ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bengt Rur

Sidor: [1]
1
Bergs- / Bergsnotarie
« skrivet: 2013-07-20, 00:37 »
Bergsnotarierna hade avlagt bergsexamen. Denna bestod i äldre tid dels av en naturvetenskaplig del, som avlades inom universitetens filosofiska fakulteter, dels ock av en juridisk del (motsvarade den gamla examen till rättegångsverken). När Bergskollegium förlorade sin dömande uppgift samt bergstings- och gruvrätterna avskaffades togs den juridiska delen i bergsexamen bort.
 
Vill minnas att bergsexamen (då som en rent naturvetenskaplig examen) avlades sista gången år 1906.

2
Människor / Bild från Jämtland
« skrivet: 2010-07-10, 11:39 »
Någon gång runt 1950 läste jag i Dagens Nyheter ett inlägg från någon som retade sig på att det skulle vara omöjligt att få tag på benlindor hos affärer som sålde sport- och fritidskläder. Det kom ett svar. Benlindor fanns exempelvis i en angiven scoutaffär (hörnet Sveavägen/Odengatan i Stockholm?).
 
Lindorna var väl då redan sen länge ur bruk hos scouter i allmänhet. Gissar därför att det rörde sig om ett gammalt trögsålt restparti.

3
Ramner / Ramner
« skrivet: 2010-03-04, 17:40 »
Har nu talat med Viggo och Elsa Steen-Möllers  son William. Denne upplyste att fadern Viggo var reklamfotograf och modern Elsa sjuksköterska.

4
Ramner / Ramner
« skrivet: 2010-03-04, 13:59 »
Tack Anders! Första sidan i Anna Ramners bouppteckning gav de önskade upplysningarna. Sedan var det bara att komplettera med Sveriges dödbok samt folkräkningarna 1970 och 1980. Elsa Steen-Möller, född (Svensson) Ramner föddes i Lund 1907 5/11, gifte sig 1949 med dansken Karl Viggo Steen-Möller samt bodde med sin familj i Trelleborg, där hon också levde som änka, samt dog 1992 30/4.
 
Det väsentliga är nu avklarat. Få se nu om jag också kommer att lyckas få tag på information gällande Karl Viggos och Elsas yrken.

5
Ramner / Ramner
« skrivet: 2010-03-02, 22:48 »
Tack för ditt fortsatta generösa intresse för den lilla helsingborgssläkten Ramner. Den förefaller ju att ha bestått av blott tre personer, nämligen Carl och Anna samt dottern Elsa Ramner.
 
Mina försök att luska fram kvarteret har slagit slint. Gissar att Carl Ramner åtminstone under perioden 1929 - 1934 hade tjänstebostad i själva stationshuset. Denna byggnad anges dock ej med någon gatuadress i adresskalendern.

6
Ramner / Ramner
« skrivet: 2010-03-02, 14:54 »
Carl Ramner blev stationsföreståndare i Trollenäs år 1899. Han anges som gift med Anna Busch i 1900 års folkräkning. Carl Ludvig Svensson Ramner lämnade Trollenäs 1913 för att tillträda en tjänst som förste stationsskrivare vid Helsingborgs Centralstation.
 
I 1908 års tryckta järnvägsmatrikel hette Carl Ludvig alltjämt Svensson i efternamn (och naturligtvis detsamma i 1890 och 1900 års folkräkningar). Enligt teckningslärararinnan Vanja Clasons forskning (1960-telet) gifte sig Carl och Anna år 1899. Vanja noterade inte Elsas existens.  
 
Fröken Elsa Ramner finns med i 1932 års adresskalender (på samma adress som faderns, nämligen Järnvägsgatan 2).  
 
Stort tack för ditt intresse för mitt problem. Jag har följt ditt råd att hos Riksarkivet beställa en kopia av första sidan i Anna Ramners  bouppteckning.
 
(Meddelandet ändrat av Bengtrur 2010-03-02 22:30)

7
Ramner / Ramner
« skrivet: 2010-02-28, 20:19 »
Ramner (Helsingborg)
 
Stationsinspektorn Carl Ramner och denns hustru Anna (född Busch) hade en dotter Elsa (min tremänning). Skulle gärna vilja veta något om henne. Kanske föddes hon i Trollenäs socken 1905, gifte sig i oktober 1932 (med Ture Dick Schumacher?) samt avled som änka i Helsingborg 1996. Jfr SSK 2010.

8
Hörde ett rykte om att de båda supplementbanden till Elgenstiernas ättartavlor skulle bli leveranssklara under andra kvartalet 2006.
 
Är detta sant? Senast juni 2006?

9
46 Ordet är fritt om släktforskning / Spelet ANTAVLAN
« skrivet: 2005-08-25, 20:13 »
Elgenstierna, supplementet. När börjar försäljningen av de båda supplementbanden till Elgenstiernas utgåva av adelns ättartavlor?

10
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2005-08-01, 20:54 »
Calle! Tack för hjälpen. Dessutom tack för upplysningen om Hans Högmans hemsidor. Dessa innehåller ju lite av varje om sådant som jag tror de flesta någon gång grunnar över. Hälsning, Bengt

11
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2005-08-01, 11:17 »
Vill någon bara snäll och förklara koderna under Militäruppgift för mig? Som exempelvis 00-00-1888 (= årtalet). Finns i Rotemansarkivet m. fl. Hälsning, Bengt

12
Malin! Jag delar din oro. Frågetecknet skrämmer. En vänlig polis behövs här på Anbytarforum.  
Hälsning, Bengt

13
000 - Hur mycket... / 5 feet 9 inchs
« skrivet: 2005-06-22, 09:41 »
Jo, helt rätt! Det blir 175 cm.

14
46 Ordet är fritt om släktforskning / Hedersdiplom - tack!
« skrivet: 2005-06-21, 21:29 »
Anders! Jag gratulerar! Hälsning, Bengt

15
000 - Hur mycket... / 5 feet 9 inchs
« skrivet: 2005-06-21, 17:12 »
Hel?n! I dagens engelska foot och inch skulle personen ifråga vara drygt 175 cm lång.
 
Detta har räknats med en fot på 30,48 och en inch på en tolftedel därav (inch = 2,54 cm).
 
Hälsning, Bengt

16
22 Mått, mynt & stämplar / Mått på stångjärn
« skrivet: 2005-06-20, 18:33 »
Monica! Jag är inte själv någon expert på mått och vikt. Däremot är jag ägare till de två i mitt inlägg den 15 juni 2005 kl. 21.27 nämnda uppslagsverken Jansson och Falkman.
 
Den förre dessa herrar tjänstgjorde på Nordiska museet, den senare var på sin tid generaldirektör och chef för lantmäteriet och justeringsväsendet.
 
Hälsning, Bengt

17
Brister och avvikelser / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-03
« skrivet: 2005-06-16, 09:30 »
Apotekare Rolf Balkenhausen i Norrtälje (född i Ronneby 1850) har av våda fått sitt namn felstavat (Balkenhansen). Jämför presentationen av övriga medlemmar av släkten Balkenhausen!

18
22 Mått, mynt & stämplar / Mått på stångjärn
« skrivet: 2005-06-15, 22:46 »
Monica! Ett lispund viktualievikt svarade mot ca 8 ? kg. Skålpundet motsvarade ca 425 gr.
 
I stapelstäderna var det lätt att växla från viktualievikt till metallvikt. Man tog helt enkelt endast sexton skålpund (viktualievikt) på markpundet (metallvikt) istället för de tjugo som gällde för ett lispund viktualievikt. 16 x 0,425 kg. ger oss ett markpund (stångjärn eller obearbetad koppar) eller ca 6 3/4 kg.
 
Viktualieviktens lispund väger bra mycket mer, 20 x 0,425 gr. eller ca 8 ? kg.
 
Och naturligtvis har du rätt om det turkiska pundet, som i sin tur är en lira lånad från Italien. Hittade just nu engelsmännens pund på tangentbordet. Ser ut så här ?. Kanske kan vara bra att ha till hands nån gång.  
 
Hälsning, Bengt

19
22 Mått, mynt & stämplar / Mått på stångjärn
« skrivet: 2005-06-15, 21:27 »
Monica! Att sk. betyder skepp i förkortningen har redan insetts. Lite värre är det med fortsättningen på sk.llb. Första L:et står här för lis, som i sin tur är en förkortning för liviskt. Detta syftar på Livland (=  södra Estland och norra Lettland). Och, som redan har påpekats av Elisabeth, så är markpund synonymt med lispund. Båda orden duger lika bra.  
 
Sen blir det än värre, nämligen rena latinet. Det andra L:et står ihop med ett B i förkortningen lb. Det syftar på lb som förkortar det latinska ordet libra. Detta ord kan i viktsammanhang betyda lite av varje, förträdesvis våg eller viss vikt. Och naturligtvis är det vikten som gäller här. Ett lispund metallvikt på stora vågen i Stockholm blir ca 6,8 kg. Enär det går 20 llb på ett sk.llb så blir det senare ca 136 kg.
 
Varför inte ägna det nutida England och dess mynt en tanke? Där förkortas myntenheten pound sterling (= lat. libra, sv. pund) med ett stort och vackert L. Och före euron kallade italienarna sin valuta för lire, en lätt förvrängning av latinets libra.
 
För att inte bli svars- och rådlös har jag tittat lite i S.O. Janssons Måttordboken och i L.B. Falkmans Om mått och vigt i Sverige.
 
Hälsning, Bengt

20
22 Mått, mynt & stämplar / Mått på stångjärn
« skrivet: 2005-06-15, 19:12 »
Monica! Stångjärnets vikt var inte densamma på alla orter. I uppstäderna var ett skeppund ca 143 kg, i stapelstäderna (Stockholm, Öregrund m. fl.) räknades ca 136 kg. Jämför Elisabeths inlägg ovan.  
 
Tar vi bergs- eller hammarvikten så blir ett skeppund ca 150 kg. Man gjorde avdrag för transportkostnaderna genom att järnet blev lättare (genom bruk av tyngre lödjor) under sin väg från bergslagarna, över uppstäderna till utskeppningshamnarna.
 
Ett undantag att se upp med är stapelstaden Gävle. Här vägdes egendomligt nog alltid efter uppstadsvikt.
 
I Stockholm vägdes efter stapelstadsvikt på den stora järnvågen (export), däremot från år 1746 efter viktualievikt på den lilla.
 
Det fanns också andra författningsmässigt reglerade avvikelser. I nio uppstäder vägdes efter bergsvik. Detta gällde exempelvis Karlstad och Örebro.
 
Hälsning, Bengt

21
32 Tideräkning / Almanacka över händelser mm
« skrivet: 2005-06-10, 08:00 »
Mia! Du har redan fått ett bra svar. Vill bara spä på med att 1 maj under medeltiden och även senare var en apostladag ägnad de båda apostlarna Filip och Jakob den yngre. Den senare var den Jakob, som var Herrens broder och ej att förväxla med aposteln Jakob den äldre (firades den 25 juli).
 
Även jungfrun S:ta Valborgs minne högtidlighölls samtidigt denna dag.  
 
Någon gång under 1900-talet blev genom ett påvebeslut den 1 maj istället den helige Josefs dag.  
 
Hälsning, Bengt

22
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-26
« skrivet: 2005-06-10, 07:25 »
Tord! Varför inte försöka med Rotemansarkivet? Detta finns hos Stockholms stadsarkiv. Hälsning, Bengt

23
Faktor / Faktor
« skrivet: 2005-06-09, 22:17 »
Irene! Svårt det här. Både tiden och sammanhangen har betydelse för tolkningen.
 
I våra dagar är faktorn en förman på ett tryckeri.  
 
I äldre tid kunde faktorn vara exempelvis en fabrikschef, ett affärsombud som självständigt gjorde affärer för någon annans räkning, föreståndare för handelsdepå med lager, konsulärt ombud för svenska staten i främmande land m. fl.
 
Fabriker kallades förr faktorier. I Norrtälje finns fortfarande Faktorigatan, som erinrar om det gamla, sedan länge nedlagda, statliga gevärsfaktoriet.
 
För att komma underfund med vad just din faktor/factor sysslade med krävs lite kunskaper kring personen ifråga. Gäller det 1900-talet blir svaret sannolikt tryckeriverksamhet, för äldre tid blir det svårare.
 
Hälsning, Bengt

24
Titlar och befattningar / Fältsekreterare
« skrivet: 2005-06-09, 21:33 »
Sigvard! Helt rätt, det är något militärt.  
 
Åtminstone under krig fanns det hos arm?ns högste befälhavare ett fältkansli med en fältsekreterare (en civilmilitär) som chef. Fältkansliet var en avdelning inom generalkrigskommissariatet.
 
Fältsekreterare tillsattes också under fredstid. Dessutom fanns det befattningshavare (exempelvis auditörer) som av kungen hedrades med titeln fältsekreterare.
 
Fältkansliet sysslade med att upprätta skrivelser m.m.
 
De flesta av dessa uppgifter har tagits från Svenska akademiens ordbok, SAOB.
 
Hälsning, Bengt

25
Yrken S / Saluföreståndare
« skrivet: 2005-05-26, 21:35 »
Per!  Jo du är nog på rätt väg. Saluföreståndare förefaller att tillhöra det lokala språket just i Norrköping. Svenska akademiens ordbok ger två belägg och båda är de från Norrköping ((1851 resp. 1857).  
 
SAOB översätter med föreståndare för handelsbod (butik, restaurang, gästgiveri e. dyl.).
 
Hälsning, Bengt

26
Allmänt / Norrmalms-skivan?
« skrivet: 2005-05-09, 16:38 »
Rotemansarkivets rote nr 7 (Jakobsroten) är nu klar. Inget har ännu meddelats om utgivning och i vilket sammanhang materialet skall användas. Det är väl rimligt att gissa på en framtida Norrmalms-skiva. Finns det någon exakt tidsplanering?
 
Hur är tågordningen? Kanske Kungsholmen, Bränkyrka, Norrmalm, Vasastan, Östermalm, Bromma?
 
Hälsning, Bengt

27
Allmänt / Brännkyrka-skivan?
« skrivet: 2005-05-09, 16:24 »
För flera år sedan omtalades en kommande CD-skiva gällande Bränkyrka. Rotemansarkivet var då redan excerperat för den här gällande korta perioden 1913 - 1926 och skulle kompletteras med församlingsböckerna för socken-perioden 1878 - 1912. Även detta lär ha skett i all tysthet.
 
Nu frågas följande. Finns det någon organisation som vill heja på utgivningen av en Bränkyrka-skiva (rotarna 32, 33 & 34 jämte motsvarande kyrkobokföringsmaterial 1878 - 1912)? Lite buller önskas.  
 
Hälsning, Bengt

28
Film / Teater / Stenberg, Gaby (1923-2011)
« skrivet: 2005-04-12, 13:54 »
Författarinnan och etnografen Ida Trotzig (1864-1943) hade en ogift svägerska med samma namn, tjugotre år äldre än henne själv.
 
Mamsell Ida Trotzig föddes i Karlskrona 4 april 1841 och levde sannolikt ännu hösten 1935. Under lång tid bodde hon i Stockholm, åtminstone under perioden 1889-1935.
 
Jag har tillgång till den äldre Ida Trotzigs exlibris, som utfördes av Greta Sellberg Welamson år 1909. Samma år gjorde Greta Sellberg ett exlibris åt lärarinnan Elsa Sellberg.  
 
Man kan finna några uppgifter om Ida Trotzig i Släktkalendern (1936 m. fl.) samt i Svbef 1890, och i Gamla stan-skivan. Hon flyttade till Tegnér-roten 1890. Vem vet mer?
 
Det skulle intressera mig att få reda på när hon dog och på vilket sätt hon försörjde sig.
 
Bengt

29
Glad Påsk ! / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-24
« skrivet: 2005-03-23, 21:51 »
Glad Påsk, önskar Bengt

30
Yrken T / Taffeltäckare
« skrivet: 2004-12-03, 13:22 »
Lilian! Föreslår att du letar i Hovförsamlingen. Hälsning, Bengt

31
Titlar och befattningar / Arklihantlangare
« skrivet: 2004-12-02, 19:42 »
Min farmors farmors far Knut Leijon blev artillerihantlangare vid Göta artilleriregementet när detta sattes upp 1794. Zigenare!
 
Artillerihantlangaren kunde bli befordrad till artillerist. Nästa grad var (andre) konstapel. Vid 1800-talets mitt hade hantlangarna försvunnit och rekryterna fick börja som artillerister.
 
Arklihantlangare, arklimästare m. fl. tjänstgjorde inom ett arkli (förråd av kanoner, kulor, krut, remtyg m.m.).  
 
Arkliets personal skulle normalt ej vara med i fält. Man kan tänka sig dessa personer på ett ungefär som vore de kamrerare, kontorister och lagerarbetare. Även flottan hade sitt arkli.  
 
Längre fram fullgjordes arkliets uppgifter inom respektive regementen. Vi finner då kaptener, styckjunkare, förste konstaplar och andre konstaplar på tygstat samt batterihantverkare.

32
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2004-11-30, 18:12 »
Anton! Rädd att jag den här gången fick ett och annat om bakfoten. Glöm mitt inlägg!  
 
Det fanns flera Ruda. Förutom det av Kronan ägda kaptensbostället i Asby existerade också den privatägda gården Ruda i Brunneby.
 
Svbef 1890 och den av Olle refererade regementshistoriken överensstämmer i att det skulle vara Ruda i Brunneby som gällde.
 
Hälsning, Bengt

33
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2004-11-30, 13:12 »
Anton! Kapten Fabian Wilhelm Ekenstam (född i Stora Tuna, Dalarna) var chef för Ydre kompani inom Första Livgrenadjär-Regementet. Han bodde på Ruda i Asby socken, kaptensboställe redan på Karl XI:s tid.
 
Han var gift med Anna Maria Casparsson (f. 1850) och hade med henne barnen Anna, Hampus och Ebba.
 
Jag har tittat i Svbef 1890 och i Grill.
 
Hälsning, Bengt

34
Präster / Nådårspredikant
« skrivet: 2004-11-16, 22:11 »
Lena! Jag hittade en sajt som heter Knut Mårtensson berättar.
 
Ur denna kan jag citera Så började jag som notisbud vid Järnvägen 1917. Jag bar ut avier om ankommande gods. Hade fått uniform .....
 
Hälsning, Bengt

35
Fogde / Gatufogde
« skrivet: 2004-11-16, 11:00 »
Kerstin! Jo du, nu har jag fått lära mig. Under mellantiden har också jag varit ute på nätet och tittat på sajten Kommunala befattningskoder där gatufogde fanns med. Hälsning, Bengt

36
Torpare / Skattetorpare
« skrivet: 2004-11-10, 22:52 »
Dan! Skattetorp är en kameral term, känd sedan 1500-talet.  
 
Det rör sig vanligen om ett litet jordbruk, som hade tagits upp på någon allmänning som var av skatte natur (ej krono eller frälse).
 
Arten av skattetorparnas rätt till sina jordbrukslägenheter har i gamla tider varit omtvistad.  
 
Med liberalismen och det utgående 1800-talet blev det erkänt att skattetorparna verkligen fullt ut ägde sina torp.  
 
När man i äldre tid ifrågasatte äganderätten så medgav man likväl en synnerligen stark, ärftlig besittningsrätt. Skillnaden mellan ägande och besittning (röjselrätt m. fl.) var då tämligen teoretisk.
 
Hälsning, Bengt

37
Fogde / Gatufogde
« skrivet: 2004-11-10, 18:16 »
Kerstin! Den av dig omtalade (kommunala) yrkestiteln gatufogde gjorde mig konfunderad.  
 
Är du säker på att denna titel verkligen var officiell? Har du sett den på någon officiell eller endast officiös handling? Eller i telefonkatalogen? Eller kanske på ett adresserat postkuvert?
 
Funktionen som gatufogde låter väl rimlig. I Stockholm - och kanske i andra städer - fanns åtminstone förr en gatudirektör.
 
Kanske denna förmodade titel gatufogde i Eslöv var skämtsamt menad. I skämtet kan då också ligga ett uppskattande omdöme om din fars insatser. Det fanns ju kronofogdar, stadsfogdar, landsfogdar, slottsfogdar, lappfogdar. Så varför inte, en gatufogde (om än inte på riktigt).
 
Hälsning, Bengt

38
Äldre ord L - Ö / Spanskrör
« skrivet: 2004-11-10, 16:22 »
Anna-Carin! Tror nog att vi är överens i sak. Är knoppen tillräckligt stor blir den ett handtag. Annars inte. Kan lätt föreställa mig din käpp med stor fin knopp och silverhylsan (holken) därunder.
 
Jag har inte varit käppintresserad tidigare. Men nu blir det andra bullar. Skall försöka komma ihåg att göra observationer när tillfälle ges.
 
Hälsning, Bengt

39
Äldre ord L - Ö / Spanskrör
« skrivet: 2004-11-10, 10:29 »
Anna-Carin! Tycker du inte att det skulle vara lite väl lyxigt med en doppsko av silver?
 
Så här tror jag att spanskröret såg ut. Längst ner en doppsko av järn, sedan själva käppen (= röret), och sedan till prydnad och som handtag ett runt silverbeslag (holken) och så överst den benknapp som höll silverholken på plats.
 
En titt i SAOB hjälpte mig på traven vid dessa funderingar.
 
Hälsning, Bengt

40
Torpare / Kronotorpare
« skrivet: 2004-11-10, 10:11 »
Kronotorp och kronotorpare är termer, som under olika tider betecknar två något skilda ting. Låt vara besläktade.  
 
Den äldre användingen, som exempel möter oss i exempelvis G. Thulin Mantalet (doktorsavhandling, tryckt 1890), svarar mot en liten jordbrukslägenhet på mark som tillhör kronan (= staten). 1500-talet och senare.
 
Det yngre bruket (från 1891) hänför sig till av kronan åt enskilda gratis upplåten obruten mark. Staten fortsatte att vara ägare och brukarens eventuella förvärv ställdes på framtiden.  
 
Riksdagen ville genom dessa kronotorp främja uppodlingen av karga bygder (i Norrland). Av detta blev mycket slit och lite resultat.

41
Marcks von Würtemberg / Marcks von Würtemberg
« skrivet: 2004-11-02, 14:26 »
Henrik! Du syftar troligen på kapten friherre Ebbe Marcks von W?rtemberg (1876 - 1930). Samtliga nu levande personer inom ätten härstammar från honom. Fyra barnbarn och lika många barnbarnsbarn Marcks.  
 
En adelskalender ger god genealogisk orientering.
 
Hälsning, Bengt

42
Allmänt / Heter det """"Floda"""" eller """"DALA Floda""""
« skrivet: 2004-11-02, 13:11 »
Maj-Brith! Det finns två socknar med namnet Floda, en i Västerås stift (= Dala-Floda) och en i Strängnäs stift.  
 
Beträffande Dalarnas Floda kan vi notera att man  fick sina brev via postexpeditionen i Gagnef.  
 
För det sörmländska Floda gällde före järnvägstiden postexpeditionen i Nyköping. Sedan gick posten över Bie eller Flodafors.
 
Jag har tittat i Rosenberg och i Låstboms matrikel 1845.
 
Hälsning, Bengt

43
Titlar och befattningar / Roteringskarl
« skrivet: 2004-10-28, 22:42 »
Janne! Rotar, rotering och roteringskarlar tillhörde det år 1901 upphörda militära indelningsverket. Roteringskarlen var en soldat (motsv.) eller eventuellt en båtsman (matros inom örlogsflottan), som försörjdes och även utrustades av de hemman som tillsammans bildade en rote.  
   
Sigfrid L. Gahm Perssons Landt-Milice I-IV innehåller uppgifter om den lantmilitära delen.
 
Enklare är nog att ta del av Grill Svenska indelningsverket. Detta verk (från mitten av 1800-talet) är mycket uppskattat av släktforskare. Nytrycket med sina fina register är enklast att hantera.
 
Hälsning, Bengt

44
Titlar och befattningar / Fältkommissarie
« skrivet: 2004-10-26, 14:11 »
Fältkommissarierna var föreståndare och uppbördsmän vid arm?ns större magasin. Se SAOB (finns på nätet).

45
Byggnader och miljöer / Rättvik 1880 ?
« skrivet: 2004-10-26, 10:55 »
Efter att ha titta noggrannare på Lena-Marias bild har jag ändrat mening. Det förefaller att vara kullersten också på detta foto. Därmed faller id?n om datering av de båda bilderna med stöd av gatubeläggningen.
 
Rådhusrätt och magistrat flyttade 1892 till ett alldeles nybyggt hus.

46
Byggnader och miljöer / Rättvik 1880 ?
« skrivet: 2004-10-25, 21:39 »
Bo! Nog visst är det så. Själv tror jag att ditt vykort är några år äldre än Lena-Marias bild. Jämför gatans stensättning! Kullerstenarna har bytts mot tuktad sten.  
 
På din bild ser vi Abel Edlunds då rätt nyöppnade affär. Rörelsen finns kvar än idag. Innan tobakshandlaren flyttade in fanns här en krog.
 
1912 kom elden lös på Tullportsgatan och flera hus brann ner. Brandkatastrofen drabbade bortre delen av gatan, inte den del som låg nära Stora torget och Rådhuset.
 
Hälsning, Bengt

47
Byggnader och miljöer / Rättvik 1880 ?
« skrivet: 2004-10-25, 10:39 »
Lena-Maria! Instämmer med Torsten beträffande orten. Om det är Norrtälje så är bilden tagen från Stora torget mot Tullportsgatan. Första fasaden till höger tillhör då Rådhuset.  
 
Tiden är svår att bestämma (ca 1900?) Den tuktade gatstenen skvallrar kanske för den som är riktigt initierad. Hälsning, Bengt

48
Äldre ord A - K / Kronoutskulder
« skrivet: 2004-10-19, 17:57 »
Walter! Nej, någon flyttningsskatt fanns inte i Sverige. Här är det tal om de vanliga skatterna till staten (inklusive mantalspenningar). Man gjorde en anteckning om att årets utskylder redan var betalda.
 
Skatterna erlades i stor utsträckning med en andel av gårdars, kvarnars, fiskens, skogars avkastning. Jfr 1689 års instruktion för häradsskrivarna. Tryckt i Styffes Instructioner/Landt-Regeringen.
 
Räntepersedlarna värderades olika i skilda landskap. Växling kunde ske efter gällande markegångstaxa.
 
Hälsning, Bengt

49
Holger! Släktkalendern finns hos åtskilliga folkbibliotek samt exempelvis hos landsarkiven (motsvarande).  
 
Vilket bibliotek som helst bör väl kunna ordna fram kopior. Enär kalendrarna tillhör referenslitteraturen går det antagligen inte att få fjärrlån.
 
Beträffande Thörnell (1943, 1967) rör det sig bara om några få sidor.
 
Hälsning, Bengt

50
Holger! Släkten Thörnell finns med i Svenska släktkalendern, årgångarna 1943 och 1967. Generalen herr Thörnell avgick som ÖB samma år som han fyllde 67 år. Hälsning, Bengt

51
Uppsyningsman / Uppsyningsman
« skrivet: 2004-10-06, 18:57 »
Stig! Någon kan ha varit fumlig och i misshugg skrivit fel.  
 
I Wilskmans Ecclesiastiquewerk (1760) fann jag ett kapitel kallat Sexmmän, Rotemästare och Til- eller Upsyningsmän. Hälsning, Bengt
 
PS Det finns en senare och utförligare utgåva av Wilskmans arbete. Lycklig den o.s.v.

52
Äldre ord A - K / Klevgraven
« skrivet: 2004-10-05, 09:30 »
Sigvard! Kanske saknades det utrymme på kyrkogården och man nödgades öppna en ny begravningsplats, som låg lite vid sidan om. Så gjorde man i städerna, stora som små. Hälsning, Bengt

53
Äldre ord L - Ö / Prästbordet
« skrivet: 2004-10-04, 22:26 »
Björn! Man skilde mellan prästgods, biskopsgods och kapitelgods.  
 
Betänk termerna mensa episcopis och mensa capituli. Båda slagen konfiskerades av Gustaf Vasa och gjordes till krono. Kvar fanns endast Prästbordet. Hälsning, Bengt

54
I senaste numret av veckotidningen Året Runt (nr 41) finns en artikel om Annika Hagström.

55
Allmänt / Söker Bråna-smedens dikter?
« skrivet: 2004-10-04, 14:48 »
Maj-Brith! Din presentation gjorde att jag för första gången i mitt liv fick läsa något av Johannes Olsson (1818 - 1886) i Bråna, Jerns socken. Tack!
 
Såg i KB:s katalog (libris.sök) att första häftet av Brånasmedens dikter kom ut först sex år efter skaldens död. Hälsning, Bengt

56
Äldre ord L - Ö / Prästbordet
« skrivet: 2004-10-04, 08:44 »
Sam! I Rosenberg finns en rad ortsnamn Prestbol länsvis uppräknade. Gården Prestbol i Solberga utanför Marstrand o.s.v. Hälsning, Bengt

57
Äldre ord L - Ö / Prästbordet
« skrivet: 2004-09-30, 10:09 »
Sam! Språkbruket snävade med tiden in begreppet Prästbordet så att man med detta kom att avse endast stom-, annex-, mensalhemman och liknande, d.v.s. fastigheter och annan jord utanför själva Prästgården. En smula ologiskt, men så var det. Jfr Bottin. Hälsning, Bengt

58
Allmänt / Svenska tjänstekvinnor i Köpenhamn
« skrivet: 2004-09-29, 18:10 »
Se Svenska släktkalendern 2003, artikeln Rur.

59
Dänningelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2006
« skrivet: 2004-09-29, 17:56 »
Vincent! Ett hospitalshemman var ett kronohemman vars ränta var anslagen till ett sjukhus av något slag. Kameralt sålunda en parallell till exempelvis akademihemman, gymnasiehemman, skolhemman, barnhushemman. Hemman är här synonymt med gård. Hälsning, Bengt

60
Norrtälje / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-27
« skrivet: 2004-09-27, 22:57 »
Ingmarie! Stig Edvard Ravelius föddes 1925 13/1  i Sofia. En Stig Ravelius bor enligt telefonkatalogen i Spånga. Hälsning, Bengt

61
Äldre ord L - Ö / Prästbordet
« skrivet: 2004-09-27, 22:37 »
Sam! Prästbordets avkastning utgjorde förr den  fasta delen av kyrkoherdarnas avlöning. Fanns i hela landet. Ibland nyttjades den latinska termen mensa pastoris. Hälsning, Bengt

62
Rolf! Dansk mor har antytts i ett inlägg. Tanken går då till Else Hagström (1913-1998), född i Danmark. Hon gifte sig 1934 med Åke Ivar Hagström (1901-1980), född i Hjo. Sdb2. Hälsning, Bengt

63
Rosine! Åtminstone på 30-talet skrevs på Allmänna barnbördshuset födda barn på föräldrarnas hemförsamling. Så även om barnen döptes av hos Allmänna BB tjästgörande statskyrkopräst. Hälsning, Bengt

64
Marit! Olovsdagen den 29 juli fanns med redan i de medeltida danska, finska, norska, slesvigska och svenska kalendrarna. Dagen firades till minne av Olov den helige. Konung och martyr, Norges skyddshelgon.
 
Gissar att Olov också firades i ytterligare några stift som exempelvis Sodor (= Söderöarna, bl.a. ön Man).  
 
I Norge firade man även den 3 augusti. Då till minne av den dag då ärkebiskopen av Trondheim hade låtit helgonförklara Olov.
 
Helgonförklaringen var en frukt av en redan existerande kult. Vid detta tillfälle flyttades kvarlevorna från graven till en ärofylld plats (skrinläggning).
 
Hälsning, Bengt

65
I äldre tid delade apostlarna Petrus och Paulus på den 29 juni. Dies Petri et Pauli apostolorum.

66
00 - Fångar / Fångskjuts
« skrivet: 2004-09-21, 15:46 »
Heikki! Vid järnvägen fanns det under 1800-talet, och kanske även senare, fångvagnar med låst utrymme (cellen) för fångar och med plats för vaktare. Åtminstone en sådan vagn lär ha bevarats. Troligen finns väl vagnen hos järnvägsmuseet i Gävle. Hälsning, Bengt

67
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / Jolin, Michaela (f. 1958)
« skrivet: 2004-09-20, 22:34 »
Lars! Skriftställare Christopher Jolin avled för några år sedan. Denne föddes (1925 19/10) i konstnären Einar Jolins äktenskap med Britt von Zweigbergk och är sålunda halvbror till programledaren m.m. Michaela Jolin.  
 
Se Svenska släktkalendern 1936. Hälsning, Bengt

68
Film / Teater / Löwenadler, Holger (1904-1977)
« skrivet: 2004-09-13, 21:01 »
Jan Eric von Löwenadler (f. 1936) är konsthandlare och använder sig sedan länge av adelsprefixet. Hans föräldrar gjorde det inte.  
 
För många år sedan drev von Löwenadler tillsammans med en kompanjon Galleri Löwenadler vid Karlaplan i Stockholm.

69
Nina! Gjorde en uträkning med hjälp av Grotefend (utg. 1891). Denna gav samma resultat som Holger gm Micha?l. Gladde mig åt att jag alltjämt kunde hantera de gamla åbäkiga tabellerna. Hälsning, Bengt

70
Nottebäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-11
« skrivet: 2004-09-02, 18:55 »
Vill rätta två missar gällande den yngre (och för mig ointressanta) brodern.  
 
Axel Harald Svanlund lämnade Nottebäck den 19 maj 1899 för att flytta till Stockholm. Drygt ett år senare (1900 1/9) bar det vidare till Nacka.

71
Nottebäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-11
« skrivet: 2004-09-02, 10:44 »
Telegrafkommisarie Fredrik Svanlund i Karlskrona hade fyra barn. Båda sönerna bodde såsom vuxna någon tid i Nottebäck.  
 
Kontoristen(?) Axel Harald Svanlund (f. 1875) levde i Nottebäck innan han år 1900 - efter några månader i Stockholm - flyttade till Nacka.  
 
Det är dock inte Axel Harald som intresserar mig utan hans betydligt äldre bror, litteratören fil. kand. Yngve Fredrik Svanlund (f. 1864 5/9). Denne lämnade Stockholm 1900 3/11 för att flytta till Karlskrona. I rotemansarkivet har antecknats att han efter flyttningen vistades i Nottebäck.
 
Jag har reda på Yngve Svanlunds öden från vaggan fram till det att han i november 1900 lämnade  Klara i Stockholm.  
 
Vad sysslade Yngve Svanlund med i Nottebäck och hur länge bodde han där? Vad var anledningen till att båda bröderna drogs just dit?
 
Hälsning, Bengt

72
Uggla, Magnus (f. 1954) / Uggla, Magnus (f. 1954)
« skrivet: 2004-08-19, 15:36 »
Linus! Artisten Magnus Ugglas farfarsfarfar var stadsfiskalen Johan Wilhelm Uggla (död 1868).
 
Du bör nog försöka ta dig till något bibliotek, som har antingen Elgenstiernas eller Anreps utgåva av den introducerade adelns ättartavlor.  
 
Ätten Uggla var med redan när Riddarhuset inrättades år 1625. Socialt har man mestadels hållit sig uppe.
 
Likväl vill jag citera några praktiskt orienterade yrken bland släktmedlemmarna, samtliga plockade ur den senaste adelskalendern.
 
Frisör, montör, parkförman, resurspedagog, kassör, flera metallarbetare, musiker, källarmästare, hovslagare, levnadskonstnär(!), sergeant, skräddare, brandman, maskinist, målare, bilmekaniker, brevbärare, lastbilsförare, flera bagare, hembiträde, skolvaktmästare, ekonomiassistent, elektronikreparatör. En del av dessa personer finns eller har funnits i USA.
 
Släkten Uggla är talrik och har länge varit detta.
 
Magnus Uggla tillhör den finska ättegrenen, första yngre linjen.  
 
Eftersom huvudmannalinjen tillhör just den finländska grenen så betyder detta att Magnus Uggla söks så där tämligen i början av det digra materialet.
 
Hälsning, Bengt

73
19) Finska / Finsk stad
« skrivet: 2004-08-17, 15:00 »
Anders! Kanske Borgåstadh? Man skrev ju alltid förr i officiella sammanhang Borgå stad för att skilja ut mot Borgå socken.
 
Min tolkning bygger på den förutsättningen att skrivaren överhuvudtaget ej har med något verkligt e. Ett e brukar ju se ut som ett litet i utan prick eller som ett snedstreck.
 
Måste tyvärr tillstå, att jag inte är nöjd mitt eget förslag heller.  
 
Hälsning, Bengt

74
Var ligger platsen / Rögslagen
« skrivet: 2004-08-17, 10:26 »
Mikael! Furstendömet R?gen var inte en del av hertigdömet Pommern.
 
Misstaget att räkna R?gen dit är emellertid ursäktligt. Under den preussiska tiden hade Pommern och R?gen en för båda länderna gemensam Lantdag.  
 
Förvaltningsmässigt var landet Pommern und  R?gen delat på två distrikt, nämligen           a) Vorpommern och R?gen samt b) Hinterpommern.
 
Under svensktiden mutatis mutandis.
 
En titt i Almanach de Gotha 1828 ger besked om att lantmarskalken för den gemensamma pommersk-r?genska lantdagen då var en furst Putbus, som  var jordägare och potentat på R?gen.  
 
Ätten Putbus tillhörde även svenska adeln och var inmatrikulerad på Riddarhuset och där antecknad som grevliga ätten nr 79 Putbus (utdöd 1894). Huvudmannen var dock - sedan Gustaf IV Adolfs tid - även svensk furste.
 
Längre fram upphörde denna hävdvunna indelning och det preussiska Pommern delades istället i tre distrikt, nämligen  a) Stettin, b) Köslin och c) Stralsund.
 
Hälsning, Bengt

75
Lilliehöök / Lilliehöök
« skrivet: 2004-08-16, 22:00 »
Gösta tillhörde Kolbäcks ättegren och finns i genealogiska uppslagsverk (adelskalendrar o. dyl.) uppförd inom ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck.

76
Styrelser igen... :-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-16
« skrivet: 2004-08-12, 09:32 »
Herr Anbytarvärd! Bäste Peter!  
 
Tillåter mig att föreslå, att du - med anledning av alla otidigheterna - käckt låter radera hela denna misslyckade diskussion. Från början till slut.  
 
Vänligen, Bengt

77
Är det någon som känner till litteratören Yngve Fredrik Svanlunds (född 1864 5/9) öden efter det att han i november 1900 hade återflyttat till födelsestaden Karlskrona?
 
Enligt Klaraskivan skulle Fredrik Svanlund - efter att ha lämnat Stockholm - ha vistats i Nottebäck i Uppvidinge härad, Småland.
 
Hans far (som hade samma förnamn) avled 1902.
 
Hälsning, Bengt

78
Oxenstierna af Södermöre / Oxenstierna af Södermöre
« skrivet: 2004-08-06, 11:57 »
Ätten Oxenstierna af Södermöre (utdöd 1706) är den äldsta av de tre grevliga släkterna Oxenstierna, av vilka en alltjämt lever.
 
Dessa tre ätter har alla utgrenats ur den friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö (utdöd på manssidan 1978).

79
Oxenstierna af Croneborg / Oxenstierna af Croneborg
« skrivet: 2004-08-06, 09:38 »
Grevliga ätten Oxenstierna af Croneborg (utdöd 1803) är utgrenad ur friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö.

80
Oxenstierna af Eka och Lindö / Oxenstierna af Eka och Lindö
« skrivet: 2004-08-06, 09:34 »
Friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö (utdöd på manssidan 1978) har utgrenat sig i de  grevliga ätterna Oxenstierna af Södermöre (utdöd 1706), Oxenstierna af Korsholm och Wasa (levande) samt Oxenstierna af Croneborg (utdöd 1803).
 
Ännu under 1990-talet levde änkor efter de sista friherrarna Oxenstierna.
 
Släkten finns medtagen i 2004 års adelskalender.

81
Trolle, af / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2004-08-05, 21:42 »
Se även under Ehrenstam!

82
Ehrenstam / Ehrenstam
« skrivet: 2004-08-04, 23:23 »
Stina! Lars Eneroth adlades 1719 av drottning Ulrika Eleonora d.y. och fick då namnet Ehrenstam.
 
Denne Lars Ehrenstams dotterdotter var gift med krigsrådet Samuel Gustaf Staare, som 1802 adlades med namnet Ehrenstam. Han var far till statsrådet Johan Fredrik, gift med Konstantia Sofia Karolina af Trolle.
 
Som vanligt har jag fått nöja mig med att titta i Wrangel & Bergström.
 
Hälsning, Bengt

83
Ätten Oxenstierna af Södermöre dog ut 1706 och Oxenstierna af Croneborg 1803. Så enligt senaste adelskalender.
 
Det påstås att även Oxenstierna af Eka och Lindö numera skulle vara helt utdöd.
 
Det synes sålunda som om den gamla medeltida stormannasläkten Oxenstierna nu endast representeras av  Oxenstierna af Korsholm och Wasa.

84
Skrivare / Taljeskrivare
« skrivet: 2004-08-03, 12:42 »
Mikael! Gissar att det rörde sig om en tallyman. En sådan räknar lasten. Detta såväl vid lastning som lossning.  
 
Tallymannen intygar att si och så många brädor av bestämda storlekar har lastats, så många lådor smidd spik, tunnor tjära etc.  
 
En ansvarsfull uppgift om än på jämförelsevis låg nivå.
 
Vid raskt arbete med flera samtidigt arbetande vinschar eller kranar sätts en tallyman att räkna och anteckna vid varje öppen lucka.
 
Tallymannen - eller om det finns flera, lagets förman (the topman) - gör en sammanställning och överlämnar denna till styrmannen.
 
Påstod någon exempelvis att inlastat gods hade försnillats kunde fartygets befälhavare tillbakavisa  beskyllningarna genom att visa upp intyg från tallyman (ev. the topman) i respektive hamn.
 
Jodå, vad som hade lastats i Göteborg hade lossats i Liverpool. Allt så enligt de - inför domstol som bevis gällande - dokument som fanns i kaptenens hand.
 
 
Hälsning, Bengt

85
46 Ordet är fritt om släktforskning / Galjonsfigurer?
« skrivet: 2004-08-02, 22:32 »
Essan! Vill gärna tro att du är alltför pessimistisk. Kanske dömer du efter en enda person, ett särfall?
 
Tycker att din elva-punktslista på önskade insikter verkar att vara både bra och rimlig.
 
Alla punkterna bör vara med. Men, låt oss kompromissa lite och nöja oss med att begära att en tilltänkt ordförande med brio klarar av nio av de elva punkterna. Detta ger mer svängrum när det gäller att ragga kandidater.
 
Hälsning, Bengt

86
Trolle, af / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2004-08-02, 22:14 »
Stina! Efter att ha tittat i en adelskalender (1910) kan jag komplettera med att ryttnästare August Edvard af Trolle var gift med Kristina Dorotea Lindvall.
 
Hälsning, Bengt

87
Trolle, af / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2004-08-02, 16:32 »
Stina! Ryttmästare August Edvard af Trolles dotter Constantia Sophia Carolina föddes i Sibbo socken nära Helsingfors 24 nov. 1798.
 
Hon gifte sig i Karlskrona 12 okt. 1827 med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet Johan Fredrik Ehrenstam (1800 - 1849). I äktenskapet föddes - samtliga i Karlskrona - de sex barnen Charlotta, Hedvig, Catharina, Sigrid, Oscar och Gustaf. Båda pojkarna utvandrade till Amerika.  
 
Wrangel & Bergström Svenska adelns ättartavlor ifrån år 1857 har anlitats.
 
Kommendörsätten af Trolle tillhör än idag de levande ätterna, adliga ätten Ehrenstam dog ut 1907.
 
Hälsning, Bengt

88
Drake af Hagelsrum / Drake af Hagelsrum
« skrivet: 2004-07-29, 19:22 »
Sven! Jag har plockat fram Wrangel & Bergström Svenska adelns ättartavlor ifrån år 1857 [till 1897; supplement till ca 1900].  
 
Häri kan vi lära oss att löjtnant Magnus Gustaf Drake af Hagelsrum (1801 - 1887), som ägde Tisenhult, år 1832 på Forssa bruk gifte sig med sin kusin Johanna Gustafva Indobetou (1806 - 1862), dotter till bruksägaren Daniel Indebetou och dennes hustru Johanna Sofia, född Arosenius.
 
Magnus Gustaf och Johanna Gustafva fick två söner och en dotter, nämligen
 
Magnus Adolf Gottlob (f. 1833), redaktör för Evangelisten m.fl. Denne gifte sig 1833 i Stockholm med Hedvig Maria Kristina Stenberij, dotter till häradshövding Johan Albin Stenberij och dennes hustru Kristina Dorotea, född Strömbäck. De fick tillsammans dottern Jeanna Dorotea (f. 1868).
 
Gustaf Otto Daniel (f. 1835), arrenderade till 1897(?) Tisenhult; brunnskamrer.
 
Gustafva Fredrika Sofia Augusta (f. 1847).
 
----------
 
Däruöver har ur en adelskalender (1910) antecknats att Magnus Adolf Gottlob avled 1906 och att dennes hustru, som hette Hedvig, kallade sig Hedda.
 
Broden Gustaf Otto Daniel, som var kamrer, avled samma år (1906). Denne gifte sig 1898 med Helena Drake af Hagelsrum (f. 1851).
 
Systern Augusta bodde i Flen.
 
 
Hälsning, Bengt

89
Skräddare / Pastoratskräddare
« skrivet: 2004-07-27, 21:21 »
Lars! Hantverk och handel tilläts i äldre tid blott i städer och köpingar samt i viss mån även på marknader.
 
Utöver detta medgavs gårdfarihandel och utövning på landet av vissa hantverk, såsom exempelvis skrädderi i liten skala. Skräddare på landet brukar vanligen kallas sockenskräddare.
 
Termen pastoratskräddare har jag aldrig sett.
 
Kan tänka mig att det rörde sig om en skräddare som tilläts ha kunder inom ett helt pastorat, till skillnad mot den än mer lokale sockenskräddaren.
 
Pastoraten bestod vanligen av två socknar. Man kunde även kombinera en stadsförsamling med en eller flera socknar.  
 
Variationer och oregelbundenheter fanns det gott om. I Skara stift var det ej ovanligt med pastorat, som samlade fyra socknar (församlingar).  
 
Det fanns pastorat som hade ännu fler. I Skara stads m. fl. församlingars pastorat ingick förutom stadsförsamlingen inte mindre än åtta näraliggande socknar.
 
Hälsning, Bengt

90
Lovisin / Lovisin
« skrivet: 2004-07-27, 14:39 »
Lena! I Adelskalendern omtalas - i ingressen till artikeln gällande friherrliga ätten Lovisin - en borgmästare i Södertälje vid namn Olof Eriksson Lovisinius (död 1648).  
 
Dennes son, landshövding Erik Lovisinius, adlades och blev senare upphöjd till friherre med namnet Lovisin (introducerad på Riddarhuset 1689).
 
Ett lodjur finns i det friherrliga vapnets hjärtsköld. Släktmedlemmarna skriver sig Lowisin.
 
Hälsning, Bengt

91
Övriga arkiv / Svenska Släkt Institutet
« skrivet: 2004-07-26, 20:41 »
Ingrid Bergström återgav 9 juni 2003 (under Kändisars härstamning, Musik) följande anekdot:
 
Evert Taube svarar då: Min käre mästare, ...ännu har jag inte betalt er kollega Jäderholm som upprättat min stamtavla, den som börjar med Karl den store och inkluderar Den Heliga Birgitta. I den utredningen är Ludvig den fjortonde nästan en bisak! Professorn vill då gå ut på terassen och ge fan i hela världen härkomst.
 
----------
 
Gissar att skrivningen Jäderholm är ett minnesfel gällande den här troligen åsyftade Ivan Jäderlund d.y.
 
Hälsning, Bengt  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------

92
Lovisin / Lovisin
« skrivet: 2004-07-26, 10:43 »
Kjell! Är ej släkt eller på annat sätt relaterad.
 
Då jag för några år sedan tillfälligtvis intresserade mig för ett exlibris, som Wiwie Lowisin hade tecknat åt Carl och Sigrid Lowisin, blev hon aktuell.
 
Se Exlibriscirkuläret år 2002 (nr 2 och 3)!
 
Hälsning, Bengt

93
Jonas! Tack för ditt besvär. Vid denna tid redigerades Statskalendern sent på hösten året innan. Ordenslistorna gjordes upp i början av december och uteslutningar kunde göras i ett sista korrektur inför årsskiftet. Sannolikt avled Hedlund någon gång under år 1948.
 
Tack för tipset gällande Genealogiska Föreningens klippsamling. Bor själv i landsorten och hoppas att någon intresserad person, som har vägarna förbi GF:s kansli, skulle vilja referera.
 
Frédéric Hedlund finns uppgiven som medarbetare i en bok av Nils Liedberg Fullblodsryttare och några andra, 24 s. utg. genom Sandbergs bokhandel i Stockholm 1915. Ett privattryck för utdelning bland släkt och vänner?  
 
Hälsning, Bengt

94
Kaj! Öppning för att ännu ej prästvigda personer  på expektans skulle undantagsvis ha utsetts till ärkejäknar finns i min framställning. Slikt förekom även när det gällde andra kyrkliga ämbeten. Hälsning, Bengt

95
Under 1940-talet promenerade på Strandvägen i Stockholm dagligen en person vid namn Frédéric Hedlund. Sommartid var han på promenaden iförd halmhatt och på galoppfältet Ulriksdal var han klädd i jacquette och grå cylinderhatt. Alltid prydd med en röd nejlika. Hans elegans var något ankommen.
 
I yngre dar hade han bott i Paris och arbetat som privatguide åt ungherrar från ansedda och förmögna familjer. Någon gång på 1920-talet blev han riddare av Vasaorden. Han bosatte sig i Stockholm, troligen 1939.  
 
Han förekom emellanåt inom reklamen. Särskilt minns jag helsidesannonser i en veckotidning där den kräsne Monsieur Frédéric Hedlund rekommenderade ett visst kaffemärke.
 
Hur han försörjde sig på 1940-talet och senare är oklart. Likaså när han avled. Han uppges ha omkommit genom fall i en stentrappa på Hörningsholm.  
 
Han var omskriven under sin livstid och även senare. Häromdagen läste jag en liten bok av Harald Norbelie Gata upp och gata ner (2:a samlingen). Där finns han med. Även andra skribenter har sysselsatt sig med Monsieur Frédéric.
 
Var denne identisk med Fredrik Julius Hedlund, född i Norrtälje 1869? När dog han?
 
Den som har tillgång till ordensmatriklar och gamla statskalendrar bör lätt kunna komplettera.
 
Det som jag lite då och då har läst om denne kuf har varit vagt och rapsodiskt. Existerar det någon tillförlitlig biografi?
 
Hälsning, Bengt

96
Arne! Svenska Motorcykel Klubben använde på sin tid detta emblem. Själv ägar jag ett, utfört i metall (motorn i guld, röd bakgrund. Mitt märke är avsett för kavajuppslag e. dyl.
 
Vill lämna öppet för annan tolkning. Exempelvis föregångare, efterföljare?
 
Hälsning, Bengt

97
Berith! Kapten Gustaf Lilliehöök (1794 - 1850) gifte sig 1822 med Sophia Margareta von Nolcken (1804 - 1873), dotter till landshövdingen friherre Arvid von Nolcken.  
 
Och så något om döttrarna Sophia och Jacquette.
 
Sophia (1823 - 1908) gifte sig 1843 med kapten Carl Mauritz Bratt (1814? - 1880) på Forsvik i Botilsäter.
 
Det kan nämnas att deras son, överste Claes Bratt, i sitt andra äktenskap var gift med Agnes Lilliehöök, dotter till överste Axel Lilliehöök af Gälared och Kolbäck.  
 
Jacquette (1833 - 1874) gifte sig 1865 med överstelöjtnant Johan Gustaf Adolf Bl?m (1820 - 1902).
 
Wrangels & Bergströms Ättartal, Adelskalendern 1910 samt Svenska släktkalendern 1912 och 1915-16 har rådfrågats.
 
Hälsning, Bengt

98
Termen ärkedjäkne är i detta fall rätt egendomlig. En ärkedjäkne (archdiaconus) var alltid prästvigd och var innehavare av ett av de högre ämbetena vid en domkyrka.
 
Ute i Europa kunde det förekomma att den civile förvaltaren av kyrkliga gods fick namn efter det ämbete till vars avlönande godsen var anslagna.
 
Exempelvis var en gång L?Archipr?tre namn på en person, som i egenskap av vice dominus (vidame), hade fått sig anförtrodd förvaltningen av vissa kapitelgods.
 
En vidame - som ofta tillhörde lågadeln - hade förutom andel i avkastningen ett rangförsteg. Han räknades som förmer än vanliga adelsmän, dock ej i nivå med en baron.
 
Hälsning, Bengt

99
Byggnader och miljöer / Semesterminnen från Lysekil ?
« skrivet: 2004-07-08, 13:59 »
Anders! Har räknat till nitton hissade segel på barken och likväl ses inte en enda ur besättningen. Så där nio ? tio man inklusive befälhavare och styrman behövdes nog för att föra ett råtacklat fartyg av denna typ.
 
Rutinerade skutmålare brukade avbilda fartyg till havs med vinden blåsande för styrbords halsar och med vågor i stil med det givna exemplet.
 
Skall vi tro att fotografen stått ute på en kobbe och fotograferat? Eller hade han månne lånat in  en skutmålning till sin atelj?? Själv tror jag det senare.
 
Utan att vara sjöman har jag - med hopp om att kunniga läsare ej skall reta sig på mitt inhopp - tillåtit mig att göra ovanstående reflexioner.
 
Hälsning, Bengt

100
Rättelse av föregående. Hennes man hette Adam Afze Afzelius. Hälsning, Bengt

101
Berith! För stunden kan jag endast stå till tjänst med något gällande Augusta Mathilda Lilliehöök.  
 
Hon gifte sig 1853 med majoren Axel Afze Afzelius(1815 - 1898), som ägde Billingsberg med flera gårdar i Stavnäs, Värmland.  
 
Med honom fick hon barnen Hugo, Arvid, Malcolm, Augusta, Sophia och Anna.
 
CD-skivan med 1890 års folkräkning och Svenska släktkalendern 1912 har använts.
 
Hälsning, Bengt

102
Simon! Bröderna och generallöjtnanterna Gösta och Lennart Lillehöök af Gälared och Kolbäck avled år 1952 respektive 1950. Så enligt adelskalendern. Hälsning, Bengt

103
Lilliehöök af Fårdala / Lilliehöök af Fårdala
« skrivet: 2004-07-07, 21:43 »
Simon! Generalmajor Johan Fredrik Lilliehöök af Fårdala föddes 1834 19/11 och avled 1918. Några adelskalendrar ger dessa besked. Hälsning, Bengt

104
Tack Torsten, Johan, Micha?l, Joachim och Ralf för era fina inlägg! Efter läsning av dessa har min okunnighet och förvirring efter hand minskat.
 
Carl Magnus Stenbock skriver i den av honom utgivna Ny svensk adelskalender för år 1910 beträffande släkten Svinhufvud i Westergötland:  
 
Ätten, hvilken 1581 fick förnyelse å gammalt adelskap, härstammar från Dalarne.
 
Och hur är det med adelsbreven för Jöns Persson  på Risholn (1561) och det för Peder Hansson (1574), den senare stamfader för den i Finland levande ätten Svinhufvud af Qvalstad?
 
Var det månne ofrälse män, som genom kungliga brev hade fått adelskap för sig och sina efterkommande eller rörde det sig endast om bekräftelser på att de tillhörde adeln?
 
Ett led i kungens intresse av att - så gott det sig göra lät - kunna bestämma vilka som tillhörde adeln? Ja, frågorna är många och alla kan ju inte gärna ventileras inom Anbytarforum.
 
Hälsning, Bengt

105
Michael! Du har rätt. Jag hade tittat i 1910 års kalender där Bengt Göranssons ättlingar (Qvist, Nordqvist) inte fanns med.  
 
I en färsk kalender lär vi oss att ätten Svinhufvuds i Westergötland nuvarande huvudman är f.d. köpmannen Karl-Gustaf Nordqvist (född 1916) med sin son postiljonen Göte (född 1952) i succession.
 
Övriga manliga medlemmar av huvudmannagrenen är f.d. sågverksarbetaren Torsten och dennes fyrmänning Per (med okänt yrke, son till en annan sågverksarbetare).  
 
När Riddarhuset på sin tid menade att tobakshandlaren Axel Svinhufvud (född 1888) vore ättens huvudman var man kanske i god tro.  
 
I äldre tid fanns också en id? om att adelskapet gick förlorat för dem som upphörde att leva som ståndspersoner.  
 
När återupptäcktes den egentliga huvudmannagrenen Nordqvist och när togs den in  i adelskalendern?
 
Hälsning, Bengt

106
Det är känt, att ätten Swinhufvud i Westergötland (adlad 1581, introducerad 1633) är befryndad med såväl gamla ätten Svinhufvud  (ej introducerad) som med ätten Svinhufvud af Qvalstad (introducerad).
 
I adelskalendern uppges att en gren av släkten Svinhufvud i Westergötland från slutet av 1600-talet skrev sig Qvist, sedermera Nordqvist. Denna släktgren saknas i kalendern.
 
Är släktgrenen Nordqvist alltjämt levande? Om inte, när dog den ut? Har den någonsin utretts?
 
Hälsning, Bengt

107
I finska adelskalendern (1974) omtalas en släkt Svinhufvud (av Aspebodaätten). Någon ur denna släkt skulle ha adlats 1561. Enligt kalendern utdog släkten antagligen i andra led.  
 
Hur det än ligger till med dessa uppgifter kan det konstateras, att gamla släkten Svinhufvud aldrig någonsin introducerades. Den kan troligen räknas som utdöd före 1633.
 
Är det någon som vet något om gamla släkten Svinhufvuds genealogi?  
 
Barbro Stigsdotter, som - enligt Peder Svarts krönika - påstås ha räddat Gustav Vasa ur en prekär situation, tillhörde väl denna äldre släkt Svinhufvud?
 
Hälsning, Bengt

108
Joachim! Diskussionen finns inte samlad på ett enda ställe utan är fördelad på tre, nämligen
a) Svinhufvud, b) Svinhufvud af Qvalstad samt c) Svinhufvud i Westergötland. Hälsning, Bengt

109
Övriga arkiv / Svenska Släkt Institutet
« skrivet: 2004-06-30, 17:49 »
Tom! Gläder mig att du passar dig för allt samröre med Jäderlund och dennes institut.
 
Jäderlund narrade fåfänga personer (som han i vinnigssyfte uppsökte) att betala dryga pengar för av honom utförda genealogiska utredningar.  
 
Det sägs att Jäderlund pungslog folk efter förmodad betalningsförmåga.
 
Bland arkivfolk brukar dessa undermåliga produkter kallas jäderlundare. Att nämna Ivan Jäderlund fuskare är ofta alltför milt, svindlare är ett mer passande epitet.
 
Att Jäderlund visste en hel del om släktforskning gör inte saken bättre. Närmast värre.
 
Hälsning, Bengt

110
Då jag var barn hade släkten Svinhufvud af Qvalstad en huvudman vid namn Pehr, Republiken Finlands president perioden 1931-37.  
 
När P.E. Svinhufvud var i Stockholm brukade han passa på att besöka huvudmannen för den befryndade ätten Svinhufvud i Westergötland. Denne hette Axel och drev tobaksaffär på Karlavägen.  
 
Om hur presidenten och tobakshandlaren ibland råkades berättade på sin tid SvD:s familjeredaktör Gunnar Wijkmark (svåger till greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg).
 
Ett från radions barnprogram känt namn var Barbro Svinhufvud (i Westergötland). Hennes svärmor hette som ogift Karin Lundin (1885-1965).  
 
Hälsning, Bengt

111
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-11
« skrivet: 2004-06-29, 11:32 »
Lasse! Gröngölsmåla kvarn och annat i Tvings socken bör rimligen finnas med i den topografiska litteraturen gällande Blekinge. De landstäckande topografiska uppslagsverk, som kan hittas på bibliotekens referenshyllor, kan ge såväl information som tips för fortsatta studier av Tving jämte Eringsboda med där belägna byar, exempelvis Gröngölsmåla. Hälsning, Bengt

112
Marita! I det gamla Sverige var det endast Riga och Stockholm som skulle kunna räknas som storstäder med flera, ej särskilt destinerade och territoriella församlingar.  
 
Anledningarna till att man även i äldre tid ibland inrättade fler församlingar inom samma stad var förekomsten av komplikationer. Det blev nationella församlingar (tyska, finska, franska m.fl.), bruk samt militära församlingar, slottsförsamlingar, fängelser, barnhus, hospital m.fl.
 
Göteborg hade inte någon särställning. För stadens svenska invånare räckte det länge med Gustavi.
 
Kyrkoplikten nonchalerades och upphörde sedan. Sambandet mellan pastoral kapacitet och befolkningens storlek blev på detta sätt mindre accentuerat.
 
 
De senare inrättade församlingarn kom likväl mestadels till på grund av befolkningstillväxten under 1800-talet. I runda slängar gick Göteborg från ca 13000 invånare år 1800 till ca 131000 hundra år senare. På pricken en tiodubbling.
 
Nya församlingar inrättades under 1800- och 1900-talen.  
 
Bäst att hålla sig till Gustavi eller till någon gammal specialförsamling som exempelvis Kristine tyska församling.
 
Kristine användes en tid av två i vederbörlig ordning inrättade försmlingar, var och en med egen kyrkoherde. Med tiden försvenskades församlingslivet och man upphörde att regelbundet hålla gudstjänst på tyska.
 
Så strunta i Annedal, Haga, Masthugget, Gamlestaden, Karl Johan, Örgryte, Nya varvet och bruksförsamlingen Klippan med flera!  
 
Hälsning, Bengt

113
Äldre ord A - K / Jordagods
« skrivet: 2004-06-24, 09:46 »
AnnBritt! Hon troddes vara synsk med övernaturlig förmåga att hitta nergrävda skatter.  
 
I orostider hände det förr, att man grävde ner skrin med mynt och dyrbarheter på något hemligt ställe. Platsen kunde ibland glömmas på grund av ägarens förvirring (senilitet m.m.), flyttning från trakten eller död. Jämför Lohe-skatten i Gamla stan.  
 
Hälsning, Bengt

114
Marita! Du kan titta efter här på Anbytarforum. Gå till Ämnen (i vänsterspalten), därefter i tur till Landskap  och Socken-sök.
 
Sveriges församlingar genom tiderna finns på Skatteverkets sidor på nätet. Verkar att vara något tjall just nu, ordnar nog upp sig under dagen.
 
Skulle själv vilja svara Gustavi samt Christinae tyska och eventuellt även svenska församling.
 
Lite mer speciella är de engelska och holländska (?) församlingarna, Nya Älvsborgs slottsförsamling och Nylöse.
 
Örgryte fanns utanför stadens staket.
 
Hälsning, Bengt

115
22 Mått, mynt & stämplar / Vad betyder 12 Tun hö
« skrivet: 2004-06-24, 08:47 »
Ove! Hömåtten var många och inte alldeles exakta. Inget känt mått svarar mot 12 Tun.. Kanske hade karlen fått ihop tolv sommarlass hö? Han hade ju tydligen slitit en hel andtida dag, vid pass sexton timmar.  
 
Andra mått är lass, vinterlass, bankolass, kapplass, skrinda, sommarskrinda, buga, famn, flak, gilling, golv, hop, hundrade, hypa, kippa, korg, kälke, släde, kämsa, kärve, parm, spänne, stack, såte, vålm.
 
Några böcker om mått och vikt. Sam Owen Jansson Måttordboken (1995 års uppl. bäst) och Ludvig B. Falkman Om mått och vigt (1884-85).
 
Hälsning, Bengt

116
Essen, von / Essen, von
« skrivet: 2004-06-16, 18:16 »
Iréne! Pastorn i Sala, magister Laurentius Erici (1619 - 1669) tog sig namnet Essenius efter gården Äs i Romfartuna. Efterkommande till denne har skrivit sig Esseen eller Ess?n. Denna prästsläkt saknar känt samband med någon av riddarhusätterna von Essen. Se Svenska släktkalendern 1976 (eller 1962, alternativt Svenska ättartal 1894. Hälsning, Bengt

117
Tråddragare / Tråddragare
« skrivet: 2004-06-16, 15:14 »
Hur utövade tråddragaren sitt yrke? Hälsning, Bengt

118
Guld- / Gulddragare
« skrivet: 2004-06-15, 10:13 »
Vad för slags arbeten utfördes av en gulddragare?
 
Dessa fanns ännu i början av 1900-talet och tillhörde arbetarklassen.
 
Vem anställde en gulddragare? Gissar att det rörde sig om hos guldsmederna anställda arbetare.
 
Hälsning, Bengt

119
Torbjörn! Spaden på den röda signalflaggans käpp fanns inte i äldre tid. År 1938 fick jag en kasserad flagga utan spade som present av  dåvarande stinsen i Ramlösa. Hälsning, Bengt

120
Haga / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2004-06-07, 11:43 »
Skulle gärna vilja veta något om Evald Arnold Magnus Blomberg, född i Göteborgs Haga 1887. Troligen var han - i likhet med fadern - typograf till yrket. God tecknare. Hälsning, Bengt

121
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2004-03-10, 23:03 »
Ylva! Mått på hö är en svår fråga. Kanske omöjlig att helt och hållet och med önskad pregnans komma till rätta med vad gäller jämförelser över tiden.
 
Vad sägs om exempelvis hömåtten buga, flak, fång, gilling, hypa, kapplass, sommarlass, vinterlass, kälke, parm, skrinda, släde, spänne, stack, såte och vålm?
 
När det gällde skattepersedar höll man sig mestadels till sommar- och vinterlass. Det senare var dubbelt mot det förra.  
 
Varken Ludvig B. Falkmans Mått och vigt i Sverige (1884-1885) eller Sam Owen Janssons Måttordboken (bästa upplaga utg. 1995) ger oss tillräcklig vägledning.
 
Den reglering av måtten för mätning av hö, som staten och exempelvis magitraten i Stockholm försökte sig på, var otillräcklig, ofullständig och tämligen ineffektiv. Även 1737 års - av Kungl. Maj:t på Ständernas begäran tillsatta - kommission underlät att sysselsätta sig med just hömåtten. Se Falkman II, s. 159 f.
 
Bengt

122
Alla, alla! Nu sur igen. Intrång av nyupptäckta W32.Randox.D i min dator. Detta virus och en opresenterad följeslagare av Randox-typ har utplånats och Norton rapporterar nu efter extra scanning att datorn är ren. Hur länge?
 
Bengt

123
Christer & Stig! Mitt Norton upptäckte men förstörde ej Backdoor.Roxy m.fl. Tror att jag till följd av egen inkompetens hade försummat att ställa in Nortons uppdatering rätt. Det strulade och den (alldeles nyförvärvade) automatiska uppdateringen inhiberades. Skam till sägades så  dummade jag mig nog flera gånger i svit.
 
Nortons larm och identifikation har hela tiden fungerat. Det tog tid innan jag fann ett sätt att förinta inkomna virus.  
 
Telia och Microsoft anvisar bråkigare metoder, som nog är bra när det gäller att förstöra otyget. I upptäcktsskedet förefaller de att vara osäkra eller opraktiska. Kräver troligen högre datorkompetens än min.  
 
Till dess att någon klok person har lyckats övertyga mig om annat håller jag på, att av Norton i god ordning upptäckt (men ej förintat) virus bäst lokaliseras genom Sök (i felsäkert läge) samt omedelbart Delete av smittade filer. Även Töm är med i samma svep.  
 
Just nu är jag belåten. Norton har inget att rapportera. Fanskapet och de lika otrevliga kusinerna har inte synts till på flera dar.
 
Bengt

124
Jan-Christer! Otrevligt, var ordet. Själv har jag de senaste veckorna plågats av Backdoor.Roxy och W32.Randex.C
 
Dessa kommer över Internet.
 
Rensas bort av mig (felsäkert läge, sök, paperskorgen, töm, omstart).
 
Dessa vederstyggliga virus kommer hela tiden tillbaka, ibland nästan omgående.
 
Finns det någon som känner till en passande medicin? Mitt virusskydd Norton klarar det mesta(ca 95% av intrången). På de här går emellertid Norton bet. Har hört att andra virusskydd skulle vara bättre. Har någon kunnat jämföra?
 
Förr gjorde Norton kål på ohyran. Nu är skyddet uppenbarligen otillräckligt eftersom  ca 5% biter sig fast och börjar härja. Usch!
 
Bengt

125
00 - Hemmanstyper / Hemman
« skrivet: 2003-08-15, 10:46 »
Christina! Den ansedde kameralisten Anders Botin skrev i sin år 1798 utkomna bok Beskrifning om svenska hemman och jordagods följande:
 
Ändteligen märkes, at Mantal, hemman och gård brukas i enahanda betydelse, så at helt hemman eller helgård wil säga det samma, som et Mantal, och om derwid i vissa talesätt är någon skilnad, lärer den endast bestå däruti, at Mantal är et mått, hwarefter särskildte hemman eller gårdars storlek mätes.   II cap., ? X.
 
Mantalet var inte något arealmått. Begreppet  saknas sålunda i Sam Owen Jansson Måttordboken (ny, förbättrad och utökad upplaga 1995).  
 
Det påförda mantalet avsåg avkastningen och därmed sammanhängande förmåga att betala skatt.
 
För den som är särdeles intresserad rekommenderas Gabriel Thulin Om mantalet, I-II (1890, 1935).
 
Bengt

126
Ett virus har drabbat min dator idag. Det har hindrat min trafik. Norton har identifierat intränglingen som W 32.Blaster.Worm.
 
Mitt antivirusprogram har inte lyckats med att reparera skadade filer.  
 
Att skada Telia och Microsoft förefaller att vara syftet.
 
Nu verkar allt att vara lungt igen. Jag tror mig ha anledning förmoda, att skadorna är rätt små och att otygets aktivitet förklingar. Kanske har man redan fått bukt med fanskapet hemma hos Telia, hoppas
 
Bengt

127
Agitatorn och skriftställaren Einar Texas Ljungberg föddes i Göteborg (Kristine)1880 26/8 och avled i Stockholm 1974 6/12. Han var känd som socialist, pacifist och nykterist.  
 
Vilka var hans föräldrar och hade han några syskon?
 
Bengt

128
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Väska i kavalleriet
« skrivet: 2003-05-08, 09:19 »
Rolf! Regemetet verkar att ha bytt namn enligt följande serie Okänt för mig - Mörnerska - Kronprinsens - Konung Carl XV - Kronprinsens.
 
Samtliga värvade och indelta regementens namn föregicks ca 1900 (och närmsta tiden dessförinnan och även därefter) av epitetet Kungl.. Ett undantag fanns, nämligen Kronprinsens husarregemente!  
 
Tror man på logik och konsekvens (vilket man ofta bör passa sig för att göra) skulle kungakronan på sabeltaskan utesluta tiderna som Mörnerska resp. Kronprinsens husarregemente.
 
Samma beträffande själva namnet var det väl under tiden som Husarregementet Konung Carl XV. Att sätta Kungl framför namnet skulle ha blivit tårta på tårta.
 
Namnet Husarregementet Konung Carl XV trivs naturligtvis väl ihop med väskans kungakrona.  
 
Bengt

129
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Väska i kavalleriet
« skrivet: 2003-05-06, 21:38 »
Rolf! Om nu väskan användes av Kronprinsens husarregemente så är den likväl äldre än regementsnamnet. Gissar i så fall på att den har tillverkats för Husarregementet Konung Carl XV (tidigare känt som Mörnerska husarregementet). Regementets namn ändrades (1873?) till Kronprinsens husarregemente och det slopades 1927.
 
Bengt

130
Litteratur / Lo-Johansson, Ivar (1901-1990)
« skrivet: 2003-05-05, 10:21 »
Lennart m. fl. Tack, tack! Jo, jag kände till statarbakgrunden. Övergången till torp och sedan egnahem skedde ju lite stötvis. Sedan Johan Gottfrid Johansson 1890 hade tillträtt Lillbacken var han inte längre lantarbetare på stat. Att familjen under 1890-talet ekonomiskt knappast hade det bättre än statarna kan man ta för givet.  
 
Ivar Lo var en författare, som efter ungdomsårens strul hade funnit ett angeläget tema, som han på ett utmärkt kunde utnyttja. Att detta låg helt i fas med Lantarbetareförbundets ambitioner ledde till Ivar Lo-Johanssons egen sociala integration. Han hade blivit Någon och till på köpet en del av Något!  
 
God natt jord är en av de bästa böcker, som jag någonsin har läst. En egendomlighet är att de förekommande statarnas uppträdande och konversation konsekvent ses som miljöbetingade. Allmänmänskliga ting skildras som typiskt stataraktiga.
 
En styrka är att godsägaren Spax (friherre August Trolle-Löwen) skildras som en människa. Självfallet inte sympatisk, men likväl som en människa (kanske inte så olik Ivar Lo själv). Demonisering av Spax hade ju legat nära till med tanke på 1930-talets kampsituation.
 
Och så till båtsmannen. Det av Anders anförda pekar ju mot att farfadern aldrig någonsin hade varit båtsman. Men håll med om att Asklunds tips och att farfadern var född på Stora Uringe ger vittring!
 
Bengt

131
Litteratur / Lo-Johansson, Ivar (1901-1990)
« skrivet: 2003-04-30, 09:15 »
Carl! Tack för den raska kommentaren. Det där med farfadern som båtsman har jag från Erik Asklund.
 
Johan Peter Jonsson (1828 - 1870) föddes enligt den här aktuella antavlan på båtsmanshållet (roten) Stora Uringe i Grödinge. Jfr Grill!
 
Bengt

132
Litteratur / Lo-Johansson, Ivar (1901-1990)
« skrivet: 2003-04-29, 22:21 »
Carl! Varför kallade författaren Ivar Loe (1901-1990) sig för Lo-Johansson? Han hade ju en gång bytt Johansson till Loe. Senkommet missnöje med bytet?
 
Själv tycker jag att den omständigheten att Ivar Lo överlag var en knepig person kan räcka som förklaring.  
 
Han hade ju också andra hyss för sig. Hittade exempelvis på att föräldrarna (som var hemmansägare) hade var statare, att fadern inte hade gått i skola och var analfabet m.m.
 
Min far (avliden 1974) köpte (1931?) en i mitt tycke synnerligen ful bonad av en figur som talade dalmål. Nasaren var Ivar Lo!
 
Mer om sådant finns i Erik Asklunds intressanta skvallerbok Bröderna i Klara. I boken kallas Karl Ivar Lo-Johansson för Karl Fyr-Swensson och uppges vara från Sorunda (i likhet med Ösmo ligger denna socken i Sotholms härad). Asklund nämner också att Sorunda spelade mas när han var ute och nasade i Stockholms innerstad.
 
Asklund hävdar att dessa bonader tillverkades hos en fabrik i Enskede.
 
Och så till sist en reflexion gällande namnet Loe. Om det är rätt att farfadern hade varit båtsman så faller soldatnamnet Lod (och därmed även det uppfinade namnet Loe) eventuellt på plats. Inom varje båtsmanskompani lär det ha funnits en med namnet Lod (fler borde heller inte få finnas).
 
Bengt

133
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-09
« skrivet: 2003-04-02, 18:42 »
Ann! Artilleristerna var kontant avlönade. I sin egenskap av krigsmän var de sålunda ej knutna till någon viss socken. Inget bra svar kan därför ges.  
 
Rusthållet Torup i Torups socken i Västra Göinge härad underhöll jämlikt kontrakt en husar. Denne tillhörde Livskvadronen (= Nr 1) vid Skånska husarregementet.
 
Roten Torup (i nämnda socken) försörjde en soldat, som tjänstgjorde vid Västra Göinge kompani (= Nr 3), Norra skånska regementet.
 
Kompaniet övades i byn Svenstorp i Torup. Den militära närvaron var såluda tidvis mycket påtaglig.
   
Bengt

134
Jonas! Musse P. är inte släkt med någon. Varför det är på detta besynnerliga vis vet jag inte. Men så är det. Med vänlig hälsning! Bengt

135
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-22
« skrivet: 2003-03-26, 17:28 »
Bo! Tack, det var klargörande. Solen har emellertid sina fläckar ..... Husförhörslängden avslutades väl 1895, inte som står. Var nu inte arg på mig på grund av min påpeklighet. Ditt svar var ju annars helt perfekt.
 
Bengt

136
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-22
« skrivet: 2003-03-26, 09:42 »
Anders! Redan av gammalt hette det Wisby stads- och landsförsamling. Denna var en enda församling, som bestod av själva staden jämte några intilliggande byar (kameralt räknat svarade dessa mot 5 1/8 mantal).
 
År 1844 hade församlingen totalt 4446 invånare. Av dessa bodde 4268 i själva stan, de övriga (178) fanns inom församlingens lantliga del. Detta innebar att andelen lantisar stannade vid 4%. Fyrtio år senare var proportionerna desamma.
 
När man tog sig före att uppdela landsförsamlingen i två, nämligen norra och södra, vet jag inte. Gissar att det skedde först under 1900-talet.  
 
Bengt

137
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-22
« skrivet: 2003-03-25, 20:44 »
Anders! Vicepastorn och hans kollegor lyckades en tid krångla till det så att Visby församling uppdelades i tre församlingar, nämligen stadsförsamlingen samt norra och södra landsförsamlingarna.
 
Arrangemanget var av rent kyrkobokföringsteknisk natur. Tror inte att några andra än prästerna brydde sig.
 
Bengt

138
Mellansverige? / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-18
« skrivet: 2003-03-25, 20:34 »
Tobias! Håller med dig om att Gästrikland med nutida terminologi hör till Norrland. I äldre tid förekom det (så hos Abraham Hülphers) att Gästrikland räknades till Svealand. Lite lustigt eftersom detta klöv Gävleborgs län.
 
Det gamla sättet att se på Norrland var nog att detta var något för sig, något av ett nybyggarland.  
 
Hela Norrland hörde i gamla tider i kyrkligt hänseende till Uppsala stift. Biskopsämbetena med tillhörande konsistorier i Härnösand och Luleå har ju båda tillkommit relativt sent. För att få Luleå var kyrkan på sin tid tvungen att slopa Kalmar stift.
 
Bengt

139
Glitter och glamour / Timander, Alice (1915-2007)
« skrivet: 2003-03-25, 20:17 »
Ulla! Alice Timander har varit på tapeten tidigare. Använd Sök i hela Rötter (här och nedtill åt vänster) så får du se.
 
Bengt

140
Same eller lapp? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-19
« skrivet: 2003-03-24, 15:23 »
Peter! Jag är född 1934. Enligt vad jag minns så var ordet neger värdeneutralt i Stockholm under hela 1950-talet. Under 70-talet hade termen redan fått en i varierande grad nedsättande innebörd. Rimligen var det därför under loppet av 1960-talet som förändringen skedde. Det är inte säkert att revolutionsåret 1968 är alldeles avgörande. Tidnigarna ovilja att själva bruka termen neger - och även deras lust att klandra dem som alltjämt använde det förhatliga ordet - kan måhända förläggas till decenniets mitt eller kanske även något tidigare (1962?) Har inte de svarta afrikanernas eget språkbruk verkat vägledande? Hur var det i USA? Månne har denna förändrigens vind också mätts och dryftats av amerikanska forskare? Vad som sker i USA ger eko också i Sverige. Något svenskt initiativ är jag helt obenägen att tro på. Bengt

141
Same eller lapp? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-19
« skrivet: 2003-03-20, 18:14 »
Peter! Nu blir det svårt. Ordens betydelse skiftar enligt av mig observerade men likväl ej kända lagar. Skola och universitet, politikers och fackliga ledares snack, media kan räknas som normerande. Så är det i en demokrati, så är det också i en diktatur. Att gå mot det som för tillfället räknas som rätt sätt att uttrycka sig kräver mod och energi. I min ungdom var ordet neger ett neutralt ord. Det var praktiskt och retade ingen. Ville man vara elak och uttala sig nedsättande brukades nigger. Att kalla en neger för nigger ansågs ohyfsat. Idag går det däremot inte an att säga eller skriva neger. Tänker mig att det kan vara något liknande med lapp. Det förefaller som om det är människor med vänstersympatier som är mest pigga på att röja i språket på detta sätt. När man är på väg att lyckas intalar man sig själv och andra att det rör sig om ett framsteg och att världen därigenom skulle bli bättre. Kanske det? Själv är jag - åtminstone i denna fråga - praktisk och stretar inte emot. Låter därför bli sådana styggord som exempelvis lapp och neger. Språket är också en politisk fråga. Med språkets hjälp kuvade Hitler det tyska folket. Hur har vi det hos oss? Bengt

142
Same eller lapp? / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-19
« skrivet: 2003-03-19, 20:41 »
Peter! Den same som idag av någon oförsiktig person omtalas som lapp blir sannolikt missnöjd. Gällande terminologi föreskriver entydigt same. Modet växlar, rätt som det är blir kanske lapp gångbart igen. Lite tråkigt för den historiska kontinuiteten. I äldre litteratur finns ju exempelvis åtskilligt om det lappska folkets nöd etc. Så håll dig du till same, Peter. Annars kan du få ovett. Bengt

143
Yrken S / Schweizare
« skrivet: 2003-03-18, 14:56 »
Marianne! Det finns också en annan betydelse, nämligen som uniformerad ordningsvakt. Till ungefär 1950 fanns det i Frankrike schweizare i anslutning till högmässan, som posterade vid kyrkporten. Schweizaren var utstyrd med en mer eller mindre fin och tämligen gammalmodig uniform. Han skulle se till att inga busar kom och störde. Vanligen var det en slaktare eller annan stark karl som anlitades. Något av en kyrklig polis.
 
Fortfarande finns det påvliga Schweizergardet. Förr fanns det schweizergarden lite här och var, särskilt i Frankrike. De rekryterades från Schweiz (inkl. Graub?nden).
 
Bengt

144
Sjöman / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-02
« skrivet: 2003-03-06, 10:01 »
Anne! Ser man ett militärt betyg skrivet på grått papper så anges redan därigenom missnöje. En sergeant som söp eller stal kunde få avsked på grått papper.  
 
Detta betyder inte alltid att den som hade fått grått skulle ha tvingats sluta. Grått papper kunde nämligen vankas även åt den som av egen drift ville lämna det militära och försöka sin lycka på annat håll.
 
Bengt

145
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-08
« skrivet: 2003-02-26, 09:17 »
Eva! Läskunnig och from. Eller något uppgraderat, Bildad och from.
 
Bengt

146
Skrivare / Vågskrivare
« skrivet: 2003-02-24, 12:50 »
Stefan! Det mesta plockade jag ur P.R. Ferlin Stockholms stad (1858), något stödd av
S.O. Jansson Måttordboken (2:a uppl., 1995).
 
Bengt

147
Skrivare / Vågskrivare
« skrivet: 2003-02-24, 10:25 »
Christer! Din våg verkar att ha varit någon av stadens viktualievågar. Har jag räknat rätt så fanns det sex vid 1800-talets mitt.
 
Det fanns två vågskrivare vid viktualievågen på Skeppsbron samt en skrivare vid envar av de övriga.
 
Vid denna tid var det vågskrivarna som ansvarade för verksamheten och utfärdade vågsedlar. De sju skrivarna hade över sig en gemensam chef, Inspektorn vid Viktualievågarne.
 
Fram till 1870-talet vägdes på dessa vågar sjövägen från utrikes ort inkomna varor. Vid behov fanns även tullpersonal till hands.  
 
De skrivare vid vågarna som hörde tullen till kallades kontorsskrivare.
 
Beträffande tackjärns- och metallvågarna - som troligen ej är aktuella i ditt fall - kan noteras att de länge stod under Bergskollegiets tillsyn, en ny instruktion kom så sent som i oktober 1856.  
 
Bengt

148
Anders! Nr 1 och 3 är nog samme man. Jämför öronen! Nr 2 är en annan person, låt vara att han är någorlunda lik. Bilderna är från samma tid.
 
Bengt

149
Psykiska sjukdomar / Sinnessjuk
« skrivet: 2003-02-20, 10:09 »
Malin m.fl.! Går vi till Rosenbergs ecklesiastikmatrikel (1886) kan vi där se att prästmannen Åke Jönsson (f. i Hästveda 1830, pv 1855) - han tillhörde Lunds stift - är antecknad som (Sinnessjuk).
 
Vid denna tid var det ovanligt att psykisk sjukdom noterades på detta öppna sätt i en tryckt matrikel. Vanligen nöjde man sig med att skriva exempelvis (Ständigt tjensteledig). Även detta uttryck förekommer hos Rosenberg. Självfallet förekom också andra döljande uttryck.
 
Skulle kunna tänka mig att man uppfattad sinnesjuk som en tämligen hygglig omskrivning för den mer folkliga termen dåre.
 
Bengt

150
98 - Osorterat / Adresskalender
« skrivet: 2003-02-12, 21:37 »
Camilla! Det fanns tryckta adresskalendrar för de större städerna. Innehåll och redigering varierar, inte bara mellan orterna utan också över tiden.
 
Adresskalendrarna är inte fullständiga i den meningen att de skulle ha med hela den vuxna befolkningen. Det är hushållen som räknas och det är mestadels männen med förnamn (initialer) jämte yrken (motsv.) som förtecknas.  
 
Stockholms adresskalender har med nyfikenhetsregistret fram till och med 1936 års kalender.  
 
Registret förtecknar de hushåll (sällan också inneboende), som fanns inom tullarna, gata för gata och hus för hus.
 
Hur det förhöll sig med Göteborgskalendrarna vet jag inte.
 
Bengt

151
Riksdagsman / Riksdagsman
« skrivet: 2003-02-12, 17:27 »
Christer! Något hinder fanns ej. Däremot skulle det förvåna mig om någon same vid denna tid hade varit i tillfälle att skola sig tillräckligt för att det skulle kunna räcka för att bli ordinerad.
 
Skolorna i Sverige var ännu i början av 1600-talet illa organiserade. Universitetsutbildning för blivande präster krävdes först fr.o.m. 1820-talet. Gamla tiders gymnasier fungerade till stor del som prästutbildningsanstalter.
 
Det var samernas religion (trolldom m.m.) som ogillades. För att även lapparna skulle bli kristna missionerade kyrkan bland dem.
 
Om nu komminister Stephanius Stephani representerade lappmarksprästerna i Prästeståndet när ständerna sammanträdde till riksdag ökar chansena för att han verkligen skulle ha varit same (lapp).  
 
Lappar och lappmarksförsamlingar fanns även utanför Lappland.
 
Bengt

152
Titlar och befattningar / Fältväbel
« skrivet: 2003-02-07, 11:03 »
Ola! Om det inte finns någon anteckning i GM gällande Norra skånska reg., som syftar på eventuell tjänst på annat håll för Oppman, blir det svår att vandra bakåt.
 
Att lite på måfå leta i udda arkivmaterial tar tid och ger sällan resultat. Anknytnigen till Finland gör att Wawrinskys Anteckningar rörande finska rekogniseringsverket m.fl. bör rådfrågas. Dessa finns hos Krigsarkivet.  
 
Kuriöst soldatnamn, Oppman. Ordet betyder ju byäldste, borgmästare i en köping e.dyl. samt  överfört så där kaxe i största allmänhet. Tror inte att en vanlig soldat skulle ha tilldelats ett sådant namn. Däremot kan det passa för en auktoritetsperson i det lilla, exempelvis en fältväbel.  
 
Är man lite lustig av sig kan man ta Oppman som en fri översättning av ordet fältväbel.
 
Sverige förlorade Svenska Pommern 1815. Därmed också kontakten med dem som hade till yrke eller bisyssla att vara en verklig Oppmann.
 
Ämbetet som Oppmann fanns exempelvis även i Estland och Livland.
 
Bengt

153
Marianne! Tror inte att Forslund är namnet på fotografen. Räkna istället med att det var gubben mä hatten som hette så.
 
Kan bilden vara tagen i Lysekil? Köpingen hade som kommun bildats ur Lyse. Granne till Brastad.
 
Bengt

154
Marianne! Vet du något om din mormor och mormorsmor? Utbildning, yrke?
 
Beträffande Holma i Brastad kan jag säga att det rörde sig om ett fideikommiss. Detta bestod av  herrgården Holma jämte fyra smärre gårdar (Holmaröd, Näs, Torp och Östergård). Även Bornön i Gullmarsfjorden hörde till godset.  
 
Var inte ledsen om det skulle visa sig att det är fråga om en atelj?bild eller i varje fall en bild med lurigt arrangemang. Bilden är lika intressant för det, tycker  
 
Bengt

155
Marianne! Har verkligen den avbildade byggnaden någonsin existerat? Den ger intryck av kuliss. Plankgolvet och trappräcket (till vänster) har däremot båda en påtagligt verklig och 3-dimensionell karaktär. Så inte huset.  
 
Att männen bär kostym med överdragsrock behöver inte betyda att de skulle ha haft en högre position. Det har däremot herrn me? hatten.
 
Är månne bilden tagen i en stor atelj? med tillgång till natur på målad duk och en besynnerlig huskuliss?
   
Gamla tiders fotografer hittade ofta på varjehanda skalkstycken. Man ville tänja på fotokonstens möjligheter. Flertalet fotografer slutade att roa sig och eventuellt andra på detta sätt runt sekelskiftet 1900.  
 
Bengt

156
Ingela! I Stockholm fanns Svea livgarde, Andra livgardet samt Livgardet till häst.
 
Andra livgardet ändrade namn till Göta livgarde.
 
Bengt

157
28 Sexualitet och sexualbrott / Dubbelkönad
« skrivet: 2003-02-04, 21:27 »
Marianne m.fl. Överstekammarherren greve Adam Lewenhaupt meddelade vid något tillfälle - troligen redan på 1910-talet - att det i Anreps utgåva av adelns ättartavlor funnes en uppgift om någon som hade skiftat kön.  
 
Lewenhaupt ansåg att Anrep hade varit indiskret.
 
Bengt

158
Timmerman / Timmerman
« skrivet: 2003-02-04, 09:31 »
Birgitta! Den typ av hantverkare som du syftar på stod konstnärerna nära. Åtminstone under 1800-talet användes termen ornamentsbilhuggare för stuckatörer som prydde husen.
 
Vi kan utesluta tanken att någon hölls anställd enbart för galjonsfigurernas skull. Två rimliga förklaringar till att dessa överhuvud taget kunde åstadkommas ligger nära till hands.
 
1. Konstnärligt lagd timmerman utförde figuren.
 
2. Figuren beställdes utifrån av någon            bildhuggare som arbetade i trä.
 
Skulle jag våga en gissning blir det den att varvsamiralen gärna såg, att någon av de egna timmermännen fick uppdraget.
 
Om invent. timmerman nu verkligen skulle betyda något i stil med inventarietimmerman blir det intressant. Vi skulle då ha att göra med en timmerman som inte grovjobbade utan arbetade med tillverkning av skeppets inventarier. En timmerman av denna art kanske kunde få ta hand om utsmyckningarna, av vilka naturligtvis galjonsfigurerna var särskilt krävande.
 
Bengt

159
Timmerman / Timmerman
« skrivet: 2003-01-29, 22:05 »
Birgitta! Timmermännen var hantverkare som arbetade i trä. Det kunde röra sig om hus- eller båtbyggen men också om tillverkning av broar eller trappor.  
 
De militära timmermännen är en sak för sig. Sådana fanns både vid arm?n och inom flottan.  
 
I Karlskrona fanns örlogsvarv och då passar det bra med en timmerman som var skriven i Amiralitetsförsamlingen. Församlingen bestod av flottans folk jämte familjer.
 
Timmermännen vid arm?n räknades som militärer. Så var det inte beträffande flottans. Åtminstone vid 1800-talets mitt var dessa civilanställda.  
 
Arm?ns timmermän följde sitt regemente i fält (brobyggen m.m.). Något motsvarande gällde troligen ej för yrkesbröderna inom örlogsflottan.
 
Ordet invent. är gåtfullt. Kanske det står för inventarie och syftar på en timmerman som sysslade med att göra inventarier, ett göra som gränsade till - eller motsvarade - en snickares arbetsuppgifter.
 
Bengt

160
Nybyggare / Krononybyggare
« skrivet: 2003-01-24, 09:06 »
Anton! Det rörde sig om fattigt folk som hade tilldelats nybildade fastigheter, som då saknade hus och odling, på statlig mark (kronoparker, kronoallmänningar, kronojord) i Norrland.
 
Från statlig sida kallades den så använda jorden kronoöverloppsmark. Sådan mark kunde också användas till bergsbrukets nytta.
 
Det blev mycket slit för med överlag klena resultat. Många av dessa odlingar misslyckades och nybyggarna gav tappt.
 
Skönlitterärt har kronotorparnas öde behandlats av Sara Lidman i någon av hennes romaner. Minns tyvärr inte namnet på boken.
 
Bengt

161
Titlar och befattningar / Fältväbel
« skrivet: 2003-01-23, 10:24 »
Ola! Regementsväbel var en funktion, inte en militär grad. Genom sin befordran hade Oppman troligen lämnat sitt gamla kompani för att inträda i regementsstaben. I denna fanns inte bara översten, majorerna, läkare och veterinärer, auditören samt andra höjdare utan även gevärshantverkare och liknande. Samt även regementets väbel, som ansvarade för verkställande av straff (uppsikt över arresten m.m.).
 
För att vinna mer klarhet bör nog det aktuella regementet detaljstuderas. Inte alla regementen hade en beställning för en regementsväbel.
 
Väbeln får ej förväxlas med profossen, det var den senare som handgripligen utförde utdömda prygelstraff.
 
Ett givet exempel på regementsväbel är från Kungl. Svea livgarde och år 1896. Regementsväbel var då fanjunkaren i regementet August Johansson med bostad i kasernen. Han hade lön på stat! Och denna var densamma som gällde för fanjunkarna ute på de åtta kompanierna.
 
Fältväbel är en militär grad i många länders arm?er (Finland, Tyskland, Österrike). I Tyskland var fanjunkaren däremot en officersaspirant med underofficers tjänsteställning.
 
Det vilar tidvis något tillfälligt över de svenska regements- och fältväblarna. I Carl XI:s militära indelningsverk saknas de. Eftersom de var behövliga - och detta särskilt i krig - får man väl anta att det i allmänhet rörde sig om kommenderade sergeanter eller furirer (dess sanare räknades i äldre tid också de som underofficerare).
 
Grill tar upp fyra regementsväblar på stat inom hela den indelta arm?n. Samtliga var vid infanteriet.
 
Beträffande de fem värvade regementena tar Grill upp fyra regementsväblar på stat (sådan saknades endast hos Kronprinsens husarer).
 
Bengt

162
Vult von Steijern / Vult von Steijern
« skrivet: 2003-01-09, 10:33 »
Barbro! I Ny svensk adelskalender (1910) omtalas en Elias Fult, vars sonson Johan Julius Vult adlades 1743 med namnet Vult von Steijern. Släkten var från Steiermark (Österrike) och hade över Schlesien inkommit till Sverige.
 
Gemensamt ursprung med utdöda ätten Lilliesvärd.
 
Bengt

163
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2003-01-07, 18:27 »
Nina! I äldre tid var ämbetet som biskop alltid förenat med någon kyrkoherdetjänst. I nästan alla sådana fall upphörde  bruket med sådan tjänsteförening under 1900-talets början. Dessa kyrkoherdetjänster sköttes av vicepastorer. Biskopen kom och höll gudstjänst någon gång om året i sitt pastorat.  
 
Pastorat, från vilka en del av inkomsterna tillföll annan än den som faktiskt skötte tjänsten, kallades prebenden. På Gotland hade superintendenten/biskopen vanligen Lärbro och Visby som prebenden (längst behölls Visby). Just beträffande Gotland kan man istället tala om superintendenturen som en bisyssla.  
 
Även professorer (inte bara teologer) kunde förr ha prebenden. I några få fall hade stadskomministrar prebenden ute på landet till sin försörjning.
 
Bengt

164
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2003-01-06, 22:20 »
Nina! Jo det är skillnad. Prosten (vanligen tillika kyrkoherde) utövar uppsikt över prästerna i sitt kontrakt (små befogenheter). Kyrkoherden förestår ett pastorat (som består av en eller flera församlingar). Predikanten kunde vara föreståndare för något som vanligen var mindre än en socken  eller stadsförsamling (kapell, fängelse, barnhus, lasarett, bruk m.fl.). Ibland kunde en predikant vare vikarie för eller ämbetsbiträde till en kyrkoherde. Nådårspredikanter tjäntstgjorde exempelvis under vakanser. Hovpredikant är och var en präst anställd hos kungen, ibland mest en hederstitel. Varje präst brukar numera kunna kallas pastor, förr var detta en titel som användes av kyrkoherdarna. De kallade sig ibland p.l., vilket är latin och betyder pastor loci (= ortens herde). Kyrkoherdens ersättare kunde kallas vicepastor.
 
Bengt

165
Yrken H / Hökare
« skrivet: 2003-01-06, 21:58 »
Ulla! Hökaren var en livsmedelshandlare, särskilt en som sålde rökta och nedsaltade varor.
 
Bengt

166
Lasse m.fl. I äldre tid fanns det flaggkonstaplar, överkonstaplar och underkonstaplar inom Flottan.
 
Obs! Befordrade båtsmän var korpraler, inte konstaplar.
 
Även Beväringen hade sina (1:e konstapel, 2:e konstapel). Dessa tjänstgjorde vid truppslagets eget artilleri, där det också kunde förekomma någon enstaka styckjunkare.
 
Bengt

167
Karl-Erik! Gissar på en felskrivning.
 
Kronprinsens husarregemente fanns (Malmö med detachement i Ystad, Landskrona och Helsingborg). Regementet var värvat och de enskilda husarerna var sålunda ej underhållna genom kontrakterade rusthåll. De bodde i kasern i likhet med livgardisterna i Stockholm.  
 
Bengt

168
Klockare / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-12-21, 16:32 »
Sari! För klockarsysslan krävdes goda insikter i katekesen samt kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Att ha en viss praktisk läggning var nog en fördel. Att bli klockare ungefär vid trettio fyllda var troligen mycket lämpligt. Då hade man ju hunnit stadga sig.
 
Många klockare hade det knapert. Detsamma gällde om flertalet komministrar och adjunkter (nådårspredikanter m.fl.).  
 
Jag känner inte till klockarnas ekonomiska villkor i äldre tid. Troligen varierade dessa kraftigt. Kan mycket väl tänka mig att klockare i fattiga pastorat/församlingar nödgades att tillika även arbeta som drängar (skjuts, äckor i form av körslor d.dyl.).
 
Som ett åliggande i tjänsten ansvarade klockarna för viss postföring (klockarposten).
 
Bengt

169
Almanacksproblem / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-13
« skrivet: 2002-12-19, 12:09 »
Egon! Vi har nämligen tittat på olika exemplar av den lilla häftade för år 1753. Det exemplar som jag för några år sedan hanterade hade ingått i tryckeriets tidiga granskningsleverans. Kanske rentav något av ett korrektur.
 
Gissar att feltrycket rättades och att 1753 års almanacka överlag trycktes som den skulle vara med sina sjutton dagar i februari.
 
Tack för att du hörde av dig!
 
Bengt

170
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Vad för slags uniform
« skrivet: 2002-12-18, 18:49 »
Barbro! Söderskivan innehåller uppgifter gällande många personer med namnet Löfman.  
 
Bengt

171
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Vad för slags uniform
« skrivet: 2002-12-18, 09:50 »
Barbro! Bilden är tydligen odaterad. I Stockholm fanns i äldre tid Borgerskapets kavalleri och infanteri.
 
Även officerarna i dessa kårer tjänstgjorde endast med ledighet från sina vanliga arbeten. De var fritidsmilitärer, ej yrkessoldater. De övade i fred och mobliserades för lokalförsvaret vid beredskap och krig. Jfr landstormen och senare hemvärnet.
 
I 1873 års adresskalender för Stockholm finns bataljons- och kompanicheferna med (många vakanser).
 
Enligt samma kalender var befattningen som befälhavare då vakant liksom också fyra av de fem tjänsterna som bataljonschef. Likadant med skvadrons- och kompanicheferna. Enligt organisationen skulle det finnas fyra ryttmästare, endast en fanns. Det skulle finnas nitton kaptener, nu hade man endast tio.    
 
Detta tyder på att man redan var inne i ett avveckklingsskede.  
 
I kalendern 1897 saknas Borgerskapets militärcorpser.
 
Bengt

172
Äldre ord L - Ö / Liderlighet
« skrivet: 2002-12-17, 22:18 »
Terese m.fl.! Ofta brukar ordet liderlighet kunna ersättas med kåthet. Och liderlig med ...  
 
Obs! Sistnämnda ord anses som stötande och bör därför brukas varsamt.
 
Bengt

173
Klockare / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-12-17, 21:59 »
Sari! Kyrkvärdarna var församlingens förtoendemän. Det rörde sig om oavlönade  hedersuppdrag.  
 
Klockaren var däremot en avlönad tjänsteman, som bistod kyrkoherden och de andra prästerna med varjehanda göromål. I äldre tid hade klockaren i likhet med prästerna vanligen ett boställe anvisat åt sig. Av praktiska skäl fanns det härvidlag en del skillnader mellan stad och land.
 
Klockaren saknade normalt teologisk utbildning och var ej prästvigd.
 
I Västerås och Lunds stift förekom undantagsvis prästvigda klockare. Den siste klockarprästen (Ifö och Kiaby i Lunds stift) försvann vid mitten av 1920-talet.
 
Bengt

174
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Vad för slags uniform
« skrivet: 2002-12-16, 22:40 »
Barbro! Uniformsfrågan är svår. Det är inte ens lätt att komma underfund med om det rör sig om en civil eller militär uniform.  
 
Skulle den vara militär borde mannen rimligen vid fototillfället ha varit underlöjtnant eller ha haft motsvarande civilmilitära grad.
 
Brandkåren i Stockholm hade befäl med militära titlar. Ett av brandbefälen var enligt 1897 års adresskalender brandunderlöjtnanten Th. Åsbrink, som då bodde på Malmskillnadsgatan, uppe vid Johannes.
 
Bengt Rur

175
Almanacksproblem / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-13
« skrivet: 2002-12-11, 13:46 »
Johan m.fl. 1753 är ju övergångsåret från den gamla till den nya stilen. Då ströks elva dagar i februari månad. Efter 17 febr. kom 1 mars.
 
De vanliga almanackorna för år 1753 är missvisande. I dessa noteras februari med alla tjugoåtta dagarna. Dumt!
 
Bengt

176
Ann m.fl. När försvann norska språket från Shetlandsöarna? Har hört att det skulle ha talats av några åldringar ännu i slutet av 1700-talet och att man därför sätter det gammelnorska (=färöiska) språkets slut i Storbritannien till ca år 1800. Tidigare talades vikingatidens norska långt söderut, exempelvis på ön Man.
 
Bengt Rur

177
Zaar / Zahr / Zar / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2006
« skrivet: 2002-12-05, 10:08 »
Caroline m.fl.! Det finns åtskilliga personer med släktnamnet Zaar i Rotemansarkivet hos Stockholms stadsarkiv.
 
I 1897 års adresskalender för Stockholm hittade jag Zaars cigarrhandel vid Norrmalmstorg. Denna drevs då av två kvinnor med detta namn.  
 
Muraren Wilhelm Zaar (1857-1923) från Ekeberga i Småland bodde kvar på Söder även sedan hustrun Amanda hade tröttnat och dragit utåt landet.
 
Änkefru Eleonora Sofia Zaar (1880-1979) bodde länge på Söder.
 
Bengt

178
Titlar och befattningar / Fältväbel
« skrivet: 2002-12-05, 09:06 »
Göran! Regementsväblar fanns vid 1800-talets mitt hos Livgardet till häst och hos de tre värvade infanteriregementena. Inga väblar på ordinarie stat fanns - varken då eller tidigare - vid de indelta eller genom rusthåll underhållna regementena. Så enligt Grill (1854).
 
I krigstid gällde naturligtvis något annat. Då blev det aktuellt att tillsätta fältväblar (genom kommendering eller på extra stat).
 
Bengt

179
Yrken F / Falkenerare
« skrivet: 2002-11-18, 19:26 »
Kurt! Tack för din uppmärksamhet och information. Det som du berättar visar vilken betydelse man tillmätte falkjakten och falkenerarbefattningen. Detta trots att de lyckligen genomförda jakterna verkar ha varit ytterst få.
 
Tyvärr har det visat sig att Knut Leijon (min fmfmf) i Norra Rörum inte var någon falkenerare. En tid var han  soldat (artillerist vid Göta artilleriregemente).
 
Bengt

180
Häradsdomare / Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2010
« skrivet: 2002-11-15, 22:38 »
Birgitta! Häradsdomaren var den främste av nämndemännen. Denne var nämndens ordförande.
 
Under senare år var det vanligen den, som hade tjänstgjort längst i nämnden, som utsågs till häradsdomare. I äldre tid - då alla nämndemän var bönder - spelade nog också annat in.
 
Troligen har Måns bekostat omgjutningen av klockan. Det kan också finnas andra anledningar till att hans namn står där.  
 
Bengt

181
Ann m.fl.! Om släkten Anckarström (Löwenström) kan man läsa i Elgenstiernas utgåva av adelns ättartavlor. Brukar finnas på de flesta större bibliotek.
 
Löwenströmska lasarettet var en donation av en släkting, menad som botgöring.
 
Adliga ätten Löwenström (tidigare, Anckarström) är sedan länge utdöd.
 
Släkten Anckarström hade i sin vapensköld ett ankare och ett lejon (= ty. Löwe). Namnet Löwenström passade sålunda bra.
 
Bengt

182
Yrken K / Kurator
« skrivet: 2002-11-14, 19:06 »
Gita! Curator (kurator) är en person som har i uppdrag att ombesörja något. En vid och för praktiskt bruk värdelös definition.
 
Försöker så med några exempel.
 
Syssloman i dödsbo, god man i konkurs, förmyndare, rättegångsombud, ombud för en bortrest eller eljest frånvarande person.
 
Bengt

183
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-16
« skrivet: 2002-11-14, 18:50 »
Mona! Bro är en gammal församling i Lyhundra med en stor och vacker kyrka. Bygget av kyrkan startade vid 1200-talets mitt. Sakristian är från 1300-talet, vapenhuset från 1400-talet. Valven slogs först omkring 1460 och 1471 målades kyrkan. Altarskåpet är från förra delen av 1400-talet.
 
Oxenstiernska gravkoret byggdes på 1740-talet. Någon gång på 1750-talet övertäcktes de medeltida målningarna med vitt. Denna övermålning togs bort 1929.
 
Bro kallas - för att inte förväxlas med andra orter med samma namn - numera för Roslags-Bro eller Roslagsbro. Till en början var det bara Posten som använde dessa namn.  
 
Bengt

184
Häradshövding / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2007
« skrivet: 2002-11-13, 22:17 »
Liliann! Vice häradshövding var en hederstitel och inte ett ämbete. Viss tjänstgöring vid domstol (vanligen häradsrätt) krävdes mestadels för att få denna titel.  
 
Bengt

185
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-16
« skrivet: 2002-11-11, 16:56 »
Stefan! Enligt mitt tycke sölas det med publiceringen av extrakt ur Rotemansarkivet. Har hört att Kungsholmen skall komma härnäst (2003) samt att Jakobs och Johannes därefter skulle stå på tur.
 
Bengt

186
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-16
« skrivet: 2002-11-11, 11:01 »
Stefan! Ladugårdslands församling hade det alternativa namnet Hedvig Eleonora.  
 
Stadsdelen Ladugårdslandet bytte år 1885 namn till Östermalm. Församlingen anpassade sig efter hand.
 
Bengt

187
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-08
« skrivet: 2002-11-11, 10:41 »
Gunnar! Gamla stilen gällde i Helmstedt. Den 14 maj 1605 var en tisdag.
 
Bengt

188
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-22
« skrivet: 2002-11-09, 09:39 »
Anita! Släkten d?Orchimont fanns i Stockholm redan under 1700-talet. Adelsbrev utfärdat 1812.
 
Översten och hovstallmästaren Ferdinand d´Orchmont (1819-1904) bodde i början av 1870-talet i Klara. Gift, inga barn med sin fru.
 
Man kan lära ett och annat om släkten d´Orchimont genom att rådfråga Elgenstiernas (eller eventuellt Anreps) utgåva av den svenska adelns ättartavlor. Även en adelskalender från den aktuella tiden kan vara till hjälp.
 
Bengt

189
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-08
« skrivet: 2002-11-09, 08:57 »
Kent! Gissar att det åsyftade året är 1497. Sedan har vi dagarna den 27 maj, 24 juni och 26 maj. Endast den 24 juni var helgdag (Johannes Döparens födelsedag), de båda övriga vardagar.
 
Gyllental 16, söndagsbokstav A.
 
Bengt

190
Gjutare / Gjutmästare
« skrivet: 2002-11-08, 09:46 »
Susanne! Jag har tittat i Hybergs kalender (1908). Av denna framgår att gjutmästarna kunde tillhöra kretsen av anställda chefstjänstemän inom den gamla brukskulturen. Chef och arbetsledare för gjuteriet helt enkelt.
 
Vid många bruk hade gjutmästaren en mer anspråkslös ställning och räknades inte som chefstjänsteman.  
 
Bengt

191
Bruks- / Bruksinspektor
« skrivet: 2002-11-04, 14:52 »
Elisabeth! Om din mors morfar hade tillsyn över gårdar så var han kanske en inspektor. På bruken (dessa kunde bestå av lite av varje, i huvudsak dock tillverkning) kunde också en inspektor - vanligen med titeln bruksinspektor - vara anställd.
 
I bergskalendern 1908 hittade jag exempelvis under Klafreströms bruk såsom anställda chefstjänstemän en disponent, en ingenjör  (tillika verkmästare), en bruksinspektor, en gjutmästare samt en bruksbokhållare. Befattningshavarna är här uppställda i rangordning.
 
Bengt

192
00 - Osorterat / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-06
« skrivet: 2002-10-24, 16:52 »
Cecilia! Bokstaven D betecknar Södermanlands län.  
 
Bengt

193
Titlar och befattningar / Gratialist
« skrivet: 2002-10-24, 13:13 »
Essan! Här kan språket spela sina spratt. Ordens klang och betydelse ändras över tiden. Tvetydigheter kan förekomma, då som nu.
 
Gratia betyder nåd och den som får ett understöd (= pension) skulle då kunna betecknas antingen som gratialist eller som nådehjon.  
 
Eftersom  ordet nådehjon (jfr fattighjon, sockenhjon, renhållningshjon, arbetshjon) vanligen ges en nedsättande och retsam betydelse bör det användas varsamt.
 
Tror nog att det blir tydligast om vi undviker att kalla våra gratialister för nådehjon.  
 
Det har funnits gott om nådehjon som inte var gratialister. De flesta - på det allmänas eller någon enskild välgörares bekostnad försörjda - hjonen var orkeslösa gubbar och gummor, förvirrade personer, invalider m.fl. Det rörde sig om människor som saknade medel till sin försörjning.
 
Är man intresserad av ordet hjon är det bäst att titta i någon ordbok. Själv har jag just sett efter i Wess?ns Våra ord.
 
Bengt

194
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21
« skrivet: 2002-10-24, 08:34 »
Annika! Kivik är ett fiskeläge och hamnplats i Södra Mellby socken i Skåne. I slutet av 1800-talet fanns där 700 invånare. Detta var mycket för ett fiskeläge. Orten var också hemmahamn för ett antal fraktskutor.
 
Postkontor, handlande, hantverkare samt den årliga marknanden var sådant som bekräftade Kiviks relativa betydelse. Platsen ligger vid Hanöbukten och nära stora landsvägen.
 
Bengt

195
Skogvaktare / Holtzfurste / Holstfurste / Holtzförster
« skrivet: 2002-10-22, 15:13 »
Anders m.fl.! Vid slagning i Sjöströms matrikelverk Blekingska nationen observerade jag att kyrkoherde Nils Kruse (f. Kristianstad 1720) anges vara son af en holzfurste på Gottland.
 
Märkvärdigt nog tigs det om vad föräldrarna hette. Lika illa är det i Cavallins herdaminne.
 
Bengt

196
Björn! De tryckta järnvägsmatriklarna innehåller tyvärr inte all personal. SJ:s arkiv - som har slukat många av privatbanearkiven - finns hos Riksarkivet.
 
Det är tveksamt om trädgårdsmästaren var anställd vid järnvägen. Varför skulle han ha varit det?
 
Men bostaden är intressant. Kanske hade han tidigare varit anställd vid järnvägen, slutat där och övergått till trädgårdsnäringen. Samt bott kvar!
 
Bengt

197
Yrken Å / Åldfru
« skrivet: 2002-10-21, 17:54 »
Hjördis! Det sökta ordet är nog åldfru. Hon ansvarade för linneförrådet. Gissar att det alltjämt finns en åldfru för de kungliga slotten.
 
Bengt

198
Titlar och befattningar / Ståndsdrabant
« skrivet: 2002-10-21, 12:41 »
Bengt! Du gör naturligtvis rätt i att pröva de Nordinska och Westinska samlingarna på Carolina. I dessa finns ju lite av varje.
 
Stånddrabanterna hade hand om en inre vakttjänst på Stockholms slott. Sedan stånddrabantkåren helt hade upphört att finnas till rekryterade kungen - åtminstone fram till 1800-talets mitt - invalider från försörjningsinrättningen på Ulriksdal till att tjänstgöra som stånddrabanter.  
 
Jag har ett minne av att ha sett en bild - gjord av konstnären Sch?tzercranz - som visar stånddrabanternas korpral i spetsen för de sina.
 
Låt oss också notera, att den sista resten av den gamla Livdrabantkåren också försvann vid 1800-talets mitt. När denna kår avskaffades bestod den av en enda person.  
 
Senare tiders Carl XII:s drabanter har varit vanliga soldater i tillfällig drabanttjänst.
 
Bengt

199
Skogvaktare / Jägare
« skrivet: 2002-10-18, 22:00 »
Stefan! Utan referens till folkbokföringen vill jag hävda, att det till helt nyligen - och kanske alltjämt - kunde förekomma anställda jägare som biträdde jägmästaren med revirförvaltningen.  
 
Till Djurgårdsförvaltningen hörde hovjägare. Efter vad jag kan förstå så sysslade dessa mer med att utöva tillsyn och uppsikt än med att jaga vilt till det kungliga köket.
 
Några jägare i den etnologiska betydelsen av ordet tror jag inte har funnits sedan bronsåldern. Bönder är inte jägare, utom på deltid och säsongsvis. Inget yrke.
 
Bengt

200
Hemmansägare / Fastighetsägare
« skrivet: 2002-10-18, 21:09 »
Johan! Du har nog alldeles rätt när du menar att hantverkare på landsbygden höll sig med lägenheter.
 
Likväl kunde en lägenhet vara förknippad med ett småskaligt jordbruk, liten handelsträdgård och liknande. Ett småbruk med ett annat ord.  
 
Att använda termen lägenhet om brukningsenheter som saknade i mantal satt jord kan ju inte gärna vara fel.
 
Gränserna mellan vad som skall kallas hemman, lägenhet och torp är - eller kan åtminstone göras - distinkta. Att terminologin flyter en smula och gränsdragningen därmed blir tämligen otydlig är något vi får stå ut med.  
 
Termen lägenhet förefaller aldrig att ha varit accepterad överallt.  
 
Bengt

201
Hemmansägare / Fastighetsägare
« skrivet: 2002-10-18, 09:15 »
Bernt! I städernas adresskalendrar runt 1900 förekommer fastighetsägare som yrkestitel.
 
Bengt

202
Leijon / Leijon
« skrivet: 2002-10-17, 09:43 »
Anne! Min farmors farmor Catharina Knutsdotter (Leijon), som levde 1800-1865, kom från en resandesläkt. Hon var född i Brönnestad samt dog i Svedala, Skåne.
 
Bengt

203
15 Historia / Rikskansler av Svea Rike
« skrivet: 2002-10-16, 21:08 »
Mikael! Kan det vara Konrad von Pyhy som du syftar på?
 
Bengt

204
Leijon / Leijon
« skrivet: 2002-10-16, 18:23 »
Anne! Har du läst hela diskussionen Leijon här på Anbytarforum?  
 
Det verkar som det finns eller har funnits åtskilliga släkter med namnet Leijon (Lejon) och att flera av dessa var resande.
 
Bengt

205
15 Historia / Rikskansler av Svea Rike
« skrivet: 2002-10-16, 18:05 »
Micke! En jobspost. A.A. von Stiernmans arbete Swea och Götha höfdinga-minne (1745) innehåller tyvärr ingen rikskanslerslängd.
 
Beträffade medeltiden så tror jag att ett herdaminne för Strängnäs stift kan ge svar.
 
Herdaminnen för detta stift har utgivits av Nils Aurelius (1817), K.A. Hagström (1897) och Magnus Collmar (1977). Årtalen syftar på de volymer som innehåller biskoparna.  
 
Bengt

206
15 Historia / Rikskansler av Svea Rike
« skrivet: 2002-10-15, 21:45 »
Micke! Din fråga kan beträffande tiden från 1634 besvaras med hjälp av Sten Lewenhaupts Sveriges högre ämbetsmän ... (1962).
 
Under medeltiden var biskoparna ledamöter av riksrådet, biskopen av Strängnäs var kansler och förvarade sigillet.
 
Någon gång under 1700-talet utgavs en bok kallad Höfdingaminne ... eller något liknande. Denna bör väl rimligen innehålla en längd gällande innehavarna av ämbetet som rikets kansler.
 
Bengt

207
Yvonne! Kyrkobokföringen i Stockholm var skral vid sekelskiftet. Föreslår därför att du letar i Rotemansarkivet hos Stockholms stadsarkiv.
 
Bengt

208
Yrken G / Geheimeråd
« skrivet: 2002-10-13, 18:58 »
Stefan! Hoppas att Lars inte blir missnöjd om jag kompletterar hans rätta svar med några rader.
 
Geheimeråd är en term som språkligt sett kommer från tyskan, betyder hemlig rådsherre. Det var från början endast de mest betrodda ministrarna som fick bli Geheimräte, nämligen de ministrar som särskilt sysslade med utrikespolitik.
 
Geheimeråd känner vi från de tyska staterna, Ryssland och Danmark. I Danmark var geheimeråden ledamöter av Geheimekonsejen.
 
Med tiden gick det inflation i titeln. Utanför kretsen av verkliga gehimeråd utsågs ministrar och andra högre ämbetsmän till titulära gehimeråd, i denna egenskap utan vare sig inblick eller ämbetsåligganden.
 
I Ryssland (med biländer) var man värst. Där hade man geheimeråd i skilda valörer. Man kan tryggt räkna med att det under 1800-talet rörde sig om tomma titlar. Dessa gav hög rang utan att ge vare sig inflytande eller inkomster. Geheimerådstiteln var belöning, kompensation och uppmuntran, ibland kanske något av muta.
 
I länder där man betalade rangskatt fick staten ökade inkomster eftersom geheimeråden debiterades i nivå med sin höga rang.
 
Bengt

209
Släkter / Schauman
« skrivet: 2002-10-13, 12:09 »
Stefan! Med stöd av Michaels uppgifter vågar jag mig på att - med ledning av finska adelskalendern 1944 - upplysa om att denne Fredrik Waldemar Schauman var senator (= minister) och geheimeråd. Själv var geheimerådet Schauman son till överstelöjtnant Oskar Schauman.
 
Bengt

210
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-26
« skrivet: 2002-10-12, 18:06 »
Bengt! Jo, Prästgården och Stensö är samma fastighet.
 
Prästgården - med underlydande ägor - var kameralt uppförd som 3/4 mantal Stensö.
 
Bengt R.

211
Titlar och befattningar / Gratialist
« skrivet: 2002-10-11, 09:29 »
Mikael m.fl.! Förr fanns det även gratialister, som hade varit anställda vid något av de kungliga hoven.
 
Gamla hovfurirer, väblar, löpare, taffeltäckare och liknande kunde bli gratialister. De hade då pension från Hovstatens gratialkassa. En icke oviktig inkomstkälla för denna pensionskassa var de avgifter, som betalades för hovleverantörernas diplom.
 
Det finns anledning att förmoda, att det fanns gratialister med understöd från hovet redan innan den här nämnda gratialkassan inrättades.
 
Bengt

212
Gerd! Disciplinsoldaten är en för brott dömd soldat som avtänar sitt straff, vanligen genom att under resterande del av värvningstiden tjänstgöra i disciplinkompani.  
 
Bengt

213
Titlar och befattningar / Sappör
« skrivet: 2002-10-11, 07:54 »
Per! CD-skivan med ortsnamn ur Lantmäteriverkets databaser är nog en bra sak. Saknar dock själv erfarenhet av denna.  
 
Mina insikter gällande ortsnamn kommer från C. M. Rosenbergs alfabetiskt uppställda arbete Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige (1886).  
 
Det fina med Rosenberg är att den innehåller kringuppgifter och många hänvisningar. En socken nämns inte bara med namn utan man får också reda på samhörighet, yta och folkmängd, terräng och jordmån, jordbruk och fiske, större gårdar, bruk, gruvor, sågar, kvarnar, mejerier, post, skjuts och gästgiveri, marknader etc. Finns i nytryck och som CD-ROM.
 
Beträffande CD-skivan gällande Rosenberg har jag erfarit, att den skulle vara besvärlig att installera. Kompetenta och datorkunniga genealoger har beklagat sig över skivans svårhanterlighet här på Anbytarforum.
 
Bengt

214
Djurö / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2002-10-10, 16:37 »
Åsa! Så långt herdaminnet verkar komminister Johan Tunvall inte att vara far till Johan Alfred Thunvall. Den senare var född i Uppsala 1845, prästvigdes vid en ålder av trettiotre år samt blev komminister i Kårsta 1881. Tjänsten räknades som tämligen klent avlönad.
 
Bengt

215
Titlar och befattningar / Sappör
« skrivet: 2002-10-10, 09:02 »
Per! Kyrkoarkiven gällande Karlsborgs garnisonsförsamling och Simonstorps socken är intressanta.
 
Hos Krigsarkivet (Stockholm) finns generalmönsterrullor samt approbations- och kassationsrullor. Generalmönstring hölls vart tredje år.
 
Sappörkompaniet - som tillhörde Ingenjörkåren (Ingeniör-Corpsen) - var stationerat på Karlsborg. Kompaniet organiserades vid 1800-talets mitt.
 
Bengt

216
Yvonne! Åkare Arvid L. Andr?e bodde - enligt adresskalendern 1897 - på Surbrunnsgatan 42. Även företaget angavs ha haft denna adress.  
 
I dessa kvarter - mellan Norrtullsgatan och Sveavägen - fanns det gott om åkare.  
 
Bengt

217
Titlar och befattningar / Sappör
« skrivet: 2002-10-09, 18:52 »
Per! Det är nog fästningen Karlsborg i Västergötland som åsyftas. Här fanns en garnisonsförsamling.
 
Gården i Drothem, kvarnen i Skåne och hamnen vid Kalixälvens utlopp - alla med namnet Karlsborg - kan nog uteslutas med tanke på att det var en sappör (ingenjörssoldat) som det rörde sig om.
 
Bengt

218
Profoss / Profoss
« skrivet: 2002-10-09, 10:47 »
Cecilia m.fl.! Att de militära befattningarna som profoss och timmerman blandas ihop hör samman med timmermannens paraduniform. Till ekiperingen hörde ett rejält skinförkläde och en stor yxa. Den senare bars över axeln. Under Carl XIV Johans tid kunde det förekomma att timmermännen gick med i vaktparaden.
 
När man upphörde med att ge stryk som bestraffning - till en början med minskning - inom det militära försvann profosserna. Profossen var för övrigt ej alldeles nödvändig för verkställande av dessa straff. Vanliga soldater kunde också kommenderas till den nesliga uppgiften.
 
Tror att Värmlands fältjägare (ett värvat förband) var det sista regementet med profoss på stat. Se Grill!  
 
I Carl XI:s militära indelningsverk avlönades profosserna med boställen. Ett sådant profosshemman var Hörsta i Kumla socken, Närke.
 
År 1855 avskaffades spöstraffet.  
 
Bengt

219
Volontär / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2009
« skrivet: 2002-10-04, 09:51 »
Emma! Sandsjö socken (Södra Sandsjö) ställde upp med tjugo indelta soldater för Konga kompani i Kalmar regemente. Kompaniet skulle samlas vid Eriksmåla gästgivargård i Algutsboda. Regementet övades på Hultsfreds slätt i Vena.
 
Vid 1800-talets mitt fanns det åtta avlönade volontärer vid regementet. Översten bestämde var volontärerna skulle tjänstgöra.
 
Vid en jämn kompanivis fördelning skulle det i genomsnitt bli en avlönad volontär per kompani.
   
Bengt

220
Djurö / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2002-10-04, 08:52 »
Åsa! Såg i en gammal matrikel (1845) att komminister Johan Tunvall var född 1809 och att han tillträdde tjänsten i Djurö 1843.
 
Bengt

221
Anna m. fl. Gamla stan-skivan avviker på ett ledsamt sätt från den standard som gäller vid hanteringen av Söder- och Klaraskivorna.  
 
Gamla stan-skivan (CD) är svår att stänga. Biter sig fast när man vill sluta och syssla med annat. Usch!
 
Bengt

222
Pirkko & Bo! Tack. Nu har jag lärt mig.
 
Ferlins Stockholms stad (1858) innehåller en uppsats om Straff- och Arbetsfängelset å Norrmalm för qvinnor. Häri åtskilligt om vaktqvinnor samt om fångars klassifikation, sysselsättning, utspisning, arbetsförtjänst m.m.
 
Det mesta förefaller att gälla förhållandena år 1856.
 
Bengt

223
02) Ortnamn N - Ö / Skrämman
« skrivet: 2002-09-30, 18:25 »
Lotte! Fasligt det här. Skräckle, Skrämbohult, Skrämmenborg, Skrämsta och Skrämtorp har jag antecknat efter Rosenberg. Själv har jag minnen av promenader i Skräcklan, en vacker park i Vänersborg.
 
Bengt

224
Bergs- / Bergsgevaldiger
« skrivet: 2002-09-30, 18:09 »
Anna-Lisa! Du har tänkt rätt. Bergstingsrätten - som ibland också kallades gruvrätt - bestod av bergmästaren såsom ordförande och sex bisittare.
 
Bisittarna motsvarade nämnden vid häradsrätterna.
 
Bergstingsrätterna fanns kvar till 1851.
 
Bengt

225
Madeleine! Straff- och arbetsfängelset för qvinspersoner å Norrmalm låg i vinkeln mellan nuvarande Östermalms- och Rådmansgatorna, alldeles nedom berget där Engelbrektskyrkan nu ligger.
 
Fängelset fanns kvar rätt länge. Numera finns en byggnad med lokaler för utbildning av arkitekter på platsen.
 
Bengt

226
Förnamn - C / Charodotes / Karadatus
« skrivet: 2002-09-28, 17:36 »
Lotte! Är man till äventyrs intresserad av släkten Meurling kan det vara skäl att titta efter i Svenska släktkalendern (1989 m.fl.).
 
Häri kan vi lära att prosten Charodotes Meurling (1847-1923) var politiskt verksam och blev  riksdagsman (ledamot av första kammaren).
 
En sonson till Charodotes var den under många år som kommunistisk skribent aktive fil.dr Per Meurling (1906-1984). Denne var särskilt ivrig under Spanska inbördeskriget, vari hans yngre broder, teol.stud. Olov Meurling (1909-1936), stupade såsom krigsfrivillig i en av de internationella brigaderna.
 
Bengt

227
Titlar och befattningar / Regementsskrivare
« skrivet: 2002-09-28, 11:49 »
Staffan! Vid de indelta regementena fanns det normalt en regementsskrivare, som till sin hjälp hade två mönsterskrivare. Dessa tillhörde regementets stab och avlönades mestadels med boställen. Skrivarna var nödvändiga för att regementschefen väl skulle kunna utöva sitt ämbete. De hade gott anseende.  
 
Regementsskrivaren vid Södermanlands regemente avlönades inom ramen för det av Carl XI fastställda militära indelningsverket med bostället Vida i Bergshammars socken. Längre fram tilldelades regementsskrivaren istället det ännu bättre bostället Etlesta i Halla. Detta hade ursprungligen varit anvisat åt kaptenlöjtnanten vid Livkompaniet. Denne fungerade i praktiken som kompanichef.  
 
Bostället Tjärsta i Björkvik var från början delat anvisat åt såväl en mönsterskrivare som åt fänriken vid Gripsholms kompani. Gården gav god avkastning.
 
Se Grill!
 
Bengt

228
Volontär / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2009
« skrivet: 2002-09-28, 11:00 »
Emma! De volontärer, som du åsyftar, stod nog rätt långt ner. Till skillnad mot de indelta soldaterna så hade de ju ej någon tryggad bärgning.
 
Någon rent faktisk skillnad mellan att vara volontär eller värvad soldat fanns ju egentligen inte.  
 
Från franska revolutionens dagar och framåt har volontären emellertid i socialt hänseende räknats som bättre än yrkessoldaten.  
 
Eftersom det för volontärens del var fråga om ett frivilligt åtagande så är det omöjligt att säga något mer allmänt om gruppen som sådan.
 
Jag har hittat ett tidigt belägg för bruket av ordet volontaire, det är från en kunglig resolution given i Stockholm 17 dec. 1698. Så här låter inledningen till Carl XII:s beslut:
 
Såsom Öfwersten underdånigst tillkännagifwer, huru som han, vid Regementets emottagande bland annat har funnit några Volontairer, hwilka fuller går för Rotarne, men wilja intet wara bundne som andre Knektar..... Jfr Gahm Persson, Landt-Milice IV, s. 1155.
 
Bristen på trygghet vad gäller försörjningen svarade ju i detta fall (Elfsborgs Läns Infanterie-Regemente) mot en större frihet för den enskilde knekten. Och dessutom räknades åtminstone i detta fall volontärerna som fullgoda ersättare för på rote underhållna soldater. Något att beakta!  
 
Jag förmodar att Krigsarkivet kan ge besked rörande litteratur och arkivhandlingar, exempelvis rullor.
 
Bengt

229
Volontär / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2009
« skrivet: 2002-09-27, 16:43 »
Emma! Volontären hade frivilligt anmält sig till tjänstgöring inom krigsmakten. Detta till skillnad från den utskrivne, beväringen eller - vad gäller senare tid - den värnpliktige. Man räknar inte heller de kontraktsanställda soldaterna (med torp) inom indelningsverket till volontärernas skara.
 
Volontären var inte alls eller endast uselt avlönad. Drivkrafterna för att bli volontär kunde vara av olika natur. Mest näraliggande är hoppet om att genom visad trohet och duglighet bli antagen till ordinarie soldat (med torp) eller kanske rent av bli befordrad till befäl (med boställe).  
 
Såvitt jag minns upphörde möjligheten att söka sig till försvaret såsom volontär först så sent som år 1957. Den som ville förbereda sig för officersyrket kallades åtminstone under 1940-talet för officersvolontärer.
 
Ordet kommer av franskans volontaire (= frivillig). När tyskarna använder ordet der Friwillige (den frivillige) syftar också de vanligen på någon som frivilligt har anmält sig till krigstjänst.
 
Överfört har ordet volontär också använts för att beteckna nybörjare (utan lön) på tidningsredaktioner samt även - och detta ännu i detta nu - beträffande hjälpkrafter hos ideella organisationer m.fl. (särskilt gällande internationellt biståndsarbete).
 
Det finns många varianter. Tror likväl att jag någorlunda - om än otillräckligt - har tolkat ordets betydelse.
 
Bengt

230
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 21.10.2002
« skrivet: 2002-09-25, 19:46 »
Anne! Frans Anton Leijon, född 1870 20/4 (utom äktenskapet) i Katarina i Stockholm. Han utbildade sig till bokbindare och ändrade släktnamnet till Janzon. Gjorde militärtjänst 1892. Gifte sig med Svea Ulrika Elisabet Lindqvist, född i Skeppsholms församling 1874 12/4. Deras dotter Ingrid Valborg Elisabeth föddes - som du själv helt rätt har noterat - i Jakob 1898 5/8. Ytterligare en flicka (Grete Louise) föddes året därpå. Under några månader 1900 bodde familjen i Gamla stan, 15 dec. samma år flyttade bokbindaren med hustrun och de båda döttrarna till Göteborg.
 
År 1908 återvände Frans Anton till Stockholm såsom änkeman. Bodde på Söder. Under några månader 1909 vistades han i Norrtälje. År 1912 bar det av till Ystad.
 
Det här har jag plockat från CD-skivorna Söder och Gamla stan.
 
Bengt

231
Ryssby (G) / Äldre inlägg (arkiv) till 21.10.2002
« skrivet: 2002-09-25, 15:50 »
Anne! Svårt det här. Kanske din farfar också avled i Ryssby nära Kalmar? I så fall skulle han troligen vara identisk med en änkeman, som dog där i september 1952.  
 
Stämmer detta så är dödboken för Ryssby församling (i Norra Möre) och år 1952 av intresse.  
 
Bengt

232
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-02
« skrivet: 2002-09-24, 12:44 »
Mathias! Troligen har redan du fått rätt svar genom Lotta.  
 
Vill likväl påminna om byn Guthult i Fotskäls socken, Mark, Västergötland. Socknen ligger vid Viskans tillflöde Surteån, tämligen nära gränsen mot Halland.
 
Bengt

233
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-07
« skrivet: 2002-09-23, 21:17 »
Barbro! Munslätt är en by inom Sköllersta socken.
 
Sköllersta. Ett mejeri är känt, likaså egendomarna Norrtorp, Vrana och Ullavi. Kanske sågen fanns vid någon av dessa större gårdar?
 
Bengt

234
Tingstad / Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2007
« skrivet: 2002-09-20, 10:07 »
Christian! Grenadjärstorpet i Hollstads by i Tingstads socken var anvisat åt nr 35 i Östanstångs kompani vid (första) Livgrenadjärregementet. Jfr Grill.
 
Troligen syftar ägor i detta fall på allmänningen, där soldattorpet i detta fall skulle vara upptaget.
 
Bengt
 
Detta inlägg flyttades den 14 mars 2009 från Östergötland, Var ligger platsen?
Magnus Hjärtström, moderator

235
Inger! Vet ej. Tegelbruket var emellertid anlagt på Tenggrentorps gård. Efter vad jag tycker mig ha förstått så låg Tenggrenstorp på 1800-talet innanför stadsgränsen men utanför själva stadskärnan. Till gården hörde också ett skeppsvarv.
 
Kanske man skall fundera lite över själva gårdsnamnet. Någon Tenggren?
 
Bengt

236
Yrken B / Bolagsman
« skrivet: 2002-09-19, 22:28 »
Birgitta! Mitt nypåträffade bolag kom från ett referat av en gammal förordning gällande Stockholm (1693). Häri användes termen bolag som synonym till ordet hushåll.  
 
Förordningen gällde skyldighet att hålla handlykta. Användningen av ordet bolag låg åtminstone i detta fall utanför folkbokföringen.  
 
Bengt

237
NF har naturligtvis rätt! Slopandet 1875 syftar ju helt klart på arm?n. Men det förefaller dock som om redan utnämnda predikanter även här hade tillåtits att fortsätta.
 
Annat var det vid flottan. I 1897 års adresskalender kan vi se att innehavare av den då på intet sätt vissnande befattningen som bataljonspredikant vid Skeppsholms församling var fil.dr A.Th. Dehlgren, som bodde på Holländargatan.  
 
Predikantbefattningen vid flottans station i Stockholm fanns kvar även efter andra världskrigets slut. Åtminstone från mitten av 1930-talet med titeln amiralitetspredikant.
 
Skeppsholms församling var icke-territoriell till sin natur och underställd Hovkonsistorium. Samma med Stockholms övriga militära församlingar.
 
Regementspastorn motsvarade kyrkoherden i en vanlig församling och bataljonspredikanten svarade mot en komminister. Ingendera av tjänsterna gav vanligen fullt levebröd.  
 
Det där med bataljon var en statusmarkering. Jämför regementsläkare/bataljonsläkare, regementsveterinär/bataljonsveterinär. Angav vem som var chef.  
 
Garnisonsförsamlingarna - med undantag av Skeppsholms - upphörde med utgången av april 1927. En av de sista som föddes i en sådan var sedermera statsministern Olof Palme (Svea artilleriregementes församling).
 
 
Bengt

238
Yrken B / Bolagsman
« skrivet: 2002-09-19, 11:13 »
Birgitta! Såg idag av en händelse att bolag i äldre tid också kunde betyda hushåll. Jag har emellertid svårt att få in termen bolagsman i det sistnämnda sammanhanget.
 
Bengt

239
Yrken L / Lykttändare
« skrivet: 2002-09-18, 20:28 »
Malin & Tord! I Stockholm fanns det också gatulyktor som drevs med olja. Detta system är äldre än det med gasen. De lykttändare, som hade hand om oljelamporna, var i äldre tid inte desamma som de som skötte gaslyktorna. Jag har för mig att det fanns kvar några få oljelampor ännu under 1930-talet.
 
Om detta är rätt skulle det innebära att olja och gas försvann ungefär samtidigt från Stockholms gator.
 
Bengt

240
Christian! Fr.o.m. ecklesiastikåret 1885/86 indelades Norrköping i fyra församlingar, nämligen S:t Olofs, Hedvigs (ej territoriell), S:t Johannes (landsförsamlingen) och Norra. Till en början - gissningsvis till 1893 - ansvarade kyrkoherden i S:t Olof även för Norra församlingen.  
 
Norra kvarteret omfattade på 1880-talet stadens nybyggda delar. Detta kvarter (= Norra församlingen) upptog ungefär 2/5 av Norrköpings yta och flera broar ledde över Motala ström till de södra stadsdelarna. Jfr Rosenberg.
 
Bengt

241
Bo! Emmy Rathsman kom 1882 till Stockholm från födelseorten Västerås. Hon förefaller att tämligen omgående ha utbildat sig till telegrafist och var antagligen kvar i yrket när hon i slutet av december 1893 flyttade till Sundsvall. Därifrån flyttade hon vid okänd tidpunkt till grannorten Skön. Hon återvände till Stockholm 1904. Sannolikt fortsatte hon som telegrafist under ytterligare en tid.
 
Under några månader, nämligen hösten 1925 - våren 1926, bodde hon på Renstiernas gata 13 på Söder och delade då ånyo bostad med den numera gifte postkontrollören Viktor Rathsman (född i Västerås 1866 22/2).
 
Vid uppbrottet återvände Emmy till Östermalm, Viktor flyttade - så gott som samtidigt - till Ålsten, Bromma.
 
Söderskivan och en adresskalender har anlitats.
 
Bengt

242
L - R / Lunda
« skrivet: 2002-09-16, 18:37 »
Jessica! Lunda gods i Västra Vingåker, Oppunda härad i Södermanland. Häri 2 5/8 mantal Lunda herrgård och Lunda kvarn. Jfr Rosenberg.
 
Bengt

243
Yrken B / Borgmästare
« skrivet: 2002-09-16, 15:37 »
Karin! Kungl. Maj:ts resolutioner på städernas besvär kan ge vägledning. Se kommentarerna till Stadslagen. En reglering skedde redan genom en bestämmelse i Stadslagens konungabalk, Huru Borgmästara och Rådmän skulu wälias.... Kungens inflytande på valet säkrades.  
 
I summa. Kungen fick inte påtvinga någon stad en viss person som borgmästare. Städerna skulle upprätta förlag, som prövades av kungen. Gillades den föreslagne var saken klar.
 
Längre fram (RF 1720) bestämdes att - efter omröstning på allmän rådstuga (magistrat jämte burskapsägande borgare) - ett förslag på tre för borgmästarämbetet lämpade personer skulle upprättas. Kungen utsåg vem han ville inom förslaget och utfärdade fullmakt.  
 
För att vara borgmästare med ansvar för rättsväsendet (ordförande i rådstuvurätten m.m.) krävdes juridisk utbildning. I åtskilliga städer fanns i äldre tid flera borgmästare, exempelvis fyra i Stockholm. Ännu under 1930-talet hade Göteborg två borgmästare, av vilka den ene var justitieborgmästare. Norrköping hade också länge två borgmästare.
 
Bengt

244
Bo! Tillägg och rättelse. Emmy Charlotta Rathsman var född i Västerås 1859 17/11. Flyttade sannolikt från adressen Skeppargatan 17 till Söder 1925, återkom till Östermalm året därpå.
 
Ovanstående har plockats från Söderskivan.
 
En felstavning Rothsman har observerats (dock ej i primärmaterial).
 
Bengt

245
Bo! Telegrafisten Emy Christina Rathsman bodde, åtminstone vid mantalsskrivningen år 1935, på Skeppargatan 31, 3 tr - ett hörnhus som också vette mot Storgatan - på Östermalm i Stockholm.
 
Bengt

246
Yrken B / Bolagsman
« skrivet: 2002-09-13, 10:38 »
Birgitta! Bolagsman är en person, som har gått i bolag med en eller flera andra personer om något gemensamt företag. De har då tillsammans bildat ett bolag. Bolagsmännen är delägare, de har skyldigheter och förmåner.
 
Sådana här enkla bolag - exempelvis med syfte att driva handelbod - kallades förr även förening, så brukat en synonym till bolag.  
 
Gamla tiders bolag hade ibland endast en kort varaktighet, några månader eller så.  
 
En juridisk knäckfråga är de fall då samma personer tämligen omgående - kanske inom ett år - tillsammans stiftade ett nytt bolag med liknande syfte. Nytt bolag eller det gamla som hade förpuppats och nu återtog verksamheten?
 
Bengt

247
Barbro! Håller med Bo. Huset fanns inte 1919, troligen byggt i början av 1930-talet.
 
Döskivan säger att Frida Sofia Sabel (född i Adolf Fredrik 1897 30/9) var mantalsskriven i Katarina (Ringvägen 87 A, 3 tr) och kyrkobokförd i förorten Vantör när hon avled. Hon blev änka 1965 23/11.
 
Mannens födelsedatum 1897 21/8 liksom också vigselåret 1919 kan också räknas som säkerställda.
 
Bengt

248
B / Bastugatan
« skrivet: 2002-09-10, 10:36 »
Christer! Ett tillägg. Har nu tittat på Söderskivan och ej lyckats hitta någon Svea Viola Johansson boende på Badstugatan (Söder).
 
Men! Ett spädbarn (troligen fött på Kungsholmen) vid namn Svea Viola Margareta Johansson (f. 1906 7/1) bodde en kort tid på adressen Lilla Badstugatan 3 (Söder). Den lilla flickan överfördes redan i september 1907 till Vanadisroten på Norrmalm.
 
Bengt

249
B / Bastugatan
« skrivet: 2002-09-10, 10:09 »
Christer! 19:e roten, även kallad Skinnarviksroten.
 
Bengt

250
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-31
« skrivet: 2002-09-05, 18:36 »
Matilda! Har tittat i några svenska och finska adelskalendrar. Björkwald saknas.
 
Bengt

251
Ingermanland / Äldre inlägg (arkiv) till 13 september, 2006
« skrivet: 2002-09-05, 16:22 »
Monica! Inslaget av svenskar i Ingermanland har alltid varit litet, vare sig landet stod under svensk eller rysk överhöghet. Numera är även ingrerna själva svåra att identifiera på grund av att deras språk, som är släkt med finskan, har dött ut. Några få som kan tala ingriska finns väl fortfarande kvar. I övrigt talas och skrivs det på ryska.
 
Förmodar därför att du med svenskar syftar på dem som fanns i Nöteborg (Schl?sselburg), och då särskilt på de bofasta (handlande, hantverkare).  
 
Fästningen - som också tjänade som fängelse - hade ännu under 1800-talet en svenskspråkig evangelisk-luthersk fångpredikant. Varifrån de svenska fångarna kom vet jag inte. Åland, Österbotten, Nyland, S:t Petersburg, kustbygderna i guvernementen Estland och Livland var områden med svenska invånare.
 
Troligen kan en orientering erhållas med stöd av någon bok om Ingermanland eller Nöteborg. Det finns tryckta genealogier gällande den baltiska adeln. Tänker mig att man i dessa skulle kunna fiska upp ett och annat som berör dina intressen.
 
Bengt

252
Govenius / Govenius
« skrivet: 2002-09-05, 10:51 »
Monica! Johan Oskar Laurentius Govenius (född i Sala 1828) prästvigdes för Västerås stift 1855.
 
Grosshandlare C.A. Gowenius hade på 1930-talet såväl bostad som kontor på Kungsholmsgatan 74 i Stockholm.
 
Vid denna tid var Gunvor Govenius föreståndarinna för Björntomta skolhem för gossar på Lidingön och Agnes Govenius drev pensionat vid Norra bantorget i Stockhplm. Kassör Arthur Govenius bodde i samma hus.
 
Otto Robert Gowenius (1840-1910) var född i Luleå och bodde på Söder i Stockholm. I sin krafts dagar var han sjökapten, dog fattig.
 
Rotemansarkivet innehåller material gällande personer med namnet Govenius/Gowenius. Sex rotar finns excerperade på CD-skivor.
 
Bengt

253
Ponsbach / Ponsback / Ponsbach / Ponsback
« skrivet: 2002-09-04, 19:41 »
Bengt-Göran! I 1936 års Adresskalender för Stockholm noteras fem män med namnet Ponsbach.
 
Uttalades Pånsback.
 
Bland dessa fem fanns fondmäklaren Elis Ponsbach, som var en av de båda huvuddelägarna i bankirfirman Jacobson & Ponsbach.
 
Om dessa stockholmska Ponsbach har något att göra med dina Ponsback däruppe vet jag inte.  
 
Bengt

254
07 Övrigt / Grabfeldgraf. Vad betyder denna grevetitel?
« skrivet: 2002-09-04, 03:21 »
Sigurd! Förr i världen fanns det allehanda grevar. Inte endast sådana som hade feodala bördstitlar.  
 
Erinrar mig termen Deichgraf. Denne var ansvarig för utdikningar, vattenavledningar, dammar och liknande inom ett visst område. Således en tillsatt ämbetsman. Om nu befattningen ibland tilläts gå i arv inom en viss släkt inverkar detta ej på själva grundkaraktären av ordet (dikesgreve).
 
Ett annat sådant ord är Wildgraf, ursprungligen något av en överjägmästare. Titeln fick en pretentiös klang genom att furstarna av huset Salm månade om sitt innehav av titeln. Tror också att en del av huset Salms inkomster kom från tullupppbörd på Rhen. De räknades då som Wild- und Rheingrafen. Man kan också nöja sig med att se Rhengreve som en rent geografisk positionsbestämning.  
 
De tidiga pfalzgrevarna vid Rhen var i liknande läge. Från början sysslade de med att hålla uppsikt över kejsarens och rikets egendomar (pfalzerna) i västra Tyskland. Sedan blev de kurfurstar med stort politiskt inflytande.  
 
Den kejserlige överhärolden hade titeln Wappenkönig. Hans ämbetsnamn var Römreich. Den franske roi d?armes hette Montejoie.  
 
I Storbritannien finns barons of the Exchequer, de har adrig haft något att göra med de ärftliga lordtitlarna (baron m.fl.).
 
Ja detta löser ju inte ditt problem. Men kanske det kan bli en tankeställare, som pekar på termers mångtydighet. Man bör inte låsa sig vid en enda och tidigt inlärd betydelse av ett visst ord.  
 
Bengt

255
Lundin / Lundin
« skrivet: 2002-09-03, 22:36 »
Berith! Lundin var och är ju på intet sätt något ovanligt namn.
 
Barnmorskor fanns av två slag, legitimerade och sådana som inte var det. De legitimerade togs upp i adresskalenderns yrkesavdelning, församlingsvis ordnade.  
 
1897 års kalender noterar barnmorskorna Beda Lundin och Clara Lundin. Båda var legitimerade och båda fanns på Söder.  
 
Säkrare och bättre än att använda Huldbergs adresskalender är att leta i Rotemansarkivet. Gamla stan, Söder och Klara finns redan på CD-skivor, Kungsholmen kommer snart.
 
Bengt

256
Eva-Lise! Husförhörslängderna upphörde att föras 1896. Borde alltså ha lagts upp även för detta år. Föreslår emellertid att du istället letar i Rotemansarkivet. Detta finns hos Stockholms stadsarkiv.
 
Husförhörslängder gällande Stockholm och senare delen av 1800-talet har ett begränsat värde på grund av att uppgifterna inte blev effektivt kontrollerade.
 
På Kungsholmen fanns vid denna tid expeditioner för Kungsbroroten resp. Kronobergsroten.
 
Nästa år kommer excerperade delar av arkiven från de båda rotarna på CD-skiva.
 
Bengt

257
Carl (1819-1895) och Lea (1826-1897) Ahlborn, som bodde i Myntverkets fastighet Hantverkargatan 5 & 7 på Kungsholmen hade enligt Svenska släktkalendern (1918, 1930) sammanlagt sex barn.
 
Två av barnen anges ha avlidit i späd ålder.  
 
Nu mitt problem. Vem var Otto C. Ahlborn? Ett av dessa sistnämnda barn eller rörde det sig om någon annan? Ett exlibris med namnet Otto C. Ahlborn är känt.
 
Vore tacksam för utförligt besked gällande just Otto.
 
Det kan noteras att mynt- och medaljgravören Lea Ahlborn var en skicklig tecknerska.
 
Bengt

258
E / Ekeby
« skrivet: 2002-08-30, 08:29 »
Madeleine! Bladåkers församling tillhörde förr Stockholms län, moderförsamlingen Ekeby däremot Uppsala län.
 
Så här låter det hos Rosenberg:  
 
Bladåker. Sn i Närdinghundra härad, Stockholms län, i  n. gränsande till Upsala län .....
 
Ekeby i Upsala län, Olands hd. Sn i östra Upland kring Olandsån vid Stockholms läns västra gräns .....
 
Bengt

259
E / Ekeby
« skrivet: 2002-08-29, 21:02 »
Madeleine! Tänk om Stockholms län är rätt och Ekeby fel? Det nog bäst att även granska fb för Bladåkers församling (annex till Ekeby).  
 
Bengt

260
E / Ekeby
« skrivet: 2002-08-29, 17:28 »
Madeleine! Gissar på en felskrivning. Ekeby församling tillhörde i början av 1900-talet Uppsala län. Grannförsamlingen Bladåker, som ingick i samma pastorat, hörde däremot vid denna tid ännu till Stockholms län (numera ligger båda i Uppsala län). Jfr Rosenberg.
 
Det finns ytterligare ett exempel från denna trakt på att länsgränsen i civilt hänseende skiljde två församlingar i samma pastorat från varandra.
 
Bengt

261
Äldre ord A - K / Cautionsman
« skrivet: 2002-08-28, 18:07 »
Gunnar! Den som lämnade caution gick i borgen. Man åtog sig helt enkelt att svara för någons ekonomiska - eller eventuellt också andra - åtaganden. Sådan caution kunde under 1700-talet krävas för den, som i sin anställning skulle ansvara för uppbörd och/eller kassa.
 
En välbeställd sjökapten kunde exempelvis ställa caution för sin unge brorson, som sökte anställning vid tullen. Sjökaptenen kunde då sägas vara en kautionist.
 
Vad ordet caution exakt betyder i det refererade vigselbeviset vet jag inte. Någon form av borgen eller garanti rör det sig väl sannolikt om.
 
Bengt

262
Yrken G / Gälkare
« skrivet: 2002-08-27, 14:01 »
Kaj! Håller med dig. Inriktade mig mest på att förklara ordet med ledning av Holmbäcks och Wess?ns kommentarer. I hast - och detta medvetet - slog jag samman gälkare och fogde vad beträffar Stockholm. Åtminstone de av mig åberopade auktoriteterna såg ju saken på det viset. Ett och samma ämbete gälkare/fogde således. Är själv nöjd med min förklaring och hoppas att andra också är det.  
 
Redogörelsen för det i sanning torftiga källäget får väl ses som en kompletterande utvikning. Hoppas att du inte tar illa vid dig av denna lilla ripost.
 
Bengt

263
Krut- / Krutbrukare
« skrivet: 2002-08-27, 09:42 »
Lars-Olov! Är den studerade fastigheten 1/4 mantal Krutgården i Lerbo socken? Av Rosenberg framgår att hemmanet tillhörde Gotthardsbergs gods.
 
Kanske du kan hitta uppgifter om mottagna krutleveranser i Krigsarkivet. Själv satsar jag - under ovan angiven förutsättning - 50 öre på Livregementet till häst, Södermanlands kompani.
 
Skulle kruttillverkningen till äventyrs ha funnits kvar efter 1792 är det Livregementets grenadjärcorps som kan vara aktuell.  
 
Existensen av rusthållet Hässle i Lerbo har styrt mina gissningar. Ryttaren/grenadjären tillhörde Södermanlands kompani vid angivna förband. Se Grill!
 
Annat krutigt hos Rosenberg är tre olika gårdar, som hette just Krutbruket. Så du är nog på rätt väg!
 
Bengt

264
Yrken G / Gälkare
« skrivet: 2002-08-26, 22:03 »
Sari! Gälkarna var under medeltiden konungens  ställföreträdare. De övervakade indrivning av  skatt och övade allmän uppsikt. Den mest kände - och även i allo mest betydelsefulle - var gälkaren i Stockholm.
 
 
Med tiden försvann ordet och det talas i stället om fogdar. Se kommentaren till konungabalken i Holmbäcks och Wess?ns utgåva av Magnus Erikssons stadslag. Jfr även dessas kommentarer till Västmannalagens manhelgdsbalk.
 
Bengt

265
Hjertén / Hjertén
« skrivet: 2002-08-26, 19:40 »
Gunila! Såg på döskivan att Freddy Hjertén var skriven i Matteus men var antecknad såsom inneboende hos Phersson, Björnsonsgatan 11, Bromma, vid dödsfallet. Genom skivan lärde jag mig också att han hade varit gift och blivit skild 1957 27/12. Bengt

266
Titlar och befattningar / Kvartermästare
« skrivet: 2002-08-26, 17:17 »
Mats! Såg i Grill att det oreformerade militära indelningsverket innehöll kvartermästare på stat, avlönade med boställen.
 
Enligt samme Grill disponerades de gamla kvartermästarboställena på annat sätt vid den tid då han själv skrev (1850-talet). Exempelvis hade qvartermästareskapets boställe Gillberga i Irsta socken i Siende härad i Västmanlands län då anvisats åt en fanjunkare.  
 
Regementskvartermästare med egen lön å stat fanns däremot under 1800-talet vid de värvade regementena. Inom beväringen fanns likaså två befattningar.
 
Att det i fält behövdes kvartermästare på skilda nivåer är närmast självklart.  
 
Bengt

267
Yrken A / Apologist
« skrivet: 2002-08-26, 11:29 »
Per! Tack för kompletteringen. Man kan nog bygga på med att mer eller mindre tillfälliga prästerliga inhopp såsom apologist också kan vara tänkbara.  
 
Apologistena vid Linköpings högre lärdoms- och apologistskola stod åtminstone under 1840-talet på intet sätt efter den egentliga lärdomsskolans lärare (rektor, konrektor, kollegor) i fråga om utbildning.
 
Beträffande gymnasiet gällde ju annat, som dock inte behöver avhandlas här.
 
Bengt

268
Krut- / Krutbrukare
« skrivet: 2002-08-24, 09:22 »
Lars-Olov! Är du alldeles säker på att termen krutgård syftar på tillverkning? Det kan ju ha rört sig om någon annan verksamhet med anknytning till krut (insatsvaror såsom sjudning av salpeter, förvaring eller transport). Verksamheten behöver inte ha varit ekonomiskt intressant och självvald. Det kan ha rört sig om en skatt (tunga), som har varit knuten till fastigheten.
 
Under 1600-talet ålåg det vissa skånska bönder (rusthållare) att underhålla karlar, som gick krutvakt i Kristianstad. I staden fanns ett stort krutförråd. Rusthållarna lyckades emellertid byta bort detta sätt att fullgöra sin skattskyldighet mot något mer konventionellt. Istället övertogs krutvakten av krigsfolk från Landskrona (garnisonen).
 
Bengt

269
Yrken A / Apologist
« skrivet: 2002-08-23, 10:44 »
Kerstin! Det ord du far efter är nog apologet. Det är en person som försvarar något, vanligen en religiös eller filosofisk åskådning.
 
Jämför Augsburgska bekännelsens apologi, en av de evangelisk-lutherska kyrkornas bekännelseskrifter. Fortfarande är denna apologi (försvarsskrift) av betydelse inom de gammallutherska samfund, som finns lite varstans i världen. Verksamheten som apologeten utövar kallas apologetik, lärdes förr ut vid de teologiska fakulteterna. En särskild professur i ämnet fanns i Uppsala (theologiae professor kalsenianus).
 
Apologisten däremot är en lärare. Denne undervisade i elementär matematik, vanligen en tämligen praktiskt inriktad handelsräkning jämte bokföring. En skola med denna inriktning kunde kallas apologistskola. En klass i trivialskolan, vari man särskilt övade räknefärdighet, fick heta apologistklassen.  
 
Enligt en ordbok, som jag just nu har tittat i, kommer det hela från den grekiska termen apologizesthai, som betyder föra räkenskaper.
 
Så i summa! En rätt apologet borde   a l l t i d  vara prästvigd, en apologist var däremot så gott som  a l d r i g  någonsin präst.
 
Eftersom varje präst i kraft av sitt ämbete också var en den kristna trons apologet (försvarare) används inte ordet för att beteckna prästerlig syssla eller ämbete. Alla var de ju skyldiga att vara vaksamma apologeter.
 
Apologisten är däremot anställd och avlönad just såsom apologist, en som lär barn och ungdomar att räkna och föra handelsbok.
 
Yrkesbenämningen apologist (räknelärare) finns i folkbokföring, adresskalendrar o. dyl.
 
Bengt

270
Leijon / Leijon
« skrivet: 2002-08-15, 19:33 »
Anders! Nästan ingenting finns nu kvar av vår gamla släktskröna, gissningsvis uppkommen redan under 1850-talet. För farmor låg - skulle jag tro - poängen i att det skulle ha rört sig om prästdottern Kruse. Något som gott och väl kompenserade zigenaren.
 
Min far och dennes syskon hörde så gott som aldrig något om gamla tider från föräldrarna Anders och Carolina Svensson. Dessa hade nog av dagens bekymmer och hade blicken riktad mot framtiden. Familjen var politiskt konsevativ, farfar höll på konung och adel samt röstade med högern.  
 
Min farfarsfar Sven Olsson (f. 1804, änkeman, omgift samt vid jämförelsevis hög ålder utvandrad till Amerika) drev en stor gård med många drängar och pigor (landbolega av jordbruk tillhörande det piperska fideikommisset i Vitaby). Liknande med dennes närmaste anor. Min farfar Anders Svensson kom sålunda från en avsevärt säkrare miljö än hustrun Carolina Andersdotter. Båda skrev och talade väl, farmor var dock mer rapp i käften. En socialt stoltserande hållning fanns nog hos båda, något dold hos Anders, alldeles öppen hos Carolina. Hon kunde bli oförskämd, så aldrig den melankoliskt anlagde pliktmänniskan Anders, lokomotivförare till yrket. Anders behandlade - såvitt känt - alla människor med respekt. Detta gällde inte Carolina. Hon var inte lika balanserad, hade svårt att tåla förtret och motgångar.
 
Räknar med att du gör upp med anbytarvärden om flyttning av diskussionen till Knut Leijon. Har själv inte varit där ännu. Har haft fullt upp med att ta till mig mig allt det intressanta, som du har tillfört den rurska släktkrönikan. Tack!
 
Bengt

271
Leijon / Leijon
« skrivet: 2002-08-15, 10:25 »
Anders! Att flytta diskussionen till Leijon tycker jag låter som ett bra förslag. Tillstyrkes!
 
Undrar dock varför Botilla hette just Kruse och onekligen bodde i Brönnestad där p.l. hade samma namn. Var månne vandrarna Kruse prästfamiljerna Kruses skydslingar?
 
Har nu hittat på en ny teori. Enligt denna skulle Botilla ha varit kyrkoherde Erik Kruses piga, blivit gravid i mitten av oktober 1799 samt någon gång under förslagsvis månaderna januari eller februari året därpå plötsligt ha flytt prästgården - hämtad av Knut Leijon - och då setts försvinna tillsammans med denne över Finjasjöns bärande is. Härav då traditionens prästdottern Kruse, flydde tillsammans med en zigenare, sprang över isen. Hur nu än saken utvecklades så föddes likväl dottern Catharina på Lörup i Brönnestad 1800 23/6.
 
Catharina Knutsdotter blev änka 1860 29/3, då  tillsammans med sin man Anders Andersson intagen på fattigstugan i Svedala, samt avled själv på samma ställe 1865 2/11.
 
Om Anders vet jag inte mycket. Född i Västra Skrävlinge 1797 27/11 och statdräng, en tid i skomakarlära. Modern hette Anna Johanna Månsdotter.
 
Bengt

272
Konst / Engström, Albert
« skrivet: 2002-08-14, 20:38 »
Jeanette! Komminister Laurentius Engström (Alberts farfar) var gift två gånger, nämligen med a) Anna Birgitta Jonsson och b) Carolina Johanna Charlotta Marcellus. Det var Anna Birgitta, som - genom sin son Laurentius Erhard - var Alberts farmor.
 
I Laurentius? andra äktenskap föddes två pojkar, en blev militär och slutade som fanjunkare, den andre var handlande.
 
Stationsinspektorn Laurentius Erhard Engström (1841-1926) fick i sitt äktenskap med Antigonia Margareta Lindner åtminstone fem barn, äldst av dem var Albert (född 1869).  
 
Albert fick med sin hustru Sigrid Sparre döttrarna Malin och Lisa samt sonen Lars-Bruno.
 
Någon halvbror till vår välkände konstnär och författare Albert Engström har ej redovisats. Däremot hade hans far - som ju har framgått av det föregående - två halvbröder.
 
Ovanstående har jag hämtat från Svenska släktkalendern 1930. Kalendern finns hos många offentliga bibliotek.  
 
Bengt

273
Leijon / Leijon
« skrivet: 2002-08-14, 11:15 »
Anders! Utmärkt, du har rätt. Knut Lejon var aldrig någonsin falkenerare. Det rör sig om en felläsning gjord av mig, som dåförtiden saknade beredskap för termen vandringsfolk. Visste tidigare inte ens att ordet existerade. Nu har jag lärt mig.
 
Min farmor Carolina Svensson, född Andersdotter  (f. Össjö 1850 23/5, d. Raus 1936 5/6),
hade - såvitt känt - inga syskon. Troligen var hon endast tre eller fyra år gammal när hennes far, drängen Anders Andersson (f. Skabersjö 1823 28/9, d. ?), rymde sin kos. Traditionen (opålitlig) säger att han ämnade sig till Amerika via Danmark.
 
Berättelsen om Anders Anderssons morförädrar Knut Lejon (Leijon ?) och Botilla Kruse kommer rimligen från ett enda håll, nämligen från Carolinas mor, torpardottern Kerstin Troedsdotter (f. Starby 1816 9/10, d. Össjö 1873 16/8).
 
Såvitt jag minns gjorde min far Curt Rur ingen skillnad mellan resande, tattare och zigenare. Tror att termen zigenare i detta fall också hade används av farmor. Den var - riktig eller oriktig - så att säga fast etablerad inom släkten.
 
När det gäller det socialhistoriska kan jag nämna att farmors samtliga av mig kända anor (äldsta av dessa, Carolinas mormors far, Asser Andersson; f. ca 1727, d. Starby 1784 30/5) tillhörde landsbygdens småfolk (undrklass). Torpare som bäst, annars drängar och pigor livet ut, flera slutade sina dagar på fattighuset. Krämardottern Bodilla Kruse skulle då i viss mån kunna räknas som ett undantag. Men hon anslöt sig ju - som du har visat - genom sitt gifte till vandringsfolket.
 
Ett stort tack för dina generöst meddelade upplysningar.
 
Bengt

274
Film / Teater / Lindgren, Peter
« skrivet: 2002-08-13, 21:50 »
Anders! Carolina Andersdotter Svensson (1850-1936) var min farmor. En begåvad och ordentlig kvinna.
Hon var dotter till den vid okänd tidpunkt före 1857 rymde drängen Anders Andersson (f. 1823) och dennes hustru Kerstin Troedsdotter (1816-1873). Den senare hade en tjuvaktig syster (belagt).
 
Anders Andersson var son till Catharina Knutsdotter (1800-1865), gift 1823 med drängen Anders Andersson (1797-1860, ej att förväxla med sonen som bar samma namn). Catharina var dotter till Knut Lejon och Botilla Kruse.
 
Släktens muntliga tradition om att Botilla skulle ha varit prästdotter kan vara helt utan verklighetsunderlag.
 
Bengt

275
Leijon / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-13
« skrivet: 2002-08-13, 20:53 »
Anders! Tack för ditt värdefulla inlägg.
Cavallin har inte någon ordning på kyrkoherden i Östra Herrestad, Nils Kruse (d. 1771) och dennes andra gifte, det med Maria Öhman. Tänkt mig att Botilla skulle kunna vara en dotter, om så vore skulle hon tillika vara halvsyster till kyrkoherden i Brönnestad Erik Kruse (1753-1808). Denne tillträdde pastoratet 1798. Den muntliga traditionen - som jag misstror till dess jag har sett styrkande belägg - talar om att zigenaren en kall vinterdag skulle ha rövat med sig en prästdotter.
 
Att vara zigenare, tattare eller resande tycker jag inte går ihop med uppgiften (belagd) om att Knut Lejon var artillerist.  
 
Vet själv just inte mer än vad jag har berättat här på Anbytarforum. Därför självfallet glad om du vill höra av dig.
 
Bengt

276
Leijon / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-13
« skrivet: 2002-08-13, 16:15 »
Erik! Själv har jag också frågat om falkenerare, då under Yrken. Min fmfmf Knut Leijon har antecknats som artillerist och även som vandringsfalkenerare.  
 
Det du säger om att falkeneraryrket skulle ha varit något för tattare och resande stämmer med vår muntliga släkttradition. Hos oss kallades Knut Leijon alltid endast zigenaren. Hans hustru Botilla Kruse påstås ha varit prästdotter. I äktenskapet föddes dotten Catharina Knutsdotter, Brönnestad socken 1800 23/6.
 
Se även under Yrken, rubriken Falkenerare.
 
Bengt

277
Eivor! Visst har du rätt. Det är fult att snylta. Emellertid är full reciprocitet svår - för att inte säga omöjlig - att nå. En del på Anbytarforum är gamla erfarna släktforskare med mycket material, andra är nybörjare. Den ene bor i villa med ett eget genealogiskt bibliotek, den andre lever under enklare förhållanden. Etc., etc., etc.  
 
Det A vill ha kanske B kan ge, förargligt nog utan att kunna tacka A med någon passande gengåva. Ja, här kan du nog själv redan hunnit fylla i att A:s intressen kanske kan tillgodoses av någon tidigare ej inblandad, någon C, D, F eller G.
 
Tycker själv att Anbytarforum fungerar strålande med tanke på den samling personer med skilda förutsättningar och temperament som utgör dess aktörer.
 
Bengt

278
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2002-08-07, 16:07 »
Åke! Som du väl redan har insett av den förda diskussionen så gäller det kamerala mantalet just värdet av egendomar på landet.
 
Fastigheter i staden åsattes ej mantal. Men ord är knepiga, ibland. Det fanns nämligen också en skatt som kallades mantalspenning (fanns kvar överraskande länge). Denna gällde aldrig fast egendom utan var en personskatt. Varje vuxen och arbetsför person skulle betala mantalspenningar. Husbonden betalade drängars och pigors. Barn och åldringar slapp. Likaså den, som på grund av sjukdom - fysisk eller psykisk - var helt eller nästan oförmögen till arbete. Därför kan man i längderna se anteckningar som exempelvis fånig eller utgammal, anförda som skäl till att mantalspenning ej skulle debiteras.
 
Statens fiskala intresse för mantalet upphörde när grundskatterna - som särskilt drabbade bönderna - avvecklades omkring sekelskiftet 1900. Inom fastighetsrätten lever mantalet kvar än i denna dag. Utgör därvid en del av fastighetens namn och hjälper till att slå fast identiteten. Berättar också en smula om varifrån sommartorpet en gång avstyckades och annat sådant.  
 
Och så till den korta sammanfattningen. Mantal avsåg fast egendom på landet, mantalspenning gällde person, såväl på landet som i staden.
 
Bengt

279
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2002-08-06, 10:38 »
Jörgen! Instämmer. Uttryckte mig väl slarvigt i slutstycket. Trodde meningen var klar med tyst referens till diskussionens redan givna rubrik Ytmått.
 
Mantal som mått på skattekraft och på förmögenhetsvärde skiftar ju till den grad att man blir tveksam till själva termen mått i detta fall. Termer gällande yta, längd, vikt och rymd bör ju vara stabila i någon slags objektiv mening, inte skifta med hänsyn till vad man kunde uppnå vid förhandlingar med fogde, kammare och kung, nya revningar, husbrand, missväxt, farsot etc. För att inte tala om tillskott exempelvis i form av mjölkvarnar, sågar, fisken samt humpar, urfjäll och annan ej i mantal satt jord. Dessa ting syns stundom ha inverkat på mantalet men i andra fall ha skattelagts för sig. Kvarnarna då någorlunda efter avkastning (antalet stenar räknades). Ja det blev en utflykt det här från den ursprungliga frågan.  
 
Yvonne var ute efter just mantalet som eventuellt ytmått, kanske något i stil med tunnland. Svaret från oss båda är, att något mått i denna mening är det inte fråga om.
 
Bengt

280
Vallentuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-25
« skrivet: 2002-08-06, 09:43 »
Carin m.fl.! Hammarby är en utbrytning från någon näraliggande äldre by. Hammaren räknades som nyodling. Vid Norrtälje finns Kvisthamra avhysta by, som rimlingen bör vara en utbrytning från Bolka by eller kanske från gamla Norrtälje by och fiskeläge. Hammarby socken (i Stockholms län) kan vara en - väl redan under medeltiden - genom utbrytning från Fresta socken skapad ny enhet. Jämför även Hammarby i Österrekarne härad, Södermanland. Hörde som annex samman med Vallby socken.
 
Instämmer med Peter. Det rör sig om olika socknar under den tid vi sysselsätter oss med, låt vara med gemensam kyrkoherde (pastor). Detta bör inte förvilla oss, det är fråga om skilda socknar i såväl civilt som kyrkligt hänseende.
 
Bengt

281
22 Mått, mynt & stämplar / Mantal
« skrivet: 2002-08-05, 19:13 »
Yvonne! 1700-talets skatteexperter (kameralister) hävdade - och ingen vågade sig på att säga emot - att ur skattesynpunkt var mantal och hemman ett och detsamma. Talade man om 1/3 mantal kunde man också säga ett tredjedels hemman, ofta en hyfsat stor gård. Myndigheterna försökte hindra att jordbruken delades (arv, testamente, gåva, köp, byte)på ur försörjnings- och skattesynpunkt alltför små enheter, 1/8 mantal ville man ha som minimum. Forskare brukar ibland rådfråga Anders af Botins tyvärr oavslutade arbete Beskrifning om swenska hemman ... (1798). Det finns också annan och även yngre litteratur.
 
Mantal är sålunda på intet sätt något mått. Med rätta saknas termen mantal i Sam Owen Janssons Måttordboken (omarbetad utgåva 1995).
 
Bengt

282
Söderholm / Söderholm
« skrivet: 2002-08-04, 21:47 »
Magnus! Gissar att det finns åtskilliga släkter med namnet Söderholm. Du blir naturligtvis irriterad när någon kommer dragande med i sammanhanget värdelös information. Tar risken. Nu till min favorit på temat. Gunilla Anderman, född Söderholm. Såvitt jag minns född i Stockholm 1938. Professor i Translation Studes, Surrey, England. Har egen hemsida. Hälsningar!
 
Bengt

283
Lovisin / Lovisin
« skrivet: 2002-08-04, 21:10 »
Vill gärna veta när och var friherrinnan Signe Hedvig (Wiwie) Lowisin (född Swebilus, Jönköping 1882 6/6) avled.
 
Bengt

284
Glitter och glamour / Timander, Alice (1915-2007)
« skrivet: 2002-08-04, 14:15 »
Erik! Alice Timander (f. 1915) har publicerat en bok med titeln Alice Timander (Stockholm 1989). Ytterligare fyra böcker finns med Alice som författare.
 
Bengt

285
Glitter och glamour / Timander, Alice (1915-2007)
« skrivet: 2002-08-04, 07:52 »
Lotte, Bertil & Ann-Britt! Jag märker att jag hade fått det mesta om bakfoten när det gäller Alice Timander. Nu har jag fått lära mig. Stort tack och vänlig hälsning!
 
Bengt

286
Glitter och glamour / Timander, Alice (1915-2007)
« skrivet: 2002-08-03, 13:37 »
Lotte! Tror att du missminner dig. Mitt eget minne - förvisso inte ofelbart - säger mig att hon en tid var gift med en tandläkarkollega vid namn Bengt Logardt. Liksom Alice tyckte han om att posera och visa upp sig på de rätta ställena. Han sysslade också vid sidan om tandläkeriet med att göra kortfilmer. Tror att han var snäppet över amatörfilmarnas nivå och gjorde filmer med kvalitetsanspråk.
 
Det skulle inte förvåna mig om den mångsidige herr Logardt också hade ägnat sig något åt skådespeleri.  
 
Dags nu för den vetgirige att rusa till Vem är det? och Vem är vem? samt till några passande tandläkare- och prästmatriklar!
 
Bengt

287
Varken Baeckström (f. 1903) eller Lundebeck (f. 1900) förefaller att ha varit söner till någon kung. De hållna diskussionerna pekar klart åt detta håll. Kunglig eller på annat sätt egenartad börd har genom tiderna tillskrivits personer, som har gjort intryck av att vara lite udda. Ofta nog har dessa personer själva varit i god tro. Ett äldre exempel är Helga de la Brache (f. 1817?), som påstod att hon var dotter till Gustaf IV Adolf. I början vann hon ekonomiskt på sina historier.
 
Bengt

288
Johan! Se SSK.
 
Bengt

289
Yrken F / Falkenerare
« skrivet: 2002-08-01, 16:26 »
I Stockholm fanns fram till 1800-talets mitt en hovfalkenerare med tjänsteboställe på Kungl. Djurgården. Befattningen slopades på grund av brist på intresse hos de berörda för sådan jakt. Den sista falkjakten i Mälarområdet utfördes troligen under Gustaf III, i närheten av Gripsholm.
 
Vissa delar av Skåne är tidvis lämpade för falkjakt. Min fmfmf var artilleristen (rimligen vid Vendes) och falkeneraren Knut Leijon. Om denne vet jag ingenting utom att hustrun hette Botilla Kruse (prästdotter?) och att de tillsammans hade en dotter Catharina Knutsdotter, f. Brönnestad 1800 23/6.
 
Kunde man leva på att vara falkenerare? Var det under senare delen av 1700-talet vanligt att den skånska adeln anlitade kringvandrande falkenerare?  
 
Enligt expertis (Brusewitz) kan man räkna med att jakt med falk - fågeln följdes till häst - endast kunde anordnas i Skåne. De kungliga jakterna på annat håll missgynnades av terrängen och drevs med stor svårighet.
 
Bengt

290
Tack Peter! Det verkar stämma. Elimar Baeckström gifte sig av allt att döma sent. I Svensk Juristmatrikel 1950 saknas uppgift om hustru och egna barn. Något som ingick i formuläret. Står utförligt beträffande exempelvis brodern och advokatkollegan Erik B.
 
Kunskaperna om Blekingesläkten Baeckströms genealogi har nu förbättrats.
 
Låt oss - med hänvisning till brist på belägg - släppa id?n att Elimar Baeckström - eller någon annan med namnet Baeckström/Bäckström - skulle ha varit en kungason. Men likväl, hur och varför hade detta snack uppkommit?
 
Bengt

291
Gabriel! Håller med dig om att advokat Erik Baeckström i Äppelviken kan uteslutas. Men vad sägs om dennes bror, advokat Carl-Axel Elimar Baeckström, född i Hovförsamlingen 1903 7/2? En tid drev denne en byrå tillsammans med advokaten Stig Helleberg.
 
Baeckströms påstådda tjänstgöring - utan att vara diplomat - vid den svenska beskickningen i Berlin
1927 verkar att vara inte så litet udda. 1933 var han i Schweiz för studier gällande invalidvård. I Vem är Vem? (1945) finns också vistelser i Ungern och Italien (1937) samt England och Frankrike (1938) angivna. Upptagen i 1950 års juristmatrikel såsom praktiserande advokat, Stockholm.  
 
När avled Elimar Baeckström? Gissar att han dog tämligen tidigt, omkring 1960 eller  dessförinnan.
 
Elimars farfar var vid hovet (överintendent), fadern vid posten (byråchef).
 
Släkten Baeckström (från Blekinge) är med i Svenska släktkalendern (årgång 1938 m. fl.).
 
Elimar Baeckström var en person som det är svårt att få grepp på. Ett sladdbarn, närmaste syskon var fjorton år äldre.  
 
Skvaller måste värderas till noll. Kommer ingenting bindande fram får tanken, att en sedan länge glömd advokat B. skulle ha varit kungason läggas åt sidan såsom alldeles ointressant.    
 
Bengt

292
För över fyrtio år sedan nämnde en notarie, att den dåvarande kungen, Gustaf VI Adolf, skulle ha en utomäktenskaplig son vid namn Baeckström. Denne skulle vara född några år före Gustaf Adolf, arvfursten och hertigen av Västerbotten.
 
Är det någon som till äventyrs känner till något gällande denna eventuella affär? Om det rör sig om rent struntprat skulle det vara intressant att få reda på hur detta har uppkommit.
 
Bengt

293
Långemåla / Äldre inlägg (arkiv) till 14.9.2002
« skrivet: 2002-07-26, 10:31 »
Maria! Järnhandlare Karlström avled redan 1898. Kan glömmas! Denne har troligen ingenting annat gemensamt med pigan Signe Desideria Karlström (född i Ljusnarsberg 1883 12/12, sedermera gift med någon som hette Öhman) än just själva namnet.
 
Signe och f.d. lantbrukaren Karl Johan Axel Qvennerstedt (född i Gränna 1877 27/6) flyttar vid månadsskiftet sept./okt. 1902 från Humlegårdssroten till Östgötagatan 35 B i Katarina. Kort därefter flyttar Karl Johan Axel på nytt, dock inte längre än till nr 43 på samma gata. Krog fanns i huset. Återflyttar emellertid rätt snart till Östgötagatan 35 B.
 
I början av juli 1904 flyttar Signe till Vasastan, Karl Johan Axel blir däremot kvar på Östgötagatan. Han drar längre fram till Klara och tar som långtidsboende in på hotell Härnösand.
 
Ovanstående har plockats från Söder- och Klaraskivorna.
 
Bengt

294
Långemåla / Äldre inlägg (arkiv) till 14.9.2002
« skrivet: 2002-07-25, 21:30 »
Maria! Karl Ernst Karlström, f. Stockholms Katarina 1904 18/5, änkling 1944 15/12, kyrkobokförd och mantalsskriven Borgholm (Långlöt) 1987, död Borgholm 1987 12/9. Så långt döskivan.  
 
Järnkramhandlaren C.A. Karlström ägde två fastigheter, nämligen Drottningatan 93 på Norrmalm och Urvädersgränd 10 på Söder. Han bodde själv i huset vid Urvädersgränden, beläget inom Katarina församling. Detta enligt 1897 års adresskalender.
 
De båda fastigheterna representerade ett jämförelsevis stort kapital och bör ha givit handlaren betydande hyresintäkter. Järnhandeln låg på Götgatan.  
 
Bengt

295
Wåhlin / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-03
« skrivet: 2002-07-25, 15:53 »
Lars, Maria m.fl! Inte mindre än sex årgångar av Svenska släktkalendern (1912, 1913, 1914, 1918, 1930,1950)innehåller redogörelser för en och samma släkt Wåhlin. Det är ättlingarna efter kyrkoherde Andreas Jonae från Wåhlnäs socken (numera Vårdsnäs) i Östergötland som här avhandlas. Ja, detta känner ni naturligtvis till.
 
Värre med de andra. Själv skulle jag gärna vilja veta något om expeditionsvakten vid Kungl. Biblioteket Axel Wåhlin (1876-1951) och dennes son, tjänstemannen Börje Wåhlin (1912-1981). Det som finns i Sveriges dödbok har noterats. Hade Börje några barn? Vem var Börjes arbetsgivare och vad sysslade han med? Axels föräldrar?
 
Bengt

296
D / David Bagares gata
« skrivet: 2002-07-25, 15:11 »
Berith! Tomten David Bagares gata 10 var enligt 1872 års fastighetstaxering bebygd med ett mindre hus. Fastigheten tillhörde omyndige A.A.C Bourdin. Enligt adresskalendern bodde här fabrikören G.A. Bourdin. Även adressen Smala gränd 3 nyttjades.
 
Bengt

297
Äldre ord A - K / Fånig
« skrivet: 2002-07-23, 10:00 »
Fånig. I länsräkenskaperna används uttrycket fånig om personer, som på grund av låg intelligens eller annat psykiskt handikapp räknades som oförmögna till ordnat arbete.
 
Den fånige var fri från beskattning. Ej ens mantalspenning debiterades. Detsamma gällde om minderåriga barn. Mantalslängderna - ofta rätt otillförlitliga - fördes gårdsvis och upptog sålunda även icke-skattskyldiga personer. Dessa kunde ju i framtiden bli skattskyldiga och husbonden då krävas på mantalspenningar! Vilande fiskala subjekt.
 
Bengt

298
Långemåla / Äldre inlägg (arkiv) till 14.9.2002
« skrivet: 2002-07-18, 19:30 »
Iréne & Marianne! 
 
Stort tack för rask hjälp. Nu har jag fått Göran Lagerman släktmässigt definierad. Få se nu om jag också skall lyckas få tag på någon som kan lämna en kort och vederhäftig biografi.
 
Beträffande namnet Lagerman gissar jag att det rör sig om ett vidareanvänt soldatnamn
 
Beträffande min mormors far handlanden, järnvägsarbetaren m.m. Johan Petter Lagerstöm (f. Vena 1842 16/11) låg det till på detta vis. Johan Petters far, korpralen Erik Lagerström (f. Tuna 1805 21/4), satt på husartorpet Tokarp i Vena. Hans far, som tillhörde samma regemente, använde soldatnamnet Grönqvist. 
 
Bengt

299
Långemåla / Äldre inlägg (arkiv) till 14.9.2002
« skrivet: 2002-07-17, 19:25 »
Tack Marianne! Nu försöker jag ta ett steg till. Pigan Ida Kristina Svensdotter, f. Långemåla 1866
8/3, gifte sig 1903 25/10 i Stockholms Maria Magdalena med den åtta år yngre smeden (sedermera spårvagnsföraren) Ernst Johan Bernhard Appelberg (f. Stockholms Katarina 1874 22/4. Dottern Märta Maria Bernhardina, gift Lagerman, flyttade sålunda vid något tillfälle till moderns hemsocken Långemåla. Vem var hon gift med och vad hette barnen?
 
Jag är särskilt intresserad av Bo GÖRAN LAGERMAN, f. Långemåla 1922 19/8, g. 1953 31/10, d. Stockholms Skarpnäck 1977 30/5. Yrke och fritidsintressen (kanske: musik, litteratur och bridge)? Var månne Göran son till Märta Maria Bernhardina?
 
Bengt

300
Långemåla / Äldre inlägg (arkiv) till 14.9.2002
« skrivet: 2002-07-16, 22:26 »
Lagerman från Långemåla, perioden 1920 - 1980. Är det någon som vet?
 
Bengt

301
Lagerman.
Göran Lagerman. Troligen född Långemåla i Småland 1922 19/8 samt avliden Stockholm 1977 30/5. Yrke, intressen, eventuell släktskap med uppfinnaren Alexander Lagerman? Är det någon som vet, var snäll och berätta!Förmodar att Göran är identisk med den i Dödsboken upptagne Bo Göran Lagerman, inflyttad till Skapnäck i Stockholm 1976, gift 1953.
 
Bengt

Sidor: [1]