ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Peter Ericson

Sidor: [1]
1
Allmänt / Gifte sig samer med svenskar under 1700-1800 talet?
« skrivet: 2010-01-13, 19:45 »
I lappmarkerna var det mycket mer crossovergiften. Efter kusterna i bondbygd händer före 1870 endast enstaka gånger att avskedade och invalidiserade soldater av s k svensk härkomst gifte sig med samiska kvinnor. Sedan började giftasmösntren bli mer invecklade och mer öppna.

2
Hej Siv! Kåmbergs är en djungel. Kontakta mig privat på retepnoscire@hotmail.com
så kanske jag kan bidra i letandet.
Fanns ganska många samer i Uppland dåförtiden.
Hittar jag något konkret så postar jag det här, men som sagt - skriv en rad!

3
Förnamn - V W / Wanik
« skrivet: 2006-04-03, 09:17 »
Michael och ni andra; Vanik är under 17- och 1800talet mer eller mindre en skogssamisk markör. Dess rötter går ofta (eller möjligen alltid?)tillbaka till Arvid Vanik[-ssons]s Landet i norra Ångermanland, ett skogssamiskt skatteland, beskrivet av Christer Westerdahl 1986 (Samer nolaskogs, nyutgåva snart under trycket). Wanikssöner och -döttrar ses i bl.a. Boteå, Bjärtrå och Nordmaling.  
Det är högst sannolikt att samerna övertagit namnet från svenskarna. Liksom i fallen med namnen Kristoffer och Clemens/Clement ser man ofta en eftersläpning av samernas användande av förnamn gentemot bondebefolkningen.

4
01) Ortnamn A - M / Grubbe
« skrivet: 2006-03-22, 11:08 »
Magdalena Larsson frågade om ortnamn med Grubbe... Som synes på karta ovan finns en by
i Nora socken, norra sidan Ångermanälven, som heter Grubbe.

5
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-23, 17:24 »
Kjell-Åke, kan du skriva till mig privat på historikerpetere@home.se. Jag har en sak som jag skulle vilja diskutera med dig angående ett dödsfall kring Sörmjöle 1853.

6
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-22, 01:13 »
Jättetack.

7
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-20, 23:24 »
Daunefjälls-Sjulsson kan vara den jag söker.
Han håller ihop med andra med liknande flyttstråk (Ljusfjäll, Daunefjäll).
Du har inget mer på honom?

8
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-11, 13:25 »
Kjell-Åke;
Apropå listan du skrev härovan 4 okt kl 14.52...
Är du alldeles säker att ingen sådan (Anders) Sjulsson finns i Åsele lappmark eller Vilhelmina-trakten? I kyrkobokföring eller dina excerpter?

9
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-05, 08:57 »
Tack också, Per.
Din AS är nog för sen; jag har mina ögon på  
AS från Bångfjäll, han lämnade nog aldrig renskötseln. Ska skriva en artikel om  
samernas vistelser kring Kolksele, trevligt
ställe (C/VNV delen av Vännäs sn).
Det tycks alltså ha figurerat två AS i Vännäs
under 1860- och 70-talen. Renskötaren AS från Bångfjäll, Tärna (Umbyns lappby) och - sedermera färjkarlen - nybyggarlappen AS från Sorsele, som var sju år äldre. Månne om de träffades någon gång?
(...Per, du ska få mina sameexcerpter inom kort.
Och tack för lapptorps-utflykten senast!)

10
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-05, 08:51 »
Stor tack, Kjell-Åke!!
Härifrån kan jag gå vidare hos min granne Landsarkivet...
(Finns samtliga dessa Anders:ar på din cd?)

11
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-03, 11:12 »
Just det är kruxet.
Jag skulle preciserat frågan ännu mer.
Jag söker en Anders Sjulsson som syns i  
kustsocknar i slutet av 1860-talet.
Torde kunna vara jämnårig med 'färjkarls-Anders'
Sjulsson. Den Sjulsson jag söker kan ha  
antingen Åsele- (Vilhelminasamisk) eller
Lycksele- (Tärna?) bakgrund. Han tycks  
interagera med fjällsamer vid vissa tillfällen.
kanske är det troligast att han är uppifrån
Vardofjäll-hållet.
Sprintare och/eller lappdräng.

12
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-10-02, 20:09 »
Kompletterande tillägg till frågan ovan:
Jag menar alltså samer från samma trakt eller med liknande ursprung.

13
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-09-30, 18:48 »
Kjell-Åke; vet du vilka namnar Anders Sjulsson som kan finnas och som är ungefärligen samtida?
Det finns någon fler som figurerar nere i landet.

14
Samesläkter A-Ö / Sjulsson
« skrivet: 2005-09-29, 14:35 »
Hej;
 
Angående Lappen - Färjkarlen,
vilken hågkommits på minnesskylt i Kolksele  
vid älven.
 
Detta är vad jag har:
 
1880 2 maj död, 5 maj begravd. Anders Sjulsson. 36 år, gift. (Kolksele, Vännäs sn)
 
Tydligen nåt tragiskt med självmord etc.
Någon som känner till härkomst, eller något
om hans leverne i övrigt?

15
Allmänt / Anundsjösamer
« skrivet: 2005-08-15, 13:56 »
Apropå Alexanders fråga fråm 2001 överst här, så skriver jag en del om dom där byarna och deras utmarker i senaste TIDSSPÅR 2004. En förtisidors artikel.

16
Allmänt / Anundsjösamer
« skrivet: 2005-08-15, 13:54 »
Lisa Stinnerbom med familj (man och barn) bodde tidigt permanent i Anundsjö.
Tidgare var det deras vinterland.
Dom kom ursprungligen from motsv. Vilhelnina norra sameby, det brukar vara trakten kring Kittelfjäll.

17
Jag och min fru har fyra barn tillsammans.
Vi är bägge blåögda.
1:an har blå ögon.
Tvåan bruna.
Trean gröna med brunt i.
Fyran har blåa med brunt i.
Tittar man närmare, har både jag och frugan bruna inslag såväl i ögon som i släkten.
Jag därtill grönt.
Barnas olika hudtyp är minst lika intressant:
en del blir knallbruna, andra tål knappt sol.

18
Musik / Bellman, Carl Michael (1740-1795)
« skrivet: 2005-04-27, 20:42 »
Så långt semantiken.
Men ni förstår nog vad som avses.
Ursäkta felskrivning totalt.

19
Musik / Hansen, Patti (f. 1956), gift med Keith Richards
« skrivet: 2005-04-26, 14:29 »
L i t e  mer att starta på
(från iorr.org/Tell Me idag).
Patricia Hansen is half Norwegian. From a deeply religious family on Staten Island. Her fathers both parents came from Fredrikstad (2 hours drive from Oslo), Roald (?) Hansen passed away like 10 years ago. Patti was devastated, and so was Keith, because he really got along well with her family. Even though they were traditional and typical churchgoers. They all loved Keith from the first moment they met him ---.

20
Musik / Rogefelt, "Pugh" (f. 1947)
« skrivet: 2005-04-26, 02:29 »
Pugh gick i skola med Färila-jäntan Astrid Lundström. Hon blev sedan gift med Bill Wyman (osäker hur längre äktenskapet varade, men det bör vara från vara 1969 till ca 1982 eller -83).
När the Rolling Stones spelade in Exile On Main Street bjöd Astrid ner Pugh till Rirvieran och deras tillfälliga boning. Finns beskrivet i boken Stones i Sverige (1998) av Börje Lundberg & Ove Tingvall. Pugh berättar själv.
Om någon vet något om Lundströmarna, vore det skoj!

21
Musik / Bellman, Carl Michael (1740-1795)
« skrivet: 2005-04-26, 02:18 »
Elisabeth Thorsell har absolut rätt: För Bellmans del handlar det om en totalt anförlust.
Jag läste allt som fanns att tillgå första halvan av 1990talet; och minns mkt väl att inga bellmän eller bellkvinnor överlevde.
     Men en intressant faktadetalj kring Bellman är att han i sitt hus vid Kongsholmsbron bodde granne med J.J. Anckarström; dom brukade stå ilag och blossa morgonpiporna tillsammans. I huset bodde visst en Thåström också, vad det kan betyda.

22
Musik / Hansen, Patti (f. 1956), gift med Keith Richards
« skrivet: 2005-04-19, 20:13 »
Är det någon som vet varifrån i Norge Patti Hansens far kommer ifrån eller härstammar från?
Idag bor dom i Weston, Connecticut, USA.

23
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Juffa/Joffas
« skrivet: 2005-03-17, 15:18 »
Hej;
 
Lysande, Kjell-Åke. Tusen tack!!!
Din cd, som jag köpt, är förresten enormt givande och oumbärlig för en sameforskare eller samehistoriker, eller vad övertecknad ska kallas.

24
Historia / Ursprungsbefolkningar (samer o "svenskar")
« skrivet: 2005-03-15, 01:31 »
Norrlänningar är urbefolkning enligt ILO och WCIP:S definition... Dvs icke enligt dessa organisationer, men såsom jag tolkar kriterierna.
     Svenskar i gemen kan aldrig vara urbefolkning - svenskar är inte en etnisk grupp, utan ett s k imagined community ; möjligen smålänningar, värmlänningar, gotlänningar... Vid en viss given historisk tidpunkt... Idag är vi väl ett jäkla mischmasch allihopa... ?

25
Samesläkter A-Ö / Fjällberg
« skrivet: 2005-03-15, 01:27 »
Åren går och frågorna ligger kvar...
Vet Kjell-Åke eller Staffan om Per Persson Fjellberg som syns på Botniabanekusten
(K-Å; du har själv satt honom på Håknäs nån vinterdag... Eller natt 1829...), om han  - PPF, alltså - möjligen är en bror eller på annat släkt med OPF?

26
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Juffa/Joffas
« skrivet: 2005-03-15, 01:00 »
Allt av intresse kring denna samesläkt,
som jag kopplar till Vilhelmina.

27
Hej, tittade bara förbi enär jag numer sällan är uppkopplad. Arbetar nu med temanr. för Tidsspår om samer för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund och Länsmuseet Västernorrland. Kanske var jag lite stingslig i vintras: då beroende på att jag pressades hårt ej minst av ett otal jurister i samband med minutredning inför Sedvanemålet i Nordmaling. Ursäkta om ett eller annat hårt ord fällt. Samer rörde sig livligt o frekvent mellan kust och öar i södra och mellersta Norrland spec. 1700-1750. Ibland kan man ha färdats med lätt bagage, ibland kan man ha haft renar med sig: de senare fördes nog i allmänhet över vid fasta isförhållanden... Kanske hörs vi mer! Tidsspår kommer i slutet av 2004: antagligen gäller den tidpunkten också för ovannämnda utredning kring Nordmaling. Kan också hänvisa till 4 st artiklar i Samefolket av undertecknad i höstas 03 och i våras. Givetvis vill jag ha allslags hjälp: annars sökte man ju ej detta forum! Är dessutom tacksam för detta... Kanske blev det för detaljerat kring en individ ett tag, det kan ha utlöst min trista stingslighet i vintras. Själv går jag gärna in i enstaka mänskoödemn så snart möjlighet gives: besök gärna min utställning Från Borga till Bönhamn på Lappudden (Friluftsfrämjandets anläggning) i Nordingrå, permanent miniutställning som f r ä m s t handlar om Anna Kristina Burgström, samiska född i Högsjö av föräldrar från V Tåsjölandet. Änengång ursäkta (den numera avslutade) gruffigheten i bistra vintermörkret!

28
Intresserade av samer i södra Västerbotten och nordöstra Ångermanland (ja: övr Ångermanland o Medelpad samt Hälsingland går också bra!) kan kontakta mig så e-postar jag över material i detta ämne. Jag har i fyra år samlat in ca fyratusen samer i runt etthundra församlingars dop-, vigsel- och dödböcker. Min e-adr står ovan. En passning till åt Gun, ang. källor. I min första art. i Samefolket fick jag inte ha med min källförteckning för styrelsen... Hör av dig så får du fört. Jo: jag har också utgångspunkt i källorna - vad annars? Nu senaste månaderna har jag läst och rullat gamla tidn.artiklar resp. dagstidningar. 5-6-7-8 lokaltidningar från 1840 till 1971. Man blir, som nyligen disputerade Åsa Nordin (Relationer i ett samiskt samhälle. En studie av skötesrensystemet i Gällivare under förtsa hälften av 1900-talet Sámi dutkan Umeå universitet, Umeå) säger, sjösjuk av den sortens läsapparater... Under fyra år har det blivit en del fiche mm. Sen har jag ett synsätt som går ut på att enb person som levat är handboksfakta. Att betvivla en faktisk mänskas existens är historierevisionism av värsta slag, och bak hörnet lurar Faurisson & c:o, dvs förintelseförnekarna. Det länder Gun Jonsson till heder att hon i kunskapens och vetenskapens tjänst gör sitt till för att vår hemensamma vitterhet ska växa.

29
Tack för uppgiften och för - i huvudsak -rekorderligt svar.
     Varifrån uppg. om Jon Larsson el Nils Jonsson på Holmön upprinnerligen kommer, vet jag ej. Själv tror jag det ska vara Holmsjö; eftersom tycks ha var därit de hölls om somrarna t o m 1770t.
 
     Denna uppgift har jag om NJ:
 
1776 16 juni död son 17v 1d bröstsjd, Nils Jonsson lappman Hummelholm. Nordmaling.
 
     samt detta -
 
1777 19 juni död son Jonas, Nils Jonsson lappman, s 17v 1 d bröstsjd, Hummelholm.
 
... Du ser att det inte är så enkelt, om du jämför med dina uppgifter. Finns det två NJ? Lever han dubbelliv? Så funderar man; om han inte är rensame, Jon Larsson - hur livnär han sig då?
     Det handlar dessutom om mycket små hjordar på den tiden.
 
Veterligen kommer detta från Nordmalings tryckta personregister, dödboken (har ej tid ge närmre uppg; jag har i mitt arbete fått 'fokusera' på tiden 1822-2002).
 
Skattelandet ska vara Holmträsklandet; för vidare källor o ref, kolla Westerdahl (1986; f ö på gång att återuppges med uppdateringar 'närsomhelst'!
     Det Jonas-fall i Sävar som du tar upp, Gun; är från K-Å Lundström.
     
     Jag blir lite ledsen när det skrivs att släktforskning omges av strikta regler (jaså: gör inte min forskargren det??). OK, du är expert på genealogi - det är inte jag. Men du står, med förlov sagt, i skuggan betr. renbetes- eller samisk historia.  
 
Om tre veckor presenterar jag en utredning (obs ej avhandling: även om det känns så) som visar en sannare bild av skeendena i Nordmaling än som tidigare getts: det är ett uppdrag inför Sedvanemålet. Och; ja, den är övergripande. Den handlar om tiden 1700-2000 med vissa utskott bak till 1480.
     Graden av vetenskaplighet får var och en bedöma. Med den tidpress jag jobbar under, får man i vissa stycken t o m i utredningen ge avkall på detta. Men jag är skolad vid Umeå universitet under flera år; och själv undervisat B-, C- och D-studenter i konsten att skriva uppsats, i Etniska relationer, i samisk äldre och samisk modern historia. Jag har lett månget uppsatsseminarium (och inom parentes sagt vikarierat för Krister Stoor. Mina handledare har varit Roger Kvist, Mikael Svonni resp. Per Frånberg).
     Jag hoppas jag också framledes får vara med, tidtals på hörn, tidtals mer animerat och innerligt engagerat i denna o andra Anbytar-diskussioner. *
     Tycker fortfarande diskussionen om män och kvinnor är irrelevant. Förvisso sitter änidag mest män på storkaxeposterna å lärosätena: men det är ju flest kvinnor viod universiteten. Hela världens intellektuella utveckling visar ju att det är Kvinnan som är framtiden. Och Nuet.
 
* Jag må - ursäkta upprepningen - vara förlåten om jag med blott sex vardagar kvar till deadline i Sedvanemålet, kanske det första större mål av den artten som samerna vinner (?) änengång slarvar med källorna.
 
Tillsist: snobbism är farligt. Och bildningskomplex kan vi väl ha lite till mans. Själv är jag uppvuxen i ett enkelk arbetarhem på Alnön, och kommer aldrig vare sig känna mig som eller bli en potentat. Visa mig dock gärna respekt för tio års oavbrutna studier och mesta tiden också forskning om samisk historia med objektiviteten (omodernt ord!) som ledstjärna.
     Också inom historievetenskapen och inom studiefältet samernas historia finns det regler, tro´t eller ej. Sen har vi metodlära och teorid:o; för egen del vacklar jag mellan historiematerialism och weibullianskt sanningssträvande; med små kryddor av antropologi.
     Notera att jag är frifräsare! Under mina 3,5 år vid Länsmuseet V-norrland skrev jag aldrig som arkeologerna ville. Nu vill genealoger att jag skriva som dom. Min disciplin är egentligen ett studiefält. Tvinga mig ej skriva och arbeta som släktforskare. Vi kan ha utbyte ändå!
     - Vi kan väl fortsätta denna del av diskussionen under Övrigt? ...Skulle vilja skriva längre - men nu kallar rapporten. Min adr är peter.ericson@same.net
 
För att som ett P.S återgå till ämnet; så förstår jag inte riktigt det där med förflyttningar (har du erfarenhet av skogssamisk renskötsel?) på en vecka. Skriv gärna direkt till mig och utveckla.
     Faktum kvarstår att i centrala delarna av Holmön finns två terrängnamn som antyder samers och renars närvaro; dock vet vi ju att vildrens-fångst** i stor skala bedrevs efter hela västerbottenskusten. Att samer skötte fiskares ägda skötesrenar i kustlandet kring Lule vet vi från Marklund (1999, Skogssamiska studier) och Sommarström (vidare hänv i min art. i senaste nr:t av Samefolket). De envisa traditionernaa om labrinter vs. samer och allmänt sega traditioner efdter kusterna om samer kan få sin förklaring här: ett symbiosförhållande rådde mellan fiskare och samer; vissa samer kom till kusten över sommaren (jfr. fynden i Mosjö och Bjästamon efter Botniabanan: där handlar det om tio härdar tolkade som samiska, de är sommarhärdar och fynden daterar härdarna till 1750-t i samtliga fall; fiskare-/rensame-symbiosernas storhetstid.), medan andra kom om vintern... Åter andra stannade ofta pga renlöshet - detta skulle kunna förklara Ångermanlands och Medelpads  tretusen samer ca 1720-1870.  
     Man kan också gå in på Umeå universitets hemsida och vidare till DDB, Demografiska Databasen i Umeå. Min gamle väl Peter Sköld är f ö högst aktiv där. Sök på Tabellverket: under t ex 1825, 1830 och 1835 kan man söka på 'Lappar, som ega renhiord' el dyl: det är därifrån min idé om en mindre högkonjunktur (men lokalt å kusterna i bland många andra socknar Selånger och Nora nog så viktigt) för renskötseln ca 1822-30.DS.
 
** vildrenen var utbredd ännu 1790-91 (se Hälsinglands sockenbeskrivningar d å) bl a i Ovanåker i SV Hälsingland och i Anundsjö-Skorped.
     Vad motsäger att Holmön haft en egen vildrenstam, som tämjts t ex inemot 1700-talet?

30
Att Mårtensson gifte sig i Nordmaling är ingen hemlighet. Hoppas inte jag är inblandad i gender-diskussionen. Var, Gun, menar du att Nils Jonsson är född? Det var väl lite det denna diskussion startade med. Jag får fram till efter helgerna och nu, om jag mot förmodan skulle göra fler inlägg i forumet, be alla idoga släktforskare om ursäkt om jag ibland utelämnar eller - vilket Gud förbjude - t o m slarvar med källorna (kanske har jag ock misstagit mig om Mårtensson). Jag har en femhundrasidig rapport om trehundra år av samehistoria i en handfull socknar att avsluta: tiden räckjer liksom inte till, likafullt vill man vara med på ett diskussionshörn. Levande sådan kring färsk forskning är viktig och demokratisk, menar jag! De dubbla dopnotiserna: vill du exemplifiera? Det bör ha ett visst allmänintresse. Rekommenderar f ö Jouni Tervalampis hemsida angående Bergslagens tidiga samer, mkt spännande.

31
Lycksele bör i sammanhanget avse lappmarken. F ö är det ett otyg & evigt krångel med lappbytillhörighet. Vi i diskussionen vet väl av ett av huvudproblemen: men frågan är hur det är med släktforskaren i gemen. Just ingen by har ju samma profil t ex år 1900 jämfört med 1600 eller fördendelen 1800. Knut Bergsland har gjort en kort men saklig redogörelse härav: och Per Moritz tar också upp processen då skogslappbyar blir fjällappditon (1990, i Fjällfolk).

32
Mitt förslag på alternativ till Holmön är isåfall Holmsjö i Bjurholm, dvs viddentiden Nordmaling. SV Hummelhom finns en flugprick Holmen: men om denna plats figureradeså tidigt är väl osäkert. Nils bodde sen i Abborrtjärn, han tog upp det nybygget 1777, om jag minns rätt. Det ligger mellan Nylandsbyarna i Bjurholm. 16 juni 1776 dör en son Jonas för NJ - i Hummelholm, krångligt nog. I Westerdahl (Samer nolaskogs 1986: s 110) nämns att NJ tar upp nybygget Abborrtjärn (det ska också finnas en bygdebok om byn, där grundaren NJ tillkännages). Det ligger i fin renbetesmark utmed stråket mellan Holmsjöarna och Lögdeälvens nedre lopp, det stråk som fadern JL följde. Holmsjö(n) med sitt lappskatteland Holmträsklandet bör alltså stå som kandidat bland Holmö-alternativen. Jag bor ju i Härnösand: så vid tillfälle ska jag se på originalhandstilen. Det är väl det enda som kan föra oss närmre sanningen. Någon egentlig Jon Larsson-diskussion tör ej finnas: man kunde kanske öppna en. Nordmaling eller denna rubrik, Etniska grupper/samer torde väl vara egalt.

33
Sundsvall / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-13
« skrivet: 2002-11-11, 14:03 »
Mats W! Granloholm har namn av Granlo, som engång hette Granlögh, Gränlögh osv. Vet ej 100% säkert; men inget tyder på att det uråldriga namnet fått namnet av någon gård. Men med tanke på det årtal du nämner och att det finns ett GRANLI mellan Korsta och Petersvik i östra delen av Skön (mittemot Alnö, kan man säga), så borde man kanske leta därute. Där tror jag de flesta kåkarna har sina egna namn. Eljest skulle ju Granbo kunna vara ett namn som passar lite varstans i vår norröna eller mittersta landsända.
Hälsningar Peter E, uppvuxen i Granlo.

34
Hej: Många att svara. Till Bo önskas all lycka med förhistorie- och kulturarvsintresse. Till Hans: också i fallet Orrböle lär med all sannolikhet det kända Orrböle i Nordmaling avses. Vore ej så, skulle den lokalhistoriske giganten Tyko Lundkvist säkert ha reagerat. Men somsagt mår alla studiefält bra av diskussion. Till Gun: materialet planeras vara klart vid årsskiftet, lämnas antagligen till rätten nån bit in i jan el möjligen feb 2003 och blir därmed officiellt. Lejonparten, kvantitativt har undertecknat snott ihop: intervjudelen ligger mest Bernt Ove Viklund bakom. Till alla Läsare av denna Rötterrubrik kan anbefallas Kjell-Åke Aronssons (Jämtlands landsantikvarie) föredrag på Gaaltije nu fre 15/11 kl 1330, han ska där tala om tusenåriga samefynden i Sösjö samt om att renskötseln nu bevisats ha rötter sen 1200-talet i Jämtland.

35
Hej: Man får tro vad man vill. Själv har jag av och till följt Jon Larsson under de senaste fyra åren av excerperande och forskning. Förväxling kan ha skett: men då tror jag snarare att det är Holmsjö eller Holmträsk som skulle avses. Larsson nomadiserade mellan Holmträsklandet i SO Bjurholm och kustlandet i Nordmaling. De stora samlingarna på fiskeorter som samer utmärker sig för under fr a 1700-talet, ex kring Barsta-Mjösjö (ett tredje Mjösjö!), Tynderö, Hornslandsudden m fl platser talar starkt för att Larsson sällat sig till den skara samer som sökt lyckan i samarbete med fjärrfiskarena. Mer härom i min kommande art. i Samefolket (utk ca 27 nov). Du, Hans, tycks syfta på Mjösjö i Vännäs: personligen tror jag - tills det motbevisats - att det handlar om det kändare Mjösjö i västligaste Nordmaling, dvs platsen för Tyko Lundkvists vagga. Han (Larsson) följde nämligen Lögdeälven och brukade ofta ligga i Bjärten-Fällfors-Mjösjö-trakten: det bör ha varit hans vår-/höstland. Att det sedan skulle vara 28 km mellan Vindeln och Orrböle undrar jag lite över. Hittar medan jag skriver ditt Holmön. Veterligen hade Larsson ingen förbindelse dit: utan hans stråk ligger avsevärt längre söderut. T v litar jag på Tyko Lundkvist (hans excerpter finns fö på HLA) och Westerdahl (1986): men diskussionen är intressant och viktig. Larsson har aldrig riktigt retts ut, ehuru frekvent i div bearbetningar. Till Bo: Jag är ju historiker & ej arkeolog: men förutom Ambrosiani, som skenat iväg med etnicitetsproblematiken, och TV-programmakarna ifråga så tror jag det är svårt att hitta nån som backar upp idén om vare sig fullfjädrade eller ens protosamer kommande söderifrån. Vi får minnas att språket ovedersägligen kommer från öster.

36
Tittade förbi för att se vartåt diskussionen barkat. Samer i Småland noteras i SOFI (fd ULMA): men de kommer rimligen norrifrån. Förhistoriska samiska boplatser så långt ner skulle inte undertecknad våga tala om. Joui Tervalampi har visat på samer i tidigt 1600-tal på olika håll i Närke, det är nog långt söderut för mig. Skulle dock vilja återknyta till Holmön, som ju Hans Wikströms tog upp. K-Å Lundström har kanske löst mysteriet med lappen Jon Larsson i Nordmaling: Jon Larsson 1699 h1 Elsa Larsdr begr 1730-03 h2 Ingrid Pålsdr 1715 g 1731-02 från Ran Anders 1730 död 1764 i Orrböle Katarina 1736-03 g Erik Tomasson Mjösjö Nils 1751 f Holmön [hämtat ur Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden/Gran-familjer] - Notera alltså att Jons i denna förteckning yngste son föddes på Holmön. Året är ganska signifikant. Här kan månne mytens och ortnamnens därute upphov finnas. kanske finns äldre rötter: letandet fortsätter...

37
Hej: Jag drar mig ur denna debatt, den börjar passera lågvattenmärket. Ottar eller Othere konstaterar renskötsel på 800-talet, 600 osålda eller oköpta renar (det är en av de mest citerade passagerna i nordisk historia). Kjell-Åke Aronsson, FD och Länsantikvarie i Jämtland har i sin avhandling från 1991 noterat renskötsel kring år 0. Sen stämmer det förvisso att renskötseln är annorlunda än kring år 1600. Jag tror annars ej vi ska nyttja Árran (eller, fördendelen, TV-serien Samerna som gick häromåret) som seriös källa. På samma sätt ska vi underkasta påståendena på Sametingets webbplats om samer för 9000 år sen på Nordkalotten källkritik: det är ju horribelt att placera dagens etniska grupper så långt bakåt i tiden... I TV-serien var det för 15 000 som samerna, fixa och färdiga kom traskandes från kontinenten (en lysande understreckare vs. detta har L Lundmark nedan f ö skrivit) Men att förneka tamrenskötsel år 1600 är som att förneka förintelsen - historierevisionism: och med sådan vill jag inget ha att skaffa. Lennart Lundmark slog 1982 i sin avhandling fast att den samiska helnomadismen inleddes kring 1614. Ingen har närmare än Aronsson ovan försökt datera tamrenskötselns ålder, men jag lovar äta upp alla mina kepsar om den som försöker med detta inte hamnar längre bak än år 1600... ... hälsar en mångårig lärare vid Umeå universitet i Samisk kultur och historia

38
Hej igen. Vi pratar förbi varandra. Jag skriver om en symbiotisk kombination av näringar som sträckt sig 50-60 mil efter kusten, du om Holmön. Jag kan inget säkert säga om Holmön, annat än att det finns ett par namn med lapp- och ren-anknytning därute (se Ek. kartan). Personligen tror jag f.ö. dock att myten om Holmöns bebyggelse misstämmer. Sedan hamnade jag snett i tid med mitt förra inlägg: det handlar ju om tiden före 1600-talet här. Å andra sidan verkar företeelsen med symbios gävlefiskare-samer ha medeltida rötter. På Holmön h a r eljest reskötsel förekommit: jag minns ej nu vilket år: men Rans sameby har vid minst ett tillfälle i början av 1900-talet gått ut dit med renhjordar. Sanningen om 1500-talets Norrland kan vi aldrig få på historisk eller genalogisk väg. Vi måste gå till arkeologin: och kanske i bästa, öppna tvärvetenskapliga anda söka oss närmre sanningen.

39
Hej Hans: Som du och nån annan väl anar, tog jag tillfället i akt att lansera en ny teori (baserad på fyra års excerperande ur kyrkböcker). Lite mer beskrivs idéerna om sommarhalvårets kustsamer i nästkomm. nr av Samefolket, delvis också i det nr som utkommer denna vecka. Samerna ifråga synes oftast i maj och september, och månaderna däremellan i bl.a. nedanstående kyrkböcker. Det handlar om ett par familjer i Rogsta, ett tiotal familjer i socknar som Gnarp, Tynderö/Häggdånger, Vibyggerå m fl socknar: ett 20-tal fam. i Njurunda och Nordingrå: samt Linnés samer i Jättendal (vissa av dom med sannolikhet representerade i Gnarps, Rogstas och Njurundas kyrkböcker). Huvuddelen av dessa tycks normalt komma över sommarhalvåret. Perioder som avses är 1695/1699-1740 i.f.h. och delvis även tiden fram till ca 1780. Varifrån? Ingen vet: antagligen mest från fjällvärlden, några kanske från närområdet eller inlandet. Denna företeelse kan vara förklaringen till den stora mängd lappdrängar och -pigor i nuv. Västernorrland ca 1725-1860 ca. De livnärde sig på strömmingsfiske, renskötsel och i övrigt jakt, fiske, fångst och säkert en del hantverk i stil med sockenlapparna. Visst är annars den hittills vanligast dokumenterade nomadiseringen (fr 1730) den som du beskriver: fjällen om sommaren, kusten på vintern - det är fjällsamerna: sen tillkommer skogssamer, sockenlappar, och en rad mellan-grupper särskilt på 1700- och tidigt 1800-tal: vilket enl. min mening är den tid då fjällsamiska renskötseln på allvar slår igenom i området mellan Skellefteå och Söderhamn resp Tärna och Hotagen. Det märkvärdigaste med min teori bör vara att hädanefter kan man börja söka lämningar som är både samiska och svenska bland medeltidens kulturmiljöer med anknytning till fiske.

40
Hej. Kompletterar/korrigerar: Sommarström är det författarnamn som man hittar Kjellströms (1973) symposierapport på. Rolf Kjellström är utgivare. I övrigt gäller somsagt att kontakta mig för närmare källhänvisningar. Klicka på mitt namn i inlägget ovan.

41
Mycket intressant diskussion med fiskesamer. Nu ska jag försöka fatta mig kort ehuru ett ämne inom ett studiefält som jag forskat på non-stop i fyra år... Jag och min kollega, vikingatids-inriktade Härnösandsarkeologen P. Persson sitter precis och pratar om detta. Montin skrev på 1700-talet (i Kjellström 1973, symposierapport, den som vill ha hela titeln kontaktar mig)om samer som hjälpte fiskarfamiljer i Lule med strömmingsfisket, och samtidigt skötte om de renar som dessa fiskande gävleborgare ägde (=dom lär ha köpt in sig i renhjordarna). Detta stämmer väl med den iakttagelse jag gjort att samer i mängder samlades vid kusten i april, och stannade till kring november. Denna företeelse slår tydligt igenom i kyrkböckerna från ca 1695 till 1780: det kan mycket väl ha förekommit tidigare också. Detta kan sedan jämföras med lämningarna på Hornslandet, enligt envis lokal (eller envis akademisk) tradition förklarade som samiska. Lämningarna består av stenringar och stensträngar på ca nio möh, dateras till 13-1400-tal. På Härnön, i Solumshamn finns s.k. ryssgravar som påminner om Hornslandslämningarna. Jag besökte själv platsen för de senare lämningarna i fredags i samband med riksprojektet Bevarande av det samiska kulturarvets årliga seminarium, detta år i Hälsingland. Jag har konsekvent varit mycket skeptisk till allt prat om samiska lämningar på kusten under medeltid: detta pga ett långt obelagt tidsgap. Men tänk om lämningarna varken är samiska eller svenska... Dom kanske är både och! En sådanhär symbiotisk näring mellan fiskare av icke-samisk härkomst och samer torde ha förekommit i socknarna Rogsta, Gnarp, Njurunda, ev Alnön, Tynderö, ev Häggdånger: ev på Hemsön och Åbordsön och i Nordingrå. Troligen fortsätter företeelsen norrut ända upp i Bottenviken via Vibyggerå, Nordmaling, Hörnefors. Samtliga dessa socknar har en oväntat stor andel samefamiljer boende i socknen under sommarhalvåret kring de år som ovan nämnts (se tex min rapport i serien Kulturmiljövårdens rapporter 2002: 21 Medelpads samer i arkiven, opublicerad men ska tydligen läggas ut på webben www.ylm.se snart). Samiska härdar finns i bl a Vibyggerå och Nordingrå, några med direkt kustläge. I Nordmaling, Vibyggerå, Nordingrå, Tynderö, Njurunda och Rogsta finns ofta ett eller ett par namn med lapsk anknytning i kustnära läge: i fallet med Hornslandet/Rogsta sammanfaller platsnamn och ovannämnd lämningstyp. Linné möter ju sen ett antal samiska renskötare 1732 (på sommaren!): det är förvisso känt att samerna redan kring 1660 brukade nomadisera kring Bergsjö-Dellen, ej nödvindigtvis med koppling till kusten. Håller mitt resonemang skulle Holmö-traditionen kunna stämma. Sedan tror jag att man ofta blandar samman äldre traditioner om fiskande samer eller s.k. kustsamer (ett osäkert begrepp) med senare tiders vinterflyttande fjällsamer med periodiska flyttningar nedåt Bottenhavet. Diskussionen fortsätter... Om man tar sig bort från den tidigare hämsko-läggande diskussionen kring antingen-eller? ifråga om etnicitet, så tror i allafall jag att man är kommen en god bit på väg...

42
Pressvisning 20 sep på E-Center i Söderhamn
på vandringsutställning Vuelielaante-Samer i Hälsingland, som Odd skriver om ovan.
 
Utställningen står redan på E-Center (6 sep), och där lär den vara till kring 16 okt.
 
Dess vidare öden är ej kända; men att den bör hamna i bl a Hudik och Bollnäs kan väl vara kvalificerade gissningar.
 
En rapport utifrån cirklarnas arbete och mina sidospaningar ges ut snart.

43
Alnö / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-22
« skrivet: 2002-09-04, 11:46 »
Hej;
 
Generellt gäller att alla fastigheter på södra halvan lystrar till fastighetsbeteckningar som till grund har byarna i norr; detta pga Alnön befolkades norrifrån. Bönderna i norr hade utmark i söder. Södra ön var allmänning till något år in på 1700-talet (1702 el 1703, är förhindrad att kolla exakt vilket år i skrivande stund).
     I fallet Smedsgården ligger det dock för långt norrut för att beröras av utmarks-problematiken; möjligen är det fråga om mer näraliggande åker och äng. Någon annan kanske kan förklara exakt hur det ligger till.  
     Undertecknad arbetar precis denna vecka (idag, faktiskt) med ett internt underlag för en arkeologisk inventering på norra Alnön. Håll gärna kontakten med mig, om ingen annan svarar på detta; så kanske jag får veta besked.  /PeterE
    PS. Jag är född på ön, och har lärt mig säga och skriva Alnön i bestämd form... DS.

44
Allmänt / Granbyn, Sorsele
« skrivet: 2002-08-29, 09:03 »
Pål eller Paul finns med i Tyko L:s samlingar/excerpter på HLA, dvs Landsarkivet i Härnösand.
 
Han var full i kyrkan en gång på 1770-talet; annars vet jag ej mycket om honom. Han bodde mest i Hörnsjö, och tycks ha nomadiserat grovt sett utmed Öreälven. Två döttrar uppnådde, veterligen, vuxen ålder; bägge gifte sig uppåt Alskalandet och bodde senare där.
 
Min tanke är att Paul är Jon Larssons son. Isåfall i 1:a giftet, dvs han skulle då vara Elsa Larsdotters son. Veterligen har inget annat bevisats; men denna 'tanke' är heller ej bekräftad.
Också jag är tacksam för vidare uppgifter.
 
Jon sägs vara född i Lycksele; men det finns två datum i omlopp, och ett är 1704. 1699 är den vanligaste uppgiften och förkoemmer såväl i flera av Tykos böcker som i Samer nolaskogs (Westerdahl 1986). Det finns dock en felläsning på en annan Jon Larsson som är Lagman från Lycksele.
 
Andra undringar:
1) (Kjell-Åke!) Varifrån kommer egentligen uppgiften om Gran? Är det en tolkning eller slutledning utifrån Lycksele; eller står det explicit i någon av dina annaler att han hörde till Gran. Lappbytillhörigheten tycks väl ej ha varit överhövan viktig då.
 
2) (...Vet du förresten nåt mer om Ångermanbyen?)
 
3) Att Nils Jonsson skulle ha fötts i Holmön, är det en uppgift kommer från kyrkoböckerna? Detta och flera andra av uppgifterna är nyheter för mig, trots att jag levt med di gamle nordmalingssamerna en branog lång tid nu.
 
4) Jon soldat... ? Never heard of it... inte för att jag betvivlar dina uppgifter - dina anser jag för bland de mest tillförlitligaste uppgifter i 'branschen': men vilken källa får man veta det i? Eljest har ju Nordmaling för samer och andra varit en präktig soldatmagnet. Bertil Marklund visar ju t ex att det fanns en same även före (det var en Zachris Larsson, som 1693 efterlystes av sina skogssamiska släktingar i Arvidsjaur ) Jon Larssons tid. 1700-talets Hvitlåck och en Vikman är andra, senare samekrigare, av vilka den förste var regelrätt kanonmat men den andre, gift med Lapp-Segre i Gideå och sedermera mer i C Ångermanland, blev ej långvarig som båtsman
(mer i Westerdahl och i egna kommande rapporten - se nedan).
     Annars har ju samerna i regionen en bra inhemsk reproduktion s a s, alltsedan 1480 som det verkar.
 
Personligen funderar jag som så, att om Jon Larsson hade Lycksele-ursprung, så avser detta primärt Lycksele lappmark (hade han varit född fem år tidigare, skulle det ha stått Ångermanna lappmark): det är det vanliga skickat, i Ångermanland vill säga, att man avslutar härkomstnoteruingarna för samer med namnet på lappmarken, där detta är känt. Ofta står bara Åsele, Lycksele - där lappmarken avses. Ibland Ströms lappmark.
 
En kommande utredning inför sedvanemålet i Nordmaling(bör bli offentlig till oktober månad) lär förhoppningsvis skingra vissa dimmor vad gäller helheten ifråga om samer i Nordmaling.  
 
Är tillsist djupt tacksam över Mjösjö-uppgiften i slutet av det Lundströmska inlägget; du får gärna ge referens där också. Det var i grevens tid jag fick veta detta; inlägget gjordes mitt under min examenstid och jag har av ngn anledning ej sett det förrän nu.

45
Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-19
« skrivet: 2002-07-03, 21:29 »
Håller med div. förr-föregående talare om att denna diskussion klart spårat ur... men nu när det ändå gjort det:
 
Ett skärpt språk leder till ett skärpt tänkande.                       Okänd tänkare
 
Fundera på detta, Hr Lintrup!  
 
Solig sommar tillönskas alla!
 
PS. Vore kul att veta mer om Zamore-folket; som ju faktiskt var denna rubriks upphov, eller hur?

46
Allmänt / Tomtesläkten
« skrivet: 2002-05-29, 02:08 »
Hej;
 
Vi är överens. Men det kan faktiskt uppfattas lite stötande att gå så nära som en persons fff (jag har ju själv träffat Reidar), och mena att denne kanske inte kom från den plats som den kom ifrån...  
 
Vad bra, iallafall, att du hittade mitt folk...
Nu kan jag väl få klappa i händerna!
 
Jag tror att en hel del utgår från en lätt tröndersk-svensk/medelpadsk språkförbistring: när min farfar Björn med sitt hamnsjåarliknande nordtrönderidiom säger tomtesläktan, menar han väl helt riktigt Tomtesläkterna; medan jag kan ha förstått det som Tomtesläkten i bestämd form singularis.
     Att Johan var garvare, det visste jag inte.
Att Reidar föddes i Trondheim hade jag glömt.
Han var dock vad jag förstår 3/4-jamt; emedan svärfar till Johan (om jag inte misstar mig igen), Reidars morfar, skulle ha varit holländare med något sjöburet arbete. Efter vad hört - nota bene - ska dock Reidar ha vuxit upp i Jämtland, på Rödön. Han ska därefter ha valt att ha norskt medborgarskap för att han skulle kunna bli Finlandsfrivillig, vilket skedde. Han fick personligt tackbrev från Mannerheim. Brevet har jag sett: det såg autentiskt ut.
     Yrkesvalen i vår släkt är f ö lustiga (ska inte gå in på de egna ungefär 50 olika yrkena i bästa Kalle Anka-stil...); Reidar körde tåg, Björn (R:s son) körde tåg, Tor (Reidars yngre son) var chef inom SAS, Reiduns (R:s dotter, numera avliden) bägge döttrar är flygvärdinnor och hennes son officer vid NATO-flyget...
R:s sonson Knut heter också Boye, firar femti i helgen. Knut är halvonkel till mig och bor i Maere, Sparbu.  
Reidars fru, min ffm, hette Sofie och kom från Björngaard, Hegra. Så sent som 1988 var hon sprek och full av fart. Den släkten är väl utredd. Kan framtas om någon är intresserad.
     Min farfar Björn drevs i egenskap av ung motståndsman från Norge, och hamnade i svenskt läger - först i Lyckseletrakten, sedan i Njurunda med omnejd. Han gifte sig med min farmor Göta Linn?a (1915-1970), som kom att inneha Didners-butiken på Storgatan i Sundsvall
(kuriöst nog gifte sig hennes syster, Saga, med en jamt i förskingringen, ännu i livet). Min far föddes 1945, bodde i Norge första månaderna, därpå följde skilsmässa. Min far hade ingen kontakt med sin far sedan fram till 20 års ålder; när jag var tre år, 1966, återknöts banden över Kölen: och nu ses vi årligen. Min far har tre halvsyskon i Steinkjer, och jag en rad 'småkusiner', den äldsta har nu fått barn. Gifterna i släkten - tante min och onklarna - har ingåtts med respektive från Leksvik, Röysing resp. Årnes. Årtal framtas vid intresse (kontakta mig). Björn gifte om sig med boktryckarens dotter, har ej namnet klart för mig. Ett märkligt sammanträffande är att jag - precis som min farfar - har fyra barn: en i ett tidigare förhållande och sedan tre med min nuvarande fru.  
 
Jag kan dessvärre alltså ha spritt lite fel-aktiga uppgifter, men nu verkar vi vara på rätt Köl, om uttrycket tillåts. Släkten kommer från Tomte, men har väl inte hetat så... Norska namnskicket (som bör äras och efterföljas!) kan även ha lett fel.
     De uppgifter jag har fått om min svärdsside-släkt härrör till 99% från en bok som jag bläddrade i tio minuter för kring sex år sedan. Det kan man knappast kalla källa. Jag är ej heller genealog; men skulle inte utesluta att jag blir det. Har dock tillbringat fler tid än många släktforskare på Landsarkivet. Det gör mig ej till en sådan.  
 
Jag har under snart ett decennium sysslat med samisk historia. Detta har lärt mig att annalkas etiska spörsmål kring etnicitet och släkt försiktigt. Det jag vet som dokument-fetischistisk forskare, kan se helt annorlunda ut för en som av födsel och ohejdad vana lärt sig att se tillvaron och tingen ur andra och kanske mer narrativa (dvs berättande för den som ej känner ordet) aspekter. Samerna har ju sgs alltid ett tillnamn varom kyrkoarkivalierna sällan talar. Kanske är Tomtesläkte r n a  en parallell?
 
Fundering: när nu ingen heter Tomte: skulle man kunna ta det namnet, då? Eller finns det andra släkter i vårt avlånga land som lystrar till namnet?
 
Tack, Karl Göran, för de rätta uppgifterna!
 
                 Två frågor:
 
...Vad vet man om Brita Halvarsdotter?
 
... Är du och jag släkt, månne? Är du sprungen ur Rödön?

47
Allmänt / Tomtesläkten
« skrivet: 2002-05-28, 09:29 »
Hej;
 
Måste av tidsskäl fatta mig kort
(vilket grämer mig, detta är viktiga saker).
 
Var vänligi frågasätt ej mina Rödö-anor: mina fyra rödhåriga barn för Rödö-arvet in i en sjätte och förhoppningsvis så småningom sjunde osv generation.
 
Reidar Ericson, min fff är född på Rödön och av Tomte-släkt. Björn Waino heter sonen, född i Norge; Reidars far, min ffff, hette Johan Ericson.
 
Jag kan ha fel angående tillnamnet Tomte.
 
Min glädje över att se MIN släkt kan ni inte förta.
Forskar i mitt arbete som historiker (källor presenterar jag normalt i mina rapporter och böcker etc och ej i disk.fora) i massor av mänskors släkter, hinner ej med min egen.
 
Reidar är född ca 1890 på Rödön.

48
Allmänt / Tomtesläkten
« skrivet: 2002-05-23, 02:02 »
Hej;
 
Äntligen min släkt!
Kan någon berätta allt som är känt om denna släkt. Min gren gjorde en avvikare in i Tröndelagen; men nu är vi tillbaka å östra sidan kölen igen.  
    Ansluter alltså såsom 1/8-delsjamt till Ingrid Wikberg med bönen om att någon ska berätta mer...
    Så mycket vet jag att Tomte är en gammal gammal by i Rödön; och ävenledes bär (el snarare bar) vi Tomteeftersläktare detta namn.
    Jag ska ha en anmoder som heter Brita X-dotter Tomte. Min farfar i Nordtröndelag har visat mig en (tryckt) släktbok som finns i hans ägo. Ser fram emot ny kunskap!

49
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-23, 01:50 »
Hej igen iallafall;
 
Gottlund tar upp Lappalainensläkten. De syns fragmentariskt på andra håll i svedjefinnlitteraturen också. De kan givetvis vara samer (från Finland, isåfall, antagligen, men det ärju inte heller säkert). Men själv anar jag att de är en blind gate i dokumentationen av samer i det som Svanberg kallar mellansverige.
     Lapptorp finns det emellertid en uppsjö
av i Hälsingland, Medelpad, Ångermanland.I söder och norr kallas de ofta lappstugor. Ibland uppläts de på små allmänningsytor på behörigt avstånd från bygden: så att (vanl.) sockenlappen kunde utföra sina 'tvivelaktiga' gärningar där (ex. uppg fr Levi Johansson, sökbart på wwwylmse). Man undersöker i sommar flera såna här ställen i Hälsingland: och själv har jag inventerat och skrivit rapport (tills.m. Magnus Holmqvist o Elisabeth Åberg) om lapptorpet i Fjäl, Hässjö sn (nuv. Timrå kn); d:o i Björås, Nora; d:o Bölen Högsjö.
     De kustnära samerna blev bofasta främst under perioden ca 1790-1820, varifrån de flesta torpen stammar (Fjäl är fr 1785-86, Björås 1804, men Bölen 1890-tal). Dottern i Bölen, Anna (Nilsdotter) Burgström Kobdock, sed. gift Eriksson; bodde i ett 'lapptorp' i Lövvik, Norastrax N Ångermanälven intill 1966. En bror till henne levde båtbundet som hon, tillverkade borstar och kvastar av kråkris och bytte mot mat i gårdarna längs 'Höga Kusten' gjorde såväl hon som brodern, han å sin sida kring Söderhamn, och han blev sedermera arbetare i Söderfors. Sistnämnda uppgift har jag fått från en äldre renskötare från Burgströms hemtrakter (Nils Nilsson B., Annas far, fiskade kr. sekelskiftet sommarhalvåret på Lungön, ev äv på Alnön, se vid. Westerdahl 1986). Lapp-Anna blev kändis i Nordingråbygden, många gamlingar har berättat om henne liksom om fjällsamernas vistelser. Min mormors bror har en kvast kvar av henne: en kvinna i byn deltog i kråkris-insamlandet på Germundsön. Två familjer drog från hamn till hamn, stannade någon vecka i taget. Kåtastänger hade man med sig... En av far-el mormödrarna kunde inte sova i annat än kåta. Fällsvikshamns kåtaplats är tyvärr halvt över-schaktad: men hågkommen med en skylt.
     Intresserade härav kan komma till Lappuddens stugby, Nordingrå, efter midsommar och bese min och Friluftsfrämjandets utställning Samerna i Nordingrå.
(- ska försöka hålla mina hemtrakter på rätt ställe i fortsättningen!).
 
Må detta vara mitt slutord i Värmlandshörnan:jag tror man för lättvint gör Värmland till ett samelandskap: enbart skog räcker inte... När man räknar bort samerna gör man det dock också lätt för sig. Hitta samens spår i terrängen är en utmaning också för den skickligaste arkeolog; detsamma gäller för genealogen och historikern då han ska sökas i arkiven. Vi följer Jounis dokumentation med spänning.
    Värmlands historia är rik nog i sig själv; ex med alla norrutflyttare... Och så finnarna.
Vilket annat landskap har förresten en sådan literaturhistoria?

50
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-21, 22:18 »
Hej;
Rättelse...
ursäkta - fel av mig - givetvis (underligt att en samiskkulturochhistorieräv och d:o ölkännare som jag missat det: Lappalainen = same, lapp; precis som Tervalampi sagt oss (hade som sagt ej läst inläggen)... Lapin Kulta = Lappland s  Guld.
Däremot kan vi väl ej spiksäkert yttra oss om efternamnsbärarnas etnicitet: hursomhelst förloras den i svedjebrukets uppsvenska inland./PE

51
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-21, 09:38 »
Hej;
Har av tidskäl ej hunnit läsa alla inläggen ordentligt.
Men mabo; jag är varken amatör eller fullt utbildad; ty jag avbröt min studiebana efter åtta år med finsk-ugriska språk och kultur (först ungerska, från 1993 så samisk kultur och historia: först som grundstudent, därpå som forskarstuderande och handledare, sedermera som studierektor - vikarie ett år på dåvarande Institutionen för samiska - och som universitetsadjunkt på 75% och sist som bara doktorand med adjunkt/undervisningsjobb på 50% samt sista terminen enbart handledarskap till den eminente Johan Carlzon: nämner namnet, ty han lär låta tala om sig. Mina handledare har varit Roger Kvist (mas, lysande historiker), Mikael Svonni (stringent sociolingvist) samt Per Frånberg (Grand Old Man på Umeå universitet, varit med från starten: dessutom ångermanlänning av ohejdad vana!). Bland lärarna sågs Peter Sköld (Sedermera DDB), Nils Arell, Marianne Liliequist m fl.
     Av privata skäl hoppade jag av forskarutbildningen braprecis mitt i. Hade haft fina amerikanska antropologer som Wheelersburg, DuBois och den numera svenske David Gaunt som lärare; men kunde alltså ej fortsätta. När jag fick jobb som samisk antikvarie och projekt-ledare på Länsmuseet i Härnösand sep 1998, dövades dock längtan att fortsätta med avhandlingen. Nu hoppas jag kunna uppta dessa studier; men så som jag ynglat av mig, lär det inte bli aktuellt än på några år. Min syssla är dock så snarlik forsking (skulle hävda att den  t o m  är det: är betrodd att utreda frågan om sedvanerätten i ett omtvistat vinterbetesområde).
 
Jag har alltså sedan sep 1998 jobbat som projektledare för ett tiotal olika varandra avlösande projekt på Länsmuseet Västernorrland.  
har arbetat med uppdrag i alla norrlandslän utom Dalarna (JA! jag räknar landet norr om dalälvarna till Norrland!!).
 
Jag beklagar djupt om det inte framgår att jag har några års akademisk drillning bakom mig; men kanske prioriterar jag för mycket förståelsen för en bredare publik i det som jag skriver. Universiteten håller enligt min mening på med på tok för mycket struntviktigt. Jag kommer inte att ange källor i detta forum: den som ifrågasätter mig, hänvisas till mina rapporter.
     Om jag nu låter så ovetenskaplig i mabos egenpåtaget respondistiska ögon; så kan det också bero på att jag senaste åren sysslat rätt mycket på populärvetenskap, och med att på ett pedagogiskt och lättsmält sätt skildra de senaste årens rön. Därvidlag har jag vant mig av att överlasta varenda mening med parenteser eller noter där horder av traderare namnges rad på rad. Kanske är mabo ej så bevandrad i det samiska eller i dess samspel med den agrara omgivningen , det skulle jag kunna tänka mig.
     Idag känns det ytterligt befriande att inte vara akademiker ut i fingerspetsarna. Skulle vilja starta något liknande hälsingeakademin fast för Medelpad/Ångermanland... Kanske kan vårt (Pierre Åhr?ns och mitt tilltänkta och nu 20 juni startande Forum för sydsamiskt nätverk bli en plattform därtill?).
 
Kanske är det också min sant tvärvetenskapliga skolning som får mabo att tveka om jag kommer direkt från gatan eller ej (har  ä v e n skolning från Gatans universitet, precis som Majakovskij); samisk kultur och historia är ett ämne som inte går att studera med skygglappar. Tvärvetenskap måste till, bra dock att ha en bas i en riktigt disciplin, dock... Min är historia. Men jag är mer samevetare än historiker, det ska sägas.
 
Christer Westerdahl är faktiskt inte heller Fil Dr än; men det här man sällan någon ligga honom till last. Sådana exempel kunde mångfaldigas.
Många av de vänner som jag skaffat inom detta studiefält har heller ej utmärkt sig främst genom sina akad. meriter; utan genom förnämliga arbeten; så t ex Lennart Lundmark (tungviktsmästaren), Ingvar Svanberg (produktiv och banbytare för mellansvenska* samer (*vederstygglig term dock), Lars Thomasson, Inger Zachrisson (som jag sällan håller med!), Mikael Jacobsson, Bernt Ove Viklund, Ewa Ljungdahl, Jans Heinerud och nämnde Westerdahl...
 
Jag tycker det är roligt att Jouni (som jag känner, har träffat en gång och som jag - också rent vetenskapligt - alltmer högaktar) hittat mycket gamla belägg(kyrkobokföringsutdragen har han skickat mig per snigelpost) för samelivet kring Riddarhyttan och Skinnskatteberg, där jag har bott. Tervelampis vandringsavägar kan ifrågasätas; men inte samerna. Dom finns där. Dom är nog nästan lika förtörnade över att få sin existens ifrågasatt som de gasade romerna, judarna m fl grupper blivit av å sin sida.
     Jag lovar att rapportera i detta forum, efter att jag fått tillfälle att närmare studera de uppteckningar om samer i Småland och Västergötland på SOFI i Uppsala.  
     Till detta (samer i Götaland) är jag skeptisk... Liksom mabo är om det mesta som jag och Tervalampi (och, antagligen, andra med oväntade meningar om samers utbredning i äldre tider till följd av rikhaltiga empirisamlingar/ kyrkoboksexcerpter skriver). Kanske är det ett bra sätt att skaffa sig  t o l k n i n g s f ö- r e t r ä d e av Hr.B (min uppfostran hindrar mig från att fråga Hr.B. sammaledes).
 
Vad gäller ortnamnen, finner jag, för mitt område som jag f n arbetar med på uppdrag, i norra Ångermanland, att lapportnamnen  k a n
ha en annan betydelse. Jag stötte så sent som förra veckan i Lantmäteriverkets forskarsal på en förmodad åkerlapp i en lantmäteriakt. Dock har jag i samma socken stött på hundratalet lapp och ren-ort- och terrängnamn, de flesta av mer eler mindre odiskutabel betydelse; dock är en hel del av rennamnnen relaterade till vildrensfångst, bedriven av (vanligen) icke-samer... Ett problem på många ställen är mytbildningarna, bebyggelsemyterna: dessa ger ofta samerna favör, vilket inte bör grumla forskarens ögon! ...Detsamma gäller mystiska stensamlingar (som jag tror är fallet på Hornslandet). Mycket underligt ute i terrängen blir alltför lättvindigt förklarat för samiskt av ortsbor. Vi ska akta oss för etnofobi - av alla de slag!
     Men jag vidhåller fortfarande att tyglappar och denslags förståelse av ordet sällan varit föremål för terrängnamngivande. Då har jag aktivt i snart fyra år studerat kartor från Västerbotten, Jämtland, Ångermaland, Härjedalen, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och delar av Dalarna.
     Fågelfångstanläggningar med samiska samband, har jag nyss fått höra, ska egentligen kunna vara platser för samiska religiösa ceremonier... ?
Lappkojor kan kanske på samma sätt vara en stemsamling av okänd härkomst, som man kopplat samman med samerna för att dessa utnyttjade bergen till renbete. Dock ska sägas att i Nordingrå sn har undertecknad undersökt två Lappkojmon, och bägge har samiska härdar (två på det ena stället). Lappkojholmen har ej undersökts. Man kan vidare stilla bedja om nåden att fortsättningsvis, om man från offentliga institutioner arkeologiskt undersöker ett ställe som heter Lappnäset i ett samehistorie-präglat omrpåde, att man också söker efter samiska lämningar (vilket inte gjorts inför E 4 i Skogs socken); eller att man, som på Botniabanan 1999, inte blir paff när man intill Rentoberget och Lappåsen m fl namn finner några samiska härdar från ca 1750 vid en bäck.
     - Spring inte direkt på en myr bara för att den heter Lappmyren eller dylikt! jag har gjort det en gång; och gör aldrig om det.... Du finner dig strax mitt i en Tarkovskij-film... Även om samerna nyttjat eller forcerat myren   t ex 1844, så är chansen att hitta nåt...
     Vad beträffar den södra Lappkojmon i Nordingrå; så är det  i n t e  på platsen, som kallas så, som härden hittats: utan på en ganska strandnära plats kanske 6-700 m S därom. Därmed inte sagt att det inte kan finnas nåt på mon. En arkeolog med tränat öga kan missa en samisk härd, om han så går i ett avgränsat område en hel dag.
       
Lappalainen betyder precis som sagts från Lappland, men lär, utifrån mina bleka kunskaper i finska, också kunna betyda lapp. Vi har förvisso en lapp uppe i Norrbotten från 1815-20 som heter svensk, men inte är han svensk för det... Kanske har jag uttryckt mig klumpigt om samiska anor för svedjefinnarna Lappalainen i... var det inte främst Västmanland? Men kulturelement, som ofta ansetts som samiska, har ju ofta förts in av savolaksarna                 m fl immigranter från östra rikshalvan. Till detta hör bl a kåtor (möjligen också nåjder) . De finska och samiska kultursambanden är veterligen rättså outredda:
och även i mellersta Finland sågs tydligen samer på 1500-talet. Apropå kultursamband inom denna språkätt: samernas nåjder har sin motsvarighet hos ett folk med egen stat, kallade kulturfolk sedan tusen år tillbaks: ungrarna: dom har sina t?ltos: kloka visgubbar, botare och spåmän. Liksom samiska urtron levt upp igen,går i Ungern t?ltos en ny vår till mötes... Visst finns det i detta mycken historieförfalskning; men likafullt...
 
Marcus! Skriv till mig
retepnoscire@hotmail.com, så kan du får se lite av det jag skrivit.
 
 
Om kärnfrågan här - samerna i Värmland - har jag ingen åsikt; och har jag en, så är den likt mabo, skeptisk för samernas räkning. Men jag ser hur Tervalampis studier ruckat lite på det grundmurade, för min egen del.... Då de tidigaste samiska beläggen söder om den norrhälsingska finnskogen dyker upp dels i Lima, dels östra Värmland (som jag, inte börjat köpa förrän nu) och södra Närke; så kan man inte längre kärva emot. Men att som Jouni är inne på, se en kontinuitet från järnålder och till 1600-tal: det går inte. jag är en anhängare av finskugriska språkhypoteser: dvs uraliskan och fisnkugriskan har inkommit från öster. Däremot  t r o r  (om någon bryr sig om vad jag tror) jag att den kan ha gjort det för mycket längesedan.
 
Tillsist:
Kom f ö gärna och se den samiska vandringsutställningen på Tönnebro Värdshus, vid E 4 20 km S Söderhamn. Officiell invigning efter midsommar i Lassekrog. Därefter ska den visas på bl a Järvzoo.
     Brita Edvinger är justnu ute inventererar samiska kulturmiljöer i Hälsingland.
Jag var själv ute på Höga Kusten igår och inspekterade den enda av mig hittade samiska härden (såsom skrivbords- och arkivmänska är jag inte någon större stjärna ute i fält) i Nordingrå. Vi känner till tre st. därute. Ska bygga upp en miniutställning om samerna där 16-1900-taletn. Kommer inget att säga där om äldre tider; ty jag är i detta sammanhang historiker och vill inte klampa in på arkeologernas område. Detsamma gäller värmlandsdiskussionen; och jag lämnar den därför nu (såvida ingen påkallar ett svar).
 
En ursäkt, Marcus, vore på sin plats. jag har som adjunkt lärt upp några tjog samisk (kursen bytte namn i samband med att jag slutade)-kultur-och-historia-helfartsstudenter till kritiskt tänkande: tro inte annat! Jag tycker dock att akademiker helst ska vända ögonen utåt, t ex till sådana här fora; har själv flörtat med turistbranschen och med folkbildningen ett par år: vilket rekommenderas!    /PeterE

52
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-13, 01:09 »
Med den gode älvdalingen Spånberg tror jag inte mycket mer oeniga ord behöver skiftas.
 
Desto besynnerligare är nu inlägget från mabo. Självklart vet varenda förnuftig forskare att allt måste ifrågasättas: det är själva grunden för aktiviteten. Visst kan Lapp betyda annat än same... Men det är sällan det är så...
 
Nu vill jag - och säkert en och annan med mig - att mabo ska påtala var i landet det är vanligt att lapp, som i tygbit, har varit ett vanligt element i ort- eller terrängnamngivningen.
 
Lappnamnen dyker upp på 16-1700-tal, når kulmen kring 1750-70, enligt mina intryck (som härrör sig från ett ej oansenligt antal timmar på otaliga lantmäterier och från nio års oavbrutna studier i samernas kultur och historia). Samiska befolkningen utanför lappmarken når sin demografiska kulmen kring 1750-1800... Åtta av de samiska härdar som hittats efter Botniabanan mellan Mosjön och Bjästa kommer från tiden kring 1750, en av dom är ev lite äldre. Antalet kända lapp-namn i Västernorrland är ca 500. Jag har själv gjort en sammanställning av ca 600 platser av intresse/samiska kulturmiljöer i Västernorrland... Behöver jag säga att lämningar vanligen återfinns i den omedelbara närheten, eller (ofta) exakt på dessa ställen?
 
Att tro att lapp- avser finn- är bakvänd logik: samerna kallas finn, finnaz eller finnar fram till 1300-talet i rikssvenskan. I Norrlands inland betydligt längre; därav ett antal finn-namn i Hälsingland och östra Jämtland, tillkomna långt långt innan svedjefinnarnas uppmarscher. Dock kan man ej dra alltför stora växlar på finn-ordet, anser jag, vilket t ex Inger Zachrisson gör; att lägga en 100% etnisk tolkning av ordet är vanskligt: det avser mer fångstman i största allmänhet. Däremot kan ju en näringsnisch rätt snart i en historisk process innebära en etnogen?s, dvs att en etnisk grupp uppstår.
     Bland sockenlapparna fanns bl a svenskar. De allra flesta hade samiska föräldrar; men alltså inte alla.
     Det finns en Lappalainen-släkt bland Bergslagens tidiga svedjefinnar: denna släkt bör ha haft samiska anor med sig från det inre av Finland... På samma sätt som i Norge och Sverige, har samerna i Finland befunnit sig längre söderut än nu; mellersta Finland brukar man mena att 1500-tal är sista perioden som samer syntes där. Här i Sverige är det slående hur de äldsta samiska beläggen - i synnerhet de med personnamn angivna, och med kontinuitet i tid och rum - i historiska källor, hur de dyker upp först söderut. Intresserade härav rekommenderas att följa Jouni Tervalampis minst sagt spännande forskning!
 
Ordet Lapp:s uppkomst är omtvistad och ej på långt när färdigutredd. Olavi Korhonen har skrivit en längre artikel om det, ungefär 1997.
 
Det vanligaste lapp-terrängnamnet torde vara Lappkojberget resp Lappkojmon; det förra ersätts framemot 1800-talet av Lappkåtaberget. Andra vanliga namn är Lappnäset och Lappudden. På en plats med det senare namnet sätts snart en utställning upp i Nordingrå, som bl a ska handla om den samiska torpare, Swen Norman, som lär vara den som givit playtsen dess namn. På samma sätt gav Thomas Thomason (Se min Tjoevke-måjhtoe på länk på min förra arbetsplats hemsida www.ylm.se) namn till Lappes i Nora (bodde där 1804-45); den samtida tillika sockenlappen Mauritz Nilsson gav Lappnäset sitt namn (bodde där ca 1796-1827) i samma socken, men i dess motsatta del, i Bölesta. Det är sedan slående hur samer från Vilhelmina södra-området betar sina renar ännu femti år efter Nilssons död i detta område. Jag iordningsställöde under min tid på Länsmsueet Västernorrland en åtta skyltar lång samisk kulturled Hällmarker & blått hav inom Kramfors kommun; den följer ej en gammal flyttningsled som en del tror - utan den går mellan ett antal viktiga punkter i den lokala samiska historien... Börjar i Prästmon, Torsåker sn; passerar Bjärtrå och Nordingrå och avslutas på Hornöberget vid Högakustenbron (på det senare stället hamnade ovannämnda Thomassonsläkt och satt där till inemot 1880 ännu kallade lappar - jag antar att det finns ättlingar kvar i området. Första skylten sitter på Hola Fhsk:s entr?skylt. Någon km därifrån ligger skelettåkern i Björned, en av landets första kristna begravningsplatser (intressant av en mycket lång rad orsaker; men i detta sammanhang av att det bland alla förmenta nordbor ska ligga en samisk yngling begravd där, daterad till 1100-tal). Förutom Holas oerhörda betydelse för den samiska nittonhundratalshistorien, äger skylt no två likartad betydelse; den sitter vid Domargården i Angsta, Ytterlännäs sn; där Carl Lindhagen (SThlms borgmästare 1903-30 och Riksdagsman 1897-1940) spenderade barndomssomrarna, hans morfar bode där, häravdshövding Schönmeyr. Runtom i byarna bodde samer, och dom och även förbipasserande fjällsamer (ett flyttstråk från Vilhelmina passerar där) fick nödbröd under nödåren där. Häradshövdingens familj åt av samma bröd; trots att det kanske inte hade behövts.
Tredje skylten ligger i Sågmon, strax N Lappkälsberget; tillägnas Leonard Nilsson Glounk, Vilhelmina som bosatte sig i Ådalen, mkt vanligt. Han köpte huvuddelen av Torkel Larsson Kroiks renhjord 1929 (trol ca 5-6-700 renar). Ett par decennier tycks han ha kunnat hålla liv i denna hjord. Lappön lever kvar i folkminne; men även Lappens stig (ett namn som inte bör vara mycket äldre än 1950-tal); detta är alltså kring Grössjö by, Bjärtrå sn. Lappkojmon ligger i nöärheten; men platsen har exploaterats. Två Lappkojmon i Nordingrå har uppvisat tre misstänkta samiska härdar; och på en av platserna står en skylt: på Rotsidan mellan Barsta och Fällsviks byar. På Lappudden är en annan skylt. Nog om detta. Åk och se leden!
 
Här är det inte frågan om tyckande eller gissningar, utan praktisk empirisk forskning.
     Man ska däremot alltid ha ett vaket intellekt och vara aktsam för fallgropar och etnofobi av någondera slaget: vi var några som var eld och lågor för terrängnamnen så vanliga i Hölsingland: Sarvtjärn... Men om någon läser detta och har fiskeintresse, kommer från krokarna: det är ju givetvis fisksorten Sarv det handlar om, och inga hanrenar... Varning alltså.
     Däremot. apropå ren-namn, kan alla som läser bouppteckningar i t ex Norrlands kustsocknar hålla ögonen öppna efter ordet kjälfwor (stavn. ca 1800); det ska tydligen vara treåriga honrenar.
     Varning kan också utfärdas för att bara nyttja ett eller flera samiska terrängnamn som utsgångspunkt för en exkursion eller inventering eller liknande.
 
Kom också ihåg att samiska kulturmiljöer är oerhört känsliga och ofta, tyvärr, vid kusten särskilt exploateringsutsatta.... Idag har vi ett tjog eller fler 3 G-master per kommun som ska upp med mycket kort varsel; kommer myndigheterna att hinna granska alla ställena?? Det är ett känt faktum att höjdlägen och bergstoppar alltför ofta var samernas lägerställen. Kom ihåg att meddela Din kommun el Länsstyrelse om du har eller misstänker nåt dylikt i din närhet: om man tänker bygga på samiska kulturmiljöer!
 
 
Jag vill hänvisa till Ingvar Svanberg Hästslaktare och korgmakare (1999), Christer Westerdahl Samer nolaskogs (1986), några artiklar i Dalademokraten som det finns länk till från Samenet - eller varför inte till den utställning som jag varit med att producera Vuelielaante-Samer i Hälsingland (fr o m 28 maj på Tönnebro Värdshus; därefter på Lassekrog (Invigning 25 el 26 juni enl prel uppg: här får jag korrigera mig själv fr inlägget ovan; ingen invigning i Tönnebro; men utst. startar där) och längre fram i sommar på Järvzoo) - andra inblandade där är Elisabeth Eriksson, Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund och Länsmuseet Gävleborg, Bosse Ulfhielm och Ann Nils?n d:o, Karin Häger, SV och Vanja Torkelsson, släktforskare och härjedalssame, Söderhamn.
 
Annat intressant är att man på Norraberget i Sundsvall nu tycks planera återuppbygga det (förvisso ej autentiska) sameläger som stått där t o m år 1941.
 
Intressant idag vore att - vilket jag ämnar söka intressera några av mina arkelogvänner för -att kartlägga tidiga samebelägg i södra Norrland och kombinera dessa/köra dom emot tidiga makt- och handelscentra samt tidig odling: det är nämligen slående hur ofta detta samstämmer.  
     Det skulle tala för den idag av alltfler omfattande synen på samisk och bondekultur såsom i samklang framväxande.
 
Och sydsamiska läsare av detta noterar väl att det blir ett forum för sydsamiskt nätverk i Ankarede 20 juni; kontakta Pierre Åhr?n om detta!

53
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-04, 04:09 »
Rättar mig själv: hur gärna jag än skulle vilja så har jag inte rötter i Högsjö - utan i Hässjö!
 
Var? I Söråker, såklart!
 
Då var det sagt!

54
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2002-05-04, 04:08 »
Hej;
 
 
Lustigt att någon uti denna dag, i Nådens År 2002, kan sitta och säga att samer inte funnits söder om Särna och Idre.
 
Det finns en fin bild på en samekvinna i detta omr.(gissningsvis kring 1900) i en bok av dräktskicket i Dalarna: finns inte hon? - kan ta fram titeln om nån är intresserad, sett boken på Sundsvalls Museum. 1608 bodde det samer där: det är det äldsta belägg jag känner, Inger Zachrissons oräknade... men Jouni, han jobbar ju oförtrutet vidare... Faktum är att inte många svenskar kan ståta med så mycket äldre ursprung än så.  
 
En sak som dock Inger Z lär få ges rätt i, är samernas tidigare sydligare utbredning i Norge... Res f ö mner på SOFI-arkivet och kika! Där finns det material (svar på frågelistor) om samernas vandringar i fordomdagar i Västergötland och Småland... Jouni har hittat många permanenta samer i Närke och nomadiserande i Västmanland från t ex Gästrikland.
 
Sluta snacka om vem som var först; och undersök istället hur utbytet har gått till! Så gör t ex Ulf Lundsrtöm i Skellefteå samt är han knuten till Kulturgräns Norr och Umeå universitet (han lägger fram sitt arbete snart, 14/2 på HUMlab, Umeå univ.).
 
I en artikel skriven häromåret menar Lars-Gunnar Larsson, Prof. i finskugriska språk vid Uppsala universitet att valbo*uppteckingen av lokala samer vid medio 1700-talet tycks representera en alldeles egen typ av samiska.
         * Utanför Gävle för den som inte vet.
 
Intresserade av sydsydlapparna kan komma till Tönnebro Värdshus (har ej fått helt bekräftat datum) må 27 maj, då Länsmuseet Gävleborg inviger vandringsutställningen Vuelielaante-Samer i Hälsingland... Den kommer att gå på Järvzoo och i Lassekrog i Färila också (m fl platser).
     I sommar inventerar man efter samiska kulturmiljöer i Hälsingland (undertecknad är lite delaktig; liksom vid utställnings-invigningen). Samtidigt grävs det av olika aktörer vid Bjästamon med omnejd, Nätra sn; i området har åtta samiska härdar hittats på två säsonger... I Hälsingland, åter, har man korn på att stockbåtar vid lapportnamn samt fågelfångst-anläggningar som på samma sätt kan kopplas till samer
     I Medelpad mötte Olaus Magnus 1518 el 19 samer som sköt prick med båge. En samesläkt Backlund (kontakta mig får ni foto från 1902 på de sista som levde på gammalt vis...) har rötter från 1500-talet.
     I Ångermanland, åter, ligger en samisk yngling begravd - menar tf Länsantikvarien Leif Grundberg - sedan 1100-talet;detta på Skelett-åkern i Björned, Torsåker sn. Undre samma sekel ägde den famösa sägnen med Gunnil Snålla, Arne Ille(el Illråde) samt Blåfinn (vilket brukar uttolkas som Den svarte samen).
     I Nordmaling och Skellefteå, också kustland, finns lapportnamn från 1640-talet.
     I Jämtland och Hälsingland finns ett flertal samiska lämingar från 1400-talet, och danske Kong Christian I fick en same från Jämtland i present 1470.
 
Tillsist bildar Pierre Åhr?n m fl Forum för sydsamiskt Nätverk i Ankarede dan före midsommarafton i Ankarede - 20 juni.
 
... Idre och Särna kanske har en etnisk oblandad rassammansättning sedan Pappa Hedenhös; men vi andra, som inte är så tvärsäkra, anar att det sett lite olika ut överallt.
 
Och läs Ulf Lundströms Om åsarnas betydelse; som handlar om kulturmöten kring Skellefteå.
 
Övrig rek. litt: Bernt Ove Viklund, div artiklar (Oknytt, Tre kulturer, Samefolket fr a 1997-99)
Christer Westerdahl Samer nolaskogs (1986)
Ingvar Svanberg Hästslaktare och korgmakare(1999)
GAALTIJES senaste kulturmiljörapport fr Härjedalen (2001)
Eidlitz Kuoljok (två skrifter 1991, 1992. Utgivna på Centrum för arktisk kulturforskning)
Inga Maria Mulk Sirkas... (diss, 1994)
K-Å Aronsson (Jämtlands länsantikvarie) (Diss, 1991 - om skogssamer /tappat titeln f n)
Roger Kvist (fr Falun!) Rennomadismens dilemma            (diss, 1992)
Artiklar i Sundsvalls Tidning (kring 25 mars) om temadag om samer, Hälsinge-Kuriren, Ljusnan samt Ljusdals-Posten under vintern.  
 
            Peter Ericson, Historiker
- med rötter i Högsjö, Alnö, Nordingrå, Sundsvall, Trondheim, Hegra, Steinkjer, Holland; boende i Härnösand och med hjärtat i Spanien, på Irland och i Ungern och längtan till USA.

55
Rengsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-08
« skrivet: 2002-04-25, 01:49 »
Hej Jouni;
 
Detdär har du fått från mig.
Tyvärr är det mina förkortningar också.
 
Och jag tror att Engsjö är Ängsjö sn i Härjedalen.
 
Regnsjö hade sina samer också; hör av dig (Hjördis på S-valls Museum har numret) så kan vi prata om det... På hembygdsgården finns massor med rotslöjd mm av en av de sista sockenlapparna... Ett alster, ett par skor av (troligen?) sälskinn, kommer att ställas ut på Vuelielaante - Samer i Hälsingland, vandringsutställnigen som drar igång här nu framemot försommarn - slutet av maj/början av juni (datum ej klart i skrivande stund).
 
Det händer även saker kring samerna, Jouni, i Ankarede; så hör av dig så får vi resonera.
 
                       Mvh PeterE

56
Allmänt / Medelpadssamer i fokus 23 mars i Sundsvall
« skrivet: 2002-03-06, 15:47 »
Hej!
 
Har den äran meddela att jag är en av de medverkande på Kulturmagasinet 23 mars, på Sundsvalls Museums/SV:s temadag om samer i Medelpad. Folk som Ulla Kristofersdotter, Ingwar Åhr?n, Jouni Tervalampi m fl reder ut begreppen och diskuterar inte minst samerna som funnits söder om söder.
Att åhöra detta är gratis; fika kostar en styver. Se annons ST el Dagbladet. /Peter E

57
Samesläkter A-Ö / Fjellner
« skrivet: 2001-08-27, 16:14 »
Hej!
 
Ojoj; hade skrivit ett långt svar, men det blev nåt krångel - och inlägget är nu som bortblåst.
 
T v kan sägas att Per Anton Kåmberg f 1836, Åbord och sjöman; han var det nog som gifte sig 1872 på Alnön. Fadern gifte sig två gånger - 1835 och 1847  (se inlägg ovan samt i detta inlägg nedan).
 
Dom är alltså släkt: far och son; men prästen eller nån annan har snurrat ihop födelsedata.
 
Per Kåmberg 1812 i Sidensjö har en far som står som Romberg i kyrkoboken. Modern avlider 61-årig i Tynderö Anna Stina f 1791 f Pehrsdotter,
tar namnet Kåmberg. Minst två syskon till 'mellan-Per Kåmberg' finns då i Tynderö - en bror Olof
(f 1839) och två systrar Stina Cajsa o Brita Magdalena. Modern tycks ha varit med på flytten från Sidensjö nedåt Tynderö (1820- eller tidigt 1830tal?), hur det var med fadern vet jag ej.
 
Skriver ett längre inlägg senare.
 
Till Torberntson ovan: Fjellners änka gifte sig med mellangenerationens-Kåmberg f 1812.
 
Funderingar och diskussion lär fortsätta.
 
/Peter E

58
Jag tror personligen att finn, finnaz osv var ungefär samma grupp som samerna under tidig renskötsel- och fångstsamhälletid. Om vi talar om århundradena för vikingatid, medeltid och däromkring. Tidigare bör det ha kunnat avse vilka fångstfolk som helst (jämför Finnerödja, Finnveden etc): en sammanblandning eller differentiering av benämningen som kanske kan ha hängt med en bit in i medeltiden. Kom ihåg att etnicitet förändras över tiden, och att gruppen samer idag inte alldeles förbehållslöst kan överföras på 1600-talet eller medeltiden (eller ännu mindre på ren förhistorisk tid). När finländare började kallas finnar är oklart, antagligen i den vevan som ordet lappar började spridas (1300-talet). Det tycks som om också deras folkbenämning (etnonymin) glidit från att omfatta samernas förfäder på finländskt område (eller: Sveriges östra rikshalva för att göra det riktigt krångligt) till att avse majoritetsbefolkningen där. Ett intressant fenomen f ö är alla de kulturelement från det vi idag närmast skulle kalla tidig samekultur i mellersta Finland, som savolaksare m fl förde med sig till Sverige på 15-1600-talen. Nog så långt... / Peter Ericson

59
Allmänt / Samisk kultur
« skrivet: 2001-05-29, 15:17 »
Hej;
 
Antar vi att finn står för fångstman, av fångstbefolknings-härkomst, ställs saken i ett öppnare läge.
 
Då är vi tillbaka på ruta ett, och frågan behöver heller inte bli så infekterad ifråga om samiska rättigheter etc.
 
Kanske är vi alla 'mellansvenskar', norrlänningar och sydsamer sprungna ur en urbefolkning med veidekultur el fångstnäring som bas.
 
Peter Ericson Härnösand

60
Hej allesamman! Kväner är dock komplext. Notera Kerstin Eidlitz Kuoljoks böcker från nordeurasiatiskt område. Som slavist har hon full koll på etnonymin i Ryska Norden: Kajaner kallas samtliga boende i Östersjö-innanhavs-området, dvs utefter Bottenhavs- och bottenviskusterna: åtminstone tycks termen omfatta majoritetsbefolkningen, må de vara finnar eller svenskar. Kanske nån fler än jag noterat likheten mellan ordet kväner och kajaner... Inte minst om man ser på den finska termen kainulaiset. Därför bör nog stor öppenhet iakttas ifråga om etnonymin i dessa trakter. Allt beror på vilket håll och från vilket språkområde man ser det ifrån. Ett par parallellfall kan vara Stallo/Stalo eller Dara, Dasa som allmänt brukats om majoritetsbefolkningen av samer. Ett annat parallellfall kan vara Tschud, Tjuder, Cuovdit osv som kan vara voter eller lyder: men som i samisk tradition väl kunnat överföras på vilket statsbärande eller rövande folk som helst. /Peter Ericson Härnösand

61
Samesläkter A-Ö / Fjellner
« skrivet: 2001-04-20, 14:20 »
Hej;
 
Per Kämberg tycks vara felskrivning för Kåmberg.
I Högsjö står det 1835 från Mellby, Tynderö (sn)
på denne Per, då han 20 juli gifte sig med Ingrid Lisa Andersdotter.
 
Dessa bägge fingo tvenne söner:
- Per Anton 1836
- Olof 1839, den senare f. Tynderö.
   Bägge sönerna blev sjömän, bodde på Åbord
   som är en ö N Hemsön först tillh:nde Högsjö sn.
 
Per Kåmberg tycks också ha haft en syster i Mellby
(alt. dotter) Brita Magdalena Kåmberg G 1/11 i Tynderö med Dräng Johan Erik Nordqvist. Namnet på brudgummen förefaller icke-samiskt.
 
Det är spännande med de ymniga kontakterna Alnö-Tynderö-Högsjö/Hemsö (och även Tynderö) mellan och samer och inom en och samma persons liv. Samer till sjöss är en oskriven, rik historia...
 
Mvh Peter E Härnösand (i vardagslag på Länsmuseet
     och i projektet Ljusminne 2001  
     - Information om samer på kusten

62
Förnamn - R / Ronja
« skrivet: 2001-04-20, 09:22 »
Hej,
 
Såg i Libris att Ronjaboken kom 1981.
Det tycks avspeglas i Sam B:s material ovan, visst?
 
Det finns ju alltid en avvikelse på namn, ex finns en rad svenska män som heter Barbro etc.
 
/Peter E

63
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 22.4.2001
« skrivet: 2001-04-20, 09:18 »
Hej!
 
Det är renoverade kortvisa register på HLA.
Nog kan renovatören ha läst fel.
Du känner ingen äldre stavning på Vängsbo?
 
Växbo bör väl ha hetat Vägsbo, vilket kanske är ett steg (el en bostav) närmre Vägebo. Dock kan ju Väksbo också tänkas, och då är det hugget som stucket.
 
Vi får se om man har vägarna förbi RA för koll.
OBS den som läser detta & vet med sig att den ska på Riksarkivet: kolla gärna detta, okt 1635 och Per Lapp.  
 
Tack för tipset, Torbjörn, hurusom!
 
- Ett annat namn som förbryllar är Rolleby, samma län.
 
- Emottager också tacksamt alla tips om samer i Hälsingland och landskapen N därom.
 
                    /Peter

64
Orts & gårdsnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 22.4.2001
« skrivet: 2001-04-19, 15:31 »
Hej!
 
Vägebo, Gävleborg, 1630-talet.
Det ska vara namn på en gård.
 
Vem anar vad som avses?
 
Växbo har framlagts som förslag.
 
Alla teorier emottages tacksamt.
 
/Peter Ericson Härnösand

65
Förnamn - R / Ronja
« skrivet: 2001-04-19, 15:26 »
Hej!
 
Astrid L. har ju själv sagt att hon hittat namnet i en kartbok, Norrbotten/Lappland/S?pmi:
 
mitt i namnet Årronjaure, vill jag minnas.
 
Vänligen Peter Ericson Härnösand

66
Förnamn - L / Lucia
« skrivet: 2001-04-10, 10:21 »
... Och har säkert sina rötter i katolsk tid.
 
Se mitt inlägg i annan disk. 'nedan'.
 
/Peter E

67
Förnamn - S / Sjul
« skrivet: 2001-04-10, 10:20 »
Hej igen;
 
Menar alltså inte att samerna haft patent på namnet.
 
Klement och Sjul är inte ovanliga namn, ex i norr.
Thomas är ett annat sånt namn: vanligt bland samer, och vanligt bland bönder, ex i Medelpad.
 
MIn grundregel är: står det inte Lapp el motsv, och du inte vet säkert att det är en same, så räknar iallfall inte jag dessa mänskor som samiska.
 
Helt enkelt   / Peter

68
Hej;
 
Vem har nåt begrepp om Tomte-släktens ursprung,
(årtal och personer?) kontakta mig:  
Peter Ericson (e-adress nedan), Härnösand.
 
Finns det personer som bär namnet än idag?
 
En tomte

69
Hej allesammans;
 
Kontakta Sonia Larsson Popa i
Köpmanholmen, Nätra; så får ni alla uppgifter.
 
Dessa framställdes f ö per lyssnarlur i utställingen Vår del av S?pmi som pågick på
Länsmuseet Västernorrland (Murberget) juni 2000-
feb 2001. F n pågår arbetet med en fortsättning på utställningen på webben, som snart utkommer.
 
Peter Ericson, Härnösand (och Länsmuseet/
                          projekt Ljusminne 2001

70
Allmänt / Sockenlappar, Kustlappar
« skrivet: 2001-04-09, 10:52 »
Hej!
 
Mina kunskaper bygger på studier av bygdelitt., kyrkoarkivalier etc och utgår från ett uppdrag som jag fått i egenskap av antikvarie på Länsmuseet Västernorrland.
 
Hvitlåck var namnet på en samiska båtsman på 1740-talet, han bodde därute. Sen är traditionen stark om bofasta (el möjl seminomadiska) samer därute
i senare tider (gissningsvis 1800talet).
 
Vårt uppdrag är slut, rapporten är färdig, men ej tryckt. Den låter tala om sig i samband med den stundande markägarprocessen.
 
Personligen tror jag inte att samerna varit de första att bebo Järnäs; jag har ingen dokumentation som skulle understödja något sådant, inte heller ens några indikationer varifrån de allra lösaste hypoteser skulle kunna byggas. Obs dock osäkerhetsfaktorerna.
 
Hör av dig direkt till mig så får du veta mer om mina källor.    / Peter E

71
Förnamn - S / Sjul
« skrivet: 2001-04-09, 10:46 »
Liksom Katarina Sohlborg har jag också noterat vanligheten för Sjul- och Clemet/Clement/Klemmet m fl variationer bland samer.
 
Skogssamer och bofasta samer tycks vara de främsta bärarna av namnet, men det finns också bland fjällsamerna.
 
Vanligaste tid: 1700-talet, Sjul äv 1600-t.
Det torde genom lappskattelängderna gå att spåra ännu längre bak i tiden.
 
Vanligaste platser: Nolaskogs, dvs området mellan Övik och Vilhelmina, äv N Västerbottens län,
känner inte sydlig utsträckningsgräns, namnet är vanligt i hela nuvarande Västernorrlands län -
och som vi sett även i nuv. Gävleborg.
 
Peter ericson, Härnösand

72
Timrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-07-13
« skrivet: 2001-04-02, 14:14 »
Hej!
 
Man tackar och bugar för ett såpass utförligt svar!
 
Nu kommer kanske Burman att nämnas, den dagen en utförlig historik skrivs om samerna i Medelpad;
ty den Anna Lisa Backlund som tjänade piga åt honom, om vi antar att det är den rätte Burman,
hon var av en bofast samisk släkt, med rötter sex generationer bakåt i en och samma socken: Hässjö.
 
Jag söker f n hennes brörsöner som emigrerade till Nordamerika.
 
Mvh Peter Ericson, själv bördig från Hässjö
 
PS. Det planeras en exkursion till Lapptorpet i Fjäl, Hässjö, varuti Anna Lisa barn lekt. Det kan också bli en föredragsafton ute i Tynderö.
Om detta kommer fr a Ingrid Månsson på Timrå Bibliotek + kommun att hållas underrättad.
Det går även bra att kontakta mig på Länsmuseet.DS

73
Allmänt / Sockenlappar, Kustlappar
« skrivet: 2001-04-02, 14:04 »
Om kustlappar eller kustsamer (ett uttryck och en företeelse som är skeptisk till vad gäller historisk tid, möjligen kan man se reminiscenser, spår av äldre tiders mönster i den mängd samer som finns tidigt (c 1690- 1740 och även framåt)
i Nordingrå och Tynderö: det tycks även så som att dessa platser attraherat samma samer, man har flyttat ibland lite fram och åter däremellan.
 
Se Nordingråsamer som bilaga till Tjoevkemåjhtoe (Ljusminnes rapport) på
www.ylm.se.
 
Det fanns även en och annan bofast same på Järnäs och Kronören samt vid Drivan i Nordmaling. Kust-lägen ha alltid attraherat samer; och det förekom ännu c 1940 att man kom säsongsvis och levde på fiske och kvasttillverkning i Nordingrå.
 
Välkommen på invigning av Kramfors´ samiska kulturled, som har uppmärksammat det sistnämnda på en skylt i Fällsvikshamn, Nordingrå. Samling
27 maj på Hornöberget (prel.tid 9.30); medtag
picknickkorg.
 
/Peter Ericson Ljusminne 2001 Länsmuseet
                                Västernorrland

74
Allmänt / Sockenlappar i Ångermanland
« skrivet: 2001-04-02, 13:59 »
Hej!
 
Tack, Anders. för dom uppgifterna;
dom är heltklart av stor nytta!
 
Kontaktnätet mellan socknarna vid och ovan högra stranden på Ångermanälven, lika som det över älven mellan sedentära (bofasta) och seminomadiska samer är av yppersta intresse.
 
Kul att veta i sammanhanget, är att fjällsamer kom till Bölesta och betade med renar så sent som över ett halvsekel efter att Mauritz Nilsson dog
och torpet las för fäfot!
     Lappudden på Bölesta torde vara uppkallad efter Mauritz N. Samtida med honom var en annan sockenlapp Thomas Thomasson I i Björås, också Nora. Det tycks som att socken vid denna tid var så rik, att man hade anledning att hålla sig med två sockenlappar. Thomas och Mauritz kände varann, och TT bodde först på Bölesta.
 
Alla intresserade härav hälsas välkomna till invigningen av Kramfors samiska kulturled, vi möts 27 maj kl 9.30 (prel. tid) på Hornöberget.
 
Se vidare rapport Tjoevkemåjhtoe, vari TT:s
bouppteckning är publicerad som bilaga (ylm.se).
 
/Peter Ericson Ljusminne 2001  
               Länsmuseet V-norrland

75
Allmänt / Samefolk i Skellefteå
« skrivet: 2001-03-08, 14:14 »
Hej igen;
 
Läste  o m  ditt förra inlägg från 3 feb.
 
De 'Sochne-Lappar' som där figurerar hamnar nog under den s a s andra definitionen' av sockenlappar, utblottade mänskor. Av majoritetsbefolkning, myndigheter (och, på sina håll, änidag av en del samer) kallas dylika utfattiga mänskor 'sockenlappar'... Ordet betyder väl då bara samer som bor i socken (i allmänhet nedåt landet, kanske på kusten), som det norska bufinner, eller bygde-/böydelappar/finner/samer.
 
Det intressanta som jag ser det är i vad mån de bedrivit klassiska sockenlappsnäringar, och varit städslade av socknen i vederbörlig ordning för att utföra hästslakt etc.
 
Varje mänskoöde är givetvis intressant, också. Men själv håller jag på och jobbar ganska mycket med lappdrängar och Lapp-pigor som fanns året om nere i kustbygd. Jag hävdar att många - kanske majoriteten av dessa - bedrev en småskalig renskötsel i kustlandet eller annan skogsbygd ngt längre in, där renarna vallades året om i cirkulära renskötselsystem närmast jämförbara med skogsrenskötseln(och oftast med rötter däri).
Man bör kunna fastställa sådana system bl a till socknar som Bjärtrå, Skog, delar av Nora, Nordingrå (främst NV delarna); de inre delarna av Ullånger och Vibyggerå tillika Boteå och Styrnäs´ inre delar, samt Sidensjö och heöla vägen upp till det egentliga skogssamelandet i Anundsjö-Björna.
 
Svanberg har sett liknande i Hälsingland och Dalarna; och Västmanland har också nämnts. Ser vi på Jouni Tervalampis färska excerpter från Bergslagen (många lappigor och -drängar) och kombinerar med den rad ortnamn på lapp-, ren- etc som finns däromkring, kan man kanske fundera om inte dylika system funnits också där.
     ..... Jo, jag vet att piga & dräng i sammanhanget betecknar ett ålderstillstånd, att att vigselåldern för samer sänktes med tre år på 1760-talet; men de facto hade många av sockenlapparna renar på 1700-talet, som jag och Svanberg upptäckt. Jag misstänker att dessa hjordar i Ångermanland (möjl. äv. i Medelpad, men veterligen ej i Hälsingland) bibehölls en bit in på 1800-talet (läs vår rapport på ylm.se Tjoevkemåjhtoe). Det är precis denhär typen av näringsutövare som Linné möter 1732 i Jättendal.
 
Den 30 mars ska jag för historiker-doktoranderna på Mitthögskolan i Härnösand prata om detta.
 
Vi hörs!    / Peter E

76
Allmänt / Samefolk i Skellefteå
« skrivet: 2001-03-08, 14:01 »
Hej Kjell-Åke!
 
Odd W. tyckte att jag skulle vända mig till dig,
jag söker samer i hela Västerbottens kustland.
 
Att det bodde samer på kusten är knappast förvånande för mig, som jobbat 2,5 år med projektet Ljusminne (vi finns än) i Västernorrland, vad som däremot är förvånande är att det har funnits sockenlappar i Skellefteå!
 
Svanberg, auktoritet på området, sätter nordgränsen på sockenlappar vid dåtida nordgränsen för landskapet Ångermanland, dvs Nordmaling. Liksom du har jag sett närmre på Ume landsförsamling, och där har jag inte funnit några sockenlappar. Att det då ändå funnits i Skellefteå är kanske lite förvånande men inte omöjligt... Man måste ju vara klar över den gängse defintitionen av sockenlapp; det handlar ju om yrketm, närmast att jämföra med hantverkare.
 
Har du förresten gått igenom bouppteckningar för de västerbottniska bofasta samerna i kustlandet?
 
Hör gärna av dig med e-adress el telefon alt.
vanlig postadress; så kanske vi kan utbyta fakta och klokheter(?).
 
Jag har också ett hyfsat stort material från ca
75-80 socknar med samer från mest Ångermanland, Medelpad, Hälsingland. Det kanske inte är 30 000. men väl några tusental. Mitt material ges ut i år, troligen i april el. maj, dels som kulturmiljövårdsrapport genom Ljusminne och Länsmuseet Västernorrland, dels (troligen) genom SVARs försorg.
     Har du gett ut ditt material? Skulle du vara intresserad av att hitta kanaler för ev utgivning?
- DDB, Demografiska Databasen på Umeå universitet
är ju på gång att kartlägga den historiska samebefolkningen. Här fruktar man ju att en hel del dubbelarbete kan komma ifråga...
 
             -------------
 
En fråga kan vara den Ols Samuelsson vars koja eller kåta Hamilton klev in i på 1770-talet i Frostkåge. Hur vet vi att denne var sockenlapp? Jo; det hängde hundskinn o liknande 'husdjursprodukter' runtomkring i kåtan, om vi ska lita på denna adlige man (Bland Svenska Samer 1979-80 s 6f).  
 
- Har du nåt om denne Ols?
 
- Har du nåt om ngn annan betitlad Sockenlapp fr. församlingarna mellan Skellefte & Ume? Eller rentav längre norrut (Lule lf?)
 
Mvh Peter Ericson Tel 0611-886 67.

77
Angermund / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-16
« skrivet: 2001-03-08, 13:35 »
Hej;
 
Ja, i fornsv. eller fornnordiska
ska faktiskt Anger stå för avsnörd eller trång
vik (av fjärd, älv, hav el dyl). Andra liknande
tolkningar har givits, men det är alltid naturformationer det handlar om.
 
Ordet har såväl fornsvensk som fornnorsk bas,
och sägs stamma från flera århundraden f.Kr, om jag inte missminner mig. Bl a har Lilian Rathje på Historiska inst. på Umeå universitet skrivit en hel del om detta.
 
Att samma namn/ord har flera betydelse och helt olika, väsensskilda rötter är ju inget ovanligt.
Ordetymologi, dvs läran om ett ords ursprung, är en krävande vetenskap, och här är alltför många lekmän (som jag!) inne och slarvar.
 
Anger i ångermanlandssammanhang torde ha föga med ånger i psykologisk mening att skaffa.
 
Hör av er ni som vill ha källhjälp kring detta.
 
Vänligen: Peter Ericson (dagtid Länsmuseet Vno
                         tel 0611-886 67)

78
Hej igen;
 
Jag tycks själv ha gjort ett fynd på Anna Lisa.
 
Hon står som inhyses i Skyttberg 1890, i Folkräkningen... Behövde alltså inte gå längre än så.  
 
Men vet nåt nånting mer om henne - eller brorsönerna (el andra same-Backlunds), så var så goda och hojta till!
 
/Peter E

79
Hej;
 
Hu det förhåller sig med majoritetsbefolkningen vet jag inte. Men jag har i mina excerpter (ges ut i vår, april-maj, troligen genom SVAR) på några tusen samer i Västernorrland en ordentlig andel Brynglar, kanske ett dussintal.
 
Tyngdpunkten tycks ligga på Stigsjö-Viksjö.
 
Det är ovedersägligt så dock, att inspirationskällor till samiska namn ofta finns bland bondbefolkningen. Vice versa kan säkert också vara möjligt: man såg inte alls ner på samer så mycket på t ex 1700-talet (det renodlade rashatet från förra sekelskiftet liknade inget annat tidigare...).
 
Thomasnamnet, som är så vanligt bland samer, var ju också halvpoppis bondenamn i en del medelpadska kust- eller kustnära socknar; ex Sättna, Hässjö.
 
Har sökt igenom mitt mtrl på Bryngel, men kan inte belägga aktuell Bryngel som same. Dock kan ju påpekas att samer ofta var båtsmän. Traditionen säger att samer funkade bra på sjön, blev inte  sjösjuka, påstås det.  Fan tro?t...
(kanske ett passande uttryck i Relling-sammanhanget)  
 
Tillsist ska vi komma ihåg att väldigt många av de samiska namnen bara är kyrknamn; man hette ofta nåt annat på riktigt...
 
Peter Ericson (Ljusminneprojektet, Länsmuseet).

80
Hej!
 
Var tog Anna Lisa Backlund född 1832, och hennes brorsöner Anders, Johannes och Pehr August vägen?
(de senare födda 1860, 61 resp 62)
 
Anders och Johannes emigrerade till Nordamerika
1882 resp 1880; vet nån hur det gick för dom?
 
Och Anna Lisa, hon tog tjänst hos en Kapten Burman i Timrå c 1870; hur gick det för henne?
 
All info (m u a  födelsedata) om denna gamla sockenlapps- och samiska torpardynasti med redan dåförtiden tvåhundraåriga rötter i Hässjö emottas tacksamt!
 
Peter Ericson Dagtid på Länsmuseet Västernorrland
och projektet Ljusminne 2001. Tel 0611-886 67.

81
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Selander-släkter
« skrivet: 2001-03-01, 14:55 »
Hej;
 
På annan plats (Medelpad, socknar, Njurunda)
har Cathy Cornell från Texas försökt få tag på uppgifter om Nils Selander f 8/7 1838 och gift vid 21 års ålder i Svartvik, sedermera avflyttad till Hälsingtuna f.v.b till USA 1882.
 
Kan denne man som barn ha varit adopterad i Selånger, där en annan Selandersläkt tycks ha funnits (vid sidan av den från Gideå med angränsande socknar, som man hittills antagit Nils S. härstammade från, vill säga)?
 
Om någon vet nåt, får ni göra höra av er.
 
/Peter Ericson Härnösand (medelpading, förstås!)

82
Allmänt / Samefolk i Skellefteå
« skrivet: 2001-02-21, 15:08 »
Hej;
 
Dethär är ju fruktansvärt spännande.
Jag har själv uppdrag att forska fram om allt möjligt samiskt i Västerbotten, mest kusten och mest södra kusten.
 
Hamilton noterade ju på 1700-talet (ja; inte bara noterade, han klev ju in kojan!) att sockenlappar fanns i Frostkåge. Beskrivningen finns såvitt jag förstår helt in extenso i Bland svenska samer (Missionsförbundet årsskrift) 1979 el dyl... Det är av beskrivningen 100% tydligt att det är sockenlappar det handlar om.  
 
Annars ska ju sockenlappssystemet ta slut i Nordmaling norrut... Men det är lurt med Skellefte; också lurt med definitoinen på sockenlappar: som det framkommer både hos Svanberg och Westerdahl (1981 och 1999 resp 1986)
så finns ju två definitioner; där den ena avser fattiga mänskor och den andra relativt välbeställda och med bondesamhället i symbios fungerande.
 
Kan man kanske tänka sig att isoleringen gentemot andra sockenlappar söderut gett näring åt fördomar bland majoritetsbefolkningen, som i sin tur ökat på en fattigdom som funnits från början.
... Man ska ju inte förenkla; givetvis fanns det bland nyrekryterade sockenlappar säkert också en och annan utblottad flytt-/fjällsame.
 
Vad tror du som skrev, Kjell-Åke L?
 
Har nån hört om ännu nordligare sockenlappar i Sverige?

83
Sundsvall / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-24
« skrivet: 2001-02-08, 12:18 »
Hej;
 
Söker samer i Sundsvall, närsomhelst.
 
Jag heter Peter Ericson, arbetar med projektet
Ljusminne. Jag kan i utbyte ge samer från praktiskt taget varsomhelst i y-län.
 
peter.ericson@ylm.se

84
Selander / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2012
« skrivet: 2001-02-08, 12:09 »
Hej;
 
Å en svensk-amerikansk släkts med rötter i Ångermanland & Medelpad vägnar söker jag dels efter upprinnelsen till Selander-namnet förekommande i bl a Svartvik ca 1859, men med troliga anor uppå Gideå/Arnäs-hållet,
och dels fakta om Nils Selander G 1859 på ovannämnda ställe: vad gjorde han 1840-1859?
 
Peter Ericson Härnösand peter.ericson@ylm.se

85
Allmänt / Skickare
« skrivet: 2001-02-02, 13:04 »
Hej;
 
Umbyn heter idag Umbeje Tjeälddie,
och bör ha sorterat under Tärna sn
om jag inte är helt fel ute.
 
Peter Ericson /arbetar på proj Ljusminne  
Länsmuseet Västernorrland

86
Timrå / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-07-13
« skrivet: 2001-02-02, 09:06 »
Hej allesamman!
 
Jag ser ovan att en sjökapten fr Timrå sökes.
 
Själv söker jag Kapten Burman, aktiv bl a runt 1880 (möjl 1870-80); vem var han?
 
Dessutom är alla samer av intresse!
 
Peter Ericson Ljusminneprojektet
Tel 0611-886 67 e-adress peter.ericson@ylm.se

87
Historia / Skattelappar
« skrivet: 2001-01-08, 15:06 »
Hej Cecilia!
 
Jo, dom hade ting.
Jag har forskat en del i Ume lappmarks tings
domböcker/protokoll.
 
Kontakta mig, så kanske ví kan hjälpas åt att ta reda på mer - jag jobbar vidare i ämnet.
 
Mvh Peter Ericson, Ljusminne, Länsmuseet Västernorrland, tel 0611-886 67

88
Allmänt / Sockenlappar i Ångermanland
« skrivet: 2001-01-08, 15:03 »
Hej;
 
Ja, så sprang jag på dig igen!
 
Kontakta mig så ordnar jag fram sockenlappssläkter. Har excerperat ifrån
istortsett alla socknar i y-län:
det blir en rapport i mars-april, är det tänkt.
 
Mvh Peter Ericson (äv mobil 070-672 07 67
och tel 0611-886 67 på Länsmuseet)

89
Hej Alexander! Har du mer info om samer på Västerbottenskusten el N Ångermanland/Västernorrland? (skicka isåfall gärna direkt på mitt namn @ylm.se) /Peter Ericson, Ljusminne, Länsmuseet Västernorrland

90
Hej!
 
Diverse seminarier om samer i Hälsingland har ägt och ska äga rum. I okt-nov avhölls sem. i Edsbyn, Valsjön och Norrala. I feb el mars blir det Bollnäs.  
Lite osäkert i skrivande stund om vilka resurser som kommer att stå till buds 2001; men meningen är att alla fyra orterna ovan ska besökas ånyo
i maj-tidigt i juni. Då blir det som regel exkursioner på varje plats.
Studiecirklar pågår i Delsbo, Valsjön, Söderhamn, Edsbyn; ev startar cirklar även i Ljusdal samt
i Bergsjö och/eller Hudiksvall.
Studiecirklar i vårt eget län är på gång till hösten 2001; likaledes seminarier. Aktiviteterna
i Hälsingland sker på uppdrag i samarbete med Länsmuseet Västernorrland, Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund och SV, på medel av Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Förhoppningsvis ska ett större symposium äga rum i södra Medelpad (Ånge kommun) 2001; detta med sydlig utblick och namnkunniga föreläsare. Datum oklart.
Kontakta oss gärna, på min e-adress el 0611-886 67!

Sidor: [1]