Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Kenneth Eriksson
Sidor: [1]
2
« skrivet: 2022-01-18, 23:19 »
Lika mycket en fråga om läshjälp som tolkningsfråga.Dock, stötte tidigare under kvällen på en anteckning om ett par unga pojkar, eller i varje fall en, där det i husförhörslängden står att personen "dödades av egen ..".
Finns det något fast uttryck från slutet av 1700-talet, och i södra Gästrikland, som beskriver självförvållade dödsfall, eller kanske till och med självmord?
3
« skrivet: 2016-11-13, 17:58 »
Vi måste prata om det är med byte av efternamn.
Så mycket har jag lärt mig under mina år som släktforskare att det finns nästan lika många skäl som namnbytare till att man byter efternamn. Vanligast torde vara att det handlar om okända fäder, att man flyttar till någon annan ort eller nytt yrke som att exempelvis bli präst.
Personligen forskar jag i släkten Englöf, om det nu är bara en släkt. Min mors flicknamn var Englöf och jag har kunnat se att min morfars farfar tar namnet Englöf. Jag uppfattade det först som att det var i samband med en flytt, men när jag forskat mera kring det hela så verkade han inte vara först med namnbytet utan det var en syster till honom som använder det efternamnet.
Jag har också upptäckt att det finns fler som heter Englöf runt om i landet, och när jag tittat närmare på deras ursprung så har de inget naturligt samband med mina förfäder.
Min morfars far som föddes 1847 kom att bli baptist (och till och med pastor, som jag fattat det). Kanske var till och med hans far baptist, även om det inte framgår av husförhören.
För att undersöka eventuella samband mellan dem som bytt namn till Englöf har jag gjort lite stickprov. Den första jag kollar upp visar sig också vara – baptist! Som Leif GW Persson brukar säga, "Man ska ogilla tillfälligheter".
Andra Englöfare som jag tittat på har inte uppvisat några tecken på frikyrklighet, men jag har ändå sett att man bytt namn till synes utan några yttre förändringar.
Såvida inte namnet Englöf var väldigt i ropet på 1800-talet, så undrar jag förstås vad som ligger bakom denna "våg" av namnbyte till just Englöf. Kan man byta efternamn bara av känslan av samhörighet med någon?
4
« skrivet: 2016-10-06, 14:22 »
5
« skrivet: 2016-07-18, 13:09 »
Vet inte varför jag drar igång den här debatten igen, men jag har väl förmodligen för lite att göra.  Annars tycker jag ämnet är viktigt och intressant, synd att det av den här tråden att döma inte har kommit så mycket längre. Jag tycker det vore intressant att få se ett test av släktforskarprogram, om inte annat för att en del program försvinner, andra kommer till och de övriga utvecklas positivt och negativt. Förutom att operativsystemen på datorerna också förändras .... Har inte läst alla inlägg, men kan konstatera att det finns ett starkt stöd för att Släktforskarförbundet ska genomföra testet. Den uppfattningen delar jag inte, utan ser det som olämpligt. Risken är ju som jag ser det överhängande att den/de program som Släktforskarförbundet i så fall värderar högst får en "officiell" stämpel, att programmen blir något som Släktforskarförbundet rekommenderar. Baksidan blir förstås då att somliga program rekommenderar man inte. Däremot kan Släktforskarförbundets roll vara att informera om rent av usla programvaror, typ en svart lista med programvaror som gränsar till vilseledande marknadsföring och bedrägeri. Hur skulle ett test av släktforskarprogram gå till? Jag föreslår att Någon tar kontakt med en redaktion som man vill samarbeta med, det vill säga en redaktion som har möjlighet att nå många släktforskare som målgrupp. Det kan vara en renodlad datortidning, en webbsajt eller en tidskrift som .... ICA-kuriren? Men det slutar inte där, för det är långt ifrån alltid som testande journalister också är kunniga släktforskare. En redaktion behöver troligen därför stöd av en testgrupp utifrån olika variabler; datorvana, erfarenhet av släktforskning, syfte med och typ av forskning (bygd eller släkt?), med mera. Eller är allt detta gjort redan och det är bara jag som missat det?
6
« skrivet: 2015-12-19, 22:19 »
Om denna bildgåta inte är löst än så kastar jag gärna in ytterligare en gissning: Rosersberg. Tänker framför allt på Rosersberg i Märsta, men det finns också ett Rosersberg utanför Helsingborg.
7
« skrivet: 2015-07-30, 13:40 »
Mina kunskaper om livet på 1700-talet och de militära förhållanden är rätt så begränsat, så det enda av vikt jag har att säga är att jag inte tycker att du ska ge upp.
Men det finns kanske orsak att lämna soldatspåret.
Min reflektion är att även om hästen var ett allmänt transportmedel förr, så fanns det förstås personer med större känsla för och handhavande med hästar då än andra (precis som somliga i dag förstår sig bättre på bilar).
Den militära karriären du föreslår känns inte riktigt trolig, i mina ögon. Främst för att jag tror att militären behövde goda ryttare redan från början, de kunde inte slösa bort sin tid på att vara uppassare, som lakej.
Alltså, som hästkunnig människa, var kan denne Anders Lundberg ha fått anställning? En större gård eller gods någonstans i Järvsö? Postverket var ju redan igång med sitt värv, kan ha tagit tjänst där?
Lycka till!
8
« skrivet: 2015-04-03, 20:38 »
Det är förstås lika intressant om än mindre nöjsamt om det finns någon som med bestämdhet kan säga att det inte finns någon koppling mellan dessa Hallman.
9
« skrivet: 2015-04-03, 12:30 »
En fråga som gnagt ganska länge hos mig är om min ana Johan Hallman har någon koppling till den släkt Hallman som ovanstående porträttmålare Philip tillhör?
10
« skrivet: 2015-03-22, 16:48 »
Tack, Anita!
Det var lite falsklarm över det inlägget. När jag väl fått ordning på geografin i socknen så gick det lättare. Men husförhörsboken för den aktuella perioden är lite rörig, och Arkiv Digitals guide till denna volym gör det hela än rörigare.
11
« skrivet: 2015-03-22, 10:20 »
Kanske är detta lika mycket en metodfråga, men jag skulle behöva husförhörslängden för 1772. Hittar den inte på Arkiv Digital. Finns den över huvud taget, eller finns det andra volymer att söka i?
12
« skrivet: 2015-03-22, 10:12 »
Trots att inspektor Johan Hallman med fru uppges bo på Brunna i till exempel Dalby EI:1 s 11 (när dottern gifter sig) så kan jag inte hitta honom någonstans i socknen, åtminstone inte i hfl.
Gissar att Brunna i det här fallet är en större egendom (har redan kollat en del kartor), men även om han har en fin titel (och får en byggmästare till svärson) så kan man väl inte hålla sig undan husförhöret, såvida man inte verkligen är obefintlig.
Johan Hallman uppges också vara död i september 1800 i Brunna.
Så var söker jag efter denne ana?
13
« skrivet: 2015-02-14, 22:53 »
På min pappas sida har jag tre anor födda med okända fäder, min farmor var den senast födda. Dock gifte sig i alla fall farmors mor med den man som släkttraditionen kommit att kalla för farmors far.
Det är bara en koll av bouppteckning och andra handlingar som jag ska göra innan jag tar detta för bekräftat.
Värre är det med en del andra fall av fader okänd i släkten. Å andra sidan har jag inte försökt gå till botten med dessa okända faderskap, så det finns ju ingen anledning att ge upp.
14
« skrivet: 2014-12-21, 17:36 »
Som flitig fotograf så kan det för mig inte vara något annat än en kuliss. Förklaringen är helt enkelt att det skiljer så mycket i ljus mellan dagsljuset utomhus och dunklet inomhus. Det går inte att ordna i dag heller med mycket ljuskänsligare utrustning utan att man använder blixt för att balansera det hela.
15
« skrivet: 2014-12-19, 09:34 »
Nu är ju inte det här fotot optimalt när det gäller att granska mössan, men Wikipedia visar ju också exempel på gradbeteckningar på den. Där framgår att ett streck, som man kan se på mössan i bildens något snävt beskurna högerkant, är ett tecken på lägre rang. Jag tror att kragen med bara en vinkel också är ett bevis för det.
16
« skrivet: 2014-12-16, 23:57 »
Korrigering, tydligen var det inte bara Fortfikationen som hade kringlor ovanpå. Alla officerare hade det. Men intressant nog fasades kringlan ut efter 1899.
Vid en närmare titt på mössan tolkar jag plåten på framsidan som en marscherande soldat, så Infanteriet ligger väl i så fall närmare till hands.
17
« skrivet: 2014-12-16, 23:40 »
Sökte lite grann på nätet, närmare bestämt Wikipedia. Några säkra svar kom jag inte fram till, men det ser ut som att han har uniform m/1865 på sig, och sannolikt är personen underofficer. Kanske fanjunkare.
Inte alla uniformsmössor m/1865 har detaljer ovanpå mössan (hjässan), dock har man det tydligen inom Fortifikationsverket. Och det känns ju inte så långsökt med tanke på att Boden med sin fästning inte ligger så långt från Luleå där bilden är tagen.
18
« skrivet: 2014-11-11, 09:14 »
Om vi pratar om socknar finns det nog inget Hammarby i Uppsala län, men det var det min osäkerhet handlade om: Hammarby som en socken eller en plats? För mig var det inte givet.
Elisabeth, jag härstämmar från Hedvig Christina.
19
« skrivet: 2014-11-10, 22:28 »
Verkligen roligt, tack ska ni ha allihop!
Ett par förtydliganden för min egen skull kanske vore på plats. Johan Hallmans första hustru hette alltså Örgren i efternamn, och inte Örngren?
Det finns fler än ett Hammarby också. Vilket län och församling pratar vi om nu? C län?
20
« skrivet: 2014-11-10, 08:47 »
Tusen tack, Birgitta!
Det där får jag titta mer på vid tillfälle. Vore ju spännande att veta bara var Johan Hallman var inspektor någonstans.
21
« skrivet: 2014-11-09, 21:40 »
Att påstå att jag känner igen mig är en överdrift. Men jag har gjort ett par besök på Käringön, och det känns lite lika.
Se det som en kvalificerad gissning.
22
« skrivet: 2014-11-09, 13:26 »
Elisabeth, tyvärr har jag inte det. Har spanat lite mer i dag i husförhörslängderna i de socknar de varit skrivna i, men jag har inte hittat något i Dalby och Bälinge. Det är förmodligen ett spår som du redan har undersökt, antar jag.
En annan misstanke jag får är att prästen kanske inte förhörde sig så noggrant när och var de blev gifta, eftersom de var finare folk.
23
« skrivet: 2014-11-08, 23:41 »
Det finns inga genvägar till den perfekta släktforskningen, men jag ska försöka med en i alla fall eftersom jag kanske då slipper tröska igenom alla tidigare inlägg här. Bara en sån sak. I min forskning som bland annat rör sig i västra Uppland har jag hittat en ana vars ursprung i ett flertal böcker uppges vara Småland... Se Jumkil AI:5 s 75. Min ana heter Anna Lisa Hallman och ska vara född 1772.
24
« skrivet: 2013-06-22, 17:04 »
Paul,
(och ni andra) som sliter med problemet om Wåår Kiärr. Personligen är jag väl ingen expert på gammal stavning, men jag vill gärna lansera teorin att det kan handla om Vårfrukyrka (i nuvarande Enköpings kommun), där det också finns ett Viggeby i närheten.
Grundar denna teori på att man ju sällan skriver ut självklarheter, alltså att en skrivning med Wåår är en förkortning/sammandragning av Vårfrukyrka. Tror också att Kiärr kan vara Kiörrka, det vill säga kyrka.
25
« skrivet: 2012-10-13, 23:29 »
Den övre bilden är Kristina kyrka i Sala, fotograferad från andra sidan Ekeby damm.
26
« skrivet: 2012-08-26, 23:40 »
Tack för hjälpen, Britt-Marie.
Det var intressant läsning. Har visserligen hört av min pappa att vi har präst(er) i släkten, men nu var det för ett antal år sedan och jag hade börjat tro att det var någon sammanblandning med min morfars far som var kolportör och kanske även pastor, eller i varje fall frikyrkopredikant.
Får förstås forska vidare i de här uppgifterna. Bara för att stilla min nyfikenhet, och det hör ju i viss mån till själva tråden också, känner du till om det finns något samband med de Ohlenius som finns?
27
« skrivet: 2012-08-25, 23:45 »
Jag har en ana, Anna Maria Ulrika Åhlenius, som enligt källorna är född 9/1 1865 i Enåkers socken, Uppland, Västmanlands län. (Enåker C:5)
Fadern benämns i husförhöret som sågarbetaren Gustaf Åhlenius, född 1835 i Möklinta socken, Västmanlands län. (Enåker AI:14 s 36)
Det finns ett några unga gossar med namnet Gustaf (och olika kombinationer av andra förnamn) det här året i födelseboken (Möklinta C:4) Konstigt nog tycker jag att den Karl Gustaf (Fredrik ?) född 30/11 1835 i Möklinta socken är den mest osannolike som anfader. Fadern till Karl Gustaf Fredrik heter mycket riktigt Åhlenius i efternamn, men som dopvittnen verkar man ha kallat in halva adelskalendern. Modern heter Georgi som flicknamn, och hennes systrar (anar jag det handlar om) har gift in sig i familjer som Suchsdorff och Klingenstjerna. Känns långt ifrån som den enkle (?) sågverksarbetaren som jag lärt känna honom som. Nej, då känns det bekvämare med vara släkt med sockenskräddaren som också fick en son Gustaf i november 1835.
Något som ytterligare krånglar till forskningen efter rätt ana är att födelsedatumen inte är helt lätta att tyda. I Enåker AI:14 s 36 står bara födelseår, i Enåker AI:15 står födelsedatum som 31/4. Om jag nu läst rätt. Men även om 4:an skulle vara månad 11 så känns det som lite för många frågetecken att för att det ska kännas bra.
Dock framgick det i något husförhör att den misstänkte fadern här är länsman i det civila... Så kopplingen mellan en vanlig familj och överklassen från Stockholm är kanske inte så svårfunnen ändå. Men om jag får lite hjälp med att reda ut vad släkten Åhlenius är för något så klarnar det förmodligen.
28
« skrivet: 2012-05-22, 22:59 »
Ska inte ge mig in i någon diskussion om vilket genus det är på ord, men värk i betydelsen smärta är väl en värk ändå?
29
« skrivet: 2012-05-11, 23:38 »
Usually the old surname is stricken beside the new family name in the the household exam records. (AI:X)
30
« skrivet: 2012-04-28, 23:53 »
Concerning fiction about farms in Sweden some novels of Ivar-Lo Johansson are the first that come to my mind.
The epic story about the emigrants who went to the States, written by Wilhelm Moberg, might also give you some knowledge about the life in the Swedish countryside in the late 19th and early 20th century.
31
« skrivet: 2012-04-20, 23:32 »
Kan du inte följa honom från Verkesta bakåt via flyttningarna?
Angående alternativa födelseplatser, har du kollat Salem mellan Stockholm och Södertälje (om nu socknen också heter så)?
32
« skrivet: 2012-03-26, 19:07 »
Kan ju tillägga det också (efter en stunds titt på Antikrundan för någon vecka sedan) att även bordets ben och fötter kan ge nyttiga ledtrådar. De kan vara mer unika för varje tillverkare än man kan tänka sig. Kan också tänka mig att sådana underreden inte hamnade så långt i från tillverkaren, även om förstås undantag finns.
33
« skrivet: 2012-03-25, 22:33 »
Platsen kan jag inte ge något namn på, men kanske lite hjälp på vägen. Jag tittade lite närmare på skulpturen, och antagligen är det den romerska gudinnan Spes som är avbildad. Hon är hoppets gudinna.
Spes avbildades såsom en ungdomlig gestalt, i en lång klädnad och med en ännu ej utslagen blomma i högra handen, från Wikipedia.
Oavsett vilken gudinna det är så är skulpturen förmodligen gjord före den nyklassicistiska perioden i slutet på 1800-talet. Jag antar också att skulpturen i fråga är något slags kopia, alltså inte gjord i klassisk marmor utan gips eller dylikt som ett led i studier till skulptör exempelvis.
Och då är frågan, var kan man hitta något sådant? Lund? Eller utomlands som i Danmark eller Tyskland?
34
« skrivet: 2012-03-01, 22:55 »
Vi verkar vara överens om vad som gäller för förtal. Vill bara förtydliga att det var av nedanstående stycke från dig som jag fick uppfattningen att du påstod något annat.
Om det gäller förtal och liknande fall finns redan lagstiftning som reglerar detta, men det finns flera olika tolkningar av lagen och olika domar i dessa fall. Grundregeln säger där att du kan skriva i en bok eller tidning om vad som helst i stort sett bara det är sant, utan att dömas, såvida det inte rör sig om uttrycklig sekretess eller någon form av diskriminering förstås. Se känsliga uppgifter i PUL och vad som kan avses med det.
35
« skrivet: 2012-03-01, 14:07 »
Ursäkta, men när det gäller grundregeln om förtal så handlar det inte om sanningshalten i det som påstås i tal eller skrift. Utan vad domstolen tar ställning till är om det var försvarbart att sprida påståendet.
Det innebär alltså att man kan fällas för förtal även om det man publicerar är sant.
36
« skrivet: 2012-02-29, 23:55 »
Har sett att Datainspektionen (eller snarare lagstiftaren) gör skillnad bland annat mellan strukturerad och ostrukturerad information. Om man lägger in personlig information i tabeller lagrade i en dator så är det definitivt att betrakta som strukturerat material.
Men det innebär inte heller att man kan publicera personlig information i löpande text. Det är inte det det handlar om. Nu finns det ju få rättsfall, men vad som ändå har kommit fram är att uppgifter som anses som harmlösa inte strider mot personuppgiftslagen. Att det finns en 70-årsregel kring det som vi normalt forskar på tyder väl på att sådana uppgifter inte ska publiceras kring nu levande personer.
Så skippa ordet känslig som ledstjärna för publicering, det är mitt enkla råd. Fundera istället på om uppgiften om en person som du publicerar säger något om personen som kan vara integritetskränkande.
Det är ju svårt för mig att sitta här på kammaren och peka ut vad som kan vara integritetskränkande, men när det gäller släktskap så bör man kanske tänka på att vi ärver en del personlighetsdrag och egenskaper från våra föräldrar. Rätt eller fel, men det är nog dumt att ge utomstående information om personliga förhållanden som riskerar att misstolkas och förvrängas.
Bara en sådan sak som när det gäller namn på internet är huvudregeln att det inte ska publiceras (även om man är journalist, har utgivningsbevis och därmed är undantagen från Pul), men kan man då även koppla ihop ett namn med något barn eller förälder så kan det ju bli en lika oväntad som ovälkommen publicitetsskada. (Kan tänka mig många exempel på relationer mellan barn och föräldrar som inte faller inom ramen för lycklig kärnfamilj utan dysfunktionella inslag.)
Några tankar från mig, hoppas de gav något.
37
« skrivet: 2012-02-21, 23:56 »
Nej, det låter lite överdrivet. Jag har inte heller hört påståendet förut, och då ska man betänka att jag är aktiv i en fotoklubb där scanning av gamla bilder förekommer.
Man kan ju dessutom göra den invändningen att om man ska fotografera av gamla fotografier behövs balanserad och jämn belysning, och den ljuskällan belyser förmodligen fotografiet längre än scannern gör.
38
« skrivet: 2012-02-14, 22:49 »
En massa text i bilden blir ju inte så snyggt. Tycker jag.
Men det finns ju andra sätt att lägga till information. Som sagt, är det Windows som är ditt operativsystem har du tillgång till Utforskaren (Bilder) och kan använda dig av det layoutalternativ som kallas informationsfönstret. Där finns flera fält du kan använda dig av för att skriva in relevant bildinformation, som plats och personer på bilden.
39
« skrivet: 2012-01-31, 22:58 »
Jättebra fråga, Lissela. Vill gärna veta precis samma sak nämligen, eftersom jag suttit med detta i dag. Bortsett då från att min forskning för närvarande handlar om slutet av 1700-talet.
Om jag förstått det rätt från andra sammanhang så är det Gavleån som delar av västra och östra Gävle?
40
« skrivet: 2012-01-22, 23:58 »
Oavsett om man får negativ eller inte efter en fotografering är det ändå fotografen som är upphovsman till bilden. Normalt ingår det inte övertagen upphovsrätt i taxan. Det är bara fotografen som kan överlåta upphovsrätten, inte tvärtom.
Beställda porträttfotografier med arrangerad, regisserad uppställning, professionell ljussättning och, i det här fallet, även framkallning och kopiering, gör att fotografiet absolut hamnar i den konstnärliga kateogorin. Såvida man inte använt sig av en fotoautomat någonstans.
41
« skrivet: 2012-01-19, 23:15 »
Även om man äger en kopia av ett foto (eller annat upphovsrättsskyddat verk) så behöver rättsinnehavaren inte bevisa med vilken kopia som ett intrång i upphovsrätten begåtts. Om en, som i det här fallet, en bild är publicerad på ett otillåtet sätt är det de facto ett intrång i de immateriella rättigheterna.
42
« skrivet: 2012-01-09, 21:55 »
Bra tips, Patrik.
Men egentligen så har skärmen betydligt lägre upplösning, motsvarande max 100 dpi. Så ska man se någon skillnad mellan bilder i olika upplösning måste man skriva ut.
43
« skrivet: 2012-01-08, 21:40 »
Specialscanner låter nog mer avancerat än det är. Jag har använt mig av en Epson V750, och det fungerar bra.
Udda gamla format är förstås svårt att hitta färdiga lösningar till, men å andra sidan kan filmen troligen scannas in om negativen på något sätt går att anpassa till befintliga filmhållare.
44
« skrivet: 2012-01-08, 11:08 »
Maria,
du ska absolut inte tänka att du har för höga tankar om dig själv. Då blir det bara svårare att lära sig.
Skulle tro att det stora vita fältet du har fått omkring bilden beror på att du inte markerat en ram kring fotot du vill ha inscannat, utan scannern kan då ha scannat in hela ytan och eventuellt bilden i låg upplösning.
Känner inte till i detalj vilken scanner du har, men jag antar att det handlar om en så kallad flatbäddsscanner. Det vill säga en scanner som har en stor glasyta med ett lock över. Ska du scanna diabilder så bör du egentligen lägga bilderna i en diahållare, kanske ligger en sådan bortglömd någonstans eller kanske kan du skaffa ett sådant tillbehör?
Sen vill jag nog säga också att skärmar mycket väl kan visa färger bra. Visst, man får det man betalar för, men det finns också utrustning som gör att du kan profilera eller helt enkelt hitta rätt inställningar för din skärms färgåtergivning.
45
« skrivet: 2011-12-30, 22:35 »
Stefan,
vad är innehållet i boken Grellstasläkten?
46
« skrivet: 2011-12-30, 22:28 »
Vill inte måla porträtt av en viss potentat på väggen, men scanning av diabilder kan vara knepigt. Det är inte säkert att det blir samma bild ut som det är in. Beroende på scanningsprogram till scannern så kan det bli färgstick eller bara dåligt genomlyst.
Istället för att lägga mindre pengar på sämre grejer kanske det kan vara värt en del att ta ett medlemsskap i en fotoklubb. I den fotoklubb jag själv är aktiv i har man tillgång till utrustning samt möjlighet att fråga kunniga personer. Allt detta för under 350 kronor.
47
« skrivet: 2011-12-29, 23:33 »
Utforskaren och dess informationsfält är nog det första och enklaste sättet att skriva in bildinformation.
Sen beror det förstås på hur avancerad man är, i officepaketet (både Microsofts och Open Offices) finns program för att skapa databaser.
En annan väg att gå för att hitta lämpliga program (om vi utgår från att du inte vill dra på dig kostnader för något) kan vara att göra en sökning på download.com. Där finns både freeware, shareware och licenser mot en avgift.
Tyckar absolut inte att du ska se släktforskningen som meningslös efter din fars bortgång. Att motivationen just nu är låg förstår jag och beklagar jag. Men, jag tror arbetet är viktigt för dig själv. Kanske inte i dag men i morgon.
Säger som Anders: Låt det ha sin tid.
48
« skrivet: 2011-12-19, 23:03 »
Eniro ger flera förslag. Det första jag kommer att tänka på är Öja utanför Sala. Men det finns även ett Öja utanför Flen, Katrineholm och vid Stora Sundby.
49
« skrivet: 2011-12-05, 21:47 »
Ska inte säga att jag vet exakt, men kan det vara så att du har Aktivera html-kod urbockad och att det betyder att det blir databasspråk i råformat? (Annars känner jag igen detta felmeddelande allt för väl av php-kodande på annan plats de senaste dagarna.)
Men kryssar du i nämnda alternativ så kanske det fungerar?
50
« skrivet: 2011-12-05, 21:42 »
Eller så är det med tanke på utgången till vänster en grindstuga, kanske ombyggd.
51
« skrivet: 2011-12-04, 22:57 »
Ja, visst är det roligt att klura över bildgåtor.
Att det är en huvudbyggnad till höger utanför bild verkar mycket sannolikt. Också det att man får kliva upp till denna huvudbyggnad tyder väl på att det handlar om en person med makt som finns där. Sannolikt är det också en byggnad som tillkommit efter 1700-talets mitt, och förmodligen inte efter 1850.
Hade en fundering på Uppsala, som dock inte verkar stämma. Men var annars i Sverige placerar man sina boningar som Parthenontempel?
52
« skrivet: 2011-11-29, 20:33 »
Är inte grundproblemet med tideräkning baserad på Jesu födelse att födelseåret har definierats så långt efteråt? Alltså att det är en efterhandskonstruktion baserad på religiös övertygelse.
53
« skrivet: 2011-11-26, 20:29 »
48 år skiljde det mellan min morfars farfar och farmors mormor, födda 1817 respektive 1865.
Min mormors farmors mor föddes 36 år före mormors mormors mor. Dock, i denna femte generation från mig räknat, är det tidigaste födelseåret (av dem jag fått fram) ytterligare 13 år tidigare.
Faktiskt ser jag nu när jag kontrollerar släktträdet så är min mormors mormors mor född samma år och bara tre månader senare än min morfars mormor och morfar.
54
« skrivet: 2011-11-20, 21:45 »
Ursäkta en lite senkommen kommentar till Hakelius-artikeln från 2007 (som ju dock inte går att få fram genom länken, dock med rubriken som sökord), men vilken hyllning till oss släktforskare.
Mera sånt!
55
« skrivet: 2011-11-19, 20:42 »
Långt ifrån någon expert på Östervåla, men kan det vara här (med lite annan stavning?): http://kartor.eniro.se/m/aBc9p
56
« skrivet: 2011-11-13, 22:06 »
Susanne, går i liknande tankar som dig. Har dessutom just foto som intresse så jag har också av den anledningen inventerat marknaden. Vet förstås inte om du känner till Blurb och Photohome, men där kan man i alla fall göra layouten själv och skicka över arbetet som pdf. Man är alltså inte hänvisad till mallar.
Sen finns det ju andra företag som erbjuder tryckning av den egna boken i små upplagor, inte nödvändigtvis med fotobok som utgångspunkt.
57
« skrivet: 2011-10-31, 14:57 »
Tillhör också dem som är hjärtligt trött på tävlandet hela tiden, i alla fall i den formen att någon ska lämna programmet.
Trevligt pris att få träffa släktingar som man kanske inte längre trodde fanns. Fast det blir ju lite konstigt när de säger att bara vinnaren får göra det. Ingenting hindrar ju varken de tävlande eller oss släktforskande tittare att ta kontakt med varandra efter seriens slut.
58
« skrivet: 2011-10-26, 22:55 »
Av somliga inlägg här kan man undra om vi har sett samma program? Visst handlar Vem tror du att du är om släktforskning, och visst är det en kurs i släktforskning om än anpassad till tv-formatet. För alla de här kändisarna som medverkar stöter ju på alla de problem som vi andra släktforskare kan drabbas av. Säkert är det fler än Thorsten Flinck som har anfäder med ett ursprung som är svårt att spåra. (Misstänker för övrigt att jag själv har det.)
Säkert är det fler än Pia Johansson som funderat över sitt samiska ursprung, säkert är det fler än Liza Marklund som har släktingar som varit med om dramatiska händelser. Säkert är det fler än Claes Malmberg som hittat ett okänt halvsyskon.
Och om inte allt detta är släktforskning så får någon gärna tala om för mig vad släktforsning är för något.
59
« skrivet: 2011-10-23, 17:55 »
När jag började släktforska för några år sedan och bara koncentrerade mig på ett släktled bakåt kom jag så småningom till en ana som bara hade år och månad dokumenterat för födelsen. Har sedan dess försökt att få klarhet i exakt datum, och antagit att det handlat om bristande bokföring i kombination med parallell administration med en grannsocken.
När jag senaste året jobbat med andra släktled i andra socknar i andra landskap har jag kommit till samma period som med den första anan, och jag tycker mig se ett mönster och en brytpunkt i att före 1750 anges bara barnets födelseår och månad.
Stämmer det med erfarenheter från er andra? Vad beror avsaknaden av exakt födelsedatum på i så fall?
Apropå den pågående diskussionen i tråden här tycker jag mig ha märkt att födslar under sommaren är ovanliga, betydligt vanligare verkar vara under höst och vår liksom vinter. Var sommaren viktig (för landsbygdsbefolkningen) så att ingen kunde gå hemma och sköta barn då? Låg det någon medveten planering bakom nedkomsterna?
60
« skrivet: 2011-10-23, 17:25 »
Surfade runt här i forumet bland ämnen och trådar efter lite svar på en fråga, när jag stötte på denna tråd. Hoppas mitt svar kan vara till någon hjälp så här drygt två år senare.
Artikelförfattarens namn torde med all säkerhet vara en signatur. Nu har man slutat med det, men jag har tillfälligt haft en chef som började så långt tillbaka så att han fick en signatur. Signaturerna bildas troligen på olika sätt, ett inte ovanligt sätt är att dra ihop första delen av förnamnet med första delen av efternamnet. Jolo fick sitt namn på det viset, kan tänka mig att Barbro Alvings Bang också har kommit till på liknande sätt.
Det är alltså signaturen Håberg som ska efterforskas. En gissning är att personen heter något i stil med Håkan Berg.. .
61
« skrivet: 2011-10-21, 23:21 »
Maybe Öland is a good theory about this ancestors origin? I've been thinking about the spelling and pronounciation (like everybody else in this thread). An interesting question came to me: What if Öland not was spelled Öland in that time, how would it be pronounced by an English speaking person if it was spelled Oeland?
I can imagine if someone would like to read Oeland like Wooland he would put an letter as an y in the middle to it to give the name a more significant pregnancy.
Only my 2 cents.
62
« skrivet: 2011-09-15, 21:24 »
Att vara känd ger ju inte kändisen automatisk insikt i sina släktförhållanden. Eller måste man leverera en odödlig sentens a la Armstrong vid intressanta upptäckter i anfädernas historia?
Med andra ord är huvudpersonerna vanliga människor precis som du och jag.
63
« skrivet: 2011-08-24, 18:32 »
Tack, det var intressant.
Huset känns på samma gång bekant och obekant. Förmodligen har jag åkt förbi hundratals gånger. Om jag förstått det rätt är det ett hus som ligger på andra sidan vägen från Lunda Handel sett, något närmare kyrkan?
Den länkade texten berättar om tre Smedsbo. Är det tre hus på samma plats, för det kan väl inte vara tre Smedsbo på varsin plats?
64
« skrivet: 2011-08-23, 21:56 »
Kan förhoppningvis få ett svar här på min fråga: Vet någon var Smedsbo i Lagbo rote i Huddunge socken ligger?
Ett exempel är Huddunge C:3 sid 177.
65
« skrivet: 2011-08-10, 23:51 »
Tappen är ett vanligt uttryck även i Småland. Där säger man ofta också kryss istället för vägkorsning.
66
« skrivet: 2011-08-07, 16:12 »
Tack Ingela för ditt svar, du är en pärla.
67
« skrivet: 2011-08-06, 18:44 »
Har i dag sysselsatt mig med två kvinnliga anor där förnamnet inte skrivs samma i alla handlingar. En av dem heter Margareta, men när jag tittar i födelseboken för församlingen och senare i husförhörslängderna heter hon genomgående Greta. Fel namn eller fel barn?
Den andra anan står i födelseboken som döpt till Stina, men benämns i andra längder som Christina.
Har läst mig till på annan plats i forumet att just Christina kunde bli Stina i dagligt tal. Men som något oerfaren släktforskare blir jag förstås osäker på om jag hittat rätt person.
Hur gör ni andra?
En annan fråga i sammanhanget är om några former av förnamn bara användes i högtidligare sammanhang som vid exempelvis giftermål, medan kortformerna användes och skrevs in vid vardagligare tillfällen som husförhör.
Var mycket osäker på var jag skulle placera denna diskussion så jag har all förståelse om moderator vill flytta den till lämpligare plats.
68
« skrivet: 2011-07-26, 22:41 »
Ska man behöva instruktioner för att titta nu också...?
69
« skrivet: 2011-07-17, 23:44 »
I Lagbo rote, eller kanske till och med Lagbo rotes ägor, finns ett Smedsbo angivet som boställe för en anfader till mig. Ett exempel är Huddunge AI:7 s 54. Men jag har inte lyckats lokalisera platsen. Någon som vet?
70
« skrivet: 2011-03-29, 10:16 »
Om detta nätfynd gjorde rätt som placerade din ana geografiskt i Värmdö socken så är det väl mer troligt att han tillhörde Svea artilleriregemente (A1) i Stockholm. Var det alldeles i slutet av 1700-talet som din ana var aktiv artillerist så kan han ju ha varit stationerad i Vaxholm, som ju ligger granne med Värmdö, som hade egna kompanier i A 1.
71
« skrivet: 2011-03-28, 15:18 »
Nej, Joakim. Vilket släktforskarblad är det du menar då? Ett helt och aktuellt släktträd?
72
« skrivet: 2011-03-27, 23:16 »
Intressant, tycker jag som lär vara släkt med er på något sätt på min mors sida. När kan det tänkas att hemsidan för denna släktförening inte längre är under konstruktion?
73
« skrivet: 2011-02-24, 23:13 »
Vad har du till att börja med för program att använda dig av?
Optimalt när det gäller att behålla hög kvalitet på bilden och liten storlek på filen är att göra bilden i låg upplösning, och även väljer alternativet att spara för webben.
74
« skrivet: 2011-02-04, 20:53 »
Under menyn Verktyg har du alternativ, det vill säga alla inställningar som rör anslutningen till Telias e-postserver.
75
« skrivet: 2011-01-25, 15:27 »
Stort tack, Katarina.
Hofström var det namn jag kom fram till först, men eftersom det inte finns någon Hofström här bland smedsläkter så verkade Kohlström ligga närmast till. Inte minst eftersom det funnits Kohlströmare nära rent geografiskt. Fast även om Hofström benämns som spiksmed räknas släkten kanske inte till smedsläkterna?
76
« skrivet: 2011-01-24, 23:01 »
Barnet är Pehr (Lindblom) och föddes 23/2 1799 i Torsåkers sn, Gästrikland. Uppgifterna är lite osäkra på grund av rörig dokumentation, men faddrarna det handlar om anges i Torsåker C:4 sidan 299.
Är det inte ett par Kohlströms som figurerar där är jag glad om någon tyder uppgifterna rätt.
77
« skrivet: 2011-01-23, 23:46 »
Fanns det några Kohlström i Torsåkers socken (X) i slutet av 1700-talet?
Anledningen till min fråga är att jag har några faddrar vid ett dop vars namn jag har lite svårt att tyda. Kohlström känns som ett möjligt namn.
78
« skrivet: 2011-01-13, 14:09 »
Ove,
om inte Access har Gedcom antar jag att databaser uppbyggda med MySQL och SQL inte heller har det?
79
« skrivet: 2011-01-12, 23:51 »
Kul förslag, Bertil. Nästan så jag skulle vilja prova själv på momangen.
Men om man vill vara lite tråkig och allvarlig, hur är skyddet mot virus och annat otyg med en sådan server?
80
« skrivet: 2011-01-12, 23:45 »
Använder inte Access till släktforskning - än i varje fall. Har bara funderat på det, så det är väl därför jag vill besvara din fråga positivt.
Smartast, tycker jag då förstås, vore väl att använda sig av systemet (vad det nu heter) där du har en siffra för varje person. Det blir väl i så fall den så kallade nyckeln eller unika identiteten i databasen. När det gäller släkt som inte är i rakt nedstigande led tänkte jag att man skulle kunna registrera dem enligt ett system som utgår från knutpunkten, det vill säga den gemensamma anan. Är det till exempel mormors fars äldsta syster så får hon beteckningen 14-1, och för hennes barn blir det 14-1-1 och så vidare. Vågar inte lova att det systemet är hållbart, dock.
Den bästa databasen är väl den där det går att kombinera olika databaser, alltså en relationsdatabas. Men hur en sådan sätts ihop på smartast och effektivast sätt har jag inte svar på än. Har du?
81
« skrivet: 2011-01-05, 11:49 »
Om kontaktkopiorna för varje exponerad bild är i storleken 4x6 centimeter talar det för mellanformat. Ja, småbild hade väl inte riktigt slagit igenom då.
Min tanke var helt enkelt att det är bra att känna till vilken utrustning han hade så man inte blir lurad av optiken. Inte för att jag själv har så mycket erfarenhet av mellanformat och storformat, men perspektiven blir ju lite annorlunda än med småbildsfoto.
Avesta är en tanke, har haft samma fundering. Delvis av att jag själv kommer från grannkommunen Sala.
Till en början har jag uppfattat landskapet på bilden som mer flackt än det är i Avesta, men nu när jag tittar en gång till så verkar det finnas en del topografiska landmärken.
Avesta stämmer också väl in på din gissning om bruksorten. Lätt att glömma i dag att många större städer har varit bruksorter. Tänker på exempelvis Eskilstuna och Borlänge.
82
« skrivet: 2011-01-04, 19:54 »
Just ja, glömde ju fråga: Har du någon kännedom om vad för kamerautrustning din far använde sig av?
83
« skrivet: 2011-01-04, 19:51 »
När det gäller industribilden så verkar det vara rätt bra tryck på vattenflödet. Nog för att vi har ett antal vattendrag i landet, men av bredden på forsen och vattenvolymen att döma så borde man väl nästan kunna räkna ut vilka vattendrag som kan vara aktuella? Ska vi hålla oss till Mellansverige (såg att du fått svar om Gagnefs kyrka till en annan bild, som ju bekräftar inriktningen) så borde Dalälven vara en kandidat. Liksom Klarälven. Övriga förslag som jag kan komma på ligger antingen för långt söderut eller för långt norrut för att ligga i Svealand. Vet inte vad du tycker om min tanke att det är ett sanatorium på bilden. Men vill du kolla så har Wikipedia en sammanställning över svenska sanatorier, uppdelad län för län. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_sanatorier_i_Sverige
84
« skrivet: 2011-01-01, 19:24 »
Om vi nu ska fortsätta leda oss fram till rätt plats så skulle du kanske kunna berätta varför du utgår från att fotografierna är från Mellansverige. Som jag ser det blir det svårare att redan från början begränsa sig till var det kan vara, men du kanske har information kring din pappas resor som förklarar frågeställningen?
När det gäller de sista bilderna så verkar de till att börja med inte vara tagna på samma plats. Samma område kanske, men inte samma plats.
Industribilden får mig att tänka på Norrköping med Motala ström (?). Norrköping hade ju rätt betydande industri förr i tiden.
Den andra bilden får mig att tänka på sanatorium. I någon annan tråd här på AF så var det någon som påpekade att sanatorier vanligtvis byggdes på en höjd. Och för mig ser byggnaden lite sjukhusaktig ut, särskilt fönstren får mig att associera till institution snarare än privat bostad.
85
« skrivet: 2010-12-31, 19:27 »
Sådana här bildgåtor är intressant och spännande. Som På spåret, fast på riktigt.
Hotellet heter/hette förmodligen Brukshotellet, alternativt Stadshotellet. Det verkar i alla fall inte vara något långt ord som föregår benämningen hotellet.
Har provat Eniro med att söka på Brukshotellet, och bland de första som dök upp var Hallstahammar. Nästan så jag skulle vilja säga att hotellbyggnaderna stämmer överens rätt väl i stil och storlek, men vad som inte stämmer överens är grönytan framför. I Hallsta ligger en sjö framför, och dessutom på bekostnad av butiksbyggnaden vi ser till vänster om hotellet.
Jag slogs ganska omgående av att byggnaderna ser så nya ut, och förmodligen är det någon ort som velat manifestera sitt välstånd med moderna, pampiga byggnader.
86
« skrivet: 2010-12-16, 18:11 »
Har googlat lite... Tycker att den här länkade bilden har många likheter med målningen, kanske handlar det bara om en annan vinkel. http://pixdaus.com/single.php?id=42485
87
« skrivet: 2010-12-09, 14:02 »
Tack för ert engagemang!
Nu vet jag att man ska tala om vilka uppgifter man redan har så andra inte jobbar i onödan. Trodde att jag hade förklarat problemet, men jag kanske ändå var otydlig.
Tiden i Altuna har jag koll på, även om jag nu inte tagit reda på dödsdatum. Kan tillägga att han gifte sig 23/2 1901.
Men, min fråga kvarstår: Finns det något snabbare sätt att belägga att Johan Verner Johansson befann sig i Möklinta under cirka tre års tid än att ta sig till Uppsala landsarkiv?
Anledningen till min fråga är förstås att jag vill komma framåt i min släktforskning, men också att ett besök i Uppsala blir lite bökigare att få till eftersom jag till att börja med bor i Bohuslän.
88
« skrivet: 2010-12-08, 23:11 »
Johan Verner Johansson, född 17/8 1869, flyttade från Lånsta, Kila socken (U) till Nora socken (U/C) 24/10 1895. Åtminstone var det vad prästen noterade i Kila. Men i mina sökningar i Nora socken (Tärnsjö) har jag kammat noll, har inte kunnat hitta honom.
Däremot har jag hittat honom i Altuna som inflyttad från Möklinta 28/3 1898.
Mitt problem är att flyttlängderna över Möklinta den aktuella perioden inte verkar vara tillgängliga, i alla fall inte på Svar, Genline eller Arkiv Digital. Är det bara landsarkivet i Uppsala som kan hjälpa i det här fallet, alternativt att jag väntar på att de digitala källorna har scannat och lagt ut materialet?
89
« skrivet: 2010-12-02, 10:50 »
Ulf,
Postat söndagen 21 november 2010 - 16:48, det här inlägget hittade jag utan problem i nämnda församling. Hittade även ytterligare ett inlägg av senare datum med dig som författare.
Så det verkar fungera, eller vad är problemet?
90
« skrivet: 2010-12-02, 10:38 »
Det finns ju fler yrken än soldat, och i några använder man hammaren som verktyg. Har jag hört.
Det framgår inte var någonstans denne Olofsson Hammar levde, men när du säger att du undersökt relationen till en plats har du då också kollat att det inte är ett gårdsnamn som i Dalarna?
Mvh
Kenneth
som verkar ha Hammar från Dalarna bland anfäderna
91
« skrivet: 2010-11-28, 22:32 »
Ulf,
kan de osynliga inläggen och frågorna ha att göra med att webbläsaren du använder dig av visar den version som lagrats på hårddisken som cache istället för den verkliga och senaste versionen av sidan?
Det vill säga, om du rensar i webbläsarens historik (eller ändrar inställningarna för hur gamla sidor ska sparas) så laddar webbläsaren in den nya sidan istället för att läsa den gamla från din dators hårddisk.
92
« skrivet: 2010-09-17, 23:02 »
Tack för ditt utförliga svar, Bertil. Får väl kolla igen om Jan Anderssom står angiven som gruvejordsägare.
Hur som helst, ditt svar förklarar en del av en långdragen process som jag har hört att Sala stad var inblandad i, nämligen vem som hade rätten till en del skogsfastigheter. Sala stad vann, och blev också betydligt större till ytan på kuppen. Processen pågick ganska sent, kan ha varit på 1910/20-talet när gruvdriften upphört.
93
« skrivet: 2010-09-17, 12:36 »
Personen är Jan Andersson, troligen född 1790, och i hfl Kila AI:13 s 251 benämnd gruvejordsägare. Det handlar alltså om 1830-talet och Granmuren i Kila socken utanför Sala.
94
« skrivet: 2010-09-17, 12:25 »
Hej Eivin!
Vore alldeles strålande om du kunde plocka fram den information jag söker. Det handlar om Gustaf Nyberg, född 5/3 1837.
För övrigt sedermera soldat under namnet Blom.
Om du lyckas hitta Gustaf Nyberg, hur ska jag referera till källan? Vad är det officiella namnet på cd:n?
95
« skrivet: 2010-09-16, 13:20 »
Tack för ditt råd, Birgitta! Att försöka hitta familjen i hfl och sedan spåra henne bakåt är inte det roligaste i betydelsen snabbaste sättet att arbeta på, men förmodligen det enda tänkbara ur forskningssynpunkt.
96
« skrivet: 2010-09-15, 23:20 »
Själv så reagerade jag mest över att inledningen var någon slags snabbspolning över vad programmet skulle innehålla. Blev inte så spännande att se fortsättningen då. Men det var ett fint program.
Apropå visning på Web-TV; vi ska förmodligen skilja mellan upphovsmän av ett tv-program och programmets distributör. Mycket sannolikt är det den senare som begränsar spridningen.
97
« skrivet: 2010-09-15, 17:15 »
Kanske är svaret på min fråga redan givet i tidigare inlägg, men jag tar den enkla vägen istället för att tröska igenom tio års inlägg.
Födelseboken för perioden 1830-1841 verkar saknas. Kan man på något sätt komma runt problemet?
98
« skrivet: 2010-09-15, 10:43 »
Har i min forskning stött på en ana med titeln gruvejordsägare. Personen hör hemma i Kila socken utanför Sala.
Jag har försökt få klarhet i vad gruvjordsägare är för något, men har hittills gått bet. Dock har jag noterat att jag inte är ensam om ha titeln bland mina förfäder så jag antar att det finns en och annan här som kan ge en kunnig förklaring.
99
« skrivet: 2010-08-21, 22:16 »
Tror jag förstår. Ägor är alltså en benämning som kommit till efter de två jordskiftesreformer som genomförts i landet? Tidigare var ju husen samlade i en grupp och alla hade sina åkerlappar utspridda här och var.
100
« skrivet: 2010-08-20, 15:59 »
Här och var i böckerna förekommer beteckningen ägor för en plats där hemmet är beläget. Vad är ägorna? Tillhör de någon särskild gård, eller är det tvärtom så att hus på ägorna står på någon slags allmänning/kronans mark?
Vad kan vara viktigt att ta reda på om enskilda ägor sett ur en släktforskares perspektiv?
101
« skrivet: 2010-08-19, 23:59 »
Excel är nog ett bra tips, sedan finns ju även Open Office. Kan även tänka mig Photoshop eller Indesign, det senare programmet används för att göra layout till tidningar och andra publikationer.
Personligen använder jag mig av en tabell i html vars färger styrs av en formatmall.
Blev lite nyfiken på färgerna i antavlan, vad representerar de?
102
« skrivet: 2010-08-18, 23:24 »
Gislaved lär ha ju fått sitt namn efter någon vid namn Gisle. Gislaved ligger som bekant också i närheten av Nydala kloster, Kulltorp och Värnamo som nämns i Eivors inlägg från 17 augusti.
103
« skrivet: 2010-07-26, 21:29 »
Nej, jag känner inte igen mannen. Det var före min tid.
Men i övrigt så har du väl nästan svaret själv på när bilden kan ha varit tagen. Sensommar, tidig höst tror du. Han har ju blommor omkring sig som om han blivit mycket uppvaktad med anledning av en födelsedag, troligen jämna år.
Gissar vi att det handlar om en 60-årsdag så blir ju svaret att bilden är tagen 1906. Ett mer exakt år går väl antagligen att få fram om man vet när A Ericsson öppnade sin ateljé.
104
« skrivet: 2010-06-27, 23:59 »
Tänkte lägga in GPS-koordinater i mina blad om förfäderna. Det är ju rätt enkelt numera, bara högerklicka i Eniros karta och.... simsalabim.
Men koordinaterna för flera system anges, från det gamla hederliga koordinatsystemet som verkar utgå från Greenwich-meridianen till siffror som jag misstänker har tillkommit med GPS-apparaterna. Vilket system är bäst? Finns det något system som riskerar försvinna/fasas ut, eller något som inte är användbart för majoriteten?
105
« skrivet: 2010-06-12, 10:39 »
Försöker spåra en person som jag tror är min mormors far genom några år av husförhör. Träffar då på den kryptiska anteckningen Fol. 150/a 85 i kolumnen för utflyttning. Antar att 85 syftar på året 1885 då denna administrativa åtgärd gjordes. En liknande anteckning finns för en tre år äldre syster, men då står det istället 82.
Anteckningen har tillkommit efter att syskonen fyllt 15 år. De är båda oäkta barn till en piga, så jag antar också att omständigheterna i övrigt var ganska knapra och kan ha betydelse.
106
« skrivet: 2009-06-30, 09:25 »
Per.
Personen är Johan Englöf (mff), född 14/3 1847 i Dahlwik, Vika socken, W, enligt födelseboken C1:8a som också uppger föräldrarna som Anders Englöf och Margareta Jansdotter.
Hfl (sidan 180) anger dock Folkarebyn, Vika sn, som födelseplats.
Vad är rätt?
107
« skrivet: 2009-06-29, 11:24 »
Per,
och ni andra, tack för era svar. När det gäller det första exemplet kan det vara så att den angivna fadern också är det i biologisk mening, men att barnet har en annan moder. Har som hastigast sett uppgifter på det, men ska också försöka verifiera den för mig just nu okända källan. Den biologiska modern anges också där som svagsint, vilket ju mycket väl på mer än ett sätt kan vara orsak till att barnet i födelseboken får en annan moder.
Men jag kan just nu inte heller utesluta att den okända källan är obefintlig, eller att det handlar om en feltolkning av mig och den person som var mig behjälplig med att söka uppgifter.
Två lite olika uppgifter förekommer om platsen för födelsen, men då dopvittnena samtliga kommer från platsen för födelsen tycker jag det finns anledning att luta sig mot denna.
108
« skrivet: 2009-06-28, 13:22 »
För att fortsätta diskussionen om födelsebokens uppgifter: Söker i ett fall efter en person vars födelse är på annan plats än var föräldrarna bodde, och personen nämns också i andra källor än fb som fosterbarn. Orsaken kan ju vara som nämns ovan att personen föds under en resa. Får undersöka det.
Ett annat fall gäller en person vars födelse angivits till ett visst datum. När jag sedan kollar det datumet i fb så ser det ut att vara tomt. Ja, barnen i socknen verkar födas i regelbunden takt, men under den aktuella perioden föds plötsligt inget barn alls under 5-6 veckors tid.
Om ovanstående exempel inte har naturliga orsaker vore det intressant med tips på vad det kan bero på. En fråga som hänger över allt detta är ju om födelseboken var något som prästen höll renskriven redan från början, alltså från omständigheter som inte kunde se så vackra ut utifrån (och mer än antyda att församlingsborna inte levde efter Herrens bud och maning), och att prästen därför redan vid inskrivningen hade klarat ut hur eventuella felsteg skulle döljas.
Ställer frågan mycket på grund av att jag är nybörjare och nu gärna från början tar lärdom av erfarenheter från er andra.
109
« skrivet: 2007-07-11, 20:26 »
Hej!
Måste börja med att tacka för den information som jag har fått här. Den har fört min forskning vidare. Ska komplettera med lite uppgifter som jag har hittat.
Henrik Henriksson Kjärrgren föddes 19/6 1745 i Bärbo sn. Hans föräldrar var Henrik Andersson och Lisken Persdotter. Han gifte sig 15/12 1768 med Anna Christina Malmgren. Han står antecknad som fjärdingsman. Dom fick följande barn:
Anna Catharina f.16/8 1769 i St. Malm
Stina Lisa f.12/7 1771 i St. Malm (min anförvant)
Brita Maria f.29/3 1774 i St.Malm
Greta Sophia f.15/6 1776 i St. Malm
Ulrica f.15/11 1778 d.24/9 1779 i St.Mellösa
Ulrica f.17/12 1780 d.10/9 1781 i St Mellösa
Nils Gustaf f.26/5 1783 d.4/11 1790 i St Mellösa
Gustava f.13/9 1786 i St Mellösa.
Familjen flyttade till Bondevrak, St. Mellösa 1778. Där blir han soldat med namnet Bondeman efter några år byter han till ett annat soldattorp, Bittinge i samma socken. Får då soldatnamnet Bitting. Den 5/5 1789 dör hans hustru Anna Christina Malmgren (släkten Malmgren kan följas under rubriken Malmgren)
Flyttar 1791 till Tysslinge sn, tillsammans med sin yngsta dotter Gustava. I den hfl står att läsa hans hustru bor kvar hos sin far i St. Mellösa . Tyder på att han gifter om sig men har inte lyckas hitta uppgifter om detta. I hfl 1806-1810 stryks den anteckning och han blir då änkling. 1824 flyttar han till Julita och dör där den 4/11 1824.
Min anförvant, Stina Lisa Kjärrgren gifter sig 1797 i Julita sn. med Adolph Åkerblad. Dom flyttar 1799 till Björkvik sn. och omkring 1801 till Karlskoga. Där slutar alla spår efter dom, har inte lyckats hitta dom efter det. Deras dotter Maja Stina Åkerblad dyker upp som piga i Julita 1810 endast 13 år gammal.
Är det någon som stött på Stina Lisa Kjärrgren och Adolph Åkerblad i sin forskning?
Mvh
Kenneth
110
« skrivet: 2003-08-18, 14:57 »
Hej Katarina
Kan se att du verkar vara hemma på släkten Skog. Jag söker i min släkt på min mammas sida och har träffat på en Greta Skog f. 18080414 i Wåhla. Hon blev änka 1871 07 23.
Min första fråga. Var finns platsen Wåhla är det idag Östervåla?
111
« skrivet: 2003-05-26, 09:38 »
Hej, Kanske fel forum, men jag provar ändå... finns det någon som har några härliga sommmarbilder från Rörströmssjön, Vike, Kilvamma med omnejd? (skall användas på hemsida) Hör av er!!
/Kenneth
112
« skrivet: 2002-11-20, 18:19 »
Hej!
Christian och Eva, tack för hjälpen. Återkommer kanske senare med ytteligare frågor.
Mvh
Kenneth
113
« skrivet: 2002-10-19, 23:41 »
Hej!
Jag söker uppgifter om följande personer:
- Lars Tillberg född ca: 1750, skomakare i Bilstorp, Östra Vingåker.
- Soldat Magnus Lundman född ca: 1764, stupar vid Sävars 1809 och hans hustru Kerstin Jansdotter född ca: 1756.
Mvh
Kenneth Eriksson
114
« skrivet: 2002-10-19, 23:33 »
Hej!
Jag har i min forskning stött på soldaten Per Persson Vik. Han är soldat i Östra Vingåkers sn, men enligt en flyttningsattest ska han vara född i Björkvik 1769. Någon som har några uppgifter om honom? Han gifter sig 1790 med Ulrika Eleonora Tillberg och dör 1850 i Östra Vingåker.
115
« skrivet: 2002-10-19, 22:55 »
Hej!
Har stött på en soldat i min forskning, Magnus Isakssson Eld i Konga kompani, Smålands regemente som fick medalj för sitt arbete vid Göta kanal. Vet någon hur en sådan medalj såg ut? Var den personlig,så att deras namn fanns ingraverat?
Mvh
Kenneth Eriksson
116
« skrivet: 2002-10-15, 11:44 »
Hej!
Jag har fastnat lite i min forskning i Husby Rekarne. Den jag söker heter Erik Olsson ska vara född 1728, men jag hittar inte honom i födelseboken. Någon som hittat honom? Som information kan nämnas att han gifte sig 1765 med Anna Jacobsdotter f. 1747 och han dog 1778.
Mvh
Kenneth Eriksson
117
« skrivet: 2002-10-11, 16:55 »
I'm looking for my fathers uncle Hans Petter Eriksson born 1875-11-09 in Ådals-Liden, who went from Trondheim 1893 to Mora Minnesota. In a letter from 1894, which has been saved, he wrote that he had been to Dakota to work with wood. He was in that time back in Mora Minnesota but probably he should go to Wisconsin to get the same kind of job there.
In the beginning of World War 1 the contact was broken with Hans Petter and nobody knows what happended him.
Unfortenately we have not found Hans Petter anywhere so far. Are there some possibilities in Wisconsin?
All help is welcome.
Kenneth
118
« skrivet: 2002-10-09, 21:50 »
Hej!
Tänkte bara informera om att jag har stött på namnet Gunn även här i Sörmland. Det är min anfader Claes Jonas Gunn f. 16/11 1791 som fick detta soldatnamn efter Gunnviken i Östra Vingåkers sn. Även hans son Claes Albert bar detta efternamn.
Mvh
Kenneth
119
« skrivet: 2002-10-09, 21:41 »
Hej!
Har i min forskning stött på släktnamnet Bröms. Det är Erik Bröms, trädgårdsmästare i V. Vingåker och hans son Fredrik Claes Bröms f, 5/10 1717 i V. Vingåker. Någon som har någon ytterligare information om dessa?
Mvh
Kenneth
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
}
Cookie policy