Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Antti Alfthan
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2019-12-28, 22:28 »
Hej Ingemar,
Jag kommer ihåg Peder Larsson från svenska haplogruppdatabasen för några år sedan. Det har inte lyckats tills vidare å igenkänna den "riktige" Erik Hansson, det är ju möjligt att han hade hemmanet fritt eller att han bodde något annanstans, men vi vet sonen Ericus Erici Alftanus för säkert och vi vet haplogruppen vilken ännu idag finns kvar i Alfta-Ovanåker. Den är R-BY100541 hos FTDNA och den måste vara över 400 år gammal. I YFull har man grenen två trappor uppåt, definieras som R-BY30937 (Y110560/BY30937) ca 1000 år gammal, och den pekar mot Älvdalen i Dalarna. Några sidogrenar under R-YP1187 finns i södra Hälsingland, en nära Gävle. Gott om anvörvanter i Dalarna men sidogrenar igen.
återkommer och kollar igen landskapshanglingarna
Antti
2
« skrivet: 2018-10-07, 09:06 »
I närmare granskning märker man att Erik Hansson i Knåda är ännu med i silverskattlängden 1613, men inte ungefär den sjätte som tidigare utan den förste under Knåda. Måns Eriksson är med. Bäst att man glömmer vad jag sa gällande änkan Kirstin.
Men Måns Erikssons efterkommande har nu preliminärt utforskats, och man vet om Erik Erssons f. 1751 son Jonas Ersson f. 1787 och vidare Erik Jonsson 1815-59 i Knåda. Hans son Jonas Ersson f. 1850 flyttade till Alfta, Kyrkobyn 24 Holmdals, Mossbo. Och av hans ättlingar, söner och deras söner kan man konstatera och testa hurudant Y-dna de bär, om man inte vet det ännu.
Några i Amerika, några troligen kvar i Sverige, hemma från Ovanåker, Alfta.
3
« skrivet: 2018-10-02, 20:03 »
Jag försöker ta reda på min anfader som skulle ha hett Erik Hansson, under senare hälftet av 1500-talet i dåtida Alfta. En kandidat, vilken har märkts redan etthundra år sedan, var Erik Hansson i Knoda, död ca. 1600. Man kan se änkan Kirstin för några år i tiondelängden 1601, silverskattlängden 1613, och i 1631 jordbok, ända till 1651, står Måns Eriksson för hemmanet, senare Knåda nr 6.
År 1655 är det Erik Månsson, ända till 1714.
År 1741 står Anders Eriksson för Knåda 6. år 1749 är det Erik Andersson.
Man kan ta fast Erik Andersson på Knåda 6, senare Knåda 5 i kyrkböckerna: han var född 1719.
Efter honom är det Erik Eriksson f. 1751 på Knåda 5.
Jag har en YDNA-broder, numera i Alfta, med direkta rötter i Edsbyn 22 under senare 1700-talet. Vi är tämligen nära, med en gemensam anfader ca. 400 sedan eller något tidigare. Bara han letar i Roteberga 11, jag gör det på Knåda 6. Man skulle ta fast den gamle på 1500-talet.
En av sönerna flyttade till Åbo och blev präst. slutligen prosten i Tövsala Ericus Erici Alftanus d. 1639.
4
« skrivet: 2018-10-02, 13:25 »
Svarar till mig själv.
Under ett år har ett och annat nytt hittats.
I själva Alfta ser man en Erik Hansson i Kyrkobyn från året 1613, troligen son till nämndemannen Hans Eriksson. Hans släkt tycks bosätta Kyrkobyn 1 och 2, senare särskilt Kyrkobyn 2, till åtminstone 1714, inte längre på 1740-talet.
På Näsbyn 6 bor Jon Hansson, född 1731 enligt kyrkoboken, och hans förmodade anor kan spanas ända till 1500-talet i jordböckerna. Nu, om det finns utredningar om hans släkt, särskilt gällande hans Y-dna haplogrupp, är jag mycket intresserad.
På Knåda 6 bodde en tredje Erik Hansson mot slutet av 1500-talet, men om honom utförligare under Ovanåker.
hälsar
Antti Alfthan
5
« skrivet: 2017-10-15, 00:12 »
Birgitta B, juvel med pärlor, ett stort tack och många mindre till!
Jag ska ha en paus, 1-2 veckor med Arkiv Digital tror jag, sen kommer jag tillbaka till svenska sidan.
Madesjö - jag har åtminstone en dna-träff i den riktningen, nu låter det rätt bra!
Uppdaterar i natt, förstås, senast i början november får man höra av mig igen.
med vänlig hälsning
Antti
6
« skrivet: 2017-10-14, 17:38 »
Hej!
Jag har min fmm Anna Gustava Perhsdotter, född i Spännarbacken 9. juni 1826, död 31 maj 1876 i Kalmar.
Det som jag också vet är hennes två giftermål, 1:o 24. jan. 1847 med drängen Erland Pettersson, 2:o 26. dec. 1857 med sjömannen Mårten Månsson från Torhamn. Och jag har hennes två barn av första äktenskapet, fyra av den senare (den yngsta blev min farmor).
Men jag kan inte se var familjen bodde före 1859 (senare i Norra kvarteret 362), inte heller kan jag se Anna Gustavas föräldrar Peter Andersson Sjögren och Christina Göransdotter i Spännarbacken omkring 1826 - vet alltså inte hur jag kunde forska bakåt dem tvä.
Och Erland Petterssons död hittar jag inte heller i Kalmar stadsförsamlingens böcker. Mårten Månsson drunknade 1878, det sägs.
Detaljerna jag har kan man se i mitt Geni-träd.
Uppskattar all hjälp
mvh
Antti
7
« skrivet: 2017-10-12, 19:39 »
Tack för vägledningen. Jag läste nog året 1777 igenom i Torhamn men måste ha varit slarvig. Det blir ganska intressant med Johanna.
Sonen Carl finns inte i Torhamn födelseböckerna, men där kan vara ett och annat bristfälligt i året 1797 och början 1798. Kanske jag hittar familjen i husförhörslängden där.
- Edit: De bor i Björkenäs för ett par år, flyttar bort 1798.
- vigda 22 juli 1796 i Torhamn
Jonas Pehrssons föräldrad var Pehr Månsson och Sissa Nilsdotter i Jämjö, men det blir jobbigt med bara historieböckerna att bladdra igenom.
Kompassmakaren Carl Wahlberg i Karlskrona - honom har jag inte träffat, inte än.
8
« skrivet: 2017-10-12, 11:42 »
Hej,
Jag har paret Jonas Pehrsson f. 12 april 1775 och Johanna Karldotter f. 1777, som det står i hfl Jämjö (K) AI:1 1802-1807 Bild 101 / Sida 98 - samt hans födelse i Jämjö - och sönerna utom Carl (f. 1797)
Det ser ut att Johanna Karlsdotter är inte från Jämjö, också att paret var vigd utanför Jämjö och de hade deras äldsta barn där någonstans. Torhamn, Kristianopel eller Ramdala tycks det inte vara, enligt födelselängden.
Någon som vet om dessa?
Det gäller min farmors faders anor, sjömannen Mårten Månsson (1829-1878) i Kalmar, hemma från Torhamn.
Man kan se det hela, som det nu är, i Geni.
mvh
Antti
9
« skrivet: 2017-10-10, 20:02 »
Jag hade glömt kommunionlängden .
Olof Nilsson (1701-1766) med hustrun Karin Carlsdotter (1705-1793) bor Gammelgården 7,
Sonen Lars är admitterad 1755, den yngre sonen Nils ett år senare, kanske.
Lars Olofsson sedan är husbonden på Gammelgården 8, medan Nils Olofsson bor Gl.gården 9, med hustrun och sin gamla mor. Eller hur?
Lars Olofssons son Olof Larsson med Katarina Persdotter från Gammelgården 5 har sonen Per, vilken gifter sig med Brita Kaisa Johansdotter (Forss) och flyttar till Karl Gustav, Lapinjärvi, där han lever på Saukkola för några år, men han måste flytta tillbaka, nu kallad Pehr Saukkola. Den yngsta sonen av hans första gifte Johan Adolf (1835-1916) blir en färgarelärling i Haparanda och Torneå, han möter där en färgarehushållerska (från Rovaniemi), och de två flyttar slutligen till Kemijärvi.
Min mammas farfar. Han antog namnet Björkman som färgare.
10
« skrivet: 2017-10-10, 16:02 »
Margeta f 1732? var ju en änka från Korpikån.
Lars Olofsson född i februari 1737 är son till Olof Nilsson och Karin Carlsdotter i Gammelgården.
Åja. 1763 Febr. 6. Lars Olofsson på Gl.gården med enkan Margeta Olofsdr i Korpikån. Nederkalix (BD) AI:1 1732-1738 Bild 48 / Sida 87Nederkalix (BD) AI:1 (1732-1738) Bild 48 / sid 87 alltså. Gammelgården ca. 1732 Olof Nilsson med hustru (Karin Carlsdotter), svärmoder, svåger...str? Tack så mycket!
11
« skrivet: 2017-10-10, 12:48 »
Hej, Jag försöker läsa igenom året 1732 i födelseboken gällande Greta Olofsdotter (1732-1807) på Gammelgården 8, främst för att hitta hennes föräldrar. Det ser ut att hennes mor var en Karin (1704-44) och fadern hette nog Olof, men vilken Olof? med tårar i ögonen Antti P.S. främst är det anorna till Lars Olofsson (1737-1789), Gammelgården 8, som intresserar mest - man kan få Y-dna linjen från honom till några av mina kusiner och deras söner ...om jag kan övertala en och topsa 
12
« skrivet: 2017-10-07, 11:15 »
Son Johan f. 1766 Tack!
dotter Ingrid f. 1769
13
« skrivet: 2017-10-04, 19:25 »
Var soldaten Johan Andersson Forss (1766-1866) son till de ovannämnda Anders Jägare och Maria Johansdotter?
Jag har födelsen men inte mera tills vidare.
mvh
Antti
14
« skrivet: 2017-10-04, 17:54 »
God afton, jag är inte för första gången "i Alfta" gällande mina anor.
Sedan jag efterlyste "drabanten Erik Hansson" för över tio år sedan, har något nytt dykt upp och det är tack vare dna-forskningen.
Jag har åtminstone två "kusiner" i Alfta-Ovanåker numera. Vår Y-dna är nästan identiskt, skillnaden GD(67)=1 innebär en gemensam ana, en fader med söner högst troligen i Alfta 9-10 generationer sedan.
Ericus Erici Alftanus (ca. 1585-1639) i Finland är det inte, men det ser ut att han hade en eller mera bröder/halvbröder i Alfta som stannade och hade söner i senare Ovanåker, kanske till och med i själva Alfta.
Den äldste av mina släktingar vilken man känner till där, troligen enligt kyrk- och jordböckerna, var Nils Jonsson i Edsbyn 1721-1788. Fyra generationer fattas, så ser det ut.
Det är möjligt att man kan inte komma längre bakåt med kyrkoböckerna och mantalslängder, men med DNA-prov är det möjligt. Förstås hjälper det till om enstaka släktträd i trakten vävs samman, särskilt med dna-analyser som stöd.
I Finland har jag ett tusental dna-träff, av vilka mindre än hundra kan anses som någorlunda avgjorda. Det är början, nya träff ser jag några i veckan, i FTDNA och i Geni.
hälsar
Antti
15
« skrivet: 2013-03-17, 17:04 »
Hej! Och hälsingar från Finland, diskussionen kring den s.k Alfthanska släktkrönikan, särskilt gällande den förmodade stamfadern Hans Eriksson i Sverige. Två av hans söner i krönikan (Henrik Hansson och Roland Hansson) kan identifieras bra i Åbo slott vs. Reval i slutet av 1500-talet, den - enligt krönikan äldsta, i Alfta - Erik Hansson, kan vara kung Eriks drabant E.H, aktiv under sjuårskriget i Jämtland - och med Knut Haraldsson, men detta kan inte bevisas tills vidare. Jag har sedan länge försökt testa hypotesen om stamfadern Hans Eriksson var densamme som fogden in Garpenberg och Näsgård Hans Eriksson (Hans Ersson) [Joh. Ax. Almquist, Den civila förvaltningen i Sverige 1523-1630, vol. IV s. 68]. I krönikan berättas om tjänst hos Kung Erik XIV, som sekreterare, vilket inte syns passa, men fogden H.E. är för några år ute ur sikte hos Almquist, åren 1561-63, under vilka han väl kan ha varit anställd i Stockholm, i kanslin eller kammaren. Åtminstone är han ...Hans Ersson fogte opå Stensholm som Drotningenn leet komma hitt till Stockholm i marginalanteckning i Rasmus Olssons räkenskap för året 1561. Nu, vilket som jag har hört nyligen, hade fogden på Kopparberget 1526-29 Erik Hansson (Westfal) sonen Hans Eriksson (i Aspeboda) som tycks ha varit rätt förmögen. Är Hans Eriksson från Aspeboda identisk med fogden Hans Eriksson, mest verksam i Garpengerg och Näsgård åren 1564-94? Almquist vet att fogden hade underhåll vid Näs gård för några år innan han dog 1597. Om fogden är identisk med Hans Eriksson från Aspeboda hade han dottern Catharina, född kanske i Aspeboda, död 1615 i Nås, gift med kyrkoherden därst. Petrus Olai Salamontanus. http://slaktforskning.blogspot.fi/2007/03/gamla-svinhufvudstten-och-israel-perti .html Om stamfadern Hans Eriksson är denne fogde och fogdeson, skulle Catharina Hansdotter ha haft två bröder eller halvbröder i Finland/Estland och en i Hälsingland (Alfta), åtminstone. Och vi skulle kunna läsa om detta i arvskiftet efter fogden, år 1597 eller något senare. Om allt går bra. mvh Antti Alfthan Lieksa, Finland
16
« skrivet: 2006-11-24, 22:35 »
Måns Larsson kommer ut först på Ting Tövsala sommaren 1664 för sin hustru Anna Eriksdotter i arvtvisten efter Elin Mårtensdotter, vilket fortsattes på hösttinget. Vid det senare förlorar han en tvist med Carpelanska gårdet gällande en ängflick, separat från arvtvisten. Han syns bo hemmanet Hylkilax den tiden, rätt söderom Särkilax säteri, allt i Tövsala.
I HFL 1690-talet ser man en Månsson bland de tre husbönderna i Hylkilax samt en befallningsman Berg. I Åbo vid 1650-60 talen bor Måns Larssons måg, klockaren och borgaren Henrik Eriksson (Alftanus), gift med Brita Enckell, men något vettigt samband hos detta har jag inte kommit åt.
Inte än.
Jag lade märke på en Laurentius Laurentii Bank studerande vid Åbo 1643, som möjligen kunde ha samband med Wulfen, jag tänker...
- Vi har en livlig Alftan-diskussion här pågående; därav Måns Larsson -sidospåret.
Vänligast
Antti Alfthan
17
« skrivet: 2006-11-24, 00:50 »
Hej!
Jag letar uppgifter gällande en Måns Larsson ombudsman till salig Wulfenklou i Finland.
Han var gift (före 1664) med Anna Eriksdotter (Alftana), dotter till kyrkoherden i Tövsala Ericus Erici Alftanus, död 1639 och Elin Mårtensdotter (Brennera), död 1664.
Henrik Wulff- Ulfenklou var ju död 1661; det syns denne befallningsman Måns Larsson i Hylkilax (Tövsala) var ombudsmannen till honom. Men jag vet intet om Ulfenklous besittningar i Finland, ej heller om han hade flere ombudsmän, t. ex. någon (annan) i Åbo.
Måns Larsson - jag vet namnet och hustrun, att han bodde på Hylkilax 1664. Men hur kunde jag komma vidare, i Stockholm?
m.v.h.
Antti Alfthan
18
« skrivet: 2005-01-28, 01:07 »
Hej Georg!
Anna Sofia Tammelin var förmodligen född 4.9.1766 i Åbo, dotter till handlanden Mårten Mattsson Tammelin (1735-90), född i Lempäälä, Herrala rusthåll.
Hon gifte sig med Condrad Christopher Stöckel (ca 1752-15.6.1801) i Kemijärvi 9.4.1787, och med klockaren Peter Henriksson Välikangas (1764-1846) därstedes 25.11.1814. Anna Sofia dog i Kemijärvi 4.9.1840.
Nog vet jag om Tammelinerna, men intet om denne fältväbelns och kronolänsmans ursprung. Hans efterkomlingar har jag samlat ihop, alla i norra Finland.
mvh
Antti
19
« skrivet: 2004-12-30, 22:36 »
Hej!
Det finns väl andra led annanstans i Finland, men nu då jag har träffat frågor gällande namn som Karvo och Pulli, båda väl kända gamla gårdar i Rovaniemi, antar at det gäller här om Harjuniemi i Tervola.
Tycks ha varit kapellanbostället i Lapinniemi (Tervola) i början av 1800-talet och bonden (lantbonden?) var Olof Harjuniemi.
I senare generationer bor inhyses Harjuniemi i Jaatila, Rovaniemi, inte långt ifrån Koivukylä i Tervola.
Det finns också en Carl Harjuniemi tidigare i Tervola, men jag vet icke om han är befryndad med Olof Harjuniemi.
Pehr Olofsson Harjuniemi (broder till Olof Olofsson H.) syns vara identisk med torparen Pehr Pall - har väl bott den gamla soldatstorpen Pall.
mvh
Antti
20
« skrivet: 2004-12-30, 21:56 »
Hej! Har just råkat på Lucia Gråå och Daniel Jönsson Svinhufvud av Västergötland, men är inte dess klokare om Peder Månsson Gråå och Elsa Claesdotter. Källor som jag vet är i Åbo: (Turun kaupungin tietopalveluosaston arkistokokoelmat http://www.turku.fi/kesvi/tiepo/arkis.htm) : - RP (Raastuvanoik.pk) 1645 3/3 s. 165 s. 166: Lucia Grås sak. - RP 1645 1/3 s. 153: dotter Maria Swinhufwud - F.S.A Z.15, Åbo stads domb. 1645 22/2 s. 146 Sahl. Daniel Swijnehufwuds eftersleverska hu Lucia Gråå var för rätta med sin måg Christopher Bulow. - 1/3 Dottern: Maria Swinhufwud. Arvet efter fadern. -- d.v.s. rådstugurättens protokoll --- Uppgifterna är från (Tarja Laaksonen i Åbo): http://gamma.nic.fi/~wirmaila/muutsuvut/juusteen/juusteenjal5polvpaiv.html Och det finns en artikel av Georg Luther gällande detta på: http://www.genealogia.fi/genos/28/28_25a.htm mvh Antti i Rovaniemi
21
« skrivet: 2004-03-29, 23:46 »
Hej!
Efterlyser torparen Måns Jonasson, f. 1799 i Jämjö, gift till Torhamn med Inger Svanberg (f. 15.8.1791 därst.) Allt om torparens härkomst och öden intresserar mig stort. - Gäller min farmors ff.
m.v.h.
Antti Alfthan
i Rovaniemi, Finland
22
« skrivet: 2003-01-21, 22:04 »
Hej Gerti!
Enligt HisKi flyttar bondedottern Caisa Michelsdotter Saarijärvi 10.9.1827 från Alavo sn Naula(?) hus till Kuortane. Nästa år är hon Johan Mattson Nisulas hustru i Kuortane och får en skara barn med honom.
På Alavus (Alavo på svenska) i Hiski ser man dom vigda: ungkarl, bondeson Johan Mattsson Nisula från Kuortane och bodedottern, pigan, Caisa Michelsdotter Saarijärvi 26.12.1826.
I Alavo, Sydänmaa by (nära Kuortane alltså) håller en bonde Michel Sa(a)rijärvi hus med Margeta Ersdotter och har dottern Catharina 21.2.1808. Det är möjligen hon, men det skulle kollas i kommunionböckerna. .
Lycka till i jakten!
Antti
23
« skrivet: 2002-12-27, 19:46 »
Tack Stefan!
Jag tog upp de dina, vassen och allt. Kan inte se än, men lukta, kanske.
Trumslagaren Olof skulle ha soldatnamnet, det passar. Min Olof Larson kunde vara sonson till gamle Olof, men det finns inte bevis. Intet, än.
Men forska skall man.
Gott och Nytt!
Antti
24
« skrivet: 2002-12-26, 21:44 »
Hej,
Jag också försöker ta reda på Björkmans i Tornedalen och Nederkalix.
Jag har en morsida förfader färgaren i Kemiträsk (Finland) Johan Adolf Persson som antog namnet Björkman ca 1855. Jag tänkte han antog namnet för någonting som slump, men nu börjar det se ut att han haft vissa skäl.
Han var från Nederkalix, Gammelgården, son till Pehr Olofsson (Pehr Saukkola då han bodde 1826-41 vid Kukkolaforsen, Karungi). Farfar hette Olof Larsson, gift med Carin Pehrsdotter. Pehr Olofsson var gift två gånger. 1:o (1824, Gammelgården) Brita Caisa Johansdotter (Saukkola?), modern till Johan Adolf, 2:o (11.09.1842, Nederkalix) med Anna Lisa Nilsdotter.
Det finns andra Björkmans i Nederkalix på 1850-talet, och färgaren tycks vara någorlunda släkt med dessa. Men någon direkt härstamning har jag inte kunnat hitta, inte heller anknytningen till länsmannen Lars Biörckman i Torneå (och Kengis) i början av 1700-talet) eller Erasmus Biörckman i Nedertorneå. Men - jag skulle bland annat gärna veta mera om sonen Lars (f. 1754) till handlanden i Kengis Johan Larsson Björkman.
annandag jul, med hälsning
Antti
25
« skrivet: 2002-05-21, 19:06 »
Olle och andra,
Begrovs Maria Johansdotter Barck den åttonde september 1746 enligt kyrkoböckerna (Barkeryd)? Man har henne död den nionde september här och i Ahlander-släktföreningens sidor. Något måste vara fel. En eller några dagar kanske, men -
Hälsar
Antti
26
« skrivet: 2002-05-20, 12:52 »
Utom Helena Elisabet Modelin, född åtminstone före 1712, troligen icke före 1695, har jag försökt jämföra med personer Modelius i HisKi.
Det är bonden i Nurmijärvi sn, Hyvinge by, Mutila hus, Jakob Modelius, som har varit gymnasist vid akad. i Åbo, riksdagsman för Borgå härad, enligt Hiski/begravda, död 17/9 1783, ålder 61 år.
Han är vigd med pigan Lisa Mattsdotter 22/12 1763 i Tuusby sn, Gammelby, huset Lammaskallio, har med henne dottern Jacobina, född 12/1 1764, då han tituleras som student. I Nurmijärvi sn, Hyvinge by har de barnen Alexander 9/3 1767 och Marina 19/7 1769. Svärfar Matts dog hos dem i Hyvinge 21/4 1766. Dottern Jacobina överlever och har barn i Nurmijärvi med Henrik Olofsson (Matila?), Marina/ (kanske) Maria Modelia med Michel Johansson (Hyperä) därstedes. Sonen Alexander kan vara identisk med skräddaren i St Petersburg A.M. [HisKi]
Finns här anknytningen till Johan Modelin, som kom ju till Finland med brodern Alexander i 1689?
Om Alexander vet vi att han vistades i Siberien 1709-21 (såsom f.ö. Abraham Johan Alftan).
Hälsar från Rovaniemi
Antti
27
« skrivet: 2002-05-14, 21:21 »
Tack, Olle, för Möllerheim-uppgifterna!
Jag märkte att i mitt inlägg Om situationen och närmare... i slutet kan möjligen förstå att jag ville leda diskussionen kring ämnet ut ur rubriken här. Och det vill jag ju absolut inte. Det som jag ville, är att få veta om det finns några kännare som är villiga att komma med i gruppen i ett begränsat projekt, som redan har påbörjats, om ämnet Barck-Modelin-Alftan - inte öppet i internet men på intranetvis i webservern som surrar här vid min fot. Det på min haltande svenska, och trött var jag, förlåt.
Antti
28
« skrivet: 2002-05-13, 23:18 »
Angående Modelinerna etc,
I HisKi finns dödsdata för Alexander Modelin och frun Anna Helena Pfeiff (felstavat Pfeff). Det under församlingarna Strömfors och Elimäe (begravda i Elimäe kyrkan). Alex. Modelin alltså dog 31 augusti 1754, begravdes 12 december. 83 a 84 år gammal säges det. Anna Helena Pfeiff dog 6 augusti 1753, begravdes 12 augusti. 67 år, enligt HisKi.
Av döttrarna Möllerheim finns Gertrud Maria och Hedvig Sofia i HisKi. Hedvig Sofia tycks vara den yngre, hon gifter sig den 8 september 1748 i Strömfors med Magnus Mauritz Brummert från Padasjoki, där de syns leva och ha barn. Inget tyder på att detta vore hennes andra gifte, jungfru Möllerheim står det i vigsellistan (HisKi). Systern Gertrud Maria är gift med Georg Johan Brandt i Elimäe, Ummeljoki, där de har barn åtminstone sedan början 1738 till juni 1742, enligt HisKi. Dessa Möllerheim-döttrarna kan vara halvsyskon, Gertrud Maria tycks vara betydligt äldre än Hedvig Sofia.
Om situationen och närmare angående jakten Barck-Alftan-Modelin kontakta mig eller Juhani Pesu privat, varsågoda.
Hälsar
Antti
29
« skrivet: 2002-02-14, 21:14 »
Hej Ulla, namnet Koskenlinna tycks för mig vara förfinskat av Forsberg (Koskivuori är den exakta översättningen, men var troligen i bruk). Det finns gott om Forsberg i Helsingfors i äldre tider, i arbetarklassen eller mindre hantverkare. Släktnamnet Koskenlinna har troligen registrerats och skyddats - tyvärr vet jag inte närmare om släktnamregistret (sukunimirekisteri). Om Otto Ville var född i Helsingfors finns han i kyrkoböckerna (de föddas bok) för året 1894, februari, födelse- coh dopdatum. Själva församlingen kan man gissa bara, kanske Sörnäs finska förs., och om släktnamnet vet man inte för säkert. Förfrågan kan du sända till: Helsingfors ev.-luth. församlingars centralregister PB 84 FIN-00531 HELSINGFORS ( http://www.evl.fi/helsinki/ ) hälsar Antti
30
« skrivet: 2001-11-11, 22:59 »
Det finns soldater/dragoner Lindholm på 1730-50-talen i bl.a. Karuna, Kyrkslätt, Tammela, Tyrvää. Kanske du hittar Staffan Lindholm i 1740-talsrullorna av kavalleriet eller infanteriet (Nylands och Tavastehus läns regementen).
Antti
31
« skrivet: 2001-04-05, 22:56 »
Det finns ståndfamiljer Kruus i Finland av vilka Henrik, född vid nyårsaftonen i Åbo då modern flydde Stora ofreden 1715, kunde härstamma. Och det fanns vävareåldersmannen Anders Kruus i Åbo efter Stora ofreden. I släktforskareförteckningen på www.genealogia.fi hittar du några som forskar Kruus från Bjärnå, och det kunde vara nyckeln.
32
« skrivet: 2001-03-12, 19:18 »
Om Brodde Barck.
Det tycks vara tämligen säkert att sockenskrivaren i Padasjoki (Finland) Johan Barck (??1665-1740) var farbror till häradsskrivaren i Elimäe/Strömfors Johan Barck (ca 1717-1769).
Men bröderna Brodde och Johan Johannis Barck gick i skola år 1676, fem år efter Britta Broddesdotter och kh i Barkeryd Johan Johansson Barck vigdes. Det enligt uppgifterna jag har fått.
Nu undrar jag om det finns några som helst uppgifter om denne Johan Barcks kanhända tidigare giftermål? Det kunde ju vara en syster till Britta Broddesdotter som är moder till pilten Brodde - och brodern Johan, hellre än Britta själv? Alltså finns det flere döttrar utom Sara och Britta till Brodde Svenonius i handlingarna?
Hälsar vänligast
Antti
33
« skrivet: 2001-02-24, 23:12 »
Två familjer Ståhlberg finns i HisKi-databasen för Norra Finland. Den ena är i Kemi (landsförsamling numera) herr fänrikens och kronolänsmannens Isak S. och fru Catarina Löfgrens. Dessa kan väl vara släkt med presidenten S. Den andra familjen var bosatt i Nedertorneå, inhyses Nils Petter S. och hustru Anna Kaisa, barn födda 1837-48 åtminstone. En tidigare Isak S. med Greta Stina Partanen, son Isak född 1802 kan vara släkt med dessa. Jag gissar dessa fattiga Ståhlberg är knekte- eller smedsläkt. Kan ha mera anknytningar i Norrbotten.
Hälsar Antti
34
« skrivet: 2001-02-22, 00:04 »
Hej Daniel!
Du skulle först fråga i församlingsämbetet litet närmare om Laura Johanna:
Rovaniemen seurakunta, kirkkoherranvirasto
PL 8104, 96101 ROVANIEMI
- så du får hennes föräldrar och syskon, kanske far- och morföräldrarna till.
Därefter är det att söka i HisKi-databasen - Hiukka i Rovaniemi finns nog - sedan kyrkoböckerna bakåt, på mikrofilm och mikrofiche, allt på svenska.
35
« skrivet: 2001-02-20, 00:43 »
Jag har hittat svaret i Kustaa Vilkunas bok om finska förnamn.
Hegesippus skulle ha varit den första påven, i 100-talet, efter St Peter. Svenska almanackan har namnet för någon tid under senare 1700-talet, kanske litet senare till, och barn döptes till Hegesippus.
Q.E.D.
36
« skrivet: 2001-02-20, 00:27 »
I Björneborg stad finns gott om Manneliner, ingen Gustaf född 1843, tyvärr, men en handlande Lars Gustaf Mannelin från Björneborg gifte sig i Ahlainen år 1840.
Det finns också skräddare Manneliner i t.ex. Kiikka och Norrmark efter 1843 - kanske släkt, kanske inte. Västfinska i alla fall; jag skulle börja med kyrkoböckerna i Ahlainen (Hvittisbofjärd).
hälsar Antti
37
« skrivet: 2000-06-22, 17:57 »
Hej!
Det är troligt att efternamnet har skrivits i Finland Puhakka eller Puhacka (i äldre form). Det är östfinskt folk, tycks vara savolaxare, och de nordligaste jag hittade i HisKi är från Utajärvi sn, nära Ule sjö (Oulunjärvi). HisKi visar inte längre än upp till födelseåret 1850 för Utajärvi, men jag tycker det kunde vara var Maria Elisa var född - eller inte långt borta.
Det finns andra alternativ, förstås, HisKi visar inte alla församlingar och det finns Puhakka numera i Kemi och Torneå men det syns inte i HisKi: torde vara nykomlingar.
Hälsar
Antti
38
« skrivet: 2000-04-06, 07:11 »
Jag ber Jörgen Tollesson om ursäkt för tonfallet i mitt första tillägg. Det är mitt skäl att diskussionen här gick ur gängorna och fokuserade sig alltför mycket i hans person i stället för själva ämnet i rubriken. Jag är ledsen för det jag har sagt.
Antti
39
« skrivet: 2000-04-04, 10:35 »
Inger! du hittar Waara-familjer på svenska sidan Torneälven i Kjell Lassinanttis Grape-sida på http://www.algonet.se/~kyl/ Antti
40
« skrivet: 2000-04-03, 18:10 »
Inger,
i Lapplands län (Finland) är det Muonio, Kittilä, Kolari, Sodankylä, Kemijärvi-Kemiträsk, Salla (hette Kuolajärvi), Posio, Ranua, vilka jag tycker fattas I HisKi.
Av dessa skulle väl Muonio, Kolari och Kittilä kollas först i detta fall.
Antti
41
« skrivet: 2000-03-31, 21:31 »
Jo, jag faktiskt ryser av tanken att alla de hundratals 90-åringar som besökt sjukhus i sitt ungdom i Blekinge nu har intimitetet hotad gällande arbetsgivare mm. av opålitliga släktforskare.
Det finns likadana tillfällen vid små församlingar då pastorn helt blåögat litar på forskaren och har kaffe i kammaren medan främlingen kunde - ja, göra vad som helst i kyrkoarkiven. Inte så ofta numera.
mvh
Antti
från vilda Finland
42
« skrivet: 2000-03-31, 20:40 »
Om en dräng med familj flyttar tycks det sannolikt att han fått ett stycke jord. Till Frägd torp föreslår jag
Antti
från Rovaniemi
43
« skrivet: 2000-03-31, 20:31 »
Hej,
det låter inte alls osannolikt att Isak Wilhelm Salomonsson (f. 27/4 1842) har någonting att göra med huset Vaara i Tervola, men han är inte född i församlingen, det syns. Man kunde anta att han var dräng eller annars bodde i Vaara innan han gifte.
Hägg är klockarenamn i Turtola, senare backstugufolk, kan vara att Maria Persdotters familj bodde i stugan på 1860-70-talen.
Då HisKi känner inte till varken hans eller hennes födelse tycks det sannolikt att det gäller församlingarna utanför, i norra Finland eller i svenska Tornedalen. Det är också möjligt att paret eller en av dem kom från Norge, finskatalande förstås som tusentals andra. Och hungeråren kring 1866 bör man inte glömma, då flyttade ännu mera folk till Ishavskusten än under bättre tider.
Antti
i Rovaniemi
Enligt senare inlägg är här angiven födelsetid felaktig. Med vänliga hälsningar Moderator Finland 20.02.2012
44
« skrivet: 2000-03-31, 20:01 »
Hej
Jag försöker ta fast i sjömannen (skepparen?) Mårten Månsson, född 1830, vigdes (i Kalmar?) 26/12 1857 med änkan Anna Gustava Andersdotter i hennes andra gifte, född 9/6 1826 i Kalmar. Enligt en uppgift skulle denne Mårten Månsson, min farmors far, vara från Torhamn, Blekinge. Vet inte om han var född där eller flyttade därifrån. I januari 1883 lär han vara död, drunknat vid Australien.
Det är allt jag vet om mannen, tills vidare, vore tacksam av alla tips/uppgifter.
Antti
från Rovaniemi
45
« skrivet: 2000-03-30, 08:06 »
Hej Monica,
Det var ju bra du fick napp på Alexander S.
Jonae är latiniserad form av Jonasson, vilket sätt några pråster brukade. Patronymikon, alltså. Namnet Näppi är mycket finskt, kanske karelskt. Kaijain kan också skrivas Kaijainen eller Kaijanen.
Antti
46
« skrivet: 2000-03-09, 01:28 »
Hej Christina, Johan, Hans, Håkan - terve! Den HisKi-kartan är nog bra. Jag kom inte ihåg det, då jag använder HisKi så mycket  Det står på kartan: © Jouni Malinen men sajten hör ju till Genealogiska Samfundet i Finland. Jag tror det är Leif Mether som är ansvarig där; man skulle väl fråga honom först, hur det är. Tack för Kajanaland! Det var ordet som jag var efter. Alakainua och Yläkainua, dvs. Kalix och Överkalix på meänkieli känner jag till, är inte säker om älven heter Kainuunjoki eller Kainuanjoki. Och man kunde kanske ha mera samarbete mellan de två: www.genealogi.se och www.genealogia.fi - så mycket gemensamt som man har, i historien och med de emigrerade. Och Tornedalen till på köpet, och Åland. hälsar från Rovaniemi Antti
47
« skrivet: 2000-03-07, 00:03 »
Jag tänker på Österbotten:
- de svenskspråkiga församlingarna och städerna från Gamlakarleby (som den hette) till Kaskö
- finskspråkig Sydösterbotten
- Mellersta Österbotten
- Norra Österbotten i allmänhet, därunder
- Kainuu (vad heter den på svenska?)
- Finska Lappland (historiskt, inte Lapplands län som det är numera)
- resten - låter inte bra ^¨^
Och Tornedalen hörde ju till Västerbotten, under Härnösand stift.
Vad säger ruotsinsuomensukulainen, Christina, Håkan och alla?
terveisin Antti
48
« skrivet: 2000-03-04, 15:40 »
Man kunde väl ha ett katalog här om församlingarna (med litet historik som bakgrund) och under vilka/hurudana rubriker de hör till. Sotkamo, till exempel, hör ju till Österbotten, men har rätt litet gemensamt med t.ex. Solf, nära Vasa.
De historiska landskapen är säkert ett bättre utgångspunkt än länindelningen -och på LDS-vis! Man kunde börja från Åland (hej Håkan), och rubriken Östra Nyland har man ju redan. - Jag tänker att Västra Nyland kunde ha sin egen rubrik. Egentliga Finland är en helhet som kanske kunde behandlas i sig...
Ja, föreslag, var så goda
hälsar Antti
49
« skrivet: 2000-02-28, 22:56 »
Hej Stefan! Du hittar familjen Gestrin i HisKi-databasen: bonden Karl Henrik Gestrin och hustru Ulrika Wilhelmina hade sonen August Theodor. Närmare uppgifter får du i kyrkoböckerna. För HisKi gå till www.genealogia.fi - där hittar du också addressen till St Michels landskapsarkiv som kan sända dig husförhörsböckerna på mikrofiche. mvh Antti
50
« skrivet: 2000-02-27, 00:17 »
Ja, man kunde väl ordna litet.
Det tycks vara gått om frågor gällande Österbotten och Nyland - de svenskatalande. Så är det norra Finland, särskilt Tornedalen, kanske Karelen. Inre Finland kunde man kanske ta som en helhet, så finskatalande som det är. Men kunde man ta en historisk synpunkt till: händelserna före och kring Stora Ofreden - kanske före och kring Finska kriget också? Och hur skulle det vara med krigsbarn ca. 1940-44? - Och skogsfinnarnas anor i Finland?
med vänlig hälsning (till Håkan?)
Antti
51
« skrivet: 2000-02-26, 23:57 »
Jag har något närmare uppgifter om min farmor Ida Gustava, född 5.10.1866 i Kalmar, som jag efterlyser här den 6 september 1999.
Henner far var sjömannen eller skepparen Mårten Månsson som drunknade nära Australien (med fartyget?) år 1878. Modern var (i hennes andra gifte?) Anna Gustava (Andersson i mina uppgifter ??) född 1827, död 1.5.1876, förmodligen i Kalmar.
Ida hade äldre halvsyskon, en syster har efterkomlingar i Oskarshamn, bl.a. hos konditorfamiljen Stahre.
Det tycks vara ytterst svårt att hitta något om Ida-mamma; min faster har varit i Kalmar för detta några årtionden sedan, min pappa var där, min kusin har varit sist vid de kalmarska kyrkoböckerna. Ingen av dem är någon erfaren släktforskare, nog var fastern en prästhustru, van vid att läsa stilen - och svenska.
Hälsar vänligast
Antti
från Rovaniemi
52
« skrivet: 2000-01-31, 23:26 »
Men förstås är det bara en hustru Chirstin till ena soldaten Johan Johansson Mannerfält!
Hon är ju Persdotter / JuhonPieti, dvs. hennes far heter Pehr Johansson på prästmannaspråk. Vad jag var dum! De två senaste Chirstin Mattsdotter och Chirstin Johansdotter kan vara felaktiga.
Antti
53
« skrivet: 2000-01-30, 21:56 »
Det syns vara namn som Malmberg, Sikfelt, Flinkfelt, Blindfelt i Kemi (enligt Hiski) - ingen Mannerfelt där.
Men i Rovaniemi är det (hos de födda):
.5.1738 25.5.1738 Lars Mannerfäld (förmodad fader) Chirst. Matsdr. Sukula : Carin
30.3.1745 31.3.1745 Kårkalo by Johan Manderfält + Chirstin : Margetha
8.9.1746 11.9.1746 Johan Manderfält + Christina : Ingred
3.4.1749 7.4.1749 Sold. Johan Mannerfält + Chirstin : Johan
12.2.1752 13.2.1752 Kårkalo Sold. Joh. Manderfält + Chirstin JuhonPieti : Christina
12.6.1753 13.6.1753 Kårkalo Sold. Joh. Mannerfät ? + Chirstin Juhonpieti : Britha
12.7.1754 14.7.1754 Kårkalo by Sold. Joh. Joh.ss. Mannerfält + Chirstin Pehrs dr. : Catharina
6.11.1755 7.11.1755 Kårkalo Såld. Joh. Mannerfält + Chirstin Pehrs dr. : Wahlborg
22.1.1757 22.1.1757 Kårkalo Sold. Joh. Mannerfeld + Christina Pehrs dr. : Andreas
3.2.1758 5.2.1758 Sold. Joh. Manderfelt + Chirstin Matts dr. : Maria
20.12.1760 27.12.1760 Korkalo by Sold. Joh. Mannerfäld + Chirstin Joh.dr. : Susanna
Det tycks alltså gälla åtminstone Lars Mannerfäld, Johan Mannerfält d.ä. med Chirstin (Juhonpieti?) och Johan Johansson Mannerfält med Chirstin Persdotter. Kanske någon Chirstin till, besynnerligt är att alla hustrur Mannerfält-Manderfält heter Chirstin.
Korkalo by ligger intill nuvarande Rovaniemi stad, just nedanom kyrkan längs floden Kemijoki. Den här tycks vara rotan som du är efter. Nu är det rullorna som behövs - och som förmodligen finns i biblioteket här.
hälsar
Antti från Rovaniemi
54
« skrivet: 2000-01-03, 14:52 »
Gott Nytt År 2000 från Finland!
Jag hade hittat namnet Potentia i ett par sammanhang i Finland. Nu gjorde jag ett HisKi-sök och hittade nog mindre träffar än Sam, spridda utom för Kiuruvesi (4) och Kronoborg (3) men en del tämligen gamla, jämfört med Eugenia Potentia f. 1863. Här den äldsta:
Född i Kronoborg 10.5.1760 Lapinlax by till Jören Hardicka och Gertrud Luckain dotter Potentia.
Föräldrarna till döttrar Potentia syns vara finskspråkiga, nästan alla. Det som jag funderad om är hur namnet kom till orter som Kronoborg långt borta i Karelen eller Kiuruvesi i Savolax? Var det prästen eller militären...
Antti
55
« skrivet: 2000-01-02, 18:55 »
Hej Rolf, det tycks gälla svedjefinnar som flyttade från inre Finland, dessa omkring sekelskiftet från (förmodligen) Österbotten till Hälsingland. Du hittar släktnamnet Lehmoinen på www.genealogia.fi link Personnamn, hos Släktnamn i forna Rautalampi administrativa socken åren 1564, 1586 och 1621, men inte i Finska släktnamn för invånare som beskattats i Nyslotts län år 1571. Familjen Lehmoinen är savolaxare, de hade anknytningar till Stor-Rautalampi i Finland - men detta område är stort. Man kanske kan hitta någon tips i senare kyrkoböckerna om Rautalampi mm. ifall Lehmoinen hade släktingar kvar i Finland. Vad som hände i Hälsingland förrän Carl Mattsson Lehmoinen och Olof Mattsson av samma släkt kom med sina familj till Norge är mig okänt. Det skulle väl vara någon bland släktforskare som tycks vimla i Hälsingland som vet något om svedjefinnar som förr i världen vimlade i deras skogar. Antti från Finland
56
« skrivet: 2000-01-02, 18:22 »
Camilla,
är dina morföräldrar från norra Finland, där befolkningen evakuerades hösten 1944, de flesta till Sverige? Det är inte så många församlingar i Lapplands län att kolla, och släktnamnen hjälper till.
Dina morföräldrar är helt säkert inskrivna och regristrerade där dom bodde i, frågan är vad de hette och varifrån de kom till Sverige. Om de kom över i Haparanda nedskrevs de förmodligen först där, av (militär)myndigheterna, senare troligen i kommunerna där de inkvarterades. Något uppehållstillstånd tror jag man inte hann söka, om de var krigsflyktningar, lika litet som Kosovo-albanerna som kom undan till Albanien i senaste kriget. Senare har dom anhållit om ett medborgareskap i Sverige, om de stannade.
Men om de kom tidigare, från ett annat håll, med pass, så blir det annorlunda. Då blev det fråga om tillstånd, naturligen. Inrikesministeriets ärenden, tror jag, fast jag är ingen svensk.
Hälsar
Antti
57
« skrivet: 1999-12-31, 13:55 »
Hej Tomas!
I HisKi finns bara de begravda för Lappträsk - det syns att barn till pastor Henricus och Christina Gudzea inte dog före fru Christinas död i Lappträsk. Här är något som jag fick av de begravda:
1714 25.8.1714 Kyrckby hu: Brita Giösling - hon kunde vara moder till pastor Henricus - vem vet?
17.7.1740 31.7.1740 Kyrkby Sacellan Henrik Weckman i kyrk i fsärtegraf
17.4.1754 18.4.1754 Kyrkby Pastorat E:a Christina Gudsea afålder 67 Ikyrk: i Choret omainen: Kyrkoherde Giösling
Hon är ju densamma Christina Gudzaea som skulle vara moder till Andreas, född 1721, enligt dina uppgifter. Men hon är änka nu; pastor Henricus Giösling som du har skulle alltså vara död. Kyrkoherden Giösling, hennes anhörig är kanske sonen - man vet inte förnamnet av det här.
Men där var sacellanen Henrik Weckman som dog tidigare - är han fadern till Anders? Eller är det en helt annan prästman, nog från Lappträsk, ett familjegrav som Weckmans syns ha.
Fru Christina är av prästesläkt: Gudzeus, intet patronymikon tills vidare. Gödslings och Weckmans är liksom ståndfolk i alla fall.
Men - Vigda i Vederlax:
26.12.1672 Erborne acht. Philip Gösling Ehreb. dygder jgfru Britta Hendrsdr Hopp Wederlax Prästegårdh
- det är något, och där var en hustru (men inte fru) Brita begraven i Lappträsk 1714.
Man kanske hittar Gösling och Hopp i adelskalendern, kanske inte: det är knapadeltrakt, varannan bonde bar vapen och sköld i sinom tid i Vederlaxnejden. Men nyare adel äre det inte, med de klingande Brytarsporr-namn. --
Hon kunde vara dotter till Philip d.ä. och Brita Hopp - Vigda i Elimäe:
15.2.1728 Fredrikshamn Handelsman Petter Starck Jungfru Maria Magdalena Göslingh Fredrikshamn
Såsom hon - Begravda i Kymmene: 1.5.1763 4.5.1763 Eskelsby. Mad. Maria Magdal. Giösling 56
Medan hon är av samtida generation som Philip d.ä. - Begraven i Veckelax:
22.4.1742 24.4.1742 Staden Förafsk: fältw: Bergs Ea: Brita Giösling 80
Och halva Mörskom, Grefnäs, syns vara mera eller mindre militära Gösling: underofficerare, rusthållare... I Strömsfors är Gösling fattiga.
Hjälper det? Jag förmodar att det gäller en ana, men gammal. Och att kapellanen Henrik Weckman hittar sin plats i detta väv. Kanske var pastorskan Gudsea gift två gånger? Men nu är det lättare med kyrkoböckerna, och herdaminnet skulle andvändas.
Gott Nytt År!
Antti
58
« skrivet: 1999-12-31, 08:33 »
Hej Louise Sjöbeck!
Det var i listan av drabanten Erik Hanssons män härjande i Härjedalen. Det var en trupp knekter och förmodligen något som in rangordning. Prans Persson var, om jag förstår det nu rätt, bland tyngre rustade men hade ingen häst och släde med, om han tog bara varor som går att bära. Han vad inte bland de lätt rustade som ville ha kvarnsten mm. som byte. Dom med kvarnsten hade, förmodar jag, anknytningar till böndehus inte allför långt borta. Knekten Prans var inte en av dem, utan en mera regulär krigsman, såsom jag tolkar detta. Om han hade hus någonstans vet ingen. Nog kan man tänka att han, som mera såsom underofficer än meninge, kan ha erhållit ett hus som förläning under kriget, i stället för sold, till exempel, och det i Hälsingland, i nuvarande Ovanåker, varför inte - men! -- Som Lars Nylander här påpekar, att knekten här kallades Prans, det är hans förnamn, gården Prans råkar vara detsamma ord; man vet icke mera.
Jag, som är finsk, vet inte om gårdsnamnskicket i Hälsingland. I Tornedalen finns några gårdar som har kallats efter en person och förblivit oböjda: Esko, Iivari, inte Eskola eller Iivarinen som det brukar vara. Men jag förstår de flesta gamla svenska gårdsnamn i genetiv. - Hur är det? Finns det gårdar som typ Peder, Hinrick, Olaf i närheten?
Och gällande Prans-Frans: finnarna, som inte kan uttala F (utom i Österbotten) brukar säga det Prans eller Rans menande Fffrans!
Jodå. - Om du, Louise, hittar något som hänvisar att gården Prans har något med knektarna under 1560-70-talen att göra, så blir det mera aktuellt med sammanhanget. Men tills vidare, som Lars sade, knappast.
Men ytterst gått Nytt År (vilket nummer var det.. tvåtusen, ja - ) önskar jag
Antti i Rovaniemi
59
« skrivet: 1999-12-09, 19:09 »
Hej!
De flesta med namnet Uurtamo i Rovaniemi, enligt telefonkataloget, bor fem mil norr om staden i byn Patokoski, vid Ounasjokifloden. Skriv till mig, jag kan ringa och fråga.
Antti Alfthan
i Rovaniemi
60
« skrivet: 1999-12-09, 19:00 »
Leif!
Jag har något om en Henrik Wärdh, med anknytningar till Tövsala, inte långt ifrån Åbo, från senare hälften av 1600-talet - med en dotter Sofia, om jag minns rätt. Kanske från Sursill-urkunderna - måste kolla. Men jag tycker vi skulle jämföra detta.
Antti Alfthan
från Rovaniemi
61
« skrivet: 1999-11-02, 23:46 »
Ja, Anders, du kan beställa mikrokort för Kristinestad i St Michels landskapsarkiv, som kopierar för hela landet. Se - http://www.narc.fi/ma/mma/kristiin.htm - eller ta bort sidan kristinestad för att se om arkivet i allmänhet. Vasa behöver du inte besöka, men det är kanske värt kolla kuststäderna som inte finns i Hiski. Mikrokort kostar kanske sju mark per styck, det var någonting i Nykarleby som liknar Wesslin, så Vasa ligger mellan Kristinestad och Nykarleby och var/är något större. Landskapsarkivet för Österbotten är nog i Vasa, om du vill resa, men enklare är det väl med mikrokort? Förresten, jag har mina anor karolinen Abraham Johan A. försvunnen 1736-46 och han har flyttat till Viborg, som är då ryskt. Hälsningar Antti
62
« skrivet: 1999-11-01, 08:21 »
Hej Anders, Herr fiskalen - stadsfiskalen Johan Gustav Welsin-Wesslin eller Westlin-Weslien, gifte i Kristinestad stadsförsamlingen, datum som du har, enligt HisKi - www.genealogia.fi - med Catharina (Caisa) Brunström. Dom tycks ha gemensamma barn förut, åtminstone hennes sista före äktenskapet tillskrives herr fiskalen. Några av barnen dö, en dotter år 1764, lilla sonen 1766, ett barn 1768. Fiskalen själv dog 21.2.1780 i Kristinestad, ålder 47. (Således född ca. 1733.) Änkan Catharina Brunström dog 18.4.1798 i Kristinestad i ålderdom (70 år). 'Afl. stadfisk. Vesliens'. Det tycks sannolikt att hon är dotter till besökaren Adam Brunström (född 1728; döpt 17.11.1728). I kuststaden Nykarleby hittar man 1749-54 folk såsom besökaren (tullmannen) Jakob Weselin-Wesselin samt tullskrivaren Lars Westlin. Vasa finns inte med i Hiski men jag tror Family Search visar det bara för 'Vasa län' skull. Nog är det möjligt at det finns mera Wesslin-Westlin personer där, men om dessa är släkt med varann och Johan Weslien, kan jag intet säga. (Hurudant folk är han?) I Kristinestads kommunionbok omkring 1760 och framåt ser man mera; det är mikrofilmen eller mikrokortet som du behöver nu att få läsa. Där står ofta 'kommen ifrån' eller motsvarande på latin. Hälsar Antti
63
« skrivet: 1999-10-22, 02:33 »
Monica, Sinkkonen är ett karelskt släktnamn, det kan man se i HisKi. Då han bodde i Enare, Viborg, Ridasjärvi (Pudasjärvi?), Uleåborg, skulle du väl kontakta kyrkoherdeämbetet åtminstone i Enare, att börja, och fråga om hans uppgifter i inflyttningsregistret - om han finns där. Någonstans är han väl skriven, då hittar du var han var född. Man kan efterlysa på www.genealogia.fi - det går, men går det bra? Tror inte. Jaga honom, var han arbetskarl eller guldgrävare i Enare? I Viborg var han ju under krigsåren. Och sedan i norra Finland. Addresser till församlingarna hittar du via sidan också - ja, det är nyckeln. Lycka till Antti
64
« skrivet: 1999-10-16, 23:44 »
Per, det tycks vara sant att kyrkoböckerna saknas för Viborgs stad, eller största delen av dem. Du hittar landskommunet och många socknar på Karelska halvnäset i HisKi: www.genealogia.fi - glöm inte ta med socknar och småstäder något västerut från Viborg. Man kan ibland hitta ett och annat om svenska- och tyskatalande folk där också, om inte i själva Viborg. Det finns många som forskar kring Viborg. Du får vidare uppgifter om dem och finska släktforskarföreningen på websidan däruppe. Jag härstammar mig av gamla viborgare också, mycket svenskatalande, fast mitt modersmål är finska. Inte forskar jag där särskilt, men kanske känner till något av förhållandena. Antti
65
« skrivet: 1999-10-01, 01:05 »
post mortum a. - modern var ju avliden - a. för något att han adopterade / erkände barnet. Jag är ingen latinist, tyvärr, att försöka tolka p.m.a. fullkomligt. Finska är det som jag kan, och nog har många finskspråkiga svårigheter att skilja mellan b och p men att prästen skulle ha det? - Tror inte.
I alla fall, 'efter döden accepterad' eller dylikt är ju samma sak som 'parn med avliiten', meningen är klar.
m.v.h.
Antti
66
« skrivet: 1999-09-13, 14:09 »
Vem är Lasse utan efternamn? Kanske är programmet inte bra, men att varna så där anonymt gillar jag inte.
Med vänlig hälsning.
Antti Alfthan från Rovaniemi
67
« skrivet: 1999-09-13, 13:57 »
Monica, finskan hjälper i början, men i 1800-talet och bakåt är kyrkoböckerna uteslutande på svenska. Jag tittade i HisKi-databasen för efternamn du nämner ( www.genealogia.fi > och vidare): Sinkkonen är ett karelskt namn, Marjanen är savolaxarnas, Engblom finns i svenskatalande socknar. Tuulos ligger i Tavastland! Du måste väl skriva till kyrkoherdeämbetet: Tuuloksen seurakunta, Kirkkoherranvirasto, Pappilantie 17, 14820 TUULOS, Finland. Fråga på svenska, de måste förstå om de vill behålla ämbetet. Fråga uppgifterna om din mor (samt om Alexander Sinkkonen, om han finns där,) ända till ca 1850. Sedan går det bakåt fint; i HisKi eller/och i förhörs- och andra kyrkoböckerna. På svenska. Lycka till! Antti
68
« skrivet: 1999-09-06, 22:53 »
Jag söker vidare uppgifter om min farmor Ida Gustava Månsson, född i Kalmar 5.10.1866, dotter till skepparen Mårten Månsson, drunknade 1878 (i Söderhavet?) och Anna Gustava Andersson f. 1827, d. 1.5.1876 (troligen i hennes andra? gifte).
Ida flyttade till Finland, genomgick den första sjuksköterskakursen i Helsingfors ca. 1890 men gifte (29.12.1890 i Pyhäjärvi, Viborgs län) med förvaltaren av statens gods Vernitsa i Pyhäjärvi Benjamin Alfthan, f. 27.2.1866, d. 13.5.1921. Idas äldre syster/halvsyster var gift med en styrman från Åland, som tog ett fyrmästararbete på Ladoga - för sin hustrus skull - och Ida var på besök hos dem då hon mötte den unge agronomen.
Min yngsta faster skrev en historia om Ida och Benni, men det är tyvärr bara litet man vet om Idas anor, långt borta som man bor i Finland.
Med vänlig hälsning
Antti
69
« skrivet: 1999-08-15, 00:38 »
Gudrun Nielsen!
I HisKi finns för Helsingfors, Skantzen två söner födda till timmermannen Clemet Clemetsson: Clemet f. 31.8.1706 och Matz döpt 20.2.1708; modern anges icke.
mvh Antti
70
« skrivet: 1999-08-14, 00:18 »
Britt Marie Wetterstrand!
Har äktenskapet i Karkku församling 1722 av soldaten Kondrad Reehn och Anna Jöransdotter samt dödsfallet 1771 i Karkku inhyses Condrad Mattsson 74 år något att göra med Walborg Gransten? Karkku ligger ganska nära Kiikka, man hittar den i HisKi men utan födelser tyvärr. Kondrad är ett ovanligt namn hos finska bönder.
mvh Antti
71
« skrivet: 1999-07-23, 00:45 »
Hej Patrik!
Jag har en lotsfamilj i Brahestad, vid Bottenhavet.
Det var, såvida jag nu vet, en fader och son som var lotsar, där var tjäruvräkare i två generationer, timmerkarl på varvet var de från början och långt framåt, ca. 1790 till åtminstone 1850, och förstås var där sjömän, nog mindre än vanligen (jag tycker) hos arbetare i Brahestad. Samtidigt som lots, kan en ha varit skeppare eller styrman. Familjen hade, redan i början av 1800-talet ett eget hus, timrare som man var, och i huset lär ha senare varit en liten krog. Döttrarna giftes med timmermän och sjömän - de var folk som bebodde Kattrumpan men de var dess översta skikt.
Om myndigheten kan jag inte säga, det här var i Finland, jag kan tänka att övervakandet var dels borgerskapets intresse, dels kronans; jag jämför med vräkare, som hade inspektorn över dem, visst var det en hamninspektor - vi måste be någon annan svara på den här.
/ Antti
72
« skrivet: 1999-07-18, 21:12 »
Hej Bo!
Jag har nu använt GeneWeb för ca 6 veckor, har över tusen personer tillsammans i fyra databas. Inmatningen krånglar inte, den går via web-läsare med GW daemon därunder. Rapporterna kommer bra, i olika format. Jag har inte prövat med transportfunktioner ännu, kan intet säga om det. Ja, den kostar ingenting (som det brukar i Linux-världen) och fungerar.
LifeLines är för litet annorlunda platform (säger författaren), jag gissar det är Solaris o.dyl. Jag fick den inte gå med Redhat6, ville ha en okänd lib - jag tror LL är litet föråldrad nu och behöver justering mera än tillräckligt, och jag är inte säker om den hanterar skanderna bra.
Om WINE har jag inte erfarenhet. Kan inte vara värre än Billy G-produkterna? Berätta hur den går.
Med pingvinhälsning!
Antti
73
« skrivet: 1999-07-10, 22:30 »
Hur är det med dagens program och patronymikon? Hur hanterar alla dessa det? Eller gör de det inte alls? Hanterar inte?
Vi har ju i våra äldre namn - alla vet vad jag menar? - formen: Förnamn / Patronymikon (oftast) / Tillnamn l. Släktnamn (ganska ofta). Detta namnsbruk omfattade hela norden, och i Ryssland är det i bruk varje dag. Detta betyder, att släktforskare som har tillsammans upp till 250 miljon nutida invånare i sina länder använder usla datorprogram för deras ändamål.
Och det är ingen men GEDCOM -fråga, som man gärna tänker. Vi behöver tre-tag namnsystem i stället för två-tag, egentligen vi skulle ha haft det från början. För Gedcom-transport kan man alltid klistra de två ihop - och det är ganska enkelt att klippa dem isär.
Om det redan finns duktiga program med fullkomlig patronymikonhantering ursäktar jag för min okunnighet. Om inte, ber jag er tänka om.
74
« skrivet: 1999-07-07, 19:51 »
Anna-Lisa!
Det gick nu så med Brita Aikinniemi i Kuusamo att hon syns ha riktigt gamla anor som leder slutligen till Sverige. Hennes farfar, länsmannen Sigrid Tornberg (1722-1801) samt hustrun Sofia Fellman (1722-82) är ståndfolk och finnes i Genealogia Sursilliana. Jag tar länsmannen Sigfrids ursprung först:
Hans föräldrad är sannolikt kapellanen i Nedertorneå Henrik Tornberg (1680-1743, son till kyrkoherden i Övertorneå Johan Tornberg och Brita Curtelius) och Brita Bonelius. Brita Bonelia (1693-1743) är dotter till kyrkoherden i Kuusamo Sigfrid Bonelius och Anna Tawast (1663-1742). Anna är dotter till kyrkoherden i Pyhäjoki Johan Tawast och Anna Eriksdotter Sursill. Hennes föräldrad är kapellanen i Pedersöre 1628 Erik Isaksson Sursill l. Sill, gift med Elisabet Hansdotter (Fordell). Hans föräldrad är kapellanen i Pedersöre 1697 Isak Eriksson Tenalensis (sedermera Sursill), död ca. 1622, och Anna Persdotter från Rasbo, Sverige. Hans föräldrar är kyrkoherden i Pedersöre 1569 Erik Johansson Tenalensis och Magdalena Eriksdotter Sursill - och här stannar vi och ser hur det är med länsmansfrun Sofia i Kuusamo på 1700-talet.
Esaias Esaiasson Fellman (1675-1736), kapellanen i Kemiträsk, och Susanna Elingius är Sofias föräldrar. Han var son till Esaias Fellman (1620-1697), kapellanen i Kemiträsk, och Anna Hansdotter (ca.1637-1703). Hon är dotter till borgaren i Uleåborg Hans Larsson (död ca. 1645) och Anna N. Hans är son till en Lars (kanske i Salois) och Catharina Sursill, levde ännu 1614, dotter till Östen Eriksson Sursill i Västerteg, Umeå, hemmansägare därst. ca. 1553-1580.
Och både Magdalena och Östen är barn (jämte några andra) till storbonden i Teg, Umeå Erik Ångerman. Han bodde på Teg åtminstone 1539, dog troligen i hög ålder i början av 1550-talet. Hustrun hette Dordi.
Jag har citerat Sursilliana-verket, där Brita Aikinniemis farfar och farmor finnes okså, hoppas att här blev inga fel. - Du frågade om dina skogssameanor, Anna-Lisa, den här gången blev det annorlunda, men ta det inte så illa, ganska många i Finland hittar sina anor hos Sursilliana. Inte jag, men efternamnet förekommer där någon gång.
Vi ses,
Antti
75
« skrivet: 1999-07-04, 23:59 »
Jag har anfäder som har varit kvartermästare i kavalleriet; i Åbo och Björneborgs län (regemente) ca 1660, i Nylands och Tavastehus län 1706-1709. Var det en skillnad i kvartermästarens ställning och rang i äldre tider jämfört med den karolinska armen? Hur är det jämfört med infanteriet? Och hur många kvartermästare var det vanligen i kompaniet?
/Antti
76
« skrivet: 1999-07-03, 23:03 »
Conny Lindfors är efter Schaug i Brahestad och jag råkar just ha mikrofilmerna för Brahestad: historieböcker fr. ca 1690 framåt, om jag minns det rätt, i biblioteket, men jag har inte än hittat något om Margareta (f.1702?) eller någon annan Schaug i kyrkoböckerna. Den första husförhörsboken är för efter Stora ofreden, och en rulle fattas ännu, men som sagt, inte har jag sett Schog / Schaug. Inte omnämner Samuli Paulaharju i sin bok Wanha Raahe om ett sådant namn heller.
Men Paulaharju berättar att Per Brahe lät bl.a. hantverkare av tyskt härkomst flyttas från Stockholm till Brahestad med sin fogde Henrik Corte 1651 (och denne befallningsman, senare borgmästaren kanske hade litet krigsfolk med sig?) - med Corte kom hans skrivare Hans Forbus, av skottskt härkomst, och senare sändes mera sådana utlärda hantverkare till från hemlandet. Brahestad var rätt liten, kanske flyttade någon mästare vidare.
Jag tänker att det kanske lönar sig kolla bland borgare och hantverkare i Stockholm 1650-1705 och titta hur det var hos krigsfolk i och nära Brahestad: hur låg Österbottniska regementet, vilka som var präster där och vad dom kanske skrev upp om t.ex. officerare och deras själsvård?
Namnet Schaug förekommer bland immigranterna till Amerika: nog från Bergen å andra sidan, från Tyskland (palatines - fr. Rhenland?) ca. 1740.
/Antti
77
« skrivet: 1999-07-03, 01:28 »
Är det möjligt att gå in i källkoden av Egons kalenderprogram? Jag klickade här för nyfikenhet och fick laddat något någonstans som jag inte hittar just nu. Det som jag hittade i Rötterna var att det gällde något .EXE men var det något som unzippar för sig själv? Jag kör nämligen på Linux och kan inte ha .EXE -filer utan litet annorlunda. Om databasen i Egons kalender är inmatat under DOS men inte Win så går det väl att bygga om för unix filsystem? Jag menar att det är ju Ascii-tabeller. Men, men... Menar alltså att jag är väldigt intresserad om kalendern och vill pröva men i annorlunda omgivning! Har du, Egon, de äldsta försök kvar i din byrålåda? Antti
78
« skrivet: 1999-07-01, 01:23 »
Hej Anna-Lisa!
Jag var fel med svärmodern, hon hette nog Brita Aikinniemi, inte från Sompio utan från Kuusamo. ;(
Ronttivaara och Aikinniemi är gamla hus i Alakitka by, Kuusamo socken. Posio (Ahola by) hörde till Kuusamo, Salla hade sitt gamla namn Kuolajärvi, ännu tidigare hörde Salla/Kuolajärvi till Kemijärvi. Man kan följa din släkt i norra Kuusamo ungefär lika långt som i Sompio: utan svårigheter till början av 1700-talet. Men dessa är livligt folk - du är ju själv nu i Sverige. Om du är intresserad om lappskt ursprung så har du det väl i Kuusamo-Salla trakten - tillräckligt. Det kallades Kuusamo Lappmark eller Landryggen; ordet posio menar den lilla bakdörren i lappkåtan vilken prästerna stänge för gott, som första steget ur det hedniska.
Jag återkommer med dina Kuusamo-anor.
Antti
79
« skrivet: 1999-06-28, 01:29 »
Jag har litet problem med tjäruvräkare. Nog vet jag att han kontrollerade tjärans kvalitet men har inte hittat bättre än tar quality controller på engelska. Jag undrar om det fanns likadana vräkare i hamnen utanför Sverige och Finland?
MVH Antti
80
« skrivet: 1999-06-24, 23:46 »
Försöker hitta möjliga svenska länkar till bl.a. tjäruvräkare och sjömän Tabell i Österbotten vid slutet av 1700-talet och framåt.
(Databassöket ger massor av svenska och finska släkt-tabell så jag måste gå så här manuellt)
Antti
81
« skrivet: 1999-06-24, 09:46 »
Har du, Margaretha, eller någon annan uppgifter om fogden i Garpenberg sedan 1555 Hans Eriksson? Han kom från Noraskog, där han var hyttefogde 1554, hans hustru Elin var deja på kungsgården i Noraskog.
Antti
82
« skrivet: 1999-06-22, 02:00 »
There's been a discussion on this arena concerning how bonde or torpare etc should be translated for non-swedish use. It is meant for swedish genealogists - as the site of course mainly is - to find out their proper words to be used in British / American English translations.
My suggestion is somewhat a contrary. Non-swedish readers, though capable of reading these pages but having trouble with the special and often ancient words used here ore more often in the source text do have a need - in my opinion - of a handy glossary. We know the problem of how hard it is to keep explaining bonde for someone who is not familiar with the history of a northern, rather independent peasant, also knowing his rights and hence using them, compared with a british clown v.s. freeman, or with russian souls. And that the background is different in Danmark.
About topics like above I'd love see the glossary - somewhere here (here you are, dear editord!) within foreign users. - Suggestions?
And the contents... Oh what the swedes love discussing, just like the russians. Pelase take a tour around to see the central points of trouble.
After having been discussed thoroughly, I understand I'd be done in a few days, supposing the contributors agree in using their texts and the supremacy of an editor in charge.
Looking forward: southwestwards from my point.
Hello to everyone!
Antti
83
« skrivet: 1999-06-21, 20:30 »
Hej Anna-Lisa! Svärmodern skrevs troligen Brita Aikioniemi, vilket släktnamn känns söder om centrala Sompio, närmare Keminkylä-byn, allt Sodankylä dåförtiden (numera Savukoski). Här får du ett par linjer för Johanna. Olof Pelkonen, f. 1727, kom troligen som nybyggare och gifte Brita (f. 1746) i Kurisias kåtafält, senare Mutenia by i Sompio. Pelkonen-släkten var svedje-savolaxare som trängde sig i Lappmarken, trots förbud och rättegångar. De hade sonen Hans Olofsson Mutenia (f.1782) som gifte Malin (döpt Kristina) Henriksdotter (f.1780) från Riesto by i Sompio. Kaisa Hansdotter (f.1814) och Lokan Pekka, gifta 1845, byggde huset Ylilokka i Lokka byn i Sompio. Johanna Amalia var deras äldsta barn. Olof Hansson Musta (f.1714) gift med Anna (f.1719) hade sonen Anders (f.1754) som gifte Margeta (f.1758) - allt detta tämligen lappskt - och de hade dottern Eva Kaisa (f.1794) för vilken frågades vid Mariamarknaden i Enontekis Per Eira (f.1784, kanske i Enare) som måg till huset. De hade i Korvanen by, Sompio en skara barn, bland dem Per Lokan Pekka (f.1819) Ja, måste kolla Aikionniemi. Antti
84
« skrivet: 1999-06-19, 22:07 »
Till Anna-Lisa Jakobsson om Johanna Ylilokka:
Enligt Paulaharju [Samuli Paulaharju: Sompio.] är Johannas fader var troligen Lokan Pekka Per Persson Ylilokka (1819-1899) son till Iso-Äijä l. Korvasen Pekka Per Samuelsson Eira fr. Enontekis sn (1784-1873) och Eeva-Kaisa (Andersdr) (1794-1875) dotter till (samen?) Antti Musta (1754-1820); Johannas moder är då Kaisa Hansdr (1814-1899).
Johan Abram Rontti från Alakitka, Kuusamo sn var nästan säkert på väg att fiska i Norge då han för första gången mötte Johanna i Sompio, Sodankylä sn. Kanhända hon följde med?
Iika Ahola från Hirvasvaara (Salla sn) bodde ca 4 mil nordväst från Alakitka, åt rktningen till Norge. Maija-Liisa Maaninka var troligen från grannbyn, kanske ursprungligen inte fån Salla (kallas ibland Kuolajärvi) sn utan från Posio eller Kuusamo.
Återkommer med närmare upplysningar.
Antti
85
« skrivet: 1999-06-19, 13:45 »
Året för Faktor Erik Hansson i Hälsingland är 1579 !!
Antti
86
« skrivet: 1999-06-19, 11:55 »
Som nyfiken om det finns Linux (unix överhuvudtaget) -användare hos svenska släktforskare börjar jag den här. Jag råkar vara en Linux-man, har använt olika datorer sedan 1973 men inte alltid så regelbundet. Å andra sidan, forskat släkt sedan 1978, som hobby, men först nu lagt dessa två samman.
Jag hittade två program i nätet såm går i unix: LifeLines, som är byggd för andra platform (kan inte datorsvenska, förlåt!) än Linux - tycktes inte funka bra och jag misstänkte hur den sorterar efter skanderna. Så tog jag GeneWeb, har nu matat in drygt tusen individer, inte prövat dess vidare. Men jag gillar web-läsare omgivningen, får nog ännu mera musvärk i handleden.
Vad tycker ni, släktforskare där i Sverige?
Hälsar igen,
Antti 'Finne'
87
« skrivet: 1999-06-19, 09:03 »
Du kanske vet, Urban, att Antti Kolehmainen är intresserad (läs: väntar ivrigt på) om information gällande Erik Hanssons sigill. Dokumenten ur 20 nov 1564, Mörsil, har signerats med hans sigill, som det står där. och den nästa svårlästa för mig, dilettant som jag är vid det här, betygande att Erik Hansson har mottagit krut och bly den 22 april 1567, är signerat den också. Och sigill kan man inte se i kopierna som A.K. sänt mig. Om Alftanska släktkrönikan: jag har tre olika variationer framför mig här, en som är tryckt, två kopier av handskrivna, allt från 1700-talet med senare noter / tillägg. Men som jag har sagt, under egen rubrik. Om jag hade hittat förbinderserna mellan drabanten och Alfta socken skulla jag inta vara här, ulande i månskenet mot Hälsingland. Nog intresserar drabanten och hans män mig också som författare. Behöver inte vara släkt (det har hänt mig flera gånger förut: hittat mig sortera nya och nya uppgifter om längesedan framlidna personer, ooh glömt varför?) Alfta nämnes däruppe, i slutet av mitt meddelande 18 juni, där E.H. antagas ha övertagit sin fänika hälsingar. Och, jag understryker: E.H. tycks vara ansvarig för trängen, 5 aug 1564, kanske redan i Härjedalen? Erik Hansson får spark av nye Kung Johan 31 jan 1569. Han är ju kung Eriks män, om någon. Herr Hans Kyhle får överkommandot i Norlanden där det tycks ha varit tämligen lungt under de sista åren. Vägen Olav Rundt - Antti K. har jag fått nya uppgifter: det finns en Factor i Helsingland Erik Hansson hos krigsmän i Norlanden. [Norrländska samlingar II. Utkast till beskrivning öfver Stöde sn ... förf. af Magn. N. Nordenström, till trycket befordrad af Johan Nordlander 1894.] Kan du, Urban, eller någon annan expert beskriva faktorn i 25-årskrigets militär? Återkommer med litet urdrag av hertig Carls registratur. Antti
88
« skrivet: 1999-06-18, 18:09 »
Av diskussionsämnet Drabanten Erik Hansson och huset Hansjons i Alfta under Hälsingland/efterlysningar för jag delen gällande Alfta och det nämnda huset här, under rubriken Alfta.
Jag frågade efter uppgifter och Lars Moensis svarade, han gav en tips om namnbruket som Hans-Jons och vill ha mera detaljerat om huset och byn. Se, här det är: [efter Svensk släktregister. Släkthistorisk samling Alfta socken Gävleborgs län 1945; tillägg av Antti Kolehmainen och Olav Rundt i Åbo.]
Registerbeteckning 32 N, en bondesläkt i Näsbyn, Alfta, som tidigast omnämnes i 1555 års Jdbok.
Hans Olsson, vars härst. är okänd, nämnes som bonde i Näsbyn enl. Jdbk 1555-1565.
(tillägg:) hustru Malin står för hushållet 1570-72.
Erik Hansson (är trol. son till bonden Hans Olsson i Näsbyn, Alfta). Nämnes som bonde i Näsbyn enl. Jdbk 1575-1620.
Jon Eriksson (är trol. son t. bonden Erik Hansson). Nämnes som bonde i Näsbyn enl. Jdbk 1631-1670.
Son Hans (och så vidare). - Den som vill veta mera om denna släkt hittar uppgifterna i släktregistern som citerats här och visst finns det i Urban Sikeborgs omfattande verk. Husnamnet kommer av det att där var i flere generationer Hans eller Jon som husbonde. - Vill nog veta mera.
Det som intresserar mig i synnerhet är den möjliga anknytningen till den finska Alftan-släkten som har framlagts av Antti Kolehmainen och Olav Rundt. För mig ter den här som en renodlad bondesläkt: inga skattefriheten, som skulle tyda på tjänst för kronan. Och Alftan-traditionen, i dess olika och nog fantiserade form, hänvisar alltid till något förnämt: vicelagman, generallänsman, kunglig sekreterare, släkt med drottningen... Erik Hansson i Näsby tycks inte stämma.
Det är drabanten Erik Hansson, som nog passar, men har han varit bosatt i Alfta? - Där är kärnan: är han fadern till stamfadern Ericus Erici Alftanus i Tövsala, är det huset i Näsby som E.E. kommer ifrån, eller är det någon annan Erik (Hansson?), helst i Alfta, som man inte har hittat än? - Något är på tok, men det att E.E. kom från Alfta är jag nog säker på.
Nu, kära bröder och systrar, kom o fundera. Finns det ännu källmaterial, har man nya ideer. (Jag kan tro att Urban S. är trött på upprepade frågor om det här, jag vill uppmana vidare kretser.)
Hälsar folk i Alfta, i Hälsingland, i Sverige...
Antti
89
« skrivet: 1999-06-18, 13:58 »
Fortsätter monologen.
Profossen står nu i Jämtland och väntar. Jag har fått material från Åbo. - Till Lars Moensis & al: jag flyttar diskussionen om huset Hans-Jons där den bör, under Alfta socken. - Nu vidare om drabanten:
För första gången träffas drabanten Hans Eriksson n:o 109 i längden år 1560, sist år 1566. [W. Ridderstad: Tvenne herledningskedjor. Bidrag till Kgl Svea Livgardets historia.]
Jag hittade honom i Härjedalen (meddelandet däruppe) och antager att det gäller fälttåget år 1563, böndeknektarna syns ha haft hästar och släde mid sig, så mycket tungt vara för de med sig från Vemdalen och Hede.
Knut Haralsson Soop drog med drabanten Erik Hansson för operationen att rädda Claude Collardt, med ingen framgång, sommaren 1564. [C. Silfverstolpe: Konung Eri XIV:s nämnds Dombok.] Möjligen övertog Erik Hansson Henrik von Saltzwedels hälsingefänika som 12 juli stod vid Alfta. I början av augusti låg krigshäret, under Mats Törnes befel, i Mörsil, gränsskyddet var färre upp till fjällen i väster under Kristoffer Nilsson och Erik Hansson (fänikor) vid Åre, Mårten Perssons lantvärnsfänika vid Undersåker. Erik Hansson syns ha lett organisationen av trängen. Kvitterar i Mörsil 20 november bl.a. 51 hästar, förut med Collardts tåg. [B. Barkman: Svea Livgardets historia.]
Återkommer till följetången sedan jag läst litet svårläst från 1567 och vidare.
Antti
90
« skrivet: 1999-06-18, 12:47 »
Efterlyser ovannämnda Jon Persson / Joenn profåss under åtminstone (drabanten) Erik Hansson. (Se efterlysningen under Hälsingland.)
I brevet från Stockholm 20 mars 1565 skriver konungen till fogden i Jämtland: Jon Persson har låtit berätta, att han har hustru, barn och något till boskap, och efter han skall draga ut för rikets fiender och haver intet hemman, där hans hustru och barn kan hava tillhåll, därföre har han begärt, att vi till något hemman ville förhjälpa, så, efter vi bruka honom såsom profoss ibland vårt krigsfolk, som uti Jämtland är förodrnat uti lantvärn... Och kungen beviljar honom ett hemman skattefritt tills vidare.
I 1568 års räkenskaper säges Jon Persson, profoss i Jämtland, ha en gård Fåglestada, ett annat år Fugelstad, fritt enl. K.M:s brev 20 mars 1565.
[Johan Nordlander: Herjeådalen på Erik XIV:s tid.]
Jag frågar, gode jempter och andra, var månne ovannämnde gården ligga eller ha varit i Jämtland? Och jag undrar om profossen var tvungen att flytta vid fredsslutet - vet någon, kan någon gissa? Och överhuvudtaget, jag är mycket tacksam om all information gällande omständigheterna i Jämtland under kriget.
Antti Alfthan, finne i Rovaniemi.
91
« skrivet: 1999-06-18, 09:05 »
Jag lägger här till listan om drabanten Erik Hanssons män rappande i Härjedalen före 1566 (kanske före 1564). [Johan Nordlander: Herjedalen på Erik XIV:s tid.] Erich Hansson. Joenn profåss. Räthans oloff. Michill. (hwadh som böndrene i klöffsiöö haffua tagit).. Haluardh olsson, Jonn Matzson, Oloff gummunsson, Peder Matzson, Lasse Jonsson, Swenn gudzormsson, Jonn Stensson, Prans persson, Swenn Morthensson, Jonn persson iempt, Anders Nilsson, Nils olsson, Jonn persson, Jonn skomakare, Per Nilsson, Hinrich olofsson, Per Jacopzson, Siwll Esbiörsson, Mårthen halwardsson, Stenn i skålenn, Mårthen ibidem, Enar ibidem, Nils i Skanneråss, Olof i Roröö, Lisle oloff ibidem, Anders wethwiken, Jöns Larsson i Berg, Per Stensson i Bergh, Oloff i Röronn, Oloff i Tåssåsenn, Jöns olsson i berg, Stenn i skålenn, Stenn Jonsson i berg. Jag efterlyser ju drabanten själv men har också meningen att efterlysa hans provoss Jon Persson boende i Jämtland åtminstone före 1568. (Se Jämtland.) Vid detta forum vill jag fråga om bönderna i Klövsjö (jag som inte känner till geografin i Hälsingland): var ligger och vad är orten? Och åsikter samt information om truppen som här ovan. Vem känner till bra militären under Eriks tid? Ers hängivna Antti
92
« skrivet: 1999-06-17, 21:42 »
Johanna Ylilokka hörde till de s.k. Sompio-borna i Lappland. Största delen av Sompio, dess viktigaste byar, ligger numera under vattnet. Sompioborna är dels nybyggarefinnar som kom upp Luirofloden på 1600-talet, dels urgamla Kemi skogssamer; det blev duktigt folk som levde såväl på jordbruk som på stort jakt för vild skogsren, fiske förstås, och litet handel; fiskarerutten mellan Nordnorge och Finland gick via Sompio. De närmaste grannarna var skoltsamerna mot öst, enaresamerna i norr, finska nybyggare långt i söder och Sodankylä kyrka (vilket sompioborna inte ville ha) i sydväst, vid Kitinen-floden. Mot vest-nordvest var det nästan öde - den vägen kom samerna från Norge med sina väldiga renhjordar vid andra hälften av 1800-talet. Numera bildar rensamerna ca. hälften av befolkningen medan den andra hälften är Sompio-ättlingar. i god sämja vid byn Vuotso, efterträdaren för gamla Korvanen, Riesto och Mutenia byar som drunknades. Byn Lokka stannar delvis kvar.
Skogssamernas språk, Kemi-lappskan, talas inte mera. Sompioborna talade finska sedan 1600-talet medan det bodde nog tvåspråkiga bland dem.
Sompioborna firar varje höst vid sjön Sompio s.k. kiiskismarkkinat - fiskefest - där de hyllar sitt arv, vid Akmeelis grav, shamanens som var känd inte bara i Torneå utan ända till Stockholm (där han torde ha gjort en visit, flygande som en mäktig noaidde brukar - hos kungen eller drottningen, om jag kommer det rätt ihåg.
Antti
93
« skrivet: 1999-06-17, 00:55 »
Hej Kicki! Gå till http://www.genealogia.fi Du hittar där HisKi-databasen, som fungerar såväl på finska, svenska och engelska. Där finns s.k. historieböckerna dvs. födda, vigda, döda osv. från de flesta församlingarna i Finland, ända till ca. 1860-talet. Några församlingar fattas - och större städerna - men databasen updateras hela tiden. Ha det kul i Finland! Antti
94
« skrivet: 1999-06-17, 00:41 »
Arkeologen Matti Huurre vill påpeka [M.H: 9000 vuotta Suomen esihistoriaa - hoppas att det finns referater på svenska] att finnarna är helt enkelt folk som sedan sista istidens slut har bosatt landet. Man kan inte se och behöver inte heller hitta på omfattande invandringar sedan man kom hit, 8000-9000 år sedan, från Skandinavien, från Karelen norr och söder. Finnarna har ju östliga och västliga egenskaper i genotypet samt i fenotypet men folkvandringar som till exempel i Mellaneuropa tycks inte ha ägt rum här.
Före fenno-ugriska språk talade man väl något proto-uralska (släkt med samojedspråk) såväl i nuvarande Finland som åtminstone norra Skandinavien, har konstaterats av urgamla ortsnamn, inga spår i nuvarande språk finns nog icke.
Fenno-ugriska språk - urgamla också - har sina rötter på båda sidorna av Uralbergen. Magyarernas anfäder kom ut ur skogen på östra sidan, och de lärde sig att rida - så bra att de kom ända till Europa, Pannonien, som är slätt, och tog där över.
Hela barrskogområdet, taigan, västerut från Uralen var bosatt av folkstam talande finsksläktade språk, också i Sverige, och i synnerhet lövskogsområden söderom barrskogbälten var goda att leva i: fiska och jaga, samla vad man behöver. Dessa var ättlingar av i stort sett samma folk som bebodde under sista istiden Mellaneuropa och slätten norr om Svarta och Kaspiska haven. De mongoler som jag förstår ha diskuterats här bodde i Baikal-området.
Klimatet för något som 8000-3000 år sedan var betydligt gynnsammare än nu. Ändå var det snö om vintern, så att transporten öster- och västerut gick bra. Handeln från Ural till Bottenviken och vice versa var möjligt, det bestod en förhållandevis enhetlig kultur, med hänsyn till det vida området i taiga-skogen från Sverige till Uralbergen. Man talade finska språk, i äldre form och olika gren. Från östern kom konsten att tillverka keramik - kammkeramik heter det i detta sammanhang för dess mönster och teknik. Det var väl brudarna som bragte med sig konsten, och kanske bragte de nya drag i språket. I norra Skandinavien var det litet annorlunda med keramiken, kanske var det också med språket. I sin tid tynade den kammkeramiska kulturen av, handeln kanske lyckades sämre, klimatet blev värre. Det gick inte så bra som förut vid de finska insjöarna; kanske var det bättre vid stora floderna kring Bottenviken: där kommer ju lax! Men ca. 2500 år sedan flyttade faktiskt nytt folk att bo vid havsstränderna. Det var stridyxfolk, som också bebodde svenska kusten. Vi vet att de var balter, de talade dåtida baltiska, som är indoeuropeiskt språk. Och de var jordbrukare. Men varken nutida svenskar eller finnar pratar baltiska! Det var en stark kultur med sina innovationer som kom, inte massor av människor. Nybyggarna gifte sig med urbefolkningen och de smälte sig samman vid kustområden. Språket som bestod här är finska, som har massor av baltiska lånord. Folk i inlandet jagade som förr, och bevarade språkesättet. Nu blev handelsrutten från Karelen till Medelhavet mera och mera betydande. Indoeuropeiska folkstamm, som germanerna och slaverna var i rörelse, de förra spred sig på hjul och vagn (fantiserar jag), slaverna brukade svedja lövskog och de blandade sig i norr med de fåtaligare finska grupper. Karelerna blev mest viktiga, de lärde sig bruka jord, svedja, men främst blev de handlande och makthavande över vida områden från Ladoga norrut till Kola, sen österut till Kemi lappmark, Torne och Lule lappmark, vågar jag gissa - och samiska språk fick särpregeln som förenar dem med gamla karelskan, ca. 2000 år sedan. Finnarna (kven - som det säges) fick som handelsmän och birkarlar sin tur först senare. Och där var varjagerna (snackande så konstigt) med - mera och mera.
Sedan, på något som 1200-talet flyttade svenskar och helsingar till de obebodda kustområden Österbotten och Nyland. Välkommen, säger jag.
Med vänliga hälsningar till Sverige,
Antti från Finland.
95
« skrivet: 1999-06-16, 22:22 »
Hej från Rovaniemi! Jag känner nog mig litet generad som en finne med min klumpiga svenska, särskilt på netikett-arenan efter diskussionen däruppe. Jag måste medge att jag har lagt en eller två frågor här på fel ställe, som jag märkt senare; jag använder smiley då och då i e-korrespondensen, i synnerhet på engelska [Hejssan allesamman!] fastän jag är åtminstone 53 och författare till yrke. Och var tusan kan jag fråga om Tavastätten n:o 14 och dess möjliga anknytningar i Sverige, litet notorisk som dess urkund är? - Förlåt mig, det ärtar sade min farmor (och försökte säga det på finska). Dock är detta Rötter/forum kanske toppen som jag hittat i nätet. Tack för det, svenska släktforskare. Hälsar er Antti
96
« skrivet: 1999-06-13, 20:46 »
Har någon annan stött på Rålamb som förnamn vid slutet av 1500-talet? Källan dvs. avskriftet var från 1700-talet, gällande tiden 1580-1610. Där skrevs som: Rålamb Hansson, slottskrivare i Reval etc. i stället för Roland Hansson som är nog samma person och kännes till.
Jag frågar
97
« skrivet: 1999-06-13, 13:10 »
Tack för tipset Lars!
Jag återkommer med närmare uppgifter berörande Hans-Jons efter jag haft litet kontakt till Åbo.
Kan du eller någon annan föreslå på vilket forum man skulle påbörja diskussionen gällande Alftanska släktkrönikan? - Allmän källkritik? - Jämförande källor/resultat/analys i Sverige/Finland - I hänsyn till själva Alfta (eller Tövsala i Finland)? - Sigilljakten Bila/Sjärnkors/Erik Hanssons övergående till Sverige? - -
Jag vet om Urban Sikeborgs åsikter och lägger rätt mycket värde på dem (gällande ämnet också) men jag vill påpeka, att problemet Alfta - Alftan-familjen är långt ifrån avgjort - det blir mera spännande. Om Karin Månsdotter -anknytningar skulle man inte spekuleras tills vidare, tycker jag, man behöver koncentrera och kartlägga situationen vid slutet av 1500-talet. Hur det var i Alfta - vilka är odds att Erik Eriksson Alftanus, så finne som han beter sig, var född i Alfta?
Hälsar Lars Moensis och alla
Antti
98
« skrivet: 1999-06-10, 21:23 »
Har man i Sverige träffat detta ovanliga namn? Jag råkade läsa en efterlysning från USA där en fru av finskt härkomst frågade om en Hegesippus W. har funnits. - Ja, jag svarade, nog leende i mungipan, på sättet kära fru, som en född finne kan jag försäkra er att det måste vara en felskrivning i fråga. - En vecka senare såg jag detta förnamn i historieböckerna från Sydösterbotten (finska), gjorde några sök i Hiski-DB och räknade ett drygt tiotal personer i södra och västra Finland - Hegesippus! Det började före hälften av 1800-talet och var som vanligast kring trakten dåvarande Östermyra gård, numera Seinäjoki stad.
Jag undrar hur namnet har förekommit och blivit litet som populärt.
99
« skrivet: 1999-06-09, 23:57 »
Jag efterlyser uppgifter om drabanten Erik Hansson i Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Hälsingland. Han deltog kriget mot danskarna 1563-69, var med i Mats Törnes tåg över Jämtland, syns ha bemannat Härjedalen med sin trupp, var med Claude Collardt men antagligen inte till Trödelagen - han fick som den förste ordern av kungen att uppfordra män i Norrlanden för att rädda C.C. - förenade sedan med Knut Haraldsson Soop med vilken han red upp till Medelpad innan dem lyckades samla ihop ett här att tåga till den norska gränsen. - Erik Hansson titulerades som hövitsman över Hälsingland och Norrlanden - en fänika som han hade. Hans provoss fick av kronan ett hus i Jämtland (vet inte var) att bo med sin familj i, men jag vet inte hur det gick med dem i fredsslutet.
Jag försöker, som några andra individer i Finland, hitta någon sans och mening i evighetsfrågan alftanska släkttraditionen och dess värde. Min anfader, Ericus Erici Alftanus, plockade väl inte slumpvis sitt efternamn, som jag också brukar - dock utan -anus - någon anknytning till Alfta har han väl haft. Jag ville pröva om det var drabanten E.H. Och jag vill gärna höra historier om huset Hansjons i Alfta!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy