Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Dag M. Hermfelt
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2007-09-27, 09:42 »
Hej!
Nej det gick inte för sig. Ett flertal rannsakningar företogs under 1500-talets slut i frälsetäta landskap för att utröna vem som verkligen var adelsman. Frälsejorden var befriad från skatt och det var av den anledningen viktigt för kronan att känna till de rätta sammanhangen. Om en frälsekvinna med ett jordinnehav, gifte sig med en bonde - förlorade hennes jord sin frälsenatur.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
2
« skrivet: 2007-09-26, 15:57 »
Hej Marita!
Tack för värdefulla synpunkter. Jag skall studera ägarelängden för Gjertsbo.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
3
« skrivet: 2007-09-26, 08:47 »
Tack Vincent!
Jo, först 1810 fick ofrälse personer rätt att inneha frälsejord. Möjligen finns Elfwencronas köp av Giertsbo registrerat någonstans i Göta Hovrätts arkiv.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
4
« skrivet: 2007-09-25, 15:47 »
Tack Jörgen Tollesson!
Kanske har någon annan ytterligare synpunkter. Dock vet jag ännu alldeles för lite om denna säteritransaktion och möjligen finns det, som Du säger, uppgifter om uppbud av säteriet i domboken.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
5
« skrivet: 2007-09-25, 12:20 »
Hej!
År 1700 köpte stadsmajoren i Göteborg, Nils Elfwencrona, säteriet Gjertsbo i Tvärreds socken (Västergötland)av kaptenen Nils Ulfsköld.
Hur var det med bördsrätten i detta fall? Var Nils Elfwencrona tvungen att presentera bevis på gemensam härstamning med förre ägaren - eller med tidigare ägare - för att få tillgång till säteriet eller var detta nödvändigt först om andra adelsmän också anmälde sig som köpare? Så var det väl?
Ulfsköld tillhörde ätten Halvhjort av Älmtaryd och jag misstänker att även Nils Elfwencrona varit befryndad med denna ätt. Är det någon som har synpunkter på min fråga?
Dag M. Hermfelt
6
« skrivet: 2007-09-11, 14:41 »
Hej Niclas!
Tack för ditt svar. Jag studerar ätten Elfvencrona där stamfadern Nils Elfvencrona (1644-1707) var gift inte mindre än tre gånger. I en av Riddarhusets handskrivna stamtavlor över ätten, meddelas att Nils hade många barn i tidigare kullar. Dessa bör/kan ju då ha hetat antingen Nilsson eller Elfman. Elfman var det namn som flera av Nils Elfvencronas syskon upptog - ett namn som Nils Elfvencrona kan ha brukat som ofrälse - möjligen parallellt med hans patronymikon Arvidsson.
För några år sedan förekom en diskussion under Rubriken: Övriga släkter C-F, Elfman - den 12/3 2002, där en viss ryttare Håkan Nilsson Elfman förekommer. Efterson förnamnet Håkan funnits i en av de släkter som Nils Elfvencrona var ingift i - innan han i det tredje giftet adlades - kan ju rent hypotetiskt denne ryttare Håkan Nilsson Elfman vara en av Nils ofrälse söner. Möjligen kan man tycka att sonen till en kapten vid Älvsborgs regemente borde ha klättrat högre på den militära stegen men antagandet är inte orimligt.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
7
« skrivet: 2007-09-11, 09:49 »
Hej!
Den 13 juli ställde jag en intressant fråga till Rötters läsare. Jag fick inget svar. Men då jag misstänker att många inte hann se den - så upprepar jag den här:
Hej!
Jag vet inte om denna fråga varit uppe till diskussion tidigare.
Ett exempel;
En gift person adlas 1690 och introduceras 1692. Hans barn med den dåvarande hustru blir då automatiskt adlade.
Men vad händer med de barn eller med de kullar av barn som den nyadlade har med föregående hustru/hustrur?
Förblir dessa barn ofrälse? Är det någon som vet?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
8
« skrivet: 2007-07-13, 09:31 »
Hej!
Jag vet inte om denna fråga varit uppe till diskussion tidigare.
Ett exempel;
En gift person adlas 1690 och introduceras 1692. Hans barn med den dåvarande hustru blir då automatiskt adlade.
Men vad händer med de barn eller med de kullar av barn som den nyadlade har med föregående hustru/hustrur?
Förblir dessa barn ofrälse? Är det någon som vet?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
9
« skrivet: 2007-05-30, 09:45 »
Några ytterligare upplysningar om kyrkoherden Zackarias Bloms härstamning.
Möjligen är den pistolsmed Zackarias List som förekommer i Jönköpings tänke- och domböcker under 1600-talets senare hälft, en släkting och då möjligen en morfader till Zackarias Blom. I Jönköpings domböcker förekommer även, från 1640-talet och framåt, en pistolsmedsmästare Hans List.
Dessutom har jag på något ställe (har tyvärr glömt exakt var) i den småländska lokallitteraturen sett uppgiften att Zackarias Bloms farfar och farmor skulle vara kaptenen Håkan Blom och Cecilia Druva. I Krigsarkivets register över officerare finns dock ingen uppgift om någon kapten Håkan som skulle kunna sättas i släktrelation till kyrkoherden i Kalsvik.
Dag M. Hermfelt
10
« skrivet: 2007-05-21, 12:41 »
En av mina förfäder från Kronobergs län är Anna Kristina Blom. Hon föddes i Kalvsviks socken den 28/2 1746 (Enl. Växjö Stifts herdaminne).
Föräldrarna var kh. i Kalvsvik Zackaris Blom och Margareta Orre.
Anna Kristina Blom blev gift med underofficeren Erik Gustav Krusell. En bror till Anna Kristina var den kände läkaren; Carl Magnus Blom - sedermera lärljunge till Linn?.
Enligt uppgifter i herdaminnet var Zackarias Blom son till frälsefogden i Virestad; Carl Blom och Maria List.
Den här släktkretsen har varit relativt betydelsefull i regionen. Åtminstone på ett lokalt plan. Brukspatronen Magnus Blom på Ålshult (Almundsryd) kan ha varit en farbror till Kh. Zackarias Blom. Är det någon av Rötters läsare som har några upplysningar om, främst, släkten Bloms ursprung?
Dag M. Hermfelt
11
« skrivet: 2007-03-22, 14:39 »
Niclas!
Aningen intressant är sammanhanget att Sone Haraldssons [Silfversparre] hustru Birgitta Pedersdotter var dotter till Per Jönsson i Gismestad.(Liedgren PHT 1989, s. 7)
Gismestad och Harg ligger i samma socken (Vikingstad). Avståndet mellan gårdarna är endast ett par, kanske tre kilometer. De lågfrälsemän som vid denna tid (senmedeltiden med dess agrarkris) deltog i gårdstransaktioner bör ha utgjort en relativt begränsad skara. Om, rent hypotetiskt, ovannämde Peder Jönsson i Gismestad varit befryndad med Hans Jönsson i Harg och därmed då även med Jöns Stenssons [Halvjhort]hustru Bengta, bör ju Nils Pedersson Silfversparre ha kunnat åberopa bördsrätt när det gällde åtkomsten av frälse för Tostarps norregård som ju bevisligen 1493 ägdes av Per Jönsson [Halvhjort af Elmtaryd]. Inte sant? Birgitta Pedersotter var Nils Persson Silfversparres farmor. Är detta ett rimligt antagande och en möjlighet? Dvs som någon slags hypotes? Med rådande källäge går det ju knappast att fastslå ett sådant sammanhang.
Dag
12
« skrivet: 2007-03-22, 12:35 »
Hej Nicklas!
Jo, jag har sett Liedgrens utredning i PHT. Innan jag går vidare med mina funderingar och frågor skulle jag gärna vilja veta vad Du spontant har att säga om Nils Perssons [Silfversparre] åtkomst av Tostarps norregård. Enligt landskapshandlingarnas avkortningslängd skedde den runt 1571. Nils Persson är i litteraturen känd för sina vidlyftiga men kanske inte alltid olagliga gårdsaffärer. Här och där i Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Smålandsdelarna, förekommer uttrycket Nils Persson Silfversparres återbördade gods, eller liknande uttryck. Har Du några synpunkter på detta?
Dag
13
« skrivet: 2007-03-22, 10:51 »
Niclas m.fl.
Rättelse!
Jag ser ett fel i mitt inlägg av den 24/2-06. Det står en bit ner i texten Per Jönssons (Halvhjort) hustru Bengta ... Skall vara: Per Jönssons mor Bengta.
Dag M. Hermfelt
14
« skrivet: 2007-03-22, 09:58 »
Niclas Rosenbalck!
Se mitt inlägg i denna fråga av den 24/2 2006. Jag har alltså varit inne på samma tanke som Du. Läs gärna detta inlägg på nytt och återkom! Det skulle vara intressant att få diskutera ätten Silfversparres eventuella närvaro på Tostarps norregård i Rydaholms socken.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
15
« skrivet: 2007-01-26, 13:16 »
Ett förtydligande:
Zackarias Blom föddes, enligt Växjö Stifts herdaminne, den 23 juli 1701 i Virestad. Han dog 1759.
Fadern Carl Blom var gift med Maria List.
Dag M. Hermfelt
16
« skrivet: 2007-01-26, 12:57 »
Olof Bloms far bör väl, om han varit gift med en grevinna, haft en viss position i dåtiden. Kan han kopplas samman med med den Blom-släkt som utgår från frälsefogden Carl Blom i Virestad (Kronobergs län) - vars son Zackarias Blom blev kyrkoherde i Kalvsvik? Farfadern till Zackarias Blom skall enligt en notering i Josef Rosengrens Kinnevald och Norrvidinge härader (faksimiltryck 1975), ha varit en kapten Håkan Blom. Jag har tittad lite på det där men har inte med säkerhet kunnat lokalisera kaptenen i domböcker och rullor.
Dag M. Hermfelt
17
« skrivet: 2007-01-02, 10:46 »
Hej Lena!
Ja, så ligger det till. Du kan läsa mer om släkten Elfman och dess ursprung i Släkt och Hävd 1998.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
18
« skrivet: 2006-06-13, 10:52 »
Hej Lars-Åke!
Jag har också noterat att en viss Hedvig Elfman varit gift med Anders Zackrisson i Gårdsby socken, norr om Växjö.
Jag har främst forskat kring officerssläkten Elfman. Denna släkt leder sitt ursprung från majoren Arvid Nilsson, död 1683. Majorens söner antog släktnamnet Elfman - de kända sönerna: Nils, Christopher och Arvid, blev alla officerare - Nils adlades 1690 med namnet Elfvencrona och dog som stadsmajor i Göteborg 1707.
Det fanns en skräddare Ellman i Växjö under mitten av 1700-talet.Han hette Carl Gustav och jag tror att Din Hedvig kan vara en dotter till denne Carl Gustav Ellman. Det framgår av Kronobergs genealogiska förenings databas, att barnen till denne Carl Gustav ibland kallas för Elfman. Om det är avskriftsfel eller om det verkligen står så i originalkällan vet jag inte. Men möjligen är det så att denna släktkrets Ellman i Växjö stad är en gren av officerssläkten Elfman. En av skräddare Ellmans söner hette nämligen Christopher.
Jag skall söka vidare i nämnda databas. Kanske förekommer Hedvig där som dotter till denne skräddare. Jag återkommer i morgon med nya uppgifter.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
19
« skrivet: 2006-03-29, 12:56 »
Hej!
I den nya upplagan av Svenska medeltidsvapen (tr. 2001), har Jan Raneke i band I, s. 268, föreslagit en viss Olof Pedersson [Svenske]som tänkbar son till Per Jönsson [Halvhjort av Elmtaryd].
Vem kan denne Olof Pedersson vara? Är det någon som vet?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
20
« skrivet: 2006-03-21, 09:50 »
Stort tack Rune för Din information!
Hälsningar
Dag
21
« skrivet: 2006-03-20, 14:55 »
Hej igen!
Är det verkligen ingen forskare som kan svara på den fråga som jag ställde i denna diskussion den 28 februari?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
22
« skrivet: 2006-03-15, 13:18 »
Hej!
Etnologen Nils-Arvid Bring?us disputerade 1958 på avhandlingen Klockringningsseden i Sverige.(Stockholm 1958)
Boken, som ingår i Nordiska museets handlingar; 50, finns på de flesta, hyggligt stora, bibliotek.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
23
« skrivet: 2006-03-10, 14:34 »
Hej!
Den 28 februari ställde jag en fråga, i denna diskussion, som kanske ingen såg - eller kunde svara på. Jag försöker igen.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
24
« skrivet: 2006-02-28, 11:01 »
Hej!
Efter Västerås recess 1527 gavs möjligheter för frälset och andra grupper att återfå egendom som, efter Karl Knutssons räfst på 1450-talet, givits till kloster och kyrkor. Räknades återvunna kyrkogods som avlingegods eller som arvegods? Kunde den som återbördat en gård från kyrkan/kronan skänka den till vem han ville?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
25
« skrivet: 2006-02-24, 15:06 »
Tack Kalle Thorsberg!
Tyvärr förlitade jag mig på en antavla på nätet och trodde därför att det var Sten Jönsson Foglare som var gift med en Bengta, och inte hans son Jöns. På tal om Karina i Vik. Kan Vik i Brasks släktbok stå för Vikingstad i Östergötland? Här kommer några lösa tankar utan många källhänvisningar - se det mera som en trevare ...
Enligt mina forskningar rörande gården Tostarp i Rydaholms socken - Jönköpings län, verkar det nämligen finnas kopplingar mellan äldre medlemmar av ätten Silfversparre och Per Jönssons (Halvhjort) släktkrets. Tostarp var före 1493 en frälsegård som tillhörde Per Jönsson. 1571 får Nils Persson Silfversparre (Enligt Smålands handlingars avkortningslängd) tillgång till Tostarps norregård som då blev frälse igen efter att en kort tid varit en skattegård. Jag misstänker därför att det finns ett samband mellan honom (Nils Silfversparre.)och Per Jönssons (Halvhjort) hustru Bengta, vars bror, Hans Jönsson, (Brev 31866, 14870120) bland annat hade jord i Harg i Vikingstad socken i Östergötland. Harg ligger i Valkebo härad och i detta härad ligger också socknen Slaka och gården Tollstorp där medlemmar av ätten Silfversparre bott. När Nils Persson Silfversparre fick tillgång till Tostarp 1571 bör han väl ha åberopat någon form av bördsrätt.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
26
« skrivet: 2006-02-23, 12:52 »
Hej!
Är det bekant vem Per Jönssons (Halvhjort) till Rönnäs, moder var? I svenskt diplomatariums databas över medeltiden - finns bland annat följande att läsa i brev Nr. 31866;(14870120)
Vpn Peter Jönsson i Rödznæs.
Innehåll: Vpn Peter Jönsson i Rödznæs (Rönnäs i Agunnaryds sn, Sonnerbo hd?1) ger till Linköpings domkyrka godset i Harg i Vikingstads sn, som hans framlidne morbror Hans Jönsson hade pantsatt för en skuld till nämnda domkyrka (brev 14791216).
Har någon några synpunkter på detta brev?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
27
« skrivet: 2006-01-12, 15:09 »
Hej!
Titta närmare i Rötter;
Släkter/Övriga släkter J-l/och där särskilt bidrag av Widell och Bringegård och där anförda källor. Det kan finnas information på andra ställen i Rötter - använd sökfunktionen. Om ett släktskap verkligen föreligger, det vet jag ju inte men onekligen börjar det lukta bränt när man läser bidrag om kyrkoherden (i Vetlanda)Birger Larssons ättlingar. Ätten Löwenadler är en gren på det trädet. Minns nu inte exakt hur ...
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
28
« skrivet: 2006-01-12, 08:47 »
Hej igen!
I Krigsarkivet finns följande noteringar om Per Larsson Kyllman:
Regementsräkenskaper före 1723.
Kronobergs regemente
Regementsslut 1678, s. 117+126;
Per Larsson Kyllmans sigill; från heraldiskt vänster en utgående arm som håller en treudd. Som hjälmprydnad; en treudd mellan 6 fanor eller standar.
Regementsslut 1685, s. 111; Britta Andersdotter signerar sin salige mans, Per Larsson Kyllman, spannmål, d. 13/2 1686.
S. 78 i nämnda regementsslut omtalar P.L. Kyllman som efterlämnat änka och fattiga små barn.
Möjligt är väl att denne Per Larsson Kyllman tillhör samma släkt som släkten/ätten Lövenadler.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
29
« skrivet: 2006-01-11, 10:13 »
Hej!
Jag har forskat en hel del på majoren vid Kronobergs regemente, Arvid Nilsson (ca. 1605-1783)och hans släktkrets. Arvid Nilsson fick en donation den 12/9 1652 vilken bl.a. omfattade Andersgården(Cronogården)och Olsagården i Kalviks by. Arvid Nilsson flyttade runt 1665 till gården Lökaryd i Rydaholms socken i Jönköpings län (en annan av hans donationsgårdar) och arrenderade ut Kronogården till Per Larsson Kyllman (som någon gång mot slutet av sin levnad hade titeln regementskvartermästare). Jag återkommer i morgon med lite fler uppgifter hämtade från mina excerpter men enligt material i Krigsarkivet (Regementsslut) var Per Kyllman vid sin död 1685 gift med Britta Andersdotter. I mina anteckningar finns också uppgifter om Per Larsson Kyllmans vapen. Två av sönerna gick i Växjö skola runt år 1700 enl. Växjö läroverks äldre matriklar, utg. av Ludvig Larsson. (Växjö 1925) Jag har, rent hypotetiskt, tänkt mig att denna Britta Andersdotter kunde ha varit släkt med majoren Arvid Nilsson. I Arvid Nilssons släktkrets är namnet Anders ett starkt släktnamn.
Jag återkommer i morgon med lite mer precisa upplysningar.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
30
« skrivet: 2005-10-20, 10:49 »
Hej igen!
På rad nio i mitt inlägg skrev jag skattenatur. Skall vara; krononatur.
Dag M. Hermfelt
31
« skrivet: 2005-10-20, 10:17 »
Hej!
Per Jonsson Rysstolk adlades 1575. I hans sköldebrevskoncept,(RA. Adelsbrev och adelsvapen. Vol. 1, Sabel) uppsattes ett antal gårdar som frälse i samband med adlandet.
Eftersom Per Jonsson vid denna tidpunkt arbetade i det kungliga kansliet har han tydligen själv skrivit konceptet till detta sköldebrev. Handstilen tyder på detta och det torde också innebära att han personligen haft kännedom om de gårdar som nämns i konceptet. I konceptet nämns, för det andra, två donationsgårdar i Kronobergs län, en skattegård i Ellinge och en klostergård i Kärringe by i Sunnerbo härad i Småland. Dessa gårdar är lätt identifierbara i landskapshandlingarna utifrån deras ränta. I konceptet omnämns dessa gårdar som twå wåre och cronones gårdhar. Detta har fått Jan Samuelsson (I: Aristokrat eller förädlad bonde.,1993) att förmoda att gårdarna varit av skattenatur, men troligen betraktade de tidiga vasaregenterna även skattegårdar som tillhöriga kronan.
Konceptet nämner inledningsvis andra men icke namngivna gårdar som tilldelas Per Rysstolk under frälse. Det står: skänke och giffe honom och hans rätte effterkommande arffuinge frijheet och frelse på de godz och gårdar som han på sitt möderne ähr bördigh till, doch deh som frelse ähr tilförende....
Enligt Elgenstierna var Per Jonsson Rysstolk gift med en syster till Jon Markusson, stamfader till ätten Galle i Sverige. Man kan undra var dessa äldre frälsegårdar som tillhört Per Jonsson Rysstolks möderne, varit belägna? Enligt Almquists Upplandsdel av Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, fick Per Rysstolk år 1576 från en viss Zeibnsky, inlösa ett antal gårdar i Sko socken i Uppland. Dessa var; Bagarbo, Kaddala och ett par gårdar i Säby by, alla i Håbo härad.Gårdarna hade tidigare varit tillhöriga Skokloster. Kan det vara så att dessa gårdar i Uppland varit frälse under Per Jonsson Rysstolks mödernesläkt innan de skänktes eller kom under Skokloster?
Kan någon läsare kommentera detta?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
32
« skrivet: 2005-10-06, 09:58 »
Utmärkt!
Jag hör av mig.
Dag M. Hermfelt
33
« skrivet: 2005-10-06, 08:53 »
Hej!
Tack för upplysningen. Finns det möjlighet att få se detta material vid ett besök på RAÄ:s arkiv?
Dag M. Hermfelt
34
« skrivet: 2005-10-05, 16:17 »
En fråga angående projektet, Det medeltida Sverige Uppland., närmast ställd till Kaj Janzon.
Ingår Håbo härad i någon av de 8 delar som föreligger om Uppland?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
35
« skrivet: 2005-09-22, 10:55 »
Hej!
Angående Krister Anderssons inlägg av den 22 augusti om Lars Broke:
I: Almquist, Johan Axel,. Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, Bd. 4 (Stockholm 1923), nämns fogden Lars Pedersson Broke, verksam på 1530-talet i sydfinland. Huruvida han var besläktad med de Brokar i Småland, som jag redovisat i mina inlägg, är ovisst och går sannolikt aldrig att belysa. Men vi vet bl.a. från Eric Anthoni?s avhandling om det finska frälset, (Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel (Helsingfors 1970), att frälsemän stationerade på olika uppdrag i Finland, dels oftast hade rikssvensk härstamning, dels att dessa många gånger upprätthöll kontakter med provinser i det egentliga Sverige, inte minst när det gällde giftermål. Det finska frälsets rörlighet var stor under unionstiden.
Att Lars Pedersson Broke skulle ha haft släktkontakter i Sunnerbo härad i Småland kan därför inte uteslutas. I mitt ovanstående inlägg av den 9 september nämns skattebonden Markus i Salevara (Sunnerbo hd) som fader till Jon Broke i Tostarp (Rydaholms sn) och farfader till kyrkoherden i Rydaholm/Gällared, Knut Broke.
Namnet Markus har vid denna tid varit mycket ovanligt i Sunnerbo härad, åtminstone i provinsens tiondelängder (Se: Fredriksson, Ingwar., Svenska personnamnsstudier, Stockholm 1961), men betydligt mera frekvent i Uppland och i södra Finland(!!). Längre än så kan man för närvarande inte komma i denna fråga.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
36
« skrivet: 2005-09-09, 12:46 »
Hej igen!
För att inte denna Broke-diskussion skall avstanna helt vill jag andraga följande. Möjligen kan texten bli för tung och osammanhängande men jag svarar självklart på de frågor som kan dyka upp:
I G. Molins Smolandi Upsalienses, Bd.I, (1593-1625),finns på s. 45 f., uppgifter om en släktkrets med rötter hos bonden Markus i Salevara i Sunnerbo härad (Småland). Enligt Molin, som hämtat uppgifterna fråmn Sunnerbo härads dombok från år 1619, hade denne Markus barnen; Jöran (Kyrkoherde m.m.), Lars, Jon, Halvard, Christian, Per och Gunnar. Sonen Jon har gått att identifiera som fadern till kyrkoherden i Rydaholm Knut Jonsson Broke, död 1619. (SoH 2000, s. 41ff) År 1550 var denne Jon Markusson, enl. tiondelängden, bosatt på Tostarps södergård i Rydaholms socken (Östbo härad) och benämns där Jon Broke. I min uppsats (Ätten Galle i Sverige; SoH 2000) framkastar jag hypotesen att släktkretsen från Markus i Salevara, agnatiskt skulle kunna tillhöra samma släkt som ätten Galle i Sverige, vars stamfader Jon Markusson vid samma tidpunkt (1550 och några år tillbaka) bebodde Tostarps norregård. Hans Gillingstam, som läste mitt manus - verkade gilla en sådan tanke. Denne Jon Markusson hade söner med namnen Jöran, Gunnar och Per; namn som också förekommer hos Markus i Salevara barn. (Byn Tostarp har och hade 1543 endast två gårdar av skattenatur vilket gör att den också hade en omisskännlig karaktär av släktby)
Före och efter Jon Brokes förekomst på södergården 1550 var gården bebodd av andra skattebönder vilkas ättlingar vid ett arvsskifte 1621 (Östbo härads dombok) betalade ättelev till Jon Brokes förmodade barnbarn, Nils och Per Knutssöner och Kerstin Knutsdotter.
Innan stamfadern till ätten Galle i Sverige, Jon Markusson, förekom på norregården (1546-1550), var nominatus i skattelängderna 1543-1545, bonden Harald.
År 1621 fick dåvarande rytterikorpralen och sedermera löjtnanten Nils Bengtsson i Lökaryd (Rydaholms sn) genom arv och köp den ena fjärdedelen av Tostarps södergård. Brodern Jöns Bengtsson fick den andra fjärdelen. Den andra hälften av gården överfördes efter samma villkor till Nils och Jöns kusiner Per Haraldsson och Per (sic) Haraldsson. Farfadern till dessa fyra personer var Jöns Haraldsson, skattebonde och av allt att döma också klockare i Rydaholm och under åtskilliga år bosatt på prebendegården Lökaryd i Rydaholms socken. Eftersom namnet Harald varit ovanligt i Östbo härad under denna period är det naturligt att i varje fall misstänka släktskap mellan personer i samma socken med detta namn. Det förefaller därför troligt att Jöns Haraldsson (aprox. född omkring 1520) varit släkt med den Harald som åren 1543-1545 var nominatus på norregården i Tostarp.
Namnet Harald förekommer också i släkten Wiesels stamträd. Den förste kände personen i denna släkt var Harald i Almås. Haralds i Almås son, Simon Haraldsson, hade en son som kallades för Måns Brokin. Möjligen finns det därför en koppling mellan den släkt Broke som härstammar från Marcus i Salevara och släkten Wiesel.
Med dessa rader har jag bara velat peka på ett möjligt samband mellan släkten Wiesel och den släkt som härstammar från Markus i Salevara. Möjligen tillhör också ätten Galle i Sverige samma släkter rent agnatiskt. Men tyvärr är källmaterialet nog för tunt för att vi skall kunna dra några sådana slutsatser. Så är det oftast när vi rör oss i den period där landskapshandlingarnas första längder för den årliga räntan började föras. Det är svårt att komma nedanför denna tid när det gäller våra skattebönder.
Dag M. Hermfelt
37
« skrivet: 2005-09-07, 10:24 »
Hej!
En korrigering som gäller rad 12 i mitt inlägg kl. 09.47.
Skall vara: Observera att Kyrkoherde Knut Brokes far var den Jon Broke som år 1550 ...
Dag
38
« skrivet: 2005-09-07, 09:47 »
Hej!
Kanske kan nedanstående notis ur Östbo härads dombok av den 9-10/5 1626, tillföra något i detta fall.I min excerpt är stavningen delvis moderniserad, ser jag.
Simon i Nederled och Peder Jonsson i Tostarp kärade till Jöns Jöransson uti Rydh om något arf efter salig mäster Knut i Rydaholm. Jöns är deras syskonbarn och varit deras målsman och de hava syskonskap för samma lösöre arf samt äger Jöns ... Jöran givet af arvet ... samt betalt gälden med Simon och Peder kommer en femte del till af arvet med Måns i Matill. 4 tunnor spannmål gavs Jöns Jöransson till målsmansdömet. Arvet var en (osv)... Protesterades om sin och sin far systers lott Kerstin sömmerska säger sig hava dem givit sin femte del. Rättens mening Jöns giver Simon Peder för allt deras kvota af bemälte arv.
Mäster Knut i Rydaholm är identisk med kyrkoherden Knut Jonsson Broke, död omkring 1619. I landskapshandlingar och på andra ställen i Östbo härads dombok, framgår att Simon i Nederled bar fadersnamnet Nilsson. Observera att Kyrkoherde Knut Brokes var var den Jon Broke som år 1550, enligt tiondelängden, var nominatus på Tostarps södergård i Rydaholms socken. (Släkt och Hävd 2000, s. 41-51). Kan det vara så att Jöns Jöransson i Rydh är samme man som den Jöns Broke i Rydh som är omnämnd i det föregående inlägget? I den släkt som kyrkoherde Knut Broke tillhörde förekom förnamnet Jöran i tidigare led. (se min uppsats i Släkt och hävd 2000). Kan någon kommentera detta?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
39
« skrivet: 2005-08-16, 11:39 »
Hej Olle!
Roligt att namnet BROKE dyker upp som egen diskussion. Jag har under flera år forskat kring personer som burit detta tillnamn, framför allt under 1500-talet i Småland. I släkt och hävd 2000, s. 41-51 har jag skrivit en uppsats med titeln; Ätten Galle i Sverige. I denna uppsats finns uppgifter om en släktkrets BROKE som rent hypotetiskt KAN ha anknytning till komministern i Sandhem Jon Bengtsson Brok[ius]. Namnet Jon förekommer nämligen bland de Brokar jag berör i uppsatsen och sannolikt även namnet Bengt. Jag återkommer med flera uppgifter längre fram.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
40
« skrivet: 2005-06-07, 15:07 »
Niclas Rosenbalck!
Jag vet heller inte vem Samuel von Vittinghoff var, men jag kan bidraga med följande:
Min anfader, löjtnanten vid Kronobergs regemente Christopher Arvidsson Elfman gifte sig 1703 i Jät (Kronob. l.) med en viss Katarina von Vittinghoff. Nu hör till saken att löjtnantens broder, fiskalen Arvid Arvidsson Elfman (fram till 1698? bosatt på cronogården i Kalvsviks socken, var gift med Anna Hartvik vars broder var den Barthold Hartvik som du nämner i ditt inlägg av den 16 mars. Måhända är ovannämnda Katarina von Wittinghoff en dotter till Samuel von W? Möjligen tillhörde han någon gren av ätten Fittinghoff/Wiettinghoff som inte var introducerad på det svenska riddarhuset och är därför okänd för Elgenstierna?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
41
« skrivet: 2005-05-13, 15:20 »
Hej!
Nja, det skulle förvåna mig mycket om jag har läst fel i regementsräkenskaperna i KrA och missuppfattat namnet Elling och att det i själva verket står Ellert eller något annat. Regementsräkenskaperna för denna period är ju också mycket prydligt förda och därför lätta att tyda. Under en kortare period tyckte jag mig kunna se kopplingar mellan Ellingar och Elfmänner (Jag forskar ju mycket i släkten Elfman), det var anledningen till mitt intresse för personer med namnet Elling.
Hälsningar
Dag
42
« skrivet: 2005-03-30, 09:04 »
Hej!
Jag har några slarvigt nedskrivna excerpter från Krigsarkivet i Stockholm. I serien Regementsräkenskaper före 1723. Infanteri. Jönköpings län. Regementsslut år 1697 finns följande uppgifter, sannolikt hämtade från verifikationerna i nämnda band;
Sven Elling [Löjtnant??][Gift med Annika Holm]
Adolf Svensson Elling [Troligen en son till ovanstående]
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
43
« skrivet: 2005-03-29, 14:35 »
Mats Hellgren!
Hej!
En fråga;
I Karlstad fanns under första hälften av 1900-talet en konditor Hellgren m. familj vilken var besläktad med en snickare Hellgren - som möjligen var möbelsnickare. Eftersom Du heter Hellgren och forskar i Värmland, tänkte jag att Du möjligen känner till andra släkter Hellgren i eller runt Karlstad. Känner Du till denna släktkrets?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
44
« skrivet: 2005-03-02, 09:35 »
Anneli Isaksson
Jag återkommer med uppgifter om Maja Lisa Elfman. Troligen har du helt rätt.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
45
« skrivet: 2004-11-03, 15:06 »
Hej Niclas!
Enastående generöst av dig att lägga ut detta dokument på Rötter! Ja, jag har sett målet i domboken men inte skrivit av det.
Målet rymmer ju åtskilligt intressant material om Gunnar Galle dy:s släktförhållanden och det är värdefullt att detta dokument nu finns utlagt i Rötter. Måhända borde hela denna diskussion för övrigt flyttas till Släkter, Introducerad adel, Galle?
Jag skall nu noggrant studera texten och återkommer därefter med mera information från mina excerpter om ägoförhållandena under 1500-talet för Tostarps båda gårdar samt med mer material om ätten Galle i Sverige.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
46
« skrivet: 2004-11-02, 11:08 »
Hej Niclas!
Jag förstår så väl att du inte kan ha synpunkter på allt som rör småländsk 15- och 1600-talsgenealogi men eftersom du levererade en intressant tolkning av en excerpt ur Östbo häradsrätts dombok för år 1626 (Tostarps södergård, Rydaholms socken), undrar jag om du sett och läst den fortsatta diskussionen i frågan (under denna rubrik)efter ditt svar den 22 oktober och om du eventuellt har några kommentarer till denna?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
47
« skrivet: 2004-10-27, 10:30 »
Hej Mikael!
Ja, jag är nog säker på att det inte rör sig om samme person. I prostarnas tionderäkenskaper för 1550 för Rydaholms socken och Tostarp, förekommer en viss Jon Broke på den ena (av allt att döma södergården) och på den andra gården skrivs Jon Markusson. De är förtecknade efter varandra i samma längd. Denne Jon Markusson är stamfader för adliga ätten Galle i Sverige. Den andre, Jon Broke, har fadersnamnet Markusson (detta patronymikon står dock inte i tiondelängden utan där står det bara Jon Broke) och är son till skattebonden Markus på Salevara gård i Sunnerbo härad (Angelstads socken eller Annerstad). Troligen är dessa båda personer mycket nära släkt, kanske är Jon Broke en brorson till Jon Markusson men detta återstår ju att bevisa.
Även jag har varit inne på tanken om inte Brokarna från Virestad varit besläktade med Brokarna från Salevara. Här finns namn som Harald och Simon som kittlar fantasin. Om Brokarna från Salevara och ätten Galle i Sverige, har jag skrivit i Släkt o Hävd 2001, s. 41-51. Där finns åtskilliga andra detaljer om både Jon Broke och Jon Markusson samt om deras ursprung.
Hälsningar
Dag
48
« skrivet: 2004-10-26, 12:31 »
Niclas Rosenbalck!
Här kommer lite fler upplysningar kring vad som är känt om de båda gårdarnas tidiga 1500-talshistoria i Tostarp. Vid tiden för upprättandet av 1500-talets jordeböcker för den årliga räntan, som för Rydaholms socken påbörjades 1543, fanns det två kända gårdar i Tostarp. Senare kom den ena att kallas södergården och den andra för norregården.
I Svea hovrätts arkiv finns en serie handlingar som heter Liber Causarum. I vol 51 finns ett intressant inlägg om just Tostarp skrivet av adelsmannen Gunnar Galle d.y. (ca. 1568-1649 enligt E.). Gunnar Galle skriver att Tostarps gård (och här avses den gård som senare kom att kallas för norregården) år 1493 byttes av Per Jönsson till Rönnäs med Ryssby kyrka mot en gård i Stavshult i Agunnaryds socken. Per Jönsson hade alltså tidigare haft Tostarps gård men bytt till sig Stavshult från Ryssby kyrka. Från och med detta byte blev Tostarp (om det då fanns en eller två gårdar i byn är osäkert) en gård som ägdes av Ryssby kyrka.
Ryssbys norra sockengräns gränsade f.ö. mot Tostarps utjordar.
Gunnar Galle skriver vidare att hans farfar, Jon Markusson, fick gården av sin frände herr Gudmund i Rydaholm. När har då herr Gudmund förvärvat Tostarp? Gustav I vistades år 1526 under några dagar i Rydaholms prästgård (Se: Gustav den I:s utgivna brev). Otroligt är väl inte att gården vid denna tid övergått i Gudmunds ägo som en gåva från kungen.
Kan nu detta sammanhang, dvs. att Ryssby kyrka tidigare ägt (i alla fall) Tostarps norregård, ha någonting att göra med att Nils Bengtsson 100 år senare återkrävde ett torp som en gång skänkts till Ryssby kyrka och som åtminstone 1626 låg under Tostarps södergård?
Nils Bengtsson farfar hette Jöns Haraldsson och enligt mina forskningar var han troligen klockare i Rydaholms socken och under en period bosatt på gården Lökaryd i samma socken. Han bör också ha varit jordägare i Tostarps södergård efter som sonen Bengt Jönsson under 1550-talet och många år framår var nominatus där i längerna för tionde och årlig ränta. År 1543-1545 förekommer också en skattebonde Harald (namnet är mycket ovanligt i Rydaholms socken vid denna tid) som nominatus för Tostarps norregård (sic). Denne Harald efterträds av Jon Markusson - Galleättens stamfar.
I min uppsats i Släkt och hävd (som jag relaterade till i mitt förra inlägg) finns andra upplysningar, bl.a. om släkten Broke som nog alldeles säkert varit nära befryndade med Gallarna - möjligen också rent agnatiskt. En viss skattebonde Jon Broke - utan tvekan fadern till prästen Knut Broke i Rydaholm/Gällaryd - finns också som nominatus på Tostarps södergård 1550, enligt en tiondelängd.
Får du Niclas - eller någon annan forskare - några spontana id?er på detta? Det skulle i så fall vara intressant att höra.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
49
« skrivet: 2004-10-25, 13:29 »
Hjärtligt tack Niclas!
Mycket bra! Jag skall nu penetrera mitt material kring de tidigare bönderna på Tostarp på nytt, för att se om din tolkning kan ge mig några aha-upplevelser och om forskningen kan föras framåt.
Forskningen kring Tostarps bys båda gårdar - söder- och norrgården - är mycket intressant och spännande, kanske främst genom förekomsten av stamfadern för ätten Galle i Sverige, Jon Markusson, på norregården 1550 (tiondelängd). Jon Markussons sonson Gunnar Galle, skriver åtskilliga inlagor till Svea hovrätt omkring 1619, där han kräver tillbaka flera gårdar, bl.a. Tostarp i Rydaholms socken
Gunnar Galle skriver där bl.a. att Tostarps gård (Om det är norregården som avses eller om det då endast fanns en gård i byn är inte lätt att veta)gavs till Jon Markusson av dennes frände herr Gudmund i Rydaholm. Eftersom prästerna före reformationen i alla fall borde leva i celibat, är det ju möjligt att gården gått i bakarv från herr Gudmund till Jon Markusson och att herr Gudmund och Jon Markusson varit förslagsvis kusiner. Det är ju inte längre helt osannolikt att Nils Bengtsson härstammade från herr Gudmund på ett liknande sätt som Jon Markusson gjorde. Jon Markusson och hans adlade son Gunnar Galle och den oadlade sonen Per Galle, hade ju anknytning till Ryssby socken där de ägde gården Ugglansryd.(?)Jag har skrivit en uppsats i Släkt och hävd 2000:1 om ätten Galle i Sverige där jag lite närmare diskuterar möjligheterna för Jon Markussons härstamning. Möjligen kan din tolkning av domboksnotisen 1626, göra det möjligt att framledes ytterligare kunna tänja något på frågan om Tostarpsböndernas eventuella gemensamma härstamning med ätten Galle i Sverige. Det vore roligt.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
50
« skrivet: 2004-10-15, 11:11 »
Kanske borde jag tillägga att Nils Bengtsson vid tiden för detta mål (1626), var ägare till halva Tostarps södergård tillsammans med brodern Jöns Bengtsson. Brödernas far, Bengt Jönsson, står som nominatus för södergården redan i 1561 års längd för den årliga räntan. Bengt Jönssons far, Jöns Haraldsson (omnämnd som Nils Bengtssons farfar i domboken för Östbo ca. 1621), finns inte upptagen i skattelängderna däremot finns en Harald som nominatus 1543-1545 för Tostarps norregård. Släkten har sannolikt djupa rötter i Tostarps by, sannolikt före reformationen.
Dag M. Hermfelt
51
« skrivet: 2004-10-15, 10:12 »
Hej!
Jag skulle sätta värde på om någon forskare har synpunkter på tolkningen av nedanstående domboksnotis. Det gäller Östbo häradsrätt i Småland den 21 april 1626. Notisen finns i den renoverade domboken som förvaras i Göta hovrätts arkiv i Jönköping. Här följer först själva målet eller ärendet ordagrant avskrivet. Därefter mina funderingar på hur man skulle kunna tolka innebörden. Det är här som jag behöver sakkunnig hjälp.
Kom för rette Måns Bängtsson i Tryggarp, Olof i Skaftarp och Byrgie i Skripery vitnade och bekiende att Tostarpa torp som till förende låg under Tostarpa gårdh, gafz till Ryssby kyrkia och gafz der af 3 [lispundtecknet] jern, och sedan skrefz deet under Cronan, thet och i fejdetiden skattlades af Lasse Rasmusson för 3 [lispundtecknet] smör. Här på klandrar velachtat Nils Bängtsson i Lökaridt och begierer dett under gården igien. Sattes up till widare ransachningh.”
Gården som avses var ett torp som låg under Tostarps södergård i Rydaholms socken. Min undran är nu vad som avses med meningen; ” gafz till Ryssby kyrkia och gafz der af 3 [lispundtecknet] jern”. Under medeltid och senare har det varit vanligt att frälset (och sannolikt även medlemmar ur de mera förmögna bondesläkterna) skänkt jord till kloster och kyrkor, ofta för att bli hågkomna i böner och mässor framledes. Att vissa gårdar räntade i järn har heller inte varit helt ovanligt i Östbo och Sunnerbo härader, någonstans i närheten av Tostarps nuvarande södergård kan det därför finnas slagghögar som minner om järnframställningen.
Skänktes den lilla gården i Tostarp till Ryssby kyrka eller har den en gång sålts dit? Avser uttrycket ”och gavz der af 3 lispund jern” bara att detta belopp var vad gården räntade. Kan gården ha skänkts till Ryssby kyrka (Ryssby socken gränsar till Rydaholms socken) redan under den katolska tiden? I källmaterialet är gården upptagen som ½ kyrkogård från 1580-talet, om jag inte minns fel. Dessförinnan är den inte förtecknad i längderna för den årliga räntan. Var det någon slags kutym under 1500-talets mitt att göra anspråk på gårdar som skänkts till kloster och kyrkor, särskilt före reformationen? Jag tycker mig ha sett flera exempel på detta här och var i litteraturen.
Nils Bengtsson i Lökaryd är sedermera löjtnanten vid den västra smålandsfanan. Lasse Rasmusson är bekant som fogde i häradet under en period på 1500-talet. Har någon forskare synpunkter på detta?
Dag M. Hermfelt
52
« skrivet: 2004-09-27, 14:53 »
Hej!
Det som Eva Leksell skriver i inlägget under denna rubrik Begreppen frälsebönder och skattebönder har ju inget med härstamning att göra utan det handlar om vilken jord de brukar. Jag undrar om inte frågan ändå är lite intressant. Vad vet man om det sociala ursprunget till frälsets arrendebönder efter det att träldomen slutligen upphörde vid mitten av 1300-talet? Har dessa i stor eller i viss utsträckning varit ättlingar till trälar? Det är väl ändå ganska troligt? Är de arrendebönder (kronans, kyrkans och frälsets bönder)som framträder i de tidigaste längderna för den årliga räntan under 1530-talet, i stor eller i hyggligt stor utsträckning själva trälättlingar och hur bör man se på dessa längders skattebönder och deras sociala ursprung? Det finns väl inte annat än spridda och fragmentariska jordeböcker för perioden dess förinnan, där frälsets bönder i bland förekommer med förnamn - men oftast är väl bara gården nämnd i dessa längder. Källäget är därför mycket tunt.
Men, vågar man - eller kan man, ens spekulera meningsfullt i denna intressanta fråga? Jag tycker mig minnas att kulturgeografer och medeltidsarkeologer har berört detta ämne i några sena avhandlingar.
Dag M. Hermfelt
54
« skrivet: 2004-05-10, 12:30 »
Nobelinus från Christianopel?
Under forskning i Skånska generalguvernementets arkiv (Landsarkivet i Lund)har jag i serien Brevskrivare stött på en viss Sueno Nobelinus. Han var, åtminstone från december 1660, praeseptor (lärare) för kommendantens vid Christianopels fästning i Blekinge, major Arvid Nilsson, söner. Här undrar man om inte tillnamnet Nobelinus härrör från andra stavelsen i ortnamnet Christianopel? (Äldre stavning; Christianobel) När majoren Arvid Nilsson 1661 avgår som kommendant följer Sueno Nobelinus med familjen till Kalvsviks säteri i Kinnevalds härad (Kronob. l.) och förekommer någon gång i början av 1660-talet i häradets dombok.
Dag M. Hermfelt
55
« skrivet: 2004-05-05, 12:55 »
Det fanns en erkänd och lokalt framstående konstnär i gamlebytrakten (Norra Kalmar län) under 1950-1960-talen och kanske även senare. Han bodde nära Casimirsborgs slott, ngn. halvmil eller så från Gamleby och hette Sture Wikström. Vid mitten av 1950-talet var Sture Wikström ca. 40-45 år gammal. Min far äger en tavla av denne Sture Wikström, målad vid slutet av 50-talet men i en helt annan och abstrakt konststil än ovanstående avbildning. Wikström är sannolikt representerad på olika konstmuseer i regionen.
Dag M. Hermfelt
56
« skrivet: 2004-05-03, 12:45 »
Hej!
Ja, jag tror att du har rätt. Så kan det vara. Avståndet mellan Ekamåla och Fiskestad är ju bara någon eller högst ett par kilometer, inte sant?
Tack från
Dag M. Hermfelt
57
« skrivet: 2004-05-03, 10:33 »
I Kungl. Kronobergs regementes officerskår samt civilmilitära personal af officers rang 1623-1896, av Gunnar Hylt?n Cavallius (Stockholm 1897), anges på s. 55 att sedermera fänriken vid Kronobergs regemente Eric Nilsson även hade epitetet i Frykestad.
Orten/gården finns inte i Rosenbergs handbok och är troligen feltolkad av Cavallius. Är det någon läsare som tror sig veta vilken ort som avses? Eric Nilsson i Frykestad är möjligen densamme som den Eric Nilsson som 1655, som sergeant på Eric Slattes kompani var bosatt på, eller njöt räntan av, Ekemåla i Väckelsångs socken. (KrA. Regementsräkenskaper. Infanteri Småland. Regementsslut 1655). De militära rullorna, som inte är genomgångna, torde väl annars ge besked.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
58
« skrivet: 2004-04-27, 09:25 »
Hej Olle och tack!
Enligt jordeböckerna för perioden är det just kronogården som var säteri och därmed befriad från skatt. Därför utesluts kronogården ofta i jordeböckerna. Det mesta talar för att Arvid Nilssons far var löjtnanten vid Smålands ryttare, Nils Bengtsson, bosatt på Lökaryd i Rydaholms socken. Flera av Arvid Nilssons barn kallade sig Elfman. Arvid Nilsson levde 1682 men var salig i december 1683. Här kan alltså Almquists uppgift (levde 1676)korrigeras något. Arvid Nilssons enda kända hustru hette Eva Schmides (Schmitt).
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
59
« skrivet: 2004-04-26, 11:21 »
Ingolf Berg!
Jag har med stor behållning läst din uppsats i Kalvsviks hembygdsförenings årsskrift 1992(24) om bebyggelsen och utvecklingen i Hagstad unde de senaste 500 åren. På s. 12 berör du som hastigast majoren Arvid Nilsson som under en period (1652-1679(?)hade ett säteri i Kalvsviks by. Har du några uppgifter att lämna om denne major, utöver de uppgifter som finns i P.G. Vejdes Kronobergs läns herrgårdar? För ca. 10 år sedan besökte jag dagens kronogård i Kalvsvik eftersom jag var intresserad av eventuella lämningar efter Arvid Nilssons säteri. Kronogården har, trots skiften, legat på samma eller ungefär samma plats genom tiderna. Dåvarande ägaren till kronogården upplyste mig om att det intill nuvarande bostadshuset fanns en jordhög som man inte kände ursprunget till. Kan denna jordhög möjligen vara en lämning efter en tidigare säteribyggnad. Vi vet från säterirannsakningen på 1670-talets slut att Arvid Nilssons säteri inte var synnerligen väl bebyggt, ett uttryck som antyder att säteriet inte nämnvärt skilde sig från övriga gårdar i byn. I den av Länsstyrelsen i Växjö nyligen (2003)utgivna boken I Vejdes fotspår : bland herrgårdar i Kronobergs län, saknas uppgifter om Arvid Nilssons säteri. Troligen har författarna inte kunnat hitta platsen för hans byggnation. Arvid Nilsson hade även ett andra säteri, nämligen Lökaryds mellangård i Rydaholms socken. Där bodde han från ca. 1665 och arrenderade ut säteriet i Kalvsvik till regementskvartermästaren Per Larsson Kyllman. Jag är medveten om att detta diskussionsinlägg har kommit att avlägsna sig från rubriken: Ulfsax. Arvid Nilsson är stamfader för adliga ätten Elfvencrona, mitt inlägg bör kanske placeras där?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
60
« skrivet: 2004-03-29, 12:59 »
Intressant att denna släkt dyker upp i Rötter. Jag har inte bedrivit någon forskning i denna Blom-släkt men det skulle förvåna mig något om inte denne brukspatron Magnus Blom på Ålshult skulle vara släkt med kyrkoherden i Kalvsvik, Zackarias Blom (1701-1759)[Wäxjö stifts herdaminne samt SBL; Blom, Carl Magnus].
Kalvsvik ligger endast drygt någon mil nordväst om Ålshult i Almundsryd socken.
Zacharias Blom hade sonen Carl Magnus, berömd läkare. Enligt Ny smålands beskrivning (kyrkoherdelängd Kalvsviks församling)var Zacharias Bloms far frälsefogden i Wirestad socken, Carl Blom.Enligt herdaminnet hette modern Maria List.
Möjligen skulle Magnus Blom kunna vara en farbror till kyrkoherden Zackarias Blom i Kalvsvik, men det återstår ju att bevisa. Jag vill bara peka på den möjligheten.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
61
« skrivet: 2004-01-26, 15:39 »
Känner någon Vederslövsforskare till soldaten Fredrik Vik, tjänande för soldattorpet under Vederslövs gatugård? Enligt GMR för Kronobergs regemente och HFL för Vederslövs socken var han född 1783. Första gången han förekommer i GMR är 1803. Där och i flera följande rullor har han Bengtsson som patronymikon och uppges vara från Blekinge. I den sista Generalmönsterrullan (1833)sägs han heta Danielsson och vara smålänning. Han var gift med Stina Månsdotter. Fredrik dog i Vederslöv 1859.
I KGF:s databas finns en Fredrik Danielsson, född i december 1782 i Lenhovda socken, som son till bonden Daniel Jonsson i Östrabo och hans hustru Kerstin Henriksdotter. Jag har ännu inte haft tillfälle att följa upp denne Fredrik i Lenhovdas husförhörslängder och eventuellt vidare.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
62
« skrivet: 2004-01-26, 11:29 »
Den finländske historikern Kaarlo Wirilander skrev 1982 avhandlingen Herrskapsfolk. Wirilander skriver under rubriken; Stånd och temperament (1600-talet): Bland de naturliga temperamenten betraktades utan tvivel det koleriska som värdefullast. Ädelmod, stolthet, sturskhet och mod var kännetecknande för kolerikern, ära var hans främsta mål. Men så var också det koleriska temperamentet närmast de ledande samhällsmedlemmarnas temperament... Ja, de koleriska egenskaperna förknippades genomgående som ståndskarakteristika med adliga personer och adelskap. En verklig adelsman såg eldig och barsk ut... Han hade också stora knöliga leder och blodrikedomen gjorde hans ådror starkt blåskiftande. Just denna s.k. blåblodighet betraktades som typiskt kännetecknande för en person av högre stånd, överhuvudtaget för adelsmän. Å andra sidan visste man att kolerikerns blod var tun, fin, kraftig och bewekelig, dess omlopp kraftigt och snabbt, och denna särart hos förnäma människors blod ledde - som den nyssnämnde Gustaf Reuter förklarade - till att ådrorna synas stora, när blodet drifwes mycket uti them men äro dock trånga. Blodådrorna syntes alltså tydligt under huden. Genom den urgamla samordningen mellan ett koleriskt lynne och ett kraftigt blodomlopp kom man sålunda oundvikligen till föreställningen att blått blod som sådant var nära förknippat med adelskap.
Wirilander, s. 34 f.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
63
« skrivet: 2004-01-22, 12:39 »
Kaptenen vid Älvsborgs regemente, Nils Arvidsson, adlades 1690 (introducerades 1693) med namnet Elfvencrona. Han blev år 1700 stadsmajor i Göteborg och dog 1707. Enligt Elgenstierna (och där kontrollerade källhänvisningar) var Nils Elfvencrona son till sedermera majoren och fästningskommendanten Arvid Nilsson, död 1683. Denne var smålänning till börden och sannolikt född i Rydaholms socken i Jönköpings län. Arvid Nilsson var 1633 löjtnant vid Jönköpings regemente och 1636 löjtnant vid Kronobergs regemente.(Anakronistiska benämningar eftersom regementena ännu vid denna tid hade namn efter sina chefer) År 1644 blev AN kapten och 1658 kommendant vid Christianopels fästning i Blekinge.
(Se: Släkt och hävd 1998:3/4)
Har någon forskare stött på noteringar om denne officer Arvid Nilsson i det småländska och/eller i det Blekingska domboksmaterialet för perioden 1630-1683 skulle sådana uppgifter intressera mig mycket. En trolig fader till AN är rytterilöjtnanten Nils Bengtsson, ca. 1580-ca 1662, under många år bosatt på Lökaryd i Rydaholms socken, Jönk. l.
Dag M. Hermfelt
64
« skrivet: 2003-11-20, 13:35 »
Fortsättning:
Av ett parti av en handskriven stamtavla (signerad Lennart Elfman)framgår att Arvid Elfmans son Anders Elman (fältväbel)haft åtminstone sju barn. Dessa var:
Johan Adolf 1732-1795 notarie, gm Brita Björkman
Anna Maria 1735-1821, gm Hieronymus Johansson
Erik 1732-1816, fänrik, gm Anna Stina Risberg
Anders 1742-1795, hovkamrerare (God vän till Bellman)
Carl Magnus 1745-1810 kronolänsman
Ebba Catharina 1742-1834 gm rådman Sven Blidberg
Gustaf 1752-1795 tjänsteman i Charta Sigillataverket
Jag kan naturligtvis inte gå i god för dessa uppgifter. Men detta är vad jag kan åstadkomma när det gäller den här släktkretens sammanhang.
Hälsningar
Dag
65
« skrivet: 2003-11-20, 13:03 »
Anders Berg!
Tack för uppgifterna om sergeant Anders Haraldsson Ek, m.fl.
Hälsningar
Dag
66
« skrivet: 2003-11-20, 13:00 »
Hej Elisabeth!
Har gjort vissa fynd i mina pärmar. Där fanns bl.a. en avskrift av en likvidationsakt i Riksarkivet som jag fått av en släkting för länge sedan. Tyvärr saknas signum. Av handlingen framgår att Löjtnanten Arvid Elfman är far till Anders Elfman, den blivande fältväbeln. Jag citerar ett stycke:
... efter wår aflidne sahlig fader Hr Arwid Elfman som warit Lieutenant wid Elfsborgs regemente; och jämwähl uti riksens höglofliga Ständers Contoirs penningar därpå å wåra wägnar emottaga och qwittera. Gällandes wi för godt och gilltigt ... Bosared d. 17 Maij 1739.
And: Elfman
Anna Maija Elfman
Ad: Elfman
Nils Elfman
Lisa Elfman
Jean Elfman
Eva Elfman
At dessa benämnde afledne Lieutenanten herr Arwid Elfmans barn äro des rätta arfwingar, etc...
Joh: Kuylenstierna
P:U: Baalack.
67
« skrivet: 2003-11-19, 16:16 »
Hej Anders och tack för svar!
Ja, Jon Eriksson är en ana till mig. I somras fick jag, tack vare hjälp från dig och Ingrid Clenman, veta att min fffmf Tulson Mossberg, härstammade från Matberga i Farstorps socken. Kanske minns du det? Bussigt nog fick jag en hel del anor till Tulsson av Ingrid. Tulson föddes d. 1/2 1769 i Matberga. Fadern var Sone Tulsson från Visselfjärda och modern Sara Trulsdotter från Matberga.
Hälsningar
Dag
68
« skrivet: 2003-11-19, 15:50 »
Elisabeth!
Låt mig få rota lite i mina excerpter. Kanske kan jag hitta några uppgifter där? Jag har en kopia av ett brev från en lektor Lennart Elfman, vilken var en entusiastisk släktforskare under 1930-1940-talen. Han levererade ett släktmaterial (släkten Elfman) till Gustaf Elgenstierna, som på den tiden redigerade Svenska släktkalendern. I brevet redogör Lennart Elfman för sina forskningar kring släktens ursprung. Originalet finns i KB:s handskriftssektion. Möjligen står där något om Anders Elfman och hans barn. Jag återkommer i morgon om jag hittar någonting av värde. Men kanske kan det vara värdefullt för andra forskare att veta att de till Elgenstierna insända underlagen för åtskilliga årgångar av Svenska släktkalendern finns i KB. Här kan man säkerligen hitta många intressanta uppgifter, då Elgenstierna nog uteslöt mycket vid redigeringen av släkthistorikerna
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
69
« skrivet: 2003-11-19, 10:01 »
Anders Berg!
Ang. namnet Truls i släkten Skarp från Långaryd/Femsjö.
Intressant nog heter en av Jon Erikssons i Matberga söner Truls. Denne föddes i Matberga den 20/12 1706. Men namnet kan naturligtvis också ha kommit in via moderns släkt.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
70
« skrivet: 2003-11-19, 08:48 »
Hej!
Jag tillhör en gren av den här Elfmansläkten och härstammar från en kusin till Anders Elfman. Jag har faktiskt inte forskat någonting kring Anders Elfmans släktkrets. Det är väl möjligt att uppgiften om att Anna Maria är dotter till Anders Elfman är hämtad från någon likvidationshandling i KrA eller i Riksarkivet (Biographica?).
Hälsningar
Dag
71
« skrivet: 2003-11-18, 16:06 »
Hej Elisabeth!
Javisst! Anna Maria Elfman var dotter till fältväbeln i Mårdaklev Anders Elfman. Fler andra uppgifter hittar Du nog i min uppsats om släkten Elfmans ursprung i SoH 1998:3/4. Jag har tyvärr inga tillgängliga uppgifter om syskonen till Anna Maria Elfman. Det material som jag har, har jag fått av en avlägsen släkting.
Bästa hälsningar
Dag M. Hermfelt
72
« skrivet: 2003-06-18, 12:40 »
Hej Anders och Niklas!
Ja, namnet Ellman är intressant i min forskning om släkten Elfman. Det hänger samman med att de belägg som finns av av namn vid 1600-talets slut eller 1700-talets början oftast inte är de inblandades egna namnteckningar utan resultatet av regementskrivares, domstolsfunktionärers, prästers och andra skrivares UPPFATTNING om hur namnet lät. Stavningen blev sedan där efter.
Ett exempel på lätt förvirring av namnstavning är skräddaren i Växjö, vid 1700-talets mitt, Carl Gustaf Elgman (?), vilken stundom skrivs Ellman i kyrkböckerna för staden. Om denne man, och hans barn har hetat Elgman, Ellman eller kanske ELFMAN är ju inte gott att veta. En av sönerna hette Christopher, ett namn som förekommer i den släkt Elfman som jag forskar i.
Ett annat exempel är ryttaren Bengt Elfman/Ellman i Östra Sallerup i Skåne vilken i de militära rullorna omväxlande skrivs Ellman och Elfman. Denne man var född på 1680-talet, blev ryttare 1703 och hemkom 1723 från rysk fångenskap. I kyrkböckerna för socknen dominerar stavningen ELLMAN. I närheten av Östra Sallerup ligger orten Ellinge som ju förstås kan ha inspirerat till namnet. Som så ofta är fallet med icke ståndspersoner födda i slutet av 1600-talet, är det svårt att komma vidare genealogiskt.
Jag har alltså noterat vissa ELLMÄNNER i materialet under åren men inte lyckats binda dessa personer med medlemmar av den släkt ELFMAN som jag forskar i. Jag är därför tacksam för uppgifter av det här slaget. Både Nils och Per Ellman är nykomlingar för mig.
Här skulle jag vilja passa på att göra en liten efterlysning. I Lunds stad förekom en hantverkarfamilj ELFMAN under 1700-talet. Den tidigast kände medlemmen var krukmakaren Christopher Elfman, enligt Lunds HFL född 1699 i Landskrona. Den timmermansmästare Erik Elfman som parallellt med honom förekommer i Lund kan vara en broder. Barnen till Ckristopher och Erik Elfman i Lund har namn som till en del förekommer hos Löjtnanten Christopher Elfman i Urshult (Min Elfmansläkt) (Kron. l), bl. a. det för tiden lätt ovanliga namnet Eva samt namnet Erik. Denne löjtnant var född ca. 1648 och hade barn i åtminstone två äktenskap. Jag misstänker släktskap mellan hantverkarna i Lund och denne löjtnant. Är det någon läsare som vet mera om Lundahantverkarna eller har uppgifter om någon Elfman/Ellman i Landskrona?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
73
« skrivet: 2003-05-05, 09:20 »
Hej Niclas!
Du kan få detaljerade uppgifter från Riksarkivet om vad för äldre material som ingår i Svea hovrätts arkiv och om vad som finns där av intresse för forskning exempelvis i landskapet Småland. Det finns sedan några år flera tryckta beståndsöversikter för Riksarkivet. Innan Göta hovrätt instiftades 1634, med säte i Jönköping, tog Svea hovrätt upp mål som rörde de sydligare landskapen. I serien Liber Causarum har jag själv funnit mycket intressant och givande material från Småland med genealogisk räckvidd.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
74
« skrivet: 2003-02-21, 11:05 »
Ett beklagligt slarvfel!
Ingrid heter Clenman och ingenting annat!
Dag
75
« skrivet: 2003-02-21, 09:04 »
Hej särskilt Ingrid Cleman och Anders Berg.
Mer om Tulson Mossberg.
Det goda råd som jag fått av Ingrid Cleman, nämligen att närmare studera Snickarämbetets i Kristianstad handlingar har burit frukt. När Tulson Mossberg 1791 kom till Östra Torsås socken står han i HFL antecknad som snickare. Själv trodde jag nog att han stått utanför skråväsendet och sysslat med enklare möbeltillverkning på landsbygden. Göingebygden är ju bekant för sina skickliga snickerihantverkare. Kristianstads snickarämbetes handlingar för 16-1800-talen är mikrofilmade (SVAR) men arkivet finns på Nordiska museet. Jag har nu genomgått dessa handlingar och gjort följande fynd.
År 1785 den 12 November var ordinarie sammankomst med Lofl. Snickare Ämbetet ... i Christianstadh
[Ärende]
Nr. 5
Efter ingifvande skriftl. contract låter åldermannen Mäster E. Fr. Zimmerman hos sig inskrifva gossen Tulson Sånasson att lära handtwercket uti fem år, räknat från sistl. Påsk detta år till samma tid år 1790. Hvarföre inskrifningsafgiften nu til lådan betalas. Prestebevis utlofvade ålderman att ofördröjligen anskaffa om gossens födelse och härkomst.
Den 16 dec. 1786 [Attest]
Att gossen Tulson Sönasson af Matberga är född af ärliga ägta föräldrar, fadern Söne Tulson och modern Sara Trulsdotter, som för detta bebodt en hemmans dehl i Matberga och Farstorps socken, samt att ha härstädes fördt ett ährligt och skickeligt lefverne, det wittnas här med. Och som han nu hafva begifvit sig till Christianstadh att lära handtwärck önskas honom lycka och wälsignelse der til. Han är född i Matberga åhr 1769, den 1Februari.
Eilert Trost
Probst och kyrkioherde
Hästveda den 28 October 1786.
Nu torde det inte längre råda några tvivel om att den Tulson Mossberg som kom till Östra Torsås socken i Kronobergs län 1791, också var den gosse Tulson Sånasson som i november 1785 inskrevs som lärgosse vid snickarämbetet i Kristianstad. Anders Berg har säkert helt rätt när han förmodar att efterleden i Matberga också bildat efterleden i namnet Mossberg.
Fallet Mossberg är ett gott exempel på vad initierade inlägg i Rötter kan betyda för att föra en viss forskning framåt. Tack Ingrid och Anders!
Hälsningar
Dag
76
« skrivet: 2003-02-17, 09:49 »
Hej Anders och Ingrid!
Hjärtligt tack för uppgifterna om Mossbergs eventuella härstamning. Jag skall försöka sätta mig in i dessa socknars historia och genealogiska möjligheter. Om vi nu har funnit Mossbergs förfäder så är det ju roligt att han stammar från rekorderligt folk, som du Anders skriver. Jag tycker kanske bara att det är aningen egendomligt att inte ett enda av Mossbergs barns eller barnbarns namn återfinns hos hans förmodade förfäder. Måhända hade han svårt att få gehör för namn som Sone, Truls, Tulson och Svenborg i reliktområdet Värend i Kronobergs län?
Hälsningar
Dag
77
« skrivet: 2003-02-14, 10:30 »
Tillägg:
Under rubriken Personnamn i Anbytarforum, finns en del intressanta uppgifter om namnet Tulson vilka antyder att namnet nog inte varit så extremt ovanligt i Göingeregionen som man kanske skulle kunna tro.
Dag
78
« skrivet: 2003-02-14, 09:25 »
Ingrid!
Här följer lite mer information om Tulson Mossberg/Måsberg. Enligt Östra Torsås Hfl. under 1790-talet (Saknar tyvärr exakt källhänvisning)skulle Tullson vara född d. 2 februari 1769 i Skåne och inflyttad till Östra Torsås från Stoby socken. Karin Johansson, som skrivit en uppsats om Tulson Mossberg i hembygdsboken Östra Torsås, (Årsbok / Östra Torsås hembygdsförening 1976/1978, s. 90-94, Tullsson Mossberg. Om de stora bränderna i Växjö och Hörda.), anger samma födelsetid, d. 2/2 1769) som jag har i mina excerpter. Eftersom namnet Tulson sannolikt varit ovanligt, eventuellt lokalt använt i delar av Göinge härader och också kanske stannat i vissa släkter, så är din uppgift om en Tulson född i Farstorps socken d. 1/2 1769 mycket intressant. Enligt uppgifter i Skånsk släktforskarkalender (1984?) förekommer dock namnet Tulson i flera socknar runt Hässleholm. Namnet Tulson (med varierande stavningar) finns däremot INTE bland Mossbergs avkomlingar. Jag känner till detta därför att Mossberg var min fffmf. Mossbergs barn, födda mellan 1798 och 1816 hette i tur och ordning: Johan (1798), Ingrid Maria (1799), Salomon (1802), Gustava (1805), Beata (1809) och Stina (1816). Namnen Johan, Ingrid Maria och Stina har förekommit i Mossbergs hustrus släkt. Namnen Salomon, Gustava och Beata har inte observerats i hennes släkt och KAN alltså vara släktnamn på fädernet. Namnet Beata gavs för övrigt till den dotter som föddes 1809 på Skye säteri i Uråsa socken (grannsocken till Östra Torsås) medan Mossberg var arrendator där. Möjligen är namnet Beata en spegling av namnskicket i denna säterikultur och saknar förankring i hans släkt. Faddrarna vid Mossbergs barndop verkar enbart bestå av vänner och släktingar på hans hustrus sida.
Kan husförhörslängderna för Farstorp och Stoby i Västra Göinge härad i Skåne föra fallet vidare?
Hälsningar
Dag
79
« skrivet: 2003-02-13, 08:52 »
Hej Ingrid!
Tack för ditt svar. Får jag återkomma i morgon med lite mer precisa uppgifter. Först då har jag tillgång till mina excerpter. Första gången Tullsson (Tulsson) förekommer i Östra Torsås husförhörslängder anges han vara snickare och inflyttad från Stoby. I Göinge fanns det ju skickliga möbelsnickare vid denna tid. Redan då bar han namnet Mossberg (alternativt stavat Måsberg)
Dag
80
« skrivet: 2003-02-12, 16:37 »
Är det någon forskare som konfronterats med en viss Tullsson Måsberg (alt. Mossberg) i eller kring Stoby socken i Västra Göinge socken i Skåne? Mossberg utflyttade från Stoby 1791 till Östra Torsås socken i Kronobergs län, enl. HFL Ö. Torsås. Han uppges där vara snickare. Förnamnet Tullsson är nog särskilt knutet till Skåne och kanske just till Västra Göinge härad. I Östa Torsås HFL uppges Tullsson vara född 1769. Födelseort och föräldrar okända. Mossberg blev så småningom hemansägare i Hörda by i Ö. Torsås socken (Kron. l.) och var även verksam som skillingtrycksförfattare.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
81
« skrivet: 2002-12-20, 14:10 »
Om uppgiften är hämtad från Gamlebys vigsellängder(Kalmar län)kan sägas att Memkrogen tillhörde Casimirsborgs säteri och låg vid nuvarande Hamngatan i Gamleby (Gamla byn). Casimirsborg ligger en knapp mil österut vid Gamlebyviken.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
82
« skrivet: 2002-12-16, 09:02 »
Gustaf von Gertten! Hjärtligt tack för dina råd angående uppföljningen av Catharina von Münsters anor. Jag skall kontakta GF. Intressant att höra att hennes familj nog kom från M?nster men att den där sannolikt hade ett annat namn. Hälsningar Dag M. Hermfelt
83
« skrivet: 2002-12-13, 15:54 »
Hjärtligt tack Niclas för dina synpunkter. Jag återkommer till dig längre fram.
Hälsningar
Dag
84
« skrivet: 2002-12-13, 14:00 »
Tack Niclas för tipsen! Jag har inga noteringar om Christopher Elfmans ev. utländska garnisonsorter, men de bör ju framgå av rullorna. Hans fader däremot, sedermera majoren vid Kronobergs regemente Arvid Nilsson, var under ett antal år under slutet av 1640- och början av 1650-talet som kapten stationerad i Wismar under långa perioder. Där har Christopher alltså till en del vuxit upp tillsammans med sina syskon. Genom Christophers mor (sannolikt tyska), Eva Schmedes, och också genom faderns yrke fanns ju kraftiga kontakter med Tyskland, f.ö. också helt naturligt under svensk storhetstid. Under svensk-skånska kriget 1675-76 var Christopher stationerad vid Marinregementet som fänrik och sedermera löjtnant. Mönstringar hölls ofta i Stockholm och på Dalarö. Christopher var då runt 30 år gammal. Möjligen kan han ha gift sig i Stockholm. Jag har också i boken: Ridderstad, Wilhelm,.Gula gardet 1526-1903 : bidrag till Kongl. Svea lifgardes personalhistoria, Stockholm 1903, sett uppgifter om ett par drabanter von M?nster knutna till detta regemente under början och mitten av 1600-talet. Men att påvisa ett samband mellan dessa drabanter och Catharina von M?nster blir nog besvärligt. Niclas! Jag tror inte du har sett att jag ställde en fråga till dig för ca. en vecka sedan under rubriken: Introducerad adel. Kåse. Har du någon kommentar till denna fråga? Hälsningar Dag
85
« skrivet: 2002-12-13, 11:13 »
Löjtnanten Christopher Elfman, bosatt på löjtnantsbostället Munkanäs i Urshults socken i kronobergs län (Småland)var enligt socknens död- och begravningsbok 1702 gift med Catharina von M?nster, som dog 1702, 54? år gammal enligt nämnda källa. Aprox. födelseår blir alltså 1648. Några andra belägg för hennes namn har jag inte funnit i svenska eller utländska källor. Namnet kan kanske antyda en härkomst från M?nster i Tyskland. Hur kan jag komma vidare med detta? Är det över huvud taget möjligt? Hälsningar Dag M. Hermfelt
86
« skrivet: 2002-12-10, 17:11 »
Ja, bilden är tagen i Gamleby. Jag kom till Gamleby 1950 och känner igen konturerna av det bakomliggande Garpedansberget väl. Utifrån järnvägsspåret att döma kan fotot vara taget i närheten av Gamlebys gamla (nu nedlagda) mejeri i vars omedelbara närhet Gamlebys nya brandstation (nu flyttade) förlades i mitten eller början av 1950-talet. Byggnaden på bilden känner jag inte till men den revs kanske redan under sent 40-tal eller tidigt 50-tal och fick väl så småningom ge plats åt den nya brandstationen.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
87
« skrivet: 2002-12-04, 16:16 »
Niclas Rosenbalck!
Ang. ditt inlägg av den 15/3 2000 om Arvid Kåses olika äktenskap. Enl. E. skulle han första gången ha varit gift med Elisabet som möjligen skulle kunna hänföras som en dotter till Anders Svensson(Stråle af Ekna). Meddelandet har E. fått av Karl Raab, en meddelare som tyvärr inte alltid är helt trovärdig. Om uppgiften har en riktig grund, kan då Anders Olofsson d.y.(Stråle af Sjöared) helt utmönstras som tänkbar fader? E. uppger att en son till honom (Börje Andersson) satt som landbo på en av Trulls Kåses gårdar. Har du några synpunkter på detta?
Hälsningar
Dag m. hermfelt
88
« skrivet: 2002-03-13, 10:49 »
Håkan!
Av mina excerpter kan följande utläsas om Håkan och Jonas/Johan Elfman i Myresjö:
1734 och 1737 var Håkan Elfman i Hieltaryd fadder vid barndop. Myresjö C:1, 5/6, s. 441 och 450.
Varken övriga faddrar eller barnens föräldrar har namn som antyder släktskap med Håkan. Håkan tituleras inte som ryttare, vilket ju kan förklaras med att han varit väl känd i grannskapet och inte behövde närmare presentation.
Generalmönsterrulla (GMR) Smålands kav. regemente 1724
Östra härads komp.
Nr. 99 Rusthållet Biädesiökull
Håkan Nilsson Elfman
GMR Östra härads kompani 1733:
Nr. 99 Biädesiökull
Håkan Elsman (Märk mönsterskrivarens stavning) 44 (år) 15 (tjänsteår) Smålänning.
GMR 1740 Östra härads komp.
Nr. 99 Biädesiökull
Håkan Elfman efter eget samt rusthållarens skrifteliga begieran afsuttet d. 21 febr. 1740. I stället samma data antagen Johan Elfman.
GMR 1744 Östra härads komp.
Nr. 99 Biädesiökull
Sventienaren Jonas Elfman 33 år gammal, tjänat 4 år, Smålänning
GMR 1753 Östra härads komp.
Nr. 99 Biädesiökull
Sventjenaren Jonas Elfman 42 år gammal, tjänat 13 år Smål. , gift.
Någon direkt koppling till militärsläkten Elfman kan inte göras utifrån dessa noteringar. Den ryttare Johan Persson Elfman som du dragit fram i Myresjö och som väl är identisk med GMR:s Jonas/Johan Elfman, kan ju inte heller vara son till Håkan Elfman. Måhända är det här bara fråga om ett vanligt soldatnamn vilket, som ofta varit fallet, ärvts av efterträdande ryttare? Namnet Håkan förekommer inte heller bland mina kända Elfmänner. Typiska manliga släktnamn för dessa under denna period är i stället namn som; Arvid, Christopher, Erik, Nils, Johan (Ja!), Adam Anders, Carl Magnus och Carl Gustaf, dvs. en namnflora som till en del var vanlig hos ståndspersoner.
Men vi måste fortsätta att hålla ögonen på dessa Elfmänner i Myresjö. Kan domböckerna för Östra härad ge någonting i denna fråga?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
89
« skrivet: 2002-03-12, 10:21 »
Hej Håkan!
Ja, jag har funnit ett par ryttare i Myresjö socken (Jönk. l.), Håkan Nilsson Elfman och Johan Elfman. Om dessa personer tillhör den militärsläkt Elfman, om vilken jag skrivit en uppsats i Släkt och hävd 1998:2/3, är väl ovisst. Jag lade ner en hel del tid på detta problem för några år sedan men blev inte mycket klokare vad gäller ett sådant samband sedan jag konsulterat rullor och andra källor. Jag återkommer i morgon med mera precisa uppgifter ur mina excerpter.
Hälsningar
Dag M. Hermfelt
90
« skrivet: 2002-02-27, 11:33 »
Jag har forskat i officerssläkten Elfmans historia (Se: Släkt och hävd 1998:3/4)under ett femtontal år. Släkten är småländsk med rötter i Rydaholms sn. i Jönköpings län. Släktmedlemmar har varit oficerare, underofficerare och soldater vid Kronobergs och Älvsborgs regementen, men medlemmar av släkten har även tjänstgjort vid andra förband i sydsverige. Troligen är den hantverkarsläkt Elfman i Lund som finns belagd där från början av 1700-talet en gren av denna officerssläkt. Möjligen är de Elfmänner som var ryttare i Myresjö sn. i Småland under 1700-talets första hälft medlemmar av denna släkt. Bevis saknas dock för detta. I källmaterialet stavas ibland namnet som ELFTMAN. Även namnformen ELLMAN är intressant för min del. En medlem av släkten Nils Arvidsson (1644-1707) adlades 1690 med namnet Elfvencrona. Jag skulle vilja starta en diskussion om denna officerssläkt Elfman. En diskussion om ätten Elfvencrona får väl föras under introducerad adel.
Dag M. Hermfelt
91
« skrivet: 2002-02-27, 10:32 »
Uppgifter i Kronobergs infanteriregementes löneverifikationer för omkring år 1705, antyder att Hedvig Rosenbom, dotter till lantjägmästaren Per Rosenbom och h.h. Ingrid(?) Domnaera, första gången var gift med fänriken Arvid Christophersson Elfman. Denne Arvid Elfman var son till löjtnanten Christopher Arvidsson Elfman (ca. 1648-1715) och uppvuxen på löjtnantsbostället Munkanäs i Urshults socken (Kronob. län.) Arvid Elfman förekommer i Kronobergs reg:s rullor (Södra Sunnerbo komp.) till och med 1707 men dör troligen i fält detta år eller i början av 1708. Om Arvid Gunnér, nämnd i Växjö 1746, varit en son till Johan Gunnér så kanske namnet Arvid härrör från Hedvigs förste make, Arvid Elfman? Det är intressant att notera att en viss Carl Gustaf Elfman f. ca. 1705, och som jag TROR är en son till Arvid Elfman och Hedvig Rosenbom, 2. gången blev gift med Anna Christina Stråle af Ekna och senare bosatt på just Kyrketorp i S. Solberga socken. Anna Christina var enl. Elgenstierna, f. 1703 och dtr. till Per Stråle af Ekna och h.h. Beata Gyllentorner. Just nu har jag inte tillgång till mina excerpter men återkommer med mera information senare.
92
« skrivet: 2001-07-11, 12:45 »
Wa(h)renbergare i Arboga.
För ungefär tio år sedan köpte jag en bok på ett Stockholmsantikvariat. Det är en latinsk lärobok för nybörjare, Colloquia Latina, tryckt i Göteborg 1742. På pärmens insida samt på försättsbladet har tre av bokens tidiga ägare präntat sina namn. Där står:
Carl Johan Haak d. 2 Janu År 1760.
Carl Fred: Warenberg. 1795. d. 22 desember 1796.
Jacob Warenberg. Arboga den 24 Mars 1801, på min Födelsedag då jag var 12 År.
Man kan ju tänka sig att de två senare personerna varit bröder och att boken gått i arv från den äldre till den yngre. Kanske var Carl Johan Haak en äldre släkting. Böcker har ju som bekant sina vägar.
Dag M. Hermfelt
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy