Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Hans Högman
2
« skrivet: 2023-08-22, 13:32 »
Först lite grann om distinktionskorpral:
Distinktionskorpral var förr den högsta underbefälsgraden i svenska armén utom vid artilleriet, där den motsvarades av förste konstapel. Graden infördes 1858 och var länge endast en hedersgrad. Denna underbefälsgrad avskaffades 1914, då den ersattes med graden furir, lika inom arméns alla truppslag.
Du skriver att fotot var taget 1917 men då användes inte tjänstegraden distinktionskorpral längre utan furir. Furir var då högsta underbefälsgrad vid armén.
Om vi tittar på skoltecknet som den ena soldaten bär på vänstra ärmen så består den av två streck. Två streck innebär att personen genomgått furirskola eller volontärskola.
Vad gäller gradbeteckningar så bar furir en guld (eller silver beroende på regemente) galon längs axelklaffens kanter på m/1910. På m/1895 bars ett motsvarande band på längs kragens fram- och övre kant.
Korpral bar ett gult (silver) redgarnsband längs axelklaffens kanter medan vicekorpral bar gult (silver) redgarnssnöre längs axelklaffens kanter på m/1910.
Soldaten stående till höger har genomgått furirskola och har ett tydligt ljust band på kragen så han bör därmed vara furir, antagligen även han som står till vänster och troligtvis även hans som sitter på stolen. /Hans
3
« skrivet: 2023-08-22, 09:54 »
Soldaterna kan mycket väl tillhöra Norrlands dragonregemente, K 8. Den stående soldaten till höger bär uniform m/1895. Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren.
Färgen var mellanblå men Trängkårens uniform var dock mörkblå (modell II).
Kragen hade olika färg beroende på regemente. Norrlands dragonregemente hade en orange krage. Orange färg ser ofta mörk ut på svartvita foton så det kan stämma att kragen på bilden är orange. På axelklaffarna bar soldaterna i Norrlands dragonregemente en romersk åtta (VIII).
De två ränderna på hans överärm är inte en gradbeteckning utan skoltecken som visar att han genomgått befälsutbildning.
Den sittande soldaten liksom soldaten längst bak bär uniform m/1910 som var gemensam för hela armén. Nedtill på underärmarna finns en 6 cm bred chevron med spetsen uppåt. Detta är enbart en dekoration på uniformsmodellen.
Den stående soldaten till vänster bär en jacka som kallas kollett. Kollett m/1871 bars av Livregementet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Kolletten var en enklare jacka och bars till daglig dräkt och användes sommartid samt vid exercis.
Eftersom alla soldaterna bär ridstövlar så är det väl rimligt att anta att alla tillhörde Norrlands dragonregemente. Regementet fanns på Frösön i Jämtland fram till 1901, därefter i Umeå. Fotot ser dock ut att vara taget i Hudiksvall.
/Hans
4
« skrivet: 2023-04-02, 06:39 »
Som KG påpekade ovan så visar galonerna i mössan att officeren på fotot är underlöjtnant (en galon runt mössan). Detta innebär att han då även skall ha en (1) stjärna på axelklaffarna.
Uniformen är infanteriets uniform m/1886. På huvudet bär han mössa m/1865.
Vapenrockens krage var försedd med sk. knapphål som för officerare och fanjunkare var av guldbrodyr (eller silverbrodyr beroende på regemente).
Vapenrocken m/1886 fanns i två modeller, modell I och modell II, där modell II varierar i detaljer beroende på regemente. Framför allt är det ärmuppslagen som skiljer modell I och modell II åt.
Modell I hade på ärmuppslagen två gula uppstående knapphål med båda knapparna knäppta.
Modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta.
Modell I användes av de vanliga infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena. /Hans
6
« skrivet: 2023-02-16, 10:38 »
Hello Carol,
Rustmästare was a military rank (non-commissioned officer, NCO) in the Swedish Army until 1835. In addition to his tactical command, the “rustmästare” was responsible for the company's or sometimes the battalion's weapons and ammunition.
The rank of was also used between 1957 and 1972 but now as a lower rank. /Hans
7
« skrivet: 2023-01-26, 06:37 »
Karl Oscar Gustafsson, född 1896-06-20, har värnpliktsnummer 512 34/1916. Från och med 1914 inkallades unga män till mönstring vid 20 år ålder vilken stämmer bra med att Karl Oscar mönstrades 1916 då han är född 1896.
Han mönstrades vid Vänersborgs rullföringsområde som ingick i Älvsborgs norra inskrivningsområde. Vid mönstringen tilldelades han infanteriet.
Han fullgjorde sin grundutbildning vid Västgöta regemente, I 6, under 1916 – 1917, 250 dagar.
Han var även inkallad under 1917/1918 och gjorde då 2 perioder krigstjänstgöring (60 + 60 dagar) samt två repövningar (30 + 30 dagar).
Under andra världskriget var han inkallad till beredskapstjänstgöring i olika perioder 1941 - 1943, men då vid Landstormen (L 15).
Landstormen hade de äldre åldersklasserna av värnpliktiga. Landstormen skulle användas till försvar av hemorten samt skydda fältarméns mobilisering.
Hans värnpliktskort finns på:
Älvsborgs inskrivningsområde (Io 15), Inskrivningsområdesexpeditionen (O, P) D2a:16 (1896-1897) Bild 4350 (AID: v846369.b4350).
/Hans
8
« skrivet: 2023-01-21, 06:23 »
Gustav Albin Andersson, född 1894-10-13, mönstrades för värnplikten år 1914, då 20 år gammal. Hans inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) var 678 33/14.
Mönstringen skedde i Skara rullföringsområde som då ingick i Älvsborgs norra inskrivningsområde.
Vid mönstringen placerades han i infanteriet.
Sin värnpliktstjänstgöring gjorde han sen 1915 vid Västgöta regemente, I 6.
Regementet flyttade in i nya kaserner i Värnersborg först 1916 så Andersson utbildades antagligen på regementets gamla övningsplats Axevalla hed.
Hans värnpliktskort finns digitaliserat på ArkivDigital och Riksarkivet.
ArkivDigital:
Älvsborgs inskrivningsområde (Io 15), Inskrivningsområdesexpeditionen (O, P) D2a:13 (1894-1895) Bild 8410.
/Hans
9
« skrivet: 2023-01-07, 06:23 »
Om din farfar mönstrades och gjorde en första tjänstgöring 1899 så fanns han på stamrullorna (då fanns ju inga värnpliktskort). Om hans uppgifter senare överfördes till värnpliktskort så skulle jag tro att hans uppgifter ändå finns kvar i stamrullorna. /Hans
10
« skrivet: 2023-01-06, 06:25 »
År 1885 infördes ett tre-delat inskrivningsnummer som beväringarna tilldelades vid mönstringarna från och med 1886.
Vid denna tidpunkt slutade man föra generalmönsterrullorna och införde i stället stamrullorna där man även hittar de värnpliktiga beväringarna.
År 1918 moderniserades rullföringen och de värnpliktiga började nu föras på värnpliktskort (även kallad stamkort) i stället för stamrullorna. Så, från och med 1919-års mönstringar finns alla värnpliktiga på stamkorten.
Men, även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men som fortfarande då var i värnpliktsålder upprättades värnpliktskort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till värnpliktskorten).
År 1919 var man i värnpliktig från det år man fyllde 20 fram till det år man fyllde 42 år.
Detta innebär att de värnpliktiga som ännu inte fyllt 42 år 1919, dvs alla som är födda år 1877 och därefter, borde finnas på värnpliktskorten.
Men, jag tror att man gjorde år 1902 till en brytpunkt, och enbart de värnpliktiga som mönstrats i den allmänna värnplikten överfördes till värnpliktskorten och de första värnpliktiga i den allmänna värnplikten ryckte in 1902. Det skulle innebära att enbart de som mönstrats från och med 1902 finns på värnpliktskorten. År 1902 mönstrade de värnpliktiga vid 21 års ålder, dvs de som var födda 1881 och därefter.
För dina anor som mönstrats före 1902 hittar du således inga värnpliktskort.
Så, troligtvis är det i stamrullorna du får söka deras värnpliktsuppgifter. De är dock dåligt digitaliserade. /Hans
11
« skrivet: 2022-12-30, 10:09 »
Som Staffan skriver ovan och vad som framgår av Lindbergs värnpliktskort gjorde han sin värnplikt på I 20, dvs Västerbottens regemente. När indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes av allmän värnplikt flyttade regementet den 1 april 1909 in till nybyggda kaserner i centrala Umeå.
Lindberg, född 7/9 1894 i Burträsk (enligt vpl-kortet), mönstrades vid 20-års ålder, dvs 1914, och tilldelades då värnpliktsnumret 506 70/1914 (70=Umeå norra rullföringsområde). Vid mönstringen tilldelades han infanteriet.
Lindberg gjorde sin grundutbildning vid I 20 i Umeå 1915, liksom en första rep. övning. Under 1915-1916 gjorde han krigstjänstgöring, dvs beredskapstjänstgöring. En andra och tredje rep. övning gjordes 1916-1917. Under hela den tiden tillhörde han I 20.
I Borås som Ingvar nämner fanns mycket riktigt ett infanteriregemente, Älvsborgs regemente, I 15, men det var inte där Lindberg gjorde sin värnplikt. /Hans
12
« skrivet: 2022-12-24, 08:36 »
Henriksson var född 1897 och gjorde sin värnplikt på Livregementets grenadjärer I 3 i Örebro 1917-1918.
År 1941 var han inkallad bör beredskapstjänstgöring. Han var då 44 år gammal och gjorde då sin beredskapstjänstgöring i ett landstormsförband. Jag tolkar förbandet som L 21.
Till lokalförsvar fanns i början av andra världskriget speciella landstormsregementen uppsatta. Landstormen hade de äldre åldersklasserna av värnpliktiga.
Landstormsregementenas förbandsnummer började på “L” följt av ett tal i intervallet 1 - 21. Siffrorna efter ”L” står för det inskrivningsområde de var uppsatta i. Exempelvis så betyder förbandsbeteckningen L 21 ett landstormsregemente uppsatt i Västernorrlands inskrivningsområde, Io21.
Ovanstående text om landstormsregementena avser tiden fram till 1942-års försvarsbeslut. Landstormsregementena blev då lokalförsvarsregementen. /Hans
13
« skrivet: 2022-11-10, 06:05 »
Vad gäller ansedel skulle du kunna använda ”Biography” eller ”Personal Record”. Exempelvis ”Biography for ……” eller ”Personal record for ……”.
Om det gäller en dräng i betydelsen lantarbetare (och inte ogift bondson) så kan du använda ”Farm hand”. Motsvarigheten för kvinnor var ”maid” eller ”servant”. Mjölkerska heter exempelvis ”milkmaid”.
Bostadsort heter ”Place of residence”. /Hans
14
« skrivet: 2022-10-06, 17:37 »
Svärdsmedaljen tilldelades även manskapet. /Hans
15
« skrivet: 2022-10-05, 14:53 »
År 1850 kompletterades Svärdsorden med Svärdstecknet och Svärdsmedaljen.
Svärdstecknet tilldelades underofficerare och svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande). Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst 16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare kallas svärdsman.
För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. /Hans
16
« skrivet: 2022-10-04, 06:31 »
Lite mer om kapitulation. Svea Livgarde var ett värvat regemente. Dess soldater anställdes med tidsbegränsade kontrakt. Kapitulation i detta sammanhang handlar om en värvad soldats tjänstgöring och tjänstgöringstid enligt hans upprättade kontrakt. Kapitulationsår har med antalet tjänsteår att göra, dvs den tid som en värvad soldat/officer varit i tjänst enligt kontraktet.
Kapitulation är således ett avtal varigenom en person förbundit sig att tjäna i ett värvat regemente för viss tid. Kapitulationsbevis är kontraktet rörande en värvad soldats kapitulation - värvningsbevis.
/Hans
18
« skrivet: 2022-09-10, 09:24 »
År 1885 infördes ett tre-delat inskrivningsnummer som beväringarna tilldelades vid mönstringarna från och med 1886.
Vid denna tidpunkt slutade man föra generalmönsterrullorna och införde i stället stamrullorna där man även hittar de värnpliktiga beväringarna.
År 1918 moderniserades rullföringen och de värnpliktiga började nu föras på stamkort (även kallad värnpliktskort) istället för stamrullorna. Så, från och med 1919-års mönstringar finns alla värnpliktiga på stamkorten.
Men, även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men som fortfarande då var i värnpliktsålder upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten).
År 1919 var man i värnpliktig från det år man fyllde 20 fram till det år man fyllde 42 år.
Detta innebär att de värnpliktiga som ännu inte fyllt 42 år 1919, dvs alla som är födda år 1877 och därefter, borde finnas på stamkorten.
Men, jag tror att man gjorde år 1902 till en brytpunkt, och enbart de värnpliktiga som mönstrats i den allmänna värnplikten överfördes till stamkorten och de första värnpliktiga i den allmänna värnplikten ryckte in 1902. Det skulle innebära att enbart de som mönstrats från 1902 finns på stamkorten. År 1902 mönstrade de värnpliktiga vid 21 års ålder, dvs de som var födda 1881 och därefter.
Din ana är född 1879 och bör därför ha mönstrats år 1900, dvs före 1902.
Så, troligtvis är det i stamrullorna du får söka hans värnpliktsuppgifter. De är dock dåligt digitaliserade. /Hans
19
« skrivet: 2022-08-13, 05:59 »
Soldaten på bilden bär dolma m/1895 som bars av husarregementena.
Vapenrocken var mörkblå och hade tre knapprader om 10 knappar vardera där knappraderna var förbundna med snörliv. Den höga ståndkragen hade regementets färg.
Livregementets husarer (K3) hade ståndkrage i vit färg, Smålands husarregemente (K4) gul färg, Skånska husarregementet (K5) mellanblå och kronprinsens husarregemente (K7) mörkblå.
Det är svårt att avgöra färger på svartvita foton men helt klart är kragen ljus. Den är nog inte vit men möjligen gul eller kanske mellanblå.
I så fall skulle soldaten tjänstgjort vid antingen Smålands husarregemente (gul) eller Skånska husarregementet (mellanblå). /Hans
20
« skrivet: 2022-07-15, 09:39 »
Fotografiet med tillhörande text är upplagd på Digitaltmuseum av Länsmuseet Gävleborg. Texten där är ”Värnpliktig 388/9 Hedman, Kungsbäck, Gävle”.
Jag antar att ”388/9” skall vara hans värnpliktsnummer. Problemet är att det inte är ett korrekt värnpliktsnummer (inskrivningsnummer). Dessa var tre-ställiga och innehöll ett löpnummer, rullföingsområde där mönstringen skedde samt årtalet för detta. Det skrevs på formen LLL RRR/ÅÅÅÅ, exempelvis 123 60/1921.
Gävles rullföringsområde var ”60”. Så om han var bosatt i Gävle bör han ha mönstrats i Gävle rullföringsområde, 60.
Det står vidare i texten att fotografiet togs ”- 1921”. Betyder detta att det fotot togs år 1921 eller innan 1921?
Unga män mönstrades till värnplikten det år de fyllde 20 år vid denna tid. Detta bör innebära att Hedman bör vara född 1901 eller möjligen tidigare om det angivna årtalet för fotot är tagit före 1921.
Det var vanligt att den värnpliktige fullgjorde sin värnplikt vid det regemente som fanns i Inskrivningsområdet, dvs i detta fall Gävleborgs inskrivningsområde (14). Hälsinge regemente (infanteriregemente), I 14, var förlagda i Gävle.
Soldaten på bilden bär arméns uniform m/1910. Förbandsnumret bars på axelklaffarna och vad gäller infanteriet användes arabiska siffror. Hälsinge regemente bar ”14” på axelklaffarna.
Men förstorar man bilden är det inte helt tydligt att det står 14 på axelklaffarna utan snarare ”1”. Men det är svårt att se om det finns en fyra också.
Nian i hatten innebär att han fanns i 9:e kompaniet i regementet.
/Hans
21
« skrivet: 2022-01-28, 12:55 »
Det nummer du hittat är din morfars inskrivningsnummer som han fick vid mönstringen till den allmänna värnplikten. ”03” står för året, dvs 1903. ”65” är rullföringsområdet där han mönstrades och ”65” står för Sundsvalls västra rullföringsområde. ”23” är hans löpnummer i inskrivningsrullan. Registret ”Värnpliktskort” på ArkivDigital är bara ett index där man, om man får träff, får en länk till själva värnpliktskortet för individen ifråga. Din morfars värnpliktskort kan således vara digitaliserats men av någon anledning inte är med i indexet. Då måste du söka hans värnpliktskort på den hårda vägen, dvs gå igenom värnpliktskorten via bilderna på dem. Hur man gör detta kan du läsa om på denna sida: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htmOm han bodde i Medelpad 1903 så bör han ha gjort värnplikten vid Västernorrlands regemente eller Jämtlands fältjägarregemente. /Hans
22
« skrivet: 2022-01-17, 12:41 »
George, “löst folk” or “lösdrivare” (i.e. vagrants) were usually homeless but the term really implies that they were unemployed.
Being unemployed was considered a crime and implied immediate punishment in the form of penal servitude. This statute was instituted in 1664 and was practiced until 1926 except for some revisions. Thus, it was a crime to be poor and drift about (vagrancy), i.e. to be unemployed.
You were then considered defenseless (försvarslös) and could be sentenced to penal servitude (straffarbete) in a house of correction. The 1885 vagrancy law decriminalized vagrancy (lösdriveri), and vagrants could instead be sentenced to forced labor (tvångsarbete), which society now regarded as a treatment rather than a punishment. You were then defenseless and could be taken out for forced labor or active military service.
Under the 1885 Act, vagrancy meant "failure to make an honest living" and included those who were "roaming about the country". A vagrant was "a person who has no permanent abode, permanent employment, means of livelihood, and who moves from place to place, supporting himself by casual labor, begging and similar, tramp, vagabond, hobo". Under the 1885 Act, vagrants could be sentenced to forced labor. /Hans
23
« skrivet: 2022-01-16, 09:25 »
George, without any records stating what exactly happened to them it is difficult to draw any conclusions.
"Rotegång" was a system of providing for the very poorest in peasant society. The paupers who could not be placed in poorhouses received care in the form of “rotegång”. The pauper (called rotehjon) was then allowed to move between the farms according to a set order. Several farms - usually six - attached to a so-called “rote” (district) had a joint obligation to provide food and lodging, and to some extent care for the pauper. The pauper was expected to help out and do right.
"Rotegång” for children was banned in 1847. Poor auctions became more common for children.
Poor care auction, poor auction, sale by auction, etc., was an old form of poor care in Sweden that involved auctioning off paupers to the lowest bidder, i.e. to the person who demanded the least compensation from the parish or municipal poor relief board for taking care of a pauper. Poor auctions are best known for the auctioning off of children, i.e. children's auctions, but the method was actually used for paupers of all ages, except for particularly old children.
“Inhyseshjon” and all others who lived or were housed in someone else's home or on someone else's land without being in his service were categorized as dependent tenants or dependent lodgers. They were usually poor people, paupers, placed by the parish council with a family for a fee because they were unable to work. There were elderly people, orphans, and disabled people who were housed at the parish's expense, thus escaping the rotehjon's rote migration (rotegång). They contributed as much labor as they were able and were placed in the family that demanded the lowest remuneration in a poor auction.
In your case, if the son wasn’t with his mother was probably because she wasn’t able to take care of him due to poverty. Maybe the son was auctioned off to a family? However, the son ought to be found in the household examination rolls even if he was auctioned off or submitted to rotegång.
In general, rotegång and poor auctions were preferred by the parishes as a cheaper alternative to building a poorhouse. The parishes (socken) were slow to establish poorhouses, as the peasants preferred a combination of a system of boarding and boarding-out (often in the form of poor relief auctions) of the paupers and “rotegång” compared to poorhouses.
/Hans
24
« skrivet: 2022-01-14, 08:24 »
George, If you are interested I have a page about the three Swedish agricultural land reforms carried out in the second half of the 1700s and the first half of the 1800s. In Swedish they are called Storskifte, Enskifte and Laga Skifte. It is at http://www.hhogman.se/land-reforms-swe.htm/Hans
25
« skrivet: 2021-11-19, 15:38 »
Ljungholm var född 1905 och gjorde sin värnplikt vid 20-års ålder, dvs 1925. Den fullgjordes vid Andra livgrenadjärregementet, I5, i Linköping (6 kompaniet) och han utbildades till gruppchef. Även ett par rep-möten gjordes där. År 1927 sammanslås Första- och Andra livgrenadjärregementena och istället bildas Livgrenadjärregementet, I4, så sista rep-mötet 1928 gjordes således vid I4.
Under andra världskriget tillhörde han Landstormen vid landstormsförband L4.
Landstormsregementenas förbandsnummer började på "L" följt av ett tal i intervallet 1 - 21. Siffrorna efter "L" står för det inskrivningsområde de var uppsatta i. Exempelvis så betyder förbandsbeteckningen L4 ett landstormsregemente uppsatt i Östergötlands inskrivningsområde (Io4).
I och med ett försvarsbeslut år 1942 avvecklades Landstormen och istället togs lokalförsvaret över av det då nybildade Hemvärnet. /Hans
26
« skrivet: 2021-09-25, 06:33 »
Petersson är född 1871 och fram till 1914 mönstrades man vid 21-års ålder så 1992 stämmer med detta. Värnpliktsnumret/inskrivningsnumret 64 69/1892 talar om att han mönstrades år 1892 i Norra Kinds kompaniområde (69) som ingick i Älvsborgs regementes inskrivningsområde. 64 är hans löpnummer i inskrivningsrullan.
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Älvsborgs regemente.
Jag tittade i AD och där saknas hans värnpliktskort/stamkort.
Men, vid denna tid var man i värnpliktsålder fram till det år man fyllde 40 och i Peterssons fall skulle det vara 1911.
Stamkorten infördes runt 1918 i stället för de äldre stamrullorna. Även för de värnpliktiga som mönstrats före 1919 och fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten). Petersson lämnade värnpliktsåldern 1911 så hans värnpliktsdata var inte aktuellt att föra över till stamkorten 1918. /Hans
27
« skrivet: 2021-07-01, 10:31 »
Ja, domprost eller kontraktsprost kan stämma. Tack för hjälpen. /Hans
28
« skrivet: 2021-07-01, 09:53 »
Jag har en yrkestitel som jag gått bet på, Präposit.
Titeln förekommer bland några av ledamöterna i Norrländska Trolldomskommissionen som sammanträdde i Ångermanland år 1674.
Så det är en titel från 1600-talet och har möjligen ett tyskt ursprung.
Exempel: ” Präposit H:r Anders Arctman, Präposit H:r Oluff Hoffmanng, Professoren H:r Olaus Åkerman, Borgmest: i Gevele Carl Fallck” etc.
Vad kan Präposit betyda?
/Hans
29
« skrivet: 2021-06-17, 06:45 »
När det uppstod en vakans på en soldatrote var det roteböndernas skyldighet att rekrytera en ny soldat till roten. Vakanser på någon av socknens rotar annonserades som en kungörelse från predikstolen i sockenkyrkan. När tidningar blev vanliga under 1800-talet annonserades vakanser på rotarna även i lokaltidningarna. Det var närvaroplikt vid gudstjänster förr så i praktiken fanns alla sockenbor på plats i kyrkan under gudstjänsten. Kyrkan fungerade därför som ett viktigt forum för spridande av kungörelser till sockenborna. Förutom länken som Ulf förmedlade ovan kan jag även rekommendera http://www.hhogman.se/indelningsverket-detaljer.htm/Hans
31
« skrivet: 2021-05-12, 12:54 »
Erika, det bör vara tulljaktbåtsman som avses.
Kustbevakningen ingick som en del av Tullverket fram till 1988. Bevakning av gränserna för att hindra att personer olovligt tog sig in i landet var en av Tullverkets uppgifter.
Gränsbevakningen skedde längs landgränserna och kustbevakningen till sjöss. Bevakning och bekämpning av smuggling till sjöss bedrevs förr av seglande tulljakter längs kusterna. En jaktbåtsman var en av de lägsta graderna på tullbesättningen ombord på tulljakterna. /Hans
32
« skrivet: 2021-04-23, 06:06 »
Det nummer du har är ett värnpliktigt inskrivningsnummer som den värnpliktige fick vid mönstringen och som var unikt för honom och som han sen behöll under hela tiden han var i värnpliktig ålder. Din farfars nummer var 189 61/1904. Han var född 1883 och vid den här tiden mönstrades man vid 21-års ålder vilket stämmer med årtalet 1904. 61 är det rullföringsområde han mönstrades vid år 1904 och ”61” var Bollnäs rullföringsområde som ingick i Gävleborgs inskrivningsområde. 189 är hans löpnummer i rullan för detta rullföringsområde. För rullföringsområden, se http://www.hhogman.se/ro-1902-1942.htm Vid mönstringen registrerades de värnpliktiga i en inskrivningsrulla och den var organiserade efter socken. De som vid mönstringen uttogs till värnpliktsutbildning registerfördes på ett värnpliktskort, ett kort per värnpliktig. Kortet kallas även stamkort. Det är värnpliktskortet du bör titta i för att få fram uppgifter om din farfars värnpliktstjänstgöring. Sannolikt gjorde han sin värnplikt vid Hälsinge regemente. På denna sida får du information om hur du söker värnpliktiga i rullorna: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htmSoldaten på fotot ser ut att bära infanteriets uniform m/1886 med mössa m/1865. För att se om han låg vid Hälsinge regemente skulle man behöva se om det står ”14” på axelklaffarna (I 14). Nian i mössan talar om att han tillhörde 9:e kompaniet. /Hans
33
« skrivet: 2021-04-14, 06:09 »
I 12 var mellan 1927 och 1994 Norra Smålands regemente som fanns i Eksjö. Därefter benämnt Smålands regemente fram till nedläggningen 2000.
I 19 är Norrbottens regemente i Boden.
Int 3 var Tredje intendenturkompaniet, ett intendenturförband som verkade i olika former åren 1915–1950 i Boden. /Hans
34
« skrivet: 2021-04-13, 13:59 »
Din ana gjorde sin värnpliktsutbildning 1917 och visst var det vid I 21, men inte i Sollefteå utan i Eksjö vid Kalmar regemente. Mellan 1892 och 1927 hade nämligen Kalmar regemente beteckningen I 21. L12 står för Landstormsregemente 12. Landstormsregementenas förbandsnummer började på “L” följt av siffran för det inskrivningsområde de var uppsatta i (12 = Norra Smålands inskrivningsområde). Landstormen hade de äldre åldersklasserna av värnpliktiga som vid denna tid omfattade åldersklassen 35 - 42 år och dessa förband var till för lokalförsvar. Se vidare http://www.hhogman.se/beredskapsforband.htm Annars var det inget konstigt med sörlänningar som gjorde sin värnplikt i Norrland. Norrland omfattar mer än halva Sverige, dvs utgör en stor yta att försvara. Norrland har däremot en liten befolkning jämfört med södra halvan så många i söder skickade norrut för värnplikten. Vad FF står för kan jag inte säga. /Hans
35
« skrivet: 2021-04-04, 13:48 »
Det är möjligt att han fick avtjäna sin villkorliga dom från 1909 på grund av att han uteblivit från mönstringar. Det var ju straffbart att inte inställa sig.
Generellt så var ju mönstring en genomgång eller kontroll av ett förband medan en mönstring under värnplikten var en kontroll och uttagning av värnpliktiga för dessas militära utbildning.
Det kan ju inte röra sig om det sistnämnda vad avser hans uteblivna närvaro 12, 13 och 18. Möjligen avser mönstring här några övningar?
Vad gäller rullor för stamanställda så är det stamrullorna man tittar i men de är dåligt digitaliserade. Obs, stamrulla är inte detsamma som stamkort (värnpliktskort). /Hans
36
« skrivet: 2021-04-03, 12:31 »
Linda, din ana är född 1885 och före 1914 mönstrades man för värnplikt vid 21-års ålder. Han skulle mao ha mönstrats 1906. Men han tog värvning före 21-års ålder vilket framgår av hans värnpliktskort, dvs han tog anställning vid Norrlands artilleriregemente, A 5. Han blev konstapel vid artilleriet vilket motsvarar korpral. Vidare genomgick han underofficersskola.
Antagligen slutade han 1906. Eftersom han fortfarande var i värnpliktig ålder då fick han då sitt värnpliktsnummer 573 57/06.
Värnpliktskortet innehåller bara uppgifter om honom som värnpliktig, dvs från 1906, men har ändå information om att han tidigare varit stamanställd.
Han gjorde en repövning 1908 samt var inkallad till krigstjänst under första världskriget. Han tillhörde då 7 batteriet vid A 5.
Som stamanställd tjänstgjorde han vid 2:a batteriet och 69 var hans soldatnummer inom batteriet.
Jag är inte säker på vad en signalman i artilleriet gjorde, man jag skulle tro att de var framskjutna observatörer som rapporterade hur nära man träffade målen vid eldgivning.
/Hans
38
« skrivet: 2021-02-20, 07:03 »
Astrid, om din ana dog 1813-06-03 och då var 40 år och 3 månader så går det enkelt att räkna baklänges för att få fram födelsetidpunkt.
1813 – 40 = 1773. Han dog i juni, dvs månad 6. Han var 40 år och 3 månader. Månad 6 – 3 = 3, dvs mars.
Så han bör ha varit född i mars 1773. /Hans
39
« skrivet: 2021-01-20, 07:00 »
Elof, unga män mönstrades det år de inträdde i värnpliktsåldern, dvs då skrevs de in i inskrivningslängden och tilldelades ett inskrivningsnummer (värnpliktsnummer). Vid denna vid var det vid 21-års ålder som gällde. Henning var född 1866 vilket innebar att han mönstrades för värnplikt i beväringen år 1887. Hans värnpliktsnummer var 101 117/1887 vilket skall tolkas som att han mönstrades år 1887 (skrevs in i inskrivningslängden) vid Askersunds kompaniområde (117) som då ingick i Närkes regementes inskrivningsområde. 101 är hans löpnummer i inskrivningslängden. Jag antar att du med ”militärkort” menar ”värnpliktskort”. År 1918 moderniserades rullföringen nu infördes stamkorten (även kallad värnpliktskort) istället för de äldre stamrullorna. Från och med 1919-års mönstringar upprättas ett särskilt registerkort, stamkort, för varje värnpliktig. Men, det upprättades även stamkort för de värnpliktiga som mönstrats före 1919 och som fortfarande var i värnpliktsålder (vilket vid denna tid var fram till 42-års ålder), dvs uppgifterna överfördes från stamrullan till stamkorten för dessa äldre värnpliktiga. Din Henning Eriksson var född 1866 och lämnade således värnpliktsåldern 1908 då han blev 42 år. När man 1918/1919 ändrade rullföringen så var Henning inte längre i värnpliktsålder och därför skapades inget stamkort (värnpliktskort) för honom. När Henning mönstrades användes istället sk. stamrullor. Där bör du kunna hitta Henning och då leta honom i stamrullorna under Närkes regementes inskrivningsområde och där under Askersunds kompaniområde i. Tyvärr är stamrullorna ännu inte fullständigt digitaliserade. Du hittar lite information om hur du letar i stamrullorna på: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_bev.htm /Hans
40
« skrivet: 2020-11-08, 06:51 »
Marie, jag har tittat lite närmare på din morfars värnpliktskort. Han ryckte in för värnpliktsutbildning år 1932. Den gjorde han vid Trängtrupperna, närmare bestämt på T3 i Sollefteå som bilförare. Trängtrupperna (även kallad underhållstrupperna) svarar för de stridande förbandens försörjning med förnödenheter, sjukvård och reparationer. De för fram materiel, ammunition, livsmedel och drivmedel till förbanden samt omhändertar såväl skadad personal som skadad materiel.
Under grundutbildningen 1932 tjänstgjorde han 115 dagar vid 2:a kompaniet på T3. Under 1934 var han inkallad på ett rep-möte under 25 dagar. Den 8/12 1939 och fram till 21/1 1940 var han inkallad till beredskapstjänstgöring i Sverige. Direkt därefter åkte han till Finland för att gå med i Svenska frivilligkåren. Eftersom Sverige hade förstärkt beredskap under kriget och partiellt mobiliserat krävdes naturligtvis tillstånd att få lämna Sverige, vilket de frivilliga vid SFK fick. Han finns vid SFK i Finland mellan den 22/1 – 30/4 1940. Han har hela tiden vitsord=3 som betyder ”med beröm godkänd”.
Tillbaka i Sverige ligger han sen inkallad under resten av beredskapsåren 1939 – 1945, hela tiden tillhörande T3, vissa perioder även frivilligt inkallad.
På baksidan av hans värnpliktskort finns kommentaren ”Deltagit i striderna vid Märkäjärvi 29/2 – 13/3” dvs under den tid då SFK hade ansvaret för Salla fronten vid Märkäjärvi. Detta bör i så fall betyda att han deltagit i stridande förband i Finland.
Om du vill titta på din morfars värnpliktskort finns det på:
Gävleborgs inskrivningsområde (Io 14), Inskrivningsområdesexpeditionen (X) D10a:43 (1931) Bild 2590 (AID: v806936.b2590)
/Hans
41
« skrivet: 2020-11-07, 10:09 »
Marie, det var vara idé att titta i din morfars värnpliktskort (stamkort) då det där framgår vilken militär utbildning han hade innan han reste till Finland. På värnpliktskorten brukar det också vara noterat om en värnpliktig tjänstgjort i frivilligkåren 1940. Det brukar då stå SFK (Svenska FrivilligKåren).
Jag tittade på värnpliktskorten för alla med namn Åke Söderlund födda på 1910-talet och hittade en person med detta namn som tjänstgjort i SFK. Hans namn är Johan Åke Söderlund från Edsbyn, född 1911 i Ovanåker. Enligt värnpliktskortet tjänstgjorde denna person vid SFK i Finland mellan 22/1 och 30/4. Kan denne Johan Åke Söderlund vara din morfar? /Hans
42
« skrivet: 2020-11-07, 09:41 »
”K. G. SKYTT” bör betyda kulsprutegevärsskytt. ”8323” är hans nummer vid den Svenska Frivilligkåren i Finland. Alla som år 1940 deltog i den Svenska frivilligkåren i Finland under Vinterkriget tilldelades en plakett som den du visar på bild. På andra sidan finns ett lejonmotiv samt texten "FÖR NORDENS FRIHET OCH SVERIGES ÄRA". I kåren antogs 8.260 svenska frivilliga samt ett hundratal norrmän. Av kårens medlemmar stupade 38, omkring 50 sårades genom direkta stridshandlingar och över 130 frostskadades i det extremt kalla vädret. Svenska frivilligkåren bestod av många olika typer av förband, bl.a. av 3 stridsgrupper (förstärkta bataljoner). Varje stridsgrupp bestod av cirka 1.600 man, främst infanteri. De frivilliga anlände till Kemi i norra Finland i januari 1940 där de utrustades och beväpnades. De fick här skriva på ett kontrakt med den finska staten om att tjänstgöra som frivilliga i kåren. De försågs även med identitetshandlingar. Uniformen var den svenska fältuniformen m/1939 som hade försetts med finska knappar istället för de svenska med tre kronor. I mössan bars finska nationalitetstecknet. Befälen bar finska gradbeteckningar. De tre stridsgrupperna formerades under januari och soldaterna utbildades och deltog i fältövningar. I februari var två av stridsgrupperna klar och I. stridsgruppen påbörjade skidmarschen österut till Kemijärvi. II. stridsgruppen anlände dit den 22 februari med tåg i olika omgångar. Den 24 februari kom ordern att med I. och II. stridsgruppen marschera från Kemijärvi till fronten vid Märkäjärvi vid Salla-fronten för att där avlösa de finska förbanden. Den 26 februari avlöste de två svenska stridsgrupperna de finska styrkorna vid Märkäjärvi och tog över ansvaret för detta frontavsnitt. Den 12 mars skrev Finland och Sovjet på ett fredsavtal och klockan 11:00 den 13 mars skulle eldupphör råda. Den III. stridsgruppen hann aldrig bli helt färdigorganiserad innan krigsslutet. Området vid Märkäjärvi ligger vid polcirkeln och vädret var mycket kallt med temperaturer ned till -45 grader. Vidare låg i området djup snö. Jag har läst en hel del litteratur om Svenska frivilligkåren och sett bilder på kontrakten, identitetshandlingar och det tjänstgöringsbevis alla fick. Jag vet dock inte om dessa kontrakt etc kommer från familjer till de frivilliga som deltog eller om de finns på något arkiv. I så fall bör det röra sig om svenska Krigsarkivet eller den finska motsvarigheten. Jag har på min webbsajt nyligen lagt ut information om den Svenska frivilligkåren i Finland under Vinterkriget på: http://www.hhogman.se/frivilligkaren.htm /Hans
43
« skrivet: 2020-09-22, 15:25 »
Bror Vilhelm Nyström född 1911-06-29 i Stockholm har värnpliktsnummer (inskrivningsnummer) 286 41/1931. Detta innebär att han inkallades till mönstring år 1931, dvs vid 20-års ålder.
41 innebär att han mönstrades i Örebros rullföringsområde ingående i Örebro inskrivningsområde. 286 är hans löpnummer i inskrivningsrullan.
Tittar man på hans värnpliktskort (stamkort) så ser vi att han vid mönstringen tilldelades till fältartilleriet som signalist (trådsignalist). Han fullgjorde sin grundutbildning år 1932 under 140 dagar vid A1, dvs Svea artilleriregemente i Stockholm. Han gjorde även ett första repmöte 1932 under 30 dagar (vid 8:e batteriet på A1).
Året efter, dvs 1933 blev han frikallad från att göra ett andra repmöte.
År 1958, dvs vid 47-års ålder avfördes han från värnpliktssystemet. Man var värnpliktig fram tills det år man fyllde 47 år.
/Hans
44
« skrivet: 2020-08-16, 13:20 »
Nej, länsmannens verksamhetsområde omfattade inte ett län. Kronofogden (från 1917 landsfogden) däremot var den högste polischefen i ett län och skulle kunna sägas ha varit länspolischef. Länsmannen var polischef inom ett distrikt och var underlydande kronofogden. Det var länsmannen som ledde det egentliga polisarbetet i sitt distrikt med fjärdingsmannen som biträde. Från början utgjorde varje socken ett polisdistrikt men slogs senare samman till större distrikt. Både länsman och kronofogden hade enligt strafflagen rättighet att på eget ansvar utöva häktningsrätt. Fjärdingsmannen däremot hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning. Fjärdingsmannen bar skärmmössa men i övrigt civil klädsel. Du kan läsa mer om polisen på landsbygden på: http://www.hhogman.se/polisen_organiseras.htm#xl_Polisen:32p:195:165:32landsbygden_m/Hans
45
« skrivet: 2020-08-08, 13:22 »
Oskar Persson vad född 1902 och normalt skulle han ha mönstrats 1922 som 20-åring. Det verkar dock som att han tog värvning som stamanställd i Flottan i Karlskrona 1922 och han tjänstgör i flottan som signalmatros mellan 1/3 1922 och 5/3 1924. Så länge han var stamanställd behövdes inget värnpliktskort på honom. Men när han slutar 1924 så skrivs han in i värnpliktssystemet. Hans värnpliktsnummer blir då M 600 14/1924. ”M” står för Marinen. ”14” står för Ljungby rullföringsområde, Kronobergs inskrivningsområde, och antagligen blev han inskriven i detta rullföringsområde år 1924 för att han var bosatt där vid den tiden?
Eftersom han redan tjänstgjort i det militära behövde han inte göra någon värnpliktsutbildning. Under pkt 5 står det därför Fullgjort fredstjänst.
Under beredskapsåren under andra världskriget kallas han in för beredskapstjänstgöring.
Mellan 1943 och 1944 tjänstgjorde han under 111 + 54 dagar vid Lv4, dvs Skånska luftvärnskåren.
Fo13, Helsingborgs försvarsområde och L6 = Malmöhus norra inskrivningsområde.
/Hans Högman
46
« skrivet: 2020-08-06, 07:37 »
Anette, ange helst även källreferens då det är lättare att titta på originalbilden än en förminskad kopia. Bilden finns på: Kronobergs inskrivningsområde (Io 11), Inskrivningsområdesexpeditionen (G, H, K, L) D4b:9 (1919) Bild 190 (AID: v832046.b190). Personen på värnpliktskortet hade värnpliktsnummer 486 8/1919 vilket innebar att han mönstrades år 1919 i Halmstads rullföringsområde ( 8 ) ingående i Hallands inskrivningsområde Tydligen tilldelades han först kavalleriet enligt pkt 2 och tittar vi på hans grundutbildning så skedde den åren 1919/1920 (210 dagar) vid K5, dvs Skånska husarregementet och där i 7:e skvadronen. Under beredskapsåren var han inkallad till beredskapstjänstgöring och tjänstgjorde då i Landstormen (L). Till lokalförsvar fanns i början av andra världskriget speciella landstormsregementen uppsatta. Landstormen hade de äldre åldersklasserna av värnpliktiga som vid denna tid omfattade åldersklassen 35 - 42 år. Landstormen skulle användas till försvar av hemorten samt skydda fältarméns mobilisering. Landstormsregementenas förbandsnummer började på “L” följt av ett tal i intervallet 1 - 21. L16, som i ditt fall, betyder att landstormsregementet sattes upp vid Hallands inskrivningsområde, I16. Vid 1942-års försvarsbeslut blev landstormsregementena lokalförsvarsregementen och de fick därefter beteckningar liknande 143 där förbandsnumrets två första siffror angav försvarsområde (Fo). Förbandsbeteckningen 143 står för ett förband i Fo14 dvs Kristianstads försvarsområde. 139 står för ett förband inom Helsingborgs försvarsområde (Fo19). Från 1944 tjänstgör han dock Lv4, dvs Skånska luftvärnskåren. Vad gäller punkt 2, särskild befattning står ”mil. Arb” som bör betyda militärarbete. Under pkt 4, särskild utbildning står det ”lvaktj”, dvs luftvärnsautomatkanontjänst, han har mao blivit utbildad på Bofors 20 mm luftvärnsautomatkanon (lvakan). Under pkt 7 står ”olovligt undanhållande” vilket medförde 3 dagars vaktarrest. Kolumnen Vitsord (under pkt 5) innehåller ett betyg på hur den värnpliktige skött sig under tjänstgöringen. Betyg sattes både för tjänstbarhet och uppförande. Före 1945 fanns en tregradig betygsskala: 1 = otillräcklig, 2 = godkänd och 3 = med beröm godkänd. Så soldaten på värnpliktskortet tycks ha uppfört sig väl. För mer information, se: http://www.hhogman.se/beredskapsforband.htm och http://www.hhogman.se/infanteriet-1939-1945.htm /Hans
47
« skrivet: 2020-08-06, 06:33 »
Bilden är väldigt suddig men soldaten på bilden bär uniform m/1910 med ridbyxor och ridstövlar. På huvudet har han mössa m/1865. Är det samma person som på din förra bild?
År 1910 kom en helt ny uniform, m/1910, som var gemensam för hela armén. Det vill säga att alla regementen bar samma uniform oberoende av truppslag. Uniformen var grå med blå krage och blå chevroner på ärmuppslagen. Byxorna m/1910 hade samma färg som vapenrocken. Längs yttersömmarna på byxorna fanns en blå 3 cm bred klädeslist. Vid tjänstgöring till häst bars alltid ridbyxa m/1910. På axelklaffarna bar manskapet regementsbeteckningarna. Det går inte att se regementsbeteckningen på axelklaffarna på din bild men eftersom han bär ridbyxor och ridstövlar bör han ha tillhört kavalleriet. /Hans
48
« skrivet: 2020-08-05, 11:31 »
Uniformen är m/1895 som bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Kavalleriregementens uniform var mellanblå medan Trängkårens uniform var mörkblå (modell II). Kragen hade olika färg beroende på regemente.
Livgardet till häst (K1) hade mellanblå krage, Livregementets dragoner (K2) vit krage, Skånska dragonregementet (K6) gul krage och Norrlands dragonregemente (K8) orange krage. Trängkårens krage var ljusblå.
Kragen på din bild ser mörk ut, snarast mörkare än vapenrocken färg.
Därmed bör vi kunna utesluta trängkåren vars krage var ljusare än rockens färg. Vidare kan vi utesluta Livgardet till häst och livregementets dragoner. Närmast till hands ligger väl Norrlands dragonregemente som hade orange krage och som bör se mörk ut på ett svartvitt foto.
Vid den här tiden kallades unga män till värnpliktsmönstring det år de fyllde 20 år. Om din släkting var född 1912 skulle han ha inkallats för mönstring och militär utbildning år 1932.
Det var personens mantalsskrivningsort det år han fyllde 20 som avgjorde var han mönstrades någonstans, dvs skrevs in som värnpliktig och fick sitt värnpliktsnummer (inskrivningsnummer) som du kan se i församlingsboken.
I hans stamkort kan du sen se var han fullgjorde sin militärutbildning som värnpliktig.
/Hans
49
« skrivet: 2020-08-03, 09:52 »
Hans titel var livgrenadjär. Har du tittat i Centrala soldatregistret? Där finns en Nils Tunström född 1750. Han blev antagen som livgrenadjär vid Vadstena kompani i Andra livgrenadjärregementet är 1777. Tunström tjänstgjorde på rusthållet Ödeshög med nummer 115. Han tog avsked 1793.
Regementet hette dock Östgöta kavalleriregemente vid denna tid.
Du kan sen söka upp honom i generalmönsterrullorna för regementet. Hans finns för första gången i regementets generalmönstring den 16 juni 1778 som nummer 115 Ödeshögs rusthåll, Vadstena kompani, Östgöta kavalleriregemente.
Källa: Generalmönsterrullor - Andra Livgrenadjärregementet (E, H) 298 (1778) Bild 287 / sid 565 (AID: v67622.b287.s565).
/Hans
50
« skrivet: 2020-08-03, 09:21 »
Björns inlägg ovan har typhöjden 2 vilket gör den omöjlig att läsa. Jag har förstorat upp den så att den är läsbar, och så här är Björn inlägg. /Hans Wei, Adolf Fredrik Jakobsson (1775-c. 1839), major, riddare. Hustru sedan 1810 Märta Catharina Hallberg (1787-1837). Han nämns som innehavare av kaptensbostället i Hovermo, Myssjö, på sockenstämman den 12 oktober 1823 då det beslöts att han skulle betala en del av barnmorskans lön. Något senare nekades han låna säd ur sockenmagasinet. Var innehavare vid det laga skiftet kring 1830. Du finner mer om honom i de militära rullorna hos Riksarkivet, https://sok.riksarkivet.se/generalmonsterrullor Lycka till! Björn
51
« skrivet: 2020-07-22, 08:47 »
Officerare och underofficerare skickade kontinuerligt in meritförteckningar till Arméns Pensionskassa under sin yrkesverksamma tid. Anledningen till detta var att med hjälp av meritlistan försäkra sig om att få rätt pension när den dagen kom.
I meritförteckningarna kan man hitta uppgifter om när officeren började, gradpasseringar, kommenderingar, utbildningar med mera. Dessa insända meritförteckningar finns samlade i Arméns pensionskassas arkiv. Meritförteckningarna är samlade i en storserie så kallade Meritband.
Registren omfattar perioden 1757-1895. Meritbanden finns i Arméns Pensionskassa, serie E5.
Jag tittade på Johan Sjögren och hittade honom i Arméns pensionskassa E5:31 (1795-1803) för Smålands kavalleriregemente.
Han antogs redan 1784 vid Smålands kavalleriregemente och blev stabskornett 1785 vid Överstelöjtnantens kompani. I denna meritförteckning anges hans födelsedatum till 29 juli 1775. Så, han sattes i regementet vid 9 års ålder. Kornett i kavalleriet motsvaras av fänrik i armén.
Källa: Arméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa E5:31 (1795-1803) Bild 3480 / sid 346 (AID: v779005.b3480.s346).
Många förmögna föräldrar försökte att få in sina barn i rullorna vid så tidiga år som möjligt. Antalet tjänsteår var viktigt vid befordringar och ju tidigare de kom in i rullorna desto fler tjänsteår kunde de uppnå redan vid unga år. Många tjänsteår var i regel viktigare än duglighet när det gällde befordringar. Vid krig däremot var duglighet det viktigaste kriteriet.
I 1766-års reglemente stadgades att antalet tjänsteår vid befordran fick börja räknas först från det år som officeren fick sin fullmakt. Vidare påpekades att även kompetens och duglighet skulle beaktas vid befordran. Detta konfirmerades 1794 då regementscheferna beordrades att väga in såväl kompetens som tjänsteår när de föreslog en officer/underofficer till befordran.
/Hans
52
« skrivet: 2020-07-21, 12:54 »
Han behövde kanske inte komma från en förmögen familj men han måste ha haft medel (eller tagit ett lån) för att betala ackordet när han tillträdde tjänsten.
Sverige hade ett ackordssystem fram till 1833 då det avskaffades enligt lag. Ackordssystemet fungerade på så sätt att när en person, som exempelvis hade en officersbefattning, slutade sin tjänst så fick han en kontant summa pengar, sk. ackord, av sin efterträdare. Man kan säga att den tillträdande officeren "köpte" tjänsten av sin företrädare och på så sätt fungerade ackordet som ett slags pensionssystem eller en kapitalplacering. Ackordssystemet fungerade utanför krigsmaktens kontroll.
Om en ny officer skulle tillträda en tjänst inom krigsmakten, dvs saknade tidigare officerstjänst, var han tvungen att betala hela ackordsbeloppet ur egen ficka.
Om han däremot hade en avlönad tjänst fick han en ackordssumma utbetald till sig av sin efterträdare. Denna summa kunde sedan den befordrade officeren använda som mellanskillnad för ackordsbetalningen för sin nya högre tjänst. Ackordsbeloppen ökade nämligen med högre tjänst. /Hans
53
« skrivet: 2020-07-21, 09:53 »
Vad gäller regemente så måste du ta reda på vilka regementen som hade rotar i Algutsboda och se vilket/vilka regementen som fanns representerade i socknen. Därefter ta reda på vilket härad Algutsboda tillhör. Ett kompanis rotar låg vanligen inom ett och samma härad och kompaniofficerarna hade sina boställen inom samma härad som kompaniets soldaters rotar fanns i.
Algutsboda tillhör Uppvidinge härad i Kronobergs län.
Börja med Grills sockenregeister.
Enligt Grill fanns i Algutsboda socken 8 kavallerirusthåll tillhörande Växjö kompani, Smålands kavalleriregemente samt 23 knektrotar tillhörande Uppvidinge kompani (då Östra härads kompani), Kalmar regemente.
Observera att kompanierna har haft olika namn genom tiderna. Grill innehåller kompaninamnen (och regementsnamnen) som användes vid mitten av 1850-talet.
Börja med att titta i dessa två regementens GMR. /Hans
54
« skrivet: 2020-07-19, 15:15 »
Ja, ”slagen” användes för soldater stupade i strid medan ”död” vanligen användes för soldater som avlidit till följd av sjukdomar, sårskador eller umbäranden.
Nej, jag kan inte läsa vad det står i meningen som du hänvisar till men det finns säkert många här på forumet som är bättre än jag på att tyda vad det står. /Hans
55
« skrivet: 2020-07-19, 13:01 »
Jag har svårt att se att ”slagen” skulle betyda något annat än ”stupad” i en sammandrabbning med fienden som i detta fall var under att underhållsuppdrag (mat och foderinsamling). Vad gäller gratial (underhåll) så kunde en soldat få detta om han tjänat med goda vitsord i 30 år och uppnått en ålder av 50 år. Man kan då se i GMR en notering liknande ”anmäld till underhåll, tjänat väl” eller ”får avsked med underhåll”. Du kan läsa vidare om detta på min sida om soldaters pensionsuppgifter: http://www.hhogman.se/soka-pension-start.htm/Hans
56
« skrivet: 2020-07-19, 07:01 »
Jag kan hjälpa dig med ”partier”.
Under det stora nordiska kriget 1700 – 1721 när fältarmén låg ute i fält många, många år i rad i fiendeland var det nödvändigt att hela tiden se till att försörjningen av proviant och furage fungerade. I regel fick man införskaffa detta lokalt. De enheter eller förband ur de stridande styrkorna som skickades ut på uppdrag för att driva in förnödenheter som proviant, furage mm kallades ”partier”. I samband med dessa indrivningar uppstod inte sällan strider. I regel försökte armén göra rätt för sig och betala för förnödenheterna med det var inte alltid man hade möjlighet till detta. Ibland blev det regelrätta plundringar. /Hans
57
« skrivet: 2020-07-15, 11:34 »
Nej, det finns ingen information om Korpralskola på hans värnpliktskort.
Hans kort finns på:
Östergötlands inskrivningsområde (Io 4), Linköpings rullföringsområde (Ro 23) (E) D4:2 (1882-1885) Bild 4490 (AID: v806861.b4490)
/Hans
58
« skrivet: 2020-07-15, 06:20 »
Värnpliktsnummer 254 26/04 innebär att personen mönstrades (skrevs in) som värnpliktig år 1904 vid Norrköpings östra rullföringsområde (26) som ingick i Östergötlands östra inskrivningsområde. 254 är hans löpnummer i inskrivningslängden. Personen med detta värnpliktsnummer är Knut Erland Viktor Druid, född 1883-06-04 Törnsfall, Kalmar län. Unga män blev värnpliktiga det år de fyllde 21 år vid denna tidpunkt. Druid var född 1883 och mönstrades 1904 så det stämmer bra.
Enligt hans värnpliktskort (stamkort) gjorde han sin värnplikt vid Andra livgrenadjärregementet (I 5) i Linköping. Han ryckte in år 1904 på I 5 ock låg inne i 112 dagar detta år. År 1905 gjorde han en första repetitionsövning på 30 dagar och 1906 ytterligare en andra på 30 dagar. Värnpliktskortet finns bl.a. skannad hos AD.
Eftersom Knut Erland Druid var född 1883 och gjorde sin värnplikt 1904 kan vi utesluta att han varit indelt soldat. /Hans
59
« skrivet: 2020-07-14, 15:37 »
Indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes med ett system baserad på allmän värnplikt. De indelta yrkessoldaterna avvecklades därmed, men inte över en natt. Det fanns fortfarande många indelta soldater kvar i tjänst under första världskriget.
Så, om han var indelt soldat kan han mycket väl ha varit kvar i tjänst år 1910.
Annars ryckte värnpliktiga in i den allmänna värnplikten för militär utbildning från och med våren 1902.
Strecket han har på vänster överärm är ett så-kallat skoltecken. De användes för att visa vilken befälsutbildning en soldat genomgått, exempelvis korpralskola. Skoltecken anbringades på vänster överarm i form av en-, två- eller tre gula streck. Ett streck var avlagd examen i korpralskola. /Hans
60
« skrivet: 2020-07-14, 13:34 »
Soldaten bär infanteriets uniform m/1886. Vapenrocken var mörkblå, hade 8 knappar och en enradig knapprad.
Vapenrocken fanns i två modeller, modell I och modell II, där modell II varierar i detaljer beroende på regemente. Oberoende av modell var färgen alltid mörkblå.
Modell I hade på ärmuppslagen två gula uppstående knapphål med båda knapparna knäppta.
Modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta.
Soldaten på bilden bär m/1886 modell II. Den modellen bars av gardes- och grenadjärregementena, (dvs Svea- och Göta livgarde), Livregementets grenadjärer, Första- och Andra livgrenadjärregementet, Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt Fortifikationen.
För modell II varierade färgen på krage, passpoal, knapphål, klaffar mm beroende på regemente.
Eftersom bilden är tagen i Linköping bör det röra sig om Första livgrenadjärregementet eller Andra livgrenadjärregementet.
Det är endast små detaljer i färg som skiljer dessa två regementens uniformer åt och inte så lätt att se på ett svartvitt foto.
Första livgrenadjärregementet hade röda krage och ärmuppslag samt vit passpoal och vit flammande granat på mörkblå axelklaff.
Andra livgrenadjärregementet hade röd krage, ärmuppslag och passpoal samt röd flammande granat på mörkblå axelklaff.
Eftersom det inte syns något ljust på axelklaffarna på fotografiet så bör det vara Andra livgrenadjärregementet som hade en röd flammande granat på axelklaffarna.
Och andra sidan ser passpoalen runt ärmuppslagen ljus ut vilket i så fall snarare skulle tala för Första livgrenadjärregementet. /Hans
61
« skrivet: 2020-07-02, 06:05 »
Under 1800-talet fanns parallellt med indelningsverket ett värnpliktssystem kallat Beväringen. Unga män kallades in för mönstring och militär utbildning det år de fyllde 21. Utbildningen var dock inte särskilt betungande. I början enbart några veckor men utbildningstiden utökades succesivt för att under slutet av 1800-talet vara några månader. Utbildningen skedde vanligtvis under försommaren.
1892 utökades värnpliktsutbildningen i beväringen till 90 dagar fördelade på 2 år. Första årets tjänstgöring utgjordes av en 68 dagars grundutbildning. Därefter tillkom ett repetitionsmöte om 22 dagar år 2.
Då din ana gjorde sin värnpliktsutbildning vid mitten av 1890-talet så var det denna utbildningstid han fullgjorde. /Hans
62
« skrivet: 2020-06-18, 14:19 »
Utmärkt, tack för hjälpen Jörgen. /Hans
63
« skrivet: 2020-06-18, 06:25 »
Jag hjälper en bekant i USA med en tolkning av vart familjen flyttar enligt noteringen i husförhörslängden för Berg, Västergötland. Mitt på sidan finns Lars Eriksson och Catharina Andersdotter samt barnen Ingrid, Maria och Greta. Till höger, efter en klammer, finns en notering ”Flyttad till …………..”. Vad står det efter ”Flyttad till”?
Husförhörslängden och sidan är: Berg (R) AI:2 (1773-1779) Bild 57 / sid 102 (AID: v30953.b57.s102). /Hans
64
« skrivet: 2020-06-17, 13:34 »
Älvdalskompaniområde var en del av Värmlands regementes inskrivningsområde och var upptagningsområde för de värnpliktiga som vid mönstringstillfället var skrivna inom detta område. Älvdalskompaniområde motsvarade Älvdals härad.
Detta härad låg inte i trakten av Karlstad utan i norra Värmland.
Vad gäller namnändringar var det i stort sett fritt vid denna tid att ta det namn man ville. Under de sista decennierna av 1800-talet var det vanligt med byte av patronymikon till släktnamn.
Namnförordningen från 1901 innehöll regler för antagandet av släktnamn vilket tidigare varit oreglerat förutom ett skydd av adliga namn.
/Hans
65
« skrivet: 2020-06-16, 12:51 »
Referensen du hittat i Stavnäs (1886-1890) kan möjligen vara till inskrivningslängden. Indelta soldater tilldelades ett soldatnamn när de anställdes men inte värnpliktiga. Så, namnet Segersten fick han inte av militären. Som jag skrev i mitt förra inläggs så rullfördes beväringarna i egna mönsterrullor, i sk. beväringsmönsterrullorna. Från och med år 1886 kallas dessa rullor för inskrivningslängder. För mer information om den värnpliktige i beväringen får man sen i stamrullorna. För information om hur du hittar beväringar i rullorna, kan se i http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_bev.htm/Hans
66
« skrivet: 2020-06-14, 07:32 »
Med 1885 års värnpliktslag gjordes en hel del förändringar avseende inskrivandet av värnpliktiga i beväringen.
Sverige indelades nu i 31 inskrivningsområden. Dessa var i sin tur indelade i 51 bataljonsområden, som i sin tur delades in i 188 kompaniområden. Inskrivningsområdena var i regel uppkallade efter det infanteriregemente som inskrivningsområdet tillhörde, exempelvis Hälsinge regementets inskrivningsområde.
Inskrivningarna skedde kompaniområdesvis och inom inskrivningsområdet det var bostadsorten där den blivande beväringen bodde vid inskrivningstillfället som avgjorde vid vilket kompaniområde som han mönstrades.
Inskrivningarna var mönstringar av unga män som skulle göra sin värnplikt och inskrivningslängder upprättades vid mönstringarna.
Enligt värnpliktslagen 1885 erhöll varje beväring ett tredelat nummer, det sk. inskrivningnumret. Numret bestod av löpnummer, kompaniområde och årtal och skrevs på följande sätt: LLL KKK/ÅÅ, exempelvis 102 153/92.
I detta exempel är 102 ett löpnummer för individen, 153 är det kompaniområde inom vilket inskrivningen skedde och 92 (92 = 1892) inskrivningsårtalet. I detta exempel så är 153 = Järvsö kompaniområde i Hälsinge regementes inskrivningsområde.
Denna nyordning trädde i kraft år 1886 och inskrivningsnumret som tilldelats männen vid mönstringen kan ses i husförhörslängden i en egen kolumn.
Beväringarna rullfördes i egna mönsterrullor, de sk. beväringsmönsterrullorna. Från och med år 1886 kallas dessa rullor för inskrivningslängder. För mer information om den värnpliktige i beväringen får man sen i stamrullorna.
Inskrivningsnumren började användas år 1886 så teoretiskt bör det inte finns några inskrivningsnummer med ett inskrivningsår före 1886.
Men man kan ibland stöta på inskrivningsnummer i husförhörslängderna med ett årtal före 1886. Jag har inte hittat någon dokumentation om varför värnpliktiga i beväringen tilldelats inskrivningsnummer innan de började användas. Uppenbart är att dessa nummer tilldelats efter 1886 (eftersom indelningen i inskrivningsområden och kompaniområden gjordes först 1885) men med det årtal då de mönstrades (före 1886).
Det är möjligt att personer som mönstrats före 1886 men som fortfarande var i värnpliktsåldern år 1886 har fått inskrivningsnummer efter 1886? Fram till 1914 blev man värnpliktig vid 21 års ålder och värnpliktsåldern sträckte sig då till det år man fyllde 40.
Denna tilldelning av inskrivningsnummer till äldre värnpliktiga kan inte gärna ha sett generellt för då skulle man ha stött på massor av beväringar i HFL som mönstrats före 1886 och som har ett inskrivningsnummer med ett årtal före 1886. Jag har bara sett ett fåtal sådana.
Din ana Anders Segersten hade inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) 246 168/1877. Han var född 1856 varför det stämmer bra med mönstringsåret 1877 (han var då 21 år gammal).
Efter indelningen i inskrivningsområde och kompaniområden 1885 så motsvarade kompaniområde=168 Sollefteå kompaniområde som 1886 – 1892 ingick i Västernorrlands bataljons inskrivningsområde (senare Västernorrlands regementes inskrivningsområde). ”246” är Segerstens löpnummer i inskrivningsrullan.
Så, sannolikt gjorde Segersten sin värnpliktsutbildning vid Västernorrlands bataljon. Värnpliktsutbildningen var inte särskilt betungande runt 1877; 30 dagar fördelat på två år. /Hans
67
« skrivet: 2020-06-14, 06:55 »
När man soldatforskar är det framförallt generalmönsterrullorna (GMR) man söker i. En generalmönstring var en fullständig genomgång av ett förbands soldater och material och en generalmönstring utfördes vanligtvis vart 3:e år på respektive förband. Innan man kan börja söka i GMR behöver man först hitta vilket regemente som soldaten tjänstgjorde i och helst även vilket kompani i regementet som soldaten fanns vid för att minimera sökandet. Man börjar med Grills verk om indelningsverket där man tittar i Grills sockenregister och letar upp den socken som soldaten bodde i som soldat, dvs där soldatens soldattorp och rote fanns. I Grills sockenregister finns referens till den sida i Grills förbandsdel som innehåller information om det förband som soldaten tjänstgjorde vid. Grill finns online hos både ArkivDigital och SVAR. I ditt fall så vet du socken, Granhult. Om man söker i Grills sockenregister på Granhult hittar man en referens till volymen och sidan där Granhult finns med: I 175 och II 169. I står för volym 1 och II för volym II. Talen är sidnummer. Volym I är kavalleridelen medan volym II är infanteridelen. Om vi går till infanteridelen och slår upp sidan 169 hittar vi Kalmar regemente. I Nottebäck härad (Kronobergs län) hittar vi Granhult och där bl.a. roten Marhult nr 21 finns. Går man ut till höger ser man att soldaterna i Granhult tjänstgjorde vid regementets 4:e kompani, dvs Östra Härads kompani. Nu vet du regementet, Kalmar regemente och kompaniet, Östra Härads kompani där soldaten Mars tjänstgjorde som soldat nummer 21 (nr 21 inom kompaniet). Nästa steg blir sen att titta i Kalmar regementes GMR för den period som din soldat Mars tjänstgjorde som soldat. Jag tittade i Kalmar regementets GM för år 1802 och här återfinns Sven Börjesson Mars som soldat 21 vid Östra Härads kompani som vid generalmönstringen 1802 var 30 år gammal och hade tjänstgjort i drygt 4 år vilket innebär att han rekryterades 1798. Han var gift år 1802. Han ersatte den tidigare soldaten Flink på rote 21 året 1798. Rotenummer 21 inom kompaniet motsvarar nummer 847 inom regementet vilket också redovisas i rullan. Sen är det bara att följa soldat Mars i följande GMR tills han tar avsked eller dör. GMR finns online både på AD och SVAR. Jag har en handledning om hur man soldatforskar på soldater på sidan http://www.hhogman.se/soka_soldater_infanteri.htm där du hittar mer information om detta. /Hans
68
« skrivet: 2020-05-30, 06:57 »
Den person som hade värnpliktsnummer 519 9/16 som du nämner var Bror Einar August Ahlmark, född 1896 i Kungsbacka (N). Hans skrevs in (mönstrades) som värnpliktig år 1916 i Varbergs rullföringsområde som ingick i Hallands inskrivningsområde. Enligt hans värnpliktskort ryckte han in år 1917 vid I13, dvs Dalregementet i Falun, där han gick på kommissarieskola. På kortet står ”Lämplig till kommissariebefattning med furirs tjänsteställning”. Efter utbildningen i Falun på I13 fullgjorde han sin utbildning under 1917 på I16, Hallands regemente, i Halmstad. Så Ahlmark gjorde sin värnplikt vid infanteriet.
Personen på fotot bär artilleriets kollett m/1872. Den bars till daglig dräkt vid artilleriet. Kolletten var mörkblå och hade en knapprad med åtta knappar. På axelklaffarna syns artilleriets truppslagstecken, en flammande granat. Artilleriets vapenrock var attilan.
Då fotot är taget i Visby bör han ha tjänstgjort vid Gotlands artilleriregemente, A7.
Hela armén fick en ny gemensam uniform år 1910, m/1910. Med detta i åtanke bör fotografiet vara taget före 1910. Men om fotografen kom till Gotland först 1915 så måste väl fotot vara taget 1915 eller därefter. Det var inte ovanligt att gamla uniformer användes till de blev utslitna även om det kommit en ny uniform. Man ser ofta äldre bilder av infanterisoldater iklädda m/1910 med exempelvis infanteriets äldre mössa m/1865. /Hans
69
« skrivet: 2020-05-26, 07:21 »
Nja, uniformen som soldaten bär är ju kavalleriets uniform m/1895 som alltså kom år 1895 vilket bör innebära att fotot är taget efter 1895 och det förband som jag tippade på tidigare var Livgardet till häst. /Hans
70
« skrivet: 2020-05-13, 15:10 »
Utmärkt KG, då är han hittad. /Hans
71
« skrivet: 2020-05-13, 13:15 »
En regementskvartermästare hade vanligtvis kapens tjänstegrad och ingick i regementsstaben.
Regementsstaben finns först i respektive generalmönsterrulla (GMR), innan respektive kompanis officerare och soldater.
Som KG Hammarlund skriver ovan finns en regementskvartermästare i Södermanlands regementes generalmönsterrulla för 1710 vid namn Gabriel Rehn. Således ingen Petter Thunman.
Källa: Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 132 (1690-1710) Bild 124 / sid 1.
Men Thunman kan ju ha varit regementskvartermästare innan 1710? Tyvärr så är Södermanlands regementes GMR före 1710 så långt tillbaka som 1690.
Om Thunman istället varit indelt soldat och inte officer skulle han om han bodde i Råby-Rönö socken som aktiv soldat tjänstgjort i Nyköpings kompani vid Södermanlands regemente, alternativt i Södermanlands kompani vid Livregementets grenadjärkår enligt Grill.
Grills verk skrevs i mitten av 1850-talet och Livregementets grenadjärkår hette Livregementet till häst före 1791.
Men varken i Södermanlands soldatregister eller Centrala soldatregistret finns någon soldat vid namn Petter Thunman vad jag kan se.
/Hans
72
« skrivet: 2020-04-28, 07:05 »
Nej, Livregementet till häst var ett eget regemente skiljt från Svea Livgarde och Göta Livgarde.
Regementet sattes upp cirka 1626 som Upplands ryttare och 1667 fick det namnet Livregementet till häst. Indelt 1687.
1674 utökas antalet kompanier till 12 á 150 man (1800 man).
Kompanierna var:
Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Östra Västmanlands kompani, Östra Närkes kompani, Södermanlands kompani, Roslags kompani, Örebro kompani, Fellingsbro kompani, Kungsörs kompani, Vadsbo kompani samt Norra Upplands kompani.
Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat.
År 1791 förvandlades Livregementet till häst till en brigad, Livregementsbrigaden och delades på tre kårer. Dessa tre kårer bildar senare tre regementen: Livregementets dragoner (K2), Livregementets grenadjärer (I3) och Livregementets husarer (K3).
För att hitta din ryttare från 1721 söker du i Livregementet till hästs generalmönsterrullor från den tiden. /Hans
73
« skrivet: 2020-04-21, 06:06 »
På brättets vänstra sida fanns tre stycken kronor m/1906. Under kronorna bar manskapet kompanisiffran. De tre kronorna i hatten är nationssymbolen på uniform m/1910. /Hans
74
« skrivet: 2020-04-21, 06:03 »
Beväringen var ett värnpliktssystem som fanns mellan 1812 och 1901 och existerade parallellt med den indelta stående armén. På somrarna när de indelta soldaterna skulle tränas på regementets övningshed fanns där även beväringar som skulle utbildas. Att din ana kommenderats till beväringen betyder antagligen att han fått order att hjälpa till med utbildning och träning av beväringarna. /Hans
75
« skrivet: 2020-04-20, 14:52 »
Den ensamme soldaten bär den grå uniformen m/1910 med den trekantiga hatten m/1910. ”4” på hattbrättet är kompaninumret och 4:e kompaniet var Barne kompani, Västgöta regemente. På gruppbild nr 2 bär alla utom en av soldaterna vapenrock m/1886 medan den sittande till höger bär vapenrock m/1910. Bilden verkar vara en spex-bild med ”roliga” hattar.
Den stående soldaten i mitten av bakre ledet ser ut att bära mössa m/1865 med plym och mössplåt. De två soldaterna längst till höger, både sittande och stående, ser ut att ha fällt ned brättena på hatt m/1910. Soldaterna är värnpliktiga under utbildning. /Hans
76
« skrivet: 2020-04-20, 13:22 »
Uniformen som soldaterna på bilden bär är infanteriets m/1886. Det går inte att utläsa vad det står på axelklaffarna men om fotot är taget i Uddevalla bör det röra sig om Bohuslänsregemente, I17.
Vapenrocken m/1886 är mörkblå, hade 8 knappar och en enradig knapprad. Kragen var en ståndskrage och runt kragen fanns även en passpoal. På både kragar och ärmuppslag fanns gula sk. ”knapphål” (på ärmuppslagen 2 st, som även syns på bilden). Regementets nummer med arabiska siffror i gul färg fanns på axelklaffarna för manskapet.
När jag förstorar bilden ser det inte ut att stå ”17” på axelklaffarna utan snarare ”6”. I så fall bör det vara Västgöta regemente som fanns i Vänersborg.
De vita kragarna har jag däremot inte stött på tidigare. Ser ut som om de bär en polokrage nedvikt över vapenrockens krage. /Hans
77
« skrivet: 2020-04-07, 06:15 »
Officeren bär uniform m/1895 med epåletter på axlarna. Ärmuppslagen på m/1895 var försedda med ett uppstående knapphål broderat i silver. Uniformen var mellanblå till färgen.
Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Trängkårens uniform var dock mörkblå (modell II).
Det är svårt att uppfatta färgnyanser på svartvita foton men uniformen ser mörk ut så jag skulle tippa på att den är mörkblå snarare än mellanblå och då bör det röra sig om trängtrupperna. Trängens kragar var ljusblå.
Då fotot är taget i Örebro så är det antagligen Svea Trängkår (T1), som var stationerad i Örebro mellan 1907 och 1927. År 1910 fick hela armén en gemensam uniform, m/1910, varför fotografiet antagligen är taget mellan 1907 och 1910. /Hans
78
« skrivet: 2020-04-05, 14:44 »
Jag är inte säker på vad soldaten har runt den vänstra överärmen men möjligen kan det vara ett sorgband? /Hans
79
« skrivet: 2020-04-05, 06:19 »
Uniformen på den sittande soldaten ser ut att vara den svenska uniformen m/1895. Den var mellanblå till färgen.
Ärmuppslagen var försedda med ett uppstående knapphål broderat i silver. Knappen i knapphålet var knäppt. På bröstet fanns två fickor med lock. Kragen hade olika färg beroende på regemente.
Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Trängkårens uniform var dock mörkblå (modell II).
Uniformen ser inte ut att vara mörkblå utan snarare mellanblå varför vi kan utesluta trängtrupperna. Alltså är det en kavalleriuniform och jag skulle tippa på Livgardet till häst.
Livgardet till häst hade en mellanblå krage med två vita knapphål. Vidare en vit passpoal överst på kragen. Det hade även en vit passpoal runt axelklaffen.
Uniform m/1895 bars mellan 1895 och 1910 då en ny uniform introducerades m/1910 som var enhetlig för hela armén.
Den stående mannen på fotografi 2 bär en uniformsrock som inte ser ut att vara militär. /Hans
80
« skrivet: 2020-02-22, 06:45 »
The highlighted sentence reads: ”Mannens i 1:a giftet, Sjöman” which literally means “The man’s in his first marriage, seaman”. Anna’s husband was a seaman. I interpret this as the son “Johan Viktor Andersson” was Anna Jansdotter’s husband’s son in a previous marriage. In other words, Johan Viktor wasn’t Anna’s biological son. /Hans
81
« skrivet: 2020-02-13, 07:58 »
Ja, alla i Nordamerika känner inte till hur det svenska bruket av patronymikon fungerade. Bruket av patronymikon stannade kvar längst bland allmogen på landsbygden. Under andra hälften av 1800-talet blev det dock allt vanligare att man bytte sitt patronymikon till ett familjenamn, även bland allmogen. Många tog då familjenamn liknande Lindberg, Lundgren eller Sjökvist, etc. Men de flesta som tog familjenamn behöll sitt patronymikon som familjenamn. Exempelvis, en person med patronymikonet Andersson kunde ta namnet Andersson som sitt familjenamn.
År 1901 antogs en namnförordning (namnlagen) som kom att reglera tagandet av familjenamn. Namnförordningen innehöll dock ingen skyldighet att anta familjenamn. Men, det hade nu socialt blivit kutym att även på landsbygden omvandla sina patronymikon till familjenamn.
Vad gäller bruket av patronymikon så är det ju inte bara föräldrarna i en familj som bär olika efternamn utan även barnen, vilket kan förvirra amerikaner.
Om en ung man med namnet Karl har en far som heter Ander så är Karls patronymikon Andersson, dvs Karl, son till Anders.
Om en ung kvinna med namnet Stina har en far som heter Nils så är Stinas patronymikon Nilsdotter, dvs Stina, dotter till Nils.
Om Karl och Stina gifter sig så är deras namn med patronymikon fortfarande Karl Andersson och Stina Nilsdotter.
När de får barn så får sönerna patronymikonet Karlsson medan döttrarna får patronymikonet Karlsdotter.
Dvs, såväl far som mor, liksom barnen, har olika efternamn i ett namnbruk med patronymikon. Då blir det ju fel att i amerikanska släktträd ge både hustrun och barnen samma efternamn i en familj med patronymikon. Dvs, man ger dem familjenamn trots att de inte brukade det.
Vad som också kan ställa till problem på andra sidan Atlanten är när man skippar prickarna över Å, Ä och Ö. Om Sjöberg förenklas till Sjoberg är det lätt för oss i Sverige att förstå att det är Sjöberg som menas. Men om namnet Jönsson som förenklas till Jonsson är det inte lätt att först att det är Jönsson som avses. Jonsson är ju ett existerande efternamn och inte detsamma som Jönsson. /Hans
82
« skrivet: 2020-02-12, 17:22 »
Om efternamnen är patronymikon borde det inte vara några tvivel. En gift kvinna kan knappast vara sin svärfars son vilket hon skulle bli om hon skulle anta sin mans patronymikon?
Dvs en gift kvinna tog inte sin mans patronymikon. /Hans
83
« skrivet: 2020-01-30, 07:19 »
Din farfars värnpliktsnummer var 1795 28/32. ”32” innebär att han mönstrades år 1932. Vid denna tid mönstrades unga män vid 20-års ålder och din farfar Gustaf Adolf Enström var född 1902-03-15 så det stämmer bra.
”28” innebär att han mönstrades i rullföringsområde 28 vilket var Göteborgs stadsrullföringsområde ingående i Västgöta-Bohus inskrivningsområde. ”1795” är hans löpnummer i rullan.
Enligt stamkortet var han född i Vaxholm.
Den är en hel del noteringar på kortet som gör det svårtolkat men Gustaf Adolf gör sin värnpliktstjänstgöring i flottan (marinen) med sjötjänst i ”Maskin” som skeppseldare. Det är svårt att tyda det som står i sektion 3 men han tycks ha gjort sin grundutbildning samma år som han mönstrade, dvs 1932. Jag kan även läsa ”korpralskola” samt korpral och furir 1941. Så det verkar som om han var stamanställd?
Han har också tjänstgjort under beredskapsåren 1941 – 1943 i 965 dagar. Men kortet är som sagt svårt att tyda. /Hans
84
« skrivet: 2020-01-27, 16:52 »
Steve, the parish books are ledgers that usually covers 10 years. The Helsingborg parish book you are referring to covers the years 1936 – 1945. The next Helsingborg parish book in this series would cover the years 1946 to 1955. There is a 70 years secrecy act for all church records which means that the Helsingborg parish book 1946 – 1955 isn’t available for the public until 2025.
However, there is the Population of Sweden registers that are available up to 1990 accessible online. Most of these registers are decennial registers and exist for 1940, 1950, 1960, 1970, 1975, 1980, 1985 and 1990. Most of these registers are available online, while others are available on DVDs.
ArkivDigital has the following registers online: 1940, 1950, 1960, 1975, and 1985. I’m not sure which ones the Nationals Archives have available online. /Hans
85
« skrivet: 2020-01-27, 15:01 »
Steve, 386 5/38 is a conscription enrollment number. “38” stands for the year of registration of the conscript, i.e. 1938. “5” is the Roll Keeping Area Code and stands for “Landskrona rullföringsområde” or Landskrona Roll Keeping Area [Landskrona draft board] which was a part of Malmöhus norra inskrivningsområde or Malmöhus North Enrollment Area. “”386” is his serial number in the roll.
I found his draft card (stamkort) at ArkivDigital. Bertil Roth was born on 17 June 1918 in Helsingborg and was registered as a conscript at the age of 20, i.e. 1938.
There is no information on the card regarding when he did his basic military training (värnpliktstjänstgöring) but it must have been the same year he was registered or the following year. However, he did two military refresher courses (repetitionsövning) in 1952 and 1953 according to his draft card.
Source: Södermanlands inskrivningsområde (Io 10), Inskrivningsområdesexpeditionen (D, U) D2a:60 (1937-1938) Bild 6810 (AID: v838955.b6810)
The American draft card is just a registration card while Swedish cards serve a dual purpose in that they also contain service data the American doesn't have.
According to Population of Sweden, a population index at ArkivDigital, he was married on 29 November 1941 to Ann Margret (nee Hallman). /Hans
86
« skrivet: 2020-01-19, 14:19 »
Jag känner inte till om antalet inskannade stamkort skiljer sig åt mellan ArkivDigital och Riksarkivet.
AD har indexerat sina inskannade stamkort och gjort dem sökbara online. Jag prövade att söka på din anas värnpliktsnummer ”437 22/1916” men fick ingen träff på AD.
Det är Krigsarkivet som har stamkorten i original så om du inte kan hitta ”ditt” stamkort på AD eller Riksarkivets digitala forskarsal så kan du pröva att kontakta Krigsarkivet. /Hans
87
« skrivet: 2020-01-19, 07:49 »
Det stämmer att 22 står för Vimmerby rullföringsområde som åren 1902 – 1927 ingick i Östergötlands västra inskrivningsområde. Året 1916 betyder att han mönstrades som värnpliktig detta år, dvs skrevs in i inskrivningsrullan och på ett stamkort. Om han godtogs som soldat erhöll han ett värnpliktsnummer (437 22/1916) samt en personlig inskrivningsbok. Denna inskrivningsbok skulle den värnpliktige ta med sig då han inställde sig till tjänstgöring både i fred och krig. Exempel på Inskrivningsbok för värnpliktiga i hären, 1907: http://www.hhogman.se/inskrivningsbok_vpl_1907.htm Inskrivningsboken var således i den värnpliktiges förvar och de finns sällan att hitta på arkiven. Det var bostadsorten som den blivande värnpliktige bodde i det år han inträdde i värnpliktsåldern som avgjorde vid vilket rullföringsområde han skulle mönstras (inskrivas). Vid mönstringen blev de som mönstrades tilldelade ett regemente som de sedan skulle fullgöra värnpliktsutbildningen vid. Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde. Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år). Om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde just då. Om din ana emigrerade 1922 så skall du leta hans stamkort i det inskrivningsområde han bodde i när han emigrerade 1922. Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde. Sen gäller det att ha tur att stamkortet finns kvar och blivit digitaliserat också. /Hans
88
« skrivet: 2020-01-12, 08:39 »
Bilden visar drillning av trumslagarpojkar vid Södermanlands regemente. Foto, Arsenalen, bildarkivet.
89
« skrivet: 2020-01-12, 07:55 »
Spelet var regementets musikkår. Spelets ursprungliga uppgift var att i fält förmedla order på långa avstånd, sk. signalgivning. I strid var ljudnivån hög och sikten dålig på grund av all rök och då kunde en ljudsignal höras mycket bättre än en verbal order. En ljudsignal hördes dessutom på mycket längre avstånd. Infanteriet använde trummor och flöjt medan kavalleriet hade pukor och trumpeter. Artilleriet använde pukvagnar.
Regementenas respektive musikkår leddes från slutet av 1700-talet av en musikdirektör.
Det var ur spelet som de militära musikkårerna utvecklades. Från 1700-talet bekostades de delvis av regementenas musikkassor till vilka officerarna avlade avgift.
När Gustav Adolf von Siegroth blev regementschef vid Södermanlands regemente 1771 såg han till att regementet fick en musikkår. Musiker anställdes och en blåsorkester bildades.
Regementes musikkår utökades och utvecklades under hela 1800-talet och en musikskola inrättades i Nyköping.
De militära orkestrarna spelade en viktig roll i musiklivet ute i samhället. I Malmköping, där Södermanlands regementes övningshed Malma hed låg, spelade regementes musikkår vid militära ceremonier men de gav också offentliga konserter. De spelade även vid danstillställningar vid den allmänna dansbanan i orten.
Då indelningsverket upphörde 1901 blev militärmusiken i Sverige en helstatlig angelägenhet och musikkassorna upphörde. Vid denna tid hade varje förband en egen musikkår, dvs det fanns ett drygt sextiotal.
Under andra hälften av 1900-talet utgick militärmusiken ur Försvarsmakten och all verksamhet överfördes till Regionmusiken.
Visst kan Ernst Leonard ha haft en anställning vid musikkåren som trumslagarpojke 1859 och Södermanlands regemente hade en militär musikskola i Nyköping. Trumslagare fanns i alla kompanier och genom att titta i generalmönsterrullorna för resp. kompani i Södermanlands regemente så ser man trumslagarna upptagna efter befälen men innan soldaterna. Jag tittade som hastigast på Nyköpings kompani i Södermanlands regementes generalmönstring 1859 men hittade inte någon Ernst Leonard.
Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 164 (1859) Bild 1860 (AID: v372958.b1860)
Men Ernst Leonard kan ha tjänst gjort vid något annat av regementets 8 kompanier. /Hans
90
« skrivet: 2020-01-11, 07:26 »
Carin, jag kanske skall förklara skillnaden mellan mönstring och värnpliktstjänstgöring. Unga män mönstrades det år de inträdde i värnpliktsåldern, dvs då skrevs de in i inskrivningslängden och tilldelades ett inskrivningsnummer (värnpliktsnummer). Det år man blev värnpliktig har varierat genom tiderna. Fram till 1914 inträdde man i värnpliktsåldern vid 21-års ålder men från 1914 vid 20-års ålder. Åldern sänktes till 19 år 1950 och till 18 år 1954. Det år unga män inträdde i värnpliktsåldern kallades de in för mönstring. Vad innebar då mönstringen? Mönstringen var en undersökning av de värnpliktigas kroppsbyggnad (fysik) samt deras medicinska och mentala status för att se om de var vapenföra, dvs lämpliga för militär tjänstgöring. De som blev godkända för tjänstgöring fick ett inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) som antecknades i inskrivningsrullan samt en tilldelning av truppslag (infanteriet, kavalleriet, artilleriet, fortifikationen m.fl.). De flesta tilldelades till infanteriet eftersom det var detta truppslag som behövde mest folk. De som vid mönstringen befanns vara lämpliga för militärtjänst inkallades sen till värnpliktstjänstgöring antigen samma år som de mönstrades eller påföljande år. Värnpliktstjänstgöringen (”lumpen”) var en militär utbildning som gjordes vid det regemente som man tilldelats. Militärtjänstgöringens längd har varierat genom tiderna men år 1941, mitt under andra världskriget, höjdes övningstiden till 450 dagar fördelat på en första tjänstgöring om 360 dagar samt 3 repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Vid mönstringen erhöll den värnpliktige en personlig inskrivningsbok. Denna inskrivningsbok skulle den värnpliktige ta med sig då han inställde sig till tjänstgöring både i fred och krig. Exempel på Inskrivningsbok för värnpliktiga i hären, 1940: http://www.hhogman.se/inskrivningsbok_vpl_1940.htmOm du vill läsa mer om hur det gick till då din morfar gjorde sin värnplikt så kan du titta på denna sida om värnplikten under 1900-talet: http://www.hhogman.se/forsvaret_org_vpl-epoken_swe.htmOm du skall leta fotografier på din morfar i uniform så bör du leta dem bland de som gjorde sin värnplikt (lumpen) på samma ställe, exempelvis vid Upplands regemente, I8, under de år som han låg inkallad. /Hans
91
« skrivet: 2020-01-08, 13:25 »
Jag har tagit reda på vad som hände med inskrivningsområdena från 1942.
År 1942 förändrades inskrivningsväsendet. De gamla rullföringsområdena upphörde, men inskrivningsområdena bestod. De reducerades dock till 21 st, numrerade 1-21.
År 1969 upphörde även inskrivningsområdena och värnpliktsmönstringen övertogs av Värnpliktsverket och dess värnpliktskontor.
”8” i din morfars värnpliktsnummer 1624-8-43 är det inskrivningsområde (IO) där han mönstrades och IO 8 var Upplands inskrivningsområde när han mönstrades 1943. /Hans
92
« skrivet: 2020-01-08, 07:03 »
Din morfars värnpliktsnummer var 1624-8-43 vilket innebar att han mönstrades 1943. Detta stämmer med hans födelseår 1923 då man mönstrades vid 20 års ålder vid denna tid.
De militära inskrivningsnumren skrevs på formen LLL RRR/ÅÅ till 1942. Fram till detta år stod ”8” mycket riktigt för Hallands rullföringsområde i Hallands inskrivningsområde. Jag är inte säker på hur man tolkar numren efter 1942.
Han gjorde sin grundutbildning 1944-1945 vid I80? och I48. Han tjänstgjorde där mellan 12/4 1944 och 7/4 1945.
I80 och I48 var troligen beredskapsförband uppsatta under andra världskriget.
Från april 1945 tillhör din morfar I8, dvs Upplands regemente i Uppsala, där han slutför sin tjänstgöring mellan 8/4 1945 och 16/6 1945. Totalt tjänstgör han i ett sträck mellan 12/4 1944 och 16/6 1945.
Vid Upplands regemente gör han sen rep-möten både 1951 och 1955. Upplands regemente lades ned 1957 och sista rep-mötet gör han vid Södermanlands regemente (I10) i Strängnäs 1959.
Antal dagar han gör vid respektive rep-möte framgår av kortet.
Han överfördes till Södermanlands regemente redan 1956. Från 1963 tillhör han P1, dvs Göta livgarde i Enköping (pansarförband). Han avförs som tjänstgöringsskyldig 1970, dvs vid 47-års ålder. /Hans
93
« skrivet: 2020-01-07, 07:24 »
Arkiv Digital har bara skannat värnpliktskort från och med år 1902, dvs från det år de första värnpliktiga rykte in under den allmänna värnplikten. Se https://www.arkivdigital.se/online/register/varnpliktskort# Därför hittar du inte Emil Johan Olsson hos AD då han gjorde sin värnplikt i Beväringen år 1900. Värnpliktskorten (stamkorten) infördes först 1918/1919. Innan dess fördes de värnpliktiga i de äldre så kallade stamrullorna. Men, även för de värnpliktiga som mönstrats före 1918/1919 och fortfarande var i värnpliktsålder 1918/1919 upprättades stamkort (uppgifterna för dessa värnpliktiga överfördes då från stamrullan till stamkorten). Därför finns det värnpliktskort även före 1918/1919. Varför du inte hittar värnpliktskorten för Oskar Vilhelm Jonsson och Axel Ivar Persson är svårt att veta men deras kort kan ju ha försvunnit eller skadats eller inte hittats och därför inte kunnat skannats. Om du sökt dem i det indexerade registret över värnpliktskorten hos AD så kan det ju också vara att de bara saknas i registret. /Hans
94
« skrivet: 2020-01-06, 12:49 »
År 1809 slås två regementen ihop och detta nya regemente får namnet Andra gardesregementet, och från 1818 är namnet: Andra livgardet. År 1894 får det sen namnet Göta livgarde. Regementet var värvat garde med stationering i Stockholm fram till 1939 då det lades ned.
Pansartrupperna bildade eget truppslag 1942. Pansarregementet P1 sattes upp, vad jag vet, år 1943 (1944?) och fick då ärva namnet från det nedlagda Göta livgarde men med namnet Göta pansarlivgarde med stationering i Enköping. Regementets namn blev 1963 åter Göta livgarde vilket de hade fram till nedläggningen 1980.
Mellan 1914 och 1950 blev man värnpliktig vid 20 års ålder vilket bör ha inneburit att din morfar mönstrades för värnplikt år 1943 och gjort lumpen samma år eller möjligen följande år.
Detta bör ju framgå av värnpliktskortet du hittat. Vad hade din morfar för värnpliktsnummer? Har du hittat hans värnpliktskort på Arkivdigital eller Forskarsalen? Ange iså fall länkadressen till kortet så är det lättare att svara på din fråga. På värnpliktskortet skall hans tjänstgöring vara upptagen. /Hans
95
« skrivet: 2019-11-21, 06:21 »
Det är en fördel om du anger källreferens till den kyrkobok du hittat uppgiften. Värnpliktsnummer 90 130/1900 betyder att personen mönstrades år 1900 och 130 är uppgift vid vilket kompaniområde han mönstrades. 90 är hans löpnummer i inskrivningsrullan. Kompaniområdesnummer 130 står för Södertörns kompaniområde som ingick i Göta Livgardes inskrivningsområde. Så, sannolikt gjorde han sin värnplikt vid Göta livgarde. Se vidare http://www.hhogman.se/ko-1886-1901.htm /Hans
96
« skrivet: 2019-11-12, 07:53 »
Officerarnas boställen var noggrant reglerade. Det fanns detaljerade modellritningar utfärdade över olika boställen för officerare (högre tjänstegrad – större boställe). Till skillnad från officerarnas boställen fanns inga direkta ritningar utfärdade för soldat- och båtsmanstorpen. Anledningen var att soldattorpen skulle anpassas i utseende och storlek till de civila torpen i samma trakt. Karl XI angav i 1681 års husesynsordning att soldattorpen fick uppföras ” efter hwar och en Provincies Egenskaper och Bruk”. Detta innebar att soldattorpen fick olika utseende i olika landsdelar. Vanligen bestod soldattorpen av en storstuga (stort kök) med spishäll (som samtidigt fungerade både som kök, vardagsrum och sovrum) samt en kammare och en inbyggd förstuga. Soldattorpen saknade innertak varför värmen från spishällen stannade längst upp under yttertaket. Vanliga mått på soldattorpen var: 12 alnars längd, 8 alnar bredd (dvs ung. 7,1 x 4,8 m eller ca: 35 m2) samt 9 fots höjd. Under 1830-talet tilläts rotebönder och rusthållare bygga något större soldattorp och torpen försågs nu med innertak. Därmed fick torpen även ett vindsutrymme. För att det skulle kunna användas höjdes väggarna med 3 timmerstocksrader. För tillgång till vindsutrymmet togs en lucka upp i förstugans innertak och en stege eller trappa ledde upp till vinden. En del soldattorp hade luckan till vinden på ena gaveln. Soldattorpens vanligaste storlek blev nu ungefär 8 x 5 m, dvs ca: 40 m2 och fler fönster sattes in. Vid denna tid utfärdades en rad detaljerade instruktioner om hur soldat-, båtsmans- och ryttartorpen skulle byggas. Mer information om soldattorpen: http://www.hhogman.se/soldaten-2.htm /Hans
97
« skrivet: 2019-11-09, 11:55 »
Karl XI förordnade år 1695 att den gavel på soldattorpet som vette mot vägen skulle märkas i röd färg med kompaniets namn och knektens nummer. Soldattorpen var i början omålade och fick därmed en gråaktig patina med tiden. Det gjorde att den röda texten syntes bra.
Då bruket med rödmålning av torpen blev allmän under 1700-talet började man även att rödfärga soldattorpen vilket gjorde att de målade kompaniuppgifterna på gaveln inte syntes.
Istället övergick man till särskilda rotetavlor (soldattorpstavlor/torpbrickor), med samma information, tillverkade i trä målade med text och som monterades på gaveln eller ovan ytterdörren beroende på vilken del av torpet som syntes bäst från vägen. Med tiden kom utseendet på tavlorna att variera en hel del.
Då det finns en stor uppsjö av olika typer av rotetavlor skulle jag inte tro att det fanns någon övergripande bestämmelse om dess utseende. Möjligen var tavlorna lika inom ett regemente. Det viktiga var dock den information som skulle finnas på rotetavlan och det var regementets och kompaniets namn samt soldatens nummer men ibland stod även hans namn.
Eftersom det var roten som ansvarade för soldattorpet skulle jag tro att de även svarade för rotetavlans tillverkning och uppsättning. Om du googlar på rotetavla så får du upp många rotetavlor. /Hans
98
« skrivet: 2019-11-07, 17:27 »
År 1910 kom en ny uniform som blev gemensam för hela armén, m/1910. Detta innebar att alla regementen bar lika uniformer från 1910. Därför är det svårt på ett fotografi att avgöra vilket regemente det rör sig om på uniform m/1910, om man inte ser axelklaffarna. Officeren på bilden bär just m/1910 och han är mycket riktigt löjtnant. Han bär den gamla mössan m/1865, och på mössan ser man att han är löjtnant utav de två vågräta galonerna. /Hans
99
« skrivet: 2019-11-07, 14:15 »
Om fotot är taget i Skövde eller Lidköping spelar inte så stor roll då det är uniformen som avgör vilket regemente han tillhörde, antingen var det Göta trängkår (som fanns i Skövde) eller Skånska dragonregementet som fanns i Helsingborg. Inte heller årtalen 1900 eller 1910 men 1900 låter troligare då armén fick en ny uniform 1910.
Se mitt svar from den 4 november ovan.
Däremot kan jag tillägga att den vita dekoren på axelpartiet sannolikt innebär att han ingick i regementets musikkår. /Hans
100
« skrivet: 2019-11-04, 07:41 »
Soldaten på bilden är en vanlig värnpliktig soldat under sin militärutbildning. Om man tittar på översta knappen i mössan står där ”1” vilket innebar att han fanns i första kompaniet vid det regemente som han gjorde sin utbildning vid.
Uniformen är m/1895 och den bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt trängkåren.
Uniformen var mellanblå (ljusare blå) vid Livgardet till häst och dragonregementena medan trängkårens uniform var mörkblå.
Då fotot är ett svartvitt foto är färgnyanser svåra att särskilja. Uniformen på bilden ser mörk ut vilket skulle tyda på trängkåren. Men trängkårens axelklaffar var i samma färgnyans som uniformen i övrigt medan Livgardets var mellanblå och dragonregementenas vit, gul eller orange beroende på dragonregemente.
Jag tycket att axelklaffen ser ljus ut vilket får mig att undra om uniformen på bilden verkligen tillhör trängkåren.
Trängkårens krage var ljusblå med en ljusblå passpoal överst på kragen. När jag jämför denna bild med andra svartvita bilder på trängkårens m/1895 så ser dessa kragar något mörkare ut än på bilden ovan. Annars fanns Göta trängkår i Skövde vid denna tid, dvs 1910.
Livregementets dragoner hade vit krage och skånska dragonregementet gul krage.
Men nyckeln till vilket förband soldaten på bilden tillhörde är axelklaffarna, dvs vad som står på axelklaffarna vilket inte riktigt syns på bilden.
Om soldaten inte tillhörde trängkåren kanske han var vid Skånska dragonregementet (gul krage)? /Hans
101
« skrivet: 2019-11-02, 06:38 »
Det stämmer att konstapel var en militär underbefälsgrad vid artilleriet. Konstapel motsvarande korpral vid andra truppslag.
Artilleriet hade stort behov av hästar vid förflyttning av artilleripjäserna.
En tolvpunds kanon hade en eldrörsvikt på 1,7 ton och med lavett vägde pjäsen cirka 3,4 ton. En sådan pjäs krävde 10 - 12 anspannshästar och kunde endast på bättre vägar hålla infanteriets marschhastighet. Däremot kunde 6-pundarna med en total pjäsvikt på cirka 1,2 ton dragna av 6 anspannshästar hålla infanteriets marschhastighet.
I fält användes därför sällan grövre kanoner än 12-pundare på grund av vikten. Däremot användes större kanoner av fästnings- och attackartilleriet. Attackartilleriet var artilleri som användes för att bekämpa fästningar vid belägringar. Vid belägringar var kraven på rörlighet och hög eldhastighet små men däremot hög vad gäller träffsäkerhet och eldverkan.
Så, behovet av hovslagare i artilleriet var stort. /Hans
102
« skrivet: 2019-10-31, 13:17 »
Christina, i texten under ditt senaste foto står hans militära tjänstegrad som styckjunkare. Styckjunkare var en underofficersgrad som användes i artilleriet och som motsvarade fanjunkare i andra truppslag, exempelvis infanteriet. På denna bild bär han artilleriets attila m/1873.
Visst kan du använda mina kommentarer på respektive porträtt i porträttfynd. /Hans
103
« skrivet: 2019-10-31, 09:18 »
Nej, arbetsförmedlingar fanns inte. Möjligen hade de värvade förbanden rekryteringskontor i städerna.
De indelta regementena i armén under indelningsverkets epok var uppsatta via rotering i infanteriet och via rusthåll i kavalleriet. En grenadjär tjänstgjorde i ett infanteriförband och bönderna i en rote i infanteriet (liksom rusthållarna i kavalleriet) hade ansvar att rekrytera en ny karl till roten när en vakans uppstod. Detta skulle ske inom 3 månader. Roten fick då sondera efter en lämplig kandidat, en kandidat som sen skulle godtas vid ett rekryteringsmöte som hölls av regementet. Antogs personen då blev han rekryt. Soldat blev han först om han godkändes vid nästa generalmönstringsmöte som vanligen hölls vart 3:e år.
Så, om en person ville bli soldat i ett indelt förband måste det först uppstå en vakans vid någon rote. Sen måste han komma i fråga vid rotens val av blivande rekryt.
Något som då hade viss betydelse, kanske stundtals stor betydelse, för bönderna i roten var den blivande rekrytens krav på lega. Legan var inte lönen utan ett engångsbelopp som betalades ut till rekryten och bl.a. skulle täcka bohagskostnader vid inflyttningen på soldattorpet.
Om roten hade flera personer att välja mellan tog de sannolikt den som hade lägst krav på lega. Rotebönderna ville allra helst ha en gift, skötsam person på soldattorpet, en person som inte ställde till problem och som blev kvar på roten i många 10-tals år. Det var här vid valet av lämplig person som de olika intygen kom in i bilden. /Hans
104
« skrivet: 2019-10-31, 06:37 »
Uniformen på första bilden känner jag inte till men av märket i mössan skulle jag tro att han var anställd vid SJ.
Uniformen på sista bilden ser ut att vara artilleriets attila m/1873 som användes av artilleriets officerare. Artilleriets manskap använde attila m/1872. Attilan var tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader. Attila m/1873 hade tio knappar på varje knapprad medan attila m/1872 hade sju knappar på varje knapprad.
Kragen hade olika färg beroende på artilleriregemente. Det är svårt att avgöra färger på svartvita foton men kragen på bilden är ljus. Wendes artilleriregemente bar vit krage och Göta artilleriregemente gul.
I Digitaltmuseum finns följande information om fotografen: Oscar Rylander (1866-1951) arbetade i en ateljé i Uppsala och på andra platser i Sverige, men etablerade sig i Eksjö den 20 maj 1889. Han var verksam i Eksjö 1889-1920. Han hade också verksamhet i Kristianstad och i Jönköping. Filialer i Åhus och i Mariannelund. År 1896 utnämndes han till hovfotograf.
Wendes artilleriregemente var förlagd i Kristianstad så troligen tjänstgjorde personen i uniformen vid detta regemente då även fotografen verkade i staden.
Uniformen på din bild i mitten är svårare att identifiera då man ser så lite av den. Men då även detta fotografi är taget i Kristianstad så skulle jag tippa att uniformen på mittenbilden är artilleriets kollett m/1872. Kollett m/1872 bars till daglig dräkt vid artilleriet, var mörkblå och hade en knapprad med åtta knappar. /Hans
105
« skrivet: 2019-10-31, 06:11 »
I just detta fall skulle personen i fråga bli soldat, grenadjär. För att bli antagen som rekryt skulle individen uppvisa några olika intyg, bl.a. ett intyg från prästen om god frejd. Ett annat var ett intyg från den nuvarande/föregående arbetsgivaren som intygade att personen var fri att ta ny anställning. På rekryteringsmötet fanns regementsläkaren närvarande som undersökte den blivande rekryten och ett läkarintyg utfärdades. Dessa intyg kan man ibland se instuckna i generalmönsterrullorna. Så här kunde ett prästintyg se ut 1838: http://www.hhogman.se/soldat_prastintyg_d_1838.htm/Hans
106
« skrivet: 2019-09-04, 06:37 »
År 1940 kom en vit snödräkt. Den bestod av snöblus m/1940 samt snöbyxor m/1940 och användes som överdragskläder. Vintertid användes även en vit fårskinnspäls, m/1913, samt pälsmössa m/1909. Se bild https://digitaltmuseum.se/011023039945/snoblus-m-1940Soldaterna ser ut att bära uniform m/1939 med båtmössa. /Hans
107
« skrivet: 2019-08-06, 13:28 »
Jag skulle inte översätta båtsmanskorpral med boatswain, det är inte samma sak. Så här definierar Websters English Dictionary en boatswain.
Definition of boatswain:
1 : a petty officer on a merchant ship having charge of hull maintenance and related work
2 : a naval warrant officer in charge of the hull and all related equipment
Jag har en hel del information om båtsmanshållet på min webbsajt, både på svenska och engelska, och på grund av problemet med en adekvat översättning av de svenska båtsmännen under indelningsverkets epok hag jag personligen valt att inte översätta termen alls utan behållit ”båtsman” tillsammans med en förklaring av vad de var för typ av sjömän.
Men oberoende av hur de sattes upp så var de ”Navy seamen”. /Hans
108
« skrivet: 2019-08-06, 06:26 »
De svenska båtsmännen var unika för Sverige och därmed svår att översätta. Majoriteten av båtsmännen var roterade på samma sätt som knektarna i infanteriet, dvs uppsatta via rotebönder, hade båtsmanstorp mm. Det fanns dock även indelta båtsmän, dvs uppsatta på samma sätt som i kavalleriet genom rusthåll. De indelta båtsmännen fanns i Södra Möra och Blekinge. Till skillnad från knektarna i infanteriet organiserades båtsmännen inte i regementen utan enbart kompanier, så kallade båtsmanskompanier. Kompanierna tillhörde i sin tur en örlogsstation, vanligen Stockholms örlogsstation eller Karlskrona örlogsstation. Till sjöss bestod arbetet främst av sk. släparbete, vilket innebar bemanning av kanonerna, rodertjänst men även till väders bland master och segel. I regel var det okvalificerade arbetsuppgifter. Dessa sjömän i svenska flottan som båtsmännen var är unika för Sverige.
Sjöman översätts normalt till sailor eller seaman.
Engelska ordet Boatswain översätts i lexikon till båtsman men båtsman i detta hänseende är/var en yrkestitel i engelska flottan (Petty Officer) som hade en tjänsteställning motsvarande underofficer i Sverige, med andra ord ett befäl.
Termen båtsman i det svenska indelningsverket är en generell term för vanliga meniga sjömän på flottans fartyg medan det engelska boatswain är en titel för ett längre befäl och därmed är boatswain inte en lämplig term på engelska för de svenska båtsmännen.
Om du vill ha ett ord på engelska är väl Navy seaman lämplig att använda kanske tillsammans med en förklaring vad de var. /Hans
109
« skrivet: 2019-07-11, 19:25 »
Fanjunkare är en militär tjänstegrad, närmare bestämt en underofficersgrad. Det är med andra ord inget man ärver. Det är väl inget direkt ovanligt att fader och son hade samma yrke. /Hans
110
« skrivet: 2019-07-09, 22:10 »
Artilleriets uniform m/1872 användes av manskapet. Nästa större uniformsförändring skedde 1910 då arméns gemensamma uniform m/1910 togs i bruk.
Så m/1872 användes fortfarande 1904 av de värnpliktiga i artilleriet .
Upplands artilleriregemente hette Andra Svea artilleriregemente före 1904. /Hans
111
« skrivet: 2019-07-09, 18:53 »
Soldaten bär artilleriets attila m/1872. Attilan var tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och sju knappar på varje knapprad. Kragen hade olika färg beroende på artilleriregemente. Eftersom bilden är tagen i Uppsala bör regementet var Upplands artilleriregemente, A5, som hade granatröd färg på kragen. Kragens färg på soldaten är mörk så granatröd färg skulle kunna stämma med fotografiet även om det är svårt att avgöra färger på svartvita foton. Mössan är m/1865. /Hans
112
« skrivet: 2019-07-02, 11:38 »
Ja, värnpliktsåldern sänktes till 20 år 1914 och om personen på bilden är född 1899 bör fotot vara taget 1919 om han mönstrades detta år. /Hans
113
« skrivet: 2019-07-02, 06:07 »
Uniformsjackan är mycket riktigt husarernas dolma, närmare bestämt dolma m/1895. Byxorna soldaten bär ser ut att vara byxa m/1910. Detta innebär att fotot bör vara taget efter år 1910.
Dolma m/1895 hade tre knapprader om 10 knappar vardera. Vapenrocken var i mörkblått kläde medan ståndkragen hade regementets färg.
Det är lite vanskligt att avgöra färger på svartvita foton. Men jag håller med att uniformen bör tillhöra Smålands husarregemente, K4, som hade gul kragfärg. Kortet är också taget i Eksjö.
Åren 1886 – 1914 mönstrades värnpliktiga vid 21 års ålder. År 1914 sänktes värnpliktsåldern till 20 år. Detta innebär att personen på bilden bör vara antigen 21 eller 20 år gammal då fotot togs. /Hans
114
« skrivet: 2019-05-19, 15:01 »
Annelie, i församlingsboken finns en kolumn som heter Värnpliktsförhållanden. I den kolumnen finns de värnpliktigas inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) noterade. Inskrivningsnumren är tre-delade och skrevs på följande sätt: LLL RR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RR rullföringsområdet och ÅÅ inskrivningsåret. Ett inskrivningsnummer som exempelvis 120 61/08 är 61 = Bollnäs rullföringsområde i Gävleborgs inskrivningsområde. 08 är året, dvs 1908. Inskrivningsområdet var efter 1901 knutet till länet och hade därför samma namn som länet. Skaraborgs inskrivningsområde bestod vid denna tid av 3 rullföringsområden: 36, 37 och 38. Om du letar i församlingsböckerna efter män med värnpliktsnummer med någon av dessa 3 rullföringsområde, dvs värnpliktsnummer liknande LLL 37/05. I detta exempel är rullföringsområdet Skövde rullföringsområde (37) för en värnpliktig som mönstrades 1905. Se vidare: http://www.hhogman.se/ro-1902-1942.htm /Hans
115
« skrivet: 2019-05-19, 07:39 »
För att du lättare skall kunna identifiera din värnpliktige soldat kan jag tillägga att vid den här tiden, dvs före 1914, blev man värnpliktig vid 21-års ålder. Normalt mönstrades man samma år som man inträdde i värnpliktsåldern. Det var den socken/församling man bodde i när man skulle mönstras som avgjorde vid vilket inskrivningsområde man skulle mönstras. I ditt fall blir det då Skaraborgs inskrivningsområde.
Om ditt foto är taget mellan 1905 och 1910 skulle den värnpliktige soldaten vara född mellan 1884 och 1889. /Hans
116
« skrivet: 2019-05-19, 07:01 »
Det finns ytterligare ett regemente som din soldat kan ha tjänstgjort vid och det är Livregementets husarer. Detta regemente fanns under indelningsverkets epok i Örebro län med omnejd. Men under den allmänna värnplikten var regemente från 1905 förlagd i garnison i Skövde. Då regementet i första hand är förknippat med Närke (under indelningsverket) kom jag inte att tänka på att de fanns i Skövde (från 1905) förrän nu. Livregementets husarer (K3) bar dolma m/1895 med vit krage. Det är mycket möjligt att kragen på ditt svart/vita fotografi är vit och inte gul. Så, om fotografiet är taget mellan 1905 och 1910 kan soldaten på bilden vara en värnpliktig soldat som fullgjorde sin värnpliktstjänstgöring på Livregementets husarer i Skövde. http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm#xl_Dolma_m:471895_K/Hans
117
« skrivet: 2019-05-19, 06:42 »
Regementet var uppsatt som Smålands ryttare 1628 och hade namnet Smålands kavalleriregemente från 1684. År 1808 blir förbandet ett dragonregemente med namnet Smålands dragonregemente. År 1812 delas regementet och den nybildade delen (2:a bataljonen) får namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon. Den ursprungliga delen av regementet behåller namnet dragonregementet men får 1822 namnet Smålands husarregemente. Regementet lades ned år 1927.
Regementet var innan delningen 1812 indelt med 1000 nummer (rusthåll) med 8 kompanier i hela Småland.
Efter delningen 1812 var Smålands dragoner (från 1822 husarer) indelt med 500 nummer (6 skvadroner á 83 man) i östra Småland (Jönköpings län 250, Kalmar län 138 och Kronobergs län 112). Efter 1833 var förbandet fördelad på enbart 5 skvadroner
Så under indelningsverkets epok hade regementet sina rusthåll i Småland, dvs ryttartorpen där dess soldater bodde fanns i Småland.
Regementets övningsplatser: Från 1686 Ränneslätt, 1806 Qvarnarp, 1827 Ränneslätt.
Indelningsverket avskaffades 1901 och istället infördes ett system med allmän värnplikt. Då indelningsverket övergavs skulle regementena placeras i garnison i någon av landskapets städer och för Smålands husarregemente blev det Eksjö från och med 1906.
Så, regementets ryttartorp fanns under indelningsverkets epok i Småland, fördelad på alla de 3 länen i landskapet. Från 1906 var regementet förlagd i garnison i Eksjö, dvs från 1906 gjorde regementets värnpliktiga sin tjänstgöring i Eksjö.
Soldaten på ditt foto bär Dolma m/1895 vilket betyder att fotot är taget efter 1895 men före 1910 då hela armén fick en ny gemensam uniform, m/1910.
Visst kan soldaten på fotot ha varit på en tillfällig kommendering i Skövde trakten och då passat på att låta fotografera sig där, alternativt så åkte fotografen runt i Småland och fotograferade.
/Hans
118
« skrivet: 2019-05-17, 09:19 »
Uniformen på bilden är husarerna uniform m/1895. Jackan kallas dolma och bars av husarregementena. Dolma m/1895 hade tre knapprader om 10 knappar vardera. Den hade ståndkrage som var öppen, snedskuren med avrundade hörn. Vapenrocken var i mörkblått kläde medan ståndkragen hade regementets färg. Livregementets husarer (K3) hade ståndkrage i vit färg, Smålands husarregemente (K4) gul färg, Skånska husarregementet (K5) mellanblå och kronprinsens husarregemente (K7) mörkblå. Kragen på ditt foto är ljus. Det är dock svårt att exakt avgöra färg på ett svart/vitt foto. Kragfärgen på fotot kan vara gul och i så fall bör regementet vara Smålands husarregemente (K4). På dolman bars gradbeteckningar på kragen i form av stjärnor. Mössan heter husarmössa m/1895. Omkring kullens övre del finns även ett visst antal galoner som agerar gradbeteckning. Dessa är densamma som för mössa m/1865. Framtill på mössan bars vapenplåt m/1895 som hos officerare var blåemaljerad. Mössan och kragen på ditt foto tyder på att personen tillhörde manskapet, dvs menig soldat. På denna bild visas ett färgfoto av dolma m/1895 för Smålands husarregemente: http://www.hhogman.se/uniformer_armen_htm_files/23927.jpg Bild på husarmössa m/1895 för manskap: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Husarm%C3%B6ssa_m1895_manskap_5.jpg/Hans
119
« skrivet: 2019-03-15, 10:15 »
Göran, värnpliktsnumren/inskrivningsnumren var tre-ställiga på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde.
Ditt nummer 349 52/209 ser därför lite konstigt ut. Antagligen skall det vara 349 52/09, dvs inskrivningsåret är 09, dvs 1909 vilket du också anger i texten.
”52” står för Arboga rullföringsområde som vid denna tidpunkt tillhörde Västmanlands inskrivningsområde. Det stämmer också med det du skriver att din farfar mönstrades i Arboga den 4 mars 1909.
År 1909 mönstrades de värnpliktiga fortfarande vid 21-års ålder. Fram till 1936 var man kvar i värnpliktssystemet tills man fyllde 42 år. Om din farfar var född 1888 bör han därför varit värnpliktig fram till 1930.
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde.
Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år).
Du behöver därför ta reda på var din farfar var bosatt år 1930 och sen titta under det inskrivningsområde denna ort tillhörde.
Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
Därefter söker du din farfars stamkort i detta inskrivningsområde. /Hans
120
« skrivet: 2019-01-13, 07:44 »
Vid kan börja med att fastställa när fotografierna är tagna. Du skriver att foto är taget av Oscar Rylander (1866-1951) i Eksjö. Rylander etablerade sig i Eksjö den 20 maj 1889 och var verksam i Eksjö mellan 1889-1920. Han hade också verksamhet i Kristianstad och i Jönköping. Mannen på dina fotografier bär husaruniform, m/1872. Husarerna fick en ny uniform år 1895, m/1895. Detta bör innebära att fotografierna är tagna mellan 1889 och 1895. Smålands grenadjärkår (I7) var ett infanteriförband som fanns mellan 1812–1901. De har sitt ursprung från Smålands dragonregemente (fd. Smålands kavalleriregemente), som 1812 delades i en infanteri- och en kavalleridel. Infanteridelen blev grenadjärer och kavalleridelen husarer. Vid den tidpunkt som din släkting var grenadjär(1888 – 1900) bar grenadjärerna infanteriets uniform m/1886. Vapenrocken fanns i två varianter, modell I och modell II. Modell I användes av de ordinarie infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena. Modell I hade på ärmuppslagen två gula uppstående knapphål med båda knapparna knäppta medan modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta. Uniformen var mörkblå men regementena i modell II hade olika färger på uniformsdetaljerna som gör att de går att särskilja. Smålands grenadjärkår bar modell II av uniform m/1886. Färgerna på detaljerna för detta förband var: mörkblå krage med två gula ”knapphål”. Vidare fanns en gul passpoal på kragens överkant. Axelklaffarna var mörkblå med en gul flammande granat (den flammande granaten var grenadjärernas förbandstecken). Vidare, ärmuppslagen var mörkblå, försedda med klaffar med tre gula horisontella ”knapphål”. Vidare en gul passpoal runt ärmuppslaget. Den bild jag bifogat visar en grenadjär i uniform m/1886 (modell II). Grenadjären är dock inte från Smålands grenadjärkår. På denna sida visas både Smålands grenadjärkårs och Smålands husarregementes uniformer på en plansch: https://digitaltmuseum.se/021016276814/plansch-i-fargtryck-med-uniform-for-smalands-grenadjarkar-indelta-infanteriregementena Jag har svårt att se att ett infanteriförband skulle klä sig i ett annat truppslags uniform (husarer) som högtidsdräkt? Det ursprungliga kavalleriregementet var vid delningen 1812 ett dragonregemente. Den del som förblev kavalleri var först dragoner men blir år 1822 ombildad till husarer. Så husarförbandet uppstod först efter delningen så grenadjärförbandet har ingen koppling till just husarerna. Då du vet att din mormors far var grenadjär så bör personen iklädd husaruniform på fotografierna sannolikt vara en annan person? /Hans
121
« skrivet: 2019-01-12, 07:36 »
Tack Gunnar. Två av dina bilder finns nu på min sida om kavalleriets uniformer. Jag har angett ditt namn intill bilderna; ditt användarnamn på forumet är gunnarspang, är ditt efternamn då Spång? Bilderna finns på http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm Scrolla till slutet på sidan, där finns en samling bilder på kavalleriuniformer, bl.a. dina bilder tillsammans med en färgbild på samma typ av dolma. Du skrev tidigare att personen på bilderna bör vara din mormors far och att han var grenadjär vid Smålands grenadjärkår. Är detta helt fastställt? Hur har du funnit denna information; i husförhörslängden eller några militära rullor. Var han indelt soldat eller bara värnpliktig i Beväringen? Kan han istället ha varit husar vid Smålands husarregemente med tanke på uniformen på bilderna? /Hans
122
« skrivet: 2019-01-11, 14:16 »
De två i mitten sitter sannolikt i skjortor. På underkroppen har de antagligen lägerbyxa m/1913.
Mannen längre till vänster har troligen lägerrock/stallrock m/1913 på sig.
Lägermunderingen var ett enklare plagg som användes då det inte var lämpligt att använda den ordinarie uniformen. /Hans
123
« skrivet: 2019-01-11, 13:49 »
Gunnar, jag har varit i kontakt med Armémuseum avseende de två av dina uniformsbilder som jag var osäker på. De bedömer att dessa två bilder de visar en husardolma trots det mörka snörmakeriet, troligen dolma m/1870 eller m/1872 för manskapet. Kragfärgen på Smålands husarregemente var gul så det är troligt att samtliga dina bilder visar den dolma som använts av Smålands husarregemente. Sabeln han bär ser ut som kavallerisabel m/1867 enligt Armémuseum.
Det skulle det vara av värde att kunna exemplifiera de uniformer som din soldat bär, på min webbsida över svenska arméns uniformer. Har du något emot att jag lägger ut dina bilder på webbsidan för att visa hur dessa tidiga dolma-uniformer såg ut?
124
« skrivet: 2019-01-11, 11:18 »
Visst är det svenska uniformer. Soldaterna bär uniform m/1910. Denna uniform var gemensam för hela armén. Förbandsnummer och truppslagsbeteckning skymtar på några av soldaternas axelklaffar men det är svårt att tyda vad som står där. Kanske står det en 3:a och då skulle det kunna vara I3, dvs Livregementets grenadjärer i Örebro (infanteri). Då de bär uniform m/1910 så är fotot taget efter 1910. /Hans
125
« skrivet: 2019-01-11, 06:20 »
Smålands kavalleriregemente delas år 1812 i två delar; Första bataljonen förblir kavalleri med namnet Smålands dragonregemente men får 1822 namnet Smålands husarregemente (K4).Andra bataljonen däremot omorganiseras till infanteri med namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon. År 1824 ändras namnet till Smålands grenadjärbataljon (I7), från 1888 Smålands grenadjärkår.
Så ur Smålands kavalleriregemente uppstår således både Smålands husarregemente och Smålands grenadjärkår.
Därmed har du även en koppling till husarer i Småland. På en av dina bilder bär soldaten dolma m/1870 och som jag skrev ovan användes dolma m/1870 av husarerna, huvudsakligen Kronprinsens husarregemente (K7) och Livregementets husarkår (K3). Jag har letat information om huruvida även Smålands husarregemente bar dolma m/1870 men inte hittat någon information. Kanske någon annan vet detta? Om de inte bar dolma m/1870 så bör de burit husarernas attila m/1875 (3 knapprader med 5 knappar vardera med svart snörmakeri). Denna attila skall dock inte blandas ihop med artilleriets attila m/1872. /Hans
126
« skrivet: 2019-01-10, 18:44 »
Soldaten på första bilden bland dina nya ser ut att bära husarernas dolma m/1870. Denna dolma hade tre knapprader om vardera 8 knappar per rad för manskapet. Detta ser ut att stämma bra med din första bild av de 2 nya bilderna. På axlarna bär han dolma-päls m/1870. Snörmakerierna och dekorationerna är ljusa. Denna dolma användes huvudsakligen inom Kronprinsens husarregemente (K7) och Livregementets husarkår (K3).
Soldaten på bild 2 av de nya bilderna bär en uniform som påminner om din allra första bild. På båda dessa rockar är snörmakerierna och dekorationerna mörka och det verkar vara 7 knappar i de yttre knappraderna medan men i mitten har 8 knappar. Dessa 2 jackor påminner om attila m/1872 men har avvikelser. /Hans
127
« skrivet: 2019-01-10, 14:17 »
Mellan 1886 och 1910 bar infanteriet uniform m/1886 och mössa m/1865.
Om din mormors far var grenadjär vid Smålands grenadjärbataljon har jag svårt att se att han inför en fotografering skulle låta sig fotas i en attila. Grenadjärbataljonen blev förövrigt en kår 1888 med namnet Smålands grenadjärkår. Smålands grenadjärkårs övningshed var Ränneslätt utanför Eksjö.
År 1901 slås Smålands grenadjärkår ihop med Blekinge bataljon och bildar 1902 ett nytt förband, Karlskrona grenadjärregemente. /Hans
128
« skrivet: 2019-01-09, 06:04 »
Soldaten på bilden bär en attila (uniformsjacka). Den har använts av husarerna (kavalleri) och av artilleriet. Smålands Grenardjärbataljon var ett infanteriförband och infanteriet har inte burit attila. Husarernas attila och dolma hade ljust snörmakeri (även om undantag finns) medan artilleriets var svart. Attilan på bilden ser ut att ha svart snörmakeri och den liknar artilleriets attila. Men det finns detaljer i attilan på bilden ovan som förbryllar. Den attila som ligger närmast till hands är artilleriets attila m/1872 som användes av manskapet. Den hade tre knapprader med 7 knappar vardera. Attilan på bilden har tre knapprader och de två yttersta knappraderna har också 7 knappar, men den mittersta raden har 8 knappar. Vidare, attilan på bilden verkar ha ljusa ärmuppslag. Det hade inte artilleriets attila (inte husarerna heller). Attilan hade en hög ståndkrage. Attilan på bilden ser ut att ha en låg krage. Jag har en sida om artilleriets attila med bilder på http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_artilleriet1.htm som du kan jämföra med. Soldaten på bilden bär en attila men jag tror inte den är svensk med anledning av de skillnader som jag angett ovan. Kanske den är dansk? /Hans
129
« skrivet: 2019-01-05, 06:28 »
The cause of death is “Bröstplågor” which literally means chest pain. /Hans
130
« skrivet: 2018-11-28, 06:37 »
Uniformen som soldaten bär är m/1895. Det ser man bl.a. på de vita vertikala knapphålen med spetsiga toppar på ärmuppslagen.
Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen fanns i två varianter; dels en mellanblå som användes av Livgardet till häst och dragonregementena och dels en mörkblå som användes av Trängkåren.
Kragen hade olika färg beroende på regemente. Det är svårt att se skillnad på färger på ett svart/vitt foto. Men soldaten bär läderstövlar vilket kan betyda att han är kavallerist, dvs tjänstgjorde vid livgardet till häst eller någon av dragonregementena. Kragen ser mycket ljus ut, kanske är den vit. Livregementets dragoner (K2) hade vita kragar varför det är troligt att denna soldat tjänstgjorde vid detta regemente. /Hans
131
« skrivet: 2018-11-27, 06:59 »
Soldaterna på bilden bär infanteriets uniform m/1886 med mössa m/1865. Soldaten på din första bild bär troligtvis försöksuniform m/1906. Båda dessa uniformer ersattes år 1910 av den nya enhetsuniformen m/1910.
Uniform m/1886 användes dock längre än så. De gamla uniformerna skulle slitas ut innan de byttes mot nya. Därför kan man se bilder av värnpliktiga från exempelvis 1910-talet där vissa värnpliktiga på ett och samma regemente kan bära m/1910 medan andra bär den äldre m/1886. Man använde även persedlar från m/1886 tillsammans med m/1910, exempelvis mössa m/1865.
Om det är samma person på de båda bilderna du har så kan ju han ha fått ny uniform efter att han påbörjat värnplikten. Han kan kanske även använts som modell vid fotografering då det är en försöksmodell han bär på första bilden. /Hans
132
« skrivet: 2018-11-22, 06:54 »
Generalmönsterrullorna fördes enbart fram till runt 1885. Därefter är det stamrullorna som tar över. De personer som Sonia har är värnpliktiga i Beväringen. Beväringarna rullfördes i egna mönsterrullor, de sk. beväringsmönsterrullorna. Rullorna är upplagda sockenvis och upprättades i 3 exemplar. Från år 1886 kallas dessa rullor för inskrivningslängder. Även beväringarna finns i stamrullorna.
Från 1886 tilldelades alla värnpliktiga i Beväringen ett inskrivningsnummer vid mönstringen vilket Sonia också hittat.
År 1918/1919 infördes individuella stamkort/värnpliktskort. Även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten). Dvs, man hittar värnpliktiga på stamkorten även om de gjorde sin värnplikt före 1919. Detta under förutsättning att den värnpliktige fortfarande var i värnpliktsålder 1919. År 1919 var man värnpliktig fram till 42-års ålder.
Sonias värnpliktiga gjorde sin värnpliktstjänstgöring 1888 resp. 1894. Vid den tiden gjorde man sin vpl-tjänstgöring vid 21 års ålder. Dessa två personer bör därför ha varit född 1867 resp. 1873. Den yngsta personen, född 1873, blev 42 år gammal år 1915 varför ingen av dessa två personer kan hittas på stamkorten då de redan lämnat vpl-åldern före 1919.
Däremot bör de hittas på stamrullorna och inskrivningslängderna. /Hans
133
« skrivet: 2018-11-21, 06:54 »
Vid en första anblick ser uniformen ut att vara uniform m/1910. Men studerar man uniformen så ser man att det inte är uniform m/1910 då den hade axelklaffar. Uniform m/1910 var en gemensam uniform för hela armén.
I början av 1900-talet gjordes flera försök att ta fram en ny fältmässig uniform för armén. En första variant var uniform m/1903. Färgen på denna uniform var gråbrungrön och kragen var en nedfälld ståndkrage. Positionsartilleriregementet utrustades med denna uniform.
Uniform m/1903 blev år 1906 gemensam för hela infanteriet med beteckningen m/1906. Vissa ändringar gjorde dock, bland annat ändrades färgen till att vara helt grå. Liksom m/1903 saknade m/1906 axelklaffar. Vidare placerades truppslagstecken på en sköld av blått kläde på den högra överärmen medan gradbeteckningarna fanns på den nedre delen av ärmarna och på hatten på m/1906.
Modell m/1906 var fortfarande att betrakta som en försöksmodell. Den ändrades i vissa detaljer år 1910 och blev nu definitivt fastställd för armén. Till skillnad från m/1903 och m/1906 får m/1910 axelklaffar. Axelklaffarna hade blå färg.
Uniformen på din bild saknar axelklaffar så det bör vara uniform m/1903 eller m/1906 din värnpliktiga soldat bär. Men m/1903 användes enbart av ett fåtal regementen i utvärderingssyfte så troligtvis är det uniform m/1906 han bär. Men m/1906 hade truppslagstecken på den högra överärmen vilket inte syns på din bild om den nu inte är spegelvänd på fotot.
Före 1914 blev man inkallad till värnpliktstjänstgöring vid 21-års ålder. Du behöver ta reda på var han bodde vid 21 år ålder och i den församlingsboken titta efter hans värnpliktsnummer (står i en egen kolumn). Detta värnpliktsnummer ger en hint om var han kan ha gjort sin värnplikt. För att veta säkert måste man titta i hans värnpliktskort (stamkort) som finns inskannade. På Arkivdigital finns även en sökbar databas för att söka på värnpliktiga vid denna tid. /Hans
134
« skrivet: 2018-10-07, 07:38 »
Kia, tack. Fotot 1 med bild på trängens uniform m/1885 är taget vid O. Sundbergs fotoateljé i Söderhamn. Fotografen Olof Sundberg (1871-1918), började sin karriär i Dalarna omkring sekelskiftet 1900 och flyttade till Söderhamn år 1901. Där var han aktiv till år 1904, varefter han flyttade vidare till Borlänge. Detta gör att det går att tidsbestämma när detta fotografiet togs, nämligen mellan 1901 och 1904. Värnpliktiga blev inkallad till militärtjänstgöring vid 21-års ålder vid denna tid vilket innebär att soldaten bör vara född mellan 1880 och 1883. /Hans
135
« skrivet: 2018-10-03, 11:35 »
Hej Kia, Jag har, som du kanske sett, en sida över svenska arméns uniformer där jag med bild och text visar hur de olika uniformsmodellerna såg ut. Din bild ovan på trängens uniform m/1885 (foto-1) är bättre än de bilder jag har på denna uniform. Skulle du kunna tänka dig att ge mig tillstånd att få lägga ut denna bild på min sida över trängtruppernas uniformer? /Hans
136
« skrivet: 2018-09-30, 07:22 »
Kia, även i artilleriet hade man läderstövlar liksom soldaten på foto 3 har. Och som jag skrev i förra svaret så bar man även i artilleriet kollett, kollett m/1872. Så, ja, soldaten på foto 3 skulle kunna ha varit artillerist. För att vara helt säker skulle man behöva se vad som finns på axelklaffarna. Du kan titta på bilder av kollett m/1872 på min sida om artilleriets uniformer, http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_artilleriet1.htm Två streck på vänster överärm inom artilleriet betyder avlagd konstapelexamen (motsv. korpral). Dina två namngivna soldater tjänstgjorde vid Svea artilleriregemente i Stockholm. Oscar var konstapel vilket då gör honom som en trolig kandidat till personen på foto 3. /Hans
137
« skrivet: 2018-09-29, 07:04 »
Foto 1 visar trängens uniform m/1885. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar och var mörkblå. Trängens uniform m/1885 ersattes redan år 1895 av uniform m/1895 som hade enkel knapprad. Därför bör fotografiet vara taget mellan 1885 och 1895.
Trängtrupperna bildades år 1885 då Svea trängbataljon sattes upp i Stockholm. Denna bataljon delades sen 1891 i Svea- respektive Göta trängbataljon. Norrlands trängbataljon sattes upp 1893 och Wendes trängbataljon 1894. Någon trängbataljon fanns inte i Söderhamn så troligtvis tjänstgjorde denne soldat i Svea trängbataljon i Stockholm eller Norrlands trängbataljon som fanns i Stockholm fram till 1898 då de flyttades till Sollefteå.
Foto 3 visar en soldat med läderstövlar och sporrar vilket skulle kunna tyda på en kavallerist. Jackan han bör är en så-kallad kollet. Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar.
Kollett m/1871 bars av Livregementet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Denna kollett fanns i två modeller, en mellanblå som bars av Livregementet till häst och dragonregementena samt en mörkblå som bars av Trängkåren. Det band som soldaten har på ärmuppslaget tyder på att han var korpral eller möjligen furir.
Kollett m/1872 bars vid artilleriet. Denna kollett var mörkblå och hade en knapprad med åtta knappar.
De två strecken på vänster överärm är så-kallade skoltecken. Skoltecken användes för att visa vilken befälsutbildning en soldat genomgått, exempelvis korpralskola. Skoltecken anbringades på vänster överarm i form av en-, två- eller tre gula streck. Skoltecknen kunde dock skilja sig åt mellan truppslagen. I kavalleriet innebar två streck avlagd examen i underofficersskola. /Hans
138
« skrivet: 2018-09-11, 13:44 »
Anledningen till att du inte hittar några senare generalmönsterrullor är att de slutade föras i mitten av 1880-talet. De fördes med vissa undantag mellan åren 1685 – 1885. Generalmönstringar förrättades dock fram till och med 1905 men efter cirka 1885 fördes inga generalmönsterrullor. För åren efter 1885 kan istället stamrullorna utnyttjas.
Stamrullorna började föras för de värvade regementen 1885. Först 1889 började de föras vid de indelta regementena. /Hans
139
« skrivet: 2018-09-09, 12:51 »
Från 1500-talet och fram till 1850 fanns på Stockholms slott en särskild artillerivakt. Denna vakt hade ursprungligen till uppgift att bemanna befästningsartilleriet på slottet, men behölls även efter det att Stockholms slott hade upphört att vara en befästning. Denna vakt bestreds av Artilleriregementet och från 1794 av Svea artilleriregemente.
Om din artillerist transporterats till Stockholm slott så är det troligt att han där ingick i artillerivakten. Det var som sagt Artilleriregementet som bemannade artillerivakten på slottet och du har redan hittat honom i Artilleriregementets GMR. Det finns rullor för artilleriregementets församling från 1779 under Svea artilleriregemente. Kanske fanns han kvar där 1779? /Hans
140
« skrivet: 2018-08-27, 06:35 »
Uniformen påminner om den svenska infanteriuniformen m/1860. Men nej, detta är inte den svenska m/1860. Detaljerna på kragen och ärmuppslagen stämmer inte. Svenska m/1860 var blå med gula detaljer på krage och ärmuppslag.
Eftersom bilden är tagen i Danmark så är den sannolikt dansk. /Hans
141
« skrivet: 2018-08-14, 12:52 »
Arkiv Digital har sen länge digitaliserat värnpliktskorten (stamkorten). Men de finns under fliken ”Arkivsökning”. Arkiv Digital har däremot nyligen gjort ett personregister till värnpliktskorten och detta register finns under fliken ”Registersökning”. För att söka i just personregistret krävs ”Allt-i-ett” abonnemang. /Hans
142
« skrivet: 2018-07-23, 07:25 »
Jag blir lite konfunderad när du skriver att han hade ett soldatnamn, Flodin. Lantvärnet och dess efterträdare Beväringen (inrättat 1812) var värnpliktssystem för militär utbildning och träning av unga män. Varje år inkallades en årskull för utbildning. Denna utbildningstid var mycket kort. I Beväringen var de värnpliktiga inkallade för träning på endast 12 dagar. Först 1856 ökades utbildningstiden. Dessa unga värnpliktiga som inkallades för militärträning fick inga soldatnamn (vad jag känner till). Det var de indelta soldaterna som hade soldatnamn. Medelpad och Ångermanland var avdelad till båtsmanshållet under indelningsverkets epok. Eftersom din ana kom från Junsele i Ångermanland, hade ett soldatnamn/båtsmansman, så funderar jag på om han kan ha varit kronobåtsman men tilldelats till Lantvärnet i Västernorrland för att hjälpa till med träningen av de inryckte i Lantvärnet under kriget 1808 – 1809. Han kanske var korpral? Lantvärnet existerade enbart under kriget och lades därefter ned så det hann aldrig riktigt bli etablerat och jag undrar i vilken mån de han utbilda de lantvärnssoldater som skickade till kriget i Finland. Lantvärnet skulle förstärka de ordinarie förbanden men pga av bristande utbildning och utrustning slutade det ofta illa för de lantvärnssoldater som sattes in i kriget. Många dog dessutom i fältsjukan. Junsele hade 3 båtsmansrotar: numren 114, 115 och 116. Men enligt Strömbergs databas på internet över Västernorrlands båtsmän har det inte funnits några båtsmän i Junsele med båtsmansnamnet Flodin (varken ordinarie eller fördubblingsbåtsmän). Se http://www.gstromberg.nu/index.htm Så, din Flodin är en gåta. /Hans
143
« skrivet: 2018-07-22, 17:45 »
Lantvärnet var som sagt ett slags tidig värnpliktssystem där unga män inkallades för militärtjänstgöring under viss tid. Då Sverige var i krig 1808 – 1809 var det krigstjänstgöring de blev inkallad till. Länet där de bodde styrde vilken lantvärnsbataljon de blev inkallad att tjänstgöra vid.
Efter kriget hemförlovades dessa ”värnpliktiga” och de bör väl då har återvänt till vardagen i sina hemsocknar. Det bör således inte ha spelat någon roll var din anas kompani befann sig när han blev hemförlovad då han ändå skulle bege sig hem.
Vet du i vilken sockan han bodde innan han blev inkallad till militärtjänstgöring? Har du inte hittat honom i husförhörslängderna för den socken efter hemförlovningen? /Hans
144
« skrivet: 2018-07-22, 14:04 »
Lantvärnet var ett slags tidigt värnpliktssystem som användes under det finska kriget 1808 - 1809.
År 1808 kom ett påbud om inrättandet av ett Lantvärn vilket innebar att var fjärde/femte vapenför ogift man mellan 18 och 25-års ålder inskrevs i värnet. Samma år uttogs ca: 30.000 man till lantvärnet och fördelades landskapsvis på särskilda lantvärnsbataljoner. Men på grund av bristande utbildning och utrustning råkade hela lantvärnet i vanrykte. Ungefär 6.000 lantvärnsmän dog i olika fältsjukdomar (främst dysenteri) mellan hösten 1808 och våren 1809. Lantvärnet användes endast under en kortare period, nämligen kriget mot Ryssland 1808 – 1809 och Lantvärnet avvecklades helt 1811. I samlingen "Lantvärnet" på Krigsarkivet finns generalmönsterrullor över manskapet som tjänstgjorde i Lantvärnet. Tror inte detta material är digitaliserat. /Hans
145
« skrivet: 2018-07-12, 13:56 »
Det är inte många datorer som säljs idag som är utrustade med en inbyggd DVD läsare/skrivare, framförallt inte bärbara datorer.
Men, alla som använder de gamla DVD-skivorna från förbundet och SVAR kan dock fortsätta att göra det även om man köper en ny dator. Det finns nämligen externa DVD-spelare att köpa för några hundralappar i elektronikkedjornas butiker och som kopplas in på en USB-port i datorn. /Hans
146
« skrivet: 2018-07-06, 05:45 »
Offerdal is a parish in Jämtland province. There was a regiment raised in Jämtland called “Jämtlands fältjägarregemente” or Jämtland Rifle Regiment in English. A “fältjägare” was a soldier serving in this regiment or rifleman in English.
A rifle regiment is a military unit consisting of a regiment of infantry troops armed with rifles and known as riflemen. While all infantry units in modern armies are typically armed with rifled weapons the term is still used to denote regiments that follow the distinct traditions that differentiated them from other infantry units. A similar term is army ranger. /Hans
147
« skrivet: 2018-06-03, 05:56 »
This is a military term associated with the Allotment System. In wartime a military "rote" also had to recruit replacement soldiers or reserve soldiers, called "vargeringskarl". The system of keeping reserve soldiers was called “Vargering”. /Hans Högman
148
« skrivet: 2018-06-01, 08:35 »
Leif, jag kan inte direkt svara på detta men jag skulle tippa på att det var jorden som såldes snarare än avkastningen. /Hans Högman
149
« skrivet: 2018-05-31, 06:04 »
Äganderätt förr kan vara lite knepig och äganderätten har varierat under århundradena.
Skattebönderna ägde sin jord, men det var en sanning med modifikation. De ägde rätten att bruka jorden, en rätt som också ärvdes. Om en skattebonde inte längre brukade jorden eller inte betalade skatten kunde han förlora rätten till jorden. Jorden övergick då till kronan och blev därmed kronojord. En skattebonde kunde inte heller som frälset arrendera ut jorden till någon annan. Endast adeln hade rätt att utarrendera privat jord. Denna rätt fick inte skattebönderna förrän i början av 1800-talet.
Vid försäljning av skattejord måste hemmanet och jorden först bjudas till den närmaste släkten. Först om någon av dessa inte var intresserad kunde han sälja till någon utomstående. Den nye ägaren var sen i sin tur skyldig att bruka jorden.
Detta kanske inte svarar på om kronan kunde tvångsförsälja ett skattehemman men en skattebonde kunde förlora rätten till sin skattejord till kronan.
/Hans Högman
150
« skrivet: 2018-05-28, 13:27 »
Ja, om han var folkbokförd i Rörum när han fyllde 42 år så är det i det inskrivningsområde Rörum tillhör som hans stamkort bör var arkiverad. Vad jag förstår ligger Rörum i Simrishamns kommun, dvs i gamla Kristianstads län. Med andra ord samma rullföringsområde som det han mönstrades vid 1902, dvs Kristianstads rullföringsområde.
/Hans Högman
151
« skrivet: 2018-05-28, 06:20 »
Anders, inskrivningsnummer 389 10/02 innebär att han skrevs in i inskrivningslängden år 1902. ”10” betyder, som du redan klurat ut, att inskrivningen skedde i Kristianstads rullföringsområde som åren 1927-1942 ingick i Malmöhus norra inskrivningsområde. ”389” är hans löpnummer i rullan. Vid denna tid (1902) fördes de värnpliktiga i sk. stamrullor. År 1918 moderniserades dock rullföringen och nu börjar man föra de värnpliktiga på stamkort (kallas även värnpliktskort) istället för de tidigare stamrullorna. Men, även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten). Gustaf Persson Sjögren (f 1881) mönstrade 1902, men då han fortfarande var i värnpliktig ålder 1919 så finns även han på stamkorten. Du skall därför söka honom i stamkorten. I rullföringsområdet fördes ett stamkort (värnpliktskort) för respektive värnpliktig. Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR. Vad gäller Arkiv Digital så bedriver de skanning av stamkorten för alla män som mönstrade (blev inskrivna) åren 1902-1941. Än så länge är inte hela materialet skannat och tillgängligt online, men nya volymer tillkommer löpande. SVAR har kanske fler stamkort skannade? Värnpliktsåldern varade tills man uppnått en viss ålder. Sjögren var född 1881 och mönstrades vid 21-års ålder vilket var den ålder då man inträdde i värnpliktsåldern år 1902. Mellan åren 1914 och 1936 utträdde man ur värnpliktsåldern när man blev 42 år. Sjögren blev 42 år 1923. För att hitta en värnpliktigs stamkort måste man veta hur de arkiverades. Varje värnpliktigs stamkort uppdaterades kontinuerligt fram till dess han utträdde ur värnpliktsåldern, dvs stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig, vilket år 1923 var vid 42 års ålder. När en person mönstrades in som värnpliktig skedde det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid inskrivningstidpunkten i detta inskrivningsområde. Men, om den värnpliktige senare flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. Detta fortgick på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden fram till det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i detta inskrivningsområde (dvs där han var mantalsskriven detta år). Man behöver därför ta reda på var en person var mantalsskriven det år han utträdde ur värnpliktsåldern (ex:vis vid 42 års ålder). I detta inskrivningsområde bör hans stamkort finnas. Sjögren var född 1881, mönstrades vid 21-års ålder år 1902 och blev 42 år gammal år 1923. Om du vet var han bodde 1923 så är det i det inskrivningsområde som denna ort tillhörde du skall söka hans stamkort. Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde. På denna sida hittar du bl.a. information om vilken värnpliktsålder som gällt vid olika tidpunkter: http://www.hhogman.se/soka_soldater_vplikt.htmPå denna sida finns råd om hur man forskar på stamkorten: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htm /Hans Högman
152
« skrivet: 2018-05-11, 06:00 »
Kronofiskare var en fiskare som med tillstånd fiskade på vatten ägt av staten. Källa SABO.
Jämför kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten). /Hans
153
« skrivet: 2018-04-24, 06:32 »
Man kan tycka att det varit logiskt att låta Anders göra värnplikten där han tjänstgjort tidigare. Men vid mönstringen placerades man vid ett regemente där ett visst behov fanns. Den värnpliktige kunde inte själv välja vid vilket regemente han ville göra värnplikten.
Man kan ju även undra varför han behövde göra värnplikt om han nu redan var militärt utbildad? /Hans
154
« skrivet: 2018-04-23, 10:15 »
Ja, det ser ut som om han gjorde värnplikt 1897, dvs efter tiden vid Kronprinsens husarregemente. Men Södra Skånska infanteriregementet var ett vanligt infanteriregemente och de bar uniform m/1886 modell I. På den bild av Anders i infanteriuniform som du lagt ut ovan bär han dock m/1886 modell II vilket främst användes av gardes- och grenadjärregementena. Detta är dock lite märkligt. /Hans
155
« skrivet: 2018-04-23, 07:44 »
Under Frejd och särskilda anteckningar finns ett nummer: 230 3/97. Detta är ett militärt inskrivningsnummer för värnpliktiga. 97 står för inskrivningsåret, dvs 1997. Siffran 3 står för det kompaniområde där hans skrevs in (mönstrades) och 1886 – 1901 var kompaniområde 3 = Skytts kompaniområde som var en del av Södra Skånska infanteriregementets inskrivningsområde. 230 är hans löpnummer i inskrivningsrullan.
Så, det verkar som om Anders har gjort värnplikt trots att han varit i tjänst i Kronprinsens husarer. Som namnet antyder var Södra Skånska infanteriregementet ett infanteriregemente och här kan vi ha förklaringen till varför du har ett fotografi på Anders införd en infanteriuniform.
Normalt gjorde man värnplikten vid 21 års ålder vid denna tid. Anders var född 1874 så år 1897 var han 23 år gammal.
Mao ser ut som om Anders gjorde värnplikt år 1897 vid Södra Skånska infanteriregementet. /Hans
156
« skrivet: 2018-04-22, 13:23 »
Livskvadronen var 1:a skvadronen i regementet och som sådan gick under beteckningen livskvadronen. På motsvarade sätt kallades 1:a kompaniet i infanteriregementen för livkompaniet. Livkompaniet/livskvadronen kallades även för överstens kompani/skvadron.
Skånes knektregister liksom Centrala soldatregistret är sekundära källor. Har du hittat honom i några primära militära källor, exempelvis i stamrullorna?
Har du hittat honom i husförhörslängderna/församlingsböckerna och där sett några referenser till hans militära liv? /Hans
157
« skrivet: 2018-04-22, 06:43 »
Soldaten på bilden bär, som du också skriver, infanteriets uniform m/1886.
Uniform m/1886 fanns i två varianter; modell I samt modell II.
Modell I användes av vanliga infanteriregementena samt Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena, dvs Svea- och Göta livgarde, Livregementets grenadjärer, Första- och Andra livgrenadjärregementet, Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt Fortifikationen.
För modell II varierade färgen på krage, passpoal, knapphål, klaffar mm beroende på regemente.
Modell I hade två gula uppstående knapphål på ärmuppslagen med båda knapparna knäppta.
Modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta.
Soldaten på bilden ovan bär m/1886 modell II.
Kronprinsens husarregemente var ett kavalleriregemente och jag håller det för ytterst osannolikt att en infanterist skulle vara anställd vid ett husarregemente.
Du skriver att Anders Ziethen tjänstgjorde vid kronprinsens husarregemente 1890- 1893. Är du säker på att det är Anders Ziethen i uniform på fotografiet samt att fotografiet är taget mellan 1890 – 1893? Kan han ha tjänstgjort vid något av de regementen som bar m/1886 modell II före 1890 eller efter 1893? /Hans
158
« skrivet: 2018-03-02, 07:38 »
Du frågade även om tidpunkt för fotot. Ja, uniformens modellår är 1886 så fotot är således taget efter detta år. Men sen blir det svårt för denna uniformsmodell var långlivad och användes även efter att en ny uniform togs fram 1910. Det var inte ovanligt att soldater inom ett och samma förband bar båda uniformerna, dvs några soldater bar den gamla m/1886 och andra den nya m/1910. Vidare, i brist på nya persedlar användes m/1910 ofta ihop med persedlar från uniform m/1886, inte mist mössa m/1865.
Om fotot är taget efter 1901 är soldaten en värnpliktig soldat i den allmänna värnplikten. Om fotot är taget mellan 1886 och 1901 är soldaten antingen en indelt soldat eller en värnpliktig i det äldre värnpliktssystemet Beväringen. /Hans
159
« skrivet: 2018-03-02, 07:08 »
Det är inte mycket av uniformen som syns på bilden. Mössan är m/1865 som på bilden är försedd med mössplåt och plym. Uniformen är sannolikt infanteriets m/1886. För att avgöra regemente skulle man behöva se vad som står på axelklaffarna samt helst även ärmuppslagen. Men om fotografiet är taget i Lilla Edet, som ligger i närheten av Uddevalla, så kan det eventuellt röra sig om Bohusläns regemente. /Hans
160
« skrivet: 2018-02-15, 06:55 »
När det gäller officerare finns en hel del militära källor att granska för att kartlägga olika befäls karriärer. Officerare och underofficerare skickade kontinuerligt in meritförteckningar till Arméns Pensionskassa under sin yrkesverksamma tid. Anledningen till detta var att med hjälp av meritlistan försäkra sig om att få rätt pension när den dagen kom. I meritförteckningarna kan man hitta uppgifter om när officeren började, gradpasseringar, kommenderingar, utbildningar med mera. Dessa insända meritförteckningar finns samlade i Arméns pensionskassas arkiv. Meritförteckningarna är samlade i en storserie så kallade Meritband. Registren omfattar perioden 1757-1895. Meritbanden finns i Arméns Pensionskassa, serie E5. I regel hittar man flera meritförteckningar för samma person. Jag har en handledning om hur man forskar på officerare på http://www.hhogman.se/soka-officerare-exempel.htm Se även http://www.hhogman.se/soka-officerare-rullor.htm /Hans
161
« skrivet: 2018-01-14, 07:35 »
Apprentice betyder lärling. Gesäll heter journeyman på engelska.[/size]I Sverige avskaffades skråsystemet 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Efter detta år kunde vem som helst fritt praktisera ett hantverksyrke.
Även efter att skråämbetna avskaffats 1846 fortsatte mästarna att ta sig an lärlingar och gesäller. Det fanns naturligtvis fortfarande behov av utbildning. Gesälltiteln försvann dock 1864 när alla fick rätt att utöva hantverksyrket. Hantverksföreningarna fortsatte även efter 1864 att utfärda gesällbrev. Också gesällvandringarna för att arbeta hos olika mästare fortsatte men avtog runt sekelskiftet 1900.[/size]Då gesälltiteln avskaffats 1864 och ovanstående gesällbok är från 1868 så skulle man väl, som Monica skriver, kunna använda apprentice på engelska i detta fall? Men titeln gesäll är journeyman på engelska. [/size]Gull-Marie, om du på engelska vill förklara hur det svenska skråväsendet fungerade kan du titta på denna sida: http://www.hhogman.se/swedish_guilds.htm [/size]/Hans[/size]
162
« skrivet: 2017-12-31, 13:02 »
Bruce, I don’t know the village in Finland you are referring to but Korsholm is located near Vasa town in Österbotten which was a typical “Swedish” area in Finland. Most people living in this area do speak Swedish. Mind you, I’m not from Finland so any Finns reading this might correct me if I’m wrong. Both Vikby and Korsholm are Swedish names though, so are the surnames Vikman/Wickman.
[/size]Finland was a fully integrated part of Sweden between 1323 and 1809. During this period Finland was under the same political and juridical administration as the rest of Sweden. Swedish was the primary language used in administration, jurisdiction and higher education. Finland was one of four Swedish regions or "lands" (landsdelar); Svealand, Götaland, Norrland and Finland.
[/size]In 1809 Finland became the Grand Duchy Finland under Russian rule.
[/size]Also after 1809 the Swedish language remained the only official language. In 1863, both Finnish and Swedish become official national languages of Finland with equal status. Finland has since then been a bilingual country with a Swedish-speaking minority living mostly in the coastal areas of southern, south-western, and western Finland. The Swedish Finns are called “Finlands svenskar” in Swedish which literally means “Finland Swedes”. /Hans
163
« skrivet: 2017-12-07, 15:08 »
Jag kan inte svara på om FBU var detsamma som volontärer. Men volontärerna var en del av manskapet och tjänstgjorde som soldater, deltog i övningarna/utbildningen på regementsmöten, kompanimöten som alla andra soldater.
Att bli indelt soldat var en möjlighet för fattiga drängar etc att få ett eget ställe, ett torp med tillhörande täppa och flytta in i. Det var således en förmån att få flytta in på soldattorpet. Men det var naturligtvis inget tvång att göra det men det var nog ovanligt med indelta soldater som hade bostad på annat håll om det fanns ett soldattorp att tillgå. Däremot var det vanligare att officerare, speciellt högre officerare, inte bodde på befälshemmanet om de hade en egen gård i landskapet.
Det skall tilläggas att även volontärer kunde ha tillgång till ett soldattorp. Ibland ser man noteringen "underofficer i nummer", ”volontär i nummer” eller "anslagits till lönefonden" i generalmönsterrullorna. Detta innebar då att roten användes till att finansiera en underofficer eller volontär istället för en soldat. /Hans
164
« skrivet: 2017-12-07, 14:19 »
Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid armén och vid flottan. Volontärinrättningen tillkom redan under slutet av 1500-talet. Volontärer var då en del av manskapet, men hade en bättre ställning än de övriga soldaterna. Under det yngre indelningsverket var volontärerna i regel skilda från indelningsverket och rustade sig själva mot kontantersättning och var att betraktas en grupp av blivande befäl. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktsanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år. Även volontärerna i de indelta regementenas finns med i generalmönsterrullorna och efter 1885 i stamrullorna. /Hans
165
« skrivet: 2017-12-07, 14:08 »
Agneta, generalmönsterrullorna fördes fram till mitten av 1880-talet. Försvarsmakten fortsatte dock att göra generalmönstringar fram till och med 1905 men efter 1885 fördes inga generalmönsterrullor. För åren efter 1885 får man istället söka i stamrullorna. Arméns stamrullor finner man under respektive regemente, ibland under regementsexpeditionen eller majorsexpeditionen och ibland på kompaninivå. Tyvärr är digitaliseringen av stamrullorna långt ifrån komplett men det blir väl bättre framöver får man hoppas. /Hans
166
« skrivet: 2017-12-07, 06:28 »
Agneta, angående hans soldatnummer så har du redan det. Wallnerströms aktnummer hos Centrala soldatregistret är UR-06-0148-1892. I detta aktnummer betyder "UR" Upplands regemente, ”06” är kompaninummer, ”0148” är hans soldatnummer samt ”1892” är antagningsåret. Så hans soldatnummer (vilket även är rotenumret) är 148 i Sigtuna kompani, Upplands regemente.
Så, själva aktnumret innehåller i sig en hel del information. /Hans
167
« skrivet: 2017-11-06, 13:31 »
Ett infanteriregemente hade normalt 1200 soldater och därmed fanns 1200 rotar som försåg regementet med soldater. Rotarna var numrerade 1 – 1200 och rotens nummer var även detsamma som soldatens soldatnummer. Exempelvis, soldaten på rote 75 var således soldat nr 75. Om en soldat förflyttades från en rote till en annan fick soldaten det soldatnummer som gällde för den roten.
[/size]En soldat tog således inte med sig soldatnumret om han flyttades till en annan rote. Soldatnamnen var även de förknippade med rotarna. Så de olika soldater som tjänstgjort för på en och samma rote genom tiderna har ofta haft liknande namn (med vissa variationer). Soldatnamnet skulle var unikt inom kompaniet. Om en soldat förflyttades till ett annat kompani på samma regemente fick han ofta ta soldatnamnet som gällde på den roten för att inte krocka med övriga soldatnamn på detta kompani.
[/size]För att svara på din fråga så har rotenumren varit rätt så statiska, dvs de har inte bytts särskilt ofta. Det finns exempel på rotar som fått nya rotenummer om någon förändring skett avseende indelningen av rotarna på regementet, speciellt i början av indelningsverket. /Hans[/size]
168
« skrivet: 2017-11-06, 13:14 »
Linnea, den av mina militaria sidor som du varit inne på handlar om utbildningen av värnpliktiga i beväringen på Malma hed under 1800-talet. Malma hed var Södermanlands regementes övningshed i Malmköping. Jag har dock även sida om de tjänstgöringar (övningar) som de indelta soldaterna gjorde på Malma hed, se http://www.hhogman.se/tjanstgoring-pa-malma-hed.htm Här kan du läsa om de olika möten som soldaterna fick genomgå varje år. Exemplen gäller Södermanlands regemente som var ett infanteriregemente men övningstiderna var i stort sett lika för alla infanteriregementen. Under 1800-talet var det heller ingen skillnad mellan grenadjärregementen och övriga infanteriregementen. /Hans Högman
169
« skrivet: 2017-10-29, 10:27 »
Gunnel, det nummer du hittat i församlingsboken, 54 67/97, är ett militärt inskrivningsnummer för värnpliktiga. ”97” står för årtalet (1897) och är det år han kallades in för mönstring som värnpliktig i Beväringen. ”67” är det kompaniområde där han mönstrade. ”54” är han löpnummer i inskrivningsrullan för detta år. ”67” står för Vedens kompaniområde som åren 1893-1901 ingick i Älvsborgs regementes 2. Inskrivningsområde.[/size]Vid denna tid mönstrades man för värnplikt det år man fyllde 21, vilket innebär att din ana bör vara född 1876.[/size]De rullor som är intressanta att titta i är inskrivningslängden och stamrullan för Vedens kompaniområde. Vad jag kan se i Arkiv Digital så har de inte skannat dessa rullor än. Hur det är med SVAR vet jag inte.[/size]På denna sida finns hjälp om hur du går till väga för att söka beväringar i dessa rullor: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_bev.htm [/size] [/size]År 1919 ersattes stamrullorna med stamkorten (värnpliktskorten). Men även för värnpliktiga som mönstrat före 1919 men som fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överfördes från stamrullan till stamkorten). År 1919 var man värnpliktig fram till 42-års ålder. Men om din ana var född 1876 så hade han lämnat värnpliktsåldern 1919 och då finns han enbart i stamrullorna och inte i stamkorten.[/size]/Hans[/size]
170
« skrivet: 2017-10-02, 10:18 »
I might add that the stripes you can see on the upper left arm of the uniforms on your photos are not military rank insignias but so-called school signs. One stripe means that the soldier has passed the examination in Corporal School and two stripes means he had passed the examination in NCO School (NCO = Non Commissioned Officer). /Hans[/size]
171
« skrivet: 2017-10-02, 06:49 »
Sheila, the photos of men in military uniforms you have posted at Google plus are wearing the Swedish infantry uniform m/1886 (issued in 1886). This uniform came in two models; model I and model II. Model I was used by the regular infantry regiments while model II was used by the Life Guard regiments and the grenadier regiments. The soldiers in your photo gallery are wearing m/1886 model II. There were two Life Guard regiments; Svea Life Guards and Göte Life Guards. The difference in the two regiment’s uniforms were the color on some details on the collar and the arm sleeves. The uniform was dark blue. Svea Life Guard had yellow details on the collar and arm sleeves while Göta Life Guards had red details. It is difficult to determine colors in a black and white photo but I think it safe to say that the color of the details on your photos are red since they are dark. In that case your soldiers are most likely wearing the uniform of Göta Life Guards. The two Life Guards had a Royal name cipher in silver on the shoulder straps.
The soldiers might also be grenadiers since they had the same type of uniform but they had a flaming grenade on their shoulder straps. You can see the shoulder straps in one the photos and I believe name it is a name cipher. So, I believe your soldiers served in Göta Life Guards.
See http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_infanteriet2.htm#xl_Uniform_m:471886_I for images of the uniform. Here is some information in English about Göta Life Guards http://www.hhogman.se/regiments_infantry-6.htm#Gota_livgarde_I2
/Hans[/size]
172
« skrivet: 2017-08-05, 07:08 »
I Windows finns ett inbyggt verktyg som heter Skärmklippverktyget. Starta det.
I Arkiv Digital, zooma in den aktuella bilden till lämplig nivå och markera sen med Skärmklippverktyget den del av bilden du vill spara. Klicka sen på Spara i Skärmklippverktyget för att spara det på din hårddisk. Detta fungerar utmärkt. /Hans[/size]
173
« skrivet: 2017-07-30, 17:39 »
Ibland ser man ett F eller ett M framför inskrivningsnumret. F står för Flottan och M för marinen. I Susannes fall gjorde personen sin värnplikt på KA1, Vaxholms kustartilleriregemente, vilket Åke hittade. Kustartilleriet var en gren inom Marinen. Personens inskrivningsnummer M 26 61/19 har ett ”M” vilket matchar detta. /Hans
174
« skrivet: 2017-07-08, 12:09 »
Landstormens gradbeteckningar var chevroner (vinklar) med eller utan öglor och bars på armbindeln.
Christian har skickat bilder med högre upplösning till mig och när jag förstorade dem ser jag att det finns gradbeteckningar på några av landstormsmännen. På bilden med 8 män har de två till vänster exempelvis en enkel chevron på armbindeln. Denna gradbeteckning är landstromshalvtroppchef. Mannen i mitten med skägg har på armbindeln en enkel chevron plus en chevron med ögla vilket innebär att han var landstormskompanichef. /Hans
175
« skrivet: 2017-07-07, 07:28 »
Under första världskriget började man i Landstormen allt mer byta ut sina civila kläder till arméns uniform m/1910 med landstormshatt m/1907, vapenrock m/1910 och byxor m/1910 samt i viss utsträckning kappa m/1910. Landstormshatt m/1907 är i stort lik arméns trekantiga hatt m/1906 (m/1910) och tillverkad av mjuk grå filt. Undersidan av brättet är mellanblå.
Man hade en armbindel som igenkänningsmärke och armbindel m/1911 bestod av en kunglig krona av blått tyg på grågrön botten av tyg. På båda sidor av kronan bar befäl gradbeteckningar.
Landstormsmärke m/1905 bestod av ett runt metallbleck målad med ett gult kors på blå botten. Märket användes på landstormshatt m/1907 men även på civila hattar om inget annat fanns att tillgå.
Jag kan dock inte se några gradbeteckningar på de landstormsmän som finns på dina bilder. [/size]På denna sida har jag lite hjälp om hur man söker värnpliktiga fram till och med 1901 http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_bev.htm
/Hans
176
« skrivet: 2017-07-06, 13:15 »
Värnpliktsnumret 75 73/01 betyder följande: ”01” står för året då hans skrevs in i rullorna, dvs då han mönstrade (1901). Siffran före snedstrecket är kompaniområdet (KO) och åren 1886 - 1901 stod KO 73 för Göteborgs stads östra kompaniområde. Det vill säga han mönstrades i detta område. Under dessa år tillhörde KO 73 Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. ”75” är hans löpnummer i rullan.
Vad gäller den mörka uniformen så är det infanteriets m/1886. Så, sannolikt gjorde din farfar sin värnplikt vid Västgöta regemente (I6). I så fall bör det stå siffran 6 på axelklaffarna. Det går dock inte att tyda vad som står på axelklaffarna utifrån fotografiet. Översta knappen i mössan är kompaninumret. Här tycker jag att det står en 8:a. Detta skulle betyda på att de tjänstgjorde vid 8:e kompaniet i Västgöta regemente (troligtvis).
Om din farfar gjorde värnplikten vid Bohusläns regemente skulle det stått 17 på axelklaffarna. /Hans
177
« skrivet: 2017-03-13, 07:17 »
Maria, soldaterna på bilden bär Trängens uniform m/1895. Troligtvis tjänstgör de i ett sjukvårdskompani eftersom soldaten med mössan har ett sjukvårdsmärke i mössan (rött kors på vit bakgrund). För att avgöra vilket trängregemente det rör sig om skulle man behöva se vad det står för siffra på axelklaffarna.
Foto är taget efter 1895 i Sverige. /Hans
178
« skrivet: 2017-03-01, 09:51 »
Soldaterna i den mörka uniformen bär infanteriets m/1886. Soldaten i den ljusa uniformen bär m/1910. Det ser ut som om det står ”17” finns på axelklaffarna på soldaten i mitten vilket då skulle innebära att dessa värnpliktiga gjorde sin militärtjänstgöring på I17, dvs Bohusläns regemente som höll till i Uddevalla. /Hans
179
« skrivet: 2017-01-14, 13:16 »
Verner, soldaterna i skor och raka byxor och med två stående knapphål på ärmuppslagen är infanterisoldater i uniform m/1886. Soldaten i grå uniform bär uniform m/1910. Denna uniform var enhetlig för alla truppslag.
Soldaterna i stövlar och som har en mörk vapenrock utan knapphålen på ärmuppslagen bär antagligen artilleriets kollett m/1872. Artilleriet använde också stövlar. Artilleriets kollett m/1872 var mörkblå.
Även kavalleriet använde kollett, kollett m/1871. Den var dock mellanblå, dvs lite ljusare i färgen.
Även fortifikationen bar kollett, kollett m/1873. Den var liksom kavalleriets kollett mellanblå.
Vapenrocken m/1886 var mörkblå. Kragen var en sk. ståndskrage och på både kragar och ärmuppslag fanns gula ”knapphål”.
Så, det är brokig samling soldater på bilden.
/Hans
180
« skrivet: 2017-01-14, 09:43 »
Uniformen på bilden ser ut att vara kavalleriets uniform m/1895. Uniform m/1895 bars av Livgardet till häst och dragonregementena samt Trängen. Kavalleriregementenas uniform var mellanblå medan Trängkårens uniform var mörkblå (modell II).Den värnpliktige soldaten på din bild har en uniform som verkar vara mellanblå och eftersom han var bosatt i Skåne så bör han ha gjort sin värnpliktstjänstgöring vid Skånska dragonregementet, K6.De olika regementenas uniform m/1895 kan bl.a. särskiljas på kragens färg. Skånska dragonregementet hade gul krage och gula axelklaffar. Nu ser kragen på din bild mörk ut men gul färg på en svartvit bild kan se mörk ut.Mer information om m/1895 hittar du på min sida om arméns uniformer: http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm/Hans
181
« skrivet: 2017-01-14, 06:29 »
Stamkorten kan vara lite knepiga att hitta. Man måste känna till hur de arkiverades.
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.
Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år). Från 1942 var den övre värnpliktsåldern till 47 år.
Så, om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år. OBS, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Du behöver därför ta reda på var Per Alfred Svensson var bosatt vid 47-års ålder och titta i det inskrivningsområde han tillhörde då. Inskrivningsområdena följde vanligen länsnamnen så de är inte svåra att klura ut. Sen får man titta på vilka rullföringsområden som fanns inom inskrivningsområdet och välja ett som är beläget nära bostadsorten. /Hans
182
« skrivet: 2016-12-07, 06:29 »
Margareta, det finns en handledning på denna sida http://www.hhogman.se/soka_soldater_start.htm om hur du söker soldater i de militära källorna. Där finns även en sida om hur man söker soldater i just Närke-Värmlands regemente som delades i två regementen 1812 nämligen i Värmlands regemente resp. Närkes regemente. Då Grills verk Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket är från 1856 och speglar förhållandet då så har man inte så stor hjälp av Grill när man forskar på Närke-Värmlands regemente eftersom rotarna för Värmlands regemente i regel inte stämmer med rotarna för det äldre Närke-Värmlands regemente, dvs för tiden före 1812. Även om många rotar har samma rotenamn så har de andra rotenummer. Vid delningen gjordes nämligen en helt ny numrering av rotarna. Den nya roteringen var klar 1814. Däremot är det totalt sett samma antal rotar i de två nya regementena som det var i det gamla Närke-Värmlands regemente. /Hans
183
« skrivet: 2016-10-22, 10:31 »
Jag undrar om detta är en svensk uniform? Jackan med svart snörliv är en attila. Attila var en kort rock med snörmakerier eller band tvärs över bröstet. Det verkar vara en officer med anledning av stjärnorna på kragen.
Attila har burits av två olika typer av förband i Sverige; husarerna och artilleriet.
Husarernas attila m/1875 var mörkblå och hade svart snörmakeri i fem rader. Denna attila bars av samtliga husarregementen utom Kronprinsens husarregemente.
Artilleriets attila för manskap, attila m/1872, var mörkblå med svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och sju knappar på varje knapprad. Vidare hade den axelklaffar. Kragen hade olika färg beroende på artilleriregemente. Byxan hade svarta lister.
Officerarna i artilleriet bar attila m/1873. Attilan var tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och tio knappar på varje knapprad.
På attilan bars gradbeteckningar i form av stjärnor på kragen.
Ingen av dessa två svenska attila liknar attilan på bilden. Det kan tilläggas att både husarer och artillerister vanligtvis bar stövlar.
Bifogar bilder av husarernas attila samt artilleriets attila, båda för officerare.
184
« skrivet: 2016-10-17, 08:33 »
Jag prövar att posta meddelandet på nytt. Blev bättre men får dock inte med blanka rader mellan de olika styckena?
Ja, enligt Nävelsjö (F) AIIa:4 (1927-1936) Bild 41 / Sida 23 så är hans inskrivningsnummer 359 21/1927. ”21” står för Eksjö rullföringsområde som åren 1902 – 1927 ingick i Jönköpings inskrivningsområde. Nävelsjö ligger i Jönköpings län så det var logiskt att han mönstrade där. Det var bostadsorten som utgjorde var man mönstrade någonstans. År 1927 byter Jönköpings inskrivningsområde namn till Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12).
I 1901-års värnpliktslag indelades Sverige i 26 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var mellan 1901 - 1942 knutet till länet och hade därför samma namn som länet, ex: Jönköpings inskrivningsområde.
Inskrivningsområden delades i sin tur in i rullföringsområden.
Själva inskrivningen gjorde per rullföringsområde vilket innebär att rullorna upprättades per rullföringsområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.
Mer information om hans värnplikt hittar man i stamkorten (värnpliktskorten). I varje rullföringsområde fördes ett stamkort över respektive värnpliktig. Stamkorten innehåller namn på den värnpliktige, födelsetid och mot slutet av perioden personnummer. Tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, liksom ofta, men inte alltid, bostadsadress, eventuella bestraffningar, civilt yrke och resultat av inskrivningsproven framgår också.
Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR. Båda kräver abonnemang.
Arkiv Digital håller på att skanna stamkorten. Allt är ännu inte skannat, men nya volymer tillkommer löpande. I AD kan man skriva Inskrivningsområde i sökrutan för att se vilka inskrivningsområden som finns skannade. Tittar vi på Norra Smålands inskrivningsområde så finns det med i resultatet av sökningen. Vi då tittar om Eksjö rullföringsområde (Ro 21) finns med och ser då att det finns skannat. Nästa sak att titta på är om värnpliktiga födda 1907 är inskannade (Martin Lindqvist var född 1907). Vad jag kan se så är enbart stamkorten för värnpliktiga födda 1885 – 1894 vad avser Eksjö rullföringsområde (Ro 21). Här är ett exempel på ett stamkort i Eksjö rullföringsområde avseende värnpliktiga födda 1893 - 1894: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) (F) D2:3 (1893-1894) bild 10 (AID: v806530.b10)
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig vilket skedde vid 47-års ålder (efter 1942). När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.
Om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år.
Men, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Eftersom Martin Lindqvist avled 1935 i Nävelsjö (F) så är det i Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21), som hans stamkort skall finnas. Men som sagt AD har ännu inte skannat värnpliktiga född 1907 vad avser Eksjö rullföringsområde vad jag kan se. Har du abonnemang på SVAR kan du söka han stamkort där?
/Hans
185
« skrivet: 2016-10-17, 08:29 »
Det blev märkliga radbrytningar i mitt inlägg ovan. Orden är avhuggna mitt i ord för att fortsätta på nästa rad? /Hans
186
« skrivet: 2016-10-17, 08:26 »
Ja, enligt Nävelsjö (F) AIIa:4 (1927-1936) Bild 41 / Sida 23 så är hans inskrivningsnummer 359 21/1927. ”21” står för Eksjö rullföringsområde som åren 1902 – 1927 ingick i Jönköpings inskrivningsområde. Nävelsjö ligger i Jönköpings län så det var logiskt att han mönstrade där. Det var bostadsorten som utgjorde var man mönstrade någonstans. År 1927 byter Jönköpings inskrivningsområde namn till Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12).
I 1901-års värnpliktslag indelades Sverige i 26 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var mellan 1901 - 1942 knutet till länet och hade därför samma namn som länet, ex: Jönköpings inskrivningsområde.
Inskrivningsområden delades i sin tur in i rullföringsområden.
Själva inskrivningen gjorde per rullföringsområde vilket innebär att rullorna upprättades per rullföringsområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.
Mer information om hans värnplikt hittar man i stamkorten (värnpliktskorten). I varje rullföringsområde fördes ett stamkort över respektive värnpliktig. Stamkorten innehåller namn på den värnpliktige, födelsetid och mot slutet av perioden personnummer. Tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, liksom ofta, men inte alltid, bostadsadress, eventuella bestraffningar, civilt yrke och resultat av inskrivningsproven framgår också.
Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR. Båda kräver abonnemang.
Arkiv Digital håller på att skanna stamkorten. Allt är ännu inte skannat, men nya volymer tillkommer löpande. I AD kan man skriva Inskrivningsområde i sökrutan för att se vilka inskrivningsområden som finns skannade. Tittar vi på Norra Smålands inskrivningsområde så finns det med i resultatet av sökningen. Vi då tittar om Eksjö rullföringsområde (Ro 21) finns med och ser då att det finns skannat. Nästa sak att titta på är om värnpliktiga födda 1907 är inskannade (Martin Lindqvist var född 1907). Vad jag kan se så är enbart stamkorten för värnpliktiga födda 1885 – 1894 vad avser Eksjö rullföringsområde (Ro 21). Här är ett exempel på ett stamkort i Eksjö rullföringsområde avseende värnpliktiga födda 1893 - 1894: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) (F) D2:3 (1893-1894) bild 10 (AID: v806530.b10)
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig vilket skedde vid 47-års ålder (efter 1942). När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.
Om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år.
Men, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Eftersom Martin Lindqvist avled 1935 i Nävelsjö (F) så är det i Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21), som hans stamkort skall finnas. Men som sagt AD har ännu inte skannat värnpliktiga född 1907 vad avser Eksjö rullföringsområde vad jag kan se. Har du abonnemang på SVAR kan du söka han stamkort där?
/Hans
187
« skrivet: 2016-10-16, 10:50 »
Prövar igen att bifoga bilden.
188
« skrivet: 2016-10-16, 10:46 »
Mattias, det var inget ovanligt att stockholmare gjorde värnplikten utanför Stockholm.
Vad gäller axelklaffarna så hade Svea Livgarde, I1, gula axelklaffar med kungligt namnchiffer i silver. Livgardet till häst, K1, hade mellanblåaxelklaffar med kungligt namnchiffer i silver och vit passpoal runt axelklaffen. Detta har inte din soldat på axelklaffarna.
Bifogar en bild på trägens axelklaffar på m/1895.[/size]Jag antar att du hittat din ana i Församlingsboken? För att vara säker på var han gjorde sin värnplikt bör du utgå från Församlingsboken. Till höger i församlingsboken finns en kolumn ”Värnpliktsförhållanden”. Där bör du hitta han militära inskrivningsnummer (även kallat värnpliktsnummer). Det var tre-ställigt och kan se ut liknade 123 45/1927. Av inskrivningsnumret kan man se ta reda på var han gjorde värnplikten. Hur du tolkar inskrivningsnumren framgår av sidan [/size]http://www.hhogman.se/inskrivningsomraden.htm[/size] ”45” i mitt exempel ovan är rullföringsområdet och med hjälp av tabellen på webbsidan kan du se både rullföringsområdet och inskrivningsområdet i klartext utifrån inskrivningsnumret. Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Vidare kan man söka honom i de individuella stamkorten/värnpliktskorten som innehöll detaljerad information om respektive individs värnpliktstjänstgöring. Exempel på hur man gör detta finns på sidan http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htm/Hans
189
« skrivet: 2016-10-15, 18:47 »
Ja, det verkar som att Svea Trängkår fanns i Örebro efter Marieberg men innan flytten till Linköping 1928, dvs de fanns i Örebro från 1907 och fram till 1928.
190
« skrivet: 2016-10-12, 07:25 »
Man ser inte många detaljer av uniformen på fotot men jag tycker mig se Trängens uniform m/1895. Den var mörkblå med ljusblå krage och hade en knapprad med åtta knappar. Det verkar vara en etta på axelklaffarna vilket iså fall skulle innebära Svea Trängkår, T1.
[/size]Denna uniform bars även av Livgardet till häst och dragonregementena. Deras uniform var dock betydligt ljusare än trängtruppernas, snarare ljusblå - mellanblå.
[/size]Uniformen som soldaten på fotot bär verkar vara mörkblå vilket innebär att han bär trängtrupperna uniform m/1895 (modell II).
År 1910 kom en ny uniform som blev gemensam för hela armén, m/1910. Nu användes de gamla uniformerna även efter 1910, de skulle slitas ut, så det kan vara möjligt att värnpliktiga så sent som 1927 bar den då gamla tränguniformen m/1895.
[/size]Svea Trängkår höll till i Marieberg, Stockholm till och med 1927, men från 1928 i Linköping.
/Hans
191
« skrivet: 2016-07-11, 07:39 »
Tack för hjälpen Ulla. Alberg är då född 1742 i Lillhärdal enligt Färila HVIa:2.
I Hälsinge regementes GMR för 1744 finns uppgifter att soldaten Jonas Pärsson Alberg dog den 18 oktober 1742. Så Alberg levde då mellan 1702 – 1742.
Lillhärdal ligger i södra Härjedalen så det matchar även Albergs födelsereferens i GMR, dvs ”Sotdal”.
[/size]Källor:
Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 678 (1735-1735) bild 2260 / sid 441 (AID: v374497.b2260.s441, NAD: SE/KrA/0023)
[/size] Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 680 (1744-1744) bild 1740 / sid 339 (AID: v374499.b1740.s339, NAD: SE/KrA/0023)
[/size]/Hans[/size]
192
« skrivet: 2016-07-09, 14:02 »
Tack för hjälpen att tyda födelseorten i GMR. Sotdahl var en ny ortnamnsbeteckning för mig.
När jag nyss sökte på Sotdal hittade jag denna beskrivning av namnet: ”Järn har tillverkats i blästerugnar här i Härjedalen sedan 1500-talet men hanteringen kan vara avsevärt äldre. Speciellt i Härjedalens nedre socknar stod röken tät från 100-tals blästerugnar och denna provinsdel kom därför att kallas sotdalarna. Namnet återfinns redan år 1539.”. Källa. http://www.linsell.se/kultur_hantverk/kultur/kultur.htm [/size]/Hans[/size]
193
« skrivet: 2016-07-09, 09:36 »
Jag hjälper en amerikan med en av hans svenska anor som var soldat vid Hälsinge regemente mellan cirka 1720 och 1742. Hans namn är Joen/Jon/Jonas Pärsson Ahlberg, soldat 105 vid Järvsö kompani. Roten är Storbyn i Färila.
I Hälsinge regementes generalmönstring 1735 finns hans födelseort angiven men är svårläst. Källa: Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 678 (1735-1735) bild 2260 / sid 441 (AID: v374497.b2260.s441, NAD: SE/KrA/0023)
[/size]Kan någon tyda vad det står i kolumnen till höger om kolumnen med 15. Troligen är det en ort i Hälsingland. /Hans[/size]
194
« skrivet: 2016-07-06, 06:39 »
Ja, det är en bra bild. Det är svårt att säga vad den kan vara tagen men soldaterna tycks arbeta med någon form av fortifikationsarbete. /Hans[/size]
195
« skrivet: 2016-07-05, 06:58 »
Kenneth, din pappa gjorde sin värnpliktsutbildning i Norra skånska infanteriregementet (I6). Detta skedde i försvarets fredsorganisation. Efter fullgjord grundutbildning fick man en krigsplacering i försvarets krigsorganisation. Rep-övningar gjordes sen vanligtvis i krigsorganisationen.
Grundutbildningen gjorde han år 1933 enligt stamkortet samt repövningar 1933 och 1934.
Under andra världskriget var han inkallad till beredskapstjänstgöring, bl.a. 1939, 40, 41 och 43. Denna tjänstgöring gjordes vid det förband han var krigsplacerad vid och detta förband var knutet till I6. Var detta förband var placerat under de olika krigsåren har säkerligen varierat och inget som direkt framgår av stamkortet men det var beredskapstjänstgöring, säkerligen vid landets gränser. Det fanns en linje av försvarsbunkrar längs Skånes kust, den sk. Skånelinjen.
Skånelinjen, även kallad Per Albin-linjen, var en mer än 500 kilometer lång försvarslinje (fortifikation) som uppfördes längs den sydsvenska kusten under andra världskriget för att skydda området mot en befarad fientlig invasion.
Så, det är väl troligt att din pappa tjänstgjorde i Skånelinjen åtminstone under en del av den beredskapstjänstgöring han gjorde.
Pröva att kontakta Krigsarkivet, de bör ha information om var hans förband tjänstgjorde under krigsåren. De bör även kunna tolka vad texten i kolumnen ”Tjänstgöringens benämning” under krigsåren betyder.
Din pappa gjorde även en repövning 1956 för att sen avregistreras som värnpliktig 1959.
[/size]Eftersom din pappa gjorde sin grundutbildning 1933 så bör han varit 20 år 1933 (man inträdde i värnpliktsåldern när man blev 20 år vid denna tid) och därmed född 1913. Man utträdde ur värnplikten vid 47-års ålder och om din pappa avregistrerades 1959 så bör han dock vara född 1912. Vilket år han är född vet du säkert. /Hans[/size]
196
« skrivet: 2016-06-05, 10:43 »
Det händer även för mig att inställningen för språk byts från svenska till engelska men bara på Microsoft Edge. När jag använder Google Chrome ändras aldrig språkinställningen. Så, felet med de ändrade språkinställningarna verkar vara beroende av vilken internet browser man använder. /Hans[/size]
197
« skrivet: 2016-06-05, 06:57 »
Jarl, längst upp på sidan har du möjlighet att ställa in språk: English Svenska. Markera här svenska så får du Anbytarforum på svenska. /Hans
198
« skrivet: 2016-05-14, 10:11 »
Jimmy, 100 148/1891 är hans militära inskrivningsnummer (värnpliktsnummer). 148 är Väster-Bergslags kompaniområde som åren 1886-1893 tillhörde Livregementets grenadjärkårs inskrivningsområde. 1891 är det år inskrivningen skedde (dvs mönstringen). 100 är hans löpnummer i inskrivningsrullan. Vad jag kan se så finns inte stamrullorna för detta inskrivningsområde skannade på AD.
På denna sida finns information om hur du forskar på värnpliktiga: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vplikt.htm/Hans
199
« skrivet: 2016-05-13, 09:28 »
Eva, på min sida om utvandringen till USA har jag ett exempel på en emigrantbiljett inklusive pris. Biljetten är från 1904. Denna tredjeklass biljett kostade 60 kr. se http://www.hhogman.se/utvandringen_till_usa.htm/Hans
200
« skrivet: 2016-04-29, 15:48 »
Ann-Mari, nej jag ser heller ingen skillnad mellan mina inlägg och andras vad gäller textstorlek och svärtningen på texten. Men vad jag ofta gör är att jag skriver inläggen i MS Word och redigerar dem där tills jag är nöjd för att därefter kopiera texten till Anbytarforum.
Men när jag gör detta i nya Anbytarforum blir texten mikroskopiskt liten så att den inte går att läsa efter att jag tryckt på Förhandsgranska. Jag markerar då texten i svars-rutan på Anbytarform och väljer Arial som typsnitt och textstorlek 10pt för att få den till normal storlek.
Av någon konstig anledning visas då ibland även redigerings-kommandon i texten, exemplelvis: size. /Hans[/size]
201
« skrivet: 2016-04-29, 10:36 »
OK, tack Göran. Det är just Google Chrome jag använder. Prövade nu att använda Internet Explorer och där fungerar tillbaka-knappen som det ska. Då bör nya Anbytarforum anpassas så detta även fungerar med Google Chrome. /Hans
202
« skrivet: 2016-04-29, 08:05 »
När man exempelvis skrollar sidan med ”Senaste inlägg” och kommer fram till en tråd som man vill titta vidare på och då går in på den tråden så skulle jag önska att man kom tillbaka till samma ställe när man sen klickar på browserns ”tillbaka knapp”. Men som det fungerar nu kommer man istället högst upp på sidan med de senaste inläggen och därmed får på nytt skrolla ned till det ställe där man senaste var. I gamla Anbytarforum kom man alltid tillbaka till det ställe som man var på när man gick in på en tråd och sen klickade på ”tillbaka knapen”.
Det skulle vara bra om Nya Anbytarforum fungerade på samma sätt. [/size] Tittade nyligen på Dis Forum och deras forum fungerar på detta sätt. Se http://forum.dis.se/vb/ /Hans[/color]
203
« skrivet: 2016-04-28, 15:04 »
Om du klickar på din profilbild till vänster om ditt inlägg (även om du inte har lagt in någon bild) så får du fram en ny sida. Här kan du klicka på länken ”Visa inlägg”. /Hans
204
« skrivet: 2016-04-20, 12:56 »
Den pension (gratial) som soldaten erhöll då han tog avsked från det militära räckte dock inte långt.Det var ett bidrag men inte mycket mer.
Om han var frisk och orkade kunde han få en tjänst som exempelvis dräng hos någon bonde eller enklare sysslor i socknen. Ofta var det dock fattigvården som väntade. Behovet av underhållsstöd var därför stort för en äldre soldat efter avslutad tjänstgöring, speciellt om han var sjuk eller skadad på något sätt. Om en soldat var behörig till pension (gratial) finns vanligtvis en notering om detta i generalmönsterrullan då soldaten mönstrades ut. Det kan då stå "anmäles till underhåll" eller liknande formulering.Under 1800-talet delade man in gratialisterna i 4 klasser. För klass 4, den lägsta klassen krävdes en ålder på 50 år samt 30 tjänsteår eller varit kommenderade i fält och genom sjuklighet eller andra åkommor var i behov av understöd. Fram till 1859 fick gratialisterna i denna klass 8 riksdaler per år.Du kan läsa mer om detta och hur du söker information om din soldats pension på http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_pension.htm /Hans
205
« skrivet: 2016-04-11, 13:59 »
Håller med Hans Olof Johansson ovan. Det ständiga upprepandet av mellanrubriker och blanka rader ger ett rörigt intryck. Den bild han bifogade i sitt inlägg om hur det bör se ut är nog det bästa formatet för Anbytarforum.
Det utseende som forumet har ut just nu är inte bra. /Hans
206
« skrivet: 2016-03-08, 08:35 »
Den första persontrafiken direkt från Sverige till USA inrättades först 1915 då Svenska Amerika Linjen, SAL, startade. Från 1860-talet och fram till 1915 fick de svenska emigranterna som utvandrade från Sverige först resa till England och sen vidare till USA. De reste då från Göteborg på mindre fartyg, ofta med Wilson Line, över Nordsjön vanligen till Hull eller Grimsby på engelska östkusten. Wilson Lines skepp var gröna och hade alla namn slutade med bokstaven O, som i Rollo, Hero, Ariosto och Romeo.
I England fick de sen ta sig med tåg till någon av de stora avresehamnarna, Liverpool, Southampton eller möjligen Glasgow. Här gick de sen ombord på de stora atlantångarna med destination till New York eller Boston i USA eller Quebec och Halifax i Canada. New York var dock den främsta emigranthamnen.
Exempel på rederier som fraktade emigranterna från England till USA är Inman Line, Cunard Line, White Star Line, Allan Line och Guion Line. På rutten Göteborg - England svarade Wilson rederiet för de flesta transporterna.
Så, Ariosto tog dina emigranter från Göteborg till England. /Hans
207
« skrivet: 2016-02-02, 13:55 »
Enligt Centrala Soldatregistret (CSR) tjänstgjorde båda dina båtsmän Weddig vid Norra Hallands båtsmanskompani. De tillhörde Kärra rote i Stråvalla socken enligt registret. Du bör mao leta upp Kärra i Stråvalla sockens husförhörslängder för att finna dessa båtsmän. Har du hittat Kärra i HFL utan att finna dem där? Det framgår vidare i CSR att uppgifterna om Weddig båtsmännen kommer från Hallands Båtsmansregister som finns hos Hallands Släktforskarförening. Deras hemsida finns på http://www.hallandsslaktforskare.se/ På deras sida http://www.hallandsslaktforskare.se/index.php/publicerad-forskning/batsman finns mer information om Hallands båtsmän. De säljer tydligen även en CD innehållande Hallands båtsmän. Du kan ju ta kontakt med Hallands Släktforskarförening för mer information. /Hans
209
« skrivet: 2016-01-26, 10:44 »
Ny adress till min hemsida: Till alla som besöker min hemsida på internet! Min hemsida på Algonet har upphört då tjänsten lagts ned. Adressen till hemsidan var www.algonet.se/~hogman/. Denna sida går inte längre att komma åt. Jag har flyttat hemsidan från Algonet till en sajt med eget domän namn, hhogman. De nya adresserna till min sajt är: Huvudsidan: http://www.hhogman.se/ Militaria-sidan: http://www.hhogman.se/militaria.htm Engelska sidan: http://www.hhogman.se/swegen.htm Alla besökare till min sajt måste från och med nu använda de nya adresserna enligt ovan. Vänligen ändra eventuella bokmärken i era webbläsare, länkar på egna hemsidor osv. De släktforskarföreningar, institutioner m.fl. som länkar till min hemsida behöver göra detsamma. Om ni känner till föreningar, institutioner, hemsidor etc. som länkar till den gamla Algonet adressen får ni gärna påpeka detta till dem eller till mig så att de kan uppdateras. Vänligen Hans Högman
210
« skrivet: 2016-01-21, 10:07 »
Soldaterna på bilden är mycket riktigt trängsoldater i trängens uniform m/1885. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar och var mörkblå. Till uniformen bar man mössa m/1865 eller kask. På axelklaffarna bars förbandsnummer. I soldaternas bälten hänger en sk. faskinknivar.
Trängens uniform m/1885 ersattes år 1895 av m/1895 som hade enkel knapprad. Därför bör fotografiet vara taget mellan 1885 och 1895.
Trängtrupperna bildades år 1885 då Svea trängbataljon sattes upp i Stockholm. Denna bataljon delades sen 1891 i Svea- respektive Göta trängbataljon.
Jag tycker mig se en etta på den högra soldatens axelklaffar vilket skulle tyda på att det rör sig om Svea trängbataljon (T1). /Hans
211
« skrivet: 2016-01-07, 10:35 »
Moderatorn kanske kan flytta denna tråd till en ny rubrik så att den hamnar rätt. Kanske Gratialistrullor eller Krigskollegium Krigsmanshuskontoret eller möjligen Vadstena Krigsmanshuskassa. /Hans
212
« skrivet: 2016-01-07, 10:22 »
Jimmy, du kommer inte att hitta honom i Arméns pensionskassa. Vad jag förstår av ditt inlägg ovan så var din ana en mening soldat och inte en officer. Det är officerarna och underofficerarna du hittar i Arméns pensionskassa.
Rullor över soldater (inklusive korpraler) som fått pension, dvs rullorna över gratialister finns arkiverade under Krigskollegium, krigsmanshuskontoret.
Dessa rullor är ordnade regementsvis med gratialisterna listade i alfabetisk ordning och sedan kronologiskt uppställda efter avskedsdatum.
OBS, det finns två varianter av rullorna över gratialister i Vadstena Krigsmanshuskassa:
1. Regementsvis och alfabetiskt uppställda rullor samt
2. Regementsvis och kronologiskt uppställda rullor.
De två typerna av gratialistrullor innehåller något olika information. Det kan vara en fördel att börja med den alfabetiska rullan då det är lättare att hitta en viss soldat i den genom att leta namnet i alfabetisk ordning. I den kronologiska rullan behöver man veta när underhållsbrevet utfärdades och sen söka i kronologisk ordning på detta datum.
I början av varje gratialistrulla brukar det finnas en förteckning med sidhänvisning över regementena vilket underlättar sökandet efter regementet i rullan.
Om din ana fick avsked med ”anmälan till underhåll” år 1833 så söker du fram en alfabetisk gratialistrulla som omfattar detta år.
Se Krigskollegium Krigsmanshuskontoret D:18a (1830-1851) Bild 2430 / sid 475 (AID: v777304.b2430.s475, NAD: SE/KrA/0014).
/Hans
(Meddelandet ändrat av hasseh 2016-01-07 10:28)
213
« skrivet: 2016-01-05, 14:06 »
Det torde väl stå Praesens (andra stavningar Präs eller Pres, Pr. eller Presens). Denna kommentar betyder att soldaten i fråga var närvarande vid mönstringen. /Hans
214
« skrivet: 2016-01-03, 14:28 »
Mia, inskrivningsnummer 361 10/1921 innebär att han skrevs in i inskrivningslängden år 1921. ”10” betyder, som du redan klurat ut, att inskrivningen skedde i Kristianstads rullföringsområde som åren 1927-1942 ingick i Malmöhus norra inskrivningsområde. ”361” är hans löpnummer i rullan.
I rullföringsområdet fördes ett stamkort (värnpliktskort) för respektive värnpliktig. Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR.
Vad gäller Arkiv Digital så bedriver de för närvarande (2015) skanning av stamkorten för alla män som mönstrade (blev inskrivna) åren 1902-1941. Än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online, men nya volymer tillkommer löpande. SVAR har antagligen fler stamkort skannade?
Nej, stamkorten är inte sorterade på födelseår. De är sorterade på inskrivningsår och inom år på rullföringsområde och därefter på respektive värnpliktigs löpnummer.
För att hitta en värnpliktigs stamkort måste man veta hur de arkiverades.
Varje värnpliktigs stamkort uppdaterades kontinuerligt fram till dess han utträdde ur värnpliktsåldern, dvs stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig, vilket efter 1942 var vid 47 års ålder.
När en person mönstrades in som värnpliktig skedde det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid inskrivningstidpunkten i detta inskrivningsområde. Men, om den värnpliktige senare flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde.
Detta fortgick på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden fram till det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i detta inskrivningsområde (dvs där han var mantalsskriven detta år).
Man behöver därför ta reda på var en person var mantalsskriven det år han utträdde ur värnpliktsåldern (ex:vis vid 47 års ålder). I detta inskrivningsområde bör hans stamkort finnas.
Din farfar var född 1901, mönstrades vid 20-års ålder år 1921 och blev 47 år gammal år 1948. Om du vet var han bodde 1948 så är det i det inskrivningsområde som denna ort tillhörde du skall söka hans stamkort. Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
/Hans
215
« skrivet: 2015-12-10, 14:29 »
Marianne, Ja tyvärr har jag missat tillägget till ditt förra inlägg.
Ja, det är i Västgöta regementes första inskrivningsområde du skall leta inskrivningslängden omfattande år 1900. Längden är förd årsvis och inom år per socken.
Jag använder Arkiv Digital och de har ännu inte skannat inskrivningslängderna för detta inskrivningsområde vad jag kan se. De kanske finns inskannade hos SVAR?
Om du vill se hur en inskrivningslängd är uppställd kan du hos AD exempelvis titta på Andra livgrenadjärregementets inskrivningsområde, Vifolka kompaniområde (Ko 57) D1:1 (1891-1895) Bild 20 som finns skannad.
Göteborg ingick fram till 1901 i ett inskrivningsområde och det var Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. Det var i sin tur uppdelat på två kompaniområden: Göteborgs stads västra kompaniområde (72) samt Göteborgs stads östra kompaniområde (73). /Hans
216
« skrivet: 2015-12-08, 15:14 »
Magnus, den länk du har med i ditt inlägg ovan avseende regemente går till Upplands regemente (I8) som var ett infanteriregemente. Din soldat på bilden gjorde dock sin värnplikt vid Upplands artilleriregemente (A5) som är ett annat regemente. Vad gäller uniformer vid armén kan du även titta på sidan http://www.algonet.se/~hogman/uniformer_armen.htm /Hans
217
« skrivet: 2015-12-08, 15:07 »
Marianne , som du konstaterat så innebar hans värnpliktsnummer 12 72/1900 att han mönstrades vid Göteborgs stads västra kompaniområde år 1900 som då ingick i Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. Han löpnummer i inskrivningslängden är 12. Så med största sannolikhet gjorde han sin värnpliktstjänstgöring vid Västgöra regemente. Vilka som mönstrades samtidigt framgår av inskrivningslängden vid Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. Jag har ett exempel på hur man söker värnpliktiga i Beväringen på följande sida: http://www.algonet.se/~hogman/soka_soldater_swe_bev.htm Här visas hur man söker i inskrivningslängderna samt i stamrullorna. /Hans
218
« skrivet: 2015-12-08, 08:48 »
Marianne, soldaten på din bild bär infanteriets uniform m/1886 som användes fram till 1910 då en ny uniform kom, m/1910 (m/1886 användes dock även efter 1910). Eftersom man inte ser vad det står på axelklaffarna är det svårt att avgöra regemente. Men, då fotografiet är taget i ”Lidköping och Axvall” är det troligt att det är en soldat vid Skaraborgs regemente som hade sin övningshed vid Axevalla. Men även Västgöta regemente övade vid Axevalla.
Troligtvis är denna bild tagen före 1910. /Hans
219
« skrivet: 2015-12-08, 08:33 »
Magnus, soldaten på bilden ser ut att vara artillerist. Artilleriets jacka kallades attila och hade svart snörliv (attila m/1872). Men i artilleriet fanns även en daglig jacka som kallades kollett (kollett m/1872). Soldaten på bilden ser ut att bära kollett. Byxorna däremot måste vara de grå byxor med revärer som ingick i uniform m/1910 och på bilden är det antagligen ridbyxan av m/1910 som soldaten bär (ser vid ut över låren).
Artilleriet bar liksom kavalleriet läderstövlar men soldaten på bilden har särskilda benskydd. Eftersom denna bild är tagen efter 1910 och då personen på bilden är född 1895 så är bilden troligen tagen år 1915. Man gjorde nämligen sin värnplikt vid 20-års ålder.
Eftersom bilden är tagen i Uppsala så är det troligt att han gjorde sin värnplikt vid Upplands artilleriregemente (A5). /Hans
220
« skrivet: 2015-12-02, 14:42 »
Ingemar, jag hittade i den rulla jag refererade till ovan Anders Fager med information om att han är född i Köpenhamn samt att han antogs 1752. Se
Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 5900 (AID: v748541.b5900, NAD: SE/KrA/0501005)
Denna mönstring av Södra Hallands kompani gjordes 1758. Det finns en mönstring av kompaniet från 1753 som du också kan titta i.
/Hans
221
« skrivet: 2015-12-02, 14:06 »
Rullor flottan 1635 - 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med.
Serie I - XIII innehåller alla rullor över båtsmän för 1700 - 1800-talen.
Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. Här finns olika rullor bl.a. generalmönsterrullor.
En del rullor kan även hittas i Amiralitetskollegium arkiv. Det kan vara loggböcker, skeppsmönsterrullor mm.
I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även de innehåller generalmönsterrullor. Här finns tre underavdelningar bl.a. ”Regementsskrivaren för båtsmanshållet” som innehåller generalmönsterrullor.
Följande volym innehåller exempelvis generalmönsterrullor för Södra Hallands båtsmanskompani för år 1757:
Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 10 (AID: v748541.b10, NAD: SE/KrA/0501005)
/Hans
222
« skrivet: 2015-12-02, 09:39 »
Uniformen som soldaten på bilden bär är uniform m/1910 med den välkända tresidiga hatten.
Denna uniform var gemensam för hela armén. Regementsbeteckningen fanns på axelklaffarna men det går inte att se vad det står på axelklaffarna på bilden. Eftersom uniformen kom 1910 är fotot taget efter 1910.
Har du inte sett hans militära inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) i församlingsböckerna? De skulle ge en ledtråd om var han gjorde sin värnplikt. Men om han bodde i Kalmartrakten som 20-åring så är det väl troligt att han gjorde sin värnplikt vid Kalmar regemente. Mellan 1892-1927 hade Kalmar regemente beteckningen I21 och då bör det stå ”21” på hans axelklaffar om han gjorde värnplikten där. Om du vet när han är född kan du räkna ut när han ungefär gjorde värnplikten. När allmän värnplikt införde 1901 så blev man värnpliktig vid 21-års ålder. När första världskriget utbröt 1914 sänktes dock värnpliktsåldern till 20 år. /Hans
223
« skrivet: 2015-12-01, 15:12 »
Vad gäller båtsmän så skall du söka i ”Rullor flottan 1635 - 1915” och där bland ”Rullor båtsmanskompanier”. Leta efter Södra Hallands båtsmanskompani för den aktuella tiden som din Fager var båtsman, dvs 1752 - 1795. Hans rotenummer framgår av ditt inlägg, nr 42. Här bör du finna uppgifter om när han antogs. Däremot hittar du inga uppgifter om hans föräldrar i båtsmansrullorna. På denna sida kan du få lite mer hjälp om hur du söker din båtsman, http://www.algonet.se/~hogman/soka_soldater_swe_f.htm /Hans
224
« skrivet: 2015-11-08, 10:02 »
Eftersom din Vogel var officer under det stora nordiska kriget så borde han finnas upptagen i Adam Lewenhaupts verk ”Karl XII:s officerare”. Jag tog en snabb titt och hittade där en Johan Jacob Vogell som bör vara din officer. Han namn stavas dock med 2 ”l” i Karl XII:s officerare.
Boken finns skannad av bl.a. Arkiv Digital. Sök där på ”tryckt litteratur”.
Källa:
Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 3870 / sid 769 (AID: v319671a.b3870.s769, NAD: SE/AD/00001)
Följande text finns om Vogell:
”Vogell, Johan Jacob, f. 1684, gemen vid D?ckers dragonregemente 1703; korpral därst. 1704; rustmästare därst. 1706; förare därst.; fången 1709 1/7 vid Perevolotjna; rymde s. å.; kvartermästare vid Svenska adelsfanan 1710; kornett därst. 1711 7/7; konfirm. 1717 6/4; sekundlöjtn. därst. 1718 26/6; avsked 1719 30/9; expektant vid Kalmar reg.; avsked 1741 13/7; d. 1771; Fältslag: Lemberg, Punitz, Grodno, Poltava.
Så det var i Svenska adelsfanan han var kornett.
/Hans
(Meddelandet ändrat av hasseh 2015-11-08 10:06)
(Meddelandet ändrat av hasseh 2015-11-08 10:09)
225
« skrivet: 2015-10-18, 10:01 »
Om en person gjorde sin värnplikt vid Norrbottens regemente i Boden år 1918 är det högst sannolikt att han också kom från Norrbottens län. Det var mycket vanligt att inskrivningsmyndigheten placerade en värnpliktig vid ett regemente inom det egna inskrivningsområdet, i detta fall inom Norrbottens inskrivningsområde.
Detta utesluter dock inte att han skulle kunna komma från ett intilliggande län, exempelvis Västerbottens län eller från ett län ännu längre söderut.
Vad gäller tjänstgöringstidens längd så har den naturligtvis varierat genom tiderna men också beroende på typ av tjänstgöring som den värnpliktige togs ut för. Den allmänna värnplikten infördes 1901 och den tjänstgöringstid man då beslutade var 240 dagar. Under de första åren, 1902 - 1907, användes dock en kortare utbildningstid. Först 1908 förlängdes tiden till de stipulerade 240 dagarna. År 1914, inför första världskriget, utökades övningstiden till 340 dagar (250 dagars grundutbildning plus 3 x 30 dagars repetitionsövningar) för infanteriet.
Så, din person bör ha gjort en värnpliktstjänstgöring på totalt 340 dagar.
Stamkorten var individuella registerkort för varje värnpliktig så detta stamkort följde den värnpliktige under hela värnpliktstiden tills han avregistrerades vid 47-års ålder. Här antecknades när han gjorde grundutbildningen samt repetitionsövningarna. Så det fanns bara ett kort per värnpliktig där löpande anteckningar gjordes under hela hans värnpliktstid. /Hans
226
« skrivet: 2015-10-17, 14:24 »
Inskrivningsnumren har formatet LLL RRR/ÅÅ där LLL är löpnumret i inskrivningsrullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ är årtalet då inskrivningen skedde.
Vad som styrde rullföringsområdet och därmed inskrivningsområdet var den bostadsort där den värnpliktige bodde när han mönstrades. Alla inom samma rullföringsområde / inskrivningsområde som mönstrades ett visst år har en löpnummerserie i rullan som börjar på 1 och sen går sen uppåt beroende på hur många som mönstrades i ett visst rullföringsområde detta år.
Norrbottens inskrivningsområde bestod av 3 rullföringsområden: Piteå rullföringsområde (72), Bodens rullföringsområde (73) och Kalix rullföringsområde (74).
Eftersom du inte vet hans bostadsort kan han ha haft rullföringsområdesnummer 72, 73 eller 74 förutsatt att han var bosatt i Norrbotten vid mönstringstillfället. Men han kan ju även ha bott i Västerbotten och ändå tilldelats Norrbottens regemente, I19 och då har han ju någon av de rullföringsområdesnummer som fanns där (69 - 71).
Så, när en person skrevs in som värnpliktig fick han ett inskrivningsnummer som utgick utifrån var han bodde vid inskrivningen och inte utifrån det förband där han gjorde sin värnplikt.
Förutsatt att din person mönstrades 1918 och var bosatt inom Bodens rullföringsområde vid mönstringen fick han ett inskrivningsnummer enligt följande LLL 73/18 oberoende var han sen gjorde sin värnplikt.
Du kan mao inte utgå från uppgiften att han gjorde sin värnplikt vis 3:e kompaniet vid I19 för att få reda på vilka inskrivningsnummer som användes för de värnpliktiga vid detta kompani. De hade helt enkelt olika inskrivningsnummer beroende på var de bodde när de mönstrade. /Hans
227
« skrivet: 2015-10-17, 11:16 »
Har du hittat hans inskrivningsnummer? Inskrivningsnumret skulle underlätta för dig att hitta hans stamkort. Man brukar hitta en värnpliktigs inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) i församlingsböckerna efter det att han mönstrats, dvs skrivits in som värnpliktig. Detta skedde mellan 1914 och 1950 vid 20 års ålder. I församlingsböcker brukar det finnas en egen kolumn för värnplikt där inskrivningsnumret står.
Inskrivningsnumret innehåller bl.a. uppgift om rullföringsområde/inskrivningsområde samt inskrivningsår.
Nu är det inte säkert att du hittar hans stamkort i det inskrivningsområde där han mönstrades. Detta är lite komplicerat, men förenklat fungerade så här:
Stamkortet uppdaterades kontinuerligt till dess man utträdde ur värnpliktsåldern. Om den värnpliktige flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde än där han först registrerades så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år.
Ålder för utträde ur värnplikten:
Åren 1914 - 1936: 42 år
Åren 1937 - 1942: 45 år
Från 1942: 47 år.
Om din person mönstrades 1918 bör han varit 20 år detta år och därför född 1898. Han var därmed 47 år gammal 1945 varför han bör ha avregistrerats detta år. Om en person avregistrerades som värnpliktig år 1945 så arkiverades hans stamkort vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Om du vet var din person bodde år 1945 bör du söka hans stamkort vid det inskrivningsområde han tillhörde då.
OBS, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid det inskrivningsområde han tillhörde då.
Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. /Hans
228
« skrivet: 2015-09-10, 09:42 »
Begreppen rote och rotemästare fanns även i respektive kompani i regementena. Följande exempel är från infanteriet. Ett infanterikompani bestod vanligen av 150 soldater. Dessa var i sin ur uppdelade på 6 korpralskap. Ett korpralskap bestod av 24 soldater under ledning av en korpral.
Ett korpralskap indelades i sin tur i 4 rotar om 6 man vardera. Chef för varje rote var en rotemästare. Varje rote ställde upp på kolonn vilket innebär att ett korpralskap var 6 man djup och 4 man brett. Först i varje rote stod rotemästaren.
OBS, dessa rotar skall således inte förväxlas med benämningen rote i det ständiga knekthållet som var ett antal gårdar som tillsammans underhöll en soldat med soldattorp, uniform etc. /Hans
229
« skrivet: 2015-08-28, 14:49 »
Inskrivningsnumret 398 9/09 betyder att han skrevs in som värnpliktig vid Varbergs rullföringsområde (9) år 1909 (09) som då ingick Hallands inskrivningsområde. 398 är hans nummer i inskrivningsrullan.
Uniformen är infanteriets uniform m/1886 som användes fram till 1910 då en ny uniform kom, m/1910 (m/1886 användes dock även efter 1910).
Så fotot kan mycket väl vara taget 1909. Vi ser även siffran 16 på axelklaffarna vilket är förbandsnumret och står för Hallands regemente. Så denne värnpliktige gjorde sin militärutbildning vid Hallands regemente. /Hans
230
« skrivet: 2015-08-25, 12:07 »
Om han var soldat i Mörby, Stora Mellösa socken, Örebro län 1723 så bör han ha tjänstgjort vid Närke-Värmlands regemente. Han bör ha tillhört rote 48 eller 49 vilket var de två rotarna i Mörby, Stora Mellösa. Både dessa rotar ingick i livkompaniet, Närke-Värmlands regemente. /Hans
231
« skrivet: 2015-07-22, 10:59 »
Lisbeth och Karin, om ni behöver hjälp om hur man söker soldater och båtsmän i de militära rullorna så finns på följande sida några praktiska exempel på hur detta går till. Se http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe.htm /Hans
232
« skrivet: 2015-07-14, 15:16 »
Båtsmännen var inte organiserade i regementen utan i kompanier, sk. båtsmanskompanier.
Båtsmannen Johan August Hultström Tollerman, f. 1825-03-18, tjänstgjorde vid Andra Södra Roslags Båtsmanskompani. Hans rotenummer/båtsmansnummer är 111.
När man söker båtsmän tittar man lämpligen i ”Rullor Flottan 1635 - 1915” som är en motsvarighet till arméns generalmönsterrullor.
Jag gjorde ett nedslags i kompaniets mönstring år 1862 och hittade honom där. Se
Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:350 (1862-1862) Bild 2170 (AID: v399347a.b2170, NAD: SE/KrA/0503036)
Enligt rullan är Tollerman antagen den 17/5 1848 och hade vid mönstringen 1862 varit i tjänst i 14 år och var då 37 år gammal.
Den rulla som Lisbeth ovan refererar till kallas Båtsmansrulla och för den som forskar på båtsmän i slutet av 1800-talet kan dessa rullor vara en riktig guldgruva då de är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. Dessa rullor började dock föras först på 1880-talet (möjligen redan på 1870-talet).
När man hittar en båtsman i husförhörslängden bör man titta i Grill. Börja med sockenregistret och slå upp socknen (i detta fall Bo socken) och gå sen till den sida som sockenregistret refererar till för att få veta namnet på båtsmanskompaniet (inkl. rotenummer) som båtsmannen tjänstgjorde i.
Se Grill på AD: Tryckt litteratur Grill:3 (1858-1858) Bild 210 / sid 31 (AID: v792655.b210.s31, NAD: SE/AD/00001) - sida 30 i Grills band 3.
Här ser vi att Bo socken hade 2 båtsmansrotar varav Tollarö och Backeböl - nr 111, var en av dem.
Därefter går man till ”Rullor Flottan 1635 - 1915” och söker upp båtsmanskompaniet och letar upp båtsmannen med aktuella båtsmansnumret (111).
/Hans
233
« skrivet: 2015-06-25, 14:20 »
Det fanns nog inget krav på att soldaterna måste bo på soldattorpen men det var ovanligt att de inte gjorde det. Däremot var det vanligare att befälen, dvs underofficerare och officerare, bodde på egen gård istället för i befälsbostället som ingick i tjänsten om de hade en egen gård i området.
För att få redan på mer om Thomas Thorséns militära karriär bör du följa honom i generalmönsterrullorna. Jag tittade i Södra Skånska infanteriregementets generalmönsterrulla för år 1876 (din soldat antogs ju detta år) och hittade honom snart i ”Generalmönsterrullor - Norra skånska infanteriregementet 656 (1873-1876) Bild 514 (AID: v65354.b514, NAD: SE/KrA/0023)”. Denna generalmönstring av regementet skedde den 23 juni 1876.
Här står Thomas Thorsén som rekryterad den 21 februari 1876 och approberad (antagen) vid generalmönstringen i 23 juni. Thomas var vid mönstringstillfället 26 år och 4 månader gammal. Hans längd var 5 fot och 8 tum och han var vid detta tillfälle ogift.
Vi finner här en intressant uppgift. Trots att han bara varit vid regementet i 4 månader står det att han har 8 år och 4 månaders tjänstetid. Han har nämligen tidigare varit anställd vid Wendes Artilleriregemente i 8 år. Samtliga artilleriregementen var värvade regementen och inte indelta.
Ytterligare en intressant uppgift finns om Thomas i mönsterrullan. Han var antagen som volontär vid Södra Skånska infanteriregementet och inte vanlig rotesoldat. Ett vanligt sätt att bli befäl var att börja som volontär. Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare. De började som soldater men arbetade sig sen snabbt upp i graderna.
Så därför kan det stämma att Thomas har varit underofficer som du skriver (sergeant och fanjunkare). /Hans
234
« skrivet: 2015-06-24, 10:45 »
Nja, NS-07-0013-1876 är inte ett soldatnummer utan hans aktnummer hos Centrala Soldatregistret. NS står för Norra Skånska infanteriregementet, 07 är kompaninumret dvs 7:e kompaniet vilket var Luggude kompani, 0013 är rotenumret tillika hans soldatnumer och 1876 är det år han antogs som soldat. Rotens namn är Humlarp i Ausås socken.
Enligt soldatregistret är Thomas Thorsén född 1850-02-11 och dog 1913.
I denna akt är han således vanligt rotesoldat.
Källa: Centrala Soldatregistret. Som referens för uppgifterna står Skånes knektregister.
/Hans
235
« skrivet: 2015-06-22, 11:08 »
Uniformen är infanteriets m/1886. Uniform m/1886 var mörkblå och vapenrocken hade 8 knappar. Kragen var en ståndskrage som var öppen, snedskuren och häktades igen i nedkant. /Hans
236
« skrivet: 2015-06-15, 10:17 »
Theresé, uniformen som soldaterna bär på bilderna ovan är som sagt m/1895. Från och med uniform m/1910 fick armén en enhetlig beklädnad, dvs m/1910 bars av hela armén. Detta gör att fotot bör vara taget mellan åren 1895 och 1910. /Hans
237
« skrivet: 2015-06-14, 11:14 »
Soldaterna på bilden bär uniform m/1895. Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen var mellanblå. Trängkårens uniform var dock mörkblå. Kragen hade olika färg beroende på regemente. Norrlands dragonregemente hade orangegula kragar vilka kan se mörka ut på ett svart/vitt foto.
Vapenrocken har en knapprad med åtta knappar. Ståndkragen var öppen och snedskuren med något avrundade hörn. Ärmuppslagen var försedda med ett uppstående knapphål broderat i silver. Knappen i knapphålet var knäppt. På bröstet fanns två fickor med lock.
Norrlands dragonregemente hade beteckningen K8 mellan 1893-1927 och K4 från 1927. /Hans
238
« skrivet: 2015-06-14, 11:00 »
Soldaterna på bilden bär uniform m/1910 med den välkända tresidiga hatten och användes av hela armén. På axelklaffarna finns regementsbeteckningen vilket dock inte syns på bilden. Byxorna m/1910 hade samma färg som vapenrocken. Längs yttersömmarna på byxorna fanns en blå 3 cm bred klädeslist. Vid tjänstgöring till häst bars ridbyxor m/1910.
Nedtill på ärmarna finns en 6 cm bred mellanblå chevron med spetsen uppåt. Vapenrocken var grå och knäppt med 6 knappar. Ståndfällkragen var även den blå. Hatten var av grå filt och tresidig efter karolinsk förebild. På brättets vänstra sida fanns tre stycken kronor m/1906. Under kronorna bar manskapet kompanisiffran.
Denna uniform kom att bäras i huvudsak oförändrat skick ändra fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser, bl.a. i landstormen.
Från och med uniform m/1910 fick armén åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag. /Hans
239
« skrivet: 2015-04-13, 13:15 »
Jag kan inte uttala mig om bilden men Västernorrlands regementes benämning var mellan 1902 och 1927 I28, därefter I21. Dess förläggningsort var från år 1911 Sollefteå i Ångermanland.
Fram till 1898 höll regementet till på Sånga mo och därefter fram till 1911 på Sollefteå läger.
Västerbottens regemente, I20, var från 1909 förlagt i Umeå. Mellan 1649 - 1898 var Gumboda hed dess övningshed (6 mil nordost om Umeå) och från 1898 och fram till 1909 Vännäs läger.
/Hans
240
« skrivet: 2015-04-07, 09:56 »
Odd, du skrev i början av denna tråd att ni varit i kontakt med Nordiska museet men att de inte visste vad det var. Kanske du skall kontakta museet igen och, nu när du vet, berätta vad det är och hur den används? /Hans
241
« skrivet: 2015-04-02, 15:10 »
Britt-Marie: År 1791 omvandlades Livregementet till häst till en brigad som delades i tre kårer:
. Livregementsbrigadens kyrassiärkår (senare Livregementets dragoner, K2),
. Livregementsbrigadens lätta dragonkår (senare Livregementets husarer, K3) och
. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon (senare Livregementets grenadjärer, I3).
Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon byter namn år 1808 till Livregementetbrigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår. När du skall leta soldater i exempelvis Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon så skall du i ArkivDigital söka dem i Livregementets grenadjärerkårs generalmönsterrullor. Skulle tro att du även i SVAR skall söka efter Livregementets grenadjärkår.
Du skriver att din soldat ”värvat sig till soldat” men Livregementets grenadjärer var inte ett värvat regemente utan ett indelt regemente så han var en indelt soldat och inte en värvad soldat. /Hans
242
« skrivet: 2015-03-31, 14:32 »
Det allra enklaste är nog att köpa en extern CD/DVD spelare. De kostar inte mycket, runt 300 kr. Den ansluts sen till PC:n med en vanlig USB-kabel (medföljer). Därefter är den färdig att användas på samma sätt som CD/DVD spelaren på din gamla dator. /Hans
243
« skrivet: 2015-03-31, 12:46 »
Var han bor som soldat framgår ju av rullan. Som soldat bor han på det soldattorp som tillhandahölls av rote nr 28 (Essunga rote) i Skånings kompani (no  , Skaraborgs regemente. Det låg i Essunga socken, Barne härad. Roten måste ha varit en större gård för den satte upp 3 soldater till kompaniet, nämligen nr 26, 27 och 28 (Källa: Grill). Med denna information om socknen och roten Essunga bör du kunna finna honom i HFL? Var en soldat kom ifrån eller var han var född står sällan i GMR, framförallt inte så här tidigt. Om det står något så brukar det vara en referens till landskapet, typ smålänning, östgöte od. /Hans
244
« skrivet: 2015-03-31, 11:00 »
Ja, Magnus Roman approberades (godkändes) vid denna generalmönstring vilket framgår av kolumnen längst till höger vilken innehåller noteringar för den aktuella mönstringen (approberas). En soldat som nyrekryterats skulle godkännas vid nästa generalmönstring. Om soldaten blev godkänd noterades approberas i GMR.
I kolumnen för tjänstetid står 4/3 vilket innebär att han varit i tjänst i cirka 16 månader (4/3-år) när han godkändes vid generalmönstringen. Han var vid mönstringen 32 år gammal samt gift. I kolumnen Längd framgår att han var 5 fot 11 tum lång. /Hans
245
« skrivet: 2015-02-25, 12:01 »
I Södermanlands soldatregister finns han som soldat 924 Carl Lifkneckt och tjänstgjorde i Gripsholms kompani, Södermalands regemente. Rotens namn är 924 Lifsinge, Daga härad. Han är född 1767 och dog 1807. Han antogs som soldat vid regementet 1790-03-09 och tjänade i 12 år fram till 1802-06-15 då han tog avsked. Följande notering finns i registret: ”GM-02 sjuk på sjukhus. Obotligt bensår. Får avsked. Gift med pigan Ulrica Ersdotter i Lifsinge. Morgongåva 10 D. Spec.
Torpet, numera rivet, flyttades från byn vid laga skifte 1855.”
/Hans
246
« skrivet: 2015-02-25, 11:10 »
Sven, i ditt inlägg från 23 februari skrev du att din släkting var fänrik i Konungens eget regemente/Kronprinsens regemente 1782 - 86. I så fall bör han ha haft infanteriuniformen m/1779. På min uniformsida har jag flera bilder av denna uniform, både officerare, underofficerare och manskap. För att gå tillbaka till den karolinska enhetsuniformen som du undrade om så var den i stort sätt lika för manskap och befäl. Vad som framförallt skiljde var kvaliteten på materialet. Vissa detaljer skiljde sig dock åt. Fodret och ärmuppslagen var blå istället för gul. Officerarna bar i mitten av 1690-talet blå strumpor. Utsirningarna på rocken varierade med grad. Gradbeteckningar motsvarande de som används på dagens uniformer fanns inte vid denna tid. Istället markerades graden med den sk. ringkragen som bars runt halsen av officerarna. Ringkragarna var en slags motsvarighet till dagens brickor som dagofficeren bär (bar) och återinförs 1799 som just en symbol för vaktkommenderad officer. Ringkrage användes dock inte vid artilleriet eller vid kavalleriet. De små skillnaderna mellan manskap och befäl gäller även uniform m/1756 och i stort även m/1765. Både uniform m/1756 och m/1765 påminner mycket om den karolinska enhetsuniformen. Modell m/1779 däremot har ett helt nytt utseende. Här blir nu skillnaderna också mycket större mellan manskap och officerare. Vad gäller Armémuseum och dess länk så har man flyttat samlingarna till Digitalmuseum, http://digitaltmuseum.se/ . Vad gäller värjorna så började man från 1748 att fasa ut värjan mot huggare m/1748 för infanterimanskapet. När manskapet lade av komissvärjan för huggare fortsatte dock befälet att använda värjor (Kommendervärjan). Under 1700-talets senare hälft bar de värjor med paradfästen. År 1796 kommer dock en order om att infanteriofficerarna skall byta ut sina värjor mot sablar. /Hans
247
« skrivet: 2015-02-24, 11:30 »
Det regemente som bl.a. kom att kallas Kronprinsens regemente sattes upp som ett garnisonsregemente i Halland år 1719. De hade då namnet Smålands tre- eller femmänningsregemente till fot eller T. S. Horns värvade regemente.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementets namn har varierat.
Namn på regementet:
. Prins Gustavs regemente till fot 1747 - 1753
. Kronprinsens regemente till fot 1753 - 1771
. Prins Adolf Fredriks regemente till fot 1771 - 1772
. Konungens Eget värvade regemente 1772 - 1829
Regementet drogs in 1828 och avmönstrades i Landskrona den 18 maj 1829.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
I ovanstående inlägg fin en länk till min sida om 1700-tals uniformer. Jag har inga bilder på uniformer från just ovanstående regemente men på sidan finns bilder på hur uniformer såg ut vid denna tidsperiod. /Hans
248
« skrivet: 2015-02-11, 16:27 »
Jag har aldrig sett förkortningen ”Bve” för beväring men jag antar att den kan ha förekommit speciellt om det var en privatperson som skrev det. Både Beväringsinrättningen och Indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes av ett system med allmän värnplikt där de indelta- och värvade regementena ersattes med en värnpliktsarmé. De som gjorde militärtjänst i det nya systemet kallades värnpliktiga som förkortas ”vpl” och det vore väl det naturliga att skriva så sent som 1916. Men termen värnpliktig användes även på 1800-talet som en synonym till beväring och begreppet beväring levde säkert kvar även efter den allmänna värnpliktensinförande 1901. /Hans
250
« skrivet: 2015-01-31, 13:57 »
Nej, jag tror knappast att värnpliktiga på 1920-talet skulle ha fått behålla uniformen efter att de muckat. Nya soldater skulle rycka in och de behövde också uniformer och det skulle bli alldeles för kostsamt för Försvarsmakten att sy upp nya uniformer för varje ny värnpliktig som ryckte in.
Vad jag förstår av ditt tidigare inlägg så vet du vem personen på fotona är eftersom du vet när han är född. Har du inte sett hans militära inskrivningsnummer i församlingsboken? Detta nummer skulle ge en ledtråd till var han mönstrades och var han sannolikt gjorde sin värnplikt. /Hans
251
« skrivet: 2015-01-30, 10:18 »
Inte heller på detta foto ser man ärmuppslagen eller vad som finns på axelklaffarna. Ja, modellåret är 1886. Denna uniform blev mycket långlivad. År 1910 kom en ny uniformsmodell som var grå och hade den kända tresidiga hatten. Men m/1886 (som var mörkblå) levde kvar sida vid sida med m/1910 och man ser ofta fotografier med soldater i m/1910 men med persedlar från m/1886, inte mist mössa m/1865-1899.
År 1923 kom en ny uniform, m/1923, (gråbrungrön) men denna uniform blev aldrig fullt ut införd. Under 1920-talet var det stora besparingar med neddragningar som följd. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen som de införskaffade för egna medel.
Om fotot är taget i Uppsala är väl sannolikheten stor att det rör sig om Upplands regemente, I8. /Hans
252
« skrivet: 2015-01-29, 15:47 »
Julius, uniformen är antagligen infanteriets modell m/1886. Tyvärr ser man inte ärmuppslagen för det skulle ge mer information om typ av infanteriregemente.
Du frågar vilket kompani han tjänstgjorde i och det var 2:a kompaniet vilket framgår av knappen med en 2:an i mössan.
De två strecken på vänster överärm är sk. skoltecken.
Däremot är det svårare att avgöra regemente då man inte ser vad det står på axelklaffarna.
Det står något på fotografiet nere till höger vilket antagligen är fotografens namn eller fotoateljéns namn. Det skulle underlätta att identifiera regementet om man vet var fotot är taget. /Hans
254
« skrivet: 2015-01-21, 14:57 »
Jan Erik Lindström undrar i en annan tråd (Hitta i kyrkböcker) vad det militära inskrivningsnumret 661 58/27 står för.
58 står för Falu östra rullföringsområde som då tillhörde Kopparbergs inskrivningsområde. 27 är det år inskrivningen skedde, dvs 1927. 661 är personens löpnummer i rullan. /Hans
255
« skrivet: 2015-01-12, 15:58 »
Det de bär i bältena är ingen sabel utan en så-kallad faskinkniv m/1848. /Hans
256
« skrivet: 2015-01-12, 15:46 »
Jag tycker mig se att detta är Trängtruppernas uniform m/1895. Denna uniform bars även av Livgardet till häst och dragonregementena. Trängkårens uniform var dock mörkblå med ljusblå krage.
Axelklaffen har en ljusblå passpoal runt klaffen samt siffran ett (1) för Svea Trängkår. Vidare syns också det uppstående knapphålet på ärmuppslaget. /Hans
257
« skrivet: 2015-01-11, 13:22 »
Katrin, se mitt inlägg från den 21 december 2014 - 18:08 ovan. /Hans
258
« skrivet: 2014-12-21, 18:08 »
Generalmönsterrullorna fördes fram till 1885, därefter började man föra de så kallade stamrullorna. Detta gällde då de värvade regementena. Först 1889 började stamrullorna föras vid de indelta regementena. Stamrullan är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885. För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten. Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar. Sen har vi ju inskrivningslängderna. För dessa måste man känna till vilken socken personen bodde i vid inskrivningen för att finna honom i inskrivningslängderna. Jag känner inte till i vilken mån dessa rullor blivit digitaliserade men både stamrullorna, stamkorten och inskrivningslängderna finns på Krigsarkivet. Riksarkivet har dock en sida där man beställa kopior eller framtagning av inskrivningslängder, stamrullor och stamkort rörande värnplikt för personer födda 1865-1954. Se http://riksarkivet.se/varnplikt. De tar dock ut en avgift för detta. /Hans
259
« skrivet: 2014-12-21, 10:36 »
Jag skrev ovan att Skara rullföringsområde tillhörde Skaraborgs inskrivningsområde. Det gjorde det men under åren 1926-1942.
Under åren 1902-1926 tillhörde dock Skara rullföringsområde Älvsborgs norra inskrivningsområde. /Hans
260
« skrivet: 2014-12-21, 10:11 »
Julius, 362 33/1911 är ett militärt inskrivningsnummer för värnpliktiga.
33 står för Skara rullföringsområde som då tillhörde Skaraborgs inskrivningsområde. 1911 är det år inskrivningen skedde. 362 är personens löpnummer i rullan. I övrigt se inlägget från 18 juli 2014 ovan. /Hans
261
« skrivet: 2014-12-20, 10:29 »
Jo, visst är det sannolikt att det är så. Männen bär infanteriets m/1860, fotona är tagna i Luleå på 1870-talet så sannolikheten är stor att båda tjänstgjorde vid Norrbottens fältjägarkår. /Hans
262
« skrivet: 2014-12-19, 15:12 »
Hej Ann-Mari, ja denne man bär infanteriets uniform m/1860. Här ser vi även en bit av de gula passpoalerna i byxorna. Vi ser också på ärmuppslaget de typiska två nyckelhålen som kännetecknar de vanliga infanteriregementena. Knapphålen på ärmuppslagen var stående och knapparna var knäppta. Uniform m/1860 bars av samtliga infanteriregementen utom av Svea- och Göta (andra) livgarde, Första- och Andra livgrenadjärsregementena samt Värmlands fältjägarregemente.
Av ramtypen att döma så bör väl även detta kort vara taget på 1870-talet? I texten under det kort som du refererar till står det att denne man var en officer vid Norrbottens Regemente. Detta regemente fick dock namnet Norrbottens Regemente först år 1892. Tidigare var det en kår med namnet Norrbottens fältjägarkår och den bildades år 1841 när dåvarande Västerbottens fältjägarregemente delades i två fältjägarkårer. Den norra kåren får namnet Norrbottens fältjägarkår. /Hans
263
« skrivet: 2014-12-19, 10:10 »
Längst ned på ärmarna finns de typiska två knapphålen som det vanliga infanteriet bar. Uniformen har två knapprader och det hade infanteriets uniformsmodell m/1860. Vapenrocken till denna uniform hade mörkblå färg medan byxorna fick blåmelerad färg (dvs. olika färg på byxor och vapenrock där byxorna var ljusare). År 1872 ändrades byxorna som nu får samma mörkblåa färg som vapenrocken. Byxorna får då beteckningen m/1872.
På fotot ovan syns tydligt att byxorna har en något ljusare färg än vapenrocken så byxorna bör vara liksom vapenrocken m/1860. I och med m/1860 infördes axelklaffar i vapenrockens färg. Mannen på fotot har epåletter varför man inte ser axelklaffarna. Epålett bars på axlarna som axelprydnad eller gradbeteckning.
På bordet ligger skärmmössa m/1865. Mössan är försedd med mössplåt. Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865-1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sidan om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). /Hans
264
« skrivet: 2014-12-13, 12:56 »
Julius, om du går till Centrala Soldatregistret och tittar under ”Om Databasen” finner du information om registret, bl.a. ”Databasen gör inte anspråk på att vara fullständig, forskning pågår hela tiden och nya soldater förs till de tidigare registrerade samt nya uppgifter om soldaterna och den närmaste familjen.”
Vidare ”Syftet med registreringen är att registrera den menige soldaten upp till distinktionskorpral grad.” /Hans
265
« skrivet: 2014-09-12, 12:07 »
Jag hjälper en amerikan med sina rötter där 2 personer emigrerade 1883. Kvinnan kom från Broby, Torpa socken, Västmanlands län, Mathilda Björkholm, Torpa AI:17 (1881-1885) Bild 166 / sid 150. Mannen, Carl Johan Johansson kom från Broby, Tumbo socken, Södermanlands län, Tumbo AI:22 (1881-1885) Bild 95 / sid 89. Dessa båda socknar ligger intill varandra. Såg i AD att år 1950 överfördes Broby från Torpa i Västmanlands län till Tumbo i Södermanlands län.
Min fråga är, är detta ett och samma Broby som var uppdelad på två socknar, dvs låg västra delen av Broby i Torpa medan den östra i Tumbo där sockengränsen klöv Broby i två delar? Eller är det två separata Broby? /Hans
266
« skrivet: 2014-07-19, 12:34 »
Jag tror att Stig råkade skriva fel sidnummer för 1764-års GMR avseende Åke Hörbergs avsked. Det skall vara sida 169 (AD) /Hans
267
« skrivet: 2014-07-18, 18:01 »
Mellan åren 1902 och 1942 skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Således betyder 511 24/27 att 24 är rullföringsområdet vilket i detta fall är Motala rullföringsområde som mellan 1902 och 1927 tillhörde Östergötlands västra inskrivningsområde. 27 står för året 1927 och är det år inskrivningen skedde. 511 är den värnpliktiges löpnummer i rullan.
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. År 1918 infördes individuella stamkort/värnpliktskort som innehöll liknande uppgifter som stamrullorna. /Hans
269
« skrivet: 2014-07-15, 12:21 »
Hej,
I akt-numret har du de uppgifter du behöver för att söka honom i generalmönsterrullorna. Akt-numret BR-06-0089-1822 talar om att det är Bohuslänsregemente (BR). 6:an står för 6:e kompaniet (Bullaren kompani) och 89 är soldatens soldatnummer (inom kompaniet) samt 1822 är antagningsåret.
Om du tar fram Bohusläns regementes generalmönsterrullor i ArkivDigital och letar upp första generalmönstringen som regementet hade efter 1822 så finner du generalmönstringen år 1825.
När du sen får fram 1825-års GMR för regementet så måste du leta upp Bullarens kompani (då Andra Majorens kompani) och inom detta kompani bläddra fram till soldat 89. AD:s källhänvisning är: Generalmönsterrullor - Bohusläns regemente 636 (1825-1828) Bild 1350 (AID: v374167.b1350, NAD: SE/KrA/0023)
Här finner du soldat 89, Magnus Jonas Dahlquist på roten Björkebräcka. Här står han även som stockmakare. /Hans
270
« skrivet: 2014-01-22, 10:13 »
Andra gardet har hetat något olika men från 1818 Andra livgardet och från 1894 Göta livgarde. /Hans
271
« skrivet: 2013-09-19, 11:02 »
I den information du hämtat från Centrala soldatregistret har du all information du behöver för att hitta honom i regementets generalmönsterrullor. I Aktnumret BR-03-0061-1813 så ser du att han antogs som soldat 1813 och han var soldat nummer 61 (rote 61) i 3:e kompaniet (03). 3:e kompaniet hette Södra kompaniet vilket också framgår av den information du listat och regementet är som sagt Bohusläns regemente. För att hitta honom tittar du på Bohusläns regementes generalmönsterrullor från det år han antogs, dvs från 1813 och framåt. Normalt mönstrades ett regemente vart 3 år men detta stämmer inte alltid. När du får fram en generalmönsterrulla så börjar de med regementsstaben och därefter de olika kompanierna i rangordning. Leta reda på Södra kompaniet. Varje kompani börjar med kompanibefälet och därefter soldaterna i soldatnummer ordning. Din soldat är soldat 61 i kompaniet så scrolla fram till nr 61. På denna sida ser du ett exempel på hur en generalmönsterrulla (GMR) är uppställd: http://www.hhogman.se/gmr_1845.htm På denna sida finns exempel på hur du kan tyda de olika noteringarna som står i en GMR: http://www.hhogman.se/GMR_noteringar.htm På denna sida finns lite råd om hur du soldatforskar: http://www.hhogman.se/soldatforskning.htm Jag tittade i AD som hastigast på Bohusläns regemente och för detta regemente har man arkiverat generalmönsterrullorna kompani för kompani istället för per år. Gå in i Södra kompaniets GMR och leta upp de rullor som finns från 1813 och framåt. Jag har inte sökt så noga men det verkar vara ett hopp i GMR för Södra kompaniet mellan 1811 och 1828? På denna sida v435331.b870 (för 1828 ) i AD finns en soldat 61 med namn Swen Krok. Är det din soldat? /Hans
272
« skrivet: 2013-09-15, 12:46 »
På släktdatas sida (Elisabeths länk ovan) finns en länk till min hemsida som inte längre är aktuell. Jag har nu kontaktat Släktdata med uppgift om den nya adressen till min Sve/Eng ordlista. Den är http://www.hhogman.se/dictionary_genealogy.htm Hans Högman
273
« skrivet: 2013-09-01, 11:23 »
Det var lätt att hitta honom då all information finns i utdraget från Centrala soldatregistret. Han var soldat nr 19 i Barne kompani i Västgöta regemente. I informationen VG-04-0019-1807 så står VG för Västgöta regemente, 04 för kompaninumret (4=Barne kompani), 0019 för hans soldatnummer och 1807 för antagningsåret.
Ludvig Hjortberg approberades (antogs) år 1807 men det finns inga generalmönsterrullor för Västgöta regemente mellan 1806 och 1816 men om du tittar i 1817-års generalmönstring av regementet (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente 546 (1817-1821) Bild 143 / sid 138 ) så finner du honom där som soldat nr 19 i Barne kompani. I början av generalmönsterrullan finns en innehållsförteckning och där ser man att Barne kompani börjar på sida 134. I AD har sidan ID= v60360.b143.s138 (dvs han finns på sida 138).
Hans ålder i GMR anges till 32 år och antalet tjänsteår till 9 1/2 år. Han var 5 fot och 11 tum lång. Han var även närvarande vid mönstringen.
Hans
274
« skrivet: 2013-06-10, 10:25 »
Anledningen till att det inte finns några inskannade generalmönsterrullor (GMR) efter 1884 är att GMR upphörde då. Istället började man från 1885 att föra stamrullor för de värvade förbanden. De indelta förbanden fick stamrullor 1889.
Stamrullorna för underofficerare och officerare fördes fram till och med andra världskriget och omfattade all anställd personal. Stamrullorna ersattes 1945 med tjänstekorten. För värnpliktiga ersattes stamrullorna redan år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamrullan är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885. /Hans
275
« skrivet: 2013-06-08, 15:12 »
Mellan åren 1886 och 1901 skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL KKK/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, KKK är kompaniområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. I ditt fall har vi 125 2/98. 125 är således hans löpnummer i rullan och 98 är årtalet då inskrivningen av individen skedde.
Kompaniområde 2 var Torna kompaniområde som ingick i Södra Skånska infanteriregementets inskrivningsområde. Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades. /Hans
276
« skrivet: 2013-04-05, 23:18 »
Ja, det ser ut som 207 och det har jag ingen förklaring på. Jag skulle föreslå att du kontaktar Krigsarkivet. De har en kontaktsida för värnpliktsfrågor, http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=26157 Hans
277
« skrivet: 2013-04-05, 17:37 »
Rullföringsområdesnumren mellan 1902 och 1942 sträcker sig mellan 1 och 82. Mellan dessa år skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Är du säker på att 207 inte är individens löpnummer i rullan? Se gärna http://www.algonet.se/~hogman/inskrivningsomraden.htm /Hans
278
« skrivet: 2013-02-24, 18:27 »
En generalmönstring var en inventering av regementet och ger en statusbild av hur regementet var sammansatt både vad avser personal och utrustning (vid kavalleriet även hästarna) vid ett visst datum då regementet mönstrades. Vid varje generalmönstring nedtecknades allt noggrant i en sk. generalmönsterrulla (GMR). Generalmönstringsmöten hölls i regel vart 3:e år även om det inte alltid var fallet. I GMR ser du när en soldat antogs respektive när han fick avsked. Men du måste då titta i den GMR när detta skedde. I GMR finns två stycken noteringskolumner längst till höger. Den första av dessa gäller noteringar från den förra generalmönstringen och den längst till höger från den aktuella generalmönstringen. På sätt höll man ihop noteringar från två på varandra följande generalmönstringar. Om det i den vänstra står approberas och i den högra presens betyder det att han approberades vid den förra generalmönstringen och var närvarande vid den aktuella mönstringen. Du måste mao söka igenom alla GMR för den tidsperiod han var soldat vid det aktuella regementet. En värdefull källa och ett komplement till GMR är serien Rullor fr o m 1724”. Denna serie kan eventuellt täcka in luckor i respektive regementes rullserier. Dessa rullor är uppställda på samma sätt som GMR. Jag har själv hittat värdefull information om soldater som stupat i krig mellan två generalmönstringen genom att titta i Rullor fr o m 1724”. På min hemsida har jag ett exempel på en uppställning av en GMR, i detta fall Södermanlands regementes mönstring år 1845, http://www.algonet.se/~hogman/gmr_1845.htm . Jag har även samlat på min en stor mängd exempel på noteringar som man kan finna i en GMR och visar dem på tillsammans med förklaringar. De finns på http://www.algonet.se/~hogman/GMR_noteringar.htm /Hans
279
« skrivet: 2013-02-18, 18:29 »
Då är det rätt person för hans pappa heter just Isak Söderholm (1852-1919), Vik, Graninge. Om han angivit sin far i Sverige som närmast anhörig så var han väl inte gift 1918 i varje fall? Står det något om typ av militärt förband i hans WW I draft registration card?
280
« skrivet: 2013-02-18, 17:21 »
Jag har en ana vid namn Johan Efraim Söderholm, född 1873-09-23 i Vik, Graninge (Y). Han har i Graninge AIIa:1 (1895-1908) Bild 1720 / sid 163 (AID v121296.b1720.s163) kommentaren N. Amerika och datumet 1/6 01.
I ”Emigranten Populär 2006” finns en Johan Söderholm från Graninge (Y), ålder 25, född 1875/1876. Han utvandrade till USA från Sverige med Göteborg som avresehamn den 1901-06-14 med destination Wesley, Iowa, USA. Enligt databasen reste han ensam. Födelseåret stämmer dock inte helt på CD-skivan. Han är född år 1873.
Jag har hittat en John Efraaim Saderholm på familysearch.org. Denne person är född 1873-09 -23 vilket stämmer med min ana. Födelseort uppges ej, bara other country. Denne person avlider i San Diego, Kalifornien, USA 1957-02-10.
Jag har även sökt honom i Ellis Islands databas men hittar honom inte där.
Är det någon med tillgång till amerikanska census som kan se om han gifte sig i USA och fick barn? Finns något om honom i amerikanska WW1 records? /Hans
281
« skrivet: 2013-02-18, 10:15 »
Erik Jonas Högman (patronymikon Ersson), är en bror till min farfars far, och född 1846-06-19 i Väster Frötuna, Ljustorp (Y), död 1902-12-16 i Ljustorp (Y). I mitten av 1870-talet bor han i Högland, Ljustorp och i HFL Ljustorp AI:8 (1871-1880) Bild 183 / sid 170 (AID v121833.b183.s170) står kommentaren Dömd 31/5 1878 av Ljustorps Häradsrätt för första resan snatteri.
Är det någon med tillgång till rullor över fångar hos SVAR som kan titta vad det var han gjort, om det finns personalia och om det finns något fotografi på honom?
Var snatteri på 1870-talet samma som idag, dvs stöld av något som har ett relativt lågt värde?
/Hans
282
« skrivet: 2013-01-27, 22:50 »
75 i inskrivningsnumret 110 75/1908 står för Visby rullföringsområde som ingick i Gotlands inskrivningsområde. /Hans
283
« skrivet: 2012-10-22, 18:43 »
Soldaterna på bilden bär uniform m/1910 så fotografierna är tagna efter 1910. Denna uniform kom att bäras i huvudsak oförändrat skick ändra fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser, inte minst i landstormen.
Det kom en ny uniform år 1923 (m/1923) men denna uniform blev dock aldrig fullt ut införd. Under 1920-talet var det stora neddragningar i försvaret och många regementen lades ned. Det ekonomiska läget var kärvt för försvaret och de gamla uniformerna fick slitas ut först innan den nya uniformen fick införskaffas. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen som de införskaffade för egna medel. Den gamla m/1910 fick i många fall användas ute på kompanierna vanligen i en modifierad form, m/1910-1923 där de blå axelklaffarna på m/1910 ersatts med axelklaffar i samma färg som vapenrocken, dvs grå.
Så, det är inte lätt att datera fotografier med soldater i m/1910 eftersom den användes så länge. Fotot kan mao även vara taget efter 1923.
Om du kan förstora upp något av fotografierna där man ser vad som står på axelklaffarna så får du en ledtråd till vilket regemente det kan röra sig om. I Sollefteå fanns Västernorrlands infanteriregemente som mellan 1902-1927 hade beteckningen I28 och då står det 28 på axelklaffarna. Från 1928 hade regementet beteckningen I21. I Sollefteå fanns även Norrlands Trängregemente med beteckningen T3.
/Hans
284
« skrivet: 2012-06-27, 18:50 »
Lite mer information. Norrlands Trängbataljon hette vid tiden för ditt fotografi Norrlands Trängkår (T3) och fanns i Sollefteå. Norrlands Dragonregemente fanns i Umeå. Hans
285
« skrivet: 2012-06-25, 10:00 »
Uniformen som soldaterna bär är m/1895. Den hade något ljusare färg av mellanblått kläde. Vapenrocken hade en knapprad med åtta knappar. Ärmuppslagen var försedda med ett uppstående knapphål. Knappen i knapphålet var knäppt. På bröstet fanns två fickor med lock.
Kragen hade olika färg beroende på regemente. Livgardet till häst (K1) hade mellanblå krage, Livregementets dragoner (K2) vit krage, Skånska dragonregementet (K6) gul krage och Norrlands dragonregemente (K8) orange krage. Gradbeteckningarna bars på kragen.
Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Trängkårens uniform var dock mörkblå.
Kragen på uniformerna på bilden ser mycket mörk ut. Norrlands dragonregemente hade orange kragar och det är möjligt att den var mörk orange och att den ser nästan svart ut på ett svart/vitt foto? Även trängtrupperna bar denna uniform men till skillnad mot den mellanblåa färgen som dragontrupperna hade var trängens mörkblå. Jag tycker att uniformerna ser rätt mörka ut i färgen men det kan vara ljuset på bilden som spelar ett spratt. Om vi nu rör oss i Norrland så kan soldaterna även tillhöra Norrlands Trängbataljon. Även trängen bar ridstövlar.
Den stående soldaten bär dock m/1910 så fotot är taget efter år 1910.
Hans
286
« skrivet: 2012-03-07, 11:38 »
Vad jag kan se på bilden så ser det ut som en flammande granat på axelklaffarna vilket grenadjärtrupperna hade.
Grenadjärerna använde från 1858 en vapenrock med två knapprader (som soldaten på bilden bär). År 1873 anbringades en flammande granat på axelklaffarna.
År 1886 fick de den nya uniformen m/1886 som var en enradig vapenrock. Ann-Maries uppskattning av tidpunkt verkar stämma. Granaten på axelklaffarna infördes från 1873 och en ny uniform kom 1886 så troligtvis är kortet taget mellan dessa två år. /Hans
287
« skrivet: 2012-01-30, 18:22 »
Det ser ut som en trängsoldat i uniform m/1885.
Trängtrupperna bildades år 1885 då en trängbataljon sattes upp på Marieberg i Stockholm.
Denna bataljon delades sen 1891 och Svea- respektive Göta trängbataljon bildades. De följdes sen 1893 av Norrlands trängbataljon samt 1894 av Wendes trängbataljon.
De fick sin första uniform 1885, m/1885. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar, hade axelklaffar samt var mörkblå och liknade dragonregementenas vapenrock m/1875. Till uniformen bar man kask eller mössa m/1865. På axelklaffarna bars förbandsnummer.
Uniform m/1885 ersattes år 1895 av m/1895.
Svea trängbataljon fanns i Stockholm, Göta trängbataljon fanns först i Stockholm men från 1892 i Karlsborg och från 1902 i Skövde, Norrlands trängbataljon fanns även de först i Stockholm men från 1898 i Sollefteå, Wendes trängbataljon fanns först i Karlsborg men från 1895 i Landskrona.
Då soldaten bär tränguniform m/1885 bör fotot vara taget mellan 1885 och 1895 då en ny uniform kom. /Hans
288
« skrivet: 2012-01-22, 10:32 »
Roland, detta är ett inskrivningsnummer för värnpliktiga. Från 1902 skrevs de på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Ditt inskrivningsnummer 270 67/10 betyder då följande: 67 står för Sollefteå rullföringsområde som ingick i Västernorrlands inskrivningsområde. Siffran 10 är året då inskrivningen skedde, dvs år 1910, och 270 är den värnpliktiges löpnummer i rullan.
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen lista ut vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. Troligtvis så gjorde denna person sin värnplikt vid Västernorrlands regemente (infanteri). Mellan 1902 och 1928 hade regemente beteckningen I28 och I21 från år 1928. Detta regemente fanns i Sollefteå.
Ytterligare ett alternativ är Norrlands trängkår, T3 som från 1949 blev Norrlands trängregemente. Även T3 fanns i Sollefteå. /Hans
289
« skrivet: 2012-01-15, 11:58 »
Tack för hjälpen. /Hans
290
« skrivet: 2012-01-15, 11:03 »
Jag har fått en förfrågan från USA om en text i vigselboken för Åmot B:1 1799 - 1860 Gävleborgs län, avseende en vigsel 1818, nr 8. Texten börjar med C?  ? Corporalen vid Helsinge Kongl. Regemente och Ofvansjö Compagnei Eric Stolt i Mojsjön och Pigan Brita Ersdotter i Åmotsby....... Vilket är det första ordet i texten, det som börjar på C.... /Hans
291
« skrivet: 2012-01-13, 13:00 »
Visst ser 426 54/31 ut som ett inskrivningsnummer för värnpliktiga som efter 1902 skrev enligt följande: LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde.
I ditt fall står således 31 för år 1931 och 54 för Uppsala södra rullföringsområde som mellan 1902 och 1969 ingick i Uppsala inskrivningsområde. 426 är den värnpliktiges löpnummer i rullan. Troligtvis så gjorde han då sin värnplikt vid Upplands regemente som fram till 1957 var ett infanteriregemente,I8. /Hans
292
« skrivet: 2011-12-19, 11:38 »
If a soldier have note with kasserades or cassation it normally means he was dishonorable discharged. Otherwise he would be noted as “avskedad” (discharged). /Hans
293
« skrivet: 2011-12-08, 16:52 »
Hantlangare ingick i pjäsbesättningen och tillhörde manskapet. Pjäserna sammanhölls vanligen två och två med en underofficer (eller en fänrik) som chef. Manskapet utgjordes av de lägsta befälsgraderna, konstapel och lärkonstapel samt meniga hantlangare. Pjäschefen var konstapel. Dessutom fanns i servisen två lärkonstaplar och vid det grova artilleriet ytterligare en konstapel. Vanligen ingick 4 hantlangare per pjäs.
Konstapel kan jämställas med korpral i infanteriet och lärkonstapel med vice korpral. /Hans
294
« skrivet: 2011-11-27, 10:33 »
Stamrullorna började föras år 1885. Stamrullorna innehåller namn, födelsedatum och aktuell grad eller befattning samt anteckningar om soldatens enskilda förhållanden, hantverksskicklighet etc.
För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar.
När man tittar i inskrivningslängderna bör man känna till vilken socken personen bodde i vid inskrivningen för att lättare finna honom i inskrivningslängderna.
Stamrullorna och inskrivningslängderna finns på Krigsarkivet i Stockholm. Huruvida de skulle vara skannade och tillgängliga hos SVAR eller AD vet jag inte. /Hans
295
« skrivet: 2011-11-27, 09:37 »
Detta är militära inskrivningsnummer för värnpliktiga. Inskrivningen av värnpliktiga gjordes per kompaniområde vid denna tidpunkt vilket innebär att rullorna också upprättades per kompaniområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle. De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
Siffran 10 i 262 10/94 betyder Norra Åsbo kompaniområde som ingick i Norra Skånska infanteriregementets 1:a. Inskrivningsområde. 94 är årtalet dvs 1894. 262 är individens löpnummer i rullan.
Inskrivningsnumret 115 10/91 har motsvarande betydelse, dvs 10 är Norra Åsbo kompaniområde som ingick i Norra Skånska infanteriregementets 1:a. Inskrivningsområde. Och 91 är årtalet, dvs 1891. 115 är personens löpnummer i rullan.
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Norra Skånska infanteriregementet.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige/beväringen i inskrivningslängden för kompaniområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. /Hans
296
« skrivet: 2011-11-25, 10:24 »
Andreas, med mening soldat menas en soldat ingående i manskapet. Eftersom Älvsborgs regemente var ett indelt regemente så sattes soldaterna upp via rotering, dvs via rotebönder som bl.a. tillhandahöll ett soldattorp för soldaten på roten.
Om personen på bilden var en menig soldat så hade han ett soldattorp till sitt förfogande. Detta bör framgå i husförhörslängderna om du kan hitta honom där. Där får du då både soldatnamn, soldattorpets namn och vanligen också hans soldatnummer på roten.
Om du kan hitta honom i husförhörslängderna så har du därmed hittat den socken där han bodde och förhoppningsvis hans soldatnummer. Med hjälp av Grill ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” kan du sen ta redan på kompaniet han tillhörde. Därmed blir det lättare att hitta honom i generalmönsterrullorna och du slipper leta igenom alla kompanier i regementet.
I Grill finns regemente för regemente upptaget och per regemente socken för socken de soldatrotar som ingick i regementet. Vidare framgår vilket kompani som respektive rote tillhörde. Ett regemente på 1200 man hade således 1200 rotar. Älvsborgs regemente var roterat med 1200 nummer med 8 kompanier i Södra Västergötland varav 1191 i Älvsborgs län och 9 i Göteborgs län.
Torpsyneprotokollen är i regel dåligt bevarade och störst sannolikhet är det att hitta torpsyneprotokoll från 1800-talet. Men även för 1800-talet är det inte alltid man finner ett torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av. /Hans
297
« skrivet: 2011-11-19, 11:54 »
Jag kör Windows 7 (64-bit) och hade inga problem att installera Rosenberg. Följ Carl Szabads råd om val av programmapp vid installationen. Se tråden http://aforum.genealogi.se/discus/messages/274/247915.html?1291883771 Leta sen upp den programmapp du använde vid installationen av Rosenberg och i denna mapp letar du upp filen RBG2004.EXE. Gör en genväg och lägg den på skrivbordet och starta sen Rosenberg via denna genväg. Om det är version 1.0 av Rosenberg du installerat finns det en uppgradering till v 1.1 att ladda ned under ”Buggfixar” på Rötters sida. /Hans
298
« skrivet: 2011-11-15, 18:01 »
Jag vet inte om en avgående soldat fick behålla uniformen eller ej. Soldaterna fick lämna soldattorpet när de slutade och det upprättades då ett torpsyneprotokoll för att se att torpet var i gott skick. Om inte kunde soldaten bli ansvarig för reparationskostnaderna. Så man höll efter kostnaderna och en uniform skulle slitas ut innan en ny fick beställas. Så jag skulle inte tro att uniformen skänktes till soldaten när han tog avsked. Den skulle nog efterträdaren ha efter att storleken anpassats till honom.
Uniformen fick dessutom enbart brukas efter order, vanligen i fält eller vid högtidliga tillfällen och förvarades i en låst kista hos rotemästaren tillsammans med andra fältpersedlar.
Det var roteböndernas ansvar att hålla med uniform. De ville nog inte sy upp en ny uniform om den förra soldatens uniform kunde återanvändas.
Efter 1858 tog staten över denna kostnad. Kanske ändrades reglerna då om vad som skulle ske med den avgående soldatens uniform?
Du skriver att den person du tror det är tjänstgjorde vid Älvsborgs regemente. Har du tittat i detta regementes generalmönsterrullor för den tid din ana tjänstgjorde vid regementet? Då kan du ju se när han rekryterades samt när han tog avsked. /Hans
299
« skrivet: 2011-11-13, 10:16 »
Som jag skrev i mitt förra inlägg så bär personen på bilden uniform m/1860 och mössa m/1865. Byxorna till uniform m/1860 var ljusa. År 1872 kom en ändring av uniformen och nu får byxorna samma färg som vapenrocken, dvs mörkblå. Tittar man på bilden så syns det tydligt att byxorna har en ljusare färg vilket ger en indikation om tidpunkten när bilden kan ha tagits. Nästa infanteriuniform kom år 1886. Denna uniform hade en knapprad jämfört med m/1860 som hade två. Vi ser inte vad som finns på axelklaffarna men manskapet hade regementets nummer anbringat på axelklaffarna. Vad gäller gradbeteckningar så har vi mössan på bilden och den kan ge en ledtråd. Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865-1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sidan om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del. Det är svårt att se om det är en galon eller ett beläggningssnöre som finns på mössans nedre del på Andreas bild ovan. Nu ser vi inte mössan framifrån men officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard, m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor, m/1865. Manskapet bar kompaninummer framtill på mössan och därunder en manskapsknapp. Jag har tittat i ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” av Simon Olsson, och där finns bilder på mössa m/1865 sett från sidan med olika gradbeteckningar. Manskapets mössa och sergeantens mössa liknar varandra och är svåra att se skillnad på. Jag bifogar en bild från ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” som visar hur gradbeteckningarna bars på mössa m/1865. /Hans 
300
« skrivet: 2011-11-12, 14:57 »
Uniformen är infanteriuniform m/1860 med mössa m/1865. På ärmuppslagen syns de karakteristiska två stående knapphålen som användes inom infanteriet. Soldaten är med största sannolikhet en menig soldat. /Hans
301
« skrivet: 2011-08-23, 17:33 »
På Södermanlands soldatregister som innehåller information Södermanlands regementes knektar finns mer uppgifter om honom, se http://soldatregister.p10.se/ Här finns även ett PDF-dokument med information om hans pensionsuppgifter. Om man söker på torpet får man fram lite information om roten samt en karta som visar var torpet låg. WOLFF (tidigare Öman), Axel Leander: Kompani: Livkompaniet Socken: Husby-Oppunda Rotenamn: Väsby, nr 56 Härad: Oppunda Född: 1846-02-28 Ort: Nikolai, Nyköping Län: D Död: 1930-06-15 Ort: Län: Ålder: 84 Dödsorsak: Yrke: Längd: 171 Grad: Ingen grad angiven Antagen: 1869-12-09 Avsked: 1900-08-30 Tjänsteår: 31 Transport: Inflyttad från: Inflyttad år: Utmärkelse: Vad gäller soldatnamnet Wolff/Wolf så har det använts av 17 soldater vid flera av Södermanlands regementes kompanier. Axel Leander Wolff tjänstgjorde vid Väsby rote, nr 56, vid Livkompaniet och enbart på denna rote har det funnits 3 soldater som burit soldatnamnet Wolff. Både stavningen Wolf och Wolff förekommer. Generellt vad gäller soldatnamnen så skulle de vara unika inom ett kompani. Däremot kunde samma soldatnamn användas vid olika kompanier inom samma regemente. Vid anställningen blev den nye soldaten tilldelad ett soldatnamn av sin kompanichef. Det var vanligt, som Ingela också skriver, att samma typ av namn, ofta med anknytning till rotens namn, användes på de soldater som under årens lopp tjänstgjort vid samma rote. Hans
302
« skrivet: 2011-08-20, 09:35 »
I Centrala soldatregistret finns ingen Petter Friberg född 1747 listad. Jag tittade i Grill för Svinhult, Hult (F) och i Svinhult fanns rusthåll nr 94 som tillhörde Livkompaniet (1:a komp) för dåvarande Smålands kavalleriregemente.
Så, om du tittar i generalmönsterrullorna för Smålands kavalleriregemente för åren din ana tjänstgjorde vid regementet så bör du hitta honom som nr 94 vid Livkompaniet. Om han är född 1747 bör han ha antagits runt 1767.
Hans
303
« skrivet: 2011-08-13, 10:08 »
De militära inskrivningsnumren hade från 1902 formatet LLL RR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av rullföringsområdet (RR) och ÅÅ det år då inskrivningen av individen skedde.
Om du har inskrivningsnummer 103 62/07 så betyder det att hans löpnummer i rullan är 103. 62 står för Ljusdals rullföringsområde som ingick i Jämtlands inskrivningsområde. 07 är då årtalet, dvs 1907.
År 1902 tog Jämtlands inskrivningsområde över Jämtlands fältjägarregementets inskrivningsområde samt delar ut Hälsinge regementes inskrivningsområde.
Med stor sannolikhet fullgjorde en värnpliktig sin militärtjänst vid det regemente som fanns i det inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Jämtlands fältjägarregemente. Så troligtvis gjorde din soldat värnplikten där.
Hans
304
« skrivet: 2011-08-12, 18:56 »
Om han bodde i Järvsö när han mönstrade så gjorde han med största sannolikhet värnplikten vid Hälsinge regemente. Om du hittat hans militära inskrivningsnummer i församlingsboken så får du reda på både årtalet (som du hittat) och det regementes inskrivningsområde han mönstrade vid.
Om vi har ett inskrivningsnummer 137 60/07 eller 137 61/07så vet vi att denna värnpliktig skrevs in vid Gävleborgs rullföringsområde (61 och 61) som år 1907 (07) tillhörde Gävleborgs inskrivningsområde. Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. I detta fall har vi bara Hälsinge regemente. Rullföringsområde 60 är Gävle och 61 Bollnäs, båda tillhörde Gävleborgs rullföringsområde.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. 137 är i detta exempel personens löpnummer i rullan.
Eftersom du hittat 1907 i inskrivningsnumret så vet vi att han mönstrades vid detta år. Kanske fotot är taget 1907 eller möjligen 1908 om han gjorde värnplikten följande år, dvs 1908.
Hans
305
« skrivet: 2011-08-12, 16:40 »
Personen på bilden bär uniform m/1886 med mössa m/1865 (här sannolikt m/1865-1899) och sannolikt är fotografiet taget efter 1900. Problemet med att tidsbestämma ett kort utifrån denna uniformsmodell är att den kom att bäras långt in på 1900-talet, även efter att andra modeller fastställts. År 1910 kom en ny uniformsmodell, m/1910 men denna nya uniform ersatte inte den gamla m/1886 på en gång utan de bars parallellt under en längre tid. Det är mycket vanligt att man ser fotografier av värnpliktiga från 1910-talet där man till och med på samma fotografi ser olika soldater i de båda uniformsmodellerna. Det var även vanligt att uniformspersedlar från den äldre uniformen bars till m/1910, exempelvis bars uniform m/1910 ofta med mössa m/1865-1899.
Samma problem är det att tidsbestämma fotografier med soldater i uniform m/1910 eftersom även den kom att bäras under en mycket lång tid. År 1923 var det tänkt att uniform m/1923 skulle ersätta m/1910 men under 1920-talet var det stora neddragningar i försvaret med regementsnedläggningar som följd och ekonomin i försvaret tillät inte att uniform m/1923 kunde införas fullt ut utan de gamla uniformerna fick slitas ut först innan den nya uniformen fick införskaffas. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen m/1923 som de införskaffade för egna medel. Uniform m/1910 kom i huvudsak att bäras i oförändrat skick av vissa äldre åldersklasser ändra fram till början av andra världskriget, inte minst av landstormen.
Ditt fotografi är taget i Sundsvall och visst kan personen gjort värnplikten vid Hälsinge regemente men närmare till hands är kanske Västernorrlands regemente.
År 1854 bildades Västernorrlands beväringsbataljon, I29. År 1887 byter bataljonen namn till Västernorrlands bataljon och 1893 bildas Västernorrlands regemente (I29). Mellan åren 1902 och 1928 hade regemente beteckningen I28 och från år 1928, I21.
Det är riktigt att 10:an i mössan är ett kompanimärke. Under indelningsverkets tidsepok hade ett indelt infanteriregemente vanligen 1200 soldater fördelat på 8 kompanier med 150 soldater per kompani. År 1901 avskaffades dock indelningsverket för att ersättas av en värnpliktsarmé. Detta kort är med största sannolikhet taget efter 1901 och då hade vi en värnpliktsarmé och då hade vi även en annan organisation på regementena med fler kompanier. Så 10:an i mössan betyder att den värnpliktige tjänstgjorde vid 10:e kompaniet troligtvis vid Västernorrlands regemente (Sollefteå) eller möjligen Hälsinge regemente, I14 (Gävle) eller eventuellt Jämtlands regemente (Östersund) som fram till 1927 hade regementsnummer I23 (senare I5). För att definitivt kunna bestämma vilket regemente han tjänstgjorde vid behöver man kunna se vad det står på axelklaffarna och det syns inte på denna bild.
Hans
(Meddelandet ändrat av hasseh 2011-08-12 16:44)
306
« skrivet: 2011-08-10, 12:23 »
Det var i första hand skatte- och kronobönder som ingick i det ständiga knekthållet i indelningsverket och som hade skyldig het att rekrytera och underhålla knektar och båtsmän. Undantagna var bla frälsegods (med tillrörande gårdar inom rå och rör), rustningshemman, indelta befälshemman, ödehemman samt länsmans-, gästgivares-, bergslags- och postbondehemman m.fl.
Du skriver att Gimmersta var ett frälsehemman och då bör det hemmanet vara undantagen från roteringen i det ständiga knekthållet. Var Julita gård ett frälsehemman eller skatte-/kronohemman?
Hans
307
« skrivet: 2011-07-08, 23:08 »
Nästa uniform för infanteriet kom först 1886, m/1886. Nya uniformer infördes inte över en natt utan vanligen fick man slita ut den gamla uniformen innan nya införskaffades. Detta kunde medföra att soldater inom ett och samma regemente bar olika uniformsmodeller.
Så modell m/1860 bars fram till 1886 men i många fall även längre. På modell m/1886 fick vapenrocken åter en enkel knapprad istället för den dubbla knapprader på m/1860.
Jag känner tyvärr inte till vilka ålderskrav som gällde för korpralsskola. Men man brukade räkna tre år för att en knekt i indelningsverket skulle bli fullt utbildad. Om man rekryterades vid 18-års ålder så borde det vara möjligt att gå korpralsskola vid 24-års ålder?
För att en soldat skulle bli befordrad till korpral måste ha genomgå en godkänd korpralsutbildning. Den var uppdelad i två steg, först en förberedande korpralsskola och sen korpralsskolan. I den förberedande korpralsskolan kontrollerades att soldaterna hade de nödvändiga kunskaperna för att klara av korpralsskolan. Till korpralsskolan kom endast de som godkänts i den förberedande skolan.
Undervisningen i den förberedande korpralsskolan pågick i 42 dagar. Korpralsskolan var mer än dubbelt så lång som den förberedande skolan.
Hans
308
« skrivet: 2011-07-08, 15:17 »
Det mesta tyder på att soldaterna på bilden bär den svenska uniformsmodellen m/1860. Typiskt för den är de dubbla knappraderna. Vapenrocken hade mörkblå färg medan byxorna hade en blåmelerad färg (dvs. olika färg på byxor och vapenrock där byxorna var något ljusare).
Tittar man på fotot ovan så har byxorna en något ljusare färgnyans. Uniform m/1860 modifierades dock något 1872 och då fick byxorna samma färg som vapenrocken. Mössan soldaterna bär är skärmössa m/1865. Soldaten i mitten har dessutom mössplåt med plym i sin mössa. Förbandsbeteckningen bars på axelklaffarna och det ser ut att stå 12 på den sittande soldaten i mitten vilket tyder på, som någon ovan också angett, Jönköpings regemente.
Tittar man på ytterligare detaljer så ser man längst ned på ärmarna de för svenska 1800-tals uniformer så typiska knapphålen som användes på flera olika svenska uniformsmodeller under denna tid. De flesta infanteriregementena hade två st gula avlånga stående knapphål medan en del andra regementen inklusive gardesregementena m.fl. bar tre st liggande knapphål.
På de två ytterst sittande soldaterna ser man också tydligt två avlånga stående knapphål vilket också Jönköpings regemente bar.
De två strecken på den ena soldatens överarm är inte i sig en gradbeteckning utan bör vara ett sk. skoltecken som visade vilken militär utbildning man genomgått. Det fanns tre klasser för underbefälsskolorna, klass 1 till 3. Klass 1 till exempel var korpralsskola och klass 2 underofficerskola. Som examenstecken anbringades 1 till tre streck på vänster överarm beroende på vilken klass man tagit examen i. Se vidare om skoltecken på sidan 70 i ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” av Simon Olsson.
Hans
309
« skrivet: 2011-05-22, 14:00 »
Hej,
Beväringarna (värnpliktiga) som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
61 i inskrivningsnumret 113 61/89 betyder att han tillhörde Halmstads kompaniområde (61) som ingick i Hallands bataljons inskrivningsområde. 113 är individens löpnummer i rullan. 89 är som anges ovan årtalet, dvs 1889. Hans
310
« skrivet: 2011-03-15, 08:59 »
59/136/1900 betyder Sigtuna kompaniområde (136) ingående i Upplands regementes inskrivningsområde. 59 är individens löpnummer i rullan och 1900 är året.
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Upplands regemente.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige/beväringen i inskrivningslängden för kompaniområdet för året i fråga.
År 1892 antogs ett förslag på en ny härordning och utbildningstiden ökades nu till 90 dagar så de var inte inkallad lång tid.
Hans
311
« skrivet: 2011-02-24, 18:13 »
Du har ju redan angivit hans patronymikon, dvs Olofsson??? Har du hittat honom i Attmars hfl? Därifrån kan du ju sen följa honom bakåt i tiden och förhoppningsvis hamna i den socken i Hälsingland han kom ifrån. Hans
312
« skrivet: 2010-10-24, 10:42 »
Det finns en sida med en förteckning av gamla svenska örlogsfartyg. Den finns på http://www.fatburen.org/jan-erik.karlsson/ftgidx.htm Där finns en galär med namnet D?cker upptagen, sjösatt 1726. Mer information om denna galär finns på sidan. Hans
313
« skrivet: 2010-09-10, 14:51 »
Sofia, de två värnpliktiga inskrivningsnummer du nämner, 193 21/14 och 253 21/16 betyder:
193 = individens löpnummer i rullan
21 = Eksjö rullföringsområde, Jönköpings inskrivningsområde
14 = året 1914
samt
253 = individens löpnummer i rullan
21 = Eksjö rullföringsområde, Jönköpings inskrivningsområde
16 = året 1916
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området vilket i ditt fall torde vara Jönköpings regemente (I12). Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring.
Hans
314
« skrivet: 2010-07-31, 15:07 »
I samlingen Lantvärnet på Krigsarkivet finns generalmönsterrullor över manskapet som tjänstgjorde i Lantvärnet. I dessa generalmönsterrullor finns samma uppgifter som i generalmönsterrullorna för det indelta manskapet.
Hans Högman
315
« skrivet: 2010-01-02, 10:07 »
I Olof G Strömbergs båtsmansregister över Västernorrländska båtsmän står han som Halsstyf. Här är informationen från databasen: Rote 082 Halsstyf i Dal (Y) Ordinarie båtsman 2108218: Halsstyf, Erik Johan Melinder Född 1822-09-12 i Torsåker. Antagen som ordinarie båtsman 1843-06-22, (21 år gammal).. Död 1866-06-29, (44 år gammal). Gift 1845-02-16 med Anna Stina Olsdr. Född 1816-02-24 i Dal. Se http://www.gstromberg.nu/
316
« skrivet: 2009-12-26, 14:04 »
Det nämndes i ett tidigare inlägg att Sverige var ett av få länder som firar julen med utdelning av julklappar på julafton. Jag sökte på webben för att se vilka ytterligare länder som firar på julafton. Främst var det de Nordiska länderna plus Portugal, Polen och ytterligare delar av Centraleuropa.
På svenska Wikipedia hittade jag följande text:
”Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.”
På Engelska Wikipedia räknar man även upp några länder till:
”In Argentina, Austria, Denmark, Finland, Germany, Hungary, Iceland, Norway, Poland, Portugal, Quebec, Romania, Uruguay, and Sweden, Christmas presents are opened mostly on the evening of the 24th, - this is also the tradition among the British Royal Family, due to their mainly German ancestry [7] - while in Italy, the United States, the United Kingdom, Ireland, English Canada, South Africa, New Zealand and Australia, this occurs mostly on the morning of Christmas Day.”
Hans
317
« skrivet: 2009-10-27, 08:47 »
Gun, ditt nummer 253-83-1896 bör vara ett inskrivningsnummer för Beväringen. Detta innebär då att din morfar inte var indelt soldat utan beväring som var inkallad för militär utbildning. Beväringsinrättningen fanns parallellt med indelningsverket under större delen av 1800-talet och var en slags föregångare till den allmänna värnplikten som infördes 1901. Soldatregistret innehåller bara de soldaterna som tjänstgjort inom indelningsverket så därför hittar du inte honom där.
Inskrivningsnumren till beväringen skrevs vid den här tidpunkten på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ). I ditt fall har vi 253-83-1896 vilket innebär att inskrivningen skedde år 1896 samt att det skedde i kompaniområde 83. Kompaniområde 83 var Kåkinds kompaniområde som ingick i Skaraborgs regementes inskrivningsområde. Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Skaraborgs regemente.
Hans
318
« skrivet: 2009-09-28, 11:50 »
The term “cassera” in military rolls (for example the General Muster Rolls) means that the soldier was discharged in disgrace. Hans
319
« skrivet: 2009-04-21, 12:03 »
Det står Salbohed på fotografiet och Salbohed var övningshed för Västmanlands regemente. På soldatens axelklaffar ser man 18 vilket var förbandsnumret för Västmanlands regemente (I18) fram till 1927 då regementet lades ned.
Den dubbelknäppta vapenrocken tillhör troligen uniform m/1872 (möjligen m/1860). En ny enkelknäppt vapenrock kom med uniform m/1886 men de gamla uniformerna levde kvar ett bra tag när det kom en ny uniformsmodell.
Hans
320
« skrivet: 2008-12-06, 09:17 »
Enligt Södermanlands regementes register på Internet så finns det en soldat som uppfyller kriterierna född 1824 och soldatnummer 929. Däremot stämmer inte rotenamnet.
Hans namn är Anders Rundgren och här är den information som finns om honom i databasen:
Kompani: Gripsholms kompani. Socken: Gryt. Rotenamn: Brunsäter. Härad: Daga
Född: 1824-07-29. Ort: Hyltinge. Län: D. Längd: 170. Antagen: 1846-05-09.
Avsked: 1876-06-16. Tjänsteår: 30. GM-76. Begär avsked för ålderdomssvaghet. Underhåll genast. Tjänt väl.
Hans
321
« skrivet: 2008-11-29, 09:44 »
Anders, När man vill ta med sig sina mail-filer från Outlook Express till Windows Mail i Vista så kopierar man dbx-filerna till en valfri mapp på hårddisken i Vista datorn. Därefter går du till Windows Mail (WM) och väljer Importera, Meddelanden som finns under Arkiv. Du anger sen vilken mapp som du la dbx-filerna i. När importeringen i WM körs så konverteras dbx-filerna från OE till ett helt annat format som WM använder. När importeringen i WM är färdig så har du tillgång till dina meddelande som du hade i OE. I WM lagras varje mottaget meddelande som en egen fil vilket det inte görs i OE. Så, WM lagringsformat är ett helt annat format än det som OE använder. Eftersom WM är en nyare mail-klient än OE så kan man nog inte i OE importera mail från WM (jag känner i varje fall inte till att detta skulle gå).
Du bör även importera dina email adresser (kontakter) till WM på din nya dator. I Internet Explorer kan du under ”Lägg till favoriter” även importera Favoriter & Cookies till din nya dator.
Hans
322
« skrivet: 2008-11-28, 17:50 »
Ann-Mari, Om du är van vid Adobe Photoshop kan du använda en version av Photoshop som är avsedd för hemmabruk som heter Adobe Photoshop Elements (PSE). Den senaste versionen är 7.0 och finns på svenska. Med Photoshop Elements kan du spara bilder i vilket filformat du vill. Programmet är inte gratis men inte heller så dyrt, under 1000-lappen i varje fall. PSE är enkelt att använda.
Paint Shop Pro (PSP) som nämndes ovan är inte ett gratisprogram.
Hans
323
« skrivet: 2008-11-27, 19:14 »
Jag har en bärbar dator med Windows XP samt till nyligen en stationär PC med Windows XP som dock nu är nu ersatt med en Vista dator. När båda datorerna kördes med Windows XP hade jag därmed även samma version av Outlook Express. Den bärbara använder jag främst på resor och på landet under helger. Innan jag skall åka iväg med den bärbara kopierar jag alla Outlook Express mail-filer (dbx-filerna) från den mapp de ligger i till ett USB-minne, CD-skiva etc. Därefter kopieras de upp till motsvarande mapp i den bärbara. Efter kopieringen har jag direkt tillgång till alla mail på den bärbara. När jag sen kommer hem gör jag det omvända, dvs kopierar ned mail-filerna (dbx-filerna) till USB-minnet och sen tillbaka till den stationära datorn. Därmed har den nu tillgång till alla mail inklusive de jag tagit emot på den bärbara. Hos mig ligger dbx-filerna i mapp C:`Documents and Settings`Hans`Lokala inställningar`Application Data`Identities{2C89A59F-8748-45F7-952F-13D9BA527C85}`Microsoft`Outlook Express. Enklast är det väl att använda Windows sökfunktion (F3) för att söka efter dbx-filerna, då ser man var de ligger.
I Vista heter mail-klienten Windows Mail, dvs ett annat mail-program än Outlook Express, men det gick alldeles utmärkt att kopiera dbx-filerna till Vista-datorn för att sen i Windows Mail sen göra Import på dem. Därmed konverterades de till det format mail-filerna har i Windows Mail.
Backup eller säkerhetskopiera gör man för att säkra sitt material (släktforskningsdata till exempel) som man har på PC:n om den skulle krascha. Med en säkerhetskopia av sina datafiler kan man sen återställa data på PC:n efter att den fixats. Säkerhetskopian skall förvaras på en säker plats och den skall man inte använda för andra ändamål för att inte riskera att skada eller förstöra säkerhetskopian. Vill man ha en kopia av något för att ta med sig till en annan släktforskarkollega bör man göra det på en annan CD etc. OE:s dbx-filer öppnar man i Outlook express, inte i utforskaren eller motsvarande. Det finns en dbx-fil per mapp som man har skapat i OE, inte en fil per meddelande.
Det går inte att öppna en dbx-fil i Word.
Om man vill kunna använda samma CD eller DVD skiva för att ta inkrementella backuper (dvs kopiera enbart det som har ändrats efter förra backupen bör man använda CD rw eller DVD rw (inte CD r eller DVD r).
Anita, tänk på att Outlook och Outlook Express är två skilda mail-klienter. Om du har Outlook Express men frågar om råd på Outlook kan du få ett felaktigt svar.
Hans
324
« skrivet: 2008-02-21, 19:12 »
Eivor, soldaten på fotografiet bär uniform m/1910 med den trekantiga mössan. År 1923 kom sen en ny uniformsmodell, m/1923 och år 1939 kom m/1939.
Men uniform m/1910 kom att bäras i oförändrat skick ända fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser.
Soldaten på ditt fotografi ser ut att vara ung så din bild bör snarare vara tagen under första världskriget än andra världskriget.
Hans
325
« skrivet: 2008-02-20, 17:40 »
År 1885 antogs en ny värnpliktslag som ökade värnpliktstiden till 6 år i Beväringen och 6 år i Landstormen.
1885-års beslut innebar mao att en Landstorm skulle organiseras av de sex äldsta åldersklasserna, dvs 27-32-åringar.
År 1892 antogs ett förslag på en ny härordning vid en urtima riksdag. Nu utökades värnplikten till att omfatta 12 år i beväringen och 8 år i landstormen (dvs totalt 20 årsklasser).
Årsklasserna 1 - 8 ingick i första uppbådet, klasserna 9 - 12 i andra uppbådet och klasserna 13 - 20 utgjordes av landsstormen
Så, från år 1892 bestod Landstormen av de åtta äldsta åldersklasserna, dvs 33-40-åringar, och från 1914 av 35-42-åringar.
I början var dock landstormen endast en organisation på papperet och fick enbart inkallas vid krig till hemortens försvar.
Först 1914 började man genomföra utbildningar om 5 dagar. Detta skedde endast under kort tid efter beslutet. Befälet till landstormsförbanden rekryterades huvudsakligen på frivillig väg.
Under Första världskriget, dvs 1914-18, mobiliserades stora delar av landstormen för gräns- och kustförsvar. Före 1936 fick landstormsförbanden inte föras utanför eget och angränsande inskrivningsområde. År 1936 infördes en obligatorisk utbildning om 5 dagar, för befälet dessutom befälsövning om 7 dagar. I början av andra världskriget (1939-41) mobiliserades åter landstormen. År 1941 slopades uppdelningen av de värnpliktiga i beväring och landstorm.
Hans
(Meddelandet ändrat av hasseh den 20 februari, 2008)
(Meddelandet ändrat av hasseh den 20 februari, 2008)
326
« skrivet: 2007-08-19, 20:04 »
Hej, Det kan ha varit Västmanlands regemente hans tjänstgjorde vid. De höll nänligen till vid Salbohed utanför Sala.
Hans
327
« skrivet: 2007-06-20, 08:58 »
På Centrala Soldatregistrets hemsida finns följande information om registret under ”Om databasen”:
”Utöver de uppgifter som Ni finner i basen finns det ofta hos respektive lokalt Soldatregister ytterligare uppgifter om soldaten. Dock bör poängteras att det är inget släktforskningsregister utan en registrering av soldater vilka tillhört den Indelta arm?n. För många av dessa män har vi från släkt- och hembygdsforskare fått in uppgifter om familjen. Dessa uppgifter har registrerats på respektive soldat, vi registrerar då även vem som lämnat uppgifterna, detta för att om lyckan är med oss, kunna sammanföra Dig med andra forskaren som håller på med forskning om samma soldat. Om Du har uppgifter om personer som varit indelta är vi mycket tacksamma att få ta del av dessa. Naturligtvis behöver Du inte senare betala avgiften för akter där Du själv lämnat uppgifter.
Här nedan kan du se vilka förband som i dag helt eller delvis är registrerade, tänk dock på att detta är en andrahandsuppgift och att Du därför bör kontrollera det Du hittar. Tänk också på att vi hela tiden får in uppgifter om soldater, finns inte den Du söker med vid detta tillfälle kanske han kommer att finnas med vid nästa års uppdatering.”
Vidare:
”Det Ni finner i databasen är ett sammandrag av det material som finns hos 21 soldatregister, vilka samarbetar i projektet. Om Ni finner någon av soldaterna extra intressant vänd Er till det aktuella registret. Där finns ofta ytterligare uppgifter om soldaten.
Dock är det viktigt att Ni tänker på att soldatregistret inte är någon släktforskning utan ett register över ett antal personer som varit soldater i den Svenska arm?n och som vi har mycket att tacka för. I registret kan det finnas uppgifter om soldatens familj, föräldrar mm. Detta beror på att vi till registret får in uppgifter från släkt- och hembygdsforskare som på detta sätt hjälper oss att belysa soldatens liv och leverne. Om Du har uppgifter som Du vill tillföra registret är vi mycket tacksamma för dessa, ange bara Din källa till materialet.”
Mao är Centrala Soldatregistret en sammanställning av soldatuppgifter som olika föreningar/personer/lokala register samlat in och sänt till registret. I registret visas basuppgifter om respektive soldat. Finns mer information så visas för resp. soldat vilket förening/lokala register som samlat in uppgifterna och det är dit man skall vända sig om man vill ta del av den ytterligare information som finns tillgänglig.
Man vänder sig mao till olika föreningar för tillägguppgifter beroende på vem som samlat in dem. Vad som finns i dessa tilläggsuppgifter beror naturligtvis vad man fått fram om respektive soldat.
Det bästa är väl om någon representant från dessa lokala register uttalar sig om vad som kan finnas i tilläggsuppgifterna.
Hans
328
« skrivet: 2007-05-17, 09:23 »
Hej,
Om vi tar ditt inskrivningsnummer xxx 20/02 så ser vi att denna värnpliktig skrevs in vid Jönköpings rullföringsområde (20) som 1902 (02) tillhörde Norra Smålands inskrivningsområde. Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. I ditt fall sannolikt Jönköpings regemente, I12.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring.
Hans Högman
329
« skrivet: 2007-04-10, 15:23 »
Numret 40 132/95 är den värnpliktiges inskrivningsnumer som under åren 1886-1901 skrevs på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ).
40 är mao hans löpnr i rullan. Kompaniområde 132 utgjorde Rasbo kompaniområde som tillhörde Upplands regementes inskrivningsområde. Året 95 är således 1895.
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades. Så troligen gjorde Johan Andersson sin värnplikt vid Upplands regemente.
Hans Högman
330
« skrivet: 2007-04-05, 08:56 »
234 29/16 är den värnpliktiges inskrivningsnummer.
234 är personen löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av rullföingsområdet (29) och det år då inskrivningen av individen skedde (16).
Rullföringsområde 29 är Göteborgs norra rullföringsområde som tillhörde Västgöta-Bohus inskrivningsområde (17). Året 16 är naturligtvis 1916.
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. Nu vet du ju att det är Bohusläns regemente (I17).
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. Dessa finns på Krigsarkivet.
Hans
331
« skrivet: 2007-03-11, 09:16 »
Jag tittade i ”Dräkt och uniform” av Erik Bellander och i denna bok finns ett foto på en beväringsuniform, infanteriet, där soldaten bär vapenrock m/1886 och mössa m/1880. Detta foto är taget i Skövde, årtal dock okänt. Vapenrocken har stora likheter med den på bilden ovan. Mössan däremot är inte lik den ovan. Men det kan mycket väl vara en beväringsuniform på foto ovan.
Vapnet som soldaten på bilden ovan håller i handen har ett sabelfäste. Nu var det inte enbart sablar som hade sabelfäste utan även pallascher. Huggarna kunde ha värjfäste, sabelfäste eller korsfäste men de var kortare än sablarna. Sablarnas klinglängd har naturligtvis varierat genom åren men den låg på en längd mellan 80 - 90 cm medan huggklingan var ca: 70 cm lång.
Soldaten på bilden ovan verkar sitta ned och håller vapnet på ett sådant sätt att klingspetsen bör vila på golvet. Fästet är då i höjd med bröstet vilket innebär att det bör vara ca: 90 - 95 cm ovan golvet. Längden på klingan plus fästet bör då ge en längd på vapnet som snarare motsvarar en sabel än en huggare.
Hans Högman
332
« skrivet: 2007-03-09, 16:49 »
Jag kan inte säga att jag känner igen uniformen. Jag undrar om den är svensk?
Vapnet som soldaten håller i handen är en sabel eller möjligen en pallasch. I den svenska arm?n var det främst kavalleriet och artilleriet som använde sablar. Det har funnits sablar även i infanteriet men det gäller då officerarna.
Hans Högman
333
« skrivet: 2006-11-24, 17:55 »
Karen, do you have any entry in the Household Examination Rolls (Hfl) for your Olof Persson? If you track him down in the Hfl to the period when he was a soldier you will find information about his soldier name, the name of the soldier croft (soldattorp) and his soldier number. The name of the parish where his soldier croft was located will help you identify the regiment he served in.
If he was born in 1772 he might have been enrolled in the early 1790's and if his soldier croft were located in Värmland he most certainly was a soldier in the Närke-Värmland regiment. His soldier number would help you to determine which company he served in.
A very valuable source for the military researcher is Lieutenant Colonel Grill's work Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket I - IV (Statistical Digest of the Swedish Allotment System) from 1856. This is the best source to locate the unit a soldier served in.
Once you have the name of the regiment you can have a go at the General Muster Rolls (GMR) and of course with his soldier name, the Central Soldier Register.
Please have a look at Research of soldiers in Sweden for further information.
Hans
334
« skrivet: 2006-10-10, 19:15 »
Jag glömde bort att ge rotarnas namn. Här är de:
Närkes regemente, Knista:
Magerheda 17, 18. Ned. Östa 19, 20, Öf. D:o
21, 22. Göksvala 27, 28. Åsbytorp 29
Staveläng 30. Halsberg 31. Brånsta 32.
Berga 33. Gysta 34. Fjugesta 71, 72.
Livregementets husarer, Knista:
Gysta 69. Fjugesta 70.
Hans
335
« skrivet: 2006-10-10, 17:49 »
Livregementets husarer hade 2 rusthåll, 69 - 70, i Knista (T).
Närkes regemente (tidigare Närke-Värmlands regemente) hade 16 rotar i Knista (T).
Rotenumren som anges i Grill är17 - 22, 27 - 34, 71 - 72.
De fanns i Edsbegs kompani i Närkes regemente och innan dess Majorens kompani i N-V regemente.
Närke-Värmlands regemente delades år 1814 i två nya regementen enligt Grill. Jag har även sett uppgifter på att delningen skedde 1812 (Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I).
Hans Högman
336
« skrivet: 2006-06-08, 09:24 »
Hej,
Häradsdomare was an honorary title of the oldest “nämndeman” in a häradsrätt (district court of law).
A nämdemän is an appointed layman. Unlike an American juryman, a nämndeman actually is a member of the court and take an active part in the trial. Together with the judge they set the sentence. They also can ask questions to the prosecuted.
Chairman of a häradsrätt was the häradshövding. He was the only member in the häradsrätt with a law degree.
Båtsman was the Swedish name of a navy seamen provided by the Alloment System (Indelningsverket). The båtsmän was provided in the same manner as the soldiers in the Army, i.e. is through the rote farmers.
The båtsmän were deck hands doing all sorts of duties plus manning the guns during battle. Generally you could say that the båtsmän were low in rank and duties. It is difficult to find an English translation of the title Båtsman. They were a type of seamen serving onboard the Navy ships as explained above. The special thing about the båtsmän was the way they were provided - recruited - trained.
Hans Högman
337
« skrivet: 2006-05-15, 15:31 »
Den militära termen volontär har haft lite olika betydelse genom åren. Framför allt under 1700-talet var det en beteckning på frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid arm?n och flottan.
Den sida på min hemsida som har mer text om volontärer än den tidigare refererade sidan är volontärer
Det förekom även volontärer bland artilleripersonalen i flottan, sjöartillerister. De kallades även marinärer och deras främsta uppgift var att betjäna sjöartilleriet.
Utbildning till underofficerare och officerare: Ett vanligt sätt att bli officerare var att börja som volontär.
Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid arm?n och flottan. Volontärinrättningen tillkom redan under slutet av 1500-talet. Volontärer var då en del av manskapet, men hade en bättre ställning än de övriga soldaterna.
Under det yngre indelningsverket var volontärerna i regel skilda från indelningsverket och rustade sig själva mot kontantersättning och var att betraktas en grupp av blivande befäl.
Åldern på volontärerna fastställdes år 1730 till 15 år. År 1736 ändras åldern så att de kunde antas när de var tillräckligt gammal för att ”regera gevär”. Under 1700-talets andra hälft försökte man dock begränsa antagningen av allt för unga volontärer genom att de inte längre fick räkna anställningsår under åldrarna 15 (år 1765) respektive 18 år (år 1796) vid befordringar. Vid befordringar var som nämnts tidigare antalet tjänstgöringsår en viktig faktor. Detta hindrade dock inte att mycket unga barn sattes upp som volontärer. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år.
Det jag har om Marinregementet är följande: Bildades 1845 ur det år 1832 bildade sjöartilleriregementet. År 1871 överförs Marinregementet till arm?n bildar 1887 Blekinge bataljon. Indraget 1901 då de överförs till Karlskrona grenadjärregemente.
Hans Högman
338
« skrivet: 2006-04-25, 10:16 »
Är du säker på att det är soppör och inte sappör? Sappör är en äldre benämning på ingenjörsoldat främst utbildad för befästningsarbeten, särskilt att anlägga sapper, löpgravar, för stormning av fästningar (Källa: NE).
Hans
339
« skrivet: 2006-04-03, 09:23 »
Med jämna mellanrum, speciellt då en ny soldat skulle flytta in på torpet så upprättades ett torpsyneprotokoll. Under inspektionen antecknades alla brister och fel som skulle åtgärdas, exempelvis läckande tak, trasiga dörrar, fönster etc.
Soldattorpsyneprotokollen är dock ojämnt bevarade.
Syneprotokollen finns förutom på KrA även på landsarkiven i kronofogdearkiven eller länsstyrelsearkiven.
Jag har ett exempel på ett torpsyneprotokoll från 1842 på min hemsida, se
Torpsyneprotokoll
Syneprotokollen finns i resp. regementes arkiv och inom regementet per kompani. Ett sätt att hitta vilka arkiv och signum/volymer som handlingarna finns i är att använda Nationella Arkiv databasen, NAD. Den är dock inte helt lätt att använda.
Det finns lite beskrivning om hur du tar reda på signum och volym på denna sida: Soldatforskning
Hans Högman
340
« skrivet: 2006-03-28, 12:22 »
Eftersom han fanns vid Södermanlands regemente kan han också sökas i deras soldatregister, http://www.p10.se/ Hans Högman
341
« skrivet: 2006-03-15, 18:37 »
På bilden från 1902 bär din morfarsfar uniform m/1886 och skärmössa m/1895. Mössan har för tillfället försetts med mössplåt och plym.
Han är en vanlig menig, dvs rekryt som det stod på fotot.
På gruppfotot från 1918 så har vi två typer av uniformer samt en blandning av de båda. De som bär den grå uniformen med den tresidiga hatten har uniform m/1910.
De som har den mörka uniformen med skärmmössorna har uniform m/1886 och skärmössa m/1895.
Det finns även några soldater som bär uniform m/1910 med mössa m/1895.
Det går inte att se några detaljer på uniformerna men det ser ut att vara meniga soldater.
Huruvida de var inne på repmöte eller mobiliserade pga kriget går inte att säga utifrån fotot.
Som Bo skriver så bör de vara utrustade med mauser m/1896.
Hans
342
« skrivet: 2006-03-15, 17:34 »
Margareta, kompaninumren och deras kompaninamn som jag beskriver på min hemsida är de kompaninamn som användes under indelningsverket.
Jag kan dock inte svara på om de behöll dessa namn under värnpliktstiden.
Under indelningsverket fick kompanierna ett namn som motsvarade det lokala område som kompaniets rotar fanns i, vanligen häradsnamnet.
Hans
343
« skrivet: 2006-03-04, 15:55 »
Det var inte ovanligt att man kombinerade uniform m/1910 med mössa m/1895. Jag har sett mängder av fotografier där detta förekommer. Kronan ville väl slita på den gamla mössan innan man tog den nya. Annars var det den tresidiga karolinerliknande mössan som användes till uniform m/1910.
Ja, din morfar var vanlig menig värnpliktig, dvs ingen officer. Malmköping är namnet på orten. Malma hed i Malmköping var Södermanlands regementes övningsplats under indelningsverket. När indelningsverket upphörde 1901 och man införde en värnpliktsarm? så skulle man ju utbilda värnpliktiga både sommar och vinter. Då behövde de svenska regementena kaserner och ett enormt byggnadsprogram drog igång. Varje regemente skulle förläggas i en stad och där skulle kaserner byggas. Detta kostade stora pengar och staten hade enbart råd att skjuta till en viss summa per år så det tog många år innan alla regementen var förlagda i kaserner.
Den 25/1 1907 tog Kungl. Maj:t beslut om att Södermanlands regemente skulle förläggas till Strängnäs. Det skulle dock dröja till den 3 juli 1921 innan regementet marscherade in i staden. Två kaserner stod då färdigbyggda, i övrigt återstod en hel del innan allt var färdigbyggt.
Jag misstänker att man använde Malma hed fram till 1921 för utbildningen av Södermanlands regementes värnpliktiga. Men från 1921 skedde utbildningen i Strängnäs. Huruvida man skulle ha använt Malma hed även efter 1921 känner jag dock inte till. Din morfar gjorde ju sin värnpliktstjänstgöring efter att regementet flyttat till Strängnäs.
Jag har ingen kunskap om vilket tillverkningsår det skulle vara på kanonen på bilden. Men det var ingen pjäs som användes 1926. Så den bör ha varit uppställd som ett museiföremål någonstans.
Visst finns det uppgifter om de värnpliktiga. Stamrullorna som började föras 1885 är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885.
För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare innehåller korten uppgifter som tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar. Stamrullorna förvars på Krigsarkivet.
Den 6:a som du såg i mössan på m/1895 bör vara kompaninumret, dvs 6:e kompaniet.
Hans
344
« skrivet: 2006-03-03, 18:05 »
Soldaten på bilden bär uniform m/1910 med mössa m/1895.
Eftersom din morfar bodde i Eskilstuna så fullgjorde han med största sannolikhet värnplikten vid Södermanlands regemente (I10) i Strängnäs. Som Eskilstunabo ingick han i varje fall i Södermanlands regementes inskrivningsområde (nr 10) och där i Eskilstunas rullföringsområde (nr 44).
Om han gjorde värnplikten vid Södermanlands regemente så skall de stå siffran ”10” på axelklaffen. Om du kan förstora fotografiet så kanske det är möjligt att se vad det står där.
Hans
345
« skrivet: 2006-02-20, 15:52 »
En gardist är en soldat i ett gardesregemente, som på 1870-talet kunde vara Svea Livgarde I1, Andra Livgardet I2 (från 1894 Göta Livgarde) eller Livgardet till häst K1.
Hans
346
« skrivet: 2006-02-15, 09:20 »
Orlynn has given some details in the posting Genline Translation-1128.3.96400 and I have given an answer in that query that his Peter Skön was a grenadier in the Småland Grenadier Battalion. The time period is the 1830's. Hans
347
« skrivet: 2006-02-14, 12:03 »
Orlynn, as far as I can see Peter Skön was a soldier, a grenadier to be more exact, nr 59 at the soldier croft Dragontorp, Norra Sandsjö (F). The county is Småland, he was a grenadier and the time frame is 1831 - 1837 - all this indicates that he was serving in the Småland Grenadier Battalion. The name of the rote was Rudu and this rote's soldiers, according to Grill, served in the Life Company (1st company). So, Skön is his soldier name.
The Småland Cavalry Regiment was divided in 1821. The first battalion remains as a cavalry unit and received the name the Småland Dragoon Regiment. The second battalion was reorganized into infantry and was from 1824 called the Småland Grenadier Battalion (Smålands grenadjärbataljon).
Hans
348
« skrivet: 2006-02-13, 23:35 »
Karen, a grenadier was originally a soldier armed with hand grenades. Later when the range of fire of the muskets increased the role of the grenadiers changed. Instead the grenadiers formed elite units.
At the end of the 18th century the grenadier units became ordinary infantry units,
i.e. there were no longer any differences between grenadiers and other infantry even if they kept the “grenadier” names of these regiments.
Regarding the uniforms; I described the m/1845 uniform above. I ended the entry with “The infantry Life Guard regiments had a similar uniform as the rest of the infantry, however with some exceptions.” I should have included the grenadiers in that statement, i.e. the grenadiers had similar uniforms with some exceptions.
Hans
349
« skrivet: 2006-02-13, 14:11 »
Ann Mari, År 1901 avskaffades, som bekant, indelningsverket och ersattes av ett system med Allmän Värnplikt. Innan 1901 fanns dock ett system som kallades Beväringen och var en föregångare till den allmänna värnplikten. Berväringsinrättningen och indelningsverket fanns således sida vid sida fram till 1901.
I den Allmänna Värnplikten behölls värnpliktsåldern från Beväringen oförändrad, dvs från 21 till 40 år. Övningstiden för de värnpliktiga utökades dock kraftigt i den nya Allmänna Värnplikten.
En värnpliktig uttagen för linjetjänst i infanteriet övades från 1902 i 240 dagar varav 90 dagar utgjordes av 3 repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Grundutbildningen var således 150 dagar - 5 månader.
År 1914, inför första världskriget, utökades övningstiden till 340 dagar (250 dagars grundutbildning plus 3 x 30 dagars repetitionsövningar) för infanteriet. Värnpliktstiden förlängdes också med ett år genom att pliktåldern sänktes från 21 till 20 år. Mao blev år 1914 varje svensk man inskrivningsskyldig i värnpliktssystemet det år han fyllde 20 år.
I och med 1925-års nedrustningar sänktes övningstiden till 140 dagar varav 2 repetitionsövningar om 25 dagar. År 1936 höjdes åter övningstiden, nu till 175 dagar varav 1 repetitionsövning om 25 dagar. År 1941, mitt under andra världskriget, höjdes övningstiden till 450 dagar fördelat på en första tjänstgöring om 360 dagar samt 3 repetitionsövningar om vardera 30 dagar.
Alla beväringar/värnpliktiga hade ett inskrivningsnummer som man brukar hitta i husförhörslängderna/församlingsböckerna. Med hjälp av dessa inskrivningsnummer kan man lista ut var personen i fråga gjorde sin militärtjänstgöring.
Så beroende på när en person gjorde sin tjänstgöring så var han antingen 20 eller 21 år när han inkallades.
Hans
350
« skrivet: 2006-02-13, 10:54 »
Soldaterna på gruppfotot bär uniform m/1910 med den välkända tresidiga hatten. Denna uniform fanns även i två försöksvarianter, m/1903 och m/1906. Det var dock först på m/1910 som axelklaffarna kom. Färgen på uniformen var grå.
I hatten fanns tre stjärnor, dvs den symbol som den svenska försvarsmakten använder. Regementsbeteckningen för meniga flyttades på m/1910 från höger överarm till axelklaffarna och fick truppslagets färg. Från och med denna uniform fick arm?n åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag.
Soldaten till höger på gruppfotot bär både ridbyxor och ridstövlar. Den sittande personen har raka byxor och, som det ser ut, kängor. Fotot är taget i Halmstad och i Halmstad fanns ett infanteriregemente, Hallands regemente. Regementet var ursprungligen uppsatt som Västgötsdals regemente men år 1902 bytte regementet namn till Hallands regemente I16 och flyttas till Halland.
Det andra fotot är taget i Malmö och i Skåne fanns vid denna tid flera kavalleriregementen: Kronprinsens husarregemente K7, Skånska husarregementet K5 och Skånska dragonregementet K6.
På m/1910 bars förbandstecknen på de mellanblå axelklaffarna på vapenrock och kappa.
K5 bar förbandsnummer (V), K6 förbandsnummer (VI) och K7 förbandsnummer (VII), samtliga av ljusgult kläde. Förbandsbeteckningen gavs med romerska siffror.
På sidan m/1910 finns bilder på uniform m/1910.
De alla flesta infanteriregementena bar förbandsnumret (nn - arabiska siffror) av gult kläde på de mellanblå axelklaffarna på vapenrock och kappa.
Dockan på en av bilderna har siffran 9 på axelklaffen vilket innebär att han tillhörde I9, dvs Skaraborgs regemente.
På uniform m/1906 däremot bestod kavalleriets truppslagstecken av ett vitt mittfält, mellanblått emblem och regementsnummer. Ovan numret finns två korslagda värjor. Emblemet bars på höger överarm på både vapenrock och kappa. Efter som den ensamme kavalleristen på kortet till höger bär en sjua innebär det att han tillhörde K7, dvs Kronprinsens husarregemente. Eftersom emblemet sitter på höger överarm och han saknar axelklaffar innebär det att han bär uniform m/1906.
Infanteriets truppslagstecken på m/1906 bestod av ett gult mittfält, mellanblått emblem och regementsnummer. Ovan numret finns två korslagda gevär.
På Halmstadsbilden, dvs gruppfotot, har soldaterna axelklaffar vilket innebär att de har m/1910. De skulle kunna vara soldater från Hallands infanteriregemente men då måste man kunna se vad det står på axelklaffarna.
Hans
351
« skrivet: 2006-02-12, 14:45 »
Karen, to answer your question about the Västmanland regiment: This regiment was an allotted regiment with 1,200 rotar. Hence, the Regiment had 1200 soldiers organized into 8 companies. The regiment's rotar were located within the counties of Västmanland (940), Örebro (55) and Kopparberg (205).
You will find more information about the Allotment System and the allotted soldiers at
Alloment System.
Information about the Västmanland regiment can be found at:
Västmanland Regiment.
Hans
352
« skrivet: 2006-02-12, 14:24 »
Hi Karen, old uniform details are difficult to describe in Swedish, even more difficult to translate into English. That is way I haven't translated my page about the Swedish Army uniforms into English. I apologize for haven't done so yet.
However, I will, here and now, try to describe the uniform of 1845 in English.
The demands for uniforms more suitable for active service grow in the 1840's. The uniforms of the European armies did change a lot during this period. Sweden was fairly early to adopt these new ideas. In 1845 the Swedish uniforms was submitted to a far-reaching change. All defense branches, infantry, artillery and a to a large extent also the cavalry, got their uniforms changed, known as the model m/1845. The helmet (kask) was introduced as a new headgear.
The tunic (vapenrock) was issued in a dark blue color with a yellow lining instead of the former tailcoat jacket. Each regiment had their own type of buttons of the tunic, placed in one row, 8 in numbers. The tunic had a stand-up collar (ståndkrage) that was open and cut on the bias in the front.
The officer's tunic was open at the back and had a yellow edging at the front of the collar, at the cuffs and at the pocket flaps. The officers also had epaulets on their shoulders, like a insignia.
The trousers were also in a dark blue color with a yellow braid (passpoal) on the outer seams.
The soldier coat (kapott) was issued in a dark grey color with yellow details at the stand up collar. The officer coat was issued in a dark blue color, also with yellow details at the stand up collar.
The soldier “kolett” (a sweater with sleeves and a stand up collar) was in a dark blue color with shoulder straps including buttons at the front.
If you go to my page, m/1845 and click on the link [1840-1900] you will find a uniform from 1845 worn by Göta Life Guards.
The infantry Life Guard regiments had a similar uniform as the rest of the infantry, however with some exceptions.
Hans
353
« skrivet: 2005-09-05, 09:10 »
I ”Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915” av Karl K:sson Leijonhufvud, 1915, hittade jag följande text om auditörer:
En auditör är en jurist som biträder en militär chef vid avgörande av allvarliga disciplinärenden och angående skyldighet att ersätta värdefull egendom som skadats eller försvunnit. Auditören skall lämna ett yttrande och blir genom detta medansvarig för beslutet.
Vid 1833 års lönereglering fick auditören 500 riksdaler i lön och vid 1875 års lönestat 1.420 kronor. Uniformsbestämmelser för auditörerna utfärdades flera gånger under 1800-talet. År 1847 fick de tillåtelse att bära vapenrock istället för frack.
Auditörerna hade före 1837 underlöjtnants rang men fick detta år löjtnants rang. Vice auditören fick samtidigt underlöjtnants rang.
Hans Högman
354
« skrivet: 2005-06-27, 18:24 »
När jag startar Genline FamilyFinder 2 får jag upp ett felmeddelande som lyder:
”Din skärm är inställd med upplösning som är lägre än 1024 x 768. Alla fönster och knappar får inte plats på din skärm och därför kan du inte utnyttja programmet till fullo. Det är rekommenderat att du att kör programmet med en upplösning på minst 1024 x 768.”
Klickar jag sen på OK så får jag fram inloggningsfönstret. Väl inne i programmet kommer jag dock åt hela fönstret och samtliga knappar.
Jag har en LCD skärm som är designad för just 1024 x 768 och det är den inställning som visas då jag kontrollerar inställningen av skärmupplösningen. Så GFF2 borde inte klaga på min inställda skärmupplösning. Kör för övrigt Win XP.
Någon som råkat ut för samma felmeddelande fast ni kör på rätt skärmupplösning?
Hans
355
« skrivet: 2005-06-10, 14:29 »
I Södermanland fanns två båtsmanskompanier, Första- och andra Södermanlands båtsmanskompani. Överjärna tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani och i Överjärna fanns 4 båtsmansrotar: Mora 114, Bankesta 115, Tuna 116 och Ene 117. Eklunds båtmanstorp måste ha ingått i någon av dessa 4 rotar. Källa: Grill.
Hans
356
« skrivet: 2005-03-30, 09:14 »
Stein, here is some information about the change of names for the regiment.
In 1791 the Östgöta Infantry regiment was merged with the Östgöta Cavalry Regiment and the infantry part of the regiments received the name; the rotehåll division of the Life Grenadier Regiment (Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision).
The cavalry regiment was then a dismounted regiment.
In 1816 the new regiment was divided and reorganized into the two old regiments. The former infantry regiment received the name the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4) and the former cavalry regiment received the name the Second Life Grenadier Regiment (Andra Livgrenadjärregementet, I5).
I'm not familiar with the story behind the “liv” part of these two regiment's names. My guess is that it is just an honorary title. They are not life guard regiments. The life guard regiments have “livgarde” in their names, like Svea Livgarde, Göta Livgarde or Livgardet till häst (Mounted Life Guards).
If you are interested in the information you can find in the military records about “your” soldier you should start with the general muster rolls (GMR) of the Första Livgrenadjärregementet. In the US the Swedish GMRs can be obtained from the LDS Family History Centers.
Here is a page about researching the Swedish military sources
The archiving institute for military records in Sweden is Krigsarkivet (The War Archive).
Hans
357
« skrivet: 2005-03-29, 12:41 »
Stein, the name of the regiment you are mentioning doesn't sound right. The Göta Life Guards (Göta Livgarde) was an enlisted regiment garrisoned in Stockholm. It was only the allotted regiments that had soldier crofts located in the different provinces. As I understand your query, your soldier was an allotted soldier (indelt soldat) in the province of Östergötland?
Stångebro Company was a company within the Östergötland Infantry Regiment which from circa 1816 is referred to as First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4).
Hans
358
« skrivet: 2005-03-28, 13:05 »
I'm not aware of any site with the soldier crofts of Gåsinge. There is a site of Gåsinge hembygdsförening (Gåsinge folklore society). They ought know of the soldier crofts in the Gåsinge parish. See Gåsinge Hembygdsförening
However, if you use the Södermanland soldier register mentioned above, you can enter the name of a soldier croft (rote), for example Ullsta, and you will get information about this rote/torp.
Or you can enter a socken (Gåsinge for example) and you will get all the soldattorp in this socken.
Hans
359
« skrivet: 2005-03-27, 09:39 »
The Södermanland soldier register is at Soldatregistret i Södermanland
Here you can search either the soldier (Sök Torp) or the ”soldattorp” (Sök Torp).
The Taxinge site you are referring to must be Soldater och soldattorp i Taxinge
Hans
360
« skrivet: 2005-03-09, 17:50 »
60 F är 15,6 C och 80 F är 26,7 C. Det finns flera sidor på internet som innehåller omvandlare för detta, bl.a http://www.omvandla.nu/ Hasse
361
« skrivet: 2005-03-08, 09:53 »
Det går inte att tyda några truppslagstecken på uniformen men jag skulle gissa på infanteriet. Livsoldat innebär att han tjänstgjorde vid livkompaniet (1:a kompaniet).
Gratialist innebär att efter det att han avgått som soldat var mottagare av understöd, dvs pension.
Hans
362
« skrivet: 2005-03-07, 16:20 »
Han bär uniform m/1860. Vapenrocken med de dubbla knappraderna kännetecknar denna modell. Denna uniform modifierades något 1872 och ersattes sedan av m/1886. Mössan är m/1865.
Hans
363
« skrivet: 2005-02-26, 08:26 »
Iréne,
Enligt Grill finns det ingen rote som heter Eke i Vaksala socken för Upplands regemente. Däremot så finns det en rote Eka i Vaksala socken för Livregementets dragoner.
Denna rote hade rotenummer 48 och ingick i regementes Norra Upplands skvadron (4:e skvadronen).
Hans
364
« skrivet: 2005-02-24, 17:34 »
Iréne, Jag tittade just i Grill. Det fanns 2 regementen som hade rotar i Vaksala socken, dels Livregementets dragoner och dels Upplands regemente.
Livregementets dragoner hade 14 rotar och Upplands regemente 11 rotar i Vaksala socken.
Ingen av dessa rotar heter dock Håvgården.
Hans
365
« skrivet: 2005-02-24, 12:25 »
Du skriver inte vilken information du fått från soldatregistret i Uppland.
Hittade du dina uppgifter i Husförhörslängden?
Det fanns två st nummerserier för soldaterna. Upplands regemente var roterat med 1200 soldater fördelat på 8 kompanier med 150 man i resp. kompani.
Den ena nummerserien löper inom kompaniet och går från 1 - 150 i respektive kompani. Den andra nummerserien löper inom regementet och går från 1 - 1200.
Båda dessa serier finns med i generalmönsterrullorna.
I första kompaniet (livkompaniet) är dessa serier lika. En soldat i andra kompaniet kan ha exempelvis kompaninummer (rotenummer) = 1 och nummer inom regementet = 151.
Det är nummerserien inom kompaniet som visas i Grill.
Numret inom kompaniet är tillika rotenumret, dvs det nummer som roten (soldattorpet hade) hade. Om en soldat flyttade mellan två soldattorp fick han ett nytt nummer, dvs det nummer som gällde för den nya roten.
Detta innebär att en soldat kan ha haft flera soldatnummer under sin tid som soldat om han flyttat mellan rotarna.
Så frågan är om det är samma nummerserie som du har jämfört med den som du fick från soldatregistret? Vidare, om soldaten har bytt rote har han haft mer än ett soldatnummer. Soldatnumret var inte personligt utan följde roten.
Vidare, i generalmösnterrullan står namnet på roten, inte namnet på soldattorpet.
Du kanske har namnet på torpet medan det namn du fått från registret är namnet på roten, vanligen namnet på huvudgården i roten.
Jag har inte tillgång till Grill just nu men där kan man slå upp Vaksala socken och se vilka rotar som fanns i denna socken och vilket kompani de tillhörde. Då bör man kunna se om Håvgården finns med där och viket rotenummer det hade.
Hans
366
« skrivet: 2005-02-23, 18:11 »
Jeff,
It is difficult to decide which piece of information that belongs to which person.
However if we start at the bottom of the text it is clear that Helge Grottz received orders to report to the Royal Army (Field Army) in 1701.
Wallman then replaced Helge Grottz in 1701 (at this NCO residence).
Wallman received orders for service (elsewhere) in 1703.
Knut Breman was transferred to this place/position from a position as a Corporal at No 546 in Febr 9, 1704 to replace Wallman.
Knut Breman died in July 10, 1708.
Börge Hellgren was promoted to Förare and transferred to this place/position from a previous position as a Furir in order to replace Knut Breman.
This is my interpretation of the text and I don't see this text as a list of Börge Hellgren's service records but rather a list of the NCOs that has served at this position prior to Börge H.
The Närke-Värmland regiment was mobilized in 1700 and then served along the Norwegian border. In the fall of 1700 800 soldiers (about half of the 1,674 soldiers in the regiment) were shipped to the Baltic region to serve with the field army. The regiment participated in the battle of Narva in November 1700. After this battle the Närke-Värmland battalion needed reinforcements due to losses in the battle. So maybe Helge Grottz was among these soldiers that was sent to reinforce the N-V battalion. Probably the battalion also needed reinforcements in 1703 when Wallman was ordered elsewhere.
Source for the information about the N-V regiement: “Svenska regementenas historia”, J Mankell.
Hans
367
« skrivet: 2005-02-23, 09:20 »
Here is a translation into English of Siv's splendid interpretation.
However, this text is not easy to translate since it is not one sentence but rather pieces of information without any commas.
Förare Börge Hellgren
Was promoted to this place from a position as Furir
to replace Knut Breman who died July 10 Anno 1708 and
was transferred here from corporal
of No 546 at Feb 9 1704 instead
of Wallman who received orders for service elsewhere [utkommenderad] Anno 1703
who replaced Helge Grottz Anno 1701 who received orders to join the Royal Army same year
Hans
368
« skrivet: 2005-02-22, 22:12 »
Here is a partial interpretation of the roll entry for Börge Hellgren. Jösse Härads Company: Förare Börge Hellgren avancerade från Furier maj? Knut Bromans ??lla? ?som? dödder? 10 juli 1708 ?? avancerad från Corporal af Nr 546 ?? 9 Feb 1704 Hällmans ??lla f??? blef Commenderad År 1703 f?? blef ?? Helge Grottz? ??lla År 1701 ? blef Commenderad till? ? A?m??n ? ? Furier is spellt Furir today. Avancera = advance, promotion Dödder 10 juli 1708 = died July 10 1708 Commenderad = kommenderad = receive orders for service in ….. This interpretation is far from complete. Maybe someone else could have a go with it. Om någon kan tolka texten i generalmönsterrullan bättre än vad jag lyckats med men inte är säker på hur det skall översättas till engelska, svara då på svenska. Jag eller någon annan kan då översätta detta för Jeff. Peter, detta inlägg kanske skulle säkert få fler läsare som eventuellt kan lyckas med tolkningen av texten om det låg under ”Läshjälp / Övrigt / Militärrullor”. Kanske det bör flyttas dit. Hans
369
« skrivet: 2005-02-01, 15:09 »
En kort sammandrag av slaget:
Enligt ”Kungliga Södermanlands regemente under 350 år” så landstiger 6.000 ryssar vid Baggensstäket (Södra Stäket ) den 13 augusti.
Vid Stäket fanns redan ett par svenska galärer. Vidare hade man placerat 3 stenfyllda skutor som spärrar vid de två smalaste passagerna i sundet. I anslutning till spärrarna hade två skansar upprättats på var sida om sundet. Skansarna bemannades av ca: 400 man ur Södermanlands och Östergötlands tremänningeregemente till fot. Chef över försvararna var fortifikationsöversten Balzar von Dahlheim.
Vid 14-tiden får Södermanlands-, Västmanlands- och Dalregementet order om att skyndsamt bege sig till Stäket. Sörmlänningarna som låg i Skarpnäck fanns närmast Stäket.
Södermanlands regemente var inte fulltaliga utan räknade ca: 800 man. Den 2:a bataljonen under överstelöjtnant Henrik Johan von Essen skyndar i förväg till Stäket och anländer till vid 19-tiden. De inväntar där första bataljonen med överste Rutger Fuchs.
Under tiden var tremänningsregementet och galärerna inblandade i strider och lyckades fördröja ryssarna. Vid 20-tiden på kvällen får Södermanlands regemente order om att gå till anfall. Västmanlands regemente och Dalregementet hade då ännu inte kommit fram.
Ryssarna tvingas bakåt och då motståndet minskade lät överste Fuchs striden avstanna i det totala mörkret.
Vid midnatt anländer Dalregementet och Västmanlands regemente och striderna är då i praktiken över. Ryssarna drar sig nu tillbaka till galärerna och retirerar över Baggensfjärden.
Ryssarnas förluster uppgick till ca: 400 - 500 man medan Södermanlands regementets döda och sårade stannade vid 100 man. Fuchs skriver i sin rapport: Döde å wår sida är 1 öfver- och 2 under Officerare samt 25 gemena. Legerement blesserade, Öfverst Lieutenanten, 3 officerare. Svårare sargade 2 Öfwer- och 6 under Officerare samt 61 gemene.
Fuchs blev för denna bragd befordrad till generalmajor och von Essen till överste.
Södermanlands regementes högtidsdag är den 13 augusti (till minnet av slaget vid Södra Stäket 1719).
Hans
370
« skrivet: 2005-01-26, 09:01 »
Karen, Kristianstad is a city in the Skåne province.
The allotted and enlisted soldiers were employed soldiers. It was their profession. They had no obligation to serve as soldiers. They had voluntarily signed up as servicemen.
When you mention “soldier duty” I think that it refers to the involuntary military conscript system that was introduced in 1812 and was a system of draftees in parallel with the professional soldiers. This system was called “Beväringen” in Swedish. Beväringen was an early forerunner to the National Service System introduced in 1901.
Every male between the ages of 21 to 25 was required to serve in the military.
Initially the draftees of the “beväringen” were trained together with the soldiers from the Allotment System. Later, however, beväringen were organized into their own Battalions (beväringsbataljoner). The draftees were a kind of reinforcement troops (augment).
The length of the training period was initially only 12 days per year. First in 1856 the training was changed to 30 days over a two year period.
In 1885 the length of the training period for the beväringen increased to 42 days per year. In addition, the number of years the male population was liable for military service was increased from 5 to 6 years.
In 1892 the length of the training period for the beväringen once again was increased; 90 days per year became the required training period. Additionally, the male population was now liable for military service up to12 years.
Finally, in 1901 the Allotment System was abandoned. Sweden then changed to a national service / draft service (allmän värnplikt) system with a conscript army (värnpliktsarmé).
You mentioned that he spent two years in the military. As mentioned above, the draftees of the Beväringen did not spend that long time in the military.
This rather indicates that your ancestor was an allotted soldier provided by a “rote”. The short period of only two years as a serviceman could be explained by the fact that the Allotment System was about to be abolished (1901) and a lot of “rotar” was vacated during the last years of the Allotment System.
So, maybe he signed up as a soldier in 1897 and left the army in 1899?
If he was a draftee, you ought to be able to find his military enrollment number (inskrivningsnummer) in the clerical Household Examination Rolls (Hfl).
In 1885 every draftee / conscript (värnpliktig)) was assigned a three-part registration number, the so-called enrollment number (inskrivningsnummer). The three parts of the number consisted of; a serial number for the individual, a number for the roll keeping area and year of enrollment and was written in the form SSS RRR/YY, for example 102 153/92.
Hans
371
« skrivet: 2005-01-25, 15:54 »
Karen, I realized I didn't answer your question about the dragoon regiment.
The Scanian Dragoon Regiment (Skånska dragonregementet) was first established in 1676. The regiment was attached to the Allotment System in 1680 and then received the name the South Scanian Cavalry Regiment (Södra Skånska kavalleriregementet, K6).
In 1822 the regiment received the name Scanian Dragoon Regiment (Skånska dragonregementet). In 1893 the regiment was reorganized into an enlisted regiment.
The regiment was allotted with 1000 cavalrymen (1000 “rusthåll”) and formed 8 squadrons. All of the rusthåll were located in the eastern and southern parts of province of Skåne (510 in the county of Malmöhus, 490 in the county of Kristianstad).
Vemmenhögs Squadron was the 8th squadron of the regiment.
The location of the primary Garrison of the Regiment was from 1882 the city of Ystad, southern Skåne.
An infantry rote was in the cavalry called rusthåll. The cavalry “rusthåll” was organized in a bit different way than the infantry “rote”.
The farmer in a cavalry rusthåll had a personal contract with the Crown stating that he had to provide a cavalryman, horse and uniform. The contract was a voluntary agreement between the crown and the proprietor of an independent farm.
Dragoons were formerly mounted infantry. They traveled on horseback to the battlefield but they fought as foot soldiers. As mounted infantry they were very mobile units. It happened that dragoons fought as cavalry in battles. However, this was a type of warfare they weren't trained for and could end up in disaster.
During the 18th century the dragoons were more and more used as cavalry and therefore also trained as cavalry. Finally it was only the name that separated them from the light cavalry. During the 19th century dragoons was a term for heavy cavalry.
Hans
372
« skrivet: 2005-01-25, 09:05 »
Hi Karen,
Lifgrenadjären is not a military rank. However it tells you what kind of soldier he was. A “lifgrenadjär” means Life Grenadier and he served in a grenadier regiment, in your case the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4).
So, a lifgrenadjär or a more modern spelling livgrenadjär, is a soldier at a Life Grenadier Regiment. He served in the Omberg Company. His “rote” number was 63 (soldier number). The First Life Grenadier Regiment was formerly Östgöta Infantry Regiment which was first established in 1636 as the Östgöta Infantry Regiment. The regiment was linked to the Allotment System in 1685.
In 1791 the regiment was merged with the Östgöta Cavalry Regiment and the infantry part of the regiments received the name; The rotehåll division of the Life Grenadier Regiment (Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision). The cavalry regiment was then a dismounted regiment.
In 1816 the new regiment was divided and reorganized into the two old regiments. The former infantry regiment received the name the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4) and the former cavalry regiment received the name the Second Life Grenadier Regiment (Andra Livgrenadjärregementet, I5).
The location of the primary Garrison of the First Life Grenadier Regiment was from 1922 the city of Linköping, Östergötland County.
A grenadier was originally a soldier armed with hand grenades. The grenadier first fired his musket and then he would light the fuse of the grenade and throw it. The grenadiers were the first to be equipped with bayonets (beginning of the 18tn century). They were also equipped with a kind of grenade rifles.
Later when the range of fire of the muskets increased the role of the grenadier changed. In stead the best grenadiers formed an elite unit.
At the end of the 18th century the grenadier units became ordinary infantry units.
You will find an interpretation of military ranks at
Military Ranks
When you study the Swedish military system you have to understand the Allotment System (Indelningsverket). In 1682 the Swedish Armed forces was reorganized and a system called The Allotment System was introduced. The allotment system was the system of organizing and financing the Swedish armed forces in earlier times.
The way the soldiers were recruited to the allotted regiments differed from the enlisted regiments.
Before the New Allotment System the soldiers in the provincial regiments were recruited by an involuntary conscript system (utskrivning).
In the new system the soldiers were recruited and maintained by the farmers in each province. In the Allotment System the term “rote” is important to understand.
The infantry regiments normally had 1200 soldiers. Therefore each province was divided into 1200 districts (allotments) called rotar (its one “rote” but two “rotar”).
The farmers within each rote together had to provide a soldier to the regiment of that province. In return the farmers were exempted from having to serve as a soldier (as long as they provided a soldier).
So each regiment in a province had a number of districts (rotar) providing a soldier for the regiment.
The number of farmers per rote depended of the “mantal” which was a tax return code. Normally there would be 2 - 4 farmers per rote providing a soldier.
Along side with the allotted regiments there were also the more traditional enlisted regiments (värvade regementen).
The soldiers in the enlisted regiments were recruited in a more normal way and had cash wages paid by the Crown. This was the way soldiers were recruited in Europe.
Those regiments were garrisoned in the cities.
The majority of the regiments were the allotted regiments. Both the allotted regiments and the enlisted regiments were regular army units.
For more information on the Allotment system, see The Allotment System
Hans
373
« skrivet: 2005-01-22, 09:18 »
Ett annat sätt att få två bilder bredvid varandra är att lägga dem intill varandra på scannern och sen scanna in dem som en bild. Detta under förutsättning att bilderna får plats bredvid varandra på scannern, dvs att inte är för stora.
Det går även att klippa ihop två bilder till en i ett bildredigeringsprogram.
Med båda dessa sätt kan man skicka upp fotografierna som en bild.
374
« skrivet: 2005-01-20, 18:49 »
As mentioned above, a suicide in 1859 was not allowed to be buried at the church cemetery. The phrase “begravd i tysthet” indicates that there was a funeral ceremony at the church which, in my opinion, means that he was buried at the church cemetery. That should mean that he wasn't a suicide. However, this is my speculation. Anyone else who has an idea?
Hans
375
« skrivet: 2005-01-20, 17:38 »
John, do you have the period of time when this happened?
“avliden i förgifning” simply means, as you suggest; died of poisoning. However, from this short phrase it is almost impossible to draw any conclusions how he died. Was he submitted to a felony, was it an accident or was it suicide?
Is there more text in Swedish or is it just this phrase? Where did you find this text, in the death book or Hfl?
If this death took place between 1864 and 1894 the quite funeral could indicate suicide. However, you could have a quite funeral in the 19th century even without a suicide, I guess.
Hans
376
« skrivet: 2005-01-20, 08:36 »
Traditionellt har tjänstegraden konstapel använts inom artillerigrenarna i försvarsmakten. I arm?n var konstapel tidigare den näst lägsta underbefälsgraden inom artilleriet och luftvärnet, motsvarande korpral vid andra truppslag.
Det är väl troligt att en konstapel i flottan tjänstgjorde med fartygsartilleriet.
Hans
377
« skrivet: 2005-01-19, 18:39 »
Eivor, jag vet inte om du fått svar på din uniformsfråga på annat sätt eftersom det är ett tag sen, men soldaten på bilden är en artillerist och bär en attila m/1872 med svart snörliv.
Attila var en kort rock med snörmakerier eller band tvärs över bröstet, vanligen i fem rader. Den användes av husarerna och inom artilleriet. Artilleriets snörliv var svart.
Om din soldat bodde i Bohuslän så tjänstgjorde han antagligen vid Göta artilleriregemente, Göteborg.
Anders,
m/1886 är modellbeteckningen på själva uniformer och m/1895 är modellbeteckningen på mössan.
Hans
378
« skrivet: 2005-01-18, 12:43 »
I guess that ”begrav i tysthet” meant that it was a quite funeral with only the closest family present.
People that had committed suicide weren't allowed to be buried at the church cemetery. Instead they were to be buried by the “bödel” (hangman) somewhere else. If the suicide was committed due to mental derangement, someone other than the hangman was allowed to bury the dead, however not at the church cementry.
From 1864 the church agreed bury people at the cementry even if they had committed suicide, but the ceremony had to be i stillhet (quite). From 1894 this type of burials could be performed as any burials.
Source: Nationalencyklopedin.
Hans Högman
379
« skrivet: 2005-01-13, 18:35 »
Hej Sara,
Nej, tyvärr kan jag inte se något nummer på axelklaffen. Jag försökte förstora bilden men upplösningen är dock för dålig för detta.
Om du har bilden som ett pappersfotografi (dvs inte bara som ett digitalt foto) kan du pröva att scanna om bilden med en högre upplösning, kanske 300 dpi. Om du bara tar med samma område som föregående bild så blir den inte så stor utrymmesmässigt. Med högre upplösning går det lättare att förstora bilden med någorlunda bibehållen skärpa.
Hans
380
« skrivet: 2005-01-11, 17:46 »
Hej Sara,
Du skulle kunna pröva med att förstora upp axel- och kragpartiet på soldat nr två från vänster. Kanske man kan se förbandsnumret på axelklaffen.
Hans Högman
381
« skrivet: 2005-01-11, 10:17 »
Det ser ut att vara uniform m/1886 och skärmössa m/1895. Truppslagstecknet är svårt att se men sannolikt är det infanteriet. Det går inte heller att tyda förbandstecknet/förbandsnumret.
Hans Högman
382
« skrivet: 2005-01-05, 10:12 »
Numret som du anger, 75 109/86 är ett inskrivningsnummer som användes för beväringar/värnpliktiga. De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
Inskrivningsnumren skrevs mellan 1886 och 1902 på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individen löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ).
I ditt fall är 75 personens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (109) och det år då inskrivningen av individen skedde (86 = 1886).
Kompaniområdesnummer 109 utgörs av Vingåkers kompaniområde vid Södermanlands regementes inskrivningsområde.
Så sannolikt fullgjorde din person värnplikten vid Södermanlands regemente.
Du kan titta i inskrivningslängden för aktuellt kompaniområde och årtal för mer information om individen samt i stamrullan. För att enkelt kunna hitta en person i inskrivninglängden måste du veta vilken församling han bodde i. Längderna var nämligen geografiskt uppställda inom respektive inskrivningsområdet.
På min sida Soldatforskning
finns mer information samt en länk till sidan: ”militära inskrivningsområden” där alla inskrivningsområden finns upptagna.
Hans Högman
383
« skrivet: 2005-01-01, 17:52 »
More information about the “rote”.
A regiment normally had 1200 soldiers. Therefore each province was divided into 1200 districts (allotments) called rote (its one “rote” but two “rotar”).
The farmers within each rote (district) had to provide one soldier to the regiment of that province. In return the farmers were exempted from having to serve as a soldier (as long as they provided a soldier).
The number of farmers per rote depended of the “mantal”.
Mantal was a tax code and every farm that had to pay taxes was assigned a mantal. In the beginning one mantal meant a farm with a yearly return big enough to support the farmer's family and their farm hands.
It was estimated that a ”rote” had to be of 2 ”mantal” in order to afford the cost of providing a soldier.
In some areas there could be two farms per rote (the two farms together had a return of 2 mantal).
In other areas there might be 5 - 6 farms per rote, while a wealthy farm of 4 mantal alone had to provide two soldiers.
However, in many areas there were two farmers per rote.
Not all farmers were obligated to participate in the Allotment System. For example, the estates of the noblemen and the farms on noble land were exempted.
This had to do with the classification of land and the land ownership. Basically it was the people that lived on their own land, skattebönder and farmers that lived on land owned by the Crown, kronojord that provided the army with soldiers. Other groups like police officers, priests, innkeepers etc were also exempted.
The term “rote” is not exclusively used for the Allotment System; there were other types of “rotar” as well. However, since the Army rote is so special for Sweden and really has no equivalent in other armed forces it is my opinion, like Jeff's, that it is best to keep the Swedish word for it instead of inventing an English word.
Hans Högman
384
« skrivet: 2004-12-20, 13:21 »
You have to be aware of the fact that the military rolls weren't established for the purpose of genealogical research. They are not a secondary census. It is only in exceptional cases you will find information about the wives, children or parents of a soldier.
Regarding personal data the military rolls in the 1800's are more complete in this matter than the earlier ones. In the 1800's, you will find information about the name the soldier had before he was assigned a soldier's name (that is, his patronymic name).
Your ancestor was a soldier in the 1780's and it is not very likely that you will find his patronymic name in the general muster rolls.
However there are other military rolls. If you know the year of the soldier's recruitment you can have a look at the rekryteringsrullan/inmönstringsrullan (recruitment rolls/enrollment rolls) where you might find information about the soldier's patronymic name, date of birth, place of birth and sometimes the soldier's father's name. But, these rolls are not as well preserved as other rolls and there are very few of them around before the 1800's.
Whenever a soldier was killed in war, taken prisoner or passed away, there is a chance you might find information about his family. The soldier's wife or children could claim the salary that was due to him. On such occasions, his family might then show up in the rolls. A large collection of petitions with these requests (suppliker) are kept at the War Archives.
As I mentioned in my previous answer, there is more information about the different military rolls at:
Research of soldiers in Sweden
Hans Högman
385
« skrivet: 2004-12-19, 09:10 »
Nancy, you must at least provide the name of the parish where he lived as a soldier, the name of the province plus an approximate period of time when the ancestor served as a soldier. With this information in hand it might be possible to find the regiment by looking at Grill's Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket I - IV (Statistical Digest of the Swedish Allotment System) from 1856. This is the best source to locate the unit a soldier served in. For more information about researching soldiers, please have a look at: http://www.algonet.se/~hogman/soldiers_research.htm If he had his soldier's croft in Haraker, Västmanland he could have been serving in the Västmanland regiment or the Livregementet till häst (Mounted Life Regiment). Hans Högman
386
« skrivet: 2004-12-18, 09:09 »
Christina, om din ana tjänstgjorde vid Olands kompani, Upplands regemente så var han knekt, inte båtsman. Om han nu var båtsman ingick han i Norra eller Södra Roslags båtsmanskompani. Upplands soldatregister finns på: http://hem.passagen.se/runslingan/soldatgr.htm Soldatregistret omfattar både knektarna och båtsmännen. Hans Högman
387
« skrivet: 2004-12-10, 12:13 »
Styckjunkare was a military rank (non-commissioned officer, NCO) in the Swedish Artillery.
This rank was called fanjunkare in other branches of the Army (in the infantry for example) and was the highest NCO rank from 1833 when it was introduced until 1945 when the higher NCO rank Förvaltare was introduced.
Madame ought to be madam which is the same in English: Madam.
Hans Högman
388
« skrivet: 2004-12-07, 18:02 »
Jag tittade i ”Karl XII:s officerare” av Adam Lewenhaupt (andra delen) och där finns följande information om Petter Paul Wulff:
”Född 1629 i Belgrad; fången i Ungern av översten Gustaf Horn; volontär vid Gustaf Horns frikompani 1666; korpral vid Jönköpings regemente 1675, furir därstädes samma år; sergeant därstädes samma år; antog lutherska läran 1679; fältväbel därstädes 9/5 1694; fänrik vid Jönköpings infanteriregemente 2/4 1703och kallas då ”en gammal försökt och god officer”; fången 28/6 1709 vid Poltava; hemkom 1722; avsked samma år 5/6 93 år gammal; död 1725; Deltog i följande slag: Ferbellin, Stettins belägring, Bohus belägring, Thorn, Meskowitz, Poltava; sårad i huvudet, genom axeln och i låret, ena foten förfrusen. Gift med Sophia Weisner, levde änka 1728.”
Hans Högman
389
« skrivet: 2004-12-06, 12:25 »
Om han var född 1629 och deltog i slaget vid Poltava år 1709 innebär det att han var 80 år vid detta tillfälle. Det måste vara ytterst sällsynt att en så pass gammal soldat hade aktiv fälttjänst. Bara alla påfrestningar under marscherna för en 80-åring måste vara stora, inte minst från Poltava till Moskva.
Och därefter klara åren i fångenskap är en prestation för att sen bli frisläppt år 1722 vid 93-års ålder.
Detta bör vara något av ett rekord.
Hans Högman
390
« skrivet: 2004-11-29, 18:34 »
Det var mer än ett regemente som hade rotar/rusthåll i Stora Mellösa (T).
Enligt Grill (som speglar förhållandet vid mitten av 1800-talet) så hade både Livregementets Husarkår (17 rusthåll ingående i 3:e skvadronen Östra Närkes skvadron) och Närkes regemente (38 rotar ingående i Livkompaniet) rusthåll/rotar i Stora Mellösa.
Nu gällde dock din fråga 1780-talet.
År 1791 förvandlades Livregementet till häst till en brigad och delades i tre kårer, Livregementsbrigadens kyrassiärkår (senare Livregementets dragoner, K2), Livregementsbrigadens lätta dragonkår (senare Livregementets husarer, K3) och Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon (senare Livregementets grenadjärer, I3).
Livregementet till häst var före 1791 indelt med 1505 nummer med 12 kompanier (3 bataljoner) varav 3 kompanier i Närke.
Vad gäller Närkes regemente så hette det på 1780-talet Närke-Värmlands regemente. År 1812 delas regementet i två, Närkes regemente (I21) och Värmlands regemente (I22).
Närke-Värmlands regemente var roterat med 1.674 nummer med 10 kompanier (474 man i 3 kompanier i Närke och resten i 7 kompanier i Värmland). Närkekompanierna var Livkompaniet, Majorens kompani och Örebro kompani vilket innebär att Livkompaniet bör ha haft ungefär samma rotar 1780 som 1850.
Så i ditt fall bör du nog börja med generalmönsterrullorna för Närke-Värmlands regemente. Hittar du inget där får du söka i GMR för Livregementet till häst.
Generalmönsterrullorna (GMR) upprättades i fyra exemplar:
- Ett ex skickades till Krigskollegium (förvaras nu på KrA)
- Ett ex skickades Landshövdingen i länet (finns numera i Landsarkiven)
- Ett ex fanns på regementschefens expedition (förvaras nu på KrA)
- Ett ex fanns uppdelat i 8 delar så att varje kompanichef hade sin del (förvaras nu på KrA)
Så om du inte vill låna på SVAR så kan du titta i GMR på Krigsarkivet (KrA) i Stockholm eller landarkivet i Uppsala (Uppsala är väl LA för Örebro län?).
Hans Högman
391
« skrivet: 2004-10-28, 17:29 »
Officers' homesteads:
Officers as well as the soldiers were assigned a dwelling when they signed up for an allotted regiment.
The soldiers received a croft, a soldier's croft. But also the officers and the NCOs plus the lower ranks received dwellings.
The officer's dwellings were more like farmhouses. The higher rank the larger dwelling.
So, the Crown granted homesteads or dwellings to the Officers to live in. The homestead was not a personal gift but related to their work as an Officer. When an Officer left the army they had to move from the homestead.
Instead of the Officers getting all the salary from the Crown, the rote farmers paid a certain amount of their taxes directly to the Officers. The Officers also had an income from tenants that had cottages on the homesteads' land.
The homesteads of the Officers were located in the same part of the province as the Company they served in. So the soldiers and the Officers more or less lived side by side. Officers could keep an eye on the soldiers even while they were at home.
In each company, for example, there was a captain's homestead. If a captain was transferred from one company to another he also changed homestead that is he moved to the new company's captain's homestead.
General Muster Rolls:
A general muster was held at each regiment every 3rd year (later every 5th year). The general muster rolls were kept at every regiment and since a new general muster roll was set up at each general muster you must know the time frame when your soldier served in the regiment.
A general muster was an inspection of the regiment, where its strength in numbers, equipment etc were noted.
Within each general muster roll the soldiers were listed company by company. So it is a good thing if you know the company of the soldier.
Higher ranked officers, the so-called regimental officers (regimentsofficerare) are listed in the beginning of the GMR. In the Swedish Army the officers, from the rank of Major to Colonel, were called regimental officers - they were on the staff. The First and Second Lieutenant plus the Captain were called company officers (kompaniofficerare). They are listed in the beginning of their respective company.
Also, the NCOs and the lower ranks are accounted for in their respective companies in the rolls.
The places of the officer's and NCO's homesteads per regiment are listed in the Grill works: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket I - IV (Statistical Digest of the Swedish Allotment System).
In the general muster rolls you will find information about the soldiers/horsemen as well as all the officers and NCOs, all listed company by company as mentioned above. The “regimental officers” are in the beginning though.
For the soldiers you will find information like:
the soldier's name, the soldier's number (both within the company and within the regiment), the name of the rote, place of birth (normally just the name of the province, not the parish), age, number of years in service, how tall he was (normally in foot and inches), profession as a civilian and civil status (married or not).
Further, you will find notes on how well he had served/conduct as a soldier (normally at discharge), information of campaigns he has participated in, wounds and injuries, if he was absent at the general muster etc. These kinds of information were kept in a special remark column in the roll. After 1810 you will also find information on medals for bravery and other medals.
The soldier's patronymic name is in the rolls from the first half of the 1800's. From 1850 the GMR are much more detailed.
In the GMR of the cavalry regiments there are also information on each horseman's horse.
To get back to your questions:
Yes, the officers are included in the GMR. If you don't know the company it is easier to find an officer than a soldier in the GMR since they are fewer and listed in the beginning of each company in the GMR.
A normal size of an infantry regiment was 1,200 soldiers. They were divided into 8 companies of 150 soldiers each.
So, a GMR has a section in the beginning with the regimental officers, the staff and then 8 sections containing the soldiers, the company officers and NCOs. The NCOs are listed in the beginning of each company.
If you know the company it should be possible to establish the parish for the homestead of your officers and NCOs. If you don't know the company you have to look at all the companies of the regiment in a GMR until you find your man.
The Grill books will definitely give information of the officers' and NCOs' homesteads.
Hans Högman
392
« skrivet: 2004-09-08, 09:29 »
There are above all two allotted regiments that have been using the County of Örebro as a base for their recruitment. The two regiments are; the Närke-Värmland regiment and the Västmanland regiment.
That is, these two regiments have had soldier's rotar in the county of Örebro.
If your ancestor served as a soldier at the end of the 1600's and in the beginning of the 1700's in the county of Örebro, you should look at the general muster rolls for these two regiments, maybe start with the Närke-Värmland regiment.
The best way to find out the regiment is to find the parish he lived in as an active soldier, that is - find him in the church books. Once that is established it is easier to find the correct regiment. If that can't be done you have to look at different regiments rolls until you find him.
The general muster rolls were kept regiment by regiment and the general musters were normally held each 3rd year.
Hans
393
« skrivet: 2004-09-07, 18:16 »
If your soldier was serving in an Alloted regiment (indelt regemente) and if he lived at Björkhyttan, Linde as an active soldier, that is had a soldiers's croft there, he most likely served in the Västmanland regiment.
You don't say which period of time your ancestor served as a soldier. However in the “extra soldat roteringen” in 1809, Björkhyttan, Linde was assigned rote nr 42 in the Västmanland regiment.
Hans
394
« skrivet: 2004-08-18, 09:09 »
Håller med Helena att rubrikerna var lättare att se med svart text än att ha all text i blått. Rubrikerna är lättare att uppfatta om de har en avvikande färg.
Hasse
395
« skrivet: 2004-06-28, 15:33 »
Jag har lite information om regementet på http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm Under rubriken Innehåll: klicka på infanteriregementen och sen Hälsinge regemente. Scrolla sen fram till 1808 - 1809-års krig. Hans
396
« skrivet: 2004-06-28, 12:41 »
Under indelningverkets dagar fanns inte så många underavdelningar av arm?n utan det som fanns var främst infanteriet, kavalleriet och artilleriet.
Infanteriet var fotsoldaterna, knektarna. Kavalleriet stred till häst.
Så med infanterist menas en vanlig fotsoldat, en knekt som inom indelningsverket var en roterad soldat (det ständiga knekthållet).
Hans
397
« skrivet: 2004-05-28, 09:20 »
Skattegård has to do with the type of ownership of the land.
Ownership of land is quite complex and not easy to explain.
Basically there were three types of land:
- Land owned by the nobility (frälsejord - Noble land)
- Land owned by the Crown (kronojord - Crown land)
- Land owned by the farmers (skattejord - Taxed land)
Farmers on frälsejord (noble land) paid their taxes to the nobility. Farmers on kronojord (Crown land) and skattejord (taxed land) paid their taxes to the Crown.
The farmers on kronojord were called kronobönder (Crown farmers), farmers on skattejord were called skattebönder (Tax farmers) and farmers on frälsejord were called frälsebönder (farmers of the nobility).
Hans
399
« skrivet: 2004-04-28, 08:30 »
Berit, Photoshop Elements 2 finns ju på svenska, varför köpte du inte den svenska versionen?
Hasse
400
« skrivet: 2004-04-23, 12:00 »
För att klargöra begreppen ovan:
Husarer var från början beteckningen tungt kavalleri i Ungern. I Sverige började man sätta upp husarregementen under 1700-talet. Husarerna bar dolma fram till 1870-talet då attila började användas som livplagg.
Det är riktigt att dragon från början var en beriden infanterist. De red till slagfältet men steg sen av och stred som vanligt infanteri (fotfolket). Det hände även att de sattes in som rytteri i slagen. Detta var dock en arbetsuppgift som de inte var tränade för och kunde sluta illa. Ett exempel där dragoner användes som rytteri är slaget vid Lund 1676.
Under 1700-talet kom dragoner mer och mer att utnyttjas som rytteri och tillslut återstod enbart namnet som skillnad mot det lätta kavalleriet. Under 1800-talet kom dragonerna att räknas som tungt kavalleri.
Efter det stora nordiska kriget behöll Sverige det starka kavalleriet. Under 1700-talet så har Sverige ett överdimensionerat kavalleri i förhållande till det landområde som fanns kvar efter 1721. I slutet av 1700-talet omvandlas därför en del kavalleriregementen till infanteri. Detta skedde på ett begränsat antal år men kom att permanentas. De avsuttna kavalleristerna förblev till en början indelta men senare kom många av dem att roteras som infanteriet. Så när man pratar om avsuttet kavalleri brukar man mena de kavalleriregementen som omorganiserades till infanteri.
Grenadjärer var ursprungligen soldater med uppgift att under striden kasta handgranater. De var de första att utrustas med bajonetter (början av 1700-talet). De var även utrustade med ett slags granatgevär.
När skottvidden ökades på skjutvapnen minskade betydelsen av grenadjärer. I stället togs de bästa grenadjärerna ut som en elittrupp. Under slutet av 1700-talet upphörde skillnaden mellan grenadjärer och övriga förband och blev under 1800-talet likställda med övrigt infanteri.
Grenadjärer var således en del av infanteriet och inte kavalleriet.
Sverige hade under indelningsverkets epok både värvade regementen och regementen som var uppsatta inom indelningsverket (det roterade infanteriet) och det genom rusthållen uppsatta kavalleriet. Det stämmer att allt artilleri var värvad men det fanns både infanteri och kavalleri som var värvat. Exempel på det är Livgardet till fot (senare Svea Livgarde) och Livgardet till häst. Exempel på ett värvat husarregemente är Kronprinsens husarregemente.
De allra flesta infanteri- och kavalleriförbanden ingick dock i indelningesverket. Det enklaste sättet för att få veta om ett regemente var värvat eller del av indelningsverket är väl att titta i Gill.
I Grill finns enbart de regementen som var uppsatta inom indelningsverket.
Jag har på min hemsida uppgifter om vilka regementen som var värvade respektive indelta/roterade.
Hasse
401
« skrivet: 2004-04-15, 13:11 »
Det är riktigt att förbandsnumret fanns på axelklaffarna för de allra flesta förbanden. Hallands regemente, I16, hade numret 16 på axelklaffarna. Regementet hette tidigare Västgötsdals regemente. År 1902 byter regementet namn till Hallands regemente och flyttar till Halland. För intresserade har jag en sida om förbandsnummer och förbandstecken: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_forbandstkn.htm Hans Högman
402
« skrivet: 2004-03-29, 18:15 »
If your Bodin lived in Skön parish in the Västernorrland County and served in the armed forces he would have been part of the Navy. Västernorrland was a part of the Navy part of the Allotment System and therefore all servicemen in Västernorrland were so-called “Båtsmän” serving in the Navy. However there has not been a “båtsman” named Bodin in the Västernorrland County. There is a database for the Västernorrland's båtsmän at http://www.gstromberg.nu/. Hans
403
« skrivet: 2004-03-22, 13:37 »
Nu behöver man ju inte använda musen för att göra en Uppdatera (Reload). Det finns kortkommandon för detta. I Internet Explorer trycker man på F5 för att göra Reload.
404
« skrivet: 2004-03-17, 22:12 »
Siffran 17 på axelklaffarna anger att det är Bohusläns regemente han tjänstgör vid (I17) vilket då stämmer med Solberga sn. I Solberga hade regementet 9 rotar tillhörande 1:a kompaniet (Livkompaniet) samt 28 rotar tillhörande 3:e kompaniet (Södra kompaniet).
Hans
405
« skrivet: 2004-03-17, 15:53 »
Det är svårt att uttala sig om det är svärdsmedaljen soldaten bär på det första kortet men sannolikheten talar väl för det. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. Detta kan ge ytterligare ledtråd för tidsbestämmandet av hans tid som soldat. När kortet togs hade han med andra ord minst 16 år bakom sig som soldat och kortet är taget efter 1886.
Hans
406
« skrivet: 2004-03-17, 12:34 »
Vapenrocken fick två knapprader i och med modell m/1860 (dvs modellår 1860). Den dubbla knappraden fanns kvar även i m/1872.
I uniformsmodell m/1886 hade vapenrocken åter en enkel knapprad.
Så soldaten på bilden har en uniform som antingen är m/1860 eller m/1872.
Nu kan ju fotografiet ändå vara taget efter 1886 eftersom det tog en tid innan alla regementen hade bytt till nya uniformer.
På den första bilden har däremot soldaten en vapenrock med en knapprad vilket innebär att det fotot är yngre och att soldaten bär m/1886.
Hans
407
« skrivet: 2004-03-16, 20:57 »
De kavalleriregementen som hade anknytning till Ystad var Södra Skånska kavalleriregementet (från 1822 Skånska dragonregementet) samt Kronprinsens husarregemente. Eftersom du eftersöker en dragon som bör det ha varit Skånska dragonregementet.
Du måste titta i Generalmönsterrullorna för förslagsvis Skånska dragonregementet för de årtal din ana var dragon. Generalmönsterrullorna kan lånas från SVAR.
Hans
408
« skrivet: 2004-03-12, 17:11 »
För att inte någon ska bli förvirrad av graviationsbevis så bör det påpekas att det heter gravationsbevis.
Hans
409
« skrivet: 2004-03-12, 12:43 »
According to Norstedts English Dictionary välborne/välborna translates into the Honourable .. and högvälborne/högvälborna into the Right Honourable ..
The title the Honourable was carried by younger sons of counts (earls in the UK) and by children of barons plus by ladies-in-waiting (hovdamer), members of the Supreme Court (högsta domstolen ) and by certain government officials etc.
The title the Right Honourable was carried by counts (earls in the UK) and barons etc.
The dictionary makes references to Britain so I guess this title originates in the UK.
Hans Högman
411
« skrivet: 2004-03-08, 09:30 »
En rustmästare var även en militär tjänstegrad för officerare vid artilleriet under 1500-talet. Vid infanteriet var det en underofficersgrad från ca 1615 till 1835 samt högsta underbefälsgrad vid arm?n och flygvapnet 1957-1972.
Så för att översätta detta till engelska måste man veta tidsperiod och truppslag.
Om vi tar den sistnämnda rustmästaren (1957 - 1972) så var det en tjänstrgrad som låg nära furir som i England översätts till sergeant.
En rusthållare inom indelningsverket var, lite förenklat, ansvarig för rekrytering och underhåll av en ryttare med häst för kavalleriet.
I kavalleriet kom rotemästaren att kallas rusthållare och roten rusthåll. Kontraktet mellan kronan och rusthållaren var ett enskilt kontrakt med respektive rusthållare.
Eftersom detta var ett svenskt fenomen går det knappast finna ett ord på engelska för detta, speciellt då rusthåll och indelningsverk vare sig existerade i England eller USA. Rusthållare måste nog översättas med en beskrivande text, kanske liknade detta:
Rusthållare was also a phenomenon within the Swedish Allotment System (Indelningsverket), the system of organizing and financing the Swedish armed forces in earlier times.
It quite complex to describe the Allotment System in a few words. A rusthållare was a part of the Allotment System and was responsable of keeping a horseman for the cavalry.
The horsemen in the cavalry were recruited in a different way than the soldiers in the infantry.
A rote was used to provide a cavalry soldier. A rote in the cavalry was called rusthåll.
The farmer in a cavalry rusthåll had a personal contract with the Crown stating that he had to provide a cavalryman, horse and uniform. The contract was a voluntary agreement between the crown and the proprietor of an independent farm.
Just like in the infantry, the cavalrymen also were provided with a croft (ryttartorp) and land to farm. The farmer in a cavalry rusthåll was called a rusthållare and a cavalryman a ryttare.
Hans Högman
412
« skrivet: 2004-02-26, 18:27 »
Hej Thomas,
Boken har också danska mått, men inte norska. Men då Norge tillhörde Danmark fram till 1814 så bör de norska måtten vara detsamma som de danska.
Danska mått - rymdmått, torra varor:
1 tönde = 8 skäppe = 32 fjerdel = 64 ottendel = 128 sextendel = 139,12 liter.
1 skäppe = 4 fjerdel = 17,39 liter
1 fjerdel = 4,35 liter.
Hans
413
« skrivet: 2004-02-25, 22:58 »
Hej Thomas,
Jag var lite för snabb när jag läste din fråga och missade att det du frågade på var torra varor. Så det stämmer att mitt svar ovan avser våta varor.
När det gäller torra varor har Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna
följande:
1 Tunna = 2 spann = 4 halvspann = 8 fjärdingar = 56 kannor = 146,55 liter
1 Fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 liter
Hans Högman
414
« skrivet: 2004-02-25, 08:16 »
En tunna = 4 fjärding = 48 kannor vilket motsvaras av cirka 125,6 liter
En fjärding = 12 kannor vilket är cirka 31 liter.
Källa: Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna av Albert Carlsson, 1993
Hans Högman
415
« skrivet: 2004-02-21, 08:56 »
Hi Laura,
Dräng means farm hand.
Åbo is a form of tenant farmer.
Frälse or frälsehemman as in frälsehemmansåbo has to do with the ownership of the land the tenant farmer was farming.
Ownership of land is quite complex and not easy to explain.
Basically there were three types of land;
- Land owned by the nobility (frälsejord - Noble land)
- Land owned by the Crown (kronojord - Crown land)
- Land owned by the farmers (skattejord - Taxed land)
Farmers on frälsejord paid their taxes to the nobility. Farmers on kronojord and skattejord paid their taxes to the Crown.
The farmers on kronojord were called kronobönder (Crown farmers), farmers on skattejord were called skattebönder (Tax farmers) and farmers on frälsejord were called frälsebönder (farmers of the nobility).
The åbo tenant farmer's right of use and enjoyment of the croft and the plot of land belonging to it was inheritable (åborätten). That is the children of a åbo tenant farmer had the right to continue with the tenancy.
There is more than one type of tenant farmers; we have for example torpare (crofters), landbo and åbo. Normally the åbo tenant farms were located on “kronojord” (crown land) and not on “frälsejord” (noble land).
Socken means parish and I guess that insockn or insocknes means he lived within the parish.
Hans
416
« skrivet: 2004-02-18, 18:18 »
Hi Dave,
Hi most likely served in the Kronoberg Infantry Regiment (Kronobergs regemente). This regiment had a soldier's croft at Långhult.
The soldiers at Långhult belonged to the 8th Company (Norra Sunnerbo Company).
You could try to find him in the Kronoberg regiment's general muster rolls for the time period he served as a soldier. Like the church records they are on microfiche.
In the rolls you might find his birth date plus place of birth.
Sweden was at war with Russia between 1808 and 1809. In the peace treaty Sweden lost Finland to Russia. So, if he died in Finland in 1808 he was probably killed in the war.
Hans Högman
417
« skrivet: 2004-02-18, 09:09 »
Here is some information: Parish: Österslöv's parish Web site: http://www.svenskakyrkan.se/nosaby Diocese: Lunds stift (Lund's diocese) E-mail: Nosaby.pastorat@svenskakyrkan.se Post address: NOSABYVÄGEN 246 291 47 KRISTIANSTAD Phone: 044-214500 Fax: 044-120104 Hans Högman
418
« skrivet: 2004-02-08, 16:38 »
Maiken:
Jag vet inte om det direkt finns så mycket litteratur skrivet om inskrivningslängderna mer än de skrifter som Krigsarkivet gett ut.
Stefan:
Även efter 1901 när indelningsverket ersattes med allmän värnplikt fortsatte man att använda dessa inskrivningsnummer. När dom slutade att användas vet jag inte men jag har sett en kommentar till inskrivningsnumren om att åren 1902 - 1952 var rullföringsområdet detsamma som inskrivningsområdet. Rullföringsområdet var ju en del av inskrivningsnumret.
Så därför bör nummerserien ha använts under de båda världskrigen.
Hans Högman
419
« skrivet: 2004-02-07, 09:29 »
I den värnpliktslag som tog 1885 indelades landet i 31 inskrivningsområden. Dessa var i sin tur indelade i bataljons-, kompani och avdelningsområden. Inskrivningsområdena var i regel uppkallade efter det infanteriregemente och dess rekryteringsområde som inskrivningsområdet tillhörde, exempelvis Hälsinge regementets inskrivningsområde.
Inskrivningarna utfördes av inskrivningsnämnden och granskades av inskrivningsrevisionen.
Inskrivningarna var mönstringar av ynglingar som skulle göra sin värnplikt och inskrivningslängderna användes vid mönstringarna.
Inskrivningslängderna innehåller uppgifter om namn, ålder födelseort, civilstånd och längd. Vidare kan det finns anteckningar om respektive person.
År 1885 erhöll varje beväring också ett tredelat nummer, inskrivningnumret. Numret bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal och skrevs på följande sätt: LLLL RRR/ÅÅÅÅ, exempelvis 153 25/92.
I detta exempel är 153 ett löpnummer för individen, 25 är rullföringsområde inom vilket inskrivningen skedde och är1892 inskrivningsårtalet.
Löpnumret var således kopplat till en viss individ.
Inskrivningslängden innehåller också uppgift om vilket truppslag som personen skulle göra sin värnplikt vid. Står det exempelvis infanteriet för en yngling som mönstrade i Hälsinge regementes inskrivningsområde så innebär det med största sannolikhet att han placerades vid Hälsinge regemente.
För att enkelt kunna hitta en person i inskrivninglängden är det viktigt att veta vilken församling han bodde i. Längderna var nämligen geografiskt uppställda inom respektive inskrivningsområdet. De var uppställda geografiskt fram till 1952. Från och med 1953-års inskrivningar registrerades de inskrivna i personnummerordning. Längderna ersattes då med sk. längdkort.
År 1901 avskaffades indelningsverket och ersattes med ett system med allmän värnplikt. I 1901-års härordning ersattes regementenas tidigare 31 inskrivningsområden med 26 inskrivningsområden (från 1926 21 stycken).
Även efter 1901 fick de mönstrande ett tredelat nummer med ett ordningsnummer för individen (löpnummer), ett nummer för rullföringsområdet samt en för inskrivningsåret.
Inskrivningsrullorna finns på Krigsarkivet.
Efter att man tittat i inskrivningslängderna och där fått information om vilket förband han fullgjorde värnplikten vid kan man gå vidare och titta i detta förbands arkiv och se om det där finns värnpliktsrullor eller andra handlingar och studera.
Hans Högman
420
« skrivet: 2004-02-06, 12:36 »
Dessa beteckningar är militära inskrivningnummer. De bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal. Löpnumret används för att hitta den värnpliktige i inskrivningslängden för det aktuella rullföringsområdet och året i fråga.
Mao: 362 är löpnummer, 41 är rullföringsområde och 17 är årtalet.
Hans Högman
421
« skrivet: 2004-02-04, 09:30 »
Vad jag känner till så har det inte funnits något Jönköpings artilleriregemente. Du menar nog Smålands artilleriregemente som från 1898 funnits i Jönköping.
Om vi utgår från Halland och Skåne så har vi ju även Göta artilleriregemente i Göteborg samt Wendes Artilleriregemente i Kristianstad som tänkbara kandidater.
År 1872 får artilleriet ny uniform med attila som nytt livplagg. Artilleriets attila hade ett svart snörliv på bröstet.
Regementsfärgerna vad avser axelklaffar och epåletter fastställdes år 1860 som mörkblått för Svea artilleriregemente, gult för Göta artilleriregemente och vitt för Vendes artilleriregemente.
Smålands Artilleriregemente är yngre än de tre regementena ovan som fick sina färger bestämda 1860, men jag tror mig veta att Smålands Artilleriregemente fick röd färg.
Det är svårt att se på bilden vad det är för färg på axelklaffarna men de ser mörka ut vilket skulle kunna tyda på Smålands Artilleriregemente (om vi pga geografin undantar Svea Artilleriregemente som hade mörkblå färg).
Hans Högman
422
« skrivet: 2004-02-04, 09:07 »
För värvade förband finns som regel GMR enbart bevarade för förband som varit stationerade i Sverige/Finland samt i Svenska Pommern. För temporära förband som sattes upp utomlands under Det stora nordiska finns tyvärr inte så mycket bevarat. Men pröva med KrA.
Meijerfelts dragonregemente blev fånget efter Poltava 1709 och återuppsattes ej.
Hans Högman
423
« skrivet: 2004-01-30, 12:43 »
Anna,
Uniformen på den sittande soldaten är med största sannolikhet en artilleriuniform. Artilleriets attila hade svart snörliv på bröstet. Attilan infördes som livplagg år 1872 vid artilleriet. Byxan hade svarta lister. Men redan 1880 ersätts de svarta listerna i byxorna med gula redgarnssnören för underofficerare och manskap samt med guldgaloner för officerare.
Den attila som bars vid artilleriet skilde sig från den attila som bars av husarerna.
Regementsfärgerna vad avser axelklaffar fastställdes år 1860 som mörkblått för Svea artilleriregemente, gult för Göta artilleriregemente och vitt för Vendes artilleriregemente.
Sannolikt tillhörde artilleristen på bilden Svea artilleriregemente (axelklaffarna ser mörka ut).
Peter:
Jag håller med Kerstin att detta bör vara en gardesuniform. År 1886 antogs den enradiga vapenrocken där färgen på krage, foder, ärmuppslag och passpoal var gul för Svea livgarde och röd för Andra livgardet (från 1894 Göta livgarde) .
Hans Högman
424
« skrivet: 2004-01-28, 09:20 »
The term Kontrakt mentioned above is not a Jurisdictional District. In this case Kontrakt is a church Deanery. The term for a Jurisdictional District is Härad.
Hans Högman
425
« skrivet: 2004-01-27, 10:06 »
About the source SPAR mentioned above: SPAR means Svenska person- och adressregistret (The Swedish Person and Address Register) and is a public register which are daily updated with information obtained from the National Registration (Folkbokföringen) and contains information on all registered persons (folkbokförda) in Sweden. The owner of the SPAR register is the authority the SPAR Board (SPAR-nämnden). See: http://www.infodata.sema.se/spar/ Hans Högman
426
« skrivet: 2004-01-17, 08:47 »
Lägenhetsägare:
Lägenhet is an apartment and ägare is owner, i.e. he owned an apartment.
Hans Högman
427
« skrivet: 2004-01-16, 10:24 »
A free translation would be:
Nils Olofsson had been a parish blacksmith (sockensmed) for a period of 10 years in Vörå, province of Österbotten, Finland (Finland was a part of Sweden until 1809).
When the Swedish war with Russia broke out in 1741, a great part of Finland became a theater of war. To save his family from the horrors of war he returned to his home area in Sweden. Following year the bought a homestead in Gubböle, Umeå landsförsamling (country parish) (Umeå is a town in the province of Västerbotten). This homestead is still today inhabited by descendents to him.
The many Swedish wars and their unfortunate effects gave rise to dissatisfaction around the nation. The fact that the Army personal was confronted with opposition at recruiting meetings was hardly surprisingly. The Court records (domböcker) are full of examples of these acts of protests.
The Russian war of 1741 - 1743, more known as the War of the Hats, was very unpopular in the province of Västerbotten. In Umeå the discontent was expressed at a meeting of the local administration council (sockenstämma) in September 12, 1742.
The country people / farmers had been summoned to the meeting by a fiery cross (relay). The participants were assembled in the meeting hall (town hall) and the leader of the Opposition was Nils Olofsson. Loudly he claimed that the best thing was to send a plead to the Russians rather than act with weapons. The meeting was so noisy that the County Governor had to get the assembly out of the assembly hall, and continue the meeting outdoors. A few days later, Nils was brought in front of a judge and was prosecuted for instigation of rebellion (uppvigling) and opposition of the Armed Forces.
The panel of lay assessors in the court certified that Nils Olofsson was a great speeker and a daring man. The case was submited to a court of appeal (hovrätten) where the judicial decision is unknown. However it doesn't seem as he was sentenced to any a severe punishment, he did continue to be an odalman until his death in 1767.
Hans Högman
428
« skrivet: 2003-10-14, 09:33 »
Hej, Om din ana var knekt vid Österbottens regemente i Finland bör du ställa denna fråga under rubriken Soldater(Indelta) istället för Soldater(Värvade). Österbottens regemente var inte något värvat regemente utan ett indelt regemente ingående i det ständiga knekthållet. Eftersom Finland tillhörde Sverige fram till 1809 finns även rullor från de finska regementena. Regementsarkiven från de finska regementena är dock relativt små och i många fall dåligt bevarade. Detta beror på att mycket av dessa arkiv gick förlorat i kriget med Ryssland 1808 - 1809. Pröva med Krigsarkivet i Sverige http://www.ra.se/KRA/index.html eller i Finland http://www.sota-arkisto.fi/inet/ruotsi/index.html Men som alltid vid soldatforskning i de indelta regementena måste man veta i vilken socken knekten bodde i som aktiv soldat (och när) för få en vettig ingång i källorna, dvs du bör ta reda på vilken socken han bodde i som soldat i Österbotten. Du vet i varje fall regementet. Hans Högman
429
« skrivet: 2003-10-13, 20:22 »
Hi Kurt, Strömsholm near the town Köping (province of Västmanland) and the royal castle Stömsholm has been connected to horses for a very long time. Between the 1520's and 1872 Strömsholm was a government stud-farm, between 1868 and 1970 the home of the Army Horse School (Ridskolan, RS), between 1872 and 1956 also a stallion depot and also between 1885 and 1895? a remount depot. Remounting means the process of supplying horses for the Armed Forces. A remount is an acquired young horse; a horse not yet trained. In the 1880's the Crown took charge of the remounting for the mounted enlisted regiments and for the harnessed regiments. An example of harnessed regiments is the artillery regiments. A special remounting commission was set up in 1883. In 1886 the commission received the name the Remounting Board (Remonteringsstyrelsen). At the end of the Allotment System, also the horses provided by the ”rusthåll” (system of providing the horsemen to the cavalry in the Allotment System - Indelningsverket) were handed over to the Remounting Board. In order to handle all horses a number Remounting Depots was established in 1885. A lot of young horses was annually bought by a special committee and was sent to the remount depots for training. After one year of training at the depots the horses were sent to the regiments for a further one-year of training. The horses were, like the soldiers, registered in general muster rolls. I don't know if the Army Horse School (Ridskolan, RS) was open to horsemen or just for officers. However the records of participants at the school ought to be at the War Archives in Stockholm, see http://www.ra.se/KRA/index.html The War Archives is the Military Archives of Sweden and open to the public. Hans Högman
430
« skrivet: 2003-10-13, 10:48 »
Hi Kurt,
There has been a regiment in the province of Jämtland called the Jämtland Dragon Regiment (Jämtlands dragonregemente). However, this regiment wasn't mounted except for a cavalry company. This company became known as the Jämtland Mounted Rifle Company (Jämtlands hästjägarkompani).
In 1770 the name of the regiment was changed to the Jämtland Infantry Regiment (Jämtlands infanteriregemente) and in 1820 to the Jämtland Rifle Regiment (Jämtlands fältjägarregemente).
Between 1853 and 1892 the regiment was reduced to a corps and carried the name the Jämtland Rifle Corps
The Mounted Rifle Company received the name the Jämtland Mounted Rifle Squadron (Jämtlands hästjägarskvadron) in 1802 and in 1843 the Jämtland Mounted Rifle Corps (Jämtlands hästjägarkår). The Mounted Rifle Corps was separated from the Jämtland Rifle Regiment in 1853 and formed an independent unit.
The Mounted Rifle Corps was reorganized into an enlisted regiment (värvat regemente) in 1892 and was named The Norrland Dragoon Regiment (Norrlands dragonregemente, K8). At this time the regiment moved from Jämtland to the city of Umeå in the province of Västerbotten.
In 1927 the Norrland Dragoon Regiment was consolidated with the Crown Prince's Hussar regiment and the new regiment received the name the Norrland Dragoon Regiment, K4.
In 1958 they carried the name the Norrland Dragoons (Norrlands dragoner) and in 1980 once again the Norrland Dragoon Regiment. In 1980 the regiment moved to Arvidsjaur, province of Lappland.
So, if your grandfather was a horseman in a cavalry unit between 1893 and 1903 it couldn't have been in Jämtland since this cavalry unit moved from Jämtland in 1892.
Hans Högman
431
« skrivet: 2003-09-02, 08:44 »
Hej igen, Jag kom just på att man inte skall behöva ange index.htm eftersom det är default-namnet som hämtas in om man inte anger något filnamn. En anledning till att det inte fungerar i ditt fall kan vara att du stavat index.htm med versalt I, dvs Index.htm. Pröva med att döpa om filen till index.htm (dvs med ett gement i). Däremot så fungerar det alltid om du anger hela adressen, dvs http://w1.739.comhem.se/~u73900456/Index.htm Hasse
433
« skrivet: 2003-08-04, 09:55 »
Hej Ingeborg, Jag antar att du läst de refererade sidorna och rett ut skillnaderna mellan roetbönderna som ingick i det ständiga knekthållet (roteringen) och de frivilliga rusthållare som försåg kavalleriet med ryttare. Roteringen försåg infanteriet med knektar och flottan med båtsmän. Ryttarna som rusthållarna försåg kavalleriet med var indelta. Det fanns även indelta båtsmän med den stora majoriteten av båtsmännen var roterade. Mer finns att läsa om Indelningsverket på: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm Vad gäller din fråga om förekomsten av referenser till rusthållare i kyrkoböckerna i olika landskap beror på om det i landskapet (under det yngre indelningsverket) fanns något kavalleriregemente eller ej. Skåne hade kavalleriregementen så där fanns rusthållare. Västernorrland, dvs Medelpad och Ångermanland, tillhörde enbart båtsmanshållet och hade därför varken knektar eller ryttare utan enbart roterade båtsmän och därmed enbart rotebönder ingående i båtsmanshållet. Värmland har enbart haft infanteri, inga kavalleri regementen. Därför hittar du där enbart rotebönder. Jämtland har haft ett infanteriregemente. Detta regemente har dock haft ett kavallerikompani. Styrkan på kavallerikompaniet har varierat som mest var de 200 man. Om du vill se hur de olika truppslagen fördelat sig på de olika landskapen kan du titta på följande sida: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_oversikt_alla.htm Vid sidan av de regementen som ingick i indelningsverket fanns även värvade regementen. Artilleriet exempelvis hade värvade soldater. Hans Högman Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Rusthållare. / Moderator Yrken
434
« skrivet: 2003-05-26, 12:11 »
Hi Gene,
Yes, Sweden had a conscript system before the end of the Allotment System in 1901. This form of the conscript system was introduced in 1812 and was called Beväringen or Beväringsinrättningen.
You can read more about this at:
Beväringsinrättningen.
Hans
435
« skrivet: 2003-05-20, 11:58 »
Hej,
När en person började sin bana som hantverkare var det som lärling hos en mästare. Villkoren för lärlingsutbildningen, exempelvis lärlingstiden, reglerades av skråordningarna och varierade mellan olika yrken.
Efter lärotiden blev lärlingen gesäll. Det var först på slutet av skråtiden som det blev krav att han först skulle avlägga gesällprov. I gesällprovet skulle lärlingen tillverka någon vara inom sitt område, exempelvis en möbel. Detta bedömdes sen av olika mästare och varan måste bli godkänd för att lärlingen skulle bli upptagen som gesäll, dvs en slags examen. Upptagandet som gesäll följde en rituell invigningsceremoni. Ett bevis att lärlingen nu var gesäll var gesällbrevet.
En tidig benämning på gesäller var svenner.
Det var vanligt att gesällerna gav sig ut på vandringar, sk gesällvandringar. Genom att arbeta hos olika mästare lärde de sig yrket på bästa möjliga sätt och kunde därmed bygga upp en egen yrkesskicklighet.
För att bli mästare och kunna arbeta i egen regi var gesällen först tvungen att bli mästare. För att bli mästare måste de avlägga ett mästarprov.
Mästare var benämningen på hantverkare med den största hantverksskickligheten. Mästarna hade rätt att självständigt utöva sitt yrke och därmed anställa lärlingar och gesäller.
Mästarbrevet var en hantverkares bevis på att han var en mästerhantverkare och verkligen kunde sitt yrke. Endast de av skråna godkända mästarna fick utöva yrket. Som mästare kunde han i sin tur lära upp nya gesäller.
Skråordningarna reglerade villkoren för att bli mästare och varierade mellan de olika hantverksyrkena.
Hantverkare kunde enbart utföra sitt yrke i städerna. För att kunna göra detta måste de även ha en tillstånd från staden, dvs de måste söka om burskap. Burskapet beviljades genom att stadens magistrat utfärdade burbrev.
På 1680-talet fick i begränsad utsträckning några yrkeskategorier rätt att slå sig ner på landsbygden för att utförs sitt yrke. Det var framförallt skräddare, smeder och skomakare.
Hasse
436
« skrivet: 2003-05-20, 10:54 »
Hi Gene,
The Artillery regiments were enlisted regiments (värvade regementen). It was only the Allotted regiments (indelta regementen) that used the system with rotar and soldattorp (Soldier's crofts). This system was called the Allotment System (Indelningsvedrket).
The enlisted regiments were garrisoned in the cities or at the fortresses. Andra Göta Artillery Regiment (from 1905 Smålands Artillery Regiment - A6) was garrisoned in Jönköping.
The soldiers were quartered in barracks in the city.
Hans
437
« skrivet: 2003-05-20, 09:26 »
Hi Gene,
Kornett (fänrik) is an old military rank used in the Cavalry corresponding to Second Lieutenant in the US.
Hans
438
« skrivet: 2003-05-19, 09:42 »
Hej,
Sjömannen är sannolikt en båtsman från Västergötlands båtsmanskompani. Samtliga rotar fanns i Älvsborgs län. Kompaniet tillhörde först Göteborgs örlogsstation men då den lades ned under mitten av 1800-talet, Stockholms örlogsstation.
Hasse
439
« skrivet: 2003-05-19, 09:31 »
Hej,
Bild nr två är en infanterisoldat med uniform m/1886 och sannolikt skärmössa m/1865. Om det är en nia på axelklaffen så syftar detta på I9, dvs Skaraborgs regemente.
Den första bilden är sannolikt en husar från Livregementets husarer (K3). De olika husarregementena skildes åt med olika färger på kragen: Livregementets husarer vit, Smålands husarer gul, Skånska husarerna ljusblå och Kronprinsens husarer mörkblå krage. Livregementets husarer hade vit axelklaff med vitt kantsnöre samt tre kronor i gult kläde
Nu är det svårt att avgöra ljusa färger på ett svartvitt foto men det ser ut att vara vit färg på kragen.
Fler få gärna lämna sina synpunkter på uniformerna.
Hasse
440
« skrivet: 2003-03-06, 09:06 »
Hej Fredrik,
När man ser ordet avskedad i de militära rullorna så innebär det helt enkelt att soldaten slutade som soldat. Orsaken kunde vara på egen begäran eller efter beslut av regementet, oftast på grund av åldersskäl, sjukdom eller blessyrer/skada.
Idag är ordet avsked ett negativt laddat ord, närmast förknippat med vanära. Om man slutar på egen begäran idag används inte ordet avsked och om en person slutar på grund av bristande arbetsuppgifter brukar ordet uppsägning användas.
Förr innebar avsked om soldater helt enkelt att soldaten slutade som soldat. Naturligtvis kunde en soldat bli avskedad med vanära, men då hade soldaten begått något brott eller överträdelse av regelverket. I GMR står då vanligen kasserades eller cassation
Hasse
441
« skrivet: 2003-03-03, 12:39 »
Hej Anders,
Från början var en dragon en beriden infanterist. De red till slagfältet men steg sen av och stred som vanligt infanteri (fotfolket). Genom att de var beridna infanterister blev de förband som snabbt kunde förflyttas. Det hände även att de sattes in som rytteri i slagen. Detta var dock en arbetsuppgift som de inte var tränade för och kunde sluta illa.
Under 1700-talet kom dragoner mer och mer att utnyttjas som rytteri och tillslut återstod enbart namnet som skillnad mot det lätta kavalleriet. Under 1800-talet kom dragonerna att räknas som tungt kavalleri.
Marjatta:
Jag missade tyvärr din fråga från 18/1 angående länken till Upplands soldatregister. Jag kontrollerade dock länken idag och den fungerar. Den kanske tillfälligt var nere då du provade.
Hasse
442
« skrivet: 2003-02-24, 12:48 »
Hej,
Soldaterna på fotografiet bär uniform m/1910 vilket innebär att fotografiet måste vara taget efter 1910.
Hasse
443
« skrivet: 2003-02-03, 15:00 »
Hej,
Fältsjuka var ett samlingsnamn på de sjukdomar som vanligen drabbade soldater då stora trupper drogs samman. Det var vanligen infektionssjukdomar såsom rödsot Ändra sjukdomar som var inblandade var fläckfeber (fläcktyfus) och tyfoidfeber.
Rödsot var i regel det man menade med fältsjukan och har alltid varit arm?ernas ständige följeslagare och orsakas av dålig hygien. Så fort en större mängd trupper sammanfördes på en mindre yta fanns risk för rödsot speciellt om avföring kom i kontakt med vattentäkter. Under alla krig förr i tiden skördade rödsoten betydligt fler offer än själva striderna.
Rödsot var det vi idag kallar som dysenteri. En akut tarminfektion, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarr?er med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn.
Hans Högman
444
« skrivet: 2003-02-03, 13:10 »
Hej,
Före 1855 hade vi de gamla måtten med 1 fot (29,69 cm) = 12 tum. 1 tum (verkstum) var då 2,47 cm.
År 1855 infördes decimalsystemet och då blev 1 fot = 10 tum, dvs 1 tum blev nu 2,969 cm.
Om måtten hade varit omvända hade det stämt, dvs om han före 1855 varit 5 fot 9 tum och sen efter 1855 5 fot 7 1/2 tum.
Om soldaten före 1855 var 5 fot 9 tum så var han 5x29,69 cm + 9 x 2,47 cm = 170, 7 cm.
Om han efter 1855 var 5 fot 7 1/2 tum så var han då 5x29,69 cm + 7,5x29,69 cm = 170,7.
Men om det stämmer som du skriver att brytningen kom 1840/42 så kan skillnaden inte ha med decimalsystemet att göra då det kom först 1855. Vidare så verkar han ju först varit 5 fot 7? tum först för att sedan bli 5 fot 9 tum vilket innebär att han blev längre om samma måttstock använts.
Hans Högman
445
« skrivet: 2003-02-03, 12:41 »
Hej, Jag har på min hemsida två bilder på uniformer för Södermanlands regemente från denna tid, del en från 1880-tal och en vad jag tror är 1860-tal. Den från 1880-talet är en bild på en enskild soldat och uniformsjackan från denne soldat är enkelknäppt, dvs med en knapprad. Bilden från 1860-tal är en gruppbild och uniformsjackorna på denna bild har två knapprader ordnade i en V-form, dvs avståndet mellan knappraderna är bredare längre upp på jackan. Detta överensstämmer någorlunda med knappraden på uniformen som efterfrågas här. Däremot är uniformsjackorna på gruppbilden mycket längre än på bilden på denna sida. Vidare har soldaterna på gruppbilden skor eller kängor och inte läderstövlar. Södermanlands regemente är ett infanteriregemente och de hade inte stövlar. Soldaten på bilden som efterfrågas här kanske är kavallerist? Uniformsmössorna på mina bilder påminner om den på den efterfrågade bilden men den verkar ha lite annat stuk. Jag är definitivt ingen expert på uniformer men jag tycker att personen på bilden på denna sida har en uniform som påminner om den svenska men ändå inte känns svensk. Jämför med uniformerna från Södermanlands regemente på denna sida: http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm Hans Högman
446
« skrivet: 2003-01-07, 12:39 »
Hej, UFM borde vara Upplands femmänningsregemente till häst. Det fanns även ett Upplands femmänningsregemente till fot men mig veterligt var det bara från det förstnämnda som manskap överfördes till Finland. Kort historik: Upplands femmänningsregemente till häst sattes upp 1702 med manskap från Uppland och Östergötland. Det var rotarna vid Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid femmänningsregementet (301 man respektive 200 man). År 1705 tillfördes tremänningar från Småland, vilka tidigare tillhört Skånska tremänningsregementet till häst. De slogs år 1714 samman med Upplands tremänningskavalleri men delades nästan genast. Sattes på värvad fot 1714 - 800 man. Regementsnamnet erhöll man 1716. Reducerades i oktober 1721 varvid en del av manskapet tillfördes Livregementet till häst samt Nylands- och Tavastehus dragonregemente. För information om regementets soldater kan du kontakta Soldatregisteret i Uppland: http://hem.passagen.se/runslingan/soldatgr.htm Hasse Högman
447
« skrivet: 2002-11-20, 13:01 »
Hi Ron,
Here is a translation:
Hi Niclas! Ingrid has done the research and I have made a summary of the information we have.
1. Cavalry Captain Johan Håkansson Trolle, Ryds kronorusthåll (a term used in the Allottment System for the part of that system that organized the Cavalry) in Sandsjö parish. Married to Margareta Nilsdotter.
Their children:
- Håkan Trolle, Quartermaster, dead in Poland, no children. The mother got bakarv??
- Nils Johansson Trolle, He had the sons' Petter and Johan in Aggarp, Björkö.
- Jakob Johansson Trolle, Ryd (inherited the mother)
His wife Margareta's children in an earlier marriage:
- Margareta Persdotter,Ryd (inherited the mother)
- Knut Persson, Sålleryd
Main source of information: Östra Härads dombok VT 1738 §71 och 72. I have a copy of the source and if you would like me to send you a copy of it, just let me know.
2. Harald Sonesson Trolle, as you already have information on. There is information in the Västra härads dombok (dombok is a register in a court of law) of 1706 on cornettskan Elin Haraldsdotter Trolle, born 164(9), dead 1709, Näs, Bringetofta. (Cornett was a rank in the Cavalry corresponding to a Second Lieutenant in the Army. Cornettskan = the wife of a Cornett).
Elin was married to the Cornett Per Nilsson Hjort. There is information in the dombok stating that she sold the farm to her son Göte Götesson. However the sale had an exception (she could remain on the farm even after the sale).
This was questioned at a later sale of the farm, however a court of law dismissed the objection of the exception and she could remain on the farm.
The surname of the son indicates that she earlier had been married to a man with the first name of Göte.
Elin also had a daughter called Sara in a marriage to Per Nilssson. Elin had a sister with the same first name as her daughter Sara. The sister was married to the sergeant Knut Knutsson.
Hans
448
« skrivet: 2002-10-03, 08:09 »
Hej Emma,
Mellan varje generalmönstring, GM, höll man sk. brödmönstringar. Efter varje GM upprättades en brödmönsterrulla där löpande noteringar gjordes fram till nästa GM. På så sätt täcker denna rulla perioden mellan två GM. De innehåller samma typ av uppgifter som GM. De har därutöver även anteckningar om arbetskommenderingar, exempelvis kanalbyggen, fästningsbyggen etc.
Hasse
449
« skrivet: 2002-09-03, 12:28 »
Hej,
Det är riktigt som Bengt-Göran skriver att med rotesoldat menas samma sak som indelt soldat.
Indelt soldat är dock ett populistiskt uttryck. Knektarna var egentligen inte indelta utan roterade och tillhörde det Ständiga knekthållet.
Officerarna, ryttarna och båtsmännen i Blekinge och Södra Möre var indelta. Knektarna och övriga båtsmän var roterade.
Dock har alla soldater (knektar, ryttare och båtsmän) kommit att kallas indelat soldater, dvs det har blivit ett vedertaget uttryck.
Det har dock faktiskt funnits indelta soldater. I slutet av 1700-talet hade Sverige ett överdimensionerat kavalleri. I början av 1790-talet så gjordes några av dessa kavalleriregementen om till infanteri. Dessa ryttare, uppsatta genom rusthåll, förblev indelta som knektar. Dvs de var fortsättningsvis underhållna av rusthåll (under ett par decennier i varje fall).
Hans Högman
450
« skrivet: 2002-08-23, 09:31 »
Hi Clyde, If you are interested in individual soldiers of the First Life Grenadier Regiment you might want to get in touch with the Garnisonsmuseet i Linköping (The garrison museum in Linköping). The have a register/database covering the soldiers of the regiment. The register contains 14.507 names covering the period between 1600 and 1899. See http://home.bip.net/garnisonsmuseet/ E-mail: garnisons.museet@telia.com Hans
451
« skrivet: 2002-08-21, 21:42 »
Hi Clyde,
The Vallerstad's soldiers of the First Life Grenadier Regiment belonged to the Vreta Kloster Company (6th Company). (The names of the companies are different from the ones of 1682).
Hans Högman
452
« skrivet: 2002-08-21, 15:19 »
Hi Clyde, The lst Lifg Rgt is short for the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet). The regiment was first established in 1636 as the Östgöta Infantry Regiment. The regiment was linked to the Allotment System in 1685. In 1791 the regiment was merged with the Östgöta Cavalry Regiment and the infantry part of the regiments received the name; The rotehåll division of the Life Grenadier Regiment (Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision). The cavalry regiment then became a dismounted regiment. In 1816 the new regiment was divided and reorganized into the two old regiments. The former infantry regiment received the name the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4) and the former cavalry regiment received the name the Second Life Grenadier Regiment (Andra Livgrenadjärregementet, I5). The regiment was allotted with 1200 rotar. Hence, the Regiment had 1200 soldiers organized into 8 companies. All of the rotar were located within the province of Östergötland. Names of the Companies making up the Regiment in 1682: The Life Company, The Lieutenant Colonel's Company, The Major's Company, Ydre Company, Östanstångs Company, Kinds Company, Västanstångs Company and Vadstena Company. I don't have access to my Grill at the moment so I have to get back to you with information about which company the Vallerstad soldier's belonged to. Discharge from the Army: The soldier's contract didn't stipulate a certain service time. It was a permanent tenure until further notice. Normally the soldiers served for a very long time, up to 30 years or more. A soldier could only get a discharge (avsked) at a general muster (generalmönstring). This could be on the soldier's request or be discharged by the army. The reason for discharge could be old age, war injury or sickness. By the request of a soldier, the Colonel of the regiment could discharge the soldier between general musters if the rote farmer supported the proposal. This was called a provisional discharge and the discharge to be approved at the next general muster. In order for a soldier to get a discharge on his own request he had to have a valid reason like old age, injury, sickness etc. Therefor he needed a medical certificate from the regimental surgeon in order to make the request. However is was no guarantee that the request was granted. If the army thought the soldier could do another couple of years in service they could reject the request for a discharge. At time of war it was very difficult to get a request for discharged approved. Valid reasons then could be weakness of old age or severe injury/sickness. A soldier could also be discharged if he had committed a crime like theft, crime of violence etc. The soldier was then discharged in dishonor and the general muster would the have the comment kasserades or cassation. The majority of the regiments in Sweden at this time were organized in a system called the Allotment System (Indelningsverket). In order to understand how this worked you can have a go at this page: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm And to understand the difference between the allotted regiments and the enlisted regiments you can take a look at this page: http://www.algonet.se/~hogman/allotted%20-%20enlisted.htm I hope those pages will answer your question: What would his duties have been living with his family? Hans Högman
453
« skrivet: 2002-08-20, 20:19 »
Hi Carolyn, Cavalrymen or ”ryttare” in Källeryd, Källeryd parish (#113) belonged to the Småland Cavalry regiment. The regiment was first established in 1628 as the Småland Horsemen (Smålands ryttare). The regiment was linked to the Allotment System in 1695. The regiment received the name the Småland Cavalry Regiment (Smålands kavalleriregemente) in 1684. In 1792 the regiment carried the name the Småland Light Cavalry Regiment (Smålands lätta kavalleriregemente) and in 1802 the Småland Light Dragoon Regiment (Smålands lätta dragonregemente). In 1808 the regiment received the name the Småland Dragoon Regiment (Småland dragonregemente). The regiment was divided into two units in 1812. The former 2nd Battalion of the regiment was reorganized into infantry and received the name the Infantry Battalion of the Småland Dragoon Regiment (Smålands dragonregementes infanteribataljon). The former 1st Battalion of the regiment remained as a cavalry unit and kept the name the Småland Dragoon Regiment. However this name was changed to the Småland Hussar Regiment (Smålands husarregemente) in 1822. According to your information your “ryttare” Gustav Kiellberg was living at Treleborgs ryttaretop #113 Källeryd, Jönköping län from about 1790 to his death in 1822. This means he was a cavalryman during the time when the regiment was divided (1812). Before 1812 the regiment was organized into 8 cavalry squadrons, in total 1000 horsemen. After 1812 the cavalry unit was organized into 6 squadrons, in total 500 horsemen. The 2nd battalion was then reorganized into infantry of 4 companies, in total 500 soldiers. Now the “rusthåll” of Källeryd was a part of the 2nd battalion and therefore the soldiers of the Källeryd's two soldier's cottages now became infantrymen. The “Grill” work reflects the situation around 1854 and at that time the Källeryd soldiers belonged of the Jönköping Company. Probably the company had the same name during the cavalry period. Soldiers in Burseryd parish, rote Ytterkull (#107) belonged to the Jönköping Infantry regiment. The regiment was first established in 1623 as the Jönköping Regiment. The regiment was linked to the Allotment System in May 13 1685. According to your information your soldier Lars Månsson Mård was a soldier at Ytterkull rote #107 Burseryd, Jönköping län from 1764 to his death in 1789. Maybe he died in action; Sweden was a war with Russia at that time. The soldiers of Ytterkull, Burseryd belonged to Södra Vestbo Company of the Jönköpings regiment. You can read more about the regiments at http://www.algonet.se/~hogman/regiments_inf1_eng.htm Hans Högman
454
« skrivet: 2002-08-05, 15:10 »
Ja det är troligast, dvs med Companie Piparen avses kompanipiparen.
I varje kompani fanns en musikkår, dvs Spelet som bestod av två trumslagare och en pipare.
Hasse
455
« skrivet: 2002-08-05, 12:42 »
Skvadron - kompani
Ett litet förtydligande om begreppen skvadron och kompani.
Skvadron är ett begrepp som använts inom kavalleriet.
Skvadron var kavalleriets stridsenhet, vanligen 250 ryttare. Skvadronen bestod av 2 kavallerikompanier om 125 man. Dvs begreppet kompani användes även i kavalleriet.
I början av 1800-talet kom dock beteckningen skvadron att användas som beteckning på kavallerikompanier. Så från 1800-talet kom skvadron att ersätta kompani-begreppet inom kavalleriet.
Inom infanteriet var kompaniet under indelningsverkets epok en enhet som vanligen uppgick till 150 man. Ett infanteri regemente hade normalt 8 kompanier fördelade på 2 bataljoner. Bataljon var det svenska infanteriets stridsenhet.
Under första hälften av 1600-talet användes även skvadron inom infanteriet som beteckning på en stryka motsvarande en bataljon, dvs ca: 600 man.
Hans Högman
456
« skrivet: 2002-08-05, 12:30 »
Hej Nils, Södermanlands regementes 1200 soldatrotar var inte de enda militära rotar som fanns i Södermanland. Vilka socknar som Södermanlands regementets rotar fanns i framgår av denna sida: http://www.algonet.se/~hogman/slregemente-d.htm#Regementets%20kompanier Scrolla något nedåt så ser du vilka socknar som respektive kompani hade sina rotar i. Här ser du då att i Stenkvista socken fanns 16 rotar. Dessa rotar tillhörde Öster Rekarne kompani. Min sida går inte ned på enskilda rotar. För att få veta namnen på dessa 16 rotar måste man titta i Grill. I Södermanlands län fanns förutom Södermanlands Regimentes 1.200 knektar även rusthåll som satte upp 111 grenadierer till Södermanlands Compagnie af Lif-Regimentets Grenadier-corps (Livregementets grenadjärer, I3) samt 15 ryttare (Husarer) till Östre Nerkies Sqvadron inom Lif-Regimentets Husar-Corps (Livregementets husarer, K3). I Södermanland sattes dessutom upp 142 båtsmän i Andra Södermanlands Båtmanskompani under Stockholms Station. På följande sida framgår vila socknar som dessa rusthåll/rotar fanns uppsatta i: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_d_ovriga_reg.htm De båda regementena; Livregementets grenadjärer (infanteri) och Livregementets husarer (kavalleri) härstammar från Livregementet till häst (tidigare Upplands ryttare) som år 1791 delas upp på tre regementen (från början tre kårer men från 1815 regementen). Det tredje regementet var Livregementets dragoner, K2 (K2 hade inga rusthåll i Södermanlands län). Om det är tiden före 1791 som du är intresserad av är det istället Livregementet till häst som gäller vad beträffar Södermanland (förutom Södermanlands regemente). Livregementet till häst härstammar från de fanor och rytterikompanier som sattes upp i Uppland och Västmanland samt i Södermanland, Närke och Värmland. Livregementet till häst var före 1791 indelt med 1505 nummer fördelade 12 kompanier (3 bataljoner). Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Inget av de uppräknade regementena hade något kompani kallat: Companie Piparen. Vad jag kan se så är det enbart Södermanlands regemente som hade soldatrotar i Stenkvista socken och Södermanlands regemente var ett infanteriregemente (mao inte dragoner). Idag är regementet ett pansarregemente, P10. Livregementet till häst däremot hade dragoner under en tid i slutet av 1700-talet. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente. Kompanierna var Dragonlivkompaniet, Upplands kompani samt Norra-, Södra-, Östra- och Västra kompaniet. Hans Högman
457
« skrivet: 2002-06-06, 10:10 »
Hej,
Står det verkligen afstedad och inte afskedad?
Avsked innebar helt enkelt att personen slutade som soldat. Orsaken kunde vara på egen begäran eller efter beslut av regementet, oftast på grund av åldersskäl, sjukdom eller blessyrer/skada.
Naturligtvis kunde en soldat bli avskedad med vanära, men då hade soldaten begått något brott eller överträdelse av regelverket. I GMR står då vanligen kasserades eller cassation.
Blev efter är jag inte säker på men bör väl inneburit att han blev kvar på slagfältet eller dog i någon fältsjukdom.
Hans Högman
458
« skrivet: 2002-05-30, 12:48 »
Here is some more information about rusthållare. A rusthållare provided horsemen for the cavalry regiments established within the Allotment System (Indelningsverket). A farmer in a cavalry rusthåll had a personal contract with the Crown stating that he had to provide a cavalryman, horse and uniform. The contract was a voluntary agreement between the crown and the proprietor of an independent farm. The farmer in a cavalry rusthåll was called a rusthållare Just like in the infantry, the cavalrymen also were provided with a croft (ryttartorp) and a piece and to farm. In order to provide a cavalryman with a horse and uniform the rusthåll farmer got a large tax reduction. In some cases the rusthåll farmer had an extra farmer (augument) assigned to help covering the expenses for the cavalryman. The rusthåll farmer was also was exempted from military service. The infantry soldiers within the Allotment System were recruited and provided in slightly different manner than the cavalry horsemen. The infantry used a system with rote farmers. The system with rote farmers was compulsory for the farmers. Some farmers were exempted from being a part of a rote though. That had to do with the classification of land and the land ownership. Here is more information about the Allotment System: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm Hans Högman
459
« skrivet: 2002-05-28, 10:11 »
Hej Sari, Info om Kajana bataljon. Jag har inte tillgång till CD-skivan just nu så jag kan inte ge svar på huruvida soldaterna i de finländska regementens finns med på den men kan ge dig information om Kajana bataljon. Kajana bataljon sattes upp i Österbotten år 1740 och var då 149 man starkt. I Paldamo socken fanns 99 nummer och i Sotkamo socken 50 nummer. De ingick då i Österbottens regemente som ett 9:e kompani. År 1791 utökades bataljonen till 348 man och formerades på 4 kompanier. - Livkompaniet: 91 man från Paldamo socken - Sotkamo kompani: 118 man från Sotkamo socken - Hyrynsalmi kompani: 91 man Hyrynsalmi socken (socknen avskild från Paldamo 1786) - Kusamo kompani: 48 man från Kusamo socken Kusamo socken var befriad från skyldigheten att underhålla manskapet under fredstid. Bataljonen skulle i krig förstärkas med enrolleringsmanskap till 710 man. Jag har lite information om Finlands indelningar på min hemsida, se: http://www.algonet.se/~hogman/indelningar_sf.htm Hasse Högman
460
« skrivet: 2002-05-13, 12:25 »
Hej, Generalmönsterrullorna finns på mikrofiche för tiden fram till slutet av 1800-talet, både hos SVAR och på Krigsarkivet. Om du tittar på den bifogade länken till en sida om soldatforskning så får du nog den hjälp du behöver. Se: http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm Hasse
461
« skrivet: 2002-05-02, 08:17 »
Hej,
Jag har enbart stött på begreppet fördubblingsman inom båtsmanshållet, inte infanteriet. Det heter då fördubblingsbåtsman. Fördubblingsbåtsmännen erhöll i krigstid samma lön och utrustning som de ordinarie. Under fredstid hade fördubblingsmännen ingen lön alls.
Visst var de som Calle skriver, reservpersonal. Reservsoldater i infanteriet kallades i första hand vargeringsmän. En annan typ av reservstyrkor var de sk. männingsregementen som sattes upp under det stora nordiska kriget.
Hasse
462
« skrivet: 2002-04-08, 12:17 »
Hej Sari,
En eller flera församlingar inom ett område bildar ett pastorat. Pastoratets ledare är kyrkoherden. Ett pastorat utgör området för kyrkoherdens ämbetsutövning.
Den största församlingen inom pastoratet kallas moderförsamling och leds av kyrkoherden själv. Övriga församlingar inom pastoratet kallas annexförsamlingar och dessa står under ledning av en komminister (äldre benämning är kaplan). Komministrarna är underställda kyrkoherden.
Ett större eller flera mindre pastorat bildar ett kontrakt. Kontraktet står under ledning av en kontraktsprost.
Prosten är en av kyrkoherdarna i kontraktets pastorat och tillika förman för prästerna i kontraktet.
Hasse Högman
463
« skrivet: 2002-03-22, 15:46 »
Det här med Skatte-, krono- och frälsebönder är inte helt okomplicerat och innebörden har ändrats under århundradena. Namnen kommer från den typ av jord dessa bönder brukade.
Skattebönder var brukare av skattejord, dvs de ägde jorden och betalade skatt till kronan. Redan under tidig medeltid skattelade kronan den jord bönderna odlat upp och vilken de betraktade som sin egendom.
Kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten) samt betalade skatt till kronan.
Kronobondens legotid var vanligen sexårig, och varje år betalade han arrende (avrad) för brukningsrätten till kronan. På 1680-talet fick de flesta kronobönder ärftlig besittningsrätt till gårdarna, en rättighet som dock kunde upphävas av kronan. 1789 stärktes den ärftliga besittningsrätten i något som benämndes stadgad åborätt.
En kronobonde har även benämnts landbo (kronolandbo).
Under början av 1700-talet (förordningar1701, 1719, 1723) fick kronobönder rätt att köpa loss sin jord. Dessa bönder blev därmed skattebönder och hemmanet skattehemman.
Frälsebönder var brukare av frälsejord, dvs de arrenderade jord av adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet betalades i regel med dagsverken på markägarens gods.
Frälsebondens legotid var, liksom kronobondens, vanligen sexårig, och varje år betalade han arrende (avrad) för brukningsrätten till en frälse jordägare. Frälsebondens besittningsrätt var mindre trygg än kronobondens, framför allt efter mitten av 1700-talet.
En frälsebonde har även benämnts landbo (frälselandbo).
Hans
464
« skrivet: 2002-03-22, 12:40 »
Hi Maxine,
By grenadian-soldier I guess you mean a grenadier.
A grenadier was originally a soldier armed with hand grenades. The grenadier first fired his musket and then he would light the fuse of the grenade and throw it. The next move was to charge the enemy with the bayonet mounted on the musket. In each company there were 12 grenadiers.
The grenadiers were the first to be equipped with bayonets (beginning of the 18tn century). They were also equipped with a kind of grenade rifles.
Later when the range of fire of the muskets increased the role of the grenadier changed. In stead the best grenadiers formed an elite unit.
At the end of the 18th century the grenadier units became ordinary infantry units.
If your ancestor was a grenadier in Linköping he served in the First Life Grenadier Regiment or possible the Second Life Grenadier Regiment. Both regiments resided in Linköping. The Second Life Grenadier Regiment was formerly a cavalry regiment
Hans
465
« skrivet: 2002-01-21, 09:12 »
Hi Judy,
Here is another tongue twister: Sex laxar i en laxask = Six salmons in a salmon box.
Regards
Hans Högman
466
« skrivet: 2001-11-26, 08:39 »
Jag har just blivit varse att Carlos skickat sitt mail till flera personer i Sverige och att det redan i oktober varit infört i Rötter. Enligt dessa inlägg så har han redan fått svar på sina frågor.
467
« skrivet: 2001-11-25, 13:43 »
Håkan,
Detta inlägg kan tas bort då det hamnade i fel landskap.
Hasse
468
« skrivet: 2001-11-25, 13:36 »
Jag fick bifogad epost från Brasilien för ett tag sen. Carlos, som han heter, efterlyser information om sin svenska släkt Lannerdal (Landerdahl) som kom från Ukna och Lofta i Västervikstrakten.
Om någon har information om de efterfrågade personerna, kontakta mig så skall jag vidarebefordra dem.
Brevet är skrivet på något dålig engelska men dock fullt förståligt.
(Jag lade in denna efterlysning redan i morse men den har tydligen försvunnit så jag prövar igen.)
“I am Brazilian, I don't speak English. I read more or less. I am 52 years old, I am Agronomist, I have four children.
I search familiar. My Great-grandfather was born in Sweden-1860. He emigrated to Brazil (1890) with his wife Emma Gustafson, and two children, Anna - 1888 and Carl- 1890.
We know very little, about them. The father is Anders Landerdahl and the mother is Maria Landerdahl, according birth record in Brazil.
His name is Augusto Landerdahl (in Brazil).In the ship records his name is Andre Lanerdahl, according documents(Weser, 19 oktober 1890,Antwerpen). I accredit what his name in Sweden was Anders Erik August Lannerdal (1860-10-10) and he had a
sister, Anna Maria Lannerdal (1862-09-30), but I have not certainty. All, born in Ukna. In 1866 the family moved to the parish Lofta.
I have a lot of informations, but I have not conviction of nothing.
In Brazil, They had four children: Carlos Jo?o Gustavo Alberto , Augusta Albertina and Gustavo Adolfo Landerdahl. We have no news of Anna and Carl that came of Sweden.
Excuse me my English
Thanks
I expect
Carlos Roberto Landerdahl”
469
« skrivet: 2001-11-25, 08:31 »
Jag har fått epost från Brasilien där en släkt Lannerdal eller Landerdahl efterlyses. Släkten kom från Västervikstrakten, Ukna samt Lofta.
Om någon har information om denna släkt så kan jag förmedla den till Carlos i Brasilien.
Jag bifogar hans brev som är skriven på lite dålig engelska men fullt förstålig.
I am Brazilian, I don't speak English. I read more or less. I am 52 years old, I am Agronomist, I have four children.
I search familiar. My Great-grandfather was born in Sweden-1860.
He emigrated to Brazil (1890) with his wife Emma Gustafson, and two children, Anna - 1888 and Carl- 1890.
We know little, about them. The father is Anders Landerdahl and the mother is Maria Landerdahl, according birth record in Brazil.
His name is Augusto Landerdahl (in Brazil). In the ship the name is
Andre Lanerdahl, according documents (Weser, 19 oktober 1890,Antwerpen). I accredit that the name in Sweden was Anders Erik August Lannerdal (1860-10-10) and he had a
sister, Anna Maria Lannerdal (1862-09-30), but I am not certainty. All, born in Ukna. In 1866 the family moved to the parish Lofta.
I have a lot of informations, but I have not conviction of nothing. In Brazil, They had four children: Carlos Jo?o Gustavo Alberto , Augusta Albertina and Gustavo Adolfo Landerdahl. We have not news of Anna and Carl that came of Sweden.
Excuse me my English
Thanks
I expect
Carlos Roberto Landerdahl
470
« skrivet: 2001-11-05, 12:33 »
Hej,
Så länge man använde patronymikon som efternamn var det knappast aktuellt för kvinnan att ta mannens efternamn vid gifte.
Patronymikon namnet angav vem som var bärarens far, t ex -sonnamn eller -dotternamn.
En kvinna kunde aldrig vara någon annan mans son. Om mannen hette Karl Andersson så var han en son till Anders. Karls hustru var inte Anders son, hon var en kvinna och följaktligen någons dotter.
Med anledning av detta kunde inte en kvinna bära ett patronymikon med ändelsen -son.
Nu fanns det grupper i samhället som tidigt började använda släktnamn, exempelvis hantverkare.
Kvinnan tog normalt inte heller mannens efternamn om båda hade släktnamn. Om mannen hade ett släktnamn och kvinnan ett patronymikon kunde hon på 1800-talet ta mannens efternamn.
Det går säkert att hitta undantag till ovanstående, lokala variationer etc.
Först under slutet av 1800-talet, då även allmogen började att ta släktnamn (och därmed övergav patronymikon), blev det vanligt att kvinnan tog samma efternamn som mannen.
Man bör dock vara medveten att det var mycket vanligt att man behöll sitt patronymikon som släktnamn. Exempelvis en person med patronymikonet Andersson tog helt enkelt namnet Andersson som sitt släktnamn.
År 1901 antogs en lag som kom att reglera tagandet av familjenamn. Det viktigaste med denna lag var att bruket av patronymikon förbjöds. Från och med 1901 var alla svenskar tvungna att använda familjenamn, namn som ärvdes av barnen.
Därmed ökade också bruket för kvinnan att anta manens efternamn.
-son namn efter 1901 är således släktnamn och inte patronymikon.
Hasse
472
« skrivet: 2001-09-28, 09:35 »
It don't think it was common for farmers to have double surnames like Ersson-Rosén. Ersson is his patronymic surname (He is a son of Erik - Erik's son = Eriksson = Ersson). Rosén is a typical family name. Craftsmen, clergy etc used family names when they became professionals. Soldiers were given special soldier's names when they were enrolled. Many individuals in the countryside started to adopt family names during the second part of the 19th century instead of their given patronymic names. From 1901 every Swede had to carry family names. Many people just froze their patronymic name as their family name. Thats why we still have so many -son names in Sweden. Both Per and Mats are his first names (his christening names). Gastgifvar or Gästgifvare is Swedish for innkeeper, that is an occupation. I'm not sure of the first name: Annamats? It is really two names Anna and Mats. Anna is a typical female name and Mats a male name. So Annamats doesn't make sense to me. On this page you can find information on Swedish naming practices in earlier times: http://www.algonet.se/~hogman/Naming%20practice_eng.htm Hans
473
« skrivet: 2001-08-29, 13:48 »
Fältväbel användes i Sverige fram till 1833 då denna befälsgrad ersattes med fanjunkare. Fältväbel var således en underofficersgrad och tillsammans med kvarttersmästaren den högsta underofficersgraden på sin tid. Fältväbeln hade ansvar för ett kompanis förläggning, underhålls- och expeditionstjänst. Han ställde upp kompaniet och såg till att allt stod rätt till i rotar och leder. Han skulle kunna läsa och skriva och kunde straffa soldater för mindre förseelser.
Vad gäller bestraffning så var profossen som hade det högsta ansvaret för detta. Det fanns både kompaniprofosser och regementsprofosser.
474
« skrivet: 2001-08-24, 09:01 »
Det har totalt funnits 28 st Sandberg inom det indelta Södermanland regemente. Detta finns att läsa i Evert Wahlbergs bok: Soldatnamn vid det indelta Södermanlands regemente. Boken innehåller statistik över de soldatnamn som använts inom regementet och handlar således inte om personerna bakom namnen. Evert är numera bortgången men var anställd vid regementet med soldatforskning som sitt stora intresse. Han har kartlagt samtliga soldater som verkat vid regementet under indelningsverkets tid. Hans material finns på Hembygdsgården i Malmköping samt på Södermanlands regementes museum i Strängnäs. Museet ligger inom regementets område (P10) men man kan efter överenskommelse med regementet få tillträde dit.På min sida http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm finns ett avsnitt om Södermanlands regementes historia med bl.a. information om hur man kommer i kontakt med museet. Hasse
475
« skrivet: 2001-08-15, 09:38 »
Hej Tina, När man soldatforskar måste man ta reda på ett antal basuppgifter om de personer man önskar söka information om i de militära källorna. Detta för att man skall få en ingångspunkt i rullorna. De militära rullorna är ordnade förbandsvis och för att söka i rullorna måste man därför veta vilket förband personen tjänstgjorde vid. Ett första steg är att ta reda på var personen bodde som aktiv knekt/ryttare/båtsman, dvs i vilken socken han bodde, var han hade sitt soldattorp. Vidare måste man veta vilken tidsperiod det rör sig om. Man måste även veta vilket namn han hade som soldat. Denna information hämtar man lämpligen från Husförhörslängden i den socken han bodde i som soldat. Här får man även soldatnamnet och eventuellt även soldatnumret han hade samt namnet på torpet. När man vet var han bodde och vad han hette gäller det att ta reda på vilket förband han tjänstgjorde vid. Nu tar man hjälp av överstelöjtnant Claes Grills verk: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, från 1856, I - IV. Den finns utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988 som facimil utgåva. Denna utgåva består av två böcker, del 1 och del 2. Den finns även på alla bibliotek. Med socknen som utgångspunkt kan man ta reda på vilket regemente som personen tjänstgjorde vid. När det gäller båtsmän, vilket båtsmanskompani han tjänstgjorde vid. I vissa landskap fanns dock flera förband vilket innebär att man bör veta namnet på roten för att extakt avgöra förband. Flera regementen kunde ha rotar inom samma socken. Om din ana kom från Gotland och tjänstgjorde på ett skepp, som du skriver, så bör han ha tjänstgjort vid någon av Gotlands två båtsmanskompanier. Första kompaniet fanns på norra Gotland och andra på södra Gotland. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation. Från början fanns enbart ett båtsmanskompani på Gotland. Jag vet dock inte vilket år de delade på två kompanier. När man vet soldatnamn, helst även soldatnummer samt kompani och regemente (i flottan namn på båtsmanskompaniet och örlogsstation alternativt eskader i Skärgårdsflottan) så kan man börja att söka i de militära rullorna. När det gäller arm?n är det Generalmönsterrullorna och för båtsmännen flottan rullor som är ordnade kompanivis. Liksom kyrkans längder finns även de militära rullorna på mikrofiche och kan beställas från SVAR, http://www.svar.ra.se/. På denna sida får du information om soldatforskning: http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm När man soldatforskar på anor som var verksam under indelningsverkets tid bör man även känna till hur detta var uppbygt och fungerade. Information om indelningsverket kan du få på http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm Du kan beställa microfiche från SVAR även från utlandet men i USA så finns alla Family History Centers som du kan beställa från. Annars är det Krigsarkivet i Stockholm som är arkivbildare för alla militära källor. http://www.ra.se/KRA/index.html Hans
476
« skrivet: 2001-08-02, 09:03 »
Hej,
Nationalencyklopedin har följande text om husman:
Husman (da. husmand, no. husmann), i Danmark, Norge och Skåne förr benämning på bofast arbetare på landet eller mindre jordbrukare, ungefär motsvarande torpare. Husmannen ägde ingen del i byajorden utan i regel endast sin egen byggnad. Om huset stod på byns mark kallades det gatehus. För tomten och tillhörande betes- och åkermark fick husmannen erlägga jordskyld eller dagsverken till byn eller den enskilde jordägaren. Arbetsplikten kunde även omfatta kvinnor och barn.
Husmän är kända från medeltiden. I samband med folkökningen efter den agrara revolutionen under slutet av 1700-talet kom husmansklassen att tillhöra de snabbt växande proletära och halvproletära skikten i befolkningen. Husmännen i Sverige ökade i antal då förbudet mot jordavsöndring försvårade för mer än en arvinge att överta gården. Den jordlösa befolkningen fick slå sig ner i närheten av gods och gårdar där de stod till förfogande som arbetskraft. En del husmän var soldater och hantverkare.
I Danmark kunde många husmän under 1800-talet och början av 1900-talet genom förändrad lagstiftning förvärva den jord som låg runt huset. De blev småbrukare och deltog aktivt i den danska andelsrörelsen. Även i Skåne kunde många husmän friköpa marken runt husen, dels inom ramen för den s.k. egnahemsrörelsen och dels enligt 1925 års ensittarlag.
477
« skrivet: 2001-06-21, 09:30 »
Hi Caroline, I have two pages that might help you. One is Genealogy in Sweden which have a section on Military research. http://www.algonet.se/~hogman/swe_genealogy.htm In order to do research on ancestor that's been in the Swedish army you also need to know about The Allotment System (Indelningsverket). The Allotment System was a system of organizing and financing the Swedish armed forces in earlier times. http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm Hans
478
« skrivet: 2001-06-13, 08:45 »
I Dynamic Family Tree har man möjlighet att komprimera databasen vilket gör att filen blir rejält mycket mindre än utan komprimering. Vanligt zip-format fungerar utmärkt.
Vad jag dessutom har gjort är att dela upp mitt material i mer än en DFT-databas varvid varje databas tar mindre plats.
479
« skrivet: 2001-06-01, 09:21 »
Hej Erik, Det du måste börja med är att titta i Generalmönsterrullorna. De finns att låna från SVAR. Jag har en sida som beskriver hur du kommer igång med soldatforskning. http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm Hans
480
« skrivet: 2001-05-30, 08:37 »
Hej,
Jag har inte läst artikeln du refererar till men möjligen bör årtalet vara 1887 och inte 1877.
Det är riktigt att indelningsverket avskaffades 1901. Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt samt en mindre värvad stam av befäl.
Vad beträffar flottan på kan man säga att en avveckling av båtsmanshållet påbörjades tidigare även om båtsmanshållet avskaffades formellt först 1901.
Städernas båtsmansrotar vakanssattes år 1792 på 25 år. Vid 1815 års riksdag begärde borgarståndet att dessa rotar skulle få vara vakanssatta även i framtiden. Rätten att hålla dessa rotar förlängdes med 10 år dock med högre vakansavgift. År 1824 erhöll städerna tillstånd att tillvidare få hålla sina rotar vakanssatta. Nya vakansavgifter för städerna fastställdes 1839.
Allt eftersom sjökrigsmaterielen utvecklades med nytt sjöartilleri, ångdrift etc. ställdes nya krav på bemanningen av fartygen. Båtsmännen ansågs inte kunna uppfylla dessa nya fordringar. Efter många utredningar beslöts 1887 att hela båtsmanshållet skulle sättas på vakans. Beslutet innebar att rothållarna fick erlägga vakansavgift allt eftersom rotarna vakanssattes.
Så i praktiken upphörde båtsmanshållet 1887 men avskaffades formellt först 1901.
Hälsningar
Hans
482
« skrivet: 2001-04-15, 08:35 »
Hej Charlotte,
Jag är inte helt säker på friryttare. Däremot så fanns det något som kallades Frikompanier. Det är möjligt att en friryttare var en ryttare i ett frikompani?
Under det stora nordiska kriget användes under den ryska ockupationen av Finland s.k. frikompanier. Dessa kompanier kallades även för fotdragoner och stod under befäl av en officer. Dessa frikompanier fick ett förordnande om att på eget bevåg bedriva ett gerillakrig mot fienden. De fick livnära sig på de byten de tog från fienden under sina strövtåg. De anföll posteringar, tog proviantforor och hindrade i allmänt fiendens operationer. Med sina snabba och lättrörliga trupper var de en ständig irritationskälla för fienden. Den användes också i spaningsuppdrag för att samla in information om fiendens förehavanden. Ofta tog man då fångar som förhördes noggrant. Personer eller förband som användes just i spionsyfte kallades partigängare.
Disciplinen varierade i hög grad bland frikompanierna. En del var mer eller mindre rena rövarband, s.k. sissar som ställde till problem för både vän och fiende. Det hände att dessa förband även plundrade bönderna.
Hasse
483
« skrivet: 2001-02-07, 08:59 »
Hej Anette,
Krig medförde ständiga utskrivningar av nya soldater som ersättning för de som stupat eller avlidit i sjukdom.
Under Det Stora Nordiska Kriget satte man upp extra förband på rotarna förutom de ordinarie, sk. männingsförband. Tremänningsförband innebar att rotarna gick ihop 3 och 3 och tillsammans svarade för ytterligare en soldat.
Avsikten med dessa var att de skulle användas till landets försvar när de ordinarie förbanden låg i fält utomlands och skulle enbart användas inom landets gränser.
Redan år 1700 började man sätta upp tremänningsförband. År 1702 sattes femmänningsförband upp vid de regementen som hade sina soldater ute i kriget. Vidare sattes fyrmänningsförband upp vid de regementen som fanns på hemorten. För att sätta upp femmänningsförband gick rotarna ihop 5 och 5 för att svara för en reservsoldat och för fyrmänningsförbanden 4 och 4.
Trots begränsningen att männingsförbanden enbart skulle användas inom landets gränser sattes de ändå in för att komplettera fältarm?n.
Under åren 1700 - 1707 sattes totalt 14.700 soldater upp i de olika männingsförbanden.
Efter Karls XII:s död 1718 upplöstes somliga männingsförband och dessa soldater sattes in på vakanta rotar i de ordinarie regementena eller i värvade förband.
Hans Högman
484
« skrivet: 2000-12-28, 09:28 »
Hej Mats,
Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt samt en mindre värvad stam av befäl.
Från och med 1902 anställdes inga fler indelta knektar. Nu kunde dock en värnpliktsarm? inte skapas över en natt utan man behövde en övergångsperiod fram till 1908. De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta arm?n skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. Soldaterna skulle i första hand avvecklas på frivillig basis och som ett led för att underlätta detta förbättrades kraven för pension.
De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Vid Södermanlands infanteriregemente hade andelen indelta knektar halverats till 1908 och 1913 återstod enbart ett 70-tal knektar i hela regementet.
Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst.
Under första världskriget inkallades de kvarvarande indelta soldaterna till tjänstgöring.
Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Alla gick dock inte i pension 1931.
Totalt under andra världskriget genomförde de indelta soldaterna mellan 20.000 och 25.000 tjänstgöringsdagar per år.
Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar.
Den allra siste knekten som gick ur tiden var Axel Ljung som avled den 9 augusti 1983.
Med anledning av din fråga har jag kompletterat min sida om indelningsverket med text om vad som hände med de indelta knektarna efter 1901. Detta är ett utdrag av detta. Mer att läsa finns på den i mitt tidigare inlägg nämnda hemsidan om indelningsverket under ”indelningsverket avskaffande”. Där finns även källor.
Så visst kan din knekt ha varit anställd fram till 1907.
Hasse
485
« skrivet: 2000-12-26, 11:06 »
Hej Mats, Beträffande tilldelning av soldatnamn: Vid anställningen blev den nye soldaten tilldelad ett soldatnamn av sin Kompanichef. Namnen utdelades ganska fritt, kanske även efter förslag från de nye soldaten. Soldatnamnet skulle vara unikt inom kompaniet. Däremot kunde samma namn förekomma på andra kompanier inom regementet. I slutet av 1800-talet fanns exempelvis soldater med namnet Berg på samtliga 8 kompanier inom Södermanlands regemente. Det var även vanligt att den nya soldaten ärvde den förre soldatens namn, dvs. den nye soldaten på roten ärvde den förre knektens soldatnamn. Det kunde även hända att en soldat bytte namn av någon anledning. Vid förflyttning till annan rote var det inte ovanligt att han tog med sig sitt soldatnamn till den nya roten. Om han flyttade inom kompaniet behöll soldaten i regel alltid sitt soldatnamn. Om han fick förflyttning till annat kompani var han ibland tvungen att byta namn då namnet kanske redan var upptaget i detta kompani. En soldat kunde även råka ut för ett påtvingat namnbyte om exempelvis en korpral eller en mycket äldre soldat förflyttades till kompaniet och hade samma namn som en soldat där. Den yngre soldaten fick då i regel byta namn. En soldat som varit krigsfånge fick ofta ett nytt namn då han åter trädde i tjänst om han placerades på en ny rote i kompaniet. Namnet och det gamla torpet kunde då vara upptaget av en ny soldat. Efter att bruket med soldatnamn införts på 1680-talet återtog i regel soldaten sitt patronymikon-namn efter avskedet. Under 1800-talet blir det mer vanligt att soldaten behöll sitt soldatnamn efter avskedet. Barn till soldater behöll i regel inte faderns soldatnamn utan tog tillbaka patronymikon-namnet. Detta kan dock variera i olika landskap men det blev vanligare på 1800-talet att barnen behöll soldatnamnet, framför allt då även soldaterna började behålla soldatnamnen som civila. Mer om soldatnamn och indelningverket finns att läsa på min sida: Den indelte soldaten: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm Hasse
486
« skrivet: 2000-12-21, 09:19 »
Hej Conny,
Under början av 1700-talet (förordningar 1701, 1719, 1723) fick kronobönder rätt att köpa loss sin jord. Dessa bönder blev därmed skattebönder och hemmanet skattehemman.
Det ät möjligt att man under en övergångstid kallades dessa bönder för kronoskattebönder?
Hans
487
« skrivet: 2000-12-20, 08:43 »
Hej, Man skiljer på Skatte-, krono- och frälsebönder. Dessa uttryck kommer från den typ av jord dessa bönder brukade. Detta är inte helt okomplicerat och innebörden har ändrats under århundradena. Förenklat kan de beskrivas enligt följande: Skattebönder var brukare av skattejord, dvs de ägde jorden och betalade skatt till kronan. Kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten) samt betalade skatt till kronan. Frälsebönder var brukare av frälsejord, dvs de arrenderade jord av adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet betalades i regel med dagsverken på markägarens gods. Mer finns att läsa på: http://www.algonet.se/~hogman/torpare-bonder.htm Hans
488
« skrivet: 2000-12-14, 13:19 »
Hej Peter,
Avsked från arm?n kunde en knekt erhålla först vid en generalmönstring, GM. Det kunde ske på knektens egen begäran eller på order från arm?n. Skälet kunde vara hög ålder, krigsskada eller sjukdom. En regementschef kunde även mönstra ut en knekt mellan generalmönstringarna om rotehållaren stödde förslaget eller själv fört fram ett sådant förslag. Detta kallades för interimsavsked och skulle godkännas av nästa GM.
För att en knekt skulle få avsked på egen begäran måste han ha ett giltigt skäl. Ett sådant skäl kunde vara ålder eller sjukdom. Han var då tvungen att ha ett intyg från Regementsläkaren. Det var inte alltid avsked beviljades, framför allt inte om man trodde att han kunde tjäna som soldat ytterligare en tid.
I krigstid var reglerna för avsked hårdare.
Hans
489
« skrivet: 2000-12-12, 19:17 »
Hi,
I guess “Övre Ullerud” should be translated to Upper Ullerud. Maybe there is a Lower Ullerud as well?
It is rather common in Sweden with two nearby places that has the same name, separated by upper/lower, east/west, south/north etc.
Hans
490
« skrivet: 2000-11-09, 09:18 »
Hej Viktor,
En garvare arbetade med beredning av hudar som sen blev läder.
För att bli hantverkare började en person som lärling hos en mästare. Efter lärotiden skulle han avlägga ett gesällprov. I gesällprovet skulle han tillverka någon vara inom sitt område, exempelvis en möbel.
Efter godkännande blev han upptagen som gesäll och fick sitt gesällbrev.
Det var vanligt att gesällerna gav sig ut på vandringar, sk gesällvandringar. Genom att arbeta hos olika mästare lärde de sig yrket på bästa möjliga sätt och kunde därmed bygga upp en egen yrkesskicklighet
För att bli mästare och kunna arbeta i egen regi var gesällen först tvungen att bli mästare. För att bli mästare måste de avlägga ett mästarprov.
Mästarbrevet var en hantverkares bevis på att han var en mästerhantverkare och verkligen kunde sitt yrke.
En hantverkare måste tillhöra ett skrå. Skråna hade monopol på tillsättandet av nya mästare.
Hantverkare kunde enbart utföra sitt yrke i städerna. För att kunna göra detta måste de även ha en tillstånd från staden, dvs de måste söka om burskap. Burskapet beviljades genom att stadens magistrat utfärdade burbrev.
Undantaget från att enbart verka i städerna var de sk. sockenhantverkarna, vanligen skräddare, smeder och skomakare. De hade dock enbart tillstånd att verka inom sin socken.
Först 1846 avskaffades skråsystemet. Full näringsfrihet infördes 1864. Efter detta år kunde vem som helst fritt praktisera ett hantverksyrke.
Hans Högman
491
« skrivet: 2000-08-08, 13:31 »
Hej Anneli,
Titeln befallningsman har använts inom olika områden men i princip var det var en person som på uppdrag av någon överordnad hade till uppgift att sköta eller förvalta ett visst område. Detta gällde även inom jordbruket på större lantgårdar eller gods.
Titeln inspektor kom under 1700-talet att ersätta titeln befallningsman.
En rättare var en förman eller arbetsledare inom jordbruket som i regel också själv deltog i arbetet.
Antagligen arbetade din ana inom jordbruket och på ett mindre gods gick säker befallningsmannens och rättaren sysslor in i varandra.
Hasse
492
« skrivet: 2000-08-08, 10:04 »
Hej Anneli,
Jag är osäker men jag skulle tro att Landsarkiven bör ha information eftersom varje län ansvarade för lag och ordning inom sitt område. Kronofogden (senare landsfogden) var i egenskap av länspolischef, högsta polismyndighet i länet. Detta borde innebära att Landsarkiven har informationen du efterfrågar. Det är även möjligt att polismyndigheten har egna register.
Hasse
493
« skrivet: 2000-08-08, 09:51 »
Hi Virginia, I have no information about your soldier but general information about soldiers' names. When a soldier was enrolled the Captain of the Company gave him a special soldier's name. In each Company the soldiers had to have a unique last name. When a soldier died or was retired the new recruit often inherited the old soldier's name. The same name could be used at different Companies, however within the same company every soldier's name was unique. This means that many soldiers in a Regiment over a period of time could have used the same name. However, this doesn't mean they were related. When a soldier retired he normally took back his ordinary last name, the patronymic name. But it also was not unusual for them retired soldiers to keep their soldier's name, especially during the 19th century. So to answer your question, every person that has been carrying the soldier's name Bygden is not likely to be related. If you are interested in the Swedish naming practices there is more to read at: http://www.algonet.se/~hogman/Naming%20practice_eng.htm The primary source if you are researching soldiers is the General Muster Rolls. The War Archive in Stockholm stores the Swedish Military records. In order to search these rolls you must know the name of the Regiment and the name of the Company. But in order to find the soldier in the rolls you also must know his name and his soldier's number or the name of the military “rote” (Ward) he belonged to. In order to find out which unit he served in you must know where he lived as a soldier: the County (län) and preferably the parish (socken) and of course the years. The name of the military ward (rote) is the best information to get hold of. The book “Statistiskt sammandrag av det svenska indelningsverket” (Statistical Digest of the Swedish Allotment System) by Claes Grill is the best literature to locate the unit a soldier served in. This book is available at the Family History Library. I don't have access to the Grill books right now, but maybe someone has a copy available. Between the 1680s and 1901 Sweden had a system of organizing and financing the Swedish armed forces called the Allotment System. More information about the Allotment System is available at: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm Hasse
494
« skrivet: 2000-08-04, 09:28 »
Hej Anneli, Sedan 1600-talet har ansvaret för upprätthållandet av lag och ordning på landsbygden legat på kronofogdar, länsmän och fjärdingsmän. Fjärdingsmannasysslan var från början av 1600-talet en förtroendepost. Innehavaren av denna post utsågs av befolkningen i respektive socken. Fjärdingsmannen utsågs för en tid av tre år åtgången. Två eller flera socknar kunde gå ihop och gemensamt anställa en fjärdingsman. Fjärdingsmannen hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning. Mer information om polisväsendet förr finns på: http://www.algonet.se/~hogman/sl_polis.htm Hasse
495
« skrivet: 2000-08-04, 09:19 »
Hej Anneli, Båtsmän var personal i indelningsverket som tillhörde örlogsflottan men även skärgårdsflottan mellan 1756 och 1823. I stort fungerade båtsmanshållet på samma sätt som det ständiga knekthållet i armén med rotebönder som rekryterade och underhöll en soldat (i detta fall båtsmän). Till skillnad från knekthållet fanns båtsmän även uppsatta i städerna. I Blekinge och Södra Möre fanns även indelta båtsmän men de flesta båtsmän var roterade liksom knektarna. Båtsmännen tjänstgjorde i land på örlogsstationerna med olika arbeten eller på skeppen under seglatser. Till sjöss bestod arbetet främst av sk släparbete. Detta var först och främst okvalificerade arbetsuppgifter då båtsmännen i regel saknade erfarenheter från sjölivet. Efterhand blev de mer erfarna och kallades då för befaren och kunde då få arbetsuppgifter som hade med själva seglandet att göra. Örlogsfartygen hade dock behov av mer erfaret sjöfolk än vad båtsmännen i båtsmanshållet kunde bidra med. Därför anställde örlogsflottan genom värvning sjömän från handelsflottan, sk kofferdibåtsmän. De hade lön från flottan men behövde bara tjänstgöra i örlogsflottan under 6 månader per år. Under resten av tiden kunde de tjänstgöra ombord på handelsfartygen. Kofferdibåtsmännens arbetsuppgifter ombord var i regel till väders uppe i riggen. Däremot behövde de inte hålla på med de vanliga båtsmännens släparbete. Mer information finns att läsa på min hemsida om båtsmanshållet: http://www.algonet.se/~hogman/slbatsman.htm Hasse
496
« skrivet: 2000-08-04, 08:53 »
Agneta, thanks for mentioning my homepage ( http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm). As a matter of fact, I'm in a process of translating my page about the history of the Swedish monetary system to English. The page is almost ready and I will probably publish it on my site next week . Hasse
497
« skrivet: 2000-08-03, 10:44 »
Hej,
Information om Livgrenadjärsregementet.
1791 slås Östgöta infanteriregemente samman med det då avsuttna Östgöta kavalleriregemente och infanteridelen får namnet Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision och kavalleridelen får namnet Livgrenadjärsregementets rusthållsdivision.
.
Redan år 1816 delas den nya konstellationen i två delar. Det gamla infanteriregemente får nu namnet Första Livgrenadjärsregementet (I4) och det fd. kavalleriregementet får namnet Andra Livgrenadjärsregementet (I5).
Liv i regementsnamnen innebar att regementena hade status som livregementen och dessa regementen och dess officerare fick därmed högre rang. Högst rang hade Livgardet (I1) och Lätta dragonerna (K1)
Grenadjär var ursprungligen soldater med uppgift att under striden kasta handgranater. Grenadjären skulle först avfyra sin musköt och sen hänga det på ryggen, därefter ta fram handgranaten, tända den och slänga iväg den. Därefter åter fram med musköten och anfall med bajonetten. De var de första att utrustas med bajonetter (början av 1700-talet). De var även utrustade med ett slags granatgevär.
När skottvidden ökades på skjutvapnen minskade betydelsen av grenadjärer. I stället togs de bästa grenadjärerna ut som en elittrupp. Under 1700-talet skulle en grenadjär var minst 180 cm lång. Grenadjärerna hade även speciella huvudbonader. Under slutet av 1700-talet upphörde skillnaden mellan grenadjärer och övriga förband och blev under 1800-talet likställda med övrigt infanteri.
Grenadjärerna fanns därefter endast kvar till namnet, handgranaterna var borta.
Istället kom jägarna till de militära förbanden.
För strid i spridd ordning var varje brigad i början av 1800-talet utrustad med jägare. Jägarregementen hade satts upp i gränstrakterna och från 1806 fanns dessutom vid varje bataljon 100 man jägare. Jägarna fördelades på 2 plutoner och kunde hållas samman i en särskild division. I form av en kedja skulle jägarna användas för att betäcka fronten. De användes även för bevaknings- och patrulluppdrag.
Redan år 1745 sattes Savolaks jägarkår upp.
Hasse
498
« skrivet: 2000-08-02, 14:00 »
Hej Mikael,
Beträffande Malmö så besökte jag Malmö och Malmöhus nu i sommar. Malmöhus användes som fängelse på 1800-talet så om din knekt var dömd för stöld så kan han mycket väl ha suttit av sitt straff där. Vaför just Malmö i detta fall vet jag inte.
Hasse
499
« skrivet: 2000-06-20, 21:32 »
Hej Marcus, Likt ett stafettsystem var det en postbondes uppgift att föra posten vidare inom sitt distrikt och överlämna den till nästa postbonde. På så sätt transporterades posten vidare inom Sverige. Systemet med postbönder upphörde på 1860-talet. Du kan läsa mer på denna sida: http://www.algonet.se/~hogman/slpost.htm Hasse
500
« skrivet: 2000-06-05, 12:20 »
Here is some more information on torpare:
Yes, a torpare could be definded as a small-scale farmer but there is a major difference between a farmer and a torpare.
A torpare (crofter) was a tenant and therefore did no own the land he was farming. He paid the rent for the land to the landowner in form of a certain amount of days worked per year. Days worked or daily labor meant that the tenant had to do a certain number of full days' work per year on the landowner's land or estate as a payment for the tenancy.
The torp (croft) was always connected to a lager farm or an estate.
The crofter was part of a system with agricultural laborers that lived on the domains of the landowner but had his own croft and some land to farm. In return the crofter paid his tenancy by doing agricultural work for the landowner. This system with torpare was not abolished until 1945.
Hans
|
Visa inlägg
Cookie policy