ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - musmicke

Sidor: [1] 2 3
1
Jag får det till Waxala, eller Vaksala med dagens vedertagna stavning.

2
Stort tack för uttömmande svar! Ja, skabb låter ju troligare än mina förslag.

3
Vad dör soldaten Malmstens lille son av den 18 december 1787? Influgen stubb? Eller skubb?

4
Stort tack Åke för ditt svar!

Hälsningar Mikael

5
Hej,
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att tyda dödsorsaken för Hans Olsson Ullström, torpare på Malma ägor?
SE/ULA/10392/F/1 (1705-1839) bild 123/146.

Tack på förhand!
Hälsningar Mikael Persson

6
Österlövsta / SV: Hjälp att tyda fyra döttrars dopvittnen.
« skrivet: 2017-02-06, 13:17 »
Hej Tina,
Jag tänkte göra ett försök med dopvittnena till de återstående två döttrarna.

Barn nr 1:
Br:med (=bruksmedicus) M Malmberg & dess fru, född Bouch, Enkefru Westrell, Leutnant Olin.

Barn nr 3:
Hjulm:dr (=hjulmakardräng) Åström, dr (drängen) Per Forsberg i Nymden, Olof Andersson och h (hustru) Cajsa Wästberg vid Ingstarbo, p (pigan)Anna M Martinelle.

7
Tierp / SV: Ang. Frebro i Tierp
« skrivet: 2017-01-31, 10:36 »
Hej Kjell,
Den husförhörslängd för 1774-1781 du anger (AI:1) innehåller tyvärr endast halva socknen och omfattar de byar som finns i AI:2A men inte de som finns i AI:2B. För de sistnämnda tar det alltså stopp redan 1782.

8
00 - Barnhem / SV: 01 - Barnhem
« skrivet: 2016-08-19, 10:26 »
Hej,
Jag har hittat en person i Barnhusets arkiv som jag misstänker kan vara en ana till mig. Det gäller Anna Catharina Östberg, intagen 1750-07-14 och utlämnad 1756-06-26 till översten baron (senare fältmarskalk) Berndt Otto Stackelberg i Finland. Anna Catharina återfinns i rullorna nr 1750-1756 i Allmänna barnhusets arkiv.
Hur kan jag följa hennes öden i Finland vidare, för att eventuellt kunna koppla ihop henne med min ana? Och varför hamnade hon i Finland? Som arbetskraft? Baronen verkar ha haft sammanlagt 19 (andra) barn själv.
Hälsningar Mikael

9
00 - Barnhem / SV: 01 - Barnhem
« skrivet: 2016-04-10, 20:38 »
Tack så mycket Christina, Chris och Lisbeth! Jag uppskattar verkligen att ni tagit er tid att leta för min räkning.
Det verkar ju onekligen som om Elsas biologiska föräldrar kom från Västergötland.
Lisbeth, det är helt riktigt som du skriver, att det är bakåt från antingen Amanda Sofia eller Oskar som släktskapet ska försöka bekräftas. Eftersom min matchning (av FamilyTreeDNA uppskattat i storleksordningen tremänning till femmänning) har alla sin kända anor i Västergötland, och jag har nästan alla mina anor i Uppland och ingen i Västergötland, så spekulerade jag i att vår koppling kanske kunde vara genom detta barnhusbarn. Att hon var född i Uppsala (eller åtminstone står i dop- och födelsebok för Uppsala domkyrkoförsamling) trodde jag talade för detta. Och det är väl den delen jag fortfarande inte riktigt förstår. Varför står hon Elsa i den boken?

10
00 - Barnhem / SV: 01 - Barnhem
« skrivet: 2016-04-10, 00:15 »
Hej,

Jag försöker hitta en gemensam ana med en "dna-kusin", och misstänker att det kan vara genom ett barnhusbarn. Behöver dock lite hjälp med att hitta barnets föräldrar.

Elsa Josefina Bratt föddes den 16 april 1894. Hennes föräldrar anges lite olika i olika källor. Modern heter Amanda Sofia Johansson enligt en källa, Amanda Josefina enligt en annan. Fadern heter Johan Oskar Bratt enligt en källa, Anders Oskar Bratt enligt en annan.
Elsa Josefina är angiven i födelse- och dopbok för Uppsala domkyrkoförsamling, men med anteckningen avisering(?) till Råda i Skaraborgs län. Vad kan det innebära? Bodde modern eller moderns familj i Råda vid tidpunkten?

Sedan står det i dokument från Allmänna barnhuset i Stockholm att hon är döpt i Råda församling, intagen i barnhuset den 12 oktober 1894, utlämnad till en familj i Kinneveds församling den 21 november 1894, samt inlöst mot 400 kronor av Uppsala kommun den 20 december 1895. Kan någon hjälpa mig reda ut det här och komma med tips hur jag ska hitta föräldrarna?

Hälsningar
Mikael Persson

11
03) Osorterat / Födelseort
« skrivet: 2016-01-29, 09:33 »
Det finns ju en stor gård i Håbo-Tibble socken som heter just Lövsta. Kan det inte vara den som åsyftas?

12
Harg / Harg C:2 sid 3, vigsel 1750 nr:13
« skrivet: 2016-01-07, 15:43 »
Hej Bengt och Sven-Åke,
 
Wäddika är troligt, för det finns en ort i Hökhuvuds socken som heter just så (tidigare stavning Wedika eller Wäddika, idag Väddika).
Skomakardräng får även jag det till.
 
Hälsningar
Mikael

13
Tierp / Tierp C:2 (1743-1768) Bild 17
« skrivet: 2016-01-03, 21:30 »
Hej Andreas och Siv,
 
Jag utläser ungefär samma sak som Siv, förutom att jag får Malins ort till Wäsby.
Erik Ersson och Ella Matsdotter är för övrigt anor till mig, liksom deras dotter Cecilia som är min mormors farmors farfars mor. Är du också släkt med dem, Andreas?
 
Hälsningar
Mikael

14
17 Juridik / Kyrkoplikt och skriftermål
« skrivet: 2015-03-06, 22:53 »
Jag har hittat en ana i Räkenskaper för kyrka och församling för Sparrsätra socken år 1820. Hon föder ett oäkta barn i maj 1820, och får i oktober böta 1Rd16. På raden under i räkenskaperna har en herre samma dag fått böta samma summa, också i pliktpeng. Måste dessa två händelser ha något med varandra att göra, eller kan det vara två olika händelser, dvs är det troligt eller inte att rusthållarens son Erik Jansson är far till pigan Maja Andersdotters barn?

15
Tierp / Tierp Vigsel C:1 1723-1741 bild 32
« skrivet: 2015-02-12, 13:14 »
Hej Lovisa!
Tack för ditt svar. Ja, att Jon Ersson är från Onskarby i Tierp framgår ganska tydligt. Det var Catharinas ursprung som var mer oklart.

16
Tierp / Tierp Vigsel C:1 1723-1741 bild 32
« skrivet: 2015-01-15, 19:09 »
Tack Mats!
Ja, Ovansjö kan det ju faktiskt vara. Och s:et efter står i så fall för socken. Jag som har letat mig fördärvad efter platser inom Tierps socken.

17
Tierp / Tierp Vigsel C:1 1723-1741 bild 32
« skrivet: 2015-01-15, 10:22 »
Varifrån kommer pigan Catharina Ersdotter, som gifter sig 30 november 1726 med Jon Ersson i Onskarby? Jag får inte ut något vettigt.  
Tack på förhand!

18
Staaf / Staf / Staaf / Staf
« skrivet: 2014-06-18, 19:26 »
Denne Per Staf i Tolfta som Börje Abrahamsson frågar om ovan, kan det möjligen vara samma Per Staf som finns i Västlands församling, och som enligt Smedsskivan är smältardräng, gift med Malin Andersdotter och har fem barn födda 1704 till 1717? Det föds nämligen en Johan den 30 juni 1723 i Västland, vars far är smältargesällen Per Staf.

19
Österlövsta / Österlövsta C:2 (1727-1768) Bild 91
« skrivet: 2014-06-12, 13:42 »
Det verkar stå Strand, vilket väl troligen är moderns efternamn.
 
Edit: tvåa på pucken med liten marginal.
 
(Meddelandet ändrat av MusMicke 2014-06-12 13:43)

20
Söderfors / Söderfors C:1 sid 19
« skrivet: 2014-03-23, 20:17 »
Hej Marie,
Jag får det till att hustrun Ingeborg är ifrån Finnböle i Hedesunda. Sedan står det något om morgongåva, som jag dock överlåter till någon med större erfarenhet/kunskap än jag.
Mårten Clou är för övrigt en ana till mig, närmare bestämt min farfars farmors farmors morfars far. Är du också släkt med honom?
Hälsningar Mikael

21
Faringe / Faringe C:3 1747-1789 bild 122
« skrivet: 2014-02-11, 09:33 »
Hej,
Den 23 maj dör Erik Persson i Fiskartorp, 50 år gammal. Men det står väl något om hans hustru också? Dör hon också ungefär samtidigt?
Tacksam för hjälp att tyda hela texten.
Hälsningar
Mikael

22
Söderfors / Söderfors (C:2) bild 80 (Ancestry)
« skrivet: 2014-01-23, 19:30 »
Hej Jenny!
 
Jag tror att Nils Anderssons Lundbergs farfar är Anders Andersson i Ingsån i Söderfors, som är en ana till mig. Hör av dig här eller via mail om du vill byta uppgifter.
 
Hälsningar
Mikael

23
Hej,
Jag har en Per Säterström som ska vara född 1759. Per är sockenskomakare vid Lövsta bruk och bor i Skälsjön, Österlövsta åtminstone från 1785. Jag hittar honom inte i tidigare husförhörslängd och inte heller några födelseuppgifter. Per är gift med Margareta Säterberg, född 1762 i Lövsta bruk.
Tacksam för allt som går att hitta om Pers ursprung.
 
Hälsningar Mikael

24
Hedesunda / Hedesunda C:1 Födslar 1698
« skrivet: 2013-04-14, 15:42 »
Tack så mycket, Mats! Det förklarar varför jag inte hittade någon lämplig ort på U i ortsregistret i husförhörslängden.

25
Hedesunda / Hedesunda C:1 Födslar 1698
« skrivet: 2013-04-14, 11:02 »
Hej,
Jag är inte direkt hemma på Gästrikland och Hedesunda, så jag skulle behöva lite hjälp. Mina anor hör mest hemma i norduppland, men nu har jag halkat över älven och skulle vilja veta vilken ort som Margareta Larsdotter är född i.
Tack på förhand!

Hälsningar Mikael

26
Österlövsta / Österlövsta AI:4a sid 48
« skrivet: 2013-03-29, 16:30 »
Glad Påsk, Birger!

27
Österlövsta / Österlövsta AI:4a sid 48
« skrivet: 2013-03-27, 21:38 »
Tolfta är ju en grannförsamling till Österlövsta, så det skulle bli min första gissning. Annars ligger Tolbo och Tomta i Österlövsta socken.

28
Förnamn - T / Tideman / Timan
« skrivet: 2013-03-20, 08:32 »
Hej,
Även jag har i Österlövsta socken i Uppland stött på namnet Timan. Mikael Timansson är en ana till mig som åtminstone under perioden 1687-1704 bor i Elinge i Österlövsta. Ett av hans barn döps till just Timan. är det någon som vet mer om Mikael Timansson (föräldrar, födelse, hustru, död etc) så skulle jag tacka djupt för dessa uppgifter.

29
Bouvin / Bouvin
« skrivet: 2012-11-14, 10:43 »
Jag har i grävandet efter mina rötter kommit fram till en Anna Boveng, Lövsta bruk, som begravs 1728-11-17. Hon dör enligt kyrkboken i en ålder av 26 år. Dock passar inte hennes framräknade födelsedatum (1702 eller möjligen sent 1701) in på någon av de Anna Boveng/Bovin som finns på Vallonskivan.
Kan det vara Klas Bovins och Maria Gilles dotter född 1701-03-25, trots att dödsåldern då inte stämmer? Är det någon som har fler uppgifter om denna familj?
Annas make är skomakaren Anders Säterberg.

30
Dannerus / Dannerus
« skrivet: 2012-10-17, 19:07 »
Jag har nyligen börjat släktforska, och har stött på några Dannerus (eller Danerus) och Dannqvist i Dannemora och Film på 1700- och 1800-talen. Kan namnen ha något att göra med orten Dannemora? Och om det är någon som har mer information om några Dannerus eller Dannqvist i den trakten så är jag intresserad av att byta uppgifter.

31
Hej igen Carl och Tack!  
 
Det verkar som om vi har 'pratat' om varandra. Jag har aldrig varit intresserad av vilken som ligger i graven bredvid, utan bara av de som ligger i samma grav.  
Det är ju också pinsamt att jag inte har sett knappen Samma grav, men de säger ju att det första man blir blind på är ögonen! (Jag antar att du tog för givet att jag hade sett den, och därför inte nämnde den i tidigare meddelanden i denna tråd?) Bristen fanns alltså hos mig, och inte i programmet.  
Jag tackar innerligt för påpekandet, och kan nu fortsättningsvis spara in en hel del tid på detta sökande.  
 
MVH, Mikael!

32
Hej Carl!  
 
Jag håller på och letar efter ättlingarna till en viss person. I flera fall känner jag till en person och ATT han/hon har varit gift. Om det är ett vanligt efternamn så är det inte alltid så lätt att koppla ihop det mot makan/maken. I andra fall så vill jag få reda på om någon har haft barn; om dessa har fötts i det långa gapet mellan folkräkningarna 1900 och 1970 så ser man oftast ingen koppling mellan barnen och föräldrarna.  
För båda dessa fall så har jag funnit att det kan vara givande att kolla vilka som begravts i samma grav, eftersom det så gott som alltid var nära släktingar.  
Att behöva göra åtminstone 30 sökningar (vid en någorlunda jämn fördelning över hela alfabetet som begynnelsebokstav för efternamnet -- vilket vi vet inte är fallet) för att kolla igenom en kyrkogård låter sig ju göras, men man skulle gärna slippa det. För det är ju långt ifrån omöjligt att plocka ut data ur en databas på ett smidigt sätt. Det är bara att tillåta skalprogrammet att göra det.  
 
Jag tycker att programmet funkar bara och snabbt, men jag tycker samtidigt att det jag påpekar här är en brist. Och jag menade bara att man har missat att tänka på den aspekten.  
 
Hälsningar, Mikael!

33
Hej igen, Carl!  
 
Jag förmodar att du är medveten om att man kan skriva ut max 10 000 poster i taget, oavsett hur man skriver ut? Jag såg det, men tänkte att eftersom den grav jag var intresserad av kom 'tidigt' i ordningen (avd. 1, kv. 12) så skulle det klara sig ändå om jag ordnade och grupperade efter Grav. När jag gjorde det upptäckte jag att sökningen först plockar ut de 10 000 första i bokstavsordning på efternamnet, och sedan sorterar DETTA UTTAG efter Grav. Så det är någon som inte har tänkt till ordentligt.  
Det verkar inte redan finnas någon buggfix för programmet, så det kan kanske vara dags för det nu?  
 
Hälsningar, Mikael!

34
Tack för det tipset, Carl!  
Man kan ju sen göra en sökning i pdf-en som man skapat, och då hittar man det man vill ha tag i, även om sorteringen kanske inte har fungerat exakt som man ville.  
 
Hälsningar, Mikael!

35
Jag har letat efter något sätt att kunna söka på t.ex. grav-nummer eller kyrkogårds-kvarter men inte hittat något. Någon annan som funnit något sätt?  
 
Hälsningar, Mikael!

36
Yrken D / Destillator
« skrivet: 2010-02-14, 08:57 »
Känner någon till vad yrket destillator innebar?  
Man gör ju omedelbart kopplingen till ett destilleri, men jag har hittat en som tidigare var bokhållare, och sedan blev kamrer, så man undrar ju ...  
 
Hälsningar, Mikael!

37
Archive - Swedish names / Per Oredsson
« skrivet: 2010-02-14, 08:24 »
Have you tried the free databases at www.ddss.nu ?  
 
Regards, Mikael

38
1891-07-31 emigrerade Erik Olof Forslund (f 1858-10-27 i Gransjö, Helgum) från Svartvik sn till Marinette i USA. 1892-08-19 följde hustrun Erika Karolina (f Fundin 1863 i Överlännäs sn) efter till samma ort, och alla fyra barnen (Naemi Charlotta Kristina, f 1884, Hulda Erika, f 1885, Helga Viktoria, f 1887, och Olof Alexander, f 1890; alla födda i Svartvik sn; alla barnen verkar ha använt första-namnet som tilltalsnamn) emigrerade till New York (så presenteras det; rimligtvis så hamnade de hos sina föräldrar även där).  
Känner någon till vad det blev av dem i USA? Kanske någon t.o.m. har något slags stamtavla över den familjen och ättlingar?

39
Innebär uppgifterna i Supplementbandet till Elgenstiernas Ättartavlor, tabell 2, att Gregers Mattsson var g 1:o efter 7/10 1447 m NN; 2:o m Anna Johansdotter; och 3:o m Ramborg Gustavsdotter?  
Eller är textbiten , g. 2:o felaktig, dvs. att han var g 1:o efter 7/10 1447 m Anna Johansdotter, och 2:o m Ramborg Gustavsdotter?  
 
Hälsningar, Mikael!

40
Rättelsen för tabell 52 i supplementbanden är delvis felaktig.  
Av arvskiftet efter Knut och 1:a hustrun (nr 444 i Adelns bouppteckninger EXIA:5) så finner man att han var g 1:o m Ingegerd Bagge och 2:o m Inger Roos (hon mottog 1/3, så hon bör ha varit vid liv då!). Det är daterat 17/8 1665; om det finns något annat, daterat 9/8 1665 (Elgenstierna), vet jag inte.  
Arvskiftet efter Inger Roos hölls 2:a och 3:e december 1674 (inlagt i arvskiftet efter maken).  
 
Däremot verkar det korrekt att sönerna Johan och Axel hörde till den senare kullen.  
 
Hälsningar, Mikael!

41
Fast det finns ju också de som vägrar att ta bort felaktiga antavlor. T.ex. så har Knäreds Forskarring en antavla över min morfar som är helt uppåt väggarna fel (http://www.knaredsforskarring.se/sjoangens/antavlork/sida6/h____4ep.htm) -- redan den uppgivne farfadern är en person som så vitt jag kan finna aldrig har existerat. Vid kontakt med dem så hänvisade de till brasklappen att det är de bidragande forskarna som är ansvariga för dem. 'OK, kan jag få någon kontaktinformation till (den anonyme) forskaren? Eller ni kanske kan kontakta honom/henne för att rätta till antavlan?' 'Nej, det går absolut inte!'  
 
Hälsningar, Mikael!

42
Jag har en fundering om Margareta Roos (af Hjelmsäter), g m Sven Persson Hildring:  
1) I Elgenstiernas Ättartavlor nämns det att hon dog 1679 (samma år som maken).  
2) På Länsstyrelsens sida över Kyrkliga kulturminnen så nämns det följande om Gillberga kyrka: Altaruppsatsen, uppbyggd i två våningar och med en korsfästelsescen som centralmotiv, skänktes 1665 till kyrkan av majoren Sven Persson Hildring och hans hustru Margareta Roos af Hjälmsäter.  
Mina frågor är nu: Hur pass exakta är dessa båda uppgifter? Dog Margareta verkligen 1679, eller var det bara så att hon var begravd tillsammans med sin man, vilken dog 1679? Var det både Sven och Margareta som skänkte altaruppsatsen 1665, eller var det bara Sven?  
Eller --i brist på svar på dessa frågor-- finns det några bevis på att Margareta levde efter 1651-03-10? När nämns Margareta tidigast som Svens hustru?  
 
Hälsningar, Mikael!

43
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2009-12-11, 00:38 »
Jag har roat mig med att försöka finna ättlingarna till den förste Grimschildt som jag funnit. Eftersom det ofta leder fram till nutid och levande personer så kan jag inte lägga ut listan här. Men om någon är intresserad så kan jag e-posta den. Förhoppningsvis så får jag då i några fall kontakt med andra forskare som kan fylla på ytterligare eller rätta de fel som finns, samtidigt som andra får en del nya uppgifter.  
 
Som en ledning för de som hoppas finna något i listan så ska jag räkna upp de släktnamn som förekommer.  
Agerblad (i Kristinehamn, i Sala, i Karlstad, i Stockholm); Almén (i Hudiksvall); Alsbro (i Eskilstuna); Asplund (i Stockholm);  
Bard (i Ölme, i Väse, i Ö Fågelvik, i Kristinehamn); Berg (i Bergvik); Bergman (i Ljusterö); Bergqvist (i Kristinehamn, i Karlskoga); Bergström (i Stockholm); Björkman (i Karlstad); Blom (i Mangskog, i Brunskog); Blomqvist (i Mangskog); Böving (i Kristinehamn); Eklund (i Ramsjö, i Ljusdal); Ernberg (i Stockholm, i Uppsala, i Kalmar, i Katrineholm, i Örebro); Forsberg (i Gävle, i Söderhamn, i Krokom, i Östersund); Forslund (i Mangskog, i Brunskog, i Köla); Frejdeman (i Arbrå, i Bollnäs, i Örby, i Kinna, i Åsa); Fröderberg (i Stockholm); Fuhre (i Söderhamn, i Helsingborg, i Hudiksvall, i Stockholm); Gadevik (i Norrstrand, i Kristinehamn, i Karlstad, i Kil); Grimsköld (Grimschildt, Grimschöld, Grimskjöld, Grimschiöld, Grimschild, Grinsjölt) (i Södertälje, i Stockholm); Gryth (i Guldmedshyttan, i Ramsberg); Guingant (i Stockholm); Haim (i Röke); Hedblom (i Bollnäs, i Kinna, i Fritsla); Hedin (i Kristinehamn, i Örebro, i Danmark (socknen), i Uppsala, i Stockholm); Hedman (i Söderala); Helger (i Nyköping); Hellman (i Stockholm); Hovrén (i Kristinehamn); Hvittensten (i Kristinehamn); Kass (i Kristinehamn); Kvist (i Jönköping, i Bankeryd); Landahl (i Stockholm); Laurell (i Stockholm); Leijonflycht (i Stockholm); Lundberg (i Kristinehamn); Lönn (i Bollnäs); Lönneberg (i Stockholm); Malmkvist (i Kristinehamn, i Norrstrand, i Grava, i Karlstad, i Linköping); Martinsson (i Stockholm); Meurling (i Gävle); Moberg (i Mangskog, i Söderala); Mossberg (i Ö Fågelvik, i Karlstad, i Degerfors); Mård (i Brunskog, i Ölme); Norling (i Söderhamn); Nygren (i Idre, i Stockholm, i Falun, i Guldsmedshyttan, i Lindesberg, i Umeå); Nyqvist (i Viken); Nyström; Ottonius; Palmqvist (i Stockholm, i Viken); Qwerin (i Stockholm); Riben (i Stockholm); Ruppelt (i Osby, i Örkened, i Röke, i Nöbbelöv); Rydén (i Kristinehamn); Sandberg (i Gävle, i Danmark (socknen), i Enköping); Sandgren (i Stockholm); Scheringsson (i Gävle, i Uppsala, i Stockholm); Sellman (i Ljusdal); Skillemar (i Stockholm); Skålberg (i Kristinehamn); Stenelo (i Loshult, i Örkened, i Motala, i Hässleholm, i Stockholm); Sundgren (i Kristinehamn); Sundman (i Karlskoga); Sundström (i Stockholm); Svahn (i Ölme, i Varnum, i Kristinehamn, i Stockholm, i Gävle, i Enköping, i Härja, i Tidaholm); Tysk (i Ramsjö, i Söderala, i Sala, i Ljusdal, i Nora, i Västerås, i Stockholm, i Upplands Väsby); Ulfebrant (i Sveg, i Stockholm); Vahé (i Västerås); Waldefalk (i Söderhamn, i Sandarne); Wennström (i Gävle); Westerberg (i Gävle); Winterliv (i Gävle); Wångstedt (i Lindome); Zetterquist (i Stockholm, i Nyköping); Östberg (i Söderala).  
 
Hälsningar, Mikael!

44
Lars Birgerssons ätt / Lars Birgerssons ätt
« skrivet: 2009-11-28, 03:32 »
Hej Leif!  
 
Först: Jag har ingen aning om vad som var normalt i ett sådant här fall. Jag tänkte mig väl snarast att det normala vore: Först så klarar man av de skulder som boet har, sedan så ser man om det blir något över för barnen att ärva, inte tvärtom.  
 
Att barnen hjälpte sin far att betala sina skulder är väl i sig inte så konstigt, men att de sedan försäkrade sig om att få tillbaka en del av egendomen gör väl att man snarast kan se det som ett lån. Att de var beredda att låta sina halvsyskon vara med och ärva av det som varit deras eget mödernearv uppfattade jag snarast som att det var den del som dessa skulle få som gick åt till att betala moderns del av skulderna.  
 
Hälsningar, Mikael!

45
Lars Birgerssons ätt / Lars Birgerssons ätt
« skrivet: 2009-11-27, 22:39 »
Personligen tycker jag att det ser ut som att du tänker fel. Fadern kan ju mycket väl ha skuldsatt sig (ytterligare) med kostnaden för begravningen. Eftersom det var för moderns begravning, plus att föräldrarna redan hade gemensamma skulder, så la barnen in moderns egendom för att hjälpa till att betala skulden. Men det kan ju ha skett senare, kanske flera år senare.  
Men de gav inte upp sina arvsanspråk på egendomen, utan vill få ut sin andel sen när även fadern har dött. Som jag förstår det så blir egendomen alltså återigen faderns, och följaktligen så får faderns ALLA barn lika andel i den (förmodligen med den normala skillnaden mellan dotter och son), även de som han har med den senare hustrun.  
Även formuleringen skiftas mellan dem (dvs. 'Thorsten, Johan och deras systrar') och faderns barn med Christina Birgersdotter anser jag stöder den uppfattningen.  
 
Hälsningar, Mikael!

46
Sachsen / Muskau
« skrivet: 2009-10-07, 00:09 »
Hej!  
 
Är det någon av er som känner till källäget för Muskau i Sachsen?  
 
Hälsningar, Mikael!

47
Ursäkta att det dröjt lite, men tack så mycket för hjälpen Elisabeth T, Helene, Chris och Elisabeth J!  
Jag har oftast inte anledning att få tag i uppgifter ur migrationsregistren, men när det behövs så är det underbart att man kan få svar här!  
 
Enligt Sveriges befolkning 1890 så var Anna Maria Adolfina den enda med efternamnet Grimsköld, och dottern Anna var född 1863. Så vitt jag förstår det så var hon den sista i Sverige av de ursprungliga som bar namnet. (Å andra sidan så har jag inte lyckats placera in hennes farfars far Adolph Fredric i släktkretsen, men med tanke på att han fick barn 1777 (möjligen tidigare)-1794 --i Svea artillrireg fs-- så bör han vara i generationen efter de två första som dyker upp: Johan Caspar (1717-1772) och Niclas (1717-1748).) Sedan försvann namnet Grimsköld ett tag.  
Den nu levande familjen Grimschöld har (åter?)tagit namnet för inte så många år sedan. (De tillhör också Långaryds-släkten.)  
 
Hälsningar, Mikael!

48
Jag skulle uppskatta uppgifter (födelsedatum och -ort, [emigrerad från-till], familjemedlemmar, etc.) om följande emigranter:  
Anna M Grimsköld, till Quebec, Canada  
Carl Grimsköld, till USA  
Mathilda Grimsköld, från Göteborg till New York, USA  
 
Hälsningar, Mikael!

49
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2009-09-16, 00:30 »
Tack för det Elisabeth!  
Jag lyckades sedan hitta det registret på Stockholms Stadsarkivs hemsida (hade inte tänkt på att kolla efter dem där). Det finns visst uppgifter om några fler Grimsköldar där, upptäckte jag, och även för andra år.  
 
Hälsningar, Mikael!

50
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2009-09-15, 22:54 »
Blockmakarmästare Magnus Grimsköld (f 1766-02-17 i Sanna, Vintrosa) flyttade 1801-10-06 från Uddevalla till Stockholm tillsammans med hustrun Malena Andersdotter (f mellan 1762 och 1767) och de två kvarvarande döttrarna Maja Catarina (f 1794-10-10 i Uddevalla) och Christina (f 1796-09-09 i Uddevalla. D 1852-05-20).  
Jag är intresserad av vilken församling de flyttade till, och hoppas att någon kan meddela det.  
 
Hälsningar, Mikael!

51
Ekeby / Ekeby C:1 födda 1792
« skrivet: 2009-09-07, 00:14 »
Jag får det till Oiuez?e Thiiznfilt, eller kanske Oiuexze Thiixnfilt (där 'Th' ska uttalas som i engelska 'thing'). (Men jag vill inte påstå att det verkar vettigt.)  
Eftersom 'e' på engelska uttalas som den grekiska bokstaven ita (som uttalas som svenska 'i') så har engelsktalande använt 'e' till att translitterera grekiskans ita. Jag är högst tveksam till att anglifieringen av svenskan skulle ha nått så långt vid den tidpunkten (och jag är principiellt motståndare till att translitterera till svenska enligt hur bokstäverna skulle uttalas på engelska); därför väljer jag att ange 'i' som motsvarighet till 'h'.  
 
Hälsningar, Mikael!

52
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2009-08-24, 17:11 »
Finns det möjligen någon som kan bistå med vad det står om Grimsköld (tydligen så står det Grinskildt i samlingen) i Larssonska släktverket (hos Föreningen Värmlandsarkiv, Karlstad)?  
 
Hälsningar, Mikael!

53
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2009-08-24, 17:01 »
Finns det möjligen någon som kan bistå med vad det står om Grimsköld (tydligen så står det Grimskildt i boken) i Fredrik Fryxells Wermlands Slägt-Bok?  
 
Hälsningar, Mikael!

54
Wode / Wode
« skrivet: 2009-08-15, 01:06 »
Han är flitigt förekommande i Ö Göinge härads domböcker, åtminstone de första 8-10 åren.  
 
Hälsningar, Micke!

55
03 Släktnamn / Wartensleben, von
« skrivet: 2009-07-27, 14:04 »
I fråga om Dirk Peters databas så kan man kanske kolla anorna för de tidigaste 'svenska' kungarna för att få en idé om hur tillförlitligheten är i en del fall...  
 
Hälsningar, Mikael!

56
Finns det någon som har gjort någon utredning om rubricerad person och hans släkt?  
I boken 'Närkes medeltida urkunder' (Stockholm 1935), nr 235, finns han omnämnd, och där framkommer 1) att han var g m Ramfrid (som hade en syster Katarina, g m Agmund Little); 2) han hade en son Bengt, g m Kristina, och 3) Bengt och Kristina hade en dotter Katarina, g 1:o m Tuve (Ture?) Bengtsson, och 2:o m Klas Nilsson (lagman o fogde i Värmland; d före 1455-02-26).  
 
Det finns en kommentar i boken 'Närkes medeltida urkunder' som jag inte begriper: Efter att ha nämnt Ramfrids syster Katarina så står det Är det denna Katarina, som lever ännu 1456, åttio år gammal eller mer, hos sin broders sondotter, en yngre Katarina i Torp, och som i ett senare gifte varit förenad med 'Sigga Trwt'?. Det borde väl 1) ha stått sin svågers sondotter, och 2) varken Ramfrids eller hennes syster Katarinas patronymikon är kända, och då är det lite löst underbyggt att identifiera henne på det sättet, om än med frågetecken. Är det inte troligare att det är sondottern själv som gift sig en tredje gång, även om hon också senare kallas 'Klas Nilssons änka'? P.g.a. att Klas Nilsson (troligen) var mer betydelsefull, och att äktenskapet med Sigge Trut troligen var ganska kort (?) så är det väl inte omöjligt att hon kallas 'Klas Nilssons änka' även om hon varit gift och blivit änka ytterligare en gång?  
 
Hälsningar, Mikael!

57
Jag tycker faktiskt att en stor del av tidskriftens kvalitet ligger i att texterna är rätt stavade och rätt formulerade. Ett innehåll som för mig är ointressant kan man för min del skriva hur man vill (eftersom jag ändå inte ger mig på att läsa det). Men det som intresserar mig vill jag gärna kunna förstå direkt, utan att behöva läsa om en och samma mening flera gånger eller gissa i fråga om vissa bokstäver, ord eller meningar. Det är större risk att jag inte fortsätter läsa artikeln än att jag trots allt kämpar mig igenom den, oavsett hur intressant den egentligen verkar.  
Uppriktigt sagt tycker jag att det är tragiskt att så många inte bryr sig om stavfelen. Jag misstänker att det bäddar för ytterligare degenerering på det området.  
 
Hälsningar, Mikael!

58
Hej!  
 
Jag håller med de två första inläggen, och är mycket tacksam över att Jan Jutefors INTE är korrekturläsare.  
Jag håller inte heller med Chris Bingefors, utan tycker att det störde SYNNERLIGEN mycket. Att inte kunna läsa en hel sida i en tidskrift utan att vara tvungen att stanna upp två-tre gånger för att fundera över VAD som egentligen borde ha stått är inte acceptabelt.  
 
Jag överväger allvarligt att skriva och erbjuda mig att korrekturläsa GRATIS, för så här får det bara inte se ut!  
 
Hälsningar, Mikael!

59
Legacy 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2010
« skrivet: 2009-06-16, 17:38 »
OK, då får man väl göra så, och noga se till så att man själv skriver rätt. Synd att funktionen med inledande versal inte funkar om man har sådana namn. Går det att få in en varningsflagga i någon kommande version?  
 
Hälsningar, Mikael!

60
Legacy 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2010
« skrivet: 2009-06-15, 02:23 »
Tack för svar, Leonard!  
Jag anser dock att även om jag har valt versal inledningsbokstav så ska programmet inte ändra på sådana prefix. Och jag ska absolut inte behöva gå in och göra någon specialinställning eller -redigering för att det inte ska bli så. Jag förväntar mig att programmet inte ska gå in och förstöra efternamnen. Kanske i viss mån motsvarande att jag förväntar mig att programmet inte ska gå in och oombett ändra t.ex. alla 'Niclas' till 'Nils' eller alla 'Katarina' till 'Karin'.  
 
Hälsningar, Mikael!

61
Legacy 7 / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2010
« skrivet: 2009-06-13, 01:59 »
Jag läste in en GEDCOM-fil i Legacy, och det blev ordentligt fel: Alla 'von,'vom','af' och annat dylikt ändrades till att ha en inledande versal! Att jag i samband med importeringen valde att säkerställa att efternamn ska ha inledande versal ska ju inte påverka dessa prefix. De skrivs ju alltid med inledande gemen bokstav!  
Det borde ju inte behövas, men: Finns det någon inställning man kan göra så att det inte ska ändra prefixen på detta sätt? Om inte: När kommer programmet att fixas?  
 
Hälsningar, Mikael!

62
Härenstam pratade ofta om 'sin ana Molin', men det var ju faktiskt bara en bror till hans ana.  
Som jag har förstått det så ska det också gå att kolla fädernesidan, men det är inget som jag har studerat närmare.  
 
Men jag har en principiell fråga, utan att för den skull ens antyda att den har med det här fallet att göra:  
Visst måste väl ALLA leden bak till den (tänkte) gemensamme anfadern från BÅDA (eller ALLA) personerna i undersökningen vara säkerställda och hela tiden gå på faders-sidan för att man ska kunna göra en sådan undersökning som de gjorde i programmet och eventuellt binda ihop den sista länken?  
 
Hälsningar, Mikael!

63
Hej!
 
Enligt Brask så hade (den äldste kände förfadern till den svenska ätten Brahe) Magnus Laurensson o h h Johanna Torkelsdotter Brahe två barn: sonen Peder och dottern Cecilia. Cecilia ska ha haft sonen Josef Pedersson (Djulö-ätten), g.m. Ingrid Jönsdotter (Geet). Men enligt SBL så hade ML och JTB bara sonen Peder och inga fler barn.
Om man tittar på nätet så förekommer Cecilia ganska frekvent som dotter till dem, men det är ju inte nödvändigtvis en vederhäftig källa ...
Jag förmodar att SBL har rätt, men jag hittar inte någon artikel som behandlar problemet, inte ens i Gillingstams kommentarer till Brasks släkttavlor. Jag har ett svagt minne av att ha läst någonstans att Brask förmodligen har blandat ihop den föregivna dottern Cecilia Magnusdotter med en av sonens, Peder Magnusson Brahe, hustrur. Fast kronologin stämmer dåligt i så fall, eftersom hon inte kan ha varit mor till Josef Pedersson.
Har någon några tankar eller hänvisningar i frågan?
 
Hälsningar, Mikael!

64
Arvid Claessons (Uggla) hustru Brita Mickelsdotter och hennes förfäder verkar ha begåvats med en mängd olika tillnamn och ätt-tillhörigheter. Om man söker på nätet så stöter man på alla möjliga kombinationer, och även facklitteraturen verkar inte heller helt tydlig i frågan.  
Min förhoppning är att någon ska kunna bringa klarhet i frågan. (Jag samlar här ihop det som jag tycker mig ha förstått, och så hoppas jag att någon hågad kan bekräfta eller rätta, punkt för punkt.)  
1) Brita Mickelsdotters far var väl upplandslagmannen Mickel Nilsson (D 1528) i Ärnäs, Kärnbo (Söd)?  
2) Denne Mickel Nilsson förde ett fyrfota djur, troligen en björn, i vapnet? (källa: SBL 18, sid 71)  
3) Han ska ha förväxlats Mickel Nilsson (D omkr 1529) i Björnskog, Hultsjö (Jönk), vilken ska ha fört halvhjortsvapnet? (källa: SBL 18, sid 71)  
4) Kombinationen 'Halvhjort av Ärnäs' ska alltså ha haft två källor: 'Halvhjort' från MN i Björnskog och 'av Ärnäs' från MN i Ärnäs?  
5) Om det var en björn som upplandslagmannen förde i vapnet, berodde det då möjligen på att hustrun Anna Josefsdotter kallas Björn? Eller kanske tvärtom?  
6) För det är väl korrekt att hon hette Anna Josefsdotter (Björn)? Eller ska det vara '(björn)', dvs. att hon hade en björn i vapnet?  
7) Både Brita Mickelsdotter och fadern Mickel Nilsson har begåvats med vapnet 'båt med två drakhuvuden', men det beror väl på en sammanblandning med en äldre namne till fadern som var Nils Svarte Skånings fogde på Axvall och förde ett snarlikt vapen som sin herre? (källa: ÄSF I, sid 260)  
8) Fadern, Mickel Nilsson, kallas också ofta Svarte Skåning, men det har väl samma orsak som under punkt 7? (Grundat på den därav härledda gissningen att Mickel var son till Nils Svarte Skåning.) (källa: ÄSF I, sid 260)  
9) Finns det någon substans i uppgifterna att Mickel Nilssons mor ska ha varit NN Ragvaldsdotter Subbe, dotter till en Ragvald Ragvaldsson? Vilka var de, i så fall?  
 
Hälsningar, Mikael!

65
En liten koll på det som nu finns utlagt på SVAR:s hemsida om DW:s mormors förfäder visar att det finns en del till att finna. För Jonas Samuelsson känner jag till 28 förfäder till, fördelade på 7 generationer, och för hustrun Karin Olsdotter känner jag till 27 förfäder till, fördelade på 10 generationer. En del av dessa är desamma, eftersom JS:s mormors far var bror till KO:s morfars mor. Denna gren leder till invandrare från Finland, liksom varsin ytterligare gren.  
 
Hälsningar, Mikael!

66
Mårten Olsson i den nyligen publicerade delen av Daniel Westlings förfäder (hans morfars anor) och hans förfäder i Bollnäs finns med på Rootsweb. De finns med där eftersom Mårten hade en syster som var Erik Janssons efterföljare.

67
Pousette / Äldre inlägg (arkiv) till 23 december, 2013
« skrivet: 2009-03-12, 14:10 »
Om det är någon som får för sig att införa de på skivan befintliga uppgifterna om 'Noe Pouses' i Axmar Bruk hustru Margareta Jakobsdotter så kan ni väl kolla upp några detaljer med mig först? Där finns lite underligheter som man kanske ska ta i beaktande först/i stället.  
 
Hälsningar, Mikael!

68
Örnsparre / Örnsparre
« skrivet: 2008-12-10, 01:15 »
Hon är den enda kända hustrun, ja.

69
Örnsparre / Örnsparre
« skrivet: 2008-12-08, 00:16 »
Hej Anders!  
 
Jag tycker att det redan av källan du anger framgår att de vid den tidpunkten var gifta. Det är hennes bror Karl som upprättar sitt testamente (DS 1339), vilket möjligen skulle kunna ange att han började bli till åren. Men det i sin tur säger ju inte nödvändigtvis så mycket om systerns ålder.  
I ÄSF II:1 finns det en artikel om Örnsparre, och där (s 120b-121a) framgår det att Philip sannolikt hade en dotter Margareta som levde ännu 1317 (DS 2108). Denna i sin tur var troligen identisk med den fru Margareta som 1312 ägde jord i Vartofta hd i Västergötland och då var änka efter den 1309 stupade riddaren Magnus Cristineson (Vinstorpaättens vapen) (DS 1865).  
Det finns inga belägg för Margaretas möderne, men i och med att hon blev änka 1309 så måste hon ju ha fötts innan 1301. Så hon kan ha varit dotter till NN Gregersdotter, eller också till någon annan.  
 
Hälsningar, Mikael!

70
Bengta Johansdotter Byllow / Bengta Johansdotter Byllow
« skrivet: 2008-09-28, 19:58 »
Hej Kaj!  
 
Tack för redogörelsen av vad som är känt. Eftersom jag kommer in i von B?low redan via von Wachenfeldt (not) så får jag försöka finna någon tillförlitlig källa för de tyska leden.  
Not: Anna Hedwig von B?low. D 1738 i Tittertan (ja, det står fel även i supplement-bandet), Grava -- dock utan angivet namn. Begr 28/12
 
Hälsningar, Mikael!  
 
PS. Källan år 1858 som Gillingstam nämner misstänker jag är Familienbuch  ... Men eftersom äktenskapet även är omnämnt i dess 'förlaga' från 1780 så kanske det är den som ska räknas som den äldsta källan. DS

71
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2008-09-28, 00:44 »
Resonemanget som grundar sig på siffrornas storlek tappar lite relevans när man ser skillnaden mellan ettan och sexan i '16 Trin'.  
Sexorna brukade vara större (uppåt) och niorna också (nedåt). Jag har ett exempel på en sexa som uppfattades som en nolla i samband med att en ana flyttade och hon fick sedan dras med sitt 'nya' födelseår.  
Det var inte ovanligt att utelämna tusentalssiffran i årtalet, så jag ser det inte som omöjligt att det blivit något slags sammanblandning mellan födelseåret och åldern.  
 
Hälsningar, Mikael!

72
Bengta Johansdotter Byllow / Bengta Johansdotter Byllow
« skrivet: 2008-09-28, 00:15 »
Hej igen Kaj!  
 
Enligt den beskrivningen så skulle Jakob Friedrich Joachims bok kunna vara korrekt, medan det var Paul som i sin in- och bearbetning fick med en del fel.  
Men det kanske är så att felen finns med redan i den äldre?  
 
Hälsningar, Mikael!

73
Bengta Johansdotter Byllow / Bengta Johansdotter Byllow
« skrivet: 2008-09-26, 00:43 »
Hej Kaj!  
 
Vet du hur det ligger till med uppgifterna i “Mit Kupfern und vielen Urkunden versehene, historische, genealogische und critische Beschreibung des Edlen, Freyherr- und Gräflichen Geschlechts von B?low” av Jakob Friedrich Joachim B?low (Christian Gottlob Korb, Neubrandenburg, 1780)?  
Författaren har ju samma initialer som en av de förutnämnda ... Å andra sidan så skiljer det ju ganska mycket i fråga om utgivningsår.  
 
Hälsningar, Mikael!
 
(Meddelandet ändrat av MickeP den 26 september, 2008)

74
Äldsta mannen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-09-22
« skrivet: 2008-09-22, 17:08 »
Jag har ingen rullningslist ... så det beror förmodligen på hur stor höjd och/eller bredd bilden tar upp jämfört med det fönster du har öppet med  din webb-läsare.  
 
Hälsningar, Mikael!

75
CD-emigranten / Äldre inlägg (arkiv) till 18 augusti, 2009
« skrivet: 2008-09-15, 21:36 »
Finns det någon som vet något om Olaus Eriksson som emigrerade till Amerika?
Han var född 1886 i Värmland, hemort: Smolmark, församling: Karlanda.
Eller något om hans bröder: Johan, Artur, Ivar?
 
Tacksam för svar
Kennet Johansson

76
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Lagergren
« skrivet: 2008-05-10, 00:32 »
Mitt framför ögonen! Jaja ...
Tack så mycket, Anders!  
 
MVH,  
Micke P!

77
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Lagergren
« skrivet: 2008-05-08, 00:47 »
Fritt tillgängliga ... om man har deja-vu installerat, ja! Och jag hittar inget om hur man får in det.

78
Legacy Family Tree / Legacy Family Tree
« skrivet: 2008-02-24, 01:01 »
Nej, just det, det andra lösenordet syns nog på datorn, i samband med att man väljer att installera från CD:n.

79
Legacy Family Tree / Legacy Family Tree
« skrivet: 2008-02-24, 00:57 »
Hej!  
 
Om det är fler än jag som får ett CRC-fel när programmet ska packas upp vid installation (från PC-tidningens CD 4-2008) så kan jag tipsa om att ladda ner från deras hemsida (http://www.legacyfamilytree.com/DownloadLegacy.asp), ange det lösenord ni får i e-posten, och slutligen (när ni öppnat programmet) ange lösenordet som ni får i tidningen. Det blir då Deluxe-versionen av programmet.  
 
Hälsningar, Mikael!

80
Lars Birgerssons ätt / Lars Birgerssons ätt
« skrivet: 2008-01-31, 15:00 »
Hej Vincent!  
 
Jag fick snarare ihop det till att det var Birger Jönssons hustru Ramborg Karlsdotter som var (halv)syster till kh Nils i Klockrike.  
 
Mvh, Mikael!

81
Mikrofilmerna finns väl inte till försäljning hos SVAR? Det är väl Riksarkivet som har hand om den detaljen direkt? De låg länge på priset 330:- per film, men det ska ha ökat nu.  
 
Hälsningar, Mikael Persson!

82
Link / Link
« skrivet: 2007-12-08, 00:23 »
Är det bekant om -- och i så fall hur -- väpnaren Markvard Link, häradshövding i Åkers hd (nämnd åtm 1431-01-25 - 1448-02-11) var släkt med Markvard Link, fogde i Borgå (nämnd 1387-04-30)?  
(källa: Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven)

83
Hej C-G!  
 
Har du tänkt dig att det skulle vara en databas över alla som någon gång levt i det som nu är Sverige, eller rör det sig om alla under en viss, mer begränsad tidsperiod?

84
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2007-11-30, 21:59 »
Min ana Carl Grimsköld är lite gäckande. Men på flera ställen anges det att han varit sjöartillerist, och i hans dödsnotis anges att han var från Karlskrona. Eftersom det där fanns en varvsmålare med efternamnet Grimsköld som gifte sig 1792 med Ulrika Nåtberg (inte Nätberg) så fanns det en möjlighet att Carl var son till denne.  
Efter tips av Vanja Jonasson så tog jag kontakt med Björn-Åke Pettersson på SVAR-projektet i Kallinge. Han har registrerat bouppteckningar från Karlskrona och hade vänligheten att sända mig det han hade om Grimsköld med ingifta släktingar.  
Det visade sig då att varvsmålaren hette Daniel i förnamn, samt att han när han dog inte hade några bröstarvingar. Han kan alltså inte komma i fråga som far till Carl.  
 
Denne Daniel bör var identisk med ovannämnde (i tidigare inlägg) Daniel, f 2/5 1751 i Sanna, Vintrosa. Enligt mitt förmenande så är min Carl identisk med den son Casper som föddes 13/6 1786 till Daniels bror Nils (Johan Niclas) (f 15/1 1753 i Sanna, dp 16/1).  
Casper blev tidigt faderlös (15/11 1789) och följde -- tillsammans med en bror och en syster -- modern i hennes talrika flyttningar fram tills hon bildade ny familj (hon fick en son Olof 25/4 1793 i Dedetta, Frykerud, och var då gift med Nils Olsson (f 1771 i Dedetta); sen fick de fyra barn till). I en av husförhörslängderna så tycker jag mig se att namnet Casper ändras till Carl, och på nästa ställe där den faderlösa familjen dyker upp så finns det inte med någon Casper, utan då står det Carl. Födelseåret för denne är detsamma som tidigare stått för Casper, 1786.  
Därefter har jag inte lyckats följa honom, men om min identifiering och tillgängliga uppgifter är korrekta så dyker han upp i trakten igen senast i slutet av 1824, efter att ha varit sjöartillerist i Karlskrona under en tid.  
 
Hälsningar, Mikael!

85
Jörgen!  
 
I fråga om årtalet:  
(Jag utgår här ifrån det obevisade förhållandet att man har räknat rätt på antalet år, och att vi verkligen nu är i det 2007:e året. Hur som helst så spelar det inte så stor roll för resonemanget som sådant.)
1) Årtalen är ordningsnummer; dvs. nu är det det 2007:e året. Det har inte ännu gått 2007 år.  
2) År noll (0) har aldrig funnits.  
3) Det första seklet bestod alltså av åren 1 t.o.m. 100, det andra av åren 101 t.o.m. 200, osv., osv.  
Om du nu vill att år 1900 ska höra till samma samling som år 1901, så berövar du oss den möjlighet som nu finns att få 'Dödskivans' början i synk med seklets början. (Eller är det något av seklen som har innehållit bara 99 år?) Hela 1900-talet kommer alltså att finnas på skivan, plus några år därefter.  
Fast du kanske inte ser det på det viset?  
 
Med vänlig hälsning,  
Mikael!

86
Hej Annika!  
 
Om du får tag i något fotografi så skulle jag gärna vilja skaffa mig en kopia av det. Min farmor, Anna Sofia Lingvall, föddes där 1908.  
 
Hälsningar, Mikael!

87
Ärlig / Ärlig
« skrivet: 2007-09-27, 00:25 »
Anna!  
 
Om jag har förstått reglerna rätt (och de inte har ändrat sig sen dess), så har du rätt att ta din mors flicknamn Ärlig och sedan, när du gifter dig, så kan din man ta samma efternamn som du. Om du däremot väntar tills du har gift dig så kan bara du ta namnet, och din man kan då inte längre gifta sig till det. (Han har rätt att ansöka hos alla andra bärare av namnet Ärlig att få ta det, men det vore en ganska besvärlig väg.)  
Men för säkerhets skull, kolla med Skattemyndigheten vad det är för regler som gäller nu. Och gör det innan ni gifter er.  
 
Hälsningar, Mikael!

88
Ingrid Bengtsdotter / Ingrid Bengtsdotter
« skrivet: 2007-09-17, 00:05 »
Hej Gun!  
 
Det står en del i Äldre Svenska Frälsesläkter I:1, s. 104, samt I:3, s. 258.  
 
Hälsningar, Mikael!

89
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2008
« skrivet: 2007-09-09, 00:39 »
Carlquists hm för Ö Göinge (II:11), Glimåkra nr 3, Dinus Hansen Kolding.  
I not nr 9 nämns en författare T Sjöholm; detta är fel -- han hette T Sjöblom.  
 
Hälsningar, Mikael!

90
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2008
« skrivet: 2007-09-09, 00:36 »
Carlquists hm för Ö Göinge (II:11), Glimåkra nr 2, Siunde Hansen.
Det nämns att han hade en gård i Degeberga, med hänvisning till Helsingborgs läns räkenskaper 1597/98, DaRa. Detta är fel; uppgiften som finns i nämnda källa, är att han ägde en gård i Drakeberga, Glimåkra. Eftersom han inte ägde en fästa i Glimåkra och en gård i Degeberga, utan det bara var en fästa i Glimåkra, så kanske det påverkar omdömet att han var relativt välbärgad? Drakeberga ägdes för övrigt senare av hans efterträdare (både som kyrkoherde och som make till Lisbet Persdotter) Dinus Hansen Kolding och av dennes svärson, Mattis Jonsson.
 
Hälsningar, Mikael!

91
Hej Jörgen!  
 
Java är installerat; en del av installationen av AD Online är ju att det installeras vid behov.  
När jag startar programmet så kommer själva programfönstret upp efter ett tag och strax därefter en inloggnings-ruta. E-Mail address är redan ifyllt med 'demo' och jag fyller i rutan Lösenord med 'demo' och trycker på Enter-knappen på tangentbordet. (Under dessa inmatningsfällt så finns det två streck i 3D som närmast ser ut som två stycken klick-knappar med minimal höjd; vad är dessa? (Det händer inget om jag klickar på eller i närheten av strecken.)) Då kommer det upp en ruta 'DEMO: Läs noga!'; när jag bekräftar den kommer det upp en likadan. När jag bekräftat även den så kommer det upp en ny ruta: 'Fel vid hämtning av data' Ett fel inträffade vid hämtning av data: Kan inte hitta sessionsdata, pröva att logga in igen. (Om jag försöker det så uppför den sig identiskt.) Om jag i st. klickar på 'Sök Arkiv' så kommer 'DEMO: Läs noga!' bara upp en gång, i övrigt uppför den sig lika.  
 
Vad kan vara fel? Går det inte att använda den under Windows 2000?  
 
Hälsningar, Mikael!

92
Någon mer än jag som inte får AD:s demo att fungera?  
 
Hälsningar, Mikael!

93
24 Rekord / Flest antal dopnamn
« skrivet: 2007-08-31, 01:22 »
Två av mina systerdöttrar har fått 10 namn vardera. För första dottern så skulle de prova om skattemyndigheten skulle godkänna det; för den andra så att det skulle vara rättvist, förmodar jag.  
 
Hälsningar, Mikael!  
 
PS. Av en del av inläggen så får man intrycket att barnen döps till ett (eller flera) namn, men så är det väl inte egentligen? Dopet har ju officiellt en helt annan funktion. Att man passar på att namnge barnen i samband med dopet har nog snarast varit av praktisk art (eftersom barnet ändå blev registrerat som döpt så passade man på att även registrera namnet/-n), vilket sedan har blivit sed. DS

94
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2007-08-09, 08:38 »
Hej Göran!  
 
Hon bör vara identisk med den flicka med samma namn och födelseår som föddes i Vintrosa sn (hfl; ?; ej i föd-bok) som dotter till sergeant och förare Johan Caspar Grimschildt (1717 i Moskva, Ryssland. Fl t Hardemo 23/4 1771. D 18/11 1772 i ?, Hardemo (rödsot), 55 år. Begr 25/11 i Hardemo) o h h Catharina Berg (f 1726. Fl t Hardemo 23/4 1771) i Sanna, Vintrosa.  
De hade även barnen Johan Casper, f 1745 (hfl) (trol den som sedan hamnar uppe i Gävle); Anders Friedrich, f 1746 i Örebro (hfl); Daniel, f 2/5 1751 i Sanna, Vintrosa; Nils (Johan Niclas) 15/1 1753 i Sanna, dp 16/1 (Fl t Hardemo 23/4 1771. Brännerifiskal. Bosatt i Rörmyra, Segerstad. G 29/9 1782 i Frykerud m Ulrica Maria Lindberg (f 6/1 1765 i Årtan, Segerstad, dp 6/1. Omg (före 25/4 1793) m torpare Nils Olsson (f 1771 i Dedetta, Frykerud) (5 barn). D 11/2 1824 i Mellby äng, Nor (slag), 59 år) (5 barn). D 15/11 1789 i Abbortan, Segerstad, 36 år. Begr 21/11); Christina, f 17/11 1754 i Sanna (Fl t Hardemo 23/4 1771); Anna Greta, f 22/4 1757 i Sanna; Ulrika, f 28/7 1759 i Sanna; Carl Magnus, f 28/9 1761 i Sanna, dp 1/10; Carl Gustaf, f 7/6 1763 i Sanna, dp 12/6 (Fl t Hardemo 23/4 1771); Magnus, f 19/2 1766 i ?, Vintrosa (Fl t Hardemo 23/4 1771); Per, f 15/8 1767 i ?, Vintrosa (Fl t Hardemo 23/4 1771); Lars Otto, f 24/11 1770 i ?, Vintrosa (Fl t Hardemo 23/4 1771).  
 
Hälsningar, Mikael!  
 
PS. Har du lust och möjlighet så får du gärna skicka mig det du har om Maria Catharina med familj. DS

95
Ulf av Horsnäs / Ulf av Horsnäs
« skrivet: 2007-08-07, 01:08 »
Hej Hel?ne!  
 
Så här står det i Äldre Svenska Frälsesläkter II:1 om henne under de ovannämnda föräldrarna:  
Dotter. Uppges ha dött vid födelsen och i hemlighet av modern ersatts med ett främmande barn vid namn Märta (HB 4, s. 400 f.; jfr G1R 2, s. 93), sedermera gift med Gudmund Persson (Ulf af Horsnäs; SMP 2, sp. 384; E 8, s. 482; Raneke, s. 330; jfr J. Liedgren i PHT 1982, s. 7 f.).
 
Hälsningar, Mikael!

96
Örkened / Örkened CI:1 (1721-1771) sid 26
« skrivet: 2007-07-27, 00:22 »
Hej Ingvar!  
 
Ja, det är som sagt inte tydligt där. Så visst kan jag hålla med om V N (fast med stora bokstäver och utan komma-tecken!).  
 
Hälsningar, Mikael!

97
Örkened / Örkened CI:1 (1721-1771) sid 26
« skrivet: 2007-07-26, 00:58 »
Hej Torgny!  
 
Dom Septuagesima döptes Pähr Carlssons  
drängbarn af Biskopgården i G S Niels  
Hustrun Bängta Måns dotter ibm: b:b:  
Fadre war Måns Jönss af Konggården  
Bengt Båtelss af Norrary  
 
Jag är inte helt säker på att jag tolkat 'G S' rätt, men det bör i så fall betyda 'Glimåkra Socken'. 'b:b:' betyder 'bar barnet'; Bängta var alltså gudmoder.  
Per Karlssons mor var förmodligen kusin till Bengt Botelsson. Bengta Månsdotter var möjligen faster till Per Karlsson.  
 
Hälsningar, Mikael!

98
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2007-07-14, 13:18 »
Enligt Åbergs utdrag ur Kinne dombok 1650-1680 så nämns Håkan Larsson i Kårtorp (Anna Mauritsdotters man) överhuvudtaget inte förutom det jag citerade ovan kl 13.04  
 
Hälsningar, Mikael!

99
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2007-07-14, 13:11 »
För de som ännu inte fått årsboken: Brita Håkansdotter dödsnotis (Forshem C:2, s 372 (p 384), dödlängd år 1711) lyder  
Wedum S. /w [i högra marginalen]  
den 8 Junj afled Munsterskrifwarens Wälbet.de herr Håkan  
Holm k. Swärmoder, h. Brijta Håkonsdotter, född i  
Håka La?esgård i kårtorp a:o 1626. Patre Rusthållaren  
Håkan Lar?on, Matre Anna Mauritzdotter, blef Faderlöös  
a:o ?tatis 12 i Skåniska kriget, på 19 åhret a:o 1645 den 28 Dec.  
gifft med gårdzfogden Biörn Olof?on på Hagen, med [vil]ken  
hon wnder 40 1/6 åhr? äcktenskap aflat 3 Söner och 6 döttrar,  
af hwilka 3 Söner och 2 döttrar döda. Jfrån sin k. Mans dödh,  
a:o 1685 den 1(8) Febr. till a:o 1698 hållit wid gårdzbruket, tills hon  
gifft sine barn ifrån sigh sedan hållit sig hoos yngsta dottren. I sitt  
änckostånd, 18 år sedan, brutit sitt låhr, att hon warit wahnföhr  
liggat 2 åhr aldeles wid sängen. ?tas 85 åhr. lägesrt. 8 Caroliner.

100
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2007-07-14, 13:04 »
Det ska stå Lars Håkanssons änka Elsa Eriksdotter sist under domb 1662-05-29 ?007
 
I domb 1663-01-28 ?012 så står det Då kände? hustru Anna Magritzdotter Håkon Lar?ons j Kårtorp be.te Lakan på den boot, som satt dher påå. Inget om att hon var änka, men Håkon Lar?ons j Kårtorp kan ju eventuellt ha fungerat som en benämning, kanske även långt efter mannen dött.  
 
Hälsningar, Mikael!

101
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2007-07-13, 10:32 »
Ursäkta, jag skulle ha använt paragraf-tecknet (?) och inte dollar-tecknet ($).  
 
Hälsningar, Mikael!

102
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2007-07-13, 00:40 »
För att fortsätta mitt förra inlägg:  
Först vill jag lägga in en brasklapp: De uppgifter jag lämnar i detta inlägg är grundade på innehållet i en databas jag skaffat av Kjell Åberg. Han har hämtat uppgifter från Kinne härads domböcker samt från mantalslängder, tiondelängder och jordeböcker. Själv har jag ännu inte kollat i  
något av dessa original.  
 
domb 1663-01-28 $012  Håkan Larsson och Anna Mauritsdotter i Kårtorp är gifta  
 
domb 1653-03-28 $004  Anna Mauritsdotter är sonhustru till Kerstin Persdotter i Kårtorp  
                      Kerstin Persdotter har en dotter, Karin Larsdotter, g m Per Nilsson i Björsäter  
                      Kerstin Persdotter lät 1652-05-26 testamentera 1/3 av Per Håkansgården till Anna Mauritsdotter och dottern Karin  
 
domb 1652-05-25 $013  Lars Håkansson i Kårtorp sålde för sig, sin mor och sina syskon 6 mark smörränta i Svenstorp  
                      Anna Mauritsdotter och Ingrid Mauritsdotter hade en morbror vid namn Håkan, vilken vägrade lagfång (på Svenstorp?) 1632  
                      Olof Töresson sålde 1632 6 mark smörränta i Svenstorp  
 
domb 1663-05-25 $013  Anna Mauritsdotter i Kårtorp är svärmor till Björn Olofsson i Hagen  
 
domb 1675-03-12 $018  Björn Olofsson i Hagen var rödskäggig  
 
domb 1675-10-18 $005  Björn Olofsson i Hagen var rödskäggig  
 
domb 1666-03-22 $040  Karin Larsdotter i Björsäter (död) var mor till krögaren Nils Persson i Knapegården, Björsäter  
                      Per Nilsson i Björsäter är far till krögaren Nils Persson i Knapegården, Björsäter  
                      Kerstin Larsdotter (Persdotter 1653!) var mor till Karin Larsdotter  
                      Lars Andersson är omyndigt brorsbarn till krögaren Nils Persson  
 
domb 1662-05-29 $007  Anna Håkansdotter i Kårtorp skatte var rusthållare för gården  
                      Maurits Håkansson var bror till Lars (död) och målsman för dennes barn  
                      Lars Håkansson i Kårtorp skatte (död) var g m Elsa Eriksdotter  
                      Elsa Eriksdotter i Kårtorp skatte, änka efter Lars Håkansson; g m Nils Persson  
                      Nils Perssoni Kårtorp skatte, g m Lars Anderssons änka Elsa Eriksdotter  
 
domb 1653-10-03 $002  Lars Håkansson är kusin till Nils Persson i Björsäter (Lars' far och Nils' mor var syskon)  
 
domb 1660-12-10 $002  Lars Håkansson (död) var g m Nils Perssons hustru  
 
 
Så vi kan lätt se att det inte rörde sig om gamle Håkan Larsson Dufva, tillsammans med en frilla!  
Fast en sak stämmer väldigt dåligt överens med uppgifterna i Brita Håkansdotters dödsnotis: tidpunkten för faderns död. Formuleringen i Åbergs utdrag ger absolut intrycket att den aktuelle Håkan Larsson levde ännu 1663.  
 
Någon som vill hålla möjligheten öppen för att Anna och Ingrid Mauritsdöttrars morbror Håkan var Håkan Larsson Dufva?!  
 
Hälsningar, Mikael!

103
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2007-07-12, 01:43 »
Hej!  
 
De som är ättlingar till den Brita Håkansdotter som nämns i Beerståhls artikel i Släktforskarnas årsbok 2007 gör lämpligen sig själva den tjänsten att INTE föra in Dufva-leden som förfäder på den grenen -- de skulle bara behöva plocka bort dem igen.  
Återkommer med utförligare uppgifter.  
 
Hälsningar, Mikael!

104
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-15, 16:52 »
... och för FMU 1936.  
 
Hälsningar, Mikael!

105
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-15
« skrivet: 2007-06-14, 00:28 »
Oh nej! Inte en till!
 
Hälsningar, Mikael!

106
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-13, 17:48 »
... och för FMU 1758.  
 
Hälsningar, Mikael!

107
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-12, 15:06 »
... och för FMU 1654.  
 
Hälsningar, Mikael!

108
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-12, 15:02 »
... och för FMU 1647.  
 
Hälsningar, Mikael!

109
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-11, 17:08 »
... och för FMU 1427.  
 
Hälsningar, Mikael!

110
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-11, 12:32 »
Motsvarande för FMU 1374.  
 
Hälsningar, Mikael!

111
Vad har hänt idag? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 09:28 »
Jag försökte omkring midnatt lördag-söndag och lyckades inte komma in. Jag försökte också strax innan midnatt på söndagen och det gick inte bättre då. Så om den var igång 18.40 på söndagen så gick den ner igen inte så långt därefter.  
 
Hälsningar, Mikael!

112
Medeltiden / Finlands Medeltida Urkunder (FMU)
« skrivet: 2007-06-07, 15:06 »
Känner någon till vad som står i FMU 921? (helst fullständig text enligt den tryckta versionen). Nätversionen är tom på det numret!  
 
Hälsningar, Mikael!

113
Äldre ord L - Ö / Syskonbarn / Åsyskonabarn
« skrivet: 2007-06-05, 00:05 »
Hej Marianne!  
 
Vad är det för program? Det jag har protesterar om jag försöker med två personer som är så nära släkt och uppger bara det närmaste sättet.  
 
Hälsningar, Mikael!

114
Äldre ord L - Ö / Syskonbarn / Åsyskonabarn
« skrivet: 2007-06-02, 00:47 »
Bara så att ingen blir förvillad: Naturligtvis kunde 'syskonbarn' betyda antingen 'syskonbarn i dagens betydelse' eller 'kusiner i dagens betydelse', men det var ju bara under övergångsperioden -- kanske för mellan 150 och 50 år sedan -- som båda betydelserna levde sida vid sida.  
 
Hälsningar, Mikael!

115
Äldre ord L - Ö / Syskonbarn / Åsyskonabarn
« skrivet: 2007-06-01, 00:46 »
Samppa!  
 
Det beror nog lite på vilken dialekt av tyskan som det handlar om. Jag har tyska kusiner (nära D?sseldorf), och jag -- och mina bröder -- är deras Cousin, medan mina systrar är deras Cousine (franskt uttal på båda orden).  
Enligt mitt svensk-tyska lexikon så är det dock -- som du skriver -- Vetter och Cousine/Kusine som gäller.  
 
Hälsningar, Mikael!

116
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-02
« skrivet: 2007-06-01, 00:37 »
För de flesta (?) betyder anförlust att en person som man sedan tidigare känner till är ens ana, dyker upp igen på annan plats bland anorna.  
Förlusten är att det inte är en ny person, utan en tidigare känd ana.
 
Hälsningar, Mikael!

117
Rötter fungerar inte / Rötter fungerar inte
« skrivet: 2007-05-02, 00:36 »
Att spammen ramlar in sent på fredagar och på helgdagar beror med stor sannolikhet på just att det är mindre 'risk' att någon upptäcker dem och tar bort dem. Spammen är ju sabotage, styrda av personer, vilka förmodligen har almanackor till hands för att se när de kan få mest utbyte av sina otyg.  
Tekniska störningar får likaså större effekt när det inte är någon som kan åtgärda dem med lika kort varsel som under en vanlig arbetsdag.  
 
Hälsningar, Mikael!

118
Allmänt / Vallonernas släktnamn
« skrivet: 2007-04-24, 01:28 »
Hej Niclas!  
 
Jag blir lite tveksam inför att prickarna i 'ö':na i 'Smörhöga' verkligen ser ut som prickar, medan prickarna i 'ä':et i 'Pär?e' skulle vara ganska långa streck.  
Strecken över 'u' och 'w' är vågiga, så de verkar ändå inte stämma in.  
Finns det 'ä' på andra ställen på sidan, för att kunna jämföra?
 
Hälsningar, Mikael!

119
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2007
« skrivet: 2007-04-21, 14:44 »
Hej Johann!  
 
Nej, jag försöker inte mästra. De tre första meningarna innehåller 'belägg' i fråga om släkten Trolle; enligt min mening är de fullt i klass med de flesta övriga 'belägg' som presenteras i ämnet. Jag har försökt anlägga en lite raljerande ton -- det kanske är det du uppfattar som mästrande? -- så att det orimliga ska vara tillräckligt tydligt; jag vill för allt i världen inte att någon ska tro att jag verkligen anser det!  
Sista meningen -- om Thomenius -- får du och andra se som en kraftig varning mot att utan ordentlig undersökning ta till sig uppgifter som han har presenterat.  
Angående inlägget 00.58 så har jag inte så mycket att tillägga utöver Niclas' uppgifter. Om vi i det här fallet antar att Thomenius fått till det rätt och att sigillet föreställer ett lejonansikte, då talar ju det snarast MOT att han tillhörde frälseätten Trolle. Och samma gäller om det egentligen föreställer ett trollhuvud.  
 
Hälsningar, Mikael!

120
31 Släktskap och släktrelationer / Efter Syssling kommer?
« skrivet: 2007-04-21, 00:48 »
Hej!  
 
Listan av den 20 april 2007 kl. 10.12 stämmer inte fullt ut i hela vårt avlånga land. I NÖ Skåne så är det inte -- åtminstone så VAR det inte för omkr 30 år sedan -- ovanligt att man sa 'nästkusiner' om tremänningar, med övriga, mer avlägsna släktingar, förskjutna ett steg i männing-numreringen, men i samma ordning.  
 
Hälsningar, Mikael!

121
XnView har fördelen över t.ex. IrfanView att det är väldigt lätt att ändra namn på en mängd bilder samtidigt. Man kan också smidigt skapa 'böcker' i html-format.  
Om jag bara ska titta på bilderna föredrar jag IrfanView, medan jag tar till XnView om jag ska behandla dem på något sätt.  
 
Hälsningar, Mikael!

122
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2007
« skrivet: 2007-04-21, 00:26 »
Jag har också sett några med namnet Trolle i Glimåkra. (De bodde i torpet Trollakulla, men det har säkert inget med saken att göra; de kom säkert från den gamla Trolle-släkten ...)  
Håkan var/är ett vanligt namn i det norska kungahuset, så de härstammar säkert därifrån.  
John Tomenius bör nog inte nämnas som källa till något. Det är snarare så att man nog inte bör nämna att man läst något av honom, eftersom det närmast drar i tvivelsmål vilket som helst resultat man vill presentera, eftersom läsarna kan misstänka att man fått det av honom.  
 
Hälsningar,  
Mikael!

123
04) Latinska namn / Anconitanus
« skrivet: 2007-04-05, 00:39 »
Hej!  
 
I närheten av en ort där jag bodde några år så finns det en ort Anc?n och en Anconcito (dvs. Lilla Anc?n). Åtminstone Anconcito ligger på en udde som sticker ut i havet.  
Så Daniel kom kanske från ett ställe som hette något med Udd- eller som var en udde. Eller kanske t.o.m. från en ort Knä-  
 
Hälsningar, Mikael!

124
Abjörn Nockessons ätt / Abjörn Nockessons ätt
« skrivet: 2007-03-21, 23:49 »
OK. Tack Kaj! (Det blev inget utslag gm att söka på hans namn.)

125
Abjörn Nockessons ätt / Abjörn Nockessons ätt
« skrivet: 2007-03-21, 16:07 »
Tack för svaret Kaj!  
 
Jag har inte hunnit detaljstudera (så långt mina begränsade möjligheter tillåter det) de olika personer som är inblandade, men jag hade hittills inte fått intrycket att Jöns och Johan skulle vara två generationer åtskils.  
 
Var går det att få tag i Jan Öbergs artikel? Lunds Universitets bibliotek har den inte.  
 
Hälsningar, Mikael

126
Abjörn Nockessons ätt / Abjörn Nockessons ätt
« skrivet: 2007-03-20, 00:15 »
Hej!
 
Jag funderar över tre stycken personer som enligt Elgenstierna alla var barn till Jöns Abjörnsson (Bagge av Berga): Lindorm Jönsson (nämnd 1377-1415), gm Margareta Sixtensdotter (en bjälke); Abjörn Jönsson (nämnd 1399-1432), gm Karin Dansdotter; och Nils Jönsson (nämnd 1377-1390), gm Katarina Petersdotter (två stjärnor snett över skölden).  
Jag har förstått att släktnamnet inte är lämpligt att använda, åtminstone inte om de tidigare generationerna, utan att sparre över blad är att föredra.  
Denne JA ska ha varit gift tre ggr och far till 24 barn, vilka båda uppgifter verkar vara överdrivna.  
Av ÄSF I:3, s. 325 b, framgår det att två personer -- Jöns och Johan Abjörnssöner -- har sammanblandats.  
I Kaj Janzons artikel i SoH 2003:1 finner jag att Abjörn Nockesson hade en sexuddig stjärna i sitt sigillvapen, medan den förmodade sonen Jöns Abjörnsson d.ä. hade ett liknande vapen. Och den senares morbror Bengt Lindormsson hade sparre över blad, samma som ovannämnde Johan Abjörnsson.  
Av de tre personerna jag nämnde så är han i mitten tydligen en generation yngre och bör rimligen vara s t Johan A, och de två andra till Jöns A. Men är det rimligt att en son till en Johan heter Jönsson? Och hur vanligt är det att man tog upp mödernevapnet?  
Var Jöns och Johan Abjörnssöner släkt (åtminstone genom gifte) med tanke på att deras ättlingar verkar ha fört samma vapen? Eller stämmer inte det?  
 
Hälsningar, Mikael!

127
I boken 24 Famous Swedish Americans så finns det ett exempel på en man som var född 1816 (Tuve Nilsson Hasselquist) vars anlista är komplett t.o.m. sjätte generation. Av de 128 anorna i nästa generation är 16 (18 i boken) okända.

128
Kaj!  
 
Kommer det inga fler delar av DMS? (Di kommertar söndag 11 mars 2007 kl. 09.55.)  
Det var ju inte bra i så fall, även om det samtidigt innebär att det var ganska lindrigt att samla på sig 'hela' serien ...
 
Hälsningar, Mikael!

129
Timmy!  
 
Min kommentar om svensk medborgare eller inte hade inget att göra med tillgängligheten för mormon-mikrofilmerna, utan om vem som äger dem (dvs. Svenska staten).  
 
Hälsningar, Mikael!

130
Hej!  
 
Jag har bestämt för mig att jag sett det uttryckligen nämnt att mormonfilmerna lämnades över till svenska staten, och att Riksarkivet bara har fått i uppdrag att ta hand om dem och hålla dem tillgängliga. Och i skolan fick vi lära oss att 'svenska staten', det är vi (fast jag får erkänna att jag aldrig har blivit helt klar över om det betyder 'alla svenska medborgare' eller 'alla invånare i Sverige').  
Vad som gäller för deras egenproducerade mikrofilmer och -fiche är nog en helt annan historia, är jag rädd.  
 
MVH, Mikael!

131
Svinhuvud / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juni, 2007
« skrivet: 2006-12-22, 01:46 »
Hej Linn!  
 
Det var nog inte underligare än att även den andra dottern Cherstin -- liksom den första -- hade en anmoder som hette Cherstin. Om födelseåren för dem stämmer (vilket nog inte är 100% säkert) så är det lite tveksamt om någon av dem är uppkallad efter farmodern (eftersom hon levde).  
 
Hälsningar, Mikael!  
 
PS. Det finns exempel på upp till tre samtidigt levande syskon (t.o.m. troligen helsyskon!) med samma förnamn. DS

132
Hej!  
 
Enligt Jan Liedgren, Kammarmästaren Ingemar Ragvaldsson och hans arvingar i Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1988 (Båtsmän, ryttare & soldater) så var Knut Knutsson son till Knut Brynjulfsson i hans äktenskap med Margareta Bondesdotter (s. 237, samt släkttabell, s. 251).  
Av Leif Perssons svar ovan (28 aug 2005, med hänvisning till 'Hans Gillingstams släktartikel Roos i Svenskt biografiskt lexikon, band 30 (1998-2000), s. 348-354', nämnd av Torsten Berglund ovan, 27 aug 2005) så framgår det att 10-12 år senare så verkar det inte vara klarlagt vem som var mor till Knut Knutsson.  
Hade Liedgren fel, eller har Gillingstam glömt att nämna det rätta förhållandet?
 
Hälsningar, Mikael!

133
Hej Gabriel!  
 
Ja, jag har sett den artikeln. I samband med Märta Clausdotter så var kontentan av den att hon blivit sammanparad med sin svåger Bengt Larsson i st.f. den rätte Karl Larsson.  
Och i DMS 1:1, s. 77, så står det tydligen fel när Sigge Larsson görs till dotterson till Bengt Tomasson.  
 
Hälsningar, Mikael!

134
Hej igen, Kaj!
 
Vid 1491 (s. 77) så står det bl.a. Sigge Larsson (Sparre af Rossvik), dotterson till Bengt Tomasson.  
Av vad jag har hittat hittills så hette hans morfar Bengt Larsson (Lars Björnssons ätt) (g m Katarina Staffansdotter (Ulv)), medan Bengt Tomasson (en sparre) kommer in i bilden som hans mor Ingeborg Bengtsdotters förste make.  
Dessa uppgifter har jag främst ifrån Elgenstierna, så det är ju inte omöjligt att de är fel. Hur ligger det till, egentligen?  
 
Hälsningar, Mikael!

135
Tack så mycket Kaj! Det var vänligt.

136
Hej Kaj!  
 
Tack för svaret. Jag ska kolla upp det nästa gång jag är inne på UB i Lund.  
 
MVH, Mikael!

137
Hej!  
 
Kan det vara berättigat att anta att Karl Jakobssons (spets från vänster) till Skärplinge (g m Elin Ingevaldsdotter (tre örnfötter)) -- svärföräldrar till Magnus Ragvaldsson (Fargalt) -- far var Jakob Karlsson? (se Svenskt diplomatarium, brevnr 5230, eller B 16, fol. 289r, RA)  
 
Hälsningar, Mikael!

138
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2006-11-07, 12:37 »
(Av Erik Ploetz - fredag den 20 maj 2005 kl. 19.27)  
 
Hej!  
Ja, mina Grimsköldar tycks inte platsa i inläggets ursprungliga fråga om resandefolk men de är mer eller mindre militärt knutna och dessa förde nog en vagabondtillvaro i krigstjänst och när inte hustru och barn var närvarande. Men om man ser till deras boplatser från Grimschöld och några generationer framåt så är dessa hopklumpade i triangeln Segerstad-Arvika-Ölme. Alltså Kristinehamn, Ölme, Frykerud, Arvika, Brunskog, Mangskog. Från Ölme har min forskargren sedan flyttat för gott till Söderhamn i Gävletrakten och namnen blir då Nilsson, Mård, Fuhre, Grimschöld. Man ägde Statt i Söderhamn i tidigt 1900-tal. Släkten var kända i Söderhamn/Gävleregionen under 1900-talet. De återanvände alltså namnet Grimschöld.  
Ja, jag ville bara ge litet glimtar av släktens utveckling och hoppas fortfarande på ytterligare goda tips om denna Grimschöldsgren.  
Att det inte är lätt med Värmlandsforskning har jag tidigare fått erfara i min egen släkt med namnen Allström och Rutensköld, men till slut löser dimmorna upp sig, men givetvis finns massor av ? ändå... Se DIS forskarnr.13212.

139
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2006-11-07, 12:28 »
(Av Mikael Persson - fredag den 20 maj 2005 kl. 00.57)  
 
Hej Anders och Erik!  
 
Det 'gläder' mig att det inte bara är jag som har stött på problem med Grimsköldarna och deras omgivning. 'Glädjen' beror naturligtvis på att problemen som jag stött på inte är inbillade utav mig utan högst verkliga.  
Anders, du skriver Anna Fredrika anges vara född 1784 28/12 i Nor (vilket alltså inte stämmer). Om det stämmer eller inte kan vara lite svårt att avgöra. I sammanhanget verkar det inte ha så mycket med saken att göra att man inte har funnit henne i de normala födelseböckerna ...  
 
Hälsningar, Mikael!

140
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2006-11-07, 12:24 »
(Av Anders Berg (Zzz) - torsdag den 19 maj 2005 kl. 09.44)  
 
Anna Olsdotters födelseuppgift stämmer. Jag kollade den i Brunskogs födelsebok. Fadern kallas inte Storberg där, endast Olof Nilsson, som det ju också står i husförhörslängden (bild ovan).  
 
Det har funnits goda släktforskare och sämre släktforskare i alla tider. Om Fuhre inte anger några källor till uppgifterna så måste han klassas som en av de sämre! Utan källor bör egentligen hans uppgifter inte ges något värde alls.  
 
Det borde gå att få fram mer om Johan Niclas Grimsköld i Segerstad. Vet Jan Kartengren något mer om den familjen? Vad hette Johan Niclas' hustru?

141
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2006-11-07, 12:00 »
(Av Erik Ploetz - torsdag den 19 maj 2005 kl. 00.04)  
 
Hej!  
Jag har ingen aning om hur släktforskning gjordes på 1940-talet och var den numer hädangångne stadsarkitekten Arvid Nilsson Fuhre fått sina uppgifter som jag har i min hand. Uppenbart är att han inte kom vidare p.g.a. några missar här.  
Om vi hoppar till nästa generation framåt i tiden borde modern till barnen, Anna Olsdotter f.Brunskog 28/7-1815 och Nils Olsson Storberg f.Arvika 13/1-1818, i födelseuppgifterna anges vara Anna Fredrika Grimschöld och fadern Olof Nilsson Storberg. Om inte, så har den gode Arvid hamnat fel redan där.  
Sedan till Anna Fredrikas far som anges som Nils Casper så är ju risken att det kan vara fel men det är vad jag har. Mellannamnet Casper förekommer ju i några av de andra inläggens uppgifter så nå\n slags indikation kan det vara. Inresan från Finland likaså kan ju indikera släktband dit och till Ryssland.  
 
Hälsning  
Erik

142
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2006-11-07, 11:52 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag den 18 maj 2005 kl. 21.48)  
 
Anna Fredrika uppges vara född i Segerstad 1784 28/12 i Brunskog hfl 1815. Senare ändras födelseorten till Nor.  
brunskog hfl 1815 s 169 näs GID 472.27.79800  
 
Hon finns dock inte i fb i Segerstad (Värmland). Om man jämför med Jan Kartengrens uppgifter ovan så ser det mycket misstänkt ut att det handlar om brännerifiskalen Johan Niclas Grimskölds dotter Anna Fredrika. Jan uppger ju ett antal möjliga barn som födda i just Segerstad. Men det stämmer å andra sidan inte alls med det uppgivna namnet Nils Casper på Anna Fredrikas far ...

143
Grimsköld / Grimsköld
« skrivet: 2006-11-07, 11:46 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag den 18 maj 2005 kl. 20.04)  
 
Hej!  
 
Kontroll i Genline visar att det inte föds någon Anna Fredrika i Åmåls stadsförsamling 1784 28/12. I Nor föds en Anna 22/12 1784 av Magnus Jansson och Stina Håkansdotter.  
 
Frågor till Erik:  
Varifrån kommer Anna Fredrikas fars namn (Nils Casper), och varför skulle Magnus Janssons dotter vara Anna Fredrika Grimschöld? Det verkar inte särskilt troligt.  
 
I Mangskog och Motorpet finns paret inflyttat från Arvika 1838. Anna Fredrika anges vara född 1784 28/12 i Nor (vilket alltså inte stämmer).  
mangskog hfl 1837 s 248 motorpet GID 507.25.12900

144
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 11:39 »
(Av Erik Ploetz - onsdag den 18 maj 2005 kl. 01.25)  
 
Hej!  
Jag har nästan precis fått materialet i min hand och tänkte börja min sökning i detta media eftersom jag såg att många redan var igång med Grimschöldarna. Uppdraget att forska har jag fått av en av i tidigare sajt nämnda nutida Grimschöld. Den tidigare personen som forskat har inte kommit vidare, så beroende av vad som ytterligare kan komma fram i min sökning här så kommer jag att leta mig fram på sedvanligt sätt senare. Så svaret är att jag ännu inte kollat uppgiftrna.  
Hälsning  
Erik

145
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 11:34 »
(Av Mikael Persson - tisdag den 17 maj 2005 kl. 23.16)  
 
Hej Erik!  
 
Jag fick inte helt klart för mig om Anna Fredrika har återfunnits i födelseboken för Åmål? I så fall, vad hette föräldrarna där? Och går det att följa barnet i längderna?  
 
Hälsningar, Mikael!

146
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 11:31 »
(Av Erik Ploetz - tisdag den 17 maj 2005 kl. 21.47)  
 
Hej!  
Jag har fått överta en äldre persons släkttavla och andra uppgifter och tänker nu försöka forska vidare med den som utgångspunkt.  
För mina frågor gäller följande berättelse och om någon på sajten kan komplettera/bekräfta materialet.  
Nils Casper Grimschöld. Födelseplats och tid okänd. Sägner berättar att han skulle vara inflyttad från Finland till Stockholm i början eller medio 1700-tal. Han skall ha ägt tre fastigheter i Stockholm. Han skall ha förlorat sin förmögenhet genom ett borgensåtagande. Sägnen meddelar vidare att han deltagit i slaget vid Austerlitz.  
Om hans hustru finns inga uppgifter.  
Han hade minst två barn. En son som skulle ha bott vid Ängarna, Mangskog i Värmland och som hetat Grimschöld och Trossman.  
En dotter vid namn Anna Fredrika Grimschöld född i Åmål 28/12-1784. En märklighet är att hon ckså skulle finnas i dopboken i Nor, Värmland men med föräldrar angivna såsom Magnus Larsson och Stina Håkansdotter. Födelsedatum i Nor är 22/12-1784. Anna Fredrika dog 27/2-1853.  
Hon var gift med Olof Nilsson Storberg f.24/5-1788 från Årstanäs i Mangskog, Värmland. Han dog 15/8-1858. Makarna skulle ha bott också i Brunskog c:a 1815 och Arvika c:a 1838. Flyttade till Motorp i Mangskog 1838.  
De fick minst två barn. Anna Olsdotter och Nils Olsson Storberg.  
Det känns som mina uppgifter delvis väver in i tidigare inlägg och kanske också tillför någon något ytterligare.  
Hälsning  
Erik

147
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:51 »
(Av Mikael Persson - torsdag den 03 mars 2005 kl. 16.31)  
 
Kolla gärna under Gävle (Gästrikland) angående hur det låg till med åtminstone en del av min ovanstående fundering.  
 
Hälsningar, Mikael!

148
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:48 »
(Av Mikael Persson - tisdag den 01 mars 2005 kl. 10.04)  
 
Jag roade mig med att sammanställa uppgifterna som framkommit här. Jag tror nu att jag vågra påstå att den Johan Casper Grimsköld som bodde i Gävle (åtm. åren 1778-1794) inte är densamme som bodde i Vintrosa (åtm. åren 1751-1770). Detta grundar jag på att han i så fall skulle ha varit närmare 80 år när sista barnet föddes. Det är ju visserligen ingen omöjlighet, men ändå ...  
Jag är då snarare inne på att den Catharina Berg som Staffan Bengtsson nämner här den 15 dec 2004 är änkan från Vintrosa, och han i Gävle skulle mycket väl kunna ha varit som till de i Vintrosa.  
 
Hälsningar, Mikael!

149
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:42 »
(Av Mikael Persson - fredag den 25 febr 2005 kl. 10.18)  
 
Tack Jan för de uppgifterna!  
Med lite pusselbitar som ramlar in nu och då, så kanske det går att få till en lite tydligare bild till slut.  
 
Hälsningar, Mikael!

150
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:40 »
(Av Jan Kartengren - torsdag den 24 febr 2005 kl. 17.34)  
 
I Uddevalla levde på 1790-talet blockmakarmästaren Magnus Grimsköld som med sin hustru Malena Andersdotter fick döttrarna  
 
1) Maja Catarina f 10 okt 1794 i Uddevalla(O).  
2) Christina f 9 sept 1796 i Uddevalla(O), och möjligen identisk med den Christina Grimsköld som blev gift Leijonflycht.  
3) Fredrica Carolina f 27 sept 1799 i Uddevalla(O), d där 27 aug 1801.  
 
Magnus Grimsköld nämns blockmakargesäll  1794 och 1796 samt blockmakarmästare 1799. Dödsnotis och bou ej funnen i Uddevalla.  
 
Inspektorn från Thorskogs bruk i Västerlanda(O), Lars (Ohlsson?) och hans hustru Maria Grimschold får dottern  
 
Clara Frederica f 20 nov 1792 i Västerlanda(O).  
 
Brännerifiskalen Johan Niclas Grimskjöld gifter sig i Frykerud 29 sept 1782 och får dottern Anna Fredrika f 27 dec samma år samt sannolikt dottern  
 
Albertina f 12 feb 1785 i Segerstad, d där 25 jan 1788 3 år gl.  
 
Samt möjligen barnen  
 
Casper f 13 juni 1786 i Segerstad(hr Nicklas Grimskjölt).  
 
Lars Fredrik f 15 okt 1788 i Segerstad(hr Johan Grimskylt).  
 
Johan Niclas är väl möjligen identisk med den Johan G som dör i Segerstad 15 nov 1789 36 år gl.  
 
Korpralen Niclas G dör 14 mars 1758 i Grava 40 år gl.

151
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:20 »
(Av Mikael Persson - torsdag den 16 dec 2004 kl. 08.55)  
 
Hej!  
 
Mycket trevligt med all denna respons!  
Känner någon till om Grimschöld står med i någon mantalslängd för Segerstad, Värmland, som var aktuell årsskiftet 1827-1828?  
 
Hälsningar, Mikael!

152
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:17 »
(Av Tomas Larsson - torsdag den 16 dec 2004 kl. 08.55)  
 
Hemsidan som Anders Berg hänvisar till finns numera på http://www.absolutdinglare.tk

153
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 10:16 »
(Av Staffan Bengtsson (Sbn) - onsdag den 15 dec 2004 kl. 22.37; se även ovan, med verklig tid söndag den 05 nov 2006 kl. 20.20)  
 
Christina Catharina Grimschöld, d. 1799 25/7 i Johannes fs, 46 år (bou.nr 1799/2:675) änkling: Lars Bergström, exekutionsbetjänt  
(kallas i Johannes dödbok Bergman)  
barn:  
1/ Bergström, Lars Fredrik, 9 år  
2/ Bergström, Carolina, född 1792 13/4 i Jakob  
sonen Bergström, Johan Christian, född 1794 23/6  
i Jakob, död före modern.  
 
I bouppteckningen efter Markus Fredriksson Berg, ex.betjänt vid slottskansliet och död 1784 1/8 i Jakob, 50 år gammal (bou.nr 1784/4:680) redovisas bl a fyra syskon till honom. En syster var:  
3/ Catharina Berg, änka efter Grimschöld, ?,  
sergeant  
 
Uppgifterna ovan är hämtade ur bouppteckningsregistret för Sthlms RR och magistrat

154
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 09:48 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag 15 dec 2004 kl. 20.59)  
 
Ett uppslag, med tanke på namnet Nyström och att Arboga nämns, är att kolla upp följande.  
 
En medlem av den kända resandesläkten Wigardt, Lars Magnus Wigardt (f 1814), son till Johan Wigardt och Magdalena Lind, gifter sig 1842 27/3 med Brita Christina Nyström, född 1815 23/3 i Arboga. Uppgifterna kommer från Tomas Larsson och hans hemsida (som tycks vara borttagen nu). Han tillägger om Brita Christina att hon kom fr Tumbo 1838.  
 
Och nej, Arboga finns ej på Genline.

155
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 09:43 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag den 15 dec 2004 kl. 19.39)  
 
Har förstått från Stefan Jernberg att de värmländska kyrkböckerna ofta utelämnar resandebarn. Kanske Stefan känner igen Maja Cajsa från andra källor. Det låter onekligen som du hamnat på rätt avdelning här!

156
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-07, 00:07 »
(Av Mikael Persson - onsdag den 15 dec 2004 kl. 18.43)  
 
Min mm mm m Anna Maria Nyström nämns i hfl i Ljusdal som född 30/9 1827 i Stockholm. När hon kom infl dit i jan 1834 som fosterdtr t Lars Michelsson i Vattuvalla 4 så nämns hon som barnhusflicka no 4470. I barnhusets papper finner man att hon och hennes syster Christina (f 7/7 1825) togs in på Allmänna Barnhuset 28/4 1828 under moderns 3 månaders straffarbete (för kringstrykande och förswarslöshet).  
En inlaga till Anna Marias intagning säger att hon föddes 'oägta' 1827 den 30 september och döptes den 2 oktober. Modern kallas kringvandrande pigan Maria Eriksdotter från Carlz Församling och Spårtorpet i Westmanland_ fadren föregafs heta Carl _ Vittnen: Jonas Larsson i Mällbyn af Nors Socken, och Hustrun Maria Jonsdotter derstädes _ Barnet är födt i Mällbyn af denna Nors Socken, och döpt af [oläsligt] Al?n Adj. Past. L.ci.  
I bilagorna till barnens intagning kallas modern Maja Cajsa Nyström, och i rullorna kallas deras mor 'SpinhusHjonet/-Arrest Maria Er(ik)sdotter Nyström och Christinas fader nämns Carl Grimschöld. Vid intagningen på Spinnhuset och i 'Kyrkbok för straff- och arbetsfångar' 1822-35 (AIa:2) sägs det att Maja Cajsa Nyström föddes i Köping 1/3 1795. Det sägs också i kyrkboken att hon kom från Arboga [vilket jag inte hunnit kolla] samt att hon blev fri och tog 'besked hemorten' 28/7 1828. Där sägs också att det var Överståthållarämbetet i Västerås som dömt henne.  
I deras papper har jag kunnat få fram att Maja Cajsa Nyström sägs vara född 'här i Länet och för några år sedan äfven här skattskrifven' och att hon jämte avskedade sjöartilleristen Grimschöld vistats i Nors sn i Värmland. Där har hon enligt 'egen uppgift' framfött sina med Grimschöld sammanavlade 2ne oäkta döttrar Christina 2? år och Anna Maja 16 veckor gamla. Saken som tas upp är vilken som ska ta hand om flickorna när modern sitter på Spinnhuset. Man vill då att fadern ska göra det, alternativt socknen där han bor eller där flickorna är födda. Grimschöld nämns skattskriven i Segerstad, men där har jag inte lyckats hitta honom i hfl trots att jag kollat igenom hela! Enligt Maja Cajsas uppgift var Grimschöld 'i tillfälle att med skomakarehandtwerket skaffa sig arbetsförtjenst'. (Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landskansliet, AIa:117, 1828, Protokoll och brevkoncept, sid 31-32.) Eftersom hon hade med sig barnen till Stockholm så var det tydligen ingen av dessa som ville ta hand om dem.  
Jag har inte hittat Maria Cajsa Eriksdotter född i någon av Köping-församlingarna, och faktiskt inte i någon församling i hela Västmanland! Döttrarna återfinns inte i Nors födelseböcker -- trots dopattesten som medföljde dem till Stockholm. Inte heller i de närliggande församlingarna eller i någon dito i Värmland fram t.o.m. Eda, alfabetiskt. Inte ens den omnämnda 'Hustrun Maria Jonsdotter' i Mällbyn som ska ha varit vittne vid Anna Marias dop har återfunnits. Det fanns dock en person där med samma namn som det manliga vittnet. Efter vad jag fått veta så var inte Al?n i Nor vid den tiden, utan hade då bytt till en annan församling.  
 
I princip så har ingen av dessa 4 personer återfunnits någonstans före uppdykandet av de 3 kvinnliga i Stockholm, med undantag av omnämnandet av dem i Västerås.  
 
Det med Karlskrona låter intressant, för Carl Grimschöld nämns som avskedad asjöartillerist, och Niclas R. sa att de låg i Karlskrona.  
 
Hälsningar, Mikael!

157
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 12:25 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag 15 dec 2004 kl. 11.47)  
 
Warfsmålare Grimschöld och jungfru Ulrica Nätberg vigda i Karlskrona Tyska 1792 14/12:  
Karlskrona Tyska vb 1792 GID 1762.61.101600.gif  
 
Kyrkböcker saknas i Genline för Vintrosa, Gävle och Stockholmsförsamlingarna.

158
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 12:22 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag den 15 dec 2004 kl. 11.26)  
 
Tittade lite på det äldsta belägget ovan.  
 
Så här ser vigselnotisen i Alster 1739 ut:  
Alster vb 1739 GID 462.40.11900.gif  
 
I hfl framgår att Niclas (Nils) avancerar till Kopral och rustmästare, är sedan noterad som borta och slutligen så står hustrun som änka. Några klipp:  
Alster hfl 1741-47 s 52 GID 462.14.83500.gif  
Alster hfl 1748-54 GID 462.15.97200.gif  
Alster hfl 1755-59 s 60 GID 462.17.700.gif  
Alster hfl 1759-65 s 74 GID 462.18.16100.gif  
 
Dottern Sara är från Ingrid Olofsdotters tidigare äktenskap med Andreas Pihldahl:  
Alster fb 1732 GID 462.40.6500.gif  
 
Ingrid Olofsdotter ser ut att vara född bonddotter i Hallanda.

159
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 10:15 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag den 15 dec 2004 kl. 09.54)  
 
Om åldern stämmer 1755 på korpral Nils Grimschildt så kan han inte vara identisk med Niclas Grimschiöld som gifter sig 1739 i Alster. Men åldrar stämmer ju inte alltid.  
 
Med tanke på att Johan Casper G sägs vara född i Ryssland ca 1716 kollade jag i Lewenhaupt, Karl XII:s officerare om det möjligen fanns någon officer fången i Ryssland med namnet, men så var inte fallet.

160
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 09:38 »
(Av Olle Elm (Smol) - onsdag 15 dec 2004 kl. 09.16)  
 
Niclas,  
Du frågar efter Johan David Leyonflycht i ovanstående sammanhang:  
 
Johan David Leijonflycht född 1786 21/7 i Borås. Sergeant på extra stat vid Nylands infanteriregemente 1809 25/9. Sergeant vid finska artilleriregementet 1810 20/2 (KrAB.). Löjtnants avsked. Död 1834 24/9 i Stockholm i kolera. Gift 1:o med Anna Catharina Kilander, född 1766 17/5. Gift 2:o 1829 16/11 med Christina Grimsköld, född 1796, död 1852 20/5.  
 
I det andra giftet föddes det tydligen tre barn.  
(Källa: EÄ, adl ätten 1088.)  
 
Vänligen,  
Olle

161
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 09:27 »
(Av Anders Berg (Zzz) - onsdag den 15 dec 2004 kl. 08.35)  
 
Det finns idag högst fyra personer som heter Grimschöld (eller Grimschiöld eller Grimsköld), enligt SCB. Troligen är det fyra. De heter Kjell, Camilla, Alexander och Victor. Kanske de vet något om sin släkt! Mailadress går att finna med Google.  
 
I SvBef1890 finns en enda, Anna Maria Adolfina Grimsköld f 1840 i Stockholm, bosatt i Linnedal B, Vislanda.  
 
I SvDödbok 1950-1999 och i SvBef1980 finns ingen. Det verkar alltså som att namnet är återtaget/nytaget på senare tid.

162
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 09:01 »
(Av Niclas Rosenbalck - onsdag den 15 dec 2004 kl. 00.12)  
 
Även dottern Maria Johanna Grimsköld f 6/5 1781 i Gävle  
 
Carl Johan Grimschöld gift 8/12 1839 i Adolf Fredrik, Sthlm, med Anna Maria Wimmermark  
 
Christina Catharina Grimsköld gift 12/11 1789 i Klara, Sthlm, med Lars Bergström  
 
Lars Grimschöld och Elisabeth Strömberg  
Barn:  
Anna Elisabet Grimschöld f 13/11 1796, döpt 15/11 1796 i Hedvig Eleonora, Sthlm

163
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-06, 00:08 »
Tack för de uppgifterna, Staffan. Jag ska som sagt återskapa den tidigare diskussionen, fast under den här rubriken, genom att skriva in tidigare inlägg. Förhoppningsvis finner du --och andra-- ytterligare något som kan kompletteras.  
 
Hälsningar, Mikael!

164
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-05, 09:14 »
(Av Niclas Rosenbalck - tisdag den 14 dec 2004 kl. 23.59)
 
Saxat ur Familysearch får man följande familjebild:
 
Johan Casper Grimschild(t) och Catharina Berg  
barnen:  
Daniel Grimschildt f 8/2 1751 i Vintrosa sn
Nils Grimschild f 16/1 1753 i Vintrosa sn)  
Magnus Grimschildt f 19/2 1766 i Vintrosa sn  
Christina Grimschildt f 19/11 1754 i Vintrosa sn  
Anna Greta Grimschiöld f 23/4 1757 i Vintrosa sn  
Ulrika Grimschildt f 2/8 1759 i Vintrosa sn  
Carl Magnus Grimschiöld f 1/10 1761 i Vintrosa sn  
Carl Gustaf Grimschildt f 12/6 1763 i Vintrosa  
Per Grimschildt f 15/8 1767 i Vintrosa sn  
Lars Otto Grimschild 24/11 1770 i Vintrosa sn  
 
Johan Casper Grimsköld gift 7/12 1777 i Gävle, Gävleborgs län, med Helena Margareta Ström  
Barn:  
Lars Casper Grimsköld f 26/1 1778 i Gävle  
Catharina Margareta Grimsköld f 12/1 1779 i Gävle  
Catharina Margareta Grimsköld f 26/3 1780 i Gävle  
Johan Adolph Grimsköld f 25/4 1783 i Gävle  
Johanna Ulrica Grimsköld f 31/5 1784 i Gävle  
Johan Adolph Grimschiöld f 26/6 1785 i Gävle  
Lotta Johanna Grimschöld f 20/4 1788 i Gävle  
Lars Casper Grimschöld f 25/9 1789 i Gävle  
Lotta Greta Grimschöld f 30/4 1794 i Gävle (moder: Lena Greta Ström)  
Gustaf Adolph Grinsjolt(!) f 31/8 1791 i Gävle (föräldrar: Lars Casper Grinsjolt ohh Lena Greta Ström)  
 
Christina Catharina Grimsköld gift 12/11 1789 i Klara förs., Sthlm, med Lars Bergström  
 
Christina Grimsjöld gift 16/11 1829 i Jakob o Johannes förs., Sthlm, med Johan David Leyonflycht [är denne Leijonflycht en adlig person?]  
 
Niclas Grimschiöld gift 8/2 1739 i Alster, Värmland med Ingrid Olofsdotter [är denne densamme som soldaten, senare korpralen, Nils Grimschildt vid Hamiltonska regementet?]  
 
 
NN Grimschöld gift 14/12 1792 i Tyska förs., Karlskrona, med Ulrika Natberg  
 
 
Adolf Fredrik Grimsköld gift 23/7 1808 i Jakob och Johannes förs. , Sthlm, med Maria Fredrika Nyman  
 
 
Carl Johan Grimsköld ohh Anna Maria Wimmermark  
barn:  
Anna Maria Adolfina Grimsköld f 2/7 1840 i Jakob och Johannes förs., Sthlm

165
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-05, 00:52 »
(Av Anders Berg (Zzz) - tisdag den 14 dec 2004 kl. 22.23)  
 
Hej Mikael! Ser att du försökt tidigare utan lycka med en efterlysning. Jag kan lägga till några få data om Nils Grimschiöld, eftersom jag sysslat lite med Hamiltonska regementet. Han blev antagen 1747 8/5 som soldat nr 48, och avancerade 1748 13/2 till korpral, hela tiden vid Thams kompani.  
 
Det stämmer att Hamiltonska lockade en hel del resande, men Thams kompani var inte det kompani där de flesta fanns. De avancerade ytterst sällan längre än till korpral, vilket gör mig tveksam till att Johan Casper skulle vara resande. Yrket gördelmakare talar också emot resande.  
 
Du kan väl berätta lite mer om Carl Grimschiöld!  
 
PS Fanns ganska mycket Grimschiöld på Familysearch. Johan Casper gifter tydligen om sig i Gävle 1777 /712 med Helena Margareta Ström. DS

166
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-05, 00:39 »
(Av Mikael Persson - tisdag den 14 dec 2004 kl. 16.34)  
 
I boken 'Rulla över befälskårerna vid Sveriges arm? och flotta 1755', av Ulla Johansson, så står det på s 96 (Närke-Värmlands infanteriregemente, Kristinehamns kompani):  
Förare: Sergeant Johan Caspar Grimschildt 39 år, född i Ryssland.  
På s 114 (Hamiltonska regementet, D Thams kompani) står det:  
'gördelmakare Nils Grimschildt, 28 år, född i Värmland'.  
Enligt Familysearch så får Johan Casper Grimschiöld och Catharina Berg i Vintrosa sn (Närke) en son Carl Magnus den 1/10 1761.  
Enligt vad som framkommit här tidigare i de olika resande-diskussionerna så har Hamiltonska regementet varit ett populärt 'tillhåll' för olika resande. Niclas Rosenbalck nämner att Berg var ett vanligt resandenamn på 1700-talet (fast det var nog ett tämligen vanligt namn överhuvudtaget!). Vidare har jag en annan Grimschiöld (Carl Grimschiöld i Nor - Segersta, Värmland; dock ej i kyrkböckerna!) som jag inte får grepp på, vilkens liv verkar uppvisa flera likheter med de resandes levnadssätt.  
Allt detta ger mig intrycket att det skulle vara en resandesläkt (trots att det också finns Grimskjöldar gifta med Leijonflycht, som verkar ha varit lite 'högre upp' på samhällsstegen ...).  
Alla kommentarer och vidare uppgifter i detta sammanhang mottages tacksamt.  
 
Hälsningar, Mikael!

167
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-11-05, 00:27 »
Eftersom det trots påstötningar inte verkar bli av att man här lägger ut det som tidigare fanns under Grimsköld under Resandesläkter, så tar jag mig friheten att lägga ut det här, meddelande för meddelande. (Eftersom det inte rör sig om en resandesläkt, som jag trodde först, så kan det ju inte vara något problem.) Då bifogade bilder har jag dock inte tillgång till, så dem kan jag inte bistå med.  
 
Hälsningar, Mikael!

168
Utan att känna till något i det här specifika fallet vill jag ändå påpeka att man nog inte ska glömma bort den uppenbara möjligheten att de kanske var bröder enbart på mödernet.  
 
Hälsningar, Mikael!

169
Thankyou for clearing this up! And sorry for wasting bandwidth, since a proper examination of the text would have revealed the true meaning. Usually I see all the commas and whatever, but this one I missed -- in spite of having copied the text directly from the ÄSF!  
 
Regards, Mikael!

170
Äldre ord A - K / Iaschuiaren
« skrivet: 2006-09-07, 01:10 »
Det är inte IASCHIUAREN, dvs. med nutida stavning 'gästgivaren'?
 
Hälsning, Mikael!

171
17 Juridik / Myndighetsålder
« skrivet: 2006-09-04, 11:30 »
Känner någon till vad som gällde i frågan i de tidigare danska landskapen, efter det att de blivit svenska men innan det att svensk lag hade införts?  
 
Hälsningar, Mikael!

172
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-25
« skrivet: 2006-08-24, 23:01 »
Leif:
Är det släktträden som faller, menar du?  
 
Hälsningar, Mikael!

173
Svan av Djula / Svan av Djula
« skrivet: 2006-08-24, 01:54 »
Tack för svaret, Kalle!

174
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2006-08-23, 21:07 »
Hej!  
 
Jag hittade uppgiften idag: I boken Kungl. Västgöta Regemente av Nils Belfrage (Stockholm 1947) så står det på sidan 61 -- till nr 91, Lars Håkansson Dufva i Västergötland -- bl.a. Tvisten avgjordes icke förrän 1655, då Lars Håkanssons son Anders Dufva till Nils Kaggs änkefru, friherrinnan Margareta Bonde, godvilligt avstod Kårtorp men behöll övriga gårdar, om vilka man tvistat. (Kinne härads dombok 1655 20/11.)
 
Hälsningar, Mikael!

175
Svan av Djula / Svan av Djula
« skrivet: 2006-08-23, 11:35 »
Känner någon till vilka barn Mauritz Jöransson Laxman hade, och deras vidare öden? (En Gertrud g.m. Josua Gyllenhorn dyker upp på några ställen här på Anbytarforum, men hade han fler?)  
 
Hälsningar, Mikael!

176
Förnamn - M / Mauritz
« skrivet: 2006-08-23, 11:17 »
Och -- om vi vill leda det ytterligare lite längre -- så kommer 'maurer' och liknande från det grekiska ordet för 'svart' (mavros).  
 
Hälsningar, Mikael!  
 
PS. Gammal tråd, det här ...

177
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2006-08-23, 10:45 »
Tack för ditt första svar, Anders!

178
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2006-08-23, 10:44 »
Ytterligare en fråga i sammanhanget:  
Så här står det under Håkan Larsson i artikeln om Dufva i Västergötland:  
Levde ännu 1634-06-02 då han gav fullmakt åt dottern Elin och sonen Lars till tinget i Hemsjöryd att sälja Brogården i Alingsås socken till sin broders änka fru Brita Uggla till Marsäter för 200 rdlr svenskt. (M.)  
Står det uttryckligen i originalhandlingen att det var hans dotter och hans son och hans broders änka? Eller står bara namnen och Elgenstierna har fyllt på med de 'förklarande' genealogiska detaljerna? Vad står '(M.)' för? Var finns målet och/eller dokumenten?  
 
Hälsningar, Mikael!

179
Hej Benny!  
 
Visst har du rätt i det. Gillingstam har skrivit en artikel med titeln 'Ängaätten' i Släktforskarnas årsbok 1998 där det framkommer att det har blivit lite förväxlinar av folk.  
 
Hälsningar, Mikael!

180
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2006-08-18, 13:19 »
I EÄ står det följande under tabell 3 av 'Dufva i Vestergötland' (Lars Håkansson Dufva): 'Han försålde år 1642 av ovilja för sina barn Kårtorps gods till översten Nils Kagg emot livstidsbesittning och 2,000 rdr, varom efter hans död blev rättegång.'  
Finns denna rättegång i avskrift eller kopior någonstans? Eller kan någon vänlig person åtminstone tala om VAR den finns?  
 
Hälsningar, Mikael!

181
Å andra sidan så kan kanske problemet i viss mån bero på att man inte riktigt har bestämt sig för vem som var mor till Märta/Margareta Turesdotter (Knut Karlssons (Örnfot) farfars mor). 'Dotter till Ture Kettilsson (Bielke), troligen i dennes senare äktenskap med Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag)' (ÄSF I:3, s 311 b) eller 'Knut Karlsson (Örnfot), som härstammade från en dotter till Ture Kettilsson (Bielke, se E 1, s. 355), och hans hustru Johanna Torkilsdotter (Bragde)' (ÄSF I:1, s 69 b).
Fast registret är förvirrande, hur som helst.  
 
Hälsningar, Mikael!

182
En lite noggrannare kontroll av ÄSF ger vid handen att registret i del I:3 i vissa fall skapar förvirring.  
För Johanna Torkilsdtr (Bragde) finns det två sidhänvisningar: 69 b och 313 a
På s 69 b står det riddaren Knut Karlsson (Örnfot), som härstammade från en dotter till Ture Kettilsson (Bielke, se E 1, s. 355), och hans hustru Johanna Torkilsdotter (Bragde). Eftersom jag inte hittat någon annan Ture Kettilsson (Bielke), vare sig i EÄ eller i ÄSF, och eftersom Ture Kettilsson (Bielke) var gift 2:o m Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag) (ÄSF 1:3, s 311), så tog jag för givet att det på s 69 b rörde sig om Ture Kettilsson (Bielke), d före 1327-02-29.  
Detta ställs dock på huvudet vid en jämförelse med s 313 a. Där sägs det att Johanna Torkelsdotter (Brahe) fick morgongåva 1423-10-10 av Knut Karlsson (Örnfot), samt att hon senast 1440 gifte om sig med Magnus Laurensson (två vingar). (Det sägs inget om något gifte med Ture Kettilsson (Bielke) och på andra ställen i registret när det har rört sig om två olika personer med samma namn så har de fått varsin rad.) Hon kan uppenbarligen inte vara anmoder till sin mans mor, så följaktligen måste det vara två olika Johanna Torkilsdotter (Bragde), trots att de står på samma rad i registret.  
Eller är det fel även på någon annan punkt?
 
Hälsningar, Mikael!

183
Ture Kettilsson (Bielke) var g 1:o m Johanna Torkilsdotter (Bragde) (ÄSF I:1, s 69b) och 2:o m Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag) (ÄSF I:3, s 311b). Han uppges, av Elgenstierna, ha barnen Erik, Nils Dannes, Sten, Nils, Margareta, Ramfrid, Bengt och Helena (?).  
Vilka barn hörde till vilken moder? Av ÄSF I:3, s 311b, framgår att Margareta ska ha varit född 1307 (åu), och troligen dotter till Sigrid. Erik nämns 'död omkring 1328' och hade då redan blivit riksråd (EÄ). Han var också väpnare 1310 (EÄ). Han var alltså ganska mycket äldre än Margareta, och jag gissar därför att han var son till Johanna. Men de övriga?  
 
Hälsningar, Mikael!

184
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-07-21, 09:33 »
Jaha, där har redan Niclas avslöjat en del! Nåja, det må vara hänt, särskilt som han bistod och bistår en hel del med att finna dessa förfäder.  
Jag har dock för avsikt att undersöka släkten Grimsköld så gott det går och sedan presentera/publicera resultatet på något lämpligt sätt. (Hoppas nu också att jag kan uppfylla denna avsikt ...) Frälse-, adels-, kungliga och kejserliga förfäder till Carl Grimsköld (född Casper Grimsköld) har jag dock inte för avsikt att presentera; de finns ganska allmänt tillgängliga i olika verk. (För den som ändå är intresserad: Gå bakåt från Anna Christina von Wachenfeldt, 1726-1796.)  
 
Hälsningar, Mikael!

185
Grimsköld / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-07
« skrivet: 2006-07-20, 08:54 »
Vissa förhållanden i min ana Carl Grimskölds liv och leverne -- samt (2 av) hans döttrars mors dito -- gav intrycket att det kunde röra sig om resande-personer. Därför la jag upp en fråga under den huvudrubriken, vilket genererade betydligt mer respons än här. Tyvärr så kom jag inte vidare på min ana trots det. Sent omsider -- för några veckor sedan -- har jag fått lite nya uppgifter, bl.a. genom en hänvisning till Tillfällighetsfynd på Rötter och innehållet i notisen där, vilket har lett till att jag har kunnat finna CG:s anor i stor utsträckning. Eftersom ingen verkar vara intresserad av släkten i fråga så ska jag inte tråka ut er med för många detaljer, men så mycket kan jag säga att det är långt ifrån en resande-släkt! (Jag har bett om att få inläggen om Grimsköld som ligger under Resandesläkter flyttade in hit under den här rubriken, men det verkar inte hända något på den fronten.) Jag har inte kunnat kontrollera så noga men de nya fynden innebär åtminstone 800 nya anor (inklusive anförluster), och det till en man som föddes 1786-06-13!!!
 
Hälsningar, Mikael!

186
Dowt / Dowt
« skrivet: 2006-07-12, 13:45 »
Någon som har någon uppfattning om den egentliga frågan i den här tråden?
 
Hälsningar, Mikael!

187
Dowt / Dowt
« skrivet: 2006-07-11, 08:14 »
Hej Lennart!  
 
Om du vill komma undan lite billigare så kan du leta efter häftena -- eller vilken som helst bok -- via Bokfynd
 
Hälsningar, Mikael!

188
Dowt / Dowt
« skrivet: 2006-07-10, 15:28 »
I ÄSF I, 300a, nämns att 'fru Iliana Åkesdotter senast 1398 gifte om sig med riddaren Claus Dowt'. Är det känt om hon var mor till Margit Clausdotter Dowt?  
Gillingstam har skrivit en artikel med titeln 'Ängaätten' Släktforskarnas årsbok 1998. Jag får erkänna att jag inte är säker på att jag riktigt begriper den. I slutet av artikeln så står det Märta Clausdotters make hette inte Bengt utan Karl Laurensson. I fotnoten (nr 67) till den meningen så står det bl.a. Även han förde en bjälke i vapnet och var sannolikt bror till Karl Laurensson. Vem avses med 'även han'? Karl Laurensson? Eller - med lite syftningsfel - Bengt?  
En jämförelse mellan artikeln och ÄSF I, 300b - med vidare-hänvisningar -, får mig att komma till följande slutsatser:  
1) Ingeborg Bengtsdotter - g 1:o m Bengt Tomasson [Pipa] och 2:o m Lars Siggesson [Sparre] - var dtr t Bengt Larsson [Lars Björnssons ätt] och Katarina Staffansdotter [Ulv]. BL i sin tur var s t Lars Björnsson och NN Trottadotter [Ekaätten].  
2) BL hade sannolikt en bror, Karl Laurensson, som var g m Märta Clausdotter [Dowt].  
3) Detta medför att Katarina Staffansdotters styvmor blev (troligen styv)mor till hennes sannolike svågers hustru. (Claus Dowt och Iliana Åkesdotter gifte sig mellan 1393 och 1398. Om Märta Clausdotter föddes i det äktenskapet, så skedde det åtminstone två år EFTER det att hennes sannolike, blivande svåger Bengt Larsson gifte sig med Katarina Staffansdotter (senast 1391). Följaktligen ser jag det som troligast att Iliana Åkesdotter var STYVmor till Märta Clausdotter.)  
 
Har jag uppfattat det hela  rätt?
 
Hälsningar, Mikael!

189
Det finns en bok med titeln Historische, Genealogische und Critische Beschreibung des Edlen, Freyherr- und Gräflichen Geschlechts von Bülow som är skriven av Jacob Friedrich Joachim von Bülow år 1780. Den har skannats och är tillgänglig genom Göttingens universitet. Känner någon till hur pass vederhäftiga uppgifterna och släktlinjerna i boken är? Hälsningar, Mikael!

190
Anckar / Anckar
« skrivet: 2006-06-29, 17:47 »
CD:n med Elgenstiernas ättartavlar verkar ju innehålla i viss mån annorlunda uppgifter än den tryckta upplagan.  
Jag undrar om det är rimligt klarlagt vilken som var mor till Lasse Botvidsson d.y.:s son Botvid? Det verkar finnas två kandidater: Anna Bååt, död 1611 [fast det står 'född 1611'], och NN Jönsdotter (dtr t Jöns Henriksson [Gyllensparre] och Brita Jönsdotter [Ulfsax]), gift före 1569-09-03.  
(När sonen Botvid står som barn i familjen, så nämns han vara född 1645, men i hans egen tabell så står det 'född 1583' och 'död 1645-10-31'.)
 
Hälsningar, Mikael!

191
Oj! Nej så långt har jag inte kommit i mina avskrifter. Jag har inte ens tänkt att jag ska komma dit, utan har för avsikt att sluta omkring år 1750. (Fast även dit är det ganska långt kvar ...)  
 
Hälsningar, Mikael!
 
 
Inlägget flyttades 17 februari 2010 från Hur gör jag: Häradsrätter.
Camilla Eriksson, moderator

192
Göran!  
 
Om det rör sig om de tidigare domböckerna för Ö Göinge så kan det möjligen vara så att jag redan har dem renskrivna ...
 
Hälsningar, Mikael!
 
 
Inlägget flyttades 17 februari 2010 från Hur gör jag: Häradsrätter.
Camilla Eriksson, moderator

193
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-25
« skrivet: 2006-05-25, 00:40 »
Bo fick med ett litet, vanligt fel i sin räkning: år 0 fanns aldrig. (Så det blir för 2305-2315 år sedan.) Årtalen är ju ordningstal, så mellan ett visst datum under det första året före Kristus -- gemenligen kallat år 1 f Kr -- och samma datum under det första året efter Kristus så har det bara förflutit ett (1) år.  
 
Hälsningar, Mikael!

194
Hiebener / Hiebener
« skrivet: 2006-05-02, 02:47 »
I Ö Göinge härads dombok så nämns ofta (åtminstone 1684) befallningsman Burchard Gert Hiebener. Finns det någon som har upgifter om hans släkt (främst syskon och anfäder intresserar mig)?  
 
Hälsningar, Mikael

195
31 Släktskap och släktrelationer / Anförluster i mängder
« skrivet: 2006-04-28, 20:26 »
Hej Mattias!
 
Vid min senaste räkning av de anfäder jag funnit på min morfars sida så fick jag ihop att det var 2007 stycken, som bäst bak till 16:e generationen. Av dessa var 1011 stycken anförluster, dvs. på morfars sida har jag 'bara' funnit 996 unika förfäder. I snitt förekommer varje person drygt två gånger, men så är det ju inte i verkligheten. Många förekommer naturligtvis bara en gång, medan det också finns de som förekommer 25 gånger!  
Bland alla de förfäder jag hittat på alla grenar -- fortfarande som bäst bak till 16:e generationen -- så har jag ganska exakt 37% anförluster. Och ju längre bak jag kommer, desto större andel anförluster blir det naturligtvis. (Som väl är så har jag inga de första sex generationerna! Men jag kan inte 100%-igt utesluta möjligheten av sådana redan från generation tre, eftersom jag inte hittat min mormors far.)  
 
Hälsningar, Mikael!

196
05) Datum / Festum circumcisionis Domini
« skrivet: 2006-04-27, 17:49 »
En liten petitess (fast kanske egentligen ganska viktig, praktiskt sett ...):  
amerikanare är den allmänna beteckningen på bilar från USA  
amerikaner, däremot, är beteckningen på folket (främst) från USA  
 
Hälsningar, Mikael!

197
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-04-22, 23:08 »
Det är helt klarlagt att Johan och Nils var bröder, och -- som sagt -- det är uppenbart att fadern hette Håkan. Däremot så har det mig veterligt inte presenterats något belägg för att fadern hette Trolle (även om det verkar ganska troligt, då båda sönerna hade det tillnamnet).  
Däremot så kan du nog, Daniel, även bortse från uppgiften att någon av sönerna skulle ha adlats -- oavsett vilken av dem du avser --, för det finns det väl inte heller några belägg för?!  
 
Hälsningar, Mikael!

198
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-04-02, 23:39 »
Att fadern hette Håkan är ju ganska givet, men varifrån har du uppgiften att han också hette Trolle? Och ännu intressantare: Varifrån kommer uppgiften att han föddes 1605?  
 
Hälsningar, Mikael!

199
03) Brev m. m. - 1600-talet / Eriksbergsarkivet
« skrivet: 2006-03-08, 23:59 »
året ska vara 1415  
Ursäkta

200
03) Brev m. m. - 1600-talet / Eriksbergsarkivet
« skrivet: 2006-03-08, 00:40 »
... och jag får det till 'Brydhegården'.  
Om det i sin tur är detsamma som 'Brottgården', det vet jag inte, men Brottgården stavades ju 'Brydiogarthen' 17/8 1414 (DN 16, s.17)  
 
Hälsningar, Mikael!

201
Övrigt om förnamn / Samma namn
« skrivet: 2006-02-25, 23:57 »
Hej!  
 
Jag har hört/läst en lite annorlunda förklaring till seden att namnge barn efter avlidna förfäder:  
Man gav barnet namn efter en avliden ana (eller efter avliden tidigare make/maka till endera av föräldrarna; eller efter tidigare avlidet syskon till barnet -- men det hade ju i så fall tidigare varit uppkallat efter en ana e.dyl.) som ett slags ära åt den avlidne. Att INTE ge barnet namn efter en LEVANDE person var väl snarast det som hade med tron på en själavandring att göra, eftersom man trodde att man då tog själen ifrån denne.  
 
Hälsningar, Mikael!

202
Erik XIV:s frillobarn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2006-02-20, 21:21 »
Ursäkta Göran, men jag blir lite fundersam över innehållet i punkt A ...
Jag får intrycket att beviset/indiciet för att Olaus Helsingius var af förnäm släckt är att det på hans gravsten står 'Clarewallius'. Är det rätt uppfattat?  
Menade Elias Palmskiöld verkligen det? Menar du verkligen det? 'Clarewallius' är ju bara en ren översättning av 'Ljusdal' ...
 
Hälsningar, Mikael!

203
Veddige / Vad berättade dottern 1674?
« skrivet: 2006-02-13, 22:45 »
Detta berättar Nil? i Ramstorp och inga flera fins
 
Hälsningar, Mikael!

204
Förnamn - S / Sjunne
« skrivet: 2005-12-24, 23:39 »
Sedan jag frågade har jag på Björn Svenssons internet-sidor funnit att det tydligen fanns en präst i Glimåkra som hette Sjunne Hansen (ca 1535/1540 - ca 1598). Han fick tydligen minst tre barn, vilka kan ha fört namnet vidare.
 
Hälsningar, Mikael!

205
Förnamn - S / Sjunne
« skrivet: 2005-12-22, 14:51 »
Sjunne är ett ganska ovanligt namn (t.ex. så jag här och nu den förste som tar upp det i det här sammanhanget!). Känner någon till exempel från NÖ Skåne från början av 1600-talet och tidigare?  
 
Hälsningar, Mikael!

206
Anckarstierna / Anckarstierna
« skrivet: 2005-12-18, 22:41 »
Är det ingen som misstänker att 'Peter Larsson' egentligen är 'baronen' själv -- eller någon av hans vapendragare -- som på det här sättet ser till att hans namn och hemsida dyker upp så att han ska få lite fler besök på den och förhoppningsvis -- från hans sida -- lite ökade inkomster?!  
 
Hälsningar, Mikael!

207
Wiesel / Wiesel
« skrivet: 2005-12-15, 23:05 »
Och nummer 1 i sjätte generationen var  
Harald. Skattebonde i Almås, Virestad (1550-1565)  
 
Hälsningar, Mikael!

208
Äldre ord A - K / Holians
« skrivet: 2005-11-08, 17:21 »
Jag hittade en länk där det förklaras en del om ursprunget, här. Jag erkänner gärna att jag inte blev helt klok på det, men det slutliga intrycket jag fick var att det i princip betyder 'högeligen'.
 
Hälsningar, Mikael!

209
Äldre ord A - K / Holians
« skrivet: 2005-11-08, 00:41 »
Det är tämligen säkert att det inte kommer av 'huligan', eftersom det ordet troligen kommer av efternamnet på den irländske busen och gängledaren Patrick Hooligan i Southwark, London, som var verksam omkring året 1898. (Källa: Webster's New Collegiate Dictionary (1979).)  
 
Om man söker på 'holians' i SAOB så hittar den något ... men det är mest en tom sida. Fast i överdelen så står det 'SPALT: H1110', vilket jag gissningsvis kan förstå som högerspalten på sidan 1110. Bredvid så står det '[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]'. Är det någon som har tillgång till den tryckta versionen och kan kolla?  
 
En sökning på 'rälig' ger lite mer kött på benen. Man får veta att det är ett dialektalt ord som betyder 'ryslig; avskyvärd; otäck; ful; otrevlig, obehaglig; led, stygg'. Det är också 'etymologiskt identiskt med RÄDELIG', dvs. något/någon som gör att man blir rädd.  
 
Hälsningar, Mikael!

210
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-10
« skrivet: 2005-11-08, 00:01 »
Ulf!
 
Du skriver -- bl.a. -- Menar du Roger att allt som står på internet är lögn?? Det tror jag inte att Roger menar. Men jag tror att MYCKET av det som står på internet är lögn, och jag tror också att en viss person är i full färd med att öka den procentuella andelen i rask takt ...
 
Hälsningar, Mikael!

211
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Bleichert, von
« skrivet: 2005-11-07, 23:46 »
Var han möjligen släkt med vargeringskarlen vid Hälsinge regemente Jakob Johansson Bleichert (f 1738 i Mitau, Kurland) i Strandäng, Delsbo? Han blev gift 12/12 1762 i Delsbo m änkan Kerstin Persdotter i Strandäng. KP var dotter till soldaten Per Bergbom och hans hustru Mareta Persdotter, ?, Forsa. JJB var son till Johan Frans Bleichert och hans hustru Maria Tomasdotter, Mitau, Kurland.  
 
Hälsningar, Mikael!

212
Eklöf / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2008
« skrivet: 2005-10-24, 22:53 »
Hej!  
 
Ni hittar inte möjligen någon Johan Jakob (f 1733-1743) i släktkretsen? Den jag söker dör 21/2 1791 i Gävle.
 
Hälsningar, Mikael!

213
Släktband (SR, 2004-) / Släktband (SR, 2004-)
« skrivet: 2005-10-18, 23:35 »
Tack så mycket Peppe!  
Har det löst sig för dig, Jan? Problemet kan möjligen bero på att du har en begränsning på 1, 2 eller 3 MB i storleken på din brevlåda, och då spelar det ju ingen roll hur tom den är - hela filen får inte plats iallafall!  
Meddela mig om du inte fått tag i filen.  
 
Hälsningar, Micke!

214
Släktband (SR, 2004-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-18
« skrivet: 2005-10-17, 23:45 »
Och jag har också lyckats göra samma sak ...
... så jag har samma lilla bön!
 
Hälsningar, Mikael!

215
Äldre ord A - K / Humsmål - Homsmål
« skrivet: 2005-10-12, 23:10 »
Jag har inget som jag direkt kan peka på som bevis, men jag har fattat 'humsmål' som liktydigt med 'rykte'.  
 
Hälsningar, Mikael!

216
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2006
« skrivet: 2005-10-11, 23:31 »
För den ena kusinen-maken lägger du in föräldrar och far- och morföräldrar på normalt vis. För den andra kusinen matar du in föräldrar normalt, men sen VÄLJER du (INTE matar in) de mor- eller farföräldrar som är gemensamma, och detta gör du i bilden Personuppgifter för den förälder som är syskon till den tidigare inmatade föräldern.  
 
Hälsningar, Mikael!

217
17 Juridik / Lönskaläge / Otidigt sängalag
« skrivet: 2005-10-02, 23:42 »
Och det var det jag misstänkte också, så därför gav jag mig på att försöka förklara 'lägersmål' -- fast det blev ju en klumpig förklaring ...
 
Hälsningar, Mikael!

218
17 Juridik / Lönskaläge / Otidigt sängalag
« skrivet: 2005-10-02, 02:21 »
Hej Jörgen och Anders!
 
Ja, det blev inte särskilt tydligt hur jag resonerade, på något av ställena.  
 
Jörgen, är du säker på att 'läger' hänför sig till 'ligga' (i motsats till t.ex. 'sitta' eller 'stå upp')? Jag är närmast inne på att det hänför sig till 'läge' i betydelsen 'plats, ställe'. Och då är kopplingen till 'säng' lite mer given, med tanke på sammanhanget. (Men jag menade aldrig att ordet 'läger' på något vis skulle betyda 'säng', utan att ett 'läger' KAN VARA en säng, eller ett hus, eller en äng, eller en höskulle, eller ...)  
 
Anders!  
Jag förstår hur du menar, men tror ändå att det var så tydligt vilket som handlade om vad att det egentligen inte kan räknas som syftningsfel. Om jag t.ex. skriver Igår handlade jag lite. Jag köpte en Volvo, och även en glass. Denna bil har luftkonditionering och en jättehäftig stereo, hur många tror då att det handlar om glassen när jag skriver 'denna bil'?!  
 
Hälsningar, Mikael!

219
Hej Stefan!  
 
Han var i kontakt med mig sedan, så jag fick reda på de detaljer du nämner nu.  
Om data stämmer eller inte beror i viss mån på hur man uppfattar dem. Strängt taget stämmer det jag skrev, men det hade varit tydligare om jag i stället skrivit 'första halvan av 1900-talet', så det ber jag om ursäkt för.  
 
Hälsningar,  
Mikael!

220
17 Juridik / Lönskaläge / Otidigt sängalag
« skrivet: 2005-09-30, 23:22 »
Med tanke på trådens rubrik så tycker jag att jag ska nämna att tvetydigheten går mig förbi ...
Det är ju sant att man nuförtiden inte använder uttrycket lägersmål så det kan ju eventuellt vara svårt att förstå vad det betyder.  
'Läger' hänför sig till en säng -- jämför med uttrycket 'viloläger' -- (vilken koppling torde vara uppenbar även om man rent praktiskt inte nödvändigtvis behöver utnyttja denna möbel vid tillverkningen av barn) och det 'mål' som det kunde ge upphov till var ju av juridisk art.  
 
Hälsningar,  
Mikael!

221
000 - Att sortera / Latin i dödbok
« skrivet: 2005-08-29, 23:15 »
Tack så mycket, Samppa!
 
Hälsningar, Mikael!

222
000 - Att sortera / Latin i dödbok
« skrivet: 2005-08-29, 08:34 »
Om barnen till ett par står det omnes ante Patris mortem demortui i faderns dödsnotis (han dog efter modern). Betyder det att alla dog redan innan den första föräldern dog, eller bara innan båda föräldrarna hade dött?  
 
Hälsningar, Mikael!

223
Hej Kurt!  
 
När jag läste din hänvisning till Nordisk Familjebok angående hur man ska stava något nuförtiden så blev jag sittande ett tag med munnen öppen i förvåning. De andra reglerna -som jag redan hänvisat till- är ju de som gäller nu. (Även om jag erkänner att jag också har svårt för när olika regler ändras.)  
När jag kom till hänvisningen till Herman Lindqvist som en historiker av facket så hjälpte det till att hålla förvåningen kvar och munnen öppen.  
Jag fortsatte dock att läsa och när jag kom till hänvisningen till din ålder så kunde jag stänga munnen igen. Du är ju i stort sett samtida med Nordisk Familjebok (beroende på vilken upplaga av den man avser, förstås), så det förklarar ju mycket.  
 
Hälsningar, Mikael!

224
Selling / Selling
« skrivet: 2005-06-04, 11:14 »
Hejsan jag heter Micke och skulle behöva lite hjälp med att hitta Svea och Anna Elviras barn , Svea Katarina Selling Föd:23... 1897, och Anna Elvira Selling Föd:17...1898.
De som ja vill komma fram till är att om dem  Huvud taget      fick några barn.(dem är syskon)mamman och pappan har ja hittat, dem heter Anna Karlsdotter Selling och Per Otto Jonsson. För min fästmös pappa heter Janne jan Selling så de är därför jag undrar om dem fick några barn eller om de finns nått samband, jag kommer inte längre än till Svea och Anna Elvira sen tar de stopp .......Tack på förhand
       
         M.V.H Micke

225
Om Bureätten på Internet / Om Bureätten på Internet
« skrivet: 2005-05-31, 00:43 »
Hej alla!  
 
Jag undrar över en sak: I ett flertal av orden och namnen på dokumentet så finns det en släng som går uppåt och tillbaka över texten. I något fall så är slängen i st.f. 'ers' och i de flesta av de övriga fallen i st.f. 'er'. För personen som här presenteras som 'Anders Burman' så har man uppenbarligen fyllt i bokstäverna 'er' i förnamnet. Varför inte gå hela vägen och även fylla i dessa bokstäver i efternamnet (dvs. 'Burerman')?!
 
Hälsningar, Mikael!

226
14 - Juridiska spörsmål / Antagande från domböcker
« skrivet: 2005-05-24, 01:29 »
Utan att ha satt mig in i just detta fall, så tycker jag mig se två andra möjligheter:  
1) Att Kerstins mor var gift dels med en Per, och dels med en Hans eller en Karl, dvs. att Jon var hennes halvsvåger.  
2) Det var inte ovanligt att man förr i tiden kallade en svåger för måg, eller vice versa. Vilket alltså öppnar för möjligheten att Jon Lassesson var måg till Kerstin (vilket i sin tur också skulle innebära att hon måste ha haft en dotter med en Hans eller med en Karl -- förutsatt att vi känner till Jons alla hustrur).  
 
Jag anser inte någon av dessa hypoteser mer troliga än din, men de är också möjliga.  
 
Hälsningar, Mikael!

227
Stig  
 
Christer menar säkert att man inte kan få fram detaljer som har försvunnit i och med en komprimering. Det finns olika typer av komprimering, och inte alla sätten tar bort information från bilden. Men att omvandla en bild till jpg-formatet tar verkligen bort information och den kan man inte få tillbaka ur den komprimerade bilden. Det är fullt möjligt att den information som tas bort inte innehåller detaljer som man måste ha för att kunna se exakt vad bilden innehåller, men motsatsen är minst lika möjlig.  
Jag har också lyckats ta fram bokstäver ur mycket mörka partier genom att lägga på mer ljus, men strängt taget förbättrar man inte bilden -- man gör bara den delen av bilden bättre anpassad till ögonens kontrastområde. (För samtidigt så blir de områden som tidigare var normalt läsbara alldeles för ljusa, eller hur?)  
 
Hälsningar, Mikael!

228
Stora Köpinge / Stora Köpinge CI:1 (1680-1710) sid 122
« skrivet: 2005-05-16, 00:12 »
Ja, den var inte lätt! Första bokstaven verkar ju onekligen vara ett 'K', men om vi tänker oss att det är fem bokstäver i namnet så ser tredje bokstaven absolut inte ut som ett 'r', enligt min åsikt.  
Vad tycker du om följande teori: Det står varken 'Hanna' eller 'Karna', utan 'Karina'?! Jag vill påstå att det finns en antydan till pricken över i:et.  
Hur ser övriga aktuella namn ut omkring den här tiden i St Köpinge -- står det 'Karna' eller 'Karina'?
 
Hälsningar, Mikael!

229
Och hur ligger det till med uppgiften att fler gossebarn dör än flickebarn? Jag har sett nämnas att vid fem års ålder så är det fler flickor än pojkar som fortfarande lever. Vilket skulle innebära 'strax UNDER 50 % män', om man ska ta ordet 'män' bokstavligt och inte låta det avse 'personer av mankön'.  
 
Hälsningar, Mikael!

230
Till Ingeborg, som undrar vad man ska ha anbytarforum till: Om man ändrar skrivningen till anBYTARforum, så kanske det framgår bättre? Det ska alltså vara ett samarbete mellan två eller fler personer, där man jämför olika pusselbitar som var och en har funnit och slutsatser man kommit fram till. Man försöker hjälpas åt att komma fram till vilka som kompletterar respektive motsäger varandra, och hur.
 
Till er som klagar över pekpinnar: Personligen hade jag varit glad över några fler pekpinnar när jag började släktforska! I stället har jag behövt rensa en hel del som jag samlade ihop i början. Och trots att jag rensat, så är jag orolig för att jag har missat att rensa bort något, eller att jag har lyckats få in felaktiga uppgifter på annat sätt.  
Det har hänt vid några tillfällen att jag i samtal eller i någon skriftlig form har presenterat felaktiga uppgifter. När jag då har fått det påpekat för mig så har det känts som en kalldusch, och jag har i princip känt skamkänslor. I det läget hade jag helt klart föredragit att tidigare ha fått anvisningar (pekpinnar) om hur forskningen ska bedrivas!!  
Jag tycker att man i släktforskningen -- liksom i andra områden av livet -- ska kunna känna stolthet över vad man fått fram och lyckats med -- egna framgångar eller som resultat av ett lagarbete. Att i stor utsträckning presentera det som andra funnit ger ingen vidare anledning till att känna stolthet, utom möjligen om man har gjort en tjusig presentation.  
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. När jag skriver 'känna stolthet' så menar jag 'KÄNNA stolthet' (känna att man har lyckats bra med något), inte att gå omkring och visa sig stolt. DS

231
lindström säger stt samita källor inte är så bra alla gånger pga tex förfalskning, och ibland när jag gett samtida källor ja då är dom för gamla och förlegade Historiker Nils Ahlund duger inte Släktforskare som Gunnar lingren, duger inte (Marc Hernelind - onsdag den 16 mars 2005 kl. 13.18)
Är det någon mer än jag som får intrycket att man behöver förklara att uttrycket samtida källor betyder källor som är samtida med den händelse eller det förhållande de omnämner?!?  
 
Hälsningar, Mikael!

232
Hej Timmy!
 
Nej, han/hon skulle inte ha rätt att sälja papperskopior gjorda efter ditt negativ. Under förutsättning, naturligtvis, att du inte sålt det eller gett bort det med den uttryckliga rätten. Jag vill minnas att det finns rättsliga exempel på att man inte ens har rätt att använda delar av annans verk, om det inte rör sig om högst minimala delar.  
 
Jag håller inte med om formuleringen Mikrokorten är rena kopior av mikrofilmen eftersom att på mikrokorten så ligger mikrofilmen i fem remsor om vardera 7-11 exponeringar, medan den i sin normala form är en enda lång remsa, oftast (?) omkring 30 meter lång. På mikrokorten är den också förminskad.  
 
De kuvert som jag kom ihåg hade en klisterlapp på sig med kontentan att det var SVARs egendom och att det inte fick kopieras på något sätt.  
 
Jag har aldrig hört hur SVAR/Riksarkivet argumenterar för sin copyright på mikrokorten -- annat än den vaga förklaring jag fick av juristen jag nämnde här ovan --, så mina inlägg här har mest varit ett försök att förstå/förklara hur jag uppfattat deras hållning.  
Det skulle vara intressant att få det rättsligt prövat! Likaså vore det intressant att få det rättsligt prövat om de har rätt att vägra utlåning av mikrofilmer via biblioteken i de fall dessa har konverterats till mikrokort. (Fast i fråga om posthantering så är det ju smidigare med korten än med rullarna.)  
 
Imponerande resultat du har fått med att fotografera via mikroskop! Fast jag hittade inget särskilt billigt mikroskop hos Clas Ohlson ... Eller var det bara själva okularet?  
 
Hälsningar, Mikael!

233
Hej igen!
 
Jag har sett kuvert där det står att de tillhör SVAR, men jag kan inte påminna mig ha sett något där det står att de tillhör Riksarkivet.  
 
Förklaringen till att SVAR skulle ha ensamrätt till mikroficherna, medan mikrofilmerna är allmän egendom i så måtto att man har rätt att kopiera bilderna, skulle vara att mikrokorten är en bearbetning av mikrofilmerna, med förminskning, numrering, katalogisering och annat, allt gjort av SVAR.  
Man skulle kunna jämföra det med att du tar ett foto av Drottningholm, och sedan säljer kopior av det som vykort. Vilken som helst annan person har rätt att ta ett exakt likadant foto (även om det är högst otroligt att han/hon skulle lyckas in i minsta detalj!) och sälja det på samma sätt utan att du kan invända mot det. Han/hon har dock inte rätt att utan ditt tillstånd ta din bild och sälja vykort gjorda av den, i bearbetat eller obearbetat skick.  
Mikroficherna är SVARs foton av fem bitar av en mikrofilm som är allmän egendom, liksom de flesta vyer i Sverige. Därför har SVAR rätten till det arrangemanget. Hade de gjort en kopia av mikrofilmen rakt av så tror jag inte att de hade kunnat hävda någon upphovsrätt.  
 
(Att man skulle ha rätt att kopiera mikrofilmerna rimmar dåligt med ett fall för 20-25 år sedan då en firma i Uppland gav sig på att framställa kopior av mikrofilmerna. Efter ett tag upphörde denna service -- som i sig inte var gratis, förstås --, och man fick den bestämda uppfattningen mellan raderna att det var efter påstötningar från något håll, och då gissningsvis från Riksarkivet. Observera dock att jag inte är säker på VARFÖR servicen upphörde.)  
 
Angående tillgång till mikrofilmerna så går det ju att köpa dem från Riksarkivet. Fast det är ju inte ett bra alternativ för de flesta, då varje rulle kostar 330:- + porto (om det inte höjts på sistone). Man kan också låna dem via sitt bibliotek, under förutsättning att de inte finns konverterade till mikrofiche. SVAR har ju lyckats få till ett intressant avtal med biblioteken, vilket säger att om arkivalierna finns på mikrofiche så är det dessa som ska tillhandahållas. Det är först när mikrofiche INTE finns som man har rätt att låna mikrofilmerna via biblioteken.  
VÄLDIGT många bibliotek har inte förstått (alternativt velat förstå?) det rätt, utan menar på att om arkivalien inte finns på mikrofiche så får man inte låna den -- även om den finns på mikrofilm.
 
Summa summarum: Originalhandlingarna är allmänna handlingar, och likaså den mikrofilmade versionen av dessa eftersom den skänkts till svenska staten. Mikroficherna däremot är ett foto av ett arrangemang och den som tagit fotot har rätten till det.  
 
Hälsningar, Mikael!  
 
PS. Detta är hur jag har uppfattat förhållandena efter den information som jag har fått mig till livs, dels från inblandade aktörer och dels efter hur jag uppfattar en konstnärs/tillverkares rätt till sina verk (tavlor, foton, böcker, etc.). DS

234
Timmy!
 
Du skriver 'Riksarkivets mikrokort'; mikrokorten tillhör väl SVAR, som väl -- även om det är en underavdelning av Riksarkivet -- inte är Riksarkivet?! Och jag tror att det är däri (de menar att) skillnaden ligger.  
Jag har varit i kontakt med en jurist som jobbar på Riksarkivet, och hon kunde inte säga att det var förbjudet att skanna in -- och sälja -- mikrofilmat material. Däremot så framhöll hon att det inte var tillåtet att skanna in från mikrofiche. (Å andra sidan så blir det betydligt bättre resultat om man skannar filmer, så varför bekymra sig om att skanna fiche? Fast det är klart, det är ju lite svårare att få tag i filmerna ...)  
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. Ursäkta att jag kallade dig 'Tommy' i mitt förra inlägg. DS

235
Tommy!
 
Som tack för att de fick filma arkivalierna skänkte mormonerna en kopia av de filmer de framställde till svenska staten, dvs. till alla svenska medborgare. Så i det fallet gäller inga 50 år eller något annat tidsperspektiv -- de tillhör redan oss! Att Riksarkivet -- som har uppdraget och ansvaret att förvara och bevara 'alla' gamla handlingar -- tar betalt när man köper en kopia av en mikrofilm kan ju diskuteras, dels eftersom de har skyldighet att tillhandahålla denna information och dels eftersom deras löner redan betalas av staten.  
 
Hälsningar, Mikael!

236
Nu lyckades jag ju skriva fel iallafall!!!  
Det ska stå Tillägget 'v' efter numret ....  
Man kan också i förekommande fall se det såhär: Den sida av bladet som är till höger när man har boken/dokumentet uppslagen/-t får tillägget 'r' -- och den som är till vänster tillägget 'v' -- efter det folio-nummer som finns på det bladet.  
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. Jag är också medveten om att bladet/arket som sådant oftast fortsätter på andra sidan bindningen, men det bortser vi ifrån i det här sammanhanget ...! DS

237
Hej Martin och ni andra!
 
En litet tillägg, och i viss mån rättning:  
'Pag(ina)' och 'sida' betyder ju just sida, och används i de fall som det finns ett nummer på varje sida av bladen. 'Pag(ina)' brukar användas när det är handskrivna tal (förmodligen för att det är ett äldre sätt att skriva ut sidnumren, och latin är det språk man använde förr, dvs. att man använder gamla uttryck för gamla företeelser).  
'Fol(io)' betyder ju blad, och folio-numrering används fölaktligen när det bara står ett nummer på bladet. Rättelsen: Tillägget 'r' efter numret används om den sida av bladet som vetter åt höger när man håller bladet lodrätt och har boken/dokumentet rättvänd/-t -- detta alltså oavsett vilken sida som själva numret står på.  
 
Jag vill alltså svara 'ja' på Martins första fråga.  
På den andra frågan undrar jag om man inte borde svara 'nej'?! Någon har ju med vett (?) och vilja skrivit dit ett annat nummer än det som redan fanns, och då är det väl det som borde gälla?!
 
Hälsningar, Mikael!

238
Adel och frälse / Elgenstierna
« skrivet: 2005-02-11, 10:32 »
Jag kan tänka mig ytterligare en fråga: Kommer informationen i detta komplement med i de band med kompletteringar som man arbetar med?

239
Från vilka områden finns det med soldater i registret? Jag sökte på en del soldater som bott i Delsbo (Häls) men fick inte en enda träff. Bland de personer som dök upp fann jag faktiskt inte en enda hänvisning till någon hälsingesocken! Kan det verkligen vara rätt?  
 
Hälsningar, Mikael!

240
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-27
« skrivet: 2005-01-26, 11:16 »
Det visas också max 20 sätt på hur en person är släkt med en annan. Finns det något sätt att utöka det?
 
Hälsningar, Mikael!

241
Rakt nedstigande led / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-27
« skrivet: 2005-01-18, 10:34 »
Jaha, här verkar det vara tämligen uppenbart att det rör sig om -- eller åtminstone även omfattar -- att leden skiftar åtminstone en gång mellan könen.  
Argumentet att det står rätt i st.f. rakt tänker jag inte använda, eftersom jag inte ens själv tror att det är en giltig invändning.  
Men jag vill nog använda motargumentet att det här handlar om hur man är besläktad ('skyld') med någon, inte om hur man är ana eller ättling. (Fast även det motargumentet låter lite krystat.)
 
Hälsningar, Mikael!

242
Rakt nedstigande led / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-27
« skrivet: 2005-01-13, 11:24 »
Att 'tillhöra en släkt' och att 'vara släkt med någon' är två olika begrepp, om än besläktade med varandra ...
 
Brasklapp:  
Mycket av de gamla traditionella släktbegreppen har dels försvunnit och dels anses nu som 'politiskt inkorrekta' och kommer förmodligen att fasas ut mer och mer. Den allmänna trenden är ju också att man individuellt har rätt att definiera vad olika begrepp ska innebära. Man har också mer och mer kommit till insikt om att män och kvinnor trots flera fysiska och känslomässiga skillnader är lika mycket värda som personer betraktade -- en del har drivit det ännu längre och menar att de båda könen är helt likvärdiga i alla aspekter.  
 
Traditionellt sett så har den enklaste definitionen på 'en släkt' varit: agnatiskt besläktade personer med samma släktnamn. Ogifta döttrar har oftast också räknats in, liksom hustrurna till de manliga bärarna av släktnamnet. Adopterade grenar som burit släktnamnet brukar också räknas in, fast då med distinktionen att det är en adopterad gren. Emellanåt så har också kognatiska ättlingar med samma släktnamn räknats med, fast det har historiskt sett inte varit så vanligt. Jag har också sett någonstans att det ska vara minst 3 generationer bärare av samma släktnamn för att det ska få räknas som en släkt.  
Efterhand så har dessa aspekter förändrats, t.ex. med rätten att ta hustruns släktnamn. Maken och barnen bär ett släktnamn, men är agnatiskt tillhöriga en annan släkt (om han verkligen tillhör en släkt). Samboförhållanden och partnerskap innebär andra parametrar i den djungel som släkttillhörighetsfrågan har blivit.  
 
Oavsett om man tillhör 'en släkt' eller inte så är man ju släkt med ett varierande antal personer. I strikt mening så är man släkt med alla personer i hela världen, men eftersom det är omöjligt att bevisa HUR, så brukar man dra gränsen betydligt snävare än så ... Beroende på kultur, traditioner, levnadsförhållanden, miljö, intressen och annat så drar man gränsen olika. Min gissning är att man nog räknar in levande anor och ättlingar, samt kusiner med ättlingar och möjligen även nästkusiner (3-männingar) med ättlingar. De ingifta i den här samlingen brukar oftast få vara med på ett hörn också.  
De som är intresserade av släktforskning kan många gånger nämna även andra, mer perifera personer, speciellt om dessa är kända (eller ökända). Jag är släkt med Olof Palme kanske man säger (trots att är är fel tempus), även om man bara var 10- eller 15-männing med honom. Att man nämner även sådana avlägsna släktingar kan bero på att man kan visa på en koppling till en person som andra hört talats om, men också att det är intressant att kunna visa på alla mellanliggande led som har forskats fram, och då speciellt om det är man själv som gjort det.  
 
Hälsningar, Mikael!

243
Rakt nedstigande led / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-12
« skrivet: 2005-01-10, 12:54 »
Gunnar Carlin:
SÄTTET MÅNGA ANVÄNDER uttrycket rakt ned-/uppstigande led på gör att det är en tautologi och att det blir intetsägande och förvillande. Uttrycket i sig är tämligen exakt, och det är främst därför som jag och andra gärna vill att det också ska ha samma grad av exakthet i sin betydelse.  
Och det var inte fråga om hur man är släkt med någon, utan hur man är ättling eller ana till någon.  
 
MVH, Mikael!

244
Rakt nedstigande led / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-12
« skrivet: 2005-01-05, 09:33 »
Jag håller med Micha?l -- och det var min hållning tidigare i diskussionen också.  
Om vi tänker oss att den beskrivning som Peter Karlsson nämner här ovan är den nu korrekta, så tycker jag liksom Micha?l att begreppet är så pass intetsägande och förvillande att det vore hög tid att OMDEFINIERA det så att det verkligen får en innebörd i samklang med de ord det är sammansatt av!  
 
Hälsningar, Mikael!

245
000 - Sökes! / Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet
« skrivet: 2004-12-20, 10:50 »
Han har inte möjligen planer på nya, uppdaterade och utökade utgåvor?
 
Hälsningar, Mikael!

246
Anders Ryberg!
 
Lite vid sidan om: Jag studsade lite vid din formulering kulturell vandal ... tror du inte det vore bättre med kultur-vandal?
 
Hälsningar, Mikael!

247
Loshult / Loshult Döda 1759 GID 1454.24.30500
« skrivet: 2004-12-17, 11:59 »
3. Söner och (2.?) döttrar, deribland 2. Söner redan  
äro döda. (Har?) i många år warit beswärad af  
torr-werk, och dödde den 20. Sept:, snart 81. år  
gl.
 
Hälsningar, Mikael!

248
Av Släktboken för Delsbo så får jag fram att Margta Persdtr (1881-02-05 i Källberg 2 (?), Delsbo) år 1902 fl t Rogsta och gifte sig. (Det bör alltså ha varit med en NN Backman.) Hon var dotter t Per Olsson (1846-05-29 - 1918-05-23) och Brita Olsdtr (1841-01-18 - 1905-07-27).  
En syster, Ingrid (1872-11-20 i Tjärnmyra s1, Delsbo - 1946-01-28) gifte sig med Jonas Jonsson i Källeräng 2:3 (1867-01-18 i Källeräng, Delsbo - 1939-08-08).
Så, nej, det var en annan Jonas Jonsson.
 
Hälsningar, Mikael!

249
Loshult / Loshult Döda 1759 GID 1454.24.30500
« skrivet: 2004-12-16, 10:13 »
Den 23 Sept[. el.] 15 Söndagen efter Trini=
tatis beg[rafdes?] gifte Mannen och förre Åboen  
i Norhulta, Jöns Botelßon, född derstädes  
1678. fadern Botel Jönßon, Modern  
Bengta Månsdoter. Sedan han hela tiden  
warit hema hos sina föräldrar, mottog han  
31. år gl hemmansbruket, och gifte sig  
med sin efterlemnade Maka Kirstina  
Eriksdoter, med hwilken han aflat  
 
Vad som står mellan 1:a och 2:a raden lyckades jag inte tyda. Det är kluddigt från början, och Genline är väl inte riktigt rätt leverantör om man vill ha högupplösta bilder av kyrkoböckerna ...
 
Hälsningar, Mikael!

250
Släktband (SR, 2004-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-24
« skrivet: 2004-12-13, 10:24 »
Vid min förfrågan till SR fick jag svaret att det var utrymmesbrist -- dvs. det sas inget om upphovsrättsliga skäl -- som var orsaken till att de inte behöll ljudfilen mer än en vecka.  
 
Hälsningar, Mikael!

251
46 Ordet är fritt om släktforskning / Fynd i forskningen
« skrivet: 2004-12-03, 10:25 »
Håller med Jan i fråga om vad som menas med det fastställda förbundet.  
Personligen blev jag mer nyfiken på vad nedanför härdarna betyder. Någon som vet?
 
Hälsningar, Mikael

252
Hej igen Anders A!
 
Min tanke om strukturen för mitt förslag är att det under Landskap ska ligga en rubrik Släkt - men hur?. Under denna ska det ligga underrubriker, bestående av namnen på socknarna där de inblandade personerna (inte vittnen, inkallelsemän o.dyl.) bor, i bokstavsordning.  
Ett exempel på diskussionsrubrik: Hästveda, Loshult, Osby, Ö Broby. Det är nog ganska typiskt att det i dessa fall rör sig om 1-4 socknar, fast teoretiskt skulle det kunna vara ända till 14 (eller kanske ännu fler, i de fall där det är mer än en kärande och/eller mer än en svarande)!!!
 
Hälsningar, Mikael!

253
Släktband (SR, 2004-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-24
« skrivet: 2004-11-24, 10:29 »
Jag har ingen större möjlighet att lyssna på programmet under någon av utsändningarna (!) och med dagens apparater så är det inte speciellt enkelt att spela in heller. Så jag hade tänkt mig att varje vecka ladda hem filen som de lägger ut på hemsidan. (På det sättet får man ju också möjlighet att spara programmen.)  
Naturligtvis så lyckades jag glömma att ladda hem filen förra veckan, och eftersom det bara är det senaste programmet som ligger ute, så missar jag nu det programmet ... om inte någon vänlig själ med bättre minne än jag skulle kunna maila mig nämnda fil!? (Det rör sig alltså om programmet från den 14/11.)  
 
MVH, Mikael!  
(med exakt rätt e-mail-adress angiven, för en gångs skull)

254
Anders A!
Jag ska försöka förklara lite bättre (jag är dålig på det, när det rör sig om sådant som jag själv känner till bra):  
För det första så är det inte något eventuellt släktskap som ska utredas, utan ett absolut. Man har ett fall där det specifikt nämns att två eller fler personer är släkt, utan att specificera HUR. Diskussionen skulle ha till syfte att få fram denna specifikation av släktskapet.  
För det andra så rör det sig om 12 personer som ALLA är släkt med BÅDE kärande- och svarandesidan i ett mål. Både kärande- och svarandesidan kan bestå av flera personer, men det är ju alltid minst en (1) på varje sida i denna typ av mål.  
Detta gäller när det rör sig om de 12 samfränderna.  
I de fall det rör sig om hor, lönskaläge eller giftermål mellan närbesläktade personer så är det ju helt riktigt att det bara rör sig om ett par. (Det kan vara besvärligt nog att foga ihop TVÅ personer ...!) Diskussionens syfte skulle även där vara att få fram HUR de är släkt. Om det t.ex. sägs att de var släkt i 3:e led med varandra så vill man alltså få fram vilken av mannens farfar/farmor/morfar/mormor som är syskon till kvinnans farfar/farmor/morfar/mormor.  
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. I fråga om Efterlysningar så läser jag i regel inte ens rubrikerna till dessa (det blir för mycket), och än mindre går jag in och kollar i själva diskussionerna. Eftersom jag själv vid något enstaka tillfälle har lagt en förfrågan där så hoppas jag att inte alla gör så ...! Fast jag misstänker att många inte ägnar den avdelningen något större intresse. DS

255
Anders Berg!
 
Du nämner att jag bara lagt ett fåtal inlägg av typen 'känt ATT personer är släkt, men inte HUR' (jag kan själv bara påminna mig ETT fall just nu ...). Men det är faktiskt med avsikt som jag har behärskat mig, i väntan på och med förhoppning 1) att få ett svar från Håkan Skogsjö, och 2) att det skulle vara ett positivt dito.  
Men visst, jag kan lägga ut frågeställningarna i den nuvarande strukturen, trots att jag misstänker att det blir en aning kaotiskt.
 
Hälsningar, Mikael!

256
Jag har tidigare varit i direktkontakt med Peter Anbytarvärd i ett försök att få till en rubrik Släkt - men hur?, eller något liknande. (Han har vid två tillfällen bollat vidare till Skogsjö, men därifrån har jag varken hört bu eller bä. Jag tar nu upp det här, med förhoppningen att även andra ska tycka att det är en bra idé, och då kan vi bli fler som trycker på.)  
Förslaget grundar sig på det förhållandet, att när de förr skulle bestämma vem som skulle vara ansvarig för föräldralösa (eller åtminstone faderlösa) barns tillgångar, eller när det skulle bestämmas vilket av syskonen som skulle lösa ut de övriga, så kallade man ofta in 12 samfränder, dvs. personer som var släkt med både kärande och svarande. Ibland vet man redan hur de är släkt, men inte alltid. Många gånger kom de inblandade personerna från olika socknar, och då är det inte lätt att veta VAR man ska lägga frågan. Att lägga den under en socken och ha hänvisningar från de andra känns inte heller helt lyckat. Och om man lägger den under Efterlysningar så drunknar den i mängden.  
Min tanke är att ha en huvudrubrik (se förslag ovan) under landskapet i fråga*, och sedan en underrubrik bestående av de olika socknar som är inblandade, t.ex. i bokstavsordning och komma-separerade.  
Jag vet inte hur vanligt förekommande detta fenomen har varit, sett över landet i sin helhet, men åtminstone i Skåne så har det tillämpats under slutet av 1600-talet.  
Emellanåt så stöter vi på fall i domböckerna eller i sockenstämmoprotokollen - och ibland även i vigselböckerna - där det nämns att parterna var släkt i andra, tredje eller fjärde led. Men exakt HUR ser släktlinjen ut? Även om det förekommer, så är det långt ifrån alltid som släktförhållandet har ritats ut eller beskrivits närmare.  
 
*Jag är medveten om att personerna också kan komma från olika landskap, men att flytta upp rubrikerna en nivå till - så att den föreslagna huvudrubriken ligger i nivå med Landskap - skulle nog göra dem för svåröverskådliga och anonyma. I de fåtaliga fallen skulle man nog behöva hänvisningar, eller kanske få tillåtelse att dubblera inlägg.
 
Vänligen, Mikael!

257
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-27
« skrivet: 2004-11-03, 09:38 »
Det beror lite på VAD du vill koppla ihop, men börja med att dubbelklicka på personen som är barn eller make/maka.  
Barn med förälder: Klicka på nedåt-pilen bredvid fältet där far eller där mor ska anges och välj rätt person i listan som dyker upp.  
Två makar: Klicka på den gröna nedåt-pilen över rutan för Makar/sambor och välj rätt person i listan som dyker upp. Om någon av makarna har barn inmatade så måste du för vart och ett av dessa välja den saknade föräldern enligt ovan.
 
Hälsningar, Mikael!

258
Tack för svaret, Dag. Jag misstänkte att det var på det viset, men kunde inte låta bli att fråga iaf.  
 
Hälsningar, Mikael!

259
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2004-10-27, 09:39 »
Nu har jag sett texten som Per Göthe avser. (Han skickade mig sin avskrift.) Det är från Visnums häradsrätt.  
Där framgår det, att Jöns Nilsson i Hallarudsbacken har spridit ut ett rykte, att hans svärfar Nils Håkansson 'haft olovligt umgänge med sin brorsdotter Annika Persdotter', dvs. med Jöns Nilssons hustrus kusin.
 
Hälsningar, Mikael!

260
Hej Dag!
 
Eftersom jag har anfäder i en familj där det fanns både Broke och Brokin (i Almås, Virestad) så reagerar jag när jag ser det namnet, speciellt när det är från någotsånär samma trakter ... Och i detta sammanhang så blir det inte mindre intressant av att farfadern till de båda jag nämner hette Harald ...  
Av det du skriver så får jag intrycket att Jon Broke och Jon Markusson nämns på olika gårdar -- stämmer det? Nämns de kanske i samma längd, dvs. är det säkert att de inte är samma person?  
 
Hälsningar, Mikael!

261
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-01
« skrivet: 2004-10-25, 11:39 »
Elisabet!
 
Någons svärfar kan ju ha haft ihop det med sin brorsdotter ... (där får man kolla hela texten för att se vad som avses).
(Och jag tror att svärfar-sonhustru räknades som incest.)
 
Hälsningar, Mikael!

262
Äldre ord A - K / Fästekvinna / Hustru / Kvinna / Änka m.m.
« skrivet: 2004-10-25, 11:24 »
Min uppfattning av användningen av 'kvinnfolk' och 'kvinnspersaon' är att det rör sig om kvinnor som före eller efter äktenskapet har 'haft ihop det' med en man. Jag är inte helt säker på att det behövde ha resulterat i ett barn -- men det var ju oftast så som själva gärningen uppdagades -- utan det kunde eventuellt räcka med ett bevisat lönskaläge för att hon skulle få nämnda epitet.  
 
Hälsningar, Mikael!

263
Lars Cagge / Lars Cagge
« skrivet: 2004-10-22, 18:18 »
Ang. N.N. så är kanske följande av intresse:
Omission: more serious, at least for anyone who does not like to confuse history with propaganda or journalism: Nacht und Nebel is an invented explanation of the initials N.N. commonly used in the German administration (and Italian, too) to designate either genuine or imposed anonymity. In the first case, it means Nomen Nescio (unknown name), in the second, it means Nomen Notetur (censured name). The French equivalent would be Inconnu, or X, or sans autre renseigement. Reference: Deutsches Woerterbuch de Jakob Grimm et Wilhelm Grimm, 1889, entry N.
 
Hälsningar, Mikael!

264
Framkomm för Rätten Pigan Elena Pärsdåtter i Kiärråkra, angå [överstruket] och klagade öfwer Bonden Klemet Pär?on därsammastädes, för dät han skall hafwa lagt hänne tiufwenamn till, begärandes, att sådant måtte blifwa hänne lagl. bewist och Öfwertygad. Nu som Swaranden inwänder en hufwudklut for de? hustro hafwa bårtkommet, och när denn af Elina blifwet framburen, i hastighet råkat utlåta sig emot hänne uti någre ord, utan att widare påstå något witesmål däröfwer. Elina i lika måtto högel. bedyrar, att i bykningen hafwa mi?taget sig på [överstruket] för ett hänne siälf tillhörigt kläde, utan att hafwa annat wetat, änn dät war hännes egen. Alltså, emädan hon ock intet lagt samma klut å lön, utan för all mann i gården burit denn på sitt hufwud, finner häradsRätten skiäligt, att härmäd låta saken på alla sidor wara upphäfwen; äfftersom icke häller någen skall hafwa magt hänne Elina härföre någen förwitel?e att göra, wider laga plikt och bot tillgiörande.#
# J öfriget återställer Klemet Elina de? kista, som hann giort förhåll på, utan widare beswär, äller Rättens omakande därmäd.

265
"Rudis" m fl slanguttryck / """"Rudis"""" m fl slanguttryck
« skrivet: 2004-08-23, 10:14 »
Jag har 'alltid' undrat om ordet 'bäng' (= dum) och 'bängen' (= polis) kommer av det likalydande ordet i romani (fast där med betydelsen 'djävulen')?  
Någon som vet?
 
Hälsningar, Mikael!

266
18) Danska / Arkivalieronline - Danmark
« skrivet: 2004-08-20, 09:35 »
1. Mad: Sidse Niel? Bend?ens  
2. Jfr: Kirstine Johansdtr  
3. Joachim Henrich Gärtner  
4. Matthias Wendorf  
5. Bertel Möller (-?- ?)
 
Hälsningar, Mikael!

267
Östra Göinge häradsrätt / Östra Göinge dombok 1675
« skrivet: 2004-08-20, 09:22 »
Det står 'Sa*bsiöe' där * möjligen är en bokstav + ett 'r', men troligen är ett 'm'.  
Om man söker på Ort-CD:n så finner man dock att det enda som börjar på 'sa' och slutar på 'sjö' och som skulle passa in i övrigt är just 'Sandsjö'.
 
Hälsningar, Mikael!

268
Antavlor och utskrifter / Datorgjorda antavlor
« skrivet: 2004-08-19, 10:52 »
Hej Erik!
 
Vad använder du för program?
 
Hälsningar, Mikael!

269
Östra Göinge häradsrätt / Östra Göinge dombok 1675
« skrivet: 2004-08-18, 17:00 »
Det låter som om du kan vara inne på rätt spår, Niclas. Men med tanke på det resulterande ordet kanske det är troligare att den sista bokstaven är ett 'k' (även om den i så fall skiljer sig från andra 'k' på denna sida). Krugalaak, dvs. kruklock är ju faktiskt något man kan relatera till.  
 
Hälsningar, Mikael!

270
Östra Göinge häradsrätt / Östra Göinge dombok 1675
« skrivet: 2004-08-18, 13:36 »
Det inskjutna ordet börjar med 'kr', sedan är det förmodligen ett 'u' (krumeluren som brukar finnas över u:na verkar sitta ihop med u:et på raden ovanför). Sedan följel ett 'g', ett 'o' eller ett 'a', sedan ett 'l'. De 3 sista (?) är lite otydligare: 'm' eller 'n', 'o' eller 'a', och 'l' eller 'b' eller 't'.  
Hur jag än vrider och vänder på dessa möjliga bokstäver så får jag inte till ett vettigt ord.  
Krugalnol? Krugolnat? Nja...
 
Hälsningar, Mikael!

271
Sigrid Storråda / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-18
« skrivet: 2004-08-11, 08:55 »
För den händelse att du trodde det: Bothil är INTE en stavningsvariant av Bodil. Botil/Botel är ett mansnamn, främst förekommande i Skåne. (Personer med detta namn i Skåne omnämndes emellanåt i småländska domböcker som Botolf/Botulf.)
 
Hälsningar, Mikael!

272
Förbjudna led / Förbjudna led
« skrivet: 2004-08-06, 12:09 »
Tyvärr har jag varken tid eller möjlighet att skriva ner källhänvisningar till allt jag hör eller läser, så jag kan inte bistå med någon dito. Min minnesbild är dock att jag läste om det i National Geographic eller kanske Illustrerad Vetenskap för mellan 5 och 20 år sedan ... Det handlade om en samtida företeelse, men jag minns inte var i världen det var. (Det kan ha varit Afrika, Sydamerika (mindre troligt), eller kanske någonstans i Mela-, Poly- eller Mikronesien. Eller någon annanstans -- dock inte i den s.k. Västvärlden.)
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. Du är en något otålig person ser det ut som, Anders Ryberg. 3 direkta efterlysningar om belägg för gjorda påståenden + 2 antydningar om att man ska lämna belägg -- och det inom 24 timmar!! Ge folk TID att hinna svara, åtminstone! (Personligen går jag ytterst sällan in och kollar vad som kommit in på Anbytarforum mer än en gång per dygn, och då enbart under vardagar.) DS

273
Förbjudna led / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-05
« skrivet: 2004-08-05, 11:14 »
Eivor:  
Det är ju det Elisabeth antyder, utan att skriva det rakt ut: Personen i fråga har alltså sex med den tilltänkta bruden. Blir hon havande så är det bevisat att hon kan bli med barn!  
På en del håll så är det stamhövdingens rättighet/skyldighet att deflorera jungfrun. (När han inte längre klarar denna uppgift så blir han avsatt som hövding -- på en del håll å det våldsammaste!)
 
Hälsningar, Mikael!

274
Hönjarum-ätten, 1420? / Hönjarum-ätten, 1420?
« skrivet: 2004-08-04, 12:37 »
Det är åtminstone ingen som har VISAT att det är försvarligt att föra tillbaka den så långt.  
Truls Haraldsson --som var lejebonde där 1584 och 1596-- är rimligen den tidigaste som man bör ta upp. Han är troligen far till Per Trulsson som fanns där åtminstone 1622 (denne har både en son och en sonson med namnet Harald).  
Att dessa skulle ha någon släkt-koppling till Truls Andersson, som bodde där 1498, har jag inte sett något belägg för. (Att namnet Truls förekommer hos de båda räknas inte som belägg!) Jag har inte heller sett något belägg för ens EXISTENSEN av mellanledet Harald Trulson eller det tidigare ledet Anders Trugotsson (... och än mindre något släktsammanhang emellan dessa personer och de senare).
 
Hälsningar,
Mikael!

275
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-07-22, 11:34 »
Fler exempel:
Det finns/fanns ett radioprogram som heter/hette Hemgång. Och många säger Nu blir det hemgång vid arbetsdagens slut. Jag har förstått att det handlar om 'att gå hem', men jag måste erkänna att jag studsade ganska ordentligt första gångerna jag hörde ordet 'hemfridsbrott' (som det egentligen betyder(?; betydde)) i nämnda sammanhang.  
Här i Skåne får vi emellanåt på radion höra reklam på svenska (nåja ...) för diverse billiga varor i Danmark. Då nämns bl.a. att man bör utnyttja dessa 'tillbud' (resten av reklamen var på svenska, så detta bör väl vara den rätta stavningen ...??!!). Personligen vill jag absolut inte ha något att göra med några 'nästan-olyckor'!! Fast det kanske egentligen rör sig om det danska ordet 'tilbud' (=erbjudande) som man inte brytt sig om att översätta ...?  
 
Hälsningar,  
Mikael!

276
Den ende man som är född det datumet och som dör i Gamlestaden, han dör ?/4 1952 enl Sveriges dödbok 1950-1999. Så tidigt uppges inga namn på personerna, så det är ju osäkert om det är rätt person.  
Han var fortfarande gift då, men änkan gifte antingen om sig eller flyttade från Gamlestads fs. I Göteborg och Bohus län fanns det 3 icke namngivna kvinnor som blivit änkor i april 1952: i Klövedal, i Norum och i Vasa fs. (Den sista kan det inte vara frågan om, då hon var född 1901; de andra båda var födda 1885.)  
 
Hälsningar,  
Mikael!

277
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-07-20, 15:56 »
Jag håller i stort sett med Lars Eriksson och gillar exemplet som Carl kom med.  
(Men även i Lars' text tycker jag att det var ett fel: jag skulle vilja byta 'all språkutveckling inte är till det bättre' mot 'inte all språkutveckling är till det bättre'.)
Jag har en ganska kluven inställning till det här med språkutveckling: Jag är mycket intresserad av etymologi och hur språken utvecklats och lånat av varandra. Men jag gillar inte alls att svenska språket håller på att ändras nu! (Dags för en psykolog, kanske?)  
Jag inser rent logiskt att alla språk genomgår en konstant förändring, men samtidigt orsakar det en osäkerhet hos mig. Vad ska jag svara? Ska jag svara på det de frågar? Eller ska jag svara på det jag TROR att de menar med sin fråga? Eller ska jag helt enkelt låta bli att svara? Som utvecklingen varit de senaste åren så är det nog ungefär lika rätt vilket av de tre jag än väljer. Och på motsvarande sätt i fråga om att bara förstå en information.  
 
Hälsningar, Mikael!

278
Loshult / Loshult - Gid 1454.23.5200
« skrivet: 2004-07-13, 08:28 »
Det finns ju även här på Anbytarforum en diskussion där man kan fråga hur latinska texter ska översättas. Jag har redan lagt ut texten där.  
 
Jag håller med dig, Heikki, om att det ska vara 'Wekur'; det gick av bara farten att skriva 'Wekor'!  
 
Visst Sara, det går bra att utbyta. Jag känner till hans far och mor, deras föräldrar, samt hans mormors far och farfar. Jag har också 656 ättlingar inmatade. Bland dessa finns det 3 st Sara/h, och om du är född Kjellman så finns du med (fast din mailadress antyder att du är 3 år äldre än denna person). Klicka på mitt namn här ovan och ta sen bort mellanslaget i adressen så får du rätt adress.
 
Hälsningar, Mikael!

279
Kan någon vänlig själ översätta de latinska delarna i denna text? (Jag förstår att han 'kort sagt var ett bra exempel i många goda egenskaper', men jag/vi vill gärna ha det så detaljerat och korrekt som möjligt.)
 
Dn: Palm. Jeppe Månson i Swijnöen. föd ibidem. Pat: Måns Clemmetson. Mat: Thoa Persdotter. Uxorem duxit Li?ebeth Matthisdotter. In Conjugio 40. åhr och Några Wekur. Liberos genuit 9. qvorum 5. superstites. Vir, si qvis alius in Coetu Loshultano, commendatione dignus, et ferm? commendatione major, propter Pietatem, Honestatem, Candorem, Pacis et gratificandi alijs studium, gratitudinem erga Ministerium, etc. Breviter pr?lucetat alijs bono exemplo in qvam plurimis virtutibus. Döde d. 23. Mart: ?t: 64 åhr 4 Wekur. L: S: Ad Orientalem Templi plagam.  
 
Tack på förhand
Mikael!

280
Släktforskarnas årsbok 2004 / Släktforskarnas årsbok 2004
« skrivet: 2004-07-12, 11:31 »
... och som en av dessa missar kan man kanske klassificera följande:  
Att 'Halsten Larssons syskonbarn' (i artikeln om dråpet i Allbo härad) presenteras som Halsten Larssons syskons barn i tabellen (i st.f. som hans kusiner).
 
Hälsningar, Mikael!

281
Loshult / Loshult - Gid 1454.23.5200
« skrivet: 2004-07-12, 11:10 »
... exemplo ...

282
Loshult / Loshult - Gid 1454.23.5200
« skrivet: 2004-07-12, 11:09 »
Ett annat försök med läsningen (av min anfaders dödsnotis):
Dn: Palm. Jeppe Månson i Swijnöen. föd ibidem. Pat: Måns Clemmetson. Mat: Thoa Persdotter. Uxorem duxit Li?ebeth Matthisdotter. In Conjugio 40. åhr och Några Wekor. Liberos genuit 9. qvorum 5. superstites. Vir, si qvis alius in Coetu Loshultano, commendatione dignus, et ferm? commendatione major, propter Pietatem, Honestatem, Candorem, Pacis et gratificandi alijs studium, gratitudinem erga Ministerium, etc. Breviter pr?lucetat alijs bono examplo in qvam plurimis virtutibus. Döde d. 23. Mart: ?t: 64 åhr 4 Wekor. L: S: Ad Orientalem Templi plagam.  
 
Jag är inte så särskilt duktig på latin, utan det är främst enstaka ord jag känner igen. Någon annan är alltså mer lämplig att översätta texten.
 
Hälsningar, Mikael!

283
03) Osorterat / Slutet på dödnotis i Köla 1719
« skrivet: 2004-07-12, 10:18 »
Ett slarvigt skrivet 'm', kanske?  
... och kunde see sit hiäm till godo ..., dvs. kunde sköta om sitt hem, ställa det i ordning efter sin långa sjukdom.
 
Hälsningar, Mikael!

284
17 Juridik / Lönskaläge / Otidigt sängalag
« skrivet: 2004-07-12, 09:12 »
Hej Olle!
 
Jag förstår inte riktigt din första mening, med tanke på vad du sedan citerar ...
 
(Jag var ute på samma ställe som du och kollade, men gick tydligen ett steg till.)  
 
ETYMOLOGI: [fsv. löskaläghe, lönskaläghe; av LÖSK o. LÄGE resp. ovbildning härav med anslutning till LÖNSK. Formerna liumske-, lönsk- osv. bero på sammanblandning med LÖNSK]  
 
Här står ju UTTRYCKLIGEN att formen 'lönskaläge' (till skillnad från formen 'löskaläge') 'beror på en sammanblandning med LÖNSK'. Användningen av ordet 'sammanblandning' här kan jag inte förstå på annat sätt än att man FELAKTIGT har kopplat samman orden/betydelserna av orden.  
Vidare så står det att ordet 'löskaläge' kommer av orden 'LÖSK och LÄGE'. Båda dessa ord är blå och understrukna (dvs. de är s.k. hyperlänkar) men länkningen vill inte fungera. Jag gick alltså direkt till ordet LÖSK och där framkommer den förklaring till den delen av ordet 'löskaläge' som jag redan sammanfattat.  
 
Om det är till någon tröst, så kan jag erkänna att jag själv hade uppfattningen att ordet var besläktat med 'lönndom', men eftersom jag skulle svara på ett lite mer 'officiellt' ställe (än i min egen hjärna) så tog jag det säkra före det osäkra och kollade i SAOB.
 
Hälsningar, Mikael!

285
17 Juridik / Lönskaläge / Otidigt sängalag
« skrivet: 2004-07-09, 11:53 »
Hej Lars!
 
Lönskaläge betydde sex med någon som man inte var gift med. Om någon av parterna var gift, så räknades det som hor (åtminstone för den gifta parten).  
Själva ordet 'lö(n)skaläge' betydde i princip 'att ligga med någon som var lös (dvs. med någon som man inte var bunden vid i äktenskap)'. Kvinnor som dömdes (eller misstänktes) för detta kallades ofta 'löskonor'.  
Om parterna var så pass nära släkt att deras förbindelse föll inom de förbjudna leden (vilka de var har varierat under tidens gång), så blev det hårdare straff. Det kallades då också ofta 'främdsämjospilld' e. dyl.  
I fråga om böterna, så betalade mannen dubbelt så mycket som kvinnan. Men för varje gång som man 'åkte dit' så blev bötesbeloppet för 'återfallsförbrytaren' dubblerat. Och efter tredje gången, så blev han/hon även förvisad från 'landet' (vilket jag har förstått som att det gällde landskapet).  
Hur kom då dessa förbindelser till överhetens kännedom? Många gånger uppstod det rykten om en person/ett par, men då ålåg det den som startat ryktet att bevisa förhållandet. Annars åkte han/hon själv på att böta! Många gånger resulterade själva akten i att kvinnan blev havande, och hon avpressades även information om vem som var fadern.  
 
Hälsningar, Mikael!

286
Ett litet varnings-tips för er som skannar/ska skanna mikrofilm m.h.a. av Epsons olika skannrar (det är mycket möjligt att detta också gäller andra skannrar):  
Eftersom fönstret som belyser filmen är avlångt så är det frestande att lägga filmen i samma riktning, dvs. så att den sticker ut på främre och bakre kortsidorna av skannern. Rent praktiskt låter detta sig göras, men det är ändå inte så lyckat. Någonstans på den första halvcentimetern av svepet som görs under själva skanningen (dvs. längst bak på skannern) så sker nämligen en kalibrering, och vilka som helst streck eller punkter som finns där ger avlånga mörka eller ljusa streck längs hela skannings-svepet. Av samma orsak så är det högst olämpligt att ha smulor eller fläckar där (fast det är det ju också på resten av glasskivan, liksom i resten av ens hem ...).
 
Hälsningar, Mikael!

287
Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-13
« skrivet: 2004-06-29, 11:19 »
Tack Anders för hänvisningen. Jag har tittat in på denna seglivade tråd emellanåt och hade inte sett hela argumenteringen.
 
Hälsningar,  
Mikael!

288
Hej Annsofi!
 
Det beror lite på objektivets kvalitet, men en högre optisk förstoring tenderar att ge lite förvrängda bilder (ungefär som när man tittar i titt-ögat i ens ytterdörr, fast inte lika stor förvrängning).  
För att du ska få med lika mycket av dokumentet när du tar med 8x förstoring som med 5x så måste du ha kameran längre bort från objektet. Detta innebär samtidigt att en liten skakning i samband med att bilden tas ger en större oskärpa.  
(Att en kamera klarar 5x respektive 8x zoomning innebär ju inte att den alltid är inställd på dessa värden; det beror ju på hur mycket man har zoomat vid det aktuella tillfället. Fast det förmodar jag att du visste. Det lilla problemet med den eventuella förvrängningen är i förekommande fall ALLTID närvarande, eftersom det beror på objektivet som sådant, inte på hur det är inställt.)  
 
Den digitala zoomen har du absolut ingen användning av! Du kan lika gärna klippa ut de delar du vill ha av bilderna i datorn! (Prova gärna med att ta en bild utan digital zoomning, och sedan en med -- då på längre avstånd, förstås! Ha i övrigt samma inställningar på kameran, och gör ditt bästa för att få exakt samma komponering av bilderna. Jämför sedan bilderna med varandra på datorn och se vilken som har bäst skärpa! Den som är tagen utan digital zoomning kan du förstora mer innan du börjar se själva pixlarna = bättre skärpa.)  
 
Hälsningar,  
Mikael!

289
Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-13
« skrivet: 2004-06-28, 17:28 »
Ole!
 
Är det NÅGON som har ifrågasatt att Ramborg skulle vara född inom äktenskapet? (Äktfödda i citatet hänför sig ju till systrarnas barn.)
Vad det handlar om är om hon har SAMMA MOR som sin fars andra dotter ... (En man kan ju, som bekant, bli änkling eller frånskild och sedan gifta om sig och få barn även i det nya äktenskapet. Alla barnen i båda äktenskapen blir då äktfödda och samfädra. De blir dock inte 'sammödra', eftersom de har olika mödrar!)  
Mycket enkelt att begripa (för de flesta ...)!!
 
Hälsningar, Mikael!

290
Äldre ord A - K / Djurskjutning
« skrivet: 2004-06-28, 13:45 »
Jag har på ett flertal ställen i Hälsinglands dombok omkring 1600-1650 sett att folk blivit dömda för djurskjutning. Någon gång, någonstans (kommer dock ej ihåg när eller var) har jag sett att med 'djur' så menas specifikt rådjur.  
Kan det stämma att det var detta som avsågs? Ett annat förslag är att det rörde sig om älgar, fast mot det vill jag nog invända att det nämns 'älgsdjur' och 'älghudar' tillräckligt många gånger för att täcka in när det verkligen har handlat om den arten. Frågan är ju också om det fanns rådjur så långt norrut vid den tiden. (Enligt Nordisk Familjebok så fanns det förhållandevis gott om dem i Östergötland och Västergötland under 1500- och 1600-talen, men det är ju lite längre söderut ... Hann de sprida sig längre norrut också innan den senare kraftiga minskningen?)  
 
Hälsningar, Mikael!

291
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2004-06-23, 09:22 »
Tack för svaret, Carl
 
Anledningen till att jag undrade är att jag nyss läst en artikel i 'Bebyggelsehistorisk tidskrift' nr 27 1994, 'Hälsinglands bebyggelse före 1600'. Artikeln heter 'Runinskrifter i Hälsingland', och är skriven av Marit Åhl?n. Den intressanta delen handlar om en runsten som står 10 m väster om Jättendals kyrkas torningång (Hs 21). Jag citerar ett stycke från sidorna 47 och  48:  
 
Ännu då Brocman lät rita av stenen 1763 var ristningen fullständig. Texten återges därför med nu förlorade partier supplerade inom klammer. asmuntr . ok fa[r]?k[l] . ?iR ritu stin . ?ina . aftiR ?u[rkatil . fa?ur sin . a utrunkum . k]unburka fa?[i stin ?ina in ku?a] - Asmundr ok Far?egn, ??iR rettu st?in ?enna ?ftiR ?ork?til, fa?ur sinn, a Vatrungum. Gunnborga fa?i st?in ?enna, hin go?a. Åsmund och Fartegn de reste denna sten efter Torkel, sin fader, på Vattrång. Gunnborga ristade denna sten, den goda. På ristningsytan finns två små kors, ett upptill och ett mitt på. I det nedre stod de avslutande runorna in ku?a.
Det andra namnet skrivs far?ikl, men det råder knappast någon tvekan om att det är Fartegn som avses. Slutrunan l för väntat n torde vara att betrakta som ett ristningsfel. Även om detta är ett sällan förekommande namn är det säkert belagt på flera runstenar. Både Bureus och Brocmans tecknare O. Rehn har oberoende av varandra ritat mycket tydliga l-runor.
Inskriften avslutas sannolikt med en ristarsignatur: Gunnborga ristade denna sten. Att runstenar är signerade är inte ovanligt. Däremot är det unikt för Jättendalsstenen att runristningen är signerad av en kvinna. Det av Brink (Vattrång, Vattlång och Yttre, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1988) framförda alternativet till tolkning av Gunborg(a)s roll vid runstenens tillkomst, nämligen att hon varit Torkels hustru, som tillsammans med sönerna också låtit resa stenen, finner jag mindre troligt. Brink uppfattar runräckan med ett underförstått lät (s. 8 not 7) som Gunnborg(a) l?t fa st?in ?enna.
Hur de avslutande orden hin ku?a skall förstås är ovisst. Språkligt sett kan de vara en bestämning till Gunnborga (fem. nom.) eller till st?in ?enna (mask. ack.). Närmast till hands ligger väl, som Sven B.F. Jansson (Ett par hälsingska runstenar (Jättendal och Hög 1.), Hälsingerunor 1951) föreslagit, det förstnämnda alternativet. Avslutningen kan då tydligare översättas: Gunnborga, den goda, ristade denna sten.
Verbet fa som (i pret.) används i signaturen i betudelsen 'rista' betyder ursprungligen 'måla'. Det används också i ristarsignaturen på Hs 10, liksom i inskriften på Malstastenen och på Forsaringen. Former av detta verb förekommer även i runinskrifter i andra delar av landet, men rista och haggva är de utan jämförelse vanligaste.
Ett ortnamn förekommer i Jättendalsstenens inskrift. a utrunkum har redan av Brocman tolkats som 'på Vattrång'. Gunnborga tycks ha hoppat över en runa i ortnamnets början och skrivit utr- i stället för uatr-. Det råder dock knappast någon tvekan om att det är just Vattrång som avses.
 
Hälsningar, Mikael!

292
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-22
« skrivet: 2004-06-22, 11:22 »
Per-Åke och Carl!
 
Den Farthiegn de Helsingia, som omnämns 1353 (DS 4950), omnämns han som samtida med brevet, eller var han redan då en historisk person?
 
Hälsningar, Mikael!

293
Hej!
Jag undrar om Maria Cajsa Eriksdotter Nyström finns med i registret. (I olika sammanhang har hon använt olika kombinationer av sina för- och efternamn, men Maria/Maja var alltid med, och en gissning är att eftersom hon befann sig i huvustaden så är det nog troligast att hon använde sig av Nyström.) Hon uppges vara född 1/3 1795 i Köping (men har inte hittats där).  
Hon hade också 2 döttrar som befann sig i Stockholm ett tag: Christina Nyström, f 7/7 1825, och Anna Maria Nyström, f 30/9 1827. Dessa uppges vara födda i Nor sn, Värmland (men har inte hittats där).  
Döttrarna befann sig i Stockholm sedan januari 1828 och (åtminstone Anna Maria) några år framåt. Modern befann sig där från 28/4 1828 och åtminstone 3 månader.  
Om det är någon som vill vara vänlig och kolla om dessa 'damer' finns med i registret så vore jag mycket tacksam.  
 
Hälsningar, Mikael!

294
Wiesel / Wiesel
« skrivet: 2004-05-26, 10:41 »
Hej!
Tydligtvis fick jag inte med mig målet som jag skulle lägga ut här, så det får anstå, förhoppningsvis bara till imorgon.  
Du verkar göra skillnad på 'dräpt' och 'vådaskjuten'?! Att skjuta någon av våda är en form av dråp. När någon blir dödad av någon annan utan att denna andra person hade för avsikt att döda så är det dråp. Om någon blir dödad med avsikt så är det mord. (Dock så brukar man oftast inte kalla dödande i krig för mord.)
 
Hälsningar, Mikael!

295
Jan-Christer!
 
Jag är lite nyfiken av mig: Om du nu har en kamera som klarar 4 Mp (Konica 400), hur kommer det sig att du bara använder den i läget 2 Mp (1600x1200) och inte i läget 4 Mp (2304x1704)? Kvalit?n skulle ju bli avsevärt bättre! Fast du skulle ju å andra sidan behöva tanka över bilderna oftare ...
 
MVH, Mikael!

296
Wiesel / Wiesel
« skrivet: 2004-05-25, 08:41 »
Hej Catharina!  
 
För de som är intresserade kan jag i morgon lägga ut en avskrift av målet efter när Simon i Almås blev skjuten.  
 
Lite kommentarer redan nu:  
Simon blev vådaskjuten (som du skrev 24 maj 2004 kl. 23.05) och alltså inte mördad (som du skrev 24 maj 2004 kl. 16.12).  
Måns Brokins -- även hans far Simon kallade honom Brokin, och inte Måns -- bäste vän Bengt [Svensson] i 'Krogsaböke' (Kruseböke, Hallaryd) kom och hälsade på Brokin. När Bengt såg sin vän sköt han ett skott ut i luften som en glad hälsning -- och träffade gamle Simon! Han kom nämligen just då ut ur kojan han bodde i alldeles vid gränsen mellan Sverige och Danmark. Simon skrek till, och Brokin -- som TRODDE att hans far blivit dödad -- sköt Bengt och sköt då av honom ena armen. Då frågade Simon om även sonen blivit skjuten. Nej, jag bara sköt en av mina bästa vänner, svarade Brokin. Jag är rädd att du hämnades för snart, sa då Simon, jag blev bara skjuten lite i armen.  
Sedan förklaras inget om hur det kom sig att Simon dog, utan det sägs bara att det är en rätt berättelse om hur dråpet på Simon i Almås gick till. Tydligen är det en renoverad dombok som vi har tillgång till, och den som en gång kopierade från originalet har råkat utelämna ett (eller flera) stycke(n).  
 
Att Per Folkesson var frände med Simon i Almås är en uppgift som har skrivits dit i efterhand (om än för länge sedan).  
 
Niclas!
Är du säker på att det var 1596? Jag har uppgiften 1595 ... Jag har letat efter om det finns något dokument bevarat om hans resa eller hans besök hos dåvarande hertigen, men inte funnit något.  
 
Hälsningar, Mikael!

297
Fotografier av döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-18
« skrivet: 2004-05-18, 11:08 »
Det finns ju lite fler aspekter på det hela:
 
Korset är ju bara ett FÖRMODAT tortyrredskap/avrättningsinstrument. Det finns tillräckligt med studier och indicier för att man ska kunna vara så gott som 100%-igt säker på att träet som Jesus hängdes upp på INTE hade formen av ett kors. Hur som helst så håller jag med om att det är konstigt -- för att inte säga makabert -- att även de som verkligen tror att det var ett kors han hängdes upp på använder det som symbol för sin religiösa tro. (Det var säkert inte i bokstavlig miniatyrform runt halsen som han menade att det skulle bäras!)  
 
Korset som symbol -- även som religiös sådan -- är ju betydligt äldre än kristendomen. (Se gärna Parsons The Non-Christian Cross; antikvarisk.) Och det verkar som om det användes av de lägre religionerna. (När Marco Polo var i Kina kunde folket där inte förstå att hans religion kunde använda en så avskyvärd symbol.)  
 
Från början(?) så användes det som en symbol för liv och livskraft. Det var ju bl.a. en symbol för solen, vilket vi kan se av hällristningar här i Norden och fortfarande så används den i vissa fickalmanackor när det påvisas tiden för solens uppgång. Vidare så finner vi korset som symbol för fruktbarhetsguden Tammus. Många menar också att den klart kors-liknande midsommarstången är en fruktbarhets-fallos (där fallos-aspekten förstärks av de två ringarna som hänger i tvärstaget) som körs in i Moder Jord.  
 
Hälsningar,  
Mikael!
 
PS. Det är intressant att man i efterhand har 'begåvat' Kristus både med solens symbol (korset) och med 'solens födelsedag' (24 december). DS

298
Kyrkoräkenskaper / Kyrkoräkenskaper berättar
« skrivet: 2004-05-17, 13:39 »
Jag har sett uttrycket i Hälsingland också, och vid jämförelse så fann jag också att det troligen var vigseldagen som det rörde sig om.  
 
Hälsningar,  
Mikael!

299
Lotta!
Jag har funnit att vid ett flertal tillfällen så begravdes 2 personer i samma grav. (De verkar oftast inte ha varit närmare släkt, så det har inte varit orsaken.) Detta skedde i Skåne, så 'sydgränsen' kan flyttas lite längre ner.  
 
Hälsningar, Mikael!

300
Kurt!
Förkortningen för det latinska Post Scriptum SKA skrivas PS (dvs. utan punkter). Detta helt i enlighet med Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, sidan 115
 
Hälsningar, Mikael!

301
Hur stor andel av världens befolkning är det som är brunögda? Om anlaget för brunt är dominant så borde väl de allra flesta vara brunögda vi det här laget?  
Normalt så är väl indianer brunögda, eller hur? Hur kommer det sig att det finns stammar i Sydamerika som är blåögda, trots att de lever nära andra indianstammar?
 
Undrar Mikael

302
Hej alla!
 
När jag gick i grundskolan (helt och hållet på 70-talet, så nu vet ni på ett år när hur gammal jag är) så fick vi lära oss att anlag för brun ögonfärg är dominant och anlag för blå dito är recessivt. Om jag minns rätt, så sas det att en österrikisk munk hade bevisat det för länge sedan med olika praktiska experiment.  
Senare har jag läst att det inte stämmer, och att munken valde att presentera enbart de experiment som utföll i enlighet med hans teori (att anlag för brun ögonfärg är dominant). Jag minns att jag blev upprörd över att de lärde ut felaktigheter i skolan.
 
Hälsningar, Mikael Persson!

303
Dagens ris / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-14
« skrivet: 2004-03-22, 11:33 »
Det kan också finnas ett antal orsaker till att personen i fråga inte har kunnat/hunnit ändra på sin hemsida:  
Lång semester  
Sjukdom  
Utlandstjänst  
Borttappat lösenord till hemsidan  
Att han/hon inte längre har den sidan (men informationen ändå ligger kvar)  
etc., etc.
De tre första punkterna skulle också kunna förklara varför du inte fått något svar.
 
MVH, Mikael!

304
Hur menar du, Niclas?  
anges vara gift först 1114 7/1 (barnbrud!) med då [dvs. 1114] tyske kungen Heinrich (Henrik) V, sedermera tysk-romersk kejsare (ifrån 1111)
Om han blev tysk-romersk kejsare 1111, efter att tidigare ha varit tysk kung, så var han väl inte tysk kung 1114?
 
Hälsningar, Mikael!

305
Människor / Signe Elisabet Olsson Tysks partner 1911/1915?
« skrivet: 2004-03-12, 09:21 »
Min mormors mor, Signe Elisabet Olsson Tysk (f 9/2 1890 i Kyrkbyn, Ramsjö (X)) födde min mormor 9/4 1916 i Överluleå (BD). Egentligen var mmm skriven i Söderala, men inte på något av ställena uppges faderns namn. Min morfar åkte vid ett tillfälle upp till Söderala där mmm bodde med sin man, Jens Hansson, och hans och deras barn . Han fick då av henne följande foto vilket föreställer hon själv och mormors far, enligt vad hon uppgav.  
Jag är SYNNERLIGEN nyfiken på vad denne man hette och var han kom ifrån. (Ett uppslag är att han också var far till mmm:s nästa barn, Erik Adolf. Hans far, 'enligt eget skriftligt erkännande', var Gustaf Karlsson i 'Rö, Högsjö, Skog'. Denne har jag dock inte på något sätt lyckats lokalisera i Högsjö (Y), så jag misstänker att det var någon som skrev så bara för att det skulle se lite bättre ut.)
 
Hälsningar, Mikael Persson!
 

306
Datorprogram (för släktforskning) / Gedcom filer
« skrivet: 2004-02-19, 09:32 »
Så vitt jag vet måste du nog ladda ner PAF (leta under http://www.familysearch.org/), öppna filen i det programmet och exportera den som GEDCOM. Sedan kan du importera den i ditt program. (Räkna dock inte med att få med dig all information, för trots att det är mormonernas program och att de har haft mycket att göra med utvecklingen av GEDCOM-standarden, så följs den inte till fullo i deras program!)  
 
Det är säkert möjligt att m.h.a. diverse program omvandla PAF-filen till en GEDCOM-fil, men jag skulle inte vilja ge mig på det. Och det är absolut snabbast att gå den här vägen, för jag känner inte till att det skulle finnas några färdiga konverteringsverktyg.  
 
Hälsningar, Mikael!

307
Förbjudna led / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-05
« skrivet: 2004-02-05, 16:03 »
Ett fall som berör socknarna Ö Broby, Osby och Glimåkra i NÖ Skåne är följande:  
När Åke Nilsson från Broby skulle gifta om sig 1702 med Lucia Persdtr från Röena (f i Hönjarum) så fick de tillstånd till det. Enligt forskaren Ivar Johansson --som så gott som aldrig uppgav källor-- så har han funnit anteckningen att Lucia var Åkes 'förra hustrus förste mans brorsdotter', vilket också stämmer.  
I Osby C:2, Absolverade 1702, så nämns det att de var släkt i 2:a led.  
Frågan är nu, om det ovannämnda bevisade släktförhållandet rimligen kan ge upphov till att de sägs vara släkt i 2:a led? Lucias mor var också från Ö Broby och hade samma patronymikon som Åkes mor, men vid en uppräkning av Lucias morfars alla (som det uttryckligen nämns) döttrar så är det ingen som passar in. De båda berörda familjerna i Ö Broby socken var ganska insyltade med varandra i fråga om fadderskap kors och tvärs, så de var nog släkt; dock ser det inte ut som att de var så nära släkt att det skulle kunna ge upphov till kommentaren i Osby C:2.
(De fick tillstånd att gifta sig, kanske till stor del beroende på att Åke redan var så gammal.)
 
Hälsningar, Mikael!

308
03) Latinska uttryck / Gradus consanguinitatis
« skrivet: 2004-02-04, 09:27 »
Hej Tony!
 
Eftersom jag inte mindes exakt så skrev jag nyligen. Jag hade nämligen absolut för mig att det var på 1980-talet som kravet på särskilt tillstånd togs bort (skriva till kungs kallades det visst, trots att kungen själv inte hade ett dugg med det att göra längre). Men jag kan naturligtvis minnas fel, så att det var någon annan aspekt som ändrades på 1980-talet? (1850-talet har jag dock inte hört talas om tidigare.)  
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. Din kommentar släktäktenskap förbjuds till 7:e led -- vad kommer den sig av? (Vad jag kan minnas så står det inget sån't i Bibeln. Katolska kyrkan ska visst ha haft en gräns att det var först om man inte var besläktad i ens 6:e ledet som man fick gifta sig med varandra, fast det har ju inte så mycket med Bibeln att göra ...) DS

309
03) Latinska uttryck / Gradus consanguinitatis
« skrivet: 2004-02-03, 11:18 »
Det är ju först nyligen som kusiner får gifta sig utan att skaffa särskilt tillstånd, medan 3-männingar sedan tidigare kunde göra det. Så det var ju ett gränsfall. Ännu tidigare behövde även 3-männingar tillstånd; jag vet dock inte NÄR det ändrades.  
Under Skånes danska tid behövdes tillstånd för 3-männingar, och närmare, om de ville gifta sig. Om det ändrades när Skåne efter ett tag gick över till svensk lag, eller om det skedde ännu senare, har jag inte lyckats få svar på.  
 
Hälsningar, Mikael!

310
03) Latinska uttryck / Gradus consanguinitatis
« skrivet: 2004-02-02, 11:29 »
Den typen av anteckningar har jag alltid tolkat som att någon av Mats' 4 far- eller morföräldrar var densamma som någon av Annas 8 fars eller mors far- eller morföräldrar.  
 
Hälsningar, Mikael!

311
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-23
« skrivet: 2004-01-27, 09:56 »
Hej Lotta (och ni andra)!
 
Jag förmodar att det var som en kommentar till följande del av inlägget som Henrik svarade Jag vill dock inte rekommendera att ha så stora databaser.: ... en databas på 100.000 pers som stadigt växer ...
 
Hälsningar,  
Mikael!

312
Myntenheter / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2012
« skrivet: 2004-01-21, 13:35 »
Jag har nu varit ute och letat på danska sidor och fann då att i Danmark fanns det skilling redan från Erik av Pommerns tid.  
Vidare fann jag följande förhållande mellan de olika mynten, gällande från 1625: 1 Rigsdaler = 6 mark = 96 skilling
 
Hälsningar, Mikael!

313
Myntenheter / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2012
« skrivet: 2004-01-20, 10:47 »
Jag läser en hel del i domböckerna för Ö Göinge härad (Skåne) från tiden strax efter det att Skåne blev svenskt. Emellanåt nämns där summor som består av tre delar, ex. 5 dlr 1 mk 1 ?. P.g.a. lite varierande uppgifter från olika håll så skulle jag vilja få klarlagt vad de olika delarna betyder. Det jag har skrivit 'dlr' är tämligen tydligt just bokstäverna 'dlr' -- ofta med 'r':et upphöjt -- och betyder säkert 'daler'. Det jag har skrivit 'mk' är i texten en krumelur som närmast ser ut som ett bakvänt, horisontellt genomstruket 'P' -- ibland direkt följt av ett upphöjt 'r'. I alla referenser jag sett står det att det betyder 'mark' och ska translittereras 'mk'. Den sista -- som jag har skrivit '?' -- är lite mer knepig. Tecknet ser främst ut som just '?', men kan möjligen vara 'st'. På flera ställen har jag sett att man anser det betyda 'skilling'. Å andra sidan har jag i ett häfte om olika myntsorter inte lyckats upptäcka någon uppgift om att marken delades upp i skilling. Däremot -- har jag för mig -- så delades den upp i (run)stycken ...  
Hur ligger det till egentligen? Är häftet jag tittat i undermåligt? Eller har jag helt enkelt trots idogt sökande i det inte lyckats hitta rätt uppgifter? Eller var det kanske andra förhållanden i Skåne på den tiden, jämfört med övriga Sverige?  
 
Hälsningar,  
Mikael!

314
05 Kvalitet inom släktforskningen / Vad kan man tro
« skrivet: 2004-01-20, 10:27 »
Hej Anna!
 
Äldre skrift är inte per automatik svårare att läsa än yngre. (Nackdelen med äldre dokument är främst att de hara haft längre tid på sig att smutsas ner och/eller skadas på annat sätt.) Personligen finner jag det lättare att läsa text från 1600-talet än att läsa brev som min egen farmor eller mormor har skrivit -- och de levde helt och hållet på 1900-talet!  
 
Hälsningar,  
Mikael!

315
Hej Tony!  
 
Det låter klart intressant! Har du någon uppfattning om när det kan tänkas vara klart?  
 
Hälsningar,  
Mikael!

316
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2004-01-12, 11:51 »
Tack Håkan för ditt svar. Jag har texten från en avskrift av kyrkoboken, så jag har inte kollat själv i originalhandlingen. (Det rör sig om när Truls Persson i Hönjarum, Osby, begravs Dn. 1. p. Epiph. 1674)
 
Hälsningar,  
Mikael!

317
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2004-01-09, 08:52 »
Vad betyder 'vir pius et cordato'? 'En from och förståndig man'?  
En sökning på 'cordato' på nätet gav 3 olika betydelser: 1) 'hjärtformad' (heart-shaped); 2) 'uppmärksam' (heedful); 3) 'förståndig' (forstandig). Av dessa 3 verkar 'förståndig' mest trolig som ett karaktärs-beskrivande ord.
 
Hälsningar,  
Mikael!

318
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2003-12-29, 11:38 »
Gudrun Wallengren!  
Du verkar ha god koll på olika källor och böcker, så därför vill jag fråga dig en sak: Finns Skåninge Landsting bevarade från tidiga år? (Här har vi bara domar åren 1654-1683 --med luckor-- och protokoll 1677-1683.)  
 
Hälsningar,
Mikael!

319
Förnamn - G / Gerlak / Gerlacus
« skrivet: 2003-12-29, 08:44 »
Har någon stött på namnet Gerlacus förut? Jag fann en Gerlacus Tugelius i Skånes Landsting 1673-75, 1673-03-01, nr 52 (fol 105).
 
Hälsningar,  
Mikael

320
Förnamn - P / Pantel
« skrivet: 2003-12-29, 08:41 »
Har någon stött på namnet Pantel förut? Jag fann en murmästargesäll Rasmus Pantelsson i Vomb (Skåne) i Skånes Landsting 1670-08-01, nr 45 och 46 (fol 120v-121).
 
Hälsningar,
Mikael

321
Jag fick -- på förekommen anledning, eftersom jag hade  använt benämningarna fel -- följande förklaring av Urban Sikeborg:
Vid tryckt nummer på varje sida i en volym så används beteckningen sid(a). (Ex.: sid 15)
Vid handskrivet nummer på varje sida används pag(ina). (Ex.: pag 83)
Vid handskrivet (även vid tryckt?) nummer på ena sidan av bladet (oftast högra sidan av uppslaget) används fol(io). Ofta lägger man till ett r(ecto) efter själva talet, vilket -- om jag fattat rätt -- ska betyda 'rätsidan' eller 'framsidan' av bladet. För andra sidan av bladet -- som alltså inte har ett eget nummer påskrivet -- används, efter numret från föregående sida av bladet, tillägget v(erso) som ska betyda 'baksidan' eller 'andra sidan'. (Ex.: fol 58; fol 87r-87v)
 
Hälsningar, Mikael!

322
När Elna Jönsdotter i Sibbarp, Osby, dött 1647 stod det bl.a. följande i hennes dödsnotis:  
in scortationis crimen semel prolapsa animum in motius mutant, et solitaria cast? vixit.  
Kan någon vara snäll och översätta det?  
Jag har en id? om att det betyder att hon först levde syndigt, men sedan ändrade sinne och levde ensam och kysk. Om detta stämmer, så skulle det antyda att hon levde tillsammans med en man utan att vara gift med honom, vilket i sin tur skulle kunna passa in på två personer som dog i Hästveda: 1) Sven Trulsson. D 3/1 1697 i Hästveda by, 70 år gl, och 2) Olof Trulsson. D 13-14/9 1712 i Tubbarp, 'i sitt 76:e år'. Båda dessa nämns som barn till Truls Svensson och Elna Jönsdotter. Det står dock ingenting om att Sven och Olof skulle vara av 'oäkta säng'. Och det står inte heller något särskilt i dödsnotisen för den Truls Svensson som bodde i Sibbarp (fast det behöver inte heller ha varit just han).
 
Hälsningar, Mikael!

323
Gölin / Gölin
« skrivet: 2003-12-08, 14:29 »
Jag tycker att ni är inne och nosar på något som kommer allt mer och mer: Uppfattningen att det inte finns någon absolut sanning. En närbesläktad uppfattning är att inget är sant förrän det har bevisats vara sant. (Den senare användes (används?) bl.a. när man skulle (skall?) förklara kvantfysiken.)  
Båda dessa uppfattningar är för mig horribla -- men jag har också fått intrycket att så får man ABSOLUT inte säga, eller tycka. Dessutom ger dessa uppfattningar ett -- i mitt tycke -- väldigt stöddigt intryck: Om inte jag (eller vi) vet det eller tycker så, så kan det inte vara på det viset.  
Inom de flesta områden vet vi väldigt lite. Vi kan inte alltid förklara allting i enkla termer, dvs. termer som ligger inom vårt kunskapsområde och snabbt dyker upp i vårt sinne. Men det innebär ju inte i sig att det INTE GÅR att förklara dem.  
 
MVH, Mikael!

324
Förnamn - D / Daria
« skrivet: 2003-12-04, 10:04 »
Är inte även det finska Tarja en version av namnet?  
Dario är ju annars vanligt på pojkar både i Italien och i ex-Jugoslavien.  
 
Hälsningar, Mikael!

325
Källorna för min del är Almquists sammandrag av domböckerna och Linnaruds avskrifter av kyrkoböckerna, vilka i sin tur har originalhandlingarna som grund.
 
Hälsningar, Mikael!

326
Förnamn - L / Lunn
« skrivet: 2003-11-20, 09:27 »
Och så fanns ju förnamnet Lund åtminstone in på 1600-talet (står precis före Lunn i listan av namn här ...)
 
Hälsningar, Mikael!

327
Glimåkra / Glimåkra 1716
« skrivet: 2003-11-11, 10:14 »
Jon Örn bör ha varit barnets farfars systers, Bollas, 2:e man, Jon Trulsson i Örnanäs, Örkened.  
Nästa son, om det blev fler, bör ha fått namn efter den i juni 1716 avlidne farfadern, Anders Trulsson.  
 
Hälsningar, Mikael!

328
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2003-10-29, 08:50 »
Tack så mycket för uppgifterna, Gudrun! Jag ska försöka låna böckerna via biblioteket.
 
Hälsningar, Mikael!

329
Hej Lena A Löfström!
 
Du skriver här ovan, som avslutning, ... tillgång till Arkion, Genline samt mycket annat .... Tre intressanta delar, vilka jag dock ställer mig lite frågande inför. Under mycket annat kan man säkert sortera in medlemspriser på diverse skrifter, blanketter och annat material. (Kanske ytterligare något ingår under den rubriken?) Men vad menar du med tillgång till Arkion, Genline? Det ser ut som om du halkar in på den något kritiserade Stockholms-fixeringen, för den tillgången är väl begränsad till att man personligen infinner sig på föreningens lokaler?
 
Hälsningar, Mikael!

330
Ian skriver här ovan (onsdag den 22 okt 2003 kl. 14.00): Mängden kvalitativa genealogiska artiklar kanske minskar jämfört med den sammanlagda textmängden i SoH och SfÅ i dag, men inte jämfört med vardera skriften var för sig. Just det, det är exakt det som jag och flera andra beklagar. Min personliga gissning är att flertalet läser båda publikationerna, vilket skulle innebära att de flesta skulle få uppleva en minskning.
 
Hälsningar, Mikael!

331
Ja, Tord, självklart har du rätt. Det gick av bara farten.
 
MVH, Mikael!

332
Ian Hamilton skriver ovan: Släktforskarnas årsbok har hittills haft ett sidantal kring 350 sidor. Sidantalet kan kanske ökas något. För att vi som prenumeranter inte ska förlora något i fråga om hur mycket vi får för våra pengar, så bör ju detta något betyda åtminstone 220 sidor. Det skulle bli en ganska mastig årsbok: åtminstone omkring 570 sidor! Å andra sidan kan man ju tänka sig en mindre årsbok än så, fast då ska man också betala mindre! Enligt GF:s hemsida så kostar medlemsskapet 60 kronor och GF-Aktuellt + Släkt och Hävd kostar 190 kronor. Om en eventuell sammanslagen årsbok skulle innehålla t.ex. 405 sidor, då borde medlemskapet i GF ligga på 110 kronor (jämfört med nuvarande priser). Fast detta är ju bara den ekonomiska aspekten.  
 
Av inläggen att döma så tycker flertalet att man kunde börja med att avskaffa GF-Aktuellt, åtminstone i pappersformat. Man kunde kanske i stället lägga det på GF:S hemsida. Å andra sidan är det ju främst de som har tillgång till Internet som skriver inläggen här, så den lösningen skulle nog inte passa alla.  
Vi vill inte gå miste om Släkt och Hävd. Många kan säkert möjligen tänka sig en utgåva på årsbasis, men då inte med minskat totalt sidantal!  
OM SoH läggs ned eller redan OM det blir ett drastiskt minskat totalt sidantal så kommer nog många att gå ur GF och nöja sig med att vara medlemmar i Släktforskarförbundet. Där får man ju också Släkthistoriskt Forum. Valmöjligheterna kommer ju till synes att vara 1) Vara medlem i GF och få GF-Aktuellt (?) och den sammanslagna årsboken (med okänt sidantal) + vara medlem i Släktforskarförbundet och få Släkthistoriskt Forum, eller 2) Vara medlem i Släktforskarförbundet och få Släkthistoriskt Forum + subskribera på årsboken (med okänt sidantal). Den ekonomiska aspekten kommer i det läget att begränsas till: Är subskriberingen på årsboken billigare än ett medlemskap i GF?, och kompliceras något av hur mycket man värderar (GF-Aktuellt och (?)) övriga tjänster hos GF till.

333
Hej Bo!
 
Man kan ju också lägga apparaten ner och fixera släden på något sätt så att den stannar på rätt bild ...
 
MVH
Mikael!

334
Personligen har jag inte alltför god ekonomi, med tre personer som lever på en lön. Så jag skulle inte anse det värt pengarna att betala enbart för att få vara medlem, även om avgiften sänktes betydligt. Släktforskarförbundets årsbok m.m. får jag ju ändå via den prenumerationen.  
Jag vill också hålla med om att det har varit en förbättring både i fråga om innehåll och i fråga om utseende på senaste tiden, efter en tids nedgång. För några år sedan skulle kanske ett sådant här förslag haft en viss möjlighet att gå igenom, men jag båda hoppas och tror att det inte kommer att gå vägen nu.  
Jag hoppas också att förslaget inte skapar för stor förstämdhet och/eller tveksamhet i fråga om att påbörja och fortsätta med artiklar inom ämnesområdet. Annars kunde förslaget i sig få till följd ett förhållande där nedläggning ses som ett bra alternativ.
 
Hälsningar, Mikael Persson

335
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2003-10-20, 12:04 »
Hej Gudrun!
 
Dessa böcker låter helt klart intressanta. Hur kan man köpa dem?
 
Hälsningar, Mikael!

336
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-18
« skrivet: 2003-10-17, 10:31 »
Hej Gudrun!
 
Finns där mycket från Halland, Skåne och Blekinge?
 
Hälsningar, Mikael!

337
Förnamn - J / Jesup
« skrivet: 2003-10-09, 10:26 »
Har någon stött på namnet Jesup tidigare? Jag fann det 1672 i Ö Göinge hd dombok.
 
Mikael

338
Hej Patrik!
 
Detta innehåller ju egentligen ytterligare ett problem: Vad ska fenomenet egentligen kallas? Beroende på var i landet man bor och/eller vad man har fått lära sig, så bör ju namnet innehålla antingen -sysslingar, -bryllingar eller -nästkusiner, även om det egentligen skulle röra sig om samma genealogiska förhållande(n). (Se annan diskussion på Anbytarforum för detta ämne.)
 
Hälsningar, Mikael!

339
Jag kan -- via min morfar -- ståta med följande lista:  
mffmfffmffff
mffmffmmfffmmf
mffmfmfmfmfmmf
mffmfmfmmfffmmf
mffmfmfmmmffff
mffmfmmfmmmfff
mffmfmmmmfffmf
mffmmfmmmmfff
mffmmmfmfffmmf
mffmmmmffmmfmmf
mfmfmfmmfmmfmmf
mfmfmmfffmmmmf
mfmfmmmfmmfmmf
mfmfmmmmffff
mfmmfffffmfmmf
mfmmfffmmmfmmf
mfmmffmmmfffmmf
mfmmffmmmmffff
mfmmfmffmmmfff
mfmmfmfmmfffmf
mfmmfmmmmffff
mfmmmffmmfmmfmmf
mfmmmfmfmffff
mfmmmfmmmfffmmf
 
24 gånger i 5 olika generationer från en och samma förfader, Truls Haraldsson, Hönjarum, Osby. (Och det är inte helt omöjligt att det kan ramla in några härstamningar till efter hand!)
 
Hälsningar, Mikael!

340
Höppener / Höppener
« skrivet: 2003-09-02, 07:50 »
Tack för svaret, Bo. Jag har för mig att det finns en variant av bokstaven 'p' som skulle kunna tolkas som ett 'f' -- så det skulle kunna vara en felläsning --, men jag är lite osäker.  
(Annars var det just namnet Höffner som jag är ute och far efter. Jag har sett lite olika varianter på dess stavning.)
 
Hälsningar, Mikael!

341
Höppener / Höppener
« skrivet: 2003-09-01, 11:53 »
Jag är nyfiken på om man för dessa personer emellanåt också sett stavningsvarianter som 'Höfvener', 'H?fvener', 'H?bener' eller 'H?bner', eller något annat?
 
Hälsningar, Mikael!

342
... they gave the next child of the right sex ...

343
In the province Skåne -- formerly a Danish province -- they used to give the children the same names that their DEAD ancestors -- at the time of the birth (baptism?) of the child -- had had. They started looking for dead ancestors of the right sex as close as possible, starting on the fathers side.  
Sometimes this meant that two LIVING children had the same name! (There is even at least one example of THREE living children!) One of my ancestors got twins, and both were named Måns -- one after his paternal grandfather, and one after his maternal grandfather.
If a child died, many times they gave the child of the right sex the very same name, just as you mention. But I'm not certain if they 1) named the new child after the now dead child, or 2) if they named the new child after the same ancestor that the now dead cild had been named after, thus ascertaining to have a LIVING child named after that very ancestor. (I guess I'll never know!)
 
Many hold the view that this is a remnant of the heathen belief that the soul kept on living after the body had died (ignoring the fact that the soul IS the person), and hence they needed to give the name of the dead person to a new person.
 
Regards, Mikael!

344
Emigrantforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-14
« skrivet: 2003-08-13, 12:18 »
Hej Christian!
 
Jag kan svara på den ena av frågorna: Vem är 'jag själv'?  
Det är -- precis som det står -- jag själv. Jag är emigranten och, nästan 2,5 år senare, även immigranten, och det är jag som skrivit in uppgifterna. Jag vet när jag är född och när jag emigrerade och immigrerade, så därför har jag skrivit jag själv som källa. Jag kunde ha skrivit personbevis som källa för mina födelsedata, och stämpel i passet som källa för de olika flyttningarna, men åtminstone det senare är ju inte en offentlig handling. (Jag vet inte heller var i myndigheternas alla arkiv det finns registrerat.)  
Motsvarande gäller för min fru.
Även jag och min fru har begåvats med död på Okänd Plats, Sverige, vilket tydligtvis sker automatiskt! Fy, vad dåligt! Jag lever ännu så länge, och det hoppas jag att även min fru gör!
 
Jag är lite tveksam till att jag lades upp med två poster (46 och 47) när nu ändå både emigrationen och immigrationen fanns med på varje post (fast dessa poster är borta nu). Och sen lades jag upp med ytterligare en post (48) när min frus post länkades till min (47 !!). ('48' finns kvar.)
Men det finslipas säkert efter hand.  
 
Hälsningar, Mikael!

345
Flerspråklig uppväxtmiljö / Flerspråklig uppväxtmiljö
« skrivet: 2003-08-08, 09:07 »
Hej Mikael och Jojje!
 
Jag fann två intressanta sidor om spanska språket: här och här.  
Bl.a. så kan man på dessa och angränsande sidor läsa om 'seseo' -- att uttala 'c' och 'z' som om det vore ett 's' -- och om 'ceceo' -- att uttala 's' som om det vore ett 'c' eller ett 'z'. På den första finner vi också att båda fenomenen började i Sevilla med omnejd på 1400- och 1500-talen, och därifrån spred de ut sig. I fallet 'seseo' spred det sig till delar av Andalusien, Kanarieöarna, de spanska delarna av Amerika, och små områden i Badajoz, Murcia och Alicante. Det förekommer också i Katalonien, Valencia, Galicien och Vascongadas, men här räknas det som ett talfel. I fallet 'ceceo' spred det sig till delar av Andalusien, Kanarieöarna, de spanska delarna av Amerika och små områden av C?ceres.  
Enligt den andra webb-sidan så räknas 'seseo' inte längre som felaktigt eller dialektalt (där fick jag ...) p.g.a. sin utbredning (El costumbre hace rey). Det är nämligen enklare att räkna upp de områden där man inte 'sesear': De två Kastilierna, Madrid, några områden där man talar katalanska, Asturias, Kantabrien och Baskien. Och 'ceceo' begränsar sig till några områden i västra Extremadura och till Andalusiens landsbygd.  
 
Slutsats: Man talade med läspljud innan den nu så vanliga formen utan läspljud ('seseo') började breda ut sig. Eftersom 'seseo' uppstod ganska exakt samtidigt med upptäckandet av Las Indias så var det kanske inte främst conquistadorerna som hade det med sig, utan snarare senare vågor av invandrare. Det finns ju också en möjlighet att det har rört sig om en parallell utveckling. Kastilianskan i Las Am?ricas är ju mjukare och mer behaglig att lyssna på än den i Spanien. (Motsvarande gäller också portugisiskan i Brasilien vis-?-vis den i Portugal.)  
 
För drygt 10 år sedan gick jag en 4-veckors språkkurs i Salamanca i Spanien. Staden skryter med att vara utbildningens högborg i Spanien. Trots det så stötte jag t.ex. på en kvinna (i 50-årsåldern) som på fullt allvar trodde att staden C?diz skrivs 'C?did'! De uttalar nämligen ett finalt 'd' som om det vore ett 'z' och därav följde förvirringen i fråga om detta namn som verkligen slutar på 'z'.  
 
Hälsningar, Mikael P!

346
Flerspråklig uppväxtmiljö / Flerspråklig uppväxtmiljö
« skrivet: 2003-08-07, 10:29 »
Hej Mikael och Jojje!
 
Jag menade inte att man i Spanien kallar språket för spanska; jag vet att de kallar det för kastilianska. (Att jag skrev Riksspanska var som ett slags analogi till det vi kallar Rikssvenska.) Liksom i Sverige har man bestämt -- mer eller mindre avsiktligt -- att ungefär den dialekt som talas i och omkring huvudstaden ska vara det officiella språket. För Spaniens del har jag fått intrycket att det bestämdes under Franco-tiden som ett led i att binda samman landet och i att motverka de olika separatistiska strömningarna. (Av vilka den mest kända väl är i fråga om Baskien.)  
 
Jag är också medveten om att de olika dialekterna i Spanien egentligen skiljer sig mer än enbart i fråga om uttalet av orden. Baskiskan är ju egentligen ett eget språk, och det kan man nästan säga om katalanskan också. I fråga om andalusiskan känner jag inte till hur pass det skiljer sig i fråga om ordförrådet, men jag vet att i den egentliga andalusiskan så läspade man inte på 'c' och 'z', till skillnad från i kastilianskan. Och vad jag har läst så var det främst folk från Andalusien som var med och koloniserade på andra sidan Atlanten. (Jag höll på att skriva 'Sydamerika', men det hette det ju inte då ...) Å andra sidan kan man som Jojje påpekar ifrågasätta om det någonstans på den Iberiska halvön användes läspljud i språket då. Ursprungligen var det nog inte så. (T.ex. ordet 'quiz?s' ('quiz?') har ju idag ett läspljud i Spanien, men som det ursprungligen är sammansatt av 'qui?n sabe' så är det väl tveksamt om det var fallet från början.)  
I fråga om det vi idag kallar 'norrländska' och det vi kallar 'skånska' så skiljer det sig inte mycket i fråga om ordförrådet, det är uttalet som är olika. Norrländskan lite sjungande och med ganska 'rena' vokalljud, skånskan med skorrande 'r' och diftonger på de flesta förekomster av vokaler. (OBS!: generalisering)
Så i princip har jag använt begreppet dialekt i den meningen att det skiljer i uttalet.  
 
Slutsats (enligt min mening): Om man kallar det officiella talspråket i Spanien idag för kastilianska, då bör man inte kalla de dialekter som talas i de olika f.d. kolonierna för kastilianska.  
 
(Sen kan det för all del ifrågasättas vad jag har för rätt att ha en åsikt i frågan. Numera är ju det mesta tiillåtet, och man får kalla precis vad som helst för vad man vill, även om det redan finns en etablerad betydelse för den benämningen. Det kallas 'utveckling', bevars! OBS! Detta är inte avsett som någon slags anmärkning mot någon av er båda, utan det var en allmän reflektion!)  
 
Och Jojje, jag avsåg läspningen på 'c' och 'z', men jag förmodar att det var en lapsus från din sida ...  
 
Hälsningar, Mikael!

347
Flerspråklig uppväxtmiljö / Flerspråklig uppväxtmiljö
« skrivet: 2003-08-06, 09:10 »
Personligen tycker jag att säga att man talar kastilianska i de spansktalande länderna är ungefär likvärdigt med att säga att man talar stockholmska i Sverige! (Detta stämmer ju i Sveriges fall i den del som verkligen är Stockholm, men det stämmer dåligt i de andra delarna.)  
I Spanien talar man numera generellt sett Riksspanska och det blir ju den dialekt som talas där huvudstaden ligger, med läspljud och andra särskiljande egenheter.  
Men många av de som for ut att kolonisera kom från Andalusien, där man historiskt sett inte använder läspljuden, och därav följer att i de spansktalande f.d. kolonierna så används det inte heller -- till skillnad från i kastilianska.
 
Hälsningar, Mikael!

348
Lilliebielke / Lilliebielke
« skrivet: 2003-08-06, 08:38 »
Hej Olle!
Jag har inte själv kollat i EÄ -- utan såg här eller i någon annan lista/publikation att han inte omnämndes där -- och inte heller meddelat eventuella kompletterande uppgifter. Fast nu är det väl för sent att komplettera iallafall ...
 
Hälsningar, Mikael!

349
Lilliebielke / Lilliebielke
« skrivet: 2003-08-05, 08:46 »
Tack Olle för svaret! Ibland förväntar man sig inte längre något svar ... men så dyker det upp ett ändå! Det där med ryttmästare var väl ganska säkert en utsmyckning, något snäpp bättre än kvartermästare (inbillar jag mig).
 
Hälsningar, Mikael!

350
När vi ändå är igång med diverse ord som har en ursprungligen oförarglig innebörd, så kan vi ju också ta med 'usel' och det tidigare nämnda 'idiot'.  
'Usel' kommer av 'usäll', dvs. olycklig, och började väl användas nedsättande i fråga om personer i olyckliga omständigheter, som t.ex. fattiga. (Dessa var kanske mer benägna att stjäla och mörda för att försöka förbättra sin ekonomiska situation, och så överfördes ordet till tjuvar och mördare och liknande.)  
'Idiot' betyder egentligen 'lika(dan)' (från grekiskans 'idio'). Det började användas i nedsättande mening av de 'upphöjda' och 'välutbildade' om det 'vanliga folket' vilka -- i deras ögon -- alla var likadana sinsemellan (i fråga om bildning) och inte mycket värda.  
 
Människors värde bestäms ju oftast av samhällets eller den närmaste omgivningens behov eller uppfattningar. Idag är t.ex. raket-ingenjörer och dator-experter tämligen uppskattade personer, åtminstone hos deras arbetsgivare. Men om de hade existerat för 500 år sedan, med exakt samma kunskaper som de har nu, så skulle de förmodligen ha blivit inspärrade -- om inte värre -- för sina idéer och uppfattningar.  
Eller om vi idag skulle släppa ut dem i djupaste Afrika utan några tekniska hjälpmedel -- hur länge skulle de klara sig? Jämför det med hur bushmännen (det är väl inget nedsättande uttryck, hoppas jag -- inte ens bland dem som eventuellt har synpunkter på en viss president?) klarar att överleva under samma förhållanden.  
 
Hälsningar, Mikael!

351
Nyström / Nyström
« skrivet: 2003-07-31, 08:51 »
Är det någon som stött på någon resande med efternamnet Nyström i länen (Värmland,) Örebro, Västmanland och/eller Södermanland?
 
Hälsningar, Mikael

352
"Omdöpta" anor! / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-30
« skrivet: 2003-07-29, 08:49 »
Som en extra kommentar: Man kan --enligt myndigheterna-- inte längre ta efternamn med bindestreck. De efternamn som redan skrivs så får dock behålla bindestrecket.  
 
Hälsningar, Mikael!

353
Holger / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-21
« skrivet: 2003-07-18, 09:26 »
Hej!
 
Jag har tidigare använt Holger 5 och skapade lite olika databaser m.h.a. det. Nu har jag inte längre programmet eller installationsdisketterna, men jag har fortfarande databaserna. Jag skulle mycket gärna vilja få tag i uppgifterna i en av dessa, men den är för stor för demo-versionen av 6:an. Min fråga är nu om någon som har version 5 eller 6 skulle vilja ha vänligheten att hjälpa mig genom att ladda in databasen och sedan exportera den som en GEDCOM? Meddela mig så skickar jag över de zippade filerna (180 kB). (Det rör sig om personer i Loshult sn i Skåne som egentligen kom ifrån Småland från början.)
 
Hälsningar, Mikael

354
Helt riktigt, Jan, så är det jobbigt att titta på mikrokort m.h.a. trådläsaren. Mikrofilm går däremot ganska bra. Jag tycker snarast att det är ryggen som löper mest risk i det fallet.  
(Det är ju fullt möjligt att man inte HAR de pengar som en läsapparat kostar, och att det skulle ta ett antal år att spara ihop till en sådan.)
 
Hälsningar, Mikael!

355
Hej alla!
 
Jag har nu sett att Biltema säljer luppen som finns med på Stens bild ovan. Förstoringen är enligt deras katalog 7 ggr, och priset är 19.90 kr
 
Hälsningar, Mikael

356
46 Ordet är fritt om släktforskning / Jehovas vittnen
« skrivet: 2003-06-23, 11:30 »
Ang. tionde och pingstvännerna så vet jag (källa: jobbarkompis vars pappa var/är pastor där) att även på mitten av 1980-talet så togs det i princip för givet att man gav tionde. Jag tror dock inte att det förekom något slags koll över att man verkligen gav något.  
Ang. tionde och Jehovas vittnen så vet jag (källa: så gott som hela släkten på mammas sida) att man INTE ger tionde, och om man någonsin gjort det så ligger det långt tillbaka i tiden, åtminstone innan 1940-talet. Det som ges materiellt är individuellt och utan någon direkt koppling till hur mycket inkomster man har.  
Angående att uppgifter finns kvar i register även efter det att man har upphört som medlem: Jag förmodar t.ex. att det finns kvar uppgifter om mig i registren hos DIS, hos Dellenbygdens RadioKlubb (DRaK) och även hos Dellenbygdens GrottKryparKlubb (eller vad den nu hette ...) om den finns kvar. Jag har även funnit mängder av uppgifter i gamla kyrkböcker om mina förfäder och andra ...  
 
Hälsningar, Mikael

357
+ att det förutsätter att alla leden sedan honom har hållit sig inom skaklarna ...!
 
Hälsningar, Mikael!

358
Orup / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juni, 2013
« skrivet: 2003-06-10, 08:31 »
Angående namngivningen, så kan ju samma person som fick vara namngivare till fadern mycket väl också vara namngivare till sonen.  
 
MVH, Mikael

359
Hej Gunnar!
 
Just i Värend -- där Allbo ingår -- hade man ju lika arvsrätt för söner och döttrar. (I större delen av landet (resten?) ärvde sönerna 2 andelar och systrarna 1.)
Så det kan kanske förklara att du har sett mycket om kvinnornas villkor förr i tiden just i Småland. Kanske 'grupptrycket'  från kringliggande områden blev för stort sedan så att även virda-kvinnorna blev lite undanskuffade ...
 
Hälsningar,
Mikael

360
Förnamn - K / Ketura
« skrivet: 2003-04-10, 09:31 »
Jag kanske missminner mig, men jag har för mig att både Medan och Midian räknas bland arabernas förfäder. Annars var den delen fel i mitt första meddelande.
 
MVH, Mikael

361
Förnamn - K / Ketura
« skrivet: 2003-04-09, 09:05 »
Namnet kommer från Bibeln. Abrahams sist nämnda hustru hette så, och med henne blev han stamfar för de som nu kallas araber.
 
Hälsningar, Mikael

362
Disbyt på Internet / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-19
« skrivet: 2003-04-07, 08:46 »
Hej Stefan!
 
Du skrev: Urban Sikeborg ondgör sig ovan över den dåliga kvalit?n på disbyt, men glömmer att förklara varför han överhuvudtaget besöker en så hemsk sida.  
 
Och du själv glömde citera svaret, som redan fanns med i Urbans text:  
Jag tog DISBYT som exempel på hur fel det kan bli när det inte finns någon kontroll eller ens försök att staga upp kvaliteten på det som skickas in i stora genealogiska databaser.
 
Jag tror knappast att du -- eller någon annan -- hade godtagit Urbans kritik av kvalitetsinriktningen på DISBYT om han samtidigt hade nämnt att han aldrig besökt basen!
 
Du citerar också: ... men i praktiken är det av tidsskäl och ekonomiska skäl omöjligt för många. Jag vet inte säkert, men av sammanhanget förmodar jag att Urban menar ... utan exakta källhänvisningar. Det kan nämligen många gånger vara både tidsödande och kostsamt att leta efter en specifik uppgift, även om man har en uppfattning om hur den uppgiften är formulerad. Om man däremot har en källhänvisning så kan man gå direkt till källan och få uppgiften bekräftad (förhoppningsvis).
 
Det finns ingen eller inget som säger att man måste använda DISBYT. Men ingen kan nog med bibehållen trovärdighet förneka att många gör det. Jag vill gärna tro att de flesta kollar upp de uppgifter de hämtar därifrån, men det finns också talrika indikationer på att alldeles för många inte gör det. Och det är det Urban är bekymrad över, och slår ett slag för att bättra på.  
 
Jag har själv varit med i DIS och skickade in ett utdrag av min morfars anor. Han som tog emot det var imponerad över hur många träffar det blev, dvs. hur många personer jag hade gemensamma med tidigare inskick av andra personer. Jag var inte lika imponerad: Jag fick ett klart intryck av att många av dessa tidigare uppgifter åtminstone delvis var hämtade ur mina bidrag till Svenska Antavlor och/eller från min hemsida.
 
Hälsningar,
Mikael

363
En liten undran vid sidan om: På den första sidan man hänvisas till för att se en bild på Håkan Skogsjö så står hans postnummer som AX-22100, medan det på sidan med hela styrelsen står ÅL-22100. Vilket är rätt? (Jag skulle gissa på det senare, men man vet ju aldrig ...)
 
Hälsningar,
Mikael

364
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-03-25, 07:47 »
Tack Magnus för uppgiften. Så var det med det!
 
MVH, Mikael

365
Incest / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-03-24, 08:46 »
Kan någon bekräfta eller dementera följande:
Under katolsk tid räknades det som incest om de var släkt i 6:e led (in sexto grado; därav benämningen) eller närmare.
 
Hälsningar,
Mikael

366
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-04
« skrivet: 2003-03-03, 12:38 »
Jag tror att det är om man kör Windows 95 som begränsningen ca 10000 personer gäller.
 
Hälsningar,
Mikael

367
Enskilda arkiv, samlingar och register / Sjöbloms Arkiv
« skrivet: 2003-03-03, 12:36 »
Hej Stefan!
 
Den ska också finnas på biblioteket i Ö Göinge kommun, vilket väl bör bli i Broby. Det är ju möjligt att det är närmare för dig. Men ring och kolla först. Proffsforskare (dvs. som tjänar pengar på det) har dock ingen rätt att titta i materialet.
 
Hälsningar,
Mikael

368
Könssjukdomar / Franzosersjuka
« skrivet: 2003-02-20, 08:15 »
Visst Jan!
 
Även den latinska varianten av namnet, Morbus Gallicus, förekom.
 
Hälsningar,
Mikael

369
Hjälp att läsa/tyda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-02
« skrivet: 2003-02-13, 12:41 »
Och 'lång löpnot' står det väl?

370
Hjälp att läsa/tyda / Äldre inlägg (arkiv) till 13.2.2003
« skrivet: 2003-02-13, 12:40 »
Se om du hittar någon förklaring på 'Enkelldrättor', 'drätta' (i st.f. 'Enbittaröllar' ...)
 
Hälsningar
Mikael

371
Rahden, von / Äldre inlägg (arkiv) till 15 februari, 2006
« skrivet: 2003-02-12, 10:50 »
Han hade också något slags äktenskapsproblem. Jag såg namnet nu i helgen, men brydde mig inte om att sätta mig in i exakt vad det rörde sig om. Målet finns med i Lunds Domkapitel, Äktenskapsmålen (FIIf) något av åren 1680, 1681, 1682, slutet av 1684, 1:a halvan av 1685 (troligen 1680, 1681 eller 1682).
 
Hälsningar,
Mikael

372
Kungligt / Pernald, Emma (f. 1979)
« skrivet: 2003-01-29, 09:44 »
Jag undrar om du inte egentligen menar så här:
Det är däremot inte tillåtet att diskutera kända, nu levande personers privatliv.?
Eller kanske t.o.m. ... nu levande eller nyss avlidna ...?
 
Undrar
Mikael

373
Krumme / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-04
« skrivet: 2003-01-27, 09:46 »
Blev det någon sammanblandning nu? Hette både hans farfar och hans morfar Krumme i efternamn?
 
Hälsningar,
Mikael

374
Tack ändå, Lena. Jag hade inget större hopp iallafall.

375
Själv har jag varken adel eller präster, men har ändå kommit bak till skiftet 14-1500-talen på några grenar. Å andra sidan har jag en gren där jag inte ens kommit bak till 1800-talet ...

376
Jag har en anmoder som jag inte lyckas lokalisera efter att hon blev utsläppt från Norra korrektionsinrättningen, Stockholm. Om hon blev riktigt gammal (95 år) så bör hon finnas med i folkräkningen 1890, så nu hoppas jag att någon skulle vilja kolla upp det ...
Hon verkar ha hållit till i trakterna av Västmanland. Hon var född 1795 och de namn hon gått under i de olika handlingar jag sett är:
Maria/Maja [Cajsa] Eriksdotter/Nyström
 
Tack på förhand
Mikael

377
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-30
« skrivet: 2002-12-20, 09:09 »
Jag har inte provat det följande på ett tag, men om jag valde 'Sök inlägg skickade sedan 'klockslag' 'dag'' så spelade det ingen roll vilket klockslag jag angav -- jag fick ändå från kl 00.00 angiven dag. (Jag missade ju inget på det viset -- så det var ju bra -- men det blev ju en del dubbleringar.)
Så jag har så gott som hela tiden räknat om tiden i antal timmar och använt 'Sök inlägg skickade under senaste 'antal' 'timmarna'' och det brukar fungera. Alltför långa tidsperioder (över en vecka (?)) vill den funktionen dock inte vara med om.
 
Hälsningar,
Mikael

378
En kusin till min mamma heter Sinner i efternamn. Han reste ofta till Canada i jobbet ...
Fast när jag frågade släkten där så sa de att de aldrig gjort någon sådan koppling.
 
Hälsningar,
Mikael

379
16) Latin / Testes...ibidem...vad betyder dessa ord ???
« skrivet: 2002-12-18, 11:50 »
Om vi ändå är inne och nämner inskränkningar, så kan jag ju tala om att åtminstone den version av den lilla tryckta ordlistan som jag skaffade, så saknas en hel del av de frekvent förekommande latinska orden. (Listan införskaffad år 2000, och området för vars kyrkoböcker jag har behövt anlita något slags latin-lexikon är främst olika församlingar i Ö Göinge härad i NÖ Skåne.)  
Jag har inte tittat i listan i år eller förra året, men jag vill minnas att när jag tittade igenom den direkt när den ramlade in i brevinkastet så hittade jag inget ord som jag inte redan kunde.
Då kostade listan 60:- (om jag minns rätt), men jag tycker nog att SVARs erbjudande om att köpa alla 12 delarna av Glossarium till medeltidslatinet i Sverige för 800:- (eller 560:- om man är medlem i Pro Memoria) är en bättre affär.
 
Hälsningar,
Mikael
 
PS. Naturligtvis kan ju Jojjes lilla lista ha utökats och förbättrats avsevärt under dessa dryga 2 år, och då kommer kanske saken i ett helt annat läge. DS

380
Förnamn - E / Eligurd
« skrivet: 2002-12-16, 09:19 »
Jag stötte på namnet i Sveriges dödbok 2 i samband med min kartläggning av Delsbo invånare. Jag förmodar att vi pratar om samme man (Eligurd Emanuel Westerlund), och hans hustru var ju från Delsbo.
 
Hälsningar,
Mikael

381
Och 'bull' (=tjur) kommer från svenskan/danskan (jag har sett 'böll' i en dombok för Ö Göinge hd på 1670-talet).
Fast hela tiden har man ju 'problemet' att orden kan ha gått direkt från germanskan, utan att ta omvägen om nordiskan.
 
Hälsningar
Mikael

382
Hur gör jag om jag vill få ut en lista med folk som är födda och/eller döda i t.ex. Delsbo församling? Jag vet hur jag ska göra för att skriva ut en lista med födda där, och även dito med döda där. Men jag skulle vilja ha EN lista som är en kombination av dessa.
Jag har gjort det förr (jag exporterade en lista av vardera i textformat, slog ihop dessa, sorterade raderna i TextPad med valet 'ta bort identiska rader' ikryssat, och voilá!), men nu får jag inte till det. Om det beror på att det är skillnader i fråga om själva programmet, eller om det beror på att jag bytt operativsystem till Widows 2000, det vet jag inte. Jag kanske helt enkelt blivit dummare?!
Någon som har något tips?

383
'Andersdotter' är INTE ett metronymikon. Metronymikon är -- strängt talat -- MODERNS förnamn + son / dotter. I fallet du anför så bör det snarast räknas som släktnamn.
 
Hälsningar
Mikael

384
Om Jojjes kommentar stämmer så har jag fattat fel om en del händelser.
Jag har förstått det som att förändringarna från faderns namn + -son / -dotter till faderns namn + -son (1880-talet (?)) och från patronymikon till släktnamn (=samma efternamn som fadern; 1920-talet(?)) var påbjudna uppifrån. Även förändringen att hustrurna skulle ha mannens efternamn verkar ha skett på 1910/1920-talet. Förmodligen var det mycket enklare för myndigheterna om alla i familjen hade samma efternamn, och då spelar det kanske inte så stor roll med några seklers hävdvunnenhet?!
Just i övergången var det tydligtvis en del förvirring och t.o.m. protester från de 'drabbades' (?) sida. Jag vet att prästen i något intyg ville skriva min farfar (f 1904) som Ersson, men farfar ville heta Persson efter sin far, Per Ersson. Efter en del tjat så fick farfar som han ville.
 
Hälsningar
Mikael

385
Hej Jojje!
 
Att jag skrev fått finna sig i var främst för att markera bytet från den flera sekel gamla seden att få sin faders namn + -dotter som patronymikon. Förut talade ju hennes patronymikon om att hon var Johans dotter; att plötsligt kallas Johans son var kanske inte så kul. (Fast det är ju gissningar från min sida och inget som jag VET något om.)
 
Hälsningar
Mikael

386
Och jag som hade för mig att det var i början på 1920-talet ...?! Med början på 1880-talet ska döttrarna ha fått finna sig i att få ett patronymikon som slutade på -son.
 
Hälsningar
Mikael

387
Vid ett flertal tillfällen har jag gjort sökningar och har fått ett annorlunda resultat mot tidigare, exakt likadana sökningar. Jag har då gjort om sökningen med en gång och fått ett annorlunda resultat. Man blir ju lite fundersam och frågar sig vilket av resultaten som är det riktiga, om något ...
 
Hälsningar
Mikael

388
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2002-11-20, 08:15 »
Hej Stig!
 
När och var adlades Nils Håkansson Trolle?
Vilka barn fick han med Ingeborg Sabelsköld? Och vad sa samtiden om detta (eftersom de inte var gifta ...)?
Strikt talat, så bodde han inte i Örkeneds kommun, eftersom kommuner är ett långt senare påfund.)
 
Hälsningar
Mikael

389
Ett litet tillägg till Tollessons meddelande:
I vissa fall kan det skilja, t.ex. om man flyttar till en ny ort den 25/10 men först den 5/11 anmäler flytten. Då skulle man stå kvar som mantalsskriven på den gamla orten hela nästa år, trots att man egentligen bodde på den nya redan innan den 1/11.
 
En annan möjlig orsak till skillnader:
Jag flyttade en gång till en annan ort den 12/11. Efter ett tag fick jag besked från skattemyndigheten (tror jag att det var) om att jag var skriven på den nya orten under det följande året (bör vara detsamma som mantalsskriven) och alltså skulle betala skatt enligt den tabellen. (Eftersom det var högre skattesats på den nya orten protesterade jag med hänvisning till att jag inte bodde där den 1/11 året innan, och fick rätt.)  
Så i vissa fall kan det vara så att man är/var skriven där man inte bodde 1/11 året innan.
 
Hälsningar
Mikael

390
Förnamn - M / Moerfar
« skrivet: 2002-11-11, 10:31 »
Har någon stött på det här namnet? Jag har hittat det i Helsingborgs Lensregenskaber 1597-1598. Jag förmodar att det inte betyder 'morfar' eftersom det vid den tiden skrevs 'moderfader' (med varierande stavning); och det är väl inte troligt att han skulle stå omnämnd så i en sådan handling även om han var det eller hade det som tillnamn.
 
Hälsning
Mikael

391
02 - Tips och råd / Skadade ministerialböcker
« skrivet: 2002-11-06, 17:09 »
Det förekommer -- som väl alla vet -- att kyrkoböckerna är skadade. Det kan t.ex. fattas hela sidor. Då kan det vara bra att tänka på en sak, vilket jag uppmärksammat i en socken.
Födelseboken var upplagd på så sätt, att barnets namn, födelsedatum, dopdatum och föräldrars namn stod i en följd på vänstersidan av uppslaget, medan faddrarnas namn stod på högersidan. På några ställen i boken saknades det ett blad, vilket -- om man inte var uppmärksam på det -- kunde innebära att man band samman fel faddrar med barnen. Det saknades ju en sida faddrar till en förefintlig sida barn, medan det (på baksidan) saknades en sida barn till en förefintlig sida faddrar!
Ett litet påpekande för att inte tappa bort sig.
 
Hälsningar
Mikael

392
Om man gärna vill ha ovanstående bok och samtidigt inte har något emot att spara in drygt 70 kr, så kan man gå till Bokfynd och söka på det angivna ISBN-numret.
 
Hälsningar
Mikael

393
Förnamn - M / Marina
« skrivet: 2002-10-30, 11:43 »
Tack för responsen, det är alltid trevligt!
Av svaren att döma så verkar de svenska exemplen finnas i Dalarna och Bergslagen, med ett stråk som går upp över Hälsingland och till Ångermanland.  
Själv har jag funnit 2 stycken i Delsbo, Hälsingland: Marina Jonsdotter, f 23/8 1693 i Långede (dtr t Jonas Persson o h h Anna Olsdotter), och hennes farmor Marina i Långede 5 (g m Per Larsson). Farmodern bör ha varit f ca 1640. (I 'Släktboken' står det 'Marit', men det är alltså fel.)
Hur som helst så verkar det ha varit mycket ovanligt.
 
Hälsningar
Mikael

394
Förnamn - M / Marina
« skrivet: 2002-10-29, 11:01 »
Var i Sverige och när förekommer namnet Marina (1700-talet och tidigare)?
 
Hälsningar
Mikael

395
Husförhörslängder / Husförhörslängder
« skrivet: 2002-10-18, 08:58 »
Och alla fall där jag sett benämningen 'kvinnsperson' på en kvinnsperson så har det varit en som har gått till sängs med en man utan att vara gift med denne. Jag är inte säker, men jag har för mig att det är de fall där det också har resulterat i ett havandeskap.

396
Tack så mycket Anne och Peter för upplysningarna. Jag misstänkte nog att det skulle vara ett för vanligt namn att söka på.
Jag hade å andra sidan fått för mig att det inte fanns kvar något av kyrkobokföringen för dessa år, förutom SCB:s avskrifter och utdrag.

397
Hur unga personer finns med i folkräkningen?
Jag är intresserad av en Gustaf Karlsson. Jag vet inte när han är född, men enligt en anteckning i födelseboken när Erik Adolf Olsson föddes 21/9 1918 i Strömsund, Jämtland, så bodde han i Högsjö, Ångermanland, och var far till nämnda barn. Jag har dock inte lyckats återfinna någon lämplig kandidat, vare sig i SCB 1920 för Högsjö eller i de familjetabeller för Högsjö som ligger ute på nätet.  
Erik Adolf var min mormors yngre (halv?)bror -- själv trodde hon att de var helsyskon. Jag har en kopia av ett kort som föregavs föreställa hennes far och mor, taget förmodligen i Sandarne, Hälsingland. Mannen på den bilden var troligen född 1880-1895 (gissningsvis något av de 5 senaste av dessa år) om jag jämför med mormors mor och att hon var född 1895.
Så jag är nu intresserad av vilka Gustaf Karlsson som fanns i det området -- Gävleborg, Västernorrland, Jämtland -- och som var 5-20 år gamla år 1900.

398
Med anledning av tidigare diskussioner på Anbytarforum så känner jag att jag måste fråga: Med 'rakt fäderne', avses då far, farfar, farfars far, osv.? Och med 'rakt möderne', avses då mor, mormor, mormors mor, osv.?
Om det är det som gäller här, så blir ju konsekvensen den följande:
I 1:a generationen är ju hälften av våra 'förfäder' vårt raka fäderne och hälften vårt raka möderne. I 14:e generationen blir motsvarande siffra 1/16384-del. Så stor andel av förfäderna blir det inte man kan visa på på detta viset. (Om jag förstått det hela rätt, så kan man inte med DNA-teknik påvisa släktskapet ens med sin morfar?!)
 
Hälsningar
Mikael

399
Allmänt om DNA i släktforskningen / Neanderthal DNA
« skrivet: 2002-09-12, 07:58 »
Och trots det finns det nu levande människor som är väldigt lika neanderthalarna (åtminstone som de har representerats av vetenskaps-artisterna) ...

400
Bör väl vara ungefär motsvarande vad vi idag skulle skriva 'förordning'.
Misstänker också ett egentligt 'ägendomen'.
 
Hälsningar
Mikael

401
'förmedelst' [gissning!; 'm'-et ser konstigt ut, och -'delst' syns det inte mycket av]
'ordning' [även om pricken i 'i'-et i så fall hamnat fel]
 
De sista 2 orden har jag ingen gissning på för tillfället.
 
Hälsningar
Mikael

402
Äldre ord L - Ö / Samfränder
« skrivet: 2002-08-06, 09:02 »
Emellanåt dyker det upp mål i domböckerna där man kallar in '12 samfränder' att vittna eller ge synpunkter. Avsikten med arrangemanget var att de inte skulle vara partiska, förmodar jag.  
Som jag har förstått det, så är var och en av dessa samfränder släkt med båda (alla?) parterna i målet, eller make till en sådan släkting. (Med släkt menar jag här att de har gemensamma förfäder inte alltför lång tid tillbaka.)  
Detta kan ju vara synnerligen matnyttigt inom släktforskningen, så därför vill jag var så säker som möjligt på att jag förstår vad det innebär. Emotser alltså tacksamt kommentarer och information i frågan.
 
Hälsningar
Mikael

403
Svenska Antavlor / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-06
« skrivet: 2002-08-05, 11:07 »
Rent allmänt sett så bör de väl finnas i digital form: Någon (eller något program) har ju skapat den fil som sedan har tryckts. Jag tror nämligen inte att tryckeriet har fått ett handskrivet manus som de sedan har matat in och tryckt, för att slutligen slänga den fil som sättningsmaskinen har använt!
I värsta fall kan man spara registerfilen --i ordbehandlingsformat av något slag-- i textformat och sedan läsa in den i Excel. Från Excel är det sedan inga nämnvärda problem med att få in alla uppgifterna i en databas. Men jag kan mycket väl tänka mig att man kan göra det på ett enklare sätt.
 
Hälsningar
Mikael

404
Anders Pemer skrev Lade in ett genitivapostrof för tydlighets skull, även om jag själv i petimeterdiskussionen om särskrivningar i förra veckan poängterade vid ett tillfälle att vi inte använder sådana i svenskan.
Jag brukar inte finna anledning att korrigera hans inlägg, men här finns det faktiskt en liten anledning -- vilket han för övrigt också antyder själv.
Enligt Svenska skrivregler, (c) 2000 Svenska språknämnden och Liber AB, 2:a upplagan, punkt 262, så gäller följande:
Genitiv-s läggs inte till ord som slutar på -s, -x och -z i grundform: Marx teser, Schweiz banker. Vid egennamn kan man använda apostrof, om man anser att sammanhanget inte tydligt nog visar att genitiv avses: Sveriges banker är fattigare än Schweiz' (banker). Det här är inte min hund, det är Anders'.
Det spelar i princip ingen roll om -s, -x och -z uttalas eller är stumt. Det är skriftbilden som är avgörande, inte uttalet. Vid stumt x och z kan apostrof dock vara tillrådligt: Det var de la Croix' residens; Josquin Desprez' motetter. På samma sätt är det skriften som avgör att namn som Terese, Alice behandlas som andra namn som slutar på -e, t.ex. Lise. Genitiv-s tillfogas direkt utan apostrof: Tereses, Alices liksom Lises.
Namn som Bangladesh, Rasch, Ferenc (uttalas: ['ferents]), Kis (uttalas: [kish]), skrivs i genitiv Bangladeshs, Raschs, Ferencs, Kiss.
Det förekommer, speciellt i namn på företag, att apostrof sätts ut före genitiv-s (Anna's salong, Johansson's livs, Grönköping's gym). Detta skrivsätt används i engelskan men hör inte hemma i svenskan.
...
(Ordagrant avskrivet, med undantag för 2 tecken i uttalsanvisningarna [som jag representerat med 'e' -- 2 ggr -- respektive 'sh'] som jag inte har i min teckenuppsättning. Jag är alltså inte skyldig till konstruktionen namn som Terese, Alice behandlas som.)
 
Hälsningar
Mikael

405
Hej Åke!
 
Nej, jag har ingen referens. Jag kollade bara mailen på det sätt som jag beskrev ovan och såg då att trots att det stod en mängd olika adresser i 'From'-fältet så var det mycket få adresser i 'Return-Path'-fältet (jag vet att det inte är ett fält i egentlig mening, men ...).
Men om det också är lätt att ändra vad som presenteras där, så är säkert ditt råd att kolla IP-adressen mycket säkrare.
 
Hälsningar
Mikael

406
Förnamn - P / Person
« skrivet: 2002-06-24, 09:39 »
'Lusse Pellen' betyder väl 'Lucias Per', antingen 'Lucias son Per' eller 'Lucias man Per'?!
 
Hälsningar
Mikael

407
Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2002-06-24, 09:32 »
Hej Ulf!
 
Vad Jojje delvis vill visa på (tror jag åtminstone) -- och du bevisar att han har rätt -- är att ett felaktigt använt uttryck ofta får en stor genomslagskraft, speciellt om det används i negativa sammanhang.  
Om ordet 'jude' används som skällsord eller i nedsättande ordalag, så slutar folk att kalla judarna för 'jude'.  
Om antisemitism (nästan) uteslutande används när man talar om förföljelse av judar så 'tappar man bort' kunskapen att även andra folkgrupper i området är semiter. Och de ÄR semiter även om de inte gillar andra semiter som t.ex. judar.
Jag motsätter mig alltså inte att 'antisemitism' (numera) betyder 'judeförföljelse'; problemet är att ordet har använts felaktigt (= i begränsad mening) under lång tid.
 
Hälsningar
Mikael

408
Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2002-06-20, 11:50 »
Hej Svante!
 
Att folk ger sig på din dotter för att hon är av blandat härkomst, du tror inte det kan bero på avundsjuka? Rent generellt så blir dessa blandningar väldigt lyckade utseendemässigt. Åtminstone min dotter är den sötaste som jag kan minnas att jag har sett, även om jag försöker tänka objektivt!
 
Hälsningar
Mikael

409
Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2002-06-20, 11:45 »
Hej Maud!
 
Jag var lite otydlig tidigare, så jag kan ju försöka förtydliga: Du har helt rätt i att man inte kan kalla vilken som helst främling för neger, inte ens i de områden av världen där man gör det vänner och släktingar emellan. Men att min svärmor kallar min svärfar för sin lille neger är inte en isolerad företeelse, inte ens om man begränsar urvalet till endast det kvarter där de bor. Det är mycket vanligt i Ecuador (det har jag hört personligen), och enligt min fru så är det ganska vanligt i hela Latinamerika. Men det är ju oftast begränsat till inom släkten och inom bekantskapskretsen. Å andra sidan så har man stora sådana i dessa delar av världen ...
 
Hälsningar
Mikael

410
Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2002-06-19, 11:30 »
Hej Maud!
 
Av mitt föregående inlägg kan ses att följande är en grov generalisering: Att mörkhyade personer upplever det kränkande att kallas ”neger” är allmänt känt sedan åtminstone 1970-talet.
 
Hälsningar
Mikael

411
Kungliga släkter / Johan III:s oäkta dotter
« skrivet: 2002-06-18, 00:17 »
Hej Olle!
 
Frasen betyder inte 'kung Johans köksmästare' då? Vilket iofs inte hindrar att köksmästaren också hette 'Johan(nes)'. Men det är förmodligen inte samma person som har varit både köksmästare och kyrkoherde (OM det nu handlar om två olika jobb). Din formulering lämnar också rum för att det skulle kunna vara Mats Bengtsson som har varit kung Johans köksmästare, men jag vet inte om formulering i originaldokumentet också gör det.
 
Hälsningar
Mikael

412
Om man gör följande: Markera brevet->Högerklicka->Egenskaper så kan man nästan överst se en rad som börjar 'Return Path' eller något liknande. Den adress som följer är den riktiga avsändaradressen (tills viruset/masken kommer på ett sätt att byta ut den också ...). Man kan vara tämligen säker på att det är något ofog på gång om det står en annan adress på raden som börjar med 'From' (ganska långt ner).
Jag har fått ett antal mail med Klez (nåja, när jag väl fick dem så hade antivirus-programmet rensat bort Klez) med väldigt många 'avsändare'. Vid kontroll enligt ovan fick jag ner antalet avsändare till en 6-8 stycken.
De senaste 13 mailen har jag fått från (verklig avsändare) office@goteborgbostader.se, och som svar på mina påpekanden om att de borde rensa sin dator från virus, så har jag fått till svar att de minsann inte har något virus i sin dator. Vidare har jag fått beskrivningar om hur jag bör göra i fråga om att ladda ner en fil och köra den, och om antivirusprogrammet protesterar så ska jag bara köra vidare ändå!!! Då om någonsin skulle jag nog få virus i datorn!  
Det senaste brevet jag fick var ganska oförskämt till på köpet.
Inte underligt att dessa virus/maskar kan spridas!
 
Hälsningar
Mikael

413
Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-19
« skrivet: 2002-06-16, 22:38 »
Att använda 'mor' eller 'morian' borde vara lika förkastligt som att använda 'neger'. Ursprunget till 'neger' har redovisats ovan ('svart' på latin) medan betydelsen av 'morian' bara kom halvvägs i sin förklaring. Det betyder också 'svart', fast det kommer från grekiskans 'mavros' (via det latinska 'mauro').
Så vilket som helst av dem borde vara lika 'illa'.
 
Som upplysning kan jag också nämna att det inte överallt ses som fel eller fult att kalla någon för 'neger'. Min svärmor kallar min svärfar för 'min lille neger', trots att han varken är liten eller speciellt svart. (Det var väl egentligen hans farmor som var tämligen renrasigt afrikansk, om än med ett antal släktlek mellan henne och de som verkligen bodde i Afrika.) Hon kallar honom så på ett kärleksfullt sätt.
 
Hälsningar
Mikael

414
Örkelljunga / Örkelljunga mantalslängd 1699
« skrivet: 2002-06-06, 07:47 »
efter them som [lite osäkert]
inlewererat  
underskrifr N Tunners [eventuellt -- en del avslutande 's' har en extrasläng -- någon eller några -- i så fall täckta av sigillet -- bokstäver till]
 
Hälsningar
Mikael

415
Hej Sari!
'Varför' är nog både svårt och kontroversiellt att svara på. Det ligger helt klart på det psykologiska planet, men exakt hur kopplingarna går, det vet jag inte säkert.
En GISSNING kan dock vara -- i fallet med adeln -- att dessa ursprungligen hade makt över 'det vanliga folket'. Bönder arrenderade mark av dem och var tvungna att utföra dagsverken och/eller betala i reda pengar eller in natura. Var bonden besvärlig på ett eller annat sätt kunde han bli vräkt.  
Adeln var närmare knuten till själva kungahuset, kanske t.o.m. släkt med det. Och kungen skulle man ju visa både aktning och vördnad, det fick man veta av både kyrka och stat! Och då kunde man ju inte riskera att någon adelsman klagade hos sin bekant -- kungen -- för då kunde det gå illa! Nej, bättre då att lisma och ställa sig in.
Denna inställning blev så inrotad i folks sinne att den fortfarande finns kvar I VISS MÅN, trots att det gått många generationer sedan dess.
Och så vidare 'nedför stegen' med präster, borgare och andra som har varit lite mer 'upphöjda' i samhället. (Prästerna hade ju även det kraftiga 'argumentet' -- om än kanske inte alltid direkt uttalat -- att de hade förbindelse med Gud. -- OBS! Enligt eget påskinande!!)
De flesta av dessa människor hade (också) efternamn som inte var patronymikon. Eller också tog de sig ett sådant när de nådde 'upp' till sin nya position.  
Som exempel kan man ju ta en soldat som avancerar: Som soldat har han ett 1- eller 2-stavigt efternamn -- som hans överordnade snabbt kan ryta fram. När han sedan blir korpral (eller något sådant) så ändras det till ett 3- eller 4-stavigt dito -- dels så uppfattades det nog som finare, och dels så fanns det inte längre SÅ många över honom som skulle kunna ryta fram hans namn, så behovet av ett 'enkelt' efternamn var mindre.
Nuförtiden har ju denna -- oftast oförtjänta -- vördnad minskat betydligt och även 'upphöjda' personer har 'vanliga' efternamn. Vi har ju t.o.m. en statsminister med ett högst förnämligt efternamn!!!
Men min personliga uppfattning är att en del av det lever kvar.  
Nej, fram för uppfattningen 'Ära den som äras bör'.
 
Hälsningar
Mikael
 
PS. I rättvisans namn får jag påpeka att det finns och har funnits människor med adliga och andra ovanliga efternamn som verkligen förtjänat/-r uppskattning. DS

416
Jag vill bara bekräfta att en hel del människor har någon slags 'vördnad' inför lite ovanligare namn.
Min morfar hette Stenelo i efternamn, efter att tidigare ha hetat Svensson. (Två av hans bröder hade en del affärsverksamhet och eftersom åtminstone en av dem fick sin post förväxlad med grannens -- grannen fick hans affärskontrakt och han fick grannens kravbrev -- så beslöt de att byta 1957. Att det nya namnet också börjar på 'S' berodde på att de inte ville byta monogram på örngott och annat. Morfar fick hänga med gratis på själva namnbytet, så han hade aldrig något att göra ens med själva valet av namn.)
Många gånger -- speciellt när jag var yngre -- har folk frågat vem jag är, som man gör/gjorde när vuxna konverserade med barn, och då berättade jag vilka mina föräldrar och far- och morföräldrar var. Ofta fick man då höra 'Ååhh, Stenelo!'. I ungefär hälften av de fallen så kände de verkligen morfar, och hälften av resten hade hört talas om honom. Men den sista fjärdedelen medgav smått generade att de inte ens hört talas om namnet tidigare.
Jag kan inte tolka det som annat än 'vördnad' inför ett ovanligt namn, vilket bara var 10-20 år gammalt, till på köpet! (Och jag begriper inte att någon kan förneka att det här fenomenet existerar.)
 
Hälsningar
Mikael

417
Vad står det här?? / Vad står det här??
« skrivet: 2002-05-21, 09:16 »
Får man befara att det är hämtat från Genline? Kanske via skärm-dumpning?
 
Hälsningar
Mikael

418
Det finns ju en del som lyckats ta utdöda adelssläkters namn, utan att vara agnatiska ättlingar, och trots att den först adlade var 'berömd för att ha dödat en av snapphanarnas ledare' (Ridderskantz; nu Ridderskans --åtminstone 3 stycken i Stockholms-området -- källa: http://privatpersoner.gulasidorna.se/)
 
Hälsningar
Mikael

419
Har jag fattat rätt att man inte kan spara bilderna? Jag var ute och kollade lite, men kunde inte hitta någon knapp eller meny för det.  
Vidare tycker jag att bilderna är ganska grovkorniga (i klass med de kopior man får köpa på Lunds Landsarkiv) så de är inte så väldigt lämpade för detaljstudier. Vad är den allmänna uppfattningen om detaljrikedomen? Har jag lyckats kolla på de värsta sidorna?
 
Hälsningar
Mikael

420
Archive - Swedish customs / Unbaptised children
« skrivet: 2002-05-17, 07:57 »
Most likely the parents came to belong to another church/congregation and therefore thought that their children shouldn't be baptized in the Swedish Church.
(Some of the so-called 'free churches' (='frikyrkor') have understood that a person has to be taught, and he has to learn/understand, before he can be baptized. -- Compare Matthew 28:19, 20.)
 
Regards
Mikael

421
Trådräknare ska det säkert vara, jag kom nog ihåg fel. Tack Lars-Erik.
Och det finns (naturligtvis) olika modeller. Den jag har är gjord i aluminium, förutom själva linsen. Den består av tre aningen rektangulära delar: en bottendel med ett fyrkantigt hål i (är alltså en liten ram) vilken man ställer på objektet som ska studeras; ett bakstycke; och en överdel, där linsen är infattad. Hela trådräknaren är hopfällbar på så sätt att linsen hamnar i mitten, mellan de två andra delarna.
Väldigt praktisk liten sak, men man kan lätt få ont i ryggen om man sitter några timmar och läser mikrofilmer m.h.a. den!!!
 
Min är väldigt lik den som finns på denna bild: http://www.makab.se/order/index.asp?Item=6326 men är alltså gjord i aluminium, och jag har för mig att den har mer förstoring. (Hur kan man kolla förstoringsgraden om det inte står något på trådräknaren?)
Här finns det ytterligare: http://www.teknooptik.se/optronik/handmikroskop/
 
Hälsningar
Mikael

422
Det här låter ju intressant! Jag har själv för länge sedan fått tag i en lupp (kallad 'trådläsare') som -- om jag kommer ihåg rätt -- har 16 gångers förstoring. Det kanske blir riktigt bra. Eller det kanske blir FÖR bra ...? Måste prova
 
Hälsningar
Mikael

423
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2008
« skrivet: 2002-05-08, 07:31 »
Det kan vara lite förvirrande med två olika Anders Olofsson, var och en gift med en Katarina Höffner ...
Om jag har fattat det hela rätt, så blev Lisken/Elisabet Ernestdotter Höffner i sitt andra gifte svägerska till sin svärson. Hon hade med 1:e maken Nils Eriksson en dotter Ingeborg som var gift med Lars Mickelsson, bonde i Myringby, Lysvik, vilken var bror till Ingemar Mickelsson.  
Jag skulle nog vilja gissa att Maria Rachow åtminstone har rötter i Polen. Detta grundat på att det finns/fanns en stad där med samma namn.
Även Lars Johansson var gift 2 ggr, eller hur? (1686 dör 'Lars Johansson hustru' i Askersby. Begr 19/12)
 
Hälsningar
Mikael

424
Hej Sten!
Är det verkligen så att det är mikroKORT (=fiche) som du har lyckats skanna? Undertecknad är i så fall SYNNERLIGEN intresserad av vad du använde för inställningar! Jag har nämligen inte lyckats med det -- vilket jag också nämnt vid ett flertal tillfällen. Resultatet blev väl närmast i klass med hur den första bilden i denna diskussion ter sig för oss.
 
Hälsningar
Mikael

425
Vad du ska undvika är dubbel-klicka på det, för då öppnas det, och det vill du säkert inte! På ett eller annat sätt måste du markera mailet där det ligger i din Inkorg. (Du kan också ha ett antivirus-program som automatiskt slänger alla mail som det upptäcker innehåller virus.) Men om du sköter det manuellt, så får du antingen enkel-klicka på mailet, eller också ställa dig på mailet ovanför i din lista och gå neråt med piltangenten, eller på det under och gå uppåt. När du har det infekterade mailet markerat så skickar du det helt enkelt till papperskorgen. (Töm sedan gärna papperskorgen, eller åtminstone släng det infekterade mailet.)
Det är bara bra att du får virusvarning, för det visar ju att ditt virus-skydd fungerar, åtminstone i viss utsträckning. Oftast (alltid?), i samband med en virusvarning, så får man valmöjligheten att kasta filen/mailet som innehåller virus, en möjlighet som man nog bör utnyttja!
 
Hälsningar
Mikael

426
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2008
« skrivet: 2002-04-30, 08:42 »
Vi bör också betänka att efternamnet inte alltid stavades exakt 'Höffner'. Jag har vid ett tillfälle sett ett dokument som helt klart handlade om Mårten eller Ernst, och där stavades det 'H?bener' (om jag minns rätt; tyvärr så har jag varken kopia på det eller vet var det finns i original). Och jag har även sett andra stavningsvarianter. Så man får hålla sinnet öppet.
 
Hälsningar
Mikael

427
Örneklou / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-04
« skrivet: 2002-04-30, 08:27 »
Diskussionen som Åke Tilander nämner finns på Anbytarforum: Språk, ord och namn: Övriga språkfrågor: Anförlust (jag vet tyvärr inte hur jag ska lägga in det för att det ska bli direkt klick-bart).
 
Hälsningar
Mikael

428
46 Ordet är fritt om släktforskning / Forskaretik
« skrivet: 2002-04-26, 11:06 »
Lugn och fin!
En annan, fullt legitim, orsak till att en del inte anger sin e-postadress kan ju faktiskt vara att de inte har någon! De kanske sitter på biblioteket eller i skolan och surfar ut på Rötters och Anbytarforums sidor.
 
Hälsningar
Mikael

429
Som jag har nämnt flera gånger, så har åtminstone jag inte sett någon lyckad inskanning av mikrokort (=mikrofiche). Däremot så blir det utmärkta resultat vid skanning av mikrofilmer med denna skanner.  
Problemet är, som du nämner, att bilden aldrig blir bättre än originalet. Varje överföring till annat medium innebär en försämring. För att minimera försämringen vid elektronisk inskanning kan man spara så mycket information som möjligt om bilden, men det medför att filen blir stor. Det är en avvägning man måste göra.

430
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-04-22, 09:59 »
De kommer (även om du i efterhand har begränsat urvalet för en del av dem; 16/2 2002)
 
Hälsningar
Mikael

431
Förnamn - T / Tilloff / Tilluff
« skrivet: 2002-04-18, 10:16 »
Är det någon mer som har hittat förnamnet Tilluff? Jag fann det i Skånes Landstings böcker 1668. Tilluff Hansson var själv död, och hans arvingar bråkar med arvingarna till en annan man. Jag hann inte kolla så noga och kommer inte ihåg den andre mannens namn, men han var borgmästare. Av vad jag kunde se så nämndes inga orter, men jag ska kolla upp det bättre. Och nej, det står INTE Olluff, utan mycket tydligt Tilluff och Tilloff och en son nämns Tilloffsson.
 
Hälsningar
Mikael

432
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-04-17, 10:30 »
Om ni vill kan jag bidra med ett par exempel från protokoll i Skånes Landsting 1668 där kyrkoherden nämns prästen, d.v.s. att det inte är han själv som har skrivit det.
Men det kanske var danska förhållanden som gällde?
 
Hälsningar
Mikael

433
Jag klockade en inskanning av en exponering på en mikrofilm igår och det blev över 2,5 minuter! Den fysiska storleken på just den exponeringen (2,5*3,1 cm) var aningen större än de mått jag uppgivit ovan, men man måste nog räkna med åtminstone 2 minuter per inskanning med en sådan skanner och med den upplösningen. Lite tråkigt att det tar så lång tid och blir så stora filer, men detaljrikedomen är jättebra.
 
Storleken 6 MB som jag nämnde i mitt förra inlägg är vid 8 bitars gråskala, d.v.s. varje punkt tar upp en byte (=8 bitar). En bild som är exakt en tum i kvadrat blir då --med upplösningen 2400*2400-- 5760000 bytes (5,49 MB). Mitt exempel är ju lite större, så det blir egentligen nästan 6,4 MB.
 
Och ja, Roland, åtminstone jag skiljer på film och kort. Vem var det som inte gjorde det?
 
Hälsningar
Mikael

434
Det kom upp en fråga om de fina faddrarna till det utomäktenskapligt födda barnet.
Det är inte något ovanligt alls, enligt de fall jag har sett. Jag tror nästan att jag kan gå så långt som att säga att det var ovanligt att släktingar --d.v.s. de som normalt var de vanligaste som faddrar-- figurerade som faddrar till utomäktenskapliga barn. Däremot var det väldigt vanligt att prästen och/eller hans fru och barn fick ställa upp som faddrar. Många gånger hände det också att andra prominenta personer som bodde i socknen ställde upp.  
En gissning från min sida är: att vid omkring hälften av dopen av utomäktenskapliga barn så ställde 'höjdarna' i socknen upp som faddrar; och vid omkring hälften av dopen var det NÅGON släkting som var fadder (jämför med att normalsnittet var att de flesta av faddrarna var släkt med barnet).  
Ofta nämns inga faddrar alls i sådana här fall, eller också står det något i stil med 'församlingen var vittnen'.
Sederna har ju naturligtvis varierat med tiden, och det fanns säkert skillnader geografiskt också.
 
Hälsningar
Mikael

435
Hej Staffan!
Jag har en kompis som skannade i 1600*1600 och det var fullt tillräckligt. Själv har jag skaffat en senare version av samma skanner som han har (min heter Epson Perfection Photo 2450) som jag använder i högsta optiska upplösningen (2400*2400), vilket alltså blir ännu bättre.  
Ju högre upplösning man har, desto större blir ju bildfilerna. Själva exponeringarna på mikrofilmerna är ju olika stora, men en inskannad bild i storleken 2,5*3 cm blir lite drygt 6 MB om man sparar den i formatet TIFF, och omkring 700 kB om man sparar den som JPG.
Företaget Microscan som skannar in diverse urkunder använder sin egen teknik i fråga om mikrofilmer. Om jag förstod det rätt, så skannar de i princip in projiceringen av bilden. Detaljinnehållet i bildfilen blir logiskt sett mycket mindre, men även själva bildfilerna blir ju det: 300-500 kB i formatet TIFF. Och på deras sätt tar varje bild ca 4 sekunder att skanna in, jämfört med över en minut på mitt sätt.
 
Hälsningar
Mikael

436
Stuart / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-04
« skrivet: 2002-04-07, 23:41 »
Sitter mest och är förvirrad över Johannes Stuarts koppling till Scotland.
 
Har själv Anders Stuart dä i min ana och vill försöka klarlägga nästa led bakåt och även då en eventuell koppling till det skotska kungahuset. Kan någon sammanfatta detta?
 
mvh
Mikael Persson

437
Om en volym innehåller endast ett kort, så bör man kanske överväga att köpa volymen/kortet?! Skillnaden i pris är väl minimal, och sen äger man ju kortet och kan använda det hur och när man vill.
 
MVH
Mikael

438
Mikrofilmsläsare / Mikrofilmsläsare
« skrivet: 2002-03-18, 10:33 »
Jag har nu införskaffat en Epson Perfection 2450 Photo. Den skannar i 2400*4800 dpi hårdvarumässigt, och ska klara ända upp till 12800 mjukvarumässigt. Den är avsedd för vanlig skanning, men också för inskanning av fotonegativ.
Resultatet blir mycket bra vid skanning av mikrofilmer och jag ska nog ta och prova med mikrofiche också (även om jag inte har stora förhoppningar).  
Jag har jämfört med en Hewlett Packard 5490C (i detta sammanhang likadan som 5470C), vilken ska ha samma upplösning, men resultatet blir avsevärt sämre vid skanning av mikrofilm. Den är också ca 2000:- billigare.
Epson Perfection 2450 Photo har länge varit så gott som omöjlig att få tag i -- trots att den är tämligen ny --, men nu för någon vecka sedan kom det in en laddning. Priserna varierar mellan olika försäljare, men ett ställe som normalt inte är så billigt ligger på ca 4800:- inkl moms, så man bör absolut inte betala mer än det.
Jag råkade ut för en del lustigheter när jag skulle skanna:
1) När man markerar området på filmen som man ska skanna så visas i två rutor bredd och höjd på detta som ursprung. Under dessa rutor finns två likadana där det ska stå resulterande storlek, och om man inte skriver in något särskilt där så står det detsamma i dessa + att det står 100% skala i en annan ruta. Logiskt sett så tycker man att det borde räcka med det för att få ut en bild av samma storlek som den man skannar in. Men så är inte fallet! Om man vill ha lika storlek ut som in så får man trycka på en knapp med ett lås på, annars väljer den 96 dpi i upplösning, och vid skanning av en exponering på en mikrofilm i 2400 dpi upplösning så blir alltså den resulterande bilden ca 25 ggr så stor som originalet! Man kan också själv välja bredd och höjd eller vilken skala man vill ha. Man måste dock göra ett medvetet val (verkar det som).
2) På en film som jag skannade fick jag oftast fula ränder uppifrån och ner på de inskannade bilderna. Det kostade mig en hel del experimenterande att komma fram till hur jag skulle slippa ifrån det. (Det är först nyligen som jag kom på lösningen att klicka på låsning av skalan till 100% -- se ovan -- så det kan MÖJLIGEN vara en lösning i det här fallet också.) P.g.a. att det medföljande negativlocket har för breda kanter -- vilka täcker en del av exponeringen -- så använder jag inte det, utan lägger filmen direkt på glaset. Jag la filmen i skannerns längdriktning och kunde då skanna 8 exponeringar innan jag behövde dra fram filmen. Första omgången jag skannade gick alldeles utmärkt -- som tur är! --, men sedan har det mest strulat. Jag provade och trixade med de olika inställningarna utan att komma fram till någon lösning. Vid något enstaka tillfälle fungerade det igen för att sedan vid nästa omgång återigen bli fult. Jag fick omsider id?n att det kunde bero på själva filmmaterialet, och att det alltså skulle vara ett optiskt fenomen. Jag provade då att lägga filmen tvärs över skannern, och sedan dess har det fungerat. Man kan dock bara skanna in tre exponeringar på det sättet innan man behöver flytta fram filmen. Jag ska experimentera lite till för att se om det finns någon bättre lösning eller kombination av lösningar, men nu fungerar det iaf.
Jag har inte hunnit prova med så många olika filmer ännu, men den jag hade problem med var en med negativ exponering (dvs. mörk bakgrund och vit text), medan en annan som alltid gick bra var normal. Det märktes dock tydligt att det också var olika material i själva filmen. Jag är inte helt säker på orsaken till problemet, men jag gissar på filmmaterialet.
Så slutsumman är att jag verkligen kan rekommendera den här skannern för de som vill skanna in mikrofilmer.
 
MVH
Mikael

439
01) Latinska ord A - V / Copulatio
« skrivet: 2002-03-13, 09:14 »
'Kopulera' betyder att ha samlag. 'Copulerades' bör då i princip ha betydelsen att de gavs tillstånd att ha samlag, d.v.s. att de vigdes. (Det var ju annat förr ...)  
 
Hälsningar
Mikael

440
Angående att virus-mail slutade komma efter att man slutade med att sätta ut sin mailadress: Jag kan mycket väl tänka mig att det är ett sammanträffande. Jag har mig veterligen inte skickat ett enda inlägg här utan att sätta ut min adress i avsedd ruta. När det var som värst, så fick jag 5 virus mail per dag under 2 dagar. Sedan har det klingat av, och nu har jag inte fått något på ett par veckor. Så de slutade komma UTAN att jag behövde sluta med att sätta ut min mailadress.
 
Hälsningar
Mikael

441
Datorprogram (för släktforskning) / Matcha makar?
« skrivet: 2002-03-07, 12:02 »
Tack för svaren Stephan och Andreas!
Nu blir både Anders och jag glada! Rent programmeringsmässigt är det ingen större svårighet att lägga in en sådan här funktion, så jag var förvånad att den inte fanns med i något av de program /-versioner som jag kollat. Men nu finns den alltså med i åtminstone två program. Bra!
 
Hälsningar
Mikael Persson

442
Datorprogram (för släktforskning) / Matcha makar?
« skrivet: 2002-03-06, 16:11 »
Jag undrar om någon känner till om det finns något släktforskarprogram där man kan söka efter en familj baserat på kombinationen av föräldrarnas namn i för- och/eller efternamn (t.ex. alla familjer där fadern har hetat Per och modern Anna)?  
Emellanåt vet man vad båda föräldrarna heter i t.ex. förnamn, men man vet inte säkert var de bodde (kanske p.g.a. att de har flyttat omkring under en tidsperiod som inte täcks av hfl). Funktionen skulle kanske främst vara användbar för att samla ihop en syskonskara som fötts innan några kyrkoböcker fördes.
 
Hälsningar
Mikael

443
46 Ordet är fritt om släktforskning / Jehovas vittnen
« skrivet: 2002-03-01, 11:01 »
Nu blir jag lite fundersam. Om Janet vill bli registrerad som en person som absolut inte vill ha besök av Jehovas vittnen bör hon väl helt enkelt kunna be att få bli det?! Och om det är så att Datainspektionen motsätter sig ett sådant register --även om de som skulle förekomma där vill vara med på egen begäran-- så borde ju svaret bli att det är Datainspektionen som motsätter sig upprättandet av registret. Och då återstår väl bara för Janet att sätta upp en skylt på dörren som visar på vilka som inte får besöka henne?! Tänk bara på att datera den också, annars riskerar du att få besök så ofta som en gång om året av någon som kontrollerar att den verkligen gäller fortfarande! (Jag är lite nyfiken på NÄR du ringde dem. Var det verkligen EFTER PULs införande?)
Jag begriper inte heller Christians kommentar Alltså, stöt på och begär att få ta del av registret. Om Janet --eller vem som helst-- inte förekommer i registret så har hon --eller vilken som helst person i fråga-- inte rätt att ta del av registret. Det skrev du ju själv: man enligt PersonUppgiftsLagen har rätt att ta del av det som står i respektive register om en själv.
 
Efter det att PUL trädde i kraft gick man ut med lappar till församlingsmedlemmarna med det som fanns registrerat, vilka skulle återlämnas. Detta dels för att godkänna att man fanns med i registret och dels för att säkerställa att uppgifterna var korrekta.  
 
Och Christian, OM det nu är så att de har Ett register som de INTE har tillstånd att föra enligt DataInspektionen, varför anmäler du dem inte?
 
Hälsningar
Mikael

444
46 Ordet är fritt om släktforskning / Jehovas vittnen
« skrivet: 2002-02-28, 10:03 »
Förr fanns det ett adressregister med de som prenumererade på 'Vakttornet' och/eller 'Vakna!'. Men postens prissättning (=dyrare att skicka tidskrifterna än prenumerationsbeloppet) och nu senare att man inte längre tar betalt för litteraturen har gjort att prenumerationer --och det därtill kopplade adressregistret-- i stort sett har försvunnit.  
Varje församling har någon form av adressregister för de respektive medlemmarna, och det är möjligt att det också finns ett sammanslaget dito för hela landet. Men det är tämligen säkert inte tillgängligt för allmänheten.  
 
Hälsningar
Mikael

445
Lilliebielke / Lilliebielke
« skrivet: 2002-02-26, 11:38 »
I Sunnansjö, Delsbo (Hälsingland), bodde det en Johan Henrik Lilljebjelke. Han uppges vid 2:a giftet vara s t ryttmästare Sven Nilsson Lilljebjelke o h h Hedvig Eleonora Rebecka Wase, Stångsätter, Skövde. Han blev furir v Hälsinge regemente 1697, fänrik 1702, löjtnant 1706, regementskvartermästare 1710 och kapten 1711. 1717 får han avsked p.g.a. sjuklighet. Han uppges vara f 1679, och dör 28/5 1765 i Sunnansjö, 86 år gammal. Begr 9/6. Han var g 1:o m Brita Andersdtr, vilken varit g tidigare med NN, Ö Hammaren, Delsbo. Hon dör 1732. G 2:o 15/9 1734 i Delsbo m Annika Brask (f 6/12 1695 i Heden, Delsbo. D 16/12 1778, 83 år 1 v 3 dgr gammal. Begr 22/12), även med henne i hennes 2:a gifte. Med 2:a hustrun fick han en son, Alexander, 9/1 1736, vilken dog 18/4 1736. Han fick också en utomäktenskaplig son, Karl, 5/8 1738 med en Margreta Olofsdtr. Denne dog 12/1 1739.
 
Jag har för mig att jag läst någonstans att dessa Lilljebjelkar inte går att passa in ibland övriga kända av denna släkt. Hur ligger det till med det? Finns det någon som känner till vidare led bakåt för Johan Henrik?
 
Hälsningar
Mikael
 
PS. En del av uppgifterna är tagna direkt från Delsbo släktbok, och en del har jag hittat vid egen forskning. DS

446
Som exempel från Delsbo, Hälsingland, kan nämnas att när någon dog så hände det att prästen kollade i födelseboken för att se vilken ålder personen hade - förmodar jag. Han passade då ibland på att skriva in i födelseboken att personen i fråga var död, och då inte alltid med angivande av dödsdatum. Så Niclas har rätt i att det förekommer att även vuxna eller konfirmerade personer har fått ordet 'Död' inskrivet vid sin födelsenotis.
 
Hälsningar
Mikael

447
Eklöf / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2008
« skrivet: 2002-02-19, 09:24 »
Hej Björn!
Det är ju ett uppslag iallafall. Johan Jakob föddes 1743 enl hfl och 173(2) enl uppgiven ålder när han dör. Känner du till några syskon till Per eller när föräldrarna föddes och/eller gifte sig? Deras namn och övriga data blir ju naturligtvis också intressanta om det visar sig att Johan Jakob kommer därifrån! Namnen på föräldrarna kan ju förresten vara intressanta redan nu, för att jämföra namnfloran.
 
Hälsningar
Mikael

448
15) Möbler och föremål / Vart ligger gården?
« skrivet: 2002-02-15, 11:39 »
För ordningens skull kan man påpeka att inte heller Mats Pärlemo var speciellt tydlig i sin anmärkning: 'Vart' handlar inte bara om riktning, utan mer specifikt om RÖRELSEriktning. Vilket ytterst sällan kan användas om gårdar, även om det HAR hänt att en gård flyttats mer eller mindre avsiktligt. Och om en gård LIGGER någonstans, så säger det sig självt att den inte har någen rörelseriktning. Så Rune Edströms kommentarer passar inte in i det verkliga sammanhanget.
Svaren på Mats Pärlemos frågor blir enligt min uppfattning:  
Nej. Ja, förmodligen. För ca 15-20 år sedan.
Som kuriosa kan nämnas att i Delsbo (Hälsingland) - och förmodligen på fler ställen - så används ordet 'vart' som synonym för 'blev'.  
 
Jag håller med dig Mats; jag retar mig också på när man hela tiden skriver fel. (Att man ibland trycker på fel tangent är en helt annan sak.) Men jag har upptäckt att det är väldigt få som är tacksamma för den möjlighet till förbättring som ett påpekande innebär. Många föredrar att fortsätta att skriva fel. Och eftersom de flesta inte bryr sig, så innebär det ju inte heller något socialt handikapp i deras respektive omgivning. Så jag har i princip slutat klaga - även om man ibland behöver fråga vad de egentligen menar - och nöjer mig med att försöka lära min fru och min dotter lite svenska. (Jag har t.ex. mycket bestämt påpekat att de INTE får tro att den 'svenska' som används i dagstidningarna är riktig svenska.)
Linda Wickström menar att det kan vara dialektalt betingat, och det kanske hon har rätt i. Men jag har annars trott att rikssvenskan lärs ut i skolorna och är tänkt att användas just för att alla ska kunna förstå, oavsett vilken dialekt de använder inom familjen och i närmaste bekantskapskretsen. Men vi kanske skulle ta och skriva på dialekt?! Jau onnrar hua maunga söm skulle föstau aållt söm jau skriva? Nae, nu fau jau ausluda mitt inlaegg unna Hau ligga gauan?.
 
Hälsningar
Mikael
 
PS. Jag tycker att det är mycket intressant med etymologi och att se hur ett språk utvecklas med tiden. Men jag gillar inte alls att det utvecklas och förändras nu, under min levnad. Vad tycker ni om den bakvända logiken?! DS

449
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-02-11, 11:33 »
Tack Torsten för informationen från ordböckerna om 'likväl'. Ordet har tydligen skiftat i betydelse med tiden (eller har jag fullständigt missuppfattat vad det betyder nu?).  
Håller med Ulf om att det är bra att få se lite mer text. Ordet efter 'likwäl' kanske börjar med ett 'k' (jfr 'kunna' - 1:a ordet i sista raden 14/9).
Däremot vidhåller jag att det står 'förne' (om det också står 'til' framför är både otydligare och osäkrare). 'för' är väldigt tydligt, och 'ne' sitter ihop med stapeln i 'd' på nästa rad.
I fråga om att missuppfatta stora bokstäver inne i ord, så väntar jag bara på en skanner för att kunna presentera några exempel på dessas förekomst. Blir det bra med 10 exempel? Jag kan kanske också skicka med några 'Effter', 'Samma', 'Sampt', 'Och', 'Nempligen',  och 'Doch' - inget av dem substantiv - för utvärdering?
 
Hälsningar
Mikael

450
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-02-04, 11:26 »
Jag ställer mig tveksam till att 'anmoda' skulle betyda 'tillkalla'. 'Anmoda' betyder snarare att man säger till eller uppmanar någon att göra något. Alla tre bokstäverna 'lmo' -- i ett förmodat 'tilmoda' -- finns inte heller med där.
Jag håller med Ulf om att det inte börjar på 't', bl.a. därför att 't' i 'tilsamman' har öglan åt andra hållet. Däremot förstår jag inte kommentaren för i så fall hade det varit ett stort L, men det stämmer inte på ett verb. Vad jag har sett så kan skrivaren använda stor bokstav var som helst i ett ord, och också i början av vilken som helst typ av ord. Det är många gånger ingen ordning alls.
Sedan undrar jag om det syns någon skillnad i bläcket som har använts till att skriva den här delvis svårtydda kommentaren, jämfört med bläcket till själva dödsnotisen? Anledningen till att jag undrar är att om det verkligen står 'endade Pästen' e.dyl. -- vilket jag personligen inte tror -- så måste det ha lagts till en tid senare, eftersom man inte gärna kunde veta att pesten verkligen hade tagit slut så kort tid efter det sista dödsfallet.
För att förstå det hela rätt, verkar det vara viktigt att tyda det som står innan 'endade (?)'. Svängen som är till höger om pricken i 'i', hör den ihop med det som står mellan 'i' och 'e', eller är det en markering liknande den som brukar finnas över 'u' (eller det kanske ÄR just en sådan markering?)?
Det hela blir ju bara svårare av att en del streck och svängar bevisligen har försvunnit. (Se t.ex. 'G' i 'Gudmundz'.)
Betydelsen av ordet 'likwäl' kan också ha betydelse i förståelsen av texten. 'Jon Olsson gjorde något dagen innan, men trots det så dog han sen.' Eller: 'Jon Olsson gjorde något dagen innan, men trots det så dog han inte förrän följande dag.' Eller något annat. Men ordet 'likväl' antyder ett motsatsförhållande.
 
Hälsningar
Mikael

451
Dödad av rovdjur / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-05
« skrivet: 2002-02-04, 09:45 »
Håhå-jaja ...
... men eftersom det rörde en 100 år gammal uppgift, och eftersom det var från Jämtland -- där man har/hade ett i stora stycken eget språk --, så var chansen ganska stor att det var frågan om ett ord som jag inte känner till. Till yttermera visso förekom ordet -- med en liten förändring -- tre gånger. Vilket alltså föranledde min fråga -- som f.ö. inte har fått något svar ännu.
Att det sedan förekommer en hel del underligheter i inläggen på Anbytarforum kan jag visst hålla med om. Fast det kan vara svårt att avgöra vilket som är värst: Att en del inte klarar att skriva så man vet vad de menar, eller att en del börjar gnälla så fort man försöker få reda på vad de ovannämnda egentligen har avsett.
Personligen vore jag tacksam om jag fick ett påpekande om jag använder ett ord eller ett uttryck felaktigt eller om jag genomgående stavar ett ord fel.
 
MVH
Mikael Persson

452
Dödad av rovdjur / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-05
« skrivet: 2002-02-01, 11:20 »
Vågar man förmoda att 'skadestjutet' egentligen ska vara 'skadskjuten'?
 
undrar Mikael

453
Var det moms medräknat i priset 5500:- för faximilutgåvan av de nio första banden av EÄ? I så fall bör de numera kosta 4664:-
Någon som kan bekräfta eller dementera - med förklaring - detta?
Vad kommer kompletteringsbanden att kosta? Finns det något närmare besked om när de kommer?
 
Hälsningar
Mikael

454
Hej Peter!
Min Jerpe kan du finna på   http://hem.fyristorg.com/micke-p/Genealogy/ff08.htm  , nr 267.
I min sökning efter hennes släkt sökte jag i diverse tryckt litteratur. Hon är nämligen en av de få jag har som förfäder som har ett efternamn som inte är patronymikon och inte heller ett soldatnamn (åtminstone inte den generationen). Det är nu några år sedan jag höll på och rotade i det, men jag TROR att jag såg uppgiften om en slottsfogde (eller liknande) Järpe i Personhistorisk Tidskrift. KRONOLOGISKT sett skulle denne ha kunnat vara farfar till Anna - eller möjligen far om han blev fogde tidigt i livet och fick sin dotter sent.
Någonstans - men inte tillgängligt för ögonblicket - har jag några anteckningar om olika möjliga Järpar. Men det är kladdanteckningar, för kopplingarna var så långsökta.
Jag sökte samtidigt efter Björkman och Eklöf (svärsonen), men utan någon större framgång. En klockare Per Björkman var dock fadder vid dottern Evas dop.
 
Hälsningar
Mikael

455
Min mor lärde mig ordningen kusin, nästkusin, syssling, brylling och pyssling. Jag har dock märkt stora skillnader i hur det uppfattas - och i vilken ordning syssling och brylling ska komma - så jag använder själv kusin, nästkusin/tremänning, fyrmänning, femmänning, o.s.v.  
Vid några tillfällen har jag för bekanta och släktingar försökt förklara ursprunget till orden 'syssling' och 'brylling', men det verkar inte gå in, så det är helt klart ett komplicerat ämne.
 
Hälsningar
Mikael

456
Är intresserad av personer med efternamnet Hjärpe - förutom de från smedsläkterna. Främst intresserad av området Uppland - Gästrikland. Bl.a. ska det ha funnits en slottsfogde med det efternamnet, men allt av intresse.
 
Hälsningar
Mikael

457
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-01-23, 11:07 »
Som likwäl [L|t]i[?]nedade Prästen dagen tilförne

458
Dödsbok från Stöde / Dödsbok från Stöde
« skrivet: 2002-01-22, 10:06 »
Nej, det står 'lifzfrucht'. Det som syns innan 'Gudmundz dotter' är troligen något slags markering för att visa att det egentligen inte ska komma efter ordet 'lifzfrucht'.
 
Hälsningar
Mikael

459
Kasström / Kasström
« skrivet: 2002-01-22, 08:54 »
Om du menar skillnaden i stavning 'K-' och 'C-' e.dyl. så var det mycket vanligt att man inte gjorde skillnad på dem. Det förekom båda stavningarna i samma mening ibland!
Att byta från t.ex. Nilsson till Casström kunde också förekomma -och just det exemplet har förekommit- och det berodde ofta på att man blev lite 'finare': bättre jobb eller mer pengar än de flesta i omgivningen. (Detta fenomen förekommer ju fortfarande, även om det är mer byråkrati inblandat nuförtiden: Om man har kommit upp sig -eller vill komma upp sig- så byter man efternamn. Tyvärr -och fullständigt ologiskt- är det ju så att en person med ett annorlunda -men svenskt! eller välkänt utländskt- efternamn som regel har lättare att få jobb.)

460
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Mikrokort - Ljungarum socken
« skrivet: 2002-01-21, 09:35 »
Det köper jag också
 
Mikael

461
Archive - Swedish language / Seasick sailor tongue-twister
« skrivet: 2002-01-21, 08:35 »
And the continuation is sköttes av sju sköna sjuksköterskor = were cared for by seven nice/beautiful nurses
 
Regards
Mikael

462
04) Äldre inlägg 1998-2003 / Mikrokort - Ljungarum socken
« skrivet: 2002-01-18, 10:41 »
Det första ordet kan jag mycket väl få till 'Store'. Första bokstaven är ett 'S' och fjärde ett 'r'. Andra ordet börjar med 'H' och fjärde bokstaven är ett 's' eller ett '?'. Vad finns det för byar i Ljungarum? Någon som passar in? Tredje ordet verkar börja på 'Arerå', men den enda bokstav jag är tämligen säker på är den fjärde.  
Hoppas att det hjälper något iallafall.
 
Hälsningar
Mikael

463
Dödsbok från Stöde / Äldre inlägg (arkiv) till 22.1.2002
« skrivet: 2002-01-14, 13:49 »
Jag vidhåller att det står Segrin, speciellt med tanke på den lilla likhet sista bokstaven i namnet har med övriga förekomster av 'd' i texten, men också att det är likt övriga förekomster av 'n'. Det som syns till höger om pricken i 'i':et är säkert bara att nedtecknaren missat med pennan eller så har det tillkommit efteråt.
 
Hälsningar
Mikael

464
Övriga källor / Källor rörande allmogen 1520-1686
« skrivet: 2002-01-14, 13:35 »
Hej Carl!
Ang CDn med landskapshandlingar: Innehåller den verkligen avskrifter av alla de landskapshandlingar som finns (med de undantag som du nämner)? Eller är det bara sammandrag av något slag?
 
Hälsningar
Mikael

465
Finns de olika fängelserna med?
 
Hälsningar
Mikael

466
Finns Hälsinglands regemente med?
 
Hälsningar
Mikael

467
Dödsbok från Stöde / Äldre inlägg (arkiv) till 22.1.2002
« skrivet: 2002-01-11, 10:09 »
Hennes namn var Segrin
Den latinska delen tyder jag till
fuit olim artium illiciter suspecta, sed in s[encitnta?] illuminata
Jag är mycket dålig på latin, men jag tolkar det till 'var misstänkt för olika förbjudna kunskaper, även om hon var upplyst i ?'
 
Hälsningar
Mikael

468
Dödsbok från Stöde / Äldre inlägg (arkiv) till 22.1.2002
« skrivet: 2002-01-10, 09:05 »
Den 18 Octob. Matz Gulichson i Br?ffte warit af Gud begåfvat med en starck och helsosam Natur m?st hela sin ljfstjd, under Jagare Staten på den tjden h?r i Medelpad någre år; Sedan h?r i församblingen L?nsmans-Tiensten i 15 år förwaltat med flijt effter Höga Öfrhetens befalningh begrafven, utj sine Fäders griffte på kyrckogården 81 år 4 (?) månader och någre dager gammal.
 
Hälsningar
Mikael

469
Äldre ord L - Ö / Stolested
« skrivet: 2002-01-10, 08:43 »
Ja, man betalade för de platser man hade i kyrkan! Jag har dock inte uppfattat det som att det var någon slags auktion på platserna, så att de gick till högstbjudande. Det verkar snarare - av vad jag sett, vilket inte är just denna längd - som om de 'finaste' familjerna hade de bästa platserna, och betalade en 'gåva' för dessa platser. Att det heter 'stedsmål' antyder ju dock att man har just bett om en särskild plats.
Och varför? Kyrkan har alltid varit duktig på att ta betalt. Jämför också gärna med avgifter för dop, vigslar och begravningar. Eller med att kyrkoräkenskaperna ofta är de äldsta bevarade handlingarna i kyrkoarkiven. (För övrigt är dessa ofta en ganska givande - om än förbisedd - källa, rent personhistoriskt.)
(Man kan kanske också jämföra med följande uppmaning till de kristna: 'Ni har fått för intet, så ge för intet.')
 
Hälsningar
Mikael

470
Jag har ett exempel ifrån Glimåkra socken, Skåne:
Lars Månsson (1674 i Brötakulla - 1730 i Trollakulla, begr 1/3) o h h Bengta Månsdotter (1680 i Trollakulla - 1722 ibid, begr 9/12) fick - bland sina 13 barn - sönerna Måns (1700, dp 28/12 - 1701, begr 26/5); Måns (1702, dp 4/5 - ?); Måns (1706, dp 26/8 - ?); och 1718 - slutligen - TVILLINGARNA Måns (båda döda 1720, begr 24/6 resp 2/10).  
(Nummer 2 och 3 har jag inte kollat upp så noga ännu, men jag förmodar att de dog innan tvillingarna föddes.)
En del menar att barn som får samma namn som tidigare avlidna syskon, är namngivna efter detta syskon. Min id? är snarare att föräldrarna ville ha ett barn med det namnet - ofta namngivet efter någon förfader -, och om det inte gick med det första barnet så provade man med ett till. Det andra barnet ska alltså - enligt min uppfattning - ha blivit namngivet efter samma person som det föregående, nu avlidna barnet, blev namngivet efter. (Detta naturligtvis under de tider och förhållanden som man verkligen namngav barnen efter avlidna förfäder.)
 
Det finns också ett exempel från Loshults socken med TRE söner som alla hette likadant; namngivna efter farfars far, farfar och morfar. (Men jag tror jag har nämnt det tidigare här på Anbytarforum.)
 
Hälsningar
Mikael

471
I fråga om upplösningen:
Om man vill detaljundersöka en bild genom att förstora upp en del av den, då bör man ha så hög upplösning som möjligt. Annars blir det bara kornigt och kantigt.  
Det är helt riktigt att på många skärmar kan man inte tillgodogöra sig hela kvalit?n av en högupplöst bild (och ännu sämre är det med de flesta TV-apparater). Men om något eller några år är situationen troligen annorlunda. Vill man då ställa sig och fota av/skanna in dokumenten en gång till, med högre upplösning?
 
Angående exemplet:
Kamerans upplösning mäts i bildpunkter per kvadrat-tum. Teoretiskt sett kan man ha hur stora bilder som helst - fysiskt sett, vid en utskrift - med en specifik upplösning. Jag förstår det som så, att man enligt tumregeln inte bör ha mindre än 10 punkter - på höjden eller på bredden - per mm i utskriften.  
(Det förvillar lite när du sen blandar in SKÄRMupplösningen, vilket alltså är något annat - antal linjer på skärmen * antalet punkter per linje. Eller om det var tvärtom ...)  
 
Hälsningar
Mikael

472
Jag måste nog säga att jag håller med Lasse rent logiskt. Men - trots att lagringsmedia är billigt - så tar det emot att spara så stora filer när det är så lite skillnad utseendemässigt på en packad fil. (Det kanske är mina småländska gener som ger sig tillkänna ...!) Man kan ju kanske gå en medelväg: Man skapar - skannar eller fotograferar - bild-filerna i TIFF-format som en original-bild. Men för att spara dem så kan man ju först packa dem i ZIP-format, så tar det mindre plats. Denna packning förstör ju inte heller bild-filen på något sätt, så om man bara har TIFF-filen som original för att från den kunna skapa olika versioner av bilden, så gör det ju inget om den ligger undanstoppad med den packningen.
Det kan ju också ge vissa svårigheter i fråga om minnet om man fotograferar och vill ha bilderna i TIFF-format. Man måste ju då tanka ner bilderna till en dator betydligt oftare. (När kommer det digitalkameror med inbyggd CD-brännare?!)
 
Hälsningar
Mikael

473
Hej Marianne!
Det där med storleken på bild-filerna är ett problem. Medan man å ena sidan vill ha en perfekt bild - d.v.s. samma läsbarhet som det ursprungliga dokumentet - så vill man å andra sidan ha så små bilder som möjligt i fråga om kB. Det första är en omöjlighet - även om man hela tiden kommer närmare det målet - men det är också omöjligt att få oändligt små bild-filer. Man måste alltså i viss mån kompromissa mellan läsbarhet och fil-storlek. Men innan man kompromissar för mycket bör man undersöka möjligheterna i fråga om att redigera sina bilder. Man kanske inte behöver 48 bitars färgdjup eftersom det strängt taget är svart-vita bilder man tar. Å andra sidan räcker det nog inte med inställningen 'svart-vitt' på skannern - eller ens att skanna med 16 olika grå-toner - eftersom det nästan alltid finns olika fläckar och andra störningsmoment i dokumenten som skulle få samma färg i en grå-skala även om de på originaldokumentet är t.ex. olika nyanser av brunt.  
Jag ser nu att jag har blandat in skanning av dokument, medan det egentligen skulle handla om fotografering av dito med digitalkamera. Ursäkta.  
Men vare sig man har skannat eller fotograferat ett dokument så kan man sedan använda ett bildbehandlingsprogram för att redigera resultatet och minska storleken på bild-filen. Man kan t.ex. ta bort färger som används ytterst lite i bilden. Detta påverkar med största sannolikhet inte läsbarheten, och bilden blir mindre. Det finns en hel del man kan göra, men jag själv har (ännu så länge ?) inte så stor erfarenhet. Jag har dock tänkt ge mig in på allvar på detta område tämligen snart, och delar sedan gärna med mig av mina erfarenheter.
 
Hälsningar
Mikael

474
Jag har ingen egen digitalkamera (ännu ?), men jag fick låna en av en jobbarkompis. Den har 3.3 megapixels upplösning och jag körde med 2048*1536 vilket blev alldeles utmärkt. Jag har sparat bilderna i jpg-format, och de blir omkring 700 kB stora, lite beroende på hur mycket text som finns på sidan.
Först frågade jag mig själv om det verkligen var tillåtet att fotografera originalhandlingarna på arkiven, men det måste det vara eftersom de tillhör staten, d.v.s. oss. (De olika arkiven har ju bara fått förtroendet och jobbet att bevara och sköta dem, de äger dem inte.) Resultatet av de avfotograferingar jag gjorde är BETYDLIGT bättre än de fotostatkopior man kan köpa för 4 kr/styck på det Landsarkiv som jag frekventerar mest.
Personligen tycker jag att de olika Landsarkiven bör fotografera av alla handlingar de har och spara dem på olika datamedia. Det kan tänkas att man börjar med att fotografera av det som olika forskare är specifikt intresserade att få kopior av. Efterhand som man sedan har tid och möjlighet så bör man fotografera av handlingarna emellan de som man redan har kopierat till forskarna, för att slutligen ha allt bevarat i elektronisk form.
 
Hälsningar
Mikael

475
En annan mansperson av samma släkt blev i början på 1900-talet fosterson uppe i Delsbo, Hälsingland. Han var född i Älmhult. Tyvärr har jag inte exakta data med mig här.
 
Hälsningar
Mikael

476
Förnamn - J / Jannes
« skrivet: 2001-12-07, 10:55 »
Är ni säkra på att det är en kortform av Johannes? Jag kan mycket väl tänka mig att det är ett annat bibliskt namn som det handlar om. Om jag inte missminner mig, så nämns Jannes och Jambres i 2 Timoteus 3:8, och de ska ha varit samtida med Mose. Visserligen är det inte absolut säkert att det rör sig om egentliga namn, och de nämns inte heller i ett speciellt smickrande sammanhang, men iallafall ...

477
Bokstaven innan 'd'-et har ju en stapel neråt som sedan övergår i en sväng uppåt för att slutligen stöta ihop med 'd'-ets översta del. Jag tycker den ser mest ut som ett 'g', men kanske ändå inte riktigt.  
Så jag är lite inne på  (?)?l(a|e)gdzson
 
Inledande bokstaven är lite knivig. De som jag tycker mig kunna identifiera bland de övriga namnen är: A, E, G, H, J, K, L, M, N, P, T, Ö. Och dessa kan nog uteslutas som kandidater, med följande reservation:
Det skulle kunna vara ett 'H', möjligen med något framför. Ganska stor likhet föreligger med det som står innan 'Erich' två rader upp, och det som står så brukar vara antingen ett 'H' (för 'Herr') eller 'Sl' (för 'Salig'). Eftersom man knappast tar med en redan död person i en regementsrulla, så förmodar jag att det är ett 'H' som står innan 'Erich'. Och det trots den stora skillnaden mot 'H'-et i 'Hindrich' allra först på bilden.
 
Men det kan också börja på ett 'W' eller ett 'Is'.
 
Å andra sidan ger detta inget vettigt -son-efternamn. Det närmaste jag kan komma med de namn jag känner till - och om jag antar att svängen jag nämnde inledningsvis är en miss - är Wladzson.
 
Hälsningar
Mikael

478
Förnamn - E / Elvir
« skrivet: 2001-10-17, 09:13 »
Tack för tipset Sam. (Jag har skivan, men det går inte att installera den på min dator!) Vi ska kolla upp dessa.
 
Hälsningar
Mikael

479
Förnamn - E / Elvir
« skrivet: 2001-10-17, 09:10 »
Se gärna den avknoppade diskussionen under Språk, ord och namn: Personnamn:Allmänt:Förstanamn, andranamn etc.

480
Övrigt om förnamn / Förstanamn, andranamn etc.
« skrivet: 2001-10-17, 09:08 »
P.g.a. ett inlägg i Språk, ord och namn: Personnamn:Förnamn:Elvir av Peter Borg, 16 okt 2001, kl 18:39 så dök det upp en fråga i mitt huvud: Vad menar man normalt med uttrycket 'förstanamn'? Är det helt enkelt det namn som kommer först av förnamnen - om man har flera - eller är det tilltalsnamnet, d.v.s. det man först tänker på när man tänker på en person?  
Peter skrev nämligen ... det verkar inte vara så ovanligt ändå, även om många hade det som andra eller tredjenamn. Ordningen på de namn man har är ju ofta inte relaterad till vilket namn man använder som tilltalsnamn. 10000-tals personer kan ju ha ett och samma namn - bland övriga namn som var och en av dem har - men om ingen eller endast få av dem använder det som tilltalsnamn så uppfattar jag det som ett ovanligt namn ändå. Och på döds-CDn kan man väl inte se vilket som har varit personens tilltalsnamn?
 
MVH
Mikael

481
Kristianstad / Kristianstads snickargesällskaps protokoll
« skrivet: 2001-10-16, 09:46 »
Jag kan bara se ett 'e' i efternamnet.  
 
Hälsningar
Mikael

482
Förnamn - E / Elvir
« skrivet: 2001-10-16, 09:27 »
Tack för informationen. Jag har sökt på dödsskivan efter Elvir Jönsson, men inte funnit honom, så det verkar som om han fortfarande lever.
 
Hälsningar
Mikael

483
Kristianstad / Kristianstads snickargesällskaps protokoll
« skrivet: 2001-10-15, 10:59 »
Jag tycker det ser ut som om ordet efter efternamnet slutar på 'öll' med ett möjligt 'H' framför. Jag är tämligen säker på att det inte ska vara något som slutar på 'äll'. Vad ett eventuellt 'Höll' är eller betyder vet jag inte; kanske ett släktnamn?  
Angående 'Christiania' så tror jag också att ordet börjar med 'Ch' och slutar med 'iania'. Men sen blir det lite svårare: 'r':et stämmer nog också, även om det är lite fult, 'i':et (?) saknar pricken, 's':et saknas helt och 't':et (?) saknar tvärstrecket.
 
Hälsningar
Mikael

484
Förnamn - E / Elvir
« skrivet: 2001-10-15, 10:27 »
Vilka Elvir finns/har funnits i Sverige?
Speciellt är jag intresserad av en Elvir Jönsson, f i början av 1900-talet, som min mormors fosterföräldrar, Olof Olsson och Teresia Eriksdotter i Örkened, också tog hand om av och till. Jag tror han bodde i Malmö egentligen.
 
Hälsningar
Mikael Persson

485
Mikrofilmsläsare / Mikrofilmsläsare
« skrivet: 2001-10-10, 17:11 »
... och Epson Perfection 1650 Photo är ännu billigare ...

486
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-12
« skrivet: 2001-10-10, 14:01 »
Jag har nu varit i kontakt med Henrik Dannberg och fått lite mer ingående förklaringar till de val han har gjort i fråga om vilka detaljer han vill ha med, så jag förstår honom bättre. Jag håller inte med om alla bedömningar han har gjort, men så går det förmodligen heller inte att få alla nöjda alltid.
 
Hälsningar
Mikael

487
Mikrofilmsläsare / Mikrofilmsläsare
« skrivet: 2001-10-10, 10:04 »
Hej igen Anders!
Jag var inte tillräckligt uppmärksam tidigare: Jag ser nu att du nämner att du försökt skanna mikroKORT. Det känner jag inte till om någon har lyckats med. Vad min kompis gör är att skanna mikroFILM.
 
Hälsningar
Mikael

488
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-12
« skrivet: 2001-10-10, 09:55 »
Hej Ove!
Som svar på första frågan, så har jag väl inte någon direkt orsak att misstänka det, utan det var bara fråga om att 'stämma i bäcken'.
Som svar på andra frågan säger jag 'OK. Fixat'.
(Jag förstår inte riktigt vad du menar med 'gått på'. Jag tycker att det jag presenterat har varit en ganska rak redovisning av hur det ligger till.)
 
Hälsningar
Mikael

489
Mikrofilmsläsare / Mikrofilmsläsare
« skrivet: 2001-10-10, 09:25 »
Hej Anders!
Jag föreslår att du kollar med honom själv (adressen står i förra inlägget), eftersom jag inte vet mer än att han säger att han använder den skannern med 1600 dpi upplösning. Han har visat mig ett flertal av de inskannade sidorna, och det är inga problem att läsa dem.
 
Hälsningar
Mikael

490
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-12
« skrivet: 2001-10-09, 18:14 »
Hej Ove!
Med upprepa (eller rättare sagt 'fortsätta') så menade jag just: 'Hur många exempel vill ni se?', främst för att visa hur tjatigt det blir. Och ja, jag kan ju lägga in detaljerna till källan ibland noterna, men det är ju en lite ful lösning. Då ligger ju dessa detaljer parallellt med källan och inte som en undernivå, eller specificering till källan.  
Och nej, jag skriver inte GEDCOM-filer manuellt! Det var ett exempel på hur den delen skulle se ut med Henriks lösning.
Programmet jag använder heter Family Origins 5 och jag har också mina data inlagda i PAF 5.1. Det förstnämnda är på engelska så jag blev glad när jag såg ett vid första påseende bra program på svenska. PAF finns ju också på svenska så jag kanske nöjer mig med att använda det.
Men jag gillar generellt sett Min Släkt, så jag ser gärna att det blir bättre.
 
Hälsningar
Mikael

491
Mikrofilmsläsare / Mikrofilmsläsare
« skrivet: 2001-10-09, 17:55 »
Hej Olle!
Priset ligger på 2945:- inkl. moms  
( http://www3.skribofont.se/prislistan/ )
Senast jag kollade (nu) hade de inte några i lager, men man kan tydligtvis boka.
Samtidigt är det tråkigt att se att Anders inte lyckades med just samma skanner som min kompis använder. Jag vet inte varför det lyckas för Göran (webmaster@jamshog.net) och inte för dig, Anders. Vad körde du med för upplösning? Just oskärpa brukar det ju bli om man har fel avstånd. Ett dialock ska ju egentligen användas till diabilder, d.v.s. 35-mm film monterad i diaramar. Att filmen är monterad i en ram innebär ju att den kommer 0.5-1 mm längre ifrån själva bädden än om man lägger på den direkt i dialocken. Kan det ha varit orsaken? Intresserade kan kanske kontakta Göran för att höra hur han gör. Jag har själv tänkt kontrollera med honom innan jag skaffar mig en egen sådan skanner.
 
Hälsningar
Mikael

492
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-12
« skrivet: 2001-10-09, 17:34 »
Hej Anders!
Problemet är i grund och botten att Min Släkt inte följer GEDCOM-standarden. När man då försöker importera en GEDCOM-fil som kommer från ett program som följer standarden, så går det inte alltid så bra. (Jag kan tänka mig att INGET program följer standarden fullt ut, men vissa saker tycker jag är ganska grundläggande.) Jag var i kontakt med Henrik för ganska länge sedan eftersom jag fick en mängd fel och varningar när jag importerade en fil. En stor mängd av dessa härrörde sig till att i filen fanns det med nycklar som heter SURN och GIVN, förutom den som heter NAME. (Dessa betyder SURName (=efternamn) och GIVeN name (=förnamn), respektive.) Jag fick då till svar att dessa nycklar inte ingår i GEDCOM 5.5-standarden. Detta är inte sant, vilket vem som helst kan kolla i dokumentet som specificerar denna standard.
 
I det specifika fallet med källor vill jag kunna göra följande:
Ange namnet på källan (t.ex. dombok, födelsebok, kommunionlängd).
Ange datum och/eller sidnummer där uppgiften förekommer.
(Ange var källan finns.)
(Citera (en del av) texten.)
Enligt Henrik kan man bara ge namn på källan (nyckel TITL). Om man alltså inte vill nöja sig med att bara ange t.ex. Ö Göinge dombok som källa, utan vill specificera lite mer så att också andra ska kunna hitta uppgiften utan att behöva läsa igenom 10000-tals sidor med domboksprotokoll, så måste man ange även övriga uppgifter och detaljer i namnet på källan. Detta namn blir då 1) tämligen otympligt, 2) i och med att nästan varje hänvisning till Ö Göinge dombok är unik och jag inte kan ha flera olika namn på en och samma källa så blir det en stor mängd 'olika' källor. (Det är ju egentligen bara en källa - Ö Göinge dombok - men lösningen i Min Släkt gör att de olika hänvisningarna behandlas som unika källor.)  
Jag har alltså inga problem med att få med källorna (jo, lite problem, eftersom inte heller det program jag använt hittills följer standarden! - men det kan jag lösa med ett litet program som ändrar GEDCOM-filen), men jag vill alltså även ha med detaljerna som visar VAR i källan uppgifterna står. Och detta utan att skriva dessa detaljer som en del av källans namn.
Jag hoppas också att det är det första alternativet som gäller. Han svarade dock på min första fråga efter exakt en kvart, men min följdfråga - något bitskare, det är sant - från den 5/10, kl 17:35, har ännu inte belönats med något svar.
 
Hälsningar
Mikael
 
PS. För den händelse någon tror att Henrik inte skrivit det jag anför ovan så följer här ett direktcitat från hans svar:
 
2) MinSläkt stöder inte PAGE i en referens till en källa. Enda sättet att få med sidhänvisningen är att infoga den i källans titel:
 
    2 SOUR @S13@
    ...
    ...
    0 @13@ SOUR
    1 TITL .... , sida: 30 jul 1674
 
Hälsningar
Henrik Dannberg

493
Min Släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-12
« skrivet: 2001-10-09, 12:23 »
Hej!
Är det någon som känner till vilka 'underavdelningar' till källor (SOUR) Min Släkt godtar? Jag har frågat Henrik Dannberg, men han 1) har inte hunnit, 2) kan inte (?), eller 3) vill inte (jag klagade på att Min Släkt inte följer GEDCOM-standarden) svara.  
Henrik menar att man i 'Titeln' (TITL) till 'Källa' ska ange källan och alla detaljer om den. Eftersom detta skulle medföra något liknande detta:  
0 @S1@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 38
0 @S2@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 39
0 @S3@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 40
0 @S4@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 41
 
(hur länge vill ni jag ska fortsätta?)
 
så känner jag att jag inte kan acceptera detta. Det är illa redan om man skulle behöva lagra nya uppgifter på detta sätt, men vad händer om man försöker ladda in en GEDCOM-fil från ett annat program? Vilda protester!  
Den mest praktiska lösningen (som jag ser det; och den är inte särskilt praktisk!) vore att gå in i GEDCOM-filen och ändra för hand: Göra en ny uppsättning av källor, i princip lika många som man har hänvisningar. Lägga in den TITL som redan finns + alla detaljerna (hur lång får den vara?) med ledning av de olika hänvisningarna till den källan, ändra numren på SOUR (de kan ju inte ha samma nummer!) och säkerställa att alla hänvisningar sedan går till rätt käll-nummer!
Det kan vara lagom kul om man har några hundra eller några tusen källhänvisningar!
Någon som har en bra lösning? Eller: Någon som har en lösning som man till nöds skulle kunna acceptera?
 
Hälsningar
Mikael

494
Mikrofilmsläsare / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-09
« skrivet: 2001-10-09, 11:55 »
Hej!
Jag har en kompis som använder en Epson Perfection 1640SU Photo, och det med mycket bra resultat. Den har en dialock som man kan använda för att skanna mikrofilmer. Upplösningen är 1600*3200 dpi, med en maximal upplösning på 12800 (mjukvaru). 42 bitars färgdjup. Anslutningar är SCSI och USB.
De har nu kommit ut med en ny modell, Perfection 1650 Photo, som skiljer i att den har 48 bitars färgdjup, och bara USB-anslutning. Den är också några 100-lappar billigare.
 
Hälsningar
Micke

495
Månesköld af Norge / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-07
« skrivet: 2001-10-02, 09:07 »
Tänk vad mycket ni två kunde få uträttat i fråga om grundforskning om ni ägnade er åt denna, i stället för åt denna verbala pajkastning som inte påverkar er respektive motståndare i någon större grad, och oftast inte tillför sakfrågan något nytt!
Vem av er blir först med att våga släppa på sitt ego, och ger sig ut i arkiven och plockar fram de dokument som styrker era - eller Nordströms, eller Olssons, eller Elgenstiernas, eller Måneskjölds, eller Danmarks Adels Aarbogs, eller ... - argument?
 
Hälsningar
Mikael

496
Jag tror också att Elisabeth har rätt (samtidigt som jag gläder mig åt att ha fått hälften rätt!). Betydelsen är ju säkert att denne landssekreterare Krok var en hjälp och ett stöd.
 
MVH
Mikael

497
Hej Bodil!
Jag kan inte få det till annat än latin. Som jag inte kan latin så vet jag inte om jag lyckas tyda orden, men det verkar som om det står
Senct (?), qui goutent (?) eum (?)/cum (?) esse petram.
 
Hälsningar
Mikael

498
Björk / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-02
« skrivet: 2001-09-25, 09:07 »
Min mor är uppväxt i Loshults socken och hon har berättat tre historier om 'tattar Björk':
 
Tattar Björk åkte en gång in till marknaden och köpte gummistövlar till flera av de äldre barnen, men inte till yngste sonen. När denne märkte att han inte skulle få några stövlar, medan alla de andra fick, så sa han: Hör du fara-jävel, du var mig en taskig faan. Och då blev jag så rörd, så jag åkte genast tillbaka och köpte ett par till honom också, sa tattar Björk.
 
Tattar Björk hade kört med sin lastbil en längre tid utan körkort, men slutligen så bestämde han sig för att skaffa sig ett. Vid ett tillfälle när han var ute och övningskörde, så sa körläraren: Och så tar vi till höger här, men tattar Björk körde bara vidare rakt fram. Men, jag sa ju att vi skulle ta till höger! För sent tillsagt! sa tattar Björk.
 
En annan gång lät han yngste sonen köra lastbilen, och efteråt berättade tattar Björk att när sonen växlade 'så kom det in små, små kuggar i förarhytten'.
 
Lite bidrag till historierna om tattar Björk.
 
Hälsningar
Mikael

499
Förnamn - S / Strickar / Strickard / Stricker
« skrivet: 2001-09-19, 12:52 »
Hur pass vanligt var mansnamnet Stricker (med stavningsvarianter)? Jag har hittat en 'Börre Strichers.' i 'Nöddeboe', Örkened, så jag är främst intresserad av nordost-skånska exempel, men allt kan vara av intresse.
 
Hälsningar
Mikael

500
Förnamn - V W / Wessel
« skrivet: 2001-09-19, 12:34 »
Och den 31/10 1578 levde någon slags prelat i eller i närheten av Lund med detta namn. Jfr Landskap:Skåne:Allmänt:Äktenskapsmålen i Domkapitlet i Lund
 
Hälsningar
Mikael

Sidor: [1] 2 3