Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Torbjörn Norman
1
« skrivet: 2008-01-31, 11:51 »
Slå upp bad i en äldre ordbok t ex Svensk Uppslagsbok 1931. För att få ett finare resultat kan tenn nedsänkas i ett bad för att erhålla en jämn temperatur varvid man erhåller ett finare resultat. Oljebad ger t ex en temperatur av 250 grader, vatten 100 grader osv.
Det kanske finns någon tennsmed på orten som kan berätta mera.
2
« skrivet: 2007-10-04, 15:14 »
Postmästare Helmer Lagergren (född 1862) var även en inbiten släktforskare. Han skrev en del släktsammanstälningar från Kristinehamn för ca 100 år sedan. Fråga efter hans skrifter på biblioteket.
3
« skrivet: 2007-09-20, 02:07 »
Bifogar vad jag har om Jerling. Källor inom parentes.
Matsdotter Jerling, Margareta . Född 1746-06-19 i Järlåsa
(Barbro Willny-Cederberg). Död 1827-05-12 i Bälinge.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Född 1746-06-19 i Järlåsa (Barbro Willny-Cederberg). Död 1827-05-12
i Bälinge.
----------------------------------------------------------------------
Gift 1770-04-23 i Bälinge med
Jerlang, Karl . Se även nya herdaminnet (Ärkestiftet) del II:7 Fjärdhundra
sid 376 där Treuderus barn kallar sig Jerlingh. Födda omkring 1630.
Född 1746-11-02. Död 1809-05-15 i Bälinge.
Barn Jerling, Erik . Född 1771-11-07 i Bälinge, Losgården. Död
1828-12-18 i Bälinge. Död även 1826. Gift 1:o 1798-02-11 i Bälinge
med Forsberg, Ingrid Lisa . Född 1769-10-13 i Vermdön. Död
1800-04-25 i Bälinge, Skolhuset. Gift 2:o 1803-01-22 i Uppsala med
4
« skrivet: 2007-09-20, 00:01 »
Det är höst. Mjölkörten har gått i frö. Trots att det är på dagen står solen lågt. Det är alltså norr eller nordostsidan av husen vi ser. Vägen är belagd med oljegrus som lastbilarna farit illa med under husbyggnationen. (När kom oljegruset?) Kanske några år efter andra världskriget. Är inte husen fortfarande under byggnad. Skall ytterväggarna putsas? Markplanering utföras. Kan det vara en vintersportort? Balkong vid trapp - hiss entr?erna. Andra sidan av husen är i så fall nästan helt balkongförsedda. Dels för solbad dels innehållande reserv-utgångar ifall att lokalerna snabbt behöver utrymmas.
Gissar en vintersportort i jämtlandsfjällen med andelslägenheter. Omkring 1970-1980.
5
« skrivet: 2007-09-19, 13:58 »
Sökt på Svedin, boende i Tumbo. /Sveriges befolkning 1890/ Här verkar Svedin taget efter födelseorten Svedvi. Kan Maja Lotta vara något av de omtalade barnen?
Post 618222
Svedin, Maja Lotta
f. 1823 i Svedvi (Västmanlands län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Skyttinge N:o 1 ? del
Tumbo (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Svedvi
6
« skrivet: 2007-08-08, 01:38 »
En knepig fråga.
Det finns bara en socken som heter By i Dalarna.
Denna sockens dopbok C 6 omfattar födda åren 1813-1866. Sockenkyrkan ligger ca 2 mil båtvägen öster om orterna Avesta/Krylbo.
Krylbo fanns väl knappt innan järnvägen Norra Stambanan byggdes. Och Avesta blev stad först i början av 1900-talet. Men Avesta hade då länge varit en betydande industriort.
By kyrkby var en viktig hyttplats med flera lagom stora vattendrag lämpliga för hyttdrift. Förutom en stor fors vid Näs i Dalälven.
Två alternativ är troligast.
Paret har flyttat till Avesta där industriarbete fanns. Orten var så betydelsefull att den kallades staden i folkmun trots att den inte formellt hade stadsrätigheter.
Eller så var kyrkoherden lite kaxig och kallade sin egen kyrkby för staden Dopet finns ju inskrivet i By kyrkböcker. I grannsocknen Folkärna finns byn Stora Dicka. Kanske blev Stora Dicka staden när prästen skulle skriva in kladdlappen i kyrkboken.
Det visar sig antagligen när man tittar i husförhörslängden.
16 Catharina 30 maji 1 33 år, Anders Persson Stora Dicka? och hans hustru Lisa Ersdotter IBM 44 år.
(Sök i vigsellängden, kvinnan kanske var änka.)
Hedberg ibm, Erik Persson och dess hustru Brita Larsdotter ibm i Staden??, Anders Larsson i Staden och pig Lotta Cathrina, Ängsön.
De närmsta städerna Sala och Hedemora ligger lite väl långt från By kyrka. De närmsta städerna Sala och Hedemora ligger lite väl långt från By kyrka.
7
« skrivet: 2007-08-08, 01:37 »
En knepig fråga.
Det finns bara en socken som heter By i Dalarna.
Denna sockens dopbok C 6 omfattar födda åren 1813-1866. Sockenkyrkan ligger ca 2 mil båtvägen öster om orterna Avesta/Krylbo.
Krylbo fanns väl knappt innan järnvägen Norra Stambanan byggdes. Och Avesta blev stad först i början av 1900-talet. Men Avesta hade då länge varit en betydande industriort.
By kyrkby var en viktig hyttplats med flera lagom stora vattendrag lämpliga för hyttdrift. Förutom en stor fors vid Näs i Dalälven.
Två alternativ är troligast.
Paret har flyttat till Avesta där industriarbete fanns. Orten var så betydelsefull att den kallades staden i folkmun trots att den inte formellt hade stadsrätigheter.
Eller så var kyrkoherden lite kaxig och kallade sin egen kyrkby för staden Dopet finns ju inskrivet i By kyrkböcker. I grannsocknen Folkärna finns byn Stora Dicka. Kanske blev Stora Dicka staden när prästen skulle skriva in kladdlappen i kyrkboken.
Det visar sig antagligen när man tittar i husförhörslängden.
16 Catharina 30 maji 1 33 år, Anders Persson Stora Dicka? och hans hustru Lisa Ersdotter IBM 44 år.
(Sök i vigsellängden, kvinnan kanske var änka.)
Hedberg ibm, Erik Persson och dess hustru Brita Larsdotter ibm i Staden??, Anders Larsson i Staden och pig Lotta Cathrina, Ängsön.
De närmsta städerna Sala och Hedemora ligger lite väl långt från By kyrka.
8
« skrivet: 2007-07-28, 00:40 »
I vänstermarginalen står:
Hustrun är? eländig (ej heller etta i skattekolumnen) Brukas af.
Krumeluren före dotter Kerstin skall vara avslutningen av ett s på föregående rad. Skall alltså vara Snickarbos torp
Enligt min tolkning.
9
« skrivet: 2007-07-26, 14:12 »
Staven som hålls framför första raden ser ut att bära upp en flygplansmodell.
Kan det vara ett flygförbands markpersonal?
10
« skrivet: 2007-07-25, 12:57 »
Med hjälp av de kända uppgifterna kan det gå att finna uppgifter i aktuella mantalslängder (landsarkivet). De skall inte vara sekretessbelagda.
Har förlossningen ägt rum på BB eller annan landstingsanknuten inrättning finns uppgifter i aktuellt landstingsarkiv. De kan tillämpa andra sekretessbestämmelser. Ring och fråga samt be om kopior.
11
« skrivet: 2007-05-25, 20:22 »
Ett försök:
Gick 10/3 74 på sin stig öfver skogen från Uflunge till Åkra röse och kom först efter 4 dygn hem förfrusen.
Flyttade 1874 från AI:16A p 202 till
AI:16B p 114 Gryttby ägor Lindal.
12
« skrivet: 2007-05-23, 17:58 »
Systern Hilma blev tydligen gift och kvar i Sverige.
18840925-350
Svensson f. Åkesson, Hilma
Fjälkinge 36:11
Död 25/9 1961.
Kyrkobokförd i Fjälkinge, Fjälkinge kn (Kristianstads län, Skåne).
Född 25/9 1884 i Kiaby (Kristianstads län, Skåne).
Änka (8/2 1918).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Fjälkinge, Kristianstads kn (Skåne län, Skåne)
Födelseförsamling i källan:
Kiaby (Kristianstads län)
Källor:
DB, FS / DOR 61
13
« skrivet: 2007-04-05, 16:09 »
Dopboken Film C:4 9 mars 1809, Anders son till Bondson Per Andersson och hans hustru Anna Ersdotter 23 år gammal.
Husförhör Film AI:9A p66. Bl a Bonde Per Andersson 1780 hustrun Anna Ersdotter 1786 och sonen Anders 1809.
Björklingebygdens Släktforskarförening/
Torbjörn Norman
14
« skrivet: 2007-03-16, 19:07 »
En låda eller liten trappa spikade kusken snabbt ihop själv. Så blev det lättare för passageraren att stiga upp i vagnen. En överbliven ekbrädstump kunde man kanske lätt komma över på ett litet båtvarv i Lysekil. Verkar troligt.
15
« skrivet: 2007-03-15, 13:17 »
Jag skulle tro att kontoristerna i första hand sysslade med tågklarering på större stationer. Och då gällde det ju att fylla upp dygnets alla timmar. Men det fick inte tjänstgöra flera på samma bansträcka så att det kunde hamna flera tåg på samma spår. Vidare skulle man fylla upp tillfälliga vakanser på ett bestämt antal underlydande stationer.
Förste kontoristen var placerad i en lite högre löngrad. Jag har inte stött på uttrycket vid Falun C 1950-1955 när jag jobbade där. Chefspersonerna var ju Stationsinspektoren och nedåt till kontorsbuden inom expeditionstjänsten.
Måhända att det fanns en uppdelning mellan kontorister och förste kontorister på Trafikexpeditionen. Men då är vi på en myndighetsnivå mellan de större stationerna och distriktsnivån.
Men detta hade vi som växlade och lastade om gods inget med att göra.
Någon som vet mera?
16
« skrivet: 2007-03-02, 01:20 »
Nog tycker jag att kvinnan tittar med tom blick ovanför barnet. Men det konstiga är ändå händerna. Det verkar behövas minst 3 händer för att det skall se ut så där. En person kan få plats bakom stolen. Som behövs som stöd för den bedrövade kvinnan och stöder upp barnet. Kan det vara ett utomäktenskapligt barn och fotot skall använs som bevis i samband med någon underhålls eller arvs-tvist?
17
« skrivet: 2007-02-27, 23:19 »
Jag vill utgå från engelskans cut. Och citerar min farmor som använde verbet köta i stället för tälja ibland. Hon talade bergslagsmål och hade växt upp i Åmots bruk(X) och i Hushagen i Borlänge invid Domnarvets järnbruk.
Svensk Duden visar en hackkniv bestående av en böjd stålägg med uppåtstående handtag i bägge ändarna. Björklinge Hembygdsmuseum har kortare hackknivar med ett handtag på mitten. Hackkniven är ett köksredskap som även används vid slakt och tillredning av djurfoder eller finfördelning av halm för ströning i ladugårdar vid mindre behov.
Frågan är alltså om katjärn och hackkniv är samma föremål?
18
« skrivet: 2007-02-26, 22:41 »
Det ser nästan spegelvänt ut. Lars Lund? = del av fotografens namn.
19
« skrivet: 2007-02-26, 16:54 »
I Dalarna m fl landskap kan Gökanders betyda Den Anders som är bosatt eller äger Gök-gården. För att inte blanda ihop honom med andra som heter Anders.
20
« skrivet: 2007-02-05, 22:41 »
Jag har hört uttrycket även i falu-trakten. Jag trodde det hade anknytning till den isländska mytologin, träden Askr och Embla. Min farmor använde uttrycket ämlig om någon som var ynklig.
21
« skrivet: 2007-02-02, 15:14 »
Yrkestitlar kan ofta uppfattas på olika sätt av utomstående.
Jag skulle gissa på en titel uppbyggd av det tyska ordet Kett... som kan ha med väv, varp eller sömnad att göra.
Finns det någon passande dansk yrkestitel?
22
« skrivet: 2007-01-16, 00:45 »
Det byggdes många järnvägar i början av 1900-talet.
Om man ser till de större som kan vara aktuella 1907 kanske sista etappen Insjön - Leksand kan vara ett svar. Det vanliga problemet var pengar. Insjön i Ål socken hade järnväg redan 1881. 10 år senare hade Rättvik fått järnväg och Mora strax efter. Mora hade även järnväg till Kristinehamn vid Vänern. Och båttrafiken var omfattande på Siljan som var farbar till långt in i januari. Dessutom måste man bygga 2 besvärliga broar över Dalälven varav den vid Insjön måste vara öppningsbar för båttrafik. 1914 var man framme i Rättvik så att hela sträckan kunde användas för tågtrafik.
En annan bana som kanske ligger närmare i tiden är, Ludvika - Vansbro, som togs i drift 1907. Här passerade man församlingarna Ludvika, Grangärde, Floda, Nås och Järna.
Men det finns säkert fler passande banor.
23
« skrivet: 2007-01-15, 11:41 »
Svensk Uppslagsbok 1933: Lim el. limsten (fsv. lim {varvid lim är kursiverat och punkten över i är ett streck}, kalk), kalksten, som sättes upp i masugnen för att möjliggöra nedsmältning av kvartshaltiga malmer (torrstenar och blandstenar).
Limsten förekommer i Danmark och Skåne.
Jag antar därför att en limmare är en murare som förser masugnens insida med sådan limsten.
24
« skrivet: 2007-01-04, 22:51 »
I så fall kanske det är Ernst som farfar hette. Det verkar inte finnas någon Erland i Sverige. Det finns flera som heter Knorring som bor i Falun. Ring dem och fråga.
Post 4080126
Ernst Vilhelm
f. 1890 i Falu Kristine (Kopparbergs län, Dalarna)
s.
Pojke, barn i familjen
qv: 33 gård 21
Falu Kristine (Kopparbergs län, Dalarna)
Födelseort i källan: Kr
(Källa Sveriges befolkning 1900)
25
« skrivet: 2006-12-27, 21:35 »
Bifogar först familjens utseende 1900 enl Sveriges befolkning.
***
Post 2938872
Johansson, Karl Erik
Smed
f. 1868 i Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna)
Gift man, far i familjen
Högbo
Grytnäs (Kopparbergs län, Dalarna)
Födelseort i källan: Folkerna Falu l.
***
Post 2938871
Blomqvist, Alma Karolina
f. 1871 i Västerfärnebo (Västmanlands län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Högbo
Grytnäs (Kopparbergs län, Dalarna)
Födelseort i källan: W.Fernebo West. l.
***
Från dödskivan.
18690728-711
Johansson, Karl Johan
Sonnbo 14:4, Korskrogen.
Död 8/12 1950.
Kyrkobokförd i Krylbo kbfd (Kopparbergs län, Dalarna).
Född 28/7 1869 i Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna).
Änkling (6/8 1943).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Folkärna, Avesta kn (Dalarnas län, Dalarna)
Födelseförsamling i källan:
Folkärna (Kopparbergs län)
Källor:
AR / DOR 50-51
***
Denne Karl Erik Johansson född i Folkärna 1868 är 1890 dräng hos hemmansägaren Anders Gustaf Johansson i Grytnäs, född därstädes 1852.
1900 är Anders Gustaf grosshandlare i Västerås där hela familjen finns med.
***
Några slutsatser om eventuell emigrering vågar jag ej uttala mig om.
26
« skrivet: 2006-12-08, 12:12 »
Enligt Focus 1963 bildades AB Scania.Vabis i Södertälje 1911 genom sammanslagning av motorfabriken Scania i Malmö och Vagnfabriks-aktiebolaget i Södertälje.
Svensk Uppslagsbok 1935 anger att bolaget grundades 1921.
Enligt Kungl. kungörelse 14/12 1923 skall automobilregister föras av generalstaben i ett centralt register. Föregicks 1923 15/6 av en kunglig förordning om att länsstyrelserna skulle samla in vissa uppgifter om automobiler och motorcyklar.
Dessa register förvaras hos landsarkiven.
Före 1923 kan därför bilden inte vara.
Den lilla lastbilen ser ut att vara i ett betydligt sämre skick. Den kanske t o m är ditsläpad. Kanske det är fråga om en visning av veteranlastbilar. Och då får man bedöma tidpunkten på annat vis.
Mejeribyggnaden verkar relativt nybyggd. Har det inte varit ostlager där på senare tid, ca 1980. Infartsvägen är rejält nygrusad. Trädet till höger nyplanterat.
Kontrollera med kommunarkivet i Heby om de har några handlingar om mejeriet.
Hör med Zetterbergs Påbyggarn. De kanske fortfarande har kvar någon av bilarna i ett litet industri-museum.
27
« skrivet: 2006-12-04, 23:30 »
Allvarligt talat så var det vanligt att folk, kanske särskilt kvinnor, klädde ut sig. Ofta i samband med någons födelsedag och man ville föreviga uppvaktningen med ett foto. Min mor och hennes syster spökade ofta ut sig i samband med bemärkelsedagar och då var vi framme på 1940-talet.
I mitten på fotot satt ofta en yrvaken person klädd i morgonrock.
Kan kanske också jämföras med svensexor och möhippor.
28
« skrivet: 2006-12-02, 00:21 »
Då hoppas jag det är en rums-ren som ligger under bordet.
29
« skrivet: 2006-11-28, 00:11 »
Under kriget blev ett flertal personbilar av olika fabrikat undanställda. Det var brist på bensin, gummi och pengar och körkortet fanns ofta någonstans i Sverige.
Efter 1945 togs dessa bilar fram och blev attraktiva då de fabriker som inte blivit sönderbombade var inriktade på större fordon och kanoner.
Om vi övergår till byggnaden så är den uppförd av liggande timmer. Timret brukade oftast jämnas till på de två sidorna och stockarna lades med rotändan åt ena hållet första varvet och tvärtom nästa varv. Då utnyttjade man stockarna bäst.
I hörnen knuttimrade man så att stockarna hölls samman.
Efter ett antal år brukar stockarna spricka längs med. Oftast på mitten. Men sprickan gick aldrig djupare än till mitten av stocken, den så kallade kärnan. Därför kan en stock ofta se ut som två smalare. Tittar man inte så noga så kan man tro att väggen är byggd av liggande panel.
Knutarna angreps med tiden av fukt och uttorkning. ibland föll de bort. Man slog då i några stora handsmidda och dyra spikar för att hålla ihop knuten. Sedan tätade man med torr mossa och hörnet täcktes med knutbräder. Hade man råd målade man stockarna med rödfärg och knutarna med vit färg.
Det blev kanske trångt i stugan. Då inredde man övervåningen med ett par gavelrum. Då byggde man ett trapphus så att husmor kunde komma upp med skurhinken. Spiraltrappan tog då ingen plats inne i huset. Därför står trapphuset alldeles för nära fönsterna som därför blir svåra att öppna. Huset får att osymetriskt utseende.
Trapphuset är byggt mycket senare än huset i övrigt. Då det var mycket billigare med panel.
30
« skrivet: 2006-11-25, 16:53 »
Svensk Uppslagsbok 1936 skriver: Veckodagshemman, äldre kam., i de skånska prov. frälsehemman (se dito), vars brukare hade att fullgöra dagsverken (se Hoveri) till en herregård.
31
« skrivet: 2006-11-18, 23:27 »
Skall man fortsätta och gissa på guldbröllopsdag vid midsommartid med tanke på prästkragarna.
32
« skrivet: 2006-11-17, 12:07 »
Jag har inget svar om fotograf-atelj? eller Kopparberg (Ljusnarsberg). Men nedanstående person är den enda Judit Timander jag lyckades finna.
***
Källa dödskivan.
18890709-646
Peterson f. Timander, Judit Angela
Wibeligatan 13, Draken 10
Död 1/9 1967.
Kyrkobokförd i Norrstrand, Karlstads kn (Värmlands län, Värmland).
Född 9/7 1889 i Timmele (Älvsborgs län, Västergötland).
Änka (18/4 1959).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Timmele (Älvsborgs län)
Källor:
DB, FS / DOR 67
***
Källa Sv bef 1900 (Flonander är säkert en felregistrering. Timander passar bättre till födelseorten Timmele. Modern hette Eriksson)
Post 2106024
Flonander, Judit Angela
f. 1889 i Timmele (Älvsborgs län, Västergötland)
Hennes d.
Flicka, barn i familjen
Lilla Brestorp
Bjärka (Skaraborgs län, Västergötland)
Födelseort i källan: Timmele Älvsborgs län
33
« skrivet: 2006-11-16, 12:09 »
Bärs skärmmössan till vänster av bussföraren?
34
« skrivet: 2006-11-16, 01:29 »
Maria
Enl Sv bef 1890 såg familjen ut så här:
***
Post 2725127
Andersson, Aron
tillfällighetsarb.
f. 1863 i Ödenäs (Älvsborgs län, Västergötland)
Gift man, far i familjen
Annedal N:o 57
Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Ödenäs Elfsb. l.
***
Post 2725128
Andersdotter, Anna Christina
f. 1865 i Önum (Skaraborgs län, Västergötland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Annedal N:o 57
Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Önum Skarab. l.
***
Post 2725129
Anna Mathilda
f. 1888 i Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Flicka, barn i familjen
Annedal N:o 57
Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Haga
***
Post 2725130
Beda Carolina
f. 1890 i Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Flicka, barn i familjen
Annedal N:o 57
Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Haga
***
***
Enligt Sv bef 1900 ser den ut så här. Tyvärr.
***
Post 1557995
Andersson, Anna Kristina
f. 1865 i Önum (Skaraborgs län, Västergötland)
Änka, mor i familjen
Femte Roten 84 K
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Önum Skaraborgs län
***
Post 1557996
Beda Karolina
f. 1890 i Göteborgs Haga (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Flicka, barn i familjen
Femte Roten 84 K
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Göteborgs Haga Göteborgs och Bohus län
***
Post 1557993
Frans Evald
f. 1895 i Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
Femte Roten 84 K
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Masthugg Göteborg Göteborgs och Bohus län
***
Post 1557994
Anna Edit Wilhelmina
f. 1898 i Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Flicka, barn i familjen
Femte Roten 84 K
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Masthugg Göteborg Göteborgs och Bohus län
35
« skrivet: 2006-11-06, 10:07 »
Jag har inte tillgång till Genline men enligt Iderstams register agerar följande personer i Pålsbo, Bälinge den aktuella tiden.
1729 Per Larsson gift med Margreta Nilsdotter
1729 Erik Eriksson född son Erik
1734 Dräng Lars Persson gift med änkan Kerstin Larsdotter.
1735 Saltpetersjudaren Nils Samuelsson gift med Anna Nilsdotter.
1738 Dito Samuelssons son Erik född.
1739 Brita Eriksdotter gift med Dräng Per Eriksson i Isgrena.
1740 Saltpetersjudare Nils Andersson hu Anna Larsdotter son Nils. (Jämför 1735 och 1738 samt 1744)
1744 Sjudare Nils Samuelsson hu Anna Nilsdotter dotter Anna.
***
Det fanns även ett dop i Pålsbo 1698 där Torpare Samuel Isacs? döper sin dotter Anna. (Möjligen en syster till Nils.)
36
« skrivet: 2006-11-03, 09:02 »
Sök på chiffer i hela Rötter. Om det kan finnas något användbart tips.
37
« skrivet: 2006-10-27, 18:33 »
Den exotiska liknar en ortodox kyrkobyggnad. Ingermanland, Baltikum, kanske Finland?
38
« skrivet: 2006-10-27, 14:34 »
Byggnaden bakom fören ser lite exotisk ut. Men båtar kan ju gå på alla hav.
Som landkrabba får man väl stöda sig på litteraturen. Där sägs bl a. En femmastare riggas antingen som en slätskonare (amerikansk typ) eller som barkskepp (med råsegel).
Jag tolkar bilden som att det är en slätskonare. Men bara för att den är av amerikansk typ måste den väl inte vara hemmahörande i Amerika.
39
« skrivet: 2006-10-18, 23:35 »
Ta reda på fastighetsbeteckningen. Ta reda på den som hade lagfart på fastigheten när den bebyggdes. Det skall lantmäteriet veta. Fråga annars landsarkivet.
I församlingsboken i kyrkarkivet framgår när någon flyttade in i fastigheten. Landsarkivet vet var du kan titta i församlingsboken.
40
« skrivet: 2006-09-30, 00:02 »
Bör vara ett struvjärn på svenska. Tillagas i kokande fett.
41
« skrivet: 2006-09-13, 12:28 »
Landsarkivet i Härnösand bör veta.
42
« skrivet: 2006-09-08, 12:20 »
Kopierat från Järnvägemuseets hemsida.
I år fyller den svenska järnvägen 150 år.
Jubileets största arrangemang, TÅG 150, arrangeras av Sveriges
Järnvägsmuseum och Banverket. Temat är gamla, nya och framtida tåg.
TÅG 150 blir det största tågarrangemanget i Sverige på 25 år.
TÅG 150, tidernas tågfest i Gävle 7 - 10 september.
43
« skrivet: 2006-09-08, 02:15 »
Kan det vara rätt föräldrar? (källa dödskivan)
19071111-785
Edlund, John Enar
Flärke 1:11
Död 21/3 1951.
Kyrkobokförd i Gideå (Västernorrlands län, Ångermanland).
Född 11/11 1907 i Gideå (Västernorrlands län, Ångermanland).
Gift man (15/5 1932).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Gideå, Örnsköldsviks kn (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseförsamling i källan:
Gideå (Västernorrlands län)
Källor:
DOR 50-51 / PA, DB
***
19081213-8501
Edlund, Astrid Viktoria
Bjärten 1207
910 06 Norrfors
Död 10/12 1981.
Kyrkobokförd (1967) i Norrfors kbfd, Nordmalings kn (Västerbottens län, Ångermanland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 13/12 1908 i Trehörningsjö (Västernorrlands län, Ångermanland).
Frånskild kvinna (12/5 1951).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Nordmaling, Nordmalings kn (Västerbottens län, Ångermanland)
Födelseförsamling i källan:
TREHÖRN.SJÖ (Västernorrlands län)
Källor:
RTB 82 / SPAR 90
44
« skrivet: 2006-08-05, 19:56 »
Kan det stå skogsfogde. Kronan hade stora ekplanteringar på Visingsö för framtida skeppsbyggnationer.
Annars inrättade Per Brahe d.y. ett gymnasium i Kumlaby ödekyrka (1100-talet). Skolan inrättades 1911 som högre folkskola. Dess rika bibliotek flyttades till Växjö.
En teosofskola (Senare antroposofi) grundades på Visingsö 1913.
Källa Sv Uppslagsbok 1936.
45
« skrivet: 2006-07-11, 15:00 »
Enligt Sv bef 1890 skulle då Carl Anderssons familj bestå av följande personer.
*****
Post 3807122
Andersson, Karl Gustaf
Landbonde
f. 1854 i Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Gift man, far i familjen
Solmyra
Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Gunnilbo
*****
Post 3807123
Jernberg, Anna Matilda
f. 1866 i Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Solmyra
Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Gunnilbo
*****
Post 3807124
Beda Matilda
f. 1886 i Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
d.
Flicka, barn i familjen
Solmyra
Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Gunnilbo
*****
Post 3807125
Jansdotter, Hedda
f. 1828 i Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Moder
Änka, ensam i familjen
Solmyra
Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Gunnilbo
(Borde vara Carl Anderssons mor)
*****
Post 3807126
Lindberg, Anders Johan
dräng
f. 1874 i Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Ogift man, ensam i familjen
Solmyra
Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Gunnilbo
***
Post 3807127
Jernberg, Gustaf Wilhelm
dräng
f. 1872 i Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Ogift man, ensam i familjen
Solmyra
Gunnilbo (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Gunnilbo
(Borde av namnet att döma vara en svåger till Carl)
***
Solmyra där familjen bodde 1890 ligger nästan en mil söder om Färna där Greven bodde.
Sjösystemet Långsvan - Lillsvan transporterade protukter från bruken till Svansbo järnvägsstation vid ett stickspår från Köping Uttersberg Riddarhyttans järnväg. Järnvägen med spårvidden 1,093 meter som här öppnades för trafik 1866. Tidigare fick man transportera på Hedströmmen eller landsväg.
Greven hade nog en mindre ångbåt som hette Ferna där prominenta personer kunde åka när de skulle in till stan eller ut i vida världen. Tuut tuut lät det i god tid före sundet mellan de bägge sjöarna. Så att de långsamma bogserbåtarna fick tid på sig att bromsa in pråmarna och släppa fram passagerarbåten.
46
« skrivet: 2006-07-10, 23:54 »
Med pappbitar menar jag den standard som samlas och försöker identifieras i Porträttforum. Något som de flesta känner till. Vanligaste storleken är 10 cm höga och 6 cm breda. Året finns ibland instämplat nere till höger på bilden. Fotografen tillhandahöll pappbitar med fotografens namn och adress som stagade upp den tunna fotografiska bilden.
Alla arbetsföra i familjen var oftast skyldiga att göra vad de kunde för bruket. Även barnen och hustrun givetvis anpassat efter deras ålder. De hade ett slags torparkontrakt.
Det skulle även vara bra att veta när och var Carl Andersson? var född.
47
« skrivet: 2006-07-10, 17:38 »
Karl Fredrik von Hermansson som omtalas i Sveriges befolkning 1890 var född 1827. Han var gift och paret hade 3 döttrar födda 1860, 1868 och 1871.
Ferna Bruk i Gunnilbo socken ombildades 1789 till fideikomiss som 1820-1906 innehades av ätten von Hermansson. Det bör alltså funnits en eller kanske 2 generationer Hermansson före Karl Fredrik på Ferna. Deras familjesituation känner jag inte till.
Fideikomissen styrdes av lagar och uppgjorda regler som måste studeras i detalj. De började också avvecklas under början av 1900-talet då systemet som sådant hade sina brister.
Gunnilboboken utgiven 1952 av Ludvig Lorichs handlar mycket om tvister mellan Karl Fredrik och den stridbare skolläraren i socknen Fredrik August Ekström.
Nåväl von Hermansson hade genom sina bruk, gruvor och skogar i Gunnilbo en överväldigande majoritet i socknens styrelser. Och han var givetvis både driftig och envis.
Och han visste säkert vad som gällde beträffande arvsfrågor i synnerhet i detta fall.
Och hade han överhuvudtaget den läggningen så hade alla 3 inblandade all anledning att hålla tyst.
Kvinnan fick annars skämmas och böta för dubbelt hor. Hennes make fick betala sin hustrus böter alternativt sända henne till Västerås på vatten o bröd. (Om nu reglerna fortfarande var så stränga). Och Greven skulle säkert hamna i svaromål mot sin trätobroder Ekström. Och Hermanssons hustru som hamnat i en mörk skogssocken vid världens ände skulle säkert utnyttja situationen.
Nej Jag tror inte att Greven är far i detta fall. Och absolut inte planerat.
Vad är det för kort det gäller. När är det taget.
Gäller det ett så kallat kabinettsfoto.Då finns ofta fotografens namn och adress angiven. De små pappbitarna köpte man buntvis för att dela ut bland vänner och släktingar.
Låt säga att i samband med ett jubileum så fick alla anställda ett foto med sitt namn att ställa på byrån eller hänga på väggen. För att påminna om greven och mana till en bra helst bättre arbetsinsats. Säkerligen fick bokhållaren gå igenom senaste lönelistor så alla fick sitt kort. Och då var det lämpligt att bokhållaren skrev på texten bakpå kortet också. Grevar har större saker att tänka på.
***
För de som tycker släktforskning är tråkigt m fl kan man ju göra vissa kapitel som handlar om rykten och skrönor. Huvudsaken att man anger vad man tror är riktigt. Och varför det troligtvis är fel. Bättre det än att hitta på nya historier.
48
« skrivet: 2006-06-25, 12:07 »
Några synpunkter.
Klädseln tycker jag verkar vara 30-40-tal. Kala lövträd pekar mot en solig, varm april-dag. Barnet till vänster balanserar huvudet utan stöd. Bör var 6-12 månader gammalt?
49
« skrivet: 2006-06-18, 02:14 »
Gunilla
Det är väl inte säkert att det är den nya maken som är far till barnet som skulle blivit avlat innan tidigare hustruns död. Hon kan ju blivit hävdad av någon annan man som inte kunde eller ville gifta sig.
Den havande kvinnans släkt (och kanske ibland även kvinnan) är förmodligen lika angelägna att kvinnan blir gift och helst innan barnet föds som änklingen är angelägen att snabbt få någon som tar hand om hushållet. Bägge parter var kanske intresserade av att hålla god min och komma fram till en snabb lösning. Och mannen kanske tom kunde få en hustru som var ett trappsteg högre upp på samhällsstegen.
Ock var kvinnan enda barnet kunde mannen kanske så småningom få brukningsrätten till ett torp eller dyligt i utbyte mot gökungen som givetvis var fött i äktenskapet och därför normalt räknades som makens.
50
« skrivet: 2006-06-14, 15:27 »
Om man tittar på google så ser man att i varje fall de först angivna är bosatta på Gotland.
I Uppland har vi sockenskomakare. Här finns även t ex häradsavhydare. Tillsatta av sockenstämman eller häradstinget.
På Gotland använder man tydligen uttrycket tingsskomakare. De var tillsatta av tingsrätten el liknande.
Men yrket var skomakeri.
51
« skrivet: 2006-06-13, 23:52 »
Det står inte tyskskomakare? Tyskskor ansågs vara lite finare än svenskskor.
52
« skrivet: 2006-06-08, 15:41 »
1897 förlades aktiebolagsregistreringen till Patentverket......(Sv Uppslagsbok 1934)
Patentverket är väl nu utlokaliserat till Sundsvall. De bör veta om och var deras arkiv nu förvaras. Kanske Riksarkivet eller landsarkivet i Härnösand.
53
« skrivet: 2006-06-08, 13:53 »
Lysningen är ju till för att den som har något klander skall kunna framföra detta. Något som i detta fall kunde lösas inom ett år.
Kanske Domkapitlet har en skrivelse i ärendet.
Det kanske fanns en skilsmässa som inte var färdigbehandlad. Någon kan vara änkling/änka och barn i det tidigare äktenskapet kanske inte fått ut sitt arv. Någon av kontrahenterna kan ha varit för ung. Godkännande av brudens giftoman saknades. Man kanske måste utreda om kontrahenterna var för
nära besläktade.
54
« skrivet: 2006-06-08, 13:40 »
Till vilken myndighet, datum, ärende osv. Har personen skrivit flera brev?. Det bör ju gälla 1900-talet och herr x eller den som har skrivit åt honom måste haft tillgång till skrivmaskin. Myndighetens? diarium kanske har ett svar.
55
« skrivet: 2006-06-05, 16:18 »
Bortsett från det som är överstruket bör det stå: Borgare Sonen C? G? Pettersson handlande å Upland och Wästmanlan
56
« skrivet: 2006-05-30, 23:58 »
Ryttmästare Anders Spihlhammar reste från Viksta(C) till Skåne 1675 och återvände 1679 enligt kyrkoräkenskaperna.
I Risby ägde han ett rusthåll (skattehemman om 7 öresland) fram till sin död 1696.
En dotter Anna var gift med Filmerus. Annas dotter gift Edin. Prästsläkter.
Dottern Catharina var gift med Anders Ståhle.
Dottern Sara hade en utomäktenskaplig förbindelse med kavallerikorpral Gotthardt Holtz från Nyland. De inhysta finska soldaterna blev väl omhändertagna? i Uppland. Hon blev senare gift med Sylvester Biugg.
Sonen Peter Spilhammar blev kyrkoherde i Vassunda.
(Många av uppgifterna har framforskats av Lennart Johansson i Jönköping.)
Rusthållen i Viksta tillhör Kruses/Norra upplands kompani.
57
« skrivet: 2006-05-29, 23:53 »
... att såsom Stenhammar i Risby hafwa altid och serdeles uti ...
58
« skrivet: 2006-05-20, 12:29 »
Fråga Dalarnas Museum 023-765500.
59
« skrivet: 2006-05-13, 00:38 »
Kolla även Bondkyrko- som Helga Trefaldighetsförsamlingen ofta brukar kallas.
60
« skrivet: 2006-05-11, 11:22 »
Svensk Uppslagsbok 1935 anger under Styrnäs (ca 2 mil norr om Kramfors) att kyrkan från 1850 har träskulpturer från den gamla medeltidskyrkan, utförda av H. Gulleson.
Litteraturhänvisning Colleen, Beskrifning öfver S: s:n i Ångermanland (förf. 1852, tr. 1909); K. Ekman, S. (1928).
61
« skrivet: 2006-05-09, 09:57 »
Med tanke på min Monsr ?urelius(<)s namnform rör det sig förmodligen om en präst. Kanske Magnus Olai (=Olsson) Lignelius 1679-1731, kyrkoherde som fick en dotter i Vika 1721.
62
« skrivet: 2006-05-08, 13:11 »
Beträffande hustru Anna Jonsdotter uppges hon född i Lönmåsa 1698.
I Hosjö kapellförsamling under Vika(W) finns en känd bergsmansby med namnet Lönnemossa-Lunmossa med olika stavningar. En kilometer därifrån finns byn Uddnäs. Och dryga kilometern NV därom ligger Hosjö kapell.
I Uddnäs får Jöran Persson och hans hustru 1699-04-03 en dotter Anna. Dopvittnen Olof Aronsson med hustru och Måns Erlandsson med hustru alla i Lunmossa. Enligt husförhör 1692 skall hustrun heta Anna.
Jöran finns i mantal 1699-1702 i Uddnäs.
En dotter Kerstin föds 1702-07-08. Dopvitnen Anders Andersson och hans hustru i Lunmossa, Monsr ?urelius och Jungfru Lisken Lundström.
(Sammanställning av mina gamla kyrkboksavskrifter.)
63
« skrivet: 2006-04-30, 23:57 »
Att vara i någons bröd innebär att man tillhör hushållet. Under vissa perioder utgick skatt räknat per hushåll (även kallat rökar syftande på skorstenar). Då hade det betydelse om man hade eget hushåll eller ingick i någon annans.
Nästa fråga är varför man tillhörde hushållet. Åldrings och sjukvård sköttes oftast av släktingar i deras bostad. Man kunde bo mot hyra. Häradshövdingen kunde ha en skrivare som var i dennes bröd.
Hade man ett undantagskontrakt kanske man inte levde på nåder. Men kanske om man levde på socknens bekostnad.
64
« skrivet: 2006-04-28, 18:08 »
Vankiva och Stoby tillhör Västra Göinge enligt Svensk Uppslagsbok 1937. Men som sagts är Rosvall i detta fall ett soldatnamn som ofta brukar tilldelas den soldat som får sin tjänst förlagd till roten.
För att kunna finna ett samband behövs mera uppgifter om aktuella personer.
65
« skrivet: 2006-04-27, 18:27 »
Flickan skall börja på internatskola och ser förväntansfull ut. Skolfröken nickar välmenande. Mamma är orolig och full av förmaningar. Pappa tänker mest på bilresan.
Min uppfattning av bilden.
66
« skrivet: 2006-04-25, 21:28 »
Ett tolkningsförsök.
Den 21 ejusdem föddes och döptes för dess svaghets skull Johan Börjessons och hustru Karin Johansdotters barn Erik i Lidingby vid nampn Erich.
Wittnen Comministern wördige och wählh=lärde herr Eric The..uling/(alternativt
)ius och dess ?ougan Olof Johansson i Lidingby; hustru Malin Johansdotter, Guardiekarlen Olof Ekerooths hustru; och pigan Brijta Pehrsdotter, Pehr Anderssons piga i Lidingby. (Totalt 4 vittnen)
67
« skrivet: 2006-04-25, 15:14 »
Följ denne man som finns i Sveriges befolkning 1890. Kanske en svåger eller brorson.
Post 247799
Hofström, Albert
Snickaremäst.
f. 1828 i Örebro (Örebro län, Närke)
Änkling, far i familjen
Österbotten N:o 9
Jakob och Johannes rote 8 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Örebro
68
« skrivet: 2006-04-25, 15:05 »
Någon har uttagit flyttningsbetyg men flytten blev aldrig av. Prästen angav detta med rubricerad text som förklaring.
För mig är i så fall de bägge uttrycken likvärdiga.
Torbjörn i Falun och Björklinge
69
« skrivet: 2006-04-24, 11:38 »
I Björklinge(C) församlingsbok 1927-1931 hittar man inga pigor eller drängar. Vare sig bland bondgårdar, herrgårdar, prästgården eller små tätorter. Var man inget specifikt så var man tjänarinna eller arbetare.
70
« skrivet: 2006-04-14, 21:46 »
Kyrktagning och vigsel är inte samma sak. Läsförsök: Gardisten vid kungliga lifgarde till Häst, Major Bergs? ......., Nr 7 Carl Johan Carlsson? och Pigan Johanna Charlotta Modin vid Vänögla (Ligger i Simtuna socken)
Lysningen utfördes ?? Pastor P J Ödberg och tillsänt i Dupplett samt afkunnat härstädes d. 30 juni och 7 samt 14 juli utan klander. Återsänt den 17/7 1861 med intyg om afkunnandet och frihet från klander. (I vilken socken skedde lysningen?)
Mina kommentarer: Johanna Charlotta tituleras Pigan. En mycket positiv titulering med hänsyn till omständigheterna. Hon har även ett efternamn och inte ett patronymikon. Lysning har ägt rum enligt ovan. Men skriftligt bevis om lysningen har översänts till den församling där vigseln skulle äga rum. Kolla upp detta.
******
Kontrollera dessutom nedanstående person. Om det kan vara Johanna Charlottas äldre son. (Källa Sv bef 1890)
Post 396776
Modin, Johan August
Statdräng
f. 1857 i Sparrsätra (Uppsala län, Uppland)
Gift man, far i familjen
Skärmarö
Värmdö (Stockholms län, Uppland)
Födelseort i källan: Sparrsätra Ups. l.
71
« skrivet: 2006-04-14, 01:53 »
19/8 1861? kyrkotagen 26/11 såsom gardisten olof ?? vid lifg(-ardet) t häst fästequinna. (Sök i vigselboken i socknen eller där föräldrarna bor om det finns någon vigsel)
absolv. tid.(-igare) Oäkta sonen Johan August p(ag) 323 f. 26/8 57; vistas hos föräldrarna (troligen moderns) och har barnföda af dr Joh. aug. ekblom f. n. i Dingtuna (socken(U).
Tror jag att det står.
72
« skrivet: 2006-04-12, 17:47 »
Uppsala stifts nya herdaminne är under tillblivelse och lär nog bli det under åtskilliga år framöver. Det finns mycket grundmaterial framtaget men utgivningen av t ex Norunda ligger säkert många år fram i tiden.
Stiftshistoriska kommitt?n som har hand om verksamheten kan nås genom Uppsala stift 018-680700.
73
« skrivet: 2006-04-10, 00:10 »
Cond torde vara en förkortning av conditioner. Min engelska ordbok från 1917 säger om conditions: tillstånd, belägenhet, skick; beskaffenhet; stånd (lefnadsställning)mm.
Ett slags beskrivning av personen och parsonens kubskaper skulle jag tolka det som. Därför borde cond användas tillsammans med ett eller flera utlåtanden, som i detta fall kan finns upptagna i flyttbetyget. Även besked om att personen är till äktenskap ledig.
74
« skrivet: 2006-04-08, 09:56 »
Hävisning till nya eller gamla boksidan är även vanligt i Uppland. Annars kan det även betyda Nota bene med hänvisning till något av betydelse men då brukar det inte stå i utflytningskolumnen.
75
« skrivet: 2006-04-08, 09:47 »
Ett alternativ om det gäller svårläst handstil kan vara Stettin.
76
« skrivet: 2006-04-06, 22:55 »
Vedevåg tillhör Lindesberg enligt posthandboken 1988.
77
« skrivet: 2006-04-06, 16:23 »
Kan det vara en handlande i Vedevåg. Ett gammalt brukssamhälle i Linde kommun i Västmanland?
78
« skrivet: 2006-03-29, 11:35 »
En tulpan till Alfred.
79
« skrivet: 2006-03-28, 12:54 »
Westholm var utfattig. Ol Paulus var skräddare. Året bör vara ca 1874, Paulus äldsta barn är inte med.
***
Jämförelsematerial från Sveriges befolkning 1890.
***
Post 4542159
Westholm, Olof
Dagsverkstorpare
f. 1820 i Lit (Jämtlands län, Jämtland)
Gift man, far i familjen
Kallsta
Lit (Jämtlands län, Jämtland)
Födelseort i källan: Lits moder
***
Post 4542730
Olofsson, Olof Paulus
Hemmansbrukare
f. 1851 i Lit (Jämtlands län, Jämtland)
Gift man, far i familjen
Ottersgård
Lit (Jämtlands län, Jämtland)
Födelseort i källan: Lits moder
***
Olofsson, Olof Paulus 1851 Far
Källström, Anna Karolina 1852 Mor
(Barn), Maria Göthilda 1875 Barn
(Barn), Jöns Olof 1880 Barn
(Barn), Sara Elisabeth 1886 Barn
80
« skrivet: 2006-03-24, 21:36 »
Förslag Trä-vattna en kyrka som ligger 1 1/2 mil väster om Falköping i Västergötland. Rök ovan ligger i Östergötland.
81
« skrivet: 2006-03-24, 19:45 »
Adresser till hembygdsföreningar kan man få av Länsmuseer och Nordiska museet i Stockholm.
82
« skrivet: 2006-03-16, 15:53 »
Ifrån Sveriges befolkning 1890. Men det kanske du vet redan. Tydligan försvann de från Söderhamn redan 1881. Emigrerat?
***
Post 4277922
Ellgut, Anders Ludvig
Arb.
f. 1841 i Ludvika (Kopparbergs län, Dalarna)
Gift man, far i familjen
Quarstående obefintlige sedan åren 1881-1890:
Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Ludvika, Falu
(län)
***
Post 4277923
Bäckius, Margr. Kristina
f. 1845 i Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Quarstående obefintlige sedan åren 1881-1890:
Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Söderala, Gefl
***
Post 4277925
Hanna
f. 1876 i Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland)
d.
Flicka, barn i familjen
Quarstående obefintlige sedan åren 1881-1890:
Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Söderhamn
***
Post 4277924
Amanda
f. 1879 i Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland)
d.
Flicka, barn i familjen
Quarstående obefintlige sedan åren 1881-1890:
Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Söderhamn
83
« skrivet: 2006-03-13, 17:02 »
Det finns en socken halvmilen sydväst om Eda som heter Köla. Kanske står Att för flyttattest.
84
« skrivet: 2006-03-11, 12:13 »
Sophia den 5 dito föddes Johan Spetts barn vid Landforsen och christnades den 9 hujus (bör vara samma månad)
85
« skrivet: 2006-03-07, 22:32 »
Elisabet
Det är visst något tillfälligt strul med anbytarforum. Som antagligen snart blir justerat.
Jag har använt Disgen i 10-15 år men har inte gått över från 7 till 8 än. Men de är i grunden rätt lika. Hör av dig om du har något enkelt problem som brådskar.
Torbjörn
86
« skrivet: 2006-03-06, 23:47 »
Fråga 1. Vi kusingiften mm uppstår anförluster som man oftast inte vill ha utskrivna flera gånger. Vill man ha dem med får man ändra inställningen för anförluster.
Fråga 2. Skall du flytta ett barn till ett annat gifte måste du först skapa det nya giftet på rätt plats. En oäkta förbindelse är också ett gifte.
Fråga 3. Fosterbarns placering i släkttavlor har diskuterats mycket på anbytarforum. I Disgen 8 kan man inte koppla samma barn i flera familjer.
Jag brukar lägga upp fosterbarn och dylikt dubbelt och skriva på varje hur det ligger till. Ena personen är ju ett biologiskt barn och det andra ett fosterbarn. Giftermål och barn framåt i tiden får bara finnas på den ena individen och det gäller att vara mycket konsekvent och tydligt ange hur man gjort. Bakåt i tiden bör ju barnhalvan som har partner och barn ha sina biologiska föräldrar. Fosterbarnshalvan får ju fosterföräldrar och fostersyskon på den sidan.
Skriver du texten fosterbarn endast på fosterhalvorna så kan du sedan lätt söka fram alla dessa ifall Disgen kommer fram till en annan lösning på problemet.
Det kanske finns fler sätt att lösa problemet. Det finns andra släktforskningsprogram som redan löst problemet, men hur dessa fungera känner jag inte till.
Får du det inte att fungera så läs manualen eller kontakta en Disgen-fadder. Många hatar manualer. Därför är nog bästa lösningen en dialog.
87
« skrivet: 2006-03-05, 00:20 »
Jordfäst i tysthet? Alltså utan klockringning?
88
« skrivet: 2006-02-28, 23:37 »
Om brudens moder var änka var modern myndig och kunde därvid ensam lämna sitt samtycke. Men det var givetvis bättre ifall även brodern inte hade något att invända.
För oss som forskar kan det vara bra att veta att bruden har en bror och att modern lever och att fadern troligtvis är död. Fadern kan ja varit soldat och setat fängslad utomlands eller varid svårt sjuk.
Beträffande förkortningarna borde dessa finnas förklarade i början av registret. Sundberg och Kjellander skulle kunna vara officerare vid artilleriregementet. Det var inte ovanligt att någon sådan brukade lämna ett formellt tillstånd. I varje fall brukade anges i mönstringslängden att soldaten var gift. Ett annat förslag kan vara att de är präster. Jämför med vad som noterats vid andra vigslar. Och vilka titlar brudgummen då haft.
Eller titta på paret i övriga kyrkböcker.
89
« skrivet: 2006-02-28, 11:17 »
I vilken källa och sammanhang har du hämtat texten?
90
« skrivet: 2006-02-22, 12:07 »
Visby domkyrka enligt bild i Sv Uppslagsbok 1936.
91
« skrivet: 2006-02-16, 09:55 »
Ursäkta min envishet men med de få uppgifter jag kan utläsa får jag fram följande.Johan Gustaf som kanske tog sig namnet Wallgren när han reste kring som skomakaregesäll var född förmodligen 1810 i Åsaka. Kanske en av 6 socknar som innehåller detta namn. Men han kan även ha fått födelseförsamlingen förväxlad i samband med någon flyttning. Ofta flyttade ungdomarna hemifrån i samband med konfirmationen när de fyllde 15 år.
1832 vid 22 års ålder hamnade han i Leksand. Då har han säkert hunnit flytta flera gånger.
1837 Stockholm-Leksand
1838 Falun
Mer kan jag inte läsa ut. Annat än att Johan Gustaf dör i Lindesberg 1861.
*****
Då Wallgren är ett ovanligt namn i Lindesberg 1890 och i synnerhet med förnamndet Johan Gustaf som är skomakare bör man kolla upp detta. Jag kallar honom Senior i fortsättningen. När kom Senior till Lindesberg och varifrån kom han. När gifte han sig och med vem. Vilka står som Juniors föräldrar i Våmb 1842. Vad hette dopfaddrarna. (Jag har inte tillgång till Våmbs kyrkböcker)
Vilka barn hade senior i övrigt. Vilka var dopfaddrar. Det finns t ex 2 hemmadöttrar Wallgren i Lindesberg, Johanna Matilda f 1845 (hushållerska, ogift kvinna och barn i familjen) och Karolina Viktoria född 1850 (syster och barn i familjen). Som huvudperson (1890) står Lars Eric Norvall f 1825 i Nora. Han är förre gårdsägare, änkling och ensam i familjen. Vem ägde fastigheten tidigare? Vem äger fastigheten 1890? Är Norvall sambo med Johanna Matilda eller har han varit gift med flickornas mor som 1861 blev änka efter Senior. Det sistnämda verkar troligast.
Sedan kanske man kan spåra Senior bakvägen tillbaka till Falun.
92
« skrivet: 2006-02-14, 23:03 »
Enligt Sveriges befolkning 1890 finns 5 personer som heter Wallgren i Lindesberg. Den äldste var skomakare och född i Våmb(R)), se nedan. Han var äldst och de övriga födda i Lindesberg. Flera av dem var gifta.
Möjliga barn till skomakare Wallgren den äldre.
Kan vara en bra ledtråd eller påpekande att du kommit in på fel person.
***
Post 3707889
Wallgren, Johan Gustaf
Skomakare
f. 1842 i Våmb (Skaraborgs län, Västergötland)
Gift man, far i familjen
Ingelshyttan
Lindesbergs landsförs (Örebro län, Västmanland)
Födelseort i källan: Wåmb Skarab:s l.
***
Mvh Torbjörn
93
« skrivet: 2006-02-11, 19:41 »
Börja med att fråga på kommunkontoret. Finns fastigheten kvar kan de ordna ett kartutdrag som utvisar var den ligger. Annars frågar du hur du skall göra. Det går nog att ringa också.
94
« skrivet: 2006-02-11, 12:07 »
Först står det ff. Ett eller 2 f brukar skrivas före personer som av ålder eller annan anledning är mer eller mindre befriade från att betala skatt.
Bland de första sidorna i husförhörslängden eller församlingsboken brukade från 1800-talets slut finnas en förteckning på personer med olika lyten. Bl a Idioter, som aldrig egt sitt fulla förstånd. Där brukar även finnas en sidhänvisning till personen i fråga.
95
« skrivet: 2006-02-09, 22:51 »
Tänkte föreslå anteckningen Enk för Änkling.
Kanske finns hans änka nyligen i Norbergs dödbok?
96
« skrivet: 2006-02-06, 10:58 »
Är det inte sånt de behandlar på urologen på Akademiska i dag? Skall det vara en dödsorsak borde det kanske skrivits ytterligare något? Njur och könssjukdomar bör väl räknas hit?
Källa bl a Lindskogs mini-medicinska ordbok.
97
« skrivet: 2006-02-06, 10:39 »
Kan denna familj i Sveriges befolkning 1890 ge tips om vidare forskning?
*****
Post 582045
Jerndal, Lars
Hemm:segare
f. 1829 i Järna (Kopparbergs län, Dalarna)
Gift man, far i familjen
Westra Wegred
Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Jerna Kopparbergs l.
*****
Post 582046
Jonsdotter, Brita
f. 1831 i Malung (Kopparbergs län, Dalarna)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Westra Wegred
Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Malung Kopparbergs l.
*****
Post 582047
Aron
Målare
f. 1858 i Enköping (Uppsala län, Uppland)
s.
Ogift man, barn i familjen
Westra Wegred
Lerbo (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Enköping
98
« skrivet: 2006-01-25, 13:01 »
Fadern torde heta Hans Erichsson.
Orten kan vara borta på nutida kartor eller kanske bara ett litet torp. Det borde stå Honsbo, Hönsbo eller möjligen Onsbo. Titta i ortregistret i några husförhörslängder.
Finns det någon fadder med samma ort. Leta i husförhöret runt faddrarnas boplatser.
Annars får du söka efter 70 i födelseårskolumnen i husförhörslängden aktuell period.
99
« skrivet: 2006-01-22, 18:47 »
Soldaten bör heta Rosen.
Jan Jansson var sofrare. Baserat på verbet sovra, när det gäller malm.
100
« skrivet: 2006-01-19, 23:19 »
Det bör vara Enkullen i Grangärde socken. Enkullen ligger ca 1/2 mil öster om Grängesberg. Där fanns bl a en järnhytta vid den här tiden. Finns med på Häradsekonomiska kartan.
101
« skrivet: 2006-01-17, 23:33 »
Jag gissar att Dagkarlen är född 1775 i Ams(Amsberg) och flyttar från Fahlan(Falu stad).
Det man inte hittar i Amsberg kan finnas i Stora Tuna kyrkböcker.
102
« skrivet: 2006-01-16, 18:14 »
Det är mindre troligt att han heter Wallgren när han föds. Innebärande att fadern troligen inte heter så. Han kanske bara hade ett förnamn i dopboken. Det andra har tillkommit senare. Liksom att Johan kan förvandlas till Jan.
Siljansnäs blev egen socken 1875. Tillhörde desföre Leksand. Djura är också en församling som lyder under Leksand. Åseda liknar Åsgatan, en av de viktigaste gatorna i Falun. Sök i de kyrkböcker han nämns i om det finns andra personer som också är födda i Åseda. Finns ev. dopvittnen att följa.
Någonstans är han ju född. Släpp loss fantasin. Gå igenom omöjliga möjligheter. Vilka möjligheter finns det att kyrkobokföraren har gjort fel. Har skomakaren glömt att lämna in flyttbetyget eller ansökt om flyttning till Leksant men flyttat in i Falun i stället. Det kan ju ha hänt saker som påverkat hans flyttmål. Det gick ju inte att telefonera för att hålla sig ajour.
Lycka till.
103
« skrivet: 2006-01-13, 14:06 »
Vad betyder J. DRUITT. som står nedtill till höger på gravstenarna?
104
« skrivet: 2006-01-12, 23:00 »
Oftast är det skattehemman som blev delade. Vid arv eller försäljning.
På senare tid kunde det bli ganska små delar. 13/768 mantal = ca 0,017 mantal. Att jämföra med 1/4 som är 0,25.
Om de som gifte sig hade små andelar i två grannfastigheter och sedan lyckades köpa till en andel av grannens änka. Och när sedan barnen skulle ärva så kunde det bli ganska många siffror i täljare och nämnare i mantalets allmänna bråktal.
Från början fick man inte klyva hemmanen hur mycket som helst. Men på senare tid har denna begränsning i stort sett upphört.
105
« skrivet: 2006-01-12, 15:01 »
Kan halfskeppare jämföras med hälftenbrukare?
En skeppare som lämnar hälften av överskottet till skeppets ägare.
106
« skrivet: 2006-01-10, 20:23 »
Huså-Fröå gruvor, kopparkisfyndigheter på Åreskutans sluttningar i Kalls och Åre socknar i Jämtlands län. 1745 anlades Huså kopparverk för malmens förädling. Driften har emellertid visat sig föga lönande. Under och närmast efter världskriget ägde en mera omfattande brytning rum. (Svensk Uppslagsbok 1935)
Gruvbrytning järn eller koppar torde vara ganska lika. Medan förädligen av malmen är mera olika. Bl a innehåller oftast järmalmen en mycket högre procentandel än kopparmalm.
107
« skrivet: 2006-01-08, 16:00 »
Susanne. I mitt minne har fastnat ordet Kleven. Förmodligen en geografisk plats i Narvik i Norge. Kan namnet Rankleven härstamma från Norge?
108
« skrivet: 2006-01-06, 00:29 »
Nedre bilden är från en gruva och visar anordningen där man transporterade upp malmen ur gruvan. Man kunde använda stora tunnor som malmen hissades upp i. Här använde man ett brant lutande plan där man spelade upp en släde eller vagn lastad med malm. Dragvajrarna gick över linhjulen längst upp på bilden. Släden eller vagnen tippades sedan på trärännan som ledde in i malmhuset.
Kvinnorna sysslade bl a med att krossa malmstyckena med mindre släggor och sorterade malmen.
Övre bilden visar en smältugn för järnmalm. Ugnen laddades under ledning av en oppsättare med malm, träkol, kalk mm. För att få hög temperatur måste man hela tiden blåsa in luft i ugnen. Blåsbälgarna drevs oftast med vattenkraft. Därför byggdes hyttorna oftast vid lämpliga vattendrag. Malmen transporterades oftast långa sträckor. Och skog som omvandlades till träkol var bristvaran som förbrukades i väldiga mängder fick i första hand bestämma var hyttorna skulle placeras.
Jag hoppas också på en specialists utlåtande.
109
« skrivet: 2006-01-05, 16:46 »
Bilden bör vara runt 1950. Din farfar hade en mindre grossiströrelse där han är VD. Den äldre mannen sitter vid skrivbordet, svarar i telefon och skriver siffror. Och håller ordning på lagret. De tre yngre männen är försäljare som åker runt i bil och säljer varor till affärer m fl större kunder.
Den känslan får jag när jag se bilden.
110
« skrivet: 2006-01-04, 21:13 »
En gissning.
1) Gäller en backstuga, som ofta är nedsänkt i marken och kan ha begränsningar vad gäller väggars antal och storlek.
2) Kan det ha varit något skifte på gång, och en gård planerades att flyttas ut ur byn till den streckade platsen?
111
« skrivet: 2005-12-26, 11:36 »
Aktuell familj från Sveriges befolkning 1890.
***
Post 3825269
Persson, Per August
Grufarbet.
f. 1850 i Grangärde (Kopparbergs län, Dalarna)
Gift man, far i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Grangärdet
***
Post 3825270
Kihlberg, Mathilda Charlotta
f. 1851 i Västanfors (Västmanlands län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Westanfors
***
Post 3825271
Pettersson, Anna Helena
f. 1872 i Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
d. hennes dotter före äktenskapet
Ogift kvinna, barn i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Norbergs
***
Post 3825273
Carl August
f. 1875 i Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
s.
Ogift man, barn i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Norbergs
***
Post 3825275
Per Gustaf
f. 1877 i Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
s.
Pojke, barn i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Norbergs
***
Post 3825272
Hilda Catharina
f. 1883 i Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
d.
Flicka, barn i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Norbergs
***
Post 3825274
Johan Patrik
f. 1886 i Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
s.
Pojke, barn i familjen
Kallmora egor
Norberg (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Norbergs
112
« skrivet: 2005-12-13, 20:11 »
Husförhör 1753 mankön kvinnokön
d Kerstin Ersdotter 2?.??.??
d Anna Ersdotter 22.04.17
s Olof Ersson 21.11.06
sonhustru Anna Larsdotter 26.09.27
flickan Stina Andersdotter 15.
Titta om barnens föräldrar finns nederst? på föregående sidpar. Eller finns de längre ner på denna sida. Det finns ingen angiven familjeföreståndare. Titel eller fastighetsnamn.
Sonen o sonhustrun är tillskrivna senare med smalare pennspets. Har de flyttat hem nyligen i samband med giftermålet?
113
« skrivet: 2005-12-10, 10:18 »
Jag skall försöka förklara lite om mantalslängder.
1698 finns för Viksta socken (alltså inte Viksta församling) i vänstra kolumnen:
Pastor (bebor prästgården som brukar vara ett kronohemman vilket inte framgår av denna längd)
Nästa rad Klockaren
Nästa rad Uflunge vilket är en by med respektive bonde som betalar mantalspenningen för respektive brukningsenhet. Böndernas namn finns i nästa kolumn. 7 personer nämns vid namn men man får inte veta vilka gårdar eller dessas storlek i denna källa. (1862 fanns det 5 skatteheman här.)
Nästa grupp är Risby by omfattar 6 skattehemman och 1 frälsehemman. Byn omfattar 11 rader. I vänsterkolumnen hittar man ryttare, sexman och soldat.
Nästa plats är Eklunda. Eklunda är 1 skattehemman. Enligt jordeboken omfattande 11 1/2 öresland. Enligt generalmönstringsrullan hade hemmanet 1693 3 brukare om 1/2, 1/4 och 1/4 mantal.
Man bör alltså försöka läsa ihop alla skattelängder som man lyckas finna.
Från 1721 finns en separat kolumn för mantalet.
Pastor har 1 1/2, klockaren inget.
Uflunge har 2 st halva mantal, ett rusthåll om 1 mantal, 2 st 1/4 mantal 1 mantal som augmen till rustningsstammen. Rusthållet har till uppgift att bekosta en ryttare. Med hjälp av augmentshemmanet.
Vem som äger fastigheten bör framgå av köpehandlingar och lagfarter som finns i domboken.
Vi den aktuella tiden ägs kronohemman av staten och brukaren som står i mantalslängden är ett slags arrendator. Hit räknas präster och officerare som har sina gårdar som bostads och löneförmån. Men många skattlagda torp blev kronohemman, oftast om 1/8 mantal.
Krono och frälsehemman fick inte klyvas. Gäller det hemmansklyvning så rör det sig alltså om skattehemman.
Det finns böcker om mantals och andra längder. Läs mera i dem. Fullärd blir man nog aldrig.
114
« skrivet: 2005-12-10, 00:11 »
I samband med identifiering av fotografier var det årminstone vanligt i Uppland omkring 1900 och 1920-30 att späda barn fotograferades. 1900 tillsammans med resten av familjen. 1920-30 barnet ensamt med kistlocket avlyft på ett farstubord framför den på väggen hängande hagelbössan.
1920-30 talet hade barnets mor mönstrad jacka men de övriga svarta kläder. I detta fall stod kistan på ett enklare bord under ett äldre trätak utomhus med granar uppställda runtikring. Inga barn syntes till.
115
« skrivet: 2005-12-08, 08:54 »
Possessionat är en titel som kan jämställas med godsägare.
116
« skrivet: 2005-12-02, 17:37 »
Var ett mangelbräde något man lämnade över till sin käresta? Efter mycket snidande.
Delar man upp texten så kanske den börjar så här. HEI (ei) = Ack!, KORA = hjärta, SIEMI = halv, TVN (tun) = önskan.
Källa: Latinskt skollexikon 1885 av Chr Cavallin.
Med hopp om rättelser och komplettering.
117
« skrivet: 2005-11-28, 22:50 »
En rev är 29,690 meter enligt Svensk Uppslagsbok 1935. Detta längdmått gällde under perioden 1855-1878. En kvadratrev blir då ca 8,8 ar.
Men jag har stött på refkarlar som bistått lantmätare redan i början av 1700-talet.
118
« skrivet: 2005-11-18, 09:16 »
På kartor 1908 och 1936 låg Maria Sjukhus på Söder mellan Wolmar Yxkullsgatan, Maria Prästgårdsgata, Timmermansgatan och Torkel Knutssons gatan. 1936 låg mot Rosenlundsgatan Södra Barnbördshuset.
1936 hette platsen där Södersjukhuset nu ligger Årstalunden. Där fanns då Sachs Minne Barnsjukhus. Mellan vattenlednings-bassiner och trädgårdskollonier.
Pyelitis = Njurbäckeninflammation. Pneumonia = lunginflammation (Bengt I Lindskog, Medicinsk Miniordbok)
119
« skrivet: 2005-11-15, 14:30 »
Mannen är född i Högstena, hustrun i Kungslena, barnen i Tiarp och 1817 flyttar de från Högstena.
Små församlingar mellan Falköping och Tidaholm. Varför skulle de flytta till Stockholm? Flyttar någon till Stockholm brukar man oftast ange församlingen där. Och inte liknar orten Stockholm enligt min uppfattning.
Vad sysslar familjen med. Statare-torpare eller hantverkare? Jämför med vart andra flyttar. Jämför skrivsätt och bokstäver.
Torbjörn i Björklinge
120
« skrivet: 2005-11-12, 16:55 »
Sub- = under. I detta fall gäller det sannolikt en person som brukar en jordbruksenhet eller del därav underställd en arrendator. Ofta gäller det en större gård - herrgård där arrendatorn inte alls sysslar med jordbruksarbete.
En sub-brukare kan jämföras med en statdräng.
121
« skrivet: 2005-11-11, 00:54 »
Så här är han tolkad på cd:n Sveriges Befolkning 1890.
*****
Post 1534477
Petersson, Ja?n Wilhelm
Tallottsegare och Slagtare
f. 1841 i Högsrum (Kalmar län, Öland)
Gift man, far i familjen
Rälla Tall
Högsrum (Kalmar län, Öland)
Födelseort i källan: Högsrums
***
Det finns 31 tallottsegare på nämnd cd. 29 har adressen Rälla Tall i Högsrum.
De flesta har 2 yrken/titlar. T ex även skomakare, f d båtsman, mältare, sjöman, f d kyrkovakt, snickare.
122
« skrivet: 2005-11-06, 01:22 »
I Falun betyder säkerligen Bm bergsman. Vilket ofta innebar att personen innehade en andel (oftast liten) i Falu gruva.
Under faddrarna nämns Klockaren vid gamla kyrkan. Torde vara Stora Kopparbergs kyrka (även kallad Maria kyrka) som är äldre än Kristine. Det finns en bok om klockare och organister i Västerås stift. Där kan man kanske få tips om vad Erik heter, Fahlmatz gissar jag. Baserat på Fahlun.
Färgaren Hans? Ohlssons hustru. Det tillverkades rödfärg i Falun även på den tiden.
Bergsman Anders Larsson i Glamsare (-arfvet).
Gd (gruvdräng, = arbetsledare för gruvarbetarna) Johan Jansson ?Wackares? styfdotter Anna Erichsdotter i Östanfors. Dåvarande norra stadsdelen i Falun.
Torbjörn i Björklinge
123
« skrivet: 2005-11-06, 00:45 »
Jacob Hanssons hustru kommer troligen från Råstberg, en by ca 1 mil norr om Falun vid gränsen till Sundborn. (Källa generalstabskartan)
Torbjörn i Björklinge
124
« skrivet: 2005-10-22, 10:57 »
Kompletteringsförslag till dopvittnen: Dräng Mattis Nilsson på Äggen, Brita Nilsdotter ibm. Moderns ålder 30-35 år.
125
« skrivet: 2005-10-15, 23:30 »
Föreslår Skäwe. Uttalet av sockennamnet Stora Skedvi 4 mil i nordväst.
126
« skrivet: 2005-10-15, 00:25 »
Förslag.
Sigfrid Pedärsson i Täfuersrum och Sissela Ingelsdotter i Sandby.
127
« skrivet: 2005-10-15, 00:01 »
Sol? Skall det inte vara Sal;(ig). Finns det dödbok att hitta fadern i som jämförelse?
128
« skrivet: 2005-10-11, 17:08 »
Länsindelning var vanligt i hela Europa under medeltiden. Dock i något annorlunda form än den nutida.
1634 skapades den nuvarande länsindelningen i Sverige. (Källa Svensk Uppslagsbok 1933.)
Kring detta årtal (1634) kan man finna mantalslängder under kortare perioder för t ex Sala län som då även omfattade Dalarna öster om Falun.
Det fanns även ett Näsgårds län. Näsgård var en kungsgård vid Dalälven strax norr om Hedemora.
129
« skrivet: 2005-10-04, 21:30 »
Soldat Johan Joh.(ansson) Styrvolt (rote 123) commend. (född) 1725 (vigd) 1845 29 maj.
(med) Hust. Karin Hansdotter (född) 1710 december
1760 dott Katrina 1746 25 mars
son Anders 1747 7 december
son Johan 1749 23 oktober
Man kan förmoda att Karin Hansdotter varit gift tigare kanske med en soldat på samma rote. Hon borde ha en son Hans.
Om initialerna i kolumnen före födelseuppgiften vågar jag inte yttra mig.
Källa Armborstet 1958 sid 11 för rotenummer och soldatnamnet.
130
« skrivet: 2005-10-04, 17:34 »
Hosjö är en kapellförsamling som vuxit om moderförsamlingen Vika och är numera en självständig församling i pastoratet.
Korsnäs är en industriort i Stora Kopparbergs församling. Hosjö och Korsnäs skiljs åt av en å som är några hundra meter lång. Nu är området sammanbyggt med Falu stad.
Om vi bortser från den mycket intressanta förhistoriken så byggdes Gävledala Järnväg fram till Korsnäs under 1850-talet. Lokstallet finns fortfarande på en holme i ån fast med annan funktion. Därvid växte området till en av Dalarnas största sågverksområde. Här fanns också en brygga där båt/pråmtrafik från Domnarvets järnverk stod i förbindelse med Gävle hamn via järnvägen.
Många arbetare flyttade med sina familjer till området.
Det finns en forskarförening för Korsnäs-Hosjö som har mycket fotografier och register från området. Kontakta Falu bibliotek för närmare upplysningar.
131
« skrivet: 2005-10-03, 23:49 »
Finns det någon frimärkssamlare i släkten som möjligen har det borttagna? frimärket i sitt album. Där kanske finns resten av poststämpeln med ett datum.
132
« skrivet: 2005-09-29, 23:50 »
Mannen med ljusare kostym har en pinne lutad mot stolen. Bör ha med hans yrkesutövning att göra. Är han chef har han tydligen inget att invända mot att ha sin underlydandes hand på axeln.
Det fanns även kraftverk i Mo socken.
Vad är det som skymtar i bakgrunden? Några byggnader?
Klocka brukade man få när man gick fram. (Konfirmerades)
133
« skrivet: 2005-09-28, 23:53 »
Använder du DISGEN går du in under Inställningar, Register, Personregister och välj Efternamn först under ordning.
Har du ett annat program måste du ange vilket så får du säkert svar av någon som vet.
134
« skrivet: 2005-09-27, 14:27 »
Ett förtydligande.
Jag tänker på två sorters dokument.
Det handskrivna som mest liknar en bild.
Och det tryckta eller maskinskrivna.
Det sistnämnda kan omvandlas till digital skrift med hjälp av ett OCR-program och sedan redigeras.
Men bägge kan kopieras med hjälp av en scanner som även kan användas som en nödfallskopieringsmaskin. Fast mycket långsammare.
135
« skrivet: 2005-09-26, 08:18 »
Flickornas kläder passar inte in i bilden.
Är kvinnan hembiträde borde man ha råd med elegantare kläder. Pojken är betydligt bättre klädd. Är kvinnan mor till barnen, änka och hembiträde? Eller är modern sjuk och kvinnan hemsyster?
Det är dukat med en kaffekopp. För den besökande som inte har någon stol att sitta på? Eller har hembiträdet smygit åt sig en kaffepaus?
Vems är kameran? Är det mannens? Det kan inte vara en ditkallad fotograf. Vilken relation har mannen till de övriga. Han är knappast där på officiellt besök.
När dog föräldrarna?
136
« skrivet: 2005-09-06, 20:35 »
I Falun som också är en gruvstad finns en gata som heter Styraregatan. Jag tror det är en syssla som har med gruvdriften att göra.
Du bör ange när och i vilken församling Nils föddes så noga som möjligt. Så får du lättare svar.
mvh
137
« skrivet: 2005-09-05, 12:04 »
Bengt I Lindskog nämner i sin medicinska miniordbok torsk, folklig benämning på stomatomykosis, svamp i munnen.
Svensk Uppslagsbok 1936 anger samma samband. De nämner om sjukdomen hos spädbarn ej ovanlig åkomma. Behandlas med renlighet, stärkande näring och, lokalt på sin höjd försiktig pensling med 20% boraxglycerin.
138
« skrivet: 2005-09-03, 16:27 »
Ja, skynda dig ut och vattna Stefan!
139
« skrivet: 2005-09-01, 22:03 »
Efter skogsavverkning mäts timret och märks med ägarens märke inslaget med t ex en yx-skalle i ändträt. Denna verksamhet kallades tumning.
Detta var mycket viktigt när timret flottades tillsammans med annat timmer. Så att det kunde delas upp och hamna vid rätt sågverk.
Timret mättes i bl a tum (tjockleken) därav yrkesnamnet.
Källa Svensk Uppslagsbok 1935 Skogsavverkning.
Detta tolkar jag som att denna yrkesman kallades tummare.
140
« skrivet: 2005-08-31, 17:38 »
Det har inte med undersåtar att göra. Kan det vara invandrare som erhållit svenskt medborgarskap?
141
« skrivet: 2005-08-25, 01:31 »
Armborstet, Årsskrift för Kungl. Dalregementets Kamratförening 1958, sid 11 nämner för Bomsarvets by: bl a (nr) 55 Dytting. (Kråkmyra by hade också soldatrotar. Men soldaterna i bl a Gustafs kompani hade ofta inget eget soldattorp utan var boende på annat vis i socknen.)
Fadern kan alltså heta Dytting på rote 55 och bo i Kråkmyra by. Dopvittnena Anders Andersson och hans hustru bor också i Kråkmyra. Soldat Fält tror jag bor i Tosarby. Namnet Fält fanns annars 1721 i Persbo by i Vika socken men i samma kompani.
142
« skrivet: 2005-08-15, 17:17 »
Dödsorsaken var väl os (kolosförgiftning). Drängen betydde väl att det var en ogift vuxen man. Det var mitt i vintern och det var kallt i båten som han övernattade i. Antagligen en fiskebåt som det fanns någon slags eldstad i. Brukade vattnet vara ofruset vintertid vid Säby ö?
143
« skrivet: 2005-08-15, 16:45 »
Lindskog medicinsk miniordbok 1994 skriver:
icterus, ikterus gulsot, varav flera olika typer finns; OBS! icterus är ett symptom (sjukdomstecken) och ingen egen sjukdom.
Kan detta passa in?
144
« skrivet: 2005-08-05, 20:02 »
Uppförandet tolkar jag till: Icke altid ostraffligt.
Sexmannen Anders Persson dog av bröstfeber.
145
« skrivet: 2005-07-29, 20:08 »
Förslag från Sveriges dödbok 2003.
***
18860219-851
Sjöberg, Johan Alfred
Rusele 5:59
Död 18/1 1967.
Kyrkobokförd i Lycksele, Lycksele landskn (Västerbottens län, Lappland).
Född 19/2 1886 i Stensele (Västerbottens län, Lappland).
Gift man (25/7 1920).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Lycksele, Lycksele kn (Västerbottens län, Lappland)
Födelseförsamling i källan:
Stensele (Västerbottens län)
Källor:
DB, FS / DOR 67
***
18990714-8549
Sjöberg, Ester
Postlåda 142
920 30 Blåviksjön
Död 29/6 1986.
Kyrkobokförd (1971) i Lycksele, Lycksele kn (Västerbottens län, Lappland). Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 14/7 1899 i Lycksele (Västerbottens län, Lappland).
Änka (18/1 1967).
--------------
Födelseförsamling i källan:
LYCKSELE (Västerbottens län)
Källor:
RTB 86 / SPAR 90
146
« skrivet: 2005-07-16, 14:38 »
Jag tror Anders Andersson var Egobrukare. Hans hustru Anna Persdotter var troligen född här vilket är lika med Sala. Hennes yrke var mejerska. Och hon bör ha dött före 1870. Anna är nog född 22/10 men beträffande Anders vågar jag inte gissa något.
147
« skrivet: 2005-07-16, 12:44 »
Några fusklappar från Sveriges bebyggelse 1890.
Sallander, Anders 1827 Far
Persdotter, Brita Stina 1842 Mor
(Barn), Anna Maria 1870 Barn
(Barn), Carl August 1875 Barn
*
Post 3882173
Sallander, Anders
tornväktare
f. 1827 i Enåker (Västmanlands län, Uppland)
Gift man, far i familjen
Hyresgäster inom Staden och dess område
Sala stadsförs (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Enåker V:ås l.
***
Sallander, Johan Emanuel 1859 Far
Ersdotter, Anna 1859 Mor
(Barn), Anna Maria 1885 Barn
(Barn), Josef Emanuel 1887 Barn
(Barn), Johan Viktor 1889 Barn
*
Post 3882266
Sallander, Johan Emanuel
arbetare
f. 1859 i Sala landsförs (Västmanlands län, Västmanland)
Gift man, far i familjen
Hyresgäster inom Staden och dess område
Sala stadsförs (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Sala S:n
***
Ersson, Per 1857 Far
Sallander, Anna Mathilda 1857 Mor
(Barn), Per Emil 1882 Barn
(Barn), Erik Arvid 1885 Barn
(Barn), Johan Emanuel 1885 Barn
(Barn), Ester Mathilda 1888 Barn
----------
Persdotter, Lena 1817 Ensam
*
Post 3869665
Sallander, Anna Mathilda
f. 1857 i Sala stadsförs (Västmanlands län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Stalbo
Nora (Västmanlands län, Uppland)
Födelseort i källan: Sala stad
148
« skrivet: 2005-06-28, 21:50 »
Då Gläfse ligger i Söderbärke i Dalarna så hittar man även en by som heter Saxe där. Bör vara Saras födelseplats.
149
« skrivet: 2005-06-27, 18:29 »
Föräldrar: Anders Andersson och Hustru Carin? Larsdotter. Vittnen: Jan Ersson och Hustru Sara Andersdotter, dr Erik Ersson och Pigan Anna Andersdotter
150
« skrivet: 2005-06-26, 10:52 »
Ang. Grutz (Ekström)
Ett annat Spår kan vara Disponent Julius Håkansson i Burlöv, Arlöf Mo 8-10 född 1844 Fågeltofta(L).
Hans hustru Carolina Amanda Catharina Moss är född 1856 i Altona, Tyskland.
De har endast en fosterdotter Ida Lovisa Eugenia Gr?tz född 1883 i Burlöv(M).
Grutz i ovanstående inlägg skall naturligtvis vara Gr?tz.
151
« skrivet: 2005-06-26, 10:27 »
Enligt Sveriges befolkning 1890 kom Matildas far Sockermästaren Fritz Ludvig Grutz från Tyskland. Modern Johanna Bernahardina Bohman var född i Göteborg 1845 där även äldsta hemmavarande barnet var fött 1871. Fyra syskon var sedan födda i Burlöv(M).
Det rör sig alltså om en rätt så rörlig familj. Det kan med andra ord vara svårt att veta var Matildas make var född och död. Jag har inte lyckats hitta någon från familjen på dödskivan.
Kanske resten av familjen flyttat (emigrerat) till Danmark eller Tyskland?
Familjen bodde 1890 i Hälsingborgs stadsförsamling.
152
« skrivet: 2005-06-23, 22:55 »
Läsförsök:
Se anders .....
alla
till .... By (W-län?)
...... Soll(entuna?)
i Uppland
den ......
Vad sysslade familjen med? Går det att följa sonen bakåt från Vårfrukyrka och hitta socknen den vägen? Dalfolket hade ju ofta arbetsvandringar till Uppland. Hade de hittat ett fastare arbete den vägen.
153
« skrivet: 2005-06-23, 22:18 »
From Sveriges Dödbok. May be it is she.
18780528-432
Svanlind Göransson, Jenny
Sallerupsvägen 21
Dead 9/7/1959.
Registered in Malmö Sankt Pauli, Malmö kn (Malmöhus län, Skåne).
Born 5/28/1878 in Jämshög (Blekinge län, Blekinge).
Unmarried woman.
--------------
Corresponding parish(es) as of Jan 1, 2005:
Malmö Sankt Pauli, Malmö kn (Skåne län, Skåne)
Möllevången-Sofielund, Malmö kn (Skåne län, Skåne)
Parish of birth in the records:
Jemskog (Blekinge)
Source records:
DB, FS / DOR 52-60
154
« skrivet: 2005-06-22, 00:41 »
Inom släktforskningen har jag funnit en slags rangordning i samband med barnafödande.
Gift kvinna som var gift när barnet avlades. (OK)
Gifte sig för sent. (Otidigt sängläge, gav böter)
Fästekvinna. Trolovad. Senare räckte det med att mannen lovade gifta sig med kvinnan. (Kunde vara OK)
Kona. Paret sammanbodde men paret hade inte för avsikt att gifte sig. (Ej accepterat av sam-hället och kyrkan)
Övriga (Gav böter och försämrad status)
Kona var även ett generellt, nedvärderande, uttryck om ogifta kvinnor som hade barn. Någon som det gått snett för.
Verbaliseringen konade kanske därför användes om något som misslyckades, gick snett
155
« skrivet: 2005-06-20, 15:39 »
Hustru Karin dör 1728 10 mars. Änka efter Olof (Bertilsson?).
Jacob Olsson, möjlig son med hustru Karin. Deras barn Olof Jacob Anders Carl Lisbeth Catharina och Margeta.
Tror jag det skall vara
156
« skrivet: 2005-06-14, 01:23 »
Nota Bene = OBS! Brukar hänvisa till någon speciell text. T ex oä (oäkta fött barn) eller något annat speciellt
157
« skrivet: 2005-05-01, 13:17 »
Anders. Jag vet inte säkert vad du är ute efter. Men vill jag ha uppgifter ur DISGEN för t ex en dopbok, börjar jag med att skapa en söklista på endast födelsenotiser och aktuell socken.
Sedan väljer jag Utskrift, Utdrag, Standard, Händelse+far+mor, sedan går jag till fliken Eget, där kan jag ändra utseendet på utskriften. T ex lägga till individnummer eller lägga in kommatecken på önskade ställen. Sedan skriver jag till fil och tittar efter om resultatet passar. Annars får jag ändra någonstans. Radmatningar bör man ju ta bort. Glöm inte att spara ändringen under nytt namn.
Det behövs säkert en del laborerande och studier av manualen innan man får det man vill.
158
« skrivet: 2005-04-29, 22:56 »
Jag skulle gissa på vaktkarlen Per Ersson. Då jag inte har Genline utan bara ovanstående bilder att titta på.
159
« skrivet: 2005-04-29, 22:29 »
Husägare bodde oftast på ofri grund. Någon annan ägde marken och husen var oftast mycket små. Man monterade ju ner dem och tog dem med sig när man flyttade. Det här gäller främst senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.
160
« skrivet: 2005-04-28, 15:52 »
Min Generalstabskarta från 1839, översedd 1859, har en by Jugansbo en dryg halvmil SV om kyrkan. När järnvägen Sala - Gävle byggdes fick Jugansbo även en station och byn finns kvar än i dag.
Så titta i Jugansbo eller möjligen Ingeborgsbo som ligger lite längre i SV.
161
« skrivet: 2005-04-27, 22:29 »
Hon heter Johanna. Borlunda ligger ca 5 km söder om Eslöv och 15 km NO om Lund.
Både Johanna och hustrun ovan är födda i Borlunda om jag tolkat kolumnerna rätt. Johanna flyttade kanske till sin syster och svåger när hon blev änka.
Kanske heter maken Markman och hittar du honom i dödboken (Borlunda) så är du en bit på väg. Sök även i dopboken efter systrarna. Och följ dem om det finns husförhör.
162
« skrivet: 2005-04-27, 13:26 »
I can not find the name Sallesson but a few peoples in Värmland near Norway wear the name Hallesson. S and H writes very similar.
May be it is usually in Norway.
163
« skrivet: 2005-04-24, 14:20 »
Obs att de som exempelvis var födda på BB i Uppsala finns upptagna i de särskilda dopböcker som fördes vid Akademiska sjukhuset. Men på CDn står de under Uppsala domkyrkoförs. Se även Björklingebygdens medlemsblad Genealogica Betuliensis nr 43 sid 10.
164
« skrivet: 2005-04-20, 17:26 »
En bokare krossar malm i mindre stycken. Det viktiga är att den som läser fattar vad man menar. Svensk-Engelsk ordbok 1936 översätter verbet boka med pound (stamp) när det gäller [ore=malm].
Engelsk-Svensk ordbok 1917 översätter pound med bl a stöta, pulvrisera; stampa, boka bl a.
För 100 år sedan skulle man kanske kunna översätta bokare med pounder. Men inte enligt ordboken 1942.
Kanske en engelskspråkig läsare skulle förstå uttrycket a man who work with pounding ore.
165
« skrivet: 2005-04-17, 22:27 »
Sveriges befolkning 1890 har följande personer.
***
Post 2157101
Dahlberg, Arvid Knut Gustaf
f. 1835 i Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Gift man, far i familjen
S:t Jörgen
Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Malmö
***
Post 2164038
Dahlberg, Arvid Vilhelm
Bokhållare
f. 1859 i Trelleborg (Malmöhus län, Skåne)
Ogift man, ensam i familjen
Qv. 15 Erik Menved
Malmö Karoli (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Trelleborg
***
Post 2259180
Dahlberg, Josefina Charl.
Tullinspekt.dtr.
f. 1823 i Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Ogift kvinna, ensam i familjen
Yngve
Ystad (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Malmö
***
Kan det ha något med Tullen att göra??
166
« skrivet: 2005-04-05, 13:46 »
Förmodligen använde fotografen glasplåtar. Och kamerans slutare var öppen lång stund. Då var eleverna strängt tillsagda att sitta alldeles stilla och inte ens blinka. Då är det inte lätt att se glad ut.
167
« skrivet: 2005-04-05, 11:26 »
På ett skolkort från Viksta(C) 1905 har pojkarna också vita skjortor och flickorna förkläden med vingar. ca 1917 finns inte en vit skjorta vid samma skola och förklädena har enkla axelband.
168
« skrivet: 2005-03-29, 12:26 »
Då Andersvik ligger vid havet ligger det nära till hands att tro att transporterna därifrån skett sjövägen och i pråmtrafik. I Stockholm borde det finnas ett stort behov av kalk. Men även jordbruket och t ex järnindustrin, där Oxelösund ligger nära, behövde kalk.
Kanske ett sätt att spåra verksamheten.
Bruket hade säkert ett telefonabonnemang. Sök i gamla telekataloger på Telemuseet. Där kan man kanske se när abonnemanget upphörde.
169
« skrivet: 2005-03-26, 08:22 »
It is not Östergötland. The right is Södermanland.
170
« skrivet: 2005-03-26, 08:18 »
The parish of Kärnbo lies near the city of Mariefred in Östergötland. And the parish of Toresund lies 10 kilometers north of Mariefred.
171
« skrivet: 2005-03-12, 22:01 »
Vid smältning av bly uppstår giftig gas. Bly bör inte heller hamna i naturen ur miljösynpunkt.
Finns det några varningsregler eller rekommendationer?
172
« skrivet: 2005-03-06, 18:36 »
Trapphuset på mittersta husets gavel är på fotografiet ersatt med en liten kur för dörren i bottenvåningen. Och med ljust trävirke för dörren på andra våningen. En provisorisk lagningen efter branden? Är målningen ett förslag till reparation.
Finns det några ritningar i Stadsarkivet? Eller något på försäkringsbolagens arkiv?
De två stolparna, går det att se om det är el eller telestolpar. När elektrifierades Jönköping?
Eller har konstnären bara struntat i att rita in dem. Kanske var det dags för byte till telekabel.
173
« skrivet: 2005-03-04, 18:25 »
Kristina kyrka Jönköping sedd från Östra Storgatan. Svensk Uppslagsbok 1935. 
174
« skrivet: 2005-03-03, 23:34 »
Svensk Uppslagsbok 1936 säger att S:t Ragnhilds tornspira är ganska ny. Ett foto kallat Parti från Storgatan i samma bok har en betydligt smäckrare tornspira. Med 2 synliga välvda fönster. Fotot bör vara taget från söder.
Målningen bör vara gjord väster? om kyrkan. Kanske stod staffliet på (Stora) Nygatan. Med tanke på den fina trottoarkanten bör målningen vara från tidigast 1920? -talet.
Och när det gäller målningar så behöver de ju inte alls överensstämma med verkligheten. Det kanske gäller ett beställningsjobb där alla skavanker är borttagna. Och löven är påmålade på vinterkala kvistar. Av skuggorna att döma verkar solen stå ganska lågt.
Om det nu är Södertälje.
175
« skrivet: 2005-02-18, 18:19 »
Den äldste nämndemannen vid häradstinget brukade få hederstiteln häradsdomare. Sök på häradsdomare så får du mer än 600 svar att studera närmare.
176
« skrivet: 2005-02-12, 12:31 »
Mantal är svårt. Det har skrivits massor om mantal på Anbytarforum. En gård på 1/4 mantal borde vara dubbelt så stort som en på 1/8. Men så enkelt är det inte.
Om gården har 1/8 mantal kan det vara ett torp som skattlagts under 1700-talet eller senare. I Björklinge lades då till lite ängsmark från allmänningen för att gården skulle orka med att betala skatt motsvarande 1/8 mantal. Men gården kan även vara en avstyckning från ett större skattehemman.
Skatten betalades till staten. Men staten ville ha in skatten så tidigt som möjligt. Endera sålde man skatterätten eller gav den i ersättning för någon tjänst. Då var det upp till den som innehade skatterätten att försöka driva in skatten.
God åkermark blev tidigt uppodlad. Där fanns skatte och frälsehemman redan före medeltiden. De ovan nämnda skattlagda 1/8 hemmanen låg oftast i byarnas utkanter. Eller i skog och mossmarker som genom utdikning gjorts odlingsbara. Många av dessa var små och svåra att leva på. Men det fanns även sådana som gav god avkastning. Säkert mycket mer än 1/4 mantal på god jordbruksmark.
Att klassa torp är inte heller lätt. Herrgårdar brukade ha många torp. Där torparen och hans familj betalade hyra för torpet genom dagsverken och andra naturaprodukter. Det var nog vanligast att kronotorp (som staten ägde) blev skattlagda. Vissa torp lydde under byn. Alla som hade i mantal satta gårdar ägde torpet tillsammans och styrde över torparen. Soldattorpen styrde staten över genom det regemente som hade soldater boende där.
När indelningsverket upphörde omkring 1900 så såldes ofta soldattorpen varvid de förvandlades till lägenheter. En lägenhet kanske kan kallas för ett litet torp. Man hade en ko och en gris och kanske några höns. Lite betesmark men försörjningen i övrig skedde genom mannens förvärvsarbete. I skogen, vid något jordbruk, industri eller som hantverkare. Ett slags övergång till dagens villabebyggelse. Även mark som blev brukbar genom utdikning styckades ofta upp till lägenheter som såldes.
Ovanstående kanske ger några svar eller bidrar till fler frågor.
177
« skrivet: 2005-02-11, 20:19 »
Fredrik, det har funnits två stenrader. Men marken lutar och den övre raden är övervuxen med gräs.
Martin, under andra världskriget hade man ofta hushållsgris inne i villasamhällena. Vi fick ofta jaga grannens kulting när den rymde.
Kunde man välja hade man dörren till bostadshuset mot söder och källardörren mot norr.
Det vore intressant att veta var i Sverige vi befinner oss. Det ser ganska likt Uppland ut.
178
« skrivet: 2005-02-10, 22:34 »
Grunden efter en typisk torpladugård. Den användes troligen året runt. Letar man i skogskanten finns det säkerligen också en igenrasad matkällare. Och en grund efter torpstugan med en liten kulle efter den igenrasade skorstenen. Det brukar finnas några risiga äppelträd/buskar. Syrener eller bärbuskar. Återvänder man flera gånger så brukar man hitta något nytt varje gång.
Den ensamma stenraden på de övre bilderna bar upp fortsättningen på ladugårdslängan. Som innehöll höförråd och kanske vagnslider. Och där man skyfflade ut dyngan växte det nässlor.
179
« skrivet: 2004-12-17, 13:15 »
Ibland går svaren över skretessgränsen, endera tidsmässigt eller innehållsmässigt. Anser jag att jag ändå kan svara så blir det i så fall via mail.
Men i övrigt så förlorar ju alla parter på att inte utbyta svaren öppet.
180
« skrivet: 2004-12-16, 10:50 »
Med tanke på den moderna stilen. Kanske hela papperet är en avskrift. Var finns papperet förvarat någonstans?
181
« skrivet: 2004-12-01, 01:27 »
och hust. Catharina Erichsdotter afl(idne) Ol(of) Pehrs änka i Saxhyttan
Erich Pährsson ifr (resten kan jag inte läsa) Förmodligen flyttar han till Saxhyttan i samband med giftet. Kanske födelseorten i husförhör kan tolkas till Krutkärr .
Erik Persson är i husförhöret gift med en Elisabeth Ersdotter. Det bör innebära att Katarina har avlidit och Erik har gift om sig.
Det blir några år att kolla i vigsel o dödbok. Från när finns modern med i dopboken. Kanske faddrarna kan ge något tips om när Elisabeth kom in i bilden.
182
« skrivet: 2004-11-30, 01:46 »
Nedre bilden, 1737, är orten Saxhyttan ca 1/2 mil nordost om kyrkan. Den lilla övre bilden vore lättare att tyda med mera text att jämföra med. Jag skulle gissa på Rosshaga men något liknande det har jag inte hittat på Generalstabens karta 1912.
183
« skrivet: 2004-10-28, 11:25 »
Om man söker på Sveriges befolkning 1970 efter Axel Egon J. född i Hässleby så finner man boende på Ryttargatan i Malmö även en Edith Johansson född i Östra Ingelstad(L) 24/6 1895. Kanske farfars mor? Hon avled på samma adress 21/7 1975, blev änka 21/7 1963.
Enl Dödskivan 1999 Avled en man i Kirseberg, aktuell församling, detta datum som var gift 1920. Borde inte dessa uppgifter gå att kolla upp på stadsarkivet i Malmö?
184
« skrivet: 2004-10-26, 00:25 »
Var står fotografen? I ett kyrktorn - platsen verkar inte passande. En fabriksskorsten. Huvudvägen går mellan järnvägen och forsen och korsar järnvägen och försvinner bland husen i byn. Det syns inga bilar men nog ser vägarna ut som de användes för biltrafik. Man har bommar vid järnvägskorsningen och ett skyddsstaket längs vägen mot forsen. Men de smala spängerna ser livsfarliga ut. Det verkar vara lite vatten. Inte vårflod?
Ligger stationshuset till vänster bakom träden mellan vägen och spåren? Fanns det något spår till bruket? I så fall var.
185
« skrivet: 2004-10-25, 23:55 »
Kring Ludvika fanns ett flertal gruvor i drift. Spelet var en enklare hiss. Ofta bestående av en tunna i vilken malm eller vatten upphissades. Ofta även gruvarbetare. Det var jobbigt och tidsödande att klättra på de hala stegarna.
186
« skrivet: 2004-08-08, 02:04 »
187
« skrivet: 2004-08-08, 01:59 »
Bifogar en bild från Svensk Uppslagsbok 1935. Verkar vara fotad från andra hållet men nog finns det likheter.
188
« skrivet: 2004-08-03, 23:39 »
Ingen skorsten. Är det en kollonistuga? Det verkar ju finnas skördade grönsaker i korgarna. Kan det vara karlstadbor som åkt de dryga 2 milen till sin odling.
189
« skrivet: 2004-06-04, 21:53 »
Jag har aldrig sett något liknande stationshus. Då det finns förhållandevis mer smalspår i Väster och Östergötland, Småland och Blekinge Öland och Gotland så gissar jag på Skåne. Men där sägs ju vara mycket kuperat. Dock är det sannolikare att det är Skåne. Men det finns ju även slätter i mellansverige.
Och solen står ju ungefär lika på bägge bilderna. Kan det vara en flik av flickans kjol och förkläde som skymtar till vänster på nedre bilden.
Det är ett märkligt och spännande kort.
190
« skrivet: 2004-06-04, 19:15 »
Det verkar vara normalspår. Skånes järnvägsnät var väl nästan uteslutande normalspårigt.
För mig verkar det vara 2 olika stationer byggde efter samma ritning. Det övre av tegel och det nedre av trä.
Det finns en skylt mellan fönstren på lilla huset på nedre bilden.
Tågklareraren? verkar ha en signalflagga vars käpp han stöder sig på. Men spaden saknas. Han kanske inte var tågkarerare?
Men det verkar i varje fall på nedre bilden finnas reglage för fjärrstyrning av semaforer (lindrift).
På nedre bilden vilar rälsen på slipers som är runda upptill vad gäller spår 2. Men man ser ju inte samma del av spåret.
Pallen på övre bilden kan betyda att persontågen ibland är längre än plattformen. Varför står en soffa upp och nervänd på övre bilden när fotografen kommer?
191
« skrivet: 2004-04-26, 22:54 »
Lennheden tillhör Amsbergs kyrkobokföringsditrikt i Stora Tuna socken(W). Möjligen var Axels far soldat Carl Johan Fritz född 1854 i Säter. (Källa Sv bef 1890). Fritz var i så fall inget släktnamn utan ett soldatnamn som tillhörde roten som han var soldat på.
Stora Smedjebacken ligger i Norrbärke församling. Men det finns flera mindre orter med samma namn i Bergslagen. Huruvida det finns någon sådan plats i Söderbärke kan jag inte svara på.
Lycka till med forskningen.
192
« skrivet: 2004-04-18, 07:34 »
Öfverkörd och deraf genast död - på vägen ifrån Fahlun d. 17 ? maj utaf ..... Eric Ersson hvilken, jemte sitt sällskap. lärer vara af brennien öfverlastade.
Tror jag det skall vara.
193
« skrivet: 2004-03-30, 23:09 »
Kan det vara Skepperstad kyrka i Sävsjö kommun i Småland? Skeppsta bruk ligger ju i Gåsinge församling. Finns det något kapell vid bruket?
194
« skrivet: 2004-03-27, 15:59 »
Vad är det för lustigt hus med plant tak mitt på bilden. Och ett fönster i takhöjd. Kan det ligga en kanal eller annat vattendrag bakom huset?
Varför står det militärer längs tåget? Rör det sig om en mobilisering? Skulle man åka på en lustresa varför står inte då tåget på spåret närmast folket. Mängden av folk och vattentornet? står ju inte alls i relation till den blygsamma bangården.
Tåget verkar vara smalspårigt och jag gissar på Östergötland kanske vid Göta kanal.
195
« skrivet: 2003-12-07, 12:52 »
De torde tillhöra samma hushåll.
196
« skrivet: 2003-12-05, 21:07 »
Numret bör vara kopplat till den jordbrukare på vars mjölkpall som mjölkbilen hämtade den full och lämnade tillbaka den tömd. Går kanske att spåra via något mejeriarkiv.
197
« skrivet: 2003-12-04, 00:03 »
Höhässjor är vanligast i juli. Hässjor kan se ut så här i Dalarna. Där brukar man ha slanor som man lade höet på. Jag tycker mig se slanor som sticker fram till höger? Solen står högt så det är nog mitt på dagen och då pekar skuggan mot norr. Vid den här tiden hade vi knappast sommartid.
198
« skrivet: 2003-11-16, 22:56 »
Åhlen o Holms postorderföretag flyttade från Insjön till Stockholm 1915. Om det nu kan ha något samband med bilden - vykortet.
199
« skrivet: 2003-10-14, 21:03 »
Är inte övre bilden till höger och nedre till vänster samma hus från olika håll?
200
« skrivet: 2003-10-14, 19:23 »
Municipalsamhället Solhem i Spånga byggdes vid 1900-talets början. Norr om järnvägen mot Enköping finns flera gatunamn som innehåller Solhem. Där fanns en stor efterfrågan på vykort. Har byggnaderna funnits där?
201
« skrivet: 2003-06-14, 19:12 »
Det hängde 2 båtshakar på farfars hus utanför Falun. Det sades att de skulle finnas ifall det blev eldsvåda. Fär att dra omkull de brinnande väggarna med. Med tanke på husets höjd tror jag det skulle vara svårt att hinna undan.
Finns det någon som vet mera?
202
« skrivet: 2003-06-01, 15:29 »
Korta tegelrör användes ofta vid täckdikning.
203
« skrivet: 2003-04-08, 11:47 »
Fredrik Blomqvist, se Harbo under Uppland, brukar vara bra på klädsel. Jag kan bara gissa 20-30-tal. Jag har endast läst bilden och bilkartan M.
204
« skrivet: 2003-04-07, 23:37 »
Jag ser en borgare från Linköping, troligen frikyrklig. Han har skaffat sig ett sommarhus i Vårdnäs där det finns en härlig och hälsosam barskogsnatur. Han har visserligen inte haft råd till ett slott men en rymlig trävilla räckte det till.
Kommunikationerna till stan är goda. Endera åker han med ångbåten 2 1/2 mil längs Kinda kanal. Och har han bråttom tar han tåget. Och under resan passerar han riktiga slott, Sturefors och Bjärka-Säby. Och inte långt från sommarnöjet ligger Brokind. Synd att han inte kan vara borta från sitt företag mer än ett par dagar under helgen. Men det kanske blir när sönerna tagit över. Därför är det viktigt att det går bra för dem på läroverket.
Huset hamnade bakom fotografen, det ser ju i alla fall inte så ståndsmässigt ut. Och inte ser man sjön heller från tomten. Men det är i alla fall inte så långt dit.
Kanske de vitklädda flickorna är kusiner som hjälper till i hushållet.
205
« skrivet: 2003-04-03, 16:07 »
N.B. brukar användas i betydelsen Obs, något att hålla ögonen på eller en anmärkning.
Hinder i samband med nattvarden kan vara att personen inte är konfirmerad. T ex beroende på att personen tillhör någon frikyrka.
206
« skrivet: 2003-03-13, 01:49 »
Är det inte lättare att be glasmästaren att skära till en lagom stor glasskiva än att slipa ner gånggärnet?
207
« skrivet: 2003-03-08, 11:31 »
Var i Sverige ligger platserna och ungefär vilken tidsperiod rör det sig om?
208
« skrivet: 2003-02-26, 23:53 »
Landstingsarkivet för Kalmar län bör ha arkivet. Fråga dem hur du skall göra.
209
« skrivet: 2003-02-16, 01:50 »
Per Jonas Hoflunds far var född i Högbo utanför Sandviken. 0297-20308. Källa Gula sidorna.
210
« skrivet: 2003-02-16, 01:38 »
Personer som är varaktigt intagna på ett ålderdomshem eller annan vårdinrättning kan ibland sakna adress i hemförsamlingen. Dessa pesoner var skrivna på socknen eller församlingen. Ofta sist i husförhörslängden där hänvisning kan finnas var de vårdas någonstans.
Inlägget flyttades 18 februari 2010 från Hur gör jag: Socknen.
Camilla Eriksson, moderator
211
« skrivet: 2003-02-11, 13:12 »
I Dingle finns en lantmannaskola av B-typ, upprättad 1921. Inga fler upplysningar. Svensk Uppslagsbok 1934
212
« skrivet: 2003-02-10, 23:43 »
Någa synpunkter på en bro. För mina ögon ser bilden ut som om marken till vänster om bron ligger lägre än till höger. Om så är fallet så är bron troligen byggd över en damm och då kan det kanske finnas en sjö till höger.
Mellan broytan och marken framför bron finns en springa på minst 1 decimeter. Bron är alltså täckt med snö när den används. Således en vinterväg. Bron skulle knappast hålla för en traktor. Det är alltså häst det är fråga om. Vanligaste godset i dessa trakter är timmer. Transport från avverkningsplatsen fram till närmsta flottningsbara vattendrag. Möjligen till järnvägen eller till ortens såg.
Det finns inte mycket kvar av skogen på bilden. Men undervegetationen är riklig och det rör sig inte om fjällnära skog. Marken verkar vara bördig.
Broräcket som är mycket vekt är tillverkat av sågat virke. Barkade slanor skulle vara naturligare i detta sammanhang. Det bör alltså finnas en såg i närheten. Men mindre husbehovssågar fanns det i nästan varje större by.
Mannen till höger bär vit mössa. Kan det vare en studentmössa. Kan det vara besiktning av damm eller bro, lantmäteriförrättning eller utstämpling av skog. Och studenten praktiserar som assistent till förrättningsmannen. Det rör sig nog knappast om turister.
213
« skrivet: 2003-02-07, 22:41 »
Trägolvet är så rent att man inte drar sig för att sitta eller stå på knä i kritvita kjolar. Kjollängden verkar nästan släpa i golvet.
Skorstenar brukar lokaliseras så att de ligger i lä i förhållande till fabriken för att minska risken med sotnedfall. I synnerhet om det gäller en tvättinrättning med utomhustorkning.
Jag misstänker att den vanligaste vindriktningen i Göteborgs-trakten är från sydväst.
214
« skrivet: 2003-01-28, 22:19 »
Några synpunkter om bilden.
Svensk Uppslagsbok 1934 säger om D?cauvillebanor. .1876 konstruerade transportabla järnbanor. Transportbanan är hopsatt av korta (3-5 m.), lätt flyttbara delar med 0,4-0,6 m. spårvidd och lätta räler fästade vid järnsyllar; delarna förenas med vid ena änden fastnitade skarvjärn. D. har funnit vidsträckt användning vid schaktningsarbeten, fabriker, transporter i fält mm.
Således samma princip som på många urverksdrivna leksakståg.
Den kanske vanligaste decaville-spårvidden 600 mm har även använts vid några få banor för persontransport. Finns att beses vid Mariefreds museibana. Men där har man kraftigare räls. Vid Kosta glasbruk fanns för ett par år sedan en liten spårslinga med klen räls fästad i järn-syllar.
Om vi går över till bilden så rör det sig troligen om spårvidden 600 mm. Tippvagnarna verkar vara av den typen. Den högra verkar vara ställd i tippat läge. Därför ser den högre ut. Före grävmaskinerna och lastbilarna var tippvagnarna ett stort framsteg.
Men rälsen som vagnarna står på är betydligt kraftigare än d?cauvilleräls. Och de är fästade med rälsspik vid trä-slipers (syllar). Verktygen är grävspadar och spett. Det ser ut som man grävt under rälsen. Förmodligen håller man på med att byta ut dålig slipers. Det ser ut som spåret i övrigt legat en längre tid. En man har ett slags vek hacka med spets att dra slipers med. Vänstra tippvagnen ser ut att innehålla sand, att fylla upp kring de nya sliprarna med.
Färnebo socken var ju ett stort gruvdistrikt. Där fanns enligt generalstabskartan ett flertal gruvbanor. Man kan ju ha lejt in en arbetsledare, därav uniformsmössan.
Smalspåret vid Hova hade väl spårvidden 891 mm.
215
« skrivet: 2003-01-28, 19:32 »
Stranguri skall vara urinstämma enligt Bengt I Lindskogs Medicinsk miniordbok. Så det var säkert smärtsamt.
216
« skrivet: 2003-01-25, 22:09 »
Handlanden i Funbo(C) Johan Lundin var flitig amatörfotograf mellan 1885-1925. Han arrangerade oftast sina bilder noggrannt och brukade gärna placera in även en hund. Det är förvånansvärt hur bra det gick att få hundarna att sitta stilla under den relativt långa tiden som det behövdes för att få över motivet till glasplåten. Hästar hade mycket svårare att vara stilla.
Korgen till vänster. Var den till för hunden eller matsäck? Det verkade ju inte som någon annan hade något ätbart med sig. Det var ju annars vanligt vid picknick.
217
« skrivet: 2003-01-25, 19:40 »
Furiren hade Brodersson som efternamn och inte patronymikon. När Anna Juliana gifte sig antog hon makens efternamn. Dottern bar även familjenamnet.
Skulle furirens far ha hetat Broder vilket är mycket ovanligt vid den tiden så rör det sig om ett patronymikon som furiren omvandlade till familjnamn.
Titeln jungfru fick en avtagande status under 1800-talet.
218
« skrivet: 2003-01-12, 10:07 »
Stordicka. Stora Dicka heter en gård i Folkärna. Tillhör inte Folkärna Västmanlands regemente? Har Folkare släktforskarförening som sysslar med soldatforskning därstädes något att tillägga?
219
« skrivet: 2003-01-10, 22:43 »
Jag får komplettera med Stockholms län, som också uppges finnas med.
Län som inte finns med är alltså de 3 Smålands-länen, Gotland, Bohuslän, Dalarna och Norrlandslänen.
Källa: Annons i Släkthistoriskt forum.
220
« skrivet: 2003-01-05, 16:34 »
Avsändare och mottagare samt datering är ju också av intresse.
221
« skrivet: 2002-12-14, 00:51 »
Södra delen. 
222
« skrivet: 2002-12-14, 00:47 »
Lägger ut ett par bilder från Generalstabskartan 1892, allmänna vägar översedda 1934 och tryckt 1968. Utvisande järnvägens sträckning genom Gåsborn. Först norra delen. 
223
« skrivet: 2002-12-12, 23:47 »
Några tidsramar.
Järnvägen som passerade Gåsborn, ca 7 km inom socknen, var klar till Persberg 1/12 1876 (1 1/2 mil söder om gränsen till Gåsborn) och till Oforsen 1/11 1889 (2 mil norr därom). Det gick inte så fort att bygga den här banan. Det rör sig om bandelar som senare kom att sammanlänkas till Inlandsbanan, normalspårvidd.
På bilden är gruset under spåren utan ogräs. Endera är spåret nylagt eller är nytt grus pålagt. Byggnaden och stenmuren verkar nyanlagda.
Järnbruket vid Lesjöfors ansågs vid mitten av 1800-talet vara ett av Sveriges främsta. Det blev aktiebolag 1867. Förmodligen var man angelägen att åtminstone dra fram ett provisoriskt järnvägsspår till Lesjöfors snarast möjligt. Alltså närmare 1876 än 1889.
Men mausergeväret anger efter 1896.
224
« skrivet: 2002-12-12, 10:16 »
Med tanke på klädseln är bilden troligen från början av 1900-talet. Byggnaden består förmodligen inte av en panelad timmerstomme. Troligen är den byggd av reglar. Till höger i bakgrunden ser det ut som järnvägsräls så det kan röra sig om en enklare järnvägsbyggnad. Kan det vara driftvärnet som har skjutövning. I så fall kan skyttarna vara anställda vid järnvägen där de under orostiden fungerade som ett slags hemvärn. Fanns det driftvärn under första världskriget?
225
« skrivet: 2002-12-08, 00:01 »
En DVD-skiva planeras komma ut under nästa år. Bland de 13 län som ingår saknas i varje fall Småland, Dalarna och Norrland. Jag hoppas att även Beskrivningsböckerna finns med men det är ingen självklarhet.
226
« skrivet: 2002-12-05, 09:34 »
Förmodligen avses Post och inrikes tidningar. Den bör finnas på Kungliga Biblioteket. Enligt uppgift i Svensk Uppslagsbok 1934 skall den ha hetat Stockholms post-tidningar 1735-1820. Ring och fråga. Tel 08-4634000.
227
« skrivet: 2002-11-23, 18:35 »
Ett förtydligande. Beskrivningen till ekonomiska kartan 1862 m fl tillkomstår finns inrymd i en separat bok. Vill man titta i den får man fråga ifall biblioteket har den på lagret. Samma gäller kartan som brukar vara handmålad.
Häradskartorna som planeras komma på CD el dyl i vår kommer förmodligen inte att åtföljas av ovanstående beskrivning.
Om vi i praktiken går över till grannsocknen Viksta i Uppland så anger häradskartan vilka gårdar som är tänkta som Kronofogde resp Häradsskrivarboställe. Häradshövdingen har sina 2 kronohemman i Husby i Vendel socken.
Men ibland äger tjänstemannen en annan gård som han hellre vill bo på. Och häradskartor finns inte för alla län.
Tycker man om att läsa vackra kartor så är det en trevlig sysselsättning att ögna igenom dem.
228
« skrivet: 2002-11-23, 12:38 »
När det gäller kronoboställen på landsbygden tänker jag i första hand på prästgårdar och gårdar avsedda för militära befälspersoner o liknande. De är av kronojordsnatur och denna kategoriindelning följde länge med gården. På 1600-talet hittar man lätt dessa i jordeboken under resp socken.
I beskrivning till ekonomiska kartan 1862 för Björklinge kan man lätt hitta dem. Forsby 1/4 mantal Rustmästare vid Koongl. Uplands regemente; Kyrkoherdebostället 1 3/8 mantal; Komministerbostället i Lund 1 mantal (förmedlat till 2/3); Mönsterskrivarbostället i Läby 1/2 mantal; Salsta Akademihemman 1 mantal; Tibble Akademihemman 1/2 mantal; dessutom finns flera torp på Norunda höradsallmänning som hade kronojordskaraktär.
Men du kanske är ute efter ett landsomfattande register.
229
« skrivet: 2002-11-21, 00:13 »
Länsbiblioteken brukar ha länets kyrkböcker på mikrokort att läsa på resp bibliotek.
Kommunbiblioteken brukar ofta ha kommunens mikrokort.
Men vill du låna hem kort så måste det ske från SVAR, där beställningen vanligtvis sker genom biblioteket.
230
« skrivet: 2002-11-20, 21:00 »
Kontakta Dannemora Förenings och Hembygdsgårdsarkiv ABF, Vallonvägen 1, 748 31 Österbybruk. 0295-20181.
De kanske kan ge ett svar.
231
« skrivet: 2002-11-11, 23:25 »
Läs också vad som står under klampare.
232
« skrivet: 2002-11-09, 22:04 »
Det brukar finnas konfirmandens namn och ålder, adress och målsman. Bilder förekommer inte.
Det kan även förekomma noteringar om de som konfirmerats på annan ort eller inom någon frikyrka.
233
« skrivet: 2002-11-05, 10:32 »
Uppsala läns kalender 1891 har i Uppsala en Skräddarmästare C L Rydén på Sysslomansgatan 33. En professor H Rydin har adressen Sysslomansgatan 1. Putsare O A Rydin Repslagaregatan 18.
Gamla herdaminnet, Fant o Låstbom slutar vid mitten av 1800-talet. Det kanske finns tilläggsuppgifter utgivna. Det pågående herdaminnet ges ut kontraktsvis och Uppsala stad ligger många år fram i tiden.
234
« skrivet: 2002-11-02, 22:07 »
Under En och En Siette- bör det stå Förlänas.
Det står även Stora Kopparbergs el. Fahlu Grufwa, så det är ingen tvekan att det skall vara ett F.
235
« skrivet: 2002-11-01, 14:33 »
Under rubriken Var ligger platsen kommer ofta in kartbilder. Har man en klen internetanslutning behövs inte många bilder förrän det går mycket trögt. Vad göra?
236
« skrivet: 2002-11-01, 00:03 »
Ordmässigt är en klamp = en kloss eller en klabb. Således ett kort relativt grovt trästycke.
Verbet klampa = att gå tungt eller bullersamt eller stapla upp eller sortera virke. Vilket då utförs av en klampare.
(Svenska Akademins ordlista 1986 tryck 1994. Något bearbetat.)
Att stapla virke i en brädgård var förr inget lätt eller riskfritt arbete. På axeln hade man en kudde och på denna vilade en eller flera plankor som man skulle balanserande på plankor lägga högst upp på den så småningom ca 6 meter höga stabben. Detta arbete utfördes av en stabbläggare. Redan då fanns på vissa sågar maskiner som lyfte upp virket. (Svensk Uppslagsbok 1935)
I detta verk kan man även utläsa att en klamp är en träkloss fästad på annat trästycke. En klampare är en vid brädgårdar anställd arbetsförman, som är sysselsatt med virkets sortering.
En liten komplettering till tidigare inlägg.
237
« skrivet: 2002-10-29, 13:22 »
Skillnaden mellan en frälsebonde och en torpare kanske kan ses i det hör fallet som att frälsebonden brukade ett frälsehemman åt herrskapsfolket medan torparen bebodde torpet som oftast tillhörde samma herrskapsfolk, han livnärde sig på det han kunde få ut av torpet och betalade hyran till herrgården med dagsverken.
Senare på 1800-talet kallades frälsebonden i många fall statdräng.
På 1700-talet och tidigare gick frälsehemmanet ofta i arv och frälsebonden hade ett högt anseende. Det finns frälsebönder som haft gravplats inne i kyrkan och de fanns med bland nämndemännen vid tinget.
Titeln bonde ser jag som en mera generell titel för en jordbrukare.
Detta gäller mellersta Uppland. Säkert finns variationer på andra ställen.
Sök även på ordet frälsebonde på Anbytarforum.
238
« skrivet: 2002-10-28, 22:01 »
Svensk uppslagsbok 1936 säger: ...I Vrena stationssamhälle vid Oxelösund - Flen - Västmanlands järnväg (senare TGOJ) /414 inv 1931/ finnas sågverk, hyvleri och tegelbruk, tillhörande Backa-Hosjö AB (Ca 5 km öster om Falun), samt snickerifabriker. ...
Personerna verkar uppställda på en lastkaj, men inte mot ett järnvägsspår. Då borde rälsen synas, dessutom är kajen för låg för att passa höjden på en godsvagn. I bakgrunden skymtar industribyggnader.
Ingen ser ledsen ut fast fönstret till vänster är krossat. Är det inte de anställda på en av fabrikerna som ställt upp sig för fotografering?
Men varför är det så många yngre med. Hade företaget anlitat dem tillfälligt för att klara av en arbetstopp?
239
« skrivet: 2002-10-25, 10:10 »
Som komplement till vad jag skrev under Södermanland och Sundby socken kan anföras:
Sundby socken och Sundby sjukhus är inte samma sak. Sundby sjukhus ligger strax öster om Strängnäs och hade en egen begravningsplats. De förde även en tid egen församlings och dödbok. Sista begravningen skedde i början av 1960-talet. Strängnäs kommun har en förteckning vilka som begravts där men i övrigt så finns journaler och övrigt bevarat material hos Landstingsarkivet i Nyköping.
Kyrkböckerna finns hos Landsarkivet i Uppsala. De är även mikrofilmade.
Mvh Torbjörn
240
« skrivet: 2002-10-21, 00:10 »
I socknarna runt koppargruvan i Falun fanns det gott om bergfrälsehemman. Där bodde ofta bergsmän/gruv och hyttägare mfl/ och de hade en annorlunda och oftast gynnsammare beskattning än bönderna som levde på sitt jordbruk.
Jag skulle tro att liknande regler gällde runt de flesta större gruvområdena.
Det påverkade även fastighetsarv. Ett skattehemman fick inte delas i alltför små enheter. Detta kunde dock gå för sig när det gällde bergfrälse.
241
« skrivet: 2002-10-13, 12:27 »
I Kiruna fanns en småbrukare som uppgavs hette Gretasson. Vid koll på dödskivan fann jag honom och en kvinna, kanske en syster, avlidna på 1970-talet. Bägge födda i Jukkasjärvi. Kan det ha något samband med traditioner däruppe eller råkade det bara bli så. Kiruna var ju en ort som man flyttade till från hela landet.
242
« skrivet: 2002-10-07, 20:34 »
Min farfars fotografi var klistrat under glaskulan som egentligen var en stor rund lins så man såg bilden förstorad. Den låg alltid på skrivbordet.
Ett annat alternativ skulle vara en glaskula att se framtiden i som kunde användas när man spådde.
243
« skrivet: 2002-10-03, 15:05 »
Har stadsnamnet Birka och det norrländska Birkarl något samband med detta?
244
« skrivet: 2002-09-28, 01:53 »
En gissning. Kiruna C ligger om jag inte minns fel 1413 km från Stockholm. Det finns tavlor med kilometerangivelsen på längs hela järnvägsnätet. 1298 skulle i så fall vara 115 km före (söder om) Kiruna. Någonstans vid Gällivare. Staten övertog järnvägsbygget av Malmbanan 1891 och provisorisk trafik öppnades till Gällivare 1895.
245
« skrivet: 2002-09-27, 00:30 »
Marie, har du testat att gå in i efterforskaren och letat på `program`dis`disgen8 och dubbelklickat på disgen.exe. Startar programmet då?
246
« skrivet: 2002-09-25, 00:02 »
Enligt manualen förvaras alla inmatade data i undermappar under mappen `Dg8data. Vid ominstallation av programmet skall inga uppgifter i eller under denna mapp påverkas. Dock rekommenderas att alltid ta en färsk säkerhetskopia innan man gör en ominstallation av programmet. När programmet inte går att starta kan man kopiera via t ex utforskaren.
Programmet ligger normalt i `Program`Dis`Disgen8. Ominstallation av programmet startar normalt när cd-n sätts in. Glöm inte att uppdatera programmet till senaste version ifall inte cd-n är ny.
Vid tveksamheter kontakta en av DIS faddrar.
247
« skrivet: 2002-08-28, 10:59 »
Mattransportvagnarna var ju oftast vita men blev naturligtvis med tiden allt smutsigare. De små takluckorna i bägge ändarna skulle alltså kunna vara för påfyllning av is.
Vita militärtält var ju vanliga i början av 1900-talet. Då kan ju hamnen finnas på många ställen. Var det färsk fisk i kylvagnen? Göteborg hade ju land på andra sidan om Göta älv.
Kyrktornet stämmer inte med Trelleborg.
Kan bilden vara spegelvänd?
248
« skrivet: 2002-08-27, 10:11 »
Några fler tankar. Varför har soldaten svarta band på armarna? De tyska flaggorna hade runt 1935 liggande fält varav det övre är svart. Vid 1934 års slut uppges SJ:s banlängd vara 7.446 km varav 2.142 km var elektrifierad. En av de tidigast elektrifierade bandelarna (säkert före första världskriget) var malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen (ca 400 km). Hamnspår och dyligt var bland de sista som fick elledningar. I allmänhet fick de det aldrig då ledningarna var i vägen för kranar och andra lastanordningar.
Kan bilden vara tagen i Tyskland? När satte Hitler in hakkorset i flaggan?
249
« skrivet: 2002-08-27, 01:41 »
Den sista vagnen, som man ser gaveln på, torde vara en ångvagn. Trappan-stegen på gavel var till för att man skulle komma upp på taket vi påfyllning av vatten och kol. Ångan från loket brukade inte räcka till för att värma långa persontåg. Det behövdes mycket vatten som snabbt kunde fyllas på ångloken. Därför fanns det ofta mindre vattentorn i anslutning till järnvägsstationerna. Kanske är det ett sådant vi ser på bilden.
Antar vi att det är ett tysktåg så åker officerarna i de två personvagnarna som syns på bilden. Kanske den sista är en sovvagn. Och de måste ha varmvatten i tvättställen även när det är varmt ute. De vanliga soldaterna åkte i vanliga godsvagnar där de fick sova på utbredd halm. Var det kallt kunde man ha en kamin att elda i.
Är det en hamnkran i bakgrunden så är det kanske havet vi ser till höger. Det sitter ett par soldater på en bänk framför tälten. En står. Det hela verkar mycket fridfullt. Det kommer ingen rök från ångvagnen. Inga vapen syns. Skulle det finnas tyska soldater på tåget skulle det vara omringat av beväpnade vakter. En fotograf skulle inte vara önskvärd.
Tåget kanske står och väntar på att en båt skall komma med soldater och vapen. Danmark var ockuperat av Tyskland. Havet ville man undvika så mycket som möjligt. Vilka hamnar i Skåne tog emot soldater. Jag tror inte tyskarna vågade sig ut på Kattegatt, där engelsmännen hade härraväldet?
250
« skrivet: 2002-08-20, 21:55 »
Gå in under Rötter, Förbundsrötter, Projekt-Presentationsprogram och hämta upplysningar.
251
« skrivet: 2002-08-19, 18:39 »
Östra stambanan blev klar till Linköping 1873 då ångloken kom dit men innan dess var Linköping en livlig hamnstad sedan tillkomsten av Göta kanal. Men båtar använde ju pumpar på flera sätt. Huruvida Linköpings Armaturfabrik fanns redan 1860 vet jag inte men av namnet att dömma så kan de ha tillverkat pumpar.
Industrin i allmänhet utnyttjade ångkraft och även pumpar för transport av vätskor.
Gruvdrift fanns det kanske inte i Linköpingstrakten?
252
« skrivet: 2002-08-15, 23:24 »
Jag skulle kopiera över uppgifterna till ett släktforskningsprogram. Eftersom jag har Disgen skulle jag skapa ett nytt arkiv dit jag skulle kopiera över alla uppgifter. Vid inmatningen kan alla uppgifter markeras med uppgiftslämnarens namn. En nackdel som man får stå ut med är att samma individ kan komma in flera gånger, men det får man stå ut med. Databasen är ju bara till för att söka i. Kompletteringar gör var och en i sin egen dator. Med jämna mellanrum tar man bort den gemensamma basen och matar in färska uppgifter i en ny.
Vad man vinner är att man bara behöver göra en sökning, som visserlegen tar lite längre tid.
Skall man även uppdatera och koppla ihop den gemensamma basen måste alla jobba mot samma databas via något slags nätverk. Alternativt skall alla uppgifter läggas in på två ställen. Och hur löser ni det om flera har olika tolkningar om samma familj?
I Björklinge har vi huvudsakligen 4 olika disgenarkiv med en socken i varje. Endast en person jobbar med resp arkiv samtidigt. Inför t ex ett anbyte kopierar vi in färska kopior till alla våra datorer. Då får vi även en extra säkerhetskopia. Men visst blir det flera familjer som flyttar mellan socknarna som finns på flera ställen. Och är det inte fler arkiv än 4 så kan man söka fyra gånger. Sökinställningen ligger ju kvar när man skiftar till nästa arkiv i Disgen.
253
« skrivet: 2002-08-11, 00:11 »
Sök på ordet knippsmed.
254
« skrivet: 2002-07-31, 21:22 »
När man gått igenom Anbytarforum och inte hittat något, då kan man avreagera sig i någon debatt. Det som ligger först och sist är lätt att hitta. Det som gömmer sig mellan Östergötland och Yrken lite svårare. Lägg debatterna där?
Ogräset i trädgården kommer alltid upp nästa år. Det är bara att acceptera och fortsätta rensa. Forum skall vara öppna. Varför bry sig, ogräs kan vara både vackert och roligt. Och nog begriper vi vad som är allvar i debatterna, om vi tänker efter. Vi är ju vana vid källkritik.
255
« skrivet: 2002-07-10, 10:00 »
Hej Marcus
När X dör och det måste ju även X göra förr eller senare så finns denne inte i någon dopbok. Likväl försvinner Y men det går kanske lättare att ordna till. Man kan ju försvinna och blir så småningom dödförklarad.
Några detaljer känner jag inte till, men det kan vara bra att veta hur man skall göra ifall man stöter på X resp Y.
Y kan ju försvinna av anledningar som har med kvarvarande familjemedlemmars säkerhet att göra. Kombinationen envisa släktforskare och heltäckande dataregister är ju till för att knäcka även svåra nötter. Kopplar vi ihop Y med X så kan vi av obetänksamhet ställa till mycket trassel för anhöriga som behöver skydd.
256
« skrivet: 2002-07-10, 08:20 »
Uppsala Nya Tidning har i dag 10/7 en helsida med rubriken Hemlig identitet - ett växande behov. Denna fråga kan givetvis stöka till det med arbetet med dödboksskivan. Personer som försvinner respektive dyker upp. Och hur skall vi agera om vi kommer i kontakt med något dylikt fall? 1991 stiftades en lag om fingerad identitet och 2001 fanns drygt 8000 personer med skyddade personuppgifter.
257
« skrivet: 2002-06-30, 21:49 »
Jag tittade lite och fann t ex min farmors mor som var änka under sitt tillgifta efternamn Norman och förnamnen Anna Elisabet född i Kopparbergs 1853. Dessutom var hon upplagd under namnet Anna Elisabeth och född i Kopparberg 1853. Någon under 20 årsåldern kunde jag inte finna. T ex min farfar Albin som var född 1873. Ändå uppges databasen innehålla över 5.000.000 poster.
258
« skrivet: 2002-05-23, 17:02 »
Dunder Anders Andersson var född 1685 och Bodde i Rothagen på Sollerön. Har visst även givit namnet till en släktförening.
Här kommer förmodligen namnet från en fastighet som han haft något samband med. Namngivningen i Dalarna har behandlats på annan plats i Anbytarforum.
259
« skrivet: 2002-04-29, 19:49 »
Vitsen med Sveriges dödbok är att hitta någonting på andra sidan, som jag ser det. Utan födelseförsamling blir kompletteringen av begränsat värde. Hur kommer man annars vidare bakåt?
260
« skrivet: 2002-04-28, 23:09 »
Dödboken brukar innehålla sidnumret i församlingsboken. Ibland även vilken rad på sidan som personen är noterad på. I stora församlingar är det även viktigt att hålla reda på vilken bok som avses då det brukar finnas flera.
Ta reda på vilka år som församlingsboken omfattar och gör en lathund med angivna bok/sid/radnummer. Och slå upp dödsfallen i församlingsboken bokvis.
Där kan man även göra en viss koll, i synnerhet när uppgifterna i dödboken är otydliga.
Men hur gör man när man finner motstridiga uppgifter?
Och hur många hinner man på en timme?
261
« skrivet: 2002-04-21, 19:18 »
Sala för 1922 läste jag på Landsarkivet i Uppsala för en månad sedan. Ring La i Göteborg och fråga om domboken för Hjo finns där.
Sök efter barnuppfostringsbidragsärende.
262
« skrivet: 2002-04-10, 17:34 »
Och då menar man säkert Västerfärnebo som ligger närmast. Ca 3 mil norrut.
263
« skrivet: 2002-04-08, 01:00 »
Norra stambanan var klar till Boden 1894. Järnvägen Luleå - Gällivare öppnades för provisorisk drift 1895. Järnvägen Boden - Karungi var klar till Niemisel vid Råne älv 1900. Stationen närmast Boden på denna bandel heter Hundsjö.
Svensk Uppslagsbok 1934
264
« skrivet: 2002-03-23, 14:13 »
Kan det ha med pollett att göra. Sådana brukade ju användas som kvitto på utförda kolleveranser till bruken. Eller är det låstillverkarens bomärke?
265
« skrivet: 2002-03-20, 12:22 »
Svensk Uppslagsbok 1936 skriver: Veritas (lat.) personifikation av sanningen. V. motsvarade grekernas Aletheia.
Virtus (Jfr Virtuos), rom. myt., personifikation av tapperheten. Jfr M a r s.
266
« skrivet: 2002-03-14, 15:57 »
Det finns en stor bok som innehåller bild på i stort sett alla kyrkor i landet men jag minns inte vad den heter.
267
« skrivet: 2002-03-12, 16:56 »
Åre har 2 kyrkor. En medeltida av sten med träklockstapel och en byggd av trä 1899. Hur ser den ut? Då skulle det vara Åreskutan i bakgrunden. Det varkar vara björkar planterade runt kyrkan några år innan kyrkan fotades.
Tyvärr har jag bara bilkartan att titta på så jag kan inte jämföra terrängen. Åresjön skulle i så fall ligga bakom fotografen.
268
« skrivet: 2002-03-12, 00:07 »
Det är troligen en kyrka norrut med tanke på de höga bergen som finns i bakgrunden. På andra sidan det lilla vattendraget ser det ut som en järnvägsbank. Med några förrådsbyggnader intill. Och kanske ett tvåvånings stationshus av trä i mitten. Därbakom kan skönjas ytterligare en vattenspegel.
I bakgrunden till höger verkar det finnas ytterligare bebyggelse på en sluttning. Där ser t o m ut som det skulle finnas en kyrka till.
Bodarna runt kyrkan talar också för att det är norrut där man har långt att åka till kyrkan. De stora fönstren talar för en förhållandevis ung kyrka. Solen står relativt högt och kommer från höger på bilden = söder. Skuggorna på kyrktaket bl a. (Möjligen en bit in på eftermiddagen.)
Och var befinner sig fotografen. På en kulle eller i en hög byggnad? Knappast i en helikopter? Varför ligger kyrkan så lågt?
269
« skrivet: 2002-03-08, 09:18 »
Förstärkningskarl bör det stå. Ett slags reservsoldat som ofta var ogifta. Liknande dräng Wargeringskarl som man kan finna i mantalslängderna ibland.
270
« skrivet: 2002-03-07, 13:42 »
Augustenborgs slott finns ju även i Danmark vid Sönderborg. Men varför är i så fall texten skriven på svenska?
Betyder K. B. Kungliga Biblioteket är kanske Augustenborg en restaurang i Stockholm?
271
« skrivet: 2002-03-07, 10:30 »
Jämför Uppland, Västerlövsta, inlägg 3/8 2001 och 7/3 2002.
272
« skrivet: 2002-03-06, 22:07 »
Står det Färjestad eller något liknande i fönstret. Är det en biljettlucka till en idrottsplats?
273
« skrivet: 2002-03-06, 09:17 »
Enligt Fant o Låstboms herdaminne kan man under Rasbo i Uppland få veta att Pehr Waldner var kyrkoherde här fram till sin död 1772. Hans hustru hette Anna Catarina Clewberg, dotter till prosten N Clevberg i Bollnäs. Förmodligen är Sara Kristina en nära släkting till Waldners hustru.
274
« skrivet: 2002-03-04, 21:44 »
Leta rätt på någon av de sista banvakterna som bodde där och fråga om de har något amatörfoto där stugan finns med. Fotona kanske finns hos deras barn nu.
275
« skrivet: 2002-02-13, 17:43 »
Matarengi is the village around the church in Övertorneå parish. The region in Sweden is Norrbotten.
276
« skrivet: 2002-02-08, 17:31 »
I Uppland brukar liknande företeelser markeras med N.B. till vänster i husförhörslängden. Något som jag tolkat som nota bene. Något för prästen att hålla i minnet. Hittade man en far så skulle ju han bestraffas och avkrävas en slant till fattigkassan.
För att bli borgare eller hantverkare krävdes det ofta att man kunde visa papper på att man var av äkta säng. Intygen skulle prästen skriva.
Från tyskan kanske man hämtat Z=zur men P? kanske Paria, men detta är bara en gissning. Det kanske finns en bättre tolkning i latinet.
277
« skrivet: 2002-02-08, 09:41 »
Vilken tidsperiod, socken och kolumn eller dylikt finns Z.P.
mvh
Torbjörn
278
« skrivet: 2002-02-04, 21:30 »
Så där spontant använde man från början de inhemska råvarorna. T ex ylle och lin.
Industrialisering i Europa under 1700-talet hade mycket med textilförädling att göra. Men då måste bomull importeras. Kanske först under 1800-talet kom bomullsindustrin till Sverige för att växa sig stark runt 1900. Nu har den ju flyttats utomlands. Men hela tiden har även lin bearbetats till finare dukar bl a.
Beträffande mera exakta tidpunkter, se något lexikon.
279
« skrivet: 2002-01-30, 19:34 »
Domkapitlet brukar behandla dylika frågor. Ring Stockholms Stadsarkiv och fråga var du kan hitta dessa handlingar. De brukar inte vara mikrofilmade.
280
« skrivet: 2002-01-29, 17:03 »
Svensk uppslagsbok 1931 har från franskan hämtade ordet envoi. Varmed menas ett slutparti i en dikt tänkt som hyllning åt någon.
En svensk verbkonstruktion skulle kunna bli envoivera.
281
« skrivet: 2002-01-29, 11:04 »
Guldsmedsyrket. Antag att det inte alls har med spelkort att göra. Det finns t ex något som heter simpelkort som är ett hårt tvinnat snöre.
Bland vilka andra persedlar har man upptagit b. Kanske det är något som har med guldsmedsyrket att göra.
282
« skrivet: 2002-01-16, 12:12 »
Kan det möjligen vara en variant på vallonnamnet Sporrong?
Eller är det ryttarens sporrar som åsyftas.
283
« skrivet: 2002-01-15, 08:56 »
Titta under Ångermanland, Allmänt; eller sök på Åkerbränna på Rötters huvudsida.
284
« skrivet: 2002-01-12, 01:07 »
Ottarp ligger bra till geografiskt, en knapp mil från Ekeby och en dryg mil från Kågeröd.
285
« skrivet: 2002-01-11, 19:28 »
Under en trädosa från Sollerön är inskuret Krång K J D 1866 samt bomärket. Karin Jönsdotter och årtalet är vigselåret. Under ett träfat finns inbränt Krång A L S vilket torde vara ovanståendes make Anders Larsson.
286
« skrivet: 2002-01-10, 16:07 »
Om husförhörsboken gäller till exempel 1890-1895 så menas med gamla husförhörsboken 1885-1889 och nya 1896-1901.
29 GB 45 i inflyttningskolumnen kan innebära att sidan i gamla boken är 29 och årtalet 1845 eller sid 45 året 1829.
GB i födelsekolumnen kanske betyder att prästen inte gjorde sig besvär med att skriva in alla uppgifter utan i stället hävisade till gamla = föregående husförhörsboken.
287
« skrivet: 2002-01-10, 09:22 »
I senare tiders husförhörslängder/församlingsböcker brukar anges g. b. och ett sid/pag-nummer som hänvisar till var man hittar familjen i gamla boken. Motsvarande n. b. för nya boken.
Vanligtvis anges detta i inflyttnings resp utflyttningskolumnen men kan även vara skrivet på annat ställe.
288
« skrivet: 2002-01-09, 21:24 »
Det finns gott om smältare i socknarna kring Kopparberget i Falun. Man utnyttjade i stort sett all vattenkraft till kopparbearbetning. Så förmodligen smälte han koppar.
289
« skrivet: 2002-01-06, 15:21 »
Det fanns en fotograf som hette Zetterlöf i Falun i början av 1900-talet. Troligen Stora Kopparbergs församling. Men jag vet inte förnamnet. Han hade en ateljé i Norslund, en förort till Falun.
290
« skrivet: 2001-12-11, 23:38 »
Monica, ur mantal är inte det samma som utan medel.
För alla som var arbetsföra skulle en särskild skatt betalas som kallades mantalspenning. En soldat t ex betalde ingen mantalspenning för sig men för sin hustru. Dock kunde en soldat som brukade ett vanligt (ej soldat-) torp kunna bli skyldig betala mantalspenning även för sig själv. Det fanns alltså en mängd undantagsregler.
Var man av någon anledning befriad från mantalspenning kunde man å andra sidan ha hur mycket tillgångar som helst. Dessa kunde då beskattas på annat sätt.
291
« skrivet: 2001-12-07, 22:50 »
Jag är inte rätt person att svara på frågor om Arninge. Men jag har hört att i varje fall merparten av det äldre källmaterialet skall finnas kvar på Riksarkivet.
292
« skrivet: 2001-12-07, 19:28 »
Mantalslängder och domböcker ingår inte i kyrkobokföringen. De finns dessutom inte fullständigt filmade utan måste då film saknas läsas på resp landsarkiv.
293
« skrivet: 2001-12-07, 01:26 »
En otydlig stadsvy över Västervik i Svensk Uppslagsbok 1937 visar ett kyrktorn som liknar detta. De är i så fall Västerviks gamla kyrka, St Gertrud, som är lika gammal som staden, 1433. Restaurerad 1933. Nya kyrkan byggdes 1901-1905.
294
« skrivet: 2001-11-29, 16:14 »
Hjärnfeber = hjärninflammation = inflammation el. retning i själva hjärnsubstansen. Hjärnhinneinflammation är motsvarande i hinnorna kring hjärnan och ryggmärgen.
När jag nu har Medicinsk miniordbok framme. (Bengt Lindskog 1994.)
Men detta gäller i dag. Frågan är ju vad sjukdomarna kallades vid tidpunkten för dödsfallet. Och även vilken medicinsk expertis som fanns till hands.
295
« skrivet: 2001-11-29, 15:59 »
vitium organicum cordis = organiskt hjärt(klaff)fel enligt Bengt I Lindskogs Medicinsk Miniordbok Nordiska Bokhandelns förlag 1994
296
« skrivet: 2001-11-15, 15:44 »
När en bouppteckning inkommit till tingsrätten eller motsvarande är det en allmän handling och vem som helst har rätt att kräva och få en kopia på den.
297
« skrivet: 2001-11-13, 19:00 »
Marks härad ligger i Västergötland söder om Borås längs Viskadalen. I Viskan finns många forsar. Men det finns flera platser som heter på Mark...
Som efternamn tycker i varje fall jag att Markefors låter bättre än Markafors. Det passar bättre in i svenska språket.
298
« skrivet: 2001-11-13, 17:34 »
Foto-affärer brukar också ha passande lampor.
299
« skrivet: 2001-11-13, 17:28 »
Sveriges dödbok tar upp 46 Fatima födda före 1900. Den äldsta 1883.
300
« skrivet: 2001-11-13, 00:44 »
Det kanske är därför som man övergått till landskap i stället för län i många släktforskningssammanhang. T ex Anbytarforum och Svenska Antavlor.
301
« skrivet: 2001-11-13, 00:36 »
Din farfarsfar bör vara född ca 1880 då årtalet i detta fall 1901 är det år då grundutbildningen skulle göras.
Karlsborg domineras ju av Karlsborgs fästning som började byggas i början av 1800-talet. Arbetena å kärnfästningen avslutades 1909. För att försvara fästningen behövdes många kanoner. 1901 uppsattes Boden-Karlsborgs artilleriregemente varav 4 kompanier skulle vara förlagda till Karlsborg. (Svensk Uppslagsbok 1935)
Troligen hade Karl Johan gjort sin millitärtjänst färdig 1901 då han flyttade till Viby.
Vid denna tid kunde man lätt ta sig ett nytt efternamn, och som oäkting hade man ju ofta inget namn att ärva.
Namnet bildades ofta av någon plats som man hade eller haft anknytning till. Följer man honom i husförhörslängderna så kan man se närmare när namnet börjar användas och ev vad det baserats på. Kanske syskon eller en styvfar bar namnet.
302
« skrivet: 2001-11-05, 20:09 »
Du skall söka med stor begynnelsebokstav. Vike. Då får jag inte upp någon passande socken alls. Prästen har kanske skrivit otydligt eller du kanske tolkat någon bokstav fel?
Leta bakåt och framåt i husförhörslängderna och jämför. Har du tur finns det en inflyttningslängd. Vad står det i dödboken.
Eller scanna in texten så fler får titta på den.
303
« skrivet: 2001-11-05, 11:18 »
Sam Blixt bör kunna svara på denna fråga. Får du inget svar så kan du ju kontakta honom på e-post.
304
« skrivet: 2001-11-04, 22:14 »
En anledning till att begära utdrag ur husförhörslängden (Ivarje fall i Björklingetrakten hette boken församlingsbok från 1895) kunde vara i samband med mantalsskrivning, då fastighetsägaren skulle uppge vilka som bodde i dennes fastighet.
Utdraget upptar som jag kan se flera familjer med namn, yrke och ålder.
Är det då säkert att texten avser Carl Johan August och inte personen på raden efter.
Är det tillskrivet i efterhand.
Svaret finns förmodligen i originalboken. Om den inte är filmad så finns den förmodligen kvar på pastorsexpeditionen i Hälsingborg. Ring och be om en fotokopia.
Sista ordet i texten tycker jag ser ut som Jonasson.
305
« skrivet: 2001-11-04, 17:19 »
Det känns som man vill dra i bilden för att göra den större. För att kunna läsa vad som står underlättar det att veta vad det borde stå.
Att det gäller 1892 kan man gissa sig till av skrivstilen? Är han född då? Vilken tid omfattar källan? Vad är det för källa, vilken kolumn.
Mvh
Torbjörn
306
« skrivet: 2001-10-29, 21:10 »
Emigranter från Björklinge.
Följande personer reste till Amerika 15/6 1869 från Drälinge i Björklinge socken i Uppland.
Sockenskomakare Anders Persson född 22/1 1838.
Hans hustru Anna Maja Ersdotter född 3/5 1843.
Deras son Karl Johan Andersson född 23/1 1868.
Anders mor, Per Perssons änka Kristina Persdotter född 9/7 1812. Maken dog 1868.
Anders syskon Sven Persson född 22/12 1850
och Katarina Persdotter född 3/8 1855.
Alla födda i Björklinge
Omkring 1880 hade en yngre syster till Anna Maja och hennes make planer på att resa till Amerika från Älvkarleby men de hamnade i stället som lanthandlare i Björklinge, deras födelseförsamling.
Var finns släkten i Amerika?
307
« skrivet: 2001-10-29, 17:42 »
Är det Sveriges dödbok du menar, CD-skivan, så anges där var personen var kyrkobokförd när personen avled. Tuna socken har tillhört Uppsala kommun sedan början på 1970-talet.
I den dödbok prästen förde finns avgivet var i Tuna församling som den avlidne bodde vid dödstillfället. Denna bok är efter 1930 sekretessbelags och bör finnas på Landsarkivet i Uppsala.
308
« skrivet: 2001-10-19, 21:34 »
Laurentii=Laurentius är latinformen av Larsson. Fadern hette Lars. Om det sedan var vanligare att prästfäder hette Lars än något annat i förnamn kan jag inte svara på.
Mvh
Torbjörn i Björklinge
309
« skrivet: 2001-10-18, 01:19 »
Är det inte stabsmajor som blivit felstavat?
310
« skrivet: 2001-10-14, 11:29 »
Kronisk hjärtmuskelinflammation. Källa Bengt I Lindskog Medicinsk moniordbok Nordiska Bokhandeln 1994.
311
« skrivet: 2001-10-12, 10:39 »
Ett försök till översättning av hela texten.
1790 den 12 October Satt Petter Holmberg främmad ifrån Christianstad
S D Satt Håkan Rosengren främmd äfwenledes ifrån Christianstad
1791 den 17 juli sat Fredrich Fredrichsson Höll afl bocha nia???
Den 17 juli 1791 Sat främder från Carlscrona Anders Thunell
1791 dn 7 November satt Simon Håkansson främmad ifrån Christianstad.
1792 S D satt Elof Ram främmat äfwenledes ifrån Christianstad
Om främmad skall betyda främmande. Hur kan man då anses främmande om man kommer från Kristianstad när det gäller Kristianstads gesällskap?
Det talas om protokoll men det verkar vara en viss uppgift ur protokollen som utdragits och av samma skrivare under minst 3 år sammanförts i en lista. Finns samma person upptagen vid flera tillfällen? Kan det vara en nominering av vilken eller vilka som vid olika tillfällen varit mest kvalificerade att tillträda en uppstådd vakansplats som gesell? Skulle i så fall Fredrik Fredriksson ha avlidit och lämnat plats för Anders Thunell. Vad säger dödboken?
Synd att man vet så lite om skråväsendet.
312
« skrivet: 2001-10-11, 00:35 »
Orden är satt och främmad. Jag skulle tro att innebörden var satt främst = ordförande.
313
« skrivet: 2001-10-05, 17:04 »
Gissning U. M. utan mantal befriad från mantalsskatten till 21 års ålder.
Ett vanligt sätt att trygga ålderdomen var att skaffa sig barn på ett eller annat sätt. I synnerhet ifall det fanns en fastighet där man kunde skriva olika överenskommelser för försörjning och vård under ålderdomen och som motprestation överlämnade fastigheten genom testamente.
Hade man inga egna barn tog man gärna syskonbarn. I synnerhet så länge den så kallade bördsrätten fanns kvar. Vid överlåtelse av jordbruks-fastighet
kunde annars någon som ansåg sig ha större bördsrätt utnyttja sin släktskap till att hindra överlåtelsen och själv få ingå som köpare.
314
« skrivet: 2001-10-03, 20:14 »
Bygget av Norra Stambanan passerade Älvsbyn 1893. Det var en stor arbetsplats för en schaktmästare. 1936 påbörjade Bolidens gruv AB ett stort byggnadskomplex i Laver, en ort ca 3 mil väster om Älvsbyns kyrka. Det gällde ett anrikningsverk för en nyexploaterad kopparkisfyndighet.
Frågan är alltså när mästaren var verksam och var i socknen han bodde. 1936 fanns det ju busstrafik så han behövde ju inte bo alldeles intill arbetsplatsen.
Källa Svensk Uppslagsbok 1937
315
« skrivet: 2001-10-02, 23:08 »
Lars Ingvar Iderstam, inte Idestam som det står på SVAR-korten, var född 19/2 1919 i Östervåla och avled 24/4 1985 i Gävle enligt Sveriges dödbok II.
316
« skrivet: 2001-09-21, 09:42 »
Det här skulle Leif Olofsson svara på. I hans bok Gårdar och Byar i Stora Skedvi socken nämner han på sid 145 gården Färje i Landa by. Färje skrivs även Färjes och syftar på färjkarl. Byn ligger invid Dalälven. Vid storskiftet 1816 fanns dock en bro över älven vid Landa. Boken utgavs i Säter 1993.
317
« skrivet: 2001-09-19, 21:49 »
Vad jag förstår så överför man grundmaterialet mellan olika program genom att använda GEDCOM-formatet.
Översänder man däremot en antavla med e-post bör man bifoga antavlan som bilaga. Skriv ut den till fil och bifoga filen.
318
« skrivet: 2001-09-17, 11:13 »
Viksta socken (C) 1716-1795
Födda per år enligt födelse/dopboken 20-30 barn.
Dödfödda barn kommer sällan med i dopboken då de inte blev döpta. Det bör alltså finnas några fler.
Någon gång kan det vara svårt att avgöra om det gäller ett barn med dubbelnamn eller tvillingar.
Uppgifterna baseras på en snabbgenombläddring av min avskrift.
Tvillingpar fann jag 1717, 1724, 1728, 1735, 1738, 1738, 1741?, 1741, 1745, 1745, 1747, 1747, 1748, 1752, 1753, 1759 varav den ena dödfödd, 1760, 1761, 1762, 1764, 1766, 1768, 1769 varav en dödfödd, 1769, 1775, 1777, 1781, 1784, 1788, 1788, 1790, 1790, 1793.
Dessutom föddes trillingar 1748 varav alla dog inom en vecka.
319
« skrivet: 2001-09-07, 10:41 »
Även om idioter och andra handikappade brukade uppradas i husförhörslängdens början så brukade även notering finnas med där personen stod upptagen som boende.
Husförhörslängden användes som underlag till en mängd uppgifter som olika myndigheter krävde in. Bl a måste man kunna motivera varför inte skatt betalades in för en viss person.
Uttrycket idiot var vi den tiden en beskrivning på handikappet och förmodligen inte lika känsloladdat som nu.
320
« skrivet: 2001-09-05, 00:29 »
När användes namnet Evensson första gången? Var det Fredrik som tog det eller fick han det av modern. Jag tror inte det är ett patronymikon så sent på 1800-talet.
Jag vet inte något om norska namn men min gamla uppslagsbok nämner Evenes som härad i Nordland fylke öster om Narvik.
En dansk samtida bildhuggare bar även namnet Evens.
Men vid den här tiden fick man ta vilket efternamn man ville.
321
« skrivet: 2001-08-28, 21:24 »
Släktnamnet Norman kan också kallas klasslöst men är även ett vanligt soldatnamn. Det kan härledas till begreppet Nor = smalt vatten, t ex Norets Kungsgård som ligger vid Falun vid sundet mellan sjöarna Tisken och Runn. Ofta togs det av personer som kom från t ex Norberg, Mora-Noret eller något liknande. Den äldsta Norman jag läst om, Georg Norman, död 1553, tog Gustaf I (Wasa) hit från Tyskland som rådgivare.
322
« skrivet: 2001-08-21, 17:46 »
Sammandraget ur mitt inlägg 28/4 2000 under Vendel i Uppland kan nämnas.
Nämndeman Jan Jansson i Solberg var änkeman med flera små barn. 1807 nödgas han vigas med sin hushållerska och får med henne flera barn.
1818 måste nämndemannens son Erik gifta sig med sin styvmors 20-åriga dotter Cajsa som nu flyttat till Solberga. Som Cajsas giftoman står nämndemannen.
Jag har i varje fall inte funnit några anteckningar om något tingsärende i husförhörslängden.
Cajsa och hennes mor kom från Dannemora socken.
323
« skrivet: 2001-08-17, 21:46 »
Gissning hustruns före äktenskapet. Kolla i dopboken vad som står där.
324
« skrivet: 2001-08-15, 15:49 »
Den vanliga konfirmationen har vad jag vet under historisk tid skett kring 15-årsåldern. Jag har inte stött på det i praktiken längre tillbaka än mitten av 1700-talet.
Kyrkolagen 1686 satte åldersgränsen till 13-14 år. (Svensk Uppslagsbok 1935)
Då du frågade om konfirmation av småbarn försökte jag finna en förklaring till detta genom ordlikheten i konfirmation = bekräftelse av ett nöddop. Det rör sig alltså inte i detta fall om den konfirmation som innebar att konfirmanden fick en bibel med inskrift av prästen, en klocka och i mån av möjligheter en del presenter.
325
« skrivet: 2001-08-15, 10:43 »
Paul
Ett barn som vid födelsen ansågs ha små möjligheter att överleva brukade omgående nöddöpas av någon granne eller liknande som visste hur man skulle göra. Kom prästen sedan tillstädes medan barnet levde brukade han konfirmera dopet. Kan det vara detta du menar.
Den vanliga konfirmationen innebär bl a att personen får rätt till att ta emot nattvarden, något som ett spädbarn inte kan göra.
Har du något exempel på text där ordet konfirmation ingår?
326
« skrivet: 2001-08-14, 22:43 »
En Joris Jorisson flyttade 1748 från Bälinge (C) till Viksta i samband med gifte. Han brukade ett hemman i Rångsta och levde 1718-1772 samt hade bl a en son som kallade sig Joris Jorisson Wisten och var soldat 1772 i Lena (C).
327
« skrivet: 2001-08-12, 13:01 »
Några funderingar
Om fadern var känd borde han också betalat böter? Gå igenom aktuell församlings kyrkoräkenskaper och kolla fäderna ifall några kan vara mer misstänkta. Många går kanske att utesluta. Försök alltså att para ihop dem med de oä barnen. Fortsätt med grannsocknarna. Kyrkan ville gärna ha in sina pliktpengar.
Var arbetade modern, var kyrkskriven när sonen blev till?
Var fadern borgare i Sigtuna kan det hända att Eriksson var efternamn och inte patronymikon.
328
« skrivet: 2001-08-09, 19:35 »
De flesta kvinnorna som inte blivit gifta (ännu) kallades piga. Ungefär som fröken på 1900-talet. Kommer man över ca 40 år så kan man även bli kallad gamla pigan.
Står det pigan i vigsellängden så anger det att kvinnan inte varit gift tidigare. Står det qvinnsperson i vigsellängden hade kvinnan fått barn innan vigseln och barnet var inte trolovningsbarn.
329
« skrivet: 2001-08-02, 11:50 »
Släktträffar eller inte är vad som gäller.
Måns Nilsson i Aspeboda (W) som kom lite för nära Gistaf Wasas bila har en mängd ättlingar runt om i landet. Elisabet Hemström har bl a skrivit en släktbok med honom som utgångsläge. Mig veterligen finns det ingen direkt släktförening men emellanåt samlas en mängd ättlingar och andra intresserade och beser hans platser i Aspeboda.
Den enda släktförening jag snuddat i är min hustrus Dunderhärstamning från Sollerön (också W). Men då är vi framme vid 1600-talets slut.
Vi var inbjudna till en träff för några år sedan men då det verkade röra sig om ca 1400 deltagare tyckte vi det verkade mera träff än släktforskning.
Vad gäller egna anor så har jag dock inte stött på någon förening hitintills.
330
« skrivet: 2001-08-01, 00:07 »
Upsala Nya Tidning behandlar PUL allmänt i sin ledare 31 juli. En misslyckad lag som förhoppningsvis skrivs om från grunden.
331
« skrivet: 2001-07-31, 09:32 »
Niclas* förslag tycker jag verkar bra. Åtminstone om anlinjen slutar tidigare än de övriga. Men hur det kommer att se ut med asterisker efter alla anor i sluttampen tål kanske att undersökas. Men man måste väl vara konsekvent.
Skall i så fall asterisken sättas efter kekule-numret?
332
« skrivet: 2001-07-21, 07:59 »
Ir?ne
Vanligaste orsaken kan vara att den emigrerade hade avlidit utan bröstarvingar. Hade han fått sitt arv i förskott t ex till respengar borde det ha angivits. Var arvet litet kanske endast skulder var det kanske ingen id? att leta upp sonen där borta. Var sonen oäkta hade han ingen arvsrätt.
Det beror ju på när bouppteckningen dödsfallet ägde rum. Han kan ju kanske bara blivit bortglömd.
Det rörde sig kanske endast om en fosterson? Fast alla trodde att det var deras?
Det var några tänkbara orsaker i all hast.
333
« skrivet: 2001-07-18, 20:47 »
Åskledare på taken. 3 i stort sett likadana byggnader och en större. Trähus?
Kan det vara ett regementes alterniva förläggning. Liknande Rommehed utanför Borlänge eller Marma i norra Uppland?
334
« skrivet: 2001-07-15, 23:53 »
Hej Anders
Förbundet håller på med att göra ett sökprogram för olika register. Läs mera under Förbunds-Rötter.
335
« skrivet: 2001-07-07, 23:10 »
Svensk Uppslagsbok 1935 menar att Fyrken före 1910 utgjorde en norm för den kommunala beskattningen på landsbygden. Före 1862 fanns denna form av kommunal beskattning även i vissa städer. Ännu förekommer vägfyrk som beräkningsgrund för vägskatt.
För de kommuner som 1972 uppgick i Uppsala kommun kan man finna fyrktalslängder på Stadsarkivet.
336
« skrivet: 2001-07-07, 14:29 »
Så här spontant så är ett postumt dop inget som gäller personens levnad ifråga och bör absolut inte läggas som en dopnotis. Däremot kan man ju om man vill lägga till företeelsen i en textnotis. Kanske tillsammans med noteringen om att personen finns upptagen i Mormonernas databas eller att uppgifterna härstammar från nn i USA.
337
« skrivet: 2001-07-07, 13:12 »
I laga skifteshandlingarna för Axlunda by i Björklinge uppges Lagmansbo vara afgärda hemman. Därvid begärde Lagmansbo ägare att få vara med och dela Axlunda bys oskiftade skog. Ofta ligger dessa afgärdningar långt tillbaka i tiden och det kan vara svårt att i rätten bevisa något.
Kanske det är en sådan rättighet som åsyftas.
338
« skrivet: 2001-07-06, 21:38 »
Landsarkivet i Uppsala jobbar med bouppteckningsregister. Uppsala och Södermanlands län finns på CD att köpa bl a hos SVAR. Västmanlands län pågår. Givetvis kan man ha synpunkter på registrens omfattning och innehåll. Men det är alltid pengar som behövs och saknas. Besök gärna hemsidan, som är under snabb utbyggnad. www.ra.se/ula
339
« skrivet: 2001-07-06, 14:39 »
Som synes av svarsfrekvensen så var en kyrkvaktare ingen speciellt högt uppsatt person. Ofta besattes sysslan av någon vital avskedad soldat. Givetvis var det ett plus om personen var läs och skrivkunnig. Man kunde då lösa barnalärandet på ett enkelt sätt. Förutom att hålla ordning i och kring kyrkan gällde det att hålla ordning på kyrkobesökarna, bl a så att de inte somnade under predikan.
I dagens läge kan man påträffa många gamla trotjänare bland kyrkvaktmästarna som utför många viktiga uppgifter långt utöver att klippa gräs och kratta gångar. Dessa kan man ha stor glädje av som släktforskare.
340
« skrivet: 2001-07-04, 16:57 »
Två personer som får barn och är besläktade på något sätt har givetvis ett antal gemensamma anor. I en antavla kan det vara onödigt att ta upp plats med dessa dubletter. Därför utesluter man dubletterna med en hänvisning som kan benämnas anförlust.
341
« skrivet: 2001-07-01, 23:41 »
Hej Nicke
Om de s k oäkta barnen fått efternamnet Andersson så tror jag att slumpen varit framme. Men fick de efternamnet Antikryttaren så då håller jag med om att det verkar vara lite underligt.
Mvh Torbjörn i Björklinge
342
« skrivet: 2001-07-01, 22:16 »
Ring Sandvikens tingsrätt och fråga. 026-277400.
343
« skrivet: 2001-06-30, 00:39 »
Bibbi
Kontakta en av DIS faddrar så får du hjälp. Du hittar faddrarnas adress i Diskulogen.
Varje person skall naturligtvis finnas bara på ett ställe. I princip skall dubbelgångarens alla kompletterande notiser flyttas över till huvudpersonen. Sedan skall dubbelgångaren kopplas bort och annuleras. Varefter de kvarvarande personerna skall kopplas ihop på rätt sätt.
Det är lite svårt att besvara i detalj när man inte vet vilka relationer som finns i övrigt. Det brukar vara bra att rita en skiss på ett papper som man sedan följer efter hand som man rättar till uppgifterna i Disgen.
Lycka till
Torbjörn i Björklinge
344
« skrivet: 2001-06-26, 12:52 »
Man kan vara både ock. Rustmästare är en underbefälstitel. Som rusthållare är man innehavare av en fastighet som ofta tillsammans med en annan fastighet (så kallat augment) har skyldigheten att utrusta en krigsduglig ryttare. Rusthållaren kan endera äga eller arrendera hemmanet.
Förväxla inte med ryttmästare som är en högre befälstitel inom kavalleriet.
345
« skrivet: 2001-06-22, 13:15 »
Hej Carsten
Då måste du ju forska på den som auktionen var efter. Finns det inga arvingar så fråga grannar.
Graven verkar ju ligga alldeles inpå naturen så det verkar vara en nyanlagd kyrkogård. Och inte verkar det vara mycket till skog heller.
Lycka till
Torbjörn i Björklinge
346
« skrivet: 2001-06-04, 18:19 »
Räpplinge uppges 1935 tillhöra Slättbo härad. Var Slättbo härads arkiv nu finns kan jag inte svara på. Det vet de kanske i Kalmar.
Provinsialläkaren kanske har besiktat det döda barnet och skrivit en rapport. Han kunde då avgöra att barnet varit levande fött. Eller har barnet införts till sjukhuset i Borgholm eller Kalmar och begravning har skett i samband därmed.
Modern var tydligen i en svår situation och hade gömt undan (lagts å lönn) sitt barn. Då hade hon förmodligen även förlöst barnet å lönn och då finns inget i barnmorskans dagböcker.
347
« skrivet: 2001-06-03, 19:25 »
Omständigheterna är alltid viktiga att veta. Är inte barnet döpt finns det förmodligen inte med i dopboken. Samma gäller begravningen.
Alldenstund modern avtjänat ett straff måste ärendet behandlats av tingsrätten där mera upplysningar finns. Det kanske är fråga om en abort och vid den tiden var alla aborter illegala.
Skansens årsbok Fataburen hade ett temanummer för ca 15 år sedan om barnamord och änglamakerskor som kan ge lite perspektiv i detta sammanhang.
348
« skrivet: 2001-06-03, 19:08 »
En vävsked används i en vävstol för att slå ihop väven med. Varpen löper genom skeden som är ett slags galler. Själva gallret är nu för tiden oftast av metall. Tidigare av smala trästickor fastsurrade hårt med hjälp av ett stadigt tunnt garn.
Vävskeden är oftast lätt utbytbar när varpen inte är iträdd.
Den som tillverkar och reparerar vävskeden borde kallas vävskedsmakare.
349
« skrivet: 2001-06-02, 19:07 »
Står det odh bland dopfaddrarna så står mannens namn före och det betyder och hans hustru. Ibland kan hustruns namn stå efter.
350
« skrivet: 2001-06-02, 00:40 »
Eller ring Sylve och fråga. Tel 0498-264656.
351
« skrivet: 2001-06-02, 00:32 »
Dödboken har följande uppgift:
19091030-3239
KLINT, EMIL BERTIL REINHOLD
STÅNGKVIE
62013 STÅNGA
Död 30/9 1984
Kyrkobokf. (1973) i Stånga (Gotl län, Gotlands kn).
Mant.skr. (1973) på samma ort.
Född 30/10 1909 i STÅNGA (Gotl län)
+++++++++
Troligen var det hans far som innehade gården när fotot togs.
Retur: tror jag skall tolkas att Reinhold ville ha tillbaka fotot.
Det blir väl till att göra en liten antavla för att se efter ifall det finns någon släktskap.
Men fotot kan ju ha vandrat olika vägar från Reinhold Klint.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
352
« skrivet: 2001-06-01, 11:05 »
Jag tittade på www.humangeo.su.se/kartburken och valde Sörmland Oppunda sö. Det mest lika kan vara Rallersta vid överfarten till Åkerö. Men skärpan är ju inte den bästa på kartan. Hulterstad om det nu är en socken ligger ju ända borta på Öland.
353
« skrivet: 2001-05-22, 21:26 »
Försök med PLF:s databas. Den täcker in merparten av Kalmar län.
Personen flyttade utan att anmäla till sockenprästen.
Personen kan dyka upp som dopfadder när syskonens barn döps. Eller i föräldrarnas bouppteckning.
354
« skrivet: 2001-05-22, 11:25 »
Bouppteckningar till Skattemyndigheten.
Enligt annonsering skall bouppteckningar från 1/7 2001 ingivas till Skattemyndigheten. För regionen Uppsala, Västmanlands och Sörmlands län blir Skattekontoret i Uppsala den som man skall skicka bouppteckningen till.
Bouppteckningar före 1/7 skall vara kvar på tingsrätterna för att efterhand scannas och inlämnas till landsarkiven. I framtiden skall bouppteckningarna datoriseras.
355
« skrivet: 2001-05-20, 23:27 »
Troligen naturliga koppor. Förekommer någon form av Vaccinerad på andra personer i samma kolumn?
356
« skrivet: 2001-05-17, 21:37 »
Torbjörn Norman
357
« skrivet: 2001-05-10, 14:28 »
Elsie
För att använda ett släktforskningsprogram behövs egentligen inga kunskaper om Gedcom. Det används vanligtvis när man flyttar över inlagt material mellan olika släktforskningsprogram. Och inte ens då skall man som vanlig användare behöva kunna Gedcom. Men då dels Gedcom måste utvecklas för att följa med och olika programtillverkare löst olika problem lite olika så kan det uppstå en del kommunikationsproblem.
Därför skall man skaffa det bästa programmet på en gång så man slipper byta. Man påstår att Holger är lättare att förstå och lära sig jämfört med Disgen. Stämmer det så rekommenderar jag vid val mellan dessa definitivt Disgen åt dig som funderar på att göra ett eget program. Disgen är normalt inte krångligt men det finns krångliga möjligheter som man kan utnyttja ifall man har speciella önskemål.
I övrigt så är jag partisk. Jag har inte använt något annat program än Disgen sedan minst 10 år tillbaka. Och vill inte byta. Men visst svär man ibland.
358
« skrivet: 2001-05-09, 23:28 »
Över Östergötland skall finnas ett bra domboksregister. Kolla om det är användbart. Finns det någon släktskap mellan soldatfamiljen och modern? Var det känt vem som var barnafadern bör han ha betalat böter. Och en liten summa till kyrkokassan. Titta i kyrkoräkenskaperna om sådana finns.
Varför hade soldaten en piga. Soldater brukade ha dålig ekonomi och inte ha råd att betala mantalspenning för en piga. Vad säger mantalslängden? Att modern titulerades piga behöver inte innebära att hon tjänade som piga. Piga kan också betyda att hon är ogift. Kanske var hon sjuk redan när barnet föddes.
I kyrko eller fattigvårdsprotokoll kan anges när dottern placeras i fosterhem. Ersättning till fosterföräldrarna bör ha utbetalats ur kyrkokassan för fattigmedel. Såvida fosterföräldrarna inte var nära besläktade.
Blada igenom husförhörslängden och notera alla manspersoner som erhållit straff för brott mot 6 budet eller något liknande. Några reflektioner i samband med detta speciella fall.
359
« skrivet: 2001-05-08, 23:45 »
Skenäktenskap och unga brudar. Det går nog inte att dra några klara gränser. Det finns så många olika skäl till att människor gifter sig eller blir gifta mer eller mindre mot sin vilja lika väl som det kan finnas kärlek med i ett skenäktenskap.
Likaså förekommer adoption av vuxna människor för att det kan ge lägre arvsskatt.
Ett exempel kan nämnas från Vikstaheden norr om Björklinge. Ett par vid mitten av 1700-talet fick inga barn. Men de ville naturligtvis ha sin ålderdom tryggad. De hade en piga och en dräng som var oäkta född. Dessa tu blev gifta men de kunde ju inte ta över gården. Den tidens lagar krävde att de hade bördsrätt och när de inte hade det så kunde någon som hade det kräva att få köpa gården i stället.
Hur gör man då. Jo man skaffar en liten gård i grannsocknen där fd drängen och pigan bosätter sig. Så fort deras dotter blir giftasvuxen så vigs hon med en brorson till den äldre mannen. Och brorsonen förde bördsrätt med sig och sedan var det bara att skriva fördelskontrakt med det yngsta paret. Och givetvis fick de gården sig tilltestamenterad.
Men visst håller jag med om att man skall vänta minst 70 år innan man lägger in ett icke officiellt giftermål i sitt släktforskningsprogram.
360
« skrivet: 2001-05-07, 16:20 »
Elsie
Om du tycker det är roligt att programmera och har några tusen timmar till förfogande så gör ett eget program. När du är färdig så har Microsoft gjort om Windows så det är dags att anpassa ditt nya program.
Då är det bättre att köpa ett program, de kostar mellan 0-1000:-, så kan du börja lägga in dina släktingar direkt. Men ta reda på vad gedcom är så att du inte går på en miss. Ju bättre program du skaffar desto större är risken att du inte kan få med dig finesserna när du i framtiden vill byta program.
Gedcom är ett standardöverföringsprogram som tar över det viktigaste. Född, vigd o död och lite till. Finesserna förs oftast över som vanlig text.
361
« skrivet: 2001-05-06, 01:33 »
Bångbro in Ljusnarsberg parish I think is the place in Sweden you trace for. In Västmanland and Örebro län.
362
« skrivet: 2001-05-04, 18:09 »
Ta in GEDCOM-filen i exempelvis Word och skifta generellt kodordet till det som du vill ha i stället.
För att få reda på kodorden så skapa ett nytt arkiv i DG7 som kan kallas test. Exportera test till GEDCOM och titta hur filen ser ut i en ordbehandlare.
363
« skrivet: 2001-05-02, 10:51 »
Läsa böcker är ett samspel mellan författaren och läsaren. Detta gäller i lika hög grad när det gäller släkt och bygdeforskning. Visst kan det vara bra med ett register. Men det är först när jag själv läser t ex domboken som jag får fram det jag helst vill veta. Vi läser och tolkar källorna på så många olika sätt, vi har olika bakgrund och referensramar och det är därför som källhänvisningarna är så oerhört viktiga.
364
« skrivet: 2001-04-29, 12:36 »
Det som läggs ut på hemsidor kan kopieras och helt eller delvis läggas ut på andra hemsidor.
Drar man tillbaka eller rättar uppgifter på sin egen hemsida så innebär det inte att de kopierade uppgifterna sprids vidare med sina eventuella fel. Så har i alla fall jag uppfattat det.
365
« skrivet: 2001-04-23, 15:38 »
Börje
Jag har funderat lite. Släktforskningsprogrammen har ju en inbyggd koppling mellan personerna som inte du har. Utbyte mellan olika program sker med GEDCOM-filer. Kunde du bygga upp en sådan fil från ditt material kunde du sedan importera filen i ett slf-program. Men att bygga upp släktskapen på ett enkelt sätt kanske inte går så lätt.
Lägger du in dem lösa så får du en massa jobb att söka fram dem och sedan koppla ihop dem. Skall du importera i DISGEN kan du i stället bygga upp en textfil och i så fall anpassa materialet mera specifikt till detta program. Men den manuella kopplingen kommer man i alla fall inte ifrån.
Kontakta Sune Menker i Uppsala. Han går också och funderar på liknande möjligheter.
Är det någon annan som har en lösning?
366
« skrivet: 2001-04-23, 13:26 »
Kolloniförening - Folkrörelsearkiv finns räkenskaper och protokoll bevarade? Fackförening? Fanns han med i någon telefonkatalog(mindre vanligt?).
Var han mantalsskriven i Stockholm? Fick du en adress kanske det går att hitta någon granne som lever som minns.
Bara några id?er
Hälsningar Torbjörn
367
« skrivet: 2001-04-23, 11:42 »
Har du läst din och din mors personakter hos Skattemyndigheten/Pastorsexpeditionen. Har du tittat på barnavårdsnämndens handlingar på Stockholms stadsarkiv. Om inte så börja där.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
368
« skrivet: 2001-04-22, 17:24 »
Jag sökte på Esther C Nordeman och hon finns i 5 inlägg på anbytarforum varav 3 under denna rubrik. Hälsningar Torbjörn i Björklinge
369
« skrivet: 2001-04-20, 11:04 »
Peter, kontakta Juoni Tervalampi om samer, sök på ordet tervalampi så får du fram hans inlägg.
Rullbo mellan Los och Fågelsjö är det närmaste jag kan komma Rollby.
370
« skrivet: 2001-04-20, 10:38 »
Marko, Brännås skall ligga i Bjuråkers församling enligt min topografiska karta 1977 och Lantmäteriets kartsök.
371
« skrivet: 2001-04-19, 20:52 »
Vängsbo är en by strax norr om kyrkan i Ovanåker på bilkartan. Hur stor är feltolkningsmarginalen?
372
« skrivet: 2001-04-16, 21:32 »
Judica kan även betyda andra söndagen före påsk=femte söndagen i fastan. Källa Almanacka 1600-1999 av Sam Blixt.
373
« skrivet: 2001-04-09, 15:00 »
Hej Fredrik Är den här kartan tillräckligt gammal för Bäckströms livs? 
374
« skrivet: 2001-04-07, 23:30 »
The parents of Gustafva Andersdotter was Anders Olsson crofter in Silkesdam (in Hellefors) and his wife Lena Bergqvist 34 years old.
When Gustafva gave birth to Karl Johan 1875 she lives belong here parents on page 192 in AI 14B (1871-1880). 1880-11-10 she move to page 185 for get married to Jan Erik Jansson born 1849-05-22 in Hällefors. His parents was Johannes Karlsson born 1819-05-27 in Gåsborn (Värmland) and Carolina Henriksdotter born 1828-04-02 in Hällefors.
Gustafva and Jan Erik had the children Alma Maria 1884-12-21 and Gustaf Edvard 1889-03-07 in AI 15B page 574 II.
375
« skrivet: 2001-04-06, 09:53 »
Hej Ammi
Testa med att ändra prefixet på gedcomfilen till .ged , ifall det inte redan står så.
376
« skrivet: 2001-04-05, 11:40 »
Som uppvuxen vid järnvägen och även med några års anställning vid SJ har jag aldrig hört talas om denna yrkesgrupp.
Därför tror jag att yrkesgruppen förekom vid SWB:s verkstäder som i varje fall i början av 1900-talet var förlagda till Västerås.
Ett vanligt fel på järnvägsvagnarna var slaghjul. En skada som uppstod när tåget bromsades så hårt att hjulen kanade mot rälsen. Skadan hörs som ett dunkande när tåget passerar.
I Falun där jag jobbade drog man in vagnen på det så kallade Repspåret där vagnen lyftes med domkrafter så att hjulparet kunde rullas undan och ett nytt sättas dit.
På verkstaden hade man en travers som man lyfte vagnen med. Jag förmodar att traversföraren och hans medhjälpare kan tituleras vagnlyftare.
377
« skrivet: 2001-04-04, 09:00 »
I Uppsala läns kalender 1891, redan då fanns tydligen tanken på länsgränsjusteringar, så fanns Heby-området medtaget i en liten del för sig. Då hade naturligtvis Emil Bäckström inte hunnit grunda sin rörelse, de enda Bäckströmmarna i området var hemmansägarna E. i Björsbo och Karbo samt P. O. i Marbäck. (Harbo socken alltså.) Kanske någon av dem hade en son med sinne för affärer.
Hoppas du inte tappade bilden vid Rödjebro för då kanske den hamnar i Tämnaren.
mvh
378
« skrivet: 2001-04-04, 00:24 »
Spannmålstorpare är, som Håkan nämner, inget vanligt uttryck. Vad gäller min teori faller den på att en brukningsenhet som är så stor att den lämpar sig för spannmålsodling troligtvis är mantalsatt och då brukas den av en frälsebonde, landbonde eller arrendator. Skulle jag ta steget ner från ett torp skulle jag hamna i en backstuga.
Nu finns det ju en hel del lokala uttryck i skattelängderna. Både beroende på vad som var brukligt på orten och vad som var vanligt för skrivaren. Därför skulle det vara intressant att veta var och när uttrycket har påträffats.
Ett annat sätt kan vara att följa beskattningsenheten under några år för att se om ordet byts ut till något annat. Följ i så fall gärna flera enheter.
Och vad händer när det kommer en ny skrivare?
379
« skrivet: 2001-04-03, 23:34 »
Ymlinge var ett torp under Salsta slott i Tensta socken (Uppl). Om det nu kan ha något med torpets storlek att göra.
380
« skrivet: 2001-04-03, 13:32 »
En torpare betalar ett slags hyra för att få bo på torpet. Det är vanligt att han betalar med arbetskraft, dagsverken. Men iblan kan det vara lämpligare att betala på annat sätt. I det här fallet med spannmål. Torpet kanske ligger långt från herrgården och det finns gott om lämplig jord att odla på.
381
« skrivet: 2001-04-02, 17:43 »
Min gamla Svensk Uppslagsbok (1934) nämner under Gerillakrig Liknande krigsföringsform som snapphanekriget under 1670-talets sv.-danska krig.
382
« skrivet: 2001-03-29, 20:57 »
Gottne är stationen norr om Mellansel som är knutpunkten där man fick byta tåg till Örnsköldsvik. Till Anundsjö 2 mil söder därom var järnvägen klar 1889.
383
« skrivet: 2001-03-29, 10:35 »
Ärkestiftets Herdaminne, Fant o Låstbom, har som kyrkoherde i Tierp en mag Jonas Arvid Winbom född i Uppsala 27/9 1791 . Son till Domprosten Doct. Johan Winbom. Men de är ju mycket yngre och förmodligen kända.
384
« skrivet: 2001-03-27, 15:10 »
I Svensk Uppslagsbok 1934 hänvisas till boken Graningeverken av J A Almquist (1909).
Graningeverken AB med säte i Bollstabruk bildades så sent som 1873 men det kan ju hända att den innehåller någon historisk tillbakablick. Vid den tiden hade man tråddrageri och spiksmedja vid Graninge.
385
« skrivet: 2001-03-26, 23:20 »
Ofta brukar de få eller ta moderns patronymikon eller efternamn men det finns ingen bestämd regel. Man brukar få följa dem tills de flyttar hemifrån.
386
« skrivet: 2001-03-20, 16:22 »
Uppsala Länskalender 1891 nämner för Litslena:
Telefon: (eg. Allm. Telefonbolaget, Stockholm) sträcker sig genom byarna Fiskvik o. Ullstämma till abonnenternas hem. Abonnenter: Söderberg, C.A.E., gästgifvaregården; Larsson, L., Djurby; Öberg, O. F., Graneberg; Kopplingsstation vid Grillby.
Närmaste jernvägsstation: Grillby, 5 km. fr. kyrkan.
Man får även veta att folkskolläraren heter J E Löwgren. Småskollärarinnan H Carlsson.
Enligt karta översedd 1859 ligger gästgivargården ca 800 m öster om kyrkan och Granebergs herrgård 1 km norr om kyrkan.
Så nog fanns det telefon fast anslutningen ser lite underlig ut.
387
« skrivet: 2001-03-19, 01:50 »
Skarprättare Mejers svägerska födde ett dödfött barn i Björklinge (uppl) 1758 omkring 1/12. Källa födelseboken.
Samma år 30/12 begravs skarprättare Skärbergs dotter Majas dödfödda oäkta gossebarn också i Björklinge.
Kan det möjligen vara samma dödfödda barn som avses?
388
« skrivet: 2001-03-15, 17:10 »
Sjön Drevviken ligger nära Stockholm och är kringbyggd av förorter. Jag har tittat på häradskartan 1906 och tolkar denna som att Tyresö, Österhaninge, Brännkyrka och Huddinge församlingar gränsar till sjön. Du kan själv titta på kartan på adressen http://www.humangeo.su.sv/kartburken/ där du skall välja Stockholms län och Sotholm h:d nordvästra resp Svartlösa h:d västra.
389
« skrivet: 2001-03-14, 17:28 »
Kan Sjön Drefviken, strax söder om Stockholm ha något med efternamnet att göra?
390
« skrivet: 2001-03-13, 00:51 »
Rogslösa ligger strax norr om Omberg mellan Vättern och Tåkern. Där finns samhället Borghamn vid Vättern med hamn och kalkbrott samt kalkugn i Bårstad. (Svensk Uppslagsbok 1935) Vid medeltiden passerade huvudvägen från Vadstena mot Småland genom Rogslösa. Om det kan ge tips om vad ledvaktare kan betyda.
391
« skrivet: 2001-03-11, 22:03 »
Svårt att gissa när man inte vet när det är och hur gamla barnen är. Vaccinering mot smittkoppor (sk?) kom under 1800-talet och noterades i husförhörslängden. Vac. eller Naturliga koppor. Står det sk på personer i andra familjer också?
Bönder med flera söner och pengar brukade sända någon tills skola, sk? Men inte små barn och sällan flickor.
392
« skrivet: 2001-03-11, 12:59 »
Karin, Guldsmedsgesäll Erik Norlin dör i Nora socken i Uppland av lungsot 1/5 1814, 24 år gammal och ogift. Ingen närmare ort anges i Iderstams register. Beträffande glasmästare i Nora, se min notis under Uppland, Nora.
Inlägget har flyttats hit 2012 23/6 från Yrken » Yrken F-I » Guldsmed. /Moderator Yrken
393
« skrivet: 2001-03-10, 17:03 »
Posthandboken 1988, jag är så omodern så jag slår i den. Där står bara nutida församlingar. Där finns inte Torilstorp. Inte heller i Svensk Uppslagsbok 1930-tal. Motormännens Vägvisare har inte heller orten.
Folk flyttade inte så långt förr. De flesta till någon grannsocken. Däremot skrev prästen ofta otydligt, det var ont om plats i böckerna osv.
Då kan man fråga sig om Torestorp i Marks Kommun i Skaraborgs län eller Västergötland är en socken i närheten.
Så brukar jag börja efterforskningen.
394
« skrivet: 2001-03-10, 10:47 »
Folkrörelsearkiven kan ha material från frikyrkoförsamlingar i sina hyllor ifall inte församlingen finns kvar.
395
« skrivet: 2001-03-06, 00:49 »
Fråga Riksarkivet.
396
« skrivet: 2001-03-05, 14:01 »
Åbo kan vara forkortning av Åbodarna. En gård lite i utkanten av socknen. När och i vilken källa och sammanhang har su stött på ortsnamnet?
397
« skrivet: 2001-03-04, 01:06 »
Hej Nils
Min bilkarta skriver Abrölla alternativt Åbrolla. En liten ort en mil nordost om Osby.
398
« skrivet: 2001-03-03, 22:06 »
Ettak en herrgård mellan Suntak och Vettak finns också.
399
« skrivet: 2001-02-25, 19:47 »
Lillhärdal är en församling i Härjedalen, Jämtlands län. Sunnanå är en by strax söder om kyrkbyn enligt min bilkarta.
Beträffande namnet så syftar Britt på en gård som han kanske är född i eller gift till.
De andra namnen har han väl haft ett i taget. Kanske Nordström som befäl. Wargeringskarl var ett slags reserv eller rekryteringssoldat.
Mer om Orsa Kompani kan du nog få veta av Torbjörn Näs.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
400
« skrivet: 2001-02-21, 22:11 »
Vid Skogaholm i Närke fanns ett större järnbruk omkring 1800 så det mesta som kördes var träkol. Dessutom malm, tackjärn, smide och även kalk.
(Sök på ordet Skogaholm så får du fler uppgifter)
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
401
« skrivet: 2001-02-21, 12:36 »
Jo men samtidigt är det bra att få lite tips. Man kan ju inte sträckläsa manualer för att lära sig utan bästa sättet är att försöka praktiskt tills man lyckas. Och får man då lite hjälp med det som för tillfället är aktuellt går det ju lite fortare.
Tack
Torbjörn i Björklinge
402
« skrivet: 2001-02-21, 00:00 »
Socknen heter Hangelösa och ligger i Götene kommun mellan Lidköping och Skara.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
403
« skrivet: 2001-02-20, 21:48 »
Svensk Uppslagsbok 1934 anger kursen för en USA-dollar till 3,7315 kronor. Men det är ju ett världskrig och långt senare. Dessutom var ju en krona värd mycket på den tiden.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
404
« skrivet: 2001-02-20, 14:21 »
Jag skulle tro att det har med insolvens=obestånd att göra.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
405
« skrivet: 2001-02-13, 13:31 »
Hej
Rödeby tillhör Karlskrona kommun. Kontakta stadsarkivet och fråga vad de vet.
406
« skrivet: 2001-02-13, 11:59 »
Bouppteckningarna håller på att dataregistreras och bl a Uppsala län finns på CD att köpa på landsarkivet och hos SVAR. Jag är osäker på hur långt fram i tiden som registret går.
Vad gäller Örebro län så pågår registrering i Örebro i anslutning till Stadsarkivet.
407
« skrivet: 2001-02-11, 12:22 »
Hej
Jag kan bidra med denna Sandman
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
------------------------------------------------------------------------
Sandman, Berndt Bernhard Eriksson.
Född 1703-09-26 i Björklinge (c).
------------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Döpt till Bernhard.
Grevinnans lakej 1725-11-29 i Björklinge, Sätuna (e).
Torpare med hustru i mantal 1730 i Björklinge, Slänsen (m).
------------------------------------------------------------------------
Far Isaksson, Erik.
Levde med hustru från 1704 till 1704 i Björklinge, Krogen (m).
Han sielf berättas vara bagare i Uppsala hwarom efterfrågas. (Not i
mantalslängd 1704.)
Levde från 1714 till 1716 i Björklinge, Krogen (m).
Levde endast tjänstefolk, han och hustrun skrivs bägge i Uppsala från
1705 till 1713 i Björklinge, Krogen (m).
Han och hustrun skrivs bägge från 1705 till 1718 i Uppsala (m för
Björklinge).
Krögare 1708-09-26 i Björklinge (c).
Död som krögare 1717-01-18 i Björklinge (f).
Mor Berntsdotter, Barbro.
Namnet i A1 p114 och vid omgifte med Blomdahl.
Levde som änka från 1717 till 1718 i Björklinge, Krogen (m).
Krögerska och Hustru vid vigsel 1718-07-01 i Björklinge (e).
------------------------------------------------------------------------
Gift 1725-11-29 i Björklinge, Sätuna (e) med
Persdotter, Beata.
Tvätterska 1725-11-29 troligen på Björklinge, Sätuna (e).
Barn Bendtsson, Per.
Född 1731-10-17 i Björklinge, Slänsen (c).
------------------------------------------------------------------------
408
« skrivet: 2001-02-10, 19:12 »
Hej Carsten
Det är kanske inte så lätt att känna igen en Skånsk gård så där från insidan. Vad jag fäst mig vid är vattenposten. Man hade väl inte självtryck utan måste ha en pump. Kanske en vindmölla. Eller är bilden så sent tagen så det fanns elektricitet att tillgå. Eller kan gården ligga i närheten av ett samhälle med gemensamt vatten?
Det kanske finns fler bilder som kan höra ihop med denna bild?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
409
« skrivet: 2001-02-09, 11:16 »
Hej
Jag tar mig friheten att kopiera in texten på rätt plats, se nedan. Hässjö socken ligger ju ca 2 mil norr om Sundsvall. Törs man gissa att det rör sig om infanterister borde väl rekryterna finnas vid närmsta infanteriregemente? Är det någon som är lokaliserad i trakten? Regementen brukar ju ofta vara föremål för historieskrivning. Militärnumret som brukar stå i HFL eller församlingsboken, kan det vara till någon ledning?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
+++++++++++
Av Bodil Westberg (Bodil) - onsdag den 7 febr 2001 kl. 22.31:
Hejsan
På detta foto har svärfar skrivit 11 Komp. Nu undrar vi vart kan han ha gjort lumpen Han var
född 1905 och uppvuxen i Hässjö, Y. Kanske kan någon identifiera någon annan på bilden, min
svärfar är den högra personen i förgrunden.
Bodil
++++++++++++
410
« skrivet: 2001-02-04, 22:16 »
Jag tror att det har med biskötsel att göra. I bikupan sätter man in ramar som bikakorna sitter på.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
411
« skrivet: 2001-01-29, 22:44 »
Hej Carsten
Enligt gamla dödskivan finns det en Karl Hugo Persson 19010213-3915 i Mellan-Grevie död i Bjärred 19781123. Mellan-Grevie ligger mellan Malmö och Trelleborg.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
412
« skrivet: 2001-01-27, 00:06 »
Hej
Jag tycker det ser ut som stansmaskiner. På borden vid pojkarna verkar det vara urstansade läder?bitar. Bjälkarna som ingår i taket ser jag som järnbalkar. De sitter vågrätt och tätt så det bör finnas ett golv och en våning över. På golvet är beläggningen så bred så jag undrar om inre det rör sig om plåtar. Vidare finns en elektrisk armatur vid pannan på den främre stansoperatören.
Typ skomakarlampa. Elen kom ju tidigare i städerna än på landsbygden. Och många fabriker hade egna mindre elektricitetsverk.
413
« skrivet: 2001-01-23, 09:34 »
Hej Britt-Marie
Gamla dödskivan tar upp endast 2 Wijgård:
Emil Alfred född 18840808 i S:t Nicolai i Östergötland och död i Västerås 19741210.
Kjell Emil född 19150104 i Göteborg och död 19850403 i Västerås.
Det kan ju kanske finnas en generation till före dödskivan som var verksam i Västerås. Svenska gåds och gårdar brukar ha bilder på sockenkyrkorna länsvis. Det finns även en särskild bok med bilder på Sveriges kyrkor.
I Uppsala Länskalender 1891 förekommer namnet inte i personregistren.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
414
« skrivet: 2001-01-20, 08:03 »
Hej Lennart
I Disgen 7 kan du högerklicka på söklistan. Sedan väljer du bestäm synliga kolumner. Där finns de kolumner du har att välja på. Markera född ort ock klicka på pilen i mitten. När du fått kolumnen på rätt sida avslutar du med enter. (Skulle kolumnen händelsevis vara borttagen finns det en särskild menypunkt för att lägga tillbaks den igen.)
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
415
« skrivet: 2001-01-18, 08:55 »
Hej Kristina
Enligt mina kartor och kalendrar finns det en stadsdel i nordvästra Norrköping som heter Haga. Men den var knappast byggd 1910. Beteckningen Anstalt kanske har något med den tvångsarbetsanstalt för kvinnor som fanns i Norrköping vid 1900-talets början.
De kanske hade en avdelning där senare stadsdelen Haga blivit byggd.
Hör med stadsarkivet eller biblioteket i Norrköping.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
416
« skrivet: 2001-01-13, 19:30 »
Vad säger den som skrivit boken?
Om man gör ett register som endast innehåller namn och födelseår jämte hänvisning till bokens sida, utan några uppgifter om resp person i övrigt. Vad gäller då?
Undrar Torbjörn i Björklinge
417
« skrivet: 2001-01-10, 23:44 »
Hej Sigvard
Du kan ju kolla om mina Trotzigar passar in och om de är rätt. Jag har fått dem av andra forskare och hittat dem i böcker mm.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
---------------- Tabell 1 ----------------
Trotzig, Mårten. Född 1559-12-01 i
Wittenberg. Död 1617-03-23 i Stockholm.
Gift 1594-02-01 med Hansdotter-Svan,
Karin. Far: Ulfsson-Svan, Hans. Rådman.
Levde i Stockholm. Mor: Svensdotter,
Brita.
Barn:
Trotzig, Johan. Född 1597-01-10 i
Stockholm. Död 1647-07-06 i Falun. Se
tabell 2.
Trotzig, Per. Född 1613. Död 1679.
-------- Tabell 2 (generation 1) --------
(Från Tabell 1)
Trotzig, Johan. Född 1597-01-10 i
Stockholm. Död 1647-07-06 i Falun.
Gift med Grooth, Kerstin. Född 1605-02-12
i Stockholm. Död 1643-11-01 i Falun. Far:
Grooth, Anton. Guldsmed och Myntmästare.
Levde 1613 i Stockholm. Mor:
Gillisdotter-Coijet, Anna. Född 1585-04-21
i Stockholm. Död 1618-04-21 i Kimstad,
Runstorp.
Barn:
Trotzig, Johan. Född 1630 eller 1635 i
Falun. Död 1692 i Vika, Rankhyttan.
Se tabell 3.
Trotzig, Peter. Född 1645. Död 1685.
Död ogift.
Trotzig, Mårten. Född 1646. Död 1719 i
Linköping. Se tabell 12.
-------- Tabell 3 (generation 2) --------
(Från Tabell 2)
Trotzig, Johan. Född 1630 eller 1635 i
Falun. Död 1692 i Vika, Rankhyttan.
Gift med Bergengren, Brita. Död 1671 i
Falun. Far: Göransson, Johan. Född ca 1600
i Norrköping. Inspector vid Stora
Kopparberget 1651-71. Mor: Andersdotter,
Brita. Född möjligen 1625 i Stockholm.
Barn:
Trotzig, Brita. Född i Falun. Se tabell
4.
-------- Tabell 4 (generation 3) --------
(Från Tabell 3)
Trotzig, Brita. Född i Falun.
Gift med Fahlström Petter,. Född i Falun.
Död 1713-05-03 i Vika. Begravd 1713 i Vika
Kyrkogård. Far: Larsson-Fahlström, Hans.
Död 1671-04-23 i Falun. Bergsman och
Rådman i Falun. Mor: Brandt, Anna.
Barn:
Fahlström, Helena. Född 1694-12-04 i
Vika, Rankhyttan. Död 1761-12-26 i
Dannemora, Prästgården. Se tabell 5.
-------- Tabell 5 (generation 4) --------
(Från Tabell 4)
Fahlström, Helena. Född 1694-12-04 i Vika,
Rankhyttan. Död 1761-12-26 i Dannemora,
Prästgården.
Gift med Hallerström, Anders. Född 1687 i
Enåker. Inflyttad 1733 till Viksta.
Kyrkoherde i Viksta. Död 1737-08-06. Han
ingår även i Gösta Brandbergs forskning.
Enköping.
Barn:
Hallerström, Per Ludvig.
-------- Tabell 12 (generation 2) --------
(Från Tabell 2)
Trotzig, Mårten. Född 1646. Död 1719 i
Linköping.
Gift 1685-01-04 med Leijoncrona, Barbro.
Döpt 1661 i Stockholm. Död 1713 i
Söderfors.
Barn:
Trotzig, Johan. Född 1685. Död 1694.
Trotzig, Mårten. Född 1690. Död 1706.
Trotzig, Christoffer. Född 1692. Död
1740. Se tabell 13.
-------- Tabell 13 (generation 3) --------
(Från Tabell 12)
Trotzig, Christoffer. Född 1692. Död 1740.
Gift 1724 med Gyllenborg, Hedvig Eleonora.
Född 1692. Död 1762.
Barn:
Trotzig, Jacob Mårten. Född 1727 i
Björklinge. Död ogift 1777.
418
« skrivet: 2001-01-09, 13:17 »
En fråga för skogsfolk.
Enligt Svensk Uppslagsbok 1935 är en fyrkantigt formad stock grövre än 8 3/4 tum en bjälke. Dimensioner ner till 3x3 tum kallas sparre. Längden 12-24 fot eller längre. Sparren kan vara sågad eller bilad(med yxa).
Det brukar förekomma en mängd specialuttryck inom alla branscher. Kanske Juffus är en sådan.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
419
« skrivet: 2001-01-07, 10:38 »
Hej Doris
Det är lättare att svara om man vet var den förste i din släkt som bar namnet Runn bodde. Runn är bl a en av Dalarnas större sjöar.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
420
« skrivet: 2001-01-07, 00:06 »
Hej Johnny
Jag är ingen specialist men uppfattar födomål som en ersättning för barnets föda och uppfostran en angiven tid. I princip tills barnet kan föda sig självt.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
421
« skrivet: 2001-01-06, 16:41 »
Äggvita var en vanlig dödsorsak i samband med barnafödande. Därför tas noggranna prover för att i tid hinna sätta in motåtgärder.
422
« skrivet: 2000-12-24, 10:07 »
Det är varken glögg eller jultrötthet utan prov på MACS fantastistiska automatfunktion för framställande av julnötter.
Gud Jul alla på Anbytarforum
önskar Torbjörn i Björklinge
423
« skrivet: 2000-12-22, 21:38 »
I våra databaser har vi följande:
Harbo:
------------------------------ Tabell 1 ------------------------------
Skruuf, Hindrik Jansson. Född 1632 i ÖstergXXX. Död 1705-09-27 i
Gransätra, Harbo. Auditör.
Gift med Falla?, Margareta.
Barn:
Skruuf, Anna Kristina. Se tabell 2.
Skruuf, Isbrand. Född 1674-04-15 i Uppsala. Död 1726-07-09 i
Gransätra, Harbo. Se tabell 3.
Skruuf, Maria Justina. Född 1694-05-20 i Gransätra, Harbo.
Skruuf, Hindrik. Född 1696-10-01 i Gransätra, Harbo.
---------------------- Tabell 2 (generation 1) ----------------------
(Från Tabell 1)
Skruuf, Anna Kristina.
Gift 1711-01-17 i Harbo med Ternström, Kristoffer Anders.
Barn:
Ternström, Anders Andersson. Född 1711-10-13 i Gransätra, Harbo.
Ternström, Maria Kristina. Född 1714-04-29 i Gransätra, Harbo. Död
1714-10-21 i Gransätra, Harbo.
---------------------- Tabell 3 (generation 1) ----------------------
(Från Tabell 1)
Skruuf, Isbrand. Född 1674-04-15 i Uppsala. Död 1726-07-09 i
Gransätra, Harbo. Furier, Ryttmästare.
Gift 1701-01-06 i Harbo med Holm, Brita.
Barn:
Skruuf, Hindrik Isbrandsson. Född 1700. Död 1772-12-01 i Solberg,
Harbo. Se tabell 4.
Isbrandsson, Lars. Född 1701-10-28 i Gransätra, Harbo.
---------------------- Tabell 4 (generation 2) ----------------------
(Från Tabell 3)
Skruuf, Hindrik Isbrandsson. Född 1700. Död 1772-12-01 i Solberg,
Harbo. Soldat.
Gift 1723-04-28 i Harbo med Andersdotter, Brita. Född 1699-01-20 i
Solberg, Harbo. Död 1780-10-25 i Solberg, Harbo. Far: Andersson,
Anders. Född 1665 i Solberg, Harbo. Död 1713-12-29 i Solberg, Harbo.
Mor: Larsdotter, Kerstin. Född 1666 i Svina, Harbo. Död 1739-04-15 i
Solberg, Harbo.
Barn:
Hindriksdotter, Kerstin. Född 1723-10-03 i Solberg, Harbo. Död
1780-08-08 i Marstalla, Harbo.
Hindriksdotter, Brita. Född 1725-03-07 i Hökhusen, Solberg, Harbo.
Död 1726-05-01 i Solberg, Harbo.
Hindriksson, Isbrand. Född 1726-06-07 i Solberg, Harbo.
Skruuf, Anders. Född 1727-09-17 i Solberg, Harbo.
Hindriksdotter, Anna. Född 1729-03-21 i Hökhusen, Solberg, Harbo.
Se tabell 5.
Hindriksdotter, Brita. Född 1731-05-06 i Solberg, Harbo. Se tabell
6.
Hindriksson, Johan. Född 1732-06-22 i Solberg, Harbo. Död
1737-05-19 i Solberg, Harbo.
Hindriksson, Hindrik. Född 1734-04-23 i Solberg, Harbo.
Hindriksson, Per. Född 1738-07-18 i Solberg, Harbo. Död 1739-04-15
i Solberg, Harbo.
Hindriksson, Kristoffer. Född 1738-07-18 i Solberg, Harbo. Död
1740-02-03 i Solberg, Harbo.
---------------------- Tabell 5 (generation 3) ----------------------
(Från Tabell 4)
Hindriksdotter, Anna. Född 1729-03-21 i Hökhusen, Solberg, Harbo.
Gift 1765-02-14 i Harbo med Junggren, Anders. Skräddare socken.
---------------------- Tabell 6 (generation 3) ----------------------
(Från Tabell 4)
Hindriksdotter, Brita. Född 1731-05-06 i Solberg, Harbo.
Gift
Barn:
NN, Olof. Född 1756-05-11 i Solbergs backstuga, Harbo.
++++++++++++
Skuttunge:
Skruf, Isbrand.
Född 1726 i Harbo.
Mjölnare.
Död Slag 1779-07-21 i Skuttunge, Dragby.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
----------------------------------------------------------------------
Gift med
Strökvist, Brita.
Född 1731 i Jumkil.
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
Flyttade 1780 från Skuttunge, Dragby till Uppsala.
Barn Skruf, Johanna Maria.
Född 1757 i Jumkil.
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
Flyttade 1780 från Skuttunge, Dragby till Uppsala.
Gift 1779-11-04 i Skuttunge, Dragby med Persson, Per.
Född 1755 i Bälinge.
Flyttade 1761 från Bälinge till Skuttunge, Askarbäck torp.
Flyttade 1779 från Bälinge till Skuttunge, Dragby.
Flyttade 1780 från Skuttunge, Dragby till Uppsala.
Skruf, Carl.
Född 1760 i Jumkil.
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
Skruf, Brita Caisa.
Född 1764 i Jumkil.
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
Skruf, Anna Greta.
Född 1769 i Jumkil.
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
Skruf, Eva.
Född 1774 i Wester Haninge.
Flyttade 1775 från Wester Haninge till Skuttunge, Dragby.
Död Koppor 1779-07-19 i Skuttunge, Dragby.
----------------------------------------------------------------------
++++++++++++++
Björklinge:
Hindriksdotter, Brita.
Född 1731-05-06 i Harbo, Solberg.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Född med namnet Greta Henriksdotter 1732-05-06 i Harbo.
----------------------------------------------------------------------
Far Skruuf, Hindrik Isbrandsson.
Född 1700.
Död 1772-12-01 i Harbo, Solberg.
Mor Andersdotter, Brita.
Född 1699-01-20 i Harbo, Solberg.
----------------------------------------------------------------------
Gift 1:o
Barn , Olof.
Född 1756-05-11 i Harbo, Solberga backstuga.
----------------------------------------------------------------------
Gift 2:o med
Åhrman, Olof.
Född 1729-01-29 i Lena.
Flyttade 1765 från Björklinge, Slensen till Valbo.
Barn Åhrman, Erik.
Född 1760-09-24 i Tierp.
Levde 1765 i Björklinge, Slensen.
Åhrman, Jöns.
Född 1763-03-20 i Björklinge, Slensen.
17630521 i Björklinge, Slensen.
Åhrman, Isbrant.
Född 1766-03-11 i Björklinge, Slensen.
----------------------------------------------------------------------
Källa resp kyrkböcker.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
424
« skrivet: 2000-12-22, 11:28 »
Hej Conny
Jag har också funderat länge men inte bestämt mig riktigt. Om det nu blir en bok skall den passa mig och för mig är samspelet mellan gårdarna och släkterna det viktiga.
Det är stommen som jag har tänkt hänga upp händelser, bilder, kartor mm på. Jag har arbetat länge med DISGEN där jag lagt in släktsambanden och kopplar ihop gårdarna. Disgen 8 som kommer snart skall bli ännu bättre att koppla samman gårdar och orter sägs det. Frågar du någon som är van vid andra program som de är vana vid så är deras program bäst.
Biblioteken brukar ha mängder med olika hembygdsböcker. Släktforskarna tycker att person och ortsregister är ett måste. En del hembygdsforskare anser att släktsamband är ganska oväsentligt. Ordentliga källhänvisningar är viktigt men ger kanske boken ett rörigt utseende.
Skall man ta med alla personerna blir lätt halva boken fylld av register. Eller varför inte lägga registren på en CD i en ficka i pärmen. Men hur går det då om boken skall leva i flera hundra år. Så länge lever ju inte en CD.
Just nu är julstöket om möjligt av högre prioritet
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
425
« skrivet: 2000-12-21, 19:52 »
Strömsfors är ett mycket litet industrisamhälle mellan Svenljunga och Tranemo 3 mil sydost om Borås, eller en ort, troligen yngre, vid E4 mellan Norrköping och Kolmårdens Djurpark. Bratteborg är ett gods ca 2 mil söder om Jönköping. Skolan verkar inte finnas i telekatalogen under detta namn. Pröva att ringa kommunerna ovan.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
426
« skrivet: 2000-12-21, 09:47 »
Hej Mats
Jag använder Netscape 4.03, en verion som länge varit utdömd, och följde ditt råd. Behöll namnet 12574.html och på nolltid hamnade hela dialogen under Start, dokument. Tack för tipset
Torbjörn i Björklinge
427
« skrivet: 2000-12-20, 20:48 »
Hej
Jag lägger ett par Hartman ytterligare under granen
----------------------------------------------------------------------
Svensson-Hartman, Bengt (6194).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Levde mellan 1691 och 1696 i Björklinge, Krogen (r).
Levde i Björklinge, Krogen (a1,114).
Brukar? del av 1700 i Björklinge, Tibble 1 (j).
----------------------------------------------------------------------
Gift med
, Anna (6195).
Levde i Björklinge, Krogen (a1).
Barn Bengtsdotter, Elisabet (6196).
Född 1687-12-.. i Björklinge, Krogen (c).
Född enl f 2/12 1688.
Död 1747-06-23 i Björklinge, Lund (f).
Bengtsson, (6202).
Död 1689-11-24 i Björklinge, Krogen (f).
Bengtsdotter, Anna (6197).
Född 1690-05-23 i Björklinge, Krogen (c).
Död utan namn 1690-07-13 i Björklinge, Krogen (f).
Bengtsson, Jacob (6198).
Född 1691-08-16 i Björklinge, Krogen (c).
Död lilla son utan namn 1691-11-30 i Björklinge, Krogen (f).
Bengtsdotter, Ingrid (6199).
Född 1693-05-28 i Björklinge, Krogen (c).
Bengtsdotter, Brita (6200).
Född 1695-03-10 i Björklinge, Krogen (c).
Död lilla dotter utan namn 1696-06-29 i Björklinge, Krogen (f).
Bengtsson, Sven (6201).
Född 1697-08-01 i Björklinge, Krogen (c).
----------------------------------------------------------------------
+++++++
----------------------------------------------------------------------
Hartman, Nils (2784).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Förare vid Gardet 1714-02-25 i Björklinge, Axlunda (c).
----------------------------------------------------------------------
Gift nn
Barn Nilsdotter, Catharina (2785).
Född 1714-02-25 i Björklinge, Axlunda (c).
----------------------------------------------------------------------
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
428
« skrivet: 2000-12-17, 23:13 »
Hej
Visst går det att klistra ihop en jättestor släkttavla i DISGEN men det är sällan jag använder den funktionen. De flesta släktregistreringsprogrammen har ett flertal olika utskriftsvarianter som borde kunna lösa era problem. Vill man sedan göra egna tillägg så lägger man in utskrifterna i t ex ett officeprogram och omformar dem som man vill.
Dis har även flera förslag på hur man tar fram släktböcker med foton och olika tavlor.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
429
« skrivet: 2000-12-15, 23:55 »
Med hjälp av Vika kyrkböcker, noteringar ur Svenska Män och Kvinnor, Dalregementets Personhistoria mm har jag gjort följande sammanställning av en Björlingsläkt och motser synpunkter.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
------------------------------ Tabell 1 ------------------------------
Olofsson, Mats (4221). Bergsman i Söderbärke.
Gift
Barn:
Matsson Björling, Olof (4216). Född 1643. Död 1714. Se tabell 2.
---------------------- Tabell 2 (generation 1) ----------------------
(Från Tabell 1)
Matsson Björling, Olof (4216). Född 1643. Död 1714.
Gift
Barn:
Björling, Johan (4193). Född 1682 (f). Död titulerad lagman
1735-04-12 i Vika, Rankhyttan (f). Se tabell 3.
---------------------- Tabell 3 (generation 2) ----------------------
(Från Tabell 2)
Björling, Johan (4193). Häradshövding. Född 1682 (f). Död titulerad
lagman 1735-04-12 i Vika, Rankhyttan (f).
Gift 1719 med Kolthoff, Kristina Elisabet (4194). Född 1702 (Lagergren
Helmer). Död 1753 (Lagergren Helmer). Far: Kolthoff, Henrik (4196).
Kyrkoherde i Sala. Född 1653 (Muncktells herdaminne). Död 1731
(Muncktells herdaminne). Mor: Cronström, Johanna (4197). Född 1683
(Muncktells herdaminne). Död 1705 (Muncktells herdaminne).
Barn:
Björling, Jan Hindrik (4200). Född 1722. Död 1775 (Lagergren
Helmer).
Björling, Petter Per (4201). Född 1723 (Lagergren Helmer). Död
1727.
Björling, Johanna Elisabet (4202). Född 1723 (Lagergren Helmer).
Död 1735.
Björling, Olof (4147). Född 1725-10-24 i Vika, Rankhyttan (Dalreg
personh s 478). Död 1800-11-02 i Stora Skedvi, Stora Klingsbo
(Dalreg personh s 478). Flyttade 1784 från Vika, Hagelsnäs till
Stora Skedvi, Stora Klingsbo (Dalreg personh s 478). Se tabell 4.
Björling, Kristina Ulrika (4203). Född 1728-02-10 i Vika,
Rankhyttan (c). Död 1793-06-30 i Sala (Dalreg personh sid
459-460). Se tabell 7.
Björling, Eva Katarina (4204). Född 1729. Död 1760. Se tabell 8.
Björling, Gustaf (4207). Född 1730 (c).
Björling, Petter Per (4208). Född 1732 (c). Död 1739 (f).
Björling, Karl axel (4209). Född 1735 (Lagergren Helmer). Död 1736
(Lagergren Helmer).
---------------------- Tabell 4 (generation 3) ----------------------
(Från Tabell 3)
Björling, Olof (4147). Född 1725-10-24 i Vika, Rankhyttan (Dalreg
personh s 478). Död 1800-11-02 i Stora Skedvi, Stora Klingsbo (Dalreg
personh s 478). Flyttade 1784 från Vika, Hagelsnäs till Stora Skedvi,
Stora Klingsbo (Dalreg personh s 478).
Gift 1:o 1765-12-19 (f) med Arnell, Kristina Margareta (4157). Född
1732-09-24 i Stockholm (f). Död 1770-01-27 i Vika, Hagelsnäs (f). Far:
Arnell, Lars (4159). Kyrkoherde. Mor: Kolthoff, Johanna (4198).
Gift 2:o 1771-06-11 (Dalreg personh s 478) med Lundström, Anna
Magdalena (4145). Född 1754-07-20 i Stora Skedvi, Lövåsen (Dalreg
personh s 478). Flyttade 1812 från Stora Skedvi, Stora Klingsbo till
Gävle (Dalreg personh s 478). Far: Lundström, Eggert (3560). Född
1719-05-28 (Falu Släktforskarblad nr 9). Död 1796 (Falu
Släktforskarblad nr 9). Mor: Scharander, Magdalena (3594). Född 1722
(Dalreg personh s 478). Död 1800 (Dalreg personh s 478).
Barn:
Björling, Kristina Margareta (4152). Född 1772-06-24 i Vika,
Hagelsnäs (c).
Björling, Johanna Magdalena (4161). Född 1774-01-17 i Vika,
Hagelsnäs (c).
Björling, Jan Olof (4162). Född 1775-06-13 i Vika, Hagelsnäs (c).
Se tabell 5.
Björling, Gustaf Henrik (4163). Född 1776-06-25 i Vika, Hagelsnäs
(c).
Björling, Karl Adolf (4164). Född 1778-12-02 i Vika, Hagelsnäs (c).
Björling, Per Eggert (4165). Född 1780-12-10 i Vika, Hagelsnäs (c).
Björling, Anna Elisabet (4153). Född 1782-07-20 i Vika, Hagelsnäs
(c). Se tabell 6.
Björling, Eva Ulrika (4166). Född 1784-05-27 i Vika, Hagelsnäs (c).
Björling, Fredrik Vilhelm (4167). Född 1786-05-02 i Stora Skedvi,
Stora Klingsbo (Dalreg personh s 478).
Björling, Fredrika Vilhelmina (4168). Född 1786-05-02 i Stora
Skedvi, Stora Klingsbo (Dalreg personh s 478).
Björling, Anders (4169). Född 1788-02-11 i Stora Skedvi, Stora
Klingsbo (Dalreg personh s 478).
Björling, Katarina Maria (4170). Född 1790-04-26 i Stora Skedvi,
Stora Klingsbo (Dalreg personh s 478).
Björling, Kristian Ulrik (4171). Född 1792 i Stora Skedvi, Stora
Klingsbo (Dalreg personh s 478).
Björling, Brita Kristina (4172). Född 1794 i Stora Skedvi, Stora
Klingsbo (Dalreg personh s 478).
---------------------- Tabell 5 (generation 4) ----------------------
(Från Tabell 4)
Björling, Jan Olof (4162). Född 1775-06-13 i Vika, Hagelsnäs (c).
Gift med Ljungdahl, Johanna Lovisa (4218).
Barn:
Björling, Karl Olof (4219).
---------------------- Tabell 6 (generation 4) ----------------------
(Från Tabell 4)
Björling, Anna Elisabet (4153). Född 1782-07-20 i Vika, Hagelsnäs (c).
Gift med Ternsten, Karl Petter (4155). Fänrik. Född 1766-11-09 i Stora
Skedvi, Pingbo (Dalreg personh s 625).
---------------------- Tabell 7 (generation 3) ----------------------
(Från Tabell 3)
Björling, Kristina Ulrika (4203). Född 1728-02-10 i Vika, Rankhyttan
(c). Död 1793-06-30 i Sala (Dalreg personh sid 459-460).
Gift 1747 med Hertz, Karl Hendrik (4211). Överstelöjtnant. Född
1710-03-03 i Bremen (Dalreg personh sid 459-460). Död 1790-04-18 i
Sala (Dalreg personh sid 459-460).
Barn:
Hertz, Karl Johan (4212). Född 1748-05-03 i Vika, Rankhyttan (c).
Hertz, Gustaf (4213). Född 1749-08-08 i Vika, Rankhyttan (c).
Hertz, Adrian (4214). Född 1754-11-17 (Dalreg personh sid 459-460).
---------------------- Tabell 8 (generation 3) ----------------------
(Från Tabell 3)
Björling, Eva Katarina (4204). Född 1729. Död 1760.
Gift 1756 med König, Henrik (4206). Född 1726 (Lagergren Helmer). Död
1804 (Lagergren Helmer).
430
« skrivet: 2000-12-14, 21:31 »
Hej
Gården finns inte med i Gods o Gårdar eller Sveriges begyggelse? Många byggnader kan finnas kvar på 1930-1940-talet och gå att identifiera.
Är det ett brevkort bör det väl visa de som bor på gården och inte några besökande. Titta i husförhör eller mantalslängd vilka som bor där under den troliga tidsperioden.
Det verkar vara plåttak. Är det vanligt i Blekinge. Varför 3 skorstenar? Är det för att få eldstad i gavelrummen på övervåningen. Huset verkar möjligen vara tillbyggt till höger om dörren?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
431
« skrivet: 2000-12-14, 10:24 »
Skulle då Gräsbo i Östervåla kunna betyda Grells bodar?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
432
« skrivet: 2000-12-14, 09:22 »
Hej Inger
Jag som inte kan så mycket om data skulle kopiera filen och byta .ddb mot .txt och försöka öppna den som text i Wordpad för att se hur innehållet ser ut.
Sedan skulle jag kontakta en DIS-fadder och be om hjälp.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
433
« skrivet: 2000-12-12, 12:24 »
Och hur gör man när vigselnotisen har olika ortsangivelser för de bägge kontrahenterna?
Sockennamnet måste ju med så man kan skriva ut ett vigselboksutdrag för den socken som förrättningen skett i. Men hur får man med även andra socknen och vid behov 2 orter i socknen. Visst kan man i DISGEN lägga upp flyttnotiser eller specialnotiser men de kommer ju inte med i vigselboksutdraget?
Ibland står det i vigselboken att vigseln skett i någon annan församling. Eller på någon större gård i den egna socknen.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
434
« skrivet: 2000-12-09, 12:22 »
Apropå vanans makt har vi fortfarande vår förenings medlemsregister i DIS gamla program DISFOR. Ett dosprogram som ingen anser det vara värt att göra något åt.
För att få utskrifter med å, ä och ö brukar jag få öppna textfilerna först i Wordpad och sedan i Word när jag vill redigera dem före utskrift. Jag använder Windows 95.
Kan någon ge förslag till ett alternativt program där vi kan lägga in medlemmar och deras forskningsresultat och sedan få ut forskarförteckningar och adressetiketter mm.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
435
« skrivet: 2000-12-08, 22:48 »
Ett praktikfall
Hos regementsskrivare Carl Fredrik Grip i Viksta och hans hustru Greta Mellenia bor en Pupillon vid namn (oläsligt) Engstedt. 1795 avlider Grip 68 år gammal varvid Engstedt som nu är 16 år flyttar till grannsocknen Tensta.
Här finns en möjlig släktrelation som för närvarande inte är kartlagd. Socialt kanske man kan associera med fosterbarn?
Enligt programmakarna skall man göra en notering i notis hos bägge personerna. Men som sockengenealog i Viksta kommer jag knappast att lägga ner arbete på att leta upp släktrelationen i Stockholm. Då kan jag ju koppla ihop personerna med tydlig markering tills vidare. Då blir det ju lättare att hålla koll på förhållandet. Att jämföra med att lägga upp Engstedt som en orelaterad person med en påhakad notis som hänvisning.
På samma sätt gjorde jag med de familjer som hyrde hos farfar i lägenheten en trappa upp. Under den tid vi bodde där skapade jag en separat individ=dubbelgångare till min far med en hänvisning till hans riktiga individ.
Vad är den rätta betydelsen för pupillon?
Kan man inte enas om ett säkert sätt att markera udda och mer eller mindre säkra relationer för att undvika missuppfattningar. För trots att programmen ser ut som de gör måste vi använda dem och i varje fall för för mig är programmet i första hand ett hjälpmedel i forskningen.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
436
« skrivet: 2000-12-04, 15:01 »
Hej Marie
De nummer som disgen sätter på individerna kan du aldrig påverka. När du lägger upp en ny individ så tilldelas individen lägsta lediga nummer. Vigslarna ligger i samma nummerserie.
När du bygger en antavla så kan du ju utgå från vilken person du vill. Och då numrerar disgen personerna med utgångspunkt från den valda utgångspersonen. Men den nummerserien skapas bara för den tavlan och tas bort sedan.
Vill du enkelt ta bort alla personer du har lagt upp så kan du när du gått ur disgen, ändra namnet på katalogen d-stand till t ex a-stand. Då har du dels parsonerna kvar men disgen kommer inte åt dem. Och när du går in i disgen så lägger disgen upp en ny katalog.
Vill du aldrig använda de gamla uppgifterna kan sedan ta bort katalogen a-stand. D-stand hittar du under katalogen dg7 där programmet mm ligger.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
437
« skrivet: 2000-12-02, 21:12 »
Livland
Enligt min Historiska Skolatlas från nån gång på 1950-talet bestod Livland 1561-1721 av följande område: Staden Riga och ett område sydväst om D?na mitt för Riga drygt milen från Riga. Gränsen fortsatte längs D?na till en biflod 2 mil öster om Kokenhusen, längs bifloden öster om Marienburg till sjön Peipus. Från Peipus nordvästra hörn västerut mot kusten ca 5 mil norr om Pernau.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
438
« skrivet: 2000-11-28, 21:20 »
Hej Carola
Det här borde John i Veta svara på som är insatt. Jag tror att 1960 bör födelsen finnas i moderns personakt oavsett om barnet sedan bortadopterats. Det skall även finnas i barnets personakt. Men på grund av sekretessbestämmelserna är det bara barnet resp modern som får ta del av uppgifterna.
Det finns även en hel del hanlingar i det aktuella kommunarkivet.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
439
« skrivet: 2000-11-28, 17:02 »
Hej
Runt 1900 har jag sett en del dopnotiser där bägge föräldrarna angivits vara okända, dock har moderns födelsedag ibland angivits.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
440
« skrivet: 2000-11-28, 00:38 »
Hej
Om du tittar längst fram i de tryckta husförhörs eller församlingsböckerna kring 1900 så finns det förtryckta sidor för Sinnessjuka, som egt sitt förstånds fulla bruk, Förteckning över Idioter, som från barndomen varit mindre vetande och aldrig egt fullt förstånd, förteckning över dövstumma, Blinda, ledamöter i Församlingens Kyrko och skolråd samt Barnhusbarn, utackorderade inom församlingen.
I dag har vi andra beteckningar och även tidigare har ordens innebörd varierat. Jag har tidigare läst i dödboken att någon varit fånig de sista åren vilket kanske kan tolkas som en slags senilitet. En stroke-skada skulle kanske kunna gå under beteckningen fånig? Uttrycket idiot kan jag inte minnas varit så vanligt längre tillbaka i tiden. Däremot har jag sett personer som varit vansinniga eller ursinniga, som varit fastsmidda i järn fram till sin död. Fånig var vad jag kan tycka en lindrigare beteckning, och ofta förblev dessa personer ogifta. Det hade även betydelse då man ville slippa betala mantalspenning om man kunde motivera med fysisk eller psykisk skada. Prästerna hade sina instruktioner att gå efter vid kyrkobokföringen, däremot kan det vara svårt att begära att de alltid kunde ställa den rätta diagnosen.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
441
« skrivet: 2000-11-24, 21:54 »
Som de flesta vet så var Jenny Amalia Boholms far Carl Boholm född 1850. Dennes far Anders Boholm född 1828 och dennes mor Catharina Strömberg 1786-1853. Dennes mor Anna-Lisa Grusell 1763-1851 och morfar Urmakaren Karl Grusell 1721-1804. Och dennes mor Brita Jansdotter 1684-1762 och från henne kommer man in i Elisabet Hemströms bok Svinhuvudsläkten i Aspeboda och bl a fram till Måns Nilsson som avrättades 1534 av konung Gustaf (Wasa).
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
442
« skrivet: 2000-11-23, 21:02 »
Hej
Jag har just jobbat med en konfirmation 1925 i Funbo socken 1 mil utanför Uppsala. Handlarns son som läste på gymnasiet i Uppsala konfirmerades i Uppsala. Han stod upptagen bland konfirmanderna men på särskilt datum och med notering om intyg från Uppsala.
Småpampen på Krisslinge sände sin äldsta dotter på konfirmation i Stockholms Näs och andra dottern i Björklinge.
Nu har jag inte följt upp något sådant ärende men det var mycket vanligt med frikyrklighet bland småborgerligheten vid de här tiden så jag undrar om det kan vara fråga om konfirmation inom någon frikyrkoförsamling som varit aktuellt.
Nu verkar det ju som om det var en kyrkoherde i ditt fall så ring pastorsexpeditionen i St Råby och fråga. 1988 hade de tel 046-159500.
De brukar ju ha noteringar om konfirmanderna. Och känner säkert till vad S Gren hette i förnamn.
Hade det gällt en frikyrkopastor så kan upplysningar finnas på Folkrörelsearkivet om församlingen inte längre är verksam.
Kanske hade familjen släkt i Lundtrakten?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
443
« skrivet: 2000-11-23, 13:50 »
I Disgen kan man kalla förbindelsen för vad man vill. Se följande exempel.
+++++++++++
Bergman, Sthen (20).
Forskningsresande.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Vicehövding från 1988-02-02 till 2000-11-24 i Hula-Hula (tam tam).
----------------------------------------------------------------------
AghaBugho 1999-10-10 i Hula-Hula (tam tam) med
Knoll, Ughia (24).
----------------------------------------------------------------------
UghaBugha 2000-11-23 i Hula-Hula (tam tam) med
Tott, Bugha (22).
----------------------------------------------------------------------
+++++++
Däremot går det mig veterligen inte att undvika att relationen kommer med på personens släktsambandstavlor. Därför bör man nog lägga relationer som inte kan ge avkomma på något annat ställe. Kanske i en för ändamålet nyskapad notistyp. Partnerskap som rubriken syftar på kan ju dock behandlas som vilket (barnlöst) äktenskap som helst.
Då återstår problemet med klonade släktingar att lösa. Och det finns problem som har större prioritet säger programmerarna och skjuter saken framför sig.
En möjlighet till koppling till fastigheter kommer dock förmodligen med i Disgen 8. Och det är i detta sammanhang ingen större skillnad på husvagnar och sköldpaddor.
444
« skrivet: 2000-11-23, 11:57 »
Sala län bildades ca 1641 och försvann ca 1647. Det omfattade ett område mellan Våla härad i Uppland och Svärdsjö i Dalarna. Det är därför som det finns en lucka i mantalslängderna för en del härader. 2 årgångar av Sala län är visst filmade, de övriga var så dåliga att filmning inte gick att göra.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
445
« skrivet: 2000-11-22, 23:38 »
Man skulle alltså kunna göra vissa typer av kopplingar som tillåter sammanställning av an- och stamtavlor. En annan typ som gäller t ex dopfaddrar som anger vem som är fadder och vem som är barnet. Man kan få koll på vilka som är fosterbarn o dyl. Det kanske blir ett elände att välja rätt utskrifter förstås. Lägger man in hästar o kattor och kanske även bilars registreringsnummer kan det annars bli konstiga antavlor. Karo gift med SAAB och några andelshus i Tandådalen som barn.
Allvarligt talat kan iden vara intressant att ventilera. Sedan måste man givetvis göra klart reglerna som skall gälla för en seriös släktskapsihopkoppling
446
« skrivet: 2000-11-22, 21:01 »
Hej
Sv Uppslagsbok menar att statär är en vardaglig beteckning på guldmynt. Alltså inte lämpligt för mikro.
I vilket sammanhang hittade du ordet?
447
« skrivet: 2000-11-21, 22:43 »
Du får göra en särskild liten släktforskning för fosterfamiljen och se om det går ihop någonstans.
Syskonbarn brukar ibland tas som fosterbarn ifall någon hade många barn och andra kanske inga alls. I synnerhet om man hade en fastighet som skulle ärvas. Då kunde man koppla ihop det med ett underhållskontrakt så att fosterföräldrarna fick ålderdomen tryggad.
Att då ta ett fosterbarn från rätt släktsida var viktigt så att fosterbarnet kunde visa sig ha bördsrätt till fastigheten. Annars kunde någon med börds eller annan rätt gå före vid ev arvsöverlåtelse eller vid försäljning av den fasta egendomen.
448
« skrivet: 2000-11-21, 22:30 »
Fråga pastorsexpeditionen där personen avled eller skattemyndigheten eller folkbokföringsenheten vid resp landsarkiv. Kanske de vanligaste förslagen.
449
« skrivet: 2000-11-19, 13:45 »
Hej Victor
Från 1734 är häradsdomaren den främste i nämnden (nämndemännen), utsedd av häradshövdingen bland nämndemännen och med uppgift att biträda vid fördelningen av tjänstgöringen i nämnden. (Svensk Uppslagsbok 1935)
Förmodligen ett hedersuppdrag efter lång togen tjänst som nämndeman. Nämndeman var ett förtroendeuppdrag. Den senaste häradsdomaren jag stötte på var lanthandlare och levde 1881-1969.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
450
« skrivet: 2000-11-19, 12:03 »
Hej Gunnar
Jag håller på med identifiering av fotografier åt Upplandsmuseet. Det gäller bilder tagna av handlanden Johan Lundin i Funbo. Hans affär låg granne med Bönhuset i Åby (Missionsför-bundet) och frikyrkligheten tillika med släktbanden går som en röd tråd igenom bilderna och visar vägen. Nåväl under tiden 1895-1900 bodde i detta bönhus f trm Gustaf Blomberg 1832-04-16 i Strängnäs och hustrun Sofia Magdalena Möller 1835-03-01 i Köping.
Johan Lundin har även tagit en del foton från Hallkved men jag har inte så många med namn på än. Lundin fotade inte gärna porträtt. Han ville ha hela människor, lagom många och byggnader/vegetation ikring när han byggde upp sina motiv. Han kom till Funbo 1887 och avled 1929, 82 år gammal.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
451
« skrivet: 2000-11-18, 16:23 »
Hej
Om det rör sig om en socken så ligger Börstig i Frökinds härad i Skaraborgs län. Sydsydost om Falköping.
Börstil ligger i Östhammars kommun i Uppland. Björskog finns vid Köping i Västergötland.
Är det en annan typ av ort hänvisar jag till databaserna som finns för Småland.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
452
« skrivet: 2000-11-16, 21:27 »
En klensmed är på gränsen till urmakare om man ser till golv och tornur medan en vanlig smed tillverkar och lagar redskap till jordbruket. Om ser till principen.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
453
« skrivet: 2000-11-15, 09:59 »
En vanlig orsak till att unga personer gifter sig tidigt är arv och pensionering. Jag bifogar ett exempel från Viksta socken i Uppsala län, där Olof Olsson tänkte gifta bort sin 18-åriga dotter. Men innan vigseln ägt rum avled dottern. Olof som hade en dotter i mantal 1735-1737 hade därvid en måg som var änkling i mantal 1738. Dräng Bengt och piga Kerstin 1739 varefter Bengt Matsson med hustru tar över hemmanet från 1740.
----------------------------------------------------------------------
Olsson, Olof.
Född mellan 1686 och 1687.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Levde från 1717 till 1739 i Viksta, Fantebo (m).
Levde 1761 i Fantebo.
----------------------------------------------------------------------
Far , Olof.
Mor Hansdotter, Maria.
Född ca 1636 (f).
Levnadsåldern 100 år är säkerligen tilltagen i överkant. Hon skulle
i så fall vara 50 år när sonen Olof föddes.
Död 1736-09-19 i Fantebo (f).
Gift en gång, hade 8 barn.
----------------------------------------------------------------------
Gift 1:o med
,nn.
Född ca 1684 (f).
Död 1722-03-11 i Fantebo (f).
Barn Olofsson, Olof.
Född 1718-04-06 i Fantebo (c).
Död strax efter 1718 i Fantebo (f).
Dödfödd dotter,.
Född 1718-04-06 i Fantebo (c).
============
Olsdotter, Maria.
Född 1719-05-24 i Fantebo (c).
Död före vigseln 1737-10-31 i Fantebo (f).
Lyst för äktenskap 1737-10-.. i Viksta (e) med Matsson, Bengt
.
Levde från 1740 till 1765 i Viksta, Fantebo (m).
Utflyttad 1737 från Tensta, Brunna (e).
Levde 1775 i Viksta, Fantebo.
Född 1716-10-28 i Sommaränge (c).
Död 1775-01-25 i Viksta, Vikstaby (f).
Ett tingsprotokoll skall finnas (1733-1737) där Bengt Matsson
angetts åbott Fantebo i 28 år. Troligen är protokollet 30 år yngre.
----------------------------------------------------------------------
Gift 2:o 1723-10-06 i Viksta (e) med
Johansdotter, Maria.
Född ca 1671.
Död 1761-09-18 i Fantebo (f).
----------------------------------------------------------------------
++++++++++++++
----------------------------------------------------------------------
Matsson, Bengt.
Född 1716-10-28 i Sommaränge (c).
Död 1775-01-25 i Viksta, Vikstaby (f).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Levde från 1740 till 1765 i Viksta, Fantebo (m).
Utflyttad 1737 från Tensta, Brunna (e).
Levde 1775 i Viksta, Fantebo.
Ett tingsprotokoll skall finnas (1733-1737) där Bengt Matsson
angetts åbott Fantebo i 28 år. Troligen är protokollet 30 år yngre.
----------------------------------------------------------------------
Far Bengtsson, Mats.
Levde från 1713 till 1717 i Viksta, Sommaränge (m).
1/2 mantal.
Kanske varit gift i Läby, Björklinge 1711.
----------------------------------------------------------------------
Lyst för äktenskap 1737-10-.. i Viksta (e) med
Olsdotter, Maria.
Född 1719-05-24 i Fantebo (c).
Död före vigseln 1737-10-31 i Fantebo (f).
Se ovan
----------------------------------------------------------------------
Gift 2:o 1738-10-29 i Viksta (e) med
Andersdotter, Kerstin Kristina.
Född 1719-01-25 i Viksta, Sävasta (c).
Död hos mågen Erik Andersson 1787-02-26 i Viksta, Risby (f (som
anger 2/3, begravning?)).
Far: Andersson, Anders.
Född 1679 (f).
Underskrev mantalslängden 1720 i Viksta, Sävasta (m).
Levde mellan 1720 och 1731 i Viksta, Sävasta 1 (m).
Levde 1726 i Viksta, Sävasta 2 (j).
8 öresland 1 mtl krono.
Levde 1728 i Viksta, Sävasta 3 (j).
8 öresland 1/4 mtl krono. Delar hemmanet med Per Johansson.
Skattlagd 1726. Halvorna då åsatta 1/4 mantal.
Levde 1730 i Viksta, Sävasta 3 (j).
Här ensam ägare till 1/2 mtl. 1732 står halva mantalet på Anders
Anderssons änka. 1735 Jan Ersson och svärmodern 1/4 mantal Pär
Andersson har den andra 1/4 enl mtl. Gårdsnummer anges ej. 1750
delar Jan Ersson och Pär Andersson på nr 4!
Död 1731-01-10 i Viksta, Sävasta (f).
52 år gammal.
Mor: Jansdotter, Karin.
Född 1691 (f).
Född 1693 (a).
Levde som änka 1732 i Viksta, Sävasta 4 (j).
Levde 'Johan Erssons svärmor utan namn' 1735 i Viksta, Sävasta (m).
Levde mellan 1743 och 1753 i Viksta, Sävasta (a).
Död 1756-12-24 i Viksta, Sävasta (f).
64 år och 8 månader.
Barn Bengtsdotter, Brita.
Född 1739-11-18 i Viksta, Fantebo (c).
Gift 1760-10-05 i Viksta (e) med Andersson, Erik.
Född 1736-07-07 i Viksta, Risby (c).
Död 1807-07-07 i Viksta, Risby (a, hos mågen Abraham Abrahamsson).
Bengtsson, Mats.
Född 1746-09-30 i Fantebo (c).
med Hedengren, Catharina.
Gift 2:o 1768-10-30 i Viksta (e) med Staffansdotter, Margareta
.
Född 1746-11-18 i Risby.
----------------------------------------------------------------------
454
« skrivet: 2000-11-13, 00:55 »
Hej
Gå till skattemyndigheterna och be att få titta på din egen personakt och se vad som står där. Gå till den myndighet som beslutat om adoptionen. För sin egen del har man rätt att få uppgifter om sitt ursprung. Pastorsexpeditionen eller landsarkivet bör ju även ha uppgifter om var personen är född och vad föräldrarna heter.
Lycka till Torbjörn i Björklinge
455
« skrivet: 2000-11-11, 21:45 »
Hej Nils
Jag har sökt dina Per-söner i Iderstams register och inte hittat någon av dem i Munga. Var fadern soldat så han har tagit upp dem där.
Jag bifogar den enda Norgren jag kunde finna i våra dataregister.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
+++++++
2000-11-11 Sida 1
----------------------------------------------------------------------
Norgren, Anna (4160).
Född 1826.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Levde i Gryttby, Vendel.
----------------------------------------------------------------------
Gift 1848-10-12 i Vendel med
Bengtsson Gerts, Erik (4159).
Född 1823-04-28 i Gunbo, Vendel.
Soldat på rote 133.
i Gryttby, Vendel.
Antagen 1848-04-18, avsked 1857-06-13
Barn Ersdotter, Stina Kajsa (4161).
Född 1849-01-28 i Gryttby, Vendel.
Död av utslag 1850-01-22 i Gryttby, Vendel.
Ersson, Johan Erik (4162).
Född 1861-01-25 i Gryttby, Vendel.
----------------------------------------------------------------------
456
« skrivet: 2000-11-08, 11:52 »
Hej Arne
Jag brukar förklara mig en en textnotis i Disgen om jag är möjlig eller sannolik eller med stor säkerhet osv. I sockengenealogier måste man göra en mängd antaganden som man sedan får försöka föra i bevis. Man kan ju även kombinera med en oforskat-notis så kan man lättare söka fram sina osäkra kopplingar. Men risken är ju stor att den som får del av materialet av olika anledningar glömmer bort varningstexten.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
457
« skrivet: 2000-11-08, 11:42 »
Hej Jens
Disgen 8 är inne i slutfasen av testningen. Bl a har DIS faddrar fått ut testversionen så kontakta någon av dem så kan de säkert hänvisa till någon som kan lämna detaljerade uppgifter om hur källhanteringen kommer att gå till i det nya programmet. Jag har bara sett det men har inte tillräckliga kunskaper om det än.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
458
« skrivet: 2000-11-07, 21:57 »
Linda
Gör du anonym reklam för Disgen 8?
Skämt åsido bör du kolla in källhanteringen där om den kan leva upp till dina önskningar.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
459
« skrivet: 2000-11-03, 21:59 »
Om de finns bevarade finns de antingen hos Landsarkivet i Uppsala eller på Pastorsexpeditionen i Nora/Tärnsjö (tel 0292-50009).
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
460
« skrivet: 2000-11-03, 21:56 »
Om de finns bevarade finns de antingen hos Landsarkivet i Uppsala eller på Pastorsexpeditionen i Nora/Tärnsjö (tel 0292-50009).
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
461
« skrivet: 2000-11-03, 21:47 »
Alla ätter är speciella och det är mycket sällan man kan se på en dopnotis om barnet är av adlig släkt. Oftast finner man adlig anknytning långt tillbaka i tiden, om man nu finner någon alls.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
462
« skrivet: 2000-10-29, 15:30 »
Tyvärr Karin
Rusthållen i Nora tillhör ett annat kompani.
I övrigt så av de nämnda rusthållarna så bodde troligen Faggot på sit rusthåll. Efter jämförelse med kyrkböckerna. de Geer bodde troligtvis på Löfstabruk men han var mycket angelägen att säkra sina bruks tillgång på skog för kolning. Edenberg fanns inte nämnd i kyrkböckerna. Stahre hade 3 barn som var födda i Vendel.
Beträffande Viksta har jag även koll på mantalslängden Jeller och hans änka bodde på Jällsta. Men jag tror inte de tog någon större del i jordens brukande. Spihlhammar efterträddes i mantalslängden av en bonde Mats Andersson som förmodligen inte ägde gården. Likaså efterträddes Orm av bonden Olof Månssonsom som förmodligen inte heller ägde gården.
463
« skrivet: 2000-10-28, 23:49 »
Vad är en vanlig bonde?
Jag nämner några rusthållare ur rullorna för Livregementet till häst, Kruses eller Norra Upplands kompani.
Vaksala socken Åhrsta: Superintendent Doctor Micrander. Vendel socken Hålvarbo: Länsman Jacob Faggot 1746 Cammarherre Carl de Geer köpt av Faggots barn. Vendel Kättslinge: Häradshövding Herman Edenberg. Vendel Åkra: Slåttsfogde Albrecht Stahre. Viksta Jellsta: Befallningsman Erik Jeller. Viksta Risby: Ryttmästare Spihlhammar. Dito Ryttmästare Spihlhammar som efteträds av Bonde! Mats Andersson och Viksta Uflunge: Löjtnant Jöns Orm som efterträds av Bonde! Olof Månsson.
De som tituleras Bonde i detta kompani är få.
464
« skrivet: 2000-10-26, 16:21 »
I Norunda härad i Uppland är samtliga rusthåll och augment av skattenatur enligt beskrivningen till ekonomiska kartan 1862.
465
« skrivet: 2000-10-24, 11:43 »
Rusthåll hade skyldighet att utrusta en beriden soldat, ryttare eller senare benämnd dragon. Ett augmentshemman hade till uppgift att stötta rusthållet i denna skyldighet.
466
« skrivet: 2000-10-22, 19:14 »
Hej igen
Präster, provinsialläkare och landshövdingar var i varje fall under 1800-talet skyldiga att till högre instans inrapportera märkligare händelser. Undrar om inte rubricerad dödsorak om den var förorsakad av blixten skulle kunna återfinnas i en sådan rapport? Var kan man hitta dessa rapporter?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
467
« skrivet: 2000-10-22, 16:59 »
Låter som blixtnedslag.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
468
« skrivet: 2000-10-21, 21:17 »
Hej Margareta
I mitt material har jag endast hittat Jelkarby i Hedemora ca 2 km söder Vikmanshyttans station. I födelseboken 1824 och senare. 1795 Gellkarby. på Generalstabskartan 1898, tryckår 1943 Jälkarby.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge (I grannsocknen Viksta(C) har vi byn Jällsta.)
469
« skrivet: 2000-10-20, 16:41 »
Hej John
Samtidigt som mikrofilmningen av Björklinge pastorats kyrkböcker, pågick en grundlig genomgång av de tre ingående församlingarnas gravböcker. Sedan levererades originalböckerna planenligt till Landsarkivet varefter mikrokort i sinom tid översändes till pastorsexpeditionen. Dock dröjde det innan de anskaffade en kortläsare.
För att kunna kontrollera gravböckerna nödgades personalen vända sig till Landsarkivet ett flertal gånger för uppgifter vilket givetvis hade gått mycket lättare om kyrkböckerna/mikrokorten hade kunnat läsas på expeditionen.
En annan fråga i sammanhanget är om det finns någon enkel och lättläst handledning över hur pastorsexpeditionerna skall handha sekretessbestämmelserna i samband med mikrokort efter 70-årsgränsen. Vi behöver uppgifter långt fram i tiden för vår bygdeforskning, personalen vill så gärna hjälpa oss men de vill heller inte handla i strid med sekretessbestämmelserna.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
470
« skrivet: 2000-10-19, 22:01 »
Hej Maj-Britt
Tolfta ligger i norra Uppland. Jag kan inte heller förstå hur pastoraten i fortsättningen skall kunna inventera gravplatser när de inte har någon dödbok. Och vilken bra service när det kommer vänortsbesökare och emigranters ättlingar på besök att kunne sätta de intresserade bakom en läsapparat.
Hälsningar från Torbjörn i Björklinge (något söder om Tolfta)
471
« skrivet: 2000-10-19, 01:42 »
Hej
Om man vänder på det hela, hur räknar man ut hur mycket inavel det finns i en stamtavla?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge.
472
« skrivet: 2000-10-17, 11:01 »
Hej
Rusthållare skall ju utrusta och underhålla en ryttare. Leta i Grills böcker efter lämpligt ryttarförband. Det kan finnas uppgifter om ägarbyten bl a.
473
« skrivet: 2000-10-17, 00:41 »
Hej Jag bifogar mina Nibeliusar med förhoppning att ni kan koppla ihop dem.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
+++++
2000-10-17 Torbjörn Norman i Björklinge Sida 1
----------------------------------------------------------------------
Nibelius,.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
----------------------------------------------------------------------
Gift
Barn Nibelius, Elias.
Nibelia, Margareta.
----------------------------------------------------------------------
+++++
2000-10-17 Torbjörn Norman i Björklinge Sida 2
----------------------------------------------------------------------
Nibelius, Claes. Född 1706-08-01 i Hubbo. Död 1768-03-09 i Säter.
Handelsman i Säter.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
----------------------------------------------------------------------
Gift 1750-06-12 i Norrbärke (Västerås Herdaminne) med
Borgstedt, Judith. Född 1707-03-25. Död 1770-08-26 i Säter. Död
1770-07-26 i Säter (Västerås Herdaminne). Far: Gunnarsson
Borgstedt, Anders. Handelsman i Smedjebacken. Död före 1731. Mor:
Ternsten, Brita. Född 1661-06-16 i Norrberke, Smedjebacken. Död
möjligen 1738 i Hedemora.
----------------------------------------------------------------------
+++++
2000-10-17 Torbjörn Norman i Björklinge Sida 3
----------------------------------------------------------------------
Eriksdotter Nibelia, Anna. Född ca beräknat 1709 (a (1706/1707 enl
herdam, 1707 enl a)). Död av hetsig feber 51 år gammal 1760-07-03 i
Kulla (f).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Skrivs alltid som Anna Ersdotter. Var enligt HFL ca 10 år äldre än
maken Anders. Hade hon varit gift tidigare? Död 1759 i Kulla,
Vreten (a). Bouppteckning 17600711.
----------------------------------------------------------------------
Gift med
Rosling, Anders. Klockare i Kulla socken.. Född ca 1716 (a).
Begravd i kyrkan på stora gången 1769-08-01 i Kulla (f). Far:
Persson, Olof. Borgare i Uppsala. Mor: Persdotter, Margareta. Född
beräknat 1684 (a Uppsala Domkyrko).
Barn Rosling, Jonas. Född 1741-09-27 i Kulla (c).
Rosling, Erik. Smed. torpare. Född 1744-09-02 i Kulla (C) (c). Gift
med Olofsdotter, Anna. Född 1746.
Rosling, Olof. Född 1746-09-18 i Kulla (C) (c).
Rosling, Margareta. Född 1749-07-25 i Kulla (C) (c). Död vid späd
ålder.
Rosling, Magdalena. Född 1749-07-25 i Kulla (C) (c). Död vid späd
ålder.
----------------------------------------------------------------------
+++++
2000-10-17 Torbjörn Norman i Björklinge Sida 4
----------------------------------------------------------------------
Nibelia, Katarina (alias Anna Brunnberg). Född beräknat 1685. Död
1759-12-12 i Kulla (C) (f). Begravd i Kulla, vid kyrkan (f).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Kallas prästänkan Anna Brunnberg i Kulla, Vreta 1757-1759 års
husförhör. Åldersuppgiften stämmer med dödboken. Hon saknas i
husförhör från 1760. Hon och dottern har ett eget hushåll i Vreta,
där Klockare Rosling också har ett eget hushåll.
----------------------------------------------------------------------
Gift 1717 (Yvonne Korn) med
Brunberg, Erik. Komminister i Alsike. Född 1692-11-29 i Kulla,
Brunna (Yvonne Korn). Död 1735-03-20 i Alsike (Yvonne Korn). Far:
Ersson, Anders. Bonde. Född 1663 i Kulla, Stiernholm (Yvonne Korn).
Död 1727-07-01 i Kulla, Brunna (Yvonne Korn). Mor: Larsdotter,
Anna. Född 1668-..-05 i Solna? (Yvonne Korn). Död 1751-04-17 i
Kulla (Yvonne Korn).
Barn Ersson Brunnberg, Lars. Skeppare.
Ersson Brunnberg, Karl Ulrik. Klockare i Hjälsta.
Brunnberg, Anna Catharina. Född 1718 i Fittja (AI:2+3 Kulla, byn
Vreta (även 1712 anges)). Gift 1:o Gift 2:o uppskattat 1758 i Kulla
(C) (Dräng J B står som make detta år i HFL (ej kollat e)) med
Berg, Johan. Skräddare. Född 1732 i Stockholm (a).
----------------------------------------------------------------------
474
« skrivet: 2000-10-16, 22:13 »
Hej
En deja är ju en kvinna som har översyn över ladugård och mejerisidan oftast på herrgårdar. Det ligger nära till att dejkarl skulle vara en maskulin form av yrket. Jag vill minnas att jag nyligen har läst något mera ingående av vad en deja gör. Försök att söka på deja i anbytarforum
475
« skrivet: 2000-10-16, 07:53 »
Hej Inger
Några funderingar. Personer som drunknat på hösten har jag funnit begravda på våren när kvarlevorna återfanns. Kanske samma gäller om någon gått bort sig i vildmarken eller försvunnit på annat sätt. Särskilt högreståndspersoner som avlidit utomlands har begravits först när liket återkommit till Sverige. Begravning har förrättats t ex i Björklinge men gravsättningen har ägt rum långt senare i Uppsala Domkyrka eller Storkyrkan i Stockholm där släkten har sin grav.
På vintern med tjäle i marken kan det av naturliga skäl vara av nöden påkallat att vänta med gravsättningen men begravningsakten hölls tidigare. Ofta är ju ministerialböckerna även räkenskapsböcker och förs i samband med de inkomster som tillföll kyrkan, des tjänstemän, lasaretet och socknens fattiga vilket innebar att noteringen i någon socken kom att ske långt efter själva begravningen.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
476
« skrivet: 2000-10-12, 19:41 »
Pröva kommunarkivet där din mor föddes. Men du måste ha din mor med dig för det är bara hon som får ta del av uppgifterna enligt sekretessbestämmelserna. Du kan ju ringa först och kolla ifall det finns några handlingar.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
477
« skrivet: 2000-10-12, 15:33 »
Kan inte det första namnet vara Zieffuer = Sigfrid i Åsen.
478
« skrivet: 2000-10-10, 16:20 »
Hej Kent
Brevens Bruk öster om sjön Sottern anlades som järnbruk redan på 1600-talet. Huruvida det finns några gruvor i trakten känner jag inte till men det brukar ju finnas gruvor i de flesta trakterna.
Skog och lagom stor vattenkraft brukar vara de viktiga vid bruksetableringar, malmen transporterade man ofta långa sträckor liksom de färdiga produkterna.
Enligt Historisk Atlas Skolupplaga fjärde upplagan sid 22 betecknas Breven och Skogaholm som större järnbruk omkring 1800. I en båge norr öster och söder om sjön Sottern anges finnas malmförande bergarter. Så nog fanns det gruvor i trakten.
Huvudbyggnaden vid Skogaholms herrgård (från mitten av 1700-talet) skall vara flyttad till Skansen.
Hälsningar från Torbjörn i Björklinge
479
« skrivet: 2000-10-10, 10:06 »
Hej Kent
När och var var dessa yrkesmän i verksamhet? Om man tänker sig att en trumma är lika med en grövre rörledning. I gruvorna användes pipstockar som bestod av trästammar som urborrades och förstärktes med smidda ringar. Jag kan även tänka mig att man klöv eller sågade itu stocken på längden innan den urgröptes och sadan tätades med tjära och drev innan man satte ihop den med järnringarna.
Extra grova trummor kunde tillverkas av laggar och ha en kolv som arbetade inuti.
Det har ju funnits en mängd smågruvor i landet som behövde länspumpas.
I Falun fanns vid sidan om Faluån något som kallades Trummbäcken. Den gick igenom själva staden och var bitvis överbygd.
Finns det andra svar som är bättre?
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
480
« skrivet: 2000-10-08, 21:32 »
Hej Gerd
Det kan sägas mycket om torp och torpare. Torpen låg nog vanligtvis på ägorna eller utmarkerna som du skriver. Ibland mycket långt ifrån byn. Torp kan höra under hela byn eller ett av byns hemman. Torpen lydde aldrig under en viss bonde. Ett hemman kan ägas av en hemmansägare eller vara styckat mellan flera ägare. Uttrycket bonde brukar oftast användas för en brukare av annans mark, t ex landbonde eller frälsebonde.
Under herrgårdarna brukade det ofta finnas ett flertal torp. Torparen och hans familj skulle enligt torpavtalet utföra ett visst antal dagsverken o dylikt åt torpägaren. De naturaprodukter som man sedan kunde skörda på torpets små åkerlappar var torparens lön, jämte bostad och vedbrand så de slapp frysa.
Det var lite grann i all hast.
Torbjörn i Björklinge
481
« skrivet: 2000-10-03, 09:42 »
Eva
Har du läst notisen 14/10 1999 under denna rubrik?
482
« skrivet: 2000-10-02, 02:35 »
Hej Barbro
Jag lyckades söka fram 3 ammor i mitt datamaterial. Alla under krigstid.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
Mantalslängden (Landsarkivets exemplar) 1707 för Björklinge uppslag 286 under Närlinge, arrendator Johan Nor(r)man i kommentarkollumnen tolkar jag Son Hustrun tie... amma i Uppsala dr Erik, Pigan Anna.
Petter Norman på Närlinge gifte sig 1704 med Brita Jacobsdotter. 1710 flyttade fadern Johan Norman till Norrhällby i Vaksala. Jag har inte följt dem vidare. De uppgifter jag har se nedan. Jag vet inte om arrendatorns son var soldat eller inte.
++++++
------------------------------ Tabell 1 ------------------------------
Norman, Johan. Levde från 1694 till 1709 i Björklinge, Närlinge 4-6
(m). Lejonkronas arrendator. Brukade 2 1/2 mantal. Nämns i jordeboken
på olika Närlinge-gårdar blandat med Lejonkronas arvingar. Säteriet
bestod av 1 mantal kronohemman om 5 1/2 öresland, 1 mantal skatte om 9
2/3 öre och 1/2 mantal skatte om 5 öresland. Inflyttad 1710 till
Vaksala, Norrhällby (m).
Gift 1:o med ,. Död 1699-01-22 i Björklinge, Närlinge (f).
Barn:
Norman, Petter. Se tabell 2.
Gift 2:o 1705-01-01 i Björklinge, Närlinge (e) med Andersdotter,
Margareta.
---------------------- Tabell 2 (generation 1) ----------------------
(Från Tabell 1)
Norman, Petter.
Gift 1704-11-01 i Björklinge (e) med Jacobsdotter, Brita. Tjänar amma
1707 i Uppsala (M för Björklinge, Närlinge. ).
Barn:
Norman, Karin. Född 1705-03-26 i Björklinge (c). Bland faddrarna
Brita Norman.
Norman, Johannes. Född 1706-11-04 i Björklinge (c).
++++++++++++++++++++
1694-1695 har soldaten Ivar Göransson Skotte endast piga. 1696-1697 har ha en hustru som tjänar amma i Stockholm. (Not i mantalslängden 1696 och 1697 samma som föregående.)
1701-1710 hittar jag honom igen i Norrmyra i Björklinge. Sistnämnda år anges han som av-gången.
+++++++
Skåtte Jöransson, Ivar. Död före 1734 (a).
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
Levde Soldat 1694 i Björklinge, Gränby (m). Levde Soldat från 1695
till 1697 i Björklinge, Forsby (m). Levde från 1701 till 1710 i
Björklinge, Normyra möjligen (m, sista året afgången, hu utfattig).
Flagga: D.
----------------------------------------------------------------------
Gift med
Jansdotter, Karin. Född 1670-05-.. (f). Nisse Forsberg har noterat
i Stymlyckan 1690-1694 Johan Andersson med hustru med dotter Karin
Johansdotter. Men Johan är minst 10 år för ung för att vara far
till Karin. Dessutom döper han en dotter till Karin 1697. --- Jag
tror att Skåttes Karin är syster till någon i stymlyckeparet.
Skåttes hustru tjänar för amma från 1696 till 1697 i Stockholm (m).
1734 i Björklinge, Hammarbytorp (a). 1736 i Björklinge, Norrhagen
(a). Död 1740-08-04 i Björklinge, Hammarbytorp (f).
Barn ,. Levde 1734 i Björklinge, Hammarbytorp.
Ivarsdotter, Maja (Karin). Född under namnet Carin och fadern Iwar
Jöransson, soldat 1695-05-13 i Björklinge, Ladängstorp (c). Född
1695 i Skuttunge, Stumlyckan (f, dock ej funnen i Skuttunges
kyrkböcker). Stumlyckan torde dock vara moderns hemvist. Levde 1736
i Björklinge, Norrhagen (a). Död 1766-12-28 i Björklinge, Långåker
(f). Död som gamla pigan. Död på Brunnby gärdet när hon skulle gå
hem. Dotter till soldat Ivar Skåtte och Catharina. Björklinge
dopbok anger födelseplatsen Ladängstorp och namnet Karin. Kanske en
förväxling med moderns namn Katarina. Det kan vara svårt ibland att
rätt ange uppgifter om ensamstående avlidna personer. Har varit
döv.
++++++++
Och slutligen en amma i Vendel. Scheffer var troligen Häradshövding Johan. (Anders Floods databas)
----------------------------------------------------------------------
Larsdotter, Karin. Amma.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
i Vendel. Scheffers barns amma
----------------------------------------------------------------------
Gift 1695-12-01 i Vendel med
Spik, Lars Olsson. Soldat på rote 130. i Umberga, Vendel. Antagen
som soldat 1689. Död senast 1701.
----------------------------------------------------------------------
483
« skrivet: 2000-09-30, 08:41 »
Nordals härad ligger i Dalsland vid Vänern och omfattar socknarnaÖr, Gunnarsnäs, Dalskog, Skållerud, Holm och Järn samt Melleruds köping. Enl Svensk Uppslagsbok 1934.
484
« skrivet: 2000-09-29, 19:10 »
Hej
Häradshövdingens ammas son dog enligt Vika dödbok i början av 1700-talet. Inga namn angavs. Om inte det egna barnet redan avlidit när mamman tog tjänsten så blev det lätt det egna barnet som kom i andra hand. Även soldathustrur har jag sett som angivits tjänat amma i Stockholm.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
485
« skrivet: 2000-09-29, 09:04 »
Hej
Gävle heter visst Gevalia på latin så hon kanske kommer därifrån. Kafferosteriet var väl knappast igång vid denna tid. Jag minns än doften av nyrostat kaffe som slog emot en när man bytte tåg i Gävle för att fara till Furuvik på 40-talet.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
486
« skrivet: 2000-09-28, 19:31 »
Hej Sari
En bolby är en äldre by där de gamla gårdarna, bolen ligger. Används särskilt om sådan by, som vid den odlade bygdens utbredning blivit moderby till en ny by, en så kallad avgärda by eller till ett torp.
Jag skulle anta att den som bor och bygger i bolby kallas bolbyggare. En som innehar avgärda hemman eller dyligt har vid skifte av gemensam mark endast rätt till halv lott mot innehavare av bolhemman.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
487
« skrivet: 2000-09-26, 22:23 »
Hej Birthe
Rör det sig om 1800-tal gissar jag att det rör sig om (smitt-)koppor. Endera hade man haft naturliga koppor och var immun eller skulle man vaccineras vilket också brukade stå.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
488
« skrivet: 2000-09-25, 18:33 »
Hej Skalmeja är ett gammalt träblåsinstrument. Utseendemässigt något mellan blockflöjt och klarinett.
+++
Kanske Skallfogde är en feltolkning av Stallfogde?
Beror väl lite på i vilket samband det står.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
Inlägget har flyttats hit 2012 15/5 från Yrken S » Skallfogde. /Moderator Yrken.
489
« skrivet: 2000-09-22, 23:06 »
I will say, town is today bigger than parish. In the town Töreboda there are the parishes Beateberg, Bäck, Bällefors, Ekeskog, Fredsberg, Fägre, Halna, Hjälstad, Mo, Sveneby, Trästena, Töreboda(Björkäng) and Älgarås. But 1936 the town of Töreboda was only a part of the parish Björkäng. Province-county can also be county-province.
Torbjörn in Björklinge(my parish)in the town Uppsala in the county Uppsala län and privince Uppland. I had to learn myself too.
490
« skrivet: 2000-09-22, 11:29 »
Hej
Hur skriver man ut en snutt? Under DISGEN på Anbytarforum har jag nyligen beskrivit hur man skriver ut delar av en sockens dopbok. Om man reserverar levdenotiserna för familjeöverhuvudets brukar-/ägartid på gården kan man skriva ut nedanstående lista. Dock får man klippa bort lite i början och slutet på listan då de personer som flyttat mellan flera gårdar även kommer med under dessa platser. Det har jag gjort i Word.
Efter brukarperiod och namn har jag lagt in levnadstid och individnummer. Och slutligen notisnamn/kommentar.
+++++++++++++
Björklinge, Lagmansbo
från 1641 till 1650 Per -(1641-1650)- (2805)
från 1641 till 1655 Olof -(1641-1655)- (3542)
från 1652 till 1655 Nilsson Anders -(1652-1655)- (2806)
från 1659 till 1659 Anna -(1659-1659)- (4051)
från 1661 till 1661 Förbrände -(1661-1661)- (11508)
från 1666 till 1667 Ersson Lars -(1666-1667)- (11509)
från 1668 till 1674 Larsson Bengt -(1668-1674)- (11510)
från 1671 till 1681 Hindersson Johan -(1671-1681)-1681 (4033)
från 1684 till 1688 Änkan -(1684-1688)- (11511)
från 1694 till 1698 Eriksson Erik -(1694-1698)-1700 (4021)
från 1699 till 1709 Johansson Olof -(1694-1698)-1710- (4025)
från 1710 till 1728 Jonsson Olof 1672-1748 (4029)
från 1729 till 1746 Larsson Jon, Jonas 1698-1771 (3256)
från 1746 till 1771 Thesson Erik 1698-1776 (5151)
från 1771 till 1777 Ersson Erik 1725-(1771-1777)- (11513)
från 1777 till 1789 Matsson Lars 1726-1798 (4060)
från 1790 till 1800 Larsson Mats 1757-1800 (2550)
från 1800 till 1815 Jansson Jan 1772-1800?- (4049)
från 1815 till 1831 Andersson Anders 1776-1831- (3339) Arrenderade
från 1831 till 1850 Matsson Mats 1797-1889 (2937)
från 1850 till 1885 Svensson Anders Peter 1824-1870- (4052)
från 1885 till 1898 Persson Per Erik -(1885-1898)- (11517)
Arrenderar
från 1897 till 1906 Pettersson Per Gustaf -(1897-1906)-(1909-1914)-
(11518) Arrenderade
från 1906 till Öström Otto -(1906-)- (12026) Köpte och avverkade
skogen, sågägare i Läby
från 1909 till 1914 Pettersson Per Gustaf -(1897-1906)-(1909-1914)-
(11518) Ägde
från 1914 till 1946 Pettersson Per Axel 1876-(1914-1946)- (12016)
Ägde
från 1946 till 1982 Pettersson Karl Gustaf -(1946-1982)- (12018)
Ägde
från 1982 Pettersson Arne -(1982-)- (12076) Äger
++++++++
En viktig finess är att kunna skriva ut stamtavlor och antavlor och söka individer ur samma material som jag använder för gårdsgenealogier.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
491
« skrivet: 2000-09-22, 00:43 »
Hej
I Björklinge registrerar vi våra sockenforskningar i DISGEN7 och tycker det går mycket bra. Från disgen kan vi sedan göra register på dop, vigslar mm som sedan kan kontrolläsas mot källorna. Vi lägger även in de perioder som familjerna finns på resp gård enligt mantalslängder, jordeböcker, husförhör mm och kan sedan skriva ut ägar/brukarlängder.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
492
« skrivet: 2000-09-22, 00:31 »
Hello Joyce
Töreboda is a parish in Skaraborgs län in Västergötland. 15 kilometers east of Mariestad.
Torbjörn i Björklinge
493
« skrivet: 2000-09-21, 13:44 »
Gå in på Rötter, Hjälpen, Gravstenssök så får du svar på dina frågor och uppgift om hur du gör för att sätta igång.
Lycka till, Torbjörn i Björklinge
494
« skrivet: 2000-09-19, 23:28 »
Hej Peter
Om du inte har några högre krav på formateringen så kan du göra som jag. Skriv antavlan till textfil. (Döp filen till något som börjar på A så hittar du den lättare.) I Word infogar jag dokumentet som jag hämtat i DG7/d-stand eller vad nu databasen heter. I Word lägger jag till lite text före. Under redigera markerar jag allt. Högerklickar på det svarta fältet och väljer kopiera. Sedan klistrar jag in antavlan med förtexten i rutan på Anbytarforum.
Har du tänkt dig något märkvärdigare så får du fråga någon annan.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
495
« skrivet: 2000-09-19, 23:14 »
Eller hur gör man om en kvinna i ett partnerskap får barn med en känd resp okänd man? I ett konventionellt äktenskap anses ju maken vara barnafar även om han inte är det, så länge inget annat uttryckligen sägs. Men en kvinna kan väl inte bli betraktad som far?
I DISGEN kan man ju byta kön på Astrid och sammanviga henne med Karin. Under förutsättning att Astrid inte varit inblandad i något förhållande tidigare. Men tröttnar hon på Karin och gifter sig med Per så blir det problem. Jag kan inte på rak arm säga om det finns någon lösning på problemet i DISGEN 8 men det är möjligt.
496
« skrivet: 2000-09-19, 14:07 »
Mantalslängden för Björklinge i Norunda härad (C) var för år 1697 undertecknad 28 jan 1697. För 1762 18 nov 1761. Det brukar variera lite grand därikring.
Torbjörn i Björklinge
497
« skrivet: 2000-09-18, 18:26 »
Hej
Under hela mitt liv har jag gått och sparkat på gamla grundstenar i skogen. Genom släktforskningen har jag fått möjlighet att veta något om dessa stenar. Får jag se en gammal järnvägsbank utan räls så blir jag lyrisk. Inte för att järnvägen är nedlagd, utan för att den en gång har gått där. Nu kan jag även få veta varför mm.
Under hela mitt liv har jag samlat och sorterat saker. Nu kan jag samla individer, boplatser och händelser. Och med datorns hjälp kan jag lätt söka fram de rätta. Och genom att det finns mängder med släktforskare som letar efter sitt ursprung är det ju inte helt meningslöst med mitt registrerande.
Och genom att gräva där jag står som är hembygdsforskarnas paroll så är det lätt att gå ut i naturen, som är en av de viktigaste källorna, när jag tröttnar på att sitta stilla.
Fast nog undrar jag ibland varför det är så intressant med att ha sig själv i mitten av forskningen. Och visst kan det vara skoj att få en massa anor till skänks. Men inte är det de anorna som man känner mest för. Ju svårare det varit att hitta en uppgift, desto roligare är det ju att ha den.
Torbjörn i Björklinge
498
« skrivet: 2000-09-09, 00:53 »
Utdrag ur DISGEN7
Min kollega Anders har registrerat 14.000 individer som haft anknytning till Vendels socken. Nu vill han skriva ut födslarna/dopen ett år i taget och stämma av mot födelseboken för att kolla om han gjort rätt. Anders har konverterat databasen från Holger via GEDCOM och tycker DISGEN är alldeles för krångligt. Jag skall därför försöka beskriva hur jag brukar göra steg för steg. Fungerar det inte har jag glömt något, och då får beskrivningen kompletteras.
Först väljer jag standardutdrag.
1. Söklista. Genom söklistan väljer du vilka födslar/dop du vill ha med.
Klicka på kikaren. Klicka på nollställ allt längst upp till höger.
Välj ytterligare villkor på fliken upptill.
Under Notistyper att söka i klicka på ändra.
Klicka på inga. Klicka på F=född och V=döpt. Klicka på OK.
Under notistyper att söka i står det nu endast FV.
Fyll i tidigaste och senaste år på raden under.
Skall du ha endast ett år utskrivet så blir det samma årtal på bägge ställena.
Under ort skall du skriva Vendel. För du vill bara ha personer födda i Vendel.
Klicka slutligen på kikaren=sök till höger. Disgen börjar arbeta.
År 1700 får jag 62 rader på söklistan.
2. Skrivarinställningar. Välj Arkiv längst upp till vänster. Välj sidans utformning.
Här kan du ange marginaler, rubrik mm. Jag går inte in närmare på hur.
Under Arkiv, skrivarinställning väljer du orientering stående.
Får inte texten rum på papperet, ändra till orientering liggande.
3. Utskrift. Välj utskrift och utdrag.
Under fliken inställningar längst ned väljer du född och döpt på samma sätt som till
söklistan. Här kan du välja stilstorlek på utdraget. Klicka till höger och välj.
Välj sedan fliken Standard. Klicka i cirkeln före Händelse+far+mor.
Nedan beskrivs standardutdragets utseende. Klicka på Gör utdrag. nere till höger.
På nästa bild skall du välja Personer i söklista 1.
Utskrift. Nu kan du välja om du skall skriva ut direkt eller spara listan på en fil.
Du kanske vill granska listan först. En del inställningar kan göras.
Du kan skriva ut eller avbryta utskriften. (Du kan ibland få göra om klicket på utskrift.)
Sedan du skrivit eller avbrutit kan du ändra årtalet på söklistan och skriva ut en ny årgång.
Den enda inställningen som jag behövde göra om var val av Händelse+far+mor.
I vårt fall fick vi varje år med några felaktiga individer som inte var födda det angivna året. Troligen gamla fel som måste rättas. Då hade det varit bra med individnumer på listan. Men då måste du göra ett eget utdrag, och det får vi återkomma till vid ett annat tillfälle.
Torbjörn i Björklinge
499
« skrivet: 2000-09-08, 15:24 »
Skall det vara riktigt så skall levande personer tillfrågas innan de läggs ut på hemsida. Men inte ens kommunerna kan leva upp till detta. Finns inte telefonkatalogen på nätet? Det beror ju på hur känsliga uppgifterna är också.
Torbjörn i Björklinge
500
« skrivet: 2000-09-08, 15:04 »
Tvååker is a parish about 1 Swedish mil south of Varberg city in Hallands län. Near the railway and the sea. It was usually masterpeoples had summerhouse where the family lives in summertime and in the city in the winter. If it is the master he and his family can been writed in Varberg too.
Tvååker belongs to Himle Härad and belongs now to Varberg kommun.
I live far from Varberg so I can not help you any more.
Torbjörn i Björklinge
|
Visa inlägg
Cookie policy