Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ola Andréasson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-04-04, 12:35 »
Ola, jag upptäckte samma sak i helgen och gjorde en felanmälan. De systemansvariga arbetar med att rätta till problemet.
Tack för det, Åke!
2
« skrivet: 2016-04-04, 12:18 »
Ett till problem med nya Anbytarforum: I äldre inlägg där mer än en bild lagts till, verkar alla bilder utom den första fallit bort.
Ett exempel: Landskap > Småland > Socknar > Pjätteryd - 20 juni 2013: En användare lade in några bilder från den gamla gården Gåaryd. Nu finns bara en bild på några krokusar kvar - ser konstigt ut. Den som inte sett inlägget från början undrar ju vad karlen egentligen menar - inlägget ser ut att passa bättre i ett botanikforum.
Jag kommenterade sedan de där bilderna, några dagar därefter. Nu är det kommentarer till bilder som inte längre finns - kan ge ett lite förvirrat intryck om läsaren inte vet hur det såg ut från början. (En länk till en karta jag lade in har också försvunnit.)
Jag har undersökt en del andra inlägg med flera bilder, men det verkar vara samma fel där.
Hur som helst: Jag hoppas verkligen att gamla Anbytarforum kommer att fortsätta ligga kvar online även i framtiden, så att de gamla inläggen åtminstone kan få läsas och ses så som de var avsedda att göras.
O.A.
3
« skrivet: 2016-01-25, 20:50 »
Föräldrar: Hemmansägaren Olof Persson och Thoa Jonsdotter i Starsholma Västregård. [Thoa heter egentligen Jönsdotter.]
Moderns ålder 23 år. [Hon är född 1 november 1811 - har alltså egentligen inte fyllt 23.]
Faddrar: Daniel Månsson i Kornberga, Jöns Jonsson i Kruseböke, Niklas Månsson på Algutsberg, hustru Bengta Olofsdotter i Hägdabygd, hustru Bengta Persdotter i Ebbarp Osby socken, hustru Sissa Jonsdotter i Starsholma, pigan Elsa Larsdotter i Gnubbefälle Loshult socken.
O.A.
4
« skrivet: 2015-10-06, 10:58 »
Det här utvecklade sig till en lång krönika, men frågorna var också flitigt omdiskuterade här tidigare. Om någon vill läsa vad som tidigare skrivits, finns några länkar på Loshultssidan 6 december 2012. Jag försöker avsluta med en bild på det dåtida Slähults torp i oktober 2015. O.A. 
5
« skrivet: 2015-10-06, 10:55 »
Jag fortsätter med en annan del av Slähult: Mikael Persson visade här på Osbysidan den 29 december 2003 ett domslut från Skåninge landsting 1671, som i sig innehöll en dom från 1613. Han antog att den Nils Nilsson som omnämndes där var Nils Nilsson Smed i Slähult (ca.1631-1694), utan att kunna bekräfta det. Jag har hittat en uppföljning även till det problemet, men sätter först in domslutet från 1671 igen:
Skåninge landsting 6 juni 1671 - ärende nummer 3:
Wthi sacken emillom Nils Nilßon och Truls
Jönßon ähr således afsagt.
Effterdÿ Truls Jönßon i Sleolte torp icke al
lenest bewijser sig wara arfwing och lijka
när till att börda och inlösa den Jord som
fahl blifwer uthi Sleolte Skattegård medh
Nils Nilßen; wthan och i Rätta legger en
ga[mmal] landstingsdom wthgifwen A:o 1613. d.16
octo[ber] aff då warande Landsdommare
Sahl: wälb: H. Lawe Wrne till Beltebergh der
[de beg]ge bröderne, Nembl. Nils Larßon och
Bodel Larßon som wore Nils Nilßons farfa=
[der] och Truls Jönßons Moders Morfader, ähre
[xx] kiende att wara lijka gode både att
[är]fwa, kiöpa och leija i före:e deras Feder=
[ne] gård hwadh falt blifwer; wndanta=
[ga]ndes det deras Fader Lars Nichlaßon aff
deras Möderne Jord Solt och afhent haf=
wer; Då kienner Rätten begge parter
skÿldige, så her effter som her till, sig der
effter i alla måtto att retta och förhålla, och
inge Samfrender wijdare der på att
stedas. Des till wißo etc.
(Tecken inom hakparenteser är oläsliga i originalet, men tillagda som vad jag antar där stått. När jag angett "xx" har jag inte lyckats tolka originalet alls.)
Vid Östra Göinge häradsrätts höstting 1715 ärende nr 72 sökte Nils Nilsson i Slähult lösa in 1/32 från Nils Olsson på Slähults torp, med hänvisning till att denna jord tillhört Nils Nilssons gård "i forna tider". Nils Olsson kontrade då med en äldre handling han tydligen hade i behåll:
"Innläggandes en Lagmans Rättens dom af d. 6 Junii 1671 emillan Trulls Jönsson hanns Swarfader, och Nils Nilßon kiärandens fader, hwaruti honom samma 1/32 del skall blifwet tilldömd".
Domslutet som Nils Olsson (1671-1753) hänvisade till måste alltså vara just det som upptecknades ovan. Ärendet avslutades med att rätten ansåg att Nils Olsson skulle få behålla sin jord, om han så ville.
Vid denna tid fanns som tur är bara en bonde Nils Nilsson i Slähult. Denne var född på gården 1678 och dog 1718. Han var tveklöst son till Nils Nilsson Smed, och på så sätt bekräftas Mikael Perssons antagande att Nils Nilsson i domslutet 1671 är densamme. Vidare bekräftar alltså domslutet 1671 då att Nils Nilsson Smeds far Nils Nilsson Lille i Slähult (ca.1585-1673) i sin tur var son till Nils Larsson i domslutet 1613.
Vid hösttinget 1722 ärende 28 och 77 framsteg Nils Nilssons änka Elna Jeppsdotter (1681-1749) för rätten, och förde fram krav till Nils Olsson på samma 1/32 ännu en gång. Denna gången slutade ärendet med att rätten inte ville avge något utlåtande alls.
För övrigt kan tilläggas att "Slähults torp" på den tiden inte syftade på ett torp i nutida mening, utan på en bondgård med egen mark uppförd utanför den gamla gården/byn. Den utgjorde 5/32 av Slähult, kallades senare för "Lilla Slähult" och existerar fortfarande. Den 1/32 som var så omtvistad, var åkertegar som låg närmare den gamla gården och blandade med mark som tillhörde Nils Nilsson och Elna Jeppsdotter. Antagligen har "Slähults torp" utbrutits från stamgården med Bodel Larsson som nämndes i domslutet 1613.
Om man då även beaktar vad som angetts vid jordrevningen 1671, kan man anta att Nils Nilsson-delen tillsammans med "Slähults torp" tidigare utgjort en enhet som går tillbaka på Lars Niklasson, omnämnd i domslutet 1613 ovan och före det bland annat i skattelängden 1584. Följdaktligen borde "Erikssons" del av Slähult utgjort en annan enhet, och jag vill gärna tänka mig att denna går tillbaka på Nils Rafn den äldre, känd från samma skattelängd 1584. (Hur sedan gamle Nils "Eriksson" själv kom in i sammanhanget är som bekant ett annat problem. En möjlighet är att han var svärson till Nils Rafn den äldre, och son till den Erik Persson som är känd i Marestorp åtminstone 1584-1596.)
O.A.
6
« skrivet: 2015-10-06, 10:53 »
Till Per Björnssons gård i Slähult lades senare ytterligare 1/4 av Slähult. Om även den delen ursprungligen tillhört gamle Eriksson har jag inte lyckats utröna ännu. Per Björnssons ättlingar innehade sedan gården fram till och med hans sonsons sondotter Ingrid Björnsdotter (1834-1915). Den var länge en av de största skogsegendomarna i Osby socken. Gården såldes 1914 från familjen, och styckades därefter i ett flertal mindre jordbruk och skogsfastigheter. Här under ett par bilder på hur där ser ut i nutiden. Röda manbyggnaden: Gamla manbyggnaden - såld och avstyckad till granngården omkring 1860 - bild från februari 2007. Gula manbyggnaden: Gårdens senare manbyggnad - byggd omkring 1860 ca 400 meter sydväst om den gamla - bild september 2015. O.A.  
7
« skrivet: 2015-10-06, 10:50 »
Släkten "Eriksson" från Slähult och Marestorp diskuterades flitigt här omkring åren 2000-2004. Många år har gått, men här kommer en uppföljning.
Lars Lundberg hade i en artikel identifierat Nils "Eriksson" i Slähult vid en tingsskötning 1643 med kyrkbokens Nils Nilsson Rafn i Slähult, född ca.1604 och död 1682. Den tidigare diskussionen här utgick delvis från att alla inte ville godkänna Lundbergs åsikt helt och hållet - man menade att andra möjligheter finns. Ett ärende vid Östra Göinge häradsrätt långt senare kan kanske ge lite mera klarhet i hur det egentligen ligger till. (Kanske ärendet är känt av andra sedan tidigare, men det var nytt för mig och jag tänkte därför att jag kunde låta publicera det här.)
Först en kort bakgrundshistorik: Efter Nils Rafns död innehades hans del av Slähult (3/8) av hans son Nils "Eriksson" Nilsson (1648-1696). När den sistnämnde avled övertogs gårdsbruket av Nils Rafns dotterson Nils "Eriksson" Persson (1661-1736) tillsammans med en svåger till honom. Nils Persson drog på sig skulder, bland annat till köpmannen och redaren Peter Mesterton i Karlshamn, och klarade sedan inte att lösa dem. Skulderna löstes istället av Per Björnsson (1665-1739), född i Höghult i Loshult socken och sonson till Peder "Eriksson" Nilsson i Höghult (ca.1585-1660). Efter att han löst Nils Perssons skulder, övertog Per Björnsson i mitten av 1710-talet f.d. Nils Rafns gård i Slähult.
En process inleddes 1720 där några andra släktingar, Sten Niklasson i Vigenstorp och Jöns Persson i Hamsarp, under hävdande av bördsrätt i sin tur försökte lösa ut Per Björnsson från gården. När ärendet kom upp till behandling vid Östra Göinge häradsrätt, sommartinget 1721 ärende nr 92, påtalade de båda förstnämnda ett fel som skulle ha begåtts när Per Björnsson kommit i besittning av gården, varefter de även angav följande:
"De äfwen förmena sig där till wara berättigade, Sten på sinn hustrus, och Jöns Person i Hamsarp på sinn moders wägnar: wiljandes wisa mäd ett köpebref, som Nils Persons morfader Nils Erikson Rafn den 13 Julii år 1643 ärhållet på berörde 3/16 delar af Peder Erikson i Höijalt, emot nöijaktig betalning."
(Hämtat ur den renoverade versionen av domboken i Göta hovrätts arkiv, numera på landsarkivet i Vadstena: Advokatfiskalens arkiv - volym EVIIAABB:182. Ärende nr 92 börjar på sidan 193.)
Den ovan nämnde Sten Niklasson i Vigenstorp (1686-1750) var gift med Ingegerd Nilsdotter (1692-1757), som var dotter till Nils "Eriksson" Persson. Jöns Persson i Hamsarp (1680-1762) var dotterdotterson till Nils Rafn. Att de båda hade en bördsrätt var alltså odiskutabelt. (Jorden hade under Nils Perssons tid delats i två enheter om 3/16 vardera, men deras begäran om bördsinlösen gäller båda delarna.)
Per Björnsson, tillsammans med sin svärfar bondeköpmannen Jöns Persson i Killeboda, satte som svar samman en skrift från vilket följande utdrag hämtats:
"Tÿ är min ödmiucka Begiäran till den Wällåfl:e tingz rätten, att iag som till förende förmält är, äger största Bördes rätt i samma hemman, så wähl i den första 3/16 som i den andre 3/16 delar hwilcka iag med Redbare päning:r kiöpt hafwer, och som iag till samma hemman bör wara nästa Bördes man, samma hemman som är 3/8 deller, för redbart Sölfwer och Päning:r kiöpt hafwer för gårdsens Ruinerande och klÿfwande skull, att dett af en kunde beboos, som dett i mina förfäders tijdh warit hafwer."
"Pär Biörnßons faders fader, fordom Pär Nelßon, skiötte samma hemman till sin Broder Nells Nelßon i Slähult, och ickcke till någon annan oskÿld."
(Hämtat ur inneliggande handlingar till ordinarie ting 1721: Landsarkivet i Lund - Östra Göinge härdsrätts arkiv - volym FIa:50.)
Även Per Björnssons bördsrätt var alltså odiskutabel. Ärendet slutade sedan med att Sten Niklasson och Jöns Persson inte kunde deponera de pengar som skulle behövts för att eventuellt lösa ut Per Björnsson. Rätten gav därför inget utlåtande överhuvudtaget om vem av parterna som hade den största bördsrätten.
Utdragen ovan talar väl för sig själva, men om man ändå ska lägga till några kommentarer och slutsatser:
• Jag hade hoppats att köpebrevet från 1643, eller en direkt avskrift av det, skulle funnits bland de inneliggande handlingarna, men det gjorde det tyvärr inte.
• Från dombokens text om köpebrevet fås ändå en samtida, får man väl anta, uppgift att Nils "Eriksson" och Nils Rafn verkligen var samma person. (Jag antar att det uttryckligen stod "Nils Erikson Rafn" i köpebrevet. Om det ändå inte gjorde det, kommer uppgiften från personer som bör känt till de rätta förhållandena.) Detta bekräftar alltså, enligt min mening, Lars Lundbergs identifikation.
• Köpebrevets datum 13 juli 1643 är samma datum som vid tingsskötningen där syskonen "Eriksson" avstod föräldrarnas jordinnehav i Marestorp. (Köpebrev och skötebrev är ju inte samma sak, men jag antar att där ändå fanns något slags samband.)
• Per "Eriksson" Nilsson i Höghult har alltså även ägt del i Slähult. (Jag antar efter resonemanget nedan att det var ett arv efter föräldrarna, och att Nils Rafn ärvt en lika stor del som brodern.)
• Per Björnsson angav att han inte bara hade bördsrätt till den del som hans farfar hade sålt, utan även till den övriga delen av gården. Han uppgav också att hans förfäder hade bebott gården i sin helhet. Detta kan då alltså inte syfta bara på hans farfar, utan borde gå tillbaka på hans farfars far senast. Av det drar jag slutsatsen att syskonen "Eriksson" sannolikt var barn till den man som brukar benämnas som "Eriksson" i Slähult, och är omnämnd där åtminstone åren 1610-1637.
Till sist: Jag använder själv danska namnformer på de personer som avlidit före omkring 1680, men eftersom det verkade vara standard med svenska former jämtöver i den tidigare Slähultsdiskussionen, använde även jag dem här.
O.A.
8
« skrivet: 2015-09-12, 12:40 »
Nej, några samtida uppgifter om medeltidssläkten Svarte Bagge i Osby existerar inte. C-G Liljenberg hörde olika berättelser i sin ungdom, som han sedan utvecklade och använde i antavlor han upprättade åt andra.
I en lång artikel i Osby hembygdsförenings årsbok 1970 om Hasslarödssläkten skrev han sedan själv, att han 1956 kommit fram till att berättelserna uppkommit efter litterär påverkan. Med det medgav även Liljenberg att ingen verklighet ligger bakom den påstådda Svarte Bagge-släkten i Osbytrakten under medeltiden. (Det ska kanske tilläggas också, att han före 1956 nog själv trodde på åtminstone grunderna i de där historierna.)
Emblemets/vapnets ursprung känner jag inte till. Det är kanske äkta i den meningen att det finns nutida människor som använder det, och det får de väl göra om de känner för det.
O.A.
9
« skrivet: 2015-03-24, 20:36 »
Jag tror att den Georg Lybecker du hittat vid Drottningens livregemente till häst 1658 egentligen är Georg Henrik. Sonen Georg var menig ryttare vid Norra skånska kavalleriregementet 1673, och som son till en regementschef vore det väldigt konstigt om han skulle ha en så låg befattning om han varit i krigstjänst redan 15 år tidigare.
O.A.
10
« skrivet: 2015-03-24, 13:07 »
Nu blev det väldigt konstigt här. Sidan har flyttats och det går inte att svara på Monicas inlägg under Överste Georg Henrik Lybeckers regemente, så nu hamnade det här. Kanske moderatorn kan rätta till det.
O.A.
11
« skrivet: 2015-03-24, 12:59 »
Nej, här vill jag nog inte hålla med: Georg Henrik Lybeckers son Georg gjorde lång militär karriär vid bland annat Livregementet till häst, men detta är ett helt annat regemente, som på sätt och vis fortfarande existerar. (Livregementets husarer, K 3 i Karlsborg.) Det fanns på 1600-talet flera regementen med liknande namn. Jag tror alltså inte att von Warnstedt gjort en sådan praktmiss, och dessutom upprepat den i flera artiklar.
O.A.
12
« skrivet: 2015-03-24, 11:04 »
Hej igen!
Ja, Släkt och Hävd borde gå att fjärrlåna. I seriens inledning beskriver von Warnstedt hur han arbetat och vilka källor han använt. Han verkar mer eller mindre ha dammsugit Krigsarkivet och andra arkiv i sin jakt på uppgifter. Som källor används, utöver de rullor som numera finns tillgängliga över Internet, en mängd annat material. Däremot preciserar han oftast inte för varje uppgift, vilken källa som använts just till den.
Enligt von Warnstedt tycks Leijonhufvud aldrig på allvar ha tillträtt sin befattning, och det dröjde bara lite mer än ett halvår innan han ersattes med Lybecker, men det kan säkert vara idé att ändå undersöka. Enligt von Warnstedt är några av befälen skrivna för regementet redan under 1658.
Arkiv Digital har fotograferat av ett kortregister på Krigsarkivet, där det finns hänvisningar för varje känd officer till rullor där denne förekommer. På så sätt borde man kunna hitta Lybecker före 1659, och eventuellt även se manskapet han då hade under sig. (AD har placerat registret tillsammans med serien Rullor 1620-1723, men jag har inget abonnemang just nu så att jag kan undersöka det.) Jag ser nu att även Warnstedt på ett ställe uttryckligen omnämner att Lybecker i början av 1659 överförde 140 man av det folk han redan tidigare haft till det nya regementet i Skåne.
(På några ställen kallar von Warnstedt enheten som G.H.Lybecker tidigare tillhörde för Drottningens livregemente till häst. Förbandsnamn kan variera mycket vid denna tid, men livgarde och livregemente är egentligen inte synonymer. Jag antar att han gjorde en sammanblandning i hastigheten, som inte har någon betydelse i det här sammanhanget.)
Sedan finns kanske också möjligheten att hitta von Warnstedts efterlämnade material. Det har tydligen kommit till Genealogiska Föreningen under senare år, men jag vet inte om de ännu haft möjlighet att göra det tillgängligt för forskare.
O.A.
13
« skrivet: 2015-03-23, 23:37 »
Ett litet svar till Monica, efter att vi diskuterat det här på telefon:
Ryttaren Nils Larsson tillhörde alltså 1660 Georg Henrik Lybeckers regemente i Skåne, och var då skriven för Önnestad utanför Kristianstad. Han och flera av hans kollegor återfinns året efter i Jämtland.
Du undrar först och främst kring Larssons ursprung, och sannolikt var han alltså inte skåning. De anågs då så pass opålitliga att de inte fick göra tjänst i den svenska krigsmakten, åtminstone inte i Skåne eller grannlandskapen. Max Sch?rer von Waldheim skriver i sin bok Skånska kavalleriregementet 1658-1928 på sidan 14 att delar av manskapet till Lybeckers regemente kom från tre i Skåne 1658/1659 varande utländska värvade regementen: Donas, Gonskaus och Delwigs. Möjligen kan alltså din ryttare tjänstgjort vid något av de regementena tidigare. För övrigt kan han egentligen ha kommit varifrån som helst.
Jag nämnde sedan Christopher von Warnstedts artikelserie i Släkt och Hävd 1993-1996, Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra skånska kavalleriregementet åren 1658-1709. Warnstedts historik är uppdelad på kompaninivå, och han skriver en del om det kompani av Lybeckers regemente som blev överfört till och sedan kvar i Jämtland. Jag har nu gått igenom serien en stund, och jag tror att det är bäst om du försöker få tag i den på något håll och själv får läsa den. Den innehåller nog inget direkt svar på din undran, men kan eventuellt ge nya uppslag till källor där du kan fortsätta ditt sökande.
De för dig bästa delarna är nog de i Släkt och Hävd nr 3-4 1993 (allmän historik) och nr 3-4 1995 (historik Bernhard Berfelds kompani, det som sedan blev kvar i Jämtland).
Jag ser här nu att det verkar som om Georg Henrik Lybecker tidigare hade varit kompanichef vid en enhet som von Warnstedt kallar Drottningens livgarde till häst. Det vore inte så konstigt om delar av personalen vid livkompaniet av Lybeckers regemente tidigare tjänstgjort vid hans gamla enhet. Om du kan hitta en rulla för enheten där G.H.Lybecker tjänstgjorde 1658 eller 1659, innan han blev chef för det nya regementet i Skåne, kan du alltså möjligen även hitta ryttaren Nils Larsson där. (Med livkompaniet menas regementschefens eget kompani.)
För övrigt, till moderatorn: Denna frågan rör ju egentligen inte alls Skånska dragonregementet, utan närmare vad som sedan blev Skånska husarregementet och Jämtlands hästjägarkår. Om jag vore moderator hade jag nog placerat den under en rubrik Lybeckers regemente - ryttaren Nils Larsson eller något i den stilen.
O.A.
14
« skrivet: 2014-08-05, 20:12 »
Undertecknad har också läst historien om Svend Sönnesen i Boarp och hans deltagande i kriget 1563-1570. Någon som behärskar latin kanske kan reda ut om hans dödnotis verkligen meddelar att det är just i det kriget han deltagit?
I dödnotisen nämns orden Svecis, captivus och Qvatuor annis, så jag betvivlar inte att Sönnesen varit tillfångatagen av svenskar i fyra år. Uppgifterna att tillfångatagandet skett just i Helgeådalen 1566 och att återkomsten ägt rum på våren 1571 kan jag däremot inte läsa in i den latinska texten, och får en känsla av att det är Carl Gustaf Liljenberg som på sitt vanliga manér broderat ut dödnotisens text och lagt till uppgifter som inte finns där.
Jag håller inte Krister Franks idé för alls omöjlig, men som ett alternativ skulle jag vilja tänka mig att det är under det så kallade Kalmarkriget 1611-1613 som Svend Sönnesen varit fånge. Om han var omkring 80-90 år gammal när han dog, och alltså var född omkring 1565-1575, skulle hans ålder inte utesluta att han deltagit i kriget 1611-1613. Vad gäller påståendet att fångenskapen varat i fyra år, om jag fattat latinet rätt, menar jag att det inte var ovanligt att personer som råkat i fångenskap i dåtida krig inte lyckades ta sig hem förrän flera år efter ett fredsslut.
(Jag har inte tillgång till Osby C:1 i original just nu. För att läsa Svend Sönnesens dödnotis 1653 har jag använt Ulf Svarte Bagges och Tord Jöran Hallbergs transkription från 1995, som mig veterligen brukar vara pålitlig.)
O.A.
- - - - - - - - - -
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2014-08-05 22:57)
15
« skrivet: 2014-03-31, 23:05 »
Den mycket intressanta artikeln Medaljerna för Tapperhet till Sjöss av Christopher von Warnstedt i Forum Navale 1974, innehåller både mycket fakta om utmärkelsen i sig och en matrikel på 41 sidor över samtliga av Warnstedt då kända innehavare. Om inte den gamle husaren Brodén påträffas där, kan den kanske ändå ge dig någon idé om var du kan leta vidare.
Forum Navale 1974 kan laddas ner i sin helhet som pdf från Sjöhistoriska samfundet här: Länk
O.A.
16
« skrivet: 2014-03-04, 13:44 »
Boken Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel, utgiven 1967, ägnar en halv sida åt deltagandet i pommerska kriget. 700 kronobergare ska ha överskeppats till Pommern våren 1758, inledningsvis deltagit i fältarméns fälttåg och sedan bland annat bemannat fästningen Anklam och skansen Peenem?nde. Anklam blev senare belägrad och intagen av preussiska trupper. För övrigt ska kronobergare ha förlagts i pommerska garnisoner och tjänstgjort ombord på örlogsflottan.
Boken ger inga närmare besked om var respektive kompanier deltog, något som skulle behövts för att kunna sätta in din förfader på en mer bestämd plats i sammanhangen. Kanske kan rullorna ge sådana uppgifter.
Om man vill sätta in pommerska kriget i ett större perspektiv, kan det ses som en del av sjuårskriget mellan Preussen och Storbritannien på ena sidan, och Frankrike, Österrike och Ryssland med flera (däribland Sverige) på den andra.
O.A.
17
« skrivet: 2014-01-24, 14:16 »
För att vara född i en bondfamilj i Osby under 1600-talet, hade Sune Engwall ett ganska ovanligt öde. Jag har antecknat så här om honom:
Född 1676 som Sönne Pedersen i Hönjarum, Osby sn. Son till dåvarande bonden Peder Pedersen den yngre i Hönjarum och hans hustru Karin Staffansdotter.
Studerade i Växjö från 1688, därefter i Köpenhamn och senare i Dorpat (nuvarande Tartu i Estland), där han ska ha inskrivits 1696. Blev krigsfiskal, och hade tjänst vid överste Schlippenbachs regemente. Fången vid Viborgs fall 1710 och förd först till Moskva och sedan till Kazan vid Volga i Tatarstan, där han avled 1716. [Uppgifterna i detta stycket kommer från en annan forskare, men jag vet inte ursprungskällan till dem.]
Med Schlippenbachs regemente har jag antagit avses ett livländskt dragonregemente, som värvades och sattes upp av överstelöjtnant Wolmar Anton von Schlippenbach år 1700 kort efter stora nordiska krigets utbrott. Regementet deltog i striderna i Baltikum 1700-1708, varefter det avgick till kungens häravdelning i Ukraina där det blev fånget och upplöst efter slaget vid Poltava 1709. Hur detta hänger samman med att Engwall ska ha blivit fången vid Viborg känner jag inte till.
Peder Pedersen den yngre i Hönjarum var anklagad för diverse brottsligheter som snapphane under skånska kriget 1675-1679, men eftersom han erhållit pardonsbrev blev han aldrig fälld för några brott. Han slutade som befallningsman på den småländska gården/godset Engaholm i Aringsås sn några mil norr om Osby, och skrevs där även som Per Engwall. (Vidare läsning i artikeln Snapphanen som blev landbofogde på Engaholm av Oskar Petersson i Håralycke, i Värendsbygder 1967.)
Sune Engwalls farfar, bonden Peder Pedersen den äldre i Hönjarum, var en man med stort anseende i Osbybygden och dansk patriot. Han uppgavs ha haft en viktig del i förspelet till Loshultskuppen, och besökte det danska högkvarteret vid Landskrona kort efter densamma som fullmäktig för hela Östra Göinge härad, och bad där om militär hjälp från kung Kristian V. (Därmed inte sagt att Peder Pedersen personligen fick företräde till danske kungen vid Landskrona.)
Gamle Peder i Hönjarums sonson kom alltså att göra tjänst under Karl XII, son till Kristian V:s ärkefiende Karl XI.
O.A.
- - - - - - - - - -
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2014-01-25 00:33)
18
« skrivet: 2013-11-24, 16:39 »
Ordet som Roland var osäker på tolkar jag som å banlinien, alltså på själva järnvägsspåret.
O.A.
19
« skrivet: 2013-11-15, 23:10 »
Jo, han finns där: Han är Anders Persson, född 15 oktober 1707 i Kimmelsbygd. (Se Hallaryd C:2 sidan 57.) Anders blev tidigt sänd att studera, och är därför inte antecknad i familjen 1718 i Hallaryd AI:1.
Lektorn hette egentligen Anders Hallenberg, och dog 1770. Systersonen rikshistoriografen Jonas Hallenberg (1748-1834), född som Jon Andersson och bondson på Hallaryd Norregård, tog sitt senare efternamn efter morbrodern.
Jag hoppas att detta blev lite hjälp.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-11-16 00:12)
20
« skrivet: 2013-11-12, 12:17 »
Några mer fakta och kuriosa kring Äskya, från äldre tid:
Vid storskiftet som fastställdes 1825 ägdes Äskya Västregård 1/4 mtl av Sune Jönsson (född 1772) och
1/4 mtl av Ingemar Åkesson (född 1797).
Den ena brukningsenheten (B N:1, senare betecknad Äskya 1:2) delades 1864 som jag skrev ovan i tre delar, ägda av Anders Sunesson och Jöns Sunesson (född 1805), där enhetens ursprungliga byggnader i gamla Äskya by kom att tillhöra Äskya 1:4, medan 1:5 och 1:6 egentligen var avstyckningar från stamfastigheten.
Västregårds andra brukningsenhet utgjorde på 1860-talet fortfarande 1/4 mtl, ägdes av Ingemar Åkessons son Bengt Ingemarsson (född 1821), och torde motsvara storskiftets fastighet B N:2 - sedan betecknad Äskya 1:3 och numera Äskya 3:1.
För att komma till saken, var ovan nämnde Sune Jönsson morfars mormors far till Ikeas grundare Ingvar Kamprad, och Äskya 1:4 torde alltså motsvarat den del av Äskya Västregård som Sune Jönsson innehade. Hur gamla byggnaderna på Äskya 1:4 var/är känner jag inte till, men gissningsvis yngre. Före Sune Jönsson innehade även hans far Jöns Sunesson (född 1743) och farfar Sune Jönsson d.ä. (uppges född 1706) del av Äskya Västregård. Ingvar Kamprads rötter sträcker sig alltså långt ner i Äskyas jord, och som Niclas nämnt har Kamprads förfäder alltså för länge sedan varit delägare av marken där Ikeas nya varuhus i Älmhult ligger.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-11-12 14:37)
21
« skrivet: 2013-11-11, 20:28 »
Tillägg till Runes uppgifter: Gustaf Adolf Skoglund 1912-2000 var 1980 skriven på Äskya 3:1. Åtminstone för några år sedan ägdes 3:1 av en annan Skoglund. Jag skriver inte ut förnamnet eftersom man inte får skriva om nu levande personer här på Anbytarforum. Här under en bild av Äskya 3:1 från norr, tagen av mig våren 2007:  Gården som hette Äskya 2:9 på EK 1949, har enligt 2007 års version av Gods och gårdar numera fastighetsbeteckning Äskya 2:54. Där anges bland tidigare ägare Johan Magni och Ida Jonasson. Jag vet inte hur detta hänger samman - de var ju skrivna på en del av Västregård på 1910-talet, men 2:9 var del av Östregård. Möjligen var jag fel ute när jag ville placera dem på 1:4, om de nu inte har ägt både 1:4 och 2:9. Jag har inte tillgång till Arkiv Digital just nu, så jag kan inte undersöka hur det ligger till, och ångrar nästan att jag gav mig in i det här utan rejäla förkunskaper. Här nedan en bild från nordväst med manbyggnad och uthus till den gård som på EK 1949 kallas Äskya 2:9, tagen av mig våren 2007:  Det är ju fel vinkel, men manbyggnaden på Niclas gamla bild verkar ändå betydligt bredare än vad denna nu är. Tyvärr har jag ingen bild på golfklubbens byggnader. Golfklubben kan eventuellt vara med i Gods och gårdar 2007, men jag har inte kopia av alla sidorna för Älmhults kommun i den boken. Den finns på biblioteket i Älmhult. O.A. Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-11-11 20:58
22
« skrivet: 2013-11-10, 21:17 »
Golfklubben är väl första gården på vänster sida, när man kommer inifrån Älmhult längs gamla väg 120? Detta borde motsvara Äskya 1:4 på Ekonomiska kartan 1949, som var en del av Äskya Västregård. (Äskya 1 = Äskya Västregård och Äskya 2 = Äskya Östregård.) På Niclas karta från storskiftet har delen B N:1 (senare betecknad 1:2) om 1/4 mtl, vid en fastighetsdelning som fastställdes 1864, delats i tre fastigheter: Äskya 1:4 (1/8 mtl), 1:5 (1/16 mtl) och 1:6 (1/16 mtl). Äskya 1:4 och 1:5 ägdes då av Anders Sunesson, född 1816 i Äskya, men har enligt Stenbrohult AI:16 sidan 254 senare övergått till en för mig okänd Per Jönsson i Sånnaböke. (Sunesson har för övrigt samtidigt flyttat över till torpet Möllebacken.) Enligt Stenbrohult AIIa:3 (1906-1911) sidan 441 och AIIa:5 (1911-1917) sidan 464, ägdes och beboddes 3/16 mtl Äskya Västregård då av en Johan Magni Jonasson (född 1871) och hans familj. Jag har inte granskat Äskya genom alla längderna från 1860-talet till 1906, men menar att Jonassons del antagligen motsvarar Äskya 1:4 och Äskya 1:5. (1/8 + 1/16 = 3/16) Om Jonasson med familj sedan är med på den gamla bilden, det har jag däremot ingen åsikt om. Detta blev nog en ganska invecklad utredning, som fastighetsutredningar ibland blir. Förhoppningsvis går det att följa mitt resonemang ändå... För övrigt har jag inte någon vidare koll på golfklubbens byggnader, så jag kan inte uttala mig om deras föreningslokal liknar den på Niclas bild. O.A. (Jag provar att lägga in Äskyas inägor från Ekonomiska kartan 1949 här nedan. Om man vill jämföra med Niclas karta från storskiftet, är den sistnämnda vriden ungefär ett åttondels varv moturs. EK har som vanligt norr rakt uppåt. På denna finns också en fastighet Äskya 3:1. Detta torde vara gamla Äskya 1:3, som sammanfogats med en del av Äskya 2 (Östregård). Sådana fastigheter brukar då, lite ohistoriskt, få ett helt nytt grundnummer, trots att Äskya egentligen bara bestod av två jordeboksenheter.)  (Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-11-10 23:16)
23
« skrivet: 2013-08-13, 11:51 »
Här torde öde innebära att bönderna i fråga inte hade kunnat betala sin skatt eller ränta för 1676 - antagligen i samband med krigshändelser. Det innebär antagligen inte att hemmanen varit öde i nutida mening, alltså obebodda. Jag tolkar listan som att Jon i Sköldsbygd missat skatten för halva hemmanet, Per Jonsson i Slagersköp för en fjärdedel osv. Personerna som omnämns har alltså varit skattskyldiga för hemmanen 1676, men kan mycket väl ha varit bosatta där både före och efter det året. De har troligen just 1676 haft det dåligt ställt med pengar, men inget hindrar att de sedan kommit vid bättre kassa.
Fördelshemman innebär att den skatt eller ränta som respektive hemman avkastade, var förbestämd till ett specifikt militärt befäls kontanta lön. Antagligen har de befälen alltså blivit utan en del av sina löner för 1676. Hästehemmanens avkastning skulle på samma sätt gå till ett befäls hästhållning. (Inte enbart vid kavalleriet - om jag minns rätt hade även infanteriets regementsofficerare hästar.)
O.A.
24
« skrivet: 2013-06-26, 21:42 »
Den ene behöver väl inte utesluta den andre. Det är ju självklart minst två olika Jöns i Gåaryd som avses: Länsmannen Jöns Jonsson i Gåaryd (nämnd 1540) och den Jöns Jonsson som levde i Gåaryd under första halvan av 1600-talet. (Jämför till exempel inläggen här på Pjätterydssidan 12 januari 2013 av Linus Blomlöf, 3 september 2012 av Henrik Agndal och 13 juli 2012 av Niclas Rosenbalck, med flera.)
Längre fram i tiden följer ännu fler Jöns i Gåaryd: Jöns Persson (ca.1636-1701), Jöns Jonsson Gårdman (ca.1640-1704) och Jöns Andersson (1745-1807). Överhuvudtaget är det vanligt här i trakten att samma namn följer en släkt och en gård - ibland i flera sekler.
För den som kanske är intresserad kan jag tillägga att den omtalade häradssynen i Grävlingsrås finns i Sunnerbo häradsrätts dombok 1627, siduppslag 17-18. (Göta hovrätts arkiv - advokatfiskalen i Kronobergs län - volym EVIIAAAD:11.) Ärendet återkommer sedan vid ett ting i Käxnäs 31 mars 1628, där Jöns i Gåaryd och hans kusiner Jöns Clemetsson i Osnaköp och Jöns Clemetsson i Väraberga gör edgång på vad de känt till om ägandet av Grävlingsrås. (Sunnerbo häradsrätts dombok 1628, siduppslag 2-3, i samma volym som föregående.)
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-06-26 22:05)
25
« skrivet: 2013-06-23, 21:19 »
Jag skrev ovan att Gåaryd utgjorde ett rusthåll tills indelningsverket upphörde. Till det bör jag nog tillägga att man kanske inte satte upp själva grenadjären så länge - en del rusthåll sattes vakanta tidigare, och fick i stället för att hålla ryttare eller grenadjär erlägga en så kallad vakansavgift till kronan. Hur det låg till just i Gåaryd har jag inga källor tillgängliga på just nu.
O.A.
26
« skrivet: 2013-06-23, 12:45 »
Några kommentarer till Unos bilder ovan: Den nedre bilden föreställer platsen där den gamla Gåaryds gård anses ha legat, sett från väster ungefär. Av bebyggelsen på platsen återstår numera endast ett antal gråstenar av olika form och storlek, liggande på marken. Jag satte ihop en karta på Hitta.se som ska visa var platsen är belägen: Direktlänk (Förhoppningsvis funkar den som den ska - jag var tvungen att göra en ändring i kartans källkod innan den blev som jag ville.) Sedan skylten, som tyvärr innehåller en del tveksamheter: Som vi sett tidigare på denna sida går dokumentationen betydligt längre tillbaka än 1640: Jöns i Gåaryd omtalas som nämndeman redan 5 oktober 1603, en Lasse i Gåaryd är omtalad vid Älvsborgs lösen 1571 (om jag nu tolkat längden rätt), och i samband med en häradssyn i Grävlingsrås 24 oktober 1627 finns en avskrift av ett bytesbrev från 1540 i vilket omtalas hur Jöns i Gåaryd har gjort ett jordabyte med välbördige Isak Birgersson till Elmtaryd. Att Gåaryd skulle ha varit en av de största och mest ansedda gårdarna i Pjätteryds socken håller jag inte helt med om. Jöns Gårdman var förstås en ansedd person på sin tid, men för övrigt var gården enligt min mening endast en bondgård bland andra. Angående Gåaryds militära anknytning är det så att något Kronobergs Kavalleri Regemente aldrig har existerat. Däremot blev Gåaryd vid slutet av 1600-talet rusthåll vid Sunnerbo kompani/skvadron av Smålands kavalleriregemente. Detta innebar att gården höll en ryttare, inklusive häst och utrustning, mot skatteförmåner. Detta ansågs i fredstid som ekonomiskt fördelaktigt för gårdens ägare, rusthållaren, och var ett frivilligt åtagande till kronan. (Om gårdens ägare inte ville ingå något rusthållsavtal med staten, kom man istället att ingå i en rote som skulle hålla en infanterisoldat.) Beteckningen hästehemman hade inget samband med rusthållet. Det innebar att gårdens avkastning/skatt var avsedd att användas till ett specifikt militärt befäls hästhållning, inte nödvändigtvis vid de lokala regementena. I fallet med Gåaryd utgjorde detta mera en bisak - gården var främst ett rusthåll. År 1812 avskiljdes Sunnerbo skvadron och tre andra skvadroner från det gamla moderregementet, ombildades till grenadjärer (ett slags fotsoldater) och kom att bilda vad som senare benämndes Smålands grenadjärkår. Trots att Gåaryd nu alltså istället höll kronan med en infanterist, fortsatte man ändå att utgöra ett rusthåll tills indelningsverket upphörde. (De andra rusthållen i Pjätteryd socken var Klöxhult Södregård, Bökhult, Osnaköp och Abborraslätt. Flertalet övriga hemman ingick i rotehåll under Kronobergs regemente.) Den snygga teckningen av gårdsbebyggelsen är gjord av den lokale konstnären John Käll. Jag tror att han har lyckats ganska bra med att återge hur platsen såg ut i slutet av 1700-talet. Han har antagligen utgått från en karta upprättad 1797, till det storskifte av Gåaryds inägor som fastställdes vid häradsrätten 1799. Jag ska försöka få in ett utsnitt av kartan nedan. (Norr är snett uppåt vänster på den.) För övrigt var gården naturskönt belägen på en höjd med utsikt över Helge å, och platsen kan även i nutiden vara värd ett besök liksom de närbelägna Fredriksfors och Gustavsfors. O.A.  (Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-06-24 11:43)
27
« skrivet: 2013-03-30, 12:22 »
Angående personer i Stenbrohult och Virestad socknar med namnet Hempel: Jag vet inte om detta är känt bland er sedan tidigare, men på torpet Getabäck, under gården Slätthult i Stenbrohult socken, finns på 1750- och 1760-talen en ryttare/torpare Jonas Hempel som uppges född 1716 och hans hustru Greta Kristoffersdotter som anges född 1700. [Stenbrohult AI:3 sidorna 102, 296 och 436.]
Till paret är bland andra skriven som en dotter Kajsa Maria, vilken anges född 1733. När hon 17 juni 1753 gifte sig med Anders Månsson (1726-1805), bonde i Slätthult, anges hon heta Kajsa Maria Hempel. [Stenbrohult C:2b sidan 439] Senare skrivs hon som Kajsa Maria Andersdotter. [Stenbrohult AI:3 sidorna 296 och 436.] När hon dog 1 juli 1798 uppgavs att hon var född i Vedevåg. [Stenbrohult C:2b sidan 711.]
Paret har några gemensamma barn, bland andra dottern Anna Maria, född 28 juli 1739 i Lillaryd i Göteryd socken. [Göteryd C:1 sidan 384.]
Min nästkusin Cecilia har några andra uppgifter om familjen Hempel i Slätthult på sin hemsida som kanske kan vara av intresse: Länk
Förutom ovanstående har jag antecknat soldaten Jonas Hempel i Fälhult, Virestad socken, som 1708 fick en son Nils - döpt 15:e söndagen efter trefaldighet, 13 september. [Loshult C:2 sidan 40.]
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-03-30 12:27)
28
« skrivet: 2013-03-23, 20:07 »
Det var lite oväntat att det skulle finnas i närheten av den gamla platsen, men roligt att det i så fall finns kvar! Jag provar nedan att sätta in området kring Skolgatan och Danskavägen från Ekonomiska kartan 1949 - om någon vill jämföra med Niclas flygbild ovan. O.A.  (Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-03-23 22:21)
29
« skrivet: 2013-03-16, 20:31 »
I Osby AI:3 på sidan 351 finns i Östra Genastorp drängen Petter Håkansson född 1 oktober 1806 i Göteryd sn, inflyttad 1821 från Göteryd och avflyttad samma år till Dufve Mölla.
Det torde väl röra sig om Genastorps pappersbruk, senare benämnt Göta bruk, anlagt vid Helge å på 1810-talet av bonden, riksdagsmannen och häradsdomaren Per Nilsson (1769-1844) i Östra Genastorp. Olof Olcén i Killeboda anlade ett annat pappersbruk (Strömsborg) i närheten, uppströms ån på mark som hör till gården/byn Dubbarp, men det ska ha varit först mot slutet av 1820-talet.
Duvemölla var en kvarn- och stampanläggning, också den vid Helge å i närheten av de föregående, anlagd 1807 av länsmannen Lars Dufva på mark som var del av kronolänsmansbostället Hönjarum 2. Där kan jag dock inte hitta Petter Håkansson, åtminstone inte så här på stubben. (Sidan 360-361 i Osby AI:3.)
Mer info om dessa tidiga industrianläggningar i Osby hembygdsförenings årsbok 1998, artiklar Helgeå-området nedströms Osbysjön av Karin Frid och Olof Olcén - Del 2: Verksamheten utanför Killeberg av Tord Jöran Hallberg.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-03-17 11:33)
30
« skrivet: 2013-03-16, 11:42 »
Ja, intressant material du letat upp, Niclas! Den soldattorpsbyggnad som är utritad på kartan från 1914, verkar fortfarande funnits kvar 1957 enligt kartan du satte in i inlägget 12 mars 19:13. Det skulle varit roligt att veta vad som hände med den sedan, om någon känner till det.
Det blev då också klarlagt var Tjällbo låg. Kanske stämmer inte de uppgifter jag fått, att Alfred Johnsson drev en speceriaffär i Osby - av annonsen att döma verkar det ju som om han drev en herrekipering även där. Enligt skriften Älmhults köpmannaförening 1909-1999 - Glimtar ur handeln av Siv Blomqvist, låg Alfred Johnssons herrekipering i Älmhult i dåvarande Linds hus vid Stortorget. Johnsson sålde 1939 rörelsen till Helge Holmberg, som 1950 flyttade från Lindshuset till en egen nyuppförd byggnad. Holmbergs herrekipering blev tydligen sedan JC.
O.A.
31
« skrivet: 2013-03-14, 12:56 »
Några idéer om den ovan omtalade Alfred Jonsson och hans hus på Gemöns f.d. utmarker: Jag har bland annat forskat en del på Starsholma Västregård i Hallaryd socken. Denna ägdes i början av 1900-talet av Alfred Johnsson, född 1874-07-21 i Ulvberga i Hallaryd sn och död 1950-11-12 i Osby. Denne Alfred Johnsson med familj lämnade 1918 Starsholma och var därefter bosatt i Gemön i en fastighet kallad Tjällbo nr 10.
(Sidhänvisningar, som förhoppningsvis blivit riktiga i hastigheten: Stenbrohult AIIa:6 sid.170, Stenbrohult AIIa:8 sid.182 och Älmhult AIIa:7 sid.673.)
Som kuriosa kan tilläggas att Johnsson, efter första hustrun Bengta Olofsdotters död 1928, år 1931 blev gift med Amanda Wallin, änka efter den i Älmhult kände stenhuggaren Sven Wallin som avlidit 1929. Alfred Johnssons äktenskap med Wallinskan slutade med skilsmässa redan 1933. Han avflyttade sedan 1936 till Osby. I Stenbrohults och Älmhults församlingsböcker tituleras Johnsson som bankdirektör. Jag tror att det beror på att han var ordförande i Hallaryd sockens sparbank. Enligt vad jag fått mig berättat drev han en klädesaffär i Älmhult och en speceriaffär i Osby.
Jag vet inte om detta är den Alfred Jonsson som omtalas i boken Svart på vitt, eller var Gemöns Tjällbo låg, men kanske det kan vara av intresse ändå.
O.A.
32
« skrivet: 2013-01-03, 20:58 »
Jag kan inte de latinska orden efter äktenskapets längd, men här är en hastig översättning av den följande danska texten:
Blev oskyldeligen dräpt på sin kyrkväg vid Söndregård i Loshult, där han med sin hustru skulle gå från Guds hus till sitt hus, av Johan Åkesson i Gråshult, 1:a söndagen efter Trettondagen.
Sedan följer ytterligare några latinska ord jag inte kan, och sedan som du säkert redan förstått hans ålder.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-01-03 22:18)
33
« skrivet: 2013-01-03, 15:03 »
Ja, enligt hennes begravningsnotis var hon född i Kängsleboda i Virestad socken. Hennes mor Kerstina Jönsdotter dog i Loshult 4 november 1701, och uppgavs då varit 70 år gammal och född i Degersnäs i Virestad socken.
Fadern Torbjörn Jönsson har jag antecknat som död omkring 1677. (Hans begravningsnotis finns inte i Loshults kyrkoböcker.) Han var på 1660-talet bosatt i Kängsleboda, och hade efter vad jag antecknat senare gårdsbruk på Loshult 2 och eventuellt även på Loshult 7.
Jag hittar nu i rappet inte den exakta källan, men om jag minns rätt finns sedan en domboksuppgift att Torbjörn Jönssons son Jöns Torbjörnsson (ca.1664-1715), nämndeman och bonde på Loshult 7, var kusin med Jöns Persson (1665-1748) i Killeboda, stamfadern till släkten Olcén i Killeboda. Jöns Persson var definitivt son till Per Jönsson (ca.1622-1710) i Ekön och hustrun Inger Jonsdotter (ca.1630-1714). På den grunden har det ansetts att Torbjörn Jönsson och Per Jönsson skulle ha varit bröder.
För att komplicera det lite, hade den Loshultsbördige hembygdsforskaren Kjell-Gunnar Lundholm (1927-2006) i Malmö en teori om att kusinskapet istället skulle kommit från Jöns Perssons möderne i Åbogen i Virestad socken och att Torbjörn egentligen hette Jonsson i efternamn. Torbjörn Jönsson/Jonsson borde alltså enligt Lundholm ha varit helbror till Inger Jonsdotter i Ekön. Jag vet inte exakt hur Lundholm resonerade kring det där, och är inte så insatt i källorna för Virestad under mitten av 1600-talet. (Kjell-Gunnar Lundholms uppgifter enligt hans artikel Smålänningar i 1600-talets Loshult i En hälsning till Loshults församling jul- och nyårshelgen 1997-1998.)
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2013-01-03 20:40)
34
« skrivet: 2013-01-03, 12:58 »
Berts fråga om Jöns Nilsson: Eva har rätt - Rönnarp och Rönarp i Loshults gamla kyrkoböcker är det samma som det nutida Rynnarp. Stavningen Rynarp förekommer också fortfarande.
Åldersuppgifterna i de äldre kyrkoböckerna är inte särskilt pålitliga. Jag har satt upp den Jöns Nilsson i Loshults by som dog 13 februari 1711 som identisk med den Jens som föddes i Rynarp (Rönnerup) 1656, som son till bonden Niels Pedersen (ca.1617-1666) och hans hustru Johanna Olofsdotter (ca.1612-1688).
Jens/Jöns Nilsson hade en bror Olof, som enligt begravningsnotisen i Loshult C:1 blev ihjälskjuten av svenskar vid Loshult 1676. Olof Nilsson begravdes 5 november samma år - datumet gör det något oklart om hans död hade samband med Loshultskuppen i juli samma år, eller skedde vid någon annan händelse.
Jöns Nilsson var bonde på gården Loshult 2. Hans hustru Svenborg Torbjörnsdotter (ca.1653-1729) hade varit gift två gånger tidigare. Hon och hennes andre make Åke Persson (1648-1688) på Loshult 2, var föräldrar till den Torbjörn Åkesson (1686-1727) jag nämnde i inlägget ovan 6 december. Svenborg blev alltså änka tre gånger under sin levnad. Många av bönderna i Loshults by på 1800-talet härstammade från henne, och fortfarande är några av dem hennes ättlingar.
O.A.
35
« skrivet: 2012-12-16, 00:08 »
Tack för uppgifter från rullorna, Niclas. När jag nu tar fram mantalslängden 1658 igen, blir det lättare att tolka texten till Silvitsberg: Cap:Sten h.Brita. Jag tänkte mig att det gällde en vanlig bonde, och begrep då inte vad Cap: skulle stå för.
Sven-Eric Nilsson skriver, som en kommentar till Elgenstiernas uppgifter, att Ranck benämns som överste i handlingar redan före eller samtida med drabbningen i Sibbarp.
Knud Ulfeldt benämns ofta som göingarnas befälhavare eller den göingske befälhavaren, men bortsett från uppbådade göingska bönder verkar hans trupper till större delen ha bestått av soldater och ryttare från olika håll av det danska riket. Han var ägare till godset Svenstorp strax norr om Lund, som nämns i Brogårdhs text.
I den lokalhistoriska litteraturen har det spekulerats kring vad som fick bonden Torkel Mattisson i Malshult (Osby socken) att direkt efter Sibbarpsdrabbningen hjälpa återstoden av Rancks ryttare och dragoner att hitta en passage över Helge å för att kunna ta sig hem till Småland igen. Min teori är numera att han helt enkelt var personligen bekant med någon eller flera av dragonerna - från Malshult är det ju inte så väldigt långt åtminstone till Hallaryds socken.
O.A.
36
« skrivet: 2012-12-13, 13:38 »
Lite tillägg till vad Niclas skriver ovan om snapphanarna: Enligt min mening fanns det på den svenska sidan en direkt motsvarighet till de militärt organiserade skånska friskyttarna: De så kallade gränsdragonerna, uppsatta i Sunnerbo härad 1657, och organiserade i fem kompanier om sammanlagt ca 400 man. Bortsett från dess chef, överste Sven Ranck (1616-1684), och en annan officer, bestod både befäl och manskap i detta förband till övervägande del av tidigare civilpersoner, alltså bönder och bondsöner. Det deltog sedan i rekognosceringar och operationer i Göinge härader, på andra sidan om dåvarande riksgränsen, bland annat vid ett anfall mot värvade göingar i Skeinge i Verum socken och i ett mindre slag mot danska trupper och uppbådade skånska bönder vid Sibbarp i Osby socken senare samma år. Jag har inte haft möjlighet att undersöka det militära rullmaterialet angående gränsdragonerna, men en del av dem kan sannolikt återfinnas i mantalslängden 1658 för Sunnerbo härad, som längst till höger har en kolumn som markerar dragoner. (Antagligen för att dessa var befriade från mantalspenningar.) För Pjätteryds del anges totalt 8 personer i denna kolumn: Gåaryd: Per och hustru Svenborg, pigan Kirstin, Jon och hustru Svenborg samt Jöns Jonsson. (Av dessa var en dragon. Gåarydsfolket har ju omtalats här ovan. Om den senare salpetersjuderiinspektorn Jöns Jonsson Gårdman då var omkring 17-18 år gammal, tjänstgjorde han kanske vid gränsdragonerna i sin ungdom. Åldersuppgifter i senare begravningslängder är lite osäkra, men Per och Jon Jönssöner i Gåaryd bör 1657 ha varit åtminstone i närheten av de femtio, och då kanske väl gamla för att ha tagit tjänst som dragoner.) Lönshult: Jöns Liunga. (Markerad som dragon.) Anders i samma gård. (Markerad som dragon.) Fotabol: Per Månsson. (Markerad som dragon.) Håresköp: Jöns och hustru Sissela, Måns och hustru Brita samt Sven. (En av dessa dragon.) Yxnäs: Per. (Markerad som dragon.) Bökeveka: Jon och hustrun. (En av dessa dragon - högst sannolikt mannen.) Silvitsberg: Sven(?) och hustru Brita. (Dito) Flertalet nämnda gårdar hör inte till dem jag gjort några vidare forskningar på, och jag har därför inte kunnat identifiera personerna, bortsett från dem i Gåaryd. Kanske anmärkningsvärt är att inga dragoner antecknats i den sydligaste delen av Pjätteryd socken, Klöxhult-Bökhult-Hökhult med flera gårdar, närmast den gamla riksgränsen. Dock fick ett flertal av gränsdragonerna sätta till livet vid Sibbarp, och dessa är förstås inte upptagna i mantalslängden. Hallaryd socken hade 1658 nitton personer markerade som dragoner. Göteryd socken 1658 har jag inte tillgång till just nu. Till skillnad mot de skånska friskyttarna är de småländska gränsdragonerna inte särskilt omskrivna. De omnämns kortfattat i artikeln Friskyttarna (snapphanarna) under Skånska kriget (1676-79) av Per Sörensson i Karolinska förbundets årsbok 1916. Denna artikel är för övrigt mycket läsvärd - Sörensson var kanske den som först skilde mellan de på dansk sida organiserade friskyttarna och de kriminella element som utgjorde de egentliga snapphanarna. Gränsdragonerna ingår också i artikeln Striden på Sibbarps ryd år 1657 av Sven-Eric Nilsson i Osby hembygdsförenings årsbok 1992. Denna artikel, där Nilsson jämför vad som skrivits senare med vad som faktiskt går att utläsa ur de samtida källorna, är också mycket läsvärd. I närheten av platsen för slaget vid Sibbarp 1657, några kilometer söder om Osby samhälle, restes 1911 ett monument över händelsen. Nära norr om monumentet finns resterna av Sibbarps skans, anlagd omkring 1611 som ett skydd för en passage över Helge å, längs vad som då var en viktig förbindelseled mellan Sverige och Danmark. Jag ska försöka få in en bild av monumentet nedan. O.A. 
37
« skrivet: 2012-12-06, 12:40 »
Roligt att Höghult- och Slähultsläkternas ursprung kom upp igen här på Anbytarforum, med Torbjörns fynd av härstamningen från Wolgast. Jag gjorde en liten sammanställning av tidigare diskussioner i ämnet här på Anbytarforum:
Loshultssidan:
Från 6 februari 2000 och en tid framåt.
Osbysidan:
Från 3 juni 2000. Länk
Från 20 september 2001.
Från 29 december 2003. Länk
Förhoppningsvis fungerar länkarna som tänkt.
- - - - -
Torbjörn har en intressant teori om namnet Marestorps ursprung. Jag har en uppgift att namnet skrevs Marastorp vid revisionen av riksgränsen 1555.
Personligen har jag varit mera inne på att släkten på raka fädernet härstammar från Slähult, men att syskonen Erichsens föräldrar Niels och Elne en period varit bosatta i Marestorp, och att den jord som syskonen ägde i Marestorp kanske var arv från deras moders sida. Detta har jag dock inga direkta belägg för.
- - - - -
En kommentar till Lundbergs artikel om Niels Rafns härkomst i OHÅ 1982: Enligt dåtida dansk terminologi motsvarade en dansk kronogård (Cronens thiennere) ungefär det svenska begreppet skattegård. Det är därför syskonen Erichsen kunnat sälja en del av jorden som tillhörde Marestorps kronogård. Det rör sig alltså egentligen om Marestorp skattegård, den gård som senare betecknades Marestorp 1. Den riktiga Marestorp kronogård är den som senare fick beteckningen Marestorp 2 och i slutet av 1600-talet blev korpralsboställe vid Södra skånska kavalleriregementet.
- - - - -
Riksdagsmannen och köpmannen Björn Svensson ägde och var bosatt på gården Loshult 2 i Loshults kyrkby. Den var/är belägen vid den gamla landsvägen genom byn, alldeles norr om vägskälet mot Fornahässle/Lindås. (Gården blev senare delad i flera enheter.) Denna gård hade tidigare innehafts av hans hustru Elna Persdotters (1697-1775) förste man Torbjörn Åkesson (1686-1727). Bouppteckningen efter Björn Svensson slutade på ett värde av strax över 58.000 daler.
Loshult 2 ägdes av ättlingar till Björn Svensson till slutet av 1800-talet. Björns sonsons son Olof Svensson (1799-1841) på Loshult 2 hade ett flertal söner som tog sig namnet Lovén. (De var på långt håll befryndade med prästsläkten Lovén, som härstammar från gården Loshult 6 och Killeboda). Lovénarna från Loshult 2 stannade mig veterligen oftast kvar i trakterna kring Loshult/Osby, till skillnad från Lovénarna från Loshult 6.
O.A.
38
« skrivet: 2012-09-03, 22:42 »
Jag har aldrig forskat på Barset, men kikade på den där Jöns i Barset/Barshult mantalslängderna 1702-1705. Jag tolkar det som att han bor där med sin hustru. Vad som står direkt efter Jöns 1702 är svårtolkat för mig, men anteckningen i marginalen tolkar jag som Mannen alldeles förlamad och utfattig. 1703 är det tydligare Jöns och hustru, i marginalen Mannen alldeles förlamad. Dito 1704, men utan marginalanteckningen.
O.A.
39
« skrivet: 2012-09-03, 12:20 »
Ett kort ärende från hösttinget 2-7 oktober 1705 antyder kanske att inspektor Jöns Gårdman i Gåaryd inte hade några barn i livet vid sin död:
Samma dag insinuerades och upplästes för rätten fordom inspektoren salige Jöns Gårdmans av den 29 oktober 1703 till sin systerson gevaldigern Jon Persson i Bökhult utgivna testamentsbrev, uppå den skattejord som salige inspektoren uti Gåaryds gård köpt, vilket blev konfirmerat.
Gårdman hade alltså avlidit 6 mars 1704. Jag är inte så insatt i det här att jag vågar dra några slutsatser kring testamentet. Inget nämns om den jord Jöns Gårdman själv ärvt i Gåaryd, eller den jord han ägde på andra håll, eller vad hans änka hade för rättigheter. (Brita Drufwa levde ända till 1731.)
O.A.
40
« skrivet: 2012-09-02, 22:20 »
Några uppgifter till, nu förhållanden lite längre fram i tiden:
Sunnerbo häradsrätt tinget 17-20 november 1690:
Ärende 64: Jöns Persson i Gåaryd uppbjuder halva Gåaryds gård som han 16 november 1690 inlöst av sina syskon och svågrar, nämligen Sven Persson i Barset, Jöns Persson i Holmseryd, Nils Eriksson i Barset, Johan Eskilsson i Kållaköp, Svenborg Persdotter i Bårshult, Trotte Haraldsson i Bårshult, Jöns Haraldsson i Holmseryd och Anna Haraldsdotter i Nybygden för 200 Dr Smt....1:a gången
Sunnerbo häradsrätt sommartinget 18-22 juni 1694:
149. Samma dag bewilliades Jöns Perßon i Gåarÿd tingskiötning på skatterättigheten af halfwa gården Gåarÿd, den han med sin hustru Karin Sohnesdotter af åthskillige arfwingar för 200 D:r S:mt sigh tillhandlat.
Sunnerbo häradsrätt hösttinget 5-10 oktober 1708:
Gevaldigern Jonas Persson och dess måg Sone Jönsson i Gåaryd har köpt halva Gåaryds gård för 420 daler smt av Harald och Anders Jönssoner i Barset, Jonas Larsson Stening, Börje Arvidsson i Osnaköp, samt Jon och Nils Nilssöner i Svinaberga. Köpebrevet daterat 31 maj 1708. Uppbjudes....1:a gången [2:a och 3:e uppbud följer på senare ting. I hastigheten hittar jag ingen anteckning om eventuell tingsskötning av detta köp.]
Jag har antagit att båda dessa jordköp rör den del av Gåaryd som inte innehades av inspektor Jöns Jonsson Gårdman eller senare dennes änka. (Bland annat klagar änkan Brita Drufwa under 1709 till Sone Jönsson i Gåaryd om olovligt timmerhuggande.)
Angående Anders Jönssons bostadsort under åren 1701-1709: Dopnotisen i Pjätteryd C:1 sidan 237 (1701) lyder komplett så här: 583. Jngeborg Anderßs Jönßons fr. Gåarÿ, i Barsit, dotter född kl 10. e.m. 30 Januarij
Gissningsvis hade han ganska nyligen flyttat till Barset, eftersom prästen uttryckte sig så, och var mest känd i bygden som Anders Jönsson i Gåaryd. Den Anders Jönsson i Barset som står som säljare 1708 bör alltså vara identisk med den A.J. som är belagd i Gåaryd 1698-1699.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-09-03 01:07)
41
« skrivet: 2012-09-02, 22:08 »
Henrik funderade över om Jon Jönsson (c.1591-1681) och Peder Jönsson (c.1606-1687) i Gåaryd var bröder. Jag har inte forskat seriöst på Gåaryd, men ändå samlat på mig en del blandad information om gården, och några tingsskötningar ger en del uppgifter som kanske kan leda till en lösning av det där:
Sunnerbo häradsrätt tinget 4-6 juni 1643:
Sammanfattning av tingsskötning: Jöns Jönsson i Ivla sålt sin broder Jon Jönsson i Gåaryd och hans hustru Svenborg Jönsdotter 12 skäppland av halva Gåaryds gård mot 100 daler. Jon Jönsson själv ärvt 12 skäppland i samma halva gård. [Svenborg Jönsdotter borde vara Jonsdotter. Jag har inte originalen tillgängliga just nu, och kan därför inte göra en exakt avskrift.]
Sunnerbo häradsrätt tinget 15-16 oktober 1646:
Sammanfattning av tingsskötning: Peder Jönsson i Gåaryd och hans hustru Svenborg Andersdotter köpt följande jordlotter: Av Nils Gudmundsson i Osnaköp, på hans hustrus vägnar, 1 tunnland mot 40 riksdaler. Av Bengt Jönsson i Skövlehyltan, på hans hustru Elin Jönsdotters vägnar, 1 tunnland mot 60 daler. Av Bengt Jönsson i Abborraslätt för hans broderlott i Gåaryd 2 tunnland mot 120 daler. Själv har han ärvt 2 tunnland och äger därmed 1/2 gården med arv och köp.
Kommentar: Respektive arvsandelar är alltså lika stora i båda föregående fallen, medan köpeskillingen per skäppland skiljer lite: Son 12 skäppland i båda fallen mot 8 1/3 - 10 daler per skäppland, och dotter 6 skäppland mot 10 daler/skäpplandet. (Jag har då räknat med 6 skäppland per tunnland och att 1 riksdaler motsvarade 1 1/2 daler, och med döttrar som ärver hälften mot söner i denna del av Småland.) Dock saknas 2 tunnland i den första halvan - motsvarande 1/6 av hela gården - alltså en broderlott eller två systerlotter för att det ska gå jämnt upp. Efter vad jag antecknat sägs inte heller uttryckligen vid tingsskötningen 1643 att Jon Jönssons totala andel ska utgöra halva Gåaryd, bara att den utgör en del av halva gården.
Sunnerbo häradsrätt tinget 11-12 januari 1653:
Sammadagh upsteegh nembdemannen Börje Kråck i Långaskogh för räten, fullmÿndigh på Haraldh Håkanßons wägnar j Skiölßbögdh, och tingskiöte Jöns Jonßon och hans hustru Magnill Jöns dåtter all Haraldz hustrus arfdajordh j Gåarÿdz gårdh för 50 D:r Sm:t och några åhr ther effter hafuer Jönßas hustru Gunnell Jönsdåtter gifuet Haraldz hustru J ettelöfues gåfua 2 RD:r Ähn 2 u fläsk för 2 RD:r och 2 ungbockar för 1 RD:r Så hafuer och Jönsas hustru sin arfzpart ther sammastädes och blifuer för tenskull ./6 aff Gåarÿdz gårdh.
Kommentar: Här tingssköttes alltså den återstående sjättedelen, ärvd av vad jag antagit vara två systrar. Jöns Jonsson och Magnill Jönsdotter är bosatta i Hökhult, och omnämnda ganska nyligen här på Pjätterydssidan. Angående texten Jönßas hustru Gunnell antar jag att det är skrivaren som misstagit sig, men det ska förstås inte uteslutas att det kan vara jag själv.
Så här långt ägdes Gåaryd alltså så här:
1/3 - Jon Jönsson
1/6 - Magnill Jönsdotter och hennes make Jöns Jonsson i Hökhult
1/2 - Peder Jönsson
Av detta följer förstås inte att Jon och Peder definitivt var bröder: Jag har dåligt med uppgifter för tiden före 1642, och vet inte om deras föregångare nämndemannen Jöns Jonsson var ensam ägare till Gåaryd.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-09-03 11:52)
42
« skrivet: 2012-08-07, 11:21 »
En bra bild, som även bekräftar att det är rätt hus! Även jag har tyckt att likheten inte är särskilt påfallande mellan det nutida huset och det på bilden från 1940-talet. Vid tillfälle ska jag fråga personen som berättade att detta är f.d. Emil Nilssons manbyggnad, vad som egentligen skett med huset under tiden.
Den stora stenen och det andra som du nämner kände jag inte till tidigare - jag lär nog göra ett nytt besök på platsen snart. Jag är inte något vidare hemma på tolkning av ortnamn, men din teori om namnet Klöxhults ursprung låter rimlig för mig.
O.A.
43
« skrivet: 2012-07-25, 14:00 »
Tack för den, Niclas! Efter en hastig jämförelse mellan skifteskartan 1848-1849, din karta från 1948 och en modern satellitbild från Google Maps, får jag det till att Klöxhult Södregårds byggnader före skiftet låg kring den nutida korsningen Norra Klöxhultsvägen, Delaryvägen och Almgårdsvägen. Jag provar att lägga in ett utsnitt från Google Maps satellitbild här under, för att andra läsare som inte är så hemma i Älmhultstrakten ska kunna se vad vi diskuterar. (Förhoppningsvis utgör ett så litet utsnitt inget upphovsrättsligt problem.) Det nuvarande IKEA-varuhuset ligger nära utanför satellitbildens högra kant. Det hus som ska ha varit manbyggnad till den gård som på 1940-talet ägdes av Emil Nilsson har jag märkt med EN.  (Normalt brukar jag skala och vinkla ihop de olika kartorna i Paint Shop Pro, och göra dem i samma storlek för att få ett riktigt noggrant resultat, men jag har inte gjort något sådant här.) O.A.
44
« skrivet: 2012-07-17, 00:28 »
En rättelse: Jag kallade ovan Emil Nilssons hustru för Helga Svensdotter. Eftersom hennes föräldrar hette Carl Gustaf Svensson och Sara Lena Jonasdotter, lär hon knappast någonsin skrivits som Svensdotter. Enligt KGF:s databas skrivs hon som Svensson vid vigseln med Emil Nilsson 1920.
Jag har därför ändrat detta i två av mina inlägg ovan, men eftersom Niclas har kvar ett Svensdotter han fått från mig tänkte jag att en förklaring kunde vara på sin plats här...
(Ibland blir flickor födda som till exempel Svensdotter i slutet av 1800-talet, skrivna som Svensson några årtionden senare - det var väl det jag hade i bakhuvudet när jag formulerade ovanstående.)
O.A.
45
« skrivet: 2012-07-16, 17:03 »
Ja, den släktkedja jag nämnde går från Harald Svensson till hans son Nils Haraldsson (ca.1628-1694), och sedan via den sistnämndes hittills obekräftade son Sven Nilsson (ca.1667-1733) fram till Helga Svensson-Nilsson och hennes make. Alla har varit bönder/bondhustrur på Klöxhult Södregård.
Jag har sparat ihop en del ytterligare material på Klöxhult Södregård som jag inte gått igenom och organiserat ännu. Kanske kan detta bekräfta de obekräftade teorierna - och ge anledning till nya.
Kartan du nämner verkar kunna fylla en viktig lucka - inga fastighetsgränser är ju inritade på Ekonomiska kartan 1949 inom Älmhults köping. Det blir ju därför ofta problem när man vill jämföra en gammal lantmäterikarta med det nutida gatunätet.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-17 00:14)
46
« skrivet: 2012-07-16, 13:31 »
Här under ett litet utsnitt från den ovan omtalade Klöxhult skifteskarta. Från sydväst mot öster vägen från Traryd-Göteryd mot Älmhult, mot norr vägen mot Pjätteryd, och svagare streckad mot söder vägen mot Loshult. (Den sistnämnda alltså ungefär nuvarande Norra Klöxhultsvägen och Klöxhultsvägen.)  Jag känner till huset du nämner på Rosengatan. Jag skulle anse det betydligt troligare att det tillhört någon av dem som blev utflyttningsskyldiga vid skiftet, eller möjligen kommit till vid en av de hemmansklyvningar som skedde senare. Vad det gäller Valter Nilssons hus har jag tyvärr ingen information att komma med. O.A. (Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-16 13:48)
47
« skrivet: 2012-07-16, 12:26 »
Jag har forskat en del på Klöxhult Södregård, och också funderat över den stora manbyggnaden som i Gods och gårdar tillhörde Emil Nilsson 1887-1966. Efter vad jag fick mig berättat finns huset fortfarande kvar, på norra sidan av Klöxhultsvägens ursprungliga förlängning norr om nuvarande Hallandsvägen, lite väster om kyrkan. Gatstumpen heter numera Norra Klöxhultsvägen. Vem som äger den gamla manbyggaden i nutiden vet jag inte. När paret Nilsson avled var de skrivna på Klöxhultsvägen 4. Det där med 500 år i samma släkts ägo känns minst sagt ganska tveksamt, men jag har följt Emil Nilssons hustru Helga Svenssons 1895-1981 släkt på Klöxhult Södregård antagligen tillbaka till Harald Svensson och hans hustru Kerstin Håkansdotter, vilka enligt uppgift varit bosatta där åtminstone från 1635 och framåt. Släktkedjan är inte helt bekräftad på några ställen, men vad jag minns nu så här på direkten kändes de obekräftade leden ganska sannolika. Vid laga skiftet på Klöxhult Södregård, fastställt 1854, ägdes 1/4 mtl av Helga Svenssons farfar Sven Peter Svensson 1811-1885. Hans erhöll rätt till kvarboende, och den fastigheten benämndes senare som Klöxhult 1:3. Kanske har en nyare manbyggnad till 1:3 senare ändå uppförts nära söder om den gamla. Vad jag kan förstå vid en hastig granskning av kartan till skiftet, upprättad 1848-1849, låg alla Klöxhult Södregårds gårdsbyggnader före skiftet på rad på norra sidan av dåvarande vägen från Älmhult mot Göteryd och Traryd. Jag antar att denna plats utgjorde Klöxhult Södregårds gamla gårdstomt, senare delad mellan fyra brukningsenheter om 1/4 mtl vardera. Norregårds byggnader låg på skifteskartan intill vägen mot Pjätteryd och nära norr om Södregårds. O.A. Jag ska här under försöka få in ett par bilder från Norra Klöxhultsvägen, tagna i mars 2008. Bildriktning övre bilden mot norr.   Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-17 00:12
48
« skrivet: 2012-07-14, 10:03 »
Tack Lisbeth, för uppgifterna! Jag ska undersöka Fagerhultsfolket lite närmare framöver.
O.A.
49
« skrivet: 2012-07-13, 10:51 »
Tack, Niclas. Jag har inte forskat någonting på Fagerhult, så detta gav mig några nyheter också. Sone Jönsson i Örsnäs har en mängd nutida ättlingar i Hallarydstrakten.
Jag har sett häradssynen i Grävlingsrås 1627, med avskriften av bytesbrevet daterat 1540, där gamle Jöns Jonsson i Gåaryd dåvarande länsman förekommer som ena parten i en gårdstransaktion, och hade på känn att det var därför uppgiftslämnaren kallade Gåarydssläkten för en länsmanssläkt.
O.A.
50
« skrivet: 2012-07-12, 22:34 »
Tack för nya uppgifter, Niclas!
Diskussionen här rör ju för tillfället egentligen andra ämnen, men eftersom Sone Jönsson i Örsnäs är en mycket gammal bekant till mig, tänkte jag nämna vad jag har på hans anknytning till Gåaryd. En del känner du säkert redan igen:
När inspektor Jöns Jonsson låter uppbjuda 2/3 av halva Gåaryd sommartinget 12-14 juni 1682, som han ärvt och inlöst av syskon och svågrar, nämns bland säljarna en Gunnel Jonsdotter i Fagerhult. [Dessutom uppbjuder han 1/3 till separat.]
När samme inspektor Jöns Jonsson Gårdman tingssköter halva Gåaryd på vintertinget 10-13 mars 1684, nämns som säljare bland annat systersonen Sone Jönsson i Örsnäs. [Gunnel Jonsdotter i Fagerhult nämns inte.]
Sone Jönssons dödsnotis hittas i Hallaryd C:2 sidan 370:
1727
dh. 7 Aprilis afsomnade Sone Jönßon i Öhrßnäs och begrofs dh. 16 A
prilis war född i Fagerhult ock Götherÿ ock bodt i Öhrßnäs 47
åhr, war, efter som berättades, 75 åhr gammal.
Jag är inte alls hemma på folket och gårdarna i Fagerhult, men har då antagit att Sone Jönsson i Örsnäs var son till en Jöns i Fagerhult som varit gift med den ovan nämnda Gunnel Jonsdotter.
För närmare 20 år sedan stötte jag på en person på Älmhults bibliotek som påstod att Sone Jönsson i Örsnäs härstammade från en gammal länsmanssläkt. Jag vet inte vem uppgiftslämnaren var, och har aldrig sett honom igen, men skrev upp uppgiften. Tyvärr bad jag inte honom om någon närmare förklaring. Först för ett par år sedan hittade jag de här uppgifterna om uppbudet och tingsskötningen i Sunnerbo härads domböcker, och sedan en del annat om Gåarydssläkten, och antog att det måste varit detta som mannen syftade på.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-12 23:27)
51
« skrivet: 2012-07-12, 13:08 »
Hej Niclas!
Dateringen av tingsskötningen 1685: Även jag har gjort min avskrift efter Göta hovrätts renoverade version av domboken, och har väl retligt nog antagligen missat att anteckna bytet från ett ting till nästa.
Ännu mera retligt är att jag tydligen även lyckats läsa fel på Såhne och Håken. Jag läste de domböckerna på mikrokort för några år sedan, och har inte tillgång till Arkiv Digitals avfotograferingar just nu för att se hur texten ser ut, men jag tar för givet att du har rätt.
Jag funderade på att ändra och rätta mitt inlägg ovan i efterhand, men å andra sidan bör ju framtida läsare uppmärksamma även dessa kommentarer. (Jag tycker inte det känns riktigt rätt att börja ändra i efterhand på sådant som redan kommenterats.)
Hur som helst, namnet Håkan i den familjen ger som du skriver intressanta möjligheter att koppla ihop dem med gamle Håkan i Hökhult nämnd 1616. För övrigt har jag inte så bra koll på folket i Håresköp och Svinaberga att jag vill ge mig på att kommentera de delarna, men det är alltid intressant att få ta del av ditt kunnande!
En annan tanke som uppstod när jag läste mina tidigare inlägg: Jag skriver att Jöns Jonsson och hustru Magnill Jönsdotter i Hökhult förekommer i mantalslängder från 1642. Med det menar jag enbart att jag inte har några äldre längder att jämföra med - paret kan mycket väl ha bott där före 1642.
O.A.
52
« skrivet: 2012-07-12, 01:24 »
Hökhult:
Linus undrade över Jöns Larsson (ca.1667-1724) i Hökhult. Jag har också varit inne på om han var son till Lars Torkelsson, men har inte kunnat bekräfta det. Namnen på tre syskon till honom framgår av några ärenden vid tinget:
Sunnerbo häradsrätt sommartinget 23 och 25-28 juni 1712, ärende 34:
Elin Larsdotter på egna samt systern Kirstins vägnar stämt brodern Jöns Larsson för obetald köpeskilling av 1/9 i Hökhult gård 42 daler smt, som på den efter brevets lydelse den 1 oktober 1709 utfästa 60 daler smt restera. Svaranden kan inte neka till detta. Resolution: Svaranden förpliktas att inom 4 års tid betala 42 daler smt, på sätt att vid Thomas mässa avleverera 10 daler smt. [Moderniserad stavning.]
Sunnerbo häradsrätt 8-13 februari 1714, ärende 3:
S: D: förekom et med behörige wittnens underskrift verificerat kiöpebref dat: d 1 oct: 1709 hwarmedelst Elin ock Kierstin Larsdöttrar tillstå sig hafwa uppdragit och försålt 1/9 dehl skattejord af hela Hökhulta gård till Jöns Larsson för undfångne Contante penningar 60 D:r S:mt, lijkaledes har ben:te Jöns efter ingången samt uppwijst förening af d 7 octob: 1699 utbetalt till des broder Håkan Larßon för all des pratention uti Hökhulta gård 100 D:r S:mt, blifwandes således tillsammans 1/3 skattejord i Hökhulta g:, och emedan kiöpet således frijwill: skiedt, betahlningen ricktigt påfölgt, jorden å tinget 3ne g: uppbuden och sedermehr oklandrad lagstånden, Tÿ bewiljades derå skiöte.
Brodern Håkan Larsson skulle då förstås kunna vara döpt efter sin eventuelle farfarsfar, den 1616 omtalade gamle Håkan i Hökhult, och Kerstin Larsdotter efter sin farmor. Någon eventuellt namngivande Elin känner jag inte till i nuläget.
O.A.
53
« skrivet: 2012-07-12, 01:04 »
Hökhult:
Paul undrade över härstamningen för nämndemannen Djur Jönsson (ca.1673-1735) i Hökhult, och främst dennes far Jöns Jönsson (ca.1638-1706) i Hökhult. Att Jöns Jönssons mor var Magnill Jönsdotter framgår av en tingsskötning vid Sunnerbo häradsrätt vintertinget 4-6 mars 1685:
Samma dag wpwÿstes ett richtigt kiöp och wittnes breef utgifwet den 5 Nov: 684 af H:r kÿrkoherden i Pietterÿdh ährewÿrdige H:r Sven Tilliandro, utÿ hwilcket intÿgas, lÿkmätigt the dher utÿ citerade allegatis, att Jönß Jönßon i Hökalt hafwer tilhandlat sigh des bröders och systrars fädernes och mödernes rättighet utÿ berörde Hökalte gårdh, på effterfölliande sätt, nembl: Bröderna Såhne Jönßon, Jönß Jönßon, Månß Jönßon och Joen Jönßon för dheras fäderne hwar dhera åtniutet 24 D:r Sm:t, Item systrarne Kirstin Jönßdotter och Gunnell Jönßdotter för theras fäderne bekommet wederlagh J Gåarydz skattegård, noch ofwanben:te bröder och theras barn för theras möderne i Hökalt hwardera 6 D:r Sm:t, sampt systrarne Kierstin och Gunnell J lÿka motto för theras möderne begge tilhopa 6 D:r Sm:t så att ben:te Jönß Jönßon J Hökalt, medh sin egen arfs rättigheet, bestående J fäderne och möderne lÿka emoot the andre bröderna, jempte den jordh som han och af sin moder Magnel Jönßdotter för 45 D:r Sm:t kiöpt, sampt ett skieppe landh till förähring bekommet hafwer, således nu ähr ägande till een treding i Hökalta gård, bekiennandes sigh alla tillsamman, således som ofwanberördt ähr, redeligen wara betahlte, och dher före all rätt och rättigheet wppå förben:te Jönß Jönßon, hans hustru Ingredh Giursdotter och theras arfwingar totaliter och in perpeteum transportera och tillägna. Anmodandes ther före kiöparen Jönß Jönßon dher utöfwer till större stÿrcka och säkerheet rättens confirmation och faste breef, hwilcken begiäran rätten pröfwade så mÿcket mehr wara lagh och praxi conform, såsom berörde treding ähr å 3 ordinarie ting wpbuden och seder mehra lagstånden effter dhet 2 Cap: Jorda B: L: L: och man des emillan utaf intet klander har hördt eller förnimmat, dÿ dömbdes samma kiöp, bÿte och arff och gåfwa krafftig och gild, att ewärdeligen stånda, och aldrig återgånga, och blef således skiöte här uppå meddhelat.
Jöns Jonsson och hustru Magnill Jönsdotter i Hökhult i mantalslängder från 1642, senare enbart Jöns och Magnill, fram till 1656. Från 1657 en änka som antagligen är Magnill. (När längden anger till exempel Jöns Joenßon i S.g. står det i detta fallet för samma gård, inte Södregård. Hökhult i Pjätteryd socken bestod endast av en jordeboksenhet, som i sin tur var delad i flera hushåll.)
Vid Sunnerbo häradsrätts ting 6-7 juli 1658 hade Jöns Jonsson låtit tingssköta sin andel i Hökhult:
Sammadagh fram kom för Rätten Nämbdemannen Birge Kråk i Långaskogh fullmÿndigh på effter sreffnes wägnar Påffwell Jonßon i Rÿnnarßköp, Arrffuedh Jonßon i Klögzhult, Jon Jonßon i Haßlerååsen, Arffuedh Jonßon i Horsanßköp, Swenborgh Jonßdotter i Goarÿdh, Kirstin Jonßdotter i Åßnaköp, Gunel Jonßdotter i Swÿnabärga, Ingeborgh Jonßdotter i Kåhlbarßet, Brÿta Jonßdotter i Horeßköp, alla thß söskon bekänna sigh haffua såldt thraß brodher Jönß Jonßon och hanß hustru Magnell Jönßdotter alla theras arffweiordh låtter i tredingen aff Håkalta gårdhen och ther före upburet 300 Dr Sölff.mt. Bådhe för jordhars köp, så haffuer och Jönß Jonßon sin egen arffwapart ther samar standhse at han bådhe medh arff och köp äger 1/3 aff Håkalt gårdh i Piätterÿ sochn.
Jöns Jonsson och hans syskon hade alltså ärvt jord i Hökhult. Tyvärr framkommer det inte säkert att deras far Jon och hans hustru eller hustrur också varit bosatta där, så jag har inte kunnat identifiera dem närmare. Det framkommer inte heller när köpet skett - det kan ju ha varit många år tidigare.
En bonde Jöns Jonsson i Hökhult är omtalad i Sunnerbo dombok vid en knektutskrivning som ägt rum 20-21 januari 1623.
(Avskrifterna ur domböckerna är mina egna - alltså med reservation för att jag kan ha feltolkat en och annan bokstav, eller ett och annat ord.)
O.A.
54
« skrivet: 2012-05-09, 13:16 »
Hej Niclas, och andra läsare!
Bra att du uppmärksammar järnvägspersonalen i Älmhult, det är något som åtminstone jag känner till ganska lite om. Särskilt som det nu till sommaren blir 150-årsjubileum av järnvägens öppnande här förbi Osby-Älmhult.
När jag nu läser mitt förra inlägg, ser jag att jag inte skulle ha publicerat de där anteckningarna utan att granska dem närmare, eftersom några uppgifter inte stämmer:
Karl Frostensson dog 18 mars 1881, inte i november.
Hanna Brandett var född 22 november 1852 i Stockhult, inte i april i Rynarp.
Det är mindre detaljer, men plötsligt är det någon som använder dem i sin egen forskning och publicerar dem vidare. Lika bra att dementera med en gång.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-05-09 13:25)
55
« skrivet: 2012-05-09, 10:18 »
Du funderade på Frosten Emil Frostenssons tilltalsnamn: Jag undersökte originalet som textfilen jag skickade utgått ifrån. Det inleds så här:
Carl Frostensson f. 20 nov 1850 i L Loshult, död 18 nov 1881 i Östanböke Loshult. (Från sida 1)
Hustru Hanna Brandett f. 22 apr 1852 i Rynarp Loshult.
Barn: Frosten Emil f. 19 juli 1877 i Östanböke
Carl Gustav 23 apr 1879
Selma f. 19 dec 1880 i Östanböke - död 30 juni 1884
Understrykningarna hade tydligen fallit bort när jag skapade textfilen på datorn. En uppgiftslämnare bör alltså uttryckligen ha sagt att Frosten Emil tilltalades som Emil. (Uppgiftslämnaren är tyvärr numera inte längre i form att svara på frågor om sina släktingar.)
O.A.
56
« skrivet: 2012-05-08, 13:17 »
Som vanligt hög kvalitet på den tidens bilder! Jag har granskat ansiktena, men kan inte identifiera någon så här på direkten. Jag ska jämföra med ett par andra gamla bilder, och påtala saken för några andra personer omkring Loshult, och återkommer i så fall.
Om man ändå ska försöka spekulera lite: Hanna Brandett dog 1929, enligt hennes och Karl Frostenssons gravsten på Loshults kyrkogård. Om hon inte var sjuklig bör hon ha varit med på sonens 50-årskalas. Jag tänker mig i så fall att den äldre damen närmast till höger om blomvaserna kanske är Hanna.
O.A.
57
« skrivet: 2012-05-06, 21:34 »
Förtydligande: Jag skrev ovan att Hanna Brandett hade sitt föräldrahem i Rynarp. Hon var född i Rynarps nära grannby i söder, Stockhult, men hennes föräldrar Jon Brandett och Carolina Magnusdotter köpte och flyttade senare till gården i Rynarp.
En rättelse också: Jag påstår ovan att Nilla Svensdotter blev änka första gången 1825. Hon blev förstås änka bara en gång - hon avled ju under sitt andra äktenskap.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-05-07 01:01)
58
« skrivet: 2012-05-06, 21:21 »
Några tillägg när jag nu kommit till min egen dator:
Efter Karl Frostenssons död 18 mars 1881 gifte hans änka Hanna Brandett året därefter om sig med bokhållaren Olof Johnsson, född 18 september 1852 i Lindhult Osby sn. Olof åkte 1885 till Amerika, och lär aldrig ha återvänt. (I Loshults församlingsbok 1902-1916 är han fortfarande skriven bland de obefintliga, med anteckning vistas i Amerika.) Hanna drev under tiden gården i Östanböke vidare, tills sonen Gustav övertog föräldrahemmet. Därefter flyttade Hanna Brandett 1903 tillbaka till sitt föräldrahem i Rynarp och är skriven som åbo där åtminstone fram till 1914.
Olof Johnsson och Hanna Brandett hade följande tre barn, som alltså var halvsyskon till Frosten Emil Frostensson:
*Anna Karolina Olofsdotter - född i Östanböke 1882-10-22 - död 1884-02-19
*Karl Olof Albert Olofsson - född i Östanböke 1884-04-02 - död 1933-08-22 (Blev bonde i Rynarp.)
*Sigfrid Leonard Johnsson - född i Östanböke 1885-06-28 - död 1972-11-21 (Då bosatt i Vilshult.)
Frostenssons gård i Östanböke existerar ännu, men ägs utanför familjen. På gården i Rynarp är alla byggnaderna rivna sedan 1980-talet, men marken ägs ännu av en sondotter till Gustav Frostensson.
Jag vet inte om detta hjälpte dig så mycket med den där bilden, men någon annan kanske kan ha intresse av att läsa det eller känner igen något namn.
Frosten Svensson i Lilla Loshult (1801-1864), stamfadern för Frostenssonsläkten, har jag som gift två gånger: Först med Nilla Svensdotter (1808-1832) från Starsholma i Hallaryd socken, som hann med två äktenskap under sin korta levnad. (Hon blev änka första gången 1825 endast 16 år gammal, när dåvarande maken Jöns Jonsson i Kruseböke avled.) Frosten blev sedan, enligt vad jag antecknat, omgift 1833 med Katarina Jonsdotter (1813-1890) från Lönhult i Göteryd socken. Jag har för mig att hon skrivs som född 1814 i Loshults kyrkoböcker, men att jag på något annat sätt kom fram till att hon egentligen var född 18 december 1813, som dotter till bonden Jon Andersson i Romarehylte och Lönhult (1779-1867) och hans hustru Elin Eskilsdotter (1776-1865).
O.A.
59
« skrivet: 2012-05-06, 13:48 »
Jag har forskat en del på både släkten Frostensson och Östanböke by. Karl Frostenssons (1850-1881) gård i Östanböke övertogs senare av sonen Gustaf Frostensson (1879-1951), och därefter av hans son Sture Frostensson (1905-1986). Enligt vad jag antecknat dog Karl Frostenssons dotter Selma redan 1884.
Jag har en textfil med diverse ättlingar till Karl Frostensson. Eftersom en del av dem är nu levande personer skickar jag den till dig via e-mail.
O.A.
60
« skrivet: 2011-11-24, 00:13 »
Ingrid - ett sent svar: Jöns Germundsson föddes i Slätthult, som ligger i den allra sydligaste delen av Stenbrohult socken. Tyvärr har jag inga uppgifter om hans föräldrar, mer än att de som du skriver hette Germund Jönsson och Bengta Sunesdotter. I Slätthult fanns efter vad jag antecknat tidigare, ett par Jöns Svensson och Bengta Germundsdotter. Dessa skulle möjligen kunna vara föräldrarna till Germund Jönsson. Bengta Germundsdotter dog 20 maj 1739.
Om den Bengta Sunesdotter du undrar över, vet jag ingenting. Sune/Sone är ett vanligt namn i trakten, så hon behöver inte ha någon anknytning till släkten från Skålshult.
- - - - - - - - - -
Marie: Tillförlitligheten i sådana uppgifter kan variera: Nils Abrahamsson i Brännhult dog 24 april 1770, men uppgavs då varit 73 år gammal och född på samma plats. Vad jag minns hittade jag honom inte i de födelse- och doplängder som finns i Stenbrohult AI:1, men de har ju några luckor. Jag har angett honom som son till bonden Abraham Turesson i Brännhult och hans hustru Ingeborg Bengtsdotter (född ca 1653 - död 9 april 1728).
Kanske har du redan sett att Nils Abrahamssons hustru Ingeborg Persdotter dog 9 april 1770, på dagen 42 år efter svärmodern - åtminstone om man bortser från kalenderreformen 1753. Hon uppgavs då varit 63 år gammal och född i Björnhult. I Stenbrohult AI:3 uppges hon vara född 1709, men i Stenbrohult AI:1 sidan 132 finns en Ingeborg Persdotter i Björnhult döpt 11 september 1708.
O.A.
61
« skrivet: 2011-11-07, 00:15 »
Du fick till ett riktigt bra dagsverke så här på söndagen, Niclas!
Enligt änkan Martas dödnotis 1722 skulle hon allstå ha varit änka i 46 år, vilket gör att Jon Håkansson skulle ha avlidit ca 1676. Jag funderar på om han är identisk med den Jon i Taxås som var en av de män från Stenbrohult som blev dödade vid Drivebro, på gränsen mellan Loshult och Osby socknar, i samband med oroligheterna under Skånska kriget.
I Loshultskuppen av Vigo Edvardsson omnämns händelsen ha skett då greve Pontus utreste åt Skåne. Detta bör syfta på när greve Pontus Fredrik De la Gardie (1630-1692) hösten 1676 ledde en styrka svenska trupper och uppbådade småländska bönder, vilken då passerade söderut på landsvägen genom Loshults socken mot Kristianstad.
Händelsen omtalas också i Stenbrohult C:1 på sidan 376, i dödnotisen för hustru Anna Månsdotter i Froafälle som dog 7 november 1748. I denna uppges att hennes fader, som var boende i norra Dihult, blivit skjuten av snapphanarna vid Drivebro då hon var 1 1/2 år gammal. Anna uppgavs ha blivit 78 år gammal, men kanske skrivaren inte hade så bra koll på vilket år händelsen ägt rum.
Den återkom också i Stenbrohults kyrkoräkenskaper 1677: Fjärdedag dag påsk gavs testamentspenningar efter de personer som blev ihjälslagna utanför Gråshult: Måns i Dihult, Sven i Värpeshult, Jon i Taxås, Anders i Lindhult och Jon i Bölsnäs. (Ett par personer utelämnade här.)
Jag har ingen koll på originalhandlingarna från rannsakningen av händelsen, men dessa omtalades på Skalman forum 2007 i en diskussion om Sixten Svenssons bok Sanningen om snapphanelögnen. (Länk - se inlägget av sign Ben 10 mars 2007 klockan 14:16.) Exakt år nämns inte, men att de olofwandes gingo heem ifrån armén stämmer bra med de uppbådade bönderna under De la Gardie 1676.
Hur som helst, tiden verkar stämma med Jon Håkanssons död, men jag har hittills inte hittat någon uppgift på vad den Jon i Taxås som blev dödad vid Drivebro hette i efternamn. Möjligen kan det ha varit en annan Jon i Taxås.
O.A.
62
« skrivet: 2011-11-06, 12:33 »
Jag glömde detta tillägg igår, om du nu inte redan hittat det: Änkan Britta Samsingsdotter i Råshult död 17 juli 1723 75 år gammal: Född ibm, tjänat 28 år, varit gift med gamle mannen Bengt ifrån Skålshult 11 år, avlat 2 barn, varit änka 35 år. (Stenbrohult C:1 sidan 299.)
Jag har också funderat över Erik i Taxås, men har inga uppgifter utöver vad du redan nämner. Roteringslängden 1683, som anger många patronymikon, har ingen Erik eller Eriksson på någon av de tre jordeboksenheterna i Taxås. I Lindhult fanns en salpetersjudare Erik Andersson och i Ugnhult en Erik Frennesson - detta är alla Erik eller Eriksson i Stenbrohultsdelen av längden. [Detta efter en avskrift jag gjorde för ett antal år sedan - möjligen kan jag ha gjort någon felläsning.]
O.A.
63
« skrivet: 2011-11-05, 19:07 »
Ser bra ut - grafik gör sådant här så mycket överskådligare. Några tillägg och kommentarer:
En Bengt Truedsson i Råshult begraven 16 augusti 1690. Uppges då vara 72 år gammal och född i Skålshult, med fader Thruel och moder Kirstin. Jag antar att Thruel är en felskrivning för Thruet, Bengt själv skrivs tydligt Truetßon. Detta hämtat i Stenbrohult AI:1, sidan 101 enligt nyare numreringen. (Jämför Trued och Ingeborg nedan.)
Trued Bengtsson, bonde på Råshult Norregård, född ca 1680 i Skålshult, död 30 november 1761.
Ingeborg Bengtsdotter född ca 1682 i Skålshult och död 18 december 1762. Gift med bonden Jöns Germundsson på Höö, född ca.1672 och död 1748. (I sin egen begravningsnotis uppges Ingeborg vara född i Skålshult, men i makens uppges hon kommit från Råshult Norregård.)
Som barn till Bengt Eriksson i Brännhult (1769-1857) har jag även:
1.Kerstin Bengtsdotter (född 1801), gift med bonden Germund Jonsson på Äskya Östregård.
2.Sune Bengtsson (1813-1889), bonde i Brännhult. (Han, hans hustru och deras ättlingar i Brännhult begravda på gravplatsen intill brodern Erik Bengtssons på Stenbrohult kyrkogård.)
Bengt August Ericsson i Sällhult har jag som född 1848, inte 1846.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-11-05 19:19)
64
« skrivet: 2011-11-03, 20:11 »
Tack för den Niclas! Här fick vi då alltså till sist fram den tredje sonen till Sune Bengtsson den yngre och Britta. Jag letade tidigare som hastigast i Stenbrohults böcker efter en då hypotetisk Erik Sunesson, men hittade ingenting. Kanske han var bosatt i någon av grannsocknarna.
Jag ser nu att i Stenbrohult AI:2 sid.92 (Skålshult) är under änkan Britta skriven en S S.p.s. Erich, och jag tolkar det som 'son och salpetersjudare Erik'. Bengt och Jon [Sunessöner] högre upp på sidan är bara skrivna som S.p.s..
Krister: Kul att du hittat hit, och kul att få se det omtalade plagget på bild!
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-11-03 21:07)
65
« skrivet: 2011-10-31, 01:21 »
Tack för det Ingegärd! Jag letade nu upp Bengt Sunesson i Dihults dödnotis 1730, och ditt förslag stämmer mycket bättre! På så vis blir Bengt Sunesson i Taxås fortfarande son till Sune Bengtsson den yngre i Skålshult, och syskonskaran från uppbudet är barn till Sune Bengtsson den äldre. Alltihop passar då så mycket bättre ihop!
Den Kerstin Sunesdotter du nämnde är antagligen identisk med änkan Kerstin Sunesdotter i Dihult som 13 juni 1731 gifte sig med änklingen Wästen Andersson på Marsholm.
O.A.
66
« skrivet: 2011-10-30, 21:49 »
Sommarföljetongen fick tydligen en höstuppföljare... Ja, detta skulle ju kunna rubba en del av våra resultat ovan... Jag identifierar personerna så här:
Bengt Sunesson x 2: Omtalade ett flertal gånger i diskussionerna ovan.
Börje Håkansson: Börje Håkansson i Idhult gift med Karin Sunesdotter från Skålshult. (Omtalade 7 augusti ovan.)
Jonas Andersson: Kanske felskrivning för den Jöns Andersson i Äskya som 1721 gifte sig med Johanna Sunesdotter i Skålshult? (Omtalade 20 juli ovan.)
Jon Sunesson: Jon Sunesson i Borshult - född i Skålshult och död 1753, uppges då vara 50 år gammal.
Ingrid Sunesdotter: Pigan Ingrid Sunesdotter i Skålshult gift 1728 med Arvid Månsson i Långhult Virestad sn.
Några av personerna är alltså sannolikt inte syskon till Trued Sunesson, utan snarare svågrar, men jordköpet menas förstås ha skett inom syskonkretsen.
Efterredigering: Jag hade här en del egna resonemang kring vilken av de båda Sune Bengtsson i Skålshult som troligast är personernas föräldrar, men beslutade att plocka bort det igen. Det vore intressant att se hur släktskapen sedan beskrevs vid tingsskötningen.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-10-30 22:42)
67
« skrivet: 2011-10-27, 12:01 »
Jag fick det till något i denna stilen:
1775:
Juli 9: Avsomnade gifta hustrun Gunnil Andersdotter i Hallaryd Norregård av brännsår, som förorsakades av eldslågans kringvärvde hennes kropp och itände dess påhavande lintyg, pingstafton klockan mellan 11 och 12 på dagen, då sju bofasta mäns vånings och ladegårdshus, under en stark torka, lades uti aska, begrovs den 12 om aftonen 51 år 5 veckor och 4 dagar gammal.
Pingstafton 1775 var den 3 juni, så branden hade alltså skett en månad tidigare ungefär.
O.A.
68
« skrivet: 2011-10-26, 00:53 »
Det gamla drabantkompaniet till häst, som tidigare formellt varit en del av Livgardet, omorganiserades 1699-1700 av Karl XII till ett självständigt förband. Därefter kom de meniga drabanterna att ha ryttmästares/kaptens rang, och var alltså då officerare och ingår i Karl XII:s officerare. Om de här bröderna Lood tjänstgjort efter denna tid borde de ha funnits med i boken, men undantag finns förstås ändå.
Jag har för mig att några av de äldsta drabanterna efter omorganisationen 1699-1700 överfördes till tjänst som livvakter åt några andra medlemmar av kungafamiljen, till exempel änkedrottning Hedvig Eleonora. Dessa drabanter stannade alltså kvar i Stockholm och deltog inte i kungens fälttåg. Det är dessa som kallas stånddrabanter. Huruvida dessa fortfarande räknades som tillhöriga den militära drabantkåren, eller sorterade under någon del av hovet, kan jag inte svara på så här på direkten.
Olles fundering är helt riktig: Medlemmar av drabantkåren titulerades åtminstone från senare delen av 1710-talet ibland för livdrabanter, och förbandet kom sedan också att oftast benämnas Kunglig Majestäts Livdrabantkår. Denna upplöstes först 1821. Den nutida drabantvakt som paraderar vid högtidliga statsceremonier, till exempel vid kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings bröllop, är inspirerad av den ursprungliga drabantkåren.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-10-26 01:14)
69
« skrivet: 2011-09-21, 22:25 »
Den omtalade domboksnotisen, Sunnerbo häradsrätt - vintertinget 30 januari till 4 februari 1711 - ärende 16:
16. För dhe omyndige Oluff Nielsons i Höjelt barnsens ägendomb, Constitueras Jngemar Eskellson; som har äfwen att antaga det förmyndarskapet, hwilcket broderen Pär Eskellson i lijfstijden förträdt: och som ben:te Pähr genom döden afleden är, dhy förordnas des syskonebarn Joen Eskellson att antaga sig förwalldtningen öfwer det Barnagodz; som des omyndige barn tillfaller; Blifwandes Landzman Johan Scheder med Nembdem:n Swen i Torßholma, tillsatte at ben:da ägendom i Lindefälla lagl:n skifta och dehla.
Jag tolkar texten som att den egentligen rör två saker:
1. Per Eskilsson har varit förmyndare åt Olof Nilssons barn, och Ingeman Eskilsson har övertagit detta förmyndarskap efter broderns död.
2. Som förmyndare/förvaltare åt Per Eskilssons barn utses en Jon Eskilsson.
Per Eskilsson: Bonde på Linnefalla Södregård, död 17/1 1711 [Sista ålderssiffran svårläst i AD:s avfotografering, liknar 46 - i så fall född ca.1665.]
Jon Eskilsson: Inte säkert identifierad - kan vara Jon Eskilsson Höök (ca.1669-1719), bonde på Linnefalla Norregård, men andra kandidater finns också. Med syskonebarn avses vid denna tid ofta kusin.
Länsmannen Scheder och nämndemannen Sven i Torsholma utses att utföra skiftesförrättningen, och har för övrigt ingen del i ärendet.
Vad det gäller textens Höjelt, så borde egentligen en förmyndare för barnen till Olof Nilsson i Höghult i Loshult socken utses vid Östra Göinge häradsrätt och inte Sunnerbo. Möjligen råkar saken nämnas här bara för att både den gamle och nye förmyndaren är bosatta i Sunnerbo härad. Jag har hittills inte undersökt om samma ärende omnämns vid Östra Göinge häradsrätt.
O.A.
70
« skrivet: 2011-09-21, 21:48 »
Till att börja med, för att klara ut begreppen för oinvigda som kanske läser det här: Saken gäller alltså paret Eskil Persson från Hallaryd socken och Pernilla Nilsdotter från Höghult, som gifte sig i Loshult 1665 och inte kan återfinnas i Loshults dödlängder.
Under senare delen av 1600-talet fanns 3 stycken Eskil Persson i Linnefalla, som inte är helt enkla att få ordning på. Jag har ordnat upp dem så här:
1. Eskil Persson, bonde på Linnefalla Södregård: Skriven som dräng mtl 1661-1664, oklar status mtl 1665, gift mtl 1666 (namn på hustrun anges inte), anges i mtl 1667-1668 som gift med en Svenborg, gift i mtl 1669-1676 men hustruns namn anges inte. Från mtl 1680 ingen Eskil på Linnefalla Södregård.
2. Eskil Persson Höök, bonde på Linnefalla Norregård: Skriven med olika namnformer i kyrkoräkenskaper och mantalslängder 1657-1685. I mtl 1658-1668 anges Eskils i Linnefalla Norregårds hustru heta Svenborg. I mtl 1686-1687 och 1693-1694 änkan Svenborg på Linnefalla Norregård.
3. Eskil Persson, bonde på Linnefalla Norregård: Född ca. 1648 och död 7 september 1698. Skriven på Linnefalla Norregård från mtl 1685 och framåt. Av ett par notiser i Sunnerbo häradsrätts dombok 1697 och 1699 framgår att denne Eskil sannolikt varit gift med Kerstin Jonsdotter, som i sin tur var dotter till bonden Jon Persson Höök på Linnefalla Norregård.
För den Eskil Persson som gifte sig i Loshult 1665, anges ju inte att han kom från just Linnefalla. Däremot, vad jag minns, kunde jag inte hitta någon annan Eskil Persson i Hallaryd socken som kunde passa in. Den som då blir aktuell är alltså nr 1 ovan, Eskil P på Linnefalla Södregård, förutsatt att han varit gift två gånger eller att namnet Svenborg 1667-1668 är felaktigt.
Eskil P nr 1 hade ju sannolikt sonen Ingeman Eskilsson (ca.1667-1755), bonde på Linnefalla Södregård. I Sunnerbo häradsrätts dombok 1711 anges en Ingeman Eskilsson, utan ortsangivelse, som varande förmyndare till en Olof Nilssons i Höjelt omyndiga barn. Denne ON är eventuellt identisk med Olof Nilsson i Höghult, född 1660 och död 1709, och sannolikt en yngre bror till den Pernilla Nilsdotter från Höghult som gifte sig 1665. (I samma domboksnotis omtalas Ingeman Eskilssons avlidne bror Per Eskilsson, och den sistnämndes egendom i Linnefalla. Därför bör den omtalade Ingeman Eskilsson vara just han i Linnefalla. Höghult i Loshult socken uttalas Höjelt på dialekt, men möjligen kan dombokens Höjelt avse en annan plats än just Loshults Höghult. Jag hoppas det inte blev för rörigt nu...)
Slutsats: Det är möjligt att Pernilla Nilsdotter från Höghult var gift med Eskil Persson nr 1 ovan, men det har hittills inte riktigt gått att belägga.
Jag ser nu i efterhand att jag i hastigheten upprepat en del saker jag skrivit tidigare, men hoppas att detta ändå har bringat någon mera klarhet i frågan om Eskil Perssönerna i Linnefalla. Angående Loshults kyrkoböcker, så uppger Niels Jonsens dödnotis 1671 9 barn, men jag tror inte att den ska tolkas som att alla 9 barnen också var i livet när han dog.
O.A.
71
« skrivet: 2011-09-10, 19:28 »
Annika: Jag blir också konfunderad av det där... Merparten av Eneryda stationssamhälle ligger egentligen på Hördas marker. Det gamla Eneryda ligger lite längre österut, men båda ligger definitivt i vad som var/är Virestad socken. Hur personerna i fråga blivit kyrkobokförda i Stenbrohult kan jag tyvärr inte svara på - vad jag vet är Virestad och Stenbrohult fortfarande olika församlingar.
Jag känner till Hörda Skatte-, Krono- och Frälsegårdar, men kan inte påminna mig hört talas om någon prästgård i Hörda. Nu bor jag några mil därifrån, så jag är inte så jättebevandrad i de mer nutida förhållandena där.
Jag letade upp damen ifråga i Sveriges Befolkning 1970, och då är hon och de andra på samma fastighet kyrkobokförda i Virestad. De andra har adress enbart Hörda utan att någon prästgård nämns.
O.A.
72
« skrivet: 2011-09-10, 11:59 »
Förhållandet med bäcken söderut från Möckeln är intressant, och framträder ännu tydligare på en karta över Sunnerbo härad 1685. (Kartan finns på Lantmäteristyrelsens arkiv, och betecknas F23 där.) Utsnitt nedan av avsnittet kring Älmhult och Loshult:  På denna framgår hur Getabäck efter att ha passerat Älmhults sjö och Ormakulla gyl går samman med några andra bäckar: 1. Vid Bockatorp med Märkesbäcken från väster. Denna bäck var gräns Loshult-Pjätteryd socknar, och utgjorde riksgräns Danmark-Sverige fram till 1658. Nedströms härefter utgjorde Getabäck riksgräns, och gräns Loshult-Stenbrohult socknar. 2. Vid kartans Almåstorp (Bengtstorp) ansluter en bäck från Slätthults gyl - denna bäck var gräns mellan Stenbrohult och Virestad socknar. Bäckmötet vid Stenbrohults sydspets var bland lokalbefolkningen känd som Godahoppsudden. 3. Kort söder därom tillstöter från öster Bältesbäcken, som var/är gräns mellan Virestad och Loshult socknar. Denna var förstås även riksgräns fram till Roskildefreden. 4. Vattendraget från Möckeln och andra håll, nu benämnt Drivån, fortsätter söderut förbi Loshult kyrkby. På Ekonomiska kartan 1949 framgår också, liksom Niclas skriver, hur bäcken tvärtom rinner norrut ovanför Älmhults tätort. Jag har antagit att det var sänkningen av Möckeln som fick bäcken att ändra strömriktning i allra översta delen av sitt lopp. För övrigt har jag inga svar på Niclas undringar om Möckelns sänkning. Jag tyckte bara att kartan från 1685 visade så tydligt på Getabäcks och anknytande bäckars lopp, att jag fick lust att lägga in den här. På Sunnerbokartan framgår förstås också att Möckeln även då hade sitt huvudavlopp genom Helge å vid Byvärma. Annikas fråga: Älmhults församling var tidigare del av Pjätteryd och Stenbrohult socknar. Eneryda tillhör Virestad, och har alltid gjort det. O.A. (Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-09-10 12:39)
73
« skrivet: 2011-08-31, 13:27 »
Hej igen!
Nej, jag hade inte reflekterat så mycket över de få barnen till folket från Skålshult, men det kan nog ligga något i det du skriver. Jag hade antecknat samma barn till Bengt Jonsson och Kerstin Truedsdotter i Skålshult som du: Germund (1749-1767), och Ingeborg född 1769 och gift med en man från Vislanda socken. (Att du härstammar från Ingeborg hade jag däremot inte en aning om...) Det är mycket märkligt med endast två barn, med 20 års mellanrum. Jag har sett några fall i trakten med änkor i 40/50-årsåldern som gift om sig med en man i 20/30-årsåldern, men det var förstås inte så särskilt vanligt det heller.
Det var en intressant tradition du omtalar kring Ingeborg Bengtsdotter! En tunna guld var väl egentligen en officiell benämning på 100.000 daler silvermynt, men vid tiden för Ingeborgs äktenskap 1785 hade värdet drabbats av inflation och motsvarade en betydligt lägre summa. I vilket fall som helst var det förstås fortfarande mycket pengar, och det är mycket möjligt att det i dagligt tal även användes som ett uttryck för en massa pengar i största allmänhet. I trakten kring Loshult och Osby fanns några bönder som också de omtalades ha varit goda för tunnvis med guld.
Det där med gästgiveriet blir inte jag heller klok på - åtminstone så här på direkten kan jag inte hitta någon anknytning till varken Dihult eller Älmhult.
O.A.
74
« skrivet: 2011-08-27, 10:31 »
Ja, Ingegärd, ditt resonemang låter riktigt. Jag kände mig lite skeptisk till att tvillingarna Bengt och Johanna 1693 skulle vara barn till Sune och Britta, och den Bengt Sunesson som dog 1784 hade jag inte uppmärksammat. Ditt fynd bekräftar att det verkligen fanns två Bengt Sunesson födda i Skålshult på 1690-talet!
O.A.
75
« skrivet: 2011-08-13, 19:17 »
Det är säkert en kvarleva av den så kallade veckoräkningen eller räpparäkningen du stött på, en mycket gammal sed som var i bruk länge i södra Småland.
Jag hittade ingen riktigt bra förklaring på Internet, men hittade åtminstone denna text som uppges ha Encarta 2000 som källa:
Året delades i fyra räppar, vars slutdagar var Marie bebådelsedag, midsommardagen osv., men sedan gregorianska kalendern införts i Sverige 1753 bibehöll man här de gamla dagarna, dvs. gamla Marie bebådelsedag blev 5 april etc. Särskilt vårräppen fram till midsommar var viktig, och man räknade veckorna baklänges fram till midsommar. Bruket var vanligt i Götaland. Paralleller finns på kontinenten. [Slut citat.]
Man började alltså med trettonde veckan vid gamla Marie bebådelsedag, nästa vecka var tolfte veckan och så vidare. Respektive vecka hade olika uppgifter i vårbruket som borde utföras i just den veckan. Uppgifterna kunde variera från ort till ort. De sista veckorna var egentligen inte så viktiga - antagligen är det därför en del av dina almanackors anteckningar slutar efter sjätte veckan. Osby Hembygdsförening hade en bra artikel om det här i sin årsbok 1980, av Sten-Bertil Vide.
O.A.
76
« skrivet: 2011-08-10, 12:32 »
Jag hittade begravningsnotisen för Germund Bengtssons hustru också:
Död 11 mars 1739: Änkan Berta Bengtsdotter i Äskya, varit gift med Germund Bengtsson 24 år, varit änka 4 år, levat så och så dock utan stor uppenbar förargelse, varit sjuk 5 veckor av bröstvärk. Var 51 år gammal. Begravd 18 mars.
Antingen var Germund gift mer än en gång, eller också är äktenskapets längd felaktigt. Så här på direkten ser jag ingen uppenbar släktskap mellan detta paret och det övriga folket på Höö.
O.A.
77
« skrivet: 2011-08-10, 11:22 »
Ja, Ingegärd, det blev visst en riktig sommarföljetong av det här...
Angående den där eventuelle andre Germund på Höö under början av 1700-talet, har jag en anteckning från Sunnerbo häradsrätts dombok och hösttinget 5-10 oktober 1703: Per Håkansson i Tångarna klagar till Germund Bengtsson på Höö angående del av lega för en femtingsoldat vid namn Sven Hansson, som käranden anskaffat osv.
Denne Germund Bengtsson högst sannolikt identisk med Germund Bengtsson död 3 april 1735 vid pass 70 år gammal, då bosatt på Äskya soldattorp. Enligt begravningsnotisen var han född i Möckelsnäs, hade varit gift på Höö och där haft bruk, och sedan haft gårdsbruk i Såganäs. Han har därefter flyttat till Loshult socken och omsider till Äskya. Som bonusinformation anges han ha warit mÿcket trättosam.
O.A.
78
« skrivet: 2011-08-07, 00:01 »
Tack för din sammanställning, Niclas!
Några tillägg:
I 1683 års roteringslängd skrivs Bengt Truedsson (gammal), Sune Bengtsson och Knut Bengtsson under Skålshult.
På Sune och hustrun Estrid i Skålshult skrivs i Stenbrohult AI:1 en dotter Ingeborg under åren 1695-1703 - ett indicium på att den äldre Sune Bengtsson var son till Bengt Truedsson i Skålshult och hans första hustru Ingeborg Ingmarsdotter.
Pigan Karin som stod som brukare i Skålshult 1715 är antagligen identisk med Sunes och Estrids dotter med samma namn, nämnd även hon enligt ovan 1695-1703, och med Karin Sunesdotter (1690-1752) gift med bonden Börje Håkansson (ca.1661-1741) i Idhult.
För den som kanske läser det här, men inte är så hemma i ämnet namngivning bland traktens bönder på 1600-talet: Det är alls inget konstigt vid denna tid med två bröder eller systrar som heter likadant - de är i så fall döpta efter två olika avlidna förfäder som råkat haft samma förnamn.
O.A.
79
« skrivet: 2011-08-02, 12:14 »
Tack för dina funderingar kring ärendet, Ingegärd! Jag har inte så mycket mer att tillägga i nuläget. Jag har antecknat att Måns Jönsson (1707-1774) i Bergön var gift med barnets faster Karin Jonsdotter (1707-1793) från Höö, och antar att det är i den egenskapen han anges som skyldeman i bouppteckningen.
O.A.
80
« skrivet: 2011-07-20, 01:06 »
Tack Niclas, för bouppteckningsuppgifter för Bengt Jonsson i Skålshult. De var nya för mig, och är ju ett indicium på att Bengt Sunesson i Taxås och Trufved Sunesson i Skålshult var bröder.
Den där födelsenotisen 1693 bidrog däremot till att göra mig konfunderad häromdagen, eftersom inga döttrar nämns i Sune Bengtssons i Skålshult eller hans hustru Brittas begravningsnotiser.
En piga Johanna Sunadotter i Skålshult gifte sig 1721 med Jöns Andersson från Äskya. Paret var sedan bosatta på Äskya Västregård, varefter de enligt anteckning i Stenbrohult AI:2 flyttade till Klöxhult.
Tack också till Bengt-Eric för en mängd ny intressant information som var helt okänd för mig!
O.A.
81
« skrivet: 2011-07-18, 21:18 »
Försedt sig med kyrckiotiufnadt, hwarföre han Corporaliter plichtadt och skall efter dommens innehåld tiäna för gemen och finnes nu för No 102 införd, istället antagen d: 29 aprill 1712 Anders Kinstedt, som sedermehra avancerat till förare af Hedemora Compagnie, och i deß ställe ifrån Majorens Compagnie antagen d: 30 aprill 1713 Elof Fängren.
Möjligen börjar Fängren med någon annan bokstav. Corporaliter plichtadt innebär att f.d. rustmästare Lindblad fått någon form av kroppsstraff, för den omtalade kyrkotjuvnaden. Han har dessutom degraderats till menig (gemen), och bör hittas igen under samma kompanis nummer 102.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-07-18 21:23)
82
« skrivet: 2011-07-18, 12:41 »
Tack för intressant information Bengt-Eric! Det var en hel del som jag inte kände till sedan tidigare! Som bosatt i Killeberg har jag några gånger på bilturer sett er manbyggnad i Sällhult, blev nyfiken på vad för historik som fanns bakom, och gjorde sedan lite efterforskningar. Som många andra i Älmhultstrakten är vi dessutom släkt på mycket långt håll, via folket på Höö under 1600-talet.
Som du nämner, hämtades mycket riktigt namn i äldre tid häromkring ofta från avlidna förfäder eller andra anhöriga. Det är därför jag funderade över var Erik Bengtsson (1722-1801) i Tångarna fick sitt namn ifrån. För övrigt är jag egentligen mer hemma på folket söder om Älmhult, så jag har tyvärr ingen mera information att bidra med kring Taxås, Tångarna och Skålshult.
Jag tackar för erbjudandet om besök i Sällhult! Jag kanske hör av mig i framtiden, det skulle vara intressant att få se husen på lite närmare håll!
O.A.
83
« skrivet: 2011-07-16, 12:44 »
Diskussionen utgår ju egentligen från Erik Bengtsson (1805-1886) i Brännhult och Sällhult, och jag tänkte försöka få in en bild på hans och hans efterkommandes i Sällhult nyrenoverade gravplats på Stenbrohult kyrkogård. Jag vet inte vem som stått för fiolerna vid renoveringen av gravplatsen, men som kulturgärning var det väl använda pengar. Erik Bengtssons gravsten är den högra i den bortre raden. (Tyvärr låg upplösning för att hålla sig under 100 kb.) O.A. 
84
« skrivet: 2011-07-16, 12:25 »
Ingegärd: Ja, det är svårt att känna sig riktigt säker här, och jag kan hålla med dig om att man inte helt ska utesluta namnet Britta Truedsdotter så länge inte fler belägg finns för Britta Eriksdotter.
Det är några år sedan jag forskade på de här personerna, och mot min vana har jag inte antecknat hur jag resonerade då. För att krångla till det ytterligare fanns det två bönder Sune i Skålshult på 1690-talet: Sune gift med Britta, och Sune gift med en Estrid. När jag nu suttit och granskat detta igen, är det frågan om man egentligen kan räkna ut Sune-Estrid helt och hållet som föräldrar till Bengt Sunesson (c.1694-1748) i Taxås.
Estrid återfinns sannolikt på sidan 353 i Stenbrohult C:2: 20 december 1741 dog gamla änkan Estrid Jonsdotter i Skålshult, varit änka 34 år - 95 år gammal. I Stenbrohults kyrkoräkenskaper anges 1708 att testamentspenning erlagts efter salige Sune i Skålshult. Tyvärr hittar jag i nuläget ingen uppgift om den Sunens efternamn.
Om man tänker sig att Estrid kanske var en 10 år yngre än vad som uppgavs när hon dog, så skulle hon kunna ha varit i 40-årsåldern när Bengt Sunesson föddes kring 1694 och tänkbar som mor till honom. Jag har suttit och jämfört allehanda uppgifter, bland annat dopvittnena till Bengt Sunessons och hans båda troliga bröder Trued och Ingemars barn, men inte kommit fram till några riktigt tydliga resultat. Möjligen hade jag någon mer källa då för några år sedan, som jag inte kommer på nu.
O.A.
85
« skrivet: 2011-07-15, 00:28 »
Efter att ha läst Ingegärds inlägg från klockan 00:22 igår, upptäckte jag att Sune Bengtsson i Skålshult inte hade dött 11 maj 1725 som jag påstår ovan. Rätt datum är 22 juni 1725, som Ingegärd skriver. Jag hade antagligen fått datumet från gubben ovanför i Stenbrohult C:1.
Jag funderade sedan lite på var hans sonson Erik Bengtsson (1722-1801) i Tångarna fått sitt förnamn ifrån, och här följer en hastig transkription av vad jag hittade:
Stenbrohult C:1 sidan 308: 22 oktober 1725 dog gamla änkan Brita Eriksdotter i Skålshult, varit gift 40 år med salige Sune ibm, avlat 5 söner, varit änka 15 år, levat gudfruktigt såsom en änka ägnar, graverad av rosen i ålderdomen, sänglegat 4 veckor - 75 år gammal - begravd 26 oktober.
Stenbrohult C:1 sidan 350: 22 oktober 1740 dog gamla änkan h. Brita Eriksdotter i Skålshult, född och uppfödd i Taxås, varit gift 40 år med salige Sune i Skålshult, avlat 3 söner, hon har varit änka 15 år och levat som en rätt änka ägnar och bör, i ålderdomen varit svag av rosen, sänglegat 4 veckor - 75 år gammal - begravd 26 oktober.
Notisen från 1725 ligger bland notiser från april-maj, och jag tolkar därför den som en inskrivning på helt fel plats i boken. Det råkar vara på samma uppslag som maken Sune Bengtssons begravning - antagligen har skrivaren undersökt hans notis och sedan i tankspriddhet skrivit på en tom yta på samma uppslag. En ny notis har sedan skrivits på rätt plats, man man har glömt att stryka den gamla och två närmast identiska döda personer har uppstått med 15 års mellanrum. Men, jag hade för mig sedan tidigare att källkritiska problem inte är alldeles ovanliga i Stenbrohults kyrkoböcker...
Härav drar jag slutsatsen att III:2 i min tabell ovan istället bör vara så här:
III:2 Britta Eriksdotter
Född c.1665 i Taxås, Stenbrohult sn. Död 1740-10-22
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-07-15 00:50)
86
« skrivet: 2011-07-13, 13:07 »
När jag nu gick igenom Erik Bengtssons släktingar, ser jag att hans farmors bror var gästgivaren och bonden Bengt Frostensson (1734-1799) i Älmhult, som fick som eftermäle i Stenbrohults begravningslängd att han varit en känd och aktad man, och har med upmärksamhet var[it] känd vid Thronen och af konungens upperste män. Han känner du förstås till sedan tidigare, Niclas.
Erik Bengtssons äldre bror, Frosten Bengtsson (1793-1862) i Värpeshult och Bergön, bör också ha varit en av socknens mer bemärkta personer: Jag har antecknat att han var ägare till bland annat 3/4 mtl Värpeshult Södregård, 1/2 mtl Bergön Norregård och 1/4 mtl Bergön Södregård.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-07-13 13:29)
87
« skrivet: 2011-07-13, 12:37 »
Om Erik Bengtssons mor har jag inga andra uppgifter än att hon uppges född 1771 i Virestad sn, och dog 1853. För fadern Bengt Eriksson i Brännhult har jag antecknat så här:
- - - - - - - - - -
Antabell för Bengt Eriksson (1769-1857), bonde i Brännhult, Stenbrohult sn:
Generation 1
I:1 Erik Bengtsson, bonde på Tångarna Smedsgård, Stenbrohult sn.
Född 1722-08-30 i Taxås, Stenbrohult sn. Död 1801-02-24
I:2 Kerstin Frostensdotter
Född 1742-06-01 i Tångarna, Stenbrohult sn. Död 1769-07-03
Generation 2
II:1 Bengt Sunesson, bonde i Taxås, Stenbrohult sn.
Född c.1694 i Skålshult, Stenbrohult sn. Död 1748-07-14
II:2 Kerstin Jonsdotter
Född 1705 på Höö, Agunnaryd sn. Död 1755-11-22
II:3 Frosten Jönsson, bonde på Tångarna Smedsgård, Stenbrohult sn.
Född c.1707 på Höö, Agunnaryd sn. Död 1748-09-03
II:4 Sissa Germundsdotter
Född c.1717 Död 1751-06-28
[Sissa uppges i begravningsnotisen som född i Sällhult, men är troligare född i Kvarnatorp i Stenbrohult sn. Germund Månsson i Sällhult uppges i Allbo häradsrätts dombok 1733 vara svärfar till Frosten Jönsson i Tångarna.]
Generation 3
III:1 Sune Bengtsson, bonde i Skålshult, Stenbrohult sn.
Född c.1665 i Skålshult, Stenbrohult sn. Död 1725-05-11
III:2 Britta Truedsdotter
III:3 Jon Germundsson, bonde på Höö, Agunnaryd sn.
Född c.1673 på Höö, Agunnaryd sn. Död 1759-11-27
III:4 Kerstin Bengtsdotter
Född c.1680 i Tångarna, Stenbrohult sn. Död 1748-07-17
III:5 Jöns Germundsson, bonde på Höö, Agunnaryd sn.
Född c.1672 på Höö, Agunnaryd sn. Död 1748-09-15
III:6 Ingeborg Bengtsdotter
Född c.1682 i Skålshult, Stenbrohult sn. Död 1762-12-18
III:7 Germund Månsson, bonde i Kvarnatorp; sedan bosatt i Sällhult Västregård, båda i Stenbrohult sn.
Född c.1675 i Kvarnatorp, Stenbrohult sn. Död 1759-09-28
III:8 Ingeborg Bengtsdotter
Född c.1680 Död 1749-11-13
- - - - - - - - -
För övrigt är jag inte så hemma på folket där uppe i den delen av Stenbrohult, kring Tångarna, Taxås och Skålshult, så i nuläget har jag inga uppgifter om några av de uppräknade gubbarna hade några förtroendeuppdrag. Erik Bengtssons ättlingar äger väl fortfarande Sällhult Östregård, med den sköna herrgårdsliknande manbyggnaden och en del kringliggande fastigheter, men det där antar jag att du redan kände till.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-07-13 12:47)
88
« skrivet: 2011-07-06, 12:29 »
Jag tycker det liknar svensk uniform m/1860, med mössor m/1865. Jämför de meniga soldaterna längst ner till vänster på denna sidan: http://www.tjelvar.se/uniformer/6.htm Lite nedanför mitten på denna sidan finns en bild av en man i mössa med mössplåt och plym m/1865: http://www.algonet.se/~hogman/uniformer_armen_18.htm Mannen i mitten på Anders Thorstenssons bild har möjligen 12 på axelklaffen, i så fall gamla Jönköpings regemente I 12. O.A.
89
« skrivet: 2011-07-02, 12:42 »
Jag tolkar så här:
...granneqwinnorne...
...aflämnad förr, än sjette dygnet sedan födslo-smärtan hade börjat. Ändtel. sjunde dygnet förmådde jag, at de sände efter en öfwad jord-gumma men innan hon ankom...
...grufweligen handterat, wridit armen(?) och sönderrifwit fostret; men dock icke kunnat det uthxxx. Ändtel. skildes fostret ifrå henn d. 17 Decemb.
En riktigt otäck skildring, oavsett hur man tolkar textens detaljer.
O.A.
90
« skrivet: 2011-06-02, 23:44 »
Loshult och Osby socknar var då ett gemensamt pastorat. En flyttning till O.P.176 i en Loshultslängd bör betyda Osby sidan 176.
O.A.
91
« skrivet: 2011-04-10, 19:09 »
Orden där Paul har ska nog vara sud-ost om.
O.A.
92
« skrivet: 2011-04-10, 18:48 »
Lib.8. ska tolkas som att Sven Månsson haft 8 barn.
Datumet 13 mars syftar på söndagen Dominca Laetare, Midfastosöndagen, som är begravningsdagen.
Sannolikt har dödsfallet alltså inträffat några dagar tidigare. Det var inte helt ovanligt bland dåtida Osbybor som avlidit på annan ort, att man ändå var måna om att frakta hem kroppen och begrava den i Osby. (Vad jag förstått var det inte så överallt.)
O.A.
93
« skrivet: 2011-04-04, 20:19 »
Tillägg: Lars Frost och Johannes Lundberg/Landin, som jag nämnde ovan, ingår i på något sätt i Sjöbloms samlingar, men därmed inte sagt att de är ättlingar eller släkt till Haslare-Tue.
O.A.
94
« skrivet: 2011-04-04, 20:13 »
Till Torvald Sjöbloms samlingar finns ett register i Excelformat, som kan laddas ner från Osby biblioteks hemsida:
Länk Osby bibliotek (Länk till registret under Dokument i höger kant.)
Registret är upprättat av Landsarkivet i Lund, och syftar enbart till att vara en förteckning över personerna som ingår i samlingarna. För att vara gjort av en så pass seriös organisation är registret ganska rörigt, och verkar inte vara grundat på några vidare kunskaper i databashantering. Ibland kan man få intrycket att de haft det som sysselsättning för olika praktikanter, som inte arbetat på samma sätt.
Hur som helst, registret är ändå användbart och jag har omarbetat det till en egen version. Tyvärr hittar jag inga personer där som är bosatta i Fjelie. I Burlöv finns prosten Lars Frost, född 1763 och död 1820, och en Johannes Lundberg/Lundin omnämnd 1903. Detta är allt, beroende på att sydvästra Skåne var utanför Sjöbloms intresseområden. Men, som Mikael skriver, Sjöbloms samlingar är rätta utgångspunkten om man vill undersöka alla Tuve Månssons ättlingar - om man har klart för sig att det rör sig om väldigt många personer.
O.A.
95
« skrivet: 2011-03-21, 21:26 »
Niclas: Intressanta uppgifter om 1940-talets kartor över kvarteret Transformatorn! Meddela gärna resultaten här i framtiden, om du lyckas få till en arkeologisk undersökning.
Landsvägen byggdes ju ut åren kring 1660-1675, så jag har antagit att gästgiveriet i Älmhult kom till då, eller under årtiondena närmast därefter. För övrigt har jag inga vidare kunskaper om själva gästgiveriverksamheten i Älmhult.
Om man räknar 7/8 gammal mil från Älmhult söderut längs landsvägen hamnar man i det nutida Killeberg. Loshults bys marker sträckte sig ända ned dit längs Drive å, på östra sidan av landsvägen. Ungefär vid nuvarande bron över järnvägen gick gränsen till Killeboda. På västra sidan av landsvägen tillhörde marken Stockhult. Jag har forskat en hel del på Loshults by, Killeboda och Stockhult, men har aldrig hört talas om något gästgiveri där... Jag kan förstås ha totalmissat något, men det borde ha varit väldigt kortlivat i så fall.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-03-22 01:56)
96
« skrivet: 2011-03-18, 14:27 »
Jag instämmer inte helt med det du nämner om stigarna/skogsvägarna öster om tennisbanan 1949, om jag nu förstår dig rätt. Gamla gårdstomten på enskifteskartan ligger just nordöst om spetsen på det mindre området som tillhör littera B. Jämför sedan samma spets på 1882 års karta, just ovanför texten 1/4 mtl:. Vägkorsningen 1824 och 1882 har då enligt min mening legat nära sydväst om tennisbanan på EK 1949. (Det blir lite krångligt att förklara vad jag menar så här med text, eller också kanske jag missförstår dig.)
Ta gärna mitt utsnitt från EK 1949 och placera utsnittet av enskifteskartan ovanpå, i ett bildbehandlingsprogram. Växla sedan mellan dessa och jämför terrängformationerna vid och ovanför tennisbanan. Åtminstone jag tycker att vissa konturer återkommer på båda.
Kan nämna också, att den östra fixpunkten jag använt, gamla Äskyavägens korsning med gränsen Älmhult-Äskya, ligger ett stycke utanför höger bildkant på utsnitten.
O.A.
97
« skrivet: 2011-03-18, 12:56 »
Hej! När jag jämför nr 127 och det lilla vattenhålet på enskifteskartan med senare kartor, så hamnar jag en 100-150 meter väster om Kärret. Du har alltså visst en poäng där. Om sedan vattenhålet verkligen är identiskt med Kärret, det vågar jag inte säga något om. Hur som helst, det borde inte vara så svårt att undersöka platsen du föreslår, när snön försvunnit.
Din andra fråga har jag också funderat över, tyvärr utan att komma fram till några svar... Att gårdsbyggnaderna låg vid landsvägen när gästgiveriet kommit till, låter ganska sannolikt.
Sedan norrpilarna på enskifteskartan och hemmansklyvningskartan 1882: Jag är tveksam om de stämmer. Jämför med EK 1949, som väl är orienterad med norr rakt uppåt. På kartan 1882 är norrpilen nära parallell med järnvägen. Mitt utsnitt ovan av enskifteskartan är vriden 9 grader åt höger för att bli lika med EK.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-03-18 13:04)
98
« skrivet: 2011-03-18, 00:39 »
Ja, det går nog att få fram en ganska bra bestämning av Älmhults gamla tomtplats. Jag har undersökt det tidigare, och gjorde så här: 1. Jag utgick från enskifteskartan och Ekonomiska kartan 1949. 2. Man måste ha minst två punkter som antagligen är på samma plats vid båda tillfällena. Jag valde gamla Äskyavägens korsning med gränsen mellan Äskya och Älmhult, och samma vägs utfart till stora landsvägen. Sistnämnda plats är i nutiden nära norr om Storgatans korsning med Södra Esplanaden. 3. Med hjälp av ett bildbehandlingsprogram kan man sedan mäta på dessa punkter, och därefter justera kartorna så att man får dem i samma skala och samma vinkel. 4. Platser på Ekonomiska kartan 1949 är sedan oftast ganska enkla att överföra till en modern karta. 5. På så sätt kom jag fram till att gamla tomtplatsen legat i området mellan Östergatan, Eons byggnader och tennisbanorna. Om man då växlar mellan dessa kartor i ett bildvisningsprogram, ser man att en hel del platser på kartorna stämmer ganska bra sinsemellan. Man imponeras verkligen av att 1820-talets kartritare kunde få fram kartor som stämmer så bra med en flygbild. Jag ska försöka sätta in utsnitt av mina kartor här nedan. Först enskifteskartan:  Sedan EK 1949, i skala med den förra:  Till sist en modern karta, bara för att visa vilken plats jag syftar på - ej i skala med de båda föregående:  O.A.
99
« skrivet: 2011-03-01, 14:19 »
Hej Sten!
Det rör sig bara om stavningsvarianter av samma namn. Vid dopet 27 september 1730 skrivs hon som Ilnna, vid vigseln 12 maj 1745 Elena, och när sonen Sven döptes 19 april 1752 kallas hon Elna - samma namn kan skrivas på många sätt.
Två levande syskon kunde ha samma förnamn - de var döpta efter olika döda förfäder.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-03-01 14:53)
100
« skrivet: 2011-02-28, 21:43 »
Med tanke på 25-årsdagen av mordet på Olof Palme, fick undertecknad idén att det kanske kunde vara intressant att redogöra för hans härstamning från Osby socken. Antagligen känner många redan till att han härstammade härifrån, men alla har kanske inte hela tabellen. Hur som helst, Palmes farfars morfars far var kyrkoherde Sven Hasselquist i Osby. Det ska då alltså hänga ihop så här:
- - - - - - - - - -
Olof Palme (1927-1986) - statsminister
Son till:
Gunnar Palme (1886-1934) - direktör Livförsäkrings AB Thule
Son till:
Sven Theodor Palme (1854-1934) - direktör Livförsäkrings AB Thule och riksdagsman
Son till:
Adolf Christian Palme (1811-1889) - lagman - och hans hustru Augusta Hasselquist (1830-1883)
Augusta Hasselquist dotter till:
Johan (Jöns) Theodor Hasselquist (1787-1841) - advokatfiskal i Kammarkollegium i Stockholm
Son till:
Sven Hasselquist (1752-1792) - kyrkoherde Osby-Loshult - och hans hustru Christina Lind (1765-1854)
- - - - - - - - - -
Antabell för:
Sven Larsson Hasselquist, kyrkoherde i Osby-Loshults pastorat 1786-1792
Bosatt på Osby Prästgård, Osby sn.
Född 1752-04-09 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1792-07-23
Generation 1
I:1 Lars Tuvesson - bonde och riksdagsman på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född 1719-12-16 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1802-05-19
I:2 Elna Olufsdotter
Född 1730-09-20 i Malshult, Osby sn. Död 1821-08-28
Generation 2
II:1 Tuve Månsson - bonde på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född 1671 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1747-01-09
II:2 Bolla Niklasdotter
Född 1682 i Hönjarum, Osby sn. Död 1744-01-13
II:3 Olof Svensson - bonde i Malshult, Osby sn.
Född 1691-12-29 i Malshult, Osby sn. Död 1774
II:4 Thoa Mattisdotter
Född 1702-09-18 i Kjellsved, Osby sn. Död 1770-12-13
Generation 3
III:1 Måns Tuvesson - bonde på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född c.1620 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1713-11-20
III:2 Lisbet Hansdotter
Född c.1632 i Osby, Osby sn. Död 1710-07-04
III:3 Niklas Stensson - bonde och kyrkvärd i Hönjarum, Osby sn.
Född 1654 i Västra Kalhult, Osby sn. Död 1724-03-17
III:4 Pernilla Månsdotter
Född 1663 i Kjelsved, Osby sn. Död 1712-04-05
III:5 Sven Torkelsson - bonde och kyrkvärd i Malshult, Osby sn.
Född 1655 i Malshult, Osby sn. Död 1722-07-09
III:6 Elna Svensdotter
Född 1656 i Brunkelstorp, Osby sn. Död 1737-01-08
III:7 Mattis Månsson - bonde i Kjellsved, Osby sn.
Född 1666 i Jonstorp, Osby sn. Död 1746-03-28
III:8 Karin Olofsdotter
Född 1672 i Kjellsved, Osby sn. Död 1750-03-03
Generation 4
IV:1 Tue Pedersen - bonde på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född c.1583 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1651
IV:2 Elne Mogensdotter
Född c.1580 i Jonstorp, Osby sn. Död 1661
IV:3 Hans Pedersen - bonde och klockare på Osby Klockaregård, Osby sn.
Född c.1602 i Osby, Osby sn. Död 1664
IV:4 Kirstine Ebbesdotter
Född c.1609 i Norra Åkarp sn. Död 1677
IV:5 Sten Niklasen - bonde i Västra Kalhult, Osby sn.
Född c.1616 i Västra Kalhult, Osby sn. Död 1679
IV:6 Sissa Persdotter
Född c.1623 i Jonstorp, Osby sn. Död 1708
IV:7 Mogens Larsen - bonde i Kjellsved, Osby sn.
Född c.1623 i Kjellsved, Osby sn. Död 1690
IV:8 Elna Torstensdotter
Född c.1629 i Råstad, Visseltofta sn. Död 1706-10-11
IV:9 Torkel Mattisen - bonde och riksdagsman i Malshult, Osby sn.
Född c.1620 i Malshult, Osby sn. Död 1676
IV:10 Elne Pedersdotter
Född c.1621 i Kjellsved, Osby sn. Död 1677
IV:11 Svend Torsen - bonde i Brunkelstorp, Osby sn.
Född c.1605 i Brunkelstorp, Osby sn. Död 1685
IV:12 Gunnill Jepsdotter
Född c.1618 i Svanshals, Osby sn. Död 1686
IV:13 Mogens Pedersen - bonde och kyrkvärd i Jonstorp, Osby sn.
Född c.1621 i Jonstorp, Osby sn. Död 1696-12-24
IV:14 Thue Pedersdotter
Född c.1633 i Ö.Genastorp, Osby sn. Död 1674
IV:15 Olof Jönsson - bonde samt krono- och hospitalslänsman i Kjellsved, Osby sn.
Född c.1626 i Segutslycke, Osby sn. Död 1710
IV:16 Sidse Jonsdotter
Född c.1646 i Kjellsved, Osby sn. Död 1675
- - - - - - - - - -
Härefter går det förstås att fylla på fler generationer, men detta får räcka för mig. Förhoppningsvis har inga galenskaper följt med. För säkerhets skull vill jag tillägga att jag inte skriver detta som någon sorts hyllning till Palme - jag var aldrig någon beundrare av honom. Men oavsett vad man tyckte om honom, kan det kanske ändå vara intressant att Sveriges statsminister delvis härstammade från bönderna här i Osby. Sedan kan ju de där bönderna, och hur de hänger samman inbördes, vara väl så intressanta, oavsett vem som härstammar från dem flera hundra år senare.
För övrigt blev kyrkoherde Hasselquist stamfader för den borgerliga släkten Hasselquist. Bland annat blev en annan av ovan nämnde Johan (Jöns) Theodor Hasselquists döttrar gift med industrimannen Jean Bolinder (1813-1899) i Stockholm.
O.A.
101
« skrivet: 2011-02-24, 00:10 »
Jag använder mikrokort från SVAR, som nu distribueras av Stiftelsen Arkiv och Kulturhus i Ramsele. Själva originalen finns tydligen inte bevarade, utan det som gäller är de renoverade exemplaren som insändes till Göta hovrätt och sedan förvarades i deras arkiv. För tiden efter 1700 är det serie EVIIAABA.
Sunnerbo häradsrätts dombok 1702 har SVAR-nummer D64026, 1703 har SVAR-nummer D64028.
Om jag inte minns fel, fanns själva böckerna kvar på Göta hovrätt i Jönköping till för något/några år sedan, men är numera flyttade till Landsarkivet i Vadstena.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-24 00:18)
102
« skrivet: 2011-02-20, 23:51 »
Bild på utmärkelsen i fråga, Verwundetenabzeichen, finns här: http://de.wikipedia.org/wiki/Verwundetenabzeichen_(1939) Jag tolkar St.-Gefr. som att herr Zebautzki här har graden stabsgefreiter, den högsta manskapsgraden. Enligt uppgift ska en sådan ha minst 6 års tjänstetid - men jag är inte expert, och vågar inte svära på att det alltid gällde. Möjligen är inte heller experterna ense i den frågan... Info om tyska militära tjänstegrader till exempel här: http://moebius.freehostia.com/ranks.htm O.A.
103
« skrivet: 2011-02-20, 23:34 »
Den vita pricken är en symbolisk stjärna, och kallas pip i Tyskland. Tillsammans med vinklarna markerar den olika manskapsgrader, i stigande ordning: Obersoldat > Gefreiter > Obergefreiter > Stabsgefreiter Mannen på bilden har en vinkel med en pip i = Obergefreiter. Vad som exakt motsvarar en svensk vicekorpral eller korpral går inte att avgöra, eftersom det dåvarande tyska gradsystemet var annorlunda indelat, men kanske att korpral eller möjligen furir var närmaste dåtida svensk motsvarighet till obergefreiter. Jämför till exempel med denna sidan: http://moebius.freehostia.com/ranks.htm O.A. (Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-20 23:59)
104
« skrivet: 2011-02-20, 12:01 »
Jag har ju ingen vidare koll på Traryds socken, men enligt vad jag lyckats utröna bestod Alandsköp av enbart ett jordebokshemman, som då enligt Lars-Olas domboksnotiser alltså var ett skattehemman. Officersboställen bestod vid denna tid normalt av kronohemman, och Nils Exings gård/bostad i Alandsköp var alltså antagligen inget sådant militärt boställe.
Efter vad jag kunde få fram hette löjtnanterna vid Sunnerbo kompani av Smålands kavalleriregemente vid denna tid från 1696 Peder Lood, och därefter från 1701 till 1705 Gabriel Larsson. En sekundlöjtnant tillkom också efter krigsutbrottet, eller löjtnant utan boställe som det också kallades. Som sådan tjänstgjorde fram till 1705 en Sten Bråkenhielm, som sedan blev förste löjtnant (med boställe) vid samma kompani.
Personalen vid Kronobergs regemente har jag ingen vidare koll på - möjligen kan Exing hittas där.
O.A.
105
« skrivet: 2011-02-20, 00:14 »
Ja, nu ser ju också jag att det står Leut: 1689... Hjärnsläpp...
Jag har kanske inte så våldsamt mycket mer att hjälpa dig med. Vid tiden innan Stora nordiska kriget (1700-1721) bör det bara ha varit dessa regementen som var aktuella i trakten:
Smålands kavalleriregemente - Sunnerbo kompani: Löjtnantens boställe i Angelstad socken - Bör alltså gå bort i detta fallet.
Kronobergs regemente (infanteri) - Södra Sunnerbo kompani: På den lista jag har här ingår bara boställena i nuvarande Älmhults kommun.
Tyvärr kan jag alltså inte bidra med mer där just nu, men det bör inte vara så svårt att ta reda på. Grills Svenska indelningsverket, som jag inte har här nu, anger egentligen förhållandena vid mitten av 1800-talet, men om jag inte minns fel går det också att få fram officersboställena vid slutet av 1600-talet i den.
Det är väl möjligt att Exing tjänstgjort på annat håll också, men det är märkligt att Lewenhaupt inte har några tidigare uppgifter alls på honom, om han då skulle ha tjänstgjort vid ett svenskt indelt regemente eller till exempel vid artilleriet eller någon fästning.
För övrigt hade jag några ströanteckningar om några andra Exingar: En Lars Exing i Traryd omtalas i Sunnerbo dombok 27/10 1619, och en Jon Exing i Traryd omtalas i dito dombok 10/12 1619. De omtalas som vittne och edgångsman i samband med rannsakningen av ett knivbråk i Grysshult i Hallaryd socken. Detta är alltså personer som bara råkat nämnas i annat sammanhang, jag har inte aktivt sökt efter folk från Traryd, men släkten verkar ha funnits där länge. Jag spekulerade lite om de möjligen kunde härstamma från Exhult i Markaryd socken, men det är bara en vild gissning.
Hur som helst, meddela gärna här i framtiden om du får någon klarhet i sakerna.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-20 00:29)
106
« skrivet: 2011-02-19, 02:45 »
Övre bilden, den glade mannen till höger: Om jag inte tar helt miste, så är han obergefreiter (med minst 6 tjänsteår) vid tyska armén under andra världskriget, alltså motsvarande ungefär vicekorpral eller korpral i svenska armén. (Stegen närmast över menig soldat.) Med tanke på de omtalade frivilliga från andra länder: Det är inte en Waffen-SS uniform.
Undre bilden: Kriegsmarine var tyska flottan 1935-1945. Tecknet i höger bildkant har jag ingen riktig koll på - det är nog ett befattningstecken, inte en viss grad.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-19 02:59)
107
« skrivet: 2011-02-19, 01:43 »
Jag tolkar födelsenotiserna så här:
1689: Fadern skrivs Nilß Esing.
1700: Fadern skrivs Nilß Exing.
I Sunnerbo häradsrätts domböcker hösttinget 1702 och sommartinget 1703 (sidan 113) omtalas en löjtnant Nils/Niklas Exing med anknytning till Traryd socken, där man undersöker hans släktskap med en f.d. tullinspektör salige Niklas Eriksson Gadd, angående arvsanspråk.
Om jag nu tolkat domboksnotisen 1703 rätt, som bygger på en attest utgiven av kyrkoherden i Göteryd-Traryd Andreas Ingerman och Traryd sockens sexmän, så hänger personerna samman så här:
Länsman Nils Svensson i Kvinnhult > Hans son Sven Nilsson > Dennes dotter Mätta gift med dragonlöjtnant Nils Exing > De båda sistnämndas son löjtnanten Nils/Niklas Exing.
Mätta Svensdotter var kusin med tullinspektör Niklas Eriksson Gadd: Han var son till Erik Nilsson Gadd, löjtnant vid Kronobergs regemente och skjuten på skeppsflottan i danska kriget 1658. Erik Gadd var i sin tur son till den ovan nämnde länsmannen Nils Svensson i Kvinnhult. Tullinspektören hade dött barnlös, och rätten kom fram till att löjtnanten Exing och hans systrar var närmaste arvingar.
Enligt Lewenhaupts Karl XII:s officerare var en Nils Exing löjtnant vid ett livländskt infanteriregemente 1704, senare kapten vid samma regemente, och troligen fången vid Riga 1710.
Hur sedan dessa hänger samman med Nils Exing i Alandsköp vet jag inte riktigt. Jag forskar egentligen inte på Traryd, men tyckte uppgifterna var intressanta ur lokalt militärhistoriskt perspektiv, och antecknade dem som hastigast för något år sedan. När jag nu hade uppgifterna tänkte jag att jag kunde lika gärna lägga in dem här.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-19 01:47)
108
« skrivet: 2011-02-12, 12:44 »
Jag hittade i går vad jag antar är en annan dotter till Bo Bengtsson på Möckelsnäs. Följande är inledningen på ärendet, med moderniserad stavning:
Sunnerbo häradsrätt - Vintertinget 6-11 februari 1716 - Ärende 7:
Bonden Bo Bengtsson i Möckelsnäs, fullmäktig för sin dotter soldathustrun Karin Bosdotter, kärade till Tesås rote, med påstående att de måtte betala 8 daler smt, som deras soldat Jöns Råbeck låntagit av benämnda soldathustrus man, soldaten Bengt Sonesson Kron.
Om jag inte har fel för mig låg Kronobergs regemente i Wismar vid denna tiden, vilket förklarar varför soldaterna inte själva framträder i ärendet. Det framgår inte var soldaten Kron eller hans hustru är bosatta, men sedan tidigare hade jag antecknat ett annat ärende, som kanske gäller samma Karin Bosdotter:
Sunnerbo häradsrätt - Sommartinget 23 + 25-28 juni 1712 - Ärende 28:
Drängen Simon Persson i Grythult anklagar hustru Karin Bosdotter i Tjurkö för falsk ryktesspridning.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-12 12:45)
109
« skrivet: 2011-02-06, 19:14 »
Ja, det är rejält likt - inklusive örat... Snyggt jobbat, Marianne!
Braunerhielm ser lite yngre ut - det hade varit intressant om det gick att få fram om han fick Svärdsorden. (Jag vet inte, det kanske var mer eller mindre alla som nådde till regementsofficer.)
O.A.
110
« skrivet: 2011-02-06, 18:19 »
Rullorna på den tiden fanns även i tryckt form, över officerare och vederlikar. En sökning på Svenska arméns rulla på antikvariat.net ger ganska många träffar, även om inga från 1880-1894 verkar finnas på lager i nuläget. Jag antar att de finns på större bibliotek också, eller Krigsarkivet och Armémuseum.
Det borde alltså finnas goda chanser att få fram namn på karlen. Trådstartaren får gärna meddela här om han får fram något.
O.A.
111
« skrivet: 2011-02-06, 01:41 »
Angående texten ovanpå epåletterna, som Marianne föreslog var L R D - Livregementets dragoner (K 2), så stämmer nog det förslaget bra. Jag hittade följande bild hos Stockholms Auktionsverk:
Länk
En äldre modell, men visst är det samma text.
O.A.
112
« skrivet: 2011-02-06, 01:16 »
OK - skrivfel är lätt hänt i hastigheten...
Jag är inte så hemma på ordnar, så jag vågar inte uttala mig om vad som gällde för att få Svärdsorden.
O.A.
113
« skrivet: 2011-02-05, 20:57 »
När jag tittat på Högmans bild en gång till ser jag att ryttmästaren saknar fransarna (buljonerna) på sina epåletter. Möjligen innebär det att okände mannen hör hemma ett steg upp i hierarkin, och i så fall är en överstelöjtnant. Adress till Högmans bild ryttmästare Carl Edward Arfwedson vid Livregementets dragoner: http://www.algonet.se/~hogman/militaria/uni_k_hat_m1880.jpg
114
« skrivet: 2011-02-05, 20:21 »
Bra jobbat, Marianne! Jag antar att du syftar på ryttmästaren vid Livregementets dragoner, och tror att du definitivt har identifierat uniformen på vår gubbe!
En ryttmästare är alltså kavalleriets motsvarighet till kapten: Kompaniofficer och med tre stjärnor. Följdaktligen är då mannen på okända fotot löjtnant, och sannolikheten att han skulle vara en kunglighet sjunker drastiskt.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-02-05 20:25)
115
« skrivet: 2011-02-05, 19:08 »
Fänrik och fanjunkare är inte samma sak: Fänrik var och är i Sverige den lägsta officersgraden, och har en stjärna, medan fanjunkarna tillhör underofficerarna. Jag känner inte till något land där kapten är den lägsta officersgraden.
Två stjärnor har/hade:
Underofficerare: Fanjunkare och styckjunkare
Kompaniofficerare: Löjtnant
Regementsofficerare: Överstelöjtnant och eventuellt kommendörkapten av 1:a graden
Generals- och amiralspersoner: Generallöjtnant och viceamiral
Detta gäller då svenska förhållanden. I andra länder kan antalet stjärnor ibland vara annorlunda, och jag är tveksam till om den okände mannen har en svensk uniform. Det var ju inte alldeles ovanligt förr att svenska officerare tjänstgjorde i ett annat land.
O.A.
116
« skrivet: 2011-02-04, 12:47 »
Några reflektioner: Vita uniformer har varit i bruk vid många länders flottor, inklusive den svenska, och även vid en del arméförband. De pråliga grejorna på axlarna kallas epåletter, och är fortfarande i bruk i Försvarsmakten till paraduniform. Typen som mannen på bilden har tycker jag närmast liknar epåletter för regementsofficerare, alltså från major upp till överste, eller flottans dåvarande motsvarighet kommendörkapten till kommendör. Generals- och amiralspersoner brukar ha grövre fransar på sina epåletter. För övrigt fanns/finns epåletter vid gardesförband även för meniga soldater. Uniformen talar alltså inte för att personen absolut måste ha haft någon särskilt hög rang.
Den ovan nämnde prins Carl var bland annat överste vid tyska husarregementet nr 7 König Wilhelm I, men den okände mannens uniform liknar inte en husaruniform. Kanske står det KD på epålettens ovansida, men jag kan i hastigheten inte komma på något förbandsnamn eller annat som det kan syfta på.
O.A.
117
« skrivet: 2011-01-22, 10:53 »
Enligt Sveriges Befolkning 1890 finns en hemmansägare Johan Hylt (född 1827 i Färgaryd sn) och hans hustru Johanna Maria Bengtsdotter (född 1843 i Färgaryd sn) i Elmhult i Långaryd socken i Jönköpings län.
O.A.
118
« skrivet: 2011-01-10, 11:57 »
På Hans Kant anger Lewenhaupt R. Krafl. som källa, vilket ska stå för Riksregistraturet och Militiekontorets avlöningslistor.
För Ahnström anger han R. L. Ch., vilket betyder Riksregistraturet, Riksens ständers kontors lönelikvidationer och regementschefernas skrivelser.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-01-10 12:05)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-01-10 12:10)
119
« skrivet: 2011-01-09, 12:26 »
När Lewenhaupt angav Livskvadronen 1716 menade han sannolikt Livskvadronen under Kungliga Drabantkåren. En omorganisation och utökning av den sistnämnda skedde just 1716, och förbandet fick namnet Kunglig Majestäts Drabanter och Livskvadron. Detta hade ingen anknytning till Östgöta kavalleriregemente, utan var ett helt självständigt värvat förband.
En kort beskrivning av drabanterna finns här: Wikipedia - Kunglig Majestäts drabanter
O.A.
120
« skrivet: 2011-01-04, 23:53 »
Enligt min erfarenhet, från Skåne och början av 1700-talet, var det inte alls ovanligt att ryttaren bodde på ett annat håll än det rusthåll han tillhörde. Vissa hade till och med eget gårdsbruk på annan plats. Åtminstone här i nordöstra Skåne förekom också att flera mindre gårdar på olika håll var delar av ett och samma rusthåll. (Rusthållen var alltså kavalleriets närmaste motsvarighet till infanteriets rotar.)
O.A.
121
« skrivet: 2010-12-22, 11:19 »
Intressanta kartor, Niclas! Om jag inte fattar helt galet, så är den krokiga linjen i västra delen av karta 2 bäcken som utgjorde gräns Klöxhult-Älmhult byar, Pjätteryd-Stenbrohult socknar och Sunnerbo-Allbo härader. Med hjälp av denna kan man då se var gränsen gick i förhållande till de nutida gatorna och kvarteren. Detta framgår ju tyvärr inte på Ekonomiska kartan. (Kanske inte så viktigt för släktforskaren, men intressant för hembygdsforskaren. På sin tid var detta antagligen en viktig gränslinje för de närboende. Bäcken lär numera gå i en rörledning under samhället.)
O.A.
122
« skrivet: 2010-12-05, 23:28 »
Livregementets husarkår kom nog inte till förrän 1815. Antagligen var mannen ifråga ryttare vid Fellingsbro kompani/skvadron av Livregementet till häst. Det sistnämnda delades i slutet av 1700-talet i tre delar, av vilka en var Livregementsbrigadens lätta dragonkår som senare alltså kom att heta Livregementets husarkår. Denna var en direkt föregångare till det nutida K 3 i Karlsborg.
O.A.
123
« skrivet: 2010-11-13, 19:46 »
Tillägg: Mitt inlägg ovan föranleddes av ett svar till Stig, där skrivaren trodde att den omtalade Berta Jönsdotter född 1793 kanske ändå var hustru till Sven Hög. Författaren valde tydligen därefter att ta bort sitt inlägg. Mitt inlägg är alltså en reaktion på ett nu borttaget inlägg, men jag låter det stå kvar ändå - kanske någon annan är intresserad.
O.A.
124
« skrivet: 2010-11-13, 19:11 »
För att ingen eventuellt ska behöva lägga ner redan utfört arbete på Sven Högs hustru: Det har redan konstaterats att den ovan nämnda Berta Jönsdotter, född 1 januari 1793 i Älmhult, inte är identisk med hon som var gift med soldaten Sven Hög i Froafälle. Tidigare diskussion på denna länk (Jämför särskilt inlägget av Åke Dahl 20 maj 2010 08:52.) O.A.
125
« skrivet: 2010-11-07, 20:11 »
Sanslöst intressant fynd, Torbjörn! Tyvärr har jag inget för övrigt att bidra med.
Som många antagligen redan känner till är hans far bonden Sven Björnsson i Höghult (1665-1746), farfadern Björn Persson i Höghult (ca.1626-1698), och farfarsfar Peder 'Erichsen' Nielsen i Höghult (ca.1585-1660).
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-11-07 20:29)
126
« skrivet: 2010-10-30, 18:59 »
Har du inte fått svar på detta tidigare? Länk En Åke Dahl har där i näst sista inlägget svarat att de flyttade till torpet Slättahult under Brokhult i Göteryd sn, och vad jag förstår är det just den här flyttningen han syftar på. O.A.
127
« skrivet: 2010-09-28, 12:01 »
Det framgår inte riktigt om detta ingår i en husförhörslängd eller en militär handling, och jag kan inte tolka alla förkortningar, men får det till att den omtalade karlen var reservryttare för rusthåll nr 90 av Bjäre härads kompani, enligt ryttmästare Ehrencronas attest av den 2 januari 1756. Sluttampen har jag inte lyckats förstå - kanske betyder den helt enkelt hustrun inhyses.
Bjäre härads kompani/skvadron var en del av Norra skånska kavalleriregementet, det kanske du redan visste. Ryttmästare Ehrencrona var troligen kompaniets/skvadronens chef.
O.A.
128
« skrivet: 2010-08-26, 11:43 »
Det vet jag tyvärr inte - jag känner inte till förhållandena nere på Österlen så bra. Jag antar att du känner till bokverket Statistiskt sammandrag af det Svenska Indelningsverket av C.Grill. Detta innehåller namn på alla boställen, rusthåll och rotar, men ger förhållandena vid mitten av 1800-talet och stämmer inte alltid med vad som gällde långt tidigare.
Jag har själv del I-II av Skånska Dragonregementets Historia, men hittar i hastigheten inget om officersboställen i dem.
129
« skrivet: 2010-08-25, 11:30 »
Jo, rullorna du efterfrågar finns bevarade på Krigsarkivet för varje år 1680-1708. De finns inte i de båda vanliga serierna med rullor, Generalmönsterrullor eller Rullor 1620-1723, utan är insorterade under regementsräkenskaperna. Vad jag vet är de inte filmade, förutom dubletter för ett par år som finns i någon av de båda vanliga serierna.
När jag besökte Krigsarkivet vid mitten av 1990-talet fick jag hjälp att hitta de där rullorna av den senare avlidne forskaren Christopher von Warnstedt. Förhållandet var det samma med Norra skånska kavalleriregementet, och är kanske likadant med andra regementen.
I början uppkallades regementet ibland efter sin chef, till exempel något i stil med Gyllenpistols regemente till häst, men i regementsräkenskaperna på Krigsarkivet är allt samlat under Södra skånska kavalleriregementet.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-08-25 11:38)
130
« skrivet: 2010-08-18, 18:39 »
Eventuellt har prästen skrivit fel i dopnotisen för Ingierd 1731: Vid samma tid fanns i Almås en soldat Olof Nilsson Dahlberg och hans hustru Elin/Elna Persdotter. Dahlberg dog 1759, bosatt i Fjärkulla i Loshult sn, och i begravningsnotisen uppges han vara född 1692 i Agunnaryd sn. Hustrun Elna var bosatt på ett torp i Slähult i Osby sn när hon dog 1773. Hon var född 1698 i Gnubbefälle i Loshult sn, dotter till bonden Per Esbjörnsson (ca.1626-1711) och hans andra hustru Elin Nilsdotter.
Eventuellt är alltså Dahlberg identisk med den Dalman du nämner, även om det tydligt står Oluf Dalman och Elsa i dopnotisen 1731 i Loshult C:2
O.A.
131
« skrivet: 2010-07-22, 00:06 »
Jag läser föräldrarna som Hans Jacobsson och dess hustru Lusse Nilsdotter. (Lusse är en förenklad form av Lucia.) Men det står att det är ett pigebarn, ett flickebarn alltså, och jag får namnet till Hanna.
O.A.
132
« skrivet: 2010-07-08, 19:57 »
Jag har forskat en del på bönderna och torparna i Slähult. Om Jöns Olofsson har jag antecknat att han först var bosatt på ett torp i Kongstorp i Loshult sn, och därefter på ett torp i Slähult. Det verkar som om han och hustrun inte stannade så länge i Slähult heller, för jag har inga mer anteckningar än att deras son Jöns föddes där 20/4 1793. Var de sedan blev av vet jag inte.
Jag har angett Jöns Olofsson som född 13/10 1767 i Kongstorp, som son till salpetersjudaren Olof Haraldsson Olander (1729-1785) och hans hustru Nilla Persdotter (född 1734). Elna Jönsdotter har jag satt upp som född 24/12 1755 i Hackeboda i Osby sn, dotter till bonden Jöns Frostensson och Ingeborg Jonsdotter. Så här i hastigheten kan jag inte säga exakt hur jag kom fram till detta - jag har inte tillgång till Loshults husförhörslängder just nu - men det kan ju vara något för dig att kolla upp.
Den ovan nämnda Nilla Persdotter var född 16/2 1734 i Stockhult i Loshult sn. Hennes far, bonden Per Truedsson, dömdes till fästningsstraff efter en stöld i Loshults kyrka. Troligen dog han på fästningen några år senare, ca.1737/1738. Det finns uppgifter om saken i en liten artikel i Osby Hembygdsförenings årsbok 1966. Nilla Persdotters mor och Per Truedssons hustru, Pernilla Jönsdotter (1709-1777), var född i Gnubbefälle i Loshult sn. Om hennes släkt är en hel del skrivet på Loshultssidan här på Anbytarforum.
O.A.
133
« skrivet: 2010-06-05, 01:15 »
Som jag skrev ovan 5 april: Marestorp bestod av två jordeboksgårdar, en skattegård och en kronogård. Kronogården hade så vitt jag vet ingen kyrklig anknytning, och Bodel ägde en del av skattegården. (Teoretiskt kan han ha brukat en del av kronogården också.) Jag skulle gissa att Bodel kanske varit kyrkvärd, eller något i den stilen.
Det finns en handling från 1643 som omtalar att Bodel Björnsen köpt en del av Marestorps kronogård. Detta beror på dansk terminologi - en självägande bonde i Danmark var en Cronens thiennere, medan en brukare av det som i Sverige kallades kronogård i Danmark betecknades som en Kongens thiennere. En dansk kronogård motsvarar alltså en svensk skattegård - ägd av bonden själv.
O.A.
134
« skrivet: 2010-06-03, 01:10 »
Kanske jag borde tillägga en sak, för de övriga som läser den här sidan:
Med tanke på att SGF-arkivets material är svartvita papperskopior är det helt OK - av det jag sett är läsbarheten bättre än en del av mormonernas gamla fotograferingar av svenska kyrkböcker. När SGF kopierade de danska originalhandlingarna hade de förstås inte tillgång till sådan teknologi som Arkiv Digital har nu.
O.A.
135
« skrivet: 2010-06-02, 23:46 »
Av skatte/mantalslängden 1596 har jag detta:
Loshult socken - svartvita papperskopior av originalen
Osby socken - avfotograferingar av svartvita papperskopior av originalen (jpeg alltså)
Visseltofta socken - avfotograferingar av svartvita papperskopior av originalen (jpeg)
Detta kommer ursprungligen från Skånes Genealogiska Förbund, SGF-arkivet. Kvaliteten är väl acceptabel - de går att läsa någorlunda, men är förstås långt ifrån så bra som till exempel Arkiv Digitals material från Småland. Jag skulle kunna scanna av Loshultskopiorna, så att alla 3 socknarna blir i jpeg-format, och skicka dig det via mail. (Det skulle nog bli runt 10 MB tror jag.)
Jag skulle anta att du även vill ha Örkened och Glimåkra, och de har jag inte alls - så det kanske blir till att beställa fram Göingevolymen för 1596 på Rigsarkivet alla fall. Om du ändå kommer så långt är det kanske klokare att fota av Osby och Loshult också... Men om du ändå är intresserad av mina kopior, så säg till.
Idealet vore ju om man kunde köpt CD:s med foton av de där längderna direkt från Rigsarkivet, eller om Arkiv Digital kunde ordna sådana. (AD har ju Decimanteboken 1651, men det kanske beror på att den finns i Lund.) Själv har jag länge velat kika på de skatte/mantalslängder som ska finnas för 1606, 1610 och 1613. (Möjligen har jag fel på årtalen, men däromkring lär det vara.)
O.A.
136
« skrivet: 2010-06-02, 13:37 »
Tillägg, för att inga missförstånd ska uppstå: Jag räknar Folke och Folkvard som olika skrivsätt av samma namn.
O.A.
137
« skrivet: 2010-06-02, 13:18 »
Jag satt och gick igenom om jag hade mer uppgifter om de tidiga generationerna av Sortsläkten i Marklunda, och tänkte sedan att jag lika gärna kan skriva in det också här:
I 1584 års skattelängd är en Jens Sort skriven i Marklunda, i 1596 års dito är han utbytt mot Jon Sort. Till detta finns då tre tolkningsmöjligheter:
1. Jens Sort är far till Jon Sort.
2. De är släkt på annat sätt, men okänt hur.
3. Felskrivning - Jens 1584 skulle egentligen varit Jon.
1584 är också en Folke skriven i Marklunda. Denne är borta 1596, men då dyker det upp en Folke Jensen i Hamsarp. (Jag har inte detaljkollat, så det kan finnas Folkar som försvinner och dyker upp på andra håll också.) I vilket fall som helst, så finns en Sven Folkvardsson (troligen bosatt i Hasslaröd) som när han dog 79 år gammal 1654 uppgavs vara född i Marklunda med moder Sidse. Som en del kanske redan känner till finns även en syskonskara födda i Hamsarp ca.1595 - ca.1611, med föräldrar Folkvard och Sidse - bland annat bonden Jens Folkvardsen i Hamsarp (ca.1597-1667). Dessa är alltså eventuellt en gren av Sortsläkten, men mig veterligen har ingen av dem använt namnet Sort. (Så här i hastigheten kommer jag inte på att Sortnamnet överhuvudtaget använts efter mitten av 1600-talet, undantaget Svenborg Trulsdotters begravningsnotis 1673.)
Namnet Jens återkommer i Sortsläkten med Jens Mogensen på Marklunda Norregård (ca.1610-1680), sonson till Truls Sort, men han kan ha fått namnet Jens från annat håll än från farfarsfar eller farfarsfarfar.
Till sist: Den Jon Sort i Gullarp som omtalades vid en gränstvist 1464 var alltså sannolikt anfader eller nära släkt till Jon och Truls Sort i Marklunda, men på vilket sätt går inte att fastställa. Om sådant påstås på Disbyt eller på andra håll, så är det rent nonsens. Som gäst på Disbyt kan jag se att vad som antagligen ska vara Jon Sort i Gullarp begåvats med både patronymikon och födelse/dödsdatum. Dessutom finns tre andra Sort i Osby socken med uppgivna födelsetider på 1400-talet. Konstigt nog anges ingen annan bostadsort för dem än Osby socken i största allmänhet. Riktigt kasst, om jag får säga min mening.
Kuriosa: Den siste av släkten (på raka manssidan) som fanns kvar i Marklunda var Måns Nilsson Blixberg (1722-1785). Han blev ryttare, lämnade Marklunda ca.1752 och bosatte sig i Norra Rågeboda i Loshult socken. Blixberg tog alltså några steg neråt på den sociala rangskalan, jämfört med sina förfäder. När han dog var han bosatt i Östra Genastorp. En son till honom, Nils Månsson (född 1753), var också ryttare och bosatt i Norra Rågeboda. Honom har jag inte redat ut ödet för - eventuellt har han flyttat till Örkened eller Virestad på 1790-talet. Med kvinnliga mellanled ägde ättlingar av den gamla Sortsläkten hela tiden del i Marklunda ända in på 1900-talet.
O.A.
138
« skrivet: 2010-05-31, 20:26 »
Jag har inte Disbyt, men de där 8 generationerna är antagligen något som hänger samman med den där Knut Tuvesson af Gulathorp som Markus Fredriksson Ohliw nämner i sitt inlägg 9/5 2010 här ovan. Sannolikhetsfaktorn är alltså antagligen väldigt nära noll, med andra ord... (Att läsa sådant gör ju inte heller att man blir särskilt intresserad av att själv skaffa sig tillgång till Disbyt, ännu mindre att delta med några egna forskningsresultat - så tack för att du talar om saken, Sara!)
Den Sidse/Sissa som du omtalar har jag som dotter till bonden Truls i Rågeröd och hans hustru Bente Tuesdotter (ca.1581-1647). Den Bente Jensdotter som var gift med Truls Sort skulle ha gift sig med honom ca.1637, enligt uppgifterna i hennes begravningsnotis 1652. Sidse Trulsdotter uppges varit 62 år gammal när hon dog 1665, så hon kan knappast vara dotter till Truls Sort och Bente Jensdotter om jag har uppfattat sakerna rätt. Så vitt jag kan se, har du har alltså tolkat hennes dödnotis riktigt!
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-05-31 20:53)
139
« skrivet: 2010-05-27, 11:39 »
Tack Niclas, för bekräftelsen att det var samme person! Jag ville gardera mig, därav utredningen kring mitt resonemang. Jag antog att Sake uttalades Sacke, utan att komma på vad det betydde, men din förklaring till öknamnet låter rimlig så jag ändrar mig på den punkten. (Trots tragiken ändå ett lite komiskt öknamn, som till och med prästen använde i ett officiellt sammanhang...) Tråkigt att dottern skulle behöva dö för faderns försyndelser, men det finns ju andra exempel på liknande saker.
O.A.
140
« skrivet: 2010-05-27, 01:33 »
Ingegärd Johansson ställde en fråga under Osby i Skåne, som jag försöker besvara här. Saken rör Sune Haraldsson, kallad Sacke Sone, enligt min mening en av traktens värsta busar genom tiderna, och hans härstamning från Almås i Virestad socken.
Först mordet som kom på tapeten på Osbysidan: Redan i ett ärende vid Allbo häradsrätt 7-10 oktober 1644 omtalas saken när Sune Haraldsson, då bosatt i Bergön, ihjälslagit kvinnan från Stubbinge. (Hon uppges här heta Karin Eriksdotter, men andra detaljer visar att det är samma mord.) Sune Haraldsson sägs här att till sitt hantverk vara bössesmed, och ha begått flera andra dråp.
Vad jag antar vara samme Sune Haraldssons död omtalas sedan så här i ett ärende vid Sunnerbo häradsrätt 2-4 november 1665, enligt min tolkning av texten:
S.D presenterades och uplästes Her Peder Brodersons Pastoris i Steenbrohult skrifteliga Attest, daterat Steenbroohult dhen 26 Octob. 665. Ibland annat förmäles thet hans åhörare Sake Sune bekände frÿwilligen på sitt yttersta tå han gick till döden, att han Sake Sune sielff hade begångit dråp på Oluff i Östanböke, och icke Bengt Haraldsson hanß broder, nu boendes i Åßhufwud å frälse, och emedan ingen målßägande eller åklagare kan med skääl och bewÿß öfwertyga Bte Bengt Haraldsson i Åßhufwud nogon dråpsak hwilken är skedt i Looßhult sochn uti Schåne för 22 år sedan. Ty blifwer honom annat lagligen bewÿsa och gioerdes afträd.
Den omtalade brodern Bengt Haraldsson i Årshuvud är vad jag förstått bekräftad som son till Harald Bengtsson, bonde först i Almås i Virestad sn och sedan i Ramsås i Agunnaryd sn. Harald Bengtsson är förstås son till Bengt Folkesson på Almås Bengtstorp.
I ett inlägg under Ryssby 29 mars 2005 omtalar Niclas Rosenbalck den flerfaldige mördaren Sone Haraldsson i Stubbinge i Stenbrohult sn som son till Harald Bengtsson i Ramsås. (Här kanske han delvis bygger på samma domboksnotiser som jag gör ovan.) Dessutom ger han oss lite mer information om Sones tidigare förehavanden - han verkar inte direkt ha varit typen man skulle vilja tillbringa en lördagkväll med.
Härav drog jag slutsatsen att Sune Haraldsson i Bergön/Såganäs och Sune Haraldsson i Stubbinge är samma person. Möjligen har jag kanske ändå förhastat mig - det kan ju faktiskt ha funnits två mördare i Stenbrohult socken vid mitten av 1600-talet som båda hette Sune Haraldsson. Jag har inte heller gått igenom så många av Allbo härads respektive Virestad friherrskaps domböcker att jag har någon vidare koll på de olika morden.
Jag hoppas att jag fått fram något så när tydligt hur jag resonerat - och att jag inte glömt något. Säkert finns mer fakta som jag inte känner till.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-05-27 01:42)
141
« skrivet: 2010-05-27, 00:19 »
Ingegärd: Släkten från Almås har ju anknytningar till de flesta socknarna häromkring, men i detta fallet lägger jag in ett svar till dig under Stenbrohult - om en liten stund.
Mikaël: Birkefogdarna i Önnestad är något helt nytt för mig, så jag har tyvärr inte en aning om deras namn...
O.A.
142
« skrivet: 2010-05-26, 13:59 »
Ja, att både Jon och Truls Sort var bosatta i Marklunda är förstås ett riktigt bra indicium på att de var nära släkt.
Vad det gäller Niels Rafn i Slähult, så fallerade mitt minne lite: Det var Virestad friherrskaps borgrätt och det var fogde istället för länsman, men du kanske är intresserad i alla fall:
Det var vid ett ärende som var uppe 4 december 1650, och gällde Sune Haraldsson i Såganäs. (Jag antar att du känner till honom, Sacke Sone, bördig från Almås och en av traktens värsta busar genom tiderna.) Sune hade dödat Karin Svensdotter i Stubbinge, men senare förlikts med den dödas släkt. Angående förlikningen lämnas ett skriftligt vittnesmål av vad som uppges vara hans son Per Svensson, boendes i Danmark, daterat Skåne och Broby den 8 oktober 1643. Direkt efter detta följer ett annat skriftligt vittnesmål: Jtem ett annat aff fogden dher sammastädes Niels Raffn [...] Daterat 1650 dhen 30 Nowemb:.
Detta sagt med reservationen att jag möjligen tolkat någon del av domboksnotisen felaktigt - jag har inte skrivit av den i detalj. För övrigt nämns inte vad som sägs i vittnesmålet, bara att det framlagts för rätten. Jag antar att titeln fogde är ett strå vassare än länsman, och det nämns inte var denne Niels Raffn är bosatt, så kanske det är en annan man med samma namn.
O.A.
143
« skrivet: 2010-05-26, 01:07 »
Jag tackar för expertkommentaren Mikaël! Visst har du en poäng där med att både Jon och Truls innehade länsmansämbetet, även om jag själv inte vill utesluta farbror/brorson-möjligheten helt och hållet ändå...
Jag har någon anteckning om ett tillfälle när troligen Niels Rafn omnämns vid Sunnerbo häradsting som länsman för Osby-Loshult, men jag kan inte hitta den nu på direkten.
O.A.
144
« skrivet: 2010-05-25, 20:30 »
Vad det gäller Truls Sorts egen härstamning, så brukar han på diverse ställen anges som son till länsmannen Jon Sort i Marklunda och hans hustru Bodil/Bolle. Själv känner jag inte till om det egentligen finns någon samtida källa som man kan dra några sådana slutsatser av, eller om det ens finns någon källa där Truls Sorts patronymikon anges. Truls Sort har, så vitt jag vet, inte heller några barn Jon eller Bolle. (Däremot kan förstås sådana barn ändå existerat, och det finns barnbarn till ovan nämnda Truls Sort och Inger som heter Jon och Bolle.)
Att Jon Sort och Truls Sort verkligen existerat är utom tvivel, men jag antar att de eventuellt även kan ha varit farbror/brorson eller ha haft något annat släktskap - med reservation för att jag själv inte sett allt källmaterial före 1647.
O.A.
145
« skrivet: 2010-05-25, 19:48 »
Jag har forskat en del på Sort-släkten, tyvärr florerar det nog en hel del obekräftade uppgifter kring dem. Truls Sort i Marklunda anses ju varit gift två gånger, först med en Inger och sedan med Bente Jensdotter (ca.1570-1652). Både Truls och första hustrun har dött före Osbys första begravningslängd börjar, men Bente uppges varit gift med Truls Sort i Marklunda i 7 år och sedan änka i 7 1/2 år - vilket alltså ger att Truls ska ha dött ca.1644. Ibland anges födelseår för honom också, men de kommer nog ifrån Liljenberg.
Hur som helst, för Truls Sort och första hustrun Inger har jag angett följande barn, som jag ändå antar kan anses bekräftade - förutom den siste här nedan:
Mogens Trulsen - bonde i Måsaröd och Marklunda, båda i Osby sn - född ca.1587 i Marklunda - död 1667
Peder Trulsen - bonde i Marklunda - född ca.1590 i Marklunda - död 1675
Kirstine Trulsdotter - född ca.1594 i Marklunda - död 1674 (Gift med bonden Mattis Jonsen i Holma, Osby sn)
Elne Trulsdotter - född ca.1606 i Marklunda - död 1660 (Gift med bonden Oluf Jepsen på Loshult Söndregård, Loshult sn)
Bente Trulsdotter - född ca.1612 i Marklunda - död 1675 (Gift med bonden Niels Nielsen Rafn i Slähult, Osby sn.)
Tue Sort - död ca.1643 (Troligen son till Truls Sort i Marklunda och troligen också bosatt där - ej bekräftat. Gift med Svenborg Trulsdotter, född ca.1605 och död 1673.)
Detta är så långt som jag kommit hittills på Truls Sort och hans barn, möjligen finns det mer uppgifter som jag inte känner till.
För övrigt vet jag inte om det finns någon källa som klart utsäger att Truls Sort verkligen varit gift också med den där Inger. Teoretiskt sett skulle kanske Truls gift med Inger kunna ha varit en annan Truls i Marklunda än Truls Sort. Mikaël Stenelo kan nog det där bättre än jag, och har förhoppningsvis någon kommentar.
O.A.
146
« skrivet: 2010-05-25, 11:54 »
Sven Sonesson var född i Västra Kulhult, som ligger i Osby socken. Osby-Loshult var gemensamt pastorat, och därför ansåg prästen antagligen det som något självklart och skrev inte dit att det var Osby som gällde. (Det finns även ett Västra Kalhult i Osby socken.) Efter vad jag antecknat har han nummer B449:8:4 i Thorvald Sjöbloms samlingar, svärfadern Bengt Nilsson B816:7:1.
Sven Sonesson var bonde på Loshult 4, men var även en känd tillverkare av klockor - bland annat golvur. De kallas Loshultsklockor, och exemplar finns fortfarande bevarade. Om jag inte minns galet var även sonen Björn Svensson på Loshult 7 (1811-1872) tillverkare av klockor.
Jag har angett att Thoa Bengtsdotter dog 1846, troligen har jag det från husförhörslängden. Hennes och Svens söner och svärsöner var senare bönder på ett flertal av gårdarna i Loshults by, och en del av Loshult 4 ägs fortfarande av deras sondotters sonson.
O.A.
147
« skrivet: 2010-05-20, 11:57 »
En diskussion kring några personer i Froafälle och Älmhult finns på: Landskap >> Småland >> Allmänt >> Tidigt gifte Direktlänk
148
« skrivet: 2010-05-19, 20:49 »
OK, jag antar att du har identiteten klar då - men det är ändå lite märkligt att den ganska förmögne gästgivaren och bonden Jöns Jonasson, som även ägde såg och kvarn i Brännhult, skulle låta sin 14-åriga dotter gifta sig med en ganska simpel soldat. Dessutom skrivs hon ju vid vigseln med Sven Hög som boende på ett torp i Älmhult, alltså inte på själva gården/gästgiveriet.
(Detta är bara en fundering från min sida - jag har själv inte tillgång till alla husförhörslängderna just nu så att jag kan se hur det ligger till. Kanske är jag lite paranoid, men det hände trots allt då och då att personer blandades ihop i husförhörslängderna.)
O.A.
149
« skrivet: 2010-05-19, 19:35 »
Jo, det förekom i trakten att flickor gifte sig vid så unga år.
Enligt vad jag antecknat var en Berta född 1 januari 1793 i Älmhult som dotter till gästgivaren Jöns Jonasson och hans hustru Bengta Sunesdotter. Berta gifte om sig som änka 21/5 1823 med Jonas Jönsson från Gemön (nära norr om Älmhult). Han var senare bonde i Bökhult, nära nordväst om Älmhult men i Pjätteryd socken, och dog 1869. Liksom Birgitta skriver har jag antecknat att denna Berta dog 1874.
(Jag har inte så här i rappet kollat upp om Berta gift med Jonas Jönsson är identisk med Berta gift med soldaten Sven Hög.)
O.A.
150
« skrivet: 2010-05-11, 19:35 »
Tack för intressant information, Mats! Det mesta var nytt för mig, och jag trodde nog att L A Tuvesson var en ganska barskrapad man när han lämnade Osbytrakten. Jag har sett att hans gravsten fortfarande finns kvar vid Fjälkinge kyrka, men det visste du nog redan.
O.A.
151
« skrivet: 2010-05-10, 22:30 »
För att fortsätta med Carl-Gustaf Liljenberg, så har han ju med rätta fått ett minst sagt dåligt eftermäle, bland annat här på Anbytarforum. På grund av att han omtalas här ganska ofta kan det kanske vara intressant med lite mer fakta kring mannen:
Carl-Gustaf Liljenberg föddes 11/5 1908 som son till läkaren Gustaf Liljenberg i Alingsås och Agnes Tufvesson (1875-1965), och dog 27/8 1996 i Arlöv. Han började tidigt med släktforskning och forskning kring Osbybygdens historia. Redan som 15-åring besökte han ofta Landsarkivet i Lund, och på slutet av 1920-talet gav han ut ett par små tryckta skrifter om människor kring Osby på 1500- och 1600-talet. Liljenberg bodde i Osby under ganska många år, jag tror från slutet av 1940-talet till omkring 1970. Under den tiden skrev han ett antal artiklar i Osby Hembygdsförenings årsbok, och gjorde en mängd släktutredningar åt andra.
Hans mor var dotter till Lars Anders Tuvesson (1842-1879) som var hemmansägare på Hasslaröd Mellangård, och tillhörde den så kallade Tuvessonsläkten som ägt gården åtminstone sedan slutet av 1500-talet. L A Tuvesson sålde gården av för mig okänd anledning, rykten finns om stora skulder vid kortspel bland annat, och flyttade till Fjälkinge utanför Kristianstad där han avled några år senare. Gårdens stora manbyggnad finns fortfarande kvar, bredvid Hasslarödsskolan i Osby.
Hur som helst, Liljenberg hade ett brinnande intresse för Hasslaröds och Osbybygdens historia, och trodde nog själv stenhårt på de flesta av sina slutsatser inom olika områden - åtminstone de han skrev om i OHÅ. Han var rejält påläst i de olika källorna som finns, men hade tyvärr en förmåga att dra alldeles för långa slutsatser av varje liten uppgift: Av några fjädrar kunde han bygga först en höna och sedan få ihop en hel hönsgård, medan han ofta valde att bortse från de fakta som talade emot hans teorier. Som avslutning på processen presenterades sedan hela paketet som solklara fakta. Kanske fanns det även fall där han medvetet hittade på uppgifter, som eventuellt den ovan omtalade lågfrälsemannen Tuve af Gulathorp.
Däremot var Liljenberg en duktig skribent, och hade verkligen en förmåga att fånga läsarens intresse för ämnet. Sannolikt hade han haft ett mycket bättre eftermäle om han istället ägnat sig åt att skriva historiska romaner kring de mäktiga kyrkvärdarna och det övriga folket i Osby på 1600-talet.
Detta sagt om Liljenbergs forskningar kring Osby och Loshult. Han hade en hel del annat på programmet också, som jag inte vet så mycket fakta om att jag vill börja kommentera det här.
Liljenberg hade även förfäder i södra Småland: Hans mormor Johanna Svensdotter var född 1850 i Bölsnäs i Stenbrohult socken och dog 1910. Konstigt nog har jag aldrig sett att han intresserade sig närmare för den trakten, det var Osby som gällde verkar det som.
Jag avslutar med en tabell över Liljenbergs morfars närmaste förfäder, för den som är intresserad är det ju ganska enkelt att sedan leta sig vidare:
Lars Anders Tuvesson - Hemmansägare på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född 1842-03-05 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1879 i Fjälkinge
Generation 1
I:1 Anders Tuvesson - Bonde och kyrkvärd på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född 1799-07-01 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1858-05-28
I:2 Nilla Svensdotter
Född 1804-10-13 i Brunkelstorp, Osby sn. Död 1877-03-09
Generation 2
II:1 Tuve Larsson - Bonde och riksdagsman på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född 1765-02-07 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1836-12-13
II:2 Elsa Persdotter
Född 1766-04-02 i Killeboda, Loshult sn. Död 1803-01-04
II:3 Sven Persson - Bonde i Brunkelstorp, Osby sn.
Född 1774-11-11 i Simontorp, Osby sn. Död 1840-12-19
II:4 Karna Torkelsdotter
Född 1784-09-05 i Brunkelstorp, Osby sn. Död 1856-12-20
Generation 3
III:1 Lars Tuvesson - Bonde och riksdagsman på Hasslaröd Mellangård, Osby sn.
Född 1719-12-16 i Hasslaröd, Osby sn. Död 1802-05-19
III:2 Elna Olufsdotter
Född 1730-09-20 i Malshult, Osby sn. Död 1821-08-28
III:3 Per Andersson - Bonde i Killeboda, Loshult sn.
Född 1735-02-05 i Killeboda, Loshult sn. Död 1771-07-19
III:4 Elna Nilsdotter
Född 1744-03-28 i Loshult, Loshult sn. Död 1810-07-15
III:5 Per Larsson - Bonde i Simontorp, Osby sn.
Född 1740-01-18 i Simontorp, Osby sn. Död 1818-12-09
III:6 Elsa Persdotter
Född 1752-05-03 i Ebbarp, Osby sn. Död 1816-10-27
III:7 Torkel Svensson - Bonde i Brunkelstorp, Osby sn.
Född 1738-08-16 i Brunkelstorp, Osby sn. Död 1812-08-23
III:8 Ingier Pålsdotter
Född 1741-10-08 i Holmö, Osby sn. Död 1809-01-03
- - - - -
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-05-10 22:40)
152
« skrivet: 2010-05-10, 22:26 »
Jag har nu undersökt även Tord Svarte Bagge lite närmare, och Mikaël är inne på rätt spår: Liljenberg omtalar Svarte Bagge i OHÅ 1970, som ingående i en sägen han fått sig berättad 1923. Adelsmannen Svarte Bagge påstods då ha invandrat till Osby från Värmland vid mitten av 1300-talet. Liljenberg skriver sedan att han, efter att länge ha undersökt saken, 1956 kommit fram till att historien uppkommit efter litterär påverkan, troligen från en av Osbys präster på 1700-talet. Med det avfärdar han alltihopa. Det har alltså antagligen aldrig funnits några genuina sägner i Osbybygden om någon Svarte Bagge heller.
Däremot har Liljenberg troligen använt Svarte Bagge ibland i släkttavlor han upprättat åt privatpersoner, åtminstone före 1956, och det är de som ibland dyker upp i nutiden.
O.A.
153
« skrivet: 2010-05-09, 19:45 »
Jag skulle säga att bortanför Thue Pederssön (ca.1582-1651) i Hasslaröd slutar fakta, och fantasin börjar. Thue Pederssöns far var sannolikt Peder Pederssön i Hasslaröd och TP:s moder hette Truen, men mera kan nog inte beläggas.
Angående Liljenbergs artiklar i OHÅ, så säger han i en av dem att Tord Svarte Bagge ingår i en sägen som han fått sig berättad i ungdomen. Den där Tuve af Gulathorp nämner han aldrig i OHÅ, jag är tveksam om ens några sägner om honom existerat. Det känns som om han är han en ren fantasiprodukt från 1900-talet.
Ett tillägg när jag granskat den där anlinjen noggrannare: En Jon Sort i Gullarp kan nog beläggas som medlem av en ägodelningsnämnd 1464, vid en tvist angående en äng mellan Sibbarp och Malshult. Han har alltså existerat, men däremot kan han inte beläggas ha någon anknytning till senare personer i Osbytrakten med tillnamnet Sort. Hur som helst kan det ge en hint om hur Liljenberg arbetade...
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-05-09 19:55)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-05-09 20:08)
154
« skrivet: 2010-04-18, 18:00 »
Ja, Åke, du har helt rätt kring Blantings Svenborg. För att svara på din fråga, även om den ligger utanför ämnet Blanting, så diskuterades den inte helt ovanliga namnkombinationen Jon Get på Loshultssidan i juni-juli 2008.
O.A.
155
« skrivet: 2010-04-18, 12:55 »
Nej, det är som Åke antagit: Svenborg hette Niklasdotter, skrevs även i kortform som Nilsdotter, och gifte sig andra gången 1647 med Blanting Jonsson. (För jämförelse finns även hennes begravningsnotis 1673 i Loshult C:1.)
O.A.
156
« skrivet: 2010-04-05, 20:47 »
Du var på rätt väg, Marestorps by ligger ca en halv kilometer efter skylten. Utmed vägen ligger ett par bondgårdar och några villor. Kanske svängde du vänster mot Kräbbleboda efter de första villorna i Marestorp, och missade resten av byn. (Skylten på bilden står vid den gamla bygränsen - gränsen kunde ligga långt från byns/gårdens bebyggelse.)
O.A.
157
« skrivet: 2010-04-05, 19:28 »
Ann-Charlotte: Kul att beskrivningen var av intresse! Det kan kanske verka konstigt att korpralsbostället Marestorp tillhörde Södra skånska kavalleriregementet, men detta beror på att Skåne var indelat på tvären från nordöst mot sydväst mellan det södra och det norra regementet. Loshult, Örkened och merparten av Osby var indelta till södra regementet, medan ryttarna i Visseltofta socken och en liten del av Osby tillhörde Norra skånska kavalleriregementet. Under början av 1800-talet bytte det södra regementet namn till Skånska dragonregementet, medan det norra blev Skånska husarregementet.
Åke: Många personer härstammar från Marestorp, flertalet av dem från bönderna på skattegården. Dessa hade oftast ingen släktanknytning till sina grannar på korpralsbostället - korpralerna och deras familjer var oftast inflyttade till trakten. Däremot fanns från slutet av 1600-talet ett ryttartorp i Marestorp som tillhörde skattegården. Från ungefär denna tid låg ryttarna ett snäpp under bönderna på dåtidens sociala rangskala, och jag kan så här i hastigheten inte påminna mig att någon av bondsönerna i Marestorp blev ryttare för gården. Hur som helst, Marestorps ryttare var alltså sventjänare åt bönderna på Marestorp 1 och hade sin närmaste chef på Marestorp 2. Ett särfall är ryttaren Nils Mört som var ryttare för Marestorp från 1684, men 1702 utnämndes till korpral och alltså fick överta korpralsbostället. Oturligt nog dog han sedan i Polen 1704, men har en del ättlingar i trakten - inklusive undertecknad.
Marestorp ligger ca 2 kilometer rakt öster om Killeberg. Det står en skylt utanför Killeberg längs riksväg 23 som visar på vägen dit, det är bara att följa den så kommer du till Marestorp.
O.A.
158
« skrivet: 2010-04-05, 12:37 »
Marestorp bestod av två jordeboksgårdar, en skattegård och en kronogård. Kronogården, som alltså ägdes av staten, blev på slutet av 1600-talet korpralsboställe vid dåvarande Södra skånska kavalleriregementet. Så förblev förhållandet till första halvan av 1800-talet, sedan arrenderades gården ut till civilpersoner. Den blev sedan friköpt från kronan, och existerar fortfarande, men byggnaderna är senare och uppförda på en annan plats än där som det gamla korpralsbostället låg.
Marestorp skattegård var i sin tur delad i flera hushåll, som i nutiden består av helt separata gårdar. Skattegården fick fastighetsbeteckning Marestorp 1, medan kronogården blev Marestorp 2. Marestorp by ligger ett par kilometer öster om samhället Killeberg, mellan Osby och Älmhult.
O.A.
159
« skrivet: 2010-03-24, 23:31 »
Fadern tolkar jag till Jäppe Truedzson, gården skrivs i nutiden som Silvitsberg. Om jag inte minns alldeles galet var Silvitsberg på den tiden en liten gård som lydde under säteriet Öjhult.
160
« skrivet: 2010-03-23, 00:45 »
Tyvärr, Åke, jag har inga mer uppgifter om Ingerd Jönsdotter. Om jag räknar rätt, så var hon mormorsmor till Per som föddes 1833. Jag har inte tillgång till Stockhults husförhörslängder just nu så jag kan inte kolla upp det, men jag skulle nog tro att den Ingerd Jönsdotter som var gudmor åt Per var en annan person med samma namn. Jag återkommer om jag skulle komma på något mera.
O.A.
161
« skrivet: 2010-03-22, 20:01 »
Jag har forskat en del på Loshults by, men hittar ingen bra kandidat. Först tänkte jag att det skulle kunna vara Per Eriksson (1747-1830), en bondson från Loshults grannby Kjellstorp. Han hade två morbröder som var bönder i Loshults by, båda två på Loshult nr 4. Därför kunde systersonen kanske bott där en period. När jag sedan jämförde med Loshults mantalslängd 1765, såg jag att den Per Eriksson då var skriven i Kjellstorp. När han gifte sig 1772, skrev prästen om det unga parets tidigare vandel: De hafwa skickat sig beröml.. Den Per Eriksson kan man alltså troligen avskriva.
Jag har inte heller registrerat någon bonde Erik i Loshults by som den där Pär skulle kunna vara son till. Återstår en torparson som jag eventuellt inte registrerat, men torparna var ganska få i Loshult vid mitten av 1700-talet, eller också var din Pär Eriksson en mera tillfälligt boende i Loshults by.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2010-03-22 20:27)
162
« skrivet: 2010-03-14, 12:03 »
Jag kunde inte låta bli att undersöka vad som sedan hände med den stumme 5-åringen. Troligen är han identisk med gossen Jöns Persson från Lunden som dog 1727, 12 och 1/3 år gammal.
163
« skrivet: 2010-03-14, 11:31 »
Son. Jöns - är 5 åhr gammal ock kan intet tahla
164
« skrivet: 2010-02-09, 23:40 »
Föräldrar: Soldaten Jonas Ryberg och hustru Stina Svensdotter i Forreryd.
Faddrar/dopvittnen: Korpral Strusin(?), klockaren Joh. Kiellberg, Lars i Sjuhult, h.Gustava i Forreryd.
O.A.
165
« skrivet: 2010-01-08, 19:44 »
Vallgossen Måns Månsson i Staßhollma, det nutida Starsholma, har inlämnat en åldersattest utfärdad av probsten Lorck. Den sistnämnde eventuellt identisk med kyrkoherden i grannsocknarna Osby och Loshult, Hans Peter Lorich.
O.A.
166
« skrivet: 2009-12-23, 19:32 »
Karin Åkesdotter föddes i Möcklehult Västregård 23 februari 1721. Birgittas uppgifter om modern stämmer - Tångarna ligger i Stenbrohult socken, tvärs över sjön Möckeln. Pjätteryds präster hade som sed under en period att ange var barnens moder härstammade ifrån - sannolikt var modern bosatt i Möcklehult.
O.A.
167
« skrivet: 2009-12-06, 19:42 »
Tack för svaret, Göran!
Jag trodde du var en släkting till Sjöbloms, så det var ju en kul slump att bilden blivit bevarad hos postanställda i Kalmar. Verkligt bra idé att skriva på baksidan vem som är på bilden.
Jag skickar dig ett mail, så kan du få returnera en kopia av fotot på hans farfar.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-12-06 19:47)
168
« skrivet: 2009-12-05, 11:27 »
Hej Göran!
Kanske du redan känner till detta: Ola Jeppsson Sjöbloms sonson var den i Göingebygden kände släktforskaren Thorvald Sjöblom (1889-1972). Han var bosatt i Stockholm, men definitivt Släktforskaren med stort S när det gäller nordöstra Skåne. Hans stora samlingar finns på Landsarkivet i Lund, och är mikrofilmade.
Ett foto av Thorvald Sjöblom vore intressant att få se, om det finns något.
Thorvald var son till handlanden Karl Olof Sjöblom (1858-1923), bosatt i Ronneby. Han var då alltså son till Ola Jeppsson Sjöblom och hans hustru Lisbet Nilsdotter (1823-1894). Den sistnämnda var född i Tosthult i Örkened socken.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-12-05 11:33)
169
« skrivet: 2009-11-26, 19:18 »
Du efterfrågade nog samma dödboksnotis under Läshjälp i förra veckan: Länk Samma sak efterfrågades i september: Länk Jag skriver detta för att ingen ska behöva tolka hela begravningsnotisen en gång till, ovetande om de tidigare försöken. Jag har kollat, men kunde inte heller tyda det där gårdsnamnet i Göteryd socken där hon är född. O.A. (Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-26 19:24) (Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-26 19:26) (Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-26 19:45)
170
« skrivet: 2009-11-26, 13:48 »
Jag kan tyvärr inte svara på din fråga, Niclas - dumt nog frågade jag inte honom närmare om källorna till de där Nils Erengislesson och Erengisle Nilsson, eller hur de skulle anknytas till Sven i Håldala.
O.A.
171
« skrivet: 2009-11-26, 11:54 »
Tack för svaret, Ingegärd. Jag är inte så värst insatt i Skatelöv och Västra Torsås. Vad jag förstått så är ju släkten från Håldala ganska väl utforskad, så det är ju lite märkligt om Lennerup lyckades komma på något som ingen annan uppmärksammat. Det är ju i och för sig inte omöjligt, även om han annars, vad jag vet, nog mest forskade om bönder och torpare i Loshult - Osby - Örkened. Hur som helst, så tänkte jag att det möjligen kunde ge någon annan ett nytt forskningsuppslag. Om han var på rätt spår, så vore det ju synd om uppgifterna skulle försvinna med honom själv.
O.A.
172
« skrivet: 2009-11-25, 18:42 »
Den Karin Erengislesdotter som Sten undrar över har jag uppsatt som en annan dotter till den Erengisle Olofsson i Sunnanvik som omnämns ovan. Exakt hur jag kommit fram till det har jag inte antecknat - troligen tidigare inlägg här på Anbytarforum. (Virestadssidan eller Cavallius.)
Jag vet inte om det är känt var Bengt Sunesson i Häradsbäck var född, men jag har satt upp honom som son till bonden Sune/Sönne Svensson i Almås Bengtstorp i Virestad sn. Konstigt om det fanns två par i Härlunda socken med samma namn?
Några egna kommentarer när jag funderat över uppgifterna kring Lennerups teori ovan: Enligt en uppgift ska Olof Pedersson i Arnön ha avlidit omkring 1628. Det är då kanske lite svårt att få ihop med att hans eventuelle farfars farfar skulle deltagit i upproret nästan 200 år tidigare, om än inte omöjligt. Kanske har jag missuppfattat Lennerup på den punkten.
Likaså känns det konstigt om Erengisle Olofsson skulle ha namngetts efter sin farfars farfarsfar. Här finns förstås möjligheten att han döpts efter någon mellanliggande farbror eller farfars bror. Möjligt är ju också att någon helt annan Erengisle varit namngivare åt honom - men jag tror ändå att Lennerup byggde sin teori på mer än bara namnet.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-25 18:59)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-25 19:05)
173
« skrivet: 2009-11-25, 13:29 »
Angående Lennerups teori om Erengisle Olofssons härstamning:
Jag hittade en anteckning jag gjorde om hans teorier: Erngisle Olofsson son till bonden Olof Pedersson i Arnön, Skatelöv sn, denne Olof Pedersson son till bonden Peder Svensson i Håldala i Västra Torsås socken. Peder Svensson troligen son till bonden och länsmannen Sven i Håldala, Västra Torsås socken.
Sven i Håldala skulle sedan eventuellt, enligt Lennerup, varit son till en Nils Erengislesson som i sin tur varit son till en Erengisle Nilsson. Jag vet inte var de båda sistnämnda varit bosatta, men de skulle enligt Lennerup troligen ha varit lågfrälse på något sätt. Om jag inte fick det fel för mig så skulle Erengisle Nilsson varit inblandad i Engelbrekts uppror på 1430-talet.
Lennerup hade fått hem kopior av handlingar av något slag, som berörde de här personerna, från Riddarhuset. Om jag minns rätt så hade hans syn då blivit försämrad, och han kunde nog aldrig varken bekräfta eller dementera sin teori. Var hans forskningspapper sedan blivit av vet jag inte.
Någon annan kanske känner till de här grejorna bättre än vad jag gör.
O.A.
174
« skrivet: 2009-11-24, 23:31 »
Jag har satt upp Elna/Elin Erengislesdotter som född 31/7 1729 i Gölshult i Virestad sn, och dotter till bonden Erengisle Jonsson (ca.1691-1754) och hans hustru Ingegerd Johansdotter (ca.1697-1774).
Erngisle Jonsson född i Almås i Virestad sn, son till bonden Jon Jönsson (1653-1732), och hans hustru Ingerd Erengislesdotter (ca.1658-1738).
Ingerd Erengislesdotter var dotter till bonden och länsmannen Erengisle Olofsson i Sunnanvik i Skatelöv sn.
Släktforskaren Oscar Lennerup i Osby hade någon teori om att Erengisle Olofsson var av lågfrälse ursprung på något sätt. Jag vet inte riktigt vad han byggde det på, men jag tror att det var något konkret - ingen Liljenbergfantasi alltså. Hur som helst tror jag inte att han lyckades reda ut saken, och numera är Lennerup inte längre i livet.
Erengisle Olofsson var gift med Kerstin Jonsdotter, som var dotter till bonden och länsmannen Jon Månsson i Välje i Virestad sn. Jon Månsson i Välje var en på sin tid väldigt bemärkt person i trakten. Han var också befallningsman i Virestads friherrskap, åt den högadlige innehavaren av friherrskapet. Om jag inte minns fel så var den sistnämnde greve Lennart Torstenson (1603-1651).
Folket i Almås, Gölshult och en del andra byar nära Loshult lät ofta döpa sina barn och begrava sina anhöriga där, eftersom det är så långt till kyrkan i Virestad. Därför är de också ibland upptagna i Loshults kyrkoböcker.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-24 22:38)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-24 23:00)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-24 23:10)
175
« skrivet: 2009-11-10, 21:58 »
Du har helt rätt, hon heter Christjon!
O.A.
176
« skrivet: 2009-11-10, 21:45 »
Jag har satt upp att Bengta dog i Slähult 7/1 1717 och Nils Eriksson Persson 5/1 1736 i Vigenstorp. (Det sistnämnda också i Osby sn, en dotter var gift där.)
Nils Eriksson Persson var alltså dotterson till den Nils Nilsson Rafn i Slähult (död 1682) som omtalats en hel del här på Anbytarforum för några år sedan.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 21:49)
177
« skrivet: 2009-11-10, 19:27 »
Om jag inte minns alldeles galet, så slutar målet om Daniel Krååk 1692 med att ett rejält gräl bryter ut inför rätten mellan hans syskon och svågrar. Det avslutas sedan med att rätten beslutar att några nämndemän ska resa till platsen och genomföra en likvidation om inte parterna kan förlikas.
DK ska enligt Sunnerbo häradsrätt 12/11 1674 varit i Greifswald år 1667 för att studera.
Det verkar av texten i domboken 1692 som om hans senare öden är okända för familjen:
Från tinget 10-14/5 1692:
Yttermera angaf nämbdemannen Joen Krååk för Rätten huru såsom han sedan Ao 668 hafwer dragit försorgh och utstådt åthskilliga swåhrheeter för sin broders Daniells jord i Hällhult beßående af een 1/6. Emädan berörde des broder och då warande student wed samma tÿd borttreß, men sedermehra eÿ igen kommen...
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 19:51)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 19:55)
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-11-10 20:00)
178
« skrivet: 2009-10-30, 23:15 »
När nu Linnefalla kom på tapeten, ett sent svar på Carinas fråga här ovan om Ingeman Eskilsson på Linnefalla Södergård. Hon har tydligen läst vad jag skrev här på Anbytarforum 28/4 2001, och jag har forskat vidare i saken sedan dess.
Den efterfrågade gubben är inte så svår:
Ingeman Eskilsson, bonde på Linnefalla Södergård
Född ca.1667 i Linnefalla - död 30/1 1755
Därefter blir det lite krångligare:
Tre stycken olika bönder Eskil Persson fanns i Linnefalla under senare delen av 1600-talet, utan att vara närmare släkt med varandra. Av dessa var Ingeman Eskilssons far sannolikt en Eskil Persson på Linnefalla Södergård, som antagligen dog omkring 1676/1680.
Denne Eskil Persson uppges i mantalslängder 1667-1668 ha en hustru som heter Svenborg, men eventuellt har han varit gift mer än en gång. En Eskil Persson från Hallaryd socken gifte sig 1665 i Loshult med Pernilla Nilsdotter från Höghult, möjligen är detta den här aktuelle Eskil Persson, men jag har inte lyckats belägga det. Det är möjligt att denna Pernilla Nilsdotter avlidit kort efter giftermålet. Jag har hittills inte hittat någon annan Eskil Persson i Hallaryd socken som passar in som brudgummen i Loshult 1665.
Den ovan nämnde Eskil Persson på Linnefalla Södergård var sannolikt son till bonden Per Ingemansson på Linnefalla Södergård. Han hade en del förtroendeuppdrag i socknen, dog 1656 och var gift med en Ingerd Eskilsdotter.
Per Ingemanssons och Ingerd Eskilsdotters härstamning har jag inte några bra teorier om, ännu åtminstone. Det fanns en Ingemar Uddesson på Linnefalla Södergård i mitten av 1600-talet, men denne har visat sig troligen vara i ungefär samma ålder som Per Ingemansson eller rent av yngre.
Tilläggas kan kanske också att de Eskil Höök och Peder Höök i Linnefalla som nämns på olika ställen i bland annat Hallaryd C:1, inte är identiska med de ovan nämnda Eskil Persson och Per Ingemansson. Höök-släkten bodde på Norregård.
Jag har jämfört en mängd uppgifter från födda-vigda-döda, kyrkoräkenskaper, militärhandlingar, mantalslängder och domböcker. Trots detta är det svårt att få fram säkra forskningsresultat för Linnefalla och övriga Hallaryd socken under 1600-talet, man får ofta nöja sig med sannolika resultat. (Det finns fortfarande några domböcker jag inte har gått igenom.)
Den misshandlade Botil Ingemansdotter, i svaret till Ann-Sofie ovan, var dotter till Ingeman Eskilsson. Däremot var hon bosatt på Linnefalla Norregård med båda makarna.
Som kuriosa: Delar av Linnefalla Södergård har ägts av ättlingar till Ingeman Eskilsson ända till nutiden, och gör så fortfarande.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-10-31 00:10)
179
« skrivet: 2009-10-30, 23:06 »
Kanske har du redan hittat det, annars är det på sidan 560 i Hallaryd C:2 som Per Torstenssons avrättning omtalas.
O.A.
180
« skrivet: 2009-10-30, 20:25 »
Per Torstensson var född 9/9 1718 i Kråkeryd i Hallaryd socken. Han avrättades i Ljungby 13/1 1748 för att ha misshandlat hustrun så svårt att hon senare avled.
Jag har för mig att saken omtalas någonstans i Hallaryd C:2.
O.A.
181
« skrivet: 2009-10-22, 12:10 »
Hej igen!
Ja, Per Esbjörnsson i Björnön 1736 är troligen identisk med han som gifte sig 1698. Enligt begravningsnotisen hade han varit gift med en Bolla sedan 40 år. När det gäller sådana personer som flyttar runt, kan det ibland vara svårt att bekräfta att det verkligen är samma person.
Pål Eriksson (1689-1773) övertog farfaderns Starsholma Västergård efter några sannolika kusiner. Senare ägdes gården av hans son Per Pålsson (1725-1771) och dennes son Nils Persson (född 1757). Nils Persson gick det dåligt för: Skilsmässa från hustrun och till sist skriven som utan stadig hemvist. Han senare öden har jag inte redat ut. Gården övertogs av släktingar från Gnubbefälle i början av 1800-talet.
Det kan vara svårt att komma fram till några helt säkra forskningsresultat för Hallaryds socken före 1718. Oftast kommer man bara fram till mer eller mindre sannolika resultat genom att jämföra uppgifter ur kyrkoböcker, kyrkoräkenskaper, mantalslängder, domböcker och så vidare.
Vad det gäller Peder Esbjörnsson den tredje från Gnubbefälle, så kan eventuellt mer information om honom finnas i Östra Göinges domböcker - jag har inte gått igenom alla dem.
O.A.
182
« skrivet: 2009-10-22, 00:40 »
Tillägg:
Den Per Esbjörnsson som gifte sig 1698 i Hallaryd skrevs då som dräng. Troligen samme karl kallas för dräng även vid Sunnerbo häradsrätt 1697, redan då boende i Starsholma. Han är alltså högst sannolikt inte densamme som Peder Esbjörnsson den tredje från Gnubbefälle.
En femte Per Esbjörnsson från Rynarp gifte sig 9/4 1694 i Loshult. Han blev sedan soldat, och dog antagligen omkring 1702. Denne Per Esbjörnsson var sannolikt född 1666 som son till bonden Esbjörn Trulsson (c.1627-1690) i Rynarp.
Soldaten Erik i Starsholma är skriven som brudgum i Hallaryds kyrkoräkenskaper 1689, men detta behöver kanske inte tvunget betyda att han och Elin Persdotter gifte sig där. (Det vanligaste var att man vigdes i brudens hemsocken.) Han tillhörde Kronobergs regemente och var troligen fortfarande i livet 1707, i fält någonstans i Polen.
Vad jag vet, så är 1668 sista gången som Peder Esbjörnsson den tredje nämns i Loshults kyrkoböcker. Jag har tidigare letat efter spår av honom i Sunnerbo domböcker fram till 1701, men inte hittat något. Ett tag jobbade jag med teorin att han kanske egentligen var identisk med någon av de båda andra med samma namn, men efter att ha ställt samman alla uppgifter kunde man nog fastslå att han verkligen var en tredje Peder Esbjörnsson i Gnubbefälle. Namnen på hans barn tyder på att också han var son till Esbjörn Svensson i Gnubbefälle, och bror till de båda andra. (Att en av dem kallades för Pelle var förstås bara för att folk skulle kunna skilja dem åt.)
O.A.
183
« skrivet: 2009-10-21, 20:48 »
Den Per Esbjörnsson som du undrar över har jag som troligen död i Björnön 30/6 1736, 80 år gammal. (Loshult C:2) Han är alltså nog inte identisk med Peder Esbjörnsson den tredje från Gnubbefälle, senare bosatt i Loshults by. Denne Peder Esbjörnsson brukar anses som en tredje broder till de båda andra med samma namn i Gnubbefälle, även om det inte finns några bevis för det.
Däremot är du nog rätt ute vad det gäller Elin Persdotter i Starsholma. Hon var högst sannolikt gift med soldaten Erik Pålsson i Starsholma. Denne var sannolikt son till bonden Påvel Jonsson på Starsholma Västergård, och dog troligen någonstans i Polen eller Ryssland under Karl XII:s krig där.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-10-21 20:51)
184
« skrivet: 2009-09-10, 21:32 »
Gården heter Gussa Svenstorp.
Som kuriosa: Bonden på gården, Björn Bengtsson, tog livet av sig några år tidigare, 1894. Gården övertogs sedan av en dotter och hennes make, Matilda Björnsdotter och Nils Johan Bengtsson.
O.A.
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2009-09-10 21:34)
185
« skrivet: 2007-08-24, 22:45 »
Hej!
På kartan till laga skiftet i Sjöastabygd 1859-1860 finns Torpet Liarna på beskrivningens nummer 488-559. Vid jämförelse på kartan visar torpet sig vara ett litet hemman om 3/32 mtl, Litt C - senare Sjöastabygd 1:4.
Samma lilla hemman finns fortfarande kvar på Ekonomiska kartan 1949, nära söder om Grävlingsrås gårdar, och kallas där Lidarna.
O.A.
186
« skrivet: 2007-07-13, 15:01 »
Jag instämmer med Per: Tack för synpunkterna, Mikael! Måns född 1662 hade jag tydligen missat. Angående personerna du nämner under 1600-talet i Froafälle och särskilt Lindhult, så har jag varit inne på samma tankegångar som du - men inte kunnat belägga något ännu.
O.A.
187
« skrivet: 2007-07-12, 20:54 »
Nej, jag har tyvärr inga uppgifter om den där Måns Sonesson. För det får man nog gå igenom alla personer på gården under en längre period, och sedan kanske se några samband. Jag har en del uppgifter om Froafälle, men mest från 1730-talet och framåt. Jag hade kunnat göra en lång utläggning här, men då hade jag fått hålla på några timmar utan att dina frågor hade kommit så värst mycket närmare en lösning ändå.
Men, jag har lite snabbt kollat de första husförhörslängderna för Froafälle, och i början av 1690-talet finns där en bonde Anders med hustru Kirstin, en bonde Måns med hustru Elin och så bonden Måns [Tygesson] med hustrun Bengta [Sonesdotter]. De sistnämnda har barnen Ingeborg [född 1673 i Gnubbefälle i Loshult sn] och Måns. (De yngre barnen nämns inte i dessa längder.)
1702 har Anders gårdsbruk övertagits av sonen Per och hans hustru Bengta, medan ett annat gårdsbruk innehas av bonden Truls med hustru Ingeborg. Möjligen är den sistnämnda Måns Tygessons dotter. Var Måns med Elin tagit vägen har jag inte undersökt.
Du undrade också om domböcker, där Loshult ingår antar jag: Loshult tillhörde Östra Göinge härad, och deras domböcker finns från 1671. Det är ju inte omöjligt att de kan ge uppgifter om Gnubbarpssläkten jag nämnde ovan.
Gnubbarp har sällan varit uppe på det här forumet, så jag kan ju nämna de barn jag känner till efter Jeppe och Bente i Gnubbarp. De är bara två:
Nille - Född ca.1611 - Död 1674. (Gift med Peder Jensen, bonde på Gnubbarps kronogård (Gnubbarp 2) och troligen också född där.)
Lasse - Född ca.1612 - Död 1675. (Bonde på Gnubbarps skattegård (Gnubbarp 1), och gift första gången med Kirstine Esbjörnsdotter från Gnubbefälle, andra gången med en Pernille Jensdotter.
O.A.
188
« skrivet: 2007-07-11, 21:32 »
Jag känner till följande av Sone Månssons och Nilla Jepsdotters barn:
Agda: Född och död 1651.
Agda: Född 1652. (Troligen identisk med en Agda Sonesdotter gift 1667 med en Sven Svensson. Paret bosatta i Gnubbarp, men SS född i Pjätteryd sn.)
Bengta: Född 1654 - Död 1729. (Gift med Måns Tygesson, bonde i Froafälle i Stenbrohult sn, men bördig från Gnubbefälle i Loshult sn.)
Kirstin: Född 1658 - Död 1723. (Gift med Anders Andersson, bonde i Kjellstorp, sedan i Lindhult i Stenbrohult sn. AA född i Lindhult.)
Det sistnämnda paret var antagligen föräldrar till den brutale och sinnessjuke hustrumördaren Truls Andersson i Lindhult, som var född i Lindhult 1692. TA dödade hustrun, Svenborg Persdotter, med en yxa en morgon i maj 1733 när hon låg och sov.
Häradrättens rättegång hölls i Bergön kort därefter, där ett antal personer vittnade om TA:s tidigare liv. (Bland dem kyrkoherde Linnaeus, Carl von Linn?s far.) Truls själv kunde inte förklara sitt handlande. På frågorna om varför, och om hustrun gjort honom något ont, svarade han: Att hon intet giordt honom förnär eller någon inrådt honom utan en makt den han e? föremått emotstå kommit honom i det sinnet, att med yxan hugga sin hustru i halsen. Truls dömdes att mista livet, men målet remitterades till Göta Hovrätt, och Truls halshöggs senare.
O.A.
189
« skrivet: 2007-07-10, 21:43 »
Svar på en fråga som ställts under Stenbrohult:
Per Göthe undrade om Nilla Jepsdotters härstamning. I vigselnotisen i Loshult anges inget gårdsnamn, men eftersom de gifte sig i Loshult var hon antagligen född i den socknen.
Jag har gjort en snabb undersökning av deras dopvittnen, och har kunnat identifiera de flesta. En hel del av dem tillhör släkten från Bengtstorp, och är då alltså troligen Sones släktingar. (Om nu inte Nilla också härstammar därifrån, förstås.)
Av de övriga dopvittnena är det några som har anknytning till en Jep som var bonde i Gnubbarp, Loshult sn, och hans hustru Bente. Denne Jep har en annan dotter som hette Nille, född ca.1611 enligt åldersuppgiften, men det är ju inte alls omöjligt med två döttrar med samma namn. Den Bengta som ni härstammar ifrån skulle ju i så fall möjligen kunna vara döpt efter sin mormor. Eller också har Nilla kanske någon annan anknytning till Jeppe i Gnubbarp. Hur som helst - det här är bara teorier.
Jag har också antecknat att Sjöblom kallar Jeppe för Larsson i efternamn - men vet inte vad han hade för belägg för det. Det fanns nämligen en Lasse Jepsen i Gnubbarp som var nämndeman vid en uppmätning av riksgränsen 1555.
(Inom parentes: Gården i Gnubbarp innehades sedan i släkten fram till 1960-talet. Numera bor en tandläkare där.)
O.A.
190
« skrivet: 2007-07-10, 21:40 »
Per Göthe: Jag har några teorier kring Nilla Jepsdotter, men jag sätter in dem under Loshult.
O.A.
191
« skrivet: 2007-07-10, 02:09 »
Kanske jag bör tillägga detta också: Jag skrev ovan att Sone Månsson i Kjellstorp troligen var son till Mogens Bentsen i Kjellstorp, senare i Kjellsved.
Det är förstås inte helt bekräftat att den förstnämnde SM är identisk med MB:s son Sone, men det verkar ju högst troligt. Sone Månsson och Nilla Jepsdotter i Kjellstorp hade också en dotter Agthe, född och död 1651, vilken ju i så fall troligen var uppkallad efter sin farmor.
O.A.
192
« skrivet: 2007-07-10, 01:41 »
Tack till Mikael Persson för att du redde ut situationen här...!
Per Göthe undrade om jag har Genline: Nej, jag brukar köra med Arkiv Digitals CD istället, jag tycker de är mycket bättre. Tyvärr tror jag inte att de har fotograferat av Stenbrohults kyrkoräkenskaper. Däremot har jag skrivit av en del uppgifter från bland annat Froafälle ur dem: En Måns Sonesson i Froafälle nämns bland annat 1686 och 1701, testamentspengar ges efter en sahl. Nilla i Froafälle 1697 liksom efter en sahl. Anders i Froafälle 1700 - om jag nu tolkat rätt. Jag gissar att dessa notiser är några av dem du hittat.
I fall frågan kommer upp: Nej, jag härstammar inte från Sone Månsson. Jag är forskar i största allmänhet kring personer i trakterna runt Älmhult/Osby. Jag återkommer troligen om någon/några dagar med en intressant ättling till Sone Månsson, ett par generationer senare.
O.A.
193
« skrivet: 2007-07-09, 22:30 »
Den Sune Månsson som Per hittat, han är väl ändå född/döpt 1698? De döda finns ju på höger sida av boken.
Jag har antecknat Sone Månsson i Kjellstorp som en trolig son till bonden Mogens Bentsen i Kjellstorp och hans hustru Agde. Denne MB ska också, enligt en uppgift som ska härstamma ur Allbo häradsrätts dombok 1640, ha en son vid namn just Sune/Sönne. MB senare bosatt i Kjellsved i Osby socken.
Mogens Bentsen son till Bengt Folkesson på Almås Bengtstorp i Virestad socken.
O.A.
194
« skrivet: 2007-02-15, 21:42 »
Hej!
Efter vad jag antecknat så bodde Jon Persson och hustrun senare på Älmhults gård, därefter på gården Gemön som låg någon kilometer norr om Älmhult.
JP var född 1715 i Älmhult (datumet du anger tror jag är dopdatumet), och avled 1792 i Gemön. AMZ dog 1795, och i begravningsnotisen anges att hon var född 1713 i Vederslöv socken.
Jag har satt upp JP som son till bonden och gästgivaren Per Jonsson i Älmhult och hans hustru Kerstin Jonsdotter (ca.1683-1751). Per Jonsson var född i Älmhult, och antagligen son till de Jon Jönsson och Svenborg Persdotter som nämns i inlägget här ovan av Niclas Rosenbalck 5/2 2007.
Råshult Södergård var komministerboställe, och om jag inte har helt fel för mig så var det just där som Carl von Linn? föddes. Jag antar att du känner till att kyrkoherden Samuel Brodersonius (ca.1658-1707) var Carl von Linn?s morfar.
Gästgivargården Älmhult har sedan, efter järnvägens ankomst, växt ut till den lilla stad den är idag.
O.A.
195
« skrivet: 2007-02-05, 20:30 »
Tack, Niclas, för mycket intressanta uppgifter!
O.A.
196
« skrivet: 2007-02-04, 22:10 »
Hej!
Rosenbalck kan nog mycket mera än jag om det här, men som jag förstått det tituleras alla bönder på Älmhults gård för gästgivare.
Anders Jönsson dog 1740 och sägs då ha varit 38 år gammal, men kanske är den åldern för låg. Han anges ha varit född i Älmhult. Även Anders Jonsson var född i Älmhult, ca 1693, och dog 1742. Hur de var släkt har jag däremot inte lyckats reda ut.
O.A.
197
« skrivet: 2007-02-04, 22:07 »
Hej!
Jag känner till en del om Dordia/Dorotea: Hon var född på gården Ormakulla som på den tiden låg i Pjätteryds sockens utkant. Idag ligger gården inne i Älmhults samhälle, mellan ett villaområde och ett industriområde.
Hon var dotter till bonden Anders Jakobsson och hans hustru Ingeborg Svensdotter.
Ingeborg dog 1762 på gården, och uppges då varit 72 år gammal. Troligen var hon lite yngre, och dotter till bonden Sven Jonsson i Ormakulla. Han var född ca.1673 och dog 1710, antagligen i den pestepedemi som då härjade i trakten.
Sven var troligen son till bonden Jon Svensson på samma gård. Denne var född ca.1640 och dog 1693.
Anders Jakobsson var född ca.1688 på granngården Bockatorp, och dog 1748. Han härstammade från bönder på andra sidan den f.d. riksgränsen, och hans antavla ser ut som följer:
Generation 1
I:1 Jeppe (Jakob) Nilsson, Bockatorp, Pjätteryd sn.
Född 1651 i Mörkhult, Osby sn. Död 1724-03-14
I:2 Dorotea Persdotter
Född 1654 i Bockatorp, Pjätteryd sn. Död 1696-08-03
Generation 2
II:1 Niels Olsen, Mörkhult, Osby sn.
Född c.1625 i Mörkhult, Osby sn. Död 1671
II:2 Elna Andersdotter
Född c.1620 i Abrolla, Osby sn. Död 1712-12-28
II:3 Peder Börjesson, Bockatorp, Pjätteryd sn.
Född c.1620 i Björnön, Loshult sn. Död 1675
II:4 Svenborg Pedersdotter
Född i Kongstorp, Loshult sn.
Generation 3
III:1 Oluf Jensen, Mörkhult, Osby sn.
Född c.1586 i Grimmekulla, Osby sn. Död 1667
III:2 Thora Pedersdotter
Född c.1590 i Segutslycke, Osby sn. Död 1654
III:3 Anders Jepsen, Abrolla, Osby sn.
Född c.1601 i Abrolla, Osby sn. Död 1673
III:4 Sissa Sönnesdotter
Född c.1601 i Snöarp, Ö.Broby sn. Död 1691
III:5 Börje Mogensen, Björnön, Loshult sn.
Född c.1576 i Ekön, Loshult sn. Död 1660
III:6 Elne Trulsdotter
Född c.1587 Död 1653
III:7 Peder Biörnsen, Kongstorp, Loshult sn.
Född c.1575 i Marestorp, Loshult sn. Död 1663
III:8 Bente Jensdotter
Född c.1580 Död 1654
Generation 4
IV:5 Jep Andersen, Abrolla, Osby sn.
IV:6 Hanna Pedersdotter
Född c.1569 i Olastorp, Osby sn. Död 1665
IV:9 Mogens i Ekön, Loshult sn.
IV:10 Kirstine
IV:13 Biörn Pedersen, Marestorp, Loshult sn.
IV:14 Dorothea
Namnet Dorotea blev ett vanligt namn ibland ättlingar till de båda sistnämnda i flera hundra år. Gården Ormakulla övertogs av Dorotea Andersdotters bror Sven (född 1734 och död 1816), och ägdes av släkten fram till slutet av 1800-talet.
O.A.
198
« skrivet: 2006-11-07, 21:34 »
Den här förmedlingen du nämner skulle kunna innebära att en tidigare helgård börjat räknas som 1/2 mantal. Följdaktligen kommer den som ägt halva helgården att efter förmedlingen äga 1/4 mantal. Om detta gäller i ditt fall vågar jag däremot inte svara på.
Det är märkligt att gården skrivs som kronohemman. Om jag förstår texten rätt så visar Peder Sasserson upp ett skötebrev som visar att hans far köpt den, och att den följdaktligen då varit en skattegård. Det hände att skattehemman drogs in till kronan om bonden inte klarade att betala sin skatt, men vad som gäller i detta fallet vågar jag inte spekulera om.
I vissa fall hände det, åtminstone i Sverige, att regenten donerade skatteintäkter från vissa skattehemman till adliga personer. (Alltså bara intäkterna, inte själva gården.) På samma sätt förlänade man bort intäkterna från kronohemman. När ett antal år hade gått ansåg vissa av de här adliga personerna att de ägde hemmanet ifråga. Möjligen skulle det kunna vara någon senare rättsprocess som gjort att Sten Bielke donerat de där gårdarna åter till sina rättmätiga ägare. Det där är dock bara en teori.
O.A.
199
« skrivet: 2006-11-05, 20:23 »
Hej!
Du undrade över uttrycket Bornholms Vederlagshemman. Dessa ingick i en stor affär mellan den danska adeln, den danske kungen och svenska kronan/staten.
1. De danska/skånska adelsmän som inte ville bli svenska undersåtar sålde sin egendom i Skåne till den danske kungen.
2. Den danske kungen överlät samma gårdar till den svenska kronan.
3. Svenska kronan överlät i gengäld hela Bornholm till den danske kungen, som hans privata egendom.
Hela Bornholm hade kommit i svenska kronans ägo tidigare, så det var alltså inte tal om att knycka något. Sådana här f.d. frälsegårdar Bornholms Vederlagshemman finns, så vitt jag vet, i hela Skåne, även här i Osby vid gränsen till Småland.
Hälsningar,
O.A.
200
« skrivet: 2006-10-23, 21:56 »
Ett tillägg: Din morfar var född i det riktiga Brötan. Jag har inte tillgång till alla handlingar nu, men byggnaderna till din morfars föräldrars gård finns nog inte längre kvar.
O.A.
201
« skrivet: 2006-10-23, 21:32 »
Det riktiga Brötan ligger söder om Hallaböke. Det vid Kornberga är en så kallad utjord.
O.A.
202
« skrivet: 2006-10-19, 12:13 »
Hej!
Det stämmer att din morfar var född i Brötan. Det är en liten by nära gränsen till Visseltofta socken och Skåne. Gården han var född på ägdes av släktingar till honom åtminstone fram till 1960-talet.
Hans föräldrar var som sagts ovan bonden Sven Andersson, född 1831, och hustrun Anna Svensdotter.
Anna Svensdotter var född på gården 1836, dotter till bonden Sven Bengtsson, född 1793 i Stenshult, och hans hustru Bengta Jonsdotter, född 1798 i Brötan. Från de sistnämnda härstammar även jag.
O.A.
203
« skrivet: 2006-10-05, 21:59 »
Hej!
Jag känner till lite grann om personerna du undrar över. Så här ser de två första generationerna av Karin Jonsson/Reimers antavla ut:
Generation 1
I:1 Johan Jonsson, åbo (bonde) i Brännhult, Hallaryd sn.
Född 1869 i Hallaryd sn. Död 1954
I:2 Sofia Jonsdotter
Född 1879 i Brännhult, Hallaryd sn. Död 1961
Generation 2
II:1 Jon Jönsson, åbo i Brännhult, Hallaryd sn.
Född 1834 i Kråkeryd, Hallaryd sn.
II:2 Hanna Andersdotter
Född 1843 i Torsholma, Hallaryd sn.
II:3 Jon Svensson, åbo och nämndeman i Brännhult, Hallaryd sn.
Född 1849 i Brännhult, Hallaryd sn. Död 1889
II:4 Ingrid Svensdotter
Född 1851 i Torsholma, Hallaryd sn.
Jag känner till fler generationer, men du kanske vill leta själv. En bror till Karin hette Thorvald Jonsson och bodde i Linnefalla, Hallaryd sn. Han sysslade visst mycket med släktforskning, och hade nog kunnat ge dig lite mer fakta om personerna jag nämnt ovan. Tyvärr dog han i fjol. (Jag var inte bekant med honom, jag bara läste det i tidningen när han hade avlidit.)
Man får ju inte skriva om levande personer på Anbytarforum, därför är det kanske säkrast att tillägga att Karin Jonsson/Reimer inte längre är i livet, hon dog år 2000.
O.A.
204
« skrivet: 2006-10-04, 22:12 »
Hej Ulf!
Jag har sett att du både här och under Sköns kyrka frågat om kreatursmurar av sten kunde vara så breda som 3 meter, men inte fått något riktigt svar på den frågan.
Jag skulle därför vilja meddela dig att det kunde dom mycket väl vara, åtminstone i Småland. Till exempel i Runnarsköp i Pjätteryds socken finns stenmurar som på långa sträckor är sådär 8-9 meter breda och minst lika höga som din mur. Dessa stenmurar är även minst lika långa som dina, och ibland byggda i fyrkanter som en inringning kring olika ägområden eller för inhängning av kreatur. De byggdes under andra halvan av 1800-talet av en rik bonde i trakten, eller rättare sagt: Han lät uppföra dem, kanske som ett minnesmärke över sig själv.
Förutom dessa, så är stenmurar av den klass som du visar på dina bilder väldigt vanliga här omkring. Ärligt talat, Ulf, så tycker jag mest de liknar en småländsk torpruin.
O.A.
205
« skrivet: 2006-08-23, 21:21 »
Angående det där vigseldatumet, så är nog Chris rätt ute: Jag tolkar sista raden till Copul. feria qvarta Nativ. Christi, alltså fjärdedag jul 1741. Var jag fått 1742 ifrån har jag ingen aning om.
O.A.
206
« skrivet: 2006-08-17, 21:22 »
Hej!
Jag antar att det är Jon Frostensson (1688-1744) i Ållekulla du syftar på.
Elna Jonsdotter (1720-1792), gift 1739 med Sven Nilsson (1694-1758) i Östra Svenstorp, Osby sn.
Dorotea Jonsdotter (1723-1785), gift 1742 med Per Andersson (1712-1763) i Fjärkulla.
Christina har jag tyvärr inga upplysningar om.
O.A.
207
« skrivet: 2006-07-13, 21:30 »
Hej!
Tack Ingegärd och Niclas för uppgifter kring Höö-släkten!
Ingegärd undrade över Per Sunesson: Hans begravningsnotis finns i Loshult C:2, sidan 206: Per Sönnesson från Almås, född ibidem, moder Dord?, gift med Bengta Matthisdotter 29 år, 9 barn varav 6 i livet, död 60 år gammal.
Jag har sedan satt upp honom som son till Sune Persson i Almås och hustrun Dorotea Pedersdotter (ca.1609-1674). Den PS du funderarar på har jag som bosatt i Långhult (Virestad) och död 1710.
Niclas funderade över Gyrit Jonsdotter, död i Gråshult 1691. Det står ganska tydligt föd i Stadzholma oc Hallar? Sokn i hennes begravningsnotis. Detta är ju förstås ingen garanti för att det är rätt, prästen kan ju ha tagit miste på något sätt, så Niclas teori låter inte alls orimlig.
Jag har forskat en del kring Starsholma också. Namnet Germund är ganska ovanligt i Hallaryds socken, och jag har aldrig stött på det i Starsholma - bortsett från begravningsnotisen ovan. (Dock har jag mycket få uppgifter om Starsholma vid tiden när Gyrit föddes.) Däremot förekommer namnet i grannbyn Kruseböke under större delen av 1600-talet, samt en Jon Germundsson i Torsholma vid mitten av 1600-talet. Detta kan förstås ha många andra orsaker, än att den här Jon Germundsson på Höö skulle vara inblandad.
O.A.
208
« skrivet: 2006-07-12, 22:07 »
Hej Lena!
Jag har forskat en del kring gårdarna i Slätthult. Här följer vad jag antecknat om personerna du frågar efter, och de 4 första generationerna av deras anor. Jag vill reservera mig för att jag kan ha fått några datum fel, men årtalen bör åtminstone vara rätt. Den som vill kompettera anorna på Höö får gärna göra det.
Generation 1
I:1 Jon Frostensson, åbo i Slätthult, Stenbrohult sn.
Född 1753-11-13 i Ållekulla, Loshult sn. Död 1821-10-29
I:2 Pernilla Germundsdotter
Född 1755-01-18 i Almås, Virestad sn. Död 1831-04-10
Generation 2
II:1 Frosten Jonsson, åbo i Ållekulla, Loshult sn
Född 1730-09-17 i Ållekulla, Loshult sn. Död 1793-09-30
II:2 Thua Jonsdotter
Född 1736-02-16 i Lilla Loshult, Loshult sn. Död 1812-08-26
II:3 Germund Arvidsson, åbo i Almås, Virestad sn.
Född 1714-08-26 i Höö, Agunnaryd sn. Död 1789-02-26
II:4 Ingeborg Bengtsdotter
Född 1729 i Almås Bengtstorp, Virestad sn. Död 1803-01-17
Generation 3
III:1 Jon Frostensson, åbo i Ållekulla, Loshult sn.
Född 1688 i N.Hulta, Loshult sn. Död 1744-07-13
III:2 Elin Svensdotter
Född 1702-01-30 i Höghult, Loshult sn. Död 1785-06-02
III:3 Jon Jönsson, åbo i Lilla Loshult, Loshult sn
Född 1680 i Fjärkulla, Loshult sn. Död 1753-07-03
III:4 Thua Hansdotter
Född 1701-06-30 i Svinön, Loshult sn. Död 1750-06-01
III:5 Arvid Germundsson, åbo på Höö, Agunnaryd sn.
Född c.1689 på Höö, Agunnaryd sn. Död 1753
III:6 Gunilla Jonsdotter
Född c.1693 i Kateboda, Virestad sn. Död 1728-11-17
III:7 Bengt Johansson, åbo och riksdagsman i Almås Bengtstorp, Virestad sn.
Född c.1676 i Almås Bengtstorp, Virestad sn. Död 1742-09-03
III:8 Pernilla Mattisdotter
Född 1698-08-20 i Almås, Virestad sn. Död 1745-04-15
Generation 4
IV:1 Frosten Jonsson, åbo i Svinön, N.Hulta, Loshult sn.
Född c.1639 i Fjärkulla, Loshult sn. Död 1715-04-08
IV:2 Elin Börjesdotter
Född 1648 i N.Hulta, Loshult sn. Död 1691
IV:3 Sven Björnsson, åbo i Höghult, Loshult sn.
Född 1665 i Höghult, Loshult sn. Död 1746-10-21
IV:4 Kerstina Persdotter
Född 1677 i Gnubbefälle, Loshult sn. Död 1724-09-24
IV:5 Jöns Jonsson, åbo i Fjärkulla, Loshult sn.
Född 1650 i Fjärkulla, Loshult sn. Död 1717-12-18
IV:6 Christina Jepsdotter
Född c.1648 i Östanböke, Loshult sn. Död 1708-04-16
IV:7 Hans Börjesson, åbo i Svinön, Loshult sn.
Född 1658 i N.Hulta, Loshult sn. Död 1737-10-05
IV:8 Bengta Jeppesdotter
Född 1669 i Svinön, Loshult sn. Död 1740-05-25
IV:9 Germund Frostensson, åbo på Höö, Agunnaryd sn.
Född c.1642 på Höö, Agunnaryd sn. Död 1709
IV:10 Dorotea Jönsdotter
Född c.1647 i Älmhult, Stenbrohult sn. Död 1733-01-22
IV:13 Johan Sunesson, åbo på Loshult Norregård, Loshult sn sedan i Almås Bengtstorp, Virestad sn.
Född c.1648 i Almås Bengtstorp, Virestad sn. Död 1732-12-05
IV:14 Ingeborg Jeppesdotter
Född 1660 i Loshult, Loshult sn. Död 1715-07-12
IV:15 Mattis Persson, åbo i Almås, Virestad sn.
Född c.1670 i Almås, Virestad sn. Död 1734-02-09
IV:16 Ingegerd Persdotter
Född c.1661 i Åbogen, Virestad sn. Död 1746-11-12
Generation 5
V:1 Jon Andersson, åbo i Fjärkulla, Loshult sn.
Född c.1605 i Mörkhult, Osby sn. Död 1678
V:2 Sissa Frostensdotter
Född c.1596 i Loshult, Loshult sn. Död 1680
V:3 Börje Truedsson, åbo i N.Hulta, Loshult sn.
Född c.1616 i N.Hulta, Loshult sn. Död 1702-06-21
V:4 Thua Jönsdotter
Född c.1618 i Gungekulla, Loshult sn. Död 1696
V:5 Björn Pedersen, åbo i Höghult, Loshult sn.
Född c.1626 i Höghult, Loshult sn. Död 1698-01-30
V:6 Dorothea Svensdotter
Född c.1639 i Lönsboda, Örkened sn. Död 1673
V:7 Pelle Esbjörnsson, åbo i Gnubbefälle, Loshult sn
Född c.1628 i Gnubbefälle, Loshult sn Död 1724-05-18
V:8 Pernilla Jönsdotter
Född c.1644 i Kongstorp, Loshult sn. Död 1679
V:9 Jon Andersson, åbo i Fjärkulla, Loshult sn.
Född c.1605 i Mörkhult, Osby sn. Död 1678
V:10 Sissa Frostensdotter
Född c.1596 i Loshult, Loshult sn. Död 1680
V:11 Jep Andersson, åbo i Östanböke, Loshult sn.
Född c.1587 i Stenbrohult sn. Död 1663
V:12 Pernilla Pedersdotter
Född c.1615 Död 1675
V:13 Börje Truedsson, åbo i N.Hulta, Loshult sn.
Född c.1616 i N.Hulta, Loshult sn. Död 1702-06-21
V:14 Thua Jönsdotter
Född c.1618 i Gungekulla, Loshult sn. Död 1696
V:15 Jeppe Månsson, åbo i Svinön, Loshult sn.
Född c.1638 i Svinön, Loshult sn. Död 1702-03-23
V:16 Elisabet Mattisdotter
Född c.1638 i Drakeberga, Glimåkra sn. Död 1715-11-22
V:17 Frosten Jonsson, åbo på Höö, Agunnaryd sn.
V:18 Kerstin
V:19 Jöns Andersson, åbo och gästgivare i Älmhult, Stenbrohult sn.
V:20 Elin Pedersdotter
Troligen född i Kongstorp, Loshult sn.
V:25 Sune Svensson, åbo i Almås Bengtstorp, Virestad sn. Sedan bosatt i Hägdabygd, Hallaryd sn.
Född c.1608 i Östanböke, Loshult sn. Död 1694
V:26 Inger Åkesdotter
Född c.1613 i Garanshult, Virestad sn. Död 1698
V:27 Jeppe Tygesson, åbo i Loshult Norregård, Loshult sn.
Född c.1623 i Gnubbefälle, Loshult sn. Död 1699-01-10
V:28 Bolla Trulsdotter
Född c.1629 i Glabhult, Osby sn. Död 1674
V:29 Per Sunesson, åbo i Almås, Virestad sn.
Född c.1636 i Almås, Virestad sn. Död 1696
V:30 Bengta Mattisdotter
Född c.1640 i Drakeberga, Glimåkra sn. Död 1708
V:31 Per, åbo i Åbogen, Virestad sn.
V:32 Karin
Hälsningar
Ola Andr?asson
209
« skrivet: 2006-05-26, 11:54 »
Hej!
Jag har undersökt det här lite närmare, och det stämmer att Karl Brandett åkte till Amerika. Han kom aldrig tillbaka, vad som hände vet jag inte. Uppgiften att hustrun skulle blivit änka 31/12 1925 kan möjligen bero på att han dödförklarades då. Det sista är jag dock inte alls säker på.
Hans föräldrar John och Carolina Brandetts gravvård finns fortfarande kvar på Loshults kyrkogård.
Agnes Amentorp-Brandett bodde senare i ett hus i Killeberg som svärföräldrarna låtit bygga och bott i på sin ålderdom. Hon drev där en charkuterirörelse. Efter hennes död bodde sonen Erik och dottern Ingeborg i huset tills också de avled, han 1975 och hon 1978.
O.A.
210
« skrivet: 2006-05-26, 00:30 »
Hej! Torbjörn hann svara före mig, men jag klistrar in inlägget som jag förberett:
Karl Brandett var född 1875 i Rynarp i Loshult socken, på en gård som han senare övertog efter föräldrarna. Gården övertogs omkring 1915 av en systerson. Om jag inte minns fel ska Karl Brandett tidigare ha åkt till Amerika. Hans senare öden känner jag i alla fall inte till. Manbyggnaden till gården stod kvar, blev öde och förföll, och revs sedan på 1980-talet. KB:s bröder Sven och Olof drev handel i Killeberg, den sistnämnde in på 1950-talet. Även dessa hus är numera rivna.
KB var son till åbon (bonden) Jon Månsson Brandett (1825-1911) och hans hustru Carolina Magnusdotter (1833-1909). De övertog gården i Rynarp omkring 1868.
JMR var född på en gård i Stockhult i Loshult socken som son till åbon Måns Persson (1773-1838) och hans hustru Pernilla Svensdotter (1789-1866). Denna gård hade ägts inom samma släktkrets sedan 1500-talet, och gör så fortfarande. (Det är nuvarande Carl Claesons, för den som läser det här och undrar.)
Carolina Magnusdotter var född på Rynarps granngård Killeboda som dotter till Magnus Eriksson (1791-1838) och hustrun Lisa Lindberg (1794-1852). ME var anställd vid det manufakturverk (metallverkstad) som drevs vid denna gård under 1800-talet av släkten Olc?n. Carolinas bror Gustaf Eriksson (1818-1877) drev affärsverksamhet i Loshults by.
O.A.
211
« skrivet: 2006-05-17, 21:29 »
Ja, födelseåret jag angivit på psalmdiktaren Anders Frostenson stämmer. Sök på Frostenson med ett s i Sveriges Befolkning 1970 så hittar du honom.
Personen du hittat var troligen en kusin: Jag antar att han var son till Frosten August Frostensson (1877-1963), hemmansägare i Lönshult, Pjätteryd sn. Denne var i sin tur son till Anders Frostensson och Elna Hörlin i Runnarsköp.
Vad det gäller Magnus Hörlin, så har du helt rätt: Han var far till systrarna jag nämnde i det tidigare inlägget. Som du kanske redan vet så lär han ha varit en av de mer bemärkta personerna i Pjätteryd socken på sin tid. Han ägde Runnarsköp innan svärsonen övertog gården, och ska enligt uppgift även ha ägt Marsholm i Agunnaryd socken.
Hälsningar
O.A.
PS. Det vore kul om du skrev ditt efternamn också nästa gång - det finns så många som heter Peter.
212
« skrivet: 2006-04-09, 00:04 »
Hej Ingrid!
Du frågade om bröderna Bengt och Anders Frostensson. Detta är vad jag vet om dem:
Bengt Frostensson blev senare åbo (bonde) i Lönhult, Göteryd sn, och var även kyrkvärd och nämndeman vid häradsrätten. Han var gift med Anna Magnusdotter, född 1834 på Marsholm, Agunnaryd sn. Deras son Sven Johan Bengtsson, född 1861 i Runnarsköp, blev åbo i Skateboda, Göteryd sn.
Anders Frostensson var åbo i Runnarsköp och dog 1906. Han var gift med Elna Hörlin, född 1840 i Grythult, Agunnaryd sn, och syster till Anna Magnusdotter ovan. Jag känner bara till en son till dem: John Frostenson, född 1874, åbo i Killeboda, Loshult sn, död 1960. Han var gift med Alma Sofia Ekström, född 1886 i Abborraslätt, Pjätteryd sn, och död 1966. De sistnämnda har flera mer eller mindre kända barn och barnbarn: Sonen Anders Frostenson (född 1906 i Killeboda - död 2006) var tidigare kyrkoherde i Drottningholm och har skrivit ganska många psalmer i den nya psalmboken, hans bror Georgs dotter Catharina Frostenson är medlem av Svenska Akademien.
För övriga som läser detta och är intresserade kan det ju tilläggas att Bengt och Anders Frostensson var söner till åbon i byn Lilla Loshult Frosten Svensson (1801-1864) och hustrun Katarina Jonsdotter (1814-1890).
Ola Andr?asson
213
« skrivet: 2006-02-07, 22:16 »
Hej Torbjörn!
På Krigsarkivet i Stockholm finns respektive regementes räkenskaper år för år, åtminstone för 1600-talet och början av 1700-talet. (Jag har bara forskat på tiden fram till och med slaget vid Poltava 1709.) I dem ingår noggrant förda rullor där man kan man följa varje rusthåll och ryttare år efter år. Dessa rullor är inte filmade, så vitt jag vet. Det finns några serier rullor på mikrokort också, men dessa innehåller bara en del ströår. Vid jämförelse med andra källor märker man att en del ryttare bodde på annat ställe än gården de var ryttare för, en del hade till och med eget gårdsbruk på annan ort.
Alla ryttare i Loshult, Örkened och Glimåkra socknar och nästan alla i Osby socken tillhörde Södra skånska kavalleriregementet. De tillhörde ett och samma kompani som oftast hade namn efter sin chef under den här perioden. (Ett kavalleriregemente bestod normalt av 8 kompanier om 125 man.) Detta kompani var från omkring 1680 indelt i södra delen av Malmöhus län, men flyttade 1684 till Ö. Göinge härad. Förhållandet mellan ryttare och bönder verkar då också ha löpt mera smärtfritt än det hade gjort 10 - 20 år tidigare. Senare under 1700-talet kallas kompaniet oftast för Östra Göinge skvadron. Även regementet bytte sedan namn, först till Skånska karabinjärregementet och sedan till Skånska dragonregementet. Visseltofta socken och några rusthåll i allra västligaste Osby tillhörde Norra skånska kavalleriregementet, senare omdöpt till Skånska husarregementet. Det var en kort sammanfattning av våra orters militärhistoria.
O.A
214
« skrivet: 2006-02-06, 13:06 »
En korrigering av vad jag påstått ovan: Elin Bengtsdotter är inte dotter till änkan Bengta Jönsdotter utan till hennes yngre syster med samma namn, död 1735. BJ den äldre gift med Truls Pedersson i Hönjarum, BJ den yngre senare med Jon Jeppsson i Östanböke.
O.A.
215
« skrivet: 2006-02-05, 21:02 »
Hej!
Ett inlägg som delvis berör Stenbrohult socken har placerats under Osby socken i Skåne.
O.A.
216
« skrivet: 2006-02-05, 20:58 »
Hej!
Här har tidigare (8/11 2003) diskuterats anorna till Måns Jonsson, åbo på Hamsarp 2. Jag har kommit fram till delvis andra resultat, och eftersom han verkar ha ganska många ättlingar skulle jag vilja presentera mina slutsatser här.
A. Det påstås att MJ skulle vara född i Västra Kalhult 12/8 1747. Det håller jag inte riktigt med om, och jag vet inte var den uppgiften kommer ifrån. I Osby C:3 finns inget barn alls fött 12 augusti 1747. Det närmaste är ryttaren Johan Kahlbergs son Nils, som föddes i Västra Kalhult 16 augusti. I Osby AI:1 under Hamsarp 2 står däremot ganska tydligt: Måns Jonsson f. i. Stenbr. sn. d. 12 aug. 1747. I Stenbrohult C:1 återfinns också MJ:s födelsenotis, född 12 augusti 1747 som son till Jon Jonsson och Ingeborg Månsdotter i Slätthult. (Faderns efternamn Jonsson är fel, han heter Jönsson. Dessa felskrivningar är ganska vanliga i Stenbrohult. Det anges också Hemma döpt, dagen därefter död. Detta gäller barnet på raden ovanför, inte MJ.)
B. På Anbytarforum 8/11 2003 anges också att MJ:s fader, Jon Jönsson, skulle vara född i Slätthult. Detta stämmer inte: Orten som Sjöblom anger i sitt register är bostadsorten, inte födelseorten. JJ begravdes i Loshult, och i Loshult C:3 återfinns hans begravningsnotis där det framgår att han var född i Hökön, Loshult socken. Denna har nog inte heller Sjöblom hittat, eftersom han då skulle ha sett att hans släkt B885 egentligen är ytterligare en gren av släkten B835 från Ekön.
Efter ytterligare forskning har jag sedan kommit fram till följande antavla:
Antabell för Måns Jonsson, åbo i Hamsarp, Osby socken.
Generation 1
I:1 Jon Jönsson, åbo i Slätthult, Stenbrohult sn. Född 1720 i Hökön, Loshult sn. Död 1775.
I:2 Ingeborg Månsdotter. Född 1720 i Sånnaböke, Stenbrohult sn. Död 1756.
Generation 2
II:1 Jöns Jonsson, åbo i Hökön, Loshult sn. Född 1694 i Hökön, Loshult sn. Död 1766.
II:2 Sissa Nilsdotter. Född ca.1701 i Slätthult, Stenbrohult sn. Död 1768.
II:3 Måns Månsson, åbo i Sånnaböke, Stenbrohult sn. Född ca.1676. Död 1744
II:4 Kirstin Göransdotter. Född ca.1682 i Brännhult, Stenbrohult sn. Död 1758.
Generation 3
III:1 Jon Pedersson, åbo i Hökön, Loshult sn. Född 1660 i Ekön, Loshult sn. Död 1710.
III:2 Elna Persdotter. Född 1673 i Hökön, Loshult sn. Död 1754
III:3 Nils Samuelsson, åbo i Slätthult, Stenbrohult sn. Född ca.1674 i Kvarnatorp, Stenbrohult sn. Död 1757.
III:4 Pernilla Jönsdotter Född ca.1684 i Slätthult, Stenbrohult sn. Död 1744.
III:7 Göran Turesson, åbo i Brännhult, Stenbrohult sn. Död 1702.
Generation 4
IV:1 Peder Jensen, åbo i Ekön, Loshult sn. Född ca.1622 i Ekön, Loshult sn. Död 1710.
IV:2 Inger Jonsdotter. Född ca.1630 i Åbogen, Virestad sn. Död 1714.
IV:3 Peder Olufssen Hög, åbo i Hökön, Loshult sn. Född ca.1611 i Hökön, Loshult sn. Död 1696.
IV:4 Inger Olofsdotter. Född ca.1652 i Glimåkra, Glimåkra sn. Död 1678.
IV:5 Samuel Månsson, åbo i Kvarnatorp, Stenbrohult sn. Född ca.1639 i Kvarnatorp, Stenbrohult sn. Död 1734.
IV:6 Märta Brodersonia.
IV:7 Jöns Svensson, åbo i Slätthult, Stenbrohult sn. Troligen död omkring 1710.
IV:8 Bengta Germundsdotter. Född ca.1666. Död 1739.
Generation 5
V:1 Jens Pedersen, åbo i Ekön, Loshult sn. Född ca.1589 i Ekön, Loshult sn. Död 1656
V:2 Svenborg Larsdotter.
V:3 Jon Gudmundsson, åbo i Åbogen och Femlingehult, Virestad sn.
V:4 Bengta
V:5 Oluf Jepssen, åbo i Hökön, Loshult sn. Född ca.1564. Död 1653.
V:6 Elin Jepsdotter. Född ca.1574 i Loshult, Loshult sn. Död 1657
V:7 Oluf Björnsen, åbo i Glimåkra, Glimåkra sn.
V:8 Arine
V:11 Petrus Brodersonius, kyrkoherde i Stenbrohult, Stenbrohult sn. Född ca.1627. Död 1687.
V:12 Kristina Nilsdotter Kleen. Född ca.1627. Död 1687.
Generation 6
VI:1 Peder Jensen, åbo i Ekön, Loshult sn.
VI:2 Kirstine
VI:11 Jep, åbo i Loshult, Loshult sn.
VI:12 Une
VI:23 Nicolaus Torgeri Kleen, kyrkoherde i Stenbrohult, Stenbrohult sn. Död 1660.
VI:24 Ingrid Mattisdotter
Generation 7
VII:47 Matthias Petri, kyrkoherde i Vislanda, Vislanda sn. Död 1617.
VII:48 Marit Larsdotter
Kommentarer till antavlan:
II:2 - I hennes begravningsnotis anges att fadern ska ha hetat Nils Jönsson. Detta är troligen fel, efternamnet ska troligen vara Samuelsson, och jag har inte kunnat återfinna något annat par Nils - Pernilla i Stenbrohult vid den här tiden.
II:4 - Hennes moder är eventuellt Elin Jonsdotter, född ca. 1644 i Taxås, Stenbrohult sn, och död 1724 som änka efter Ture Göransson i Brännhult. (Det sista kanske fel för Göran Turesson.)
IV:7 - Möjligen kan Pernilla vara JS dotter från ett eventuellt tidigare äktenskap.
IV:8 - Senare omgift med Nils Bosson, åbo i Slätthult och död 1742 i Älmhult.
V:11 - PB var morfars far till vetenskapsmannen Carl von Linn?. PB:s son: Samuel Brodersonius (ca.1658-1707), kyrkoherde i Stenbrohult. SB:s dotter: Kristina Brodersonia (1688-1733) gift med Nicolaus Linneaus (1674-1748), kyrkoherde i Stenbrohult. De sistnämnda var föräldrar till CvL.
VI:11 - Jep brukar anges som åbo på Loshult Södergård (Loshult 1), men det är osäkert om detta egentligen stämmer.
M v h
Ola Andr?asson
217
« skrivet: 2006-02-05, 20:54 »
Hej!
Torbjörn efterlyste några personer i katekismilängden 1696:
Sven Leekman - Född i Småland, ryttare för Stockhult från 1690, död i Polen 13/8 1702.
Håkan Skarp - Född i Småland, ryttare för Rynarp från 1690, död i Polen 8/12 1702. Gift 1700 med Elin Bengtsdotter, troligen född utanför äktenskap 1677 som dotter till åbon Bengt Sunesson i Almås Bengtstorp, Virestad sn, och änkan Bengta Jönsdotter från Kongstorp. EB omgift 1707 med Eskil Jönsson, åbo på Loshult 1, och död 1758.
Nils Thun - Född i Östergötland, ryttare för Svinön från 1684, död 8/6 1704 vid Bodziechow i Polen.
Jon Jonsson - Troligen identisk med följande: Född 1662 i Gnubbarp som son till åbon Jon Bodelsson och hustrun Pernilla Jeppsdotter. Gift ca 1690 med Anna Börjesdotter från Stenbrohult sn, paret senare bosatta på Stockhult 1 och Marestorp 1. JJ död 1735 när han föll från en spång ner i en bäck i Lindhult och drunknade.
Jöns Månsson - Honom vet jag inget om.
M v h
O.A.
218
« skrivet: 2005-01-26, 23:05 »
Hej!
Några tillägg till diskussionen om Bengt Jonsson i Östanböke från katekismilängden 1696:
Jag har inte sett Torbjörns fråga från i lördags förrän nu, men jag har också kommit fram till att denne BJ är den samme som föddes i Höghult och dog i Stockhult, och att han bodde i Hamsarp en ganska lång tid innan han flyttade till Östanböke.
Dock fanns det en till Bengt Jonsson i Hamsarp (på nr 1), född där 1651, gift med Elsa Nilsdotter och död 1705. Denne Bengt är antagligen den som är fadder åt Jon Månssons barn i Östanböke 1690 och 1693. (Jon Månsson var halvbror till denne Bengt Jonsson, båda är söner till den Truen Nilsdotter som nämns på Anbytarforum Osby 040309.)
I katekismilängden 1696 finns också en Rytt. Per Bengtsson, strax under Bengt Jonsson i Östanböke. PB var BJ:s son, född 1662 i Hamsarp, ryttare för Östanböke från 1685 och död i Polen 5/6 1703. Detta enligt regementsräkenskaper Södra skånska kavallerirregementet 1685 och 1703. (Att en skånsk ryttare var född i Skåne av skånska föräldrar var ganska ovanligt vid den tiden.)
M v h
Ola Andr?asson
219
« skrivet: 2004-09-17, 20:59 »
Hej, Cecilia.
Jag har angett att Anders Larsson var född 23/12 1763 i S.Ljunga socken, men jag kan tyvärr inte hitta några anteckningar om hur jag egentligen kom fram till det. Jag har angett honom som son till Lars Andersson i Grimarp och hustrun Elin Andersdotter. (Södra Ljunga ligger sydöst om Ljungby.)
Deras föräldrar lyckades jag inte spåra säkert, LA var eventuellt son till en Anders Andersson i Grimarp (troligen född 1712 i Pjätteryd socken, död 30/9 1786) och hans hustru Maria Jonsdotter (troligen född 1700 i Ivla, död 22/2 1777).
M v h
Ola Andr?asson
220
« skrivet: 2004-09-05, 21:19 »
Svar till Per Göthe:
Jag känner inte till så mycket mer om honom än det som jag skrev ovan och det som Käll Anghagen skrev här 19 december 2001.
Han nämns i skattelängderna 1584 och 1596 som gordmand. (I danska skattelängder från den tiden antagligen innebärande att han ägde eller brukade en mindre del av Gnubbefälles jord.) Samtidigt nämns Svend Esbjörnsen (Jordeiger, han ägde huvuddelen av Gnubbefälle.) och Gudmund Esbjörnsen (han var också gordmand). Dessa båda är antagligen bröder till Mads, namnet Esbjörn är ovanligt i Loshult socken förutom bland ättlingar till dessa. (Gudmund har inga kända ättlingar.)
Enligt en annan uppgift jag sett ska Mads Esbjörnsen ha kvarstått som gordmand i Gnubbefälle fram till 1613, men jag har inte själv läst de skattelängderna. Tilläggas kan att vid den här tiden ägdes jorden till en viss gård gemensamt av dess bönder, ibland i olika stora andelar. Ibland hade varje bonde separata byggnader, ibland bodde alla i en gemensam gårdsbyggnad.
Gården Massatorp nämns under det namnet åtminstone så tidigt som under sonen Niglaus Mattssons (c.1578-1668) levnad. Eftersom ingen annan Mats är känd i Gnubbefälle vid den här tiden antas namnet Massatorp troligen syfta på hans fader Mads Esbjörnsen.
M v h
Ola Andr?asson
221
« skrivet: 2004-08-29, 21:55 »
Hej Cecilia!
Västra Torp är mycket riktigt en gård i Gnubbefälle, den stora vid vägen mot Hallaryd. Den andra gården, som ligger på den lilla vägen mot Loshult, kallas ibland Massa Torp (Mats Torp). Det namnet har den troligen efter Mads Esbjörnsen nämnd i skattelängd 1584, eller en okänd förfader till honom. Sedan finns det en gård till, som inte syns så bra från vägen. Dessa 3 gårdar har antagligen varit en enda gård under ungefär början/mitten av 1500-talet. Eventuellt kan den gården (Västra Torp) vara ett nybygge från gårdarna i Loshult, Killeboda, Rynarp och Stockhult, de hade gemensam utmark till ungefär 1748.
M v h
Ola Andr?asson
222
« skrivet: 2004-05-03, 20:46 »
Hej Linus!
Angående personerna som vittnade i gränstvisten som du hittat:
En Olof Torkelsson avled i Loshults by (Loshult sn.) 1662. Enligt begravningsnotisen var han född i Klöxhult, hade varit gift med en kvinna som hetat Inger och var 70 år gammal vid sin död. Åldern stämmer ju inte helt med vad som uppges i dokumentet du hittat, men jag vet inte hur pålitliga åldersuppgifter från tiden före kyrkobokföringen är.
Två personer som eventuellt är Olofs söner hittas också i Loshults begravningslängd. Personer med samma namn som dessa nämns ju också i gränstvisten:
Peder Olsson, som brukade Loshult Hålegård (Loshult 3). Han dog 1681 50 år gammal, var född i Klöxhult och hans moder hette Inger.
Torkel Olsson, dräng i Loshults by. Han dog 1687 80 år gammal, var född i Klöxhult och hade en Inger till moder. (Här får man förstås anta att åldern är ca. 5-10 år för hög, för att han ska kunna passa in som son till Olof Torkelsson.)
I Rynarp, Loshult sn, avled 1667 en Inger Torkelsdotter 90 år gammal. Hon var också född i Klöxhult, och hade varit gift med en Jon Haraldsson i Pjätteryd sn. Hon är troligtvis en syster till Olof T, eftersom båda anges ha haft en moder som hette Nilla.
Jag hoppas att uppgifterna kan vara av intresse.
M v h
Ola Andr?asson
223
« skrivet: 2002-10-23, 22:57 »
Hej Niclas, och många tack för mycket intressanta uppgifter!
Måns Jonsson var bonde i Lindås åtminstone ifrån 1683 (roteringslängd), och bodde kvar där vid sin död den 3(?) april 1729.
Han gifte sig 21/4 1690 i Hallaryd med Kirstin Tuvesdotter. Hon var född ca. 1645 (enligt dödnotisen, men troligen senare) på okänd plats, ganska säkert inte i Lindås. Hon avled 4/4 1730 i Lindås.
De hade bara två barn:
Ester, född 6/2 1691 i Lindås och död 6/8 1752. (Hon är min ana, och blev gift med bonden Jon Germundsson i Hägdabygd, Hallaryd sn. Han var född 1674 i Loshult sn.)
Jonas, född 1694 i Lindås. (Han blev gift med en Elin Eriksdotter.)
Jag har kollat vittnena vid barnens dop, men de flesta är deras grannar i Lindås och folk ifrån grannbyn Starsholma. Förutom dessa är det några från andra byar i Hallaryd sn, men tyvärr inga från Pjätteryd. Däremot har jag inte kollat om Måns eller hans hustru är vittnen hos Måns eventuella syskon i Pjätteryd, men det verkar vara en bra id? att jag gör det.
Måns kallas för Måns Kråk i Lindås vid ett barndop i Linnefalla, Hallaryd sn. 1703, det är där jag hittat uppgiften. Enligt mantalslängden 1704 fanns det bara en Måns i Lindås, alltså Måns Jonsson.
Jag har inte hittat några uppgifter som tyder på att Måns Jonsson skulle varit gift med någon annan före 1690. I den andra familjen i Lindås förekommer inget av namnen Måns, Jon, Ester eller Jonas, så Måns Jonsson kom troligen någon annanstans ifrån.
Att Måns Jonssons dotter har det ganska ovanliga namnet Ester verkar att vara ett ganska bra indicium på att han var son till Jon Krååk i Linderås och hans första hustru. (Jag antar att Ester är en annan form av Estrid/Estre.)
Men hur är det med Jonas? Du nämner i ett tidigare inlägg här (29 mars 2002) en Kirstin Jonasdotter i Linnerås som gift sig 1725. Var hon eventuellt ett barnbarn till Jon Krååk? I Hallaryd var Jonas ganska ovanligt, på rak arm kan jag bara påminna mig en vid den här tiden: Jonas Månsson i Kruseböke, född ca. 1658 i Kruseböke och död där 1745.
En annan fundering som dök upp när jag läste ditt inlägg gäller länsmannen Zachris Krååk i Långaskog, känd från rannsakningen efter Loshultskuppen. Var han son till den länsman Börge Krååk i Långaskog som du nämner, och alltså bror till Jon Krååk i Linderås? (Jag är inte ättling till Zachris, bara intresserad.)
M v h,
Ola Andr?asson
224
« skrivet: 2002-10-16, 21:42 »
Hej!
Bonden Måns Jonsson i Lindås, Hallaryd sn (f. ca.1654, död 1729) kallas vid ett tillfälle 1703 för Måns Kråk. Eventuellt tillhörde han släkten Kråk i Pjätteryd sn. Är det någon här som kan lämna någon information om denna släkt?
En möjlig fader till Måns är Jon Kråk i Linderås, Pjätteryd sn; född c.1631 död 1709.
M v h,
Ola Andr?asson
Killeberg
225
« skrivet: 2002-09-08, 22:01 »
Ett tillägg till diskussionen om häradsskrivarna i Sunnerbo:
I bokverket Svenska Gods och Gårdar, del XXVII västra Kronoberg, står det att den tidigare frälsegården Sjöabro i Pjätteryd socken indrogs till kronan under reduktionen på 1680-talet och blev häradsskrivarboställe. Så eventuellt var det här Bengt Nilsson Fattberg bodde. Pjätteryd är Göteryds grannsocken i nordöst, och tillhör också Sunnerbo härad.
(Dock ska man kanske använda GoG:s historiska uppgifter försiktigt. Redaktionen hade troligen inga möjligheter att granska de historiska uppgifterna med någon större grad av källkritik.)
M v h
Ola Andr?asson
226
« skrivet: 2002-09-01, 21:32 »
Till Niclas Rosenbalck:
Byarna du nämner har jag kollat upp i roteringslängden för 1683 och hittat följande:
På Peppanäs hittade jag två gårdar. På den ena, som var skattegård och på 1 mantal, var där uppsatt Per Jönsson (antecknad som lam) och Ingemar Ingemarsson.
På den andra, som var skattegård på 1/2 mantal, stod endast Brukas av änkan.
På Aplehult hittade jag bara en gård, en skattegård på 1 mantal. Där var uppsatt Per Jonsson, Lars Jonsson, Bengt Jonsson, Påvel Arvidsson och pojken Jöns Jonsson.
Kanske det kan vara till någon hjälp.
M v h
Ola Andr?asson
227
« skrivet: 2002-08-28, 13:49 »
Hej Hans!
Det är tyvärr vanligt att uppgifterna om personerna i kyrkoräkenskaperna är ganska så knapphändiga, så Vadstena Landsarkiv har nog rätt.
Det var, åtminstone enligt min erfarenhet, vanligast att man gifte sig i den blivande hustruns hemort, så Bengt kan nog mycket väl ha varit bosatt i Traryd sn. vid giftermålet.
Om du är säker på att Bengt i Ternhult 1690 är den rätte så går det eventuellt att gå igenom mantalslängderna för 1680-talet och se om denne Bengt bor kvar där hela tiden.
Jag kan nog inte hjälpa dig vidare, men kanske någon annan som läser detta har något mer tips.
M v h
Ola Andr?asson
228
« skrivet: 2002-08-26, 22:23 »
Till Hans Tåhlin:
Jag har lite snabbt kollat igenom Göteryd socken i roteringslängden för 1683, men inte hittat någon Bengt Nilsson Fattberg. Men han kan ju bo i stort sett var som helst i Sunnerbo härad, och det är ju egentligen mindre troligt att en häradsskrivare skulle finnas med i en roteringslängd. (Roteringslängden innehåller alla män som är tillgängliga för utskrivning som soldater, vilket knappast häradsskrivaren var aktuell för.)
Däremot är det mycket möjligt att han kan finnas med i mantalslängden, som finns i stort sett för varje år under den här tiden för Kronobergs län. Dock står där oftast bara förnamnet tillsammans med bostadsorten, men om du har tur så står kanske hans titel utsatt också, och då går det ju att identifiera honom.
För övrigt är det ju möjligt att det finns någon tryckt förteckning över statstjänstemän etc. vid den här tiden.
M v h,
Ola Andr?asson
229
« skrivet: 2002-08-26, 11:16 »
Hej Hans!
Dop- vigsel- och begravningslängderna för Göteryd börjar 1688, så om Bengt Nilsson bodde i socknen vid den tiden kan man eventuellt hitta något. Kyrkoräkenskaperna, som börjar 1649, är ju också en möjlighet.
Sedan finns roteringslängder och mantalslängder. Dessa finns från början/mitten av 1600-talet och framåt. Där kan man eventuellt hitta Bengts bostadsort, däremot troligen inte hustruns namn. Jag har roteringslängden för 1683 hemma och ska göra ett försök.
Jag är tyvärr ingen expert på Göteryd, det är främst familjen i Snärhult jag forskat lite kring.
M v h
Ola Andr?asson
Killeberg
230
« skrivet: 2002-07-14, 21:04 »
Hej.
Jag har några tillägg till Chris Franssons och Torbjörn Malms inlägg ovan från den 1 juli.
För några år sedan undersökte jag bl.a. på Krigsarkivet Loshults karoliners öden, och då särskilt min anfader den ovan nämnde korpralen Nils Mört.
Han var född i Östergötland. Detta enligt regementsräkenskaper Södra skånska kavalleriregementet 1691.
När hustrun Karin dog 1730 antecknade ju prästen i Loshult henne som född i Västergötland och Härastad (?) socken. Någon sådan socken kunde jag inte hitta i Västergötland så eventuellt har prästen skrivit fel och menat Östergötland, där det fanns både Harstad socken och Herrestad dito nära sjön Tåkern.
Letar man i Harstad C:1, så finner man en vigselnotis 18/11 1682: Ryttaren Nils Nilsson Mört från Skåne och Karin Olofsdotter.
Nils Mört var ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet åtminstone från 1680 och framåt, 1680-83 indelt i Lilla Issie by och socken (Malmöhus län) och därefter i Marestorp i Loshult sn. Däremot var det vid den här tiden inte alltid ryttaren bodde där han var indelt, ibland bodde de inte ens i samma socken och vissa ägde en egen gård fast de tjänstgjorde som ryttare åt en annan bonde.
Att Loshult tillhörde Södra skånska kavalleriregementet kan tyckas märkligt, men beror på att Skåne var delat på diagonalen mellan det södra och norra regementet.
Från hösten 1701 låg Nils i fält, i Livland, Litauen och Polen. Han blev korpral 14/6 1702. Han stupade vid Bodziechow i Polen 8/6 1704.
Nils och Karin hade två döttrar, den ovan nämnda Elin f. 1692-03-01 i Loshult, Loshult sn. och Annicka f. ca. 1684 (i Gässie sn. ?), död 1758.
Familjen bodde ju i Loshults by 1692 enligt dottern Elins födelsenotis, i Marestorp 1696 och på korpralsbostället därstädes från 1702.
En dödnotis i Loshult 1691 rör eventuellt Nils Mörts fader:
Nils Nilsson från Skogen i Harstad socken och Östergötland, som varit på resa till Skåne och dog i Loshult. Född i Hagestad (?) ibm; moder Elin; gift med: 1. Anna i 17 år, 2. Karin i 20 år. Ålder 70 år.
Åtminstone jag tycker att namnen på den äldre Nils Nilssons moder och första hustru stämmer ganska väl med namnen på Nils Mörts döttrar, och om jag inte minns alldeles fel har jag sett Annicka kallas för just Anna vid något tillfälle.
M v h
Ola Andr?asson
Killeberg
231
« skrivet: 2002-07-01, 21:51 »
Hej igen.
Jag har idag kollat upp det äldsta husförhöret i Göteryd och där står att Jon Månsson i Snärhult var född 21/2 1697. Så jag antar att versionen där han är född i Snärhult som son till Måns Eriksson och Johanna Erlandsdotter är den rätta.
M v h
Ola Andr?asson
232
« skrivet: 2002-06-29, 19:15 »
Hej!
Även jag är ättling till den ovan nämnde Jon Månsson i Snärhult och har antecknat så här:
Jon Månsson, Snärhult, Göteryd sn.
Född 1697-02-XX i Snärhult (Döpt 1697-02-21)
Död 1775-10-25 i Snärhult
Gift 1728-07-28 med:
Sissa Påvelsdotter
Född 1711 i Skateboda, Göteryd sn.
Död 1753-03-04 i Snärhult
Barn:
Kirstin 1729-06-24
Elin 1731-10-30
(Måns 1734-03-16)?
(Jöns 1737)?
Måns 1741-03-04
Jon Månsson son till:
Måns Eriksson, Snärhult, Göteryd sn.
och
Johanna Erlandsdotter
Född c. 1670 (i Burhult, Göteryd sn. ?)
Död 1741-02-15 i Snärhult
När Jon Månson dog 25/10 1775 angavs hans ålder till 77 år och 10 månader, alltså född i slutet av december 1697.
Tyvärr har jag inte sparat anteckningen om vad som angavs som hans födelsedatum i husförhören, men om jag inte minns helt fel stod där att han var född i februari 1697.
Vid vigseln angavs han vara från Snärhult.
Måns i Snärhults son Jon döptes 21/2 1697 och den ovan nämnde Jon Månsson från Ramnäs döptes 15/5 1698. Kanske någon annan kan upplysa oss om vem av de båda Jon som är den rätte?
M v h
Ola Andr?asson
Killeberg
233
« skrivet: 2002-01-18, 21:16 »
Jag vet inte om det är till någon hjälp, men här följer de av mig kända barnen till Eskil Nilsson d.ä. i Kalvshult ovan:
Nils Eskilsson f. 1712-05-26
Per Eskilsson f. 1716-04-28 död 1720
Jon Eskilsson f. 1718-12-10
Per Eskilsson f. 1722-05-28 död 1795-01-29
Per Eskilsson blev bonde i Kruseböke, Hallaryd sn.
Eskil Nilsson d.ä. var gift med Kirstin Persdotter, född ca. 1685 i Jonstorp, Osby sn. Hon dog 1756-10-16.
Jag har antecknat att Eskil Nilsson d.ä. dog 1742-05-26, men jag vet inte vem av oss som har rätt.
M v h,
Ola Andr?asson
Killeberg
234
« skrivet: 2001-04-28, 18:36 »
Hej!
Jag forskade lite i Hallaryd för några år sedan och har några tillägg till diskussionen ovan. Tyvärr kunde jag inte få fram några säkra kopplingar mellan personerna när jag kom ner på 1600-talet, eftersom jag bara använt husförhör, födde-vigde-döde samt kyrkoräkenskaper. Någon kanske kan ge säkrare besked?
Eskil Nilsson i Kalvshult var kanske son till Nils Jonsson i Torsholma Östergård f. c.1643 d. 18/4 1709.
Eventuella syskon till Eskil:
Pernilla Nilsdotter f. c.1680 i Torsholma d.1745 (G.1699 m. Ingeman Eskilsson, bonde i Linnefalla Södergård, Hallaryd sn.)
Kirstin Nilsdotter f. c.1683 i Torsholma d.1690
Jon Nilsson f. c.1687 i Torsholma, bonde i Torsholma Östergård
Ingierd Nilsdotter f. 22/6 1690 i Torsholma d.29/9 1739 (G.1705 m. Jöns Olofsson, f.1675 i Fornahässle, Loshult sn., d.13/5 1752. Bonde i Älleböke, Hallaryd sn., sedan i Torsholma Östergård)
Fader till Nils Jonsson skulle kanske kunna vara Jon Räf i Torsholma d.1661.
En Pernilla, Jon i Torsholmas hustru, är nämnd vid barndop i Loshult sn. 1652 och 1659.
I En tullräkenskap från Sunnerbo 1607 - 08 (Hylt?n-Cavalliusföreningens årsbok 1951) nämns en Eskil i Torisholma, Hallaryd sn.
För övrigt verkar namnet Eskil inte att ha varit särskilt ovanligt i Hallaryd under 16- och 1700-talet.
Är det någon som har mer uppgifter om släkterna Räf i Torsholma och Höök i Linnefalla?
M v h,
Ola Andr?asson
Killeberg
235
« skrivet: 2001-04-28, 18:33 »
Hej!
Jag skulle vilja göra ett tillägg till diskussionen ovan.
Per Uddessons mor Elin Eriksdotter var född i Snärhult, Göteryd sn, kanske dotter till Erik (Knutsson?) i Snärhult, f. c.1631 d.1711.
Vad det gäller böcker om Hallaryds historia kanske böckerna som Tore Brogårdh gjort kan ge något.
M v h,
Ola Andréasson
Killeberg
236
« skrivet: 2001-02-16, 21:42 »
Efter kontakt med Riddarhuset i veckan som gick fick jag beskedet att det nya häftet kommer att dröja en tid till.
237
« skrivet: 2000-08-26, 18:29 »
Jag var i kontakt med Riddarhuset för några veckor sedan. Då trodde de inte att det nya häftet av ÄSF skulle bli klart före årsskiftet.
238
« skrivet: 2000-04-23, 21:04 »
Svar till Åke Sandklef:
John Svensson utflyttade till Nordamerika 1870.
Gustaf Svensson utflyttade till Kristianstad garnisonsförsamling 1884-08-16.
Sven Jönsson Swärd dog 1885-03-02.
Källa: Loshults husförhörslängder.
M v h,
Ola Andréasson, Killeberg
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy