ett Brunstrup (Brunstorp). Om det finns några handlingar kvar som kan påvisa sambanden så finns de sannolikt på Rigsarkivet i København.
Det skulle vara intressant att få ta del av eventuella original-urkunder från de forskare som gjort påståenden om Vä som hemort för att få en tydligare bild av sambanden.
Hälsningar
Ben
58
« skrivet: 2016-02-27, 02:27 »
Elov,
Tack för referensen till Carin och Caisa. Avskrifter och indexering av kyrkböckerna i Släktdatas databas skulle definitivt hjälpa till med all forskning om Götlundas historiska befolkning.
Bästa hälsning
Ben
59
« skrivet: 2016-02-25, 00:46 »
Hej Elov,
Tack för ett snabbt svar. Det är märkligt att Nain inte finns med i Ortnamnsregistret. Men jag kan ha missat något, då namnet kan stå gömt under ett annat namn på något handskrivet kort.
Det verkar tryggt att du delar min tes om att Jacob Esbjörnssons fader bör vara Esbjörn Hansson Giötling f. 1701. Eftersom Jacob även kallats Jan och förekommer med flera födelsedatum kan man ju undra om det funnits ytterligare en Jacob. I anteckningen i Viby (AI:6 (1813-1821) b 255 / s 241 står det dock att Jacob var född den 4 dec 1733 och det måste skingra frågan om det handlar om flera Jacob.
Esbjörns hustru Carin Jacobsdotter ser att ha gått bort innan 1758, eftersom hans hustru då heter Caisa Samuelsdotter och detta par fått dottern Brita 1758.
Bästa hälsning
Ben
60
« skrivet: 2016-02-24, 01:19 »
Hej. Återkommer till Jacob Nanfeldt. Enligt en anteckning i Viby AI:6 (1813-1821) Bild 255 : sid 241 så var Jacob född 4/12 1733 i Götlunda. Enligt en anteckning den dagen (Götlunda C:2 (1728-1752) Bild 36 sid 61) står det att en Jacob föddes i Nain. I kolumnen Faddrar står det Gustav Hammarin And. Hanß. ... Frågan är dock om det finns någon ledning i anteckningen till vilka Jacobs förädlar varit? I husförhörsboken Götlunda AI:1 (1740-1746) Bild 20 : sid 25, AID: v72176.b20.s25, NAD: SE:ULA:10355) står det under Nain att Ryttaren Esbjörn Giötling bodde med bl a sonen Jan. I en senare bok Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 150 : sid 145 förekommer avdankade Esbjörn Göthling under orten Ormhem med bl a sonen Jacob född 1735. Slutligen finner vi Jacob antecknad som död i Viby C:4 (1791-1825) Bild 398 : sid 391. Även om anteckningen om hans födsel inte ger full klarhet om föräldraskapet borde anteckningen i Generalmönsterrullan för Närke och Värmlands regemente 192 (1789-1789) Bild 314 ge full klarhet i faderskapsfrågan då hans fulla namn står utskrivet som Jacob Esbjörnsson Nanfeldt. Alla synpunkter på mitt resonemang och tydande av födelseanteckningen är varmt välkomna. En ledning till var orten Nain kan ha legat är även välkommen. Ortnamnsregistret har inte kastat något ljus i frågan.  Bästa hälsning Ben
61
« skrivet: 2016-01-25, 04:30 »
Hej Kenneth,
Tack för din uppgift om rättegångsprotokollet från Orusts och Tjörns häradsrätt den 21/2 1741. Känner du till vem Kerstin Pehrsdotter var änka till?
Bästa hälsningar
Ben
62
« skrivet: 2016-01-16, 04:53 »
Hej,
Har någon följt gårdarna och dess innevånare i Hällesdalen under en längre tid tillbaka? Pigan Lisbeth (Lissbeth, Eisabeth) Arvidsdotter (Arfwesdotter) gifte sig med Anders Andersson 1738-02-07 i Ödsmål. Enligt husförhör 1785-1788 (AI:1) s 53 bodde Lisbet vid den tiden i Nedre Hällesdalen. Frågan är om hennes fader kan ha varit soldaten Arfwid Sanning. Han blev antagen till Fräkne kompani 1709 (Rote: Röd BR-04-0052-1709) och bodde i Hällesdalen. Modern bör i så fall ha varit Siri Pehrsdotter. Det finns ingen uppgift från 1714 om födda, men 1717 föds Maret Arfwidsdotter i Hällesdalen till nämnda par. År 1741 får Arvid avsked från Fräkne kompani och försvinner ur kyrkoböckerna för Ödesmål.
Arfwid Sanning är omnämnd den 23 Sep 1722 som fader till Anders Arfwidsson. Men moderns namn är antecknat som Siri Andersdotter och inte som Persdotter. Att det skulle finnas två olika soldater med samma namn som gift sig med en kvinna med samma förnamn verkar mindre troligt. Det borde handla om samma personer. Frågan är om någon hittat en ledtråd som påvisar sambanden?
Bästa hälsningar
Ben
63
« skrivet: 2015-08-12, 04:50 »
Hej Ingun,
Det verkar som en intressant ana. Om Gunnur avled 1749 och Christian då var var fyllda 8 kan det passa någorlunda med 1740 som födelseår. Kopplingen till Älvsåker är ett indicium på att det kan föreligga ett släktskap. Det är absolut värt att gräva i för att få mer fakta till stöd för anan. Faktum att Hans Larsson kommer från Lerberg och att Christian bor där vid tidpunkten för sitt giftemål med Anna Katarina Hemmer talar för ett samband. Kanske mantalslängderna kan sprida lite extra ljus på frågan. Husförhörslängderna börjar 1766 ett par år efter giftermålet och In- och utflyttningslängderna börjar ju först 1802, så flera trådar ligger lösa om inte jag kan hitta något i Släp AI:1 som täcker 1754 - 1758.
Varma hälsningar
Ben
64
« skrivet: 2015-08-11, 04:46 »
Hej
Har någon försökt att spåra Christian Hanssons härkomst? Enligt Älvsåker, Död 1810-1835 s 88 blev han 77 år och bör ha varit född runt år 1738. Eftersom han gifter sig med adelsdamen Anna Katarina Hemmer (i första äktenskapet) bör han ha varit lite förmer. I vigselanteckningen (Älvsåker CI:2 1728-1809 Bild-131 sid-296) står det att han sjöman från Lerberg. Troligen härstammar han från någon familj med sjöanknytning. Dock kan ha kommit från någon av grannsocknarna. På Lerberg verkar det inte finnas någon stark kandidat med namnet Hans att utforska. Kan han ha kommit från Vallda, eller Onsala? Vad finns det för källor att gå på?
Hälsningar
Ben
65
« skrivet: 2015-07-27, 05:56 »
Hej Torbjörn,
Har med intresse läst vad du skrivit om och forskat fram material från dansk tiden. Det är mycket märkligt att så få intresserar sig för tidsperioden före 1658 / 1645. Ett undantag verkar vara syskonen Karlsson som skrivit några böcker om halländsk historia före landskapet blev svenskt.
Borde inte ArkivDigital tänka på att fota av de gamla danska dokumenten? Om det går att komma ned till 1550-talet i de gamla fd danska bygderna, så innebär det att man skulle kunna lägga till ytterligare ett sekel till forskningen.
Själv skulle jag gärna vilja följa Jordebok 1593-1594 för Varbergs len och framåt till svensktiden 1645.
Och varför i hela friden kan inte Riksarkivet lägga till det material som finns före Skåneländerna blev svenska? Har inte vi som härstammar från Skåneländerna lika rätt till vår historia som resten av landet? I så fall borde Riksarkivet i Stockholmm fotografera av alla handlingar som berör Skåneländerna som förvaras i det Riksarkivet i København. De tar ju trots allt betalt för sina tjänster. Om man inte vill så är det en ovälkommen inställning mot de som blivit inkorporerade i Sverige utan att få med sig sin historia på lika villkor med övriga medborgare.
Sommarhälsningar
Ben
66
« skrivet: 2015-06-30, 23:54 »
Hej Barbro,
Det är Horns sn i Vadsbo hd (Skaraborgs län) jag refererar till. Men som jag skrev ovan har arkivet förstörts i en brand 1860 vilket gör det svårt att följa Johan Andersson bakåt i tiden. Hade han bott kvar i socken borde det ha funnits senare uppgifter att gå på, men han flyttade ut i unga år och då finns det inte mycket att gå på.
Ben
67
« skrivet: 2015-06-27, 18:38 »
Hej Carrie & Leif,
Med stor sannolikhet letar vi efter källor för samma Johan Andersson f. 1837-02-20 i Horns sn. Troligen kom han från Vadsbo hd, sedan 1971 en del av Skövde kommun. Ledsamt har delar av arkivet blivit förstörda vid brand 1860 (Födelsebok från 1688-1788, 1849, 1857). Den 30 okt 1859 blev han gift med Johanna Jansdotter i Axberg, Örebro län, Sverige. Från 1867 återfinns han i Långbro gård, Billingsberg, Örbebro län, Sverige (Örebro-Nikolai-AI-26e-1866-1870-Bild- 213-sid-205).
Jag har funnit följande barn:
Fredrik Johansson, 1860 -
Hulda Lovisa Johansdotter, 1863 -
Anna Maria Johansdotter, 1866 -
Per Adolf Johansson Romell, 1868 -
Sommarhälsning
Ben
68
« skrivet: 2015-04-27, 01:19 »
Hej, Bengt Swensson föddes i Rygg 1741-12-25 och hade Swen Håkansson till far och Inger Bengtsdotter till mor. Paret gifte sig i Valinge 1739-04-23 (CI:2 (1712-1815) Bild 34 : sid 55). Uppgift saknas varifrån paret kommer. Frågan är när Inger kan ha varit född? Den 21 Mars 1713 döps en Inger Bengtsdotter i Bönarp, vilket verkar vara en stark kandidat. Det verkar inte som att prästen tycke att det var viktigt med namnen på föräldrarna. Däremot har antecknats: Olof Jönsson, Nils Larsson, Bengt Månsson, Börta Nilsdtr, Börta Månsdtr, Cicilia Pehrsdotter. Nu frågar man sig vilka Ingers föräldrar kan ha varit. Fadern borde naturligtvis ha hetat Bengt. Mantalslängden gör mig inte någon helt klar bild.I Bönarp dyker Bengt Biörsson, och Bengt Månsson upp. Den enda Bengt Biörnsson som gift sig från Hwallinge ser ut att ha kommit från Grunnarpsarp By och gifte sig med Anna Andersdotter från Uglarp Rolstorps 1696-08-02. I Valinge vigs några par där mannen heter Bengt. Bl a 1704-10-30 Bengt Jönsson med Börta Hansdotter. och innan dess 1702 gifter sig Bengt Bengtsson med Börta Jonsdotter. Eftersom ortsangivelsen saknas blir bilden ännu luddigare. Har någon försökt kartlägga relationerna mellan de olika individerna i Valinge för tiden innan 1740-talet? Alla tips motas tacksamt. Vårhälsningar, Ben 
69
« skrivet: 2015-04-11, 05:21 »
I Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling utgivna av Axel Oxenstierna (greve), 5 bandet s. 127 förekommer Hindrick Memsen (Mensen) i rikskanslerns anteckning daterad i Ulfsbäck (prästgård i Markaryds socken, Kronobergs län, vid Lagan, omkring 2,5 km från socknens kyrka) den 7 Feb. Anno 1619.
Brevets lydelse: Välborne her Cantzler, käre bror, jagh tvifler icke, att min K. B. varder sigh väll ihughkomme, huru Hans K. Maij:tt nådigst sigh förklarade emott migh om de hester och personer som jagh endeligh måste hoss migh hafva, där jagh nogerstes skall till feltt rycke eller migh bruke låta, att Hans Maij:tt migh dem då under dett compani jagh verva skulle, ville beste. Hvarföre ähr min brodervenligh begeren, att min K. B. ville fly migh beske[d] aff H. M:tt om jagh nu må holla så menge hester under dett compani jagh nu verva skall som jagh tilförende giortt, eller om Hanss Maij:tt vill synnerligh specificera samme personer, ty megh ähr aldeles omöghligedh att holla nogre på min egen omkostnan, sosom och att föra for och moll för mine hester ditt jagh måste flytta och ryckia, helst jagh al tidh måste vara vederreda hvartt min tienst kan behöfvas. I like måtte beder jagh min K. B. han vill senda migh en annen fulmachtt for Hindrick Memsen, som han migh senest lofvade, efter den förre åhr aldeles orett och strefver emott contracten; Jagh skall altidh gärna tiena min K. B. igen i altt dett migh möghligedh ähr. Vale.
Nu ställer jag frågan om denna Hindrick Memsen kan ha varit Addich Memsens släkting och rent av fader? Varifrån denne Hindrick kommer ifrån förtäljer inte brevet. Inte heller vet vi om Hindrick var närvarande vid mötet. Det var inte första gången som Axel Oxenstierna och andra svenska herrar bodde i Knäred. Mellan november 1612 till januari 1613 förde Oxenstierna underhandlingar, vilka ledde till freden i Knäred. Ulfsbäck var i äldre tid kungsgård, och på dess ägor låg Hylte skans.
Om det finns något samband med Christof Memsen d. 1654-08-18 i Danzig vet vi inte heller. Men Sveriges handel med Danzig var vid den tiden högst betydande och det är inte otroligt att Hindrick och Addich hade sina anor i Danzig.
Värhälsningar,
Ben
70
« skrivet: 2015-04-09, 03:31 »
Hej,
Börje Jönsson dyker upp vid 24 års ålder i Älvsåker sn den 10 nov 1760 och står då antecknad som sockenskomakare. Frågan är var en yngling kan ha gått som lärling under den första hälften av 1700-talet? Fanns det vid den tiden någon lärlingsmatrikel för Halland (och närliggande län)? Vilken kompetens hade en sockenskomakare på 1700-talet? När lärlingen Börje hade mottagit lärobrevet och blivit gesäll är frågan om detta varit tillräckligt för att bli antagen av sockenstämman i Älvsåker? Eller behövde han rent av erlägga ett mästarprov för att bli antagen?
Vårhälsningar,
Ben
71
« skrivet: 2015-04-08, 20:48 »
Hej Lina,
Tack för en utförlig förklaring till hur materialet är ordnat i för hållande till referenser i olika källor. Det verkar som att just den bilden som finns i Riksarkivet inte finns ännu hos AD.
Bästa hälsning
Ben
72
« skrivet: 2015-04-01, 05:32 »
Hej,
Enligt Rullor 1620-1723 PersonReg:9 (1620-1699) Bild 1515 (AID: v793066.b1515, NAD: SE:KrA:0022) var Addich Memsen Ränte- och proviantskrifvare på Varberg. På kortet görs två hänvisningar till 1667: vol. 2, f. 59. och 1669: 14 b.
Frågan gäller vilka volymer som avses och var volymerna kan återfinnas samt om de i så fall finns avbildade hos ArkivDigital. Finns det någon begriplig struktur i hur materialet är ordnat?
Bästa hälsning
Ben
73
« skrivet: 2015-03-17, 02:50 »
Hej Christian, Trevligt att du uppskattar referensen till Hannibal Sehesteds Copiebog. Du återfinner en tryckt version i Samlinger til det norske folks sprog og historie, Volume 2, av Gerhard Munthe, J. K. Berg, Rudolph Keyser, G. F. Lundh (Christiania 1823). I volym I finns det ännu äldre uppgifter om Peder Knutsen var tvende Gange gift: a) med Bodil-Green; og b) med Birgitta-Brun, 'der levede i Wigtefkab med ham 1594 og 1597, og rimeligviis var af den Familie Brun. i hvis Eie den adelige Saedegaard Vefex Vefe eller Vedlzo i Bro Preefiegjeld engang var. och på sidan 408 står det Christen Thorbjørns en (Skaktavl) findes med ham at have eiet Ulven i Ringsager Proegjeid og fi den med Hr. Hans Frantfen Brun, Sogneprest til Bier; Nåväl någon uppgift om vad du frågar efter har jag dock inte funnit i nämnda volymer. Med det kan vara värt att titta på vad Arkivverket.no har för arkivalier. Har du tittat på skannat arkivmaterial. Från 1642 finns EA-5023/Rbb/L0004/0003/0001, Jordebok, Idd og Marker len samt gods på Hedmark og i Båhus len, Idd og Marker, , 16420827-, oppb: RA. Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:db_read/rk/6210/1/ Norrmännen sitter naturligtvis på mer material som inte finns on-line. Det tidigaste jag funnit från riksarkivet är från 1600-talet och ger kanske inte svar frågorna du ställer: Jordebøker 1633-1658, stykke 31 (RA/EA-2870/Ek/L0031/0001), 1651-1658, oppb: Riksarkivet. Bästa hälsningar Ben
74
« skrivet: 2015-03-15, 23:36 »
Elov, Tack för dina synpunkter. Några ledtrådar i Förteckning på the från 1728 & 1729 åhrs General Münstring AID: v375527.b3910.s1484, NAD: SE:KrA:0023 har jag inte funnit. Jag delar din uppfattning att Giöthling mycket väl skulle kunnat varit född i en annan socken. Jag har inte hittat något ännu i Lillkyrka, men behöver titta mer noga för att veta helt säker. Ledsamt nog har ministralboken från Glanshammar gått förlorad innan 1719 och husförhörslängd närmast före 1720. Om Esbjörn Hansson Giöthling kommit från Glanshammar gör det frågan svår att kunna besvara. Frågan om Esbjörn var född 1707, eller 1701 måste bero på ett skrivfel, vilket framgår av nedan avbilade husförhör. Att det är samma man är högst sannolikt då Esbjörn bor på samma adress i de båda husförhören, dock med olika hustrur. Ytterligare en fråga är varför det förekommer en dotter Britta f.1741 och en f.1758. Tydligen så dog den första dottern 1757 AID: v72226.b56, NAD: SE:ULA:10355 och den senare föddes året därefter i det andra äktenskapet. Det är således högst troligt att vi har att göra med en man som hette Esbjörn Hansson Giöthling. Närmre hans födelseort har det dock inte gått att komma. Bästa hälsning, Ben  
75
« skrivet: 2015-03-14, 04:27 »
Hej Elov, I husförhören dyker Jacob (Jan i tidiga förhör) upp som son till ryttaren Esbjörn Hansson. I rullorna kallas han Esbjörn Giöthling. Någon födelseuppgift har jag inte funnit för Jacob, men Nils f. 1735 och Brita f. 1741 dyker upp i Götlunda. Helt säker på att Esbjörn var Jacobs fader går det inte att vara utan hitta födelseanteckningen. Husförhören ger dock ett indicium för att Esbjörn skulle kunna vara den rätte fadern. Esbjörn dyker upp i Fellingsbro Kompani (Generalmönsterrullor - Livregementet till häst) vid tiden för Jacobs födelse. Fler uppgifter bör kunna ge en tydligare bild i frågan. Bästa hälsning Ben Götlunda AI/2 (1751-1755) Bild 150 / sid 145  (Meddelandet ändrat av Bolt 2015-03-14 04:37)
76
« skrivet: 2015-03-13, 04:51 »
Hej Irene,
Tack för förtydligandet?
Mbh
Ben
77
« skrivet: 2015-03-13, 01:06 »
Hej Elov,
Tack för att du tittar på detta. Referensen till bilden skall vara (C:3 (1752-1795) Bild 83 : sid 159; AID: v72219.b83.s159, NAD: SE:ULA:10355). I anteckningen står det bl.a. f. 11, d. 14, Jacob ock Peter, Nanberga, Corp Nanfeldt, Anna Caisa Johansdotter.
Jacob Esbjörnsson Nanfeldt f. 1733-12-04 inom Götlunda sn bör ha varit den rätte fadern och Anna Caisa Jansdotter f 1738 på okänd ort bör ha varit den rätta modern (Husförhör 1758-1767 283.24.47900 AI:3 s 205) till Jacob f. 1771.
Jacob Esbjörnsson Nanfeldt fader bör ha varit Esbjörn Hansson Giöthling f. 1701 på okänd ort (Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 72), och gift med Carin Jacobsdotter f. 1701 (enl. Götlunda C:2 (1728-1752) Bild 67 : sid 123; AID: v72218.b67.s123, NAD: SE:ULA:10355) från prästgården, den rätta modern. Jag har inte kunnat fastställa var Carin Jacobsdotter blivit född. Kan hon ha varit piga i prästgården, eller rent av en dotter till prästen? De verkar som att de som inte gått att spåra i födelseanteckningarna måste ha flyttat in från en annan ort.
Jacob Esbjörnsson Nanfeldt blev Furir (fourrier) i Premier Majorens Compagnie (Majorens kompani, 3:e kompaniet) 1790 och namnet gick sedan i arv i flera generationer. Det verkar som att underofficerare kunnat bilda ett släktnamn av ett soldatnamn.
Alla ledtrådar till tidigare generationer är varmt välkomna.
Bästa hälsningar
Ben
78
« skrivet: 2015-03-12, 04:18 »
Hej, Lars Larssons barn i ....? Nils döpt. Min fråga är vad orten kan heta i anteckningen nedan (Sköllersta C:4 (1703-1739) Bild 149). Tacksam för ledtrådar. Bästa hälsning Ben 
79
« skrivet: 2015-03-09, 21:52 »
Hej, Jag söker dopuppgiften för Pehr Ingemarssons son Niels Pehrsson som bör vara född mellan 1732-36 och 1733 passar in i profilen. Är någon bra på att läsa bifogade uppgift tagen från CI/1 (1688-1742) Bild 122 / sid 235 (AID/ v92505.b122.s235, NAD/ SE/LLA/13142)? Har jag läst rätt att det står “föddes Pehr Ingemånssohn barn i hanhals by ?? döpt d 5  ”. Jag är inte bra på att läsa gotisk skrivstil, så all hjälp mottages tacksamt. Bästa hälsningar, Ben 
80
« skrivet: 2015-03-08, 23:15 »
Marianne, Antingen är det jag som är förvirrad, eller så sitter alla sidorna huller om buller i husförhören. Titta på bifogade bild och sida. Den uppges höra till år 1782, vilket är omöjligt för åldrarna stämmer inte på något sätt med någon individ. Pehr Ingemansson var 81 år enligt uppgift och det bör han ha varit år 1778 och inte 1782, om vi utgår från att han var 86 år gammal när han dog 1783 och i så fall var född 1697. Detta förklarar varför det är så svårt att få ihop något som verkar rimligt. Hade klockaren (prästen) skrivit årtal i ställer för ålder så hade sidorna nog inte hamnat i oordning. Hanhals AI/1 (1772-1782) Bild 143 (AID/ v92485.b143, NAD/ SE/LLA/13142).jpg  Ben
81
« skrivet: 2015-03-08, 22:46 »
Marianne,
Det verkar som att hfl Hanhals AI:1 runt bild 46 bara kan avse åren 1773 och 1774, eftersom förhöret innan anger 1772 och efter 1775. Några sidor är blanka och där stod det troligen 1774. Om inte sidorna sitter 4-5 år fel i följd. I så fall bör de ha suttit sorterade runt 1778-79
Anteckningen i Hanhals AI:2 (1789-1808) Bild 8 som var gjord 1789 och anger att Niels var 53 [år gammal], måste avse en annan Pehr.
Niels födelseår måste ha varit 1736 om uppgiften från 1789 stämmer. Den Niels som föds den 19 dec 1736 hade visserligen en fader med namnet Pehr, men Bengtsson till efternamn. Detta stämmer inte med husförhöret 1772-1779, b 46 s 53 som anger Ingemarsson.
Niels dödsdatum den 2 apr 1798 stämmer med inte med 66 år då han borde varit 70 det år han dog och vi utgår från att uppgiften i Hanhals AI:1 runt bild 46 är korrekt. Jag börjar undra om sidorna sitter i korrekt följd. Alla siffror slår på fyra till fem år. Det behövs mer underlag för att förstå hur det hela hänger ihop.
Ben
82
« skrivet: 2015-03-08, 16:36 »
Hej Marianne, Trevligt att vi båda har anor från samma trakt. Jag skall ta en titt i mantalslängderna och se vad som jag kan finna ut av dem. Bifogar Hanhals CI:1 (1688-1742) Bild 109 / sid 209 (AID: v92505.b109.s209, NAD: SE/LLA/13142). Det verkar som bra kandidater som föräldrar. Vi hörs snart igen, Ben 
83
« skrivet: 2015-03-08, 03:48 »
Hej, Det verkar som att Fjärdingsmannen Niels Pehrsson som står upptagen 1774 i Lilla Stegatorp Husförhörsboken 1772-1779, b 46 s 53 och 1789 Hanhals AI:2 1789-1808 Bild 8 var född den 19 dec 1736 Hanhals CI:1 1688-1742 Bild 138 : sid 269. I så fall var hans fader Pehr Bengtsson. Kan denne Pehr vara densamme som gifter sig den 21 Nov 1736 i Hanhals med Anna Arfwedtsdotter? Om jag har läst rätt bör de ha bott på Torkelsgården Hanhals 10. Vem var denne Cronoländtzman som står upptagen i noteringen. Om detta är rätt par så har vigseln ägt rum strax före födseln. Dock verkar det som ett rimligt par mot bakgrund av de olika sambanden, bl a är båda polisiära ämbetsmän. Bästa hälsning Ben  
84
« skrivet: 2015-03-06, 03:01 »
Hej Marianne,
Tack för din gedigna genomgång, med hänvisningar till ett flertal källor. Ett antal har jag sett innan, men du har kastat nytt ljus på flera av dem. Det är dock märkligt att de finns så många dokument utan att ett enda leder till Anna Christinas födelseförsamling.
Återstår att lusläsa bilderna 162 - bild 495 i Fjärås AI:3 för att se om det kan dyka upp något av intresse.
Ben
85
« skrivet: 2015-03-04, 02:07 »
Marianne
Det stämmer.
Ben
86
« skrivet: 2015-03-03, 21:41 »
Hej Marianne,
Ja det bör handla om nämnda par. Men i den anteckningen som du refererar till så står det att Anna C var 30 år gammal år 1801 och då skulle hon ha varit född 1771, men i Fjärås B:1 (1789-1803) Bild 25 / sid 40 står det att hon var född 1775. Enligt nämnda anteckning flyttar hon den 17 maj 1797 från Fjärås till Hanhals i samband med giftermålet den 18 apr 1797 i Fjärås. Likaså står det i Fjärås B:1 (1789-1803) Bild 18 / sid 26 att Anna C var född 1775. Kan det handla om två olika Anna Christina Pehrsdotter födda med några års mellanrum? Det verkar inte troligt. Det måste handla om en felskrivning. Frågan är när hon dör och vad det står för ålder i den anteckningen?
Mbh,
Ben
87
« skrivet: 2015-03-01, 19:22 »
Hej,
Anna Christina Pehrsdotter skall enligt vissa källor (Hanhals AI:3 (1792-1813) Bild 79) ha varit född 1771 och enligt andra 1775. Hon flyttade från Kungsbacka till Fjärås den 5 Nov 1793 (Fjärås B:1 (1789-1803) Bild 18 / sid 26 (AID: v92222.b18.s26, NAD: SE/LLA/13088)). I Kungsbacka hittar jag henne inte och hon verkar inte vara född i Kungsbacka. Har någon möjligen sett henne i något dokument från Kungsbacka? Förmodligen kan hon ha varit piga hos någon i Kungsbacka under en kort tid och därför måst ha kommit från en annan ort utanför staden.
Bästa hälsning,
Ben
88
« skrivet: 2015-02-27, 16:25 »
Hej,
Det har under flera år debatterats om Brunsläkten i Marstrand och Bohuslän och dess anor. Flera har ställt frågor om källor från samtiden med Sidsel Bruun mf l. Den bästa källan som jag funnit från samtiden är Hannibal Sehesteds Copiebog för Åaret 1645. Ur samlinger til det norske folks sprog og historie, Volume 2 av Gerhard Munthe, J. K. Berg, Rudolph Keyser, G. F. Lundh. I en redogörelse för släkten Bildt till Båhus län ges en del intressanta uppgifter, vilka senare uppgiftslämnare måste ha byggt sina antaganden på. Följande citat är det mest intressanta i kopieboken:
Knut Bildt til Morland og Lungegaarden, hans mødrene Gaarde (see 1ste B. S. 78, 48). Han var 1599 paa lungegaarden (Suhms Samlinger 2 B. 2 H. S. 133, hvor han kaldes Knud Bilde), og ventelig har han ikke faaet Morland førend efter Broderen Vinc. Bildts Død. Han døde 1616, var gift med ovennævnte Sidsel Bruun, en Datter af Romel eller Rasmus Petersen Bruun til Brunsgaard (eller maaske snarere Brunstorp, i Skaane?), der var af de Bruner med to forte Bjeller i Skiøldet, og Fru Bodil Clausdatter Gagge til Falkestrup i Skaane, og efterlod disse tre Børn:
1. forhen omhandlede Daniel Knutsen Bildt til Morland;
2. Blonlzeslor Bildt til Lungegaarden, der levede endnu 1665, og var gift med Børge Mogensen Juel fra Jelland (cfr. 1ste B- S. 443), af Bolge – Juelernes Slægt, død 1653 (cfr. Budstikken 4 Aarg. S- 741); og
4. Karen Bildt, død 1662 eller 1663, gift med den rige Axel Andersen Mouatt til Hovland i Søndhordlehn, der døde 1651 (cfr. Budstikken 4 Aarg. S. 739). Der navnes og
5. en Vincents Bildt Knutsen, som skol have levet 1648 og menes ligeledes at have været Knut Bildts og Fru Sidsel Bruuns Søn.
Kursiveringarna är mina.
Bodil Clausdatter Gagge till Falkestrup kom från Skåne och med någon ytterligare källa så kanske full klarhet kan vinnas. Det skulle vara intressant att få klarhet vilka övriga samtida källor som finns om släkten Bruns eventuella härkomst från Østdanmark (Skåne).
Bästa hälsningar
Ben
89
« skrivet: 2015-02-26, 20:47 »
Hej Marianne,
Tack för förtydligandet. När du påpekar det ser jag tydligare att det står Kbacka.
Mbh
Ben
90
« skrivet: 2015-02-26, 03:54 »
Hej, Anna Christina Pehrsdotter flyttar in 1793-11-05 till Hjälm i Fjärås. Frågan är dock från vilken ort hon kommer ifrån. Kan det möjligen stå Idala, eller vad kan det tydas till i annat fall? Bästa hälsning Ben 
91
« skrivet: 2015-02-24, 19:36 »
Thomas,
Du har gjort ett bra job genom att klura ut denna svåra släktgren. Själv går mina anor från Lars Larsson Bolander (1780 - 1854) som följer:
Börje (Larsson) Bolander (1824 - 1881)
Clara Josefina Börjesdotter (Bolander) (1878 - )
till min morfar
Gerhard Buardor Romell (1910 - 1997)
Gerhards anor på farssidan kom likaså från Örebro län och Skaraborgs län. Sammanträffandet är därför ganska märkligt.
Bästa hälsningar
Ben
92
« skrivet: 2015-02-23, 20:02 »
Hej Tomas,
Har med stort intresse tagit emot din förnämliga information om Lars Bolanders härkomst och att vi delar denna ana. Framför allt är det intressant att han kommer från Örebro län. Min morfars far kommer från Örebro och hans hustru härstammar från Lars Bolander, likaså från Örebro.
Från de uppgifter jag funnit så verkar det som att Lars varit smedlärling i Alingsås hos Lars Nordberg från 1808 (Alingsås stadsförsamling, Husförhör 1808-1817 (AI-8) s 28) innan han flyttade till Hanhals den 16 jan 1816.
Enligt Fjärås CI:6 sid 16 vigdes paret, utan skrud och krona, den 29 Dec 1823. I Fjärås utsågs han till Sexman för ett år enligt Socknestämmo-Protocoll, hållit i Fjärås den 18 Febr. 1844. Lars ekonomiska situation måste ha varit ansträngd därför att han erhåller ett frivilligt understöd. Stämman skriver att S. D. Södra Slätten lofvade Smeden Lars Bolander i Eskatorp, som förlorade en häst, frivilligt understöd. (protocoll i Fjärås den 19 Oct; 1845 efter laga pålysning).
Vad vet du om Lars fader Lars Nilsson och moder Kerstin (Stina) Larsdotter?
Bästa hälsning
Ben
93
« skrivet: 2015-02-11, 03:36 »
Sven, Tack för länken till kyrkorna runt Oslo. Jacob Andersen och Marthe Maria Børesdatter ser ut att ha haft följande barn: Ingebor Jacobsdatter f. 1773 (paret kommer från Brynn-Stum) Børre Jacobsen f. 1775 Anders Jacobsen f. 1777 (paret kommer nu från Kock-Eng) de måste ha flyttat. Siri Jakobsdatter f. 1779 År 1797 är Jacob änkling och gifter om sig med Anne Maria Iversdatter. Således måste Martha Maria ha dött någon gång mellan 1779 och 1797. Jag har dock inte funnit någon uppgift därom. Därför inte heller någon uppgift om var hon verkligen varit född och hur gammal hon blev. Spörsmålet är om det kan gå att finna parets härkomst? De behöver ju inte varit födda inom socken. Brukar det finnas uppgifter vid begravning om födelseorten? Kan faddrarna ge en hint om varifrån de kan ha härstammat ifrån för ort? Kanske en bouppteckning (skiftemateriale) skulle kunna återfinnas som kan ge ledning i frågan? Bästa hälsning Ben 
94
« skrivet: 2015-02-09, 02:53 »
Sven,
Du skall ha ett stort tack för att du tittade på mina källor och gav länkar till källdokumenten. Har funnit en anteckning i Oslo fylke, Aker, Ministerialbok nr. 9 (1765-1785), Ekteviede 1773-1775, Trolovede 1773-1774, side 129 med paret Jacob Andersen och Marthe Børesdatter vigsel. Enligt Folketelling 1801 for 0218aP Akter prestegjeld var hans ålder 62 och bör därför vara född 1739. Så om han var född i Aker (Oslo) bör det gå att finna hans födelseuppgift.
Dock har jag inte funnit någon uppgift om Marthas ålder, eller födelsedatum. Spörsmålet är om vilken socken Bryn kan ha tillhört under första hälften av 1700-talet? Och hur många Børe kan det ha funnits i Bryn när Martha kan ha blivit född?
Bästa hälsningar,
Ben
95
« skrivet: 2015-02-08, 00:55 »
Hej,
Frederik Børresen föddes 1804-11-00 i Opsloe (döpt den18 Nov) och var garvare (Slagterborger). Han var gift med Maren Kirstine Pedersdatter. Enligt Oslo Hospital, Gamlebyen Ministerialbok 1734-1818 s 284 hette hans föräldrar Børre Jacobsen och Maren Pedersdatter. Spörsmålet är om rätt par är den Børre som gifter sig den 8 Jun 1802 med Maren Pedersdatter (Ministerialbok for Oslo Hospital / Gamlebyen prestegjeld 1734-1818 (0301M15) ID: 7401, Løpenr. 356 - brur Enken, brudgom Ungkarl og national Soldat)? I så fall var han döpt den 12 Feb 1775 ( B9 p 82).
Børre Jacobsens föräldrar bör i så fall ha varit Jacob Andersen f. 1730 och Marthe Maria Børesdatter. Det finns en vigseluppgift Jacob Andersen och Marthe Maria Børesdatter från den 27 Aug 1773. Hustrun skall ha kommit från Brijnn, (ID: B9 P 129). Den finns en census från 1801 (Folketelling 1801 for 0218aP Akter prestegjeld) där paret skulle ha bott på Grønlands Storgade No 106. Några uppgifter om hustruns födsel har jag inte hittat.
Mitt spörsmål är om dessa uppgifter gäller de rätta personerna.
Bästa hälsning,
Ben
96
« skrivet: 2015-02-06, 05:42 »
Hej Sven,
Tack för dina tips. Enligt Kjell H så skall det Fra kirkeboka for Skedsmo 1767-1807 funnits 8 vielser hvor brudgommen heter Peder Olsen i tida 1778-1800, så det finns lita att utreda.
När Maren Kirstine Pedersdatter gifter sig så skrivs hon in med Pedersdatter. När Frederik Børresen senare får barn så står hustrun skriven som Maren Kirstine Olsdatter, vilket är högst förvånande. Kan möjligen prästs ha gjort ett misstag. I ett fall står hon som Maren Kirstine Børresen Olsdatter. Hur kan det förhålla sig med denna uppgift. Och vad står hon som i dödsanteckningen?
Bästa hälsning
Ben
97
« skrivet: 2015-02-05, 04:26 »
Hej,
Maren Kirstine Pedersdatter skall enligt en anteckning 1822 med nummer 4, 247 (Skedsmo 1815-1829 Konfirmerte center) ha blivit född 1807. Det verkar dock inte finnas någon födelseuppgift för det året i församlingen. Frågan är hur man kan hitta hennes föräldrar?
Den 12 Oct 1827 gifter hon sig med Frederik Børresen (Vår Frelsers menighet [Oslo Domkirke], Ministerialbok 1824-1830, s 929), fadern skall ha hetat Peder Olsen enl denna anteckningen.
Bästa hälsning
Ben
98
« skrivet: 2014-12-28, 23:21 »
Hej Eva,
Tack för dina klara fakta. Det ante mig att dessa två Anders inte var samma person. Det verkar som att Centrala Soldatregistret fått uppgiften om Naffentorp till Torpnummer: SH-05-0085 fel, om det inte är så att detta är en senare beteckning. Det ser ut som att Per ÅKERBERG antogs 1791 på rusthåll nr 85, efter Anders Flink. Har du någon aning om Anders släktnamn och var han kan ha kommit från, förutom att han var Skåning?
Varma hälsningar
Ben
99
« skrivet: 2014-12-28, 03:14 »
Hej,
Enligt Kristianstads stadsförsamling C I:8 sid 391 fants Afskedade Soldaten Anders Flink, 60 år gamal, hafva hängt sig sjelf den 20 Oct. 1807. - Begrofs, enligt resolution, i stilhet, d. 22. I så fall skulle denne Anders varit född 1747-48. Skulle detta kunna vara densamme man som den 26 Sep 1770 skrevs in i Skånska Husarregementet, Månstorps Compagnie, Tredje korporalskapet: Rote: Naffentorp, Qvarnby. Nr 85? Anders Flink var då 22 år gammal och bör således ha varit född 1747-48 i Skåne.
År 1782 står Anders skriven i Kvarnby, Husie sn, Malmöhus län med hustrun Kerstin Persdotter f. 1755. Sista anteckningen som jag funnit i rullorna anger att Anders stått med i rullan från den 5 Jun 1783: 85. Wästra Kattarp, Hästen kasseras - Kvidinge hed. Senare kan jag inte finna honom varken i Västra Kattarp, Västra Skrävlinge sn, eller i Kvarnby, Husie sn.
Kan det röra sig om en helt annan soldat med samma namn och född samma år? Alla tips är välkomna.
Ett gott nytt år,
Ben
101
« skrivet: 2014-11-28, 23:09 »
Lotta,
Enligt Skrea CI:1 (1689-1779) Bild 146 / sid 277 så dör sonen Anders till Sicilia Matsdotter och Anders Åberg den 19 Maj 1764. Barnet blev 3 år och 10 månader enligt anteckningen. Den Anders som föds den 11 juli 1760 bör således ha varit densamma.
Samma år som Anders f. 1760 dör föds till nämnda föräldrar en annan Anders den 6 juli 1764. Senare under året dör båtsnmanshustrun Sicilia Mattsdotter den 24 dec 1764. Detta ser vid en första anblick ut att vara ett blindspår på ovan framförda grund. Vad som dock gör det hela märkligt är att Anders Andersson Grimberg enligt dödsanteckningen skall ha varit 66 år 7 månader och 22 dagar gamal, vilket innebär att han borde ha varit född fredagen den 11 juli 1760. Nu slutar det ju inte här, utan enligt generalmönsterrullan från 1795 var han född ca 1763 (möjligen 1764 enl. andra anteckningar).
Nu ställer jag mig frågan om prästen eller klockaren kan ha rört till det hela när senare uppgifter tillkommit genom att de blandat ihop de två Anders med varandra. I så fall borde Anders Andersson Grimberg vara den sonen som föddes i Skrea den 6 juli 1764 till nämnda föräldrar. Det skulle ju stämma bättre med flottans rullor. Detta stämmer även med Okome, Husförhör 1798-1800 b 47 s 13, där Anders anges vara 34 år 1798, vilket leder oss till år 1734.
Alla synpunkter på detta resonemang är varmt välkomna.
Bästa hälsningar
Ben
102
« skrivet: 2014-11-27, 20:01 »
Faktum är att även Wikipedia är en bra källa. Där kan man läsa följande:
Skrea församling är en församling i Falkenbergs kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ingår i Falkenberg-Skrea pastorat och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län.
Församlingskyrka är Skrea kyrka.
Administrativ historik
Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen har varit och är annexförsamling i pastoratet Falkenberg och Skrea.
Ben
103
« skrivet: 2014-11-26, 06:06 »
Hej,
Finns det inte något vettigt index, eller register till Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:4 (1753-1753)? För att vara upprättat av militärer så är det absolut inte gjort för att hitta fram till bårmännens sockra på ett effektivt sätt.
Var i hela fridens namn finns Norra och Södra Hallands båtkompanier? Något som har tröskat sig igenom materialet och begriper var sidorna finns.
Bästa hälsning
Ben
104
« skrivet: 2014-11-26, 05:15 »
Lotta,
Ett stort tack för att du tipsade mig om hur det hängde ihop med annexförsamlingen Skrea till moderförsamlingen. Det förklarar ju varför jag inte kunde hitta honom i Falkenbergs födelseuppgifter. Det är märkligt att det förekommit så många olika uppgifter om hans födelsedatum i rullorna och husförhören. Den uppgift som kommit är närmast är från dödsnoteringen om att han blivit 66 år 7 månader 22 dagar.
Varma hälsningar,
Ben
105
« skrivet: 2014-11-24, 03:52 »
Hej igen,
Eftersom Anders Andersson (Grimberg) var en egendomslös båtsman, så borde de inte vara orimligt att has fader Anders var en egendomslös soldat. Om uppgiften att Anders Andersson föddes 1760 är riktig så skedde det samtidigt med att bygget av Tullbron pågick (1756 och 1761). Arbetet utfördes av soldater, först från Älvsborgs regemente och senare från Västgöta-Dals regemente. Om soldaterna bara var tillfälligt förlagda till orten så ställer man sig frågan om var eventuella barn kunnat blivit antecknade. Kan soldaterna i så fall ha blivit förlagda utanför staden?
Känner någon till i vilka källor som eventuellt sådana soldaters barn kunnat blivit inskrivna?
Bästa hälsningar
Ben
106
« skrivet: 2014-11-23, 22:24 »
Hej Britt-Marie,
Ett stort tack för hjälpen. Det var ju enklare än jag kunde föreställa mig, bara att blada över några sidor. till s 53.
Varma hälsningar
Ben
107
« skrivet: 2014-11-23, 19:33 »
Hej,
Enligt en anteckning på sidan 24 i Göteborgs Oscar Fredrik AIIa:27 (1908-1917) Bild 28 (AID: v82508.b28.s24, NAD: SE/GLA/13189) står det att Frits Allan Torsten Andersson f. 1887-09-05 Masthugget blivit överförd till fol[io] 53. Frågan är vad som åsyftas. Allan gifter sig den 7 maj 1914 och bör ha flyttat däromkring. Han skall ha bott på Jungmansgatan 5. Vilka sidor i församlingsboken runt 1919-20 finns de som bodde på denna adress?
Någon gång mellan 1918-20 avlider Alan i Spanska sjukan. Har någon ledning till var vidare uppgifter finns att söka?
Bästa hälsning
Ben
108
« skrivet: 2014-11-15, 18:51 »
Hej Kristina,
Tack för påpekandet. Jag läste nog lite slarvigt och skrev innan jag själv konstaterade felet. Eftersom Ingri Jonsdotter inte förekommer som Ingri Chark. i dokumenten från Segerstads kan man fråga sig om hon var döpt med de namnen. I Segerstad AI:9 (1811-1815) Bild 100 : sid 95 står hon som inflyttad från Närke. Jacob Nanfelt f 1771 går att återfinna i Götlunda, Födde 1752-1795 (C:3) b 88, men inte Ingri. Frågan är om hon kom från Götlunda, eller någon gransocken?
Ben
109
« skrivet: 2014-11-15, 00:21 »
Hej,
Jacob Nanfelt föddes 1792-10-21 i Nanberga, Götlunda sn, Västmanlands län, son till Jacob Nanfelt f.1771 och Ingri Jonsdotter f. 1764 (även kallad Inga Christina och Charlotta Nanfelt). Senast 1795 flyttar familjen Nanfelt till Segerstads sn. År 1811 dör fanjunkaren Jacob Nanfelt (d.ä.) i Segerstad. Sonen Jacob Nanfelt d.y. f. 1792 flyttar till Säffle och Ingri står inskriven som Mod: Inga Christina Nanfelt, f. 1764 (By-Säffle AI:14 (1820-1824) Bild 47 / sid 42).
Den 1 okt 1830 inträffar en tragedi då det i dödsboken står antecknat att sold. Johan Wassberg, Sergant Jac Nanfeldt, gifte dr Jan Nanfeldt [f. 1823] och Dr Gustaf Norström drunknar. Detta måste ha tagit hårt på Ingri Jonsdotter (Nanfelt) för hon dör 1831-05-20 i Spesshult, Säffle i en ålder av 67 år. Återigen står hon med ett annat namn under (By-Säffle FI:2 (1830-1837) b 7 / s 7 (AID: v5902.b7.s7, NAD: SE/VA/13069) som Enkan pigan Charlotta Nanfelt 67 år.
Frågan om vad som kan ha orsakat drunkningen och om den haft att göra med olyckan i Ströms kanal den 29 augusti 1830 har tidigare ställts. Jacob tillhörde Näs kompani och soldaterna som drunknade begravdes i Lilla Edet, så det verkar inte troligt att det finns något samband. Finns det någon beskrivning av prästen, eller annan historisk anteckning om olyckan?
Slutligen kan man fråga sig varför prästen i By-Säffle inte anger moderns namn till Ingri och varför hennes namn skiftar från Inga Christina till Charlotta. Det enda som stämmer är hennes födelseår och att hon är moder till Jacob med namnet Nanfelt. Har någon tidigare forskat om Nanfelt på orten?
Bästa hälsningar,
Ben
110
« skrivet: 2014-11-03, 21:25 »
Hej Mats,
Tack för inlägget. Själv har jag Mac och har därför inte skaffat skivan. Det är trist att de inte lagt ut den på nätet. Åtkomsten kan ju altid ske mot en avgift. Flottans arkiv är inte det lättaste att begripa sig på och alla former av databaser är definitivt till stor hjälp i sökandet av originaldokument. Undrar vem som är expert på materialet som rör Halland?
Hälsningar
Ben
111
« skrivet: 2014-11-03, 04:07 »
Efter att ha betat av ett antal sidor fann jag följande uppgift i Rulla Götha Leijon Expeditionen år 1790:
Norra Hallands Compagnie:
212 And: Grimberg,
När spisningen begynts 23/4 1790
När spisningen upphörde 8/10 1790, afpolleterad i land
Källa: Flottans arkiv: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 A:17 (AID/ v743170.b4040.s799, NAD/ SE/KrA/0503035).
Det finns forfarande en del öppna frågor och i synnerhet rörande tiden före 1790.
Bästa hälsning
Ben
112
« skrivet: 2014-11-01, 19:41 »
Hej,
Enligt Rullor flottan 1635-1915 IV/29 (1735-1808) bild 2270 (AID/ v398557.b2270, NAD/ SE/KrA/0503036) upprättades följande förslag den 11 Maj 1790 på Commenderade båtsmän från Norra Halland:
Götha Leijon 11. man
Louisa Ulrica 7.
Camilla 8.
Kung Adolf Fredric 6.
Rättvisan 10.
Wasa 5.
Wladislaff 6.
Tapperheten 9.
Gripen 2.
Äran 12.
Metis? 17
Finland 1.
Soffia Magdalena 5.
St. Bartolomei 4.
Skårpionen 1.
Prins Carl 3.
Euredice 6.
Manligheten 7.
Hector 4.
Dristigheten 11.
Prins Carl Fredreich Adolf 5.
Hertig Ferdinand 2.
Rimligtvis borde tiden innan dess ha sett ut på ett liknande sätt. Om Anders Grimberg varit kommenderad borde han finnas noterad i någon av skeppsrullorna. Har någon studerat rullorna från Gustav III:s ryska krig 1788-1790?
Hälsningar
Ben
113
« skrivet: 2014-11-01, 02:08 »
Hej,
Mats skrev för en tid sedan om att Anders Grimberg skulle stå upptagen i en rulla från 1795, med uppgift om att Nr 212 Grimberg Anders Anderss: antagen 1781, 18 år. Wälbefaren. Får afskied för swåra benskador med Rotens samtycke”.
Jag har letat i rullorna, men inte funnit uppgiften. Har någon ett AID, eller en riktig källhänvisning till uppgiften? Kan jag ha missat något i Rullor flottan 1635-1915 IV:29 (1735-1808) (AID: v398557, NAD: SE/KrA/0503036).
Vidare gör uppgiften om att Anders fått swåra benskador det troligt att han deltagit i någon eller några expeditioner under Gustav III:s ryska krig. Ett stort antal fartyg deltog i kriget och det verkar finnas en uppsjö av rullor att gå igenom, såvida inte Norra Hallands båtsmän mönstrade på ett begränsat antal skepp. Har någon sett någon uppgift härom?
Bästa hälsningar,
Ben
114
« skrivet: 2014-10-31, 04:21 »
Hallands båtsmanskompanier uppsattes 1675 och Ingick i 2:a skeppsregementet.
Kompanier 1845:
Södra Hallands 1:a båtsmanskompani (25)
Norra Hallands 1:a båtsmanskompani (26)
Både södra kompaniet (135) och norra (229) fanns i Hallands län, totalt 364 båtsmän.
Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.
Finns det någon redogörelse eller förteckning över var de olika källorna finns för båtsmännen och deras rotehåll, förutom CD:n Hallands Båtsmän?
115
« skrivet: 2014-10-31, 04:01 »
Hej,
En utmärkt litteratur att börja med är Illustrerad Svensk sjökrigshistoria: del 1. omfattande tiden intill 1680 och del 2 omfattande tiden 1680 - 1814, av Gunnar Unger. Böckerna finns på Google Play.
Bästa hälsning
Ben
116
« skrivet: 2014-08-23, 06:26 »
Hej
HGF skall ha fotograferat extraskattemandtaller från dansktiden. Det borde gå att få fram brukarna från den tiden då de skall ha organiserats på liknande sätt som de svenska längderna.
Bästa hälsning
Ben
117
« skrivet: 2014-08-22, 04:59 »
Hej Rolf,
Tack för ledsagningen.
Med stöd av noteringarna i ministralböckerna borde det se ut som följer:
Torckel Bengtson (före 1595 - ) måste vara den som givit namnet till Torkil Bengtsgård
Bengt Torckilson (1613 - 1691)
son of Torckel Bengtson
Torkill Bengtson (1652 - 1723)
son of Bengt Torckilson
Gunnur Torkelsdotter (1691 - 1758)
daughter of Torkill Bengtson
Margreta Andersdotter (1710 - 1779)
daughter of Gunnur Torkelsdotter
Frågan är om det går att få fram mer information om Torckel Bengtson född på 1500-talet, förutom anteckningen i ministralboken och gårdsnamnet i mantalslängderna. De jordeböcker som AD har avbildat från 1646-57 verkar inte innehålla Frillesås. Finns det några andra källor som är avbildade.
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-08-22 05:00)
118
« skrivet: 2014-08-22, 03:15 »
Hej Irene,
Tack för texttydningen. Det verkar svårt att finna någon ledtråd till varifrån Hans Carl Hemmer kommer ifrån. Min hypotes är att hans far var Hendrik (Knutsson) Hemmer och bör ha kommit från Jonskärr i Frillesås sn. De handlingar jag funnit till dags datum har inte kunnat påvisa ett klart samband.
Bästa hälsningar
Ben
119
« skrivet: 2014-08-21, 04:14 »
Hej Rolf, Förmodar att det rör sig om bifogade anteckning som du refererar till. Min fråga är dock varför gården ser ut att stå under Lillared. Och så en fråga om sidorna 95-100 i Hallands läns landskontor EIII:1 (1674-1674). Borde jag inte hitta Torkil Bengtsson och eventuellt Bengt Torkilsson på dessa sidor? Var i så fall gömmer de sig texten? Att Torckel Bengtson är Bengts fader verkar framgå av anteckningen i Frillesås CI:1 (1689-1730) på b 11 / s 15, däri det även anges Ingebårg Olsdotter var hans moder. Anteckningen 1692 om att Bengt Torkilsson var död i Torkil Bengtssons gård stämmer väl med ministralboken där den 1 okt 1691 anges som hans begravningsdatum. Ben  (Meddelandet ändrat av Bolt 2014-08-21 04:15)
120
« skrivet: 2014-08-21, 03:38 »
Den 31 maj 1724 vigdes Upbördz Skrif:n Hr Hans Carl Hemmer från ?... med Dygdesamma gudfruktig Anna Biörsdoter från ? ... Om någon kan tyda ortnamnen skulle jag vara tacksam. Bästa hälsning Ben 
121
« skrivet: 2014-08-19, 03:43 »
Göran, Det verkar rimligare med Stuv. Enligt ortnamnsregistret fanns det tydligen sex gårdar i byn Stuv. Jag hittar dock inte någon anteckning en stavning som passar helt och hållet med ortnamnsregistret. Om mantalslängden (Hallands läns landskontor EI:28 (1688-1688) b 215 / s 3691) upptar samma Bengt Torckilson bör denna man ha bott i Lillared år 1688, vilket förefaller märkligt. Kan det ha funnits två samtida Bengt Torckilson i Frillesås? Eller är det rimligt att han kan ha flyttat på sig under sina två senaste levnadsår? Ben 
122
« skrivet: 2014-08-18, 04:43 »
Hej, Enligt en anteckning i Frillesås CI:1 (1689-1730) b 11 / s 15 begravdes Bengt Torckilson 1 okt 1691, men frågan är om jag fått rätt på orten. Det ser ut som att det står Skårsik, vilket var ett torp, Frillesås sn. Var skulle det annars kunna ha varit? Bästa hälsningar Ben 
123
« skrivet: 2014-08-10, 05:09 »
Bertil,
Tack vare din ledsagning har jag nu kunnat finna alla uppgifter i husförhören och ministralböckerna fram till anteckningen om dödsdatum.
Hälsningar
Ben
124
« skrivet: 2014-08-08, 03:00 »
Hej Bertil,
Tack för dina tips. Jag tittade i husförhören under gården Perstorp och fann faktiskt Jacob Nanfeldt i Viby AI:3 (1789-1796) på bild 52 / sid 87. Det verkar ju vara en framkomlig väg att leta bland löneförmånerna.
Trist att SVAR inte ger en enkel och logisk källhänvisning, men det går med lite letande att hitta sidorna i AD:s databas.
Sommarhälsningar
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-08-08 03:47)
125
« skrivet: 2014-08-07, 04:31 »
Hej,
Soldater verkar vara lättare att lokalisera till en bostadsort än vad som är fallet med befälen. Har någon kommit på en metod för att kunna lokalisera befäl som finns upptagna i rullorna.
Själv försöker jag finna den ort Jacob Esbjörnsson Nanfeldt f. 1735 (inom Västmanlands län) flyttat till. Åren 1790 - 1791 står han antecknad som boende i Nanberga, Götlunda sn, Västmanlands län (Götlunda AI:5 (1788-1797) s 111). Enligt en anteckning i Generalmönsterrullan från Närke och Värmlands regemente 193 (1792-1792) Bild 1170 står det att Nanfeldt avanceradden 9 Sept: 1790 till ... , och samma dag hit fordnad från Örebro Compagnie Consituerade ... ... Jacob Nanfeldt til fourrieren. Han kommer då att som Furir (fourrier) tillhöra Premier Majorens Compagnie (Majorens kompani, 3:e kompaniet) och försvinner därvid från Götlunda sn och Örebro Compagnie.
Fanns det särskilda anteckningar om var befälen bodde, eller vistades? Eller är man förvisad till att slumpmässigt söka deras bostadsort?
Bästa hälsningar
Ben
126
« skrivet: 2014-08-05, 04:10 »
Hej,
Böel Andersdotter f. 1782-05-13 inom Kvarnby, Husie sn var gift med husaren Måns Månsson Stakenberg som dog den 23 mars 1833 i No 7 Särslöv sn. I husförhören Särslöv AI/1 (1813-1844) Bild 243 / sid 228 (AID/ v112387.b243.s228, NAD/ SE/LLA/13388) står sedan änkan Böel Andersdottersom struken utan anteckning om vart hon kan ha flyttat. Kan hon ha flyttat till Malmö med ett par av sina barn, eller finns hon kvar i socknen på annan adress? Jag har letat men inte funnit någon anteckning i de senare husförhören.
Alla ledtrådar är välkomna.
Bästa hälsningar,
Ben
127
« skrivet: 2014-07-30, 05:17 »
Hej
Var någonstans i rullorna kan man finna uppgifter om soldater som mönstrats på 1808 till skärgårdsflottans Göteborgseskader? Jag har letat i rullorna efter kanonslup nr 102, men hittar bara lägre och högre nummer.
Swen Toresson Modig skall ha mönstrat på den 12 apr 1808, men jag hittar inte originalanteckningen.
Bästa hälsningar
Ben
128
« skrivet: 2014-07-29, 03:34 »
Hej Britt-Marie,
Eftersom Jacob Esbjörnsson Nanfeldt enligt Generalmönsterrullorna bör ha varit född ca 1737 så kan årtalet inte helt uteslutas. Husförhören anger dock 1735 som födelseår. Några har antecknat hans födelse till 1733-12-04. Hans fader bör dock ha varit Esbjörn Hansson Giöthling och då kan denna uppgift inte stämma.
Esbjörn Giöthling tillhörde enligt Generalmönsterrullan - Livregementet till häst 795b (1736-1736) Näsby, Arboga sn, vilket inte framgår av Husförhören. Så Esbjörn med familj måste ha bott i en annan socken. Under denna tiden (1735-37) föddes Jacob. Någon uppgift om hans födelse finns inte i Arboga sn, eller i Götlunda sn, där personerna senare dyker upp i husförhören från 1746. Esbjörn deltog i Hattarnas ryska krig och verkar ha blivit entledigad därefter. 1765 dör Esbjörn i S. Lunger, Götlunda sn.
Jacobs födelse och död har jag dock ännu inte kunnat fastställa.
Ben
129
« skrivet: 2014-07-28, 01:12 »
Hej Bertil, Tack för att du tydde texten. Jag blir inte klok på vad som hände med Esbjörn Giötling efter Generalmönsterrullan under Livregementet till häst 796 (1741-1741) på bild 3660 : sid 180 (AID: v375767.b3660.s180, NAD: SE:KrA:0023)? År 1753 står han under Ormhem som Afd: Ryttare (Götlunda AI:2 (1751-1755) s 145). I rullan från 1736 dyker Esbjörn upp igen på Bild 3870 / sid 1476 under Förteckning på the från 1728 & 1729 åhrs General M?nstring antagne och ... approberade. Frågan är vad det står i Generalmönsterrullan för Livregementet till häst 795b (1736-1736) b 3310 s 1362)? Texten är något svårtydd för en ovan amatör. Jacob Esbjörnsson Nanfeldt f. 1734-37 blev Befordrad Furir (fourrier): Officer vid Premier Majorens Comp[agnie] 1 april 1790 ((AID: v46638a.b1170, NAD: SE:KrA:0023)) och sedan kan jag inte finna honom i husförhören, så frågan är vart han kan ha blivit förlagd? Soldaterna fanns på flera orter, men var bodde officerarna? Bästa hälsning Ben 
130
« skrivet: 2014-07-27, 05:10 »
Hej Jacob Esbjörnsson Nanfeldt finns noterad som bosatt på Naneberga i Götlunda sn under ett antal år. Jag har svårigheter att se var han kommer ifrån. Husförhören ger inte någon större ledning. I Generalmönsterrullan för Närke och Värmlands regemente 192 (1789-1789) Bild 314 så står det en anteckning om födelseort som jag inte kan tyda. Inte heller har jag funnit hans dödsnotis, så han måste ha flyttat från orten till en annan socken. Har någon kunskap att tyda namnet på orten bättre än vad jag förmår? Alla ledtrådar tas tacksamt emot.  Bästa hälsningar Ben
131
« skrivet: 2014-07-27, 04:55 »
Hej, Om jag tolkat saken rätt skall Premier Majorens Compagnie vara like med Majorens kompani, 3:e kompaniet. Det verkar som om Corporalskapen var spridda över ett antal socknar, vilket gör det svårare att spåra enskilda individer ( http://www.algonet.se/~hogman/regementen_s_rotenr_3.htm). Jacob Esbjörnsson Nanfeldt (f.1734) bodde på Nanberga i Götlunda sn fram tills 1790. Den 9 sep 1790 blev han befordrad från korpral till Furir och överflyttad till Premier Majorens Compagnie (Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente 193 (1792-1792) Bild 1170). Någon anteckning om var han varit bosatt finns inte och inte heller för de övriga officerarna. Frågan inställer sig var han kan ha varit bosatt? Om någon har ett grepp om hur man spårar officerare skulle jag vara tacksam. sommarhälsningar Ben
132
« skrivet: 2014-07-23, 04:43 »
Hej,
Enligt av Generalmönsterrullan: Livregementet till häst (795b 1736-1736 b 3310 s 1362) godkändes Esbjörn Giötling som ryttare för rusthållet nr 15 Näsby i Arboga socken. Han skall ha tillhört rusthållet fram tills 1746 då han blev avdankad och flyttade till Götlunda. Trots idogt letande kan jag inte hitta honom varken under Näsby, eller någon annan småort i Arboga sn.
Känner någon till hur det kan förhålla sig med soldattorpen på orten vid den tiden och om han kan ha bott utanför och ändå tillhört rusthållet nr 15?
Sommarhälsningar,
Ben
133
« skrivet: 2014-07-22, 19:22 »
Hej Bertin, Tack för att du förklarade bosättningsfrågan. Jag har inte ännu lärt mig läsa de gamla gotiska handstilarna. Undrar varför han inte dyker upp i Arboga socken? Esbjörn Giötling dyker upp i Generalmönsterrullan under Livregementet till häst 796 (1741-1741) på bild 3660 : sid 180 (AID: v375767.b3660.s180, NAD: SE:KrA:0023): No. 15 Esbiörn Giötling. Ålder 35 [f. 1706]. Hästen F?? med fläck och 4 vita fötter. Frågan är vad det står under Annotation H??? appods. Så uppenbarligen mönstrade han på Rådmansö för avfärd till Finland. Förmodligen påverkade fältlivet hans kapacitet och hälsa, vilket kan förklara utlåtandet Karlen liderlig, kasseras. Bästa hälsning Ben 
134
« skrivet: 2014-07-21, 22:08 »
Hej.
Fellingsbro kompani skall ha ingått i Livregementsbrigadens lätta dragonkår (vilken kår år 1815 blev självständig och fick namnet Livregementets husarkår). Mötesplatsen skall ha varit förlagd invid Fellingsbro kyrka.
Har någon kunskap om vid vilka orter ryttarna var förlagda?
Enligt Generalmönsterrullor - Livregementet till häst (795b 1736-1736 bild 3310 s 1362) var Esbjörn [Hansson] Giöthling förlagd till Fellingsbro Kompani från 1731-32 och tills minst 1736, men dock senast tills året före 1753. Han står upptagen som avdankad ryttare år 1753 i Götlunda (AI:2 (1751-1755) s 145). Kan Esbjörn under sin aktiva tid ha bott någonstans i Fellingsbro?
Det finns en uppgift i Centrala Soldatregistret (Aktnummer: LH-01-0015-1731) att en Esbjörn GIÖRLING skulle varit antagen 1731 och avskedad 1759. Rote: Näsby, Kompani: LIV SQVADRON, Socken: ARBOGA, Torpnummer: LH-01-0015. Skulle detta kunna handla om Esbjörn [Hansson] Giöthling, eller är det en annan ryttare?
Födelsedatum 1706 i rullorna stämmer inte med uppgifterna i husförhören och ministralboken som indikerar 1701. Den Esbjörn Giöthling jag söker dog den 14 feb 1765 i S. Lunger, Götlunda sn. I ministralboken står Afdk: Ryttare E. G. 65 år, (död) Hetsig sjukdom, se Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 72 (AID: v72226.b72, NAD: SE:ULA:10355).
Alla förklaringar till hur det kan ha hängt ihop är välkomna.
Sommarhälsningar,
Ben
135
« skrivet: 2014-07-06, 16:49 »
Hej,
På Nanberga i Götlunda sn föds Jacob Nanfelt enl. födde 1752-1795 (C:3) bild 88. Hans moder hette Anna Caisa Johansdotter och faderns står som Corp. Nanfeldt. Denne Korpral borde ha varit Jacob (Esbjörnsson ?) Nanfeldt född 1734 enl. husförhör 1795-1800 521.18.75600 AI:6 s 47.
Den enda Jacob som jag återfunnit i födde 1728-1752 (283.35.45900) C:2 är en Jacob på sidan 33. Tacksam om någon kan tyda vad det står på bilden och om detta kan vara den Jacob som bör ha varit fader till Jacob född 1752.
Enligt nummer 42784 i DISBYT skall det ha fötts en Jakob Esbjörnsson år 1735. Hänvisningen till s 51 verkar dock vara felaktig.
Borde inte rimligen Johan Nanfeldt f. 1699, gift med Maria N.N (f. 1705), vara den rätta fadern. Känner någon till släkten Nanfelt och har uppgifter om de personer som jag söker?
Sommarhälsningar
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-07-06 21:21)
136
« skrivet: 2014-07-06, 16:14 »
Hej Kristina
Ditt tips om ett sommarabonnemang på Arkiv Digital är nog ingen dum ide. Skall gärna prova detta.
Varma sommarhälsningar
Ben
137
« skrivet: 2014-07-05, 04:15 »
Hej Lisbeth,
Tack för dina tips. Några ledtrådar till hans ursprung har jag dock inte funnit. I husförhören från Segerstads sn står det att han kommer från Skara, men efter att ha letat ibland födelseuppgifterna står jag fortfarande utan någon uppgift om hans födelse. Min fråga är om någon tidigare kommit i kontakt med namnet Hagelin i källorna från Skara? Om Jonas Hagelin var född 1744 i Skara borde det finnas någon anteckning om detta i någon källa, men svårigheten består i att hans efternamn kan ha tagits i vuxen ålder.
Sommarhälsningar
Ben
138
« skrivet: 2014-06-22, 17:30 »
Hej Maud & Lasse,
Tack för att ni fann källorna till Bernhard. De verkar stämma med uppgifterna från Sverige och folkräkningen 1880 uppger att Bernhard kommer från Kristiania (Oslo).
Enligt Slektsiden til Per Chr. Malmin skall Frederik Børresen vara född 1804-11-18 inom Christiania, Oslo fylke. Kan han ändrat namnet till Børresen och haft ett liknande namn vid födseln som Børgesson? Enligt Per Christians uppgifter skall Frederik Børresesn fader ha varit Børge Jakobsen och moder Karen Pedersdatter. Han har inte givit någon uppgift om födelsetid och ort, så jag måste nog fråga honom om han hittat några uppgifter därom. Det verkar inte finnas något i register som FamilySearch och liknande.
Bästa hälsningar
Ben
139
« skrivet: 2014-06-21, 05:15 »
Hej Maud,
Tack för ledtråden. Jag har fått kontakt med ägaren till trädet. Det kan vara en stark ana. I folkräkningen från 1880 står det att Bernhard kommer från Kristiania, så uppgifterna från svenska källor är inte entydiga. Men det kan nog gå att få ihop en stark ana i Norge.
Midsommarhälsningar
Ben
140
« skrivet: 2014-06-20, 06:04 »
Hej
Bernhard Marius Børresen (f. 1835-07-22) står antecknad som norrman Arvika stadsförsamlings Husförhör 1868-1872 AI:6 s 198 och Köpings stadsförsamlings Husförhör 1865-1869 2324.55.15100 AI:20 UP-97 s 137. I anteckningarna ser det ut som att det står Hemsedal, eller möjligen Heim[e]dal.
Innan Bernhard kom till Sverige kan han ha bott i Oslo och eventuellt fått sin utbildning därstädes.
Alla ledtrådar är varmt välkomna.
Sommarhälsning
Ben
141
« skrivet: 2014-06-20, 05:50 »
Hej Bernhard Marius Børresen står antecknad som norrman i Arvika stadsförsamlings Husförhör 1868-1872 (AI:6) s 198 och orten ser ur att ha varit antingen Hemsedals eller Heimdal [Heimedal]. Hemsedal kommun ligger i Buskerud fylke, men där hittar jag inte någon Bernhard född 1835-07-22. På ett par ställen förekommer småorter med namnet Heimdal, men de är inga riktiga kyrkobokföringsorter. Så jag frågar mig vad det egentligen står för namn på orten? Alla tydningar är välkomna. Sommarhälsning Ben 
142
« skrivet: 2014-06-15, 02:21 »
Britt-Marie,
Får tacka för din tydliga utläggning. Beträffande namnfrågan är det intressant att personer med olika anor antog samma efternamn. Inom krigsmakten fanns det ju aldrig två samtida soldater inom ett kompani med likalydande efternamn, så min fråga är varför man antog samma namn. Kan namnet representera bruket, orten eller något annat? I flera fall står patronymikon nedskrivet med ett familjenamn. Kan det bero på att man trots allt ville undvika sammanblandning?
Bästa hälsningar
Ben
143
« skrivet: 2014-06-14, 20:28 »
Hej Carl, Bra att du bekräftar vad jag tror mig ha läst. Uppgifterna i Nora avser lysningar hållna 1794-03-02/09/16. Jag har inte kunnat tyda all texten rörande dopet, så frågan om faddrarna står öppen. En senare uppgift från Tysslinge den 5 aug 1790 säger att Plåtsmeden Jonas Holmbergs dotter Maria Elisabeth döptes; vittnen plåtsmeden Peter [Persson] Holmberg och 1793 Carl Olsson Holmberg och dess hustru Margareta Olsdotter på Sånnaboda ägor [i Tysslinge]. Uppenbarligen måste det ha funnits ett samband mellan de olika smederna som bar namnet Homberg. Om Pet[t]er Jonsson varit fader till Peter borde det vara rimligt att de andra samtida smederna som bar namnet Holmberg var släkt. De uppträder ju som vittnen vid dop och vigslar. Peter flyttar runt en del men slutar sina dagar den 13 apr 1813 i Garphyttan, Tysslinge sn, så möjligen kan släktbanden ha varit starka och kallat hem honom till födelseorten. Kanske mantalslängderna kan fylla i där husförhören saknas? Bästa hälsning Ben 
144
« skrivet: 2014-06-14, 03:47 »
Hej, Peter Persson Holmberg skall enligt husförhör ha varit född 1771 i Tysslinge. Jag kan dock inte hitta någon Pet[t]er som passar in under 1771. Enl. en anteckning i Nora bergsförsamling Vigsel 1775-1804 2317.26.57600 E:3 MN-1171 nr 6, skall Petters fader ha varit dagkarlen Petter Jonsson från Tysslinge. Dennes fader bör således ha hetat Jon[as], eller liknande. Skulle Peter kunnat ha varit den pojken som föds den 27 nov 1770 (Tysslinge Födde 1760-1797 191.59.46900 C:3 MN-1240 bild 56)? Se bifogad bild? Alla ledtrådar är varmt välkomna. Sommarhälsningar Ben 
145
« skrivet: 2014-06-14, 03:29 »
Hej Anna-Lisa,
Tack för dina tips. Jag skall gräva vidare i detta.
Varma hälsningar
Bne
146
« skrivet: 2014-06-14, 03:19 »
Hej, Kan någon tyda den bifogade texten? Jag letar efter Peter Persson som skall ha varit född i Tysslinge 1771. Fadern hette Petter Jonsson enl. anteckningen i Nora bergsförsamling Vigsel 1775-1804 2317.26.57600 E:3 MN-1171 nr 6. För mina ögon ser det ut som om det står Pehr Nilsson. I så fall måste uppgiften om 1771 vara felaktig. Den enda Pet[t]er som jag hittat med en fader som heter Pet[t]er Jonsson verkar vara född den 27 nov 1770 (Födde 1760 - 1797 191.59.46900 C:3 bild 56).  Varma hälsningar Ben
147
« skrivet: 2014-06-12, 02:00 »
Margareta & Björn,
Tack för fakta och rekommenderad läsning. För mig som bor på andra sidan Atlanten vore det trevligt med mer digitaliserad läsning. Förhoppningsvis kommer framtida dokumentation att läggas ut on-line för bekvämare åtkomst.
Beträffande Maja Cajsa Petersdotter (Holmberg) skall hon ha varit född den 1 mars 1799 i Fellingsbro sn (Födelse- och dopböcker, C:9, 1792-1813). Förmodligen blev hennes liv kortvarigt. Hon döptes dagen efter födseln.
Min öppna fråga är om vilka som kan ha varit Peter Holmbergs föräldrar. Han skall ha varit född 1771 och borde kunna återfinnas i Tysslinge C:3. Frågan är dock om has fader hette Holmberg, eller något annat? 1790 är han dopvittne till Jonas Holmbergs dotter Maria Elisabeth och 1793 till Carl Olsson Holmberg och dess hustru Margareta Olsdotter på Sånnaboda ägor. Det förefaller rimligt att någon form av släktskap föreligger mellan dessa smeder, som bor på samma ort. Har någon forskat i frågan?
Varma hälsningar
Ben
148
« skrivet: 2014-06-11, 00:49 »
I anslutning till mina tidigare inlägg så ställer jag mig frågan vilket släktskap Pehr Nilsson Holmberg Tysslinge Husförhör 1811 - 1815 AI:13A sid 61, och Paul Holmberg Tysslinge Husförhör 1811 - 1815 AI/13A sid 62, hade mellan sig och med ovan nämnde Peter Holmberg? Samtliga var plåtsmeder bosatta på samma ort. Namnet Nilsson indikerar i vart fall att Pehrs pappa borde hetat Nils. Och hur hänger detta ihop med Jonas Holmberg? Har någon tittat i andra källor som bruksdokument och liknande?   Sommarhälsningar, Ben
149
« skrivet: 2014-06-11, 00:21 »
Hej Bror,
Tack för uppgiften. Känner du till i vilka småorter smederna brukade bo?
Finns det någon intressant litteratur som täcker den aktuella tidsperioden för de olika bruken som fanns i Säfsnäs?
Bästa hälsning
Ben
150
« skrivet: 2014-06-09, 04:10 »
Det verkar som att Jan Peter Petersson (Holmberg) f. 1796 var son till Peter Holmberg enl. Fellingsbro, födde 1792-1813 (C:9) s 77 och i så fall skulle modern ha varit Cajsa Lisa Lundberg f. 1768 på Liljeholmen i Götlunda sn, enl. uppgifter finns på smedskivan 5. 2008 fördes en del diskussioner under Smed- och vallonsläkter » Aspling i frågan.
Nu ställer jag mig frågan om vilka som var Peter Holmberg föräldrar? Den 5 aug 1790 är Peter Holmberg vittne till dopet av plåtsmeden Jonas Holmbergs dotter Maria Elisabeth. Var dessa två män bröder? Jonas lär tidigare ha hetat Aspling och haft Johan Jonasson Aspling till fader och Maria Andersdotter till moder. Jonas föddes 1769-02-03 i Garphyttan, Tysslinge sn, något år innan Peter föds (1770-71). Vad var relationen till Carl Olsson Holmberg på Sånnaboda ägor i så fall (C:3, GID 191.59.59900)? Jag har inte kunnat fastställa Peters födelseuppgift.
Om det fanns flera smeder med namnet Holmberg som inte var släkt undrar jag varför man gav samma namn till individer med olika härkomst?
Har någon vunnit klarhet i familjesambanden mellan smederna i Fellingsbro under 1700- och 1800-talen?
Sommarhälsningar,
Ben
151
« skrivet: 2014-06-08, 23:20 »
Hej,
Peter Holmberg föddes i Tysslinge sn (Örebro län) år 1770 och gifte sig med Cajsa Lisa Lundberg f. 1768. Enligt Fellingsbro husförhör 297.67.16900 & födelse- och dopböcker, C:9, 1792-1813 skall Peter ha flyttat 1799 från Stensta Bruk, Fellingsbro (T) till Säfsnäs (W) och i så fall handlar det troligen om Tyfors järnbruk vilket anlades 1790. Peter var Plåtsmed och det bör passa in i Tyfors inriktning. Med sig hade de troligen barnen Anna Brita, Jan Peter och Maja Cajsa. Har någon sett denna familj i husförhörslängderna, eller i någon annan handling?
Någon gång före 1813 har familjen flyttat till Garphyttan, Tysslinge sn, Örebro län, där Peter dör den 13 Apr 1813.
Sommarhälsning
Ben
152
« skrivet: 2014-05-26, 03:26 »
Hej,
Har någon kommit i kontakt med Kersti Petersdotter f. 1781-03-19 i Fallet. Fader Peter Andersson och moder Britta Andersdotter. Kersti gifte sig den 26 dec 1809 med Jan Andersson (Karlstads stadsförsamling, Vigsel 1758-1828 (E:1) p 56).
Frågan är vilken Peter och Britta som varit föräldrar till Kerti[n]? Kan fadern ha varit den Petter Andersson som döptes 1760 i Karlstad, eller handlar det om Peter som föds 1761? Och kan modern ha varit den Britta Andersdotter som döptes 1761 i Karlstad?
Maken Jan Andersson skall ha fötts 1767 i Rud, men jag kan inte hitta honom och frågan är vilka som kan ha varit hans föräldrar? Hans uppgifter har delvis förts i Karlstads landsförsamlings böcker.
Tacksam för all ledtrådar.
Bästa hälsningar
Ben
153
« skrivet: 2014-05-18, 18:34 »
Hej Rune,
Tack för dina klarlägganden. Våra förfäder var inte alltid så noggranna som vi föreställer oss.
På min fars sida dyker dragonen Mårten Lång (Sweningsson) upp. Hans far verkar ha varit Swening Mårtenson f. 1687, gift 1710 med Kirsti Bengtzdotter och död den 27 Feb 1754 i Ödegärdet. Hans fader hette naturligtvis Mårten. I Hjärtum F1 står det dock bara Dopdatum: 1687-12-18 för Swening med fader Mort från Ögärdet.
Någon uppgift om faderns patronymikon eller moders namn framgår inte av anteckningen. Har någon sett en en uppgift i mantalslängderna, eller en bouppteckning som kan ge klarhet i frågan?
Bästa hälsning
Ben
154
« skrivet: 2014-05-06, 05:38 »
Kära Annette,
Tack för dina uppgifter om Knud Rasmussen de Hemmer.
Här kommer några synpunkter pa namnen som förekommit hos släkten i Halland.
Hans, hette bl a Hans Christophersen de Hemmer
Curt, kan jag inte finna i Danmark
Hendrik, förekommer redan med Hendrik de Cock och är vanligt framöver i släkten.
Barbara, Knud de Hemmers hustru hette Barbara (Nielsdatter). Finns det någon annan med det namnet?
Carl går tillbaka till Karl den Store
Anna Maria kan jag inte finna i Danmark.
Knud (Knut) verkar vanligt i den danska grenen. Och Knud Rasmussen de Hemmer bar namnet.
Enligt Oscar Anderssons bok Prästens söner och hejderidarens döttrar (tab 27) skall Knud Hemmer född cirka 1620-25 haft patronymikon Eriksen. Skulle det kunna ha varit så att denne Knud varit son till Erik Jensen f. ca 1580 och Anne Knudsdatter de Hemmer f ca 1600? Det står dock i kyrkböckerna i Halland att de haft en nobel härkomst (högvälborn). Om detta varit fallet skulle namnet Hemmer ha gått som matronymikon. Inte omöjligt men är det troligt?
Bästa hälsning
Ben
155
« skrivet: 2014-05-04, 16:42 »
Kära Annette,
Har med stort nöje läst din redogörelse för härkomsten av släkten Hemmer och det som framkommit hittills. Aron Hedenberg min farfar far har hört att släkten härstammat från Frankrike, så det är intressant att det finns så klara källor som styrker detta påstående.
Dock verkar länken mellan Henrik de Hemmer (I) död 1591-11-24 i Aalborg forfarande inte helt klarlagd. Om Hendrik van Hemert, som föddes ca. 1550 gifte sig med NN van Tuijll efter 1570 kan vara samma som Henrik de Hemmer borde kunna gå att bevisa om det finns några handlingar i Nederländerna, eller Danmark som kan binda hustrun van Tuijll till vår danska stamfader och de barn som föddes i Danmark. Så vitt jag vet så är modern hittills okänd.
Den släktgren som kom över till Haland innan provinsen blev svensk heter Knud f. ca 1623, med barnen Hans, Curt, Hendrik, Barbara, Carl och Anna Maria.
År 1702 föds Hans Carl Hemmer som leder vidare i min släktgren.
Knud Hemmer som troligen var född i Ålborg cirka 1620-23 skulle kunnat ha varit son till Knud Rasmussen de Hemmer som dog 1622. Frågan är dock om han varit son till Christopher Henriksen de Hemmer I och Johanne Jørgensdatter? Villka källor finns det i de danska arkiven att gå på? Kanske en bouppteckning skulle kunna kasta ljus på frågan.
Hade möjligen Henrik de Hemmer (I) ytterligare en son som kunnat varit fadern till den halländska grenen?
Varma hälsningar
Ben
156
« skrivet: 2014-05-04, 03:07 »
Kenneth,
Tack för dina klara fakta. Det verkar således som om min hypotes varit riktig. Att bouppteckningen nämner Sven Toresson Modig gör bilden helt klar. Denne Tore Håkansson borde vara pojken som föds 1722-05-27 i Hjärtum, med Håkan Toresson som fader och som moder Johanna Swensdotter. Rätta mig om jag har fel.
Om nu Sven kommer från Hjärtum är frågan om hur detta hänger ihop med orten Dahl? I det föreliggande fallet kan ju knappast Dalsland åsyftas och Dals-Eds socken (som tidigare kallats Dahl). Kan det röra sig om en förkortning av Askedalen, Djupe dalen, Bastdalen, eller Dalen (Dal på Ödsmål) vilka upptas som Dal i Ortsnamnsregistret. Stavningsmässigt verkar dock Dalhagen [i Hagmark på Lekvall] rimligast. Dock verkar orten inte ha något med hans födelseort Måred Lilla gård att göra.
Kvar står frågan om varför Marit förekommer med tre patronymikon? Och om det är samma kvinna så undrar man vilket i så fall hennes rätta namn varit. Den Maret Swensdotter som dör 1832-03-16 i Västerlanda Nordgård blev 68 vilket indikerar att hon föddes 1763-64. Detta stämmer med övriga uppgifter. om Svens hustrus ålder.
Bästa hälsning
Ben
157
« skrivet: 2014-05-03, 02:18 »
Hej
Swen Modig skall enligt mönstringsanteckningar vara Bohuslänning och född 1767. Dock står det i C:4, s 28, GID 572.45.6900) att han dog av slag i en ålder av 76 år, vilket skulle innebära att han var född 1749, som inte stämmer med husförhör och militära noteringar. Enligt Västerlanda, Husförhör 1792 (AI.1) s 55 var Modig kommen från Dahl och 29 år [f. 1766-67]. Frågan är var detta Dal (Dahl) finns i Bohuslän?
Enligt soldatregistret skall Swen haft följande barn:
Gunla - det föds en flicka den 30 mars 1791 i Hjärtum till Swen Toresson och Marit Swensdr (ingen i Västerlanda)
Cattarina - den 19 jan 1795 i Västerlanda föds en flicka till Drag. Swen Modigs och Marett Jonsdotters, inte till S-dr ?
Johanna - den 21 Nov 1796 i Västerlanda föds en flicka till Sven Modig och Mareth Svensdr, modern 32 år (1763)
Andreas - den 11 jul 1806 i Västerlanda föds en pojke till Sven Modig och Maret Persdotter, modern 42 år [1764]
Man kan fråga sig om varför det förekommer tre olika fadersnamn till Marett. Antingen rör det sig om samma Marett med felskrivna fadersnamn, eller så rör det sig om olika kvinnor i tre olika äktenskap. Det senare inte så troligt. Det kan ju knappast vara så att det förekommit två Swen Modig samtidigt. Swen var antagen 1791-09-07 och var inmönstrad senaste gången den 12 april 1808. Således borde det handla om samma soldat och inte om två olika med samma namn.
Då återstår frågan om hustruns fadersnamn och om Svens fadersnamn. Eftersom det inte ser ut att finnas någon Gunla Svensdotter som föds i Västerlanda, men att det föds en flicka i Hjärtum 1791 till Swen Toresson och Maret Swensdotter så borde det inte vara orimligt att det handlar om Swen Modig innan han mönstrat.
Den 5 apr 1789 gifter sig Swen Thorsson från Gatugården med Mareth Swensdoter från Brattorp Enebacken. Detta par ser ut att 1791 få dottern Gunla.
1791-09-07 antas Swen till Bohusläns regemente och placeras i Västerlanda i torp BR-04-0029. Catharina föds 1795 i Västerlanda och de andra två barnen 1796 och 1806 på samma ort.
Om Swen verkligen kom från Hjärtum är min fråga var orten Dahl kommer ifrån och hur den passar in i bilden?
Har någon möjligen sett att det föds en Swen Thorsson runt 1766-67, eller var denne Sven född dessförinnan kanske redan 1748, som dödsnotisen indikerar. Det verkar dock inte rimligt att mönstringsuppgifterna är helt felaktiga, så han borde ha varit född runt 1767. Alla tips till lösningen av denna gåta är varmt välkomna.
Vårhälsningar
ben
158
« skrivet: 2014-05-02, 03:43 »
Hej,
Swen Modig skall enligt mönstringsanteckningar var Bohuslänning och född 1767. Enligt Västerlanda, Husförhör 1792 (AI.1) s 55 var Modig född i Dahl. Den enda Dal jag funnit i Bohuslän är Dahl [Jordeboksgård], Jordeboken 1697 Ocklands [Ucklum] socken.
I Ucklum föds en Sven under 1767 på Dal:
Sidnummer: s10
Födelsedatum: 1767-09-25
Dopdatum: 1767-09-27
Kön: M
Förnamn: Sven
Adress: Dahl
Faderns titel: Pat
Faderns förnamn: Hans
Faderns efternamn: Andersson
Moderns titel: Mat
Moderns förnamn: Giertrud
Moderns efternamn: Andersdr
Övrigt 1: Mansfr. Håkan Hansson i Röd, Nils Ambiörnsson i Törnered
Övrigt 2: Qvinnsfr. Hust Anna Andersdr i Dahl, hustr Kjerstin Pehrsdotter derstädes
Nu ställer jag mig frågan om detta kan vara den Sven som jag söker? I Västerlanda, Husförhör 1823-1824 (AI.18) står Modig antecknad som född 1761 och hustrun 1767. Detta stämmer inte med mönstringsanteckningarna som pekar på 1767. Ännu märkligare blir det när anteckningen i Västerlanda, Död 1809-1865 (C-4) s 149 säger att Modig dog av slag i en ålder av 76 år. I så fall skulle han ha varit född 1749, vilket inte stämmer alls med husförhören. Möjligt är att hans rätta ålder var 58 år, eller möjligen 64 år om 1761 var det rätta året.
Om någon har uppgifter som skulle kunna ge mer klarhet i frågan så tar jag tacksamt emot dem.
Bästa vårhälsningar
Ben
159
« skrivet: 2014-04-27, 03:02 »
Kenneth,
Tack för tipset. Det verkar vara svårt att få fram uppgifter då Romelandas arkiv brunnit 1815, och det i princip inte finns några äldre böcker kvar. Trist att de hade så dålig förvaring och inte gjorde kopior.
Att Biörn Svensson fader hette Sven bör ju vara rimligt, men någon har listat ut dennes hustru kan ha hetat Gertrud. Kanske det kan vara en ledtråd om det finns fakta i Mantalslängder och bouppteckningar att gå på.
Ben
160
« skrivet: 2014-04-26, 15:52 »
Hej Kenneth,
Tack för dina klara fakta. Nu har jag hittat Maret i Västerlanda (P) F2 1754-11-12, Börta Västerlanda (P) F2 1759-01-28 och Olena Västerlanda (P) F2 1763-09-03, samtliga med Olof Swensson som fader. Anna gifter om sig redan året efter, så lyckades hon ordna med försörjningen för sina tre barn i livet (det verkar som att hon födde sex) och fler skulle det bli.
Om paret Arvid och Anna hade bott i Östra Stinneröd så borde de i så fal ha flyttat till till Västerlanda 1766 för då föds Gerta Arfwedsdotter och döps därstädes. Likaså Börje Arfvidsson 1768 och Olof Arfwedsson 1772 är döpta i Västerlanda. Men det ser ut som om de flyttat redan vid vigseln.
Vad vet du om Sven Björnsson och Ingierd Arfwidsdotter och om deras anfäder?
Vårhälsning
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-04-26 16:49)
161
« skrivet: 2014-04-26, 01:24 »
Hej,
Efter att ha tittat närmre på uppgifterna ovan så verkar det inte som om mer än en stämmer med min Arfwed. Den Arfwed Biörnsson som jag söker verkar ha flyttat permanent till Västerlanda sn, därför att Arvid med Anna Torstensdotter får barnen Gerta 1766, Börje 1768 och Olof 1772, samtliga födda i Västerlanda. Anna var vid giftermålet änka, så hon måste ha varit gift i ett tidigare äktenskap och kan ha varit äldre än Arvid. Om jag förstått saken rätt så fanns det i Stinneröd tre gårdar:
1 Stinneröd Västra
2 Stinneröd Mellan
3 Stinneröd Östra
Den Arvid som är beskriven i bouppteckningen efter Björn Svensson i Östra Stinneröd, Inlands Södre häradsrätt FII:3 (1757-1770) Bild 302 / sid 591 verkar ha sina meriter. Kan den Arfvids son till Biörn vara den man jag söker? I så fall är den Björn Svensson som är född omkring 1680 Romelanda och d 1765 Romelanda den person som förekommer i bouppteckningen?
Vilka andra fakta finns det som kan peka på att detta är rätt person?
Bästa hälsningar
Ben
162
« skrivet: 2014-04-25, 05:40 »
Hej, Maria Börjesdotter gifter sig den 4 Apr 1825 med Peter Andreasson (Västerlanda Vigsel C:4 s 11). Hon står antecknad som död 1872 (C:5 s 229) vid en ålder av 68 år 11 mån 21 dag. Detta skulle göra att hon var född 1803. Men då finns ingen med det namnet i mars månad. Men enl. Västerlanda Husförhör 1825 AI:19 s 28 står en Maria som född 1806-03-12. Frågan är om vilket datum som är rätt och det rör sig om samma person. Orten Skörsbo tyder på att det borde vara rätt Maria.  Om hon var född 1806 bör fadern ha varit Börje Arfvidsson och modern Ingeborg Andsdotter. Vårhälsningar Ben
163
« skrivet: 2014-04-24, 21:27 »
Hej Jan,
Om Arvid var född 1720 i Skepplanda måste han i så fall ha flyttat till Stinneröd i Romelanda för han gifter sig i Västerlanda. Det verkar som om jag måste få rätt på Arvids dödsnotering för att se hur gammal han var när han dog.
Enligt Anette Tuores skall det ha funnits en Arvid i Ö Stinneröd, var syster skall ha hetat Gertrud. Om det är rätt Arvid har han flyttat till Västerlanda 1764.
Hälsningar
Ben
164
« skrivet: 2014-04-24, 03:28 »
Hej,
Enligt Västerlanda-V2 1686-1865 gifte sig Drängen Arfwed Biörnsson från Stinneröd, Rommeland sn den 15 Juni 1764 med Anna Torstensdotter från Groröd V[ästerlanda]. Mannen bör vara född före 1744. Har någon möjligen Sett honom förekomma i ministralböckerna, mantalslängd, eller i någon bouppteckning? Alla ledtrådar är välkomna.
Varma vårhälsningar,
Ben
165
« skrivet: 2014-04-06, 03:54 »
Ett ytterligare inlägg i debatten om Brun. Enligt Steen Thomsen skall det ha funnits två släkter Brun med olika vapen. Dels Släkten Brun af Lolland, kend -1423-1513. K: Achen, Siebmacher bd 18. och dels Slægten Brun i Skåne som enbart är känd i två generationer ca 1550 - 1631.  3 regnbuer. Våbenfællesskab med Grim på Lolland, Algudsen og Gyrstinge på Sjælland og Pfuel i Pommern Slægten Brun [i Skåne] Den släkt som förekommer i Bohuslän har ytterligare ett annat vapen, viker i sig inte behöver betyda att släktskap inte finns. Bru[h]n från Bohuslän med en lilja och en ros. I Landbohistorisk Selskab, Adkomstregistrering 1513-50 förekommer två Brun: Claus Brun bd i Birket ; u 1522-004b Claus Brun bd i Sieseby ; 1517-024 Ett sidospår är: Erik Brun i Hejls herredsfoged i Nørre Tyrstrup h (er d 1548) ; 1530-528 ; u 1548-149 Erik Brun bd i (Store) Middelhede ; bu dmd 1537-544 Ytterligare Brun fanns i: 1546-312 ; Brun (af Vindumgård) Hans Jepsen (lever 1546 er d 1559) ; Brun (af Vindumgård) Jep i Vindum og til Bjerring (1557) (lever 9.9.1557) g m Mette N N, datterdatter af Hartvig Limbek ; Brun (af Vindumgård) Jørgen Jepsen (er d 1559, måske allerede 1554) ; Brun (af Vindumgård) Mourids Jepsen til Vindum (lever 9.9.1557) g m Anne Nielsdatter Friis (af Haraldskær) Det finns all anledning att följa upp de danska spåren. Kan möjligen steen.thomsen snabels danbbs.dk ha svar på några av våra frågor? Bästa hälsningar Ben
166
« skrivet: 2014-03-30, 19:52 »
Hej Christer,
Tack för tipset. Olof Nlsson begrovs den 27 Maj 1744 och bör ha varit född senast den 17 Dec 1680 (63 år 5 månader & 10 dagar) troligast i Ljungby sn. Tyvärr börjat födselanteckningarna först 1689, så jag kan inte finna namnen på hans föräldrar i ministralböckerna. Fadern bör ju ha hetat Nils så frågan är om det fann någon Nils på Tore Bengtsgård i Gisslestad runt 1680? Modern kanske är svårare att få ett namn på.
Vårhälsning
Ben
167
« skrivet: 2014-03-29, 04:16 »
Hej, Oluf Nillsson gifte sig med Bengta Larsdotter i Ljungby sn den 26 Dec 1721. Samma Oluf ser ut att vara döpt den 31 Mars 1701 och om detta är rätt Olof så skall fadern ha hetat Niels Ohlsson. Frågan är vem som var modern? Jag har inte funnit hennes namn. Undrar om någon sett namnet i någon handling? Bengtas födelseuppgifter har jag inte hittat, men hon måste rimligen ha varit född före 1706 och faderns förnamn bör ha varit Oluf med födelse före 1686. Har heller inte sett honom död i socknen. Har någon sett om Bengta är född socknen, eller möjligen kommer utomsocknes ifrån?  Bästa hälsningar Ben
168
« skrivet: 2014-03-26, 01:50 »
Hej Ingun,
Det här är förmodligen ett långskott. Kan Stina ha varit född i Onsala och inte i Fjärås som angivits? Det föddes en Christina Larsdotter den 6 Maj 1748 i Onsala. Fader Lars Börjesson och moder Ingebor Andersdotter. Den enda Stina Samuelsdotter jag har hittat är född i Falkenberg och döpts den 29 Maj 1746, vilket verkar vara långsökt. Kanske det rör som om en bortglömd händelse som inte blivit noterad i Fjärås.
Kan fadern ha hetat Lars Samuel, vilket skulle kunna förklara den omväxlande användningen av Samuelsdotter och Larsdotter?
Bästa hälsning
Ben
169
« skrivet: 2014-03-24, 03:22 »
Kära Annette, Trevligt att du är intresserad av släktens härkomst. Det behövs nog en del forskning för att få reda på om sägnen om Henrik de Hemmer (i Holland van Hemert) flydde till Jylland efter att ha tagit greven Floris av Holland av daga. Som du påpekar kan det ha varit hans förfader som begick brottet. Har händelsen ägt rum så bör det finnas fler uppgifter i holländska källor som kan styrka händelserna och vem som kan ha flytt till Aalborg. Själva försvarsverket finns de goda uppgifter om: http://trees.ancestry.com/tree/8776066/person/6980029272/mediax/2?pgnum=1&pg=0&p gpl=pid%7CpgNum Ursprunget till vapnet finner du en del information om på: http://jan.vanhemert.name/familie/topics/wapen.htm och: http://jan.vanhemert.name/familie/topics/rouwbord/index.php samt: http://jan.vanhemert.name/familie/topics/von_hemert/wapen.htm För att få en koppling till Henrik de Hemmer och hans förfäder behöver vi nog få kontakt med släktforskare i Holland som kan släkten väl. Skall man döma av vapnet som förekommer i Danmark så är det en delvis spegelvänd version av von Hemert och Hemert. Se även: Johan Maurits van Hemert, heer van Meeuwen. Schepen van Gorinchem 1721. Wapen. Gevierendeeld: I en IV in rood drie palen van vair en in een gouden schildhoofd een uitkomende zwarte leeuw; II en III in zilver een zwarte leeuw, goud gekroond. Den gren som bosatte sig i norra Halland, före landskapet blev svenskt, bör rimligen härstamma från Henrik de Hemmer. Dock har jag svårt att hitta de rätta danska källorna som kan påvisa hur släktsambanden ser ut. Naturligtvis kan den halländska grenen ha kommit direkt från Holland. Stavningen av namnet är dock lika i Aalborg som i Varbergs län. Varma hälsningar Ben
170
« skrivet: 2014-03-14, 04:12 »
Hej,
I mitt sökande efter en fadern till smeden Lars Bolander f. 1780-04-14 på okänd ort och död 1854-03-25 i Eskatorp, Fjärås sn, Halland, så har jag funnit Andreas Bolander f. 3 Juni 1789 i Göteborg, Göteborg och Bohus (sidan 39 i någon församling. Föräldrar till Anderas skall ha varit Anders Bolander och moder Ingrid Belander. Det framgår inte vilken församling som avses.
Känner någon till Anders Bolander och om han möjligen kan ha varit smed i Gbg? Har någon sett Anders i något husförhör mot slutet av 1700-talet i någon av stadens församlingar? Frågan är om denne Bolander även kan ha varit fader till Lars.
Bästa hälsningar
Ben
171
« skrivet: 2014-03-05, 02:43 »
Här följer ytterligare några fakta om åldern genom tiderna för att gifta sig. Den legala minimiåldern för giftermål höjdes genom århundradena, om än på mycket lång sikt. Hälsingelagen är den enda svenska medeltidslag som anger någon nedre åldersgrans, för kvinnor till 12 år. Denna gräns var den samtida katolska kyrkans som också stipulerade 14 år för mannen. I giftermålsbalkeni 1734 års lag hade gränsen höjts till 15 år för kvinnan och 21 för mannen. Senare skulle den höjas till 18 år för kvinnan, Se mer om den senare tiden på Marita Perssons hemsida.
I en undersökning av Lennart Andersson Palm visade att 1620-talets svenska samhälle präglades både av låga vigselåldrar (omkring 21 år) och en låg andel ogifta kvinnor över 15 år (cirka 30 %). Av de ogifta hade dock en femtedel förut varit gifta.
Den tidigaste vigselåldern för svenska män som hittills kunnat tas fram är beräknad med norrländska militära utskrivningslängder från åren kring 1640. I undersökningen ingår 278 män från sex socknar i Hälsingland och nu ar det inte fråga om någon maximal aktenskapsålder utan en ren genomsnittsålder. Åldern vid första giftet var i genomsnitt 21,5 år, en siffra som gott och väl ryms under det maximital för ungefar samtida kvinnor i samma landskap på 26,7.
En del berättande kallor nämner lägre giftermålsåldrarlangre tillbaks i tiden: Om bonden Håkan Håkansson och hans hustru Ingeborg sägs i Kinnevalds härads dombok 162l:
Finns här vid gränsen en stor osed, att de borgzja sina barn så små och unga, att de icke veta eller kunna förstå, vad äktenskapet iir; ej heder vad de är skyldiga Gud allsmäktig eller varandra. Så att Ingeborg, som redan varit gifti några år, ännu inte är femton år fyllda, och Håkan Håkansson inte över arton år.
Ännu i början av 1600-talet förekom i Danmark att man inom allmogen begärde trolovning för flickor ända ner i åttaårsåldern. I ett fall från 1639 godtogs förlovning av en tolvårig bondflicka av kyrkan men avslogs för en nioårig. Prästerna tycks här ha varit mer restriktiva än allmogen. Man kan väl med tanke på den mänskliga naturen förmoda att dessa trolovade barns köttsliga samliv inte sällan inleddes omedelbart efter pojkens pubertet och resulterade i graviditet kort tid efter flickans. Även längre fram i tiden finns exempel på tidiga äktenskap: I Värmland påstods 1726 att bondbarnen gifte sig innan sönerna knappt hunnit till 20 och döttrarna till 15 år och i de ovanligt innehållsrika mantalslängderna från Marks härad i början av 1700-talet noterade inte sällan mantdskommissarierna att nygifta hustrur var 15 år.
Hälsningar
Ben
172
« skrivet: 2014-02-26, 01:19 »
Hej Rolf,
Den Måns Olofsson vi diskuterat ovan skall ha haft Ola Anderson och Bengta Månsdotter till föräldrar. Det föddes en Måns Olson den 15 Augusti 1709 (s. 16) med föräldrar som hade dessa namn.
Det finns senare angivet en Måns som haft Ola Anderson och Bengta Månsdotter till föräldrar, som skall ha varit född 1711 och begravd den 1 Januari 1711, 0 år gammal. Möjligen samma dag som födseln. Detta är troligen inte samma Måns f. 1709.
Frågan är om det fanns två par med namn Ola Anderson och Bengta Månsdotter i socken runt 1709-11? Detta måste ha varit fallet, om nu inte parets första Måns dog. I så fall bör det finnas ytterligare en Måns som inte dyker upp i ministralboken.
Margareta Olofsdotter f. 1701 gifter sig först den 5 Dec 1725 och borde kunna återfinnas i en mantalslängd från tiden tycker man. Och helst med Måns eller någon annan broder.
Var ligger Stora Stuv i förhållande till Kiörkebyen? Kan de ha flyttat mellan dessa orter, eller rör det sig om två par med samma namn?
Bästa hälsning
Ben
173
« skrivet: 2014-02-25, 03:44 »
Börge Nilson har jag inte hittat, men en Anna Andersdotter f. 1640 som begravdes den 1 November 1712. Den Anna som föddes 1648 och dog 1716 skulle bara ha varit 16 vid födseln av Nils Börgeson, vilket verkar mindre troligt, även om det inte är otroligt.
Anna från 1640 hade Anders Assbiörnson och Kirstin Börgesdotter till föräldrar. Detta par bör ha varit födda innan 1620.
Ben
174
« skrivet: 2014-02-25, 03:03 »
Hej Rolf och Göran,
Nils Börgeson [Börson] som vi letar efter bör vara den man som står noterad som död 52 år gammal i Frillesås den 13 April 1716 och född 1664. Denne mans föräldrar står som Börge Nilson och Anna Andersdotter (sidan 33). Om orten kan man ju spekulera, men det stämmer med mantalslängderna årsvis då han står som död året efter. Fanns det en ytterligare kandidat skulle det finnas utrymme för tvekan. Jag skall kontrollera detta närmre.
Låter detta rimligt?
Ps. När mitt nuvarande abonnemang går ut skall jag definitivt byta upp mig till AD.
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-02-25 03:09)
175
« skrivet: 2014-02-24, 04:42 »
Får jag klämma in med den äldsta uppgiften på trädet som slutar med Bengt Torckilsons föräldrar. Han var född 1613 och begrovs den 1 Oct 1691. Enl. Frillesås, Döda 1709-1801 b 8 s 6. skall föräldrarna ha varit Torckel Bengtson och Ingebårg Olsdotter. Båda föräldrarna bör ha varit födda före 1595. Frågan är vilka källors finns från denna danska tid som kan sprida lite ljus på var de eventuellt kan ha bott någonstans och under vilka är?
Ben
176
« skrivet: 2014-02-24, 02:56 »
Gents:
Återkommer till Gunnur Torkelsdotter f. 1691 (Frillesås, Födde 1689-1699 b 45 s 5) som var gift med Anders Svenson. Hennes fader hette Torkill Bengtson som levde mellan 1652 - 1723 och modern hette Anna Börgesdotter. Den enda kvinna med detta namn som jag kan finna död under tidsperioden är född 1647 och begrovs den 18 Oktober 1691, d v s bara några månader efter att Gunnur föddes i April. Hon skalle ha varit hela 44 år om detta varit fallet. Hennes far skulle ha varit Börge Jönson och moder Ingebår Persdotter.
Kan det ha funnit någon ytterligare Anna Börgesdotter som slunkit emellan raderna? Om inte så bör hon rimligen haft flera barn innan Gunnur. Kan dock inte hitta några på orten. Kan de ha flyttat in från en grannsocken? Det borde finnas en familj med flera barn i mantalslängden runt 1690-talet. Jag har dock inte hittat något spår hos grannarna heller.
Ben
177
« skrivet: 2014-02-23, 18:42 »
Rolf,
Intressant uppgift. Det verkar rimligt att familjen bebor Östergården. Margareta Olofsddotter dör i Östergården år 1770.
Skulle den Ola [Oluf] Andersson du talar om kunna vara den som gifter sig 1691-01-00 med Bengta Månsd som i så fall senare måste ha flyttat på sig. Båda står dock som att vid vigseln kom från Kiörkebyen.
Bengta och Ola ser ut att få följande barn: Måns 1693 död samma år. Måns 1695 död samma år, Måns 1709. Kan denna Måns 1711 död samma år tillhöra ett annat par med samma namn. Märta döpt 18 Jan 1691. Anders 1712. Frågan är om vi har två eller tre par med samma namn under denna tidsperiod?
Hur är den Ola Anderson som begravs den 23 Juli 1711 relaterad till den Ola vi söker? Denne Ola var född 1686 till Anders Olson och Gunnur Persdotter och kan knappast vara gift 1691 vid fem års ålder.
De andra två Ola [Oluf] som jag funnit är:
Oluf Anderson f. 1679 och begravd den 22 Juni 1735 i Frillesås (s 74): Fader Anders Nilson och moder Burta Olufsdotter. Bör inte ha varit gift före 1699.
Ola Andersson f. 1655 och begravd den 29 April 1739 i Frillesås, 84 år (s 86 ): Fader Anders Olsson och moder Kierstin Svensdotter. Skulle ha varit 36 år 1691. Möjligen gift två gånger?
Ben
178
« skrivet: 2014-02-23, 16:56 »
Hej Rolf,
Den Måns Olofsson som du omtalar ser ut att ha varit döpt den 28 December 1711 i Frillesås. i så fall med fader: Ola Arfvidsson och moder: Bengta Biörnsdotter. Makarna från Kiörkebyen och gifta i Jan 1691 (Frillesås C:1 C:2). Det ser ut som att Bengta haft flera missfall och att de givit samma namn till tre söner, av vilka den sista ser ut att ha överlevt till vuxen ålder.
Bengtas föräldrar ser ut att ha varit Biörn Jönson och Anna Håkonsdotter, om det är hon som var född 1686 och blivit begravd den 30 Januari 1732 (sid 63).
Ben
179
« skrivet: 2014-02-23, 05:06 »
Göran, Efter att ha kollat mot senare Husförhör 1750-1800 s 404 noterat runt 1788 så pekar även detta på att Olof Börgesson borde vara född runt 1740. I så fall måste dopet den 23 april (s 86) avse den rätta Olof som du påpekat. Orterna ser ävenut att stämma. Margareta Olofsdotter gift med Börge Nilsson skall ha kommit ifrån [?]gården i Frillesås. Frågan är vilken gård som avsågs? Vad avsåg noteringen?  Intressant uppslag från Rolf om fader Ola Andersson moder Bengta Månsdotter till Gunnur Bengtsdotter. Bästa hälsningar Ben
180
« skrivet: 2014-02-23, 03:05 »
Hej Göran,
Det finns en Erich Pährsson från Tröninge som gifter sig 1703-01-25 i Lindberg (C:1) med pigan Inger Bengtsdotter från Gunestorp. Står som boende i Tröninge.
Anna Eriksdotter var ju född i Trönninge och döpt den 19 mars 1719 med Erik Pehrsson till fader, så det skulle kunna vara hennes föräldrar. Finns det några andra kandidater som kan passa in och göra denna uppgiften osäker? Har ännuinte funnit uppgifter från födslar och begravningar.
Bästa hälsning
Ben
181
« skrivet: 2014-02-21, 00:12 »
Hej Kristina & Rolf,
Den där prelaten var tydligen en lat en (någon som vet vem han var). Han har genom att åstadkomma ett hål i bokföringen även lämnat frågan öppen om Hans Carl Hemmers (född i juli 1702) fader varit Hendrik (Knutsson) Hemmer och moder Maria Addicksdotter Memsen. Det finns inte någon bättre kandidat, men det räcker ju inte som bevis. Mantalslängderna ger inte något svar i denna frågan därför att Hans Carl redan 1724 gift sig med Anna Börjesdotter (f. 1699) i Tölö sn. Senare flyttar han till Kungsbacka, där han dör redan 1747. Anna slutar sina dagar i Alafors 4, Älvsåker sn.
Eftersom bouppteckningar bör vara en bra källa för att utreda släktrelationer har jag letat efter ett dokument efter antingen Hans Carl, eller Anna. Frågan är om jag kan ha missat något.
Och ytterligare en frågan är om det finns några bouppteckningar som någon har sett där Börge Nilssons föräldrar dyker upp, eller likaså en uppteckning efter Margareta Olofsdotters föräldrar? Vad annars finns det att gå på?
Bästa hälsningar
Ben
182
« skrivet: 2014-02-19, 20:03 »
Hej Kristina,
Bra reklam för AD. Det kan ju inte råda någon tvekan om vem som har den bästa produkten. Har du någon kläm på varifrån Olof Börgesson och Margareta Olofsdotter kan komma? Om jag läser rätt så bodde Margrit Olöfsdotter i [Präst]gården, Frillesås vid tidpunkten för vigseln. Kan hennes far ha varit präst och kommit från en annan socken? Om inte präst så kanske klockare, eller annan lärd person.
Bästa hälsningar
Ben
183
« skrivet: 2014-02-19, 05:34 »
Hej Rolf, Varför inte. Jag har försökt få kläm på Olof Börgessons föräldrar. Det ser ut som att fadern måste ha varit Börge Nilsson f. 1705, men var? Han gifte sig den 5 Dec 1725 med Margareta Olofsdotter troligen född 1701 (på okänd ort). Börge dog den 23 Maj 1754 49 år. Gifta mannen Börje N. ifrån Kyrkobyn, He[r]rgården. Tvinsot (Frillesås, Dödde 1709-1790 b 150 s 297). Bilden från husförhöret är inte den bästa. Frågan är varifrån Börge och Margareta kan ha kommit. De tycke inte dyka upp på orten i kyrkböckerna.  bästa hälsning Ben
184
« skrivet: 2014-02-18, 05:41 »
Hej Göran,
Det ser ut som om Maria Olofsdotters fader Olof Börgesson bör ha varit född 1733-08-00 i Frillesås (s 68) och den 6 Jan 1772 vigdes änko och Danemannen Olof B. i [Frillesås 4 Fr 1 Andersgård] kyrkbyn med Anna Andersdotter troligen född 1750-01-10 i Frillesås (s 132).
Annas fader bör ha varit Anders Gunnesson 1715 - 1791 och moder Margreta Andersdotter 1710 - 1779. I så fall bör hennes farfar ha varit Gunnar Larsson och moder Börta Nilsdotter (har inte funnit levnadsår). Hennes morfar bör ha varit Anders Svenson 1679-1742 och mormor Gunnur Torkelsdotter 1691-1758. Gunnurs fader var Torkill Bengtson 1652-1723 och moder Anna Börgesdotter. Torkills fader var troligen Bengt Torckilson 1613-1691 med hustrun Anna Olasdotter. Bengts fader heter troligen Torckel Bengtson med hustrun Ingebårg Olsdotter.
Olof Börgessons fader bör ha varit Börge Olufsson 1685 - 1758 (Frillesås, Död 1709-1802 b 152 s 301) och moder Gunnur Svensdotter 1695 - 1763 (Frillesås, Död 1709-1802 b 155 s 307). Jag försöker komma lite djupare på Olofs sida, men det verkar lite svårare. Kanske några mantalslängder kan skänka lite ljus.
Kan vigseln 1753 passa in i ovan beskrivning. Olof Börgesson född 1733 kan ju ha gift sig vid 20 års ålder. Men han var då inte någon änkling. Först 1772 var han änkling. Så frågan är med vem han var gift med i första äktenskapet?
Bästa hälsning
Ben
185
« skrivet: 2014-02-16, 19:01 »
Hej,
Maria Olofsdotter f. 1779-01-26 i Kyrkobyn, Frillesås sn hade Olof Börgesson till fader och Anna Andersdotter till moder. Paret ser ut att ha gift sig den 6 Jan 1772 i Frillesås (s 269). Det finn en notering om änka. Vem kan den tidigare makan ha varit? Det ser ut som att Olof Börgesson var döpt 1739-04-23 och att hans fader hette Börge Nilsson och moder hette Margret Olsdotter (Börge och Margret ser ut att ha gift sig den 5 Dec 1725 i Frillesås).
Men det finns även en Ola Börgesson som var född den 6 Maj 1739, med Börge Olsson till fader och Gunnur Svensdotter till moder (s 86).
Har någon ett grepp om vilket som är det rätta födelsedatumet och vilka de rätta föräldrarna kan vara?
Bästa hälsningar
Ben
186
« skrivet: 2014-02-16, 17:19 »
Hej Göran,
Hur ser det ut med bouppteckningarna efter Börge Hansson och hans hustru? Borde inte mantalslängderna med en bouppteckning ge en större klarhet. Jag har inte tillgång till Hallands befolkning och väntar tills nästa version kommer ut under 2014.
Har du tittat i mantalslängden för Stråvalla? Kan den ge större klarhet i om det är fråga om en annan Erik än den vi söker. Om det nu står Stråvalla så brukar det innebära att kvinnan kommer därifrån. Hur många samtida individer har vi att räkna med som hade samma namn?
Bästa hälsning
Ben
187
« skrivet: 2014-02-15, 21:35 »
Hej Gunvor,
Tack för tipset. Det ser ut som en gedigen bok med mycket fakta. Hur pass mycket täcker boken tillbaka till den danska tidsperioden 1500-1600? Maretta och hennes förfäder var ju födda under dansktiden.
Bästa hälsningar
Ben
188
« skrivet: 2014-02-15, 01:49 »
Hej,
Har någon forskat bakåt ned till 1600-talet? Maretta kommer från Förlanda och bör ha varit född vid mitten eller slutet av 1650-talet. Hon gifte sig med Anders Larsson som dog 81 år gammal i Sundstorp 7, Fjärås sn. De fick bl a Anders Andersson (1673 - 1728). De bör således ha gift sig någon gång före 1673. Efter 1690 finns det inte några anteckningar om att Maretta var i livet.
Har någon kläm på invånarna under denna tidsperioden?
Bästa hälsningar
Ben
189
« skrivet: 2014-02-12, 02:03 »
Hej Ljungbyforskare, Pigan Inger Christina Andreasdotter från Gisslestad gifte sig med Rotebåtsmanen Anders Grimberg Andersson från Okome den 24 Sep 1787 Ljungby C:3, s 559. Jag förmodar att uppgiften i Ljungby, Födde 1750-1806 b 31 s 48 är relaterad till henne. Hennes fader hette Andreas Andersson och moder Ingeborg Olofsdotter. Min fråga är om Andreas noterad 1778 i Ljungby, Döda 1750-1806 b 262 s 478 är den korrekta fadern? Och om Ingeborg noterad 1768 i Ljungby, Döda 1750-1806 b 251 s 459 är den korrekta modern. Jag har inte hittat några andra kandidater som skulle kunna passa tidsmässigt. Se bifogade bilder.    Bästa hälsningar Ben
190
« skrivet: 2014-02-11, 19:47 »
Hej Göran,
Jag har en känsla av att relevanta bouppteckningar kan ge oss en tydligare bild av släktrelationerna. Det verkar rimligt att Börge Hansson var född före 1696.
Den förklaring jag har till Bråtfälling är lika med oduglig. SAB har följande förklaring:
BROTT-FÄLLING
[fsv. brutfällinger]
(numera bl. bygdemålsfärgadt) person som har fallandesot l. konvulsioner; epileptiker; stundom användt ss. okvädinsord. TEITT Klag. 232 (1555). En brotfelling .., som faller 6 eller 7 resor om dagen. MURENIUS AV 154 (1647). HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 1: 389 (1864). Du slog som ett kräk, din förbannade brottfälling! BONDESON Glimm. 172 (1892). Jfr: Brottfällingar och förrychte ähre icke longt borta ifrån fallandesoot. SCHRODERUS Comenius 312 (1639).
BROTT-FÄLLIG.
1) till I 11 c: epileptisk. (Soldaten) Är brottfällig, casseras. LMil. 3: 185 (1692). SPEGEL 606 (1712).
[BROTT-FÄLLIG.ssg 2]
2) till II: brottslig. Såsom nu thenna Lybesche var i samma föllie och förhölltt sigh lijka medh the andra, så finnas the ju lika brottfällige. OxBr. 10: 117 (1628).
Så han bör ha varit soldat med ett lyte som orsakat honom ett problem.
Bästa hälsning
Ben
191
« skrivet: 2014-02-11, 02:40 »
Mats,
Tack för din information om Anders och hans relationer. Bouppteckningen ger uppenbarligen en klar bild av relationen till Pehr Hwalström (Börjesson).
Enl. Bo Andersson skall Ingemar Rosengren gjort 3 häften om befolkningen i Okome socken. Av dessa framgår det att Anders bodde även i en stuga vid Ryen Slätterna och flyttade till Grimbergstorpet 1810. Ingemar skriver vidare att enl husförhör var Anders född i Falkenberg. Således ser alla fakta ut att sammanfalla.
Så nu återstår bara frågan om Anders Andersson födelseort, datum för födelsen och föräldrarna.
Bästa hälsning
Ben
192
« skrivet: 2014-02-10, 04:26 »
Hej Kristina,
Uppgiften om att faderns namn skulle varit Anders kommer ifrån Bo Andersson nr 27716 i DISBYT. Jag har frågat Bo om vilka fakta han stöder uppgiften på. Följande uppgifter finns registrerade i DISBYT: f 1760 Falkenberg, Hallands län; v 1787 Ljungby, Hallands län; d 1827 Okome, Hallands län. De två sista verkar stämma och gå att verifiera. Den första har jag inte fått grepp på.
Om Anders var född 1760 bör han tidigast listats efter 1776-78 och varit pensionsfärdig efter 1820. Det finns några Anders i rullorna att studera närmre, Anders far kanske hette Jöns. Pusselbitarna är flera.
Tack för tipsen.
Bästa hälsning
Ben
193
« skrivet: 2014-02-10, 00:29 »
Hej Rolf & Kristina,
Skall man lita på härkomsten från Okome i första hand och att andra uppgifter blivit felaktiga så passar bara Helena f. 1797 in i bilden. Eftersom Helena de facto gifter sig med båtsmannen Pehr Hwalström (Börjesson) ligger det något naturligt i att hennes fader kan ha varit en båtsman. Det verkar inte finnas någon flyttanteckning heller för Sibbarp mellan 1805 och 1830, där hon enl. Lindberg AI.1 Husförhör 1813-1815 b 18 s 213 skall ha vistats en tid innan 1815. Inte heller finns det några husförhör i Sibbarp mellan 1805 och 1832. Kan hon möjligen finnas i någon mantalslängd för Sibbarp?
Anders Grimberg skall ha hetat Andersson som barn, men i Falkenberg dyker han dock inte upp 1760-07-11 (eller däromkring) vid vilket datum han med största sannolikhet var född. Frågan är om han verkligen kommit från Falkenberg och om angivna datum verkligen stämmer?
Bästa hälsning
Ben
194
« skrivet: 2014-02-09, 21:35 »
Hej Kristina,
Det uppgivna datumet 11 juli 1760 stämmer med 66 år 7 månader 22 dagar i dödboken (smaller units (days) are subtracted before the larger units (months/years)).
Om denna Helena föddes den 29 april 1797 så passar detta inte med Helena Andersdotter f. 1798-02-18 i Okome enl. Valinge, Husförhör 1863-1879 (AI.3) b 57. Nu kan man fråga sig om hon verkligen var född i Okome, för det finns ingen uppgift på den dagen? Kan hon helt enkelt ha kommit från en annan ort. och haft en annan fader vid namn Anders?
Bästa hälsning
Ben
195
« skrivet: 2014-02-09, 19:33 »
Hej,
Enligt uppgift i Okome, Döda 1827-1866 bild 113 s 1 dör Anders Grimberg (Andersson) 1827-03-05 och skall ha varit 66 år 7 månader 22 dagar, vilket skulle innebära att han var född Månd. den 14 Juli, 1760. Denna uppgift stämmer dock inte med uppgiften från husförhören, vilken dock kan vara höftad, eller fel beräknad. Husförhören pekar på att han var född 1665, vilket innebär att någon räknat fel någonstans.
Enligt en uppgift i DISBYT skall Anders ha blivit döpt i Falkenberg 1760, men jag har inte funnit någon Anders med en fader som har hetat Anders.
Anders Grimberg var Krono-båtsman, men går inte att finna i det centrala soldatregistret. Det finns dock en tidigare båtsman i registret med samma namn. Har någon sett någon dokumentation om Anders?
Bästa hälsning
Ben
196
« skrivet: 2014-02-09, 18:58 »
Rolf,
Som du påpekat behövs det mer fakta för att vara helt säker. Den 15 Jul 1817 gifter sig paret enl. Lindberg, Vigsel 1760-1822 bild 318. De har väl hållit lysning innan födseln, så man kan anta att prästen sett mellan fingrarna med Anders Peter, eller inte haft bilden helt klar för sig.
Man skulle kunna tro att Helena Andersdotter vara döpt i Ljungby, varifrån Inger Christina Andresadotter kommer, men där finns inte heller någon uppgift om något dop av henne. Kanske glömde man bort att föra in uppgiften.
Enl. Okome, Döda 1827-1866 bild 113 s 1 dör Anders Grimberg (Andersson) 1827-03-05 och skall ha varit 66 år 7 månader 22 dagar, vilket skulle innebära att han var född Månd. den 14 Juli, 1760. Denna uppgift stämmer dock inte med uppgiften från husförhören, vilken dock kan vara höftad, eller fel beräknad. Enl. en uppgift skall han varit född i Falkenberg. Dock har jag inte funnit någon uppgift i Falkenberg. Kan jag ha missat något?
Bästa hälsning
Ben
197
« skrivet: 2014-02-09, 04:31 »
Hej Rolf, Tack för tipset. Det ser ut som om Helena Andersdotter flyttat runt en del. Det står visserligen att hon flyttar till Ljungby 1816, men i juli 1817 gifter hon sig i Lindbergs sn med Krono Båtsman Pehr Hwalström. Helena står då angiven som kommande från Göingegårdens torp, där hon de faktum bott innan. Eftersom det inte finns någon födelseuppgift har jag letat igenom Okome husförhör för åren 1798-1800 och därvid funnit den enda Helena i rätt ålder med en fader som heter Anders. Fadern bör vara båtsmannen Anders Grimberg f. 1765, gift i Ljungby sn 1787 med Inger Christina Andresdotter f. 1757-10-14 i Ljungby sn.  Rätta mig om jag har fel. Bästa hälsning Ben
198
« skrivet: 2014-02-09, 02:14 »
Göran, Om Börge Hanson från Trönninge varit, som du skriver, gammal 1710 och struken 1711 borde han varit född före 1650, tycker man. Den enda äldre Börge som jag funnit mellan 1709 och 1725 finns på följande bild. Jag tycker dock att det ser ut som om det står Larsson och inte Hansson, men min vana att läsa denna skrivstil är långt från expertens. 81 år är i vart fall gammalt och han ser ut at komma från Trönninge. Om jag inte missat någon så finns det ingen bättre kandidat. Se bilden.  Om det inte finns någon Larsson från Trönninge så är frågan det är rätt person? Ben
199
« skrivet: 2014-02-08, 21:30 »
Hej Göran, Du borde naturligtvis ha fått reda på var uppgiften kommer i från. Den kommer FamilySearch och ser ut att vara ett slarvfel i deras databas (att bortse från). Hon står som Anna Eriksson Christening Date 30 Mar 1719. Den riktiga uppgiften bör dock bygga på bilden ovan. Eftersom mantalslängderna oftast inte ger oss namnen på kvinnorna undrar jag om det går att para ihop männen med kvinnorna genom giftermålsuppgifterna. Om bostadsorten finns tydligt angiven borde det gå att bakvägen få rätt på kvinnorna? En hypotes att prova. Kan Börge Hansson som vi finner 1706 i Nils Olsons gård, Nr. 10 (Trönninge, Lindbergs sn) vara född den 27 jun 1695 (Lindberg, Födde 1691 - 1747 C:1 s 12)? Enligt uppgifter i Dispyt skulle han ha gift sig 1743 i Lindberg, och dött 1773 i Lindberg. Kan denna man ha gift sig med Karin Svensdotter den 10 jun 1716 och i så fall gift om sig 1743? Han skall ha haft en son vid namn Hans Börgesson (9 dec 1722 - 2 jan 1798) gift med Kirstin Andersdotter (f 1732). Enligt dina uppgifter så skall Börge haft en son vid namn Hans, varför det stämmer så långt. I så fall skulle Börjes hustru kunnat ha varit Karin Svensdotter. Det föddes en Karin Svensdotter den 8 Maj 1698 i Lindberg. Fadern skall ha varit Sven Larsson och modern Karin Svensdotter (GS Film number 134297). Detta är kanske något att nysta upp? Åldern stämmer dock inte med varken gammal eller vad som är möjligt för att det i övrigt skall passa.  Ben (Meddelandet ändrat av Bolt 2014-02-09 02:16)
200
« skrivet: 2014-02-08, 01:42 »
Göran, Spännande information du fått fram. Efter att ha letat lite fann även jag bara en Anna Eriksdotter döpt den 30 Mars 1719 i Lindberg. Fader: Eric Pehrsson & moder: Anna Eriksson. Bifogade bild måste vara den Anna som vi letar efter och du tidigare hittat? Om änkan Eriksdotter dör den 28/1 1799, 79 år gammal m.a.o. cirka 1720, bör detta kunna vara vår person. Ytterligare mantalslängder bör kunna ge stöd för denna hypotes.  Ben (Meddelandet ändrat av Bolt 2014-02-08 01:48)
201
« skrivet: 2014-02-06, 16:07 »
Hej Göran, Tack för en förnämlig utläggning med intressanta fakta runt Anders Trulls gård och de individer som var relaterade till Kerstin Svensdotter och hennes gemål Börje Andersson. Det återstår att få grepp om Börjes förfäder och om de kommit från orten. Jag skall titta vidare efter Anna Eriksdotter och se om hon dyker runt runt 1726. Det exakta året har inte någon Anna registrerats med en Erik till fader, så jag skall leta vidare och återkommer med information så snart jag stöter på något. Hur förhåller det sig med hittillsvarande forskning i Lindbergs socken? Det verkar inte finnas mycket digitaliserad information. Har någon gjort några sammanställningar från 1500 - 1700-talen? Bästa hälsning Ben 
202
« skrivet: 2014-02-04, 18:39 »
Göran, det verkar rimligt att orten är Trönninge i Lidberg, som du antagit. För tillfället har jag inte AD, men det verkar vara en bättre tjänst än Ancestry, med framför allt mer lättläst information.
Kan vi ha med två Börge Andersson att göra? Kjerstin Svensdotter var född 1748 och då borde Börge varit född omkring 1740-50-talen.
Var svärfadern Sven Börgesson så kan det ju ha handlat om Börje Andersson gift med Kjerstin Svensdotter, men då måste det även gå att spåra Börjes relationer.
Ser med intresse på att få veta vad du kommer fram till.
Ben
203
« skrivet: 2014-02-04, 16:49 »
Göran,
Tack för tipset om Kjerstin Svensdotters förmodade föräldrar. Skulle vara intressant om du kan hitta en mantalslängd med någon information som kan binda individerna till varandra.
När det gäller uppgiften om orten, i detta fallet Trönninge, undrar jag om den bara avser kvinnan, eller möjligen partet. I Lindbergs husförhörsbok står änkan Kjerstin 1806-10 under småorten Trönninge. Det finns ju även än socken i Halland som ingick i Tönnersjö härad. Vad kan klockaren ha avsett i det föreliggande fallet? Det föreligger minst sagt en förvillande uppgift. Här måste mantalslängderna vara till hjälp.
Ben
204
« skrivet: 2014-02-04, 16:29 »
Hej Göran, Visst var de gifta 1773, det var mitt misstag att skriva 9 när det skulle ha varit en 3:a. Sidan jag hittade henne på följer nedan (jag kan ha blandat ihop gårdsnummer med sidnummer). Uppgifterna stämmer med ålder etc. på hennes barn, bl.a. med Pehr Hwalström (Börjesson).  Några uppgifter om maken Börje Andersson har jag inte funnit. De måste finnas i mantalslängderna. Låt mig veta vad du tror? Bästa hälsning Ben
205
« skrivet: 2014-02-04, 02:56 »
Bästa släktforskare i Lindberg,
Det ser ut att finnas ett hål i födelseuppgifterna mellan 1749 och 1751. Och det är just där jag letar efter Kjerstin Svensdotter f. 1748 enl. Lindberg, Husförhör 1806-1811 bild 19 s 96. Hon gifte sig med Börje Andersson den 17 Dec. 1779 enl. Lindberg, Vigsel 1760-1822 s 166.
Jag har inte kunnat hitta hennes föräldrar, eller hennes dödsuppgift. Alla uppgifter som kan leda till en lösning tas tacksamt emot.
Vidare har jag inte kunnat finna rätt Börje Andersson. Det finns flera individer som skulle kunna passa: den 21 Maj 1754, 1 September 1753, och 21 Oktober 1751. Kanske finns det ytterligare någon jag har missat. Enl husförhöret 1806 var Kjerstin änka och Börje måste ha avlidit dessförinnan.
Alla ledtrådar mottages tacksamt.
Bästa hälsningar
Ben
206
« skrivet: 2014-02-03, 20:08 »
Christer,
Efter att ha kollat även pastoratets övriga socknar kan jag konstatera att Helena Andersdotter inte står upptagen där heller. Kan hon gömma sig i något husförhör möjligen?
Bästa hälsning
Ben
207
« skrivet: 2014-02-03, 04:51 »
Hej,
Enligt Valinge husförhör 1863-1879 (AI.3) bild 57 skall Helena Andersdotter varit född 1798-02-18 i Okome. I vuxen ålder gifte hon sig med Båtsman Pehr Hwalström (Börjesson) f. 1794-10-27 i Lindbergs sn. Det ser ut som att paret gift sig den 15 Juli 1817 i Lindbergs sn .
På sidorna under år 1798 i Okome finns det inte antecknat någon Helena. Kan klockaren ha missat att föra in uppgiften, eller kan hon möjligen blivit döpt i en grannsocken? Eller bodde hon bara i Okome under uppväxtåren?
Glad om någon har några uppgifter som ger någon ledtråd i denna frågan.
Bästa hälsningar
Ben
208
« skrivet: 2014-01-31, 02:55 »
Hej Inga,
Tack för dina hänvisningar. Jag har tittat på sidan 25 från 1788 i AI:2 (1770-1816) och kan konstatera att det saknas uppgifter om var individerna är födda. Om Jonas Hagelin verkligen är född 1744 i Skara är frågan om Håkan Hagelin f. 1752 kan ha kommit från Skara och haft en släktrelation med Jonas? Kan de haft samma föräldrar?
Christina (Stina) Greta Hageldon f. 1765 har jag inte funnit i Husaby eller på annan ort innan 1788. Det kunde annars ha varit en ledtråd. Namnet Hageldon låter som ett soldatnamn, men går inte att återfinna i soldatregistret.
Har inte funnit någon mer information i Husförhör 1749 - 1752 (AI:1) om Hagelin. Det verkar inte som om han kommer från orten, utan är inflyttad.
Bästa hälsningar
Ben
209
« skrivet: 2014-01-30, 03:39 »
Hej, Enligt DISBYT skall det ha funnits Flera individer i Husaby som burit namnet Hagelin. Skogevaktaren Håkan Hagelin & Christina Hageldon skall ha bott i Bengtsgård i Göttorp mot slutet av 1700-talet och haft flera barn. Jag letar efter Jonas Hagelin som enligt Segerstad sn, Husförhör 1806-1810 (AI:  bild 146 skall ha varit född 1744 i Skara stift. I staden Skara har jag inte hittat honom i födelseboken och nu är frågan om någon kan ha sett namnet Hagelin förekomma under första hälften av 1700-talet i Husaby sn? Alla ledtrådar är varmt välkomna. Bästa hälsningar Ben
210
« skrivet: 2014-01-29, 03:06 »
Hej Kristina,
Tack för dina värdefulla synpunkter och fakta. Man kan fråga sig vad Jonas gjorde före 1780. Han var ju 36 år gammal när han blev betjänt på Hannevik och måste ha haft någon sysselsättning dessförinnan. Det verkar inte troligt att han arbetat i glasindustrin tidigare med tanke på anställningen som betjänt. Jag kan hålla med om att en rekryt vid 36 års ålder är lite gammalt och inte troligt, men man vet aldrig vad Jonas kan ha försökt att åstadkomma. För att avfärda spåret så blir det som du påpekat nödvändigt att få fram en uppgift från rullorna. Stavningen av namnet Hangelin gör att jag är skeptisk till att det skulle kunna härledas till Hagelin.
Din uppgift om skräddargesäll Gustaf Hagelin ger i sig inte stöd för att det funnits någon med namnet tidigare i Skara, men är intressant.
I DISBYT register finner man en Jonas Hagelin f. 1744 i Orlunda, Östergötlands län, men denne Jonas borde vara densamme som återfinns i Centrala Soldatregistret under Aktnummer: FL-07-0085-1766. Dock står det i akten att han föddes 1745, antogs 1766 och dog 1790-01-21.
Namnet Hagelin ser ut att förekomma i ett flertal län från söder till norr. Ofta förekommer det i samband med soldater och i andra fall med yrkesmän. Kan Erik Hagelin f 1780 Skara möjligen vara son till skräddargesällen Gustaf Hagelin (utan n) som flyttar till Skara från Stockholm 34 år gammal 1779? Kan möjligen Jonas komma från Stockholm och inte Skara? Det är långsökt, men det skall ha funnits en Jonas Hagelin d 1755 förmodligen i Stockholm (uppgift i Stockholms veckoblad). Uppgiften i veckobladet kan dock syfta på en annan ort som t.ex. Skara. Det finns en del att gräva i.
Inom Kinnefjärdings härad i Husaby sn förekommer Hagelin mot slutet av 1700-talet. Kanske något att luska i.
Frågan är om Skara verkligen syftar på staden, eller på en annan småort med samma namn i Värmland? Jonas kan rentav ha tagit namnet som vuxen och hetat något annat som barn, vilket gör det svårare att spåra. Dock har jag inte funnit någon Jonas i Skara under 1744. Det finns dock flera församlingar i Skara stift att kolla. Problemet är att jag bara har året att gå på och inte ett bestämt födelsedatum.
Bästa hälsning
Ben
211
« skrivet: 2014-01-28, 04:29 »
Hej, Anna Britta Pehrsdotter f. 1821-06-17 in Hvalinge No. 3, Valinge sn, har enligt Valinge födde 1813-1860 bild 26 haft Pehr Hwalström till fader och Helena Andersdotter. Det skall ha funnits en Pehr Hwalström f. 1794-10-27 i Lindberg, Trönninge sn, som dog 1880-09-28 i Hvalinge No. 3, Valinge sn. Kan detta ha varit den rätta fadern till Anna Britta?  Modern bör ha varit Helena Andersdotter f. 1798-02-18 i Okome sn och död 1879-06-07 i Hvalinge No. 3, Valinge sn, om jag inte misstagit mig. Glad om någon har några uppgifter som stödjer min hypotes i denna frågan. Bästa hälsningar Ben
212
« skrivet: 2014-01-28, 04:01 »
Hej, Enligt Valinge husförhör 1801-1852 bild 173 var Lars Swensson född 1764-10-10. Gift med Karin Bengtsdotter f. 1774-08-15 Bengt Olsgård, Bönarp, Valinge sn. Enligt Valinge födde 1723-1815 bild 99 så återfinns Lars Swenson på nämnda datum. Hans fader skall ha varit Sven Svensson (Swen Swensson troligen död 1792) och moder Olena Larsdotter. Har någon möjligen forskat om deras öden och förfäder? Jag har ännu inte hittat några bra kandidater i Valinge.  Alla ledtrådar mottages tacksamt. Bästa hälsningar Ben
214
« skrivet: 2014-01-26, 05:48 »
Hej,
Jan Peter Pehrsson föddes 1796 i Fellingsbro sn enl. Axberg, husförhör 1831-1835 (AI-11) bild 244. Troligen var hans far Peter Holmberg. Den ende som döptes med namnet Jan Peter i Fellingsbro 1796 står på bild 77 i födde 1792-1813 (C.9). Jag har sökt uppgifter i husförhören från Fellingsbro och Tysslinge om Peter och hans familj för att kunna fastställa om han var den rätta fadern till Jan Peter. Förmodligen har jag missat anteckningen i husförhören. Pehrsson indikerar dock att fadern borde hetat Pehr, men det kan vara en felskrivning.
Enligt Britt-Marie Waller så var plåtsmeden Peter Holmberg fadder i Tysslinge när Maria Elisabeth föds 1790-08-05 (C:3 Tysslinge GID 191.59.59900) med plåtsmeden Jonas Holmberg vid Nyhammaren som angivens fader. Jag har funnit Carl Holmberg i Tysslinge Husförhör 1791 - 1795 (AI:9) bild 56, men inte Peter med sonen Jan Peter. Peter skulle kunna ha varit född 1770 och enl. obekräftade källor och gift med Cajsa Lisa Lundberg. Det verkar som om Peter kunnat flyttat runt en del genom åren.
1793 står Carl Olsson Holmberg och hustru Margareta Olsdotter på Sånnaboda ägor i Tysslinge. Huruvida Carl är släkt med Peter och Jonas är en öppen fråga
Peter måste ha flyttat till Fellingsbro och bott där 1796. Av någon anledning så står inte modern till Jan Peter angiven i födelseboken. Känner någon till hur det förhåller sig med detta och om gjorda anteckningar i böckerna?
Bästa hälsningar
Ben
215
« skrivet: 2014-01-25, 17:46 »
Kristina,
Innan jag gick till Skaras utflyttningsuppgifter så tog jag fram följande:
Jonas Hagelin på Hanvik gifter sig med Cathrina Nilsdotter den 26 dec 1780 vid cirka 36 års ålder. Samma år dyker han upp i Husförhören 1775-1781 (AI:3) bild 87 som betjänt i Hannevik; kan det vara till enkan Uggla. Det finns ingen anteckning om var han kommer ifrån innan 1780 i nämnda årgångar och på sidan 83 i årgångarna 1770 - 1774 (AI:2) finns ingen uppgift om Johan. 1784 fick makarna sonen Johannes Hagelin och 1788 dottern Maria Hagelin. Den 22 Jan 1797 gifter sig Jonas för andra gången med Brita Andersdotter. Alla uppgifter är antecknade under eller efter år 1780. Uppgiften från Skara var ett långskott och inte särskilt underbyggd.
Kristina det verkar som om du sitter på information som du uppenbarligen inte vill dela med dig utav. Om du vet att Johan fanns upptecknad i socken före 1780, eller fanns på någon annan känd ort så förstår jag inte varför du inte delar med dig av uppgiften?
Ben
216
« skrivet: 2014-01-24, 19:31 »
Kristina, Från 1780 står Jonas upptagen i Segerstad, Husförhör 1775-1781 (AI:3) bild 87. I Skara stadsförsamling, Utflyttning 1755-1759 (C.3) bild 123 hittade jag nedan bild. Under No. 3 står det Recruten Joh. Hangelin till en ort som jag inte kan tyda. Varifrån han flyttade är inte angivet. Stavningen av namn var inte altid konsekvent vid tiden och det är osäkert om Jonas kunde läsa och skriva själv. Därför kan klockaren mycket väl ha missuppfattat namnet och stavat som han tycke att det lät.  Något dokument från Segerstads sn om Jonas inflyttning finns inte. Årtalet 1780 i husförhöret och hänvisningen till Skara gör att det borde handla om samma person. Ben
217
« skrivet: 2014-01-22, 21:53 »
Till ovan nämnda fakta kan läggas till att Jonas Hagelin f. 1744 i Skara först var gift med Cathrina Nilsdotter f. 1749 och sedan i Segerstad blev omgift 1797 med Brita Andersdotter f. 1755.
Ben
218
« skrivet: 2014-01-22, 21:47 »
Kristina.
Vid en titt på Segerstadd, Husförhör 1791-1795 (AI.5) bild 106 s. 98 ser det ut som om Jonas Hagelin var gift 1794 med Cathrina Nilsdotter som han hade två barn med. Cathrina måste ha dött innan 1796 och därför har Jonas Hagelin snabbt gift om sig med Brita Andersdotter.
Något exakt inflyttningsdatum ser inte ut att finnas. I Segerstad husförhör före 1795 återfinns inte glasbruket så det måste ha grundats mellan 1791 och 1795. Det lär finnas en bok vid namn Värmländska glasbruk: Carlsdal, Anneberg och Liljedal i Bro av ÅKE NISBETH. Här i Nordamerika finns dock inte boken att tillgå. Det skulle vara intressant att få ett referat på historiken om Carlsdals glasbruk.
Har någon forskat om Cathrina Nilsdotter f. 1749 och hennes härkomst, samt förhållande till Jonas Hagelin? Kan det vara så att Jonas och Cathrina kom från Skara tillsammans till Segerstad när glasbruket startade. Kan alternativt Jonas ha kommit med glasblåsarna från ett annat glasbruk. Hans jobb som salinskokare om jag förstått saken rätt var att framställa glasmassan. De flesta glasblåsare flyttade tydligen runt frekvent mellan bruksorterna och ofta över landsgränserna. Var kan det gömma sig några ledtrådar i Segerstads historiska dokument till Jonas Hagelins härkomst och inflyttning?
Bästa hälsning
Ben
219
« skrivet: 2014-01-22, 16:47 »
Hej Eva,
Tack för att du tog en runda i ministerialböckerna för Malmö. Om vi båda inte kan hitta en uppgift om Måns födelse, så verkar det troligt att han bott en tid i Malmö, men varit född någon annan stans. I Halland finns det ett register över bouppteckningarna i lanskapet. Hur förhåller det sig med Malmöhus län? Det blir nog lättare när DDSS nått målet att alla kyrkböcker över födda, vigda och döda för Skåne, Blekinge och Halland för perioden 1650-1900 blir fritt sökbara på Internet.
Vid fall att Måns var fadder till något av sina syskons barn borde det gå att få upp en ledtråd om man bara vet ungefär var man skall leta. Uppgiften om att Måns fader hetat Måns gör i vart fall det något lättare och att vi troligen har rätt födelsedatum. Men geografiskt har vi ingen aning om var han kommer ifrån.
Frågan är om det kan finnas något material om Måns i Krigsarkivets dokument förvarade i Stockholm? Måns var ju bl a med 1813 - 1814 i Napoleonkriget, så med lite tur skulle det kunna finnas lite mer information.
Luckorna i kyrkornas böcker är som du säger förargliga, men om det finns ett par bouppteckningar att återfinna så borde det gå att få mer kött på benen. Här hade en sökbar förteckning varit till stor hjälp. Digitaliseringen av basdata gör det lättare att finna rätt information.
Hur många fall bör det inte finnas under den relevanta tidsperioden med en fader som heter Måns, med en son med samma namn? Därför ser det ut som om att kopplingen till födelsedatum och Måns till namnet är ytterst viktig.
Bästa hälsningar
Ben
220
« skrivet: 2014-01-22, 00:21 »
Hej, Enligt uppgift i (Värmland) Segerstad Husförhör 1806-1810 (AI: på sidan 137 står det att Jonas Hagelin var född 1744 i Skara. Har någon kunskap om förekomsten av efternamnet Hagelin och i synnerhet om Jonas Hagelin. Någon med detaljkunskap om Ministerialböckerna i Skara kanske bättre än jag kan hitta i materialet. Har någon kunskap om förekomsten av släkt-namnet i Skara och i så fall om Hagelin i Skara har släktskap med någon av nedan uppräknade släkter? Biografi i Nationella Arkivdatabasen Hagelin, släkt. Kronobonden Henrik Hemmingssons (1669-1735) i Särtshöga, Svanshals (Ög), son soldaten Olof H (1723-94) i Glänås, Svanshals, som deltog i pommerskakriget, blev far till skräddaren Anders H (1747-1803) i Skällvik (Ög). Sonsöner till denne var grosshandlaren Adolph H (1823-1905) i New York o den på Volga i Ryssland verksamme ångbåtsmaskinisten Wilhelm H (1828-1901). Den senares son, direktören i oljefirman Bröderna Nobel Karl Wilhelm H (1860-1955), var sv-norsk konsul i Baku 1896-1905 o sv generalkonsul i S:t Petersburg 1906-11. Ett utdrag ur hans memoarer har 1935 utgivits av Ida Backmann under titeln Från filare till storindustriell i Naftabolaget Bröderna Nobels tjänst. Sonson till honom är fältläkaren Karl Wilhelm H (f 1916), i Stocksund. Anders H:s brorsons son poststationsföreståndaren Carl Göran H (1827-92) i Mjölby var landstingsman 1867-72 o 1883-84. Hans son disponenten Herman H (1861-1927) i Norrköping blev far till skriftställaren, fd komministern teol kand o fil mag Gösta H (f 1900), Sthlm. Andra släkter H härstammar från stadskassören i Vadstena Torsten H (d 1744), byggmästareåldermannen i Norrköping Nils H (1779-1841) o komministern i Hemsjö (Älvsb) Anders H (1807-99). Sonson till Nils H är civilingenjören Gustaf H (1841- 98), känd som konstruktör av de s k kolibribåtarna. Tacksam för alla ledtrådar. Bästa hälsningar Ben (Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-22 00:25)
221
« skrivet: 2014-01-21, 19:53 »
Kristina, det kan ju inte råda något tvivel om att det står Skara på sidan 137 (AI: . Vid en första koll i Skaras böcker hittade jag inget, men det kanske går att hitta något vid en grundligare djupdykning. Att det står Skara behöver i sig inte innebära att Jonas var född där, men väl att han kom därifrån och har vistats där innan han flyttade till Segerstad.
222
« skrivet: 2014-01-21, 19:28 »
Hej Eva,
Tack för din värdefulla information och synnerhet för utdragen från mantalslängderna. Om uppgiften om patronymikon Måns Månsson Stakenberg stämmer, så borde det gå att hitta Måns födelseuppgift. Jag har letat i FamilySearch, Demografisk Databas Södra Sverige, Släktdata och DISBYT utan att hitta födelseuppgifter från Malmöhus län och därmed en stark ana till Måns föräldrar. De digitala registren saknar dock mycket information och ger bara utdelning med lite tur.
Att Måns kommit från Malmö behöver inte innebära i sig att han var född i Malmö, utan bara att han vistats där. In- och utflyttningslängderna i Malmö Sankt Petri börjar först 1817, Malmö garnisonsförsamling (C:2) från 1804. Dock börjar Malmö Caroli (BI:1) något tidigare 1796 och det kommer ju närmre till 1781. Kan Måns möjligen ha tillhört Malmö slottsförsamling (C:1) med täckning under åren 1745 - 1831?
Är det rimligt att Måns kan ha kommit från Husie sn? Orten tillhör Malmö i dag, men låg utanför 1781. Det borde i vart fall vara rimligt att Måns i första hand kom from Oxie, eller Bara härader. Om han kom från en soldatsläkt så kan han i princip ha kommit ifrån vilken ort som helst i landet.
Som du påpekat så behöver Måns födelsedatum 1781-07-05 inte vara korrekt. Det kan handla om dopdatum, men även om ett helt felaktigt datum. Soldatakten från Soldatregistret indikerar dock att han var född 1781-07-05 i Malmö M. Frågan är dock om en felaktig uppgift kunnat föras i ett flertal register utan att Måns själv rättat dem vid tillfälle. De militära dokumenten skall ha förts noggrannare än de civila om historikerna förstått saken riktigt.
Varma hälsningar
Ben
223
« skrivet: 2014-01-21, 04:22 »
Kristina, Tack för ditt förtydligande. Jag tittade på sidan 142 med Socknens Understödshjon och försökte utläsa vad det står efter Jonas ... 44 och blir inte klok på vad det egentligen står. Tidigare har någon tolkat det som Skara. För mig ser det ut som att det står Lungsund efter 29 och att det under det står Karå. Efter 44 är det svårt att tyda texten. Kan det syfta på en lokal ort i Segerstad? Skulle det vara Stömmestad, eller möjligen Södergården som avses? Födelseuppgifterna ser ut att börja sent 1746 i C:1. Det första husförhören från 1765 i AI:1. Så det verkar svårt att få ett grepp om Jonas Hagelins härkomst. Finns det några andra uppgifter från orten till ledning i denna frågan. Förekommer det några bouppteckningar som omtalar Jonas Hagelin, eller någon annan Hagelin på orten?  Bästa hälsningar Ben
224
« skrivet: 2014-01-20, 02:43 »
Lotta,
Borde det inte finnas kvar något eller några Flyttningsbetyg som rör Lars Bolander. Många kan ha kastats, men ett flertal har bevarats till vår tid?
Smedernas flyttade ofta då de var så attraktiva att anställa att arbetsgivarna lockade med olika förmåner. Tydligen var Lars kompetent och attraktiv på marknaden. Kan det ha bevarats någon orlovssedel från Lars arbetsgivare? Det var ett arbetsbetyg med uppgifter om att Lars var löst från sitt gamla avtal med förre arbetsgivaren, och fri att ta ett nytt jobb.
Ben
225
« skrivet: 2014-01-20, 02:02 »
Hej Kristina, Tack för att du tog fram rätt bild. Jag tittade på fel ställe och såg inte var den rätta informationen fans. Johan föddes tydligen som oäkta med Claës Nanfelt som fader. Han skall ha varit född 1794-07-12 någonstans i Närke. Har någon efterforskat hans härkomst? Det pågick en del diskussioner 2008 i detta forum om Cajsa Jonasdotter Hagelins faders härkomst (f. 1797). Fadern hette Jonas Hagelin (f. 1744) och var gift den 22 Jan 1797 i Segerstad med Brita Andersdotter (f. 1775). På s. 132-33 i Segerstad, Husförhör 1806-1810 (AI. bild 146 'under utfl. står det något jag inte kan tyda. Jag har inte funnit någon anteckning om orten för inflyttning och att den skulle vara Skara, eller St.Skanum i Ölme (se bilden). Har någon funnit mer information om härkomsten? Hagelin verkar vara ett förekommande soldatnamn. Fadern skulle mycket väl kunnat heta Hagelin i efternamn, men det kan ha varit taget utan koppling till någon annan person med detta namn.  Bästa hälsning Ben
226
« skrivet: 2014-01-19, 23:32 »
Hej Eva,
Tack för att du tittat efter ledtrådar rörande Måns [Magnus] Stakenbergs härkomst. Som du riktigt påpekat så kanske jag måste utvidga sökningarna till församlingarna runt Malmö. Vi vet att han föddes 1781-07-05 och att han bör vara döpt som Måns, men vi vet inte vad hans familjenamn var.
Frågan är dock vad som avsågs med Malmö runt 1780-talet? Det förefaller troligt att hans fader var militär och att han kan ha fötts på annan ort, men felaktigt antecknats till Malmö. För det fall att fadern hette Stakenberg borde Måns ha döpts med detta namn. Det skulle inte förvåna mig om födelseorten blivit fel och att den beroende på missförstånd eller slarv kanske avsåg utflyttningsorten. Husförhören börjar ju först 1816 så det gör det hela svårare
Det fanns en Ola Stakenberg d. 1799-04-06 från Bjäre Kompani, bosatt i Hjärnarp sn. Han var antagen 1775. Sambandet verkar dock långsökt, men inte omöjligt.
Nils Stakenberg antogs 1711 till Månstorp Kompani vid Skånska Husarregementet och var bosatt i Arrie sn. Denne Nils var dock säkert död innan Måns föddes och om det funnits något släktskap så kan han ha varit en farfar, eller annan släkting. Troligen fanns det inte något släktskap.
Uppgifterna från Generalmönsterrulla 1801 ger tydligen ingen information om Måns föräldrar, men han antogs den 4 juli 1799 och listad 1798, så det måste finnas någon tidigare information att gå på.
Slutligen är frågan vilka pojkar som fötts den 5 Juli 1781 med namnet Måns i Malmö och dess närområde?
Bästa hälsning
Ben
227
« skrivet: 2014-01-19, 22:34 »
Hej Lotta,
Säkerligen var militären noggrannare, men inget kan tas för givet. Du har dock en bra story och det verkar rimligt att Anders kallades Tolander.
I fallet med Lars Boll f. 1750 så står det att hans familjeman var Bolander. Jag har dock inte haft tillgång till originalkällorna. Det skulle vara intressant att få mer ljus på denne soldat och om hans eventuella avkomma,
Som du själv påpekat så vet vi inte exakt när Lars Bolander f. 1780 vistades i Alingsås, därför att det tycks saknas en sådan uppgift. Alingsås stadsförsamling, Husförhör 1808-1817 (AI-8) bil 28 indikerar bara att Lars bott i staden mellan 1808 och 1817. Det anteckning utfl. No 14 som du påpekat ger inte någon specifik information. Och framför allt inte en angivelse om var han kommer ifrån, eller födelseort. Släktdatas uppgift verkar vara en fri tolkning. Lars kan ju mycket väl ha kommit före 1808 till Alingsås, men finns inte antecknad före det årtalet.
När jag hade ett abonnemang hos Arkiv Digital så letade jag i deras material efter en bouppteckning, men måste då ha missat något. Det skall finnas ett register över bouppteckningar i Halland som skulle kunna ge ledning.
Protokollet som citeras från Fjärås Härad aver Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmänn Socknestämma med Fjärås Sockn, d. 6 Maji 1821 och inte något dokument från domstolen.
Bästa hälsning
Ben
228
« skrivet: 2014-01-19, 00:57 »
Hej,
Enligt en notering i Karlstads stadsförsamling, Husförhör 1846-1850 (AI-21) s 191 Johannes, 4de Rot #68 och FamilySearch (GS Film nr. 82032, Reference ID: 2:XW7S3C) så skall Johannes Claesson varit född 1820-12-21 inom Lönnhultet i Segerstads sn. Jag har tittat på bild 78 i Segerstad > Födde 1806 - 1867 (C:3) utan att kunna finna anteckningen. Har jag missat något?
Johannes flyttade till Karlstad och gifte sig med Anna Kajsa Jansdotter den 15 nov 1846.
Har någon forskat om (Anders) Johannes Claesson och hans föräldrar Claes Nanfelt samt Caisa Jonasdotter Hagelin och dess förfäder?
Alla tips är varmt välkomna.
Bästa hälsningar
Ben
229
« skrivet: 2014-01-19, 00:24 »
Hej Claes-Göran,
Tack för tipset, det verkar trovärdigt. Samtliga Börresen (Børresen) verkar ha ett ursprung i Norge och Danmark. Namnet förekommer redan under medeltiden.
Frågan är om Börresen i Karlstad härstammar från samma släkt i Christiania som Bernhard Marius?
Bästa hälsning
Ben
230
« skrivet: 2014-01-19, 00:11 »
Hej Lotta,
Tack för dina värdefulla synpunkter. Jag har inte haft tillgång till originalen och därför riskerat att bli missledd beroende på alla fel i återgivningen av de ursprungliga källorna.
Soldaterna har jag som sagt inte kunnat kolla mot källorna, utan har har enbart byggt på uppgifter som finns i det centrala soldatregistret. Jonas och Jöns kan mycket väl vara samma person och det verkar rimligt. Någon har möjligen stavat Anders Bolander fel i en eller flera av källorna. Även om det står Tolander behöver inte det vara rätt i sig. De gamla källorna är fulla med fel och vikten av att vara precis verkade inte vara av någon stor betydelse för ett par hundra år sedan. Med dagens mått är det historiska materialet synnerligen bristfälligt och godtyckligt hopkommet.
Det verkar inte troligt att Lars Bolander varit gift innan äktenskapet med Helena Börjesdotter. I Alingsås skall han ha varit ensam. Tiden mellan 1808 och 1817 ger dock ett teoretiskt utrymme för spekulation i frågan. Att ceremonin ägde rum utan skrud och krona måste ha berott på att sonen Lars Peter Bolander föds innan vigseln. Jag har inte kollat om Helena Börjesdotter varit gift innan. Kan det vara ett sådant äktenskap prästen/klockaren skriver om? Eller har han missförstått något?
Som du påpekat så vet vi inte när Lars flyttar till Hanhals. Vi vet dock att han fanns i Alingsås 1808 och i Hanhals 1817.
Från ett protokoll daterat 1821-05-06 i Fjärås Härad framförs följande:
Smeden Lars Bolander från Hanhals Sockn anmälte sig vara sinnad att i Fjärås Sockn inflytta och sig bosätta; och lemnade Socknemännen till denna hans önskan så mycket heldre sitt enhälliga bifall som Bolander redan förut är känd för utmärkt skicklighet i sitt yrke, och emot hans förhållande i öfrigt intet var att anmärka.
Ägande altså Bolander att, utan åtal sig inom denna Socken nedsätta och sitt handtverk drifva, samt dertill sjelf besörja om nödig och passande bostad.
Detta ger i sig inte någon ledtråd till den öppna frågan, men en bild av när han velat flytta till Fjärås för att arbeta inom sitt yrke.
Lars Bolander kan mycket väl tagit sig namnet då han valde smedbanan till karriär. Det kan vara en orsak till att det inte dyker upp någon Lars med familjenamnet Bolander. Frågan är då om det finns någon Lars som är född 1780-04-14 och passar in i profilen?
Johannes Bolander f 1788 skall enligt en andrahandsuppgift flyttat 1834 till Ulricehamn. Troligen var Anders Nilsson Bolander f. 1779 en broder. Han dog omkring 1835 i Björdal, Månstad.
Under alla omständigheter borde Lars föräldrar vara födda mellan 1740 och 1760. De borde i första hand komma från Jönköpings, Älvsborgs, eller möjligen Göteborgs och Bohuslän och i andra hand från en avlägsen ort.
Enligt Anarkivs databas skall det även ha funnits en Lars Bolander Boll f. 1750 som var skriven i Kville och tillhörande Sotenäs Kompani (BR-08-0008-1790). Enligt soldatregistret skall hans släktnamn ha varit Bolander, men soldatnamn Boll. Antagen: 1790 med Avsked: 1793. Denne Lars skulle ha varit 30 år gammal om han varit pappa till Lars född 1780. Kville kyrkböcker har dock brunnit, men han kan ju bott på andra platser. Huruvida uppgiften om släktnamnet Bolander stämmer mot originalkällorna överlåter jag till experterna att verifiera. Det är i vart fall en ledtråd.
Jag har letat efter en bouppteckning som skulle kunna klarlägga fakta, men har ännu inte hittat någon efter varken Lars Bolander eller Helena Börjesdotter. Förmodligen har jag förbisett något. Känner någon möjligen till en bouppteckning efter Lars f. 1750? Eller möjligen en uppteckning efter Lars f. 1750?
Bästa hälsning
Ben
231
« skrivet: 2014-01-18, 04:52 »
Hej,
Johanna Johansson (Johansdotter) f. 1848-02-07 i Karlstad får ett oäkta barn i Köping 1869 vid namn Hildegard Johansson med en perukmakare vid namn B. M. Börresen. Faderskapet erkändes i efterhand. Släkten måste förekomma med ett flertal personer i Karlstad. Bl.a. finner man Carl Fredrik Wilhelm Börresen d. 1834 och Wilhelm Börresen i följande anteckning:
Biografiska anteckningar ÖFVER LÄRJUNGAR INTAGNA VID KARLSTADS HÖGRE ALLM. LÄROVERK, ÅREN 1864-74
[Elev Nr] 104. Börresen, Wilhelm (broder till n:r 118, del 75 - 85).
Född 1863 5/8 i Karlstad. Föräldrar: Barberaren Carl Fredrik Wilhelm B. och Maria Josefina Zetterström.
Tillh. lärov. 1873-8I. Apotekselev 82, farm. stud.-ex. 86, apot.-elx:. 9J· Är förestånd. för apoteket Hjorten. Ogift.
Jag förmodar att Johanna måste ha träffat B.M. redan i Karlstad och att de varit på äventyr i Köping. Senare flyttar Johanna till Göteborg för gott, där hon föder ytterligare en oäkting. Frågan om faderskapet ligger öppet. Man kan dock tänka sig att denna B,M. är fader även till Ellen Bernhardina Johansson f. 1872 i Göteborg. Eftersom Carl Fredrik var barberare förefaller det sig naturligt att B.M. var perukmakare.
Känner någon till B. M. om var släkt och när han kan ha varit född?
Bästa hälsning
Ben
232
« skrivet: 2014-01-18, 04:22 »
Hej,
I Biografiska anteckningar öFVER LÄRJUNGAR INTAGNA VID KARLSTADS HÖGRE ALLM. LÄROVERK, ÅREN 1864-74 fann jag följande
Nr 104. Börresen, Wilhelm (broder till n:r n8, del 75---85).
Född 1863 5/8 i Karlstad. Föräldrar: Barberaren Carl Fredrik Wilhelm B. och Maria Josefina Zetterström.
Tillh. lärov. 1873-8I. Apotekselev 82, farm. stud.-ex. 86, apot.-elx:. 9J· Är förestånd. för apoteket Hjorten. Ogift.
Kan det förhålla sig så att B.M. Börresen kom från Karlstad och att Johanna där redan lärt känna B.M och familjen?
Ben
233
« skrivet: 2014-01-18, 01:32 »
Något tekniskt fel inträffade så att texten kom två gånger, men andra gången utan bild?
Dubletten är nu raderad.
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-18 01:34)
234
« skrivet: 2014-01-18, 01:30 »
Hej, Johanna Johansson (Johansdotter) f. 1848-02-07, från Karlstad, bodde enligt Göteborgs Gustavi, Husförhör 1866-1872 (AIA.11) bild 152 i Köping tills 1870 och hade enligt nedan bild en oäkta dotter som fadern perukmakaren B.M Börresen (om jag har läst namnet rätt. Det finns en släkt från Norge som stavar namnet Børresen) senare erkänt som sin egen. Känner någon till något om denne perukmakare och om Johanna Johansson samt hennes dotter Hildegard Johansson f. 1869-02-04 i Köping. Har inte hittat honom, eller henne i Köpings husförhör.  Johanna får 1872 i Göteborg ytterligare en utomäktenskaplig dotter vid namn Ellen Bernhardina Johansson. Frågan är om B.M Börresen kan ha varit fadern till dottern. Detta inträffar dock ett par år efter att de flyttat till Götet. Bästa hälsningar, Ben
235
« skrivet: 2014-01-17, 23:30 »
Hej Marian,
Tack för uppgifterna. Det verkar som om sonen Lars Peter är antecknad som son till Lars enligt Fjärås-AI-13-1823-1825-Bild-30-sid-53. Han är dock född innan vigseln och det kan förklara varför ceremonin ägde rum utan skrud och krona.
Ditt spår är intressant därför att det i princip ligger i ett troligt område för Lars härkomst. Jag har tittat på Skärstad, Födde 1777 - 1816 (C:3) bild 50. Fadern verkar heta Johannes Larsson och modern Eva Andersdotter. Som Lotta Nordin riktigt påpekat så dör denne Lars två år gammal 1782-10-06 (Skärstad C:3 sid. 434), så det måste vara en blindgångare.
Naturligtvis kan Lars ha tagit namnet Bolander som smednamn. Om så skett så är frågan om det finns något dokument som påvisar sambandet. 1808 flyttar Lars till Norbergs Gård i Alingsås och är antecknad som gesäll (Alingsås stadsförsamling, Husförhör 1808-1817 (AI-8) bild 28). Han är då 28 år gammal, så en hel del kan ha skett från tonåren.
Nästa gång han dyker upp är i Hanhals AI-4-1813-1835-Bild-67 som inflyttad 1817. Sonen Lars Peter Bolander står antecknad som oäkta. Redan 1818 flytta han med familj till Fjärås, där han stannar fram till sin död den 25 mars 1854.
Den troligaste förklaringen till att Lars heter Bolander är att pappan bar samma namn. Vid den berörda tiden fanns det några soldater med namnet Bolander. Jonas Bolander från Rogeberga (JR-00-0099-0000) var en av dem. Jöns Bolander (med avsked 1752) likaså från Rogeberga (JR-00-0099-0000) var en annan. Jag har dock ännu inte kunnat hitta någon Lars som avkomling från dessa båda soldater. Dock kommer andra barn från dem som bär namnet vidare.
En annan intressant soldat var Anders Bolander som bara var i tjänst från 1767 till 1768 vid Västgöta Dals regemente (VD-00-0149-1767) i Toltorps rote i Bärebergs socken inom Viste härad i nordvästra Västergötland. Anders släktnamn var Andersson.
Det är ju inte givet att min Lars från 1780 blivit noterad som född och det fanns inte alltid husförhör från denna tiden. Men på något sätt så borde det kunna gå att hitta en notering som klarlägger sambanden. En källa borde kunna vara från bouppteckningar efter någon Bolander från Västergötland, eller Småland.
Alla tips är varmt välkomna.
Bästa hälsningar
Ben
236
« skrivet: 2014-01-17, 04:41 »
Hej Eva,
Tack för upplysningen. Nu fattar jag vad den otydliga förkortningen betydde: Wästra Skräflinge. Det krävs en viss talang att tyda den gotiska skrivstilen, med alla förkortningar.
Bästa hälsning
Ben
237
« skrivet: 2014-01-17, 03:25 »
Hej Kristina, Tack för hänvisningen. På den bifogade kopian av Karlstads stadsförsamling, Husförhör 1846-1850 (AI-21) s 191 Johannes, 4de Rot #68, ser det ut som om det under Segerstad står 1818 Cstad, vilket borde vara Carlstad om jag fattat det hela rätt. I så fall borde Anna Kajsa Jansdotter återfinnas i någon av Karlstads födelseböcker.  Bästa hälsning Ben
238
« skrivet: 2014-01-17, 02:36 »
Hej, Enligt Axberg, Husförhör 1831-1835 (AI-11) bild 244 ser det ut som att det står att Jan Peter Pehrsson är född 1796 i Fellingsbro, om jag tolkat texten riktigt. Den enda personen med namnet Jan Peter föddes den 12 dec 1796. Fadern ser ut att heta Peter Holmberg och modern Brita Cajsa Carlberg (Fellingsbro, Födde 1792-1813 (C.9) p 77 Jan Peter 1796). Känner någon till något om detta och har mer information som kan binda Jan Peter Pehrsson nämnd i Axberg, Husförhör 1831-1835 (AI-11) bild 244, med Jan Peter från Fellingsbro?  Bästa hälsning Ben
239
« skrivet: 2014-01-16, 23:50 »
Hej Anna-Britta,
Tack för tipset. Om klockaren räknat rätt att Johan Salomonsson dog i ålder av 72 år 42 veckor och 5 dagar, så borde han ha varit född fredagen den 28 April 1693. Jag har tittat på bilderna 9-10 från Ödeby, Födde 1685 - 1753 (C:1). Kanske har jag missat något men där hittar jag honom inte. Är det möjligt att han kommer från en annan socken?
Kan orsaken till att moderns namn inte är antecknat bero på att barnet är oäkta? En bouppteckning borde i bästa fall ge lite mer bakgrund till familjemedlemmarna.
Har någon sett en uppgift om vigsel i Ödeby mellan Johan och en för tillfället okänd kvinna?
Bästa hälsning
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-16 23:57)
240
« skrivet: 2014-01-16, 15:06 »
Hej Britt-Marie,
Tack för att du tittat vidare i Karlstad sfs. Förstår inte att jag missat denna uppgift. Datum och det faktum att Johanna flyttar från Karlstad till Göteborg verkar som en bra berättelse. Men om så skett måste hon flyttat till Köping från Göteborg, om det inte finns noteringar om att hon flyttat till Köping/Västerås direkt.
Vilka handlingar i Gbg bör kunna leda till fadern, för det fall at det nu finns något uppgift? Var det inte brukligt att Rådhusrätten hanterade faderskap på den tiden?
Varma hälsningar
Ben
241
« skrivet: 2014-01-16, 05:35 »
Första gången Lars Bolander (1780-04-14) dyker upp är 1808 i Alingsås, där han fått plats som smed-gesäll. Man skulle kunna tänka sig att hans far var smed, eller soldat. Det verkar inte troligt att Lars blir smed om han kommer från en handlar-familj, men inget är omöjligt.
Det finns två faktorie smedmäster vid vapenfabriken i Huskvarna med namnet Bolander: Carl Bolander och Zacharias Bolander. Dock verkar det inte som om dessa avlat något barn vid namn Lars Bolander.
Fadern till Christopher Bolander f 1734 skall ha hetat Eric Bolander och varit född 1713. Kanske han var broder med Carl och Zacharias.
Soldaten Lars Bolander (Boll) f. 1750 var skriven i Kville och tillhörde Sotenäs Kompani. Om denna Lars skulle ha varit fader till Lars 1780 borde han varit 20 år vid födseln. Namnet är dock förmodligen taget och behöver inte ha något med Bolander i södra Västergötland och norra Småland att göra.
Det bör finnas utrymme för mer forskning om hur släktskapen förhåller sig.
Bästa hälsning
Ben
242
« skrivet: 2014-01-16, 04:52 »
Hej,
Känner någon till Johanna Johansson (Johansdotter) som enl. Göteborgs Kristine, Husförhör 1883-1889 (AI.11) s 191 skall vara född 1848-02-07 i Karlstad, Värmlands län. Jag har tittat i de olika böckerna utan att hitta någon Johanna på den nämnda dagen. Hon skall ha bott i Köping runt 1869 och flyttat till Göteborg 1870 där hon bott på olika adresser.
Känner någon till något om detta och eventuellt hennes föräldrar, eller har någon ledtråd så tar jag tacksamt emot uppgifterna.
Bästa hälsningar
Ben
243
« skrivet: 2014-01-16, 03:53 »
Britt-Marie,
För det fall att Johanna Johansson (Johansdotter) var född 1848-02-07 så kan hon inte återfinnas i Ytterby sn, och den Johanna som föddes i feb. är daterad som född den 10 & döpt den 14. Jag har även tittat i Karlstad, samt i Köping och Västerås utan att finna någon Johanna f. 1848-02-07. Uppgiften i husförhören 1866-1872 indikerar dock att hon skulle komma från Karlstad, vilket bör innefatta de olika stadsdelarna vid mitten under första hälften av 1800-talet.
I Köping ser det ut som att Johanna fått en oäkting, men att fadern perukmakaren B.M. Börén (fri tolkning av stavning) som dock i efterhand anmält sitt faderskap.
Bästa hälsning
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-16 04:37)
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-16 04:38)
244
« skrivet: 2014-01-15, 19:57 »
Britt-Marie,
Jag är glad att du tittat vidare i materialet, därför att viktiga fakta saknats på de bilder som du titta på. Ellen Bernhardina skall ha gift sig den 16 Maj 1896 med Carl Ebert.
Jag skall med intresse titta på dina uppgifter som du har tagit fram. Om moderns ålder har skrivits ned korrekt så har du definitivt en bättre berättelse att komma med om vem den verkliga modern var.
Fortfarande står faderskapsfrågan olöst, men det borde gå att finna något protokoll efter födsel som påvisar faderskapet.
Bästa hälsning
Ben
(Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-15 20:19)
245
« skrivet: 2014-01-15, 19:35 »
Hej Anna-Britta,
Tack för tipset. Jag skall titta vidare och se om jag kan länka ihop alla fakta till en trovärdig beskrivning.
Bästa hälsning
Ben
246
« skrivet: 2014-01-15, 18:09 »
Hej Britt-Marie, Anledningen till att jag tror att mina uppgifter är korrekta bottnat i en kedja av noteringar som ger stöd för mitt antagande. Vi vet att Ellen Bernhardina Johansson föddes 1872-10-04 in Gustavi Domkyrkoförsamlingen Göteborg som oäkta till pigan Johanna Johansson Johannesdotter. Johanna står antecknad i Göteborgs Gustavi, Husförhör 1861-1865 AIA-9 s 178, från Ytterby, inflyttad från Kungälv. Och vi återfinner henne i Göteborgs Kristine, Inflyttning 1861-1876 B-6 s 204, med oäkta dotter. I Ytterby finner vi Johanna i, Husförhör 1843-1845 AI-13 s 43 och i Ytterby, Födde 1838-1861 C-2 s 45. Alla datum stämmer och det talar för att kedjan är korrekt. Dessutom är det rimligare att Johanna kommer från en nära ort och inte från en avlägsen ort i Värmland. Uppgifterna är dock bristfälliga så inget är kristallklart. Ellen och hennes moder borde gå att återfinna i folkräkningen 1880. Uppgifterna i folkräkningarna stämmer dock inte alltid och måste kollas mot andra källor.   Bästa hälsning Ben
247
« skrivet: 2014-01-15, 15:39 »
Gary,
Det verkar som att Böels fader bör ha varit soldaten Anders Flink, samt moder Kerstin Persdotter. Paret ser ut att ha haft en son vid namn Jons Andersson (Flink) f. 1773 i Fosie sn. Därefter måste de ha flyttat till Qvarnby (Kvarnby) i Husie sn där Böel är född.
Anders står antecknad i Soldatregistret under aktnummer: SH-05-0085-1770.
Nu kan jag gå vidare i Husie och Fosie.
Mbh
Ben
248
« skrivet: 2014-01-15, 15:18 »
Hej Eva,
Korrekt att Gary Fraser hjälpt mig på traven och fyllt i med en bättre tolkning av texten. Orten var Kvarnby i Husie socken och Böels fader bör ha varit soldaten Anders Flink, samt moder Kerstin Persdotter. Paret ser ut att ha haft en son vid namn Jons Andersson (Flink) f 1773 i Fosie sn.
Mbh
Ben
249
« skrivet: 2014-01-15, 04:59 »
Hej Gary,
Tacksam för att du bättre kan tyda texten är vad jag kan. Det hade ju varit bra om våra förfäder var utförligare med att skriva ned adresser tydligt och inte bara ange en ort i en liten socken.
Tack för att du löst denna gåta.
Bästa hälsning
Ben
250
« skrivet: 2014-01-15, 03:01 »
Hej,
Enligt anteckning i Västra Skrävlinge husförhörsbok så var Böel Andersdotter f. 1782-05-13 i Karaby sn. Om det rör sig om västra, eller möjligen östra förtäljer inte uppgiftslämnaren något om. Jag har letat på datumet, men inte hittat någon som verkar stämma.
Känner någon till om Böel var född i Västra Karaby och i så fall vilka som var hennes föräldrar?
Alla ledtrådar tas tacksam emot.
Bästa hälsning
Ben
251
« skrivet: 2014-01-15, 02:54 »
Kjersti Månsdotters föräldrar borde ha varit Måns Stakenberg f. 1781-07-06 i Malmö och moder Böel Andersdotter f. 1882.
Ben
252
« skrivet: 2014-01-15, 02:46 »
Hej,
Enligt Bara, Husförhör 1854-1862 s 93 så föddes Kjersti Månsdotter 1811-11-08 i Västra Skrävlinge. Jag har dock inte kunnat hitta (eller utläsa) uppgiften i födelseboken. Födelsedatum kan ju vara felläst, eller fel antecknat.
Om någon har koll på dåtidens familjer och känner till något om Kjersti och hennes föräldrar så är jag tacksam.
Bästa hälsningar
Ben
253
« skrivet: 2014-01-15, 02:39 »
Hej,
Känner någon till föräldrarna till Swen Olsson f. 1798-06-06 i Bara? Han var gift med Kjersti Månsdotter f. 1811-11-08 i Västra Skrävlinge.
Bästa hälsningar
Ben
254
« skrivet: 2014-01-15, 01:53 »
Hej,
Johannes Andersson f. 1799 i Ytterby hade uppenbart en fader som hette Anders. 1799 föds två barn med namnet Johannes Andersson.
26 Jan 1799 föds Johannes till Anders Jeansson och Ingeborg Pehrsdr
18 Maj 1799 föds Johannes till Anders Norström och Annicka Andersdr
Frågan är nu vilka som är de rätta föräldrarna till Johannes som står upptagen i Husförhör 1843-1845 (AI-13) s 43 (se ovan bild)?
Har någon kunskap om de rätta föräldrarna?
Bästa hälsningar,
Ben
255
« skrivet: 2014-01-15, 01:19 »
Hej, Slarvemajan Johanna Johannesdotter (Johansson) f. 1843-12-30 i Rolfsbo, Ytterby hade enligt bifogade notering Johannes Andersson f. 1799-01-26 i Bramborg, Ytterby som fader, men vad hände med anteckningen om modern? Enligt Ytterby, Husförhör 1843-1845 (AI-13) s 43 så heter Johannes hustru Inger till förnamn, men vad var hennes efternamn? Och vilka var hennes föräldrar. Skulle det kunna röra sig om Inger Andersdotter. Enligt noteringen är hon född 1808, men var. Om någon som kan bygden har en ledtråd så blir jag glad.  Bästa hälsning Ben (Meddelandet ändrat av Bolt 2014-01-15 02:04)
256
« skrivet: 2014-01-15, 00:58 »
Hej Britt Marie, Efter att ha tittat på bifogade uppgift om Ellens moder Johanna Johannesdotter (Johansson) verkar det som om hon kommer från Rolfsbo, Ytterby sn i nuvarande Kungälv. I Ytterby hittar man Johannes Andersson f. 1799. Därför tror jag att uppgiften i hfl för 1887, Gbg Haga AI:3, 1883-1887, sid 919 med födelseort i Ytterby är korrekt. Borde det inte finnas något rådhusrättsprotokoll som påvisar faderskapet till Ellen? Vilka handlingar finns tillgängliga i Gbg vid denna tid?  Bästa hälsning Ben
257
« skrivet: 2014-01-14, 03:53 »
Skulle nedan bild kunna vara Brita Larsdotters fader Lars Larsson f. 1733-04-19? Klockaren har skrivit med en svårläst handstil och jag har svårt att tyda densamma.  Fellingsbro Födde 1725 - 1741 297.52.6300 C:5 MN-1054 bild 98 Ben
258
« skrivet: 2014-01-14, 02:15 »
Brita,
Tack för ett förnämligt och snabbt svar.
Ben
259
« skrivet: 2014-01-14, 00:31 »
Hej,
Lars Bolander f. 1780-04-14 skulle kunnat ha kommit från någon socken i Marks härad. Salpetersjuderiverkmästare Johan Bolander f. 1769 kommer enligt uppgift från Västergötland, och borde ha varit född inom Marks härad, eller möjligen Kinds härad. Johan Bolander flyttar tydligen till Ekeby sn (Gotland) runt 1800. Släkten förekommer sedan i Sjonhems socken (Gotland).
Christopher Bolander f 1734 gifte sig med Anna Christina Elfman f. 1741 i Sjötofta sn i Kinds härad. Det verkar således som om det funnits en koncentration av Bolander som rört sig inom Marks, Kinds, och Tveta härader. Jag har letat igenom Lekeryds kyrkböcker i Tveta härad utan att finna något spår efter Lars d.y. I Jönköpings böcker finns det inget spår av någon Lars. Det behöver inte förhålla sig så att Lars fader var smed, och så kan uppgifter saknas på smedskivan.
Den tidigare konstnären Lars Bolander d.ä. f. 1731 bör på något sätt ha varit släkt med Christopher Bolander (d. 1781-09-27 i Jönköpings Kristina) då han står med i dennes bouppteckning med en skuld. Det verkar dock som om Lars Bolander d.ä. födelseort och släktrelationer hittills inte kunnat påvisats i sin helhet.
Problemet är att det finns 24 socknar enbart i Marks härad att lusläsa och därför ställer jag frågan om någon har sett namnet Bolander förekomma under tidsperioden 1740-1800 i någon av de 24 kyrkböckerna?
Alla ledtrådar tas tacksamt emot.
Bästa hälsningar
Ben
260
« skrivet: 2014-01-13, 20:13 »
Hej,
Enligt Husförhörsboken från Näsby sn 1796-1805 föddes Caisa Jansdotter 1735 i Ringkarleby. Hon var gift med Salomon Jansson 1763 troligen i Näsby sn. Jag har inte kunnat finna någon för mig läsbar uppgift i Ringkarleby om hennes härkomst.
Har någon möjligen sett någon uppgift som kan leda till henne och föräldrarna? Alla ledtrådar tas tacksamt emot.
Bästa hälsningar
Ben
261
« skrivet: 2014-01-13, 19:51 »
Hej,
Enligt Näsby husförhör (1796-1805 (AI-8) s 43 Medingsån) föddes Brita Larsdotter 1765-00-00 inom Fellingsbro sn. Har någon kunskap om hennes familj och föräldrar, samt eventuellt far- och morföräldrar? Jag har inte kunnat hitta starka kandidater till föräldrar?
Alla ledtrådar tas tacksamt emot.
Bästa hälsningar
Ben
262
« skrivet: 2014-01-13, 19:40 »
Hej,
Salomon Jansson f. 1729-02-15 inom Ödeby sn och avled 1798-02-01 i Näsby sn. Han var förmodligen gift med Caisa Jansdotter f. 1735 inom Ringkarleby sn. Känner någon till något om Salomons föräldrar och far- och morföräldrar?
Alla ledtrådar tas tacksamt emot.
Bästa hälsningar
263
« skrivet: 2014-01-13, 19:33 »
Hej,
Känner någon till Jan Peter Pehrsson f. 1796-12-10 inom Danielsvall, Axberg sn och något om hans anfäder? Han skall ha varit gift med Anna Stina Jansdotter f. 1804-06-26 inom Medinge åhn, Näsby sn. Makarna hade följande barn:
Pehr Jansson
1822 -
Johan Jansson
1824 -
Carl Jansson
1826 -
Johanna Jansdotter
1833 -
Jan Peter Pehrssons fader bör ha hetat Pehr. Är det någon som känner till varifrån han kom och om hans föräldrar samt far- och morföräldrar?
Bästa hälsningar
Ben
264
« skrivet: 2014-01-13, 05:19 »
Hej Anita,
Uppgiften i Örebro-Nikolai-AI-26e-1866-1870-Bild- 213-sid-205 ger inte någon ledning till om det rör sig om Horn i Skaraborgs län, eller Horn i Östergötlands län. Samma sida berättar dock att Johan Andersson gifte sig 30 okt 1859 i Axberg, Örebro län med Johanna Jansdotter född 1833-08-25 inom Axberg sn, Örebro län. Utan uppgifter från Horn i E län om att det fanns en Johan Andersson född 1837-02-20 så är det rimligt att anta Johan föddes i R län. Jag har inte funnit någon sådan uppgift i E län.
Luckan mellan 1788 och 1849 gör det svårt att rekonstruera släktrelationerna i Johans fall. 1788 till 1837 utgör 49 år. Möjligen skulle husförhören i Horn AI:2 fram till 1819 kunna ge en viss ledning för det fall att man har mer detaljerade kunskaper om ortens invånare och släkter. Fadern bör ju ha hetat Anders, men det ger i sig inte någon ana som är stark.
Mbh
Ben
265
« skrivet: 2014-01-13, 04:12 »
Känner någon till varifrån Elias Hansson född cirka 1777 kommer ifrån? Han dog 1841-01-23 i Fjärås sn och var gift med Inger Andersdotter född 1772-01-01 i Nåkälla, Fjärås sn.
Ben
266
« skrivet: 2014-01-12, 18:23 »
Hej,
Anders Peter Eliasson född1812-01-04 inom Rygga, Klockaregård, Fjärås sn gifte sig troligen med Britta Börjesdotter född 1797-08-30, men frågan är varifrån hon kommer. Jag har inte hittat henne i Fjärås, så det verkar troligt att hon kommer från en grannsocken.
Sitter någon på en uppgift om Brittas härkomst?
Bästa önskningar for 2014,
Ben
267
« skrivet: 2014-01-12, 18:13 »
Hej,
Söker fadern till Ellen Bernhardina Johansson: Född 1872-10-04 inom Gustavi, Göteborg. Modern Johanna Johannesdotter (Johansson) födde Ellen Bernhardina som oäkta och därför antecknades inte fadern. Har möjligen någon sett en uppgift i något protokoll från en domstol eller liknande? Karl Ebert Holmberg gifter sig med Ellen Bernhardina i Masthugget 1896.
Johanna Johannesdotter (Johansson) föddes 1843-12-30 inom Rolfsbo, Ytterby sn
Nyårshälsningar,
Ben
268
« skrivet: 2014-01-12, 01:51 »
Måns [Magnus] Stakenberg var gift med Böel Andersdotter som enligt Västra Skrävlinge, Husförhör 1821-1826 s 89 kom från Karaby om jag tolkat texten riktigt. Stakenberg var husar vid Skånska Husarregementet (Rote: Östra Karaby, Kompani: Landskrona). Antagen: 1799, Avsked: 1829. Det förefaller naturligt att han kunnat träffa Böel i Östra Karaby då hans rote fanns där. Dock har jag inte kunnat finna Böel Andersdotter f. 1782-05-13 om jag tolkat uppgiften om födelse och ort korrekt. Känner någon till något om detta? All hjälp tas tacksamt emot.  Bästa hälsning Ben
269
« skrivet: 2014-01-12, 01:41 »
Hej, Måns [Magnus] Stakenberg kommer enligt Västra Skrävlinge, Husförhör 1821-1826 s 89 från Malmö. Jag har letat efter honom i de olika församlingsböckerna utan att kunna hitta honom. Stakenberg var husar vid Skånska Husarregementet (Rote: Östra Karaby, Kompani: Landskrona). Antagen: 1799, Avsked: 1829. Om Måns far var militär borde han återfinnas i Malmö garnisonsförsamling. Han kan ju flyttat till Malmö efter födseln och i så borde det finnas i husförhörsboken. Troligen hade han ett annat efternamn som nyfödd och eftersom jag inte har det namnet är frågan om någon har en aning om bakomliggande fakta?  Ben Bästa hälsning
270
« skrivet: 2014-01-12, 01:13 »
Hej, Mina kunskaper om skånska historiska ortnamn är begränsad och jag har sökt namnet Blekehafet på Institutet för språk och folkminnen utan att få fram något konkret. Förmodligen har jag tolkat texten fel. Böel Andersdotter f. 1782-05-13. Det ser ut som Karaby i Västra Skrävlinge, Husförhör 1821-1826 s 89, men i Västra Skrävlinge, Vigsel 1776-1823 s 104 ser det ut som om det står Blekehafet. Känner någon till hur det förhåller sig med detta ortnamn och var det i så fall hör hemma?  Bästa hälsning Ben
271
« skrivet: 2014-01-12, 00:45 »
Hej Ingvar, Börja med familysearch.org, de har en del uppgifter och bilder från tyska kyrkböcker. Om du behöver gå vidare så är Archives in Germany (home.bawue.de/~hanacek/info/earchive.htm) en utmärkt källa till Tyska arkiv. Observera att Tyska kyrkböcker är indelade på religion och att det finns flera att ta hänsyn till. G-gruppen har även en del värdefull information på http://g-gruppen.net Hälsningar Ben
272
« skrivet: 2014-01-10, 02:13 »
Bäste Maud, Ett stort tack till du lett mig in i ljuset. Själv har jag vandrat genom mörkrets bilder och haft svårt att få fram fakta. Det är uppenbart att Arkiv Digital har bättre och tydligare bilder än de gamla svartvita mormonbilderna från 1950-talet. Se bifogade exempel. God fortsättning på 2014, Ben 
273
« skrivet: 2014-01-09, 05:20 »
Hej Anita,
Den Anders Andersson i Nedre Hällesdalen som jag söker är troligen Anders från Hellesgården noterad som född och döpt 1715-02-20 (Födde: 1714 - 1765 657.23.19800 C:1). Jag har dock inte kunnat finna en enteckning om hans död. Inte heller har jag funnit ett datum för när Lissbeth Arfwidzdoter f. 1714 står antecknad som avliden.
Födelse- och dopbok börjar först 1714, vilket är relativt sent. Har det funnits tidigare böcker som förkommit i en brand? Och finns det någon annan information som leder längre bakåt i tiden.
Bästa hälsningar
Ben
274
« skrivet: 2014-01-07, 02:57 »
Den information som finns i Soldatregistret bör i bästa fall kunna vara till ledning till Swens härkomst.
MODIG, Sven
Släktnamn: -
Född: -
Död: -
Antagen: 1791
Avsked: 1805
Aktnummer: BR-04-0029-1791
Regemente: Bohusläns regemente
Rote: Backeröd
Kompani: FRÄKNE
Socken: VÄSTERLANDA
Torpnummer: BR-04-0029
275
« skrivet: 2014-01-07, 02:38 »
Hej Sven och Elizabeth,
Själv är jag släkt med dragonen Swen Modig och jag har därför intresserat mig för frågan om hans rätta föräldrar. Troligast är att Swen kommer från ett område inom Inlands härader. 1697 omfattade Ucklum Sochn Dal med 1 Dal Bergeg, 2 Dal Mellomg, och 3 Dal Österg. Ledsamt nog är de svartvita bilderna något svårlästa, men för de som har tillgång till de nyare färgbilderna bör det gå att kunna utläsa vad som står på sidorna under Ucklum > Födde (Births) > 1714 - 1765 (C:1) > 51 ff.
Dottern Catharina Svensdotter flyttar till Ucklum och gifter sig med Johannes Jonsson Linneroth vilket talar för en koppling till bygden. Swen bör ha varit född tidigast 1748 och troligast 1749. Enligt Västerlanda dödbok dog Swen vid 76 års ålder och bör därför ha varit föd 1749. Skulle uppgiften om att Swen var född 1761 i Dahl vara riktig så har i så fall klockaren skrivit fel i Kyrkboken med cirka 12 år. I vilket fall som helst bör med Dahl avses Dal i Ucklums socken.
Bästa hälsningar
Ben
276
« skrivet: 2014-01-05, 06:19 »
Maud, tack för tipset.
Jag har rotat vidare i källorna och kan konstatera att det förekommer motstridiga uppgifter i folkbokföringen. Magnus Holmberg står 1900 i folkräkningen som Måns Svensson Holmberg f. 1846 i Bara Gotlands län, Smed. Hustrun Maria f. Johansdotter, se 11 rot. 9/4 8. Enligt FamilySearch föddes han 6 Apr 1846 och dog 30 Okt 1915 i Älvsborgs län.
Det finns varken någon Måns eller Magnus med efternamnen Svensson och/eller Holmberg 1841, eller 1846 i Bara på Gotland, eller Bara i Malmöhus län. Någon fader med namnet Sven Holmberg har jag inte kunnat finna inom Bara på Gotland, eller Malmöhus.
Möjligen kan uppgiften om Bara avse häradet i Malmöhus län i vilket 19 olika socknar ingick.
Har någon ett uppslag till hur det kan förhålla sig med föräldrarna till denne smed? Smeder flyttade ofta och det finns säkert någon förklaring till att uppgifterna inte återfinns där man förväntar sig.
Bästa hälsningar
Ben
277
« skrivet: 2013-12-10, 05:29 »
Sedan senaste uppgifterna så har jag grävt ytterligare i de tyska källorna och kommit fram till följande om Elsa Schleppegrells föräldrar.
De tyska kyrkböckerna börjar oftast vid mitten till slutet av 1600-talet och undantagsvis tidigare. De källor som finns att tillgå för tiden innan är oftast officiella handlingar från domstolar och andra protokoll. Den bästa källan är Werner Schleppegrells tryckalster Die Adelsfamilie von Schlepegrell und b?rgerliche Familien Schlepegrell från 1970. De källor som Werner funnit visar på att den enda personen med namnet Heinrich Schlepegrell (på svenska stavat Hinderick Schleppegrell) och som kunnat varit fader till Elsa var född före 1608 i Vesenb?ren, Emstek, i nuvarande Niedersachsen. Vid tiden för Elsas födelse 1629 levde Heinrich i Osnabr?ck, Niedersachsen. I Soest (18) Steinfurt (11) Lippe (5) i Nordrhein-Westfalen och Osnabr?ck finns de få familjer som idag bär namnet Hovemann. Det är där man finner bakåt i tiden ofta som borgmästare, eller i andra kommunala befattningar.
Även om jag inte direkt kunnat hitta någon handling som styrker ett äktenskap med Elisabeth Hovemann så är det en relativt stark ana med tanke på uppgiften i uppgiften i kyrkboken från Värö.
Efter slaget vid Hessisch Oldendorf 1633 ställdes Osnabr?ck under Gustav Gustavsons befäl. De senare fredsunderhandlingarna fördes i städerna Osnabr?ck och M?nster, vilka vid denna tid båda hörde till Westfaliska kretsen av tysk-romerska riket.
Heinrich Schlepegrell hade två bröder varav Caspar Christopher (zu Gartlage) gjorde en militär karriär. Den berömde danske officeren Fredrik Adolph Schleppegrell härstammar ifrån Caspar. Det är inte därför inte otroligt att Heinrich gjorde karriär i den Svenska armen. Det skulle förklara hur Elsa kom att träffa Lennart Torstenssons krigsfånge och senare medhjälpare Addich Memsen (troligen född i Danzig).
Stämmer Hans Carl Hemmers ana med Hendrik (Knutsson) Hemmer så är alla hans avkomlingar släkt med den tyska uradeln med anor med till Otto III., Herzog zu Braunschweig-L?neburg, och vidare ned till Heinrich der Löwe (Henrik Lejonet) som var gift med Mathilda av England, som i direkt nedstigande led var avkomling till Vilhelm Erövraren. På andra sidan finner vi Welf IV tillhörande Huset Welf. Och det vet man troligen endast efter genetiska prover. Om uppgifterna är korrekta så är flera av bönderna från Älvsåker socken släkt med den tyska uradeln (från dagens Niedersachsen) och Huset Welf (vilkas ättlingar i dag sitter på den engelska tronen).
Förmodligen finns det mer information i Krigsarkivets bestånd, som ytterligare kan bekräfta sambanden.
278
« skrivet: 2013-11-09, 02:51 »
Efter att ha fått god hjälp av J?rgen Weigle från G-gruppen så har en ana kommit fram som är intressant. Det fanns uppenbarligen en Christof Memsen i Danzig.
Christof MEMSEN, begravd 18/8/1654 66 år gammal, grav St Marien #428 (en Georg Lucht's gravplats);
gift 1626 med Ursula Bolner (dotter till Georg),
begravd 15/5/1673, 71 år gammal, i samma grav;
Christoph hade de sista fem åren varit andre präst vid St Marien.
Barn:
1. Daniel, född 1627, död 21/5/1681, begravd 3/6/1681, grav St Marien 341, köpman, sedan 1679 Schöffe (nämndeman), studerat 1640 i Wittenberg; gift 13/11/1654 med Catharina Siewert (dotter till Mathias); döpt i St Marien.
2. Christof, begravd 15/2/1669 i St Marien #428, 40 år gammal; gift (1657) med NN.
3. Catharina, begravd 4/5/1685 i St Marien #264, 54 år gammal; gift 8/6/1655 med Ernst Borgmann, begravd 1687 i St Marien #264, 51 år gammal.
4. Ursula, 1:a gifte med Hans Reimann, 2:a gifte 19/12/1677 med änkemannen Bartel D?sterwald, begravd 1697 i St Marien #365, 77 år gammal.
Därefter följer fyra barnbarn.
Således är inte Addich Memsen ett av barnen. Christof skulle kunna ha varit en farbror till Addich. Om nu sägen är riktig om Addich så borde det gå att finna handlingar i Krigsarkivet som leder till större klarhet.
Jar har med hjälp av Die Maus i Bremen bättre kunnat klarlägga Elsa Schleppegrels anor. Elsas moder var med största sannolikhet Elisabeth Havemann född 1599 i Bremen. Elisabeth var dock inte gift med Hinderik Schleppegrell utan med J?rgen Slepegrell vars fader hette Heineke Slepegrell. Uppgifterna som klockaren skrivit ned i dödboken om Elsas föräldrar kan ha berott på en missuppfattning om vem som var Elsas fader.
Det har funnits en samtida Heinrich Schlepegrell som bodde i Osnabr?ck mellan 1609 till 1630. Det verkat dock inte som om han varit gift med någon Havermann (Hovermann).
Med tanke på att den svenska armen passerade förbi Bremen under 30-åriga kriget och att Addich Memsen tjänade Lennart Torstensson är det inte otroligt att han träffade på Elsa i Bremen. Det finns ingen uppgift om att Erik (Addicksson) Memsen fötts i Sverige, men Elisabeth Addichsdotter Memsen står antecknad som född 1649 och bör ha varit född i Halland. Detta skulle kunna stämma med att Addich följer med Lennart Torstensson till Sverige 1648.
Det är troligt att Elsa följde med under något år på de sista fälttågen med Torstensson och Addich och att paret gift sig under den tidsperioden. I vart fall tillhörde Elisabeth en mycket mäktig och framgångsrik hansafamilf från Bremen. Anorna går att leda ned till 1200-talet och Johann von Arnstein vars familj har sin härkomst från medeltidsborgen Arnstein som nu ligger i Landkreis Mansfeld-S?dharz in Sachsen-Anhalt.
1669 upprättade Ränte- och proviant skrivaren Addich Memsen Kassa- och provianträkenskaper för Varberg.
Enligt en skrivelse daterad 1672 var Memsen, A[ddich] I Sten Bielkes tjänst (RA/720095.014).
Bästa hälsningar
Ben
279
« skrivet: 2013-10-14, 23:45 »
En möjlig Knut Eriksson (Hemmer) skulle kunna varit Knud Eriksen (Hemmer) född cirka 1623 i Ålborg købstad. Hav var son till Anne Knudsdatter de Hemmer 1666-05-16 i Ålborg Købstad, och Erik Jensen 1580 - 1640. Anne Knudsdatter de Hemmer var dotter till Knud (Rasmussøn) de Hemmer, köpman (handelsman), född senast 1565, död 19 feb 1622 i Ålborg Købstad, Fleskum hrd, Ålborg amt, begraven i Vor Frue Kirke, Ålborg. Detta skulle innebära att namnet Hemmer gått i arv på spinsidan. Oscar Andersson refererar till Knut Eriksson med svensk stavning.
Skulle denne Knud kunna vara samme Knut som Oscar Andersson syftar på vilken skulle ha dött på Knut Erics gård i Rågelund, Landa sn under 1678? Han skulle i så fall ha varit född 1623 och blivit 55 år, vilket verkar rimligt. Det skall noteras att det i Danmark vid den här tiden var vanligt att det finare familjenamnet gick i arv på spinsidan och det är därför ingen orimlighet i det här fallet att namnet gått i arv till Knut. Det kan även vara en förklaring till varför prefixet de inte förekommit bland avkomlingarna i Halland. Några kända anteckningar om att Knud skulle ha avlidit och begravits i Ålborg købstad finns inte.
I bästa fall borde det finnas handlingar från dansk-tiden som kan påvisa sambandet. Finns handlingarna så bör de vara förvarade i Köpenhamn på Rikgsarkivet.
Det är inte fastställt vem som varit fader till Knud (Rasmussen) de Hemmer, men sannolikt var han släkt med Henrik de Hemmer, som föddes mellan 1520 - 1540 och dog 1591.
Henrik de Hemmer anses enligt danska källor ha invandrat till Ålborg från Holland innan 1585, där han förmodats ha varit en köpman.
Saken är väl värd att efterforska och fastställa.
280
« skrivet: 2013-10-10, 04:13 »
Hej Jan,
Tack för dina länkar. Det är dock så långt jag kommit bakåt i det material som jag har tillgång till via internet. Det skulle vara intressant att få reda på vilka källor Oscar Andersson använt sig av i boken Prästens söner och hejdridarens döttrar, beträffande Knut (Erikssonn) Hemmer och hans avkomlingar. Knut var född under Dansktiden och borde ha hetat Knudt Eriksen Hemmer, om hans far verkligen hette Erik. Det är dock inte troligt att han hetat Erik eftersom det namnet inte förkommer i den danska grenen av släkten. Det är troligare att han hetat Knud (H)e(n)riksen (de) Hemmer.
Carl (Knutsson) Hemmer var son till Knut och Hans Carl Hemmer f 1702 borde ha varit hans son.
De äldsta uppgifterna borde finnas i de danska arkiven, men uppgifter efter 1645-1658 borde finnas i svenska arkiv. Eftersom det föreligger ett hål i födelseboken mellan 1699 och 1709 och inte finns några husförhörsböcker från den tiden så återstår bara bouppteckningar och taxeringsländer samt andra handlingar.
Bästa hälsning
Ben
281
« skrivet: 2013-09-25, 02:57 »
Hej,
Eftersom det föreligger ett hål i böckerna mellan 1699 och 1709så har jag inte kunnat finna Hans Carl Hemmers föräldrar. Högst troligt är att Hendrik (Knutsson) Hemmer 1660 - 1712 var fadern i fråga. Hans Hemmer dog 1701 och Carl Hemmer dog också 1701 så de bör inte kunnat ha avlat Hans Carl. Hypotesen utgör i sig dock inget bevis i frågan. Har någon försökt att rekonstruera de år som saknas i kyrkböckerna? De Mantalslängder från Hallands läns landskontor som jag hittills gått igenom har inte givit någon ledning i frågan. Hans Carl Hemmer gifte sig med Anna Börjesdotter (Hemmer) 1724 i Tölö sn. Dessförinnan har jag inte funnit några uppgifter om honom. De uppgifter som finns är knapphändiga.
All hjälp i frågan är varmt välkommen.
Hösthälsningar
Ben
282
« skrivet: 2013-09-25, 01:27 »
Hej,
Med tanke på att ett antal sidor gått förlorade i en brand undrar jag om någon har en uppgift som kan leda bakåt för Johan Andersson? Enligt uppgifter från Axberg och Örebro i Örebro län skall Johan vara född i Horns socken den 20 Feb 1837. Faderns förnamn bör ha varit Anders. Har någon utifrån taxeringslängder och folkräkningar kunnat rekonstruera någon av den information som gått förlorad?
Tacksam för varje ledning och sår som kan leda vidare?
Hösthälsningar
Ben
283
« skrivet: 2013-09-03, 19:14 »
Hej,
Karl Ebert Holmberg var målare och föddes 1872-01-24 inom Carl Johan i Göteborg och var gift med Ellen Bernhardina Johansson (f. 1872). Fadern var smed och hette Måns Holmberg Swensson född 1841 och modern hette Maria Johansdotter född 1836. De kan ha kommit från Göteborgstrakten, men något spår har jag inte kunna finna ännu efter föräldrarna. De kan mycket väl ha kommit från en avlägsen ort. Det verkar troligt att Måns tillhört en av de smedsläkter som burit namnet Holmberg.
Har någon stött på uppgifter som kan vara till ledning för att komma vidare i släktleden?
Bästa hälsningar
Ben
284
« skrivet: 2013-09-02, 23:12 »
Enligt Oscar Anderssons bok Prästens söner och hejderidarens döttrar (tab 27 sid 142) dog Knut (Eriksson) Hemmer 1678 i Knut Erics gård, Rågelund, Landa sn, Hallands län. Frågan är om Andersson fått namnet rätt. Under dansk tiden bör det ha varit Knud och Eriksen. Dock har det inte tidigare eller senare funnits några inom släkten med namnet Erik (Eric). De namn som förekommer och liknar Erik var Henrik och Heinrich. Andra namn som förekommer frekvent är Christopher, Poul, Hans och Johan.
Frågan är om Knuts far hette Henrik, eller Heinrich i stället för Erik som Andersson påstod Erik. I så fall skulle det varit Knud Henriksen (de) Hemmer, med Henrik de Hemmer som fader.
Enligt de forskningar som gjort fanns det en Knud de Hemmer som dog 1622. Han var købmand. Hans slægtsforbindelse til de øvrige de Hemmere er ikke oplyst. Han kunne være en søn af Henrich de Hemmer. Han efterlod sig 493 ½ lod sølv og guldtøj vurderet til 220 Sldr. Källa: Samlinger til Jydsk Historie & T, I, Bd. 5, s. 96.
Skulle möjligen denna Knud (son till Henrik I. de Hemmer) kunnat haft en son vid namn Knud (II)? Henrik I. de Hemmer hade en annan son vid namn Christopher I. de Hemmer, f. Skønnet 1585, d. 22 maj 1658, Aalborg Købstad. De barn som är bekanta med Johanne (Jahan) Jørgensdatter, som barn till Christopher I är:
1. Maren Pop de Hemmer, f. ukendt dato, Aalborg Købstad , d. eft. 1635
2. Heinrich de Hemmer, f. ca. 1620, Aalborg Købstad , d. 1676, Aalborg Købstad
3. Poul de Hemmer, f. eft. 1620, Aalborg Købstad , d. ukendt dato
4. Johanne Christophersdatter de Hemmer, d. eft. 1681
Skulle Christopher I kunnat haft ytterligare ett barn vid namn Henrik som avlat Knud (Knut)? Det verkar mindre troligt. Knut som dog 1678 i Knut Erics gård, Rågelund, Landa sn, borde ha varit född mellan 1600 och 1640.
I sitt andra äktenskap med Karen Lauritsdatter Suur hade Christopher I. de Hemmer följande barn:
1. Karen (Catharina) de Hemmer, f. 1627, d. 1694
2. Laurits de Hemmer, f. 1632, d. 1668
3. Christopher II. de Hemmer, f. 16 nov. 1634, Aalborg Købstad , d. mar. 1684, Aalborg Købstad
4. Anne Christophersdatter de Hemmer, f. 23 feb. 1637, Aalborg Købstad , d. 5 apr. 1703, Tvilum (Gjern H., Skanderborg)
5. Hans de Hemmer, f. 1638, d. 1677
6. Margrethe Ingeborg Christophersdatter de Hemmer, f. 22 sep. 1643, Aalborg Købstad , d. 10 dec. 1723, Ribe Købstad
7. Didrik de Hemmer, f. 1643
8. N.N. Christophersdatter de Hemmer, d. 1659
Någon Knud finner vi inte heller här. Och Knuds far Henrik måste rimligen ha varit född tidigare än 1630.
Frågan är om någon har dokument eller ledtrådar till att lösa gåtan?
285
« skrivet: 2013-09-01, 18:15 »
Ett tillägg till föregående uppgifter är följande uppgifter om vigsel: Löpnummer: 1410 Vigseldatum: 1777-12-28 Mannens titel: Drängen Båtekarlen Mannens förnamn: Olof Mannens efternamn: Swensson Mannens adress: Öfre Hiertum Mannens adress, normaliserad: Hjärtum Övre Kvinnans titel: Pigan Kvinnans förnamn: Anna Kvinnans efternamn: Persdr Kvinnans adress, normaliserad: Hjärtum Nedre Ovan uppgift har gjort att jag antagit att Anna Pährsdotter född 1751-02-01 är den rätta modern till Per Olofsson född 1784-03-14. Kan Olof Swensson född 1760-11-06 i Torp Yttre, Hjärtum vara den rätta fadern? Har jag missat någon ledtråd från husförhören på 1790-talet? Ben 
286
« skrivet: 2013-09-01, 18:02 »
Kära vänner,
Är det någon som har uppgifter till ledning för följande oklarheter? Jag har sökt efter ledtrådar i bland husförhören, men de börjar på 1790-talet och täcker inte den tidigare perioden, vilket leder till svårigheter att para ihop de rätta individerna. Har någon gått igenom skattelängder och domböcker från 1600 & 1700-talen och där träffat på uppgifter som kan lösa gåtan?
Per Olofsson född 1784-03-14 inom Hiertum N, Hjärtum sn, har två möjliga fäder och tre möjliga mödrar.
Uppgifter i kyrkboken:
Årsnummer:14
d.14 föddes och 21 döptes Båtek[karl]: Olof Swensons och anna Persd:[otte]rs Pilteb[arn]: i hiertum No[m]: Per
åldern på mod[er]: 33 år. Test Olofandersson i östra hiertium håkan arfvedsson i hiertium Börta Persd:[otte]r i södra hiertium Bördeq[uinna]:
hust[ru] Ingierd Olofsdotter ibidem
Möjliga fäder från Hjärum
Olof Swensson (1760-11-06 i Torp Yttre, Hjärtum)
Olof Swensson (1759-02-02)
Möjligen finns det fler kandidater att para ihop med Anna Pährsdotter. Vi känner ju endast till kvinnans ålder och jag har ännu inte hittat vigseluppgifter som kan ge en större klarhet i spörsmålet.
Möjliga mödrar från Hjärtum
Anna Pährsdotter (1751-02-01 i Hiertum, Hjärtum)
Anna Pährsdotter (1751-12-09 i Hjärtum)
Anna Pährsdotter (1751-05-19 i Hjärtum)
Alla ledtrådar motas tacksamt.
Hälsningar
Ben
287
« skrivet: 2013-08-29, 04:34 »
Hej, Catharina Hansdotter föddes 1792-08-13 inom Åsen (Åsens Hus), Grinneröd och hade Hans Olofsson och Stinna NN-dotter. Moderns efternamn är inte antecknat eftersom barnet var oäkta. Jag söker uppgifter om Hans och Stinna vilka båda bör ha kommit från Grinneröd. Bästa hälsningar Ben 
288
« skrivet: 2013-08-28, 01:18 »
Hej Lissbeth Arfwidzdoter var enligt husförhör 1785 född 1714 och gift den 7 feb 1738 med Anders Andersson enligt vigselanteckning. 1785 var hon änka så Anders måste ha dött dessförinnan. Har någon möjligen en aning om vem Anders Andersson i Nedre Hällesdalen kan ha varit och möjligen när han kan ha varit född och/eller död? Hon hade följande barn: Regina Andersdotter 1738 - Börta Andersdotter 1741 - Anders Andersson Spelman 1745 - 1792 Johannes Andersson 1751 - Nils Hellman (Andersson) 1757 - 1832 
289
« skrivet: 2013-08-27, 03:02 »
Christopher Bolander Födelse 1734 och Avled 1781-09-27 i Jönköpings Kristina.
I bouppteckningen upprättad av Jönköpings rådhusrätt och magistrat nämns Lars Bolander: FIa:3 1780-1783 (bild 538/sid 1067). Värderingsmän var karduansmakaren Sven Fougman och bokbindaren Johan Wernberg. Förmyndare var skomakareåldermannen Anders Lyckman. De bör ha varit släkt med varandra och kanske haft samma fader.
290
« skrivet: 2013-08-20, 03:48 »
1608 fanns det än Hinrich von Schlepegrell som var bosatt på borgen Vesenb?ren (Oldenburg), Niedersachsen i nuvarande Tyskland. Han kan ha varit gift med Anna van Waldecke. Någon uppgift om att hans skulle varit gift med Elisabet Hovemann har jag inte hittat ännu. Möjligen kan Hinrich ha haft en son med samma namn som gift sig med Elisabet. Enligt Archiv die-maus-bremen.de så skal det ha funnits en Haveman, Elisabeth (Schlepegrell) född 1599 i Bremen. Det återstår dock att finna ut om hon var född som Haveman och gifte sig till Schlepegrell, eller om det var tvärtom och om vad mannens förnamn var. Det återstår att gräva vidare i de tyska annalerna.
291
« skrivet: 2013-07-30, 23:59 »
I Deutsches Adels-Lexikon 1868, kan man läsa följande om Schlepegerell:
Schlepegrell (in Silber eine etwas aufwärts gebogene, nach rechts gekehrte, schwarze Bärentatze mit einem Theile der Keule). Altes, urkundlich schon 1299, 1315 und 1321 genanntes, L?neburgisches Adelsgeschlecht, welches auch ins Bremensehe, Mindensche, M?nstersche, Oldenburgische und Ostfriesländische kam. Johann v. Schlepegrell starb 1371 als Abt zu St. Michaelis in L?neburg; Theodorus S., gest. 1541, unterschrieb 1534 als Domherr zu Verden die Union des Stifte Bardowick mit dem Stifte Verden; ein v. S. war um 1738 F?rstl. Nassau-Usingischer Minister und Eberhard Adolph v. S. starb 1746 als k. preuss. Drost zu Berum in Ostfriesland. Der Stamm, aus ■welchem mehrere Sprossen in die hannoversche Armee traten, bl?hte dauernd fort und gehört in Hannover durch Besitz der G?ter Böhme, Donnerhorst, Wohlendorf und zweier G?ter zu Bethem im L?ne burgischen, Buchholz im Verdenschen und Lessei im Bremenschen zu dem ritterech ältlichen Adel der L?neburgischen und Bremen- und Verdenschen Landschaft.
En mer djupgående information skall finnas i:
Genealogisches Handbuch der adeligen Häuser : adelige Häuser A. Band XXVI
Author: Christoph Franke; Moritz Strachwitz von Groß-Zauche und Camminetz; Deutsches Adelsarchiv.; Deutscher Adelsrechtsausschuss.
Publisher: Limburg an der Lahn : C. A. Starke, 2001.
Series: Genealogisches Handbuch des Adels / herausgegeben von der Stiftung Deutsches Adelsarchiv ; bearbeitet unter Aufsicht des Deutschen Adelsrechtsausschusses, Band 126 der Gesamtreihe
Edition/Format: Book : German
Publication: Genealogisches Handbuch des Adels, 126
Band 126, Adelige Häuser A XXVI, © 2001, 776 Seiten, 77 Bilder. ISBN 3-7980-0826-4
Schlepegrell (Schleppegrell), Schulenburg.
Där jag befinner mig har det inte gått att få tag på ett ex av denna bok. Kanske den finns på något bibliotek i Sverige.
Sommarhälsning
Ben
292
« skrivet: 2013-07-27, 19:33 »
Hej, Addich Memsen gifte sig med Elsa Schleppegrell (Schlepegrell) som enligt uppgift i GENOS levde som änka 23 juni 1684. Elsa Schleppegrell dog i 70 års ålder 1699-06-18 i Backa, enligt kyrkoboken Värö sn. Enligt anteckningen var hennes fader Hindrick (tysk stavning borde vara Hinrich) Schlepegrell och moder Elisabet Hovemann. Von Schlepegrell (Schleppegrell) ä r en gammal adelssläkt som härstammar från L?neburg (F?rstentum L?neburg, 1269 - 1705) i dagens Niedersachsen. Släkten Hovemans härkomst är oklar men det förekommer personer med namnet Hovemann i Tyskland från senmedeltiden. Två av dem är L?becker Ratsherren: Hinrich Hovemann nr 459 verksam under perioden 1408-1416 och Johann Hoveman nr 482 verksam under perioden 1411-1416, 1428. Frågan är var Addich Memsen gifte sig med Elsa Schleppegrell. De kan ha gift sig i Tyskland och flyttat till Halland därefter. En annan möjlighet är att de träffats i Halland och att Elsa Schleppegrell kommit till Halland efter 1644 med sina föräldrar Hinrich von Schlepegrell och Elisabet Hovemann. Mecklenburgaren Caspar Otto Sperling kan mycket väl ha omgivit sig med andra tyskar när han blev guvernör i Halland 1645. Hinrich och Elisabet borde ha varit födda runt 1590-1610 och då varit i samma ålder som Caspar Otto. Stämmer tesen så borde det finnas svenska källor från administrationen som påvisar sambandet. Trots att medlemmar ur släkten von Schlepegrell förekommer i flera tyska källor har jag inte ännu hittat Hinrich von Schlepegrell. En möjlighet är att Han eller en anfader kommit in i Halland under den Danska tiden.  Sommarhälsning Ben
293
« skrivet: 2013-07-09, 16:12 »
Under den senaste dagarna har jag gått igenom största delen med kyrkböcker där namnet Bolander förekommit för att se om jag kan finna Lars Bolander f 19/4 1780. Lars utbildade sig till smed och var skriven 1808 på Norbergs Gård i Alingsås, Älvsborgs län (Tomt Nr: 2) som Gesäll (Utfl No 14 pag 9). Det högst troligt att fadern var smed, eller i vart farfadern och att yrket gått i arv. Alingsås och Fjärås anteckningar om inflyttningar är ofullständiga och har inte gett någon ledning till Lars Härkomst.
Zacharias Andersson Bolander född 1711-01-13 i Rogberga (F) står som Faktorie smedmäster och hade flera barn. Jonas Zachrisson Bolander f. 1746 verkar vara den enda sonen som överlevt till vuxen ålder, men om honom har jag inte funnit fler uppgifter än födelsen. Jonas skulle kunnat ha varit Lars fader och nu är frågan om någon har uppgifter som kan stärka hypotesen, eller ha uppgifter om andra smeder som burit namnet Bolander? Namnet Bolander förekommer även bland soldater, men jag har inte hittat någon person som skulle kunnat ha varit fader till Lars än Lars Bolander Boll f. 1750 skriven i Kville och tillhörande Sotenäs Kompani. Lars d.ä. skulle ha varit 20 år vid födseln. Kville kyrkböcker har dock brunnit och spåret verkar ändå mindre troligt så återstår Jonas eller någon okänd fader. Lars d.y. kan ha tagit namnet Bolander och därför haft en fader med annat namn.
294
« skrivet: 2013-07-02, 01:00 »
Hej Ann-Mari,
Tack för utläggningen. Om jag förstått arbetsgången rätt så togs ofta anteckningar på lösa blad som senare sammanställdes vid senare tillfälle.Detta skulle kunna förklara att det i vissa fall blivit så många missvisande uppgifter.
Det verkar som om indicierna pekar i rätt riktning och att jag har fått rätt Britta Stina. Någon annan Britta Stina i de närliggande socknarna har jag heller inte hittat som skulle kunna passa.
Nu är då frågan varifrån Nils Hellman kommer ifrån. Han finns i vart fall inte som född i Ödsmål, om nu inte Hellman var ett taget namn. Det blir till att gräva vidare.
295
« skrivet: 2013-06-29, 01:23 »
Bifogade bild kommer från Dråby kyrka i Danmark.  Nedan vapen kommer från släkten van Hemert i Holland 
296
« skrivet: 2013-06-29, 01:17 »
Här bifogas en rekonstruktion av den danska släktgrenens vapen. 
297
« skrivet: 2013-06-29, 01:10 »
Härkomsten av släkten Hemmer (de Hemmer, van Hemert)
Hemert (Hemmer) är en uradlig ätt från Nederländerna. Den fösta skriftliga källan som nämner den Hemert (van Hemert) är ett gåvobrev från 1088 vari grevinnan Adelheid Orthen donerade sin gård till St Martin i Utrech. Snellart van Hemert har jämte andra bevittnat handlingen. Det har antagits att släkten Hemmert kommer från en ort nära Meuse intill staden Den Bosch ('s-Hertogenbosch) i södra Nederländerna.
Det råder dock osäkerhet om stavningen och förutom Hemert är kan det även utläsas Gemert, Hamert, eller möjligen Snellart. Vid den tiden bar dock familjen Cock Hemert. Det är därför mycket troligt att detta är samma person som anges den 27 mars 1250 i Orrkondeboek van Holland en Zeeland III vari finns nedskrivet Giselberti Coci, militus de Hemerte.
Förmodligen är det samma person som enligt Gijsbert de Cock kallar sig Lord of Hemert redan i 1250. År 1294, är IJsbrand van Hemert Heer van Hemert ägere av godset Hemert. Han fick en dotter vid namn Ida som gifte sig 1318 med Willem de Cock (senare kallad Willem de Cock van Hemert, eller Willem van Hemert).
Kring år 1300 byggdes ett slott i Nederhemert (i kommunen Zaltbomme inom den nederländska provinsen Gelderland) troligen av Raynald av Guelders, som Willem van Hemert blir ägare till 1318. Släkten skall även ha varit ägare av ett antal ytterligare gods vid floderna i närområdet.
Härkomsten av namnet Hemert
Prefixet van (av) anger att namnet har holländskt ursprung. Ordet Hemert var ett relativt vanligt germanskt ord under medeltiden och kan härledas till heme, vilket helt enkelt betyder hus eller hem. Det finns även flera orter som heter Hemert, som Hemert i kommunen Ten Boer i provinsen Groningen eller kommunen Wunseradiel Hemert i provinsen Friesland. I Friesland och Groningen fanns 1947 dock bara tre personer med namnet Van Hemert. På denna grund är det är det mindre sannolikt att familjen har sitt ursprung i norra Nederländerna. De flesta (547 personer) med namnet Hemert bodde 1947 i Gelderland.
Områ det kallat Hemert som finns på båda sidorna om floden Waal vilket löper uppströms och nedströms inom Ophemert Nederhemert har varit besatt av familjen van Hemert. Den mest kända och viktigaste egendomen är Hemert (till Nederhemert). Den historiska berättelsen om plundringen den April 14, 1493 av godset vid Poederooyen visar tydligt hur det under medeltiden stod i centrum för maktkamper och plundringar
Den danska ätten
En gren av släkten har utvandrat till Danmark, men den aldrig blivit naturaliserad som dansk adel. Den först kända medlemmen i Danmark är Henrik de Hemmer den äldre som omnämns först 1586. Han dör den 24. november 1591 och ligger begravd i Budolfi kyrka.
Om familjens upphov säger Peder Dyrskjøt, förmodligen grundat på familjens sägen som han har hört under sin vistelse i Ålborg, att van Hemert Feste från Heusdan, beläget mellan floden Maas och Waal, dödade greven Floris av Holland och tvingades därför att fly till Aalborg i Danmark efter att blivit förskjuten av den engelska kungen. I Ålborg etablerar sig släkten som en stark köpmansfamilj. Uppgiften från Hofmann, Giessing och Nielsen att familjen kom från Westfalen verkar mindre trolig. Heraldiken utgör ett stark indicium för att de Hemmer härstammar från den holländska ätten van Hemert. Den danska ättens vapensköld är med ett känt undantag i princip en spegelvänd bild av den holländska van Hemet-ättens vapen. I kyrkan i Pieterburen hänger van Conrad en Arnolda van Hemerts vapen vilket i stort följer den beskrivning som Johann Siebmacher gjort a den danska släktens vapen.
Henrik de Hemmer var gift med en okänd kvinna och fick sönerna Knud de Hemmer (död 1622) och Christopher de Hemmer I (ca. 1585 - död 22 maj 1658). Henrik var köpman och medborgare i Aalborg 1610, rådman 1630 och blev borgmästare under samma år. Vid hans död 1658, mellan de två svenska krigen, visade det sig att han, trots förlusterna under kriget, var alltjämt en mycket förmögen man. Båda hans äktenskap förde honom i kontakt med betydande släkter i Ålborg, och från hans många barn har många betydande familjer kommit.
Vapen
I Johann Siebmachers vapenbok återfinns följande beskrivning: Et firdelt skjold, 1. og 4. felt ulige tværdelt, i øverste og mindste part, som er guld, en halv opspringende sort løve, i nederste, som er rødt, tre blå pæle, belagt med 3 sølv Antonii kors; 2. og 3. felt sølv med en oprejst sort løve med udstrakt tunge; på hjelmen en indtil bagbenene opspringende sort løve.
Med ledning av ovan redogörelse borde det finnas ledtrådar för att dyka djupare i fakta och finna skriftliga stöd för härkomsten.
298
« skrivet: 2013-06-29, 01:05 »
Har jag fått rätt Britta Stina Nilsdotter Hellman från födsel till dödsfall? Enligt Hjärtums böcker framgår det att hon är född 1825-04-18 och kommer från Ödsmål, förutom en kladdig uppgift från 1845 där det ser ut som om det står en 3:a och inte en fyra. I dopboken från Ödsmål sn står det att Britta Stina Nilsdotter var född 1825-03-18. Jag har inte hittat någon Britta Stina från Hjärum som skulle ha bott i Ödsmål i Hjärtum och vara född på nämnda datum. Kan det vara så att det rör sig om en felskrivning som hängt med under flera decennier? Och i så fall borde jag ha rätt Britta Stina som moder till bl a Hilda Malvina Petersdotter. All hjälp är välkommen.   
299
« skrivet: 2013-06-17, 04:52 »
Peter Pehrsson f. 1824 ser ut att haft Per Olofsson f. 1784 till fader och Johanna Olofsdotter f. 1784 till moder. Så långt verkar det stämma.
Frågan är nu vilka som verkligen var Per Olofssons föräldrar, eftersom det finns flera med samma namn under den rimliga tidsperioden. Jag har inte hittat någon ledning från noteringarna i husförhörsboken och måste ha missat något. Möjligen kan Per ha haft Olof Swensson f. 1760-11-06, eller kanske Olof Swensson f. 1759-02-02 som fader.
Enligt vigseluppgiften kommer paret från nedra respektive övra Hjärtum. Modern anna Persd:[otte]r står som 33 år när Per föddes, vilket bör bli 1751 och då faller valet på Anna Pährsdotter f. 1751-02-01 som moder, med Pähr Nilsson som fader och Hälgia Pährsdotter som moder. Stavningarna är olika vid olika tillfällen.
Är det någon som har en klar bild av hur det kan hänga ihop?
300
« skrivet: 2013-06-15, 22:18 »
Hej Ted. Tack för dina synpunkter. Det som är märkligt med med modern är att hon 1724 i nov. står som Ingeborg och året efter står hon som Johanna. Eftersom referensen är till Smörjan och det inte finns mycket att välja på är mitt grundtips att det är en felskrivning.
301
« skrivet: 2013-06-15, 16:30 »
Nu till en annan nöt att knäcka. Efter att ha tittat vidare så verkar det som om Peter Pehrsson enligt Hjärtums husförhörsböcker 1850 -1855 och 1860-1862 står antecknad som född 1824-11-01. Och i husförhörsboken från 1824 står det att han bodde i Smörjan Graveröd med fader Per Olofsson 1784 och moder Johanna Olofsdotter 1784. Dock stämmer detta inte med uppgifterna i födde 1806-1827 vari det står att moderna hette Ingeborg och inte Johanna och Peter står stavad som Petter. Någon annan individ har inte fötts med uppgift om Smörjan den 1 november 1824. Kan detta vara ett slarvfel månne?  
302
« skrivet: 2013-06-11, 02:35 »
Får tacka anita och byamann för ett blixtsnabbt svar. Det krävs tydligen talang och övning i att läsa äldre gotiskt alfabete och liknande och i synnerhet när texten är kladdig.
303
« skrivet: 2013-06-10, 05:39 »
Per Olofsson föddes 1784-03-14 inom Hjärtum, men texten i boken är synnerligen svårläst och jag kan varken tyda namnet på hustrun till Olof Swensson, eller orten. Är synnerligen tacksam om någon som känner till hur man tyder dessa svårlästa rader kan berätta vad det står. 
304
« skrivet: 2013-05-28, 21:01 »
Hej,
Peter Pehrsson står skriven i Hjärtums huförhörsböcker som: Födelse 1824-04-01 men det finns ingen uppgift i Hjärtums kyrkoböcker om födelsen.
Peter avled 1865-09-15 i Hjärtum. År 1850 står han antecknad som Båtskeppare och senare som Skeppsinspektör. Peter var gift med Britta Stina Nilsdotter (Hellman) född 1825-04-18 inom Ödsmål.
Stina & Peter hade barnen:
Carl Pontus Petersson
1850 -
Johan Albin Petersson
1852 -
Daniel Nero Petersson
1856 - 1878
Hilda Malvina Petersdotter
1860 - 1949
Amanda Charlotta Petersdotter
1865 - 1933
Tacksam för alla synpunkter och ledtrådar.
Ben
305
« skrivet: 2013-05-17, 05:56 »
Mattias här är några alternativa uppgifter som kan hjälpa dig
Per Adolf Johansson Romell
född 1868 22 apr Örbero, Örebro län,
Dop 1868 27 apr Örebro
Löp Nr. 68 - Vittnen: Johansson, Ann Ceth. Jansson
Gift med Clara Josefina Börjesdotter (Bolander)
1900 17 jun
Ålder: 32
Adress 1900
Ålder: 32
Göteborgs- och Bohus län, Sweden
Folkräkning
1912 1 maj
Ålder: 44
Masthugget, Göteborg, Göteborgs- & Bohuslän, Sverige
Församlingsbok 1910-28
Sysselsättning
Skomakare
Barn
Astrid Hildegard Romell
1900 -
Gertrud Susanna Romell
1903 -
Lilly Simona Romell
1905 -
Rosa Eleonora Romell
1907 -
Gerhard Buardor Romell
1910 - 1997
Gulli Viola Romell
1912 -
Ulla Anna Romell
1913 -
Gurli Viola Romell
1916 -
Föräldrar
Johan Andersson
1837 -
Johanna Johansdotter
1833 -
Längre bakåt har jag inte kommit
306
« skrivet: 2013-05-14, 05:05 »
I och med att Halland kom att införlivas med Sverige efter 1658 och legalt först ställts under den svenska landslagen år 1683, samt blivit ett län i full bemärkelse 1719 har funktioner i samhället inte haft en tydlig administrativ karaktär under ett flertal år. Äldre danskt arkivmaterial är svåråtkomligt. Det är därför svårt att i vissa full få fram entydiga fakta då källmaterialet är otydligt eller tryter.
Enligt familjens sägen i familjen skall en adelsdam vid namn Anna Katarina Hemmer ha gift sig med Christian Hansson.
Anna Katarina Hemmer var född 1738-10-15 inom Björsgård, Asslöv 3, Tölö, Halland
Fadern hette Hans Carl Hemmer och var född 1702-07 inom Tölö sn, Halland enligt B-A Wernersson. Han gifte sig 1724 Tölö sn, Halland, med Anna Börjesdotter. Han dog 1747-05-11 i Kungsbacka, Halland.
Med hänsyn till att Hans Carl och hans dotter burit familjenamnet Hemmer måste fadern med största sannolikhet hetat Hemmer. Vid tidpunkten för Hans Carls födelse fanns det endast en känd Hemmer i livet i Norra Halland.
Hendrik (Knutsson) Hemmer Avled 1712-00-00 i Jonsgård, Jonskärr, Frillesås sn, Halland och bör på sannolika grunder ha varit fader till Hans Carl. Hans bröder avled under 1701, vilket dock inte utesluter möjligheten till att antingen Hans (Knutsson) Hemmer som Avled 1701-11-08 i Rågelund, Kungsbacka, Halland, eller Carl (Knutsson) Hemmer som avled 1701-01-18 skulle teoretiskt kunnat ha varit fäder.
Carl Hemmer fick dotterns Maria Juliana 1701 (antecknad som död 1701), vilket gör det troligt att han inte var fader till Hans Carl, men det kan dock inte helt uteslutas. Hans hustru Brita Gothenia skall ha levt till 1745 enligt några obekräftade uppgifter och kan troligen ha varit moder till en son 1702.
Hans Hemmer avled 1701-11-08 i Rågelund, Kungsbacka, Halland och skulle kunnat hinna avla Hans Carl innan han gick bort om inte makan Elisabeth Memsen gick bort samtidigt 1701-10-08.
Eftersom 1702 saknas i vissa fall och att Hans Carl Hemmer inte finns antecknad som född i övriga böcker har det varit omöjligt att kunna fastställa vem som är den rätta fadern och modern. Jag har inte kunnat finna några husförhörsböcker från tiden som kan styrka förhållandet.
Eftersom släkten bör härstamma från de Hemmer i Danmark, vilken i sin tur var en holländsk eller westfalisk adelssläkt, så bör det vara intressant att få fram uppgifter som kan leda till Henrik de Hemmer från Ålborg som bör ha levat mellan 1520 och 1591. De namn som förekommer i den danska grenen är bl a Hans, Christopher, Knud, Heinrich och Henrik.
Knut (Eriksson) Hemmer dog 1678 och kan ha varit född mellan 1610-1650. Han bör ha haft en far med namnet Erik (Eric). Några ledtrådar till en Erik de Hemmer har jag dock inte kunnat finna. Med namnet Erik är det inte troligt att kan härstammar direkt från ett icke nordiskt land. Om uppgifter finns om Erik så måste de kunna återfinnas i danska källor från 1600-talet.
307
« skrivet: 2013-05-08, 23:41 »
I Fjärås husförhörsboken finns antecknat mellan 1823-25 Lars Bolander född 1780-04-14 med familj. Han var gift med Helena Börjesdotter född 1798. Den första sonen Lars Peter Bolander född 1717 står dock inte antecknad i Fjärås dopbok och inte heller finns Lars och Helena antecknade som födda i Fjärås. Börje Bolander finns antecknad i Fjärås som född 1824-05-24 på Eskatorp. Således måste makarna ha flyttat till Fjärås mellan 1817 och 1824. Bladen under inflyttning i Fjärås böcker är dock blanka just de åren som intresserar mig.
Börje fick dottern Clara Josefina 1878-07-19.
Frågan är varifrån Lars Bolander kommer ifrån för ort. Han var förmodligen smed eller liknande. I Halland förekommer Bolander på 1700-talet bl a i Femsjö. Frågan är om någon har uppgifter om som kan koppla ihop de lösa trådarna.
Vårhälsningar
Ben Hedenberg
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy