ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Ulf Helgesson

Sidor: [1]
1
Hej,
Otto Pettersson flyttade 1822 till Hörle och torpet Videbäcken som dräng åt en byggmästare Svanberg. (Källa mantalslängd F1:a 13 (1824-1826) bild 1600). Han blir förmodligen snickare på både Carlsfors bruk och Hörle bruk. När man sedan följer Otto ser man att han fortsatt att arbeta på olika bruk, specialiserar sig och titulerar sig längre fram i tiden bälgmakarmästare och byggmästare.
Detta är förstås under förutsättning att det är samma Otto Petersson. Redan i mantalslängden är det oreda i Ottos födelsedatum, kanske är hans flyttattest från Svenarum från början slarvigt skriven. Utöver 14 augusti förekommer 3 augusti och längre fram i tiden 4 november alla dock med födelseåret 1802.
Hälsningar

2
Jonas Allman var ägare till Hjälshammar Kaptensgård i Värnamo socken från omkring 1715 till sin död 1737. Källa: Hjälshammar en by uti Wernamo socken av Evert Apelmo. Ursprungskälla är Kaptensgårds gårdsarkiv.
Ulf

3
Bildgåtan - Övrigt / SV: Motorcyklar
« skrivet: 2022-01-24, 22:56 »
Hej,
Med det stora beltdrevet bak. styret och den framgaffeln ser det väldigt mycket ut som en Harley Davidson mod 7 1911 men jag ser inte om motorn är en twin eller single. På nätet finns bilder på  HD modell 7 1911 som Du kan googla och jämföra med Din bild.
Ulf

4
I J Allvins Beskrifning öfver Östbo härad 1852 finns en förteckning över kronofogdar i Östbo. Där finns som nr 24 på en tidsaxel antecknat Jonas Ahl eller Allman. Om han nu under sin livsgärning valde mellan dessa båda namn så kanske man också ska söka honom på Ahlman.
Det här tyder samtidigt på att en kronofogde visst kan bli kronobefallningsman sedan kan ju diskuteras huruvida det var en ovanlig befordringsgång.
Ulf

5
Jonas Allman var gift med Catharina Aspelin(us) född 1707 i Fryele, död 1746. Hon var dotter till kyrkoherde Jonas Petri Aspelin(us) född 1663 i Vrigstad död 1729 i Fryele. (Källa Personhistorisk tidskrift femte årgången 1903).

6
Värnamo / SV: Christian Lundberg
« skrivet: 2022-01-12, 21:42 »
Hej Ulla!
Jonas Peter var född på soldattorpet under Tångerda Håkansgård och hans far var soldaten Johannes Käck. Jonas Peter fick överta namnet efter sin bror som dött året innan.
Det var ju märkligt med Din makes släktskap just i den byn. Jag kände mig speciellt tvungen att googla var i Vetlanda Tångerda Håkansgård låg  och då fick jag samtidigt mig en intressant historia till livs om Ospaks runsten. Det berättades att under årens lopp har flera försökt stjäla den för att använda som trappsten men de fick samtliga så dåliga energier i husen så de tvingades bära tillbaka den till Håkansgården där den hörde hemma och också står nu. Hade vi kunnat träffa Jonas Peter Johansson i Värnamo så hade han säkert berättat den historien från sin hembygd.
Hälsningar!
Ulf

7
Hej Victoria,
Mathilda Pihlgrens affär låg i kvarteret Rosen, på Storgatan 51 i Värnamo, mycket centralt mellan kyrkan och Gästgivargården. På den bifogade bilden ser Du affären till vänster om folket på bagarens trapp. Inget finns kvar, hela detta en gång idylliska kvarter är idag bebyggt med ett stort polishus med arkitektur av öststatsmodell.
Jag har tagit en kopia av annonsen i Wernamo Posten när Mathilda startade sin rörelse.
När det gäller maken Erik Wilhelm så tror jag inte han var bokhandlare utan snarare bokhållare. Han skrivs längre fram som handelsman. I en tidningsnotis såg jag att han också var sekreterare i en av nykterhetslogerna i köpingen.
Kanske kan jag återkomma med lite material från Mathildas verksamhet under 1900-talet. Firman levde ju kvar efter Mathildas död, sist genom dottern Willy Westerström tills den försattes i konkurs 1930.
Hälsningar
Ulf

8
Hej,
Mycket intressant men jag undrar varför inte gårdarnas namn kommit med i större utsträckning? I slutet av 1600-talet börjar ju namn på de enskilda gårdarna förekomma i jordeböckerna och ersätta "enbart" husbondens förnamn och bynamnet. Fick inte detta något direkt genomslag i de matriklar som upprättades vid läroanstalterna?
Hälsningar
Ulf

9
Värnamo / SV: Christian Lundberg
« skrivet: 2022-01-11, 15:57 »
Hej Ulla!
Värnamo fick järnvägsförbindelse med Halmstad redan 1877. Mellan Laholm och Halmstad gick Skåne-Hallands järnväg från 1885.
De stora marknaderna i Värnamo på 1800-talets andra hälft var "marsmöte" i mars, "sommarmarknaden" i juni och "slåttalördag" i juli. Den allra största marknaden på året var "friveckolördag" den sista veckan i oktober. Då hade alla pigor och drängar fritt en vecka och rätt att enligt legohjonsstadgan få ut årets lön och dessutom möjlighet att söka ny husbonde. Det kunde samlas tiotusentals besökare i den lilla köpingen som under några dagar blev ett eldorado av köpenskap, nöjen och festande. Mitt i denna strängt religiösa trakt var talesättet länge "Den som inte varit på Vernamo marknad blir aldrig salig".
Har Du för övrigt kanske rentav något fotografi på Christian Adolf härifrån? Det fanns tre verksamma porträttfotografer i köpingen 1880-1890, inte minst för marknadernas skull.
Värnamos handskmakare Jonas Peter Johansson var född i Vetlanda 12 januari 1829.
Hälsningar
Ulf

10
Värnamo / SV: Christian Lundberg
« skrivet: 2022-01-10, 17:25 »
Hej Ulla,
Min tolkning av prästens anteckningar är "omkr ing" 70 resp "från Laholm". Christian såg alltså nästan 10 år yngre ut. I brist på flyttattest blev det för prästen att lyssna sig fram, kanske hos den som anmält dödsfallet, om övriga uppgifter.
Det är märkligt att dödsorsaken inte uppges. Genom digitaliserade dagstidningar har jag kollat i Vernamoposten vid tiden för dödsfallet men där finns inget skrivet. (Värnamo köping hade omkring 700 invånare vid den här tiden och tidningsutgivaren dammsög verkligen allt i nyhetsväg som kunde skrivas om).
Christian begravdes i Värnamo knappt en vecka efter dödsfallet. Jag har sökt efter eventuell gravplats hos Kyrkogårdsförvaltningen men det troliga är att jordfästningen har bekostats med allmänna medel och har då enligt dem skett på särskild del av kyrkogården. Det är vid den tiden östra halvan av Värnamo södra kyrkogård,  på den del som ligger närmast Apladalen.
I Värnamo fanns en handskmakare Jonas Peter Johansson som Christian kan ha haft affärer med framför allt inför de fyra stora marknaderna i köpingen. En teori jag har är att det kanske var han som anmälde dödsfallet...
Jag har sökt i Höks härad efter Christians bouppteckning men kanske upprättades det inte någon.
Hälsningar!
Ulf

11
Värnamo / SV: Gästgivare i Värnamo
« skrivet: 2022-01-06, 17:29 »
Gästgiveri, stigar och vägar i Lagandalen kan Du ladda ned från Östbo Historiska Sällskap. Ann-Marie Utviks avhandling kommer från Lunds universitet, institutionen för konstvetenskap, 1980-04-08 kurs KO 06. (Mitt referensex har kommit via Bibliotekstjänst). Bo Thomés En bok om Värnamo går att fjärrlåna.

12
Värnamo / SV: Gästgivare i Värnamo
« skrivet: 2022-01-06, 16:36 »
Enligt uppsatsen Gästgivargården i Värnamo under 300 år av Ann-Marie Utvik antecknas i mantalslängden under Vernamo krog 1656 och 1657 "Sven på  Kroen och hans hustru Margareta.
Enligt Stigar och vägar i Lagadalen av Einar Skillius hade Värnamo socken sin första "taverna" i Nöbbeled utmed skånska landsvägen inrättad 1615 och den drevs av Jöns Trottesson, Måns Håkansson och Björn. Den blev inte långlivad på platsen och omkring 1650 flyttades den in i västra delen av Värnamo by. (Jfr Krögare och Gästgivareordningen som kom 1649). Kanske var Sven och Margareta med redan från den flytten?
I en bok om Värnamo av Bo Thomée nämns att Värnamo bys gästgiveri var skänkt av drottning Kristina. Det låg inte på den plats vi idag kallar Gästis utan på Boagatan väster om Lagaån.
 Jag har inga ytterligare uppgifter om krögarparet mer än att de var arrendatorer under ägaren Carl Siöblad på Herrestad. I ovan nämnda uppsats av Utvik finns uppgifter om krögarna 1719 och framåt men ingen Andersson eller Andreasson.
 

13
Värnamo / SV: Hörle Bönsal
« skrivet: 2022-01-06, 14:26 »
Vägen till skolan har samma infart men går sedan parallellt med Klamparevägen. Du kan alternativt googla Fornsök och skriva sökord Hörle domkyrka så får Du upp en bra karta. Jag bifogar en sida ur tidigare nämnda bok om Hörle. Som Du ser är det samma hus som på Ditt vigselfoto.

14
Värnamo / SV: Hörle Bönsal
« skrivet: 2022-01-05, 21:31 »
I boken Ny kunskap om Hörle Bruk och dess herrgård av Ingrid Böhn Jullander finns följande citat på sid 40 angående platser där brukspredikanten höll möten: "Kanske i skolsalen i andra våningen i Rishagen, en 2-vånings träbyggnad med bostäder i bottenvåningen. 1890 när skolan i Hörle byggdes på granntomten, blev skolsalen Bönsal".
Jag tror att 1890 års skolbyggnad kan finnas kvar.

15
Värnamo / SV: Hörle Bönsal
« skrivet: 2022-01-05, 20:45 »
Hörle Bönsal kan vara Karlsfors kapell, en f.d. bagarestuga där en Betelsförsamling bildades 1924 och verksamhet pågick till omkring 1960. Kapellet finns att besöka i Apladalen i Värnamo dit det flyttades 1998.
Det finns i Hörle också en minnesplats benämnd Hörle domkyrka, en naturgiven amfiteater med en pelarsal av tallar där stora väckelsemöten hölls under slutet av 1800-talet.
Det är således tidpunkten för Dina anhörigas vigsel som är avgörande och det är nog troligt att det är kapellet på nuvarande plats i Apladalen som avses.

16
Värnamo / SV: Gårdfarihandelsbetjänten August Johannesson
« skrivet: 2022-01-05, 20:21 »
August Johannesson var född den 9 juni 1834 på Torp Fogdegård strax norr om Värnamo. Hans föräldrar var Johannes Jönsson och Britta Jönsdotter. Värnamo Cl:l (1825-1854) sid 114. Han återfinns också i dödboken Värnamo Cl:2 (1852-1860) sid 190. Dödsorsaken var nervfeber. Kanske var det gårdfarihandelns hårda levnadsvillkor som gjorde att han drog på sig tyfus bara 23 år gammal?

Sidor: [1]