ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Martin Sunnqvist

Sidor: [1]
1
Lid / Lid
« skrivet: 2016-01-06, 00:26 »
Angående Christoph Georg Linde som jag och andra har diskuterat tidigare här (se Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-07). Jag har forskat ytterligare i kyrkböckerna i Pößneck och funnit bl.a. följande.
 
Christoph Georg Linde, f. 23.4.1694 i Pößneck,  d. 16.2.1752 i Pößneck, var skomakarmästare och borgare i Pößneck. Han hade ett antal barn:
 
Margaretha Dorothea Linde, f. 15.9.1719 i Pößneck.  
Johann Georg Linde, f. 31.10.1721 i Pößneck.  
Elisabetha Catharina Linde, f. 17.4.1724 i Pößneck.  
Maria Magdalena Linde, f. 7.3.1725 i Pößneck.  
Georg Christoph Linde, f. 20.5.1727 i Pößneck.  I födelsenotisen anges hans namn som Hans Michael, men en not i marginalen innehåller texten: ”N.B. Dies Kind ist Georg Christoph getauft.”
Elisabeth Maria Linde, f. 19.1.1730 i Pößneck.  I födelseboken står Susanna (överstruket) Elisabeth Maria och i marginalen: ”Dieses Kind wird Elisabeth Maria von ihren Eltern genannt obwohl von der Hebamme anders angegeben war.“  
Johann Richard Linde, f. 18.2.1733 i Pößneck.  
Christoph Georg Linde, f. 25.4.1734 i Pößneck.  
Dorothea Elisabetha Linde, f. 12.10.1737 i Pößneck.  
Maria Dorothea Linde, f. 13.12.1740 i Pößneck.  Även moderns namn anges: Anna Elisabeth M?ller.
 
Det finns alltså två syskon Georg Christoph f. 1727 och Christoph Georg f. 1734. Georg Christoph blev mästare i moderns verkstad 1752 medan Christoph Georg begav sig till Sverige. Det var tydligen inte ovanligt i de trakterna att samma namn återanvändes i en syskonskara även om det äldre syskonet levde.  
 
Släkten Linde var en skomakare- och garvaresläkt i Pößneck och kan följas ytterligare någon generation tillbaka med säkerhet - Christoph Georg Linde f. 1694 hade en far som hette Christoph Linde.

2
Lid / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-07
« skrivet: 2013-06-28, 15:04 »
Inga namn för Christopher Georgs föräldrar nämns i de handlingar jag har, tyvärr. Därför har jag sökt efter hans skrivelse, men inget arkiv från hertigens förvaltning verkar finnas bevarat. Jag har frågat ett antal tyska arkiv som skulle kunna vara aktuella, men inget av dem har något relevant material.
 
Jag bör kanske tillägga att namnet i de tyska handlingarna skrivs Georg Christoph Linda och Georg Christoph Linden. I en handling från den 2 maj 1744 skriver en Christoph Georg Linda als OberMst (Obermeister?) på skomakarskråets vägnar, men det kan inte vara vår Linde, eftersom han var 10 år då och ju blev mästare 1752. Däremot skulle det kunna vara en tänkbar fader. 1744 års brev skrevs under också av Johann Georg Linda och Johann Nicol. Linde. Det kan vara fråga om en skomakarsläkt - eller om obesläktade personer med samma efternamn.  
 
En fråga man bör fundera på är förstås om förskjutningen i namnens ordning Christopher Georg Linde/Georg Christopher Linde kan tyda på att det är fråga om två olika personer - eller rättare tre eftersom det finns en Christoph Georg Linda d.ä. att räkna med. Att det är samma person skulle i alla fall förklara att Christopher Georg Linde är mästare i Sverige utan att ha blivit det här, och jag har inte hittat något annat som tyder på att det skulle vara två olika personer. Såvida inte 18 års ålder skulle vara för ungt för att bli mästare i moderns verkstad?

3
Lid / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-07
« skrivet: 2013-06-19, 10:44 »
Christopher Georg Linde var f. 1734 i Pössneck, då i Sachsen, nu i Th?ringen. Se vigselnotis 12.10.1760 i Maria Magdalena, Stockholm (Stockholm Maria EI:3) när han gifte sig första gången med Anna Eva Hägerström.
 
Han gifte sig andra gången 8.7.1781 i Årdala (Årdala C:2) med Anna Holmberg, vilket jag har trott vara en felskrivning för Anna Söderberg men jag ser av Peter Petterssons inlägg ovan att jag får överväga det på nytt.
 
Christopher Georg Linde skrev i alla fall som skomakargesäll år 1752 till hertigen Frans Josias i Saalfeld och begärde tillstånd att få bli skomakarmästare utöver det antal mästare som skulle finnas i Pössneck. Fadern hade då dött, och modern hade övertagit hans ställning som mästare. Christopher Georg fick samma år det begärda tillståndet, på villkor att han inte bildade en egen verkstad utan arbetade i moderns. Jag har kopior från Stadtarchiv Pößneck (Stadtrath zu Pößneck, Acta Jud. die Erlangung der Meisterstellen bey den Schumacherhandwerke betreffend, de A:o 1744-1755, B.I.16.ee) och kan dela med mig av dessa till den som så önskar. Jag har inte fått någon klarhet i om hertigens arkiv är bevarat, så jag har inte kunnat spåra Christopher Georgs egen skrivelse utan bara handlingar där dess innehåll refereras.
 
Vad Christopher Georg Linde sedan gjorde efter det att han den 15 december 1752 avlade borgared i Pössneck till dess att han gifte sig i Stockholm år 1760 är oklart. Händelserna i Pössneck förklarar att han kallade sig mästare, och jag har inte återfunnit honom i några skråhandlingar i Stockholm. Titeln hovskomakare torde höra samman med att han var skomakare åt adeln enligt adelsprivilegierna, vilket innebar att han inte behövde tillhöra något skrå. Han finns nämligen inte i det kungliga hovets räkenskaper.
 
Sonen Peter Linde var smed i Västra Vingåker, d. 1816 på väg under flyttning från Västra Vingåker till Hässelby i Uppland (Lid C:1 s. 138).
 
Peter Linde hade en son Per Erik Persson (någon gång Linde), som var torpare i Vreta Kloster. Ett av hans barn var Carl Fredrik Petersson Lindohf, f. 12.3.1840 i Vreta Kloster (Vreta Kloster C:7 s. 607). Han justerade alltså namnet till Lindohf, oklart varför, och är stamfar för den släkten. Se under Övriga släkter, L, för en diskussion om den.

4
Hjortsberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-27
« skrivet: 2005-07-27, 19:25 »
Ovan finns en fråga om Peder/Per Diuhrsson i Hjortsberga, ca 1700.
 
I Hult Asmundsgård bodde på 1700-talets första hälft Djur/Gjurd Persson, d. 1755. Hans patronymikon har jag hittat i taxeringslängder. Bland hans barn finns Anna Djursdotter, vars man tog över gården, Malin Djursdotter, som flyttade till Mistelås och Per Djursson, som flyttade till Moheda.
 
Möjligen finns ett samband?
 
Martin Sunnqvist

5
Jag kan instämma i ovanstående fråga, för jag har inte heller hittat deras ursprung. Jag härstammar från makarna Stukat-Hörold genom deras son Fredrik Carlsson, körsnär i Jönköping.  
 
Släkten Stukat har av tidigare forskare antagits ha utländskt ursprung, men det är oklart på vilka grunder. Det är förmodligen namnet som har föranlett det antagandet. Det har förmodligen snarare med stukatvärja att göra, en typ av värja som förekom som en del av officersuniformen. Även jag kan konstatera att makans efternamn faktiskt skrivs Hörold med ö.

6
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Strang
« skrivet: 2004-02-03, 23:29 »
I en handskrift av Marks v. W?rtemberg: Ointroducerade ätter, Antavlor i Riddarhuset står följande:
 
Johannes eller Hans Strang född i Stirling wid floden Forth i Scotland, inkom till Sverige i Konung Johan IIIs tid war 1581 bemälte Konungs hoftjänare, 1586 Ryttmästare för Upplands hofmanna fana, fick 1588 d 29 Dec tillstånd att inlösa sin framledna swärfaders pantsatta gods, och derigenom rättighet att besitta frälse, blef 1594 d 17 Julii Ryttmästare wid Upplands Ryttare, höllt Konung Sigismundi parti emot hertig Carl och skulle år 1598 understödja Jacob Naef emot dalkarlarna, for derefter utur Riket till Scotland, stämdes år 1600 af hertig Carl och Riksens Bönder att återkomma i Riket, hwilket också sedermera skedde, då han medförde sin fru och barn: dog 1609 d 28 Dec begrafwen i Hults kyrka i Småland, der hans liksten, hwarå
han kallas ädle och wälborne ses. :/ Dissertat: de tumultes Dalekarlorum vulgo Naeftoget p 13. Gahms saml om Smål mst. | Palmsk Gen Saml: Dalins Sv Rik Hist ad an 1600)
Gift 15 . . . . m Karin Bagge af Berga till Skällsnäs    som lefde ännu
år 1629    dotter af Anders Halstensson Bagge till Skällsnäs och Malin  
Lydertsdotter Slatte från Söderby
 
[Barn:]  
 
Albrecht Strang  
 
Hercules Strang
 blef stamfader för slägten Strang i Westmanland
 
Karin Strang
 g   m assessoren Lindorm Stråle till Skällsnäs
 
Malin Strang
 f 15        + 1628 d 2 Oct
 gift 1616      med Fändriken sedan Majoren Carl Jönsson Nobiliter: Sabelskiöld N  
till        i hans förra gifte
 
Vad gäller barnen; jfr Martin Casteruds m.fl. inlägg ovan.
 
Från Riksregistraturet 29 december 1588 har jag hämtat följande, även om jag inte lyckats tyda allt (luckorna markeras med streck):
 
Öpet bref för Hans Strång om the Panthegodz  
som Anders Bagge uthsat hafwer. Datum Upsala
den 29 December anno 88.-
 
Wij Johan, Göre witterligit at wår trotienare och Ridmester för Uplandz-fanan Hans Strång hafwer ödmiukeligen lathet gifwa oss tilkenna at framlidne Anders Bagge hafwer forpanthet och b-ts-t-yst alle sine Jordagodz, och --hwa inga uthaf slechten på denna tijd war widh den förmögenhet att de kunna inlösa samma godz hafwa de godwilleligen samptyckt dertil at förde A----- [troligen en rättad felskrivning, Anders istället för Hans] Hans Strång som nu hafwer trolofwat för:de Anders Bagges dotter må och skal på allas deras wägna som näste bördman är för:de Pantegodz inlösa, och af hwem helst dem kan hafwa uthi wärn.  Och medan för:de Hans Strång fruchtar derför att några af dem icke will godwilleligen sleppa samma pantegodz, o-hwedes att de igen bekomma hwad de der upå udlöst hafwer,
derför hafwer han underdånligen ödmiukeligen bedit oss om wår hielp i saken. Der wij honom för rätwijsones skuld icke hafwa welat wägra, och nu härmed uthi deta wårt öpna brefz kraft tilstå för:de Hans Strång med de skäl som för:de pantegodz at inlösa; Befale och här med wåre trogne Man Landzhöfdingar, Lagmän, Häradzhöfdingar, Befalningzmän och Fogdar at de här utinnan är honom behielpeliga til det som wårt ord rätwijst wara kan. Och hwar någon af dem som för:de pantegodz hafwa i wärio icke wele der med afstå när de bekomma deras fulla betalning, då skola för:de wåra trogne män och undersåthar på wåra wägna b-k-h-- --- till. Ther eder alla och hwar och en för sig som sådana Jordegodz innehafwer må rätta sig efter detta. datum ut supra.
 
Kanske ännu mera intressant är ett brev som jag har fått från Mrs. Elizabeth Roads, Carrick Pursuivant, Lyon Clerk and Keeper of the Records. Som titeln antyder har hon hand om arkiven hos det skotska riksheraldikerämbetet. Hon berättar att det finns ett sigill från 1579 för Robert Strang of Balcaskie med vapnet: a chevron ensigned with a cross patt?e between three mascles. (D.v.s. en sparre förenad med ett kors, åtföljd av tre ihåliga romber.)
 
Mascles är ett annat och riktigare ord för lozenges voided (ihåliga romber), det vill säga exakt samma figur som finns i Hans Strangs sigill. Cross patt?e är ett kors med utböjda armar. Robert Strang och Hans Strang förde således samma vapen.  
 
I Skottland är regeln den att var och en skall ha ett unikt vapen. Endast the Chief of the family får föra själva stamvapnet. En yngre ättemedlem måste ändra någon detalj, till exempel lägga till en bård. Det förekom dock även på 1500-talet att en yngre ättemedlem åkte utomlands och antog chiefens odifferentierade vapen som sitt eget. Hans Strang behöver alltså inte vara den äldste sonen till en huvudman för Strang-släkten.
 
Andra medlemmar av ätten Strang under 1500-talet förde en sparre och tre mascles men utan kors, men när vapnet bekräftades år 1791 uteslöts korset och de tre mascles blev tre lozenges. Varför vet man inte. Den som lät bekräfta vapnet år 1791 var Sir Robert Strange of Balcaskie, och hans son James lät lägga till två sköldhållare varav en var en dansk krigare. Frågan är om detta är ett sammanträffande eller de ville anknyta till en skandinavisk krigartradition?
 
En fråga som väl står på tur är att söka bekräfta att riksdagsmannen Hans Strang hörde hemma i Skälsnäs, så att det i alla fall står klart att riksdagsmannen var densamme som var ryttmästare och gift med Anders Bagges dotter - om det nu fanns en annan kavallerist Strang samtidigt i Sverige...
 
Martin Sunnqvist

7
17 Juridik / Domare- och nämndemannaeder
« skrivet: 2004-01-05, 20:50 »
Jag fick syn på frågan nu, tre år efter att den ställdes.
 
Domareder har funnits åtminstone sedan 1350-talet i Sverige. Både de lagfarna domarna och nämndemännen måste avlägga domared innan de dömer. Edernas lydelse har varierat. Enligt 1734 års lag var eden:
 
”Jag N.N. lovar och svär, vid Gud och hans heliga evangelium, att jag vill och skall, efter mitt bästa förstånd och samvete, i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige, än den rike, och döma efter Guds och Sveriges lag, och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja, för skyldskap, svågerskap, vänskap, avund och illvilja, eller räddhåga; ej heller för mutor och gåvor, eller annan orsak, under vad sken det vara må, och ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall ock varken förr, än domen avsäges, eller sedan, uppenbara dem, som till rätta gå, eller androm, de rådslag, som rätten inom lyckta dörrar håller. Detta allt vill och skall jag, som en ärlig och uppriktig domare troliga hålla, utan arga list och påfund, så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.”  
 
Saker betyder skyldig, saklös oskyldig. I passusen uppenbara dem, som till rätta gå, eller androm, de rådslag,... är dem samt androm dativobjekt och rådslag ackusativobjekt - har man inte det klart för sig blir passusen svår att förstå. Det handlar allstå om att man inte skall berätta om vad som sagts inom stängda dörrar vare sig för dem som deltar i rättegången eller för andra. Troliga betyder troget, inte 'troligen' i våra dagars mening.
 
Numera lyder domareden:
”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller av annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”  
 
Martin Sunnqvist

8
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Strang
« skrivet: 2003-12-29, 22:23 »
Hans Strang deltog som nämnts ovan i 1602 års riksdag. Jag har gått igenom alla de sigill som finns under riksdagsbeslutet (en inte alldeles enkel syssla, eftersom sigillen är många och sitter fast i dokumentet med små pappersremsor som är intrasslade i varandra...)  
 
Det sigill som torde vara Hans Strangs innehåller, förutom bokstäverna I S (Iohannes Strang), ett vapen med sköld: en sparre, överst förenad med ett kors, åtföljd av konturerna av tre romber; hjälmprydnad: fem fanor.
 
Man kan konstatera, att skölden är identisk med skölden för Strange of Balcaskie sånär som på att korset är tillagt och romberna är ihåliga och ej fyllda (lozenges voided i stället för lozenges).
 
Detta tyder starkt på släktskap och jag kommer nu att kontakta Lyon Office (Skottlands motsvarighet till vår statsheraldiker) för att se vilken signifikans inom den skotska heraldiken Hans Strangs ändringar kan tänkas ha.
 
Jag har en digital bild av sigillet - den som är intresserad av en kopia är välkommen att maila mig.
 
Martin Sunnqvist

9
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Strang
« skrivet: 2003-01-06, 18:53 »
Även jag härstammar från Hans Strang, och det skulle vara intressant om hans skotska härstamning kunde klarläggas.
 
Hans Strang skall enligt Genealogisk Tidskrift 2/61 ha satt sitt sigill under 1602 års herredags beslut. Han skall också enligt uppgifter på denna sida ha undertecknat handlingar 1589, 1593 och 1607 - kanske finns hans sigill bevarat på de handlingarna.  
 
Har någon undersökt om det finns ett heraldiskt vapen i hans sigill och vad detta i så fall innehåller? Uppgifter om detta skulle vara av intresse för mig och kan underlätta efterforskningarna i Skottland. I den skotska heraldiken finns det mest noggrant genomförda systemet för registrering av vapen och för åtskillnad mellan personer inom en släkt.
 
Vänliga hälsningar
Martin Sunnqvist

10
Rosenbusch / Rosenbusch
« skrivet: 2000-05-22, 23:43 »
Clara Justina R:s man Anders Lidmark var född 1728, och Nils Rosenbusch bör således ha levat tidigt 1700-tal. Detta borde jag naturligtvis ha skrivit redan i det första inlägget.  
 
Tack, Lennart, för intressanta uppgifter!  
 
Martin Sunnqvist

11
Kloth / Kloth
« skrivet: 2000-05-21, 00:10 »
Christina Kloth, (min mf mf fm fm) g.m. orgelnisten Sven Lidmark (se Lidmark-diskussion).
 
De hade sonen prosten Anders Lidmark, f. 1728.
 
Känner någon till den släkt Kloth, som Christina tillhör?
 
Martin Sunnqvist

12
Rosenbusch / Rosenbusch
« skrivet: 2000-05-21, 00:05 »
Släkten Rosenbusch, enl. uppg. från Göteborg:
 
Nils Rosenbusch, handlande.
dotter:
Clara Justina Rosenbusch, (min mf mf fm m) g. m. prosten i Grolanda Anders Lidmark (se Lidmark-diskussion).  
 
Känner någon till denna släkt Rosenbusch och dess ursprung?
 
Martin Sunnqvist

13
Lidmark / Lidmark
« skrivet: 2000-05-21, 00:01 »
Släkten Lidmark från Västergötland:
 
Sven Lidmark, orgelnist, g. m. Christina Kloth (se Kloth-diskussion)
son:
Anders Lidmark, kyrkoherde, prost, Grolanda, 1728-1806, g. m. Clara Justina Rosenbusch (se Rosenbusch-diskussion)
dotter:
Anna Christentia Lidmark, 1769-1816, g. m. prosten, teol. d:r Gabriel Olofsson Ryman (se Ryman-diskussion). -- min mf mf farföräldrar.
 
En syster till Anna Christentia är ingift i adliga ätten Carleson, EÄ I:744.  
 
Finns fler med anknytning till Lidmark-släkten?
 
Martin Sunnqvist

14
Ryman / Ryman
« skrivet: 2000-05-20, 23:50 »
Släkten Ryman från Brandstorp och Bitterna i Västergötland:
 
Olof Gabrielsson, bonde, Brandstorp, 1706-1772
son:
Gabriel Olofsson Ryman, prost, teol. d:r, Bitterna, 1753-1828, g. m. Anna Christentia Lidmark (se Lidmark-diskussion)
son:
Anders Gabriel Ryman, aktuarie, Jönköping, 1795-1876, g. m. Fredrika Charlotta Carlsson
son:
Claes  H a r a l d  Gabriel Ryman, häradshövding, R.N.O., Skövde, 1837-1910, g. m.  A m e l i e  Charlotta Fredrika Richter. -- min morfars morföräldrar.
 
Finns fler som har anknytning till denna släkt?
 
Martin Sunnqvist

15
Enligt Elgenstiernas Ättartavlor III s. 368 dog den danska ättegrenen Gyldenstierne ut 1729. Återstår då att denna uppgift är felaktig eller att Helle tillhör en av de svenska ätterna Gyllenstierna. Jag har dock inte vid en hastig koll hittat henne eller hennes man i EÄ. Det verkar något mystiskt?
 
Gyllenstierna (och Rosencrantz) förekommer i Hamlet, och Shakespeare lär ha lånat namnen från de sändebud Erik XIV sände för att fria till Elisabeth I av England.

16
Wiborg / Wiborg
« skrivet: 2000-04-12, 22:37 »
Silfverax:- Jag härstammar från Sigrid Silfverax, som var gift med Jöns Arvidsson Roman, 1629-92, mantalskommissarie;  
 
deras son Arvid Roman, 1664-1739, rådman i Örebro;  
 
hans dotter Anna Greta Roman, 1699-1761, g. m. Mårten Brogren, rådman;  
 
deras son Arvid Brogren, 1726-1790, bruksinspektor;  
 
hans dotter Anna Helena Brogren, f. 1760, g. m. Carl Fredrik Wigart, brukspatron;
 
deras son Carl Wigart, 1785-1838, brukspatron, min mm ff f.  
 
Om Du vill ta del av mer av mina upplysningar än de summariska ovan, går det alldeles bra. Jag är naturligtvis också intresserad av vad Du ev. vet om denna släktlinje.
 
Hälsningar
 
Martin Sunnqvist  
sunnqvist@yahoo.com

17
Apotekare / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-11
« skrivet: 2000-03-26, 21:39 »
Släkten Ziervogel - Rothlöben finns med i boken Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirche in Stockholm zur öffentlichen Gottes-Verehrung nach vollendeter Ausbesserung, 1821 - Eine Predigt mit diplomatisch-historsichen Beylagen av Joh. Anton Aug. Lüdeke, Stockholm 1823. Trots sin (inte helt korta) titel innehåller boken till stor del genealogiskt material.
 
Oaktat rubriken är apotekare skriver jag detta här då det anknyter till diskussionen ovan.
 
Martin Sunnqvist

18
Skogvaktare / Kronojägare
« skrivet: 2000-02-20, 20:17 »
Kronojägare var befattningshavare inom Domänverket, och förestod ett distrikt där. Se vidare t.ex. Nationalencyklopedin kronojägare. Jag vet inte om titeln finns kvar nu när verket är bolagiserat.  
 
Svaret på Din fråga beror kanske egentligen på vilken tidsperiod Du avser - jag vet inte om titeln har haft en annan innebörd längre tillbaka i historien. Kanske finns upplysningar i någon bok om Domänverkets historia?
 
Martin Sunnqvist

19
Åkerman / Åkerman
« skrivet: 2000-02-04, 23:55 »
Ingen av dessa Åkermän hör till den släkt jag utreder, såvitt jag nu vet. Släkten är dock inte fullständigt utredd, och jag kan därför inte heller säga, att de inte hör till släkten. Om jag hitta upplysningar som kan bidra till lösningen på problemet, återkommer jag.
 
Jag är tacksam för alla upplysningar om Åkermän!
 
Martin Sunnqvist

20
V. Ekstrand har givit ut en bok Sveriges Landtmätare 1628-1900, där Köhler kan finnas med. Kommissionslantmätare, som närmast motsvarar det som nu är distriktslantmätare, finns med i boken, och jag tror att även auskultanterna finns med. Köhler kan ju också ha blivit kommissionslantmätare senare. Auskultanterna var under utbildning till lantmätare och blev oftast senare kommissionslantmätare.
 
Martin Sunnqvist

21
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Sabelskjöld
« skrivet: 2000-01-12, 23:15 »
Namn på utdöda släkter (d.v.s. att ingen längre bär namnet) får antas, om det inte är allmänt känt. (Namnlagen 13 §) Leijoncrona ansågs allmänt känt i ett fall, och kunde inte antas av ovidkommande. Sabelsköld har väl inte ansetts allmänt känt... Dessvärre skyddar namnlagen inte i önskvärd utsträckning denna typ av namn.  
 
Som Sabelsköldättling (se inlägg ovan) är jag naturligtvis intresserad av databasen och släktföreningen. Kanske kan information bytas?
 
Martin Sunnqvist

22
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Sabelskjöld
« skrivet: 2000-01-03, 23:24 »
Ätten Sabelskölds vapen och en gravsten finns avbildade på internet (en amerikansk svenskättlings hemsida). Jag har inte adressen framför mig just nu, men en länk finns på min hemsida  
 
www.geocities.com/sunnqvist/m2.html  
 
under Carl Sabelsköld.  
 
Tack för tips om bok, som jag inte kände till tidigare!
 
Martin Sunnqvist

23
Erik Åkerman, kanslist i Kungl. Kansliet, senare Borgmästare i Viborg, f. 1653 i Långåker, Frösön, Jämtland, sökes. Hans son kyrkoherden i Ystad Richard Åkerman f. 31.1.1688 i Stockholm, döpt i S:ta Clara kyrka, Stockholm. En annan son var kaptenen Erik Helmich Åkerman.  
 
Känner någon till dessa Åkermän?
 
Martin Sunnqvist

24
Edsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-27
« skrivet: 1999-12-07, 23:03 »
Hej!
 
Är Erik möjligen född år 1800? De barn jag känner till till Lars Trälod är Erik, f. 1800, Maja, f. 1802, Anders, f. 1805, Stina, f. 1810 och Lars (Sörman) f. 1816. Härstammar Du från Erik?
 
Martin Sunnqvist

25
Lag- / Lagläsare
« skrivet: 1999-12-06, 23:31 »
I domstolsväsendet på landsbygden fanns på 1600-talet (ända till 1970-talet) häradsrätter, som hade varsin häradshövding som domare. Under 1600-talet var det vanligt att kungens betrodda fick ett häradshövdingeämbete. De behövde dock inte utöva det, utan de kunde lyfta lönen utan att tjänstgöra om de tillsatte en lagläsare. Lagläsaren var ibland utbildad jurist. Hans uppgift var att läsa lagen för nämndemännen, som dömde i häradshövdingens frånvaro. 1680 inleddes Carl XI:s envälde, och han stramade upp organisationen. Lagläsarna upphörde - häradshövdingarna skulle personligen utöva sina ämbeten. Det finns ingen nutida motsvarighet till ordet - företeelsen har inte återkommit efter 1680, och lagläsare är därmed ett rent historiskt begrepp.
 
Martin Sunnqvist

26
Åkerman / Åkerman
« skrivet: 1999-11-03, 22:21 »
Efter det att ovanstående skrevs har jag funnit att både Svensk Släktkalender 1976 (Åkerman) och Lunds Stifts herdaminne (Ystad, Richard Åkerman) anger att Erik Åkermans födelseort var Långåker, Frösön, Jämtland, vilket stämmer med ovannämnda 1733 års dödbok, som citerats på Genealogia-hemsidan. Dock vet jag inte om de som forskat på släkten och adl. ätten Åkerman uppmärksammat denna källa, då de anger Erik Åkerman som äldste kände stamfader.  
 
Martin Sunnqvist

27
Åkerman / Åkerman
« skrivet: 1999-10-31, 21:01 »
Som äldste kände stamfader för adliga ätten Åkerman anger Elgenstierna Erik Åkerman, född 1653. Känner någon till något om hans bakgrund? Jag har hittat en uppgift (www.genealogia.fi/genos/16/16_132.htm) om att en borgmästare Erik i Viborg är bror till en kvinna som dog i Jämtland 1733, och är därför intresserad av om det finns uppgifter om Erik Åkerman har härkomst från Jämtland.  
 
Martin Sunnqvist

28
En av mina förfäder är Lars Larsson Trälod, f. 23.7.1777 i St. Mellösa (T). Hans mor är Greta Ersdotter och fadern är enligt angivande leutnant(?) vid Åkersberg Lars Broman. Denne Lars Broman är f. 1745 i V. Vingåker och utflyttar från St. Mellösa till Stockholm 10.3.1779. Då uppges han vara kusk.  
 
Känner någon till Lars Bromans vidare öden i Stockholm?
 
Martin Sunnqvist

29
A-M / Anna Nordström, Chicago
« skrivet: 1999-10-03, 21:38 »
Min farfars farbror Knut Valdemar Sunnqvist, i USA kallad Knute Walter Sundquist, f. 17.1.1884 i Los, Gävleborgs län, d. c:a 1947 i Chicago, USA, tool-and-die-maker (ett slags mekaniker), var  
 
g. 1. med Anna Nordström, f. c:a 1880-81, d. mellan 1912 och 1919 i Chicago av fall från stege.
 
g. 2. med Clara Berndt, f. 8.1.1893 i Tyskland.
 
Känner någon till varifrån i Sverige Anna Nordström kom och hur hennes bakgrund såg ut?
 
Martin Sunnqvist

30
Hej Johan!
 
Jag härstammar från adel genom tre personer, varav två leder till rätt många äldre ätter. Catharina Elisabeth Stråle af Ekna (1692-1767) varigenom bl.a. Hård af Torestorp, Roos af Hjelmsäter, Ulfsax, Stenbock, Soop, Tott, Gyllenstierna, Bonde. Johanna Christina Bergenstråhle (1734-1759) varigensom även De Geer och Erskine. Kanske är detta utanför rubricerat ämne, därav detta kortfattade svar.  
 
Oxenstierna har sitt namn på grund av adelskapet (ytterst av vapnet: stierna - Stirn - panna (i vapnet finns en oxes panna), övriga stierna-släkter har dock samband med stjärna). Sjöberg är ett namn som av tradition varit öppet för vem som helst att anta fram till för ungefär hundra år sedan. Jag anser att det är bra att även namn som Sjöberg och Sunnqvist är skyddade från nyantagning idag (bortsett från det ovan berörda fallet med namn från tidigare äktenskap). Jag anser dock att utpräglat adliga namn (ex. sådana som sammanhänger med förande av sköldemärke, såsom Oxenstierna) bör skyddas även i denna sin egenskap.
 
Martin Sunnqvist

31
Adels-terminologi / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-09-25
« skrivet: 1999-09-25, 22:33 »
Annsofi! Det är svårt att svara på utan att känna till närmare om omständigheterna. T.ex. får man inte anta ett namn som annan bär eller ett allmänt känt efternamn som burits av en utdöd släkt. Ett undantag finns - om man kan visa synnerliga skäl kan man få anta ett sådant namn. Synnerliga skäl är en juridisk term som innebär högt ställda krav på skälen som anförs. Ett exempel på när det ansetts uppfyllt är att alla andra som bär efternamnet har givit sitt samtycke. Jag kan bara spekulera, när jag tror, att om Riddarhuset skulle bevilja introduktion av medlemmar av en ätt (det måste ju då vara agnatiska ättlingar), vilka tappats bort i släktutredningarna och antagit ett annat namn, skulle också namnmyndigheterna tillåta antagande av det adliga ättenamnet. Såvitt jag vet finns inget prejudikat på detta; de släkter som återuppväckts (exv. Forstena-ätten och Bagge) har jag för mig har behållit sina oadliga namn. Riddarhuset vet ju dock, hur det förhåller sig med detta.  
 
Martin Sunnqvist

32
Adels-terminologi / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-09-25
« skrivet: 1999-09-23, 22:53 »
Det är rätt som Johan Sjöberg säger - i ett äktenskap kan inte en make anta ett efternamn som den andra maken erhållit i ett tidigare äktenskap. (Namnlagen 9 § 3 st)
 
Däremot kan ett barn vid födelsen få endera av föräldrarnas efternamn, oavsett om det namnet kommit från ett den makens tidigare efternamn.  
(1 §)
 
Om barnet först får ett efternamn, och sedan vill byta till ett efternamn, som en av föräldrarna fått genom ett äktenskap med någon annan än den andra föräldern, krävs att denne förälderns make/f.d. make ger sitt samtycke. (5 §)
 
Det är alltså lättare för barnet att få ett efternamn som kommer från en förälders tidigare eller senare äktenskap vid födelsen än senare i livet.  
 
Detta visar enligt min mening att namnlagen är mindre genomtänkt.  
 
Jag anser att det är rimligt att adelsnamn bör följa adlig värdighet. Nu är det emellertid inte så. Åtminstone borde dock möjligheten - vad gäller alla slags efternamn - att föra ett efternamn, som härrör från en i sammanhanget irrelevant tidigare make, vidare till nya generationer upphöra.
 
Adelns roll som politiskt stånd upphörde 1866, och adelsprivilegierna finns inte mer i praktiken, dock gäller vissa formellt fortfarande. (Riddarhusordningen, som är en specialvariant av förordning - regeringen och adelsmötet beslutar om ändringar, bådas bifall krävs - är inte ett privilegium utan reglerar riddarhusets verksamhet och adelns sammansättning.) Däremot bör det väl finnas ett traditionellt och historiskt intresse att föra värdigheterna som sådana vidare.  
 
För övrigt, Johan Sjöberg, förstår jag att vi är släkt, om än kanske avlägset.
 
Martin Sunnqvist

33
Wigart / Wigart
« skrivet: 1999-09-12, 22:46 »
Jag är intresserad av all information om släkten Wigart och om eventuellt släktskap med släkterna Wigardt och Wigartz.  
 
Min mmf:
Grosshandlare (direktör i Ludvig Wigart & Co:s AB) Ernst UNO Wigart, f. 1879 Horn, Ögtl, d. 1963 Helsingborg.
 
mmff:
Handlande ERNST Ludvig Wigart, f. 1838 Ramsberg, d. 1884 Horn.
 
mmfff:
Brukspatron Carl Wigart, f. 1785 Hellefors, d. 1838 Ramsberg.
 
mmffff:
Brukspatron Carl Fredrik Wigart, f. 1764 Tyresö, d. 1822 Skinnskatteberg.
 
mmfffff:
Hovmålare Sven Wigart, f. 1737 Filipstad, d. efter 1764.
 
mmffffff:
Tullinspektor Sven Wigart, f. 1703 Snöstorp, Halland, d. 1756 Filipstad.
 
mmfffffff:
Kronolänsman Nils Wigart, f. 1670 Halland, d. 1713 Halmstad.
 
På grund av namnet har släkten antagits vara av holländskt eller vallonskt ursprung, men detta har inte utretts.  
 
Mer uppgifter om personerna finns på min hemsida www.geocities.com/athens/atrium/8018/m1.html
 
Martin Sunnqvist

34
Adels-terminologi / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-09-25
« skrivet: 1999-09-04, 22:23 »
Vansinne, katastrof och kulturmord -- det är hårda ord om namnlag 1982:670. Namnlagen förtjänar dock mer (mycket mer) än väl dessa epitet, och jag instämmer till fullo med Carl-Fredrik Hanzon. Jag kunde inte uttryckt mina åsikter om denna lag bättre själv.  
 
Viss sympati kan jag ha för, att den sista dotterns, av en på svärdssidan utdöd adelsätt, barn antar det adliga vapnet, eventuellt med förändringar, för att föra det vidare. Detta kan väl sägas emanera från det medeltida fenomenet att om två bröder hade en mor som var sista medlemmen av en ätt, förde ofta äldste brodern faderns vapen vidare och yngre brodern moderns vapen. Frågan är väl om detta analogivis kan användas på adelsnamn. I så fall borde det väl bli frågan om dubbelnamn -- som inte är tillåtna enligt gällande namnlag. Om jag är rätt underrättad är Burenstam-Linder ett sådant exempel (väl antaget innan nuvarande namnlag).  
 
Detta är ju dock något helt annat än de horribla konsekvenser som Carl-Fredrik Hanzon beskriver och som mycket riktigt kan bli (och blir!) följderna av detta missfoster till namnlag.
 
Frågan är vad som kan göras. Propåer till lämpliga riksdagsmän torde väl inte löna sig?
 
Martin Sunnqvist

35
Lostbom / Låstbom / Lostbom / Låstbom
« skrivet: 1999-09-04, 21:59 »
Jag har nu tittat efter, och släkten Låstbom utreds på sid. 471-492 i band tre av Svenska Slägtboken, utgiven av Gabriel Anrep 1875.
 
Martin Sunnqvist

36
Adels-terminologi / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-09-25
« skrivet: 1999-08-31, 22:41 »
Numera gäller namnlag (1982:670); skall det stå i mitt inlägg ovan. Namnlag (1963:521) gäller inte längre. Ber om ursäkt för detta fel.
 
Vad Carl-Fredrik Hanzon skriver är intressant. Det förtjänar betonas, att adelskap inte sitter i namnet utan grundas på släktskap, närmare bestämt så, att för att ett barn skall vara adligt skall det ha gifta föräldrar och ha en fader som är adlig. Detta måste alltså härledas generation för generation bakåt till en av kungen adlad person (eller till ett konstaterande att ätten varit adlig sedan urminnes tid). Det finns därmed adliga personer som inte bär adliga namn, lika väl som det finns icke adliga personer som bär adliga namn.
 
Martin Sunnqvist

37
Adels-terminologi / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-09-25
« skrivet: 1999-08-26, 19:54 »
En kort sammanfattning av författningar om adliga namn:
 
En kungl. resolution 1682 och ett kungl. brev till hovrätterna 1705 stadgade, att ofrälse män inte skulle tillåtas ta utdöda adliga ätters namn.  
 
Kungl. Maj:t befallde i cirkulärbrev 1752 cheferna för armén att ändra rullorna om någon soldat m.fl. tagit en adlig släkts namn. Ordern upprepades 1762.  
 
Kungl. Maj:t samtyckte genom brev år 1767 den 14 juli till adelns framställan att ingen ofrälse man skulle tillåtas bruka tillnamn som adeln hade rätt till.  
 
I släktnamnsförordningen (1901:125 s. 1) stadgades, att man inte fick anta namn som bars av annan släkt.  
 
Numera gäller namnlag (1963:521).
 
Såvitt jag kan finna skyddades bara de adliga namn som verkligen fanns/funnits, inte liknande namn.  
 
Mer att läsa om  detta finns i Olle Höglund: Namnlagen, en kommentar, s. 16 ff.
 
Martin Sunnqvist

38
Lostbom / Låstbom / Lostbom / Låstbom
« skrivet: 1999-08-26, 19:33 »
Om jag inte minns fel (jag har inte böckerna tillgängliga nu) finns släkten Låstbom utredd i Anrep: Svensk Slägtbok, som utkom i tre band vid 1800-talets slut. Hoppas att dessa böcker kan vara till hjälp.
 
Martin Sunnqvist

39
Hallsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-09-05
« skrivet: 1999-08-08, 22:41 »
En komplettering - August Theodor gifte sig med Johanna Adolfina Andersdotter från Svennevad den 10.3.1894 i U S A, och de levde så småningom i Kvarsätter.  
/Martin

40
Hallsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-09-05
« skrivet: 1999-08-08, 22:38 »
Hej! Det låter som samma släkt - August Theodor var i USA men återvände till först Lerbäck och sedan Kvarsätter, och jag minns att en Carl Viktor var nämnd bland syskonen.  
 
August Theodor är min sambos farmors morfar. Vi har rätt nyligen börjat forska på denna släktgren.  
 
Hälsningar Martin

41
Hallsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-09-05
« skrivet: 1999-07-28, 21:33 »
Hej! Betr. Kvarsätter - känner Du till August Theodor Andersson, 1866-1934, Johanna Adolfina Andersdotter, 1866-?1940, Anders Jönsson, 1822-, eller Anna Sofia Jonsdotter, 1821- ?
Hälsningar Martin Sunnqvist

42
Nora stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-05
« skrivet: 1999-07-21, 22:33 »
Kurt Hultgren! Ett boktips:  
Wilhelm Tham: Lindesberg och Nora genom tiderna, två band.

43
Tjällmo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-mars-11
« skrivet: 1999-06-12, 19:33 »
Hej! Bland mina förfäder finns häradshövdingen och godsägaren Carl Richter på Johannisberg, f. 6.12.1805, d. 1870. Han var gift 2:o med Ida Josephina Tisell, och därmed härstammar jag även från flera generationer Tisell, brukspatroner på Hättorp. Släkten Tisell finns beskriven i Svensk Släktkalender bd II (Tiselius) och III (Tisell) och släkten Richter finns i Släktbok, utgiven av Atle Wilskman.

44
Edsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-27
« skrivet: 1999-06-12, 19:17 »
Hej! Jag hittar nu inget samband mellan Dina och mina Sörmän, men jag skall kolla detta ytterligare. I och för sig tror jag att det var vanligt att soldater som hörde till Sörby tog namnet Sörman utan att vara släkt med varandra, men det är ju inte uteslutet att de ändå var släkt.

45
Wiborg / Wiborg
« skrivet: 1999-06-12, 19:06 »
Den adliga ätten Silfverax' äldste stamfader (åtminstone hos Elgenstierna, bd VII, s 154) heter Jakob Wiborg, var borgare och rådman i Karlstad och dog 1605. Hans son Christer adlades Silfverax 20.5.1647, och han är en av mina förfäder.  
 
Kanske har denne Wiborg anknytning till de ovan nämnda???

46
Allmänt om arkiv / Sekretess
« skrivet: 1999-06-08, 23:30 »
Hej! En rättelse - den andra webadressen skall vara http://rixlex.riksdagen.se
 
Martin Sunnqvist

47
Allmänt om arkiv / Sekretess
« skrivet: 1999-06-08, 23:22 »
Hej! Det finns en bestämmelse i SekrL 7 kap 32 § om sekretess 70 år för uppgift om enskilds personliga förhållanden i svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet. Detta kan få betydelse i den mån en uppgift inte faller under folkbokföringen eller annan liknande registering av befolkningen eller ärende om medlemskap i Svenska kyrkan i 7 kap 15 §. Exakt hur gränsen skall dras mellan de olika paragrafernas tillämpningsområde vad gäller den kyrkobokföring som fortfarande förs vet jag dock inte. Det är ju också tänkbart att förändringar av dessa paragrafer sker i samband med kyrkans övergång från statlig myndighet till privat organisation (om än med vissa officiella uppgifter), men de bör väl inte vara så genomgripande. För övrigt finns aktuella lagtexter på bl.a. www.notisum.se och www.rixlex.riksdagen.se.  
 
Martin Sunnqvist

48
Allmänt om arkiv / Sekretess
« skrivet: 1999-06-06, 22:47 »
Hej! Att veta vilka lagbestämmelser som gäller kan aldrig vara en nackdel, även om man kanske inte behöver hänvisa till dem som det första man gör i kontakt med en myndighet.  
 
Enligt sekretesslagen (1980:100) 7 kap 15 § gäller sekretess avseende folkbokföringen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas, att den enskilde eller någon honom närstående lider men av att uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock högst 70 år.  
 
Avslag på ansökan om att få ut handling kan överklagas till förvaltningsdomstol enligt 15 kap 7 §.
 
Jag vill poängtera, att offentlighet är huvudprincipen vad gäller allmänna handlingar (handlingar som inkommit till/upprättats hos myndighet), och att sekretess bara kan åberopas om lagbestämmelse därom finns. En prövning skall av myndigheten också ske i varje enskilt fall, d.v.s. för var och en som begär att få ut handlingen. Då skall beaktas huruvida alla de olika krav för sekretess som paragrafen uppställer är uppfyllda.  
 
Sveriges myndigheters öppenhet är rätt unik i världen, och kan naturligtvis kritiseras utifrån integritetsapekter.  
 
Martin Sunnqvist

49
Oelreich, von / Oelreich, von
« skrivet: 1999-05-21, 23:32 »
Jag härstammar från prokanslern och superintendenten Bernhard Oelreich (1626-1686) genom hans dotter Karin Oelreich, g.m. kyrkoherden Mathias Benedictus Ekelund.
 
Själv har jag inte forskat efter släktens tidigare ursprung i Tyskland. Det enda jag känner till är det som står i bl.a. Elgenstierna och Svenskt Biografiskt Lexikon. SBL anser, att den i Knüttelius likpredikan över Oelreich angivne fadern Johann Oelreich (som också skulle vara den äldste kände stamfadern) ej kunnat spåras i samtida handlingar (om modern Ilsebe von Essen sägs inget sådant).
 
Det skulle vara intressant att se, om det ändå är möjligt! Med tanke på att Elgenstierna anger att ätten var adlig även innan den kom till Sverige, och också anger dess ursprungliga vapen, kanske man via vapnet kan spåra personer i Bremen som tillhört ätten...  
 
En möjlighet är ju att det har skrivits något om detta i samband med släkterna Sinius, Sundius, Blanxius och Palme, som också härstammar från Oelreich. Se bl.a. Palme: Släkten Palme intill år 1815.
 
Är förresten Oelrich en gren av släkten Oelreich vid sidan av von Oelreich? Finns idag dessa tre släktnamn i bruk eller endast Oelrich och von Oelreich?  
 
Det vore roligt att få ta del av vad Du kommer fram till om härstamningen i Tyskland!

50
En uppsats om släkterna Blix och Drake i Jämtland och Härjedalen finns i Jämten n:r 24 år 1930, s. 86 ff. Författare är Bertil Hasselberg. Bl.a. behandlas Måns Blix. Man bör väl dock tänka på, att forskningen kan ha förts framåt på området sedan 1930.
 
Till denna släkt Blix hör de två adliga ätterna Blixencron och Blix.

51
Bildgåtan - Övrigt / Foton och deras identifiering
« skrivet: 1999-05-02, 23:06 »
Swen Stockhaus! Jag har fyra fotografier från Peterzén och Franke i Sundsvall, och de är tagna 1916. Om firmans verksamhetsperiod i övrigt vet jag dock inget. Kanske finns handelsregister bevarade?

52
Richter / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-10
« skrivet: 1999-03-18, 23:16 »
Jan Faith-Ell: Den Gottfrid Du nämner finns inte med i böckerna. Inga bröder till Hans Christoffer redovisas, och han har ingen son som kan passa (mer än Hans Gottfrid f. 1711, som dock inte har någon son som heter Johan Gottfrid).  
 
Wilskman spekulerar dock också i samband med den bekanta Stockholmsguldsmedssläkten Richter. Jag har ännu inte satt mig in i denna släkt och vet inte om den är tillräckligt bekant för att vara publicerad i någon bok. Wilskmans spekulation går ut på, att Hans Christoffer, f. 1681, skulle vara identisk med Christoffer Richter, f. 7.4.1682, son till en hovslagare mäster Hans Richter, d. 1688. Christoffer nämns dock inte bland moderns arvingar (modern ägde stenhus i Stockholm.) En annan variant är att Hans Christoffer är identisk med hovslagaren vid överste Gyllenstiernas regemente Hans Richter, också son till nyssnämde mäster Hans Richter.
 
Kanske kan man få något ut av detta?

53
Richter / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-10
« skrivet: 1999-03-14, 22:28 »
Åbo-släkten Richter:
 
Efter att per e-mail ha fått många uppgifter om den ovan nämnda släkten Richter från Blekinge, har det visat sig att denna släkt finns utredd i Carpelan: Finsk biografisk handbok, Helsingfors 1903, bd 2, sp. 1798 f., och (mycket utförligt) Wilskman: Släktbok, Helsingfors 1912-16, sp. 467 ff.  
 
Äldste kände stamfader är logarvarmästaren i Åbo Hans Christoffer (Christian) Richter, f. 1681, d. 1741, g. m. Christina Rauch.  
 
Ett av deras barn är  logarvarmästaren i Åbo Hans Gottfrid Richter, f. 1711, d. 1789, g. m. Brita Sofia Lydeman.  
 
Ett av deras barn är - inledningsvis i denna diskussion nämnde - faktorn och logarvarmästaren i Ronneby  Adolph (Adolf) Richter, f. 1751, d. 1800, g. m. Ingrid Catharina Stenberg.  
 
Jan Faith-Ell nämner  Johan (Hans) Gottfrid Richter, f. 1744, d. 1803. Wilskman nämner en person med samma namn och årtal med befattningen kvartermästare vid Skånska husarerna. Enligt Wilskman påstår traditionen att han har samband med Åbosläkten Richter, men att detta inte - liksom Johan (Hans) Gottfrids härkomst - kunnat utrönas.

54
Allmänt om medeltiden / Norrland
« skrivet: 1999-03-14, 22:13 »
En fråga om det som sägs ovan: Vad heter den/de bok/böcker, där Jämtlands medeltida handlingar finns? Vem är utgivare?

55
Häradshövding / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2007
« skrivet: 1999-03-06, 21:43 »
Jo, just Jan Eric Almquists Lagsagor och domsagor i Sverige var det jag menade. Del I innehåller alla befattningshavarna sorterade efter län och domsaga, del II är personregister.
 
Vad beträffar Värmland inrättades häradshövdingeämbetet 1668, men innan dess fanns lagmän och även någon häradshövding. Detta beskrivs närmare i Almquists verk.

56
Häradshövding / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2007
« skrivet: 1999-03-04, 22:33 »
Det finns ett bokverk i två band som redovisar alla Sveriges häradshövdingar med namn och tjänsteår, även så långt tillbaka i tiden som runt 1600, men tyvärr kan jag just nu inte erinra mig verkets eller författarens namn. Hoppas det kan vara till hjälp att i alla fall veta ATT det finns!

57
Förnamn - H / Hypatius
« skrivet: 1999-02-25, 18:39 »
Ivar Hypatius Lindohf föddes 14.11.1882 i Maria Magdalena församl., Stockholm, son till järnarbetaren/maskinisten Carl Fredrik Lindohf.
 
Den enda som förekommer i uppslagsverk och har anknytning till namnet Hypatius är en kvinna, Hypatia, som levde på 300-400-talen e.Kr. och var grekisk filosof.  
 
Vet någon hur föräldrarna kan ha fått idén att döpa sin son till Hypatius?

58
Förnamn - A / Aristarchus
« skrivet: 1999-02-25, 18:33 »
Arvid Aristarchus Lindohf föddes 4.8.1886 i Maria Magdalena församl., Stockholm, son till järnarbetaren/maskinisten Carl Fredrik Lindohf.  
 
I uppslagsverk förekommer två Aristarchos, verksamma på 200-300-talen f.Kr. som grekisk grammatiker och bibliotekarie respektive astronom och matematiker.
 
Vet någon hur föräldrarna kan ha fått idén att döpa sonen till Aristarchus?

59
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-04
« skrivet: 1999-02-14, 22:39 »
Tag kontakt med den tingsrätt inom vars domsaga den instämda fadern bodde. Domstolarnas indelning har ändrats sedan det tidiga 1900-talet, men de gamla häradsrätternas/rådhusrätternas arkiv har förts över till de nu motsvarande tingsrätterna.  
 
Lycka till!

60
Richter / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-10
« skrivet: 1999-02-14, 22:26 »
Den blekingska och senare östgötska släkten Richter finns bland mina förfäder.
 
Den förste som jag känner till är:
Adolph Richter, garverifaktor i Ronneby, Blekinge län, d. senast 1805. G.m. Ingrid Catharina Stenberg.
 
- Deras son:
Carl Gustaf Richter, major, kompanichef och arbetschef vid Göta Kanal, f. 18.1.1779 i Ronneby, d. 8.1.1844 i Vimmerby, Kalmar län, g. 26.7.1803 i Ronneby m. Maria Cecilia Bergström, f. 23.4.1787 i ?, d. 4.10.1848 i Vimmerby, dotter till majoren och direktören, R.V.O. Anders Bergström och h. h. Catharina Maria Loffman.
 
- Deras son:
Carl Richter, häradshövding, godsägare till Johannesbergs säteri, Tjällmo, Östergtl. län, f. 6.12.1805 i Ronneby, d. 1870 på Johannesberg, g. 1:o 1838 m. Johanna Maria Jansson, 2:o 1.5.1847 m. Ida Josephina Tisell, f. 1825, dotter till brukspatronen på Hättorps bruk, Tjällmo, Östergötl. län, K.V.O. Nils Fredric Tisell och h. h. Aurora Charlotta Busck.
 
- Deras dotter (min mf mm):
Amelie Charlotta Fredrika Richter, f. 13.1.1848 i Tjällmo, d. 17.7.1911 i Skövde, g. 13.9.1867 m. häradshövdingen i Skövde, R.N.O. Clas Harald Gabriel Ryman, f. 31.1.1837 i Jönköping, d. 4.6.1910 i Skövde.
 
Jag är intresserad av all information om denna Richtersläkt, och även om de andra ovan nämnda släkterna/personerna.

61
Edsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-27
« skrivet: 1999-02-11, 22:10 »
Släkten Sörman från Sörby ägor i Edsberg finns bland mina förfäder.
 
Skomakaren Anders Fredrik Sörman, f. 1852 i Edsberg;
hans far:
Soldaten Lars Sörman, f. 1816 i Edsberg, d. 1885 i Edsberg;
hans far:
Soldaten Lars Trälod, f. 1777 i St. Mellösa, d. 1843 i Edsberg.
 
Kanske har Du stött på någon av dessa?

62
Korstedt / Corstedt / Korstedt / Corstedt
« skrivet: 1999-02-09, 22:17 »
All information om personer med namnet Korstedt/Corstedt el. likn. är av intresse för mig.
 
Själv härstammar jag från ryttaren Eric Korstedt, f. 1768, d. 1809, ryttare för gården Korsta i Lits socken, Jämtlands län.  
 
Jag är intresserad av personer med nämnda namn även om de inte kan relateras till Eric K.

63
Bolmgren / Bolmgren
« skrivet: 1999-02-08, 23:44 »
Är Din amerikanske kontakt Russell B. Rosander? Jag har varit i kontakt med honom ang. de namn Du nämner efter det att han i Rötter efterlyst Bolmgren. Jag tror att han har hört av sig till Hans Ganstrand. Den Karolina Du nämner är även min huvudkandidat i det sammanhanget. Jag vet tyvärr inget ytterligare om henne efter 1876.
 
Till denna Fryelesläkt hör min kusins man, men så vitt jag vet har han inte några ytterligare uppgifter om Karolina.
 
Jag å andra sidan härstammar från en Bolmgrensläkt som inleds med Israel Bolmgren, f. c:a 1783 i Ljungby, gesäll vid pappersbruket Skeen, Annerstad. Hans dotter Anna är min mf ff m. Hennes man var skomakarmästaren Johan Peter Sandström i Växjö. En bror till Anna, Sven Olof, var gesäll vid Klippans pappersbruk, och jag antar att han tillhör den av Dig nämnda Klippan-släkten.  
 
Det finns några tänkbara Petter Bolmgren. De jag hittar är emellertid födda för sent (1765, 1783 och ännu senare). Det kan ju vara en släkt som jag inte har några uppgifter om. En möjlighet finns dock:
Soldaten i Bolmstad, Angelstad s:n Israel Svensson Bolmgren (f. c:a 1718 i ?, d. 3.4.1765 i Angelstad) hade sju barn f. mellan 1748 och 1764. De heter Lisa, Petra, Anna, Nils, (en med okänt namn), Maria, Sven. Kanske är det så att Petra (f. 1750) egentligen är Peter (jag vet inte hur tydlig kyrkoboken är), eller kanske det finns ett barn till. De uppgifter jag har om denna familj har jag fått av Hans Ganstrand.  
 
Jag jämför gärna Bolmgreninformation. Kanske är Du intresserad av mer information om de båda Israel?
 
Martin Sunnqvist, St. Fiskareg. 7, 222 24 Lund.  
046-13 43 23

64
Bolmgren / Bolmgren
« skrivet: 1999-02-06, 17:52 »
Det finns åtminstone 11 släkter Bolmgren, och de är till stor del utredda av Hans Ganstrand i Jönköping, som välvilligt givit mig ett exemplar av sina forskningsresultat. Själv har jag förfäder i en av Bolmgren-släkterna. Hur Din Petter skall passas in bland dessa Bolmgrenar eller om han hör till en ytterligare släkt, kan jag nu vid en hastig genomblick av dessa papper ej utröna.
 
Vad vet Du mer om Petter? Med ytterligare om hans familjeförhållanden kan jag se om han finns med bland de uppgifter jag har fått.

65
Många av mina förfäder på fädernet har bott och verkat på Frösön.  
 
Lagrättsmannen Hemming i Långåker
son:
Lagrättsmannen(?) Richard Hemmingsson, f. 1614, d. 1699. Långåker.
son:
Bonden Olof Richardsson, f. c:a 1650. Långåker.
son:  
Klockaren Richard Olofsson, f. 1679, d. 1757. Långåker.
son:
Bonden Olof Richardsson, f. 1723 el. 1724, d. 1755. Wagle.
son:
Bonden, förrådsmannen Richard Ol(of)sson, f. 1753, d. 1830. Wagle.
son:
Bonden, artilleristen Olof Richardsson Wall, f. 1790, d. 1856. Västerhus.
son:
Sockenskräddaren Edfast Olofsson, f. 1826, d. 1894.
son:
Folkskolläraren Olof (Edfastsson) Sunnqvist, f. 1851, d. 1924, var verksam i Njurunda utanför Sundsvall, min farfars farfar. Namnet antogs med tanke på församlingen Sunne.
 
Jag har konsulterat bl.a. de i bokform utgivna Jämtlands domböcker avseende lagrättsmännen och Blad ur Frösö historia avseende jordeböcker och klockaren.  
 
Har någon träffat på denna släktlinje? All information är av intresse för mig.

66
Sotare / Skorstensfejare
« skrivet: 1999-02-03, 23:19 »
Jag forskar i släkten Lindohf, som bl. a. har flera medlemmar med yrket skorstensfejare(mästare) i tre generationer.
 
Beträffande släkten som sådan, se Släkter: Borgerliga släkter: Lindohf här på Anbytarforum.  
 
Jag är intresserad av att få reda på om någon har stött på namnet Lindohf, i synnerhet i sotarsammanhang. Släkten har (i fråga om sotare) varit verksam i Stockholm, Vadstena, Alingsås, Askersund, Eskilstuna, Arboga, Hallsberg m.fl. platser.

67
Lindohf / Lindohf
« skrivet: 1999-02-03, 23:10 »
Jag sammanställer uppgifter om släkten Lindohf.
 
Förste bärare av namnet var Carl Fredrik Lindohf (Namnet även stavat Lindofh, Lindahl), Järnarbetare i Stockholm, f. 12.3.1840 i Vreta Kloster. Han var g. 2 ggr., 1:o m. Augusta Månsdotter, 2:o m. ?.
 
Han hade sex eller sju barn, varav de tre första var födda i första äktenskapet.
 
1. Albin Carl Paulus Lindohf, Skorstensfejarmästare i Askersund resp. Alingsås, f. 1868.
2. Hjalmar Nikolaus Lindohf, Skorstensfejarmästare i Vadstena, f. 1870, d. 1949.
3. Fritz D. Lindohf,
Skorstensfejarmästare i Arboga resp. Eskilstuna, f. 1875.
4. Manne (Manfred/Emanuel?) Lindohf,
officer i Kgl. Flottan, f. ?
5. Arvid Lindohf, innehavare av bosättningsaffär i Stockholm, f. ?
6. Ivar Lindohf, förman vid Kgl. Telegrafverket, f. ?.
7. ?? Ev. en dotter, ev. vid namn Selma Lindohf.
 
Carl Fredriks far var torparen Per Erik Persson i Vreta Kloster, f. 1813. Carl Fredriks farfar var smeden Peter Linde i V. Vingåker, f. 1782.
 
Jag är tacksam för alla upplysningar som kan bidra till att komplettera mitt Lindohf-släktträd.

68
Jag vet inte om det är samma släkt, och Moberg är ju inte ett helt ovanligt namn, men ändå:
 
Min anmoder Catharina Moberg f. 1791 trol. i Ljungarum, d. 1834 i Jönköping Kristina, dotter till Reinhold Moberg, som enl. uppgift i hans (såsom giftoman) samtycke till dotterns giftermål bodde i Ljungarum.  
 
Catharina var gift med körsnären i Jönköping Fredrik Carlsson, f. 1786, d. efter 1834, som tidigare enl. uppgift hade kallat sig Stukat och var av utländsk släkt.
 
Finns anknytning mellan dessa Ljungarums-Moberg?

Sidor: [1]