ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Per Westberg

Sidor: [1]
1
Yrken D / Draglimskokare
« skrivet: 2010-11-25, 22:18 »
Jag kan i linje med Ingelas inlägg ovan tänka mig att även hattmakare använde draglim. Jag har för mig att alun tillsattes för att göra limningen mer vattenfast, vilket naturligtvis kan ha haft betydelse vad huvudbonader beträffar.
 
Ett problem vid limning med varmlim är att limmet koagulerar fort. Det var därför man hade uppvärmda arbetsstycken, tolagor (limfogar, d.v.s. ihoplimmade brädor) och plåtar som man använde när plana ytor skulle faneras i limpress. En gång lärde jag mig av en gammal fiolbyggare att man kan få limmet att koagulera långsammare om man låter limmet svälla i ett avkok på vitmossa, men jag tyckte inte det efter gjorda försök.
 
Jag konserverade en gång Skomakarämbetets i Västerås låda, tillverkad 1649, vars limningar i det stora hela var intakta. Frågan är om ett modernt lim skulle hålla lika länge?
 
Nu slutar jag innan jag går upp i limningen
/Per Westberg

2
Yrken D / Draglimskokare
« skrivet: 2010-11-25, 19:12 »
Hej! Draglim är något som jag har använt under hela min yrkesverksamma tid, vilken tog slut vid valborg i år vid uppnådd pensionsålder. Jag har arbetat som möbelkonservator och som sådan använder man företrädesvis draglim när man limmar ner faner som släppt. Draglim är en övergripande beteckning för animaliskt lim gjort av ben (benlim), horn (hornlim) eller av hud och senor (hudlim). Hudlimmet hålls för att vara bäst. Det drar nämligen bäst, suger bäst fast mot underlaget. Eftersom den typen av lim alltid används varmt kan det också kallas varmlim. Vid limning skall limstyckena vara varma. Först värmdes dessa mot öppen eld, men senare hade man i snickarverkstäderna en s.k. limspis som ofta var verkstadens enda värmekälla. De som är födda i mitten av 1940-talet eller tidigare minns ofta denna typ av lim från skolans träslöjd. Men limtypen är äldre än så. Man har i egyptiska gravfynd iakttagit att träföremål limmats med varmlim.  
Det finns även harlim, men det använder inte snickare utan förgyllare, annars fungerar det på samma sätt. Man låter limmet svälla i vatten först och därefter värmer man det, dock inte till kokpunkten. I Hälsinborg fanns Stidsvigs limfabrik i början av 1900-talet och vid Traneberg Sandviks limfabrik. Det har säkert funnits fler fabriker. Man saluförde först limmet som kakor och senare i form av pärlor.
 
Slut på lektionen!
 
Per Westberg

3
Jag undrar om någon vet i vilket kvarter det Gödingska huset på Regeringsgatan i Stockholm låg? Där vigdes den 17 nov. 1768 snickaren Jöns Efverberg och Anna Brita Hierner enligt Jakob och Johannes E II:2 pag. 79.
 
Mvh
Per Westberg

4
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2011
« skrivet: 2010-08-27, 08:59 »
Hej Allan!
Jag håller på att forska om en kvinna som tillfälligt bor i Eckersholm i Byarum vid aktuell tid och cirka 4 månader efter gossens födelse utflyttar till Preussen. Men det går antagligen inte att bevisa att hon är modern. Bilagor till Byarums födelsebok finns ej för 1915 och inte verkar det heller finnas någon barnmorskejournal. Så är det.
Stort tack och hälsningar
Per Westberg

5
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2011
« skrivet: 2010-08-27, 07:07 »
Hej Allan och stort tack för snabbt svar!
Jag har inte alls tillgång till de källor du har, varför det här kommer följdfrågor:
Vet Du vilket efternamn han bar, var han bodde och vad fosterföräldrarna/adoptivföräldrarna hette?
 
Mvh från Per Westberg

6
Byarum / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2011
« skrivet: 2010-08-26, 20:47 »
I Byarum föds enligt dopboken vid en s.k. hemlig förlossning, med examinerad barnmorska närvarande, den 18/1 1915 av en okänd och ogift kvinna en oäkta son vid namn Arne Tage Alexis. Modern uppges vara född den 27/10 1893, vilket datum möjligtvis kan vara falskt. Min fråga är om någon har stött på denna gosse som sannolikt intogs på något barnhem eller adopterades bort?
 
Per Westberg

7
Yrken K / Karpusmakare / Kappusmakare
« skrivet: 2010-01-10, 13:56 »
Slutsatsen man kan dra är att en som kallats kappusmakaregesäll måste ha varit en hattmakargesäll.  
 
Per Westberg

8
Yrken K / Karpusmakare / Kappusmakare
« skrivet: 2010-01-05, 22:54 »
Hej igen!
Jag kom plötsligt på att man kan jämföra orden kappus och karpus med knoparmojets ord för just mössa som är (var) kurpis.
 
Per westberg

9
Yrken K / Karpusmakare / Kappusmakare
« skrivet: 2010-01-05, 22:47 »
Hej!
Blekingeposten 1859-03-18 sid.1 återger Öfwerswämningen, en sorglustig berättelse... I denna står det bl.a.:
 
...Stryk 'kappusen' af hufvudet, när du talar med din fars ende bror...  
 
Berättelsen står att finna om man går in på Kungliga Bibliotekets hemsida och söker sig vidare till digitaliserade landsortstidningar, en tjänst man får hoppas blir utökad.
 
Med hälsningar
Per Westberg

10
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-05
« skrivet: 2009-12-30, 19:49 »
Nej, det står änkan.
Mvh
Per Westberg

11
Porträttfynd (enskilda bilder) / #93164 - Spinnrocken
« skrivet: 2009-10-20, 19:55 »
Det finns fotografier från tiden för förra sekelskiftet med snickare iklädda snickarförkläde (vilket de naturligtvis hade själva) stående vid hyvelbänkar med diverse verktyg (det hade de också själva). Naturligtvis hade de släpat med sig detta staffage till fotografen. All denna rekvisita kunde ju inte denna (det var ofta kvinnor som var fotografer)  härbärgera utifall en sådan yrkesman ville bli avtagen (det hette så), men en spinnrock är ju fullt tänkbart att man kunde ha till hands. Dåtidens ateljékameror var rätt otympliga och lämpade sig knappast för hembesök.

12
Porträttfynd (enskilda bilder) / #93164 - Spinnrocken
« skrivet: 2009-10-17, 13:34 »
Hej!
Ett linfäste kan även kallas för rockhuvud.
 
Hälsningar  /Per Westberg

13
Hej!
I John E.Persson, Den vite mannens grav, 1986, finns det en biografi över Carl Olof Ossian Husander. Bl.a. omnämns där tre engelska fartyg han varit matros i, Clan Robertson från Glasgow 1898-99, Waterwill från North Shields 1899-1900 0ch Margaret Jones från Cardiff. I Kongo verkar han ha varit under tre perioder, från 1904-1907, 1907-1911 och från 1911.
För att få veta mer om de engelska fartygen tror jag Du ska titta på National Archives hemsida. Jag beställde handlingar därifrån om ett engelskt fartyg en gång. Det var rätt dyrt, men gav en del, t.ex. rederinamn, destinationer m.m.
 
Hälsningar  /Per Westberg}

14
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-10-14
« skrivet: 2009-10-12, 14:03 »
Hej!
Har Du tittat i lysningshandlingarna? Om man har tur och det finns sådana i behåll kan de ofta ge besked om var folk föddes.
 
Hälsningar  /Per Westberg

15
Snickare / Snickare
« skrivet: 2009-10-01, 22:52 »
Hej Marianne Levin!
Jag kan ge ytterligare tips om möbelsnickaren Jonas Hultsten: Han var från början postgosse vid Kolmårdens marmorbruk. På Krokeks kyrkogård finns det en märklig gravsten som jag tror är hans fars, men det är så länge sedan jag var där, så jag kan inte svära på att det var just hans, men det står i alla fall Hultsten på den! Jonas Hultsten var lärpojke i Norrköping
(hos vem minns jag inte, men jag har sett det i Nordiska museets arkiv, Snickarämbetet i Norrköping). Vidare kan Du läsa om Hultsten och hans möbler i Torsten Sylvén: Mästarnas möbler.
Hälsningar från Per Westberg (som arbetar vid Nordiska museet)

16
Snickare / Snickare
« skrivet: 2009-10-01, 22:03 »
Snickaren Jöns Efverberg avled i Stockholm den 16/11 1777 (Klara FIa:3). I bou 1778 III:373 uppges hans anhöriga vara änkan Anna Jerner och ...sambröderna timmermännen Truls Efwerberg och afskiedade artillerie handtlangaren Olof Efwerberg, bägge i Skåne vistande. Jöns E. föddes 16/7 1729 i Everö och Schåne (Jakob & Johannes HV:8). En genomgång av protokollen från Kristianstads Snickarämbete (Nordiska museets arkiv) visar dock att han inte lärt i staden, varför det är mer troligt att han föddes i Everöd i Tryde församling och kanske lärt i Ystad eller Simrishamn, men från dessa städer finns inga relevanta skråarkivalier bevarade. Att lärlingar med patronymikon som gesäller tog efternamn bildade på hemortens namn var inte ovanligt.
Om någon kan hjälpa mig att finna Jöns Efverbergs föräldrar samt var, när och hos vem han var lärpojke och blivit gesäll vore jag mycket tacksam.

Sidor: [1]