ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Margareta Björck

Sidor: [1]
1
10) Namnbyte / Motsträviga präster vid namnbyte?
« skrivet: 2023-01-11, 18:46 »
Jag har en släkting som i början av 1900-talet bytte Nilsson till Fogelström. Han var inte soldat, utan det var på hans eget initiativ. Rimligen bör han ha antagit det nya namnet senast 1901, medan det fortfarande var fritt fram att ta vilket namn man ville. Det tidigaste skriftliga belägget är  gravstenen för hans första fru, som dör 1905. Men när han gifter om sig 1906 och får ett till barn 1907 står han som Nilsson i kyrkböckerna. I församlingsboken som börjar 1908 har prästen skrivit Nilsson (Fogelström). 1915 försvinner parentesen, så det står Nilsson Fogelström. Men inte förrän 1929 står det bara Fogelström. Man får intrycket att prästen inte riktigt vill erkänna det nya namnet som det riktiga. Var det vanligt? Eller finns det någon annan tolkning?

HälsningarMargareta
 

2
Östergötland / SV: Västra Skrukeby igen
« skrivet: 2022-10-16, 16:08 »
Tack igen!Nej, jag har noterat att det i rullorna inte står något utförligt om de soldater som dog; de var väl inte så intressanta, utan riskerade bara att sprida negativa känslor - bättre att fokusera på de nya soldaterna som ersatte de förlorade!

HälsningarMargareta

3
Östergötland / SV: Västra Skrukeby igen
« skrivet: 2022-10-15, 16:59 »
Tack så mycket!
Men jag har svårt att tyda texten även där. Dödsdatumet ser jag och sen ser det ut som att det sista ordet är accademien, men vad står det innan?

4
Östergötland / Västra Skrukeby igen
« skrivet: 2022-10-15, 13:34 »
Om soldaten Sven Ekelöf står  "1790 död på hemresa från" och därefter något jag inte kan tyda. Är det någon annan som kan?
HälsningarMargareta B

5
Om du tittar på https://dnapainter.com/tools/sharedcmv4 så ser du att mängden gemensamt dna med en syssling kan variera mellan 41 och 592 cM, medan mängden gemensamt dna med ett sysslingbarn kan variera mellan 14 och 353 cM. Det är alltså en väldigt stor överlappning. I detta fall har både du och sysslingbarnet råkat få mycket dna från era gemensamma anor, jämfört med vad ni fått från era andra anor på samma nivå. (Det är ju bara föräldrar man får 50% ifrån, man får inte exakt 25% från varje mor- och farförälder, utan ett syskon kan få mer från mormor och ett annat mer från morfar osv.)
HälsningarMargareta

6
Vet inte säkert om jag förstod din fråga rätt, men detta gäller generellt om man via dna ska ringa in sin mormors okända föräldrar:Det är uteslutningsmetoden du främst får jobba med. Försök att sortera bort alla relativt nära dna-träffar på din pappas och morfars sida - genom att antingen titta i träffarnas träd eller kolla vilka andra träffar du har gemensamt med respektive dna-träff. På MyHeritage finns även ett bra verktyg som heter autokluster, vilket sorterar dina träffar i grupper som är släkt inbördes. Om du efter utsorteringen har kvar relativt nära träffar, så bör dessa höra till din mormors sida. Eftersom hon hade två föräldrar (som båda är okända?), så bör dessa träffar kunna sorteras i två grupper som är släkt inbördes, men inte med varandra. Ifall den ena av din mormors biologiska föräldrar är känd, så sorterar du förstås bort även dna-matcher på den personens sida. Allt detta förutsätter att dina anor på olika grenar inte var släkt med varandra, för då blir det betydligt svårare att dra några slutsatser.
När du genom denna uteslutning har hittat troliga släktingar på din mormors sida, så får du leta i deras träd för att se om det finns kopplingar till den person du misstänker.
HälsningarMargareta

7
Jag har en stor släkt där ganska många har testat sig. Två av dem (en syssling och ett kusinbarn) har gett mej sina inloggningsuppgifter, för att jag ska hjälpa till att identifiera deras dna-träffar. Att jämföra våra träffar inom samma släktgrenar är verkligen en illustration av den slumpvariation som gör att man inte alltid har tillräckligt med dna gemensamt för att få träff på en brylling. Jag kan ha träff på en brylling, som min syssling eller mitt kusinbarn inte har träff på, samtidigt som de kan ha träff på ett syskon eller en kusin till samma brylling, som jag inte har som träff. Inte heller min syster och jag har samma träffar bland bryllingarna. Så att två enskilda bryllingar inte har varandra som dna-träff skulle jag aldrig dra några slutsatser av.

Har inte du, Carina, och den här bryllingen några syskon eller kusiner inom rätt del av släkten som skulle kunna testa sig? Först om det systematiskt är så att det inte finns någon bland de två 1800-talssyskonens ättlingar som har varandra som dna-träff skulle jag börja fundera över att syskonen inte var syskon.

Jag kan rekommendera sidan https://dnapainter.com/tools/sharedcmv4 där man får en god illustration av hur stort spannet i gemensamt dna kan vara hos personer med ett visst släktavstånd.
HälsningarMargareta

8
00 - Skilsmässa / SV: Besöksförbud vid hemskillnad
« skrivet: 2022-09-27, 15:47 »
Länken du skickade leder till lagen i dagens version och det syns att 15 kap 11§ är från 1978, men det fanns kanske en liknande bestämmelse redan tidigare. Jag ska försöka leta efter 1920 års lag i dess ursprungliga version. Tack för tipset!

9
00 - Skilsmässa / Besöksförbud vid hemskillnad
« skrivet: 2022-09-27, 12:00 »
En punkt i en hemskillnadsdom 1948 är förbud för mannen vid vite av fängelse att uppsöka hustrun under hemskillnadsåret. Är det någon som vet ifall detta var en standardpunkt i hemskillnadsdomar? Det framgår att det är hustrun som yrkat på besöksförbudet (men hon har även yrkat på underhåll för sig och barnen mm, som ju var standardpunkter).
HälsningarMargareta B.

10
Om du inte har tagit dna-prov, så är ju det ett bra sätt att komma vidare!När du har fått din lista över träffar, så försöker du sortera alla de träffar som är på nivån brylling utifrån vilken sida de är släkt på. Om du identifierar alla som hör till din mammas, farmors och farfarsmors sida, så är det ju troligt att de som är kvar hör till din farfarsfars sida. Sen går du igenom dessa och ser om det finns några gemensamma anor hos dem. Då har du troligen hittat rätt familj, som du får kartlägga för att se vilka av familjens män som senhösten 1907 fanns i geografisk närhet till din farfars farmor och som var i lämplig ålder och livssituation för att avla ett barn.

Detta handlar då om den vanligaste sortens dna-test (autosomalt). Eftersom det är på din raka fädernelinje kan du också ha nytta av att ta ett y-kromosomtest. Hur man jobbar med sådana vet inte jag, men det kan du säkert ta reda på.
Jag har efter mitt dna-prov hjälpt till att identifiera tre för de berörda okända fäder, som visade sig finnas inom min släkt. Om du har tur, så är det någon av dina okända dna-träffar som blir nyfiken på hur du är släkt med hen och gör jobbet åt dej - det är lite mindre jobb att göra det för den som har fadern i sin släkt.
Lycka till!Margareta

11
Östergötland / SV: Västra Skrukeby
« skrivet: 2022-08-26, 10:17 »
Tack, det hade jag inte kunnat lista ut på egen hand! Och det verkar stämma, för jag hittar Sven Persson som klockare i socknens första husförhörslängd 1789.

12
Östergötland / Västra Skrukeby
« skrivet: 2022-08-26, 09:47 »
Vilket yrke har Sven Persson som tillsammans med hustrun Christina Andersdotter 1763-11-25 fått sonen Anders ?
Se 
Västra Skrukeby (E) C:1 (1712-1768) Bild: 74 Sida: 135

13
På en av mina anor står att han är född i Barnaryd (i mitten av 1700-talet), men jag hittar ingen sådan socken. Har den bytt namn? Slagits samman? Enda goggleträffen är från en försäljning på auction.net 2019 av "en sockenbeskrivning av Wisingsö socek, Barnaryds socken, Månsarp socken, Ödestuga socken och Byarum socken".När jag gör sökning på "Barnaryd" i BiS får jag däremot 24 träffar, samtliga på husförhörslängder/församlingsböcker i andra socknar dit någon från Barnaryd flyttat. När jag öppnar originalböckerna som BiS länkar till, så ser jag i flera fall att det nog står Barnarp, men i några fall är det tydligt att det står Barnaryd. Felläsningen kan ju dock ha skett i ett tidigare led, då den som skulle skriva in uppgiften i församlingsboken inte kunde läsa vad det stod i flyttbetyget - kanske hade prästen i Barnarp lagt sig till med en tjusig släng efter det avslutande p:et?
Är det någon som vet hur det ligger till? Ingen av de 24 träffarna i BiS har en hänvisning till en födelse- och dopbok och det kanske inte är en slump....

14
Tack så hemskt mycket! Detta begrepp har jag aldrig hört förr. Nu blir det lättare att gå vidare!

(Det verkar inte som om prästen heller hade så bra koll, för jag har tittat igen i husförhörslängden. Det jag tolkade som två ord kan förvisso vara ett, men det är väldigt tydligt att han skrivit "Wargärningskarl" med ä och ett extra n.)

15
Jag har en ana som enligt husförhörslängden "War gärningskarl 1808 för Blixtorp, Roxtorp och Ulle Kalf och utkommenderad. Obekant om han lefver eller ej" I nästa längd står "Mannen förlorades i Ryska Fälttåget". Mannen ifråga var född 1781 och gift och uppfyllde alltså inte kriterierna för att bli uttagen till lantvärnet (18-25 år och ogift). Det finns inte heller något som tyder på att han var indelt soldat: Han har inte Soldat som titel i husförhörslängden. Han finns inte med i Centrala Soldatregistret. I Ullekalf fanns vid denna tid en annan man som indelt soldat. Blixtorp, Roxtorp och Ullekalf är byar/gårdar i den östra delen av Högby E socken. Min ana bodde i andra änden av socknen.
Så min fråga är om det fanns ytterligare regementen som deltog i det ryska fälttåget, utöver de indelta och lantvärnet?

16
Ja, han växte upp i moderns nya familj. Det formella institutet adoption införde ju inte i Sverige förrän 1917, men i samband med att familjen 1903 emigrerade till USA tog sig hela familjen ett gemensamt efternamn och i Amerika blev det nog aldrig antecknat att han hade en annan far.

17
Jo, jag såg också att hon senare gifte sig. Men då, när hon snart skulle fylla 35, kanske hon hade gett upp, och tänkte att hon aldrig skulle hitta någon att gifta sig med, utan det var lika bra att skaffa ett barn på egen hand innan hon blev för gammal? Att hon några år senare skulle träffa en man visste hon ju inte då.

Det är ju omöjligt att veta vad som är tillfälligheter och vad som var planering, men OM det var så att hon ville ha ett barn på egen hand, så hade hon knappast kunnat lägga upp det bättre: En ung, oerfaren man som kanske inte hade koll på hur lätt en graviditet uppstår och inte hade lärt sig tekniken att avbryta i tid. Han vistas tillfälligt på platsen, vilket kraftigt minskar risken att han efteråt skulle få höra rykten om att hon fött ett barn. Hon flyttar innan magen börjar växa (men efter att två menstruationer uteblivit, så hon bör ha räknat ut att hon var gravid). Hon flyttar minst en gång till innan barnet föds. Hon landar i gyttret i Stockholms innerstad, där det är svårt att spåra upp någon eftersom det finns många som heter likadant.

Själv vet hon barnafaderns fullständiga namn, yrke och hemort, och borde lätt ha kunnat kontakta honom, men allt tyder på att hon inte gör det. Däremot ger hon barnet hans förnamn, så hon kan inte vara bitter på honom, utan det känns mer som en gest av tacksamhet.

Eller har någon en bättre teori om händelseförloppet?

Det som känns märkligt är att hon frivilligt skulle utsätta sig för det förakt som omgivningen vid denna tid visade ogifta mödrar och deras barn samt svårigheterna att ensam försörja ett barn i en tid då det varken fanns dagis eller barnbidrag.

18
Barnet bör ha blivit till i början av augusti och redan 9/10 flyttar modern långt därifrån. Redan det känns lite udda. Det var ju vanligt att kvinnor blev avskedade när magen började växa, men det hade den ju inte gjort efter två månaders graviditet, och det naturliga borde väl ha varit att hänga sig kvar i sin anställning så länge som möjligt? Sen är det rörigt i kyrkböckerna, men i maj året därpå, då sonen föds, har modern hamnat i Stockholms innerstad.

Fadern var aldrig skriven på den ort där barnet blev till, utan han var där tillfälligt och jobbade (så det finns inga datum). Anledningen till att jag vet att han var där, är att han berättade så mycket för sina barn och barnbarn om denna sejour att de har berättat det vidare till sina barn. Det framstod som att den var höjdpunkten under hans ungdom, då han för en gångs skull fick ut och se sig om i stället för att gå hemma som lärling åt sin far. Kärlekshistorien kan förstås ha bidragit till detta skimmer, men knappast om han vetat att den resulterade i en (i alla fall från hans perspektiv) oönskad graviditet - då hade hans minnen i stället handlat om vånda, ånger, skam, och nesan att han hade fått be sin far om pengar till barnets underhåll, vilket säkert renderat honom en rejäl utskällning (och dessutom hade inneburit att han hade en skuld till fadern, som skulle ha synts i bouppteckningen efter dennes död året därpå).

Och om han vetat att den här vistelsen resulterade i en son, men velat undanhålla det från de barn han sedan fick i sitt äktenskap, så hade väl det säkraste varit att tiga om hela vistelsen?

Min mormorsmor, som han gifte sig med, hade en oäkta son, vilket var något hon skämdes för hela livet. Genom att berätta för sin fru att han också hade det, så kunde han ha lyft lite av hennes börda - då hade de ju varit kvitt.

Trots hennes skamkänslor, så var det inte hemligt att äldste brodern hade en annan far, utan det visste min mormor och hennes syskon, och det har berättats vidare från mormor till mamma till mej. På samma sätt skulle det ha berättats vidare om min mormor vetat att hon hade ytterligare en halvbror.

Så, nej, jag har väldigt svårt att tro att fadern visste om sin son.

Barnets mor kom från en torparfamilj i södra Sverige. Hennes far dog och sista tiden hon bodde i föräldrahemmet var de inhyses. Sedan flyttade hon runt som piga och jag har inte orkat följa henne genom alla flyttar varje eller vartannat år, men hon verkar ha lämnat hembygden och flyttat uppåt landet 1887.


19
00 - Oäkta barn / SV: Hittad fader? Blodsband?
« skrivet: 2021-07-16, 08:56 »
Eftersom prästerna nitiskt brukade anteckna oäkta barn, tror jag att du kan utgå från att han erkände henne som sitt barn i samband med husförhöret. Ett tips är också att titta vilka som var faddrar vid hennes dop - fanns där någon från hans släkt?
Allra säkrast vetskap ger dock ett dna-test. Om du bland dina dna-träffar hittar ättlingar till hans syskon eller kusiner, så är ju saken klar.

20
Genom dna-träff har jag konstaterat släktskap (syssling-brylling) med en kvinna i USA vars morfar föddes i Sverige med okänd far. Genom att kolla gemensamma dna-matcher ser jag att vi är släkt på min mormorsfars sida. Amerikanskans morfar född 1892 har exakt samma tre förnamn (Emil Anton Gottfrid) som min mormorsfar född 1870. Mormorsfar och kvinnan jobbade på samma plats 1891 då pojken blev till. Dvs allt pekar på att den okände fadern är min mormorsfar.
Av flera olika skäl är jag övertygad om att min mormorsfar aldrig visste om denna son. Men mamman visste uppenbarligen vem som var far, eftersom pojken fick hans namn. Jag har testat olika teorier till varför hon inte kontaktade honom och berättade, om inte annat för att kräva underhåll: För att han bara var lärling och ändå inte hade pengar till underhåll? För att hon skämdes över att det skulle bli offentligt att hon, som var 34 år, varit ihop med en 20-åring (han fyllde inte 21 förrän i december)?
Men så var det någon som föreslog att graviditeten kanske var avsiktlig från hennes sida? Att hon gett upp om att hitta en make, men ändå ville ha ett barn och att det då var lättare att locka en 20-åring än en jämnårig man, som visste hur lätt ett barn blev till och att han i så fall skulle bli underhållsskyldig. Och att hon sedan namngav sonen efter fadern, som ett tack till honom. Men kan det verkligen ha varit så 1891, med den tidens stränga syn på ensamma mammor och deras oäkta barn?

21
Åhus / SV: Läshjälp dödsorsak
« skrivet: 2021-02-10, 17:44 »
Tack!

22
Åhus / Läshjälp dödsorsak
« skrivet: 2021-02-10, 17:09 »
Jag försöker uttyda det som står som dödsorsak i Död- och begravningsboken för Åhus 1925. Först står det Hjärtförlamning (Alcoholismus - och därefter ett förkortat ord som jag inte alls kan läsa. Sist står det väl Vitium org. cordis.
HälsningarMargareta

23
Tack så hemskt mycket! Det hade jag ingen aning om. Intressant att få lära sig något nytt!

24
Tack ska ni ha!Jo, jag tyckte också att det stod november 1818, vilket lät märkligt med tanke på efterträdarens tillträde. Der var intressant med snatteriet. Det står inget i husförhörslängden om det, så militären kanske skötte sina bestraffningar internt? Daniel blir backstuguhjon med anteckningen Fattig, men 25 år senare får han pension ut Landtvärnsbeklädnadsfonden, så det verkar som om militären inte helt tog avstånd från honom.

25
Jag har svårt att läsa det som står om soldaten Daniel Sundbergs avsked. Är det någon som kan hjälpa mej att tolka texten?HälsningarMargareta

26
Tutaryd / SV: Tutaryd AI:2, bild 62 sid 56
« skrivet: 2021-01-01, 15:12 »
Tack så mycket!
Tyvärr hjälpte det dock inte så mycket, eftersom Flattinge ligger i Dörarps socken, och där finns inga husförhörslängder före 1805. Har du lokalkännedom, så att du vet varför? (Det står inget i socknens arkivinfo.) Eller är du "bara" handstilsexpert?
HälsningarMargareta B.

27
Tutaryd / Tutaryd AI:2, bild 62 sid 56
« skrivet: 2021-01-01, 11:12 »
Min fråga gäller den för mej svårtydda kommentar som står på den strukne sonen Samuel, född 1781.HälsningarMargareta

28
Hej alla som har lagt ner möda på vår släkt och grattis till skickligt detektivarbete! Jag har gått in och lagt kommentarer på flera av bilderna. Både Ingrid och Maria finns med på olika kort. Flera av bilderna fanns även hos de emigrerade syskonens yngre syster Bengta Björck, som var min farmor (och dessa kort har jag tagit hand om), men hennes far Anders Grönkvist i Söndraby hade fler bilder än hon. Jag har sett även hans album för 30-40 år sen och funderat på vart det tog vägen. En sån tur att det inte var till soptippen! Jag skulle väldigt gärna vilja se fler bilder ur detta album och har försökt kontakta Thomas Dahl både via meddelandefunktionen i Porträttfynd och via telefon, men hittills inte fått något svar. Du, Ann-Mari verkar bekant med honom. Kanske kan du tipsa om en kontaktväg som funkar?

29
Sömmerska / Vandrande sömmerska?
« skrivet: 2019-11-27, 21:13 »
När jag var liten hörde jag talas om att min farmor som ung "gått runt och sytt", efter att hon först gått i lära hos en kvinna som hade syateljé i sitt föräldrahem. Dumt nog frågade jag aldrig hur det gick till, utan gjorde mej en bild av att hon gick från by till by och stannade någon vecka hos dem som ville ha kläder uppsydda, för att sedan vandra vidare. Är det någon som vet något mer konkret om hur det kunde vara? Hur gjorde hon upp med dem som ville ha dit en sömmerska? Det är ju inte precis något man bestämmer på stående fot när någon knackar på dörren, utan kunderna ville väl tänka igenom och prioritera sina behov samt skaffa hem tyg. Hur kunde kunderna bedöma hennes skicklighet innan de anlitade henne (och lät henne klippa i dyra tyger)? Hur fick kunderna tag i henne om hon hela tiden vandrade omkring? Fanns det många sömmerskor som gick runt, så att det var stor konkurrens eller var hon mera troligt efterlängtad och tingad långt i förväg? Och sydde hon för hand eller kan hennes inkomster ha räckt till avbetalningarna på en symaskin och hur fick hon i så fall den med sig? Detta var i nordöstra Skåne under de sista åren på 1800-talet.

30
Ivetofta / SV: Fanns död ute på marken......
« skrivet: 2019-04-26, 18:32 »
Tack båda två! Jag hade svårt att få ut det även när jag nu tittade på den skarpare kopian hos Riksarkivet. Man undrar bara varför de inte tyckte det behövdes obduktion. Varför ligger en 24-åring död på marken?
/Margareta

31
Ivetofta / Fanns död ute på marken......
« skrivet: 2019-04-26, 18:00 »
I dödsboken för 1886 finns bland de döda i mars ett dödsfall noterat med 9/2? som dödsdatum, gällande den 24-årige soldaten Sven Johansson Tell. I kolumnen för Serskilda anteckningar finns mycket skrivet, smått och tyvärr aningen oskarpt fotograferat. Jag får det till att han "Fanns /svårläst datum, men i alla fall i mars/ död ute på marken i Trolle Ljungby förs. der han senast varit sedd d.9/2. Enligt"
Därefter följer ett svårläst parti i mitten, där jag anar "fr. Kr Länsman". Hela notisen tror jag avslutas med "utan liket i förf.enlig ordning begrafvas". Men vad var det som länsmannen från Kristianstad utredde och kom fram till?
Hälsningar
Margareta

32
Ivetofta / SV: Vad hade han fått betyg till?
« skrivet: 2019-02-15, 19:38 »
Nej, han är ju aldrig registrerad som utflyttad från Ivetofta, så då hade han inget flyttbetyg att lämna till Karlskrona för att bli registrerad där. Känner du till reglerna kring detta? Fanns det en bestämd tid för hur länge man kunde vara borta och jobba innan man måste göra en formell flyttning? Eller berodde det på om jobbet till sin karaktär var tillfälligt? Den enda gången tidigare i min släktforskning, som jag sett en anteckning om betyg, så var personen samtidigt registrerad som utflyttad. Den gången var det också preciserat vad det handlade om för slags jobb "betyg för att söka tjänst som trädgårdsmästare", men något sådant framgår ju inte här.
Margareta

33
Ivetofta / SV: Vad hade han fått betyg till?
« skrivet: 2019-02-15, 19:03 »
Okej, tack! Ja, det skulle det kunna stå. Men dit verkar han aldrig ha kommit iväg, för han är kvar hemma även i nästa husförhörslängd, och tre år senare gifter han sig i grannbyn. Det är mycket man aldrig kommer att få svar på, men bra att åtminstone detta blev utklarat! Känner du till om det var vanligt att Carlskrona förkortades C.krona, eller var det ett eget påhitt från denna präst?
Margareta

34
Ivetofta / SV: Vad hade han fått betyg till?
« skrivet: 2019-02-15, 18:29 »
Men det sista tecknet före punkten är ju en bokstav som sticker upp - d eller l liknar det mest.
Margareta

35
Ivetofta / Vad hade han fått betyg till?
« skrivet: 2019-02-15, 18:22 »
Ivetofta AI:11, bild 234, sid 229
På sonen Per står det något i anteckningskolumnen som jag inte kan tyda. Jag får det till "betyg t. C." men vad står det sen?? Det är ju punkt efteråt, så det är något slag av förkortning, och det borde vara en förkortning som är så pass vedertagen att prästen räknade med att andra skulle förstå den. C. skulle möjligen kunna stå för Christianstad. Årtalet tolkade jag först som 79, men med tanke på att denna husförhörslängd omfattar åren 1866-1871, så måste det stå 71. Per är vid denna tid 19 år och bor kvar i föräldrarnas backstuga, utan någon egen titel. Senare i livet kommer han att bli indelt soldat och cigarrmakare.
Margareta

36
Rättare / Rättare
« skrivet: 2015-11-26, 21:46 »
Det kan väl ha funnits hur många anledningar som helst till att han blev degraderad, typ sjukdom (starr, parkinson, demens...), bestående men efter en olycka, alkoholproblem, brott, dålig personkemi mellan honom och gårdens ägare... Det fanns ju ingen som helst anställningstrygghet eller rehabiliteringsskyldighet, ens efter arbetsplatsolyckor. Står det inget i anteckningskolumnen i husförhörslängden? Vad dog han av, och hur många år efter att han degraderats? Har degraderingen skett i samband med ett ägarskifte? Han kanske fick en ung spoling som chef, och protesterade då denne gav order, som den erfarne rättaren visste inte skulle fungera?

37
Masthugg / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-24, 12:00 »
Tack, det borde jag ha kommit på. Men jag är van vid församlingar där det prydligt står N.B. + sidnummer i kolumnen längst till höger.
Margareta

38
09 - Fader okänd / Arv efter """"fader okänd"""" 1960-talet
« skrivet: 2013-11-24, 11:24 »
Men är det inte mest troligt att det var hans biologiska far? Oäkta är ju bara ett konstaterande av att föräldrarna vid tidpunkten för hans födelse inte var gifta. När de sedan gifte sig så ansågs väl faderskapet bekräftat. Kanske prästen då frågade om det var hans son, så att han visste hur han skulle skriva i församlingsboken. Hur ser det ut där efter 1913? Står din farfar som hustruns oäkta son, O S eller bara som son, S?
 
Hälsningar
Margareta

39
Byggnader och miljöer / Skola i Mjölby - vilken?
« skrivet: 2013-11-23, 21:47 »
Hej!
Jag tycker också att det ser ut som den skolbyggnad, som en tid innehöll kommunala mellanskolan, och fortfarande står kvar. Men eftersom barnen är så små, så är väl fotot från den tid då detta var folkskola, vid namn Centralskolan. Centralskolan höll till i denna byggnad fram till 1916, då den nya Centralskolan var färdigbyggd.  
Min mormor, som var född 1898, gick i folkskolan här, och jag har från kommunarkivet i Mjölby fått tag i klasslistan / utdrag ur betygsregistret för hennes klass då de gick ut sexan, så det går säkert att få även för den årskull som var född 1904.
Hälsningar
Margareta

40
Masthugg / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-23, 21:27 »
Hej!
Jag undrar om det är någon som har lyckats dechiffrera de markeringar med grov rödpenna/krita, som gjorts i husförhörslängden för Masthugg (Oscar Fredrik)på 1880-talet? I Göteborgs Oscar Fredrik AI:18 (1886-1893) Bild 41/sid 2036 (Arkiv Digitals numrering)finns ett sådant rött streck draget över båda de två killarna längst ned på sidan, och så är det en klammer och talet 405. Vad det syftar på begriper jag inte - i alla fall inte sidnummer i husförhörslängden. F ö är ju flyttnoteringar gjorda med vanligt bläck i kolumnen längst till höger. Men jag ser att samma rödkrita har varit i farten även på andra sidor i längden.
Hälsningar
Margareta

41
Tack Åke!
Jag hade inte begripit att Olai hade en sådan uppdelning av sin husförhörslängd - har inte haft några släktingar i Norrköping innan den här pigan flyttade in till stan.
Hälsningar Margareta

42
Vad betyder D2????
I S:t Olai husförhörslängd 1863-67 sid 111, står det i den sista kolumnen för flera personer på sidan att de flyttat till D2. Vad menas med det?
Hälsningar
Margareta
som lärt mej att NB betyder nya boken, men D har jag aldrig förut sett.

43
I en rapport från SMHI hittade jag nedanstående diagram. Det blir ju lite grovt när det är medelvärden för hela Sverige, men kan ändå ge en hint om skördeutfall, svårigheter att betala räntor, emigrationsmotiv etc under olika år.

44
Rättare / Rättare
« skrivet: 2010-04-25, 22:05 »
Jag hittade en Rättare i släkten och vid googling, för att få veta vad det var, hamnade jag här. Det jag kan bidra med, är att min släkting, född 1854, blev föräldralös som 10-åring och utackorderad av kommunalnämnden till den som krävde minst för att ta hand om honom tills han blev konfirmerad. Därefter fick han försörja sig själv. (Och till fosterlön skulle enligt kommunalnämndsprotokollet i första hand användas hans arv efter föräldrarna, först då det var slut utgick bidrag ur fattigkassan.) Så han hade inga pengar, inga föräldrar som kunde stötta honom och definitivt ingen mer utbildning än folkskola. Som de flesta flyttar han mellan olika drängtjänster. 1879 får han plats som dräng på en stor gård och under det enda år han är där blr titeln Dräng överstruken och ersatt av Rättare. Då är han alltså 25 år och har tio års erfarenhet som dräng. På följande tre tjänster står han som Rättare. Efter 13 år som Rättare blir han 1893, 39 år gammal, ägare till en egen gård. Jag funderar på hur det kan ha gått till. Hade en Rättare en sådan lön att han kunde spara till en egen gård? Han har under tiden som Rättare bildat familj, men hans fru är ett av många barn till en vagnmakare, så det verkar inte troligt att hon heller kunde bidra med något större arv. Och Lotto fanns väl inte då....

Sidor: [1]