Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Urban Jönsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2009-08-31, 15:47 »
I Västra Torsås socken i Småland berättas om Puttetorpa Here, eller Jöns Abrahamsson som var hans egentliga namn. Öknamnet var ironiskt menat (here betyder pojke på dialekten), eftersom Jöns enligt uppgift var 13 kvarter och en tvärhand lång. Puttetorp kallades gården 1/4 mtl Jungfruboda där han bodde. Han var född den 27 juni 1791. Jöns Abrahamsson gick också under benämningarna Stor-Jösse eller Rama-Jössen (eftersom hans far var soldat Abraham Jönsson Ram).
Även om Jöns var storvuxen - längduppgiften motsvarar c:a 203 cm - är det i första hand hans enorma styrka som omvittnas. Det finns många berättelser om hur han ensam lyfte timmerstockar och stora stenar. Han verkar inte själv ha slagit mynt av sin storlek och styrka, även om han ofta väckte uppmärksamhet då han besökte marknader. Däremot såldes redan under hans livstid tecknade porträtt av honom, intäkter som troligen inte kom Rama-Jössen till del.
Jöns dog av bröstplågor den 25 mars 1849.
2
« skrivet: 2009-01-29, 17:21 »
Hej Anders,
Det bör vara Fastorp, Norra Sandsjö (F), som avses.
Mvh,
Urban
3
« skrivet: 2008-09-23, 17:10 »
Rättelse till mitt förra inlägg: Hennes rätta födelsedatum är faktiskt 14/12 1837 (i Västra Torsås, Kronobergs län). December blev oktober när hon flyttade till Vallsjö. Sedan har det stått 14 oktober så långt jag kunnat följa henne - fram till dödnoteringen, där det alltså plötsligt står att hon är född den 4 juli...
/Urban
4
« skrivet: 2008-09-23, 17:02 »
Hej igen,
Då är det säkert rätt Britta Gudmundsdotter (även om födelsedatumet har blivit fel någonstans på vägen). I SCB:s avskrift av döda bor hon nämligen i Gustafsberg 56 när hon avlider av magkräfta 4/7 1897. Och sidhänvisningen i hfl syftar då inte på en sida i samma hfl, utan förmodligen leder den till församlingsboken för följande tidsperiod.
Märkligt bara att hon begåvats med ett helt nytt födelsedatum i så pass sen tid i livet. Det har stått rätt datum (som är 14/10 1837) ända fram t.o.m. hfl AI:14 (1882-1891). Men eftersom hennes barn bor kvar i Gustafsberg, kan vi nog sluta oss till att det ändå är rätt Britta du hittat.
Tack för hjälpen!
Mvh,
Urban
5
« skrivet: 2008-09-23, 15:22 »
Hej Allan,
Tack för kollen i SvBef 1890. Men det leder tyvärr inte mycket längre. När jag tittar i husförhörslängderna Norra Ljunga AI:16 (1886-1890) och Norra Ljunga AI:17 (1891-1899) på Gröndal nr 41, hittar jag ändå inte Britta Gummesdotter och hennes barn där. Inte heller stämmer sidhänvisningen pag 362, Gröndal återfinns på pag. 220 (AI:16) respektive pag 201-203 (AI:17). Eller ska kanske pag 362 inte tolkas som sidan 362 i hfl, utan står det för något annat?
Mitt egentliga intresse rör förstås var och när Britta Gummesdotter dog. Men jag vill gärna också få svar på gåtan i gåtan vad noteringen om sidan 362 betyder.
Mvh,
Urban
6
« skrivet: 2008-09-23, 13:08 »
Hej Vallsjökännare,
Torparen Johan August Andersson avlider 1889 på torpet Stabäck, under Skrapstad Storegård. Änkan Britta Gummesdotter flyttar därifrån 1890, tillsammans med de ännu hemmavarande barnen. I husförhörslängden (Vallsjö AI:14 s 189, GID 1142.17.17600) står det att de flyttar till pag 362. Någon sådan sida finns dock inte i samma volym, vars paginering bara går till 267. Någon efterföljande husförhörslängd verkar inte heller finnas.
Frågan är: Vart flyttade de då? Var finns sidan 362?
Med vänlig hälsning,
Urban
7
« skrivet: 2008-07-29, 12:34 »
Hej Ulla och Carina, Det är Sven Ingemansson (f. 1718) och Bolla Ingemansdotter (f. 1731) i Skinnemyra som är föräldrar till Bengta Svensdotter (f. 1760-10-01). I husförhörslängden Örkened AI:1 (1772-1783) ser familjen ut så här:  Där finner vi alltså även två syskon till Bengta. Karna, född 1766-08-24, och Ingeman, född 1770-05-18. Jag har noterat att Sven Ingemansson i Skinnemyra är son till Ingeman Nilsson (f. 1687, d. 1763-12-03 i Skinnemyra) och hans hustru Karna Svensdotter (f. 1691 i Skinnemyra, d. 1762-05-08 i Skinnemyra). Karna är i sin tur dotter till Sven Jönsson och h.h. Bengta, som i 1696 års katekismilängd är bosatta i Skinnemyra. Mvh, Urban
8
« skrivet: 2008-07-04, 13:34 »
Hej Swen-Erik och Roger,
Jag har en gång också gjort samma antagande, att Harald Jönsson skulle vara son till Jöns Zachrisson, och alltså vara den Harald Jönsson som döps Dom 22 e. Tref (vilket väl det året var den 22 oktober?) 1695. Det stämmer bäst med den uppgivna åldern 44 år när han dör i april 1740.
Men så föds det ju också en Harald Jonsson i Dansamåla i september 1697. Det finns alltså två pretendenter till att vara vår Harald, som 1729 gifte sig med Kerstin Svensdotter från Klasamåla.
Jöns Zachrissons far bör ha varit den Zachris Karlsson som dog i Klasamåla runt nyåret 1717 (begravd 1717-01-06), 81 år gammal.
Jag håller nog tills vidare fast vid Jöns Zachrisson som far till Harald. Men jag är benägen att böja mig om andra rön uppkommer...
Mvh, Urban
(Meddelandet ändrat av Urbanjo den 04 juli, 2008)
9
« skrivet: 2008-07-03, 14:34 »
Jon Get i litteraturen: I Sven Petter Bexells Hallands historia och beskrivning ( http://runeberg.org/hallhist/0371.html) återges ett par gamla berättelser om hur Getinge socken fick sitt namn. Enligt en folksägen utsågs platsen för kyrkan genom att ett par tvillingoxar stannade nära intill där en viss Jon Get bodde, och kyrkan benämndes därför efter honom. Namnet Getinge är belagt sedan 1277, men det säger ju ingenting om i vilken tid sägnen uppkom. Dock är det ett belägg för att namnkombinationen Jon Get är gammal.
10
« skrivet: 2008-07-03, 13:12 »
Jag tycker också att Torbjörns hypotes om gammal folklore låter tilltalande, alltså att det t.ex. skulle ha sitt ursprung i någon nu bortglömd folksaga. Man kan dra en parallell till namnet Mickel Räv, alltså att den som heter Mickel gärna blir kallad för räv, efter sagofiguren. Det skulle i så fall ha funnits en fabel om Jon Ged, spridd i flera länder, som givit upphov till tillnamnet. Det förklarar varför bara de som hette Jon begåvats med tillnamnet. Men därifrån till hur det blev ett namn som faktiskt användes om personerna i domböcker och kyrkböcker, är fortfarande oförklarat. Om snart sagt varje Jon kallades Ged, borde det ju förlora sin åtskiljande funktion.
Teorin om en gammal folksaga är kanske inte sann. Men den är vacker.
Har någon i sammanhanget nämnt Jon Niklasson Geet i Karhult, Loshult, som uppges ha varit 100 åhr och några weckor när han dog 1701? Annars blir han mitt bidrag till getternas skara .
11
« skrivet: 2008-06-23, 22:42 »
Hej Ulla,
Jag tyder notisen så här:
Dom. Trinit. Jöns Olss. barn i Skälshult [dvs. Skälmershult] w.n. Inger född d. 27 Maji. Test. Bengt Håkanss. hust. i Rönhult...
Moderns namn nämns inte, men enligt Maj-Britt Sundins Jämshögs-cd heter hon Hanna Giselsdotter. (Hanna är för övrigt syster till min ana Kerstin Giselsdotter!)
Mvh,
Urban
(Meddelandet ändrat av Urbanjo den 23 juni, 2008)
12
« skrivet: 2008-06-23, 17:01 »
Hej Ulla,
Nils Montin är född i Pargas, i den dåvarande östra rikshalvan (dvs Finland).
Mvh,
Urban
13
« skrivet: 2008-06-23, 09:12 »
Hej Ingrid,
Yngste sonen Jöns Einar avled i Fröatorp knappt tre år gammal, den 15 mars 1908. Vart övriga bröder tog vägen vet jag inte.
Mvh,
Urban
14
« skrivet: 2008-05-27, 09:27 »
Carina, det var ju bra! Då kan man utesluta honom.
15
« skrivet: 2008-05-26, 11:03 »
Hej Carina,
Första notisen:
Dom. 12 post Trin. döptes Suen Giötess. drängbarn af Åbuen w.n. Pähr. Hustrun Olu ibm. [därsammastädes, alltså Åbuen] b.b. [bar barnet]. Faddrar war Pähr Niclass. af Flyboa, Olof Giötess. af Tommahult.
Andra notisen:
Dom. 21 post Trin. döptes Åstrad Pärss. drängbarn af Dufhult w.n. Pähr. Mönsterskrifvarens hust. b.b. Faddrar war Truls Truitss. af Lönsboa, Pär Jonss. i Dufhult.
Åstrad Persson i Duvhult har jag i min släktdatabas. Han och hustrun Elisabet Olofsdotter fick en son Per även i september 1738, varför det finns skäl att tro att den Per som föddes 1732 hade avlidit innan dess. Det kan vara värt att kolla upp, för att eventuellt kunna utesluta denne Per.
Vilken Per som senare i livet fick ryttarnamnet Hall framgår naturligt nog inte av dopboken...
Mvh,
Urban
16
« skrivet: 2008-04-28, 14:18 »
Hej Bo,
Copul. betecknar mycket riktigt vigseldatum. Fer. 4 Nativ. betyder fjärdedag jul, alltså 28 december. Nativ. är förkortning av Nativitatis Domini (Herrens födelse).
Med vänliga hälsningar,
Urban
17
« skrivet: 2008-04-18, 16:47 »
Hej igen,
Nu kollade jag husförhörslängden Glimåkra 1800-1805 som du gav GID-numret till, och där står väl mycket riktigt styfson framför Anders namn. Född 7/10 1798, en snabb koll på DDSS.nu visar att Anders är son till Kjersti Pehrsdotter i hennes tidigare gifte med Lars Andersson i Högsma.
Mvh,
Urban
18
« skrivet: 2008-04-18, 16:32 »
Hej Veronica,
Det stämmer, jag har också funnit att Sven Persson gifte om sig efter Hannas död. Hanna avled den 27 februari 1804, och Sven gifte sig med Kjersti Pehrsdotter den 9 november samma år (Glimåkra C:4). Kjersti var född i Åkarp den 24 september 1756 och dog den 26 juni 1818 i Hässlehults torp. Sven blev då änkling för andra gången. Vad Anders Larsson har för relation till familjen vet jag inte just nu.
Det Ornanästorp där Sven föds 1748, är i själva verket Örnanäs torp, som ligger i Örkened. Eftersom Örnanäs ligger långt från Örkeneds kyrka och gränsar till Glimåkra, var det väl naturligt (eller kanske nödvändigt på grund av vädermässiga omständigheter) att dopet skedde i Glimåkra i stället. Per Swensson och hustru Tyre Trulsdotter finns 1748 (och följande år) förtecknade i Örnanäs i kommunionlängden för Örkened (GID 1481.33.95700).
Mvh,
Urban
19
« skrivet: 2008-04-18, 01:58 »
Hej Veronica,
I husförhörslängden Glimåkra AI:1 (1772-1783) finns Hässlehult på pag. 39. Det är GID 1650.30.67600 om du använder Genline. Där finns torpare Sven Pehrsson (f. 12 nov 48) och hans hustru Hanna Pehrsd. (f. 29 sept 52). De har dottern Bengta (f. 31 aug 79), sonen Pehr (f. 2 april 81) (överstruken) och dottern Nilla (f. 4 mars 82). Där har du din Nilla.
Den 21 februari 1806 vigs i Glimåkra drängen och torparen Nils Nilsson från Wermanshult, och pigan Nilla Svensdotter i Hesslehults torp (Glimåkra C:4).
Mvh,
Urban
(Meddelandet ändrat av Urbanjo den 18 april, 2008)
20
« skrivet: 2008-04-17, 17:14 »
Nils Nilsson uppges vara född den 7 december 1778 om man tittar i husförhörslängd Örkened AI:6 1805-1810 (då han bodde först i Wermanshult, sedan i Böglarehult i samma längd). Men i Värmanshult 1805 bodde han i samma hushåll som änkan Margareta Mårtensdotter. Hon hade tillsammans med maken Nils Jonsson i Värmanshult fått en son Nils den 21 augusti 1779 (Örkened C:2). Jag undrar om det inte är denne Nils ändå? Jag har bara inte ännu kunnat reda ut när och var datumfelet insmugit sig. Nils Nilsson finns förresten också att finna i databasen Öknamn i Örkened, som nås via http://ddss.nu/ . Han kallades för Tjär-Nessen, kanske för att han kan ha varit tjärbrännare. Öknamnsdatabasen använder också 17781207 som hans födelsedatum. Mvh, Urban
21
« skrivet: 2007-07-19, 11:56 »
Hej Torgny,
Där står Örk, som i detta fall är en förkortning för Örkened.
Mvh/Urban
22
« skrivet: 2007-05-06, 14:26 »
Hej Sara,
Enligt församlingsboken 1900 bodde Matilda i alla fall kvar i Strönhult då, året efter den hemska händelsen. Hon står som Mathilda Johnsson, Folkskolelärarinna, född i Stenbrohult, Kronobergs län, 1869.
23
« skrivet: 2006-06-26, 16:27 »
Hej Niclas,
Givetvis är det en sentida benämning, använd av släktforskare och av intresserad lokalbefolkning. Jag uttryckte mig slarvigt.
24
« skrivet: 2006-06-25, 23:50 »
Hej Rebecca,
Göran Magnusson, som är verksam i Kronobergs Genealogiska Förening, har forskat kring fransoserna i Smörhöga som Antonius Tourneur och hans familj kallades. Han har bland annat skrivit en artikel om dem i Skatelövs hembygdsförenings årsskrift 1994.
Mvh,
Urban
25
« skrivet: 2006-05-04, 16:02 »
Kerstins berättelse om hur hennes efternamn misstogs för att vara företagets namn påminner mig om en annan händelse. På mitt förra jobb hade jag ett tag en del att göra med företaget TetraPak. Kontaktpersonen där hette Petra i förnamn. Så när damen i växeln svarade TetraPak så var det alltid lika roligt att med samma tonfall begära Petra, tack!
26
« skrivet: 2006-03-16, 09:33 »
Hej Swen,
Det stämmer. Gunnarås är en gård i Opparyd, Västra Torsås.
Mvh,
Urban
27
« skrivet: 2006-02-22, 11:21 »
Så går det när man vill dubbelkolla sina källor. Nu hann Carin före...
28
« skrivet: 2006-02-22, 11:19 »
Hej Lasse,
Jag har hittat en Siri Nanna i Sveriges Befolkning 1890. Hon är den enda med den förnamnskombinationen på skivan, och hon är dotter till Brefbärare Janne Persson Björkqvist i Kristianstad. Så namnet Siri Nanna Björkqvist stämmer, men denna är född 1883 i Kristianstad. Kan det ändå stämma att mormor är så pass mycket yngre än vad din uppgift säger, och kan hennes anknytning till Stenbrohult i så fall vara av annat slag?
Adressen för brevbärarefamiljen Björkqvist år 1890 är Christianstads N:o 181 A. Janne Persson Björkqvist är född 1856 i Källna (Kristianstads län).
M.v.h, Urban
29
« skrivet: 2006-01-06, 11:54 »
En bra bok om just detta heter Fråga dem som minns och är skriven av Eva och Bengt Sändh (ICA-förlaget 1988, ISBN 91-534-1135-8). Den går förhoppningsvis att låna på biblioteket. Där finns många tips om hur man förbereder och genomför intervjuer med de äldre i släkten.
30
« skrivet: 2005-08-02, 19:41 »
Winnatorpet, som om jag har rätt för mig är ett annat namn på Nybygden.
Mvh,
Urban
31
« skrivet: 2005-03-09, 14:48 »
Hej Artur,
Enligt hfl 1847-53 var Per Persson född 1808-02-21 och Elna Truedsdotter 1816-02-01. Av födelseboken (Örkened C:3) framgår då att Per Persson föddes i Hunshult, hans föräldrar var torparen Per Svensson och dennes hustru Nilla Håkansdotter. Elna Truedsdotter föddes enligt samma källa i Norra Esseboda, Örkened, hennes föräldrar var Trued Jönsson och Ingjer Carlsdotter.
Med vänliga hälsningar,
Urban
32
« skrivet: 2005-02-23, 13:45 »
Hej Christina,
Degn är ett gammalt ord för klockare.
Hälsningar,
Urban
33
« skrivet: 2005-01-17, 14:16 »
Vinna i betydelsen kunna, klara av, orka har nog snarare sin utbredning söderut (från Kronobergs län räknat), än norr- och österut. Det är nämligen allmänt i göingskan också.
34
« skrivet: 2004-10-07, 13:41 »
Anders, du skrev att namnet Kaviar i sig är löjeväckande. Javisst är det det, fråga bara löjorna...
Skämt åsido, när jag var och besökte PRV:s personnamnsenhet i Söderhamn för några år sedan, berättade de att de mycket riktigt också kontrollerar nybildade namn så att de inte kan förväxlas med befintliga firmanamn och varumärken. Då fanns det dock ingen automatisk jämförelse med PRV:s varumärkesregister, det har kanske kommit senare. Men orsaken är just att se till att namnet inte kan väcka anstöt eller vara vilseledande. Alltså inte i första hand att skydda varumärkesägaren.
PRV har väl dock bara med byte av namn att göra. När föräldrar ska ge namn till sitt nyfödda barn är det nog bara en fråga för Skatteverket.
35
« skrivet: 2004-08-18, 13:03 »
Hej Ann-Britt,
Enligt födelseboken är Axels föräldrar Br.arb. Abraham Larsson och hustrun Hanna Carlsdotter, N:o 81 Häggatorp (Ronneby landsförs.) År 1890 är Abraham död, på cd:n Sveriges Befolkning 1890 står Hanna som änka och arbetare vid Djupafors trämassefabrik. Hon uppges vara född 1847 i Ronneby landsförsamling. I hushållet finns 1890 även Axels syskon Elin född 1874 och Theodor född 1882.
Mvh,
Urban i Ronneby
36
« skrivet: 2004-08-17, 22:24 »
Hej Anders,
Kassemagere är helt enkelt en korgmakare. Såväl ordet som företeelsen finns ännu i Göinge, även om korgmakeriet mest drivs som turistattraktion numera. De allra äldsta kallar fortfarande en korg för en kass.
Mvh,
Urban
Barnfödd i korgmakarnas Lönsboda
37
« skrivet: 2004-08-01, 11:27 »
Petersgård ligger under Vegeholm, i Strövelstorps församling. Riksidrottsförbundet har en kort biografi över Elsa Andersson på sin hemsida.
38
« skrivet: 2004-07-27, 00:11 »
Jag kom också att tänka på sketchen ur Spader Madame när Maud skrev om sin fäbless (utrotningshotat ord?) för understundom. Sketchen utgår ju från den något absurda, men roande, idén att språket är något som någon suttit och hittat på, ord för ord. Hur skulle det då vara om denne språkuppfinnare hade kastat om helt vanliga ord och deras betydelser? Till exempel när Birgitta säger Äsch, så där säger du till Alva Myrdal! i stället för ...till alla kvinnor...
39
« skrivet: 2004-07-26, 13:14 »
Ingrid: Kreti och pleti (som uttrycket lyder), i betydelsen vem som helst, kommer från två bibliska folkslag i kung Davids livvakt. I en gammal bibelöversättning hette de Chreti och Plethi, men i modern översättning heter de keret?er och pelet?er. Se www.bibeln.se och slå upp 2. Sam 8:18.
40
« skrivet: 2004-07-26, 11:48 »
Det där med ord som är singularis fast de betecknar något som bevisligen är i pluralis, som Ingrid skriver, är lurigt. Jag tänker på ordet personal, som håller på att glida till att bli en beteckning på en enskild person i stället för en grupp. Man hör numera (alltför) ofta anställda inom t.ex. vårdyrken säga att de saknar en personal, när de menar att de skulle behöva en anställd till.
Däremot har jag hittills aldrig hört någon i en kör säga att de behöver en kör till - troligen för att det i det fallet är enkelt (språkligt sett) att definiera behovet som en sångare eller till och med en tenor eller en sopran.
Tydligen fyller en personal ett behov i språket. Vem var det som gick ut med Oskar? -Det var en personal, det vill säga, det var ingen anhörig eller medpatient som gick ut med honom. Det bär kanske emot att i den konstruktionen använda det mer byråkratiska en anställd eller det mer språkligt korrekta en ur personalen? Om man nu inte kan eller vill specifiera att det var en undersköterska, ett vårdbiträde eller liknande.
41
« skrivet: 2004-07-25, 15:04 »
Mia, du frågar om prepositionen å (fortfarande flitigt använd i Grönköpings Veckoblad). Det är helt korrekt att säga å Råå, om man inte råkat dratta i Råå-ån, förstås (och kanske hittat en Råå-å-ål därstädes - fast det är en annan historia.)
Å är nämligen den ursprungliga formen av På. På har i själva verket bildats som en förkortning av sammansättningen Uppå (som i Uppå källarbacken), som alltså egentligen är upp-å. Fast denna förändring skedde redan under fornsvensk tid. Så småningom blev på vanligare än å, som nu bara förekommer i fasta uttryck som fara å färde och i sammansättningar som åsidosätta.
På har dessutom blivit en populär preposition som breder ut sig i sammanhang där man tidigare använt andra prepositioner, som det tidigare omnämnda exemplet på Regeringsgatan där man tidigare oftast sagt vid.... Men jag kommer faktiskt på mig själv ibland att säga i om gator, särskilt gator av en viss beskaffenhet. Här i Blekinge är städerna ganska kuperade, och de gator som leder ner mot t.ex. Ronnebyån i Ronneby eller Mieån i Karlshamn har jag börjat säga i om: I Prinsgatan, I Christopher Schrödersgatan. Medan jag säger På Kungsgatan (eller vid...) Det måste bero på att gatorna sluttar, så att det känns naturligt med ett i - plus att jag troligen hört infödda Blekingar säga så.
(Apropå Christopher Schrödersgatan kan man annars göra som den legendariske Karlshamnspolisen Köttbulla-Svensson. Han drog ner en död bryggarhäst från sagda gata till Ågatan, för att det gick lättare att skriva i polisrapporten!)
42
« skrivet: 2004-07-25, 10:06 »
Apropå adress bredvid köpcentrat det-och-det. På mitt förra jobb hade vi som affärspartner en firma i Indien, vars officiella postadress löd Opposite Basant Cinema, Bombay. Tänk att man, i en mångmiljonstad som Bombay, kan identifiera ett hus genom att säga att det ligger mittemot en uppenbarligen välbekant biograf!
Ingegärd: Det bör påpekas att det var bland unga språkbrukare, som kanske är mer lättpåverkade av vad de hör på tv, som det för trakten ovanliga vart-bruket observerades.
43
« skrivet: 2004-07-24, 10:56 »
Anna-Carin skrev:
Var kommer då fenomenet var/vart in i det hela? Jo, jag tror att det är vokallängden som spökar här. Ett var kan näppeligen sägas med kort vokal, och kräver därför aningen mer tid och omsorg för att att uttala, medan en kort vokal i vart gör att man kan slarva över det lite snabbare. Merparten av vokalerna i svenskan verkar vara korta, kanske gör även det att ett alternativ med kort vokal känns mer tilltalande för somliga.
Det kan i så fall vara därför som vart inte har spridit sig ner hit till Skåne och Blekinge i särskilt nämnvärd omfattning. I våra dialekter saknar vi nämligen så kallade supradentaler, alltså sammandragningar av rs och rt, så vokalen i vart blir lika lång som i var. Supradentalen rt innebär alltså att r-et inte hörs annat än som ett r-förslag till t-et, ett t med tungan mot tandvallen. (Att vi inte har supradentalen rs gör att kurs inte rimmar på dusch, som i en del andra dialekter.)
Dock vill jag minnas att jag hört det felaktiga bruket av vart i södra Småland, där man ju också har tungrots-r. Det är märkligt, eftersom supradentaler förutsätter tungspets-r.
Våra tungrots-r, och avsaknad av supradentaler, gör i detta avseende att en del modeord och slanguttryck som kommer norrifrån, förändras när de når Skåne. En del skåningar säger till exempel mossan å fassan om sina föräldrar, med helt klara s-ljud mitt i orden. Att uttala orden morsan och farsan på riktigt skånskt sätt skulle väl närmast bli mour-san å faar-san, men det hör man ytterst sällan! J
44
« skrivet: 2004-07-12, 13:00 »
Jag tolkar också texten likadant. L:S: uttyds mycket riktigt locus sepulturae, och Ad Orientalem Templi plagam innebär att han begravdes öster om kyrkan.
Jeppe var ävenledes min anfader.
M.v.h.
Urban
(som f.ö. var i Loshult i fredags och såg teaterpjäsen om Loshultskuppen)
45
« skrivet: 2004-03-21, 12:16 »
Ja du Maria, om alla nu levande ättlingar till Nils Håkansson Trolle - som levde på 1600-talet - skulle heta Trolle, så skulle det nog ta upp striden med Johansson som Sveriges vanligaste efternamn.
Det finns redan ett antal nu levande släkter med namnet Trolle, och som inte är besläktade med Nils Håkansson i Strönhult. Så det räcker nog inte med att hänvisa till en förfader tio generationer tillbaka för att kunna anta namnet i dag.
46
« skrivet: 2004-03-17, 09:26 »
Till Maria Sandström, som under Glimåkra efterlyste anor till Per Björnsson i Skyttatorp.
Hans anor går att följa tillbaka till ryttmästare Trolle i Strönhult. Men när du väl kommit så långt, bör du vara försiktig: Det florerar i släktforskarsammanhang många felaktiga uppgifter och spekulationer kring ryttmästare Trolles person och härkomst, inte minst här på Anbytarforum.
Jag utgår här från Per Björnssons dotter Karna, som ju är din ana:
Karna Persdotter. Född 1850 i Skyttatorp, Örkened (L). Gift med Björn Persson. Född 10 apr 1844 i Gisslaboda, Örkened (L). Död 8 nov 1918 i Gisslaboda, Örkened (L).
f
Per Björnsson. Åbo. Född 31 maj 1804 i Skyttatorp, Örkened (L). Levde i Skyttatorp, Örkened (L).
m
Inger Persdotter. Född 9 maj 1814 [hfl].
ff
Björn Olsson. Född 29 jan 1767 i Skyttatorp, Örkened (L).
fm
Persdotter, Bengta. Född 17 jan 1763 i Näsum (L).
ff f
Ola Björnsson. Född .. jul 1718. Levde i Skyttatorp, Örkened (L).
ff m
Sissa Joakimsdotter. Född 1740 (Döpt 9 apr) i Strönhult, Örkened (L). Död 1824 i Skyttatorp, Örkened (L).
ff mf
Joakim Joakimsson. Född 1698 (Döpt 13 mar) i Håslöv, Gustav Adolf (L). Död 26 mar 1769 i Strönhult, Örkened (L).
ff mm
Hanna Nilsdotter. Född beräknat 1715. Död av Wattusot 15 dec 1761 i Strönhult, Örkened (L).
ff mf f
Jochum Fritz. Kornett. Född 1651. Död 17 okt 1736 i Strönhult, Örkened (L).
ff mf m
Maja Nilsdotter. Född 1668. Död 1740 (Begravd 23 mar) i Strönhult, Örkened (L).
ff mf mf
Nils Håkansson Trolle. Ryttmästare. Född omkring 1635. Död 1705 i Strönhult, Örkened (L).
-----
Med vänliga hälsningar,
Urban
47
« skrivet: 2004-03-17, 09:19 »
Hej Maria,
Det sägs att alla som har anor i Örkened, förr eller senare visar sig härstamma från ryttmästare Trolle i Strönhult. Det stämmer åtminstone i ditt fall. Och Torbjörn har rätt ovan, Per Björnssons anor går att följa tillbaka till 1600-talet. Jag lägger in några anor till Per Björnsson under Örkened här i Anbytarforum.
48
« skrivet: 2004-03-10, 11:52 »
Hej Lena,
Jag tycker att det står:
Dom: 6 post Epiphania wigdes salpettersiudaren Pär Jönsson af Kättatörpet vid pigan Bänta Biörnsdotter därsammastädes.
Hälsningar,
Urban Jönsson
49
« skrivet: 2004-02-06, 09:12 »
Hej Anne-Lee,
I Sveriges befolkning 1890 finns totalt 12 kvinnor med namnet Anilla, bland dem din Anilla Johnsdotter. En är född 1840 i Stafsinge, Hallands län, medan samtliga de övriga 11 är födda mellan 1868 och 1890 i Östra Broby eller Emmislövs församlingar! Så det verkar vara ett mycket lokalt namn.
50
« skrivet: 2004-01-16, 09:50 »
Hej Jonny,
Det finns en Kristina Nilsson född 1854 i Öljehult på cd:n Sveriges befolkning 1890. Hon har dock ingen son Axel Viktor i hushållet, däremot tre döttrar: Selma Augusta Sofia född 1884, Emma Kristina Fredrika född 1886 och Lilly Alfrida Emilia född 1888. Alla tre döttrarna är födda i Stockholm, uppenbarligen i Kristinas äktenskap med måleriarbetare Anders Fredrik Gustafsson (född i Mariestad, Skaraborgs län, 1859). Det kan vara värt att kolla upp om detta är rätt Kristina. Här följer Kristinas personpost:
Nilsson, Kristina
f. 1854 i Öljehult (Blekinge län, Blekinge)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Barnängen större N:o 3
Katarina rote 12 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Öljehult Blekinge län
Med vänliga hälsningar,
Urban Jönsson
51
« skrivet: 2003-11-06, 09:11 »
Hej Elsie,
Du kan skriva in ditt fullständiga namn i fältet Användarnamn. De som har ett särskilt användarkonto på Anbytarforum skriver in det användarnamn de registrerat där. Med ett sådant användarkonto kan man använda en del extra funktioner på forumet.
Så skriv in ditt namn i fältet för Användarnamn, och din e-postadress i fältet E-post, så kan alla som vill komma i kontakt med dig i alla fall.
Med vänliga hälsningar,
Urban Jönsson
52
« skrivet: 2003-10-22, 13:59 »
Johan Edvin Nero uppges på skivan vara född 22/1 1896 i Helsingborgs Gustav Adolf. Men den församlingen bildades inte förrän 1927. En koll på Sveriges Dödbok 1950-1999 visade hur felet uppstått. Även på dödskivan uppges Johan Edvin vara född 22/1 1896 i Helsingborgs Gustav Adolf. Men där framgår också att födelseförsamling i källan är Gustaf (Malmöhus län)! Det vill säga den församling som sedan 1931 heter Börringe, i Vemmenhögs härad. Där hittade jag också till slut Johan Edvin i födelseboken.
Någonstans har tydligen en sammanblandning skett mellan det dåvarande församlingsnamnet Gustav och den nuvarande församlingen Helsingborgs Gustav Adolf.
53
« skrivet: 2003-10-14, 20:53 »
Magdalena, "Bucket shopen" House of Names är av noll och intet värde - annat än som skrattretande underhållning. Liknande historier som den om namnet Smith finns också om Jonsson, Andersson, Eriksson, Larsson ("First found in West Prussia and Denmark, where the name emerged in mediaeval times as one of the notable families in the western region") och Karlsson ("First found in Schleswig-Holstein, where the family rose to prominence early in the mediaeval era").
Alla dessa "ätter" går att härleda till medeltiden, om man ska tro House of Names. Påfallande många härstammar dessutom från 900-talet, det verkar vara marknadsföringsmässigt viktigt för sajten att kunna "bevisa" namnens ursprung till den tiden.
54
« skrivet: 2003-09-08, 14:59 »
Hej Björn-Åke,
Du har tur, jag är inne i en Urshult-period just nu! Enligt Urshult AI:11 (1824-1830) var Prosten Mag. Carl N. Stenstrand född 28/10 1753 i Stenberga. Hans hustru hette Catharina Elisab. Hjelmerus och var född 5/4 1766 i Urshult (hennes far past. Jonas Hjelmerus). Carl och Catharina bodde på Trehörna Söregård i den aktuella längden.
55
« skrivet: 2003-09-07, 23:41 »
I Virestads församling, Kronobergs län, har jag funnit pigan Bengta Sissasdotter, född den 27 september 1837. Hennes moder Sissa Jonsdotter var ogift, och någon barnafader gav sig inte tillkänna. Så länge Bengta bodde kvar hos modern i Brorsnäs är hon förstås upptagen utan efternamn i hfl, men när hon flyttar därifrån står hon alltså skriven som Bengta Sissasdotter. Se till exempel Virestad AI:13 pag. 25 (Wälje Westregård, 1851-1856).
I nästa hfl, AI:14 pag. 25, har prästen strukit över Sissa i Bengtas efternamn och skrivit dit Svens istället. Då blev hon alltså plötsligt en Svensdotter. Men det förtar inte det faktum att hon några år levde med ett metronymikon i böckerna. År 1858 flyttade hon till Stenbrohults församling, där det fortsatte att stå Bengta Svensdotter i hfl.
56
« skrivet: 2003-08-13, 16:16 »
Hej Kenth,
Jämsunda ligger i Tvings församling, av vilken Eringsboda var en del fram till 1871. Allra sydligast i Tvings församling ligger Jämsunda, så det är en bit från Eringsboda i norr i alla fall. Men 1850 var det trots allt i samma församling.
Med vänliga hälsningar,
Urban
57
« skrivet: 2003-07-13, 23:33 »
Hej Rolf,
Enligt DDSS föddes en Olof Gottfrid Petersson 1878-12-16 i Skräpsmåla (nu: Skrävsmåla) i Fridlevstad. Hans far var bonden Peter Håkansson.
58
« skrivet: 2003-05-13, 16:20 »
Hej Anders och Lena,
Den Martha Jonsdotter som föddes i Grimslöv 1753-11-13, dog förqvafd sex veckor senare, 1753-12-26 (också enligt KGF:s databas).
Däremot finns en Märtha Jonsdotter från Prästtorp i Öjaby, som gifte sig 1775-06-25 med drängen Fredric Persson från Hölmö, Skatelöv. Så leta vidare efter hennes ursprung i Öjaby!
Hälsningar,
Urban
59
« skrivet: 2003-05-07, 16:51 »
Som barn blev jag en gång opererad av en ögonläkare som hette Scheele.
60
« skrivet: 2003-04-29, 22:48 »
Hej Ingrid,
Uppgiften om en Dorote Svensdotter som är född i Lönsboda och gift med Björn i Höghult kommer från följande dödsnotering i Loshult C:1:
(1673) Dn.1.Adv Dorothe Svensdåtter i Högolt, föd i Lönsboe. Mat. Svenborg. Nupsit Biörn i Högolt, in conjug. 17 åhr. Liberi 8, quorum 5 sup.stites. Aet. 34? åhr.
Mvh,
Urban
61
« skrivet: 2003-03-28, 17:08 »
Hej Staffan,
Mellan-Grevie är en församling i Vellinge kommun.
M.v.h,
Urban
62
« skrivet: 2003-03-26, 13:10 »
För att vara konsekvent med mig själv borde jag förstås ha skrivit Jon Frostensson (döpt 1688-11-18) i förra inlägget!
63
« skrivet: 2003-03-26, 13:08 »
Jag ser att några av Torbjörns uppgifter kommer från mig ursprungligen, det har jag förstås inget emot. Men jag håller helt med Mikael när det gäller dopdatum och beräknade uppgifter.
I min databas har jag för flera av de här nämnda personerna enbart dop- eller begravningsdatum, och då resonerar jag numera som Mikael, och använder det datumet i stället för födelse- respektive döddatum. Om t.ex. nr 8 Anders Jönsson står det hos mig Död omkring 1625, vilket dessutom är en grov beräkning utgående från uppgifter i hustrun Bengtas dödnotering.
Återstår att berätta att Jon Frostensson (f 1688) är min fm mm mm mm f.
64
« skrivet: 2003-02-07, 19:33 »
Hej Monica,
De har åtminstone inte dött mellan 1970-1999. Före 1970 saknar dödskivan både uppgift om namn och födelseort, så det går inte entydigt att identifiera dem där. Det finns tre män födda 1888-01-03 (samma som Emil) och som avled i Kristianstads län mellan 1950 och 1969, så någon av dem skulle ju kunna vara Emil. Men säker kan man inte vara - och han behöver ju inte finnas kvar i Kristianstads län heller.
Jag har inte funnit någon lämplig kandidat med Karl-Alfreds födelsedatum.
65
« skrivet: 2003-02-07, 08:59 »
Hej Monica,
Ernst levde 1970 i Olofström, enligt CD-skivan Sveriges befolkning 1970. Han dog där ogift 1972-04-21 (Sveriges Dödbok 1950-1999).
De andra två finns inte med på 1970-skivan. De kan ha avlidit eller emigrerat tidigare.
Urban Jönsson
66
« skrivet: 2003-02-06, 16:18 »
Hej Kirsten,
Enligt KGF:s databas heter Helenas föräldrar Jonas Petersson och Christina Svensdotter (40 år) på Bokehall under Ekeryd.
Anna Sofia har åtminstone tre syskon: Johanna, född 7. nov. 1872, Ida Mathilda född 27. sept. 1875 och Johan Gustaf född 21. sept. 1890. Någon fader står inte angiven för något av barnen, som alla är födda på Aspelund under Möckleryd Grisagård. Allt enligt KGF:s databas.
67
« skrivet: 2003-01-20, 13:00 »
Jag ägnade en del av lunchen åt att gå till biblioteket och slå upp Git Gay i Myggans Nöjeslexikon (ovärderlig uppslagsbok för varje revyentusiast). Myggan bekräftar att hon föddes som Birgit Holmberg i Karlshamn 1921. Namnet Git Gay kom hon själv på, när hennes föräldrar inte ville att hon skulle uppträda i något så tarvligt som en skolrevy under sitt egna namn.
68
« skrivet: 2003-01-20, 11:01 »
Om Annika har funnit rätt föräldrapar så kommer här några kompletterande uppgifter om dessa. Ester Maria Holmberg levde 1970 i Limhamn, Malmö. Hon var född i Karlshamn 13/7 1894, enligt Sveriges befolkning 1970. Enligt dödskivan dog hon i Limhamn 12/7 1972. Hon hade blivit änka 9/4 1966. Det betyder att hennes make (namnuppgift saknas på dödskivan) bör vara den man som avled i Limhamn 9/4 1966, och var född 19/5 1894 (ingen uppgift om födelseort). Han står som Gift man (1921).
69
« skrivet: 2002-12-08, 17:32 »
Christer Nede,
Det finns ett Näranshult i Virestad (G) i södra Småland, angränsande socken till Loshult (L). Det är nog där du ska söka föräldrarna till din Erik Persson.
70
« skrivet: 2002-10-19, 14:37 »
Hej Linus.
Det var som jag misstänkte. I Örkened C:3 heter Elin inte Elin, utan Elna. Men namnet Elna blev ofta Elin när personen ifråga flyttade norr om gamla riksgränsen.
Elnas föräldrar är drängen Håkan Håkansson och Elin Danielsdotter i Olastorp. Elna föddes mycket riktigt 1823-06-14 och döptes Dom 3 p Trinitatis (15 juni). Bars till dopet av h. Hanna Pehrsdotter i Tåsthult. Dopvittnen dr. Sven Nilsson i S Hafhult, dr. Sven Bengtsson och pig. Ingjer Johansd. i Tåsthult.
Att modern kallas Elin tyder följaktligen på att hon i sin tur skulle kunna vara född i Småland. Och mycket riktigt: I Örkened hfl AI:11 finns den lilla familjen i Olastorp. Där framgår att Håkan är född 1800 i Härlunda (kom därifrån 1819) och hustrun Elin är född 1796 i Wirestad (kom därifrån 1817).
Hälsningar
Urban
71
« skrivet: 2002-10-02, 13:47 »
Hej Jan,
KGF, Kronobergs Genealogiska Förening, har ett pågående projekt med dataregistrering av alla födda-vigda-döda i Kronobergs län. Denna databas finns utgiven på en cd-skiva som bara säljs till KGF-medlemmar. Du kan läsa mer om både medlemskap och cd-skiva på KGF:s hemsida.
Jag sökte i databasen efter Anna Marias respektive Johannes födelsenoteringar, men fann dem inte. I Anna Marias fall kan det bero på att åren 1841-1860 ännu inte är inmatade för Västra Torsås. För Agunnaryd finns perioden från 1821 till 1920 inmatad, så att Johannes inte går att finna bland födda i Agunnaryd kan betyda att han har en annan födelseort.
Hälsningar,
Urban
72
« skrivet: 2002-10-01, 11:12 »
Hej Jan,
Enligt KGF:s databas vigdes drängen Johannes Gustafsson i Fårshult, och pigan Anna Maria Magnusdr, Thorsås Östregård, 13/11 1876 i Västra Torsås. Deras födelseår stämmer också med de som du uppgivit.
Urban Jönsson
73
« skrivet: 2001-11-07, 11:45 »
Går det att finna upplysningar vilka Karin Andersdotter och Per Ersson Frisk i Lith och Söre var och vad som hände med dem?
Hälsnigar.
74
« skrivet: 2001-09-10, 16:50 »
Hej Åsa och Anna-Greta,
Släkten Sandvall intresserar mig också. Jag kan bekräfta att Sophia (f 1769) och Carl Gustaf (f 1771) är barn till Paul Håkan Sandwall (f omkr 1739) och Margareta Laurin (f 1748). Sophia gifte sig 1804 med Carl Johan Eggertz. Carl Gustaf gifte sig 1803 med Hedvig Maria Boring.
Jag har med andra ord letat från andra hållet, och sökt föräldrarna till Paul Håkan Sandwall. Just Gustaf Sandwall i Väckelsång har jag också som en stark kandidat, även om jag inte vågat dra den slutsatsen riktigt ännu.
En Jungf. Anna G. Sandvall i Hulvik gifte sig i Västra Torsås med Auditeur Lorentz Santhesson 3/11 1756. Hon skulle också kunna vara en dotter till Gustaf. När Annas och Lorentz första barn Eva Benedicte döptes i juli 1757, var hr Paul Sandvall dopvittne.
Hälsningar, Urban Jönsson
75
« skrivet: 1999-05-01, 18:30 »
Enligt födelseboken heter Bengts föräldrar Håkan Truedsson och Ingebor Sonesdotter. Håkan var född i Tosthult 1740 (döpt 1740-06-01) och Ingebor var född 1751.
76
« skrivet: 1999-02-04, 23:16 »
Jag har gått bet på att finna ursprunget för Gumme Jansson, som dog som inhyseshjon i Osby, Skatelöv, den 23 maj 1864. Första gången jag träffar på honom är han dräng på Lövhults Sibbagård, Skatelöv. Han gifter sig 1818 i Västra Torsås med Ingrid Håkansdotter. De bodde sedan på torpet Malmholmen under Stockhyltan i Västra Torsås.
Enligt hfl är han född 1791. Men var kommer han ifrån, och vilka är hans föräldrar? Gumme kan förstås också vara Gudmund, Jansson skulle också kunna vara Jonsson eller Jönsson. Någon som stött på honom innan han kom till Lövhult?
77
« skrivet: 1999-01-04, 21:41 »
Enligt minnesskriften Kungl. Kronobergs Regemente under fyra sekel (Växjö 1967), var Muschamp i högsta grad inblandad i tillkomsten av Kronobergs regemente.
Herman Wrangel, ståthållare på Kalmar slott, var chef för storregementet Smålands regemente. Han fick på våren 1623 order att svara för gränsförsvaret kring Kalmar, eftersom man oroade sig för en polsk landstigning. Hela Smålandsregementet, både gamla och nyskrivna knektar, samt de båda kompanier från Östgöta regemente som kom från Jönköpings län, skulle mobiliseras. Wrangel skulle mönstra dem och indela dem i kompanier om 150 man, och åtta sådana kompanier skulle sättas samman till regemente.
Knektarna räckte till två regementen. Sitt eget regemente hämtade Wrangel från Kronobergs län. Det närmaste befälet över detta fördes av hans överstelöjtnant, Thomas Muschamp. Datumet då Muschamp fick sin fullmakt för detta, den 16 april 1623, räknas som tillkomstdagen för Kronobergs regemente.
Allt detta alltså enligt artikeln Regementets öden fram till 1900-talets början, författad av Alf Åberg för minnesboken som gavs ut av Kungl. Kronobergs Regementes Historiekommitté.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy