Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lennart Lindström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2022-08-05, 01:17 »
Ett nytt spår har kommit denna sommar på var Johan Hanssons förfäder måste finnas. Två FamilyTree Big Y-DNA-tester har gjort att FamilyTree nu har placerat honom i en egen haplogrupp G-FT36, om vilken FamilyTree skriver: ” The G-FT36 Story Haplogroup G-FT36 represents a man who is estimated to have been born around 200 years ago, plus or minus 200 years. That corresponds to about 1800 CE with a 95% probability he was born between 1631 and 1925 CE. G-FT36's paternal line was formed when it branched off from G-Z30728 and the rest of mankind about 700 years ago, plus or minus 200 years. He is the most recent paternal line ancestor of all members of this group. There are 2 DNA test-confirmed descendants, and they have specified that their direct paternal origins are from Sweden.” Om Johan Hansson föddes på 1660-talet, måste samtliga Johan Hanssons förfäder vara Bure-ättlingar, och bör alltså finnas bland några tiotal män åren 1600 - 1650 på https://familjenbostrom.se/genealogi/bure/olof/11-71038.htm Jag vet inte möjligheterna att spåra dessa fäder via jämförelser av Y-DNA tester, men man kanske måste utgå från att någon udda händelse inträffade vid hans födelse (t ex biologisk fader död före födsel,leder till annan uppfostrande far än den biologiske osv). För det är lite underligt att han - en nu Y-DNA-bevisad 1600-tals-bure - verkar ha varit närmast okänd i alla skriftliga handlingar.
2
« skrivet: 2022-06-26, 00:43 »
Tack Gun, för snabbt svar. När du pekar på Margaretas födelseår dog ju spåret direkt. Mor vid 62 års ålder stämmer inte. Borde ha kollat ålder, men fort blev fel denna gång.
3
« skrivet: 2022-06-25, 17:02 »
Varifrån Johan Hansson, Obbola 2 kommer är felande länk i mitt släktträd, som jag därför alltid bevakar. Idag fick jag ett nytt spår via MyHeritage, men jag klarar inte gå vidare med det. https://www.myheritage.se/research/collection-14100/filae-slakttrad?itemId=169780237&action=showRecordUppgiften är ny för mig nämligen att Johan Hansson och Margareta Mikaelsdotter (med korrekta uppgifter om dem båda) tycks även ha fött en son i Finland vid namn: Hinric Johansson, Född: 7 jan 1728 Kyrkslätt, Lillkanskog, Finland; Döpd: 10 jan 1728 Kyrkslätt, Lillkanskog, Finland; Död: 4 feb 1766 Kyrkslätt, Storkanskog, Storgård, ?Finland Jordfästning: 13 mar 1766 Kyrkslätt, Lillkanskog, Fiinland Far Johan HANSSON Mor Margareta MIKAELSDOTTER Maka Katarina Karin (Kajsa) ERIKSDOTTER För Johan Hansson och Margareta Mikaelsdotter anges sedan Obbola-data, men dessutom för Johan Hansson: Död: 31 maj 1732 Lillkanskog, Kyrkslätt, Finland samt Far: Hans Andersson Mor: Brita Hindersdotter-Sormuinen Källa View source record on Filae.com Så alla dessa uppgifter hänger ihop i någons släktträd, men jag går bet på att hitta dem för verifiering. Om denne (av mig okände) andre son till Johan och Margareta Hansson föds, döps och dör i Finland, måste ju kopplingen till Finland rimligen finnas på Johan Hanssons sida. Ett nytt sökområde öppnar sig därmed, om nu ovan MyHeritage uppgifter är korrekta, något jag alltid reserverar mig för.
4
« skrivet: 2022-04-09, 11:29 »
Tack Gun för all din forskning i så många år. Jag tror också att bästa antagande är att Johan Hansson kommer från någon av byarna runt den dåtida "sjön" Umeslätten, inkl byarna i cirkeln Stöcke - Hössjö - Sörfors. Jag var aktiv på Anbytarforum åren 2003 – 2006, därför att nedan inlägg från Staffan Bengtsson öppnade nya spår om min släkt. Jag har än en gång gått igenom mina gamla papperskopior och upptäckte då: När Staffan Bengtsson 11 okt 2003 skriver om Skravelsjö 1, finns en Hans Hansson (1617-1678). Posten slutar med: ”Jag har antecknat som ett uppslag att Jon Hansson i Granö (och dennes bror Zachris Hansson som blev soldat och slutligen sergeant under namnet Ström möjligen också kunde vara söner till Hans Hansson, men det återstår att bevisa” https://forum.rotter.se/index.php?topic=38209.msg584684#msg584684 Om Jon här står för Jonas eller Johan, så är han ändå knappast aktuell som Johan! Men om Johan Hansson är en (okänd?) son till Hans Hansson på Skravelsjö 1, så gifter sig Hans Hanssons sonson med en annan son Hermans sondotter Anna Hansdotter på Skravelsjö 1 Notera dock att även denne Hans Hanssons ursprung idag verkar lika okänt som Johan Hanssons! Men om ovan hypotes stämmer??? så kan sökandet efter ny lämplig Hansson flyttas en generation bakåt i tiden. Jag har sökt Johan Hanssons far sedan 2004, men aldrig tänkt tanken att han kunde finnas i mitt eget släktträd. Ett uppslag som kanske inte ska uteslutas? Det du visar tyder i alla fall på bindningar till Ume älvdal. Holger Sjöstedt anger ju Hans Ersson som far till Johan Hansson! Kan Ersson vara en felläsning eller felskrivning av Hansson?
5
« skrivet: 2022-03-28, 23:50 »
Wikipedia:
Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa. Svenska dåtida uppgifter om hur många som dog i Sverige saknas, men de studier som gjorts senare pekar på lika stor dödlighet som i övriga Europa, dvs var tredje person dog.
Ume älvdals befolkning var redan 1316 betydande
Wikipedia:
Umeå omnämns för första gången i sexårsgärden 1314 tillsammans med Bygdeå socken. Dessa två socknar var då de nordligaste pastoraten inom nuvarande svenskt territorium och hörde till Ångermanlands prosteri. Umeå bidrog till sexårsgärden med 10 öre, en summa som bara överträffades av fyra av de 20 ångermanländska pastoraten.
När en ny uttaxering skedde 1316 för att betala ärkebiskop Olofs pallium stod Umeå för tre mark, det högsta beloppet bland pastoraten i Hälsingland, Medelpad, Jämtland och Ångermanland.
Umeå bör alltså i början av 1300-talet ha varit ett väl organiserat pastorat med goda skatteintäkter. Troligen tillkom socknen under första halvan av 1200-talet.
Min kommentar:
1316 kunde Umeå älvdals befolkning, som då tillhörde Novgorods handelssfär, få en hög standard genom sin handel med skinn och saltad lax till befolkningen i Novgorod, och dessutom följa där pågående teknisk och social utveckling, något som på 1400-talet flyttades från Novgorod till Gävle.
Dessa utländska influenser och kontakter upphörde TOTALT med Axel Oxenstiernas Bottniska handelstvång på 1600-talet, då dessa idéutbyten, vinster etc skulle tillföras tyska köpman i Stockholm, vilket krossade såväl Gävles och även Umeås handelsmän med tillhörande utländska kontakter
6
« skrivet: 2022-03-28, 18:50 »
Freden i Nöteborg 1323 ledde knappast till norrländsk kolonisation från söder, därför att Digerdöden 1350 kraftigt reducerade befolkningen, och det fanns gott om lediga boställen överallt i Sydsverige.
Digerdöden drabbade även finska sidan 1352. vilket sannolikt gjorde att svenska herremän kunde ta kontroll över finska Österbotten på 1360-talet? Kungamakten hade ingen kontroll över Ume älvdal före Gustav Vasas fogdar tog över Korsholm på finska sidan.
Jag har letat efter bevis som styrker en kolonisation från söder i 15 år, men har hittills INTE HITTAT ETT ENDA. Även arkeologiska fynd säger samma sak. Ume älvdals kolonisation är annorlunda än de i söder och norr (bl a enligt Thomas Wallerström: Norrbotten, Sverige och Medeltiden).
7
« skrivet: 2022-03-28, 17:04 »
Håller med dig om Johan Hansson, för jag har nu fastnat på 1000-talet, då det fanns bara två centra för Bottenhavet och Finska Viken, nämligen Gotland och Novgorod, där Novgorod fram till freden 13xx? hävdade rätt till övre Norrland, men i freden sattes gränsen till Bygdeå.
Novgorod (Läs The Chronicles of Novgorod 1016-1471) är idag arkeologiskt kartlagt och har en fascinerande historia. Stadens livsnerv var handeln med skinn, och man hade långa, långa handelsvägar för anskaffning av dessa i alla riktningar.
Tittar man på en karta, ser man att finska kusten har skyddande skärgård, medan den svenska norrut består mest av öppet hav, dvs de naturligt skyddade båtlederna från Novgorod gick på finska sidan till Korsholm, och sedan över Kvarken till Umeå.
En förklaring till mitt DNA (bästa hittills?) är att min släkt som urvästerbottningar på Umeälvens södra sida, har fått sitt DNA via invandring från öster ca år 1000, (och dessa invandrare fortsatte sedan uppåt kusten århundradena därefter?).
För att ha 9% finskt och 5% baltiskt DNA efter dessa århundraden kräver att ALLA I OMGIVNINGEN hade det (99% av några hundratal DNA halveras ju bort på 8 generationer), dvs SAMTLIGA är ättlingar till ETT ANTAL URFÖRFÄDER som en gång i tiden vandrade in från Ladoga-området över Finland - eller längs finska kusten, och sedan korsade Kvarken (en dagsrodd med dåtida båtar) för att bli bofasta i Ume älvdal. Så tolkar jag min andel av "finska" och "baltiska" gener.
Om då Gamle Olof i Bureätten är en av dessa ättlingar (Bure låg på 1300-talet vid Skellefteälvens mynning med dåtida stor skärgård, som möjliggjorde övervintring via säljakt) så kommer ju samtliga västerbottningar med anor till SAMMA URFÖRFÄDER ha dessa gener, därför att Bureätten då bara blir en undergrupp.
Därför är jag är tveksam om DNA-tester kan bevisa anhörighet till Bureätten, typ Johan Hansson, om den senares gemensamma ana blir Gamle Olofs farfars farfar, mormor el annan. Eller tänker jag fel?
8
« skrivet: 2022-03-28, 12:09 »
Kan inte mycket om DNA men mitt DNA prov förbryllar.
Har massvis med anor till Bureätten via Röbäck och Degernäs, då min släkt hade Skravelsjö 1 i århundraden. Släkten torde tillhöra en av regionens mest utredda och mina anor finns till ca 90% inom en 15 km cirkel runt Skravelsjö.
Av de övriga 10% finns några få från Skellefteälven sedan ökar antalet ju närmare Umeälven man kommer. Detsamma gäller söderut, där ett par kommer från Övik och ökar norrut. Samtliga är kustnära (inkl Holmön).
Tre (3) st i detta stora släktträd, där nästan alla anor slutar på 1600-talet och många på 1500-talet, kommer från platser utanför denna region: Aegidius Otto på 1600-talet och två svensktalande österbottningar.
Jag skriver detta därför att mitt DNA-test förbryllar mig.
Att jag är 86% (nord-)skandinav är självklart, men jag är också till
9% finsk och
5% baltisk (Novgorod?)
Det finns inga baltiska eller finska personer i mitt släktträd efter år 1600, så dessa gener skulle ha halverats bort för länge sedan, om inte alla i omgivningen hade samma finska och baltiska gener i århundraden.
Så vad säger gentesterna i detta fall?
9
« skrivet: 2022-02-15, 20:57 »
Kanske lite off-topic, men en tanke om Bureättens DNA som hjälp i släktforskning i Västerbotten (har spanat efter Johan Hanssons anor utan framgång sedan 2005 och tvivlar idag på DNA-spår pga nedan omständigheter).
Jag har länge funderat på Bureättens (Olof Hersessons) ursprung och kommit till följande mest sannolika, helt ostyrkta förhållanden, som dock med tiden lär kunna bevisas eller avfärdas via DNA.
Vi vet idag att finska Österbotten har varit bebott sedan romartid, då förhållandena på östra sidan Bottenviken denna tid var bättre, än på de grus och moränåsar som länge dominerade Västerbottenskusten. Först ca år 1000 e Kr började nuvarande Umeslätten och andra kustslätter vid åar och älvmynningar stiga upp ur havet.
Olof Hersesson sägs vara nybyggare på Bureälvens slättland ca 1360, dvs södra sidan av Skellefteälvens dåtida utlopp i havet. Digerdöden omkring 1350 hade då decimerat befolkningen med kanske 25%, så lediga boställen fanns överallt i Sverige. Migrationen från Sydsverige var därför obefintlig.
Denne Herse hade troligen sitt ursprung söderut längs Västerbottenskusten, kanske Lövånger eller Bygdeå. Släktens tidiga och många kontakter i Umeå-regionen, gör dock sannolikheten hög, att Herse hade sina rötter i Umeälvens dåtida säkert snabbt växande befolkning.
Sannolikheten är likaså hög, att Västerbottens kolonialisering skedde genom att människor från Österbottens gamla högkultur tog sig över Kvarken (en dagsrodd) till Umeälvens fiskrika mynning, för att så småningom, kanske år 1000?, börja bosätta sig på västra sidan, när slätter vid kusten började likna de som fanns i Österbotten pga landhöjningen.
På +300 år skulle de sedan hinna vandra upp längs åar och älvdalar norrut längs kusten upp till Bureälven, söder Skellefteälvens dåtida rika skärgård vid havet. Fiske (”säl”, lax, strömming, nejonögon, sik) var livsviktigt för dessa människor. De var i första hand fiskare, plus samlare och jägare under dessa århundraden.
En sådan teori lär förhoppningsvis snart bevisas (eller motbevisas) via DNA-tester av människor på båda sidor Bottenviken. Men vi vet idag att skogarna mellan Ö-vik är en skarp KULTURGRÄNS mellan sydsvenskt och östligt orienterade arkeologiska fynd, vilket stöder denna hypotes. Om teorin stämmer, skulle därför nästan varenda ”västerbottning” (på 1800-talet) ha liknande DNA-spår som 1400-talsmänniskorna i Bureätten.
Men INTE som ättlingar till Bureättens grundare, UTAN VIA GEMENSAMMA FÖRFÄDER FÖRE 1400-talet med Olof Hersesson m fl.
Denna teori har vuxit fram genom studier av framför allt befintligt källmaterial. Intresset från södra Sverige för norrlandsälvarna kommer först på 1400-talet, och riktar då in sig på de då inte utnyttjade älvarna Piteälven och norr därom, inte älvar mellan Umeå och Skellefteå. Det finns alltså inga källor (mig veterligt) som stöder invandring från söder till här berörda älvar.
Beträffande DNA är jag novis, men om jag har anor från "Olov Hersessons far", så har jag väl också DNA liknande Olof Hersseson och hans ättlingar?
Eller tänker jag fel?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy