ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Björn Sonesson

Sidor: [1] 2 3
1
Tyngsjö / SV: Tyngsjö
« skrivet: 2019-01-08, 16:05 »
Jan-Erik Björk. Källa: om att det fanns en Ingeborg Ivarsdotter som dotter till Ivar Larsson Pasainen är Lars-Erik Olsson (L-E Larsson) i Umeå. Primärkällan vet jag inte (tyvärr).

2
Film / Teater / SV: Nyqvist, Mikael (f. 1960)
« skrivet: 2018-07-31, 00:11 »
Tyvärr avled Mikael Nyqvist efter en tids sjukdom för inte så länge sedan. Tack för många fina gestaltningar på film. Mickael.

3
Film / Teater / SV: Disney, Walt (1901-1966)
« skrivet: 2018-07-31, 00:06 »
VAR ÄR DISNEYS SVENSKA ANOR NÅGONSTANS?

Nej ingenstans!

Jag tycker att denna tråd ska FLYTTAS till ett annat ställe.

Mvh.

4
Film / Teater / SV: Strandberg, Evabritt (f. 1943)
« skrivet: 2018-07-30, 23:59 »
I Roger de Robelins bok "Skanke ätten" så kan ni läsa mer om Oldbergs anor och familj. Boken har ett fint personregister också. Örjan (den äldre) Karlsson [Skanke] är den mest kände ättmedlemmen, dubbad till riddare av kung Karl Knutsson i Trondheims domkyrka p¨1440-talet och en tid slottslov för Stockholms slott. Hans vapen var en bepansrad skank (ett böjt lår, knä och underben).

5
Film / Teater / SV: Alfredson, Hans \
« skrivet: 2018-07-30, 23:47 »
Till ansvarig för sidan. Hasse har tyvärr avlidit för inte så länge sedan. Tack Hasse för all härlig underhållning!

6
Film / Teater / SV: Brost, Johannes (f. 1946)
« skrivet: 2018-07-30, 23:44 »
Johannes Nrost är tyvärr avliden sedan en kort tid tillbaka pga at han led av sjukdom. Tack Johannes för din underhållning för oss alla!

7
Allmänt / SV: Femtåfors bruk (\
« skrivet: 2018-03-08, 15:35 »
Nils Månsson är dubbelt införd i Josef Sjögrens bok Acta Genealogica Malungensia (=AGM) i två familjekolumner. dels i nr 1 för Västra Fors där det står att han bott i Ryan, dels nr nr 1 för Östra Fors, samma sak, men även tillagt "död". At han var gift med Kerstin år 1729 står på båda ställena, fast för Västra kallas hon Christina. För hustrun anges döddatum som du skrev och födelse år 1702. I Västra står även Värmland som hennes födelseort. I båda fallen anges antal barn vara 3 stycken. Sidorna i AGM är 181 och 327.

Nej, jag vet inget om födelseplats. Följ mantalslängderna. Du kan numera, helt gratis söka på Riksarkivets Digitala Forskarsal i mantalslängderna. Länk här nedan till detta;
https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder

MVH Björn

8
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Löfven, Stefan (f. 1957)
« skrivet: 2018-03-08, 15:19 »
Ingvar Åslund, det ser ut som att Mattias Andersson har forskat fram detta. Hans inlägg, långa (!) med Löfvéns fäderneanor utgående ifrån farfadern men måste ha fått fatt i pappan först (!), ser du i denna diskussion.

MVH Björn

9
mtDNA (det raka mödernet) / SV: T
« skrivet: 2018-03-08, 15:02 »
Hej igen, nu drygt 3 år senare så har min lilla grupp vuxit. Vi är nu cirka dubbelt så många som förut, ca 15 st och 1-2 är utanför Norden. Åldern på vår mutation bör vara ganska gammal!
mvh Björn

10
Hej Ekof, även kallad Ekaf, var en av min mormors många morbröder. Han var född i Ballangen församling i Evenes prosteri i Ofoten. Till Ofoten hör bl a staden Narvik, medan Lofoten ligger väster om Ofoten längre ut i Atlanten. Ekof Antoni Johansen var sjöman.

Den 15 februari 1916 blev han gift i Cardiff, Wales, Storbritannien, med Emily Mercy, vars flicknamn var Ewins. Cardiff Register Office upplyser istället namnet Stevens så hon var änka då hon varit gift Stevens innan. Hon avled 30 december 1960 i Cardiff, Wales, Storbritannien.

Ekof arbetade på "Pleasure ships" som gick mellan USA och Kanada år 1931 och åtminstone även år 1930.

En person J. Stevens, sonson till Emily, uppenbarligen i hennes förra gifte (?), har givit mig dessa uppgifter ovan fortsätter i sitt meddelande till mig via Ancestry;
"[...] he was refused entry back in to USA due to his paperwork and then he then tried to return to return to Norway when once again he was refused as his national citizenship had lapsed. He appealed against this and I presume he returned. In 1939 Emiliy classified herself as widower again, whether this was fact or she didn't know of his whereabouts.".

År 2010 skrevs en efterlysning av en T.R., namn se länken nedan, som jag inte har sett förut. Det är ett år fel på födelseåret för Ekof och det står Lofoten som födelseplats istället för Ofoten.
http://www.disnorge.no/slektsforum/viewtopic.php?p=388868

MVH Björn

12
Maskoll / SV: Maskoll
« skrivet: 2017-12-18, 20:31 »
John Winblad von Walter, Kaj Janzon har publicerat sig i tidskriften Svensk Genealogisk Tidskrift (SGT) årgång 2014, häfte 1, med den mycket läsvärda artikeln "Mjöl i matskålen. Ett bidrag till forskningen om släkten Maskolls äldsta led.".

13
Wulf / Wulff / Wolf / Wolff / SV: Wulf / Wulff / Wolf / Wolff
« skrivet: 2017-03-13, 11:26 »
Hej. Värdefull information om personer Wulff i Falun finns på tråden för släkten Moraeus här i inlägg postade i juni år 2015: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=72778.0

14
Allmänt / SV: Släktforskning med hjälp av gårdsnamn
« skrivet: 2016-04-19, 10:26 »
Till ADMIN. De sista inläggen hör inte till tråden, Odd Martinsens fråga och svaren på den. BÖR flyttas.

15
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2016-04-19, 09:57 »
TILL ADMIN! Andreas Karlssons dokument kan inte laddas ner eller fås fram!

16
Ekshärad / SV: Ekshärad
« skrivet: 2016-04-07, 01:27 »
Personer som hade fallenhet för studier, studiebegåvningar eller "läshuvud" som folk på 1700-talet skulle ha sagt, fick privatundervisning av präst med motiveringen "han har ju läshuvud eller liknande" (vanligen skolpräst) eller klockare. Detta kunde också ske långt senare, 1800-talets andra hälft. Fattiga bondsöner elelr t.o.m. torpar- eller statarsöner kunde få stipendium för att få läsa. Statliga stipendier fanns. Därför kunde fattiga prästsöner, jodå dåna fanns också, en komminter tjänade litet jämfört med prosten. En av dessa var min anfader Daniel Godenius. tack vare ett statligt stipendium kunde han läsa i Uppsala i många år, ja längre än vad jag gjort med mina 5 år där! Källa: Skinnarebygd årgång 2015, artikel om släkten Godenius. Se även Ekström: Västerås stift herdaminne, 1700-talet. Förresten, just levnadsteckningar om olika präster i herdaminnena bör vara en god källa för hur kunskap inhämtades på olika sätt. --- Från och med slutet av 1600-talet måste alla församlingar ha en skolpräst. 1686 års Kyrkolag stadgade om att prästerna i församlingen hade undervisningsansvar så att ungdoamrna skulle kunna läsa i bok och förstå sina kristendomstycken. I länken nedan kan du läsa om de olika skolor som fanns och finns. http://www.bgf.nu/historia/9/skolan.html

17
Gräsmark / Gräsmark
« skrivet: 2016-03-08, 22:15 »
Tack Kenneth för utförligt svar och dödnotiser, jag får titta i det jag har skrivit och rätta det som är fel. :-)  
 
MVH

18
Norra Ny / Norra Ny
« skrivet: 2016-03-08, 08:44 »
Kerstin Olofsdotter i Månäs kan jag inte ge någon information om.  
 
Inlägg om ättlingar eller släkt till Per, se inlägg i mars 2009-augusti 2009 av Göran Paulsson, av mig Björn Sonesson och Anneli Johansson. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/251031.html?1250524228

19
Sunne / Sunne
« skrivet: 2016-03-07, 22:58 »
Tack, intressanta uppgifter, men Olof Pålssosns anor vet jag redan. Ursäkta men jag är skeptisk till dina uppgifter. Skall se om det är substans senare ...
 
Frågan gäller VART han tog vägem!  
 
På Åsen bodde släkt till Per Mickelsson. Således skall det med Arpiainen stämma.
 
Pål Apelbom skall vara son till Per Mickelsson.  
 
MVH Björn

20
Mangskog / Mangskog
« skrivet: 2016-03-07, 22:45 »
Tack Kenneth L. Utfärliga uppgifter. Jag hade tillgång till din bok om Slobyättlingar och där fanns ovan nämnda personer med.  
 
Jag ville veta vad som hände med migranterna i USA, men där hade du ingen information?
 
Tack för rätelsen med Anders Nilsson.
 
MVH

21
Gräsmark / Gräsmark
« skrivet: 2016-03-07, 22:39 »
KENNETH: Per Pålsson var i Träskog åren 1785-1789 INTE 1795-1789, då det slant till för mig. Eller var det rätt av mig med omvända siffror? :-(
 
Per Pålsson finns i Stensjön före 1785 och är tillbaka cirka 1790 och flyttar åter iväg till Treskog. Han är sedan åter tillbaka i Stensjön. I husförhörslängd (11800-1809) är antecknat att han är död.
 
Det ÄR Olof Persson (Arpiainen), född år 1790, jag är mer intresserad av! VART tar han vägen?
 
Pål Pålsson är en annan person.  
 
tack för detta med Sätra, Träskog, Gunnarskog. Det var nytt för mig. Träskog är alltså ingen socken?
 
Tack, men domboksutdragen vet jag redan om!  
 
MVH Björn

22
Gräsmark / Gräsmark
« skrivet: 2016-03-05, 03:26 »
Någon som har sett spår efter Pål Mickelsson Arpiainen? Han fanns på Södra Västerrottna ägor åren 1718-1719.  
 
MVH Björn

23
Sunne / Sunne
« skrivet: 2016-03-05, 03:24 »
Olof Pålsson (Arpiainen) född 1739 i Stentjärn är Bortflyttad någongång under åren 1757-1764 ifrån Stentjärn. Någon person som sett honom i senare husförhörslängder?
 
MVH Björn

24
Mangskog / Mangskog
« skrivet: 2016-03-05, 03:19 »
Fem stycken Magnskogsbor flyttade till USA: undrar om någon kan hjälpa lite eller vet något. Dessa var på raka fädernet av släkten Arpiainen, förvanskad namnform Arbian. Känd släkt i Gräsmark cirka år 1700, senare även Sunne då dessa fem herrars anfader Per Mickelsson Arpiainen blev gift till Stentjärn.  
(1)  Anders Larsson, född 1830. Bostad är Pålstorp, Bjurbäcken, Mangskog. Till Minnesota, USA år 1870.
(2) Anders Olsson född år 1859. Bostad är Stenebråten, Övre Slobyn, mangskog. Till USA 1883.  
(3) Nils Olsson född 1865. Bor i Salungen, Mangskog. Flyttar ofta. Även i USA.
(4) Anders Nilsson, född år 1874 i Lindstorp, Fjäll. Mangskog. Till USA 1874, attest först 1898. [Här är nåt fel]  
/5) Albert Emanuel Olsson, född år 1902. Bor i Stenebråten, Övre Slobyn, Mangskog. Till USA år 1930.  
 
MVH

25
Gräsmark / Gräsmark
« skrivet: 2016-03-05, 02:59 »
Jag försöker finna Olof Persson (Arpiainen), född år 1790 i Stentjärn (Stensjön), Sunne. år 1810 flyttade han till Gräsmark. Här fick jag det svårt att finna igen honom.
 
Per Pålsson (Arpiainen), född 1760 Stentjärn, död 1800-1809 i Stentjärn var hans far. Av någon anledning var denne Per Pålsson i Treskog socken 1772 och 1795-1789.  
 
MVH Björn

26
Allmänt / Finsk invandring
« skrivet: 2016-03-05, 02:50 »
Postuma fäder är inte helt ovanligt.

27
Dalby / Dalby
« skrivet: 2016-02-26, 00:54 »
Daniella Janjatov, du svarade aldrig på mitt mejl för ett år sedan. Vi har gemensamma anor! MVH Björn

28
Dalby / Dalby
« skrivet: 2016-02-26, 00:50 »
Detta är redan diskuterat för över 10 år sedan Maria Brun. Det finns MYCKET numera på Anbytarforum. Tips: finns sökfunktion är till vänster under rubriken FUNKTIONER. Skriv t.ex. Mattes Pålsson och du kommer att hitta en hel del, både på denna sida. INTE på Venjans sidan trots att jag påstår det i ett inlägg. (Kollat igenom alla Venjan-sidorna nu.)
 
Från 2002 och här är den mesta informationen. Se vad jag och Leif Mörkfors skrev (numer känd i TV): http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/32217.html?1028657838
 
 
Den 17 mars 2010 hade jag en kommentar i samband med en annan släkt i Vingång, Mattes PERSSON, den var en annan man med familj i samma by, EJ förväxlas md Mattes Pålsson!  
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/289442.html?1269018625
 
2 oktober 2012: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/371844.html?1350638340
 
OM FINNAR I VENJAN - se denna sida (venjan): http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/73359.html?1118339398
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2016-02-26 00:51)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2016-02-26 01:03)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2016-02-26 01:10)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2016-02-26 01:21)

29
Lungsund / Lungsund
« skrivet: 2016-02-16, 15:58 »
Bergstorpare, vad innebar det? Tack på förhand.
 
MVH

30
Y-DNA (det raka fädernet) / Metodfråga om Y-DNA
« skrivet: 2016-02-14, 00:23 »
RT30 heter rabatten!!!RT30. RT30.
 
Från Root Tech mässan nu i år.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2016-02-14 00:25)

31
Skogsfinnesläkter A-Ö / Definition av skogsfinne?
« skrivet: 2016-02-14, 00:08 »
Här var det flera felaktigheter må jag säga!  
 
Ordet skogsfinne brukas redan på¨1600-talet.  
 
Svedjefinne är ett modernt påfund. Ordet brukas inte numrera.
 
 
Vi har matkulturen, bl.a. Skicklighet att göra näverarbeten.  
 
Klart att du är skogsfinneättling. Du förnekar det. Jag blir !!!! Tokprat!
 
Björn Engström förminskar skillnaderna till min stora förvåning och besvikelse. Klart att de fanns och var större/mer. Läs gärna boken av Kjell Söderlund som kom ut i fjol. Om finnarnas andligam värld och föreställningar får bi lov att läsa på. En hel del är gammalt, från före kristendomen naturligtvis.
 
Rökstugorna i Skåne och Danmark har ett helt annat system. De FÅR INTE blandas ihop med de östfinska/skogsfinska som hdde ett annat värmesystem och dessutom högeffektivt! Källa. Birger Nesholen.
 
Varfär är Du Bjarne inte med i FINNSAM? Där finns MYCKET KUNSKAP! Och Björn Engström har jag inte sett på FINNSAM-möten på länge även om jag nu inte hller varit med på alla.
 
Skogsfinsk minoritet verkar i Norge gälla om man känner sig KULTURELLT som en skogsfinne, inte genetiskt eller för ett språk (som inte talas). Om det inte är på det viset, ja då vet jag inte alls skälet. Jag vet BNorge är mycket GENERÖSARE i sin defintion av vad som är en minoritet. I dag har de 200 minoriteter.  
 
MVH

32
Övriga källor / Generalregister
« skrivet: 2016-02-11, 16:13 »
Finland har ett slags generalregister! gar Sverige något liknande ÖVERHUVUDTAGET? Under alla år som släktforskare ocha rkivarie har jag aldrig hört talas om ett sådant motsvarande för Sverige!  
 
Här kommer så denna text som jag med beredvilligt tillstånd har fått av författaren Andree Glader, ursprungligen publicerad tidigre i dag (2016-02-11) på Facebook sajten Släktforskning.  
 
Det finns ett register att använda i din Släktforskning i Finland.
Generalregistret över bosättningen i Finland ”GBF”.
På Finska Suomen Asutuksen Yleisluettelon Opas ”SAY”.
 
Släktforskar man i Finland så har man nytta av detta register. Kanske finns liknande i Sverige?
Registret påbörjades av författaren Jalmari Finne som bedrev släktforskning i stor stil. Han hade som mål att samla in uppgifter om Finlands bebyggelse för tiden 1539-1809.  
Insamlingen av bebyggelseuppgifter fick år 1929 hjälp av riksarkivet med medel som riksdagen beviljat. Finne ledde registerarbetet fram till sin död 1938.
 
Registret består av en systematisk ordnad, årsvis uppställd materialsamling, som innehåller socken- och byvis insamlade uppgifter från Kronans räkneskapsmaterial om gårdar och övriga bebyggelseenheter, om deras ägare och andra innehavare samt om medlemmar i deras hushåll (från ca 15 år till 63 år).
Generalregistret omfattar enbart lantbefolkningen och eftersom registerarbetet utförts av flertal personer har det inte varit möjligt att undvika vissa ojämnheter i utförandet.
 
Källmaterialet i registret består av längder över skatteskyldiga, jordeböcker, landbolängderna, frälselängderna, tiondelslängder, matskottslängder, näbbeskattlängder, mantalslängder och även ödeslängder och är samlade i ett enda register då så att säga. Och dom olika längderna är skrivna med olika färger i registret, se guiden för mer information om detta.
 
Generalregistret finns på det Finska riksarkivets digitala arkiv:
http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=12345.KA
(Tryck på kaikki för att expandera listan och leta sen upp din församling som här står skriven på Finska)
 
För att komma åt Generalregistret på Digital Index följer du denna länk:
http://digihakemisto.appspot.com/index_sarja...
 
Här kan du ladda ner en fullständig guide till Generalregistret på det Finska riksarkivets hemsida, den är skriven på både Svenska och Finska:
http://www.narc.fi/Arkistolaitos/SAY/SAY_opas.pdf
 
Och här är Riksarkivets officiella informationssida om SAY (GBG på Svenska):
http://www.narc.fi/Arkistolaitos/SAY/
Den är dock på Finska.

33
Tyngsjö / Tyngsjö
« skrivet: 2016-02-09, 14:29 »
Nej, Lars-Erik Larsson har tagit fel eller förväxlat. Han var inte född 1660 utan ca 1630-1640, son till Lars Larsson (den äldre, ej sonen med samma namn).  
 
Däremot VAR Ingeborg definitivt dotter till Ivar Larsson som var född cirka år 1610 i en ganska stor syskonskara. Årtalet 1640 har Du FEL på definitivt. Ivar tar upp Milsjön föe 1653 för det året skattar han. Dit kom han år 1642. Han är gift år 1636-08-21 med Anna. Källa Äppelbo kyrkbok.
 
N v h Björn

34
Ingrid Wikberg. Konstigt att INGEN har svarat dig på ALLA år! Kungens handgångne man var edsvuren konungen trohet och svarade för skatteindrivningen i ett område. En äldre slags fogde således med samma trohetsed som åvilade hirdmannen. Här står något i ämnet; https://sv.wikipedia.org/wiki/Hird

35
Ekshärad / Ekshärad
« skrivet: 2016-02-05, 11:39 »
Boken för Obefintliga i församlingen 1920 brukar vara samma volym som församlingsboken. Bara på annat ställe i VOLYMEN!  
 
mvh Björn

36
Inga musikartister finns kvar. Det är något galet med Kändisars anor på Anbytarforum

37
Vitsand / Vitsand
« skrivet: 2016-01-15, 19:44 »
Christinefors brukar idag kallas för Kristinefors.
 
Mvh

38
Rämmen / Rämmen
« skrivet: 2016-01-13, 17:22 »
Det blev tokigt Christina. Ledsen att min ton blev allt väl skarp.  
 
Stefan, jag har felinlärt att lekatt betyder lodjur. ja jag kom ihåg ny när4 du skrev att det gäller vessla att jag har försökt att få bort det, men tyvärr, när lekatt är så sällan använt så lär jag dras med felet!  
 
MVH

39
Transtrand / Transtrand
« skrivet: 2016-01-13, 12:39 »
1679, § 7, 11-02-1679.
 
Citat: lantmätaren herr Olof Schalerod   
 
Han är känd som Olof Schallroot i Lamtmäteriets handlingar. (hoopas jag stavat rätt) Flera jkartor från just 1670-talet över Lima och malugns socknar finns bevarade. Dock finns Schallrot avsked av överordnad som var missnöäjd med kvaliteen och det står om detta tror jag i Lima och Transtarbds ur två sockanrs historia..
 
Mvh

40
Transtrand / Transtrand
« skrivet: 2016-01-13, 12:31 »
Det skall vara överste herr Erik Swinhufvud.  
 
§5, 11 febr. 1679
 
MVH Björn

41
Rämmen / Rämmen
« skrivet: 2016-01-11, 17:45 »
Jag skrev inte att det var så. Du misstolkar det jag skrev! :-(

42
Bläckslagaren är i modern svenska Bleckslagaren. Bleck är väl mässing och tenn.  
 
I denna diskussion definierar Ingemar Strömberg den 2 maj 2000 vad bleck är. ; http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/2194.html?1017143740
 
Yrket nämns mer i boken Hantverk i Sverige.  
 
MVH

43
Rämmen / Rämmen
« skrivet: 2016-01-11, 14:08 »
Le i detta fall KAN betyda lodjur på mål. Lekatt är en annan variant för lodjur.  
 
MVH

44
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 december, 2015
« skrivet: 2015-12-16, 21:04 »
Det fanns både Karlstds stadsförsamling och Karlstads landsförsamling.  
 
Ett Lene finns i Frykerud församling som är ganska nära Karlstad. Förresten lite fotografier från Frykerud finns här: http://rundofager.se/frykerudsbilder/
 
Mvh Björn

45
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2016
« skrivet: 2015-12-16, 10:37 »
MAntalslängder efter år 1820 verkar inte finnas på nätet. Kontakta Värmlandsarkiv. Värmlandska handlingar finns i Landarkivet i Uppsala från tiden det var Närke och Värmlands län från 16XX-tror jag 1779. Värmland eget län från ca 1640 till mitten av 1600-talet och från cirka 1779-idag.  
 
https://sok.riksarkivet.se/ finns fakta att söka på.
 
Mvh Björn

46
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2016
« skrivet: 2015-12-14, 17:28 »
Annars så finns det mantalslängder bevarade för samma tid. Så här sent borde sådana säkert finnas kvar. Om inte någon brand ställer till det.
 
mvh Björn

47
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 07 december, 2015
« skrivet: 2015-12-01, 09:07 »
I Ekshärads socken heter det alltid Tore/Thore.  
 
Här är det med Thöre i Filipstyad, endast några mil bort, fast detta är ju en annan kulturell kontaxt, bergslagsmiljö.  
 
Namnformen Thure, uppkommer den utanför Värmland, undrar jag?  
 
Thöre är väl så det står i Filipstad/Färnebo böcker?
 
mvh Björn

48
Äppelbo / Äppelbo
« skrivet: 2015-12-01, 08:57 »
Jan-Erik nämna inte att namnet Vaissinen är belagt en gång till i samma dokument; Mattes Johansson waijsen.  
 
mvh
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-12-01 08:57)

49
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2016
« skrivet: 2015-11-25, 20:02 »
Hej. Du bör ha funnit Arnsjön i Östmark socken som då inte fanns som en egen socken. (nutida indelningar efter 1990, törs jag inte nämna; det är ofta rörigt!)
 
M v h

50
Musik / Antell, Love (f. 1980)
« skrivet: 2015-11-24, 18:05 »
Adelswapen använder sig av Elgenstierna.  
 
Elgenstierna har stora förtjänster.  
 
Dock är verket ofta föråldrad när det gäller äldre tider för Baltikum, dvs medeltid. Nya rön har kommit och kommer. T ex om Uexkulls äldre historia. De tre släktgranarna-släkterna Uexkull kan numer bindas ihop. Åtminstone för 2 av 3; för Fickel och Felcks. Se tabell 2 för Metta Yxkull, g m Jacob Silfversparre. jag är ättling till Uexkûll. Denna släkt hette från början Bardewisch och än idag finns en ort i Niedersachen i Tyskland. Personen med detta namn är kända i tysk medeltid. Jag har inte sett att någon kopplat ihop den äldste kände anfadern i Livland med några anor i Tyskland. Jag är ättling till den förste omnämnde i Elgenstierna släkttavklan, Nikolaus von Uexk?ll. Denna släkt är och var en av de större adelsätterna i det gamla Baltikum. Namnet kommer av fästningen Uexk?ll som ligger i ön med samma namn i floden Daugava (D?na), inte långt från staden Riga. Ett fäste med en central roll i Livlands historia åren kring år 1200.  
 
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Yxkull_nr_76
 
För Mettas dotter Chrsitina Maria Silfversparre, se tabell 3 i Chapelle,s anträd, se maj-Lens länk från Adelswapen (Elgenstierna).  
 
Mvh Björn

51
Reslöv / Reslöv
« skrivet: 2015-11-24, 01:32 »
Tillfällighetsfynd: genom Ancestry fann jag denna holländska sajt med Nils Persson född cirka 1868 i Reslöv, Sverige, med familj. Det finns även en del om hans barn också.
 
https://www.genealogieonline.nl/en/genealogische-databank-maassluis/I42230.php
 
M v h Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-24 01:35)

52
General questions / Book by Gustaf Elgenstierna help, please?
« skrivet: 2015-11-23, 17:36 »
I have three suggestions:  
 
National Library of Congress, USA. It has perhaps all books. I am not familiar with American library system; https://catalog.loc.gov/vwebv/holdingsInfo?&bibId=10921068&searchId=3488&recPoin ter=2&recCount=25  
 
American Swedish Institute, in Minneapolis, MN, USA. http://www.asimn.org/ They also had a Faceboom page. I think they had a library.
 
Swenson Immigration Center, Denkmann Memorial Hall on Augustana College's campus in Rock Island, IL. A library, perhaps? https://www.augustana.edu/general-information/swenson-center
 
Björn
 
PS Augustana College had not all the books, only some parts of this serie books Den introducerade svenska adelns ättartavlor. https://vufind.carli.illinois.edu/vf-aug/Search/Home?lookfor=Elgenstierna&type=a ll&start_over=1&x=32&y=13
 
many parts has been sold out. Only this are left. One new-printed copy of part nr IV and the two supplementary parts 1-2. Part I-III and V-IX are sold out  and can not be bought fron here. [The prices are very low now. Has cost a lot before!] http://rotterbokhandeln.se/product.html/elgenstierna  
 
Antiquariat in Sweden, like www.antikvariat.net or bokborsen have perhaps to books. DS

53
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Knorring, von
« skrivet: 2015-11-19, 08:11 »
Det finns ett von knorringskt släktarkiv på Riksarkivet.
 
En släktbok von Knorring finns också.
 
Beståndsöversikter över krigsarkivet (tryckta) är en första ingång i materialet. Därefter kan du gå in i arkivförteckningar på plats i arkivläsesal. Dessa är på några hyllmeter totalt för hela Krigsarkivet. Personal hjälper dig förstås.
 
mvh Björn

54
Knorring, von / Knorring, von
« skrivet: 2015-11-19, 08:05 »
Jeanette, fråga på Krigsarkivet.  
 
https://riksarkivet.se/krigsarkivet
 
Mvh Björn
 
PS För övrigt hette Försvarsmakten förr just Krigsmakten. bara detta namnbyte säger en del eller hur. DS

55
Malung / Malung
« skrivet: 2015-11-17, 19:31 »
Detta är inte medeltida namn utan 1500-talet.
 
Äldre skattelängder finns från 1539 och framåt i tiden. Jag hade inte tid med dem nu.
 
Du får gärna plocka fram dessa.
 
Jag ser nu åter ett exempel på stavningen Ödger. Denna gång ytterligare en person med detta namn. Det är för nära det småländska beläggen för mansnamet Ödger.  
 
Därmed måste jag göra frågetecken om detta är matronymikon.  
 
Jag återkommer i fall/om jag hittar någon med detta som förnamn.
 
Per-Axel Viktorsson skrev en artikel i Skinnarebygd 1992 som heter Malung och Lima i dombok och saköreslängder 1539-1559. Bland sakören för år 1552 finns detta på sidan 27;  
 
Oluff Ödgersson för mökrenckningh peninger ... 8 march  
 
[kursiveringar är bokstäver som i originalet är bortkortat med förkortningstecken.] Bynamn för denne O.Ö. finns inte i källan.  
 
mvh Björn
 
PS Den äldsta för Malung, den för år 1539 har en medeltida karaktär och är upplagd så att byakollektivet representeras av en av bönderna. En bonde per by/hemman som är upptagen i listan. Han är alltså inte upptagen som individ utan för hela byn/hemmanet. DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-17 19:54)

56
Livland / Livland
« skrivet: 2015-11-16, 19:39 »
Det finns ett särtryck; Grafen, Freiherren und Barone v. Tiesenhausen. Redaktör: Hans Friedrich von Ehrenkrook. Utg, 1962 av C A Starke Verlag, Limburg an der Lahn. Det finns även några illustrationer med. Ättevapnet tyvärr bara svartvitt denna gång. Här finns nästan alla dina anor von Tiesenhausen förutsatt då att Geni stämmer denna gång med fakta. Med hjälp av att kika i Geni så kunde jag snabbt finna dina anor.  
 
Det var två huvudgrenar. Erla och Berson. Dina släktingar hörde till Bersongrenen. Din linje på s 383-384, 459, 465-466. Här finns den utpekade farfadern till Dorothea v. T; Frommhold här med enbart i en kort notis, död i utlandet står det. Om Casper v. T., morfadern finns det mera. Hans linje kan följas fram i tiden för andra grenar i artikeln. Det finns bara två söner till honom upptagna tyvärr, s 467-468.  
 
Fabian von Tiesenhausen och hans fru Magdalena von Kruse var det par som Peeter Gr?nberg syftade på.  
 
Förlagets adress: http://www.starkeverlag.de/startsites/homepage.html
 
Vid sökning på släktnamnet i dag kom följande 14 träffar upp: http://www.starkeverlag.de/shopfactory/contents/de/search.html?searchphrase=ties enhausen
 
Ett annat företag, både förlag och antikvariat, är von Hirschheydt. Specialist på Tyskbalter coh släkten är från Baltikum. De håller dock lite högre priser.  
 
http://www.hirschheydt-online.de/
 
http://www.zvab.com/antiquariat-harro-v-hirschheydt-wedemark/1295538/sf
 
En bra söksajt på tyska böcker är http://www.zvab.com/ Jag har personligen beställt flera rara böcker via denna sida. :-)  
 
Böcker som återger urkunder är tex dessa (digitaliserade utlagda på nätet (polsk adress);  
http://kpbc.umk.pl/publication/44043
 
Till sist; Du kan ju vända sig till våra släktingar i Tyskland. De har en gemensam organisation;  
http://www.baltische-ritterschaften.de/
 
MVH Björn
 
PS VIKTIGT; Om den lilla skriften, särtrycket, Sonderdruck nämner förlaget C A Starke så här; Einzeldruck aus Band 27 GHdA (Freiherrl. Häuser A IV) und Band 28 GHdA (Gräfliche Häuser A A IV).
112 Seiten, 8 Bildseiten, 1 Textwappen.
 
Det är alltså hämtat text ifrån två av böckerna som nämns ibland de 14 träffarna. Således samma information. Bra att veta. DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 19:46)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 20:42)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 20:55)

57
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2015
« skrivet: 2015-11-16, 19:10 »
Inte dålig fantasi. Uppkallelseregler!
 
Avskriftsböckerna av Arne Linnarud försökte jag få tag i tidigare i år, men fick svaret att de inte gick att köpa som nya längre. (Köpte inte förut pga det höga priset per styck!) Tydligen slut på utgivningen och lagret vad jag förstår.  
 
Mvh Björn
 
PS Värmlands kyrkboksregister har en del fel. För Ekshärads del dock systematiskt fel under flera år, där det inte observerats att många år under 1700-talet har bara ett slags datum som inte gäller födelse- och döddatum. En del år är både födelse och dopdatum med andra bara det sistnämnda. På samma sätt då med död- och begravningsnotiser. Fällor att se upp med! DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 19:15)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 19:19)

58
Malung / Malung
« skrivet: 2015-11-16, 19:06 »
Detta är uppenbarligen matronymikon;  
 
Från en avskrift av Dalarnes landskapshandlingar 1571:5. [s. 85]  
Tionderegister 1571:  
Backa, Halual Ogelsson 10 sp.  
(Källa: Skinnarebygd årgång 1956, s. 86)
 
Årliga räntan av Västerdalarna, Malung socken:  
Backa, Halffuerdh Ögielsson 2 öre 12 d.  
(Källa: Skinnarebygd årgång 1956, sidan 90.)
 
Älvsborgs lösen 1571:  
Halffuerd Ögielsonn. [Utan ortnamn, men uppenbart samma person.] Han var en av sockenens rikaste män. 29 lod silver, 95 mark i penningar, 7 ½ skålpund koppar, 15 mark mässing, 19 stycken kor, 2 st 3 års nöt, 1 st 2 års nöt, 40 st får, 20 st getter samt 4 stycken svin. Förmögenheten var 586 mark och 2 öre. I skatt hade han att betala 58 mark och 5 öre. Min kommentar: Enbart hans skatt var mer än vad många bönder i Malung hade överhuvudtaget i förmögenhet.  
Källa: Skinnarebygd 1956, sidan 103.  
 
Som jämförelse, ska nämnas att den rikaste i socknen, Her Herreman kijrckioherdenn [Herman Pålsson Angermannus] var god för 949 mark och 2 öre.  
Källa: Skinnarebygd 1956, sidan 143.
 
Avskriften är gjord av den noggranne Niss Hjalmar Matsson, då även tillika redaktör för tidskriften ifråga. Han står inte som författare, men för en kommentar till avskriften där han tar upp husdjursbeståndet år 1571 så står han som författare enligt registret för de första årgångarna som är tryckt i tidskriften Skinnarebygd år 1965-66 (dubbelnummer).  
 
MVH Björn

59
Malung / Malung
« skrivet: 2015-11-13, 19:35 »
Matronymikon var brukat i Malung!  
 
I uppgivet inventarium som prästen Herman Pålsson (Hermannuis Pauli Angermannus) uppger år 1566 - som rimligen förvarades på annan plats vid prästgårdsbranden år 1797, så är en av gode männen som vittnar - tror det är samma som nämndemän? - en Halwar Ödgerson i Backa, dvs Backbyn. Ödgerd är ett kvinnonamn. året är 1566!  
 
Denna inventering av prästens tillgångar som tillhörde socknen finns i NIII:1 som anges börja med år 1617, vilket är fel då detta dokument från 1566 finns med. Även om det skulle vara en avskrift från 1617, vilket jag tror att det är, så ska ändå 1566 vara begynnelseår i förteckningen!  
 
MVH Björn

60
Taube / Taube
« skrivet: 2015-11-09, 03:18 »
VILKEN Eva Christina Taube?  
 
Efterlyser födelsedatum och fader! Hur skall jag annars göra. Det är MÅNGA Evor i denna släkt!
 
Mvh Björn

61
Frykerud / Frykerud
« skrivet: 2015-11-08, 19:46 »
Flytten sker år 1807, 1808 eller 1809. 1809 då från Kisa sägs det.  
 
mvh Björn

62
Bellander / Belander / Bellander / Belander
« skrivet: 2015-11-03, 01:07 »
Kommentarer till mitt inlägg ovan!  
 
Födelseuppgifter och döduppgifter ifrån Ekshärads kyrkböcker, Dalby kyekböcker, Gustav Adolf födelsebok 1815, döduppgift Kungsgården 1913,  döduppgift Lockne år 1895, (Jämtland) och Norrtälje födelsebok.  
 
Askersund och Sunne kyrkböcker och Gustaf Adolf födelsebok 1789 och 1796 ej kollat. Sekundära upppgifter där fr hfl. och inlägg av Erik Lundin, Hugo Smith och Arne Bergman ovan!  
 
Döddatum 18 OKTOBER 1824 Stakberg, Ekshärad,inte kollad men platsen var verkligen Stakberg för i hfl har jag varit och tittat.  
 
Ej kollat de två yngsta barnens födelsedata.  
 
Amerika; större delen USA-primärkällor, något litet kan vara ifrån antavlor på Ancestry. (Jag har dock sovrat på Ancestry!)
 
Källa för yngsta sonens döddatum och vistelseort var inlägg av Arne Bergman ovan!  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-03 01:08)

63
Allmänt / Nils Jonsson-släkten Persbo - belagda uppgifter?
« skrivet: 2015-11-01, 21:02 »
Finns sådana träd på Ancestry som alltför lätt byggts på av de förslag som A.s programvara ger till forskaren. En del deltagare är oerfarna. Fel finns både här och där. Efter att ha sett sådana träd och för egen del använt mig av funktionen så begriper jag varför det ser ut som det gör. När det används mot dokument ä det inget problem. Det går dock även att kopiera frånn andras anträd uppgifter om personer. Att det går flygande snabbt är förrädiskt. Det kan bli ett hastverk, snabbt men dåligt ... En bra funktion, men som har ganska stora brister, men hittar delvis rätt, men inte hittar alla bra träffar heller. Så nu vet jag varför Bayern och en del andra ställen dyker upp på FTDNA-antavlorna. Ofta emellan svenska orter både före och efter. I regel är det amerikanska antavlor.
 
N v h Björn

64
Bellander / Belander / Bellander / Belander
« skrivet: 2015-10-31, 21:47 »
Hej! Jag komer in på det här med Bellander genom en ingift morbror till min morfar, Anders Melchersson.  
 
Melcher Bellander, Yrke: Inspektor, bruksingenjör. född 1789-07-28 i Askersund, Askersunds stadsfs (T), d.1859-05-13 i Sunne (begr.i Fors sn Sdm)  
 
g.1:a ggn med Hedvig Brattström, f.1791-05-05 Brattfors d.20 FEB 1830 . Föskefors, Ekshärad (S). Dödorsak. Lungsot.  
 
Sju barn,  
Melcher Bellander, FÖDELSE 01 JUL 1816 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden, DÖD 18 JUN 1837 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden. Dödorsak. Lungsot.  
 
Hedvig Christina Maria Justina Bellander, FÖDELSE 29 APR 1818 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden
 
Hjalmar Bellander, FÖDELSE 18 NOV 1821 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden
 
Emma Bellander, FÖDELSE 01 JUL 1823 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden, DÖD 26 JUN 1895 . Lockne, Jämtland, Sverige. Begick självmord. Ogift.  
 
Emanuel Bellander, FÖDELSE 08 SEP 1825 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden
 
Pär Hinric Bellander, FÖDELSE 05 MAY 1827 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden
 
Ottomar Bellander, FÖDELSE 21 MAR 1829 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden, DÖD 18 JAN 1830 . Föskefors, Ekshärad, Värmland, Sweden
 
---------------
i relation med Kajsa Andersdotter Strömberg, född 10 september 1815 på Geijersholm, Gustaf Adolf, Värmland, dotter till Anders Andersson Strömberg (f. 8 SEP 1789 . Björklund Norra Råda, Värmland, d. 18 OKTOBER 1824 Stakberg, Ekshärad) och Greta Lundberg (född 22 NOVEMBER 1796 Geijersholm, Norra Råda, Värmland).  
 
En son Anders Melchersson, i USA senare känd som Andrew Melkerson Stromberg, född 05 Apr 1839 på Föskefors, Ekshärad, Värmland. Faderns initialer står faktiskt med: MB! Därmed är faderskapet klart. Han blev gift med min morfars moster Britta Klementsdotter i USA känd som Brita Klementson Stromberg. De bodde på torpet Ekshärsheden. Av deras 11 barn uppnådde bara 3 pojkar vuxen ålder. 2 andra pojkar och 6 flickor dog. De överlevande i familjen flyttade till USA. Detta innebär att det finns en gren Bellander som kallar sig Stromberg i USA. (DNA-test skulle givetvis bekräfta eller dementera detta).  
 
Söner:  
Carl* Johan John Andersson Melkerson Stromberg, född 26 MAR 1878 . Dalby, Värmland, Sweden, död 17 NOV 1956 . Pennington, Minnesota.
 
Per Peter* August Andersson Melkerson Stromberg, född 02 JUL1880 . Dalby, Värmland, Sweden, DÖD 19 MAR 1948 . Pennington, Minnesota, USA
 
Axel (Alex) Albert Andersson Melkerson Stromberg, FÖDELSE 24 JAN 1884 . Dalby, Värmland, Sweden, DÖD 1959 . Mississippi, USA
 
Peter Stromberg har många efterkommande. Gift med Hilma* Sophia Carlson Stromberg, FÖDELSE 20 JAN 1883 . Richmond, Marquette, Michigan; DÖD 4 MAY 1981 . Pennington, Minnesota
5 barn som jag känner till;  
Raymond (Ray) Edward Stromberg, FÖDELSE 22 NOV 1904 . Duluth, St Louis, Minnesota, USA, DÖD 2 JUN 1973 . Wauw, Milwaukee, Milwaukee, Wisconsin,  
gift med Margaret* Catherine Meggison Stromberg, FÖDELSE MARCH 28 1908 . Minneapolis,Minnesota, DÖD DECEMBER 3 1973 . Shawno, Wisconsin
 
Wallace* Ervin Stromberg,FÖDELSE 23 MAY 1913 . Pennington, Minnesota, USA, DÖD 14 FEB 1930 . Pennington, Minnesota, USA
 
Wylma Hendora Radniecki Stromberg, FÖDELSE 5 DECEMBER 1916 . Rosewood, Chippewa, Minnesota, USA, DÖD 22 NOVEMBER 2002 . Oklee, Red Lake, Minnesota, USA
gift med Casimir (Cobb) Walter Radniecki, FÖDELSE 31 DECEMBER 1916 . Trail, Polk County, Minnesota, USA, DÖD 21 AUGUST 2011 . Oklee, Red Lake, Minnesota, US
 
Willard* Howard Stromberg, FÖDELSE 5 DEC 1916 . Pennington, Minnesota, USA, DÖD 14 NOV 2004 . Red Lake Falls, Minnesota, USA
 
Vivian L Stromberg Gable, FÖDELSE 31 MAR 1917 . Minnesota, USA, DÖD 8 JUL 2005 . Largo, Pinellas, Florida, USA.
 
--------------
 
omgift 1839-08-27 i Sunne med Christina (Stina Cajsa) Carlgren f.1809-04-30 i Sunne,d.1844-02-21 i Sunne.  
 
Två barn:  
Anna Melcheria Christina Leontine* Bellander Bergman, FÖDELSE 17 JUN 1840 . Dalby, Varmland, Sweden, DÖD 28 AUG 1913 . Kungsgården, Gästrikland, Gävleborg, Sverige
Gift med  
Adolf Bergman, FÖDELSE 4 SEP 1836 . Karlskoga, Sverige, DÖD 28 JUL 1896 . Norrtälje, Stockholm, Sverige
 
Leonard Melcher Melchersson Bellander, FÖDELSE 29 SEP 1842 . Sunne, Värmland, Sweden, DÖD 01 JUL 1879 (i Åmål?)  
 
----------
 
Således 10 barn, minst, om nu inte det finns något mer barn. När Anders blev till så var Melcher Belllander, änkeman, så det är ju förmildrande omständigget. Tycker att fadern borde ha hjälpt sin son mera. Så många barn dog. Att hanka sig fram som torpare var inget vidare tror jag. Anders blev dömd en gång för stöld. :-(
 
Några rader om en annan sak  
Arne Bergman skrev förut ett par saker som jag har skiljaktiga uppgifter om: Anna Melcheria Christina Leontine f.1840-06-17 i Dalby, d.1913-08-28 hos sin son John Bergman i Kungsgården Gästrikland. Enligt SCB avled hon i Stora Ornäs, Torsång, Dalarna, där jordfästningen skedde. Begravning var däremot i Uppsala. Ingenting om Gästrikland eller någon Kungsgård är nämnt! Arne skriver om Adolf Bergman f.1830-09-04 i Karlskoga,d.1896-09-28 i Norrtälje. 25 juli 1896 i Norrtälje har jag som döddatum.  
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-10-31 22:41)

65
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2016
« skrivet: 2015-10-20, 13:54 »
Men Bogen fanns inte som församling på 1600-talet. Kolla allra längst upp på tråden för Bogen - där finns inskrivet när församlingen startade - när året är känt förstås. NEJ, jag skriver inte här vad det står där. Jag vill att ni får jobba lite och lära er var texten finns!
 
Pröva med mantalslängder. Det är ju nyttigt att lära sig läsa gammal handstil? ;-)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-10-20 13:58)

66
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2015
« skrivet: 2015-10-20, 13:50 »
Det är egentligen inget problem med Äppelbo räkenskaper utan det är Leksands dödbok som är problemet!  
 
Med liten befolkning i Äppelbo finnmark och det faktum att åldern ofta överdrivs i 1700.talets dödböcker för gammalt folk så skulle jag i alla fall utgå ifrån att J-E hittat rätt par.
 
Men innan dess kontrollera i mantalslängderna efter en Mats Larsson och titta efter hustrukolumnen bredvid hans namn.  
 
För övrigt har jag skrivit av mantalslängder för Äppelbo för 1670-talet sedan tidigare.  
 
Mvh Björn

67
Detta är huvudsidan tror jag, ungefär som Rötter kanske? http://wiki-de.genealogy.net/Hauptseite
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-10-06 21:32)

69
Medeltiden / Tyskland: Lübeck
« skrivet: 2015-09-22, 12:35 »
En akademisk avhandling om släkter i Lübeck (från år 2001): Familie und Memoria in der Stadt. Eine Fallstudie zu Lübeck im Spätmittelalter. Wissenschaftliche Abhandlung zur Erlangung des Doktorgrades der Philosophischen Fakultäat der Georg–August–Universität Göttingen vorgelegt von Rafael Ehrhardt, geb. Feismann aus Recklinghausen, Göttingen, März 2001 Länk: http://d-nb.info/97693020x/34

70
Medeltiden / Baltikum: Livland
« skrivet: 2015-09-22, 12:31 »
Har köpt den, men inte från förlaget utan genom Amazon varigenom jag sparade några hundralappar ...Härlig läsning.

71
Bjurtjärn / Bjurtjärn
« skrivet: 2015-09-22, 12:23 »
Många från Bjurtjärn bosatte sig i Stockholm i Wisconsin med början redan år 1854! Den lilla orten ligger långt västerut nära Minnesota.
 
Jag var dit på kort visit år 2006. Jag minns de fina husen, glassätande med tyvärr ett bistick eller getingstick (de gillar söta smaker!) varpå jag behövde medicin rätt omgående pga svullet ben (allergi!) och så minnestavlor över veteraner i 1900-talskrig med många svenskklingande namn.  
 
https://en.wikipedia.org/wiki/Stockholm_(town),_Wisconsin
 
http://www2.orebro.se/stadsarkiv/karlskoga/kemi_grupp.htm
 
MVH Björn

72
Degerfors / Degerfors
« skrivet: 2015-09-22, 12:13 »
Jakobs loge i Stora Strömtorp: http://www.bygdeband.se/?post_type=attachment&p=2317484
 
Inget hemman tydligen. Ta redan på under vilket hemman, Strömtorp låg. Däremot hittar jag ett Strömsnäs på följande sida.  
 
http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-degerfors-start.htm
 
MVH Björn

73
Ragnvald Jarl / Ragnvald Jarl
« skrivet: 2015-09-17, 10:24 »
Om du har en svampkorg som är uppdelad med olika avdelningar ja. En för säkra och en för mer osäkra svampar eller fakta.
 
De bästa svampböckerna har med förväxlingssvamparna och ordentliga beskrivningar vad som skiljer. Så ordentliga beskrivningar av vad som är torra fakta, vad som är antaganden, vad som är spekulation eller redovisning hur det gått till när indiciekedjor byggts upp för en teori; är utmärkt.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-17 10:28)

74
Livland / Livland
« skrivet: 2015-09-14, 12:14 »
Tiesenhausen igen.  
 
Numerische Ahnenliste der Geschwister Beyer är borta från Yahoo's Geocities som är nedlagt, men nu är det kvar på annat ställe;  
 
http://www.megalextoria.com:1975/genealogy/gramps/kayaalder/src/9/4/cd6922b40a63 9e4d949.html
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-14 12:23)

75
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Grells
« skrivet: 2015-09-02, 19:09 »
Karin, Jag vill precis som du veta mera.  
 
Din anfader var född omkring år 1653, inte år 1653 och död 1738.  
 
Jag är ättling efter Lisbet Matsdotter från Flatåsen. Hon var gift två gånger, med en Olof Kropp och en Kukkoinen, båda i Västra Näsberg.
 
Men har sett två eller kanske tre olika presentationer om hennes anor. Ett förslag är att hon stammar från just Mattes Nilsson Mojainen. Jag vet inte vad som är rätt.  
 
Grundare av Nikela i Södra Flatåsen var Niki alias Nils Mojainen i början av 1600-talet.
 
Rekommenderar följande två böcker till att börja med: Dels Finsk invandring till mellersta Sverige. Av Richard Broberg,  Red. Erik Olof Bergfors. 1988
Reviderad version av tidigare artikel med samma namn. Postumt  utgiven i Svenska landsmål och svenskt folkliv.  
 
Dels: Skogsfinnarna i Skandinavien av maud Wedin, Finnsam.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-02 19:11)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-02 19:11)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-02 19:22)

76
Carlsten / Carlsten
« skrivet: 2015-09-02, 18:41 »
Bromanderska samlingen hade ingen släkt Carlsten/Carlsteen/Karlsetn/Karlsteen med.  
 
Mvh Björn

77
Nysund / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-27, 23:01 »
Titta i mantalslängderna omkring år 1810.  
 
Datum för den som kallas 1810 kan vara under ett annat år, i så fall strax innan eller efter.  
 
Riksarkivet/SVAR har dessa digitaliserade online på sin Digitala Forskarsal.  
 
mvh Björn

78
Sökt på Stina och Krist i Emibas. Hittar 10 stycken som flyttar till Norge som anges vara födda i Värmland.  Hittar jag tre STINA födda år 1853 om flyttar till Norge   Post 839759  Olsdotter, Märta Stina Piga (ogift kvinna)  f. 18/6 1853 i Tveta, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 22/ 1874 från Snåret, Tveta, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 251  Emibas emigrationsakt: Tveta S 1874 002  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Oslo Destinationsland: Norge  --------------  Post 740110  Olsdotter, Stina Lisa Piga (ogift kvinna)  f. 13/9 1853 i Bogen, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 18/2 1882 från Bogen, Bogen, Värmlands län (Värmland) till Kongsvinger, Hedmark fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 72  Emibas emigrationsakt: Bogen S 1882 011  Onormerade namnformer:  Destinationsland: Norge  ----------------------  Post 790648  Olsdotter, Stina Piga (ogift kvinna)  f. 24/1 1853 i Köla, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 8/10 1877 från Skällarbyn, Köla, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 399  Emibas emigrationsakt: Köla S 1877 013  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Oslo Destinationsland: Norge  -----------  En KRISTINA född år 1853 flyttar till Norge enligt Emibas:   Post 765832  Olsdotter, Kristina Hemmadotter (ogift kvinna)  f. 15/7 1853 i Karlanda, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 16/10 1875 från Vrängebol, Karlanda, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 410  Emibas emigrationsakt: Karlanda S 1875 021  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Kristiania Destinationsland: Norge   ------------  Sistnämnda kvinna borde vara densamma som namnen (:-)) Kristina Gunnarsdotter nämner. fel på födelsedatum för när nästan räkna med. Den som skrivit av kan ha skrivit fel eller så redan i originaldokumentet. Kolla födelse- och dopbok för rätt datum.  Så 1854:  Ingen Kristina född 1854 i Värmland flyttar enligt Emibas till Norge. Men några Stina finns, sex (6) stycken:   Post 788637  Magnell Olofsdotter, Stina Dotter (ogift kvinna)  f. 12/5 1854 i Gräsmark, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 6/4 1868 från Ulvsby Utskog, Gräsmark, Värmlands län (Värmland) till Nannestad, Akershus fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 544  Emibas emigrationsakt: Gräsmark S 1868 056  Onormerade namnformer:  Destinationsland: Norge  ----  Post 1021412  Olofsdotter, Stina Hustru (gift kvinna)  f. 27/8 1854 i Mangskog, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 12/6 1888 från Köja, Bjärtrå, Västernorrlands län (Ångermanland) till Nordamerika  Källa: Husförhörslängd, s. 458  Emibas emigrationsakt: Bjärtrå Y 1888 006  ----  Post 738309  Olsdotter, Anna Stina Piga (ogift kvinna)  f. 7/3 1854 i Blomskog, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 15/10 1880 från Näresbyn, Blomskog, Värmlands län (Värmland) till Dillingsö, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 218  Emibas emigrationsakt: Blomskog S 1880 033  ---  Post 769110  Olsdotter, Maria Stina Piga (ogift kvinna)  f. 30/10 1854 i Gunnarskog, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 28/10 1881 från Backa Södra, Gunnarskog, Värmlands län (Värmland) till Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 209  Emibas emigrationsakt: Gunnarskog S 1881 068  ----  Post 823976  Olsdotter, Stina Piga (ogift kvinna)  f. 29/3 1854 i Sillerud, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 17/11 1875 från Snarkils Bruk, Sillerud, Värmlands län (Värmland) till Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 430  Emibas emigrationsakt: Sillerud S 1875 038  ----  Post 790758  Olsdotter, Stina Piga (ogift kvinna)  f. 23/9 1854 i Köla, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 29/6 1883 från Älgestad Övre, Köla, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 50  Emibas emigrationsakt: Köla S 1883 049  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Oslo Destinationsland: Norge  ----   Mvh Björn

79
Källkritik / Akademisk forskning kontra forskning
« skrivet: 2015-08-14, 11:16 »
Hej Ulf, delar av det här du kallar tankeexperiment håller inte utan har stora brister. Annat håller med dig om.
 
All forskning allmän, nej! Gäller inte vissa fakta inom naturvetenskapen. Naturvetenskapliga lagar är absoluta! Inom humanistiska forskningen är däremot forskningslägena som du kallar för utsagor MER relativa och inte absoluta!  
 
Allmän var ett konstigt begrepp!
 
Ditt citat: Den specialiserade forskningen är minst lika bra på att sila mygg och svälja kameler som den allmänna. Mitt svar: NEJ, nej, sådana generella svepande omdömen ska du undvika att fälla. Detta är nys! För inom just deras speciella fält så är de bättra än alla andra skribenter. När de i sin skrift däremot går utanför sitt specialområde och uttalar sig om saker de ej är specialister , ja då är det en helt annan sak!  
 
Att den akademiska forskningen inom HUMANVETENSKAPLIGA discipliner ändrar sina utsagor ingår i dessa vetenskapers natur. Filosofi äer wtt speciafall då flera hundra år gamla iséer allid är aktuella. För naturvetenskapliga och tekniska vetenskaper är det andra förhållanden. Men dessa discipliner har hu inte med historia att göra. Alla vetenskapsmän måste dock tillämpa källkritik för att bli seriösa och måste publicerq i vetenskapliga tiodsskrifter. För att bli antagen där måste först respondenter godkänna dess vetenskapliga värde. Det är inte 100-% dock. Finns fall där nya idéer refuserats trots att det faktiskt tillförde nåt nytt, efetrsom det var alltför radikallt och omstörtande, j passade inte in i respondenernas världsbild.  
 
Just när vi hittar hårdfakta som inte passar in i bilden av en viss företeelde (t.ex. någon fördom elelr föreställning av hur det KAN ha varit) gör att vi faktiskt kan förvanska det hela så att tolkningen och presentationen  blir en annan än vad som faktsikt har skett ...
 
Det stämmer att det finns oseriösa privatpersoner bland släktforskare och även med min begränsade kunskap om oseriösa proffs. så verkar du ha fog även för detta ditt påstående tyvärr.  
 
Igen något kryptiskt skrivet av dig: snedstigande led gäller i synnerhet för de kungliga. Snedstigande? Ska det vara nedstigande? Snedsteg från furstars sida? ;-) Och VARFÖR tar du upp just detta m,ed kungligt? Jag saknar en ordentlig förklaring.  
 
Släktskap med alla människor. Ja, det är ju naturligt det ...
 
Jag anser att man inte ska utgå från att nära och kära har förfalskat fotografier och hågkomster. Det är oförskämt. En helt annan sak om man har personkännedom som gör att man har skäl att just anse att förvanskning skett av foto. För minnen, se också  min kommentar nedan.
 
Ditt citat: Finns det någonting egentligen som inte kan förfalskas eller misstolkas? Mitt svar: En sådan hållning kan jag INTE försvara. Jag vägrar att utgå från sånt perspektiv. Då kan jag lägga av med ALL forskning.
 
Minnen blir dock tillrättalagda. Men de får man TA FÖR VAD DE ÄR! Jag relommenderar alla att ta del av dels historiker, dels kulturetnografer/etnologer [1.) folklivsforskare för främmande folkslag, ofta om folk som lever isolerat typ stenåldersfolk i nutid; (2.) de som studerar tex nutida svenskars föreställningar om vår kulturella omvärld] metoder och teoretiska tankeapparat d.v.s.hur de förhåller sig till intervjuer och nedskrivna berättelser).  
 
Till sist: väkände person Vad menar du?
 
MVH Björn

80
Källkritik / Akademisk forskning kontra forskning
« skrivet: 2015-08-13, 13:16 »
Genealogisk vetenskap av hög kvalitet finns i andra länder, i USA, England (en genealogisk enhet vid University of Hull) och tror jag i Tyskland, I Sverige saknar ämnet alltjämt status som universitetsdisciplin och professor med doktorander lyser med sin frånvaro! Det kallas ju i bästa fall för hjälpvetenskap i Sverige!
 
mvh Björn

81
Gustav Adolf / Gustav Adolf
« skrivet: 2015-08-12, 19:40 »
Sådant som gäller G A finns fortfarande i de två gamla modersocknarna under 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Dessvärre också någon lucka som mantals(skatte)längder kan hjälpa dig med. Det är vanligt att en del kyrkbokföring för en kapellförsamling hölls gemensamt för hela pastoratet och återfinns i modrförsamlings arkiv. T.ex. kan det vara så med vigselböcker. Sen kanske det var praktiska skäl också. Jordebokssocken är en annan sak. Nain ät längr under Ekshärad jordebokssocken. Justering emot kyrksocken sker rätt sent under 18009-talet och först då blir G A jordebokssocken till!  
 
mvh Björn

82
Ragnvald Jarl / Ragnvald Jarl
« skrivet: 2015-08-11, 20:12 »
Att en god del av Västergötland var stabilt kristet år 1015 är nu fastställt. Skara och Varnhem. : http://svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=4604
 
Den gamla Uppsala-ätten som gravlades i kungahögarna enligt traditionell historieskrivning (osäkerhet förstås, men många exempel i världen finns att en och samma släkt behållit makten).  
 
En kvinna som var högättad var ägarinnan av detta smycke (ej foto) som anges vara tillverkat i England eller Frankrike. Hon kan ha haft manliga släktingar som bar Rurikidernas speciella  N1c1. En annan grupp kallad varangerna av forskare har snarlikt N1c1. Möjligt att en del personer i Uppland begravda under vendeltid var pre-Rurikider, i släkt med Rurik. För det talar avvikande gravskick (ej brandgrav utan jordfästning) som finns öster om Sverige och på få ställen i Sverige. Mer om detta längre ned. : http://www.unt.se/inc/print/default.aspx?name=Skriv+ut&articleid=3791575
 
Ny kungshög är funnen i hjärtat av det område där vi har speciella gravar i Svitjod; alltså i Gamla Uppsala. http://www.unt.se/uppland/uppsala/ny-kungshog-kan-ha-hittats-3781921.aspx
 
Nestorskrönikan finns här; http://pages.uoregon.edu/kimball/chronicle.htm
 
Andrey Agramov föreslog 1997n en alternativ linje för Rurikiderna nämner Peter Lawætz på denna sida. http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Artikler%20B/Rurik-Roerik.htm
 
Dock är denna hypotes FELAKTIG, vilket DNA-test visar att ättlingarna har N1c1 och bevisar Ruriks existens och härstamning från Sverige och Roslagen! CITAT från andra stycket i nedanstående länk:  
 
However, not all of them were found to be genuine descendants of Rurik or of Gedimin, respectively. Besides, it was discovered that a couple of Volkonsky, Obolensky and Bariatynsky princes belong to Slavic (genetic haplogroup R1a1) branch. However, in another project one of the Volkonsky princes was found to belong to the N1c1 haplogroup and he is well matching other Rurikids. So, we can say that by all means a NPE event occurred in case of some of these princes. Besides, thanks to this, i.e. Rurikid project, we can now say that Rurik was a historical person who was born on the Roslagen seashore (slightly north of Stockholm, Sweden). However, he was of Finno-Ugrian descent (haplogroup N1c1 (earlier described as N3a)). Although all of well matching N1c1 Rurikid princes are descended from Yaroslav Mudry (978 - 1054), it seems that his ancestors including Rurik (b. ab. 820 - 876) himself, also belonged to this haplogroup. A group of Swedes, whose ancestors lived in or close to Uppsala, and whose genetic haplotypes are very close to these of the Rurikids, seems to be confirming the theory that Rurik, in fact, originated from Sweden.  
 
Se denna sida om DNA-tester. Rurikiderna har N1c1. http://freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com/~mozhayski/teksty/ydna.html
 
En bild säger mycket: http://www.kolumbus.fi/geodun/YDNA/SNP-N-TREE-FIN.jpg
 
Förutom Rurikid-Clan, en anna storsläkt (clan) är känd kallas Varangians, haplogrupp för Y-DNA är N1c1-L550 ; http://www.semargl.me/haplogroups/maps/153/
 
Peter Lawætz pekar här på namnet Sven som är unikt förutom då Svend Estridsen bland danska kungar ... och har tankar vem Gunhild var som går åt västerut och ej norrut till Sverige eller österut till Polen ...  
http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Artikler%20B/Svend%20Tveskaegs% 20navn.htm
 
Styrbjörn hade möjligen en dotter Oloffa som Peter Lawaertz håller för trolig och identifierar henne som sagornas Allogia som 977 gifte sig med Vladimir den store (Velicky) af Kiev, der på det tidspunkt er i Skandinavien for at samle støtte til sit comeback i Rusland. Ollovas son Vsevolod kommer till Sverige. men bliver dræbt under skærmysler ved Olav Tryggvasons frieri til enkedronning Sigrid. 1018-19 är Vsevolods halvbror Jaroslav i Skandinavien för att få stöd. CITAT: I Sverige indgår han ægteskab med Olof Skötkonungs datter Ingegerd, mens han i Danmark får arrangeret  et giftermål mellem Estrid og sin voksne søn Ilya.
 
Mera här om nyss nämnda under stycket Emund-slægten#.  
 
Män med namnet Ragnvald nämns här i stycket Stenkil-slægten. http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Sverige/Den%20svenske%20kongesl aegt.htm
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-08-11 20:18)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-08-11 20:22)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-08-11 20:29)

83
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-07-31, 03:15 »
Det där var ingen nyhet med kristna gravar från 900-talet. Det har vetat om sedan ifjol ...
 
Delar av Västergötland, särskilt omkring staden Skara var mycket tidigt kristet, redan i början av 900-talet. I dessa bygder är det så mycket kristna gravar i i slutet av 900-talet. Närheten till Göta älv och därmed till dess norra arm som var internationellt vatten är viktig. På denna tid gick Halland upp till Ale-Surte-gränsen. Hela Hisingen var norskt område och hörde till Viken. Där Nordstan i Göteborg ligger var det danskt land under Hallands lagar och danske kungen. När den norra armen blev alltför grund under tidig medeltid blav det problem. Norge och Sverige attackerade Danmark och i freden därpå lämnade Danmark ifrån sig nordligaste halland till Sverige. Norge i sin tur lämnade över några socknar på Hisingen till Sverige.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-07-31 03:19)

84
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2015
« skrivet: 2015-07-28, 21:14 »
Jag skickar ett mejl till dig med mera om forskarna!
 
mvh Björn

85
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-07-28, 12:14 »
Rekommenderar er att läsa två kapitel i The Viking World med redaktörerna Stefan Brink och Neil Price. En bok på 717 sidor. Mycket läsning och litteraturreferenser också som fyller 2 sidor vardera artikeln. Utgavs år 2008, men här skall nyare forskningsresultat presenteras.  
 
Kapitel 35 Torsten Edgren: The Viking Age in Finland, sidorna 470-484. Edgren ser jag har använt ganska mycket äldre litteratur använda, en del nyare. Kapitel 36: The Vikings and the eastern Baltic av Heiki Valk, sidorna 485-495. Valk däremot använde sig mycket av nyare litteratur, dvs från 1995-2007.  
 
Mvh Björn
 
PS Har nyss sett sidorna, hinner inte läsa dem just nu ... DS

86
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2015
« skrivet: 2015-07-28, 11:37 »
Stavas Sjul i norra Sverige och Sigur/Sigurd i södra Sverige, då olika uttal styr. Den nordsvenska stavningen mostvaras i uttal av den norska stavningen Schul. När norrmännen skriver sjur är det en tredje variant, mittemellan de två andra.  
 
Siver eller Sivert är det skrivet på dansk, har jag sett. Variant nummer 4 på namnet.  
 
Bjarne Persson har skrivit en bok, där de finns men anger inga källor. Bäst om du skriver direkt till honom istället och frågar. Monica Öhrn, Monika Fågelquist, Jan-Erik Björk, Anders Norman, Lars Lundell. Lars-Olof Herou och Niclas Persson, är alla erfarna forskare som kanske vet något.  
 
Kolla också inte bara i denna tråd utan också under Nyskoga om vad som skrivits förut.  
 
Mvh Björn

87
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-24, 00:29 »
Svitjod betyder Svearnas folkvälde, Men som denna diskussion visar borde tjod även vara synonym med svearnas herravälde och att svear inte stod för ett folk från början (i alla fall) utan för en härskargrupp, kanske då den i Gamla Uppsala men inte nödvändigtvis? Senare då folkförbund med respektive ledare som stiftare förstås, men först efter att respektive menighet gått med på det vid allting, härav väl den moderna betydelsen av ordet ALLTING! Mer definitiva beslut kunde inte fattas än dessa för alla inom ett område gällande lagar.  
 
Snorre ger oss svaret i sin Edda, hans utsökta lärobok om nordisk skaldekonst. En brasklapp först: Jag har tyvärr bara Åke Ohlmarks bok Eddan, en författare vars litterära alster är ojämna till vetenskaplig kvalité. Nåja som litteraturhistoriker är han nog bättre än när han skrev det famösa och underhaltiga verket Stamträd över Europas furstehus. Det är ganska talande det som står i artikeln av Gunnar Jarring i Svenskt Biografiskt lexikon om denne obestridligt produktive man när det gäller biktitlar; O var en frodig, lundensisk typ med stor stilistisk talang och fantasirika uppslag. Hans sinne för akribi var inte lika väl utvecklat, och hans talrika arbeten måste oftast läsas med både försiktighet och kritik när det gäller sakuppgifter. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7665
 
Sidan 162: Salt är bara ETT av många kenningar för hav. Eller heter det salt, som när Arnor kvad: Saltet med islagd skvaltstäv säkre folkhöjarn plöjde: bränningseldklarnarn bars av brungrå storm mot Sigtuna. Vad Eystra salti betyder är därför glasklart Östersjön. Allt annat är att försöka blanda bort och krångla till det.  
 
Det andra stället är apropå vad jorden heter; sidan 113: Eller så här, som Tjodolf (Arnorsson) kvad: Utanför älgsjöns gröna ände har hersars vän sin farkost fäst vid det klara, flottrodda havets botten. (Sexstefjan)
 
Samma sak med Sverres två resor. Jag anser det oomkullrunkeligt att han for via Hälsingland båda gångerna även om det inte nämns för första resan. Orsaken till tystnaden gissar jag beror på rimmen skulle passa?  
 
Ett tungt skäl är att en väg rakt norr om Järnbäraland skulle gå genom allt för stora ödemarker och oländig mark. Järnbäraland var Mora-Sollerön var centrum i detta Järnbäraland. I södra Dalarna fanns inga stora mängder med järnblästor som i nyssnämnda område. Se också denna diskutssion i Arkeologiforum: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?topic=2957.0
 
Från sjön Orsasjön som är förbunden med sjön Siljan är det en god vattenled halva vägen till Bollnäs. Då ska vi komma ihåg att geografin var annorlunda då. Det var mer vatten i markerna då än nu. Många sjöar är nu myrar. Det är numer bevisat att en viktig vattenled har grundats upp på två ställen mellan Mälaren och Dalälven. Ett mynt präglat av kung Knut Eriksson ä r dels funnet i Dalarna (Leksand?), dels i Västmanland på en strategisk plats efter just denna vattenled. Gods som järn och kvarnstenar måste ha transporterats här. Vatten och is var bästa sättet i en tid när landvägar var usla.  
 
Jag vill mena att Sverre helt enkelt följde en gammal pilgrimsväg. En bild på den gamla pilgrimsvägen genom Ljusnans dal till Härjedalen kommer här. Det som man i nutid kallar för fjällvägen (vet inte om det är gammal hävd), måste vara Sverres väg menar jag! Från Sveg eller Hede avvek han så att såga från fjällvägens rutt för att sedan komma in i Jämtland. http://www.fjellvagen.se/kartor/
 
Härnösands stift har denna karta. Flera sträckningar nämns här, inte bara Fjällvägen; http://www.mynewsdesk.com/se/blog_posts/en-gammal-pilgrimsvaeg-med-maanga-droemm ar-och-beraettelser-att-dela-med-sig-av-26119
 
En pilgrimsväg gick genom Hackås socken, där Margaretakällan ännu finns nära Skankeättens stamhemman Hov, där huvudvägen i Jämtland gick så den hade gårdens hus på båda sidor. Det sista enligt en tolkning jag läst. Kan återkomma om det om intresse finns! Hovets gode var traditionellt en av ortens religiösa ledare med viss makt. Länken jag lämnar här vittnar om en lång tradition men saknar källbelägg. Men det kan säkert någon här luska fram. http://www.mynewsdesk.com/se/blog_posts/en-gammal-pilgrimsvaeg-med-maanga-droemm ar-och-beraettelser-att-dela-med-sig-av-26119
 
En urgammal färdväg gick strax öster om Bingsjö och kom norr om Svabensverk. Här vid sjön Mållingen (som ligger i Hälsingland, men mycket nära Dalarna), så fanns en tullstation sedan mycket gammal tid, då jämtarna kom denna väg ned till Kopparberget (Falun). Även vid Bingsjö fanns en tullstuga en tid och detta beordrat av en landshövding över Dalarna under 1600-talet. Färdvägen går just fram till södra inre Hälsingland Edsbyn-Bollnäs-Alfta.  
 
Kom ihåg att p.g.a pågående landhöjning var det närmare till Östersjön för 1000 år sedan.  
 
Av döma av dessa texter verkar ingen bra väg ha funnits rakt norrut utan Sverre med sällskap gick österut, sedan en bit norrut och därefter i nordvästlig riktning så som ån Ljusnan går går också en viktig pilgrimsled in från Hälsingland till Härjedalen. Bollnäs ligger för övrigt mycket nära Alfta.  
 
Malung som redan vid denna tid måste ha varit VIDA BERÖMT för sin kvarnstenshuggning belagd från 700-talet genom kvarnstenen från Sanda i Uppland och lite senare under 1000-talet med mängder av malungsstenar i bl.a. Sigtuna! Det finns gott om bevis för detta. Se bl.a. Magnus Elfwendahl och Peter Krestens rapporter.  
 
Ekshärad var den största orten i Älvdals härad. Om häradets äldsta kyrka byggdes hos Ekbygdens folk (Ekshärad) eller Dalboernas/dalboälvdalgångens folk (Dalby), det kan jag inte avgöra. Men det förefaller finnas kyrka på tronkrävaren Sverres tid. Apropå Ragnvald så är namnen Ragnhild (Ragnilda, Rangela) och Ragnfrid i förvanskad form som Ramfrid är belagda från 1600-talets Ekshärad. Jämför med Ingela som är en form av Ingegerd Det visar att smeknamn som Rangela och Ingela redan bildades i gammal tid. har för mig att namnet Ragnvald inte finns belagd från 1600-talets kyrkliga källskrifter, men kan kolla upp det.)
 
Jag ser fram emot intressanta svaromål.  
 
M v h Björn

88
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-19, 23:16 »
Ja, vi avskriver Ragnvald i Polotsk.  
 
Däremot är berättelsen om en Ragnvald i Aldeigjuborg mer intressant angående Jarl Ragnvald. Hur trovärdig är den berättelsen, att Ingegerd ska ha överlåtit förvaltningen av sitt morgongåvelän (Ingermanland med ev något mera) till Ragnvald?
 
mvh Björn

89
Allmänt / Forska i domböcker
« skrivet: 2015-07-19, 21:45 »
Riksarkivet kan svara om fotofrågan.
 
mvh Björn

90
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-08-30
« skrivet: 2015-07-19, 21:39 »
Ja, Spikebohl ÄR Speckebol.
 
mvh Björn

91
Lima / Lima
« skrivet: 2015-07-19, 21:36 »
Kika om det finns någon möjlig ana Jon 1-3 generationer före barnet Jonas Månsson, född 1671 hos nån av de två kandidaterna. Dopnamnsuppkellelseprincipen var mycket stark.
 
mvh Björn

92
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-19, 21:26 »
Intressant. Båtgravarna följer med något undantag Stor-Svitjods utbredning där bl.a. även i alla fall östra Blekinge skall ha ingått.  
 
Den Ragvolod alias Ragnvald i Polotsk (Polatsk) i nuvarande Vitryssland menar en del var densamme som Jarl Ragnvald. Andra kallar honom Ragnvald Olavsson, men jag vet inte vad namnet Olavsson kommer från.  
 
Björn Espell hänvisar till författaren Alf Henriksson och historikern Mats G Larsson. Alf identifierar Jarl Ragnvald med fursten Ragnvald i Polotsk som kom dit från andra sidan havet. Mats Skriver om att Jarl Ragnvald var till Gårdarike. Dock vet undertecknad B. S. att detta med Torgny lagman anses av historiker numer vara ett sent tillagt del och lagmannen själv ska anses vara påhittad för att främja ett politiskt syfte. Jag tror inte heller att Ragnvalds ursprungliga bas var Västergötland utan det var österut i Svitjod. Björn Espell anger Jarl Ulf och Skoglar-Toste som dennes far och farfar och anger att de hör henna i Skara, Västergötland, Svitjod. Lite märkligt geografi, ja felaktigt med Svitjod vågar jag påstå. Västergötland var aldrig Svitjodland? Till sist, Espell anger som källa ansedda Royal Genealogical data, Hull, England som källa för att Skoglar-Toste var född i Venden i Tyskland. Venden var nästan hela södra Östersjökusten, från östra Holstein i väster till Pomerellen i öster. Preussarba som var ett baltiskt folk ska inte ha ingått i begreppet. Venderna var egentligen flera västslaviska folk, varav ryger på ön R?gen var ett av dem. (till skillnad från i Sverige kan man i flera länder i Europa bli professor i genealogi eller i alla fall motsvarande inom akademisk forskning! NÄR ska vi få det?) http://www.espell.se/saga/p3620005f.html
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-07-19 21:30)

93
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-16, 16:23 »
Apropå sista meningen i Leif Perssons senaste inlägg: Havtorn är en buske som växer än idag längs bl.a. Upplands kust, den har en C-vitaminrik gul frukt. Den finns INTE i vilt tillstånd i Sveriges inland!
 
Men hawthorn på engelska är hagtorn, det är en annan buske ... Crataegus. https://en.wikipedia.org/wiki/Crataegus
 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundhagtorn
 
Dock kan ju språkvetare och översättare ha förväxlat med havtorn, en annan grupp växter. https://sv.wikipedia.org/wiki/Havtorn
 
Mvh Björn
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-07-16 16:24)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-07-16 16:32)

94
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-30, 21:20 »
Först, stort tack för intressanta meningsutbyten och länkar till sidor. Mycket intressant om rurikidernas dna och ursprung!  
 
Sankt Anna är begravd i Sofiakatedralen i Kiev i en sarkofag. . Inga konstigheter. 1939 undrsökte sovjeiska arkeologer hon och makens kvarlevor https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingegerd_Olofsdotterhttps://sv.wikipedia.org/wiki/ Ingegerd_Olofsdotter
 
Europas furstehus är ättlingar till henne. :-)
 
Det är mycket lättare att göra mt-dna på avlidna än Y-dna. Mt-dna har tagits på flertusenåriga lik med gott resultat. För ett 1000-år gammalt lik borde Y-Dna vara rätt goda. Men man ska komma ihåg att det är betydligt större antal amrkörer att analysera i Y-dna än i mt-dna.  
 
Jag tycker att Leif Persson är för negativ om dna-testningens möjligheter. Tekniken utvecklas dessutom hela tiden numera.
 
Men för Knut den store har eftervärlden tyvärr blandat ihop dennes kvarlevor med andra kungars, inte bara en gång utan FLERA! Testning omöjlig tippar jag. Se här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Knut_den_store
 
Men Ingegerd kan testas i alla fall.  
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-06-30 21:23)

95
Ekshärad / Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 36 / sid 65
« skrivet: 2015-06-26, 20:03 »
Här följer uppgifter ur boken Gårdar och folk på Malungs finnmark (har förstq upplagan tryckt år 2011). En 2a är tryckt senare.  
 
Sidan 184: Far: Anders Olofsson som enligt Gottlund var son till Olof Larsson Tillman. Anders fick tillstånd år 1728 att kvarsitta på torpet i 5 år.  
 
Olof vid Avradstjärnen är belagd från och med mantalslängden år 1682. Gården kallas Tillkråka i gamla tingshandlingar och låg på Yttermalungsbornas allmänningsmark där slogar fanns för Yttermalungsborna. Carl Axel Gottlund påstår i sin postumt publicerade dagbok att Anders Olofssosn far var Olof Larsson Tillman och även att denne skall ha varit en prästson ifrån Karlskoga. Denna var soldat en tid och hade bott i de äldre finntorpen Bredsjön och Avradsberg i Malungs finnmark.  
 
Anders Olofsson anges i boken son gift med Lisa Persdotter, men sedan står att de inte fick gifta sig. Hon var född i Björnåsen i Lövåna av Per Johansson och Maria Henriksdotter. Fick ej gifta med Maria utan de bodde 8 år i Fryksdalen.. Senare blev hn gift med Maria Eriksdotter.
Barn anges vara 4 stycken (jag vet det ver fler!); Marit född 1711, Sven född 1713, Gustav född 1728-01-04, Maria, född 1731 (de har INTE din uppgift i boken med datum 26 mars 1731!).
 
Min förmodan är att det är andra hustrun som var mor till din Maria.  
 
För mer uppgifter hänvisar jag till boken.  
 
Mvh Björn

96
Ekshärad / Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 36 / sid 65
« skrivet: 2015-06-26, 19:36 »
Nej hon är INTE född i Ekshärad! Det är Åfrådskiärn som heter Avradstjärn, Malungs socken. Det ligger i sydväst nära Brunnberg i nordöstra Ekshärad socken och Västra Näsberget i sydöstra Norra Ny socken.  
Och pluspoäng för husförhörslängd är tyvärr omöjlig att få för den brann bokstavligen bort år 1797, om den nu fanns kvar. Enligt biskopsvistationsprotokoll som finns bevarade i Västerås' domkapitelsarkiv fanns i mitten av 1700-talet bevarade husförhörslängder från 1700-talet, minns ej om de äldsta var 1730- eller 1740.tal. Födelse- vigsel- och dödböcker fanns från 1600-talet. Födelse- och vigsel- och dödböcker var vid branden bortglömda inne i kyrkan när prästgården brann, därför finns de från 1775 idag. Kyrkoherden var dock nedbruten av branden och ingen började med att lägga upp ny bok, därför börjar den först år 1803 idag. Tyvärr är den skadad så en del byar saknas. Av nån anledning saknas finnmarksbyar. men Östra Näsberg finns i Norra Nys husförhörsböcker från ca 1773 till några år in på 1800-talet. Tyngsjö förekommer delvis litet, i Äppelbos hfl:er.  
 
I mantalslängder och i domböcker finns en Anders från just denna tid angiven med många barn. man försöker få bort honom, men han får i nåder vara kvar för sina många barns skull. Låna boken Malung - ur en sockens historia del 2, där finns en artikel om Finnmarken. Det står så här i artikeln på sidan 287 ur 1726 års inventering av finntorp i Dalarna. Fem fanns i Dalarna. Om Avradstjern står: 5. Afradstjärn. Oskattl. Åbon Anders Olsson föder sig med bettlande, i mäkta uselt tillstånd emedan tjänlig lägenhet inte finnes. Torpet blef redan i dess faders tid utdömdt, men åbon har fått tillstånd att i sin lifstid där få kvarsitta, dock intet åtalat för hans många barns skuld. (Personregister m. fl. register finns i del 4.)
 
Mvh från en som forskat länge och som har ex av avskrifter av födelseboken där det i slutet finns även födelseorter utanför socknen angivna, i andra socknar.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-06-26 20:14)

97
Vitsand / Vitsand
« skrivet: 2015-06-26, 18:02 »
Har någon hittat Gertrud Nilsdotters (född 19 februari 1813 i Åsteby, Fryksände församling (senare Vitsand fs) fader i sin forskning? Mor var Lisa Persdotter (Arpiainen) på Åsteby som vid tillfället bodde hos sin mor änkan Gertrud Jonsdotter.  
 
Har ni möjligen forskat på Gertrud Nilsdotters dotter Lisa Stina Persdotter Nyström, född utom äktenskap 1833 i Åsteby?  
 
Dessa två fäder är mina två sista stora hinder sedan några klutar i en norsk motsvarighet verkar ha löst sig. (Men där i Norge är fadern angiven i födelseboken och Gustav III;s förordning, det så kallade barnamordsplakatet gällde självklart inte i Norge.)
 
mvh Björn

98
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-23, 18:20 »
Rökstenen syftar på herulerna enligt Troels Brandt 2013-05-28. De var allierade med goterna. Sjökrigarna var herulerna. Theoderik var deras beskyddare, då deras härskare blviit vapenbroder med denne. (Hoppas jag uppfattade tolkningen rätt nu.) Se http://www.gedevasen.dk/roekstenensv.html
 
Men Rökstenen kanske hamnar utanför ämnet, om vi godtar det Bo Ralph skriver som Leif Tennare omnämner i sitt inlägg 22 juni. Ralpph menar att någon kung Theoderik över goter finns inte nämnd på stenen. istället ska man läsa på ett nytt sätt. De fysiska furstarna faller bort. Istället då gåtor och gudar. http://www.idunn.no/file/ci/4651899/maal_2007_02_gaatan_som_lsning_-_ett_bidrag_ till_frstaaelsen_av_rkstene.pdf

99
Livland / Livland
« skrivet: 2015-06-16, 01:20 »
Tiesenhausen var aldrig i Sverige? Lägger in detta. Tipsar om denna livliga diskussion om von Tiesenhasuen och även om von Treyden i följande tråd. Mycket är på finska men numer kan man hjälpa översätta genom diverse hjälpmedel på nätet. Vissa begepp som ahr med släkt lär man sig också. http://suku.genealogia.fi/archive/index.php/t-4692.html

100
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-12, 18:39 »
Lite funderingar. Det vore intressant att höra vad andra ser på detta.
 
Saxo Grammaticus fick många uppgifter från dels kung Valdemar den store och dels från ärkesbiskopen Absalon (Hvide) av Lund. Saxo var klerk hos biskop Absalon, alltså i ett beroendeförhållande. Ärkebiskopen tillhörde en av Danmarks och Nordens mest utmärkande ätter; Hvide som till och med har grundat danska städer.  
 
Snorre skriver att Ragnvald jarl blir förvisad av kung Olov Skötkonung till Aldeijuborg, där han är jarl för Olofs räkning. Skall man tro Snorre, så hade sveaväldet även ett fotfäste ända därborta. (I så fall mer genom personlig relationer med stormänd där borta och inte territorier.)
 
Detta med ordet Gördum var intressant. Gårdarike; stadsrikena. Holmgård Holmstad. Ställe, sta(d) i betydelsen i färjesta(d),  
 
Denna person som följer här är troligen en annan person än den jarl Ragnvald Sighvat nämner. Men eftersom det är i ungefär i samma tid och att det finns en förväxlingsrisk med den andre Ragnvald så tar jag med detta! Annars får admin flytta mitt inlägg!  
 
Det finns de som menar att Ragnvald jarl, härskare i Aldejgjuborg kommer efter flera års tid som härskare där till Gårdarike. (Jag har sett detta påstående någonstans.)
 
Ragnvald iviteras först av folk i Polatsk och blir härskare i Polotsk (Polatsk). Rysk krönika anger att han var västerifrån. Från östrsjö området, möjligen från dagens Sverige, men kan ha kommit från t.ex. södra östersjöområdet. Den från landsflykt i Skandinavien återkomne härskaren i Kiev, Vladimir, kräver att få gifta sig med Rogvolods dotter, nekas och dödar då Ragnvald och Ragnvalds son NN Ragnvaldsson. Dottern Rogneda blir tvångsgift med Vladimir. En son i äktenskapet, Izjaslav. Senare blir Vladmir döpt och förvisar och skiljer sig från alla sina hustrur utom en.  
 
Men även Izjaslav är ifrågasatt som son till Vladimir.  
 
I berätteslen om Vladimir av Kiev finns Ragvolod med och berättelsen om dödandet och tvångsgiftet; http://brandt.slektforskning.se/Vladimir+I+%28Den+Store%29+Svjatoslavitj+av+Kiev -7d9b8dc0
 
Som synes kallas denne Ragnvald Olavson.  
http://www.genealogics.org/getperson.php?personID=I00027748&tree=LEO
 
Här framgår överst på denna sida att en rysk krönika är källan; http://www.historyfiles.co.uk/KingListsEurope/EasternPolotsk.htm
 
Dottern Ragneda (Rogneda/Ragnhild) anges ha barn med Vladimir. Men Martin Brandt vägrar att ha henne med som mor till Jaroslav den store med hänvisning att det är omtvistat. Men varför, det får jag inte reda på! :  
http://www.genealogics.org/getperson.php?personID=I00027737&tree=LEO
 
Leo van de Pas anger istället att Izjaslav ska ha varit son till en jarl. Här verkar vi ha en parallell till Sverre, en annan pretendent som numer anses troligen ha hittat på sitt förmenta sonskap till Sigurd Munn. [Att då fortsätta skriva honom som Sigurdsson som t.o.m. en del annars självkritiska personer gjort, håller inte.]  http://www.genealogics.org/getperson.php?personID=I00027737&tree=LEO
 
Jag är inte övertygad om att härskaren i Polotsk var identisk med jarlen Ragnvald. Men finns säkra uppgifter så ...
 
Då jag har (förmånen eller inte förmånen?) med släktanknytning till rurikidernas ätt så har jag personligt intresse av att uppgifterna är korrekta. Jag är intresserad av denna ANDRA Ragnvald, härskaren i Polotsk per se!  
 
Avslutningsvis så har den noggranne Leo van de Pas hamnat i fällan; de han skrivet som om Jarl Ragnvald bodde i Västergötland. Snorre är här uppenbarligen källan!  http://www.genealogics.org/getperson.php?personID=I00416642&tree=LEO
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-06-12 19:16)

101
Medeltiden / Baltikum: Livland
« skrivet: 2015-06-10, 01:00 »
Livonia, Rus' and the Baltic Crusades in the Thirteenth Century. Boken är utgiven 2015. Tyvärr finns den inte att köpa i Europa? Det går att skriva till förlaget som är amerikanskt enligt blad 2 ibland de sidor som gick att förhandsläsa på Google Books. Både tyskbaltiska och ryska källor har använts till boken som är skriven av en professor I Estland. Utgiven av amerikanskt förlag. Svensk utgåva finns nog inte? Svenska adlibris har den för drygt 1500 kr, men finns inte i lager.

102
Moraeus / Moraeus
« skrivet: 2015-06-09, 12:14 »
Intressant, Christina Stina Berggren som föddes 3 maj 1741 i Äppelbo och dog 15 mars 1796 i Äppelbo i Dalarna var först gift (måste vara någon gång 1756-1761, dessutom är tidiga tonårsäktenskap sällsynta även i det gamla Sverige ... har ej data nu för det hos mig) med en stadskassör Wulff i Falun och hade med denne en son Nathaniel.  
 
Källa: Ätterna Knorring.
 
Berggren blev sedan gift 10/10 1763 med Georg Gustaf von Knorring som också hade Äppelboanknytning genom sin faders tjänst som kapten men om jag minns rätt bodde på underofficersbostället Holm i Tuna under flera år.  
 
Knorringgråa i Näset i Äppelbo bodde paret i fråga under sina sista dagar. Källa: Avlidna Opsa Rut Nilsson i Äppelbo.
 
 
 
 
PS Kassören TROR jag hette Anders Wulf, men ... DS
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-06-10 09:09)

103
Moraeus / Moraeus
« skrivet: 2015-06-07, 14:07 »
Hej Mats!  
 
Dan finns sällsynt som förnamn, är väl troligare Daniel som har förkortats? Daniel Moraeus i så fall.

105
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juli, 2015
« skrivet: 2015-06-03, 21:37 »
Gottberg är väl då troligen FEL; skall vara den finske författaren Carl Axel Gottlund, rysk medborgare. Finland var ryskt storfurstendöme sedan 1812. jag har sett honom nämnas i många skogsfionska sammanhang. tack avre honom känner vi till många släktnamn och kan verifiera dessutom några också genom att jämföra hans uppguifter med oftast äldre källor. På 1800-talet är det nämligen annars ovanligt att de finsak namnen skrivs ned i källorna. Gottlund lånade kyrkböckerna över natten och skrev på eget bevåg in de finska namnen, dem han dagen elelr dagarna förut omkring i bygden noga hade antecknat i sina papper och dagbok! Hans dagböcker finns tryckta numera liksom en biografi om honom. En del Gottlundiana med andra ord. :-)  
 
På wikipediaartikeln saknas Lars Lundells biografi om Gottlund liksaom dennes nyligen utkomna källutgåva om Gottlunds dagboksskrivande före år 1817 med ett tiotalet år i Finland.  
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Axel_Gottlund
 
mvh Björn

106
Malung / Malung
« skrivet: 2015-06-03, 12:28 »
Den 27 november 2001 skrev jag följande; /CITAT/ Som du kanske vet, blev Ivar Ivarsson (I) i Milsjön vid tinget i Malung 1660 vigd direkt i fjärdingsgården. Orsaken var att hon fått ett oäkta barn med honom år 1658. Han hade därför lovat att äkta henne men inte hållit sitt löfte. P.g.a. lägersmålet (otukt) och det avbrutna löftet dömdes han att gifta sig. Agneta, som anges ha tjänat som piga i Brunnberg 1658, flyttade efter vigseln 1660 direkt till Milsjöheden (Milsjön). Uppgifterna om tingsvigseln etc kommer från Valter Bergs bok Brunnberg, sidan 27.  
 
Min hypotes är att Ivar Ivarsson (II) var detta oäkta barn. Detta eftersom namnet först togs av far- och morföräldrar och far- och morföräldrarnas föräldrar INNAN föräldrarnas námn kom ifråga. Undantag då för t.ex. oäkta barn för då fick barnet om det var en pojke som straff faderns namn. Straffet var riktat mot fadern som inte hade tagit sitt ansvar. Ivar Ivarsson (II) är den enda kända sonen och ovanstående resonmang med oäkta barn har jag kopplat ihop med att en vanlig sed är att äldste sonen tar över. En syster synes ha gift sig med den inflyttade Abraham Larsson Karjalainen från Laggåsen. Släktnamnet har nyligen fastställts. /SLUT CITAT/
 
Hypotesen stämmer inte! Det oäkta barnet kanske var en Ivar, men i så fall har denna person avlidit. Vår Ivar, var i stället född år 1673 i Milsjön med dopdatum 16730518. Döpt i Äppelbo. Källa: Äppelbo LI:2 (innehåller bl.a. döpta 1661-1773). Ivar är nämnd i domboken för år 1689 tillsammans med mor Agneta och broder Ivar.  
 
Hypotesen fick jag genom Valter Bergs bok Brunnberg som kom ut före 2001 och detta finns även på Monika Öhrns hemsida.  
 
Det var först senare som jag fann dopnotisen i Äppelbo dopbok!  
 
Mvh Björn

107
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-22, 07:52 »
Finns inget som heter tilläggsnamn. Släktnamn heter det!

108
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Zweiffeln, von
« skrivet: 2015-05-15, 19:57 »
Rubriken bör ÄNDRAS till Zweiffeln, von. [Fixat! mvh Moderator] Denna ätt är dock märkligt anonym. Jag får upp anmärkningsvärt få bra träffar ur genalogisk synpunkt.  
 
Dock fann jag detta: att det finns en borg Zweiffeln i Berg.  
 
http://www.dasbergische.de/de/poi-details/poi/6601/burg-zweiffel/index.html
 
I västra Tyskland, på Rhenlandet finns de gamla furstendömena Mark och Cleve/Kleve som kom att tillfalla Brandenburg 1614, slutligen bekräftat 1666. Brandenburg bytte senare namn till Preussen. Motsidan var det katolska Pfalz-Neuburg som erhöll J?lich och Berg 1614, slutligen först 1666. Mer om detta se: http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/regenter/tyskland/julich-kleve.htm
 
I Berg finns alltså Zweiffeln. Släkter som Vietinghoff (1300-tal), och Dellvig från slottet Dellwig i Dortmund i grevskapet Mark (sistnämnda först sent 1400-tal i Baltikum). Redan tidigare hade ätterna Dönhoff och Brakel kommit till Ordensländerna, nämligen under 1200-talet, även de var från Westfalen.  
 
Därför är min tanke att denna ätt Zweiffeln har inkommit till Baltikum under 1400-talet.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-15 20:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-15 20:02)

109
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Kanitz, von
« skrivet: 2015-05-15, 17:49 »
Gunnar kan enkelt översättas till eller från Gunter, så där faller ett argument!  
 
Torald/Toralde en varant av Torvald, Thorvaldr. Rent nordiskt namn.
 
Vapnet är detsamma som den tyska släkten von Kanitz. Ingen skillnad.
 
http://de.wikipedia.org/wiki/Kanitz_%28Adelsgeschlecht%29
 
Därför bör man inte avvisa möjligheten till samband. Namnlikheten Kane-Kanitz är ytterligare ett samband.
 
Det nordiska namnet Torvald är ett för svagt motargument. Släkten anser jag sannolikt har varit i Norge en tid. man bör försöka hitta Torvaldar i olika källor. På så sätt kan i bästa fall ingifta släkter hittas.
 
Under Albrekt av Mecklenburgs tid på 1300-talets senare hälft kom många tyskar till Sverige. Unionstiden från just slutet av 1300-talet och 1400-talet innebar att andra tyskar kom till Norden. Även med kung Kristoffer av Bayern kom några bayerska adelsmän till Norden. Erik av Pommern hette Bogislav från början och bör väl också ha haft med sig några män till Norden? Någon av dem kanske var en von Kanitz (Canitz)? Hypotetiskt men kan ha kommit ifrån Västergötland och sedan till Norge. Axevalla var ett av få ställen i Västergötland som hölls av Albrekts män. Resten av landskapet och hela Värmland kontrollerades av den landsflyktige Magnus Eriksson och dennes trogna fogdar. Sägnen om att kapellkyrkan i Likenäs, Dalby i Värmland, den som revs på 1600-talet,v ar byggd under norska tiden, kan därmed fastställas till 1300-talet.  
 
mvh Björn

110
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Delwig, von
« skrivet: 2015-05-15, 12:46 »
Högerklicka på den ryska sidan (kan komma reklam tyvärr upp klicka längst upp till höger för att få bort denna)
 
sedan, välj översätt till svenska
 
En bok från 2007 som ungefär heter Tyskarna i Tula-regionen. Där finns följande citat: M. Mayorov. Stamtavla Baron von Delvig (Tula gren). I boken. Tyskarna i Tula-regionen. Tula: Lefty 2007.
 
På ryska: [Gick inte att få in bokstäverna här.]
 
En tysk bok från 2001 finns. Flera ryskspråkiga böcker. Osäkert om man i Tyskland har tillgång. Språk är hinder ibland som bekant.
 
mvh Björn

111
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Delwig, von
« skrivet: 2015-05-13, 19:45 »
Den intressanta ryska sidan, fick jag översatt emd Google,s hjälp. Inte helt till 100% perfekt men långt på väg i alla fall. :-)  
 
Tyvärr är det okommenterat om de tre äldsta leden före Melchior den äldre Delwig. (Tydlgien stavas det i Tyskland mest som Dellwig.)
 
Men nu syns litteraturen med latinska bokstäver.  
 
http://wikipediya.100sm.ru/wiki/%D0%94%D0%B5%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D0%B8%D0%B3%D0%B8
 
mvh Björn

112
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Delwig, von
« skrivet: 2015-05-13, 19:02 »
Jag måste lägga in detta; här är en karta över Dortmund, Dellwiger strasse, Dellwiger Bachtal, Dellwigwer bach och Schloss Dellwig är på bild. Heimatmuseum tydligen hembygdsmuseum på slottsdomänerna idag.  
 
https://www.google.se/maps/place/Dellwiger+Str.,+Dortmund,+Tyskland/@51.5097289,7.350224,17z/data=!4m2!3m1!1s0x47b91ec5ef69ab37:0x24139c90d155965a
 
Ja Elgienstierna och den estländska motsvarigheten går inte bakåt före Melchior I.  
 
På sidan nedan nämns Henricus liksom Melchior I' fru.
 
http://de.wikipedia.org/wiki/Haus_Dellwig
 
Tre äldsta medlemmarna igen, men de ska kopplas ihop också. Här är den ena av stamtavlornaa!
http://de.wikipedia.org/wiki/Delwig_(Adelsgeschlecht)
 
Minns jag nu rätt så finns Dellwig bland de få tal släkter där utgivaren Starke har gjort utdrag u Genalogisches Handbuch des Adels. Beställde i går kväll ...  
 
Nu hittade jag källan; det är på ryska. Inte så förvånade eftersom det finns Dellwig i Ryssland än idag.  
 
Gäller nu att hitta ett sätt att översätta. Känner du någon ryskspråkig? Jag vet att en medlem i ointroducerade ättgrenen av von Knorring har kontakt med folk i Ryssland. Då det är jsut genom Knorring som jag har mina anor, så är även han ättling tilld dessa.
 
http://wikipediya.100sm.ru/wiki/%D0%94%D0%B5%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D0%B8%D0%B3%D0%B8
 
Även några andra funna vid sökning på Herebordus de Delwic - en av dem är den tyska wikisidan ovan:  
Diskussionsfora  
http://kyjevsimen474.land.ru/27/12/2011/znachenie_familii_yakob.html
 
En meningslös sida; http://smotri.com/
 
Två sidor är infektarade så mitt säk-program stoppade mig dessa är smittade av nån tyvärr och har lunchredispfourth och http://iboptheopres.land.ru/ - Synd de verkade seriösa, men en del ska förstöra för andra ... [Jag undvek att ta med deras hela adress av säkerhetsskäl, men nämns såsom varning!]
 
En sista sida är på tyska:  
Men det är ingen traditionell sida med släkter, mer som en tjusig wikipediasida. Länkar genom ord, ortnamn och namn till riktiga Wikipedia också. http://de.inforapid.org/index.php?search=Delwig%20%28Adelsgeschlecht%29
 
Har Du denna bok? http://www.uread.com/book/russisches-adelsgeschlecht-b-cher-bucher/9781159304201
Boken är slutsåld på de få sajter som hade den (tr. 2010), men jag fann denna sida, är man medlem kan man ladda ned gratis, annars 10 dollar. Om författarskapet skrivs det så här: Author: Wikipedia (That means the book is composed entirely of articles from Wikipedia that we have edited and redesigned into a book format. If you would prefer to read the unedited articles in their old format for free, we have provided a list of the article titles under chapters below. Simply go to Wikipedia and use their search form to locate each individual article.)
 
http://www.booksllc.net/book.cfm?id=3904702
 
Den här färgglada sidan med ord och namn som  man kan klicka på och sedan kommer till Wikipedia verkar ha med sista sidan att göra.  
 
Jag vet därför inte säkert om det är värt penagrna.  Enligt uppgif är antalet sidor bara 65 för dessa 20 släkter.
 
Fann en annan bok, men även här är Wikipedia författare. Westfälisches Adelsgeschlecht från 2012. Verkar som släktern Croy är huvudsläkt, men se där finns Vietinghoff, Dönhoff, Dellwig/Delwig och Vo http://www.buchoffizin.de/produkt/9781159347437.html
 
Liknande bok, inte samma släkter, med dellwig är med liksom t ex Uexkull. http://www.thenile.co.nz/books/Bcher-Gruppe/Baltisches-Adelsgeschlecht-Uexkull-K orff/9781158808076/
 
http://www.beck-shop.de/Quelle_Wikipedia-Schwedisches-Adelsgeschlecht/productvie w.aspx?product=1449412
 
På en rysk tyskspråkig sida (!) hittar jag en lista över riddare i Tyska Orden (ordensmästare, komtürer) etc.
 
http://de.academic.ru/dic.nsf/dewiki/864234
 
Tyska ordens organisation i Westfalen i Tyskland;  
 
http://de.academic.ru/dic.nsf/dewiki/325210
 
Till sist det står bl.a. tho Delvick här för denna bok:  
 
http://wiki-de.genealogy.net/Vestische_Zeitschrift/Borbeck_(Essen)
 
Tänk om vi som är ättlingar, jag vet om två andra yngre alla fall en till som har Knorringanor kunde samarbeta. T.ex. jobba med några släkter var gentemot tyska forskare och arkiv istället för alla jobabr med alal släkter? Vi i vår tur hjälper de kanske med tyskar i Sverige t.ex. Men då måste vi vara överens om metoder etc dessförinnan så alla blir nöjda.  
 
mvh Björn, från tjocka släkten, vi kan vara 15-männing etc. Jag vet att vi är släkt på många håll ... ;-)

113
Lungsund / Lungsund
« skrivet: 2015-05-12, 23:51 »
Är det inte så är Bäck är av namnet Bäckhammar? Där var ett järnbruk förr, inte så långt från Kristinehamn. Ja, jag tror det. Jag har Lan(d)gren i bland anorna. De var smeder på Lanfors, Liknande exmpel finns det många av.
 
mvh Björn

114
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Delwig, von
« skrivet: 2015-05-12, 18:11 »
Om Delwigs äldsta släktled se följande två sidor; dels Wikimedia commons där någon har lagt in de äldtsa generatioenrna på 2 stycken blad (datafiler som finns ibland vapenbilderna); dels om ätten Delwig på Wikipedia (tyskspråkig) http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Genealogisches_Handbuch_des_Adels?use lang=de    http://de.wikipedia.org/wiki/Delwig_(Adelsgeschlecht)
 
Fast mer specifikt vr slottet finns  slottet Dellwich i kretsen Dortmund i grevskapet Mark, Westfalen står här; http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Dellwig_nr_1771
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-12 18:15)

115
Cambou / Cambou
« skrivet: 2015-05-10, 21:33 »
Om dottern Sara Cambou , gift med Barthold Sadlin/Sadelin  död 1723 Enligt Karin Nilsson var Sara en de Grais. I salubrevet till Finska kyrkan från 1727-01-27 då Pierre Cambou' hus säljs för 4000 daler kopparmynt så heter hon Sadlin. Se sidan 28 och fotnoten i detta dokument, ettt SOU - varning för att det kan ta tid att ladda ned från Kungliga Bibliotekets sajt - https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1947/1947_56%28librisid_13537819%29.pdf  
 
Men Sara kunde knappast ärva och sälja det om hon inte var Cambou,s dotter??? Karin menar att hon var dotter till Pierre de Grais änka och född 1650, död 1744. Min ana Judith var född 1659, dld 1731 i Gävle.  
 
mvh Björn
 
PS har hittat efter tips, Pierre Cambou,s hushåll i mantalslängd för Stockholm, inre staden, år 1676.Sök på kamrerarexpeditionen i sökrutan på Riksarkivets Digitala Forskarsal så kommer bl a denna volym fram: Källa: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1676, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:5/1 (1676) DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-10 21:35)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-10 21:37)

116
Förnamn - L / Lucretia
« skrivet: 2015-04-17, 14:31 »
Den 10 maj år 1713 begravdes Locretia Andersd:r uthi Löfbäken - 80 åhr gammal. Bjurtjärn, C:1, sidan 163.

117
Landgren / Landgren
« skrivet: 2015-04-15, 21:09 »
Hej igen Jenny!
 
Jag har nu lite mer tid att skriva. Jag skriver det här för det är lättare att hitta igen här än på Facebook.  
 
CD:n Smedskivan 8 berättar om hans anor och var han kom ifrån. Den kan beställas från Svenska Smedforskarföreningen  
 
Anders Johansson Landgren, född 1781-10-26 i Skarphyttan, Kroppa, död 1812 i Grythyttan. (SM)(KÅ).  
Bosatt i Skarphyttan, Kroppa sn 1781-94, ?, Svartsången (Kroppa AI:10 s.98). Död i Grythyttan enl. Kroppa AI:10, finns varken i Grythyttans eller Kroppas db.
 
Vad KUL. Du har ju hittat Anders, där inte Smedskivans författare har gjort det. fast denna man var enligt Smedskivan 8 gift år 1807 med en Anna Kajsa Petersdotter född 1787,  
 
Jan - din Anders flyttar till Saxån, det står tydligt.  
 
Jag har en hypotes. Det är att din Anders tagit namn efter sin mor. Det finns faktiskt en Annika Andersdotter född 1757 Annika Andersdotter Landgren, född 1757-10-26 i Degerfors, Karlskoga. (SM)(KÅ). Dotter till Anders Johansson Langren och Brita Eriksdotter. Jag stammar från parets dotter Maria, född 1762. Denna familj flyttar till Saxån år 1765.  
 
Jag har försökt att leta i Saxån men inte hittat några anteckningar jag heller varifrän den här Anders Jansson född 1780 var ifrån. Men mästersven Erik Langren född 1767 gift med Kajsa Kristoffersdotter flyttar till Långbanshyttan enligt en anteckning förd md liknande bläck som det som noterar Anders namn i boken. Kanske följde han med för detta antar jag var en morbror. Ja, det är han nog, denna son till Anders Johansson Langren och Britta Eriksdotter.  
 
Så jag får en ide. Vigselboken. Gåsborns gav inget. Jag tittar i vigselboken för Färnebo. Äntligen ett genombrott - ny kunskap till dig och Smedskivan; i vigselboken Filipstad F:2 sidan 263, för Saxån vigselbok 1779 (året längst upp på sidan 1780 syftar på nästkommande år för de är bland de sista att vigas år 1779. Det står; första lysning 19 september och vigsel 27 oktober.  ”Hyttarbetaren Jean Göransson från Gåseborn och Pig. Anna Andersdotter wid Saxån. Wigdes af P. Bodin”.  
 
Annika är struken vid samma tid i Färnebo .AI:7a (1775-1781) och sedan kommer inte denna Annika/Anna tillbaka. Annika är från tyskans Annichen och betyder förresten ”lilla Anna”. Det är ganska vanligt med fel med årtalen u gamla tider. 1757 kan bli 1755.
 
För säkerhets skull kan du gå igenom hela Saxån i AI:7a och se IFALL det finns fler Anna eller Annika Andersdöttrar för att vara så säker som möjligt. Men jag skulle nog satsa en salnt på att jag är rätt ute! :-)  
 
Mvh Björn, släkting!

118
Mantalslängder för 1803 och 1805 finns bevarade;  
 
http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=mantalsl%C3%A4ngder&EndastDigitaliserat=true&A vanceradSok=False&FacettLimits=qLer1g%3A0%7CmcrcWA%3A0%7C5Vsy4A%3A0%7CyXb4Pg%3A0 &FacettState=J9GOVQ%3Ac%7CTydDYA%3Ao%7Cundefined%3Ac%7CKS3kNQ%3Ao%7CpscXcA%3Ao%7 Cl9ynbQ%3Ao%7CyXb4Pg%3Ao%7COsL56Q%3Ac%7C&page=2&FacettFilter=register_facet%24Sk atter%3A%7Cregister_facet%24Skatter%2FMantalsl%C3%A4ngder%3A%7Cort_facet%24Sveri ge%2FV%C3%A4rmlands+l%C3%A4n%3A%7Cort_facet%24Sverige%2FV%C3%A4rmlands+l%C3%A4n% 2FKils+kommun+(1971-)%2FStora+Kils+f%C3%B6rsamling%3A#tab
 
Eller lite enklare och bara åren 1802-1810 med;  
 
http://sok.riksarkivet.se/mantalslangder?Lan=V%C3%A4rmlands+l%C3%A4n&Forsamling= Stora+Kil&Harad=&DatumFran=1802&DatumTill=1810
 
krävs abonnemang hos SVAR eller gå in på bibliotek som har abonnemang hos SVAR (Svensk Arkivinformation, en avdelning under svenska Riksarkivet).  
 
mvh Björn

119
Mantalslängder finns att titta på istället. Dessa är personskattelängder.  
 
mvh Björn

120
Alla släktnamn före 1800-talet finns i ett på maskinskrift skrivet register över Värmlands församlingar gjort av Göteborgs landsarkiv. Finns digitaliswrat och skannst på Arkiv Digital (AD). Någon här kan säkert kika efter Killen åt dig  A8ud.

121
Övriga källor / Jämtlands och Härjedalens diplomatarium
« skrivet: 2015-03-30, 18:08 »
Fråga landsarkivet i Östersund.
 
mvh Björn

122
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-04-28
« skrivet: 2015-03-28, 22:10 »
Svar på Everts inlägg den 6 mars 2015: Per Clemensson var son till en annan Clemens. Clemens Gellfält har ingen son Per, däremot fyra barn födda i Hornäs.
 
Födelseboken har fram till år 1687 ofta inga föräldrar. Men identifikation är möjlig många gånger i alla fall. I födelseboken är tillagt när Per Klemensson dog. Född 20 februari 1687 i Norra Mossberg, död 29 september 1743. Till dödboken; där framgår att en Per Clemensson dog den 29/9 1743 i Råda och begravdes den 9 oktober.  
 
Troliga syskon följer här: Erik Klemetsson i Mossberg, döpt 13 januari 1678 som begravs 23/8 1696 17 år. Lars Klemmetsson i Mosberg döpt 5 mars 1682, den 25 januari 1685 döps en Oluff Clämetsson i N Moossberg. Lars blir inte heller så gammal; han är begraven som dräng i Råda 17/11 1701, 20 år gammal. Klementsson var ovanligt patronymikon och båda dör i Råda.  
 
En Marit Klemensdotter påstås av Mats Hellgren ha varit född år 1684. Hon finns inte med i födda i Värmlands kyrkbokregister 3, men jag finner henne ibland avlidna i samma register, död NEJ begravd 30/8 1724 i Hamra 40 år gammal. Jag menar att det är BEGRAVNINGSDATUM. För många datum är 7 dagar emellan för att kunna vara en slump! Jag har tittat i kyrkboken. FÖRST FRÅN OCH MED DE BEGRAVDA DEN 12 DECEMBER ÅR 1736 OCH FRAMÅT ANGES DÖDSDATUM och då till en början i den löpande texten och inte i en kolumn! Det finns således MYCKET att revidrera i VKBR 3 för Ekshärads del tyvärr. Även efter dena tidpunkt fattas ibland döddatum fram till 1 september 1745. - Marit var gift 9/8 1708 med dräng Jon Larsson i Hamra och hon var då en piga med bostadsort i Råda, Ekshärad. Med 6 lod silver var detta en blygsam morgongåva. (Härav då uppgift om födelseår och -ort!) Inte heller de tre pojkarna som följer här på nästa stycke finns i registret (digitalisering av avskrifter ur födelseböckerna). I registret anges att en Klemens Jönsson skulle vara far till såväl Erik och till Lars. Samma uppgift finns i Hellgrens bearbetning men i födelseboken 1678 och 1682 står bara Klemensson.  
 
OBSERVERA: Döddatum före 1737/1745 finns som tur är ganska ofta i födelseboken (C:1) - inskrivna i efterhand förstås!!! ;-)
 
Nils född 1690, begravd 10/9 1697 7 ½ år; Jöns född år 1693 begravd 20/3 1698 5 år gammal av holl och hufwudwärck och Bengt född år 1695, begravd 1 ½ åhr 23/8 1696 samma datum som hans bror Erik 17 år gammal. Åren 1697-1698 var svåra år i Sverige. Jag har bara kollat åren 1690, 1893 och 1695 för ett år för respektive son och det kan hända att de var födda något annat år.  
 
Sedan verkar inga syskon till Per komma. Av Pers syskon eventuellt Olof och Marit om hon nu vr syskon som återstår i livet efter 1701.
 
Enligt Värmlands kyrkboksregister 3var Erik och Lars fra en Klemens Jönsson. I Hellgrens Församlingsbok är de istället söner till Klemens Eriksson i Råda som flyttar dit från Norra Mossberg någon gång före sin död som dock INTE är 26/6 1716 för det gäller en Klemens Olofsson i Basterud, det vill säga i Basterud eller Basterudstorp.
 
Därutöver redan nämnda barn så finner jag en Karin Klemetsdotter i Värmlands kyrkboksregister 3, kollad i födelsebok av mig född 1671, döpt 16 juli 1671 i Norra Skoga och den ger även en senare av präst tillagd döddatum 6 november 1744. (det är för många barn födda samma datum i en så liten församling som Ekshärad var då jämfört med 1800-talet, för att det ska vara rimligt att tro på Värmlands kyrkboksregister 3 påstår. Så se upp med alla barn födda och döpta under tiden 1665-1688. Från och med APRIL månad 1688 finns födelsedatum med, men ibland saknas födelsedatum även senare som för en del barn åren 1718-1722, särskilt de 2 sista åren. Även i C:2 fattas födelsedatum, men som det verkar tursamt nog bara för några barn döpta under år 1723.  
 
Klemet Jonsson påstås vara far enligt Värmlands Kyrkboksregister 3 men inget i Ekshärads födelsebok C:1 om det. Återigen en uppgift från Hellgren misstänker jag.
Sedan flyttar familjen till Råda by i Ekshärad.  
 
Jag kollar upp dödboken; Att Klemet deras far, avled eller begraves 26 juni 1716 är fel. det var en Klemet Olofsson i Basterud. Men det får mig att tänka på att han hette kanske just Klemet olofsson och att Hellgren har fel patronymikon i sin församlingsbok. Hellgren har även med Klemens Olofsson i Basdterud i familjetabllerna och denne har rätt datum, 26/6 1716. födelseår anges till 1666, vilket stämmer i originalboken för dödboken säger denne levde i 50 åhr. Nu föds Erik i Mossberg redan 1678 och sedan följer flera barn födda i Norra Mossberg fram till Olof född Tills vidare verkar det som att det är bäst att bara stå Klemet eller blankt.  
 
Alla uppgifter fram till hit är kollade av mig i originalböckerna (AD Online).
 
Det finns i Södra Mossberg och Råda inga ytterligare Klemens. Källa: min genomgång av Mats Hellgrens bearbetning (se längst ned på detta inlägg)
 
Däremot i Norra Mossberg. Här är en annan bonde Klemens Jönsson. Barn: Sigrid född 1662, begravd 26/6 1699 i Norra Mossberg, samma dag som hennes make  Mats Hellgren anger att Jöns Klemensson i Norra Mossberg var född cirka 1665 (födelseboken i Ekshärad tar upp så få barn de första åren, att det måste fattas barn), gift med Karin Pålsdotter 26/12 1690. En Marit född cirkla 1665, har uto,äkenskapligt barn Erik född i Norr Mossberg 1 juni 1693 med Erik Andersson som kanske var gift man, kanske inte. Erik den äldre var soldat och troligen gift 19 april, då han hade sonen Nils född i Norra Mossberg med ?hustru? Karin Larsdotter.  
 
Soldaten Klemens Klemensson Gellfält född 1660, död 21 maj 1739, var gift först 26/12 1700 med Kerstin Olofsdotter. Inga uppgifter om barn dessförinnan. Barn födda i Hornäs: Klemens född 10/9 1701 och död 23/4 1733; Britta född 28/6 1704, död 29/4 1747; Jon 1707; Klemens 3/3 1708 och Olof född 24/7 1711 och död 25/2 1753. Klemens född 1701; Jon och Olof blir alla kvar i Hornäs anges det. Dödnotisen för gamle Klemens kanske skulle ha varit på den yngre Klemens- förväxling kan ha skett? Annars förekommer också att TVÅ helsyskon får SAMMA namn i Ekshärad, i varje fall före 1800-talet för det kan jag gå i ed på! I sådana fall är barn nummer två uppkallad efter en ANNAN ana i familjen än barn nr ett. - En Klemens Nilsson, född år 1696 i Norra Loffstrand är mycket yngre som husbonde i Hornäs så han tar jag inte upp här.  
 
Dessa uppgifter är från Mats Hellgren: Ekshärads församlingsbok 1665-1750. En rekonstruktion av Mats Hellgren, Floda. Redigerade av Gunnar Jonsson, Säffle. Utg. av Värmlands släktforskarförening 2001 som andra uppdaterade utgåvan.
 
Värmlands Kyrkboksregister 3 (VKBR 3) är version 3, utgiven i augusti 2014 av Värmlands Släktforskarförening.  
 
MVH Björn

123
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-03-24, 22:15 »
Hej!  
 
Jag läste nyligen att det skall vara genom hustruns arv som Jöns Markusson i Fensbol erhöll del i Fensbol. Se Marcus Bomans inlägg den 1 augusti 2001 16:09 här på AF under kändisars anor; Selma Lagerlöf och anor nr 42 och 43.
 
Bonde Jönsson i Likenäs stammar jag ifrån. Nu minns jag inte säkert, men har för mig att Jöns Markusson var denne bondes far.
 
Tack än en gång Björn E. för intressanta inlägg.  
 
Ja nationaliteter pratar man om idag. Etnicitet lagt på personer som levde förr, de talade finska men kallade de sig för finnar? Inte säkert att de såg sig som finnar, före Carl-Axel Gottlunds ankomst i bygden på 1820-talet. Såg de sig som en etnisk grupp? Kanhända, men inte alla,s särskilt inte i assilmileringsfasen. I regel hade de inga problem. De höll sig förstås inom gruppen men samverkade precis som Jan-Erik Björk säger med svenskarna där så krävdes.  
 
Skogsfinne är en svensk beteckning, motsvarande på finska känner jag inte till om det finns eller har funnits. Svedjefinne användes av en del forskare men den har väl gått ut nu. Lejonparten av dessa östfinnar kom från Savolax eller från de av savolaxare svedjeodlade ödemarkerna i norra Tavastland. En mindre del av dessa östfinnar kom ifrån Karelen. De kan likafullt ha varit savolaxare som karelare. Utifrån släktnamn kan man se att de flesta var savolaxare, men en del karelare var det också. Väl i det nya områdena så förlorade nog detta sin betydelse, endast släkten i sig var viktig. Men eftersom svedningstekniken hängde ihop med släktnamnet så förlorade släktnamnet sin betydelse när de förbjöds att svedja eller slutade svedja av andra orsaker, den s k huuhta-tekniken - granskogssvedjande. Storklanens område var gemensam skog att svedja enligt gammal sedvänja. (Dock blev det ev. kvar där man fortsatte tala finska, verkar det som.) Sista finskspråkig personerna bodde kanske i Nyskoga och Finnskoga i Värmland? Nitaho-Jusse har jag hört om.
 
MEN FINNSAM och andra organisationer och enskilda personer måste av praktiska skäl använda sig av begreppet skogsfinne för annars vet ingen vilka finnar som omtalas! Forskare idag - och jag också - är medvetna om att begreppet är en konstruktion. (Allmänheten kanske inte alltid vet det dock.) Den är inte heller perfekt för vi har t.ex. finsktalande från östra Finland som går in och arbetar i bergshanteringen. Ja, egentligen var folk mångsysslare och där ingick att kunna smide också för att kunna överleva. Det här om bergsbruk börjar forskningen nu ta till sig. Tills vidare i alla fall har vi kvar denna beteckning skogsfinne. Svensk östfinne känns för tillrättalagd att använda och konstigare också. Skogsfinne är det bästa av alla dåliga förslag som vi har just nu för att travestera sir Winston Churchills ord om demokrati. jag tänker fortsätta använda begreppet där det behövs. ;-)
 
Nomader var de inte utan de slogs sig ned på ett ställe. Deras jordbruk var däremot rörligare, då de växlade mellan olika marker. Om möjligt på jungfruliga marker, Annars på den mark som varit outnyttjad längst - skogen hade då växt upp igen - vid nytt svedjande. Detta är den ideala bilden när förutsättningarna var goda. När skogsfinnarna blev flera måste de antingen emigrera eller söka ny utkomst. I Sverige blev de dessutom förbjudna att svedja efter skogsförordningar på 1640- och 1660-talen.  
 
Detta är min hållning. Därmed har jag sagt min mening med respekt för andras hållningar.  
 
mvh Björn

124
Allmänt / Bad-Tölz-Wolfratshausen, Bayern
« skrivet: 2015-03-23, 00:49 »
Hej! Jag har fått DNA-träff på FTDNA med just en person som har en antavla därden där orten i Bayern nämns. Det är Lars Nilsson som anges vara född i Bayern, far till Hans Larsson född 1550 i Grangärde och död 1634 i Grangärde. Då jag nu har sett på flera andra dnaträffpersoners anträd att det är fel på dem. Troligen hr felen uppkommit när man har skickat in dem? Nej, jag skulle skrota den uppgiften.  
 
Skicka ett mejl till mig så får ni veta vad personen heter, initialerna är E. S. Denne är amerikan med delvis svenskt påbrå.
 
Christina Weigel.har amerikanen initaler E. S.? Då är det nog samma person poch den bör man då fråga.  
 
Många gånger han man inte brytt sig om att kolla/rätta anträden misstänker jag.  
 
mvh Björn

125
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-03-18
« skrivet: 2015-03-14, 00:13 »

126
Allmänt / Jacob i Hagge Norrbärke
« skrivet: 2015-03-09, 08:02 »
Arvid Trolles jordebok från år 1498 finns i tryckt form. men jag vet inte om Dalarna är med. Gårdar i Småland är med.
 
http://libris.kb.se/bib/383017
 
Gårdar i södra Dalarna finns däremot i en jordebok från 1300-talet. Denna Finns såvitt jag vet nere i Tyskland och skrevs ned av en av Albrekt av Mecklenburgs fogdar. en von Barnekow.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-03-09 08:02)

127
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-03-18
« skrivet: 2015-03-05, 21:05 »
Hej Evert!
 
Svar på din fråga den 25 februari,
 
Föräldrar till Jon Håkanssons hustru Karin Persdotter, född 17181224 var Per Klementsson och Sigrid Jonsdotter i Råda. Ingeborg Persdotter är felskrivning troligen p.g.a. förväxling med en annan mans hustru, Jon Klementsson i Byn fastän Jons och Ingeborgs barn var födda redan 16 november 1692 och 30 april 1695.  
 
Äldsta dottern Britta var född 17121001, döpt 5 oktober  - modern kallas Kerstin, men det var fel skall vara Sigrid Jonsdotter.  
 
Sedan följer barn nummer två: Jon döpt 17150220 och bland bland faddrarna finns en Lars Jonsson i Råda och en piga Kierstin i Råda.  
 
Barn n:r 3: Klement 17171204, döpt 8 december. Här finns bland faddrarna en Per Jonsson i Råda.
 
Barn n:r 4: Karin 17181224, döpt 26/12. Bara två faddrar nämns för henne i boken och det är Per Jonsson och Olof Larsson, båda ifrån Råda. Här  anser jag att det troligen fanns fler faddrar, särskilt måste kvinnliga faddrar ha funnits med. I regel var det en av de kvinnliga faddrarna som bar fram barnet till dopfunten och prästen!  
 
Det femte barnet: Jon döpt 17220422, modern kallas felaktigt för Persdotter, bland faddrar finns en Olof Jonsson i Råda. Han är troligen den yngsta barnet. Inget barn till någon Per Klementsson finns emellan Jon och Karin när jag ögande igenom födelseboken från mitten av 1719 fram till augusti 1721.
 
Jag har tillgång till ett vigselregister (avskrift av socknens vigselbok). Där finns bara två Klementsbarn med varsitt äktenskap; Marit 1709 OCH Per 1712 med varsitt äktenskap.  
 
Ekshärads vigdselbok: Den 9 augusti 1709 vigsdes Marit Klementsdotter i Råda med Jon Larsson i Hamra. Morgongåvan var 6 lod silver. Relativt fattig make med andra ord.
 
Det visar sig att Per var relativt förmögen - verkar tillhöra genomsnittet - för den 6 januari 1712 gifter sig Per Klementsson i Råda med pigan Sijrin Jonsdotter i Råda med morgongåva på 20 lod silver. (sidoform av namnet Sigrid.) Men det finns morgongåvor på 50 lod silver. källa: EI.1.  
 
Paret finns med i Ekshärad husförhörsbok AI:1 på sidan 86, sedan finns änkan Sigrid Jonsdotter som inhyses i en grannfamilj i AI.2, sidan 149.  
 
Övriga uppgifter följer som jag lägger fram nu, årtal etc har jag tyvärr inte verifierat utan är efter Mats Hellgren bok (rekonstruktion) Ekshärad Församlingsbok 1665-1750. En rekonstruktion av mats Hellgren , Floda. Redigerade av Gunnar Jonsson, Säffle. Utgiven av Värmlands Släktforskarförening augusti 2001. Andra reviderade upplagan.  
 
Per Klemensson 1687-1743
Sigrid Jonsdotter 1687-?
 
Klement Eriksson 1648-1716
okänd
Jon Persson 1639-1709
Karin Svensdotter 1649-1729.  
 
Per Ivarsson ca 1610
 
Sven Larsson ca 1610-
 
Alla i Råda.  
 
MVH Björn
 
P.S I EKshärads kyrkoböcker används formen Klemet och Mats Hellgren normaliserar till Klemens. Jag har brukat formen Klement här ovan, ty det ligger dels närmare latinet med n-et kvar, men ändå har med -t, eftersom man säkert uttalat det så i Ekshärad. Annars heter det egentligen Clementius på latin för det finne en S.t Clementius/Clemens. Som vanligt skall eneglsktalande förvränga latinska och grekiska namn. :-P D.S.  
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-03-06 07:50)

128
Brunnberg blev upptaget på Östra Tönnets och Byns gemensamma utskog före år 1640 men efter 1615. 1625-1630 tror jag är nära sanningen. En 6-7 års skattefrihet hade man på nybyggen. Ev. var det ytterligare en by som det var gemensamt med, kan ha varit Halla? Utbrutet under 1600-talet till eget hemman. Domstolssak dessförinnan på tinget förstås.  
 
Brunnberg alias Brånberg, ett 1/4-dels frälsehemman enligt http://varmlandsrotter.se/
 
mvh Björn

129
Hej! Jag får obehagskänslor av följande inlägg om (von) Kanitz. I alla fall något inlägg skulle väl plockas bort, ev redigeras. Man går hårt åt den stackars Alv som sedan får ännu en tillrättavisning där HAn beskylls för att ha en hård ton. Istället ser jag klart och tydligt att det är anklagaren och 2 andra, de 2 sista är/var kända genealoger. Britt-Marie Kämpe skriver ett förskrämt inlägg - så får det naturligtvis iNTE vara! Vett och etikett brister avsevärt här!!! Stackars Norge som har Are ...
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/37102.html?1174147283
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-03-05 07:44)

130
Personer begravda i ovigd jord och särskilt grövre förbrytare, ville folk gärna låta begravas på öar. Enligt traditionen skall Tjuvön nära gränsen till Västmanland-Dalarna ute på Dalälven vara en sådan plats. En annat ställe var en ö i Ullerud ute på Klarälven, Värmland. En av prästerna på 1600- eller 1700.talet ahr i sin dagbok beskrivit färden dit och från med båt. Det var ett oväder den gången, men mycket folk ändå ty jag tror många var utkommenderat dit och ofta SKYLDIG att närvara. Folknöje och varning sågs det som. Så var det ofta då detta var offentlig tillställning något som inte USA har idag fastän de avrättar folk ... Avrättningar skedde på särskilda avrättningsplatser, i varje fall när mord eller skada på annan person skett inne i byn. När dådet skett i utskogen så var sedvänjan i Malung i vart fall ca 1670 att stegla de två soldaterna där. Nu kom det en snöstorm så det skedde på en annan plats av tvång p,g,a. vädret. Annars är traditionen den att fyra personer skall vara avrättade och begravda vid gränsrå mellan socknar som då Malung-Lima rå. Carl Linnaeus (senare Carl von Linné) på sin dalaresa berättar att han fick se det ruttnande liket (luktade vämjeligt) efter en man från Lillmon i Malung som till yrket var soldat. Å andra sidan en annan person blev avrättad norr om kyrkan och kyrkbacken i Lima och dessutom Agneta blev bränd som dömd såsom häxa där nu Agnetabacken är. Tydligen fanns olika regler att följa och undantag också från dem. Finns detta sammanställt någonstans? (skall lägga ut denna text även i Anbytarforum.) Kommentarer emotses!

131
Grytsjöfjäll nära Brunnberg. Nedlagt ställe som var ett slags torp under Brunnberg. Kristoffer Vild-Huvvunen Tomasson Havuinen avhyste två familjer tillika hans hustrus släktingar därifrån cirka mitten av 1690-talet. Sedan skall ingen ny bebyggelse ha blivit där. Sjön heter något annat idag än Grytsjön.
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-03-03 14:53)

132
Dalby / Dalby
« skrivet: 2015-02-24, 14:23 »
Svar på Pär Lindströms fråga den 3 december 2014:
 
AI:7 omfattar bara norra delen av socken. Den volym som fanns för den södra delen finns inte kvar i arkivet idag. Troligen är den förstörd och i bästa fall försvunnen så att den kommer tillbaka någon dag.  
 
Du får gå över till AI:9 direkt. (AI:8 gäller norra delen). Annars kompletterar du det med andra kyrkoböcker, mantalslängder, domböcker och annat källmaterial som kan hjälpa.  
 
Chris Hennings tryckta häfte med saköreslängder är en liten genväg om du har lite tur. Personregister finns i den.
 
LITTERATUR: Saköreslängder för Älvdals härad i Värmland 1747-1799 : övre tingslaget : böteslängder och avkortningslängder vid tingsrätten ... / [sammanställd] av Chris Henning. Tryckt i Stockholm 1999. 90 sidor.  
 
mvh Björn

133
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-02-28
« skrivet: 2015-02-23, 19:47 »
Hej igen Evert, det är samma släkt. Ja släkting, jag har dröjt med svar tyvärr, men här kommer det.  
 
Efter Arkiv Digital:  
Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 31 / sid 54. Halla och Halla soldatboställe.  
 
Under denna tid blir Håkan avskedad från sin tjänst, troligen i samband med detta får familjen flytta. Det är noterat hushörhör för familjen den 6 december 1751 som jag antar att Jon fick göra (jag antar det p.g.a. små kryss efter deras födelseår). Under år 1752 ser det ut att vara antecknat till Råda för Per. 26 november 1754 är husförhör för mor Karin antecknad. Samma år finns en notering om flytt till Råda socken på samma rad och ställe. Det sista antar jag gäller Jon som antagligen får någon drängtjänst i Råda socken. Resten av familjen flyttar uppenbarligen till Råda by (min tolkning för det är en stor klammer runt hela familjen så alla utom kanske då Jon som hade åldern inne för drängtjänst (1735-1750=minst 15 år) flyttar till samma ställe.  
 
Halla soldatboställe (här 1750-1752?/-1754
Afsked. sold. Håkan Persson Hallman 1711
Kerstin Persdotter 1705
Jon sonen 1735
Per sonen 1738
Bengt sonen 1745
Lars sonen 1750
 
Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 79 / sid 150:  
I samma husförhörslängd nu i Råda BY, i Ekshärad, återfinner jag familjen igen. Jon är inte med. Inga datum denna gång, varken för husförhör och inflyttning/utflyttning. Så troligen slutet av 1754, men möjligen även så tidigt som dec 1752-1754. Sonen Per finns två gånger dels först hus familjen de verkar bo inhyses hos nr 6, dels sedan vid sin föräldrafamilj efter brodern Bengt. Vid upplägg av husförhör lades barnen i regel i kronologisk ordning. Det syns också av anteckningens stil att Per är tillagd senare. Lars syns inte till så han dog troligen ung.  
 
Tyvärr saknas bland annat Solberg och Råda byar i Ekshärad AI:4 1771-1777.  
 
Men vi vet ju att Jon finns i Åstrand och Ennarbol under flera år på 1770-talet och att de först 1775 flyttar till Lövåstorp och Råda by i Ekshärad. (En återflytt till Råda by med andra ord.)  
 
I nästföljande husförhörslängd - Ekshärad AI:5 (1777-1784) Bild 2220 / sid 205.  - så finner vi familjen i Lövåstorp (torp under Råda) 1777. Ett studium i mantalslängder skulle säkert hjälpa oss att få reda på lite mer, där husförhörsländerna felar.  
Här syns i alla fall att pigan Lisa Eriksdotter från Solberg flyttat till familjen strax innan giftermål. På följande uppslag återfinns de som gift par även de torpare i Lövåstorp och deras dotter Karin född 1782 min ana är med. Allt som allt fyra torparfamiljen i Lövåstorp. Se Ekshärad AI:5 (1777-1784) Bild 2230 / sid 206
 
Mvh Björn

134
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2015
« skrivet: 2015-02-23, 16:42 »
Jag skrev naturligtvis tokigt, 17 år i en rulla för 1720-21 ger 1703-1704 enkelt uträknat. Men skulle han fylla 18 senare under år 1720 så är födelseår 1702 möjligt. Så födelseår 1702-1704 är fullt möjliga.  
 
Av Klarälvdalens socknar har Dalby (1-2,3? st) och Ekshärad (1 st) husförhörsböcker kvar från 1720-talet. Norra Ny och Norra Råda saknar tyvärr. Fryksändes och Sunnes husförhörsböcker har jag inte riktigt koll på utantill.  
 
Mvh Björn

135
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2015
« skrivet: 2015-02-19, 11:06 »
Dalregementet. Västerdals kompani.

136
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-02-16, 16:06 »
Till Lars Snith:  
 
I AI:15, på uppslag 352, under en annan familj, så finns familjen där åren 1822-1823 då flyttanteckningar förs, ej husförhör och nattvard. I Fryksände AI:1 där börjar husförhören och nattvardsnoteringar först år 1826, men andra noteringar är redan från 1824 och framåt.  
 
Till Björn Engholm:
 
Tack för svar. Apropå kulturelit som verkar vara minerad mark. Lokalt i Värmland har man nog precis som du säger överbetonat det finska. Då när man satte igång under mellankrigstiden var studier av det finska ganska eftersatt. I dag finns desto mer, men behövs säkert forskas mer på det. bara ett exempel: Att skogsfinnarna kan ses som järnframställare har länge varit i skymundan i den akademiska forskningen. Ett nytt studiebesök på Värmlands museum i Karlstad skulle ge mer kött på benen. En enda hastigt besök räcker inte för att ha kvar intryck. Jag vet att Backasätern i Norra Ny (eller till Dalby finns 2 Backa) har noggrant undersökts att folk från Värmlands museum och daterats till 1000-talet. Ett gott stöd till den muntliga traditionen om gammal bygd.  
 
Åter till finnarna så är det nationellt är det precis tvärtom för på Nordiska museet är det skogsfinska satt ordentligt på undantag, så pass att man inte ville välkomna representanter för nätverket Finnsam till Stockholm. Föremål finns, men de är oftast magasinerade och finns inte utställda. Förmodligen lågt prioriterat där, trots att det borde ingå i det nationella uppdraget. Det är svårt att tolka det svala intresset på något annat sätt tyvärr.  
 
I Norge finns både ett nationellt Skogsfinskt museum och ett beslut att ättlingarna till skogsfinnarna är att anse som en nationell minoritet. jag vet om personer som har så många skogsfinska anor alltjämt i denna dag, att de med råge skulle anses vara skogsfinnar per definition. Men det är frågan vad individen själv anser tillhöra och inte någon von oben.  
 
mvh Björn

137
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2015-02-16, 12:32 »
Lars Snith! Markusnamnet ursprung (Mången 1826) , KANSKE är följande;  
 
Det fanns en Jöns Markusson (troligen på gården Markusfolk) i Fensbol, Fryksände socken på 1600-talet. Han var (klar-)älvdaling. Således finns hans rötter i Likenäs i Dalby socken. (Hustrun har jag inte koll på.)
 
I Älvdalsarkivet skapat av Lars Bäckvall, arkitekt i Stockholm, bördig från Dalby finns mycket framforskat. originalböcker på Nordiska museet, men mycket, kanske hela arkivet är avfotat och fört till mikrokort. jag tror det finns även online nu för tiden hos SVAR? Arkiv Digital?
 
mvh Björn

138
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2015
« skrivet: 2015-02-16, 11:43 »
Tack Björn Engholm för ännu ett intressant kulturhistoriskt inlägg! (Skall spara din värdefulla information om mina anors gamla by.)  
 
En kontrollfråga då det händer att det blir fel siffra; stämmer det att kvarn och sågar uppfördes under 1400-talet? Uppgiften om detta, var kommer dn ifrån? Arkeologiska utgrävningar eller muntlig tradition eller något annat?
 
mvh Björn

139
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2015
« skrivet: 2015-02-16, 11:33 »
Tillägg till Kärstin Bäckius inlägg: denna soldat Olof Persson anges vara född cirka 1697-1698 (åldersuppgift 17 år i rulla från 1720-21).
 
mvh Björn

140
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-02-28
« skrivet: 2015-02-16, 11:28 »
Hej Evert Larsson!
 
Det bör vara min släkt. Namnet Ennarman känner jag inte igen, men Håkan född 1758 ska också ha varit soldat.  
 
Återkommer, är inte hemma nu.
 
mvh Björn

141
Lima / Lima
« skrivet: 2015-02-16, 11:16 »
Hej Monika. Jag hittar två av de personer som du nämner i en väns databas.
 
Halses Lars Larsson, född 16460405 i Heden, Lima, död i Heden 17061230, gift 16731102 med Anna Eriksdotter, född i Bu 16530919, död i Heden 16830201, var föräldrar till Lars Larsson, född 16821224 i Heden och flyttad till Heden. Fadern Halses Lars blev omgift 16831026 med Ingeborg Olsdotter, född 1650-talet i Heden, Lima, död 1729 i Heden, Lima. Detta enligt Gunnar Trond.
 
Jag har bara Jakob Larsson, född 16910730 i Heden, Lima, död 17851130 i Heden. Lima och gift 1719 med Valborg Olsdotter, född i Östra Tandö 16961121, död 17710405 i Heden. Lima. Det anges vid hennes notis Ramdalsgården. Föräldrar har jag inga uppgifter om. Även detta från Tronds databas som jag har en äldre version av.
 
mvh Björn

142
Lima / Lima
« skrivet: 2015-02-16, 10:56 »
Det är väl känt med skiftande åldersuppgifter för samma soldat. Jag har själv sett detta i militärrullor för Knektsläkten i Idbäcks anfader Halvard Byrilsson, död före 1775, men finns i t.ex. mantalslängden för år 1742. Min slutsats har också blivit att det måste vara samma person.  
 
Ja, gårdsnamnet Knekt går synbarligen tillbaka till just denna Halvard Byrilsson. hans husrtru Brita Håkansdotter var född 29 septenber 1708 i Elverum i Norge, död 15 juni 1781 i Idbäck. (Uppgifter från Josef Sjögren: Acta Genealogica Malungensia 1963, sidan 225 hämtad från Malungs dödbok av författaren.)
 
Fusket var ganska utbrett och det var ett sätt att kunna vara kvar i tjänst längre om man kunde muta skrivaren. Mutor under 1700-talet var ganska vanligt på den här tiden. Min egen anfader löjtnant Georg Gustaf* von Knorring har lämnat felaktiga uppgifter om ålder vid något tillfälle. Det var accepterat, ja närmast kutym att göra så. (I riksdagarna som fanns under 1720-1772 så mutade utländska ambassader de svenska riksdagsledamöterna med middagar etc. för att de skulle rösta på ett för England, Ryssland eller Frankrike gynnsamt sätt i någon fråga.)  
 
mvh Björn

143
Allmänt / Stackerud, Ekshärad
« skrivet: 2015-02-05, 12:42 »
Hej!
 
Stackerud känner jag väl till i kyrkböckerna , men har aldrig bott där själv. Min familj bodde där från okänd tidpunkt fram till cirka 1830 då de å sålde sin gård/bytte till en gård i Östra Tönnet. Ett avgärdahemman och därför utbrutet ur (bol)hemmanet Hornäs i Ekshärad under 1500-talet. 1565 är det (nyskattlagt) torp udner just Hornäs. Under 1600-talet är det eget hemman.
Planerar att dammsuga på alla Sone i Ekshärad före cirka 1940, så smånignom kanske i hela Älvdals härad för att se om jag kan få fram släktträd. Både på farfar och farmors sida har jag många rötter ifrån flera barnbarn till Tore Sonesson på Sonegården i Östra Tönnet, nämndeman på 1640-talet. På köpet har min mor också anor till Sonesabrn i Norra NY och Värnäs med ursprung i just Ekshärad. Hela Värmland blir nog för vidlyftigt att forska fram dem på. Men i Gåsborn i Färnebo_Filipstads bergslag (Värmlandsberg)  har namnet funnits. En sonegård fanns också i Norra Ny (Värnäs?) och en Sonegård i Dalby i en av Transtrandsbayrna om jag minns rätt.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-02-05 12:47)

144
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 december, 2015
« skrivet: 2015-01-30, 10:58 »
Om registret är tryckt så kan väl bibliotek tillfrågas. Eller papperskopior beställas? Annars kan man försöka finna en person som bor i Stockholm som aksnek har rötte i Värmland och hjälpa varandra; tjänster och gentjänster. Professionella släktforskare med F-skattesedel finns också att anlita.
 
Problem är till för att lösas!  
 
mvh Björn

145
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-02-13
« skrivet: 2015-01-30, 10:52 »
Rättelser till mitt inlägg den 28 jan:  
 
(1) 19 januari; det syftar på inlägg under diskussionstråden för Nysund, Värmland.
 
(2) Pigan Cathrina född 1765 har ett patronymika i förhörshörsboken angivet. Tyvärr föll det bort när jag skrev av det. jag hänvisar till boken.  
 
(3) Näst sista stycket:Carl Månsson, skulle ha stått Carl Svensson.

146
Skogsfinnesläkter A-Ö / Himainen
« skrivet: 2015-01-28, 20:45 »
Himainen finns i Öjeberget, då Ny socken, senare Nyskoga och nu är det väl Nyskoga-Ny församling?  
 
Gamla Skägga-Lasse Himainen ahde sonen På Larsson som blev kvar i Öjeberget, Älvdals hräad, Värmland. Ättlingarna bebodde också det närliggande Flatåsen. Sonen Lars Larsson flyttade till Malung i Dalarna cirka år 1660. Det är väldigt ungefärligt då han kanske kan vara dräng först på någon gård innan han är gift och är egen skattebetalande brukare i byn. Lars har av allt att döma ättlingar (har dock att gå igenom några ytterligare mantalslängder för byn Jägra 1700-talet för att koppla ihop de äldsta med kyrkböckerna då de senare har ett gift par som båda har pappor som hette Lars, är det då mannen eller kvinnan som var av denna finska släkt ..., skall göra det i år). Gårdnamnen senare är Finn och Fall och det första är förstås efter Himainen. Flera fastigheter i Jägra har sådant namn, t.ex. Finnfastertäppen. Lars Larsson finne 1669 blir ändrat längre fram efter ett mellanspel i Gärdås. En yngre sannolikt heter Finn Lars Larsson (1696). I Skinnarebygd har artiklar skrivits om byarna Gärdås (ett kort tag finns släkten där i Gärdås, kanske hos hyptetisk sonhustrus N-N_:s släkt gift med Lars Larsson den yngre) och Jägra.
 
Mvh Björn

147
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-02-13
« skrivet: 2015-01-28, 20:33 »
I inlägg 19 janauari ser vi henne, Magdalena Svenssön med en bild från en annan socken i Västergötland; HFL Berga AI-5 1814-1821 bild 49/sid 89  
 
I Ekshärad husförhörsbok AI:7 (1784-1791) för Föskefors bruk har jag hittat:  
Sid 20
Cathrina född 1765 Elfsbacka (Älvsbacka socken)
 
 sid 20  
Carl Svensson född 1749 flyttad till sid 21
 
sid 21
hushållerska Ingeborg Svensdotter född 1758
Bokhållare Carl Svensson född 1749
drängen Måns Svensson
 
sid 21
en Cajsa Forsberg född 1769 i Råda ? Shn (=socken?=Norra Råda socken eller hemman i så fall Råda by i Ekshärad, alternativ Skb Skaraborg och Södra Råda socken)
 
Forsberg är i Ekshärad AI:8 (1791-1799) sidan 217 så hon är väl inte modern? Inget barn efter henne, ogift utan barn.Född 1769 i Gustava.Carl och Ingeborg är vkar och är på sidan 219 - men inte Måns.
 
I A:9 (1800-1809), sidan 333 får vi veta att Ingeborg var född i Frykerud socken och kanske detta kan vara till hjälp? Carl Månsson verkar också vara utflyttad.
 
Bruksbokhållaren Carl Svensson eller dennes dräng Måns Svensson (bror till Carl?) KAN vara fadern till Magdalena. Ingeborg kan vara syster till Carl. Ingen hög ståndsperson denne Carl men ändå ingen av allmogen i alla fall.  
 
Mvh Björn

148
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-02-13
« skrivet: 2015-01-28, 19:43 »
Magdlena föds 13 december (döpt 16/12) 1786 oäkta vid Föskedfors, numer Föskefors, som dotter till pigan Cajsa Andersdotter. Dopvittnen var Lars Olofsson i Nore och hustru Maria Björn vid Föskefors. Då det inte står dräng före Lars' namn så är han nog en gift man. Kanske svåger till Cajsa? Maria Björn kan också vara en ledtråd. (Ekshärad C:2, sidan 365)
 
Denna flicka kan vara identisk med den Magdalena Svenssön, född 1786 i Ekshärad.  
 
Mvh Björn

149
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 05 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-28, 19:17 »
Om Himainen, se under Finska släkter Himainen här i Anbytarforum.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-28 20:43)

150
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-28, 19:06 »
Ursprunget bör sökas i någon ort med namnet vik, socknar, by- eller torpnamn med vik i namnet. men det finns en del del tyvärr som bekant.

151
Lima / Lima
« skrivet: 2015-01-28, 18:55 »
Han dör i 1742-1743 års revanschkrig krig emot Ryssland som genomdrevs av det revanschlystna hattpartiet i riksdagen, dock tyvärr utan ordentliga förberedelser, vilket också var en bidragande orsak till att kriget slutade med en mindre landförlust i sydöstra Finland som var Kymmenedalen med staden Fredrikshamn (Hamina).

152
Nysund / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2015
« skrivet: 2015-01-19, 16:33 »
Magdalenas föräldrar bör vara ståndspersoner av något slag. Hon kallas för Magdalena Svenssön. Spännande.  
 
Landskrivaren Torsten Jonsson Hesselroth i Dals son, löjtnanten för allmogen, Petter Jonsson Hasselroth (död ca 1720 i Hjällstad, Dalby, Värmland) skrev sig just så. Ett tidigt exempel på patronymika brukat som släktnamn långt före 1901 års namnlag! Släktnamnet kommer förresten av Edsleskogs gamla stavning Hessleskog.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-19 16:35)

153
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 december, 2015
« skrivet: 2015-01-19, 15:52 »
Bergtingsrätter kom till under 1600-talet och de fanns fram till cirka år 1850-1860.
 
Värmlands bergstingsrätt i Bergskollegiums Advokatfiskalskontor, se serierna AIIa och AIIi, men även diarier, skrivelser etcera finns ; http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=bergsting&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=34&FacettState=undefined%3ac%7c&postid=Arkis+81ad9772-5236-4b05-a8c8-129205a5235f&tab=post&s=TARKIS08_Balder
 
Även så kallade Bergverksrelationer finns här för Värmland i Bergskollegiuns arkiv: http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=v%C3%A4rmlands+bergm%C3%A4stared%C3%B6me&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=2&postid=Arkis+A96FAFCB-CD42-4AC6-B8A5-512D70DD8F09&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
 
Om det inte funkar så kommer ovanstående två länkar som nr 1 och nr 2 i söklistan vid sökning på sajten http://sok.riksarkivet.se/nad på värmlands bergmästaredöme. Lycka till.
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-19 15:55)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-19 16:16)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-19 16:18)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-19 16:19)

154
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 december, 2015
« skrivet: 2015-01-16, 17:24 »
Ett inlägg från mabo idag 16 januari under Fryksände om en text där salige Börje Persson och hans änka Annika Mårtensdotter nämns! Se vidare här:  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-16 17:25)

155
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-16, 17:16 »
Hej!  
 
Det finns en bok Nycklar till bruksarkiven som kom ut för några år sedan. Det kom också ut som en CD senare. Nu finns det på nätet också; http://www.arkivcentrumvarmland.se/Nycklar/index.htm
 
Ett radioprogram finns om bruksarkiv; http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=4206290
 
Värmlandsarkiv har många av Värmlands bruksarkiv. Några kan docj finnas i Falun på Stora Ensos arkiv som är deponerat och nu finns under Arkivforums Dalarnas tak.  
Handledning:
http://www.arkivcentrumvarmland.se/pdf/Arkivcentrums%20forskarblad%209.pdf
 
Arkivcentrum Värmland:
http://www.arkivcentrumvarmland.se/
 
Arkivcentrum Dalarna:
http://www.arkivcentrumdalarna.se/
 
Arkivcentrum Örebro:
http://www.arkivcentrum.t.se/
 
Arkivcentrum Uppsala:  
http://www.ddss.nu/acs/
 
Arkivcentrum Nord:  
http://arkivcentrumnord.se/index.html
 
Arkivcentrum Syd:  
http://ddss.nu/acs/
 
Övriga arkiv finner du här: http://sok.riksarkivet.se/nad OCH http://riksarkivet.se/platser
Lycka till.
 
mvh Björn

156
Säfsnäs / Säfsnäs
« skrivet: 2015-01-12, 23:46 »
jag kollade igenom arkivförteckningen för församlingen. Sockenstämmoprotokollen med ahndlingar med signum K I och Räkenskapsböcker och verifikationer med L Ia och L Ib kan innehålla ledtrådar. - Annars är det domstolsarkivet ni får gå till.
 
http://sok.riksarkivet.se/?Ort=S%C3%A4fsn%C3%A4s+f%C3%B6rsamling&AvanceradSok=tr ue&tab=post&page=2&postid=Arkis+f2e6d95b-2592-11d4-bbb8-00d0b73e7a8b&FacettState =undefined%3ac%7c&s=TARKIS08_Balder

157
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 23 december, 2015
« skrivet: 2015-01-12, 19:27 »
I tidskriften Finnmarken Förr och Nu som kommer ut 2 gånger per år, så kan man läsa om skogsfinnarna. Där finns i ett eller fler nummer om de första personerna i finnsläkterna i Rämmen hämtade ifrån skattelängderna, bland annat då Höök. (Rämmen var obebott innan finnarna kom.) Årgång 2014 eller ev. 2013. har inte exaktare än så i huvudet. Författare av artikeln är Jan-Erik Björk som gått igenom skattelängder från första halvan av 1600-talet, kansek även efter år 1650 för Rämmen.  
 
mvh Björn

158
Kemppainen har en särskild sida på AF under Särskilda forskningsområden; Skogsfinnar, Skogsfinnesläkter: A-... : Kemppainen.  
 
mvh Björn

159
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-12, 19:10 »
Hej, det är väldigt tunt med uppgifter även på AF.  
 
Men jag fann detta fr sep -02-jan -03; Kanske hon som skriver inlägget, Anna-Lisa Göransson har hittat mer sedan dess? http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/33012.html?1043402034
 
I övrigt bara 9 augusti och 2 nov. 2002: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/34372.html?1036266072
 
Jag sökte på Google på Samuel Broddheden och hittade några få antavlor där han är med; men nej inget om hans ursprung verkar finnas med. Ingen far och mor. Kanske det finns någon kommentar. Du kan alltid kontakta de andra som forskat. kanske de har hittat mer om du har tur.  
 
Annars kanske mantalslängderna kan ge en hint kom ifrån XXXX kan det stå ibland.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-12 19:11)

160
Gustav Adolf / Gustav Adolf
« skrivet: 2015-01-12, 18:45 »
Hej, ni har inte gift er före den 1 juli 1969 för då hade ni vetat om det om ni inte har dåligt minne förstås? ;-)  
 
Nej, den är FEL tredje dagen var INTE vigseldag. TRE gånger skulle det alltid lysas med undantag för militärer; då kunde det bli färre lysningar, ty de skulle gå ut i krig eller på längre marscher. Sedan den 1 juli 1969 sker inga lysningar i Svenska kyrkan.
 
Vigseldatum brukar finnas i en annan kolumn. Men ibland finns det böcker/delar av böcker som bara har med lysningarna eller böcker/delar av böcker bara med vigselnotisen.
 
Om det inte står vad det det är; gå tillbaka till där boken börjar. Eller där längden börjar. Man brukar se när prästen börjar skriva på ett nytt sätt. Ofta står det sår utskrivet vad kolumnerna heter. Av lätt förklarliga skäl så hoppade man över att skriva kolumnernas namnrubriker på varje sida som kunde vara hundratals sidor. På den tiden allt handlinjerades!  
 
mvh Björn

161
Säfsnäs / Säfsnäs
« skrivet: 2015-01-12, 18:32 »
Under anmärkningar i C:2: Enlig[he]t [med] författning-  
ningarna under  
hemligt skrifter-
mål abs[solution] 22/4 [1792]
 
Det innebar att hon slapp stå inför församlingen utan endast inför prästen och t.o.m. så att prästen inte fick ange någon. För att få det måste man betala en summa pengar - verkar det som. Se här:  
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skrifterm%C3%A5l
 
Det betyder att i kyrkböckerna förtigs faderskapet. Det hindrade dock inte den världsliga rättvisan att ta upp detta; men ibland gjorde man upp i godo så att det inte blev nån större rättssak. Då kanske det inte ens hamnade i nåt protokoll. Kvinnan kunde stämma mannen för uteblivna barnbördspenningar, barnaunderhåll etc. Bötfällda personer finns i saköreslistor som i alla fall under 1800-talet och tror jag vägen sent 1700-tal finns i samlade särskilda listor för sig i domboken. Man får söka igenom flera år. Fram till barnet fyller 15 år i alla fall. Efter det så gick fattiga barn ofta ut i tjänst för att söka sin föda hos någon husbonde. Att söka där i listorna först sparar tid.  
 
Här är det utdrag ur just lagtexterna - författningarna i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/250/139.html
 
Det var (fortfarande) ett brott vid denna tid 1792 att föda ett barn om det inte var inom ramen för ett äktenskap. Var båda parter ogifta så var det lönskaläge[r]. var en part gift hette det enfalt, enkelt eller enfaldigt hor, var båda gifta, emn inte med varandra (förstås), så var det dubbelt hor. Men sedan finns trolovningsbarn. Om ett sådant par fick barn ihop utan att vara gifta, så såg man mildare på saken. Men jag kan för lite om detta för att kunna yttra mig mera.
 
mvh Björn

162
Box / Box
« skrivet: 2015-01-09, 18:14 »
Årgång 1950 av årsskriften Skinnarebygd som  Malungs hembygdsförening ger ut har med en kvinna vid namn Box.Hon finns på sidorna 57-58 i Niss Hjalmar Matssons artikel Cathrinebergs garfveri. Pigan Gustafva Box inflyttade till detta garveri som fanns i Elfgården i byn Grönland i Malung. Elfgården försvann när man byggde järnväg till Malung och låg just där järnvägsspåren löper utanför dagens järnvägsstation där tyvärr inga tåg går just nu utom testlok då och då.  
 
Den 1 december år 1852 kom Gustafva Box dit ifrån Gustaf Adolfs församling, men från början ifrån Råda i Värmland (=Norra Råda). Hon står bredvid Gesällen Broqvist Johan Andersson som var född i Horns socken i Östergötland år 1830 och kommen till Malung år 1852 (25 juli) ifrån Kristinehamn. Med Broqvist fick hon dottern Maria Charlotta år 1853. Samme Broqvist flyttar samma år till Falun eller Leksand enligt avskrift i kyrkboken utav attest för tydligen valfri flyttning av ort. Broqvist återkom den 7 december 1855 till garveriet och Malung och har troligen utbildat sig till garvare för att i nästa husförhörsbok är han gift med Gustafva och har övertagit rörelsen som Garfveri Arrendatorn Gesällen Johan Broqvist. Garveriets namn ändras samtidigt från Cathrinebergs till Cathrinedahls. Varför är okänt. Familjen flyttade i december år 1859 från Malung till Karlstads socken. Det senare är identiskt som Karlstads landsförsamling. Det står i samma bok för Johan Broqvist: Tog 1858 värfning vid Wermlands kongl. Fältjägarregemente under 6 års tid.  
 
 
Det var allt som stod om Box och hennes man i artikeln.  
 
Mer om garveriet står att läsa bland annat i just ovannämnda artikel.  
 
M.v.h. Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-09 18:18)

163
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 05 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-07, 20:46 »
Anders, om din fråga gäller Boda socken i Värmland så har den en egen tråd här på AF.  
 
Men det finns en by Bada samt ett järnbruk Bada i kyrkböckerna i Fryksände församling.  
 
Jag har sett att personnamnet Halsten/Hallsten finns i Fryksände. Centralorten på orten heter idag Torsby som en viss berömd Sven-Göran Svennis iEriksson ju kommer ifrån. (Vilken by HAN kommer ifrån vet jag faktiskt inte. Nu är han en kändis, annars får man nte nämna levande personer på AF.)
 
M v h Björn

164
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2015
« skrivet: 2015-01-07, 16:15 »
Den som har skrivit äldsta kyrkboken har fått en skopa här som slarvpelle i en sedelapp för att han kallar orten för Bogserud (se länk nedan).  
 
Modern form på hemmanet är Buxerud, men Buxrud finns det nämnt som redan 1622 (Buchrud 1630, Bochrud 1631) i en annan källa. Ett annan av sedelapparna visar att uttal förr var ett slags o-uttal, dvs Boks. Förr i tiden uttalades u nämligen nästan som modernt o. Nuförtiden uttalas orten annorlunda enligt samma sedeslapp.  
 
Min sökning:  
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/vrm1.php?socken=%25Hela+riket% 25&rubrik=bu%25&lokal=%25&sockenort=V%E4se&haradort=%25&avdnr=0&sprak=alla&formu lar=++S%F6k+++
 
Om namnet Buxeruds betydelse, se här:  
http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-vase-ortnamn-buxerud.htm
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-07 16:18)

165
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2015
« skrivet: 2015-01-07, 15:53 »
Använd gärna sökfunktionen till vänster. Jag hittar några sidor om folk Box, bl.a. just din anfader, Boxarnas anfader som borde FLYTTAS till Boxsidan ... http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/135830.html?1388765885
 
Ja, HELA denna diskussion skulle gärna flyttas hit till denna Boxsida:  
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/22472.html?1018044100
 
Och så finns Nils Olofsson Box nämnd av Stefan Björn i inlägg 2010-11-18 på Lungsundsidaan (Socknar Värmland) som generation III:1 i en anlista (utan att S.B. vet om dennes föräldrar som vi vet). Tydligen blev denne Nils Box anfader för folk med namnet Box i Lungsund, Karlskoga etc ställen i Värmlands bergslag. idag finns ättlingar till Box i Amerika.
 
Även ytterligare sidor med Boxfolk finns.
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-07 15:55)

166
Box is from Boxerud in Väse. Search Box here in Anbyarforum and you will have the answers!

167
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2015
« skrivet: 2014-12-22, 12:50 »
Hanesläkten finns med i Svenska smedsläkter, urgivet av Svendka Smedsläktföreningen. Även med i Smedsläktskivan som samma förening ger ut. Cd-skivan Smeder i Värmland och Dalsland finns också

168
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015
« skrivet: 2014-12-19, 10:37 »
Monika Wilander kallade byn den 17 decemebr för Åsterby. Det var anledningen till mitt ursprungliga inlägg, Björn.  
 
Tack för utförliga svar om byns historia och God Jul och Gott Nytt år.
 
Överbönnom, är det så det heter på lokalt m¨ål för Överbyn? O jag ska leta på en akrta, är det kansek något ord på rikssvesnka som motsvrar Bönnomdalen?  
 
mvh Björn

169
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-01-23
« skrivet: 2014-12-16, 16:04 »
Trun, Frund, Tron eller Trond. är samma namn. Förekom förr som mansnamn i Lima och Malung i Västerdalarna och i Dalby och tydligen även Ekshärad. Antagligen även Norra Ny.  
 
Namnet brukas i Norge, men kan INTE tas som intäkt för norskt påbrå. Migranter har dock kommit och gått från båda hållen av riksgränsen,d et kan vi lugnt utgå ifrån. Hade vi haft kyrkböcker 1000 år tillbaka i tiden hade forskningsläget varit helt annorlunda.  
 
mvh Björn

170
mtDNA (det raka mödernet) / T
« skrivet: 2014-12-16, 15:56 »
Hej, jag har också en T2b med en extra mutation. Jag vet om att vi är 8 st skandinaver med denna mutation. Ingen testperson hittlls utanför Skandimavien har denna ENDA EXTRA mutation.
 
mvh Björn

171
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2014-12-12, 11:35 »
Björn, detta var överkursuppgifter som du kommer med.  
 
Men visst, jag var för snäv ...
 
Kapellet i Vitsand, Björn, ligger det i Kyrkonäs, därav namnet?
 
Rattsjöberg och Björbysätern är så kallade avgärda byar; d.v.s. byar som inte är bolbyar som just Gunsjögården är enligt den äldre lagstiftningen för landets inägor som jag antar inte längre är gällande juridiskt sett.  
 

172
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-25, 14:12 »
Jakobnamnet i släkten Bergenhem har sitt ursprung hos jsut Jakob Hansson i Duvnäs (uppkallelseprincipen av barn efter i första hand anor, sällan andra personer.
 
mvh Björn

173
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-24, 14:46 »
Stavningen kan också vara Bergenhielm. Göran Berg, kansliråd i Stockholm med rötter i Småland blev adlad Bergenhielm. Så du får lägga upp en ny sida i Rötters Anbytarforum och fråga där (ingen ser ut att ha gjort det förut). Begenhem-Bergenheim är andra släkt eller släkter.
 
Arvidus Johannis Svala är anfader till eller i varje fall släkt med Selma Lagerlöfs förfäder. Du kan söka själv efter detta i Anbytarforum.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-24 14:49)

174
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-23, 23:33 »
Nej, Bergenhem och Bergenhjelm har inget med varandra att göra. Bergenhjelm är en adlig släkt, introducerad på svenska riddarhuset.

175
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-12-01
« skrivet: 2014-11-21, 17:24 »
Länsman Jakob Hansson i Duvnäs, 1600-talet är ev en kandidat. Så har vi Bergenhemsläkten, där han namnet Jakob funnits, de var länsmän och präster med Nils Botolfsson som anfader. En del folk kallar honom Bergenhem, men det var först sönerna som lade till med detta namn. För prästerna kan man titta i s.k. herdaminnen. Anders Edestam har författat såna för Värmlands del. Om Bergenhem har skrivits en hel del här på AF, sök så finner du!
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-21 17:27)

176
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2015
« skrivet: 2014-11-19, 14:41 »
Är rekonstruktionerna gjorda efter mantalslängderna?
 
mvh Björn

177
Intressant, detta måste nanoforskarna få veta! Ett tidigt exempel på Inga som smeknamn av Ingeborg!  
 
Se Lundells inlägg 17:19 igåår 18 nov.
 
mvh Björn

178
Frykerud / Frykerud
« skrivet: 2014-11-18, 10:48 »
Namnet Torsten finns flitigt i Öjesätersbackarna/Backarna.
 
Frykerudsboken (4 volymer) är ett hjälpmedel som forskaren har nytta av. jag tror den fortfarande finns att köpa från Stiftelsen Frykeruds historia, alternativt Frykeruds hembygdsförening - blir det svårt att få tag i personer som har boklagret kan man ju fråga lokala biblioteket, men också begagnad på bokborsen.se (just nu flera exemplar och delar) och på antikvariat.net (just nu ett ex del 2)  
 
http://www.bokborsen.se/page-start?sallstr=Frykerud&issearch=1&maincat=1&cpage=0 &sallstr2=&sorder=4
 
Från förlaget, OANVÄNDA böcker; http://www.frykerud.se/foreningar/historia.htm
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-18 10:50)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-18 10:53)

179
Krister, inrikes passhandlingar eller arbetsattester kan finans kvar i församlingens arkiv, den han sist kom till.
 
Annars är länsstyrelsearkiven en guldegruva som släktforskare alltför sällan hittar till!
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-18 10:30)

180
Politik / Offentlig verksamhet / Löfven, Stefan (f. 1957)
« skrivet: 2014-11-18, 10:17 »
Hej!
 
Apropå XI:113 ff fm mm ff ff  
 
Holsten Persson. Namnet Holsten kommer av äldre Holmsten liksom Holger kommer av Holmger! :-)
 
https://www.abc.se/~m6921/slaktfiler/mansnamn.html
 
mvh Björn

181
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2015
« skrivet: 2014-11-13, 21:11 »
Det spelar faktiskt ingen roll! Persson och Pettersson. Man skrev som man tyckte förut. Det var godtyckligt. Det finns SIDOR här på Anbytarforum om just namn och namnbruk. Det är bara att läsa på! :-) Även idag finns det sånt. En person kan stå som Persson, men kallar sig Pehrsson UTAN att anmäla ändring till namnmyndighet. Före Namnlagen, så under 1800-tal och bakåt kunde man fritt anta namn. Bedragare som åkte omkring och kallade sig med ett adelsnamn var anledningen till 1901 års namnlag. Så de två Mattes skall du kolla upp. Går inte dessa kollar du 1833 och 1835 för ibland blir det fel. Även prästen gör det! ;-)
 
Mvh Björn

182
Tranemo / Tranemo mantalslängd 1624
« skrivet: 2014-11-12, 19:47 »
ANbytarvärden - kan du flytta inläggen ovan som är från i år 2014 - de ska inte vara här!!!!!!!!!!!!!!

183
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-11-18
« skrivet: 2014-11-12, 18:16 »
Kommentarer angående den Ivar (III) Ivarsson Pasainen som gifte sig med Malin Tomasdotter Havuinen från Brunnberg, Ekshärad, har Valter Berg i boken Brunnberg angetts vara född år 1658, baserat på uppgifter i Malungs dombok angående om Ivars brutna trolovningslöfte till Agneta Mårtensdotter som därefter fött barn. Jag skulle INTE använda mig av året 1658 som Valter Berg har gjort och som används i http://www.60gradernord.se/  
 
JAG har hittat en Ivar född år 1673, döpt 16730518. Källa; Äppelbo LI:2, sidan 135 enligt gamla pagineringen och blad 62 bortre sidan enligt maskinpaginering. (räkenskapsbok dvs Äppelbo kyrkoarkiv, Dalarnas län, Räkenskaper för kyrka och församling, SE/ULA/11789/L I a/2 (1658-1688) Två olika signum Riksarkivet har OMFÖRTECKNAT delar av sina kyrkarkiv.) som bl.a. har döpta 1661-1773. 18 Maijus christnades iwar iwarsons barn benämnd Iwar. (hade han vrit döpt lite senare så ahde uppgiften inte funnits för strax därpå är edet en lucka.) Det anser jag vara densamme som var gift ca 1699 med Malin Toamsdotter Havuinen, syster till Tomas Henriksson på Brunnberg. Hon bor i Sillerö och då flyttar Ivar till henne i en gård i Sillerö. Att det är samma Ivar framgår i klartext i mantalslängden. Året innan står hon som änka i Sillerö. Hon var änka efter Mats Johansson Finne. mantalslängderna kallar honom endast för Finne, men i generalmönsterrullor (för armén) heter han Johansson. Valter Berg känner till honom i boken Brunnberg men kallar honom för Jönsson. En kandidat är ju Johan Urpiainen i Brunnberg, men detta är bara min spekulation! Johan är ett vanligt namn. För övrigt finns ytterligare två finnar nere i svenskbygden vid denna tid; en Mats Finne i byn Fors utan fadersnamn (V eller Ö Fors? minns ej) och så Lars Larsson Finne som enligt Leif Mörkfors genom domstolsprotokoll för Älvdals härad kan bevisad vara av släkten Himainen- En bror Pål Larsson i Öjeberget tvistar i någon arvsfråga. Det är känt att denne och dess far Skägga Lasse var av släkten Himainen. (Källa: Björns egna studier av mantalslängder.)
 
Ivar Ivarsson (III) Pasainen var gift en gång innan år 1699 och då bodde han i Milsjön. Sonen Ivar (IV) Ivarsson är född före 1699 efter Ivars (III) första fru som jag inte har namn på. Ivar (IV) avled 1753-1754. Mantalslängd 1754; 1753-10-29 Ivar lever: mtl 1755; 1754-10-15 Ivar är död. När ivar (IV) gifter sig 17330514 med Sara Arvidsdotter från Laggåsen anges det att han är änkling. Morgongåvan av 12 lod silver. (Källa: Anbytarforum, Malung 2002-04-11 B Sonesson & 2013-01-23 Jan-Erik  
Björk.) källurkunder: Ekshärad E:1 & Dombok 1756 och mantalslängder förmMalung.
 
Ivar (IV) första fru Ingeborg Olofsdotter Kropp Korppinen var född 17040207 i Näsberg (senare kallat Västra Näsberg), Ny i Älvdals härad (senare kallat Norra Ny). Gift år 1721 i Ny med Ivar (IV) Ivarsson. Ingeborg var död mellan juni 1732 och maj 1733. Kallas felaktigt för Nilsdotter i dottern Ingeborgs nekrolog.  
 
Mvh Björn

184
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-11-18
« skrivet: 2014-11-12, 17:58 »
En bonde Pål Larsson han sålde sin arvsandel i Gällinge i Säfsen och köpte tillsammans med någon annan bonde Solberg 1647 av en präst. Denne Pål Larsson var Britta Jönsdotters farfar.  
 
Britta Filipsdotters fäderne är okänt. Det finns Filip Larsson (okänt släktnamn) i Yxtjärn, Färnebo storsocken; (2) Filip Persson (Neuvoinen), Bjurberget i dåvarande storsocken Dalby samt Filip Matsson (Halinen) i Röjden i dåvarande storsocknen Dalby. Senare blev det Gåsborn eller Rämmen socken respektive Södra Finnskoga socken. (Efter J-E Björks inlägg Ekshärad 2012-10-15.
 
Svepare eller Sveper står det i en del böcker. Man ska komma ihåg att för handelns skull har det varit bra att kunna föra samtal så de har kunnat svenska men olika bra. Johan Urbian Urpiainen var usel på svenska enligt källor medan dennes måg Havuinen tydlgien var bra på det efetrsom han utsågs till finnelänsman. han kallas Urbian i förvanskad form i svenska böcker, släkten hette Urpiainen.  
 
Familjen Henrik Månsson dyker upp cirka 1-3 år i mantalslängden för Malung i Bredsjön men skall kanske först vara i Milsjön till en början? har inte anteckningarna bredvid mig nu, efter de blir avhysta från Grytsjöfjäll. I boken Gårdar och Folk på Malungs Finnmark finns mycket att läsa. Den har nyligen kommit ut i en ny upplaga då den fort blev slutsåld.
 
I Ljusnarsberg finns släkten Keäriäinen belagd i källa/källor. I Rämmen finns Måns med under flera års tid under första halvan av 1600-talet. Med Rämmen skiljer jag nu inte mellan de olika byarna Näsrämmen, Fjällrämmen etc utan menar socknen. Rämmen är ytterliare en sån här slags uppsamlingsort i likhet med Kvarnberget i Säfsnäs ungefär vid samma tid. Många fortsatte sedan norrut elelr västrut, Kukkoinens till Norra Ny, Sikainen till Östmnark, Klemet Rusainen först i Malung och i Brunberg som Ruusan sedan i Fryksdalen etc. Traditionellt ahr man velat anse dem som skogsfinnar, finnar som röjer upp huuhta-odlingar. Men många tidigar finanr blev anställda på bruk i sydvästra Värmland. Men kanske det bara var för en tid för att tjäna ihop pengar så att de sedan kunde köpa kor? Föreställnignen om att de tog med sig sina djur är troligen falsk. Istället tog man båten över åbo-Gävle ungefär. Där finns i Gästrikland bosättningar från ca 1580 och framåt. men det om järnbruk är färsk frskning så mycket återstår. Sörmland är i princip oforskat trots finninvandring, men bosättniganrna delvis annorlunda emot Dalarna och nordliga Värmland. Bruksorter och säterier fanns ju där.
 
Hölsningar/Björn

185
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-11-18
« skrivet: 2014-11-12, 13:57 »
Inlägget av Jan-Erik Björk i oktober 2014 apropå påstådd koppling mellan personer i Solberg med Svepe. oriktigt därför att Kyttöinen INTE kan översättas med Svepe och ahr inte med den släkten att göra. Syftar på inlägg 1 december 2012 av Hans Peter Engh som nämner stoff och dokumentasjon. Någon har blandat bort korten - antagligen denna Signe - och då blir det galet tyvärr!
 
Inget svar har tyvärr inkommit på Björks berättigade fråga! Sådant här kan bl ett REJÄLT otyg och ställer till det för folk. Snälla, försök undvik lösa spekulationer om ni inte kan ANGE ordentligt att det är det. Annars kommer folk att ta det som FAKTA och det kan i sin tur läggas ut på nätet och då är det många gånger näst intill omöjligt att få stopp på desinformationen!  
 
En artikel av en Signe - kanske Signe Borlind? (Jan-Erik Björk nämner henne faktiskt 16/10 2012 fast som Signe Nordlund) i Ekshäradsboken som kom ut ca 1969 av dåvarande Eshärads kommun, påstår att en av finnarna i Solberg hette Pål Svepe. Men det framgår inte kalrt vem det i så fall var. Björk nämner i detta inlägg från oktober 2012 att det kan lika gärna vara någon inflyttad och måg. Detta kan vara orsaken till desinformationen! Föresten Svepe ÄR översättning av fisnkans Kääriäinen/Keäriäinen! Det är ingen tvkean Jan-Erik Björk. I så fall är jag så gott som säker på att detta måste gälla PÅL HENRIKSSON, gift med Britta Jönsdotter som efterfrågas i efterlysningen ovan! För denne är det en helt annan sak då ett samband med denna släkt kan beläggas!:-D
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-12 15:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-12 15:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-12 15:03)

186
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-11-18
« skrivet: 2014-11-12, 11:40 »
Engh, Påls anor finns redovisade i boken Brunnberg av Valter Berg.
Föräldrarna anges där och Påls far var Henrik Månsson och farmor var en Pålsdotter Hakkarainen, vars farfar var den kände Per Pålsson Hakkarainen, men jag törs inte skriva utn hennes namn,d et kan bli fel namn. Familjen bodde först i Brunnberg, sedan i Grötsjöfjäll inder Brunnberg men blev avhysta av Kristoffer Havuinen på Brunnberg och kom då till Bredsjön i Malungs finnmark. Da återfinns i mantalslängder där. Minst en son blir kvar där, ev också föräldrarna medan Pål återvänder till Ekshärad. Bredsjön togs upp av Lars Henriksson Svepare (=Keäriäinen). Sök helst på några namn i Rötters egen sökfunktion innan du frågar mera! Detta har säkerligen diskuterats tidigare. Henrik Månssons far Måns Henriksson i Rämmen var bror till Lars Henriksson som tar upp Bredsjön. Lars finns i mantalslängderna till en början utan ortnamn och inte ens bland de övriga finnarna utan lite lurigt placerad intill Sillerö, men uppenbarligen inte boende där anser jag. Det kan indikera på att Bredsjön låg på skogen som räknades till Sillerö. Innan man blev skattlagd med sitt (finn-)torp var det 6-7 skattefria år.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-12 12:08)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-11-12 14:00)

187
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2014
« skrivet: 2014-11-07, 11:00 »
Hej igen Urban.  
 
Landsarkivet i Göteborg kan vara värt ett besök. Det Waernska släktarkivet finns där med bl.a. Carl Fredrik Waerns anteckningsböcker. Se länk; http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=C+Yngve+Sahlin&page=14&postid=Arkis+979b111e-7 777-11d5-a6f2-0002440207bb&s=TARKIS08_Balder
 
Men det finns ämnesordnade handlingar, koncept till utgående brev, inkommande brev, räkenskaper och kartor samt ritningar från den äldre C. F. Waern.
 
1844 är denne Tjeder vara ägare av Letafors bruk medan Åkrokforsen inte kan återfinnas samma år. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:574780/FULLTEXT01.pdf
 
Mer om honom finns att läsa här där det anses att han tillsammans med föregångaren Mitander ägare av samma Letafors stått förebild för Selma Lagerlöfs figur Sintram i Gösta Berlings Saga. http://www.nordvarmland.com/istid/page.php?id=3403
 
För att hitta mer om Tjeder och Åkroksfors kanske Värmlands arkiv i Karlstad kan hjälpa dig. Flera järnbruksarkiv finns där.
 
Mvh Björn

188
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2014
« skrivet: 2014-11-06, 00:16 »
Hej Urban! Branschföreningen Jernkontoret har mycket information om sånt här och genom åren har de även givit ut en del litteratur. De har arkiv också. Du kan kontakta deras kontor i Stockholm. Jag googlade på namnet på järnbruket och det är okänt för de flesta uppenbarligen. jag visste inte om det inan din fråga dök upp! Flera träffar gällde ett annat ställe, uppe i Kalix ich något av dem ett i Jämtland. Men det fanns detta med uppgift om ägare till bruket under 1840-talet.; http://runeberg.org/hgsl/7/0537.html
 
Anders Mattssons böcker om Fryksände kanske gee nåt. Om böcker om Fryksände. http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-fryksande-start.htm
 
Mvh Björn

189
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 20 mars, 2015
« skrivet: 2014-11-04, 11:58 »
Efternamn finns indexerade för Värmland dels hos Värmlandsarkiv, dels i Göteborgs Landsarkiv. De har ALLA församlingar, tar nog bara ett kort ögonblick för dem att söka tror jag åt dig (gratis ocskå vid första förfrågan med sådan enkel sökning)}.  
 
jag har tillgång till Karlstads stadsförsamlings register via Riksarkivets Diigtala forskarsal, men få Hellström här. Sista siffra är sid- eller uppslagsnummer.
Husförhörslängd 1769-1774:  
Hellström, hans hustru f. 1735            295
Hellström, Johan, karduansmakargesäll f. 1747   349
Hellström, Nils, lärgosse, f. 1757       86, (2) 295 (3)
 
HFB 1775-1779:
Hellström, Erik f.1766   291
Hellström, Nils lärdräng f. 1757   59, 291
 
Cirka elva år här emellan.
 
HFB 1790-1794:
Hellström, Joh. Peter bagaregesäll f. 1778   328
 
HFB 1795-1799:
Hellström, Brita Maria [inget födelseår]    75
 
MVH Björn

190
Ekshärad / Tolkningshjälp kyrkoböcker
« skrivet: 2014-11-04, 10:15 »
Födelse- och dopbok för Ekshärad år 1754, C:2; Lars Persson född 26 augusti i Emtebjörkstorp, döpt 1 oktober. Föräldrar: Per Elofsson och Margreta Persdotter. Faddrar: Håkan Håkansson i Bergsäng; Nils Jonsson  ibidem [=Bergsäng]; h[ustru] Ingeborg Larsdotter i Bärgia [=Berga]; h[ustru] Gunnila Jonsdotter i Emtebiörke; p[igan] Lisken Larsdotter ibidem [=Emtbjörk]; p[igan] Kirstin Elofsdotter ibidem [=Emtebjörk]. PS 1. Gunnila tror jag hette Jonsdotter, lite osäker, PS2 Efterleden dotter är också förkortat med jag har valt att skriva ut det, det blir för grötigt att läsa annars. DS  
 
Mvh Björn

191
Transtrand / Transtrand
« skrivet: 2014-11-04, 09:41 »
Orten stavas nu för tiden som Risätra.  
 
Mvh Björn

192
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2015
« skrivet: 2014-10-20, 14:58 »
Björn, gå in på Nyskoga annexförsamlings födelsebok. Kanske de andra sakande uppgifterna finns där också!
mvh Björn

193
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2015
« skrivet: 2014-10-10, 17:05 »
The finns moved often from place to place, also long distance! In otheer cases they wouldn't even get to nowaday Sweden or USA! False or not the notes has to be checked up! I dont like when people determiting their view as it would be hard fact; sometinems I miss a bit of more kindness. In 17 th Century the New Sweden was established. Several, mavbe more then a fifty percent of people from old Swedenh was of forest finn origin.
 
The network FINNSAM has jsut started to check closer to Sodermanland county. This area has not been so closely researched before be are ment to be it in coming years in scientific ways.  
 
Regards

194
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2015
« skrivet: 2014-10-10, 16:49 »
Säfsnäs is called Säfsen by the people lived in this place. But its old mother Parish was Nås. Det finns volume LIa:1 och LIb:1 i Nås (Nas, Naas) may have her death note, ev eventually even her husband's death yera is noted there. http://sok.riksarkivet.se/?Ort=N%C3%A5s+f%C3%B6rsamling&AvanceradSok=true&tab=po st&page=1&postid=Arkis+62cc6067-a0c4-4cf0-b1d5-92331b008f21&FacettState=undefine d%3ac%7c&vol=n&s=TARKIS08_Balder

195
Manxkrönikan eller Cronicles of the Man and The Isles är samtida och beskriver öns historia. Den finns på Royal Britsh Library i London. Jag hänvisar till Tommy Hernelinds hemsida i övrigt; http://hernelind.wordpress.com/skanke-atten/
 
Om krönikan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Chronicles_of_Mann
 
En digital version av krönikan:
http://www.isle-of-man.com/manxnotebook/manxsoc/msvol22/p044.htm

196
Allmänt om medeltiden / Tillnamnet Odenkarl
« skrivet: 2014-09-23, 12:41 »
Folk kunde visst ha dubbla namn. Mats är kristningsnamnet medan det andra namnet erhölls vid födelsen efter troligen gammal nordisk sedvänja. Jag tycker inte är termen binamn är lämplig för att förklara denna sedvänja. Mest berömt i Sverige är kung Olof Skötkonungs son kung Anund Jakob. Jakob erhöll han som namn vid sitt dop. Anund var det hedniska som han fick efter hävdvunnen sed.
 
Källorna berättar för oss att Ragvald Odenskarl är däremot en helt annan sak, för där är Karl förstås epitet till Oden som Kaj också så noga förklarar.
 
Sjaellandsläkten Unkersönerna ahr förmodligen koppling till Hvideslöäkten som också den kom från Sjaelland. Under 1000- och 1100-talen var det bl a en hednsik storman och två biskopar emd namnet Odinkar. Längre fram udner 1300-talet så ändras det til Unker, om det är en försköning elelr bara en rent språklig förändring vet jag inte. En släkttavla av denna släkt från i Dam(m) nya bok om Hvide -släkten.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:43)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:47)

197
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-23, 12:23 »
I i mitten av 1600-talet levande Per Sonesson i Prästbols släktförhållanden finns utredda i dombok i mål från 1640-talet som är medtaget i Jan-Erik Björks slutsålda domboksutdrag för Älvdals härad 1600-1649. En hel del syskon till per finns, bl.a. en bror Jöns Sonesson i Hornäs och Ekshärads socken som eventuellt KAN vara far till min stamfader på raka fädernet Lars Jonsson/Jönsson i Stackerud; Ekshärad (1653), men detta är bara en hypotes än så länge!  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:24)

198
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2015
« skrivet: 2014-09-23, 12:13 »
Ellika är en variant av Elin/Helena, ett s k förminskningsnamn lilla Elin, precis som Annika betyder lilla Anna. T. ex. när mor och barn hade samma namn så var det ett sätt att skilja dem åt i vardagligt tal. Dessa olika sätt att skriva kan gälla samma person. Står det Elin eller Helena istället för Ellika så kan det vara samma Ellika i alla fall! Elin är en försvenskad (nordisk) form av Helena,v vanligare med att det står som folk kallades i husförhörsboken för i födelseböckerna  tog man det mer högtidligt, då blev det ofta gammelformen på namnet! I vår egen tid finns gott om folk som heter en sak officiellt men kallas något annat, t.ex. alla Ann-.Christine som kallas Anki!
 
Mvh Björn :-)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:14)

199
Här är titlar som knappast finns i norska eller svenska bibliotek. Nu är Tore Vigeust avliden sedan år 2010, men släkten kan tänkas vara villig att efterkontakt låta den intresserade ta del av hans Klosterbibliotek Hovedøya Scriptorium som finns i Oslo. Jag lägger även ut en annan länk för kontakt med släkten också.  
 
http://www.vigerust.net/tore/redaksjon/klosterbiblioteket.html
 
http://www.vigerust.net/tore/index.htm
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:03)

200
Lima / Lima
« skrivet: 2014-09-06, 17:48 »
Där biskoparna höll till, där har vi de äldsta skolorna. De medeltida katedralskolorna i biskopsstäderna och de i vart fall från 1600-talet inrättade trivialskolorna. Varje ort fick därför efterhand sitt sätt att stava. Det blev tradition på det lokalt. Västerås, Skara etc. Med andra ord lika många sätt att skriva som det fanns biskopar.
 
mvh Björn

201
Carlsten / Carlsten
« skrivet: 2014-09-06, 17:24 »
Vad står det här? Löjtnanten gifter sig med Catharina Olufsdotter Carl..... Jag har tolkat det först som Carlström, sedan som Carlsteen (se ovan) och nu har man i Värmlands kyrkoboksregister tolkat hennes namn som Karlström samtidigt som Catharina C i originalet har blivit Katarina K i registret (normalisering av stavning här då). Det är pyttesmå krumelurer. Hjälp! TACK å förhand! Ekshärad EI:1 (1687-1853) Bild 5 / sid 3 (AID: v6423.b5.s3 Öppna, NAD:  SE/VA/13100

202
Daniel är ovanligt namn i Sunne vid denna tid. Det kan vara släkt till mig. Min anfader Daniel Nilsson Bergenhem var länsman i Älvdalens härad i slutet av 1600-talet, men hade anknytning även till Fryksdals härad. Länsmannen hade många barn. En dotterson till länsmannen var Daniel Eriksson född i Norra Öjenäs, Ekshärad år 1700 som kan eventuellt vara far till Ingeborg.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-08-25 10:24)

203
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2014
« skrivet: 2014-08-25, 10:08 »
Torsk, det finns inga torskar i sötvatten. Torskbäcken borde inte ah hetat så från början. Hmm.
 
Kanske är det ett personnamn som döljer sig i namnet. Torsten är ett förslag, tänkbart ...
 
Mvh Björn

204
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2014
« skrivet: 2014-08-10, 00:29 »
Gå in pä kb.se. Välj libris. Sök på titel: Svenska smedsläkter. Då ska en publ om  släkten Hult komma fram. Finns att köpa ännu trorgjag. Finns 2 databaser i cd eller dvd över dels smeder  i Värmland samt Dalsland dels Sverige. Se svar.ra.SE rötterbokhandeln och föreningen smedätttlingar som den kanske heter - de ger ut Smedskivan i a f. Mvh Björn

205
Två tips:  
 
Generalstabskartan (koncept 1910-tal) Generalstabens topgrafiska karta, tryckt något senare i mindre detaljerad skala ELLER den sk Häradskarta, en äldre ekonomisk karta kanske kan hjälpa? Båda finns gratis att ttta på http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
 
http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/digitala-historiska-kartor/kartornas-hist oria/
 
Mvh Björn

206
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 01 oktober, 2014
« skrivet: 2014-07-19, 13:26 »
Till Åke Nordström apropå sökandet efter hustru Katarina/Catharina Larsdotter ursprung (se tråden för Ekshärad):  
 
Jag tittade lite i Norra Råda sockens födelseböcker, nämligen för åren 1730-1732. Men jag hittade ingen Karin eller Katarina med far Lars För alla tre åren hittade jag bara två stycken Katarina och inga med kortformen Karin. Dessa var Catarina Christophersdotter, döpt 28 mars 1731 samt en Catarina Esbjörnsdotter, döpt 7 april 1731. I båda fallen finns ståndspersoner med som faddrar, se mer här nedan.
 
Den förstnämnda var född vid Uddeholms bruk av Christopher Jonsson och Catharina Brun. Faddrar: Bruksbokhållaren Andreas Liungblom, mässer (=smedmäster?) Christopher Månsson, drängen Bengt Johansson, hustru Brita, pigan Catharina, pigan Kerstin Nilsdotter vid bruket.
 
Den senare var född i Östra Råda av Esbjörn Lindgren och Sara Olofsdotter. Faddrar: Löjtnant (Lieutenant) Carlberg, Herr Carlgren på Uddeholm, Fru Elsa Catharina Tranaa, Jungfru Johanna Struberg, Pigan Ingel Olofsdotter i Östra Råda.  
 
Mvh Björn

207
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-10-10
« skrivet: 2014-07-19, 13:22 »
Hej Åke! Närmaste socken är ju Norra Råda. Som tur är börjar den äldsta bevarade födelseboken år 1725.  
 
Se mitt svar under Norra Råda! (Det gav inget klart besked tyvärr, men två flickor Katarina var döpta i Norra Råda år 1731.)
 
En studie i bouppteckningar efter föräldrar med döttrar döpta Catharina kanske kan ge dig napp.
 
Annars kan födelseboken ge dig hjälp. Denna gång genom att studera namn och bostadsort för Katarina Larsdotters barns faddrar. Det kan ge en vink varifrån hon kom.
 
Trevlig sommar!  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-07-19 13:32)

208
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-19, 12:24 »
Tack Bertil, trevlig sommar!
 
Ja, just det Bertil. Ditt inlägg föranleder mig att göra ett förtydligande av det jag skriev om de renoverade domböckerna den 3 juli 2014.  
 
De häradsrätter som låg under Svea hovrätts rättskipningsområde skulle skicka in sina renovationer till Svea hovrätt i Stockholm. De som låg under Göta hovrätt, skickade sina renovationer till Jönköping där Göta hovrätt residerade.  
 
Mvh Björn

209
Tyngsjö / Tyngsjö
« skrivet: 2014-07-09, 16:31 »
Hej!
 
Marit Sonesdotter var född i Norra Loffstrand av en svensk familj och kan sedan följas en god bit bakåt under 1600-talet.  
 
Henrik Persson Hakkarainen f. ca 1640, ddö 1696, ?var gift med Kerstin Larsdotter Karjalainen f. 1636-1726, Britta Larsdotters faster. Henrik var farbror med Erik Pålsson Hakkarainen, vars far var Pål eller Påvel (inte Per) Persson. Uppgiften om att Kerstin (1636) och Lars' (1638) far hette Olofsson/Olsson som förekommer på nätet borde inte förekomma. Det finns bara en enda gång och då i ett sentida dokument (långt in på 1700-talet) i smaband med att prästen i Ekshärad strider emot Uddeholm om rätten till Laggåsen. Det är för VAGT att acceptera som sanning!)
 
Karjalainen är däremot belagt genom tillförlitliga uppgidter på minst 2 helt olika håll i denna släkt.  
 
mvh Björn

210
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-03, 21:03 »
Domböckerna finns i ett original och sedan finns två till exemplar under 1800-talet försvinner blir det sedan bara ett extra ex. för att senare bli till bara ett exemplar under 1900-talet (om jag minns rätt nu då!). Original var antingen det i lokala förvaltningen, fögderi domsaga ELLER regionalt var länsstyrelsen). Tredje ex:et som var de s k renovationer, skickades in till Stockholm och finns idag på Kammararkivet i Riksarkivet  
 
Renovationerna betyder avskrifterna, men många gånger finns inte allt med. Antavlor i originalen kan saknas i renovationerna. Men samtidigt kan felaktigheter ha rättats i renovationerna men saknas i originalen. Dessutom finns inte alltid alla mål med de olika volymerna. Så helst bör man kolla alla tre exemplaren ifall de finns bevarade. Det lokala exet är oftast borta, särskilt för äldre tider. Det i länsarkivet finns ofta kvar när det gäller 1700-talet, men betydligt sämre situation för 1600-talet brukar det vara dock.
 
Från register för BOUPPTECKNINGAR, för- och efternamnsregister kommer följande uppgifter - för Värmlands län och FÄRNEBO härad, finns en som borde heta Johan Simonsson fast benämnd lite annorlunda. Bjurtjärn hörde däremot till Karlskoga härad och är under Örebro län så denne kanske är en annan person. Tyvärr finns i dag endast register för Örebro stads magistrat när jag kollar på http://sok.riksarkivet.se/. Örebro läns statliga arkiv finns i Landsarkivet i Uppsala och det gäller även för de värmländska Under den korta tid då Värmland var en del av Närke-Värmlands län under 1600-talet. För det ännu tidigare Värmland-Dal län från 1630-talet så vet jag inte säkert om dessa handlingar från denna tid är i Göteborg på Göteborgs landsarkiv eller i Karlstad på Värmlandsarkiv. BOUPPTECKNINGAR finns på landsarkiveb i Sverige och är delvis filmat till mikrokort (mikrofiche) av Riksarkivet och på senare senare år för Värmlands del av Arkiv Digital digitaliserat i färg också. Ariv digital har kommit långt, men nu var det länge sedan jag kollade hur långt fram i tiden de hade kommit. Riksarkivet-SVAR hade också tillgängliggjort BOUPPTECKNINGAR och håller alltjämt på med de från 1800.talet tror jag.
 
Johan Siminsson (!) bergsman Horrsjön, Färnebo. Finns i 1739:41.  
 
Bland Simonsbarn från finns en Annika, hustru till torparen Nils Andersson på V. Jordkullen, Kroppa socken. Men det är sent; bouppt 1830:593 i volym FIIa:36.  
Ellika Simonsdotter finns i boupp 1750:19. Bodde Lungstorp, Brattfors församling. Änka efter bergsman Lars Svenson.  
En ämka Lisken finns också. mannen hade avrit brukstorparen Anders Ersson. Bostad: Fristjärn, Kroppa socken. Bouppt nr 1788:213.  
 
Däremot inte en enda Simon ibland Färnebo härads register för bouppteckning.
 
Det andra grannhäradet till Karlskoga som är VISNUM har några få Simon och Simonsson, -Simondotter. bl a en Annika Simonsdotter i Roted, Nysund socken vars bouppteckning fått nr 1777:125.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-07-03 21:13)

211
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2014
« skrivet: 2014-07-01, 08:49 »
Eva! Jag har nu tittat i Bjurtjärn AI:2, vilket jag borde ha gjort innan jag kommenterade. En ursäkt för det ges härmed!  
 
Det står faktiskt Clara. För säkerhets skull kollade jag upp i det samtida ortregistret i samma husförhörslängd. På sidan 2 finns både stora och lilla bokstaven med. Santorp och Santorps-Roten. Så, visst det står Clara.  
 
Sedan om hon hette Sara eller Clara är en annan femma att reda ut.  
 
Mvh Björn

212
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2014
« skrivet: 2014-06-23, 09:15 »
Hi Eric! I now think it was not this Per Göthe. He is still LIVING and active here in this forum, June 18 this year (saw it when I checked out his profile which you can do when you click on the qustioner or answering persons name. I found him in a debate from late 2013 in the Anbytarforum discuss for Kristinehamn, Värmland!  
 
Well he has a new adress:  
 
Gothe.per@bredband[erasethistext].net
 
Take away the clammer, then you have it! (it,s to stop the rubbish spam-mail to come to him. [As you may know, some spam robot program is going over internet collecting adresses])
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-06-23 10:20)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-06-23 10:21)

213
Bjurtjärn / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2014
« skrivet: 2014-06-23, 09:05 »
nata betyder född.
 
Gammaldags s, dvs den gamla stolen också kallad tysk eller gotisk till skillnad från denna stile som är latinsk eller nya stilen är nästan ut som cl. Borde vara ett s.  
 
Efter att man fyllt en viss ålder (olika för olika tider, så gick man ur mantal. Sjukdom, skröplighet elller lyte innebar också skattebefrielse och man hamnade då i avkortningslängderna. Dessa längder är det färre utav som är tillgängliga på nätet elelr på mikrokort till skillnad från mantalslängderna där de allra flesta kan enkelt fås tag på. På arkiven finns förstås alla längderna dock. Så man får gå dit.
 
mvh Björn

214
Tysslinge / Äldre inlägg (arkiv) till 12 december, 2015
« skrivet: 2014-06-17, 16:33 »
Förleden kan ange ursprung, Holm- från en by Holma etc. Efterleden bildades med borgerliga namn som förebild som ofta är växtdelar av olika slag eller -berg. Andra smednamn anknyter till yrket; Bleckberg Bläckberg syftar på bleck, blecksmide äveb kallat klensmidet där man gör spik etc.  
 
mvh Björn

215
Allmänt / Falu län
« skrivet: 2014-06-17, 16:26 »
Stora Kopparbergs län hette det från början för att skilja ut det från fögderiet Kopparbergs län som har med Falun (koppargruvan Kopparberg) och ev även Avesta? (kopparverk och myntverk)att göra. Senare blev namnet nedkortat till Kopaprbergs län.  
 
Även Säters län dvs som län med egen landshövding; inte endast som fögderi med samma namn funnits. 1640-tal.
 
Bergslagets namn gick åt andra hållet; Först Stora Kopparbegs Bergslag, sedan Stora Kopparberg, sedan Stora och numera bara som del av namn i ett företag utan ursprung i Bergslagen Storaenso eller hur det nu stavas. Känner ingen samhörighet med detta företag vilket jag gjorde med det gamla Stora. Det skulle ALDRIG ha sålts till finnarna. Vi förlorade massor av jobb och Falun förlorade ett viktigt profilföretag, något som symptomatiskt började med flytten av huvudkontoret från Falun tuill Stockholm!Ironisklt och sorgligt nog ungefär samtidigt som Gruvan med omnejd plus delar av staden får status som världsarv. Detta skulle ha skett tidigare så tror jag att Stora hade varit kvar med svensk adress.
 
Mvh Björn
 
Mvh Björn

216
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2015
« skrivet: 2014-06-11, 08:46 »
Hej Ben - din släkting antar jag? - Örjan Hedenberg, är en mångårig släktforskare som bidragit med mycket till den så kallade Smedskivan som jag tror också kan köpas i Rötrterbokhandeln elelr direkt från des utgivare, Svenska Smedsläktföreningen, där Örjan är mångårig medlem. Medlemmar kan istället få den som usb-.sticka istället för som DVD-skiva.
 
http://shop.genealogi.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=884585&lng=SW E
 
En annan smedskiva har Kjell G. Åberg som upphovsman. Nu fick jag se att hans firma K G Data har upphört. En itteraturlista finns med; http://www.kgdata.info/
 
Men att Åbergs skiva kan köpas från Rötterbokhandeln. http://shop.genealogi.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=884585&lng=SW E
 
Mvh Björn

217
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-10-10
« skrivet: 2014-06-10, 13:54 »
Hej Jerker! Hade du använt dig av AF:s sökfunktion FÖRST istället för att fråga så hade frågan DENNA gång i alla fall blivit besvarad!!! :-) Man kan söka genom att klicka på länken Sök I Anbytarforum som finns under FUNKTIONER här till vänster på denna och alla AF-sidor. AF har ordningsregler och de är till för att undvika att man så att säga i onödan ska svara på fakta som finns redan framforskat och presenterat i AF.  (reglerna finns längre upp till vänster under ANBYTARFORUM). Sedan är detta IDEALET, så även den BÄSTE kan glömma/missa att göra en sökning.  
 
Svaret visade sig redan finnas på en diskussionssida för en/flera släkter Strandberg.  
 
Vargen Johansson konststaterade redan i augusti 2010 på Strandbergssidan att det var samma person:  
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/24384.html?1395276758
 
Lars Gustaf var född den 26 april år 1783 i Östra Råda. Finns mer att läsa om honom och hans föräldrar i Vargens diskussion med en annan släktforskare 4 augusti-ca 25 augusti 2010.
 
Mvh Björn
 
PS Ursäkta, jag var lite vass i mitt svar som nu är OMREDIGERAT, men jag menade väl. Blev lite less, då jag lagt ned lite tid på detta och sedan upptäckt, efter att jag en tid, efter, inte omdelbart kommit på att söka efter Lars Gustaf. Ber om ursäkt till dig och andra människor om det SÅRAT sig Jerker! ;-( Jag har mildrat texten ovan nu! Andemeningen är kvar och det är huvudsaken så att säga! :-D DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-06-10 22:19)

218
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-10-10
« skrivet: 2014-06-10, 09:14 »
Uppgifter om paret Zellinger-Gevert skrevs här på AF redan den 8 februari 2008; se här;  
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/288208.html?1243257018
 
Mvh Björn
 
PS Anbytarforums sökfunktion rekommendeas! DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-06-10 09:15)

219
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-10-10
« skrivet: 2014-06-10, 08:26 »
Jag har tillgång till ett gammalt DIS-register med Per-Olof Bergman som arbetsledare och ansvarig. Det är ett register över Ekshärads vigselböcker EI:1 och EI:4, även EI.2 togs med där vuigsalrna skedde i Ekshärad och infot kompletterade sakna i de andra två.  
 
Det var En enda person med namn Zellinger.  
 
Drängen Lars Gustaf Strandberg gifter sig med pigan Greta Zellinger på Öna i november år 1805. Exakt vigseldatum saknas. Morgongåvan var satt till 30 lod silver.  
 
Ekshärad EI:1 (1687-1853) Bild 38 / sid 45 (AID: v6423.b38.s45 Öppna, NAD:  SE/VA/13100
 
När jag tittar efter paret så finner jag drängen Strandberg men inte Greta. Det framkommer att STrandberg är inflyttad från grannsocknen Råda i Älvdals härad (senare omdöpt till Norra Råda) R. S.. Öna var vid denna tid kaptensboställe och mycket riktigt så frmgår det att Strandbergs husbonde var en herr kapten Bengt Antonsson och hans fru Elsa Johanna Piscator.  
 
Ekshärad AI:9 (1800-1809) Bild 199 / sid 194 (AID: v10768.b199.s194 Öppna, NAD:  SE/VA/13100
 
MVH Björn

220
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2014
« skrivet: 2014-06-03, 08:35 »
Well Eric,  
 
I guess you have tried already with Karin's mail? [karin.mattsson@bonetmail.com] (This adress I get by clicking on her name from discuss in 2006.) Karin Mattsson is a rather usual name combination in Sweden, so I can not use any Index (see above) without more info.
 
I was almsot sure that the very active member of Anbytarforum Mr Per Göthe was an older man. Now Per Göthe is an unusual name combination so I can go to an Index made on CD; I'm afraid that he has deceased and is the very same man as this man in Swedish Death Index 1901-2009.  
 
19200411-7095
 
Göthe, Per Artur
 
Myrbovägen 4, Fagersta
 
Dead 7/28/2009.
 
Registered in Västanfors-Västervåla, Fagersta kn (Västmanlands län, Västmanland).
 
Born 4/11/1920 in Västervåla (Västmanlands län, Västmanland).
 
Married man (8/21/1943).
--------------
Parish of birth in the records:
Västervåla (Västmanland)
 
Source records:
FK 09 / man91
 
 
 
Yours sincerely, Björn Sonesson
 
I really hope someone else can help you more!  
 
Sorry, I had either deeper knowledge or family connections in the parish you zre doing research in. DS

221
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2015
« skrivet: 2014-05-31, 12:52 »
Rullorna som listar rotebönderna och deras söner kallas för roteringsrullor. De från 1600-talet är på mikrokort och ev. senare lagda av SVAR på nätet. Jag hoppas att liknande rullor finns för 1700-talet också.
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-05-31 18:47)

222
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2015
« skrivet: 2014-05-30, 23:05 »
Krigsarkivets beståndsregister kan ge uppslag till idéer om försök att finna arkivfynd. Beståndsregistret är översikter över de arkiv som finns medan arkivföreckningar inte finns med där, men hänvsingar till arlivförteckningar finns.  
 
Innan en soldat togs ut i krigstjänst, så gjordes ofta en slags listor över alla män i vapenför ålder. Dessa rullor kanske existerar även för Sunne för den tid du är intresserad. Förhoppningsvis nämns då en Erik som är uttagen till knekt. Det brukar vara namnet på hushållets huvudman först, sedan anatl söner och ev. namn på dessa och så noteringar om dem. Bonden Per XXXXX vanför - sn Erik uttagen till soldat kan det stå i texten. Sådana uttagningsrullor har jag själv sett.  
 
Mvh Björn

223
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2014
« skrivet: 2014-05-28, 15:16 »
Ja, flera Jöns Jönsson i Snårberget.  
 
Först då Jöns Olsson född år 1807;  
 
{http://www.arkivdigital.se/aid/info/v12887.b145.s138,v12887.b145.s138} Öppna, NAD:  SE/VA/13398}
 
I nästa husförhörslängd har Carl Axel Gottlund vid sitt besök skrivit dit faderns släktnamn Tarvainen och moderns släktnamn Rämäinen. Även Snårberg som var en del av Tjärnberget nämns nu med namn;  
 
Norra Ny AI:12 (1820-1825) Bild 82 / sid 153 (AID: v12888.b82.s153 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
I nästa husförhörslängd framkommer att Jöns Olsson flyttar till Noppen 1825 eller 1826, men återvädner därifrån Vallborg Persdotter född 1804 i Noppen och från just Noppen finns på samma uppslag från år 1829 för husförhöra och har sonen Jöns Jönsson född 1/10 1829 med sig.
 
Norra Ny AI:13 (1825-1829) Bild 60 / sid 54 (AID: v12889.b60.s54 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
Jöns Olsson med hustru Valborg och bl.a. sonen Jöns Jönsson hat tagit över bondgården och bor kvar i Tjärnberget under hela nästa husförhörsboks tid (till 1837).  
Redan på samma uppslag finns även bonden Jöns Mattsson född 3/3 1803 i Tjärnberg och hans hustru Karin Persdotter född 1795 i Mangen - som bl a har sonen Jöns Jönsson, född 1826 i Tjernberg.  
 
Norra Ny AI:14 (1833-1837) Bild 70 / sid 69 (AID: v12891.b70.s69 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
De återfinns i nästa längd. Som är fullständigt bevarad för Tjärnberg verkar det som.  
 
Norra Ny AI:15 (1836-1840) Bild 111 / sid 110 (AID: v12892.b111.s110 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
Norra Ny AI:15 (1836-1840) Bild 112 / sid 111 (AID: v12892.b112.s111 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
Här står det inte Snårberg i AI:16 för Jöns Olsson med son Jöns Jönsson, endast Kärnberg (Tjärnberg), men däremot Snårberg för Jöns Mattsson med son Jöns Jönsson;  
 
Norra Ny AI:16 (1841-1848) Bild 135 / sid 131 (AID: v12893.b135.s131 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
Norra Ny AI:16 (1841-1848) Bild 136 / sid 132 (AID: v12893.b136.s132 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
Jag finner en Jöns Jönsson född 1/10 1829 i Tjärnberg dör 25/10 1850. I följande uppslag i samma husförhrösbok har vi Jöns Mattessons son Jöns född 1826. Denne anges utflyttad till Vitsand år 1849.  
 
Norra Ny AI:17 (1848-1852) Bild 62 / sid 56 (AID: v12894.b62.s56 Öppna, NAD:  SE/VA/13398
 
Här stoppar jag. Så får du eller nån annan söka vidare senare. Två kandidater finns och båda lämnar Snårberg på olika sätt 1849-1850! Den som flytatde till Vitsand år 1849 kan ju någon se ifall denne återvänder till Snårberg.
 
Mvh Björn

224
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2015
« skrivet: 2014-05-28, 09:11 »
Jag skulle söka i omkringliggande socknar och i söka i lite udda militära arkiv för att söka svaren.  
 
mvh Björn

225
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2014
« skrivet: 2014-05-26, 10:23 »
Jöns Jönsson i Snårberget är mitt mitt namn och mig till heder och ingen Skam det är mig i Dopet gifvit och i Lifsens Bok inskrifvit Amen
 
Nej jag anser att han har skrivit all denna text, men då att det svagare bläcket skrivits vid en långt senare tidpunkt. Det kan vara åratal mellan noteringarna - som jag antar att Tony hittat i en bok?
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-05-27 07:14)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-05-27 07:16)

226
Allmänt / Begravda
« skrivet: 2014-05-26, 10:18 »
Peter! har Du hört med båda församlingarna i det som förr var Falu stad, Falu Kristine och Kopparbergs församling?  
 
Dessutom har vi norr och öster om Falun, Vika, Enviken, Svärdsjö församlingar och Svartnäs kapellförsamling. Dessa ingår numera i storkommunen Falu kommun medan orten heter som alla vet Falun i dagligt tal.  
 
Mvh Björn

227
Allmänt / Markegångspris
« skrivet: 2014-05-23, 11:51 »
Hej!  
 
år 1621 fastställdes kronvärde å saktterna in natura, dvs naturapersedlarna värderades första gången i Sverige i slaget mynt i penningar. Under 1600-talet utarbetade därefter Kammarkollegiet orternas undervisning. (Se mer om detta strax här nedan.)  
 
En J. Falk gav år 1860 ut en bok. Denna bok återgav Orternas undervisning i tryck! Annars finns dessa uppgifter som är detaljuppgifter om varje landskaps grundskatteförhållanden, naturapersedlarnas beskaffenhet och mått för varje hel gård och deras kronvärde dels i kammarkollegiets arkiv, dels i respektive läns landskontors arkiv (länsstyrelse). I dessa arkiv elelr i boken, så borde svaren på din fråga finnas. Då markegångstaxorna var tryckta och kungjordes i kyrkorna ch var uppsatta i sockenstugorna så borde sådana gå att få tag i. Sådana upprätatdes varje år i varje län.
 
Jag hänvisar i övrigt till bl a sidan 217 och sidan 120 i boken HEMBYGDFORSKA STEG FÖR STEG. Den är slutsåld men finns på bibliotek. Sök på markegångstaxa, markegång etc,.
 
Mvh Björn

228
Allmänt / Begravda
« skrivet: 2014-05-23, 11:30 »
Har du sökt i databasen Begravda i Sverige? (Den finns på skiva, se Rötterbokhandeln för mer info. Biblioteken kan ha denna installerad i sina släktforskningsdatorer.)
 
mvh Björn

229
Allmänt / Markegångspris
« skrivet: 2014-05-22, 09:01 »
Markegångspriserna var reglerade alltså fastställda av myndigheterna i förväg och fanns angivna i en slags publikationer. Hoppas någon annan kan hjälpa dig mera!
 
Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) finns numera även i en onlineversion och här hittade jag en del del intressant under ordet markegång:  
 
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/149/179.html
 
Mvh Björn

230
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-16, 14:39 »
Bork är sannolikt av östfinska släkten Porkka. När svenska skrivare nånngon ång skriver finnarnas namn så blir det ofta förvanskat. Burk eller Bork kan det stå. I Finnbygden Förr och Nu fanns det under flera år en serie med släktnamn från A-V, ev. släkt börajr med på Ä?
 
Fryksdals häradsrätt var naturligtvis på Lakeneböndernas sida, så för den var det Lakenes skog.
 
Mvh Björn

231
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 07:47 »
Nya ställen var ofta först på ett uppslag under ett annat ställe, nygrundade eller nybildade som de var. Sedan i nästa husförhörsbok så fick de en eget uppslag. Jag undrar om det inte är så det ligger till med fallet med Åstebyholm?
 
mvh Björn

232
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2014
« skrivet: 2014-05-04, 23:00 »
Ransby betyder troligen Ranes gård, by betydde på fornsvenskan boplats helt enkelt. Jämför med norskans Bopael. Rane är ett manligt förnamn.
 
mvh Björn

233
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2014
« skrivet: 2014-05-04, 23:00 »
Ransby betyder troligen Ranes gård, by betydde på fornsvenskan boplats helt enkelt. Jämför med norskans Bopael. Rabe är ett manligt förnamn.
 
mvh Björn

234
Hej!  
 
Det finns några få andra handlingar kvar. Enligt arkivregistret för 1 Kriminalvårdsanstalten i Uppsala med föregångare 1833 - 1987 så är det dessa sju (7) volymer som omfattar de år Per Nordin var intagen andra gången 1838-1842. (För år 1850 finns betydligt fler arkivhandlingar tillhands!)
 
Fånglistor B4:1 för åren 1838-1839, K0001 från år 1840; B4:2 för 1841-1842, Diarier över inkommande skrivelser 1819-1937 C1a:1, Fångrullor D2a:1 år 1842, Övriga liggare och register D20:1 åren 1833-1851 och Verkställda utslag: bötesfångar E4:1 åren 1835-1839.  
 
Volymen C1a:1 är den enda som finns i arkivet för 1810- och 1820-talen. Ibland finns eventuellt äldre statligt arkivmaterial på fel ställe, t ex på ett lokalt museum, vilket händer/hänt ibland.  
 
Mvh Björn  
 
Lite mer om vad de lite volymerna är för något finns här, där jag också hämtat infot;  
http://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=kriminalv%c3%a5rdsanstalten+i+Upp sala&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&Arkivinstitution=L andsarkivet+i+Uppsala&Typ=Alla&Huvudkategori=999&AvanceradSok=False&FacettFilter =arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3a&FacettState=gG8Klw%3ac%7cundefined%3ac%7c&page=4 &postid=Arkis+5a12c3d1-5b5e-49a8-bef3-c4165c70c1ca&tab=post&prependUrl=%2fHome%2 fArkivsok&vol=n%2cn&s=TARKIS08_Balder

235
Lima / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 11:34 »
Tillfällighetsfynd;  
 
Den 18 april 1880 vigdes Karin Matthiasdotter från Lima församling i Grue församling, Norge. Hon uppges bl a också vara inflyttad som nr 6 1880. Karins far uppges vara Matthias Jakobsson, Lima.
 
Kildeinformasjon: Hedmark fylke, Grue, Ministerialbok nr. 11 (1873-1880), Ekteviede 1880 par nr 16,
 uppslag 261.
 
http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?uid=131228&urnread_imagesize=gigant&show=2 69#toppen
 
mvh Björn

236
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 10:36 »
Filipstad (Staden) och Färnebo (Landet) hade länge en gemensam födelse- och dopbok, men där staden Filipstad och socknen Färnebo har separata årsvist uppspaltade listor på barnen.  
 
Det fanns också ett Färnebo härad som från början bara var socken Färnebo som förresten också utgjorde ungefär norra delen av Värmlands Bergslag. Men i och med att Filipstad, Rämmen, Nordmark m.fl. kommer till så blevb det fler församlingar i häradet.  
 
mvh Björn

237
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2014
« skrivet: 2014-04-15, 09:57 »
Hej Rune! Var ifrån har Du fått uppgiften om moderskapet till de två pojkarna, undrar jag.
 
Namnet Erik gör att man kan ha en teori om att morfadern kanske, men bara kanske, hette Erik.
 
Mvh Björn

238
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2014
« skrivet: 2014-04-08, 09:57 »
Födelseattester kan ev. ge Anders födelse. Sådana kan finnas kvar i arkivet och utfärdades i främmande socknar när kvinnor skrivna i hemsoknen födde barn på annan ort.  
mvh Björn

239
Rudskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juni, 2014
« skrivet: 2014-04-07, 09:57 »
Lars, lägg in gärna informationen om dådet och avrättningen i databasen Avrättade som finns på Rötters Faktabank (finns andra databser där också) På förhand TACK!
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-04-07 09:58)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-04-07 10:00)

240
Malung / Malung
« skrivet: 2014-04-07, 09:51 »
Peter, har dessa personer anknytning till Malung? Annars så är detta fel tråd att ställa frågan på!
mvh Björn

241
Malung / Malung
« skrivet: 2014-04-01, 13:44 »
Sundborn var en socken idag en församling o Dalarna. Jordeboksocknarna finns förresten kvar än idag. Mvh Björn

242
Malung / Malung
« skrivet: 2014-03-31, 07:52 »
Hej Per Mårtensson: Om Olof Perssons dödsfall 1814 skedde utanför Malung och han begravdes först år 1815 i Sundborn!  
 
Krumelurerna är /12 i 1814 /12 och innebär att Olof dog i december 1814.  
 
Malung F:2 (1810-1829) Bild 66 (AID: v131020.b66, NAD: SE/ULA/11213)som BEGRAVD person nummer 44 för år 1815 är Olof med. Om hans uppförande står är han är ärligh. Det anges att han har haft 2 barn, en son som redan är död och en dotter som lever. Ingenting om utomäktenskapligt barn! Det står att Olof är dödh af vådelig händelse. (Det borde finnas domstolsprotokoll för Sundborn då att botanisera i då!) Under dödsdag och ort: skriver prästern VARFÖR uppgiften först nu lagts in fom sista för år 1815. I december 1814 i Sundborn hvarom nu först berättelse inkommit.. [nasalstreck över m som kortat ned två m till ett m i skriften] komit. Till sist står det att han är brgravd i april 1815 i Sundborn.  
 
Det var allt jag hinner med nu!
 
mvh Björn

243
Malung / Malung
« skrivet: 2014-03-31, 06:59 »
Idbeck, dvs Idbäck på modern svenska eller Ebäck på malungsmål.
 
mvh Björn Sonesson i Idbäck!

244
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2014
« skrivet: 2014-03-25, 09:21 »
Svenska Smedsläkter, band 1; Karl finns i tabell 95 och Anders i tabell 162 i boken. Därifrån kan du själv se släktskapet. (Mer data finns i boken på sid 61-134 om släkten Gevert. Författare är Örjan Hedenberg. Föreningen för svensk smedforskning, FFS, har gjort boken. De har även en smeddatabas. http://www.genealogi.se/index.php?option=com_sobipro&pid=12605&sid=12656:Forenin gen-for-Smedslaktsforskning&Itemid=730) }
 
Karl} var son till Karl Gevert (1777-1824). Sedan kommer följande:
Henrik Karlsson Gevert (1757-1792)
Karl Henriksson Gevert (1721-1774)
Henrik Adamsson Gevert (ca 1680-1732)
Adam Gevert (ca 1640-1713). Adams far var troligen:
Klas Andersson Gevert  
Anders Gevert
 
Anders, son till Jan Gevert (1786-1842). Jans far var:
Henrik Karlsson Gevert (1757-1792) - och denne var även far tillKarl född 1777 här ovan!
sedan är det också förstås lika här med anorna bakåt!  
 
De var kusiner med varandra.  
 
mvh Björn

245
Holmén / Holmén
« skrivet: 2014-03-24, 17:58 »
Här finns information om Robert Holmén!  http://www.boija.com/archive/flygcirkus1921.htm

246
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2015
« skrivet: 2014-03-14, 08:45 »
Lite hjälp här. Uppgifterna är från Ortnamnsarkivet.  
 
Botnäset, gård vid sjön Nedre Boten (Två träffar på gård och en på näs;  
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/kpb1.php?socken=%25Hela+riket% 25&rubrik=botn%E4s%25&lokal=%25&sockenort=%25&haradort=%25&avdnr=0&sprak=alla&fo rmular=++S%F6k+++
 
Kvarngärdet - gårdar vid Sunnansjö:  
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2wx001/a13208b1/p3/0000769a.pdf
 
En gård Kvarngärdestugan :
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2wx001/a13208b1/p3/0000768a.pdf
 
Kvarngärdesgruvan:  
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2wx001/a13208b1/p3/0000767a.pdf

247
Varnum / Varnum
« skrivet: 2014-03-13, 10:50 »
Det finns register över släktnamn i Värmlands läns husförhörslängder, en gång gjorda av Landsarkivet i Göteborg, på den tiden Värmlandsarkivalierna förvarades i Göteborg. Jag trorm att detta register också är skannat och på nätet hos bådar Arkiv Digital, SVAR och Ancestry-Genline.
 
Mvh Björn

248
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2014
« skrivet: 2014-03-12, 10:51 »
Sörmark följde med i utbrytningen av Östmark ifrån Fryksände är 1765. Så det finns i Östmarks kyrkböcker efter 1765/1768! Östmark blev då en kapellförsamling emd egen kyrkbokföring. Men inte helt självständig som församling utan prästen i Fryksände var överordnad den i Östmark. Det kallas också för annexförsamling med ett fint ord. Ibland kan födelse- och vigsel- och dödböcker vara gemensamma med moderförsamlingens, men däremot i princip aldrig med husförhörslängderna. Fryksände var Östmarks moderförsamling med andra ord sagt.
 
mvh Björn

249
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-05-04
« skrivet: 2014-03-11, 13:58 »
Föräldrarna finns här;  
 
Ekshärad C:9 (1868-1894) Bild 118 / sid 311 (AID: v6419.b118.s311, NAD: SE/VA/13100)
 
Då detta barn är född och döpt 3 november så kan det vara rätt person. Du får följa framåt eller bakåt. barnet Per föds utanför äktenskap i Norra Skoga, kallas därför oäkta. Mor var inhyses pigan Ingeborg Olsdotter och såsom fader uppgifves inh. Enk[lingen] Nyström Jan.. En hänvisning finns till uppslag 381 i husförhörhörsboken. Föräldrarna anges vara 39 och 36 år gamla. Dopfaddrar: Inhyses Håkan Håkansson i Mellanskoga och inhyses hsutru Kerstin Persdotter i Norra Skoga. Den 9 mars 1875 får barnets mamma absolution. Dopförrättare var en J.P.P. Och så anges med en siffra bredvid barnet att det var föräldrarnas första abrn tillsammans - en etta.
 
(Kom ihåg att det är TVÅ olika volymer för samma tid - hela Ekshärad finns inte plats i samma volym! Finns det inte folk i den ena så finns folket i den andra med andra ord.)
 
Mvh bhjörn

250
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-05-04
« skrivet: 2014-03-11, 09:14 »
Hej Jessica!  
 
Källhänvisningar bör anges så här så tiden kommer med: Ekshärad AIIa:5 (1907-1918) Bild 159 / sid 647.  
 
Orsak: Det händer att folk fortfarande anger efter en äldre arkivförteckning. Sedan 1960-talet har flera värmländska församlingars husförhörslängder förtecknats om, bl a Ekshärads. Förr när det var flera längder för samma period som delades de efter siffran i tex AI:6a och AI:6b. Dessa är nu AI.6 och AI:7 istället.
 
Om hans yrke står: Afsk. sold. n:o 62 Torp. (anilintexten kan jag inte tolka). I anmärkningar: Krimin. reg. sid. 1.. Def finns ett T. framför hans namn och det betyder at han då var torpare. Bäck borde vara f. d. soldatnamnet som han väljer att behålla. Värnpliktstjänstgöring första gången år 1908 som nr 330 50/1908. Andra gången år 1909 blev han frikallad. Annars skulle man göra det 2 gånger. I marginalen står det K. K. Sundsvall 1908.  
mvh Björn

251
En dalkarl som varit ute på tiggarstråt finns antecknad som avliden i januari år 1847 i Västerlövsta sockens dödbok F:1 (1805-1861);  
 
Västerlövsta F:1 (1805-1861) Bild 52 / sid 47 (AID: v74674.b52.s47, NAD: SE/ULA/11714).  
 
[Egentligen är det blad 47 och inte sidan 47 och då första sidan i bladet, alltså vänster sida. Numreringen utgår inte från uppslag utan från blad. [Detta är något som Arkiv Digital missar att redovisa ordentligt!]
 
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v74674.b52.s47
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-03-10 16:42)

252
I Fryksdalen bara 4 stycken då. Sunne (Sund) är den äldsta och så Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. Ev är de 2 en enda 1672. Och så kanske Fryksände var eget tror jag redan 1672.  
 
Lysvik, Gräsmark och Östmark är först senare som eget. Lekvattnet och Vitsand mycket senare som eget (!8oo-tal).
 
(tror jag fick med alla) Annars, så finns ju Värmlandsrötter att kolla hur/om häradets socknar!  
 
mvh Björn

253
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 02 maj, 2014
« skrivet: 2014-03-04, 12:29 »
Vål eller vård har en urgammal betydelse; värna, värja, skydda. Men det finns FLERA betydelser numera, varav många redan har brukats under lång tid!  
 
Så ni som svarat (fram till den 5 mars) efter mitt första skrivning/version av detta inlägg har också rätt. Man måste titta på berg för berg för att avgöra vad som menas med Vål! (Men det är nte lätt, nej!)  
 
Se min länk nederst till Ernst du Rietz' bok.  
 
Förr hade man alltid tändningsklara kasar med brännbart material, alltså ved etcetera. Man var skyldig enligt lag att ha sådana i ordning. Detta kallades då vårdkase. Vålberget betyder vård[kas]berget på götamål. Sådana berg hade man i långa rader efter varandra och var den tidens varningssystem som användes när stor ofred kom!  
 
Vål på malungsmål betyder offerhög och är synonymt med ordet kaststomme; då föremålen, av tusentals förbipasserande personer - oftast kvistar, grenar, stenar osv  bildat en uppkastad hög mot en stubbe. I regel har något ovanligt skett eller någon människa dött mycket hastigt. Källa. Niss Hjalmar Matssons insändna uppgift (sedeslapp) till Ulma, Uppsala som idag är en del av språk- och ortnamnsmyndigheten SOFI, Uppsala.  
 
Man mår väl av att kasta vål eller vål av att ksta väl. Folk var rädda att det fanns onda makter av något slag och ville att deras välfärd inte skulle försvinna. jag menar att det finns ett samband här.  
 
Stavningen med -l återspeglas sveamålen, där det är -l. Jämför med i fjor som är gammalt götamål och i fjol som är gammalt sveamål. Av dessa två exempel har det blivit olika vilken stavningsvariant som ska vara norm i riksspråket.
 
Senare menar jag, har även andra betydelser kommit, som dels svedjefall eller dels 'samling av vindfällen eller skräp'.  
 
Se Ernst du Rietz' Svenskt Dialektlexikon: Vår(d)-vaita på http://runeberg.org/dialektl/0823.html och Vål och vårda på http://runeberg.org/dialektl/0824.html .
 
Om verket - se http://runeberg.org/dialektl/
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-03-05 09:09)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-03-05 09:13)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-03-05 09:16)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-03-05 10:10)

254
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-27, 08:48 »
Jag måste lägga in en brasklapp: Självfallet kan det vara så att namnet Pollack/Polack med flera stavningsvarianter kan ha uppstått på flera håll och rotar. Kanske fanns det soldatrote Pollack i Värmland etc också. Detta känner jag dock inte till. Någon annan vet. Man kan alltid testa med Centrala Soldatregistret och se vad man får fram. Jag hittade i alla fall i registret en rote Polackgården i Gudhems kompani Västgöta regemente.  
Mvh Björn

255
Lima / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-26, 11:39 »
Jakob Esbjörnsson finns i bokverket Kungliga Västmanlands regementes historia, redaktör var Torsten Holm. Och så i arméns rullor förstås.  
 
11 janauri 1646 begravdes en Jakob Esbjörnsson. Dödsrosak. Sting. Inget ortnamn, men den Esbjörn Jakobsson som begravdes den 28 april 1661 och som har Bu som bostad var möjligen en son.  
 
Men det finns andra Jakob också. Hittar flera Jakobssöner som vigs under åren 1655-1656 som då bor i Bu i Lima, men även några andra Jakobsson och Jakob.  
 
Se Casteruds sida för vigsel- respektive begravningsbok 1631-1680 - men kolla helst i originalet också.  
 
http://www.historiskatranstrand.se
 
Mvh Björn

256
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-26, 11:13 »
På 1600-talet fanns en polskfödd Simon i Västerdals kompani. Roten Polack/Pollack(Pålack/Pållack borde ha med denne att göra. På 1600-talet fanns det inte ETT sätt att skriva utan man skrev lite grand som man tyckte. I Sverige fanns då cirka sex stycken trivialskolor, bl a i Västerås.
 
Simon - efternamnet har jag inte i minnet - avancerade till sist till underbefäl och blev rekryterad liksom flera andra polacker att täcka manskapsförluster under den tid på 1650-talets senare hälft då hälften av Västmanlands regemente var förlagt till krigstjänst i Polen med fälttåg och garnisionstjänst där. Några av regemnetets svåraste fröluster var under denna tid, då denna halva blev i stort sett förintad av sjukdomar och en del deserteringar. Han kanske finns med i det stora personhistoriska verk om Kungliga Dalregementets officerare, annars helt säkert i motsvarande för Kungliga Västmanlands regemente med Torsten Holms som redaktör.
 
Detta var före yngre indelningsverket, så man hade ganska ofta problem att snabbt få manskap från Sverige. En del tvångsrekryterades elelr övertalades och var danska elelr polska krigsfångar. Polen var delat i en svenskvänlig och en svenskfientlig fraktion, men polcakerna var inte alltid att lita på. Det hände att polska befälhavare (och deras mannar) mitt under pågående belägring bytte sida för att de lät sig övertyags eller mutas av de belägrade polcakerna på orten.

257
Lima / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-24, 08:55 »
Kan Lars Jakobsson vara son till underbefälet Jakob Esbjörnsson i Lima som tjänade i Västmanlands regemente i många år på den tiden Västerdals kompani hörde till nyssnämnda regemente? Bara en tanke ... Jakob och Jakobsson är inte så vanliga namn.
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-02-24 08:56)

258
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2014
« skrivet: 2014-02-24, 08:47 »
Anita, att föda barn utom äktenskapet var ett brott under 1700-talet. Detta gjorde också att en del mödrar underlät att vårda barnen eller t o m aktivt dödade dem i deperation, något som ledde till kung Gustav III:s barnamordsplakat. En praktisk följd av denna lag blev att faderns namn ofta inte står i kyrkböckerna.  
 
Men det är ofta rättssak om penningmedel till barnet eller att mamman hävdar att en viss person är fadern. Detta finns i domböckerna. I slutet av varje års domböcker för det lokala tinget/domsagan så finns det saköreslängder eller så finns de separat. Där finns det ofta listat bl a när mödrarna har fått ersättning tilldömt för sina barn. Själva målen finns inne i domböckerna. Sverigs Släktforskarförbund har publicerat en handbok som heter Fader okänd.  
 
Se mer här om oäkta barn:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/

259
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2014
« skrivet: 2014-02-20, 21:48 »
Hej!  
 
Kanske då Johannes, då s-et är det som du tyckte var y. Det är ett s k slut-s och de kan bli lite extra långa ibland när de skrev lite snabbt- Johan och Johannes är egentligen samma namn. MEN ev står det Johan, då jag har lite svårt att läsa urklippet.
 
Något Lövhöjden i Nyed verkar inte ha funnits. Finns inget sådant varken på Värmlands Släktforskarförenings ortlista på deras sajt eller på Ortnamnsregistret. Det närmaste är ett Lövåsen på 1/8-dels mantal i Nyed.
 
I Brattfors socken fanns år 1694 ett s k bergstorp Lövhöjden.  
 
På den här långa adressen har jag alla sökträffar på Lövhöjden som är kända i Ortnamnsregistret i Uppsala inkl det i Brattfors (plus 2 noteringar för höjden i Brattfors) och så tre i Väse(och en till för själva höjden); http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/vrm1.php?socken=%25Hela+riket% 25&rubrik=%25l%F6vh%F6jden&lokal=%25&sockenort=%25&haradort=%25&avdnr=0&sprak=al la&formular=++S%F6k+++
 
Även ett Klövhöjden och ett Dödlövhöjden [sic!] finns med.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-02-20 21:58)

260
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-05
« skrivet: 2014-02-20, 21:12 »
Hej Jessica!Här kommer männens fruar.  
 
19020529-6205
 
Kolmodin, Hulda
 
Albäcken Gunnerud box 344
680 50  Ekshärad
 
Död 14/3 1983.
 
Kyrkobokförd (1974) i Ekshärad, Hagfors kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1974) på samma ort.
 
Född 29/5 1902 i Norra Ny (Värmlands län, Värmland).
 
Änka (17/7 1965).
--------------
Födelseförsamling i källan:
N Ny (Värmlands län)
 
Källor:
RTB 83 / SPAR 90
 
---------
 
Och här den andra frun:  
 
18970314-6200
 
Boström f. Kolmodin, Hilda Kristina
 
Gunnerud 1:44
Edebäck
 
Död 18/6 1968.
 
Kyrkobokförd i Ekshärad, Ekshärads kn (Värmlands län, Värmland).
 
Född 14/3 1897 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Gift kvinna (3/3 1923).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Ekshärad, Hagfors kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
DB, FS / RFV 70 / RTB 68

261
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-05
« skrivet: 2014-02-17, 09:56 »
Hej Jessica! Jag antar att denne är den du söker:  
 
18971102-6238
 
Boström, Karl Edvin
 
Heden Gunnerud
680 50  Ekshärad
 
Död 20/3 1980.
 
Kyrkobokförd (1974) i Ekshärad, Hagfors kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1974) på samma ort.
 
Född 2/11 1897 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Änkling (18/6 1968).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
RTB 80 / SPAR 80

262
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 14:50 »
OBS! Uppslaget numrerat 284 med de sista avlidna personerna under år 1804 i Malungs dödbok F:1 kommer EFTER de första avlidna personerna under år 1805 på uppslag nummer 283. Men sedan följer uppslag 285 och där följer fler och senare avlidna personer under år 1805. Tidigare avlidna under år 1804 finns på uppslag 282.  
 
Troligen har prästen i hastigheten vid antecknandet av avlidna år 1804 missat ett uppslag - nummer 283 - och så har man för papperets dyrbarhets skull inte velat låta det stå tomt. Det är också uppenabrt att boken måste ha köpts in färdigbunden, dvs inte varit lösa bald som sedan i efterhand bundits in, eftersom uppgifter på motstående blad i uppslagen tycks stämma överens.
 
mvh Björn

263
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 13:37 »
Ber om ursäkt det står nog Pater in och efter det KAN det stå sthlm! men det finns en krumelur (halv cirkel) som kan tyda på att det är å i slutet istället för u - Inte heller fahlun passar riktigt.  
 
Kanske är det ett latinskt ord och inget ortnamn?
 
mvh Björn

264
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 11:20 »
Tillfällighetsfynd - mycket märkligt! I sökandet efter en helt annan släkt faller mina ögonen på namnet Rang och så är födelseort Philipstad! Tiden är här något senare, 1810-talet men ändå. I detta fall visar det sig vara ett gift par med barn i Järlåsa i Uppland. Mannen tituleras herr Nils Ekström, född i Filipstad år 1745 och kvinnan som Christ. Rang född i Filipstad år 1752. Familjen komemr till Järlåsa år 1806 från just Filipstad. Maken Nils dör 27 december 1815 enligt denna husförhörslängd. En son uppges vara krympling.
 
Information ifrån Arkiv Digital:  
Järlåsa AI:6 (1812-1824) Bild 25 / sid 16 (AID: v125086.b25.s16 Öppna, NAD:  SE/ULA/10500
 
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v125086.b25.s16
 
(för en del av detta måste man ha Arkiv Digitalab.)
 
TILLÄGG: På samma husförhörslängds sida i Hedtorp i Järlåsa socken fanns en arrendator och herr Olof Noreen född i Köla (troligen därmed i Värmland) 1784 och hans fru Sara Edström som står som född i Filipstad år 1784 och inflyttade från Leby/Läby socken i oktober 1818.
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-02-12 11:23)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-02-12 13:43)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-02-12 13:49)

265
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 10:57 »
Nej, Per, det står Pader in och så något som kan vara ett ortnamn eller namn. Men då det är överstruket med flera små streck så är det svårt för mig att tyda.  
 
Du får bidra med kända orter i Stockholmstrakten eller annorstädes för släkten af Ekenstam så kanske jag kan hjälpa dig att avkoda texten.  
 
Ett tips: Om du gör en liten hänvisning under släkter: af Ekenstam -så kanske det kan leda en expert på denna släkt hit. (men skriv inte samma efterlysning en gång till - då bryter du mot AF:s skrivregler.)  
 
Vänligen Björn

266
Tyngsjö / Tyngsjö
« skrivet: 2014-02-05, 10:03 »
Det finns ett ÄLDRE par med samma förnamn och fadersnamn i trakten.  
 
Enligt Lars-Erik Larsson, Umeå, var Abraham Larsson Karjalainen född någon gång under åren 1660-1675 på Stora Laggåsen, Ekshärad. Denne var gift md en Ingeborg Ivarsdotter Pasainen. Den Ivar Ivarsson som finns under 1660-talet och fram till 1683 (ev. senare) i Milsjöheden är hennes far. Denne tvingades vid tinget att vigas 1660-01-04 med pigan Agneta Mårtendsdotter i Milsjöheden som hade blivit havande med hans barn. Agneta som var piga i Milsjöheden 1658-1660 kom dessförinnan från Brunnberg enligt Valter Bergs bok Brunnberg. Källa. egna studier över mantalslängder över Milsjön - Milsjöheden
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-02-05 10:04)

267
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2014-01-31, 10:14 »
Hej, det finns en fråga under Frykerud, Värmlands län, socknar, om skogsfinnar funnits i Frykerud. Frågan borde ha ställts här, men frågeställaren känner nog inte till just den här diskussionstråden. Kanske har någon ett svar.  
 
mvh Björn

268
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-29, 08:13 »
Kanske Peter Lekman har något med Lekeberg att göra? Det ligger nära, sydöst om Karlskoga i norra Närke!
 
mvh Björn

269
Även äldre domboksvolymer finns på Värmlandsarkiv. Om något är oläsligt så kan de ta fram volymen åt en, men det kan ta någon timme eller dag att ta fram den beroende på var den finns för de har även magasin i andra lokaler än huvudbyggnaden.  
 
http://www.arkivcentrumvarmland.se/
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-01-29 08:15)

270
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 22 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-22, 09:09 »
Margaretha, namnet Hatackstorp liknar det finska släktnamnet Hotakka i varje fall. Men jag kan inte dess historia. Hoppas någon annan kan hjälpa dig mera!
 
mvh Björn

271
Lungsund / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2014
« skrivet: 2014-01-16, 10:06 »
Ursäkta här, men det är lite rörigt! vad är rätt här!  
 
Vilka är mannen egentligen gift med och vilka är han INTE gift med? (Barnen behöver ni inte ta med.)
 
Och hur kom Kenneth fram till sina felaktiga slutsatser? (kan vara intressant ur källkritisk kunskap, ifall det finns någon lurig kyrkbok med felaktigheter!)
 
mvh Björn
 
 
Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-01-16 10:12)

272
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2014
« skrivet: 2014-01-13, 11:19 »
Hej! Det kan vara så, men jag är inte helt säker då det i så fall är två herrar Kropp som gift sig till Näsberg. En äldre blev gift med en dotter Henriksdotter Kukkoinen. (Sök på Olof Kropp i AF sökfunktion.)  
 
Pröva med Jarl Ericsons bok om Ny och Nyskoga (börjar med titeln Finnar i ...) och se om du kan se någon källhänvisning där.  
 
Mantalslängder är en primärkälla som kan ge mycket. Följ dem och svaret kan finnas där.  
 
Den 6 mars 2010 fanns följande två inlägg i AF; http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/310921.html?1285708242
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-01-13 11:23)

273
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2014-01-10, 09:42 »
Anna Peters, det blir väl sekundär skogfinskt boplats med dessa fakta du ger här. Det är i alal fall mitt svar, eftersom denna plats inte från början haft skogsfinnar som ägare/brukare.  
 
mvh Björn

274
TIll anbytarvärden: Efterlysningen från 2003 bör flyttas till en egen rubrik, för här hör den inte hemma!
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-01-10 08:40)

275
Karlskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2014
« skrivet: 2014-01-08, 09:01 »
I alla fall förleden Carl var säkerligen för att ange-  eller kanske hedra om amn så vill - att hennes bördsort var Karlskoga. Det finns många liknande fall där förleden i tvåstaviga namn har direkt med den första släktnamnsbärarens födelseorts namn att göra. Det är här ett komponerat namn av en vanlig typ. Efterlederna är ofta naturföreteelser, -lund, -ström, -berg. Hildebrand skrev en bra handbok i genealogi på 1960-talet som tyväårr bara kom ut i en del. men i denna tar han upp släktnamn. Även Ulf Beijbom tar upp om släktnamn i sin handledning till emigrantforskare vill jag minnas. Annars finns det säkert en hel del att läsa i ämnet här i Rötter/Anbyatarforum eller på nätet förstås.  
 
Mvh Björn

276
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2014-01-08, 08:44 »
Man kan se det som att man som MÄNNISKA kan ha olika kulturella överrockar på sig som bär på olika företeelser som är kopplade till det som är svenskt, finskt o.s.v.  
 
I äldre tider finns det mycket som tyder på att man såg sig inte som finne annat än i språklig och i kulturell betydelse. Den poltiska aspekten kom väldigt sent och först hos medel- och överklassen som - trots att den till stora delar hade finskt påbrå istället för rikssvenskt/västsvesnkt eller östsvenskt/finlandssvenskt påbrå - ofta talade en dålig finska. Även Carl-Axel Gottlunds savolaxiska var inte alltid så korrekt (i alal fall till en början utan han var bättre på svenska.  
 
Sannolikt var det inga politiska problem med att vara svensk undersåte (före 1800-talet var befolkningen officiellt inte medborgare utan undersåtar enligt äldre samhällsordning och samhällssyn). Adeln gjorde ingen skillnad på etnicitet när den tog ut skatt.  
 
En stor utvikning om estlandssvenskar: Att många estlandssvenskar av tradition hade det gynnsammare än sina estniska bondekolleger skall ha att göra med särskilda avtal eller privilegier-undantag från tillämpandet av feodala lagar som tillkom under medeltiden, när de anlände från Finland (bl a Nyland) - och troligen även från dagens Rikssverige (Uppland) - för att täcka upp områden som avfolkats i Estland - efter begäran från fint folk. För att locka dem till Estland, så kunde man inte gärna försämra deras villkor - vilket bara hade lett till att de snabbt lämnat landet.  
 
Jag har FÖR MIG att det var också dessa privilegier som gjorde att estlandssvenska bönder var obekväma för en godsägare på 1700-talet. I alla fall på ett rättsvidrigt sätt tvångsförflyttades de från Ösel för att till sist hamna i Ukraina och byn Gammalsvenskby. (Jag tror inte att det var i enlighet med lagen även om det var på Tsarryssslands tid.)  
 
Det är de olika estlandssvenska målen som ger en fingervisare om varifrån de kom från början, liksom en del muntliga traditioner. Det finns också en del skriftliga dokument också samt historiska krönikor om Estlands och Livlands historia.  
 
God fortsättning!

277
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-05
« skrivet: 2013-12-19, 22:52 »
Byn heter Brunbergia finnar Det sista anger etnicitet.  Brunnberg är modern stavning. Dock finns även Johan som är huuskarl och dennes hustru som inte är nämnd med sitt förnamn. Bara hustruun. (I 1600-tals svenska skrev man vid långa vokaler dubbla vokaler i skrift. Jag har sett detta många gånger.)
 
mvh Björn

278
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-05
« skrivet: 2013-12-19, 22:50 »
Byn heter Brunbergia finnar Det sista anger etnicitet.  Brunnberg är modern stavning. Dock finns även Johan som är huuskarl och dennes hustru som inte är nämnd med sitt förnamn. Bara hustruun. (I 1600-tals svenska skrev man vid långa vokaler dubbla vokaler i skrift. Jag har sett detta många gånger.)
 
mvh Björn

279
Förkortningar / ok.
« skrivet: 2013-12-19, 13:18 »
Hej Kristina!
 
ok är förkortning för oklanderlig(t)
 
mvh Björn

280
Vitsand / Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2014
« skrivet: 2013-12-18, 08:42 »
Byn heter (i dag) Åsteby och inget annat.

281
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2014
« skrivet: 2013-12-11, 18:36 »
Moderator, du kan ta bort mitt inlägg här ovan. Jag var lite frustrerad också. Svedlunds något korthugget skrivna inlägg liknande tidigare inlägg på AF där författare blandat ihop Sunne i Jämtland med värmländska Sunne. Med fler detaljer hade jag varit säker på att det ändå gällde Sunne i Värmland!  
 
Tydligen var det Sunne i Värmland i alla fall enlgt Steves svar och Tore Svedlunds respons på det.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-12-11 18:38)

282
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2014
« skrivet: 2013-12-10, 10:11 »
Tore, du ska gå till Sunne socken i Jämtland istället!
 
mvh Björn

283
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 15 februari, 2014
« skrivet: 2013-12-10, 10:06 »
Jan Jutefors! Husförhörslängden äger företräde framför födelseböckerna i detta fall - är min slutledning.  
 
Prästen kan i flera år ha fått felaktig information av den eller de lekmän som ansvarade för den husförhörsrote dit Nils Persson med familj tillhörde! De lämnade uppgifter om människorna som fanns i rotens byar och någon gång så blir det fel antingen i ministerialböckerna eller i husförhörslängderna. Uppgiften om barnet i födelseboken är den mest säkra, medan uppgift om övriga är alltid lite mer osäker. Då både vigselbok, husförhörslängd och flera dopböcker ger namnet Persdotter, bör det ses som det riktiga. Ofta var det först klockaren (ibland komministern) som skrev ett första utkast, en dopkladd med förättade vigslar. Ibland finns sådana bevarade, men långt ifrån alltid - ofta är de utrensade. Sedan hade komministern eller kyrkoherden att upprätta ett renskrivet exemplar av födelse- och dopkladden. Det finns fall där det är tomt utrymme i den prydliga boken, där jag vet att tomtummet beror på att lösa blad som tillhörde konceptboken tyvärr förkommit på något sätt. I något fall hade barn fått fatt på pappren och lekt med dem. (Det är därför böckerna är så prydliga. I Norge var man skyldig att föra och spara klockarböckerna, så där har de två versioner av födelseböcker i alla fall för 1800-talet, vilket idag är bra i de försmalingar, där de ena har försvunnit eller förstörts.)
 
Har du funnit Ingrids födelsenotis och dödnotis i respektive ministerialbok? Mitt tips och min tro är att där står det igen Persdotter förutsatt att hon var född i socknen och att notiserna finns kvar/existerar i respektive bok.  
 
mvh Björn

284
Kyrkböckerna för Råda är borta pga brand tror jag. Men det det finns kyrkoräkenskaper kvar för samma socken som börjar redan i slutet av 1600-talet. Traditionellt anses socknen först ha varit en del av Ekshärads socken. Men denna avsöndring skedde redan under medeltiden.

285
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-07, 00:39 »
Med en annan accent än rikssvenskans så blir uttalet Vännern. Ja, varför inte. Jag köper argumentet!  
 
Mvh Björn

286
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-03-05
« skrivet: 2013-12-06, 15:06 »
Släkten heter Gäfvert, Gävert. Gevert, Gefvert och men aldrig Göfvert. Finns även Gevaert och liknande utomlands.  
 
Föskefors finns i Ekshärad.  
 
1864 är det inte längre brottsligt att föda utan att vara gift. Mamman kunde stämma fadern för att få ut pengar till barnet, men gjorde inte alltid det. Då finns det i domböckerna. Särskilda saköreslängder i dessa listar upp vad man ska betala i böter (sakören) och är en snabbare väg in till rätt protokoll. Men det kan vara svårläst ibland! Bergmark kan vara fadern. Bruket att ofta ange fader okänd för ogifta kvinnors barn går tillbaka på kung Gustav III:s barnamordsplakat.  
 
En mycket bra förklaring ges här!  
http://www.popularhistoria.se/artiklar/fader-okand/
 
Barnmorskejournaler kan finnas. Anställda på bruket cirka nio månader innan födelsen kan vara intressanta. Se var mamman är nio månader innan och vilka personer som finns där. Jag känner inte igen namnet Bergmark och tror därför inte att det är soldatnamn utan någon på bruket som är fadern.  
 
Mvh

287
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-06, 14:03 »
Carl! Jag förmodar att Lars räknades som borgare och därmed hade rätt att köpa och äga! Möbelsnickare kunde tjäna stora pengar! Se t ex den främste i Sverige, hovets möbelsnickare Georg Haupt! Vad Lars var specialiserad på vet jag dock inte.
 
Borgarna var tillsammans med prästerna, redan från och med ny lag år 1723, berättigade att köpa frälsejord. Från år 1789 fick även bönder köpa och äga sådan jord. Från år 1809 får ofrälse personer även äga ypperligt frälse, d.v.s. den jord som räknades till säterierna. Majoriteten av frälsejorden kom i ofrälse personers ägo senast under 1800-talet, en utveckling som går snabbt redan föregående århundrade. Frälsejorden fortsatte att vara befriad från grundskatten, men skillnaderna mellan jordskatterna förlorade sin betydelse sedan grundskatternas avskaffande 1885-1903.  
 
Frälsejord:
http://www.ne.se/lang/fr%C3%A4lsejord
 
Om jordnaturer (olika slags jordegendomar):
http://www.ne.se/jordnatur
 
Mvh Björn

288
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-12-06
« skrivet: 2013-12-06, 02:38 »
Mästersnickare, då tillhörde han snickarnas skrå alltså hade burskapsbrev. Då borde han vara borgare i någon av städerna Kristinehamn eller Karlstad. Filipstad tror jag mindre på.  Tegelslagare var det detsamma som murare?
 Murarna hade skrån i städerna de med.

289
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-12-06
« skrivet: 2013-12-06, 02:30 »
Mästersnickare, då tillhörde han snickarnas skrå alltså hade burskapsbrev. Då borde han vara borgare i någon av städerna Kristinehamn eller Karlstad. Filipstad tror jag mindre på.  Tegelslagare var det detsamma som murare?
 Murarna hade skrån i städerna de med.

290
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-12-06
« skrivet: 2013-12-05, 17:51 »
Hej igen!
 
Kan det vara så att noteringen Bratt vid rullan för soldaten Hallor i Backa bara syftar på dennes rotebonde som kanske var löjtnanten? Hette denne löjtnant i sin tur Anders Persson Bratt?
 
mvh Björn

291
Nysund / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-05, 17:04 »
In Mantal, maybe not all the parish was in the same mantalslängd.  
 
From 16XX to 16XX or 17XX Värmland was single. Residential town: Karlstad (Carlstad).
 
Until 1779 Värmland was united with Örebro (Närke and western part of Västmanland)
The landshövding had his seat in Örebro.  
 
From 1779 it was only Värmland again. Residential town Karlstad
 
Hpefully someone else know better than me.
Regards

292
Tidskrifter / Skinnarebygd
« skrivet: 2013-11-29, 16:35 »
Skinnarebygd är en årsskrift som ges ut av Malungs Hembygdsförening, ofta en gång per år, men ibland har det varit mer sällan så en del volymer kallas t ex Skinnarebygd 1969-1973 och 2002-2008. Nu tog jag de två mest extrema exemplen, båda utkomna efter att Niss Hjalmar respektive Kajsa Bondpä gick bort. När Täpp John-Erik avled fanns Kajsa som snabbt kunde ta över rodret för årstidskriften.  
 
Korrekturen på Skinnarebygd är inte idag vad den har varit om man ser hur det var på redaktörerna Niss Hjalmars Matssons, Täpp John-Erik Petterssons och Kajsa Bondpäs tid. dvs fram till omkring år 2000. Och det är lite synd, med tanke på att de nya krafterna har lyckats få ihop fler sidor och en snygg layout på första sidan. Men en bra  faktabok skall faktiskt i första hand ha djup och inte yta. Nu finns det en del författare som har käll- och litteraturförteckning ordentligt redovisat, men inte alla. De ovannämnda redaktörerna hade med sin noggrannhet, klokskap, kunnat sätta stopp där det förekommer uppenbara fel eller text som är delvis obegriplig och behållningen blir därmed sämre utav boken. T ex Han bor bl.a. i Ålands socken i Uppsala län under ett Efter två år gifter Snickar Anders om sig med Christina Johansdotter från Hjälsta utanför Enköping. [slut citat på sidan 76]. På samma sida nämns arkivet efter järnbruket Molnbo finnas i Morgongåva utan att ge någon närmare angivelse trots att där finns förstahandsuppgifter, alltså källor! På sidan 81 finns en störande text Kristi hängande i luften mellan två stycken. Tyvärr har jag kunnat se att redaktörerna även i tidigare utgåvor, då och då under 2000-talet har släppt igenom liknande fadäser. Jag hade hoppats att amn hade blivit mer stringent och tuff gentemot författarna, men icke! Synd, för Skinnarebygds rykte som mycket vederhäftig källa är lite i fara iadag!  
 
Jag hoppas jag kan skriva om något år; att nu har korrekturen blivit bättre igen. Jag väntar och väntar på det - och längtar förstås! Jag är sådan, jag avskyr dåligt redigerad text, särskilt när det är tryckt för stora pengar!
 
Mvh Björn Sonesson

293
Hej!  
 
Här tänkte jag att man ska lägga in rättelser på felaktigheter i boken AGM (tryckt 1963)  som är upplagd av författaen och kantorn Josef Sjögren efter gifta PAR som får barn (ej barnlösa par), som avlidit 1775 och framåt. Enstaka ogifta ensamstående mammor finns med, t ex Gucku Marit Persdotter som nr 81b på sidan 234. Avgränsningen framåt är väldigt ungefärlig, någonstans mellan 1800-talets slut och cirka 1960. Många avlidna under 1900-talet före 1963 är inte med. Då det hela var ett enmansverk, så har felaktigheter kommit in på flera ställen av olika anledningar.  
 
Här får deltagare i Anbytarforum givetvis fortsätta att lägga till fler rättelser allt eftersom.  
 
Jag reagerade idag på att det än en gång blivit en felaktig uppgift i Malungs Hembygdsföreningens årsskrift Skinnarebygd. Nu gäller det nyutgivna 2013. Det visar sig att författaren uppger att han använder sig av kyrkböckerna. Han skriver födeksedatum 20 april 1794 istället för 28 april 1794 för Snickar Halvar Andersson på sidan 80. Dessutom anges Halvar vara född 1796 på sidan 75 och det är helt fel!  
 
Jag ser att i AGM har författaren också skrivit 20 april 1794. Men det finns inget barn född med det namnet, däremot den 28 april 1794. Sjögren satt och skrev av dödböckerna, inte födelseböckerna. Det står även 20 i dödboken F:4 (1847-1855), där Snickar Halvar har fått ordningsnummer 94 bland alla avlidna, så här har prästen SKRIVIT fel. Just under denna tid och några andra år så var man skyldig att föra en duplikatbok, F:3b (1841-1849), där den avlidnas uppförande, begravningsuppgifter och sjukdom inte är medtagna. I den står också det felaktiga datumet för barn nr 94. Så, man kan inte lita blint, ens på PRÄSTEN!  
 
Den aktuella personen finns på sidan 233, som par nr 76. I den äldsta husförhörslängden för Malungs sockens östra sida som finns kvar i dag- AI:1b (1803-1814), så har Snickar Halvar fått rätt födelsedatum från början.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-29 16:11)

294
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-27
« skrivet: 2013-11-27, 09:24 »
En del militärer var ingenjörer. Vägbyggare, fästningsbyggare, vattenkanalbyggare och brobyggare med mera. Det fanns särskilda ingenjörskompanier ibland. Om det fanns enskilda soldater som från sitt civila liv hade yrken , sysslor eller färdigheter som efterfrågades, så togs det till vara. Och en del blev säkert upplärda av de som kunde sådant bättre. Fanns titlar som Capitain mechanicus bland militären förr i tiden. Därför är det inget konstigt alls att f d soldater fick uppdrag av olika slag. Detta är också orsaken till att det finns något som heter civilingenjör idag! Under romerska rikets tid återfinner vi även där ingenjörer i arméerna, t ex för byggande av de berömda romerska vägarna. Militärerna var de första ingenjörerna helt enkelt.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-27 10:03)

295
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-27
« skrivet: 2013-11-27, 09:20 »
Testes (plural) betyder vittnen och testamente betyder ungefär vittnesbörd, dvs betyder ungefär någon persons vilja.
 
Testimonium betyder intyg, vitsord.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-27 10:08)

296
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-27
« skrivet: 2013-11-24, 22:43 »
Pikenerare (eller piqenerare) var de fotsoldater som hade en pik som vapen. Som ett långt spjut ungefär.

297
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-24, 12:52 »
Sari, 422 är regementsnummer. Se mitt första inlägg den 22 november.

298
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-22, 23:00 »
Tack för klargörandet! Då kanske skrivarna vid denna tid ännu inte hade infört regementsnummer. För sådana nummer används längre fram, i varje fall under 1800talet om inte förr!

299
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-22, 19:51 »
I onsdags frågade Sari om regementsnummer 684. Att Hallor får behålla numret trots ny rote TROR jag kan ha med att det Yngre Indelningsverkets införande i Sverige. Rotar får nya nummer men även att rotebönder eller snarare rotegårdar kunde få lov att byta till en annan rote. Utan lokalkännedom är ändå min tro att Hallor flyttats till en helt ny rote.  En del rotar har förresten inroterat fler än EN by. Varje rote hade inom sitt kompani ett rotenummer s k kompaninummer. Varje rote hade inom sitt regemente ett regementsnummer.

300
Närke-Värmlands regemente / Arfvesson, Hallor
« skrivet: 2013-11-22, 09:01 »
I samband med att det stod klart att Sverige skulle förlora slaget vid Poltava, så verkställde man en order om att förstöra hela eller i varje fall stora delar av fälttågsarkivet. Däribland många rullor. Normalt sett skulle man inte ha gjort det. Men nu var det så att det fanns känsliga uppgifter om hemliga agenter eller samarbetsmän/upprorsmän i Peter den Stores Ryssland. Dessa personer ville man skydda.  
 
Hade dessa rullor funnits kvar hade tiden 1700-1709 varit lättare att forska i.  
 
T ex fanns det en soldat från Fryksände (Torsby) i Värmland, vars anställning  under tidiga åren på 1700-talet i en rote i Lima och Dalregementet är känd tack vare en domstolsärende i Fryksdals häradsrätt.(kanske bara enbart genom den källan)
 
Mvh Björn

301
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-24
« skrivet: 2013-11-20, 10:49 »
Carl, jag får det till detta (reserverar dock lite för tolkning av ortnamnet, bokstav mellan  ä och s kanske?:  
 
4:de dag Pingst. Arfvid Hanson i Kiästorp 103 åhr gammall
 
Vänligen uppge vilket år Arvid Hansson dog. Andra forskare vill säkert veta det i framtiden!
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-20 10:50)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-20 10:52)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-20 10:53)

302
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2014
« skrivet: 2013-11-19, 01:30 »
Intressant att Halsjön finns i Norra Finnskoga. Kan namnet ha att göra med släkten Halinen i Röjden i samma församling?
 
Mvh Björn

303
Silfverin / Silverin / Silfverin / Silverin
« skrivet: 2013-11-18, 12:09 »
Folkräkning 1890 med Silfverinare;  
 
Familjen bodde 1890 i Björksjön, Hjulsjö socken, Örebro län. Fler barn här med, alla födda i Hällefors utom Fredrik. Här finns också Maria Wilhelmina, född 1874; Johanna Sofia, född 1879; Anna Lovisa född 1883 och Karl Oskar född 1885. (Födelseår enligt denna sekundära källa. så det kan vara fel.)
 
I samma by, Björksjön, hos en annan familj - Björk, finns Hulda Kristina som piga, född 1872 i Grythyttan. Hon är sannolikt släkt med familjen ovan.  
 
Äldsta person i databasen (CD) Sveriges befolkning 1890. (Marias make kanske var en släkting till familjen ovan?) :
 
Silfverin, Maria
Skomak.enka fattighj.
f. 1812 i Varnhem (Skaraborgs län, Västergötland)
Änka, ensam i familjen
Tredje Qvarteret
Köpings stadsförs (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Varnhem Elfsb. l. Skarab.
 
-------------------------------------------------
 
Post 3541562
 
Nils. Silfverin, Johan
Inhyseshj.
f. 1824 i Filipstad (Värmlands län, Värmland)
Gift man, far i familjen  
Södra Gräs
Sunnemo (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: Filipstad
- HÄR i Södra Gräs, Sunnemo, BOR OCKSÅ hans hustru och en son, skogsarbetaren Karl Johan född år 1866.  
 
Två kvinnor - Ewa och Gustafva - som troligen är Anders Silfverins systrar finns gifta år 1890 i Finnerödja i Västergötland:  
 
Post 3137071
 
Silfverin, Ewa
f. 1847 i Grythyttan (Örebro län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
N:a Nyborgsängen
Finnerödja (Skaraborgs län, Västergötland)
Födelseort i källan: Grythyttan, Örebro. l.
 
----
 
Post 3136872
Silfverin, Gustafva
f. 1855 i Grythyttan (Örebro län, Västmanland)
h
Gift kvinna, mor i familjen
Lindhultsmosse
Finnerödja (Skaraborgs län, Västergötland)
Födelseort i källan: Grythyttan, Örebr. l
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-18 12:59)

304
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-15, 11:56 »
Handlaren Jannes Per Jansson (1841-1926) var väl medveten om sina anor. Han var i rätt nedstigande led på fädernet ättling till Martinus (Mårten) Arhusiander, präst i Malung under sent 1700-tal. Hustrun var Loktäpp Anna Nilsdotter (1852-1925).  
 
Jannes Per lät döpa sin andre födde son till Gustaf Arhusiander. Födelsedatum är 19 juli 1890 och platsen är byn Grönland, Malungs socken. Sonen kom senare att kalla sig för Arhusiander, liksom en yngre son, döpt Ehrenfrid, född år 18920527 i Grönland, Malung och död 19 oktober 1956 i samma by som då hade vuxit till Malungs centrum. Ehrenfrid eller Ehrnfrid var advokat och hade familj och denna familj bodde länge i Västervik. Mer om familjen finns i boken Arhusianderättlingar.  
 
Gustaf blev ävenn han advokat, extra ordinarie Hovrättsnotarie (ca 1920). Men hans yrkesbana blev kort. Gustaf begick vad man trodde kunde vara självmord, dog 19350809 i Grönland, Malung, men tillräcklig bevisning fanns inte. Han hade ett barn i en utomäktenskaplig relation med Annie Anna Elisabeth Ström Eriksson född i Dala-Järna 18951015, död Moragatan 17A, Mora 19671025. De hade en dotter, Gertrud Maria Elisabeth Arhusinder, gift som Andersson. Denna dotter var född i Gustav Vasa församling i Stockholm 19230804 och avled 19880422 på Spanskvägen 4B i Mora. Redan år 1970 bodde hon i Mora, då på Moragatan 17A och hon var gift med en Andersson, men de skiljde sig 19670213. Sedan har jag inte så mycket mer om denna dotter som jag funderar om hon ÄR med i Josef Sjögrens Arhusianderättlingar. Detta var ju utomäktenskapligt, så hon kanske inte blev medtagen?
 
Det blev en rättsprocess mellan malungsgrenen och andra med namnet Arhusiander om malungsbornas rätt att bära släktnamnet. Malungsborna vann i rätten, naturligtvis, kyrkböcker och annat fanns som bevis.  
 
Mvh Björn

305
Sunnemo / Sunnemo
« skrivet: 2013-11-15, 11:49 »
Bengt - inte samma släkt men ett till exempel med förnamn och släktnamn lägger jag in på Malungstråden (socknar: Dalarna)!  
 
Mvh Björn

306
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-14, 13:57 »
Hej Jakob! Här kommer min transkribering av denna kvinnas dödnotis. Hon var begravd den 17 Junii.  
 
hustru Elisabeth Ersdotter i Säfsen, som var född i grangerdes socken och församling och västansiö af fadr.Eric mattsson och modr. margreta matsdotter, hvilka sedan hon blifvit til dopet befodrad, med de til tagande åren låtit henne försvarl. undervisa Christendoms Kunskapen På sitt 28 År blef hon gift med sin efterlämnade man Jan Jonsson, under ägtenskapet blifvit välsignad med 4 barn, 2 söner och 2 döttrar, som lefva, varit sjuk och sängliggande sedan sistlidne fastlags tid, dog den 9 Junii.
 
(förkortningar har här i regel skrivits ut av mig)
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-14 13:58)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-14 13:58)

307
Allmänt / Västanviks såg i Brevik Ny socken?
« skrivet: 2013-11-06, 09:06 »
Försök med Värmlandsarkiv i Karlstad.

308
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-18
« skrivet: 2013-11-05, 08:44 »
Dottern heter väl Sigrid? Kommer av äldre namnformen Sigerid. Jämför med Ingrid, Ingerid.  
 
mvh Björn

309
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-11-18
« skrivet: 2013-11-01, 11:39 »
Kicki! Klicka på symbolen längst till vänster för att ändra sidnumreringen till den rätta och därmed undvika mer förvirring.  
 
Det finns anvisningar hur man gör här till vänster.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-01 11:41)

310
Övriga källor / Länsstyrelsernas kungörelser
« skrivet: 2013-10-29, 16:00 »
Något kanske för Sveriges Släktforskarförund att ta tag i skanna, registrera? Eller skall riksarkivet göra det? Museerna? Eller varför inte Kungliga Biblioteket (KB) som bör ha komplett uppsättning utav dessa kungörelser? Då blir det också rikstäckande och samma format för kungörelser för hela Sverige, även för de som gavs ut av respektive länsstyrelse!  
 
Ett samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och KB i projektform tror jag är bästa vägen att gå! Alternativt skulle någon av föreningarna med säte i Stockholm istället samarbeta med KB. Såvitt jag förstår har dessa aldrig systematiskt skannats och digitaliserats och gjorts sökbara ord och namn i databas? Det finns mycket information här under flera hundra års tid! Då materialet är tryckt borde det vara relativt enkelt att med OCR-teknik eller liknande få ut OCR-text som stämmer ganska bra med originalet. Teknik finns redan, se t.ex. Projekt Runeberg.  
 
mvh Björn

311
Hej Johan!  
 
Det är Norra Råda eller som det hette på 1600-talet om man skulle vara riktigt tydlig, Råda i Älvdals härad! I Värmland finns som bekant flera socknar med namnet Råda. Epitetet Norra tillkom först under 1800-talet.  
 
Med vänlig hälsning Björn

312
Övriga källor / Länsstyrelsernas kungörelser
« skrivet: 2013-10-25, 14:44 »
Någon som vet om Kopparbergs läns kungörelser finns skannade och digitaliserade? Och om namn och ord däri är sökbara i databas eller liknande media? De finns i fyra olika serier. Dels kungörelser som gäller landskontoret och dels kungörelser som gäller länskansliet. Sedan finns det till dessa kungörelser även s k bihang som också är numrerade som kungörelserna för varje år från 1 och framåt.

313
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-10-23
« skrivet: 2013-10-23, 10:31 »
Jag tycker att anbytarvärden borde flytta denna fråga till släkter: Elvius istället. Där har samma fråga ställts redan år 2005! En Anders Sisell hade en databas med bl a folk med namn Elvius och Elvia år 2002. Klicka på hans namn så kan du prova om epostadressen är aktuell fortfarande. Sidan är på AF (hittad genom att söka på Elvius under FUNKTIONER här till vänster:  http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/85309.html
 
En C E. finns här i Rättvik år 1718: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/312400.html
 
(Meddelandet ändrat av sone 2013-10-23 10:37)
 
(Meddelandet ändrat av sone 2013-10-23 10:49)

314
Tyngsjö / Tyngsjö
« skrivet: 2013-10-18, 11:18 »
Lisa och Lisbet är samma namn, dvs förstås Elisabet. Om även personen är identisk i båda fallen kan jag inte säga och jag har inget abbonemang igång just nu på varken SVAR eller AD.  
 
Det händer att yngre syskon får samma namn som ett äldre syskon. Ofta, MEN INTE ALLTID, har det äldre syskonet då avlidit dessförinnan. Flera äldre anhöriga kan dock ha samma namn, så i sällsynta fall så får flera barn i samma helsyskonkull samma namn. Men mycket vanligare är att det är halvsyskon istället.  
 
Mvh Björn

315
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2013
« skrivet: 2013-10-14, 14:00 »
Attester om dödsfall om personer skrivna i annan socken skickade pastor till dessas församlingar. Det kan därför finnas inkomna attester från främmande pastorer i kyrkoarkivet. Har du tur finns en sådan med Pers namn på. Namnet Erik tog han det på främmande ort var kommer det ifrån? Folk avlidna i annan församling finns kanske på särskilt ställe för sig i dödboken eller inte eller i en egen dödbok? Det kanske finns notis i kyrkoräkenskaperna eller i kyrkorådsprotokollen om såna finns kvar?  Mvh Björn

316
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2013
« skrivet: 2013-10-14, 08:28 »
Alla bouppteckningar fram till 1920-talet för hela Uppsala län och delar av Stockholms län finns här på denna CD.skiva. Även arvsskifteshandlingar har registrerats. Det är ett hjälpmedel at hitta bouppteckningarna och återger inte deras innehåll, men sökbart på namn.
 
http://webbutik.riksarkivet.se/se/produkter/cd-dvd/bouppteckningsregister-uppsal a-lan-och-delar-av-stockholms-lan.html
 
OBSERVERA att innnehållet på skivan finns som sökbart register även på SVARs digitala forskarsal (eget ab eller man går t ett bibl)
 
Mvh Björn

317
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-13, 15:38 »
En dräng med två förnamn, Per Erik Ersson. Ovanligt, vad beror det på? I slutet av 1700-talet brukar det inte finnas bland vanligt folk.  
 
Jag har INTE tillgång till kyrkböckerna online just nu!  
 
Med vänlig hälsning Björn

318
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-11, 10:05 »
Med en kedja av indicier, indiciekedja, så kan man om man har goda argument ändå leda i bevis till sist!

319
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-10, 10:45 »
Domböcker finns också.

320
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2013
« skrivet: 2013-09-30, 09:01 »
Torsby kommunarkiv kan ha någon dokumentation. Annars då landstingsarkivet.  
 
Mvh Björn

321
Musik / Moraeus, Kalle (f. 1963)
« skrivet: 2013-09-27, 14:01 »
Hej Anders och tack för snabbt svar.  
 
Kan namnet Karl vara ett namn som ärvts länge inom släkten Moraeus? Jag tänker om det är så att både Kalles oah hans farfars kusins linjer ahr en anfader Karl bakåt i tiden?
 
För övrigt var Kalle Moraeus med i förra säsongens TV-serie Vem tror du att du är?.  
 
Bla framgick där att han var en ättling till ett syskon till den läkardotter i Falu stad Sara Moraea som gifte sig med Carl von Linné.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-27 14:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-27 14:03)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-27 14:04)

322
Musik / Moraeus, Kalle (f. 1963)
« skrivet: 2013-09-27, 11:57 »
År 1904-1908 arbetade Karl Birger Moraeus (född 23 janauri 1881, jag är osäker på förnamnens turordning) i Malung. Inflyttade från Orsa 1908. 1908-1909 bodde hans familj i Orsa. 23 januari flyttar familjen  till Karlstad och där har jag inte följt dem vidare.  
 
Denne var gift 19040522 med Busk Maria Jonsdotter, född 18850301 i Gärdås, Malung. De hade barnen Birgit Maria Moraeus, född i Grönland, Malung 19041106, gift 19330930 Sandgren samt Henrik Birger Martin Moraeus, född 19061921 i Grönland, Malung. (En by heter Grönland i Malung.)  
 
Är dessa Kalles farfar och farmor med familj?  I så fall var yrkesfotografen Busk Ingeborg Jonsson (född 18940307, död 19900103), verksam i Malung, hans farmors syster och de berömda systrarna Busk Margit Jonsson och Busk Rut Jonsson Skoog ett par av hans farmors bror Busk Johan Jonsssóns (född 18910511, död 19651107) döttrar. Även dessa två är kända i musiksammanhang!  
 
Mvh Björn

323
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2013
« skrivet: 2013-09-27, 10:40 »
Hej Ann.  
 
Du nämner inte var och när Janne går bort.  
 
Det kan finnas information i landstingets läkarjournaler eller i den lokala kommunala sjukstugans journaler? Kontakta Värmlandsarkivs expedition. Kanske de kan hjälpa dig.  
 
Mvh Björn

324
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2013
« skrivet: 2013-09-16, 09:03 »
Hej Eva.  
 
Anders Mattsson har skrivit minst en bok om trakten Övre Fryksdalen. Den handlar om historia, släkter och profiler. Tyvärr saknar den källhänvisningar.  
 
Sök på Fryksände på http://libris.kb.se/ så hittar du den och andra böcker också.  
 
Söka på Torsby efter böcker och annan media är knepigare. Det finns flera Torsby, en by Torsby i Klarälvdalen och en ort Torsby i Bohuslän.  
 
Söka efter Bada är förstås knepigast.  Du får göra avancerat sök på kb.se. Bibliotekspersonalen på din hemort hjälper dig säkert med det. Även med fjärrlån också.  
 
http://www.kb.se/ Här kan man direkt söka i Libris, Regina och Sondera. Tyvärr får man inga träffar från NAD i Sonderadatabasen. Jag tror att Nationell Arkivdatabas är under ombyggnad.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-16 09:07)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-16 09:08)

325
Rudskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juni, 2014
« skrivet: 2013-09-13, 10:24 »
Elisabeth och Per, jag skulle nog INTE tro att soldaten kallades Igelson.  
 
Titta på vad orten heter; Igelsta. Hans rotens namn var nog Igels. På annat håll i Värmland, Tönnet gav namnet Tönnman, Loffstrand, Lövman, Stöllet Stöllman etc. Men Igelsman blir nog inte lyckat när man ska säga det, så det har nog aldrig funnits! (socknarna Ekshärad och Norra Ny)
 
Centrala SOldatregistret finns, men har inte med alla soldater;  
http://www.soldatreg.se/
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-13 10:29)

326
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juli, 2014
« skrivet: 2013-09-12, 10:06 »
Angående Monica Fogelqvists inlägg 10 september: Den mässan som man utför under första söndagen i fastan kallas för invocavit. Söndagen kallas på latin för invocavit. Får ni bara fram när denna dag inföll år 1679 så har ni ett vanligt datum Monica och Monika!
 
Kanske Fikullen har med Filip att göra och Jordkullen med Jordan att göra? Båda förnamnen förekommer. Det var bara en tanke som slog mig?    
 
mvh Björn

327
Visnums-Kil / Visnums-Kil
« skrivet: 2013-09-06, 10:13 »
Det förekommer att prästerna av en aller annan orsak TYCKS hoppa över ett år, men är inte speciellt vanligt utan ovanligt.  
 
Alkoholism, väntan på ny präst som kanske inte kom i tid att ersätta föregångaren eller brand? I Malung var det brand år 1797 som gjorde att man tappade lusten att föra husförhörslängd. Kyrkoherden berättas att han hade nästan inte kläder kvar efter branden - uttrycket var ungefär kunde kanppat visa sig som präst. Först år 1803 började en asisterande räst med at göra det hans chef, kyrkoherden inte längre förmådde att göra. Därför finns husförhör först 1803. man tycker ju så här efteråt att kollegorna i Västerås stift borde ha skickat upp hjälp och mer hjälp om viss hjälp fanns, för uppenbarligen ahr man INTE stött prästen i Malung ordentligt! (husförhörslängderna förstördes, men tur i otur var att senaste födelse, vigsel- och dödböcker kvarglömts i sakristian när prästgården brann ned. Arkivskåpet var nytt, men detta hjälpte inte för det var av trä ...
 
Vissa delar av socknarna avstod prästerna eller deras medhjälpare som klockare från att göra husförhör. Orasken var avstånden och dåliga vägar. Gäller t ex de s k finnmarkerna i Ekshärad under 1700-talet och finnamrkerna i Malung under tidigt 1800-tal. Det syns då årtal överst samt datum och markeringar nedan på motsvarande ställe saknas jämfört med andra sockendelar.  
 
mvh Björn

328
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2014
« skrivet: 2013-09-04, 11:44 »
Kommentarer om Kratz/Cratz finns här. 22 janauri 2001 nämnde Ulla Kristoffersen att hon forskat på flera släkter Kratz och att de flesta hade urspung i ett soldatnamn (dvs Kratz var ett slags soldatnamn).  
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/16070.html
 
Mvh Björn

329
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-04
« skrivet: 2013-09-04, 09:05 »
Tullmyndigheters arkiv i Stockholm finns ju. Jag har för mig att Riksarkivet har nyligen givit ut en arkivguide (bok) om dessa myndigheter.  
 
mvh Björn

330
Allmänt / Telefoner
« skrivet: 2013-09-03, 14:23 »
Hej, här kommer lite tips.  
 
Kontakta berörd kommun angående arkivet.  
 
Arkivet kan vara kvar i Ny kommunarkiv på orten eller också i det kommuns centrala arkiv dit Ny uppgått i efter sammanslagning.  
 
Annars kontakta den lokala hembygdsföreningen eller kanske Värmlandsarkiv i Karlstad som har gemensam forskarexpedition för flera arkiv, bla Värmlands Folkrörelsers arkiv. Vissa äldre f. d. arkiv kan finnas där? För några år sedan gav Värmlandsarkiv ut en arkivguide för Värmland som ger en översikt över vad som finns i arkivväg.  
 
Telefonkataloger finns alltid sparade på Kungliga biblioteket (KB) och Lunds universitetsbibliotek (LUB) pga pliktleveranslagen. Och ofta också i Carolina Rediviva (=Uppsala Universitetsbibliotek; UUB) som förr var det 3.e biblioteket dit man var skylidga att leverera till.  Men det kravet för medieproducenterna slopades för ett antal år sedan. Sedan har vi Karlstads stads- och länsbibliotek som bör ha alla telefonkataloger. Mer osäkert om det finns kvar på ortens bibliotek eller kommunbibliotek, men kan finnas några årgångar där eller på t ex hembygdsgård om du har tur.
 
Mvh Björn

331
Norra Råda / Norra Råda
« skrivet: 2013-09-02, 16:33 »
Svar på Orvars inlägg 1 september:  
 
För hustru Britta Olofsdotter: På modern svenska står det: genom ett olycksfall fördärvad i sidan år 1815. I original står: genom ett olycksfall forderfwad i sidan ar 1815 [saknas ö och å i originaltexten].  
 
För sonen Olof: Legt antagelig beveringsk[arl] i sitt stelle. Den särsklida beväringen av år 1811 som var en första början till vår värnplikt - och avskydd av de flesta i allmogen som jag upfattat det. han har alltså förmodligen lejt någon annan karl att vara i hans ställe.  
 
Mvh Björn

332
Norra Råda / Norra Råda
« skrivet: 2013-09-02, 16:18 »
Orvar, svar på din fråga 25 augusti: Anna Eriksdotter i hfl Norra Råda AI:2 sid 180, är noterad till Hedlin.  
 
Hedelin var en släkt som fanns i Värmland.  
 
mvh Björn

333
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2013
« skrivet: 2013-08-23, 09:52 »
Hej Sten.  
Det finns en by Berga i Ekshärad också.
Mvh Björn

334
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2013-08-14, 10:34 »
Hej!  
 
Tack vare Martin Casteruds avskrift på hans hemsida så har jag snabbt kunnat lokalisera fyra (4) stycken vigslar med malungsfolk i Lima vigselbok C:1 1631-1686 (är egentligen en kombinerad volym med födelse-, vigsel- och dödlängder). Jag har försökt skriva av så noga jag har kunnat. Vid paret som vigdes år 1677 skrevs thessa i originalet som tyskt dubbel-s och det har jag skrivit ut som ss.  
 
År 1651:
Måns Joonson på Moo 20 decembr [felvänt ´d´] Kerstin Halfwardzdotter, i öje, i Malung  
 
År 1662:
Nils Olufson Sold i Grimsåker i Malung Ingebor Larsdotter i Buu ----. [Sista ordet är svårläst; ord i två delar; andra delen kan vara gifwa?] [inget vigseldatum finns här]
 
År 1670:  
den 2 Januarij wigdes Oloff päderson på Bergha widh Britta Hansdotter i malungh ----- [sista ordet som i slutet går in under en binding så det inte kan läsas fullt ut, tycks börja som grims; så jag tror det ska stå grimsåcker/grimsåker.  
 
År 1677:
den 17 Junij wigdes thessa [brudefolk] /---/ Östen * Jonson ifrån Malungh och hust Elin Östenzdott wid kiällan. Stjärnan - * - har ett horisontellt streck och två snedstreck. jag vet inte vad den betyder.  
 
Detta är långt före den tid när de bevarade födelse-, vigsel- och dödböckerna i Malung börjar, 100-125 år senare, för att inte tala om husförhörslängderna. men det finns bl a samtida domböcker och mantalslängder, så förhoppningsvis kan dessa vigseluppgifter hjälpa någon i framtiden! :-D
 
Mvh Björn

335
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2013-08-14, 09:10 »
Hej Sten!  
 
Det blev en slags rättsprocess mellen malungsfamiljen och några Arhusianders någon gång för länge sedan med anledning av sönernas efternamn. Familjen kunde dock påvisa att de var ättlingar på raka manslinjen till komministern Martin Arhusiander i Malung och därmed släkt med Arhusianders. Gårdsnamnet Jannes kommer utav att en son till komministern hette Johan Mårtensson Arhusiander och bosatt i Tällbyn och är anfader till Gustaf och Erenfrid Arhusiander (dessa är tilltalsnamnen).  
 
Josef Sjögren publicerade en släktutredning för flera årtionden sedan om släkten Arhusiander i Malung.  
 
Mvh Björn

336
Säfsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2014
« skrivet: 2013-08-12, 18:43 »
Den 12 mars år 1676 blev en soldat Marcus Sigfridsson Kupparij som war en fijnne Bode i nåss skogen i Säbselebij  begravd i Lima socken. Det framgår inte var han dog men då ytterligare 7 soldater dör under samma år och slutet för samma år saknas i dödboken och det är från den tid då Lima skans var i bruk, så anser jag att han var ditkommenderad till Lima med anledning av Lima skans som man började bygga upp under just år 1676.  
 
Dödsorsak för Marcus angavs vara hetssig Feber. Källa Lima födelse-, vigsel- och dödbok, volym C:1 (sidnumrering saknas) - jag har kollat direkt i boken genom SVAR:s hemsida.  
 
På Lima skans hölls det vakt, men bara under ca 10 år, för redan när kungen kommer till Lima 1686 blir den utdömd och rivningsorder utfärdas 1689. Skansen finns ändå kvar år 1700 i ganska vra skick, men när Carl von Linné kommer dit år 1734 så var den helt raserad.  
 
Om denna skans och något om vakthållning kan man läsa i en ganska lång artikel av Bondas Ivar Larsson i bokverket Lima och Transtrand - ur två socknars historia i del 3.  
 
NOTA BENE: Jag har skrivit ut originalets dubbel-s som ss. Den feta stilen för efternamnet finns inte i boken, utan är en avsiktlig markering som jag lät göra här. Då b och v är ljudmässigt lika varandra, så anser jag att Kuppari troligen var ifrån byn Säfsen by - med uttal Sävsen. Kanske har det att göra med finskspråkighet så att Marcus talade en bruten svenska? Ett exempel: På finska kan man inte skriva G i början av ord/namn, så förnamnet på kung Gustav är på finska Kusta. Och så kan n i ortnamnet Säbselebij kan ha missuppfattats som ett l av prästen.  
 
Mvh Björn

337
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2013
« skrivet: 2013-08-08, 08:57 »
Hej igen!  
 
Från 1870 får jag bara en träff:  
 
Post 190580
 
Svärd, Claes Samuel
Arbetare (ogift man)
 
f. 19/12 1870 i Jönköping, Jönköpings län (Småland)
 
Utvandrad 10/4 1888
från Arb.Bost. 9B, Jönköpings Sofia, Jönköpings län (Småland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 126
 
Emibas emigrationsakt: Jönköpings Sofia F 1888 108
 
-------------
 
Mer ovanligt att en som t ex redan hette Swärd ändrade sitt namn till Berglund utan mer till exempelvis Sword. (fingerat exempel) Hette man Johansson var det vanligare att man började kalla sig för Berglund etc. Nu flyttade många värmlänningar via Oslo (Kristiania) till Nordamerika. digitalarkivet.no har många emigrationsdatabaser online. Kanske finns Samuel där ändå.  
 
mvh Björn
 
Beglund ändrat till Berglund. (Enda ändringen i detta inlägg.)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-08-09 08:16)

338
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2013
« skrivet: 2013-08-08, 08:50 »
Hade Samuel endast ett förnamn eller två? Ett andra förnamn skulle underlätta efterforskandet.  
 
Sökte på utvandringsår 1888, Samuel och förvalt kön. man i datbasen Emibas och fick fram 86 stycken träffar. Ingen Sandström bland dem däremot andra tagna efternamn.  
 
Det är ganska troligen att han tog sig namnet i samband med att han kom till Amerika. Om jag begränsar mig ytterligare, tar med födelsedatum 1869´ (fel år kan vara registrerat för emigranten!); så får vi bara 4 personer; listar dem;  
 
------------------
Post 817180
 
Bredenberg, Karl Samuel
Smedson (ogift man)
 
f. 27/10 1869 i Ransäter, Värmlands län (Värmland)
 
Utvandrad 12/5 1888
från Munkfors, Ransäter, Värmlands län (Värmland)
till Nordamerika
 
0091888046 - Bilaga/ytterligare information finns. Kontakta Emigrantregistret i Karlstad
 
Källa: Husförhörslängd, s. 389
 
Emibas emigrationsakt: Ransäter S 1888 046
 
-----------------
 
Post 951946
 
Eriksson, Erik Samuel
Arbetare (ogift man)
 
f. 20/8 1869 i Stora Tuna, Kopparbergs län (Dalarna)
 
Utvandrad 28/3 1888
från Rommeholn 11, Stora Tuna, Kopparbergs län (Dalarna)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 82
 
Emibas emigrationsakt: Stora Tuna W 1888 073
 
------------------------------------------
Post 256792
 
Johannesson, Samuel
Ogift man
 
f. 27/2 1869 i Vrå, Kronobergs län (Småland)
 
Utvandrad 6/3 1888
från Singsjö, Vrå, Kronobergs län (Småland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 321
 
Emibas emigrationsakt: Vrå G 1888 004
 
----------------
Post 564555
 
Larsson, Johan Samuel
Sågareson (ogift man)
 
f. 27/12 1869 i Åmåls stadsförs, Älvsborgs län (Dalsland)
 
Utvandrad 28/4 1888
från N Grund, Åmåls stadsförs, Älvsborgs län (Dalsland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 197
 
Emibas emigrationsakt: Åmåls stadsförs P 1888 015
 
Onormerade namnformer:
 
Födelseförsamling: Åmål Stad
------------------------------------------
 
OBS! För den första personen har Emigrantregistret i Karlstad ytterligare uppgifter.  
 
Mvh Björn

339
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 27 februari, 2014
« skrivet: 2013-08-07, 17:50 »
Hej Clas!  
 
I avkortningslängderna som hör till mantalslängderna är folk införda som av olika skäl blev avkortade, alltså utförda från mantalsskatten för att de blivit för gamla, orkeslösa elelr avlidit. Där kan det finns - men inte alltid - noteringar om orsaken till att de från om med år 1XXX inte längre medtogs i mantalslängderna.  
 
Avkortningslängderna var inte mikrofilmade, men på senare tid kanske man ahr börjat skanna in dem?
 
Genline tror jag inte så mycket på utan mera sannolikt att aktörerna SVAR (Svenskt Arkivcentrum) eller AD (arkiv Digital) har gjort det. Riksarkivet och Arkivcentrum Värmlands arkivsforskarexpeditioner (bl a Värmlandsarkiv) borde kunde hjälpa Dig lite.  
 
Aktörer som tillhandahåller digitaliserade kyrkböcker mfl handlingar genom databaser och abbonemang: http://www.genline.se/
http://www.arkivdigital.se/
http://www.svar.ra.se
 
Arkivinstitutioner, riks- och lokalt:
http://www.riksarkivet.se/
http://www.arkivcentrumvarmland.se/
http://varmlandsarkiv.regionvarmland.se/
 
mvh Björn

340
Lekvattnet / Lekvattnet
« skrivet: 2013-08-07, 16:32 »
Kanske Östmarks Emigrationscenter kan hjälpa dig? De har bibliotek och en del arkiv.  
 
Kontaktuppgifter (från Torsby kommuns hemsida):  
http://www.varmland.org/torsby/index.asp?typ=detail&id=9315&ty=3&su=23&lang=
 
Mvh Björn

341
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-04
« skrivet: 2013-08-01, 18:32 »
Hej och tack för tipset Cecilia!  
 
Det visar sig att dottern Ingeborg, född 18 februari 1758 avled på Ljusnäs soldatboställe, Norra Ny redan 12 december 1772 av rödsot. Det tycks finnas en anteckning att hon var siuk och så ett datum 1767 d 28 febr b [???] 30 1770 som jag inte riktigt kan uttyda men ingen med.  
 
I Norra Nys husförhörslängder har jag inte hittat något ytterligare barn med hans gifte med Ingeborg Persdotter, vet du om det fanns fler? Mamman är ganska gammal och Sverige var i krig vid denna tid så fler barn är väl osäker om det blev?  
 
Jon Persson (f. 1706), bonde i Månäs by i Norra Ny var morbror. Ingeborgs Jakobsdotters dopfadder Per Jonsson i Månäs kanske var kusin till henne? Jag hittade modern Ingeborg där i Månäs i Jon Perssons hushåll - kallas systren i Norra NY AI:3 (1756-1763), uppslag 5 med en liten notis hust t sold och så är denna struken också. Men ingen notis vart hon tar vägen - men i detta fallet vet vi redan. (ytterligare ett exempel på att 1700-talets husförhörslängder kanv vara bristfälligt förda här och där)  
 
Ingeborg Persdotter avlider, 70 år gammal, den 3 januari 1786 på soldatbostället i Ljusnäs i Norra Ny enligt dödboken - det stod 2 januari i husförhörslängden.  
 
Ingeborg och Jakob vigdes 1 december 1756 och antecknas vara utan hemmansbruk. Ingeborg angavs vara från Månäs och hade varit i lag med något före äktenskapet för hon kallas för qwinsperson. Jakob var redan soldat och det här var troligen starx innan han skickades ut på soldattjänst. Källa: Norra Ny EI:2 (1733-1803)
 
Pommerska kriget pågick 1756-1763 som en del i ett större krig där Sverige ingick i en krigförande allians. Internationellt innebar det att Frankrike förlorade mellanvästern, Missouri och Louisiana i dagens USA till Storbritannien. (Franska ortnamn som t ex New Orleans, Detroit=De Troit finns fortfarande kvar.)
 
År 1788 gifter Jakob om sig, nu med änkan Marit Persdotter från Hjellstad och Dalby socken. Källan är en volym med ett register över lysningssedlar, Norra Ny EI:2 (1733-1803). Henne har jag inte funnit något födelseår på. Men jag har inte tittat i Hjellstad och har man lite tur så finns födelsedata där i husförhörslängden för Dalby så att man kan identifiera henne i födelseboken.  
 
Med sin första fru bor han först i Månäs i Norra Ny, dottern Ingeborg var född där fastän de är han skrivna på soldattorpet i Ljusnäs. Det står i AI:3, sidorna 56-57 att de bor hos Jon Persson i Månäs. Senare under denna tid så har de flyttat till Per Olofsson i Månäs. Ännu senare måste de till sist ha flyttat till Ljusnäs soldattorp för både dottern och hustrun dör där 1772 resp 1786. Kanske var soldatbostället utdömt, så att det först måste repareras? Faktum är dock att paret inte är noterade för en enda nattvardsvisitation eller husförhör i husförhröslängden AI.3, något som tyder påa tt de först 1765 eller efter 1765 bott på torpet eller tidigast 1766 för då antecknas Jakob för husförhör i AI:4 och Ingeborg för detsamma 1767. Pommerska kriget gjrode kanske att de kunde inte bygga upp en torptillvaro direkt kanske. Då bor hoin hos förädlrarna.  
 
Till Ljusnästorp flyttar Jakob först nån gång 1786-1787, för första förhöret där har han 1787 och hustrun dog i januari 1786 på soldatbostället i Ljusnäs. Med sin nya hustru Marit Persdotter flyttar han bort någonstans, jag vet inte vart, efter 6 januari 1791. Det datumet tar de båda nattvarden och är skrivna i Ljusnästorp. Men sedan är de borta. Jag gjorde ett försök att hitta dem i Hjellstad, Dalby socken, men med negativt resultat.  
 
Jakob Jönsson Ljusman finns dock i dödboken som avliden 17 mars 1806 i Möre, Dalby, hans födelseby. Tyvärr är husförhörslängden för Dalby för den tiden försvunnen, i vart fall finns den inte i arkivet pga nån orsak. (Åtskilliga husförhörsböcker saknas för Dalby församlings arkiv, frågan är varför?)
 
Kan någon identifiera Marit Persdotter från Hjellstad, Dalby? Tacksam på förhand.  
 
Mvh Björn

342
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2014
« skrivet: 2013-07-30, 12:29 »
Till Per Pettersson ett nytt tips. Din namne Per Kårberger gav ut flera böcker om folket i norra delen av Älvdals härad och även berörde de Malung, men särskilt då för Norra Ny. Han KAN ha skrivit om färjestället.  
 
Böckerna är underhållande, men inga faktaböcker i vetenskaplig mening.  
 
Jag vågar inte säga om ALLA berättelserna i hans böcker är helt sanna. I alla fall jakthistorierna kan som vanligt vara överdrivna.  
 
Däremot är de bra tidsbilder om man vill studera s k mental historia, få in lite kött på benen. Men det är klart, det är i regel verkliga personer porträtterade i hans böcker.  
 
Ett annat är verket som förlaget Nordisk Kultur gav ut om Älvdals härad och då deras Norra Ny-volym. Där nämns  färjan eller i alla fall färjfolkets boplats.  
 
I Värmland kallas de ofta för Staa. Uttal: sta-a. (=svenska: staden i betydelsen stället). Jämför med Färjestad i Grava församling, strax norr om Karlstad. Det var ett av de stora färjeställena. Det är i alal fall det jag har fått lära mig. Men jag har inga hänvisningar att lägga till här tyvärr! Men kolla i ortnmansforskningen vad den säger.  
 
Redaktör för de första delarna Del 1: Norra Ny & Nyskoga; del 2: Dalby & Södra och Norra Finnskoga  var Joh. Ericksen och för del 3 Johan Eriksen (nedre Älvdalen), Ekshärad och kanske Gustaf Adolf (Gustava). (Norra Råda och Sunnemo tycks tyvär inte ha tryckts utan allt har avbrutits av för mig okänd anledning) För del 3: kallas han för Johan Ericksen i bibliotekens register, men det är uppenbarligen samma person!  
 
Se denna LIBRIS-sökträff på Kungliga Bibliotekets hemsida (KB):  
http://libris.kb.se/bib/2450658
 
Mvh Björn

343
Det finns ett Granstuga, Bränntorp, Skedevi (E), dvs i socken Skedevi i Södermanland. Det kom upp när jag googlade för de 2 översta träffarna var 2 st ansedlar.  
 
Vid sökning på Granstuga i Ortnamnsregistret så fick jag hela 52 träffar när jag sökte för hela Sverige. Men inget för Värmland men flera för bl a Skaraborgs län. Men jag tror alls INTE att Ortnamnsregistret verkligen har ALLA ortnamn så mycket dokument som det ändå finns ... Adressen är:  
 
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm  
 
Mvh Björn

344
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2013
« skrivet: 2013-07-10, 12:11 »
Johan Florin diskuteras med några ord  (Stenhammarsida) av Bo Persson 13 augusti 2000 här på AF:  
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/13866.html
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-07-10 12:13)

345
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-04
« skrivet: 2013-07-04, 10:38 »
Tre kvinnonamn i Ekshärads kyrkböcker:  
 
I Ekshärad är namnet Gunilla en latinisering av Gunhild  som förekommer sparsamt som Gunil/Gunnil/Gölin i Ekshärads kyrkoböcker.  
 
Ragnil/Ragnild/Ragnella/Rangela går tillbaka till Ragnhild.  
 
Ramfrid går tillbaika till Ragnfrid/Rangfrid

346
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-04
« skrivet: 2013-07-04, 10:29 »
Hej!  
 
Om grundformen till Jon och Jan:
 
Johannes > Johan > Jon
Johannes > Jahannes > Jahan (Sverige, 1600-tal) > Jan
Johannes > Jöhannes > Jöhans (undertecknad har inte sett något skriftligt belägg) > Jöns
Johannes > Jehannes (särskilt södra Sverige, Danmark) > Jens
Johannes > Hannes > Hans
 
Då både a och o finns i grundformen Johannes så tror jag som Kenneth att man ibland använder formen Jansson istället för Jonsson och tvärtom. Men oftast verkar man skilja Jon- och Jan- från varandra som jag har sett. Och det är lätt att läsa fel :-( Jon- och Johan- finns däremot parallellt utan undantag för äldre tid.  
 
Man skrev som man tyckte före 1900-talet, särskilt före ca 1850 och än mer före 1800. Någon rättstavningsbok fanns inte för svenska språket före 1850 och normer för hur man skulle skrivas skilde sig åt från trakt till trakt.  
 
Ett exempel: I Skåne och Värmland heter det Sone, men i Östergötland och Dalarna Sune. Samma språkmekanismer ligger nog bakom skånska Jens och uppsvenska Jöns!  
 
Mvh Björn

347
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2013
« skrivet: 2013-07-03, 17:59 »
Finns olyckan nämnd i någon hembygdsbok eller tidning?
 
Valunda, Västra och Valunda, Östra är två gamla byar i Visnums socken, Visnums härad.  
 
Jag antar att det gäller byarna Torpa i Visnum socken och Järsta i Visnums-Kil socken.  
 
Sökte i Kristinehamns dödbok 1868 utan resultat.  
 
I Varnums dödbok (FI:3)år 1868 hittar jag att en järnvägsarbetare Sven Gustaf Svensson från ?Horda? Sjöanäs i Moheda församling har avlidit 21 år, 6 månader och 9 dagar gammal genom drunkning den 1 december 1868. Var han drunknade skrevs inte ned. Attest om dödsfallet skickades 14 december till Moheda församling. Namnet Horda är min tolkning, kan vara Storda eller något annat.  
 
I Visnum-Kils dödbok F:1 år 1868 hittar jag att inhyses Johan Månssons son Johan, den 1 december 1868 har drunknad vådligen 13 år, 8 månader ioch 23 dagar gammal. Det antecknades att han var begravd i Visnum.  
 
I Visnums dödbok F:1 år 1868 gav inget. Rudskoga dödbok C:7 år 1868 utan resultat.  
 
Ölme dödbok F:3 1868 gav inget (noterar en bokhållare Karl Wilhelm Efraim Stenberg som begravdes i stillhet 20 dec -68 efter att ha tagit sitt liv, hängt sig ute på en ö i Vänern).  
 
Väse dödbok F:3 1868 gav inget resultat.  
 
Jag har tyvärr inte hittat Carl Carlsson, varken emd C eller K, men har inte tittat mer än för december månad 1868.  
 
Men så under tiden jag skrev så kom svaret från Gunnar. Du hade fått fel uppgifter av den här forskaren. Det märkliga var att jag hittade 2 andra personer som drunknade inte 2 december 1868, men den 1 december 1868 i grannskapet. Din Carl Carlsson drunknade 19 juli 1869 i ån Visman ovanför Långseruds kvarn, men fick kristlig begravning den 1 augusti 1869 efter Kongl Majt:s Befal Haf des Resolutuion nr 22/769. Dvs fick länsstyrelsens tillstånd med moderna ord.  
 
I husförhörslängden Visnum AI:21, uppslag 513 står igenfanns död i ån vid Långserud den 19 juli 1869. Trol. dränkt sig..  
 
En polisutredning kan ha friat honom från misstanke om självmord så att han sedan kunnat begravas kristligt. Men det är bara en tanke från min sida! Vid allvarliga brott förekom att man skickade en s k landsgewaldiger för att undersöka saken. Denne var statligt anställd och knuten till länsstyrelserna.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-07-03 18:06)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-07-03 18:08)

348
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-04
« skrivet: 2013-06-18, 17:52 »
Hej igen Anette!  
 
Dessa inlägg kanske bättre skulle höra under Bergehem? Där finns gamla inlägg, bla ett av mabo daterat den 16 augusti 2000, där det finns en Erik Nilsson, son till länsmannnen. Är Erik Nilsson också utelämnad? Kan Nils Nilsson vara dödförklarad för att han håller sig undan, borde han finnas i dödbok eller anann kyrkbok på något sätt? Nej, det verkar mer sannolikt att det kan vara en annan länsman Nils, en kort tid efter Botolfsson och innan Håkan Werner tar över?  
 
D1. Erik Nilsson Bergenhem. Nämns i domboken 1667, där det framgår att styvfadern Håkan Månsson Werner begär frejdebevis för Erik, som 1666 rest till Stockholm för att lära till skräddare. Nämnden intygar att Erik är son till länsmannen Nils Botolfsson och hans hustru Abbelona Olofsdotter.  
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/49846.html
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-06-18 17:53)

349
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-04
« skrivet: 2013-06-17, 10:13 »
Hej Anette!  
 
Det är troligen Nils Botolfsson Bergenhem som är fadern, drunknad 1654 när han skulle ta sig över älven vid Fredros i en ekstock. Han var länsman i Fryksdals härad (1637-1654). Änkan Ablona Persdotter gifte om sig med länsman Håkan Månsson Werner och länsman Daniel Nilsson Bergenhem var en av Nils' söner. Håkan Månsson Werners far Måns Werner var länsman i Fryksdalen och efterträddes av Nils Bergenhem.  
En förteckning över länsmän i Fryksdals härad finns i del 1 av Gunnar Almqvists utdrag ur Fryksdals härads domböcker (även med verksamhetsår eller kända ämbetsår tror jag). Del 1 går fram till slutet av år 1699.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-06-17 10:14)

350
24 Rekord / Ättling till flest antal syskon
« skrivet: 2013-06-13, 14:50 »
Efter kontroll av mina rötter i Ekshärad, (utgör nordligaste delen i dagens Hagfors kommun), S-län, Värmland så är det 4 säkra syskon, alla bröder och ev. ett femte, en syster som skulle behövas kollas upp;  
 
Björns anknytning:  
 
Paret bonden Sone Toresson född 1637 Sonegården, Östra Tönnet, död 3 mars 1707 Sonegården, Östra Tönnet, och hustru Ingeborg Larsdotter, född 1635, död 12 september 1725, gifta före 1665. Paret skänkte år 1703 en stor mässingljuskrona tilll socknen som ännu finns uppsatt i Ekshärads kyrka.  
 
Barn:  
Fm ff fm mm mm
Och
Mf mm fm ff mm
Marit Sonesdotter, född omkring år 1660, bodde i Västra Tönnet (kan  vara dotter till paret ovan dels då förnamnet Sone ganska vanligt i Ekshärad men inte jättevanligt, dels grannbyn mittemot älven). Gift med Lars Jonsson född cirka 1660 i Västra Tönnet, dog 20 mars 1744 i Västra Tönnet.  
 
Ff ff mm ff f
Och
Fm fm mm ff f
Tore Sonesson, född 1665 Sonegården, Östra Tönnet. Död 12 april 1733 1665 Sonegården, Östra Tönnet. Gift med Ingeborg Jonsdotter från Halla.  
 
Ff ff ff fm f
Lars Sonesson, född 1668 Sonegården, Östra Tönnet. Död i Södra Öjenäs.  Gift med Gunilla Olofsdotter, född 12 september 1668 i Byn.  
 
Fm fm m fff f
Jöns Sonesson, född 18 februari 1672, Sonegården, Östra Tönnet. Gift med Marit Larsdotter, född 19 september 1672 i Byn, död 1 mars 1713 i Västra Tönnet.  
 
Fm ff fm ff f
Per Sonesson,  född 21 juli 1674, Sonegården, Östra Tönnet. Död 27 april 1735 i Norra Lofffstrand. Gift 1 januari 1704 med Anna Sonesdotter, född 1684 i Norra Loffstrand.  
 
Ytterligare barn fanns.

351
24 Rekord / Ättling till flest antal syskon
« skrivet: 2013-06-12, 08:54 »
Det finns ett särskilt ord, begrepp för en anfader eller anmoder som man härstammar ifrån. Jag lässte det nånstans men har glömt var och har efterlyst här på AF. Tyvärr inget svar på min fråga.  
 
Sone Toresson (e uppgift i dödbok född 1637) och Ingeborg Larsdotter (e uppg i dödbok f 1635) hade 8-12 barn. Återkommer med mer exakta födelsedata och andra data senare. Paret bodde i Östra Tönnet. jag härstammar från 4, ev flera barn, 1-2 ytterligare
Tore född 1665
Lars född 1668
Jöns född 1673
Per  
(Marit)
(Kerstin)
 
Jag återkommer senare, kompletterar och beskriver mitt forskningsläge just nu  
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-06-12 08:55)

352
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-06-10, 18:36 »
Hej jag har tittat på sidan.
 
Bild 305 var det inte på Lennart, däremot stämde sidan 297 med verkligheten. (jaG ANVÄNDE mig av SVAR).  
 
Mitt svar är att prästen sannolikt har glömt att skriva in Emma i kyrkboken, men en annan mindre trolig möjlighet finns och det är att hon har upptagits som fosterdotter i en annan familj (barnlös faster t ex) utan att det har noterats i husförhörslängden.  
 
Mvh Björn

353
Frykerud / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2014
« skrivet: 2013-06-10, 18:24 »
Hej Inger, här finns Ortnamnregistret (länken går till en vägledning, men själva registret är klickbart på ordet ortnamnsregistret löverst på sajten.  
 
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/info/hjalp.htm
 
Inga gps-data finns, men ibland finns hänvisningar till den gamla svenska generalstabskartan, sjökort eller ekonomiska kartan. Geografiska data finns i regel alltid med, socken, härad och län.  
 
mvh Björn

354
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2013
« skrivet: 2013-06-03, 10:43 »
Hej Per!  
 
En anekdotisk skildring av en överfart med en stark färjkvinna Åstrand-Fastnäs finns i Maximilian Axelsons bok Vandring i Värmlands älvdal och finnskogar som kom ut på 1800-talet, men som finns i fascimilieutgåva utgiven under 1900-talet.  
 
mvh Björn

355
Södra Finnskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 02 augusti, 2014
« skrivet: 2013-05-28, 11:04 »
Todd did ask: Does that mean he farmed land he owned?  
 
Yes, it does mean generally in this area that he owned this land and I think he did.  
 
But in other areas of Scandinavia other settlers didn't owned the land. In Halland for example, more of both the farmers, tennants and crofters was often only users not owners. The big estates with patrons and similar gentry didn't exist in most of Norway and not in the more forestry parts of Sweden, Norrland and the inner part of middle Sweden.

356
Rudskoga / Äldre inlägg (arkiv) till 02 juni, 2014
« skrivet: 2013-05-24, 10:44 »
Det räknades fortfarande som kriminellt att avla utomäktenskapliga barn år på 1810-talet. Så det är ganska god chans att hitta uppgifter om fadern.  
 
Eftersom det är så långt tillbaka i tiden så tror jag att domböckerna för Värmland finns på mikrokort och även på nätet. Arkiv Digital, SVAR och Genline/Ancestry Sverige är de stora aktörerna med dititaliserat skannade arkiv på internet.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-05-24 10:53)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-05-24 10:55)

357
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2013-05-15, 09:05 »
Carina, jag har inget svar direkt om Göllö Lars Olsson, men det finns en bok om Olof Larsson från gården Grönlok i Nordanåker. Malung som flyttade ner till nordöstra Västmanland och Östankil, Möklinta kommun idag I Sala kommun. Det finns en bok Olofs dagar av Sven-Olov Larsson. Nu handlar den mest om början av 1900-talet och hans tid i Möklinta, men det finns några ord om hur det var i Malung. Intressant bl a för det finns mycket utdrag ur hans dagböcker.  
 
I Acta Genealogica Malungensia, utkommen år 1963 finns det inledande sidor med även beskrivning av Malung. Fyrbandsverket Malung ur en sockens historia och många artiklar i årgångarna i Malungs hembygdsförenings Skinnarebygd kan ge svar.  
 
Söktjänst för flera årgångar i Skinnarebygd finns här:  
 
http://www.malungsmal.se/skinnarebygd/search.php
 
Det kortaste svaret är att jordbruket alltid har varit magert och därför nästan aldrig har kunnat föda en hel familj, utan man har varit tvungen att mer eller mindre försörja sig på olika bisysslor som ofta istället har varit den egentliga huvudnäringen.  
 
Herrarbete nere i landet var en av dem. Göran Rosanders akademiska avhandling på 443 sidor från 1967 är bra. Den heter Herrarbete : dalfolkets säsongvisa arbetsvandringar i jämförande belysning, förhoppningsvis är den inte föråldrad.  
 
Mvh Björn

358
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2013-05-14, 08:45 »
Hej Patrik!
 
Finnarna i Övertorneå brukar eller brukade gårdsnamn, det är sant. Jag kan tänka mig att det skiljer sig från by till by eller mellan socknar. Jag har hört av en mångårig amatörforskare att i Lima socken var det sällsynt att en måg som tog över en gård också övertog gårdens namn. Men det förekommer. Det gårdsnamn han själv bär, har en gång övetagits av en ingift karl från en annan gård (anfader på raka fädernet). I grannsocknen Malung ska det vara mycket vanligare med särknamnsbildning.  
 
De skogsfinska släktnamnen går att spåra i finska skattelängder och kyrkböcker. Det finns olika typer av namn. Bland annat finns namn av djurtyp. Lehmoinen (ko), Kukkoinen (tupp). Andra namn kan ange en slags härkomst. Men namn som Karjalainen (Karelaren) kan visa sig vara svårt att begränsa tioll en släkt. Det finns en grupp människor som arbetar med projektet och föreningen Skogsfinsk Genealogi. Med inhämtat tillstånd från personer så försöker de se hur det ligger till. Redan har man kunnat se att alla med samma släktnamn har inte samma y.dna. En del stammar från adopterade grenar eller där namn ärvts ifrån en mmorslinje en gång i tiden. Skogsfinnarna hade inte ett strikt agnatiskt begrepp. Släktnamnet kunde av någon orsak föredras från mammans sida istället för pappans.  
 
Släktnamn finns INTE i västra Finland under äldre tid. Enligt forskare finns belägg för släktnamnsbruk i nuvarande östra Finland och angränsande trakter i Ryssland ända ifrån medeltid. Det ska vara från 1400-talet, ev. redan från 1200- eller 1300-talet. På 1500.talet levde man i ganska begränsade delar av Finland och Ryssland, så man vet ganska väl varifrån de kom. Folken i Savolax och Karelen hade dels gemensamt att de talade östfinska, savolaxiska och karelska.  
 
Det andra var stora kulturella likheter, där en viktig sak var att de ägnade sig åt huuhta-tekniken, granskogssvedjning med sådd av svedjeråg direkt på marken. Efter några år, ganska få år, så tappar marken sin kraft och blir utarmad. Svedjaren har då redan sett ut ny mark, så att familjen i tid kan hugga ner skog, svedja och så ny säd. Enligt vad jag förstått så ristade familjerna in sina klannamn (storfamiljnamn) när de skulle göra anspråk på markområden. Namnen behövdes för att skilja ut olika grupper från varandra och behövdes för att underlätta anspråkstagandet av land i en tid när skriftliga dokument var mindre vanliga. Istället har den muntliga kulturen bestämt hur landet skulle ligga bokstavligt talat!  
 
Eländet som följde med flera krig under 1500-talet och så ett av de värsta, det s k Klubbekriget och övergrepp från svenska armén och säkert från ryssar också, fick många att resa västerut. En annan orsak var att svedjebränning och en viss folkökning gjort att det började bli ont om tillräckligt med bra mark att svedja.  
 
Hertig Karl erbjöd skattefrihet om man bröt upp torp som man fick privilgie- och fribrev på från hertigen eller ifrån kungen kungabrev. Detta var utmark som låg längst bort i medeltidens allmänningarna som Gustav Vasa med några penndrag förklarade att det var inte sockenmark utan kronans mark, dvs hans mark. Det är från denna idé som det är möjligt för kungarna att säga att nu delar vi ut ödsliga skogsmarker till finnarna. Samma politik tillämpad på samerna som inte använde marken på samma sätt utan mycket mer extensivt har medfört att Sverige i slutet av 1800-talet har gjort övergrepp mot samerna, dvs tagit mycket stora skogsarealer från samebyarna.  
 
Mer information finns på www.finnsam.org.  
 
Mvh Björn

359
Husby / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2013
« skrivet: 2013-04-26, 11:19 »
Hej. Det visar sig att flickan Portström FINNS i dopbok för Malung.  
 
Flickan Anna Sophia Portström finns i Malungs födelse- och dopbok C:3 på blad nr 180 (upplagets vänstersida).  
 
Numeringen av bladen sker på bladets första sida (upplagets högersida), så att motstående blad på uppslaget har föregående nummer. (Jag kollade förstås hur siffran 1 är placerad i volym C:3.)
 
Det framgår att hon blev född oäkta den 24 januari i Husby och döpt av en Engelsson i Husby. Som förälder anges pigan Haga Anna Sophia Olsdotter, bosatt i Hole. Faddrar uppges vara Anders Jersfelt (lite svårtolkat namn) och hustru Brita Nilsdotter vid Engelsfors bruk i Husby, drängen Bengt Joh Portström och syster Kajsa Lovisa Persdotter.  
 
Intressant att vi har en Bengt Joh Portström bland faddrarna. Det är flickans halvbror från Johan Portströms första äktenskap. Den syster som nämns får någon annan försöka reda ut släktskapet.  
 
Johan Portström var gift 3 gånger, 1822, 1848 och 1857. Med första hustrun Maria uppges ha haft 10 barn. Dessa uppgifter enligt Acta Genealogica Malungensia, sidan 620.  
 
Att minst ett halvsyskon, barn till Portström är fadder visar ju att Johan Portström måste på något sätt ha erkänt sitt faderskap fastän det inte anges någon fader i dopboken.  
 
I Malung arrenderade han under några år Malungs första garveri som låg rakt nedanför Malungs järnvägsstation i byn i Grönland i den sedan länge rivna Elfgården. Garveriet kallades för Catrinebergs garveri men var grundat av Ingeborgs Lars Gabrielsson från Östra Fors i Malung. Dessa senare uppgifter är från Skinnarebygd årgång 1950 och Niss Hjalmar Matssons artikel Cathrinebergs Garfveri. Där finns mer att läsa om Portström.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-04-26 11:24)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-04-26 11:34)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-04-26 11:40)

360
03) Efternamn på kvinnor / Kvinna som tog nytt efternamn
« skrivet: 2013-04-15, 09:00 »
Hej! Här är järnhandlaren. Karl Wilhelm Brandfors, järnhandlare;  
 
(Sveriges befolkning 1890):
 
Post 4804619
 
Brandfors, Karl Wilhelm
Hand.
 
f. 1859 i Stockholm (Stockholms stad)
 
Ogift man, ensam i familjen
 
34:de Qvarteret
Luleå stadsförs (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Födelseort i källan: Stockholm
 
År 1900 är han ännu ogift. Hans namn stavas Karl Vilhelm nu och han bor i kvarteret Hönan - kan vara identiskt som det 34de kvarteret 1890. (Sv befolkning 1900)
 
Det finns ett litet antal människor med nanet Brandfors födda i Hed 1833, 1839 och i 1840 Västanfors i Västmanland. Av dem bor några i Stockholms län inklusive en änka som skulle kunna vara järnhandlarens mor boende i Skoby i Norrsunda. I person född i Stockholm bor istället i Väst-Tärna i Kumla i Västmanland.  
 
Här är kvinnan jag nämnde nyss:  
 
Post 312164
 
Brandfors, Greta Lisa
Egarinna
 
f. 1833 i Västanfors (Västmanlands län, Västmanland)
 
Ogift kvinna, ensam i familjen
 
Skoby
Norrsunda (Stockholms län, Uppland)
 
Födelseort i källan: Vestanfors Vesterås l.
 
Hon kallas Margareta i Sv bef 1900.
 
Några andra personer med namnet är födda i Borgvik och flera bor i Värmland, men en av dem i Axelshill, Bromma, Stockholms län, en hustru Augusta Brandfors (född 1857). En skogvaktare och gift man Klas Viktor Brandfors, född 1859 finns på Borgviks bruk, Borgvik, Värmland.
 
Men den person som kanske bor närmast din ana är följande piga (hur nära det är mellan Sparrsätra och Almunge vet jag inte):  
 
Post 426214
 
Brandfors, Anna Stina
Piga
 
f. 1856 i Söderbärke (Kopparbergs län, Dalarna)
 
Ogift kvinna, ensam i familjen
 
baptist
 
Hesselby
Sparrsätra (Uppsala län, Uppland)
 
Födelseort i källan: Söderbärke Falu l.
 
 
Intressant att det i 1900 års folkräkning finns detta barn i Luleå. Noterar att hans mor är änka, men det är nästan 20 år till de två andra barnen, så kanske det är en utomäktenskaplig förbindelse med järnhandlaren?
 
Post 3955988
 
Brandfors, Nils Johan
 
f. 1870 i Nederluleå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Persön
Nederluleå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Födelseort i källan: Neder Luleå
 
Modern var:  
Post 3955987
 
Larsson, Lena Charlotta
Inhyseshjon
 
f. 1848 i Råneå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Änka, mor i familjen
 
Persön
Nederluleå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Födelseort i källan: Råneå Norrb. l.
 
 
MVH Björn
mvh Björn

361
Kristinehamn / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juni, 2014
« skrivet: 2013-04-09, 10:54 »
Hej!  
 
Jag föreslår att Du ställer frågan under Släktnamn: Smed- och vallonsläkter: De Besche (Jag tror fler forskar på den släkten som också är meer känd än Pfannenstil).  
 
Å andra sidan finns det en forskare som heter Pfannenstil som besvarat frågor på Släktnamn: Övriga släkter: Pfannenstil, för inte så värst länge sedan som kanske vet.
 
Kontakta gärna fackhistorikerna. Den förste, herr Wellam De Besche har spelat en viktig roll för införandet av vallonsmidet och kom hit som smed, men blev snabbt framgångsrik entreprenör bl a för att han hade stora tekniska kunskaper.  
 
Om Wellam:
www.verita.se/texter/Wellam_de_Besche.doc
 
Ansedel för Wellam (dennes far och farfar var arkitekter):
http://www.verita.se/Html200701/0001/1075.htm
 
Maria Eufrosyne De Besche' fadder (en av dem) borde ha varit Maria Eufrosyne (1625-87), pfalzgrevinna av Zweibr?cken, dotter till Johan Kasimir, syster till Karl X Gustav. Maria Eufrosyne gifte sig 1647 med Magnus Gabriel De la Gardie.  
 
Se bl a NE:
http://www.ne.se/maria-eufrosyne
 
Grevinnans skrev en självbiografi, tryckt 1789 - enligt NE. Så där kan det stå en del om De Besche, kanske?  
 
Målning med paret Magnus De la Gardie och grevinnan av Zweibr?cken. Han har en fot på ett trappsteg längre ned som tecken på att han var av lägre börd än sin hustru.  
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Magnus_Gabriel_De_la_Gardie_med_makan_Mar ia_Eufrosyne,_m%C3%A5lning_av_Hendrik_M%C3%BCnnichhoven_fr%C3%A5n_1653.jpg
 
mvh Björn

362
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-04
« skrivet: 2013-04-09, 09:58 »
Rättelse:
 
I mitt inlägg den 5 april -13 smög det in ett fel. I följande stycke skulle idet stått Engström, inte Sjöberg. Texten skulle ha varit följande:  
 
1900 bor en Lars Emil Henriksson Engström, född 1872 i Norra Råda, fabriksarbetare i Skansegan i Undersåker församling, Jämtland. Han är den ENDE personen med namnet Emil Engström som bor i Jämtland enligt databasen Sveriges befolkning 1900.  
Han är gift med Katarina Elisabet Persson född 1877 i Norra Råda och har ett barn Ernst Georg född 1899.
 
-------
 
MVH Björn

363
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-04
« skrivet: 2013-04-05, 19:07 »
Hej!  
 
Föräldrarna Bengt Jönsson Sjöberg och Anna Jönsdotter anges vara födda 1844 respsektive 1841 i Ekshärad i CD-databsen Sveriges befolkning 1900.  
 
År 1900 bor föräldrarna tillsammans med Kerstins yngre syskon i byn Nordanåker i Yttermalungs kapellag, Malungs församling och Malungs landskommun. Bengt Jönsson Sjöbergs yrke angives har vara flottningsförman.  
Hustrun kallas för Anna Jansdotter - och det är väl ett troligt fel i databasen?  
 
Erik Gustaf f. 1879 i Ekshärad  
Per Olof f. 1882 i Ekshärad  
August Wilhelm f 1885 i Ekshärad  
Emil Walfrid f 1885 i Ekshärad  
 
Sedan kommer även Kerstin f. 1875 i Ekshärad (dvs Kristina)
Kerstins utomäktenskapliga dotter Ally Enghild f 1899 i/på Rödön, Jämtland
 
Man förstår att Kerstin (med dotter) har flyttat tillbaka till föräldrarnas nya hem i Malung.  
 
Ibland i samband med studande födsel av barn som var på väg utan att det skulle bli bröllop dessförinnan, så åkte de gravida flickorna till andra socknar och födde barnen där.  
 
CD för 1890 års folkräkning Sveriges befolkning 1890 ger oss namnet på ytterligare ett barn, Karl Johan, född 1877 i Ekshärad. Familjen bor då i byn Basterud, Ekshärad och fadern heter då bara Bengt Jönsson, nybyggare. Här heter hustrun Anna Jönsdotter.  
 
Karl Johan Sjöberg finns även han i CD-databasen Sveriges befolkning 1900 i byn Nordanåker, Malung, men har bildat eget hushåll. Han är gift med Anna Andersdotter, född 1872 i Malung.  
 
I cd:n Sveriges dödbok 1901-2009 finner vi honom och även andra i hans familj;  
 
18770122-713
 
Sjöberg, Karl Johan
 
Nordanåker, 55.
 
Död 11/7 1950.
 
Kyrkobokförd i Malung (Kopparbergs län, Dalarna).
 
Född 22/1 1877 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Gift man (18/8 1900).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Malung, Malungs kn (Dalarnas län, Dalarna)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
BR, PA, AL / DOR 50-51
 
-----------------------------
 
18721214-714
 
Sjöberg f. Andersdotter, Anna
 
Nordanåker 61:1, 49.
 
Död 4/10 1964.
 
Kyrkobokförd i Malung, Malungs kn (Kopparbergs län, Dalarna).
 
Född 14/12 1872 i Malung (Kopparbergs län, Dalarna).
 
Änka (11/7 1950).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Malung, Malungs kn (Dalarnas län, Dalarna)
 
Födelseförsamling i källan:
Malung (Kopparbergs län)
 
Källor:
DA / DOR 64
 
-------------------------
 
18790120-7816
 
Sjöberg, Erik Gustaf
 
Hallstaborg
840 20 Ånge
(Boendeadress 1 nov 1970)
 
Död 28/11 1972.
 
Kyrkobokförd i Borgsjö kbfd, Ånge kn (Västernorrlands län, Medelpad). Mantalsskriven på samma ort.
 
Född 20/1 1879 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Änkling (18/12 1955).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Borgsjö-Haverö, Ånge kn (Västernorrlands län, Medelpad)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
MTL 71 / RTB 72 / RTBd 72
 
Erik Gustafs fru;  
 
18750327-782
 
Sjöberg f. Öberg, Brita Katarina
Albystrand 14:2
 
Död 18/12 1955.
 
Kyrkobokförd i Borgsjö kbfd, Borgsjö kn (Västernorrlands län, Medelpad).
 
Född 27/3 1875 i Borgsjö (Västernorrlands län, Medelpad).
 
Gift kvinna (11/7 1903).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Borgsjö-Haverö, Ånge kn (Västernorrlands län, Medelpad)
 
Födelseförsamling i källan:
Borgsjö (Västernorrlands län)
 
Källor:
DOR 52-60 / PA, DB
 
Per Olof Sjöberg och tvillingarna August Wilhelm och Emil Walfrid hittar jag inte i Sveriges dödbok 1901-2009. Men två av dem visar sig emigrera till Nordamerika (se mera längre fram här).
 
Emil Engström KAN vara denne Lars Emil. För det händer ju att karlar ibland gör två olika kvinnor nästan samtidigt med barn.
 
1890 bor han med föräldrarna Henrik Henrisson född 1833 och Britta Larsdotter född 1835, i By by i Norra Råda församling, Värmland. Syskon som finns i hemmet är Henrik född 1867, Petrus Emanuel 1876 och Anna Elsabeth 1880. Alla födda i Norra Råda.  
 
1900 bor en Lars Emil Henriksson Engström, född 1872 i Norra Råda, fabriksarbetare i Skansegan i Undersåker församling, Jämtland. Han är den ENDE Emil Sjöberg som bor i Jämtland enligt databasen Sveriges befolkning 1900.  
Han är gift med Katarina Elisabet Persson född 1877 i Norra Råda och har ett barn Ernst Georg född 1899.  
 
Men det KAN vara en annan. Barnafadern Emil Engström kan kan flyttat från Jämtland dessförinnan.  
 
Vid sökning på eventuella Emil Engström, född i Jämtland så hittar databasen Sveriges befolkning 1900 ingen enda person. Och en databas över utflyttade personer, EMIBAS hittar inte heller någon Emil Engström flyttad 1898-1900. Databasen har de allra flesta men inte ALLA från Sverige utflyttade personer,  
 
Enligt EMIBAS utvandrade Per Olof Sjöberg år 1902 från Malung till Amerika:  
 
Post 937096
 
Sjöberg, Per Olof
Ogift man
 
f. 18/4 1882 i Ekshärad, Värmlands län (Värmland)
 
Utvandrad 25/3 1902
från Nordanåker 14, Malung, Kopparbergs län (Dalarna)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 14
 
Emibas emigrationsakt: Malung W 1902 005
 
Även August Wilhelm hittar jag som utflyttad år 1910 till Nordamerika
i samma databas. Men inte hans tvillingbror Emil Walfrid.  
 
Post 937222
 
Sjöberg, August Wilhelm
Ogift man
 
f. 31/7 1885 i Ekshärad, Värmlands län (Värmland)
 
Utvandrad 10/4 1910
från Nordanåker 11, Malung, Kopparbergs län (Dalarna)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 10
 
Emibas emigrationsakt: Malung W 1910 002
 
Jag hittar en Per Olof Sjoberg (utan ö), född 10 april 1882 (obs datum) i Ekshärad på emiweb.se som jag ahr tillgång till genomm abonnemang. Troligen samma person. Han finns i ett svensk-amerikanskt föreningsarkiv. Han anges tillhöra den svenskamerikanska orden Svithiod och logen Hilding- (gl) med logenummer 9. Per Olofs plats, det är väl bostadsort kanske? - är Chicago i Illinois, USA. Uppgiftens identifikationsnummer är 8445 och källa är filmnummer 17:2:22(4)och sidan 71. Uppgifterna här har Bernhard Granholm på Emiweb lagt in senast 2009-11-06. Se emiweb.se hämtat från Dessa rullfilmer (=mikrofilmer) finns INTE hos SVAR i Ramsele. Men i Karlstad ska kopia av filmerna finnas tror jag.  
 
Mvh Björn
 
 
 
 
 
 
 
 
Mvh Björn

364
Handlingar om Gustav Bergström borde finnas i den myndighet som gav privilegierna (tillstånden).  
 
Bergskollegium?
 
Han var kronoinspektör enligt ett äldre lexikon
 
http://runeberg.org/hgsl/2/0153.html
 
mvh Björn

365
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-04-28
« skrivet: 2013-03-27, 15:05 »
Odd, på lappen ovanför som Åke har lagt in, så framgår det att Ry består av två gårdar. Dessa är tydligen två brukningsandelar av Stensgård. Andelarna (gårdarna) är Där nord och Där söder. Stensgård är i detta fallet en mer övergripande benämning och Ry pekar ut mer exakt var han bodde. Stensgård heter byn och kan naturligtvis syfta på många olika underliggande platser inom byns gränser som i andra sammanhang kallats med ett särskilt namn.  Mvh Björn

366
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-04-28
« skrivet: 2013-03-26, 10:32 »
För inhyses eller inhyseshjon se under följande sida på AF
Anbytarforum » Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » 01) Äldre ord A - K  
 
Mvh Björn

367
Degerfors / Degerfors
« skrivet: 2013-03-25, 11:12 »
Hej!  
 
Afföringslängden kanske är sammanbunden med husförhörslängden i samma fysiska volym?
 
Jag har sett ett sånt exempel i a f en gång för ganska länge sedan. Lösdrivarlängden fanns då i slutet av husförhörslängden som ett slags bihang och sidnumreringen började om från ett också och fortsatte inte med husförhörslängdens - om jag nu minns rätt. Det kanske var Dalby (Värmland) i slutet av 1800-talet i detta fallet. Men jag är MYCKET osäker.  
Ett färskare exempel fr mig är Östra Fågelviks husförhörslängder (Värmland) som jag gått igenom nyligen. Men där fortsatte man med husförhörslängdens numrering även för lösdrivarlängden och börajde inte på nummer ett igen.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-03-25 11:15)

368
Östra Fågelvik / Östra Fågelvik
« skrivet: 2013-03-22, 12:28 »
Hej Mikael. Jag har löst din fråga!  
 
Matilda befann sig vid folkräkningen år 1890 i Fröst på Alnö och arbetar som sömmerska och är ogift. Källa: DATABAS PÅ CD-skiva utgiven av Sv Släktforskarförbund.  
Post 4320005
 
Magnusson, Matilda
Sömmerska
 
f. 1867 i Östra Fågelvik (Värmlands län, Värmland)
 
Ogift kvinna, ensam i familjen
 
Fröst
Alnö (Västernorrlands län, Medelpad)
 
Födelseort i källan: Östra Fogelvik Werml.
 
Sedan gick jag in i kyrkböcker som SVAR har skannade i sin digitala sajt, www.svar.ra.se och började med Östra Fågelviks kyrkböcker för att spåra henne.  
 
År 1867 föds det två Matilda i Östra Fågelvik. En föds i början av året av ogift mor och kallas därför oäkta. Den flickan har jag kunnat avföra som kandidat.  
 
Den andra flickan föds i december och döps den 22 december 1867. Lurigt med födelsedatumet som hela tiden är 18de i husförhörsböckerna. Skulle kunna vara 13, men 3a är lite konstig ocj kan vara en 18. Jag tror det ska vara 18. För det finns ett annat barn född den 21 som döps den 22 dec, samma dag som Matilda. Denna är din Matilda. Föräldrar var backstugusittare Magnus Andersson och Ingerid Nilsdotter i Rud. En hänvisning till sidan eller uppslaget 214 i husförhörsboken. Föräldrarna anges vara födda i Östra Fågelvik 28 november 1813 (far) och 26 augusti 1829 (mor).  
Modern anges vara 38 år, haft förlossningshjelp - det står ex. och blivit kyrkotagen den 2 januari 1868. Faddrar var Anders Nilsson och hustru Johanna Pettersdotter i Rud (förkortningstecken för dubbla konsonanter s k nasalstreck för n). Dopförättare var en pastorsadjunkt som hette Hinnersson eller liknande namn.  
Källa: Födelse- och dopbok C:5 (1860-1879), sidorna 72-73.  
 
Husförhörsböcker Rud, Östra Fågelvik
AI.24 (1866-1870), uppslag 214. Föräldrarna anges vara födda i Ö. Fågelvik. En utomäktenskaplig son Anders Nilsson, född 31 dec. 1855 har mamman. Maria Lovisa född 15 april 1864 är deras första gemensamma barn. Sedan får de Matilda och inga fler barn.  
AI:25 (1871-1875), uppslag 205,  
AI:26 (1876-1880), uppslag 244;  
AI:27 (1881-1885), uppslag 210 - Pigan Matilda Magnusdotter utflyttad till Alster den 18 oktober 1885, utflyttningsattestnr 39. Fadern dör 28 november 1883. Systern Maria Lovisa flyttar på uppslag 120 den 10 nov. 1881 till Gren. Maria Lovisa flyttar 17 nov. 1882 till granngården på folio 121 och sedan 1883 till Sundstorp på uppslag 251 för en ny pigtjänst. Sedan har jag inte följt henne.
 
Utflyttningsbok B:5 (1871-1887) - utflyttad 18 oktober 1885 till Alster
 
Alster
Inflyttningsbok Alster
BI:3 (1874-1894)inflyttningsnr 80, till folio 327 i församlingsboken och till orten Skål i Alster.  
Hon tjänar hos hemmansägare Johan Fredrik Engelbrektsson och hustru Maria Gustava Norlén i Skål.  
AI:30 (1881-1885), uppslag 327, Skål
AI:31 (1886-1890), uppslag 325, Skål, utflyttad till Östra Fågelvik 3 april 1886, utflyttningsattest nr 30.  
BI:3 (1874-1894) pigan Matilda utfl nr 30, till Ö. Fågelvik
 
Östra Fågelvik (igen)
Inflyttningsbok B:5 (1871-1887)- inflyttad 10 mars 1886 till folio 215 Rud som inhyseshjonet Matilda Magnusdotter.  
Husförhörslängd
AI.28 uppslag 215 i Rud hos mamman som är inhyseshjon och som dör här. Matilda anges som utflyttad till obefintlighetslängd 282 15 oktober 1888 och fick utflyttningslängdens nr 75.
 
Och mycket riktigt finns hon i AI:28 Företeckning över avförde personer (försvunnit utan att ta ut attest) uppslag 282, anges utflyttad till Sundsvall 28 oktober 1888.
Utflyttningsbok B:6 (1888-1897), anger bara att hon flyttats till obefintlighetslistan den 16 oktober 1888
Kollat Sundsvalls infl bok mars 1886-dec 1888 men ingen Matilda. Det kan vara så att hon tänkt sig komma till Sundsvall eller också är uppgiften fel helt enkelt. Alnö ligger nära Sundvall, kanske därför det ståt Sundsvall.  
 
Tack vare databasen Sveriges befolkning 1890 som visar att hon finns på Alnö kunde jag istället gå in på Alnös husförhörsböcker och se jag hittade henne!  
 
Alnö
Inflyttningsbok B:3 (1885-1900) kallas inhysespiga, nr 5/1885 i boken, Från Ö. Fågelvik. till Fröst, Alnö.  
Husförhörsbok AI:10 a (1884-1894) I Fröst. Inflyttad 11 januari 1889 från Östra Fågelvik. OBS! OBS! Datumet! Utflyttad 6 november 1891 till Luleå, utflyttningsattestnummer 138.  
B:3 (1885-1900) Utflyttningsbok 1891; nr 138, till Luleå  
 
Luleå domkyrkoförsamling (=stadsförsamlingen)
Inflyttningsbok BI:3a (1879-1894) nr 372 i längden, inflyttad 18 november 1891, till (2 betyder kvarter?) 2, uppslag 379
AI:15b Luleå uppslag 379, under M i Luleå, får en son Karl Theodor 15 febrauri 1892 i Luleå, de båda flyttar till (kvarter 2?) 2: uppslag 541 (inget datum alls).  
Det visar sig vara nästa bok, AI:16b (1893-1895), uppslag 541. Här finns hon och sonen tillsammans med Fredrik Ambrosius Landerhjelm. Sonen anges vara deras gemensamma barn. Cirklen är sluten!  
 
MVH Björn

369
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2013
« skrivet: 2013-03-21, 10:42 »
Hej Johnny
 
Det står Olsd:r, Marit torp:e Dotter (O.P.S.) fr Osebol. Uppgifven barnafader Ström Eriks Son, Per Arbkarl fr Backa.  
 
Pappan hette alltså Per Eriksson Ström och bodde då i Backa. Det borde vara Backa i Norra Ny som avss och inte t ex Backa i Dalby församling. Att Ström är arbetskarl och inte är hemmansägarson dvs dräng, tyder kanske på att han kanske var fattig, utan någorlunda förmögna föräldrar?  
 
mvh Björn

370
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2013
« skrivet: 2013-03-18, 10:14 »
Ortnamnsregistret,  
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/
 
Här finns namnen Koltorp och Koltorpsheden. Dessa verkar gälla samma plats. Vi har även namnet Kolaretorp som verkar vara en skriftform och inte uttalat i vardagslag. Koltorp (känt år 1690), Koltorpsheden finns på ekonomiska kartan.  
 
Koltorpön borde ligga nära Koltorp, alternativt vara samma plats. Uttal Koltorpön dialekt Költörpöa eller Kötörpöa, skriftform Koltorpsön. Benämns som avsöndring, avstyckning (min tolkning av avs). Platsen ligger under herrgården Allström som är känd sedan 1300-talet i varje fall (1326).  
 
Värmlands Släktforskarförenings ortregister ger uppgift om ett Kolaretorp som inte var skattlagt. Det nämns som torp och var av frälsenatur. Torpet var frälsejord och inte skattejord. Det tillhörde alltså någon adlig person eller en oadlig person med rätt att besitta adelsjord. Det sista infördes efter kung Gustav III:s reformpaket (vilket var en av anledningarna till att en grupp inom adeln lät mörda samma kung´några år senare).  
Ju längre in på 1800-talet vi kommer, desto fler icke-adliga kommer över frälsegods i Sverige. År 1901 avskaffar den svenska riksdagen den urgamla distinktionen mellan frälse-, skatte- och kronojord i Sverige och jordnatur upphör därmed att vara ett juridiskt begrepp.  
 
http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-alster-start.htm
 
Koordinater över var Koltorpsön ligger saknas tyvärr i föreningens ortlista.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-03-18 10:16)

371
Allmänt / Livtidsfånge
« skrivet: 2013-03-11, 10:37 »
Hej Åsa.  
 
I Marstrand finns Karlstens fästning (Carlsten) i Bohuslän är väl den mest berömda fängelsefästningen. Straffarbete där redan på 1600-talet.  
 
Mest kände fången på Karlsten var Lars Lasse-Maja Molin som var fånge 1813-1838. Lasse-Maja var född Larsson 1785-10-05 i Djupdalen, Ramsberg, Västmanland, död 1845-06-04 i Arboga, Västmanland.  
 
Läs gärna mer på  http://sv.wikipedia.org/wiki/Karlstens_f%C3%A4stning
 
Om Lasse-Maja:  
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lasse-Maja
 
mvh Björn

372
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2013-03-06, 12:02 »
Hej Per, jag har kollat i mina gamla avskrifter av Idbäcks bys mantalsskrivna . Jag har gått igenom alla år för byn i mantalslängderna mellan 1642-1701 och även några år efter det till och med 1713 men då inte tittat på varje år.  
 
Leif Mörkfors kandidater menar jag kan strykas. Jag har granskat den aktuella tiden (1670-1680) noga. Jag återkommer med mer information om mina tolkningar av längderna.  
 
Det finns bara tre kandidater som kan vara far till Karin och en av dem kanske kan uteslutas. Två Per Eriksson/Ersson och en Per Persson. Jag måste gå tillbaka till originalavbildningen för verifiering. Den finns numer även på www.svar.ra.se om man har abonnemang. Kanske kan det begränsas till 2 eller rentav till en kandidat.  
 
Flyttningsbetyg i Ekshärads arkiv från slutet av 1600-talet eller börjana v 1700-talet kanske finns? Jag vet inte säkert.  
 
Även här skulle kanske domböcker hjälpa till. Jan_Erik Björk gav ut en avskrift av Älvdals härads dombok för några år sedan - slutsåld, men du kan komntakta honom om han sett Karin Persdotter där.  
 
Jag återkommer.  
 
mvh Björn

373
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2014
« skrivet: 2013-03-06, 11:43 »
Gun, om Du kan få fram om Brita eller Carin har anknytning till en eller kanske två byar och helst en av de mindre så finns det ganska goda chanser.  
 
Mantalslängder och domböcker finns ju kvar. (någon mantalslängd för 1700-talet är dock borta och en annan skadad och tror det är två elelr tre besvärliga år där, två år omkring 1720 och s ett år på 1740-talet)
 
Chris Henning har givit ut lite texter som har anknytning till domböckerna, alltså de s k saköreslängderna, men annars finns inte så mycket i tryck. Det som han givit omfattar sent 1700-tal. Kolla i libriskatalgoen på kb.se efter hans skrifter. Har Du stor tur så nämns kullorna där i nåt sammanhang.  
 
Flyttningsbetyg (flyttningsattester) för de två malungskullorna kan finnas kvar i Östervåla arkiv. Där kan finnas uppgift om dem. In- och utflyttningsböcker finns ju ibland från 1700-talet, men inte alltid i församlingsarkiven.  
 
mvh Björn

374
Allmänt / Tidningar och Press
« skrivet: 2013-03-04, 10:04 »
Gå in på Post- och Inrikestidningar eller i lokala värmlandstidningar på  
 
http://magasin.kb.se/searchinterface/browse_title.jsp
 
Jag gjorde ett försök, men fick ingen träff. Om du jkan få fram månad också så kan du söka på alla dagar den månaden och kanske få fram artikel från POI?  
 
Post och Inrikestidningar ska vara digitaliserat för år 1851, medan Värmlands läns tidning INTE är det utan första år där är 1871 enligt uppgift på hemsidan som KB har.  
 
Annars kan du resa till Kunglioga Bibliotket (KB) i Stockholm (ombyggnation f n) eller till Länsbiblioteket i Karlstad och fråga efter tidningar.  
 
mvh Björn

375
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2013
« skrivet: 2013-03-04, 09:51 »
Hej Per!  
Ett studium av mantalslängderna från cirka 1687/1688 och framåt borde väl ge svar på om några eller i bästa fall EN av dem har döttrar. Nu har jag inga färska kunskaper i detta NÄR man skulle betala mantalspenning den aktuella tiden, men nån annan släktforskare kan kanske bidra. Nedre ålder för att betala variera under olika tider från 15 till 18 år tror jag.  
 
Nu flyttar kanske vår Karin några år innan för att tjäna som piga någonstans, kanske just i Nås?, det behöver inte vara att hon stannade hela tiden i Idbäck. Hon är ju relativt gammal när hon gifter sig, cirka 41 år och hon står som piga, dvs tidigare ogift. Då har hon nog inte varit så attraktiv på äktenskapsmarknaden och jag antar därför att hon sannolikt har äldre syskon som hade företrädesrätt till arv och som kanske köpt ut henne också. Slänger fram hypotesen att föräldrarna redan var döda och inte kunnat hjälpa henne till ett gifte.  
 
Men som piga i olika hushåll hade hon säkert blivit lärt sig ett och annat inom hushållning och då räckte säkert detta för bonden och änkligen Jöns Sonesson än att hon hade pengar med sig.  
mvh Björn

376
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2013
« skrivet: 2013-02-26, 10:05 »
Men Gräsmark är ingen egen församling förrän år 1751.  
 
Vill ha förtydligande av Kennetharnas fråga och svar:  
 
Saknas det husförhörslängder i Sunne kyrkoarkiv före år 1751 som har med Gräsmarks byar och hemman? Dvs inga sidor eller blad med Gräsmark finns i Sunnes husförhörslängder?
 
mvh Björn

377
Hej Johnny.
 
Aldrig hört talas om Gruns. Däremot om Grums. Men det ligger inte i Norra Ny. Däremot finns i Norra Ny gamla socken byarna Norra Stöllet, Södra Stöllet och Osebol. De tre byarna tillhör sockenens största byar. Osebolsbron över Klarälven är numera avstängd för trafik tyvärr.  
 
mvh Björn

378
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-04
« skrivet: 2013-02-21, 10:38 »
Hej Per!
 
Visst är det så att det är fel fadersnamn (patronymikon) för Karin vid tre tillfällen.
 
Det kan ha varit att man talat om hennes som kommen från Västerdalarna och att prästen först hört det rätta namnet, men sedan glömt och gjort fel antagande. Vid både henns dödfall och mannens dödsfall har hon bott i många år - det är mycket osannolikt att det så skulle vara fel födelseort. jag anser att hon var från Malung.  
 
En möjlighet till uppgiften om Nås kan vara ifall hon har arbetat som piga i Nås. Det är lite som en nål i en höstack att gå igenom Nås' husförhörsböcker (om de finns bevarade). Och fynd av henen där förutsätter att hon faktiskt var där och tjänade som piga.  
 
Mantalslängder finns för Idbäck. Jag har sett två stycken Per i Idbäck under sent 1600-tal, men har inte systematiskt följt mantalslängderna fram till 1700-talets början.  
 
Mvh Björn}

379
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-07-04
« skrivet: 2013-02-18, 08:05 »
Per, Jag hänvisar till inlägg 2003-02-22 i denna tråd av Marie Hillén och inlägg 2003-02-22 avUlf Berggren (rättelse av ortnamn).  
 
Karin uppges vara född i Malung i hEkshärads vigselbok, men i Nås i Ekshärads dödbok.  
 
Malungs då existerande födelse-, vigsel- och dödböcker förstördes tyvärr i en prästgårdsbrand 1797. Vissa äldre handlingar finns dock, men i princip inget från 1710-talet i dag udnantag för kopior och annat äldre material som man har fått in senare till arkivet efter kyrkbranden. Men dä r tror jag inte detta material kan hjälpa dig.  
 
Jag vet inte bom nån har kollat upp Nås ifall hon kom där och ifall kyrkböcker finns bevarade där.  
 
Titta också under Kändisars anor här på Rötter och på skådespelaren Fridolf Rhudin. Jag har för mig att andra hustruns dödsdatum finns angivet där.  
 
Mvh Björn

380
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-02-13
« skrivet: 2013-02-12, 11:16 »
Ingvar, det är i tur och ordning, ordningsnummer (din far), rullföringsområdets nummer och år.  
 
Se Hans Högmans mycket utmärkta sida om Militaria mm - här om inskrivningsnummer:
 
http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm#Inskrivningsnummer
 
Krigsarkivet i Stockholm och Värmlands arkiv borde ha material - i alla fall den förstnämnda arkivinstitutionen.  
 
Ev kan Stockholms stadarkiv ha nåt.  
 
Sedan så finns det på större bibliotek (och på en del mindre) de s k beståndsöversikterna över arkiven på institutionerna Riksarkivet ich Krigsarkivet (numera formellt en del av Riksarkivet, men har en lång historia som självständig arkivinstitution).  
 
Mvh Björn

381
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-02-11, 14:25 »
Några av Sveriges svåraste nödår var åren 1695 (ganska svårt), 1696, 1697 och i viss mån 1698. Skördarna slog fel, vädret var ogynnsamt.  
 
Om nödår se t ex följande:  
 
Det blev extra tufft då inget godår kom emellan den här gången.  
 
http://www.algonet.se/~hogman/sljordbruk.htm
 
http://www.farfarsfarfar.se/missvaxt.html
 
http://web.comhem.se/chby/sidensjo/texter/nodar.htm
 
Finlandssvenska sajter:  
http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/uppslfinl/nodar.htm
 
http://www.solf.fi/sjukdoma.htm
 
mvh Björn

382
Allmänt / ROTEN!
« skrivet: 2013-02-11, 13:58 »
Karl-Arne, det bör vara Sälen som du menar. Det är en del av Äppelbo som omfattar flera byar.  
mvh Björn

383
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2013
« skrivet: 2013-01-21, 08:25 »
Aslund är väl Asplund Orvar?

384
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juli, 2013
« skrivet: 2013-01-11, 10:04 »
Ny i Älvdals härad byter till nytt officiellt namn under 1880-talet, till Norra Ny. Församlingen hette Ny när hon föddes, men när hon avled Norra Ny. Annars finns i Värmland andra Ny, två till, Södra Ny och Ny församlingar före de stora sammanslagnignarna av församlingar under 1990-talet och därefter. Jag har när jag registrerat släkt, använt mig av beteckningen Norra Ny.
 
Men i detta fall är mitt tips att kolla upp Nyskoga, väster om moderförsamlingen Ny som jhar egna födelseböcker såvitt jag minns. Det finns där en familj med Arnesbarn som bl a jag var med i en diskussion om för några år sedan. Titta i Nyskogatråden för på AF januari 2002-juli 2002, ev nåt senare också (ev finns nåt om samma familj även i denna tråd). Även på följande ställe nämns familjen; http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/25633.html
 
Norra och Södra Viggen och Bässeberg är ortnamn som var bostadsorter för denna familj. Men om ovannämnda kvinna Anna Maria hörde till samam familj vet jag inte.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-01-11 14:55)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-01-11 15:00)

385
Födelseböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2014
« skrivet: 2012-12-21, 16:59 »
Hej igen. Ibland kan mantalslängder ha med fadersnamnet när kyrkböcker eller soldatrullor inte har det.  
 
Även när i Jöns egen bouppteckning om sådan finns kan anhöriga finnas nämnda.  
 
Annars om födelseböcker finns bevarade för ev barn. Titta på vilka faddrarna är. Finns det något syskon, förälder kusin eller till dessa ingift person som är fadder. Eller åtminstone någon som kanske har med Jöns' ursprung att göra, en granne till föräldrarna, barndomsvän etc?
 
Även domböcker kan vara en väg. Häradsrätts- och tingsrättsarkivens originaldomböcker och länsstyrelsens renoverade (kopia) exemplar finns på de regionala statliga Landsarkiven, medan de renskrivna domböckerna finns på Riksarkivet. På nätet finns mycket som kan hjälpa, jag har hittat sajten domboksforskning, http://www.domboksforskning.se/
 
Jöns är soldat. Krigsarkivet och även Riksarkivet i Stockholm har material av olika slag. Kanske finns det andra rullor över Jöns utöver de vanliga. För krigsmakten fanns särskilda domstolar under lång tid. Jag är inte så kunnig i detta. Men vet att det är ett stort material. Både Krigsarkviet och Riksarkivet har givit ut s k Beståndsöversikter över sina arkiv. På kb.se finns datanbasen libris över utgivna böcker i Sverige, så där hittar du dem om du söker på beståndsöversikt. Det är översiktlig information, ingångar som ges där och inga arkivförteckningar. Många av deras arkivförteckningar hittar du däremot på NAD, Nationell Arkivdatabas www.nad.ra.se
 
Jag kan rekommndera lån av boken Hembygdsforska som visar på bredden i de källor som finns, inkl militära källor. Jag tror inte den finns i handeln längre så där får man nog gå på antikvariat. antikvariat.net är en mycket bra sajt för sökning av utgången litteratur.  
 
mvh och God Jul & Gott Nytt År/  
Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-12-21 17:11)

386
Födelseböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2014
« skrivet: 2012-12-21, 10:02 »
Bo, om faderns namn är känt och det är ganska ovanligt och byn/gården inte hade så många brukare/bönder, så finns möjligheten med spårning av fadern i mantalslängderna. Kanske även modern, då hon blivit änka kan det stå t ex Enkan Karin.  
 
Letande i bouppteckningar kan också ge resultat. Många arkivs bouppteckningar är numera kompletterade med register efter dels förnamn dels efternamn. Jag vet inte hur det är med register för Halland, men Värmland hade Landsarkivet i Göteborg registrerat redan för många år sedan.  
 
Aktörer som erbjuder åtkomst till materialet över nätet är Arkiv Digital, Genline och SVAR. I dessa fall ligger SVAR bäst till med material, men även Arkiv Digital som har bäst bilder, skannat i färg har kanske något. Genline däremot har not inte så mycket här att erbjuda.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-12-21 10:11)

387
To Linda.  
 
Allm barnbördshuset as Eva writes to you, has a shortening word (allm). It shoukld be Allmänna barnbördshuset if all word had been written!
 
Björn

388
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-01-18
« skrivet: 2012-12-13, 13:45 »
Lennart och Jan, jag skulle fästa större vikt vid husförhörslängden, för inte skulle folk benämna en person fel som närvarar vid husförhören!  
 
Födelseboken däremot upprättades bara en gång, så risken för fel borde vara större här även om man var noga. Ofta gjorde man en kladd först som sedan renskrevs på nya blad som sedan bands i den volym som vi kallar för födelsebok.  
 
Ett exempel på en kladd tror jag är Ekshärads idag äldsta bevarade husförhörslängd AI:1 för att den är lite taffligt utförd och är lite ofullständig också.  
 
(En brasklapp: Jag kanske misstar mig - det kanske är så tidga 1700-tals husförhröslängder ser ut? Husförhör fram till ca 1730/1740 har jag erfarenhet av. Har inte tittat i så många som är äldre än så.) Dessutomm finns där i Ekshärd AI:1 också kommunionslängder, längder över konfirmander och listor över soldater i Älvdals härad.  
 
Även jag har släkt som saknas i Fryksände födelsebok; Lisa Persdotter från Åsteby med Per Pålsson som far har jag inte hittat alls trots uppgift i hfb - och hon har en bror som troligen står med ett namn i födelsebok och med ett annat namn i husförhörslängden.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-12-13 16:51)

389
Alster / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2013
« skrivet: 2012-12-07, 11:38 »
Margareta.  
 
Arkiv Digital (AD) har digitaliserat Landsarkivet i Göteborgs personregister över bouppteckningar, Värmlands län. Personregistret är så gammalt är det är gjort innan Värmlandsarkiv i Karlstad fick ta över arkiven för Värmland.  
 
Man får ta rätt på när föräldrarmna dog och sedan leta via två olika register, antingen på efternamn eller på förnamn. Namnvarianter är bra att ha koll på, här är några stycken; Jon/Jonas/Johan och Ingri/Ingrid/Ingerid/Ingegerd/Ingegerid/Ingel/Ingela.
 
mvh Björn

390
Alster / Äldre inlägg (arkiv) till 24 mars, 2013
« skrivet: 2012-12-06, 09:58 »
Margaretha!  
 
Sök om det finns bouppteckning  efter de förmodade föräldrarna och se om Jöns finns omnämnd där (brukar anges namn och by/gård i bou).  
 
Ibland kunde nåt liknande upprättas, en arvsdelning medan föräldern levde.  
 
mvh Björn

391
Hagfors / Hagfors
« skrivet: 2012-11-28, 08:43 »
Information om Hagfors utbrytande ur Norra Råda finns också längst UPP på denna sida, strax under rubriken!  
 
(liksom det gör för många andra församlingar som nybildats elelr avsöndrats)
 
mvh Björn

392
Allmänt / Pest begravninsplatser/Kolera Fogdhyttan
« skrivet: 2012-11-20, 10:07 »
Kontakta Riksantikvarieämbetet (raä), så får du veta om de känner till om några fornminnen i Fogdhyttan är kända officiellt. Kanske blir det en träff?
 
Hemsidan http://www.fmis.raa.se/ har bl a databasen fornsök. Kollat där, 29 träfar på Fogdhyttan, men inget av objekten verkar gälla begravningsplats. Däremot husgrunder, gruvhål m m.  
 
mvh Björn

393
Kristinehamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-01-10
« skrivet: 2012-11-08, 13:43 »
Här är lite information om Ullvätterns landskommun som nämndes i inlägg 7 november kl. 23.!4 här ovan.  
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ullv%C3%A4tterns_landskommun
 
mvh Björn

394
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-12-09
« skrivet: 2012-11-04, 16:59 »
Längst överst, ovanför diskussionstexterna, på varje diskussionstråd som handlar om förfäder i en viss SOCKEN här på Anbytarforum så står det information om när församlingen/socknen bildades - om den inte är medeltida förstås. På Värmlands Släktforskarförenings hemsida finns också information om socknarna.  
 
mvh Björn

395
Allmänt / Pålar Per Jonsson
« skrivet: 2012-11-02, 16:47 »
Denna särknammnssed återfinns också i Malungs socken, Dalarna under 1800-talet. Däremot har jag hört att särknamnsbruket ska vara ovanligt i Lima socken - som för övrigt gränsar till Malungs socken i söder.  
 
Vad det heter när kvinnan tar sig mannens gårsnamn är mig obekant.  
 
MVH Björn

396
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-12-09
« skrivet: 2012-10-30, 10:57 »
Det finns även helsyskon som har samma namn och de är då uppkallade efter olika anfäder/anmödrar som råkade ha samma namn. Detta bruk förekommer ännu under 1700-talet. För 1800- och 1900-talen vet jag inte om det finns belägg för denna namnsed.  
 
Mvh Björn

397
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2013
« skrivet: 2012-10-18, 08:49 »
Hej Lennart!  
 
Försök även med (Norra) Råda som förr kallades Råda i Älvdals härad för att skilja fråna andra Råda-orter.  
 
För år 1789 bildades G.A. genom att delar av Norra Råda och Ekshärad fördes till denna kapellförsamling. Annex blev den först år 1928. Men samtidigt i skattesammanhang är det krångligt med Gustav Adolf. Någon person som vet?
 
Mvh Björn

398
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-02-13
« skrivet: 2012-10-17, 08:42 »
Men Jan-Erik!  
 
Har det inte blivit fel för dig här undrar jag (ödmjukt) på ett ställe?
 
Är inte Jöns Pålsson son till Pål Larsson som köpte en del av Solberg och istället bror till Pål Pålsson och inte son till Pål Pålsson - sistnämnde var son till Pål Larsson.
 
MVH Björn
 
PS Ska finnas dödboksuppgift på Jöns Pålsson i 1698 års dödbok, har inte hunnit kolla den sekundära uppgiften i en avskrifts-/registerbok. DS

399
Gustav Adolf / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2013
« skrivet: 2012-10-17, 08:34 »
Använd mantalslängderna! 1800-talets mantalslängder kan vara lika utförliga som husförhörslängderna med namn och födelseår på alla i hushållet, t o m på barnen som inte behövde betala skatt. Har sett detta för Mlaung i Dalarna, hoppas det är samma för Gustav Adolf i Värmland!  
 
www.svar.ra.se finns mantalslängderna tillgängliga om man löser abbonnemang eller har ett bibliotek som har abbonemnag.  
 
mvh Björn

400
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-16
« skrivet: 2012-10-15, 09:52 »
Filip är ett rätt ovanligt namn. Tanken slår mig nu att det kanske har med att göra att vi hade år 1617 en prins ochn hertig av Värmland, Karl Filip, lillebror till Gustav (II) Adolf som dock dog ung.  
 
Jag tycker jag känner igen paret. Måste kolla på mina papper så jag kan svara rätt. Återkommer!  
 
mvh Björn

401
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2013
« skrivet: 2012-10-15, 09:02 »
Kopparbergs länsstyrelses arkiv har referenskod SE/SVAR/ULA-131200006. ULA betyder att det finns på Landsarkivet i Uppsala.  
 
Delarkiv; Landskontoret, refernskod SE/ULA/12903/11 - omfattar åren 1626-1957.
 
Delarkiv; Landskansliet, referenskod SE/ULA/12903/12 - omfattar år 1626-1952.
 
Se mer på http://xml.ra.se/nad/ där du kan söka på Länsstyrelsen i Kopparbergs län, då får du upp två träffar. Den ena leder dig vidare till arkiven för landskontoret och landskansliet och där finns också arkivförteckningar över dessa två omfattande arkiv ned till nivån med enstaka volymer!  
 
Före 1900-talet fanns det inte en så stor flora av statliga myndigheter som idag. Länstyrelsen hade en RELATIVT större betydelse då än den har i dag, anser jag.  
 
En liknande sida är http://www.nad.riksarkivet.se/
 
(vet inte vilken av dessa som är nyast!)
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-10-15 10:22)

402
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-06, 10:15 »
Namnet Hans var tyvärr inte så ovanligt ändå. Fanns några få i Öje och ganska många i Mobyarna (Stora Mon, Lila Mon under 1700-talet; Stora Mon delas upp före år 1800 o Norra, Mellan. och Södra Mon.
 
I boken Acta Genealogica Malungensia från år 1963 ger Josef Sjögren en bra presentation av kyrkarkivet i Malung och då skriver han bl a om räkenskapsböckerna från 1700-talet. Även i fjärde delen av verket Malung - ur en sockens historia finns det ett artikel om arkiv. Där kan man läsa om vad som finns i arkiven som har med Malung att göra. Kyrkoarkívet gås igenom noggrant, men det ges inblickar även i vad som finns på Landsarkivet i Uppsala, Riksarkivet ioch Krigsarkivet  Stockholm. Men denna artikel trycktes år 1977. Mycket har sedan dess filmats och fotograferats och finns i dag tillgängligt på internet.  
 
Mvh Björn

403
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-05, 12:33 »
Hej!
 
Nej, de vanliga böckerna är förstörda.  
 
 
Vanliga folkbokföringsdelen av arkivet är inlämnat till Landsarkivet i Uppsala och finns i depå i Uppsala slott, kallad Borgen.  
 
Kvar i Malung på pastorsexpeditionen finns fortfarande vad jag vet - och hoppas - följande serier som omfattar material fram till 1803;  
 
J: Skrivelser och resolutioner m m;  
K I: Sockenstämmans protokoll: (bara 1800, 1803-1807 i äldsta volymen); antagligen förstördes sockenstämmans äldre protokoll i prästgårdbranden 1797, djupt olyckligt!);  
L I a: Räkenskaper för kyrkan huvudräkenskaper;  
L I b: Räkenkaper för kyrkan special (även kollekträkenskaper finns i bl a volym vol 1, 3-4);  
L I c: Räkenskaper för kyrka, avräkningar:  
L III a: Räkenskaper för fattigvård, räkenskapsböcker;  
N 1: Visitationsprotokoll [biskopsbesök];  
N III Inventarie- och arkivförteckningar;  
O II Handlingar rörande kyrkliga fastigheter och kyrklig jord;  
O III Handlingar rörande prästerskapets löner;  
P I Övriga handlingar och handskrifter, huvudserie (här finns bouppteckningar för framför allt Yttermalungs befolkning, 4 volymer 1736-183 i volym 1-2, 4-5); de Godeniska almanackorna 1767-1834 (volym 3); Malungs sockens revbok från år 1827 (vol 13).
 
Räkenskapsböckerna för fattigvården finns kvar från slutet av 1700-talet. Huvudboken börjar år 1764 och och intresseboken år 1778 (den senare var församlingens skuldbok, där man kunde låna pengar, någon bank fanns inte utan de rikare bönderna lämnade pengar till församlingen som lånade ut till de mindre bemedlade). Även andra räkenskapsböcker för församlingens räkenkaper finns kvar och i regel från 1777 och framåt, för Yttermalung finns även en journal 1752-1754 och en inkomstbok för åren 1720-1746; båda finns i arkivbox LIb:1.
 
Män med namnet Hans finns i Vallerås och i Avradsberg under denna tid. Namnet Hans är ovanligt, vilket gör att en genomgång av mantalslängderna efter familjefäder med detta namn som har döttrar skulle i bästa fall kunna utesluta alla utom en familj. Fr o m 12 år eller 15 års ålder skulle man betala mantalspenning. Gösta Lext bok om mantalslängder rekommendeas. Den heter Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Det finns även en temautgåva om mantalsskrivning av tidkriften Släkt och Hävd som kom ut för många år sedan. Skatteverket har på följande sida en länk till historik över skatter och en länk till ett bildspel.  
 
Om skatter kan man gratis läsa i dessa pdf-dokument;  
http://www.riksarkivet.se/Sve/Publikationer/Filer/Skatter.pdf
http://www.riksarkivet.se/Sve/Publikationer/Filer/Hitta-i-mantalslangder.pdf
 
Domböcker kan ge mycket information, men kräver också mer av användaren, tid att söka och mycket text att plöja igenom.  
Chris Henning har publicerat några saköreslängder och lite utdrag ur domböcker; sök hans namn på libris.se.
 
MVH Björn

404
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-19
« skrivet: 2012-10-02, 12:37 »
Hej!  
 
Britta Sonesdotter var gift 1755-07-20 med Per Andersson Persberg som då var soldat. Hon var dotter till Sone Olsson och Marit Mattesdotter som gifte sig 1730-05-01 och bodde då i Vingäng. Sone dog tidigt, senast omkring 1736 för året efter hade Marit ett barn med sin nye man. En syster Sonesdotter anges vara född år 1739 i AI:2. Född sannolikt i Vingäng. Brister är kända i kyrkobokföringen i Dalby, det saknas barn. Brita Sonesdotters måg, Olof Håkansson saknas helt trots att han är född i Dalby någon gång 1768-1770 (död 1846-03-24 i Backa, Dalby).  
 
Sone Olofsson/Olsson var i från Transtrand, Norra Transtrand om jag minns rätt nu med föräldrarna Olof Persson och Kerstin Markusdotter. Olof Persson skall vara släkt med Anders Persson somm var gift med Annika Andersdotter du nämnde. Anders ska vara bror med Olof Persson. Anders Perssons föräldrar var Per Sonesson och ELin Persdotter. Marit Mattesdotters föräldrar var Mattes Pålsson, ursprungligen hitflyttad från Stutt, Venjans församling, Kopparbergs län, död någon gång 1716-1724 och den efterlevande hustrun,s enare änkan Britta Andersdotter. Se Venjan (ev också Dalby) här på AF, där har jag och Leif Mörkfors diskuterat honom och dennes anor!
 
Mycket uppgifter om Dalbysläkter finns i Lars Bäckvalls efterlämnade arkiv. Originalen finns i Stockholm på Nordiska Muset och kallas Älvdalsarkivet. Är mikrofilmat sedan flera år (mikrokort, fiche) och två av de 59 mikrofilmade volymerna finns utlagt på SVAR:s hemsida mot betalt abbonemang. Idag finns intentioner och vilja hos nuvarande ledning att inom ganska kort tid, 2-5 år ta bort avgifterna på forskning i SVAR:s digtala forskarsal (dvs deras namn på onlinetjänsten med skannade arkivhandlingar).  
 
På nad.riksarkivet.se
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=%c3%84lvdalsarkivet&EndastDigitaliserat=fa lse&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+a6a88123-a244-11d3-9e55-009027b0fce9& tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=TARKIS08_Balder
 
www.svar.ra.se
http://www.svar.ra.se/winder.asp?uidObjectGUID={6587EEF0-3E98-4BE3-A404-E1938D3AEA68}&strType=
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-10-02 12:40)

405
Allmänt / Aner i Ö Ullerud/Älvdalen
« skrivet: 2012-10-02, 11:52 »
Hej Steinar.  
 
Detta är sannolikt familjen, far, mor ,bror, syster och Halvar själv. Södra Finnskoga församling ligger i Älvdals härad & Värmland och har inte med Dalarna och Kopparbergs län att göra.  
 
MVH Björn
 
Ur Sveriges befolkning år 1890 - familjen står som boende i Kinsjön, Södra Finnskoga, borde stå Kindsjön OBS Sv bef 1890 är sekundär källa, avskrifer från kyrkböckerm fel kan finnas! Föräldrarna anges vara födda i Norge och barnen vara födda i Södra Finnskoga.
 
Post 3552505
 
Christiansson, Olof
Eg.
f. 1836 i Norge
Gift man, far i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: Norge
 
Post 3552506
 
Christiansdr, Dorothea
f. 1839 i Norge
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: Norge
 
Post 3552508
 
Christian
f. 1866 i Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseort i källan: S. F
 
Post 3552509
 
Halvar
f. 1871 i Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: S. F
 
Post 3552507
 
Olivia
f. 1873 i Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
d.
Ogift kvinna, barn i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: S. F

406
Allmänt / Konstiga namn
« skrivet: 2012-09-25, 16:44 »
På Libris hittade jag en bok om gårdsnamn i Nås, tryckt 1995 på Uppsala Universitets förlag (el likn.) som bör vara den som Göran Stenberg syftar på. Boken ingår för övrigt i den akademiska skriftserien Nomina Germanica. Se länken nedan;  
 
http://libris.kb.se/bib/7426229

407
Nedre Ullerud / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2012
« skrivet: 2012-09-24, 10:55 »
Hej Yvonne! Man behöver inte vänta utom möjligen när det skulle finnas känsliga uppgifter, t ex om att en person har tvångssteriliserats. Då får man helt enkelt inte den informationen utan den kvarhålls av arkivpersonalen.  
 
Kontakta folkbokföringsavdelningen på Värmlandsarkiv i Karlstad som har originalböckerna så hjälper någon där dig. Ge dem de uppgifter du skrivit ovan så får du alla uppgifter som inte är behäftade med sekretess per brev eller ev per mejl.  
 
Jag tror att om man har personbevis att man är nära anhörig eller även har tillstånd från en nära anhörig så kan det vara möjligt att få sekretessbelagda uppgifter. Det sistnämnda gäller även akademiska forskare som forskar i ärftliga sjukdomar, fast de raderar (förstås) all personlig information i samband med att de sammanställer underlagen till olika presentationer i en vetenskaplig rapport.  
 
Mvh Björn

408
Allmänt / Konstiga namn
« skrivet: 2012-09-21, 18:50 »
Lasse Waldemarsson, hur var det med namnet Kassarino då? Mvh Björn

409
Allmänt / Vart tog husförhörsböckerna vägen?
« skrivet: 2012-09-16, 18:51 »
En ny lag gjorde att husförhör inte skulle hållas längre. Så i de flesta församlingar försvann detta. Fortsättningen med folkbokföringen i kyrkans regi gjordes med församlingsböckerna som är som hfb men utan kolumner för husförhör. Mellan ca 1893-1898 sker övergången det är olika i församlingarna.

410
Nysund / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2013
« skrivet: 2012-09-09, 09:55 »
Men Göran, 23 maj står det i Sörstrands funna notis!  
Mvh Björn

411
Hej! Efterlyser ett svenskt ord!
 
För några månader sedan läste jag någonstans, i en släktforskartidskrift eller eventuellt på Internet om ett speciellt ord.  
 
Detta särskilda ord gällde specifikt en anfader som jag eller du är släkt med genom många besläktade ättlingar genom att släktingar har gift sig med varandra så att s k anförlust uppstår. Det vill säga det blir samma anor på flera ställen i släktträdet.  
 
MVH Björn

412
Förnamn - S / Sune / Suno
« skrivet: 2012-09-07, 09:54 »
Hej!  
 
Informationen i språkboken är ofullständig; I Värmland har formen Sone bibehållits i skriftliga källor långt in på 1800-talet och även 1900-talet, så där stavar man Sone förutom under en tid på 1700-talet då sidoformen Sonid skrivs i kyrkoböckerna.  
 
Formen med -o- tycks ha ett sydvästnordiskt utbredning. I så fall kanske Västergötland har formen Sone?
Uttalet i Ekshäradsmål (Hagfors kommun)är Söni, stavning Sone.  
 
På 1500-talet fanns namnet spritt över hela Värmland, men under 1800-talet mest i Ekshärad och även i Norra Ny och Dalby.  
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-09-07 09:56)

413
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-10-23
« skrivet: 2012-09-06, 09:42 »
Hej Leena.  
 
Namnet Bäckström igen;  
 
Kjell Åberg har gjort en förteckning av alla bruk i Sverige. Den kan köpas från honom och finns säkert på antikvariat eller bibliotek. Det finns också ett s k Harmens bruksregister i pappersform och numera även digitalt på nätet troligen hos Svenska Smedsläktföreningen.
 
mvh Björn

414
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-10-23
« skrivet: 2012-09-04, 22:19 »
Hej!
 
Försök med Bäckhammars bruk i Visnums socken? Kanske efternamnet har med detta bruk att göra? Jag har bland mina anor smeder med namn Lan(d)gren med ursprung i Lanfors smedja i Bjurtjärn socken.
 
Bäckhammar har tidigare diskuterats här i Anbytarforum; se länk här nedan;  
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/25480.html?1073742669
 
MVH Björn

415
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-18
« skrivet: 2012-09-04, 22:02 »
Hej!  
Det ska vara A J von Henel och inget annat. Jag ber om ursäkt för missen i mitt förra inlägg som saknade prefixet von!
Vänligen / Björn

416
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-18
« skrivet: 2012-09-03, 14:20 »
Författaren heter A J Henel och inget annat.
 
mvh Björn

417
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2013
« skrivet: 2012-09-03, 11:57 »
Många av soldaterna i den värvade delen av Värmlands krigsmakt i Värmland (Lantvärn och Fältjägare) kom från de nordvärmländska områdena med skogfinsk befolkning, ättlingar till östfinnar, främst savolaxare. Detta är belagt genom generalmönsterrullor och kyrkböcker.
 
Savolax Fothjägarkår var förebild till Värmlands Fältjägare.  
 
I norska Hedmark sattes 1786 upp Det Norske Jegerkorps och det bestod mestadels av soldater från Vingererske Infanterikompani, Vinger är en del av det norska finnskogsområdet. Många av soldaterna här, bar samma skogsfinska efternamn som sina svenska motståndare.  
 
Läs mer på;  
http://www.faltjagare.se/docs/historia.html
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-09-03 11:59)

418
Väse / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-18
« skrivet: 2012-08-27, 08:56 »
Marianne! Infanteriregementet hette Närke-Värmlands Regemente. Så Adelin fick säkert en ny tjänst i värmlandsdelen av regementet.  
 
På Krigsarkivet finns det även biografiskt material om officerare. Du kan ju alltid fråga forskarexpeditionen. Krigsarkivet har givit ut en arkivbeståndsöversikt i flera delar och den borde i varje fall alla länsbibliotek ha anser jag. Genom översikten kan man sedan få reda på vad som finns i stora drag och om det finns arkivförteckningar upprättade över arkivet i fråga. Kanske något bibliotek accepterar fjärrlån? (finns på internbokhandeln på www.svar.ra.se att köpa)
 
mvh Björn

419
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-19
« skrivet: 2012-08-27, 08:45 »
Hej Harald.  
 
Namnet bör vara Skrockarberget.
 
mvh Björn

420
Ramsele / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2012
« skrivet: 2012-08-19, 01:34 »
Hej!
 
Ber om ursäkt - för det är iNTE digitaliserat på SVARs hemsida. Däremot finns det mikrofilmat tror jag, men märkligt nog återfinns inte det.  
 
På sondera.se sökte jag på Sehlberg;
 
Volymnr 88: Gefle och dess slägter under 16- och 1700-talen. Kopia av avskrift i Gävle stadsbibliotek utförd 1933 av stadsbibliotekarien Wilhelm Lindeberg efter en handskrift av hemmans ägaren Erik Sehlberg, Sätra från början av 1800-talet, tillhörig Gävle högre allmänna läroverks handskriftssamling. I: 1. Förvaras i expedition
Volym nr 89-90: Är som ovan fast beteckning I:2 och I:3.  
Volym nr 91-92: Är som ovan fast beteckning II:1 och II:2.  
 
Efter denna länk verkar det som att det är Landsarkviet i Härnösand som har volymerna 88-92 istället för Stockholms Stadsarkiv eller Stockholms Stadsbibliotek/Kungliga Bibliotelet. (Exemplaret i Gävle Stadsbibliotek finns troligen kvar och är nog inte filmat.  
 
MVH Björn

421
Allmänt / Broman gravkor Apertins kyrkogård
« skrivet: 2012-08-17, 17:03 »
Efterlys under Släkter, övriga, bokstav S med ny tråd för Treileben så är det mycket större chans att någon kunnig kan svara! Men skriov inte exakt likadant då det är mot Anbytarforums regler med lika text på två ställen.  
 
- som hittade lite på nätet genom Google's sökfunktion, bl a att han hade en kompanjon under bärgningen av skeppet Vasas kanoner under 1650-talet. De två blev osams, det blev rättegång och din släkting förlorade målet
 
MVH Björn .

422
Ramsele / Äldre inlägg (arkiv) till 27 september, 2012
« skrivet: 2012-08-15, 11:32 »
Svar till Erik Holmlunds inlägg 2012-05-23: Troligen är det släktnamnet Bröms som jag vet fanns i den bemärkta familjen Bröms som bodde i Gävle med omnejd. Jag vet inte, men det är väl inte omöjligt att medlemmar av samma släkt även fanns längre norrut.
Titta i Erik Sehlbergs Gefle Slägter och se om du hittar något. Verket finns i två ex vad jaf vet; ett på Sthlms stadsarkiv eller stadsbibliotek och det andra på Gävle Stadsbibliotek. Det är både på SVAR:s mikrokort och digitaliserat på internet hos SVAR:s hemsida. Googla på hans namn i länken till vänster Sök i anbytarforum så hittar du en källhänvisning till arbetet som jag gjort. Jag har även presenterat något om vem Sehlberg var.
 
MVH Björn

423
Östra Fågelvik / Östra Fågelvik
« skrivet: 2012-08-14, 09:50 »
Hej!
 
Ett bra foto sökes på gravstenen efter min farmors far Lars Nilsson Löf, född 1855 i Ekshärad, bosatt i Bäck i Östra Fågelvik och begravd i Östra Fågelviks församling! Gärna en beskrivnng var den finns om det går.  
Även hustruns gravsten ifall den är separat (men troligen är det väl samma sten). Här uppgifter med bl a dödsdatum för både Lars Nilsson Löf och min farmors styvmor (hustrun) Kerstin Löf, född Olsdotter från CD-databasen Sveriges Dödbok 1901-2009;  
 
Tack på förhand! MVH Björn
 
-------------------------------------------------
 
18551025
 
Löf Nilsson, Lars
 
Bäck
 
Död 20/5 1936.
 
Kyrkobokförd i Östra Fågelvik (Värmlands län, Värmland).
 
Född 25/10 1855 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Gift man (14/3 1903).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Väse-Fågelvik, Karlstads kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
DB, FS
 
-----------------------------------------------------------------------
 
18570609
 
Löf f. Olsdotter, Kerstin
 
Bäck
 
Död 23/9 1942.
 
Kyrkobokförd i Östra Fågelvik (Värmlands län, Värmland).
 
Född 9/6 1857 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Änka (20/5 1936).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Väse-Fågelvik, Karlstads kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
DB, FS

424
Fläck- / Fläckar
« skrivet: 2012-08-09, 08:23 »
I vilken bygd var det som den här sjukdomen härjade, Andreas?
 
MVH Björn

425
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2012
« skrivet: 2012-08-07, 11:49 »
Hej igen. Valentinas uppgifter i Sveriges befolkning 1980 ser ut så här.  
Det finns andra personer i Sverige med namnet Jakonen i databaserna Sv befolkning 1970, 1980 och 1990, men de behöver inte vara släkt med paret Jakonen och/eller Savtshenko.  
mvh Björn
 
1901-08-18
 
Jakonen, Valentina
 
Stampbrog 26
681 00  KRISTINEHAMN
 
Mantalsskriven i Kristinehamn (Kristinehamns kn, Värmlands län, Värmland), fastigheten Strandskatan 21.
 
Född 18/8 1901.
--------------
Källa: Mtl Värmlands län 1981

426
Rämmen / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2012
« skrivet: 2012-08-07, 10:29 »
Hej Olov!
 
Svaret är enkelt. När frun dör är de skrivna i Rämmen. Se nedan mina uppgifter från CD:n Sveriges Dödbok 1901-2009. I Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 (också CD-databaser) har jag i alla fall inte kunnat hitta någon mer Savtshenko än Fjodor. Fjodor finns bara i Sv bef 1970 eftersom databaserna baseras på folkräkningnar gjorda omkring november månad;  
 
18971214-542
 
Savtshenko f. Jaakolainen, Katri
 
Stg 1, Box 216 A
 
Död 12/4 1959.
 
Kyrkobokförd i Rämmen, Rämmens kn (Värmlands län, Värmland).
 
Född 14/12 1897 i Ryssland.
 
Gift kvinna (20/5 1950).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Filipstad, Filipstads kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ryssland
 
Källor:
DB, MTL / DOR 52-60
 
-------------------------------------------
 
Och mannen, som avlider i Kristinehamn, gifte inte om sig.  
 
18980212-9354
 
Savtshenko, Feodor
 
Stampbrog 26
681 00  Kristinehamn
 
Död 23/6 1980.
 
Kyrkobokförd (1967) i Kristinehamn, Kristinehamns kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
 
Född 12/2 1898 i Ryssland.
 
Änkling (12/4 1959).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ry
 
Källor:
RTB 80 / SPAR 80
 
-------------------------------------------------------------------------------- ------------
 
Vid sökning av alla som bodde på samma adress som Fjodor kom ett 50-tal namn upp. Däribland ett intressant. En Valentina Jakonen finns här, liksom även i Sv bef 1980 på samma adress. Svägerska eller ny sambo till Feodor? jag tänker mig att de troligen bodde tillsammans. De var ifrån Ryssland båda två (dvs Finland inkl i Ryssland i registret). Hon var i vart fall änka efter en Matti Jakonen. Även han var född i Ryssland, vars dödsdata liksom hennes finns här nedan.  
 
1901-08-18
 
Jakonen, Valentina
 
Stampbrog 26
681 00  Kristinehamn
 
Kyrkobokförd i Kristinehamn (Kristinehamns kn, Värmlands län, Värmland), distrikt 03, fastighet 48738. Mantalsskriven på samma ort.
 
Född 18/8 1901.
--------------
Källa: Mtl Värmlands län 1971
 
19010818-9309
 
Jakonen, Valentina
 
Stampbrog 26
681 00  Kristinehamn
 
Död 9/10 1987.
 
Kyrkobokförd (1986) i Kristinehamn, Kristinehamns kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1986) på samma ort.
 
Född 18/8 1901 i Ryssland.
 
Änka (24/9 1961).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ry
 
Källor:
RTB 87 / SPAR 90
 
18950909-931
 
Jakonen, Matti
 
Älvgränd 1
 
Död 24/9 1961.
 
Kyrkobokförd i Kristinehamn, Kristinehamns kn (Värmlands län, Värmland).
 
Född 9/9 1895 i Ryssland.
 
Gift man (24/9 1927).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ryssland
 
Källor:
DB
 
--------
 
MVH Björn

427
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-08-01, 14:30 »
Lycke är ett så kallat gårdsnamn som man i Malung och i övriga Övre Dalarna bland dalfolk med anknytning till bygden bär före sina förnamn. Anklnytning till Bohuslän finns därför inte.
 
Namnet har med Lyckan att göra. Det var en gårdsklase, med 1-2 gårdar i äldre tid, före 1700-talet, såvitt jag kunnat se i mantals(skatte)längderna.
 
Gårdsklasen Lyckan finns inte kvar i dag, men låg söder om Jannesgården i Tällbyn där kolrikt kulturlager hittats. Nuvarande Tällbyns gamla plats har legat vid Massbäcken där lämningar efter myrjärnsblästor och slagghögar hittats. Detta enligt Mass Evald Henriksson uppger Josef Sjögren i Acta Genealogica Malungensia, sidan 283. Någon gång under 1600- eller 1700-talet försvinner namnet Lyckan ur skattelängderna. Jag har inte haft tillfälle att undersöka detta närmare när det sker. Men det verkar inte osannolikt att det sker i samband med att bosättningen i Lyckan överges för bosättning på annat håll. Flytten skulle då tänkas ha gått till Storbyn där gårdsnamnet Lycke finns belagt under 1800-talet i husförhörsböckerna. Storbyn ligger för övrigt norr om Tällbyn. En studie av mantalslängderna skulle kunna visa släktsamband mellan Lyckans invånare och folket på gården/gårdarna Lycke i Storbyn (senare även utlyttad till Grimsmyrheden). Men en sådan  undersökning har inte gjorts såvott jag vet
MVH Björn

428
11 Föremål / Ring i örat, 1600-tal
« skrivet: 2012-07-27, 09:37 »
De flesta av porträtten av Shakespeare är målade EFTER hans död. De är därför inte pålitliga som källa gällande eventuellt ringbärande.  
 
Det finns dels en målning (den berömda som har en ring), dels ett mycket mindre känt porträtt (inte målning) och tittar man noga så saknas örsnibb på den ena målningen, men finns på den andra. Även andra detaljer på ansiktet skiljer.  
 
Den mer okända porträttet offentliggjordes först för några år sedan.  
 
Anledningen till att det hållits hemligt skall vara att Shakespeare och hans privata krets önskade vara hemliga pga utövande katolicism med gudstjänster i en (privat) gårdskyrka med insmugglade präster. Shakespeare skall ha varit katolik och den släkt som äger porträttet var -  och tror jag är fortfarande katoliker. Det var en förmögen familj med kontakter ibland skådespelare och konstnärer som skaffade tavlan. Just i den trakt som Shakespeare anses komma ifrå, så är ovanligt många katoliker ännu under tidigt 1600-tal. Då det var straffbart att utöva katolism så är det ett tungt argument för att det är denna avbildning som skulle vara den rätta och inte den mer kända med tydligt guldörhänge som många menar egentligen föreställer en adelsman.  
 
Men striden om vilken bild som är den rätta anses inte avgjord än vad jag förstår.

429
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-06-29, 10:15 »
Finnarna i det här fallet var s k skogsfinnar som traditionellt sett hade sitt granskogssvedjebruk med sådd av svedjeråg,  s k huuhta-teknik. Så de flesta kom ifrån Savolax eller ifrån de norra delarna av Tavastland som under tidig medeltid hade varit öde, men koloniserats av många savolaxare. Även en del karelare från Karelen tycks ha kommit till Sverige, men de är - tror jag inte lika många familjer. Går alltså att begränsa en del.  
 
www.finnsam.org finns mycket information och uppgift om forskare och vad de gör. Jan Myhrvold m fl har sökt efter de äldsta beläggen för resp släkt i Sverige-Norge och även sökt koppling bakåt i Finland i sitt namnprojekt Skogfinska släktnamn. Just i början av 1600-talet finns det många man i mantalslängden där husbonden antecknas vara borta. utflyttadm, rymd eller liknande. De har då tagit sig till Sverige eller kanske till annat område som tex karelen. Många var trötta på de ständiga krig och oroligheter som fast då. Värst var klubbekriget.  
 
mvh Björn

430
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 oktober, 2012
« skrivet: 2012-06-28, 10:04 »
Monika, Finland hade samma folkbokföring som Sverige eftersom riket var ETT vid denna tid. Husförhörslängderna kallas dock oftast för kommunionböcker, men var ungefär samma sak och hade samma syfte. Samma lagar gällde och finnarna var även (till skillnad från under 1500-tal och i vart fall tidigt 1600-tal) ordentligt representerat med riksdagsmän när Riksdag hölls i STockholm som även var Österlands huvudstad.  
 
En del arkiv har förstörts men åtskilliga församlingar har mycket gamla kyrkböcker kvar. Allmänt sett förstördes dock mer av församlingsarkiven under krigen på 1700-talen än under 1900-talen.  
 
Här finns information; http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/indexr.html
 
Och en databas finns här; http://hiski.genealogia.fi/historia/indexr.htm
 
Mvh Björn
 
PS Österland var beteckningen under medeltiden på dagens Finland och Finland syftade ursprungligen bara på landskapet Egentliga Finland. DS

431
Norra Råda / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-26, 12:47 »
Nej Benal kommer av Bernhard, inte av Bengt! Namnet finns i Långav i Dalby i tre generationer.  
Oftast är det den lokala namnformen med Benal men ibland kallas de för Bernhard. Mvh Björn

432
Nedre Ullerud / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juni, 2012
« skrivet: 2012-06-04, 11:13 »
Hej!  
 
Vill göra er uppmärksamma på att Nils Johan Högberg enligt Emihamn hade minst en medåkande på färden.  
 
Tydligen har Emigrationsregistret i Karlstad information om båda makarna/makarnas utvandring.
 
mvh Björn

433
Inger Holmertz Olsson!  
 
Du kan försöka få tag i Ingemar Goliath (sök på hitta.se, finns bara en med det namnet). Han driver ett forskningsprojekt angående bosättning i Pommern under 1600-talet, eftersom det i slutet av århundradet flyttade in bönder från Dalarna efter Svenska Pommerns generalguvernör Nils Bielkes initiativ. Bielke hade - om jag minns rätt - tidigare varit landshövding över Kopparbergs län.  
 
Har du tur så kanske Goliath känner till något om den utvandring från Dalarna som gått till Estland också. (förutsatt att den verkligen ägt rum, med all respekt - ibland stämmer inte de muntliga traditionerna med verkligheten)
 
mvh Björn

434
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 18 september, 2012
« skrivet: 2012-05-11, 08:52 »
Ett förslag: Om ni har datum för avrättningen, så kan ni lägga in lite av denna information under avdelning Avrättade i Rötter. Med länk till övrig info på denna tråd.

435
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-05-10, 08:40 »
Hej igen!  
 
Bergsmän kunde både vara arbetare och föetagsledare samtidigt, men de ägde alltid andelar i gruvorna och/eller gruvhyttorna. Under senmedeltiden och särskilt 1500-tal och senare upphör de med att arbeta kroppsligen med malmen. Bergfrälse införs också. Det var ett s k halvfrälse, dvs mittemellan allmoge och frälse (adel). Vissa skattefrihetr alltså. Elisabeth Hemström i Falun kan mycket om det här. hon jobbar på biblio9rteket i Falun och kan mycket om Svinhufvudsläktyen också. Falun har också ett förmnämligt gruvmuseum invid och på Världsarvsmuseet i Falun. Falu Koppargruva är världsarv. Redan på 1600-talet besökte en kines Falun och gruvan var känd redan då i Kina. (finns i bevarad besöksbok)
Och sedan finns det fullt med mindre gruvhål i trakten också förstås.  
 
I Malung har vi kvarnstensbrott av internationell dignitet, i klass med Selbubrotten i Norge och kanske lite mindre stora än de som finns på Vestlandet i Norge. Finns information om detta bl a på malung-salen.se under KULTUR.  
 
mvh Björn

436
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-05-07, 18:17 »
Hej!
 
Nej, 1851-12-26 är nog fel - ska nog inte vara där alls. Fanns text där förut men blev uppflyttat, bortredigerat.  
 
Anders Gabrielsson var son till bonden Gabriel Larsson (Fahlander) i Östra Fors och barnbarn till prästen Laurentius (Lars) Fahlander och dennes hustru som var dotter till bergsmannen Vallen Ingelsson i Kopparbergs socken nära Falun och som här förgreningar bakåt till Svinhufvud. DEt finns en stor bok om släkten/ätten Svinhufvud som Elisabeth Hemström skrivit. Prästen själv var son till en skräddare Anders Persson vid marknadsplatsen Falan, där senare staden Falun kom att ligga. Om prästparet finns mycket på nätet och i litteraturen.  
 
 
Bl a här:  
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/23278.html?1269079979
 
och här (antavla, se nr 574 Vallen Ingelsson [Svinhuvud] för mer information):  
 
http://www.genealogi.se/dalarna/klara.htm
 
Karin Halvardsdotter borde vara det riktiga. Sjögren var noga, men i alla trycka verk brukar det ändå komma in fel. Nej, kyrkoboken gäller före Sjögren. (Helst skulle det vara samtida notiser, nu är det väl frågan om notering om henne i dotterns dödboknotis. Om den är gjord efter branden (som skedde år 1797) så är det en större osäkerhet - baserades då på vad man mindes då äldre böcker förstördes. Tur i oturen var att tre kvarglömda böcker som alla började i slutet av 1770-talet fanns i sakristian och inte i prästgården.
 
Kyrkoherden och hans son Anders Fahlander finns att läsa i Gunnar Ekströms; Västerås herdaminne (den del som gäller 1600-talet). Ett liten del finns också separat med sigill och porträtt av gamla präster och prästfruar.
Utg: Västerås stift.  
 
Skinnarebygd, nej så långt har jag inte tänkt ännu. Kanske några bilder då.  
 
Uppe i norr, vid ett av källflödena finns det något som heter Stöa kanal. Kanske förbinder den Västerdalälvens källflöde Görälven med Trysilelva-Klarälven! Men Åmot ligger vid Glomma, så svaret är nej på din fråga.  
 
mvh Björn

437
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-05-04, 21:03 »
Detta är uppgifter ur en databas som jag har. Uppgifterna har jag och Gunnar Trond vaskat fram (alla uppgifter är INTE kontrollerade i vigselbok, t ex mer exakt tidpunkt för vigslar 1817 bör finnas, medan vigselbok för 1747 tyvärr är borta pga brand och inga extra böcker fördes heller). Många uppgifter har jag fått fram från Olof Janbells släktforskararkiv, särskilt då när det gäller ogifta eller barnlösa par. Släkten till Nisbel Nils Jonsson följer här;  
 
Farfars far: Isac Börielsson: I mantalslängd för år 1742, Far till Nisbel Nils Isacsson enligt Josef Sjögren, AGM sidan 350, se Wallerås nr 17.  
 
Farmors far: Halvar Jonsson, Östra Fors, Malung.
Farmors mor: Karin Hansdotter, Östra Fors, Malung.
 
Farfar: Nissbel Nils Isacsson, född 1712-11-07 i Stora Mohn, Malung. Död i Vallerås, Malung 1804-02-04. Gift 1747 med :
Farmor: Brita Halvarsdotter, född 1728-08-15 i Östra Fors, Malung. Död i Vallerås, Malung 1808-07-02.  
 
 
Far: Nisbel Jonas Nilsson, född 1758 i Vallerås, Malung, död 1816-07-04 i Vallerås, Malung. Jonas finns i intresseboken som låntagare nr 62 (1798-1805) och nr 83 1805-06). Årtalen är startdatum och slutdatum för skuldebreven. Gift 1793 med  
Mor: Kerstin Larsdotter, född 1771-04-05 i Vallerås, Malung, död 1813-10-24 i Vallerås, Malung.
 
Faster: Nisbel Marit Nilsdotter, född 1747-11-19 i Vallerås, Malung, död 1824-11-30 i Vallerås, Malung. Gift 1776-05-19 med :  
Torp Hans Andersson, född 1753-11-04 i Vallerås, Malung.  
Kusiner: Torp Nils Hansson, född 1785-05-02 i Vallerås, Malung, död 1837-08-30 i Öster Nora, Uppland. Se Vallerås IX:57 i AGM. Han var gift 1815 med Annika Marit Gabrielsdotter, född 1784-04-08 i Vallerås och död 1868-03-21 i Vallerås. Med henne hade han minst 5 barn födda mellan åren 1816-1827. Marit född 1816-08-26, Hans född 1819-07-18, Karin född 1822-02-27, Gabriel född 1824-05-28 och död 1857-03-02 (Se AGM Vallerås nr IX:76 samt Nils född 1827-04-26.  
Torp Kerstin Hansdotter, född 1787-11-24 i Vallerås, malung. ogift.  
Torp Anders Hansson, född 1790-07-23 i Vallerås, Malung, död 1829-03-29 i Vallerås. Gift 1812-11-01 med :  
Id Anna Ersdotter, född 1784-02-19 i Jägra, Malung, död 1866-03-31 i Vallerås, Malung.  
Barn (5 kända, följer här): Torp Marit Andersdotter, född 1813-08-07 i Vallerås, Malung, död 1879-02-18 i Vallerås, Malung. Gift 1835 med :  
Gösta Hans Hansson, född 1791-09-20 i Vallerås, Malung. död 1869-10-30 i Vallerås, MalungSe AGM Vallerås nr IX:91. Paret hade tre barn, varav Anders född 1854 emigrerade till Australien 1886.
Torp Brita Andersdotter, född 1815-06-06 i Vallerås, Malung, död 1898-03-29 i östra Fors, Malung. Gift 1841 med :
Ingeborgs Ås Erik Gabrielsson, född 1814-07-17 i Östra Fors, död 1890-03-14 i Östra Fors. Se AGM Östra Fors nr IX:132. Paret hade 8 barn varav Ås Ingeborg f. 1856 gifte sig med Bengt Hans Bengtsson  IX:146. En annan dotter, Ås Anna, född 1846-01-06 i Östra Fors, Malung, död 1891-05-31, Malung, blev gift 1873 med Torris Daniel Gabrielsson, född 1846-05-17 i Malung, död 1919-08-16 i Malung.
Torp Hans Andersson, född i 1817-04-08 i Vallerås, Malung,död 1881-03-13 i Särna socken. Troligen boende på Johans-gården. Han flyttade till Grimsmyrheden. Se Se husfb 1876-1885. Grimsmyrheden. Han kallades för N:o 10 Hane. Han hade varit korporal. Brodern Erik var gift med en syster till Hans' hustru Anna (Marit). Gift 1838-11-04 med :  
Johans (Hane) Anna Andersdotter, född 1815-12-07 i Storbyn, Malung, död 1883-06-28 i Grimsmyrheden, Malung. Född utom äktenskapet.  
Barn: Johans Anna Hansdotter, född 1838-12-02 i Grimsmyrheden, Malung, död 1914-03-12 i byn Grönland, Malung. Gift med Nisslass (Niss) Per Matsson, född 1828-03-23 i Grönland, Malung, död 1905-01-28 i Grönland. Paret hade sex barn födda mellan 1862-1874, varav två var ogifta, Niss Hans Persson, född 1864-09-12, död 1924-11-06 och Niss Per Persson, född 1866-12-24, förolyckad 1899-11-19 genom drunkning i Västerdalälven utanför Grönland.  
Torp Erik Andersson, född 1820-12-11 i Vallerås, död 1887-09-17 i Vallerås. Se AGM Vallerås nr IX:112, sidan 360. Brodern Hans var gift med en syster till Eriks' hustru Marit (Anna). Gift 1842 med :  
Johans Marit Andersdotter, född 1820-03-15 i Grimsmyrheden, död 1875-04-11 i Vallerås.  
Torp Anna Andersdotter, född 1827-02-27 i Vallerås, Malung. Ogift.
 
Farbror: Nisbel Hans Nilsson, född 1766-06-00 i Vallerås, Malung, död 1840-05-23 i Vallerås. Se AGM IX Vallerås nr 62. Gift år 1794 i sitt första gifte med :  
Åker Marit Matsdotter, född 1765 i Jägra, Malung, död 1803-10-04 i Vallerås, Malung. Paret hade minst två barn;  
Kusiner: Nisbel Nils Hansson, född 1794-09-24 i Vallerås, Malung, död 1854-03-10 i Vallerås, Malung. AGM Vallerås nr 74, sidan 356. Gift 1821 med Käder Karin Olsdotter, född 1796-02-18 i Vallerås, Malung, död 1838-03-15 i Vallerås, Malung. Paret hade minst 4 stycken barn. Marit (1823-1896, se AGM Vallerås nr 139a sidan 363) gift med Lissmyr-Nisbel Jonas Jonsson, född 1829-02-05 i Gärdås, Malung, död 1911-01-29 i Vallerås, Hans (1826-1904, se AGM Vallerås nr 134, sidan 363.) gift med Sigrid Olsdotter, född 1823-10-15 i Dalby, Värmland, Olof (1832-10-01-1913-02-01) gift 1857 med Ingeborg Mattsdotter, född 1822-10-21 i malung, död 1916-11-16 i Vallerås och Kerstin född 1837-02-28. Efter de två förstnämnda barnen finns det många ättlingar i dag. Bland dem finns Nisbel Marits (1823-1896), son Nisbel Olof/Olov Jonsson, född 1856. Han och hans från Dalby (Värmland) bördiga hustru med barn etc, finns i ett fotoalbum som jag har studerat och skannat av bilderna på. Ett foto från ca 1885 visar Olof och tre av hans fyra bröder som poserar med typiska skinnarredskap. Jag håller på och identifierar bilderna så gott jag kan, men ska ta hjälp av malungsbor i Nisbel- och Hampussläktenrna framöver.    
Nisbel Marit Hansdotter, född 1801 i Vallerås, Malung. (saknar mer data)
Nisbel Hans Nilssons  andra gifte var år 1804 med :
Back Anna Bengtsdotter, född 1770-11-02 i Södra Mon, Malung, död 1852-04-06. Paret hade minst två barn;  
Nisbel Isac Hansson, född 1806-09-03 i Vallerås. Gift 1837 med :  
Brita Larsdotter, född 1790. Paret var barnlöst och saknas därför i AGM.
Nisbel Jonas Jonsson, född 1812-01-21 i Vallerås, Malung. Se AGM nr IX:100, sidan 359. Gift 1843 med :  
Björns Anna Ersdotter, född 1816-07-13 i Gärdås, Malung. Familjen flyttade år 1864 till Falun. (I Falu stad (Falun) finns församlingarna Stora Kopparberg och Falu Kristine.)
Barn, minst tre stycken; Anna född 1844-04-05, Hans född 1846-06-05 och Brita född 1848-06-13.  
 
Syster: (kända syskon, fler kanske finns i födelsebok?):  
Nisbel Brita Jonsdotter, född 1794-04-01 i Vallerås, Malung, utflyttad till Ovansjö år 1840. Gift år 1817 med  
Nisbel Olof Halvarsson, född 1787-12-17 på Nisbeltorpet, Ryan, Malung, död 1827-04-04 i Långserud, Värmland (del av Säffle kommun idag).  
Systers barn: Nisbel Kerstin Olsdotter, född 1817-04-21 i Vallerås, Malung
Nisbel Halvar Olsson, född 1820-09-11 i Vallerås, Malung
Nisbel Brita Olsdotter, född 1823-09-27 Vallerås, Malung
 
Syskon: Nisbel Lars Jonsson, född 1798, död 1809 i Vallerås, Malung.
Nisbel Jonas Jonsson Dansare, född 1807-08-03 i Vallerås, Malung.
 
Ansökare (proband): Nisbel Nils Jonsson: till Åmot, Norge år 1831.
1851-12-26
 
PS Vill passa på och nämna att byn Vallerås heter Vallros på malungsmål. Byn Jägra heter Jägär på malungsmål. Målet är ett av de övre dalmålen som egentligen är en mer oförvanskad svenska än riksvenskan som t ex tappat sitt tjocka l. Men även i Malung försvinner t ex ackusativ- och dativformerna ur bruk nu och många av de yngsta talar inte så mycket mål. Men hos de infödda 40-talisterna i Malung talar en mycket stor del mål. Norska kan därför ibland vara lättare att förstå för utsocknes svenskar än malungsmål. Men återigen - det beror på hur mycket ord i målet som personen kan. Oförvanskad älvdalska (Dalarna), listermål (Blekinge) och överkalixmål (Norrbotten) är ännu svårare för utsocknes svenskar att förstå. I Finland är Närpes en svårt mål. De här målen liknar 1300-tals svenskan och naturligtvis isländskan. DS
 
mvh Björn

438
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-04-27, 17:34 »
Om familjen se Vallerås nr 39 och 17 i Sjögrens Acta Genealogica Malungensia. Tryckt verk bör kollas upp p ga tryckfel och så. AGM har med det som dödböckerna berättar. men  det är kompletterat med publicerade bomärken (hundratals) och sammanställning 8sammafattning av bouppteckningar och ur intresseboken (sockens skuldbok). Pappan Jonas Nilsson finns i intresseboken som låntagare nr 62 (1798-1805) och nr 83 1805-06). Årtalen är startdatum och slutdatum för skuldebreven.
 
Om byn, släkter finns det att läsa i årgång 1948 och 1949 av Skinnarebygd. Se  
 
http://www.malungsmal.se/skinnarebygd/search.php
 
 
Farbrodern Hans Nilsson (död 1840), se AGM nr 62 är stamfar för Nisbelsläkterna i Vallerås idag medan pappa Jonas' barn tycks ha dött utan barn eller bortflyttat.  
 
Om Nisbelgårdar idag, se boken Vallerås by utgiven år 2001, särskilt sidorna 125-135.  
 
mvh Björn

439
Kristinehamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-07-15
« skrivet: 2012-04-24, 10:36 »
Kristinehamn förkortas ofta på olika sätt. ofta med Ch istället för K.
 
mvh BS

440
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-07-12
« skrivet: 2012-03-28, 09:57 »
Hej!  
 
LB kan också betyda likbok, dvs död- och begravningsbok.  
 
Ja, jag har ***** över att Genline håller på och envisas med föråldrade beteckningar. Detta då det orsakat mig onödigt tidsspill. Är det så svårt för Genline att byta till de rätta beteckningarna?
 
mvh Björn

441
De femmänningar som det omtalas här var extra soldater, uttagna genom extra roteringar. Det skapades genom kungliga order extra roteringar i från Sveriges olika socknar och stadsförsamlingar. En av dessa gällde tillsakpandet av särskilda femmänningskompanier och -regementen sedan man dels förlorat många soldater ute i fält så många hemmavarande soldater också måste utomlands. Då måste hemmaförsvaret säkras och då blev det denna lösning.  
 
mvh Björn

442
Kommentar: Tider betyder i detta fall nyheter, jämför namnet med en känd dansk tidning hade fram till namnförkortningen år 2011, Berlingske Tidende.  
 
Ordet ingår också i ordet tidning för övrigt!
 
mvh Björn

443
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-03-02
« skrivet: 2012-02-09, 08:37 »
Hej, ifall detta kann vara av intresse nämner jag att det finns ett inlägg i smedforumet Vallon- och smedsläktforum om en släkt Skjutare; http://www.vallon.se/discus/messages/1365/3988.html?1288536095
 
Den som skrev inlägget 2010 har en mejladrss som finns kvar där. (har inte hittat en särskild släktdiskussion om Skjutare här under Anbytarforums egna smedtrådar.)
 
mvhj Björn

444
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-02-06, 08:43 »
Anders Larsson menade jag i mitt inlägg Anders Larsson ifrån Sillerö - skulle det ha stått, inte Olsson.

445
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-02-03, 11:04 »
Silleröboken tror jag är slutsåld men hör med Malungs Bokhandel, tel 0280-10079. Antikvariat finns, se antikvariat.net t.ex.
mvh Björn

446
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-02-03, 11:02 »
Siffran 3 var bara till för att räkna antalet hushåll i byn Sillerö. Lissel är gårdsnamnet. Lissel Anders Larsson. Den person på samma uppslag som är husbonde i hushåll nr 4, Gamla Norman Jonas Larsson, kan vara en bror! Titta efter faddrar till barnen i bevard födelsebok som börjar ca 1775, ibland är far- och morföräldrar där. (Norman var ett soldatnamn tror jag så Jonas kanske var soldat före 1803.) Tyvärr ger vigselboken bara information om att Kerstin Olsdotter var ifrån Bjuråker och Anders Olsson ifrån Sillerö. Om brudens giftomänh står bara Föräldrarne utan att deras namn anges!  
Mantalslängder kan ge något. Liksom domböcker som tar längre möda att läsa men ger ännu mer info. Nu är både Olof och Lars vanliga namn men kanske.  
mvh Björn

447
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 10 oktober, 2012
« skrivet: 2012-02-02, 07:54 »
Hej Gerd, vilket volymnummer är det? AI:?A, där mitt frågetecken står för siffran du har utelämnat/glömt få med.  
 
Boken Med rötter i Sillerö kom ut år 1992.
 
mvh Björn

448
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-04-13
« skrivet: 2012-01-31, 17:48 »
Mats, stt tips - gränsande till Nor församling finns Frykerud församling ( i alla fall innan alla sammanslagningar började för ca 10 år sedan).
 
mvh Björn

449
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-04-13
« skrivet: 2012-01-30, 11:20 »
Beryl det är säkert samma person. Namnet Sven var ett vanligt förnamn inom den stora smedsläkten Hult. I äldre tid faller ofta smednamnet bort när personer slutar med smedyrket och/eller flyttar till en ort utan anknytning till smideshantering.  
 
Släkten redogörs i en av de två böckerna Släkter, del 1 -2 utgiven av Sveriges släktforskarförbund för några år sedan. Kanske kan den köpas på bokhandlen Rötter ännu. Antikvariat och biblitoek kan ha den också.  
 
mvh Björn

450
Äldre ord L - Ö / Sel eller seland
« skrivet: 2012-01-27, 16:32 »
P g a erosion orsakad av ändrat lopp i älvfåran kunde mark spolas bort. Detta har hänt t ex i Mora och Leksand i Dalarna och i Ekshärad i Värmland (del av byn Haras mark försvann ca 1750 - skattemantalet nedsatt). I dalasocknarnas fall försvann t o m hela byhemman. Skattetalet blev då noll och byn nedlagd som enhet och så fördes kvarvarande ängar och åkrar till grannbyarna efter att laga tings beslut. Grannbyarnas skattetal utökades då, antar jag.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-01-27 16:35)

451
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-26
« skrivet: 2012-01-26, 10:58 »
Hej Monica.  
 
Håkan Jönsson Trana/Tranfeldt var i från Möre i Dalby där han troligen är född - har bara 1744 som födelseuppgift och avled någon gång 1806-1810. Föräldrar var Jöns Olofsson, född 17070222 i Möre, död 17730513 av rödsot i Möre, begraven 17730523 i Dalby. Gift 17320227 med Håkans mor Karin Jakobsdotter, född 17070306 i Norra Persby, död 17610207 i Möre av svullnad och värk i lederna, begraven 17610215. Fadern Jöns Olofsson blev omgift 17620101 med Sigrid Andersdotter, född 1725.  
 
Inga tattare finns bland de av föräldrarnas anor som jag känner till, men en person kommer utanför Dalby socken och det var enligt kyrkböckerna Håkans farmor, Ingeborg Larsdotter, från Äppelbo
 
Håkan Trana i Södra Transtrand och hans son Olof Håkansson, torpägare i Backa, Dalby, född 1770 i Transtrand enligt uppgift i husförhörslängd, död i Backa, Dalby är mina förfäder. Jag känner till två bröder till Håkan.  
 
Jakob Jönsson Ljusman, född 17330205 i Möre, död 18060317 i Möre ogift, soldat, gör en malungspiga Anna Nilsdotter från Jägra, född 17310900 i Jägra, Malung, död 18010106 (troligen Rytäppan), Jägra, med utomäktenskapligt barn i Dalby - Ry Olof Jakobsson född i Transtrand, Dalby 17531101, döpt 17531112, död 18110203 Rytäppan, Jägra. Både Olof, styvfadern Jonas och hans mor levde större delen av sina liv på Rytäppan i Jägra. Modern blev gift 17590102 med kolaren, senare bonden Ry Jonas Jonson Hane, född 17310108 i Borgvik, Värmland av smedsläkt och död 18010302 i Sörbo by, Söderbärke. Se AGM Jägra nr 20 och 37. Den Brita Olsdotter som Ry Olof Jakobsson gifter sig med 1778 är antingen från Backa i Dalby eller Backa i Malung mrd Olof Nilsson och Brita Olsdotter sonm uppgivna föräldrar, född 17540414. Hon avlider i Dalby i varje fall.
 
En annan son Olof Jönsson, född 1736 och gift med en Kerstin Olsdotter, född 1732, tar över föräldragården i Möre.
 
mvh Björn

452
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2012
« skrivet: 2012-01-24, 10:07 »
Det låter som Ragnars uppgift är säkrast. Han hänvisar till Sunne födelsebok och den är förstahandskälla. Husförhörslängd och inte källangivna uppgufter blir därför mer sekundära. Bäst är om du själv kan kolla i Sunne C:12 senare förstås.
 
mvh Björn

453
Nor / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2012
« skrivet: 2012-01-23, 10:26 »
Stefan, registret ger inte spå mycket uppgifter. Vill man ha mer måste man kontakta de som registrerat uppgiften, i detta fall är det väl en institution i Karlstad. Annars kan Rickard förstås själv gå igenom rullorna från 1850 och framåt om han vill och kan.
 
mvh Björn

454
Cambou / Cambou
« skrivet: 2012-01-17, 22:40 »
Hej Karin!  
 
Var är Maria Chamers född/döpt 1650?  
 
1656 var Pierre Cambou på Lövsta bruk. Men var mäster Petter som han ibland kallas, var innan det vet jag inte. I Stockholm avlider hans fru Jeanne (Johnna) Toussaintsdotter Guillaume i slutet av 1600-talet. Kommer inte på årtal och församling just nu. Han nämnt henne under tråden för släkten Holst i ett inlägg 2006, så där står det mer tror jag. Under Ovansjö,Gästrikland har jag skrivit om Cambou, Holst och Markus Holsts svärson Johan Tyrsson som var född i Ovansjö för några år sedan.  
 
Maria Freschow är jag helt obekant med? Eller är det Treschow kanske? Det låter inte som ett vallonnamn.
 
Cambeus är en stavning som en av Pierre Cambou's två (tre?) söner kallas för. Se Kjell Lindströms Vallonsläkter under 18600-talet, del 3 (släktnamnet Cambou), sidan 59. (är lite trött så jag letar inte rätt på mitt utdrag ur boken nu för att kontrollera mitt minne)
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-01-17 22:42)

455
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-17, 08:46 »
Tyvärr kanske det var si och så med själasörjningen för prosten själv. Han uppges av Josef Sjögren (se Acta Genealogica Malungensia) ha blivit knäckt av branden och hade också knappt med kläder kvar efter att prostgården brunnit ned. Att bygga upp husförhörslängder igen är inte det lättaste, i synnerhet som man inte hade de gamla kvar som nån slags mall. Det är den förklaring jag kan se till att inga sådana böcker görs förrän 1803, ca 6 år efter branden.  
 
Däremot fortlöper födelse-, vigsel-, och dödböcker kontinuerligt. Men dessa hade glömts kvar av en prästdräng i sakristian inne i kyrkan vid tiden för branden 1797, vilket var tur i oturen. Att de bevarade husförhörslängderna börjar samma år beror på att man 1775 avslutat med att använda blanka ark som sedan för hand linjeras upp och övergått till ark med redan förtryckta linjer etc. Jämför med Lima församlings husförhörslängder (den från ca 1774 och den före 1774) så förstår ni vad jag menar.
 
MVH Björn
 
mvh Björn

456
Malung / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-16, 10:37 »
Husförhörsböcker nedbrunna med mycket annat i brand år 1797. I äldsta bok saknas hela eller delar av Äggen/Eggens by.  
 
I tidigare inlägg finns mer utförliga svar på dina båda frågor.  
 
mvh Björn

457
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2012
« skrivet: 2012-01-11, 09:08 »
Nej, tyvärr känner jag inte till detta par. Har en del anor i Norra Ny, men i Ennarbol har ingen elelr ytterst få av mina anor bott.
 
mvh Björn

458
Norra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2012
« skrivet: 2012-01-10, 08:56 »
Eftersom båda de två Anders Persson vuxit upp till tonårsåldern och äldre så kan det vara så att de är uppkallade efter varsin anfader med  samma namn. De kan vara halvbröder och den ena uppkallad efter sin farfar och den andra efter kanske en morfar. Eller hypotetistikt,ifall de bägge är halvbröder, var båda  uppkallade efter sin gemensamma farfar!  
 
Per Olofsson i Södra Loffstrand, Ekshärad född 1736 hade barn med samma förnamn. En annan ana till mig i Norra Ny hade två gånger 2 halvsyskon med samma förnamn om jag minns rätt. Rekommenderar Bengt Hildebrands klassiska bok om släktforskning som har undertiteln del 1!. (Det k9om aldig en del 2, då han tyvärr avled innan han hann göra en efterföljare.)
 
(Norra Loffstrand gränsar både till Norra Ny socken och Fastnäs by.)
 
mvh Björn

459
01) Domböcker / Renoverade domböcker
« skrivet: 2011-12-31, 02:54 »
Nej detaljer i originalen saknas ibland i renovationerna. Originalen kan t ex innehålla mer utförliga redogörelser för släkter. Jag vet också att vid ett tillfälle läste jag att det stod uttryckligen ungefär så här detta år hölls inget ting i XXXX socken. Kommer nu inte i håg socknen men det var en socken i Västerdalarna. Om hela mål saknas kan jag däremot inte uttala mig om.
 
Mvh Björn

460
Jultraditioner / Jultraditioner
« skrivet: 2011-12-27, 13:44 »
Smör äter jag till risgrynsgröten i form av en klick smör, ett smöröga i mitten av gröten, oavsett om det är jul eller inte. Har det efter min mormor som var ifrån Sör-Tröndelag i Norge. Jag vet om att vissa människor i Sverige har rabarber i risgrynsgröten som tilltugg.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-12-27 13:46)

461
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-02-08
« skrivet: 2011-12-27, 00:52 »
Om Ur mantal; det betydde att man blev avförd ur mantalslängderna eller mantalsskattelängderna på grund av fattigdom eller att man hade blivit för gammal, för mantal betyder person. Från 15 eller 17 års ålder fick man betala skatten fram til att man blev upp i 60 årsåldern, 63 års ålder var det en tid. Personskatt är det, men det registrerades per hushåll. Avförda personer fördes på särskilda restlängder, dessa finns varken mikrofilmade eller på internet vad jag vet.  
 
Mantalslängderna finns på mikrokort/mikrofilm-rullfilm och på senare tid även digitalt på www.svar.ra.se om man abonnerar på SVAR:s tjänst. Några bibliotek (ej alla) har AD, Genline eller SVAR på publik släktforskardator.  
 
Gösta Lext har skrivit en mycket bra bok om mantalsskrivningen och Riksskatteverket gav ut ett häfte som tog upp den. Släkthistoriskt Forum 2/89 var ett särskilt nr Mantalslängderna 6 Släktforskaren. Släkthistoriskt Forum kan man numera köpa digitalt på CD/DVD? de första åren av ShF här på Rötter. (hoppas jag inte tar fel nu)
 
Hinner inte med det andra nu. tyvärr.
Mvh Björn

462
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-26
« skrivet: 2011-12-08, 03:32 »
En Marcuß Knudßön [tyskt dubbel-s i originalets stavning] finns i det norska Finnemanntallet 1686 som trycktes upp 1999 av Norsk Historisk Kjeldeskriftinsitutt 1990 med titeln Finnemantallet 1686. Erik Opsahl och Harald Winge har arbetat med denna bok. På sidan 138 har man kommmit fram till Hadeland & Jevnakers prästegäld. Det 19:e av 28 hushåll i prosteriet var  
 
En Finde wed nafn Marcuß Knudßön tilholder udj Schoufen wed Langen udj Huuswer, er wed 40 aars alder som berettis, möder iche sieges at were hen til Swerrig och henter arff, er gifft med finsch quinde, hafuer werit her udj landet wed 14 aar, arbeider for huem hannem behöfuer, hafuer Trey  smaa börn, 2 sönner og 1 daater, wiedes  ellers iche noget om hannem. hafuer werit anden huer mand udj Krigs tiid.  
 
I personregistret finns det bara en person med namnet Markus Knutsson, dvs ovanstående och där anges Gran som ortnamn. 173 människor är uppräknade i Hadeland och Jevnaker prästgäld och det anges på sidan 131 i boken att listan för denna del av finnemantalet upprättades den 3 mars 1686 i Granvoldens Tingstue paa Hadeland.
 
Summarum: Han anges vara finne, född cirka 1646, vara gift med en finska, ha 3 små barn, 2 söner och 1 dotter och varit i Norge sedan cirka 1672.  
 
Stämmer gott och väl med den person som 1733 fanns i Bograngen om vi antar att han föddes fyra år före Karl Xs kröning 1654 så blir det en felmarginal till de norska uppgifterna med fyra år. (om någon ändrat X till IX av någon anledning).  
 
Rekommenderar att någon går igenom skattelängder för att söka efter denna man, så vet vi mera och kan följa honom bättre. Vore intressant att få ta del av dessa resultat här.
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-12-08 10:00)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-12-08 10:03)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-12-08 10:05)

463
Fryksände / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-12-09
« skrivet: 2011-12-07, 11:15 »
En reflektion, släktnamnet Häkkinen anser jag finns i förvanskande namnet Häggehem, omnämnt i Monica Fogelqvists inlägg 7 dec 09.58 (källa: Färnebo härads dombok 1646-04-28).  
mvh Björn

464
Karelius / Karelius
« skrivet: 2011-12-01, 09:08 »
En sådan släkt Karelius med norskt påbrå på farssidan finns i Malung-Sälens kommun. Charkföretaget Karelius finns i Lima, norr om huvudorten Malung. Ursprungligen går det även här på fadersnamnet Kareliussen/Kareliusson.  
 
mvh Björn

465
24 Rekord / När dog den siste som var född på 1700-talet?
« skrivet: 2011-11-30, 01:52 »
Munkarna tog fel på kronologin. Den Herodes som nämns i Bibeln som gossmördare dog just omkring 3 år före den tidpunkt påve Gregorius munkar satte dit. Det får anses vara en godkänd prestation ändå. Betänk att flera århundraden hade gott och man hade  t ex inget Internet och begränsad tillgång till böcker och andra skrifter som då alla skrevs av för hand. Ganska nyligen hittades en stentavla med just namnet Qvirinius, dvs ståthållaren över den romerska provinsen Syrien dit småpampen Herodes maktområde Judeen tillhörde som omnämns i Bibeln i samband med Jesu födelse. En extraordinärt stjärnfenomen sågs på himlen just år 7 f Kr och sedan var det nåt liknande ca 4 f Kr. Så exakt när går nog inte att fastställa ens för de som är både vetenskapsmän OCH troende kristna.  
 
Man har hittat en inskription i en grav, gravkista eller något sånt i Israel. Där står det att den gravlagda var Jakob, son till Josef och bror till Jesus. Namnkombinationen är ovanlig (ska vara det enligt forskare) och kan styrka att Jesus har funnits i alla fall. Men den judisk-romerske historikern Josefus Flavius' Judarnas fornminnen har sedan gammalt ansetts omnämna Jesus. Efter att ha läst en text, så måste jag omvärdera detta och anse att passagerna om Jesus är förfalskade - bl a det som kallas för Testimonium Flavium (TF). Jag hänvisar den här texten : http://www.jesusgranskad.se/Josefus.htm Samma person bakom denna sajt menar att även denna Jakobs kista skulle vara en förfalskning???
 
Intressant att Matteus 27:17 omnämner en annan Jesus, Jesus Barabbas (Barabbas betyder Fader, i detta fallet var han son till en man som hette Fader!), en judisk revolutionär och nationalist. Josefus var inte kristen och man har troligen och lagt in två passager om Jesus och en om Johannes Döparen efter år 300. För i innehållsförteckningen saknas alla dessa tre passager och dessutom säger ingen av de tidiga kristna auktoriteterna, kyrkofäderna med ett ord om att Josefus skrivit detta. Övriga personer som uppträdee som Mes´sias är Josefus ist'llet megativt inställd till. Här är det frågan om förvanskning och förfalskning i Josefus' texter anser jag. (för troende faller en tung faktabit här, men troende kan fortsätta att tro att det var 2 män som hette Jesus den gången som stod inför rätta.  
 
Det kan ha funnits mycket dokumentation om båda personerna Jesus. Vem vet? Jag tänker på att tyvärr förstörs papyrus lätt. Det var på papyrus som romarna skrev alla viktiga dokument på. Det vi har är sammanfattningar av lagar och författningar, proklamationer som höggs i sten och så avskrifters avskrifter förstås.  
 
Religion är det däremot när man kommer in på mirakler som Jesus ska ha gjort och att han var Guds son etc. DÅ är vi inne på religionens område. Nå - miraklerna har jag lite svårt att tro på, men de är nu inbakade i texterna. Även muslimerna erkänner Jesus, fast då som profet och inget annat. När ska människor sluta att tvivla på att Jesus existerat? Även Buddha har vandrat på vår jord. Det finns de som menar att Jesus kan ha vandrat till Indien och kommit i kontakt med andliga män där under de ca 20 år som är blanka år i evangelierna dvs mellan 10 och 30 års ålder. För min del håller jag det för möjligt, men inte säkert. Intressant i alla fall. Personen Jesus har existerat anser jag, min åsikt, men inget att bevisa med. Jag har min Jesustro, ibland stark, ibland svag etc, men ska inte dra den mera här.  
 
MVH Björn

466
24 Rekord / När dog den siste som var född på 1700-talet?
« skrivet: 2011-11-29, 10:26 »
Nej Kenneth, du har fel, det finns inget som heter år noll när det gäller den gregorianska kalendern! Det har bland annat att göra med att årtal från början är ordningstal. Se följande sidor:  
 
http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/arnoll2.htm
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/0
 
Annan variant mot ovan. Kan man ta 100 år om man vill före år 1 e kr och vad gäller ídag? Vilken regel har svenska historiker när de skriver om t ex det antika Grekland?
 
100 f Kr- 1 f Kr - nu blir det 100-talet före vår tideräkning, 100 år!  
200 f Kr - 101 f Kr är nu 200-talet före vår tideräkning  
300 f Kr - 201 f Kr är nu 300-talet före vår tideräkning  
 
Mvh Björn
 
Understruken text är förtydligande. Naturligtvis kan alla ha sin egen tideräkning och där ha noll med. Talet noll har indierna kommit på som koncept (tycks det som). Det var länge okänt i antiken och kom ganska sent till mellanöstern och Europa från Indien med arberna som mellanhand. (såvitt jag vet) Men indiska heliga män (guru) vet man fanns i Alexandria redan under romersk tid. Men för den gregoriska kalendern så tillämpades inte detta tal noll. Jag antar att samma sak gällde den föregående julianska kalendern som Gaius Julius Caesar fått äran av att ha skapat.  
 
Svar på min egen fråga i detta inlägg. Efter en stunds fundering framstår det senare alternativet som mest naturligt och logiskt och man slipper konstiga 99 års århundraden också. Min förmodan tills jag ev får svar som säger något annat är att detta också är historikernas linje. 99 år var lite lustigt så här sett i efter hand ... man kan bli nollställd ibland.  
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-29 10:29)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-29 20:42)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-29 20:50)

467
24 Rekord / När dog den siste som var född på 1700-talet?
« skrivet: 2011-11-28, 18:04 »
Tack för ett bra påpekande och förtydligande. Nu har jag lärt mig något delvis nytt. Kände inte till skrivsättet XXXX's så väl även om jag förstås känner igen det när du skriver om det. På samma sätt blir det i år så att vi lever i det tjugoförsta århundradet och samtidigt kan säga att vi lever på 2000-talet.
 
Gör ett par försök att tillämpa de 2 principerna på åren runt tideräkningen;
 
100-1 - första århundradet före vår tideräkning
200-101 - andra århundradet före vår tideräkning
 
100-199 är 100-talet efter vår tideräkning
1 e Kristi födelse -99 e Kr - första århundradet efter vår tideräkning; endast 99 år!
99 f Kr- 1 f Kr - 99 år blir det här, första århundradet före vår tideräkning, endast 99 år!
199 f Kr - 100 f Kr är 100-talet före vår tideräkning
299 f Kr - 200 f Kr är 200-talet före vår tideräkning
 
mvh Björn
 
/kanske denna diskussion skulle flyttas till annan plats på AF?/

468
24 Rekord / När dog den siste som var född på 1700-talet?
« skrivet: 2011-11-28, 11:58 »
År 1800 är eg. sista året på 1700-talet (1800-talet på engelska). Svensk tideräkning är inkonsekvent. Ta första århundradet, det börjar med år 1-100 och århundradet före är år 100 till år -1 eller 100 till år 1 före vår tideräkning eftersom år 0 aldrig har existerat och inte kan finnas av logiska skäl.  Den svenska tideräkningen är ologisk och gör att vi säger 2000-talet för detta sekel när det ska heta 2100-talet!

469
Musik / Bellman, Carl Michael (1740-1795)
« skrivet: 2011-11-28, 01:43 »
Bellmans anor finns publicerad i tryck någonstans. Var?

470
Allmänt / Jonas Jonæ Ræff
« skrivet: 2011-11-23, 11:45 »
Medeltida brev, dvs före 1520 finns väl i Svenskt Diplomatarium? (Riksarkivet) Skara stift kanske har Warholms/Skara stifts hedaminnes råmanusskript kvar? Och kanske finns där källhänvisningar? (Tyvärr är Skara stifts herdaminne i Warholms utgivning inte känt för att vara den mest källkrititiskt/vetenskapliga i dagens mening) Men man ska inte heller kasta ut barnet med badvattnet, det finns och kan finans vederhäftiga saker som leder en vidare till nya källor i bästa fall! Kanske t o m Vatikanarkivet har något, men då krävs lite tur? Var någon bok som jag tror finns att köpa på SVAR, www.svar.ra.se som hadlade om ett medeltida syndaregisterarkiv i Vatikanen.

471
Sunne / Äldre inlägg (arkiv) till 19 januari, 2012
« skrivet: 2011-11-18, 11:36 »
Det finns mycket på data när det gäller Sthlm. På DVD eller CD finns Gamla Stan under 750 år,  Kungsholmen-CDn, Register till Stockholms mantalsböcker 1800-1875, Skilda i Stockholm och Söder i våra hjärtan som Sveriges släktforskarförbunds kansli säljer, se Bokhandel-länken här på Rötters första sida. Men sedan säljer SVAR ytterligare skivor med SThlms-anknytning tror jag. På www.svar.ra.se finns ju deras forskningssajt också. Rotearkivet tror jag har sökbart register (helt/delvis?) på Stlms stadsarkivs hemsida  eller åtminstone på plats i arkivet. Kanske finns information frpån Rotearkivet i någon av skivorna jag nämnt ovan??
(Rotearkivets uppgifter motsvarar övriga landets husförhörslängder.)
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-18 11:41)

472
Allmänt / Avrättningsplatser
« skrivet: 2011-11-16, 09:02 »
Uppgifter om denna avrättning saknas i Rötters databas Avrättade. Vore fint om du Lennart har möjlighet att lägga in detta där också.

473
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-11-08
« skrivet: 2011-11-07, 00:35 »
Hej Tormod. Nej,jag känner inte till den skriften. Men jag kände till att Palmqvist har författat många små skrifter om Värmlands Bergslag olika socknar, Färnebo, Rämen/Rämmen m.fl. Ett besök på Karlstads läns- och stadsbibliotek är ett tips. DE borde ha försökt att få tag i alla Palmqvists böcker till sin Värmlandssamling.  
 
MVH Björn

474
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-11-08
« skrivet: 2011-11-04, 11:54 »
Boktips till Tormod:  
 
Skåltjärn i våra hjärtan  
utg av Skåltjärns Hembygdsförening, red.: Lena Brattén. 2004. A4, 102 s., ill., kartor. Kan köpas för 200 kr hos Filipstads Bokhandel, 0590-139 00 eller www.bokfilip.se  
 
Kjell G Åberg har gjort bra register till dels Färnebo härads domstolsprotokoll, dels Värmlands bergstingsprotokoll, han har sådana till försäljning. Register på person och ortnamn finns. jag har själv använt dem. Se http://www.kgdata.info/
 
Även sidan http://www.domboksforskning.se kan vara av intresse
mvh B.S.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-04 11:57)

475
Hej! Det kan stå Långebanshyttan.  Långbanshyttan finns ju i Färnebo landsförsamling. Fast mellan y och a ser det lite märkligt ut. Antar att det är dubbla t, alltså tt. Någon som vet mer?
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-02 08:41)

476
Blomskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-03-03
« skrivet: 2011-10-27, 02:52 »
Lars Sundman. Någon vigselnotis för Annikas vigsel har inte författaren tillBlomskogsboken hittat heller. Men bekräftar att Annika Nilsdotter, f. Högerud, Silbodal är dotter till Nils Eriksson och Karin Andersdotter i Högerud.
 
Tormod: Blomskogsboken har inte uppgift om någon gjord bouppteckning, det ni kallar för skifte i Norge. Av de uppgifter som fanns om Per Algotsson och hans fru fanns ingen känd ana eller släkting, finns ingen som bor utanför Blomskog. Under mitt svar till dig under Värmland: okänd ort, nämner jag Böret Olsdotter och Jon Persson som möjliga föräldrar till Böret. Men ingen av dessa eller deras barn antecknas bo nån annanstans än i Blomskog socken. Ska även nämna att Blomskogsboken även har en Jon Nilsson född 17010308 i Låbbyn och hans till namnet okända hustru. Detta par fick en son Jon 1724 som dog 17250303.
 
MVH Björn

477
Enligt Blomskogsboken är detta barn en Per, född omkring 1752. Dock tycks ingen födelsebok finnas. Men din Jon kan faktiskt vara född nånstans år 1748.  
Per Algotssons dödnotis finns, Blomskogs dödbok datum 1799-01-07. Kanske alla barnens antal eller tom namn finns med där? Födelsenotiserna för Elin 17431002 i Låbbyn (trolig dog ung) och Anders 17590202 i Vik, Blomskog har du kanske redan? Sedan Elin född ca 1751 och Anna född ca 1753. Per Prersson född ca 1752 blir bonde på Tone gård i Mon, Blomskog
 
Per var från Mon och Böret från Låbbyn, också i Blomskog. Både far och farfar till Per finns i Mon och farfars far med hustru i Sundstabyn medan hustru Börets föräldrar inte anges. Men det fanns en Jon Persson och Böret Olsdotter i Låbbyn som är troliga föräldrar.  
 
mvh Björn

478
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-26
« skrivet: 2011-10-19, 09:09 »
Hej Åke!
 
Här är en studie i mantalslängderna över Dalby socken säkert ett bra komplement som avgör vad som ska gälla. De flesta mantalslängder för Värmland är bevarade. Hustrur har en särskild kolumn i dessa skattelängder som SVAR har låtit fotografera av och digitalisera. Oftast var det ett sorgeår för änklingen, vilket var regel vid dödsfall.  
 
Sannolikt är det ett gifte med en Annika och inte två, men det förekom att man gifte om sig med en syster efter att den första hustrun dött.  
 
mvh Björn

479
Allmänt / Okänd släkting
« skrivet: 2011-10-17, 10:18 »
Hej Ingvar.  
 
Det finns ingen naturlig koppling i folkbokföringen annat än att de OM de två bröderna båda var ogifta på 1910-talet kan de ha bott kvar hos föräldrarna och då varit kvar på samma uppslag. En notering kan då finnas om brorsbarnet eftersom fadern erkänt det vara hans framavlade, men troligen inget mer. I de flesta fall finns den ogifta modern på ett anant uppslag med barnet.  
 
Under 1800-talet och i början av 1900-talet var det svårt för utomäktenskapliga att ärva, ebns efter sin föräldrar i Sverige och Norge. Detta TROR jag var upphävt under den tid bouppteckningen var gjord, d v s 1970-talet.  
 
Hur han spårades upp kan ingen svara på utan att veta vilka personer det gäller och vilka som utredde.  
 
Ofta var det en advokat eller ibland Frälsningsarmén genom deras stora internationella nätverk (de gör det fortfarande) som sökte och letade upp om släktingar fanns kvar. Släkt eller grannar kan också ha haft kontakt med brorsonen ifråga hela tiden eller återupptagit den.  
 
MVH Björn

480
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-14
« skrivet: 2011-10-13, 10:27 »
Se inlägg Ekshäradstråden 1999-07-24 av Marianne Fröding och sedan den diskussion som fökjer.  
 
Sök på Floren och Floreen och du hittar massor!
 
mvh Björn

481
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-14
« skrivet: 2011-10-13, 10:22 »
Sök på namnet Floreen här på Anbytarforum, se listen här till vänster under Funktioner. Det har skrivits förut om just denna släkt Florén som Carl tillhör.
mvh Björn

482
Husby / Husby C:1 (1653-1686) sidorna 44
« skrivet: 2011-10-12, 08:55 »
Ja, Leif, det var den skriften som jag syftade på. Där omnämns även medlemmar i Columbus-släkten.  
 
Skall nämna att det finns en del skrivet om Samuel Columbus, bl a en vetenskaplig avhandling, sök i dataabsen Libris på www.kb.se. Kommer inte in på denna sajt just nu.
 
mvh Björn

483
Husby / Husby C:1 (1653-1686) sidorna 44
« skrivet: 2011-10-11, 16:29 »
Hej!  
 
Jonas Svenonis Columbus (1586-1663) och Elisabeth Tomasdotter Barchia (1605-1647) var föräldrarna, vigda 16240625 enligt http://privat.bahnhof.se/wb231944/karlberg/pe1f8ab9d.html. Omgifte år 1648 med Kerstin Jakobsdotter.  
 
Andra uppgifter finns här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Columbus
 
Jaghar inte några egna uppgifter just nu, men de jag har kommer mest från herdaminnen. Jag har tyvärr inte forskat ingående på mina prästanor. Det finns en hel del skrivet om Samuel och Johannes Columbus, berömda söner i samtiden. jag har en del refenser till litteratur, ska finnas en intressant skrift om Husby kyrka publicerad av ett lokalt sällskap i Husby.  
 
Kyrkböcker, bouppteckningar och mantalslängder har jag m.a.o. väntat med tils vidare - men här har vi säkert guldgruva att ösa kunskap ur! :-D
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-10-11 16:36)

484
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-26
« skrivet: 2011-09-30, 11:00 »
Amnerud brukar finnas i början av boken.  
 
Nu är det så att Dalbys böcker på 1700-talet och början av 1800-talet inte har alla byar med. En bok för norra delen och en bok för södra delen fördes under några år. Men senare (när?) så har varannan bok tyvärr försvunnit. I SVAR:s sockenkatalog framgår det vilka år som finns för respektive by. Arkiv Digital tror jag har gjort en motsvarande hjälp fast digital.  
 
mvh Björn

485
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-14
« skrivet: 2011-09-28, 18:08 »
Hej Per. Ja det menar jag. Jag ber om ursäkt, jag skrev lite tokigt. Meningen Denne Jöns Jonsson ... etc skulle ha varit Denne Jöns Jonsson tycks vara min förfader och bror till Halvar Jonsson som Per Pettersson stammar från och då är Per och jag släkt.
 
Mvh Björn

486
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-14
« skrivet: 2011-09-25, 17:28 »
Hej, jag skriv fel i mitt inlägg 20110911 ovan! Jon Bengtssons äldsta son Jöns Larsson blir gift till Backen, Stackerud ... skule ha varit Jon Bengtssons äldsta son Jöns Jonsson blir gift till Backen, Stackerud ....  
 
Denne Jöns Jonsson tycka vara min förfader och bror till Per Pettersson som stammar från Halvar Jonsson och då är vi två släkt.  
 
Men sannolikt finns det fler), då ca 40 % av mina anor som levde på 1600-talet levde just i Ekshärad.
 
Mvh Björn
 
mvh Björn

487
Föreslår att ovanstående inlägg 19-22 september flyttas till tråden för Sunne församling istället. Det handlar här inte om vilken socken Årås ligger utan var på vilka husförhörsbokssidor Årås finns och i Linnaruds AVSKRIFT det finns Åråsbor med. Det är bättre för Sunneforskarna också. Trevlig helg till er alla!  
 
Mvh Björn

488
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-26
« skrivet: 2011-09-23, 14:14 »
Hej Äke.  
 
Exempelvis finnbyarna Norra och Södra Flatåsen och Öjeberget har vi i Nyskoga församling. Ev. även Mellanflatåsen? På 1700-talet fanns inte Nyskoga som församling utan då var det gamla storsocknen Ny i Älvdals härad som gällde. (Namnet Norra Ny komemr först i slutet av 1800-talet, bara så ni vet.
 
Följande byar finns alltjämt i Norra Ny som har haft finnbosättning: Norra Torp eller södra Torp har brukats av en finne och Näsberg, senare kallat Västra Näsberg är gammalt finnhemman.  
 
mvh Björn

489
01) Ortnamn A - M / Juvvasshöe
« skrivet: 2011-09-16, 13:27 »
jag undrar över norska Juvvasshöe i Lom och i Oppland med läge 1894 meter över havet. Är det ett svedjefinskt namn i detta, Juuva? Där finns en norsk väderstation där. Vad betyder ortnamnet?

490
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-22
« skrivet: 2011-09-16, 10:42 »
Nej Finland blev ryskt 1809 och ryskt storfurstendöme 1812. 1812 fick Finland en högre grad av självstyre än det haft tidigare. Norge har aldrig varit svenskt mer än att det hade UD i Stockholm och något mera. Nej Norge var i union, jämför med t ex Skottland som än idag har eget fotbollslag och egna lagar!  
 
På 1600-talet var det dödsstraff på flera saker. I början av 1800-talet var det lättare genom nya lagboken från 1740-talet och mildare praxis, även om lönskaläge, enfalt hor och dubbelt hor fortfarande var brott!  
 
MVH Björn

491
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-22
« skrivet: 2011-09-15, 11:21 »
Hej igen. Jag har nu kollat upp uppslagen i AI:10.  
 
Ja inget fadersnamn finns på Elin på uppslag 49 och inte på 61 heller. Helja/Helga född 1805 och Karin född 1808 är systrar till Elin. Det synes komma en syster Marit 1810, denna står till vänster om Elins namn på uppslag 61 i AI:10.  
 
Ja, jag har tyvärr inget säkert svar på vad som gäller för Elins pappa, Daniel eller Johan. Jag ser att en moster till Elin, Maria Persdotter (f. 1777 enl AI:10) hade ett barn, Helja Johansdotter, född 1803. Eventuellt har prästen kanske förväxlat Per Jonssons (född 1733 enl AI:10) mågar med varandra.  
 
MVH Björn

492
Dalby / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-22
« skrivet: 2011-09-14, 13:23 »
Födelsenotisen i C.2 är på sidan 133 och Elin Olsdotter står det, Olsdotter är struket och ersatt med Elin Jansdotter. Jag tror att Johan är struket (otydlig strykning dock). Hittade ingen notering om oäkta barn här.
 
I AI:8 står det barnet Elin Johnsdotter 1802. Slutsatsen är att hon INTE var barn till Daniel men däremot sannolikt till Anna. Kanske Johan var fäst med Anna.  
 
Kanske Johan dog någogon gång 1802-1805. Jag skulle leta i dödbok och i granngårdarna i Djäkneliden i AI:8 för att se om det finns en Johan Olofsson där. Det kán finnas en klarörande notering där. Även Anna och Daniels vigselnotering kanska har uppgift om första barnets födelse (om det är oäkta), var ju ett brott på denna tid.
 
Mvh Björn

493
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-14
« skrivet: 2011-09-12, 11:39 »
Jag utgår från Jan-Erik Björks avskrift av Älvdals dombok (omfattar ca 1600-1649 och redan slutsåld). Det saknas numrering och då har han givit varje sakärende ett nummer. SÅ du får räkna dig fram till rätt ärende eller få tag i Björks avskrift för snabb läsning mellan avskrift och original. Den finns nog i en litteraturlista under Värmlandsrötter skulle jag tro. Den låna / fjärrlåna på biblioteket kan man alltid göra.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-09-12 11:44)

494
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-12
« skrivet: 2011-09-12, 11:35 »
Hej igen! Tack för berömmet.  
 
Värmlands Släktforskarförening säljer Hellgrens avskrift och en del annat också, bl a Värmlands Kyrkboksregister - VKBR - CD5 - version 2
Födde/vigde/döde i olika omfattning för 46 kyrksocknar, inkl Ekshärad (men mer kommer i kommande version 3 och 4) Gå in på :  
 
http://www.genealogi.se/varmland/ och klicka på fliken postorder som finns till vänster.  
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-09-12 11:52)

495
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-12
« skrivet: 2011-09-11, 12:45 »
De i Backen, Stackerud är min mors anor (hon är dalkulla) och är några ytterst få anor hon har i 1700-talets Ekshärad. Genom min morfars mor i Dalby leder spåret till Norra Ny och lite längre bak till Stackerud. Min pappa är från Ekshärad och i Norra Ny, Framgården, Fastnäs har de gemensamma anor i 8:e generation. Lite märkligt ändå.  
Mvh Björn

496
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-12
« skrivet: 2011-09-11, 12:36 »
Sone Jönsson i Hornäs KAN vara far till Karin. Han hade flera söner enligt Mats Hellgrens avskrift Ekshärad (S) Församlingsbok 1665-1750. Född sannolkt ca 1658. I Hornäs finns Sone Jönssons son som är gift med en namne till Karin, född ca 1660 och dotter till Sone Toresson i Östra Tönnet. Sone Jönsson skall ha varit gift med en dotter till en Per Persson i Norra Loffstrand som är i roteringslängden 1640 och i mantalslängden 1641. Se Jan-Erik Björks inlägg 2007-03-24 i denna tråd. Han hänvisar till Älvdals härads dombok v-tinget 1675.  
 
Från Ekshärads äldsta husförhörslängd; Halvar Jonsson var ogift ännu 1723. Hans mor Karin antecknas vara död 1720. (dödbok 17200313 om Hellgren är korrekt nu). En Ingebohr husquinna uti Salje har en anteckning bredvid sig, jag tolkar det som fastren; faster till någon alltså. Till sist finns en Kerstin noterad medn en kommentar sok jag inte klarade av att läsa, men hon är struken. Kan vara första hustrun Kerstin Jonsdotter som ska vara död 17380207 i Stackerud.  
 
Jon Bengtssons döddatum ska vara 17150619 Stackerud enligt Hellgrens Mats Hellgrens avskrift Ekshärad (S) Församlingsbok 1665-1750. Bengt Jönsson var gift med Sigrid. I 1648 års dombok, 16 paragrafen/punkten nämns en Bengt Jonsson i Byn som ska till att gifta sig med en Marit Olofsdotter. De har begått lönskaläger men får straffet nedsatt 20 marker resp 10 marker eftersom de gifter sig. Marit Olofsdotter var dotter till Olof Torstensson i Stackerud och dennes hustru Ingeborg Håkansdotter som anges vara ifrån Hornäs.  
 
Om det är samma Bengt vet jag inte. Stackerud var ett litet ställe år 1648. Bengt KAN vara son till Jöns Sonesson i Hornäs, som var far till Sone Jönsson, den man som kan vara far till Karin Sonesdotter. På 1550-talet var Stackerud ett torp under moderhemmanet Hornäs och inget hemman. De äldsta släkterna har därför med stor sannolikthet kopplingar till Hornäs. Bengt står för gården från och med mtl 1647. I mantalängderna 1642-1646 finns istället en Ingeborg för gården istället. Det finns en Jon i Stackerud 1641-1642, men tycks vara för ung, Kanske Joen soldier i Stackerud ochi 1610 års hjonelagslängd är en fader till Bengt, men det är mycket osäkert, bara baserat på förnamn, rätt ort och ungefärlig födelsetid för Bengt. Jon soldier är troligen identisk med Jon Larsson i Stackerud, känd i dombok 1605, då han köpt jord i Stackerud av Björn i Ransby.  
 
Om Jöns Sonesson i Hornäs släktskapsförhållanden, se dombok 1648, paragarf/punkt 31.  
 
Halvard Jonssons gård i Stackerud var Framigården som även brodern Sone Jonsson född 1691, död 17150606 som var soldat kan ha brukat med troligen bara en son Sone född 17150805 efter faderns död. I mantal 1803 brukades Framigården av Per Halvarsson som bla har en sn Håkan född 1779 och en annan son Jöns. Ytterligare en bror Bengt Jonsson (1682-17401121 Hornäs) brukade sannolikt gården innan han flyttade till Hornäs på 1710-talet. Han var gift med Ingeborg Larsdotter ifrån Fryksdalen. Framigården anges vara en avstyckning av Västgården i Joh. Ericksens bok Älvdalen, alternativ titel Älvdals härad. Gårds- och släkthistoria, del 3, tryckt 1964.  
 
Bengt Jönssons gård var troligen Västgården i Stackerud och sonen Jon Bengtsson tar över denna. Dennes son Olof Jonsson (16850308-17421030) gift med Ingeborg (? Jönsdotter 16770916 i Halla?.) Han har gifta sönerna Jöns och Jon Olofssöner, den senare är dock bárnlös. Jöns är född ca 1712 och Jon 1715. Med Jöns Olofsson son Klemens går det att gå vidare husförhörslängderna. Han var född 17340315. Dottern Ingeborg Jönsdotter var född 17400402.  
 
Jon Bengtssons äldsta son Jöns Larsson blir gift till Backen, Stackerud genom sitt gifte med Karin. Svärfar är Per Andersson i Stackerud (1642-17300830) gift med Ingegerd Nilsdotter. Per var son till Anders Persson i Stackerud. Jöns' och Karins dotter Ingegerd Jönsdotter, född 1723 blev gift 17390130 med Nils Klemensson, född 17181219 Södra Loffstrand. Detta par har i sin tur sonen Klemens Nilsson född 17471202 (tvilling) som i sin tur tar över gården. Dessa nämnda par är mina anor liksom de samtida i gården Östgården (nu Uppslo), Stackerud. På Östgården levde Lars Jönsson (1627-16970131) och Elin Nilsdotter (hustruns namn enligt Jan-Erik Björk). Lars Jönsson kan även han kanske vara en son till Jöns Sonesson i Hornäs. Lars' son Håkan är förfader till min farfar genom hans fädernesläkt i Stackerud/Östra Tönnet och Lars' dotter Elin ana till min farmor genom hennes fädernesläkt i Våle! I mantalslängden 1744 är Håkans son Per brukare av Östgården som går ur släkten med Sone Persson (1793-1839) som byter bort gården ca 1830 mot en gård i Östra Tönnet, Ekshärad. Per Sonesson som brukar gården enligt mantalslängd 1803 var far till Sone Persson, född 1793 och sonson till Per Håkansson.
 
Kolla bara upp datumen ovan för säkerhets skull, vissa födelsedatum är dock endast dödboksuppgifter och jag har inte kollat födelse, vigsel och dödböcker i de flesta fall. Mats Hellgrens avskrift Ekshärad (S) Församlingsbok 1665-1750 KAN TA FEL och GÖR det ibland. Kloka kameler går till källorna som en devis löd som Riksarkivet hade på en tröja med Karl XI:s barnteckning av en kamel.  
 
MVH Björn som hade anteckningar om gårdarna i Stackerud till hands.
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-09-11 13:54)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-09-11 13:56)

497
03) Osorterat / Födelsebok 1744
« skrivet: 2011-09-05, 15:05 »
Vilken födelseort och socken är detta? Andra kan vara intresserade! Jag är det.
Mvh Björn

498
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-12
« skrivet: 2011-09-02, 10:16 »
Nja Peter Borg, det rätta är som det står överst i G A-tråden;  
 
Namnet 1789-1791 Deglunden, från 1791 Gustav Adolf. Utbruten 1789 ur Ekshärad (och Råda) som kapellförsamling, annex 1928.
 
MVH Björn

499
Varnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-08-22
« skrivet: 2011-08-22, 10:13 »
Det står Nysund Vra, där ra står i mindre stil ovanför ett förkortningsstreck. Jag tolkar det som att hon kom från Västra Nysund, alltså, värmlandsdelen av församlingen Nysund (östra delen låg i Örebro län).  
 
mvh Björn

500
Kristinehamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-02-11
« skrivet: 2011-08-17, 08:47 »
Maria Bååt under födelsenotis för Johannes, Stephan MURAEI son, född 1648; hennes dödsort WARSCHAU är detsamma som WARSAWA, Polen. Precis som en del andra höga adelsfruar hade hon antagligen privilegiet (i nöd och lust heter det för gifta par!) att få följa med sin man generalen. 1656 befann sig den svenska armén i just Polen.  
 
mvh Björn

Sidor: [1] 2 3