Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Gudrun Dahl
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-01-19, 07:48 »
Marcus Eriksson, jag ser också att du frågade 2013 om Jean (Johan) Andreas Dahl kan vara identisk med Johan Peter som anges som barnhusinspektor. Jag hittar ingenting i mina anteckningar från mamma Olga Dahl om detta men minns ganska bestämt att hon ansåg att Jean Andreas var barnhusinspektor. Namnet Peter har vi inte hittat i någon tidigare generation så det är väl troligt att han hette Andreas, eftersom hans farfar hette Johan Andersson Dahl. Men har du hittat någon mer information om barnhusinspektorskapet sedan 2013?
2
« skrivet: 2016-01-19, 07:33 »
Caisa Tack? Jag har skrivit av en del av mamma Olga Dahls anteckningar och kan därför meddela följande om Kajsa Tack:
Hon är dotter till Anders Ludvigsson, länsman i Lunge härad nd 1692 och NN. Christoffersdotter Schott. Christoffer Schott var gift med Elin Mårtensdotter, som var syster till en Anders Mårtensson. Anders och NN har också en son som heter apotekare Anders Ludwig Tack.
I en källa som jag inte vet vilken den är - kanske Uddevalla dombok? - 1692 s. 219 berättas att Börje Nilsson Bagge köpte den 16 sept Baggetåffa av följande personer
a/Anders Ludwigsson Tack efter dess salig svärfader Christoffer Andersson Schott (alltså död senast 1692!)
b/ Rådman Pehr Torgersson Bruhn
c/ Johan Bengtsson och dennes måg
d/ Johan Arvidsson.
Det fanns också en Christoffer Tack i Uddevalla gift med Magdalena Rasmusdotter 1721 09 12 men det framgår inte hur han var släkt med de andra. Kanske en lillebror?
Kajsa och Magnus hade ytterligare två barn, Andreas och Maria som båda dog späda.
hälsar Gudrun till släktingen Marcus Eriksson
3
« skrivet: 2014-08-07, 20:46 »
Meisen/Mösen/mysterium:. Svarvaren Zacharias Zachrisson Dunderhake som i slutet av 1600talet bodde mitt emot gamla Apoteket i Visby uppges på flera nätsajter ha varit son till en Zacharias Mösen. Det sista namnet förekommer med olika stavningar, så att t.ex. min mor Olga Dahl läste det som Mörsiöö och misstänkte att han var från Myrse. Jag har dock inte kunnat få någon källa vare sig för den ena eller andra stavningen, eller svar på var namnet dyker upp från början. Nämnde Zacharias d.ä. var om jag minns rätt (min dator har just lagt av så jag kan inte kolla!) farfar till den begåvade Johan Zachariasson Dunderhake som var träskulptör och dekorerade Burs och Alskogs kyrkor. Överlappandes i tid med Zacharias d.ä. var Elias Meisen, som också skrivs Smöser eller Möser enligt en annan post här på Anbytarforum. Elias var en framstående stenhuggarmästare och stenexportör som också enligt Steffens uppsats i Gotländskt Arkiv 1938 var konstnären bakom Niels Madsens epitafium i Mariakyrkan. Tidsmässigt bör Zacharias ha varit född ungefär när detta epitafium skapades. Elias Meisen var i Visby åtminstone från 1641 och några år framåt, han skulle alltså kunna vara far till Zacharias d.ä. Mycket spekulativ fråga, men finns det någon som har mera information om Zacharias och Elias och deras respektive ovanliga efternamn, och eventuella källhänvisningar till namnen? Några andra Mösen har jag inte hittat på nätet, men Elias hade en son Kristen Eliasson Meisen, skräddare och hemmansägare på Tummelbos i Levide.
Mvh Gudrun
4
« skrivet: 2011-08-18, 21:14 »
Min mor Olga Dahl gjorde på uppdrag av Erlander själv en utredning av hans släkt. När hon dog förra året överlämnades det mesta av hennes släktforskningsmaterial till Göteborgs landsarkiv där hon varit en aktiv medarbetare. Förmodligen finns kopian av hennes utredning där.
5
« skrivet: 2011-08-14, 13:28 »
Förklaring: Ovanstående meddelande var en fortsättning på den diskussion som vi påbörjat under Tyskland. Borgare inflyttade till Visby. Det handlar om en artikel i Gotländskt Arkiv 1932 som säger att det finns fyra skilda gotländska Schmidt-släkter, samt motsägelser mellan olika uppgifter om borgmästare Baltzar Schmidts barn.
6
« skrivet: 2011-08-13, 23:56 »
Vore också intressant att veta på vilken grund författaren till artikeln om den förälskade Lyleff klassificerar den ena släkten som dansk och den andra som tysk, och varifrån uppgiften att borgmästare Baltzar var född i Danmark kommer - den återfinns i många internetgenealogier men verkar ju inte stämma med Dick Wases antaganden - om man inte tar hänsyn till att Danmark då och då kom till Gotland, förstås 
7
« skrivet: 2011-08-13, 11:26 »
Om Lyloff Schmidt och Baltzar: http://kulturarvgotland.se/node/2529 återger en artikel ur Gotländskt Arkiv 1932 Hävd och Hågkomst ”10. En kärlekshistoria i Visby år 1666 och släkten Lijloff Schmidt”. som handlar om Lyloffs ungdomsromans. Den i denna digitala version av artikeln anonyme författaren vill skilja på minst fyra Gotlandssläkter Schmidt. ” En var av dansk härkomst, och dess äldste kände medlem var borgmästaren Baltzar Schmidt, död omkring 1640, antagligen just detta år. En annan var den tyska släkt, som här behandlas, vars äldste medlem var handelsmannen Lijloff Schmidt, den ovan omtalade Lijloffs fader. De voro icke alls befryndade. En förbindelse kom till stånd först år 1705, då en kvinnlig medlem av den förra släkten blev gift med en manlig av den senare”. (Syftar på stadssekreterare Lyloff Lyloffsons äktenskap med Bodilla Nilsdotter Schmidt) Namnskicken i släkterna kan dock få en att undra om obefryndadheten verkligen stämmer, eller om det kanske finns en länk längre bak. En hel del av Dick Wases intressanta medeltidsmaterial hittar jag till min glädje på http://www.medeltidsgotland.se/forskning/pdf/. Bland annat skriver han ”På 1600-talet var Baltzar Smit rådman (1624-1629, RRprot). Sonen Lyleff svor borgared 1627 23/1 (RRprot) och sonsonen Hindrich Smidt var rådman i Visby 1686 (Kristensson, Halla socken). Oklart är däremot om den Lydert Smit som 1606 10/3 köpte hus och gård Väster om Vårfrus skola och söder om sockenherrarnas gårdtillhörde släkten, då han också kallas Lydert Hofgreve (ViLa pergbr 1606 10/3). Köpet antyder snarare att han kanske nyligen inflyttat till Visby och varit smed till yrket.” Den Lyleff/Lyloff som svor borgared 1627 01 23 kan inte gärna vara identisk med den Lyloff som cirkulerar på nätet som son till borgmästare Baltzar med födelseåret 1644. Men dessvärre finns det en oklarhet till, 28 mars 2003 skriver Dick på Anbytarforum (Borgare inflyttade till Visby) ”. Angående Hans Baltzersson Schmidt kan jag inte gå i god för något, men däremot så fanns det en Lyleff Schmidt som svor borgared 1527, sannolikt bror till Hans.” Jag antar att detta är ett slarvfel och att Lyleff som svor borgareden gjorde det på 1600-talet? I så fall får vi väl kanske räkna med att det fanns två Lyleffar. Finns det någon som kan bringa klarhet i dessa frågor?
8
« skrivet: 2007-08-13, 22:35 »
Hanne Ludvigsen!
I min mor Olga Dahls anteckningar står Börge Andersson Hellberg antecknad som möjlig son (alltså ej bevisad!) till Anders Rasmusson på Klätta. Om honom kan sägas:
I:1 f
Anders Rasmusson på Klätta nd 1707, 1710. Född 1666 (estimat i Tanums
dödbok). Död 1740-04-22. Begravd 1740-05-04.
I:2 m
Guri Jörgensdotter. Född omkring 1672 Död 1739-11-07
II:1 ff
Rasmus Andersson på Klätta. Död 1702. 1688-03-23
II:2 fm
Tora Johansdotter. Född i Torbull Bodde på Klätta
III:1 ff f
Anders. (Barn II:1)
III:3 fm f
Johan Amundsson.
IV:5 fm ff
Amund i Torbuld.
Hoppas det är till någon hjälp!
Gudrun Dahl
9
« skrivet: 2006-10-04, 19:31 »
Johannes Andersson Dahl 1653-1737 i Fjällbacka, Kville var första gången gift med Anna Eriksdotter Quilldahl från Härmanö och 1706-01-22 förekommer han i ett mål angående barnens arvsrätt på Härmanö. Spåren efter dessa barn som vuxna är tunnsådda, men några av dem kan vara identiska med några bröder Anders, Erik och Johan Jansson som förekommer som invandrare från Fjällbacka till Aarö, Nötteröy, Vestfold, Norge. Enligt Rolf Berlins familjeregister från Morlanda får 1775 på Härmanö en Samuel Dahl som invandrat med sin hustru från Norge sonen Johan. Det skulle vara mycket spännande om någon hade någon ytterligare information om Samuel.
10
« skrivet: 2006-07-12, 22:28 »
Kjäll Oscarsson! Jag har inte sett ditt inlägg förrän nu. Om du tittar under diskussionen över släktnamnet Dahl hittar du Christina Dahl som dotter till Jacob Johansson Dahl i Uddevalla. Fler led bakåt finns. (Men hör av dig om du behöver mer information om dessa). Vore spännande veta om det finns många ättlingar.
Hälsningar
Gudrun
11
« skrivet: 2005-10-08, 00:23 »
Idag finns en mängd Dahlsläkter med olika ursprung i Norge, men jag intresserar mig särskilt för de som kan ha burit namnet under 1500- och 1600talet
O.Delphin Amundsen diskuterar i Norsk Slektshistorisk Tidskrift XV herr Jens Pederssön i Tanum (Bohuslän) som omtalas 1577 och 1592 och tänker sig att han kan ha varit farfar till Jens Lauritsen Dahl (1624-1671) präst i Romelanda och Kareby. Den exakta länken går dock inte med säkerhet att fastställa.
På Tromöy, Arendal i Norge finns under 1600talet en skepparsläkt Dahl/Dahll. Dess äldste medlem har jag sett omnämnd antingen som Lauritz Lauritzen eller Lauritz Tellefsen. . I Kvinnherad i Hordaland under 14- och 1500tal finns en släkt Dal/Dall/Dahl vilken kan föras tillbaka till Ivar på Sandvik f 1431.
Ytterligare en tidig Dahl omnämns i ” Ole Bang: En gammel fortegnelse på den norske adel, utgitt av ? kane.benkestokk.teiste forlag (Tore Hermundsson Vigerust), Oslo 2002 ”. Det gäller ”M. Anders Dahl Superintendent i Opsloe, nu kaldt Christiania udj Norge, udj Kong Christian Qvarti Tiid, og den 23de udj Tallet.”
Jag undrar om någon (kanske Tore?) vet något om eventuella länkar mellan dessa släkter respektive personer, eller har ytterligare informationer om Jens Pederssön Daals, Anders Dahls eller Lauritz Dahlls bakgrunder.
12
« skrivet: 2005-10-05, 21:45 »
Har du inte skrivit fel datum? Det låter ju som om deras bröllop låg längre tillbaka i tiden?
13
« skrivet: 2005-07-08, 00:35 »
Jag var idag på Norra Latin som nu är konferenscentrum. I entretrapphallen finns en liten utställning som bla visar var barnhuset låg.
häls Gudrun
14
« skrivet: 2005-06-21, 20:27 »
Fullständig referens på Karlssons bok:
Henrik Karlsson: Havet var vårt liv. Havsbruk och sjöfartssläkter på Öckerööarna och Västra Hisingen från äldsta tid till 1700-talet. Eget förlag, Varberg 1995. 384 s. innb.
-låter spännande fast släkterna är för långt syd för mig...
15
« skrivet: 2005-06-21, 20:22 »
Och var hittar man dessa? I Köpenhamn?
16
« skrivet: 2005-06-21, 11:31 »
Sill-motböcker?
Jag läser på nätet om sillperioderna i Bohuslän, och då nämns motböcker som en god källa till kunskap om storleken och och riktningen på sillhanteringen. Jag undrar om du Tore, eller någon annan kunnig på norska arkiv, vet något om dessa motböcker, var de befinner sig och huruvida de övr huvud taget innehåller någon personinformation i stil med kaptenens eller skepparens namn.
17
« skrivet: 2005-05-30, 22:12 »
Tora Dahl skriver i sina böcker (- en serie om hennes barndom pseudonymt och en explicit självbiografisk serie om hennes liv med Jaensson) - ganska mycket om både sin far och sin mor. Det är inte något tvivel om att hennes far och farfar var de två arkitekter som nämns ovan. Hennes mor hette Emma Nilsdotter och kom från en pietistiskt orienterad bergsmanssläkt troligen i Filipstadsstrakten. Vore kul om någon visste mer om denna länk.
18
« skrivet: 2005-04-28, 20:50 »
Med motsvarande titlar i Sverige förhåller det sig såhär (med reservation för att tillämpningarna kan variera) :
En universitetsadjunkt behöver inte ha doktorerat.
För att bli behörig att bli universitetslektor måste man i princip ha doktorerat. Den person som har skrivit motsvarande två doktorsavhandlingar kan få titeln docent (vilket anses motsvara associate professor). Den som har en lektorsanställning och har skrivit vetenskapliga verk motsvarande tre doktorsavhandlingar kan befordras till professor: men man kan också bli professor i konkurrens med andra om en anställning som professor lyses ut.
19
« skrivet: 2005-02-22, 21:40 »
Kjell Oscarsson, titta under Släkter:Dahl här på Anbytarforum 1 maj år 2000 så hittar du din Jacob (min farfars farfars farfars far) där, med anor bakåt. Christina gifte sig med prästen Peter Elfvendahl, är du en ättling?
Hälsningar Gudrun
20
« skrivet: 2005-01-08, 11:48 »
Men skall det inte vara Fernholm?
21
« skrivet: 2004-12-01, 13:41 »
Prova att söka på Lönner. Hela levnadsbeskrivningen finns inte där, utan bara ett kort citat och födelsedata. Min dator väntar på en räddningsaktion så jag kommer inte åt min avskrift, men jag skall kika om jag hittar originalet hemma hos mamma, skicka mig din adress per email så kan jag sända över det.
22
« skrivet: 2004-11-30, 17:47 »
Under diskussionen Släkten Lönner i Västergötland har jag citerat direkt ur Maria Christinas berättelse, med lite mer genealogiska informationer.
23
« skrivet: 2004-11-30, 17:41 »
Det finns en herrnhutisk levnadsbeskrivning för Maria Kristina Spaak (dotterdotter till handelsmannen Gudmund Dahl som jag skriver om under diskussionen Dahl). Tyvärr kommer jag inte nu åt den så jag får återge den ur minnet. Maria Kristina hade i sin barndom studerat i Christiansfeld. Strax efter att hon återvänt till Sverige drabbades hennes far av olycka genom Uddevallas brand. Hans varulager brann upp. Han hade så gott namn att han så småningom fick låna pengar till ett nytt varulager, som skulle flottas till Uddevalla. Båten sjönk. Den unga flickan fick begära tillstånd att själv handla med smycken och sådant för att försörja sina föräldrar. Så småningom träffade hon sin man, Ljungström, och tog hand om de barn som han hade. Hon framhåller i berättelsen dem som en underbar gåva hon fått i livet. Ljungström gick dock enligt hennes egen berättelse i konkurs, och var tvungen att fly för att inte hamna på fästning. Det var därför han var i St Petersburg. När han efter tio år kom hem igen, förmäler inte historien om de återupprättade relationen (kanske var det där tvegiftet kom in?  ?). Hon kämpade vidare för att ta hand om sina barn på ett litet torp utanför Uddevalla och man får intrycket av att hon gjorde detta ensam. - Jag har återfunnit denna berättelse i avskrift bland min mor Olgas anteckningar - hon har fått den av någon släktforskningselev - och kan alltså inte uppge källan, men jag brukar ofta återberätta den som exempel på ett märkligt och slitsamt livsöde. Herrnhutarna hade som bekant är livsberättelser som del av sin tradition.(Eftersom jag återger det ur minnet, sätter jag dock en liten reservationslapp på berättelsen!)
24
« skrivet: 2004-08-23, 20:21 »
De här personerna behandlas bl.a. kortfattat av Elisabeth Gräslund Berg i hennes avhandling Till prästens bruk och nytta: jord till prästgårdar i Sverige under medeltid och tidig-modern tid, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet, 2004.
25
« skrivet: 2004-08-07, 11:38 »
Vad man skall kalla primitiva folk i stället? Ja, kanske finns det ingen sådan kategori i verkligheten som motsvarar p.f. och som det någonsin skulle vara vettigt att generalisera om. Ibland kan man dock tala om förindustriella kulturer eller förkapitalistiska samhällen. Eller så kan man klassificera samhällen efter det dominerande försörjningssättet - samlare/jägare, boskapsskötare, fiskare, svedjebrukare, spannmålsbönder etc gärna med en regional bestämning. Problemet med detta är dock att väldigt många människor försörjer sig med blandade strategier. Lisskulla har rätt i att många - de flesta - samhällen har genomgått snabba förändringar och att det som ser traditionellt ut kan vara skenbart. Jordbrukskulturer har funnits i 8000 år, och oavsett hur det var innan dess har under den tiden epidemier, krig, miljökatastrofer, långdistanshandel o.s.v. påverkat hur människor har levat, flyttat runt dem och fått dem att hitta nya sätt att anpassa sig. Till och med när det gäller dagens samlare och jägare som många gärna vill tänka sig som ursprungliga har en del jordbrukare - eller kanske till och med stadsbor - bland sina förfäder. De samlare/jägare som lever idag lever under villkor som är mycket speciella jämfört med hur allas våra namn- och kyrkobokslösa förfäder levde på stenåldern. (De har också ofta tillgång till system av kunskap och ideer som kan överraska den som tänker på dem som primitiva: inte minst mycket komplicerade regler för vilka släktingar man inte får gifta sig med). Det finns inte heller några människor som idag lever opåverkade av statsbildningar och det moderna ekonomiska världsystemet och som inte försöker använda de teknologiska landvinningar som kan vara av glädje för dem om de har råd. Att tro att någon grupp i något egentligt avseende är mer ursprunglig än någon annan (annat än i förhållande till vem som först kom till en viss plats) är förmodligen inte så realistiskt. Vilket stadium skall vi i så fall betrakta som ursprungligt? 9.000 år sedan? 300 år sedan? 1 miljon år sedan? Var gubben som på 800talet knackade in runorna i Sveriges äldsta skrift, Rökstenen, mer ursprunglig än de som i Aachen i Tyskland tillverkade den ryttarstaty i brons föreställande kejsar Theoderic den store som Rökstenen beskriver? Eller mer eller mindre ursprunglig än Cicero och Catullus? Var han mer eller mindre ursprunglig än en samtida samlare i Sydindien som när han får lust tar ett ströjobb på en kardemummaplantage för att inte tala om en samtida same som jobbar som dataprogrammerare? - En annan sak är att ursprunglighet är en politisk resurs idag, som man kan unna en del grupper som annars är maktsvaga, (dock en ideologi som har en luddig gräns mot nationalchauvinism, läs t.ex. DN idag om den ryska anti-norman-izmen) - När det gäller ius primae noctis, som diskussionen handlade om tidigare, skulle jag gissa att den typen av sedvänja, om den funnits, snarare är att hänföra till starkt skiktade samhällstyper, t.ex. samhällen med slavar, trälar eller livegna, än de samhällen som idag går under beteckningen 4:e världen. Våra medeltidshistoriker kanske är bättre på att belysa frågans relevans i Sverige.
26
« skrivet: 2004-08-05, 23:35 »
Bland socialantropologer, ett släkte som jag känner väl, betraktas termen primitiv om andra folkgrupper som något som hörde hemma i ett tidigare, primitivt europeiskt kulturstadium som förhoppningsvis tog slut för sisådär 40 år sedan. Skämt åsido, bland oss som sysslar med jämförande kulturforskning, är det inte en accepterad term.
27
« skrivet: 2004-07-31, 15:27 »
Finns det någon som vet något om Petter Ljung som dog 1766-04-23 i Östhammar, eller hans hustru Anna Humbla 1697-1778?
Hoppas
Gudrun
28
« skrivet: 2004-07-13, 23:05 »
Rasism är knappast ett förlegat begrepp ur vetenskaplig synpunkt. Rasism är striktast en beteckning på politiska eller mellanmänskliga ideer som förutsätter att det finns urskiljbara mänskliga raser: i mer utsträckt mening ideologier som baserar värderingen av människor på det tilltänkta värdet hos deras gener. Ras är däremot ett vetenskapligt förlegat begrepp när det gäller människor. Och därmed kan man säga att rasismen som sådan är förlegad, vilket inte hindrar att den grasserar. Nog kan man ändå behöva begrepp för att klassificera otidsenliga och ovetenskapliga ideologier.
29
« skrivet: 2004-07-11, 14:07 »
Hoppsan, jag har redan sett att det jag frågar efter redan finns ovan. I stället får jag fråga om Eriks son Erik. Den person vars far jag söker, Anna Eriksdotter (?) Humble var född 1696, så fadern bör ha varit född någon gång på 1660, 1670- talen.
30
« skrivet: 2004-07-11, 12:18 »
Under rubriken Humble återfinns en Erik Kristoffersson, född 1633 som son till släkten Humbles anfader Kristoffer Olsson, hemmansägare i Trästa 4. Jag skulle vara intresserad av att veta mer om hans öden och äventyr och eventuella barn då jag är på jakt efter en Erik Humble. Han hade också en farbror Erik Olsson , och finns det något att berätta om honom så tas det också tacksamt emot även om tidsavståndet då börjar bli lite stort...
31
« skrivet: 2004-06-29, 00:22 »
Hej Sven, här lite information med min mor Olga Dahls forskningar som källa. Slå också på diskussionerna i Anbytarforum under Spak, Dahl och Herrnhutare så hittar du lite mer.
Proband
Christina Kullman. Född 1751-01-13. Död 1814-08-19. Gift med Gudmund Dahl, se Anbytarforum under släkten Dahl
I:1 f
Sven Eriksson Kullman. Född 1715-10-.. i Vänersborg. Död 1762-01-15. Begravd 1762-01-20 i Kristine Kyrka gravplats 58-59 (Christine Kyrkas böcker). Sven Kullman tog namnet efter sin styvfar
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Abraham Kullman. Född 1749-04-11. Död 1750-10-04.
Christina Kullman. Född 1751-01-13. Död 1814-08-19..
Elisabeth Kullman. Född 1752-07-19. Död 1791-09-26. Från henne härstammar släkten Mittag-Leffler. Se Örnberg 4 s 282
Abraham II Kullman. Född 1754-02-13. Död 1754.
Sven Petter Kullman. handlande i Göteborg. Född 1755-04-25. Död 1789-04-03 i
Maria nr 1 Kullman. Född 1756. Död 1756.
Maria nr 2 Kullman. Född 1757-07-22. Död 1781-08-12. Dog i TBC
Erik Svensson Kullman. konsistorienotarie, senare lektor i Göteborg. Född 1758-09-08. Död 1804-12-25.
I:2 m
Maria Hülphers. Född 1731-03-22. Död 1787-01-23. Källa: Hülpherska stamtavlan s , Mor II:4, s )
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1768-05-24 i Göteborg med Nicolaus | Niclas Madsen | Matzen. handlande, skeppsklarerare i Göteborg. Född 1710-10-24. Död 1775-05-16 i Göteborg
Barn:
Nicolaus David Matsen. Född 1769. Döpt 1769-10-12. Död 1792.
II:1 ff
Erik Svensson Finngård. skeppare. Född i Trol Finnegårdsred, Vassända sn, Väne hd. Död före 1717-06-23. Olga Dahls forskningar: Erik i Fingås dvs Finnegårdsred i Vassända sn, Väne hd
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Sven. Döpt 1704-10-16. Dog tydligen tidigt. Tycks ha dött späd:
Lars Eriksson Kullman. handelsman i Göteborg. Född mellan 1711-11- och - . Döpt 1711-12-17 i Vänersborg. Död 1780-08-03 i Göteborg (Weibull:Göteborgssläkter under 1700talets senare del).:
Sven Eriksson Kullman. Född 1715-10-.. i Vänersborg. Död 1762-01-15. Begravd 1762-01-20 i Kristine Kyrka gravplats 58-59 (Christine Kyrkas böcker). (Se I:1)
II:2 fm
Elin Larsdotter Wennerberg. Död före 1766
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o med Nils Andersson Kullman. borgare i Vänersborg. Död 1730. Sven Kullman tog namnet efter denne sin styvfar
Barn:
Erik Kullman. Född 1727. Död 1769-04-05. Begravd 1769-04-11. 1756 bokhållare i Göteborg 1759-03-12 fick han burskap som handlare
Anders Kullman. kopparslagare i Vänersborg, sedan i Riga 1744.
Christina / Kerstin Kullman.
Gift 3:o med Anders Hallberg. borgare i Vänersborg. Död i Vänersborg. Överlevde hustrun.
III:1 ff f
Sven Eriksson Fingås. Död före 1696-06- - . Bosatt på skattehemmanet Finngårdsred (Fingals-rid) i Vassända, Väne
Utom äktenskap med Mareth Elofsdotter.
Barn:
barn av okänt namn och kön. Född 1668.
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Erik Svensson Finngård. Född i Trol Finnegårdsred, Vassända sn, Väne hd. Död före 1717-06-23. (Se II:1, s ).
Ingrid | Ingiel | Ingri Svensdotter. Död mellan 1749-04- och - . 1696 06 20.
III:2 ff m
NN. 1697
Gift med föregående ana.
III:3 fm f
Lars Bengtsson. i Degeberg
Barn:
Anders Larsson Wennerberg. segelmakare.
Elin Larsdotter Wennerberg. Död före 1766. (Se II:2, s ).
Olof Larsson Wennerberg. kämnär i Göteborg. Döpt 1693-02-03. Död 1749.
IV:1 ff ff
Erik. Troligen bosatt på Finngårdsred
Barn III:1,
Sven Eriksson Fingås. Död före 1696-06- - .
Hittar du mer är det spännande att få höra!
Hälsningar
Gudrun
32
« skrivet: 2004-05-04, 23:43 »
Ang. Carl Georg Dahl
Trevligt att se. Hur kommer sig det att du har den informationen och har du mer?
Gudrun Dahl (sonsons sondotter)
33
« skrivet: 2004-02-26, 23:16 »
The translation should rather be Hoghead and presumably refers to a hog?s head on the arms of the family. Think of a wild boar rather than a domestic piglet.
34
« skrivet: 2004-02-21, 09:16 »
I Ekshärad har funnits en prästfamilj som härrörde från Petrus Elfvendahl f. 1762-03-28. Dennes far tycks eventuellt ha varit bonden Per Halvarsson ? I Narva fanns enligt rådhusprotokollen 1687 en rådman Bengt Elfvendahl och jag har även hittat en gammelgammel-faster, Christina Dahl, som gifte sig med en komminister Peter Elfvendahl f. 1722 död 1780. Var denne var komminister vet jag inte, men jag är intresserad av att veta mer om honom samt om det finns någon känd länk mellan dessa tre släkter. (Det finns ju f.ö. två kända Älvdalar som producerat släktnamn, den ena i Dalarna, den andra i Värmland)
35
« skrivet: 2004-02-18, 08:31 »
Tack! Då kan man konstatera att den unge Johan Adolf Zachrisson, Wezätas farfar s.a.s., när han kom till Kungsbacka som ung folkskollärare gifte sig med sin tio år äldre granne, som var ensamstående (övergiven) mamma. Han blev änkling när han var 64 (1894) och hade då avancerat till bankdirektör, varefter han gifter om sig med en 24 yngre flicka. Intressant variant! Tack för hjälpen!
36
« skrivet: 2004-02-16, 20:47 »
Waldemar Zachrisson, Boktryckare är en trevlig bok av Gustaf Bondesson i vilken jag hittade lite spår till ovanstående fråga som jag ännu inte fått besvarad. Marie Charlottes farmor och farfar, Gunla Lamberg och stadsfiskalen och tulltjänstemannen (controlleuren) i Kungsbacka Petter Svensson hade också en dotter, Christina Amalia Svensson, f 1819-02-01 i Kungsbacka, död 1893-11-08 och gift med skolläraren Johan Adolf Zackrisson. Deras son Waldemar var den som introducerade jugend i typografisk design i Sverige, om man får tro boken. Kanske finns det nu någon som kan hjälpa mig med att identifiera Per, Agda, Mia och Udde.
37
« skrivet: 2004-02-06, 20:58 »
I juli 1882 omtalas i ett brev Enkefru Malin Lindqvist. Jag är nyfiken på om hon har någon relation till Per Lindqvist, borgmästare i Jönköping, f.1771 och död 1833, gift med Catharina Margareta Brinck, f. i Borås 1786-11-11 och död 1865 i Jönköping. Finns det någon som vet något om det senare parets liv och leverne är jag också intresserad i största allmänhet.
38
« skrivet: 2004-02-04, 22:33 »
Hej Helena
Jag har tänkt skicka dig detta tidigare (och mer, som kommer med email, men jag har problem med en del filer och vill inte skicka dem så länge jag inte vet vad det är för fel...)
Här kommer Emmas syskonskara, barn till Jacob och hans hustru Anna Hedvig Brinck (Hedda):
Gustav Leonard Dahl. Född 1801-10-15. Död 1877-10-30. Kyrkoherde i Krokstad, en av Schartaus närmaste lärjungar
Sven Abraham Dahl d.y. Född 1803-03-25. Död 1862. Lärare på Hillska skolan vid Danvikstull. (Hans farbror, med samma namn, var överläkare på Danvikens hospital i Stockholm) Genom flera utomäktenskapliga led farfarsfar till författarinnan Tora Dahl (se denna här i Anbytarforum) .
Isaak Wilhelm (Willebald?) Dahl. Född 1804-11-14. Död 1819-07-23 (i samma trafikolycka som fadern).
Johan Jacob Dahl. Född 1806-08-18. Död 1808-09-10.
Anna Christina (Nanny) Dahl. Född 1808-04-26. Död 1893-05-11. Gift Lidbäck, bodde i Angered.
Carl Georg Dahl. Född 1810-08-03. Död 1899-10-01 i Södra Stöllet, Norra Ny. Begravd 1899 i Norra Nys kyrkogård. (Min ff ff, far till den Ellen du skriver om).
Hedvig Lovisa (Hedda) Dahl. Född 1812-06-14. Död 1879-02-07 i Lidköping. Gift Tranchell.
Edvard Dahl. Född 1813-11-08. Död 1813-11-14.
Maria Carolina Dahl. Född 1814-11-27. Död efter 1882-08-09. När fadern dog fick hon flytta till sin moster Regina i Borås Karolina återfinns i Bollebygd i C s 65, 163 1882-08-09 besöker brodern Carl Georg henne i Jönköping. De hade då inte setts på 62 år., dvs inte sedan 1820...Om hon var gift är okänt, vore spännande få reda på!
Emma Charlotta (Christina?) Dahl. Född 1816-06-22 i Gustavi församling, Göteborg. Döpt 1816-06-30 i Gustavi församling, Göteborg. gift Hård av Segerstad.
Fredrik August Dahl. Född 1818-03-23. Död 1890. Föreståndare Aas lantbruksskola .
NN + NN Dahl. Född 1819-09-13. Död 1819-09-13. Siamesiska tvillingar som dog vid födseln och enligt släkttraditionen är de som återfinns på naturhistoriska museet i Göteborg. Troligen stämmer dock inte detta. Dessa tvillingar föddes efter den tragiska olycka då fadern körde av vägen i Rävlandatrakten på väg till familjens lantställe.
Modern Hedda var född 1784-10-08 i Borås (V.Ljungfors. Sv.Släkter vol 2). Levde som änka till 1871-04-07 då hon avled i Göteborg.
Ellens syskon var:
Barn till Carl Georg Dahl och Maria Hasselblad:
Hanna Karolina Dahl. Född 1836-10-12 i Lysvik. Död 1911-01-23. Gift Waller, bodde i Rissne och sedan i Stockholm
.
Carl Georg Dahl (nr 2). Född 1838-07-06 i Halgå, Ekshärad. Död 1876-06-30 i Strömstad. Köpman. (Min fff)
Ida Maria Dahl. Född 1840-02-28. Död 1840. Begravd i Ekshärad.
Fredrik Herman Dahl. Född 1841-07-18 i Halgå, Ekshärad. Död 1919-08-30. Lantbrukare
Johan Adolf (Janne) Dahl. Född 1842-10-12 i Halgå, Ekshärad. Döpt 1842-11-15. Död 1924-03-20. Sjukhusingenjör i Finspång. Gift med sin kusin Ellen, som var dotter till Fredrik Dahl på Aas
Emma Maria Dahl. Född 1844-07-23 i Halgå, Ekshärad. Död 1931-02-14. Gift Högberg.
Ida Lovisa Dahl. Född 1847-02-11 i Gunnerud, Ekshärad. Död 1922-03-14. Gift Lundin
.
Amalia el Amelie Dahl. Född 1849-07-23 i Gunnerud, Ekshärad. Död 1875. Gift med en dansk pastor, Julius Jensen.
.
Maria Dahl. Född 1853-08-24 i Gunnerud, Ekshärad. Död 1922-02-25. Gift med brukspatronen Albert Bergström.
Carl Georg d.ä. gifte sig 1854-08-27 med Jeanna Herlén. Född 1816-12-23 i Väse hd. Död 1901. Jeanna bor vid tiden för bröllopet i Knista. 1857-8 har hon sin syster boende hos sig, mamsell Stina Herlén. Jeanna hade varit barnens guvernant och beskrivs som sträng och pietistisk.
Barn:
Ellen Johanna Dahl. Född 1859-03-27. Död 1922-04-09.
39
« skrivet: 2004-02-03, 21:30 »
Här en Werme till, med okänd anknytning till övriga: Min mor, Olga Dahl, försökte identifiera en viss Lars Bengtsson i Degeberg, far till Elin Larsdotter Wennerberg, och hittade då följande:Vid Kållandstinget 17 juni 1678 nämns en Lars Werme vid Degeberg som laggärdsman, han är dock bortrest. Lars Wermes skattejord 8 marker i skattegården i Silleberg sades i oktober 1673 ha stått öde 1672 och 1673. Det omtalas vid tinget i Kålland 8-9 juni 1689 att fyra torp byggts på Degeberg av salig kapten Jonas Blankenfjell efter 1638 nämligen Lars skräddares torp, Bengt i Tufwes torp, Lars Wermes torp och klockartorpet. 1672 nämns Lars på Degeberg som borgare i Vänersborg när han bland andra gäldenärer fordrades av en Anders Olsson. I Vänersborgs dödbok för 1694 omtalas som nummer 19 Lars Bengtssons pupill från Degeberg född på Dahl, fader och moderlös, dödde av stora mässlingen (som kallas kåppor) den ...octobris. Även en Lars Werme nämns i denna dödbok. Som nummer 24 1693 nämns Lars
Wermes barn spädt, sjukt af kiöld på siön om sista hösten dödde 28 nov och lades på en
behagelig tijd i ens annors graf uthi kyrckan. Om Lars Werme och Lars Bengtsson i Degeberg
är identiska är okänt. Den senares dotterson, lille Sven, fick Sven Werme som fadder då han döptes 1704.10.16.
?
40
« skrivet: 2004-01-18, 18:06 »
Emma var mycket riktigt faster till Ellen, och syster till Ellens far, bruksbokhållaren vid Uddeholm mm Carl Georg Dahl i hans andra äktenskap med Jeanna Herlén. Deras far var Jacob Dahl, i mitt inlägg från 1 maj 2000 står han under tabell 6, generation 5. Han ägde Catrinefors kopparhammare i Västergötland och ett bryggeri nära nuvarande Svenska Mässan i Göteborg.
41
« skrivet: 2004-01-06, 12:47 »
Jag har på nätet hittat utdrag ur Gunilla Kindbergs sammanställning av Åsbos sockenstämmoprotokoll från tiden 1700-1801.1753 omnämns en komminister Törnmarck. Är det någon som kan hjälpa mig med information om denne person?
42
« skrivet: 2003-11-10, 18:26 »
Lenah, vilket decennium talar du om?
Gudrun
43
« skrivet: 2003-10-07, 20:07 »
Ann-Cathrin,
kan det ha varit brukspatronen och överkrigskommissarien Jonas Larsson Bratt (f 1683-06-15 i Filipstad och d.1737 i Sunne) son till Lars Andersson Bratt och Elisabeth Fernell? 1724 köpte han Rottneros och bosatte sig där. Han var gift med Eva Henriksdotter Herweg och Anna Maria Hjertzell, men hur han kan ha varit befryndad med Märta Roman vet jag inte.
Gudrun
44
« skrivet: 2003-09-04, 19:40 »
Alma Ellen Elisabeth finns tyvärr inte att hitta bland de registrerade medlemmarna av den Göteborgssläkt Dahl som jag har beskrivit ovan - t.ex. i Felix Dahl´s bok Släkten Dahl 1653-1944.
Synn!
Hälsningar
Gudrun
45
« skrivet: 2003-08-16, 01:23 »
När jag ser efter noggrannare, inser jag att Andreas och Elisabeth inte kan vara rätt personer - kanske var farbror och faster en generation tidigare? Åtminstone kan väl inte Fiken Lönner vara gift 1811 om hon var född 1798.
Frågan kvarstår, alltså.
Gudrun
46
« skrivet: 2003-08-15, 19:07 »
Maria Christina Fredriksdotter Spaak, född 1791-05-16 och dotter till Fredrik Spaak i Uddevalla, f.(1753-09-02 d. 1823-03-17) och hans hustru Christina (Gudmundsdotter) Dahl (f.1771-09-02 d.1853-11-22) berättar så här om sitt liv Sedermera kom jag till min Farbror och Faster Lönner, der jag war
något öfver ett År, då de båda under tiden genom döden kallades till ett bättre Lif. 1811 kom
jag till Göteborg om Hösten, då jag war hos min Cousin Fiken Lönner gift med Andersson på
Kåltårp, ½ år. Kan någon förklara hur släktskapen egentligen såg ut? Kan Spaak ha varit halvbror till Andreas Lönner eller Elisabeth Hasselroth? Och vem var Andersson på Kåltårp (troligen Kålltorp i Göteborg)
47
« skrivet: 2003-07-21, 09:56 »
Hej igen Berith! Länken mellan de båda arkitekterna Dahl bygger på andrahandskällor, så kanske den inte stämmer, det tycker jag bör framhållas.
Men annars har jag tittat på döttrarna till arkitekten Gustaf Dahls farfarsfar Gudmund (1739-1826) i tanke att någon av dem kanske kunde tänkas ha gift sig med din Gustaf Hurtig och fått barn på 1820talet. Den enda tänkbara vore Anna Sophia, trol. född 27 dec 1788 ( i Göteborg ) Hon levde ända till 1852 men var hon levde och dog eller om hon gifte sig har jag absolut ingen uppgift alls om. Gudmunds familj var mkt religiöst involverade i herrnhutismen vilket ledde till en del rörlighet (ett barnbarn till Gudmund, en flicka, skickades t.ex. fem år till Christiansfeld i Danmark.) Andra av hans döttrar dog själva för tidigt eller blev änkor för sent för att kunna vara aktuella.
Det är väl inte mkt hopp att detta skall vara till hjälp, men ett försök i alla fall.
-Några kända bröder som skulle kunna vara aktuella som förfäder till en Kristianstadsgren hade Gudmund inte, och det verkar mer långsökt att ta upp namn efter sin farmor än sin mor tycker jag.
Gudrun
48
« skrivet: 2003-07-20, 09:50 »
Hej Berith, borde du inte lägga in frågan under Dahl i stället? Men kanske var dina släktingar släkt med Tora på något annat sätt. Tyvärr finns inga kända kopplingar mellan Toras Dahlförfäder och Skåne i den generation som det i så fall skulle ha varit frågan om (om man t.ex tänker sig utomäktenskapliga förhållanden). De var handelsmän från Göteborg. Vad hette dina anmödrar? Kan någon av dem ha varit en Dahl?
Gudrun Dahl
49
« skrivet: 2003-06-02, 21:48 »
Finns det någon släktforskare som har tittat närmare på 16 och 1700talsinvånare på Holmgården i Gudhem? Har avläggare i Strömstad (se dito).
Mvh
Gudrun
50
« skrivet: 2003-06-01, 21:00 »
Holm igen: Ovanstående par hade bland annat sonen Petter, som var hökare i Strömstad. Han var född 1753-06-24 och dog 1806-11-12. Han var gift 1778-04-07 med Anna Matthisdotter Klätt (1758-1825) och Strömstads födelsebok nämner en rad barn. Det jag nu undrar över är att det i Strömstad också fanns en Petronella Holm född 1779 död 1862 som möjligen skulle kunna vara en dotter. Hon gifte sig med Kapten Hans Åsberg, befälhavare 1826 på
däcksbåten Freden. Hon dog 1862, medan kapten dog redan 1856 och var född 1766. Petronella nämns inte bland barnen, men passar ju väl in åldersmässigt. Finns det någon som kan sprida ljus över hennes identitet?
51
« skrivet: 2003-05-24, 09:43 »
Jag undrar om någon kan hjälpa mig med Rasmus?
Lisken Rasmusdotter var född 1731 och dog 1804-05-16 i Strömstad. 1750-08-14 gifter hon sig i Strömstad med Sven Holm, som flyttat dit från Holmgården i Gudhem i Västergötland. Sven var född ca 1720 och dog före 1804. Lämpliga födelsenotiser för Lisken tycks saknas i Tjärnö, Strömstad, Lur och Tanum. (Det fanns en snickare Rasmus på tomt 153 före 1677, d. 1/12 1716 enligt en lite svårläst handanteckning.)
52
« skrivet: 2003-05-21, 07:15 »
Man kan undra om Peter Jonsson i Görans inlägg ovan kanske vara samme man som smedmästaren i Karlskrona Peter Rundblad, död mellan 1784 och 1790, gift med Truen Lindqvist d 1790-05-10 och far till Cecilia Rundblad, död 1788 och gift 1777-11-29 med skräddarmästare Johan Nicolaus Wilkens. (informationen kommer ursprungligen från Lars Quistgaard Bay, ättling till familjen Wilkens. Om jag har fått hans källa rätt, Karlskrona vigselregister s. 1235).
53
« skrivet: 2003-05-19, 16:49 »
And small in my answer referred to the shop, not to the bread. Brödbod has no connotation of pastries, the association it offers to me is rather to sturdy loaves. A bod is also usually a rather unpretentious building, for example, like a wooden market stand with walls but an open front but it could also be a small shop. More generally, a bod is a shed for storing things, like a garden shed for utensils.
54
« skrivet: 2003-05-18, 07:00 »
To idka a business or an activity means to pursue it, so a brödbodsidkare is a person who runs a small bread shop, a bread shop runner.
Greetings
Gudrun
55
« skrivet: 2003-05-17, 23:05 »
Måste man inte tro att färgaremästaren Håkan Rundblad och färgaren Hans Rundblad respektive Birgitta Christina Stockeberg/Stockenberg och Brita Stina Stockenberg är samma personer, i ena fallet felskrivet? Eller att Håkan och Hans är bröder som i tur och ordning äktar samma dam?
56
« skrivet: 2003-05-17, 07:27 »
Hej Göran och andra hjälpsamma!
När jag gräver lite i datorn hittar jag också Håkan (dock ingen Hans).
nämnd 1799-01-28 i Karlskrona rådhustätt i sammanhang med böter, nämnd 1800-06-26 i Karlskrona Rådhusrätt ? 8 som färgare i Ronneby
Ovanstående uppgifter - i Daniels inlägg - har jag också en gång fått från Vanja Johansson. I anteckningarna från henne, som bygger på Medelstads domböcker, framgår också följande uppgift om Håkan Stockenberg FASTIGHET TOMT OCH GÅRD NR 44 I RONNEBY, EN LYCKA UNDER NR 54 I RONNEBY, ETT INTAG EMOT HÄRSTORP.
Andra intressanta personer är smedmästaren Peter Rundblad som dog mellan 1784 och 1790 i Karlskrona, volonteuren Sven Rundblad som är dopvittne 1788 tillsammans med sin hustru Kjersti, också i Karlskrona, tunnbindaren Magnus Rundblad född i Ronneby 1721 och gift med Johanna enligt husförhörslängden 1755-56 för Ronneby, smedgesällen Magnus Rundblad som 1753 döper sin son Magnus i Karlskrona amiralitetsförsamling. Alla dessa personer hänger i stort sett i luften utan känd släkt. (Båtsmännen Rundblad i Binga känner vi ngt bättre till, men inte deras eventuella kontakter med stadsborna Rundblad.)
57
« skrivet: 2003-05-14, 20:09 »
Johannes var enligt ett husförhörsprotokoll son till den volontär Jonas Rundblad som jag nämner i ett inlägg 18 sept 1999 (sök på Rundblad, det är första inlägget som kommer upp.) Själv härstammar jag från kapten Rolof Eskelund, i ovanstående lista. Han förliste utanför Gävle och fick sedan gifta sig med sin räddares dotter. Därför finns det nu också Eskelundar i den delen av landet.
58
« skrivet: 2003-05-10, 18:36 »
Nej tyvärr vet jag inget om detta. Om Peter Dahls barn kan jag däremot nämna att Jacob blev stadsmäklare i Göteborg och riksdagsman, Johan Fredrik inspektör vid ryska järnvägarna och Anton Edwin missionär i Surinam. Om någon annan har mer information om Peter Dahls barn vore det roligt att få veta.
59
« skrivet: 2003-05-09, 20:54 »
Hej Göran! Den Petter du söker finns ovan i den stora Dahl-listan under Gudmunds barn (Peter). Han var född 1783-09-01 och avled 1877-03-08. Om honom vet vi följande (tack vare min idoga mamma Olga):
18110221 ansökan i handelssocieteten Göteborg
Peter Dahl som nära 12 års tid tjent med handel hos H Anders Kjellstedt I Stockholm samt
Johan Ar. Andren och ZB Roos härstädes med intyg om handelskännedom och anständigt
uppförande.
1813 anmäler han till Rådhusrätten att han för egen räkning använder firma Peter Dahl och
co.?
1815 En förteckning över Evangeliska Sällskapets medlemmar anger att han var medlem.?
1816 i november anmäler han att han till bolageman tagit Gustaf Ferdinand Henning under
nämnda firmabeteckning.?
Peter Dahl hade ett genealogiskt intresse och var den som sammanställde genealogin för
Gudmund i olika omgångar. Han tycks ha haft tillgång till en bibel med anteckningar som
Jacob Johansson haft och som hade uppgiften om att Maren Månsdotter var född i Kville,
samt namnen på Gudmunds syskon..
1816-08-16, 181801-28 coh 1818-08 uppbjuds biskopskvarnen no 10 i Mölndalsström som
handelsmännen Petter Dahl och Gustaf F Hennig köpt på auktion från det skuldsatta dödsboet efter handlande CL Lundgren för 2960 rd banco. Dahl ägde en tredjedel, Hennig 2/3.
1823-10-25 - 1828- var han suppleant i taxeringskommissionen (Göteborg Mag 1823-04-07 .
1828-03-28) ?
1827 äger han hälften i det grundmurade trevåningshuset nr 141-45 i II roten vid Kungsgatan, värt 6666.32 rd. banco samt 1/3 i Kvarnfallet och Oljeslageriet nummer 10 i Mölndal, värt 3000 rd banco.??
1825-05-08 - 1827-08-30 anges han av BÄ som föreståndare för stadens fattighus?
1828 och 1832 är an revisor för den Lesseska donationsfonden (Göteborgs Mag. 1829-02-06 -
1827-08-30)
1829 Revisor för vattenledningsinrättningen ( BÄ Göteborg 1829-04-16)?
1829 Revisor för sammanskotts- och inkvarteringskassan ( BÄ Göteborg 1830-04-15)?
1829-1832-08-17 Kassaförvaltare vid Holtermanska legatfonden. ( BÄ Göteborg 1831-01-13 -
1832-01-30)?
1830 Revisor för stadskassan (BÄ 1831-01-13)?
1860-70 Dahl Peter före detta handlande adress Kungsgatan 50
1872-6 Dahl Peter fd handlande adress Stora Nygatan 15
Magnus Lagerberg, Göteborg II:xxv skriver
Peter Dahl f 1783-1877 _g. 1815 med Margareta Elisabet Borg f 1790 d 1827 hade med henne fem barn, däribland sonen Jacob ... I sitt andra gifte med Anna Elisabeth Björkman f 1805 d 1872 hade han sex barn. Peter Dahl hade i yngre år varit dels grosshandlare i kompani med Gustaf Ferdinand Hennig f 1789 d 1856, under firma
Hennig & Dahl i de stora Mölnlyckfabrikerna och hade även varit stadsmäklare i Göteborg
vilket framgår av hans bouppteckning där han benämns f.d. stadsmäklare. En längre tid
hade han varit bokförare i Göteborgs sparbank och sedan i Göteborgs enskilda bank där jag
vid besök såg honom ständigt sysselsatt vid en av pulpeterna i denna banks högst blygsamma
lokal på 1860talet 2 tr upp i huset nr 11 Drottninggatan. Dessutom sammanträffade jag några
gånger med denne gamle man hos hans son Jacob och fick härigenom höra åtskilligt om
Göteborgslivet från 1800talets förra hälft. Peter Dahl bibehöll loksom William Airth och
brukspatron James Robertsson Dickson 1830- och 1840talets mod i klädedräkten och om
somrarna spgman dessa, ävensom domprosten Pehr Wieselgren, iklädda 1830talets
slängkappor med dubbelkrage, varav den övre av sammet. Den som därav är road kan vid
besök i Berzelii park få se modellen till detta sommarytterplagg, enär Berzelii staty därmed är
draperad.
Första hustruns barn var: Gudmund Eduard (1816-02-25, Christina Elisabeth 1817-08-25, Johan Fredrik 1819-06-30, Jacob 1821-10-19 d 1888, Sophia Augusta 1813-05-20 d.efter 1824. Med Anna Elisabeth Björkman gifte han sig 1828 och fick barnen: Anton Edwin 1834-05-03, Carl Teodor 1830-03-28, Amalia Charlotta 1836-02-13, Lorentzia Ida Mariana 1843-03-29 d. 1853-09-11, Emma Maria 1838-12-31. Jag har namn på barn och barnbarn till Johan Fredrik och Carl Teodor och om du är intresserad av dem kan du få dem (Har en bugg i mitt Disgen så jag kan inte skriva ut direkt). Jag har också ett foto av en medaljong föreställande Petter. Är förstås jättenyfiken på om du har mer information! och på varför du är intresserad av denna min gammalfarbror.
Gudrun
60
« skrivet: 2003-01-15, 15:34 »
Rättelse: För bråttom har man jämt, så ovanstående påstådde fader var inte Frans Gustaf Leonard utan Frans Gustaf Abraham. Namnet Abraham hade gått i arv från Gustafs farfars farmors släkt - Hülphers. En Gustaf Leonard Dahl fanns också, men han var Sven Abrahams Dahl bror, schartauansk präst i Krokstad. Gudrun
61
« skrivet: 2003-01-14, 19:01 »
Hej! När jag för många år sedan läste Tora Dahl (med stor förtjusning) blev jag nyfiken på hennes släkt, inte minst för att det om jag minns rätt framgick att faderns släkt inte behandlade henne och hennes mor särskilt väl. Även om det hade varit hedrande att vara släkt med henne föreföll det dock i sammanhanget mindre hedrande att vara släkt med hennes släktingar, men jag hittade inget heller som tydde på att det faktiskt var min släkt. Nu har jag dock hittat följande länk på nätet http://www.ullvi.koping.se/ITiS/Skogs/Dahl3.htm där man kan läsa om Gustaf Theodor. Enligt den källan skall denne ha varit son till arkitektstuderande Frans Gustaf Leonard Dahl och en anonym kvinna. Theodor levde enligt nationalencyklopedin 1858-97, ett mycket utlevande och problematiskt liv om man får tro ovannämnda site, men med goda resultat i staden Köpings arkitektoniska utseende. Hans far, Gustaf Dahl, levde 1835-1927 och blev professor vid konstakademin - han ritade bl.a. KB och Mariahissen. Han gifte sig 1875 med Alida Hofgren (1851-1938). Felix Dahls bok Släkten Dahl 1653-1944 har inget att berätta om hans ungdomseskapader och Theodor finns inte med i boken. Gustaf Dahl var son till läroverksinnehavaren Sven Abraham Dahl i Stockholm (1803-1862) och hans första hustru Carolina Mineur (1807-1838). Sven Abrahams far, bryggaren Jacob Dahl (1770-1819) i Göteborg kan ni hitta om ni slår på diskussionen Dahl under Särskilda släkter. Och några generationer bakåt! Om någon har belägg för släktskapen mellan de båda arkitekterna, eller härstammar från dem, vore det roligt att få veta! Hälsningar Gudrun
62
« skrivet: 2003-01-08, 17:06 »
Namnet förekommer också i en hantverkarfamilj i Visby stadsförsamling.
63
« skrivet: 2002-10-01, 17:56 »
Men snälla!
Lyckligtvis ökar antalet möjliga personer att leta efter med antalet man får reda på!
Varma häls
Gudrun
64
« skrivet: 2002-07-13, 09:33 »
Eva!
Var den ovannämnde fiskaren och borgaren Lars Boman den Lars Mårtensson Boman som var född 1728 och son till Mårten Larson och Christina Strandberg (1704-1777)?
65
« skrivet: 2002-05-17, 12:57 »
Min Johannes Rundblad tycks ha varit son till en Jonas Rundblad. Om honom har jag följande anteckingar:
Dog av ålderdomssvaghet kan möjligen ha haft en anknytning till en grupp vapensmeder vid
Jönköpings faktori, nämligen om han vore identisk med en Jonas Rundblad född 1716, gesäll
1734, utkommenderad till armen 1744.
Ur Husförhörslängden 1753-1754 i Ronneby:
Volontören Jonas Rundblad
h. Anna Greta
do. Ingrid
Ur Husförhörslängden 1755-56 för Ronneby:
Volontören Jonas Rundblad 37-38 år
h. Anna Greta 32-33 år
do. Ingrid 4-5 år
so. Andreas (nyfödd) 1-2 år
Ur Karlskrona amiralitets fs vigselbok;
sept 1749: Volontären Jonas Rundblad och pigan Anna Greta Warberg alt. Wanberg fingo
härstädes lov(?) att vigas uti Runnaby. Margareta Rundblad, voluntärshustru uppträder 10 oktober 1784 som dopvittne tillsammans med medelstyrman Johannes Rundblad, men något egentligt bevis tycks vi inte ha för att Johannes var Margaretas son. Magnus skulle kanske kunna vara en 12 år yngre bror till Jonas.
I födelseattesten för Andreas kallas Andreas far för Jonas Jermansson Rundqvist, troligen felskrivet. Man kan då undra vem Jerman var? Förslag till möjlig Jerman fick jag från
Susanne Gustafsson, som skrev så här till mig:
Enligt uppsatsen Ronneby Gevärsfaktori 1679-1780 av Stefan Flöög, bodde en German
Ohlsson på tomt nr.39 enligt 1719 års karta över Ronneby. German uppges vara brukskarl (på
faktoriet?) och ha köpt tomten av Johan Guldsmed. Tomten består av 2 stugor, en å ömse
sidor Farstugan, kiök, som denna possesor afdelt till stall. Ofwan på äre 2 stora Lofft, men
altsamman helt krassligit; ett litet gårdsrum, men inga andra härligheter. ... Det enda som
bekymrar mig är att Jonas inte döper någon av sina söner till German eller Ola/Olof, men jag
har sett andra som inte följt de gängse namnreglerna.
Kanske kan du leta om det finns någon Magnus Germansson eller Jermansson.
Varma hälsningar
Gudrun
66
« skrivet: 2002-05-15, 17:59 »
Om Jonas Lindström.
Hej! Om du tittar i tidigare konversationer 8 juni 1999 om Ronneby och 18 sept 1999 under Rundblad så skall du se att jag frågar efter flaggstyrmannen Jonas Lindström (g.1750 med Britta Maria Bomstedt) far till min anmoder Christina Maria Lindström (1758-1791 gift 1787 med Johannes Rundblad.) Nog måste det vara samma gubbe som var dopvittne! Har du ö.h.t. något mer om honom?
Hälsningar
Gudrun
67
« skrivet: 2002-05-08, 09:25 »
Tack, då var det säkert den senare Arvid som det var frågan om i det här fallet. Den som är intresserad av Carl Fredrik kan söka på nätet på orden Sprängsviken och Hasselblad och hittar då rolig information om denne man, som tydligen firade grandiosa namnsdagsfester på Fredrikdagen, alltid hade fickorna fyllda med karameller åt bygdens barn samt älskade resor. - Min gammelfaster Annie Dahl g. Rådmann var kusinbarn till Arvid och Carl Fredrik, vars faster Maria Hasselblad d.ä. var gift med bruksbokhållare Carl Georg Dahl i Stöllet, min ffff. Men Carl, Arvid och deras syster Arvina Hasselblad tycks ha umgåtts mycket också med Annies mors familj, sjökapten Christian Petterssons döttrar i Strömstad, så det var därför jag undrade om Brita Christina. Jag får kolla upp Folkräkningen 1890!
68
« skrivet: 2002-05-07, 17:24 »
Carl Fredrik Hasselblad, d. 1911, var disponent för Sprängsvikens ångsåg i Ådalen. När min gammelfaster besökte honom och hans syster Arvina i Sprängsviken på 1880talet (förmodligen) fanns där en vuxen Arvid Hasselblad - ungefär jämngammal med Carl som var född 1840, om man får döma av fotografier från tiden. Där fanns också en liten flicka, 10-12 på bilderna, som hette Maria Hasselblad. Jag har blivit nyfiken på vilka Arvid och Maria var. Kan Arvid vara identisk med Arvid Victor, f 1846, son till Fritz Victor Hasselblad (1816-1893, grosshandlare i Göteborg)? Arvid Victors första hustru hette Carolina Hasselblad - detta var en släkt där man praktiserade värmländska bruksherrskapsfasoner och gifte sig med kusiner, men vem var Carolina? Var Carolina Marias mor? Var hon Carl Fredriks syster? Eller var Maria dotter till Carl Fredrik själv? Vidare undrar jag om någon vet något om Carl Fredrik Hasselblads mor, Britta Stina Pettersson (möjligen Pettersdotter).
69
« skrivet: 2002-04-13, 01:51 »
Mikael, använd Rötters sökfunktion för goritz+schröder så hittar du ett inlägg av Per Schröder om denna släkt. Goritz var far till Sven och stamfar till ätten Schröderheim.
70
« skrivet: 2002-03-21, 15:56 »
Även gården Vidingen - som ligger på vägen från det egentliga Kville och norrut mot Tanum - och där en del av mina förfäder (Dahl) bodde på sent 1600tal - har enligt nutida lantmäterikartor ( Ekonomiska kartan skala 1:20-000, Fjällbacka 9A:06) en plats (åker? torp?) som heter Dalen. Men eftersom alla kyrkoböckerna har brunnit upp för den aktuella tiden har jag inte kunnat kolla om det tidigt har funnits någon gård med namnet. Varifrån min egen släkt fått namnet någon gång i mitten av 1700talet är ett mysterium. Gården Dahle som jag nämner ovan kan jag dock berätta är en gård med rötter från 1300talet, nära Rabbalshede, och ligger alldeles enastående vackert.
71
« skrivet: 2002-03-18, 12:52 »
På Dal brukar betyda i Dalsland. Men förutom den gamla gården Dale på gränsen mellan Tanum och Kville finns flera små torp och gårdar med namnet ”Dalen” Oklart hur gamla de är, förstås. Torp som heter Dahlen finns i Tanum till Nedre Knäm och till Norr Swandahl samt Hede, Övre Dahlen under Sögård, eventuellt ett torp under Tannam. Platserna benämns annars ibland t.ex. Hedesdalen, Tannamsdalen etc.
72
« skrivet: 2002-02-01, 12:57 »
Göran är förstås då identisk med den ovan omtalade Georg Karth, bruksförvaltare vid Hällsjöhyttan, Norrbärke som var gift 1680 med Maria Hermansdotter Tersmeden, se
SOH 1962. s 45: Bodde 1681 i Klockarbo, Söderbärke sn
Troligen anställd vid Larsbo bruk till att börja med,?
1682 bodde han på Ludvika Bruk i Grangärde sn??
1684 bruksskrivare vid Hällsjöhyttan?
1685 kallas bruksföreståndare där, senare även bruksarrendator och bruksförvaltare
73
« skrivet: 2002-01-01, 11:06 »
Katarina! Om du i Rolf Berlins stora databas http://hem.passagen.se/roberl/ letar efter Erik Andersson från Härmanö så skall du hitta ytterligare några generationer bakåt. Han kom nämligen därifrån och varifrån uppgiften om Östad ursprungligen kommer är oklar. M.v.h. Gudrun
74
« skrivet: 2001-12-19, 09:48 »
Här kommer med det samma utlovade data om Erik, som bygger på Olga Dahls beforskningar av släkten:
Erik Olofsson Quilldal. strandfogde i Fjällbacka, klockare i Kville, Lerstens gård. Han hade köpt Övre Lerstens gård av stämpelmästaren i Göteborg, Paul Wallin, Wallin visade 1703 på Kvilletinget upp ett köpekontrakt daterat 13 oktober och 1706-01-27 en skuldsedel för detta köp daterad 1705-03-16 ). Priset var 230 daler. Gården var Eriks odel. En dragonrusthållstam tillika med rustningshästar och munderingar...desslikes en stor båt med segel och behörig redskap, en vaadbåt med dess segel och en mindre båt med vaa lått. Wallin sålde också till Erik Quilldahl en del egendom vid Fjällbacka strand: hus och våningar, sjöbodar och lofter, krydd och trähagar med inredning av bord, bänkar, slagbänk och sängar, med undantag av en,eller i stället ? dussin stolar, en klädesrull med malekvarn och kakelugnar.
1712 Enligt ett kontrakt från januari 1711 skulle Johannes Andersson den yngre i Lersten för 100 daler på 20 år hyra Erik Quilldals Övre Lersten Johannes hade vidare pantat till sig alla strandsittarnas tomtlegor på Fjällbacka strand på 20 år från Erik. I avtalet ingår att han får dennes skattehemman och rusthåll på Lerstens mark. Erik skulle få fritt mulbeta sina kreatur, kor och svin, men å andra sidan skulle Johannes få mulbeta sina djur när Eriks ängar slagits. Erik skulle skulle varje år erlägga tilldelningen av berörda ägor. På annat ställe framgår att Fjällbacka strand ingick i Lerstens ägor. Tomten Quilldahl bebodde på Fjällbacka strand skulle han själv fritt få njuta utan grundlega.
Enligt Skarstedt blev han klockare i Qville. Erik hade knackig ekonomi senare i livet. 1721-02-06 krävs han på en skuld av Johan Krok, brodern kyrkoherde Johan Quilldahls efterföljare i äktenskapet. Krok säger då att han beslutat gå varligt fram som fordringsägare på grund av att Erik hade ett slätt ekonomiskt tillstånd med en hoper små omyndiga barn. Även hans svåger Jacob Strömdahl (gift med Ingers syster Anna i Strömstad och dessutom troligen Johannes Anderssons kusin) , krävde honom på skulder. Erik var gift 1:o med Catharina Farther.
Barn:
Magnus Eriksson Quilldahl. brukade Lerstens gård 1732.
Gift 2:o med Inger Helgesdotter Brun (Marstrandssläkten). Död 1719.
Inger och Erik hade barnen:
Olaus | Oluf Eriksson Quilldahl (komminister i Kville).
Mauritz Eriksson.
Johannes Eriksson.
Elias Eriksson.
Inger Helena Eriksdotter Quilldahl.
Agneta Quilldahl Gift med Nils Oberberg. pastor i Tossene
1712 Enligt ett kontrakt från januari 1711 skulle Johannes Andersson den yngre i Lersten för 100 daler på 20 år hyra Erik Quilldals Övre Lersten Johannes hade vidare pantat till sig alla strandsittarnas tomtlegor på Fjällbacka strand på 20 år från Erik. I avtalet ingår att han får dennes skattehemman och rusthåll på Lerstens mark. Erik skulle få fritt mulbeta sina kreatur, kor och svin, men å andra sidan skulle Johannes få mulbeta sina djur när Eriks ängar slagits. Erik skulle skulle varje år erlägga tilldelningen av berörda ägor. På annat ställe framgår att Fjällbacka strand ingick i Lerstens ägor. Tomten Quilldahl bebodde på Fjällbacka strand skulle han själv fritt få njuta utan grundlega. (Paul Wallins mamma bodde f.ö. också på Lersten - jag vet inte om de var släkt med de Wallinare du nämneri ett annat inlägg.) Hälsningar Gudrun
75
« skrivet: 2001-12-19, 09:19 »
Hej Katarina!
Kanske är det säkrast att du kollar upp alla Helge noggrannt, det kan ju ha funnits fler- kanske en borttappad generation. Själv har jag bara hittat dessa informationer som ett sidospår när jag jagat relationer mellan två Dahlsläkter med anknytning till Tanum/Kville. Lite mer information om Erik Qvilldahl tror jag att jag kan plocka fram så småningom. Han var också strandfogde. Han arrenderade ut hela Fjällbacka på många år till min förfader Johannes Andersson, som tycks ha levt som lägets största handelsman och troligen också hyresvärd.
Hälsningar
Gudrun
76
« skrivet: 2001-12-18, 10:12 »
Du hittar henne om jag minns rätt i Skarstedts herdaminne, och följer du upp spåret tror jag att resultatet blir följande, med reservation för källornas osäkerhet:
Helge Torgiersson - borgmästare Marstrand 1 1599-1626
far till
Willem Helgesson, skeppare
far till
Helge Willemsson, kyrkoherde i Tossene
far till
Inger
vidare:
Vitus Pederssön, kyrkoherde i Tossene
far till
Elin Vitusdotter
mor till Inger.
Om du har mer information om släkten Quilldahl är jag intresserad - Eriks faster Anna var gift med en förfader till mig, Johannes Andersson Dahl i Fjällbacka.
77
« skrivet: 2001-10-15, 13:27 »
Nej, tyvärr Jens, vi har inga notater om någon sådan. Om du är intresserad av andra informationer om Anders skickar jag dig dem direkt så småningom. På sin ålderdom var han gift med Emerentia Stillman och bodde i Göteborg där han försörjde även sin svärmor. Men då han dog hade änkan stora skulder. Kanske fanns det inget att dela ut till ättlingarna. Det är inte så sannolikt att det finns någon bouppteckning eftersom min idoga mamma säkert under de 50 år hon intresserat sig för Anders och grävt i Göteborgsarkiven skulle ha hittat den. Men om du själv hittar en är jag jättenyfiken! - Gruppen av söner, bröder och farbröder runt Anders tycks ha varit handelsmän/fiskare/bönder med kustnära fiskelägen som specialitet. Brodern Johannes Jacobsson var förmögen handlare i Fjällbacka-Uddevalla, trolige sonsonen Jacob Olufsson (Strömdahl) blev rådman i Strömstad, Sonen Johannes Andersson den ende rike mannen i Fjällbacka, sonen Anders Andersson Pigg var inte bara aktiv på Raftötången utan också i Hafstenssund och ägde Swensegård i Tanum, brodern Nils Jacobsson vet jag inte så mycket om men han tycks ha agerat i Fjällbacka och eventuellt Marstrand. Olyckligt gick det för sonen Angrim Andersson på Tyfft och Botolfsgården: han blev utfattig och slog ihjäl hustrun. - Hittade en notat om Skäggeröd 1544 - då beboddes gården också av en Henrik. Intressant, eller hur?
Gudrun
78
« skrivet: 2001-10-14, 10:51 »
Skäggeröds-Erik, svar på fråga från Jens Sandahl mars 2000, samt egen fråga om Botolf i Fåraby
Anders Jacobson Dahl, född på Norr Trätteland i Tanum, handelsman i Karlstad, Uddevalla, Göteborg mm och död i maj 1680 i Göteborg, hade en son Anders Pigg d.ä. som bodde på Raftötången i Tanum under större delen av sitt liv, och vars avkomlingar återfanns bl.a. i Tanam. Om Anders Jacobssons övriga släkt se diskussionen ”Släkten Dahl i Tanum” här i Anbytarforum. Följande bygger på min mamma Olga Dahls anteckningar:
Anders Pigg köpte 1691 (köpebrev daterat 20 juli i Christiania) tillsammans med Erik Andersson och Anders Eriksson rusthållet och skattehemmet Fureby (Fårby /Furby / Föraby ) i Tanum, som räntar 10 tunnor malt, av assessor Knut Franssons änka Elsa Ambjörnsdotter, som bodde i Norge. Priset var en tunna höstmakrill och 100 danska riksdaler.. Senare överdrog han sitt köp av Fureby till David Olufsson och Clemet Jonsson.
1707 februaritinget i Tanum: Albrecht Svensson i Hafstenssund hade svärfadern Erik Andersson i Skäggeröd som sålt 1/4 av Fårby /Furby / Föraby till Clemet Joensson, David Olsson, och Albrechts svåger Anders Eriksson i Fårby /Furby / Föraby.
Anders Eriksson bodde kvar på Fårby och tycks senare ha blivit förmyndare för nämndeman Botolf Larssons (Vidingen, Kville) son Anders Botolfsson som dennes svåger. Botolfs hustru Andersdotter var i sin tur svägerska till ovannämnde Anders Jacobsson i hans första äktenskap med en dotter till Anders Larsson i Vidingen. Ett par generationer senare finns en mängd Botolfsbarn på Fårby i Tanum (se Släktdatas vigselregister för Tanum), så det är sannolikt att Anders Eriksson själv hade en son Botolf. Men jag (Gudrun) har inte hittat denne hypotetiske Botolf Andersson och här kan jag kanske få hjälp av någon annan?
Sammanfattningsvis: Henrik Eriksson bör alltså ha varit Anders Erikssons bror. Något absolut bevis för att de var sonsöner till Anders Jacobsson Dahl saknas, annat än att det fanns en senare länk mellan Fårby i Tanum och Vidingen i Kville och att Anders Andersson Pigg köpte jord i Fårby tillsammans med Erik Andersson och Anders Eriksson. Synpunkter på detta välkomnas!
79
« skrivet: 2001-08-28, 11:11 »
Enligt uppgift skall ju namnet Dragman i samband med den guldsmed som nämns av Rolf, komma från att hans farfar, hospitalsföreståndare Lars Jönsson, som dog 1664, bodde vid Dragarbron i Uppsala. Hans son tog namnet Dragman. Dragarbrunnsgatan finns fortfarande kvar, den slutar vid Linneträdgården, och om inte gatunumren ändras får man väl tro att det var i de kvarteren de bodde. Men det gör det kanske inte så sannolikt att någon som tidigare bar namnet Dragman hörde till familjen.
80
« skrivet: 2001-08-27, 09:49 »
Varför inte helt enkelt prova Rötters egen sökfunktion? Det finns redan flera Dragmaninlägg!
Varma hälsningar
Gudrun Dahl
81
« skrivet: 2001-08-24, 17:25 »
Enligt Olga Dahls anteckningar ur Kvilles domböcker bodde i mitten på 1600talet två bröder, båda nämndemän på Vidingen. De hette Jacob och Anders Larsson. Jacob hade fyra barn: Lars, Ola, Elin och Ingeborg som nämns 1669. Anders hade åtminstone tre döttrar. En hette Börta och var gift med Bodolf Arfwedsson som var herredagsman 1682 och minst en gång tidigare, nämnd som nämndeman 1686. De två andra var gifta med bröderna Anders och Oluf Jacobsson som bodde på Nor Trätteland (släkten Dahls förfäder). Jag är mycket nyfiken på vem Lars var, far till de två Vidingenbröderna. Andra informationer om de nämnda personerna tas också tacksamt emot!
82
« skrivet: 2001-08-20, 12:59 »
Barbro Hiort af Ornäs är fortfarande vital och levande - var försiktig med källkritiken när det gäller samtida personer!
83
« skrivet: 2001-08-17, 16:21 »
Eleonor som har anknytning till Norrgården och andra...Kan någon hjälpa mig med mer info bakåt om Hans (Johan) Jöran Norberg f. tidigast nov 1693 på Norrgården i Väskinde, gift med Marja el Maria Persdotter f 1701-10-29 i Othem, d. efter januari 1767?
84
« skrivet: 2001-08-15, 16:40 »
Jag har dessa uppgifter från min morfar, Ernst Ström, men kan inte gå i god för deras tillförlitlighet. Om du har möjlighet att kolla upp dem så tar jag tacksamt emot returinformation!
Mårten Johansson Lundsberg skall ha varit son till häradsdomaren Johannes Olofsson/Olufssen Lundsberg som i sin tur skall ha varit son till Olof Mattson Lundsberg, landsdomare i Lunds. Han dvs Olof Mattson hade också en dotter, som bodde i Vibble där hon dog 1697. Mårten var kyrkoherde i Stenkumla och det hade också hans svärfar varit. Enligt min morfar skulle nämligen Mårtens mor ha varit Anna Persdotter Gavelia, (antagen) dotter till
Per Gubbe. Var Olof Mårtens son? Har du en källa? Jag har honom registrerad som bror.
Varma hälsningar (Har just varit på cykelsemester och fotograferat Stenkumla kyrka liksom Hablingbo, där Gubbe senare residerade. Om du vill ha dessa bilder per mail kan jag skicka dem.)
85
« skrivet: 2001-07-02, 08:08 »
Angermannus betyder helt enkelt Ångermanlänningen men det vet du förmodligen. Därför finns det fler personer som har detta tillnamn.
86
« skrivet: 2001-06-29, 09:02 »
Mariakyrkan i Oslo fick under norsk/dansk tid i Bohuslän donationer av mark - t.ex. i byn Kil på Tjörn samt byn Dahle (vid Rabbalshede) i Kville. Är det någon som kan ge tips om litteratur om deras landförvärv eller vilka källor man skall leta i?
87
« skrivet: 2001-06-29, 08:58 »
Det förefaller väl att röra sig om flera frågor:
a/ hette pappan ö.h.t. Kula?
b/ varför valde man just namnet Kula för sitt falsarium om han inte hette det?
c/ syftade förfalskarna till att hävda en relation just till gamle Gudbrand?
d/ Om han i stället faktiskt hette Kula, hur hade han då faktiskt fått namnet - från Norge eller någon annanstans ifrån?
Svaret på en av dessa frågor innebär väl inte att de andra är besvarade!
88
« skrivet: 2001-06-18, 15:43 »
Johannes Lind/e/ströms syskon?
Den ovannämnde kyrkoherden Johannes Lindeström född i Algutsboda, var enligt herdaminnet son till hejderidaren Jonas. Jag undrar om det finns någon som känner till om Johannes hade några syskon? (Jag letar efter en flaggstyrman, Jonas Lindström, verksam i Blekinge och gift med Brita Maria Bomstedt. )
89
« skrivet: 2001-06-13, 18:34 »
Proband Johan Dragman. rådman, guldsmed, Arboga. Född 1668 i Uppsala. Död 1758-11-22 i Västerås. Omkom i eldsvåda. Källa för familjen Dragman: KW Herdin: Uppsala på 1600talet, del II s 183-6 (Far I:1, Mor I:2) Gift 1701 med Brita Westman. Född 1682. Död 1779. Barn: Jacob Dragman. guldsmed. Född 1709-04-02. Isak Dragman. Född 1711-04-02. Jenny Britta Stina Dragman. Död efter 1735. Anna Engel Dragman. Född 1719-05-08 i Arboga. Död 1794-05-15 i Västerås. I:1 f Anders Larsson. rådman i Uppsala, notarie, kyrkvärd. Död 1710-01-27. Nuvarande Dragarbrunnsgatan har fått sitt namn efter den i närheten av hörnet till S:t Persgatan varande brunn som försvann efter tillkomsten av stadens vattenledning. På 1600talethette gatan Dragarbrogatan efter en bro över den rännil som ledde vatten ner i stora stadsdiket. Vid Dragarbron fanns en liten gård som tillhörde Lars Jönsson som till skillnad från andra borgare skrev sig med tillnamnet vid Dragarbron. Härav tog Anders namnet Dragman, 1664 nämnd som notarie i kämnärsrätten 1665 ordinarie notarie 1669 och till sin död rådman - 41 års tid, dåvarande längdrekord som rådman i Uppsala 1669-70 preses i kämnärsrätten 1684-88 bisittare i justitiekoll. Kyrkvärd- Källor: Arboga kyrkoarkiv, ULA: dagbok mm, 1670-1722, Johan M Fants likpredikan vid Anna Engel Dragmans begravning, tr. ex. på Uppsala UB, ULA Uppsala domkyrkas begravningsbok 1705-40 och Västerås dödbok 1741-99. Dessa källor använda av KW Herdin för hans biografi över Anders Larsson Dragman i ”Uppsala på 1600-talet” sid 183-186 del II. Anders Larsson var en studerad karl trots att han namn med säkerhet ej återfunnits i studentmatrikeln.Han fick tidigt (1664-01-28) förordnande att upprätthålla skrivarsysslan i kämnärskammaren, som blivit ledig när notarien Anders Jacobsson åtalade. Som ordinarie kämnärsnotarie hade han en årslön av 200 daler kont. 4 år senare blev han på borgmästar Kadows förslag enhälligt vald till rådman, och enligt seden blev han nästa år preses i underrätten. Annars gick denna syssla i tur mellan rådmännen och han hade den flera gånger. Han var skicklig protokollförare och användes ofta i domböckerna, justitiekollegiets protokoll, vid värderingar och bouppteckningar. Då syndicus och sekreterarbefattningen efter Bengt Salon blev ledig erbjöds han den,men tackade nej för ev för att gynna en yngre medtävlare, Jöran Upmarck, som dock enligt Dragman uppträdde som en ingratus cuculus (otacksam gökunge) genom att ta Dragmans plats vid bouppteckningarna. Upmarck stämde Dragman för ärekränkning; uppgörelse i godo 1686-12-11.Dragman avstod från att föra talan mot en piga som ljugit att hans dotter Karin var med barn. - Dragman hade inkomst från sin tjänst enbart och det åkerbruk som var knutet till den, ofta drabbat av missväxt. Som kyrkvärd hade han svårt att uppvisa uppburna medel. - Ägde en gård i kvarteret S:t Per, inköpt i stället för en annan i kv Kransen vid S:t Persgatan. Den måste pantsättas för ett lån i ständernas bank å 200 daler kont. och då 1702 års olyckliga vådeld lade i aska hans hus, liksom många andras, var han ruinerad. Banken begärde uppbud på gården för att täcka lånet, men rätten upplyste, att tomten var stadens och byggnaderna uppbrunna. Och samma var fallet med borgenärernas fastigheter. Han överlevde katastrofen med 8 år, men var ofta borta från rätten. 1709 tjänstgjorde han ännu tidvis. Till slut bad han landshövding Johan Hoghusen att få lämna tjänsten till förmån för mågen Johan Ruth, men dog innan saken var avgjord. (Barn Proband, Far II:1, Mor II:2) Barn: Johan Dragman. Född 1668 i Uppsala. Död 1758-11-22 i Västerås. (Se Proband). Karin Dragman. Anna Dragman. I:2 m NN Larsdotter. Död uppskattat 1696. (Barn Proband, Far II:3) Gift med föregående ana. II:1 ff Lars Jönsson vid Dragarbron. rådman m m i Uppsala. Död 1664. 1644 hospitalsföreståndare. (Barn I:1) II:2 fm Anna Joensdotter (d.ä.) Salander ( Salania ). Död före 1651. (Barn I:1, Far III:3, Mor III:4) Gift med föregående ana. II:3 mf Lars Ersson. postmästare i Uppsala. (Barn I:2) III:3 fm f Jonas ( Jöns ) Joen Magni Vexioniensis. biskop i Skara,professor i Uppsala. Född 1583 (G.G. Molin: Smolandi Upsaliensis nr 66). Begravd i domkyrkans kor i Skara. Död 1651-04-03 i Brunsbo. Källa bl.a. Gösta Gideon Molin: Upsalienses Smolandi Enligt likpredikan hade han 5 bröder som alla blev präster och 5 systrar. Växjös herdaminne känner inte till namnet på någon av dem utom hans bror Johannes. Jonas studerade först i Växjö och Linköping men gav sig 1600 till Uppsala. 1603 (efter faderns död!) reste han utomlands 1614 blev han magister i Wittenberg 1613 (?) i brev till Axel Oxenstierna säger han sig ha underhållit sin bror (Sven) i 5 år i Wittenberg. 1614 ethices professor i Uppsala 1624 polit. et hist. professor i Uppsala. Han hamnade vid denna tid i en lärd tvist med magister Laurentius Paulinus om kristen och aristotelisk etik och försvarade den senare med 2 avhandlingar 1615 och 1616. 1626 blev han teologie professor och 1637 skrev han Tuba evangelica. 1639 blir Skara stift ledigt genom biskop Svens död och man begär enhälligt domprosten i Skara Olavus Svenonis till efterträdare, men drottning Kristina gillar Jonas och ingriper. 1641 tillträder han som biskop och promoveras till teologie doktor. Han var flitig med biskopssysslor som visitationer och inrättade Skara gymnasium 1641. Klagomål framfördes 1653 från Andreas Johannis, komminister i Götene och Jonas Laurentii, pedagog i Linköping till Göta Hovrätt. De hade givit salig doktorn en post pengar, silver och guld, i utbyte mot befordran men den hade uteblivit. Växjö herdaminne berättar vidare att när han var på resa, flyttades adjunktens säng in i biskopens rum om han skulle bli hastigt sjuk. Biskopen hade i sina byxor lemnat sitt fickur (byxsäcks-ur) en den tiden ganska sällsynt lösöresperseldel om adjunkten aldrig sett. När nu denne vaknade om natten och fick höra pickandet trodde han det förorsakas av en liten rotta (sic) : gick derföre sakta till spisvrån, tog ett vedträd och slog till der han hörde pickandet. Biskopen vaknade vid slaget och frågade hvad det var. Jo, svarade adjunkten, en liten mus hade komit i högvördige fadrens byxor, der hon visst åt på brödsmulor, men jag drap henne. - O du eländige utbrast biskopen, nu har du klent mitt byxsäcksur. För hans skrifter se Uppsla stifts herdaminne III delen s 322. (Barn II:2, Far IV:5, Mor IV:6) Gift 1614 med efterföljande ana. Barn: Anna Joensdotter (d.ä.) Salander ( Salania ). Död före 1651. (Se II:2). Petrus Salanus. assessor i Svea hovrätt. Född 1624. Magnus Salanus. lektor i grekiska vid Skara gymnasium. Född 1616. Studerade i Uppsala 1628 liksom sina bröder och kusiner Bubb Jonas | Jon Salanus. lektor i latin vid Skara gymnasium. Född 1622. Nicolaus Jonae Salanus. pastor i Köping, kyrkoherde i Folkärna 1664-71. Född 1608. Död 1677. S: 3 rosor uppväx fr en mark ö en vågskura(?). Hp: 3 uppväx rosor. GE II:1 Bil 34. Johannes Salanus. borgmästare i Uppsala. Född 1619. Catharina Salania. dog före fadern III:4 fm m Sigrid Hansdotter Bubb. (Se Molin: Smolandi Upsalienses, Lund 1955) Efter mannens död flyttade hon tillbaka till Uppland från Skara, dock säger hans gravsten i Skara domkyrka att hon ligger där. (Barn II:2, Far IV:7, Mor IV:  IV:5 fm ff Magnus Petri. kyrkoherde i Virestad. Död 1602. 1582 var han hospitalssyssloman i Växjö 1583 blev han kyrkoherde i Lekaryd 1593 underskrev han Uppsala mötes beslut 1598 deltog han i riksdagen i Uppsala 1600 deklarerar han i Lekaryd för 11 tunnor utsäde, 4 oxar, 4 stutar, 1 tjur, 14 kor, 3 kvigor, 3 risbiter, 12 getter, 6 får, 3 lamm, 4 svin, 4 hästar och 50 lod silver. 1601 blir han kyrkoherde i Virestads pastorat i Växjö stift 1602 död i pesten Med Ingerd Jönsdotter hade han 6 söner och 5 döttrar. Alla sönerna blev präster,2 blev magistrar. Jonas är den ende till namnet kände. (Barn III:3) Barn: Johannes Magni. kyrkoherde i Hovmantorp 1614. Född omkring 1580. Död 1658. Johannes är enligt Molin ej känd som student i Uppsala men sannolikt identisk med smålänningen Johannes Magni som studerade i Rostock 1509. Denne hade där i sällskap en yngre bror Svene Magni, troligen samme som Sven Månsson som studerade i Uppsala 1611 ...I Växjö dombok 16411706 omnämns en Magister Johan Magni mot vilken en långdragen penningprocess inleddes av biskopssonen Gudmund (Nilsson) Krok. Han är säkert identisk med kyrkoherden i Hovmanstorp...Herr Jöns i Hovmantorp nämns flera gånger i Konga dombok, bland annat som bisittare i rätten 1621 och 1636. Jonas ( Jöns ) Joen Magni Vexioniensis. Född 1583 (G.G. Molin: Smolandi Upsaliensis nr 66). Begravd i domkyrkans kor i Skara.Död 1651-04-03 i Brunsbo. (Se III:3). Sveno Magni | Sven Månsson. IV:6 fm fm Ingerd Jönsdotter. Född i Änga, Flyeheds förs. (Barn III:3) Gift med föregående ana. IV:7 fm mf Hans Bubb. proviantmästare vid armén i Livland. Bodde i Gävle (Barn III:4) Gift med efterföljande ana. Barn: Sigrid Hansdotter Bubb. (Se III:4). Lars Hansson Bubb, kapten vid flottan 1608,amiralitetslöjtnant. Död 1644. 1642 adlad Rodersköld En silverbägare som han ägde, var den äldsta pjäsen som återfanns i Loheskatten från 1700talets mitt. Den finns i PHT vol 1937 s 115 på bild. IV:8 fm mm Anna Larsdotter. (Barn III:4, Far V:15) Gift med föregående ana. V:15 fm mm f Lars Björnsson. borgmästare i Gävle. Död 1569. (Barn IV:
90
« skrivet: 2001-06-13, 10:06 »
Till Håkon (25/2) och Jörgen Tollesson apropå Annika Arngrimsdotter. Arngrim är inte något så vanligt namn, men det förekommer i tidiga generationer av släkten Dahl från Tanum. Se mina bidrag om denna under Släkter för Arngrim Andersson. Om någon har mer info om honom är jag förstås nyfiken.
91
« skrivet: 2001-06-13, 09:56 »
Rättelse:
Angrim (Arngrim) Andersson ovan var son till Anders Jacobsson Dahl och således bror till, inte son till, Anders Andersson Pigg.
92
« skrivet: 2001-05-10, 16:56 »
De Dahlar som omnämns i artikeln om Uddevalla-Bäckarna (skriven av Olga Dahl) återfinns (för den som intresserar sig för Olof Anderssons eventuella halvbrorskap) under rubriken Dahl från Tanum.
93
« skrivet: 2001-04-09, 15:59 »
Christina Spaak gift Ljungström:
Proband
Maria Christina Spaak. Född 1791-05-17. (Far I:1, Mor I:2)
Gift 1817-01-01 med Johan Peter Ljungström. Född 1784-04-16 ( el 17?).
Barn:
Christian Fredrik Ljungström. Född 1818-11-01. Död 1818-11-01.
Carl Adolph Ljungström. Född 1820-01-28.
Cyril ( Cyrus? ) Wilhelm Ljungström. Född 1821-09-12.
Maria Christina Ljungström. Född 1824-09-03.
I:1 f
Fredrik Adolf Spaak. Född 1755-09-02. (Barn Proband, Far II:1, Mor
II:2)
Barn:
Maria Christina Spaak. Född 1791-05-17. (Se Proband).
Eva Sophia Spaak. Född 1792. Död 1796.
Brita Lovisa Spaak. Född 1793-12-08. Död 1875-12-28.
Peter Gudmund Spaak. Född 1795-01-26.
Gustaf Adolf Spaak. Född 1796-05-17.
Eva Sofia Spaak. Född 1797-07-20.
Johannes Spaak. Född 1798-09-24. Död 1880-04-01.
Charlotta Elisabeth Spaak. Född 1799.
Fredrika Augusta Spaak. Född 1802.
Carolina Margareta Spaak. Född 1803.
Wilhelmina Spaak. Född 1805.
Jonas Spaak. Född 1806.
Carl Terberus Spaak. Född 1808.
Abraham Spaak. Född 1812.
Anna Johanna Spaak. Född 1816.
I:2 m
Christina Dahl. Född 1771-09-05. (Barn Proband, Far II:3, Mor II:4)
Gift 1790-07-25 med föregående ana.
II:1 ff
Peter Spaak. tullinspektör. Född 1694. Död 1768 i Göteborg. (Barn I:1)
Barn:
Fredrik Adolf Spaak. Född 1755-09-02. (Se I:1).
Lovisa J Spaak.
II:2 fm
Ingrid Bagge. Född 1729. Död 1793. (Barn I:1, Far III:3)
Gift med föregående ana.
II:3 mf
Gudmund Dahl. Född 1739-01-24 i Uddevalla. Död 1826-06-27. Gudmund hade före äktenskapet i åtta år varit bokhållare hos Kullmans. Han och hustrun var herrnhutare. Han var också kyrkoföreståndare i Gustavi församling och medlem av styrelsen för Handels-Societeten. (Barn I:2,Far III:5, Mor III:6)
Barn:
Jacob Dahl. Bryggare, handelsman i Göteborg. Född 1770-07-21.
Död 1819-07-23.
Maria Dahl. Född 1769-07-02. Död 1790-09-07.
Christina Dahl. Född 1771-09-05. (Se I:2).
Sven Abraham Dahl. med.doktor, professor. Född 1773-05-03. Död
1838-11-05.
Nicolas Dahl. Född 1774-07-18. Död 1778-08-06.
Johannes Dahl. Född 1775-09-20. Död 1798-04-29.
Erik Richard Dahl. Född 1777-08-01. Död 1778-08-25.
Nicolas Dahl. Född 1779-08-25. Död 1813-04-27.
Anna Sophia Dahl. Född 1788-12-27.
Magnus Dahl. Född 1780-01-30. Död mellan 1780-03- och - .
Erik Magnus Dahl. Född 1781-01-16. Död 1781-01-16.
Isaak Dahl. Född 1782-07-20. Död 1813-02-28.
Peter Dahl. grosshandlare i Göteborg, kamrer i Göteborgs sparbank.
Född 1783-09-01. Död 1877-03-08.
Joseph Dahl. Född 1784-12-29. Död 1784-12-29.
Daniel Dahl. Född 1786-05-02.
Margareta Elisabeth Dahl. Född 1787-08-18. Död 1804-09-05.
II:4 mm
Christina Kullman. Född 1751-01-13. Död 1814-08-19. Källa: Hülpherska
stamtavlan
III:3 fm f
Fredrik Johansson Bagge. rådman i Uddevalla. Född 1676. Död 1748.
(Barn II:2)
III:5 mf f
Jacob Johan Dahl. Född 1700. Död 1768. (Barn II:3)
Gift 1:o 1743-01-25 med Margareta Paulsdotter Halbmeyer. Född
1719-12-20.
Gift 2:o 1730-10-16 med efterföljande ana.
III:6 mf m
Christina Bäck. Född omkring 1704. Begravd 1742-04-20 i Uddevalla
kyrka, stora gången. (Barn II:3)
Gift 1730-10-16 med föregående ana.
III:7 mm f
Sven Erik Kullman. Född 1715-09-.. i Vänersborg. Död 1762-01-15. (Sven
Kullman tog namnet efter sin styvfar )
Barn:
Abraham Kullman. Född 1749-04-11. Död 1750-10-04.
Christina Kullman. Född 1751-01-13. Död 1814-08-19. (Se II:4).
Abraham II Kullman. Född 1754-02-13. Död 1754.
Sven Petter Kullman. handlande i Göteborg. Född 1755-04-25. Död
1789-04-03 i Göteborg . Inga barn.
Maria nr 1 Kullman. Född 1756. Död 1756.
Maria nr 2 Kullman. Född 1757-07-22. Död 1781-08-12. Dog i TBC
Elisabeth Kullman. Född 1752-07-19. Död 1791-09-26. Från henne
härstammar släkten Mittag-Leffler.
Erik Svensson Kullman. konsistorienotarie, senare lektor i
Göteborg. Född 1758-09-08. Död 1804-12-25
III:8 mm m
Maria Hülphers. Född 1731-03-22. Död 1787-01-23
2001-04-09
Gudmund Dahls förfäder finns under Dahl från Tanum. Maria Hülphers var syster till släktforskaren Abraham.
Vänliga hälsningar
Gudrun Dahl
94
« skrivet: 2001-03-27, 17:13 »
Lars Ersson, Söderboda Här kommer de efterfrågade anorna till Lars Ersson. Materialet togs fram av en frk Lithmarck för min morfars räkning på femtiotalet och har inte kontrollerats mot kyrkböckerna. Jag är glad för korrigeringar och tillägg! Gudrun Proband Lars Ersson. Född 1754-04-21 i Söderboda, Gräsö D. 1827-03-30 i Söderboda, Gräsö. Kronoskattbonde, 1/8-dels skattehemman. Bodde och brukade Söderboda nr 2 (Far I:1, Mor I:2) Gift med Anna Matsdotter. Född 1754-03-25 i Norrboda, Gräsö D. 1829-05-02 i Gräsö Barn: Erik Larsson. Född 1781-10-25 i Söderboda, Gräsö. D. 1844-06-07 i Söderboda, Gräsö Skattebonde. Inflyttad 1827 till Norrgården Söderboda. Inflyttad 1830 till Norrgården Söderboda Gräsö Anna Brita Larsdotter. Född 1784-07-21 i Söderboda, Gräsö Greta Stina Larsdotter. Född 1787-04-04 i Söderboda, Gräsö Katarina Larsdotter. Född 1790 i Söderboda, Gräsö Matts Larsson. Född 1795 i Kovik. I:1 f Erik Hansson. bonde. Född 1711 i Söderboda 2, Gräsö. D. Av ålderdomsbräcklighet 1794-02-11 i Söderboda 2, Gräsö. 1765 bodde Erik i Söderboda nr 2, 1/4 skattehemman Han dog av ålderdomsbräcklighet 82 1/2 år gammal (Barn Proband, Far II:1, Mor II:2) Gift 1:o 1740-11-09 i Gräsö med efterföljande ana. Barn: Margitta (eller Britta) Eriksdotter. Född 1742-02-28 i Söderboda, Gräsö Hans Eriksson. Född 1744-03-25 i Söderboda, Gräsö Anna Eriksdotter. Född 1747-01-07 i Söderboda, Gräsö. Dog efter modern men före fadern Erik Eriksson. bonde på Söderboda 2. Född 1749-03-25. Lars Eriksson. Född 1751-07-14 i Söderboda, Gräsö D.(begravningsdatum) 1754-02-03. Lars Ersson. Född 1754-04-21 i Söderboda, Gräsö D.1827-03-30 i Söderboda, Gräsö (Se Proband). Gift 2:o 1772-04-28 i Söderboda, Gräsö med Malin Mattsdotter. Född 1728. D. 1772-08-12. Barn: Anna Eriksdotter. I:2 m Britta Larsdotter. Född 1720-12-26 i Krangelboda, Gräsö D. i kallbrand 1766-11-11 i Söderboda, Gräsö Piga. Kallbranden som tog hennes liv följdes på en svår väderkolik. Kan ha varit brusten blindtarm. Var vid äktenskapets ingående piga (Barn Proband, Far II:3, Mor II:4) II:1 ff Hans Hansson. Född omkring 1643 (åldersuppgift i dödbok)D. 99 år gammal!, 1742-03-17 i Söderboda, Gräsö , Gift 1:o med NN. D. 1703 i Söderboda. Barn: NN. D. 1691. NN. D. 1704. Gift 2:o 1703 i Gräsö med efterföljande ana. Barn: ett barn (kön ej angivet) Hansson. D. 1708. Per Hansson. D. 1713. Kerstin Hansdotter. Född 1708-01-01 i Söderboda, Gräsö. D. 1784. Margta Hansdotter. Född 1709 i Söderboda, Gräsö D.1785-03-05. Anders Hansson. Född irka 1714 i Söderboda, Gräsö D.1780-09-03. Erik Hansson. Född 1711 i Söderboda 2, Gräsö. D. av ålderdomsbräcklighet 1794-02-11 i Söderboda 2, Gräsö. (Se I:1). II:2 fm Margta Tomsdotter. Född 1672. D. av ålderdomssvaghet, (begr.datum) i Gräsö Begravd 1756-12-19. 84 år gammal boupptekning finns inte (Barn I:1) Gift 1703 i Gräsö med föregående ana. II:3 mf Lars Persson. torpare på Krangelboda, Gräsö. Född 1684 i Kallboda,Gräsö (personalieakt). D. 1768-01-13 (s d.bok). ärlig och beskedlig Han levde 44 år med sin hustru i sämja och kärlek och fick 1 son och 4 döttrar av vilka 1 son och 2 döttrar överlevde honom. Enligt personakten var han under större delen av sitt liv frisk,munter och förnöjd, förtrolig och god umgängesman, som trots sorger och farligheter förblev tålig. Dog i lungsot 84 år gammal och testamenterade vardera 1 daler till kyrka och fattiga. Bouppteckning saknas (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6) Gift 1712-10-28 med efterföljande ana. diae simonis judae Barn: Margta | Margareta Larsdotter. Född 1717 i Krangelboda, Gräsö Anna Larsdotter Tvilling. Född 1725-03-30 i Krangelboda, Gräsöc Karin Larsdotter Tvilling. Född 1725-03-30 i Krangelboda, Gräsö Johan Larsson. Född 1719 i Krangelboda, Gräsö Britta Larsdotter. Född 1720-12-26 i Krangelboda, Gräsö ( ). D. i kallbrand 1766-11-11 i Söderboda, Gräsö (Se I:2). II:4 mm Anna Jansdotter | Johansdotter . Född omkring 1697 i Krangelboda, Gräsö D. 1757-01-19 i Krangelboda, Gräsö. ”Gudfruktig dog 60 år gammal av vattusot (Barn I:2, Far III:7, Mor III: III:1 ff f Hans. (Barn II:1, Far IV:1) III:5 mf f Per Andersson. enligt sonens personalieakt ärlig och beskedlig bonde (Barn II:3, Far IV:9) III:6 mf m Margareta Erasmidotter. (Barn II:3, Far IV:11) III:7 mm f Johan Olsson III:8 mm m Brita Rasmusdotter. (Barn II:4) IV:9 mf ff Anders. (Barn III:5) IV:11 mf mf Rasmus. (Barn III:6)
95
« skrivet: 2001-03-14, 11:53 »
:
I vår släkts bevarade korrespondens från 1896 omnämns kusiner och en faster (Gustafva Svensson) till min ffm Marie Charlotte Svensson. Den senare var dotter till en tulltjänsteman Georg Petter Svensson som ursprungligen kom från Kungbacka. Själv föddes hon i Strömstad men levde större delen av sitt liv som ekonomiskt företagsam änka med gästgiveri, speceriaffärer och plantskola i Norra Råda, Värmland. Kusinerna bodde i Kungsbackatrakten, framgår det. Personerna som omnämns är Per NN och Agda NN, samt Mia född Zackrisson och gift Byrman (alternativt tvärtom) och slutligen nämns också Mias ”farbror” Udde Zackrisson. En annan ”cousin” omnämns också. Han är troligen en farmors brors son till Marie Charlotte utan nödvändig nära anknytning till de andra. Detta är August Lamberg, gästgivare i Skene, angiven som son till Marie Charlottes ”farbror” Frans. Brevförfattaren anmärker speciellt att August kallar sig Lamberg, ett namn som bars av Georg Petters mor Gundla, vilket möjligen tyder på att han tog namnet från morssidan eller att man annars av någon anledning inte kunde vänta sig det av honom. Finns det någon som har upplysningar om vilka dessa personer var? (Vi har f.ö. inte lyckats spåra relationen mellan Gundlas Lambergssläkt och den mer kända Göteborgs- och Kungsbackasläkten).
96
« skrivet: 2001-02-19, 17:29 »
Det som dock vore jättebra vore väl om alla började sina inlägg med namnet man letar efter- då skulle man se det genast i översikten om man t.ex. slår på Nytt senaste dygn - eftersom de första få orden i meddelandet syns.
Hälsningar
Gudrun
97
« skrivet: 2001-01-20, 21:49 »
Vågar man fråga om Hjärsås trots att hembygdsföreningen säljer posterna i sin databas?(dem skall jag givetvis också kontakta!) Jag undrar om någon känner till Pehr Persson Tufvasson f 21.10 1751 i Hjärsås lilla och död i Öfvarp, Ströö. Han var gift med Bereta Svensdotter,f 18.7.1755 och dotter till Sven Truedsson och Sissa. Alla uppgifter tas tacksamt emot
98
« skrivet: 2001-01-20, 21:37 »
Else Nilsdotter var född 21.9.1783 på Pinkatorpet i Stoby som dotter till Nils Persson g.den 29.11 1781 m. Sissa Jönsdotter . Hon gifte sig med Nils Paulsson från Hästveda, född därstädes 10.3.1781. Nils var son till Paul Månsson (d. före 1805) och hans hustru Ingar Michelsdotter f. 1748, d efter 1820. Finns det någon som känner till något mer om dessa personers anor bakåt?
99
« skrivet: 2001-01-14, 16:51 »
Åsa Jansson,
ja vi är tydligen släkt på många sätt! Ett mer kvalificerat svar får vänta för jag har inte tillgång till mitt DISGEN-register pga tekniska problem. Men det vore förstås spännande om du hade mer information - t.ex. barnens namn - om alla dessa personer.
Hälsningar
Gudrun
100
« skrivet: 2001-01-03, 13:06 »
Lena Löfström skriver i ett inlägg ovan om de 18 skottar som överlevde slaget vid Kringen där de slagits för svenskarna. Finns det någonstans information om vilka de var?
101
« skrivet: 2001-01-01, 15:01 »
Kanske du skulle kunna förklara vad du avser med 67:orna?
Hälsningar
Gudrun Dahl
102
« skrivet: 2000-11-27, 16:52 »
Här är ett annat förslag. I stället för att fördöma historieförfalskande förfäder, se mytskapande som ett spännande historiskt faktum som säger just något om vilken sorts personer de var och den tid de levde i! Om Johan Bure var en av dina förfäder, kan du notera hans berättelser som en spännande anekdot om honom själv och hans pretentioner. Som fakta om honom själv är det ju ganska intressant!
103
« skrivet: 2000-11-26, 14:11 »
If I am rightly informed, the city of Göteborg have decided to use Göteborg as its official name also in translation. This is at least the case with the university, which is officially called University of Göteborg or possibly Göteborg University (I do not remember which, but it does not change the point).
Best regards
Gudrun Dahl
104
« skrivet: 2000-07-20, 15:36 »
Enligt Stefans lista är Anton, nr 22, biskop Bellinus dotters svärson men också biskopsson själv, men enligt Hülphers vore han själv biskop Bellinus son, efter vad jag kan förstå. Vet någon vad Svenska ättartal 5 har för källa till att han i det förra fallet är biskopsson själv, eller är det en återspegling av Hülphers information? Vilka biskopar har man att välja på som hans far? Det kan väl inte vara så många.
Hälsningar
Gudrun
105
« skrivet: 2000-07-13, 09:07 »
Rättelse genast!
Som du säkert gissar finns det en Jacob /Jåp,Jeppe/ Lagesson efter Lage Jacobsson ovan, alltså som far till Sten Jåpsson. Han bodde på Karlborn och var bergsman i Krokfors, Sundborn.
106
« skrivet: 2000-07-13, 08:53 »
Hej Per Hellström
Din släkt härstammar sannolikt från platsen!
Här en släktledning bakåt som jag dock rekommenderar dig att kontrollera- källorna innehåller resp besitter nog mer information. Jag minns inte hur långt fram Svenska ättartal drar släkten.
Henrik Simla nd 1406-37 bergsman och domare i Karlborn, Sundborn )
Jacob/ Jeppe Henriksson Simla
Lage Jacobsson (Källa: Torsten Berglund, som använt Jacob Ingelssons text om Stora Kopparberget 1716)
Sten Jåpsson
Anders Hansson till Främsbacka
Welam Andersson d.ä. till Främsbacka född ca 1650 Barnen kallade sig Hellström, t.ex Barbro, Jöns, Anders och Erik (Källa: Svenska ättartal, 1898)
Hälsningar
Gudrun
107
« skrivet: 2000-07-13, 08:49 »
Hej Mats Sundström och tack för ansträngningarna!
Abraham Hülphers d.y. ( f.1734 ) som väl får anses som en av genealogins egna förfäder i Sverige, gjorde en stamtavla över biskop Bellinus ättlingar. Där förekommer båda dessa Katarinor. Katarina Antonsdotter var Abrahams egen ff mm och Katarina Stefansdotter kallad Gavelander var hans fm fm. De förefaller där vara helt olika personer, men kusiner. Uppgiften om att Anton var krigshövitsman eller kapten och ”förmenades” vara gift med Margareta Styvner kommer också därfrån. Skälet till min fråga var att Hülphers explicit säger att han inte vet mer om Antonius, men att jag någonstans har en annan släktgren där ett ospecifikt rykte föreligger om vidare härstamning från Bellinus, som jag ville kolla upp.
Mvh
Gudrun
108
« skrivet: 2000-05-10, 17:15 »
Den som letar efter senare generationer Gammal kan titta i Elgenstierna på uppslaget Ehrencrona. Namnet tycks ha återupplivats inom sidlinjer från denna ätt.
109
« skrivet: 2000-05-06, 16:27 »
Daniel och Marianne,
Kenneth Mossberg har en del information på sin hemsida om Anders Hallorsson, fru och barn.
Hälsningar
Gudrun, också Hallors-ättling
110
« skrivet: 2000-05-01, 17:38 »
Här kommer de äldsta kända generationerna av familjen Dahl enligt ovan
Generation 1
Jacob Andersson levde runt 1606 i Tretteland i Bohuslän
Tab. 2 Generation 2:
A/Johannes Jacobsson. handelsman i Fjällbacka, strandsittare. D. e. 1663
B/Oluf Jacobsson. Norra Tretteland, g.m. NN Andersdotter (nr 1) i Vidingen, Kville med vilken han hade sonen Johannes Olufsson
C /Dahl, Anders Jacobsson.
Gift 1:o med , NN Andersdotter (nr 2) i Vidingen.(Se Tab. 3)
Gift 2:o med , Emerentia Stillman, med vilken han fick dottern Catharina | Caisa Maria, gm. handlande Olof Norberg i Göteborg
Tab. 3 Generation 3,
Anders Jacobssons kända barn som levde till fruktsam ålder:
Dahl, Johannes Andersson. (Se tab. 4.)
Pigg, Anders Andersson. Gift med en Plagman. De fick sonen Angrim Andersson, som levde på Botolfsgård i Vidingen Kville och där slog ihjäl sin hustru Anna Efwansdotter. Han blev dömd till döden
Tab. 4
Dahl, Johannes Andersson. Född 1653 i Tanums kyrkoområde (O). Död 1737 i Fjällbacka kbfd (O).
Gift 1:o med Quilldal, Anna Eriksdotter.
Gift 2:o med , Maren Månsdotter. Född enligt obekräftad uppgift 1663 iKville (O). Död 1745-03-28 i Göteborg.
Barn:
Dahl, Anna. Född 1695-10-27. Död 1761-06-05 i Gårda, Göteborg. Gift a/ Anders Wass d 1748, handlande i Göteborg b/Olof Giers 1708-1782, handelsman i Göteborg
Dahl, Jacob Johansson. Se tab. 5.
Dahl, Magnus Johansson Se tab. 7.
Tab. 5 generation 4,
Dahl, Jacob Johansson Född 1700. Död 1768.
Gift 2:o 1743-01-25 med Halbmeyer, Margareta Paulsdotter. F.1719-12-20.
Gift 1:o 1730-10-16 med Bäck, Christina. F.o.1704. Begravd 1742-04-20 i Uddevalla kyrka, stora gången.
Son: Gudmund Dahl, se tab. 6
Tab. 6, generation 5
Dahl, Gudmund. F. 1739. D.1826. Handlande i Göteborg.
Gift med Kullman, Christina. Född 1751-01-13. Död 1814-08-19.
Barn (totalt 16)
Dahl, Maria. Född 1769-07-02. Död 1790-09-07.
Dahl, Jacob..Född 1770-07-21. Död 1819-07-23.
Dahl, Christina. Född 1771-09-05.
Dahl, Sven Abraham. med.doktor, professor. Född 1773-05-03. Död
1838-11-05.
Dahl, Johannes. Född 1775-09-20. Död 1798-04-29.
Dahl, Nicolas. Född 1779-08-25. Död 1813-04-27.
Dahl, Anna Sophia. Född 1788-12-27.
Dahl, Isaak. Född 1782-07-20. Död 1813-02-28.
Dahl, Peter. Född 1783-09-01.
Dahl, Daniel. Född 1786-05-02.
Dahl, Margareta Elisabeth. Född 1787-08-18. Död 1804-09-05.
Tab. 7 (från tab. 4) generation 4
Dahl, Magnus Johansson. handelsman Uddevalla. gm Tack, Caisa och med sonen Johan | Jean Andreas. Se tab. 8.
Tab. 8 generation 5
Dahl, Johan | Jean Andreas. handelsman Uddevalla, barnhusinspektor.
Född omkring 1730. Död 1793-08-23 i Uddevalla. . J. A. Dahl blev 1786 inspektor vid Gustafsbergs barnhus
Gift 1:o 1768 med Ingman, NN .
Barn:
Dahl, Anna Sofia. Född 1769 i Uddevalla.
Gift 2:o 1757 i Gårda med Giers, Britta Margareta. Döpt 1736-10-27 i
Garnisonsförsamlingen, Göteborg. Död 1767 i Uddevalla (Asplund:
Släkten Giers).
Kända barn som levde till fruktsam ålder:
Dahl, Niklas Andreas. sergeant. Född 1760-10-17 i Uddevalla. D.1790 (skjuten trol i kriget mot Ryssland)
Dahl, Anna Greta. Född 1752-02-08 i Hasselön, (O). Död 1767-02-19 i
Uddevalla.
Dahl, Johanna Brita. Född 1766-01-09 i Uddevalla. Död när?
111
« skrivet: 2000-04-30, 21:19 »
Tyvärr har endast en liten bit av mitt meddelande kommit fram...Jag får försöka åtgärda det bättre så fort jag hinner. Min fråga gällde om det fanns några personer som hittat de äldsta generationerna Dahl bland sina förfäder utan att själva härstamma från antingen stockholmsläkaren Sven Abraham Dahl eller göteborgsköpmannen Jacob Dahl. Ättlingarna till dessa två bröder (söner till göteborgsköpmannen Gudmund) är nämligen ganska väl kända medan vi är osäkra på i vilken grad tidigare led kan ha gett upphov till någon annan Dahl-släkt eller andra efterkommanden.
Korrekt sammanställning av informationen om aktuella förfäder kommer i morgon!
112
« skrivet: 2000-04-30, 11:48 »
| Jean Andreas. Se tab. 8.
Tab. 8 generation 5
Dahl, Johan | Jean Andreas. handelsman Uddevalla, barnhusinspektor.
Född omkring 1730. Död 1793-08-23 i Uddevalla. . J. A. Dahl blev 1786 inspektor vid Gustafsbergs barnhus
Gift 1:o 1768 med Ingman, NN .
Barn:
Dahl, Anna Sofia. Född 1769 i Uddevalla.
Gift 2:o 1757 i Gårda med Giers, Britta Margareta. Döpt 1736-10-27 i
Garnisonsförsamlingen, Göteborg. Död 1767 i Uddevalla (Asplund:
Släkten Giers).
Kända barn som levde till fruktsam ålder:
Dahl, Niklas Andreas. sergeant. Född 1760-10-17 i Uddevalla. D.1790 (skjuten trol i kriget mot Ryssland)
Dahl, Anna Greta. Född 1752-02-08 i Hasselön, (O). Död 1767-02-19 i
Uddevalla.
Dahl, Johanna Brita. Född 1766-01-09 i Uddevalla. Död när?
113
« skrivet: 2000-04-29, 20:42 »
Jag har följande information om Lars Rundblad med ovanstående födelsedatum. Jag kämpade ett tag med att försöka förena Lars med andra Rundbladar som arbetade i samma yrke i Fränninge i Skåne, resp. i Karlskrona och Ronneby i Blekinge, men misslyckades. Pistolsmedjor fanns också där. Det finns flera Jonas R men ingen som är given som far eller som har med Daretorp att göra. Om du har något uppslag i den riktningen är jag intresserad!
2000-04-29 Sida 1
----------------------------------------------------------------------
------------------------------ Tabell 1 ------------------------------
Rundblad, Lars. faktorismed i Härja. Född 1721-01-21 i Stora Blåhult,
Daretorp, Vartofta Döpt 1721-01-22 i Stora
Blåhult, Daretorp, Vartofta. Död 1795-05-18 .
Back- eller Bäckgården, Åslida, Härja i Västergötland
Gift med , Brita Månsdotter. Född 1723-07-29 (
Död 1786-05-29 (Per Dahlbergs hemsida är källan till allt detta).
Barn:
Rundblad, Brita 1. Döpt 1750-02-24 i Åslida, Härja, Skaraborg
(Familysearch).
Rundblad, Brita 2. Född 1751-05-20 i Åslida, Härja, Skaraborg
(Familysearch). Död 1815-09-20. Se tabell 2.
Gift 1770-02-25 i Härja, Skaraborg (Familysearch) med Darrell, Sven.
skräddare. Född 1743-06-26. Död 1800-03-19. (Darell/Darelius från
Daretorp är en omfattande släkt om vilken det finns mycket information
på Peter Dahlbergs hemsida men också i Anbytarforum - den har
förgreningar både till adels och resandesläkter. Peter har ärvt informationen om Rundblad så jag har ingen källhänvisning.
Om det i den nämnda artikeln eller boken finns andra Rundbladar vore det roligt att veta (fast jag skall försöka låna upp dem själv också!)
114
« skrivet: 2000-03-19, 21:05 »
Jag letar efter information om släkter som tagit sitt namn efter Varberg - Wahrberg, Varbergh, Warberg o.s.v. Alla tips tas tacksamt emot!
115
« skrivet: 2000-02-25, 16:36 »
Katarina Sjöberg vid Socialantropologiska avdelningen, Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet har i mer modern tid skrivit mycket om Ainu-folket för den som är intresserad. Hon känner säkert till om det finns belägg för den relativt häpnadsväckande informationen om en sådan delegation.
116
« skrivet: 2000-02-10, 14:42 »
Andreas Vallant, f. 1655 i Amsterdam och död 1704 i Stockholm, var gift med en Jörina Schröder (Schroeders). Är det någon som vet något om henne?
117
« skrivet: 2000-01-22, 21:41 »
Peter!
Volontären Jonas Jermansson Rundblad/qvist (f ca 1711) och Anna Greta Nilsdotter Warberg/Wahrberg (f ca 1724 död 1789-05-09 i Karlskrona) fick tillstånd att vigas i Ronneby enligt amiralitetsförsamlingens vigselbok i september 1749. 1753-56 åtminstone återfinns de enligt husförhörslängderna i Ronneby och får där barnen Johannes Rundblad (som jag tidigare frågat om på Anbytarforum) f 1757, Andreas f 1754 och Ingrid f 1751. När Ingrid avlider 19 år gammal i ”gångbar feber” juni 1770 bor de dock i Karlskrona. 1784-10-09 tycks (enligt det dopvittnesregister som jag tror du lagt ut på nätet själv) Anna Margareta och hennes son Johannes ha deltagit i samma dop. (Vore kul att veta vem som döptes, och vilka mer som var med, kan du titta efter?). (Dessa data har min mor, Olga Dahl, samt Susanne Gustafsson plockat fram)
Om de andra Wahrbergarna har jag följande information själv:
Wahrberg, Lorentz; amiralitets kapten dopvittne 1782-12-14
Far åtminstone till Carl Gustaf nedan
Warberg, Petter Johan f 1766 /Obs att detta väl knappast kan vara samme som Peter Jöns d.1771 ?/
1777 skeppsgosse vid örlogsflottan
1779 kadett i Karlskrona
1786-06-02 uppträder som dopvittne i Karlskrona tillsammans med madem. Anna Margareta Wahrberg /Detta bör väl däremot vara Lorentz dotter, den du Peter nämner /
1788 fänrik vid Örlogsflottan
1793 löjtnant vid Örlogsflottan
1795-7 Kompanichef vid krigsakademin
1795 kapten
1803 major
1817 överstelöjtnant
Chef för sjömätningskåren och lotsdirektör samma år
1824 kommendörkapten
1826 Kommendörkapten af 1:a klass
ledamot i förvaltningen av sjöärendena. RSO.
1833 död i Stockholm
Källa S XIV i ”kompanistaten” i Hulthander, 1892: Biografiska Anteckningar från Carlberg 1792-1892 + dopvittnesregister
Carl Gustaf Wahrberg
Född 1782
Far: amiralitetskapten Lorentz
Antagen till skeppsgosse 1791 – sen gör han karriär till kommendörkapten 1 :a klass och slutar som stationschef i Göteborg 1843, död 1851.
Källa: s 9 i ”Kadetter och elever” Hulthander, 1892: Biografiska Anteckningar från Carlberg 1792-1892
Men länkar bakåt efterlyses fortfarande!
118
« skrivet: 2000-01-21, 17:03 »
Warberg? I Karlskronatrakten fanns under 1700talet flera personer med namnet Warberg, bl.a. en amiralitetskapten med namnet Lorens, och pigan Anna-Greta Nilsdotter W. (=Anna Margareta) som sedan gifte sig med Jonas Rundblad. Finns det någon som har beforskat denna släkt?
119
« skrivet: 2000-01-09, 21:37 »
Eva hann före mig, som har samma uppgifter (troligen från samma källa) om Anders Persson den yngre. Det tycks alltså ha funnits både en son (vår gemensamme anfader) och en dottersonson. Erik i Göteborg var så vitt jag förstår verkligen målare, annars är det ju så att målare också betyder mätare, vilket passar bra in på vägare.
Varma hälsningar
Gudrun
120
« skrivet: 2000-01-07, 14:07 »
Stadsmålare i Gävle
Annelie!
Din Karin var väl förmodligen dotter till stadsmålaren Erik Andersson Griis i Gävle. Hans mor hette Gunilla Nilsdotter Bröms och fadern Anders Persson Griis. Denne var född i Grisbacka i Umeå och avled före 1647-07-04. Hans far Peder Andersson var kungsgårdsfogde där, född 1549,död i Degernäs på 1590talet. Peder var gift med Barbara Jacobsdotter Grubb. Barbaras länkar bakåt går till Buresläkten men inget mer är så vitt jag vet känt om Peders ursprung. Mina uppgifter är ärvda från min morfar Ernst Ström som ägnade mycket tid åt att leta Griisar. Men du kan försöka leta i en boken Glysisvallur av Bohman som innehåller mycket om gamla norrlandssläkter. Anknytningen till Västsverige kom alltså senare.
121
« skrivet: 1999-12-27, 11:51 »
Bertil, slå i Rötters sökfunktion på Rase så hittar du en referens till en bok om hasselbladarna bl.a. under rubriken Rase-släkten, samt lite ytterligare namn.
Gudrun
122
« skrivet: 1999-12-07, 16:32 »
Hej Fredrik, titta under Övriga Släkter så hittar du en diskussion om Hilpher(t)/Hülphers vilket torde vara samma släkt
123
« skrivet: 1999-12-01, 15:30 »
Ding is perhaps dyng = mud, dung
Lolla is a stupid woman generally and particularly often in the combination lantlolla female rural bumpkin
124
« skrivet: 1999-11-19, 12:56 »
Annika, jag är intresserad av hur namnet Rundblad kommit att knytas till ett båtsmanstorp i Binga. I det sammanhanget är jag intresserad av vem den Per Jönsson i Binga är, som du nämner som närvarande på barnens sida vid Sven Åkessons bouppteckning. Vet du mer om honom?
125
« skrivet: 1999-11-14, 11:28 »
Jag har en förfader i Blekinge vars namn synes tydas Jermansson (alltså inte Hermansson) och undrar om någon känner till namnet Jerman som förnamn. Jag vet att det finns samtida personer som har det som efternamn. Tänker mig att det kan härledas ur Germanus.
126
« skrivet: 1999-11-11, 13:09 »
Tack, jag vidarebefordrar detta till min okände namne
127
« skrivet: 1999-11-10, 08:50 »
Under rubriken Emigranter har jag lagt in en fråga om Peter Lars Dahl born October 28 1831 in Västra Harg socken married October 25 1859 to Ulrika Johnson Kranz in Skepsås socken men kanske är detta ett bättre sätt att hitta någon som kan hjälpa Paul Dahl från Chicago
128
« skrivet: 1999-11-09, 08:51 »
Min brorson fick en förfrågan om släktingar i Sverige som jag nu vidarebefordrar till Rötter:
I am Paul Dahl from Chicago, Illinois, USA. I am researching my family
>history. I have researched and found my great grandfather´s name was Peter Lars
>Dahl. He came to the US in July of 1873. I am researching to
>try to find out if he had brothers and sisters and possibly his father and
>his grandfather. I am also trying to find out any relatives that I may have
>in Sweden today. Although they would be distant related I am very interested
>in finding them for my research.
Peter Lars Dahl was
born October 281831 in Västra Harg socken
married October 25 1859 to Ulrika Johnson Kranz in Skepsås socken
129
« skrivet: 1999-11-08, 15:37 »
Borgmästarna Gammal och kyrkoherde Gubbe
-Nu har jag hittat en referens i min morfars anteckningar. Han citerar Uppsala Erkestifts Herdaminne s 310 uppslaget för Ehrentuna där Hans Gammals dotters svärson Petrus Gubbe / Gavelius omnämns. Referensen till Carl Afzelius står där också, men tyvärr finns inte detta herdaminne på UB i Stockholm så jag har inte kunnat kolla upp det. Här finns i alla fall både borgmästaråret 1584 samt patronymikon för Hans Månsson Gammal, medan däremot dödsåret saknas.
-Den borgmästare Hans Gammal i Stockholm som jag nämner i min fråga 31 juli (samma diskussion) föddes enligt Mats Hellgren ca 1480 och dog 1571. Svårt förstås att leta på ”Gammal” men sök i Rötter på ”Aurelia” så hittar du notisen.
-(Min uppgift ovan att Gubbe / Gavelius var förfader till släkten Lundsberg på Gotland måste jag själv genast sätta ett frågetecken för. Den bygger på antagandet att han var svärfar till häradsdomare Hans Oluffson på Lunds, Västerhejde, vilket inte är orimligt men jag kan inte gå i god för hur väl underbyggt det är. Min morfar var själv Gävlebo och hans intresse för saken berodde på att Gubbe i så fall vore ff mm fm f till den strandade gotländske skeppare Rolof Petter Eskelund som jag nämner i Anbytarforums diskussion om Gävlefiskarna.)
130
« skrivet: 1999-11-08, 15:30 »
Tack Katarina! Då skrotar jag Margta och co.Hälsningar
Gudrun
131
« skrivet: 1999-11-05, 15:50 »
Lars,
Detta är vad jag har:
Gammal, Hans Månsson. borgmästare i Gävle 1584. Död 1598.
Gift med , Karin NN.
Barn:
Gammal, Brita Hansdotter. Se tabell 2.
Gammal, Måns. rådman, handelsman. Död i Gävle.
Gammal, Margareta Hansdotter. Född 1573 i Gävle (åldersbest). Död 1634 i Uppsala. ( i Elof Ahrles genealogi i Rötter anges hon född 1570 död 1631), gift med biskop Per Kenicius
---------------------- Tabell 2 (generation 1) ----------------------
(Från Tabell 1)
Gammal, Brita Hansdotter. Källa: Släkten Westman, Hernösandssläkten av Carl Afzelius, s 174
Gift med Gavelius, Mårten Pedersson. handlande i Gävle. Död före 1642.
Gavelius gård i Gävle - enligt rådhusrättens protokoll 8 april 1643
när den såldes - låg väster i byn om Sten Jonssons gård och omfattade
sjöbodar, två kålhagar och badstugu.
Barn:
Gavelia, NN Mårtensdotter gift med Gubbe | Gavelius, Peder | Petrus | Per Svensson. kyrkoherde i Stenkumla. Född 1610 i Gävle
Gavelia, Barbro Mårtensdotter.
Gavelia, Barbro Mårtensdotter gift med Böstling, Johan Johansson. kyrkoherde i Ärentuna 1650-. Död 1656.
Tyvärr kan jag inte ange källan bättre än så här - minnesbilden är en äldre släktbok som tyvärr står allt för långt borta för att jag skall kunna kolla åtminstone just nu. Men antagligen är den referens som jag nämner för Brita det som du skall leta efter, Afzelius artikel om Westman. Min egen anfader Per Gubbe kom sedan att flytta till Gotland, där han också om jag minns rätt blev anfader till släkten Lundsberg.
132
« skrivet: 1999-11-03, 15:51 »
Det jag har i mina anteckningar är en farfar och hans sonson, kanske skulle Michel Rospigg kunna vara den Mikael du nämner, kanske är han för ung. Jag har fått informationen från min morfars, Ernst Ström, pärmar och vet inte vilken källa han använt, fast jag misstänker Sehlberg. Jag tänkte att om det fanns ett tidigare brödrapar så skulle man kunna lägga ett par generationer till akten. Men kanske vet någon annan Gävleforskare mer.
Michel (känd genom patronymikon ).
Barn:
Kerstin Michelsdotter. Se tabell 2.
Rospigg, Erik Michelsson. Död efter 1711 (mantalslängden). Se tabell 3.
---------------------- Tabell 2 (generation 1) ----------------------
Cherstin | Kerstin Michelsdotter. Enligt trolldomsrannsakningsprotokollen från Gefle Rådhusrätt 17/3 1675, skriver Ernst Ström, bekände Cherstin Michaelsdotter tillsammans med Carin Nilsdotter att de varit fyra gånger åstad.
Gift med , Erik Jacobsson. skeppare.
---------------------- Tabell 3 (generation 1) ----------------------
Rospigg, Erik Michelsson. borgare i Gävle. Död efter 1711
(mantalslängden). 16540401 borgare i Gävle.1667 köper han en gård
Öster i staden från sal. Nils Thomssons dödsbo av Olof Abrahamsson
Gift före 1675 med , Malin Andersdotter. Död 1703-10-10.
Barn:
Rospigg, Anders Ersson. Borgare 1682. Död före 1695.
Margareta Ersdotter. Död 1730-06-10 Gift med Torkils | Torkilsson, Anders Persson. borgare i Gävle. Död 1725-06-06. 17301110 Borg. i Gävle. Se tabell 4.
Ev. också en Anna Ersdotter d. 1711. Källan, dåligt angiven, tycks ha sagt Michaelsdotter, men Ernst Ström insisterade på att detta måste vara fel . Denna Anna var gift med Menlös, Carl Andersson. Borgare i Gävle 1675, handelsman. Död 1704.
133
« skrivet: 1999-11-03, 08:44 »
Hej Carl,
intresserar mig för de namnar Anders och Michael Rospigg som levde 100 år senare, har du information om släkten i allmänhet eller en källhänvisning till någon släktutredning att ge mig?
134
« skrivet: 1999-10-30, 20:11 »
Hej Bror Jönsson!
Om du tittar på Efterlysningslistan under Blekinge så skall du hitta några båtsmän Run(d)blad där. Har du möjlighet att kolla om du har fler Rundbladar bland dina båtsmän? Särskilt intressant vore det om du kunde hitta någon Jonas, Herman eller Abra(ha)m Rundblad under tidigt 1700tal. Varma hälsningar
Gudrun Dahl
135
« skrivet: 1999-10-29, 23:23 »
Menlös/Boman
Eva,
Vet du om det finns en koppling mellan fiskaren Mårten Larsson Boman som var gift med Christina/Katrina Strandberg (se våra antabeller ovan ) och Lars Mårtensson Boman gift med Christina Menlös 1680-1741?
136
« skrivet: 1999-10-29, 08:40 »
Hej kusin Eva och tack för den värdefulla informationen. Det har väl egentligen inte med fiskare att göra, men jag vill komplettera med följande info: Peder Andersson Griis som nämns ovan, var gift med Barbara Jacobsdotter. Enligt den folkliga tradition som registrerades av Johannes Bure, var hon oäkta dotter till Jacob Andersson Grubb lappfogde och landsköpman. Denne var född 1505 i Umeå landsförsamling (Grubbe) Underlagman i Västerbotten 1553 fogde över
Ångermanlands och Umeå lappmarker.Levde ännu 1565 [SBL, bd. 17, s.
342] Denne var i sin tur son till Anders Persson Grubb och Mariet Jacobsdotter Bure, som man t.ex. hittar i Sikeborgs artikel om Buresläkten. - Min morfar, Ernst Ström, ägnade en stor möda åt att förgäves försöka bevisa att Peder Andersson Griis kom från den svenska grenen av den danska släkten Griis av Nordthrup. Alla andra tips om vem Anders Griis verkligen var mottages tacksamt!
137
« skrivet: 1999-10-26, 16:39 »
Hej Eva, ansamlingen av namn som du anger antyder att vi måste vara släkt på ena eller andra sättet. Min kedja av mormödrar går direkt in i dessa släkter - vore roligt att jämföra! Probanden nedan är min mormors mormors mor. Gudrun Dahl Åbygge, Anna Elisabeth (Anna-Lisa). Född 1797-09-07 i Gävle,Gästrikland. Död 1876-01-11 i Gävle,Gästrikland. (Far I:1, Mor I:2) Gift med Häggblad, Jonas (Jöns). Född 1794-05-10 i Nordingrå,Ångermanland. Död 1867-03-14 i Gävle,Gästrikland. Fiskare och borgare i Gävle.. Skeppare.. *gde nr 94 1:1 avd. Barn: Häggblad, Anna Wilhelmina. Född 1828-01-19 i Gävle,X. Död 1903-03-08 i Gävle,X. Rolf Eskelund från Eskelhem led skeppsbrott utanför Gävle och blev räddad av Jonas Häggblad, som sade: Om du följer med till Gävle skall du få gifta dig med min dotter. Anna blev således tvingad att gifta sig. Senare uttalade hon, apropos arrangerade äktenskap: Kärleken kommer med giftet. Hon blev emellertid tidigt änka med tre små flickor. När mannen var döende i malaria på väg till Skellefteå, fick hon ta släde dit. I:1 f Åbygge, Olof. Född 1773-09-28 i Gävle,Gästrikland. Död 1851-11-28 i Gävle,Gästrikland. Borgare i Gävle. Skeppare, fiskare.. Elektor vid riksdagsmans- och borgmästarval. (Barn Proband, Far II:1, Mor II:2) I:2 m Boman, Margareta. Född 1768-06-04. Död 1847-02-15. (Barn Proband, Far II:3, Mor II:4) II:1 ff Åbygge, Olof Olofsson. Född 1732-01-15. Död 1788-05-17. Borgare i Gävle. Skeppare. Fiskare. *gde och förde haxen Gamle Lukas. (Barn I:1, Far III:1, Mor III:2) II:2 fm , Anna Pehrsdotter. Född 1732 i Grinduga, Valbo, Gästrikland. Död 1810. (Barn I:1, Far III:3, Mor III:4) Gift 1759 med föregående ana. II:3 mf Boman, Olof. Borgare fiskare. Född 1734. Död 1821. (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6) II:4 mm Bäckström, Lisa. Född 1732. Död 1802-10-08. (Barn I:2, Far III:7) III:1 ff f Olofsson Åbygge, Olof. Skeppare, fiskare; hamnfogde i gävlebohamnen Ulvön.. Levde (fick borgerskap i Gävle) 1731-04-31. (Barn II:1) Gift 1:o 1738 med Carlikoff , Anna. Född 1711-10-04 (s.552 Englund,N Hantverkarsläkter i Gefle på 1700-talet, Gästriklands hembygdsböcker II). Barn: Åbygge, Göran . kakelugnsmakare borgare i Gävle 1761-12-04. Född 1740-01-13. Död 1778-02-21. Gift 2:o 1730-04-19 med efterföljande ana. III:2 ff m Griis, Greta Jacobsdotter. Född 1704. Död 1737-03-11. (Barn II:1, Far IV:3, Mor IV:4) III:3 fm f , Peder Andersson. (Barn II:2) III:4 fm m , Anna Olofsdotter. Född i Kubbo. (Barn II:2) Gift med föregående ana. III:5 mf f Boman, Mårten Larson. Borgare i Gävle. Fiskare. NOT: Ingen ordentlig koppling finns till Lars Mårtensson Bohman, se detta register (Barn II:3) Gift med efterföljande ana. III:6 mf m Strandberg, Christina Olofsdotter. (Barn II:3) Gift med föregående ana. III:7 mm f Bäckström, Jonas. fiskare i Gävle. (Barn II:4) IV:3 ff mf Griis, Jacob Andersson. skeppare i Gävle. Död 1734. Förde skeppet S:t Johan 16991026 vann han burskap i Gävle (Barn III:2, Far V:5, Mor V:6) Gift 1701-03-08 med efterföljande ana. IV:4 ff mm Torkils, Malin (Malena) Andersdotter. (Barn III:2, Far V:7, Mor V: Gift 1701-03-08 med föregående ana. V:5 ff mf f Griis, Anders Nilsson. Levde enligt yrkesspecifikationen 1656-06-11. Borgare och handlande i Gävle. (Barn IV:3, Far VI:9, Mor VI:10) V:6 ff mf m , Gölug. trolldomsanklagad. 16750414 Se trolldomsrannsakningsprotokoll Gävle rådhusrätt (Barn IV:3) V:7 ff mm f Torkils | Torkilsson, Anders Persson. borgare (trol felskr. borgmästare) i Gävle. Död 1725-06-06. 17301110 Borg. i Gävle 1695 ägde Anders Persson Rospigg, som möjligen kan ha varit identisk med Anders Persson Torkils, han skeppet Lekatten för 4 mans besättning, se Fyhrwall Bidrag till Gefle Stads Historia s 119. Enligt Strohklyfts Gävlekarta av 1708 ägde han dessutom tomt 86 och stallgård 96 (Barn IV:4, Far VI:13) Barn: Torquel, Anders Andersson. i Uppsala??. Torkils, Sara Andersdotter. Torkils, Malin (Malena) Andersdotter. (Se IV:4). V:8 ff mm m , Margareta Ersdotter. Död 1730-06-10. (Barn IV:4, Far VI:15, Mor VI:16) VI:9 ff mf ff Griis, Nils Andersson. rådman i Gävle, konstmästare, arrenderade Sala gruva. 1634 borgare i Gävle 1600 flyttade han till Gävle från Umeå 1605 ägde han vretar i Sörby, Lexa etc. Vretarna värderades när han var död 4/7 1647 VI:10 ff mf fm , Anna Nilsdotter. Ärvde av sin far 1/6 av egendomen Nynäs, som dock såldes till Pelle Perss. Men i övrigt hade familjen inget land. (Barn V:5, Far VII:19, Mor VII:20) VI:13 ff mm ff Per Persson. (Barn V:7, Far VII:25) VI:15 ff mm mf Rospigg, Erik Michelsson. Död efter 1711 (mantalslängden). 16540401 borgare i Gävle 1667 köper han en gård Öster i staden från sal. Nils Thomssons dödsbo av Olof Abrahamsson (Barn V:8, Far VII:29) Gift före 1675 med efterföljande ana. Barn: Rospigg, Anders Ersson. Borgare 1682. Rospigg, Anna Michaelsdotter ? Ersdotter ? NOT. Död 1711. Källan, dåligt angiven, tycks ha sagt Michaelsdotter, men Ernst Ström insisterade på att detta måste vara fel , Margareta Ersdotter. Död 1730-06-10. (Se V: . VI:16 ff mm mm , Malin Andersdotter. Död 1703-10-10. (Barn V:8, Far VII:31) Gift före 1675 med föregående ana. VII:17 ff mf ff f Griis, Anders Pehrsson. Född i Grisbacka, Umeå. Utflyttad omkring 1600 från Grisbacka. Inflyttad omkring 1600 till Gävle. Död före 1647-07-04. Ägde 1605 vretar i Sörby, Lexe etc. Dess vretar värderades i juli 1647, då han redan var död. (Barn VI:9, Far VIII:33, Mor VIII:34) Barn: Griis, Nils Andersson. (Se VI:9). Griis, Jacob Andersson. Griis, Erik Andersson. stadsmålare i Gävle. Griis, Dorothea. Griis, Bertil. Död utan efterlevande Jonas Andersson, Johannes. Griis, Margareta Andersdotter. Griis, Petrus Andersson. VII:18 ff mf ff m Bröms, Gunilla Nilsdotter. (Barn VI:9, Far VIII:35) VII:19 ff mf fm f , Nils Jacobsson. rådman i Gävle. Innehade egendomen Nynäs. (Barn VI:10) VII:20 ff mf fm m , N.N. Pehrsdotter. ärvde 1/3 av Nynäs och var efter 14 maj 1622 ägare av 1/2 Nynäs. Levde 1625. (Barn VI:10, Far VIII:39) Gift 1:o med föregående ana. Gift 2:o Barn: , Anna Nilsdotter. Från sin far ärvde hon 1/6 av egendomen Nynäs. Andelen såldes vidare till Pell Pehrsson Utanland. VII:25 ff mm ff f , Per Torkilsson. i Lem, Ovansjö. Född (1711 års mantalslängd). (Barn VI:13) Gift VII:29 ff mm mf f , Michel. (Barn VI:15) Gift Barn: , Cherstin | Kerstin MIchelsdotter. Enligt trolldomsrannsakningsprotokollen från Gefle Rådhusrätt 17/3 1675, skriver Ernst Ström, bekände Cherstin Michaelsdotter tillsammans med Carin Nilsdotter att de varit fyra gånger åstad. Rospigg, Erik Michelsson. Död efter 1711 (mantalslängden). (Se VI:15). VII:31 ff mm mm f , Anders Nilsson. (Barn VI:16) VIII:33 ff mf ff ff Griis, Peder Andersson. kungsgårdsfogde vid Ume gård. Född 1549. Barn: Griis, Anders Pehrsson. Född i Grisbacka, Umeå. Död före 1647-07-04. (Se VII:17). Johannes, Jonas. Griis, Kerstin Pedersdotter. Griis, Ingeborg Pedersdotter. Griis, Enwald Pederson. Griis, Elisabet (Lisken) Pedersdotter. Griis, Margareta Persdotter. Griis, Jacob Pederson. VIII:39 ff mf fm mf , Pehr Olofsson. Bodde i Sätra, Hille. (Barn VII:20) Gift 1:o med , N. N. Jönsdotter..
138
« skrivet: 1999-10-26, 16:14 »
1668 kom till Jönköping en Johan Persson Runnebladh från Norrköping för att bli plåtslagarlärling. Finns det någon som kan ge några tips om denne person eller andra Norrköpingsbor med samma namn (resp Run/Rundblad) på 1600talet?
139
« skrivet: 1999-10-25, 15:38 »
Smedssläkten Rånge, Jönköping och Blåhult Man kan hitta en del information om familjen Rånge genom gesällboken 1643-1769 vid Jönköpings gevärsfaktori se http://home.bip.net/peter.jonsheim/smeder/langder/g-43-69.htm Rånge, Anders. Barn: Rånge, Lars Andersson d.ä.. Se tabell 2. Rånge, Måns Andersson. smed vid Jönköpings faktori nd 1659 o 1676.16590212 Måns Andersson Rånge skrivs in som gesäll. 1676 har han en egen lärling till muskötberedare, Måns Larsson. Rånge, Anders Andersson. Se tabell 4. -----------------------Tabell 2 (generation 1) Rånge, Lars Andersson d.ä.. vapensmed i Jönköping nd 1672 till trol 1713. 16720218 antas han som muskötbeslagaregesäll 16811109 har han själv lärlingen Bengt Mattson från Klerebo, 5 Bankeryd, och 16891101 har denne avancerat till Gesäll. 17010428 blir hans son Lars Larsson Rånge låsmakaregesäll hos honom själv. 17080726 antas Sven Rundberg 17090424 sonen Jon Larsson Rånge 17120205 Sven Eriksson Lyberg, 17131102 Jon Jakobsson som låsmakargesäller. Barn: Rånge, Jon Larsson. vapensmedsgesäll. Rånge, Lars Larsson d.ä. . Se tabell 3. ---------------------- Tabell 3 (generation 2) ---------------------- (Från Tabell 2) Rånge, Lars Larsson d.ä. . vapensmed, nd 1701-1769? (Möjligen representerar han två olika personer i olika generation!) Antas 17010428 som gesäll hos sin far. 17440603 antas Lars Andersson, 17450701 Hans Hansson 17461009 Sven Andersson Lövgren som lås och pistolmakargesäller hos honom,17480708 Sven Nilsson Berggren som lärling 17500713 blir Petter Johansson Winbom antagen till gesäll 17520904 blir Samuel Månsson Svangren från Habo lärling. 17541009 blir Lars Svensson Granqvist gesäll, 17561015 Jonas Persson från Västergötland och 17570418 SamuelMånsson Svangren 17630214 sonen Lars Larsson Rånge dito. Lars den äldre betecknas vid de senare tillfällena som ålderman. Vidare antas som gesäller 17650701 Jonas Danielsson Berg, 17651206 Peter Andersson och 17690407 Niclas Månsson Barn: Rånge, Lars Larsson d.y.. ---------------------- Tabell 4 (generation 1) ---------------------- (Från Tabell 1) Rånge, Anders Andersson. 16641030 själv antagen som muskötbeslagargesäll 16760330 antar han Sven Svensson som lärling för 3 läroår, 16651201 Peder Bengtsson 1671107 Lars Jönsson 16781019 Håkan Trottesson (Ekelund) antagen som lärling för 3 läroår hos Anders Rånge Håkans far Trotte hade varit tidigare läromästare. 16810606 blir Håkan gesäll hos Anders för muskötberedaryrket. 16810524 blir Lars Andersson låsmed och beredaregesäll hos Anders Rånge, 16840323 Måns Christoffersson Samsing gesäll som muskötlåssmed 17071103 Jahan Grun, 17071103 Jöns Månsson Lilja 17071103 Anders Nilsson Lövgren 17071103 Måns Larsson Eek alla låsmakargesäller hos Mäster Anders Rånge Gift Barn: Rånge, Anders Andersson d.y.. Död före 1758. Se tabell 5. ---------------------- Tabell 5 (generation 2) ---------------------- (Från Tabell 4) Rånge, Anders Andersson d.y.. Död före 1758. Anders 3 Andersson Rånge senast 1746 gift med Sven Sjövalls änka, död mellan 1746 och 1758. 17460502 blir styvsonen Isak Svensson från Bankeryd inskriven som lärling, 17490714 som gesäll. 17460502 Sonen Lars Andersson Rånge som studerat för Anders Rånge antas som gesäll.17581027 anges att Jean Jansson Lindahl studerat för avlidne Anders A Rånge Gift med , NN. Barn: Rånge, Lars Andersson. 17460502 antas som gesäll och får som examinationsuppgift ett karbinlås m /1738 Kopplingen till Stora Blåhult, som ligger 10 km söder om Tidaholm på Hökensås i Västergötland (Vartofta härad ) finns åtminstone från mitten av 1700talet. Även där gäller det en smedfamilj. Följande information kommer från de utskrifter av Daretorps födelseböcker som föreningen Släktdata lagt ut på nätet. Jag vet inte om Lars Andersson nedan är samme som blir gesäll 1746. Det är inte så sannolikt, eftersom gesällerna tydligen inte fick gifta sig förrän de var klara. Blåhultslars kan alltså vara son till någon av de äldre Anders Rånge. -------------------------------- Rånge, Lars Andersson. faktorismed i Stora Blåhult. Gift 1744-12-28 med , Maria Nilsdotter. Född i Rampekärr (Släktdatas födelseregister, F1 Daretorp). Barn Rånge, Andreas Larsson. Född 1745-09-22. Rånge, Nils Larsson. faktorismed åbo Stora Blåhult. Född 1748-10-20. Döpt 1748-10-23. Gift med , Stina Andersdotter. Född 1745 (Åldersuppgift födelsebok). Rånge, Magnus Larsson TVILLING. faktorismed. Född 1754-11-21 i Stora Blåhult, Daretorp, Vartofta (Släktdata födelseregister F1 Daretorp). Döpt 1754-11-22. Gift med , Brita Andersdotter. Född 1755 (åldersuppgift födelsebok). Rånge, Johannes TVILLING. Född 1754-11-21. Döpt 1754-11-22 i Stora Blåhult, Daretorp, Vartofta.
140
« skrivet: 1999-10-16, 16:49 »
Katarina, den uppgift vi hade tidigare var ju att Olof var son till NN Andersdotter. Hon skulle ha varit dotter till en dagakarl Anders Ersson i Bagghytte Utanvids och hans hustru Margta Ersdotter, vars mor hette likadant och vars far var den avskedade soldaten Erik Gös. Jag har inga data i dessa ärvda anor utom att den äldre Margta dog 1842 och den yngre var född 1796. Nu undrar jag förstås om du kan identifiera dessa personer och om de var helt irrelevanta i förhållande till Katarina och hennes far Olof.
Varma hälsningar
Gudrun
141
« skrivet: 1999-10-13, 12:49 »
Finns det någon som kan hjälpa mig med bakgrunden till Katarina Larsdotter? Hon var f.1800 och d.efter 1842 (Torsåkers kyrkbok 1842-6)och gift med dagakarlen på Kratten Olof Persson. Denne var f.1797 i Mårtsbo, Kratten,Torsåker, (X), d. efter 1842 (Torsåkers kyrkbok 1842-6). Olof var son till landbonden Pehr Olsson (f.1774 i Bagghytte, Utanvids, Torsåker, d.1845-05-04)och hans hustru NN Andersdotter. Katarina och Olof hade barnen Katarina Åsberg el Åse, Per, Anders, Olle, Lars och Margta (tvillingar)
142
« skrivet: 1999-10-13, 12:43 »
Tack Anders - de kom till nytta på så vis att man kunde avföra Johan Blåberg som far till den Lars Rundblad som föddes på 1720-talet. Någon annan anknytning kanske dyker upp senare!
143
« skrivet: 1999-10-04, 15:33 »
Tack för informationen! Den Blåberg som speciellt är intressant för mig är soldaten Jon Persson, f. 1698 och d. 1770-06-12 (inf. från Pehr Dahlbergs hemsida ). Hans eventuella ättlingar, Rundbladarna, har varit synnerligen rörliga personer så det var inte lätt att veta var han stod att hitta. Om någon vet något om hans barn tas det tacksamt emot!
144
« skrivet: 1999-09-18, 23:47 »
Nej, tyvärr, det enda jag kan tillägga är att Karl Wilhelm var styrman. En hypotes kunde väl vara att även Magnus tillhörde Jönköpingssläkten, eller att han började som båtsman i Binga. Om det finns källor där detta kan kollas vet jag inte.
Hälsningar
Gudrun
145
« skrivet: 1999-09-18, 10:49 »
Om båtsmännen:
Från slutet av 1700talet har vi också namnet Rundblad. på en rad båtsmän i Binga, Edestad, främst Binga 3. Det är oklart om de är släkt eller om de tar sitt namn från bostället.
Båtsman i Binga, nd 1783:
John R. g.m. Sigrid Persdotter, se Anbytarforum diskussion om Blekinge, Förkärla sn.
Måns R. f ca 1770 d. 1838 i Edestad, skriven i Binga åtm 1809, 1815. Av sönerna saknar Jöns (f 1807), Måns (1797) och Nils (1810) dödsår, medan övriga barn dog medan de var unga.
Båtsmän i Binga 3:
(1859-68) Nils Johansson R. f. i Jät 1824 gm Christina Gustafsdotter f 1824. Döttrarna Maria Louise (f 1866) och Elin (f 1857) kan tänkas ha överlevt till vuxen ålder.
(1871-90) Peter Gummesson R. f. 1845 i Edestad, gift med Botilla Johansdotter. Det finns många Johan/John/Johannes Rundblad, men det är okänt om någon hade en dotter med detta namn. Någon Gumme Rundblad har jag inte hittat! Detta par hade åtskilliga barn som dog unga men hur det gick för Edmund, Elvira, Alfred, Almida och Oscar vet jag inte.
Båtsman i Leråkra John R., nämnd som far 1790 gm Signil Johnsdotter
Båtsman, senare gårdman John Abrahamsson R. f i Binga men d. i Leråkra, g 1780 m ”Segbil??” Persdotter från Västra Vång.
Sjöman i Leråkra 1791 Olof gm Elin Göransson dotter till Göran Svensson Öman och Sissa Larsdotter
Båtsman i Rolstorp 75, Listerby: Ola Nilsson R. 1805-1863 , far till Bengta f. 1838
146
« skrivet: 1999-09-18, 10:47 »
Jag har letat efter bakgrunden till min mmmfmf amiralitetslöjtnanten Johannes Rundblad. f. 17571123 (okänt var) d. 18250322 Sanda, Gotland (Se diskussion under Ronneby) g.m. Christina Maria Lindström (1758 –1791). På vägen har jag hittat en mängd Blekingska Rundblad utan att lyckas i mitt ursprungliga uppsåt. Johannes som tycks ha varit ”en skön juvel” i flera avseenden hänger kvar som en solitär. Kanske finns det någon annan som kan kasta ljus över hur dessa människor hänger ihop, eller vart Johannes hör. Jag har inte själv gått till arkiven. Uppgifterna där annat inte anges härrör från min mor Olga Dahls forskningar eller så har Sam Blixt vänligen sökt fram dem åt mig i databasen i Oskarshamn.
Göran Johansson nämner
Magnus R. amiralitetsskeppare och traktör i Karlskrona f. ca 1723, d. 1.8.1788 . (se diskussion under Ronneby )
En namne, eller samme person? är den Magnus R som 1756 blir högbåtsman, 1754 underskeppare och får avsked 1776. (af Klerckerska samlingen,) Han har sonen Carl Wilhelm R, gift med Anna Dorothea Friberg (Karlskrona RR protokoll april 1799) , föräldrar till prästhustrun Elisabeth Dorothea (1799-1863) gm kh i Fryele Andreas Sjögren (1788-1866) (Växjö herdaminne).
Via Rötter har jag också information från Vanja Jonasson om
Håkan R., färgare 1791 i Ronneby g.m. Birgitta Christina Stockberg
Peter / Petter R..(d före 1790) var smedmästare i Karlskrona. Han var gift med Truen Lindquist, d 1790-05-10. Hon ägde enligt Karlskrona rådhusrätts protokoll 17900510 en fastighet i 7de kvarteret . Paret hade en dotter, d. före 1790. Dottern skall ha varit gift med skräddarmästare Wilhelm i Karlskrona och hade med honom barnen Louisa Johanna. f ca 1778 och Johan Peter f ca 1780. Möjligen är denna dotter identisk med en Cecilia R., som dog 1788 (Info från Lars Bay) och var gift med skräddaremästare Carl Johan Wilkers (felläsning någonstans?). – En osäkerhetspunkt är också att en sjuttioårig smedmästaränka Cecilia R. enligt en av källorna avlider 1790-05-12, alltså så gott som samtidigt med Truen .
Denne smedmästare Petter R skulle möjligen kunna vara bror till pistolsmeden Jöns R., f. 171(6) i Finnekumla sn (P), d. 1800-11-09 i Hårderup nr.7, Fränninge sn (M) vars eftersläkt Susanne Gustafsson gjort en stor utredning av. I denna förekommer bl.a. Jöns son Anders R. f. 1760-12-24 i Hårderup nr.7, Fränninge sn (M), d. 1806-08 i ?. Innan han blir pistolsmedsmästare i Hårderup förekommer Anders som lärling i Karlskrona och återvänder hem till Fränninge 1784. Hans far Jöns hade ursprungligen tillsammans med sina två bröder Lars och Jonas varit pistolsmeder vid faktoriet i Jönköping.- En annan, möjligen besläktad person var smedgesällen Magnus R. som fick en son Magnus 1753 i amiralitetsförsamlingen.
Jonas, R. volonteur. F. ca 1711 (åldersuppgift dödbok). D. 1789-05-25 i Karlskrona amiralitetsförsamling. (Även denne kan möjligen ha haft en anknytning till Jönköpings-smederna.) 1749 gm Warberg, Anna Margareta f ca 1724. D. 1789-05-09. Paret bodde i Ronneby och återfinns i husförhörslängd 1755-56, men ej hittade 57,58,59 De hade barnen Andreas, f. efter 1753 och Ingrid., f efter 1750 (båda hfl Ronneby 1755-56)
Personer med namnet Anders R. omnämns i flera sammanhang. En sådan är arklimästare (=lägsta marina underofficersgraden) och gifter sig i Karlskrona 1782 med Katharina Maria Grahm. Artillerikonstapeln med samma namn (=samme man?) har otur. 17860717 har han inte betalt sitt köpta hus.17870314 har hans hus i Karlskrona brunnit, båda delarna enligt rådhusrättens protokoll. Denne kan också kanske vara identisk med ovannämnde Andreas Jonasson.
147
« skrivet: 1999-09-16, 16:21 »
Jag har för mig att jag har sett någonstans att garp är ett ord för tysk.
148
« skrivet: 1999-09-16, 09:28 »
Mitt förra inlägg hade tyvärr tappat bort den bit där det framgick att jag menade att svara på Gunilla Larssons fråga. Jag vill också berätta att jag har tillgång till ytterligare generationer bakåt, så om Gunilla hör av sig med sin adress skall jag förmedla denna info, som blir för omfattande att lägga in på Anbytarforum.
Varma hälsningar
Gudrun Dahl
149
« skrivet: 1999-09-07, 17:42 »
Generation I
I:1 f
Erik Larsson. Född 1781-10-25 i Söderboda, Gräsö,Börstil,C . Död 1844-06-07 i Söderboda, Gräsö,Börstil,C . Skattebonde. I:2 m
Gift med
Brita Stina Jansdotter Född 1787-09-13 i Norrboda Gräsön, Börstil,Uppland . Död efter 1844. Far II:3, Mor II:4,
Generation II
II:1 ff
Lars Ersson. Född 1754-04-21 i Söderboda Gräsö,Börstil,C . Död 1827-03-30 i Söderboda, Gräsö,Börstil,C . Kronoskattbonde, 1/8-dels skattehemman. Bodde och brukade Söderboda nr 2 (Far III:1, Mor III:2,)
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Erik Larsson.
Anna Brita Larsdotter. Född 1784-07-21 i Söderboda, ,
Greta Stina Larsdotter. Född 1787-04-04 i Söderboda
Katarina Larsdotter. Född 1790 i Söderboda
Matts Larsson. Född 1795 i Kovik
II:2 fm
, Anna Matsdotter. Född 1754-03-25 i Norrboda, Gräsön, Börstil,C . Död 1829-05-02 i Gräsön, Börstil,C . Far III:3, Mor III:4, )
Gift med föregående ana.
II:3 mf
Jan Månsson. Född 1750-10-28 i Norrboda Gräsö,Börstil,C . (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6,)
Gift med efterföljande ana.
II:4 mm
, Anna Ersdotter. Född 1750-01-10 i Bjurön, Gräsö,Börstil,(C). Död 1811-04-26. (Barn I:2, Far III:7, Mor III:8,)
Gift med föregående ana.
Generation III
III:1 ff f
, Erik Hansson. bonde. Född 1711 i Söderboda2, Gräsön. Död av ålderdomsbräcklighet 1794-02-11 i Söderboda2, Gräsön. 1765 bor Erik Hansson i Söderboda nr 2, 1/4 skattehemman Han dog av ålderdomsbräcklighet 82 1/2 år gammal (Barn II:1, )
Gift 1:o 1740-11-09 i Gräsön,Börstil,C med efterföljande ana.
Barn:
, Margitta (eller Britta) Eriksdotter. Född 1742-02-28 i Söderboda, Gräsön,Börstil,C .
, Hans Eriksson. Född 1744-03-25 i Söderboda, Gräsön,Börstil,C .
, Anna Eriksdotter. Född 1747-01-07 i Söderboda Gräsön,Börstil,C . Dog efter modern men före fadern
, Erik Eriksson. bonde på Söderboda 2. Född 1749-03-25.
, Lars Eriksson. Född 1751-07-14 i Söderboda, Gräsön,Börstil,C . Död (begravningsdatum) 1754-02-03.
, Lars Ersson. (Se II:1, ).
Gift 2:o 1772-04-28 i Söderboda, Gräsön,Börstil,C med Malin Mattsdotter. Född 1728. Död 1772-08-12.
Barn:
, Anna Eriksdotter.
III:2 ff m
Britta Larsdotter. Född 1720-12-26 i KrangelbodaGräsö, Börstil, (C ). Död i kallbrand 1766-11-11 i Söderboda, Gräsön,Börstil,C . Piga. Kallbranden som tog hennes liv följdes på en svår väderkolik. Kan ha varit brusten blindtarm. Var vid äktenskapets ingående piga (Barn II:1,)
Gift 1740-11-09 med föregående ana.
III:3 fm f
, Mats Olsson. Född 1724-04-29 i Tranviken, Häverö. Död 1804. Bonde i Norrboda. (Barn II:2, )
Gift med efterföljande ana.
III:4 fm m
, Anna Månsdotter. Född 1726-04-03. Död 1807-08-20. (Barn II:2, )
Gift med föregående ana.
III:5 mf f
, Måns Månsson. Född 1709 i Norrboda, Gräsö. Död 1786-+3-12. Bonde i Norrboda. (Barn II:3, )
Gift med efterföljande ana.
III:6 mf m
, Anna Olsdotter. Född 1715 i Bredsund, Häverö. Döpt 1715-09-25 i Östernäs. Faddrar: Mats Olofsson i Nybyn Anders Eriksson i Himlinge (Kimlinge) Hustru Anna Andersdotter i Östernäs Pigan Margareta i Bredsund (Barn II:3, )
Gift med föregående ana.
III:7 mm f
, Erik Göransson. Född 1723 i Bjurö Gräsö. Skattebonde på Bjurön. (Barn II:4, )
Gift med efterföljande ana.
III:8 mm m
, Malin Tomsdotter. Född 1720-11-30 i VargskärGräsö. Död 1753-06- - . Bouppteckning finns (Barn II:4, )
Gift med föregående ana.
150
« skrivet: 1999-09-01, 15:19 »
Lindström i Vissefjärda
Göran, i ditt senaste inlägg om en Lindström som företräder Johan Svenssons i Kulla döttrar har hans namn ändrats från Jonas till Anders. Vilket skall det vara? - Finns det någon koppling mellan Jonas respektive Börge Lindström från Vissefjärda och länsmanssläkten från Krysseboda?
Hälsningar
Gudrun
151
« skrivet: 1999-08-17, 16:43 »
Biskop Olaus Stephani Bellinus (d. 1618), som hade tagit sitt namn efter Bälinge, hade enligt Abraham Hülphers stamtavla över sin egen släkt två söner,
Stephanus och Antonius. Den senare blev militär, gifte sig med Margareta Styfner och fick dottern Katarina Antonsdotter Bellina. Finns det någon som vet något mer om hans öde och eftersläkt?
152
« skrivet: 1999-08-15, 21:30 »
Apropå Gorm. Ett seriöst försök med mycket intressanta men förvirrande resultat, att reda ut släktbegreppen för vikingadynastierna utifrån diverse släktkrönikor men också samtida källor finns i Kirsten Möllers Vikingaätten, skriven på danska. Möller vänder och vrider på alla möjligheter att samordna norska och danska historieskrivare men får inte ihop det på slutet. Boken är dock ändå värd att läsa, för den som vill inse både hur lite och hur mycket man kan veta!
Hälsningar
Gudrun Dahl
153
« skrivet: 1999-08-15, 21:24 »
Tyvärr har jag inte just nu möjlighet att kolla upp vad källan till Margareta Larsdotter var i mina äldre släktingars pärmar, men jag skall försöka göra det så småningom. -Tittade idag i de delar av Svenska Slott och Herresäten där Hofors och Ramnäs återfinns. Där finns också ett pillemariskt porträtt av Robert Petre och en hel del om relationerna mellan släkter som Christiernin, Petre, Edman etc.
Hälsningar
Gudrun
154
« skrivet: 1999-08-09, 11:50 »
Tack i alla fall Stefan. Göran: jag har kollat i de anteckningar jag har ur ovannämnda humlekällor, men Anders verkar inte finnas där
155
« skrivet: 1999-08-08, 10:31 »
Hej Gräsöfolk
Jag härstammar bl.a. från en Wester i Söderboda, för en relaterad fråga se idag under rubriken Humble bland Borgerliga släkter.
Hälsningar Gudrun
156
« skrivet: 1999-08-08, 10:25 »
Nu när Anna Margareta Humble så förtjänstfullt placerats, kanske du Stefan eller någon annan kan hjälpa mig med en av hennes namnar, Anna Humbla. Frågetecknet på Eriksdotter har jag ärvt från min morfar, så jag vet inte om det finns någon grund alls att tro att hennes far hade detta namn som förekommer vanligt i prästsläkten med anor från Knista (se nedan).
Ljung Anna. Född 1741-10-10. Död 1804-03-12.
Gift med Wester, Hans d.ä.. Född 1735 i Söderboda, Gräsö,Börstil,(C). Död 1787-09-23 i Östhammar.
Barn:
Wester, Hans d.y.. Född 1771. Död 1815.
Anna Ljungs föräldrar var:
Ljung, Petter. Död 1766-04-23 i Östhammar.
Gift 1730-10-04
Humbla, Anna (Eriksdotter?). Född 1697. Död 1778 i Östhammar.
På jakt efter Anna tog min morfar Ernst Ström anteckningar om en mängd släkter med likartade namn under 1600- tidigt 1700tal i litteraturen , jag anger här tidigaste kände förfader. Oavsett om någon av dessa är släkt med min Anna vore det också roligt att veta om de i något fall har anknytning med varandra, och kanske kan det vara en hjälp för dem som inte vet var de skall börja leta när det surrar för mycket:
Stockhoms Rådhus och Råd festskrift 1915 II s 159.Humbla, Peder Larsson, hospitalsföreståndare vid Danviken 1589 - 92 och rådman dog 1607, avkomlingarna borgmästare i Stockholm och illaryktad fogde i Gävle mm
Strängnäs stifts herdaminne I:395, Humbla, Petrus, 1707-1784, komminister i Bergshammar och född i Vingåker som son till en smed
Strängnäs stifts herdaminne 1:284 Häradsdomare Anders Larsson i Humleby, Knista d. 1690 Knista hade en son Petrus Humbla som blev komminister i Strängnäs och stamfar till ett antal präster
Svenska släktkalendern 1943:442 redovisar en Hemmansägare Peter Larsson vid Trästa i Häverö vars son Olof Kristoffersson var kyrkoherde i Vätö och dog 1716
Strängnäs stifts herdaminne III s 50-1 redovisar Jonas Erici Humblaeus d 1655, kyrkoherde i Gåsinge och Dillnäs 1616-55
Genom Rötter har jag hittat diverse tidiga humlor:
Förutom den släkt Humble som härstammar från Påfwel har vi den som härstammar från Hans Larsson i Åkra, Vendel, (som behandlats av bl.a. Leif Boström ), en båtsman Mats Humbla i Ösmo 1709, en Jöns Humbla död i Moheda 1711, båtsmän Humble i Medelsta 3:e kompani (Kjell Öhman).
157
« skrivet: 1999-07-31, 08:35 »
Borgmästaren i Gävle Hans Månsson Gammal dog 1598. Ett par generationer tidigare, under Gustav Vasas tid, fanns det borgmästare resp borgare i Stockholm med namnet Gammal. Är det någon som känner till någon utredning av släktförhållandena för den förre (eller de senare)?
158
« skrivet: 1999-07-24, 10:17 »
Wilhelms föräldrar och brorsbarn (kanske även egna) hittar du i Elgenstierna, men det vet du kanske?
159
« skrivet: 1999-07-21, 11:05 »
Till Bo Persson och andra
En del får tydligen försvara sig personligt i denna konferens, men jag känner mig i stället tvungen att göra en insats å antropologins vägnar, med ämnesföreträdarens rätt (är professor i detta ämne). Antropologin är en vetenskap som sysslar med att i olika tider och sociala sammanhang studera hur människor tolkar sin omvärld och de sociala sammanhang de lever i. Normalt genom att man befinner sig tillsammans med de människor man studerar under en längre tidsrymd och lever, umgås och konverserar med dem om relevanta ting. Huruvida detta är spekulativt eller inte kan väl diskuteras, jag skulle snarare kalla det väl så empiriskt. Med de döda ställer sig denna forskningstyp svårare, även om det finns forskare som med framgång konverserar med diverse spontana spår av tidigare generationers tänkande (historisk antropologi). Vad antropologin har att bidra med är förstås inte hur folk är genetiskt besläktade - utan kunskap om hur släktskapssystem varierar och vad man lägger in i släktskapsbegrepp, vilket Andreas har rätt i. Det handlar både om hur man formellt räknar, och vad man tror förmedlas genom släktskapsband i fråga om andliga och fysiska egenskaper, sociala rättigheter, skyldigheter och identitet. Patrilinjära släktskapssystem är dock vanligare än matrilinjära. Båda dessa former kan vara sätt att förmedla arv, eller en gruppidentitet (t.ex. alla som tillhör den patrilinjärt räknade klanen Karayu hos Boranafolket i Etiopien och Kenya har en viss skyldighet att ge varandra ekonomisk hjälp oavsett om de känner varandra eller inte.) Det kan vara antingen bara ett sätt att räkna individens identitet eller ett sätt att skapa korporativa grupper.Det finns också ett otal system som inte bygger på att man ensidigt räknar bara härstamning över ett kön utan att släktskap enbart tänks i relation till vad som i släktforskningssammanhang väl skulle kallas probanden. Variationsmängden är kort sagt enorm i hur släktskap konceptualiseras och detta tillhör den gamla kunskapskärnan i antropologin, som efterhand också kommit att ägna sig åt annat men aldrig släppt intresset för släktskap. Graden av tillförlitlighet i muntliga data om härstamning, och vilken typ av falsifieringar som uppstår, varierar förstås också med vilken betydelse släktskap har och hur ofta genealogisk information används. En god vän till mig från ovannämnda Karayu-ätt kunde t.ex. hävda att han hette Adhan Fugicha Jillo Dido Doyo Kute Bonde, varje namn en generation, och bland somalierna finns det folk som minns 40 generationer. - Men en annan fråga som är intressant för mig som antropolog hänger ihop med varför folk släktforskar och vad de tänker sig är spännande. Om Karl Karlsson var född i lönndom av pigan Anna Britta Ersdotter som sovit med riddaren Ulf Snorring och Karl sedan adopterades av prosten Johannes, vilket vill vi då veta? Är det mer spännande att få veta vilket socialt eller vilket genetiskt arv han för vidare? För mig är båda intressanta, men kanske mest det sociala arvet. Därför är det också intressant att veta med vem en person uppfostrades och växte upp, hur länge föräldrarna levde o.s.v. Släkttraditioner och kulturell överföring har lite med genetik att göra - En annan aspekt som antropologin arbetat med är historiens användning och omkonstruktion i olika sociala sammanhang. Därför vore det också ofta spännande att veta mer även om falska härstamningsmyter. När konstruerades de? Vad tjänade de för syfte? När kom till exempel myten om Fale Bure till om den är en myt? Hade Johannes Bureus verkligen hittat på den själv? - I min egen släkt förmedlades vid sekelskiftet en myt om att min släkt Dahl egentligen härstammade från riddar Ulf, som mördades framför högaltaret. Vi har alltid fnyst åt detta. Går man emellertid tillräckligt långt tillbaka, till släkten Ulvs och Folkungarnas härstamning hittar man ganska många kandidater till posten som Riddar Ulf - personer från vilka, enligt min fasta övertygelse, säkert en majoritet av alla svenskar härstammar biologiskt fast de kanske inte kan belägga det. Det som blir spännande att fråga sig är då förstås inte bara om historien är sann, utan också i samma grad om den är falsk, när den uppstod, samt i båda fallen vilka vägar den traderats. Vore kul att höra om någon annan har samma myt - den ädle förfadern är förstås också, kan man som antropolog intyga, en tämligen universell myt.
Hälsningar
Gudrun
r
160
« skrivet: 1999-06-24, 10:11 »
Häradshövdingen i Sunnerbo och riksrådet Olof Jönsson Stenbock (1406-1455) hade en son som hette Erengisle Olofsson. Denne synes ha ärvt detta namn från sin morfars släkt. Hans mor var Estrid Knutsdotter (Bååt) dotter till Knut, son till Erengisle, son till Torkel, son till Erengisle. En annan medeltida Erengisle var riksrådet Erengisle Gädda, (f ca 1410 på Gieddeholm.)
161
« skrivet: 1999-06-09, 09:38 »
Hej Göran och tack för upplysningen. Har du några ytterligare info bakåt om Magnus? Vad betyder bosatt under frihet?
Hälsningar
Gudrun
162
« skrivet: 1999-06-08, 14:03 »
Rundblad i Ronneby?
Jag söker efter anorna för amiralitetslöjtnanten Johannes Rundblad, f. i Ronneby 1757 och hans hustru Christina Maria Lindström, (1758-1791) dotter till flaggstyrman Jonas Lindström och Britta Maria Bomstedt.
163
« skrivet: 1999-05-17, 09:40 »
Bland militära Hasslösa-Rasar finns också en Jonas. Jonas Rase 1664-1738 ( f Hasslösa ). Han var 16 år yngre än nämde fältväbel Måns, och kan väl knappast ha varit en son. Kanske var namnet knutet till gården? Han var själv kornett vid Västgöta regemente och gift med Ursula Tharmouth 1683-1770 (f Barthold Jacobs gård Hasslösa). .De var föräldrar till (kamera-) släkten Hasselblads anfader Arvid Hasselblad f 1712-. (Arvid var min FF FM FF F). Arvids föräldrar omnämns bl.a. i landsarkivarien Gustaf Clementssons bok “Hasselblad och co 1841..-1941”. Kombinationerna Jonas/Töres och Ursula Tharmouth/Ursula Chadmont gör mig misstänksam mot de senare uppgifterna från Sven Rasegårds farfar Är det inte fråga om en förvanskning resp felläsning?. Jonas föräldrar har jag ingen uppgift på men från min mor Olga Dahl (som är genealog) har jag att Ursulas föräldrar var Johan Tharmouth, f. 1719-09-17 och Agneta Hufvudskått (nr 415), dotter till Bartholt Huvudskått och Margareta Richterin. Johan Tharmouth var son till Per Jacobsson Tharmouth. De var alla militärer. Se Personhistorisk tidskrift 1906, Schlegel & Klingspor: Ointroducerad adels ättartal
Hälsningar
Gudrun Dahl
164
« skrivet: 1999-04-26, 16:46 »
Lena-Maria Landberg kan kanske vara dotter till Peter Landberg, komminister i Nordmark (f. 1702, d 1789) som i sin tur var son till Magnus Nilsson Landberg, konstsmed vid Nordmarks gruva (f. 1672, d.1750) och hans hustru Barbro Lorentzdotter Hamner (f. 1675 d 1672.) Du kan titta i Släkt och Hävd 1957 s 216 om hon finns med där. Magnus var son till Nils Månsson, spiksmed i Filipstad men född på Lanna gård, Västergötland varifrån namnet Landberg togs. Han var gift med Caisa Jönsdotter, dotter till Jöns Sonesson, son till Sone Larsson, son till Lars Björnsson Sarve, bergsman vid Haborshyttan och delägare i Nordmarkshyttan, död före 1626. Själv härstammar jag från Magnus dotter Greta. (Har ej tillgång till källorna nu, men jag vill minnas att jag fick napp när jag sökte på internet på Sarve.)
165
« skrivet: 1999-04-08, 13:32 »
I min morfars Ernst Ströms anteckningar, som just i detta fall dessvärre saknar källangivelse, varför en viss försiktighet rekommenderas, står följande:
Hindrik Hansson Schmidt var son till mästaren och borgmästaren i Visby, Hans Balzarsson Schmidt som i sin tur var son till Baltzar Schmidt,död på 1630-talet antagligen 1640 och borgmästare under den danska tiden. Baltzars hustru, mor till Hans, hette Marit och levde ännu 1669.
Ingeborg Margareta Nilsdotter tvistade som änka 31/3 1672 med David Herlitz, Henriks efterträdare i Hangvar. Då var hon redan trolovad med Jacob Swart, som hon gifte sig med efter 1678. Själv var hon dotter till den danske adelsmannen Niels Mattzön, landsdomare på Gotland samt Carin Lauritzsdotter. Carin var dotter till Lauritz Nielssön, superintendent i Visby (mer om honom i Lemkes herdaminne!) samt hans hustru Margareta. Om du hittar mer om dessa personer, vore det förstås roligt att få veta!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy