Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Martin Svensson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-01-29, 23:09 »
Tack för intressanta uppgifter om Petrus Holms barn och barnbarn.Tillägg till mitt inlägg av 200727. När Holms hustru Barbara Hedræa avlider 1676-03-31 — och begravs 10 april — skriver Lars Kessler/Laurentius Keslerus (Petrus Holms förmodade kusin) en hyllningsvers där han kallar sig ”affinis et domesticus” (min tolkning: ”besläktad [genom giftemål] och till hushållet hörande”), vilket verkar styrka antagandet att Holms och Kesslers gemensamme morfader var överstelöjtnanten Lars Persson/Pedersson (Bergh), samt att Kessler studerade i Lund därför att Holm arbetade där, och att han (liksom Jesper Svedberg) bodde i, eller i anslutning till, Holms hushåll. Skriften är tryckt i Lund.I Carl Lundius minnestal över Petrus Holm från 1688 (s. 266) sägs hans morfar avlida ”strax” efter hans mor (Elsa Larsdotter), då Holm är student i Greifswald. Enligt Folke Bohmans mycket läsvärda hemsida dör Lars Pedersson våren 1652, vilket då ger ett ungefärligt dödsdatum för Elsa Larsdotter. Enligt Bergenstråhles Västerbottens regementes krigshistoria (t.ex. sid. 85) var Anders Persson Holm medlem i Lars Pederssons kompani.Några lösa frågor angående Lars Pedersson (Bergh). 1. Är han densamme som den ”Leutnant Lars Peerꞵon” som dyker upp bl.a. i domboken för Selånger 1662-53, och vars ”Änkia j Stockholm”, ”Ingeborgh Joensdotter”, har en tvist med ”Joen Jöranꞵonn i Knöflandh”?2. Är han densamme som ”capteinen [?] Lars Persson” som ”kräfver ett gamalt arf” i Bulås/Bullås på Alnön, enligt domboken för 1633? 3. Kan efternamnet Bergh ge någon antydan om Lars Pederssons ursprung? Jag har inte sett någon samtida källa där han bär detta namn, men hans (förmodade) dotter kallas Eva Larsdotter Bergh då hon 1663 gifter sig med Johannes Thelaus.Källor:http://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A521570&dswid=976Nettelbladt, Christian, Memoria virorum in Suecia eruditissimorum rediviva seu semidecas I-IV orationum funebrium (1731). [/color]https://ullangersminnen.home.blog/2019/08/06/overstelojtnanten-lars-pedersson-fran-torna-i-ullanger/[/color]http://blasta.familyds.org/dombocker/selanger_sattna_1662_ht_1663_vt.pdf[/color]https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002509_00254#?c=&m=&s=&cv=253&xywh=-81%2C257%2C2056%2C1526[/color]http://blasta.familyds.org/register/indal_vb1.htm
2
« skrivet: 2024-01-27, 14:02 »
I Jan Olof Rudéns Musiken i Uppsala under stormaktstiden 2: 1660–1730 (2023), ss. 223-24, finns intressanta uppgifter om Petrus Holms son Carl. Bland annat skriver Rudén följande:
Född ca 1667. Son till teologiprofessorn i Lund, sedermera i Uppsala Petrus Holm och Barbara Hedræa. Organisttjänstgöring i Danmarks kyrka, skolmästare och organist i Veckholm, organist i Norrtälje. Död i Uppsala 1720, begr 7/4.Gift ca 1694 m Karin N.N. Noterade barn: Petrus (dp 1695 10/11 i Veckholm). Även akademismeden, rådmannen och orgelbyggaren Carl Holm och vagnmakaren Anders Holm torde vara H:s söner.
3
« skrivet: 2024-01-07, 20:49 »
Mitt slarv. Det står ju uttryckligen i Bygdén (Umeå landsförsamling) att Jacobus Matthiæ Backius inte var same.
4
« skrivet: 2024-01-07, 09:44 »
Tack Jörgen. Att Olof Bacchæus kan lokaliseras till Harmånger redan 1638 kan kanske innebär att nekrologen år 1700 faktiskt är korrekt även vad gäller tillnamnet Bröms. (Mystiskt dock att Bacchæus inte lämnat större avtryck. Enligt Modin och Söderberg skrivs två samiska bröder med tillnamnet Backius/Backæus in vid Uppsala universitet 1635 respektive 1636. Kan Olof i Harmånger ha varit same?) Rimligtvis borde Abraham Martini som officer ha brukat ett efternamn som inte var ett patronymikon, så det kanske finns en Abraham Bröms i någon rulla.
Tack också Urban för högtänkandet. Avtackandet av olika människor i dissertationerna är ju kulturhistoriskt intressant eftersom man kan se (på en ”mikronivå”) vilka som ingick i respondentens vänkrets—och, som här, en guldgruva för släktforskare. Men jag tänker att det också var ”sociologiskt” viktigt: man tackade givetvis lärare, mecenater och släktingar för att de hade hjälpt en, men en viktig funktion måste väl ha varit att visa upp (och förstärka) sitt kontaktnät? Det är intressant att Samuel Johannis Bröms tackar sin ”helbroder”; det antyder kanske att Johannes Bröms var gift fler än en gång och kanske också att den gemensamma modern var av en släkt som hade högre prestige.
Jag instämmer till sist i Urbans tack (20/12) till alla de som medverkat i denna tråd (och till Jörgen för sidan med avskrifter från domböckerna).
5
« skrivet: 2024-01-03, 16:07 »
Jag vill inte dra uppmärksamheten från de intressanta fynd som publicerats de senaste dagarna utan tänkte bara kort anknyta till Urban Sikeborgs inlägg från 21/12 om retroaktiv namngivning. När Kerstin Olofsdotter avlider 24 februari 1700 i Ålsta, Torp uppges hon i nekrologen — som uppenbart är den källa som Bygdén parafraserar i herdaminnet — ha varit dotter till kaplanen i Harmånger Olof Bacchaeus och Brita Abrahamsdotter Bröms. Kan detta ha varit ”urkällan” till Bygdéns påståenden/antaganden att Abraham Martinis barn kallade sig Bröms och att Martinus Laurentii i Torp var gift med en Elisabeth Bröms, dotter till Carolus Bröms i Tuna? Som Urban skriver: finns det några samtida källor som belägger att överstelöjtnanten Abraham, regementspastorn och slagskämpen Martinus, Lars, Barbro eller Lisa kallades Bröms? Å andra sidan, om det är dåvarande kyrkoherden i Torp Johan Kenzelius (1655-1704) som själv skriver nekrologen år 1700 kanske uppgiften stämmer eftersom han var gift med Märta Huss, som (om man nu kan lita på Bygdén här) var avlägset släkt med den avlidna. Kanske kände han av detta skäl till släktförhållandena och namnbruket. En sista observation: den kaplan Olof Bacchaeus som nekrologen hänvisar till hittar jag inte i Harmånger, varken i Series pastorum för Harmånger (Harmångers kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, Huvudböcker, SE/HLA/1010065/L I a/1; bild 9-10), i Fants och Låstboms herdaminne, eller i Glysisvallur, men en ”kappelan” kanske inte automatiskt infördes bland pastorer eller komministrar, och jag har inte heller gjort några grundliga efterforskningar. (En löjtnant Jonas Bacchaeus, kanske en son till Olof och Brita, nämns då hans dotter avlider 22 år gammal i Alsen 1697; Alsens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ÖLA/11039/C/1b [1689-1810], s. 310; och enligt Bygden är ju fiskalen Johan Huss gift med en av parets döttrar, Margareta.)
6
« skrivet: 2023-03-11, 00:48 »
Stort tack för transkribering. (Tack också, inte minst, för er hemsida.) När Ericus Petri Bröms (dotterson till Carolus Henrici Bröms, enligt Bygdén) lägger fram sin avhandling 1624 (nedan) skriver Samuel Johannis Bröms — hans kusin, antar jag — en hyllningsdikt. Detta är väl mindre uppseendeväckande, men Erik Bröms tillägnar också sin avhandling en viss Carolus Bröms, "Cuprimontanæ civitatis secretario & arendatori prudentißimo". Tyvärr finns inget fadersnamn på denne Bröms, och heller ingen indikation på eventuellt släktskap, men det verkar konstigt om Carolus Bröms inte skulle vara släkt till Erik Bröms. Han kan dock knappast vara "vår" Carolus Bröms, präst i Selånger och Tuna, utan har någon koppling till Kopparberget, men jag lämnar den frågan åt mer insatta forskare. https://uu.diva-portal.org/smash/geta2:1396611/FULLTEXT01.pdf
7
« skrivet: 2023-03-09, 06:36 »
Tack för snabbt svar.
8
« skrivet: 2023-03-08, 23:16 »
Tillfällighetsfynd: Samuel Johannis Bröms ("Medelpadius") avhandling från 1624 är tillägnad hans far Johannes Caroli Bröms, hans bror Carlus Johannis Bröms, hans svåger ("systerman"; sororius) Andreas Matthiae — alla i Tuna — och hans "släkting" (cognatus) och "tillskyndare" (fautor), pastor Johannes Suenonis Bröms i Ugleboo/Ockelbo. https://uu.diva-portal.org/smash/geta2:1396614/FULLTEXT01.pdf
Jag noterar att Andreas Matthiaes dotter Helena Bröms gifter sig med Peter Bremming i Skön. Om det är riktigt att hustrun till kyrkoherden i Torp, Martinus Laurentii, var besläktad med Johannes Caroli Bröms så borde Bremming och hans hustru varit avlägset släkt, eftersom Bremmings farmors far var just Martinus Laurentii.Att det finns många personer i Tuna med namnet Bröms (ovannämnda laxfogde och Prästen Petrus Arling/Bröms, till exempel) kan — som en hypotes — bero på att de var ättlingar till Johannes Caroli Bröms döttrar. Enligt Bygdén efterlämnade han sig "flere gifta döttrar. Mågarna anförde klagomål öfver fördelningen af arfvet efter honom." Har någon kartlagt vilka svärsönerna (eller, för den delen, hans hustru) var? Bygdén hänvisar till "Udpr. 3/2 1637", men jag vet inte vad det syftar på (domstolsprotokoll?)https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074641_00144#?c=&m=&s=&cv=143&xywh=89%2C172%2C4775%2C3460
9
« skrivet: 2021-01-28, 23:24 »
1672 ger Martin Brunnerus en predikan då den nya kyrkan i Hudiksvall invigds. När denna predikan trycks 1676 är skriften (finns här) tillägnad " Mårten Jöransson / Borgare och handelsmann....Min högtärade Frände". Denne Mårten Jöransson bör vara identisk med den handelsman vid detta namn som avlider i Hudiksvall 1692, och som är son till en Barbara Abrahamsdotter, vilken i sin tur är sondotter till kyrkoherden Mårten Larsson (Martinus Laurentii) i Torps socken. Att Brunnerus kallar Mårten Jöransson sin frände borde i sin tur bekräfta att Brunnerus mor Brita Niurenia var dotterson till Mårten Larsson i Torp (och inte dotter till Petrus Olai Gestricius som det ibland uppgivits). Det borde också bekräfta att den Isak Martini (Clarman/Klarman) som 1653 dör som kyrkoherde i Tuna i Hälsningland, och som Brunnerus förärat en gravskrift där han kallar honom sin "gynnare och blodsförvant" (Broman, Glysisvallur, II, 232) verkligen var son till Mårten Larsson i Torp. Martin Brunnerus och Mårten Jöransson är sannolikt uppkallade efter honom.
10
« skrivet: 2020-12-03, 09:24 »
Tack. Två korta tillägg. Sven Nilsson i Rigsta (vars mor alltså sannolikt var Lars Tidemanns faster) hade ju en son vid namn Isak, men han lär väl ha varit för ung 1682.
Vid vårtinget 1692 (sid 290a) så nämns även en borgare i Sundsvall vid namn Hans Jönsson. Jag är, återigen, osäker på ordet som följer "Jönsson" men det kan vara "Edhe", vilket i så fall skulle syfta på Hans Jönsson Edhe (enligt min hypotes son till Jöns Olsson [1627-1710] och Kerstin Hansdotter [1632-1699] från Ede i Stöde), vars svärmor kom från Hässjö, vilket delvis kan förklara hans inblandning i saken.
11
« skrivet: 2020-12-01, 15:29 »
Tack igen!
12
« skrivet: 2020-12-01, 11:41 »
Stort tack, Per, för (som alltid) snabbt svar.
Jag har en följdfråga. Av anteckningarna från vårtinget 1644 (noteringen längst ned på sid 61b) verkar det som om Ti(de)man Jönssons syster är gift med länsmannen Nils Jonsson i Rigsta, men jag kan inte med hundraprocentig säkerhet se om det står "hustru / broder" eller någonting annat, och jag hittar inga andra
dokument som styrker eller motbevisar detta antagande. Nils Jonssons dotter Sara gifter sig med Abraham Andersson i Nedansjö, Stöde, och får barn respektive barnbarn vid namn Grafström och Nensén. Det vore kulturhistoriskt intressant att veta om Sara Nilsdotter var kusin med Johan Staf/Johannes Tidemanni, och om Grafström, Nensén och Bilberg alltså tillhörde samma släktkrets.
13
« skrivet: 2020-12-01, 00:17 »
Vid vårtinget i Ljustorp 1692 (sid 290a) avhandlades frågan om en arvslott i Stavre. Härav framgår att bonden och nämndemannen Lars Tidemansson hade släktingar i Uppsala vid namn Margareta, Maria och Vendela Staff (eller Staf), samt att Maria representeras av sin svåger Johan Bilberg. Min fråga gäller de tre systrarnas far, handelsmannen Johan Staaf (Staff?). Kan han vara identisk med den Johannes Tidemanni, född ca. 1633 i Stavre 1, som bevistade Härnösands trivialskola 1647-1649, och som sannolikt var son till Tideman (Timan) Jönsson i Stavre och tillika bror till Lars Tidemansson? Namnet Staf (Staff/Staaf) används bevisligen av folk från (Ytter)Stavre 1, till exempel Lars Tidemanssons son, borgaren i Stockholm Johan Staf (1708 HT sid 325a), men jag har aldrig funnit något patronym på den Johan Staaf som bodde i Uppsala och vars ena dotter var gift med Johan Bilberg. All hjälp mottages tacksamt. Källor Berglund & Ulander, Domböcker i Ljustorps tingslag. Hässjö, Ljustorp, TynderöPer Sundin, Register över elever vid Härnösands trivialskola
14
« skrivet: 2020-08-15, 10:32 »
Stort tack, Mats.
15
« skrivet: 2020-08-14, 23:08 »
Tack för intressanta uppgifter. Ambjörn Molin var för övrigt dotterson till Ambjörn Jönsson Lindelius (1600 - 1684). I Smolandi Upsaliensis, del II, ss. 667-68 uppges Magnus/Måns Persson Molin ha tre kända barn: Magnus, Petrus och Ambern/Ambjörn. Vilka var de övriga?
16
« skrivet: 2020-07-28, 12:23 »
Tack för intressanta uppgifter. Ett snabbt svar (som bör kontrolleras): enligt mina gamla anteckningar arbetade sonen Thomas Holm som "pedagog" på Lövsta bruk, och vid en googling hittar jag denna antavla. Thomas Holm och hans hustru Margareta Jacobsdotter får även en son vid namn Petrus i juni 1703. Tyvärr vet jag inget om Petrus Holms andra son, men Thomas Holm bör i alla fall vara född i Lund, eftersom hans förmodade far arbetade där 1672. Återkommer om jag hittar något relevant. Tillägg: T homas Holms nekrolog i augusti 1729 bekräftar att han är son till Petrus Holm.
17
« skrivet: 2020-07-27, 22:42 »
Hej Constantinus,
Jag kan tyvärr inte utveckla det mer än att citera Svedberg från stycket jag hänvisade till: "...jag kom til Orient . Lingv . Professorem , Mag . Petrum Holm, som egde mitt sydskonne barn til hustru…" Jag har tolkat - möjligtvis något skevt - "syskonbarn" som "kusin", men kanske kan betyda "brorsdotter" eller "systerdotter". Svedberg/Swedenborg är, antar jag, en väl kartlagd släkt, så det borde gå att hitta detta "syskonbarn" någonstans. Det som intresserade mig var främst kopplingen Keslerus - Bergh - Thelaus - Holm. Svedberg verkar dessutom gifta sig (i första giftet) med Martin Brunnerus dotter. Apropå Norrland, menar jag.
Hälsningar/Martin
18
« skrivet: 2020-07-27, 16:38 »
Tillfällighetsfynd som bestyrker att Eva Larsdotter Bergh (d. 1703) och Elsa Larsdotter, gift med Anders Persson Holm, var systrar, och döttrar till överstelöjtnant Lars Persson/Pettersson: Laurentius Keslerus avhandling från 1679 är tillägnad bland andra Anders Persson Holm och Elsa Larsdotters son Petrus Holm (1634-1688), vilken författaren benämner "min högst ärade frände [el. kusin]" (consangvincus meus honoratissimus). Keslerus (eller Kessler) var son till Eva Larsdotter Bergh i hennes första gifte (hennes andra man Johannes Thelaus avtackas också i Keslerus skrift). Keslerus studerade i Lund, vilket knappast var den naturliga studieorten för en norrlänning men förklaras sannolikt av att Petrus Holm var verksam där. Tillsammans med Jesper Svedberg (1653-1735) publicerade Keslerus 1673 en hyllningsskrift till Holm. Petrus Holm var f.ö. gift med Svedbergs kusin, och Svedberg (liksom Keslerus?) var inhyst hos honom under sin tid i Lund. Laurentius Keslerus/Lars Kessler dog som kyrkoherde i Rödön 1687.
19
« skrivet: 2019-11-28, 15:38 »
Tack igen för dessa för mig helt nya uppgifter. Texten i SVAR:s reproduktion av rullan var för svag för att jag skulle kunna se om 'Stockholm' stod för födelseort eller tidigare vistelseort. Min hypotes (eller förhoppning) var att han hade befunnit sig i Stockholm och sedan återvänt till hemtrakterna, och att Månstedt/Månström kunde ha gett en ledtråd om hans ursprung. I avsaknad av patronymikon blir det svårt att hitta denne Christian i Stockholm i slutet på 1700-talet.
20
« skrivet: 2019-11-27, 17:36 »
Tack så mycket, Karl Göran. Jag hittade Christian i mönsterrullan men kunde inte se om han "kom" ifrån Stockholm eller om han var "född" där. Han ankommer Månsta rusthåll 17990628 och blir utbytt pga. "sjuklighet" 18040928. Han verkar således ha varit dräng i prästgården 1799-1801 samtidigt som han var ryttare. Att det handlar om samma person styrks av att rusthållare 1804 var just prästen Agerberg.
21
« skrivet: 2019-11-26, 07:50 »
Stort tack, Kristina.
22
« skrivet: 2019-11-25, 23:38 »
Jag har förgäves sökt ursprunget till den Christian Månstedt som 1819 avlider i Julåsen. Enligt Torps HFL SE/HLA/1010207/A I/6 (1792-1806), s. 163 uppges han vara avskedad ryttare och inflyttad till församlingen (dvs. Torp) 1806. I Torps HFL, SE/HLA/1010207/A I/7 (1806-1817), sid. 62, uppges han vara född 1775. Han gifter sig 1808-10-23 i Torp med "bondedottern" Margareta Persdotter från Naggen (men född i Oxsjön 1779). Jag har aldrig funnit något patronymikon, men en ledtråd kan eventuellt vara MTL för Borgsjö 1817, i vilken "Kristjan" Månstedts granne i Julåsen är en Pehr Kristjansson, vilken sedermera i HFL för Borgsjö 1844-1852, sid 222, uppges vara född 1780-06-08 i Norge. Om denne Pehr är Christians bror skulle Christians fullständiga namn alltså vara Christian Christiansson Månstedt, och han skulle sannolikt vara född i Norge — men detta är naturligtvis bara en på mycket lösa grunder uppställd hypotes. Jag har heller inte funnit någon passande person i arméns rullor, utan vore tacksam för all hjälp.
23
« skrivet: 2019-05-10, 10:52 »
Vem (eller vilka) Mårten Larsson i Torp var gift med är en intressant fråga som jag tyvärr inte är kompetent att svara på, men det vore roligt att höra om någon kommit vidare. När Kerstin Olofsdotter 1700-02-24 avlider i Ålsta, Torp uppges hon ha varit dotter till kapellen i Harmånger Olof Bacchaeus (från byn Backen?) och Brijta Abrahamsdotter Bröms, vilket visar att Mårten Larssons son Abraham Martinis barn (åtminstone ett) kallade sig Bröms. Jag har personligen svårt att tänka mig att man tog detta namn utan att på något sätt varit släkt med en Bröms-familj, men jag har aldrig sett några solida bevis på att så var fallet. Thomas Sverker anser 1994 att Bygdéns uppgift att Mårten Larsson var gift med en dotter till kyrkoherden Bröms i Tuna förmodligen är felaktig, medan Kerstin Beimel tvärtom antar att den stämmer (dock borde Catharina Carlsdotter, f 1557 eller Elin f 1558 ha varit alldeles för unga för att ha varit mor till Mårten Larssons barn - dessutom tycker man att någon av Mårten Larssons söner borde ha uppkallats efter sin förmodade morfar och morfarsfar, dvs. Karl eller Henrik). Jag ser för övrigt att Sven Öndessons son (d. 1650) hette Isak vilket ju även var namnet på Mårten Larssons son (Isak Svenssons morbror?). Vänliga hälsningar Martin [size=78%]http://thomasborjesson.se/Mary/p404c8004.html[/size] https://forum.rotter.se/index.php?topic=10363.20;wap2
24
« skrivet: 2019-05-09, 23:39 »
Hej Stefan, Ett lustigt och intressant sammanträffande. Jag kan inte direkt hjälpa dig med sakfrågan men rapporterar nedan vad jag har. Jag var just på jakt efter den Suen Öndesson som 1615 omnämns i Domstols- och saköreslängden för Torps socken då han "gifuit hade Peder Joannis [Kerfstadius] i Niurunde" en "Kiöp sedel..oppå sin hustrus iordh, liggande i fränsta". Bygdén tolkar detta som att Peder Johannis var gift med en dotter till Mårten Larsson (Martinus Laurentii), pastor i Torp (d. ca. 1610), och att han här säljer sin hustrus jord. Att Peder Johannis i Niurunda var gift med en Karin Mårtensdotter, och att Mårtens Larssons barn ärvde jord i Fränsta, står klart i bevarade dokument, liksom att denna Karin Mårtensdotter förmodligen var dotter till Mårten Larsson i Torp (en av Mårtens söner hette Isak Martini och är sannolikt identisk med den Isak Martini som var präst i Hälsingetuna, och vars "blodsförwant" Martin Brunnerus, sannolikt dotterson till Peder Ioannis och Karin Mårtensdotter, lät installera ett altare till Herr Isaks minne i Hälsningetuna kyrka; se Broman, Glysisvallur, II, 232). Min kunskap om 1600-talssvenska är naturligtvis gravt underlägsen Bygdéns, men anteckningen från Torp 1615 kan i mina ögon tolkas som att Peder Ioannis istället köper jord av Suen Öndessons hustru. En snabb sökning på "Sveno Endori" ger uppgiften att han var gift med en Sigrid Mårtensdotter, vilket då - och detta är givetvis bara en spekulativ hypotes - skulle kunna antas ha varit en hittills okänd dotter till Mårten Larsson i Torp, och således svägerska till Peder Ioannis som då kanske köpte Sigrids jord som komplement till den han och hans fru ärvt i Fränsta. "Her Peder" står också ägare till Fränsta i 1617 års landskapshandlingar. Att denne Suen Öndesson tillhörde Mårten Larssons släkt- eller vänkrets antyds också av att han vittnar till Lars Mårtenssons (i Viken, Torp) fördel i ett protokoll från 1600-talets början som diskuterats av David Palm ("Ur en släkthistoria", i Torps socken, 5). Lars Mårtensson i Viken var son till Mårten Larsson, och, om hypotesen stämmer, svåger till Öndesson. En hel del av ovanstående är, som sagt, hypoteser men något kanske kan hjälpa forskningen framåt. Tack för att du klargjort vem denne för mig mystiske Sven Öndesson var. Hälsningar Martin Avskrifts- och kopiesamlingen, Volymförteckning, SE/HLA/9010002/Vol./86 Bild 61. http://www.solace.se/~blasta/herdamin/torp.pdf
25
« skrivet: 2019-05-06, 21:11 »
Komministern Hans Caroli Bröms i Ragunda var gift med Kerstin Persdotter Geting, dotter till Per (Peder) Andersson i Storboda i Torp. Släktskapet mellan far och dotter framgår av det domstolsprotokoll från Ragunda 1663 som Bygdén hänvisar till, och i vilket Hans Bröms nämns i samband med sin "hustrus broder Anders Persson ifrån Boda och Medelpad". Att det är just Anders Persson i Boda, son till Per Andersson och gift med Karin Mårtensdotter Bullernaesius, framgår av de domstolsprotokoll från Torp i vilka arvet efter Anders Perssons och Kerstin Persdotter Getings syster Ingrid Pe(de)rsdotter avhandlas, bl.a. i Domböckerna 1683-1686, s. 360.
Jag knyter an till Per Sundins fråga från 2015-01-05 (07:07) om handelsmannen Per Andersson Geting i Hudiksvall. Med tanke på namnet, kan han vara son till Anders Persson och Karin Bullernaesia i Boda? Karin Bullernaesia är svägerska bl.a. till handelsmannen Per Månsson Lööf, och även dotter till Anna Mickelsdotter Bozaea (eller 'Booz'; dock knappast 'Booy'), så det sociala nätverket torde ha funnits där.
Per Sundin nämner även studenten Andreas Olai Geting från Böle i Stöde. Det finns en viss koppling till Stöde även hos denna familj i Boda, eftersom Per Anderssons far, Anders Månsson, nämns som en 'frände' till Olof Persson i Vigge när denne kläms ihjäl av ett träd 1629.
Mot denna teori talar det faktum att handelsmannen Per Andersson Geting aldrig verkar nämnas i Torps dopböcker eller kyrkoräkenskaper.
26
« skrivet: 2018-01-12, 20:29 »
Tillfällighetsfynd med avseende på Sten Östlunds fråga 2012-03-23, 17:27: Britta Isaksdotter i Tirsta, född 1778 och gift med Anders Larsson, är dotter till Isak Isaksson, skomakare och sedermera torpare i Västerro, Selånger. Lysning i Selånger i februari 1802. Isak (f. 17470525 med fader angiven som Isak Jonsson i Nävsta) flyttar till Torp 1808 med sin hustru Karin. Isak Jonssons föräldrar är Jon (Johan) Gulliksson och Rakel Isaksdotter i Nävsta, och han är född 17261016.
27
« skrivet: 2017-07-28, 09:43 »
Tusen tack för, som alltid, utförligt svar. (Och detta dessutom mitt i sommaren.)
28
« skrivet: 2017-07-27, 22:22 »
Jag har haft stor nytta, och inte minst glädje, av Teo och Per Sundins 'slakterochgardar.se'. De rikliga citaten ur domböckerna är mycket värdefulla, inte minst som historiska dokument.
En uppgift som dock förbryllar mig är den angående Malin (nr. 4263), hustru till Nils Jonsson på Klocke 1 i Nora, vars ungefärliga födelsedatum i databasen anges som 1615. Enligt mina (mycket bristfälliga) anteckningar är hon dotter till bonden på Hornön Grels Månsson och dennes hustru Margareta Eriksdotter. Jag har inte angivit någon källa, men den är troligen 'noray.se', som uppger att Erik Grelsson på Hornön är "Broder till Malin Grelsdotter i Klocke enl. domboken vt 1696, nr 51".
'slakterochgardar.se' anger emellertid att Grels Månssons dotter Malin (nr. 4316) är född ca. 1645, och således inte identisk med hustru Malin i Klocke. Är uppgiften om syskonskapet mellan Erik och Malin oriktig, eller är den Malin Grelsdotter som enligt uppgift omnämns 1696 inte gift med Nils Jonsson? Jag har tyvärr inte tillgång till domböckerna, så alla kommentarer är varmt välkomna.
29
« skrivet: 2017-02-17, 13:42 »
Jag anknyter till tidigare diskussioner angående den Gudmund Johansson som 15 november 1735 föds på Backen i Rydaholm och i Rydaholms fb uppges vara son till Johan Gummesson och Maria Gummesdotter. Han kallas Gume Jeansson Long från Backen då hans och första hustrun Elin Jeansdotters son Andreas föds 15 juli 1771.
Jag har läst initierade kommentarer från Rune Johansson och Hans Gidoff, men inte kunnat dra några definitiva slutsatser. Går det att fastställa att Gudmund Johansson Lång är son till Johan Gudmundsson Lång född 1704 7/5 i Hössjö Stammagård och Maria Håkansdotter (felaktigt kallad Gummesdotter vid Gudmunds födelse 1735), född 1705 /8 i Lätthult - eller tillåter källorna inte något slutgiltigt svar? All hjälp mottages tacksamt.
30
« skrivet: 2016-10-04, 14:54 »
Hej Pia,
Jag har detta antecknat:
Mertha Carlsdotter f. december 1756 Tryggarp Norregård d. 1822 (bror: Per Carlsson 17450311 Tryggarp Norregård; syster Catharina Carlsdotter Tryggarp Norregård 17571009)
Mertha gifter sig 1782 med Per Persson (f. 1744-10-21) från Sibbohult, och då uppges hon komma "ifrån Tryggarp", och deras dotter Britta Pehrsdotter föds 20 maj 1796 i Tryggarp Norregård, så jag antar att gården övergick till Martha och hennes make. Tyvärr vet jag inte mycket mera, men jag återkommer om jag stöter på något.
[/size]
[/size]Vänliga hälsningar
[/size]Martin
31
« skrivet: 2016-07-04, 15:48 »
Tusen tack återigen för alla uppgifter Niklas. Jag hade bland annat missat den Jan Andersson som avlider 1747.
32
« skrivet: 2016-07-04, 12:28 »
Stort tack för detta Niklas! Carl och Britta får 1766 en dotter som de döper till Sophia, vilket stödjer din hypotes.
33
« skrivet: 2016-07-01, 18:08 »
27 mars 1771 avlider Carl Jeansson i Tryggarps norregård, Rydaholm. Han uppges vara 49 år vid sin död, vilket ger 1722 som ungefärligt födelseår. Men vilka var hans föräldrar, och var är han och hans hustru Britta Nilsdotter (död 17750605) födda? Födelselängden för Rydaholm 1722 saknas och jag finner heller inte Carl och Britta i vigsellängderna runt 1744, då de bör ha gift sig (deras första son Per föds 17450311, och Carl står som ogift i mtl 1743 men gift 1744). Rydaholms hembygdsförenings bok om Tryggarp (s. 46) redogör för sonen Pers familj men går inte längre tillbaka i tiden.
Carls far hette uppenbarligen Jean/Johan, och i mtl 1740 står Carl med ”mod[ern] Lisbeth”. Denna Lisbeth bör vara den ”gambla enkan uti Tryggarp Norregård” som 7 juni 1753 dör 85 år gammal (och således bör vara född ca. 1668). Jag har inte funnit någon dödsnotis för en Johan Andersson i Tryggarp, men kyrkoböckerna för Rydaholm är ju ibland närmast oläsliga.
I Tryggarp finns 1706 en [Johan] Andersson som 24/11 detta år tillsammans med sin hustru Margareta Jönsdotter får en son vid namn Peder. År 1714 finns i Tryggarp en Johan Andersson och en Elisabeth Håkansdotter Lannera (gifta 1701) som detta år (14/5 1714) får dottern Ingrid, och i september 1724 är en ”hustru Lisbeth i Tryggarp Norragård” antecknad som dopvittne. Kan någon av dessa Johan Anderssöner vara far till Carl Jeansson? Och kan Elisabeth Håkansdotter vara identisk med ”gambla enkan Lisbeth”?
Men vem - eller vilka - var Johan Andersson? I hembygdsföreningens bok om Tryggarp (153; 157) redogörs för ”skjutsrättaren” Johan Andersson och (157) dennes hustru Margareta Jönsdotter. Men såvitt jag kan uttyda av dopnotisen så tituleras även den Johan Andersson som med Elisabeth Lannera 1714 får dottern Ingrid som skjutsrättare.
Ovannämnda Elisabeth Håkansdotter Lannera är uppenbarligen dotter till Håkan Lannerus och Margareta Danaea i Solberga, trots att Växjö stifts herdaminne (har tyvärr inte sidhänvisning) bara uppger att Lannerus hade sonen Magnus. Håkan Lannerus kom ifrån Borningsarp, vilket också uppges som Elisabeths hemvist vid vigseln med Johan Andersson 1701. För att ytterligare komplicera saken uppger Växjö stifts herdaminne dessutom att en syster till Margareta Danaea vid namn Elisabeth Danaea befinner sig i Tryggarp 1718. Syftar detta på en moster till Elisabeth Håkansdotter Lannera, eller har författaren helt enkelt givit fel släktnamn (Danaea) till Elisabeth Håkansdotter Lannera?
All hjälp med att identifiera ursprunget till Carl Jeansson från Tryggarps norregård (och hans hustru Britta Nilsdotter) emottages tacksamt.
(Med reservationer för ev. felläsningar och feltolkningar.)
34
« skrivet: 2015-11-07, 09:33 »
Tack!
Jag ska hålla utkik efter Jon Olofsson och rapporterar om han dyker upp någonstans.
35
« skrivet: 2015-11-06, 12:59 »
Stort tack (än en gång) Per.
Ytterligare en mystisk sak i sammanhanget är att Jon Olofsson och Märtha Augustinsdotter uppges (s. 11) vara inflyttade till församlingen 1761, efter att ha gift sig 1743. Eller läser jag fel? En Märtha Augustinsdotter gifter sig f.ö. i december 1734 med en Pär Andersson från Antjärn (s. 166, Häggdånger, Födelse o. dop 1684-1755) - med reservation för feltolkning av svårläslig text.
Men Annika Augustinsdotter i Vissland (f. 1726) torde vara alltså vara identisk med den Anica som föds i Antjärn 1726?
36
« skrivet: 2015-11-05, 12:14 »
I Vissland 5, Torps Socken i Medelpad, återfinns Jon Olofsson (f. 1712) och hans hustru Anna/Annika Augustinsdotter (f. 1726; Torps Hfl 1777-1791), samt sju barn. I Helge Nybergs register uppges de ha gift sig 1748 men i Hfl anges årtalet 1758. Nyberg uppger att de inkom till Vissland 1760, och att Jon kommer från Häggdånger och Anna ifrån Åvike bruk. Vilket är deras ursprung?
I Hfl för Häggdånger 1750-1790 (s. 10) finns en Anica Augustinsdotter (f. 1726) i Antjärn 3, dotter till Augustin Johansson (f. 1695), och i Antjärn 4 finns bonden Jon Olofsson (f. 1712) och hans hustru Märtha Augustinsdotter (f. 1711). Här finns även bl.a. barnen Karin (f. 1749) och Augustinus (1753). Är det denna Anica och denne Jon som 1760 flyttar till Vissland? Hypotesen stöds av att det bland barnen i Vissland finns en Karin född 1749 och en Augustin född 1753. Om hypotesen stämmer, vilket är Jon Olofssons ursprung? Jag finner ingen med detta namn i födelseboken 1712 för Häggdånger.
All hjälp emottages tacksamt.
37
« skrivet: 2015-08-26, 09:25 »
Stort tack, Per.
38
« skrivet: 2015-08-25, 11:57 »
7 november 1762 vigs ”waktbetjänten vid landsfängelset i Ullånger, Johan Nordgren, med Pig. Anna Olsdr if. W. Walto” (Födelse- och dopböcker Nordingrå 1750-79, s. 309). I husförhörslängderna 1777-87 (s. 82) står Johan Norgren (sic) som strandfiskare med hustru Anica samt barnen Karin, Olof och Per. Johan Nor(d)gren uppges vara född 1731 och hans hustru 1734.
Vem är denna Anna/Anica Olsdotter/Olofsdotter? Är hon dotter till Olof Joensson och Anna Eriksdotter i Västervalto 2:1 (Sundin och Sundin, Släkter och Gårdar, s. 242)? Vad som styrker denna hypotes är att Anna uppges vara gift 1762 (hfl. 1741-87, s. 297), samt att flera av barnen har faddrar som är släkt med Olof Joensson och Anna Eriksdotter i Västervalto, bl.a. dottern Karin f. 1768-03-08 i Röksta. Ingen Anna/Anica som passar denna person föds dock 1734, men en Anica föds till ovannämnda föräldrar i slutet av 1733 (Födelse- och dopböcker 1731-49, s. 15). Denna födelsenotis är dock överstruken.
All hjälp med med att lösa frågan om Annas/Anicas - och även Johan Nordgrens - härstamning mottages tacksamt.
(Med reservation för eventuella feltolkningar av handstil o.dyl.)
39
« skrivet: 2015-07-27, 17:23 »
Hej Hans Olof,
Stort tack för blixtsnabbt svar!
Vänliga hälsningar/Martin
40
« skrivet: 2015-07-27, 12:24 »
Vem är den Margreta Pehrsdotter i Julåsen som 13 april 1819 undertecknar en bouppteckning efter sin nyligen avlidne make Christian Månstedt? Är hon identisk med den Margreta Pehrsdotter som enligt den rekonstruerade födelseboken föds 28/6 1792 i Granboda, och som 1826 gifter (om?) sig med Pehr Pehrsson f. 1801 Magdbyn? Alla upplysningar emottages tacksamt. Vänligen/Martin S
41
« skrivet: 2004-07-07, 16:39 »
Hej
Angående Anders Petter Mattisson i Brog gift med Kristina Jonsdotter, så skall han enligt Stenkyrkas vigselbok komma från Bö Mellangård, Klv, 1845 (men han är inte född i Klövedal).
Tittar man i födelsboken för Stenkyrka noterar man att Kristina Jonsdotter i Brog Östergård föder barn där fadern varierande heter Anders Petter Mattisson, Petter Mattisson (1845, 48, 55) och Anders Pettersson (1853, 57).
Tydligen råder det lite oklarhet om vad den gode Anders Petter kallade sig.
/Martin Svensson, Sollentuna
42
« skrivet: 2004-04-22, 17:42 »
Hej Arne,
Tack ska du ha för hjälpen. Nu har jag i alla fall fått något att leta efter i kyrkböckerna.Det verkar som om Gabriels och Ingrids föräldrar är väldigt svårfunna. Jag ska försöka i Karlshamn och hoppas på det bästa.
Tack än en gång.
Hälsningar Martin.
43
« skrivet: 2004-04-14, 20:20 »
Hej Helen och Daniel,
Tack så väldigt mycket för hjälpen. Den ger mig en bra chans att kunna fortsätta med nästa generation. Den ana som jag tillhör är Anders och Saras dotter Lisa, som föds 1802-10-11 i Lilla Brantås, Dädesjö och flyttar till Ekeberg i Mörrum. Där gifter hon sig med Eric Johan Westerlund. Denne är född 1809-06-18 i Holje, Jämshög. Paret flyttar sedan vidare till Torarp, Asarum, där Lisa dör 1856-05-03. Detta enligt respektive födelse- och husförhörsböcker.
Jag hoppas att dessa uppgifter kan hjälpa någon annan släktforskare på vägen.
Tack än en gång. Martin
44
« skrivet: 2004-04-12, 18:56 »
Hej alla!
Är det någon som känner till anorna för Stina (ev. Christina)Samuelsdotter. Hon var gift med Johannes Svensson i Jungfrumåla. De blev 1788-05-15 föräldrar till Karl, som sedermera blev kronobåtsman i Stilleryd ,Asarum. När det gäller Stinas anor har jag inga spår över huvud taget,utan är synnerligen tacksam för minsta tips.
Hälsningar Martin
45
« skrivet: 2004-04-12, 18:45 »
Hej alla!
Är det någon som kan hjälpa mig med anorna till Anders Eriksson och Sara Svensdotter. De gifte sig 1794 i september (vigselboken) och bodde sedan på dagsverkstorpet Lilla Brantås. Sara dog 1813-04-25, medan Anders gifte om sig och bodde kvar, tills han 1825 flyttade till Thostaryd. Enligt Husförhörsboken är Anders född 1769-07-30, så vitt jag kan tyda det. Sara är född ca 1770. Hon var 43 år när hon dog.
Ingenstans har jag hittat vare sig deras födslar eller varifrån de kommer. Är Dädesjös födelseböcker ofullständiga eller är de inflyttade till församlingen?
Jag är synnerligen tacksam för minsta tips.
Hälsningar Martin
46
« skrivet: 2004-04-12, 18:31 »
Hej alla!
1793-01-23 föddes i Kroksjömåla Sissa Gabrielsdotter (födelseboken). Hon var dotter till Gabriel Johansson och Ingrid Persdotter. Vid vigseln 1786-10-27 kom Gabriel från Långehall och Ingrid från Tattamåla. Än så länge slutar mina spår där. Är det någon som vet något om deras vidare anor, eller genom ett tips kan hjälpa mig komma igång med fortsättningen, så är jag väldigt tacksam.
Hälsningar Martin
47
« skrivet: 2004-04-12, 18:18 »
Hej alla!
Är det någon som känner till anorna för Eric Svensson, född i Ingerdahey 1752-03-22 (födelseboken). Föräldrar var Sven Persson och Elin Carlsdotter (Elins föräldrar kan ha varit Karl Hansson och Elin Germundsdotter, men jag har inte hittat någon sådan födsel i kyrkböckerna).
Vet någon någonting ytterligare om Svens och Elins vidare anor?
Vore tacksam för all hjälp.
Hälsningar Martin
48
« skrivet: 2004-04-12, 18:01 »
Hej alla!
Finns det någon som känner till något om anorna för Bengt Nilsson, född i Högtofta 1750-02-22, och hans hustru Hanna Bengtsdotter, född i Sandbeck 1750-06-12 (Data från både födelseboken och husförhörsboken). Bengts föräldrar heter Nils Gislasson och Sissa Nilsdotter. Hannas heter Bengt Persson och Elsa Jönsdotter.
Jag är tacksam för all hjälp, som jag kan få om deras vidare anor.
Hälsningar Martin
49
« skrivet: 2003-09-23, 10:50 »
Tack för beskrivningen.
Förhoppningsvis kan vi med detta ge en bra guidad tur för våra långväga amerikanska kusiner runt Trätängen och Rommeletrakten.
/Martin
50
« skrivet: 2003-09-15, 11:14 »
Återvänder till min anmoder Anna Britta Olofsdotter, död 1903-09-23 på Trättängen.
Är det någon som kan informera mig närmare om var Trättängen låg/ligger?
/Martin
51
« skrivet: 2003-09-05, 10:37 »
Fortsätter min fråga ovan om min förfader Ola i Hålan. Hans hustru Helena Andersdotter, f.1792-11-20, var oäkta dotter till Annika Markusdr, Röds mark och Ander Heljesson, Apleröd.
Efter lite surfande bland de excellenta filerna på tjsf.org, antar jag att Annika Markusdotter är dotter till Markus Göransson, d.1785 i Röd, f. 1712 i Habborsby, som i sin tur härstammade fr Mattis Reersson i Kollekärr (som förekommer i de tidiga domböckerna).
Kan någon hjälpa mig med detaljerna om hur Markus Göransson hamnade i Röd Stenkyrka? Noterade att i detta forum nämndes hur hans bror Anders gifter sig till Västra Röd 1749 (anbytarforum 18 feb 2000). Tog någon över Habborsby eller flyttade de bägge till Röd?
Hälsningar
Martin
52
« skrivet: 2003-08-29, 15:38 »
Hej
Kan någon ge mig lite info om hur många Hålan/ Hola/ Hålet m.m. det finns i Stenkyrka?
Har en Olof Andersson (f 1791-03-18), kallad Ola i Hålan (Hfl 1822) för att han bor i Torborgshåla (under Prästgården). Jag antar att detta inte är samma 'Håla' som anges som Hålan Hola i kyrkböckerna.
/Martin S
53
« skrivet: 2003-03-24, 13:06 »
Hej
Vill försöka starta en diskussion om Frossberg-släkten. Mitt intresse kommer från min anfader Hans Olsson Frossberg, död 1810 i Våthult Lerum.
Han var uppvuxen i Göteborg, son till köpmannen Olof Hansson Frossberg och Christina Donner. Enligt bouppteckningarna från föräldrarna (1740 resp 1757) hade han 4 bröder; Carl, Alexander, Christian och Johan; de tre senare var vid moderns död sedan många år saknade till sjöss eller utomlands. Moderns ursprung är känt (se inlägg under Donner-släkten) men Frossberg's ursprung okänt.
I Göteborgs stadsarkiv finns från 1700-talet fyra bouppteckningar med Frossbergare:
1) år 1712 Ingri Persdotter, hustru till Per Hansson Frossberg (broder till Olof Hansson Frossberg).
2) år 1740 Olof Hansson Frossberg
3) år 1740 änkan Kierstin Hansdotter Frossberg
4) år 1757 Christina Donner, nu gift med Carl Nitreus.
Dessutom finns en Hustru Sara Frossberg gift med fältväbeln Olof Frossberg i Hålambs härad och Ufvered Socken samt Backagården. med bland barnen in en bouppteckning fr 1761.
Kerstin Hansdotter Frossberg testamenterade all sin kvarlåtenskap till båtekarlen ålderman Oluf Rasmusson och där nämns inget om några bröder i arvskiftet. Med bouppteckningen finns hennes testamente där hon testamenterar sin skrårätt i en halfpart av en hemförarebåt, som hon ärvt av sin faster Anna Andersdotter.
Är Kerstin Hansdotter syster till Olof och Pär?
I så fall, är faderns namn Hans Andersson Frossberg? Ägde han också rätt i hemförarebåt?
Finns det släktskap mellan Frossbergsläkterna i Göteborg/Lerum och släkterna i Västmanland, Sörmland, Värmland?
jag hoppas detta blir en bra utgångspunkt för en Frossbergdiskussion.
/Martin Svensson, Sollentuna
54
« skrivet: 2002-08-28, 12:58 »
My fathersfathersmother ANNA (born 1865) ought to be a sister of Sofia Mattiasdotter, so I have the details of her ancestors.
Her mother Anna Britta Olofsdotter died at Trättängen 1903-09-03. The father moved to my grandfathers parents home on Kilsgatan 10 in Göteborg, Kristine parish, (the house still remains), and died there 1909-09-23. Mattias Andersson was born 1825-01-26 at Ingelsängen Augmentsgård, Upphärad parish; Anna Britta was born 1823-11-29 at Rommele Gunnarsgård. I can mail/post you the remaining information as soon as I dug out my old genealogy papers (still laying back at my parents house). I love to know more about what happened to Sophia in USA and if my dad has any second-cousins over-there!
Martin Svensson, Sollentuna.
55
« skrivet: 2002-06-28, 16:43 »
Hej
Eftersöker uppgifter om en förrymd förfader från Lilla Sibräcka: Bernt Halvordsson, f.1772, med hustru Anna Berntsd, f.1774, och barnen Hans (1795), Bernt (1800), Rasmus (1802), Hans (1805), Helena (1807), bor ännu 1808 (i AI:2 s. 64) på Lilla Sibräcka. I nästa Hfl är de spårlöst borta - återfinns så vitt jag kan se ej heller på någon annan gård i Stenkyrka. År 1810-06-05 dör dottern Helena och fadern Bernt noteras då som förrymde mannen, det står dock inget om var resten av familjen bor då dottern dör. I volymen om Lilla Sibräcka i Hvitfeldtska Stip. arkivet finns ett brev från 1808-06-14 där Bernt avsagt sig besittningsrätten till svågern Bernt Berntsson, i gengäld löser de in de ”gravationer” som han belastas med och förser honom och hans familj med ”förswarlige Hus i Skärgården, dit han kunde flytta, för att söka sin framgena bärgning ”. Troligen blir familjen strandsittare någonstans och antagligen klarar inte Bernt av sina skulder och rymmer fältet.
Min nästa upplysning om familjen är först 1820 då sonen Hans d.ä. bor i Lerum, och hans mor, då änka, flyttar till honom och hans nya familj. Sonen Bernt B hittar jag först igen 1834 i Karl-Johan då hans andra dotter Britta Ch föds (första barnet och hustrun är enligt senare flyttbevis född i Landvetter - men det visar sig inte stämma). Bernt B och hans familj återfår senare besittningsrätten till Lilla Sibräcka, flyttar 1852 till Tjörn, varvid hustrun och dottern snart giftmördar Bernt (men det är en annan historia i denna familjs äventyr). Frågan är nu vad som hände efter 1808?
Har någon stött på den förrymde Bernt Halvordsson eller hans familj efter 1808?
Var bodde man då dottern dog 1810?
Enligt Hfl i Stenkyrka AI:1 (s.69) o AI:2 (s.64) har man två yngre barn Hans (f.1805) och Helena (f.1807). Dessa barn återfinns dock inte i födelseboken i Stenkyrka eller Klövedal. Var är dessa barn födda?
Varför dyker sonen Hans upp i Lerum och varför tar Bernt sig en fru från Landvetter?
Hoppas att någon kan hjälpa mig med svar på några av dessa krångliga frågor
/Martin Svensson
56
« skrivet: 2002-06-13, 15:35 »
Hej
Är det någon som vet om Per Kristoffersson i Bö, g m Anna Björnsdotter (d. 1695), är släkt med Bamse-släkten i Halsbäck?
/Martin Svensson
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy