Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jan Smedh
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-12-02, 13:58 »
Den här prästen, som skrevs in som den nionde samen någonsin vid Uppsala Universitet 1676, vore det intressant att få veta vad hans ursprung var. Han sägs född i Spölands by 1649 och död 1703 i Nysätra. Han var student vid gymnasiet i Härnösand 1673, collega vid Umeå trivialskola 1683-1686, kapellan i Anundsjö 1687 och komminister i Nysätra 1692. När hans son Aegidius dör i Umeå Landsförsamling 16 februari 1764 står det att fadern Nils var från Sorsele Lappmark. Nils svärmor var dotter till Aegidius Otto, bergsman i Nasafjäll och 1660 utsedd till kronobefallningsman över Lappmarken, baserad i Arjeplog vad jag förstår. I inledningen av volymen Anundsjö C:3 (1754-1795) finns korta biografier över församlingens präster, däribland Nicolaus Spolander. En uppgift som framkommer där är att skribenten uppger att Spolanders 'far var lapp och att hans mor var svensk'. Detta dock nedtecknat runt 1750. Finns det något sätt att komma vidare med Nils ursprung?
2
« skrivet: 2024-01-20, 14:48 »
En fråga om DNA och denna släkt - är det fler än jag som DNA-testat sig och har Jacob Otto i släkten? Jag inser att Ancestrys 'etnicitets'-uppskattningar är osäkra och vaga men det vore spännande att jämföra om någon annan som har Otto-släkten också har fått liknande resultat? Jag har inte hittat någon annan utomnordisk ana i min rätt omfattande forskning och på Ancestry anges att jag har 1% Baltiskt DNA och att min mor (där finns Otto-anan) har 2%. Någon annan med liknande resultat?
3
« skrivet: 2023-07-31, 13:52 »
Det föds en Ulrica Löfving i Artilleriförsamlingen 3/6 1767 till Carl Löfving och Catharina Klingberg. Det är sju år senare än vad jag trott - hon säger sig ju vara 40 år 1800. Men det finns ingen annan lämplig kandidat. Carl Fredric Löfving och Catharina Klingberg gifter sig 1754 i församlingen. Carl heter då Ärlig i efternamn. Han får jobb vid Överstelöjtnant Cunninghames kompani i juni 1753 och är född i Östergötland. 1763 får han nytt jobb och efternamn i Tygmästarens kompani. Ulrica verkar enligt rättegångshandlingarna ha fått barn någon gång med en man som heter Blomberg. Det vore spännande att hitta den födseln för att se hur gammal hon står som då.
4
« skrivet: 2023-07-13, 09:04 »
Bildas 1749 genom att brytas ur Hedvig Eleonora. Upphör 1872 genom att införlivas i Sabbatsbergs Fattishus Församling. Men - var hittar man kyrkoarkivet?
5
« skrivet: 2023-07-06, 08:27 »
I Hfl A1/12b s. 277 står Jan med (f 1858 i Hvitsand, Värmland) med sin fru Maria Johansdotter (f 1862 i Berg). De är gifta här 1888. På samma sida finns Marias övriga familj - hennes far Johan Magnus Borg och mor Kristina Persdotter (flyttar till Tiréns i Bergsbyn 1892). - Hennes bror arbetaren Johan Johansson med familj. - Hennes brorson fältjägaren Johan Johansson Melander med familj. I Församlingsboken som följer AII/a1 s275 finns brodern och brorsonen - men Jan och Maria är borta. Vart tar de vägen?
6
« skrivet: 2023-05-31, 08:45 »
1829 kommer från Värmdö till Älta Gård i Nacka (AI/6 s107) Jan Petter Rundqvist (f. 1770), hans fru Barbro Spolander (f. 1773) och deras dotter Sophia Magdalena (f 1812) och fosterdotter Johanna Nero (f 1812). Jag försöker hitta familjen i Värmdö men har ingen tur. Någon som sett till dem?
7
« skrivet: 2023-04-05, 08:32 »
Jag har svårt hitta generalmönsterrullan för kompaniet 1753 så man kanske kan få mer information om Carl Ährlig. Se om han är från Östergötland till exempel. Men - två indicier för att Carl Fredric Ährlig och Carl Löwing är samma person - den som tar över efter Carl Ärlig som hantlangare nummer 10 i Överstelöjtnantens Kompani får också heta Ärlig (SE/KrA/0450/F I/419 bild 19) - Carl Löwing och Catharina Klingberg döper sin son 1769 till Carl Fredric. Men det vore roligt att se vad Carl Fredric Ärlig heter när han får jobbet 1753!
8
« skrivet: 2023-04-02, 17:39 »
Carl Ährlig dyker upp i brödmönsterrullorna för Överstelöjtnant Thomas Cunninghames Compani i juni 1753 som hantlangare no 10. SE/KrA/0450/F I/404 bild 446. Han är kvar på samma nummer i samma kompani i december 1760 med en kommentar jag inte kan tyda. SE/KrA/0450/F I/417 bild 511[/size][/font] [/size]Jag hittar inte rullorna för 1761-1762.[/color] [/size]Carl Löfving dyker upp i brödmönsterrullorna för Tygmästarens Compani i augusti 1763. SE/KrA/0450/F I/419 bild 439. [/color]
9
« skrivet: 2023-03-31, 17:21 »
Den här mannen gäckar mig. Bilden är från Åbo Finska församling Suomalaisen seurakunnan rippikirjat, I Aa1:13, 1786-1791 Bild 5. Var kommer han ifrån? Det jag vet är att han arbetar som ullkammare vid Pippings Tröj- och strumpfabrik redan 1748 enligt Kommerskollegiets årsberättelser. Han gifter sig i Åbo Finska 27/10 1751. Han dör i Åbo 27/4 1800. I flera längder står han som svensk, från Sverige. Niclas Pipping som ägde tröjväveriet var i Stockholm under lilla ofreden, innan han startade fabriken i Åbo, så en tanke är att Samuel var från Stockholm. Men namnet - som stavas Eman eller Ehman omväxlande - låter närmast balttyskt. Alla uppslag uppskattas.
10
« skrivet: 2023-03-30, 16:58 »
När sonen Carl Peter dör 27/4 1762 (Svea artilleriregementes församling FI Bild 68) står Carl Ärlig som hantlangare fortfarande. [/size]En gardesänka Cath. Klingberg dör i Johannes församling 3/3 1803, 77 år gammal (Jakob & Johannes Församling F2:b s 115.). Det skulle kunna vara Catharina. [/size]Jag hittar inget dödsfall för Carl Erlig och när Elias föds 15/7 1764 så är föräldrarna hantlangaren Carl Löfving och Catharina Löfving. Däremellan har Carl skrivit kontrakt med Tygmästarens kompani. Min gissning är att han tog nytt efternamn i samband med detta och att Carl Ärlig och Carl Löfving är samma person. Men jag har inte hittat Carl Ärlig i generalmönsterrullan ännu. När han gifter sig 1754 står han som hörande till Överstelöjtnantens Kompani.
11
« skrivet: 2023-03-30, 10:20 »
Kan det vara samma Carl med annat efternamn? Dessa två får barn Maja Caisa (1756-1758) och Carl Peter (1761-1762). Eller så dör Carl Ärlig och Catharina gifter om sig med Löwing? Kan vi hitta Carl Ärlig i generalmönsterrullan?
12
« skrivet: 2023-03-30, 09:42 »
Spännande, allting låter ju rätt - men att hon skulle sagt sig vara 40 när hon bara var 33! Gräver mer. tack.
13
« skrivet: 2023-03-30, 08:34 »
Söker en soldat Löfving i Stockholm 1760-tal och framåt. Det enda jag vet om honom kommer från en rättegångshandling där hans dotter Ulrica döms för stöld år 1800 (Södra Förstadens Kämnärsrätt 1800 s.4). Dottern Ulrica "upgaf uppå tillfrågan sig wara 40 år gammal och född här i staden, hwarest deß nu mera afledne Fader, som varit soldat först wid Kongliga Artillerie Regementet och sedermera wid stadens Militaire Compagnie, under namn af Löfving beständigt wistats." Så Ulrica bör vara född runt år 1760 och fadern Löfving var död år 1800. Hur kan jag hitta mer information om soldaten Löfving?
14
« skrivet: 2023-03-30, 08:27 »
Lifgardisten vid Konungens Lifgarde till Häst Carl Samuel Eman (f. 1780) efterlyses i Dagligt Allehanda 1816 tre gånger för att han förlupit sin hustru Christina för tre år sen och ska hos hustrun sig åter inställa så wida att han will förekomma bifall till hennes ansökning om upplösning av det med Eman ingånget äktenskap. Carl Samuel är född i Uppsala Domkyrko 24/7 1790. Flyttar med familjen till Stockholm 1796. Pappan Carl Gustaf var boktryckerikonstförvant från Åbo och Carl Samuel var ett tag boktryckarlärling. 7/1 1818 antas dottern Maria Christina Eman till Allmäna Barnhuset. Det står 'fadern gardisten Carl. Sam. Eman'. Hans fru står i Österåker som Barnmorskan Hustru Cristina Eman och går nattvard där i juni 1822. 1823 står hon på som Enkan Cristina Eman, nattvard i november. Alltså verkar Carl Samuel varit i livet tills 1822/1823. Men jag hittar inte Carl Samuel i några militära handlingar alls och heller ingen uppgift om hans död. Någon som har bättre tur/skicklighet än jag?
15
« skrivet: 2023-01-04, 21:29 »
Hans, tack! Vad gäller vapnet i Stora Kopparbergs Kyrka försvann det i samband med restaurationerna på 1810-talet tillsammans med de flesta andra i kyrkan. Beskrivningen kommer från Hammarströms Äldre och nyare märkwärdigheter vid Stora Kopparberget, I-IV (1789)http://runeberg.org/hamstkopp/2/0074.html
16
« skrivet: 2022-12-30, 16:33 »
I början av 1600-talet var Jacob Otto barberare och fältskär på Åsen vid Stora Kopparberget. Jacob var född omkring 1550 i Wollgast i Pommern och dog 1612 i Falun. Hans son Lydert /Ludvig var född 1590 också i Pommern och dog 1646 i Falun. Kan man hitta dem i tyska källor? Jacob lär väl haft ngn sorts utbildning? Sonens grav i Falu gamla kyrka ska ha prytts av ett vapen med enhörning som hjälmprydnad.
17
« skrivet: 2022-12-28, 10:16 »
Vad vet vi egentligen om den förste Jakob Ottos ursprung? Född ca 1550 i Wollgast, Pommern har jag sett på flera ställen. Sonen Lydert /Ludvig ska också varit född i Pommern ca 1590 så flytten till Kopparberget måste gått efter dess. Sonens grav i Falu gamla kyrka ska ha prytts av ett vapen med enhörning som hjälmprydnad. Har vi fler ledtrådar? Går det att hitta spår i tyska forskarkretsar? Kan det finnas något i arkiv kopplade till verksamheten vid gruvan?
18
« skrivet: 2022-05-29, 20:26 »
Svår text - är det någon som kan hjälpa mig med själva domslutet? (Södra Förstadens Kämnärsrätt 1800 s 1169-1171). Tack på förhand.
19
« skrivet: 2022-03-19, 16:44 »
Sen vore det kul att kunna lista ut vad som hände med henne efter 1800. Dottern på barnhuset har jag koll på.
20
« skrivet: 2022-03-19, 10:35 »
Tack Maud. Jag har 13 sidor till av rättegångsprotokoll och dom att gå igenom också - kan ge fler ledtrådar! Smart ändå av Ulrica att ge sina oäkta barn sina fäders efternamn genom att använda deras efternamn själv. Gör det lite enklare för mig eventuellt.
21
« skrivet: 2022-03-19, 09:02 »
Stort tack. Verkar lite rörigt det hela. Men då borde jag kunna hitta henne i födelselängden för Artilleriregementet någonstans runt 1759-1761. Är det Svea Artilleriregemente det rör sig om?
22
« skrivet: 2022-03-19, 08:10 »
Här är slutet av sidan och nästa sida.
23
« skrivet: 2022-03-18, 23:41 »
Tack. Min enda källa är Södra Förstadens Kämnärsrätt 1800. Anteckningen hos Allmänna Barnhuset att modern var spinnhusarrestant ledde mig dit och registret till denna dom. Här är första sidan med alla efternamn. Löfving verkar dock vara hennes ursprungliga gissar jag eftersom det används som huvudnamn.
24
« skrivet: 2022-03-18, 08:47 »
Ulrica föder en dotter Gustafva i Katarina församling 8/4 1797 (Katarina CIII:4 s 36, no 27). Hon står som Ulrica Boman och bor på Östra Kyrkogatan 136 (åt Erstahållet till). Dottern lämnas till Allmänna Barnhuset 1/7 1800 då Ulrica döms till spinnhus för stöld av kläder. Men var kommer denna Ulrica från? På bilden (Södra Förstadens Kämnärsrätt 1800 s.4) ser det ut att stå var hon är född och vad fadern gjorde men jag har svårt att tyda. Hon är 40 år gammal och född var? Hennes avlidna fader var soldat någonting vid kungliga artilleriregementet och någonting annat vid ett Militärkompani. Men vilket?
25
« skrivet: 2021-12-28, 12:52 »
tackar!
26
« skrivet: 2021-12-27, 22:59 »
Paret flyttar 21/8 1880 från Bredåker, Överluleå till Nederluleå församling - men vart tog de vägen? (Överluleå B2:bild 41, no 42). Hustrun kom ursprungligen från Selets bruk där hon var född 5/6 1820 men 1880 finns ingen familj kvar där. Hennes far Nils Petter gick bort 11/6 1876 i Selet. Maken Anders var född 23/1 1833 i Askeryd i Värmland. Nyfiken på parets vidare öden!
27
« skrivet: 2021-11-21, 20:51 »
Tack för svar. Jag undrar vad som avses - kunskapsmässigt verkar hon ha fått bättre omdömen än många andra och kommentaren återkommer inte senare i hennes liv.
28
« skrivet: 2021-11-21, 13:50 »
I AI/6 på sidan 96 så står denna kommentar på Pigan Gustafva Boman f 8/4 1979. Men vad står det? Hon kom till Stöde 1811 som barnhusbarn. Ca 1824 dyker hon upp i Märgård, Indals-Liden.
29
« skrivet: 2021-11-07, 13:52 »
Carl Gustaf Eman (f. 30/7 1754 i Åbo finska församling) var anställd som boktryckarkonstförvant vid Akademiska Tryckeriet i Uppsala från oktober 1786 till 1797. Han kom från Åbo Tryckeri och flyttade 1797 vidare till Stockholm för anställning vid Holmbergs Tryckeri. Han hade med sig familjen - fru Brita Hindriksdotter (f. 17/8 1751) och fyra döttrar. Två söner föddes i Uppsala - Carl Samuel 24/7 1790 och Johan Gustaf 29/8 1794. Men var håller de hus någonstans? Tryckeriet låg i kvarteret Kaniken och tryckaren hittar vi på Kaniken #4 (AIa/3a s7). En femte dotter Anna Sophia ansluter från Åbo 1789 och henne hittar vi i kvarteret Disa #2 (AIa/3a s.259). Men var är familjen!?
30
« skrivet: 2021-09-09, 21:34 »
Margareta som gift sig med en bergsman i Aspeboda - kan det ha varit Eric på Wilkesbacka hon gifte sig med? Sonen Clas Eriksson på Wilkesbacka döpte en dotter till Margareta och var dessutom gift med Elof Terserus dotter Elisabeth - som i så fall var hans halvkusin. Om det nu går att belägga.
31
« skrivet: 2021-09-02, 10:19 »
Hedvig Carlsdotter Rönkönharju född 7/2 1818, [/size]föräldrar Carl Wahlberg och Sofia Henriksdotter. Hur och när fick hon efternamnet Rönkönharju?! Alla hennes barn verkar ha varit oäkta så han var väl inte gift? Eller var hon gift och tidig änka? Jag hittar intet.
32
« skrivet: 2021-04-22, 08:13 »
Gammal tråd, men jag har forskat massor om släkten Rönnberg från Nybyn och har brev skrivna av Margareta Lovisa och hennes barn på 1800-talet och senare. Om någon är intresserad. Jag har god kontakt med ättlingar i USA också.
33
« skrivet: 2021-04-07, 08:35 »
Besvarar min egen fråga om Katarina Östra Kyrkogata - det var inte samma som det som är Katarina Östra Kyrkogränd idag. Men de korsades! Mäster Mikaels Gata och Fjällgatan satt tidigare ihop och hette Katarina Östra Kyrkogata. Nummer 136 bör gissningsvis varit långt från kyrkan, mot Ersta.
34
« skrivet: 2021-03-28, 14:55 »
Spännande. Dock - i de längderna så lever kryddkrämaren 1808 och det oäkta barnet föddes redan 1797... 1805 står det i barnhusets längd att modern är 'piga'.
35
« skrivet: 2021-03-27, 16:39 »
Eller nej det kan nog inte vara rätt person - när Gustafva föds är hon oäkta och modern heter Ulrica Boman - anges inte som Hustru som jag skrev - det råkade halka med från raden ovanför. Denna Ulrica är ju född Lettström, gift Boman. Hade hon varit gift Boman hade det väl noterats när barnet föddes. Gustafva hamnar på barnhuset 1800 och där står bara att modern är spinnhusarrestant - inget om någon far. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/04_03296.pdf
36
« skrivet: 2021-03-25, 18:27 »
Tack, ja det kunde vara hon, åldern stämmer. Men hon dör 6/5 1821 och då står hon som kryddkrämaränka så senare finns inget och bakåt blir svårt för hfl saknas. Hon är inte född i Maria Magdalena eller Katarina...
37
« skrivet: 2021-03-24, 21:03 »
När hon föds (Katarina CIII:4 s 36, no 27) står hon i längden för oäkta barn. Modern anges som Hustru Ulrica Boman 36år, Östra Kyrkogatan No 136. Faddrar är Enkan Maria Engvall och h, Anna Staf (?). Modern Ulrica döms till spinnhus för stöld 1799 och Gustafva hamnar på Allmänna Barnhuset innan hon 1806 flyttas till Jämtland där hon sedan blir kvar. - Östra Kyrkogatan - är det samma som Katarina Östra Kyrkogränd? Var låg No 136? - vad händer med modern Ulrica - och vem var hon? Hur kan jag leta reda på hennes bakgrund och vidare öden? Tacksam för tips.
38
« skrivet: 2021-02-09, 09:21 »
Tack. Du vet inte hur man kan få tag i skriften eller vad den kan heta?
39
« skrivet: 2021-02-08, 19:33 »
Just, men jag är nyfiken på vad hon gjorde i Hälsingland under 35 år. Det är runt 50 församlingar att titta igenom men någon kanske har ett tips?
40
« skrivet: 2021-01-07, 22:20 »
Karin Persdotter föds i Västeråsen, Oviken, Jämtland 24/6 1729. 24/1 1760 får hon oäkta tvillingdöttrar. Ena dottern dör som spädbarn och i hfl Oviken AI:3 s 43 står att Karin 1761 flyttat till Hälsingland och lämnat den kvarvarande dottern med sin egen far. När Karin dör 1801 är hon tillbaks i Oviken - i FI s82 står att hon 'hvar i lång tid wistandes i Helsingeland' men för några år sedan flyttat tillbaks till sin överlevande dotter Marin och hennes man. Men var har hon varit i drygt 35 år? Hur leta reda på henne i Hälsingland?
41
« skrivet: 2020-12-20, 22:35 »
Tack igen, spännande. Jag hittade vigseln 1816 (i Pyhäjärvi Syntyneet-vihityt-kuolleet 1812-1836 s171) mellan Carl och Sophia. Ska man tyda det som att han heter Carl Staffansson Wahlberg? Vad är det lilla order före Wahlberg? Är Wahlberg ett efternamn eller den gård han bor på? Sophia Henricdotter står det Lehtiaho efter - det hittar jag (i rippikirja 1810-1816 s59) och där är en Påhl Josepsson gift med Regina Henricsdotter och längre ner på sidan Reginas mor och Reginas fem syskon - bland annat Sophia. Så här verkar Lehtiaho syfta på var hon bor inte hennes efternamn? Jag hittar dock ingen gård Wahlberg.
42
« skrivet: 2020-12-20, 10:37 »
Leif - tack för information!
43
« skrivet: 2020-12-19, 14:43 »
Jag försöker få klarhet i en familj från Pyhäjärvi men har kört fast. Namnen verkar inte stämma, jag hittar dem inte i födelseböckerna. All hjälp mottages tacksamt. Det jag har (med oklar källa) om familjen är som följer: Far: Isko Hetusson Rönkönharju, född 12/10 1850 i Pyhäjarvi, död 17/3 1917 - vet ej vart. Mor: Vappu Kallesdotter Luoma, född 7/9 1860 i Pyhäjärvi, död 5/1 1906 i Uleåborg. Son 1. Aleksander, född 19/3 1884 i Pyhäjärvi, död 11/12 1959 Son 2. Heikki Samuel, född 29/10 1885 i Pyhäjärvi, död 30/9 1939 i Uleåborg. Dotter 1. Hilda Maria, född 26/11 1887 i Pyhäjärvi, Son 3. Albert född 9/4 1891 i Pyhärvi, död 1916 antingen i Tyskland eller i Baltikum. Ingick i 27e Kungliga Preussiska Jägarbataljonen. Är det någon som kan hjälpa mig att komma vidare bakåt i tiden med familjen är jag tacksam.
44
« skrivet: 2020-09-27, 20:19 »
Det var intressant - hon verkar ju bo 1930 i Köpenhamn med mannen men han står som Enkeman och hon som gift. Det ser ut som att hon står som svensk medborgare också. Och att hennes äktenskap ingicks 1909. Vet hon kanske inte om att Nils Agne dött 1925? Mannen - Karl Teodor Endahl f 1878 i Ö. Järna - finner vi med familj i bolagsbostäderna i Södertälje på uppsalaget före Nils och Andrea. AIIa38 s4004 och AIIa45 s1903. Hans familj har bott i Danmark tidigare och två av barnen är födda i Köpenhamn. Karl Teodors fru dör 1818 och han och döttrarna förs över till obefintlighetsboken 1922. 1925 är de i Köpenhamn tillsammans och Andrea står som Karl Teodors fru - utan efternamn. https://www.familysearch.org/ark:/61903/3:1:3Q9M-CSLM-7HCV-Q?i=1138&cc=2718007&personaUrl=%2Fark%3A%2F61903%2F1%3A1%3AQ2ZH-Z3PZ När Karl Teodor dör 24/9 1940 står det att han är gift med Andrea Widegren, född Hansen.
45
« skrivet: 2020-09-27, 15:30 »
Hm. Hon verkar ju ha åkt lite fram och tillbaka och jobbat som piga i Köpenhamn hos olika familjer. 1907 är hon i Köpenhamn. 1909 gifter hon sig i Fredericia. 1917 i februari kommer hon till Södertälje. 1918 i februari kommer hon från Sverige.I mars är hon på Nordre Frihavnsgade. I maj kommer hon från Sverige till samma adress. I juli reser hon till Jylland (kanske hem till Ringkjöping, eller till Fredericia). I februari 1920 kommer hon från Sverige till Meklenborggade. I maj är hon på Amagergade. I november 1921 är hon på Kastrupvej. Tidningsnotisen från juli 1936 kommer jag inte åt men det kan ju vara hennes dödsannons.
46
« skrivet: 2020-09-27, 13:30 »
47
« skrivet: 2020-09-27, 10:57 »
1/2 1917 anländer Andrea Hansen (BI 9 s.135) med sin make Nils Agne Ansgar Widegren till Södertälje. Hon kommer från Danmark och han från katolska församlingen i Stockholm. Nils är montör och de flyttar till Näset AB bostäder (AIIa37 s 3956) och året efter vidare till Bolagsbostäderna (AIIa38 s4005). De är gifta med borgerlig vigsel 3/6 1909, men var framgår inte. Eftersom de står inflyttade från olika orter kan de ha varit isär ett tag? I nya boken är de kvar (AIIa45 s1904) men flyttas över till Obefintlighetsboken 25/9 1925 (AIII1 s49). Det finns en anteckning om att Nils lär vistas i Paris och ev. vara död. I dödboken FI5 s41 står att meddelande om död inkommit från stat centralbyrån 9/6 1928. Noteringen finns även på FI5 s94. Man har när man fått beskedet även noterat honom i inflyttningsboken BI10 s 337 för att det ska bli rätt. I de franska böckerna är noterat (se bild) att han dött på arbetsplatsen 10/7 1925. Det står även att han var frånskild från Andrea. I obefintlighetsboken AIII1 s 49 har man noterat Andrea som änka och fört över henne till nya obefintlighetsboken på sidan 118. Den boken är inte tillgänglig. Andrea var född 11/8 1880 i Nees Sogn i Viborg i Danmark. Frågan är alltså - vart tar Andrea vägen? Och var hade Nils och Andrea varit innan Södertälje och var hade de gift sig? Och - skiljde de sig verkligen? Tacksam för hjälp.
48
« skrivet: 2020-07-09, 10:12 »
Tack. Vad kan drängen Olof Olofsson (f 1736) i Västeråsen ha haft för anledning att betala till kyrkan den 24/2 1760 förutom att bota för tvillingfödseln? Teoretiskt?
49
« skrivet: 2020-07-01, 23:03 »
Intressant, tack. Då var Marin inget spår. Men - drängen Olof Olsson som betalar in till kyrkan 24/2 kan det vara fadern? Det finns två Olof Olofsson i Västeråsen - far och son. Det verkar som att Västeråsen då var tre gårdar - Karins pappa Per Olofsson hade en, Sivert Persson en och Olof Olofsson hade en. I dessa gårdar hittar vi faddrarna. Men drängen Olof Olofsson som betalar kyrkan, det måste väl vara bonden Olofs son, född 1736. Olof finns på AI:2 s 41 med kommentar efter namnet som jag inte kan tyda. Vad står det? Han finns också på AI:3 s 45.
50
« skrivet: 2020-06-30, 08:55 »
I kyrkans specialräkenskaper för året finns en suddig anteckning 10/2 om att Marin betalt ngt? Är det någon som kan hjälpa tyda? LIb:1 bild 36. Om jag läser rätt så har drängen Ol. Olsson i Västeråsen betalt in det dubbla 24/2. En dräng Olof Olsson var fadder åt en av tvillingarna. Sammanträffande eller är det fadern månntro?
51
« skrivet: 2020-05-12, 21:19 »
Året innan - 1747 - står i berättelsen inga namn på personal, bara yrken och antal. Det finns 2 ullkammare då. SE/SVAR/RA-111010027/Da1/ S02043 (1747) bild 197-198. När Samuel gifter sig i oktober 1751 står han som gesäll, men det är enda gången.
52
« skrivet: 2020-05-06, 08:18 »
Jättekul att se. Då har vi kommit tre år längre bak i tiden med Samuel! Och på listan på högra sidan finns en Anna Hindricsdotter - kan vara hans blivande fru. Pippings fabrik fanns ju redan tidigare, så kanske kan man hitta ännu äldre handlingar?
53
« skrivet: 2020-04-28, 22:04 »
På den här sidan i den äldsta längden för finska församlingen åbo - Suomalaisen seurakunnan rippikirjat I Aa1:1 1753-1760 - bild 327, vänster - är Samuel Ehman med två gånger, och hans hustru Anna Henriksdotter tre! Detta är gård 265 Siri (?) som ägs av skräddare Cumenius (?). Överst står Samuel Ehman med en titel jag inte kan läsa (men vi vet att han står som Gesäll vid Tröjväveriet när han gifter sig 1751). Vad står det? Han står född 1714 och frun 1725. Under dem står Ullkammaren Michel Henricsson. Längre ner står Ullkammare Samuel Eman med hustru Anna Henriksdotter och därunder Michel Henrisson igen - och därunder en gång till pigan Anna Henricsdotter igen med födelseår 1725. Kan Ullkammaren Michel Henriksson vara Samuels hustrus bror? Var kan de komma från? Och vilken titel har Samuel Ehman överst?
54
« skrivet: 2020-04-28, 18:46 »
Vad heter Samuels far Samuel i efternamn? Och vad står efter efternamnet? Skräddare? Och var kan jag hitta mer information om denna familj? I husförhörslängden a1 står i beskrivningen att "Personregister. Finns i forskarsalen och i NAD bilagt denna förteckning i pdf-format." [/size]Var hittar jag denna PDF? [/size]Bilden från Ca/2 bild 40, vänster sida sjätte barnet.
55
« skrivet: 2020-02-18, 17:50 »
1744 startas ett tröj-och strumpväveri i Åbo. Som tröjvävargesäll rekryteras en man från Sverige som heter Samuel Ehman - han är vid tillfället 36 år. Jag försöker få reda på var denne Samuel kom ifrån och det har lett till mitt intresse för flyktingströmmarna runt den Stora Ofreden. Ehman är ett högst ovanligt namn i båda rikshalvorna men vanligare i Baltikum. Det har en definitiv tysk klang och ett balttyskt ursprung verkar troligt. I kyrkböckerna för Åbo Svenska församling dyker han upp runt 1750 (gifter sig dock 27/10 1751 i Åbo Finska) och från 1770-talet står notisen Svensk eller Sverige vid hans namn. Jag har börjat fundera på om han kan som barn flytt från Baltikum med sin familj till Sverige och sen därifrån via kontakter fått jobbet i Åbo. Det jag undrar är om någon har tips på vägar vidare i detta - vad kan jag titta på för källor? Om familjen kom till Sverige från Estland/Livland - hur kan jag spåra dem? Efternamnet stavas oftast Ehman men ibland Eman. Tack på förhand.
56
« skrivet: 2020-02-18, 12:02 »
Söker information om Catrina Charlotta Hammarstedts ursprung. Hon dör av gikt 2/4 1811 vid Wårby Gård i Huddinge (CI/4 bild 217, AI/9 s 309). När hon gifter sig 1800 bor hon och maken på Norsborgs Sätesgård i Botkyrka (AI/6 s216) och det står att hon är från Ed. Tidigare hittar jag henne inte.
57
« skrivet: 2019-08-11, 21:48 »
Tack. Det faktum att hon står som Enka hösten 1823 men fram till 1822 som Hustru - hur har hon fått till ändringen undrar jag? Har hon lämnat in något till kyrkan som bevisat att hennes make har dött - och i så fall i vilket arkiv kan man hitta ett sånt dokument?
58
« skrivet: 2019-07-31, 18:48 »
Och ännu en pusselbit - hans fru står i Österåker AI13:b på s. 52 som Barnmorskan Hustru Cristina Eman och går nattvard där i juni 1822. 1823 står hon på s. 58 som Enkan Cristina Eman, nattvard i november. Alltså verkar Carl Samuel varit i livet tills 1822/1823. Men vart håller han hus!?!?
59
« skrivet: 2019-07-30, 22:44 »
Spännande, tack! I Hacksta alltså, inte Runö. Men hon verkar ha flyttat runt en del mellan 1814 och 1855. Bland annat i Runö. Hon står som 'barnmorskan, hustru' fram till 1822 när hon flyttar från Hacksta till Lillbro (AI13:b från s. 52 till s 58) sen står hon som Enka - så hennes make (Carl Samuel Eman) bör ha dött då? När hon bor på Kyrkvaktarbostället 1834-1837 så är dottern där igen från Stockholm några år. Men - vad står det för kommentar längst till höger på AI:18b s 37 längst till höger? Något om dottern? Och i längden före AI:17b s 34 - vad står det där? Och under äktenskap i AI:16b s 38 vad är kommentarerna under fröjd och äktenskap? 1816 efterlyser Christina sin make. Jemlikt Åkers Skeppslags Tingsrätts denna dag widtagne beslut warder förre boktryckerikonstförwanten, sedermera lifgardisten vid konungens lifgarde till häst Carl Samuel Eman, hwilken efter dess hustrus, barnmorskan Christina Emans anmälan, har för 3:ne år tillbaka henne förlupit härigenom i förmåga av 13,4 giftermålsbalken, förelagd att inom natt och år efter det denna kallelse hos hustrun sig åter inställa så wida han will förekomma bifall till hennes ansökning om upplösning av det med Eman ingången äktenskap. Kallas tre gånger: 26/9, 11/10, 24/10 1816, Wira Bruk. Dock verkar alltså det hela istället slutat med att maken dött 1822 - om jag tolkar hfl riktigt. Kan jag bekräfta detta någonstans?
60
« skrivet: 2019-07-28, 20:00 »
Japp, nu har jag det. :-) Hittar henne inte 1828-1856 i inflyttningslängden. Jag har också följt hennes syskon och halvsyskon genom hfl för att se om hon inte dyker upp hos dem. Men jag har inte hittat henne där heller. Jag hittar heller inte hennes dotter hos faderns änka under Tuna (Österåker AI:13b, sida 64).
61
« skrivet: 2019-06-27, 21:18 »
I Österåker F1:2 (AD bild 320, högra sidan) dör Inhyses före detta barnmorskan, änkan Christina Eman den 26/4 1855. Det står att hon bor i Runö (egor?). Det står inte något datum angivet för begravningen. Jag hittar henne inte under Runö. Det jag vet om henne är att hon är född 2/2 1780 i Norrö, Österåker till Erik Olofsson och Cajsa Petersdotter. Att hon när hon flyttat till Stockholm 1802 kallar sig Rosenlöf (liksom sin bror Anders som redan är där). Att hon gifte sig 29/11 1811 i Maria Magdalena församling med Carl Samuel Eman - hos vars systers familj Cristina varit piga - och att de fick en dotter 5/10 1812 i samma församling. Maken lämnar henne, dottern blir barnhusbarn, Cristina blir barnmorska. Dottern är 1823-1824 hos 'Enkan Rosenlöf vid Stora Tuna i Åkers Socken efter moderns recommendation'. Men var Cristina är alla år innan hon dör vet jag inte, så det vore spännande att kunna hitta henne i hfl när hon dör. Någon som kan hjälpa?
62
« skrivet: 2019-06-27, 08:34 »
När uppstår byn Nybyn? Jag hittar den inte i hfl innan 1826. Jag har exempelvis följt en familj Rönnberg som flyttar till Porsnäs 4 1/2 1817 från Selet i Nederluleå. Hela AI 5a är de på sidan 94. I AI 6a är de på sidan 95 - Nybyn 2. Är det samma gård och det sker en omdefiniering av byarna här, eller har de faktiskt flyttat? I AI6a stämmer invånarna i gårdarna överens med AI5a - men gården 4 1/2 finns inte med i AI6a. Finns det något skrivet om den här historien eller är det någon som vet mer?
63
« skrivet: 2019-05-07, 23:15 »
Tack. Jag har spårat honom bakåt från Bureå Såg dit han kom från Selets Bruk 1853. Till Selet Bruk kom han från Råneå 1848 och där hittar vi honom i utflyttningslängderna i Råneå B1 näst sista sidan i volymen, högt upp. Men - inte heller där står varifrån i Råneå han kommit. Med tanke på hans yrke lär han ha varit vid någon kvarn/såg i Råneå....
64
« skrivet: 2019-05-07, 09:27 »
16/10 1846 flyttar mjölnaren Johan Petter Benslin och hans fru Stina Cajsa Larsdotter till Råneå (B1: bild 31 i svar) från Skatamarks kvarn i Överluleå (han född 1818 i Selets Bruk, Nederluleå). Men vart i Råneå tar de vägen?!
65
« skrivet: 2019-05-02, 08:48 »
Har hittat honom i Sacramento hösten 1868, han är snickare hos Metcalf & Bowers. (San Fransisco Directory of the Year 1868).
66
« skrivet: 2019-04-20, 20:43 »
Tack för snabbt svar! Brovaktare i Hajstorp alltså. Men - 11/8 1834 flyttar han med nya frun vart? Till T?
67
« skrivet: 2019-04-20, 14:22 »
1826 flyttar tre personer till Fredsberg från Fägre; Magazinsdrängen Johannes Johansson (f. 1780 i Grevbäck), hans hustru Catharina Wettergren (f. 1779 i Västerhaninge) och Flickan Brita Bengtsdotter (f. 1810). B2 s198 till vänster. Men - vart tar de vägen? Jag tror det står 'Från Fägre till Canalen" - men vart hittar man dem i hfl?
68
« skrivet: 2019-04-13, 15:11 »
Tack! Jag hittade honom sen i Sveriges Dödbok - han dör 1976 och bor då också på Saarisvägen 12.
69
« skrivet: 2019-04-09, 20:51 »
Ivan Wisén och hans fru flyttar 3/4 1941 till Caroli från St Johannes (BI:25 s110, nr 284). Det står att de flyttar till Viadukten 14, uppslag i församlingsboken anges till 89. I St Johannes står det att de flyttat till Saarisvägen 2. Vilken församlingsbok kan jag hitta dem i? Jag har gått bet.
70
« skrivet: 2019-04-04, 19:59 »
Emil August Rönnberg (f. Spånga 10/8 1843) flyttar 15/11 1864 från Jakob församling i Stockholm till Ununge församling (Jakob BIIa:9 s188, längst ner), troligtvis till sin kusin Mjölnaren vid Skebo bruk Johan Petter Benslin, dit hans syster just flyttat veckan innan (Ununge AI:15 s15). Han dyker dock inte upp i Ununge. Nästa fakta jag har om honom är att han emigrerar till Amerika 1865 (ingen källa utom släkt) och att han dyker upp i San Rafael i Kalifornien 1879 där han gifter sig 4/1. Jag försöker följa honom från 1865-1879. Hur går jag vidare? Tacksam för hjälp.
71
« skrivet: 2019-04-04, 13:19 »
Tack. 2/2 1864 vidare till Stockholm...
72
« skrivet: 2019-04-04, 11:47 »
Emil August Rönnberg (f. Spånga 10/8 1843) flyttar 15/11 1859 från sin familj i kvarteret Vattnet i Hedvig till kvarteret Tulpan i S:t Olai (BI:8 s232, nummer 819). Han står som snickarlärling och är 16 år. Jag hittar honom inte i kvarteret Tulpan. Nästa fakta jag har om honom är att han emigrerar till Amerika 1865 (ingen källa utom släkt) och att han dyker upp i San Rafael i Kalifornien 1879 där han gifter sig 4/1. Jag försöker följa honom från 1859-1879. Tacksam för hjälp.
73
« skrivet: 2019-03-03, 13:06 »
Tack! Sorgligt!
74
« skrivet: 2019-03-01, 08:14 »
Nix, hon finns inte i flyttlängderna i Haraker.
75
« skrivet: 2019-02-28, 19:47 »
28/9 1897 flyttar småskollärarinnan Maria Charlotta Rönnberg från Rörbro i Fläckebo till - ja vad står det? Församlingsböcker AIIa:2 s420, Flyttlängd B:3 s12 (höger sida nummer 14). tacksam för hjälp.
76
« skrivet: 2019-02-28, 19:28 »
tack
77
« skrivet: 2019-02-28, 18:38 »
Flickan Maria Charlotta Rönnberg (f. 1878 i Olai, Norrköping) flyttar till Västerås Domkyrko från Vaxholm 26/10 1893 efter att hennes mor skollärarinnan dött i Vaxholm. Hon flyttar in hos predikanten Carl Fredrik Nyström och hans familj på s. 798 i husförhörslängden AIa: 24b - han verkar ha bott i Vaxholm på 1880-talet eftersom han har ett par barn födda där. Men redan 1895 flyttar Maria Charlotta vidare (BI:6 s.1 , högra sidan sjätte namnet nedifrån). Men - vart tar hon vägen? Jag kan inte utläsa orten!
78
« skrivet: 2019-01-30, 22:16 »
Boktryckerikonstförvanten Carl Gustaf Ehman (Eman) bor med sin fru 1810 i hus 10 i kvarteret Wildswinet på Övre Ladugårdsland under Mantal no 770. Carl Gustaf är född i Åbo (Finska) 30/7 1754 och hans fru Brita Hindriksdotter är född 17/8 1751. 1810 står att Carl Gustaf är sjuklig - han får det året en slutbetalning från boktryckerikonstförvanternas kassa på 25 riksdaler 'allt i ett'. Han benämns där 'ålderstigen'. Hans sista arbetsställe var Direktör Carlboms Tryckeri. Men vad händer med de båda sen? Jag tappar tråden här och har letat utan framgång. Tacksam för hjälp.
79
« skrivet: 2019-01-23, 08:25 »
Jag har hittat honom i Nysätra i alla fall till slut. C:1 s.190 bild 112. vänstra sidan, fjärde namn från slutet. Dock tillför det ingen ny information.
80
« skrivet: 2018-12-20, 08:51 »
Ytterligare information. Niclas Pipping var i Stockholm under Lilla Ofreden. Han gifte sig 1739 med Ulrika Corssar (dotter till skotske handelsmannen Anders Patricsson Corssar i dennes första äktenskap). De får en dotter Hedvig Ulrika i Stockholm hösten 1743. I början av 1744 startar han sen sitt Tröj- och Strumpväveri i Åbo. Samuel Ehman är åtminstone 1751 gesäll vid väveriet, och är från Sverige. Det känns ju troligt att Samuel värvats i Stockholm genom kontakter. Henric Wittfooth från Åbo fick redan 1719 privilegier att starta ett tröj- och strumpväveri i Åbo (under sin flykt under Stora Ofreden). Henrics son Hans var senare affärskompanjon med Niclas Pipping och Niclas syster Barbara var gift Wittfooth och Niclas mormor var en Wittfooth - så nära kontakter fanns. Men - hur hitta Samuel i Stockholm?
81
« skrivet: 2018-12-05, 18:27 »
Kyrkoherde i Leksand 1563-1597.
Vad vet vi egentligen om denne kyrkoherdes ättlingar? Herdaminnenas uppgifter (Ekström, Muncktell) grundar sig på Jacob Tengströms finska kyrkohistoria från 1822 som i sin tur grundar sig på den självbiografi Engelbertus sonson Johannes Elai Terserus författade på 1600-talet. Men förutom släkten Terserus nämner den inget om andra barnbarn till Engelbertus och endast vad gäller döttrarna nämns vilka de varit gifta med.
Jag har till exempel, med många andra, länge tänkt att sonen Israel var far till ett antal israelssöner och israelsdöttrar öster om insjön, men ju mer jag forskat i det ju mer inser jag att detta inte stämmer. Och hur är det med Ingelbertus andra barn? Vad kan vi egentligen med bestämdhet säga?
Sonen Elof, i första äktenskapet, gjorde mycket men tog över i Leksand efter faderns slag och uppgifter kring honom kan hittas i herdaminnen. Han var gift två gånger och fick 15 barn - bland annat biskopen i Linköping Johannes som skrev memoarerna.
Dottern Anna var gift med kyrkoherden Gudmund Petri Wallensis i Orsa. De fick fyra döttrar varav en dotter Margareta som gifte sig med efterföljaren på posten i Orsa; Andreas Olai Floreus.
Sonen Daniel var kyrkoherde i Torsång och först gift med Sigrid Persdotter, syster till svågern Gudmund Petri Wallensis. De fick 7 barn som använde Daniels halvbrors namn Terserus. Daniel var komminister åt sin bror Elof innan han kom till Torsång. En dotter var gift med majoren på Sollerön. Sonen Per tog över det hemman i Tibble som Engelbrekt fått som prebendehemman av Erik XIV 1562.
(Sigrid och Gudmund var barn till Petri Andrae Lexander - prost i Rättvik, men bördig från Leksand och hans fru Britta Gudmundsdotter (vars far var prost i Rättvik innan Petri). Engelbrekt blev prost i Leksand 1558, Petrus i Rättvik några år senare - dock Petrus varit sin svärfars Capellan några år där. Men att en kontakt fanns mellan Engelbrekt och Petrus verkar troligt.)
Sonen Israel återfinns i Dalarnas landskapshandlingars skattelängder för 1620 under Mon (Dalarnas landskapshandlingar 1620, s259). Han har söner enligt Dombok (1643, s. 338, Lars & Olof) och Israelsbo(darna) lär vara hans fäbodar. Tengström har lagt till kommentaren Länsman ibid, men det har jag inte hittat någon annanstans.
Sonen Abel nämns som klockare och gifter sig med Margareta Persdotter. I Ekström och Muncktell står det ’sin faders klockare’. Men i Johannes Elai originalmanus som är skrivet i jagform utifrån Johannes egen levnadsbana står det ’patris mei a. dituum’ - alltså MIN fars klockare. Elaus Terserus klockare alltså. Abels hustru Margareta Persdotter var dotter till Per Jonsson och syster till Israel Persson i Hackmora.
Abraham ska ha varit bergsman på Kopparberget.
Isak ska ha dött som fänrik i Livland.
Jacob ska ha dött som fältpräst i Livland. Begravd på konungens bekostnad. (sepultus cura regis riya?)
Margareta ska ha gift sig med en bergsman i Aspeboda.
Sara gift med bonde i Strand, Vika församling.
Johannes Elai sammanfattar ’cum hisci omnibus, excepto Jacobo, puer et adolescence familiariter vixi’. Vilket jag tolkar som att Johannes vuxit upp med alla dessa utom Jakob.
Är det någon som kan fylla på?
82
« skrivet: 2018-11-11, 10:05 »
En till bit information fick jag nyss från Lars-Åke i Skänninge: I domboken 1610 och 1611 är det uppbud på mark i Hackmora. Israel Persson köper en brodersdel av sin broder Daniel Persson för 60 penningar samt en systerdel av sin syster Margaretas make Abel Ingelbrektsson! Där har vi alltså en förklaring till Abels inblandning i fejden 1602. Och vi ser också hur Israel Persson befäster sin närvaro i Hackmora. (Advokatfiskalen i Kopparbergs Län EXI:e: 2720 s. 438 till höger).
83
« skrivet: 2018-10-14, 18:07 »
Ur Kurt Perssons dombok: 1708 - 11- 37, 26v, Olovligt umgänge Tillstodo femmänningssoldaten Daniel Öfversittiare och soldaten Anders Fransos hustru Karin Andersdotter i Noret sig haft olovligt umgänge med varandra förl julhelg, varefter konan fått barn mickelsmässotiden sistl., som ännu lever ... och att stå 3 söndagar uppenbar kyrkoplikt ... Giva honom till barnets föda en tunna säd årl.till dess det sig själf någorlunda föda kan ... pliktade de med kroppen.
84
« skrivet: 2018-10-13, 12:37 »
Det verkar vara flera soldater på sidan - en Spegel högre upp (gift med Daniels kusin Ingiel) och en Gädda på raden under Daniel. 1712-1714 var ju en särskilt intensiv period för Dalregementet...
85
« skrivet: 2018-10-07, 16:19 »
Tack, jag får ge mig på rullorna och hoppas på tur där.
86
« skrivet: 2018-10-05, 09:43 »
Tack - enligt SVAR är det AI:3 (se bild). Det kan mycket väl stå som du säger, men vad står det för anteckningar runt namnet? Det står något före och något efter?
87
« skrivet: 2018-10-04, 21:45 »
Vad står det om Daniel? Tack för hjälp.
88
« skrivet: 2018-09-24, 17:37 »
När Marin gifter sig är hon piga i prästgården hos prosten Behm.När Marins dotter Carin - döpt efter sin mormor - gifter sig 1819 med en bataljonsläkare från Stockholm är hon piga hos prostens son häradshövdingen och hon kallas Falkengren och Valtinson om vartannat - troligen för att ge henne en finare bakgrund än hon hade för att passa maken som var kusin med Häradshövdingen Behm och från en burgen Stockholmssläkt. Frågan är om den okända morfadern gav inspiration åt namnvalet... Men det lär väl vara omöjligt att finna ut.
89
« skrivet: 2018-09-23, 21:40 »
Nu har jag ägnat mycken tid åt att gräva djupare i detta med Hackmora och Gudmund Israelsson med flera. Kortfattat är min slutsats att Hackmora var ett fäbodställe som hade en fast gård från ca 1645 till ca 1760 och att Gudmund Israelsson och hans syskon var barn till Israel Persson - inte till Israel Engelbrektsson. Jag har haft mycket hjälp av både tråden och Lars-Åke A. i Skänninge. Kommentera gärna.
Hackmora dyker upp första gången 1594 i skattelängderna i Dalarnas Landskapshandlingar under Tibble - en Per Joensson i Hackmora listas där.
Nästa gång är 1602 i domboken då Herr Daniel Ingelberti anklagar sin bror Abel, sin syster Annas make Gudmund, en Per Larsson i Alvik och en familj från Tällberg: Peder Jonsson samt Daniel, Israel och Lars Pedersson. Anklagelsen är att dessa män ska ha huggit ner 400 famnar ny rågård i Hackmora och bränt upp hans lada. 'Den nya röjning om vilken det var fråga, hade tillsynats honom av tolvmännen.' De åtalade blev dödsdömda men benådade. De fick upprätta rågården, betala ladan och plikta 4 daler var. Att Peder Jonsson från Tällberg kan vara samma som Per Joensson i Tibble 1594 är inte långsökt. Står det för den delen Tibble eller Tällberg i domen? I skattelängderna i Dalarnas landskapshandlingar finns Pär Joonson i Hakemora listad under Tibble 1603-1606, efter det listas han bara under Tibble till 1614. Israel Persson listas 1602 under Romma.
Efter att Herr Daniel dör 1629 säljer hans ättlingar (Engelbrekt Danielsson i Orsa, Per Danielsson, dottern Karins make Majoren Daniel Jonsson på Sollerö i Mora, dottern Margaretas make Daniel Petri, capellan och kyrkoherde efter Daniel Ingelberti i Torsång) mark i Hackmora till Israel Persson i första uppbudet 1646 men sen dör Israel och när affären slutförs på decembertinget 1648 så är det Israels söner Per och Nils Israelsson som får fasta på fastigheten. Mark har bytts i Romma och Hackmora. Den Israel Persson som köper marken är troligen samma Israel Persson som blev anklagad bland andra 1602 för att ha åverkat den. Vid ett par domar på 1630-talet anges Israel Persson som varandes från Hackmora, så sammanfattningsvis verkar både Per Jonsson i Tibbles familj och Daniel Ingelberti ägt mark i Hackmora - mark som sen utökades av Pers son Israel och hans familj genom köpet 1646/1648.
Den tidigaste födsel jag har hittat i Hackmora är Olof Nilsson son till Nils Israelsson född 1648 (hfl) eller 1647 (dödbok) i Hackmora. Hans storasyster Karin är född i Noret 1640.
1655 gör Per Israelsson i Hackmora en markaffär. 1656 gör Gudmund Israelsson i Hackmora en markaffär. 1668 finns det enligt Holstenssons karta en fast bosatt gård.
Födda i Hackmora som vi känner till från dödböcker. 1648 Olof Nilsson son till Nils Israelsson död 10/1 1716 (Hackmora) 1651 Olof Gudmundsson son till Gudmund Israelsson död 9/8 1691 (Hackmora) 1658 Israel Gudmunsson son till Gudmund Israelsson (död januari 1724 (Rönnäs) 1679 Daniel - son till Olof Nilsson i Hackmora (död juli 1755 i Berg. står 1680 i hfl) 1680 Sara Olsdotter dotter till Olof Nilsson och Lisbet Danielsdotter 1685 Olof Olsson son till Olof Gudmundsson (död 1741 16p trint i Rönnäs)
Födda i Hackmora från födelseböcker 1670 Karin - dotter till Johan Nilsson i Hackmora 1689 Olof 14/4 - son till Olof Nilsson 1689 4/12 Kerstin - dotter till Olof Gummundsson m Anna Olsdotter 1692 21/ Pehr - son till Olof Nilsson i Hackmora & Lisbet Danielsdotter 1701 13/6 Karin - dotter till Pehr Johansson och Sara Olofsdotter 1702 6/11 Margaretha - dotter till Daniel Olsson och Brita Andersdotter 12/8 1704 Lisbet - dotter till Daniel Olofsson och Brita Andersdotter 4/8 1706 - Olof - son till Daniel Olsson och Brita Andersdotter okt 1706 Karin - dotter till Olof Nilsson och Lisbet Danielsdotter 1/9 1708 - Brita - dotter till Daniel Olsson och Brita.
i Sågen, nästgårds, hittas även 29/11 1696 Israel - son till Olof Nilsson och Elisabeth Danielsdotter 13/12 1710 Anna - dotter till Daniel Olsson och Brita Andersdotter
döda i Hackmora från dödböcker 1668 Johan Nils dotter i Hackmora 1676 Lars Ersson i Hackmora och ett barn från Hackmora 1677 Hustru Karin Joens/Jöransdotter i Hackmora Olof Gumundsson 1691 9 p tin 40 Israel Olofsson 1698 4 p tr 2 p Olof Nilsson Nils Olsson 1698 2 p tr 10 " Johan Johansson 1698 22 p tr (dött i Falun) Olof Olsson 1700 Inv. 11 p Olof Nilsson Olof Nilsson 1716 2 p Ep 69 g.m. Lisbet Danielsdotter p. Nils Israelsson m. Anna Persd. s.75 Olof Persson 1716 31 p trin, 0,01 p. Per Olsson Elisabet Persdotter 1718 rog. 0,6 Per Olsson, Marg. Andersdotter Anders Danielsson 1718 cant. 1,4 Daniel Olsson, Brita Andersdotter Olof Danielsson 1719 11 p. trin 13 ? " " Karin Danielsdotter 1719 9 p trin 4,8 " " Anna Olofsdotter 1725 november
Ur detta material kan vi hitta:
1.Nils Israelssons barn (gift med Anna Persdotter)
2.Johan Nilsson dotter död 1668 dotter Karin föds 1670 son Johan död Falun 1698 (möjlig son åtminstone han står med i Leksands dödbok Johan Johansson i Hakemora död i Falun)
2.Olof Nilsson 1648-1716 , gift kring 1674 (enl dödbok) m Elisabeth Danielsdotter f 1655 3.son Daniel född 1679 död 1755 i Berg g. Brita Andersdotter f 1678 -deras dotter Margaretha f 1702 d 1747 vigd 1728 med Erik Jönsson i Ullvi -deras dotter Lisbet f 1704 vigd 1728 med Per Persson i Vrebro -deras son Olof f 1706 död 1719 -deras dotter Brita f 1708 -deras dotter Anna f 1710 Vigd 1734 med Olof Jansson i Rönnäs -deras son Anders död 1718 -deras dotter Karin död 1719 -dotter Sara vigd med Mats Matsson i Berg 1737 -dotter Carin f 1720 gift med Soldat Erik Andersson Student f 1721 3.dotter Sara född 1680 gift med Pehr Johansson från Rönnäs gifta 1700, deras dotter Karin dör 1701 3.son Olof född 1689, död 1700 3.son Pehr född 1692 död 1776 Gopa gift med Marg. Andersdotter -deras son Olof Persson död 1716 -deras dotter Elisabeth död 1718 -deras son Anders Persson född 1720 -deras son Olof Persson död 1727 -deras son Pell död 1727 -deras son Olof Persson född 1732 drunknade 1759. 3.son Israel född 1696, död 1698 3.son Nils död 1698 3.dotter Karin född 1706
(även 2.Karin Nilsdotter f 1640 i Noret, död 1705. Gift två gånger: Erik Ersson i Roma, Lars Ersson i Gopa - död i Hackmora 1676. Änka från 37 års ålder. 2 Ingjäl Nilsdotter f 1647/1652 i Noret död 1722, gift med Mats Persson i Noret 1673)
1.Gudmund Israelssons barn, -1675 (gift med Kerstin Olsdotter från Hälla)
2.son Olof född 1651 död 1691, gift med Anna Olsdotter 1645-1725 gifta 1681 enl dödboken. -dennes son Olof född 1685 död 1741 i Rönnäs (g där med Anna Pärsdotter) -dennes dotter Kerstin född 1689 2.son Israel född 1658 död 1724 i Rönnäs g där 1686 med Carin Persdotter 1665-1725) 2. dotter Karin död 1698.
Den enda ifrån källorna som inte passar in här är Karin Jönsdotter som dör 1677. Hon skulle kunna vara Johan Nilssons fru.
I husförhörslängden listas Hackmora först i vol 4 på s 119 (1705-1735). I vol 2b på s 96 listas den bosatta gården under grannbyn Sågen (1690-1704) I vol 1 har jag inte hittat gården.
Ofta sägs Nils, Per, Elisabeth och Gudmund Israelsson vara barn till Israel Engelbrektsson - bror till den Daniel Engelbrektsson som äger marken 1602, men jag har inte hittat några källor till detta och det troligaste utifrån det vi vet är att de var söner till Israel Persson som 1602 står i domboken som varandes från Tällberg (eller Tibble.)
Däremot finns källor som tyder på just Israel Persson som far:
I Älvsborgs lösen 1619 dyker Israel Persson upp i Romma. Han förekommer sedan i mantalslängderna till 1648, då han ersätts av hustru Karin. 1656 ersätts hon i sin tur av Per Israelsson. 1676 dyker Israel Persson upp. 1677 står det Israel Persson och Johan Nilsson. (kusiner enligt ovan resonemang - Israel från Noret son till Per Israelsson, Johan från Hackmora, son till Nils Israelsson) 1686 står det Israel och Olof Gudmundsson. (bröder födda i Hackmora - och enligt samma resonemang kusiner till raden ovanför - söner till Gudmund Israelsson.) 1687 står bara Olof Gudmundsson. 1688 finns Israel och Olof Gudmundsson i Rönnäs.
Om vi tittar på Hackmora i mantalslängderna återfinner vi Hackmora under Tibble 1676-1686: Per Olofsson i Hackmoor/Hackmora eller Hackmoor Per Olofsson. Sista året står det dessutom Hackmoor Erik Persson. Denne Per Olofsson bör vara son till Olof Larsson vars bror Per Larsson 1663 har en fäbod i Hackmora - båda i sin tur söner till den Lars Persson som nämns i domboken 1602 och troligen är bror med Israel Persson ovan.
Sen står Hackmora under egen rubrik 1687-1760, så här ser det ut: 1687-1712 Olof Nilsson i Hackmora - Han är Nils Israelssons son. 1713-1718 Daniel Olofsson i Hackmora - Olof Nilssons son. 1719-1721 Daniel Olsson, Anna Andersdotter (vet ej vem Anna är, men Margeta nedan har en syster Anna gift till Ullvi) 1722-1736 Daniel Olsson, Margeta Andersdotter (Margeta är gift med Daniels bror Per Olsson sen 1715) 1737-1740 Daniel Olsson, Margeta Andersdotter, Såg Olof Olsson (osäker på Olofs identitet, kan vara Daniels syssling i Rönnäs som dör 1741) 1741-1745 Daniel Olsson, Margeta Andersdotter 1746-1748 Soldat Student i Berg, Per Olofsson i Sågen (Soldat Student hette Erik Andersson och var gift med Daniel Olssons dotter Carin) (Per Olofsson är Daniel Olssons bror - som hela tiden bott i Hackmora enligt kommunionlängderna.) 1749-1757 borta 1758 Anders Persson Hackmora (vet ej vem han är, son till Per O ovan?) 1759-1760 Olof Persson Hackmora (son till Per O ovan?)
I kommunionslängderna står Hackmora under Sågen från 1689 när längderna börjar till 1733, sen står det efter Sågen under egen rubrik. Fram till den längden som slutar 1734 står det som ett hushåll - Olof Nilsson med fru (sen änka) och hans söner Daniel och Per med familjer. Från 1735 står det som två hushåll, modern bor hos Per. Från 1742 består ena hushållet av Daniel Olsson, hans måg soldat Erik Andersson Student och Daniels dotter Karin. Det andra är Per och hans familj och mor. Från 1751 är Daniel borta och hans dotter och måg har ena hushållet, Per Olsson det andra. I kommunionlängden som börjar 1760 står bara ett hushåll med Per Olsson och hans sonhustru Brita Persdotter, men inga anteckningar är gjorda. 1763 gifter Per Olsson om sig med Kerstin Olofsdotter i Gopa där han sen dör 1776.
Min slutsats av allt detta blir att Hackmora var nog en typisk blandby: ett fäbodställe där en gård blev permanent bosatt i drygt hundra år ca 1645-1760 innan den åter blev fäbod.
Israel Perssons fyra barn (det kan ha funnits fler) levde som följer: Per Israelsson bodde i Noret Elisabeth Israelsdotter blev gift till Skeberg Gudmund Israelsson bodde i Hälla Nils Israelsson bodde i Noret Hackmora hade de som fäbod och en del föddes och dog där under tiden. Nils son Olof är den första som blir bofast året runt på gården - innan Holstenssons karta 1668. De andra i släkten fortsätter komma på fäbod - i och med köpet 1646 äger de ju mycket mark i Hackmora. Olofs söner Daniel och Per tar över gården efter sin far först tillsammans sen var för sig, men i mitten på 1740-talet flyttar Daniel till Berg, och hans måg Soldat Student får avsked 1761 och flyttar till Falun med sin fru och när sen brodern Per flyttar iväg återgår Hackmora till att vara ett rent fäbodställe igen.
Detta lämnar Ingelbertus Olais barns barn helt utanför och dem får vi helt enkelt ta i en annan tråd.
90
« skrivet: 2018-07-24, 09:22 »
Bra tips. Fadern Per Olofsson dör 23/10 1788 och bouppteckningen finns i Ovikens Tingslags Häradsrätt F3 bild 103, sid 387. Det står inget om arvingar, det är sonen Nils som låtit upprätta bouppteckningen. Men - i födelseböckerna i Oviken är det ofta inskrivet en anteckning om när personen dött - även om det är långt senare. Och på Karins födelsenotis (Oviken CI bild 46) står att hon dött 1801. I Oviken FI s82 står hon med - hon har bott flera år i Hälsingland men för några år sen flyttat tillbaks till sin måg Pehr Larsson (dottern Marins make) i Gisselåsen, där hon också dött. Det står inget om vart hon varit närmare och jag hittar ingen bouppteckning efter henne. Men - vad står det innan Helsingeland? 'Hvar i lång tid xxxxxx i Helsingeland?'
91
« skrivet: 2018-07-22, 20:03 »
Tack. Även med ett årtal blir det dock svårt att hitta henne i Hälsingland utan närmare ledtråd...
92
« skrivet: 2018-07-21, 10:58 »
Tack, undrar vad den kommentar skriven ovanpå Hälsingland kan vara? Möjligt att Karin efter födseln av oäkta tvillingar lämnade byn för en nystart någon annanstans? Men - vad kan man göra för att försöka lista ut vem fadern till tvillingarna var? 'ännu obekant' står det i dopboken. Finns det överhuvudtaget något sätt att gå vidare?
93
« skrivet: 2018-07-18, 21:51 »
Tack! Marin återfinns i hfl Oviken AI:3 s42, ganska långt ner. Systen finns dock inte med, hon kanske dog som liten? Högre upp på sidan (Wästeråsen 1) finns bonden Per Olofsson (1703) och hans familj - bland annat dottern Karin Pehrsdotter (f 29/7 1729) - det lär vara tvillingarnas morfar och mor och notisen 1810 om morfadern Pehr Nilsson lär vara fel. Men - vad står det för kommentar längst till höger om henne? Har hon flyttat till Hälsingland? Brodern Olof på raden under verkar ha flyttat 1764 - men vart?
94
« skrivet: 2018-07-18, 20:18 »
Vad står det? Oviken C2 s158. När Marin dör 13/7 1810 (Oviken F1 s146-147) står det att hon uppfostrats av morfadern bonden Pehr Nilsson i Västeråsen.
95
« skrivet: 2018-07-16, 22:32 »
Här är vad jag kommit fram till efter mycket forskande: Carin Pehrsdotter född 27/5 1792 i Gisselåsen, Oviken till Pehr Larsson och Marin Pehrsdotter (Oviken C3, s124). 13/7 1810 Oviken - mamman Marin dör (Oviken F1, s146-147 - se även fadern Pehrs död 1823 F1, s434-435) 4/10 1812 sista nattvardsgång som boende i Gisselåsen (Oviken AI:5 s33), pappan Pehr gifter om sig med änkan Elin Persdotter. (Oviken EI:1 s98). 1813 - Carin är piga i Eltnäset hos häradshövding Johan Magnus Behm, där häradshövdingens kusin Johan Magnus Sohm också bor från och till. (Oviken AI5, s 445 och 447 och 449). 2/9 1819 Carin är noterad för nattvardsgång sista gången i Eltnäset (Oviken AI6, s 231) 28/8 1819 Lysning för Carin och JM Sohm. Carin anges nu som ’åreborna jungfru’ Carin Pehrsdotter med efternamn Falkengren överskrivet med Valtinson. Hennes far Pehr Larsson i Gisselåsen står som ’förmyndare’. (Oviken HV2, no 12 1819) 17/9 Carin och JM vigs i Oviken. (Oviken EI1, s 114) 19/9 JM donerar 24 daler silvermynt till kyrkan. (Oviken LIb, bild 127) Paret flyttar till Valne i Alsens socken. (se bouppteckningen efter JM, nedan) 2/11 1820 dör maken Johan Magnus Sohm av en hetsig feber han dragit på sig vid vägbyggen i Norge. (Alsen F1, bild 33) (Offerdals tingslags häradsrätt AII10, s52) Carin skriver till kungs om att få ekonomisk hjälp och får änkepension beviljad 18/9 1821. (Riksarkivets ämbetsarkiv SE/RA/481 samt Handels- och Finansinspektionens registratur) 22/9 1822 lyses i Bergs församling mellan Fältväbeln Johan Gustaf Edberg och Enkefru Catarina Sohm. (Berg HV1 1822) Vigseln är noterad samma dag. Då står Carin med efternamnet Fallkengren. (Berg C3, s473) Paret bosätter sig i Bergsviken (Bergs AI4b, s121) 14/8 1823 Parets son Johan Magnus föds. Dopvittnen är förutom faderns släkt från Stockholm även pastor Själander, överste Hammarskjöld, Major Ward och häradshövdingen JM Behm. (Berg C3, s227) 13/7 1830 föds parets dotter Anna Sophia (Berg C3, s259) Carin får under tiden jobbet som socknens barnmorska. Hennes make fältväbeln har möjligen varit inspiration till detta då en av hans systrar och en svägerska arbetade som barnmorskor. (Berg KI:1 och 2) April 1860 säger hon sig inte längre kunna sköta sina sysslor och ska få pension, men 1862 behandlas samma sak av sockenstämman. (Berg KI:2) 4/12 1863 dör Carin i Österskucku, Berg. (Berg E:2 s80) I hennes bouppteckning noteras bland annat: ett mindre porträtt med mässingsram och en gammal sidenklänning. (Bergs Tingslags Häradsrätt AII:15 bild 64)
96
« skrivet: 2018-07-16, 22:32 »
Här är vad jag kommit fram till efter mycket forskande: Carin Pehrsdotter född 27/5 1792 i Gisselåsen, Oviken till Pehr Larsson och Marin Pehrsdotter (Oviken C3, s124). 13/7 1810 Oviken - mamman Marin dör (Oviken F1, s146-147 - se även fadern Pehrs död 1823 F1, s434-435) 4/10 1812 sista nattvardsgång som boende i Gisselåsen (Oviken AI:5 s33), pappan Pehr gifter om sig med änkan Elin Persdotter. (Oviken EI:1 s98). 1813 - Carin är piga i Eltnäset hos häradshövding Johan Magnus Behm, där häradshövdingens kusin Johan Magnus Sohm också bor från och till. (Oviken AI5, s 445 och 447 och 449). 2/9 1819 Carin är noterad för nattvardsgång sista gången i Eltnäset (Oviken AI6, s 231) 28/8 1819 Lysning för Carin och JM Sohm. Carin anges nu som ’åreborna jungfru’ Carin Pehrsdotter med efternamn Falkengren överskrivet med Valtinson. Hennes far Pehr Larsson i Gisselåsen står som ’förmyndare’. (Oviken HV2, no 12 1819) 17/9 Carin och JM vigs i Oviken. (Oviken EI1, s 114) 19/9 JM donerar 24 daler silvermynt till kyrkan. (Oviken LIb, bild 127) Paret flyttar till Valne i Alsens socken. (se bouppteckningen efter JM, nedan) 2/11 1820 dör maken Johan Magnus Sohm av en hetsig feber han dragit på sig vid vägbyggen i Norge. (Alsen F1, bild 33) (Offerdals tingslags häradsrätt AII10, s52) Carin skriver till kungs om att få ekonomisk hjälp och får änkepension beviljad 18/9 1821. (Riksarkivets ämbetsarkiv SE/RA/481 samt Handels- och Finansinspektionens registratur) 22/9 1822 lyses i Bergs församling mellan Fältväbeln Johan Gustaf Edberg och Enkefru Catarina Sohm. (Berg HV1 1822) Vigseln är noterad samma dag. Då står Carin med efternamnet Fallkengren. (Berg C3, s473) Paret bosätter sig i Bergsviken (Bergs AI4b, s121) 14/8 1823 Parets son Johan Magnus föds. Dopvittnen är förutom faderns släkt från Stockholm även pastor Själander, överste Hammarskjöld, Major Ward och häradshövdingen JM Behm. (Berg C3, s227) 13/7 1830 föds parets dotter Anna Sophia (Berg C3, s259) Carin får under tiden jobbet som socknens barnmorska. Hennes make fältväbeln har möjligen varit inspiration till detta då en av hans systrar och en svägerska arbetade som barnmorskor. (Berg KI:1 och 2) April 1860 säger hon sig inte längre kunna sköta sina sysslor och ska få pension, men 1862 behandlas samma sak av sockenstämman. (Berg KI:2) 4/12 1863 dör Carin i Österskucku, Berg. (Berg E:2 s80) I hennes bouppteckning noteras bland annat: ett mindre porträtt med mässingsram och en gammal sidenklänning. (Bergs Tingslags Häradsrätt AII:15 bild 64)
97
« skrivet: 2018-07-16, 22:31 »
Här är vad jag kommit fram till efter mycket forskande: Carin Pehrsdotter född 27/5 1792 i Gisselåsen, Oviken till Pehr Larsson och Marin Pehrsdotter (Oviken C3, s124). 13/7 1810 Oviken - mamman Marin dör (Oviken F1, s146-147 - se även fadern Pehrs död 1823 F1, s434-435) 4/10 1812 sista nattvardsgång som boende i Gisselåsen (Oviken AI:5 s33), pappan Pehr gifter om sig med änkan Elin Persdotter. (Oviken EI:1 s98). 1813 - Carin är piga i Eltnäset hos häradshövding Johan Magnus Behm, där häradshövdingens kusin Johan Magnus Sohm också bor från och till. (Oviken AI5, s 445 och 447 och 449). 2/9 1819 Carin är noterad för nattvardsgång sista gången i Eltnäset (Oviken AI6, s 231) 28/8 1819 Lysning för Carin och JM Sohm. Carin anges nu som ’åreborna jungfru’ Carin Pehrsdotter med efternamn Falkengren överskrivet med Valtinson. Hennes far Pehr Larsson i Gisselåsen står som ’förmyndare’. (Oviken HV2, no 12 1819) 17/9 Carin och JM vigs i Oviken. (Oviken EI1, s 114) 19/9 JM donerar 24 daler silvermynt till kyrkan. (Oviken LIb, bild 127) Paret flyttar till Valne i Alsens socken. (se bouppteckningen efter JM, nedan) 2/11 1820 dör maken Johan Magnus Sohm av en hetsig feber han dragit på sig vid vägbyggen i Norge. (Alsen F1, bild 33) (Offerdals tingslags häradsrätt AII10, s52) Carin skriver till kungs om att få ekonomisk hjälp och får änkepension beviljad 18/9 1821. (Riksarkivets ämbetsarkiv SE/RA/481 samt Handels- och Finansinspektionens registratur) 22/9 1822 lyses i Bergs församling mellan Fältväbeln Johan Gustaf Edberg och Enkefru Catarina Sohm. (Berg HV1 1822) Vigseln är noterad samma dag. Då står Carin med efternamnet Fallkengren. (Berg C3, s473) Paret bosätter sig i Bergsviken (Bergs AI4b, s121) 14/8 1823 Parets son Johan Magnus föds. Dopvittnen är förutom faderns släkt från Stockholm även pastor Själander, överste Hammarskjöld, Major Ward och häradshövdingen JM Behm. (Berg C3, s227) 13/7 1830 föds parets dotter Anna Sophia (Berg C3, s259) Carin får under tiden jobbet som socknens barnmorska. Hennes make fältväbeln har möjligen varit inspiration till detta då en av hans systrar och en svägerska arbetade som barnmorskor. (Berg KI:1 och 2) April 1860 säger hon sig inte längre kunna sköta sina sysslor och ska få pension, men 1862 behandlas samma sak av sockenstämman. (Berg KI:2) 4/12 1863 dör Carin i Österskucku, Berg. (Berg E:2 s80) I hennes bouppteckning noteras bland annat: ett mindre porträtt med mässingsram och en gammal sidenklänning. (Bergs Tingslags Häradsrätt AII:15 bild 64)
98
« skrivet: 2018-07-03, 08:31 »
Tack Stefan, intressant även om det inte hjälpte oss att komma längre. Tengström nämner i sin kyrkohistorie som kom ut 1821 som referens sin egen minnesskrift över Terserus från 1795 - den finns på några bibliotek och jag ska leta upp den och se om det står mer där. Han refererar även till Terserus brev till sin bror Daniel som ska finnas i Stiernmans Bibliotheca Sveogothica. Får söka vidare.
99
« skrivet: 2018-06-30, 16:08 »
Apropos Ekströms källor vad gäller Engelbrekt Olai Helsingus barn så uppger han två: dels Kopparbergs Läns Häradsrätts Arkiv AI:8 f. 239 och dels Handlingar till Upplysning i Finlands Kyrkohistoria (Tengström). I Tengström hittar vi detta, men det ger inte mer. KLHA är samma som benämns 'Kopparbergs, Säters, Näsgårds län + Österdalarne tingsl häradsrätt' - någon som har tillgång till den?
100
« skrivet: 2018-06-21, 10:01 »
Saknas det en volym? Om man jämför AI:7 med AI:8 verkar det så? AI:8a innehåller samma orter som AI:7a AI:8c motsvaras av AI:7b AI:8b har ingen motsvarighet i AI:7 - det verkar som en volym saknas? Eller tänker jag fel?
101
« skrivet: 2018-06-18, 20:37 »
Den första som föds i Hackmora som jag hittat är Nils Israelssons son Olof 1647/8. Hans storasyster Karin är född 1640 i Noret - en ytterligare möjlig koppling till Israel Engelbrektsson i Noret. Sen föds Gudmund Israelssons söner Olof och Israel där 1651 och 1658. Karin Nilsdotter gifter sig till Roma och Gopa och försvinner alltså från Hackmora. Israel Gudmundsson gifter sig till Rönnäs 1686. Kvar är alltså kusinerna Olof Nilsson och Olof Gudmundsson. Båda gifta, båda har barn. Olof Gudmundsson dör dock redan 40 år gammal och efterlämnar änkan Anna och en efterlevande son. Anna blir blind och skröplig och köper in sig i hospitalet men sonen blir kvar på gården. Då har vi vi från cirka 1695 en bonde Olof Nilsson på gården med familj och det är det som syns AI:4 sid 119. Frågan är var Olof Gudmundssons son med Anna Olsdotter är någonstans.
I hfl AI:2b bild 96 återfinns familjen under Sågen (är det Sågmyra?). Här finns båda kusinernas familj - den överlevande sonen verkar vara Gudmund Olofsson? Det är lite rörigt men jag tror Anna Olofsdotter står ovanför sin son och Olof Gudmundsson står längst ner med anteckning om hospitalet?
I hfl A1 är Sågen på s. 42 men familjerna är inte där. Den andra familjen som listas under Sågen i A1:2b är dock där.
102
« skrivet: 2018-06-17, 17:10 »
Maud, stort tack - källan hade jag högre upp i tråden, ledsen att jag inte tog med den direkt vid bilden också. Då kan vi alltså utläsa att hennes son XXXX Olofsson 1725 var boende i Hackmora och att Anna återvände till Hackmora och sonen för att dö. I Hackmora AI:4 s119 finns två Olofsson men båda är söner till Annas makes kusin Olof Nilsson vars familj och sonfamiljer är de som finns på sidan. Var är Annas son och vad heter han?
103
« skrivet: 2018-06-17, 12:14 »
Läshjälp? Vad står det om Anna Olofsdotter och hennes barn? 2 söner en dotter, dottern och en son döda en son 'lever för längd'? Vad är det om 34 år? Sen verkar hon vara blind och ha bott på hospitalet länge? tacksam för hjälp.
104
« skrivet: 2018-06-16, 08:36 »
Tack. I Hfl för Leksand AI:4 sid 119 finns faktiskt Hackmora med. Det är dock bara den Olof Nilsson jag nämner ovan och hans och sonen Daniels familj som är upptagna på gården. Var den Anna Olsdotter som var gift med Olof Gudmundsson och dog i Hackmora i november 1725 är listad har jag inte hittat.
105
« skrivet: 2018-06-01, 23:08 »
Det var inte lätt att läsa! Jag ser Abbel Ingelbrektsson och Gudmundus men ser man fler namn? På wikipediaartikeln om Hackmora säger man att detta är den första historiska referensen till Hackmora. Det står också "I fäbodinventeringen 1663-64 upptas en fäbodbrukare från Tibble i Hackmora. Enligt Holstenssons karta fanns en bofast bonde här. Även enligt en roteringtabell från 1682 upptas en bofast bonde. Byn verkar dock ha fortsatt varit sporadiskt bofast bebyggd, och under 1700-talet verkar den främst ha fungerat som hemfäbod." Källan är Roland Anderssons bok Byar och Fäbodar i Leksands Kommun från 1983. Ska försöka få tag i den.
106
« skrivet: 2018-05-31, 21:51 »
Har studerat Ekström idag. Han skriver bland annat om Engelberti Olaus son Daniel (bror till den Israel Engelbrektsson jag nämnt ovan, och senare kyrkoherde i Torsång) att han 1602 vid ting i Leksand anklagar 7 personer inklusive sin bror Abel och herr Gudmund ( (senare kyrkoherde i Rättvik och gift med Daniels syster Anna) för att ha huggit ner 400 famnar ny rågård i Hackmora och bränt upp hans lada. 'Den nya röjning om vilken det var fråga, hade tillsynats honom av tolvmännen.' De åtalade blev dödsdömda men benådade. De fick upprätta rågården, betala ladan och plikta 4 daler var. Så redan här finns koppling mellan familjen och Hackmora! Men var hittar jag handlingarna från tinget? Vore spännande att se vilka de 7 anklagade personerna är!
107
« skrivet: 2018-05-31, 09:32 »
Har funnit ett intressant dokument om Hackmora på Bygdeband: http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/92/11752_hackmora.pdfI det står att en fast gård fanns i Hackmora på 1600-talet, men att det senare verkar ha återgått till att bara röra sig om fäbodar. Olof Nilsson och Karin Nilsdotter står i dödboken (1716, 1705) födda i Hackmora. Deras far är angiven som Nils Israelsson. Så då har vi ett boställe med fyra barn födda till dels Nils Israelsson (Olof, Karin) och Gudmund Israelsson (Olof, Gudmund) på 1640-1650-talen. Klockaren och kyrkoherdesonen Israel Engelbrektsson i Noret hade en son Per född 1604 som tog över gården i Noret, en dotter Elisabeth som gifte sig till Skeberg och sen, misstänker jag, dessa två söner Nils och Gudmund som byggde gård i Hackmora. Jag kan inte hitta Hackmora i hfl, trots att exempelvis Olof Gudmundssons änka Anna som dör 1725 står som hemmahörande i Hackmora. Men indicierna växer!
108
« skrivet: 2018-05-26, 15:39 »
Korrigering - han står aldrig som Samuel Samuelis - det finns en Samuel Samuelsson som också är gift med en Anna Henricsdotter samtidigt i Åbo. Dock är denne Samuel timmerman. Vid något tillfälle är de till och med på samma sida i kommunionlängden. Lite förvirrande.
109
« skrivet: 2018-05-24, 21:23 »
Jag har gått igenom kommunionlängderna i Åbo Svenska Församling från 1753 till 1803 och följt Samuel. Han står konsekvent som född 1708 utom i en av de tidiga längderna där han står som född 1714. Födelseort är lämnad blank utom vid tre tillfällen från 1770 och framåt då han nämns som 'Svensk' och född i Sverige. I en tidig längd står han som Samuel Samuelis.
110
« skrivet: 2018-05-23, 09:28 »
Jag har inte hittat Gudmund alls i kyrkböckerna, bara indirekt. När hans son Israel dör 1724 som nämnt. Jag har hittat en möjlig bror till Israel som dör redan 1691: Olof Gudmundsson som ev. kan bringa lite klarhet. När denne Olofs änka Anna dör i november 1725 står en massa information jag inte lyckats tyda i F6 sida 29/30. Men det står att hon dött i Hackmora och att hon var änka efter Olof Gudmundsson i Hackmora. Kanske finns det fler ledtrådar i texten. Får studera mer noggrant.
111
« skrivet: 2018-05-22, 22:30 »
Det finns en uppgift om att Israel ska ha levt 1569-1639. De barn jag hittar är en son Per född 1604, en son Nils född 1610 och en dotter Elisabeth född 1623 med en annan mor. Vilket gör det möjligt. Om denna Gudmund Israelsson levde runt 1620 - 1700 så skulle han vart runt 40 när sonen Israel föddes 1659. Sen har jag ju inte hittat Gudmunds datum än, så jag vet ju inte. Men omöjligt är det ju inte. Israel Engelbrektsson verkar ju ha gift om sig med en yngre fru. Namnet Gudmund skulle kunna komma från Israels syster Anna som var gift med kyrkoherden i Rättvik Gudmund Petri.
112
« skrivet: 2018-05-19, 15:41 »
I januari 1724 dör Israel Gudmundsson i Rönnäs. I Död- och Begravningsboken (F5 bild 170) står att han var född i Hackmora och att hans föräldrar var Gudmund Israelsson från Hackmora och Cherstin Olsdotter från Hälla. Denna Cherstin är Skogs Kerstin Olsdotter, född 1631 i Hälla till Olof Jönsson och Anna Andersdotter på Skogsgården där. Gudmund Israelsson i Hackmora tror jag är son till Israel Engelbrektsson i Tibble, son i sin tur till kyrkoherden Engelbertus Olai Helsingus i Leksand. Israel Engelbrektsson (Engelberti) var klockare och lantman i Leksand och Tibble. Hans far kyrkoherden fick 1562 donationsbrev på ett hemman i Tibble i evinnerlig tid. I Hackmora hade en gård i Tibble en fäbod. Många indicier som pekar åt samma håll - men är det någon som kan bekräfta att denna tanke är riktig?
113
« skrivet: 2018-05-03, 08:17 »
Före dess i Väne Häradsrätt, visar det sig.
114
« skrivet: 2018-05-02, 08:26 »
Kan lägga till att när Carins mor Marin Pehrsdotter dör 13/7 1810 (Oviken F1 p.147-148) så står det tydligt '1 son 1 dotter, hvilka ännu lefva'. Så det är inte fråga om att en Carin dött som barn och en annan Carin kommit - som exempelvis barnhusbarn - i hennes ställe.
115
« skrivet: 2018-04-08, 10:16 »
För tydlighets skull: här är uppgiften från dopboken 1792 i Oviken där Carin Pehrsdotter, dotter till Pehr Larsson och Marin Pehrsdotter i Gisselåsen (samma Pehr Larsson som är 'förmyndare' vid lysningen ovan) noteras. Datumet är 27/5 1792. (Oviken C3, s 124) Det går att följa denna Carin genom husförhörslängderna i Oviken - först i Gisselåsen, sen i Eltnäset - fram till 1819. Den Carin som gifter sig med Johan Magnus Sohm och sen med Johan Gustaf Edberg står i Bergs husförhörslängder som född 12/6 1792 resten av sitt liv. Slutsatsen blir väl att detta med Falkengren/Valtinson var hittepå för att hon skulle gifta sig 'fint'? Men hur kom de undan med det? Prästen Nils Edlund hade varit i Oviken i tio år, så han måste varit medveten om personernas identiteter. Samma måste ju gälla länsman Erik Sundström. Och var fick de namnen Falkengren/Valtinson från? Kan det ha varit brudgummens stockholmskontakter?
117
« skrivet: 2018-03-30, 14:55 »
Har funnit lösningen på Maria Christina Ehman. 6/9 1848 föder hon en dotter Anna Maria på Allmäna Barnbördshuset. Hon är ogift och dör i sviterna efter förlossningen 24/9. Dottern antas 20/9 hos Stora Barnhuset.
118
« skrivet: 2018-03-27, 09:03 »
En pusselbit till: 14/9 1811 flyttar Carl Samuel in till Djurgården (BIA:1, bild 140) från Klara. Han står som Lärling hos Fru Vougt, men under står 'nu djurgårdsstängare'. En djurgårdsstängare var en grindvakt vid det nyinrättade Experimentalfältet på Djurgården. Det här är alltså två månader innan han gifter sig i Maria församling - då står han som lärling igen och tryckeriets faktor är ett av vittnena på lysningen. I Klara står han med i utflyttningslängderna men de har inte koll på när han kom dit. 'Ej admitterad' står det.
119
« skrivet: 2018-03-21, 20:46 »
Vilket arkiv ska man leta i? Vilken rätt?
120
« skrivet: 2018-03-19, 08:25 »
När Carin Pehrsdotter Valtinson och Johan Magnus Sohm lyses 28/8 1819 så är vittnena Pehr Larsson och Olof Persson i Gisselåsen. De står som förmyndare. Pehr Larsson är ju far till pigan Carin Pehrsdotter i Eltnäset. Olof Persson är en bondson från Myssjö, ingift på gården i Gisselåsen och alltså granne till familjen under en period. På lysningen står namnet Falkengren överskrivet av namnet Valtinson. Hon beskrivs som äreborna jungfrun. Vad har hänt? Är det en eller två Carin Pehrsdotter vi pratar om - och om det är två var tar den första vägen och vart kommer den andra ifrån? Den Carin som gifter sig med Johan Magnus Sohm gifter om sig, efter dennes död, i Berg och heter då Catharina Falkengren - som det ursprungliga namnet på lysningen.
121
« skrivet: 2018-03-19, 08:17 »
Olof Persson gav ingen ledtråd - han är inflyttad till Gisselåsen 1806 från Funäs i Myssjö där han gifte sig med dottern till Pehr Sivertsson; Anna.
122
« skrivet: 2018-03-19, 08:15 »
123
« skrivet: 2018-03-18, 11:42 »
Jag tänker på attesten som utfärdats. När utfärdades attester egentligen? Inför flytt säkerligen eller om på samma sätt någon ska gifta sig på annan ort. Men för i församlingen födda inför lysning behövdes väl inga attester? Vad kan attesten annars ha rört? Eller är den ett 'personbevis' baserat på till församlingen tidigare inlämnade handlingar? Finns attester bevarade någonstans?
124
« skrivet: 2018-03-16, 20:14 »
Tittar man noga på lysningen från 1819 så ser man att det ser ut som att Falkengren är ändrat i efterhand till Valtinson. F:et syns under V:et. I 'ke' fick 'k' ett streck och blev ett 't' och 'e' är överskrivet med 'i'. I slutstavelsen ser man början på 'g' och det är inte svårt att tänka sig att 'son' har skrivits över det tidigare 'gren'. I husförhörslängderna heter hon Falkengren resten av livet. Och här har hon uppenbart skrivits som Falkengren först, varefter det ändrats. Men vem var hon!?
125
« skrivet: 2018-03-16, 17:12 »
Nu har jag fått tag i ett par intressanta handlingar! Ifrån Bergs kyrkoarkiv Vol HV:1 har vi förteckning över lysningar utfärdade. Där står 'Fältväbeln Johan Gustaf Edberg och Enkefru Catharina Sohm, 22/9. Där har vi slutligen bekräftelsen på Catharinas identitet. Varför hon sen skrivs Fallkengren av Själander, det vet vi inte. Det andra intressanta dokumentet är från Ovikens kyrkoarkiv, Vol HV:2. Det är lysningen för Bataillons Läkaren vid Jemtlands Kongl. Regemente Chirurgie Candidaten välädle (?) Joh. Magn Sohm och äreborna Jungfru Carin Pehrsdotter Valtinson i Eltnäset, Oviken. Som synes fick Nils Edlund ändra lite i stavningen på efternamnet - det ser ut som det stått ett F i början istället för V. 'i'-et var tidigare ett ä? och frågan är om det kan ha stått 'gren' där det är överskrivet med 'son'? Vittnen till lysningen är Länsman Erik Sundström och - nu blir det intressant - Pehr Larsson och Olof Persson i Gisselåsen, båda står som Förmyndare. Att de inte nämns vid släktband betyder något? Och vem är Olof Persson - han finns inte i Gisselåsen med resten av familjen, så någon bror till Carin i den familjen är han inte. Att Carin nämns 'äreborne' innebär väl något också. Kanske är denne Olof Persson en nyckel? Pigan Carin Pehrsdotter född 1792 i Gisselåsen till Pehr Larsson och Marin Pehrsdotter som vi skrivit om; är inte det samma person? Men om så är fallet var kommer 'äreborne' och 'förmyndare' ifrån!?!?
126
« skrivet: 2018-03-14, 17:52 »
Jag söker se vad som hände med dessa två. Här är vad jag vet Maria Christina Eman (ibland Ehman) är född i församlingen 5/10 1812. Hon flyttar med sin mor till Österåker någon gång som liten, men 1827 flyttar hon tillbaks till Adolf Fredrik, Sen är hon piga 1828 i Klara, i Storkyrko 1830 och sen från 1834 till 1844 piga i Maria, sen piga i Katarina en sväng innan hon är tillbaks i Maria som piga i olika hushåll 1845-1848. 1848 bor hon i Kattrumpan Mindre 6/36 och står som Städerska. Året därpå är hon inte kvar. Hon finns inte i dödböckerna 1848-1849, och avflyttningslängder finns inte. Kan hon ha flyttat tillbaks till sin mor i Österåker? Hittar henne dock inte där i inflyttningslängden.
Hennes faster Maria Magdalena Ehman född 19/2 1780 i Åbo gifter sig 3/4 1800 i Storkyrko med skräddarmästaren Haquinus Asklund. 1826 dör maken och 1830 står hon som skräddarmästareänka Maria Magdalena Asklund och bor i Katarina Norra. Sen flyttar hon runt: 1831 i Maria Södra, 1832-1834 i Maria Norra. 1834 finns hon i kvarteret Rudan Mindre 3/36. Hon är inte där i nästa hfl och finns inte i dödböckerna och avflyttningslängder finns inte i Maria 1821-1855. Hösten 1834 var det en stor koleraepidemi och dödboken ör så full så den är alfabetiserad, men jag kan inte hitta henne. Är hon ett av kolerans offer? Eller flyttar hon? Tacksam för hjälp.
127
« skrivet: 2018-03-14, 09:11 »
Jag söker information om Bengt (Benedictus) Valtinson (Valtinsson, Wallentinsson) som 4/4 1806 mönstrar ut på Skonaren Maria i Wisby Sjömanshus. (DIII:7 sida 880) Den enda övriga information jag har om honom är att han är född 30/8 1780 i Hedvig Eleonora i Stockholm, och att han 1802 vid faderns bouppteckning sägs vara utrikes. Hur får jag reda på mer om vad som hände honom?
128
« skrivet: 2018-03-11, 22:18 »
Mamsell Maria Carolina Westerberg, f. 17/1 1806 till vaktmästaren Sven Westerberg (1759-1828) och hh Anna Sophia Eman (1774-1828) bor 1870 och 1871 i kvarteret Österbotten i Johannes (1 David Bagares Gata) 1872 bor hon i nummer 11 i [/size]kvarteret Oxen Större i Jakob. 1873 bor hon i nummer 4 i kvarteret Pumpstocken i Jakob. 1874 är hon inte kvar, finns inte i mantalslängder, finns inte i vare sig Jakob eller Johannes avflyttningslängder 1874-1878 eller i dödböckerna 1873-1884. Inte heller i rotemansarkivet. Vart tar hon vägen?
129
« skrivet: 2018-03-04, 21:29 »
Jag undrar också om var jag ska leta efter handlingar i en skilsmässa. Paret giftes 29/11 1811 i Maria Magdalena, Stockholm. Mannen, Carl Samuel Ehman var född i Uppsala 24/7 1790 och hade arbete som boktryckarlärling vid kungliga boktryckeriet. Frun Christina Rosenlöf var född i Norrö, Österåker 2/2 1780 och arbetade som piga åt Carl Samuels syster i Maria församling. 5/10 1812 får de en dotter Maria Christina i Maria församling. 11/10 1816 efterlyses mannen i Dagligt Allehanda av Åkers Skeppslags Häradsrätt för att åter inställa sig hos sin hustru som han varit tre år borta från. Efterlysningen är daterad Wira Bruk 31/1 1816. Var ska jag leta efter handlingar om vad som hände med äktenskapet? När Christina dör 28/4 1855 i Österåker kallas hon Barnmorskan, Enkan Christina Eman. Är det i Åkers Skeppslag eller i Stockholms Domkapitel jag ska leta?
130
« skrivet: 2018-03-01, 08:16 »
Maud, tack för det svaret. Vilket spännande dokument den bouppteckningen är - med alla vittnesmål och personliga berättelser om Carolinas uppväxt.
131
« skrivet: 2018-02-28, 09:23 »
15/4 1805 döps flickan Sofia Carolina i Jakob och Johannes församling. Hon var född dagen innan och under föräldrar står det Okände. Hur går man vidare om man vill följa henne? 1834 dyker en Carolina Sofia (ibland Sofia Carolina, ibland bara Carolina, ibland bara Sofia) Valtingson (senare även Valtinson, Valtinsson) född 14/4 i Stockholm upp i Maria församling hos Viktualiehandlaren Isak Wicksell - hon står som husmamsell. 1845 gifter hon sig med bodbetjänten Anders Wilhelm Ahlgren som senare själv blir viktualiehandlare och tar över gården (no 3/18 kvarteret Göta Ark). När Carolina Sofia blir änka ärver hon gården och när hon själv dör 28/8 1857 ärvs gården av Hedvig Charlotta Valtinson som bor i kvarteret brevid på Skaraborgsgatan (kv Östergötland 7/4). I famlijen Valtinson finns inga barn födda i början på 1800-talet - kan Carolina Sofia blivit adopterad eller varit fosterdotter och fått ta efternamnet? Hur kan jag knyta ihop trådarna? Hedvig Valtinsons far och bröder var hamninspektörer på Blockhusudden och åtminstone hennes bröder hade fosterdöttrar där på 1830- och 1840-talen.
132
« skrivet: 2018-02-22, 08:31 »
Om Elisabeth Barck vet jag bara det som står i riddarhusets genealogi: att hon var dotter till handelsmannen Anders Barck. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlerstam_nr_2057Efter Elisabeths död gifte borgmästaren om sig med prostdottern Margareta Nordberg. Jag känner inte till kopplingen till Carl Olofsson. Stöter jag på något återkomer jag.
133
« skrivet: 2018-02-21, 20:16 »
Jag har fortfarande inte hittat några syskon till Borgmästare Bengt, men jag har forskat ut hans barn lite mer. 1. Anders 16/2 1750 - blev statstjänsteman i Stockholm (kassör vid politiekollegium, auditör, kommissarie, assistent i justitiekollegium). Död före 1750. Gift Maria Roth, nio barn. 2. Valentia (1676-1676) 3. Ingrid (1677 -?) Gift ned Nils Swart i Vänersborg 1698. Maken dog efter två år och begravdes i borgmästarens grav. 4. Margareta (1679-?). Gift 1696 med rådman Lars Backman, död i fläckfeber efter två och och även han begravd i borgmästarens grav. 5. Adrian 20/8 1681 - 7/8 1750 - blev statstjänsteman i Stockholm. Via div. sekreterar- och auditörsjobb blev han häradshövding i Uppland 1721-1740. Sen assessor och hovrättsråd i Svea hovrätt. Blev adlad under namnet Adlerstam efter sin död. Gift med borgmästardottern Anna Bunge. De fick nio söner (jag har inte hittat några döttrar) varav en blev borgmästare i Nyköping, en blev hovauditör och inblandad i intrigerna kring hovet på 1750-talet och de tre andra överlevande fick ta över faderns adelsskap under namnet Adlerstam (alla tre högt uppsatta tjänstemän, frimurare, en ostindiefarare). 6. Johannes (1683 - ?) verkar ha blivit kommissarie i krigsmakten. 7. Lars (1685-1753) - bruksinspektor vid Hällefors bruk. Gift tre gånger, 24 barn i de två första äktenskapen, bara 5-6 verkar ha överlevt till vuxen ålder. 8. Catharina (1687-?)
134
« skrivet: 2018-02-13, 11:56 »
Datumet som ändrats efter Carin Ohlsdotter verkar faktiskt förklaras i att det finns två pigor Carin Ohlsdotter i Eltnäset. Den ena är född 7/5 1793 i Bölåsen och den andra yngre är född 6/1 1805 i Eltnäset. Antingen har prästen skrivit fel från början eller så har han bara varit praktisk och återanvänt raden och bara ändrat födelsedatum. I A1:5 på s 449 är det den äldre som står brevid Carin Pehrsdotter.
135
« skrivet: 2018-01-20, 22:22 »
Tack för svar! Datumet till höger om 'adest' - kan det vara när attesten skrivits? För det kan väl inte ha att göra med personen under, Carin Olsdotter? Och vad kan ha attesterats?
136
« skrivet: 2018-01-20, 17:00 »
27/5 1792 föds Carin Pehrsdotter i Gissleåsen - dotter till torparen Pehr Larsson (f 1755) och hans fru Marin Pehrsdotter (f 1760). De finns i AI:4 på sidan 43 tillsammans med Carins farfar och farmor Lars Jönsson och Anna Pålsdotter. I Gissleåsen är de kvar till 1812 där de går nattvard 4/10 sista gången (AI:5 sid 34). Carin återfinns året därpå i Eltnäset som piga hos Häradshövding Behm (1813-1814 AI:5 sida 445, 1815 på sida 449). I nästa bok AI:6 är hon kvar som piga, på sidag 231. Hon går nattvard sista gången 2/5 1819. I hfl står ngt underligt under hennes namn (se bild). Sen är hon borta. Vart tar hon vägen? 17/9 samma år gifter sig i Oviken bataljonsläkaren Johan Magnus Sohm med pigan Carin Pehrsdotter Valtinson i Eltnäset. Händelsen stämmer med Gissleåsen-Carins försvinnande från Eltnäset men namnet Valtinson stämmer inte alls med hennes bakgrund. Vad står det på raden under Carins namn i hfl? Om det inte är hon som gifter sig med bataljonsläkaren - var tar hon vägen? Och var är resten av hennes familj som försvinner från Gisselåsen 1812?
137
« skrivet: 2017-12-14, 08:48 »
Jag har försökt forska vidare i Samuel Ehmans historia. Var kom han ifrån? Han gifter sig i Åbo Finska 27/10 1751. Han är då tröjvävargesäll. I Nikula - Åbo Stads Historia 1721-1809 så beskriver han under rubriken Trikåväverier Niclas Pippings Tröj- och strumpväveri som drevs från 1744 till Pippings död 1755 (under en period i samarbete med Niclas Cretaleen). Vid Pippings faktori arbetade bland annat 1 tröjvävargesäll. Pipping är dopvittne när Samuel Ehmans första barn - dottern Anna Elisabetha - föds 20/8 1752. Så det är väl rätt sannolikt att Samuel Ehman är den nämnda tröjvävargesällen. När nästa barn föds i juli 1754 står Samuel som Ullkammare. Niclas Pippings syster Hedvig Rungeen är ett av vittnena. Under resten av sitt liv beskrivs Samuel som 'ullkammare' med untandag för 1758 när han nämns sockerbagardräng.
Samuels första hustru är Anna Henriksdotter - född 1722. Kan måhända vara den Anna Henriksdotter som föds i Åbo Finska 24/1 1722 av Henrik Helin och Maria Scheele.. Anna dör 1777 och Samuel gifter om sig samma år med den 43 år yngre Brita Gabrielsdotter Oslander. Han dör 27/4 1800 i Åbo Finska och står då som 92 år gammal.
Tankar: - Ehman är ett mycket ovanligt namn i Sverige/Finland. Relativt ofta skrivs det fel. Betydligt vanligare är det i Estland/Livland. Möjligen ett balttyskt namn. - Samuel bör vara född runt 1708 - när Estland/Livland fortfarande var svenskt. Många flydde till Sverige/Finland efter den ryska inmarschen. Kan han ha kommit med familj då? - Samuel förefaller blivit anställd av Pipping som gesäll vid manufakturen. Att bli accepterad som gesäll vid den tiden bör väl ha krävt någon erfarenhet av skrået som lärling. 1744 när Pipping öppnar sin manufaktur är Samuel runt 36 år - han måste ju ha sysslat med något under sitt liv dittills. Var kan han ha skaffat sig erfarenhet i området? Om han var kvar i Estland/Livland - kan han ha verkat som lärling inom manufakturindustri i Reval eller Riga? - en ytterligare koppling till Baltikum - Samuels andra fru Brita Oslander? Var kommer namnet Oslander från? Tammelander är Tammerfors, Alander är Åland. Är Oslander måhända Ösel? - 1759 gifter sig matrosen Daniel Eman från Livland med Sara Elisabeth Zackrisdotter Tammelin i Lovisa. Både Samuel och denne Daniel döper söner till Gabriel (1760/1763). En Maria Tammelin är dopvittne vid Samuels dotter Eva Carolinas dop 1786. Kan det finnas något släktband mellan Daniel och Samuel? - den enda övriga Eman jag hittar och inte kan placera är dubbelcorpralen Johan Eman som gifter sig i Bjärnå 1708 med Anna Maria Berglund och får en dotter 1712 i St Bertils församling.
Jag är tacksam för alla tankar i detta. Under tiden läser jag på om manufakturhistoria och emigration i Estland/Livland.
138
« skrivet: 2017-12-12, 08:33 »
13/12 1818 föds en gosse Johan Fredrik i Fägre församling, Västergötland. Hans föräldrar är Johan Svensson och Catharina Wettergren. Dopvittnen är kamrer Wulf, prostinnan Victorin, demoiselle Grandel och studeranden J Carlberg. Jag hittar inte familjen i hfl - är det någon som kan identifiera modern Catharina Wettergren?
139
« skrivet: 2017-12-12, 08:28 »
Ægidius Spolanders död där det står att fadern är från Sorsele Lappmark har jag hittat i Umeå landsförsamlings dödbok. Men - var kan man hitta Nils Jonæ Spolanders död? Vilken församling? I Nysätra finns han inte med under perioden 1700-1708 i alla fall. Är det någon som hittat den uppgiften? Det vore spännande att se vad som står vid hans död.
140
« skrivet: 2017-11-11, 11:28 »
Har tittat i Kommunionslängderna nu. 1813 är de 75 gardister i Lifsquadronen. 1814 är de 100 stycken. Nummer 92 är en Carl Ekman som skulle kunna vara vår Carl Samuel. Ehman skrivs ofta fel just som Ekman i kyrkböcker. 1815 är han ersatt av en annan och det står som kommentar 'obs 92 Ekman står förut'. Kort karriär som inte gav någon vidare ledtråd, men just nu det närmaste jag kommer.
141
« skrivet: 2017-11-09, 22:04 »
Karl Göran, nu blandar jag tråden om Catharina Fallkengrens identitet med denna, men de rör sig ju om samma sak på ett sätt. En väg att kanske komma vidare är att titta i en odigitaliserad volym på landsarkivet i Östersund från Berg som heter Bilagor till lysnings- och vigselbok för Berg 1751 - 1843. Där skulle det ju kunna finnas något om Catharinas vigsel med JG Edberg - det vore spännande att se om Själlander skrev Falkengren eller Valtinson i en eventuell lysning! Dessutom finns en Bilagor till lysnings- och vigselbok for Oviken med hinderslöshetsbevis för perioden 1809-1825 där man kanske kan hitta något mer om Catharina när hon gifter sig med J. M. Sohm. Men då får man ta sig till Östersund.
142
« skrivet: 2017-11-03, 21:29 »
Karl Göran - det är en intressant tanke. Fler har uppmärksammat Själanders skrivningar. Exempelvis här: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=46712.0Jag har sett fler exempel där han skriver K istället för T, så det är ett misstag han gör. En till tanke om Uldric Lund - det ser ut att vara en definitiv punkt efter Lund. Kanske kan indikera en trunkering - han kortar ju andra namn. Namnet kan vara Lundmark, Lundberg etc. Eller något som börjar på Sund för den delen.
143
« skrivet: 2017-11-03, 21:20 »
En eftermiddag i skråarkiven på nordiska museet i stockholm har gett vid handen var Carl Gustaf arbetade vilka år. Fram till 1786 - Akademitryckeriet i Åbo Oktober 1786 till 1796 - Akademitryckeriet i Uppsala 1797-1798 Holmbergs Tryckeri i Stockholm 1799-1804 Akademitryckeriet i Åbo 1804-1810 Nordström Jrs Tryckeri, JP Lindhs Tryckeri, Kungliga Tryckeriet, Carlboms Tryckeri - alla i Stockholm I oktober 1810 får den ålderstigne Carl Gustaf en slututbetalning från boktryckerikonstförvanternas cassa på 25:- 'allt i ett'. Han är då mantalsskriven på Övre Ladugårdsland nummer 770 och det står 'mannen sjuklig' i längden. Sen tappar jag bort honom.
144
« skrivet: 2017-11-02, 10:29 »
Jag har kört fast på rad tre från slutet: Ulrik Sund Skockholm (väldigt osäkert förnamn, efternamnet kan vara Lund. Det kan också vara ett efternamn alltihop). fru Törnmark Johan Gustaf Edberg hade en storebror och fyra storasystrar. Två av storasystrarna är med som vittnen i listan - Anna Sophia Westerberg med make och Maria hustru till Asklund. Han andra två systrar kan det inte röra sig om: Ulrica dog i Lovisa, Finland redan 1814 och Carolina blev barnmorska i Irsta utanför Västerås i samma veva som dopet och var ogift hela livet så hon hade stått som Eman. Så Fru Törnmark är ingen av dem. Brodern har jag inte lyckats spåra färdigt, men han hette Carl Samuel, så jag tror inte det kan vara han heller. Kanske är det folk med kopplingar till Catharina Edberg?
145
« skrivet: 2017-10-31, 08:38 »
Reijo - jag söker information om en medlem i Carl Gustafs teatertrupp i Finland. 13/3 1814 dör comedianten Ulrica Ehman i Lovisa av blodslag. I dödboken (Syntyneiden ja kastettujen luettelot 1794-1818 p 264) står 'Fölgde med Directeuren Boniviers Theater Troupe'. Har du stött på henne i dina forskningar?
146
« skrivet: 2017-10-26, 08:50 »
Anders har en syster Stina / Christina (född 3/2 1780) som 1810 bor i Stockholm och också kallar sig Rosenlöf. Undrar var de fick namnet från?
147
« skrivet: 2017-10-21, 14:12 »
Han är född i Uppsala Domkyrko 24/7 1790. Flyttar med familjen till Stockholm 1796. Pappan Carl Gustaf var boktryckerikonstförvant från Åbo. Han verkar ha kommit tillbaks till boktryckeriet för när han ska gifta sig med Christina Rosenlöf i november 1811 i Maria Magdalena så är factorn vid tryckeriet C W Locander (?) en av de som skriver under intyget inför vigseln. Så han lär inte ha blivit lifgardist innan 1812. 5/10 1812 föds en flicka Maria Christina i Maria Magdalena - men födseln och dopet skrivs inte in förrän i november. Dopvittnen är en barnmorska Hallmark och en annan dam. Fadern står som boktryckerikonstförvanten Carl Samuel Ehman, modern Christina Rosenlöf. Så här någonstans försvinner nog Carl Samuel - med tanke på fördröjningen av registreringen är det något som hänt här. Och han är ännu inte vid livgardet. 1816 när han efterlyses står det att han är lifgardist så det har han alltså blivit efter november 1812 men före september 1816.
148
« skrivet: 2017-10-21, 13:33 »
Nej precis - beskrivningen 1810 är rolig: Warandes Ehman 20 år gammal, medelmåttig till måtten, med rödlätt ansigte, mörka hår och ögonbryn, samt klädd i grå Wallmars-tröja, röd Wäst, grå Manchesters Korrtbyxor med gredelina bandrojor (?), ullstrumpor och Galoscher! Han kan ju inte ha varit så svår att hitta tycker man!
Hustrun Christina som efterlyser honom dör 28/4 1855 i Österåker (Runö står det i dödsboken, men jag hittar henne inte i husförhörslängden). Hon heter då fortfarande Christina Ehman och står som Änka och Barnmorska. Namnet tyder väl på att hon åtminstone aldrig gifte om sig, och kanske på att Carl Samuel kom tillbaks? Eller dog innan äktenskapet hann upplösas?
149
« skrivet: 2017-10-21, 12:30 »
Lifgardisten vid Konungens Lifgarde till Häst Carl Samuel Eman (f. 1780) efterlyses i Dagligt Allehanda 1816 tre gånger för att han förlupit sin hustru Christina för tre år sen och ska hos hustrun sig åter inställa så wida att han will förekomma bifall till hennes ansökning om upplösning av det med Eman ingånget äktenskap. Jag har gått igenom rullorna 1811-1817 utan att hitta Carl Samuel - är det någon som har bättre tur eller tips på andra sätt att leta reda på honom? Jag försöker se vart han tog vägen!
150
« skrivet: 2017-10-20, 07:58 »
Tack. handlanden Niclas Pipping drev från 1744 till sin död 1755 ett tröj- och strumpväveri. 1753 hade man bland personalen 1 tröjvävargesäll. Niclas Pipping var ett av dopvittnena när Samuel Ehman och hans fru fick sitt första barn Anna Elisabetha 1752. Så - antagligen jobbade Samuel åt Niclas Pipping. Men - var kom han ifrån? Vid inget av hans barns dop finns något vittne som heter Eman/Ehman - inte heller någon med ett förnamn som låter besläktat. Tyder på att han inte kom från Åbo? Ehman verkar vara vanligare i Estland/Livland...
151
« skrivet: 2017-10-19, 09:07 »
Vad har Samuel Ehman för yrke när han gifter sig med pigan Anna Henricsdotter i Åbo Finska i oktober 1751? Jag tycker det står 'gesällen vid Txxx Wäfveri' Samuel Ehman? Vilket väveri? Senare står han alltid som 'ullkambare' eller 'ullsorterare'.
152
« skrivet: 2017-10-16, 17:13 »
Anders Mårtensson lär vara riksdagsmannen och bonden Anders Mårtensson (f 1777) på Bergsviken 4. Hans hustru är Ingeborg Gunnarsdotter (f 1779). Mårten Larsson (f 1751) bor på Skålan 4. Hans hustru är Anna Olsdotter (f 1758).
153
« skrivet: 2017-10-13, 21:52 »
Det som gör det lite krångligt är att namnet ofta blir fel: Eman eller Ehman skrivs vid transkriberingar ofta av som Ekman eller Enman, men till och med i kyrkböckerna blir det Ekman ibland ser det ut som. Jag har hittat Carl Gustaf Eman född 30/7 1754 i Åbo Finska församling. Föräldrarna Ullkammaren Samuel Ehman ca 1718, död 27/4 1800 i Finska Församlingen (92 år), modern Anna Henricsdotter (ca 1722 - 5/6 1777). De hade flera barn som dessutom dyker upp som dopvittnen till Carl Gustafs barn - Ulrica är vittne vid dottern Eva Carolinas dop, Anna Elisabeth är vittne vid dottern Maria Magdalenas och Anna Sophias dop. Carl Gustafs far är också dopvittne 1780 när Maria Magdalena döps. Året därpå är det tvärtom - Carl Gustaf är dopvittne när pappan får en dotter i sitt andra äktenskap.
154
« skrivet: 2017-10-12, 21:26 »
Vid Sven Westerberg och Anna Sophia Emans dotter Maria Carolinas dop i Maria Magdalena, Stockholm i januari 1806 finns ett par intressanta namn bland faddrarna. Skräddarmästare Jonas Asklund lär väl vara den Asklund som är med på Johan Magnus dop ovan. Skräddarmästaren gifter sig 3/4 1800 i Sankt Nikolai med Maria Magdalena Ekman - vilken troligen är Johan Gustafs syster Maria Magdalena Eman född i Åbo 1780. Ålder stämmer och sammanhang. När hon är med på Johan Magnus dop står hon som Fru Maria Edberg - prosten har väl förstått att det är fältväbelns syster och skrivit henne med samma efternamn. Då återstår bara Ulrik Sund och Fru Törnmark.
155
« skrivet: 2017-10-12, 20:29 »
Tack alla för hjälp.Nu har jag gått igenom kommunionlängderna 1774-1779, 1780-1785, 1786-1791 - utan framgång. Man kan ju se i länkarna ovan att de gifte sig i Svenska Församlingen och att de får 5 döttrar mellan 1774 och 1786 som alla döps i Svenska Församlingen - är det inte underligt att de inte alls syns i kommunionlängderna för tiden? Eller kan de ha bott utanför församlingen och bara använt den för högtider? Fast 1803-1804 bor de ju i Svenska Församlingen ett tag... Vart ska man leta vidare? Finns dopböcker och vigselböcker digitaliserade?
156
« skrivet: 2017-10-11, 08:40 »
Men vad har Sven Westerberg för yrke vid Accisrätten?
157
« skrivet: 2017-10-09, 19:09 »
Leif - tack för den upplysningen. Brita lär väl vara från Åbo åtminstone då. Åke - tack, spännande med kommunionlängden! Detta är från 1804 då familjen varit tillbaka en sväng i Åbo. Det ser ut som att de åker till Stockholm på nytt 14/9 1804. Att Brita har ett födelsedatum och Carl Gustaf bara ett år kanske tyder på att han inte är född i Åbo? Finns det kommunionlängder för 1770- och 80-talen tillgängliga? Hur är det med flyttlängder? Tack igen.
158
« skrivet: 2017-10-08, 21:32 »
Tjusigt - då var hon storasyster till Johan Gustaf!
159
« skrivet: 2017-10-08, 19:41 »
Har lyckats identifiera Sven Wester. och fru Anna Sophia Wester från dopet av Johan Magnus 1823. Anna Sophia är fadern fältväbeln Johan Gustaf Edberg (född Eman)s släkting. Antingen en mycket äldre syster eller en faster. Hon heter Anna Sophia Eman och gifter sig 16/11 1794 i Maria församling i Stockholm med Sven Westerberg som är vid accisrätten. Den gode prosten har allt dragit ihop namnen en smula. I Uppsala dyker Anna Sophia Eman upp från Åbo 1789, då är hon 15. Carl Gustaf Eman och Brita Hindriksdotter - föräldrar till Johan Gustaf Eman senare Edberg dyker upp några månader senare.
160
« skrivet: 2017-10-08, 12:11 »
Jag söker uppgifter om en familj Eman i Åbo. Det jag vet är följande Carl Gustaf Eman, boktryckerikonstförvant, född 1754, flyttar till Uppsala före juli 1790 då en son föds där. Brita Hindriksdotter, hans hustru, född 1751 Anna Sophia Eman, född 1774. Flyttar till Uppsala 1789, examinerad i mars där. Är det någon som har mer information är jag tacksam.
161
« skrivet: 2017-09-18, 20:42 »
Tack för svar. Barnets mor som här nämns som Catharina Edberg var gift 1819-1820 med Johan Magnus Sohm - bataljonsläkare vid regementet. Jag tänker att Hammarskjöld och Ward närvarat på grund av det. Sonen som döps är uppenbart namngiven efter den döde mannen. Detsamma gäller häradshövdingen Behm som närvarar - han var kusin med bataljonsläkaren. Hur vanligt var det att pastorn själv anges som dopvittne? Jag tror inte jag sett det förut och vet inte hur det ska tolkas. Anders Mårtenson bor ju liksom familjen i Bergsviken så honom känner de väl från 'byn'. Mårten Larsson från Skålan - kan det vara Anders Mårtenssons far? Sen är det Stockholmarna som är spännande. Om de var där på grund av kopplingen till den döde bataljonsläkaren, en koppling till barnets mor eller till barnets far (som var från Uppsala ursprungligen) - det återstår att se. (Kan det stå Walter? En Sven Walter född 1788 dör i Stockholm 1831.)
Här är dopvittnena från parets enda övriga barn - 7 år senare (samma prost, ännu lite darrigare handstil). Som du ser så är dottern döpt Anna Sophia - precis som Fru Wester från det första dopet, vilket känns som en bekräftelse av ett viktigt band. Familjen bor nu i Skanderåsen, modern anges med sin förste makes efternamn 'Sohm'. Vid det här dopet är det nästan inga höga herrar med utan grannar och vänner från bygden. Martin (eller Mårten) Tirén var iofs hovkamrer och kronolänsman, född i Berg av prästsläkt och hans hustru (Agneta) Sophia (Ottiliana) Fogel var född i Stockholm (enligt en uppgift bortlämnad som barnhusbarn och kom upp till Jämtland den vägen?).
162
« skrivet: 2017-09-18, 09:00 »
Jag behöver lite hjälp att tyda namnen på dopvittnen här. Barnet som döps är Johan Magnus, son till Fältväbeln Johan Gustaf Edberg och hans fru Catharina Edberg, född 14/8 1823. Familjen bodde i Bergsviken. Johan Gustaf var född i Uppsala. Catharinas ursprung är dunkelt. Så här tror jag det står, men jag är osäker. Kommentarer av mig. Pastor Abr. (Abraham) Själander fru C. C. Lindahl (Catharina Charlotta Lindahl) Sven Wester (xxx) Stockholm. fru Anna Sophia Wester (står det Walter?) ÖversteLieut. Hammarskjöld (Arvid) . fru (Catharina Margareta) Schultin. Paret bodde i Åberget, Alsen. Major C. Ward och dess fru. (Var han kompanichef i Berg? Han bodde åtminstone senare på Galhammar) Anders Mårtensson och dess hustru. Mårten Larsson Skolon (?högst osäkert ord - kan det avse Stockholm?) och dess hustru Ulrik Sund Skockholm (väldigt osäkert förnamn, efternamnet kan vara Lund. Det kan också vara ett efternamn alltihop). fru Törnmark Lagm. Joh: Behm (Johan Magnus Behm, häradshövding i Oviken) och dess fru (Johanna Rebecka Lindholm) Asklund i Stockholm. och dess fru Maria Edberg (??).
163
« skrivet: 2017-09-18, 08:45 »
Jag skulle vilja veta mer om Catharina Margareta Schultin 1798-1875. Hon gifte sig med Överstelöjtnant Arvid Hammarskjöld i Stockholm 1817 och de flyttade till Jämtland där han jobbade vid regementet. 1837 skiljde de sig och Catharina gifte om sig med Johan Carl Julius Vult von Steijern, som då var major vid samma regemente. Catharina fick barn i båda äktenskapen och dog på Laxå Järnvägsstation. [/size]Det måste ha varit ett spännande livsöde - är det någon som vet mer?
164
« skrivet: 2017-09-18, 08:44 »
Jag skulle vilja veta mer om Catharina Margareta Schultin 1798-1875. Hon gifte sig med Överstelöjtnant Arvid Hammarskjöld i Stockholm 1817 och de flyttade till Jämtland där han jobbade vid regementet. 1837 skiljde de sig och Catharina gifte om sig med Johan Carl Julius Vult von Steijern, som då var major vid samma regemente. Catharina fick barn i båda äktenskapen och dog på Laxå Järnvägsstation. [/size]Det måste ha varit ett spännande livsöde - är det någon som vet mer?
165
« skrivet: 2017-09-18, 08:41 »
Jag skulle vilja veta mer om Catharina Margareta Schultin 1798-1875. Hon gifte sig med Överstelöjtnant Arvid Hammarskjöld i Stockholm 1817 och de flyttade till Jämtland där han jobbade vid regementet. 1837 skiljde de sig och Catharina gifte om sig med Johan Carl Julius Vult von Steijern, som då var major vid samma regemente. Catharina fick barn i båda äktenskapen och dog på Laxå Järnvägsstation. Det måste ha varit ett spännande livsöde - är det någon som vet mer?
167
« skrivet: 2017-09-13, 13:11 »
Prosten Johan Behm dog 12/11 1818. Hans efterträdare utsågs 28/10 1819 men tillträdde inte förrän 1820. Vem skötte församlingen under den tid ingen kyrkoherde fanns på plats?
168
« skrivet: 2017-09-03, 10:40 »
För att sammanfatta lite vad vi vet:
[/size]Alltihop utspelar sig runt Storsjöns sydspets för tvåhundra år sen. Ett par km sydväst om Ovikens kyrka bor häradshövdingen Johan Magnus Behm på gården Eltnäset. Han är född i Stockholm och kom till Ovikens prästgård som barn när hans pappa blev prost där på kunglig befallning 1777. Mamman hette Catharina Sohm och var från bryggarsläkt i Stockholm. Till Jämtlands regemente kommer 1808 häradshövdingens kusin Johan Magnus Sohm för att så småningom bli bataljonsläkare där. Han är tidvis skriven hos kusinen på Eltnäset. Han är 18 år yngre än sin kusin häradshövdingen och namnet Johan kommer nog från häradshövdingens pappa och Magnus från hans häradshövdingens morfar (bataljonsläkarens farfar - därför gissar jag att de heter samma).17/9 1819 gifter sig Johan Magnus Sohm med ’pigan jungfru Carin Pehrsdotter Valtinson i Eltnäset’ i Ovikens kyrka. Det gifta paret flyttar sen till Valne i Alsens socken längre norrut. Bara ett år senare, 2/11 1820, dör bataljonsläkaren av en förkylning han drar på sig vid vägbyggen i Norge och Carin blir ensam kvar. Hon har det dåligt ställt och skriver till kungs för att be om pension efter maken som aldrig hunnit bli examinerad innan dödsfallet. Hon skriver sig Catrina Sohm i bouppteckningen och Catarina Valtinson när hon ber om hjälp hösten 1821.Men sen händer något underligt - 22/9 1822 gifter hon om sig med en fältväbel Edberg i Bergs socken och då heter hon plötsligt Catharina Fallkengren. När Catharina och Fältväbeln Edberg får sitt första barn 14/8 1823 så döps han i Bergs kyrka till Johan Magnus. Häradshövdingen Behm är dopvittne. Övriga vittnen är höga militärer vid regementet, kyrkoherde Själander själv och flera tillresta stockholmspersoner.När de får sitt andra barn 1830 står modern som Catharina Sohm.Catharina får snart tjänst som socknens barnmorska och heter sen i de sammanhangen alltid Catharina Edberg. I husförhörslängderna står aldrig någon födelseort på henne. När hon gifter sig står hon som änka från Oviken. Hennes andre make, fältväbeln Johan Gustaf Edberg, var född i Uppsala och på honom står det konsekvent Uppsala i husförhörslängderna. Denna Carin som gifter sig med Johan Magnus Sohm 1819 och med Johan Gustaf Edberg 1822 som är ett huvudbry. Vem är hon och var kommer hon från? Det finns i häradshövdingen Johan Magnus Behms gård på Eltnäset 1815-1819 en piga Carin Pehrsdotter från Gisselåsen - född 1792 - precis som Carin Valtinson. Men denna Carins familj är torpare i Gisselåsen och har inga kopplingar till Valtinson eller Falkengren.
[/size]Om någon har några idéer mottages de tacksamt!
169
« skrivet: 2017-07-23, 19:11 »
Jag tror mig ha löst detta nu. I Johan Gustaf Edbergs meritförteckning insänd till Pensionskassan 18411127 skriver han: "1794 juli 25 född i Uppsala stad enligt tidigare inlämnat prästattest. 1808 maj 1 Antagen till trumslagare vid f.d. Upplands lantvärn som samma år åtfölgde landstigningsarméen från Grisslehamn till Finland och därstädes bevistade affären vid Lemo (19-20/6 1808). Efter denna afgick brigaden till Åland hvarest den blev förlagt till hösten då jag blef commenderad med den fördelning som afgick till Sundsvall hvarest jag då blef antagen till trumslagare utan lön vid Kongl. Jämtl reg. 1809 feb 27 Transporterad till 2:a trumslagare med lön vid Bergs kompani, Jemtl.' Efter att länge fruktlöst letat efter Edberg i Uppsala domkyrkoförsamling slog det mig att samtliga soldater vid Bergs kompani har efternamn som slutar på 'berg'. Det betyder att Johan Gustaf säkerligen fick namnet Edberg först då han kom till Bergs kompani. På Krigsarkivet hittade jag i Upplands Lantvärns handlingar en förteckning över trumslagarna i de olika kompanierna. Endast en av de som antogs hette Johan Gustaf. Han hade efternamnet Eman. Tillbaks till Domkyrkoförsamlingen hittade jag: 29/8 1794 föds en Johan Gustaf till föräldrarna Carl Gustaf Ehman och hans hustru Brita Hindriksdotter. Carl Gustaf Ehman var boktryckerikonstförvant vid Akademiska Boktryckeriet i Uppsala. Så där är han. Johan Gustaf.
170
« skrivet: 2017-07-10, 16:46 »
Johan Petter Benslin är en släkting till mig så jag har tidigare tittat på hans historia. Här är vad jag hittat. Flytt med familjen 8/11 1834 till Nybyn, Piteå. Till farbror mjölnaren Nils Peter Benslin (vars fru hette Anna Stina Spegel!) vid Selets bruk, Nederluleå 4/11 1843. Till morbror byggmästaren Nils Rönnberg vid Torshälla kvarn 30/8 1845. Till Kimstad med morbrodern 3/11 1852. Till Västerås stad som timmerman 1853. Till Mohebo kvarn, Västerlövsta som mjölnare 1854. Till Ramnäs bruk som byggmästare 1857. Till Ortala bruk, Väddö som byggmästare 17/12 1862. Till Skebo bruk, Ununge som mjölnare 15/11 1864. Skriver till Torshälla stadsfullmäktige 1865 om en tomt han äger där sågen låg som inte går att använda pga staden inte utfört den rågång de åtagit sig att utföra. Till Ytterby, Häverö som byggmästare 1876. Dömd 31/8 1880 av Lyhundra Häradsrätt till en månads fängelse för ärekränkning av en snickare. Försvinner från orten, men dyker upp igen på samma ställe 3/12 1880 från Solna. Han kanske avtjänade sitt straff där? 1/12 1887 flyttar han till Gribby i samma församling. Han står då som f.d. byggmästare.
171
« skrivet: 2017-05-25, 14:14 »
Jag har en ana som 1821 beviljas änkepension efter hennes make som var Battaljonsläkare vid Jämtlands Regementet. Hur kan jag gå vidare för att hitta mer information om henne? Det är 'chefsembetet' vid regementet som vänder sig till 'statscontoret' med detta och det beviljas. Något år senare gifter hon om sig - blir hon då av med änkepensionen? Var noteras i så fall ett sånt beslut?
172
« skrivet: 2017-05-03, 07:57 »
'Chefs Embetet vid Jemtlands Regemente' som skrev till 'Stats Contoret' å Catharinas vägnar för att hon skulle få pensionen bör ju haft koll på henne. Var det de som sen administrerade utbetalningarna till henne så måste det väl finnas något i deras arkiv? Och om hon flyttade och bytte namn bör det väl synas där? Hur var det - fick änkorna som Catharina behålla pensioner om/när de gifte om sig? Annars bör väl ngt beslut i frågan finnas någonstans. Tänker att allt detta finns kommenterat i regementets räkenskaper. Eller i statskontorets?
173
« skrivet: 2017-04-20, 18:26 »
Tack. Det är två män och deras familjer jag är intresserad av. Båda männen var Hamninspektörer vid Blockhusuddstullen. Anders Valtinson till sin död 1801. Sen sonen och namnen Anders Valtinson, följd av dennes bror Adrian Valtinson på 1830-talet. Finns det någon annan ingång än de redan nämnda?
174
« skrivet: 2017-04-17, 22:07 »
Under Kungliga Djurgården i platsförteckningen i början av hfl listas kvarteren: Bergsklippan, Djurgården, Fyrkanten, Halsen, Kyrkogården, Masten och Kyrkogården. Det är alla. Sen listas Östermalmskvarteren. Alla Djurgårdskvarteren som listas verkar ligga i Djurgårdsstaden.
175
« skrivet: 2017-04-17, 18:03 »
Tack igen. Jag tycker hfl i Hedvig Eleonora för den perioden är väldigt svåra att förstå, jag hittar inte Blockhusudden alls... Någon expert i tråden?
176
« skrivet: 2017-04-17, 16:58 »
Tack! Men bara från 1906? Jag letar på 1790-tal...
177
« skrivet: 2017-04-16, 22:07 »
Var i husförhörslängderna hittar man de boende på Blockhusuddstullen? Jag letar och letar och hittar ingenting.
178
« skrivet: 2017-04-16, 21:59 »
Elias Valtinson fick tre döttrar, flyttade 1779 till Västra Vad, Västlands församling där han dör 1791,
179
« skrivet: 2017-04-16, 21:57 »
Lars Valtinson dog 11/7 1786 i Eker, Örebro. Han var Fältkamrer och gift med Charlotta Gezelius. De verkar inte haft barn.
180
« skrivet: 2017-04-16, 21:55 »
Kan själv fylla på med lite info: Bengt Adrian Valtinson var född i Vendel 1/1 1726, son till Häradshövdingen (senare hovrättsrådet) Adrian Valtinson 1681-1750 (adlad 1747 Adlerstam men hann inte introduceras innan han dog). Bengt Adrian gifte sig i Nyköping 31/5 1765 med änkan Brita Katarina Edler. De boode i Nyköping Västra 1770-1776, Första Quarteret No 45. Brita Edler hade med sig en dotter Ängla Brita Wigardt (f. 1762) in i äktenskapet. Tillsammans fick de två döttrar: Anna Catrina 1765 och Fredricha Eleonora 1767, död ung. Catrina ärver sin farbror Magnus Adlerstams änka 1810. Bengt Adrian dog runt 1773, hittar ingen exakt uppgift.
181
« skrivet: 2017-03-31, 11:46 »
Jag söker uppgifter om Bengt Valtinson, borgmästare i Vänersborg och död där 1649. Hans far anges som Valtin Valtinson, pärlstickare från Nürnberg och ska ha kommit till Vänerborg som krigsfånge under 30-åriga kriget. Fadern hade då med sig sin fru Benedicta. Borgmästare Bengt ska varit född 1644 och dött 1728. Han var gift med Elisabeth Barck. De fick sönerna Adrian 1681 (senare hovrättsråd i Stockholm, död 1750) och Lars 1684 (bruksinspektor i Hällefors, död 1753). Frågan är - hade Bengt syskon? Fick han fler barn än Adrian och Lars?
183
« skrivet: 2017-03-25, 14:52 »
Jag söker uppgifter om Lars Valtinson född 31/10 1738 i Hällefors Bruk där hans far och namne var brukskassör. Vart tog denne Lars vägen? Hans mor dog vid födseln och hans far 1753.
184
« skrivet: 2017-03-25, 14:39 »
Jag söker uppgifter om Elias Valtinson f. 1713 i Hällefors, Brukskassör på Strömsbergs Bruk, gift med Catharina Sahlin där. Jag känner till en dotter Margaretha, gift Mühlenbruch men är nyfiken på mer info om hans familj. Någon som vet något?
185
« skrivet: 2017-03-25, 09:12 »
Jag söker uppgifter om borgmästaren i Nyköping Bengt (?) Adrian Valtinson. Efternamnet stavas olika emellanåt och jag tror han dog 1778, och gifte sig 1765. Möjligen är han son till bruksinspektor Lars Valtinson vid Hällefors Bruk. Allt är av intresse, speciellt intresserad av hans barn.
186
« skrivet: 2017-03-07, 20:24 »
Catharina fick änkepensionen enl beslut 18/9 1821. Jag har vidare hittat uppgift i Svenska Ättartal 1896 om släkten Sohm som tyder på att Johan Magnus pappa hette Lorens Sohm, inte Joh. Carl som det stod i dödboken. Lorens dödsdatum stämmer, liksom yrket Bryggare. I Svenska Ättartal 1896 visas tydligt att Prosten Behms maka Catharina Sohm var Johan Magnus Sohms faster - och att Häradshövding Johan Magnus Behm på Entnäset där Carin Pehrsdotter Valtinson dyker upp - alltså var kusin med honom.
187
« skrivet: 2017-03-06, 22:06 »
21/8 kommer en ansökan in till Kungl Maj:t där Chefs Embetet vid Jemtlands Regemente vänt sig till Stats Contoret för att be att Catharina Waltinson ska få pension efter Johan Magnus trots att hans Chirurgie Magister examen som han tog i Maj 1820 aldrig hann bli registrerad och han därför inte på riktigt fick vara ordinarie Battalionsläkare. Catharina befinner sig i 'de mest torftiga omständigheter'. Jag har inte hittat mer än så, men detta minskar perioden under vilken hon bytte namn till Fallkengren: det måste ha skett mellan augusti/september 1821 när denna ansökan gjordes och september 1822 då hon gifter sig med Johan Gustaf Edberg.
188
« skrivet: 2017-02-25, 21:38 »
Jag har hittat Johan Magnus Sohm i Alsens död- och begravningsbok C1. Han dog 2/11 1820 i ’hetsig feber’. Han var född 8/10 1788 i Stockholm. Fader var Bryggaren Joh. Carl Sohm och dess hustru Elisabeth Maria Berg. De dog när Johan Magnus var 7 respektive 14. Han undervisades i yngre åren i medicinska vetenskapen och blev underläkare vid Elfsborgs Regemente men transporterades till Jämtlands Regemente 1808. 1817 utnämndes han till Battalionsläkare. Gift år 1819 med Jungfru Karin Waltinson. Vid återkomsten från Norska Vägarbet där han som medicus varit närvarande måste af förkylning under vägen intaga sängen; ’vilken säng blev hans dödsbädd’. Han har varit en ’snäll, tjenstfärdig och lycklig läkare’, allmänt saknad och sörjd.
Bouppteckningen i Offerdals tingslag 1821 #16 (sid 43) är undertecknad av Catrina Sohm. 20 månader senare gifter hon sig med Johan Gustaf Edberg i Berg och heter då Fallkengren. Vad händer däremellan?!?
189
« skrivet: 2017-01-07, 16:33 »
Karl Göran - vilket ofantligt spännande svar! Tack! Du har kommit längre än någon tidigare. Detta är väldigt spännande. Nya frågor uppstår. Lite vidare info och tankar:
Johan Magnus Behm var präst i Hedvig Eleonora församling i Stockholm till 1777 då han genom beslut av Gustav III blev kyrkoherde i Oviken dit han flyttade med sin fru Catharina (född Sohm) och sin 7-årige son Johan Magnus. Catharina Sohm dog 1802, kyrkoherde Behm dog 1818. Sohm var en tysk bagarsläkt som verkar ha kommit till Stockholm på 1600-talet. Sonen Johan Magnus Behm blev häradshövding, fick många barn och dog 1847. Häradshövding Behm bodde alltså i Eltnäset och där hittar vi vår Carin Pehrsd:r född 1792 som piga fram till 1819 då hon gissningsvis gifter sig med Johan Magnus Sohm - då med efternamnet Valtinson tillagt. Släkten Valtinson är ursprungligen skotsk men kom till Sverige från Tyskland i samband med 30-åriga kriget. Här har vi två frågor: Vem var Johan Magnus Sohm? Bataljonsläkare vid Bergs kompani - han måste varit släkt med häradshövdingens mor. Och pigan Carin - hur var hon besläktad med släkten Valtinson? Redan ett år senare dör Johan Magnus Sohm. Hur? Carin/Catrina gifter om sig med Johan Gustaf Edberg i Bergs socken - men då står hon med efternamnet Fallkengren (sic). Vad kommer sig detta namnbyte av? Det är spännande detta med dessa stockholmssläkter i Oviken. Frågan är hur det hänger ihop. Det blir spännande att forska vidare.
190
« skrivet: 2017-01-05, 15:46 »
22/9 1822 gifter sig fältväbeln Johan Gustaf Edberg med änkan Catharina Fallkengren från Oviken. De bor i Berg i resten av sina liv och Catharina blir barnmorska under många år. Hon sägs vara född 12/6 1792 i Uppsala, men där står hon inte att finna. Namnet är ju lite ovanligt så hon borde ju gå att hitta. Jag har letat igenom husförhörslängder i Oviken utan att hitta henne. Någonstans tror jag mig läst att det fanns en officer vid Bergs Kompani som hette Falkengren, men jag har inga belägg. Är det någon som stött på Catharina i Oviken? Vem var hon gift med? Hade de barn? Var kom hon från? Mycket tacksam för hjälp.
191
« skrivet: 2017-01-05, 15:41 »
Jag har i många år letat efter en Johan Gustaf Edberg som enligt kyrkböckerna ska ha varit född i Uppsala 16/7 1794 i Uppsala. 1/5 1808 blir han antagen vid Upplands Lantvärn som trumslagare och är sen med vi slaget vid Lemo innan han hamnar vid Bergs kompani i Jämtland. Men i Uppsala har jag inte alls hittat honom. Enligt den muntliga släkthistorien ska han varit av vallonsk börd. [/size]Jag har gått igenom hela 1790-talets födelseböcker för Uppsala Domkyrkoförsamling och 21 gossar vid namn Johan Gustaf föds under perioden, men ingen med en pappa som heter Edberg. Han kan ju dock ha tagit sig det namnet senare. [/size]Nu vill jag försöka följa spåret att han kanske kan vara den Johan Gustaf som föds oäkta 7/7 1794 i Uppsala Domkyrko. Moderns namn är Johanna Grén, född ca 1762. Hur kan jag följa deras vidare liv? Husförhörslängder verkar inte finnas för perioden? [/size]Alternativt föds en oäkta Johan Gustaf 8/8 1794 vars moder heter Anna Gniström, 35 år. (Lustigt nog är bodbetjent Carl Gustaf Werdieur vittne vid båda dopen...) [/size]Tacksam för hjälp![/font]
192
« skrivet: 2011-08-14, 11:51 »
Jag har i många år letat efter en Johan Gustaf Edberg som enligt kyrkböckerna ska ha varit född i Uppsala 16/7 1794 i Uppsala. Han dyker upp vid Jämtlands regemente vintern 1808 och i sin meritförteckning säger han sig vara född i Uppsala stad (25/7 står det där). Men i Uppsala har jag inte alls hittat honom. Enligt den muntliga släkthistorien ska han varit av vallonsk börd. Nu vill jag försöka följa spåret att han kanske kan vara den Johan Gustaf som föds oäkta 7/7 1794 i Uppsala Domkyrko. Moderns namn är Johanna Grén, född 1762. Hur kan jag följa deras vidare liv? Husförhörslängder verkar inte finnas för perioden? Tacksam för hjälp!
193
« skrivet: 2006-04-13, 08:58 »
Hej! Jag har en Edbergfråga som jag hållit på med i mer eller mindre tio år! Den 22 september 1822 vigs min fm mm ff f Fältväbeln vid Bergs kompani, Jämtlands regemente Johan Gustaf Edberg med Catharina Falkengren. Johan Gustaf sägs vara född 16/7 1794 i Uppsala, och även Catharina sägs vara född i Uppsala, hon 12/6 1792. I de meritförteckningar som han inskickat till pensionskassan framgår följande: '1794 juli 25 Född i Uppsala stad enligt förut inlämnad prästattest. 1808 maj 1 Antagen till trumslagare vid f.d. Upplands Landtvärn som samma år i juni åtfölgde landstigningsarm?en från Grisslehamn till Finland och därstädes bevistade affären vid Lemo. Efter denne afgick brigaden till Åland hvarest den blev förlagd till hösten då jag blef commenderad med den fördelning som afgick till Sundsvall hvarest jag då blef antagen till trumslagare utan lön vid Kongl Jämtl reg.' Dock är det så att ingen av dessa står att återfinna i Uppsala! Man kan tänka sig att Johan Gustaf fuskat med sin ålder för att bli antagen, men jag hittar ingenting lämpligt åren innan heller. Det finns i släkten rykten om denna man, det ska finnas vallonblod här. Finns det någon som stött på denna Edberg eller hans fru? Jag är mycket tacksam för hjälp. Jan Smedh
Sidor: [1]
|