ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Matts Sandström

Sidor: [1]
1
Mosaiska församlingen / Mosaiska församlingen
« skrivet: 2007-09-22, 16:36 »
Det beror nog på att Göteborgs Mosaiska har kvar sitt arkiv och ej har levererat det till landsarkivet. Enligt Sveriges församlingar genom tiderna förvarades arkivet 1989 (då boken trycktes) under adressen:  
Judiska församlingen
Östra Larmgatan 12
411 07 Göteborg.
 
Vänliga hälsningar
Matts Sandström

2
Ovanåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-07
« skrivet: 2005-10-13, 15:00 »
Det har dessutom funnits församlingsböcker för Ovanåker även före denna tid, men dessa förstördes vid prästgårdsbranden 1779. Ministerialböcker fördes från 1699 enligt ett visitationsprotokoll från 1712. I dessa skall, enligt samma protokoll, ha funnits personalier (levnadsbeskrivningar) över de avlidna.  
 
På ett annat ställe finns dock några ministerialanteckningar från 1689 samt husförhörslängd 1689-1690 bevarade. Dessa är inbundna i 1712 års visitationsprotokoll, som förvaras i Uppsala domkapitels arkiv E V:104;1, sid 379ff.
 
Vänligen
Matts Sandström,
Ovanåker

3
07 Övrigt / Släktforskning i nazisttidens Tyskland
« skrivet: 2005-07-30, 18:50 »
I min forskning beträffande några tyska familjer har jag kommit i kommit i kontakt med ett par Ahnenpass. Dessa utfärdades inom den borgerliga folkbokföringen och omfattade ett antal generationer bakåt i tiden. Såvitt jag har förstått var åtminstone alla tjänstemän i staten tvungna att genom ett Ahnenpass redovisa sin härkomst.
 
Ett Ahnenpass är förstås en sekundär källa, men är en utmärkt ingång i primärkällorna. Jag har gjort några stickprov och jämfört med kyrkböcker och funnit en mycket god överensstämmelse.  
 
Syftet med Ahnenpass var att redovisa en persons ariska ursprung och i dokumentet tas endast hans / hennes förfäder upp. Uppgifter om syskon och eventuella övriga äktenskap saknas därför.
 
Genom denna länk kan man bläddra några sidor i ett autentiskt Ahnenpass och dels se hur det ser ut, dels få information om hur det tillkommit.
 
http://www.wichert.de/ag/ahnenpass/ahnenpass_01.gif
 
 
Matts Sandström, Ovanåker

4
Celsius / Celsius
« skrivet: 2004-03-18, 21:18 »
Nicolaus Magni var den förste kyrkoherden i Ovanåker och hans söner tog sig mycket riktigt namnet Celsius under studietiden efter Höjen, som ligger några hundra meter sydost om kyrkan.
 
Längre bak än att hans far hette Måns och var bonde i Asby är det nog ingen seriös forskare som har kommit.
 
Vänligen
Matts Sandström,
som bor på just den Höjen i Ovanåker och har en minnessten över ättens stamfader i trädgården.

5
Bureätten / Bureätten i Nora (Västmanlands län)
« skrivet: 2002-05-19, 10:15 »
Johanna,
Om Du börjar med att leta reda på Uppsala stifts herdaminne II:7 Fjärdhundra kontrakt 1593-1991 (utgavs 1997) så hittar Du Johannes Olai Balck under kyrkoherdar n:r 2 i Nora på sid. 579. Hans svärfar Olaus Laurentii Bure var kyrkoherde n:r 1 i samma församling.
 
Sedan kan De leta vidare i Hernösands stifts herdaminne (utgavs 1923-1928) så kan Du leta Dig bakåt några generationer bland det norrländska prästerskapet.
 
Fjärdhundrabandet är det första som har kommit ut i det nya herdaminnet för Uppsala stift.
 
Lycka till!
 
Vänliga hälsningar
Matts Sandström

6
Östra Tollstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-28
« skrivet: 2002-04-29, 22:56 »
Toll?n från Östra Tollstad  
Jag frågade den 2/6 2000 efter den felande länken mellan denna familj och klockarna Toll?n. Jag kan nu bekräfta att det rör sig om samma familj om någon framtida forskare skulle undra.
 
Matts Sandström

7
Pld betyder nog penningland. Hemman mättes i mantal och penningland och öresland var delar därav. Ett penningland var en åttondels örtugsland, vilket i sin tur var en tredjedels öresland. Ytmåttet öresland var föregångare till (men inte säkert identisk med) senare tiders tunnland (knappt 5000 kvadratmeter).
 
Måttet åtta och trettiotvå trettiofemtedelars penningland är alltså lite mer än ett örtugsland.
 
Penninglanden och öreslanden var viktiga när det kom till prästval och andra valprocedurer i tillvaron. Var och en fick nämligen rösta utifrån sitt jordinnehav. Den som hade ett större hemman hade större inflytande vid valet än den med ett mindre. Det betyder omvänt, att om man inte vet hur stor gård ens anfader hade, kan man se efter i vallängden vid ett prästval under hans liv. Är man intresserad kan man där också få se vilken präst han röstade på. Det var nämligen inte hemligt hur man röstade. Har man tur var det ens anfader som justerade protokollet och då kan man dessutom få se hans bomärke (eller sigill)
 
Vänliga hälsningar  
Matts Sandström

8
Det framgår ej vilka uppgifter Linda Fisher är intresserad av. Edvard Mattsson flyttade 1894 från Voxna till Los. Uppgifter finns om hans föräldrar.
Vänligen Matts Sandström

9
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Vestgötaupproret
« skrivet: 2002-02-02, 11:11 »
Anders: Det har jag inte gjort, men bor å andra sidan ganska långt från Västergötland sedan tolv generationer tillbaka på den här grenen.

10
Fernström / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2007
« skrivet: 2002-01-08, 11:44 »
Karin:
 
Om Du har några uppgifter om förnamn eller födelsedatum för Din Fernström kanske han också finns med på Söderskivan (omfattar 1878-1926)
 
Vänligen Matts Sandström

11
Fernström / Äldre inlägg (arkiv) till 8.1.2002
« skrivet: 2002-01-08, 11:40 »
Björn:
 
På CDskivan Söder i våra hjärtan finns en hel del uppgifter om familjen Fernström. Bland dessa kan nämnas att hans föräldrar var handelsbiträdet Karl August Fernström, född 12 december 1872 i Sala och Hilda Maria Eriksson, född 9 mars 1872 i Håbo-Tibble.
 
Om CDskivan kan Du läsa under en särskild rubrik.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

12
If it was a gift from the congregation, the vicar normally wrote (and we still do write) words of remembrance from the Bible on the flyleaf. The traditional gift for confirmation has in Sweden been the hymn-book. A small white one for girls, and a black one for boys.
 
Yours sincerely Matts Sandström

13
25 Religion och kyrka / Frikyrkotillhörighet
« skrivet: 2001-12-02, 13:40 »
Det vi i dagligt tal kallar frikyrkor har haft medlemsmatriklar, dock aldrig någon egen folkbokföring. Som en följd av dopsynen kunde dock barn normalt ej vara medlemmar. Även om barnet inte döptes enligt Svenska kyrkans ordning, antecknades det i församlingens födelse- och dopbok, dock med anteckning om att dop ej ägt rum.
 
Det måste alltså finnas en annan orsak till att Du inte hittat barnet i kyrkboken. Har Du även letat i husförhörslängden? Där brukade prästen anteckna att föräldrarna var baptister i den högra kolumnen.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

14
Om modern var judinna bör hon ha tillhört den Mosaiska församlingen i Stockholm. Där föddes det nog inte särskilt många utomäktenskapliga barn med namnet August året 1862. Mosaiska församlingen var folkbokföringsenhet till 1910 och dess böcker finns hos Judiska församlingen i Stockholm.
 
Om modern var anställd vid kungliga slottet kan hon ju ha tillhört Hovförsamlingen, vars böcker finns på Stockholms stadsarkiv.
 
Hittar Du henne inte på något av dessa ställen verkar väl historien inte särskilt sannolik. Råkar Du hitta henne där står knappast någon prins antecknad som barnets far, vare sig han var far eller ej.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

15
Äldre ord A - K / Helgomässodagen
« skrivet: 2001-09-15, 18:57 »
Det är det alldeles säkert. I Hälsingland kallas den helgen fortfarande Helgamäss.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

16
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2001-09-12, 13:38 »
Lars!
Beträffande präster är domkapitlets omfattande arkiv den största källan. Dessvärre brukar det inte innehålla uppgifter om föräldrar, men väl en hel del annat som är intressant och som det gamla herdaminnet av Fant- Låstbom inte har tagit med. Gå in i Domkapitlets arkiv serien E V så hittar Du nog en del intressant. Serien är upplagd pastoratsvis.
 
Som Du kanske vet är ett nytt herdaminne under utarbetande för Uppsala stift. Hittills har två kontrakt kommit av trycket, dock varken Olands och Frösåkers kontrakt (där Hökhuvud ligger) eller Sigtuna (där Alsike ligger)
 
Annars är det vanliga kyrkböcker som gäller för präster som för andra. Födelseboken för Lena lär börja 1702, men där har Du väl redan sett efter. Har Du tittat efter i död- och begravningsboken för den församling där Lenholm avled. Ibland finns det ju lite mer utförliga uppgifter och föräldrar kan som bekant vara omnämnda även där.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

17
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Qvist
« skrivet: 2001-08-27, 09:36 »
Hej Mikael!
Tack för tipset! Jag känner till denna Svinhufvud-gren, men har inte lyckats hitta någon lämplig person att knyta an till. Elgenstierna har inte heller gjort det. Har Du något förslag på var Lars Qvist kunde passa in i sammanhanget?
 
Vänligen Matts Sandström

18
Sträng / Streng / Sträng / Streng
« skrivet: 2001-07-25, 09:31 »
Det kan det vara, men det är inte heller säkert att det är det. Jag känner till åtminstone en Uppsalasläkt Streng på 1700-talet, till vilken bl.a. akademibokbindaren Carl Fredrik Streng hörde.
Det enklaste sättet att ta reda på det är att följa släkten bakåt några generationer så får Du se!
 
Vänligen Matts Sandström

19
25 Religion och kyrka / Katoliker i Sverige
« skrivet: 2001-07-17, 19:07 »
Romersk-katolska församlingar med egen kyrkobokföring är ytterst ovanliga i Norrland, den enda jag känner till är Gävle romersk-katolska församling. Jag råder Dig dock att söka i FDB för Skellefteå (landsförs.) detta år. Där bör vara angivet om dopet skett i annan ordning, d.v.s. enligt romersk-katolsk rit.
 
Vänligen Matts Sandström

20
Jakob Koit känner ingen Ramfrid Gustavsdotter som tillhörde Algotssönernas ätt, ej heller någon med förnamnet Gustav i denna ätt. Däremot hade Hafrid Sigtryggsdotter (Boberg) en dotter med detta namn. Denna Ramfrid Gustavsdotter var först gift med en Ulvase och sedan med lagmannen i Tiundaland Israel Andersson (And). Fru Ramfrid levde ännu 1305, men var troligen död 1308. Hennes anniversariedag är 4 augusti. Om fru Ramfrid och hennes släktkrets står att läsa i det genealogiska standardverket Äldre svenska frälsesläkter I, häfte 1-3.
 
Vänligen Matts Sandström

21
Kyrkobetjänt / Organist
« skrivet: 2001-04-26, 20:18 »
Om tillsättning av organister i äldre tider står det normalt i sockenstämmoprotokollen, som finns på landsarkivet (om de är bevarade). Har man tur var man inte helt överens inom församlingen, i så fall finns det mer skrivet. Jag har med nöje tagit del av en sådan klockartillsättning vid sekelskiftet 1800 i Ovanåker, där tillsättningsförfarandet var komplicerad. Mycket beror på vilken tid och plats det är fråga om. Var organisten tillika klockare (vilket inte alltid var fallet, men mycket vanligt) hade han en ännu viktigare uppgift i föramlingen och det finns förmodligen ännu mer att hitta i protokollen.  
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

22
Kyrkobetjänt / Organist
« skrivet: 2001-04-25, 20:01 »
Behörighets- och utbildningskraven på organister har varierat i olika tider.
 
Organister i vanliga församlingar tillsattes enligt 1686 års kyrkolag av kyrkoherden och församlingen. Några särskilda behörighetskrav, förutom att kyrkoherde och församling skulle vara överens, fanns ej, såvitt jag känner till, före 1805.
 
Från 1805 krävdes av organister (och klockare) att de skulle visa intyg på kunskap och färdighet att vaccinera församlingsborna (mot smittkoppor). Ännu senare kommer dessutom krav på musikbetyg och under 1900-talet blev tillsättningsförfarandet alltmer komplicerat.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

23
29 Skolor och skolgång / Prästutbildning
« skrivet: 2001-04-23, 12:33 »
Björn!
 
På 1600-talet fanns ingen enhetlig utbildning för präster, utan utbildningskraven skilde sig ganska mycket mellan stiften.
Den viktigaste källan för präster är domkapitlets arkiv, särskilt då protokoll och inkomna skrivelser. Hur mycket av detta material som har utnyttjats av herdaminnesförfattarna varierar från stift till stift. Vilket stift är aktuellt för Dig?
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

24
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-07
« skrivet: 2001-03-10, 10:04 »
Av denna anteckning kan endast slutsatsen dras, att vederbörande inte är döpt i Svenska kyrkans ordning. Den kan vara döpt i annan ordning, men det är inte säkert.  
 
Det finns en annan formulering som heter döpt i annan ordning och står det så handlar det alltså om ett frikyrkligt dop. Frikyrkopastorer har dock ingen anmälningsskyldighet om sina dop, men kan anmäla dessa om de vill till Svenska kyrkans församling (pastorsexpeditionen)
 
Beträffande frikyrkotillhörighet får man nog gå till respektive frikyrkoförsamlings matrikel för besked. Från och med 2000 kan även medlemmar i vissa frikyrkor anmäla, att deras kyrkoavgift skall lämnas till annat samfund än Svenska kyrkan.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

25
The email-address to the parish, which is in the very center of Stockholm, is  
adolf-fredrik.forsamling@svenskakyrkan.se. You may find the older parish records in Stockholms stadsarkiv.
 
Yours sincerely Matts Sandström

26
Skolmästaren Martin Löfberg avled 1790 i Stora Köpinge (M). Han var bosatt i socknen åtminstone från början av 1760-talet, först i Vanstad, sedan å Klockarebostället. Enligt den svårlästa husförhörslängden skall han ha fötts 1738 (?). Känner någon till ursprunget för skolmästaren eller hans hustru Johanna Witgren?
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

27
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-11, 21:30 »
Eftersom Marianne undrar om spridningen, vågar jag mig på att göra en gissning utifrån mitt ytterst begränsade underlag, att namnet Hampus i äldre tider var vanligast förekommande i högre samhällsskikt. Bland mina släktingars femton Hampusar är tretton adelssöner och två prästsöner. Namnet har, förutom i ätterna Mörner, varit vanligt också i adliga ätterna von Post, Braun och Kalmberg.
 
Dessutom känner jag som sagt till åtminstone en gård Hampus i Ore i Dalarna. Den har troligen fått sitt namn efter någon Hampus som varit bosatt där i ett tidigt skede. Han kan ju förstås ha varit en allmogeman!
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

28
Segersta / Brott och straff.. vad står det? (latin)
« skrivet: 2001-01-10, 16:45 »
Lars Nylander kanske kan svara bäst på detta. Han har forskat en del kring Segersta vet jag. Någon iakttagelse kan kanske även jag bistå med!
 
Tyvärr är texten lite väl suddig, men jag tycker mig urskilja orden Sodomia och under det convictus. Sodomi är en gammal benämning på utlevd homosexualitet och convictus betyder samliv. Homosexualitet var straffbart i vårt land ända in på 1900-talet, men jag kan naturligtvis inte svära på att det var det vederbörande dömts för. Kanske kan Du själv urskilja något ytterligare ord i texten?
 
Vänliga hälsningar
Matts Sandström

29
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-10, 16:21 »
P.S. Jag kan förresten bekräfta Mariannes iakttagelse att Hampus ingalunda är ett modernt namn. Jag har bland mina släktingar femton stycken Hampus, varav den tidigaste av mig kände var ryttmästaren Hampus Kalmberg, född 1728.

30
Förnamn - H / Hampus
« skrivet: 2001-01-10, 16:18 »
I åtminstone Dalarna och Hälsingland lever gårdsnamnen alltjämt kvar i medvetandet. Jag känner till en gård Hampus i Ore socken och det finns säkert fler. Dessa gårdsnamn finns ibland antecknade som förnamn eftersom det inte finns så många andra sätt att anteckna dem. Vissa gårdsnamn är identiska med manliga förnamn. Således finns i min närhet en Jöns Julia, så en Hampus Karin eller Hampus Brita låter inte så egendomligt i mina öron.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

31
Om prästen hade en så pass allvarlig själssjukdom att den inverkade på hans tjänst, antingen så att han behövde vård på hospital eller behövde prästerligt biträde i form av en adjunkt för att klara den prästerliga tjänstgöringen kan det mycket väl finnas anteckningar i domkapitlets protokoll, som förvaras i Landsarkivet i Härnösand. Har församlingen framfört klagomål kan Du se detta i domkapitlets arkiv, avdelningen för inkommande skrivelser.
 
Annars kan det tänkas att prästen klarade av att sköta sitt arbete, trots en depression eller vad det nu skulle kunna handla om.
 
Vad gäller den kungliga fullmakten på tjänsten, tillsattes alla ordinarie prästtjänster (komministrar och kyrkoherdar) med sådan åtminstone fram till 1970-talet. Det fanns vid förra årsskiftet fortfarande en hel del präster som har sådana fullmaktstjänster.
 
Sjukhusjournaler däremot vet jag ingenting om, så dem överlämnar jag åt någon annan.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

32
Ovansjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-22
« skrivet: 2001-01-01, 20:04 »
Stort tack Anders Lindström för dessa intressanta uppgifter. Min aning om att Elisabet Andersdotter (1742-1812) var ingift i gården verkar stämma. Känner Du till hennes ursprung?
 
Intressant också med Marta Mobergs efternamn. Är hon möjligen ättling till Elisabet Andersdotter i hennes äktenskap med Erik Larsson? Åtminstone en son i det äktenskapet vid namn Anders tog sig namnet Moberg och slutade som rättare i Gävle.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

33
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Lundberg
« skrivet: 2001-01-01, 19:56 »
Det fanns åtminstone en släkt Lundberg som flyttar runt i östra Södermanland på 1700- och 1800-talet. Jag har träffat på den i bl.a. Lästringe, Torsåker och Grödinge. Däremot har jag tyvärr inte stött på någon Gösta Lundberg, men jag har å andra sidan inte följt alla släktgrenar ända till 1890. Johan Fredrik Lundberg, född 1857 i Grödinge skulle åldersmässigt möjligen kunna vara far till ett barn fött 1890, men jag vet dess värre inte om han ännu levde detta år.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

34
Allmänt / Svedjefinnar
« skrivet: 2000-11-22, 21:39 »
Har Du varit i kontakt med Finnskogsmus?et i Alfta? Där finns mycket information om skogsfinnar i södra Hälsinglands finnbygder, som det här handlar om.  
E-post: finnskogsmuseet@swipnet.se
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

35
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Qvist
« skrivet: 2000-11-19, 15:51 »
Staffan,
 
Lars Qvists hustrus Margareta Christina Thim släkt har jag sedan tidigare lyckats reda ut åtminstone ett par generationer. Lars svärfar var handelsmannen i Stockholm m.m. Paul Thim (1668-1741).
 
Om lagmannen Lars Qvists ursprung har jag dock ingenting nytt. Man kan bara notera, att han gjorde sin karriär inom juridik och administration under den aristokratiska frihetstiden. Det kan möjligen tyda på att han inte kommer från ett allmogehem, men jag känner till Medelpad alldeles för dåligt för att kunna dra några slutsatser eller ens komma på några trådar att dra i.  
 
Man kan också notera, att han, enligt Låstboms hövdingaminne, promoverades fil.mag. redan vid nitton års ålder. Det kan ju tyda på, att han blivit inskriven vid universitetet tidigt eller haft möjligheter till studier i hemmet (om födelseåret stämmer)
 
Bland Qvists sex döttrar var Margareta Christina (1744-1831) gift med landssekreteraren och assessorn Bror Daniel Jerlström (1739-1812) och Sara (1749-1841) gift med komministern i Umeå Christian Fluur (1737-1779)
 
Ingenting nytt således. Kan Du komma på fler infallsvinklar är jag naturligtvis ytterst tacksam.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

36
Ovanåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-10
« skrivet: 2000-11-13, 20:57 »
Det är ett tryckt verk som bl.a. finns på biblioteket i Edsbyn och i de flesta gårdar i socknen. Det finns säkert på de stora biblioteken i landet som KB, Universitetsbiblioteken i Lund och Uppsala.  
 
Vänliga hälsningar Matts

37
Död- och begravningsböcker / Begravningar
« skrivet: 2000-11-12, 20:42 »
Man kan också tänka sig att de bodde lite avlägset på en plats där det fanns en begravningsplats men ingen präst mer än någon gång per år.
 
I Ovanåker finns ett kapell med kyrkogård i byn Öjung. Där sägs det, att byborna grävde ner de döda men lämnade en liten öppning för mullpåkastningen så att prästen när han kom ett par gånger om året kunde förrätta begravningen på detta lite ovanliga sätt. Då räknas sannolikt begravningsdagen för den dag prästen var där och inte den dagen grannarna grävde ner kistan.
 
Om så var fallet i Arvidsjaur vet jag naturligtvis inte, men det påstås som sagt ha varit så i Ovanåker.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

38
Ovanåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-10
« skrivet: 2000-11-12, 20:32 »
Enligt Sveriges släktregister, Ovanåkers socken, 1945, var husmannen Sverkas Samuel Ersson född 21 augusti 1823 i Voxna som son till bonden Erik Samuelsson och hustru Karin Olsdotter. Samuel Ersson dog 4 juli 1902.
 
Hustru Kerstin Jonsdotter var, enligt samma register, född 24 februari 1830 och dotter till husmannen Jonas Persson (född 1794) i Stens, Knåda, och hans hustru Margareta Olofsdotter (1804-1891). Kerstin Jonsdotter dog 15 juli 1910.
 
Om Du ser efter i släktregistret på 2K26 hittar Du Samuel Ersson och hans hustrus släkt till 1600-talet genom att klättra i släktträdet. För äldre tider är det tveksamt hur tillförlitligt registret är, men man kan ju få några ledtrådar till vidare forskning.  
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

39
Ovanåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-10
« skrivet: 2000-11-11, 15:47 »
Olof var son till husmannen Samuel Eriksson och hustru Kerstin Jonsdotter i Knåda, Ovanåker. (Ovanåker FDB)
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

40
Präster / Nådårspredikant
« skrivet: 2000-11-06, 20:45 »
Om det inte fanns någon vakant komministertjänst i församlingen som Smolander var nådårspredikant på kan man kanske tänka sig att han var nådårspredikant i en annan församling. Vore han vikarie för kyrkoherden tycker jag att han borde tituleras vice pastor. Det var tydligen en uppgift man inte vågade anförtro adjunkten! Adjunkter hade inte någon ordinarie tjänst, utan var en medhjälpare till ordinarie präst (kyrkoherde eller komminister) vid behov, t.ex. sjukdom, hög ålder eller hög arbetsbelastning. Adjunkten fick sin lön direkt av sin förman. Det fanns pastorsadjunkter, komministeradjunkter och prostadjunkter. Kyrkoherdar och komministrar däremot hade sin grundinkomst av ett jordbruk och församlingens tionde.  
 
Om Du verkligen vill gå till botten med detta finns det säkert uppgifter att hitta i domkapitlets arkiv. I första hand i domkapitlets protokoll kan det finnas anteckningar. För vissa stift är inkomna skrivelser buntade församlingsvis och där kan det också finnas något.
 
Med vänlig hälsning Matts Sandström

41
Präster / Nådårspredikant
« skrivet: 2000-11-03, 16:30 »
Även om det fanns en ordinarie präst, t.ex. en kyrkoherde kan det mycket väl tänkas att det fanns en nådårspredikant, nämligen om komministertjänsten var vakant p.g.a. dödsfall. Även komministeränkor var naturligtvis berättigade till nådår och fanns det två eller fler prästtjänster inrättade i pastoratet skulle även dessa ha någon slags vikarie.  
 
Beteckningen vice pastor betyder vikarierande kyrkoherde, men nådårspredikanter fanns för alla prästerliga nådår.  
 
Jag har viss kyrkohistorisk skolning, men har aldrig hört termen nödårspredikant. Men jag låter mig gärna överbevisas!
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

42
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 1.1.2001
« skrivet: 2000-11-02, 20:55 »
Antecessor matrimonii betyder företrädare i äktenskap, d.v.s. hans hustrus förre make. Den andre maken är då successor matrimonii i förhållande till den förste maken. Det verkar ju lite ovanligt om antecessorn fortfarande levde, men man kan ju tänka sig, att den förste mannen av någon anledning antagits vara död (i krigsfångenskap eller dylikt) eller att kvinnan var skild från sin förste make.
 
Alternativt har Du missat något i texten, så att det t.e.x. står att Erik Larsson är son i ett tidigare äktenskap, eller kanske det handlar om Erik Larssons son. Se efter en gång till. Annars får Du leta efter en skilsmässodom. Det gick ju att skilja sig förr i tiden, även om det var ovanligt. Handlar det om en person man trott vara död borde det väl finnas anteckning härom i församlingsboken.  
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

43
Ovansjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-22
« skrivet: 2000-11-02, 09:10 »
Gården Mom 1 i Ovansjö. Har någon forskat kring denna? Bergsmannen Erik Larsson (1736-1809) och hans hustru Elisabet Andersdotter (1742-1812) levde där i slutet av 1700-talet. Jag anar, att Elisabet kom till gården genom sitt första äktenskap. Erik Larsson bodde i Järbovreten när makarna gifte sig 1769. Deras avkomlingar tog sig namnet Moberg, sannolikt efter byn.
 
Känner någon till ursprunget för Erik Larsson och hans hustru Elisabet Andersdotter?
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

44
Österfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-17
« skrivet: 2000-11-02, 09:02 »
Beträffande Andreas Fernström, som jag nämnde den 10 augusti, har jag nu haft tillfälle till ytterligare efterforskningar i såväl domkapitlets som Österfärnebos arkiv. Undersökningen visar klart att traditionen kan dementeras. Det fanns visserligen en soldat And. Fernström, men han är inte identisk med prästsonen And. Fernström från Ovanåker, som underkändes i prästexamen. Soldaten var född för tidigt och prästsonen bodde kvar i Uppsala för länge.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

45
Präster / Nådårspredikant
« skrivet: 2000-11-01, 16:32 »
Ytterligare detaljer angående nådår och liknande.
 
Prästens tjänstgöringsår var så gott som alltid 1 maj- 30 april. (till skillnad från tjänstehjonens) Det betydde, att om en präst dog före 1 maj ett år så fick familjen automatiskt del av inkomsterna fram till nästkommande 1 maj plus ett nådår. Om det fanns minderåriga barn eller eljest ömmande omständigheter kunde nådåret dessutom bli dubbelt, eller till och med tredubbelt.
 
Om prästen exempelvis dog 1 juli 1804, löpte tjänsteåret till 1 maj 1805 och nådåret till 1 maj 1806. Fick änkan dubbla nådår, vilket var det normala om det fanns prästbarn, räckte detta till 1 maj 1807.  
 
Under tjänsteåret skulle det finnas en tjänsteårspredikant och under nådåret (-åren) skulle änkan avlöna en nådårspredikant, som skulle sköta de prästerliga uppgifterna. Oftast, men inte alltid, var tjänsteårs- och nådårspredikanten samma person.
 
Nådårspredikanten hade socialt en högre ställning än pastorsadjunkterna, men en lägre ställning än det ordinarie prästerskapet, d.v.s. komministrar och kyrkoherdar.
 
Visade nådårspredikanten framfötterna kunde han naturligtvis få konservera huset, d.v.s. gifta sig med änkan eller någon giftasvuxen dotter i familjen. Detta gynnade såväl prästens karriär som prästfamiljens ekonomiska situation, men kanske inte alltid församlingen och definitivt inte de präster, som gifte sig innan de lyckades få ordinarie tjänster och systemet med änkekonservering upphörde väl i stort sett under 1700-talet.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

46
Dop / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-07
« skrivet: 2000-10-19, 22:08 »
Paragrafen om dop åtminstone inom det åttonde dygnet gällde fram till 1864, då det förordnades att dopet skulle ske inom sex veckor efter barnets födelse.
 
Vänligen Matts Sandström

47
Hultengren / Hultengren
« skrivet: 2000-10-14, 19:31 »
Marko! Hör gärna av Dig om Du hittar något ytterligare.  
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

48
Hultengren / Hultengren
« skrivet: 2000-10-13, 20:27 »
Som jag ovan nämnde var kaptenen Anders Baltzar de Hoogh, allt enligt Aina Hultengrens anteckningar, gift med Lisken Bergman som var dotter till en Erik Bergman och Margareta Nilsdotter Lang. Liskens syskon var kaptenen Nils Bergman, Håkan Bergman och löjtnanten Jacob Bergman.
 
Margareta Nilsdotter Lang var dotter till löjtnanten Nils Bengtsson Lang, bosatt på Björseruds boställe. Margaretas syskon var kyrkoherden mag. Jacobus Nicolai Lang i Gillberga (död 1691), Märta Lang (gift med Torkel Enarsson Rosell) samt sekreteraren vid Kgl Kansliet Bengt Nicolai Lang.
 
Aina Hultengren hänvisar beträffande familjerna Bergman och Lang till Fryxells Vermlands Slägtebok II
 
Några ytterligare uppgifter om Anders Baltzar de Hoogh än att han var kapten vid ett värvat regemente finns ej bland Aina Hultengrens genealogiska anteckningar.
 
Vänligen Hillevi Hultengren genom Matts Sandström

49
Hultengren / Hultengren
« skrivet: 2000-10-13, 20:09 »
Peter de Hoogh (Dehoug, Dehog, Dehug) (1705-1759) var, allt enligt Aina Hultengrens anteckningar, fältväbel vid ett värvat regemente. Han skall åtminstone 1740 ha varit skriven å Berg i Gestad (P) och bodde vid sin död å Berg, Frändefors (P) Bouppteckning efter honom förrättades 12 maj 1759 (Sundals häradsrätt). Han dog av sotsjuka.
 
Med sin hustru Brita Caijsa Lundstedt, som överlevde honom, hade han fyra döttrar, som levde 1759: Elisabeth, Anna Maria, Margareta Helena och Benedikte. Döttrarna var gifta enligt följande: Elisabet (Lisa) gift med Bryngel Dahllöf (9 barn), Anna Maria (1741-1773) gift med dragonen Olof Wennerberg (hon dog i Rånås), Margareta Helena gift 1:o med föraren Petter Hultengren i Forssane, Frändefors (bouppteckning Sundals hr 25 sept. 1787), och 2:o med adjunkten Petter Engstedt (bouppteckning Sundals hr 7 sept. 1800 och Benedikte gift 1:o med Jon Dahlgren i Bjurhem, Frändefors (bouppteckning Sundals hr 1784:345) och 2:o med Torsten Larsson i Tåsterud, Brålanda (bouppteckning Sundals hr 1815:137).
 
Som källhänvisning har Aina Hultengren anfört Frändefors kyrkböcker där ej bouppteckningar använts.
 
Vänliga hälsningar Hillevi Hultengren genom Matts Sandström

50
Hultengren / Hultengren
« skrivet: 2000-10-12, 16:26 »
Hej Marko!
Aina Hultengrens anteckningar är i privat ägo och förvaras hos Hillevi Hultengren. Jag skall titta efter lite mer noggrannt i dem, så skall vi se vad vi kan hitta. Vi visste inte om Du redan fått svar på Dina frågor på annat håll, men nu vet vi, att Du fortfarande är intresserad.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

51
Hultengren / Hultengren
« skrivet: 2000-10-11, 13:24 »
Margareta Helena de Hoogh var enligt avlidna Aina Hultengrens genealogiska anteckningar dotter till fältväbeln Peter de Hoogh och Brita Cajsa Lundstedt.  
 
Peter de Hoogh skall i sin tur ha varit son till Anders Baltzar de Hoogh och Lisken Bergman. Brita Cajsa Lundstedt var dotter till kaptenen Anders Lundstedt i Frändefors.
 
Margareta Helena de Hoogh skall ha haft en syster Lisa de Hoogh, som var gift med en Bryngel Dahllöf.
 
Tyvärr saknar Aina Hultengrens anteckningar ofta tydliga källhänvisningar, men kan ju användas som utgångspunkt för fortsatt letande.
 
Vänliga hälsningar Hillevi Hultengren, genom Matts Sandström

52
Bure (Zebråzynthius) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-19
« skrivet: 2000-10-08, 16:07 »
Enligt det nya herdaminnet för Upsala stift, var Olof (död 1697) son till kyrkoherden i Nora (Västmanlands län) Roland Olai Bure (1587-1670)och Katarina Björnsdotter (död 1637) Se Uppsala stifts herdaminne, red. Lars-Otto Berg och Ragnar Norrman, II:7, s.580f. Familjen tillhörde Buresläkten.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

53
03) Efternamn på kvinnor / Flicknamn
« skrivet: 2000-09-22, 08:35 »
Det som i dagligt tal kallas flicknamn, eller född X, benämns i folkbokföringshänseende som ogift X. Här används det sista namn kvinnan (eller för den skull mannen) bar innan hon gifte sig första gången. Det är ju inte säkert att det är detsamma som födelsenamnet om hon t.ex. blivit adopterad eller föräldrarna bytte efternamn i hennes barndom. Till allra största delen överensstämmer dock dessa namn, i min egen släktforskning har jag endast stött på undantaget en enda gång.
 
Jag tycker absolut, att Du skall ge ogiftasnamnet den högsta positionen.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

54
Archive - Swedish names / Palmgren search
« skrivet: 2000-08-31, 17:33 »
There are some Palmgren in my family, who lived in Östersund for some time and later emigrated (allthough I don´t know where to). Do you know anything more about John Palmgren or the names of his parents?
 
Yours sincerely Matts Sandström

55
25 Religion och kyrka / Nordiska Bibelsällskapet
« skrivet: 2000-08-29, 21:47 »
Svenska Bibelsällskapet grundades 1815, är fortfarande livaktigt och har som ändamål att sprida bibelböcker.  
 
De flesta svenskar hade på 1800-talet inte råd att köpa en Bibel och omkring tre fjärdedelar av alla Biblar i svenska hem beräknades ha distribuerats av Svenska Bibelsällskapet, som fick ekonomiska bidrag från ett brittiskt bibelsällskap, genom kollekter och donationer inte minst från Sveriges präster. Kriteriet för att få en Bibel var alltså, såvitt jag kan förstå, att man inte hade råd att köpa en egen. Konfirmander fick ofta biblar som gåvor.
 
Svenska Bibelsällskapet har sitt säte i Stockholm och H.M. Konungen är dess protektor.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

56
Richard / Richard
« skrivet: 2000-08-26, 22:05 »
Ett möjligen något långsökt tips är att rådmannen och postmästaren i Halmstad Albrekt Fredrik Richardsson (död 1770) hade viss anknytning till Markaryd, bl.a. dog hans mormor Anna Jakobsdotter där 1705. (Hon var dotter till borgmästaren i Halmstad Jakob Broddesson) Jag har träffat på Albrekt Fredrik och hans bror assessors Jacob Richardsson från andra hållet, så jag vet inte ens om de var gifta och hade barn. Men får Du inga bättre tips, kan Du ju börja nysta i den änden om Du vill.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

57
Ishbel!
 
In Stockholm there is a French- reformert congregation founded latest in the 1680:s. This ought to be the oldest hugenot congregation in Sweden. The address of this congregation is Fransk-reformerta församlingen, Humlegårdsgatan 13, 114 46 Stockholm. Perhaps they can help you there.
 
Best regards Matts Sandström

58
25 Religion och kyrka / Nattvard
« skrivet: 2000-08-13, 21:00 »
Arne!
Det var i vart fall inte ovanligt, att man för kortare eller längre tid utestängdes från nattvarden i äldre tider. En vanlig påföljd för alla möjliga brott (d.v.s. brott i enlighet med tidens synsätt) var att man blev dömd till offentlig syndabekännelse och avlösning (förlåtelse). Den som struntade i detta s.k. offentliga skriftermål blev automatisk avstängd från nattvardsfirandet. Den som inte årligen gick till skriftermål och nattvard (frivilligt eller genom utestängning) blev dessutom förlustig sina medborgerliga rättigheter, d.v.s. förlorade rösträtt m.m. Så sent som på 1880-talet är dock detta system i upplunkring, så det vore intressant att veta var i landet denna släkting bodde.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

59
Österfärnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-10
« skrivet: 2000-08-10, 22:00 »
Andreas Fernström, med ursprung i Ovanåker, skall, enligt traditionen, ha blivit underkänd i prästexamen 1733 och istället ha blivit soldat i Österfärnebo. Finns någon som vet något om Fernströms vidare öden?
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

60
Församlingen i Gamla Stan hette Sankt Nikolai fram till 1907, därefter Storkyrkoförsamlingen och sedan 1989 Stockholms domkyrkoförsamling.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

61
En murarmästare Johan Forslund skall vara inflyttad till Ovanåker från Ovansjö, men han var gift med Margareta Olofsdotter. Paret hade en son Johan, som var mjölnare i Edsbyn och var född 1788. Kan det vara samme Forslund?
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

62
Forsby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-03
« skrivet: 2000-07-26, 22:25 »
Sven Ambjörnsson (1696-1771) var rusthållare på Millomgården i Öm, Forsby. Känner någon till vilka hans föräldrar var? Ambjörn var tydligen ett rätt vanligt förnamn i trakten i slutet av 1600-talet!
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

63
Kinneved / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-17
« skrivet: 2000-07-26, 22:08 »
Olof Jonsson, född 1757 i Värmland, och hans hustru Maria Larsdotter, född 1760 i Kinneved, levde i slutet av 1700-talet i Måssagården, Littorp i Kinneved. Känner någon till något om mannens ursprung eller någon av makarnas dödsår?
Deras dotter Maria Olofsdotter, född 1791 i Kinneved, avled 1858 i Luttra.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

64
Ovanåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-10
« skrivet: 2000-07-11, 16:30 »
Per Sven Worén, född 1915, var son till byggnadssnickaren och torparen Per Woxberg i Ämnebo, född 1889 och hustrun Anna Elfrida Jonsson, född 1892.  
Per Woxberg var son till byggnadsarbetaren Jonas Woxberg i Edsbyn (1861-1927) och Kristina Jonsdotter (1864-1941) I Sveriges släktregister Ovanåkers socken kan hans släkt föras bakåt till bl.a. soldaten Gudmund Olofsson Stare, död 1750.
Anna Elfridas föräldrar var bonden Jonas Persson i Torrbergsbo (född 1866) och Ida Sofia Hedlund (1871-1905).
 
Fler uppgifter om dessa och deras förfäder finns i Sveriges släktregister Ovanåkers socken, som utkom 1945.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

65
Du kanske redan vet, att Malin Larsdotter (Grubb) genom sin moder Mariet Jakobsdotter var släkt med den gamla Buresläkten: hennes farmors far var underlagmannen Jakob Andersson i Burholmen. Leif Boström har, som Du kanske vet, på sin hemsida redovisat Johan Bures släktbok och där återfinns Malin Jakobsdotter under Jakob Anderssons ättlingar, tabell 384. adress: http`home.swipnet.se`leif.bostrom

66
Schutz (Schultz?) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-20
« skrivet: 2000-06-22, 22:08 »
Ingvar! Parman Hilcke tillhörde Tyska S:ta Gertrud församling i Stockholm. Jag har själv letat efter Hans Georg Schutz i bouppteckningsregistret för Stockholms rådhusrätt och magistrat utan resultat. Han kan ju ha flyttat från Stockholm eller ha avlidit utan tillgångar. Hittar Du något hoppas jag på redovisning här! Parman Hilckes föräldrar (och därmed även Hans Georg Schutz svärföräldrar) har jag efterlyst under rubriken Hilcke.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

67
Halmstad / Äldre inlägg (arkiv) till 21.10.2001
« skrivet: 2000-06-22, 10:35 »
There is an article about the Bismark family in Halmstad in Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1939, page 233f. I don´t know if this is your family, but you could try if you are interested. Perhaps the city library of Halmstad (Halmstads stadsbibliotek) can help you to find this article.
 
Matts Sandström

68
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Vestgötaupproret
« skrivet: 2000-06-21, 17:38 »
Harald Knutsson (Soop) var min fm mf mm ff fm ff mm f. Han lär ha deltagit i västgötaherrarnas uppror på våren 1529, svor konungen trohetsed på hösten samma år men fängslades och avrättades sannolikt 1530.
Min fm mf mm ff fm fm fm mf var Torsten Brunsson (Forstenaätten), som enligt Elgenstierna satt i rätten över västgötaherrarna 1529.
 
Vänliga hälsningar  
Matts Sandström

69
Thim / Thim
« skrivet: 2000-06-19, 20:11 »
I Stockholm levde under 1600-talet två bröder: hattstofferaren Paul och borgaren Johan Thim. Paul blev stamfader för några generationer bruksägare i Bergslagen. Har någon forskat i släkten Thims tyska ursprung?

70
Hilcke / Hilcke
« skrivet: 2000-06-19, 20:04 »
I Stockholm fanns på 1600- och 1700- talen en släkt Hilcke, vars tidigaste av mig kände person var handelsmannen Parman Hilcke, död 1694. Hans hustru var Brita Botvidsdotter (Livijn), dotter av rådmannen Botvid Jönsson Livijn i Falun. Brita Botvidsdotter gifte efter makens död om sig med handelsmannen Johan Luther. Känner någon till Parman Hilckes föräldrar?

71
Föglö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2005
« skrivet: 2000-06-15, 22:36 »
En Anna Henriksdotter föddes 5 mars 1764 i Sonnboda, Föglö som dotter till Hindrick Hindersson och Valborg Pärsdotter. (FDB) Kan hon vara identisk med den Daniel Norströms hustru med samma namn, eller är det en helt annan person?
 
Vänliga hälsningar
Matts Sandström

72
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Qvist
« skrivet: 2000-06-06, 21:03 »
Lagmannen i Lappmarken Lars Qvist (1712-1790) skall vara född i Medelpad, socken ej angiven. Har någon stött på honom eller någon familj Qvist i Medelpad?
 
Undrar Matts Sandström

73
Föglö / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2005
« skrivet: 2000-06-05, 11:05 »
Daniel Norström skall enligt uppgift vara född 1759 i Föglö. Han var bosatt i Tyresö åtminstone från 1790-talet och dog i Erstavik 1823. Hans hustru Anna Henriksdotter skall vara född i Föglö 1754. Finns det någon, som känner till något om deras ursprung?

74
Östra Tollstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-28
« skrivet: 2000-06-02, 22:16 »
Tack Henrik Rosén för korrigeringen av Karin Hansdotters ursprung.  
 
Enligt en muntlig tradition, som jag ej lyckats verifiera, skall det finnas ett samband mellan dessa Tollénare och klockarsläkten Tollén i Norrköpingstrakten. Traditionen styrks något av det faktum att klockaren och organisten Tollén med madame Tollén var fadder när skräddaren Anders Tolléns son Jonas Fredrik döptes 1818 i Gårdeby. Har Henrik Mosén eller någon annan den felande länken?
 
Vänliga hälsningar
Matts Sandström

75
Eva Christina Örling, född 3 mars 1786 i Dalarö, var dotter till Erik Örling och hans hustru Christina Brita Skantz. Jag har ej lyckats hitta Erik Örling i några andra dokument än vid dotterns födelse samt i en notis i Brännkyrka husförhörslängd att han är förrymd. Hustru Christina Brita avled 30 april 1825 i Brännkyrka. Vet någon något om Erik Örlings ursprung och vidare öden?
 
Vänliga hälsningar
 
Matts Sandström

76
Schutz (Schultz?) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-20
« skrivet: 2000-06-01, 21:37 »
Det lär i slutet av 1600-talet ha funnits en kollega vid Tyska skolan i Stockholm, som hette Hans Georg Schutz, gift med en syster, vars namn jag inte vet, till handelsmannen Parman Hilcke. Schutz var närvarande vid Hilckes bouppteckning 1697. Vet någon något om herr och fru Schutz?

77
Efterlysningar / Molitor, Maria Johansdotter_
« skrivet: 2000-06-01, 20:53 »
En apotekarsläkt innehade några generationer ett apotek i Stockholm. Jag har inte påträffat någon Maria Johansdotter i denna släkt, men hon kan ju ändå finnas där. Familjen tillhörde, om jag minns rätt, Tyska församlingen i Stockholm
 
Vänliga hälsningar
 
Matts Sandström

78
Gårdeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-25
« skrivet: 2000-06-01, 19:39 »
Svar till Torsten Ståhl
Stina Jonsdotter är född i Gårdebo 29 juli 1793. Hennes föräldrar var Jonas Nilsson, född 1761 i Gårdeby och Catharina Nilsdotter, född 1761 i Björsäter. Hon hade fyra barn i sitt första äktenskap och tre barn i sitt andra.  
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

79
Östra Tollstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-28
« skrivet: 2000-06-01, 19:30 »
Svar till Torsten Ståhl ang. torparen Anders Andersson. Han var son till Anders Nilsson och dennes hustru Karin Hansdotter. Anders Nilsson och Karin Hansdotter gifte sig i Östra Tollstad 27 januari 1751. Karin Hansdotter är sannolikt identisk med den dotter till Hans Andersson i Fröstad, Östra Tollstad, som föddes 6 oktober 1723. Anders Nilsson är möjligen den son till Nils Larsson som föddes 1 maj 1727 i Klockargården, Östra Tollstad. Anders Anderssons son Anders Tollén blev skräddare och avled i Gårdeby 26 april 1827. Han var gift och hans gren av släkten Tollén fortlever.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

Sidor: [1]