Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lars Skillius
1
« skrivet: 2023-05-07, 18:24 »
Tack Åke!
När jag för drygt 20 år sedan började släktforska ägnade jag mig naturligt nog åt personer nära i tid och släktskap. Då var min erfarenhet knapp. Ser nu att det finns anledning att granska resultaten.
Märkligt att aktuell vigsel inte tycks vara noterad i Finska församlingen lysnings- och vigselbok.
Det återstår att klarlägga sista etappen av hennes återvandring, Storbritannien (Hull?) - Sverige. Och undersöka om och när hon vistades i Sthlms-trakten innan hon sommaren 1893 avreste mot USA.
2
« skrivet: 2023-05-06, 19:05 »
Det råder ingen tvekan om att du funnit rätt person. Födelseår och ålder är korrekt. Tack!
Enligt Västerås inflyttningsbok är hon inflyttad där den 23 juli. Förmodligen reste hon via Göteborg? Hon vigdes i Västerås 28 augusti 1898. Onekligen raskt marscherat, men äktenskapet blev livslångt.
3
« skrivet: 2023-05-06, 14:56 »
Tack Staffan och Kristina!
Min farmor hade ett namn som är enkelt att spåra - Hermanna Stengård. Hon var s.k. hemmadotter från Gotland och emigrerade 1893 från Malmö-Köpenhamn. Den första uppgift jag har när hon återkommit till Sverige är att hon gifte sig sommaren 1898 i Västerås. Märkligt! Förutom resan Visby-Malmö tycks hon inte ha vistats på fastlandet tidigare. Intrycket är att hon träffade sin blivande make straxt efter hon passerat in i landet.
Jag har f.n. inte något abonnemang på Ancestry.
4
« skrivet: 2023-05-04, 18:46 »
Efter några år i Brooklyn återvände min farmor till Sverige. När och var hon passerade in i Sverige vet jag inte, men sommaren 1898 ”dyker hon upp” i Västerås.
Var kan jag finna passagerarlistor under något år dessförinnan för överfarter från New York över Atlanten till någon hamn i Skandinavien?
5
« skrivet: 2022-10-22, 18:27 »
Tack! Nu rimligt antal sidor att söka igenom.
6
« skrivet: 2022-10-22, 13:12 »
I Svenska Antavlor IV:10 nr 256 (1999) sid 437 nämns ett vittnesförhör 1692 om den stora skogsbranden samma år på kronoallmänningen vid Slätraska.
Slätraska är en gård i Ramundeboda s.n, Grimstens härad i Örebro län. Jag söker källan för just denna uppgift.
Bästa hälsningar
Lars Skillius
7
« skrivet: 2022-08-25, 21:38 »
Stort tack, Maud och Jörgen!
Lars
8
« skrivet: 2022-08-25, 19:12 »
Gosseb August född den 21/4 döpt den 23/4 1857
Moder Lisa Greta Eriksdtr i Hagshult(?) socken
Men vad står det på nästa rad?
Svenarum (F) C:4 (1840-1860) Bild 65 / sid 110 (AID: v36212.b65.s110, NAD: SE/VALA/00358)
9
« skrivet: 2021-10-05, 09:20 »
Nej, jag har haft det snärjigt och har inte haft tillfälle att börja tänka än. Öppnade en länk, konstaterade under någon minut vem eller vilka den gällde och fortsatte sedan med nästa länk. Jag avser att pussla ihop relationerna i Disgen och presentera dem för grannen. Men när jag berättade för grannen om hans mf mf – i övrigt har han endast hederliga och mycket framgångsrika anor – svarade hans fru glättigt att ”ja, då vet vi vad det kommer ifrån”.
Jag skulle gärna vilja ha kontakt med ”lindelov.nu”. Men det är inte säkert att hen är beredd att dela med sig av sina uppgifter och knappast troligt att hen uppskattar att få sin epost-adress visad här.
Utan dina uppgifter hade jag gått vilse i Norge. Tack Maud!
10
« skrivet: 2021-10-04, 11:35 »
Nu, Maud, är du förmodligen på rätt spår trots att det är förvirrande med faderns alla namn: Hessler, Holst och Kuler. Fann mer om honom här: Hessler-Kuler Genealogy (brucewiland.com). Den sista länken du skickade, https://www.lindelof.nu/morfars-morfar-var-en-riktig-rumlare/ , kan jag tyvärr inte öppna. Fredrikkes far förefaller ha varit en minst sagt spännade och oansvarig person. Förmodligen levde Fredrikke med sin mor tills hon gifte sig 1878. Försöker finna henne i folketellingarna 1870 eller 1875.
11
« skrivet: 2021-10-04, 07:43 »
Hjärtligt tack för gott försök! Men trots namnlikheten finner jag inte Frederike Vilhelmine Holst född 1856-06-01 i Kristiania /Oslo i den familj du föreslår.
Min grannes mf m Frederike levde som maka till Ludvig Kristian Ringe en stor del av sitt liv i Sverige och det är i svenska kyrkoböcker jag funnit hennes födelsedatum. [Se t ex Göteborgs Kristine (O) AIIaa:20 (1906-1923) Bild 262 / sid 2445 (AID: v82423.b262.s2445, NAD: SE/GLA/13187]. Kristian och Frederike tycks ha gift sig 1878-07-25 i Grönland Menighet, Kristiania.
Snälla, ge inte upp med mig.
12
« skrivet: 2021-10-03, 18:57 »
På gr av bristande erfarenhet av att forska i Norge har jag endast namnet på Fredrikke Vilhelmines far, Niels Holst. Jag och den granne jag forskar för saknar alltså namn på modern, datum och orter för faderns och moderns födelser och vigsel samt syskonens namn och födelser.
Det finns tydligen i Sverige och kanske också i Norge flera släkter Holst. Men det är alltså just Frederikke Vilhelmines närmaste jag söker.
13
« skrivet: 2021-09-23, 16:19 »
Min gode granne, som inte släktforskar, blev mycket lycklig över dina uppgifter, i all synnerhet de som bekräftar hans minnesfragment av vad hans anor berättat när han var ung. Nu undrar jag om du är ättling till dessa Ringe eller om du ”bara” är mycket skicklig på att forska i Norge?
Att Ludvig Kristian Ringe 1847-1926 var född i Danmark hade jag lurat ut. Men det hade onekligen varit intressant att få veta när han flyttade därifrån till Norge. Om hans far känner jag bara namnet, Christian Jörgen Ringe.
14
« skrivet: 2021-09-22, 17:35 »
Tack Maud! Uppgifterna gläder mig men framför allt min granne, Edmés son.
15
« skrivet: 2021-09-21, 18:15 »
Jag försöker hjälpa min granne/nabo. Hans mor hette Edmeé Ringe och var född i oktober 1916 i Norge, men var där, i hvilken sted eller by? De svenska kyrkoböckerna påstår att hon är född i Balke eller Backe (otydlig handstil). Ett halvår innan hennes födsel lär hennes föräldrar ha flyttat till Tjörnö(?) i Norge. Min nabo erinrar sig att Edmeés föräldrar ägde eller var engagerade i Kulörfabrikken, en industri som senare brann ner.
16
« skrivet: 2021-09-04, 12:31 »
I vilken källa finner man att Emund Löhngren är son till Per Svensson i Vimmerby?
17
« skrivet: 2021-08-29, 18:23 »
Jag forskar nu för en granne som råkar ha norska anor.Tack, Maud, för att du öppnat dörren till Norge.
18
« skrivet: 2021-08-29, 15:20 »
Stämmer födelsedata i ämnesrubriken? Vilka var hans föräldrar och var i Oslo levde de?
Har själv ingen erfarenhet av att forska i Norge och är därför mycket tacksam för svar.
Bästa hälsningar
Lars
19
« skrivet: 2021-07-14, 12:31 »
Tack!
20
« skrivet: 2021-07-14, 07:11 »
Tack! Dock svårt att se barnets namn och kön.
21
« skrivet: 2021-06-27, 17:04 »
Tack, Gustaf Bergquist, för att du bekräftar min förmodan.
22
« skrivet: 2021-06-21, 09:51 »
Bra tips, Anita!
Fröseke Kulla tycks ha legat mellan Fröseke kapell och nuvarande Fröseke.
Lars
23
« skrivet: 2021-06-20, 22:17 »
Utifrån dessa kartor bör det nog gå att bestämma åtminstone ungefärliga koordinater för de två orterna. Tack K G!
24
« skrivet: 2021-06-20, 15:05 »
1. Koordinaterna för Fröseke Kulla? Med sådana kan jag se om denna ort ingår i dagens samhälle Fröseke. I vilken del av dagens Fröseke låg i så fall Fröseke Kulla?
2. Koordinater för Flöxhult Västergård? I Svenska Ortnamn är Flöxhult ”samlad bebyggelse”. Inledningsvis trodde jag att Flöxhult och Västergård var två olika gårdar i byn Flöxhult. Men i Sveriges länskarta är inom den västra delen av byn markerat ett område med texten” Flöxhults gamla tomt”. Är det där Västergård var belägen?
3. Kulla och Kyrkokulla är tydligen samma ort. Jag har tolkat det som att Älghults tätort expanderat ut över Kulla. Korrekt? Låg Kulla i tätortens norra del?
Tacksam för klarläggande
Lars Skillius
25
« skrivet: 2021-02-06, 07:20 »
Tack, Lennart Altin och Lennart Gustafsson!
Några skeppsmönsterrullor av intresse för åren 1741 och 1742 har jag inte funnit. De för år 1743, som skulle kunna avse återtransporten från Finland, har jag bläddrat igenom utan att finna några kavallerister från Småland.
Jag har, innan jag ställde frågan här, granskat alla generalmönsterrullor under ”min” ryttares aktiva tid. I sept. 1741 fanns han, som nämnts, på Rådmansö (GMR Smålands husarregemente 851). I mars 1743 (GMR 852) mönstras regementet i Skillingaryd. Således inte ett spår av att han vistats i Finland under Hattarnas ryska krig 1741–1743.
Det bör kanske inte uteslutas att de småländska ryttarna under detta krig finns i samlingen Rullor 1724-. Arkiv Digital tycks dock inte ha börjat fotograferat rullorna där. Tveksamt i vilken utsträckning Riksarkivet har gjort det. Men ”för den som inte gått kursen” är det svårt att finna ens ett register över dessa rullor.
Lars
26
« skrivet: 2021-02-04, 13:48 »
Jag har en ryttare i det reg:te som senare kallas Smålands Husarregemente. Han mönstrades i sept. 1741 på Rådmansö (där dagens färjeläge Kappelskär ligger). Var kan jag finna rullor eller andra dokument som visar hans överskeppning till Finland eller åtminstone regementets aktiviteter under kriget där?
Bästa hälsningar
Lars
27
« skrivet: 2020-12-07, 09:07 »
Hej!
Marias föräldrar skulle kunna vara Gise Carlsson och Ingrid Carlsdotter, gifta 1625 i Älghult, döda 1668 resp. 1688-04-25, båda i Norramåla. Jag har noterat fem troliga barn till dem, vilka levde och dog i Älghult med beräknade uppgifter om deras födslar ca 1628-1655 i Norramåla. Detta utesluter inte att det har funnits flera barn, t ex då ”din” Maria, som tydligen dog i en annan socken. Kontakta mig så skickar jag det jag har.
Bästa hälsningar
Lars
28
« skrivet: 2020-11-04, 12:47 »
Och jag har en Gyred Håkansdotter ca 1646 - 1710-02-21 i Älghult (G) C:1 (1679-1716) Bild 120 / sid 213 (AID: v29837.b120.s213, NAD: SE/VALA/00469)
Bästa hälsningar
Lars
29
« skrivet: 2020-08-15, 21:39 »
Yrkestiteln länsman ger intrycket att en sådan ursprungligen ansvarade för ett helt län. Men hur var detta möjligt med de kommunikationsmöjligheter som stod till buds under t ex 1600-talet?
Hur tillsattes en länsman, dvs vilken instans utsåg honom?
Ansvarade en fjärdingsman för ett fjärdedels härad? Var fjärdingsmännen direkt underställda länsmannen?
Med frågvisa hälsningar i sensommarvärmen
Lars Skillius
30
« skrivet: 2020-06-13, 18:45 »
Det tycks finnas en hävdvunnen uppfattning om hur frälseätter och deras vapensköldar skrivs, bl a när versaler och gemena bör användas och hur ev. parenteser bör placeras. I bästa fall finns gällande praxis nedtecknad och då vore jag tacksam för en hänvisning dit.
Nedan har jag noterat några exempel där jag genomgående använd gemena bokstäver och parenteser i förhoppning om att bli korrigerad. (Inledande förnamn och patronymikon/efternamn saknar i detta sammanhang betydelse.)
N.N. Drake sunnerbodrakarna
N.N hålbonäsätten
N.N kåse till ramnäs
N.N. sparre över stjärna
N.N sparre över blad till saleby
N.N. till däntersta
31
« skrivet: 2020-01-16, 05:54 »
Hej igen, Marit!
Föreningen för smedsläktsforskning
smedforskning.se/
och den "smeddatabas" på USB de säljer kan kanske vara ett alternativ.
Bästa hälsningar
Lars
32
« skrivet: 2019-12-21, 17:15 »
Sivert J
Med anledning av din fråga i DIS Forum: Du finner vigseln här:
Morlanda (O) C:6 (1848-1860) Bild 114 / sid 470.
33
« skrivet: 2019-12-12, 20:49 »
Enligt Svenska Släktforskarförbundets databas "Svenska Ortnamn" finns en gård i Voxtorps socken, Värnamo kommun, Jönköpings län, som heter "Djurs".
Man kanske inte skall utesluta möjligheten att det är frågan om en förkortning av Djursdala socken, Vimmerby kommun, Kalmar län.
34
« skrivet: 2019-12-11, 14:12 »
Mönstringen av Växiö kompani i detta regemente den 27 juni 1712 gjordes tydligen, inte i Växiö, utan i Vetlanda. Avståndet dit från Ljur är också ca 200 km.
Men jag tycker mig se att Mattias kamrat i rusthåll 59 (i rullan Smålands husarregemente 844) kom från Härryda, en socken som även ligger i Västergötland. Med reservation för att jag är dålig på att tolka gammal handstil kan därför Ljurs socken vara värd att undersöka.
36
« skrivet: 2019-12-11, 11:42 »
Om dina ryttare hör hemma i Kalmar eller Kronobergs län kan du söka i PLFs eller KGFs goda databaser med förnamn, de födelseår som motsvarar åldern, säg, 18-24 år i lämplig och närliggande socknar. Försök därefter följa levnaden för de på så sätt framsållade ryttarkandidaterna i hfl:erna (förutsatt att du inte är i tidevarven innan dessa) för att utesluta dem som dog i unga år eller får en annan yrkesbana.
37
« skrivet: 2019-12-10, 21:23 »
Ditt problem är vanligt och kan vara arbetskrävande och svårt, ibland tyvärr omöjligt, att lösa. Om ryttarna behöll sina soldatnamn även sedan de fått avsked - inte ovanligt för sentida husarer - finns en möjlighet att finna dem i kyrkoböckerna. Ibland går det att med ledning av faddrarna när deras barn döps klura ut ryttarens härkomst. Med kännedom om deras ålder och vetskapen att de i regel var tämligen lokalt rekryterade går det någon gång att finna deras patronymikon. (Soldatregistret kallar det för ”släktnamn”, vilket är fel eftersom det var olika för varje generation.) Om någon annan forskare tror sig ha löst problemet och lagt ut sina resultat i Disbyt kan man där få förslag, som man dock bör granska kritiskt.
38
« skrivet: 2019-07-08, 19:31 »
Hovrättskommissarien Olof Holm och hans hustru Brita Carlsdotter Rosenberg ingår i mina anor. Därför är jag intresserad av uppgifter om detta par (och, om möjligt, deras föräldrar). Men jag ser också sambandet mellan en av deras söner och ätten Fleman, som dock är av sekundärt intresse för mig.
Jag tänkte skicka över de uppgifter jag har (i Disgen) om Olof Holm och hans familj i förhoppning om att få dina uppgifter om dem.
Dock går det att se vem du är men inte din e-postadress så detta låter sig tyvärr inte göras?
/Lars
39
« skrivet: 2019-07-08, 14:11 »
Jag söker uppgifter om hovrättskommissarie Olof Holm som har lämnat spår efter sig i Stockholm, Stora Malm (D) och på Ekerö (AB). Enligt mina hittills mycket fragmentariska uppgifter förefaller han ha varit yrkesaktiv under 1600-talets senaste decennier och åtminstone några år in i 1700-talet.
Jag vore tacksam för tips om denne hovrättskommissarie eller var jag kan söka efter honom.
Med högsommarhälsningar
Lars
40
« skrivet: 2019-03-16, 20:31 »
Ett antal båtsmän i Södra Möres 1:a båtsmanskompani rusthåll nr 165 för Bondetorp har soldatnamnet Oxelroth. Någon Håkan Oxelroth finner jag inte, däremot en Håkansson Oxelroth. Det utesluter inte att det kan ha funnits en Håkan Oxelroth, som då förmodligen varit båtsman endast några få år. Bäst är nog att granska rullorna - det bör vara ganska enkelt nu när det troliga kompaniet och rusthållet är känt - för de aktuella åren.
Lycka till!
41
« skrivet: 2018-09-13, 15:39 »
Hej Sam
Jag var och är osäker och avstod därför att svara. Kanske ~ exercisövningar. Det kan vara möjligt att få klarhet genom att kolla i rullorna.
42
« skrivet: 2018-09-13, 14:42 »
Mönstr(ad) och appr(oberad) 1870,
43
« skrivet: 2018-08-30, 19:26 »
"Föddes Bonden Stefan Gummessons och dess hustru Sigrid
Måns Dotters barn i Besagjöl döpt den 27. och kalladt Olaus"
44
« skrivet: 2018-03-23, 17:12 »
Texten har vad som senare, under 1900-talet, kallades gammalstavning. Några felstavningar förekommer, varav någon dialektalt betingad. Texten kan vara svår att förstå även för da gens svenskar. T ex ordet orlov (=avsked eller tillåtelse) förstår nog inte de flesta här numera.
Kavallerister kan sägas ha varit privatanställda. Rusthållarna hade i gengäld vissa skattefördelar. De ansvarade också för munderingen (= uniform, sadel, mm).
Syftet här är att intyga att husaren inte har rymt utan slutat sin tjänst med rusthållarnas medgivande.
På begäran af Husaren Zinteo för
Wårt Rusthåll Nommer 36. Af
Sandby Svadron hvarder honnom här med, såsom
orlofssedel lemnadt; att han hvarder
lemnad Rättighet med detta hvårdt Lof,
hos? Rhespecktive befählhafvare sig
till afskjed att anmäla, vid nu blifvande
GeneralMönstring, och hvarder härmed
Från wår Tjenst Entledigad med detta Lof
Ord, att han wältaget wara På wår
Mundering under sin Tjenstetid.
Östra Häglinge den 28 Maij 1844
[Generalmönsterrullor - Skånska husarregementet (L) 924 (1844-1844) Bild 640]
Begär och får avsked
Med Rusthållarnes
Begifvande
[Generalmönsterrullor - Skånska husarregementet (L) 924 (1844-1844) Bild 650]
45
« skrivet: 2018-03-23, 12:18 »
Du har rätt beträffande Nils Zentios företrädare. Ett problem med soldatnamnen är att de inte likt vanliga patronymikon ger någon vägledning om fadern. Först senare, kring 1800-talets mitt, kan man i rullorna finna både soldatens patronymikon och soldatnamn. Ofta fick näste soldat/husar samma soldatnamn (trots att de alltså inte var släkt) men inte alltid. Praxis varierade också mellan de olika militära förbanden. Det var säkert inte avsikten att soldatnamnen skulle gå i arv, men mot 1800-talets slut blev det inte ovanligt. I dag har många svenskar soldatnamn, en del dock utan att känna till namnets ursprung eller ens att det är frågan om ett soldatnamn. Jag anser själv att Riksarkivet sidor är besvärliga att söka ibland och texten inte sällan svårtolkad. Ofta är Arkiv Digitals sidor enklare att hantera och lättare att läsa: https://www.arkivdigital.se/ , med det är förenat med en kostnad. Men åtminstone om du har för avsikt att forska dig tillbaka, generation för generation, kan det vara motiverat att teckna ett abonnemang. // Lars
46
« skrivet: 2018-03-23, 09:51 »
Anders Du har möjlighet att (utan kostnad) gå in på Riksarkivet och söka Nils Nilsson Zentio i generalmönsterrullorna för Skånska Husarregementet: https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen Men sökfunktionen är svår att bemästra och kräver tålamod. Jag fann således att din husar antogs den 16 nov 1831 för rusthållet nr 64 Östra Häglinge i Sandby Squadron här: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/920 (1832), bildid: A0028943_00272 Det bör sedan vara möjligt att följa honom i generalmönsterrullorna tills han får avsked. Mera information om det (unika) svenska indelningsverket, organisationen samt soldaterna i krig och fred kan man finna här: http://www.hhogman.se/militaria.htm Lycka till! // Lars
47
« skrivet: 2018-03-22, 11:00 »
Christer Tack för tipset! Jag sökte vidare där och fann under "Sweden - Project Seven Years War" följande sammanfattning: "It is not surprising that, after two wars lost in succession, at the outbreak of the Seven Years' War in 1756 the Swedish economy was not in a very good shape. The Army was not very well equipped and, during the war of 1741-43, had proven to be in a very bad condition. Furthermore, there was widespread corruption among the leading politicians of the "Hats Party" who equipped the cavalry with useless rifles and bad swords made from brittle steel that often broke in the middle of a fight. But maybe worst was the unusable bridge material that jeopardized General Gustaf David Hamilton's offensive against Berlin during the campaign of 1758. Finally, the Swedish Army started the war without a single light troop unit. Measures were taken in December 1757 to raise a small unit of hussars. Gradually, the Swedes were able to field a light brigade which proved to be very effective against the Prussians. [/size][/font] [/size][/color] Another factor who impeded the effectiveness of the Swedish Army was the pseudo-democratic "seniority system" which remained in effect until General Augustin Ehrensvärd, the best and last commander of the Swedish field army, took command. Ehrensvärd promptly broke with the seniority system. He chose young and elite officers for the newly formed light brigade and put it under the command of a brilliant young officer of Swedish-Finnish descent: Major Jacob Magnus Sprengtporten."[/size][/font] [/size][/color]
48
« skrivet: 2018-03-22, 08:49 »
Sonia, Christer & Stefan!
Tack alla tre för information om vad som hände i slutet av den Pommerska sjuårskriget.
//Lars
49
« skrivet: 2018-03-22, 08:46 »
Åke
I regel var det resp. kompanichef som tilldelade soldaten soldatnamnet. Detta utesluter självfallet inte att det för Nils Nilsson Zentio kan ha varit regementschefen.
//Lars
50
« skrivet: 2018-03-21, 18:19 »
En förmodligen mera heltäckande bild av det (ur svensk synvinkel eländiga och misskötta) Pommerska kriget ger Teofron Säve: Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1763 (Sthlm 1915).
Jag slarvläste detta verk för ca tio år sedan. Eftersom jag nu inte kan finna den på nätet förmodar jag att haft den som fjärrlån från biblioteket.
51
« skrivet: 2018-03-21, 17:18 »
Christer!
Tack!
Kungl. Smålands Husarregementes historia (Eksjö 1975) är mera ordknapp:
"Också under 1761 års fälttåg följde den småländska ryttarstyrkan huvudarmén och tog verksam del i undsättningen av staden Malchin och fäktningen vid Neu-Kahlen den 1 januari 1762."
Men denna text ger snarare intrycket att min ana skulle ha ingått i general Ehrensvärds undsättningsstyrka än i inringade Sprengtportens frikår.
52
« skrivet: 2018-03-21, 06:54 »
Stefan! Intressant det du skriver. Återstår dock att på något sätt verifiera att min ana ingick i Sprengtportenska frikåren. Eftersom denna kår tydligen inte innehöll något kavalleri får man tänka sig att han ingick avsutten. Var/hur får jag fatt på den rulla du nämner? Bra dock att din ana hann sätta barn till världen innan han hamnade i Pommern. Annars hade du inte varit precis den du nu är. Min ana var ung, kom helskinnad hem och bildade familj först efter kriget. [/size][/color] // Lars [/size][/color]
53
« skrivet: 2018-03-20, 21:25 »
Tack Eva och Stefan!
Att min ana deltog i Pommerska kriget för Smålands kavalleri råder ingen tvekan om. Detta bekräftas nämligen av ett par generalmönsterrullor.
Man kan tänka sig att "fri corpsen" var något tillfälligt förband av kavallerister (ev. från olika regementen), motsvarande det som i dag skulle kallas en stridsgrupp.
Alternativt kan det vara en mindre del av kavalleriregementet som hade frihet att operera fritt från de formationer som regementets huvudstyrka bildade. De kan (likt de dåtida s.k. jägarna i infanteriet) t ex ha utgjort en mer rörlig styrka på regementets flyglar.
Av nämnd meritförteckning får jag intrycket att det var ett plus att ingå i "fri corpsen" och kanske t.o.m. att det var de duktigaste ryttarna som ingick i denna kår.
// Lars
54
« skrivet: 2018-03-20, 09:19 »
Jag har en ana som deltog som ryttare i Smålands kavalleriregemente (sedermera Smålands husarregemente) i Pommerska kriget 1757-1762. I en senare upprättad meritförteckning skiver han att han där var "commenderad till fri Corpsen". Vad är "fri corpsen"?
55
« skrivet: 2018-03-06, 09:03 »
Hello Jordan I guess Per Persson Stålberg was a soldier during a few years and that the name Stålberg is the soldier name he got when he entered his military unit. This navy sea unit had a rote in Norrbo, Skog parish: Stockholms station: Norrlands 1. båtsmanskompani (X) However I can´t confirm this as I can´t find the General Muster Rolls for this unit and period. Perhaps they are not digitalised yet. Then it may be necessary to ask the the Swedish National Archives: https://riksarkivet.se/startpage[/url] .[/font]It is hard or impossible to translate the Swedish military vocabulary as our system then where so unique. But I hope this can explain something: ”Båtsman[font=]"Båtsmän" was the Swedish name of the navy seamen provided by the Allotment System[/url]. The "båtsmän" was provided in the [/font][font=] [/font]same manner as the soldiers in the infantry, that is through the "rote" farmers. The "båtsmän" were deck hands doing all sorts of duties plus manning the guns during battle. Generally you could say that the "båtsmän" were low in rank and duties. It is difficult to find English translation of the title "Båtsman". They were a type of seamen serving aboard the Navy ships as explained above. The extraordinary about the "båtsmän" was the way they were provided - recruited - trained. The title seaman is not incorrect but "seaman" doesn't pin point this special type of seaman the "båtsmän" were. A literal translation would be “boatsman”, however there is no such seaman title in the English language. It is "båtsman" in singular and "båtsmän" in plural. Båtsmanshåll[font=] A term used for the Navy Allotment System, a system of keeping sailors for the Navy.[/font] This was the system of recruiting and maintaining the båtsmän (sailors) by "rote" farmers. Båtsmanstorp[font=] Båtsman's croft (cottage), provided for the Navy seamen of the allotted Navy companies.[/font]” [font=]More here:[/font]http://www.hhogman.se/allotment_system.htm It wasn´t difficult to find your ancestors in the Church Books of Skog’s parish. But I suggest you to start your genealogical research yourself from digitalised original Church Books and Military rolls, thus eliminating the risk of copying others mistakes. For those whom it concerns it is very thrilling (but time consuming). I recommend you to start here:https://www.arkivdigital.net/ And here you can find some interesting tutorials:https://www.arkivdigital.net/swedish-genealogy Good luck!Lars Skillius
56
« skrivet: 2018-02-27, 09:53 »
Stefan!
Morgonstund har...Stort tack!
// Lars
57
« skrivet: 2018-02-27, 08:39 »
Hej!
I inflyttningsboken 1929 för Nyköpings Sankt Nicolai BI:14 (1918-1935) Bild 1820 / sid 350 är en person inflyttat till " I:52 136 ". Det är rimligt att anta att detta är en hänvisning till Nyköpings Sankt Nicolai AIIb:17 (1927-1940), den första av församlingsböckerna för denna tidsperiod och också betecknad I. Men jag finner inte personen jag söker vare sig på sid 52 eller sid 136. Dessutom finns på flertalet sidor i nämnd församlingsbok ytterligare en numrering, troligen i blyerts, lite "huller om buller". Jag vill gärna slippa söka igenom alla sidor i församlingsböckerna och vore tacksam för hjälp av någon erfaren Nyköpingsforskare.
Bästa hälsningar
Lars Skillius
58
« skrivet: 2018-02-15, 19:16 »
Tack Hans Olof!
Stämmer. Det var precis det dokumentet, f.ö. en skilsmässa 1759, jag ville återfinna.
// Lars
59
« skrivet: 2018-02-15, 18:25 »
Hej!
Jag använde de kryptiska GID-numren under de första åren av min släktforskning. Det blev åtskilliga hundra, som jag successivt lyckats ersätta med ADs alt. SVARs beteckningar i klartext. Dock har jag ett enda GID-nummer kvar, nämligen GID 2732.123.4300. Jag vore tacksam att få veta vilken bok och sida detta nummer hänvisar till.
Bästa hälsningar
Lars
60
« skrivet: 2017-12-22, 10:33 »
Jag är intresserad av Gustaf David Hamiltons regemente och särskilt då förhållandena kring 1745-1757, dvs. bl. a regementets verksamhet, officerare och soldater, inkvartering, värvningsproceduren mm. (Senare ändrades tydligen regementets namn till Prins Fredrik Adolfs värvade inf.regemente och kallas i vissa sammanhang för Göta livgardes föregångare.) Jag har studerat rullorna från mönstringarna 1753 i Malmö och 1757 i Helsingfors, men skulle vilja ha "lite kött på benen". Således skulle jag uppskatta tips om litteratur, dokument och annat som kan ge information om detta regemente under främst den ovan angivna tidsperioden.
Bästa hälsningar
Lars Skillius
61
« skrivet: 2017-11-22, 06:24 »
Tack Maud!
Operatören ifråga noteras också vara kock, en i våra dagar något märklig kombination.
62
« skrivet: 2017-11-21, 22:37 »
Vad gör en operatör i Luleå 1750?
63
« skrivet: 2017-04-15, 11:31 »
Stort tack!
Gjort nytt försök att nå dig med e-post.
64
« skrivet: 2017-04-08, 17:13 »
Hjärtligt tack för ditt tips! Det kan visa sig vara en viktig pusselbit.
Jag fann mycket riktigt Johan Gessén i Stora Malm. I Stora Malm AI:2 (1718-1726) finns han som inspektor för Kaflinge säteri. Sörmland tycks f.ö. var ett "hett" landskap för denna släkt. Men var du hittat Caisa Lisa och hur du vet att hon är dotter till Johan vet jag däremot inte.
En försvårande faktor är att släkten tycks vara tämligen mobil. I nämnda hfl finns noteringar om en flytt 1720 till ort med svårtolkat namn.
I förhoppning om att du inte misstycker kontaktar jag dig per e-post.
65
« skrivet: 2017-04-03, 13:37 »
Jag har allt sedan 2002 idogt sökt efter datum och socken för Carl Fredrik Gesséns födelse. Han är förmodligen född under 1730-talets första hälft, men okänt var.
När han uppnått vuxen ålder har jag mycket information om honom. I Malmö 1752 lät han sig således värvas till Gustaf David Hamiltons regemente, (som något år därefter förflyttades till Helsingfors för att börja bygga Sveaborg) i vars rulla 1752 han noteras vara Östgöte, men 1757 Sörmlänning. Vidare deltog han som kavallerist i Smålands husarregemente i Pommerska kriget 1759-1762. Därefter åter i Sverige, som indelt soldat i Lekeryds s:n, vigdes han till Brita Catharina Ridderståhle 1763 i Rogberga. Med hustru och barn flyttade han 1779 till Rogberga s:n och därifrån 1783 som kornett (den lägsta officersgraden i kavalleriet) och kvartermästare till Ytterby i Högsby s:n, där han slutade sina dagar 1813.
Det förhållandet att han redan kring 1730 har två förnamn och saknar patronymikon ger mig intrycket att han är född i en stad och att föräldrarna är borgare.
Namnet Gessén var tämligen ovanligt. Men jag har funnit några:
• Caisa Lisa Gessén, vigsel 1742 i Julita.
• Maja Christina Gessén, 1743 gift Rahm, död 1755 Sthlms Barnhusförsamling, varefter ”systern Catharina Gessén” närvarar vid bouppteckningen. Maja Christina hade en son, den 13 årige Fredrik Adolph Gesén, som barnhuset 1757 utlämnar till "morbrodern, tröjvävaren Olof Gesen i Norrköping" (se nedan), där Fredrik Adolph försvinner ur sikte.
• Carl Christoffer Gessén, möjligen Carl Fredriks något äldre bror, som visar sig tidigast som skräddardräng i Stockholm 1745.
• Johan Gesséns tvillingdöttrar Johanna Gustafva och Maria Christina, födda 1752 i Köpings stadsförsamling.
• ”Kock och operatör” Johan Gessén, död 1768, ca 54 år gammal, i Luleå Domkyrkoförsamling.
• ”Fru Ulrika Förman née de Gessén” som ”dyker upp” som dopvittne när Carl Fredriks fjärde barn döps 1777 i Lekeryd.
• Tröjvävaren Olof Gessén, död 1785, ca 89 år gammal, i Norrköpings S:t Olai.
• Målaren Carl Gustaf Gessén, död 1808, ca 62 år gammal, i Maria Magdalena.
Till alla uppgifter ovan har jag källhänvisningar. Ev. spaning bör begränsas till 1700-talet. Vid 1800-talets början tog sig nämligen en skomakare vid sjön Gessen i Säters s:n namnet Gessén.
Jag har satsat så mycket tid och arbete på att söka efter Carl Fredrik Gesséns härkomst att jag nog blivit ”hemmablind”. Varje vettigt tips om hur jag bör göra eller vart jag kan vända mig för att få hjälp uppskattas.
66
« skrivet: 2017-02-11, 15:52 »
Hej Stig-Åke!
Det är önskvärt att du lägger in dina anor. Företaget FTDNA kräver det inte. Du gör det, nu eller senare, främst för att du och dina "matcher" skall kunna klarlägga från vilket par i det förgångna ni härstammar.
Det är inte nödvändigt, men ofta praktiskt, att använda GEDCOM för att lägga in sin antavla. Alternativet är att pussla in anorna "för hand" generation efter generation.
Lycka till!
67
« skrivet: 2017-01-31, 21:58 »
"Inget är nytt under solen." Det mesta jag skrivit om Nils Perssons härkomst kan man tydligen läsa sig till i
Bertil Kjelldorff: Finsk invandring till Tiveden med omnejd (Solna 2005).
68
« skrivet: 2017-01-30, 20:57 »
Flera släktforskare har likt mig under flera år sökt efter härkomsten för rubr. Nils. Han gifte sig 1772 i Tived och flyttade tre år senare med hustru och då födda barn till Baggetorp, där han alltså levde till 1830.
Jag tror mig nu kunna visa att han är född ca 1750 i Västansjö, Finnerödja s:n. Se alltså mitt inlägg i dag i Västergötland > Finnerödja.
/Lars Skillius
69
« skrivet: 2017-01-30, 20:52 »
Flera släktforskare har likt mig under flera år sökt efter härkomsten för rubr. Nils. Han gifte sig 1772 i Tived och flyttade tre år senare med hustru och då födda barn till Baggetorp, där han alltså levde till 1830. Nils är min ff ff f. Han och jag tillhör en tämligen ovanlig haplogrupp, som visade sig finnas i grannsocknen Finnerödja. En Per Andersson i Västansjö tilldrog sig mitt intresse. Efter ett tips av Gerd Carlsson i Åsbro fann jag en bouppteckning med följande text: Åhr 1798 den 17 September wart upå begiäran
Uptekning och wärdering öfwer den Qwar-
låtenskap Som Afl: Dannemannen Pehr
Andeersson i Wästansiö eftter sig lemnadt som
genom döden afgick den 16 Julii Sistl: och eftter
sig Lemnadt sin Kiera Hustru Enkian Margreta Nills
Dotter Samt Sex Barn tre Söner med förra
Gifttet Samt 2ne Söner ock en dotter med henne
Hwilka alla äro myndiga utom dottern ock
företogs Inventeringen och Delningen uti
Arfwingarnas närwaro, ock Arfwingarna
uplåto sin Syster att ärfwa lika lott med
Brodern efter deras fader, ock upgaf Enkian
Boet på Sätt som följer
Att icke något wara med wettskap un(dan)dölgt will iag med (sielfsins?) Ede
wid kallelse befanns År och tid som föru Margreta MND Nils Dotter Abraham Petterson
härvarande för Egne ock mina Broders barns wägnar N(ils) NPS, Persson i Baggetorp Petter PPS Persson i Lambo Erik Pettersson
Sålunda wara upgifwit wärderade ock (ned) skrifwit intyga tillkallade Inwenterings ock
Delnings män (??) Supra L: Jacobson Petter Janson nemndeman
Nils Persson är alltså son till Per Andersson i Västansjö, Finnerödja, i dennes första äktenskap (med Stina Nilsdotter, d 1769). Mellan Västansjö, där Nils växte upp, och Baggetorp, där han levde som vuxen, är det endast drygt 10 km. / Lars Skillius
70
« skrivet: 2016-12-30, 11:52 »
Jag har en ana som, enligt 1753 års generalmönsterrulla, lät värva sig i juli 1752 till Gustaf David Hamiltons regemente i Malmö. År 1753 kommenderades detta regemente till Sveaborg. Är det troligt att någon uppgift om min ana har noterats i någon kyrkobok under sin temporära vistelse i Malmötrakten. I så fall i vilken bok?
71
« skrivet: 2016-07-29, 10:34 »
Gert Du finner det gårdsnamn du söker och en hel del därutöver på Rune Johanssons informativa webbsidor "Svanhult i släktforskningen" som du kan finna här: http://www.svanhultsby.se/Svanhult/genealogi.htm Lycka till! Lars
72
« skrivet: 2016-06-26, 14:06 »
Charles LaVines text ovan om slaget vid Rosslau förefaller inte vara ett resultat av hans egen forskning utan en maskinöversättning av följande artikel på internet http://www.compagnie-d-elite.de/Rosslau.pdf . Originalet inleds f.ö. så här: "Das vergessene Gefecht der Schweden Roßlau 1813 (von Uwe Wild, Zeichnungen von P. Schuchhardt) Es ist schon viel geschrieben worden über die großen Schlachten der Befreiungskriege. Dabei fällt einem auf, dass die schwedischen Truppen nur geringen, meist gar keinen Anteil an den Gefechten hatten. Dies lag größtenteils darin begründet, dass Kronprinz Carl Johann [1] seine Truppen für den geplanten Feldzug gegen Norwegen sparen wollte...."
73
« skrivet: 2015-12-02, 20:09 »
Hej Soldattorp var i regel något mindre än 40 kvm. I Böta hade höll bönderna tre rotar med nr 100, 101 och 102 för Kalmar regemente. En snabb titt i Lantmäteriets Historiska kartor gav mig dock intrycket att inget av dessa torp var beläget vid Rävehäll. Men för att vara säker, kolla själv: http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-karto r/ Lars
74
« skrivet: 2015-11-10, 13:24 »
Holger
Nej, ingen i dina anor har gjort någon DNA-test. Flera av dem är nog inte ens i livet. Men troligen har flera av dina anors ättlingar låtit testa sig.
Jag fick redan från början 180 träffar, vilket tydligen är färre än de flesta får. Detta antal har sedan ökat med ett par-tre träffar i månaden som följd av att nya personer testar sig.
//Lars
75
« skrivet: 2015-11-10, 13:18 »
Madeleine
I PLFs CD-2 fann jag två barn till dem:
Anna Margareta, döpt 31/10 1714 i Långemåla, där fadern noterats vara Vogel.J.Jakob, Kornett (Källa: Högsby CI:2)
Helena, född 5/9 1735 i Långemåla, fader Vogel,Herr,Lieutn. (Källa: Långemåla C:I)
På den tiden var det som bekant fadern som födde barn.
Lars
76
« skrivet: 2015-08-12, 13:58 »
Claus Centrala soldatregistret är långt ifrån fullständigt och Kalmar regemente ingår inte. Du har, vad jag kan finna, två möjligheter. Den ena är att söka din soldat direkt i generalmönsterrullorna vilket kräver att du har eller skaffar dig tillgång till dem via Riksarkivets SVAR ( http://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen ) eller ArkivDigital ( http://www.arkivdigital.se/). Alternativet är att du vänder dig till ordföranden i Eksjöbygdens Släktforskarförening, Elisabeth Leek, och ber henne om hjälp. Hon har ett register över Kalmar regemente. Jag skickar hennes epostadress separat till dig. Lycka till! Lars
77
« skrivet: 2015-03-10, 19:10 »
När föddes Kajsa Nilsdotter, Jon Månsson Ekeroths hustru?
Båtsmannen Jon Månsson Ekeroth vigdes i Karlslunda s:n till sin tredje hustru, Kajsa Nilsdotter, 1792-03-04 [Arby C:4 (1786-1821) Bild 11 / sid 14 längs ner]. Kajsa noteras där vara från Bossmåla ägor. När Kajsa dog 1799-02-04 uppges hon vara 69 år gammal [Arby C:4 (1786-1821) Bild 295 / sid 573], dvs född ca 1730. När deras dotter Anna föddes 1792-10-26 [Arby C:4 (1786-1821) Bild 74 / sid 140] påstås modern vara 38 år och när sonen föddes 1795-04-01 [Arby C:4 (1786-1821) Bild 84 / sid 161] 39 år.
Osäkerheten i dessa uppgifter har tvingat mig att söka efter Kajsas födelse i intervallet, säg, 1725-1760, där jag i Arby funnit åtta flickebarn med namnet Kajsa /Karin, vilkas far hette Nils. Ingen av dem tycks dock vara född i Bossmåla. De tänkbara kandidaterna är:
1. Karin Nilsdotter f 17390423, Olsbo, Arby , sexman Nils Carlsson
2. Karin Nilsdotter f 17450324, Hundshylta, Arby, Nils Nilsson
3. Karin Nilsdotter f 17490321, Hundshylta, Arby, Nils Nilsson
4. Karin Nilsdotter f 17520820, Resby, Arby, båtsm Nils Månsson Fager, som också
fick sonen Olof 1755
5. Karin Nilsdotter f 17530108, Kulltorp, Arby , båtsm Nils Pärsson Hålländare, ytterligare
tre barn Anna, Jon och Kierstin 1754-1757
6. Karin Nilsdotter f 17540920, Resby, Arby, tredingsbrukare Nils Månsson& Kierstin
Pärsd, som också fick barnen Erik, Per och Kierstin 1750-1756. (Åtminstone fadern kan vara densamme som nr 4 ovan.)
7. Karin Nilsdotter f 17550826, Mjudehult, Arby, Nils Månsson, död 17620426
8. Kajsa Nilsdotter f 17590321, Wördehult, Arby, båtsm Nils Lönberg
9. Man kanske inte bör utesluta att hennes far är båtsman Nils Carlsson Lök, (SM-02-0051-174? Nils Karlsson LÖK) död 1742-01-10 i Bossmåla, 40 år gammal [Arby C:2 (1724-1749) Bild 159 / sid 307]. Han fick dock, vad jag kunnat finna, ingen dotter Kajsa /Karin men är noterad som far endast till Carl f 17260724, Ingred f 1731, Per f 17340602, Ingrid 17370130 och Swen f 17400309.
Jag vore tacksam för tips om en metod att bestämma vilken Kajsa / Karin som gifte sig med Jon Månsson Ekeroth.
Bästa hälsningar
Lars Skillius
78
« skrivet: 2015-02-18, 09:02 »
Det fanns i Torpa socken (i Kronobergs län) endast ett rusthåll för Smålands kavalleriregimente, nämligen nr 44 Stackarp som tillhörde Sunnerbo Compagnie.
79
« skrivet: 2015-02-17, 14:14 »
Jonas Dart antogs 10 mars 1786, då noterad vara 23 år gammal. [Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 862 (1787-1787) Bild 1750]
80
« skrivet: 2015-02-17, 13:51 »
I 1798 års Generalmönsterrulla för Jönköpings Compagnie av Smålands Lätta Cavallerie är för rusthållet nr 6 Hyltan (i Ödestugu socken) noterad ryttaren Jonas Dardt. Han antecknas vara smålänning samt då 34 år gammal och med 12 tjänsteår.
81
« skrivet: 2014-09-15, 17:37 »
Det regemente, som fr o m 1822 kom att heta Smålands Husarregemente, omorganiserades vid två närliggande tillfällen, nämligen 1812 och 1833. Mellby skvadron bildades således 1812 som en av regementets sex skvadroner. Mellby skvadron upphörde dock redan 1833, då denna skvadron fördelades på övriga skvadroner, då endast fem.
Rusthållet Norrsunda Söregård hade nr 95 i Livkompaniet före 1812, nr 12 i Mellby skvadron 1812-1833 och nr 98 i Södra Vedbo skvadron efter 1833. Med hjälp av dessa uppgifter bör det vara möjligt att finna din dragon / husar i generalmönsterrullorna. Lycka till!
82
« skrivet: 2014-07-12, 08:24 »
Möjligen Skärstad i Södra Vi socken.
83
« skrivet: 2014-07-06, 12:55 »
Grill uppger att Orsa kompani i Dalregementet hade 32 rotar i Älvdalen, däribland roten nr 141 Kyrkbyn.
84
« skrivet: 2014-04-11, 12:49 »
Enligt PLFs CD-2 föddes William Eskil Georg 13/5 1915 i Björklunda, Fagerhults s:n (H). Fadern noteras vara glasbruksarbetaren Gustaf Eskil Heintze, född 18740202, och modern Kari Naeslund, född 1878.
85
« skrivet: 2014-02-22, 10:42 »
Börje
Här tre påståenden och en hypotes:
- Rullorna för värvade soldater skiljer sig knappast från rullorna för indelta.
- Av Hans Högmans goda webbsidor framgår vilka regementen som är värvade.
- Soldaterna i artilleriregementena var värvade.
Det är inte osannolikt att din morfarsfar tillhörde Göta Artilleriregemente, åtminstone om du kan få bekräftat att detta regemente övade på Backamo.
//Lars
86
« skrivet: 2014-01-05, 12:20 »
 Vem är denne präst? Han ingår i ett bröllopssällskap 1918-1922, förmodligen på Gotland eller i Kalmar län. Tack på förhand! Lars
87
« skrivet: 2013-05-25, 17:50 »
Om du vill begränsa din sökning till Aspelands, Stranda och Handbörds härad behöver du granska endast rusthållen 57 - 125 i Överstelöjtnantens kompani.
88
« skrivet: 2013-05-24, 16:09 »
Eftersom du tydligen inte vet hur gammal han var när han dog är det svårt att bedöma mellan vilka år han var aktiv som soldat. Mellan 1710 och 1745 finns ett tiotal generalmönsterrullor för Smålands Kavalleriregemente (sedermera Smålands Husarregemente). Du finner dessa rullor åtminstone hos SVAR eller ArkivDigital. Dessvärre ligger inte kompanierna i samma ordning vid mönstringarna så du får nog bläddra en del i varje rulla för att i finna just Överstelöjtnantens kompani. (Tyvärr är kompanierna ännu inte indexerade och sökbara.)
De flesta ryttare hade ändå drygt 20 år från det de approberades tills de fick avsked. Mest taktiskt är väl att börja med en rulla mitt i perioden 1710-1745, därefter fjärdedelspunkterna och först därefter, om nödvändigt, förtäta sökningen. Med lite envishet och en regnig sommar så bör du kunna få klarhet...
89
« skrivet: 2013-05-24, 11:04 »
Bäste namne!
Jag kan vara fel ute, men undrar om titeln dragon verkligen användes i Sverige redan vid 1700-talets inledning. Benämningen ryttare var, mig bekant, den vanliga då. Och Smålands Kavalleriregemente bytte namn till Smålands (Lätta) Dragonregemente först 1794.
Har du granskat generalmönsterrullorna under den tid du bedömer att han var aktiv? Om han då bodde i Bötterumstrakten eller Aspelands, Stranda eller Handbörds härad bör han, om han existerat, ha tillhört Överstelöjtnantens kompani.
90
« skrivet: 2013-04-24, 11:27 »
Tack, Martin, för källhänvisningen!
För övriga läsare vill jag nämna att ovannämnda brev, som Niclas Rosenbalck fann 2009, var entrén till mina medeltida anor i det småländska lågfrälset.
/Lars
91
« skrivet: 2013-04-03, 19:41 »
Hej Gudrun!
Jag vet ju inte om min underofficer verkligen utnyttjade Kungl Majt:s permission att lämna Sverige för att resa till Köpenhamn. Men permissionen gällde endast under april-juni 1750.
Frågan är varför han ville besöka Köpenhamn. Jag tror inte han var fadder ved en dåb. Man var förmodligen lika angelägen i Danmark som i Sverige att döpa barnen snarast efter födseln och hela proceduren med ansökan, beslut och resa tog alltför lång tid för att detta skall vara troligt. Men jag kan inte helt utesluta möjligheten att han hade släktingar i Köpenhamn. Hans efternamn var Gessén.
Jag håller med dig. Det finns nog inte mycket att göra. Men tack för dina klarlägganden!
Bästa hälsningar
Lars
92
« skrivet: 2013-04-01, 17:02 »
Jag har en ana, underofficer, som fick Kungl. Majt:s i Sverige tillstånd att under andra kvartalet 1750 besöka Köpenhamn i enskilda angelägenheter. Är det troligt att detta besök lämnat några spår i danska dokument? Var bör jag i så fall söka?
94
« skrivet: 2013-03-25, 20:49 »
Tack för tips! Boken uppges finnas på ett stiftsbibliotek(?) i Skara. Innan jag griper plånboken vill jag nog se bokens skick och att jag får rätt del. Väntar på ett tillfälle att åka och spana.
95
« skrivet: 2013-03-25, 17:30 »
Tack, Jan!
Eftersom jag inte är medlem i KLGF så får det bli en nyttig övning i min gamla skol-tyska. Redan vid första anblicken kan konstateras att det är en intressant artikel du funnit. Svårt dock att i avsaknad av karta följa med.
Egentligen har jag letat efter en ögonvittnesskildring från någon som var på platsen. Bl a har jag sökt efter följande verk, som dock lär vara svår att få fatt på: Götlin,L.E.: Anteckningar under svenska arméens fälttåg 1813 och 1814, del 2 (Örebro 1816)2009-09:
96
« skrivet: 2013-03-02, 20:59 »
Är Elghultskulla vid 1800-talets mitt samma ort som dagens Kyrkokulla i Älghults socken?
97
« skrivet: 2013-02-19, 06:27 »
Ja, det förekom undantagsvis att soldaten blev tilldelad ett annat namn än det han ursprungligen anvisades av sitt befäl när han blev approberad (= godkänd som soldat). Så kunde vara fallet om han fick flytta till en annan rote (eller med rullornas vokabulär: transporterades till annan rote).
För att få hjälp t ex av personer som forskar på Dalregementet bör du nog ange källan för dina uppgifter.
98
« skrivet: 2013-02-18, 21:46 »
Gucku är tydligen ett inte helt ovanligt soldatnamn vid Dalregementet.
99
« skrivet: 2013-02-17, 10:36 »
Solveig
I Söderala socken har, enligt Grill, Första Norrlands 1:adels Båtsmanskompani haft en rote nr 95 i Ellne. Eftersom det inte var ovanligt att soldater och båtsmän tilldelades namn efter sin rote skulle jag börja med att söka där.
100
« skrivet: 2013-02-02, 15:39 »
Monika
Det är Gallingsbo, som tydligen fortfarande finns och enligt Svenska Ortsnamn är en gård.
[Långaryd CI:4 (1797-1828) Bild 13 / sid 18]
101
« skrivet: 2013-02-01, 05:41 »
Svar på fråga ställd 1 febr 2013 under Metodfrågor > Militaria > Hur hitta en småländsk ryttare.
Mödomen tycks vara en kobbe SSV Dalarö. Grytmar ligger i Tystberga-Bälinge socken och var, enligt Grill, rote nr 56 i Andra Södermanlands Båtsmanskompani.
102
« skrivet: 2013-01-31, 17:10 »
Marianne
Din Magnus Eld kan vara denne man. Men kolla noga, bl a genom att följa hans barn- och ungdomsår gnm alla berörda socknar och hfl:er.
Född: 1773-03 Bringetofta, F, Rickelstorp [Bringetofta BI:2 (1751-1839) sid 220]
Död: 1840-11-27 Bringetofta, F, Lämmarp, Eldstorp
Familj med Sara Svensdotter (1777 - 1846)
Vigsel: 1798-12-26 Malmbäck, F [Malmbäck BI:4 (1765-1787) sid 437]
103
« skrivet: 2013-01-31, 16:52 »
Är det fadern till dessa barn du söker?
Johannes Johan Magnus Magnusson (1799 - 1811)
Lena Katarina Magnusdotter (1802 - )
Anna Stina Magnusdotter (1805 - 1896)
Lisa Maja Magnusdotter (1811 - )
Johannes Magnusson (1815 - )
54 Sven Johan Magnusson Lönnqvist (1818 - 1892)
Andreas Magnusson (1821 - )
104
« skrivet: 2013-01-31, 16:26 »
Marianne
Av hfl [Hylletofta AI:4 (1791-1800) sid 350] kan man se att han flyttade in i Hylletofta s:n 1798 eller 1799. Av flyttningslängden [Hylletofta BI:2 (1792-1834)sid 261] framgår att han 1798 flyttade in från Sandsjö. Det innebär ju inte att han nödvändigtvis är född där, men ger dig kanske en möjlighet att nysta vidare.
F.ö. visar datum i hfl:erna AI:4 och AI:5 att han är exakt två år äldre än du uppger ovan.
105
« skrivet: 2013-01-30, 21:09 »
Smålands kavalleriregemente deltog i slaget (liksom f.ö. även Kalmar och Jönköpings regemente). Ovan nämnd bok innehåller en kortfattad beskrivning var i slagordningen de var placerade och deras åtgärder samt om antalet stupade och blesserade. Förteckningen över deltagande regementen är alltså inte fullständig.
106
« skrivet: 2013-01-30, 19:24 »
Grill redovisar de olika regementenas organisation, rusthåll, rotar mm vid 1800-talets mitt. Motsvarande uppgifter för de uppsuttna smålänningarna under tidigare skeden har jag hämtat ur boken Kungl. Smålands husarregemente (Eksjö 1975).
Smålands kavalleriregemente blev likt övriga Smålandsregementen i det närmaste utplånat i Poltava sommaren 1709. Under påföljande höst och vinter satte man upp och övade ett nytt regemente, som i slutet av februari 1710 gjorde en förtjänstfull insats under Magnus Stenbock i slaget vid Helsingborg. Till minne av denna seger bär regementet texten Helsingborg 1710 i sitt standar.
107
« skrivet: 2013-01-30, 05:11 »
Odd!
Rusthållet Lemmedal/Lämmedal Döderhults s:n hade
före 1812 nr 96 i Överstelöjtnantens kompani,
1812-1833 nr 13 i Första Majorens kompani och
efter 1833 nr 97 i Staby Skvadron.
Det är alltså bara att söka upp detta rusthåll i rullorna för den tidsperiod du bedömmer att ryttaren var aktiv.
108
« skrivet: 2013-01-22, 11:29 »
Catharina Maria Johansdotter Galle är född 1728-01-26 i Kalmar Domkyrkoförsamling [Kalmar stadsförsamling C:2 (1718-1732) Bild 145 / sid 313 & B. Olsson: Kalmar Stifts Herdaminne, del 2, sid 340].
Hon vigdes 1755-02-06 i Högsby till Olof Rosvall [Högsby CI:3 (1752-1815) Bild 141 / sid 275]
Deras åtta barn inkl de två nämnda döttrarna är alla födda i Högsby.
Catharina Maria Galle Rosvall dog 1806-03-23 i Lixhult, (nuvarande) Fågelfors s:n [Högsby C I:3 (1752-1815) Bild 266 / sid 525]
109
« skrivet: 2013-01-13, 19:43 »
Bäste moderator! Soldaten August Johansson Brage ovan (ser med mina ögon väldigt indelt ut och) bör nog flyttas från värvade till indelta.
110
« skrivet: 2013-01-01, 15:15 »
Båtsmannen SM-01-0139-1748 Jon Månsson Ekeroth vigdes till sin tredje hustru, Cajsa Nilsdotter, 1792-03-04 [(Arby C:4 (1786-1821) Bild 11 / sid 14]. Cajsa uppges då komma från, eller kanske arbeta i, Bossmåla. Jon och Cajsa levde sedan i Ugglebo i dåvarande Arby, nuvarande Karlslunda s:n.
Jon dog 1798-05-24. Husförhörslängden Arby AI:1 (1731-1795) redovisar bl a år 1795, då både Jon och Cajsa var i livet. Men längden är svårläst och kanske inte komplett för detta år, vilket kan vara en anledning till att jag inte lyckats finna dem.
När Cajsa dog som änka 1799-02-04 [Arby C:4 (1786-1821) Bild 295 / sid 573] påstår dödboken att hon var 69 år gammal. Men vid dottern Annas födelse 1792-10-26 [(Arby C:4 (1786-1821) Bild 74 / sid 140] antecknades Cajsa vara 38 år och vid sonen Peters födelse 1795-04-01 [(Arby C:4 (1786-1821) Bild 84 / sid 161] 39 år. Dessa åldersuppgifter i födelseboken gör det troligt att Cajsa föddes omkring 1755.
Under perioden 1745-1765 döptes flera Nilsdöttrar till Cajsa (eller Karin). Hur skall jag finna födelse och/eller dop samt föräldrarna för just den Cajsa jag nämnt ovan? Faddrarna vid dopen av Anna och Peter ger mig ingen vägledning. Finns det något annan källa att hämta information ur?
111
« skrivet: 2012-12-29, 12:00 »
Jonas Lord är född i Högsby 17850224. Här ytterligare några källor av intresse:
. Högsby CI:4 (1780-1832) sid 48
. Högsby AI:2 (1798-1810) sid 81
. Gårdveda AI:2 (1806-1817) sid 76
112
« skrivet: 2012-11-22, 08:42 »
Börjar tvivla på att denna tolkning är rätt. I de ortsregister som inleder de 3-4 äldsta husförhörslängderna i socknen kan jag nämligen inte finna någon ort med detta namn.
(Meddelandet ändrat av Casimir 2012-11-22 10:40)
113
« skrivet: 2012-11-21, 21:42 »
Dr. Sven Nilsson i Kilsrum
114
« skrivet: 2012-10-19, 10:52 »
Grill redovisar de olika regementenas rusthåll och rotar med nummer och namn, vilka socknar dessa var belägna i samt vilket kompani de tillhörde. Däremot innehåller Grill inga uppgifter om enskilda soldater eller officerare.
Åtminstone vad gäller ryttmästaren och kornetten (som i kavalleriet var den lägsta officersgraden) bör du nog söka Lewenhaupt: Karl XIIs officerare. Den är uppställd med namnen i bokstavsordning.
115
« skrivet: 2012-10-19, 10:37 »
Enligt Grill har Vestgöta regemente i Long s:n ett rusthåll nr 95 Håkantorp i Barne Compagnie. Skaraborgs regemente har i samma socken ett rothåll nr 64 Håkantorp i Kåkinds Compagnie. Jag får intrycket att det alltså under Haraldsgården fanns både ett ryttartorp och ett knektetorp. Om din förmodan är rätt så bör det vara enkelt att hitta honom direkt med ledning av dessa uppgifter. Lycka till!
116
« skrivet: 2012-10-18, 21:55 »
Ja, Funke är ett vanligt soldatnamn och namnet, Peter Andersson Funke, kan tyda på att han var soldat. Centrala Soldatregistret är långifrån komplett, dock ändå tämligen komplett för just de regementen jag nämnt. Och när du inte har namnet på roten eller rusthållet kräver det lite tid att spana i generalmönsterrullorna för dessa två regementen under några av de år då du bedömer att han var aktiv, säg, vid åtminstone 25-35 års ålder.
Men du bör kanske veta att det finns en släkt Funke i bl a Otterstad s:n i Skaraborg.
117
« skrivet: 2012-10-18, 10:37 »
De källor som Blekinge och Södra Möre båtsmän hänvisar till är dels kyrkoböcker, tillhandahållna på internet av Arkiv Digital, dels militära rullor som man kan nå via Riksarkivets SVAR. http://www.arkivdigital.se/ http://www.svar.ra.se/
119
« skrivet: 2012-10-18, 09:47 »
Anita
Det bör ha varit antingen Vestgöta regemente eller Skaraborgs regemente, som båda hade ungefär lika många rotar i Long och Skarstad. Kallas han ryttare bör han ha tillhört förstnämnda regemente, som då var ett kavalleriregimente, annars Skaraborgs regemente.
120
« skrivet: 2012-10-07, 13:28 »
Bra vore om ovannämnda upprop snarast skickas ut till alla släktforskarföreningar i landet (eller åtminstone till alla som är anslutna till Släktforskarförbundet) och f.ö. även till alla hembygdsföreningar. Det gäller ju att verkligen få så många underskrifter som möjligt. http://upprop.nu/NRMK
121
« skrivet: 2012-10-01, 07:58 »
Maria
Här ser man att Peter Chapeu är född i Målilla socken [Högsby AI:13 (1854-1860) Bild 250 / sid 244]. Alltså är det rätt person vi funnit.
122
« skrivet: 2012-10-01, 05:35 »
Fadern Torparen i Brännsjötorpet Abraham Jonsson och Modern Lena Jonsdotter 21 åhr gammal. [Målilla med Gårdveda C:3 (1745-1800) Bild 157 / sid 299]
Om du inte finner ett samband mellan den där födde Peter och knekten Petter Chapeau så finns det en risk att du hamnat på fel spår.
123
« skrivet: 2012-09-25, 19:38 »
Ulf!
Om man till att börja med chansar på att din Peter Månsson är född mellan 1753-1756 i Madesjö s:n - vilket är troligt, men inte säkert - borde han vara något av gossebarnen med följande födelsedatum:
1754-09-16
1755-09-03
1756-02-05
1756-11-15
Försök sedan att följa upp husförhörslängderna vad det blev av var och en av dessa fyra pojkar under deras första 25-30 år. Med lite möda och tur hittar du nog honom. Lycka till!
Lars
124
« skrivet: 2012-09-21, 11:26 »
Eftersom det var roteböndernas skyldighet att skaffa fram och få en ny knekt godkänd så var knektarna oftast tämligen lokalt rekryterade. En tänkbar kandidat kan vara den Peter Abrahamsson, som föddes 1792-07-13 i Målilla-Gårdveda [Målilla-Gårdveda (1745-1800) sid 299]. Försök att följa denne gosse i husförhörslängderna och se vad det blev av honom.
125
« skrivet: 2012-09-11, 21:22 »
Centrala Soldatregistret är en paraplyorganisation för två dussin regionala register, som upprättat, äger och förmedlar soldatakterna. Men det tycks inte finnas något soldatregister just för Jämtland eller de militära förbanden där: http://www.soldatreg.se/adresser.htm . (Detta noterat av en måhända okunnig sörlänning.) Den huvudsakliga källan för soldatakterna är olika rullor, främst generalmönsterrullor, som finns på Krigsarkivet och hålls tillgängliga av Riksarkivets SVAR. Så du måste nog leta fram dina soldater där.
126
« skrivet: 2012-09-08, 20:41 »
I Fliseryds församlingsbok 1927-1936 finner man Skrika här Fliseryd AIIa:13 (1927-1936) Bild 65 / sid 507 .
127
« skrivet: 2012-08-31, 16:19 »
Leif
Denna förkortning används sparsamt och är därför inte lätt att hitta. Tack för gott försök!
Birgitta
Tack!
Jag önskar er båda en trevlig sensommarhelg
//Lars
128
« skrivet: 2012-08-31, 11:44 »
Ortsnamnet Östra Hult kan återfinnas i ministerialböckerna för Madesjö socken åtminstone vid 1700-talets slut, men tycks inte finnas i dag. Rimligen låg denna by eller gård alltså i Madesjö eller de därur senare avsöndrade Örsö och Nybro socknar. Tacksam för information om var denna ort låg och vad den heter i dag.
129
« skrivet: 2012-08-27, 10:33 »
Bäste moderator!
Bör inte denna diskussion flyttas till Källor> CD/DVD-skivor> PLFs databas?
130
« skrivet: 2012-08-27, 10:28 »
PLFs fyra CD (för olika delar av sydöstra Sverige) innehåller register för födda, vigda och döda. Det förstnämnda visar naturligtvis relationen föräldrar-barn. För generationen dessförinnan eller därefter får man söka på nytt. Se här: http://www.plfoskarshamn.se/sv/cd-skivor/sok-exempel/
131
« skrivet: 2012-08-26, 16:35 »
Yvonne Ett tips: När du söker fyll till att börja med i tämligen få, korta och vida sökord (t ex endast årtionde eller årtal, de första bokstäverna i namn osv) och låt datorn söka igenom registren. Har du en felaktig ingångsuppgift, t ex vad gäller datum eller stavning av namn, så hindrar du nämligen datorn att sålla fram den uppgift du söker. Först om du då får fler svar än du vill granska preciserar du din sökning ytterligare något. Se: http://www.plfoskarshamn.se/upload/images/Soktipps/soktipps.jpg Och när du funnit vad du söker i PLFs register skall du naturligtvis leta fram uppgifterna i originalkällorna. Lycka till! Lars
133
« skrivet: 2012-08-09, 07:02 »
Förmodligen, med dagens stavning, Abbetorp i Bäckebo socken, Nybro kommun.
134
« skrivet: 2012-07-10, 20:06 »
Maud
Ursäkta att jag hade för bråttom. Slarvigt av mig att fylla i fel namn på fadern.
Man kanske inte skall utesluta att faderns namn, Widegren, också är ett soldatnamn. Detta noterat därför att det inte var ovanligt att soldatsöner också blev soldater. Då var det ofta svårt att för den som inte hade mark att bruka att finna annat värv än soldatens att dra sig fram på.
Om din kandidat inte är rätt man, försök med åren intill 1774. Det förekom att underåriga pojkar uppgav sig vara äldre och överåriga yngre för att bli antagna. (Jag har i mina anor en husar som gjorde sig exakt fyra år yngre. Men månaden och dagen stämmer. Han vidhöll sedan denna bluff under resten av sitt liv. Mycket hänsynslöst mot sentida släktforskare.)
135
« skrivet: 2012-07-10, 17:30 »
Nja, i PLFs CD-2 sökte jag i alla de socknar den omfattar (dvs utan att fylla i Högsby socken). Det innebär, under förutsättning att födelseåret är korrekt, att din Nils bör vara en av dem.
136
« skrivet: 2012-07-10, 17:04 »
Maud
Eftersom du har hans patronymikon bör det inte vara omöjligt att finna honom.
Jag utgår här från att du utan framgång sökt i Centrala Soldatregistret.
PLFs CD-2 redovisar tre Nils:ar födda i Högsby 1774, vars far heter Daniel.
(Konsten att använda dessa CD är att fylla i så lite som möjligt och låta datorn göra jobbet. Först om du då får massvis med svar så kan det bli nödvändigt att successivt precisera ytterligare).
Nu är det inte säkert att din soldat var född i Högsby, men eftersom det var roteböndernas uppgift att föreslå en efterträdare till den förre soldaten var de ofta lokalt rekryterade.
Förslagsvis följer du upp dessa tre från födelsen till ca 18-25 års ålder i husförhörslängderna för att se vad det blev av dem. Om ingen av dessa blev soldat Leijon så får du söka även i grannsoknarna.
Post HÖG-F-9161
Nils
Född 30/6 1774 i Basebo Bäckhult, Högsby (H)
Far
Danielsson, Nils
Torpare
Mor
Jonsdotter, Lisa
Övriga uppgifter
Församlingskod: 082102
--------------
Källa: Högsby CI:3
Post LÅN-F-1049
Nils
Född 9/10 1774 i Elmhult, Långemåla (H)
Far
Danielsson, Nils
Mor
Nilsd, Karin
Övriga uppgifter
Församlingskod: 082103
Allt Struket
--------------
Källa: Långemåla C:1
Post HÖG-F-9161
Nils
Född 30/6 1774 i Basebo Bäckhult, Högsby (H)
Far
Danielsson, Nils
Torpare
Mor
Jonsdotter, Lisa
Övriga uppgifter
Församlingskod: 082102
--------------
Källa: Högsby CI:3
Lycka till!
137
« skrivet: 2012-05-23, 09:06 »
Tack för alla synpunkter! Nu saknas bara ett inlägg från någon hembygdsforskare som bekräftar att det verkligen funnits ett fiskeverk i Hagbyån vid Lillaverke.
/Lars
138
« skrivet: 2012-05-22, 18:30 »
Men såvitt jag vet finns inget bruk eller verk i Lillaverke eller dess omgivning.
/Lars
139
« skrivet: 2012-05-22, 16:12 »
Bortglömt ord och ett ortsnamns betydelse.
Byn Lillaverke ligger vid Hagbyån, Oskars sn, Nybro kommun och där råkar jag ha anor. Namnet Lillaverke uppfattade jag som de flesta andra, dvs som en tämligen obegriplig bokstavskombination. Några år senare såg jag en skylt vid Verkeån på Österlen som klargjorde att denna å fått sitt namn efter de fasta fiskeanordningarna (för ål och/eller öring) där. Då stod det klart vad man också sysslat med i Hagbyån.
Men min fråga gäller själva ordet och fiskeanordningen: Heter det en eller ett verk, en eller ett verke eller vad? (SAOB har som bekant ännu inte nått fram till bokstaven V.)
140
« skrivet: 2012-05-22, 08:23 »
Notiserna gäller nog din ryttares deltagande i det s. k. ryska kriget. Som ett led i revanschpolitiken genomdrev 1741 det härskande hattpartiet i riksdagen en krigsförklaring mot Ryssland. Trots att Sverige grundligt förlorade detta krig kom vi relativt lindrigt undan vid fredsförhandlingarna i Åbo hösten 1743.
Smålands Kavalleriregementes aktiviteter under detta krig beskrivs på sid. 99-101 i den utmärkt goda boken Kungl. Smålands Husarregementes Historia (Eksjö 1975).
141
« skrivet: 2012-04-11, 12:46 »
Alla tre nedan nämnda rusthåll tillhör Smålands Båtsmanskompani:
Ödingstorp nr 23
Gelebo nr 40
Skrammelstorp nr 43
142
« skrivet: 2012-04-07, 13:10 »
Eftersom han kanske haft sitt soldatnamn endast en kort tid är det nog i första hand Nils Månsson du bör leta efter.
Stenbrohult ligger nära socknens gräns i nordost. Det ligger därför nära tillhands att Nils Månsson är född i Fagerhult eller Kråksmåla socken.
I Välsmåla, Fagerhult, föddes 1760-07-12 en Nils Månsson [Fagerhult C:2a (1715-1773) sid 378] som bör synas i sömmarna. Dessvärre gör den dåtida bristfälliga husförhörslängden för Fagerhults sn detta inte så enkelt...
Hans far, Måns Fagerlund, var av namnet att döma också soldat. Det var inte ovanligt att soldatsöner också blev soldater...
143
« skrivet: 2012-04-07, 10:49 »
Har du inte tidigare lagt ut det ortsnamn i läshjälp, vilket avslutar första raden och inleder andra raden i inflyttningsjournalen den 5 april 1790, kan det kanske en lämplig åtgärd. Eller har du redan tolkat det? Om jag läser texten rätt så framgår där varifrån han flyttade till Stenbrohult?
Efter 25 års ålder var man för gammal för att bli approberad. Om han var född omkring 1760 bör han alltså vara antagen första gången senast omkring 1785.
Om han varit soldat eller ryttare redan före 1790 hade han troligen ett annat soldatnamn, eftersom namnet Hult i Wexiö Companie var ianspråktaget av Stenbrohults rusthåll. Däremot förekom samma soldatnamn ofta i andra kompanier. Men det skulle ju vara en märklig slump om han som ryttare i ett annat kompani också fått namnet Hult.
Har du granskat generalmönsterrullorna för den aktuella tidsperioden? Där kan finnas uppgifter om ev. transport, dvs förflyttning, från t ex ett rusthåll till ett annat.
144
« skrivet: 2012-03-17, 14:43 »
Raoul
Man kan skymta erforderliga uppgifter längst upp till vänster: Aid:v41121.b280.s551. I klartext innebär detta: Södra Vi C:5 (1828-1851) Bild 280 / sid 551.
145
« skrivet: 2012-02-19, 11:53 »
Kristoffer
Generalmönsterullorna, GMR, för Smålands Husarregemente slutar, om jag minns rätt, just 1884. Därefter får man ty sig till Annotationsrullor från 1868 och framför allt Stamrullor från 1889. Dessa rullor skiljer sig från GMR, som ju kan sägas ge en bild över förhållandena vid mönstringstillfället, på så vis att de följer tjänstgöringen för resp. soldat under en längre period. Stamrullorna beskriver således ofta soldatens tjänst intill dess att han beviljas avsked eller indelningsverket avskaffas (1901).
Jo, du måste uppsöka Krigsarkivet (vilket i och för sig var intressant och trevligt). Några av dessa rullor, liksom torpsyneprotokoll mm, var f.ö. i ett sådant skick att det är beklämmande att de inte skannats eller fotograferats av.
Lycka till!
Lars
146
« skrivet: 2012-02-14, 04:49 »
Maria, gå in här http://www.arkivdigital.se/volymer och titta i högermarginalen under resp. län. Där framgår att kyrkböcker från äldsta tid till omkring 1894 är klara och att fotografering av kyrkböcker från 1895-1940 pågår.
147
« skrivet: 2012-02-08, 09:49 »
Kyrkoboken Visby stadsförsamling CI:1 (1661-1692) innehåller en tämligen svårläst begravningslängd för åren 1661-1692. Där borde förhoppningsvis begravningarna av följande personer, vilka troligen dog i Visby, synas:
. Karen Collberg (änka efter Hans Jacobsson Collberg) död ca 1668
. Jacob Collberg död ca 1677
. Maria Jacobsdotter Collberg (änka efter skräddaren Peter Davidsson) död ca 1691
Jag söker källhänvisningar. Jag vore alltså mycket tacksam för uppgift om i vilken kyrkobok och på vilken sida man kan finna dessa begravningar.
148
« skrivet: 2012-01-07, 16:54 »
Själv har jag bytt ut och ersatt alla mina GID-nummer. Dessa hänvisar till beteckningar på kyrkoböckerna som var aktuella för ca 50 år sedan, när mormonerna mikrofilmade dem, men numer inte sällan avviker något från Riksarkivets. Dessutom vill jag ha uppgifterna i klartext i stället för en svårtolkad sifferserie.
Jag har valt Arkiv Digital, främst därför att deras uppgifter (i likhet med SVARs) är aktuella. En annan fördel är att uppgifter om källan/sidan där inte behöver skrivas tecken för tecken utan enkelt kopieras in från en flik för resp. sida till t ex släktforskarprogrammets ruta för källhänvisningar.
Här i detta inkopierade exempel Madesjö AI:3 (1755-1788) Bild 27 / sid 39 överenstämmer såvitt jag kan förstå alla uppgifter med undantag för Bild 27 med NADs och Riksarkivets nu gällande beteckningar. I t ex Anbytarforum är det då onödigt att ange att en sida härör från AD eller SVAR, eftersom beteckningen hänvisar till rätt sida.
149
« skrivet: 2011-11-27, 19:15 »
Försök med församlingsboken sid 121.
//Lars
150
« skrivet: 2011-11-27, 11:07 »
Visbyforskare
I en husförhörslängd från 1900-talets första år finner jag följande adress: Nr 15, 16, 17, 18 (Stadshotellet) Andra Quarteret.
Vad står siffrorna för, vilket är Andra Quarteret och vilken adress motsvarar detta i dag? Är det frågan om bostäder för hotellets anställda?
Bästa hälsningar
Lars
151
« skrivet: 2011-07-28, 18:41 »
152
« skrivet: 2011-07-26, 09:11 »
Svar och Arkiv Digital har de nu aktuella beteckningar på kyrkoböckerna. Genline (och därmed förmodligen också Ancestry) har de beteckningar som gällde när kyrkoböckerna mikrofilmades av mormonerna för ca 50 år sedan, beteckningar som alltså kan vara inaktuella och för vissa kyrkoböcker skilja sig något från de nuvarande.
153
« skrivet: 2011-07-15, 11:13 »
Elgenstierna: Peder Arvidsson Kåse.. 1568; övergick med sin fana på våren till Estland och var en tid kommendant i Narva; mönstrade åter med sin fana i Jönköping s. å. 22/9;
År 1558 var det slut på Narvas tyska period genom att ryssarna gick över Narvafloden och intog staden. Först vintern 1581 gick Pontus de la Gardie över Finska vikens is - f.ö. ett mycket dristigt företag, bl a eftersom det är en lång sträcka, betydligt längre än över Bälten - och erövrade Narva. Staden var sedan under svensk överhöghet intill 1704.
Hur kan mot bakgrund av denna historik nämnde Peder Arvidsson ha varit kommendant redan under 1568, dvs. innan Narva blev svenskt. Har Elgenstierna rätt och vilken är den källa,tydligen förkortad Al, han stöder sig på?
154
« skrivet: 2011-07-14, 19:24 »
Tack, Niclas, för att du bekräftar vad jag misstänkte.
// Lars
155
« skrivet: 2011-07-14, 17:30 »
På nätet finns beträffande Peder Arvidsson Kåse, död 1605, flera uppgifter om att skulle vara född 1531, några att han är född omkring 1531 och någon att han är född före 1531. Är detta endast spekulationer eller finns det någon trovärdig källa?
156
« skrivet: 2011-07-07, 12:48 »
Vad Arninge har känner jag inte till. För att komma åt de militära rullorna behöver du nog ett (kortare eller längre) abonnemang hos Riksarkivets SVAR.
157
« skrivet: 2011-07-07, 10:20 »
Du menar nog bild 278...
Præs. dvs præsens (lat.) betyder personligen närvarande (vid mönstringen).
Krumeluren under namnet, Vgl, visar att han var från Västergötland.
158
« skrivet: 2011-07-07, 08:03 »
Törne var, åtminstone i denna landsände, ett ovanligt namn. En Törne föddes dock i Döderhults sn 1722-08-04. Särskilt de indelta knektarna men även ryttarna var i regel tämligen lokalt rekryterade - det var ju roteböndernas resp. rusthållarnas skyldighet att skaffa fram kandidater - så anknytningen till Vena är inte uppenbar. Men, Christian, det kanske kan vara mödan värd att se om möjligen denne Törnes föräldrar flyttade till Vena-trakten i hans unga år. Om så skulle vara fallet kan problemet vara löst.
(Meddelandet ändrat av Casimir 2011-07-07 08:04)
159
« skrivet: 2011-07-06, 21:29 »
Och hans vigsel:
Pehrman, Törne
Ryttare
Vena
Abrahamsdotter, Elisabet
Vena Vena
Vigda 29/4 1750 i Vena (H)
--------------
Källa: Vena CI:2
160
« skrivet: 2011-07-06, 21:25 »
Här har du hans död, en uppgift som ev. kan underlätta att finna hans födelse:
Perman, Törne
Gift (ålder: 55 År)
Grälbacken
Död 2/12 1778 i Vena (H)
Dödsorsak: Lungsot
--------------
Källa: Vena CI:3
161
« skrivet: 2011-07-06, 21:15 »
I 1764 års generalmönsterrulla står på samma rusthåll:
Törne Pärman afskedad på xxxxxx xxxx d. 29 jan(?) 1763, i stället antagen...
(x = text jag inte kan tolka).
Hälsningar
Lars
(Meddelandet ändrat av Casimir 2011-07-06 21:17)
162
« skrivet: 2011-07-06, 20:56 »
Christian
I generalmönsterrullan 1753 för Smålands Kavalleriregimente finns din ryttare i Överstelöjtnantens Compagnie, rusthåll nr 6 Perstorp. Där står ...d.1 maj 1749, i stället d.10 maj samma år antagen drängen Törne Pärman, 29(år), 4 (tjänsteår), Smål, gift. (Uppgifterna inom parantes är mina.)
Som så ofta när det gäller knektar och ryttare är problemet att finna det patronymikon som behövs för att finna födelse och föräldrar.
Med högsommarhälsningar vid datorn
Lars
163
« skrivet: 2011-04-27, 19:50 »
Stefan Jo, visst menade jag Torkel Knutssonsgatan. Denna publikation http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/SMF/SD/TR0270021_22.pdf gav mig intrycket att detta gatunamn fanns redan 1785, men du har säkert rätt. Hur som helst; eftersom du redovisat kvartersnamnet så har jag nog den uppgift jag behöver för att komma vidare. Tack! Lars
164
« skrivet: 2011-04-27, 14:33 »
Jag söker en person som 1785 var ägare till fastigheten Knut Torkelssonsgatan 20. De tidiga husförhörslängderna för Maria Magdalena är emellertid uppställda inte efter gatuadresser utan efter kvartersnamn. Därför vore jag tacksam för information om hur jag lämpligen går till väga för att finna namnet på det kvarter där nämnda fastighet låg.
(Meddelandet ändrat av Casimir 2011-04-27 14:35)
165
« skrivet: 2011-04-11, 21:26 »
Förnämlig service! Varmt tack, Martin!
//Lars
166
« skrivet: 2011-04-10, 19:19 »
I ett inlägg här 2003-01-03 skriver Niclas Rosenbalk att väpnaren Arvid Kåse [äldre ätten] - alltså han som var gift med Karin Jönsdotter - är belagd i dokument åtminstone 1475. Hur trovärdig Niclas Rosenbalk än är skulle jag vilja veta vilken primär källa, dvs. vilket dokument, det är frågan om.
(Meddelandet ändrat av Casimir 2011-04-10 19:25)
167
« skrivet: 2011-04-06, 08:11 »
På Fridlevstad CI:3 sid 57 läser jag pig: Karin Nilsdotter ifrån Bostorp.
(När du hänvisar till en sida bör du nog helst använda Riksarkivets officiella beteckning och således undvika att använda aktiebolaget Genlines hemmagjorda numrering. Långt ifrån alla använder Genline.)
168
« skrivet: 2011-04-05, 09:56 »
I PLFs CD-3 kan man finna denne Karl Petersson. Av de födda i Vissefjärda socken 1766-1771 är han den ende med detta namn. (Åldersuppgifterna i de militära rullorna är inte alltid korrekta. Det hände t ex att ynglingar vid rekryteringen uppgav fel födelseår för att hamna i den ålder, 18-25 år, då man kunde bli antagen. ) Men eftersom han har tämligen vanliga namn bör du ändå försöka förvissa dig om att det är rätt person.
Lycka till!
Lars
Post VIS-F-6104
Karl
Född 17/9 1768 i Backebo, Vissefjärda (H)
Far
Westerberg, Peter
Volontairen
Mor
Nilsd, Karin
H
Övriga uppgifter
Församlingskod: 086202
--------------
Källa: Vissefjärda C:2
Normerade begrepp
Moderns efternamn: Nilsdotter
169
« skrivet: 2011-03-29, 14:12 »
Först kan man konstatera att din Carl Tapper saknas i Centrala Soldatregistret. Enligt Grill bör han ha tillhört antingen Kalmar regemente och i så fall Aspelands kompani eller Första Livgrenadjärregementet. Sedan jag utan framgång sökt i ett par generalmönsterrullor för Kalmar regte börjar jag luta åt att han var en grenadjär. Detta noterat i förhoppning om att jag nu inte vilseleder dig. Dessvärre finns inga GMR för Första Livgrenadjärregementet under den tidsperiod då soldat Tapper var aktiv, endast andra mönstringsrullor. Dessa är dock varken särskilt informativa eller fullständiga, utan förefaller upprättade för vissa specifika syften. Dessutom har sistnämnda regte organiserats om under soldat Tappers aktiva period. Jag kan inget om detta regte. Därför bör du försöka få kontakt med någon som är förtrogen med Första Livgrenadjärregementet.
Ovannämnda mönstringsrullor finns i Riksarkivets, SVAR, Rullor 1724-. I en avmönstringsrulla för Ydre kompani, bildid A0052068_00142, finns en Tapper utan förnamn. Eftersom ett och samma soldatnamn kunde återkomma i flera av ett regte:s kompanier så kan det röra sig om en helt annan soldat. Namnet Tapper syns även i bildid A0052067_00320.
170
« skrivet: 2011-03-26, 19:11 »
Rune Din Anders Åkerman var alltså indelt soldat och tillhörde i Västgöta-Dals (infanteri-)regemente, rote nr 17 Åker i kompani nr 1, Livkompaniet. För att få veta mera om hans militära tjänstgöring så kan du antingen kontakta ansvarigt soldatregister - adress nedan - (det bekväma sättet) eller själv spana i rullorna (mer spännande och lärorikt). Eftersom du nu har både hans kompani och rotenummer så kan det knappast vara något problem att finna honom i rullorna under de år du bedömer att han var aktiv. Dessutom har du också hans patronymikon, Andersson, vilket kan underlätta för dig att i kyrkböckerna finna hans födelse och därmed också hans föräldrar. Du skriver att Jacob Ekman var artillerist. Då tillhörde han förmodligen ett värvat regemente och då kan jag nog inte ge tips om hur du kan finna honom. På Hans Högmans goda webbsidor - http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm - kan du lära dig mera om militaria och militärhistoria. E-post: dalslandssoldater@hultestommen.se Adress: DALSLANDS SOLDATREGISTER Monica Johansson Hult Stommen 464 50 DALS ROSTOCK Telefon: 0530-206 70 el. 070-68 206 70
171
« skrivet: 2011-03-25, 20:44 »
Kanske detta är den först nämnde av dina gubbar:
Aktnummer: VD-00-0017-1768
Åkerman, Anders [Andersson]
Född: 1739
Regemente: Västgöta Dals regemente
Kompani: LIV
Socken: Näs
Rote: Åker
172
« skrivet: 2011-03-24, 18:02 »
Beträffande Ingrid Fjällarsdotter Pik så är det väl fortfarande K H Karlssons artikel Genealogiska anteckningar; Medeltidssläkter med namnet Pik i Personhistorisk tidskrift 1909 som gäller? Eller finns det senare och mera tillförlitliga uppgifter?
Sedan har vi nog hamnat utanför rubriken för denna tråd och ber anbytarvärden/moderatorn förpassa de senaste inläggen till rätt plats.
Bästa hälsningar
Lars
173
« skrivet: 2011-03-24, 08:37 »
Tack för detta klarläggande. Man lär så länge man...
174
« skrivet: 2011-03-22, 20:14 »
I Elgenstiernas supplement med rättelser finner man under ätten Kyle, tab. 12, sid 544 överst, följande:
Ytterligare barn:
Beata Hermansdotter ...
Ingrid (ej Ingeborg) Fjällarsdotter Pik
Truls Andersson Skrivare...
Hur är avsikten att denna uppställning skall läsas? Jag har nämligen svårt att godta att de båda sistnämnda, Ingrid Fjällarsdotter osv, skulle vara barn till Herman.
175
« skrivet: 2011-03-19, 20:49 »
PLF och PLFs databas (bl a på CD) täcker alla socknar i Högsby kommun, vilket naturligtvis inte utgör något hinder att försöka starta en släktforskarförening i Facebook.
176
« skrivet: 2011-02-25, 17:48 »
Tack för tipset, Sonia. Jo, jag har SVAR och avser att leta efter min soldat i Kalmar regemente i de nygamla rullorna 1620-1723. Om han dog under krigets inledande år är det kanske möjligt att finna hans öde. Däremot är det nog svårtare att finna något om manfallet under det ryska fälttåget, dvs fr o m hösten 1707. För att inte falla i ryssarnas händer brändes nämligen dokument och däribland förmodligen rullor upp omedelbart före den svenska styrkans kapitulation i Perevolotjna den 1 juni 1709 och därmed har nog all information gått förlorad.
177
« skrivet: 2011-02-20, 14:29 »
Nja, förmodligen utattest i stället för utflytt, men det har säkert ingen avgörande betydelse .
//Lars
178
« skrivet: 2011-02-20, 14:26 »
Elin
Min tolkning är utflytt 1834 till Lekeryd. Du finner dem i utflyttningslängden för 1834 på sidan Rogberga BI:1 (1826-1847) Bild 19 / sid 25.
179
« skrivet: 2011-02-12, 16:29 »
Hej Sonia
Visst är det märkligt att Annika Andersdotter, dvs Nils Jonssons första hustru, lyckats med konststycket att både födas och dö utan att lämna några spår i kyrkoböckerna .
Jo, jag har sett Nils med hustru Maja i Fliseryd AI:1. Dock (miss-)tolkade jag svf Nils Svensson som en dräng Nils. Tack!
Utan stöd av ytterligare ytterligare någon omständighet har jag inte vågat godta paret Nils Jonsson och Maja Nilsdotter i Idhult som mina, trots att bägge namnen stämmer. Namnen var ju inte särskilt unika. Men i och för sig är det inte orimligt att Annika Andersdotter dog vid eller strax efter sonen Jons födelse i oktober 1741 och att Nils gifte om sig året därefter. Nils och Maja i Idhult fick 1743 en son, också med namnet Jon. Om, mot min hittillsvarande förmodan, paret i Idhult ändå är identiska med mitt par i Ramshultemåla så innebär detta en risk att jag har satsat på fel Jon(as) och alltså har fel mor i anorna.
180
« skrivet: 2011-02-10, 20:34 »
Nils Jonsson, f 1717-03 i Ramshult Fliseryd [Fliseryd C:1 s 533], gifte sig 1736-10-10 i Mönsterås med Annika Andersdotter [Mönsterås EI:1 s 13]. De fick dottern Elin 1738-11-14 i Tjuståsa, (nuvarande) Döderhult [Fliseryd C:1 s 605] och sonen Jonas 1741-10-28 i Torp; Fliseryd [Fliseryd C:1 s 620].
Därefter förefaller hustru Annika ha dött och Nils gift om sig. År 1782 kan man nämligen finna Nils med hustru Maja Nilsdotter, Fliseryd [Fliseryd DII:2 sidnr saknas, bild 32 i ADOnline som visar ”N. 13 Ramshults Läserote”]. Maja dör 1789-01-30 [Fliseryd C:3 s 535] och Nils 1794-09-21 [Fliseryd C:3 s 548], båda i Ramshult, Fliseryd.
Några viktiga uppgifter saknas dock och det skapar en viss osäkerhet om uppgifterna är korrekta. Jag skulle därför vara tacksam för svar på en eller flera av följande frågor, som nog kan vara ganska knepiga:
1) När och var föddes Annika Andersdotter?
2) När och var dog Annika Andersdotter?
3) När och var vigdes Nils och Maja?
4) När (omkring 1716) och var föddes Maja?
181
« skrivet: 2011-02-10, 19:10 »
Punkt 14 ovan: Israel och Kerstin fick, vad jag kunnat finna, ytterligare ett barn, nämligen dottern Anna Maria f 1/1 1768 i Torp, Fliseryd.
182
« skrivet: 2011-02-09, 08:45 »
And if you want to know more about the Swedish Allotment system, naming practices and the life of the soldiers read the following excellent pages, please:
Hans Högman´s Swedish Military History
183
« skrivet: 2011-01-10, 08:16 »
Ahnström, Magnus, fältväbel vid Livgardet; sekundkapten vid Dalreg. 1701 7/2; premiärkapten därst. 1706 6/3; fången 1709 28/6 vid Poltava och strax därefter d. av sina sår. - G. m. Maria Murman, levde änka 1737.
Enda dotter (1737) Helena, g. 1722 14/11 i Euraåminne m. f. d. löjtn. vid Adelsfanan Hans Kant.
184
« skrivet: 2011-01-04, 10:16 »
Kant, Hans, ryttare vid Livreg. till häst 1709; korporal därst. 1710 1/1; kvarterm. därst. 1711 11/9; kvarterm. vid Livskv. 1716 16/12; löjtn. vid Svenska adelsfanan 1718 29/5; avsked 1719 30/9; levde 1745. - G. 1722 14/11 i Euraåminne m. Helena Ahnström, dotter av kaptenen Magnus A. och Maria Murman.
185
« skrivet: 2011-01-04, 08:19 »
Jo, där finns utöver Hans Kant även en J?rgen Kant skeppare vid amiralitetet 1700 3/6; e.o. överlöjtn. därst. s.å. 2/7; avsked s.å. 1/10; löjtn.vid Elbingska inf.-reg. 1704 2/4; död s.å. 14/9. (Någon annan stavning av namnet redovisas inte. Där står nämligen också Candt, Hans, se Kant)
186
« skrivet: 2010-12-30, 19:53 »
Bäste namne
Resultat av sökning i PLFs CD-2:
Ingen Folk död 1740-1750 i Långemåla eller Högsby sn.
Ingen Eng död 1740-1750 i Långemåla eller Högsby.
Ingen Äng död 1740-1750 i Långemåla eller Högsby.
Endast en Sune, nämligen Sune Ekeqvist (62 år) död 1746-06-21 i Sinnersnäs, Högsby.
Han finns inte i förteckningen över de soldater som återvände från fångenskapen i Ryssland 1722. Men det bör kanske inte uteslutas att han var med (Stenbock vid Helsingborg 1710,) Karl XII i Norge 1716 och/eller 1718.
Frågan är om dina sökuppgifter är korrekta. Om du är hyggligt säker på att han var smålandsryttare kan det nog finnas skäl att leta igenom några av generalmönsterrullorna för Smålands Regemente till Häst resp. Smålands Lätta kavalleriregimente (bytte namn 1725) inom det tidsintervall då du bedömer att din ryttare var aktiv. Tillhörde han ett rusthåll inom Långemåla eller Högsby, ja, Kalmar län, så är det Överstelöjtnantens kompani du bör spana i. Detta medför kanske några dagars arbete, men om du inte får bättre tips så...
Jag passar på att tacka för dina goda webbsidor om digital bildhantering.
Med nyårshälsningar
Lars Skillius
(Meddelandet ändrat av Casimir 2010-12-30 19:56)
187
« skrivet: 2010-10-24, 15:32 »
Jag har i mina anor flera personer i gamla frälseätter, en del medeltida. När jag nu skall registrera dem i mitt släktforskningsprogram vill jag naturligt nog redan från början skriva deras namn enligt gällande praxis/konvention.
Begynnelsebokstaven i förnamn och patronymikon skall självfallet skrivas med versaler. För nedanstående personer har jag här noterat ätt och/eller sköldemärke/sigill med gemena och utan parenteser. Jag vore tacksam för en ”korrigering” av dessa uppgifter. Hur bör alltså i nedanstående exempel parenteser, vanliga eller hakparenteser, och versaler lämpligen användas?
Jöran Nilsson falk gyllenfalk
Arvid Pedersson kåse till öjhult
Truls Andersson skrivare till ravnäs halv lilja över stjärna
Margareta Jeppesdotter sparre
Märta Andersson sparre av hålbonäs
Arvid Kåse äldre ätten
Olof Jönsson stenbock ä.ä.
Nils Nilsson krumme unge till tådene
Nils Svensson krumme gamle
Nils Turesson balk av billa
Håkan Andersson hålbonäsätten
Jens Abjörnsson i vä
Arvid Jönsson sparre över blad till källunda
Kristina Magnusdotter en bjälke
Märta Arvidsdotter pik mussla
188
« skrivet: 2010-09-14, 14:16 »
Carl
Två timmar och sex lyckade installationer senare konstaterar jag att det tycks stämma. Tack!
Men programmet Virtual Box i Win XP och därefter Svenska Ortnamn i Win7 64???
189
« skrivet: 2010-09-14, 11:23 »
Jag vore tacksam för besked om vilka av följande CD som går att installera i en dator med operativsystemet Windows 7 64-bitar:
Sveriges befolkning 1890
Sveriges befolkning 1900
Sveriges befolkning 1970
Sveriges befolkning 1980
Svenska Ortnamn
Begravda i Sverige
Sveriges dödbok 1901-2009
190
« skrivet: 2010-08-30, 20:55 »
Per
Om du nu vittjar din låda för e-brev så bör du finna Johan och hans anor där.
Lars
191
« skrivet: 2010-08-30, 08:10 »
Per
Knipsmeden Johan Pettersson Horn var född 1770-06-15 i Lessebo, Hovmantorps s:n. Han var son till mjölnaren Petter Hansson och hans hustru Katarina Larsdotter.
Jag har Johans anor i ett par generationer, däribland hans farfar mjölnaren Hans i Lessebo. Om du kontaktar mig så får du dem.
I en osignerad artikel i Smålandsposten 1962-04-19 kunde man läsa: Då den värmländske brukspatronen Daniel Schröder år 1728 kom för att övertaga sitt nyförvärvade bruk Lessebo, hade han i sitt sällskap en värmlänning vid namn Hans Horn av vallonsk härkomst. Men jag tvivlar på att detta är korrekt. Det förhållandet att namnet Horn förekommer i de trakter patron Schröder lämnade är ju inget bevis. Och om Schröder behövde yrkesfolk i Lessebo så borde det väl i första hand vara sådana som var förtrogna med järnproduktionen, masmästare och liknande. Det rådde förmodligen inte brist på mjölnare i Lessebo. Slutligen har jag inte funnit något efternamn på mjölnaren Hans. Vad jag kan finna var det först Johan och hans bröder som tog sig namnet Horn.
Med sensommarhälsningar i höstvädret
Lars
192
« skrivet: 2010-07-13, 20:28 »
Jon Larsson och hans hustru Karin Jonsdotter fick i Hylkebo, Kristvalla tre barn: Elin 17300527, Jöns 17320619 och Lars 17360107. Hustrun dog 17400720 och Jon 17540309, båda i Arby socken.
193
« skrivet: 2010-06-30, 17:49 »
Nej, du behöver Disgen 8.1e. Dock bättre att välja den senaste versionen 8.2a. Mera utförlig information kring detta finns på Disgens webbsidor http://disgen.dis.se/dgcms/ .
194
« skrivet: 2010-06-13, 16:33 »
Enligt PLFs databas på CD föddes 1745-10-02 i Calmar Gislatorp, Madesjö, Lars, son till soldaten Per Larsson och Anna Katarina Ekman. Namnet Hasselgren tilldelades han sannolikt när han blev soldat.
195
« skrivet: 2010-06-13, 16:25 »
Beträffande Anna Katarina Ekmans son Lars: se Småland > Socknar > Madesjö.
196
« skrivet: 2010-06-11, 17:39 »
Anita
Först måste du nog ta reda på vilket regemente din husar tillhörde. Då kan det vara till god hjälp att veta var denne husar levde när han var i tjänst. Var, t ex i vilken kyrkobok, har du funnit de uppgifter du hittills har? För att få hjälp bör du alltså specificera din fråga bättre.
Bästa hälsningar
Lars
197
« skrivet: 2010-04-14, 21:36 »
Claes-Göran
Det är sant att aktiviteten i DIS Forum är låg i så motto att antalet inlägg per tidsenhet - t ex dygn eller vecka - inte är många. Men vi de tillfällen jag har ställt frågor där har jag raskt fått sakkunniga tips.
198
« skrivet: 2010-04-14, 08:16 »
Claes-Göran
Jag vill föreslå att du, liksom andra som har frågor kring DISGEN, lägger din fråga i DIS Forum: DIS. Där har du större möjlighet att få svar inte bara från andra DISGEN-användare, utan även faddrar och t.o.m. programmets utvecklare.
Lars
199
« skrivet: 2010-04-07, 08:53 »
Jag har ingen kännedom om denna socken och borde egentligen inte fuska i den. Men det förefaller att avståndet mellan Flattinge Skattegård och Varsjö endast är ca 2 km.
200
« skrivet: 2010-04-07, 08:38 »
201
« skrivet: 2010-04-07, 08:16 »
Ja, och Varsjö är tydligen en gård i Dörarps socken. Om du vill engagera de släktforskare som intresserar sig just för denna socken bör du placera dina frågor under Småland > Socknar > Dörarp
Bästa hälsningar
Lars
202
« skrivet: 2010-04-05, 17:18 »
Enligt Grill fanns i Frödinge socken endast Smålands Regemente till Häst (två rusthåll) och Kalmar Regemente (18 rotar).
203
« skrivet: 2010-04-03, 17:44 »
Du kan i Disgen 8.2 välja om anförluster skall undertryckas och ersättas med en hänvisning eller om alla upprepningar skall tas med.
204
« skrivet: 2010-03-27, 20:24 »
Rune!
Visst är stavningen härligt naturlig. Men då lär det inte ha funnits någon stavningsnorm så det gick inte att stava fel.
Ja, här heter båtsmannen tydligen Hopman, men i vigselboken Hofman.
Tack!
Lars
205
« skrivet: 2010-03-27, 15:08 »
Efter att ha ägnat 6-7 timmar åt denna text kan jag nu - med viss stolthet, eftersom jag är notoriskt dålig att läsa gamla handstilar - tolka det mesta:
..d 14 september........
.... änkan Maja Phers Doter i
Wästra LelaWärka och ...... bo-
uptekning Efter dess afledne
man Nils Håkansson som mäd
döden afled den 6 te innevaran
de monad och Efter si lemnade
til arf tagarne 4 styckena barn
Nämeligen son Håkan 26 och Dotran
Stina gift med bonden Nils Andersson
W: LelaWärka Dotran Maria gift
med Krono båts manen S(w)en Hofman
å be sa göls ägor Dotran Lena 20
.......; och så ledes före
togs bouptekningen i följande
årning Nämeligen
206
« skrivet: 2010-03-27, 06:37 »
I nedanstående bouppteckningsingress (SE/VALA/01584 Södra Möre häradsrätt FII:17 (1804-1804) Bild 23 / sid 37)kan jag hjälpligt tyda namnen och vet därför att den är av intresse i min forskning. Jag skulle därför uppskatta om jag fick hjälp att tolka hela texten: 
207
« skrivet: 2010-03-22, 13:36 »
Rusthållet nr 60 Husby (var beläget i Kräklinge socken och) ingick, efter 1833, i skvadron nr 4 (V. Nerikes skvadron) av Liv-Regementets Husarer. [Källa: Grill]
208
« skrivet: 2010-02-21, 20:04 »
Jag borde kanske nämna, trots att det nog inte hjälper dig, att det finns några båtsmän Götman bl a i Första kompaniet i Ljungby socken.
209
« skrivet: 2010-02-21, 19:51 »
Per Göthman kan ha varit båtsman för rusthållet Hagby nr 139, där båtsmännen genom tiderna har haft soldatnamn som inleds med Göt, bl a Götberg. Detta hindrar inte att han och hans familj bodde i Yxneberga (som f.ö. också hade flera rusthåll i Andra Södra Möre Indelta Båtsmanskompani).
En anledning till svårigheten att finna hans vigsel kan vara att den ägde rum innan han blev båtsman och då under hans patronymikon. Man bör nog heller inte utesluta att han vigdes i någon annan socken i Södermöre än Hagby.
Ibland visar husförhörslängderna att båtsmännen återtog sitt patronymikon när de beviljats avsked. Men avskedet innebar ofta att de tvingades flytta så det är inte alltid enkelt att finna dem.
Om du inte får bättre tips bör nog en första åtgärd vara att leta upp din båtsman i generalmönsterrullorna. Där kan du finna när han antogs och om han var gift då samt när han fick avsked.
210
« skrivet: 2010-01-27, 21:17 »
Jag har i mina anor en soldat i Kalmar Regemente. Han är närvarande vid generalmönstringarna under 1680-talet och syns sista gången vid mönstringen 1697. Sedan försvinner han spårlöst. Vid den därpå följande mönstringen, 1711, dvs. först när regementet återuppsätts efter Poltava, finns nämligen en annan man på min soldats rote. Jag skulle vilja veta något om hans öde.
Det troliga är att regementet kommenderats ut med Karl XII i Stora Nordiska kriget och att han stupat där. Några uppgifter om sårade och stupade vid Kalmar Regemente har jag inte funnit.
Till min förvåning fann jag att Oskar Sjöström i sin goda bok Fraustadt 1706 redovisade tämligen detaljerade uppgifter om de svenska förlusterna i detta slag. Kalmar regemente deltog dock inte där utan var då med kungen och huvudstyrkan på väg österut.
Hur är det? Finns det uppgifter om de svenskes sårade och döda i de olika slagen under Stora Nordiska Kriget? Eller bara för vissa regementen eller slag?
211
« skrivet: 2009-12-25, 18:09 »
1ste Majorens kompani bytte namn till Laske kompani, möjligen redan i samband med regementets omorganisation 1811. Det är knappast troligt att prästen som förde husförhörslängen var informerad om denna namnändring.
212
« skrivet: 2009-12-18, 09:37 »
Nja, för torpsyneprotokollen måste du nog välja den mest tidskrävande vägen, dvs. besöka Krigsarkivet för att se dem i original. (För det regemente och de torp jag var intresserad av var dessa original f.ö i ett oroande dåligt skick. Man sade sig inte ha medel att digitalisera dem i syfte att bevara dem för framtiden.) Men möjligheterna att ta del av protokollen kan kanske variera mellan olika regementen. Man bör ju inte utesluta att någon vänlig skäl gjort en insats för ditt regemente.
Även om du på så sätt inte får ut mycket om rusthållarna bör nog ett första steg för din del vara att för dina torp fastställa rusthållens nummer och i vilket kompani de ingick. Med hjälp av dessa uppgifter kan du sedan gå in i generalmönsterrullorna för de mönstringar som gjordes när din(a) rusthållare var aktiva.
213
« skrivet: 2009-12-17, 19:07 »
Kalle
Det är förmodligen frågan om Andra Livgrenadjärregimentet, som hade Östergötland och den nordligaste delen av Kalmar län som upptagningsområde.
Låt vara att Centrala Soldatregistret inte är fullständigt, men detta register gäller i första hand de indelta soldaterna. Dess primära syfte är således inte förteckna rusthållarna, som mot vissa skattemässiga fördelar hade att hålla torp mm. för dessa soldater.
I generalmönsterrullorna (som utgör basen för uppgifterna i soldatregistret) finns både rusthållare och soldater noterade. Där kan man alltemellanåt finna uppgifter om soldaternas vandel. Motsvarande uppgifter om rusthållare torde vara sällsynta. (Jag kan i vart fall inte erinra mig att ha sett några mjukdata om dem.) I torpsyneprotokoll kan man dock se i vad mån rusthållaren fullgjort sin skyldighet att hålla resp. torp i föreskrivet skick.
214
« skrivet: 2009-12-09, 14:05 »
It is about 370 km (~230 miles) between the village Södra Vi (situated in the parish with the same name) and Åmål, a city in the province of Dalsland.
215
« skrivet: 2009-11-09, 17:27 »
Upplands Soldatregister är ett av de tjugutal soldatregister som rapporterar till Centrala Soldatregistret. De uppgifter som Upplands Soldatregister har bör alltså i allt väsentligt vara tillgängliga via Centrala Soldatregistrets webbsidor.
Men knappast något soldatregister är komplett. Det har uppskattats att ungefär hälften av alla indelta soldater hittills är registrerade. Det kan många gånger vara bättre att själv söka direkt i generalmönsterrullorna, som ju utgör den huvudsakliga källan för uppgifterna i soldatregistren.
Bästa hälsningar
Lars
216
« skrivet: 2009-11-04, 20:49 »
Prova Anbytarforum (ej för riktiga inlägg)
Under denna rubrik, sist av alla diskussioner i anbytarforum, läggs tyvärr tämligen ofta riktiga inlägg, förmodligen då av personer som inte är så vana vid användningen av detta forum. För att stävja detta bör inläggen där visas endast, säg, ca 15 min. Det räcker för att se om min text eller bild visas som den skall, dvs om jag gjort rätt.
Anledningen till att så många inlägg hamnar där är nog främst att den ovane inte hittar den socken, släkt eller yrke man söker. (Endast ett fåtal av t ex alla socknar i ett landskap berörs ju av färska inlägg och visas därför inte.) Jag föreslår därför att instruktionen om hur man bär sig åt för att finna rätt rubrik för sitt inlägg görs så tydlig och lättillgänglig att nybörjaren mer eller mindre snubblar på den.
Bästa hälsningar
Lars Skillius
217
« skrivet: 2009-11-04, 12:43 »
Staffan
Tack för ditt inlägg! Jag vet inte om det kan vara till någon vägledning, men mannen har sabel och ett ljust (kanske guldgult), tämligen brett, koppel diagonalt över bröstet. Passpoalen i mössan är svår att se på detta gamla foto. Den upprättstående kragen förefaller ha ett ljust/guldgult(?) band utmed kanten. Byxans yttersöm har två revärer. Leder detta till någon ändring av din bedömning.
Det stämmer dock inte med denne artillerists tjänsteförteckning att han skulle vara sjukvårdssoldat/sjukvårdsutbildad.
(Artilleristen i denna uniform förordnades till vicekonstapel 1889, andrekonstapel 1890, förstekonstapel 1891, sergeant av andra klassen 1902 och sergeant av första klassen 1905.)
(Meddelandet ändrat av Casimir 2009-11-04 12:52)
218
« skrivet: 2009-10-31, 06:00 »
Tack, Martin, för att du delade med dig av Niclas Rosenbalcks tips. Jag kommer att hänga på låset när biblioteket öppnar efter helgen.
[Sedan kanske vi bör be moderatorn för denna diskussion med rubriken kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga att flytta de senaste inläggen, förslagsvis de daterade den 30 oktober, till diskussionerna om ätten Kåse.)
/Lars
219
« skrivet: 2009-10-29, 22:15 »
Märtha Persdotter/Märit Pedersdotter tillhör ätten Kåse. Gunnar Tonnquist har på sina webbsidor en redovisning av hennes anor som förefaller seriös och korrekt.
Mitt problem under 1600- och 1500-hundratalet är källhänvisningarna. Jag vill nämligen helst själv se källorna. Där dessa är uppgifter i litteraturen är de förmodligen korrekta i de flesta fall. Men Tonnquist nödgas för vissa uppgifter stödja sig på andra personers webbsidor och dessa låter sig inte utan vidare kontrolleras.
Hälsningar
Lars Skillius
220
« skrivet: 2009-10-24, 19:47 »
Gradbeteckning inom artilleriet ca 1895
Ett studiofoto på en ung man inom artilleriet ger intryck av han nyss befordrats. Jag känner tidpunkterna i hans militära karriär. Om jag får veta vilken grad han hade kan jag alltså bedöma när fotot togs.
Han har på överärmen tre sneda/diagonala streck och på underärmen en vinkel som pekar uppåt. Vilken grad hade han?
Bästa hälsningar
Lars S}
221
« skrivet: 2009-10-12, 12:41 »
Från Krigsarkivet:
Fördubblingsbåtsmän: Rust- och rotehållarna var skyldiga att, förutom att hålla ordinarie båtsmän, även hålla fördubblingsbåtsmän. Dessa skulle endast användas som förstärkning i krig. Halland och Bohuslän var dock undantagna. På Gotland skulle det finnas två fördubblingsbåtsmän på en ordinarie. Andra båtsmanshåll skulle prestera en fördubblingsbåtsman på varje ordinarie. Skyldigheten att hålla fördubblingsbåtsmän fanns redan under 1600-talet och upphörde 1811.
Dessa fördubblingsbåtsmän återfinns i samma rullor som de ordinarie båtsmännen direkt efter den rote eller det rusthåll som de är uppsatta som förstärkningsmanskap för. De tilldelades samma nummer som den ordinarie båtsmannen men fick ett annat båtsmansnamn.
Ja, det finns generalmönsterrullor för båtsmanskompanierna. Enligt Grill tillhörde rotarna i Kläckeberga socken Smålands Båtsmanskompani.
222
« skrivet: 2009-09-10, 08:17 »
Två av dessa aktörer, Svar och Arkiv Digital AB, använder aktuella arkivbeteckningar.
Genline AB använder de beteckningarna som gällde för ca 50 år sedan när de s.k. mormonfilmerna framställdes. Dessa beteckningar är dock inte alltid korrekta i dag. Genline har kompletterat sina beteckningar med ett s.k. GID-nummer, i en sifferserie som bolaget självt hittat på och som alltså inte har stöd i officiella arkiv.
223
« skrivet: 2009-09-08, 10:53 »
Johan föddes exakt 1757-05-16. Du kan alltså slopa ca.
Vilka exakta data utöver födelsedatum - du använder pluralis - är det du söker?
Bästa hälsningar
Lars
(Meddelandet ändrat av Casimir 2009-09-08 10:54)
224
« skrivet: 2009-08-15, 16:07 »
Martin
Jag har per e-post gjort Lars H Nilsson uppmärksam på att du i Anbytarforum söker kontakt med honom.
Med sensommarhälsningar
Lars Skillius
225
« skrivet: 2009-07-06, 21:15 »
Han kan ju själv ha begärt avsked för att, tvingad t ex av svårigheter att försörja sin växande familj, sedan åter låta sig rekryteras. I dina kläder skulle jag syna alla rullor under hans aktiva tid som båtsman för att se om det kan ge någon ledtråd. Där bör också finnas noteringar om han fick någon kommendering ut på flottans fartyg.
Lars
226
« skrivet: 2009-07-06, 18:46 »
Någon flyttningslängd för åren 1805-1808 finns varken för Voxtorp eller Söderåkra. Men i hfl Söderåkra AI:2 s 470 förefaller båtsman Wågström med hustru Anna Stina och alla barn ha dykt upp 1807.
(Paret fick f ö ytterligare två söner efter 1810.)
Lars
227
« skrivet: 2009-07-06, 18:14 »
Båtsmannen Peter Thorsson Ruda vigdes med Anna Stina Simonsdotter 1791-03-09 i Broby [Voxtorp C:3 s 335].
Båtsman Peter Ruda och hustrun Anna Stina fick sonen Johannes 1791-06-12 i Broby [Voxtorp C:3 s 37].
Båtsman Peter Anka och hustrun Anna Stina fick dottern Caisa 1793-11-10 i Broby [Voxtorp C:3 s 42].
Därefter fick detta par barnen Peter 1796, Daniel 1798, Kristina 1802, och Gertrud 1805, alla i Broby.
Slutligen får jag intrycket att detta par flyttat till Törnelycka, Söderåkra - han heter då Wågström - sönerna Magnus 1808, som av allt att döma dog ung, och Magnus 1810.
Lars
228
« skrivet: 2009-07-06, 17:38 »
Birgitta Vid sonen Daniels födelse 1798-06-01 noteras fadern heta Pehr Torsson Wågström [Voxtorp C:3 sid 53]. I http://klaura.se/bmregister/sode/index.html redovisas en båtsman Pehr Torsson Wågström, som genom att han tillhört olika rusthåll haft flera båtsmansnamn. Se nedan: SM-02-0283-1788 ` SM-02-0283-1791 Frälsebåtsman Peter Torsson RUDA ANKA`VÅGSTRÖM Båtsman för Böke i Söderåkra sn. Född: omkring 1770 1) Rullor: 2) Rekryterade 1788: 1788 1/7 18 283 Peter Thorsson Ruda. Se sid 98. Transporterad till Ordinarie d 24 sept 1791. Rekryterade 1791: 1788 1/7 18 283 Peter Thorsson Anka. Hitflyttad ifrån fördubblingsnumret den 24 sept 1791. Se sid 78. Kallas Vågström. Kompani: SM 2:a båtsmanskompaniet, nr 283 3) Rusthåll: Söderåkra sn, Böke 3) Avsked (ANKA): Antagen (RUDA): 1788-07-01 1) Avsked (RUDA): 1791-09-24 1) Antagen (ANKA): 1791-09-24 1) Död: Lars
229
« skrivet: 2009-07-06, 08:33 »
Birgitta
PLFs CD-3 visar att en båtsman Petter Wågström dog 1829-11-15 i Törnlycke, Söderåkra i en ålder av 62 år. På samma ort dör 1832-06-10 båtsmansänkan Anna Stina Wågström, 59 år gammal.
I Torsås 1785-08-01 vigdes en Petter Wågström, timmerman från Karlskrona, med en Stina Håkansdotter, piga från Torsås by.
I Söderåkra sockens rusthåll finns en handfull båtsmän med namnet Wågström.
Innan osäkerheten beträffande namn, datum mm. för din båtsman och hans hustru undanröjts menar jag att risken är stor att hamna på ett sidospår om man på basis av nu tillgängliga uppgifter söker deras härkomst.
Innebörden i begreppet frälsebåtsman har förklarats tidigare här i anbytarforum. Jag föreslår att du söker på detta ord.
Lars
230
« skrivet: 2009-07-06, 07:48 »
Kanske du har anledning att än en gång kontrollera ingångsvärdena för din soldat, dvs. namn, grad, datum, orter o dyl. i alla de kyrkoböcker du funnit honom och där han borde finnas.
Eftersom uppgifterna från de olika soldatregistren, de uppgifter som det centrala registret förmedlar, sällan är fullständiga är det nog säkrast och trevligast att själv leta i rullorna från generalmönstringarna under den tid han var i tjänst som indelt.
På basis av de uppgifter du lämnade om honom har jag svårt att se att han skulle ha tillhört något annat regemente än de jag nämnde.
Lycka till!
Lars
231
« skrivet: 2009-07-04, 11:09 »
Lilly
Enligt Grill var Flo och Vänersnäs socknar roteringsområden för såväl Vestgöta Regemente (kavalleriregemente) som Vestgöta-Dals Regemente (infanteriregemente). Om det inte någonstans nämnts att din Olof Pettersson Gren var ryttare, kavallerist, dragon eller motsv. är det nog mest troligt att han tillhörde sistnämnda regemente och då dess första kompani, Livkompaniet.
I värmeböljan
Lars
232
« skrivet: 2009-06-18, 11:40 »
Jovisst, men det bör nog inte uteslutas att det finns fler än jag som är intresserade av svaret.
(Meddelandet ändrat av Casimir 2009-06-18 11:40)
233
« skrivet: 2009-06-18, 09:25 »
Hej! Av ArkivDigitals webbsida http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste får man intrycket att tempot i företagets fotografering av gamla dokument sänkts väsentligt på sistone. Vad är orsaken? Bästa hälsningar Lars Skillius
234
« skrivet: 2009-06-17, 16:06 »
Lennart
Det finns naturligtvis en möjlighet att din Carl Magnus Carlfeldt eller hans hustru dog i någon av de socknar du nämner. Men frågan är om denna möjlighet är värd arbetet med att gå igenom tjogtals med årgångar i dödböckerna. (Han kan ju ha förlorat livet t ex i något av Gustaf IIIs eller Gustaf IV Adolfs krig.)
Ett alternativ att närma sig ett svar kan vara den militära vägen. Den berörda delen av Småland var upptagningsområde för tre regementen, Smålands Husarregemente (jag använder här det namn på regementet som användes fr o m 1822) samt Jönköpings och Kalmar Regementen. Av Grill del II sid 162 framgår att Anganäs i Sandsjö s:n var ett boställe för en fältväbel i Kalmar Regemente.
Du kan nu gå vidare med de årgångar av detta regementes rullor då du bedömmer att han var aktiv. Börja med en generalmönsterrulla för ett år nära en tidpunkt då du vet att han levde. Den rulla som upprättades när han antogs anger nog inte hans födelsesocken, utan endast att han var t ex Smål(länning). Men när du i en rulla finner hans död (och även efterträdare) bör där finnas en uppgift om var. Om dödsfallet inträffat i en socken i Sverige-Finland kan du finna mera uppgifter i den aktuella dödboken och, men stor tur, kanske också hans ålder och födelsesocken.
Lycka till!
Lars
235
« skrivet: 2009-06-06, 09:30 »
Av några rullor från 1800-talet har jag fått intrycket att åtskilliga officerstjänster, främst för subalterner, var oavlönade. Detta var förmodligen en av flera anledningar till att adeln, även sedan icke adliga tillåtits bli officerare, dominerade officerskåren. Det krävdes nog att man var förmögen för att ha råd att satsa på en officerskarriär.
/Lars
236
« skrivet: 2009-04-03, 15:12 »
Brofogde: Jag har i Kalmar län under 1700-talets inledning en ana som var brofogde. Antagligen hade en brofogde samma arbetsuppgift som en brokarl, eller?
(En helt annan sak är att jag i trakten där han levde inte kunnat finna någon bro eller ens något vattendrag att passera.)
Hälsningar Lars
237
« skrivet: 2009-03-12, 19:13 »
Elisabeth
Vi är tydligen släkt, dock på ett från din synpunkt betryggande avstånd}. Jag skickar dig senare i kväll dels en antavla för nämnde Carl och dels en ansedel för hans mor (där du ser även hans syskon.)
Hälsningar
Lars
Kalmarbo i förskingringen
238
« skrivet: 2009-03-12, 15:35 »
Ja, Carl, född 1774-09-14. Och i några av födelsenotiserna kallas fadern, Per Björnberg, för Björnman. (Nog ett märkligt missförstånd: det korrekta soldatnamnet enligt rullorna tycks nämligen vara Björkman.)
Lars
239
« skrivet: 2009-03-12, 13:59 »
Elisabeth!
Jag har en ryttare vid rusthållet nr 40 Blötaskog, Växjö kompani, Smålands Kavallerireg:te från 1761-12-15 till 1784-02-27 i Dammen, Blötskogs Storegård, Blötskog, Per Nilsson Björnberg (kan möjligen vara Björnman). Han fick med sin hustru Sara Månsdotter dussintalet barn, födda 1761-1783. Om denne Per vet jag just inte mer, men Saras anor har jag tämligen väl dokumenterade.
Bästa hälsningar
Lars
240
« skrivet: 2009-03-09, 20:24 »
Tydligen var man då gosse upp i 20-års åldern. Tack Bengt-Göran!
/Lars
241
« skrivet: 2009-03-09, 19:06 »
Här två ynglingar som arbetar hos en smed. Det vore rimligt att de kallades t ex lärlingar eller gesäller, men jag kan inte tolka deras titel så. Vad står det? 
242
« skrivet: 2009-03-05, 11:55 »
Stort tack, Stina!
Jo, jag roar mig med att försöka följa min mm fm fm mf f, Anders i Ryan, vilket inte är helt lätt. Vilket efternamn han hade vet jag inte, men han blev änkling 1702. (Ofta finner man endast förnamn, eller undantagsvis, som här för Anders nya fru, endast ett patronymikon, Månsdotter). Om jag var säker på att det i då i Ryan fanns endast en Anders skulle dock de uppgifter jag har framstå som tämligen trovärdiga.
Hälsningar
Lars
243
« skrivet: 2009-03-04, 18:53 »
Vilka är brudgum och brud i denna vigsel och när under 1703 ägde den rum? Här fordras en handstilstolkare, som är betydligt skickligare än jag: 
244
« skrivet: 2009-03-03, 16:58 »
Tack Anna-Greta! Ditt tips löste problemet och jag har funnit den person i Braås jag sökte.
Bästa hälsningar
Lars
245
« skrivet: 2009-03-03, 10:00 »
Braås 1791?
En person flyttade enligt inflyttningslängden Sjösås CI:2 in i Braås 1791. Men i ortsregistren för husförhörslängden AI:3 för 1757-1796 och AI:4 för 1788-1811 kan jag inte finna Braås. Fanns det då någon alternativ benämning på denna ort eller var i dessa husförhörslängder bör jag leta?
246
« skrivet: 2009-02-22, 10:43 »
Jag förstår att det inte är svaret på frågan, men Vårviks socken ligger i förutvarande Älvsborgs län (numera Västra Götalands län), Bengtsfors kommun och Dalsland.
247
« skrivet: 2009-02-22, 10:30 »
Ja, men varför. (I korta varor ingår, förmodar jag, s.k. benkläder, som ju kan vara tämligen långa.) Vilken är den etymologiska bakgrunden? Alltid i pluralis? Och motsatsen, några långa varor, har jag aldrig hört talas om.
248
« skrivet: 2009-02-08, 21:26 »
Ja, det är vanligt att en båtsman (liksom även indelta soldater) får samma soldatnamn som företrädaren/arna i samma rusthåll (trots att de inte är släkt med varandra). Undantagsvis kan det kanske slumpa sig så att de också har samma förnamn.
249
« skrivet: 2009-02-08, 14:38 »
Jag har i mina anor en indelt knekt vid Kalmar Regemente. Fram till år 1700 finns en hel del uppgifter om honom i hans hemsocken, Älghult, och i generalmönsterrullorna. Sedan försvinner han. Vid mönstringen av regementet drygt tio år senare finns en annan knekt på roten.
Han nödgades troligen gå ut med Karl XII i det som nu kallas Stora Nordiska Kriget. Jag har utgått från att han dog av den s.k. fältsjukan eller i strid och att det inte går att få fram några uppgifter om när och hur.
Men i en nyligen utgiven bok, Oskar Sjöströms Fraustadt 1706 finner jag detaljerade uppgifter över det svenska manfallet, namn på sårede och döda. Kalmar Regemente deltog inte i Fraustadt. Är det så att det endast finns uppgifter om förlusterna för just detta slag eller de förband som deltog där? Finns det möjligen någonstans uppgifter om Kalmar Regementes sårade och döda under detta krig??
Frågar knektens dottersons sonsons sondotters sondotters son
250
« skrivet: 2009-02-08, 06:55 »
Here on line 66 in Markaryd C:3 p 102, the book of births in Markaryd parish 1870-1894, you can see the original notations of you fathers birth and christening. You will also find the names of his parents and the place where they lived, the mothers age and the names of the godfathers and godmorhers. 
251
« skrivet: 2009-02-07, 22:41 »
From the CDs Swedens Population 1890 and ...1900 you can find these persons in Markaryd parish, Kronobergs län, Småland. The family lived 1890 at Göshult Södregård (the name meaning the southern farm in the hamlet Göshult) and 1900 in Ängadal (a farm), both situated in the parish of Markaryd.
Pedersen, Olof 1855 Far (Father)
Gunnesdotter, Kristina 1853 Mor (Mother)
(Barn), Andreas Gustaf Emanuel 1878 Barn (Child)
(Barn), Per Oscar Engelbert 1880 Barn
(Barn), Hilma Brigitta Linéa 1882 Barn
(Barn), Helge Gunnar Waldemar 1885 Barn
(Barn), Joël Fredrik Nathanaël 1886 Barn
(Barn), Esther Marsina Gustafva 1888 Barn
(Barn), Ruth Gunneborg Johanna 1890 Barn
252
« skrivet: 2009-02-05, 22:08 »
En chansning: Det föddes 1815-03-23 en gosse Petter, vars far hette Jan i Baltaks socken. Med hänsyn till att uppgifterna om födelsedatum i generalmönsterrullor - som utgör underlag för Centrala Soldatregistret - inte så sällan kan slå fel på några dagar eller mera, så finns det kanske anledning, trots avståndet mellan de aktuella socknarna, att se vad som blev av honom. Men jag vet alltså inte om det är mödan värt...
253
« skrivet: 2009-02-05, 08:53 »
Från Arby C:5 s 138:
Platsen: Thoragärde, dvs dagens Toragärde (ca 1 km SSO Påryds k:a)
Modern: Anna Petersdotter
254
« skrivet: 2009-01-24, 14:21 »
Nej, jag har sökt efter Peter Bergroth och han finns inte bland Karl XII:s officerare. Förklaringen kanske är att en fältväbel räknas till underofficerarna?
255
« skrivet: 2009-01-23, 14:51 »
Nej, men på samma sida finner du honom på rad 26.
256
« skrivet: 2009-01-23, 12:23 »
Carl Johan Andersson är född i Elgerum, Mönsterås 1826-03-04 [Mönsterås C:6 s 315]
257
« skrivet: 2009-01-23, 07:48 »
Tack Jan! (Dessvärre börjar AI:6 några år efter AI:5 och de personer jag söker har uppenbarligen redan begett sig av.)
Lars
258
« skrivet: 2009-01-22, 18:18 »
Husförhörslängden Mönsterås AI:5 1827-1850 är i mitt tycke besvärlig att hitta i. Jag skulle vara tacksam för tips var jag finner Lilla Forsa (prästgård?) resp. Baggemåla (by).
259
« skrivet: 2009-01-20, 21:10 »
Förnämligt! Tack (från en som aldrig tycks kunna lära sig)!
Hälsningar
Lars Skillius
260
« skrivet: 2009-01-20, 20:00 »
I nedanstående text (från Fliseryd C:1 s 533) nämns dopfaddrarnas hemorter. Ramshult och Värlebo kan jag läsa, men där finns också två st  ??-hult. Jag vore tacksam för hjälp att läsa följande: Vilken är sistnämnda ort? Vilket är förnamnet (i högra kanten) på den kvinna Olufsdotter som noterats sist? 
261
« skrivet: 2009-01-20, 19:35 »
Jag forskar inte i denna landsände eller på detta regemente och kan därför inte svara på dina frågor. (Året 1789 pågick dock Gustav III:s ryska krig och det s.k. Teaterkriget med Danmark.) Men du har nog nu de uppgifter du behöver för att kunna finna honom i generalmönsterrullorna. Kanske du kan finna något om hans död i den rulla, som upprättades närmast därefter.
262
« skrivet: 2009-01-19, 21:32 »
Grill gör det troligt att soldaten Sven Mörtling tillhörde roten nr 6 Mörtlösa, Stångebro kompani i Första Livgrenadjärregementet.
263
« skrivet: 2009-01-11, 14:55 »
Carina
Du har nog rätt. Föräldrarnas patronymikon, Persson resp. Persdotter, visar att både farfar och morfar hette Per. Tack!
Hälsningar
Lars
264
« skrivet: 2009-01-11, 12:46 »
Vi har väl alla sett barn med namn efter äldre avlidna syskon. Jag tror mig dock ha funnit två bröder med samma namn, trots att den äldste av dem tycks leva med god hälsa.
Det gäller två söner Per i en kull med totalt sju barn, födda i Blägdegärde, till Carl Persson och Elin Persdotter. Den äldste Per Carlsson föddes 1718-11-28 (Madesjö C:2 s 38), gifte sig (första giftet) 1746-07-26 (Madesjö C:4 s 308) och dog 1794-04-16 (Madesjö C:4 s 667).
Den yngre Per föddes 1730-07-07 (Madesjö C:2 s 133), gifte sig 1756-06-27 (Madesjö CI:3 s 279 ) och dog 1796-02-03 (Madesjö CI:4 s 672).
Är detta unikt eller har jag gjort ett misstag?
265
« skrivet: 2009-01-10, 13:01 »
Tack Rune!
Eftersom olycksoffret, Helena Margareta Mobeck, ingår i mina anor ville jag ha den exakta lydelsen på texten.
/Lars
266
« skrivet: 2009-01-10, 10:33 »
Jag kan läsa inledningen om denna tragiska olycka och förstår konsekvensen, men vore mycket tacksam för en ordagrann tolkning:  Hälsningar i morgonväkten Lars
267
« skrivet: 2008-12-30, 19:39 »
De s k GID-numren är en konstruktion av ett bolag som tillhandahåller bilder på kyrkoböcker mm, skannade från mikrofilmer . Dessa nummer, hur ändamålsenliga de än ter sig i dag, är dock inte med säkerhet särskilt beständiga. Bolag kan fusioneras, gå konkurs osv. Därför bör man, enligt min mening, som källhänvisning i vart fall inte använda enbart GID-beteckning, utan också, som Gunnar Jonsson skriver, originalbokens beteckning och sidnummer.
269
« skrivet: 2008-12-06, 20:45 »
Karin
Din ryttare tillhörde förmodligen Livregementets Husarer. Du bör kunna finna honom i detta regementes generalmönsterrullor och då i de rullor som kan finnas mellan ~1738 och ~1757.
Om du vet namnet på det torp ryttaren och hans familj bebodde eller det rusthåll torpet tillhörde kan du med hjälp av Grill direkt finna hans nummer i rullorna. Du slipper därigenom att leta igenom hela regementet.
Men i Centrala Soldatregistret fann jag följande:
Aktnummer: LH-03-0065-1740
Åkerbom, Oluf
Född: 1718
Regemente: Livregementets husarer
Kompani: ÖSTRA NÄRKES SQVADRON
Socken: Sköllersta
Rote: Åkerby
Om du bedömer att detta är din ryttare så kan det kanske finnas ytterligare information om honom:
Kontakta ansvarigt register genom att klicka på e-postadressen eller skriv ut den här sidan och skicka den som brev till adressen nedan.
E-post: b.hammarstrom@telia.com
Adress: SOLDATREGISTRET NÄRKE
Bengt Hammarström
Villagatan 19
691 41 KARLSKOGA
Telefon: 0586-365 87
Avgift: 20:- pr/akt + frankerat kuvert, vid forskning 50:- för påbörjad timma.
270
« skrivet: 2008-11-16, 12:22 »
Tack, Lotta! (Att jag aldrig kan lära mig läsa gammal handstil.) Men mitt problem förefaller löst.
Båtsmannen hade tydligen endast fått avverka ek (för örlogsflottans behov).
271
« skrivet: 2008-11-15, 20:17 »
Kanske helt enkelt att man byggde (fartyg) i ek?
272
« skrivet: 2008-11-15, 20:14 »
Tack! Du gör verkligen skäl för ditt efternamn.
Jo, med din hjälp blir texten plötsligt lätt att läsa.
(Återstår att ta reda på vad Ekebygge är. Samma bygge finns noterat även för andra båtsmän i denna rulla, på några ställen i samband med en assessor Schröder. Men då har jag lämnat kapitlet Läshjälp. Här behövs nog en Karlskronakännare.)
Lars
273
« skrivet: 2008-11-15, 19:00 »
Båtsmannen för rusthållet 161 Fiddekulla har vid mönstringen fått följande notering, vars avslutning jag inte lyckats läsa: Aldrig varit till sjöss. Odugl till båtsman. Får afsked... Tacksam för hjälp att tolka restarende fyra ord. Lars 
274
« skrivet: 2008-11-14, 11:31 »
VD:n för Arkiv Digital/AD Online hävdade vid en demonstration av företagets produkter förra månaden att man räknade med att samtliga traditionella kyrkoböcker i landet skulle vara fotograferade och tillgängliga på internet under 2009.
275
« skrivet: 2008-10-25, 20:01 »
Mitt kunnande om båtsmännens boende gäller Södermöre. I dess skogsbygd tillhandahöll rusthållet i regel, men inte alltid, ett torp. På det bördiga slättlandet närmre kusten var det än vanligare att båtsmännen själva fick lösa bostadsfrågan för sig själv och de sina. (Det kunde, som du skriver, innebära att man bodde i en by men var båtsman för ett rusthåll en bit därifrån.) Förmodligen kompenserades de pekunjärt eller i natura för frånvaron av bostad och odlingsmöjlighet.
Uppe i skogen var det tämligen lätt att finna mark som fick duga åt båtsmännen. Nere på slättlandet - och nu spekulerar jag - var det svårare att få bönderna att avstå från den goda jorden.
276
« skrivet: 2008-10-21, 11:34 »
BMP
BMP är en förkortning på Windows Bitmap, ett enkelt filformat som används av Microsoft Windows. Detta format kan ha vissa fördelar så länge man använder en Windows dator, eftersom formatet är enkelt och de flesta PC program kan läsa det.
BMP är dock inte lika lämpat för utbyte av rasterbilder mellan olika datortyper, eftersom det är ganska hårt kopplat till Windows miljön. En annan nackdel med BMP är att dessa bilder tar stor plats, eftersom formatet inte har någon komprimering.
TIFF
TIFF är en förkortning på Tagged Image Format. TIFF är ett utmärkt format att lagra inskannade fotografier i, det har även utmärkt hantering av färgpaletter varför det vanligen går bra att flytta TIFF bilder mellan olika datortyper, t ex mellan PC och MacIntosh.
Nackdelen med TIFF är att dessa bilder tar stor plats, trots att komprimering är inbyggd i formatet.
Dessutom har TIFF betydligt större användning. Bl a brukar tryckerier vilja ha bilder levererade i TIFF.
277
« skrivet: 2008-10-21, 09:52 »
Jag söker Sven Jönssons död - han är född 1710-12-29 i Gränö - och också hans hustrus, Maria Larsdotters födelse och död. Paret vigdes 1731-12-26 och fick åtminstone fyra barn 1732-1742 i Gränö.
Man kan skymta Sven och Maria på Madesjö AI:3 sid 176. Där tycks stå Sven Jönsson utsäde(?) 17?? ? 29 November och att hustru Maria är född 1702. (Men utan husförhörslängd är det osäkert om det går att finna rätt Maria i åren kring 1702.) Och på AI:4 sid 162-163 finner jag dem inte.
278
« skrivet: 2008-10-19, 20:07 »
När jag skrev min text 19:19 var din 18:16 märkligt nog inte synlig här. (Därför ser det ut som om jag upprepar likt en papegoja.)
Men vi är överens och jag kan, i den mån det går, försöka komma vidare. Tack!
Lars
279
« skrivet: 2008-10-19, 19:19 »
Tack, Birgitta! Ja, enligt Folke Petersson (som nog stödjer sig på mantalslängden) delades N Otteskruv mellan två brukare, Per Persson och Måns Persson. För Per m/1718 anger CI:2 att Per Månsson var fadern. Alltså bör Per Persson vara far till Per m/1719. (Visserligen kan man kanske tänka sig att Per M var far till bägge, men eftersom det inte dog något barn Per i Otteskruv mellan de två födelserna så kan vi tryggt förkasta denna hypotes.)
Fortsatt trevlig söndagskväll!
Lars
280
« skrivet: 2008-10-19, 11:08 »
Min fråga blev kanske otydligare än jag tänkt mig. Det som är självfallet är endast att en Persson bör vara son till Per. Men den Per som blev far 1719-04-14 är ju inte nödvändigtvis den Per Månsson som blev far 1718-02-10.
Lars
281
« skrivet: 2008-10-19, 10:04 »
Per Persson vigdes 1743-06-18 med Kerstin Olofsdotter från V. Resebo (Madesjö CI:2 sid 280). Paret levde i Norra Otteskruv och fick där åtminstone fyra barn. Per dog 1791-10 i Norra Otteskruv (Madesjö C:4 sid 160) och bedömdes då ha varit 72 år gammal.
Min fråga är nu om Per Persson är
1) född 1718-02-10 i N Otteskruv, son till Per Månsson (Madesjö CI:2 sid 33) eller
2) född 1719-04-14 i Otteskruv, son, självfallet, till Per (Madesjö CI:2 sid 40)?
Lars
282
« skrivet: 2008-09-16, 16:54 »
Birgitta
Ditt besked tvingar mig att godta detta som ett beklagligt faktum. Tack!
Hälsar
Lars
283
« skrivet: 2008-09-16, 14:18 »
Hans
1812-05-14 dör i på Ö. Lillaverke ägor den avskedade båtsmannen Jon Svala, 81 år gammal. (Mortorp C:2 sid 555)
/Lars
284
« skrivet: 2008-09-16, 10:08 »
Hans
Jag är dessvärre inte särskilt duktig på att läsa gamla handstilar. Men längre ner på samma sida finns några patronymikon, som avslutas med samma knorr/röksignal som din båtsman. Därför tolkar jag knorren som ett genitiv-s. Dock alltid klokt och intressant att kolla i generalmönsterrullorna. (Soldatregistret är långt ifrån fullständigt.)
285
« skrivet: 2008-09-15, 22:14 »
Sam
Är det inte ett genitiv-s, dvs. Jon Swalas...barn?
/Lars
286
« skrivet: 2008-09-15, 22:11 »
Båtsm. Jon Swala för Lillawärke. Han var förmodligen båtsman för antingen rusthållet 252 V. Lillaverke eller 253 Ö. Lillaverke i Andra Södra Möre Indelta Båtsmanskompani.
(S.k. onödigt vetande: Ortsnamnet säger att det i ån fanns fasta fiskeredskap. Jfr Verkeån på Österlen.)
287
« skrivet: 2008-09-15, 21:50 »
Jag har sökt en vigsel 1752 i Arby socken, beklagligtvis utan framgång. Är det så illa att vigslarna under detta år saknas i socknens kyrkoböcker?
Bästa hälsningar
Lars
288
« skrivet: 2008-09-02, 10:36 »
Stig
Jag kan beklagligtvis inte svara på din fråga. Man bör nog skilja mellan bygglov (beviljas av kommunens byggnadsnämnd och kallades förr byggnadslov) och byggnadstillstånd (som stadsmakten har krävt för att styra hushållningen av arbetskraft och/eller byggnadsmaterial, framför allt i krigs- eller kristider). Under vissa perioder har det för att bygga lagligt således fordrats både byggnadslov och byggnadstillstånd. Men din fråga gällde kanske specifikt endast byggnadstillstånden?
289
« skrivet: 2008-06-18, 13:25 »
The parish (and church) is Skultuna. Nackby is a village in that parish.
290
« skrivet: 2008-06-05, 16:56 »
Formellt kunde dragoner, liksom andra indelta soldater, antas och beviljas avsked endast vid generalmönstringarna. Innebörden här av ordet interim är att dragonen beviljades avsked mellan generalmönstringarna. Interimsavsked förefaller f.ö. vara vanligare under indelningsverkets senare hälft än den tidigare.
291
« skrivet: 2008-04-14, 19:47 »
Mikael
Egentligen borde jag inte svara, eftersom jag inte forskar vare sig på denna landsände eller på Västgöta Regemente. Men Släktdatas register visar Måns Floberg och hans familj såväl i Kvilla, Vänersnäs s:n - som du tydligen redan har funnit - som i Snickaregården, Västra Tunhems s:n.
292
« skrivet: 2008-04-10, 08:29 »
Mikael
Din dragon kan förmodligen ha tillhört Barne Kompani i Västgöta Regemente. Med ledning av hans soldatnamn skulle jag chansa och i rullorna först granska rusthåll nr 40 Flo.
293
« skrivet: 2008-04-03, 08:49 »
Släktträdssajten http://kindo.se är väl avsedd för barn? Man skall nämligen inledningsvis registera sig antingen som kille eller tjej (alltså inte ens som pojke eller flicka). Denna fundering är här noterad av en vuxen man.
294
« skrivet: 2008-03-29, 09:36 »
Gösta
I PLFs databas har jag funnit denna födelse som kanske kan vara av intresse för dig. Kristvalla, en socken som numer ingår i Nybro kommun, ligger ju inte så långt från Kalmar
Post KRV-F-3947
Jöns
Född 6/12 1814 i Släthåremålen, Kristvalla (H)
Far
Släthår, Jonas
Kr. Båtsman
Mor
Jonsdr, Ingrid Maria
Hustru, 39 år
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088104
--------------
Källa: Kristvalla C:3
Normerade begrepp
Moderns efternamn: Jonsdotter
295
« skrivet: 2008-03-28, 18:00 »
Bäste namne Centrala soldatregistret är ingalunda komplett. Man uppskattar att det omfattar ca hälften av alla knektar, ryttare och båtsmän under yngre indelningsverket. (De soldatregister i olika delar av landet, ca 25 st, se http://web.telia.com/~u06800490/adresslista.htm , som äger och rapporterar till det centrala registret är tacksamma för alla goda krafters medverkan.) Om du känner till åtminstone i vilken socken dina dragoner levde är det nog mest ändamålsenligt att med hjälp av Grill bestämma vilket miltärt förband de tillhörde. Sedan är det bara att gå in i Generalmönsterrullorna för den period du bedömer att de var tjänst. (Uppgifterna i Centrala soldatregistret är f.ö. i allt väsentligt baserat på noteringarna i just Generalmönsterrullorna.)
296
« skrivet: 2008-03-18, 20:25 »
Tack för tipset, Elisabet. Men det förefaller som om det finns betydligt mera på nätet om Östra Skånska regementet till fots än Västra Skånska.
297
« skrivet: 2008-03-16, 21:07 »
It is assumed that the archbishop in Uppsala, Jakob Ulfsson, founded the university there 1477.
298
« skrivet: 2008-03-16, 20:55 »
299
« skrivet: 2008-03-15, 21:45 »
Elisabet
Tack för intressant text om Östra skånska regementet till fot 1711-1722.
Jag har en ana från Gotland som vart antagen som sockenknekt i kapten Arners kompani vid Västra Skånska regementet till fot 1718, kommenderad till Lund 1718, omplacerad till nr 41 i samma kompani 1719, kommenderad till Gotland, rymde där och skall eftersökas. Men motsvarande text om Västra skånska regementet till fot har jag inte lyckats finna, varken på internet eller i litteraturen. Någon som är bevandrad i Karl XII:s sista försök att skaka fram soldater till sistnämnda regemente?
300
« skrivet: 2008-03-14, 09:00 »
Ja, så tolkar jag det.
301
« skrivet: 2008-03-14, 08:31 »
Anders
Det är inte osannolikt att du här har en indelt soldat för roten Grufvebo 42 i Kalmar Regemente, Livkompaniet. Men kolla noga!
302
« skrivet: 2008-03-14, 08:14 »
Sven Gruf.
303
« skrivet: 2008-03-10, 22:00 »
I SVARs sockenkatalog 1635-1920 för Högsby socken kan man finna Forstorp Forsaryd.
304
« skrivet: 2008-03-10, 21:52 »
Men Fågelfors socken avspjälkades först 1880 från Högsby socken.
305
« skrivet: 2008-02-09, 16:24 »
Jonny Om du inte tidigare har gjort det finns det kanske själ att studera http://www.tjelvar.se/ och/eller kontakta dess upphovsman.
306
« skrivet: 2008-02-03, 11:00 »
Fredrik
Din Jonas bör (enligt Grill) ha ridit för något av Holmesta sockens sex rusthåll (nr 8 - 13) i Vadsbo skvadron/kompani i Västgöta kavalleriregemente. (Eftersom jag inte forskar på detta förband måste jag dock reservera mig för ev. omorganisationer under tiden före Grill.) Leta med hjälp av denna information upp din ryttare i en generalmönstring då du vet att han bort vara i tjänst, t ex kring 1735-1740. Sedan kan du successivt granska allt tidigare och senare generalmönstringsrullor för att finna när han antogs resp. avskedades och ev. andra uppgifter om honom.
307
« skrivet: 2008-01-24, 10:07 »
Anders
I Grill finner man att roten Östra Slageryd nr 24 i Bäckaby socken tillhörde Västra Härads kompani i Kalmar Regemente. Med detta som ingångsvärden bör det inte vara någon svårighet att finna din Jonas Persson Malmström i generalmönsterrullorna. Välj först något mönstringsår då du kan vara någorlunda säker på att han var i tjänst, t ex då han var, säg, 25-35 år gammal.
308
« skrivet: 2008-01-23, 22:34 »
Jerry
Beträffande Smålands Husarregemente vill jag i första hand hänvisa till Kungl. Smålands Husarregementes Historia Eksjö 1975.
(Regementet har haft olika namn, organisation mm genom åren: Fr o m 1543 Smålands Ryttare, 1628 Smålands Kavalleriregimente, 1725 Smålands Regemente till Häst, 1794 Smålands Lätta Kavalleriregimente, 1802 Smålands Lätta Dragonregemente, 1808 Smålands Dragonregemente och slutligen 1822-1927 Smålands Husarregemente.) Denna bok anses f. ö. vara en av de bättre bland de verk som behandlar olika svenska regementen.
Om Kalmar Regemente läser man lämpligen i Kungl Norra Smålands Regementes Historia 1623-1973 Eksjö 1973. Denna bok gäller också Jönköpings Regemente.
För att köpa dessa böcker måste du nog vända dig till ett antikvariat. De är dock inte särskilt svåra att få fatt på. Men i biblioteken går det naturligtvis att låna dem.
Min upptäckt för sex år sedan att jag i mina anor hade sju ryttare/husarer, vilkas namn och rusthåll jag identifierat, startade mitt intresse för Smålands Husarregemente.
Bästa hälsningar
Lars
(Meddelandet ändrat av Casimir den 23 januari, 2008)
(Meddelandet ändrat av Casimir den 23 januari, 2008)
309
« skrivet: 2008-01-23, 08:33 »
Av webbplatsen för Riksarkivets SVAR ( http://www.svar.ra.se/ ) framgår att generalmönsterrullorna för några finska regementen är skannade och att skanning pågår för ytterligare något. Det innebär att envar på nätet med abonnemang hos SVAR kan läsa och söka i dessa rullor.
310
« skrivet: 2008-01-23, 08:08 »
Jan-Christer
Ja, om åldersskillnaden mellan barnen är liten (eller i värsta fall ingen - tvillngar) kunde nog denna tradition och respekten för den äldsta generationen ställa till praktiska problem när man några år senare skulle tilltala eller kalla på barnen.
Hittills har jag utgått från att ett namn i en kull som återkommer är en indikation på att den första innehavaren av namnet dött. Men, som sagt, man lär, även om denne gamle hund kan ha det svårt med sittkonsten.
Lars
(Meddelandet ändrat av Casimir den 23 januari, 2008)
311
« skrivet: 2008-01-22, 18:17 »
Om dragonen Magnus Danielsson Lidberg levde i Ingatorp tillhörde han före 1812 regementets livkompani och red troligen för något av rusthållen nr 102-115. Genom en omorganisation 1812 kom han därefter att tillhöra Mellby skvadron och red för något rusthåll nr 19-32. Dessa uppgifter bör göra det möjligt att enkelt finna honom i rullorna.
312
« skrivet: 2008-01-22, 17:55 »
Jerry
Huvuddelen av Smålands Dragonregemente överfördes försommaren 1813 från Karlskrona till R?gen och förlades i Mecklenburg. Regementet följde Karl XIV Johans nordarmé under de operationer som började i mitten av augusti och som resulterade i slaget vid Leipzig den 18 oktober och Napoleons avsättning. Några större krigshandlingar deltog regementet dock inte i och förlusterna var små. I december 1813 deltog regementet i fälttåget mot Danmark. Våren 1814, efter kejsar Napoleons återkomst från Elba, ingick regementet i den svenska arméstyrka som förflyttades till västra Tyskland och Nederländerna. Regementet mönstrades i mars 1814 i Neuenbrock och skeppades i juli-augusti 1814 tillbaka till Karlskrona.
Lämpligen börjar du med att studera om din anfader finns med på GMR 1814. Sedan har jag för mig, men minnet kan svika mig, att det finns en överskeppningsrulla över transporten till Karlskrona. I den bör det i så fall finnas en möjlighet att se om han återvände till Karlskrona med livet i behåll.
313
« skrivet: 2008-01-22, 07:22 »
Tack Birgitta!
Man lär så länge man...
Lars
314
« skrivet: 2008-01-21, 12:56 »
Här de fälttåg mellan 1806 och 1814 i vilka soldater från Kalmar Regemente deltog (och där alltså risken att mista livet var större än hemma på torpet):
Kalmar Regemente, som alltså var indelt, deltog med en bataljon i expeditionen i maj 1808 till det av ryssarna ockuperade Gotland. (Den genomfördes beslutsamt och framgångsrikt med inga eller i vart fall små svenska förluster.) I slutskedet på finska kriget, under operationerna i Västerbotten hösten 1809, ingick också en bataljon från regementet. Vidare ingick tre bataljoner från Kalmar Regemente i fälttåget 1813-1814 i Norra Tyskland (under kronprinsen Bernadotte, dvs den blivande Karl XIV Johan).
Ja, fråga Krigsarkivet efter ev. överskeppningsrullor, förlustförteckningar o dyl. (Och be gärna anbytarvärden att flytta denna dialog till Indelta soldater.)
(Meddelandet ändrat av Casimir den 21 januari, 2008)
315
« skrivet: 2008-01-21, 11:20 »
Kerstin
Här några spekulationer:
Du har placerat din fråga under rubriken värvade soldater. Har du kontrollerat, i första hand i rullorna 1802 och 1806 för Kalmar Regemente, att din Carl Bäck inte var indelt soldat? De indelta var utkommenderade. Det ingick så att säga i anställningsförmånerna att stå till förfogande. Men som regel var det nog i första hand de visserligen knappa, men ändå trygga försöjningsmöjligheterna, som fått dem att bli indelta soldater.
De värvade soldaterna hade inte samma förankring i bygden och inte så gott anseende. Trots risken att bli utkommenderad under kontraktstiden, så fanns där förmodligen något mera av frivillighet/äventyrslusta.
316
« skrivet: 2008-01-20, 17:18 »
Märkligt i Blägdegärde?
Karl Persson och Elin Persdotter i Blägdegärde fick 1718-11-28 sonen Per [Madesjö C:2 födda 1713-1754 s 39 (GID 107.28.43400) & PLF:MAD-F-3313]. Senare finner vi denne Per i Långåker med sin första och andra hustru, Brita Jonsdotter resp. Kerstin Persdotter, bl a i hfl 1755-1788 [Madesjö AI:3 hf 1755-1788 s 134 (GID 107.5.57400)], där födelsedatum är tydligt noterade. När Per dör 1794-04-16 i Långåker anges hans levnadsålder vara 73½ år [(Madesjö C:4 döda 1782-1825 s 667 (GID 107.31.13100) & PLF: MAD-D-9815], vilket ju stämmer hyggligt, om än inte exakt.
Medan nämnde Per alltså tycks leva i högönsklig välmåga får förstnämnda par ytterligare en son 1730-07-07, som de märkligt nog också döper till Per [Madesjö C:2 födda 1713-1754 s 133 (GID 107.28.48200) & PLF:MAD-F-4480]. Honom finner vi t ex kring 1749, då 18 år gammal, och hans obetydligt äldre hustru, Ingrid Jonsdotter, i hfl 1749-1754 [Madesjö AI:2 hf 1749-1754 s 40 (GID 107.4.27600)].
Jag bör kanske tillägga att enligt lektor Folke Petersson fanns denna tid endast ett hemman i Blägdagärde. Karl och Elin var uppenbarligen ägare till detta hemman.
Man gav väl knappast ett nyfött barn samma namn som ett äldre i en och samma kull, så länge det äldre var i livet. Vem är det som trasslat till det för sig och på vad sätt: Jag eller de dåtida präster som förde kyrkoböckerna?
317
« skrivet: 2008-01-15, 05:42 »
Jag borde kanske, låt vara att det är tämligen självklart, i näst sista stycket ha noterat att om du har tur och din Anders gift sig innan han antogs som soldat, så finner du hans patronymikon i vigselboken och identifierar honom på förnamnet och brudens fullständiga namn.
Lars
318
« skrivet: 2008-01-14, 22:32 »
Hej namne!
Att finna en soldats patronymikon är ofta svårt och ibland näst intill omöjligt. Då och då kan man finna att soldaten återfår sitt patronymikon när han avskedas (i husförhörslängd) eller dör (i dödbok), men så är uppenbarligen inte fallet här. Och om han låter sig spåras till någon husförhörslängd när han rekryteras kan man någon gång finna både hans patronymikon och soldatnamn.
Uppgifterna såväl i soldatregistret Södermanland som i Centrala Soldatregistret är i huvudsak en sammanställning av noteringarna i generalmönsterrullorna. I rullor från denna tid anges i regel inte födelseåret utan soldatens levnadsålder i (hela) år, vilket kan medföra att det beräknade födelseåret hamnar på fel sida om ett årsskifte.
Generalmönstringar hölls i regel under (för-)sommaren. Eftersom han antogs först hösten 1797, finns han inte i rullan för 1797, som återger förhållandena vid mönstringen.
Din man var sannolikt soldat antingen för roten Välnäs 23 eller Välnäs 33, båda dessa rotar i Strängnäs kompani av Södermanlands regmente. Den soldat Hans Carlsson nämner är nog en företrädare på roten, olyckligtvis med samma namn.
Det stämmer att de indelta soldaterna ofta var lokalt rekryterade. Det innebär dock att du inte bör utesluta att han kan vara född i t ex någon av grannsocknarna till Fogdö. (Kommer soldaten från en annan socken är det inte säkert att ens prästen som förde husförhörslängden kände till hans patronymikon.)
Mot bakgrund av soldathustruns viktiga roll (bl a vid soldatens frånvaro) var soldaterna i princip skyldiga att vara gifta. (Soldater påstås också ha varit tämligen attraktiva på äktenskapsmarknaden, främst därför att hade en viss, om än knaper, bärgning tryggad.) Ett tips kan kanske vara att leta i berörda socknars vigselböcker för åren kring hans rekrytering. Följer du upp och granskar vigslarna och levnaden (fram till ca 25 års ålder, dvs max.åldern för att bli godtagen som rekryt) för alla dina fem Anders kanske du kan reducera antalet kandidater väsentligt.
Du kommer inte att ha några sysselsättningsproblem. Lycka till!
Lars
319
« skrivet: 2007-12-28, 13:11 »
Jag forskar inte på Värmland (och missade därför nyss att det heter Visnum och inte Visum), men vill ge dig tipset att söka efter Lars Larsson Persberg på DISBYT. Där finner du honom, hans familj och föräldrar (fadern där kallad Lars Månsson Persberg eftersom Måns och Magnus är synonymer). Lycka till!
320
« skrivet: 2007-12-28, 12:56 »
Maria
Enligt Grill bör såväl Lars Larsson Persberg som hans far, Lars Magnusson Persberg, har tillhört rote nr 70 Persbol i Visums kompani av Nerikes regemente. Farfader, Magnus Torpfelt, har förmodligen tillhört rote nr 67 Torpa i samma kompani.
321
« skrivet: 2007-12-05, 11:43 »
Christina
Ja, det var onekligen tydligare. Kanske död funnen ute på marken?
Hjärtligt tack
Lars
322
« skrivet: 2007-12-05, 09:13 »
Här går det att läsa något om mannen som dog 1818-01-11 (på rad nr 3), men inte omständigheterna kring dödsfallet. Mannen Jon Josefsson i Djuphult B. St. 72 6 Död funnen ... och det är just de avslutande orden i kolumnen till höger jag söker.  Tacksam för hjälp av den som har skarpare syn och/eller tillgång till tydligare underlag än Genlines. Lars Skillius
323
« skrivet: 2007-10-13, 14:23 »
Vivi-Ann
Nedan några tämligen lösa spekulationer som du kan förkasta eller i bästa fall använda som vägledning.
För mig verkar Garp vara ett soldatnamn. Har du verkligen funnit en Garp vigd 1748 i Virserum eller avser du vigseln 1748-10-28 mellan Per Jonsson och Margareta Jonsdotter? Om denne Per senare blir soldat Garp har du åtminstone faderns förnamn i hans patronymikon.
Det finns kanske skäl att granska GMR för i första hand Liv-kompaniet (Virserums rotar) och Östra Härads kompani (Näshults rotar) i Kalmar regemente för perioden, säg, 1750-1765.
I Näshult dör rusthållaren Peter Garp 1784-08-27, 64 år gammal. (Det var i indelningsverket inte önskvärt att en knekt också var rusthållare, men man kanske inte bör utesluta t ex att han fått ärva rusthållet.) Om det är samme person som ovan vet jag inte, men detta innebär att rusthållare Garp bör vara född ca 1720.
Om Per Johnson blir knekt först efter sitt gifte 1748 är han dock för gammal för att bli godtagen. (Man fick normalt inte vara äldre än 25 år.) Å andra sidan är åldersuppskattningarna i dödboken ofta tämligen ungefärliga, i all synnerhet om dödsfallet inträffade i en annan socken än födelsesocknen. Kanske han i själva verket var född några år efter 1720? Mot att din Garp var knekt talar också det faktum att hans barn förefaller födda på olika orter. Visserligen hände det att soldaterna fick, som det hette, transport till en annan rote, men i regel var de ganska stationära.
324
« skrivet: 2007-10-12, 22:37 »
Erika För att få veta vilka kyrkoböcker som finns kan man gå in på Sveriges församlingar genom tiderna under www.skatteverket.se. Vad jag kan finna så existerar den husförhörslängd du söker. Ett alternativ kan vara att du först nöjer dig med läsa den avskrift som Alingsås Släktforskarförening tillhandahåller, se http://www.alingsasslaktforskarforening.se/ . Välj där Fil & kyrkoregister. Men eftersom detta är en andrahandskälla så bör uppgifterna, som för alla andrahandskällor, givetvis kontrolleras.
325
« skrivet: 2007-10-01, 22:22 »
Tack, Birgitta!
Men som du ser ovan har mitt inlägg beklagligtvis dubblerats. (Jag eller min datorn råkade hicka till.)
326
« skrivet: 2007-10-01, 20:58 »
Lösningen var enklare än jag kunde föreställa mig. Tack Lennart, Christina och Niclas!
327
« skrivet: 2007-10-01, 14:27 »
328
« skrivet: 2007-10-01, 14:24 »
Av notering nr 13 år 1756 i dödboken framgår att hustrun Elin Andersdotter dog den 12 september. Men vilken är dödsorsaken?
329
« skrivet: 2007-10-01, 14:24 »
Av notering nr 13 år 1756 i dödboken framgår att hustrun Elin Andersdotter dog den 12 september. Men vilken är dödsorsaken?
330
« skrivet: 2007-09-29, 11:58 »
Födda 1790-1792 i Kräklingbo?
I Kräklingbo C:2 på sid 130 (GID 2551.21.63199) redovisas födda 1788 och 1789 samt direkt därefter på sid 131 födda 1793. Var har prästen gömt uppgifterna om födda 1790-1792? Eller saknas dessa uppgifter?
331
« skrivet: 2007-09-28, 19:23 »
Arkiv Digital återger onekligen texten tydligare än Genline, men jag har helt enkelt ingen talang (trots flera kurser inkl en universitetskurs i paleografi) att tolka handstilar. Bokstäverna nr 3 och 4 i ordet efter Hessle är nog rr, varför jag tolkar det som Norrgård (fastän den andra bokstaven mest liknar ett ö).
Tack och trevlig helg!
332
« skrivet: 2007-09-28, 17:49 »
Förnämligt, Stig-Ove! Jag bugar.
Men mycket vill ha mer. I hfl Hovmantorp AI:2 sid 82, som avser 1750-1754, finner man på sidans halva höjd, Catharinas föräldrar, Lars Nilsson & Elin Andersdotter. De syns även på sid 224, som gäller 1755-1759. (Där är Catharina överstruken, vilket nog beror på att hon flyttade till sin make i samband med vigsel 1758.)
Överst till vänster på dessa sidor står krumelurer som kanske är gårdens namn. Vad heter gården? Hässle Södergård?
333
« skrivet: 2007-09-28, 14:58 »
Vems barn var Catharina? Står där (överst på sidan 405, dvs den högra sidan) Larssons barn är jag nog fel ute. Men om det står Lars barn eller kanske t o m Larsas barn har jag förmodligen funnit Catharina Larsdotters födelse. 
334
« skrivet: 2007-09-18, 08:41 »
...Stadsförsamling.
335
« skrivet: 2007-09-18, 08:40 »
Jo, tack Sam, jag vet. Jag bodde nämligen som ung någon km från Funkabo så jag hittar dit. (Min väg till skolan inne i stan syns f.ö. på dina kartor.) Men mitt problem var att finna Funkaby/Funkabo i de snåriga husförhörslängderna för Kalmar Stadsförvaltning.
/Lars
336
« skrivet: 2007-09-17, 21:51 »
Susanna Johansdotter födde en son, Peter, den 11/2 1810 i Funkaby, Kalmar Stadsförsamling. Var kan jag finna Funkarby och om möjligt Susanna i den samtida husförhörslängden för stadsförsamlingen? Jag vill nämligen kunna se hennes födelsesocken och -år.
337
« skrivet: 2007-09-08, 09:21 »
Soldatregistret Västmanland har uppgifter om en soldat Anders Olsson Blomberg, uppgifter som du finner i Centrala Soldatregistret.
338
« skrivet: 2007-08-29, 06:57 »
De 25 soldatregister i landet, vilka rapporterar till Centrala Soldatregistret, använder främst generalmönsterrullor som källa. Flertalet av dessa rullor finns på mikrokort.
339
« skrivet: 2007-07-10, 14:21 »
I Skepparslövs socken finns en Hans Lundberg, född 1820, som tillhör Skånska Dragonregementet. Då det var vanligt att soldater vid en och samma rote, eller, i detta fall, samma rusthåll tilldelades samma soldatnamn kan det nog inte uteslutas att denne Hans är en företrädare på rusthållet till din Anders. Frågan är om prästen som noterade din Anders Lundberg kunde eller brydde sig om att skilja mellan dragoner och husarer. Kallas han husar såväl i samtliga hfl som i dödboken? Ja, de olika soldatregistren, ett tjugutal (som rapporterar till Centrala Soldatregistret) behöver volontärer. Hittills lär endast ca hälften av alla indelta knektar, ryttare och båtsmän vara registrerade. Men kanske Skånes Knektregister ( http://www.sgf.m.se/knektar.htm ) har uppgifter om din dragon, uppgifter som inte har rapporterats till Centrala Soldatregistret.
340
« skrivet: 2007-07-05, 17:45 »
There was and are no place called Fogelbik, but a few farms and villages Fogelvik and Foglavik, nowadays spelled Fågelvik and Fåglavik. (The name consists of the two words fågel meaning bird and vik meaning bay.)
The farm Lilla Åsa, mentioned above, is situated in the parish of Jung in the province of Västra Götaland.
In the same province, not far from Lilla Åsa, you will find the village Fåglavik in the parish of Hudene.
These places are situated not far from the very little town Herrljunga.
341
« skrivet: 2007-06-29, 14:10 »
Rida, rida ranka,
hästen heter Blanka.
Liten pilt med ögon blå,
kungakronor skall du få.
När du dem har vunnit,
ungdomsro försvunnit.
342
« skrivet: 2007-06-27, 09:09 »
Nationalencyklopedins internettjänst:
Typiska för Smålands inland är namnen på -skögle (ung)skog ...
Lars
344
« skrivet: 2007-06-19, 10:53 »
In the Central Soldiers Register ( http://soldat.dis.se/soldater.php ) I found a few soldiers with the name Johan Enström, but none of them were born 1815 and in Karlstorp parish (were Jonas Qvist lived) or the parishes in the neighbourhood. (Remember however that the Soliers Register is?t complete. You will for instance not find Jonas Qvist there as the research about the cavalrymen in most companies of the Småland Dragoon Regiment just has started. ) You must be absolutely sure that Johan Engström is a son of Jonas Ovist before going further. You should be able to attain this using the birth book and the Husförhörslängder (Household Examination Rolls or Clerical surveys) of the Karlstorp parish. But maybe you have already done such a research and are 100 % convinced? //Lars
345
« skrivet: 2007-06-18, 21:37 »
The allotted regiments were as a rule mustered/ inspected every fourth year. So there should be a number of muster rolls where you can study the military career of your dragoon Jonas Qvist.
He belonged the Vetlanda company of the Småland Dragoon Regiment.
The muster rolls are not accessible on internet today (but probably in a few years). Thus we still have to read them on microfilm. But I don?t know how you can obtain such film or cards where you live.
//Lars
346
« skrivet: 2007-06-17, 11:05 »
The regiment to which Jonas Qvist belonged changed its name (and in some degree equipment, arms and tactics) at several times. From the year 1792 it was called the Småland Light Cavalry Regiment, 1802 the Småland Light Dragoon Regiment, 1808 the Småland Dragoon Regiment and finally, 1822 the Småland Hussar Regiment. Trying to tell you about the life of the allotted horsemen is difficult, not only because of my bad english, but the fact that there are words more or less impossible to translate as no similar system existed outside Sweden. To learn more I, like Bo Johansson, recommend the webbsite of Hans Högman ( http://www.algonet.se/~hogman/swegen.htm ). Among Högman?s articles in english these two under the heading Swedish Military History should be good beginning: A summary of the Allotment System > The New Allotment System and Swedish regiments > Cavalry > Småland Cavalry Regiment. The Dragontorp is in fact not a name but means a torp (~ a cottage or croft) where a dragon (dragoon) lived. As far as I know the Småland Dragoon Regiment was not engaged in the war 1808-1809 with Russia. The war with England 1810-1812 was more or less just a war declaration (forced upon Sweden by Napoleon). I belive (but don?t know for sure) that Jonas Qvist had to take part in the war 1813-1814 agaist Napoleon. (I myself have an ancestor in the Småland Dragoon Regiment who did.) Facts about Jonas military service, his height and sometimes his health could be studied on the muster rolls of the regiment. //Lars
347
« skrivet: 2007-05-31, 21:22 »
Om hans patronymikon är Jonasson och uppgiften om att han är född i Byarums s:n ca 1787 är korrekt blir det genast lite enklare. Bl a har vi där en Isak född 1790-07-07, son till Jonas Abrahamsson, som nog bör synas i sömmarna.
348
« skrivet: 2007-05-30, 20:29 »
Solveig
Du har för Isac inte hjälp av något patronymikon för att finna hans födelse och föräldrar.
Fast är ett ganska vanligt soldatnamn, som Isac kan ha blivit tilldelad vid, säg, 18 - 25 års ålder.
Du bör inte lita på att dödbokens uppgift om hans levnadslängd är korrekt, i all synnerhet som han tydligen inte dog i födelsesocknen.
Ett tips är att i husförhörslängderna följa alla Isac födda i Byarum under åren 1786 - 1788 för att se om någon av dem blev soldat Fast och flyttade till Svenarum. Om du inte finner honom född dessa år får du gå vidare med åren 1785 och 1789, osv.
Lycka till!
/Lars
349
« skrivet: 2007-05-16, 19:56 »
Finns inte en läsapparat för mikrokort på närmsta bibliotek?
/Lars
350
« skrivet: 2007-05-16, 17:05 »
Mårten
Det är, enligt min mening, inte osannolikt att du kan finna omständigheterna kring detta brott i domböckerna för Stranda härad, i vart fall om man fick fatt på förövaren. En sökning på SVARs webbsidor visar t ex att man har 20 mikrokort (ref.nr AI:96; kortnr D39511) avseende vinter- och sommartinget 1839 och 14 kort ( ref.nr AI:97; kortnr D39512) för hösttinget 1839. (Men åtminstone om dådet förövades sent under 1839 kan det vara 1840 års kort du bör söka i.) Det är alltså bara att hyra dessa kort och spana.
/Lars
351
« skrivet: 2007-05-13, 14:06 »
Nja. Trots att den allmänna beväringen infördes 1812 och allmän värnplikt föreskrevs i lagar 1885 och 1892 var det först med 1901 års beslut som den indelta krigsmakten ersattes med en som var baserad på värnplikt. Generalmönsterrullor eller, under 1800-talets senare del, s k stamrullor fördes under hela tiden som indelningsverket existerade, dvs t o m 1901.
Om fred eller krig, generalmönstringar genomfördes i princip vart tredje år. Variationer av tidsintervallet är inte ovanliga.
Mikael. I dina kläder skulle jag kontakta krigsarkivet. Av arkivförteckningen för Västmanlands regemente kan du få bekräftat att det inte finns någon GMR mellan 1807 och 1818. Dessutom kan du få veta om där ev. finns några andra dokument av intresse, t ex överskeppningsrullor eller handlingar om fångutväxling.
/Lars
352
« skrivet: 2007-05-08, 11:55 »
Börje
Det förefaller troligt att din soldat tillhörde Ydre kompani i Första Livgrenadjärregementet. Med ledning av denna uppgift bör det vara tämligen enkelt att leta upp honom i de generalmönsterrullor(gmr) som finns inom perioden ca 1838-1848 för detta förband.
För en del regementen och tidsperioder finns uppgifter om bestraffningar noterade i gmr för berörda soldater, för andra finns särskilda straffrullor.
/Lars
353
« skrivet: 2007-04-15, 12:58 »
Att det har funnits ett krutbruk i grannskapet är korrekt, men är det verkligen krutmagasinet vi ser på bilden?
Jag erinrar mig en uppgift i tidningarna på 50-talet om en fastighetsägare Läggeberger i Fliseryd. Han lät uppföra en slottsliknande byggnad, men kom i konflikt med kommunens byggnadsnämnd. Byggnaden blev nämligen en våning högre än tillåtet. Läggeberger fyllde då upp marken kring byggnaden, så att endast tillåtet antal våningar blev synliga.
Men det kan ju ha varit så att denne fastighetsägare endast gjorde en påbyggnad på det ursprungliga krutmagasinet?
354
« skrivet: 2007-04-13, 08:32 »
Det förefaller troligt att han tillhörde roten nr 46 Gärdsbol i Visnums kompani av Nerikes regemente. Med hjälp av denna uppgift bör det inte vara någon svårighet att finna honom i generalmönsterrullorna och läsa åtminstone hans soldatnamn.
(Uppgifterna i Centrala Soldatregistret är än så länge långt ifrån fullständiga. Det har uppskattas att de omfattar drygt hälften av alla indelta knektar, ryttare och båtsmän 1684-1901.)
355
« skrivet: 2007-04-13, 08:10 »
Sven-Åke
Nedan finner du ytterligare tre kandidater att syna i sömmarna. Det är samtliga Per, födda 1722-1724, vilkas fäder heter Hemming som finns redovisade på PLFs CD-2.
...............................................
Post HÖG-F-4804
Per
Född 7/7 1723 i Drageryd, Högsby (H)
Far
Hemming
Mor
(Ingen namnuppgift)
Övriga uppgifter
Församlingskod: 82102
--------------
Källa: Högsby CI:2
................................................
Post MIS-F-3293
Per
Född 6/5 1725 i Stubbhult, Misterhult (H)
Far
Hemming
Mor
(Ingen namnuppgift)
Övriga uppgifter
Församlingskod: 88203
--------------
Källa: Misterhult C:2
.................................................
Post HÖG-F-5005
Per
Född 23/10 1726 i Gillberga, Högsby (H)
Far
Persson, Hemming
Mor
(Ingen namnuppgift)
Övriga uppgifter
Församlingskod: 82102
--------------
Källa: Högsby CI:2
.................................................
/Lars
356
« skrivet: 2007-04-11, 10:12 »
Jag vill minnas att så sent som under 50-talet bedrevs vägmästareutbildning på tekniska skolor i bl a Katrineholm och Hässleholm. Utbildningen där hade väl inte samma status som dåtidens ingenjörsutbildning, men vägmästarna fick ändå ofta en fin yrkeskarriär. Detta berodde nog på att de unga män som satsade på denna utbildning hade några års praktisk erfarenhet - de var påtagligt motiverade - och inte minst på ambitiösa lärare vid dessa skolor.
Lars
357
« skrivet: 2007-04-08, 15:56 »
Tack, Pia, och ursäkta att jag inte upptäckt ditt inlägg förrän nu!
Nej, egentligen vet jag inte ens om mina ana verkligen var i Danmark. Men i april 1750 fick han Kungl Maj:ts permission från Södermanlands regemente för att resa till Köpenhamn. I juli 1752 dyker han upp i Malmö.
Jag tänkte att det på Skälland möjligen kunde ha funnits någon slags värvat regemente (en dåtida motsvarighet till den sentida främlingslegionen) för då är det nog där jag bör söka.
Att Danmark och Sverige var fiender vid 1700-talets mitt av, så att säga,gammal vana är nog troligt, men inte rådde då krig?
/Lars
358
« skrivet: 2007-03-17, 10:42 »
Tack, Jan! Jag har också letat (men bara i fem år).
Vid denna tidpunkt hade man i de svenske styrkorna infört sedvanan att dekorera dem som utmärkt sig i strid - möjligen något som dåvarande kronprins Bernadotte lanserade med Napoleon som förlaga. Vid Smålands Husarregemente (eller, som det hette då, Smålands Dragonregemente) utdelades ingen guldmedalj, men två silvermedaljer för tapperhet i fält för broskansen vid Rosslau 1813 29/9. (Du har nog råkat notera fel årtal i rubriken?)
De ene av dessa två var min mf mm f Fredrik W Gessén.
Det är trevligt med anfäder som gjort sig skyldiga till hjälte- eller illdåd, för då får man veta lite mera om dem. Och i det långa perspektivet skattas dessa dåd lika högt.
359
« skrivet: 2007-03-08, 17:02 »
Hans Högman skriver på sin förnämliga webbplats: Vid avsked behöll soldaten sin lön till den månad han avgick. Avsked efter 25 mars innebar att han fick bo kvar på soldattorpet till den 30 september. För avsked efter den 30 september kunde ha stanna på torpet till den 14 mars året därpå. Soldatänkor hade samma rättigheter, dock fick hon inte lyfta återstående lön. Då tiden hon fick bo kvar på torpet löpt ut fick hon flytta, ofta till ett okänt öde.
Såvitt mig bekant fanns inget boende ordnat för avskedade soldater. Det ankom säkert på den enskilde soldaten att själv skaffa sig och sin familj bostad. Inte så sällan blev tillvaron mer eller mindre eländig efter avskedet.
360
« skrivet: 2007-03-07, 21:00 »
En anledning av flera kan vara att det i vart och ett av de tre smålandslänen finns synnerligen aktiva föreningar med ambitionen att upprätta genealogiska databaser som täcker hela länet. Längst förefaller PLF i Kalmar län ha kommit, men även Kronobergs Genealogiska Förening och Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening tycks vara på god väg. Dessa databaser underlättar forskningen i hög grad. Inte i något annat län torde det vara så lätt att släktforska som i Kalmar län (bara man har förstånd att kontrollera de andrahandsuppgifter som alla sådana databaser består av).
Motsvarande helhetsgrepp har jag inte sett i Västergötland. Men släktforskarföreningen i Alingsås, där jag nu bor, är ändå mycket aktiv.
Lars Skillius
Smålänning i Västergötland
361
« skrivet: 2007-03-01, 22:27 »
Din Johan Borg tillhörde av allt att döma det regemente som 1808 - 1822 hette Smålands dragonregemente och därefter Smålands husarregemente. Och, som du ser i mitt inlägg ovan den 31 okt 2006, så åtföljdes dessa namnändringarna som regel av mer eller mindre genomgripande förändringar i organisation, beväpning, taktik mm. Det ålåg rusthållaren/rusthållarna att anställa ryttaren/dragonen/husaren och hålla honom med häst och få dessa båda godkända vid de återkommande generalmönstringarna av regementet. Vidare skulle de hålla honom med ett torp och den mark som utgjorde förutsättningen för att han skulle kunna försörja sig och sin familj. Som regel hade nog husarerna en aning högre status i dåtidens samhälle än knektarna. Man kan säga att krigsmakten 1682 - 1901 finansierades, inte främst med skatter, utan i mångt och mycket in natura av landets bönder och godsägare. Det finns åtskilliga hyllmeter litteratur om indelningsverket och hur det fungerade. Till att börja med skulle jag vilja rekommendera att du läste Hans Högmans förnämliga redogörelse (se http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm > Militaria > Indelningsverket och den indelte soldaten) /Lars
362
« skrivet: 2007-02-27, 18:31 »
Om din Skrukfeldt var soldat/knekt tillhörde han nog roten nr 81 Skruke i Nerike Regementes Livkompani. Men där fanns också två rusthåll nr 73 och 74 Skruku i Östra Nerikes Skvadron av Livregementets Husarer (vilket understryker vikten av att du skiljer mellan knekt och ryttare.)
Organisatoriska uppgifter av detta slag finner man i Grills Svenska Indelningsverket, som numer också finns på CD.
Bekvämast är att söka honom i Centrala Soldatregistret - jag tycker mig ha funnit honom där - för att sedan kontakta Soldatregistret Närke för de ev. ytterligare uppgifter de kan ha. Roligast är att själv leta fram honom i rullorna för det aktuella förbandet och det tidsperiod då han var i tjänst.
Kanske har hembygdsföreningen på orten mera detaljerade uppgifter om torpen?
Lycka till!
/Lars
363
« skrivet: 2007-02-26, 04:42 »
Gök var ett tämligen vanligt soldatnamn. Han var inte son till en soldat Gök?
/Lars
364
« skrivet: 2007-02-26, 04:39 »
Pelle Holm skriver i en av sina böcker Skjortan adlar men inte särken, vilket betyder att adelskap följer manslinjen men inte kvinnolinjen vid giftermål.
Läser man uttrycket Särken adlar, inte skjortan blir väl innebörden närmast den motsatta. Kanske han var mera stolt över sina anor på mödernet?
/Lars
365
« skrivet: 2007-02-25, 21:56 »
Margareta
Det möjligen inte Isberget i Hammars s:n eller Isberga i Ramundeboda s:n du söker? Bägge dessa socknar gränsar till Askersunds lfs.
366
« skrivet: 2007-02-25, 20:47 »
Här kommer bilden till min text ovan. (Kinkigt detta. Bilder får vara max 100 kb. I mitt försök nyss var den 101 kb och det gick inte.) 
367
« skrivet: 2007-02-25, 20:38 »
Pigan Carolina och barnet var tydligen inte välkomna i hemsocknen, men vad står det sedan? (För den som vill läsa texten, som jag försökt kopiera in nedan, på Genline bör nämnas att den finns längst till höger på ovan angiven sida.)
368
« skrivet: 2007-02-21, 18:02 »
Jag vet inte hur vanligt namnet Lodin/Loddin var kring 1840. Men av Sveriges Släktforskarförbunds CD Sveriges Befolkning 1890 framgår att det då levde 123 personer i Sverige med namnet Lodin (varav 12 i Dalarna). Däremot redovisar denna CD inte någon person med namnet Loddin.
/Lars
369
« skrivet: 2007-02-19, 13:28 »
Gunnel
Din Måns Hus har förmodligen fått sitt soldatnamn först sedan han hamnat i Asmundtorps socken och Ottarps kompani av Södra Skånes Infanteriregemente. Det är därför inte så troligt att det går att finna honom i Småland under namnet Hus.
Ibland återtog soldaterna sitt förutvarande namn, oftast ett patronymikon, sedan de fått avsked. Det finns därför anledning att söka efter detta namn i husförhörslängderna under främst senare delen av hans levnad och i dödboken.
/Lars
370
« skrivet: 2007-02-14, 12:41 »
Tack, Leif, för detta goda tips. Ja, Finlands Släkthistoriska Förening presenterar skannade kyrkoböcker (ungefär som Genline AB i Sverige, dock helt avgiftsfritt). Min enda svårighet var de finska rubrikerna på de olika kyrkoböckerna, födelse, vigsel etc - man har ännu inte någon svensk översättning - men det var bara att prova sig fram. Jag sökte i en kustsocken, förr tydligen svenskspråkig, och fann direkt och utan svårighet den uppgift jag sökte.
371
« skrivet: 2007-02-12, 07:44 »
Jag har en militär ana, som vistades i Danmark 1749-1753. Vilket arkiv i Danmark bör jag kontakta för att se om han i detta land lämnat något spår efter sig? Tacksam för namn och gärna också adress.
/Lars
372
« skrivet: 2007-02-01, 14:53 »
Älghult/Elghult socken ligger i Kronobergs län.
373
« skrivet: 2007-01-30, 20:23 »
Enligt Sveriges befolkning 1890 fanns två kvinnor med efternamnet Kindblom i Jönköping, Johanna f 1856 och Sara Josefina f 1860. (Bägge är födda i Båraryd, varför de troligen är systrar.) Men Sara Josefina är gift. Allt tyder på att Johanna/Hanna är modern till de två ovannämnda gossebarnen, som ju är födda u.ä.
Enligt Sveriges befolkning 1900 bor den då tolvårige Sven August i en fosterfamilj, så där får vi ingen vägledning av fosterföräldrarnas namn.
Kritisera gärna detta försök att verifiera att Hanna Kindblom är mor till Sven August.
/Lars
374
« skrivet: 2007-01-30, 20:03 »
Stig-Ove
Ja, församlingsgeografin i Jönköping är onekligen rörig för en utböling som tidigare inte försökt forska där. Tack!
/Lars
375
« skrivet: 2007-01-30, 19:59 »
Hej Anna
Det förefaller rimligt att denna Hanna Kindblom är mor inte endast till Gustaf Wilhelm, f 1882, utan kanske också till den Sven August, f 1888, vars härkomst jag söker. Detta går kanske inte att bevisa, men sannolikheten ökar om namnet Kindblom var unikt för Hanna eller åtminstone ovanligt bland 15-50 åriga kvinnor i Jönköping.
Hjärtligt tack, Anna, för ditt fynd från mig med framför allt från kvinnan som har Sven August Kindblom som farfar.
/Lars
376
« skrivet: 2007-01-28, 20:51 »
Dan
Om upplösningen bör vara 3000 pixlar på den kortaste sidan blir den 4500 på den längsta (räknat på ett småbildsdia). Totalt skulle då fordras 13,5 Mbyte, vilket en tämligen god digitalkamera klarar. (Fast nu har vi nog hamnat ett stycke från släktforskningen.)
/Lars
377
« skrivet: 2007-01-28, 18:41 »
Robert
Tack för dina tips. De är intressanta (förutsatt att kvaliteten blir nästan lika bra som med en filmskanner). Och det går betydligt snabbare och bildfilerna blir väsentligt mindre.
/Lars
378
« skrivet: 2007-01-26, 12:28 »
Robert!
Du beskriver hur du digitaliserar diabilder genom att fotografera av dem med digitalkamera. Vilken kvalitet får du med detta förfaringssätt (jämför gärna, om du har erfarenhet, med den kvalitet man får med en bra filmskanner)?
Skärpedjupet vid makrofotografering kan, beroende på fotograferingsavstånd, objektivets brännvidd och använd bländaröppning, röra sig om någon millimeter. Förmodligen har du haft dina dia i oglasade ramar. Har du haft något problem med dia som buktar sig utanför skärpedjupet?
//Lars
379
« skrivet: 2007-01-23, 19:07 »
Jo, tack. Jag har skrivit fel. Och informationen beträffande Sånntorp och Ekeberg fick jag av Sonia B i förra veckan.
/Lars
380
« skrivet: 2007-01-23, 19:04 »
Jo, tack. Jag har skrivit fel.
/Lars
381
« skrivet: 2007-01-23, 18:57 »
Gerd
Nej, egentligen vet jag själv inte mer än att han så småningom blev farfar till den person jag försöker hjälpa.
Mitt uppdrag var att i första hand undersöka om det trots allt är möjligt att få reda på vem åtminstone modern var. (I vissa sammanhang kan tydligen s k barnmorskejournaler avslöja hur det förhåller sig. Men om någon barnmorska över huvud assisterade vid hemliga förlossningar vet jag inte.) I andra hand gäller det att ta reda på när och vem som gav honom namnet Kindblom (samt kanske också varför).
/Lars
382
« skrivet: 2007-01-23, 17:43 »
Gerd
Husförhörslängder/församlingsböcker mm i Jönköpings Kristina specificeras tydligen i ett antal underförsamlingar som följer kvartersindelningen?
/Lars
383
« skrivet: 2007-01-23, 13:22 »
Tack, Gerd. Ja man kan verkligen undra hur han fick namnet Kindblom. Uppenbarligen måste detta ha skett mellan 1888 och 1900. Jag har för avsikt att med början år 1900 försöka följa honom i husförhörslängderna under denna period, för att se när och var (kanske på ett barnhem eller i en annan fosterfamilj) han fick detta namn.
Men det här med församlingarna i Jönköping är förvirrande. Han föddes alltså i Jönköpings westra annexförsamling (men Jönköpingsbygdens Genealogisk Förening har då redovisat honom i Jönköpings Sofia) och du finner honom år 1900 i Västra kvarteret Jönköpings östra.
Vilka församlingars hfl kan man av ovanstående uppgifter se att man bör beställa från SVAR? (Initialt måste vi alltså blunda för möjligheten att han levat i någon annan församling mellan nämnda år.)
/Lars
384
« skrivet: 2007-01-22, 20:18 »
Ett gossebarn föddes i september 1888 i Jönköpings westra annexförsamling. I födelseboken saknas uppgift om fadern, modern är noterad okänd och dessutom står där hemlig förlossning.
Vilken möjlighet har jag att få veta namnen på föräldrarna eller åtminstone modern, vilka handlingar bör jag i så fall söka i och var finner jag dessa handlingar?
/Lars
385
« skrivet: 2007-01-18, 14:04 »
Nearly all names ending with the letter a are female names. Most but not all female names do end in an a.
/Lars
386
« skrivet: 2007-01-14, 20:12 »
Sonia!
Ja, jag ser nu att Kierstin Nilsdotters inte var änka vid giftet med Per Månsson.
Jag har samma barn som du, Erik f 1756-07-07 samt Kerstin och Brita f:a 1758-04.
Som Kierstin Nilsdotters föräldrar har jag i Anbytarforum fått Nils Danielsson Solberg, f beräknat 1679, d i Mellåna, dåvarande Askersunds lfs nuvarande Ramundeboda, 1763 (GID 403.40.29100) och Cecilia Svensdotter f 1695-04-14 i Vinnasjö, Askersunds lfs (GID 403.38.105600).
Källhänvisningarna ovan är mina egna, men jag har dock inte funnit något som verifierar att Kierstin Nilsdotter skulle vara barn till sistnämnda par. Jag avser att granska uppgifterna om de två alternativa föräldrar som du tillhandahållit (men för detta behöver jag mera tid än jag diponerar i kväll).
Hjärtligt tack för att du engagerat dig i denna fråga!
/Lars
387
« skrivet: 2007-01-12, 09:01 »
Tack, Christer och Staffan, för tips resp. fakta. Detta visade sig alltså, ur min synvinkel, beklagligtvis vara ett blindskär.
Hur kan du, Staffan, så raskt hänvisa till en bouppteckning? Finns bouppteckningar för Sthlm på CD? Eller slumpade det sig så att salig bryggaren tillhör dina anor?
/Lars
388
« skrivet: 2007-01-11, 09:41 »
Tack, Christer!
Jag letar efter födelsen/härkomsten för min ana Carl Fredrik Gess?n (ibland stavat t ex Giss?n, Gisen och Giessen) född ca 1730. Eftersom jag under 4? år inte haft någon framgång med detta söker jag även efter personer med samma efternamn i förhoppning om att de tillhör samma släkt. Frågan är alltså om man utan ansträngning kan tolka brudens namn som de ovan nämnda? Då finns det nog anledning att spana i födelseboken, säg, 1704-1713 för Katarina.
/Lars
389
« skrivet: 2007-01-10, 09:41 »
Ursäkta, bildfilen i mitt försök nyss var en aning för stor. Alltså, vad heter bruden och var är hon född?  Lars
390
« skrivet: 2007-01-10, 09:28 »
Vad heter bruden och var är hon född?
Tacksam för din tolkning.
Lars
391
« skrivet: 2007-01-03, 09:27 »
Helena
Soldatregistret Uppland är ett av de 25 lokala register som lämnar uppgifter till Centrala Soldatregistret. (Det utesluter givetvis inte att de lokala registren kan ha uppgifter, som man ännu inte hunnit rapportera.)
Det har uppskattats, låt vara förmodligen på tämligen lösa grunder, att uppgifterna i Centrala Soldatregistret f.n. omfattar ungefär hälften av alla indelta knektar, ryttare och båtsmän under tiden 1682-1901. Men omfattningen växer lite varje år som följd av pågående forskning.
Mest spännande och givande är dock att själv leta fram uppgifterna på generalmönsterrullorna (som man kan låna på mikrokort av SVAR). Har man bara klart för sig vilket militärt förband och vilken tidsperiod det gäller är den uppgift man söker i regel lätt att finna. Men jag håller med Calle om att kvaliteten på båtsmansrullorna ofta är lite sämre än för knektar och ryttare.
//Lars
392
« skrivet: 2007-01-01, 17:55 »
Ingela
Kierrman/Kärrman kan ursprungligen vara ett soldatnamn. Så anger t ex Bertil I W Kjelldorff på sid 217 i Finsk invandring till Tiveden med omnejd att torpet Kärret i Tiveds s:n tillhörde rote nr 17 i Norra Vadsbo kompani i Kunglig Skaraborgs regemente. Soldaterna på denna rote erhöll namnet Kärrman. (Om man antar att stavningen i denna bok är normerad bör man nog inte utesluta att dina Kierrman kan har sina rötter här.)
Lycka till och God Fortsättning!
Lars
393
« skrivet: 2006-12-25, 15:19 »
Enligt CDn Svenska ortnamn finns åtminstone fem socknar i Västergötland med en by eller annan ort som heter Vallby. Om du ställer din fråga under den socken där ditt Vallby låg eller åtminstone klargör vilken socken det är frågan om har du förmodligen betydligt större chans att få hjälp av dem som forskar på denna socken.
God Jul
Lars
394
« skrivet: 2006-12-18, 16:40 »
Ur SAOB (Svenska Akademiens Ordbok):
FÄNRIK
UTTAL: fän4rik, äv. fän3rik2,
GENUS: m.; best. -en; pl. -ar.
FORMVARIANTER: ( fen- 1535-1844 (: fenriksår). fänd- 1535-1874 (: granadörfändrik). ffenel- GR 8: 144 (1532). fän- 1597 osv. -rek 1593. -rich, -rick 1532-1824. -rik (-ric) 1626 osv.)
ETYMOLOGI: [liksom d. f?ndrik av t. fähn(d)rich, till mht. vaner(e), fanbärare, till mht. vane (se FANA); jfr mnt. vener, venre, mnl. vaendrigh, holl. vaandrigh]
BETYDELSE: urspr.: militär befälsperson som bar en truppavdelnings fana; senare (till år 1835 o. efter 1914): innehavare av lägsta officersgraden (till vilken, efter 1914, från krigsskolan utexaminerad elev utnämnes med konstitutorial, icke med fullmakt); i Finl. numera: underlöjtnant vid arm?n;
395
« skrivet: 2006-12-16, 15:53 »
Bäste namne!
Börjar verkligen den andra raden med bokstaven i? Om man, som jag, lyckas tolka den som ett f kan lydelsen möjligen vara fick kyrkogård(sbegravning) medan han icke, följt av en förklaring, någon förmildrande omständighet, till detta avsteg från praxis.
Lars
396
« skrivet: 2006-12-07, 22:22 »
Jan,
Jo tack, detta känner jag till. Jag har mycket uppgifter om alla Gess?n i Småland. Undantaget, dvs det jag söker, är födseln för Carl Fredrik G (far till den Fredrik Wilhelm du nämner ovan). Denne Carl Fredrik är född på 1730-talet, troligen i Sörmland, Östergötland eller därikring.
Den ende sonen, Gustaf Fredrik, arrendatorn för korpralstället Bjälebo, dog f.ö. 1824-11-12 och med honom också släktnamnet Gess?n.
/Lars
397
« skrivet: 2006-12-07, 08:37 »
Carina
Tack för tipset! Även om det förmodligen är ett blindskär kan det vara värt att kolla upp. I vilken av Ilstorps hflängder?
/Lars
398
« skrivet: 2006-12-06, 18:55 »
Tack, Kalle, nu vet jag detta om CD-1. Det var en chansning. Men alla Gess?n i Högsby känner jag i detalj sedan tidigare.
Ursäkta om jag nu blir lite yvig när jag försöker förklara. Det är härkomsten för den äldste kände Gess?n, Carl Fredrik, jag sökt de senaste fyra åren. Han dyker upp som volontär i Sörmlands regemente 1749. Ca 15 år senare påstår en rulla att han är Sörmlänning, i en annan rulla är han Östgöte. Han slutar sina dagar i Högsby. En annan Gess?n, manufacturisten Olof Gess?n, lever och dör i Norrköping strax efter 1700-talets mitt. Inte heller hans hemsocken har jag lyckats finna. Håhåjaja, men hjärtligt tack!
/Lars
399
« skrivet: 2006-12-06, 16:53 »
Skymtar månne någon Gess?n i södra Östergötland eller norra Kalmar län? Enligt en militär rulla är den jag söker östgöte. Men också andra personer med detta släktnamn kan vara en ledtråd. Jag vore därför tacksam om du som äger PLFs CD-1 vill söka efter en person (eller möjligen flera) med efternamnet Gess?n i denna CD. Sökningen kan begränsas att gälla tiden 1700-1799, men bör nog helst omfatta såväl födda, vigda och döda.
/Lars
400
« skrivet: 2006-12-04, 16:43 »
...Och knekten i nr 4 Salsendy (Grills stavning) tillhörde S. Vadsbo kompani av Skaraborgs regemente.
Du kan finna uppgifter om denne knekt, Jonas Arvidsson Sandell, och hans hustru Maria i Centrala Soldatregistret på nätet. (Sök t ex på Sandell i socknen Undenäs.)
//Lars
401
« skrivet: 2006-11-28, 13:23 »
Båtsmannen Nicolaus/Niklas Rörström vigdes först 1836-01-23 i Vissefjärda till Maja Stina Petersdotter från Falebo. De fick två döttrar, Kristina, f 1837-11-01, och Maria, f 1840-01-23. Maja Stina dog dock 1842-01-17 av lungsot.
Niklas gifte om sig 1842-08-27 med Ingrid Lena Gummesdotter. Detta par fick en son, Karl f 1843-02-02.
Källa: PLFs CD-3.
402
« skrivet: 2006-11-28, 12:34 »
Båtsmannen för rusthållet nr 203 Rörsbo i 3:e Södra Möre Indelta Båtsmanskompani Nicolaus Israelsson Rörström är född 1811-01-14 i Lars(a)måla, Vissefjärda socken. Hans föräldrar var torparen Israel Ericsson och hans hustru Stina Andersdotter.
För ev. ytterligare upplysningar om denne båtsmans tjänstgöring bör du vända dig till Båtsmansregistret i Småland.
Källor:
C.Grill: Svenska Indelningsverket, del III sid 21
Centrala Soldatregistret (på internet)
Vissefjärda C:3 sid 18 (GID 186.23.61800)
//Lars
403
« skrivet: 2006-11-26, 13:19 »
Jo tack, jag vet. (I min dator är DVD-läsaren enhet H, men detta är ointressant för andra och därför använde jag i inlägget ovan manualens X.) Och, som sagt, jag löste problemet i går em och kan alltså granska kartorna.
404
« skrivet: 2006-11-25, 18:35 »
Fick den Häradsekonomiska kartan att visa sig genom att köra (i stället för manualens X:`start.html) X:`ROOT`index.html.
405
« skrivet: 2006-11-25, 14:13 »
Jag köpte den Häradsekonomiska kartan när den lanserades och använde den i ett par år utan problem. Nu när jag skall titta på kartorna - det var något år sedan sist - fungerade det dock inte. När jag följer manualens Komma igång får jag upp ett tämligen ointressant dokument start.html. Vad gör jag för fel?
Tilläggas bör att jag har installerat ingående bildvisningsprogram viewer`windows`djvubrowserplugin.exe samt att jag normalt använder filläsaren Internet Explorer.
406
« skrivet: 2006-11-20, 11:58 »
Sandra Du kan enkelt kontrollera detta själv genom att gå in i Centrala Soldatregistret på nätet: http://soldat.dis.se/ . Anledningen till att jag föreslår detta är att Soldatregistret på nätet innehåller väsentligt flera poster än den numer något föråldrade Cd:n. Det uppskattas att registret på nätet f.n. innehåller drygt häften av det totala antalet (drygt 500 000) indelta knektar, ryttare och båtsmän under indelningsverkets tid ca 1684 - 1901
407
« skrivet: 2006-11-15, 22:06 »
Dan
Jo, Johan Andersson Bergman är min fm ff mm f. Att du har flera generationer mellan dig själv och denne Johan beror nog på att du, i motsats till mig, är tämligen ung och förmodligen också på att din gren tidigt satt barn till världen.
I antavlan ovan är personerna i min anlinje noterade med versaler. För att hålla antalet personer i forskningen måttligt har jag inte intresse av att hamna alltför lång från de egna anorna. Men visst skulle det vara intressant att få veta lite mera om din Carl Johansson Bergman och hans familj.
Luckan i tid mellan Johan (f ca 1684)och Margareta, barn till Anders Bergman, ter sig märkligt lång. Dessutom visar dagens spaning på Kräklingbo C:1 att det är en och samma Margareta som föddes och dog 1709. (Där står att hon var 11 veckor vid dödsfallet, vilket stämmer hyggligt, om än inte exakt.)
För barnen Maria och Carl i samma syskonskara har jag inga källhänvisningar (men har fått uppgifterna från en mycket ambitiös och pålitlig släkforskare, som dock nu inte längre är i livet. Var han funnit dessa uppgifter vet jag inte. Möjligen i bouppteckningar?) Kanske är dessa två födda mellan den äldste, dvs Johan, och nämnda Margareta.
Anita
Jo, även minsta gåva mottas med största tacksamhet. Dessutom är det trevligt när flera kan bidra till att lösa samma problem.
408
« skrivet: 2006-11-14, 20:37 »
Tack, Olle!
(Man skall inte skåda given häst i mun och med risk för att vara småaktig: Står det inte Jostesdotter?)
409
« skrivet: 2006-11-14, 08:08 »
Tack, Anita!
Som du ser av min antavla ovan har jag just inga uppgifter, utöver namnet, på den tidigaste Anders Bergman (ff till Carl Johansson Bergman). Därför uppskattar jag särskild ditt bidrag med namn och ett årtal på hans hustru. Det förhållandet att hon inte anges vara änka kan tyda på att han överlevde henne? Har du möjligen någon uppgift om vad slags mästare han var?
/Lars
410
« skrivet: 2006-11-13, 16:54 »
Här en antavla för Carl Bergman Johansson. Den innehåller allt jag f. n. vet om honom och hans härkomst. Hans far, Johan Bergman Andersson, är min fm ff mm f. Jag är tacksam för alla rättelser och kompletteringar. Antavla för Carl Bergman Johansson 1712-1782 Sida 1 ---------------------------------------------------------------------- Proband Carl Bergman-Johansson. Husbonde på Histilles, Kräklingbo (I). Född 1712-08-12 i Krasse, Guldrupe (I). Död 1782-05-06 i Histilles, Kräklingbo (I). Dödsorsak: Ålderdomsskröplighet. (Far I:1, Mor I:2) Gift i Sutarve, Kräklingbo (I) med. Anna Persdotter. ---------------------------- Generation I ---------------------------- I:1 f JOHAN ANDERSSON BERGMAN. Född beräknat 1684. Johan Bergman-Andersson, f 1688. Antagen som sockenknekt nr 129 i kapten Arners kompani vid Västra Skånska regementet till fot 1718, kommenderad till Lund 1718, om- placerad till nr 41 i samma kompani 1719, kommenderad till Gotland, rymde där och skall eftersökas. [Landsarkivet i Visby>Soldatregister Gotland>Gotländska Karoliner; http://hem.passagen.se/kjol7338/karolinerac.htm] Sockenknekt och husbonde. Husbonde till ca 1728 på Krasse, Guldrupe (I). Husbonde efter ca 1728 på Histilles, Kräklingbo (I). Död 1746-04-29 i Kräklingbo (I). Dödsorsak: Ålderdom (62 år). (Barn Proband, Far II:1) Gift med. efterföljande ana. Barn: Carl Bergman-Johansson. Född 1712-08-12 i Krasse, Guldrupe (I). Död 1782-05-06 i Histilles, Kräklingbo (I). (Se Proband). Mårten Bergman-Johansson. Född 1714-03-12 i Krasse, Guldrupe (I). Anders Bergman-Johansson. Född 1715-03-19 i Krasse, Guldrupe (I). Brita Bergman-Johansdotter. Född 1720-02-20 i Krasse, Guldrupe (I). Död i Krasse, Guldrupe (I). Mathilda Bergman-Johansdotter. Född 1722-04-04 i Krasse, Guldrupe (I). Anna Maria Bergman-Johansdotter. Född 1725-08-10 i Krasse, Guldrupe (I). Död 1785-11-26 i Busarve, Barlingbo (I). BRITA BERGMAN - JOHANSDOTTER. Född 1728-04-08 i Krasse, Guldrupe (I). Död 1773-06-25 i Stenstugu, Barlingbo (I).(1) MARGARETHA CATHARINA BERGMAN. Född 1729-11-07 i Histilles, Kräklingbo (I). Död 1803-05-29 i Stenstugu, Barlingbo (I). Barbara Bergman-Johansdotter. Född 1733-08-15 i Histilles, Kräklingbo (I). Död 1806-01-04 i Norrbys, Barlingbo (I). I:2 m BARBARA MARIA CARLSDOTTER. Född 1689 i Krasse, Guldrupe (I). Död 1782-08-12. Dödsorsak: Ålderdomsskröplighet. ----------------------- (1) Bpt 1773:1856 Tacksam för rättelser och kompletteringar / Lars Skillius 2006-11-13 Antavla för Carl Bergman Johansson 1712-1782 Sida 2 ---------------------------------------------------------------------- (Barn Proband, Far II:3, Mor II:4) Gift med. föregående ana. --------------------------- Generation II --------------------------- II:1 ff ANDERS BERGMAN. Husbonde vid Histilles, Kräklingbo (I). Ett utsnitt ur Gotlands domböcker 1704: Följande uppbud skedde: 1/3 Kassle, Hangvar 3 g; Histilles, Kräklingbo t byggmästare Anders Bergman 1 g; 1/4 Buters, Väskinde t Nils Larsson 1 g Källa: Db 1704 Nh h ? 31 (Barn I:1) Gift. Barn: JOHAN ANDERSSON BERGMAN. Född beräknat 1684. Död 1746-04-29 i Kräklingbo (I). (Se I:1). Margaretha Bergman. Född 1709-08-23 i Histilles, Kräklingbo (I). Margaretha Bergman. Död 1709-10-28 i Histilles, Kräklingbo (I). Maria Bergman. Född i Histilles, Kräklingbo (I). Carl Bergman. Född i Histilles, Kräklingbo (I). II:3 mf CARL PERSSON KRASSE. Född uppskattat 1660. Jacob Nilsson, hovslagare i Visby, lät stämma Carl Peersson Krasse för att denne på ett bröllop i Sallmons gård i Vänge den 1 november 1685 överfallit och skällt ut Jacobs hustru enligt klagelibell ad acta med mera. Tvisten återges under rubriken Förfluget i Vänge 1685 i Heimdagar nr 1/02 sid 14 och 34. Som källa anges Dombok N häradet vintertinget 1686 ? 23. Visby Landsarkiv. (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6) Gift med. efterföljande ana. II:4 mm MECHTILLE SVENSDOTTER. Född. (Barn I:2) Gift med. föregående ana. --------------------------- Generation III --------------------------- III:5 mf f PER JACOBSSON KRASSE. Född. Sjonhem, Guldrupe,Krasse,1672,ingemar nilsson fullmäktig av ekeby sockens kyrkvärdar och per krasse och hr per bomgård i sjonhem . skall förlikas ,mt h ? 32 [Jens Lerbom i Anbytarforum, Bro s:n, 2003-03-12] (Barn II:3) Tacksam för rättelser och kompletteringar / Lars Skillius 2006-11-13 Antavla för Carl Bergman Johansson 1712-1782 Sida 3 ---------------------------------------------------------------------- Gift med. efterföljande ana. III:6 mf m BARBARA PERSDOTTER. Född. (Barn II:3, Far IV:11, Mor IV:12) Gift med. föregående ana. --------------------------- Generation IV --------------------------- IV:11 mf mf PER BÅTELSSON KRASSE. Född uppskattat 1590 i Medebys, Martebo (I). Ingift till i Medebys, Ekeby (I). Husbonde bl a på Medebys, Ekeby (I). Tidvis tingsdomare och nämndeman. Vistades på äldre dagar och dog utfattig hos dottern Barbara i Krasse, Guldrupe (I). (Barn III:6) Gift 1:o med. N. N. Född i Dede, Follingbo (I). Gift 2:o med. efterföljande ana. IV:12 mf mm N N. (Barn III:6) Gift 1:o med. Detlof Olofsson. Barn: Rasmus Detlofsson. Gift 2:o med. föregående ana.
411
« skrivet: 2006-11-09, 09:03 »
Henrik
Öppna bilden med din text i Photoshop, lägg på justeringslagret Nivåer samt dra därefter vitpunkten åt vänster och svartpunkten åt höger. Pröva även med olika lägen på gammat, dvs den grå, mellersta punkten. Du kan på så sätt öka kontrasten, göra bakgrunden ljusare och/eller öka svärtan i texten.
En förutsättning är nog att dina bilder är hyggligt exponerade. (Men du har väl, när du tog bilderna, kontrollerat detta i histogrammet.)
Jag har själv gjort så med digitalbilder av hela årgångar av generalmönsterrullor på Krigsarkivet. Enkelt när man kan det, men lite svårare att beskriva.
/Lars
412
« skrivet: 2006-11-07, 12:39 »
Göte P SVAR (Svensk arkivinformation), är - till skillnad från Genline AB - en enhet inom Riksarkivet, som bl.a. har till uppgift att tillgängliggöra arkivmaterial för forskning och undervisning. Detta sker genom mikrofilmning, scanning, dataregistrering och distribution på olika medier. SVAR distribuerar även arkivverkets böcker och publikationer. ( www.ra.se)
413
« skrivet: 2006-11-07, 08:31 »
Sonia!
Ja, du har rätt, men i snart två år har jag satsat mycket arbete på att försöka finna källhänvisningar för de uppgifter jag fick 2004. Min strävan är alltså att med egna ögon övertyga mig om att dessa uppgifter är korrekta. För de tidiga uppgifterna har detta visat sig svårt, bl a beroende på att vissa av kyrkoarkivalierna är finstilta, otydliga och svårlästa.
(Att Kerstin Nilsdotter och Per Månsson verkligen var ett par verifieras av bouppteckningen efter Kerstin: Sundbo Hd 1776 F IIa:1 nr 216. Kerstin förefaller f.ö. ha varit ca 35 år gammal när hon gifte sig med Per, vilket kan innebära att detta var hennes andra äktenskap.)
Men nu gäller min fråga alltså källhänvisningar för Kerstins födelse och föräldrar?
Hälsningar
Lars
414
« skrivet: 2006-11-05, 17:28 »
Kerstin Nilsdotter gifte sig 1755 (vigsel nr 11 år 1755; Askersunds lfs C:3 s 226 och GID 403.40.30600) med Per Månsson, levde i Mellån(a) i nuvarande Ramundeboda, och dog 1775-10-30 (dödsfall nr 31 år 1775; Askersunds lfs C:3 s 63/216 och GID 403.40.29600) vid en ålder som uppges vara 55 år. Kerstin bör alltså vara född ca 1720.
Jag skulle vara ytterligt tacksam för uppgift om hennes födelse och föräldrar (och helst då med källhänvisningar).
Tackar på förhand
Lars
415
« skrivet: 2006-10-31, 08:32 »
Nja, det är väl snarare så att benämningen kavalleri (förmodligen av det franska cheval = häst) kom till användning här i landet före benämningarna husar resp. dragon.
Detta finner man om man studerar namnet på Smålands Husarregemente genom tiderna: Uppsatt 1543 som ryttarfanor i Småland, från 1628 Smålands ryttare, 1684 Smålands kavalleriregemente, 1792 Smålands lätta kavalleriregemente, 1802 Smålands lätta dragonregemente, 1808 Smålands dragonregemente, och slutligen då Smålands husarregemente. (Namnförändringarna åtföljdes som regel av mer eller mindre genomgripande förändringar i organisation, beväpning, taktik mm.)
Jag vill minnas att jag läst att benämningen dragon (= drake) lär ha att göra med den till drakhuvud snidade kolven på ryttarpistolerna.
416
« skrivet: 2006-10-30, 21:09 »
Husar: Husarer var från början beteckningen på tungt kavalleri i Ungern. I Sverige började man sätta upp husarregementen under 1700-talet. De var beväpnade med sabel och karbin. Husarerna bar dolma fram till 1870-talet då attila började användas som livplagg. Attila var en kort rock med snörmakerier eller band tvärs över bröstet, vanligen i fem rader. Dolman var den ursprungliga husarjackan. Den karaktäriseras av de många snörena, som förbinder knapparna på bröstet. Så småningom blir snörbeläggningen på dolman så tät att den täcker hela bröstet. Dragon: Från början var en dragon en infanterist till häst. De red till slagfältet men steg sen av och stred som vanligt infanteri (fotfolket). Genom att de var beridna infanterister blev de förband som snabbt kunde förflyttas. Det hände även att de sattes in som rytteri i slagen. Detta var dock en uppgift som de inte var tränade för. Under 1700-talet kom dragoner mer och mer att utnyttjas som rytteri och tillslut återstod enbart namnet till skillnad mot det lätta kavalleriet. Under 1800-talet kom dragonerna att räknas som tungt kavalleri. Elisabeth Leek svarar för Soldatregistret Småland, som omfattar Jönköpings och Kalmar Regemente (dvs. endast fotsoldater). För upplysningar om husarer i allmänhet och Smålands Husarer i synnerhet kan man lämpligen vända sig till Husarregistret Småland i Eksjö (info@smalandshusarer.se) eller/och granska deras webbplats ( www.eksjo.se/smalandshusarer/).
417
« skrivet: 2006-10-19, 14:10 »
The three household records for Habo parish 1810-1815, 1814-1820 and 1821-1826 all states that Anders Alm, his wife Stina Andersdotter and their children lived in the soldier torp nr 528, which probably was under the supervision of the regiment of Skaraborg.
418
« skrivet: 2006-09-30, 15:00 »
Ingela
Du lyckades redan i våras få mig att godta din tolkning av den ursprungliga betydelsen av ordet mund och än mer övertygad är jag efter din förnämliga redovisning ovan. Dock anses ju talesättets innebörd knappast vara varken att man är en bättre talare på morgonen eller att arla ord är guld värda. För mig är det inte uppenbart att förknippa guld i mun med den gängse tolkningen av talesättet (t ex Pelle Holm: Morgontidigt arbete ger välstånd). Men uttrycket är kanske så konkret att det vill framhålla att den morgontidige får råd att hålla sig med kostbar föda?
419
« skrivet: 2006-09-22, 12:08 »
Peters far, Jöns Månsson Husberg, tycks ha fått namnet Husberg som saltpetersjudare.
Läs mera om denna yrkesgrupp under Anbytarforums Yrken. Bl a lär det finnas rullor över sjudarna på Krigsarkivet. I så fall bör det finnas möjlighet att se när Jöns Månsson antogs som sjudare och således fick namnet Husberg.
Lycka till!
Lars
420
« skrivet: 2006-09-21, 10:03 »
Det förekom att båtsmän under sin aktiva tid fick byta båtsmansnamn. (Jag har själv en ana som inledningsvis hette Lärka, senare Lund). Detta är lätt att verifiera genom att studera generalmönsterrullorna. Sådana namnbyten förekom inte endast bland båtsmän utan också bland ryttare och fotsoldater.
Namnbytena tycks före 1800-talets mitt i regel vara beordrade av kompanibefälet. Därefter var det oftast så att bytet gjordes på soldatens önskemål. När män började få andra möjligheter att försörja sig och sin familj - t ex emigration och de begynnande industriarbetena - blev befälet mera benäget att tillgodose den enskilde soldatens önskemål.
//Lars Skillius
421
« skrivet: 2006-09-20, 19:08 »
Hjärtligt tack, Stefan, också för denna tolkning.
422
« skrivet: 2006-09-20, 19:06 »
Tack, Stefan!
423
« skrivet: 2006-09-20, 09:43 »
Och vad står det i denna kolumn för dödsorsaker 1783-03-20? 
424
« skrivet: 2006-09-20, 09:18 »
Jag vore tacksam för tolkning av texten nedan om dödsfallet den 11 mars 1762: 
425
« skrivet: 2006-09-03, 11:18 »
In Adam Lewenhaupt KARL XII:s Officerare (The officers of Charles XII):
Abraham Ernst von Krakewitz, Master Sergant 1707 at the Elbing inf. reg, Lieutenant Captain 1710 at the Barth dragoon reg, Captain there 1715, prisoner later that year, home 1718 and in service at the Düring German dragoon reg, dismissed 1719, lived 1719 in Schwerin.
426
« skrivet: 2006-08-29, 09:49 »
The soldier name Streng is a word meaning strict or stern. (Nowadays we spell this quality sträng. The Swedish pronunciation of the letters e and ä is fairly close.) This doesn't mean that your ancestor necessarily was a strict or stern man, but he could have been, especially if he was the first soldier Streng in the company.
427
« skrivet: 2006-08-04, 08:24 »
Swen
Elins mor är nog pigan Karin Persdotter från Karamåla, som Sven Fagerström sammanvigdes med i Vissefjärda den 22 mars 1763.
428
« skrivet: 2006-07-13, 22:28 »
De uppgifter jag lämnat tidigare är korrekta.
För att förvissa sig om att det är samma Jonas, Lisa och Anna Cajsa man finner i Misterhult resp. i Havdhem kan man lämpligen först studera ev. ut- och inflyttningslängder. Saknas sådana bör man övertyga sig om att de inte finns kvar i Misterhult efter 1807/1808 (i husförhörslängden och/eller i födelselängden, dvs att de därefter inte får några ytterligare barn i Misterhult) samt att de inte finns på Gotland dessförinnan.
Soldatregistrets aktnummer visar att Jonas Persson antogs som båtsman 1808 på Gotland. Det är därför inte troligt att man kan finna honom under namnet Kruslock på fastlandet.
429
« skrivet: 2006-07-13, 12:48 »
Nämnda par fick 1807-09-05 ytterligare ett barn i Misterhult, dotter Stina, som dock dog ett par dagar efter födelsen.
Av Havdhem hfl framgår att Jonas, Lisa och dottern Anna Cajsa anlände 1808 till Havdhem från Klinte socken. Detta kan nog tyda på att de anlände till Gotland via Klintehamn.
430
« skrivet: 2006-07-12, 20:38 »
...Och i Smedstuga, Misterhult föddes 1778-11-11 Elisabet Eriksdotter, ett flickebarn som kanske senare blev båtsman Kruslocks hustru.
431
« skrivet: 2006-07-12, 20:29 »
Drängen Jonas Persson i Släthult och pigan Lisa Eriksdotter i Jemserum vigdes i Misterhult 1801-11-01. Deras dotter Anna Cajsa föddes i Spånghult, Misterhult, 1803-05-02. Trots att detta födelsedatum är en dag senare än det som anges ovan finns det nog skäl att undersöka om detta inte är den blivande båtsman Kruslock och hans familj.
432
« skrivet: 2006-07-10, 13:31 »
Avser den gamla benämningen Torstorp och den nutida Torestorp en och samma ort?
//Lars
433
« skrivet: 2006-07-10, 09:29 »
From the General Muster rolls of the Smålands Husar regemente you are able to find the following information on the hussar Johan August Strid:
He was enrolled on the 24th of November 1846 in the company of Staby of the regiment mentioned above and was first allotted the hussar croft belonging to rusthåll nr 20 Dunatorp in Åseda parish. His height was 5 feet 8 inches.
A few years later, on the 4th of February 1850, he was “transported” (well, probably he had to walk) to rusthåll nr 59 Åby in Fliseryd parish and in the same company.
At the General Muster in June 1852 he was noted being “sick in the quarters”.
When he was discharged on the 25th of June 1881 the mönsterskrivare noted “retired on a pension, has served excellent”.
To understand the military terms in Swedish, printed in italics, use this dictionary, please.
434
« skrivet: 2006-06-10, 10:55 »
435
« skrivet: 2006-06-10, 10:48 »
Diane
You ought to visit Tjuvkil, situated at the coast north of Göteborg (about one hour by car).
Perhaps, it may be possible the find the exact place, the soldiers croft, were Severin was born. As I don?t know this part of Sweden I recommend you to ask hembygdsföreningen (~ the local folk society for geography and history) in the Lycke area to help you.
Anyone who knows which society or person Diane should get into touch with?
436
« skrivet: 2006-06-10, 10:08 »
Diane
Severin was evidently born 1844-07-04 in Tjuvkihl (nowadays spellt Tjulkil), a village in Lycke parish. In GID 744.17.83400 you will find these facts as well as his parents, the soldier Gabriel Wist and his wife Maria Olsdotter.
In GID 744.14.32900 you will find more about his family; Gabriel Wist was born 1794-12-05 and the name of his father was Sven (as Gabriels patronymic name, before he was a soldier, was Svensson).
437
« skrivet: 2006-06-02, 08:37 »
Or perhaps Sävekulla, a village (situated a mile or two from a small lake) in Älvsered parish, Halland county.
(In swedish the pronunciation of the letters e and ä is quite similar. This sound used to be spellt e, but nowadays often ä.
Written by hand the letter v could easily have been confused with the letter n.]
438
« skrivet: 2006-05-31, 09:07 »
Misterhults Hembygdsförening
Bildad: 1925.
Besöksadress: Mistravägen, Misterhult
Kontaktpersoner:Albert Svensson, tel. 0491- 44 10 33
Nils-Gunnar Pettersson, tel. 0491- 312 27
Öppet: från midsommar till andra söndagen i augusti:
lörd kl 14.00 - 17.00
sönd kl 12.00 - 16.00
övriga tider efter överrenskommelse.
439
« skrivet: 2006-05-28, 17:38 »
Lennart!
Man finner namnet Lars Boring såväl i Centrala Soldatregistret som i Adam Lewenhaupt: Karl XII:s Officerare. Dessutom finns i Disbyt en Lars Boring med hustru och sex barn. (Kanske kontakt med de forskare, som står för dessa uppgifter i Soldatregistret resp. Disbyt, kan vara meningsfull. Först bör du dock själv övertyga dig om att uppgifterna avser din Lars Boring.)
440
« skrivet: 2006-05-20, 17:04 »
Nja, egentligen redovisar Grill förhållandena vid 1800-talets mitt. Men Västmanlands regemente har, såvitt jag vet, inte genomgått någon omorganisation under 100-årsperioden dessförinnan. (Här är jag dock ute på osäker mark, eftersom jag inte är någon kännare av detta regemente.)
441
« skrivet: 2006-05-19, 18:15 »
Ja, enligt Grill bör din trumslagare ha tillhört rote nr 78 Tåby i Kungsörs kompani i Västmanlands regemente.
442
« skrivet: 2006-05-10, 13:45 »
Sigvard!
Ja, med hjälp av Grill finner man att din soldat tillhörde Majorens kompani i dåvarande Nerikes och Vermlands regemente och att han av allt att döma satt på rote nr 60 Tystinge.
Du har nu bara att beställa hem mikrokort för detta regementes generalmönstringar under den tidsperiod du bedömer att han var i tjänst. I SVARs pärm Militaria (som nog finns på närmsta bibliotek) finner du beteckning och nummmer på dessa mikrokort.
Generalmönsterrullorna är upplagda kompanivis under resp. regemente. Eftersom du vet både kompaniet och roten behöver du förmodligen inte söka utan bör kunna finna honom direkt.
Förmodligen skulle du ha glädje av den informativa och lättlästa boken Släktforskarna och Krigsarkivet - En vägvisare till de militära källorna (Meddelanden från Krigsarkivet XIX) som kan köpas genom Krigsarkivet eller SVAR.
Bästa hälsningar
Lars
443
« skrivet: 2006-04-10, 08:23 »
Anders!
Jag vände mig till ett bibliotek, som raskt ordnade ett s.k. fjärrlån av Nerikes SkogsKarlar klubbs torpvandringar 1975 - 1998: Ödetorp runt Tisaren. Men vill du äga denna bok är det nog i antikvariaten du bör söka.
//Lars
444
« skrivet: 2006-03-28, 10:25 »
Daniela! I Centrala Soldatregistret på nätet, http://soldat.dis.se , finner du en del uppgifter om din soldat, bl a hans födelsedatum och patronymikon, vilket bör göra det möjligt att finna hans härkomst. Och om du kontaktar detta register får du förmodligen veta mera om honom och hans tjänstgöring. //Lars
445
« skrivet: 2006-03-19, 05:37 »
Tack för dessa uppgifter. Men vilka är dina källor?
446
« skrivet: 2006-03-13, 20:14 »
I have heard that the obsolete word mund means hand, but I don?t know if that is true.
Anyhow this meaning might give some sense to the Polish-Swedish namne Sigismund.
447
« skrivet: 2006-03-07, 17:02 »
Trevligt att du vill slå vakt om de svenska namntraditionerna. Andra populära namn med ungefär samma innebörd är, om jag inte misstar mig, Vodka, Brandy, Akvavit, Whisky och Brännvin.
448
« skrivet: 2006-03-01, 18:43 »
Irene
Dina soldater tycks båda ha tillhört Uppvidinge kompani i Kalmar regemente, Giöthe rote nr 15 Gödeshult och Kullberg rote nr 10 eller 13 Kulla.
Om Soldatregistret Småland ännu inte har uppgifter om dem bör du själv först gå in i generalmönsterrullorna och spana.
Beträffande Giöthe finns det kanske anledning att höra med Krigsarkivet om Kalmar regemente har någon särskild rulla för de soldater som kommenderades till kriget i Finland mot ryssen.
I de s k brödmönstringsrullorna kan det finnas uppgifter om sjukdomar och arbetskommenderingar, som man inte alltid finner noterade i generalmönsterrullorna. Jag känner dock inte till om sådan rulla upprättades för Kalmar Regemente och den tid du studerar.
Soldaten Sven Svensson Kullberg efterträdde nog min ana, Måns Jacobsson Kullberg, på torpet. Måns, som var soldat på roten nr 10 Kulla, deltog nämligen i det från svensk sida synnerligen misskötta Pommerska kriget och dog i preussisk fångeskap 1760.
I Älghultskrönika 1950 sid 55 finns en artikel av Torbjörn Fogelberg, där min Måns var omnämnd och sannolikt även dina soldater. Närmsta bibliotek skaffar säkert fram denna krönika åt dig.
Hälsningar
Lars
449
« skrivet: 2006-02-22, 19:04 »
Karin
Beträffande Stina Håkansdotters trolige far har jag funnit följande:
Den 12 juni 1836 Afskedade Gifte Soldaten Håkan Hall från torpet Hallabo, död af Bröstfeber, 60 år.(Bredaryd C:3 sid 240)
Stina flyttade 1850 med sin man Johan Nilsson till torpet Lilla Stubbhult i Forsheda socken. De fick flera barn av vilka några dog unga. Maken, Johan Nilsson, dog den 2 mars 1866. Ca tio år senare, den 22 april 1876 flyttade Stina tillsammans med ett av de yngsta barnen från Forsheda tillbaka till Bredaryd . (Forsheda AI:4 1840-51 sid 27, AI:5 1851-55 s 28 & 1856-61 s 29, AI:6 1861-65 s 43, AI:71866-70 s 40 och AI:8 1871-75 s 39.) Där förlorar jag henne ur sikte.
Men av CDn Sveriges befolkning 1890 framgår att Håkansdotter, Kristina: Fattighjon, f. 1828 i Bredaryd, Änka, ensam i familjen fortfarande levde i Bredaryd (post 991046).
Hälsningar
Lars
450
« skrivet: 2006-02-22, 08:53 »
Karin
Se mitt svar ovan under Småland > Bredaryds socken.
//Lars
451
« skrivet: 2006-02-22, 08:50 »
Karin Olesen
Av födelseboken (Bredaryd C:2 sid 323) framgår att Stina är född i Hamra den 10 april 1828, och döpt den 12. Modern är pigan Beatha Christoffersdotter, då 39 år. Invid denna födelsenotis har prästen noterat ”oäkta”, vilket innebär att barnet är fött utom äktenskapet, dvs att modern inte är gift.
Av husförhörslängden för 1836-1844 (Bredaryd AI:4 sid 58) framgår bl a att ”Inh. Enk. Beata Christofferdotter” är född 8/1 (17)89 i Burseryds socken. Där finns även hennes barn förtecknade: John Håkansson, född 18, Elias Håkansson, född 21, Ingrid Håkansdotter, född 24, och slutligen ”din” Stina Håkansdotter, född 28. Man bor i Hallabo, tydligen ett soldattorp i Hamra by. (Grill bekräftar att där hade Norra Vestbo kompani i Jönköpings regemente fyra rotar.) Det finns i högra marginalen ytterligare några, tyvärr tämligen svårtolkade, anteckningar.
Frågan återstå då av vem Stina och hennes syskon fått sina patronymikon, dvs Håkansson resp. Håkansdotter. I husförhörslängden 1820-1830 (Bredaryd AI:3 sid 80) finns för soldattorpet Hallabo även en avskedat soldat Håkan Hall, född 1776, antecknad. Han är alltså den trolige fadern till Stina och syskonen. Troligen dog denne Håkan Hall i början på 1830- talet, eftersom han inte finns i husförhörslängden 1836-1844. Detta har jag dock inte undersökt.
Jag har tidigare inte forskat i denna socken. Nu, sedan jag placerat detta svar här (där efterlysningen borde ha gjorts) hoppas jag att erfarna Bredarydsforskare går in och bekräftar, kompletterar eller dementerar det jag här skrivit.
Bästa hälsningar
Lars
452
« skrivet: 2006-02-14, 17:37 »
I Undenäs dödbok 1776-1801 finns bl a tre kolumner som visar den avlidnes livslängd i - enligt min bedömning - dagar, månader och år (i den ordningen). Har jag rätt?
Bakgrund till min fråga är att jag funnit en ana, Anders Bengtsson, död 1783-04-20 i Sannerud, som skulle ha uppnått den anmärkningsvärt höga åldern 103 år (Undenäs C:4 sid 74 eller GID 1596.7.88600).
453
« skrivet: 2006-02-06, 13:41 »
Husaren Carl Bard antogs sannolikt före 18330622 i Första Majorens kompani av Smålands husarregemete.(Därom har jag tyvärr inga uppgifter.) Fr o m regementets omorganisation 18330622 tillhörde han dock Staby skvadron i regementet och tjänstgjorde för rusthåll nr 40 Branthult i Kråksmåla. Han var 168 cm lång och var av allt att döma i tjänst intill sin död 18531023.
Generalmönsterrullorna anger f. ö. att han var förut kallad Nilsson, dvs att hans far hette Nils (vilket kan underlätta för den som söker hans anor).
454
« skrivet: 2006-02-04, 22:28 »
455
« skrivet: 2006-02-04, 22:24 »
All soldiers in the Kalmar Regiment were alloted until 1901, when the Allotment System was abolished. (Read more - in english - about this system and the life of the soldiers at www.algonet.se/~hogman/slaekt.html .) Unfortunately I don?t have the General Muster rolls for this regiment. Thus I can?t tell you when your soldier Bard was recruited and discharged, neither his height and possible health problems nor the name and the company number of his cottage and where it was situated in Älghult parish.(Old spelling: Elghult; modern spelling: Älghult.) Hope somebody else have these rolls and can give you more detailed information.
456
« skrivet: 2006-01-29, 17:52 »
Tack åter igen, Sam! Nu börjar verkligheten stämma med kartan. Och på samma uppslag i Fliserydsboken där man kan läsa om byn Torp finner man också uppgiften att ca 78 hektar av Släthults by överflyttades från Fliseryds till Långemåla församling.
//Lars
457
« skrivet: 2006-01-29, 14:51 »
Tack, Sam!
Enligt Svenska Ortnamn finns inte något Släthult i Fliseryds s:n. Däremot finns Släthult i Långemåla s:n, 1,3 km öster Ruda. Detta förefaller vara just den ort din karta visar.
Eftersom Släthult finns i kyrkoböckerna för Fliseryd misstänker jag att denna by ursprungligen tillhört Fliseryd, men senare överförts till Långemåla?
//Lars
458
« skrivet: 2006-01-29, 13:38 »
Fliseryds socken
Jag försöker få klarhet var inom Fliseryds s:n följande två byar är eller var belägna. Det gäller byar som jag varken kunnat finna på dagens kartor, på CD:n Svenska Ortnamn eller på generalstabskartan från 1800-talets senare del. Kanske är dessa byar inte utplånade utan har annat namn i dag? (Byar med samma namn finns av allt att döma också i några grannsocknar, varför en varning för förväxling kanske är befogad. Jag förutsätter då att inte en överföring av dessa byar från en socken till en annan gjorts genom justering av sockengräns.)
Släthult
Torp
Min ambition är att på ett eller annat sätt (t ex genom besök på platsen med GPS-navigator eller genom att mäta på karta och räkna) ta ut koordinaterna för resp. ort.
Tackar och bockar!
//Lars
459
« skrivet: 2006-01-18, 19:36 »
Lotta
KMR kan vara en förkortning för KassationsMönsterRulla, dvs en förteckning över soldater som avskedats eller kasserats. Säkrast är väl dock att kontakta Soldatregistret och fråga.
/Lars
460
« skrivet: 2006-01-18, 19:30 »
Hej Sam och tack för tipsen!
/Lars
461
« skrivet: 2006-01-18, 10:09 »
Högsby och Fliseryd
Jag har behov att att kunna se vilka gårdar olika torp i Högsby och Fliseryds s:n tillhörde under, säg, 1700- och 1800-talet. Och i vilka byar olika gårdar låg. Jag har ett svagt minne av att på nätet ha skymtat en förteckning av denna art. Eller är jag hänvisad till någon bok? Tacksam för tips.
Lars
462
« skrivet: 2006-01-16, 08:02 »
Mikael
Vore jag i dina kläder skulle jag kontrollera om möjligen inte din Johan Petter var soldat, dvs om inte Åström är ett soldatnamn. Lövångers kompani i Västerbottens Fältjägarekår hade nämligen inte mindre än fem rotar i Åbyn, Burträsk s:n. Och det vore inte unikt om åtminstone någon av dessa rotar i Åbyn hade soldater vars namn börjar just på bokstaven Å.
//Lars
463
« skrivet: 2006-01-15, 18:54 »
Sofia
Tack för Sven Månssons & Maja Persdotters barnaskara.
/Lars
464
« skrivet: 2006-01-15, 18:52 »
Sofia
Om du är intresserad av Elin Larsdotters anor, kan jag, om du inte har något emot det, sända en (liten) antavla direkt till din e-postadress?
/Lars
465
« skrivet: 2006-01-14, 21:46 »
Hej igen, Sofia!
Lars Månsson, gifte sig (första gången) 1789-10-04 i Högsby och dog 1831-10-29. Hans hustru var Stina Jonsdotter, född 1763-01-19 i Hässleås, dåvarande Högsby s:n, nuvarande Fågelfors s:n, död 1823-04-20 i Stora Hanåsa. De fick 6 barn. (Om det är av intresse för dig kan jag redovisa barnens namn och födelsedatum.)
Nils Månssons hemort vid giftermålet 1753 skall nog vara Häggemålen /Häggemåla (jfr din fråga kl 19.11). Om denna plats, se tidigare diskussion i Anbytarforum: Småland: Var ligger platsen?: Äldre inlägg till 2003-07-19: inlägg 10 juni 2003.
Ingår Sven Månsson och Maja Persdotter i dina anor?
//Lars
466
« skrivet: 2006-01-14, 19:37 »
Sofia
Deras son Lars, f 1760-03-31, är min mf ff f.
Hans mor, Elin Larsdotter, föddes 1730-02-22 i Kalvenäsmåla och dog 1785-05-07 också i Kalvenäsmåla.
Fadern, Måns Nilsson, dog, 76 år gammal, 1807-04-20, i Stora Hanåsa, Högsby s:n.
Hälsningar
Lars
467
« skrivet: 2006-01-14, 12:30 »
Ulla!
Uppgift om generalmönsterrullor o dyl finner man normalt i SVARs pärm Militaria.
/Lars
468
« skrivet: 2006-01-14, 10:10 »
Det är inte säkert att Soldatregistret Småland, - ett av de 25 regionala soldatregister, vilkas forskning redovisas i Centrala Soldatregistret - hunnit fram till dina knektar. Det har uppskattats att genomsnittligt, dvs hela Centrala Soldatregistret f n visar ungeför hälften av alla båtsmän, ryttare och soldater under indelningsverkets 1682-1901. (De flesta soldatregister skulle f. ö. säkert uppskatta om fler personer engagerar sig i forskningsarbetet.)
Om du inte skulle få bra svar här i Anbytarforum bör du i första hand göra en förfrågan hos Soldatregistret Småland. Om detta register ännu inte har dina mannar kan du själv låna aktuella generalmönsterrullor på mikrokort från SVAR. Du har de uppgifter som behövs för att få rätt rulla. Rullorna är systematiskt uppställda och i regel trevliga och lätta att leta i.
/Lars
469
« skrivet: 2006-01-07, 18:57 »
Inge
KGF har i sin databas tolkat förhållandena enligt följande:
Sara, född 17650813 i Kulla
fader: Jonas Nilsson; moder: Sara Andersdotter.
Jonas, född 17651201 i Frösekekulla
fader: Nils Andersson; moder: Catharina Lisa
470
« skrivet: 2006-01-07, 18:45 »
Inge
Gängse förklaring brukar vara att en dragon förflyttar sig till häst och strider till fots, medan en husar förflyttar sig och strider uppsutten. I verkligheten var nog inte skillnaden alltid så påtaglig.
Det regemente som vi fr o m 1822 känner som Smålands Husarregemente genomgick flera namnändringar under 1700-talets slut och 1800-talets inledning (kallades Smålands Lätta Kavalleriregemente fr 1791 och Smålands Lätta Dragonregemente 1801). Under samma period genomfördes vissa förändringar i organisation, beväpning och taktik.
Din Jonas Mellström tillhörde åtminstone under 1830-talets slut rusthåll nr 97 Björkåkra i Ingelstad skvadron (vilket förklarar att jag inte kunde finna honom; min forskning omfattar endast Staby skvadron).
471
« skrivet: 2006-01-07, 17:45 »
Inge
Jag har endast husarerna fr o m regementets omorganisation 1833 och där finns ingen Mellström. Under förutsättning att han fick avsked före 1833 kan alltså Jonas Mellström likväl ha varit husar.
Norramåla är en rote och ett soldattorp i Uppvidinge kompani i Kalmar Regemente där tydligen fadern, Jonas Bonjour, var placerad. Smålands Dragonregemente (fr o m 1822 Husarregemente) hade däremot, vad jag kan finna, inget rusthåll i Norramåla.
Därför ter det sig förbryllande att Jonas Mellström bl a vid vigseln 18241002 är noterad som husar och boende i Norramåla soldattorp. En blick i generalmönsterrullorna skulle genast klargöra hur det förhåller sig, men rullorna för denna tid har jag inte tillgängliga.
472
« skrivet: 2006-01-07, 15:23 »
Percy
Jag har en dragon Lord, f 1785 i Högsby, i Överstelöjtnantens skvadron av Smålands Dragonregemente och hans son husar Lord, f 1831 i Målilla, i Staby Skvadron av Smålands Husarregemente. Dessvärre har du inte någon som helst hjälp av detta. De är av allt att döma inte släkt med din Samuel Lord. Observera alltså att ett och samma namn kan förekomma i olika kompanier/skvadroner av samma regemente. Och i hela Småland - din rubrik - fanns kanske ytterligare några husarer och/eller soldater Lord, som saknar intresse för din del. Din dragon Lord tillhörde förmodligen Andra Majorens skvadron i regementet intill omorganisationen 1833 (och Ingelstad skvadron, om han var i tjänst därefter).
Det enda tips jag kan ge är att granska, utöver generalmönsterrullorna, vigsel- och dödboken samt alla husförhörslängder under hans levnad. Med lite tur kan man finna uppgift om hans födelsesocken och -datum (eller åtminstone -år). Efter att soldaten fått avsked kan man ibland finna hans ursprungliga namn, oftast ett patronymikon, vilket kan vara till hjälp att spåra hans härkomst. (Först fr o m 1800-talets mitt finns dessa uppgifter i rullorna.) Lycka till!
473
« skrivet: 2006-01-06, 21:30 »
Inge
Om du med soldater menar knektar eller fotfolk i något annat förband än Smålands Husarregemente blir svaret nej.
Däremot har jag samtliga husarer i Staby skvadron (vilken f ö bildades vid omorganisationen av regementet 1833 och bestod intill indelningsverkets final 1901) totalt 570 s k poster, motsvarande ca 475 personer. (När en och samma husar transporteras, dvs förflyttas från torp i ett rusthåll till torp i annat rusthåll erhålles två poster.) För de sju rusthållen i Älghults s:n rör det sig om drygt 30 husarer.
Som du förstår är jag inte beredd att lägga ut någon förhandsupplaga av soldatregistret här. Däremot försöker jag gärna svara på dina frågor om husarer.
Hälsningar
Lars
474
« skrivet: 2006-01-06, 11:04 »
Ja, han tog sig namnet Blomdahl (eller fick sig detta namn tilldelat) när han antogs.
I nämnda rulla står Carl Johan Theodor Elg, f. k. Johansson. Namnet Elg är överstruket och därovan står Blomdahl. Bokstäverna f.k. är den i rullorna sedvanliga förkortningen för förut kallad.
Jag vore tacksam för titel, författare och utgivningsår på den hembygdsbok från Älghult, som du nämner.
//Lars
475
« skrivet: 2006-01-05, 20:57 »
Inge
Det skulle kunna vara Carl Johan Theodor Blomdahl, född 18770927 i Älghults s:n. Enligt stamrullan 1889 antogs han vid Staby sqvadron av Smålands Husarregemente 18981221, var placerad (på torp) vid rusthåll nr 24 Hageskruv i Älghults s:n och fick avsked 19020925. I rullan finns noterat Lön: 150 kr sp(ar)b(ank) 15 samt 25/9 1902 afförd ur rullorna.
Han förefaller vara tämligen ung på fotot, men det kan ju vara taget i början av 1900-talet. Jag bör kanske nämna att han är den ende husaren med detta namn då och där, varför risken för förväxling borde vara liten.
Uppgifterna ovan är hämtade ur pågående arbete (med för min del Staby skvadron) för Husarregistret Småland, uppgifter som vid nästa uppgradering blir tillgängliga för envar via Centrala Soldatregistret.
Tilläggas bör att Sveriges befolkning 1890 anger att han är född i Qvarterbo Vestreg.
Hälsningar
Lars Skillius
476
« skrivet: 2005-12-12, 07:08 »
Tack, Daniel, för att ha klargjort begränsningen på AI:5, och Morgan, som lagt ner mycket arbete i natt. (Dock, Morgan, har jag redan de uppgifter om dessa personer, som du letat fram och en hel del därutöver. Det var egentligen endast Anna Lisa Nilsdotter Åströms tjänst hösten 1826 - hösten 1829 i Lilla Forsa jag saknar. Men den får jag nog klara mig utan Hjärtligt tack ändå för stor och idog ambition.)
//Lars
477
« skrivet: 2005-12-11, 17:20 »
Hur hittar man i Mönsterås husförhörslängd AI:5, 1825-1850?
Av socknens vigsellängd framgår att drängen Carl Fredrik Larsson och pigan Anna Lisa Åström från Lilla Forsa vigdes den 18 okt 1829 (Mönsterås C:6 födde sid 492). Där finns också noterat en ”Quarters valeur no 12”.
Men hur finner jag Anna Lisa i husförhörslängden? Den förefaller ha en ovanlig disposition. Längden innehåller visserligen ett personregister, men där står hon inte att finna. Av allt att döma saknas indelning i byar och gårdar. Anna Lisa, då 20 år gammal, flyttade ut från Fliseryds s:n till Mönsterås s:n i oktober 1826. Jag skulle vilja få syn på Anna Lisa i husförhörslängden, bl a för att se i vilken gård hon arbetade? Inte heller finns hon på den sida som är märkt 12. Var hittar jag byn Lilla Forsa? (Men hon kan naturligtvis ha hamnat mellan husförhören.)
478
« skrivet: 2005-11-25, 12:50 »
Marita
Fr o m mitten av 1800-talet brukar det av generalmönsterrullorna framgå i vilken socken resp. soldat är född. Det är alltså bara att låna dessa rullor (på mikrokort) från SVAR. Men du måste då veta vilket regmente din fff tillhörde för att få rätt rulla.(Kanske Västgöta eller Västgöta-Dals? Själv finner jag i Norra Björke socken inte det soldatnummer du anger och kan därför inte peka ut regementet.) Ett bekvämare, men mindre roligt sätt, är att kontakta soldatregistret för det aktuella regementet.
//Lars
479
« skrivet: 2005-11-17, 09:40 »
Barbro
Du fick ett fel sidhänvisning av mig nyss. Står 179, skall vara 159.
//Lars
480
« skrivet: 2005-11-17, 08:15 »
Barbro
Lars Säfbergs båtsmansnamn gör det troligt att han tillhörde rote nr 170 Säfverum i Östergötlands Båtsmanskompani.
Med ledning av denna hypotes fann jag honom och hans familj (hfl AI:1 1774-1797 p 179) i Piltorpet, Säfverum. Lars noteras där född 1750, hustru Catarina 1754 och dottern Ingrid 1783-08-30. Ingrids födelse finner man också i födelseboken.
I rullan för nämnda båtsmanskompani bör man kunna finna uppgift om när Lars antogs resp. avskedades som båtsman. Men problemet blir nog, som ofta för båtsmän, ryttare och soldater, att få tag i det patronymikon han nog hade innan han antogs (om nu inte också hans far var båtsman).
//Lars
481
« skrivet: 2005-11-13, 19:13 »
Min ff fm, Stina Jansdotter, född 1786-03-09 i Mellån(a) i dåvarande Askersunds lfs flyttade 1808 från föräldrahemmet till ”Staden” (GID 403.30.81500 d.v.s. Askersund lfs AI:3A hf sid 41).År 1813 flyttade hon från Askersund till Baggetorp, Ramundeboda (GID 2320.12.9500 d.v.s. Ramundeboda AI:2 infl sid 87 som nr 10) där hon f.ö. strax därefter gifte sig. Men jag lyckas inte finna henne i hfl för Askersunds sfs, där hon rimligen bör ha levt och arbetat fem år. Någon Askersundsforskare som kan hjälpa mig?
//Lars
482
« skrivet: 2005-11-10, 08:42 »
Per!
Tack för ditt engagemang och i synnerhet för ditt fynd av Johan Giessens och Catharina Beckmans son i Julita s:n 1748. Jag har länge undrat var någonstans de hörde hemma. Detta ökar nog chansen att finna ”min” Carl Fredrik, om inte i Julita, så dock i västra Sörmland.
Johan och änkan Catharina, f 1708, gifte sig i Luleå och fick tvillingdöttrarna Johanna Gustafva & Maria Christina 1752-06-24 i Köpings stadsfs. De var dock troligen inte hemmahörande där - kanske endast på genomresa - eftersom jag inte kunnat finna dem i denna församlings välskrivna husförhörslängd.
Skolmästaren vid Barnhuset i Stockholm, Elias Rahm, och husmodern vid samma barnhus, Maria Christina Gessen, f 1717, har jag träffat på tidigare. (De gifte sig 1743-10-02 i Sthms Jacob och Johannes, men dog tidigt: Elias 1744, en son också med namnet Elias 1746 och Maria Christina 1755.) Det är inte så djärvt att anta att denna husmoder är släkt med Caisa Lisa i Julita.
Man lägger märke till att samma (dubbla) förnamn används på flera personer i släkten, vilket ökar risken för förväxling.
För att finna Carl Fredrik Gessens födelse måste man nog söka under 1730-talet. I de tre Smålandssocknar där jag funnit honom som vuxen med sin familj uppges han född bl a 1733 och 1738. Födelsesocknen har man tyvärr nogsamt undvikit att notera.
//Lars
483
« skrivet: 2005-11-08, 10:12 »
Per, om du har hygglig kännedom om Sörmland skulle jag sätta värde på att få använda dig som bollplank. Den vars födelseår och ort jag (under tre år) egentligen söker är Carl Fredrik Gess?n, född under 1730-talet. Jag skymtar honom tidigast (i GMR 1750 för Sörmlands regemente; www.p10.se ) som volontär i roten 1068 Önsta, som ligger i Öster-Rekarne socken. Där har jag dock inte lyckats finna honom i kyrkoböckerna, vilket kan bero på mina svårigheter att tolka handstilen. En lika trolig orsak är att volontärer då var så unga att de kanske inte levde i rotens torp, dvs att rullans uppgifter mest var en formsak. I Malmö ett par år senare är han noterad vara sörmlänning. Två förnamn var då ovanligt bland allmogen. Troligast är nog att Carl Fredrik är född i en stad eller i en bruksort. Det var under ett alltför slumpmässigt sökande i socknarna i västra Sörmland som jag träffade på Caisa Lisa Gess?n i Julita. Om någon anfader Gess?n invandrat till Sverige så bör det ha skett ett par generationer tidigare (kanske då landet fortfarande var en stormakt, som behövde arbetskraft och kunnande). Jag har nämligen träffat på ganska många personer med detta namn och det tycks finnas ett samband mellan dem.
484
« skrivet: 2005-11-06, 22:14 »
Tack, Per!
Jag utgick från att vigslar, oavsett samhällsstatus, alltid ägde rum i brudens hemsocken.
Eftersom jag tydligen måste krafsa fram alla Gess?n, som levde vid 1700-talets mitt och ett par årtionden dessförinnan, är jag också nyfiken på var du gjort din sökning.
485
« skrivet: 2005-11-06, 17:32 »
Caisa Lisa Gess?n vigdes 9 dec 1742 med inspector Eric Österberg på Julita gård. (Julita C:2 eller GID 53.3.51000) Eftersom det där inte finns någon notering om att hon är från någon annan socken så är det rimligt att anta att hon var född i Julita socken, säg, ca 17 - 27 år tidigare. Jag lyckas dock inte finna henne i födelseboken (vilket kan bero på mina svårigheter att tolka handstilen). Tacksam för varje tips!
486
« skrivet: 2005-11-04, 10:50 »
Denna intressant diskussion kan, då den förs under bl a Östergötland och Torpkontrakt, vara svår att finna framöver. Jag föreslår att anbytarvärden flyttar den t ex till Övriga ämnen > Mått, mynt & stämplar.
487
« skrivet: 2005-10-25, 12:36 »
Jan
Innan jag ställde frågan bedömde jag denna tolkning som måttligt sannolik, eftersom det gällde ett nyfött barn. Men mitt medicinska kunnande och dåtidens diagnoser är nog lika osäkra. Du har säkert rätt. Tack!
Lars
488
« skrivet: 2005-10-24, 11:58 »
Vilket är det korta ordet efter Svaghet eller Svaghets nedan? 
489
« skrivet: 2005-10-22, 20:20 »
Karin Enligt Grill hade Livregementets Husarer två rusthåll i Sköllesta som kan vara av intresse för dig, nämligen Skruku nr 73 och 74. Kanske kan Soldatregistret Närke ge information om dessa torp och husarerna där. (I http://soldat.dis.se finner du adresser till bl a detta soldatregister.) Lycka till! Lars
490
« skrivet: 2005-10-21, 17:49 »
Tack. Det som gjorde mig tveksam var ordet confirmationen med den sista bokstavens uppåtsläng.
491
« skrivet: 2005-10-21, 15:08 »
Vad står det: Johan, nöddöpt, men dog innan...? 
492
« skrivet: 2005-10-18, 10:55 »
Å andra sidan uppskattar man att Centrala Soldatregistret f.n., (efter den senaste uppgraderingen till ca 330000 knektar, ryttare och båtsmän), omfattar endast drygt hälften av det totala antalet soldater under indelningsverket 1682 - 1901.
Det är således inte uteslutet att Dyrhed ändå är ett soldatnamn, även om det kanske inte är troligt.
493
« skrivet: 2005-10-13, 11:19 »
Canon Lide 60 är liten och behändig och kan skanna påsiktsbilder (s.k. kort), boksidor o dyl. med tämligen gott resultat. Däremot klarar den inte av genomsiktsbilder, t ex filmnegativ, glasplåtar, diabilder och andra transparanta förlagor.
Jag har ägt en tidigare version av Canon Lide och baserar mitt konstaterande ovan på användningen av denna skanner.
//Lars
494
« skrivet: 2005-10-10, 11:52 »
Jessica
I Sveriges befolkning 1890 finns en Pantzar som förefaller vara den du söker:
Post 1177523
Pantzar, Erland
Gratialist Hem.egare
f. 1824 i Älghult (Kronobergs län, Småland)
Gift man, far i familjen
Suletorp.
Älghult (Kronobergs län, Småland)
Födelseort i källan: Elghult
Annars är Pantzar ett soldatnamn, som inte var ovanligt. Det innebär bl a att alla Pantzar inte nödvändigtvis är släkt med varandra. Och att en gratialist var en pensionerad soldat vet du förmodligen.)
//Lars
495
« skrivet: 2005-10-09, 14:43 »
Dan G
Nej, Casimir är endast ett av mina (och min morfars) förnamn.
//Lars
496
« skrivet: 2005-10-08, 11:37 »
Tack, Dan!
En av mina anor levde i Elgawad fyra-fem husförhörslängder innan de du hänvisar till ovan och jag var tydligen inte ihärdig nog att följa längderna tills torpnamnet gick att tolka.
//Lars
497
« skrivet: 2005-10-07, 11:39 »
Elgovad(?) i Lerbäcks socken.
Ca 2 km söder om sjön Tisaren och ca 1½ km sydost om den lilla byn Norra Nyckelhult kan man på den gamla generalstabskartan skymta ett torp vars namn jag tolkar som Elgovad. Har jag uppfattat torpets namn rätt? Tacksam för svar, helst från någon med god lokakännedom om trakten.
498
« skrivet: 2005-09-23, 19:05 »
Jag tyckte det var lämpligast att alla diskussioner angående DISGEN förs i DIS Forum - det skulle bli mindre spretigt då - men märker att jag nog är tämligen ensam om denna åsikt.
Trevlig helg!
499
« skrivet: 2005-09-22, 21:24 »
I DIS Forum välj i vänsta marginalen Diskussioner - Senaste dygnet.
|
Visa inlägg
Cookie policy