ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Andreas Karlsson

Sidor: [1]
1
Hej!
Jag har en fråga angående Sverker den äldres hustru Ulfhild Håkansdotter. Läser man på diverse nätsidor av varierande kvalitet (Wikipedia på olika språk med spridda källhänvisningar) kommer följande släktskap fram ända bak till Harald Hårfager.

Ulfhild Håkansdotter
Håkon Finnsson
Finn Håreksson
Hårek Öyvindsson
Eyvind Skaldaspillir
I sin tur dotterson till Harald Hårfager

Min fråga är hur solid grund detta vilar på egentligen? Vad kan man med rimlig säkerhet fastslå och vad är rena hugskott och historiepåhitt? Var bör man klippa av tråden, så att säga? (Med tanke på att jag själv är hobbyförfattare hade det ju varit fantastiskt att nå bak till Eyvind Skaldaspillir…)

Alla tips mottages ytterst tacksamt!!

Mvh
Andreas

2
Medeltida släkter / Gudrun Gregoriusdotter - norskt 1200-tal
« skrivet: 2019-10-08, 12:23 »
Hej!
Jag har en gren som letar sig till 1200-talets Norge och jag försöker hitta källor till Gudrun Gregoriusdotters härkomst. Vad jag kan läsa mig till är följande enligt Norsk Biografisk Leksikon (Stovreimsätten bl.a.): Filippus Simonson ”Balgerkung” död 1217 har en bror Anders Simonsson. Anders Simonsson är gift med Gudrun Gregoriusdotter och de har sonen son Gregorius Andersson. Han gifte sig i sin tur med Håkon IV:s dotter Cecilia Håkonsdotter. Min ana fortsätter sedan med deras son Andres. Detta uppfattar jag som vedertagen fakta och har inte grävt djupare i.

Min fråga gäller dock Anders Simonssons hustru Gudrun Gregoriusdotter. På nätet florerar åtskilliga teorier – utan angivande av källor. En variant är att hon är dotter till Gregorius Dagsson (om honom , läs exempelvis på norsk Wikipedia.) En annan förekommande teori är att hon är dotter till Gregorius Jonsson, som uppges vara dotterson av Harald Gille. Finns här någon som har stött på denna frågeställning och som känner till några belägg för teorierna? Hade varit spännande att komma vidare här. Kloka synpunkter mottages med största tacksamhet!
Andreas

3
Medeltida släkter / SV: Rane Jonssons ätt (”Rani”)
« skrivet: 2019-09-18, 12:37 »
Hej!
Feedback på mitt inlägg. Jag har nu läst hela artikeln. Föräldrarnas namn finns inte explicit angivna i några källor visar det sig. Det handlar i stället om ett pussel som har lagts där man sett hur gods har ärvts. Där blir slutsatsen att detta är den rimligaste förklaringen hur anorna ser ut bakåt. Några led är av mer hypotetisk karaktär för att det skall gå ihop. Föräldrarna är att betrakta som "troliga" men de är inte till 100% bevisade. Det är detta som jag tycker är så farligt när ordet "troligen" , "förmodligen" osv försvinner. Men, en intressant artikel som kan rekommenderas!

4
Medeltida släkter / SV: Rane Jonssons ätt (”Rani”)
« skrivet: 2019-08-15, 07:25 »
Tack Jörgen för hjälpen! Jag jagar fatt i böcker och om här framkommer något matnyttigt gör jag ett inlägg om slutsatserna.
Bästa hälsningar,
Andreas

5
Medeltida släkter / SV: Rane Jonssons ätt (”Rani”)
« skrivet: 2019-08-14, 08:41 »
Hej!
Stort tack för länken. Läser jag här så står det att "Kristina kan ha varit en dotter av...." Att på dessa grunder föra in föräldrarna i antavlan skulle i alla fall inte jag våga göra. Det är just detta som jag tycker är så farligt, när en hypotes eller ett antagande blir en sanning genom att det mångfaldigas i antavlor överallt på nätet och framförs såsom "sanning".

I källförteckningen finns hänvisning till en uppsats i NST. Jag skall försöka få fatt i denna tidsskrift, men den verkar inte finnas tillgänglig på bibliotek mm. Någon som vet var man kan läsa artiklar i Norsk Slekthistorisk Tidsskrift? Här kan säkert finnas något matnyttigt som sprider ljus över frågan. Återigen stort tack för att du hjälpt mig vidare i sökandet!

Andreas

6
Medeltida släkter / Rane Jonssons ätt (”Rani”)
« skrivet: 2019-08-13, 06:54 »
Hej!
Jag läser i ÄSF II häfte nr 1 sid 88 under ätten Tre Rosor att Märta Jönsdotter var dotter till riddaren och riksrådet Jöns Hiärne och Cristina Nilsdotter av Rane Jonssons ätt.

På nätet ser jag flera antavlor utan källhänvisningar där det skrivs att Cristinas föräldrar är Niels Ranisen och Elin Bjarnesdotter (även andra förslag på moder) Niels Ranisens far skulle sedan vara Rane Jonson till Gjorslev och vidare bakåt.

Min fråga är om det finns något konkret som styrker att detta verkligen är Cristinas föräldrar, eller om det handlar om hugskott som letat sig ut på nätet och spridit sig som ”sanning”? Tips mottages tacksamt.

Bästa hälsningar,
Andreas

7
Hej!
Detta register var nytt för mig! Tack för tipset. Har gjort en första genomgång och där var tyvärr ingen som verkade klockren, men skall gräva vidare här.
Många hälsningar
Andreas

8
Okänd församling i Stockholm / Olof Lundberg född ca 1726
« skrivet: 2017-02-20, 16:02 »
Hej!
Vi har en anfader vid namn Olof Lundberg. Han dyker första gången upp i Halland i mantal 1762 och står då som lakej på slottet i Halmstad. Det noteras i mantalslängden att han kommit från Stockholm.
1764 flyttar han till Kvibille socken (Hallands län) och blir ladufogde på Biskopstorps Kungsladugård. Han gifter sig 1771-12-21 med Anna Nilsdotter. Han dör 1810-01-09 och uppges då vara 84 år. Således bör han vara född omkring 1726.

Finns här någon som har stött på denne man i Stockholm eller kan hjälpa oss att lokalisera honom? Herr Lundberg har gäckat oss i många år och vore fantastiskt roligt att komma vidare och få reda på hans ursprung!

Alla tips mottages med största tacksamhet!

Andreas

9
Laholm / SV: Hans Hampe och Christensa Nilsdotter
« skrivet: 2016-12-20, 06:47 »
Hejsan!
Tack för info! Är namnen något man skulle kunna få ta del av också som en liten hjälp på vägen...?  :)
Håller på att skriva lite om detta färgstarka par, och var nyfiken på familjerelationerna framåt i tiden.
ha det gott!
Andreas

10
Laholm / Hans Hampe och Christensa Nilsdotter
« skrivet: 2016-12-19, 12:49 »
Hej!
Jag läser i Laholms domböcker om handelsmannen Hans Hampe och hans hustru Christensa Nilsdotter i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Är på jakt efter någon som har forskat i, eller kartlagt denna släkt. Framför allt eventuella ättlingar till Hans och Christensa under 1700-talet. Någon som är bekant med dessa?
Tacksam för alla tips!
Andreas Karlsson

11
Jan Jutefors: Ställ din fråga i Facebook-gruppen https://www.facebook.com/groups/dnaanor/ så är det störst chans att få svar från experterna. Att skilja två bröder åt kan vara svårt. Ev. måste man använda en kombination av YDNA111-, BIG Y- och autosomalt test, men även då kanske man inte får 100% klarhet. Hur nära släkt till dig är sönerna?

12
Adliga ätten Stuarts (nr 86) ursprung skulle kunna klarläggas med hjälp av Y-DNA. Den skall härstamma från den skotska kungaätten Stuart, men exakt hur har man inte kunnat fastställa. En 400-årig genealogisk gåta som nu kan lösas...

13
Malmö / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2014
« skrivet: 2014-02-24, 09:09 »
Hej Malmö!
Jag följer en trolldomsprocess i Halmstad år 1664. Det är en kvinna vid Namn Dorothea Jonsdotter som är en kringvandrade ”klok gumma” som varit runt på många platser, bl.a. Malmö. I rättegången hänvisas till ett brev från Malmö rådhus daterat julafton 1663. Här berättas att de ”tidigare” haft en kvinna i staden med detta namn och att hon blivit förvisad. Tidsspannet är dock oklart. Det kan vara andra halvan av 1650-talet fram till början av 1660-talet. Jag undrar om här finns någon som har stött på denna kvinna i källmaterialet?
Alla tips mottages tacksamt!
Andreas Karlsson,
Falkenberg

14
Allmänt / Trolldomsprocesser.
« skrivet: 2014-02-06, 14:35 »
Hej!
Jag håller på och inventerar olika trolldomsprocesser i Halland. Ville bara höra om här är någon som har något tips att dela med sig om något fall som finns omnämnt. (Det är således dokumenterade rättegångar jag letar efter och inte olika sägner och skrönor)
Utifall här är någon som har något tips, så skulle det mottagas med stor tacksamhet.  
 
Med de bästa släktforskarhälsningar,
Andreas Karlsson
Falkenberg

15
Allmänt om medeltiden / Nya rön och källor
« skrivet: 2013-09-04, 12:51 »
Återuppväcker denna gamla diskussion...
 
Eftersom källmaterialet från medeltiden är tämligen begränsat jämfört med senare tid undrar jag om det går att göra några nya rön i dessa källor? Eller är allt redan uttömt, utforskat och kartlagt?
 
Finns det några arkiv som är outforskade eller kan det finnas arkiv/handlingar som är oupptäckta?
 
Vilka möjligheter finns det att göra nya genealogiska fynd?

16
Hej Tomas!
Den finns tyvärr inte via SVAR eller Arkiv Digital. Detta är handlingar som ligger under Hovrätten (Volymserien heter Criminalia). Jag är dock tämligen säker på att det är korrekt avskrivet.
Bästa hälsningar,
Andreas

17
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2013
« skrivet: 2013-06-03, 12:24 »
Hej Stefan!
Tack för tips. Hössna låter ju intressant. Dock ligger det, som jag förstod det, inte i Kinds härad. Å andra sidan är exempelvis steget mellan Håcksvik och Harsumme också lite för stort. Man skall komma ihåg att texten i utredningen är skriven på danska. Detta ger ofta upphov till bekymmer när en dansk-halländsk skrivare skall skriva svenska ortnamn.
många hälsningar
Andreas

18
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2013
« skrivet: 2013-06-03, 09:10 »
Hej
Jag läser i Göta Hovrätts arkiv om en kusk vid namn Håkan Eriksson som döms för mord (Criminalia Halland 1674). Han skrivs vara född i Kinds härad, ”Harsumme” socken uti en gård benämnd ”Lycherne”. Jag kan varken knäcka socken eller gården. Finns här någon som kan hjälpa mig?
Stort tack på förhand!
Andreas Karlsson

19
Idrott / Sport / Lindgren, John (1899-1990), längskidåkare
« skrivet: 2013-03-03, 20:23 »
Finns det någon som kan delge information om anorna för John Lindgren, född 8 november1899 i Lycksele, död 30 januari 1990 i Lycksele, som vann VM-guld i skidor på 18 och 50 km år 1927?

20
Hej Christer!
Tusen tack för hjälpen! Då kan jag börja gräva i mantalslängder där!
Bästa hälsningar,
Andreas

21
Hej
Jag läser i Faurås härads dombok från den 1/10 år 1694. Här har en Olof Håkansson från Hjärtared i Ullareds socken, Hallands län begått självmord. 4 år tidigare hade han äktat en kvinna från Kinds härad som beskrivs som dotter till ”Fredrik i Hro” eller möjligen ”Heo”. De hade sedan under ett par år slagit sig ned i Västergötland. Jag kan inte få några ledtrådar till vad Hro/Heo kan tänkas vara. Finns det någon som har någon idé?
 
Stort tack på förhand!
Andreas Karlsson
Falkenberg

22
Fläck- / Fläckar
« skrivet: 2012-08-06, 14:02 »
Hej Mats!
Stort tack för hjälpen. Detta låter ju mycket troligt. Klockaren säger faktiskt att han har så ont av håll och sting och att stingen gör så ont att han inte klarar det länger osv när han talar med prästen. Här får vi ju med muskelsmärtorna som ett symptom också. Läste vidare på dansk wikipedia att hög feber också hör till. Detta stämmer också bra med klockaren som hade kuld och frösse och även yrade.
 
Bästa hälsningar,
Andreas

23
Fläck- / Fläckar
« skrivet: 2012-08-06, 12:29 »
Hej!
Jag läser i Göta Hovrätts brottsmålsutredning 1670 angående klockaren Anders Schersmitts död, som misstänktes kunna ha berott på ett slagsmål, men som visade bottna i en smittsamt sjukdom som grasserade. Finns här någon som skulle kunna ge en modern medicinsk diagnos på vad detta kunde tänkas vara. Förloppet var följande:
 
* Det började som håll och sting i bröstet. Feber och frossa.
* Nästa dag uppkastelser.
* Efter ett par dagar hostade han upp levrat blod och där var även blod i urinen.
* Han dog efter knappt en vecka. Då hade han också två blåa fläckar vid bröstet - stora som ett mynt. Dessutom blåa fläckar vid skuldrorna som var stora som en handflata.
* Sista dagarna hade han också yrat och varit oredlig
 
Det var flera i bygden som insjuknade på samma sätt. De som avlidit hade också dessa blåsvarta fläckar på kroppen. Granskningsmännen upptäckte också att kroppen var mjukare på dessa fläckar än på andra ställen.
 
Vad kan detta tänkas ha varit? Alla tips mottages mycket tacksamt.
 
mvh
Andreas Karlsson,
Falkenberg

24
Hej Jörgen!
Stort tack för hjälpen!! Då har vi säkert prickat in socknarna.
Vore spännande att hitta någon motsvarande förteckning från
Svenska sidan!
Andreas

25
Hej Västergötland!
Jag läser i Varbergs länsräkenskaper en förteckning över svenska socknar som blivit brandskattade av danskarna i samband med kriget 1643-1645. Här är några socknar som jag inte kunnat översätta. De svenska namnen är ju skrivna med dansk 1600-talsstavning, varför vissa är lite luriga. Finns här någon som kan hjälpa mig att tyda de markerade socknarna?
 
Förteckning över brandskatt som uppburits av Sveriges undersåtar:
Grimmareds socken   280 Rd
Tostareds socken   120 Rd
Harøe socken   300 Rd  
Sischime socken   130 Rd
Kungsäter socken   100 Rd
Gunnarsjö socken   100 Rd
Fasche socken   (Fotskäl?)   180 Rd
Surteby socken      100 Rd
Kattunga socken   100 Rd
Istorp socken      300 Rd
Öxnevalla      180 Rd
Hajom      180 Rd
Mjöbäck      190 Rd
Råda och Kollered    64 Rd
Torestorp socken   150 Rd
Brenne socken      100 Rd
Från några gårdar i Ellesiøe Mårdaklev och Frællinge socknar 62 Rd (Älvsered och Östra Frölunda?)
Sätila socken      90 Rd
Herøe socken      24 Rd
Kind och Örby socknar   200 Rd
Av gods i Landvetter   9 Rd
 
Tackar på förhand!
Andreas

26
Hej!
Tusen tack för hjälpen!
Många hälsningar från det gamla Östdanmark!
Andreas

27
Hej!
I samband med Laholms erövring av svenskarna 1644 lät man göra följande inskription på en av de erövrade kanonerna.
 
Christina Sueciæ Regina hoc tormentum Laholmia arce capta recepit
 
Denna hade tidigare tagits av danskarna i samband med Kalmarkriget. Jag misstänker att texten innebär något i stil med att den under drottning Kristinas regeringstid återtagits i Laholm, men kan någon hjälpa mig med en mer exakt översättning?
 
Ett stort tack på förhand!
Andreas Karlsson

28
Allmänt / Henrik Jacobsson Barfoth
« skrivet: 2012-06-18, 09:13 »
Hej Småland!
Jag läser i Göteborgs stifts herdaminne om en pastor i Abild (Halland) vid namn Henrik Jacobsson Barfoth. Under kriget 1643-1645 skall han enligt herdaminnet gått svenskarnas ärenden. Han skall dock ha gripits av danskarna och efter diverse äventyr tagit sig till Sverige där han fått tjänst i Ljungby. Min fråga är om det finns några spår efter denna pastor i Ljungby, eller några källor som kan styrka berättelsen om hans ”äventyr”.
 
Alla tips från andra sidan länsgränsen mottages mycket tacksamt!
Andreas Karlsson
Falkenberg.

29
Lindome / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2011-09-21, 14:50 »
Hej Olle!
Stort tack för hjälpen! Då har ytterligare 2 pusselbitar fallit på plats.
 
mvh
Andreas

30
Onsala / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2012
« skrivet: 2011-09-21, 12:30 »
Hej,
Jag läser listor över gårdar som plundrats av svenskarna i Kalmarkriget 1612 (Varbergs länsräkenskaper). För Onsala socken nämns en gård som jag inte kunnat identifiera. Det är Niels Mortensen och Lauritz Joensen som bor i Gauell. Kan någon hjälpa mig att lista ut vad detta är för plats?
 
Tackar på förhand!
Andreas

31
Lindome / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2011-09-21, 12:27 »
Hej,
Jag läser listor över gårdar som plundrats av svenskarna i Kalmarkriget 1612 (Varbergs länsräkenskaper). I Lindome nämns 2 gårdar som jag inte lyckats identifiera. Det är Svend Nielsen på Gedsing och Biørn Andersen i Hesselaas.
 
Kan någon hjälpa mig att lista ut vad detta är för platser?
 
mvh
Andreas

32
Idala / Idala
« skrivet: 2011-09-21, 12:25 »
Hej,
Jag läser listor över gårdar som plundrats av svenskarna i Kalmarkriget 1612 (Varbergs länsräkenskaper) För idala socken nämns en gård som heter Pinde som jag inte kunnat identifiera. Brukaren vid denna tid var Mads Børgesen.
 
Kan någon hjälpa mig med vad detta kan vara för plats?
mvh
Andreas

33
Fjärås / Äldre inlägg (arkiv) till 29 december, 2012
« skrivet: 2011-09-21, 12:23 »
Hej,
Jag läser listor över gårdar som plundrats av svenskarna i Kalmarkriget 1612 (Varbergs länsräkenskaper) För Fjärås (och Hanhals) nämns gårdarna Affreue som brukas av Niels Joensen samt Edsløff som brukas av Helge Bentsen och Børge Pedersen.
 
Jag har inte kunnat identifera dessa gårdar. Kan någon hjälpa mig?
 
mvh
Andreas Karlsson

34
Allmänt / Mönstringsrulla 1644 - några oklara platser
« skrivet: 2011-09-12, 09:17 »
Hej!
Jag håller på att gå igenom mönstringsrullor från Varbergs län (Fjäre, Viske, Himle och Faurås härader) för år 1644. Det rör sig om ca 350 namn och platser. Jag har lyckats identifiera de flesta, men några kvarstår. Kan någon hjälpa mig att knäcka följande gårdsnamn? Alla tips mottages tacksamt.
 
Peder Andersen i Slaeg
Gunde Pedersen i Farager
Bent Börresen i Suderboe
Erik Lassesen i Ellesbol
Arvid Andersen i Bösgiere
Anders Pedersen i Buetorp (trol Fjäre eller Viske hd)
Peder Mortensen i Krinsboe  / Kvinsboe (trol Fjäre eller Viske hd)
Gunde Tostensen i Leiges bye/ Lingesbye (trol Fjäre eller Viske hd)
Anders Jensen i Nysbye (trol Fjäre eller Viske hd)
Lars Andersen i Lennebache (trol Fjäre eller Viske hd)
Jens Jensen i Strandinge (Ej Stranninge i Morups socken)
 
Mvh
Andreas Karlsson

35
En fråga från Halland. Denna gång om skulder när en gård byter ägare. Jag läser i Himle härads dombok från den 8/5 1632. Följande noteras:
 
”3 ting Karen Mogensd: thill Lasse i Schattegaard for 15 march thienstelønn hans formand Oluff Torstensen hende paa 5 aars tienste schyldig er, och var dom begierendis. Da er Lasse 1, 2, 3, 4 gang bleffuen paaraabtt och iche møtte hertil at suare. Da er hand thilfunden at betale Inde femten dage eller lide nam och vurdering.“
(Övriga ting ger ej mer information.) Olof Torstensen avrättades redan år 1622, varpå Lasse Nielsen övertog Skattagården. 10 år senare kommer alltså den före detta pigan på gården och kräver lön av den nuvarande ägaren. Min fråga är om det fanns juridiskt utrymme att göra på detta viset? När någon övertog en gård, övertog han då också tidigare skulder i form av löner till tjänstefolk? Jag tycker detta låter märkligt. Kan denna fordran snarare tyda på att det finns ett släktskap mellan Lasse och Olof, och att det är av denna anledning som hon vänder sig till Lasse för att få ut pengarna. Jag hoppas på det sistnämnda, men är intresserad av mer ”opartiska” förslag.  
 
Med de bästa hälsningar,
Andreas

36
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-08
« skrivet: 2010-11-30, 06:52 »
Hej alla!
Tack för Era funderingar. Det känns som om man får ha prästen som utgångspunkt för den fortsatta jakten. Skilsmässoprotokollen ger mycket matnyttig info till Series Pastorum. Har på kort tid kunnat göra flera kompletteringar för vilka år präster i Halland varit verksamma.
Jag klurar vidare!
Andreas

37
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-08
« skrivet: 2010-11-29, 07:07 »
Hej!
Jag läser i Skilsmässomål från domkapitlet i Lund  1633. Här nämns en fältskär som tycks vara inflyttad till Falkenberg. Han har ett frejdebetyg med sig från en socken/plats som skrivs Giøxerød. Sockenprästen Anders Eriksson har undertecknat handlingen. Då det rör sig om Lunds stift misstänker jag att platsen kan ligga i Skåne (möjligen Blekinge). Finns här någon som kan hjälpa mig?
 
Alla tips mottages tacksamt!
Andreas

38
Yrken B / Brocksnidare / Bruchschniider / Brockskärare
« skrivet: 2010-11-23, 06:54 »
Hej!
Konst på gammal danska kan tydligen betyda färdighet, så det handlar således om hans yrkeskunnande!
Tack för alla kommentarer!
Andreas

39
Yrken B / Brocksnidare / Bruchschniider / Brockskärare
« skrivet: 2010-11-22, 14:48 »
hej!
Detta låter mycket övertygande. kanske skall ordet konst inte tolkas som konstnärlighet utan snarare yrkesskicklighet eller liknande. Du har tillfullo övertygat mig.
 
Ett stort och hjärtligt TACK för nedlagt arbete!!
Andreas

40
Yrken B / Brocksnidare / Bruchschniider / Brockskärare
« skrivet: 2010-11-22, 12:16 »
Hejsan!
Det var en intressant tanke. Vad som kanske talar mot detta är väl att han arbetade med stor konstnärlighet.
 
mvh
Andreas

41
Yrken B / Brocksnidare / Bruchschniider / Brockskärare
« skrivet: 2010-11-22, 09:17 »
Hej,
I skilsmässokprotokoll från år 1634 i Lunds domkapitels handlingar över äktenskapsmål stöter jag på en borgare i Falkenberg som bär titeln Bruchschniider. Vet någon vad detta är? Det skrivs att han utförde sitt ämbete med stor konstnärlighet. (Dessutom extraknäckte han som fältskär)
 
Alla tips mottages med stor tacksamhet!
Andreas

42
Grimmared / Grimmared
« skrivet: 2010-08-14, 12:40 »
Hej!
Läser i Viske härads dombok (Halland) för år 1644 om en man som varit uppe i Sverige och ställt till med elände... Bland annat nämns orterna Burås (Buraass) och Hult som skall ligga i närheten av Grimmared. Jag har inte kunnat identifiera dessa. Kan någon hjälpa mig?
 
Stort tack på förhand!
Andreas Karlsson

43
Hej,
Det var uppenbarligen en svår nöt att knäcka som jag lade fram! Ser med spänning fram mot nya ledttrådar!  
 
mvh
Andreas

44
Hej!
Det skulle det mycket väl kunna stå. När man inte vet vilka bokstäver man skall sikta på kan det bli tokigt. Vad betyder i så fall denna mening?
 
Soliga hälsningar från Falkenberg,
Andreas

45
Hej!
Läser ett protokoll från Herredagen år }1638 (Rigsarkivet i Köpenhamn) som rör en anfader till mig, som blivit ålagd att bevisa sin oskuld i ett misstänkt mord. Protokollet avslutas med följande mening:
 
Nestro ad Causas sub sioillo Teste Justino Höegio (Höcgio?) Justifiario nosto dilecto
 
Kan någon hjälpa mig med vad detta betyder?
 
Tackar på förhand!
Andreas

46
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-12, 07:21 »
Hej Jörgen!
Stort tack för hjälpen! Jag har sökt på lite olika stavningar och varianter på Ris och Gård utan att hitta rätt. Nu är mysteriet löst!
 
mvh
Andreas

47
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-11, 17:10 »
Risbacka / Risgård,
 
Hej!
jag läser i Halmstad härads dombok från 1644 om en klockare som misstänks för mord på sin piga. Han skall bl.a. haft täta kontakter med gården Risbacka eller Risgård som då låg på gångavstånd från dansk-svenska gränsen. Max några mil in från Halland.
 Jag har dock inte kunnat identifiera var denna gård ligger. Troligen ligger den i nuvarande Hylte kommun. Har hittat en kulle/höjd som heter Risbacken. Här verkar dock inte finnas någon gård. Finns några idéer så mottages de med största tacksamhet.
 
mvh
Andreas Karlsson

48
Silfverswärd / Silfverswärd
« skrivet: 2010-03-08, 12:16 »
Hej!
Stort tack för hjälpen!
mvh
Andreas

49
Silfverswärd / Silfverswärd
« skrivet: 2010-03-06, 12:55 »
Hej,
I Fjäre härads dombok år 1644 nämns att en ryttmästare Lars Silversvärd (fast med dansk stavning) deltagit i en brandskattning av befolkningen i Vallda socken i norra Halland. Likaså blev han besegrad i ett slag eller snarare en drabbning hösten 1644.
 
Efter att ha letat runt lite ser jag att det finns flera ryttmästare med detta namn. Finns det någon som vet vilken Silversvärd denna person kan ha varit? Ser att det finns en ryttmästare som dör 1676 i slaget vid Fyllebro, men att det också finns en ryttmästare d.y som dör 1644.
 
Finns några idéer?
 
mvh
Andreas

50
Hej,
Svarar på mitt eget inlägg. Har senare funnit att det rör sig om Färs härad, och den rimligaste slutsatsen torde bli att det rör sig om Ilstorp - jag kan inte hitta något bättre förslag på socken, trots att det inte stämmer överens riktigt bra fonetiskt.
 
Andreas

51
Månesköld af Seglinge / Månesköld af Seglinge
« skrivet: 2010-03-06, 12:30 »
Hej,
Jag läser i Fjäre härads dombok från år 1644 om en överste/guvernör vid namn Nils Månesköld i Göteborg. Han har bl.a. betalat ut pengar till en dansk (=halländsk) klockareänka i utbyte mot information.
 
Är det någon som har uppgifter om denne man? Alla tips mottages tacksamt.
 
mvh
Andreas

52
Hej,
Läser i Faurås härads dombok från 1637 om en lösdrivare som säger sig vara född i Ilsberg socken och by i Såne. Jag hittar ingen riktigt bra kandidat till vad detta kan tänkas vara. Finns några tips eller idéer?
 
Bästa hälsningar från andra sidan Hallandsåsen,
Andreas Karlsson

53
03) Brev m. m. - 1600-talet / Avslutningsfras 1647
« skrivet: 2010-02-17, 12:58 »
Här kommer nederdelen!  
Andreas

54
03) Brev m. m. - 1600-talet / Avslutningsfras 1647
« skrivet: 2010-02-17, 12:54 »
Hej Stig-Ove!
Trevligt att återknyta bekantskapen! Jag tog fotot när Anna och Jag plåtade allt vad som fanns bland halländsk Criminalia.  
Bifogar filen. Som jag tolkar det i inledningen är det hovrättspresidenten som är mottagare. Visade sig svårt att få med allt i ett inlägg (begränsning på 100 kb) så jag styckar upp bilden i 2 delar. Första delen här, nästa i nedan följande inlägg.
 
mvh
Andreas

55
03) Brev m. m. - 1600-talet / Avslutningsfras 1647
« skrivet: 2010-02-16, 09:14 »
Hej igen Olle,
Tackar för informationen! Har luskat vidare i order furste och det verkar som om det också kan användas till adliga personer - inte nödvändigtvis med kunglig anknytning.
 
De bästa hälsningar från Falkenberg,
Andreas

56
03) Brev m. m. - 1600-talet / Avslutningsfras 1647
« skrivet: 2010-02-13, 13:35 »
Hej Olle!
Tackar för Dina förslag. Den enda fundering jag har är att man benämner en hovrättsdomare för furste. Är inte detta något som är förbehållet kungliga personer/adel? Rent bokstavsmässigt verkar det stämma mycket bra annars.
 
Tackar för Din hjälp!
mvh
Andreas

57
03) Brev m. m. - 1600-talet / Avslutningsfras 1647
« skrivet: 2010-02-12, 09:13 »
Hej,
Har stött på följande text i Göta Hovrätts handlingar från 1647. Det är en nådeansökning som har följande slutfras. Jag fastnar dock på en förkortning som jag inte kan uttyda. Finns några förslag?
 
Eders Nåders och ???
ödmiuke och Vnderdånige
Tiener Så länge Jagh lefuer
Bonde Nilsson i Danstorp
i Qwibille Sochn i  
Halland  

58
03: Geografi / Hirisslöff och Grunnestorp
« skrivet: 2009-12-30, 14:03 »
Hej Markus,
Det låter mycket troligt. Det passar också geografiskt, att om man reser från Härslöv mot Torup i Halland, så är det inte otänkbart att man passerar Gråmanstorp om man vill undvika Hallandsåsen.
 
Tack för hjälpen!
Andreas

59
03: Geografi / Hirisslöff och Grunnestorp
« skrivet: 2009-12-28, 13:42 »
Hejsan Skåne!
Jag läser om en mordrättegång mot en klockare i Torups socken, Hallands län, i Halmstad härads dombok för år 1642. Här nämns ett par personer som bor i Hirisslöff i Skåne. På vägen till Halland har de stannat i Grummestorp eller Grunnestorp i Skåne. Jag har inte kunnat identifiera dessa platser. En gissning är att det rör sig om Härslöv (eller möjligen Härlöv, mindre troligt). (Personen i fråga heter Povel Pedersen, om det kan vara till någon nytta.)
 
Tips mottages tacksamt!
De bästa hälsningar
Andreas Karlsson

60
Allmänt / Brödeskog
« skrivet: 2009-12-28, 13:36 »
Hej,
Jag läser i landstingsprotokoll från 1647 om två bröder som varit anställda hos prästen i Veinge. De fick i uppdrag att hugga träd i Brödeskog, vilket slutde med rättegång där de anklagades för stöld... Jag har inte kunnat lokalisera denna skog. Kan någon hjälpa mig?
 
mvh
AndreasKarlsson

61
Slöinge / Slöinge
« skrivet: 2009-11-23, 12:34 »
Hej Christina,
I dombok för Årstad härad den 15 februari 1692 uppges att Olof Nilssons mor är Ingiär Nilsodtter.
Det anges också att Ingiär Nilsdotter var kusin med Olof Jönssons hustru Kirstin Persdotters far, Per i Sällora (avliden)
 
 
Hoppas detta är till nytta
mvh
Andreas Karlsson

62
Allmänt / Alsberg i Tönnersjö härad
« skrivet: 2009-10-27, 06:50 »
Hej!
Tack för hjälpen. Jag tror vi är inne på rätt spår!
mvh
Andreas

63
Allmänt / Alsberg i Tönnersjö härad
« skrivet: 2009-10-26, 09:17 »
Hej,
Läser i Göta Hovrätts handlingar från 1662 om en rättegång i Tönnersjö härad. (Länsmannen i Breared står anklagad för mord.) En av stockemännen heter Nils Olsson och kommer från en plats som jag tolkar som Alsberg. Jag kan dock inte hitta något i Tönnersjö härad som passar in på detta. Finns det några tips?
 
Stort tack på förhand!
Andreas

64
Allmänt / Herr Henrich 1651
« skrivet: 2009-10-19, 14:44 »
Hej,
Jag håller på att gå igenom ett rättsfall från Getinge år 1651 där klockaren står anklagad för mord. I handlingarna dyker det upp en präst vid namn herr Henrich. Jag har varken kunnat placera in honom i Getinge eller någon närliggande socken. Finns här några tips om vem denne man skulle kunna tänkas vara?
 
Stort tack på förhand!
Andreas Karlsson

65
Östra Karup / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2010
« skrivet: 2009-06-13, 13:29 »
Hej!
Har någon uppgifter om Anders Mårtensen och Elline Nielsdatter i Hunnestorp? De båda nämns i landstingsprotokoll från år 1647, och jag försöker spåra deras vidare öden. Kan dock inte finna något i mantalslängderna.
 
Tips mottages mycket tacksamt!
mvh
Andreas

66
Äldre ord A - K / Dässmansbössa mm - stöldgods
« skrivet: 2009-06-13, 12:46 »
Hej,
Jag läser i Faurås härads dombok för år 1692 om stölder hos prästen i Morup. Bl.a. har det stuliits följade ting som jag inte klarar av att identifiera. Kan någon hjälpa mig?
 
+ Dässmansbössa (dässman = råtta på danska?)
+ Knopplingzlijhe (ngt med knyppling?)
+ Granateblad
 
Alla tips mottages med största tacksamhet.
mvh
Andreas

67
Skårby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-14
« skrivet: 2009-05-20, 09:19 »
Hej Anders,
Tack för hjälpen. Då vet vi att jag är i rätt socken. Eftersom frejdebetyget har undertecknats av honom år 1640 kan vi härigenom bekräfta att han var kvar även efter 1636. Alltid kul när man kan tillföra nya fakta.
 
Då får det bli en liten resa söderut i sommar och besöka den vackra kyrkan.
mvh
Andreas

68
Skårby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-14
« skrivet: 2009-05-19, 12:30 »
Hej,
Jag stöter på i Hallands landstingsprotokoll från 1647 att en piga från Östra Karup (Halland) begav sig ned till Skårby (Skoerby) och tjänade där ett antal år. Väl tillbaka i Karup gifte hon sig så småningom, och allt verkade frid och fröjd fram tills dess att hennes kusin, i onyktert tillstånd, kläckte ur sig att han lägrat henne innan hennes make hade gjort det. Det blev rättegång och hon fäldes först för blodskam och dömdes till landsförvisning, men frikändes senare i landstinget efter många turer. En mycket viktig del i bevisningen var ett frejdebetyg från sockenprästen Mathias Lauritzen i Skårby. Tjänstgjorde han i början av 1640-talet? Jag undrar om någon har tillgång till ett series pastorum för Skårby, så jag kunde få bekräftat att det verkligen är rätt socken jag är i. De gamla danska namnen kan ibland vara lite tvetydiga. Står det i så fall något intressant om honom?
 
Tackar på förhand!
Andreas

69
Holm / Äldre inlägg (arkiv) till 14 augusti, 2013
« skrivet: 2009-05-15, 06:53 »
Hej,
Jag söker uppgifter om Ivar Uldsax till Källstorp i Holms socken. Han var ägare under de sista danska åren i Halland. Har letat, men inte kunnat finna något matnyttigt om honom.
 
Stort tack på förhand!
Andreas

70
Ulfsax / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2009
« skrivet: 2009-05-11, 12:24 »
Hej,
Jag har i domböcker över Hallands landsting år 1647, stött på ett fall som rör en Ivar Uldsax till Kieldstrup. Texten är ju på danska så en svensk variant torde väl blir Ivar Ulfsax till Källstorp, eller något liknande. Kan någon hjälpa mig att med information om denne adelsman?
 
Tackar på förhand!
Andreas Karlsson

71
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-09
« skrivet: 2009-05-11, 09:16 »
Hej,
Jag läser i Fjäre härads dombok (dvs Nordhalland) från 1647 om en dödsdömd kvinna som rymt till Sverige. Här nämns en man vid namn Anders från ”Temteröd” socken. Man skall ha i åtanke att ortnamnet har skrivits på 1600-talsdanska. Anders skrivs komma från en gård/ort som möjligen kan tydas som ”Bieng”. Kan någon hjälpa mig att identifiera socken?

72
03) Latinska uttryck / Suo loco et tempore
« skrivet: 2009-04-01, 09:09 »
Tack för hjälpen!

73
Yrken K / Kittelpinkare / Kittelpinkerska
« skrivet: 2009-03-30, 14:37 »
Tack för hjälpen!
Andreas

74
Yrken K / Kittelpinkare / Kittelpinkerska
« skrivet: 2009-03-30, 09:13 »
Hejsan,
I ett protokoll från Halmstad rådstuga har jag stött på en kvinna som benämns Anna Kiedelpinkerska. Finns här någon som vet vad detta är för yrke?
 
mvh
Andreas Karlsson

75
03) Latinska uttryck / Suo loco et tempore
« skrivet: 2009-03-30, 06:51 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig med detta uttryck som står i ett rättsfall från 1663? Betyder det ”På plats vid tillfället” eller något liknande?
 
Mvh
Andreas Karlsson

76
03) Latinska uttryck / Pro cento
« skrivet: 2009-02-18, 09:20 »
Hej!
Här hade det ramlat in diverse när jag slog på datorn igen!
 
Gymnasisten heter Nils Steenkåf från Växjö. Klockaren är Anders Björnsson.  
 
Jag har mailledes fått in följande förslag på tolkning:
 
Min tolkning är, att den vitklädde ynglingens vandel (uppträdande) inte är lika rent (vitt) som hans klädsel och att det är det som klockaren påpekar genom att säga att det fattas 6 % i ynglingens vandel för att den ska vara lika vit som klädseln.
 
Vad tror Ni om det hela?

77
03) Latinska uttryck / Pro cento
« skrivet: 2009-02-17, 09:21 »
Hej,
I Årstads härads dombok 1694 har jag stött på en märklig episod. Prästen förbereder sig i sin stuga inför årets julotta. Den svartklädde prästen säger till en vitklädd gymnasist att ”I ähren mächta hwijther”, med anledning av hans klädsel. Klockaren påpekar att ”Dhe fehlas 6 pro Cento innan dhe båda blifwa lijka.”
Detta leder till att gymnasisten får ett våldsamt utbrott, överfaller klockaren och hotar att göra julgris av honom.
 
Vad är det i klockarens uttryck som var så provocerande? Finns det några idéer?
 
Stort tack på förhand,
Andreas

78
Äldre uttryck / Liv och gods
« skrivet: 2009-01-15, 09:20 »
Hej,
Man ser ibland uttrycket att personer döms att mista liv och gods eller liv och lösöre alternativt liv, gods och ära. Ordet liv syftar det på att personen döms till döden, eller är det en synonym för ens tillhörigheter. Jag har i danska texter (Halland) sett skrivningar som tyder på att det rör sig om ägodelar. Att deras liv skall återbetalas osv  
 
När man ser formuleringen i svenska texter, slutet av 1600-talet. Vad tror Ni det syftar på då?
 
Tips mottages tacksamt.
mvh
Andreas

79
Trönninge / Trönninge
« skrivet: 2009-01-12, 09:18 »
Hej,
Jag läser i Göta Hovrätts handläggning av en trolldomsprocess från 1663 där det nämns ett vadställe i Trönninge som kallas för ”Kulle Vad”. Är det någon som vet var denna plats kan tänkas ligga?
 
Tips mottages tacksamt!
 
Mvh
Andreas

80
Valinge / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2009
« skrivet: 2009-01-12, 09:16 »
Hej,
Jag har i Himle härads protokoll från 1698 stött på något som benämns som Toarps Stenbro. Finns denna bro kvar? Jag har tittat på kartor vid Toarp, men hittar inget. Någon som vet om den finns, eller var den kan ha legat. Det skall ha varit på vägen mellan Skällinge och Valinge
 
Tips mottages tacksamt!
De bästa hälsningar
Andreas

81
Äldre uttryck / Angeläget brev
« skrivet: 2009-01-12, 07:21 »
Hej!
Tack så mycket för Dina tankar. Jag fick dock intrycket när jag läste dokumentet att detta inte var någon form av postteknisk term, utan hade en annan betydelse. Jag skall gräva vidare i protokollet och se om det kan ge något ytterligare ledtrådar.
 
De bästa hälsningar,
Andresa

82
Södra Hestra / Södra Hestra
« skrivet: 2009-01-10, 12:50 »
Hej,
Jag läser i Halmstads dombok för 1688 om en prästdotter från Hestra socken vid namn Britta Gudmansdotter Kallström. Hon gifte sig med en guldsmed från Halmstad, men det visade sig att han redan hade en hustru i Tyskland, varför han anklagades för tvegifte och senare avrättades.
 
Jag ville höra om någon känner till vem hennes fader kan ha varit? Det bör ju ha varit en sockenpräst vid namn Gudmand/Gudmund som verkat under andra halvan av 1600-talet. Han måste ha avlidit före 1688 då Brittas moder uppges vara prästänka. Britta har också en broder som heter Lars Kallström och är kaplan.
 
All information mottages mycket tacksamt. Finns det kanske några spår kvar av denna präst i form av grav eller epitafium etc?
 
de bästa hälsningar,
Andreas Karlsson

83
Äldre uttryck / Angeläget brev
« skrivet: 2009-01-10, 12:42 »
Hej,
Jag följer ett mål i Halmstads rådstugas dombok från 1688 där en guldsmed är anklagad för tvegifte. Första äkenskapet var i Tyskland. När guldsmeden reste iväg på en arbetsresa första gången vittnar han om att han hade med sig ett angeläget brev från hustrun. Däremot när han begav sig iväg på nästa resa hade han inte med sig något dylikt. Detta är också något som han påpekar mycket tydligt för rätten.  
 
Vad är detta för typ av dokument? Uppenbarligen visade han också upp brevet för en landsskrivare i Tyskland när han anlände till en ort. Är det någon form av intyg från hustrun att han är gift?
 
Alla tips mottages mycket tacksamt!
Bästa hälsningar från Falkenberg,
Andreas

84
Äldre ord A - K / Fläsktrassel
« skrivet: 2009-01-10, 12:36 »
Hejsan,
Tack så mycket för Dina tankar. Det verkar som om det passar in i det övriga resonemanget som förs i domboken.
 
Bästa hälsningar,
Andreas

85
Äldre ord A - K / Fläsktrassel
« skrivet: 2009-01-09, 06:41 »
Hej!
I Himle härads dombok den 12 februari 1698 stöter jag på följande text som jag inte kan bena ut vem som säger vad, och vad som syftar på vad. Kan någon hjälpa mig att få detta begripligt? Orden var för sig är ju på intet sätt märkliga, men syftningarna är inte lätt att hänga med i svängarna på tycker jag.
 
Alla tips mottages tacksamt!
Mvh
Andreas
 
. wittnet först härom således att Bengt för några åhr sedan wed sin inkomst i Prästens Stugu hafft med sig en fläsk sijda som honom uthj rättighet tillkom, hwillken han för Prästen opå en Stohl ifrån sig lagt, och som prästen frågat hwar han den tagit och den ander sagdt sig den fått af gamle Prästehustrun, har kyrkioherden taget fläsket i handen och dermedh fördt effter Bengt, sigandes honom bordt taga af sitt eget fläsk till Prästen, och icke af det tubba, men ey wijdare honom rördt, hwarmedh Bengt wed utgått.”

86
17 Juridik / Hårt fängelse
« skrivet: 2009-01-09, 06:40 »
Tackar för hjälpen. Jag hade i bakhuvudet att det var något liknande, men kan inte heller hitta var jag fått uppgifterna ifrån.
 
mvh
Andreas

87
17 Juridik / Hårt fängelse
« skrivet: 2009-01-05, 15:16 »
Hejsan,  
I rättegångsprotokoll från Årstad härad från år 1668 stöter jag på att en person suttit i hårt fängelse. Är detta någon specifik term för en viss typ av fängelse, eller är det bara en benämning på att det varit tuffa förhållanden
(Vill minnas jag jag någon gång hört eller läst att det innebar något visst, men jag har inte kunnat lokalisera detta.
 
mvh
Andreas

88
Äldre ord A - K / Amelerat
« skrivet: 2008-12-29, 12:42 »
Tusen tack för hjälpen!
Andreas

89
Äldre ord A - K / Krubbedörr
« skrivet: 2008-12-27, 11:24 »
Hej
Jag läser i Göta Hovrätts utredning från Halland 1651 där uttrycket krubbedörr nämns.
 
Niels kom springandes till Krubbedörren och sedan in i stugan. Någon som vet vad det kan betyda? Ordet är säkerligen danskinfluerat.
 
Tips mottages tacksamt
mvh
Andreas

90
Äldre ord A - K / Amelerat
« skrivet: 2008-12-27, 11:18 »
Hej igen!
I Göta hovrätts brottsmålsutredning för Halland 1651 där en blodig kniv granskas skrivs att skaftet är ameleritt och av mässing. Vad kan detta betyda? Är det någon form av dekor, eller behandling av mässing?  
 
Tips mottages mycket tacksamt!
mvh
Andreas

91
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Slagit modern lös
« skrivet: 2008-12-16, 07:35 »
Hej,
Den ledtråd som finns är att hon blivit slagen med en grepe i sidan och sedan beklagat sig över att modern var lös
 
mvh
Andreas

92
Äldre ord L - Ö / Loderne
« skrivet: 2008-12-15, 07:36 »
Hejsan!
Jag läser i Himle härads dombok 1678 om en kvinna som misstänks ha dött i sviterna av ett slagsmål. Rätten försöker utreda huruvida hon var sängliggande eller ej efter bataljen. Så här skrivs i ett vittnesmål:
 
”. war han inne hooss henne i sin egn stugu, då såg han at hon war oppe ock gick och vart i loderne ifördh”
 
Vet någon vad loderne är för något? Är det någon form av klädesplagg?  
Tips mottages tacksamt,
 
De bästa hälsningar
Andreas

93
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Slagit modern lös
« skrivet: 2008-12-15, 07:35 »
Hej!
Det är ju fullt tänkbart.
Bästa hälsningar
Andreas

94
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Slagit modern lös
« skrivet: 2008-12-12, 06:43 »
Hej
I ett vittnesmål i Himle härads dombok från 1678 vittnas om ett slagsmål mellan två kvinnor där den ena skall ha sagt du har slagit min moder lös och det blir nog min död
Syftar kvinnan på livmoder, eller kan det röra sig om något annat?
 
Alla tips mottages med tacksamhet,
Hälsningar från ett snöigt Halland
Andreas

95
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Echt
« skrivet: 2008-11-25, 14:46 »
Svarar på mitt eget inlägg. Har vi danmark fått förslaget bölder. Det heter på gammal danska egt eller igt. Då språket i protokollet är danskinfluerat tror jag detta kan stämma.
Andreas

96
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Echt
« skrivet: 2008-11-24, 12:17 »
Hej!
I en dom från Göta Hovrätt 1664 (Criminalia Halland) nämns att en trollkvinna sade sig kunna bota sjukdomen Echt. Kan någon hjälpa mig att reda ut vad detta är för en åkomma?
 
Tackar på förhand!
Andreas

97
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-17
« skrivet: 2008-11-11, 09:00 »
Hejsan!
Tack för tipset!
Andreas

98
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-11-17
« skrivet: 2008-11-10, 12:33 »
Hej!
I en trolldomsprocess från 1663 i Halmstad står en kvinna vid namn Dorothea Joensdotter anklagad. Hon säger sig ha bott i Väne härad i Tunam socken i Hooßgaard.
Eftersom protokollen är skrivna på danska brukar svenska orter få lite märkliga namn. Kan någon hjälpa mig att identifiera gård och socken?
 
Stort tack på förhand
Andreas Karlsson

99
01) Latinska ord A - V / Syndicus
« skrivet: 2008-10-13, 14:33 »
Hej Calle!
Det verkar som om Du har kommit mitt i prick!
 
Tusen tack!
Andreas

100
01) Latinska ord A - V / Syndicus
« skrivet: 2008-10-13, 12:21 »
Hejsan!
Tackar för svar!
Brotten ligger närmare signeri samt påståenden om att bota sjukdomar samt se syner, snarare än om rent häxeri, dvs ingå pakt med djävulen etc. Ärendet drevs via rådstugan och sedan till Göta Hovrätt. Hon dömdes till landsförvisning samt att barnen skulle tagas om hand av kristliga familjer
 
jag är skeptisk till om det verkligen är ett S initialt i ordet. Vad skulle i så fall Syndicus betyda?
 
mvh
Andreas

101
01) Latinska ord A - V / Syndicus
« skrivet: 2008-10-13, 06:42 »
Hejsan!  
Jag läser i Göta Hovrätts brottsmålsutredning från Halland år 1663 över en trollkona vid namn Dorothea Joensdotter. En av rättens ledamöter benämnes med titeln Vyndicus Gabriell Mogensesn Hilleton. Jag har inte kunnat översätta detta ord. Det närmaste jag har kommit är något som har med ”hämnd” att göra, och det känns inte rätt.
Alla synpunkter mottages tacksamt!
Hälsningar
Andreas

102
03) Latinska uttryck / Salva venia
« skrivet: 2008-10-06, 08:07 »
Stort tack för hjälpen! Nu blir det hela fullt begripligt igen.
mvh
Andreas

103
03) Latinska uttryck / Salva venia
« skrivet: 2008-10-06, 07:28 »
Hejsan!
Jag har i Faurås härads dombok 1706 stött på följande text om en person som gjort uppkastelse i kyrkan och är instämnd för detta. Här dyker uttrycket Salva venia upp, se nedan. Slår jag i ett lexikon verkar det betyda med överseende eller något liknande, men det verkar inte rätt. Någon som har idéer?
Bästa hälsningar
Andreas
 
Resolutio  
Ehuruwähl Lars Olls: sitt begågne feehl med upkastande i Gunnarpe Kiörckia Trettonde dag Juhl 1705 till urseckta der med han föregifuer, att han har een Swager maga, huilcket des Ålderdomb jembwähl skall till een dehl förordsaka, Men som han sielf widstådt sig, samma Dag warit i Jord öhl hoos sin granne, och der för Predijkan fått maat sampt druckit Öhl och Brenwijn, och der uppå, sedan han i Kiörckian såfwit een stundh, emot slutet af Predijkningen, Kommit till Salva venia, att kasta up i Kiörckian, så att han motte genast gå uth; Altså pröf: TingzR:n Skiähligt, att Lars Ohls: för slijk förseelse och Brott, der med han förargelse i försambl:n Åsted Kommit, bör effter Kongl: förordn: om Sabbatz brott de Dato d: 17 Octob 1687 §6 plichta sine 25 Dr Smt. Orckar han ey botuen, sitta Ståcken 2 Söndagar å radh, och böte des uthan 2 Dr Smt; el:r giöre så många dagzwärcken till Kiör--- behof, som der emoth swarar och stånde der till med uppenbare skrifft.

104
Högsäter / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-30
« skrivet: 2008-08-20, 09:33 »
Hej igen!
jag svarar på min egen fråga:
Joen blev komminister 1618 och kyrkoherde 1630-ca1646.
mvh
Andreas

105
Högsäter / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-30
« skrivet: 2008-08-20, 06:46 »
Hejsan!
Jag går igenom rättsfall från Halland på 1600-talet och har i Göta Hovrätts arkiv stött på en episod om en trolldomsprocess i Halmstad år 1663 där en Dorothea Joensdotter står anklagad. Hon säger sig vara född i ”Värmlands dal” i Högsäter prästgård.
Det finns uppenbarligen flera Högsäter runt om i Sverige, men efter lite jämförelser så hamnar jag i Dalsland då detta är det enda Högsäter som har kyrka och prästgård. (Har varit i Värmland och snurrat först...)  
 
Fadern till Dorothea sägs vara en präst vid namn herr Joen. Då Dorothea 1663 har vuxna barn kan man antaga att hon är född under de första decennierna på 1600-talet. Min fråga är om någon kan kolla om där fanns en präst vid namn Joen (eller möjligen Bryngeld). Har någon tillgång till Series Pastorum för Högsäter?
 
Stort tack på förhand!  
Andreas Karlsson

106
Hejsan!
Tack för tips! Steg 1 för min del är dock att försöka klarlägga vilket Högsäter som avses. Här finns ju tyvärr ett antal i Sverige så man skulle behöva få reda på ur exempelvis ett Series Pastorum om här fanns en Joen som präst i början av 1600-talet.
Denna episod torde kunna vara intressant även för Er som forskar i trakterna kring Värmland.Ett antal släktingar mm till denna dam nämns i rättegångshandlingarna.
 
mvh
Andreas

107
Hej alla i Värmland,
 
Jag går igenom rättsfall från Halland på 1600-talet och har i Göta Hovrätts arkiv stött på en episod om en trolldomsprocess i Halmstad år 1663 där en Dorothea Joensdotter står anklagad. Hon säger sig vara född i ”Värmlands dal” i Högsäter prästgård. Det finns uppenbarligen flera Högsäter runt om i Sverige men Dorothea har även deltagit i en rättegång mot en kvinna vid namn Barbara i ”Edde” (Eda?) och då är det kanske troligt att vi befinner oss i Värmland? (Barbara brändes på bål omkr 1657-58 för häxeri då Dorothea kunde peka ut henne som häxa). Likaså nämns en kvinna vid namn Ingeborg i Moss som blivit förhäxad.
 
Fadern till Dorothea sägs vara en präst vid namn herr Joen. Då Dorothea 1663 har vuxna barn kan man antaga att hon är född under de första decennierna på 1600-talet. Är det någon som kan pussla ihop detta? Finns det någon Joen som var präst här i början av 1600-talet?
 
Vad som komplicerar det hela är att hon senare är gift till Västergötland och här finns också orten Högsäter. Dock nämns ju ”Värmlands Dal” eller bara ”Dal”.
 
Stort tack på förhand!
Andreas Karlsson

108
Äldre ord A - K / Braandschouff / Brandskog
« skrivet: 2008-08-06, 06:43 »
Hejsan,
Jag har i en Criminaliadom i Göta Hovrätts arkiv från 1650 stött på något som verkar vara ett yrke eller en titel. Det skrivs Joen Bendsen Braandschouff i Uppnora. Finns det någon som vet vad detta skulle kunna vara?
Tips mottages tacksamt!
Andreas Karlsson

109
Allmänt / Halmstad Härad, avrättningsplats
« skrivet: 2008-08-06, 06:40 »
Hejsan,
Jag undrar om någon känner till var avrättningsplatsen i Halmstad härad låg under 1600-talet. Nyttjades galgberget i Halmstad eller var denna endast för Halmstad stad? Hade man en egen avrättningsplats i anslutning till tingplats eller liknande? Någon som stött på detta?
(Ställer frågan då jag håller på att utreda ett mord i Getinge år 1650)
 
Bästa hälsningar
Andreas Karlsson

110
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-08-11
« skrivet: 2008-07-23, 15:02 »
Hejsan,
Jag läser i Göta Hovrätts brottsmålsutredning från 1660 över en Elias Andersson, tjänare åt landshövdingen i Halland Bengt Lilliehöök, som dömdes till döden för att ha stulit från landshövdingen. Det vittnas om att Elias följt med landshövdingen till Grimstorp i Sandhems socken och på vägen till baka mot Halmstad stannade man vid Øre som det skrevs i protokollet. Kan någon hjälpa mig att identifiera denna plats?
 
Tackar på förhand!
mvh
Andreas

111
Hej
Det är ett ganska tydligt J i början. Skulle man försöka översätta det blir det Josjö. Sedan händer det ju ganska ofta att platser på 1600-talet benämndes lite annorlunda mot idag.
 
mvh
Andreas

112
Äldre ord A - K / Kvarnjärn
« skrivet: 2008-06-09, 06:47 »
Stort tack för hjälpen!!
Andreas

113
Hej,  
I Göta Hovrätts brottsutredning 1652 mot en Peder Andersson från Villstad socken nämns att han har en halvbror i Josse socken vid namn Lars Persson.
 
Josse har jag inte kunnat lokalisera. Protokollet är skrivet på danska (eller är i allfall danskinfluerat) varpå man kan antaga att ortsnamnet kanske slutar på sjö i modern svenska. Finns här någon på andra sidan hallandsgränsen som kan hjälpa mig att identifiera platsen?
 
Med soliga hälsningar från Västkusten,
Andreas Karlsson

114
Äldre ord L - Ö / Öxe-oel
« skrivet: 2008-06-07, 12:33 »
Hej,  
I Göta Hovrätts brottsutredning mot en Peder Andersson från Villstad socken anklagas han år 1652 för en rad brott, bl.a för att ha stulit en öxe-oel.  
 
Ordet nämns i samband med att en rad smidesverktyg räknas upp såsom slägga, tång hammare etc.
 
Protokollet är nedtecknat av en danskspråkig eller iallafall danskinfluerad skrivare varför man även bör snegla på danska ord. Att det rör sig om någon form av yxa är ju högst troligt men andra ledet i ordet har jag inte kunnat tolka.
 
Med hälsningar från ett soligt Falkenberg,
Andreas Karlsson

115
Äldre ord A - K / Kvarnjärn
« skrivet: 2008-06-07, 12:29 »
Hej,
I Göta Hovrätts brottsutredning mot en Peder Andersson från Villstad socken anklagas han år 1652 för en rad brott, bland annat för att ha stulit 4 kvarnjärn eller Querne Jern som varit under kvarnar. Finns det någon som har en idé om vad detta kan vara?
 
Tackar på förhand
Andreas Karlsson

116
Allmänt / Avrättningsplatsen i Faurås Härad / Köinge
« skrivet: 2008-05-26, 06:50 »
Hej!
Jag undrar om någon kan beskriva exakt var avrättningsplatsen i Köinge låg? Jag har förstått att den fanns på en höjd inte så långt från kyrkan och tingshuset, men kan någon hjälpa mig att reda ut dess exakta position? Körde runt lite i Köinge i helgen men kunde inte leta mig fram dit.
 
Stort tack på förhand,
Andreas

117
Allmänt / Snedhall
« skrivet: 2008-05-07, 16:48 »
Hej Stefan!
Detta passar nog helt perfekt! de flesta granskningsmän kom från socknarna runt Nösslinge (antagligen för att de skulle vara opartiska och inte favorisera de egna invånarna i socknen.
 
Stort TACK för tipset.
 
Andreas

118
Allmänt / Snedhall
« skrivet: 2008-05-07, 09:16 »
Hej igen,
 
Här kommer ytterligare en plats jag har svårt att lokalisera. I Himle härads dombok den 9 juni år 1668 beklagar sig ett antal bönder i Nösslinge socken över hur deras gårdar taxerats. Ett antal män, även från kringliggande socknar utsågs av tinget att granska beskaffenheten hos åker och äng. En av dessa män var Peder Andersson i Snedhall. Finns det någon som har en idé om vad denna platsen heter?
 
 
Hälsningar
 
Andreas

119
Allmänt / Feylboren, var ligger det?
« skrivet: 2008-05-05, 12:39 »
Hejsan
I ett mål från Faurås härads dombok år 1672 vittnar en kvinna vid namn Anna Jeppesdotter. Hon var född i Grytås i Morups socken men säges nu bo på Feylboren. Finns det någon som kan identifiera denna plats? Bland vittnesmålen förhörs folk från i huvudsak Morup, Stafsinge och Tvååker. Platsen torde troligen ligga i mellersta Halland men jag kan inte hitta något som passar in. Alla tips mottages tacksamt
 
 
De bästa hälsningar
 
Andreas Karlsson

120
Danska / Ord från häxprocess 1639
« skrivet: 2008-04-17, 09:24 »
Hej,
Jag läser om en häx/trolldomsprocess år 1639 i Halländska Fagered som finns dokumenterad i Herredagens domböcker i Rigsarkivet i Köpenhamn. Här är ett vittnesmål (nedan) där det finns ett antal detaljer som jag tycker är lite luriga. Orden jag snubblar på är:
kunde/knude
førend de Bar
Och at det schall haffue hiulpet ett Ord
huss paa een Jordfast Steen
 
Mogens Hanssen i Baageraad  at haffue Wundet Witløfftig om Raad for:ne Ingeborig schall haffue giffuet hannem, och hans Quinde for Kalffue død, Signed for dennem, Vdj en kunde (möjligen står det knude) , hour Vdj schall weret Maltt, Saltt, løy och andet, som hand schulle Slaa i Kiørene three Søndags Morgener, førend Solen opgick, førend de Bar, Och at det schall haffue hiulpet ett Ord, Item dereffter befalet hans Quinde, tage den første kalffue som døde, bære den hen paa Anden Mands Jord, Sette den paa Ryggen Imellen thuende Steener, Siden thage aff de kalffue som fødes, och Schiere dennem i Ørett, thage den Bytte de Molcket vdj, Wende Bunden op, ladet Blodet dryppe paa Bunden, dertill thage den første thaaren hun Molcket aff kooen, och Komme i Kalffuene eller Øyge ett huss paa een Jordfast Steen, och haffue kalffuenrne Vdj Saalenge de gaff dem Melck.
 
Tips mottages mycket tacksamt!
Andreas

121
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-08-11
« skrivet: 2008-04-15, 06:52 »
Hej Ing-Britt,
Tack så mycket för tips! Jag tror dessvärre inte det är rätt. Vittnet tycks inte komma från dåvarande Danmark (Halland) utan säges vara svensk. Med tanke på att Häxan bodde i Fagered som är gränssocken mot Västergötland så tror jag man skall söka sig dit, eller möjligen nordvästra Småland.  
Bästa hälsningar, Andreas

122
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-08-11
« skrivet: 2008-04-14, 10:12 »
Tack för tips. Jag har fortsatt och leta och hittat Bogared vid Herrljunga som kanske också skulle passa. Söllestrup verkar knivigare.
mvh
Andreas

123
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-08-11
« skrivet: 2008-04-14, 06:45 »
Hej,
Jag studerar en häxprocess från 1639 som finns bevarad i Rigsarkivet i Köpenhamn. En kvinna i Hackarp, Fagereds socken i Halland stod åtalad för signeri. Hackarp ligger dock bara några kilometer från Västergötland och dåvarande riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Två vittnen som är från ”utlandet” dvs troligen Västergötland men möjligen Småland vittnar mot kvinnan. De sägs komma från Söllestrup och Baageraad. Skulle man översätta denna danska version av ortsnamnen till modern svenska skulle de förmodligen heta något i stil med Söllstorp och Båke-råd/red eller något liknande. Kan någon hjälpa mig att ge förslag på tänkbara platser?
Stort tack på förhand,
Andreas Karlsson, Falkenberg

124
Stumaeus / Stumaeus
« skrivet: 2008-04-07, 13:49 »
Hej igen,
Min frågeställning blev tyvärr inte komplett. Kompletterar med följande information:
 
Attesten finns i anslutning till ett rättsfall från år 1683 mellan gällaredsprästen Anders Hallengren och länsmannen Olof Holmer i Hule. Denna förmodade präst torde således ha verkat i mellersta Halland under 1600-talets andra hälft.
 
mvh Andreas

125
Stumaeus / Stumaeus
« skrivet: 2008-04-07, 12:50 »
Hej,
Jag har i lagmansrättens protokoll stött på en (förmodad) präst vid namn And. Stomaeus som lämnat en attest till tinget. Jag har inte kunnat identifiera var han kommer ifrån. Någon som stött på honom och kan hjälpa mig att placera in honom?
 
Tackar på förhand!
Andreas Karlsson

126
Äldre ord L - Ö / Slangen
« skrivet: 2008-04-07, 12:45 »
Hejsan!
Jag har i Hallands lagmansrätts protokoll från 1683 stött på en episod där en länsman är anklagad för att bl.a. sjungit nidvisor om sockenprästen. Han hade utgått från en känd visa om en dräng och piga och sedan ersatt dem med Herr Anders och slangen. Vad kan slangen betyda? Slang på danska betyder ju orm vilket kan ses som något syndigt i biblisk mening. Sedan gick det också ett rykte att herr Anders hade begått lägersmål med en kvinna och ibland nämns uttrycket längersmål med slangen. Kan det helt enkelt betyda lösaktig kvinna eller liknande? Har någon stött på uttrycket i andra sammanhang.
 
Då texten kommer från Halland på 1600-talet kan det vara ganska så danskinfluerat.
 
mvh
Andreas Karlsson

127
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Kvarläge / Kvarläga
« skrivet: 2008-02-15, 07:23 »
Hej
Jag har i de halländska mantalslängderna från slutet av 1600-talet stött på att personer är i kvarläge. Såsom jag tror det skall tolkas så är personen bunden till sängen, kanske pga stroke eller liknande. Har dock inte kunnat få detta bekräftat genom ordböcker mm. Har någon annan stött på detta uttryck? Verkar tolkningen korrekt, eller finns det andra idéer? Synpunkter mottages tacksamt.
mvh
Andreas Karlsson

128
Äldre uttryck / Een Stoor läbe
« skrivet: 2008-01-24, 06:17 »
Hej,
Jag har har i Falkenbergs stads dombok år 1695 stött på en dam som kallat uppbördsmannen för Een Stoor läbe vilket uppenbarligen inte var smickrande. Vad kan en modern översättning av detta tänkas bli? Danskans läbe betyder läpp, så en tankte jag haft är om det skulle kunna motsvaras av stor i käften eller något liknande. Detta är dock bara en ren gissning. Finns det någon som stött på uttrycket tidigare eller har någon teori?
 
Tackar på förhand
Andreas Karlsson

129
Skotte / Schotte / Skotte / Schotte
« skrivet: 2007-06-21, 12:30 »
Hej!
Har i min antavla en Helena ”Lena” Jeansdotter Schotte. Född omkring 1755. Död 1809-01-26 i Borgstena. Fadern torde då ha hetat Jean Schotte. Således letar jag också efter information härom. Känner Du till något om denna grenen?
Bästa hälsningar
Andreas

130
Äldre ord A - K / Hundsfott
« skrivet: 2007-06-18, 12:31 »
Tack för hjälpen. Det stor nog faktiskt hunsfott och inte huusfott när jag tänkter efter! Det passar ju bättre in också
bästa hälsningar
Andreas

131
Äldre ord A - K / Hundsfott
« skrivet: 2007-06-18, 09:09 »
Hej!
Jag har i Falkenbergs stads dombok från 1697 stött på ett mål där en person blivit kallad tjuv skjälm och huusfott. Vad kan det sista ordet tänkas betyda. Finns det några id?er så mottages dessa mycket tacksamt  
mvh
Andreas Karlsson

132
Allerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-12-09
« skrivet: 2007-06-12, 06:47 »
Hej!
Mannen i Spannarp hette Börge Joensen och stod anklagad 1647 för dråp på en bösseskytt. Som bevis på att han levt ett kristligt liv hänvisade han bl.a. till ett prästbetyg från 1625 (1623?) som denne Knud utfärdat. Måhända är det som så att Börje kom från Skåne. Vem vet. Utifall det försvinner någon från Allerums mantalslängder vid denna tid och med detta namn (om längderna finns bevarade, vet ej hur det ser ut för Skåne) så kan det ju mycket väl vara samma person. Det troliga äv nog i och för sig att han varit dräng och då lär det inte finnas några spår.
 
Bästa hälsningar
Andreas

133
Allerum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-12-09
« skrivet: 2007-06-07, 07:33 »
Hejsan!
Jag har i landstingsprotokoll för Halland 1647 stött på en man i Spannarp som hänvisar till ett betyg som Salige Knut i Allerum skrivit år 1625. Kan någon hjälpa mig med lite information om denne präst. Finns han med i något herdaminne eller liknande? Finns det någon koppling mellan honom och Halland?
 
Stort och hjärtligt tack på förhand!
Andreas Karlsson, Falkenberg

134
Äldre ord L - Ö / Syskonbarn / Åsyskonabarn
« skrivet: 2007-05-30, 06:43 »
Hej!
I äldre danska texter (1600-talet) stöter jag ibland på ordet söskendebarn i betydelsen kusiner. I äldre svensk (läs halländsk) text från 1600- och 1700-talet används ordet syskonbarn på samma sätt. Min fråga är om detta gällde generellt i svenska språket vid denna tid och när det växlade över till nuvarande betydelse?  
Är det någon som stött på liknande problematik, eller är detta specifikt i de f.d. danska landskapen att ordet har denna betydelse.  
 
Alla funderingar mottages tacksamt!
Andreas Karlsson

135
Äldre ord L - Ö / Strömås
« skrivet: 2007-01-04, 09:11 »
Hej
Jag läser i Faurås härads dombok från 1630 angående underhållet av Falkenbergs bro. Där dyker det märkliga uttrycket strömås upp. Se citat nedan. Är det någon som vet vilken del av bron detta är? (Thelder är plankorna, reche torde vara räcke thöy är småsaker)
 
Tackar på förhand!
Andrears Karlsson
 
”.Effterschrefne mennd som haffuer grandschet Falchenberg broe affsagde att thelderne paa same broe ehr gandsche vlouglige och en strömaas på den nedre side...“
 
”.iche heller formener hand att hand anderledis b?r att holde den ved lige, End huis theller och recher och andit saadant smaa thöy som kan komme bröst paa at forferdige. Och iche med ny theller den att hollde ved lige eller biellcker strömaasse eller andet saadant mere”

136
Äldre uttryck / Skarpt gatlopp
« skrivet: 2007-01-02, 09:15 »
Hej!
Jag har i en dom från Göta Hovrätt 1670 läst att två kyrkotjuvar döms till ”Skarpt gatlopp respektive ”gatlopp”. Jag undrar om någon känner till vad det är för skillnad när det är ”skarpt”
 
Bästa hälsningar och stort tack på förhand
Andreas Karlsson

137
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-11-27, 09:01 »
Hjärtligt TACK för hjälpen!
Där hade jag aldrig fått för mig att leta.
hälsn
Andreas

138
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-11-27, 07:38 »
Hej
Jag har i Faurås härads dombok hittat hänvisning till en plats som jag tror borde ligga i västergötland (i samband med en kyrkostöld i Fagereds kyrka) Det skrivs
 
Andrebacke i Höistne sockn i Revex Härad.
 
Är det någon som kan hjälpa mig att identifiera platsen?
 
Stort tack på förhand
Andreas

139
Svordomar och öknamn / Svordom i kyrkan på 1600-talet
« skrivet: 2006-11-06, 07:43 »
Hej!
Jag läser i kämnärsrättens protokoll från Varberg 1691 och här är dyker upp en kvinna som åtalas för olämpligt språk i kyrkan. Två damer blev osams om bänkplacering och en diskussion uppstod. Två kraftuttryck nämns.  
 
1) ”. när du war een skittfotza war iag en gambla qwinne”
2) ”. du skittfitta skall intet sitta der” (Det står faktiskt så!)
 
Jag undrar nu dels om det första ordet helt enkelt syftar på att barn gick barfota och därmed blev smutsiga om fötterna och uttrycket uppstått härur? Sedan undrar jag om det andra kraftuttrycket verkligen betyder det som det gör idag, eller hade ordet någon annan innebörd?
 
Tackar på förhand!
Andreas

140
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-13
« skrivet: 2006-10-09, 12:32 »
Hej!
Har i Fjäre härads dombok 1655 hittat en referens till Barnakull i Landvetter socken. Har emellertid inte kunnat lokalisera denna plats. Någon som vet?
 
bästa hälsningar
Andreas Karlsson

141
Ord i domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2007
« skrivet: 2006-10-09, 06:55 »
Hej,
I Göta Hovrätts dom 1655 över en Anne Hansdotter som gjort sig skyldig till ett antal kyrkstölder i Halland finns en beskrivning på en av mässhakarna hon stulit. Kan någon hjälpa mig med att översätta detta till modern svenska?
 
En Tomete brun slet Flöyels messehage, Beredningen af Guldknipling vel et quarter bred, foruden en Rad runden omkring, och korset vnendraget med liffarn Sandug
 
knipling = spets
quarter = 1/4 aln
 
Tackar på förhand
Andreas

142
Äldre uttryck / Dheras vnfagne och förmente Hemmuls Sedel
« skrivet: 2006-09-19, 07:48 »
Hej Karl Göran!
Tack så mycket för inlägget!  
Jag har hittat ungefär liknande översättningar av orden i sig, men jag har dock inte fått grepp om andemeningen i vad som skrivs i denna mening. Det tycks ju vara någon form av förmildrande omständigheter som det syftar på, men vad innebär dessa i praktiken tro?
 
Bästa hälsningar
Andreas

143
Äldre uttryck / Dheras vnfagne och förmente Hemmuls Sedel
« skrivet: 2006-09-18, 07:33 »
Hej
Jag har läst ett rättsfall i Sibbarps socken, Hallands län, där prästen herr Anders fått en gärdsgård fördärvad av Gödeby- och Joastorpsmännen då de ansåg att prästen gjort intrång på den gemensamma marken. Tvisten gick till landstinget och avgjordes 1675, enl texten nedan. En mening i texten får jag dock inget sammanhang i, nämligen ”dheras vnfagne och förmente Hemmuls Sedel”. Jag tror mig förstå orden var för sig men kan inte få in detta i textens sammanhang. Skulle någon kunna hjälpa mig att bena ut detta?
 
Landstingsdomen den 14 februari 1675 lyder: ”Aldenstundh aff förde process, wittne och Granskningar dhet nogsampt befinnes dhetta omtwistade ringa Inteppe icke wara dhe omkringliggande naboer i Joestrupe och Gödeby till någon förtrengsell eller fortag i dheras drefft och Mulebeete, effter som dhet näst intill Prästegården är beläget, och som itt eenskylt altidh till Prästegården legat, föruthan dhet att dhe Gödeby och Joestrupe män ochså hafwa aff fällitzmarken Inhegnate teppe. Dy (=därigenom) erkänner Rätten skiäligt, att Kyrkioherden Hederlig och wällärde hr Anders Lichtenbergh bör dhetta Inhengade Teppe till Prästegården behålla, doch så att dhe dher omkringliggande Naboer hafwa dher vthmedh een öppen fägata, som dreften icke hindra kan, och effter Kyrkioherdens eget tillbudh; Och emedan dhet och så bewisas att dhe Joestrupe och Gödeby män den aff Kyrkioherden vpsatte Stenbråte, uthan föregången laga doom hafwa omkullkastadt, ehuruwäll een dheel af dhem hafwa samma bråte, för Kost och Löön aff Kyrkioherden upsatt; Så blifwa dhe denne gången i anseende till dheras vnfagne (undfägnade?) och förmente (nekade) Hemmuls Sedel, för Wåldsböterne befriade, medh dhet dhe upsättia Steenbråten lika så godh som dhen tillförenne war, eller och arbetslönen effter goda mäns Säyelsse betala; Jemwäll och ehrstata dhen deputerade å Cronans wägnar Byfogde wällte Gustaff Hall 9 dr smtz Kost och Täring”
 
Tackar på förhand!
Andreas

144
Schelin / Schelin
« skrivet: 2006-08-08, 09:20 »
Hej,
För 2 års sedan lade vi in (något olämpligt placerat) en efterlysning på Niclas Schelin under landskap/Bohuslän/Säve. Trots vidare letande så har det inte blivit något resultat. Lägger därför in efterlysningen här under släkter där den kanske bör vara i stället:
**********
 
I HF 1822-1825 för Säve pastorat nämns han i Bärby, boende hos lagman Palm. Niclas födelsedatum anges enligt HF till 1804-08-18. Vi har inte hittat honom tidigare eller senare här.  
 
I födelsebok för Falkenberg (N) 1827-01-08 står han som far till Anna Neta Schelin, samt uppges vara betjent hos lagman Palm (Niclas var aldrig gift med Anna Netas mor Christina Holmgren).  
 
I Göteborgs stifts domkapitels skiljebrev nr 277 år 1830 meddelas att Niclas är dräng i Göteborg.  
 
Vi har inte lyckats hitta något mer om honom. Alla tips mottages med varm tacksamhet!

145
10) Namnbyte / Skiftande namn, är det samma person?
« skrivet: 2006-06-19, 06:45 »
Hej!
Olika namn kan ibland ha mycket flytande gränser mellan sig, särskilt när texten växlar mellan olika språk. Jag har ett exempel från Säm, Asige socken, Hallands län. I de danska jordeböckerna mellan 1635-1645 skrivs åbons namn Suend Madsen med lite varierande stavning. När vi kommer in på tidig svensktid skrivs växlande Matzon/Madsen. 1653 benämns han som Suend Mattesson och mellan 1667-1680 skrivs Swen Mårtensson. Därefter försvinner han ur källorna och sonen Per Svensson övertar gården som heter just Sven Mårtensgård i jordeboken.  
 
Min fråga: Är Madsen-Mattesson-Mårtensson samma person tro? Namnmässigt ligger det ju någorlunda nära även om det faktiskt är 2 olika namn som finns representerade både i svenskan och danskan; Mats-Mårten / Mads-Maarten.  
Han nämns ju under en ”oroväckande” lång tid (45 år minst). Samtidigt tycks sonen som nämns första gången 1682 emellertid vara lite äldre (kanske 30) då han tar över bruket. Kan det vara så att gården stått i faderns namn även när han var lite äldre, men att det kanske i praktiken var den ogifta sonen som skötte det tunga arbetet. Jag har hört från andra släktforskare att man ibland misstänkt att åborna i jordeboken ibland verkar kunna hänga kvar även ett tag efter sin död! (Dvs namnet kanske mer betecknar gården än manspersonen som gjorde huvuddelen av arbetet) Påpekas bör också att ”Börje Smed” i gården bredvid faktiskt nämns nästan lika länge.
 
Alla synpunkter och funderingar mottages tacksamt!
Andreas

146
Malmö Sankt Petri / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-19
« skrivet: 2006-03-21, 12:30 »
Hej
Jag har mestadelen av min släkt i Halland, men en gren tycks leta sig ner till Skåne. Sven Andersson föds 1777-03-03 i St Petri av Anders Persson och Elna Svensdotter.
Sven flyttar sedan till Falkenberg och blir skomakare och tar sig namnet Holmgren.
 
Är det någon som kan hjälpa mig med tips eller uppgifter om hans föräldrar och deras härkomst? Vi har inte lyckats hitta något.
 
Ett hjärtligt tack på förhand.
Andreas

147
Äldre ord A - K / Döeotte
« skrivet: 2006-01-23, 07:40 »
Hej
Har i Faurås härads db 1669 stött på 2 kyrkovärdar som dömdes till böter för att inte infunnit sig till döeotte. Vad är detta? Jag har letat i både svenska och danska lexikon utan resultat. Någon som har något uppslag?
Bästa hälsningar
Andreas Karlsson

148
17 Juridik / Avsagd dom - Vad blev kontentan?
« skrivet: 2006-01-03, 09:28 »
Hej återigen!
Jag svarar på min egen fråga. Otto Kalkars ordbok ger svaret. Överbördig finns även i gammal danska.
 
www.hist.uib.no/kalkar/indeks.htm
 
Bästa hälsningar och ett stort tack för en mycket givande dialog! Nu kan jag ge mig i kast med nya äventyr i 1600-talets halland!
Andreas

149
17 Juridik / Avsagd dom - Vad blev kontentan?
« skrivet: 2006-01-03, 09:21 »
Hej igen Marita!
Tack för en intressant redogörelse. Jag har nog, precis som Du antyder, fastnat lite på  överbördig och tolkat det som att ta över bördan eller att ansvaret vilar på hans axlar om inte... etc. Men, lägger man in betydelsen att erbjuda sig så passar det ju bättre.  
 
Jag har letat i släktforskar-ordböcker efter överbördig men inte hittat något. Är detta ett dialektalt ord tror Du eller finns det i fler sammanhang. (Texten är ju skriven på lite halvdanska.)  
 
Bästa hälsningar
Andreas

150
17 Juridik / Avsagd dom - Vad blev kontentan?
« skrivet: 2006-01-02, 12:32 »
Hej Marita!
Tack för Dina tankar. Jag är också inne på att själva texten juste betyder det Du skriver. Det som har gjort att jag inte accepterat detta ännu är att jag tycker det låter mycket märkligt att det inte blir modern som får vårdnaden. I det första läget försöker ju även far och son mycket ihärdigt att slippa ifrån barnet, och erbjuder sig diverse gentjänster som att betala böter etc. Nu tar man ju hand om både böter och barn.
 
Men, man får grubbla vidare...
 
Bästa hälsningar
Andreas

151
22 Mått, mynt & stämplar / Danskt måttfusk med vikter 1636
« skrivet: 2005-12-30, 13:51 »
Hej,
Det rörde sig om ett danskt bissmerpund = 6 kg.
 
Andreas

152
22 Mått, mynt & stämplar / Danska myntenheter anno 1621
« skrivet: 2005-12-30, 13:48 »
Hej igen!
Jag har fått svaret från myntavdelningen på Danmarks nationalmuseum. Det rör sig om shilling och marker.
 
Andreas

153
17 Juridik / Avsagd dom - Vad blev kontentan?
« skrivet: 2005-12-30, 13:46 »
Hej,
Jag har studerat en dom från 1670-talet i Faurås härads dombok (Halland) Jag kan dock inte med säkerhet säga vad kontentan blev. Jeppe Olsson och sonen Ortis i Domarp hade haft pigan  Elin, dotter till Olle Gundesson, hos sig en tid varpå hon blev med barn. En förlikning föreslogs först vid tinget. Så här skrevs:
 
 Een forlignings formelding her for Retten lest och påskrefuen och wahr domb begierendiss. Lenssmandhen Wälb:ne Suend Olson i Holle, På Jeppe Ollsens veigne suaredhe, at Jeppe Olsson i Dommerup Ståhe ofuebödhis at vdlege hendis bödher och Endda gifue Hendhe Een Koe, Eeller it Kar ved [vete] till Hiellp at födhe barned medh, om hand och hans sohn, dher emod Kand blifue barned obeuaret, och Olle Gundesson och hans datter sielf at forsöeye barned, Huis icke, ståhr bem:te Jeppe Olson ofuerbödig, nåhr barned er afvändt, af sin Modhers bröst det at annamme, och sidhen for forsiufe och hun da sielff at wdlege sitt bödhe. Mens dersom Olle Gundeson det icke vill Indgåe, da setter Suend Olsson i Rette, om benm:te hanss datter såuell som Jepps sohn icke bör huer for sig at vdlegge deris bödher...
 
Således vill Jeppe att de genom att betala pigans böter och ge ett bidrag i form av en ko eller säd, slippa ifrån ansvaret för barnet. Vid ett senare ting kommer förlikningen. Så här skrivs:
 
Anlangendhe dhen Sagh Imellum Jeppes Son i Dammerup och Olle Gunderssons datter i Thingsåss om det leyesmåhl så Eer dhe dherom såledis forligte, att Jeppes som skall betalle hendis bödher, och skall hun och strax få huns lön hun Resterer, och till med , skall Jeppe Ellers han Son Strax tage barned till sigh dett forsiune med Klede och foder, och quindfolcket indted tage sig dher aff, dher med skall hand nembl: Jeppes Son were frj for ald thilltall och Inted widhere hafue med hende att bestille
 
Vem skulle egentligen ta hand om barnet? Jeppe och sonen skulle ju betala pigans böter samt ta till sig barnet samt klä och föda det. Detta kan väl inte betyda att de skall stå för vårdnaden? Man skriver att quindfolcket indted tage sig dher aff samtidigt som sonen Inted widhere hafue med hende att bestille Blir inte detta motsägelsefullt, eller är det någon syftning som gör att man lurar sig? Kan någon hjälpa mig att översätta detta till nutidssvenska?
 
Tips mottages mycket tacksamt!
Andreas Karlsson

154
22 Mått, mynt & stämplar / Danskt måttfusk med vikter 1636
« skrivet: 2005-11-15, 06:50 »
Följande text är hämtad från Herredagsboken för år 1636:
”.at hand paa tuinde [tvenne] mends wegne maatte yde [betala] for it pund smör, 40 marker smör, och maatte indda giffue penge for 3 marker. Saa der bleff annammit for it pund smör 43 marker smör”.  
 
Skrivaren på Varbergs fästning använde nämligen falska mått när han vägde upp varför bönderna fick betala för mycket i skatt. Boken ”med mått mätt” anger att 1 dansk mark = 0,2494 kg och 1 danskt liespund = 8 kg. Detta skulle då betyda att det krävdes över 10 kg för att komma upp till ett pund som jag tolkar det. Tror ni att detta är korrekt?
 
Mått- och viktenheter tycks emellertid vara ett virr-varr. Det finns även en angivelse för 1 pund= 0,5 kg i danska mått vilket dock inte tycks stämma här. Måhända finns det ännu fler varianter med dessa mått. Man måste också tänka på att detta är skrivet under den halländska ”dansktiden” så motsvarande mått i Sverige är inte aktuellt.
 
Alla synpunkter mottages tacksamt!
Andreas Karlsson

155
22 Mått, mynt & stämplar / Danska myntenheter anno 1621
« skrivet: 2005-11-15, 06:48 »
Bifogad text är från Herredagsboken 1635 och handlar om Olof Torstensen som ridit runt i gårdarna och samlat in pengar för att kunna resa till Köpenhamn och klaga hos kungen.  

 
Jag är lite osäker på de myntenheter som här anges. Texten börjar med (som jag tolkat det)
 
”. haffuer anammet aff miesten deelen en huer gaardt
i Fauraaess herret 6 ?? for hand thill Kiöbenhaffn
schulle wdrete derris erinde..”
 
I slutet skrivs sedan:
 
”. huilcket Oluff Thostinsen iche benegtet - same
penge att haffue oppbiret aff dennem om war
dog iche wden 2 ?? eller 2 1/2 ??? ”  
 
Som jag tolkat tecknen så tror jag det första är penningar och det andra marker. Av sammanhanget känns det emellertid som om det förstnämnda borde vara större än det sistnämnda vilket det i så fall inte är. Alla tips mottages tacksamt.
 
Andreas Karlsson

156
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-15
« skrivet: 2005-10-26, 07:35 »
Hej igen!
Här kommer ytterligare en halländsk ort Anno 1622. Eggerslie nämns i ett Herredagsprotokoll.  
 
Halländska Ortsnamn ger inget vad jag kan se. Troligen ligger platsen i Himle härad, eller möjligen i någon socken som gränsar till Himle. Dessvärre nämäns ingen person på denna plats, så man kan inte få någon ledning med hjälp av gårdsnamnen.  
 
Tips mottages tacksamt!
Hälsningar
Andreas

157
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-15
« skrivet: 2005-10-05, 06:51 »
Hej Jens!
Tack för tipset! Jag fick tag på boken Halländska Ortsnamn och konstaterar att Bukärr skrevs som Buckeredt eller Bukere år 1612. Det passar ju bra. Jag hittade också en Buered (Buera, Vallda sn) som skulle kunna vara ett tänkbart alternativ, även om inte den språkliga likheten är lika stor där.
Hälsningar
Andreas

158
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-15
« skrivet: 2005-10-04, 09:05 »
Hej Mats,
Tack för tipsen. När det gäller Klastorp så har jag för mig att jag sett danska varianter som mer är åt Claustrup eller liknande. Texten har dock gått i flera led. Först har tingskrivaren i Himle härad skrivit texten, sedan har den gått till Landstinget varpå den skickades vidare till Köpenhamn omkring 1635. Det är den sistnämnda varianten som som finns bevarad och är då altså omskriven minst två gånger på vägen. Säkerligen visste inte skrivaren vad orten hette och kanske läst lite fel på någon bokstav så ortnamnet blivit förvanskat ytterligare.
 
Jag gräver vidare!
Hälsningar
Andreas

159
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-15
« skrivet: 2005-10-04, 07:00 »
Hej,
Jag läser i de danska Herredagdomböckerna från 1620-talet och har stött på ett par platser i Halland som jag inte kan identifiera.  
 
Lauritz Thordsen i Stabes  
Oluff Pedersen i Bukired
Olluff Börgessen i Kastrup
 
Troligen ligger i allafall Bukired i Fjäre härad, då personen var nämndeman vid Fjäretinget. Vidare torde Kastrup ligga i Himle härad. Alla tips mottages tacksamt!
Hälsningar
Andreas

160
Danska / Danska landskapslagar, översättning
« skrivet: 2005-09-27, 07:30 »
Stort och hjärtligt TACK! Gudrun för hjälpen. Nu vet jag vad min anfader som stal en häst fick för straff.
Hoppas jag kan hjälpa Dig med något vid ett annat tillfälle!
Bästa hälsningar
Andreas Karlsson

161
Allmänna språkfrågor / Transkribering
« skrivet: 2005-09-26, 07:38 »
Jag skriver av en del dombokstexter från 1600-talet där släktingar varit inblandade och jag undrar lite vad som är mest brukligt när det gäller förkortningar. Bl.a. har jag följande funderingar:
1) När det i texten skrivs ett dubbel-S, exempelvis ordet ”hoB”,(Fick ej till riktigt dubbel-S i typsnittet) skall man då skriva på förkortat sätt eller skriver man ut det som hoss? Vilket är att föredra?
 
2) Förkortningstecknet för ”ed” i slutet av ord som ser ut som ”z”. Bör det skrivas i förkortad form eller upplöst? Jag har sett i tryckta texter både varianter med förkorningar såsom vlydighz, mz, och i andra texter har man skrivit ut vlydighed, med, etc.
 
3) Ord som dennem,  hannem, honom förkortas ofta med ett tecken som ser ut som ett tillplattat P. Kan det vara i sin ordning att ersätta detta förkortningstecken med han: den: hon: osv om man vill ha kvar den förkortade formen?
 
4) Stor bokstav används lite hur som helst och i vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilket skrivaren egentligen avsett. Jag har i en del texter sett att man valt att använda stor bokstav och skiljetecken enligt moderna regler i stället. Är detta ett acceptabelt skrivsätt, eller är det att gå för långt från originaltexten?  
 
Synpunkter mottages tacksamt!

162
Danska / Danska landskapslagar, översättning
« skrivet: 2005-09-26, 07:34 »
Danska landskapslagar, översättning
Jag har funnit en släkting i Halland som 1672 döms efter de danska landskapslagarna. (Trots att Halland blivit svenskt så gällde fortfarande dansk lag under en övergångsperiod) Jag har lyckats hitta avskrifter av dombokstexterna, men klarar inte av att översätta dem till nutidssvenska. Finns det någon som kan göra ett försök?
Stort tack på förhand!
Andreas

Jyske lov 3:e bok 54 kapitel:
Om man ridher annen manz hest
Hwilkhen man ther ridher annen manz hesth vthen hans
Willie ther hesten a geldhe for tre mark bondhen. En
fangher han meth willie anthen at leie eller atlonæ ok rider lengh-
er en melth wor før tha bøde han for hwer by mark ther han ower
reed sithen e two øre e til sex øre wordher. En huat heller
han ridher vthen orloff eller lengher en melth wor gøre e hesthen
so gooth som han wor hger han togh hannum. En døør hesten
eller wordher mawer ok kommer hiem top ok tagel ok thør han
swære ath thet wor ey hans skyld tha gialde icke fore. En
wor thet loon tha scal thet komme lydeløst hiem hwo som
secthes for then saag ther i thisse two capitel er sauth wærie
sig om han dyl meth XII menz eed. En wil han hwerkhen
bøde eller wærie sigh so som santh er men ladher sig søghe a
thingi meth naams dom tha bødes for enghen thisse saghe mynne
en tre mark bondhen ok tre mark koninghen.


Jydske lov 2:a bok 76 kapitel
Om man vfyrmer annen a farne wæie
Finner man annen a farne wæie ok wedher hannum vfyrm
anthen ath tagher hans øøgh aff hannum eller velther
hans voghen om eller tødher hannum so ath han mo ey borth
fare meth hans coste men forfangher them there then ther
hannum renthe huat heldher han føørde the koste borth eller
han lod them effther ligge tha er han e hans raans man ath
the coste. En kennes han wed the coste ok tagher them effther
i sin heudh so som førre tha so han ey søghe hannum meth
raans dele for thet han haffuer selff i sin hefft. En om hin
ther renthe føør them til hws anthen hest eller andher coste
ther han renthe ok far hin ther renth worde ok kenner siith i
hans gard meth gode menz withne tho at hin ther renthe føør
anthen iem eller ladher løbe ok finner hin ther otthe effther
gode menz withne ther wiiste ath han wor rent tha mo han
meth raan dele thet.

163
Sot / Svidsot på halsen
« skrivet: 2005-09-22, 14:43 »
Hej Elisabet
Det är som Du skriver, mycket möjligt att man inte kan komma sanningen närmare än att det rörde sig om någon form av dödlig sjukdom i halsregionen. Förmodligen kunde man inte heller ställa en ordentlig diagnos.
hälsn
Andreas

164
Äldre uttryck / Hasebindare och huall
« skrivet: 2005-09-22, 09:23 »
Hej på Er alla!
Jag har sökt vidare i danska källor men har inte funnit något som passar in. (letade på ord typ vall, med varierande stavning; huall, hvall, val etc.)
Det låter i alla fall som ett mycket förträffligt tillhygge. Som Ann-Marie påpekade ovan så gäller det då att man haft detta liggande som en reservdel i vagnen.  
 
Det finns ju också en viss språklig likhet mellan huall och härjel, så kanske man skall leta efter synnonymer till härjel i andra sydsvenska eller danska dialekter och se om det finns något som drar sig åt huall eller liknande ord.
Bästa hälsningar
Andreas

165
Äldre uttryck / Hasebindare och huall
« skrivet: 2005-09-21, 09:14 »
Hej Marianne!
Tack så mycket för Ditt inlägg. jag är dock lite tveksam om det helt passar in i sammanhanget. Slagsmålet bröt ut mitt ute på en landsväg, där man klev av sina hästar och vagnar. Självfallet är det möjligt att någon hade med sig en hyvel, men det låter lite långsökt. Kan det finnas något i utrustningen på vagnar eller något till hästarna som heter något liknande?  
Hoppas att jag inte fördärvar Din nattsömn med nya grubblerier om detta ord :-)
Med vänliga hälsningar
Andreas

166
Sot / Svidsot på halsen
« skrivet: 2005-09-21, 09:08 »
Hej
Jag har i Himle Härads DB (Halland) 1670 stött på sjukdomen ”Svidsot på halsen” Suidsot skrivs det i originalstavning. Vad kan detta vara? Det liknande ordet svinsot finns ju som begrepp och torde motsvara tuberkulos, men detta kan man väl knappast få på halsen?
 
Kan det vara så att ordet är sammansatt av suide = göra ont, och sot= sjukdom, dvs någon form av smärtsam halsåkomma? Man får komma ihåg att detta skrevs bara ett par årtionden efter att Halland blev svenskt så uttrycket kan mycket väl vara danskinfluerat. Däremot har jag inte hittat detta uttryck i någon dansk litteratur. Har även letat i svenska böcker över sjukdomar i äldre tider, men hittar då bara svinsot.
 
Bästa hälsningar
Andreas Karlsson

167
Äldre uttryck / Hasebindare och huall
« skrivet: 2005-09-20, 06:56 »
Tack för alla intressanta id?er!
Då är det bara det mystiska ordet huall som vi får försöka knäcka :-)
Hälsningar
Andreas

168
Äldre uttryck / Hasebindare och huall
« skrivet: 2005-09-19, 06:50 »
Vi har i Himle härads DB (Halland) från 1671 funnit ett antal vittnesmål om ett slagsmål där en släkting var inblandad. Bland vittnesmålen finns ett antal ord som vi inte kan identifiera. Bl.a. skall man ha sagt ”huad vildt du hafue dhin Hasebindhere” och flera vittnar just om att personen i fråga kallats för Hasebindhere. Detta torde vara någon form av skällsord, men vad kan innebörden vara?
Vidare hade den ena personen langskagellen i handen och den andra en huall. Långskakel är helt enkelt den träkonstruktion som förbinder en häst med en vagn, men vad är en huall som använts som tillhygge? Alla tips mottages tacksamt.
Andreas Karlsson

169
10 Folkliv / Signeter/Sigill bland bönder på 1600-talet
« skrivet: 2005-09-05, 11:11 »
Tack för infon!
Nämndes det några lästips i ämnet i fråga?  
hälsningar
Andreas

170
10 Folkliv / Signeter/Sigill bland bönder på 1600-talet
« skrivet: 2005-09-05, 06:45 »
Hej
I min släktforskning har jag funnit att en anfader till mig i början av 1600-talet inledde en protestaktion mot slottsherren på Varbergs fästning. Han ämnade att skriva till kung Christian IV (med hjälp av en lokal skrivare) och klaga på de mått och vikter som användes när man tog in skatter. Bl.a. samlade han in signeter från 23 st andra bönder i trakten, vilka ställde sig bakom skrivelsen.
 
Min fråga är nu: Hur såg böndernas sigill eller signeter ut? Jag hade tidigare trott att det vid denna tid mest var högreståndspersoner och kanske hantverkare som hade egna sigill? Kan detta helt enkelt syfta på en mycket enkel stämpel för att exempelvis bränna boskap och som också kan ha använts till att försegla ett brev med? Eller kan ordet zigeneter som det skrivs i originalhandlingarna även tolkas på något annat sätt?
Tackar på förhand!
Andreas

171
Äldre uttryck / Förseglat vittne, förseglad dom
« skrivet: 2005-06-27, 06:46 »
Hej,
Jag har i danska domböcker från 1630-talet stött på begreppen förseglat tingsvittne respektive förseglad dom. När det gäller domarna så omnämner man exempelvis att domen är avsagd men ännu inte förseglad.
Jag undrar vad detta innebar i praktiken med (väl)förseglade tingsvittnen, och förseglande av domar. Är det helt enkelt att de blivit signerade med sigill/bomärke eller har det någon annan innebörd?
mvh
Andreas

172
14 - Juridiska spörsmål / Antagande från domböcker
« skrivet: 2005-05-24, 09:14 »
Hej Mikael!
Tack så mycket för att Du tog Dig tid och tittade på min fråga.  
Jag kan fylla på med lite mer info. Jons hustru Carlsdotters föräldrar är kända så man kan i alla fall utesluta att Carlsdotter var dotter till Kerstin. Jon bör inte ha varit gift fler gånger efter vad som går att utläsa. Övriga ”Hans-varianter” kan jag dessvärre inte eliminera.
 
Däremot så vet vi att Olof Torstensen var gift och att han troligen hade barn. (Källa herredagen 1635, där 2 avrättade personer får upprättelse på ”änkornas och barnens vägnar”) De avrättades familjer fråntogs hälften av tillgångarna (Varbergs Länsräkenskaper 1622) Änkan som blev ägare till gården 1622 borde däremot ha varit intressant på dåtidens äktenskapsmarknad. Därför känns det logiskt att hon gifte om sig för att få någon som kunde ta över driften. Om sedan Jon L och Sven O är halvbröder (vilket svågertexten skulle kunna indikera) så upplever jag det som om pusselbitarna faller på plats.    
 
När man ”vill” att en viss hypotes skall vara rätt är det ju tyvärr så att man inte alltid ser på frågeställningen med opartiska ögon. I detta fall tycker jag likväl att det känns som om min föreslagna variant passar in i det brukliga mönster man ofta ser där någon blir änka, flyttar dock inte från gården utan gifter om sig. Så, om jag får välja så går jag på detta men gardarar mig med att skriva troligen/förmodligen. Låter det vettigt?
 
Hälsningar Andreas

173
14 - Juridiska spörsmål / Antagande från domböcker
« skrivet: 2005-05-23, 07:32 »
Jag har en funderar över vilka slutsatser man kan dra om släktförhållanden som nämns i domböcker. Först lite bakgrundsfakta från boken Tvååkergårdar av Ivar Larsson:
 
I Åhs 11 Skattagård, Tvååker, Halland, fanns åbon Olof Torstensen. Han avrättades 1622. Han var gift med NN och hade troligen barn. Den efterföljande åbon var Lasse Nilsson med hustru Karin. Ett synnerligen löst antagande i detta läge skulle kunna vara att Lasse gifte sig med änkan efter den avrättade Olof. Hon var ju tvungen att ha en ny man för att klara sig. Lasse och Karin fick sedan bl.a. sonen Jon Lassesson som övertog gården omkr 1660. Jon var sedan i sin tur var gift 2 gånger. Hans fruar var Gunnel Hansdr (gift efter 1656) och Anna Carlsdr. (gift ca 1669). Jon dog ca 1680.
 
En helt annan person, klockaren i Tvååker Sven Olsson (nämnd som klockare från 1645, död ca 1665) var i sin tur gift med en Kerstin Persdotter, (död efter 1674.)  
**************
 
I Himle härads dombok 1668 nämns sedan två sekvenser som är mycket intressanta. ”Kirsten Suend degens [=klockare] suager Jon Lassesson i Åhss Skattegård” samt ”Kirsten Suend degens sön Morten Suenson i Brogård.”
 
Kerstin kallar alltså Jon för SVÅGER. Detta betyder då att hennes salige make Sven skulle ha varit (halv)bror till Jon. Detta passar ju nu mycket bra in på hypotesen att Karin även skulle ha varit Olof Torstensens fru och i detta äktenskap fått sonen Sven Olsson.  Det torde inte heller kunna röra sig om att någon av Kerstins systrar varit gift med Jon, eftersom Kerstin hette Persdr i efternamn och Jons fruar hette Hansdr respektive Carlsdr. Ingen ”falsk svåger” med andra ord. Åldersmässigt verkar det också som om Sven Olsson var född före Jon, vilket han måste ha varit för att ekvationen skall gå ihop.  
 
När det gäller släktförhållandet med Morten så säger ju domboken visserligen inte uttryckligen att Sven är far till Morten utan bara att han är Kerstins son. Kerstin skulle ju rent hypotetiskt ha varit gift en kort tid med en annan Sven innan hon gifte sig med klockaren. (I textens sammanhang är det Kerstin och Mårten som skall vittna, så det är helt logiskt att man skriver att de är mor-son. Den döde maken nämns bara för att tala om vilken Kerstin det rör sig om. ”Sven klockares Kerstin”) Mårten nämns senast som gammal krympling 1717 i mtl, så man skulle kunna gissa att han möjligen var född någon gång på 1650-talet.
 
Frågan blir då: Kan man med gott samvete i sin släktforskning, med hänvisning till resonemanget ovan säga att ”med mycket stor sannolikhet var Mårtens far Sven Olsson och Mortens farfar Olof Torstensen”. Vore mycket roligt att få medhåll i detta resonemang, för Olof Torstensens livsöde är synnerligen spännande och finns väl dokumenterat i danska källor..

174
Äldre ord L - Ö / Tömmerlaug / Tömetlauff
« skrivet: 2005-05-20, 14:31 »
Hej igen!
Hjärtligt tack för Din hjälp! Nu skall jag nog kunna bena ut vad min förfader menade.
Andreas

175
Äldre ord L - Ö / Tömmerlaug / Tömetlauff
« skrivet: 2005-05-20, 13:36 »
Hej Carin,
Tack för Din information.
Det var nog snarare så att man inte ville göra flerdagsverken, snarare än att ta jobben ifrån någon.
 
Jag är dock lite skeptisk till om ordet timmerskrå verkligen passar in i sammanhanget. Det verkar inte bli rätt andemening. Men, jag får grubbla vidare.
hälsn
Andreas

176
Äldre ord L - Ö / Tömmerlaug / Tömetlauff
« skrivet: 2005-05-20, 12:17 »
Hej,  
Jag läser ett längre stycke i de danska Herredagsböckerna från 1635 (Halland var danskt före 1645) där en rättegång mot en anfader till mig finns bevarad. Han var anklagad för uppror och dömdes till döden.  
I texten finns ett stycke som handlar om att bönderna i Varberg uppmanades att köra timmer (tömmer) till Varbergs hamn. Detta skulle användas till utbyggnaden av hamnen. Detta vägrade man dock göra. En av bönderna som är min anfader sade att de inte ville vdkiöre samme tömmer, förind det kommer paa derris gamle tömetlauff I andra delar av texten skrivs ordet också tömmerlaug, men jag misstänker att det är samma ord.  
Jag undrar om någon känner till vad detta ord kan betyda? Jag har läst i flera danska ordböcker utan att kunna finna något.
Tackar på förhand!
Andreas

177
Hej på Er!
Då har vi verkligen botaniserat i ämnet, för att vara lite fyndig :-)
Tack för all hjälp!
 
Andreas

178
Hejsan!
Stort tack för hjälpen! Jag hade lite misstankar att det borde ha något med djur att göra, men jag kände inte till ordet i fråga. När det gäller V/W tror jag definitivt att det är ett W. Skrivaren har varit mycket konsekvent i handstilen (och vi har åtskilliga 100-tals sidor med dombokstext på CD som referensmaterial där hemma.)
Bästa hälsningar
Andreas i Falkenberg

179
Hej
Jag har följt ett mål i Faurås häradsrätt 1682  där en rad släktingar är inblandade. Där finns 2 st ord i den slutliga domen som jag inte klarar av att tyda. Förmodligen är det samma ord på bägge ställen. Jag får inte några associationer alls.
Stort tack på förhand!
Andreas Karlsson
 
”.som een laga giersgårdh bryta kunna utj intaget för inslöppe, än på båda sijdor ähr inhöstat eftersom dermedh menas at huar på sin lagfäste egendomb skall fred hafua Munkagårdhmen för Siööbohls ??????? på dess gräs Höö och beete utj intaget, och Siööbohlerna för Munkegårdh ??????? utj dess fierne giärde på korn, höö bete och annat, der elliest...”

180
Ord i domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2007
« skrivet: 2005-04-26, 09:17 »
Ett stort och hjärtligt tack för hjälpen! Det är så frustrerande när man hittar information om släktingar, får ihop det mesta av texten men ändock inte benar ut slutsatsen.  
(När det gäller de mystiska orden gweek och oswerz så är det en uppenbar risk att jag läst fel på någon bokstav, även om jag tycker att det står precis så här.)
Bästa hälsningar,
Andreas Karlsson

181
Ord i domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2007
« skrivet: 2005-04-25, 07:35 »
Hej
Jag har följt ett mål i Faurås häradsrätt 1681 (Halland) där en rad släktingar är inblandade. Följande hände: Åborna i Munkagård instämde Sjöbols och Hulets åbor (Morup sn) för att de inte underhöll sin gamla gärdsgård som de gjort i alla tider. Sjöbol menade att Munkagård utökat sina intag och även dikat ut intagen så att det inte gick att ha betesdjur här då det blev för torrt. Då skulle de inte heller behöva arbeta med gärdsgården. Sjöbol menade också att M-gd inte borde ha en kohage intill deras åkerjord och än mindre hägna den. Sedan följer en lång rad vittnesmål där olika personer redogör för hur gärdsgården underhölls förr (”hölls wed lijke”). Redogörelserna är inte samstämmiga, men det verkar som om Sjöbol utfört arbetet innan dess att M-gds intag utökades.
 
Domen blev enl nedan. Kan någon hjälpa mig att översätta denna till nusvenska? Jag vet ej om jag riktigt förstår kontentan i domen… Stort tack på förhand! /Andreas.  
PS om någon vill ha foton på originaltexterna mailade till sig så säg bara till. /ds
 
”…. Kan Häradtsrätten eij annorlunda döma ähn Huuelte och Siöbohls männ ju icke mindre nu sedan östra afuen [aven= fuktig mark eller utmark] blef intäpt än tillförne då dhen som utmark höstat [=skördat] blef ähre skylldige sin gamble bollgiersgårdh laglig giöra och efter reparation wedh lijke hålla, hällst medan der en rätt skillnadt är på det stället emillan deras och Munkegårs ägendommar, och ingen annan utan de allmen och forne tijder anset. Men der emot Munkagårdhs män förplichtigas gårdbå?it ifrån Siööbohls gier uplösa waten(?) utj dhen gambla gropen [syftar på dikningen] låta rinna, och inga Creatur som en laga giersgård bryta kunna utj intaget för inslöppe, är på båda sijdor ähr inhöstat eftersom dermedh menats och huar på sin lagfäste egendomb skall fred hafva Munkagårdh men för Siööbohls (oswerz?) på dess gräs höö och beete utj intaget, och sjöbohlerna för Munkegårdh (gweek??) utj dess fierne giärde på korn, höö bete och annat, der elliest dhen emodh bryter icke will som een lagsens övuerträder effter rece:? straffas, huarmedh Munkegårdh män resitueras Expenserne. ”

182
Äldre ord L - Ö / Åsted
« skrivet: 2005-04-20, 09:20 »
Hej Stig!
Tack för hjälpen. Skulle det också i så fall kunna syfta på plats vid vattendrag? sted=plats och å som i bäck? Det skulle passa mycket bra in i sammanhanget. Eller är det endast plats som avses?
hälsn
Andreas

183
Äldre ord L - Ö / Åsted
« skrivet: 2005-04-20, 06:52 »
Hej
Jag har i Faurås härads dombok (Halland) för år 1681 stött på ordet åsted på flera ställen. Vad betyder detta? Det man tvistar om är vem som skall underhålla en gärdsgård. Några exempel:
 
”.heradsdommaren befinner denna saken af det innehålld at åsteden böhr besiktigas, förthen skull sielf med opartiske män på omtwistade platsen”
 
”.. Utj begge partes nehrwaro allting på omtwistade åsteden besicktiga kunna”
 
Efter som vi befinner oss i Halland i slutet av 1600-talet så är språket mycket danskinfluerat, men jag har inte funnit detta ord någon stans.
 
Tackar på förhand för tips!
Andreas Karlsson

184
Färdiga / Brännhjul
« skrivet: 2005-02-05, 07:28 »
Hej Lars-Erik!
I boupppteckningen finns flera typer av verktyg för just skomakeri och snickeri etc. Ditt resonemang låter ju därför mycket rimligt. (Ett annat förslag jag fått är att det rör sig om ett slarvigt skrivet u och att det i själva verket står brunnhjul men jag tycker inte det verkar troligt) Hjärtligt tack för tipset Lars-Erik!
mvh Andreas

185
Jag har en anfader som dömdes till döden 1622 men benådades av Christian IV (jag är hallänning, så vi tillhörde Danmark då.) Dock avrättades han likväl av slottherren. Jag har börjat läsa korrespondensen mellan Köpenhamn och Varberg om detta fall, men fastnar på ett par ord. Mycket tacksam för alla tips. Jag mailar gärna bilder med bättre upplösning om någon är intresserad.  
Stort tack på förhand!
Andreas


 
 
Mhogens Gyldenstiern fich breff Erick Anderssen
och nogle som haffde ??faaiit?? deris Signeter fra sig
C4 (=Christian IV) ???? anrörendis
??WGT?? Wiid att ladij naadigst eer tilfritz och wille
att Erick Anderssen wii Ugderup och hans medfölgere maa
enhuer ???? effter sin formue afftinge ??huis??  forseelse de haffue
giordt i dett oprör med Anders Anderssen :/: som derfore paa
sitt liff straffitt er :/: och Komme hiemb till deris huse igien
och were siden frij for den sag, dog att de til tinge forplichter
sig hereffter roligen och tilbörligen att wille forholde sig.
Wdi ligemaade bede wij dig och wille att du wore och Cronens
bönder i Himbleherritt deri Wardbierg leen lader denne
gang frij igenbekomme och tilstille deris signeter som de
fra sig haffde leffueritt till forTT Anders Anderssen
???????  Fredrichborg den 28 Septenb: Anno 1622

186
Färdiga / Brännhjul
« skrivet: 2005-02-04, 12:37 »
Brännhjul
Jag har i en bouppteckning över Sven Bengtsson, Hörsås, Getinge socken i Halland (år 1805) stött på ordet brännhjul. Har konsulterat alla tänkbara böcker samt även specialister på Nordiska Museet utan att kunna bringa någon reda i det hela. Ordet finns noterat under järnvaror. Finns det någon som har en id? om vad detta kan vara? Alla tips mottages tacksamt.  
Bästa hälsningar
Andreas Karlsson

187
Träslöv / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-03
« skrivet: 2005-01-25, 12:23 »
Hej
Vi har en Jöns Nilsson i Biörherlacksgård, Gamla Köpstad 1, i vår antavla. Vi har misstankar om att hans föräldrar var Gunnel Trulsdotter och Nils Olsson i G:a Köpstad 2. Vi har följande kedja av lite lösa indicier.  
a) I husförhör 1690 (G:a Köpstad 2) nämns Jöns Nilsson 16 år gammal tillsammans med bl.a. systrarna Malin (Malena) och Anna  
b) Jöns försvinner ur mantalslängden medan Malin är kvar och kan delvis följas.  
c) I 1701 års mtl dyker det upp en Jöns Nilsson i G:a Köpstad 1, som ju i detta läge mycket väl kan vara en namne. Malin i sin tur är kvar i G:a K 2.
d) 1702 Jöns Nilsson står nu som änkling och i stället bor systrarna Malin och Anna hos honom. Samtidigt har Malin försvunnit från G:a K 2. (Tyvärr utan flytthänvisning.)
e) I 1703 års mtl är Jöns ensam igen och det finns inget spår av Malin eller Anna. 1704 är Malin tillbaka i G:a K 2 igen.
Fakta som talar mot resonemanget är att åldern på Jöns när han dör tycks slå på ca 3 år om man går på födelseår enl husförhör och dödsdatum enl dödsbok. Jöns döper inte de barn vi kunnat hitta till rätt namn.
Är det någon som vet något ytterligare om detta? Alla tips mottages tacksamt!
Andreas Karlsson och Anna Karlsson

Sidor: [1]