Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Carl-Oskar Lundström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2019-04-07, 12:53 »
Hej Ernst,
det är mycket riktigt samma Emanuel Holmström i båda fallen. Emanuel gifte sig första gången 1826 med Magdalena Johansdotter Læstander (1808-1829), som drunknade den 28 september 1829 (olyckshändelsen finns bl.a. omnämnd hos Petrus Læstadius "Fortsättning af Journalen" s.377). År 1830 gifte sig Emanuel Holmström med Maria Kristina Granström (1812-1855).
Emanuel Holmströms första hustru var född Södra Bergnäs (Bergnäsudden), och det var där familjen bodde. Det är oklart hur länge han bodde där, om han bodde kvar där första åren med sin andra hustru. År 1839 lät han i alla fall insyna nybygget Kåttjokk och flyttade dit.
M v h
Carl-Oskar
2
« skrivet: 2015-11-08, 14:07 »
Hej Rolf, det finns dock s.k. dödlistor i domböckerna som täcker en del av åren. Men födelse- och vigselböcker saknas de aktuella åren. En del inbetalningar för dop och vigsel kan emellertid hittas i kyrkoräkenskaperna, men kan vara svåra att koppla till rätt individer.
3
« skrivet: 2015-04-08, 23:07 »
Hej Åke,
Nils Matsson föddes i Kusmark, Skellefteå 1817-10-04. Han var son till makarna Mattias Nilsson (1786-1864) och Anna Katarina Nilsdotter (1794-1847) i Kusmark. Mattias Nilsson var i sin tur född i Luokta sameby i Arjeplog.
4
« skrivet: 2014-08-06, 23:38 »
Ja hela nio år yngre har Maria Mårtensdotter fått bli på grund av slarvigt förda folkbokföringsuppgifter.
Det bör absolut finnas ett ting i Skellefteå där det går att läsa ut exakt vad som hänt för att hon fått fängelsestraff. Att hon lagt sin barn i lönn betyder att hon i hemlighet begravt eller gömt undan det barn hon fått som ogift. Om barnet var dödfött eller hade liv vid födelsen har sannolikt utretts vid tinget.
5
« skrivet: 2014-08-04, 21:09 »
Hej Bobby,
Maria Mårtensdotters födelseår varierar i källorna. Då hon gifter sig nämns hon vara född 1807 (Skellefteå lfs, EI:1, s.88), i husförhörslängden du hänvisar till nämns hon vara född 19 juni 1807 (Skellefteå lfs, AI:7c, s.9) och dessförinnan nämns hon i längden vara född 19 juni 1804 (Skellefteå lfs, AI:7g, s.53). Hon nämns ha varit på kronokorrektionshuset - vilket fram till 1827 var namnet för centralfängelset på Norrmalm. Längderna från Norrmalm finns på ArkivDigital och hon återfinns där vara född 20 juni 1800 i Skellefteå (Centralfängelset på Norrmalm, AIa:2). Hon intogs på centralfängelset/korrektionshuset 1824-07-12.
Maria mårtensdotter påträffas i husförhörslängden för tiden innan de tidigare nämnda och nämns då vara född 19 juni 1798 och inflyttad från Arjeplog och dotter till en Mårten Olofsson. Hon och hennes syskon och föräldrar antecknas som fjällsamer i Arjeplogs kyrkböcker för landet Karbmat i Arjeplogs sameby (Arjeplog, AI:2, s.115). Hon nämns där vara född 1798. Föräldrarna är Mårten Olofsson f.1747 och Marget Jonsdotter f.1769.
Vänliga hälsningar, Carl-Oskar
6
« skrivet: 2013-08-26, 21:20 »
Hej Iris!
År 1923 bildades Gargnäs kyrkobokföringsdistrikt, så de efterfrågade byarna återfinns i Gargnäs kyrkoarkiv.
7
« skrivet: 2013-06-06, 23:57 »
I avsaknad av död- och begravningslängd är det förstås svårt att avgöra om Kerstin Nilsdotter var född exakt 1668 som uppgiften i husförhörslängden gör gällande (Arjeplogs kyrkoarkiv, A I:1 s.45). Hon torde dock vara kring den uppgivna åldern. Hennes förre make - Jon Olofsson i Semisjaur sameby - var född omkring 1665/1670. Denne hade barnen Lars (f.1694), Margreta, Anna (f.1706) samt Gunilla (f.1706). Kerstin Nilsdotter var dock inte mamma till barnen, utan styvmor (Arjeplogs tingslags häradsrätts arkiv, F I:1, s.115). Året efter Jon Olofssons död blev änkan omgift med den endast 22-årige Anders Eriksson (döpt 1726-03-13), som alltså var betydligt yngre än styvbarnen.
I det äldre samiska samhället var det inte ovanligt med stora åldersskillnader. Det vanligaste var att änkan eller änklingen var betydligt äldre än sin partner vid omgiftet. Detta styrker bilden av familjens stora betydelse i samesamhället. (Peter Sköld: Liv och död i Lappmarken. Demografiska aspekter på förhållandena i Arjeplogsområdet. I: Tre kulturer i möte, s.77-98, 2001)
Anders Eriksson Skimmer gifte om sig året efter första hustruns död, med Kerstin Larsdotter (1725-1785) och hade fyra barn födda 1753, 1756, 1759 samt 1762. Efter denna hustrus död gifte han sig 1788 för tredje gången. Då var han 62 år och den blivande hustrun (Karin Larsdotter f.1758)30 år. De hade barn födda 1789, 1790 och 1793. Det var således 40 år mellan Anders Erikssons äldsta och yngsta barn.
8
« skrivet: 2013-02-24, 11:36 »
Jo, jag får det också till Gustava Axelson.
9
« skrivet: 2013-02-24, 11:20 »
Hej Anton, jag tror att det står Reinh Eklund och att han alltså heter Reinhold. Det finns en Reinhold Eklund (f.1874) i Petisträsk, Degerfors. I samma längd som ovan finns samma person med som dopvittne 1905-11-05 och då ser det ut så här:  (Meddelandet ändrat av Col 2013-02-24 11:22)
10
« skrivet: 2013-02-08, 13:35 »
I utflyttningskolumnen står det N.b. 998 1917, med andra ord sidan 998 i nya boken. Familjen återfinns på den sidan i AIIa:7 (församlingsbok 1912-1929).
Med vänlig hälsning,
Carl-Oskar
11
« skrivet: 2013-01-29, 20:35 »
Hej Inger,
tyvärr så förstördes födelseboken för de aktuella åren vid en eldsvåda 1856.
Vänliga hälsningar, Carl-Oskar
12
« skrivet: 2013-01-24, 02:02 »
Hej, jag tittade också i uppgifterna som sändes till Tabellverket, fast i materialet som ligger i Skee kyrkoarkiv, volym G I:1 (tillgängligt via Riksarkivets digitala forskarsal). Där nämns två självmördare år 1854, nämligen en gift kvinna i åldern 25-50 år samt en ogift man i åldern 10-25 år. Så det ser helt klart ut som om det var ett självmord. I dödboken finns en hustru Johanna Pettersdotter, 33 år gammal, som också har dödsorsaken hängd. Jag tycker också att det borde finnas något i domböckerna om detta, vilket borde vara i Vette häradsrätts arkiv, A I a:53. Urtima ting verkar för Skee den här tiden ligga inbunden i samma bok som de lagtima.  Skee kyrkoarkiv, statistiska tabeller, G I:1. Utdrag ur tabell för år 1854
13
« skrivet: 2013-01-19, 14:58 »
Hej Monika, det står Lycksele HR (inte HB) och avser Lycksele tingslags häradsrätt. Den aktuella volymen finns inte tillgänglig över internet, utan ligger i original på Landsarkivet i Härnösand.
Vänligen,
Carl-Oskar
14
« skrivet: 2012-11-29, 00:41 »
En snabb titt i de statistiska tabellerna som skickades till SCB ger också svaret hård mage. Den efterfrågade Olof Mårtensson var 54 år vid dödstillfället och den ende i Arjeplog som dog i den åldern. I mortalitetstabellen står mycket riktigt endast en person i Arjeplog som avlidit i åldern 50-55 år, dock är det antecknat i kolumnen för kvinna vilket måste vara felaktigt noterat. I nämnda tabell har den personen noterats för dödsorsaken Älta och hård Mage. Tack än en gång Bo för att du ledde mig rätt.  Ur Arjeplogs kyrkoarkiv, volym G I:2, mortalitetstabell 1786.
15
« skrivet: 2012-11-29, 00:21 »
Stort tack Bo!
Har suttit och jämfört och det som tycks konstigt är nog förkortningen av mage (mg) och första bokstaven i hård. Men som jag ser det så verkar detta vara det mest sannolika. Än en gång tack för hjälpen.
16
« skrivet: 2012-11-28, 01:33 »
Hej! Jag lyckas inte klura ut följande dödsorsak. Jag ser att det står Älta vilket var engelska sjukan eller ett flertal andra plågor, ofta med frossa. Men vad står det därefter? Någon som kan hjälpa mig?  Hämtat ur Arjeplogs kyrkoarkiv, volym C:1, uppslag 125 (höger sida), 1786-03-19.
17
« skrivet: 2012-11-14, 20:36 »
Hej Hermod!
Lars Andersson Sorrar, född 1785-08-18 i Semisjaur, död 1861-10-01 i Arjeplog.
Gift 1) 1819 med Botila Jonsdotter, född 1790 i Semisjaur, död 1834-01-24 i Arjeplog (enligt dödlista i Arjeplogs tingslags häradsrätts dombok, A Ia:10, s.363).
Gift 2) 1834 med Elsa Andersdotter, född 1811 i Njarg, utfluttade till Norge.
(Arjeplog husförhörslängd 1772-1826, A I:2, s.119 samt husförhörslängd 1855-1864, A I:3, s.116).
Lars Andersson Sorrars anor:
Far: Anders Eriksson, född 1762, död 1790 i Semisjaur. Gift 1784 med:
Mor: Elsa Gabrielsdotter, född 1761-06-19 i Arjeplog, död 1817 i Arjeplogs sameby. Omgift 1794.
Familjen skrivs i Semisjaur sameby, i Eddekaltjo och Kåldneswuome. Sistnämnda landområde är beläget söder om Sädvajaure, omkring sju mil nordväst om Arjeplogs samhälle.
(Arjeplogs husförhörslängd 1772-1826, vol. A I:2, sid.219)
Farfar: Erik Pålsson, född 1734-09-19 i Semisjaur, död 1802 i Semisjaur. Gift 1756 med:
Farmor: Botila Larsdotter, född 1729 i Semisjaur, död 1786-03-14 i Semisjaur.
Familjen skrivs i Semisjaur för landen Eddekaltjo och Kåldneswuome.
(Arjeplogs husförhörslängd 1740-1772, A I:1, s.41 samt 1772-1826, vol. A I:2, s.219)
Morfar: Gabriel Andersson, född 1729 i Njarg, död 1770-05-09 i Arjeplog. Gift 1755 med:
Mormor: Anna Eriksdotter, född 1736-04-06 i Semisjaur, död 1804 i Arjeplog. Omgift 1776.
(Arjeplogs husförhörslängd 1740-1772, A I:1, sid.16)
Elsa Andersdotters anor:
Far: Anders Andersson, född 1787-09-14 i Mahasvuome, död i Norje. Utflyttade till Norge 1816. Gift 1810 med:
Mor: Inga Andersdotter, född 1780-03-23 i Njarg, död i Norje. Utflyttade till Norge 1816.
Familjen skrivs i Njargs sameby för landen Lagasriddo (=Lekastjavelg, mellan sjöarna Hornavan och Labbas) och Tjidtjak.
(Arjeplogs husförhörslängd 1772-1826, vol. A I:2, sid.320)
Farfar: Anders Andersson Bribmo, född 1764-03-26 i Luokta, död 1824 i Luokta. (Gift 1787 med Sigga Larsdotter).
Farmor: Kerstin Persdotter (Tjånk), född 1754-08-29 i Mahsvuome, död 1791 i Mahasvuome. Ogift.
Morfar: Anders Pålsson, född 1758-03-11 i Njarg, levde ännu 1820. Gift 1) 1779 med:
Mormor: Margareta Sjulsdotter, född 1750-07-06 i Njarg, död 1807 i Njarg.
Familjen skrivs i Njargs sameby för landen Lagasriddo och Tjidtjak.
(Arjeplogs husförhörslängd 1772-1826, vol. A I:2, sid.319)
Med vänlig hälsning,
Carl-Oskar
18
« skrivet: 2012-09-22, 18:31 »
Hej Hans, jag känner på mig att jag lovat skicka dig uppgifter på Lässek men inte gjort det. Men nu blir jag påmind och här kommer uppgifter om åtminstone de anor som finns i Njarg (som är den enda av samebyarna i Arjeplog som jag nästan är klar med att sammanställa).
Lars Persson Lässek f.1800 i Njarg, död 1890-02-18 i Sakkavare. Gift 1) ca 1829 med Anna Persdotter (född 1801 i Semisjaur, död senast 1848) med vilken han hade barnen Per 1830, Anders 1833 samt Anders (!) ca 1833, död 1834. Lars lässek omgift 1848 med änkan Kristina Persdotter (1809-1878) som var en syster till hans förra hustru.
Far: Per Mårtensson, född 1766-06-01 i Njarg, död mellan 1823-1855. G. 1797 m. änkan
Mor: Kerstin Mårtensdotter, född 1771-11-18 i Njarg, död mellan 1823-1855.
Paret hade barnen: Lars /Lässek/, f.1800 i Njarg, Anders, f.1803 i Njarg, d.1823 i Njarg, Per, f.1806 i Njarg, d.1807 i Njarg, Kerstin, f.1808 i Njarg, varthän? samt Per /Spjädda/, f.1815 i Njarg, till Tjärnberg, Arjeplog.
Anm.: Per Mårtenssons far bar tillnamnet Sadga. I samband med Per Mårtenssons studietid på Arjeplogs lappskola omnämns även denne i skolmatrikeln med detta tillnamn, men namnet Sadga återfinns ej i övriga källor för Per. Han gick i skolan åren 1783-85 och fick kommentaren ”Flitig, stilla och sedlig i sitt lefwerne”. Familjen är skriven i AI: 2 s.285 för Laisovagge (översta Laisälvens dalgång).
Farfar: Mårten Andersson Sadga, född 1728 i Njarg (dp 1728-11-14), död 1796 i Njarg. G. 1754-04-15 m.
Farmor: Ingrid Enarsdotter, född 1729, från Njarg, död 1780-11-23 i Njarg (av brännsjuka).
Morfar: Mårten Bengtsson, född 1722 i Njarg (dp 1722-11-21), död 1783-09-.. (hastigt) i Njarg. G. 3:e gn 1770-02-04 m.
Mormor: Elin Olofsdotter, född 1733-03-19 i Semisjaur, levde ännu 1822.
Farfars far: Anders Mårtensson Sadga, född 1684, död 1759-08-.. (av andtäppa). Gift med
Farfars mor: Karin Enarsdotter, född 1692, död 1770-05-.. i Njarg (brå död).
Farmors far: Enar Persson, född 1697, utflyttad från församlingen 1767. Byalänsman. - Son till Per Enarsson och Botila Mårtensdotter enligt bl.a. tinget i Arjeplog 1747-01-30. Gift med
Farmors mor: Elin Anundsdotter, född 1695, död 1768-11-03 i Njarg.
Morfars far: Bengt Mårtensson, död 1739 i Njarg (bg 1739-12-27 i kyrkian i manfolksbänkarna). Nämndeman. Gift med
Morfars mor: Margareta Eriksdotter, född 1679, död 1754-12-.. i Njarg (av durcklopp).
Farfars farfar: Mårten Andersson, död senast 1700 i Njarg. Gift med
Farfars farmor: Margareta Sjulsdotter, levde ännu 1723. (Makarnas namn nämns bl.a. vid tinget i Arjeplog 1738-01-27).
Farfars morfar: Enar Jonsson, död 1733-01-01 i Njarg (enligt åldersuppgift i dödboken 87 år gammal). Nämndeman, länsman. - Son till Jon Andersson enligt mantalslängd 1681. Gift med:
Farfars mormor: Margeta Pålsdotter, död 1748-12-.. i Njarg (enligt åldersuppgift i dödboken ca 70 år gammal) - Dotter till Pål Månsson och Brita i Semisjaur enligt tinget jan 1723 (§ 15).
19
« skrivet: 2012-05-14, 19:09 »
Stort tack för den uppgiften Chris. Det känns som att denne absolut bör vara den jag söker. En värdefull ledtråd för vidare forskning. Det känns dock lite hopplöst att återfinna honom i källorna.
Viktor Edvard Johansson Seppä föddes i Alavo församling 1875, flyttade till Tammerfors 1898. Han reste över till norra Sverige år 1900 och i mars 1901 till Arjeplog. Från åtminstone sommaren 1901 umgicks han med 18-åriga skomakardottern Sofia Lundström. Detta resulterade i att en son Viktor Edvin föddes i april 1902. Två månader därefter gifte de sig, men dagen efter bröllopet lämnade Seppä Arjeplog och sin hustru och son och begav sig till Norge där han arbetade några månader och därefter emigrerade till Nordamerika.
20
« skrivet: 2012-05-14, 02:32 »
Jag söker vidare öden för Viktor Edvard Johansson Seppä, född 1875-11-12 i Finland. Han lämnade hamnen i Bergen i Norge 1902-09-26 och nämns då vara ogift (men var gift) och järnvägsarbetare. Han åkte med Beaver Line. (Tydligen reste han tillsammans med två landsmän som han sannolikt var bekant med: Alexander Mickelsson Tuliniemi och Gustav Viktorsson Kranni). Jag känner tyvärr inte till destinationen och har inga uppgifter var Seppä senare kan ha hamnat. All hjälp mottages tacksamt. (Källa: Digitalarkivet: Emigranter over Bergen frå Aurland kommune, http://arkivverket.no/Digitalarkivet). My query is about Viktor Edvard Johansson Seppä, born in Finland 1875, who emigrated from Norway to America 1902 with Beaver Line. He left a wife and a son in Sweden.
21
« skrivet: 2012-05-05, 02:46 »
Constantinus: Haha, ja jag kunde faktiskt just nu endast hitta ett exempel, nämligen Agneta Sjulsdotter (1763-1789) g.m. Anders Månsson i Njarg - A I:2, s.276. Tycker mig ha sett både Agnes och Agneta men just nu är de bortblåsta. Hmm... Hur som helst, Ella/Elin låter mer rimligt. Johannes Marainen kan möjligen vara rätt person att fråga i detta avseende.
Tyvärr vet jag inte vilka Lill-Anders Persson och hans hustru med det mycket ovanliga namnet Helga var. En Anders Persson (bg 1740-03-09) finns i Arjeplogbyn men som nämns vid tinget 1709 vara gift med änkan Karin Nilsdotter (bg 1744-12-27). Osäker på hur jag ska tolka namnet Helga... om det är en form av Ella, en påverkan från svenskan, ett gammalt samiskt namn...
22
« skrivet: 2012-05-04, 02:02 »
Constantinus: Angnis bör absolut vara detsamma som Agnes. Aili är ett inte allt för ovanligt samiskt namn, men som bl.a. inte förekommer i det äldre arjeplogsmaterialet. Kan Aili eventuellt ha blivit Agnes, Agneta som vissa arjeplogssamiska kvinnor heter?
Aili kan eventuellt ha varit ett namn som prästerna försökte påverka samerna att inte namnge sina döttrar till på den här tiden, då namnet tycks komma av samiskans ailes, heligt.
(Meddelandet ändrat av Col 2012-05-04 02:05)
23
« skrivet: 2012-05-03, 00:55 »
Jag måste säga att jag är överlycklig över den senaste tidens diskussioner och forskning. Det är många spännande uppgifter som dykt upp senaste tiden i flera släkter. Jag har själv varit och nosat på Elias Andersson och Anna Nilsdotter men känt att jag haft för lite på fötterna. Ovannämnda uppgifter gör att det känns betydligt mer belagt, även om vi saknar just den där sista pusselbiten. Jag tror dock att vi är helt klart på rätt spår samt att vi har att göra med en enda Anna Nilsdotter. Att uppgiften i dödboken omtalar att maken hette Olof Ivarsson medan vigselboken säger Sjul Ivarsson kan ju förklaras med att dödboksuppgiften tillkommit mycket lång tid efter Ivarssons död. Andersson och Anundsson finns det många exempel på i källorna där dessa namn blandats ihop av nedtecknarna. Nu skulle man vilja hitta en arvstvist eller liknande i någon dombok som kan reda ut de exakta förhållandena.
Namngivningsseden hos samer skilde sig under äldre tid från den bofasta befolkningen. Under 1600-talet klagar präster över det samiska omdopet och sedvänjan att byta namn på barnen. Barnet troddes ärva egenskaper från den person som barnet fått namnet från. Om barnet blev sjuk - eller den person som barnet fått namnet från gjort något dåligt - då hände det att man bytte namn på barnet. Vid omdopet kunde barnet även få ett hemligt samiskt namn som aldrig nämndes till prästerna. Flera levande syskon i en och samma familj unde ha samma namn (fast i vissa fall kunde det vara olika namn på samiska men som i sin försvenskade form blev samma namn). Denna sedvänja förekom ännu under 1700-talet men blev allt mer sällsynt. Vad jag vill säga är att det inte är omöjligt att Maria Eliasdotter kan vara identisk med någon av systrarna Anna eller Karin, även om jag själv tror att hon är ytterligare en syster.
Maria Eliasdotter och Hans Hanssons barns namn (då i synnerhet Gabriel, Jonathan och Sara) kan tyda på stark religiositet och påverkan av bibliska namn som resulterat i att släktnamnen fått ge vika för åtminstone de äldsta sönerna - dock tydligen med undantag av äldste sonen Anders.
Många hypoteser blir det.
24
« skrivet: 2012-04-25, 10:47 »
Japp, bröderna Vallström hamnade i Skellefteå. Angående var de var skrivna dessförinnan kan jag nämna följande:
Jonas Vallström, f.1771: Familjen antecknas som utflyttade från församlingen år 1802 men dottern Kajsa Ulrika född 1800 nämns i Skellefteå födelsebok vara född i Storkåge, varför familjen tycks ha varit bosatt där en tid. I domboken för Arjeplog 1803-02-04 nämns familjefadern som nybyggare i Sakkavare i Arjeplog. Tiden därefter skrivs familjen kontinuerligt i Storkåge. I Skellefteås husförhörslängder har ett misstag begåts där Jonas Vallström blandats ihop med en Jonas Kristiansson och därför står Jonas Vallström länge med det felaktiga födelsedatumet 1782-03-12.Vallström nämns även en tid felaktigt med Kristianssons yrke brädvräkare.
Johan Vallström f.1774: Familjen är bosatt i Mullholm, Arjeplog innan flytten 1813 till ERsmark, Skellefteå.
Systern Anna Vallström f.1780 gifte sig 1803 i Lövånger med Per Johansson Sundström. Paret bosatte sig i Grubbedal i Lövånger där Anna avled 1810-02-15.
Systern Karin f.1785 gifte sig 1812 med Olof Olofsson Wännström f.1785 som uppges vara en jämtlänning. Vet ej något om Wännströms härkomst. Paret inflyttade till Arjeplog år 1813. År 1815 insynade Wännström nybygget Lövnäs där familjen tycks ha varit bosatta en tid. Vid tinget år 1818 nämns Wännström vara nybygare i Sandheden (Mårsom), ett nybygge han insynade samma år. År 1822 flyttade familjen till Norge.
Marta Johansdotter f.1777: Hon gifte sig 1807 med bruksarbetaren Daniel Danielsson Witterström från Dalarna. Han avled i Adolfström 1808 och paret hade två barn (Per Gustaf f.1807 el 1808 och Anna Stina f.1809). Innan giftet hade Marta barnen Erik f.1803 och Brita Henrika f.1806 med okända fäder. Hon hade följande utomäktenskapliga barn med Johan Olofsson Burman från Kallön: Karl f.1812, Johan f.1812, d.1813 samt Johan f.1814. Hon hade sonen Per Kristian f.1820 med okänd person. Enligt kommunionlängden synes Marta ha följt systern Karin med familj till Norge.År 1821 bodde hon hos brodern Per Vallström enligt tinget det året.
Vänligen, Carl-Oskar
25
« skrivet: 2012-02-29, 01:06 »
Jag håller med om märkligheten med förteckningen på de döda i C:2 [som egentligen borde heta C I:2, när ska Riksarkivet låta ändra på detta för alla födelse- och dödböcker i Sverige?]. Att det står Förtäckning på dhe döda säger dock inget om att det skulle vara skrivet i efterhand. Det är märkligt med hoppet på flera år mellan 1724 och 1732 på de döda. Även om kyrkboken enbart avsåg Arjeplogbyn så tycker man ju att det måste finnas fler som borde ha upptagits i denna bok. Intressant är att stilen är densamma för åren 1731-1732 bland brudfolken samt 1725-1732 bland de födda. Stilen och kvalitén på bläcket är densamma för de döda, men även för de vigda. Det behöver dock inte betyda att de är inskrivna vid ett och samma tillfälle - men det ser onekligen ut så. Jämför dock de första åren av de döda i C:1 som likaså är lika i stil och bläck, är de också skrivna i efterhand? Stilen förändras till viss del i C:2 (se till exempel siffrorna 3 och 7) för samtliga förteckningar år 1732/1733 då Erik Wallinder blivit kyrkoherde i Arjeplog efter Sigvard Granberg. Den sistnämnde har dock en helt annan handstil än förteckningarna om man jämför de räkenskaper som han skrivit. Kan förteckningarna vara skrivna av någon inom Granbergs familj? Handstilen ser inte ut som hans efterträdare Erik Wallinder men påminner om Johan Læstadius (den tredje) handstil med vissa undantag. Jag kan tänka mig att det är avskrifter/renskrifter av lösa lägg eller blad som funnits. Jag håller med om att anteckningen om Mikael Anderssons död av allt att döma inte gjorts i samband med hans död, men jag tror dock att det är en avskrift. Varför skriva lofvat 30 ör. Km i Testament. och inte betalat eller liknande, om det var en form av efterhandskonstruktion? Betalning finns noterad i kyrkoräkenskaperna. Svårt att avgöra förstås om uppgifterna om Mikael Anderssons föräldrar i så fall skrivits in senare eller om de fanns nedtecknade i den förmodade samtida dödsnotisen. Mikael Anderssons familj bodde som en av tre familjer på kyrkbordet och var därmed närmaste granne till kyrkoherden. Hans änka levde sedan till 1758 på kyrkbordet. Jag tycker med tanke på detta att det inte är konstigt att kyrkoherden hade fått uppgift om föräldrars namn. Mer märkligt skulle väl vara att denna mer utförliga dödsnotis tas upp då det saknas på andra, men det kanske har att göra med en viss särställning samt att han inte var född i Lappmarken? Märkligt är väl också att boken i sin helhet tycks vara påbörjad 1719 men att de döda börjar först 1725 med ett hopp till 1732. Nu var det ju förvisso mest troligt lösa lägg som senare bundits ihop till en volym. I C:1 finns förresten flera av de döda upptagna som nämns i inbetalda bårpengar i C:2. Det verkar ha varit en tillfällighet till vilken församling uppgifterna lämnades - beroende på samernas flyttningar?
26
« skrivet: 2012-02-28, 23:27 »
Eskil Månsson och Karin Månsdotter är barn till Måns Nilsson och (möjligen) Gunilla Persdotter i Arjeplogbyn.
Familjen såg ut på detta sätt:
Måns Nilsson, död före 1723. Skattar för Uddjaur åtm. 1695-1720. Gift två gånger, andra gången med:
Gunilla Persdotter, död 1737-07-18 (åldersupg. i dödboken 80 år gl)
Barn: (oklart i vilka giften)
a) Cecilia, f.1682, d.1760-08-07, gift 1732-04-02 med Sjul Andersson Torner från Njarg.
b) Karin, gift med Nils Larsson i Arjeplogbyn
c) Nils, f.1690, gift med Kerstin Andersdotter och bosatt i Arjeplogbyn
d) Pål, f.1694, gift och bosatt i Arjeplogbyn
e) Karin, f.1704, d.1774
f) Elsa, f.1704, gift och bosatt i Arjeplogbyn
g) Eskil, död senast jan 1743
Barnen nämns vid tinget i Arjeplog 1736-01-29.
Gunilla Persdotter är halvsyster till Lars Persson Dömling (f.ca 1670) i Arjeplogbyn som skattade för Mulljaur och ägde Racktjålm skatteland.
Angående att jag inte tror på Erik Eskilsson som far till Hans Ersson beror bara på magkänslan. Jag har inget belägg att komma med vare sig för eller emot. Jag tycker att det känns som att vi har allt för lite på fötterna i dagsläget men jag är helt öppen för frågan. Jag är bara rädd att göra uttalanden som kan medföra att andra skriver in saker och ting i sina släkttavlor som inte är belagda. Hade namnet Hans förekommit bland Anders Erikssons barn så tycker jag att det hade varit ett betydligt starkare belägg, men nu saknar vi det. Möjligen kan jag tycka att det är besvärande med Erik Eskilsson som var en så förhärdad och ogudaktig människa (enligt prästen Noræus) skulle ha en son i Sorsele som var klockare. När blev han förresten klockare? Hans nämns som sådan i alla fall 1704 och som profoss år 1692 - samma år som Erik Eskilsson avled (avrättades?).
(Meddelandet ändrat av Col 2012-02-28 23:28)
27
« skrivet: 2012-02-26, 23:04 »
Angående Mickel Andesson som betalar skatt tillsammans med Hans Eriksson så tror jag fortfarande att det är densamme som dyker upp i Arjeplog. Just nu hittar jag ingen säker uppgift på när Mickel Andersson i Arjeplog nämns för första gången. Han nämns vid tinget i Arjeplog 1708-01-18 som nybyggare (Klåckaren Oloff Lestadius, Nybyggarne Nilss Påhlson, Michell Anderson och Siuhl Jacobson...). Då han dör står det i Arjeplogs död- och begravningsbok: ”1724 d 9 April begrofz Mickel Anders af Ariep. by, fordom född i Iuchs [så detyder jag det till] byn och Umehå Sochn af Anders Pärson och Karin, aflat 8 st barn 4 gåssar och 4 flickor, hans ålder: 50 åhr”. Han antecknas här bo i Arjeplogs sameby [vilket inte behöver betyda att man var same. Det finns andra icke-samer som nämns i Arjeplogs sameby] och han upptas även bland samer i mantalen 1711 och 1720 eftersom han var ägare till lappskattelandet Sjuga, som han också med stor sannolikhet bebott under en tid. Vid tinget i Arjeplog 21-23 jan. 1714 nämns att Mikael Andersson ”boor här wid Arieplougz Kyrckia”. Han var gift med Brita Esbjörnsdotter (uppges vara född 1670, avled 1758-03-27). Carl Læstadius har berättat sig minnas Mikkels Brita, att hon praktiserade i medicin och bott ...högre up å backen och syftar på en förhöjning på kyrkplatsen bakom pastorns fähus där hennes far tydligen bott.(J. A. Nenzéns handskriftsamling, s.520) Av parets åtta barn är tre söner och tre döttrar kända.
Landet Sjuga (Siouka) i Arjeplog - som Mickel var ägare av - var beläget rätt nära kyrkplatsen, närmare bestämt ungefär vid Pipudden i Arjeplog. Detta var absolut att räkna som ett nybygge - vilket jag närmare går in på i min artikel i Oknytt nr 3-4 2001. Däremot synes han mest ha bott på själva kyrkplatsen.
Angående Erik Eskilsson så lät det spännande om det finns belägg att han hade en dotter i Ranbyn. Vilket är tingsprotokollet?
Erik Eskilsson tror jag fortfarande inte är fader till Hans Eriksson, även om jag inte har belägg för det. Jag skulle dock önska att det vore så, för vem vill inte härstamma från den kände Erik Eskilsson?!
Erik Eskilsson begravdes i Arjeplog februari 1693, möjligen avrättad. Vid tinget 7-9 feb 1687 nämns han vara omkring 60 år gammal. Han nämns av Per Noræus ha varit ...full af förgiengelige rijkedomar Sillfwer penningar och wähl tusende Rhener. Vid tinget i Arjeplog 1711 uppges det:
... wid pass för tiugu åhr sedan månde een Lappman ifrån Luleå Lappmark Erich Eskillson wid nampn komma at flyttia här kring fiället, och sedan han een tijd uppehållit sig i Uhmeå Lappmark under Granbyen, begynto han taga sit tilhåld här i Piteå Lappmark, och inträngia sig wid een ort Byrgfiäll benemd, under Arieploug Pastorat, denne blef för sin Trulldom och afguderije strax der efter dödat. Sonen Anders Erichson wille äfwen, efter fadren hålla sig wid Byrgfiäll dock med jordägandernes merndels åhrlige åtahl för hwilken ordsak han och aldrig kom at införas i Skattlängden under Arjeplougs by eller Pastorat, utan under Sörwästerbyn och Silbojokks Försambling, där han sig giftat och hustru tagit, hwilket äfwen skiedt Joen Amundson sedan han tog Anders Ersons änkia ...
Erik Eskilsson är känd som förhårdad motståndare till kristendomen. Petrus Noræus nämner denne som ...en förhärdad lem, och alldeles gudlös menniskia.... Då Noræus beslagtog Eskilssons trumma så överfölls han av Eskilsson, hans brorson Eskil Iddesson och en Tore Nilsson som med hot om våld återtog trumman. Då han sedermera ställdes inför tinget 1688 gjorde han avbön och lämnade in sin trumma och lovade bot och bättring. Den dödsdom som låg över honom ändrades till böter av Kungl. Maj:ts justitierevision. År 1689 nämns vid tinget att han var född i Tuorpon i Lule lappmark (i detta fall Jokkmokk), där han enligt uppgift fortfarande hade sina föräldrars skatteland. Med tillstånd av lappfogden Ægidius Otto flyttade han till Ume lappmark där han skrevs för Granbyn. Marken han där nyttjade var hans morfaders och låg till viss del inom Arjeplogs församling samt till viss del inom Silbojokk. Uppgifterna om Erik Eskilsson är delvis hämtade från Daniel Lindmarks bok: En lappdrängs omvändelse: Svenskar i möte med samer och deras religion på 1600- och 1700-talen (Umeå 2006).
28
« skrivet: 2011-02-25, 00:13 »
Notisen i dödboken för Mikael Andersson sticker ut på flera sätt. Skulle Mikael vara same så sticker den ut ännu mer i jämförelse med andra notiser. Min tolkning är att Mikael Andersson är icke-same. Han bosatte sig på kyrkbordet i Arjeplog, där det då vid den tiden endast bodde kyrkoherdens samt klockarens familjer. Han var måg till Esbjörn Larsson som uppges vara enn Swänsk Carl [...], som ock wäl kan Lapperska, och är boendes här wijdh Marcknadz Platzen Arieplog. Dessa familjer hade även fasta hus på landet Sjuga - som jag hävdat är att räkna som Arjeplogs äldsta nybygge. Frågan är om det är denne MA som skattar tillsammans med Hans Ersson i Granbyn - och en följdfråga om så är fallet blir då varför det förhåller sig så.
29
« skrivet: 2011-02-24, 23:59 »
Hej, är tillbaka som hastigast nu. Härligt att diskussionen fortsätter. Jag hoppas att fortsatt forskning leder till många nya rön.
Mikael Andersson är tyvärr inte son till Anders Persson och Karin Nilsdotter i Napislockt. De tre var nämligen ungefär jämnåriga.
Anders Persson (bror till Per Persson, enligt tinget i Arjeplog 1711). Tvistar 1703 med Måns Nilsson om skattelandet Näbislockt (Napislockt). Båda får ha landet och njuta Maddejaurs och Sautejaurs träskfisken. Skattelandets namn syftar på berget Niepsurt väster om Laisvall, intill Laisälven ett par mil norr om gränsen till Sorsele. Anders Persson begravdes 1740-03-09.
Gift före 1709 med änkan Karin Nilsdotter (hustruns namn enl. bl.a. tingen 1709 och 1741-01-29). Hon begravdes 1744-12-27. Hennes första make var Anders Amundsson (död 1699, nämns vara sjuk vid tinget 1699, är död vid tinget 1700) som ägde landet Napislockt innan Anders Persson. Karin hade två barn med sin första make, sönerna Nils och Amund som var omyndiga år 1700. Sonen Nils omnämns vid tinget 1709 ha avlidit ogift. Anders Amundsson hade två barn i sitt första gifte med en till namnet okänd kvinna, nämligen två döttrar: den ena gift med Erik Eskilssons brorsson Anders Iddesson i Arjeplogbyn och en andra gift med Lars Persson i Granbyn.
Anders Perssons och Karin Nilsdotters fyra kända barn:
1) Anders Andersson, flyttade från föräldrarna 1739 (enl tinget 1741 29/1), gift med Kerstin Månsdotter från Ranbyn. (s:a ting)
2) Karin Andersdotter, död 1744 bg 27/12 samtidigt som mor Karin N. Gift 1742-03-16 med Mårten Bengtsson, f 1722 i Njarg, d 1783-09-.. i Njarg. Maken omgift 1746 samt 1770.
3) Per Andersson, f.1716
4) Jon Andersson, f.1714
30
« skrivet: 2011-02-17, 22:22 »
I notisen 1718 är det svårtydda ordet dräng med - som det ser ut - ett förkortningstecken efteråt. Tittar man på texterna ovan för andra personer så tycks det som om de följande orden syftar på drängen... eller?
Jag är enormt glad över att denna diskussion tagit fart. Jag ska återkomma till denna så småningom då jag får mer tid över.
31
« skrivet: 2011-02-11, 23:35 »
Vid självmord gjordes en utredning av landsfiskalen. Vadstena landsarkiv bör sitta på det landsfiskalsarkiv i vars polisförhörsprotokollserie självmordet borde finnas i just detta fall. Polisen var mycket riktigt kommunal under lång tid, men arkivmässigt har praxis varit att låta det anses vara statligt och därför finns länsmans- och landsfiskalsarkiven på landsarkiven.
Vänligen, Carl-Oskar
32
« skrivet: 2011-02-07, 11:38 »
Avsaknaden av insyningsinstrument har med största sannolikhet att göra med Umeå stads brand 1888 då större delen av Länsstyrelsens i Västerbottens län arkiv förstördes.
Jag återkommer till den intressanta diskussionen då jag får mer tid, vilket lär dröja ännu några dagar.
33
« skrivet: 2011-01-12, 21:32 »
Hej Erik, det stämmer mycket riktigt att Erik Eskilsson var skriven en tid i Umeå lappmark och i Piteå lappmark. Han fanns - som jag tidigare nämnt ovan - även i Luleå lappmark. Han kom från Tuorpon där hans föräldrar tydligen levde. Erik Eskilsson var född omkring 1630 och begravdes i februari 1693 (Arjeplogs kyrkoräkenskaper). Hans änka nämns ännu i mantalslängden 1695. Makarna hade ett känt barn, sonen Anders, född omkr 1660. Erik Eskilsson är mycket riktigt identisk med den person som ställdes inför tinget i Arjeplog i februari 1697 för avgudadyrkan. Han nämns vid tinget ha ägt 1000 renarsamt att han hade en brorson i Umeå lapmark vid namn Eskil Iddesson. Vid tinget i Arjeplog 1711 nämns att lappmannen Erik Eskilsson från Luleå lappmark flyttat omkring fjällen, ned till Gran i Umeå lappmark och därefter till Piteå lappmark. År 1686 skattar han i Ran! Utdrag från tinget 1711: . wid pass för tiugu åhr sedan månde een Lappman ifrån Luleå Lappmark Erich Eskillson wid nampn komma at flyttia här kring fiället, och sedan han een tijd uppehållit sig i Uhmeå Lappmark under Granbyen, begynto han taga sit tilhåld här i Piteå Lappmark, och inträngia sig wid een ort Byrgfiäll benemd, under Arieploug Pastorat, denne blef för sin Trulldom och afguderije strax der efter dödat. Sonen Anders Erichson wille äfwen, efter fadren hålla sig wid Byrgfiäll dock med jordägandernes merndels åhrlige åtahl för hwilken ordsak han och aldrig kom at införas i Skattlängden under Arjeplougs by eller Pastorat, utan under Sörwästerbyn och Silbojokks Försambling, där han sig giftat och hustru tagit, hwilket äfwen skiedt Joen Amundson sedan han tog Anders Ersons änkia, eftersom Byrgfiäll eij kunde fleere Lappmän än som Petter Siuhlson Anders Persson och Månss Nilson hafwa .... Sonen Anders Eriksson nämns ibland tilhöra Arjeplogs lappby, ibland Södervästerbyn (= Njarg). Han var gift med Karin Sjulsdotter från Njarg. Efter Anders Erikssons död gifte hon om sig med Jon Anundsson. Vid tinget i Arjeplog 1722 samt 1747-02-03 nämns arvingar till Anders Eriksson. Barnen var 1) Anders Andersson Panak, 2) Karin Andersdotter f.1699, 3) Per Andersson som wistats i Norrige, men nu mera berättas wara död, 4) Amund Andersson (i Semisjaur), 5) Erik Andersson (i Arjeplog), 6) Margeta (ibl. Maria) Andersdotter, 7) Lucia Andersdotter f.1703,  Karin Andersdotter samt 9) Måns Andersson. Jag har inte hittat några belägg att Erik Eskilsson skulle vara far till Hans Ersson. Jag tror inte heller detta, trots att det stämmer med farsnamn, ortangivelse för en tid samt deras respektive ålder. Det känns som att det är något som inte går ihop - men jag kan inte heller motbevisa en sådan hypotes. Jag skulle gärna vilja att det var så, för jag hade gärna härstammat i rakt nedstigande led från avgudadyrkande Erik Eskilsson. Vad jag tycker är intressant är att Hans Ersson 1694, 1698 och 1699 skattar sitt land tillsammans med Michel Andersson, som jag tidigare nämnt ovan. Denne tycks med stor sannolikhet vara identisk med den Mikael Andersson som dyker upp i Arjeplogs kyrkplats någon gång kring sekelskiftet 1700. Enligt MAs dödsnotis i Arjeplog 1724-04-09 var han vid sin död 50 år gammal, son till Anders Persson och Karin i Hjuken - som jag tyder det till.
34
« skrivet: 2010-12-05, 23:20 »
Enligt Thea Hälleberg (titel och sida enligt tidigare) gifte sig Elin (Elsa) Pålsdotter i mars 1773 i Sorsele med Per Sjulsson Glentje, född 1737-12-.. i Ran, Lycksele.
Lycksele var eget pastorat från och med 1673-09-27 och tillsammans med Sorsele åren 1674-1780. Dessvärre finns inga äldre födelseböcker för Lycksele än de som börjar 1702 (som före 1767 endast är dopbok, enligt uppgift i landsarkivets arkivförteckning som även omtalar att de äldre delarna sannolikt är en rekonstruktion).
Vänligen, Carl-Oskar
35
« skrivet: 2010-12-05, 21:09 »
Hej Roger,
Elin Pålsdotter är Nils Månssons hustrus namn enligt Thea Hälleberg i Sorsele - Släkter från nutid till 1600-talet. Bok 1, Samesläkter i Ammarnäsområdet med rötter i Tärna och Arjeplog, s.78.Enligt Hälleberg är Nils Månsson son till Måns Enarsson (1689-1770) och Cherstin Andersdotter i Ranbyn. Hon hänvisar till A I:3 sid 16 men tillägger Mera forskning behövs här. För Elin eller Elsa Pålsdotter (f.1729-04-07) har Thea Hälleberg antecknat föräldrarna vara Pål Jonsson (1702-1782) och Marget Månsdotter (1702-1768) i Ran (och hänvisar till Lycksele A I:1 sid 88). Hon har även fler uppgifter om anor och andra familjeuppgifter (som bör kontrolleras med primärkällorna).
Vänligen, Carl-Oskar
(Meddelandet ändrat av Col 2010-12-05 21:10)
36
« skrivet: 2010-11-30, 00:31 »
Hej Sol-Britt!
Makarna Olof Anton From (1845-1938) och Eugenia Björk (1845-1915) med barn antecknas som inflyttade till Arjeplogs församling den 20 augusti 1881. De kom då närmast från Sjnjerra i Arvidsjaur där dottern Jenny Gustava föddes 1880-08-22. Familjen antecknas fr.o.m. 1881 som arrendatorer i byn Sakkavare. Sannolikt är de dock redan då i det närliggande Vuoldajaur (Vuoltajaur) där familjen senare antecknas som boende. Då O A From nämns vid arjeplogstingen åren 1886 och 1887 för försummat vägunderhåll nämns han dock bo i Sakkavare. Likaså vid tinget 1889-02-15 då han och några till stod åtalade för att ha ...föröfvat åverkan... av sågtimmer på oavvittad kronomark vid Ibmasjön.
Jag har tyvärr inte forskat vidare på Vuoldajaurs tillhörighet innan det blev bebott, men kan möjligen ha legat på Sakkavares ägor.
Jag kan inte finna en naturlig koppling till änken Elsa Persdotter (1812-1897) från Märsa. Hon och hennes familj var möjligen att anse som nybyggare i Märsa under en tid. Maken Jonas Olofsson var kateket och ansvarade för skolmästarsysslan en del månader under året 1802. Dock synes familjen under en lång ha varit nomader tillhörande Njarg sameby och ...flyttade om Harrok och efter Labbas sjön. Även Råbmo tillhörde... familjen. (SOFI i Uppsala, ULMA 35280:XIV:39). Elsa Persdotter antecknas i Sakkavare från 1878. Från 1878 har Karl Olof Hofman (1830-1902) övertagit Märsanybygget.
Det finns en del andra familjer på Märsa, som t.ex. Olof Larsson (1830-1896) med familj. De skrivs där 1866-1880 och därefter i Norr Båtsa. Märsa låg nära Vuoldajaure, och måhända är det Olof Larssons land som Anton From övertar 1881? Detta måste dock kontrolleras (förslagsvis i Norrbottens läns landskontors arkiv, utslags- och resolutionskoncept, serie A II ba. Arkivet finns på landsarkivet i Härnösand).
Vänligen, Carl-Oskar
37
« skrivet: 2010-06-02, 22:50 »
Konceptet som också finns i nämnda källa (s.447) lyder: Angående den frågan som ähr emillan framledne Hans Erssons i Sorsehle Änka hustro Barbro Kiönikz dotter och dess Son Hans, om Åkren dersammastädes så giordes sådant aftahl, att Modren med sine hemma warande Barn behåller och brukar dhe Tre Skiähls lands utsäde, och står Hans fritt att opbruka så mycket han förmår, som han oklandrat nyttiar och betala halfwa Skatten hwardera  Endast några smärre avvikelser från den avskrift Egerbladh återger i sin Sorsele 1671-1821, s.17.
38
« skrivet: 2010-06-02, 22:18 »
Jag har skrivit av originalnotisen ur Södra lappmarkens justitiarius arkiv, vol. A I:1 (1721-1724), s.327 (finns tillgänglig på SVAR, bild-id H0000334_00181). Tinget är från 12, 14 och 15 januari 1723, ordinarie Laga Ting med Almogen af Uhmeå Lapmark uppa [uppå] Lycksehle Ting ställe.
§ 7 lyder:
Wthi den twist som warit emellan framledne Hans Erssons Enka i Sorsele hustro Barbro Kiöniks dotter och des Son Hans om någon aker [åker] dersammastädes, blefwo Parterna sålunda för Rätten forente [förente] at Modren med sina hemma warande barn, behåller och brukar de tre skielsland som hon här tils haft och Sonen Hans tu skielsland utsade [utsäde], ståendes sonen des utan frit at upbruka så mycket han formår [förmår] som han oklandrat får behålla och nyttja; men skatten betala de helften hwar.
39
« skrivet: 2010-05-30, 23:52 »
Jag tycker inte att det går att tolka till Laisbyn. Vi kikar på texten en aning uppförstorad (denna gång från SVAR):  Tyvärr svårläst, men första bokstaven har en helt annan släng än stora bokstaven L. Jag vill även se pricken till höger som tillhörande denna bokstav, men om andra bokstaven är ett u som jag tror (trott?) så är tecknet ovanför u:et helt annorlunda än det som finns ovanför Umeå i samma text. Dödsnotisen med sin uppgift om härkomst och antalet barn är sällsynt i Arjeplog och min tolkning är att Mikael (Michell) Andersson knappast hade omnämnts på detta sätt om han var same från Sorseleområdet. Just det att han uppges vara född i Umeå socken tyder på att han inte är från Lappmarken. Lappmarkens kyrkoherdar och bosatta borgare skrevs dock länge under socknen i stället för Lappmarken. Mikael Andersson var gift med Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) och bosatt i Arjeplogs kyrkby där han år 1710 nämns äga ett fähus. Han skrivs dock i dödsnotisen tillhöra Arjeplogs by med vilket avses Arjeplogs sameby. Likaså upptas han bland samer i mantalen år 1711 och 1720 eftersom han var ägare av skattelandet Sjuga. (Mer om detta lappskatteland/nybygge och personerna finns i min artikel Arjeplogs äldsta nybyggeshistoria i nytt ljus i Oknytt nr 3-4 2001, s.35-47) Vi kan inte vara helt säkra på att Arjeplogs Mikael Andersson är identisk med den som skattade tillsammans med Hans Ersson, även om jag anser detta sannolikt. De skattar tillsammans första gången 1694. Året innan nämns f.ö. en Anders Persson under Hans Ersson. I dödsnotisen nämns att han och hans hustru hade 8 barn, 4 söner och 4 döttrar. Av dessa barn har jag i dagsläget dottern Malin (1694-1753) ogift, sonen Anders gift 1723-02-03 i Piteå lfs, dottern Karin (dopvittne 1721-02-16 i Silbojokk), sonen Olof Renström (ca 1706-1761) gift och bosatt i Piteås stad, dottern Anna (1713-1790, gift med en same Johan Pålsson som inflyttade från Piteå lfs i och med giftermålet och som eventuellt försökte sig på att leva som nybyggare) samt sonen Mikael Renström (ca 1716-1773) gift och bosatt i Piteå stad. Sistnämnde antogs vid Piteå allmänna läroverk 1726-11-08 och kallas i elevmatrikeln ”Michael Mich. Renström ifr Arjeploug i Pitheå lappmark”. Brita Esbjörnsdotters far - Esbjörn Larsson - var sannolikt att anses som nybyggare, men bodde även tidvis på själva kyrkplatsen i Arjeplog. Han uppges vid tinget i Arjeplog år 1679 vara ”enn Swänsk Carl […], som ock wäl kan Lapperska, och är boendes här wijdh Marcknadz Platzen Arieplog”. Esbjörn Larsson nämns likaså i mantalslängden för Piteå socken år 1686 med orden: ”Essbiörn Larsson, hustru Karin boor i Lappmarken, men är enn skatt lapp, och kommer inte at skrifwas i mantalslängden”. Brita blev änka efter Mikael år 1724 och gifte om sig 1733 med den drygt 30 år yngre samen Per Larsson Purist (f.1702). Denne som varit dräng hos kyrkoherden hade tidigare ett utomäktenskapligt barn med klockarens dotter. Per Larsson Purist var bosatt i kyrkbyn en tid och lämnade senare församlingen 1770. Rörande Erik Eskilsson så har jag läst de handlingar som berör det omtalade avguderiet samt en hel del andra notiser, eftersom han bodde och har ättlingar inom Arjeplog. Jag har dock ännu inte försökt finna hans far i längderna. Det framgår vid tingen att han var född i Tuorpon i Luleå lappmark där hans föräldrar hade skatteland. Med tillstånd från lappfogden Aegidius Otto fick han flytta till Gran i Umeå lappmark. Där uppges det att det land han nytjade hade varit i hans morfars ägo och låg delvis inom Arjeplogs församling och delvis inom Silbojokks. Han kom senare att vistas i Piteå lappmark där han står sist i Njargs sameby. Han uppgavs vid tinget 1687 vara 60 år gammal. Ang. Laurentius Andreae Rangius så tyder hans namn på att han var från Ranbyn och inte Gran, men det hindrar förstås inte att han ägde skatteland där. Det är riktigt att (lapp)länsmännen alltid var skattefria. Någon har skrivit om detta, men just nu står det stilla i huvudet... Lext? Almquist? Bergling?
40
« skrivet: 2010-05-29, 19:31 »
Tack Erik för uppgiften rörande Per Gunnarsson!
Väldigt intressant att Anders Persson i Tegsnäset flyttade till Lappmarken 1686. Jag har tyvärr i dagsläget inga uppgifter vad som kan ha hänt denna familj.
Mycket riktigt en Ersson i Granbyn i 1723 års mantalslängd för Umeå lappmark. Jag tolkar förnamnet till Pehr. Men helt klart Ersson. Finns flera Erik i intilliggande samebyar ser jag.
Jo herdaminnet har sina felaktigheter. Henrik Lyckselius nämns vid tinget i Lycksele 1693-01-10 och levde alltså då. Angående när Lars Rangius tillträdde komministerposten skriver Erik Nordberg följande:
Uppgifterna om Rangius prästvigning och första tjänstgöring gå isär. Enligt Grape och Bygdén blev han prästvigd 1691. Men medan Bygdén uppger att han blev komminister i Lycksele-Sorsele 1693, förlägger Grape tillträdet i Sorsele till år 1694 och Tunaeus till år 1698.
I domkapitlets protokoll den 21 november 1694 står lakoniskt: ”Rangius begärar promotion”, och i margen är antecknat: ”Rangius studios. begärar promotion” vilket tyder på att han vid denna tid icke var prästvigd. Den 15 januari 1696 antecknades i domkapitlets protokoll: ”Dn. Rangii supplic om befordran här nor lades ad acta.” Landshövdingen tycks ha varit intresserad av att få Rangius placerad i Jokkmokk i samband med den pastoratsreglering som ägde rum vid denna tid. Vid sammanträdet den 28 januari 1696 tar nämligen domkapitlet ställning till en framställning från landshövdingen härom: Begiärar H. Landzhöfdingen at emädan en Capellan kommer at förordnas i Luleå lapmark, Consistorium då wille tänkia uppå studenten Rangius at få komma der til. Res. det remonstreres genom bref til Gref Douglas at Rangius icke kan komma dertil föe Edenii skul, som sitter i Åsilla capellan, ock icke kan med hustru och barn aldeles ställas på blotta marken.”
Lars Rangius torde ha tillträtt tjänsten i Sorsele tidigast år 1696.
Erik Nordbergs handskriftssamling, 25:4 IV. - Forskningsarkivet, Umeå universitet.
(Meddelandet ändrat av Col 2010-05-29 19:33)
41
« skrivet: 2010-05-28, 18:54 »
Jag är inte säker alls på att min tolkning är korrekt. Skickar med en bild från nämnda dödsnotis så alla kan vara med och tolka:  Arjeplogs kyrkoarkiv, sign. C:2, fol.108. Ur Arkiv Digitals bilddatabas. Helt riktigt får man ta uppgiften om att Hans Ersson var styvson till Lyckselius med en nypa salt. Jag tycker att det borde ha nämnts något om ett sådant släktskap i t.ex. tvisten om fisket i Formselet 1704 och 1706 (återgiven hos Egerbladh Sorsele 1671-1821, s.69, 71-72) då man nämner att Henrik Lyckselius och Hans Ersson der sammanstädes fiskat hwar om annan. Sen har vi ju Hans Erssons svåger, skickaren Mårten Andersson som nämns i nämnda citat från 1706, och som omtalats ovan av Lars-Olof 2002. Håller med om att vi forskare får vara glad över att kyrkoherde Rangius söp. Under den äldre tiden innan nybyggen formellt upptogs (man innehade skattelandet och betalade bara den s.k. lappskatten ch inte nybyggarskatten) så hände det att innehavaren nämns under samebyn även om de egentligen vore att anse som nybyggare. Åtminstone känner jag till ett par fall från Arjeplog i denna sak. Mickel var för övrig ett mycket vanligt namn bland samerna. Om Erik var vanligt i Umeå lappmark vågar jag mig inte på att säga något om, men i Pite lappmark är det rätt få samer som bär det förnamnet.
42
« skrivet: 2010-05-28, 12:08 »
Gudrun > Mantalslängden från 1699 finns på SVAR (bild-id till uppslaget med Hans Ersson och Mickel Andersson: A0001890_00092).
43
« skrivet: 2010-05-28, 11:58 »
Erik > Du skriver att Klockarsläkten i Sorsele är ju så enormt 'dominant' bland nybyggarsläktena i Sorsele socken. Helt sant och kan bara exemplifiera det med att jag själv härstammar från Hans Ersson (genom två av hans barn, Hans och Barbro) på inte mindre än 13 sätt (12 på pappas sida och ett på mammas)! Jag hyser en tilltro till att det blev bra folk även av inavel.
44
« skrivet: 2010-05-28, 11:34 »
Erik > Jag har själv inte försökt mig på att identifiera Anders Persson och Karin. Ser dock att Ossian egerbladh tar med en Anders Persson i Hjuken åren 1660 och 1673 (Degerfors - 1700-talets kolonisation, s. 105). Att ovannämnda Iuchs byn och Umehå Sochn avser Hjuken är min tolkning. Kan det finnas andra orter som avses med Iuchs byn?
Gudrun > Rörande elever vid Skytteanska skolan skriver Erik Nordberg i sin Arjeplogs lappskola (Stockholm 1955 s. 7) att I Lycksele lappskola intogos lappgossar även från andra lappmarker än Ume. Skolmatrikel började föras först år 1715, varför det bereder svårighet att få kännedom om de tidigare eleverna. Från år 1686 föreligger dock en förteckning av skolans rektör över 'djäknarna som där frequenterat och bygga och bo uti åtskilliga lappmarker'. Sistnämnda förteckning finns återgiven i Nordbergs Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska Lappmarken under 1600-talet (Umeå 1973, s. 114).
Den Erik Eskilsson du nämner var f.ö. från Luleå lappmark men hade anor i Piteå lappmark och bodde ett tag i Umeå lappmark. Han nämns i domstolsprotokollen bland annat 1688 för avguderi. Han avled 1693 och var då sedan flera år skriven i Njarg sameby i Arjeplog och har endast en känd son, Anders Eriksson.
45
« skrivet: 2010-05-25, 11:39 »
Ja vi får se vad som kan återfinnas framgent rörande Hans Ersson och Barbro Königsdotter. Om det är så att Hans Erson var styvson till Henrik Lyckselius så borde alltså Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter vara klockarens mor. Men inget finns i domböcker som pekar på ett släktskap mellan Kerstin och Hans Ersson de få gånger de båda nämns i samma protokoll. Lyckselius hustru har påståts härstamma från Vindeln. Vilken källan som säger det känner jag ej till just nu.
Tyvärr är det ju ett begränsat källmaterial för den tid det gäller, men man kan ju hoppas att det dyker upp fler intressanta dokument som klargör släktförhållanden rörande Hans Ersson och Barbro Königsdotter.
Jag har inga kopplingar till Nils Mårtensson Lundström. Min farfars far (visserligen född i Sorsele) kallade sig Lundström efter att mamman gift sig med en Burträsk-Lundström.
46
« skrivet: 2010-05-24, 22:53 »
Enormt intressant! Att König Granlund kallar sig själv lappoike kan inte betyda annat än att han själv är ur samiskt ursprung. Punkt 1 och 2 ovan tycker jag bevisar Königs samiska härkomst! Rörande de övriga punkterna i tur och ordning: 3) Bropfossen Hans Ersson nämns i Lyckseletinget 1692 (i avskrift hos Egerbladh Sorsele 1671-1821, s. 61). 4) Det fanns inget som hindrade att icke-samer kunde vara ägare av lappskatteland. Det finns flera exempel på detta från den äldre tiden innan formella nybyggesinsyningar gjordes. (T.ex skattade klockaren Olof Læstander år 1730 för landet Sjuga i Arjeplog som han kommit i besittning några år tidigare - Tinget i Arjeplog 1733-01-27). Någon Erik har jag inte kunnat finna i mantalslängderna för Granbyn som passar in som far till Hans Ersson. Intressant är att han skattar för sitt land Olselet tillsammans med en Michell Andersson åren 1694, 1697, 1698 samt 1699. Denne bör med mycket stor sannolikhet vara identisk med den Mikael Andersson som var bosatt i Arjeplogs kyrkostad (och ägare av det tidigare nämnda skattelandet Sjuga). Mikael Andersson nämns i Arjeplogs dödbok 1724 vara fordom född i Iuchs byn och Umehå Sochn af Anders Pärson och Karin. Alltså barnfödd i Hjuken, uppges vid sin död vara 50 år gammal och alltså född ca 1673. Han gifte sig ca 1694 med Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) från Arjeplog. 5) Det förekommer dock att icke-samer från Lappland kan kallas Lappo. T.ex. kallas Petrus Noræus så i akademiska konsistoriets protokoll 1678-08-22 (se t.ex. Bygdéns Hernösands stifts herdaminne III, s. 271). Noræus var son till kyrkoherden Erik Noræus i Silbojokk (som var bördig från Nora i Ångermanland) och dennes hustru Barbro Persdotter (som dock i sin tur var dotter till lappfogden Per Anundsson... vars hustrus ursprung jag köper din på annat ställe framlagda teori). 6) Det var vanligt att personer uppväxta i Lappland under denna tid kunde samiska eftersom den större delen av befolkningen var samer. 7) Kan bara hålla med. En annan sak var om samen var nybyggare, då finns det ett flertal exempel... men inte annars. Ja det torde vara Grans sameby som avses med namnet Gran. Jag har ändrat mig nu! Dock vill jag se det mer som ett namn eftersom det låter det underligt med Gran ifrån Sortzelet eftersom jag aldrig annars har sett det skrivet så rörande folk från den intilliggande Granbyn. Det brukar bara stå Gran eller Granbyn på de samer som nämns vara därifrån. 9) Möjligen få undantag, har dock inte koll på alla. En icke-samisk klockare är t.ex. Olof Læstander i Arjeplog (verksam från ca år 1700). Men hans företrädare Per Gunnarsson var möjligen same, men nämns dock även ha varit bruksknekt. Svågerskapen är intressant. Jag vill citera en av Hans Erssons ättlingar, nämligen Petrus Læstadius. Denne var född 1802 och har alltså endast muntliga sägner berättade om Hans Ersson. Hur som helst är uppgifterna intressanta. Han skriver (Fortsätning af Journalen öfver missions-resor i Lappmarken, innefattande åren 1828-1832, s. 401): [...] Sorsele nybyggare åter hufvudsakligen från en der varande Prests, Herr Henrics, Styfson, Hans Ersson, hvilken var Klockare på stället, och från Lappar. Samt på sidan 431: Såsom i Arieplog och Silbojock någon af de första presternas söner blef klockare och derigenom stamfar för nybyggare, så var det äfven här. Herr Henric, hvars tillnamn lärer varit Lyckselius, var Capellan i Sorsele på 1670. 80 och 90-talet, och hade en styfson vid namn Hans Ersson, som blef klockare på stället [...]. Vad jag kan tycka är intressant är varför ett nybygge i Sorsele får namnet Tväråträsk och att Hans Ersson uppges enligt en anteckning från 1700-talets slut i en av Lyckseles husförhörslängder härstamma från Tväråträsk i nuvarande Vindeln. Ossian Egerbladh har dock avfärdat de Erik i Tväråträsk som kunnat antagas vara Hans Erssons far. Hur som haver, Hans Ersson måste ha varit same. Allt tyder på det. Men som sagt, jag har inte kunnat finna någon Erik i Granbyn i mantalslängderna som kan vara hans far.
47
« skrivet: 2010-05-24, 13:30 »
Längden A I:4 ser ut att vara förd på samma sätt som A I:3 men bär prägeln av att vara kontinuerligt förd redan från början. Problemet är att efterträdarna Samuel Öhrling (khde 1796-1799) och Anders Alenius (khde 1802-1820) hunnit vara med att göra anteckningar i längden, varför det är svårt att avgöra hur det skulle ha sett ut om endast Lindahl fått skriva. Det har tidigare diskuterats på Anbytarforum (hittar inte diskussionen just nu) varför Lindahl fört utförliga härkomstupplysningar till personerna. Mycket ovanligt med dessa i efterhand förda släktskapsanteckningar. Erik Lindahl utarbetade tillsammans med kyrkoherden Johan Öhrling (1718-1778) i Jokkmokk ett stort samiskt lexikonverk som år 1780 utgavs under namnet Lexicon Lapponicum.
48
« skrivet: 2010-05-24, 12:59 »
Han avled i Lycksele 76 år gammal 1793-11-19.
49
« skrivet: 2010-05-24, 12:50 »
Tyvärr inte (bortsett från att han hjälpte sin sjuke fader Olof E Lindahl åren ca 1740-43 som komminister i Umeå landsförsamling). Håller med om att volymen A I:3 helt klart ser ut att ha sammanställts och inte förts kontinuerligt. Det skulle onekligen vara intressant att veta varför volymen renskrivits och vart de kontinuerligt förda anteckningarna tagit vägen. Kan man hitta några spår kring detta i kyrkoräkenskaperna månntro? T.ex. vid studier av inköp av kyrkböcker. Det råder över huvud en viss rörighet i kyrkböckerna för Lycksele lappmark, där några år saknas och åtminstone någon enstaka längd tycks vara rekonstruktion (se t.ex. anmärkning för C:1 Före 1767 endast dopbok År 1711 ingen ant; ej defekt; för tidigare år torde boken vara rekonstruktion Särsk för Sorsele och Tärna 1777).
50
« skrivet: 2010-05-24, 12:04 »
Det är precis som Erik nämner att man i Lycksele näppeligen skulle ha känt till länsmannen i Jokkmokk om det inte vore just så att han härstammade från Lycksele lappmark. Handstilen i Lycksele kyrkoarkivs vol. A I:3 ser utan tvekan ut att tillhöra pastor Erik Lindahl (komminister i Sorsele från 1749 och kyrkoherde i Lycksele 1767-1793). Varför han valt att ta med personer som redan flyttat ut innan volymen påbörjades kan man endast gissa sig till, men att han skulle ha valt att hitta på släktskap känns inte trovärdigt.
Vänligen,
Carl-Oskar
51
« skrivet: 2010-05-19, 19:50 »
Hej Ing-Marie!
Ida Edel avled 1939-06-30 och var då skriven i Moskosel, Arvidsjaur. Hon avled på Arvidsjaurs sjukstuga och dödsorsaken uppges i SCBs avskrift av dödboken ha varit Vitium organis cordis (organiskt hjärtfel). Läkare var doktor Torsten Fritjofsson. Enligt databasen Piteanor 2008 begravdes hon 1939-07-09.
Vänligen, Carl-Oskar
52
« skrivet: 2010-04-20, 20:34 »
Hej Rolf, vad 36 FB år 1887 syftar på vet jag inte, men Erik Mathias Jonsson står upptagen i samma längd (Dorotea kyrkoarkivs husförhörslängd, 1885-1894, vol. A I:6) på sidan 120 då han är dräng hos Jonas Erik Jonsson i Löfsjö. I inflyttningslängden står han upptagen (Yngl. Erik Mathias Jonsson) som inflyttad till Dorotea från Föllinge församling 1883-05-01 för att tjena hos Jon Er. Jonsson i Löfsjön. I husförhörslängden för åren 1875-1884, vol A I:5, antecknas han som inflyttad 1883-04-14, vilket är hans utflyttningsdatum i Föllinges utflyttningslängd.
Väl i Föllinge finns han med sina föräldrar och en syster i Nyland (Föllinge hfsl A I:9, s 421 och A I:10, s 214). Skrivna där från 1879 med uppgift om att de varit oskrifna 1876-11-13 till 1879 utan uppgift om vistelseorten.
Möjligen var de ett par år i Amerika, men återvände liksom nästan var femte emigrant gjorde.
Vänligen,
Carl-Oskar
53
« skrivet: 2010-03-26, 10:12 »
Hej! För att minimera risken att felaktigheter sprids så måste jag dock göra ett inlägg här och nämna att den svaga (och oriktiga) länken är den sistnämnda mellan bondsonen Erik Persson (sedermera kyrkoherde Ericus Petri Noræus i Silbojokk) och Ericus Michaelis Zebrosynthius. Vänligen, C-O
54
« skrivet: 2010-03-17, 01:57 »
Hej Erik!
Jag läser så här för Sigrid Andersdotter på sidan 51 i A I:3: Stod kyrkstraf d. 15de Sept 1822, för delagtighet i stöld med sina barn. För sonen Elias: Afstraffad med 28 par spö för stöld d. 3de Sept 1822, och kyrkstraffet d. 15de derpå följande Sept. För sonen Hans Fredrik: Fick 27 slag Ris ofvannämnde dato, men frikändes från kyrkstraffet.
Vänligen, Carl-Oskar
55
« skrivet: 2010-01-18, 12:32 »
Hej Bengt!
Någon Johan Erik Isak Noræus har jag aldrig hört talas om och jag ser efter att ha googlat att en felaktig uppgift börjat sprida sig kring kyrkohede Erik Noræus i Silbojokk. Den sägenomspunne Herr Per - Per Noræus Fjellström (1657-1706) - som var gift med Agata Læstadia (1667-1748), var kyrkoherde i Silbojokks församling (fr o m 1776 införlivad i Arjeplogs församling) åren 1698-1706. Han var son till företrädaren på tjänsten i Silbojokk, nämligen Ericus Petri Noræus (omkr 1618-1697) och dennes hustru Barbro Persdotter (död 1682). Ericus Petri Noræus var från Nora församling i Ångermanland och har uppgivits vara son till en Per Eriksson därstädes. När denne Per eriksson var född är inte känt. Året 1588 ser ut att vara beräknat utifrån sonens ungefärliga födelseår 1618.
Vänligen,
Carl-Oskar
56
« skrivet: 2010-01-03, 14:21 »
Hej Bengt, tyvärr är det du hittat felaktiga uppgifter. När vissa uppgifter en gång har hamnat på nätet så är det väldgt svårt att lyckas få bort eller rätta till dessa.
Jag har tidigare under denna rubrik [Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2009] den 5 juli 2009 nämnt lite kring detta.
Det som är känt om Mårten Mårtensson anor är att fadern heter Mårten Jonsson (och kallas djäkne, vilket bör betyda att denne gått i den s.k. Skytteanska skolan i Lycksele). Uppgiften om fadern kommer från Gunnar Lindgrens bok Kolonisationen av Umbyn: Lyckselebyar i Vindelådalen med biflöden (Lycksele 1995) s.47. Lindgren hänvisar till en rapport från kungliga kommissionen av år 1671 samt en bouppteckning som stöd för uppgiften. Han dementerar Osian Egerbladhs uppgift om att fadern var Mårten Olofsson och menar att denne i stället var en brorson till Mårten Mårtensson.
Detta med släkten Orms (och därigenom Plantin, Niurenius m.fl.) felaktiga sammanblandning med Mårten och Karin i Falträsk kan du även läsa om i mitt tidigare inlägg.
Rörande Karin Mårtensdotters föräldrar finns inga uppgifter. Varken domböcker eller mantalslängder lämnar några svar och vi lär få leva i ovisshet om vilka dessa kan ha varit.
Ang. Mårten Mårtenssons och Karin Mårtensdotters födelseår, så saknar vi uppgifter om detta. Åren 1665 resp 1770 är ungefärliga och beräknade utifrån att de hade barn redan 1695.
Vänligen,
Carl-Oskar
57
« skrivet: 2009-10-09, 00:34 »
Tack Bosse för uppgiften om rätta dödsdatumet!
Hej André!
Paret Sundelin hade följande barn:
a) Vilhelm, f.1834 04 02 i Arjeplog, utfl. till Skellefteå 27/8 1858. Telegrafassistent
b) Maria, f.1835 09 01 i Arjeplog, d.1877 08 18 i Skellefteå g.m. telegrafkommissarien Karl Olof Sidenmark, f.1833 02 11 i Skorped, d.1910 11 21 i Byske. Paret bosatt i Skellefteå.
c) Emerentia, f.1839 05 22 i Arjeplog, ogift,
d) Anna Karolina, f.1845 04 01 i Arjeplog, ogift, från 1881 bosatt i Norrböle, Skellefteå
Jag har som synes en del luckor kring barnens vidare öden eftersom jag ännu inte kontrollerat dessa.
Vänligen, Carl-Oskar
58
« skrivet: 2009-10-08, 19:07 »
Emerentia Sundelin, född 1839-05-22 i Arjeplog, var dotter till Ulrik Vilhelm Sundelin (f.1809-12-15 i Arjeplog, d.1871-01-10 i Jokkmokk) och Maria Katarina Fjellström (f.1814-11-04 i Arvidsjaur, d.1890 i Skellefteå). Ulrik W Sundelin var missionär i Piteå lappmark 1833, vice pastor i Arjeplog några år under 1840-talet och skolmästare i Jokkmokk 1847-60.
Vänligen, Carl-Oskar
59
« skrivet: 2009-09-25, 22:03 »
Hej igen, jo jag har några fler uppgifter kring syskonen.
I Arjeplogs kyrkoarkivs husförhörslängd 1855-1864 (sign A I: 3) s.79 nämns följande i syskonskaran:
Brita Magdalena f.1829, Johan Petter f.1834-01-29 (ej 22), Eva Cajsa 1841-09-01 samt Maria 1844-01-07.
Förutom dessa nämns i faderns bouppteckning en son Per Johan, som sannolikt avled som barn. Då föräldrarna vigdes 1826 är det att anta att det funnits några barn till som avlidit tidigt.
Vänligen, Carl-Oskar
60
« skrivet: 2009-09-25, 20:15 »
Hej André!
Tyvärr saknas uppgifter om fullständigt födelsedatum för Brita Magdalena Johansdotter Læstander. p g a de arkivförluster som uppkom genom branden i Arjeplogs prästgård sommaren 1867. Hennes föräldrar var Johan Mårtensson Læstander (f.1798, d.1846-12-13 - dödsdatum enligt bouppteckning i Arjeplogs tingslags häradsrätts arkiv, vol. A II: 2, nr 39) och hans hustru Maja Stina Carlsdotter (f.1802-09-14 i Hjertejaur, Arvidsjaur, d.1890-12-28 i Långviken, Arjeplog). Johan Mårtenson Læstander kallades allmänt Jan Mårten (Jan Masha) och var bonde i byn Långviken i Arjeplog.
Vänligen,
Carl-Oskar
61
« skrivet: 2009-09-21, 12:08 »
Det stämmer att det står nwBarn. Lika anteckning står på en mängd barn mellan 14-16 år i Dorotea (ofta endast nwB). I Märta Catharinas fall nwBarn 1843 24/6 (Dototea kyrkoarkiv, A I: 3, fol. 5). I anmärkningsfältet har kyrkoherde Nenzén antecknat angående fadern Olof Jonsson mycket enfaldig, eller s.k. liten för m (om jag tolkat sista bokstaven rätt).
Vänligen, Carl-Oskar
62
« skrivet: 2009-07-05, 16:44 »
Tack Berit för uppgifterna. Detta styrker min iakttagelse att Thea Hällebergs uppgifter är mycket trovärdiga så länge det handlar om Sorsele.
63
« skrivet: 2009-07-05, 16:39 »
Hej Patrik! Angående den borttagna diskussionen om Mårten Mårtensson på etniska grupper/samer på gamla Anbytarforum kan jag lämna följande uppgifter:
Initialt diskuterades under sommaren 2000 om vem som skulle ha varit Mårten Mårtenssons far. Två olika uppgifter nämns i olika utredningar: 1) Mårten Olofsson (enligt bl.a. Ossian Egerbladh) och 2) Mårten Jonsson djäkne (enligt bl.a. Erik Gunnar Lindgren). Hänvisning gjordes då till Gunnar Lindgrens bok Kolonisationen av Umbyn: Lyckselebyar i Vindelådalen med biflöden (Lycksele 1995) där det bl.a. på sidan 47 skrivs:
På den ovannämnda s. 47 [i Egerbladhs Fyra gamla Lycksele-byar, min anm.] övergår Egerbladh till ett kapitel om åbor och inhysesfolk i Falträsk. Han inleder här med en helt felaktig uppgift, i det att han skriver, att klockaren och länsmannen Mårten Mårtensson var son till Mårten Olofsson. Egerbladh tycks ha trott, att skattelappen med detta namn på Staggowara var far till länsmannen, men så var inte fallet. Mårten Olofsson var länsmannens brorson. Av den kungliga kommissionens rapport från besöket år 1671 vid skattelandet Sweiter (senare kallat Bastuträsklandet) framgår, att Mårten Jonsson djäkne med visshet var far till länsman Mårten Mårtensson. Bouppteckningen efter skattelappen Ture Turesson på Staggowara styrker också detta.
I nämnda bok finns mer att läsa om Mårten Jonsson djäkne och Mårten Mårtensson.
Därefter diskuterades på nämnda forum om modern till Mårten Mårtensson. Enligt en felläsning av publicerade antavlor enligt Kekules system spreds uppfattningen att Mårten djäknes fru skulle ha varit ur en släkt från Klabböle, att hustrun hette Anna Olofsdotter, alternativt Anna Axelsdotter, dotter till regementsfältskären Axel Olofsson Orm och Barbro Plantin i Klabböle, Umeå lfs. Som sagt är detta en feltolkning. Mårten djäknes fru är okänd. Däremot var Mårten Mårtenssons dotter Annas svärmors mor Anna Olofsdotter en syster till nämnda Axel Olofsson Orm. Staffan Bengtsson redogjorde dessutom i samma forum 15 juli 2000 att Axel Orm enligt domboken 1672 endast hade två barn, döttrarna Margareta och Karin. Vidare påpekades att Axel Orms hustru hette Malin Niurenia, inte Barbro Plantin.
Vänligen,
Carl-Oskar
64
« skrivet: 2009-07-05, 15:05 »
Jan, ett tillägg angående Jonas Anderssons mor: i folkräkningen 1880 uppges felaktigt att hon heter Sauko i efternamn. 1890 uppges det korrekta Sanko. Margareta Andersdotter Sanko f.1842 var från Mahasvuome sameby i Arjeplogs församling. Återfinns i Arjeplog A I: 3, s.211. Hon var dotter till Anders Andersson Sanko och Sigga Persdotter f.1812.
Vänligen,
Carl-Oskar
65
« skrivet: 2009-05-26, 18:32 »
Hej Stig!
Varningar brukar finnas med i kyrkostämmoprotokoll - men sådana är bristfälliga i arkiven och jag kan inte hitta i arkivförteckningen att det skall finnas sådana i Hållnäs kyrkoarkiv. Sockenstämmoprotokoll kan måhända innehålla något som ger förklaring till varningen, men jag ser att dylika protokoll saknas för en hel del år. Utdrag av sockenstämmoprotokoll finns för 1799, 1820 och 1823 i Hållnäs kyrkoarkiv volym P IV: 1. Jag vill dock tipsa om domboksprotokollen, det kan ju handlar om nån försummelse, övergivit sin drängtjänst eller nån form av snatteri som ej lett till böter eller fängelse. Det kan mycket väl ha blivit tingssak. Om inte annat så kan det även finnas i stämningslängden om det handlar om något som blivit förlikt eller dragits tillbaka innan tinget.
Vänligen, Carl-Oskar
(Meddelandet ändrat av COL 2009-05-26 18:34)
66
« skrivet: 2009-04-16, 18:53 »
Hej Berit!
Jag har ännu en hel del att göra innan jag är klar med samebyarna och har därför inga anteckningar kring just denna familj. Men nog tycks det stämma. Jag hittar ingen annan Lars Larsson född 1815 som stämmer in, än just Lars Nilssons och Inga Sjulsdotters son i Semisjaur.
Vid dopet av Lars Larssons och Ingrid Christina Enarsdotters i Granbyn son Lars Enar (född 1841-03-21) så nämns flera personer från Arjeplog vara med som faddrar, däribland en Sjul Larsson som torde vara identisk med Lars Larssons halvbror Sjul (f.1806). Vid tredje barnets dop (Sjul Lars f.1845-12-11) så är en Gertrud Gabrielsdotter från Arjeplog med som fadder. Hon var född 1823 och dotter till Botila Larsdotter som i sin tur var en äldre halvsyster till Lars Larsson. Att det finns personer med nära släktskap med som faddrar stöder antagandet att vi har att göra med rätt Lars Larsson.
I Sorseles församlingsböcker (A I: 4, s.140 och A I: 5, s.143) nämns hustrun Ingrid Christina Enarsdotter i Gran vara född 1810. Du skriver 1812. Jag har inte kontrollerat födelseuppgifter för henne, men du har kanske reda på mer exakta uppgifter?
Vänliga hälsningar,
Carl-Oskar
67
« skrivet: 2009-03-12, 12:01 »
Hej igen, kan ge följande tillägg om fadern till Karl Salomon Landström:
Henrik Pålsson Landström avled 1852 (bouppteckning efter honom är daterad 1852-04-25 och Henrik finns ej med i den s.k. dödlista som finns i häradsrättens arkiv för år 1851, varför han måste ha avlidit i början av 1852). I bouppteckningen uppges han ha bott i Sandnäs. Henrik finns omnämnd av Erik Nordberg i dennes Arjeplogs lappskola (1955, s. 210).
Farfar Pål Larsson Landström, omnämns med namnet Landström i ett förgångsvillkor daterat 1850-06-28. Det är enda källan jag sett detta släktnamn på denne. Hans tre söner Lars, Henrik och Tomas för släktnamnet vidare.
68
« skrivet: 2009-03-12, 11:50 »
Hej Sol-Britt! Karl Salomon Landströms anor i tre generationer är sedan tidigare publicerade i detta forum av mig ovan (Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07) den 6 oktober 2005.
Vänliga hälsn.,
Carl-Oskar
69
« skrivet: 2009-02-14, 10:54 »
Hej Maria! Karl August Bismark var född i Sorsele församling. Modern var ogifta Anna Karolina Karlberg (1860-1942) från Nabbnäs i Sorsele. Anna kom att gifta sig drygt fyra år senare, nämligen 1895-01-11 i Sorsele med Per Abraham Bismark (1863-1931) från Laisvall (dock född i Vaxnäs, Arjeplog). Paret bodde först inom Sorsele församling och flyttade 1898 till Laisvall i Arjeplog. Sonen Karl August lät makarna anteckna som deras gemensamma. Paret hade i giftet barnen Johan David 1895, Axel Ludvig 1896 och Berta Emilia Karolina 1899.
70
« skrivet: 2009-01-26, 19:48 »
Hej Ann-Cherie!
Hyttplatsen Silbojokk är öde sedan 1700-talets mitt och ligger som Elisabeth och Stig-Lennart här ovan beskriver. Silbojokks församling (som omfattade Semisjaur sameby och hyttfolket på platsen) bildades 1640 tillsammans med Nasafjälls, Arjeplogs och Arvidsajurs. Nasafjälls församling omfattade den svenska delen av Njarg sameby samt gruvfolket som vistades där. Nasafjälls församling kom att gå upp i Silbojokks och år 1776 införlivades allt i Arjeplogs församling vars kyrkoherde redan under 20 års tid ombesörjt själavården i de båda äldre församlngarna.
Tips på litteratur:
Kennet Awebro: Kyrklig verksamhet i Silbojokk. Studia Laplandica 5. (Stockholm 1986)
Janrik Bromé: Nasafjäll. Ett norrländskt silververks historia. (Stockholm 1923)
71
« skrivet: 2009-01-08, 16:10 »
Hej Kjell! Tallnäs insynades första gången 1838 av Anders Andersson och JOn Larsson i Märsa, men avslogs av häradsrätten p g a för få ängeslägenheter. Först år 1862 kom ett anläggningsutslag på ett torp vid namn Tallskö ställt på Jon Anundsson (som blev nybyggare i Skierfa) men redan 1859 och 1860 skrivs här nybyggarsonen Lars Nils Jonsson Kraftig från Arvidsjaur med hustru i husförhörslängden. Från 1864 skrivs här Anund Andersson från Luokta sameby (far till nämnde Jon Anundsson). Lars Nils Jonsson Kraftig (1804-1880) var föd i Mausjaur, Arvidsjaur och gifte sig 1858 med Brita Sofia Burman (1810-1863) från Galtisjaur. Efter giftermålet skrivs paret (som inte hade några barn) i Tallnäs fram till 1860 och därefter som boställslös (och var tydligen åtminstone år 1863 inhyst i Gustafsholm). Från 1887 arrenderades Tallnäs av Nils Petter Vesterman (1850-1900), gift med Sofia Kristina Karlberg (1850-1930) som hade en dotter gift till Balkisberget, Arjeplog. Boende och verksamhet i Tallnäs efter 1900 har jag ingen koll på i dagsläget.
72
« skrivet: 2009-01-08, 15:53 »
Hej Odd!
Stig-Lennart har rätt om Anna Brita Larsdotter. Det är en felaktig uppgift i Piteå vigselbok att hennes pappa hette Lars Johansson och var nybyggare i Arvidsjaur. Hon var dotter till Lars Olofsson Læstander (1763-1840) och dennes andra hustru Elsa Jonsdotter (1793-1872) i Storbodsund, Arjeplog.
Lars Olofsson Læstander, född 1763-04-02 i Kasker, Arjeplog, död 1840-02-19 (enligt bouppteckning) i Storbodsund, Arjeplog. Gift 1) 1790-12-26 med Brita Persdotter (1749-1825) med vilken han hade barnen Olof (1791-1799) och Brita (1793-1794) och styvdottern Anna Kajsa Jakobsdotter f.1778 i Nederluleå församling. Lars O Læstander gifte om sig 1828 med Elsa Jonsdotter, född 1793 i Njarg sameby, Arjeplog, död 1872-04-02 i Storbodsund, Arjeplog. De hade barnen Anna Brita f.1829-12-14 och Gertrud f.1832-11-16. Elsa Jonsdotter hade tidigare varit gift med samen och nybyggaren Sjul Nilsson (1789-1826) som blev mördad (med vilken hon hade 4 barn) och gifte sig 1841 för tredje gången med Henrik Henriksson (1801-1881) som hon inte hade några barn med (förutom fostersonen Sjul Andersson Granberg).
Lars Olofsson Læstander var son till Olof Larsson Læstander (1737-1797) och Anna Mårtensdotter (1731-1814) i Båtsjaur, Arjeplog. Olof L Læstander var klockare i Arjeplog. Elsa Jonsdotter var dotter till Jon Pålsson (1754-1803) och Inga Gabrielsdotter (1759-1848) i Njarg sameby, Arjeplog.
Elsa Jonsdotter instämde vid tinget i Arjeplog 1857 sin dotter Anna Brita och mågen Isak Redutt (som då bodde i Storbodsund) för att hon blivit knuffad och okvädad av dottern som bland annat sagt att ...en så förbannad tjuvrocka [som Elsa] borde hänga uti en räftång. Elsa hade även nekats tillträde till en del av stugans rum. (Arjeplogs tingslags häradsrätt 11/2 1857 § 24, 10-11/2 1858 §§ 12 och 16).
Vänligen, Carl-Oskar
73
« skrivet: 2009-01-08, 14:17 »
Hej Ann-Evy!
Tillbaka till mina papper efter julledigheten kan jag bara instämma i Sven-Eriks svar till dig. Det förhåller sig alltså precis som du anade.
Som tillägg till Sven-Eriks uppgifter kan jag nämna att Anna Charlotta Eriksdotter gifte sig andra gången 1802-04-04 i Lycksele med bonden Olof Persson (1762-1838) från Tuggensele, Lycksele. De bodde i Vindelgransele och i äktenskapet föddes följande barn: Per Olof (Granström) f.1803-05-06 d.1861-12-12 i Storbacken, Lycksele, ogift; Margareta Sofia f.1805-06-16 (gift och bosatt i Örträsk, Lycksele); Abraham Vilhelm f.1807-04-06 d.1846-01-18 i Nytorp, Lycksele samt Klas f.1810-07-02 (gift två gånger, bosatt först i Vindelgransele, senare i Luspen, Stensele).
Vänligen, Carl-Oskar
74
« skrivet: 2008-12-11, 20:17 »
Hej Ewa!
Du har helt rätt i att makarna hade barn redan från 1830. Jag har sju kända barn i familjen, men saknade mina sidor för byn Kasker då jag skrev förra inlägget och hade därför inte full översikt rörande familjen. Jag håller med dig att Johan och Brita rimligtvis gifte sig 1829, trots att ingen anteckning om detta finns i kommunionboken (som ju inte hade till uppgift att sammanställa dylika uppgifter). Kan nämna att det är högst osäkert rörande födelseorten på barnen. I domboken nämns Johan Granström år 1846 vara nybyggare i Bellonäs. Bellonäs hade insynats år 1821 av pappan med samma namn. Möjligen är att sonen fick Bellonäs i och med giftermålet. Måhända finns det handlingar i länsstyrelsens arkiv som kan klargöra detta. År 1846 sålde han i alla fall nybygget till en Fredrik Zakrisson som dock aldrig slog sig ned där. I Johan Granströms hustru Britas bouppteckning från 1849 uppges hennes boställsort ha varit Bellonäs. År 1855 och därefter skrivs i alla fall familjen Granström i Kasker.
75
« skrivet: 2008-12-11, 18:02 »
Som tillägg kan nämnas att svaret om att Lisa Cajsa vigdes 1841 är felaktigt. På ovannämnda angivna källa (Arjeplogs kyrkoarkiv, husförhörslängd sign. A I: 5, s 181) finns dessutom inte Lisa Cajsa med, däremot Kajsa Stina Burman vigd 1841 med Gustaf Granström. Det rätta vigselåret för Johan Granström och Lisa Katarina Holmlund är okänt på grund av de av vådeld förstörda kyrkböckerna (exempelvis husförhörslängden för åren 1827-1854). Skräddardottern Holmlund antecknas i Skellefteå landsförsamlings utflyttningslängd ha flyttat till Arjeplog 1852-03-27 och har därför gift sig någon gång efter detta datum men innan 1855. Enligt tabellverkets mortalitetsformulär förekom sammantaget sex ingångna äktenskap i Arjeplog åren 1852-1854 mellan en änkling och en ogift kvinna och med ledning av formulären måste vigseln ha skett någon gång under mars-april, juni, november-december 1852, februari-mars, juni, oktober-december 1853, februari-juni, september eller november 1854.
När Johan Granström och dennes första hustru Brita Johansdotter Læstander gifte sig är inte heller känt på grund av de förlorade kyrkböckerna för denna tid. Då paret hade en son som var född 1835 bör vigseln skett senast det året (och sannolikt efter 1830 eftersom ingen anteckning finns om giftermål mellan makarna i kommunionboken som sträcker sig fram till det året). Hustrun Brita var för övrigt länsmansdotter från Bergnäsudden i Arjeplog.
76
« skrivet: 2008-12-11, 15:42 »
Hej Ewa!
Som du märker på Bo Jonssons svar så flyttar Lisa Kajsa till Arjeplog rätt sent och är därmed inte heller mor till Johan Granströms barn. Johan Granström var gift första gången med Brita Johansdotter (Læstander) f.1805, d.1848 eller 1849. Enligt Einar Wallquist var det hon som förde in porfyrin i granströmska släkten.
Vänligen, Carl-Oskar
77
« skrivet: 2008-11-23, 17:08 »
Hej Roger!
Johan Danielsson Orädd var född 1791-12-18 i Vindelgransele, Lycksele. Han nämns vara snickare och gifte sig 1816 i Lycksele med Magdalena Mårtensdotter f.1792-07-23 i Kattisavan, Lycksele. Paret var bosatt på Lycksele kyrkplats.
Johan Danielsson Orädd var son till makarna Daniel Johansson (1761-1800) och Anna Charlotta Eriksdotter (1763-1838) i Vindelgransele, Lycksele. Daniel Johansson var i sin tur son till makarna Johan Hansson (1730-1811) och Catharina Læstander (1736-1828) i Örnäs, Sorsele. Anna Charlotta Eriksdotter var dotter till makarna Erik Jonsson (1735-1811) och Elisabet Olofsdotter (1732-1798) i Vindelgransele, Lycksele.
Vänligen, Carl-Oskar
(Meddelandet ändrat av Col den 23 november, 2008)
78
« skrivet: 2008-11-11, 23:27 »
Hej Roland! Varifrån kommer uppgiften att prästen på tavlan har något med kyrkoherde Per Fjellström i Silbojokk och att det skall ha funnits någon gravyr som föreställt honom? Jag har i alla fall aldrig hört talas om det (men är intresserad om det skulle stämma). Så vitt jag har förstått har det syftats på att prästen varit Lars Levi Læstadius som ju levde samtida med Johan Fredrik Höckert, eller Lars Levis bror Petrus Læstadius. Kapellet i Lövmokk byggdes på 1770-talet och tavlans målning innehåller en brudkrona (som numera är förvarad vid Silvermuseet) som gjorts om till ljuskrona och som aldrig hängt i Lövmokk. Eftersom Silvermuseet har en kopia av tavlan i den utställningssal som kallas Högre stånds-rummet så finns måhända mer detaljerade upplysningar om tavlans innehåll på museets inventariekort, eller i övrigt i Dr Wallquists anteckningar på museet. Jag känner tyvärr inte till någon uppsats kring målningen, men är intresserad av fler detaljer om Höckerts målningar från Arjeplogsbygden.
Vänligen, carl-Oskar
79
« skrivet: 2006-12-06, 09:09 »
Det finns tyvärr inte många böcker som på ett djupare plan sätt beskriver Arjeplogstrakten och dess befolkning. Jag kan dock rekommendera följande:
* Erik Nordberg: Arjeplogs lappskola (Stockholm 1955)
* Einar Wallquist: Arjeplog fordomtida (Arjeplog 1983)
* Einar Wallquist: De kranka och de uslingar En bok om en gången tids sjukdomar och vård i en fjällsocken (Stockholm 1968)
Själv håller jag att förteckna Arjeplogs befolkning från 1600-talet fram till år 1900, men under fritiden och det går tidvis väldigt sakta framåt. Men en dag så skall det färdiga arbetet tryckas.
Jag kollade upp i mitt arbetsmaterial rörande tidigare nämnda personer i dina anor och kan ge följande tillägg:
Av tinget i Arjeplog 31/1 1754 framgår att Per Pålsson (1724-1796) var son till Pål Tomasson (1686-1760) och Ingrid Jonsdotter (1684-1758) i Luokta. (Återfinns i Arjeplog AI:1, s.35)
Enligt vigsellängden gifte sig Per Pålsson 4/4 1743 med Margeta Andersdotter. Uppgiften i AI:2 s.177 är att hustrun hette Karin Andersdotter. En viss rörighet ang. hustruns namn framkommer i AI:1 s.32. Jag har i dagsläget inte gjort några djupdykningar kring familjerna i Luokta, så jag kan inte med säkerhet förklara de motstridiga uppgifterna.
Mats Larsson Wuolvok och Brita Bengtsdotter inflyttade till Arjeplogs församling år 1753. Möjligen kom de från Jokkmokk, men jag har ännu inte forskat kring denna familjs ursprung. (AI:1 s.33)
Gunilla Jonsdotter (1740-1794) var dotter till Jon Nilsson (1711-1769) och Anna Andersdotter (1717-1796) i Arjeplogbyn (Arjeplogs sameby). Makarna gifte sig 1739 och är skrivna för skattelandet Radnaur. (AI:1 s.11) Jon Nilsson var son till Nils Larsson (1678-1751) och Karin Månsdotter (död ca 1729) i Arjeplogbyn. Anna Andersdotter var en dotter till Anders Sjulsson Suröga och Ella Eskilsdotter i Krappesvare, Arjeplogbyn.
Mvh Carl-Oskar
80
« skrivet: 2006-12-05, 10:55 »
Hej Ulla-Britt,
Några anor i all hast:
Anders Persson 1755 var son till makarna Per Pålsson (1724-1796) och Karin Andersdotter (1719-1784) i Gardevare, Luokta sameby. De gifte sig 1743.
Brita Larsdotter var dotter till makarna Lars Matsson (1744-1798) och Gunilla Jonsdotter (1740-1794) i Udtja, Luokta sameby. De gifte sig 1771. Lars Matsson var son till Mats Larsson Wuolwok (1710-1784) och Brita Bengtsdotter (1722-1774) i Vuolvo, Luokta sameby.
Källor: Arjeplogs kyrkoarkiv, AI:1 s.33, AI:2 s.177, 179, 183, 186.
Vänligen,
Carl-Oskar
81
« skrivet: 2006-11-28, 14:27 »
Det är onekligen ett problem med motstridiga uppgifter som florerar i olika utredningar. Så dina frågor är absolut inget att be om ursäkt för. Det är viktigt att reda ut just dessa motstridiga släktuppgifter.
af Gran har aldrig Mårten Turesson kallat sig utan härrör från en avskrift ur kyrkböckerna där af Gran syftas på att Mårten Turesson var från Granbyn. Att flera kallat honom Mårten Turesson af Gran kommer mest troligt från att Ossian Egerbladh skriver så i sin bok Sorsele 1671-1821 (Umeå 1967, s. 43): Barbro Hansdotter f. omkr. 1700, g. 1725 i Sorsele med drängen Mårten Turesson af Gran.
Kan i sammanhanget nämna att i ditt inlägg ovan kallar du Olof Larsson L?standers moder för Anna Christina Granberg. Namnet Christina kommer från Bygd?ns herdaminne men är felaktigt. Det finns ingen källa som kallar henne med något annat än Anna Granberg. Namnet Christina skall alltså strykas.
82
« skrivet: 2006-11-28, 13:29 »
Hej Åke,
Uppgiften stämmer att Anna Mårtensdotter f.1731 (ej 1713) var dotter till Mårten Turesson (f. omkr 1695) från Granbyn, Sorsele och dennes hustru Barbro Hansdotter (f.ca 1700, död 1763 i Gargnäs, Sorsele).
I äldre släktutredningar har tydligen antagits att hon skulle vara en dotter till klockaren Mårten Nor?us i Silbojokk och Sara L?stadia. Sistnämnda, Sara, var omkring 60 år då Anna föddes 1731. Det finns inga som helst belägg att Mårten Nor?us hade några andra barn än de tre söner gifta i Norge som nämns i Agatha L?stadias ärominne från 1748.
Vänligen,
Carl-Oskar
83
« skrivet: 2006-11-02, 18:10 »
Hej Lottie, I de lappländska husförhörslängderna brukar man ofta se förkortningen Bn (Bonden) eller Ln (Lappen) framför familjefaderns namn. I detta fall står det No och jag tror att det här står för nomino (kallades).
Som jag läser i Arvidsjaur AI:1 s.2 så står det Lule Same. Att det ser ut som ett y tycks det vara för att f:et i ordet under går delvis ihop med u:et ovanför. Lulesame menas här med största sannolikhet att personerna var från Jokkmokk. Ordet same existerade vid den här tiden men kan knappast sägas ha varit särskilt vanligt använt i det äldre källmaterialet.
Vänliga hälsningar
Carl-Oskar
84
« skrivet: 2006-09-23, 15:25 »
Hejsan, jag får samma felmeddelande och har ingen lösning på problemet. Men värt att notera är att enligt skärmdumpen ovan och uppgiften om åren för husförhörslängden så handlar det inte om Knivsta AI:5 (den fungerar utmärkt för min del) utan om Alsike AI:5
Vänliga hälsningar
Carl-Oskar
85
« skrivet: 2006-08-03, 11:24 »
Hej Måd, då det gäller nomader så skrivs de i husförhörs- och församlingsböckerna under den sameby som de tillhör. Om nu inte din efterlysta person återfinns på sin specifika bostadsort så pröva därför att hitta honom i Vapsten sameby. På äldre dagar tycks han - enligt uppgifterna ovan från CD-skivan Sveriges dödbok - vara skriven i Tärnaby.
86
« skrivet: 2006-07-23, 16:00 »
Jag undrar också var den äldre matrikeln finns. I Lycksele kyrkoarkiv sign. KIVc:1 finns Lycksele skolmatrikel Skytteanska skolan 1839-1851. Men matrikel för tiden 1715-1838 har jag ingen koll på var den finns.
87
« skrivet: 2006-06-22, 11:03 »
Jonas Vilhelm Vallström (1884-1975), gift med tremänningen Alt?a Kristina Ulrika Bergman (1891-1977). Jonas var 8:e barnet av 10 till Karl Johan Vallström (1844-1916) och Sofia Sundberg (1846-1909) i Kallön, Arjeplog. Alt?a var yngsta dottern till Gustaf Adolf Bergman (1856-1902) och Katarina Albertina Lestander (1859-1942) i Stensund, Arjeplog.
Karl Johan Vallström var instämd till tinget 1881 av Gustaf Adolf Bergman. Orsaken var att Vallström vägrat ersätta en av Bergmans hästar som blivit ihjälsparkad av en Vallström tillhörig s.k. klapphingst. Vallströms valack var allmänt känd för att slå och jaga andra hästar och trots varningar hade inte Vallström tagit reda på den. Efter granskning visade sig hästen fasten skuren hafva en del af högra bitestikelen qvar och i följd däraf ännu vara s.k. halfballing. Målet uppsköts till nästa ting men vid det tillfället hade målet blivit förlikt. (Ting Arjeplog 1881-02-10 ?14, 1882-02-10 ?22)
Vänliga hälsningar,
Carl-Oskar
88
« skrivet: 2006-03-29, 08:25 »
Enok Lindfors föddes 1856-03-18 i Norrlångträsk, Skellefteå. Norrlångträsk kom senare att föras under Byske församling. Enok var son till Johan Andersson f.1829-09-24 och Matilda Jonsdotter Nyström f.1831-02-14.
Vänligen,
Carl-Oskar
89
« skrivet: 2006-02-16, 00:21 »
Hej Roger! Enligt Dorotea inflyttningslängd (sign. B:1) flyttade Carl Johan Hedman från Arvidsjaur (ej Arjeplog) till Dorotea år 1856 (ej 1855). I flyttlängden uppges han vara född i Arvidsjaur. Enligt Robert Sjödins avskrifter av Arvidsjaurs födelseböcker 1773-1891 ( http://www.geocities.com/fredde_sjodin/ARVIDSJAUR.htm) föddes den 5 juli 1828 i Timmerheden i Arvidsjaur en Carl Johan som son till Hans Johansson Backteman och Anna Lovisa Furtenbach. Vänliga hälsningar Carl-Oskar
91
« skrivet: 2006-02-09, 13:36 »
Hej Andreas,
Uppgifter om Jakob Eskilsson Håmans familj, föräldrar och svärföräldrar finns att hämta i Skellefteå socken 1650-1790 (Umeå 2001) av Ulf Lundström, s. 393, 904.
I rättelser och tillägg till nämnda bok - som uppdateras på nätet (direktlänk: klicka här) finns ytterligare uppgifter om Jakob Håman och dennes härkomst (se rättelser för sidorna 393 och 904).
Vänligen,
Carl-Oskar
92
« skrivet: 2006-02-02, 14:27 »
Hej! Söker födelse och död för Johannes Nilsson i Lillselet, Jokkmokk. Han var född under 1800-talet och levde förmodligen in till början av 1900-talet. Kanske någon har kännedom om vilka som var hans föräldrar?
Mvh Carl-Oskar
93
« skrivet: 2006-01-25, 22:09 »
Hej Bengt!
Enligt dödlista i Arjeplogs tingslags häradsrätts dombok 1833 avled Carl Fredrik Granström 18 år och 11 månader gammal den 21 maj 1832.
94
« skrivet: 2006-01-16, 23:12 »
Hej Andreas!
Per Jakobsson Lundkvist (1839-1914) i Vaxholm (sedermera Mellanström) i Arjeplog var mycket riktigt son till en Jakob Jakobsson Lundkvist, men denne torde ej ha arbetat vid Nasa silvergruva som sägnen berättar. Per Lundkvists farfar Jakob Jakobsson (1760-1847) uppges ha flyttat från Arvidsjaur till Arjeplog år 1806 (ett par år innan Nasa silververk lades ned) och köpte hemman i Långviken i Arjeplog. Han sålde dock detsamma redan året därpå. Jakob Jakobsson finns inte omnämnd i Arjeplogs kyrkböcker varför han inte kan sägas ha varit bosatt på orten. Han begav sig till Kusmark i Skellefteå där han avled den 11 september 1847. Han var född 1760-08-02 i Stämningsgården, Skellefteå. Jakob Jakobsson gifte sig första gången 1789 med Brita Larsdotter, född 1761-03-29 i Innervik, Skellefteå, död 1799-03-03 i Missenträsk, Arvidsjaur. Äldste sonen Jakob Jakobsson Lundkvist (1790-1857) kom att bo i Brännäs i Arjeplog. Han gifte sig 1827 med Maria Hansdotter (1805-1861), dotter till Hans Hansson (f.1767) och Anna Margareta Olofsdotter Burman (1781-1860) i Brännäs, Arjeplog.
95
« skrivet: 2005-12-15, 17:12 »
Stort tack för uppgifterna. Det är onekligen klurigt att få fram säkra uppgifter då inte någon husförhörslängd för 1700-talet finns att tillgå.
I dödboken 26/1 1735 nämns en Åkes hustru i Penarp. Hennes namn framgår inte men hon uppges vara 86 år vilket förstås omöjliggör henne som moder till Johan Åkesson f. 1733 i Penarp. Det måste för övrigt vara hennes make som är identisk med den änkling Åke Johansson i Penarp som gifte sig 12/10 1735 i Haurida med Elna Persdotter. Är uppgiften på första hustruns ålder felaktig? Kan Johan Åkesson vara född i Åke Johanssons andra äktenskapet och att han därmed i själva verket var född ett par år senare än vad som är uppgivet i längderna (husförhörslängd samt dödboken)?
Johan Åkessons hustru Karin Persdotter uppges vid sin död 29/1 1793 ha varit 57 år 2 månader och 28 dagar. Åldersuppgiften stämmer ganska bra in på Per i Frännarps dotter Karin, född 11/11 1735. Jag har inte kunnat hitta uppgifter som visar vem denne Per i Frännarp var. År 1731, 1733 och 1737 föds Nils, Lars och Jonas som barn till en Per i Frännarp. Men om det handlar om samma Per må vara osagt. En dräng Per i Frännarp gifte sig 1734 med pigan Kerstin Larsdotter, och då denne ej omnämns vara änkling torde han inte vara identisk med den Per som hade barn födda 1731 och 1733. Kerstin Larsdotter blev änka 1746 och hennes make uppges enligt dödboken ha hetat Per Jonsson.
Vänliga hälsningar Carl-Oskar
96
« skrivet: 2005-12-14, 13:54 »
(rättelse: familjen bodde i Åsen, Haurida)
97
« skrivet: 2005-12-14, 11:55 »
Känner någon till uppgifter om anor för Johan Åkesson (1733-1823) och dennes hustru Karin Persdotter (1735-1793) i Esperyd, Haurida?
Vid vigseln 1761 uppges Johan Åkesson vara dräng från Åsen och Karin Persdotter piga från Frännarp. (Haurida C: 2 - GID 1090.14.75700) Paret hade barn födda i Esperyd 1762, 1765, 1768, 1771, 1774 och 1776.
Enligt Haurida död- och begravningsbok (sign. C: 3, s. 375) avled Johan Åkesson 23/5 1823 och uppges ha varit född i Pennarp 6/11 1733. Jag kan dock inte hitta honom i Haurida födelsebok.
98
« skrivet: 2005-11-21, 20:48 »
Hejsan! Svar ang. Stina Magdalena Mårtensdotter f.1831 har jag nyligen lagt under Länder: Norge: Efterlysningar: Stina Magdalena Mårtensdotter f.1831 i Sorsele eller Norge?, direktlänk här. Vänliga hälsningar Carl-Oskar
99
« skrivet: 2005-11-21, 20:31 »
Hejsan!
Trots att det gått mer än tre år sedan frågan ställdes så svarar jag här och nu. I Saltdal gård og slekt av Alan Hutchinson och Guri Solheim Clark (bind III, Saltdal 2004), s. 553 återfinns Stina Magdalena Mårtensdotter f.1831. Hon var dotter till Kristina Margareta Gabrielsdotter (f.1798 i Sorsele) och Mårten Olofsson (f. ca 1802 i Lycksele). Makarna vigdes 1831 och hade även sonen Olof (f.ca 1833). Familjen är skriven i Leirjordfall i Saltdal, Norge. På sidan 545 uppges att Et par fra Sverige, Morten Olufsen og Kristina Gabrielsdtr, var registrert her da de fikk sitt første barn i 1831. Vi hører ikke mer om dem. Jag har inte gjort någon egen forskning kring detta och har därför inga uppgifter om fadern Mårten Olofsson från Lycksele.
Vänliga hälsningar
Carl-Oskar
100
« skrivet: 2005-10-18, 15:56 »
Har någon koll på vad som är rätt gällande föräldrarna till Nils Andersson (1703-1766) i Hedensbyn?:
I Skellefteå socken 1650-1790 s.622 uppger Ulf Lundström att Nils Andersson Rot (1703-66) i Hedensbyn var son till Anders Nilsson (1655-1716) och Anna Nilsdotter (d.1717) i Hedensbyn 5, Skellefteå.
I Agneta Olofssons komplement till Isak Grapes kyrkobok (s.17) uppges samme Nils Andersson Rot vara son till Anders Nilsson (1667-1733) och Anna Persdotter (1677-1759) i Gammelbyn 13, Burträsk.
Stort tack på förhand, vänliga hälsningar
Carl-Oskar
101
« skrivet: 2005-10-16, 11:08 »
Marianne, här kommer de uppgifter som jag har ang. familjen Östman:
Karl Vilhelm Östman, född 1874-10-31 i Arjeplogs kyrkostad. Gift 1900-03-15 med Anna Maria Vesterund, född 1865-10-20 i Jutis, Arjeplog. Barnmorska i Arjeplog 1892-1912.
Adoptivbarn:
a) Elsa Ingegärd /Östman/, f.1901-10-29 i Själevad, d.1903-02-08 i Arjeplogs kyrkostad. Adopterad 1902. Elsa Ingegärd är utomäktenskaplig dotter till Vendla Kristina Vesterlund (f.1878) som är en syster till adoptivmodern
b) Dagmar Elisabet /Östman/, f.1906-05-17 i Kungsholms församling. Adopterad 1907. Inflyttade från Matteus församling 15/3 1907. Barnhusbarn nr 6202. Moder: ogifta Anna Augusta Johansson
c) Nils Sigfrid Herbert /Östman/, f.1906-06-05 i Kungsholms församling. Adopterad 1907. Inflyttade från Matteus församling 15/3 1907. Barnhusbarn nr 6410. Moder: ogifta Annette Klasdotter Lindqvist
Anm.: Familjen emigrerade 25/4 1912 till Rockford, Illinois, USA. Karl Östman erhöll år 1900 tomt vid Storgatan i Arjeplogs kyrkostad där han 1904 uppförde affär och boningshus. Huset var rikligt försedd med utsirningar. Wallquist skriver i ett otryckt arbete betitlad Storgatan i Artjepluog: ”Efter en del tråkigheter försvann Östman år 1910 till Amerika och det dröjde en del år innan affärerna efter honom var utredda. Huset förvärvades av kronojägare J. Hofman på Granudden som år 1912 sålde det till Arjepluogs kommun. Det blev nu där läkarmottagning och bostad för provinsialläkaren. [.] Kommunen sålde huset till barberare Henrik Fjellström som radikalt byggde om och totalt förstörde alla de gamla sniderierna.” Huset står ännu kvar. Familjemodern nämns i egenskap av barnmorska i De kranka och de uslingar av Einar Wallquist (Stockholm 1968, s.114 f).
----------------------------------
Stort tack Eivor för uppgifterna ur Saltdal Gård og slekt. Ska till biblioteket idag och låna hem böckerna på fjärrlån
102
« skrivet: 2005-10-06, 13:09 »
Hej Anne-Margrethe!
Ser att du fått svar av Constantinus, men jag lämnar ändå en del uppgifter på denna sida. Jag saknar själv ett par uppgifter som jag hoppas du kan hjälpa mig med.
Karl Salomon Landström (född 2/6 1846 i Sandnäs, Arjeplog) och hans hustru (gifta 26/12 1867 i Arjeplog) Eva Kristina Vesterlund (född 1/11 1845 i Jutis, Arjeplog) flyttade enligt Arjeplogs husförhörslängd till Saltdal år 1871. De hade två barn födda i Arjeplog (Karl Gustav 1869 och Kristina Vilhelmina 1870) och fick flera barn i Saltdal. Jag saknar uppgifter om när och var makarna avled, var någonstans barnen var bosatta och vilka de var gifta med. Detta är något som jag gärna vill veta. Har du möjligen uppgifter om det?
Karl Salomon Landströms anor i tre generationer:
Far: Henrik Pålsson Landström. Född 1820 i Arjeplogs sameby. Död senast 1854 i Sandnäs, Arjeplog. Kateket, bonde i Sandnäs, Arjeplog. Gift ca 1845 med:
Mor: Greta Johanna Vallström. Född 1824 i Båtsjaur, Arjeplog. Död 18/2 1894 i Märsa, Arjeplog. Omgift 1856 med Karl Olof Hofman i Märsa, Arjeplog.
Farfar: Pål Larsson. Född 1790 i Arjeplogs sameby. Död 20/10 1863 i Sandnäs, Arjeplog. Byalänsman. Bonde i Sandnäs, Arjeplog. Petrus Læstadius skriver i sin Journal från 1831 (s. 472) följande om Pål Larsson: ”en Lapp, vid namn Paulus Larsson, som vid Lais-elfven (en gren af Umeå-elfvens nordligare gren, Vindeln) hade upptagit ett nybygge och förde sig rätt bra såsom nybyggare. Han hade först gått i scholan och sedan varit i tjenst hos Svenskar, hvarigenom han blifvit skicklig att vara nybyggare. Både han och hela hans hus voro ganska skickliga i läsning och Christendomskunskap”. Gift 1817 med:
Farmor: Maria Tomasdotter. Född 2/1 1785 i Arjeplogs sameby. Död 18/5 1865 i Sandnäs, Arjeplog.
Morfar: Karl Vallström. Född 1791 i Arjeplogs församling. Död 7/2 1864 i Båtsjaur, Arjeplog. Kyrkvärd och nämndeman. Bonde i Båtsjaur, Arjeplog. Gift 1812 med:
Mormor: Sofia Beata Matsdotter. Född 1795 i Båtsjaur, Arjeplog. Död 19/11 1873 i Båtjaur, Arjeplog.
Farfars far: Lars Andersson. Född 23/12 1753 i Arjeplogs sameby. Död 2/7 1835 i Arjeplogs sameby. Fiskarsame i Arjeplogs sameby, hade sitt skatteland vid Jutis. Gift tre gånger, första gången 16/4 1781 med:
Farfars mor: Maria Pålsdotter. Född 3/9 1756 i Arjeplogs sameby. Död 1800 i Arjeplogs sameby.
Farmors far: Tomas Nilsson. Född 1751 i Arjeplogs sameby. Död 1795 i Arjeplogs sameby. Fiskarsame, hade skattelandet Rutsa i Arjeplogs sameby. Gift 1779 med:
Farmors mor: Gunilla Mikaelsdotter. Född mars 1749 i Granbyn, Sorsele. Död 1824 i Arjeplogs sameby. Omgift 1796 med Per Sjulsson från Arjeplogs sameby.
Morfars far: Johan Persson. Född 1745 i Racksund, Arjeplog. Död 1824 i Arjeplogs församling. Bonde i Racksund, Arjeplog, nämns vara nybyggare i Bukt i Arjeplog 1798 och 1801. Gift 1767 med:
Morfars mor: Justina (Kerstin) Anundsdotter. Född 1748. Död 1820 i Racksund, Arjeplog.
Mormors far: Mattias Eriksson. Född 14/6 1767 i Stensund, Sorsele. Död 1845 i Båtsjaur, Arjeplog. Nämndeman, senare häradsdomare. Bonde i Båtsjaur, Arjeplog. Gift 1794 med:
Mormors mor: Gertrud Margareta Læstander. Född 2/10 1769 i Båtsjaur, Arjeplog. Död 22/4 1856 i Båtsjaur, Arjeplog. Tidigare gift med Israel Andersson (1754-1793) på Sorseleholmen, Sorsele.
Med vänliga hälsningar
Carl-Oskar
103
« skrivet: 2005-03-08, 23:38 »
Hej Åke,
Jonas Andersson (1836-1905) var son till Anders Jonsson (1809-1899) och Anna Cecilia Laestander (1802-1888) i Björkliden, Arjeplog. Anders Jonsson var född i Storberg i Arvidsjaur och son till Jonas Danielsson och Brita Nilsdotter. Anna Cecilia Laestander är dotter till länsman Johan O. Laestander (tidigare nämnd ovan) och Magdalena Persdotter.
Sara Kristina Westin (1839-1929) var (en syster till min farmors morfar och) dotter till Nils Petter Westin (1794-1867) och Gertrud Magdalena Mårtensdotter (1797-1851, från Gargnäs, Sorsele) i Nordanås, Sorsele. Nils Petter Westin var född i Myckle, Skellefteå.
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar
104
« skrivet: 2004-10-23, 17:03 »
Hej Constantinus,
väl hemma i Kiruna i helgen - pluggar nu i Uppsala - så har jag kunnat plocka fram mina anteckningar och kopior från lappmarkernas domböcker för att göra korrekta hänvisningar.
Vid tinget i Arjeplog 19 januari 1704 nämns gode Kyrkioherden Ährewyrdiga H. Pär Nor?us Fielström. På ett annat ställe tinget dagen innan skrivs han som Kyrckioherden Hr Pär Nor?us Fielstron. (Källa: Västerbottens lappmarkers domböcker, AI: 1, 1699-1705)
Det torde finnas många fler ställen i domböckerna som visar att Herr Per var namnet Fjellströms första bärare. Känner däremot ej till om det finns någon namnteckning av densamme där han använder sig av det nya släktnamnet.
Mvh Carl-Oskar
105
« skrivet: 2004-09-27, 12:53 »
Hej Roland!
Det finns flera släkter med namnet Fjellström/Fjällström med skilda ursprung. Släkten Fjellström från Silbojokk kunde stava efternamnet både med 'e' och 'ä' och så var det även med andra släkter med samma namn. Det finns även en samesläkt från Västerbotten som antagit namnet Fjällström. Förste bäraren av namnet Fjellström i Arjeplogtrakten var mycket riktigt som du skriver, kyrkoherden Per Noraeus Fjellström i Silbojokk. Han bodde i fjällvärlden utmed den tidvis strida bäcken Silbojokk och det är sannolikt därifrån han fick ihop namnet Fjäll-ström.
Mvh Carl-Oskar
106
« skrivet: 2004-09-14, 10:57 »
Någon död- och begravningsbok för Arjeplog och Silbojokks församlingar finns inte vid tiden för Per Noraeus Fjellströms död, varför det inte säkert går att säga var han begravdes. Sannolikt var det dock under kyrkgolvet i Arjeplogs kyrka. Några gravhällar har mig veterligen aldrig funnits för varken Per eller dennes far Erik. Arjeplogs kyrka hade jordgolv och många gravlades under kyrkbänkarna. Under 1700-talets andra hälft lades trägolv i kyrkan och därmed var det slut med begravningar inne i kyrkan. Det som är kvar av de gravlagda ligger kvar under kyrkan - såvida inte någon arbetare kastat ut benen under någon sentida renovering av kyrkan (men det torde knappast ha skett).
Mvh Carl-Oskar
107
« skrivet: 2004-07-13, 08:10 »
Daniel, har nu dubbelkollat mina uppgifter och jag har antecknat Daniel Burman som sannolikt bosatt i Slagnäs tiden innan 1850. Det är från år 1857 familjen skrivs som boställslös.
Mvh Carl-Oskar
108
« skrivet: 2004-07-12, 14:55 »
Eftersom husförhörslängden 1823-1854 är förkommen (och likaså födelseböckerna 1791-1859) kan det inte med säkerhet sägas var familjen Burman bodde under de första åren. År 1850 insynade Daniel Burman nybygget Abraur där familjen tydligen bodde fram till 1859 då familjen i stället skrivs som boställslös.
Mvh Carl-Oskar
109
« skrivet: 2004-05-30, 13:47 »
Hej Åke!
Märk att dottern Elsa f.1769 heter Elsa Margareta.
Malin Mattsdotter var född 1712 i Långnäs, Piteå lfs och dotter till Matts Andersson Flåsk därstädes.
Olof Jakobsson var i likhet med sin far tingstolk och kyrkvärd i Arjeplog. Olof Jakobsson var son till Jakob Olofsson (1687-1766) och dennes första hustru Karin Svensdotter (1680-1752) i Kuorrokveik, Arjeplog. Jakob Olofsson var i sin tur son till tinstolken Olof Jakobsson (död 1733-10-04, 80 år gammal).
Citat ur min C-uppsats i historia Bland präster, borgare och bönder - en genealogisk blick på fast bosatta i Arjeplog 1640-1750 (Umeå universitet ht 2000, 10 p):
Det är sparsamma uppgifter som vi finner i källmaterialen om den förste åbon [i Kuorrokveik]. [...] I ett tingsprotokoll framkommer det att denne Olof Jakobsson - som här kallas 'lappländare' - innehaft slåtterland vid det s k Rackträsket. Men då han endast hade en ko och fick foder till den på andra ställen så betjänade han sig inte av slåttern. I stället fick kyrkoherden lov att nyttja landet, vilket tio år efter Olofs död ledde till en strid om vem som var slåtterns rätte brukare. [not 148: Tingsprotokoll, Arjeplog 1743 3/2. Vid tinget i Arjeplog 1714 21-23/1 framgår att Olof Jakobsson var - i likhet med kyrkoherdeänkan Agatha Fellström (se not 81) - 'utan Renar och utfattig'.]
Olof Jakobsson behärskade tydligen både svenska och samiska emedan han hade anställning som tingstolk. Han omnämns som sådan första gången 1705 [fel, han omnämns som sådan vid tinget i Arjeplog 1699] men kan ha innehaft tjänsten redan från 1690-talet och efterträtt 'lapptolken' Per Gunnarsson som avled omkring 1692.
Olof Jakobsson (d. 1733) var instämd till tinget 1699 som misstänkt för dråp. Han frikändes dock från dråpet men fick böta för slag med blodvite. (Tinget Arjeplog 1699-01-31)
Olof J. var sannolikast same - även om han inte klart i källorna omnämns vara det.
Mvh Carl-Oskar
110
« skrivet: 2004-05-28, 16:44 »
Hej Åke!
Det hänger inte alls ihop - men nästan. Olof Jakobsson (1729-1804) var gift tre gånger och hade barn i alla äktenskap (dock inga som överlevde i det andra). Han gifte sig första gången 1742 i Arjeplog med Malin Mattsdotter (1712-1757) från Piteå lfs. Malin avled 1757 och inte 1772. I äktenskapet föddes fyra barn.
Olof Jakobsson gifte om sig 1758 i Arjeplog med Elsa Andersdotter (1724-1761) från Piteå lfs. I äktenskapet föddes två barn - varav det ena var dödfödd.
Tredje giftet var 1762 i Arvidsjaur med Anna Andersdotter (1732-1809). Hon var inte född 1733 - hon föddes 1732-02-10 i Arvidsjaur. I äktenskapet föddes sju barn.
Av Olof Jakobssons barn omnämns barnen Johan f.1767, Elsa Margareta f.1769 och Lars f.1772 med namnet Holmström i källorna. Några av OJ:s andra barn har i sin tur barn som bär namnet Holmström.
Mvh Carl-Oskar
111
« skrivet: 2004-05-25, 12:50 »
Har nu kollat upp det och Margareta Nilsdotter var som jag först antecknat en dotter till Nils Nilsson Nilto. Detta framgår av FII: 1, boupp. nr 50, där bl.a. följande anges:
År 1868 den 12te Mars Instälde sig underteknade uppå anmodan af Lars Anders Snonks Barn för att upprätta Boupptekning efter deras genom döden afl. morfader Nils Nilsson Nilto som afled den 22 Februari och hans Hustru Christina den 25te i samma månad ifrån Norrwesterby. de aflidnas nermaste arfvingar Infunno sig för att bevaka sin rätt efter sin aflidne morfader och mormoder, och för de Omyndigas räkning Pehr Larsson Snonk och Margreta Snonk wilkas rätt bevakades af des Laga för myndare Nemndemannen Johan Sundström. Pehr Andersson Rounga och Tommas Jansson i Sundnes som woro närvarande wid de aflidnas bortgång uppviste följande egendom som noggrant anteknades och wärderades
112
« skrivet: 2004-05-25, 10:17 »
Hej Gertrud!
Margareta Nilsdotter f.1817 har jag antecknat vara dotter till Nils Nilsson Nilto (Tjånk) - en bror till Anders Nilsson Ruong(a) - f.1789 i Mahasvuome. Denne gifte sig 1813 med Kerstin Olofsdotter f.1790. (AI: 2, s. 348)
Nu upptäcker jag emellertid att det även finns en Margareta Nilsdotter 1817 som var dotter till Nils Persson f.1787 och Botila Andersdotter f.1793 i Semisjaur (tidigare i Njarg). (AI: 2, s. 334)
På grund av den brunna husförhörslängden 1827-1854 kan jag f.n. inte med absolut säkerhet säga vilken Margareta Nilsdotter som var Snonks hustru. Det var vanligare med giftermål mellan Luokta och Mahasvuome än mellan Semisjaur och Mahasuome, men det kan ju inte säkert sägas hur det låg till i detta fall. Detta måste följas upp i andra källor. Jag får återkomma senare med en redogörelse kring detta efter att ha gjort några efterforskningar.
Mvh Carl-Oskar
113
« skrivet: 2004-05-22, 01:10 »
Jon-Erik (eg. Jonas Eriksson) Steggo f. 1873. Son till Erik Larsson Steggo (1836-1920), son till Lars Jonsson Steggo (1791-1860), son till Jon Andersson Slevi (1758-1814), son till Anders Larsson Slevi (f. 1716), son till Lars Larsson Slevi (ca 1677-1747). Samtliga i Semisjaur, Arjeplog.
Tack vare Lars Rensunds böcker kan du få fram en del intressanta personskildringar på de förstnämnda individerna.
Mvh Carl-Oskar
114
« skrivet: 2004-05-22, 01:04 »
Släkten Steggos anfäder hette Slevi. Den förste bäraren som jag kunnat hitta med namnet Slevi i Arjeplogs kyrkböcker är Lars Larsson Slevi (f. ca 1677, d. 1747) i Semisjaur.
Mvh Carl-Oskar
115
« skrivet: 2004-05-22, 01:01 »
Släktnamnet Ruongs första bärare i Arjeplog var Anders Nilsson Ruong f.1786 i Mahasvuome (far till den ovan nämnde Per Andersson Ruong). Dene omnämns med namnet Ruonga i Petrus Laestadius "Fortsättning af Journalen" s. 353, 482, 501 f.
Anders Nilsson skrivs även med släktnamnet Tjonk (Tjånk). Ruonga var ett öknamn som tydligen skall betyda ungefär "krokig".
Mvh Carl-Oskar
116
« skrivet: 2004-05-22, 00:55 »
Lars Petter Ruong mördades 1889 mycket riktigt av sin svåger Per Larsson Snonk (kallad "Spjellar"). Ruong blev först skjuten med ett icke dödande skott och därefter hade Spjellar krossat Ruongs näs- och pannben genom att slå honom med bösskolven. Liket försökte Spjellarn gömma i en sjö där han tyngde ned kroppen med stenar i kläderna. Benen på liket hade dock flutit upp något så att han återfanns. (Ting Arjeplog, 1889 18/7, 13/8, 21/10, 9/12)
Jag har skrivit kort om mordet i min D-uppsats i historia men en utförligare redogörelse kring mordet finns i Ulf Drugges & Simon Lindgrens bok "Med dödlig utgång, om grova våldsbrott och sociala former i 1800-talets Sverige" (Umeå Studies in Soiology no 117 2001) s. 432-447.
Mordet omnämns även i en del andra skrifter.
Mvh Carl-Oskar
117
« skrivet: 2004-05-22, 00:44 »
Släktnamnets förste bärare i Arjeplog var Nils Andersson Bassem (1822-1873) i Luokta sameby. Denne var sonson till den s.k. Björnnäsan och måg till Wuoudnas (de hiskelige) som omnämns i Petrus Laestadius journaler.
Mvh Carl-Oskar
118
« skrivet: 2004-05-22, 00:35 »
Wenche,
Uppgiften att mannen heter Anders Andersson Snonk måste vara felaktig. Det måste i stället röra sig om Lars Andersson Snonk (1803-1893) som gifte sig 1835 med Margareta Nilsdotter (1817-1859) i Luokta. De hade barnen Kristina 1838, Nils 1842, Lars 1845, Margareta 1849 och Per 1853. L. A. Snonk gifte om sig 1861 med Anna Persdotter (1822-1901).
Källa: Arjeplog AI: 3 (1855-1864), s. 192
Mvh Carl-Oskar
119
« skrivet: 2004-05-22, 00:29 »
Kristina Bohman Söderdahl,
Angående Maria Katarina Lundmark (1862-1896) från Adolfström, Arjeplog, har jag antecknat att hon och barnen Hugo och Frida drunknade den 31 juli 1896 i Hemselforsen i Degerfors. Med andra ord ett annat datum än vad du ovan angivit.
Jan Erik Ågren gifte om sig 1898-02-18 med Anna Johanna Vendelin f.1842-12-20 från Vendels församling i Uppland. Hon återflyttade till Vendel som änka 1904. (Saknar dock uppgift om när hon avled)
Mvh Carl-Oskar
120
« skrivet: 2004-05-22, 00:24 »
Bengt Östbom,
Constantinus har de rätta uppgifterna om föräldrarna till Nils Jonsson Ljung. (Inlägg ovan 2 april 2004) Detta framgår av FI: 1 s. 407 (dat. 1860-02-01) där Nils Ljung redogör för styvmoderns efterlämnade barn.
Mvh Carl-Oskar
121
« skrivet: 2004-01-28, 12:44 »
Hej!
Finns det någon regel hur man bör göra när man citerar äldre texter som innehåller tecken som inte finns att tillgå via tangentbordet? Vad får man göra utan att bryta mot citatreglerna?
Det är två saker som jag har problem med:
1. Tecken för vissa viktuppgifter, exempelvis för lispund, hur gör jag då jag citerar en text som innehåller det? Kan man skriva ut det rätta ordet?
2. Ibland har textförfattarna ritat ett streck ovanför en bokstav vilket betyder att bokstaven skall utläsas som dubbel. Exempelvis thena med streck över 'n'. Visst heter förresten detta sätt att markera något? Hur gör man i en avskrift då detta förekommer. Skriver man ut dubbelbeteckningen eller låter man ordet stå med en bokstav? Vad är mer korrekt?
Med vänliga hälsningar
Carl-Oskar Lundström
122
« skrivet: 2003-11-09, 00:19 »
Hej Roland! Då det gäller Sjul Andersson Granberg f.1845-03-23 så har jag i mina anteckningar inga uppgifter om hans föräldrar. Han var som Maud skriver ovan fosterbarn till Henrik Henriksson och Elsa Jonsdotter i Storbodsund, Arjeplog. Eftersom han blev fosterbarn i familjen är det möjligt att han var släkt med någon av fosterföräldrarna men jag har inte kunnat hitta något sådant släktskap. De genom vådeld förstörda kyrkböckerna för Arjeplog för tiden vid Sjuls födelse utgör här ett hinder för att finna dennes urspung. Jag är dock inte färdig med min sammanställning över Arjeplogs befolkning och kan möjligen ramla över någon uppgift längre fram som avslöjar Sjuls härstamning. Om någon hittar Sjul Andersson Granbergs riktiga föräldrar vore jag förstås tacksam om jag fick ta del av uppgifterna. Du frågade tidigare om släkutredningar som tog upp släktuppgifter ang. ovannämnda anor till Anna Charlotta Holmström. Jag har visserligen släktuppgifter hemma om hennes anor och historik kring individerna men i dagsläget inte sammanställt på det sättet att jag lätt kan kopiera av det till Anbytarform. Angående släkten Laestander hänvisar jag till Leif Boströms hemsida: http://home.swipnet.se/leifbostrom/ Mer ang. Laestander samt Zachrisdotters anor finns i Sten Holmgrens 20-sidiga skrift: Släktkrönika, Arjeplogs kommun: förteckning över släkterna Laestander, Lestander, Zackrisson och Burman i Arjeplogs socken (Arjeplog 1982?). Det finns dock ett flertal felaktigheter i den skriften, bl.a. om stamfäderna till Zackrisson-släkten. Angående hyttmästaren Abraham Carlbergs anor hänvisar jag till Släkt och Hävd nr 1-2 1975 s. 294-296. Där har Hans Gillingstam en artikel med titeln Abraham Carlbergs härstamning. Hur en privat arkivnotis kan komplettera bristfällig kyrkobokföring. Mvh Carl-Oskar
123
« skrivet: 2003-11-02, 23:09 »
Japp, släktlinjen ser ut på följande sätt:
Johannes Nicolai Laestadius (ca 1615-1697), kyrkoherde, Arjeplog
Olof Johansson Laestander (1672-1765), klockare, Arjeplog
Lars Laestander (1701-1782), länsman, Kasker, Arjeplog
Daniel Laestander (1750-1795), länsman, Kasker, Arjeplog
Anna Katarina Laestander (1782-1867), Gustavsholm, Arjeplog
Fredrik Holmström (1814-1917), länsman, Bukt, Arjeplog
Anna Charlotta Holmström (1841-1924), Norra Bergnäs, Arjeplog
Ser f.ö. att jag skrivit fel i förra meddelandet. Anna Brita Karlberg f.1820 var visserligen dotter till hyttmästare Abraham Karlberg men modern var Karlbergs andra hustru Anna Margareta Zachrisdotter (1783-1855). Därmed blir inte heller Fredrik Holmström kusin med sin hustru. Ber om ursäkt. Slarvigt av mig.
124
« skrivet: 2003-11-02, 16:33 »
Hej Agneta!
Intressant att få veta att Jenny Katarina Erika Schultze blev fosterdotter till nämnda familj. Detta finns det nämligen ingen anteckning om i Arjeplogs kyrkböcker.
Den samiska nybyggardottern Brita Erika Boström (f.1859-04-12) i Storön, Arjeplog, hade två utomäktenskapliga barn. Barnen var a) Jenny Katarina Erika Shultze f.1889-04-21 och b) Frida Maria Schultze f.1893-06-22. Sistnämnda var född i Finnträsk, Byske. Brita Erika Boström antecknas hela tiden i Storön i Arjeplog och hon avled av hjärnhinneinflammation 1894-05-29 (avled på Piteå lasarett). Barnen står därefter kvar hos morfadern Sivert Boström i Storön.
Dottern Frida Maria antecknas ha intagits på Eugeniahemmet i Stockholm 1895 och skrivs som utflyttad till Engelbrekts församling 1914-05-11. Hennes vidare öde känner jag inte till. Dottern Jenny Katarina skrivs i Storön fram till sin död 1902-08-22 men i Arjeplogs dödbok skrivs att dödsorten var Edsele.
Fadern till de två utomäktenskapligt födda döttrarna anges ha varit den tyske smeden Otto Albert Frans Schultze, f.1861-01-14 i Sachsen, Preussen. Denne skrivs dock aldrig i Arjeplogs socken.
Mvh Carl-Oskar
125
« skrivet: 2003-11-02, 12:41 »
Hej Roland!
Här kommer några få uppgifter i all hast om Anna Charlotta Holmströms föräldrar samt mor- och farföräldrar.
Anna Charlotta Holmström (1841-1924) var gift två gånger. Första gången med Karl Fredrik Laestander (1849-1872) i Renberg med vilken hon hade två barn, och andra gången med Sjul Granberg (1845-1911) i Norra Bergnäs med vilken hon hade fyra barn. Utöver dessa barn hade hon utomäktenskaplige sonen Frans Natanael f.1876 och det tycks som om även han var son till Sjul Granberg, men jag är inte säker på detta.
Anna Charlotta Holmström var dotter till kronolänsman Fredrik Holmström (1814-1917) o.h.h. Anna Brita Karlberg (1820-1900) i Bukt, Arjeplog. Makarna var kusiner med varandra. Fredrik Holmström var son till bonden Olof Persson (1779-18??) o.h.h. Anna Katarina Laestander (1782-1867) i Gustavsholm, Arjeplog. Anna Brita Karlberg var dotter till hyttmästaren Abraham Karlberg (1765-1824) o.h.h. Brita Persdotter Holmström (1771-1807) i Sakkavare, Arjeplog.
Mvh Carl-Oskar
126
« skrivet: 2003-10-12, 17:11 »
Hej Lilian!
Maria Charlotta Vallström anteckas som inflyttad till Arjeplog år 1910. Hon gifte sig 1910 9/7 i Sorsele med Per Johansson Fjällström (född 1841 15/4 i Sorsele sn, död 1915 19/7 i Fjällnäs av ålderdomssvaghet). Paret antecknas från 1910 i Fjällnäs i Arjeplog AII: 2 s.167 (1910-26). Fjällnäs ligger dock inom Sorselegränsen.
Änkan Maria Charlotta Fjällström, född Vallström, utflyttade till Sorsele 1915 9/12.
Har du uppgifter på när Maria Charlotta gifte sig med Erik Olof Eriksson Hedlund och när och var denne var född och var familjen var bosatt? Detta är uppgifter som jag saknar i min sammanställning. Om du får fram hennes dödsår så vore jag tacksam om du vill dela med dig av den uppgiften.
Mvh Carl-Oskar
127
« skrivet: 2003-10-04, 15:22 »
Hej Berit,
Johanna Kristina (ej Charlotta) Fjellström var född i Arjeplogs socken 1849 21/11. Hon var utomäktenskaplig dotter till Kristina Andersdotter (f.1811) från Luokta sameby. Kristina Andersdotter var dotter till Anders Persson f.1755 och dennes andra hustru Brita Larsdotter f.1779 i Luokta. En äldre halvbror till Kristina Andersdotter hette Lars Andersson Snonk. (Se bl.a. Arjeplog AI: 2 s. 179 & AI: 3 s. 184, 262)
I dagsläget är jag osäker på vem som var far till Johanna Kristina Fjellström. Det måste ha varit någon av bröderna Johan Petter och Axel Teodor Fjellström. Dessa två var kyrkoherdesöner.
Johan Petter Fjellström f.1828 blev kronojägare och gifte sig 1856. Johan Petter hade en utomäktenskaplig son med samekvinnan Anna Brita Sjulsdotter f.1826. Sonen hette Karl Johan Petter Fjellström och föddes 30/12 1849 (med andra ord en månad efter Johanna Kristina).
Axel Teodor Fjellström f.1830 är särskilt intressant eftersom han var far till Lars Fjellström f.1857 6/4 som även han var utomäktenskapligt barn till Kristina Andersdotter f.1811 från Luokta (och därmed bror till Johanna Kristina). Lars Fjellström blev nybyggare i Björklund, Arjeplog och var känd björnjägare i socknen. Axel Teodor Fjellström var handlande, gifte sig 1859 och blev nybyggare i Torborg. Han hade även oäkta sonen Per Teodor Fjellström f.1860 15/2 med pigan Brita Sofia Vallström f.1839 från Östansjö.
Tyvärr nämns inget i domböckerna om vem som var Johanna Kristinas far. Men det ligger väl närmast till hands att tro att det var Axel Teodor Fjellström. Några bevis har jag ännu inte.
Mvh Carl-Oskar
128
« skrivet: 2003-08-28, 23:05 »
Hej Per!
Källorna är tyvärr bristfälliga ang. uppgifter om arbetare vid Nasa silververk. Fullständiga förteckningar finns inte. Detta gäller i synnerhet 1650-talet. Förteckningar gällande 1630- och 1640-talen över flera namngivna arbetare finns i Kenneth Awebros intressanta skrift Från malm till mynt, en historisk-metallurgisk studie om Nasafjäll (Studia Laplandica 6. Stockholm 1986).
Vissa individer nämns även i standardverket om Nasafjäll, nämligen Nasafjäll, ett norrländskt silververks historia av Janrik Brom? (Stockholm 1923).
En del av arbetarna i Nasafjäll kom även att vara i Luleå silververk i Kvikkjokk. För uppgifter om dessa hänvisas till artikeln Ädelmetall till varje pris. Bruksknektarna och Luleå silververks första svåra år 1660-1664 av Kenneth Awebro, i Älvdal i norr, människor och resurser i Luledalen 1300-1800 (red. S. Åkerman & K. Lundholm. Umeå 1990, s.204-263) samt boken Luleå silververk, ett norrländskt silververks historia av Kenneth Awebro (Bothnica 3. Luleå 1983).
Mvh Carl-Oskar
129
« skrivet: 2003-08-24, 00:50 »
Hej Inger!
Jag har vid några få tillfällen stött på i husförhörslängderna orden glömd och kom ihåg ... i direkt i anslutning till en individs namn. Detta har då tydligen varit en anteckning som kyrkoherden gjort för att inte själv missa individerna och släktskapen. Det har rört sig exempelvis om en person som står längre ned på en sida i kyrkboken så att han/hon ser ut att tillhöra en annan familj och en person som helt enkelt missats i överföringen från en bok till en annan. Så det beror på om ordet står i direkt anslutning till namnet eller någonstans i husförhörskolumnerna. Om det senare så har nog Stefan rätt.
Mvh Carl-Oskar
130
« skrivet: 2003-08-22, 01:14 »
Upptäckte just att jag har fel... Namnet Vuolvok bärs nämligen av några av ättlingarna. Namnet härrör dock från sjöns eller skattelandets namn.
131
« skrivet: 2003-08-21, 13:43 »
För ytterligare forskning om Spanienfrivilliga kan man vända sig till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (Upplandsg. 4, 111 81 Stockholm, tel. 08-412 39 00). Var personen ifråga även sjöman kan man hitta intressanta uppgifter i Krigsarkivet. Svenska Spanienfrivilligas kamratförening gav under flera år ut en skrift med namnet För ett fritt Spanien där man kan hitta många intressanta artiklar och inblickar.
En farfars bror till mig stupade vid slaget i Jarama i februari 1937 och jag har funnit uppgifter om honom i ovannämnda arkiv och i den ena av de nämnda böckerna i tidigare inlägg.
I NE nämns bl.a. följande: På regeringssidan kämpade verkliga frivilliga från utlandet i Internationella brigaden, organiserad av Komintern. Bland dem fanns ca 500 svenskar, av vilka 164 stupade (olika siffror finns).
132
« skrivet: 2003-08-21, 10:16 »
Som kuriosa kan jag citera ur Fäderneslandets historia och statskunskap för begynnare, en historiebok tryckt 1828 skriven av Christian Wåhlin. I bokens inledning sägs bl.a. följande om Sveriges första kung: Den första Regent i Swerige, hwars bedrifter man med wisshet känner, war Oden. Dess egentelige namn war Sigge Fridulfson. Han kom hit till Riket med en stor folkhop, wid pass 250 år för CHRISTI födelse, ifrån Tatariet. Namnet Sigge Fridulfson anges i Nordisk Familjebok (Uggleupplagan) ha uppkommit under 1600-talet av herrarna Olof Verelius och Johan Peringskiöld.
133
« skrivet: 2003-08-18, 22:09 »
Hej Per!
Mattias Larsson Vuolvok (1710-1784) o.h.h. Brita Bengtsdotter (1722-1774) inflyttade till Arjeplogs församling år 1753 (Arjeplog AI: 1, s. 33). Jag har inte letat efter deras anor men jag antar att de kom från Jokkmokk som Luokta sameby gränsar till.
Namnet Vuolvok (eller Wuolwok som den gamla stavningen lyder) som inte barnen ärvde var tydligen ett öknamn som Mattias Larsson fått eftersom han hade skattelandet Vuolvo beläget vid sjön Vuolvojaure drygt 45 km NNO om Arjeplog nära gränsen till Jokkmokk.
Mvh Carl-Oskar
134
« skrivet: 2003-08-11, 13:31 »
Hej igen!
Fann familjerna även i 1875 års Folketelling som finns i denna länk.
135
« skrivet: 2003-08-11, 13:26 »
Hejsan!
Fann Hans Arentsens föräldrar i Folketellingen 1865 även om hans och hustruns födelseår misstämmer. Hans Arentsens föräldrar anges heta Arnt Helbrandsen f.1815 och Olau Pedersdatter f.1813. Födelseåren på Folketellingen tycks dock ibland kunna misstämma.
Kari Pedersdatters föräldrar har jag inte kunnat hitta.
Uppgifterna i Folketellingen finns i denna länk.
Mvh Carl-Oskar
136
« skrivet: 2003-06-12, 00:48 »
Hej Annika! Förutom det jag svarat dig på annan plats på Anbytarforum så kan jag göra några tillägg angående din farmors fars härkomst. Hans pappa, Frans Fjellström, var utomäktenskaplig son till Ulrika Kristina Karlberg (född 1822-05-04, död 1911-01-15 i Bukt, av influensa). Hon kallas vanligtvis i källorna för Ulla och hon förblev ogift. större delen av sin levnad bodde hon i Sakkavare - ett nybygge som hennes far hyttmästare Abraham Carlberg tidigare bebott. Hon hade även två uä-barn till, nämligen Sofia Kristina Karlberg, f.1850-01-03 som gifte sig till Tallnäs i Arjeplog, samt Anna Karolina Fjellström, f.1855-07-30, som utflyttad till Norge. Hennes två yngre barn bar m.a.o. namnet Fjellström. Fadern till dessa två (och därmed är din farmors farfars far) var kronojägare Johan Petter Fjellström i Vaxnäs, Arjeplog. Din farmors farmor, Elsa Brita Larsdotter (f.1866) var född i Tallnäs i Arjeplog och dotter till samen Lars Anundsson (1841-1891) och hans hustru Elsa Maria Larsdotter (1840-1916). De bodde först i Tallnäs men senare i Skerfa. Lars Anundsson stryptes under natten till den 2 januari 1891 under ett besök hos en familj i Monka. Lars Anundsson och paret i Monka hade alla förtärt brännvin och lagt sig på natten för att sova. På morgonen fann man Lars död. Paret misstänktes för mord men de nekade till kännedom om hur Anundsson avlidit och i brist på bevis fick de misstänkta gå fria. Lars Anundssons hustru Elsa Maria var dotter till kateketen Lars Persson i Sundnäs som Petrus Laestadius bara har gott att säga om. Ja, det var några uppgifter hämtade ur mitt arbetsmaterial om Arjeplogs befolkning 1695-1900. Mvh Carl-Oskar
137
« skrivet: 2003-06-06, 15:34 »
Hej Annika!
Frans Elis Fjällström, född 1895-07-18 i Skerfa, Arjeplog. Han gifte sig 1931-06-07 med Henny Katarina Pettersson Tieva, född 1912-05-08. De var bosatta i Harrok, Arjeplog. Henny gifte om sig 1955 och hette Andersson då hon dog i Piteå 1971-02-28.
Frans var son till den Frans som Erik Holmlund nämner här ovan. Han hette Frans Fjällström och föddes 1852-04-21 och avled 1900-08-28. Han gifte sig 1890-10-10 med Elsa Brita Larsson, född 1866-08-15, död i februari 1920 av spanska sjukan. De var bosatta i Skerfa (eller ev. Heika), Arjeplog.
Mvh Carl-Oskar
138
« skrivet: 2003-05-23, 15:12 »
Hej Kattis!
I Arjeplogs lappskola av Erik Nordberg (Årsböcker i svensk undervisningshistoria 89-90, Stockholm 1955) s.7 står det:
I Lycksele lappskola intogos lappgossar även från andra lappmarker än Ume. Skolmatrikel började föras först år 1715, varför det bereder svårighet att få kännedom om de tidigare eleverna. Från år 1686 föreligger dock en förteckning av skolans rektor över ?djäknarna som där frequenterat och bygga och bo uti åtskilliga lappmarker?.
I Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska Lappmarken under 1600-talet. Samlade och utgivna av Erik Nordberg (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar no 11, Umeå 1973) s.114 finns den nämnda förteckningen i avskrift. Källan till förteckningen anges vara Härnösands konstistorii skriv. t. Kungl. Maj:t 1650-1702 RA. Bilaga till domkapitlets skrivelse den 15 mars 1686 angående avguderiet i Silbojokk. Förteckningen från 1686 upptar 14 namn för Umeå by, 4 för Granbyn i Sorsele, 12 för Ahrsella och Ångermanlandz Lapmark, 2 personer i Vapsten, 2 i Silbojokk, 3 i Arjeplog samt 3 i Luleå. (Fyra av dessa sammantaget 40 personerna vet jag på rak arm vilka de var och vad som hände dem).
För att få tag på andra tidiga namn före 1715 torde man måsta läsa igenom olika skrivelser, gå igenom herdaminnen, läsa domstolsprotokoll etc. Jag vet inte om någon har försökt sammanställa en förteckning över eleverna före 1715.
Mvh Carl-Oskar
139
« skrivet: 2003-05-16, 21:49 »
Hej Ann-Evy!
Ja, det är samma person. Johan Olofsson Holmström var dock född i Arjeplog och inte i Lycksele.
Johan O. Holmström (1767-1800) var bosatt i Kuorrokveik var gift med Ulrika Karlberg (1764-1830). Ulrika gifte om sig 1806 med Olof Burman i Mullholm.
Johan Holmströms far Olof Jakobsson (1720-1804) var gift tre gånger. Tredje hustrun var Anna Andersdotter (född 10 feb. 1732 - ej 1733, död 1809 i Risnäs, Sorsele). De hade barnen: Olof 1863, Anna Magdalena 1764, Johan 1767, Elsa Margareta 1769, Lars 1772 och tvillingarna Brita Kristina och Sofia 1775.
(Olof Jakobsson hade fyra barn i sitt första gifte och två barn som avled i späd ålder i sitt andra).
Mvh Carl-Oskar
140
« skrivet: 2003-05-12, 10:22 »
Hej Berit!
Enligt mina anteckningar gifte sig Johan Olofsson Holmströms dotter Ulrika (*1795) med Lars Larsson i Kalamark, Piteå. Så det måste ju vara samma som Dalbäck.
Uppgifter som jag saknar: Vet du när de gifte sig? Var familjen bosatt i Kalamark? Vilket datum och i vilken by var Lars född? Står det något födelsedatum för Ulrika i Piteås hfsl?
Mvh Carl-Oskar
141
« skrivet: 2003-04-29, 01:02 »
Hej Ewa! Roligt att kunna hjälpa till. Det har även frågats om Grev-Anton tidigare på Anbytarforum, nämligen här. Se även inlägget av Pia Lindström 24 februari 2003 här. Mvh Carl-Oskar
142
« skrivet: 2003-04-23, 01:48 »
Bara några tillägg till ovanstående:
Mattias Vallström (1817-1874) o.h.h. Märta Johansdotter (1818-1882) var bosatta i Bellonäs, Arjeplog. Familjen skrivs dock i Loholm tdigare och det är tydligen Loholm de bebor under den tid då samtliga fem barn i familjen föddes.
Det hänvisas för vidare anor bl.a. till Håkan Sundströms hemsida. Jag vill dock flagga för att några uppgifter där i dagsläget är felaktiga. För att nämna två så nämns det att Mattias Vallströms farfars farfar (länsman Zacharias Johansson) var född 1672, detta är inte korrekt. I själva verket vet man inte när han var född, men det torde snarare ha varit kring 1685. Dennes farfar i sin tur anges heta Tomas Olsson vilket är felaktigt. Denne hette i stället Tomas Andersson (eller Amundsson) och var fiskarsame i Kasker, Arjeplog.
Mvh Carl-Oskar
143
« skrivet: 2003-04-23, 01:33 »
Hej Ewa! Det har redan tidigare frågats om Maria Charlotta Wallström på Anbytarforum, nämligen här. Jag skriver även dit några tillägg som inte nämns där sedan tidigare. Mvh Carl-Oskar
144
« skrivet: 2003-04-15, 14:10 »
Hej Stefan!
Jag har svårt att tänka mig att det skulle vara några problem med att nyttja en släkttavla utforskad av annan person. Viktigt att tänka på är att släktutredningen INTE är en källa utan en bearbetning. Dessutom bör man kanske nämna något om eventuell osäkerhet i släkttavlan under lämplig rubrik (exempelvis ”Metod och källmaterial” eller ”Forskningsläge”, lite beroende på vad som avhandlas i uppsatsen). Där bör även nämnas orsaken till att man använt släktutredningen och inte gjort egen forskning (vanligtvis brukar ju detta bero på den tidbrist som för det mesta infinner sig i B-, C- och D-uppsatser). I fotnot och käll- och litteraturhänvisning bör förstås nämnas forskarens namn (om du känner till detta) och en hänvisning var släkttavlan finns att tillgå ifall någon vill kunna kontrollera bearbetningen.
Om släkttavlan är tryckt så är det förstås inga som helst problem att nyttja den. Men i annat fall är det nog på plats att kontrollera om forskaren ännu lever och höra efter om denna/denne har något emot att du använder uppgifter från släktutredningen i din uppsats. Detta särskilt med tanke på att forskaren med tiden upptäckt felaktigheter som borde ändras eller att forskaren tagit med osäkra uppgifter som kanske bara hon/han själv känner till.
Mvh Carl-Oskar
145
« skrivet: 2003-04-14, 13:56 »
Hej Bengt-Göran!
Så vitt jag vet finns det inget Nyborg i Avavikens direkta närhet. Det finns ett Nyborg i Arjeplog på gränsen till Sorsele och ett Nyborgsheden i Arvidsjaur.
Tyvärr känner jag inte till något om Ragnar Edholms eventuella bilinnehav.
En farbror till Ragnar var Ernst Edholm (1877-1933) som var affärsinnehavare i Arjeplog. Denne hade en bil BD 254 åren 1921-ca1926. Vad för märke vet jag ej. Handlande Edholm i Arjeplog hade tillsammans med handlande Westermark i Arjeplog en Ford (reg. BD 1173) fr.o.m. 1923.
Då det gäller bilägare i Arvidsjaur har jag inga uppgifter. De gamla bilregisterhandlingarna från norr finns i Landsarkivet i Härnösand.
Mvh Carl-Oskar
146
« skrivet: 2003-04-14, 00:50 »
Hej Bengt-Göran!
Det finns en Ragnar Edholm i Avaviken, född 1889 26/5 i Arjeplog, utomäktenskaplig son till Alfred Hugo Edholm (f.1869 i Lycksele, d.1909, denne var från 1906 handlande och gästgivare i Avaviken, Arvidsjaur) och barnmorskan Tilda Fredrika Björk (f. 1862 i Lycksele, död i Älvsbyn).
Mvh Carl-Oskar
147
« skrivet: 2003-04-11, 02:46 »
Nejdå. Du har rätt, Mikael. De sex söner som Abraham hade med Ketura räknas också som arabernas förfäder. Dessa söner sändes bort av Abraham österut, bort till Österlandet. (1 Mos. 25:6)
En titt i Sveriges dödbok 1950-99 visar att endast en av de på skivan namngivna individerna bar namnet Ketura. Namnet var m.a.o. inte särskilt vanligt.
Mvh Carl-Oskar
148
« skrivet: 2003-03-23, 23:12 »
Förlåt, men jag bara måste, trots att det är utanför ämnet. Jag har i min ägo en senare upplaga av den bok som nämns i släkttavlan, nämligen Fäderneslandets historia av Wåhlin. Min är tryckt 1828 och det är understundom kul att se hur man behandlade äldre händelser helt okritiskt. Bl.a. nämns i bokens inledning: Den första Regent i Swerige, hwars bedrifter man med wisshet känner, war Oden. Dess egentelige namn war Sigge Fridulfson. Han kom hit till Riket med en stor folkhop, wid pass 250 år för CHRISTI födelse, ifrån Tatariet. Så nu vet vi!
149
« skrivet: 2003-03-23, 22:54 »
Ja det stämmer att namnen försvenskades, åtminstone i vissa fall. De samiska namnen användes dock i större utsträckning i kyrkböckerna i de nordligare lappmarkerna, men i de sydligare som i Arjeplog blev Andak = Anders, Vuolla = Olof etc. Möjligen fanns det en skillnad på barnens namn när det sades på samiska, som du föreslår. Detta måste helt klart undersökas närmare.
Som jag tidigare nämnt så var det dock vanligt med omdop av de nydöpta samiska barnen. Detta samiska omdop finns även beskrivet av Gustaf von Düben i Om Lappland och lapparne (1873, s.205, 263-266). Där nämns bl.a.:
Derpå skedde dopet under dessa ord: ´jag pådöper dig ett nytt namn, N. N. [...]. Till slutet sade hon: ´nu är du same-nabna (eller adde-nabma) döpt med jabmeknamn, få se hur väl du der med trifves´. [...] Uppkallandet af ett barn efter en dödvar ett dennes upplifvande i barnet, och der före uppgaf den döde, i så fall, sin sträfvan att få barnet till sig.
På sidan 105 skriver von Düben bl.a.: Högström berättar (sid. 138), att då ett barn blifver sjukt eller oroligt - (´barnet tål icke sitt namn då det gråter och är skrikigt´, säger Fjellner) - stundom äfven af annat skäl, t. ex. för att afvända en förmodad olycka, byter Lappen om dess namn, på sådant sätt att han med afkok på albark tvättar bort det gamla.
Tyvärr nämns inget om denna sed kan vara anledningen till förekomsten av syskon med samma namn. (Kan man måhända tänka sig att det äldre syskonet fått ett annat namn efter dopet eftersom det tidigare namnet ansågs olämpligt och att den yngre i stället fick det namn som den äldre först hade?)
150
« skrivet: 2003-03-23, 01:25 »
Tack Margot för redogörelsen. Underbart att få veta vart Emanuel Mårtensson tog vägen. Jag måste helt klart låna och läsa igenom de norska gårds- och släktböckerna. Det är många samer från Arjeplog som flyttar över till Norge. Eftersom jag håller på att forska ut Arjeplog helt och hållet och dokumenterar varje individ så är varje ny uppgift viktig.
151
« skrivet: 2003-03-23, 01:13 »
Erik
Jag vet inte hur det ser ut i exemplen du nämner. Men värt att notera är att vissa präster kunde anteckna skattelandet där man bodde på ett sätt att man kan missta det för ett släktnamn. I Arjeplogs äldsta husförhörslängd förekommer detta. Där nämns Pär Larsson Tellaur, Jon Thomasson Naustar, Måns Mårtensson Karg., Nils Thomasson Rutsa m.fl. Men Tellaur (=Dellaur), Naustar (=Naustajaur, Slagnäs), Karg. (=Gargaur), och Rutsa (=Rutsa) är skattelandens namn. Inga av barnen nämns med namnen som tillnamn.
För att anknyta till Lotties fråga så kan jag nämna att samiska släktnamn i Arjeplogstrakten är mer vanliga hos fjällsamerna. De skogssamer (eller fiskarsamer) som fanns - huvudsakligen i Arjeplogbyn - blev ganska tidigt bofasta och antar då svenska släktnamn. Varför fjällsamerna i större utsträckning än skogssamerna tycks bära samiska släktnamn har jag ingen förklaring på.
152
« skrivet: 2003-03-17, 20:36 »
Kjell-Åke
Mycket intressant. Jag har räknat efter och hittat inte mindre än åtta fall med samma namng?vningssätt och då endast i Njarg sameby i Arjeplog. Hur det ser ut i de andra samebyarna får jag se senare då jag hunnit kolla upp de ordentligt. I ett av de åtta fallen gäller det två döttrar med namnet Margareta (Margeta). Måhända kan detta vara exempel på det som Håkan Rydving nämner i The End of Drumtime att man gav barnet ett kristet namn så att prästen skulle vara nöjd och därefter när man kommit hem efter dopet så höll man en namngivningsceremoni då barnet fick sitt riktiga namn. Det kristna namnet var då av underordnad betydelse.
153
« skrivet: 2003-03-16, 01:30 »
Kjell-Åke, tremänning:
Visst kan jag det. Släktnamnet Knipa (ibland Knip) bars först av Enar Persson i Njarg som begrovs 1731-04-09. Han anges ha varit 80 år gammal vid frånfället. Hans till namnet okända hustru begravdes 1734-03-24. Enar Persson Knipa skattade enligt mantalslängden 1730 för Nasafjäll. Jag känner - i dagsläget - till endast ett barn till makarna, nämligen Anund Enarsson Knipa (1693-1765) i Njarg. Denne hade med sin hustru Gunilla Andersdotter sju barn, varav två söner förde släktnamnet vidare.
De båda sönerna hade samma namn, nämligen Per, och båda anges ha varit födda 1720. I själva verket torde en av dem ha varit född några år senare (det är nämligen ett hopp på nio år innan nästa barn i familjen föddes). Den ene Per A Knipa bodde kvar i Njarg och avled 1803. Denne hade två döttrar och släktnamnet dog ut med dessa på denna sida. Den andre Per A Knipa var skriven i Semisjaur och avled 1784. Denne hade sex barn varav fem söner vilka alla är tillfogade namnet Knip. (Att ändelsen ”a” här försvunnit är inte ovanligt för samiska släktnamn. Andra namn har tappat ändelsen exempelvis Ruong som först hette Ruonga samt Snuonk som först hette Snuonka. Om Knipa utgör ett samiskt ord eller är detsamma som andfågeln Knipa vet jag inte ännu).
Av de fem sönernas barn är det endast Anders Persson Knip[a]s (1758-1825) son Jon Andersson f.1790 som nämns i Arjeplogs kyrkböcker med släktnamnet. Denne var fader till - som nämnts i tidigare inlägg - Lars f.1818 och Anders f.1820. Lars vidare öde känner jag ännu inte till men brodern Anders är den siste som nämns med släktnamnet - åtminstone i Arjeplogs kyrkböcker.
Förresten... du som har gått igenom mängder av uppgifter om samiska familjer. Känner du till om det var särskilt vanligt på andra orter med att man givit barn med samma föräldrar samma namn utan att det förra först avlidit, som i fallet med bröderna Per ovan? Detta är relativt vanligt i Arjeplog under 1700-talet men endast i samiska familjer och tycks endast gälla söner.
Mvh Carl-Oskar
154
« skrivet: 2003-03-14, 19:51 »
Hej Margot!
Jag är mycket intresserad av när och med vilka Anders Larsson och Elsa Brita Larsdotter gifte sig och var de bodde etc.
Per Mårtensson tycks inte ha haft fler barn än Lars. Per Mårtenssons far Mårten Mårtensson (1764-1815) omnämns med namnet Fanni i samband då han gick i Arjeplogs lappskola 1778-80. Mårten är med sin familj skriven för fjällandet Sädem (vilket sannolikt låg i Norge). Mårten Mårtensson hade med sin hustru Gunilla Persdotter barnen: Margareta f.1798 (död 1869, bosatt i Njarg och hade två barn), Brita f.1800 (okänt öde), Emanuel f.1803 (utflyttad 1815, till Norge?), Inga f.1806 (utflyttad 185, till Norge?) och Per f.1809.
Mårten Mårtensson är den sista personen i Arjeplog med namnet Fanni. Han var yngste sonen (och den ende av sönerna som hade barn) till Mårten Andersson Fanni (1718-1790) och hans hustru Margareta Andersdotter (1722-1784) i Njarg. Mårten A. Fanni var son till Anders Mårtensson Fanni (1689-1753) o.h.h. Brita Andersdotter (1679-1761) i Njarg.
Anders Mårtensson Fanni är den förste bäraren av släktnamnet (som sannolikt är ett öknamn). Fanni stavas olika i källorna. Fanni är vanligast, men stavningarna Fanne och Finni återfinns även. Vid Arjeplogstinget 1735-01-30 stavas namnet Fenne. Vid tinget 1740-01-26 nämns att Anders Mårtenssons ”förfäder ständigt wistats uti Söderwästerbÿn [= Njarg]”. Mårtenssons fjälland hade hans svärföräldrar tidigare innehaft och utgjordes av Nasafjäll, Stollkefjäll och Röberg (de två sistnämnda fjällen låg sannolikt i Norge).
Enligt mantalslängden för Piteå lappmark 1720 var Anders Fanni son till Mårten Andersson (död senast 1700) o.h.h. Margareta Sjulsdotter (levde ännu 1723).
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar
155
« skrivet: 2003-03-13, 18:28 »
Gjorde en djupdykning i kyrkoboksmaterialet och fann Karin Andersdotters (f.1840) härstamning.
I AI: 3 s.140 anges Karin Andersdotter vara sondotter till Hans Påls Enka Brita Nilsdr född 1795. Brita Nilsdotter var gift två gånger, första gången 1814 med Jon Andersson Knip (1790-1824) i Semisjaur med vilken hon hade barnen Lars f.1818 och Anders f.1820. Sedan gifte hon om sig 1825 med Hans Pålsson i Semisjaur.
I AI: 4 s.139 nämns paret Karin Andersdotter och Lars Persson på två ställen. Först på mitten av sidan där det står antecknat se nedanför för bättre sam[m]anhang och därefter längst ned på sidan. Genom denna förflyttning hamnar familjen under en annan familj, nämligen Anders Knip f.1820 d.1868-10-10 (som här kallas Andersson, men bör vara Jonsson) och hans hustru Karin Andersdotter f.1818, d.1878-02-11.
Med andra ord: Karin Andersdotter f.1840 var dotter till Anders Jonsson Knip och Karin Andersdotter i Semisjaur. Anders Jonsson Knip var son till Jon Andersson Knip och Brita Nilsdotter i Semisjaur.
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar
156
« skrivet: 2003-03-13, 15:52 »
Hej Margot!
Lars Persson var mycket riktigt son till Per Mårtensson (1809-1872), men modern var INTE Anna Sjulsdotter f.1821. I husförhörslängden (AI: 3) framgår det att Per Mårtensson gifte sig för andra gången 1850 med Anna Sjulsdotter. Vem hans första hustru var (= modern till Lars Persson) vet jag inte ännu.
Tyvärr är husförhörslängden för åren ca 1825-1855 uppbrunnen och därför får man försöka hitta uppgifter ur andra källor. Jag har läst igenom domböckerna för Arjeplog men jag hittar ingen anteckning om Per Mårtenssons första hustru.
Per Mårtensson var i sitt andra gifte skriven för samebyn Semisjaur i Arjeplog. Han var dock född i Njarg sameby. Hans föräldrar var: kateketen Mårten Mårtensson (1764-1815) o.h.h. Gunilla Persdotter (f.1772, levde ännu 1822).
Lars Persson med familj står som utflyttad till Norge 1867 (AI: 4 s.139) men inflyttad 1872-09-17 och åter utflyttad 1880.
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar
157
« skrivet: 2003-02-25, 10:42 »
Hejsan! Jag har sett den här diskussionen förut och än så länge har ingen presenterat en källa där namnet Hildur förekommer. Personligen skriver jag inget namn till Hilduinens hustru, inte förrän någon på ett tillfredsställande sätt bevisat vad hon heter. Ossian Egerbladh skriver i sin Människoöden i domböckerna (Umeå 1977, s. Vad Eriks [Hilduinens son Erik Johansson] moder hette vet vi inte. Men däremot känner vi till hennes dödsår, därför att Erik skämde ut sig den fastesöndag 1708, då hans mor begravdes. Har någon kollat i Lyckseles kyrkoräkenskaper kring år 1708 och sett om det står något där? Jag bor numera på fel ställe för att själv göra en ordentlig källforskning. Därför förlitar jag mig för närvarande på Egerbladhs uppgifter och inväntar andra forskares resultat och hänvisning till källor som jag vid ett senare tillfälle kan kontrollera. Mvh Carl-Oskar
158
« skrivet: 2003-02-20, 23:51 »
Hej Ann-Marie!
Skulle Johanna ha varit en dotter till Anton?
Grev-Anton hette Karl Anton Karlsson och var född 1873 10/8 i Arvidsjaur. Hans föräldrar (Karl Johan Karlsson 1851-1890 och Anna Lisa Karlsdotter 1841-1899) var födda i Arvidsjaur men flyttade till Arjeplog 1887 och var bosatta i Gargaur by. Grev-Antons far kallades greven av för mig okänd orsak.
Grev-Anton gifte sig 1905 1/12 med Selma Viktoria Marklund (f.1884 17/10) och de bosatte sig i Sundås, Arjeplog, där Selma var barnfödd.
I en förteckning på Silvermuseet över några öknamn i Arjeplogstrakten nämns det att Grev-Anton far Greven brukade sjunga: Jag hoppas ännu på kött och soppa, fastän jag gnager på gamla ben, som hustrun min den förskrämda Lisa drog upp ur grytan för längesen.
Mvh
Carl-Oskar
159
« skrivet: 2003-02-18, 12:37 »
Jag undrar också över denna kvinnas härkomst (eftersom hon är min ff ff fm). Kan fadern möjligen vara båtsmannen Johan Grön i Junsele? (född 1740 el. 1741, möjligen identisk med Johan Ersson Falk från Finland) Gröns hustru (gifta 1763-03-04) var Marta Persdotter, född 1736, död 1779 (hon var troligen från Krånge i Junsele. Någon som har bättre koll om dessa individer eller tillgång till källmaterial kanske kan få fram något.
160
« skrivet: 2003-02-14, 00:57 »
Hej Hanne! Sofia Olofsdotter föddes 1775-01-26 i Kuorrokveik i Arjeplog och var (tillsammans med sin tvillingsyster) yngsta barnet till bonden Olof Jakobsson och hans tredje hustru Anna Andersdotter. Olof Jakobsson (1720-1804), gift 1) 1742 m. Malin Mattsdotter (1712-57), gift 2) 1758 m. Elsa Andersdotter (1724-61), gift 3) 1762 m. Anna Andersdotter (1732-1809). Barn: Karin f.1743; Per f.1744; Jakob f.1747; Anders f.1750; Anna f.1759, död 1760; dödfödd son 1761; Olof f.1763; Anna Magdalena f.1764; Johannes f.1767; Elsa Margareta f.1769; Lars f.1772; Brita Kristina f.1775; Sofia f.1775 Enligt Ossian Egerbladh i Sorsele 1671-1821 (Umeå 1967, s.32 f) dog Sofia 1860 och maken Erik Ersson var född 1774 och dog 1847. Deras barn var (enligt Egerbladh): Erik Hjukström f.1800; Johan Ersson f.1804; Pehr Olof Ersson f.1807; Fredrik Ersson f.1810; Anna Sophia Ersdotter f.1813; Matts Ersson Stenlund f.1816 och Carl Johan Ersson f.1821. Mvh Carl-Oskar Lundström
161
« skrivet: 2003-02-12, 02:26 »
Hej Åke! Jag har länge undrat över ursprunget till antagandet om Rangius som far till Karin Larsdotter i Arjeplog. Äldsta uppteckningen jag har funnit är en anteckning av Dr Einar Wallquist i Arjeplog. Det finns dock inga säkra uppgifter om vilka som var Karin Larsdotters föräldrar. Så vitt jag har kunnat se bygger antagandet om Rangius som fader dels på att han har rätt tilltalsnamn och att han finns i samma trakt som Karin, dels på att Olof Laestanders hustru gissningsvis kom ur en prästsläkt. Några andra bevis tycks inte finnas. Karin Larsdotter anges i Arjeplogs äldsta husförhörslängd vara född 1685. Enligt dödboken var hon 65 år gammal då hon avled (när det nu var, hon begravdes i alla fall i februari 1749), vilket skulle betyda att hon var född ca 1684. Med tanke på att Olof Laestanders äldsta barn (Anna Laestander) var född år 1700 är det mycket sannolikt att Karin Larsdotters födelseår är felaktigt. På ett fåtal individer i AI: 1 har kyrkoherden skrivit fel årtiondesiffra och måhända är detta också fallet med Karin. Det skulle medföra att hon i stället var född 1675 vilket ju också är mer troligt med tanke på att klockaren Laestander var född 1672. (En annan gissning - för allt är bara gissningar - är att Olof Laestander var gift två gånger och att Karin var hans andra hustru, då kommer man ju undan problemet med hennes låga ålder. Det finns dock inga som helst bevis på att Laestander varit gift två gånger). Hur som helst så är Lars Rangius för ung för att vara far till Karin Larsdotter. Visserligen skulle han kunna ha haft en dotter född 1685, men Rangius var då ännu ej prästvigd och sannolikt inte ens gift. Constantinus Lindfors och jag har under lång tid spekulerat i Karins härkomst. Under 1700-talet skedde flera giftermål med döttrar till Piteåbönder. Någon lämplig kandidat som Karins far saknas dock ännu. Kontakterna med Skellefteåområdet var under denna tid mycket liten, men det hindrar dock inte att hon skulle kunnat vara därifrån. En annan gissning först framkastad av Constantinus och som vi för närvarande tycker är det hetaste tipset är att hon skulle kunna vara från Norge och dotter till Lars Kristensen (som både var ur prästsläkt på fädernet och som hade en son Hans som var måg till Olof Laestanders syster Agatha Laestadia). Denne Lars hade en dotter Karin född på 1670-talet och som gifte sig till Sverige. Mer om denna släkt återfinns i en annan diskussion på Anbytarforum som du kan läsa om här . Det gäller särskilt inlägget från 15 dec. 2002 av Hermod Moursund. Tyvärr saknas ännu säkra belägg för vilka som var Karins föräldrar, men forskningen fortsätter. Möjligen kan en genomgång av äldre norskt källmaterial eller en genomgång av domböckerna från Piteå eller Arjeplog ge svaret. Mvh Carl-Oskar
162
« skrivet: 2003-02-11, 02:24 »
Hej! Tyvärr saknar jag uppgifter gällande Anna Eliasdotter Vackers anor. Det borde inte vara omöjligt att få fram åtminstone vem hennes far var, tycker jag, men jag vet inte om någon lyckats med detta. Angående kyrkoherde Rangius har jag på annat ställe här på Anbytarforum skrivit om: Etniska grupper: Samer (lappar): Lars Rangius eller: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3711/8038.html?949929244 Lars Rangius bör vara identisk med den Laurentius Andreae Rangius som undertecknat några handlingar daterade 1685-1688 i Västebottens läns Landsbok. Däremot är han med största sannolikhet INTE far till Karin Larsdotter som gifte sig Laestander i Arjeplog. Hennes härkomst är ännu olöst. Jag är däremot mycket intresserad av uppgifter om Malene Larsdatter Rangias familj. Vilka var t.ex. hennes barn? Mvh Carl-Oskar
163
« skrivet: 2003-01-20, 14:42 »
Stort tack Per!
I en utredning jag fått låna nämns det att Johan Widgrens far skulle ha hetat just Jakob Persson. Moderns namn omnämndes inte. Vad som förbryllade mig var att Jakob Persson enligt utredningen skulle ha varit född i Tärna och avliden i Eden, Junsele. Kan verkligen detta stämma? Jag tvivlar starkt.
M.a.o.: Kan man säga något om Jakobs Perssons ursprung och har någon persondata för Johan Widgrens föräldrar?
Mvh Carl-Oskar
164
« skrivet: 2003-01-20, 00:06 »
Hej!
Söker följande: I Ullånger AI:9 fol.64 nämns en Johan Jakobsson Widgren, född 1840 3/1 (död 1911 i Ullånger). Han var gift med Anna Kristina Ulin från Utvik i Ullånger. Finns det möjligen någon som har koll på vilka som var Johan Widgrens föräldrar (och kanske ytterligare uppgifter)? Vet tyvärr inte om han var född i socknen.
Mvh Carl-Oskar Lundström
165
« skrivet: 2003-01-13, 12:36 »
Hej Dan!
Tomas Nilsson som innehade Rutsa skatteland i Arjeplogs sameby gifte sig 1779 med Gunnil Michelsdotter, född 1749. Hon står antecknad som inflyttad till församlingen år 1779. Med tanke på att familjen var bosatt i södra delen av socknen så antar jag att Gunnil var från Sorsele. I dopförteckningen över Sorsele som K-Å Lundström lagt ut här på Anbytarforum (Landskap: Lappland: Allmänt: Sorsele döpta 1709-1780) återfinns en flicka Gunnil döpt i mars 1749, dotter till Mikael Larsson i Gran. Möjligen är hon identisk med Gunnil i Rutsa.
Härstamningen för Christina Anundsdotter i Racksund har jag tyvärr inga uppgifter om. Även hon står som inflyttad till församlingen.
Mvh
Carl-Oskar
166
« skrivet: 2002-12-13, 19:48 »
Hej Gunvor!
Det är dåligt med alternativa källor för födelse, vigsel och död i Arjeplog istället för de uppbrända kyrkböckerna för den tid du efterfrågar. I domböckerna kan man dock ha tur att finna enstaka uppgifter. Just i domböckerna för Arjeplog återfinns förteckningar över döda i församlingen 1829-1834 och 1845.
Erik Olofsson Burman (1775-1845) var med största sannolikhet född i Nurrholm, Arjeplog. Enligt en bilaga - som utgör en förteckning över döda i församlingen för året 1845 - vid tinget i Arjeplog 1846, så avled den 70-årige Eric Burman i Galtisjaur den 13 oktober 1845.
Han var gift 1800 (sannolikt i Arjeplog, men möjligen Sorsele, kolla där) med Catharina Nilsdotter (1778-184?) från Gargnäs i Sorsele. Hennes föräldrar var Nils Mårtensson *1737 o.h.h. Anna Mårtensdotter *1736. Jag har antecknat att hon avled under 1840-talet, men minns tyvärr inte varifrån jag fått den uppgiften.
Erik Burman anlade ett flertal nybyggen. Erik Bylund skriver i sin avhandling Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 (Uppsala 1956), sid. 180:
Sålunda anlade och bebyggde Erik Burman från Nurrholm i Arjeplogs s:n i tur och ordning bebyggelseenheterna Brännäs, Dragnäs, Långholm och Galtisjaur samt upptog nybygget Vallnäs inom bebyggelseenheten Stensund. Vidare insynade han f.f.g. Svannäs, Bellonäs och Revi. Samtliga dessa ställen blev så småningom kontinuerligt bebodda före 1867 - utom Revi.
Utifrån det arbetsmaterial som Erik Bylund sammanställt inför sin avhandling kan följande nämnas: Erik Burman bodde möjligen någon kort tid i Brännäs 1802. År 1804 insynade och bebodde han Långviken (Dragnäs). Nybygget övertogs 1809 av en Mårten Laestander. Det året insynade Burman Svannäs. År 1811 överlät Burman rättigheterna på landet på Zachris Zachrisson från Racksund. År 1811 insynade Burman Bellonäs men insynade redan året därpå Märsa (Långholm) där han tycks ha bott fram till dess han 1815 bosatte sig i Galtisjaur. i Galtisjaur blev han kvar fram till sin död.
I Petrus Laestadius Journal från 1831 kan man bl.a. läsa att Erik Burman var en duktig timmerman och att åkerbruket befattar han sig icke mycket med. På sina båtar har han en stor afsättning (s. 314) Burman nämns på fler ställen i Journalen och även i Fortsättning af Journalen (1833).
Erik Burman och Catharina Nilsdotter hade barnen Per Erik *1801, Jonas *1805, Brita Sofia *1810, Anna Catharina *1813, Magdalena *1816, Sara Magdalena *1818 och Karl *1821 4/6. Med tanke på det flitiga nybyggesinsynandet är det svårt att säga var de äldsta barnen föddes. De tre yngsta torde dock ha fötts i Galtisjaur.
Mvh Carl-Oskar
167
« skrivet: 2002-11-23, 19:52 »
Hej Dan!
Landström heter barnen till Paulus Larsson *1790 och hans bror Sjul Larsson *1792. Möjligen kallade sig även Paulus och Sjul sig för Landström.
Under 1800-talet var det många som antog nya släktnamn. Ur den s.k. Zackrisson-släkten i Arjeplog (som Margareta Johanna tillhörde på fädernet) antog exempelvis manspersoner bl.a. följande namn: Vallström, Wennström, Lundström, Sundström och Söderberg. Det fanns sannolikt ingen djupare id? bakom att just namnet Landström antogs.
Mvh Carl-Oskar
168
« skrivet: 2002-11-12, 20:00 »
Hej Dan!
Margareta Johanna Vallström *1824 var först gift med Henrik Pålsson Landström *1820. Han var son till Paulus (Pål) Larsson (1790-1863) o.h.h. Maria Tomasdotter (1785-1865) i Sandnäs, Arjeplog. Paulus Larsson var från lappskattelandet Jutes i Arjeplogs sameby.
Mvh Carl-Oskar
169
« skrivet: 2002-11-07, 23:20 »
Efter en hastig städning bland mina papper:
Isak Olofssons hustru hette Katarina Sackrisdotter (f.1767) och var dotter till bonden Sackarias Persson o.h.h. Katarina Andersdotter i Racksund, Arjeplog.
Carl-Oskar
170
« skrivet: 2002-11-07, 01:36 »
Hej Gertrud!
Fick nyss se din fråga, så här får du svaret.
Anna Magdalena Johansdotter var dotter till förste nybyggaren i Stensund, Arjeplog, nämligen Johan Isaksson Sackberg (född 1800) o.h.h.Magdalena Sackrisdotter (född 1802).
Johan Isaksson Sackberg var son till förste nybyggaren i Laisvik, Arjeplog. Han hette Isak Olofsson. Just nu hittar jag inte uppgifterna på vem som var hans hustru (men jag har det nånstans). Isaks far omnämns som snickare och han hette Olof Mårtensson. Han var ur samisk börd och blev nybyggare i Sakkavare, Arjeplog.
Magdalena Sackrisdotter var äldsta barnet till förste nybyggaren i Svannäs, Arjeplog. Han hette Sackarias Sackrisson (f. 1776) och h.h. var Kristina Danielsdotter (Laestander) (f. 1778).
Ja, det var några uppgifter i alla fall.
Mvh Carl-Oskar
171
« skrivet: 2002-10-29, 23:07 »
Hejsan Berit!
Tyvärr saknar jag Anna Kajsas härstamning bland mina anteckningar i nuläget.
Mvh Carl-Oskar
172
« skrivet: 2002-10-28, 18:02 »
Hej Berit!
Nej, du är inte helt ute och cyklar. Uppgiften i Båtsjaur by-boken är felaktig. På sidan 199 står det: Henriks far hette Henrik Henriksson (född 1844) och modern Anna Andersdotter (född 1843). Paret fick tre barn: Jonas Petter, Sofia Katarina och så Johan Henrik, född 1868. Allt stämmer utom det sista årtalet. Henrik Henrikssons son Johan Henrik (dock med tilltalsnamnet Johan) var född 1886 och bodde i Brännbacken och senare i Reback.
Det är som du säger, Johan Henrik Johansson i Moussetjolme är son till Henrik Henrikssons bror Jon Henriksson (*1834-01-04) som inte tycks ha bott i Brännbacken (han skrivs nämligen i stället under Arjeplogs sameby). Om däremot Henrik Henriksson uppfostrade Johan Henrik Johansson känner jag inte till.
Intressant är att Johan Henrik heter Johansson trots att fadern i hfsl heter Jonas (ibland Jon).
Det är svårt att avgöra vem i släkten som var först att bli bofast på Brännbacken, och därmed eventuellt borde nämnas nybyggare. Som jag ser det så är det Jonas Henrikssons far Henrik Andersson (1807-1869) som är den förste bofasta i Brännbacken. Han insynar 1837 ett nybygge Myrberg som motsvarade ungefär Nybyn, men Myrberg omnämns inte mer i källorna. Henrik Anderssons föräldrar ägde skattelandet Gargaur i Arjeplogs sameby. Med största sannolikhet tillhörde Brännbacken detta skatteland. Hans hustru Sigrid Jonsdotter var från Arvidsjaur.
Mvh Carl-Oskar
173
« skrivet: 2002-10-27, 16:46 »
Hej Berit!
I jakt på de uppgifter du ville ha så upptäckte jag att Johan Berglunds andra hustru var en syster till dottern Sofia Kristinas svärmor. För övrigt är Sofia Kristina morfars mormor till min sambo.
1. Elsa Nilsdotter f.1824, död 1874 25/4 var dotter till fiskarsamen (i detta fall detsamma som skogssame) Nils Larsson *1764 i Naustaure, Arjeplogs sameby. Han var gift två gånger och Elsas mor är andra hustrun Gertrud Andersdotter *1783. De gifte sig 1815. Av Elsas syskon blev även två systrar gifta med Arjeplogsnybyggare.
Nils Larsson var son till fiskarsamen Lars Hansson (1723-1803) som troligen var från Arvidsjaur. Lars var gift 1750 med Karin Andersdotter (1728-1803). Karins föräldrar innehade skattelandet Skautek (= Södra Bergnäs) i Arjeplogs sameby och hette Anders Svensson (1710-1765) och Kerstin Henriksdotter (1714-1760) som bägge avled i Piteå(!). Anders Svenssons föräldrar: Sven Sjulsson (död 1738) o.h.h. Elsa Andersdotter. Dessa skattade för Storavan. Före Sven Sjulsson skattade en Sjul Sjulsson för landet som m.a.o. måste ha varit Svens far.
Gertrud Andersdotter var dotter till fiskarsamen Anders Bengtsson (1749-1813) o.h.h. Brita Larsdotter (1744-1817) som i hfsl antecknas förv landet Kukkesluokt och Allehaure. Anders Bengtsson var son till Bengt Larsson (1712-1786)och Brita Tomasdotter (1711-1783) på samma land. Bengt var son till Lars Persson (född ca 1670) och Gunilla Nilsdotter Dömling (1670-1750). Lars Persson skattade för Mulljaur-landet 1695 och 1711. Namnet Dömling tillhörde sannolikt familjefadern.
2. Olof Andersson i Mullholm. Föräldrar: Anders Mårtensson Kargström (1712-1787) o.h.h. Brita Jakobsdotter (1725-1800). Kargström var förste nybyggaren i Mullholm.. Flera antaganden har gjorts att han var bördig från Skelleftetrakten, ofta föreslagit Kågedalen. Själv antar jag att namnet Kargström kommer av skattelandet Gargaure ochy alltså var bördig från Arjeplogstrakten. (Detta till trots att han i äldsta hfsl står som inflyttad till församlingen i.o.m. giftermålet 1747). Brita Jakobsdotter var dotter till kyrkvärden Jakob Olofsson (1687-1766) o.h.h. Karin Svensdotter (1680-1752) i Kuorrokveik. Jakob Olofssons far var förste nybyggaren i Kuorrokveik, Arjeplog. Han hette Olof Jakobsson och avled 1733 (enligt dödboken 80 år gammal). Olof Jakobsson var till börden same.
3.Naustajaure (eller Naustaure som landet kallas i äldsta källorna) är Slagnäs. Eller rättare: nybygget Slagnäs upptogs på det gamla lappskattelandet Naustaure.
Uppgifterna är hämtade från de anteckningar jag [och i fallet Arjeplogs sameby: tillsammans med Constantinus Lindfors] har sammanställt angående familjer inom Arjeplogs socken, som så småningom torde utgivas i bokform. Källorna är kyrkböcker, domböcker och mantalslängder.
Mvh Carl-Oskar
174
« skrivet: 2002-10-27, 10:35 »
Hej Berit!
Vad vill du veta? Själv har jag inga egentliga uppgifter om just individerna. Familjen bodde dock inte i Norra Bergnäs utan övertog Johans faders nybygge Rappen (Lövnäs). Efter hustruns död 1874 gifte Johan om sig och bosatte sig i Hällnäs (som upptogs av en kusin till Johan).
Johan Berglund (1822-1892), gift 1846 med Elsa Nilsdotter (1824-1874). Hon var född same. Johan gift andra gången 1876 med änkan Katarina Ulrika Simonsdotter Holmberg (1827- ) bördig från Bougt, Arjeplog.
Barn:
Matts *1849, bosatt i Hällnäs
Gertrud Magdalena *1851
Anna Fredrika *1853
Elsa Karolina *1855, bosatt i Biudnäs
Sofia Kristina *1858, bosatt i Norra Bergnäs
Johan Nikolaus *1860, bosatt i Hällnäs
Brita Kajsa *1863, död 1863
Nils Benjamin *1866, död 1866
Eva Katarina *1869, död 1872
Johan Berglund var tingstolk. Han var enda kända barnet till snickaren Benjamin Burman *1796 i Rappen (Lövnäs) o.h.h. Anna Magdalena Olofsdotter (1782-1860).Benjamin omnämns i Petrus Laestadius journaler.
Benjamin Burman var född i Nurrholm och yngsta barnet till brukskarlen Olof Eriksson Burman (1743-1795) o.h.h. Brita Jonsdotter (1748-1835).
Anna Magdalena Olofsdotter var född i Mullholm och yngsta barnet (av två) till nämndemannen Olof Andersson (1754-1829) o.h.h. Magdalena Andersdotter (1741-1810). Sistnämnda var född i Ersmark, Skellefteå.
Ja, det var lite av vad jag hade.
Mvh Carl-Oskar
175
« skrivet: 2002-07-02, 19:27 »
Hej Gertrud!
CD:n Piteanor har flera avskriftsfel har jag sett. Det finns endast en Gustaf Carlberg i Arjeplog. Han var född 1791 och utomäktenskaplig son till hyttmästare Abraham Carlberg och hans första hustru Brita Persdotter Holmström.
Gustaf Carlberg gifte sig 1810 med Eva Katarina Israelsdotter (född 1790-03-14 på Sorseleholmen, död 1863-08-14 i Evenesdal, Norge skutt ihjel ved et ulykkestilfelle). Gustaf avled 1850-01-04 i Nordnes, Norge. Paret hade följande barn:
Gertrud Brita *1812-04-29
Carl Gustaf *1815
Abraham Johan *1819-01-24 (ev. kan detta vara dopdatum. Han anges vara född i Saltdalen)
Greta Johanna *1823
Anna Sofia *1826
Eva Kristina *1830
Elsa Brita *1838
Hyttmästare Abraham Carlbergs familj såg ut på följande sätt:
Abraham Carlberg, född 1765-06-16 i Ängesträsk, Råneå, död 1824-03-15. Gift 1) 1793-03-18 med Brita Persdotter Holmström, född 1771-02-13 i Kuorrokveik, död 1807 i Adolfström. Gift 2) 1810 med Anna Margareta Sakrisdotter, född 1783 i Racksund, död 1855-08-29. (Anna Margareta gifte om sig ca 1828 med Per Jonsson Vesterlund).
Barn:
Gustaf *1791
Fredrika *1793-07-12
Katarina Ulrika *1795
Brita Johanna *1796
Sofia Magdalena *1798, död 1798
Anna Sofia *1800, död 1801
Per Abraham *1801
Anna Sofia *1802
Fredrik *1804
Eva Cecilia *1807, död 1807
Margareta Katarina *1811
Karl Abraham *1812
Johannes Sakarias *1813-04-07
Karolina Lovisa *1815
Frans Ulrik *1818
Anna Brita *1820-02-03
Ulrika Kristina *1822-05-04
Mvh/ Carl-Oskar
176
« skrivet: 2002-06-09, 20:35 »
Hej Agneta!
Uppgiften att Jonas Vallström var född 1782 och till yrket var brädvräkare (vad det nu var) kommer från Skellefteås husförhörslängder. En genomgång av dessa visar att det råkat bli en förväxling mellan Jonas Vallström *1771 och en man som jag för närvarande glömt namnet på. (tror han hette Jonas Kristiansson). Årtalet 1782 och yrket brädvräkare tillhör den andre mannen och inte Vallström. Däremot omnämns han som sjöman i en av längderna. (Tyvärr saknar jag exakta källuppgifter i dagsläget beroende på att jag är mitt uppe i en flytt och har alla släktpapper undanstoppade).
Mvh/ Carl-Oskar
177
« skrivet: 2002-06-06, 00:23 »
Hej Agneta!
Helena har rätt i att Jonas Johansson Vallström var son till Johan Persson (som dock i källorna inte kallas Vallström) (1745-1824) och hans hustru Kerstin Anundsdotter (1748-1820). Föräldrarna tycks enligt husförhörslängderna ha varit bosatta i byn Racksund i Arjeplog. I domböckerna nämns dock familjen år 1782 vara i Laisvall och nybyggare i Bougt åren 1798 och 1801 (där Johans bror Per var nybyggare). Enligt födelseboken för barnens födelseorter nämns dock Racksund som bostället.
Enligt Arjeplogs hfsl AI:2 var Jonas född 1771 (ej 1772). Datum hittar jag inte just nu i mina anteckningar, men det hittas lätt i födelseboken. Samma källa anger vigselåret vara 1793 (ej 1792). Hustrun Lovisa Abrahamsdotter Karlberg var född 1773 16/10 i Adolfström, Arjeplog. Hennes far (den beryktade hyttmästaren Abraham Karlberg) var dock född i Ängesträsk, Råneå.
Jonas och hans hustru Ulrika utflyttade till Skellefteå lfs 1802. Det är osäkert om familjen dessförinnan var bosatta i Racksund eller Sakkavare inom Arjeplog. I Skellefteå var de bosatta i Storkåge. Jonas avled därstädes 1811 och Ulrika dog 1842 24/2.
Mvh/ Carl-Oskar
178
« skrivet: 2002-05-14, 16:13 »
Hejsan!
Gjorde ett litet fynd som tycks styrka Erik Gunnar Lindgrens slutsats.
I Arjeplogs kyrkoräkenskaper maj 1685 lämnas uppgiften att Arjeplogs kyrka erhållit pengar för det att Hans Ericsson Gran ifrån Sortzelet låtit begrafwa ett barns l?k i k?rckan.
Detta torde knappast handla om någon annan än klockaren. Namnet Gran (eller Graan) tycks även ha burits av soldaten Per Ersson, som enligt Lindgren skulle ha varit bror till Hans Ersson. Gran syftar förstås på hembyn, som då borde var Granön. Tyvärr ställer det förstås till en del att det i Sorsele finns samebyn Granbyn.
Likaså ger det ett visst stöd för Hans Erssons härkomst från Granö att sonen König som präst tar sig namnet Granlund.
Att hustrun Barbro Königsdotter var från Granö är väl knappast att ifrågasätta? Detta ger i så fall ännu ett stöd att Hans Ersson var från nuvarande Vindel-området.
179
« skrivet: 2002-05-13, 14:24 »
Hej Richard!
Detta fotografi finns i Silvermuseets fotosamling. Enligt uppgift från Silvermuseet:
Begravning av spanska sjukans offer 4/4 1920
I kistorna längst fram till vänster, tre bröder Lundström från Gargaur. Till höger längst fram, Sundström Racksund, sedan med stor krans, Jonas Jonsson Nyliden. Vid kistorna: I svart schalett Anna Sundström m. dotter vid Anna Eklunds kista. Längst bak till vänster fru Skaile, Sadenåive med sitt sjuka barn. Gossar i vita blusar. I bakgrunden Karner Westerlund framför sina föräldrars kista. Längst fram till vänster: Hildur och Halvar Landström i Gargaur med Viktoria o brodern Landström i Gargaur. Damen med stora hatten i bakgrunden lär vara, syster Maria Bernadotte som kom inkognito.
Mvh/ Carl-Oskar
180
« skrivet: 2002-04-27, 13:38 »
Hej Berit!
Brita Katarina Vallström, född 1828 i Loholm, död 1885 13/1 i Loholm. Gift 1848 3/12 med Nils Jonsson Westerlund, född 1823 i Jutis, död 1872 16/11 i Loholm.
De hade barnen:
Eva Katarina *1850 26/12, död 1871 16/10
Nils Erik *1854 2/1
Abraham Natanael *1856, död 1862 31/8
Brita Sofia *1860 1/6
Jonas Oskar *1863 15/11, till Amerika
Maria Josefina *1866 8/12
Adam *1870 9/3
Brita Katarina var enda barnet till Erik Jonsson Wallström (1803 - 1863 21/12) o.h.h. [gifta 1823] Katarina Margareta Isaksdotter (1791 - 1862 10/5) i Loholm. Erik var från Racksund och utomäktenskaplig son till Marta Johansdotter (*1777). Om hennes familj, se mitt svar d. 26/3 2002 på Lappland: Efterlysningar: Carl Johansson Burman född 1812.
Katarina Margareta Isaksdotter var tremänning till maken Erik och en dotter till Isak Olofsson *1764 i Laisvik o.h.h. Katarina Zachrisdotter *1767 (bördig från Racksund).
Mvh/ Carl-Oskar
181
« skrivet: 2002-04-26, 18:21 »
Hej Richard!
Adam Vesterlund *1870 9/3 i Loholm var bosatt i Kuorrokveik. Gift 1901 8/4 med Johanna Matilda (Tilda) Vesterlund *1879 5/3 i Kuorrokveik.
Tilda var dotter till Abram Gustaf Westerlund (1851-1902) o.h.h. Lovisa Matilda Holmström (1844-1912) i Kuorrokveik.
Adam Vesterlunds föräldrar var Nils Jonsson Vesterlund (1823-1872) o.h.h. Brita Katarina Vallström (1828-1885) i Loholm.
Adam och Tildas femåriga dotter, Ottilia Ragnhild Vesterlund, som dog den 23 februari 1920 har jag antecknat med tilltalsnamnet Ottilia. Du skriver Ragnhild. Jag vet inte varifrån jag fått att det ska vara Ottilia, så det är kanske du som har rätt där. Varifrån har du fått veta tilltalsnamnet?
Arjeplog drabbades av Spanska sjukan i ett fåtal fall redan 1918. Sex personer antecknas döda i spanskan det året i Arjeplogs dödbok. Det var dock i februari 1920 som sjukdomen verkligen kom till bygden. Arjeplog var relativt sett en av de hårdast drabbade kommunerna i Sverige. Från att i det närmaste varit helt förskonad från influensan de två första åren avled under ett par månader år 1920 ungefär tre procent (87 personer) av ortens drygt 3.000 invånare.
Mvh Carl-Oskar
182
« skrivet: 2002-04-20, 16:44 »
Berit!
Båda böckerna finns att köpa på Silvermuseet. Om jag minns rätt kostar Båtsjaurboken 250 kr och Laisvallbyboken 300.
/C-O
183
« skrivet: 2002-04-20, 00:10 »
Hej Berit!
Här kommer lite till.
Jag har kollat lite på de olika Dahlbergsläkten som finns i Arjeplog. Den förste bäraren av detta namn hette Johan Abrahamsson Dahlberg *1863-12-11 och bodde i Båtsjaur. Denne gifte sig 1890-12-26 med Maria Charlotta Fransdotter *18690325 från Racksund, och de hade 11 barn.
Säkra bevis för att denne var fader till tvillingarna saknar jag ännu. Han gifte sig alltså fyra månader efter att Eva Karolina födde sina barn. Johan Dahlberg far hette Abraham Davidsson och var en bror till Eva Karolinas mor. Dahlberg och Eva Karolina var m.a.o. kusiner.
Det finns f.ö. hembygdsböcker från både Båtsjaur by och Laisvall:
Lindell, Kjell-Olof (red.): Båtsjaur by (utg. av Båtsjaurs Hembygdsförening. Skellefteå 1995)
Lestander, Torbjörn (red.): Laisvallby 200 år (Skellefteå 1996)
Mvh Carl-Oskar
184
« skrivet: 2002-04-19, 22:11 »
Hej Berit!
Här får du en del om Alfred Dahlbergs släkt. Jag ringde och pratade med Tora Dahlberg 1993 och hon berättade då att hon kom till Arjeplog i och med vigseln 1919. Hon hade åkt ångbåt till hamnen i Skeut, där ”Mor Hanna” (Hanna Westerlund) gav henne blommor. Om jag minns rätt från vad hon berättade så var det krysantemum.
Tora var - som ovan nämnts - född 1896 4/10 i Sorsele. Hon avled 99 år gammal 1996 10/2 i Arjeplog. Hon gifte sig den 4 oktober 1919 med Alfred Engelbert Dahlberg (född 1890 28/8, död 1941 14/1) i Loholm.
Alfred Dahlberg var utomäktenskaplig son till Eva Karolina Davidsdotter L?stander (*1864 15/4) från Laisvall. Fader okänd, enligt födelseboken. Eva Karolina födde tvillingar 1890: Alfred Engelbert och Johan Albert. Sistnämnde avled 1897 8/6. I husförhörslängden har antecknats: ”Modern låtit anteckna barnet såsom sitt”. Alfred skrivs från 1897 som fosterson hos sin moster, Maria Maglena L?stander *1862, som var barnlös och gift med Axel Nordin *1858 i Loholm. Eva Karolina har tjänst som piga och 15 januari 1899 födde hon åter ett tvillingpar, nämligen Oskar Sigfrid och Yngve Emanuel. Tre år därefter, den 5 maj 1902 gifter sig Eva Karolina med änklingen Johan Johansson Alakangas från Limingo församling i Uleåborgs län, Finland. De var bosatta på nybygget Båtsa. I äktenskapet föddes tre barn (varav ett tvillingpar!):
Frans Josef *1902 28/5, död 1902 19/12
Anna Mirjam *1902 28/5, gift 1922 med Karl Vilhelm Fjällman i Bäckaskog
Gerda Magdalena *1905 22/7, gift Dahlgren i Märsa
Tvillingparet från 1899 blev i likhet med Alfred också uppfostrade i annan familj. Oskar Sigfrid (med släktnamnet Alakangas) skrivs från 1909 hos mostern i Loholm, och dog 20 år gammal 12 maj 1919. Yngve Emanuel skrivs från 1910 hos Petrus Vallströms familj i Båtsjaur.
Modern Eva Karolina avled i Båtsa 1919 17/12. Hennes föräldrar och far- och morföräldrar:
Eva Karolina Davidsdotter L?stander, född 1864-04-15 i Laisvall, död 1919 17/12 i Båtsa, Arjeplog
F David Olofsson L?stander, född 1833 3/1 i Laisvall, död 1906 24/1 i Laisvall, gift 1857 13/4 med
M Gertrud Magdalena Davidsdotter, född 1828 i Båtsjaur, död 1914 4/2 i Laisvall, Arjeplog
FF Olof Davidsson L?stander, född 1799 i Laisvall, död 1861 23/8 i Laisvall, gift 1824 med
FM Elisabet Sofia Holmström, född 1793 8/2 i Kuorrokveik, död 1872 23/10 i Laisvall, Arjeplog
MF David Matsson, född 1798 i Båtsjaur, död 1870 19/3 i Båtsjaur, gift 1818 med
MM Anna Sofia Karlberg, född 1802, död 1882 18/3 i Båtsjaur, Arjeplog
Mvh Carl-Oskar
185
« skrivet: 2002-03-27, 00:20 »
Hej!
Sent omsider kommer här ett svar. Familjen återfinns i Arjeplogs kyrkböcker (bl.a. AI: 3, s.201; AI: 4, s.155), för Mahasvuome (Mavas) sameby. Jag känner inte till var Jonas blev begravd.
Anders Andersson Bessett, född 1813 31/7, död 1866 10/12, gift 1850 med Sara Maria Jonsdotter, född 1828. De hade barnen:
Olof, f. 1851 1/11, ”låghalt å ena benet”, utflyttad till Norge 1880.
Stina Greta, f. 1855 14/9, utfl. 1870
Jonas, f. 1858 26/6, utfl. 1870
Anders Nils, f. 1863 13/9, utflyttad till Saltdalen, Norge 1870, död 1873 14/1
Sara Maria Jonsdotter gifte om sig 1868 med Per Jonsson Beljon, född 1826, död 1869. De fick inga barn. Detta korta äktenskap var tydligen aldrig lyckligt. Vid tinget i Arjeplog 15/2 1869 hade nämligen maken Beljon instämt sin hustru. Följande skrift upplästes:
”Som min hustru Sara Jons dotter ej kan förmås att såsom äkta maka få med henne bo tillsammans utan tvertom har hon börjat älska en annan: Lappman Anders Emanuel, med hvilken hon uppehåller och uppehållit sig i Norrige någon tid, och som jag ej få vara säker för min person, får jag härmed hos wälloflige Härads Rätten ödmjukast anhålla om laga kallelse och stemning å min hustru Sara och Lappmannen Anders Emanuelsson att den förre måtte förpliktas med den sednare åtskelljas, och att Emanuel måtte vid ansenligt vite förbjudas att med min hustru hädanefter sammanbo”.
Vid dagen för tinget hade Beljon, hans hustru Sara och Anders Emanuelsson infunnit sig hos prosten och där hade Saras bror Lars slagit Beljon i huvudet. Sara ”bemötte sin man endast med skuffande, skällsord och högljudda otidigheter, och vägrade all sammanflyttning. Vid tinget lite senare på dagen ändrade Beljon sin framställan och önskade istället skilsmässa. Beljon avled dock bara ett par månader efter tinget.
Sara Maria Jonsdotter utflyttade till Norge 1870. Samma dag står även Anders Emanuelsson som utflyttad till Norge. Jag antar att de båda gifte sig där.
Eftersom du skriver Besedes, så antar jag att en sägen som berättas i Arjeplog kan gälla denna släkt. Einar Wallquist skriver i sin bok De kranka och de uslingar (1968, sid 223):
”En lapp Spiro av släkten Beseden, troligen från Norge, hade i början av 1800-talet lagt silver i en gömma i fjället väster om Västerfjäll. Han dog. Pigan Maja hade vetskap om var skatten var gömd. Mn fick henne att hjälpa till och leta, vilket ansågs vara farligt. Man fick inte yppa sådant. Det gick en stund men då man drack kaffe under förmiddagen angreps hennes själ och hon blev förvirrad.”
Mvh/ Carl-Oskar
186
« skrivet: 2002-03-26, 23:51 »
Hejsan!
Vad kul att få veta var Karl Johansson Burman tog vägen. Det hade jag ingen aning om. Karl Johansson Burman var född i Racksund, Arjeplog år 1812. Han var utomäktenskaplig son till bonden Johan Olofsson Burman från Nurrholm, Arjeplog och Marta Johansdotter i Racksund.
Marta omnämns i Petrus L?stadius ”Fortsättning af Journalen” (1833) sid. 238 f i följande ordalag:
”Den andra olyckliga barnföderskan var en af Pehr Zachrissons afkomlingar benämnd Martha. Hon framfödde, jag kommer ej säkert ihåg, om det var 5 eller 6 oäkta barn tid efter annan. Sista gången var märkvärdig. Förskjuten af alla, ville väl den olyckliga menniskan uppehålla sig på kyrkoplatsen, men blef förmodeligen tillsagd att förfoga sig dädan. Väl hade hon många slägtingar, men hon visste väl huru välkommen hon skulle vara efter så många förebråelser, förmaningar och varningar, så ofta och så förgöfves gifna. Utskjuten, såsom hon tyckte sig vara, från menniskors samfund, ville eller vågade hon icke begifva sig till någon menniska, utan begaf sig till en ödslig holme i Hornavan. Ett barn förde hon med sig, det andra, väntade hon, och födde det ock verkeligen på holmen. Intet våld bar hon hvarken på sitt eller på barnens lif, men hennes afsigt var att der dö med dem. Hon hade ingen mat, men tillbragte på holmen flera veckors tid, och det är obegripeligt med hvilken ståndaktighet hon kunde gå den långsamma hungersnöden till mötes. På isföret hade hon kommit till holmen, men nu var islossningen imellertid skedd och sjön öppen, så att det stod icke mera i hennes fria val att begifva sig derifrån. Likväl torde hon icke hafva saknat tillfälle, att anropa hjelp, om hon så velat, ty båtar passerade ofta i farvattnet på så nära håll att hon säkert kunnat gifva sig tillkänna. Lifvet uppehöll hon imellertid genom att äta tallkottar, bark, sofva o. s. v. Sluteligen blef hon vid midsommartiden funnen af några, som kommit på holmen för att söka ägg, och kom på det sättet till rätta.”
Marta Johansdotter (som var dotter till Johan Persson *1745 o.h.h. Kerstin Anundsdotter, i Racksund, Arjeplog) återfinns i Arjeplog AI: 2, s. 34. Hon var född 1777 och utflyttade från församlingen 1822. Hon gifte sig 1807 med dalakarlen Daniel Danielsson Witterström, som dock dog redan 1810. Med denne hade hon två barn.
Hennes barn:
Erik Vallström, född 1803
Brita Henriksdotter, född 1806
Per Gustaf, död två år gammal
Anna Stina, född 1809
Karl Johansson Burman, född 1812
Johannes Johansson, född 1812, död 1813
Johan Johansson, född 1814
Per Kristian, född 1820
Marta Johansdotter nämns i domboken 1813 (27/1 ?47), där det bl.a. sägs: ”Til detta Ting hade Enkan Marta Johansdr i Arjeplougs by instämt drängen Johan Olofsson Burman därstädes med påstde at han måtte såsom rätte Fader til de af Kden 4 weckor efter sistl. midsommar framfödde twänne gosse barn åläggas, at deltaga uti kostnaden til berde barns födande och upfostran [.]”. Johan Burman nekade till faderskapet och Johan åläggs att med ed svära sig fri till nästa ting (= nästa år). Året därpå, 27/1 1814 ?18 upptogs saken igen, men målet avskrevs med meddelandet att Johan Burman då betalade för barnets underhåll. Den ena tvillingsonen anges ha avlidit.
Sonen Johan Johansson *1814 var även han son till Johan Burman, emedan han är antecknat som dennes uä son i AI: 2, fol. 30.
Martas bror Per Vallström, som var länsman i Arjeplog, instämde Marta till tinget 1821 (15/2 ?37) ”för det hon under sitt enkostånd ej allenast twänne gånger öfvat lönskaläger utan ock sedermera med dess syskonsbarn [= kusin] Nämndemannen Johan Zachrisson i Racksund, skal hafva begått lägersmål därav hon i juni månad sistl. år framfödt ett ännu lefvande gossebarn”.
Johan Olofsson Burman (1790-1861) gifte sig 1815 med Anna Catharina Olofsdotter Holmström (1791-1866). Han upptog nybygget Kallön i Arjeplog. Johan var son till brukskarlen Olof Burman (1743-1795) o.h.h. Brita Jonsdotter (1748-1835). Ang. Johans föräldrar och vidare anor, se inlägg från 5 okt. 2001 under ”Lappland: Socknar: Arjeplog”.
Mvh/ Carl-Oskar
187
« skrivet: 2002-02-25, 23:32 »
Hej Lars-Olof! Intressanta tankar du lägger fram. När den första samiska postillan förekom, har jag ingen koll på. Inte heller känner jag till något om samen Mårten Andersson. Du har rätt i att en övervägande del av klockare och präster i lappmarken var samer. Däremot är jag osäker om klockaren Anders Johansson i Arvidsjaur verkligen var same. Inte har jag heller gjort någon egen forskning om Hans Erssons härkomst. Men det har andra gjort. Då det gäller Hans Erssons och hans hustrus härstamning, så tycks den mest omfattande utredningen kunna tillskrivas Erik Gunnar Lindgren i ”Anteckningar om Hedlunda by” (Lycksele 1975). På sidorna 41-52 utvecklar han sitt resonemang kring släktförhållandena. Där framgår det att Hans Ersson med största sannolikhet var från Granö by i Degerfors (nuv. Vindeln), samt kusin till sin hustru Barbro Königsdotter. Lindgren sammanfattar på sidan 49 tio punkter som bevis som finns att Hans Ersson från Granö är identisk med Hans Ersson i Sorsele. Dessa tio är: ”1) Vid en genomgång av tidsskedets alla bönder med namnet Erik i Umeå socken, så kan man som tänkbara fäder till klockaren Hans Ersson utesluta alla utom två: Erik Pädersson i Granö och Erik Olofsson i Tväråträsk. Den senares son Hans stannar emellertid kvar på hemmanet i Tväråträsk. 2) Hemmansköpet i Klabböle skulle ej ha försökts utan släktförbindelser. [Här gäller det ett hemman som Hans Ersson i Granön köpt 1679 och som ägdes av sterbhuset till fältskär Axel Olofsson Orm, som var bror till König Olofssons hustru Anna Olofsdotter, min anm.] 3) Efter det misslyckade hemmansköpet försvinner Hans och Barnro spårlöst från Umeå socken, och man kan ej senare återfinna dem i Umeå sockens begravningsbok. 4) Hans Ersson liksom Barbro Königsdotter återfinnas i Lycksele-Sorsele dödbok. 5) Namnet König var ej vanligt bland samerna. 6) Tunéus skriver i sitt herdaminne Hans Königsson, medan prosten Erik Lindahl skriver Hans Ersson. Vilken annan Hans från Umeå socken kunde ha fått två farsnamn utom Hans i Granö med fosterfadern König? [Här har Lindgren tidigare visat utifrån ett tingsprotokoll från Umeå 2-11 okt. 1676 att König Persson uppfött sin brors – Erik Perssons – barn efter att denne drunknat 1667, min anm.] 7) Kusinerna och klockarna Per Persson i Ekorrträsk och Hans Hansson i Sorsele togo till hustrur två systrar från samma familj i Falträsk. Detta tyder på tidigare förbindelser mellan familjerna. Namnen Erik, König och Peter (Petrus) återkommer i de senare barnkullarna inom släkten i Sorsele. 9) Släktingar till König Perssons hustru stå som långivare till Hans Ersson i Sorsele. (Här avses borgare i Umeå). 10) Bröderna Samuel och Thomas Linder från nybygget Blåbergsliden i Burträsk foro som vuxna åt skilda håll. Samuel blev bonde och kyrkvärd i Ekorrträsk och senare i Tannsele, medan Thomas blev soldat och rustmästare i Bygdeå. Båda männen togo emellertid hustrur bland Per Erssons och Hans Erssons efterkommande, vilket även detta tyder på släktförbindelser.” Gunnar Lindgren lutar åt att Hans Erssons mor var den forna ”hustru Barbro Simonsdotter” som nämns vid Umeåtinget 1700. Han tillägger dock att det här förekommer osäkerhet. Barbro Simonsdotter var dotter till birkarlen Simon Olofsson o.h.h. Malin Matsson i Granö. Lindgren diskuterar svågerskapet som skulle ha rått mellan Lyckselius och Hans Ersson och visar på att begreppet svågrar var mer vidare då, och att Barbro Simonsdotter var systerdotter till Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter. Vad JAG dock undrar över är om det förutom Bygdéns påstående om svågerskap finns någon äldre källa eller anteckning om att dessa två var svågrar. Læstadius redogörelse att Hans Ersson var styvson till Lyckselius tycker jag låter mer intressant. Det skulle då betyda att Kerstin Mickelsdotter var Hans Erssons mor (och änka efter Erik Persson). Tyvärr saknas otvetydiga källor, så vi torde få leva i ovisshet om hur det riktiga förhållandet var. Mvh/ Carl-Oskar Lundström
188
« skrivet: 2001-11-17, 22:33 »
Hej Berit!
Jag gjorde en djupare dykning bland mina papper angående Spjut, men fann inte så mycket än vad som redan är sagt.
Jag hade fel angående året han flyttade in till Arjeplog. Det är 1832 precis som det sägs i Sorseles hfsl. Året 1828 var året då familjen inflyttade till Sorsele.
Jag hittade var jag hämtat uppgiften om att familjen utflyttat till Norge 1837. Detta hade Erik Bylund antecknat om Björkliden (Berenåive) inför sin avhandling Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. 1867 från 1956. (Dessa anteckningar finns i kopia på Silvermuseet i Arjeplog). Men varifrån Bylund fått denna uppgift framgår tyvärr inte.
Straffet för stölden och slakten av klockaren Laestanders häst år 1832 slutade med att Spjut fick slita 40 par spö samt å en Söndag undergå uppenbar kyrkoplikt (Ting Arjeplog 8/2 1833, No 17).
Ett prästbetyg från Sorsele återfinns i Arjeplogs dombok 1833. Där står det följande:
Krononybyggaren Johan Pehrsson Spjut och dess Hustrus Christina Nils dotter, som redan flyttatt till Arjeploug Församling, äro födde den förre 1795, den senare 1796, kommo år 1828 till underteknad Församling ifrån Norsjö; mannen är i sin Christendoms kunskap swag
hustrun läser innan och utan någorlunda, samt förstår det hufwudsakliga af Christendomen
de äro båda till lefwernet ärlige och oförvite
Mannen har icke bevistat Husförhören, ickeheller på längre tid anmält sig till den H. Nattvarden, hustrun har ordenteligen bevistat Förhören och begått Nattvarden, sist 22/4 detta år.
Deras Barn: Sonen Nils född 19/3 1824, har efter moderns berättelse börjat läsa. Sonen Jonas, född 28/10 1825. Dottren Greta Stina, född 18/10 1827. Sonen Anders, född 11/2 1831. Föräldrarne hafva förmodeligen haft smitt koppor, men de 2:ne äldsta barnen äro vaccinerade. Attest af Sorsele den 3 Maj 1832
Joh. Ullenius
P: L:
Mvh/ Carl-Oskar
189
« skrivet: 2001-11-17, 03:05 »
Hejsan!
Det jag för närvarande hittar om denna familj är följande:
Johan Persson Spjut, född 1795, gift med Christina Nilsdotter, född 1796.
Barn:
Nils, f 1824 19/3
Jonas, f 1825 28/10
Greta Stina, f 1827 18/10
Anders, f 1831 11/2
Johannes, f 1833, död fyra månader gammal 1834.
Spjut omnämns ett par gånger vid Arjeplogtingen. Familjen anges ha inflyttat till Arjeplog 1828 från Norsjö (där mannen var född). De var en tid bosatta i Björkliden, Arjeplog. Enligt uppgift som jag har utflyttade familjen till Norge år 1837. Tyvärr återfinner jag inte källan där jag hittat detta.
Ting Arjeplog 1833 8/2 ? 17, Johan Persson Spjut instämd för att ha stulit en häst av David Laestander. Spjut erkänner.
Ting Arjeplog 1836 5/2 ? 15, Johan Spjut instämd för olovligt djurfång och intrång å skatteland.
Han omnämns även vid tingen år 1834 och 1835 vid anläggande av nybyggessyn.
Enligt anteckningar som finns på Silvermuseet i Arjeplog, förda av Ragnar Granström (1910-95) i Björkliden har Spjut lämnat efter sig vissa namn i Björklidenområdet. Granström skriver: Spjutmoret söder om östra storbacken, Spjutgrobba i västra änden av lillberget, där han grävt ned den häst han knykt av åbon i Laisvall och slaktat. Han åkte fast för detta och kom sedan aldrig tillbaks. Han åkte fast på grund av att han berett huden, av vilken han gjort en knivslir på vilken det fans hästhår kvar. Så fins det en kallkälla på Stormyren som fått namnet Spjutkallkälla, i den hade han kört ned med sin egen häst som han förlorade. Sommartid hade han sin utfart från Björkliden till Arjeplog, till östra ändan av Båtsträsket, där hade han båt för rodd över sjöarna, där finns fortfarande namnet Spjutlänningen.
Mvh/ Carl-Oskar
190
« skrivet: 2001-11-15, 18:57 »
Per! Känner inte till något om detta... men Erich Laurentius Brunbergs far måste väl ha hetat Lars och inte Per?
191
« skrivet: 2001-11-07, 11:45 »
Jag har sällan träffat på 1800-talsdokument där hustrun äger sin makes släktnamn. Men i Arjeplogs dombok 3/2 1800 (?42) förekommer ett tidigt exempel på just detta förhållande. Där nämns länsmansänkan Anna Laestander. Som ogift hette hon Granbergh och var kyrkoherdedotter.
192
« skrivet: 2001-10-26, 23:08 »
Hejsan!
Zachris Sundberg, född 1849-05-13 (ej 03-13) i Kallön, död 1887-07-01 i Kallön, Arjeplog. Gift 1) med Ulrika Burman, 2) med Eva Catharina Karlsdotter.
Zachris Sundberg var son till Zacharias Zachrisson Sundberg (1815-1891) o h h Lisa Catharina Burman (1825-1910) i Kallön.
Angående Zacharias Sundberg d.ä:s anor se sid 181 i Erik Bylunds avhandling Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 (Uppsala 1956). Zacharias var son till Zacharias Zachariasson i Svannäs, son till Zacharias Persson i Racksund, son till Per Zachrisson i Racksund, son till Zacharias Johansson i Kasker, son till Johan Thomasson i Kasker, Arjeplog. Några av förfäderna nämns på andra platser i Anbytarforum.
Lisa Catharina Burman var dotter till nämndeman Johan Burman (1790-1861) o h h Anna Catharina Olofsdotter Holmström (1791-1866) i Kallön, Arjeplog. Sistnämnda var äldsta dotter till Olof Olofsson Holmström (1763-1806) o h h Sophia Ersdotter (f.1766 i Stensund, Sorsele) i Kuorrokveik, Arjeplog.
Olof Olofsson Holmström, son till Olof Jakobsson (1720-1804), son till Jakob Olofsson (1687-1766) son till Olof Jakobsson (död 1733), samtliga i Kuorrokveik.
Det var några anor i alla fall.
Mvh/ Carl-Oskar Lundström
193
« skrivet: 2001-10-20, 18:32 »
Hej! Även jag är en ättling till Johannes Nicolai Laestadius, genom hans yngste son Olof Laestander. Större delen av Arjeplogs befolkning är Laestadiusättlingar, liksom en stor del av Arvidsjaur genom att klockaren Anders Johansson därstädes gifte sig med en dotter till nämnde Olof Laestander.
194
« skrivet: 2001-10-20, 00:42 »
Det är t.o.m. tre (inte två) mästare som var närvarande vid de två tillfällena.
195
« skrivet: 2001-10-06, 21:52 »
Hej Gun!
Det stämmer att Daniel Burman med familj utflyttade till Skellefteå. Daniel Burman tillträdde 1850 nybygget Abraur i Arjeplogs sn och från år 1859 är familjen antecknad under Boställslöse och nämns utflytta till Skellefteå lfs 1863-05-16.
Jag har dragit samma slutsats som du att Magdalena Nilsdotters föräldrar är Nils Nilsson och Johanna Laestander. Jag har antecknat att Magdalena inflyttat till Arjeplog 1837. År 1842 skulle hon då ha gift sig med Daniel Burman.
Nils Nilsson (1793-1869) och hans hustru Johanna Laestander (f.1798) gifte sig 1823 och de inflyttade från Arvidsjaur till Arjeplog omkring 1835/36. Nils Nilsson var son till Nils Nilsson f.1764 o.h.h. Anna Eriksdotter f.1774 i Hedberget, Arvidsjaur. Johanna Laestander var dotter till länsman Johan Laestander (1767-1830) o.h.h. Magdalena Persdotter (f.1768) i Södra Bergnäs, Arjeplog.
Johan Laestander fråntogs sin länsmanstjänst år 1808. Vid tinget i Arjeplog 4 feb. 1808 (? 43)nämns bl.a. att han vårdslösat sin tjenst, at han icke allenast oriktigt utfört instämda käromål, utom och förfarit dertill nödiga handlingar.
Daniel Burmans far, Nils Olofsson Burman i Gamla Slagnäs, instämde förre länsmannen Johan Laestander till tinget år 1823. Orsaken var att Laestander i sptember vid en hemresa från Arjeplogs kyrkplats efter ungefär 1/8 mils färdande skall först med hotelser och smädelseord förolämpat Burman samt omsider, försökt honom öfverfalla med slagsmål, hwilket å kärandes sida likwäl, genom undflyende, frånkommit. Vid tinget 13 feb. 1823 (? 41) förliktes parterna och målet avskrevs. Vid tinget i Arjeplog 1825 dömdes Laestander för fylleribrott och okvädingsord mot länsman. År 1826 var han åter instämd för fylleribrott, men i brist på bevis kunde ej åklagaren fullfölja målet och saken fick bero.
Det var lite uppgifter och kuriosa kring personerna. Johan Laestander är f.ö. min farmors farmors farfar.
Mvh/ Carl-Oskar
196
« skrivet: 2001-10-05, 22:38 »
Hej Gun!
Olof Burman var född 1743 i Lycksele församling som son till snickaren Erik Olofsson Burman (född ca 1695, död 1759 20/1 i Djäkneböle, Umeå lf) och hans hustru Anna Jonsdotter (född ca 1709).
Erik Olofsson Burman är sannolikt identisk med (Stor) Olof Jonssons son i Hjoggböle. (För vidare anor, se artikeln Släkten Burman i svenskt biografiskt lexikon - en släkt eller två? -Eller tre? i Individ och historia. Studier tillägnade Hans Gillingstam [Sthlm 1989], sid 39 samt sidorna 534 och 537 i Skellefteå socken 1650-1790 [Kulturens Frontlinjer 24, Umeå 2001] av Ulf Lundström). Hustrun Anna Jonsdotters ursprung känner jag inte till.
Olof Burmans hustru, Brita Jonsdotter, var född 1748 16/9 i Nurrholm, Arjeplog. Enligt en förteckning över döda i Arjeplogs tingslags domböcker för år 1836 så avled Brita Jonsdotter den 9 februari 1835. Hon var dotter till nybyggaren Jon Persson (1716-1791) och hans hustru Marta Olofsdotter (f.1725 i Piteå lf, d.1794 i Nurrholm, Arjeplog) i Nurrholm. Jon Persson var sockensmed och son till fiskarsamen Per Andersson från Jutis i Arjeplogs sameby och hustrun Ingrid Nilsdotter. En bror till Jon Persson var Pål Persson som avrättades 1749 för flerfaldiga stölder och andra brott. (se inlägg ovan av undertecknad, 4 juni 2001).
Mvh/ Carl-Oskar
197
« skrivet: 2001-09-16, 15:24 »
Angående unga brudgummar (ovan 22 feb) vill jag nämna det fall som Ossian Egerbladh refererar i sin Människoöden i domböckerna (Acta Bothniensia Occidentalis, Skrifter i västerbottnisk kulturhistoria 2; Umeå 1977), sid 10.
Där skriver han bl.a.:
En sju år gammal samepojke Erik Abrielsson blev hösten 1709 sammanvigd med en kvinna Kerstin Amundsdotter om några och 20 års ålder som då var havande.
Barnafadern var tydligen inte pojken, utan pojkens far. Giftermålet tycks ha skett i Överkalix i kyrkoherde Nils Fellenius stuga. Barnet mördades av sin rätte barnafader strax efter födseln.
Gossen Erik spordes huru han, allenast på åttonde året, kom att gifta sig. Han svarade att fadern befallt honom. Han utlät sig intet veta vad prästen sade, då han vigde honom, emedan han icke förstod svenska, på vilket språk vigseln förrättades. Hans fader hade givit prästen tvenne vajrenskinn för hans omak.
198
« skrivet: 2001-09-14, 12:08 »
Hej Kerstin!
I det fall jag nämnde så levde inte X tillsammans med Y. Han kom att gifta sig på annat håll, med en kvinna som på ett litet avstånd var släkt med kvinnan Y.
Mvh/ C-O
199
« skrivet: 2001-09-13, 19:28 »
Hej Kerstin!
Jag har tyvärr inte kunskapen att ge ett fullständigt svar på din fråga. Jag vill dock nämna att det tyvärr inte kan vara helt säkert med ett lagstadgat erkännande. Enligt en kyrkboksanteckning från 1930-talet jag läst var X enligt lagstadgat erkännande fader till Y. Efter viss efterforskning i de berörda släkterna visade det sig att X (nyligen död) tagit på sig faderskapet, men att han inte var fadern. Den rätte barnafaderns namn visste familjen om.
Majoriteten av dylika erkännanden torde dock vara korrekta. Det fall jag nämnt ovan är förhoppningsvis ett undantag.
Mvh/ Carl-Oskar
200
« skrivet: 2001-08-22, 15:51 »
Stefan!
I Släkthistoriskt Forum nr 2/99 (s 5) efterlyser en Roland Ångman i Kil noteringar ur kyrkoarkiven där människor anges dödade eller skadade av rovdjur.
Måhända har han vetskapen om det aktuella fallet.
Hans adress enligt ShF:
Roland Ångman, Åsen, Takenetorp, 665 93 Kil
Mvh/ Carl-Oskar
201
« skrivet: 2001-08-22, 01:52 »
Vad jag vet är födelsedata samt föräldrarna till Johan Johanssons hustru Anna okända. Likaså i mina anteckningar vad denna Anna hade för tillnamn. Namnet Anna Mårtensdotter får mig att misstänka att det har blivit en förväxling någonstans mellan denna Anna (död 1720) och den Anna Mårtensdotter (död 1737) som var gift med Johan Johanssons bror Samuel Johansson.
De uppgifter som jag har fått fram ang Anna (tillnamnet okänt) är desamma som är presenterade i Ingemar Stenmarks och Roger Pontares anor här på Anbytarforum. (Från Thord Bylunds databas, inskickade av Bo Lindwall)
Där anges Anna ha avlidit den 4 september 1720 i Knaften, Lycksele.
Mvh/ Carl-Oskar Lundström
202
« skrivet: 2001-08-19, 14:47 »
Enligt uppgifter i släktpapper på Silvermuseet i Arjeplog, sammanställt av Margaretha Jonsson, var Lappkungen Lars Erik Granström son till Hans Sjulsson (1807-1859) och h h Maria Larsdotter (1800- ). Hans var son till Sjul Hansson 1775 o h h Christina Svensdtr 1775 i V Kikkejaur och Maria var dotter till Lars Nilsson 1763 o h h Karin Olofsdtr 1764 i Pite elf, Arvidsjaur.
Lappkungen hade följande syskon: Sjul f 1833, Anna Cajsa f 1836 och Mattias f 1846.
Det finns en intervju gjord med en av Lappkungens döttrar, Anna Lundström f 1880, i Björkliden. Intervjun är utförd av Herbert Wigenstam 1970-71, projekt Nordarkeologi.
En sägen nämner att Lappkungen var kunnig i spåkonst och var som en nåjd.
Mvh/ Carl-Oskar
203
« skrivet: 2001-07-29, 16:42 »
Helena Johanna Johansdotter var född 1801 i Arjeplogs församling. (hfsl AI: 2 fol. 32) Hon står som utflyttad år 1824. Kyrkböckerna för åren 1827-1854 är förstörda i brand, men i andra källor anges hon finnas som i Arjeplog som gift med Abraham Jonsson från Lycksele. Enligt Erik Bylunds anteckningar som finns i Silvermuseets arkiv inför avhandlingen Kolonisationen av Pite lappmark så bodde familjen i Märsa i Arjeplog en tid. Bylund skriver: Nysyn av Märsa ägde rum 1833 åt Abraham Jonsson från Lycksele, som då redan bott i M. några år. Denne övergav emellertid M. efter ett par år igen. Han flyttade till Brattfors i Lycksele.
Helena Johannas föräldrar var Johan Zachrisson f. 1771 och hans hustru Catharina Holm f. 1771. De gifte sig 1796 och var bosatta i Racksund, Arjeplog. Om jag inte minns fel var Catharina Holm från Luleå. Johan Zachrisson var i alla fall son till nybyggaren Zachris Persson f. 1742 o.h.h. Catharina Andersdotter f. 1741 i Racksund (gifta 1765) - Arjeplog hfsl AI: 1, fol 5).
Mvh/ Carl-Oskar
204
« skrivet: 2001-06-04, 16:00 »
Vill också tipsa om en skrift.
Ossian Egerbladh har i Människoöden i domböckerna (Acta Bothniensia Occidentalis, Skrifter i västerbottnisk kulturhistoria 2. Umeå 1977) flera barnamordsfall upptecknade.
Själv har jag grundligt läst igenom Arjeplog tingslags domböcker 1800-1901 och där endast påträffat två fall där misstanke funnits om att fosterfördrivning och barnamord ska ha ägt rum. Fallen gäller: 1) Den samiska hustrun Marget Jonsdotter i Arjeplogbyn sades ha varit gravid och sommaren 1802 fött barnet och därefter dödat det. Efter vittnesförhör visade det sig emellertid att det t o m saknades bevis för att hon alls varit gravid. Åtalet avskrevs. (Ting Arjeplog 1803 3/2)
2) År 1871 och och året därefter stod bonddottern Eva Kajsa Sundström från Racksund tilltalad för fosterfördrivning. Eva Kajsa erkände att hon genomgått ett s k varmt bad för att få missfall varpå hon strax efter fått stark blödning och trodde att hon erhållit önskad effekt. Drygt fyra veckor senare fick hon dock födslovärkar och födde ett dött foster. Obduktion visade att barnet var för tidigt fött men det kunde inte sägas med absolut säkerhet att det ska ha berott på det varma badet, även om doktor Håkansson från Piteå misstänkte det. Eva Kajsa frikändes från åtalet. (Ting Arjeplog, 1871 14/8; 1872 10/2 ? 29).
Mvh/ Carl-Oskar Lundström
205
« skrivet: 2001-06-04, 02:50 »
Hej Pia!
Dödboken för Arjeplog ger följande upplysning för 25 jan. 1749: Pålsmässodagen blef Pål Persson efter Höglof. Kong. Hofrättens dom hängd wid Äpparjaurats. Äpparjaurats kallas idag allmänt i Arjeplog för Galgtjärn men på karta Kroktjärn.
Pål Persson var född same i Arjeplogbyn och bror till sockensmeden Jon Persson som blev nybyggare i Nurrholm, Arjeplog. Lappmarksmissionären Petrus Laestadius berättar en del om Pål Persson (Fortsättning af Journalen, 1833 [nytryck 1977], s. 244).
Pål hade vid ett flertal gånger ställts inför rätta - oftast för flerfaldiga stölder. I något tingsprotokoll kallas han tjuf-Pål.
En en-sidesartikel av undertecknad om Pål Persson finns tryckt i Kvällsstunden nr 16 (18 april 1997), sid 22.
Mvh/ Carl-Oskar Lundström
206
« skrivet: 2001-06-04, 02:08 »
Det finns ett Malånäs i Arvidsjaur församling. En blick i Arvidsjaurs husförhörslängd AI:4 (1813-23), fol. 68 visar bl.a. en Johan Larsson i Malånäs, född 1775, flyttar till Sorsele 1820 el. 1821. Någon Barbara Andersdotter och Anders Andersson kan jag dock inte finna i Malånäs kring denna tid.
207
« skrivet: 2000-02-07, 14:14 »
Hej!
I Hernösands stifts herdaminne av L. Bygdén (III - Uppsala 1925) finns en personskildring över Lars Rangius. Hustruns namn var Anna Eliasdotter Vacker och skall ha kommit från Umeå. Efter makens död 1717 flyttade hon med son och dotter till Norge och gifte sig i Hemnes kyrka 1719 med missionären Arvid Thuresson Bistock. De bodde i Mo i Rana. Anna Vacker dog 1748. Sonens namn och levnadsöde känner jag inget till om. Dottern hette Magdalena Larsdtr Rangia (född ca 1704, död 1739). Hon blev gift i Mo i Rana och hade sex barn.
Ett antagande av flera släktforskare är att Rangius och Vacker även var föräldrar till klockaren Olof Laestanders hustru Karin Larsdotter i Arjeplog. Detta är med stor sannolikhet inte så. Karin Larsdtr anges i hfsl vara född 1685, men är sannolikt född något år tidigare. Rangius var inte prästvigd och sannolikt inte ens gift vid Karin Larsdtrs födelse. Men helt säker kan vi givetvis inte vara.
Lars Rangius bör vara identisk med den Laurentius Andreae Rangius som undertecknat några handlingar daterade 1685-1688 i Västebottens läns Landsbok (se Erik Nordberg Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600-talet, s. 128).
MVH/ Carl-Oskar Lundström
208
« skrivet: 2000-01-27, 02:07 »
Hej Arne!
Har en del uppgifter som kan intressera dig.
Eskil Andersson (f.1720, d. 2 mars 1780 i Arjeplog) i Krama, Arjeplog, var son till Elin Andersdotter (f.1790, d. 12 feb 1759). Vem fadern var vet jag inte. De var fjällsamer och tillhörde Arjeplogs sameby. Eskil hade en syster Gunilla Andersdotter född 1725 som utflyttade 1751 (till Norge?)
Eskils hustru Susanna Månsdotter (f.1718, d 21 sept 1778) var från Njargs sameby i Arjeplog. Vilka hennes föräldrar var hittar jag ingen uppgift på just nu. (Enligt vigselboken hette hon Gunilla - men det måste vara en felskrivning av kyrkoherden).
Sonen Måns Eskilsson gifte sig 1 feb 1784 med Elsa Nilsdotter från Rutsa, Arjeplogs sameby. Måns och Elsa samt deras barn utflyttar från församlingen 1801 (till Norge?). Enligt Arjeplogs kykböcker var dottern Anna född 1788 (inte 1785).
Elsa Nilsdotters förfäder omnämns alla vara fiskarsamer tillhörande Arjeplogs sameby (i Arjeplogs socken). Hennes föräldrar var Nils Thomasson (f.1713, d.1796) och hans hustru Anna Svensdotter (f.1711, d.1773). De innehar landet Rutsa. Nils Thomasson var son till Elsa Pålsdotter (f.1670, d.1752).
Anna Svensdotter var dotter till Sven Sjulsson (död 6 maj 1738) och hans hustru Elsa Andersdotter. Sven Sjulsson omnämns i skattelängder från 1711 och skattar för landet Storavan (Storön). Åren 1695-96, 1699 och 1704 skattar en Sjul Sjulsson för landet och han är mest troligt far till Sven Sjulsson.
Detta var vad jag hade om förfäderna till de nämnda personerna.
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar Lundström
209
« skrivet: 1999-11-19, 23:48 »
Kiki: CD-rom skivan Skelleftebor under 200 år brukar gå att låna genom olika släktforskarföreningar. Den finns också vid Skellefteå museum, Forskningsarkivet vid Umeå Universitet och sannolikt vid Landsarkivet i Härnösand (och troligen på fler ställen). Skellefteå är jobbig att forska i p.g.a. brännskadat material. Ulf Lundström har gjort ett digert arbete om Skelleftebor fram t.o.m. 1650 som trycktes i bokform för två år sedan. Han håller på med en fortsättning som jag tror sträcker sig fram till ca 1770. Om jag inte missminner mig var målet att få ut den före nyår.
Eva-Karin & Conny: Min mailadress: carl-oskar.lundstrom@spray.se
Har datorn på lagning för tillfället och sitter just nu på universitetet. Förhoppningsvis har jag tillbaka datorn om ca en vecka. Så om jag dröjer med svar så vet ni anledningen.
MVH/ Carl-Oskar
210
« skrivet: 1999-11-12, 20:08 »
Hej Jill!
Vill orda lite om traditionen att Abraham Nilsson Carlberg varit inblandad i mordet på Gustaf III. Enligt sägnen var det hyttmästaren Carlberg som var inblandad, alltså Abraham f.1765. Berättelsen är sannolikast en sammanblandning av Carlberg och dennes medarbetare vid Nasa silvergruva, major Georg Bogislaus Stael von Holstein. Enligt uppgift jag fått så var denne major inför förhör efter mordet för att eventuellt känt till mordplanerna.
Majoren avreste från Arjeplog - 1809 tror jag det var - med stora skulder till ett flertal personer, bl.a. hyttmästare Carlberg. På Silvermuseet finns flera föremål som tillhört hyttmästaren.
Med vänlig hälsning
Carl-Oskar Lundström
211
« skrivet: 1999-11-12, 19:44 »
Hejsan!
Har nu äntligen tillgång till nätet och finner en massa intressanta sidor.
Angående Jonas Flinfeldts anor: Har en annan uppgift än den som min vän Conny lämnat. Uppgifterna har jag fått bl.a. av Stig-Henrik Viklund vid Skellefteå museum. Har alltså ej själv gjort någon källforskning. Enligt uppgifter så nämns i CD-Rom Skelleftebor under 200 år att Jonas Johansson Flinkfeldt var född 1757-08-03 (dp 7/8) och utfl. till Arvidsjaur 1807. Samt gift med Elisabeth Månsdotter. Här anges Jonas föräldrar vara Johan Storman (f.1726, d.1779) och Lisa Olofsdotter (f.1729, d. någongång 1766-68).
Johan Storman var gift två ggr. 1:a gn 1750 med nämnda Lisa och 2:a gn 1768 med Margareta Larsdotter (f.1732). I bl.a. byaboken Tjärns by (1993) nämns en Johan Andersson Storman f1726 och gift med nämnda kvinnor. Dessa förekommer även i Knut Lundbergs familjeregister (Nr 34 Strykare/Storman/ Tjärn 2,3,4 Hedensbyn 10). Där anges sonen Jon(as) vara född 1757.
Nämnda slutsats om Jonas Flinkfeldts föräldrar drar också Thord Bylund vid Landsarkivet. Han skriver i ett brev från 1973: Sannolikt ... identisk med den Jonas, som enligt husförhörslängden för Skellefteå församling var född 1758 och son till soldaten Johan Storman ... i Tjärn. Denne Jonas anges ha utflyttat från församlingen 1775.
Enligt uppgift från Krigsarkivet var Jonas Johansson Flinkfeldt 1886 11 kvartar, 3 tum lång.
Problemet med Jonas föräldrar borde kunna lösas. Enligt flesta källor anges han vara född 1758. Ovanstående Jonas (som son till Johan Storman) är född 1757. Därför borde Connys uppgift vara den riktiga. Men tydligen omnämns Stormans son Johan i hfsl vara född 1758. Det tål nog att kontrolleras och undersökas.
Med vänliga hälsningar
Carl-Oskar Lundström
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy