Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Peter Siljerud
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-06-08, 22:45 »
Arvid Kåse uppges enligt Elgenstierna ha en dotter som heter Botilda som är gift med Lasse Rasmusson Topperider. Hon uppges ha bott på Sjöaryd i Tofteryds socken 1595 och går att belägga som "hustru Botela Lars Rasmuss:s Effterleffwerska" från 1599 i Smålands landskapshandlingar.[1] Men vilka belägg finns det för att det är just denna Botilda som är dotter till Arvid Kåse?
2
« skrivet: 2023-05-26, 14:01 »
Enligt Växjö stifts herdaminne var kyrkoherden i Åker, Jonas Jonae (Dusaeus), gift med Anna Larsdotter som anges som dotter till fogden i Östbo Lars Rasmusson och Botil Kåse. Enligt Elgenstierna (Kåse) anges denna Botilda Arvidsdotter vara gift med fogden Lasse Rasmusson Topperider. Enligt Almquist förlänas Lasse Rasmusson Sjöaryd säteri 1586 vilket han besitter till omkring 1598, då änkan Botilda står för det. Lasse återfinns bland annat i landskapshandlingarna 1590 och 1591.[1] 1599 står "hustru Botela" Lars Rasmussons efterleverska på Sjöaryd.[2] 4 februari 1583 förlänas Lasse Rasmusson också ett klosterhemman i Rydaholm.[3] Han anges då som fogde i Östbo och Västbo. I frälse- och rustjänstlängden 1576 finns också följande text (om jag nu tolkat den rätt): "Lasse Rasmusson, haffuer bekomit Adelsgiftee, och är sielff oadelsman, och äger thenne gård, Ösbo häredt, Rydaholm sochen, Barnegården [...]".[4] Den enda gången jag stött på dottern Anna Larsdotters namn är i ett kungligt brev 19 jan 1613 där hon omnämns som prästänka och får fritt på sitt hemman Sjöaryd.[5] I SoH 1990 s 144 anges att Anna Larsdotter 1615 byter bort Sjöaryd med sin syssling Per Börjesson Stråle mot torpet Leda i Fryele sn. Men även här misstänker jag att man lutar sig mot ”andrahandskällan” herdaminnet. 1618 återfinns ”änkan i Leda” vilket inte ger så mycket mer.[6] Finns detta bytesbrev möjligen i Östra härads dombok 1615? Möjligen är Lasse Rasmusson bror till kyrkoherden i Böne, Mauritz Rasmusson, som avrättades för konspirationer mot kungen.[7] Jag har inte stött på något som säger att han skulle heta Topperider. Det skulle förstås kunna vara taget från sockennamnet Tofteryd, men lika gärna en sammanblandning med "den andra" Lars Jönsson Topprider. Dessa källor ger en del ledtrådar, men (åtminstone) två frågor kvarstår. Vad är det som säger att "hustru Botela" är just Botilda Arvidsdotter (Kåse)? Och vad är det som säger att dottern, prästänkan Anna, varit gift med kyrkoherden Jonas Jonae (Dusaeus)? [1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0047730_00100https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0047740_00024[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0047814_00009[3] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0047608_00281[4] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065526_00192[5] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038613_00024[6] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0048190_00110[7] https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/9197
3
« skrivet: 2023-04-24, 08:46 »
Jag tror att skälet till att Laurentius Andreae d. y. anges som son tillLaurentius Andreae d. ä. i herdaminnet är en skrivning i kyrkoräkenskaperna. NärLaurentius d. y. tillträder 1610 skriver han "s:[alig] fader" om sin företrädare.[1]Men helt uppenbart är det inte hans far. Hypoteserna har ju varit antingen svärfareller styvfar. Jag lutar åt det tidigare utan att ha direkt bevis. I medeltidsbrevhar jag exemepelvis stött på personer som kallat sin svärfar för "sin herre".Det vore intressant om någon har stött på begreppet "fader" i bemärkelsen svärfar.[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0019767_00032
4
« skrivet: 2023-04-18, 22:39 »
Det låter väl rätt rimligt att det kan vara samma Samuel. Om han är 74 år när han dör borde han vara född omk 1710. Håkan Fahlberg är ju beräknat född omk 1687. Det skulle i så fall vara ett ålderspann på 23 år dem emellan. Kanske i längsta laget för att de skulle vara bröder. Om vi lägger till Anders Fahlberg så anges ju han som fogde 1709, och bör väl då vara född senast 1680-1685. Skulle Samuel rentav kunna vara en son till Anders?
5
« skrivet: 2023-04-18, 00:02 »
Jag tror att jag har ringat in Nils Skytte nu. Enligt Soldatregistret anges han död 1749. I Ryssby socken begravs en trumpetare Nils Skytte boende i Skaftnäs 2 juli 1749, 73 år gammal.[1] Vid Norra Möre tingsrätt 9 maj 1745 är han instämd som vittne och berättar "att då hans sal. fader hade hemmanet Fogelsudd på sin lön, vet han som då var 13 eller 14 år gammal, det fisket i sjön brukades till hemmanet Fogelsudd ifrån och emellan bägge Törneholmarna åt söder." Vid tinget 1 sep 1747 är "vittnet trumpetaren Nills Schytt tillstädes, 72 år gammal, och berättade, att han kom härifrån orten när han var 14 år gammal i Kronans tjänst och sedan varit fången och mycket borta, men hans sal. fader Eric Schytt, som var skytt åt sal. landshövdingen Clerck, fick detta hemmanet Fogelsudd i besittning, som en tid förut legat öde." Nils är född beräknat 1676 och återfinns sannolikt i Ryssby fb 5 dec 1675 som "Erich Skiytz son i Fogelzudh".[2] Inget namn på barnet är angivet men det tycks högst rimligt. Om det nu är rätt Nils Skytte, vilket mycket talar för, flyttar han alltså tillbaka till sin födelseförsamling på äldre dar. Vid tinget 11 okt 1748 framgår att "Trumpetaren äreborne och manhaftig Nills Schytt, beviljades efter begäran fasta på skatterätten av 1/4 till 1/8 förmedlade Frälsehemmanet Skaftnäs, i detta härad Ryssby socken, som han sig tillhandlat av salig amiralen välborne herr Carl Ruth den 18 april 1733." Detta stämmer ju väl tidsmässigt med att han får avsked 1733 och inte återfinns i Järeda mantal efter 1734. Fadern, skogvaktaren Erik Skytte, flyttar från Fogelsudd till Skaftnäs 1686. Han är en riktig vilde vilket förstås sätter sina spår i domböckerna. Vid tinget 7 juni 1679 får han stå till svars för att ha kallat lanmätaren Petter Ruut för skälm och tjuv, han vevar och slåss och har stulit getter. Han blånekar till allt. Gällande getterna läggs skulden på hans "vanartiga dotter Maria Erichsdotter, om sina tjugo år åldrig, har bägge bortstulit och försålt på Öland, då Skytten uti 8 veckors tid satt fängslig på Calmar slott." Det senare straffet på grund av tjuvjakt på Öland av dovhjort och vildsvin. Det framgår även att hans hustru heter Brita Påvelsdotter. Jag har inte forskat vidare på hans ursprung men noterade att det finns båtsmän med namnet Skytte i församlingen, vilket förstås kan vara ursprunget till namnet. Denna Skytte-släkt bör väl därmed fortsätta diskuteras vidare under annan rubrik.[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0028563_00090[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0028552_00154
6
« skrivet: 2023-04-14, 17:48 »
Stort tack för svar Markus! Det låter som att det är dags för ett besök på Krigsarkivet för att se om det går att hitta andra rullor som inte är skannade ännu.
7
« skrivet: 2023-04-14, 14:43 »
Trumpetaren Nils Skytte vid Smålands kavalleriregemente har diskuterats tidigare. Han ersätter enligt GMR för Smålands Kavalleriregemente 1714 (överstlöjtnantens kompani)den tidigare trumpetaren och anges vara "transporterat ifrån General Major Krus regemente".[1]Jag lyckas inte hitta detta regemente, har någon en idé om vilket det kan vara?Han uppges vid sitt avsked 1733 ha varit i Turkiet om det är någon ledtråd.[2]Nils Skytte får bland annat dottern Adeline Constantia född 29 dec 1720 i Målilla sn.[3] Det är ett rätt ovanligt namn vid tiden, möjligen finns kopplingar till Nils förfäder, eller hans hustrus, Dorotea Elisabet Westerwik. Har någon stött på något av dessa namn inom Skytte-släkten? Man kan misstänka att Adeline Constantia är "Trumpetarens Schyttes lilla dotter" som sedan dör 1724 i Järeda sn.[4][1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028862_00059[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028865_00059[3] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027212_00026[4] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027526_00137
8
« skrivet: 2023-04-12, 21:40 »
Angående Anders Fahlbergs faders yrke så ger Google Translate att "fussoris" betyder skomakare. Kanske mer rimligt än det tidigare förslaget dödgrävare. Man kan förstås tycka att det är något udda att en skomakares barn får möjligheten att gå i trivialskola och få en rätt framskjuten position i samhället, men märkligare saker har väl hänt. Musikanten Hans Fahlberg i Falun borde hur som helst falla bort som kandidat.
9
« skrivet: 2023-04-12, 21:19 »
Det finns ytterligare en befallningsman med samma efternamn, Samuel Fahlberg på Hedensö gods i Näshulta socken. Jag har inga som helst belägg på släktkoppling till Håkan och Anders Fahlberg, men givet yrket och den relativa närheten geografiskt kan det vara ytterligare ett spår: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007273_00035
11
« skrivet: 2023-04-12, 16:47 »
Trumpetaren Nils Skytte vid Smålands kavalleriregemente har diskuterats tidigare. Han får bland annatdottern Adeline Constantia född 29 dec 1720 i Målilla sn.[1] Det får sägas vara ett rätt ovanligt namnvid tiden, och man kan misstänka att det finns kopplingar till Nils förfäder, eller hans hustrusDorotea Elisabet Westerwik. Har någon stött på något av dessa namn i Kalmartrakten? Man kan misstänkaatt Adeline Constantia är "Trumpetarens Schyttes lilla dotter" som sedan dör 1724 i Järeda sn.[2][1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027212_00026[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027526_00137
12
« skrivet: 2023-04-12, 16:42 »
Gott, då tycks vi vara överens om Per Billströms ursprung. Då tar vi forskningen vidare därifrån.
13
« skrivet: 2023-04-12, 16:40 »
Intressant uppgift att Fahlbergarna kan komma från Kopparberg.
Namnet Fahlberg förekommer ju bland annat i Falun (vilket också
skulle kunna förklara namnet), exempelvis Hans Fahlberg som
får dottern Margareta 1695.[1] Jag vet inte om det sagts tidigare
men bokhållaren Anders Fahlberg är testes till Håkan Fahlbergs
dotter 1717 i Skeda.[2] Om det är samma Anders som i Helgesta
torde det styrka släktskapsförhållandet. Även Margareta Rosenstråle
är testes.
[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012371_00026
[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018040_00284
14
« skrivet: 2022-12-14, 09:20 »
I ett gammalt inlägg föreslås Per Billström (f. 1776) vara son till vaktmästaren Erik Billström och Anna Lundberg i Härnösand. Enligt inlägget är Per bonde i Specksta, Härnö 1812-1816 och kallas "norske medborgaren". Jag återfinner inte noteringen om att han skulle vara norsk medborgare och jag tror att han har andra föräldrar. Någon Per återfinns inte i Levangers födelsebok omkring åren 1776, trots att Erik och Annas barn Johan Peter (f. 1774) och Katarina (f. 1778) finns med. [1] Någon Per tas inte heller upp i modern Anna Lundbergs bouppteckning 1813. [2] Det skulle förvisso kunna vara Johan Peter som kallades "Per", men i bouppteckningen anges denne bo i Stockholm, vilket rimmar illa med att Per Billström då bor i Specksta, Härnö. En rimligare person är den Per som föds 12 maj 1776 i Billen, Viksjö av bonden Per Larsson och Karin Johansdotter [3]. Familjen har flera barn bl a Lars Persson (f. 1768) och Johan Persson (f. 1770). I bouppteckningen för Lars Persson 1826 anges brodern Johan (Jan) Persson då bo i Bredsjön, Ljustorp [4]. Johan/Jan återfinns där i hfl med hustru Karin Nilsdotter (f. 19 maj 1793) och flera barn, bl a Kajsa Stina (f. 18 aug 1821) [5]. Per Billström bor ju i senare delen av sitt liv i Överkovland i Sättna och där återfinns även "farbrodern" Johan/Jan Persson med hustru och barn. [6] Det borde förstås stå brodern, men hänvisningen kommer direkt efter Per Billströms barn vilket sannolikt förklarar saken. En intressant omständighet är att Per Billström uppges ha fosterföräldrar (t.ex. mantalslängd Härnö 1816). [7] Deras namn framgår inte, dock anges hustrun då vara 63 år. Det vore intressant om källan där Per Billström kallas "norske medborgaren" kunde presenteras, annars lutar jag åt att han kommer från Billen, Viksjö. [1] https://media.digitalarkivet.no/view/16391/82[2] https://usercontent.one/wp/www.harnoforskare.eu/wp-content/uploads/2021/07/Bafvernytt-72.pdf[3] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033846_00046[4] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102416_00320[5] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033123_00031[6] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033639_00193[7] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035120_00262
15
« skrivet: 2022-05-11, 22:10 »
Hej Stefan, det låter klart intressant. Du får gärna maila på siljerud at hotmail.com
Gäller det Olof Jonsson Forslind eller hans farfar Olof Jonsson? Jag har likpredikan för Jon Olofsson (dvs far/son till dessa) samt även Erik Eriksson Häll. Har också en kopia av oljemålningen av Erik Häll om du inte har sett den.
17
« skrivet: 2021-08-16, 01:46 »
Anders Balck som bland annat var komminister i Fasterna (1685-1689) i Ekeby (1689-1696) har en bror Johan Balck. De var söner till Olaus Johannis Balck som var komminister (1628-1652) och kyrkoherde i Husby-Skederid (1653-1668). Dennes far borde väl rimligen heta Johan Balck. Tänkbart är väl att det kan vara Johan Olai Balck som var kyrkoherde i Nora i både Ångermanland och Uppland. Enligt Härnösands herdaminne står det "sonen torde varit Kyrkoherden i Husby Skederid uti Upland Ol. Joh. Balck." [1]. Men bättre belägg för detta vore bra. Enligt andra källor är sonen krigspräst och död senast 1664 vilket rimmar illa med teorin ovan. Det kan också vara intressant att notera att Anders Balck är gift med Katarina Matsdotter Smaræa. Hennes bror, komministern i Frötuna och Rådmansö, Lars Matthiae Smaræus är gift med Ingerd Riaelia. Kan hon vara syster till Elisabeth Riaelia som är gift med Jöns Balck? Det är väl inte alldeles orimligt att Jöns skulle kunna vara en bror till Anders och Johan Balck, men det har jag inte utrett vidare. I Storkyrkoförsamlingen i Stockholm dyker också en Johan Anton Balck upp i vigselboken 1670 [2]. [1] https://digital.ub.umu.se/relation/622714[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00051
19
« skrivet: 2020-02-12, 14:48 »
Om man tittar noggrannare på de arvingar som nämns efter Tideke Peterssons andra hustru, Margareta Konradsdotter, anges de komma från Selebo och Öknebo härader i Södermanland (DDal nr 41). Hon själv är född i Lövsta i Ytterenhörna, Selebo härad, sannolikt hennes brors, Nils Kristinassons, sätesgård (DMS 2:6 s. 274).
I DDal nr 42 nämns arvingen ”Tomas i Lidhum”, vilket troligen avser Lida i Ytterenhörna sn. I brevet saknas ortsangivelse för arvingen ”Jønis Pæthersson” men det finns en Jöns i Lida som dyker upp i källorna 1400 och 1406 (DMS 2:6 s. 273). 1405 byter Jöns Pedersson i Lida bort jord i Väsby och Årby, Ytterenhörna sn (DMS 2:6 s. 282). Tidigare omnämns en Peter Tomasson i Lida, häradshövding i Bråbo (RAp 22/6 1364 = SDHK: 8535).
Jöns Petersson i Lida är då möjligen son (eller svärson) till Peter Tomasson i Lida. Huruvida Jöns är far till Apollonia Jönsdotter är dock fortfarande obesvarat. Sigill för Jöns eller den förmodade fadern Peter skulle förstås hjälpa till här.
20
« skrivet: 2020-01-24, 11:48 »
Ett senkommet svar till Erkkis fråga om Ingegärd Karlsdotter, gift med Jöns Ingelsson (hjorthorn). I två brev 1478 omnämns deras son riddaren Ingel Jönssons morbröder: Ulf, Mickel och Erik Karlssöner [RAp 24/6 samt 2/7]. Ingels änka, Birgitta Sonedotter, upplåter sina morgongåvegods i ”Skiplinghe” och ”Fröslundhe” i Harakers sn mot ”Næsholm liggiandes i Husby sokn i Dala herredhe och j Vesterars biscopsdöme” och ”ther til Riddarhyttan och grwffwan, Stabexboda, Barsgærdhe haga i Twna sokn, En gordh i Salabo j Færnebo sokn ok Harakers qwernen”. Ingegärds förnamn framgår däremot inte. Dessa gods är dock intressanta i sig. 1354 (datum ej angivet, se SDHK-nr: 6671) byter Tideke Petersson till sig jord och kvarn i Fröslunda, 8 örtugland i Åby m.m. i Harakers socken (Norrbo härad). 1369 [RAp 20/9] ger han sin hustru, Margareta Konradsdotter, sitt förvärvade gods i Haraker i morgongåva, ”nämligen 2 markland i Skepplinge, 5 öresland i Åby och 12 öresland i Fröslunda samt Fröslunda kvarnar.” Frågan är då, hur kommer de från Tideke Petersson till Ingel Jönsson? Tidike Petersson har en dotter Kristina som är gift med borgmästaren i Stockholm, Everhard Kansten. Detta framgår i ett brev 1370 [RAp 8/10]. Dottern Kristina tycks vara från ett tidigare gifte, då morgongåvebrevet är utfärdat året innan. Dock omnämns de när Everhard Kansten utfärdar sitt testamente 1376 [RAp 12/4] på följande sätt: "till 'sin herre' (svärfar) Tideke ["Thidekino"] Petersson på Kopparberget och till 'sin fru' (svärmor), Tidekes hustru Margareta.” Jag känner inte till Kristinas vidare öden, eller om Tideke har andra barn. Däremot ärver Jöns Ingelssons mor, Apollonia Jönsdotter (sköld kluven av klöverskura), en badstuga i Västerås av Tideke Petersson, vilken omnämns 1413 [RAp 11/7] samt 1414 [RAp 21/2]. Det vore inte osannolikt om även godsen i Haraker tillkommit Apollonia i arv efter Tideke, med tanke på att de senare innehas av hennes sonson Ingel Jönsson. Även badstugan i Västerås kommer i Birgitta Sonedotters ägo vilket framgår i ett brev 1475 [RAp 1/7]. Tideke Petersson sigillerar även Ingel Jönssons (hjortkrona) morgongåvebrev till Apollonia 1370 [RAp 10/1]. Apollonias sigill[1], vilket inte är enkelt att tyda, framgår i ett annat arv 1420 [RAp 1/8]. I SMV s. 760 beskrivs det som en styckad sköld ”med grekiskt kors i vardera fältet”. Kan Tideke Petersson ha varit hennes farbror? Han omnämns i Diplomatarium Dalekarlicum vara fogde och mästerman på Kopparberget 1352-1370. Möjligen är det denne Tideke Petersson som sigillerar ett brev 1360 (datum ej angivet, se SDHK-nr: 7655). Dennes sigill (nr 2) beskrivs ”av brunfärgat vax (otydlig vapenbild i sköld): + S’ Tidecini Petarss[on]” [2]. Att det är otydligt är uppenbart, men kan man ändå inte ana en form av kors, liknande det som återfinns i Apollonias sigill? Tidekes (andra?) hustru Margareta Konradsdotter, omnämns senare ”Margareta i Grycksbo”, enligt DDal nr 45[3]. Hennes släktskapsförhållanden nämns 1382 och 1383 i DDal nr 41[4] och 42[5]. I det senare brevet nämns hennes arvingar, bland annat en ”Jønis Pæthersson”, vilken skulle kunna vara Apollonias far. Nu har jag inte full koll på medeltida arvsrätt, men det är ett intressant spår. [1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Sdhk_19526_19526.jpg#?c=&m=&s=&cv=&xywh=211%2C2160%2C1256%2C662 [2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Sdhk_7655_7655.jpg#?c=&m=&s=&cv=&xywh=1571%2C1946%2C1417%2C747[3] http://runeberg.org/diplodalek/1/0054.html[4] http://runeberg.org/diplodalek/1/0051.html[5] http://runeberg.org/diplodalek/1/0052.html
22
« skrivet: 2019-12-30, 22:39 »
Jag kollade det ovan nämnda herdaminnet igen lite noggrannare och så här står det: ”Joachimus Ruperti var son till Rupericht Ihering, som av hertig Karl kallades till Sverige och 1593 erhöll fullmakt att ha inseende över gruvorna i Värmland, och sonson till doktor Sebastian Ihering, furstligt holsteinskt råd och syndicus i Plön.” där följande källor anges: ”H R Paucker, Ehstlands Geistlichkeit in georneter Zeit- und Reihefolge zusammengesellt. Hannover 1968. Elgenstierna del 4 Lilliering, RA, RR 1593 7/7 1593."[1] Om Lilliering i Elgenstierna del 4 står det i inledningen: ”Ruprecht Ihering; av konung Carl IX införskriven från Sachsen såsom proberare och bergmästare, jämte 50 bergsmän; fick 1593 7/7 fullmakt att hava inseende över gruvorna i Värmland; levde 1602 4/5. [...]” Vad vi alltså har är en Sebestian Ihering som tituleras doktor och syndikus i Plön, vars son Ruprecht anges komma från Sachsen. I en rätt omfattande släktutredning av Siegfried Wilhelm Röschs anfäder återfinner man en Sebastian Ihering: ”Ihering, Sebastian I.[den första, flera ättlingar har samma namn], Advokat, * 1522. + 25.03.1582. jur. utr. Dr. Rath. u. berühmter Adv., Bgmst., Syndikus Annaberg, Sachsen, um 1551.” [2] Här har vi alltså en doktor och syndikus i Sachsen vid namn Sebastian Ihering. Han anges dock från Annaberg och inte Plön. Dessvärre återges inte några källor till uppgifterna. I beskrivningen över släkten Jhering (vanlig stavningsvariant) av Walter Deeters anges denne Sebastian ha två söner, Joachim och Conrad: ”Die Familie stammt aus Sachsen und wird für Ostfriesland wichtig mit dem von 1522 bis 1582 lebenden Syndikus der Stadt Annaberg, Sebastian Jhering. Dieser hatte zwei Söhne: Joachim Jhering (1542-1617) und Conrad Jhering (geb. 1548).”[3] Någon son Ruprecht nämns inte. Om sonen Joachim kan man dock läsa följande i biografiska uppslagsverket Neuer Nekrolog der Deutschen: "[...] Joachim Jhering, geboren 1552 zu Plauen in Voigtland. Erging in seiner frühen Jugend nach Schweden und kam von da mit der Schwedischen Königstochter Katharina, der Gemahlin des Ostfriesischen Grafen Edgard II im Jahr 1611 nach Ostfriesland."[4] Sebastians son Joachim Jhering är alltså född i Plauen i Voigtland (tillhörande Sachsen). Att kyrkoherden Jochimus Ruperti Iheringius farfar Sebastian i herdaminnet anges komma från Plön (i Holstein), är mycket möjligt en feltolkning av Plauen (i Sachsen). Ytterligare två indicier är dels namnet Joachim som även kyrkoherdens förmodade farbror då har, och dels att denne farbror i sin ungdom tycks ha gjort visit i Sverige. Att sonen Ruprecht inte nämns i tyska källor kan ju bero på att han flyttar till Sverige och inte i större omfattning förekommer i det tyska källmaterialet. Även tidsmässigt passar den saxiske Sebastian Ihering in då han anges född 1522 och död 1582. Den förmodade sonsonens, kyrkoherden Joakims, födelseår är inte känt men han skrivs in i Wittenbergs universitet 1608 vilket indikerar att han är född omkring 1580-talet. Joakims far Ruprechts födelseår är inte heller känt, men hans förmodade bröder är födda 1548 samt 1552 (alt. 1542). Under förutsättningen att andrahandskällorna på internet stämmer tycks det sannolikt att det handlar om samma person Sebastian Ihering. I så fall kan dennes anor följas ytterligare 3-4 generationer bakåt. [1] Strängnäs stifts herdaminne, del 3, s. 427-429. [2] A. Richter, K. Meyer, and W. Trogus. Ahnenliste: Rösch Kinder (in 20 Generationen...), GeneTalogie, 2012 http://www.genetalogie.de/roesch2/r20gen.pdf[3] https://www.ostfriesischelandschaft.de/fileadmin/user_upload/BIBLIOTHEK/BLO/Jhering_fam.pdf[4] Neuer Nekrolog der Deutschen, volym 3, del 2, Friedrich August Schmidt, Bernhard Friedrich Voight, 1827 (finns på Google Books)
24
« skrivet: 2019-05-18, 23:30 »
I boken "Med Dalälven från källorna till havet (del 4)" av Karl-Erik Forsslund kan man läsa följande på s. 80 [1]: "En annan 1600-talsbergsman här var Vifast Hansson, vars dotter blev g. m. Vallen Olsson i Gassarvet, far till Olof i Efrikgården och Anders Vallensson i Bergsgården, kyrkovärd 1708-17, bergsrådman 1721, f 1730." Här har vi alltså en Vifast Hansson på 1600-talet. Den Vifast Hansson i Bergsgården som jag har följt, vars till namnet okända dotter möjligen är gift med Vallen Ingelsson, nämns åtminstone så sent som 1620 i Dalarnas landskapshandlingar[2]. Kan det ha skett en sammanblandning med Vallen Ingelsson i Gassarvet? Vallen Olsson är ju son till Olof Jonsson på Backa hela tre generationer senare. Bodde han på Gassarvet måntro? Eller är det en helt annan, betydligt senare Vifast Hansson? Det kan ju rimligen vara en sonson till den äldre Vifast Hansson med tanke på namnet. [1] http://runeberg.org/fkefrandal/304/0080.html[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051673_00106
26
« skrivet: 2019-05-07, 22:33 »
Jag har skrivit av inledningen samt avsnittet "personalia". Däremellan fanns ca 50 sidor rätt långdragen predikan med allmänna bibelcitat. Dessvärre är uppgifterna knapphändiga om andra släktingar. Jag lägger ut avskriften nedan även om den är rätt omfattande. Jag har försökt skriva av det så noggrannt som möjligt men säkerligen har en del fel smugit sig in.
"En Christelig Lijk-Predikan
Om
Troones Krafft och Beständigheet.
Öfwer
Fordom Ähreborn/ Ährachtadt och Wälförståndige
nu mera hoos Gud ewinnerlig Salige
H:r Jon Oloffson
För detta/ förnähm Bergsman och Bijsittiare uti
Stora Kopparbers Lofliga Grufwerätt/ sampt wäl-
bestält kyrkiowärd i gamble kyrkian.
Då hans döde Lekamen med wederbörlige Ceremonier uthi
Hög- och Förnähmt Folcks myckna Närwaro nedersat-
tes i sin Hwijlokammar/ som skedde den 10 Junii
1694 uti Stora Kopparbergs gambla kyrkia.
Fattat och hålldn
af
OLOF EKMAN.
STOCKHOLM/
Tryckt uti Kongl. Booktryckerijet/ hoos Sal. Wankijfs Änckia.
Dhen
Ähreborne / Gudfruchtige och Dygdesamma
Matrona och Hustru /
H:u Brita Hans-Dotter
Salig hern
JON Oloffzsons
Högtbedröfwade effterlåtne Änckia / sampt theras
kiäre Barn/ Sönner och Lijffzarfwingar /
Skickar Jag härmed tilhanda then Predikan Jag hölt öf-
wer Eder Salige Man och Fader / något widlyfftigare
af Skrifftennes Språk uthförd : Af hwilka Gudz Ord i
kunnet finna Tröst i Bedröwelsen och styrckia till Eder
Troo / at i ock med Eder Salige Man och Fader skola få
see HERrans Goda i the Lefwandes Lande. Hwar med
Jag förblifwer
Alles Eder
Tienstwillige Tiänare
OLOF EKMAN
[här 50 sidor predikningar och citat från bibeln]
PERSONALIA.
Återstår allenast nu det som wid sådanne til-
fällen effter ett Christ behageligit Bruuk till thet
eftersta / man giärna intet plägar låta uthur acht /
nembligen något röra om thenne wår Salige Christen-
doms Broder / Then Ehreborna och Wälförnähme Herren
JOEN OLOFSONS förste Födelses Tijd hijt til
thenne Werlden / thes sedermera förde Lefwerne och änteligen Sa-
lige Hädanfärd / i korttheet berättas kan på thet then rättfärdigas
Dygde Nampn en må förgiätit blifwa / eller then som Christeli-
gen och wäl lefwat hafwer obehedrat slutas i Grafwen.
Är så thenne Salige Mannen / tå man skreff Åhr eff-
ter Christi Födelse 1637 / then 12 Augustri, förmedelst hedersam-
me och förnemblige Föräldrar hijt till Werldene födder; Af Fad-
ren then Ehreborne / Wällförståndige och förnähme Bergzman-
nen Sahl. Oluf Joensson på Backa / Modrenthen Ehrebor-
ne och Dygdesame Matrona, Hust Margareta Wallens-Dotter
ifrån Gassare. Igenom desse sine Salige Christelige Föräl-
drars syldige wårdnadt är han straxt efter then Naturliga
Födelsen till Doop och Christendom befordrader / och således af
Wattn och Andanom födder på nytt / opptagen till Gudz Barn/
och beqwämlig giord af the heeligas Arfwedel i Liuset / at deel-
achtig blifwa. Hwilke hans salige käre Föräldrar intet högre
låto sig omhiertat wara / än at blott Barndomen / opptuchta
honom i alla Christelige Dygder / och därigenom en sådan Rooth
till all skickeligheet hoos honom planta / at then sedan i heela thes
Lifjstijd een ymnog frucht burit hafwer. Till hwilken ända
han så wäl hemma privatum som i Fahlu Trivial Schola är
hållen till at läsa och skrifwa / sampt the flere excercitier som thes
Ålder tå kunde fatta och tillåta/ hwar wid han så länge Continu-
erade till thes Åhren så wijda tiltogo at han begynte wänias wid
Bergzbruket / och teh sysslor där under komma funna / wid hwilken
beställning han och genom sin stora flijt och achtsamheet/ mehra
och mehra så tiltog och förkåfrades/ at han effter wälbemelte thes
Sal. K. Föräldrars goda samtyckie och tilstånd begynte under
eget äfwentyhr försökia sin Lycka / at ther igenom behna sig Wä-
gen till sitt egit boo och huushåld / wijsandes altid en serdeles
qwickheet och förtruten willia till alla the beställningar som ther
wid fordrades / och således lefde under direction af sin Salige
Fader för sig sielf allena til Åhr 1662 then 24 Februarij, tå
han genom sine Sal. Föräldrars inrådande inträdde i thet heliga
Ächtenskapet med den nu i största Sorgen qwarlemnade/ then
Ehreborna och Dygdesame Matrona, Hust. BRITA
HANS-DOTTER hwilken nu med Tårar begråter och kla-
gar thetta sin Sal. Kiäre Mans och Makas dödeliga frånfälle.
Genom sådan sin stoora skickeligheet/ och från sig gifne berömlige
prof till större Capacitet och Mogenheet at tidna publico och
thet gemena bästa / blef han fort ther efter uthsedder och af samp-
telige Bergzlagen walder till Sermans[?] Tiänsten wid Grufwan/
then han med största Troo och flitigheet förrättade i Tree Åhr /
tå sedan annan förändring ther wid giordes och ther till hittes /
förskyllandes ther under ett sådant godt Låford at han 1681 blef
förwärdig rechnadt at ibland månge förnäme andre introduce-
ras och insättias uthi Grufwe Rätten ibland the Tiugufyra Bergs-
lagens Äldsta/ hwilken function han och til sitt yttersta med stort
beröm och sine Med Collegers saknad förwaltade / sedan uppå
Hans Nådes Högwälborn Baron Herr Landzhöfdingens och
Församblingens godtfinnande förordnad til Kyrckiowärd här i
Gambla Kyrckian / hwarunder huru han sig förhållit är intet
klarare wittnesbörd än thenne Christ-Edle Församblingens egit
Opassionerade nöije öfwer thes förde adminstration och sty-
relse/ undanhållit hafwer han aldrig något/ men wid åthskillige nöd-
wändigheeter under then lilla Tijden han samma Embete förträd-
de / esomofftast bijsprungit / och af egne medel underhulpit / som
han doch intet låtit falla sig för swårt/ tyckiandes wara sin skyl-
digheet at Tiäna Församblingen och thes bästa i alla måtto före-
see. För thet öfrige bleg han förmedelst sådant thes förde
goda Conduite anförtrodder at uthi åtskillige meenige Bergzla-
gens Angelägenheter at reesa till höga Öfwerheten/ hwar wid han
thes serdeles flijt och troohet wijste / och med sitt goda Beröm
åthskillige Lyckosamme förrättningar giorde. Hwar elliest then
Sal. Mannens Lefwerne i gemeen belangar/ så är man mehr än
säker där uppå/ at icke allenast denne Församblingen / uthan och
hwar och een rättsinnig Menniskia som med honom umbgåds juu
läre kunna gifwa honom thet efterdöme/ thet han fördt ett dygdigt
och skickeligit Lefwerne / sielf hafwer han icke allenast fruchadt
Gud / och uthi alt sitt Giörande och låtande haft honom för
Ögonen / uthan och sine K. Barn och Huusfolck ther tilhållit
och märkeligen styrckt; Uthi sitt umbgiängie hafwer han allom
så kiände som okiände beömöt höfligen och wäll / Och dhe fatti-
ge och nödstälte efter sin Lägenheet giärna hulpit och bijsprungit.
Huru han sig emot sin kiäre Hustru förhållit wittnar nogsampt
hennes befröfweliga förhållande/ at hennes krafter efter thes Sal.
K: Mans frånfälle äro så förswagade / thet hon effter sin högsa
åstundan och willie / intet förmåhr wara thes Sahl. Lijk fölgach.
tig til Grafwen / och således wijsa honom thes efterse Åhreteckn.
Gud hafwer honom iempte mycket annat godt / och wällsignade
med Tränne Söner / hwilke här närwarande theras Sahl. Fa-
ders Dödelige frånfälle hierteligen beklaga.
För then angenehma kortheten skull wil man komma til slu-
tet och något förnimma om thess Siukdom och Salige Ändalycht.
Han hafwer then Salige Mannen genom Gudz Synnerliga nåd
haft orsak at fägna sig af en Starck och stadig helse / in till sidst
förflutne wår tijd / tå han begynte kiänna någon förändring til
sin Kropz Sundheet/ doch klagade sig intet öfwer någon synner-
lig Passion, förr än näst för Påskehelgen den 31 Martii tå han
måtte intaga Sängen / intet kunnandes hwarken han eller nå-
gen annan troo thet Lijfzslutet så snart skulle sig skynda / dock at
så mycket säckrare bereeda sig til thet som Gud änteligen med ho-
nom behagade sluta / lätt han then 14 Aprilis besökia sig med
Herrans Högwärdige Nattward / som han med störste andacht
och Gudachtigheet begick / kiännandes sig sedan en så god lijsa at
thet war ett mächta gådt hopp om thes restitution och förbätt-
ring/ men något ther effter begynte Siukdomen mehr och mehr
tiltaga / serdeles förötter med hastige Swimningar / hwilka
hans Siukdom märkeligen förökade / Kroppen förswagades och ut-
tröttade / hwar under han Städze och altid tröstade sig af Gudz
Ord / läsandes med största Andacht åtskillige Gudelige Böner /
effter som han föruthan the öfrige elliest thetta Åhret försedt sig med
serdeles Andelige och trösterijke Böne-Böcker / them han och mäst
för sin ändalycht genom läste / jempte thet han och dageligen
läste och lätt läsa för sig i then Heliga Skrifft til son Troos och
Siähls Saligheetz styrckio och förkåfring/ hwarföre Gud wälsig-
nade honom med ett Gådt förstånd och sundt förnuft in til ändan/
befallandes altid Herranom sin Wäg/ och hoppas uppå honom
at han skulle wäl giöra; Effter en sådan Gudelig förberedelse
toto Kraffterne alt mehre och mehre af så at han nogsampt sielf
kunde finna sin yttersta stund wara förhanden / doch in til ändan
hade han sitt fulle förstånd / at samma Dag som han afled då
Hennes Nåde Högwälborne Frun behagade behedra honom med des
höga besök är kände han med skyldigheet then Nåden som Hennes
Nåde täcktes honom i så måtto wederfaras låta/ Och som Hög-
bemelte Hennes Nåde med åtskillige tröste Språk honom hugnade/
så fattade och efftersade han altsammans/ och i synnerheet på thes
yttersta när hennes Nåde läste för honom denne trösterijke och Gu-
delige versen : Kom Helge Ande HerreGod/besök wårt Hierta
och oss mod etc. fattade han strax effter och med uprächte
Händer sade / kom du helige And och Herre God / och gif mig
nu en Salig Stund / ty iag åstundar skillias hädan / hwar up-
på han gaff hennes Nåde Handen / biudande fahrwähl / och se-
dan Straxt hennes Nåde war bortgången sachta och i tystheet
affsombnade / Lefwererandes Siälen Gudi sinom Skapare/ hwil-
ken honom then gifwit hafwer; Tå han här i Werldenne i
Femptio Siu Åhr/ Åtta Månader/ och Nijtton Dygn lefwat
hafwer som skedde then 1 Maij Klåckan Ellofwa för Middagen/
Och har nu fullkombnadt sin Troo at han får see Herrans Goda
uti thet Lefwandes Lande; Hwar til Gud oss alla samptelige af
thes mildeste Nåd förhielpe."
(Tryckt likpredikan över Jon Oloffson[sic!] av Olof Ekman, Stockholm, 1694, Kungliga Biblioteket)
27
« skrivet: 2019-05-02, 23:11 »
Jag besökte KB idag och kan också komplettera med uppgifter ur likpredikan över Jon Olofsson:
"Är så thenne Salige Mannen / tå man skreff Åhr effter Christi Födelse 1637 / then 12 Augustri, förmedelst hedersamme och förnemblige Föräldrar hijt till Werldene födder; Af Fadren then Ehreborne / Wällförståndige och förnähme Bergzmannen Sahl. Oluf Joensson på Backa / Modren then Ehreborne och Dygdesame Matrona, Hust Margareta Wallens-Dotter ifrån Gassare."
Att modern Margareta Vallensdotter anges från Gassarvet är ytterligare ett bevis då Vallen Ingelsson finns där både i landskapshandlingarna och i Älvsborgs andra lösen.
28
« skrivet: 2019-05-01, 18:21 »
Fantastiskt Stefan! Detta var sista pusselbiten jag saknade. Tack!
29
« skrivet: 2019-04-30, 14:16 »
Tack för svar Stefan! Jo har läst den men det var ett antal år sedan. Den förtjänar säkert en omläsning för jag minns att den gav nya insikter.
Jag försöker kartlägga Falu-släkten Forslind och deras koppling upp till Svinhuvud. Jag tror mig via första- och andrahandskällor känna mig rätt så säker på de flesta leden men saknar en avgörande koppling. Det gäller Margereta Vallensdotter som är gift med Olof Jonsson på Backa. Hon anges vara dotter till Vallen Ingelsson. Finns det någon vettig källa för detta påstående? Namnet Vallen är ju inte direkt vanligt men det finns åtminstone tre samtida med samma namn.
30
« skrivet: 2019-04-20, 22:49 »
Tack Stefan för svar! Diplomatarium Dalekarlicum nämner Hans Jönssons sigill (åtminstone) två gånger. Dels 1434 i nr 865[1] med texten "N:o 3. Ett åt höger vändt hästhufvud inom en sexsidig figur, med lika sidor, och alla inåt böjda" och dels 1437 i nr 867[2] med texten "Ett åt höger vändt hästhufvud innom en sexsidig figur, med inåt böjda sidor och omskriften: + hans ionisson +." (även om jag vill få det till att huvudet rimligen är vänt åt vänster på bilden). Jag är inte heller heraldiker men tyckte själv först att det uppenbart var ett hästhuvud. Efter närmare granskning är jag inte lika säker, kanske är det ett svinhuvud. Om det är ett svinhuvud är det betydligt rundare i formen än övriga Svinhuvud-sigill jag sett i Boëthius bok, och med mer och bredare hals. Sigillet skiljer sig ju en del från brodern Dans, vilket i och för sig inte är ovanligt antar jag. Kan de ha varit halvbröder? Eller, om det nu är ett hästhuvud, kan Hans Jönsson ha gift sig med en dotter till Jöns Swinshwow (Swinshwoth)? Kanske är det värt att utvärdera alternativa scenarier eftersom källorna är få. Möjligen värt att notera i sammanhanget är att ättlingen Albrekt Hansson (Svinhuvud), d. 1631, är gift med Bengta Nilsdotter (Hästhuvud). Gällande problemet att sedan 20 år döda släktingar fortfarande finns kvar i längderna så är en annan teori att en bemärkt person står kvar, och dennes efterlevande avses. Jag hittade ett uttryckligt exempel på det i Dalarnas landskapshandlingar 1626, där nämns ”Wallerians effterlef i Wargården” [3]. Jag vet inte om det är en generellt applicerbar princip. [1] http://runeberg.org/diplodalek/3/0199.html[2] http://runeberg.org/diplodalek/3/0201.html[3] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051689_00100
31
« skrivet: 2019-04-15, 23:37 »
En annan fundering gäller Hans Jönsson (Svinhuvud). Enligt Diplomatarium Dalekarlicum nr 867 anges han ha "ett åt höger vändt hästhufvud innom en sexsidig figur"[1]. Om han nu tillhör Svinhuvud-släkten, varför tar han inte deras vapen? Hans förmodade(?) sonson Hans Jeppesson använder ju svinhuvudet igen. Kan hästhuvudet komma från mödernet? Och sexsidingen ser ju misstänkt likt ut en stjärna på fotot i Boëthius bok, s. 35. Kan modern ha tillhört Stjärna-släkten? Det känns som att det blir lite gissningslek 18 generationer tillbaks, eller finns några förstahandskällor som styrker släktbanden mellan de tidiga generationerna Svinhuvud? Det räcker inte med logisk förmåga, man måste ha lite humor också som någon sa när det gäller medeltida släktforskning... [1] http://runeberg.org/diplodalek/3/0201.html
32
« skrivet: 2019-04-15, 22:36 »
Hej Stefan och tack för svar! Så ligger det säkert till, det tycks vara den rimligaste förklaringen. Man kan ana att uppgifter kopierades från föregående år, ibland utan att säkerställa dem. Lasse Hansson finns i vilket fall inte med i Älvsborgs lösen 1614, vilket stöder teorin om eftersläpning.
33
« skrivet: 2019-04-10, 21:21 »
Jag har en fundering kring Lasse Hansson i Varbo (Varpeboda). Han anges ju vara son till Hans Jeppesson (Svinhuvud) och far till bland annat Ingel Larsson. Lasse Hansson anges nämnd 1533-1571 enligt Bertil Boëthius (Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott). Om man däremot studerar Dalarnas landskapshandlingar finner man "Lasse Hansson i Warpeboda" (med diverse olika stavningar) från 1540 till 1615. Jag har inte kollat varje år, men rätt många av dem. Hur kommer sig detta? Är det två olika personer med samma namn? Blir Lasse Hansson extremt gammal? Det verkar ju rätt osannolikt att man skulle tas upp i en längd i säg 90-årsåldern. Kan han som "familjeöverhuvud" stå kvar i längden trots att han är död? Enligt en uppgift gör hans barn ett jordbyte 1597 som "antas" justera ett tidigare gjort arvskifte (domb I:AI:6, s 193v-194r). Kan någon knäcka denna nöt vore det intressant. Jag kan lägga ut direktlänkar till de årtal jag kollat landskapshandlingarna om det underlättar.
34
« skrivet: 2019-03-12, 22:02 »
Tack för intressant information Ulf! Det finns en intressant koppling mellan dess orter. Greta Rosenstråle som enligt Helgesta mantalslängd 1734 anges possidera Mälby säteri[1], skrivs Margareta Rosenstråle till Lambohov enligt Adelsvapen, tab 11[2]. Lambohovs säteri (Slaka sn) arrenderas av Bengt Persson som är svärfar till Håkan Fahlberg (alltså Maria Bodlings far). Detta får väl sägas vara ett svagt indicium på en tänkbar släktkoppling mellan Håkan och Anders Fahlberg. [1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006086_00135[2] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosenstr%C3%A5le_nr_37
35
« skrivet: 2019-03-12, 00:09 »
Kyrkoherden i Algutsboda, Magnus Stålhös, anges i Växjö stifts herdaminne vara en borgarson vars föräldrar sannolikt är Joen Stålhös och Anna Christoffersdotter.[1] Namnet Christoffer är ju rätt ovanligt vid tiden antar jag vilket reducerar kandidaterna.Det finns en Christoffer Claesson som dyker upp i Växjö stads mantalslängd 1669.[2] Känner någon till om det kan vara Annas far? Flera tänkbara syskon dyker också upp i senare husförhörslängder, t.ex. Maria Christoffersdotter (gm Peter Rubin), Hans Christoffersson och Claes Christoffersson. Det har ju skrivits lite tidigare om vissa av dessa personer här, men det vore intressant om det finns något belägg för att även Anna tillhör familjen. [1] Växjö stifts herdaminne IV, sid 229ff [2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001501_00033
36
« skrivet: 2019-03-08, 08:51 »
Tack Stefan! Klurigt namn minst sagt...
38
« skrivet: 2019-03-07, 15:43 »
Monica, jag kan verkligen tipsa om boken "Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet" av Henrik Impola. Den innehåller mycket bra info om du ska studera finsk adel. Så här står det exempelvis om kyrkoherden Elias:
"Herr Elias i Pargas
AH 1574 1 frkn, AH 1575 "var på ingen rustning", Reg 1580 "bort hålla häst".
Elias Simonis, stamfar för en ointroducerad släkt Esping eller Agricola,
vars medlemmar förde den introducerade ätten Espings vapen (en båt).
Härstamning okänd.
Kyrkoherde i Pargas 1558-1584. Domhavande i Pikis härad 1558. Idkade
sjöfart med en skuta. Död före 1586.
Ägde från ca 1567 grenom sitt gifte ett frälsehemman i Lemlax i Pargas
och hade ett landbohemman i Kassor i samma socken. Ägde en stadsgård
i Åbo, kallad "Pargasgården".
Gift med Agneta Clemetsdotter, dotter till kyrkoherden i Pargas *Clemet
Larsson och omgift med frälsemannen *Bertil Eriksson till Attu samt
syster till *Daniel Clemetsson till Kassor. Hon stod i släktskapsförhållande
till den ovan introducerade släkten Esping, ärvde frälsejord i Lemlax och
fick 1594 frihet på två skattehemman i Finnby och Södmå i Pargas. Vid
frälserannsakningen 1606 anmärktes att hon "tagit en ofrelst man, en
prest" (RA 1672a:30). Barn, se Ramsay (om dottern Margareta se
*Bertil Eriksson till Attu och om sonen Isak, borgare i Åbo, som som
saknas hos Ramsay se Schalin).
Ramsay 1909: 104 (uppgiften om svärfadern rättas ovan), 145;
Leinberg 1903: 162; Schalin 1955: 31-32; Anthoni 1970: 319;
Grotenfelt 1899: 276, 280, 294; Blomstedt 1958: 372;
Jutikala & Nikander 1941: 172 (oriktiga uppgifter); FoR 34:2 A;
GBF Pargas."
(Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, Henrik Impola, s. 93-94)
39
« skrivet: 2019-02-07, 23:41 »
Jag undrar om någon har stött på en bokhållare Anders Fahlberg? Han är testes åt arrendatorn, senare inspektorn, Håkan Fahlberg i Skeda 27 januari 1717 (C:2 sid 586). Namnet stavas även Falberg/Fallberg. Håkan Fahlberg är d. 15 maj 1743 i Skeda och beräknas född omk 1687. Sannolikt är de bröder. Håkan är gift med Maria Bodling (f. 26 dec 1689 i Slaka, d. 7 sep 1753 i Skeda).
40
« skrivet: 2018-08-15, 22:24 »
Teorin i tidigare inlägg (nr 1) om att Nils Simonsson (stamfar för släkten Leijonmarck) är bror till Elias Simonis tycks allt rimligare om man granskar belägg som finns till handa.KronologiNils Simonsson är död omk 1569 (ihjälslagen), sonen Simon Nilsson är död 1605. Simon Nilssons son Krister anges född 1593 och död 1662.[1] Nils Simonsson kan då rimligen antas vara född omk 1520-1530. Utifrån detta kan man sluta sig till att Nils och Elias kronologiskt kan vara bröder, då Elias sannolikt är född före 1530.GeografiElias är kyrkoherde i Pargas och har en gård i Åbo. Nils Simonsson har gods i Kirjala i Pargas, samt ett hemman i Överkirjala i samma socken. Namnlikhet Namnet Simon går igen både hos Esping och Leijonmarck. Det är inte helt ovanligt vid tiden, men det tycks däremot rätt sällsynt bland präster på 1500-talet.[2] Gällande efternamnet så förenas släkterna av efternamnet Agricola. Några i Esping-släkten att kalla sig för Esping, andra för Agricola. På samma sätt väljer flera i Leijonmarck-släkten att kalla sig för Agricola (innan de adlas till Leijonmarck).SläktklusterDet finns tecken på att ättlingar till Nils Simonsson och Elias Simonis gifte sig inom samma släktkluster. Nedan exempel på fyra systrar vilka alla har Nils Simonsson som farfars far, samt hur de via giftermål hänger ihop med Elias Simonis.1) Helena Kristersdottergm Petrus Walstenius, Elias Simonis är hans FMF [OBS! Kanske är de för nära släkt för att få gifta sig vilket kan stjälpa teorin (4-männingar / 3rd cousins)? Hur räknar man, är det 4 eller 5 nivåer upp till en tänkbar anfader Simon? Auctoritate Papae går ju bara till 1500-talet. Var det domkapitlet som fattade beslut senare?]2) Elisabet Kristersdottergm Johan Thauvonius, vars brors dotterdotters make har Elias som MFMF3) Anna Kristersdottergm Nils Thauvonius, vars farbrors sondotters dotters make har Elias som MFMF4) Kristina KristersdotterGm Tomas Paccalenius, vars brors sonsons fru har Elias Simonis som FMFMFDetta kanske inte bevisar mycket mer än att präster gifte sig inom skrået, men det stärker ändå teorin att släktkopplingar finns. Möjligen finns även en syster Sara Simonsdotter gift med Bengt Henriksson till Sjöskog (Hammarstjerna) [3]:http://suku.genealogia.fi/archive/index.php/t-4842-p-9.html[1] http://runeberg.org/frfinl/0269.html[2] https://www.geni.com/projects/Finlands-pr%25C3%25A4ster-genom-tiderna-Suomen-papit-kautta-aikojen-F%25C3%25B6re-1700-talet/11783[3] http://runeberg.org/frfinl/0187.html
41
« skrivet: 2018-08-13, 23:36 »
I Jan Ranekes arkiv över medeltida europeiska vapen återfinns namnet Stoltevoth.[1] Denna vapensköld anges förvisso vara från Reval 1475, men kan antas hänga ihop med rådmännen nämnda i tidigare inlägg. Bilden visar en (hel) gumse vilket inte stämmer med Helviks vapen. Däremot anges ju Olof Dufvas hustru föra en halv gumse. Kan en sammanblandning ha skett?En (långsökt) teori är att det är Helviks andra(?) hustru Karin Henriksdotter (Hornhus) som fört "tre vita böljor och en stjärna över". Hennes farfar är gift med Peder Svärds till namnet okända dotter, vilken tidigare varit gift med Arvid Ragvaldsson.[2] Arvid förde just ett sådant vapen (se tidigare inlägg). Att vapen och sigill kunde väljas och utformas med visst godtycke är känt, men huruvida detta rätt komplicerade resonemang ens är möjligt är högst oklart.[1] http://heraldik.se/wp-content/uploads/2016/06/C18464.pdf[2] http://lpgenealogi.se/tng11/getperson.php?personID=I8069&tree=tree1
43
« skrivet: 2018-08-03, 23:43 »
I FMU 1434 från 1414 framgår det att borgaren i Åbo, Hinza Knap, är den som ursprungligen innehar jord i Aningais.[1] I enlighet med hans moders löfte skänks den till S:t Petri altare i Åbo domkyrka efter Hinza Knap och hans hustrus död. Det intressanta kommer i slutet av brevet:"Thiill thes huilkes breffs høgre stadfestilse ok wisso bider jak mina næsta ærffuingia, swa som ær her Hæluik, kirkioherre j Thøuesala, Henric wan Berge, Gerlagh Fredagh ok Henric Fanth, ath hengia sin jncigle met mino fore thetta breff [...]".Helvik tycks alltså vara arvinge till Hinza Knap. I FMU 1456 från 1415 återkommer dessa personer då borgarna i Åbo, Henrik van Berge och Gerlag Fredag, säljer sin arvedel i Aningais efter Hinza Knap till Helvik.[2] Om det är samma egendom som Hinza Knap skänker till Åbo domkyrka verkar det hela lite märkligt.Frågan är hur Helvik och Hinza Knap är släkt? Åldersmässigt tycks de jämnåriga. Helvik dör före 1419 och är enligt min egen uppskattning född omkring 1355. Hinza Knap nämns 1378-1414.[3] Gerlag Fredag nämns 1415-1454 och är således yngre. Till detta resonemang kan man koppla en intressant artikel i Genos från 1980 av Vähäkangas.[4] Dessvärre är den på finska men där finns en släkttavla som menar att Olof Bengtsson Dufva istället är gift med en halvsyster till Helvik Stoltefot. [1] http://df.narc.fi/document/1434[2] http://df.narc.fi/document/1456 [3] https://www.genealogia.fi/genos-old/67/67_146.htm[4] https://www.genealogia.fi/genos-old/51/51_73.htm
44
« skrivet: 2018-08-03, 10:09 »
I FMU 1731 från 1423 kan man läsa "jak Greta Bertilss Swartha dotter, borgerska j Abo, haffuer met wilia och berodhno modhe j mine fulle wælmakt vnth, giffuit och vplatit sancti Peders altar j Abo domkirkio allan then tridiunghen, som jach agher j ywræ Anynghos j thy sancti Peders godzena, som heter Arola, aff huilko godze hær Hæluik, huilkens siell Gud nadhe, gaff for:de altare førre syna [död?] twa dheela." [1] Greta Bertilsdotter Svarta äger alltså en tredjedel och Helvik (Stoltefot) har tidigare ägt två tredjedelar av Arola. Kan man tänka sig att detta är arvejord och att Greta fått en systerdel och Helvik en broderdel? Eller var det vanligt på medeltiden att man samägde gods med andra (som inte var släkt)? Greta har också en bror Henrik Svarta, kyrkoherde i Ingo, vilket förstås komplicerar resonemanget om arv eftersom han vid tiden lever. Greta kallar ju också Arola "mith retthe køpegodz" vilket tyder på att det kanske inte är ett arv.Greta är änka efter Hinza Knap. Det finns ju indicier på att Helvik hör ihop med handels- och rådmanssläkten Stoltefot från Reval/Tyskland, vilket gör en koppling till borgare i Åbo med tyskt ursprung logiska.[1] http://df.narc.fi/document/1731
45
« skrivet: 2018-07-21, 22:44 »
Om man granskar Genealogica 41 närmare så finns följande text på sidan, möjligen tillskriven: "Oluf Bengtssons hustru Karin war Hindrich Hornhuses dotter".[1] Kan detta vara en andra hustru till Olof Bengtsson Dufva? Detta skulle ju möjligen kunna förklara de två olika beskrivningarna av vapen som Olufs hustrus fäderne förde. Kan det möjligen vara Henrik Hornhus som förde en halv gumes och ett gumsehorn på hjälmen? Det verkar inte helt uppenbart enligt Vähäkangas inlägg 1 februari 2015 där han skriver att (någon) Hornhus hade två horn i sitt sigill.[2] Dessutom så lyder ju hela texten: "Oluf Dufua äeer[äger?] en hustru ifrån Boda som nu kallas Aborfors och hon förde på sitt Fäderne en half gumse och ett gumsehorn på hielmen." Aborrfors ligger bara 5 km från Pyttis och Helvik gav ju Olof Kulla gård i Pyttis, vilken gör den geografiska kopplingen till Helvik mer logisk. Fortsatt oklart alltså.[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0001344_00089[2] https://forum.genealogi.se/index.php?topic=66917.0
47
« skrivet: 2018-07-18, 23:31 »
Jakten på Helviks ursprung går vidare. Han tycks ha haft en viss koppling till borgarsläkten Frese i Åbo. I regesten till FMU 1555 kan man läsa "Fredrik Freseka stadfäster och fullbordar å sina och sin broder Jakobs vägnar aflidne kyrkoherdens i Töfsala, Helviks, testamente".[1] Helvik omnämns då som deras faders "syssling". Detta uttryck tycks ha haft en annan innebörd tidigare. Enligt SAOB: "Sysslingar voro egentligen systerlingar 'barn af systrar'".[2] Bröderna Fredrik och Jakobs far var enligt SBL en Arnika Frese.[3] Ska man alltså tolka detta som att Arnikas mor var syster med Helviks mor? Arnika och Helvik blir då kusiner i dagens mening. Det som gör det intressant är följande text i Genos 69 (1998): "Jakob Frese hade, i likhet med andra förnäma borgare eget vapen. Hans vapen föreställde tre snett över skölden löpande strömmar."[4] Detta är ju misstänkt likt Helviks vapen med tre löpande strömmar, förvisso inte snett löpande. Helvik skulle i så fall använda en variant av borgarsläkten Freses vapen.[1] http://df.narc.fi/document/1555[2] http://www.saob.se/artikel/?seek=syssling[3] https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14454[4] https://www.genealogia.fi/genos-old/69/69_111.htm
48
« skrivet: 2018-07-15, 09:26 »
Arvid Ragvaldsson har ett sigill som inte är helt olikt Helviks vapen. Kan det vara så att Helviks okända hustru har en koppling till denne Arvid Ragvaldsson? Eller finns en koppling till borgaren Hartmann i Åbo som i vissa källor anges som Helviks morfar?
49
« skrivet: 2018-07-15, 09:18 »
I Finska Adelns släktbok (Genealogica 38), s. 42 omnämns också Helvik Stoltefot enligt följande: "Her Hellwÿk i Töfsala fören detta [bild på sköld med stjärna ovan och ström med tre vågor under, ovan skölden en stjärna]". [1] Ytterligare en ledtråd...[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0001343_00044
50
« skrivet: 2018-07-07, 23:34 »
Tyska ätten Barnekow från Pommern har faktiskt en halv gumse i sitt vapen.[1] Rent geografiskt stämmer det väl eftersom släkten Stoltevoet funnits i många städer kring Östersjöområdet. Om eller hur dessa släkter är sammanvävda är förstås fortfarande oklart, men det är möjligen en ledtråd.[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnekow
51
« skrivet: 2018-07-05, 22:41 »
Olof Bengtsson Dufva anges av Jully Ramsay vara gift med kyrkoherden i Töfsala Helvik Stoltefoths dotter Kerstin.[1] Detta är i linje med Peder Månsson Utters släkttavlor (Gen 41 s. 87), där står det "Oluf Bengtss[on] till Munkeby hans hustru huar Kirstin Helwichz dotter."[2] Vid sidan står det också "her Helwich i Töfuesale fören [bild på sköld med stjärna överst och under tre vågor] 3 [...?]". Är det någon som har ytterligare information om Helviks vapensköld? Namet Stoltevoet förekommer ju redan från 1200-talet i Visby, Reval och Åbo med flera dokumenterade personer, även om deras inbördes släktskap ibland är osäkert.[3] Vet någon om dessa förde ett liknande vapen?Det som gör saken ytterligare förvirrande är att Peder Månsson Utters släkttavlor även har annan information om jag läser det rätt. På samma uppslag till vänster (s. 86) står det "Oluf Dufua äeer[äger?] en hustru ifrån Boda som nu kallas Aborfors, och hon förde på sitt fäderne en half gumse, och ett gumsehorn på hielmen och på mödernet 3 [...?] i blått fiäll [...?] och twåå blå [...?]". Jag lyckas inte tyda hela texten, men det tycks rätt avlägset en stjärna med vågor (eller möjligen ormar). Kan detta ge ytterligare idéer till Kerstin Helviksdotter fäderne eller möderne?[1] http://runeberg.org/frfinl/0093.html[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0001344_00089[3] https://www.yumpu.com/sv/document/view/19879360/stoltefot-medeltidsgotland
52
« skrivet: 2017-03-31, 10:23 »
Här kommer två tester jag körde:
S3Lb = 31,49
Delade segment = 7
Släktskap = 3C1R
Algoritm 1 = 4th-8th
Algortim 2 = 3rd-7th
S3Lb = 15,33
Delade segment = 13
Släktskap = 10th
Algoritm 1 = 11th-remote
Algortim 2 = 4th-8th
En fråga är ju från vilken "sida" släktskapet beräknas. I båda desas fall är släktskapen annorlunda om man räknar från sin matchnings sida. Det skiljer förvisso bara någon generation, men teoretiskt kan det ju bli åtminstone 3-4 generationer om man går långt tillbaka!?
53
« skrivet: 2017-03-09, 21:21 »
Hej Leif,
jag bifogar bilder på totalt cM och längsta segment kopplat till antal generationer till första gemensamma ana. Dessvärre är spridningen så stor att det är svårt att säga något definitivt. Intressant i sammanhanget är dock att spridningen tycks minska ju fler generationer det handlar om (det är förvisso färre mätpunkter, men detta håller även vid en statistisk analys vilket jag kollat).
Om rådatan i sig hjälper ytterligare kan jag fråga Fredrik om jag kan vidarebefordra den till dig.
54
« skrivet: 2017-03-05, 23:43 »
Hej Leif!
Jag har följt din "medborgarforskning" och kan meddela att jag har många finska matchningar på FTDNA, flera med gemensamma anor från finsk medeltid (Tavast, m.m.). Förstås kan det finnas senare kopplingar, men det är onekligen intressant. Du och jag matchar ju inte men även jag har Henrik Fleming.
Jag vet inte om följande hjälper dig vidare men jag testar. Jag har från Fredrik Skog på DNA-anor på Facebook fått en Excelfil med 250 personer som har rapporterat in totalt cM och längsta segment samt på vilket avstånd dessa matchningar varit på (mätt i antal generationer till första gemensamma ana). Tyvärr saknas antal delade segment.
Jag gjorde antagandet att antalet cM för en viss generation är normalfördelat. Det är sannolikt ett felaktigt antagande, och kan vara någon annan fördelning (Poisson?). Utifrån dessa sampelvärden kunde jag i vilket fall få fram hyfsade normalfördelningskurvor. Dessvärre är underlaget lite klent, man skulle behövt ett par tusen för större exakthet antar jag. Exempelvis är medlet för 7 generationer högre än för 6 vilket förstås inte kan stämma. Då skillnaderna mellan vissa generationer var så små valde jag att slå samman generation 5-7 och även de som är 8+. Grafen blir hyfsad för längsta segment, men för totalt cM är variationen så stor att det inte blir meningsfullt utan mer data.
Jag bifogar denna graf i normerad form vilket gör den lite lättare att tolka. Att kurvorna sticker ut till vänster (in på minus) är förstås inte korrekt utan detta är en approximation. Det är inte perfekt på något sätt och jag är osäker på om den tillför något till FTDNAs uppskattningar.
Jag kollade också på min- och maxvärden men även det är svårt. Några eventuella regler som (oftast) gäller kan vara dessa. Antalet generationer är till första gemensamma ana.
>120 cM - 1 gen
>70 cM - Max 2 gen
>50 cM - Max 3 gen
>30 cM - Max 7 gen
>20 cm - Max 9 gen
Tyvärr kan man inte säga så mycket exakt för generationerna 4-6.
För att koppla det till dina teorier så var längsta avstånden 14 generationer av de som rapporterat. Snittet för såväl 13 som 14 generationer var 12 cM för längsta gemensamma segment (men det fanns bara sju värden dessvärre). Snittet för totalt cM var 56.
Det finns förstås fler felkällor än få mätvärden. Statistiken bygger på första gemensamma ana man har hittat, vilket långt ifrån alltid behöver vara den närmaste. Särskilt när antalet generationer stiger. Och omvänt kan ju anförluster i områden med begränsad genpool få genomslag åt andra hållet, att släktskapen uppfattas närmare än i verkligheten.
Ja, det var lite tankar som kanske ger dig någon ledtråd att nysta vidare i.
55
« skrivet: 2016-08-31, 20:15 »
Stefan! Stort tack för det tipset. Märkligt med ett husförhör som tar upp döda och utflyttade personer (om nu dateringen är rätt). Men detta stärker teorin. Och förklarar även varför Gabriels bror Gudmund också försvinner spårlöst i Ore, även han flyttar till Hälsingland. Så återigen, stort tack för detta! 
56
« skrivet: 2016-08-29, 21:16 »
Jag har länge försökt lösa ett mysterium kring Gabriel Arbman Tysk. Han är gift med Kerstin Hansdotter och de har barnen Johan, Gudmund, Gabriel, Erik och Margareta. Familjen bor i Arvet, Ore och det jag försöker klura ut är var sonen Gabriel Gabrielsson sedan tar vägen.
Familjen återfinns i Ores hfl, bland annat AI:4 sid 34 (1751-1771). I nästa hfl AI:5 sid 35 (1775-1784) finns inte sonen Gabriel kvar hos familjen. Han måste antingen vara död eller ha flyttat mellan 1771 och 1775. Att han inte är död framgår av Kerstin Hansdotters personalie när hon dör 1778, där det står att alla hennes fyra söner lever (FII:2 sid 630, Ore). Han måste alltså ha flyttat. Vid en genomgång av hela AI:5 återfinns han inte någonstans i Ore. Slutsatsen måste bli att han har flyttat utomsocknes.
I närbelägna Voxna socken återfinns en kolare Gabriel Gabrielsson i Räka (mindre än 50 km mellan orterna). Han gifter sig 1777 i Voxna med Anna Andersdotter och anges född 1749 i Ore (AI:1 sid 28, Voxna). Gabriel Arbman Tysks barn Gabriel anges dock i Ores hfl vara född 28 februari 1747 (födelsebok saknas vid tiden). Frågan är då om det handlar om samma person?
Jag har kammat igenom samtliga Ores hfl (AI:1-AI:5) och namnet Gabriel är extremt ovanligt. Det är bara inom Gabriel Arbman Tysks familj det förekommer under 1690-1784. De enda som heter Gabriel (förutom Gabriel Arbman Tysk) är Gabriel Jansson (f. juni 1745, son till Johan Floraeus och alltså kusin med Gabriel Gabrielsson i Ore), samt Gabriel Eriksson (f. 19 mars 1784, son till Margareta Gabrielsdotter, även han en kusin).
Jag har också gått igenom födelseboken 1680-1701, samt 1715-1735 (den har luckor och även åren 1736-1774 saknas dessvärre). Den enda med namnet Gabriel är herr Arbman Tysk.
Ytterligare ett indicium kan vara namnen på kolaren Gabriels barn då de verkar rätt strikta med att hålla dem inom släkten. Förutom Anders (efter Gabriels svärfar) heter de sedan Gabriel, Anders (igen, då första sonen dör ung) och sedan Johannes. Gabriel Arbman Tysks far heter Johannes Andreae Arbman. Dessvärre får de inga döttrar, så inga ledtrådar där.
Bouppteckningar saknas för berörda personer. Någon ledtråd från testeser går inte heller att få. Däremot är det intressant att kolaren Gabriels svärföräldrar, Anders Persson och Anna Andersdotter, får en son Peter född 3 oktober 1761 i Voxna (CI:1 sid 85). Testes är då en viss bokhållare Johan Arbman. Det tycks som att det alltså finns en viss koppling mellan släkterna, även om jag inte lyckas placera denna Johan Arbman.
Så, det kan tyckas märkligt med två års differens på födelseår, men kanske mindes han inte exakt. Eller så minskade han avsiktligt sin ålder med två år – hans hustru är 19 och han är 28 år när de gifter sig.
Sammantaget skulle jag ändå vilja hävda – utifrån uteslutningsmetoden – att kolaren Gabriel Gabrielsson i Voxna är son till Gabriel Arbman Tysk och Kerstin Hansdotter. Några andra rimliga föräldrar återfinns inte vid tiden i Ore.
Finns det någon som har något som kan motbevisa denna teori? Eller ytterligare fakta som stärker den?
57
« skrivet: 2016-06-21, 00:27 »
Helt sant. Det börjar likna Da Vinci-koden när man letar efter mystiska symboler i kyrktak. Jag tar nya tag igen efter en välbehövlig paus!
58
« skrivet: 2016-06-20, 23:53 »
Tack Leif, jag borde kollat detta bättre själv med årtalen. Och tack Torsten med!
Jag hade en långsökt fundering till kring Henrik Sigfridsson. Kan det helt enkelt vara ett syftningsfel?
Följande mening:
"tildömdes Hendrich Siffridzson och hans syskene, som wåre Mons Nilssons (fordom befalningzman vpå Wijborgz slott) syster barn”
kanske ska utläsas så här:
"tildömdes Hendrich Siffridzson och [dessutom] hans [halv]syskene, som wåre Mons Nilssons (fordom befalningzman vpå Wijborgz slott) syster barn”
Well, det kanske är dags att släppa detta spår och ta lite sommaruppehåll! :-)
59
« skrivet: 2016-06-20, 10:53 »
Se där, då får jag börja om från början med en ny teori!
Frågan som kvarstår är då varför Anthoni skriver att Henrik Sigfridsson tilldöms Haapaniemi på modern Karins i Helgå vägnar? Det kan ju knappast vara en annan Henrik? Källan till hans påstående vore intressant att ta del av. Dessvärre framgår den inte explicit.
"BIRKALA [socken]
[...]
Haapaniemi. Fbr. godsakt. 182. Måns Nilsson t. Ahtis köpt H av Johanna
o. Mårten i Helgå. Bidr IV 116, 156. H tdömdes Henr. Sigfridsson på modern
Karins i Helgå vägnar."
(Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, Eric Anthoni, s. 353)
60
« skrivet: 2016-06-20, 00:42 »
Absolut, jag köper det. Gustav Edman verkade i Sverige 100 år senare så förhållandena kan ha varit annorlunda. Allting känns som lite gungfly när man kommer så här långt bak i tiden. Om exempelvis Anthonis text om att Henrik fick Haapaniemi efter sin mor skulle vara en feltolkning faller ju resonemanget delvis. Eller omvänt, om någon glömde ordet "salig" framför Karin Henriksdotter (Tavast) när hon omnämns sista gången 1540. Då blir teorin plötsligt mer trolig. Man lär väl aldrig få något exakt svar, men det är fortfarande intressant att försöka hitta den mest trovärdiga lösningen. Är du möjligen expert på finska kyrkotak? Jag hittade en bild från Pargas kyrkotak med en del intressanta sköldar. Jag har en tanke om att de är placerade två och två för att indikera giftermål. Bilden är inte helt optimal men överst tycker jag mig kunna se en båt ("esping") till höger och till vänster något som liknar Tavast sköld. Fast den har väl egentligen armen åt andra hållet? Kan det vara Stålarm istället? Det skulle annars kunna vara giftermålet mellan Klemet Larsson (Esping) och Kerstin Sigfridsdotter (Tavast) som avses. Det ser också möjligen ut som en båt längst ner till vänster (med lite fantasi), samt en stjärna. Jag har inte koll på när de målades men om det är senare så kan det vara Anna Persdotter (vars mormors far är Klemet Larsson) och Mårten Eriksson (Stierna). Ja, det finns fler sköldar som kan tolkas. Vore intressant att höra kommentarer kring detta. Bilden finns här: http://www.vafo.fi/images/phocagallery/ltss/sisa/thumbs/phoca_thumb_l_1267533285332_1_orig.jpg
61
« skrivet: 2016-06-18, 23:54 »
Jag startar en ny diskussion om finska släkten Agricola under medeltidssläkter även om vissa av personerna som behandlas levde på senare 1500-tal. Förhoppningen är att väva ihop släkten en eller ett par generationer bakåt.
Jag utgår från Elias Simonis som var kyrkoherde i Pargas. Han upptas i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Jully Ramsay under ”Esping eller Agricola”. Enligt Impola är hans härstamning okänd. Hans hustru Agneta Klemetsdotter var dotter till Klemet Larsson till Kassor som förde en båt (”esping”) i vapnet [Impola, s. 90]. Det som är intressant är att deras son Jeremias kallar sig Agricola, liksom dennes söner Jeremias och Kristianus i sin tur [Ramsay, s. 104]. Det lustiga i sammanhanget är att de senares bröder, Elias och Mikael, kallar sig Esping enligt samma källa. Två av barnen tycks alltså ta namnet Esping efter sin morfars vapen, medan två av dem väljer namnet Agricola. Det ligger ju nära till hands att tro att namnet Agricola i så fall har en koppling till fädernesidan och därmed Elias Simonis.
Problemet med namnet Agricola är att det tycks ha använts av flera släkter med oklara samband. Så här står det i PHT från 1905: ”I Finland funnos under 1600-talet fyra för varandra främmande prästsläkter Agricola. 1) Mikael Agricolas släkt. 2) Agricola, adlad Leijonmark. 3) Agricola släktgren af adl. ätten Esping. 4) Agricola, prästsläkt i Wichtis socken, liksom ätten Leijonmarck med orätt härledd från Mikael Agricola och på grund däraf introducerad på finska riddarhuset 1864.”
Vid frälserannsakningen 1606 anmärktes att Agneta Klemetsdotter ”tagit en ofrelst, en prest” [Impola, s. 94]. I en finsk bok om Pargas historia av Kari Suistoranta (Åbo 1985) kan man dock läsa följande (med bristfällig översättning): ”Han [den tidigare kyrkoherden] följdes av frälsemannen Clemet Larsson och sedan av Elias Simonis Esping 1558. Kyrkoherde Elias, som också var frälse och förmodligen föregångarens svärson, var i tjänst fram till 1583 eller 1584.” Hans ursprung är alltså oklart.
Vad vi däremot vet är att Elias blir kyrkoherde 1558 och anges död före 1586. Han borde vara född före 1530. Enligt mina egna uppskattningar föds Agneta Klemetsdotter omkring 1540-1545. Hon dör 1619. Med tanke på att de får nio barn innan 1586 så borde de ha gift sig omkring 1565-1570. Sonen Jeremias anges som kollega i Åbo katedralskola 1588.
För att hitta Elias far söker vi alltså efter en Simon som får barn före 1530 och som har koppling till namnet Agricola. Det finns åtminstone ett par kandidater som i olika grad passar in på den beskrivningen (Simon var inte heller ett särskilt ovanligt namn vilket förstås innebär att det kan vara någon helt annan än dessa).
1) För släkten Leijonmarck anges Nils Simonsson till Bogård som stamfader. Han är ”finsk ryttare i Livland” och dör omkring 1569 (ihjälslagen) [Ramsay, s. 256]. Hans föräldrar är okända [Impola, s. 312]. Samma källa säger att han hade ett gods i Kirjala i Pargas, samt även ett hemman i Överkirjala i samma socken. Denne Nils Simonsson skulle kunna vara bror till Elias Simonis, kyrkoherden i Pargas. Det som är intressant är att Nils Simonssons sonson, Krister Simonsson, kallar sig Agricola, liksom flera av hans ättlingar (innan de introduceras under namnet Leijonmarck).
2) ”Var Mikael Agricola ätten Leijonmarcks stamfader?” heter ett avsnitt i PHT 1905 av Jully Ramsay. Där står följande om släkten Agricolas stamfader: ”Olof Simonsson, hemmansägare i Torsby, Pernå socken. Gift med ..., som efter hans död blef omgift med Tomas Larsson, hemmansägare i Torsby under 1550-talet. Med denne sin senare man hade hon dottern Katarina Tomasdotter, hvilken 1582 öfverlät till sin brorson Christian Agricola, sin andel uti Torsby.”
Olof Simonssons son, den kände biskopen Mikael Agricola, uppges dock vara född omkring 1508 (död 1557). Detta innebär att Olofs far Simon, svårligen kan vara far även till Elias Simonis som föds innan 1530. Å andra sidan korrigerar sig Ramsay i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden [s. 2] där det står följande under släkten Agricola: ”Olof, hemmansegare i Torsby, Pärnå socken. Kallas Olof Simonsson i den äfven eljes oriktiga riddarhusstamtaflan öfver ätten Leijonmark; torde varit identisk med Olof Larsson i Torsby, hvilken 1530 begick dråp på en adelsman, Frille Mattsson.”
Om Olof Larsson är far till Mikael Agricola, skulla Olof Simonsson kunna vara en annan – eventuellt yngre person – av samma släkt. Ett högst oklart spår för närvarande.
3) En annan kandidat som dyker upp på vissa webbsajter är Simon Henriksson. Han är borgare i Åbo 1556-1571 och härstamningen är okänd [Impola, s. 355]. Han gifter sig med borgaren Knut Kappes dotter Malin. Malin är omgift med kyrkoherden Johannes Matthiae Grinden (”Herr Jöns Grind”) [Impola, s. 202]. Han är lagläsare 1564 och nämns så sent som 1601 och det kan tyckas märkligt att Malin Knutsdotter skulle gifta om sig med någon som nästan är jämnårig med hennes son, även om märkligare saker inträffar.
Simon Henriksson återvann genom kung Eriks nämnds dom 1563 sin svärmors arvegods Stora Poiko i Rimito sn. Impola skriver att inga barn påträffats i källorna. Dock skriver Ramsay att Simon Henriksson 1564 klagar hos ”regeringen i Stockholm på sin son, Mårten Simonsson att denne med oskäl gifvit sin hustru halfparten i Poikko gård [Rimito sn] till morgongåfva.” [Ramsay, s. 228]. Mårten Simonsson till Poiko är också upptagen i Impolas bok, men anges då istället vara son till Simon Nilsson (som är nästa kandidat nr 4) [Impola, s. 300].
Hur Simon Henriksson kopplar till släkten Agricola tycks oklart.
4) Ytterligare en kandidat som dyker upp på nätet är Simon Nilsson, borgmästare i Åbo. Han har faktiskt en koppling till Knut Kappe nämnd ovan. Knut Kappes hustru Margareta, har en syster Birgitta Nilsdotter (Muurla-släkten) som är gift med denne Simon Nilsson [Ramsay, s. 114]. Han anges som borgmästare i Åbo 1545-1558. Eftersom Elias Simonis ägt ett stenhus i centrala Åbo finns en geografisk koppling. Hur däremot namnet Agricola kommer in i bilden är oklart även här.
Personligen lutar jag åt alternativ 1 för stunden. Någon av de senare kan förstås vara Nils Simonssons okände far.
62
« skrivet: 2016-06-18, 23:43 »
Jag ser inget principiellt skäl till att Nils inte skulle kunna vara skrivare i unga år. Jag har en ana, Gustaf Edman, som enligt källorna var sekreterare åt Per Brahe redan i 20 års ålder. Att hans morfar var kunglig sekreterare och fadern slottsfogde på Visingsborg lär förstås ha underlättat en raketkarriär, men detsamma torde gälla finska adelsmän.
Jag såg också nu att Nils gjorde adlig rusttjänst 1562. Vid vilken ålder gjorde man tidigast sådant? [Ramsay, s. 194]
Gällande Karin och hennes barn har jag svårt att bedöma rimligheten. Har du någon källhänvisning där jag kan läsa mer?
Jag är själv långt ifrån övertygad att teorin stämmer. Problemet är bara att om den inte gör det, så återstår frågetecknet hur Henrik Sigfridsson kan ha Karin Henriksson (Tavast) till mor och ändå tillhöra släkten Vilken-Husgafvel. Det gäller att vikta olika sannolikheter mot varandra. Men en enda uppgift kan förstås direkt spräcka min teori.
63
« skrivet: 2016-06-16, 15:48 »
Jag borde ha varit mer stringent, men det blir lätt komplicerat när en teori växer fram samtidigt som man samlar fakta. Jag försöker nedan göra en tydligare sammanställning. 1. Henrik Sigfridsson återfick genom konung Erik XIV.s nämnds dom 1562 *6/9 Haapaniemi i Birkkala socken, som kommit undan hans släkt; — † före 1609 [Ramsay, s. 194]. 2. Haapaniemi tilldömdes Henrik Sigfridsson på modern Karin i Helgå vägnar [Anthoni, s. 353]. 3. Den Kerstin, som enligt Ramsay är dotter till Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel) och Elin Nilsdotter (Ahtis-släkten), tycks ensam ärva Haapaniemi efter Henrik Sigfridssons död, då Henrik inte har några kända barn [Ramsay, s. 221]. 4. Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel) och Elin Nilsdotter har barnen Karin, Nils och Brita, men inga källor tycks peka på att de skulle ärva Haapaniemi. 5. Barnen Karin och Nils ärver Ahtis från modern Elin Nilsdotter, som tillkommit henne genom brodern Måns Nilsson till Ahtis [Impola, s. 285]. 6. Karin och Kerstin benämns systrar i KM:ts brev 1570 (Kongl. Bref 2:31) [Impola, s. 298]. 7. Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel) levde 1549 [Ramsay, s. 194]. 8. Karin Henriksdotter (Tavast) nämns sista gången 1540 [ÄSF, s. 266]. 9. Elin Nilsdotter (Ahtis-släkten) levde 1556 [Ramsay, s. 194]. 10. Kerstin Sigfridsdotter gifter sig ”omkring 1560” med Olof Mårtensson (Jägerhorn) [Ramsay, s. 221]. 11. Elin Gödekesdotters (Fincke), farmor till Elin Nilsdotter (Ahtis-släkten), förste make Magnus Olofsson till Ylikylä levde 1464 [FMU 3237]. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=3237 [Not: Att Magnus Olofsson är första make till Elin framgår av Adelsvapen, Fincke (yngre ätten). Dessvärre har jag ingen bättre källa än så för stunden. Dock finns källhänvisningar på deras sida som kan vara värda att kolla upp om teorin hänger på detta faktum.] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fincke12. Elin Gödekesdotter (Fincke) är död senast 1473 [Genos 66(1995), s. 123-126, 144]. http://www.genealogia.fi/genos-old/66/66_123.htmVilken ”sodoku-lösning” passar då bäst in med ovanstående? Följande är en teori. Henrik Sigfridsson är son till ”Karin i Helgå”, vilket tycks vara den gängse beteckningen på Karin Henriksdotter (Tavast). Han ärver Haapaniemi efter modern. Hans förmodade syster Kerstin ärver sedan Haapaniemi efter hans död då han är barnlös. Båda dessa står uppförda som barn till Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel) och Elin Nilsdotter. Varför? Henrik tycks ju uppenbart ha en annan mor och troligen då även Kerstin. Antingen är de felaktigt uppförda under släkten Vilken-Husgafvel, eller så har Sigfrid Hansson ett tidigare gifte med Karin Henriksdotter (Tavast) som hittills är okänt. Att vissa av barnen i familjen ärver från Karin och andra från Elin tyder på att de har olika mor. Utifrån randvillkoren ovan skulle kronologin kunna se ut ungefär så här. Karin Henriksdotter föds 1475-1480. Sigfrid Hansson föds 1485-1490. Dessa två gifter sig 1510-1515. De får barnen Henrik och Kerstin (född omk 1515). Kerstin gifter sig 1:o med Klemet Larsson (Esping) 1540-1545 och får minst tre barn. Kerstin gifter sig 2:o med Mårten Olofsson (Jägerhorn) omk 1560 och får ytterligare en dotter. Kerstin dör omkring 1570-1575. Karin Henriksdotter dör omkring 1540. Sigfrid gifter om sig med Elin Nilsdotter 1540-1545. De får barnen Karin, Nils och Brita. Nils anges som skrivare 1563 [Impola, s. 312]. Elin Nilsdotters föräldrar är Nils Larsson och Johanna Jönsdotter. Johanna är i sin tur dotter till Jöns Jönsson till Heikkilä (Rengonen) och Elin Gödeksdotter (Fincke). Innan giftermålet med Jöns var Elin gift med Magnus Olofsson till Ylikylä som levde ännu 1464. Dottern Johanna Jönsdotter måste då vara född tidigast 1465 och senast 1473. Jag uppskattar att Elin Nilsdotter är född 1500-1505. Detta innebär att hon gifter om sig med Sigfrid i 35-45 års ålder och får tre barn. Finns det fakta som ogiltigförklarar denna teori?
64
« skrivet: 2016-06-14, 23:20 »
Jag lanserar här en teori att Karin Henriksdotter (Tavast) trots allt var gift med Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel). Argumenten är följande:
1) Den Henrik Sigfridsson som är uppförd som son till Sigfrid Hansson och Elin Nilsdotter beskrivs så här: ”Henrik Sigfridsson. Återfick genom konung Erik XIV.s nämnds dom 1562 *6/9 Haapaniemi i Birkkala socken, som kommit undan hans släkt; — † före 1609.” [Ramsay, s. 194]. Han borde vara identisk med den Henrik Sigfridsson som uppges ha Karin Henriksdotter (Tavast) till mor: "Haapaniemi tilldömdes Henrik Sigfridsson på modern Karin i Helgå vägnar" [Anthoni, s. 353].
Henrik återfår 1562 även Gammelgård i Lampis, ”som konung Gustaf 1545 dömt från Måns Nilsson till biskop Mårten Skytte.” [Ramsay, s. 4]. Mårten Skytte är halvbror till Karin Henriksson [Jeppe Kurjen esivanhemmat ja jälkeläiset, Tapio Vähäkangas].
2) Att Henrik är bror till Kerstin/Kristina bevisas av att Kerstin ensam tycks ärva Haapaniemi efter Henriks död, då Henrik inte har några kända barn [Ramsay, s. 221].
3) Deras andra syskon Karin, Nils och Brita tycks inte ärva Haapaniemi, men Karin och Nils ärver å andra sidan Ahtis från modern Elin Nilsdotter, som tillkommit henne genom brodern Måns Nilsson till Ahtis [Impola, s. 285]. Detta tyder på att barnen i familjen har olika moder.
4) Att de trots allt är syskon (eller rättare då halvsyskon), stöds av att döttrarna Karin och Kerstin benämns systrar i KM:ts brev 1570 (Kongl. Bref 2:31) [Impola, s. 298] Det är förstås en försvårande omständighet att Måns Nilsson då kallas Kerstins morbror. Det vore intressant att se den exakta formuleringen i denna källa.
Det som komplicerar möjligheten att Sigfrid skulle ha varit gift med både Karin Henriksdotter och Elin Nilsdotter är att båda kvinnorna blir relativt gamla, båda får barn och de lever nästan samtidigt. Men nästan samtidigt behöver inte betyda exakt samtidigt. Det finns några kronologiska fixpunkter, medan andra årtal är okända och uppe för spekulation. Följande är känt:
Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel): Levde 1549 [Ramsay, s. 194].
Karin Henriksdotter (Tavast): Enligt Tapio Vähäkangas är hon född tidigast 1474. Hon nämns sista gången 1540 [ÄSF, s. 266].
Elin Nilsdotter (Ahtis-släkten): Levde 1556 [Ramsay, s. 194].
Kerstin Sigfridsdotter: Gift omkring 1560 med Olof Mårtensson (Jägerhorn) [Ramsay, s. 221].
Elin Gödekesdotter (Fincke): Var gift 1:o med Magnus Olofsson till Ylikylä som levde ännu 1464 [Adelsvapen, Fincke (yngre ätten)].
Utifrån dessa randvillkor testar jag följande teori.
Karin Henriksdotter föds 1475-1480. Sigfrid Hansson föds 1485-1490. Dessa två gifter sig 1510-1515. De får barnen Henrik och Kerstin (född omk 1515). Kerstin gifter sig 1:o med Klemet Larsson (Esping) 1540-1545 och får minst tre barn. Kerstin gifter sig 2:o med Mårten Olofsson (Jägerhorn) omk 1560 och får ytterligare en dotter. Kerstin dör omkring 1570-1575.
Karin Henriksdotter dör omkring 1540. Sigfrid gifter om sig med Elin Nilsdotter 1540-1545. De får barnen Karin, Nils och Brita. Nils anges som skrivare 1563 [Impola, s. 312].
Om man förutsätter att Elin Nilsdotter får samtliga barn innan 45 års ålder måste hon vara född tidigast 1500. Är det möjligt? Om man följer hennes anor räknat från Jöns Rengonen och Johanna Bengtsdotter så var Johanna omgift troligen före 1442 med Henrik Görtzhagen. Sonen Jöns Jönsson till Heikkilä borde vara född senast 1440. Han är gift med Elin Gödeksdotter (Fincke) som tidigare varit gift med Magnus Olofsson som levde ännu 1464. Jöns Jönsson och Elins dotter Johanna måste då vara född tidigast 1465. Hon var enligt Rasmus Ludvigsson först gift med Henrik Nilsson sedan Nils Larsson till Ahtis. Att Johanna, som då är mor till Elin Nilsdotter, i sitt andra gifte skulle få barn efter 1500 verkar långt ifrån otroligt. Alltså skulle kronologin fungera rent teoretiskt under förutsättning att antagandena är korrekta.
Om man däremot ser till den totala sannolikheten så kan man förstås ifrågasätta att det är många ålderstigna mödrar och något märkliga åldersskillnader vid giftermålen.
Karin Henriksdotter är 5-15 år äldre än sin make Sigfrid Hansson: Detta skulle kunna förklaras av att Karin är av förnämare börd och att giftermålet är ett socialt lyft för Sigfrid. Och dessutom ekonomiskt, då Karin ägde flera egendomar. Karin kan möjligen ha varit gift innan med okänd make.
Karin är 40-45 år när hon får barn, liksom dottern Kerstin och även Elin Nilsdotter: Så sena födslar stärker förstås inte teorin, men stjälper den inte heller. Särskilt om man beaktar att endast barn som överlever till vuxen ålder återfinns i källorna. 5-10 barn är knappast orimligt vilket innebär att några av dem tillkommer då modern är äldre. Vid en granskning av ett par tusen personer i min egen släktdatabas är ca 50 procent av mödrarna äldre än 40 år vid sista barnets födelse (dock är dessa personer födda på 1600- till 1800-talet primärt).
Sigfrid Hansson är 55-60 år då han blir far sista gången: Det är förvisso sent i livet, men ca 8 procent av fäderna i min släktdatabas är 55+ vid sista barnets födelse.
Finns det data som ogiltigförklara denna teori? Eller ytterligare fakta som kan stödja den?
65
« skrivet: 2016-06-01, 00:17 »
Bengt Lydekesson tycks ha haft en viss koppling till Haapaniemi. Det framgår av professor Seppos sockensammanställning över Birkala (1300-1500-tal). Problemet, som ofta, är att texten är på finska men Bengt Lydekessons namn dyker i alla fall upp fyra gånger på s. 638 i denna fil: http://www.narc.fi/suvanto/sivut_0506-0721_PIRKKALA.pdf
66
« skrivet: 2016-05-28, 00:14 »
Det var en bra idé med en ägarlängd för Haapaniemi. Jag bygger vidare på ditt inlägg. Klart tycks att Haapaniemi har innehafts av Bengt Lydekesson [Impola, s. 185] och sedan dottern Johanna Bengtsdotter [Impola, s. 285] som har tre olika makar: Jöns Rengonen, Henrik Görtzhagen och Henrik Tavast. Frågan är då hur Haapaniemi hamnar hos Erik Klemetsson (Skalm)?
Om man börjar med Erik Klemetsson så är det via hans hustru N Mårtensdotter. Hennes mor Kristina Sigfridsdotter är hustru till Mårten Olofsson (Jägerhorn) som ägde ”genom detta gifte Haapaniemi i Birkkala” [Ramsay, s. 221]. Kristina ärver det sannolikt efter brodern Henrik Sigfridsson som återfick ”genom konung Erik XIV:s nämnds dom 1562 16/9 Haapaniemi i Birkkala socken.” [Ramsay, s. 194] Anthoni förtydligar detta: ”H[aapaniemi] tdömdes Henr. Sigfridsson på modern Karins i Helgå vägnar.", dvs Karin Henriksdotter (Tavast) [Anthoni, s. 353].
Innan dess har det varit i kronans ägo 1557-1562. Före det har Haapaniemi innehafts av Måns Nilsson till Ahtis, ”hvilket senare säteri han 1557 för gäld måste afträda till kronan.”[Ramsay, s. 4]. Måns Nilsson har i sin tur köpt (del av?) Haapaniemi av ”Johanna o. Mårten i Helgå” [Anthoni, s. 353]. Mårten i Helgå måste vara Mårten Nilsson till Manna [Impola, s. 297-298]. Enligt Vähäkangas är han antingen make eller svärson till Kristina Henriksdotter (Tavast). Även hans son Jakob Mårtensson ”försökte förgäves återvinna från Måns Nilsson till Ahtis Haapaniemi säteri i Birkala.” [Impola, s. 185]. Den ovan nämnda Johanna i Helgå kan möjligen vara Henrik Tavasts dotter Johanna som ju 1540 ägde del i Helgå.
Det tycks alltså som att många av Henrik Tavasts ättlingar har ägt eller gör anspråk på Haapaniemi. Men hur ser kopplingen till Johanna Bengtsdotter ut? Kan hennes förmodade son Måns Henriksson vara nyckeln? Om han är son till Henrik Tavast och Johanna Bengtsdotter så kan han ärva Haapaniemi (eller del) efter moderns död. Måns som gifter sig med Margareta Jönsdotter (Skytte) har inga kända barn (Margaretas bror, biskopen Mårten Skytte, ärver ju henne). Är det då tänkbart att Haapaniemi tillfaller Måns halvsyskon: Johanna, Kristina och Karin (och eventuellt också Aylidz om hon var i livet)? Utan att vara någon expert på finsk medeltida arvsföljd skulle det förklara en del av släktsambanden liksom även bevisa att Måns Henrikssons mor är Johanna Bengtsdotter.
67
« skrivet: 2016-05-24, 23:04 »
Om jag tolkar Tapios text rätt så framför han precis samma tolkning. Även Henrik Tavasts dotter Johanna menar han skulle kunna ha Johanna Bengtsdotter till moder, pga namnlikhet.
Jag har ett uppslag till ytterligare en koppling mellan Tavast och Esping där denne Måns Henriksson figurerar. Jag har dock lite svårt att tolka Eric Anthonis komprimerade texter. Så här skriver han om Moijais, Nousis sn (s. 336): "Moijais, Bidr III 76. 1536. Karin i Helgå får v. skifte m. Margar. Jönsd, Bengt Nilssons änka, tid. g.m. Måns Henriksson, Karins bror. M, hennes mors morgong. av Margar:s far. F 27. 6 st sk; 28. 6 st fr Clemet Larsson."
Den första delen är ju förståelig även om det är lite rörigt formulerat. Jag har svårare att förstå den senare delen (från "F 27..."). Men min tanke är att den Clemet Larsson som där nämns är just Clemet Larsson till Kassor (Esping), dvs Karins dotter Kristinas make. Detta framgår inte explicit, men om Clemet Larsson och Kristina (Sigfridsdotter?) kommer i besittning av egendom som Karin Henriksdotter tidigare innehaft så skulle ju det kunna innebära en släktkoppling.
68
« skrivet: 2016-05-19, 22:59 »
Okej, jag misstänkte att det var en för enkel lösning. Men då har jag lärt mig något!
69
« skrivet: 2016-05-19, 21:41 »
Det är onekligen besvärande att Elin Nilsdotter och Karin Henriksdotter lever samtidigt. Jag har en teori, men den kanske är något långsökt. Sigfrid Hansson (Vilken-Husgafvel) gifter sig först med Karin Henriksdotter. De får samtliga barn som återfinns hos Jully Ramsay, dvs Karin, Henrik, Nils, Brita och Kerstin. Karin Henriksdotter omnämns senast 1540 och man får anta att även maken Sigfrid då är rätt ålderstigen. Han gifter omkring denna tid om sig med sin enligt mig förmodade andra hustru Elin Nilsdotter. Sannolikt är också hon rätt gammal vid denna eventuella vigsel och äktenskapet blir barnlöst. Hon omnämns senast 1556.
Att barnen ärver olika egendomar kanske kan förklaras av att egendomerna helt enkelt är rätt många. Detta skulle förklara varför vissa ärver från mödernet och andra från fädernet. Huruvida detta var en legal möjlighet vid tiden vet jag inte. Med tanke på att Elin Nilsdotter och hennes bror Måns inte har några andra arvingar så är alltså tanken att samtlig egendom tillfaller Elins styvbarn. Ramsay och andra skulle i så fall ha dragit den felaktiga slutsatsen att barnen är Elins eftersom de ärver henne. Ja, det är ett långskott men skulle i alla fall förklara den logiska motsättningen som annars uppstår i andrahandskällorna.
70
« skrivet: 2016-05-11, 00:26 »
Relationerna i mitt tidigare inlägg är inte helt enkla att reda ut i text. Jag lägger in en bild nedan som sammanfattar teorin.
71
« skrivet: 2016-05-10, 23:32 »
Jag har nu fått Impolas bok men den tycks inte räcka för att reda ut om den ovan nämnda Kristina (dotter till Karin Henriksdotter (Tavast), ibland benämnd ”Karin i Helgå”), är densamma som Sigfrid Hansson Vilkens dotter Kerstin. Det kan dock vara intressant att fortsätta följa denna Kerstin för att se om logiken fortsättningsvis går ihop.Jully Ramsay skriver följande om henne: ”Kerstin ’friboren kvinna’, beviljades 1570 jämte systern Karin att återfå de gods som kommit i sakfall efter deras morbroder, Måns Nilsson till Ahtis. — Gift med Mårten Olofsson (Jägerhorn till Storby, n:r 226), † omkring 1592. Han egde genom detta gifte Haapaniemi i Birkkala.” Vidare står det: ”[Mårten Olofsson] Gift 1:o omkring 1560 med Kerstin, dotter af Sigfrid Hansson (Vilken, se Husgafvel) och Elin Nilsdotter af adliga Ahtis-släkten. Hon återfick 1562 och 1570 genom kungl. bref de gods som af hennes morbroder, Måns Nilsson till Ahtis, förverkats under kronan. Sannolikt blef Mårten Olofsson omgift 2:o med ….., som 1606 lefde enka på Storby.” [1]I äktenskapet mellan Mårten och Kerstin finns endast en känd dotter (ej namngiven), som är gift med Erik Klemetsson (Skalm) till Haapaniemi. Haapaniemi är alltså en röd tråd ända hit. Jully Ramsay skriver följande: ”[Erik Klemetsson] Gift med . . . ., dotter af Mårten Olofsson (Jägerhorn af Storby, n:r 226) och Kristina Sigfridsdotter, hvars broder, Henrik Sigfridsson (Husgafvel -Vilken, uradel) år 1572 [sannolikt fel, ska vara 1562] återvunnit Haapaniemi, som deras morbror Måns Nilsson till Ahtis, förverkat under kronan.”[2] Kerstin Sigfridsdotter (Husgafvel -Vilken) kallas alltså även Kristina (att Kerstin och Kristina används omväxlande är ju inte helt ovanligt heller).Dock dyker ett nytt problem upp. Karin i Helgås dotter Kristina anges ju av Rasmus Ludvigsson vara gift med Klemet Matsson Esping.[3] De har i sin tur dottern Agneta Klemetsdotter som är gift med kyrkoherden i Pargas, Elias Simonis.[4] Om Kerstin Sigfridsdotter (Husgafvel -Vilken) även skulle ha haft ett hittills okänt giftermål med Klemet, måste han ha varit en tidigare make till Kerstin, då Mårten Olofsson (Jägerhorn) överlever henne och gifter om sig. Eftersom Kerstin och Mårten gifter sig omkring 1560 måste ju en eventuell tidigare make ha varit död innan dess. Klemet Matsson Esping levde åtminstone 1573.[5]Impola menar dock att den ovan nämnda Agneta Klemetsdotters far i själva verket är Klemet Larsson till Kassor.[6] Denne Klemet Larsson räknas också till Esping-släkten, vilket skulle förklara varför vissa av ättlingarna tar upp namnet Esping. Klemet Larsson är kyrkoherde i Pargas från 1555 tills han dör 1558. Tjänsten övertas då av hans svärson Elias Simonis, som alltså är gift med sin företrädares dotter. Detta verkar högst rimligt, och får också visst stöd i en finsk bok om Pargas historia (Kari Suistoranta, 1985) där följande står (översatt med Google Translate): ”Pargas förstnämnda kända lutherska präst var Lars Johannis, som var kyrkoherde 1546-1555 […]. Han följdes av frälsepersonen Clemet Larsson och sedan Elias Simonis Esping 1558. Kyrkoherden Elias var också frälseperson och förmodligen sin företrädares svärson.”Då passar också, enligt min teori, Kerstins andra gifte med Mårten 1560 väldigt bra in kronologiskt, dvs det sker två år efter första maken Klemets död.Agneta Klemetsdotter gifter enligt Impola om sig med Bertil Eriksson till Attu (Skalm).[7] Denne Bertil är kusin till den ovan nämnde Erik Klemetsson (Skalm), som alltså är gift med Agnetas förmodade halvsyster N Mårtensdotter. Samma släktkluster här stärker alltså teorin.Ovanstående är naturligtvis inget bevis utan mer en rimlighetsbedömning. Kronologin ser också ut att kunna fungera vad jag kan bedöma, även om den blir lite ”ansträngd” då Kerstins två döttrar föds med 15-20 års mellanrum.Om Kerstin och brodern Henrik är felaktigt uppförda under Husgafvel-Vilken så kan trots detta ovanstående teori fortfarande vara giltig (då med en okänd fader Sigfrid till dem).Att Klemet Larsson är gift med Kristina (dottern till Karin i Helgå) finns mig veterligen inte konkreta bevis för. Enligt Rasmus Ludvigssons släkttavla var det ju Klemet Matsson som var gift med Kristina, även om det kan ha varit Klemet Larsson som avsågs.[3] Forskning pågår med andra ord.[1] http://runeberg.org/frfinl/0234.html[2] http://runeberg.org/frfinl/0417.html[3] Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, Henrik Impola, s. 90[4] http://runeberg.org/frfinl/0109.html[5] http://runeberg.org/frfinl/0108.html[6] Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, Henrik Impola, s. 93-94[7] Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, Henrik Impola, s. 60
72
« skrivet: 2016-04-15, 22:56 »
Intressant! Då går alltså Haapaniemi från familjen Tavast till Måns Nilsson till Ahtis och sedan tillbaks igen till Karin Henriksdotters ättlingar.
När det gäller släktförhållandet dem emellan är jag mer kluven. Om jag förstått ett av dina tidigare inlägg rätt så har du en teori om att Henrik Tavast inte är son till Nils Olofsson Tavast med hänvisning till affinitet genom Margareta Jönsdotters andra gifte (med Bengt Nilsson). I så fall faller ju också släktkoppling till Måns Nilsson. Henrik har ju faktiskt också ett frågetecken framför sitt namn i ÄSF, även detta möjligen avser vem som är hans moder. Att han kallar sig "Tauast" framgår ju av hans sigill. Frågan är förstås vem som annars skulle vara hans far, det finns ju inte så många (kända) kandidater. Hur ställer du dig till detta idag?
Så här skriver Tapio Vähäkangas mer explicit om relationen (återigen lite bristfällig översättning):
"Karin. Föräldrar: Birgitta Jeppesdotter [Kurki] och Henrik Tavast (T3). Margareta Jönsdotters far, dvs Jöns Olofsson (Skytte) [dvs Birgitta Jeppesdotters första make], hade gett Karin från Helgås (Pyhäjoki) mammas Moijas i Nousis som hemgifte.
Margareta bytte den mot en andel i Vanhakartano i Lampis, som hon hade fått som hemgifte av sin första make Måns Henriksson (Tavast) [tillika Henrik Tavasts son i hans tidigare gifte]. Han var Karin från Helgås "egna bror"[halvbror], det vill säga, båda hade samma far, Henrik Tavast, men olika mödrar. Måns Nilsson till Ahtis köpte och bytte från Karin samt Johanna och Kerstin, 1536-1540-1545 Pyhäjoki i Nousis. Dessa kvinnor kallar han sina släktingar (fränkor). I själva verket var inte alla dessa kvinnor hans blodssläktingar. Johanna kunde av namnet döma, vara Mauno från Ahtis morfars halvsyster, dvs dotter till Johanna Bengtsdotter (Djäkn) och Henrik Tavast, men Karin och Kerstin var döttrar till Henrik Tavast och Birgitta Jeppesdotter (Kurki)."
Utan originaldokumentets formulering är det svårt att avgöra detta mer exakt. Det finns också en fotnot som tyvärr är på finska men via Google Translate uppfattar jag det som att begreppet fränkor i sammanhanget inte kräver att det finns blodsband. Istället, återigen med reservation för översättningen, tolkar jag det som att Måns Nilsson inte kände till släktskapet eller helt enkelt bluffade för att få igenom köpet.
Det är också intressant att veta när han kallar dem fränkor. Om Karin, som jag tror, är första hustru till Sigfrid Hansson Vilken (som senare gifter sig med Måns Nilssons syster Elin), så kan ju hon efter sin död möjligen kallas fränka i bemärkelsen "den tidigare hustrun till min systers make".
Jag håller på att kartlägga Karins ättlingar närmare och tänkte presentera det när jag kommit lite längre. Väntar till exempel med spänning på Impolas bok.
73
« skrivet: 2016-04-09, 20:10 »
Ja detta var minst sagt klurigt och med motstridiga andrahandskällor. Jag tror jag ska skissera släktträden i stil med vad du brukar göra för att få en översikt av familjerna. Så här skriver Tapio Vähäkangas om Birgitta Jeppesdotters (Kurki) andra make:
(OBS! Översättningen från finska är något bristfällig)
"2. make Henrik Tavast.
Anthoni har i sina kommentarer i Nynäsbreven, placerat mellan Jöns Olofsson och Jeppe Folmarsson maken Henrik Tavast.[62] Detta saknades i föregående släktutredning.[2] Detta äktenskap har varit kortvarigt, eftersom Jöns Olofsson levde ännu 1473, men dött innan 1477 [63], och det är känt att Henrik Tavast var vid liv 1474.[68] Gamla släktböcker känner inte till Birgitta Jeppessons äktenskap med Henrik Tavast, men Anthoni har påpekat att äktenskapet har fört samman dessa personer. Det är känt att Henrik Tavast varit gift med Johanna Penttisdotter (Djäkn) 1453-1465. Följande hustru hette Anna. Tidigast 1474 har han kunnat ingå äktenskap med Birgitta, förutsatt att Jöns Olofsson inte levt efter 1473, detta årtal är känt, och att Henrik Tavast i sin tur har levt efter 1474.[62, 68] Vapen: bepansrad hand till vänster, på toppen av hjälmen en uppsatt hand som är knuten, två fingrar raka. [179]"
[2] Anthoni 1965a, s. 160-163, 207-210 [ÄSF];
Anthoni 1966b, s. 117-118 [Några kommentarer till Nynäsbreven. HTF 1966.];
Anthoni 1970 s. 226-227. [Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel]
[62] Anthoni 1966b, s. 117-118.
[Några kommentarer till Nynäsbreven. HTF 1966.]
[63] Gallén 1935, s. 39; Anthoni 1946-47, s. 35-38.
[Jarl Gallén: Vem var biskop Martin Skytte? HTF 1935]
[Eric Anthoni: Kring vår medeltidsgenealogiska forskning. Societas Scientiarum Fennica. Årsbok XXV (1946-47) B:2]
[68] FMU 3576; Anthoni 1957b, s. 1-13 [Måns Nilsson till Ahtis släktförbindelser. HTF 1957].
Sukutaulassa 2 esiintyvät Karin i Helgå ja Kerstin eivät olleet verisukulaisia Måns Nilsinpojalle, vaikka tämä kutsuukin ehita ”fränkor”. Måns joko ei ole ollut täysin selvillä sukulaissuhteista tai tieotoisesti harhauttanut saadakseen ostetuksi Pyhäjoen osuudet näilä sukulaisiksi kutsumiltaan naisilta. Tapahtuma osoittaa Måns Nilsinpojan toimintatapaa maanhankinnassa.
[179] Finlands medeltidssigill 1900, n:o 194.
74
« skrivet: 2016-04-08, 23:49 »
Tack för ditt svar Leif!Tapios källa till Birgitta Jeppesdotters (Kurki) och Henrik Tavasts äktenskap är "Eric Anthoni: Några kommentarer till Nynäsbreven. HTF 1966. s. 117-118." Äktenskapet sägs ha varit mycket kort. Även Jöns Olofsson (Skytte) och Jakob Valdemarsson nämns. Artikeln om släkten Kurki är mycket läsvärd, jag har låtit översätta delar av den till svenska. Om du är intresserad kan jag maila den till dig.Jag ska forska vidare på Karins tänkbara make och har några uppslag. Karin anges t.ex. av Tapio vara "fränka" till Måns Nilsson till Ahtis. Han innehade också Haapaniemi vilket han dock avträdde 1557 till kronan.[1] Intressant nog hade han rätt att besitta Helgå gård i Virmo sn som han tillöst sig av släkten. Det tycks alltså finnas fler kopplingar. Måns Nilssons syster Elin Nilsdotter var gift med Sigfrid Hansson Wilcken och de hade bland annat sonen Henrik och dottern Kerstin. Denne Henrik Sigfridsson påstås har återfått Haapaniemi 1562 "som kommit undan hans släkt".[2] Han återfår också Gammelgård i Lampis sn som konung Gustav 1545 dömt från Måns Nilsson till biskop Mårten Skytte.[1] Slutligen, Karin i Helgå avstår gård i Gammelgård som (halv)brodern Måns Henriksson gett Margareta Jönsdotter (Skytte) i morgongåva för 200 mk.[3]Kan den ovan nämnda Kerstin då vara samma person som Kristina, dvs Karin Henriksdotters (Tavast) dotter? Kerstin är gift med Mårten Olofsson (Jägerhorn till Storby).[2] Sigfrid Hansson skulle då ha varit gift även med Karin Henriksdotter (Tavast) och Ramsays uppgift om Kerstins mor (Elin Nilsdotter) skulle då vara felaktig. Jag har inte full koll på kronologin och alla kopplingar ännu men ska fortsätta studera detta.[1] http://runeberg.org/frfinl/0009.html[2] http://runeberg.org/frfinl/0207.html[3] Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, Eric Anthoni, s. 358
75
« skrivet: 2016-04-08, 00:34 »
Enligt Tapio Vähäkangas artikel om släkten Kurki hade Birgitta Jeppesdotter (Kurki) och Henrik Tavast bland annat dottern Karin ("Karin i Helgå"). [1] I samma dokument framgår att utifrån den släkttavla som Rasmus Ludvigsson utarbetat, hade Karin en dotter Kristin(a). Frågan är vem som var Kristinas far? Det tycks finnas (åtminstone) fyra kandidater på vem Karin i Helgå var gift med: 1) Jöns Jönsson till Heikkilä (yngre Fincke-ätten). Enligt Jully Ramsay var denne Jöns gift med "Karin Henriksdotter till Helgå".[2] Källan anges vara Hausens samling vilken jag inte har haft tillfälle att granska. 2) Sigfrid. Eric Anthoni skriver följande om hemmanet Haapaniemi i Birkala sn: "Haapaniemi tilldömdes Henrik Sigfridsson på modern Karin i Helgå vägnar".[3] Kristina tycks alltså ha en bror Henrik vars far heter Sigfrid. 3) Måns. Obelagda uppgifter på MyHeritage menar att Kristina skulle heta Månsdotter.[4] 4) Mårten Manna. Samma källa på MyHeritage anger även Mårten Manna som make till Karin. Att Karin skulle haft fyra makar verkar otroligt (även om både hennes mor och var vardera hade tre!). Men frågan är vem som är Kristinas far? Jag misstänker att Jöns Jönsson kan vara ett felaktigt spår. Möjligen har en sammanblandning skett eftersom släkten Fincke tidigare innehade Helgå kungsgård i Bjernå sn.[5] Det Helgå som Karin äger ligger i Virmo sn.[6] Dock lyckas jag inte hitta något som heter Helgå i Virmo (Helgå = Pyhäjoki på finska).[7] Kan detta i sin tur vara en missuppfattning och det egentligen är Helgå i Bjärnå som Karin äger? Att Karin har varit gift med en Sigfrid tycks säkrare, men om det är Kristinas far är ju fortfarande oklart. En annan fråga är vem denne Sigfrid kan vara? Givet familjerna Kurkis och Tavasts ställning på 1400-talet får man förmoda att det är en frälseperson. Namnen Måns och Mårten Manna känns mer spekulativa och källor på dessa saknas. Om någon kan bidra med ytterligare fakta som kan kasta ljus på detta vore det mycket uppskattat! [1] Jeppe Kurjen esivanhemmat ja jälkeläiset [Jeppe Kurkis förfäder och ättlingar], Tapio Vähäkangas, s. 48 [2] Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, Jully Ramsay, http://runeberg.org/frfinl/0114.html [3] Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, Erik Anthoni, s. 353 [4] https://www.myheritage.fi/person-1533061_249219341_249219341/karin-henriksdr-tavast-os-tawast [5] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fincke [6] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tavast [7] T.ex. http://bebyggelsenamn.sls.fi/sok/?search_string=helg%C3%A5
76
« skrivet: 2016-02-24, 12:17 »
Att släktforska med Google Translate ger också en del skratt. Jag följer några finska släkter och körde denna text i översättaren: Paavali Mikonpoika on tämän Sticku-suvun vanhin tunnettu jäsen. Hän oli nyk. Porin maaseurakunnan Yyterin kartanon lampuoti 1586 - 1600. Fick en mycket intressant beskrivning av vad han var för något: Paul Matinpoika är Sticky släkte av de äldsta kända medlem. Han var en byracka. Pori Yyteri Manor lampuoti socken 1586-1600.
77
« skrivet: 2016-02-14, 19:46 »
Om man i en vigselbok från 1724 i Finland finner en madam som gifter sig, kan man då med säkerhet säga att hon är änka? Enligt SAOB står det bland annat följande: om (förr äv. titel för) gift kvinna (eller änka), fru; tidigare användt om borgerliga kvinnor i allm. o. från slutet av 1700-talet inskränkt till den lägre medelklassen samt under 1800-talet med allt mera sjunkande valör o. ersatt med fru. Lämnar detta något utrymme för annan tolkning?
78
« skrivet: 2016-02-03, 20:03 »
Jonas Hansson Merlings hustru har eftersökts länge. Calla Anrick skrev i Svenska Turistföreningen årsbok Uppland 1962 att de skulle vara Månesköld-arvingar. Jag besökte Anrickska arkivet i Uppsala och utifrån de lite röriga anteckningarna förmodar jag att källan är jordeböckerna. Efter att ha granskat dessa så tror jag att det är följande som fått Anrick att dra denna slutsats: ”1 [mantal] Rickeby [.] Fru Anna Kiörning el:r Sal. Rådman Merlingz Erf:r[arvingar] possidera; förmedlat på Mtl till 1/2. Räntan _16 (Jordeböcker, Uppsala län, SE/RA/55201/55201.03/105 (1712:1), bildid: A0055194_0050). Anrick gör antagandet att ordet ”eller” har betydelsen ”det vill säga”, men jag tror personligen att innebörden snarare var ”antingen eller”, dvs man visste inte.
Med tanke på att Merlings andra hustru, Magdalena von Ens, kommer från Mariestad sökte jag istället där. Från 1666 återfinns en Jonas Hansson med hustru Bootella i mtl, vilket rimmar bra med att Barbro Merlings första dotter döps till Botela. Från 1676 kallas Jonas Hansson inspektor vilket också stämmer med senare uppgifter om honom. De står kvar till 1680 men inte senare, då de troligen flyttar till Stockholm (dock finns en anteckning 1684 under extraordinarie uppbörder där rådman Jonas Hansson förärar pengar till kyrkan). Åtminsone från 1683 återfinns han ju i Stockholm i mtl.
Vem är då denna Bootella? I mtl 1642 och framåt återfinns Hans Andersson och hustru Barbo i Mariestad. Från 1658 finns också dottern Botilda. Hans Andersson, som är borgmästare, kvarstår till 1665 i mtl. År 1666 återfinns, på precis ”samma plats” i mtl, Jonas Hansson med hustru Botilda. Botilda föds sannolikt före 1646 och dör omkring 1671 vilket är känt sedan tidigare.
På Hans Andersson har jag inte kommit längre, men hans hustru Barbro Wulfsdotter är sannolikt dotter till mäster Wulf som dör omkring 1644. Sannolikt är han identisk med borgästaren Wulfgang Hack. I vilket fall heter hans hustru Anna. Detta är min teori för närvarande även om mer forskning krävs. Jonas ursprung är ju fortfarande höljt i dunkel. Däremot har jag mer info om Jonas och hans senare förehavanden om intresse för det finns.
79
« skrivet: 2016-02-03, 19:17 »
Fredd Holm! Det var länge sen du frågade om Lisa Hindersdotter i Grangärde. Men ett tillfällighetsfynd kanske kan hjälpa dig att komma vidare om du inte redan gjort det. 7 maj 1749 föds Jan Eriksson i Eskilsberget, Gåsborn av Erik Hindersson och Maria Olsdotter (C:2 sid 251). Testes är bland annat Pål Hindersson från Säfsen och hustru Lisa Hindersdotter i Prästudden. Man kan misstänka att de är syskon till Erik. Vid denna tid finns (åtminstone) två Pål Hindersson i Säfsen. Den ena född 5 feb 1723 är son till Hindrich Larsson (f. 1696) och h. Brita Tomsdotter (f. 1698). Detta kan knappast vara Lisas föräldrar om hon är född 1714 eller tidigare. Den andra Pål Hindersson är född 25 aug 1715 och son till Hindrich Larsson (f. 1682) och h. Kerstin Pålsdotter (f. 1680) i Sebsen/Säpsen (C:1 sid 85, Nås). De återfinns i hfl (AI:1 sid 75, Nås). Jag hittar flera av deras barn i fb, dock varken Erik eller Lisa. När sonen Hindrich Hindrichsson föds 24 feb 1731 (modern är då 51!), så är dock Erik Hindersson testes. Det behöver förstås inte vara rätt Erik. En teori är att de flyttar in till Säfsen, möjligen från Grangärde, och att de äldre barnen då är födda på annan ort. Detta är vad jag har så här långt och kanske kan vara en ledtråd för fortsatt forskning.
80
« skrivet: 2015-11-16, 22:09 »
Stort tack Bo, då är jag på rätt spår igen.
81
« skrivet: 2015-11-16, 10:49 »
Var ligger Ry? Enligt Vikingstad db (C:3 sid 288) anges trädgårdsmästaren vid Sörstad Samuel Lindblads hustru Anna Maria Freberg ha tjent i 11 år hos fröken Fock på Ry. Är det någon som känner till var Ry ligger? Eller är det en förkortning?
82
« skrivet: 2015-10-28, 11:09 »
Hans Davidsson i Dockebo (omk 1650-1725) gifter sig 3 nov 1672 med Ingrid. Att hon heter Jonsdotter framgår senare genom testamentspengar 1710. I vigselboken anges hon vara från Jäppesätter. På detta ställe bor vid tiden Jon Ivarsson (ibland kallad Ingemarsson) och Anna Jonsdotter. Det vore inte helt osannolikt om detta är hennes föräldrar, eller åtminstone Jon. Jon som är skräddare återfinns från 1654 i mantalslängden med hustru i Jäppesätter/Kättestad. Möjligen dör hustrun omk 1655 då ingen notering sedan finns förrän 1664, då en sannolik andra hustru, Anna Jonsdotter, dyker upp. En son föds 1655, vilket skulle kunna vara kopplat till första hustruns död om hon dör i barnsbörd. Familjen bor kvar i Jäppesätter till 1675. I mtl 1676 står det att stugan är öde. Frågan är var de tar vägen sedan? Jag hittar dem inte i dödboken. Kan de flytta in till något av barnen? Också intressant är förstås var de kommer ifrån? Namnet Ivar är ju inte så vanligt. Någon som har stött på Jon Ivarsson?
83
« skrivet: 2014-06-02, 22:11 »
Zeth: Angående Elisabeth Knutsdotter så finns det en bok som heter Hesselius - den bortglömda släkten av Lars Östlund. I denna kan man läsa följande:
Olof Bengtsson finns införd i Stora Tuna församlings äldsta husförhörslängd, som upprättades 1663 och användes till omkring 1671. I denna finns han antecknad som avliden, men utan angivelse av år (som fallet är med samtliga bokförda).
Änkan Elisabeth Knutsdotter finns inte upptagen i husförhörslängden 1672-1677 under byn Hesse trots att man känner till att hon höll ölstuga i byn 1676. I den kommande husförhörslängden för 1688-1696 finns hon antecknad tillsammans med dottern Lisbet. Båda försvinner dock ur boken 1691-1692 utan att någon utflyttningsort har angivits. Vid detta tillfälle bör hon ha varit ganska åldrig och behövde säkert vårdtillsyn. En teori man haft är, att hon flyttade med sonen Andreas Olai och hans familj till Folkärna, men hon och dottern finns inte heller upptagen i denna församlings husförhörslängd.
Vidare står det om hennes affärsverksamhet:
Olof Bengtssons markaffärer visar att han skulle haft det gott ställt, men ett kyrkorådsprotokoll antyder att änkan Elisabeth efter hans död behövde en lite pensionsförsäkring i form av ölutskänkning. I protokollet heter det, att på S:t Martins dag 1676 ”klagades inför kyrkorådet över ölmångleri i Hesse. Särdeles angavs salig organistens, Olof Bengtssons änka Elisabeht Knutsdotter, att hon missbrukar sin erhålla frihet. Men eftersom hon inte var tillstädes vid kyrkorådet att svara, blev intet slutet denna gång, utan förmantes hon till skickelighet och byns uppsyningsmän skulle hålla överseende och vara flitiga i sin tjänst.
Det tycks i alla fall som att de båda är begravde i Stora Tuna:
Åtminstone fram till 1700-talets mitt fanns Olof Bengtssons gravsten kvar på Stora Tuna kyrkogård. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) berättar i boken ”Stora Tuna i Dahlom och Bergom, Minnes-Döme” från 1743 om denna. Sahlstedt var prost och kyrkoherde i församlingen vid denna tid och var troligen den först som kallade orten för ”Stora” Tuna. Tidigare hade den hetat enbart Tuna. Gravstenen var en liten och ”gamblare Sten-hell, med en enda kantig Spegel”, över vilken bokstäverna IHS (Iesus Hominum Salvator = Jesus Människoarnas Frälsare) fanns inhuggna. På hällen fanns vidare ett ankare avbildat och bokstäverna OBS.T.E.KD. gick att läsa bredvid. Längst ned stod årtalet 1644 och en kort text under lydde:
”Se up Min Siäl och Märck hwad frögd
Tu wänta kan i Himmels högd
Förkasta thet jordiska twång,
Med sitt qval och fåfänga bång.”
Runt omkring stod bibelordet ”Si jag wil uplåta edra grifter.”
Sahlstedt berättar vidare, att man inte kunnat utröna vad bokstaven ”T” i OBS.T.E.KD. stått för. OBS stod för Olof BengtsSon och E.KD. för Elisabeth KarlsDotter. Idag vet vi dock, att hon hette Knutsdotter och inte Karlsdotter i efternamn. Bokstaven ”T” vet vi inte heller med säkerhet vad den står för, men det är möjligt at den har något med Tuna att göra.
Det kanske är några ledtrådar för fortsatt forskning.
Allt gott,
/Peter
84
« skrivet: 2009-03-12, 00:21 »
Jag har inte hela lösningen på frågan om Stensweden men enligt min farmors farbrors släktutredning så anges fadern till Sven Nilsson Berg (1640-1720) som borgaren och svarverimästaren Nils Jonsson Berg (f 1590). Denne Nils Jonsson Berg var gift med Margareta Bengtsdotter. Sven Nilsson Berg var gift med Barbro Persdotter Dufva, dotter till skomakaren i Stockholm Per Mårtensson Dufva och hans fru Barbro.
Dessvärre saknar jag de exakta källhänvisningarna men det kanske är ett steg framåt.
85
« skrivet: 2006-11-03, 21:08 »
Fanny Eugenia föds 7 mars 1880 i Gävle med båda föräldrarna okända. Senare återfinns hon hos Anders Wilhelm Söderhäll och Emma Fredrika Amalia Rydberg. Hon anges då som anten. vilket jag tolkar som ante nuptias (före bröllopet). Kan man ta detta som ett bevis för att det är hennes riktiga föräldrar (de gifte sig 1883)?
86
« skrivet: 2006-01-03, 21:50 »
Är det nån som har en uppskattning på hur många det är i Sverige som släktforskar?
87
« skrivet: 2004-11-29, 09:13 »
Hej Bengt,
Ja detta verkar stämma. Personen jag söker är just Brita Östman, f. 1692. Om du har mer information om denna familj så är jag mycket intresserad.
88
« skrivet: 2004-11-28, 19:37 »
Känner någon till något om landsgevaldigern Bryngel Östmans första fru eller deras barn? Han är senare gift med Ingegerd Ursula Behmer och de får åtminstone 4 barn, varav 3 söner blir präster. Bryngel Östman, troligen född omk 1661, död 1742, är bosatt i Thorstorp, Fredsberg, Skaraborg.
89
« skrivet: 2004-11-23, 21:28 »
Vet någon om det finns ett belagt samband mellan Petrus Burgerus, kapellan i Nysätra, Bygdeå (1659-81) och kyrkoherdarna Martinus och Joachim Burgerus i Hamrånge? Petrus anges i herdaminnet vara född i Ångermanland, men det är väl bara halvvägs till Hamrånge från Bygdeå så kopplingen känns rätt svag. Om någon känner till detta alternativt vet något annat om Petrus Burgerus ursprung är jag intresserad.
90
« skrivet: 2004-11-19, 11:01 »
Jag undrar om någon har stött på Anders Balck komminister i Ekeby och Fasta (Uppland). Han inlöstes på Danviken [Stockholm] 1696 för sin obotliga hufvudsvaghet och dog där 6 jan 1701. Han anges enlig herdaminnet vara gift med sin släkting Anna Smaræa. Kan någon konfirmera om dessa två är föräldrar till bagerksan Sigrid Balck (d. 1737 enligt bouppteckning)? Sigrid gifter sig 1719 med Lars Werckman, klockare i Danviken. Sigrid har även en bror Anders Balck (dy) som är gift med Helena Siljeström.
91
« skrivet: 2004-11-17, 20:57 »
Teddy,
Kerstin Månsdotter (Toman) föds 14 mar 1726 i Nykil av ryttaren vid Östgöta Kavalleriregemente Måns Nilsson Toman/Thoman (f. 1688) och hustru Maria Månsdotter (f. 1701). I Valkebo dombok AI:6 1712 16/2 ? 11 och 1712 21/5 ? 13 kan man också läsa att ogifte ryttaren Måns Nilsson Toman bedrivit enkelt hor med sergeant Jonas Löfvings hustru Beata Jerner.
/Peter
92
« skrivet: 2004-11-14, 01:58 »
Tack Karl-Ivar! Nils var född 31 aug 1776 i Attmar och då stämmer också datumet bättre. Värt att notera är att det dock står Borgsiö under namnet Nils i Attmars födelsebok, så man kan väl anta att han föddes där.
/Peter
93
« skrivet: 2004-11-12, 10:00 »
En viss Nils Hindricsson/Henriksson anges född 31 april 1776. Med sin fru Anna Elisabeth Jonsdotter (f. 2 aug 1788 Borgsjö) har han sonen Jonas Nilsson f. 24 dec 1809. Jag saknar födelseplats för både Nils och Jonas. Enligt vissa uppgifter ska de vara födda i Torp men det verkar inte stämma. Kan de möjligen vara födda i Borgsjö? Vidare kan man undra över Nils födelsedatum, den 31 april 1776 låter misstänkt eftersom det datumet inte finns!?
/Peter
94
« skrivet: 2004-10-26, 00:44 »
Bill,
I have 4 generations of Selma's ancestors. Please send an e-mail to siljerud@hotmail.com if you are interested.
Best regards
/Peter
95
« skrivet: 2004-10-08, 19:02 »
Jag var inne på detta ord ett tag men fick inte klart för mig exakt vad det innebar. Tack för klargörandet. Och så klart ska det vara Andersdotter.
96
« skrivet: 2004-10-08, 15:27 »
28 döptes ... Malin Andersson i Nyland oäkta dottern Lisa född 26. Frågan är då vad det står framför Malin?  Långsele, C:1 fol 182, år 1776, GID: 2062.2.17700
97
« skrivet: 2004-09-27, 01:35 »
Har någon stött på namnet Sack i Västernorrland? En viss Brita Sack gifter sig med Olof Mårtensson i Sättna 1769. Hon anges senare som Brita Ersdotter, född 1750. Om någon har upplysningar om namnet Sack tas dessa tacksamt emot.
98
« skrivet: 2003-10-02, 10:25 »
Vi ser med spänning fram mot att se ditt förslag Jörgen!
99
« skrivet: 2003-09-17, 10:13 »
Dubbelprofilen i pokalen är ju rätt klassisk och passar i min mening bra i detta sammanhang. Att släktforska är ju att se sin egen släkt och det är precis vad de två profilerna i symbolen gör. Om det är en man eller kvinna i symbolen är mig likgiltigt, detta är bara ett utkast för att visa på en id?. I själva verket är det en stiliserad profil av Carl von Linn?. Logotypen är ren och enkel och lätt att återge både digitalt och på papper samt tål att kopieras.
Jag håller med om att trädet är en vedertagen symbol för släktforskning och just på grund av detta anser jag att man kan särskilja sig genom att göra något nytt och nytänkande. Är det ännu en träd-logotyp vi är ute efter?
100
« skrivet: 2003-09-16, 21:04 »
Här kommer ett förslag på ny logotyp... 
101
« skrivet: 2003-09-16, 11:39 »
Angående Bryan Sykes bok och Evas sju döttrar så kan jag meddela att jag för några år sedan gjorde ett DNA-test. På Oxford University jämfördes min DNA-sekvens och det visade sig att jag tillhörde Helenas klan. Dom levde på gränsen mellan Spanien och Frankrike för 20 000 år sedan. Detta är vad jag kallar släktforskning på riktigt...
102
« skrivet: 2003-08-13, 13:56 »
Hej igen,
Jag stammar från Peter Josefsson Qvick som bl a var soldat vid Jönköpings regemente och mjölnare vid Ribbingsnäs kvarn. Han föddes 7 juli 1791 i Svarttorp av just Josef och Maria. Jag har även Lisbeth (Lisken) Johansdotter på min radar. Hon bor på Skyttehemmet i Djuvarp, Svarttorp 1753-1795 tillsammans med Sven Persson (död 1784). Saknar dock födelsedata för båda dessa.
103
« skrivet: 2003-08-11, 09:48 »
Hej Stefan,
Josef Jonsson föddes 4 mars 1750 i Lekeryd av Jon Larsson (f 1712) och Lisken Josefsdotter (f 1718). Dessa bodde på Rönjane Kronogård som tidigare tillhört Svarttorp men vid 1750 tillhörde Lekeryd. Vem av Josef och Marias barn härstammar du ifrån?
104
« skrivet: 2003-07-25, 10:55 »
Johan Matzson Holm var enligt uppgift sekreterare åt Karl IX. Vilka uppgifter hade en kunglig sekreterare?
105
« skrivet: 2003-07-05, 23:05 »
Jag söker födelsedata för Maja Lena Leonhardsdotter, d. 11 feb 1866 Sund. Maja Lena (även Maria Helena Lennartsdotter/Linnartsdotter) anges i HFL vara född 8 aug 1785 i Åsbo men återfinns inte där. Hon anges vara inflyttad 1810 från Asby till Sund, där hon bor till sin död. Hon gifter sig 3 nov 1815 med gästgivaren Samuel Johannes Andersson f. 5 jan 1787 Västra Ryd, d. 26 dec 1870 Sund.
106
« skrivet: 2003-07-05, 22:55 »
Jag söker födelsedata för Magnus Ahlstedt som var directeur och trumpetare vid Smålands husarregemente. Han bor senare delen av sitt liv i Alsheda och dör där 23 aug 1793. Han var gift med Lena Sofia Klintin f. 2 aug 1746 i Björkö, d. 7 feb 1821 Alsheda.
107
« skrivet: 2003-07-02, 10:01 »
Tack Lotta!
108
« skrivet: 2003-07-01, 14:03 »
Jag lyckas tyda det mesta utom delar av Svens titel (vigda i Almesåkra 20 maj 1825, C:1 sida 131): drängen och  Hemmans Egaren i Hultarp af Nässjö Socken Sven Jonasson och pigan Lena Cathrina Jonasdotter i Öst. Gydeberg. Frågan är då vad står för. 
109
« skrivet: 2003-04-15, 01:05 »
Känner ni som forskar på Vessman till en Helena Vessman? Hon gifter sig 16 dec 1720 i Eksjö med kopparslagarmästaren Sven Sjöström och gissningsvis är hon född kring sekelskiftet.
110
« skrivet: 2003-02-02, 15:59 »
Johannes Ling från Smålands Husarregemente byter också längd på samma sätt. De första fyra Generalmösntringarna (1830-1839) är han 5 fot 7? tum och de senare åtta (1842-1866)är han 5 fot 9 tum. Eftersom mätningen är så noggrann som ? tum så kan det knappast vara en felmätning. Det verkar alltså som om mätsystemet ändrats kring 1840-1842. Om man antar att det rörde sig om decimaltum i första fallet ger detta: 5*29.69 + 7.5*2.969 = 170.72 cm med verktum i andra 5*29.69 + 9*2.474 = 170.72 cm. Kan denna efterkonstruktion verka rimlig? 1862-63 sker däremot ingen ändring i längd.
111
« skrivet: 2003-01-31, 22:16 »
I Generalmönstringsrullorna anges som bekant soldatens längd i fot och tum. Men vilken typ av tum avses; verktum (24,7 mm), decimaltum (29,7 mm) eller engelsk tum (25,4 mm)?
112
« skrivet: 2003-01-31, 21:48 »
En viss Johannes Ling (f. 1810, d. 1883 Barkeryd, Jönköping) har anteckningen Bär silfwer medaille för berömlig odlingsflit i en Generalmönsterrulla från 1842. Kan denna medalj ha delats ut av Patriotiska Sällskapet? Finns det ett register över vilka medaljer som de har delat ut? Var söker man lämpligen om man vill köpa en snarlik medalj idag?
113
« skrivet: 2003-01-08, 23:27 »
Petter Danielsson (okänd födelsetid och -plats) var sockenskomakare i Östra Tollstad, Östergötland under 1770- och 1780-talet. I slutet av år 1789 blev Petter Danielsson fältjägare och dog i Finland samma år. Fanns det fältjägarregementen i östgötatrakten eller tillhörde han troligare något av de norrländska fältjägarregementena? Eller fanns det möjligen fältjägare även i de vanliga regementena i östgötatrakten?
114
« skrivet: 2003-01-08, 23:09 »
Erik Gabriel Silén (b. Mar 15, 1841 in Bjuraker, Sweden) emigrated to Rock Island, Illinois, USA on the 18th of June 1869. He was the brother of my grandmothers grandfather, the priest Hans Fredrik Silén b. Feb 10, 1851 in Hassela. By 1871 he was working as a farmer in Nebraska and later as a newspaper agent. He modified his name to Erick Sellene (or Sellen) and married a Swedish woman Anna M Soderberg (also Soderbur or even Soldebur) born in May 1849. They had lots of children: Daniel b. 1872, Erick b. 1874, Fred John b. 1879 Illinois, Esther b. 1881, Hilmer, Willie and Nona b. 1893. Fred John Sellene is the grandfather of Jerry Edward Nichols b. 1938 Phoenix, which in turn is the father of Janet Lee b. 1962 Phoenix. I got in contact with Jerry and Janet for almost 2 years ago via a genealogy web page. I will visit them for the second time in a couple of weeks. If there are more Sellenes in the US, dont hesitate to contact me for more details on the family tree that goes back to the 16th century. Warm regards, Peter
115
« skrivet: 2003-01-01, 14:31 »
Jamen, så var det. Tack för tipsen.
116
« skrivet: 2002-12-29, 21:00 »
Vanligen i födelseboken brukar det anges vilken gård föräldrarna bodde på. Men vad innebär det om det endast står att de är skrivna på socknen? På annat ställe står det på sockenförteckningen. Varför används detta generella begrepp och vilken innebörd har det?
117
« skrivet: 2001-12-22, 17:04 »
Ett senkommit tack till Per Sundin för uppgifterna om släkten Billström.
/Peter
118
« skrivet: 2001-12-22, 16:55 »
Anders Lilliander föddes som Andreas men kallas genomgående för Anders. Har har åtminstone fyra syskon:
Catharina f. 1746/47, d. trol 7 maj 1763
Johan f. omk 1750, d. 1813, segelmakare
Ulrica f. 26 feb 1754, d. 4 aug 1788
Christina f. omk 1756.
Anders har en rad titlar: Skräddargesäll, nipperhandlare, sidenbandfabriquer (benämns även bandfabrikör) och diversehandlare. Anders hade en gård i Katarina Södra där han bedrev sin verksamhet.
Anders far Johan var styrman (Coopverdie Capitain Lieutnant vid Kongl. Amiralitetet), d. 9 okt 1761. Han var som sagt gift med Anna Catharina Werckman, döpt 19 mars 1721 Danvik, Sthlm och d. 8 maj 1776, Katarina. Johan hade åtminstone 4 syskon. Johans far hette troligen också Johan och var gästgivare i Mjölby. Ytterligare information finnes om någon är intresserad, och omvänt, om någon vet mer om släkten Lilliander eller Werckman tas upplysningar tacksamt emot.
119
« skrivet: 2001-04-01, 20:14 »
Hej Lena!
Laurentius Ternerus och Helena Komstadius hade åtminstone nio barn så långt jag har kollat. Ett av dessa var Catharina som sedan gifte sig med Johannes Klintin från vilka jag stammar på min mormors sida. Jag har rätt knapphändig information bakåt i tiden här: Laurentius far hette Pehr och var bonde, Benedictus fru hette Helena Ungia men han var även gift med Ingrid Lohm. Jag har inte lyckats reda ut vem av dessa som är Helenas moder, vet du det möjligtvis?
Hälsningar Peter
120
« skrivet: 2000-06-29, 23:11 »
Har någon kommit i kontakt med släkten Werckman i Stockholm? Själv har jag uppgifter om Anna Catharina Werckman f. 1721 Danviken, d. 1776, Klara, gm Johan Lilliander. Hennes far var klockaren vid Danviks Hospital Lars Werckman d. 1731 Danviken gm Sigrid Balck.Om någon har mer uppgifter om dessa personer eller om släkten Werckman i allmänhet tar jag gärna del av detta.
121
« skrivet: 2000-04-08, 08:36 »
Tack för många intressanta svar. Mitt intresse i släkten Balck kommer från min trolige anfader Anders Balck som var komminister i Ekeby (Uppsala), gm Anna Smaraea och som sedermera flyttade till Danviken (Stockholm) där han dog 1703. Sigrid Balck, bagerska från Danviken, d. 1737, är troligen deras dotter men detta har jag ej kunnat konfirmera.
122
« skrivet: 2000-04-06, 01:23 »
Känner någon till Balck-gården som enligt uppgift ska ligga på Åland? På denna gård skulle en Olof Fåresson Balck ha levt under 1500-talet. All information om släkten Balck är av intresse.
123
« skrivet: 2000-04-02, 23:47 »
Jag söker information om en skogsvaktare Enkvist. Denne Enkvist fick tillsammans med Emma Lovisa Månsson (f. 26 sep 1878, Ö Eneby) det oäkta barnet Greta (Jonsson), f. 20 feb 1902, Drothem, som är min morfars mor. All information rörande detta är av intresse.
124
« skrivet: 2000-02-16, 00:06 »
Jag söker information om Pehr Billström, f. 1776,
boendes i Öfverkovland, Sättna. Han var gift med
Magdalena Olsdotter och hade dottern Cajsa Greta
Billström, f. 1816 i Sättna enligt dödboken i
Liden dit hon flyttar. Tips om anfäder till dessa
mottages tacksamt.
125
« skrivet: 2000-02-08, 00:18 »
Jag söker efter information om Johan Arbman,
f. 14 jul 1675, d. 27 jan 1718. Dennes hustru
heter Margretha Gudmundsdotter Florda,
f. 30 nov 1680 och är dotter till Gudmund
Flordy Saullany och Marina Ericksdotter,
f. 1653. Samtliga verkar ha bott i Arfvet, Ore.
Denna Gudmund är troligen av vallonsläkt och
all information rörande dessa familjer är av
intresse.
126
« skrivet: 2000-02-04, 00:01 »
Ja, det är Erik Eriksson i Ulvsta, H-tuna som
jag menar. Min farmor har flicknamnet Silén
som stammar från Daniel Silén född 8 apr 1810,
H-tuna av Erik Nilsson (f. 15 jul 1776) och
Sigrid Danielsdotter (f. 5 sep 1781). Denne
Erik Eriksson skulle alltså vara morfar till
Erik Nilsson. De ägde tydligen Storgården i
Silja och Daniel tog först namnet Siljander,
men bytte senare till Silén. Samtliga förfäder
till Daniel Silén kommer från H-tuna. Foto på
Daniel Silén och dennes fru Helena Salin (Bergsjö)
finnes om någon är intresserad.
Tack för upplysningarna!
127
« skrivet: 2000-01-30, 23:11 »
Har någon information om släkten Salin?
Den äldsta med namnet Salin verkar vara Johannes
Mathsson Salin, f. 1720 Gnarp, d. 1791 Bergsjö
(son till Maths Andersson) arbetande som
klockare i Bergsjö. Hans dotter Margeta
Johansdotter Salin f. 1755 bor i Norrgimma.
Hennes dotterdotter Helena tar också namnet
Salin, f. 1812. Foto på denne Helena finnes.
Även uppgifter om Gabriel Gabrielsson,
f. 1747 Ore, d. 1839 Bergsjö och dennes son
Andreas Gabrielsson f. 1786 Woxna är av
intresse. Båda är kolare/smeder och troligen
av vallonsläkt.
128
« skrivet: 2000-01-30, 22:36 »
Jag söker information om Eric Ericsson,
f. dec 1711 i Rogsta, d. 3 jan 1780 Hälsingtuna.
Han gifte sig med Margareta Nilsdotter,
eventuellt 1737 i Hälsingtuna och flyttade
i så fall före detta datum.
129
« skrivet: 2000-01-30, 21:44 »
Har någon uppgifter om Kierstin Olofsdotter
f. 19 (ev 29) januari 1821, Västanå, Borgsjö?
Hon gifte sig 15 okt 1839 med Jonas Nilsson,
f. 24 dec 1809, trol Borgsjö, son till Nils
Henriksson och Anna Lisa Jonsdotter. Information
även om dessa mottages tacksamt. Jag har även
ett foto på Kierstin om någon är intresserad.
130
« skrivet: 2000-01-19, 22:30 »
Har någon information om Hybert Garneij,
Linneflormästar och fabrikör i Stockholm
under 1700-talet? Han dog troligen 1803-1804
och var gift med Brita Sara Upström. Är han
möjligtvis ättling till Garneij-släkten från
Sollefteå?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy