ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Erik Kuoksu

Sidor: [1] 2
1
Samesläkter A-Ö / Marakatt
« skrivet: 2013-08-18, 20:15 »
Tyvärr är det nog i de flesta fall omöjligt att hitta uppgifter om de samiska namnen för personer som levde från 1800-talets mitt och bakåt. Ibland omnämns personer med namnformer på samiska eller meänkieli i domböcker, men det är mycket ovanligt. Ibland kan man ha sådan tur att man hittar olika personers samiska eller finska namn i olika uppteckningar eller böcker som bygger på uppteckningar. Att para ihop ett namn i en uppteckning med en person som förekommer i offentliga källor är inte alltid så enkelt.
 
På grund av en tradition som Samuli Paulaharju återger någonstans i Ödebygdsfolk kan man anta att Anders Andersson Marakatt eller Marainen (*1743 15/11) kallades Ruovus-Antti. Hans andrakusin Lars Larsson Marakatt (*1753 1/1) bör enligt samma tradition ha kallats Rouvus-Lassi.
 
När det gäller Karesuando så minns jag prästen i en husförhörslängd från första halvan av 1800-talet har skrivit ned åtminstone många av nybyggarnas namn på meänkieli, men jag är osäker om det även gäller samerna.
 
Ett nytt fynd sedan 2003 är faktiskt släktens förste kände medlem Lars Andersson Marakatts samiska namn. Han kallades enligt en uppgift i 1734 års dombok för Enontekis tingslag Pitkä-Lars. Det framgår av samma domboksnotis att han hade en svåger vid namn Jöns Anundsson.

2
Samesläkter A-Ö / Keisari
« skrivet: 2011-12-11, 13:10 »
Hej Peder!
 
Mycket intressant! Anders Mickelsson borde inte vara omöjlig att hitta i samtida längder. Alltid roligt med nyupptäckta förfäder.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

3
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2011
« skrivet: 2011-03-14, 20:36 »
Hej Sture, Peder och Constantinus!
 
Ja -- jag hade också hoppats på att det skulle vara större namnlikhet mellan Kurttilaiset i Ijo och Curtilierna i Armassaari. Som det nu faktiskt är får man konstatera att de använde sig av helt olika namn, något som ju inte direkt stärker tanken att de skulle vara nära släkt.  
 
Av Isaacus Curtilii barn är ju Anund uppenbarligen uppkallad efter morfadern, Brita antagligen efter modern, Klemet efter farfadern (vem han nu var) och Isak efter fadern. Återstår då Margareta. Var kom det ifrån? Kanske var det namnet på barnens mormor eller farmor. Det är som du säger, Sture: man saknar Erik och Josef bland barnen. Kan det ha varit så att Isak och Brita valde att ge barnen namn som var vanliga i Tulkki-släkten? Vi känner ju inte till om Brita eller hennes far Anund Olofsson Tulkki hade några syskon eller vad de hette. Jag känner inte heller till Anund Olofsson Tulkkis hustrus namn.
 
På SSHY (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm) finns en hel del av Ijos kyrkoböcker från 1600-talet inskannade, däribland visitationsprotokoll från 1649 och framåt, övriga handlingar från 1558 och framåt, räkenskaper från 1661 och framåt... Det hade varit fantastiskt om Isaacus Clementis Curtilius skulle omnämnas i någon av dessa handlingar, men det skulle vara ett rätt styvt jobb att gå igenom allt för att söka ett namn som inte nödvändigtvis finns där.
 
Vad gäller uppgiften att Isaacus var Ostrobotniensis så visar det ju att han faktiskt var österbottning, vilket det ju länge har hävdats.  
 
Uppgiften att en yngre Isak Curtilius var från Uleåborg är särskilt intressant. 1657 12/10 begravdes ett barn till en Erick Kurtila i Uleåborg. Nästa steg i letandet bör alltså vara att gå igenom längderna för Uleåborg och söka efter möjliga släktingar till den äldre och den yngre Isak.
 
MVH
 
Erik

4
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2011
« skrivet: 2011-03-13, 16:46 »
Den 19 december 2006 framlade jag här på anbytarforum hypotesen att kapellanen Isaacus Clementis Curtilius i Hietaniemi (ca 1620-1670) kunde ha varit från Södra Ijo, Ijo socken och ha varit bror till Josef Klemetsson Kurttila i Södra Ijo.
 
Då kullkastades (rätteligen) min hypotes. Idag finns det mycket mer källmaterial på Internet, och jag har kommit fram till att jag trots allt kanske inte var helt fel ute. Jag finner det nu än mer troligt att Isaacus Curtilius faktiskt var från Södre Ijo och var bror till Josef Klemetsson Kurttila -- någon annan Kurttilasläkt där namnet Klemet fanns på 1600-talet har jag inte hittat i Österbotten.
 
Jag framkastar alltså återigen hypotesen att Isaacus Clementis Curtilius tillhörde denna släkt:
 
Tabell 1
Erik Eriksson. Bonde i Södra Ijo, Ijo socken åtminstone 1627-36. Jag har hittat honom i roterings- och utskrivningslängden 1627-35 (SE/KrA/0025/0/210 på SVAR) och i Boskapslängden för 1636 (SE/RA/5119/9/15 på SVAR). 1636 hade han 1 häst, 2 stutar, 6 kor, 1 kviga, 1 kalv, 4 gamla får och 2 unga får, samt 2 tunnors utsäde.
Barn:
1. Klemet * ca 1599 - tabell 2
 
Tabell 2
Klemet Eriksson (från tabell 1). * omkring 1599 enligt roterings- och utskrivningslängden för 1639-40 (SE/KrA/0025/0/180a på SVAR). Bonde i Södra Ijo, Ijo socken. Han skattade för ett helt mantal. Att han var son till Erik Eriksson framgår av roterings- och utskrivningslängden 1627-35.
Barn:
1. Josef Kurttila * ca 1619 - tabell 3
2. Henrik Kurttila - tabell 7
3. ??? Isaacus Curtilius * ca 1620 - tabell 8
 
Tabell 3
Josef Klemetsson Kurtti eller Kurttila (från tabell 2). * omkring 1619 enligt roterings- och utskrivningslängden för 1639-40, + 1684, begravd 1684 21/12. Han sägs i roterings- och utskrivningslängden för 1639-40 uttryckligen vara son till Klemet Eriksson. Bonde i Södra Ijo, Ijo socken. Han tas upp i följande mantalslängder för Österbotten: 1655, 1657-59, 1665, 1667, 1671, 1674.
Gift med Karin Markusdotter, * 1615, + 1688, begravd 26/8.
Barn:
1. Son
2. Karin *1651, +1696, begravd 25/4. G. 1683 22/2 m. soldaten Anders Matsson i Södra Ijo (+ före 1696). De hade sonen Gabriel Andersson, vilken bodde hos sin morbror Henrik 1700-13.
3. Henrik *1664 - familj 3
4. Brita (mantalslängd 1674).
 
Tabell 4
Henrik Josefsson Kurtti eller Kurttila (från tabell 3). *1664, +1717, begravd på kyrkogården 1717 26/5. Bonde i Södra Ijo, Ijo sn.
Gift 1:o med Anna Nilsdotter, +1682, begravd 1682 24/12.
1. Karin *1682 28/10, +1682, begravd 1682 26/10
Gift 2:o med Brita Mickelsdotter, +1716.
Barn:
2. Maria *1690 28/2. Soldathustru.
3. Henrik *1692 13/1 - tabell 5
4. Karin *1695 10/8, +1696, begravd 1696 3/5
5. Mickel *1698 13/9
Gift 3:o med Karin
 
Tabell 5
Henrik Hindersson Kurttila (från tabell 4), *1692 13/1, +1746, begravd under kyrkan 1746 9/2. Bonde i Södra Ijo
Gift med Lisa Andersdotter, +1750
Sytningsson:
1. Anders Räsä eller Kurttila *1711 - tabell 6  
 
Tabell 6
Anders Räsä eller Kurttila (från tabell 5). *1711, +1786 29/x. Bonde och nämndeman i Söder Ijo.
Gift 1738 30/11 med Maria Johansdotter Kauppila
Barn:
1. Henrik *1739 19/8
2. Lisa *1740 4/11
3. Margareta *1742 4/12
4. Karin *1744 14/5
5. Anders *1746 20/3, +1754 3/11
 
Tabell 7
Henrik Klemetsson Kurttila (från tabell 2). Död på 1710-talet. Han omnämns som bror till Josef Klemetsson Kurttila i 1674 års mantalslängd. Bonde i Södra Ijo.
Gift med Helga Josefsdotter (mantalslängd 1674).
 
Tabell 8
Isacus Clementis Curtilius (möjligen från tabell 2) * omkring 1620, +1670. Kapellan i Hietaniemi.
Gift med Brita Anundsdotter Tulkki, +1685, dotter till Anund Olofsson Tulkki, husbonde på Tulkkila gård i Armassaari. Hon var änka efter kapellanen Samuel Simonis Myliander (+1645)
Barn:
1. Anund *1650
2. Brita, +1742
3. Margareta
4. Klemet *1654, +1733 28/4
5. Isak *1658, +1742 2/12
 
Tabell A
Tomas Kurttila, +1716, innebränd av ryssarna, begravd på kyrkokråden. Bosatt i Södra Ijo.
Gif med N.N. +1716, innebränd av ryssarna. Han bodde hos Henrik Klemetsson Kurttila, och tillhörde säkerligen samma släkt.
Barn:
1. Henrik - tabell B
2. Margeta. G. 1695 14/9 m. Jakob Bengtsson Räsä i Södra Ijo.
 
Tabell B
Henrik Tomasson Kurttila (från tabell A). Kyrkoväktare i Södra Ijo.
Gift 1:o 1692 1/11 med Margareta Hindersdotter Tapio från Södra Ijo.
Barn:
1. Beata *1696 22/2, +1697, begravd 1697 24/5
Gift 2:o 1721 16/4 med Valborg Eriksdotter (Simonsdotter?) Puuperä från Södra Ijo
 
Några bevis för eller emot att Isaacus tillhörde denna släkt (vars agnatiska gren verkar ha dött ut 1746 med Henrik Hindersson Kurttila) finns inte i nuläget, och kommer kanske aldrig att finnas.
 
Kommentarer?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

5
Soop / Soop
« skrivet: 2010-05-30, 10:05 »
Jag är förresten fortfarande intresserad av att få se en bild på skulpturerna av Hans Åkesson (Soop) och  Elin Eriksdotter Kagg på Ytterselö kyrkogård.
 
Är det någon som kan hjälpa mig med detta?
 
MVH
Erik Kuoksu

6
Soop / Soop
« skrivet: 2010-05-30, 09:58 »
Angående Soop och Väse:
 
I Väse kyrka finns praktfulla begravningsvapen och vapenantavlor i senbarock för Arvid Eriksson Soops far Erik Åkesson Soop. Jag vistas själv i dessa trakter då och då, och fotograferade dessa vapen för några år sedan, men tyvärr försvann bilderna i ett datorhaveri.
 
I Louise Thams lilla skrift (1982): Väse kyrka -- Vägledning finns på s. 17 en bild av en oblatask från 1683 med gravyr företsällande Arvid Soops och Anna Elisabet von Aschebergs vapen på ovala kartuscher under en fantasifull krona och omgivna av en krans av palmkvistar. Ovanför detta vapenarrangemang står makarnas initialer: .A.S:A.E.V.A.B.
 
MVH
Erik Kuoksu

7
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2011
« skrivet: 2010-05-02, 17:07 »
Hej John!
 
Det stämmer att Lars Hansson Pekkari-Tuoma inte var son till Hans Hansson Pekkari (*1694, +1783 13/7) och hans andra hustru Malin Ersdotter (*1727). Han var i själva verket sonson till denne Hans Hansson Pekkari (*1694, +1783 13/7) och hans första hustru Kerstin Tomasdotter (Taavola från Narken). Hans och Kerstins son Hans Hansson Pekkari (*1723 28/4, +1771 15/7) och dennes hustru Ella Abrahamsdotter Kyöstäjä (*1727) var Lars Hansson Pekkari-Tuomas föräldrar.
 
Ella Abrahamsdotter Kyöstäjä gifte som änka om sig med Erik Larsson Perttu-Pekkari-Vinsa (kusin till hennes förste make -- Eriks far Lars Hansson Pekkari-Perttu var bror till den Hans Hansson Pekkari som flyttade till Lahnasuando). Denna familj återfinns på s. 44 i husförhörslängden för Pajala socken 1772-1802. Där framgår tydligt att det är Hans Hansson Pekkaris och Ella Abrahamsdotter Kyöstäjäs son Lars (*1765) som blir husbonde på Tuoma gård (s. 47).  
 
Jag har hittat 13 barn till Hans Hansson Pekkari (*1694, +1783 13/7) i hans båda äktenskap. Han hade två söner med namnet Hans och två med namnet Johan, en i vardera äktenskapet.
 
I övrigt hänvisar jag till min bok: (2008) Birkarlssläkter i Övre Tornedalen 1539-1800, där en vad gäller vissa släktrelationer åtskilligt reviderad genealogi för släkten Pekkari återfinns på s. 164-175.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

8
Allmänt / Gifte sig samer med svenskar under 1700-1800 talet?
« skrivet: 2010-01-14, 09:53 »
I Tornedalen och Torne lappmark har svenskarna naturligtvis alltid varit ytterst få, och giftermål mellan svenskar och samer har därför varit ovanliga (även om jag kan dra mig ett eller två giftermål till minnes).  
 
Däremot har det varit ganska vanligt att tornedalsfinnar och samer gifte sig med varandra från 1600-talet och fram till nu, delvis antagligen eftersom man inte hade samma nedlåtande syn på samerna i Torne lappmark som i de svensktalande lappmarkerna, och delvis eftersom man rent ekonomiskt kunde vinna mycket på att ha en fot i varje läger.  
 
I synnerhet i Karesuando och Enontekiö var giftermål mellan (fjäll-)samer och tornedalsfinnar mycket vanliga, men de förekom även i Jukkasjärvi. När Jukkasjärvi åter fick skogssamer på 1800-talet blev giftermålen mellan dessa och de oftast bofasta tornedalsfinnarna vanliga även där.

9
Hej!
 
Tack för informationen.
 
Purra: Det stämmer, hennes far måste ha varit Mickel Andersson Purra. Jag har blandat ihop honom med hans son.
 
Vad gäller Lars Sänkeläs andra hustru så är jag lite osäker på hennes fadersnamn. Hon kallas Anundsdotter i vigselboken, men Johansdotter vid de flesta andra tillfällen. Det lutar alltså åt att Johansdotter är hennes rätta fadersnamn, men det bör undersökas grundligare i Hietaniemi.
 
MVH
Erik Kuoksu

10
Vet någon vad det blev av barnen i denna påfallande stora familj?
 
Tabell 1
Lars Larsson Sänkelä. *1729 10/1 i Mattila, +1797 18/4 i Mattila. Husbonde på halva Sänkelä gård i Mattila, sedan backstugusittare i Mattila.
Gift 1:o med Malin Mickelsdotter Purra, *1726 12/5, +1770 16/12, dotter till Mickel Mickelsson Purra och Margareta Josefsdotter i Nikkala.
Barn:
1.   Brita *1748 6/6, +1774
2.   Margareta *1750 7/2. Utflyttad 1770.
3.   Karin *1751 3/1
4.   Helena *1752 15/4, +
5.   Johan *1753 15/4, +
6.   Magdalena *1754 20/4, +
7.   Elisabet *1756 9/2, +
8.   Lars *1756 26/12. Utflyttad 1780.
9.   Nils *1758 20/9
10.   Eva *1760 - tabell 2
11.   Mats *1761 9/4. Utflyttad 1799.
12.   Johan *1762 23/5. Utflyttad 1779.
13.   Susanna *1764 20/4
14.   Olof *1765 3/5
15.   Henrik *1766 6/12, +
16.   Enok *1768 28/7. Soldat.
Gift 2:1775 o med Margareta Johansdotter, *1753, från Koivukylä.
Barn:
17.   Abel *1777 4/3
18.   Brita *1778 13/8
19.   Maria *1781 14/11, +
20.   Magdalena *1783 31/3, +1794
 
Tabell 2
Eva Larsdotter Sänkelä (från tabell 1). *1760. Inhyst i Mattila.
Barn utom äktenskapet:
1.   Petter *1789, +1790
2.   Jakob *1794
 
(Jag hittar inte Evas barn i Nedertorneås födelseböcker)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

11
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2009-11-07, 09:48 »
Ja, det stämmer. Helena Kristina var dotter till Brita Nilsdotter Servio (dotter till Nils Baltzarsson Servio och Margareta Johansdotter Spett). Hennes far Olof Olsson (*1755, +1820), var inhyst i Vassara. Jag vet inte varifrån han kom, men han kan möjligen vara den Olof, född 1753, som var son till Olof Hindersson Koivuniemi och Maria Filipsdotter Lautakoski i Tärendö. Det är bara en hypotes -- jag har inte undersökt saken noggrannare.
 
MVH
 
Erik

12
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2009-11-06, 20:12 »
Hej Michael!
 
Tack för informationen. Undrar just varför Brita Helena kalldes Gustavsdotter senare i livet. Kanske var det efter en styvfar?
 
MVH
 
Erik

13
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-11-05, 10:55 »
Hej!
 
Ja, nybyggarna i Lappmarken togs ju upp i samma längder som samerna fram till 1600-talets sista år -- även personer som bevisligen var nybyggare som Henrik Mickelsson Kyrö i Vittangi, Lars Olofsson Lodwijk i Kuoksu, och Mickel Grelsson Ullatti i Ullatti återfinns i dessa längder. Det troligaste är väl att Nils Ersson verkligen var en Kemiläinen -- alltså hade inkommit från Kemitrakten, men man bör inte helt utesluta möjligheten att han var same.
 
Henrik Nilsson Kemiläinen var aldrig nybyggare. Han begravdes 1742, och uppges då vara 80 år gammal (född ca. 1662). Jag hittar honom första gången omnämnd i skattelängden för Siggevaara år 1699, och han förekommer sista gången i 1742 års skattelängd. Han var nämndeman 1725-38.
 
Intressant nog kallas Henrik fjällfinne vid något tillfälle. Tyvärr har jag inte antecknats exakt när (det var inte när han omnämns i domboken 1725, 1728 eller 1732). Det är ju den gängse norska benämningen på en fjällsame, men såvitt jag vet är han den ende person som kallas fjällfinne i Jukkasjärvi vid den här tiden. Det kan tyda på att han var en finne som blivit same.
 
Henrik var f.ö. en mycket rik man. I domboken 1728 räknas de föremål upp, som någon (han misstänkte Anders Persson Neivak) hade stulit från honom våren 1727:  
 
Ett förgyllt silverbälte värt 210 daler.
12 silverskedar på 36 lod á 4 daler.
16 Rdr. specie.
16 silverbägare på 12 lod á 5 daler.
5 par silvermaljor, som kostade 36 daler.
2 silverringar, den ena förgylld, värda 10 daler.
5 silvermaljor på 5 1/2 lod á 5 daler.
En hornsked värd 1 daler och 16 öre
En benskaftad kniv värd 16 öre
En benslända värd 16 öre.
 
Tillsammans var detta värt 708 Daler och 16 öre kopparmynt.
 
Detta är en enorm silverskatt! Som jämförelse kan man tillägga att nybyggaren Henrik Hindersson Hettas sammanlagda egendom, inklusive nybygget, var 224 Daler kopparmynt år 1709.
 
MVH
 
Erik

14
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2009-11-05, 10:26 »
Hej!
 
Brita Helena Helenasdotter, senare kallad Gustavsdotter, föddes utom äktenskapet i Vassara (Gällivare kyrkoby) 1806 1/8. Hennes mor var Helena Kristina Olofsdotter, *1778 25/8, dotter till Olof Olofsson och Brita Nilsdotter Servio. Helena Kristina Olofsdotter flyttade från Gällivare 1807, och Brita Helena Helenasdotter flyttade från Gällivare 1810.
 
Brita Helena återkom senare till Gällivare, och gifte sig 1830 med Per Olsson Poijo i Vassara.
 
Brita Helenas far uppges i födelseboken vara (om jag har läst rätt) Anders Eriksson Mulka i Jokkmokk. Känner någon till något om honom?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

15
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-11-04, 15:31 »
Vad gäller Regina Larsdotter Dagar, så tillhörde hon säkerligen någon av de ganska lite kända samiska släkterna Dagar. Dagar var ett relativt ovanligt samiskt mansnamn, och därför har säkerligen ett flertal släkter, som härstammade från en Dagar senare antagit det som släktnamn.  
 
Den enda Dagarsläkt jag har lyckats pussla ihop med rimlig säkerhet fanns i Kaalasvuoma, och härstammade från Dagar Kauppisson, i Siggevaara 1642-48 och död före 1681. Någon Lars har jag inte kunnat hitta i släkt, vilket förstås inte betyder att någon sådan inte fanns.
 
Ju mer våra kunskaper fördjupas om de tidiga Jukkasjärvinybyggarnas giftermål, desto tydligare blir det, att de i stor utsträckning gifte in sig i samiska släkter. Det måste ha varit en stor fördel att ha en fot i varje läger, i synnerhet om man inte själv innehade ärvda fiskerättigheter i trakten.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

16
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-11-04, 15:20 »
Hej!
 
Brukskarlen Hans Olsson Svappavaara eller Kemi i Svappavaara var med största sannolikhet son till Olof Nilsson Kemiläinen i Lainio. Enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1756 tvistade drängen Hans Olsson i Kurravaara med sin bror Olof Olsson (Kemiläinen) och svåger Mårten Hindersson (Kyrö) i Lainio (vilka brukade varsin halva av nuvarande Ylipää gård i Lainio) angående sin rätt till 1/3 av gården. Gården var för liten för att delas i tre delar, så Olof och Mårten fick ersätta honom med 30 respektive 60 Daler kopparmynt. Dessutom fick Hans rätt att disponera en bod på gården för sin lösa egendom. Hans Olsson bodde i Kurravaara ännu när Jukkasjärvis första husförhörslängd upprättades 1765.
 
Det var tydligen omtvistat om Hans var brukskarl eller inte: I en ovanligt intressant domboksnotis från år 1780 kallas han lösdrivare och lanthandlare i Svappavaara. Detta år anklagade bruksdirektören Anders Hellandt honom för att ha gjort intrång på Hellandts privilegium att tillverka och handla med renhornslim i Torne och Kemi lappmarker. Hellandt menade att Hans, som vistades vid bruket utan att ha någon anställning där, köpte upp alla traktens renhorn och högg ned brukets skogar för att ha som bränsle när han kokade limmet.
   
Hans  var inte närvarande, men tingstolken Gustav Bucht, som hade fullmakt att agera som ombud för Hans under rättegången, menade att Hans uppehöll sig vid bruket eftersom han var brukskarl, och kokade lim på sina egnas, sin hustrus och sina grannars renars horn, och att han inte kände till att någon hade privilegium på limkokning och limhandel.
 
Tinget fann att frågan huruvida Hans var brukskarl eller ej inte var en fråga för dem att bedöma, och vidare att Hellandt visserligen hade fått kungligt privilegium att anlägga ett limkokeri på lämpligt ställe i Lappmarken, men att han ingalunda hade monopol på limkokning och limhandel, och att Hans Olofsson Kemiläinen därför i fortsättningen hade rätt att koka och sälja lim efter eget huvud
 
Släkterna Kemi i Svappavaara och släkten Johansson i Sevujärvi är de enda kvarlevande grenarna av släkten Kemiläinen i Sverige. En gren i Gällivare dog ut på 1800-talet, en annan gren levde i Norge ännu vid förra sekelskiftet.
 
Jag har inte hittat något som tyder på att släkten Kemiläinen i Lainio har något samband med de Kemiläiset som under 1600-talet omnämns i spridda byar i Tornedalen. Olof Nilsson Kemiläinen och Henrik Nilsson Kemiläinen (stamfar för en samisk gren) verkar ha varit söner till Nils Ersson, nämnd i Siggevaara 1684-92, i Lainio 1693-1704. Det är inte lätt att avgöra om Nils Ersson var nybyggare eller same, särskilt inte under Siggevaratiden.  Namnet Kemiläinen kan ju lika gärna syfta på någon som kom från Kemi lappmark, som på någon som var från Kemibygden.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

17
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-03, 13:14 »
Jag hittade följande tidiga längder för Salo på SVAR:s hemsida:
 
Ur kvarntullslängd för Salo socken 1632  
(SVAR, Boskaps- m.fl. längder, Finland, SE/RA/5119/11/1, s. 268 f.):
 
Alboaby
 
Mårthen Larsson hafuer [….] och ueder Quarn der på mala [efter:ne?] bygdelagh
 
Mårthen Larsson
Olof Olsson
Eschell Olsson
Kerstin Enckia
Erich Larsson
Påuall Olsson
[….] Enckia
Olof P[…]sson
Mårthen Persson
Clemet Larsson
Erich Nilsson
- - -
Ur Boskapslängd för Salo socken 1636
(SVAR, Boskaps- m fl längder, Norrland, SE/RA/5119/9/15, s. 468):
 
Alboa
Jacob Olss
Eskel Olss
Matz Matzss
Erik Olsson
Erik Larsso
Påuel Olss
[…] Perss
Nils Tomass
Clem Larss
Hend Salo
 
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1655:
 
Alboa by
Jacob Oloffsson
Erich Mårthenss
Påul Oloffson
Matz Mårthenson
Matz Erichson
Margeta Knecht H:u
Clemet Larsson
Nilss Thomason
Jöran Pålsson
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1657:
 
Alboaby
Jacob Oloff son
Erich Mårthen son
Pål Oloffsson
Matz Mårthen son
Matz Erich son
Margeta Knecht H:u
Clemet Larson
Nilss Thoma son
Jöran Pålson
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1658:
 
Alboaby
Jacob Oloffson
Erich Mårthenson
Pål Oloffson
Jöran Pålsson
Matz Mårthensson
Margreta Knecht H:u
Clemet Larson
Samuel Simonson
- - -
Ur mantalslängd för Salo socken 1659:
 
Alboaby
Jacob Oloff son
Erich Mårthenson
Pål Oloffson
Matz Mårthen son
Matz Erichson
Margeta Knecht H:u
Clemet Larsson
Samuel Simonss
Jöran Pålsson
 
Ur mantalslängd för Salo socken 1660:
 
Alboaby
Jacob Oluffson
Erich Mårth son
Matz Mårthen son
Matz Erichson
Pål Taskinen
Jöran Taskinen
Margeta Knecht H:u
Larss Clemetson
Samuel Simonss
Dorita [Håtilajnen?]
 
Hypotetisk sammanställning:
 
Mårten Larsson 1632 // Erik Mårtensson 1648-60- och Mats Mårtensson 1655-60-
Olof Olsson 1632 // Jakob Olsson 1636-60-
Eskil Olsson 1632-36
Kerstin Änka 1632
Erik Larsson 1632-36  
Pål (Påvel) Olsson Taskinen  1632-60- // Jöran Pålsson Taskinen 1655-60-
[…] änka 1632
Olof P[..]son 1632 // ? Erik Olsson 1636
Mårten Persson 1632 // Nils Tomasson 1636-57 // Samuel Simonsson 1658-60-
Klemet Larsson 1632-59 // Lars Klemetsson 1660-
Erik Nilsson 1632  
Mats Matsson 1636
[…] Persson 1636
Henrik Salo 1636
Margareta, knekthustru 1655-60-
Mats Eriksson 1655-57, 1659-60-
Dordie Hotilainen 1660-
 
Alltså: Det är troligt att Erik Mårtensson (Mämmis) far var Mårten Larsson (levde ännu 1632, och ägde då en väderkvarn!), samt att Mats Mårtensson (inte Nils, som jag skrev i hastigheten i min sammanställning i förrgår) var hans bror, eller möjligen son till Mårten Persson, som dock verkar ha efterträtts på sin gård av Nils Tomasson). Kanske är Klemet Larsson den Klemetti Laurinpoika Memoi - Memme, som omnämndes den 18 oktober. Han efterträddes av Lars Klemetsson (säkerligen en son) år 1660.
 
Om vi skulle göra det mesta möjliga av denna information (d.v.s. läsa in så mycket som möjligt i den), skulle man kunna göra följande uppställning, återigen, mycket hypotetiskt:
 


 
 
Det skulle kunna vara så, men det behöver inte alls vara det... Erik, Lars och Mats är namn som förekommer flera gånger i dessa familjer, men tyvärr är mycket vanliga namn.
 
hälsningar
 
Erik

18
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-03, 11:06 »
Hej Jarmo!
 
Det låter lovande. Det här med DNA öppnar för helt nya möjligheter inom släktforskningen, men också nya problem -- fast det är en helt annan fråga...
 
Om vi nu antar att trianguleringen visar att de tre Mämmi-ättlingarnas släktgrenar skilde sig åt på 1500-talet, så har vi kommit en bra bit på väg, för då är det åtminstone teoretiskt möjligt att knyta ihop dem med hjälp av bevarat källmaterial.
 
Vad gäller Alpua, så är det ett intressant faktum att det fanns två mårtenssöner i byn år 1655 -- Erik och Nils. En arbetshypotes kan vara att de är bröder, eftersom namnet Mårten inte var särskilt vanligt. Skulle man hitta en längd över Alpua från tiden innan 1648, och man hittar en (och bara en) Mårten där, är det sannolikt att denne Mårten är far till Erik och Nils, och alltså en förfader till Mämmisläkten i Alpua. Finns det fler än en Mårten i Alpua innan 1648 blir det mer komplicerat.
 
Om Mårten visar sig ha Larsson som patronymikon, och trianguleringen kommer fram till att Mämmisläkterna delade sig på 1500-talet, skulle Mårten och Mats Larsson Mämmi eller Pynnöy mycket väl kunna vara bröder. Det kommer nog inte att gå att bevisa det helt och fullt, om man inte skulle ha sån tur att man hittar Mats Larsson Mämmi i någon längd i Alpua eller närområdet innan han flyttade upp till Kemi älvdal under 1600-talets första år.
 
Med vänliga hälsningar
 
Erik

19
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2009-11-01, 14:37 »
Hej Jarmo!
 
Vad jag menade med Jag antar att Erik är Erik Mårtensson Mämmi. Kanske Mats är en bror till honom? var, att Mats Mårtensson i Alpua kanske kan vara en bror till Erik Mårtensson (Mämmi).
 
Man skulle kunna ställa upp följande hypotetiska schema över ett släktskap mellan mämmisläkterna (baserat på det du skriver):
 

 
Det är inte någon vacker illustration, men jag tror att den klargör två möjliga släktskap. Erkki Martinpoika Mämmi verkar åldersmässigt närmast tillhöra samma generation som Mats Larsson Mämmi eller Pynnöys söner, snarare än hans sonsöners generation, varför det spontant känns som att det finns en generation för mycket på Alupa-sidan av uppställning 1.  
 
Jag känner att problemet med båda dessa uppställningar egentligen är att de är rent hypotetiska. Vi vet att det finns ett släktskap, men vi vet inte när släkterna delades. Vad är det som säger att det skedde så sent som på 1500-talet? Varför inte till exempel redan på 1300-talet, eller 1400-talet -- århundraden som för evigt är försänkta i källtorka. Man kan notera att det inte finns någon samstämmighet överhuvudtaget mellan de respektive släkternas medlemmars personnamn. Detta behöver inte utesluta ett nära släktskap, men det talar inte direkt för det. Skulle man hitta en Lars, en Mats, eller en Tomas Mämmi i Alpua, skulle ett nära släktskap genast bli troligare.
 
Vad gäller släktens koppling till en person från Finland som nämns i en 1300-talskälla, ställer jag mig ärligt talat tveksam. Rent generellt är det nästan omöjligt att komma längre tillbaka än till 1500-talets början i Sverige och Finland. Hittar man samtida källor, som med någon säkerhet kan leda en släkt tillbaka bara till 1400-talets sista år, är detta en sensation i sig.
 
Jag känner att det just nu finns för många frågetecken Alpuasläktens tidiga genealogi, för att man kunna säga något om släktskapen mellan Tornedals- och Vihantisläkterna Mämmi. Om de äldsta bevarade längderna från Salo är från 1648, ligger nog detta samband tyvärr inom det ovetbaras fält... Men jag tror ändå inte att det är ovetbart: Det bör finnas äldre längder  av andra typer bevarade, till exempel uppbörds-, tionde-, och boskapslängder. Kanske längder över Älvsborgs lösen 1571 och 1613. Först när man har lyckats belägga medlemmar av Alpuasläkten Mämmi i samtida källor på 1500-talet, och tidigt 1600-tal, kan man kanske hitta det exakta släktskapet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

20
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-27, 10:10 »
Jag tog en snabb titt på mantalslängden för Salo socken 1655 (Vihanti bröts tydligen ut ur Salo under andra halvan av 1600-talet).
 
I Alboa by fanns detta år bland andra Erik Mårtensson (husbonde, son, dotter) och Mats Mårtensson (husbonde, hustru, soldathustru). Jag antar att Erik är Erik Mårtensson Mämmi. Kanske Mats är en bror till honom?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

21
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-27, 09:57 »
Hej Jarmo!
 
Det är fantastiskt när nya tekniker kan leda till att lösa gamla frågor, eller i alla fall till strykande av vissa alternativ. Det är säkert så, att Mats Larsson Mämmi eller Pynnöy och Mämmi-Mämmeläsläkten i Vihanti har ett gemensamt ursprung.  
 
Teorin om att tornedalssläkten Mämmi härstammar från en släkt Byonyi, som fanns på Kolahalvön på 1500-talet, meddelades till mig av en amerikansk ättling till en av Mämmi-släktens Muoniogrenar för ungefär 10 år sedan -- jag har inte hans namn i huvudet just nu. Den grundade sig främst på likheten mellan namnet Pynnöy, som användes av Mats Larsson Mämmi vid sidan om namnet Mämmi, och namnet Byonyi. Det var aldrig mer än ett intressant hugskott.
 
Om jag har förstått saken rätt, är de första medlemmarna av släkten i Alpua, Vihanti, som just nu är belagda i källorna Martti (Mårten) + före 1648, och hans son Erkki Martinpoika Mämmi (Erik Mårtensson Mämmi) (+ 1672/75)?
 
Det borde inte vara alldeles omöjligt att följa dessa personer längre tillbaka i tiden i skattelängderna.
 
Mats Larsson Mämmi eller Pynnöy verkade under tidsperioden 1606-1634, men när var han född? Hans söner var verksamma från 1620-talet till 1670-talet, varför de bör ha varit födda kring sekelskiftet 1600. Detta bör betyda att Mats Larsson var född under 1500-talets andra hälft, allra senast på 1580-talet.
 
Kan man hitta någon Lars, som är förfader till Mämmi/Mämmelasläkten i Vihanti, under 1500-talets andra hälft, är sannolikheten enligt min åsikt stor, att man också har hittat Mats Larsson Mämmi eller Pynnöys far.
 
Med vänliga hälsningar
 
Erik Kuoksu

22
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 24 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-26, 19:12 »
Till Leif Engman:
 
Jag hittar följande personer omnämnda i Sista brevet från Liikavaara-Frans:
 
Gubben Fager (vers 3). En bageriarbetare Peter Daniel Fager, *1848 i Hemmessjö, Kronobergs län, fanns i Gällivare år 1900. Han är nog för gammal för att vara gubben Fager, men han hade år 1900 fyra söner, födda 1891-1899.
 
Skojar-Erkki (vers 3)
 
Airas Ekholm (vers 3). År 1900 fanns en ingenjör Gustaf Hjalmar Ekholm (*1869 i Knivsta, Uppsala län) med familj i Gällivare. En son Bengt Gustaf var född 1899.
 
Törmän Heikki (vers 3). Någon Henrik från en gård Törmä, eller kanske en Henrik med släktnamnet Törmä. Någon lämplig Henrik verkar inte finnas i Kaunisvaarasläkten Törmä, som är den största med namnet. En släkt Jakobsson Törmä fanns i Gällivare på 1900-talet, men ingen av den släkten som dog mellan 1947 och 2006 hette Henrik.
 
Erkin Ville (vers 3). Kanske någon Vilhelm Eriksson? Det fanns flera med det namnet i Gällivare under första halvan av 1900-talet. Det kan också vara någon Vilhelm från en gård ned namnet Erkki.
 
Rasputin (vers 3)
 
Målar-Aarto (vers 4)
 
Hjalmar Åström (vers 5). En Hjalmar Ferdinand Åström föddes 1892 17/1 i Gällivare kyrkoby (+1962 15/10 i Gällivare). Han var son till hemmansägaren Johan Anton Åström och Sigrid Nilsdotter.
 
Välivaara (vers 5). Karl Johansson Välivaara från Saittajärvi (*1862 18/10) var gruvarbetare i Gällivare vid förra sekelskiftet. Välivaara syftar säkerligen på honom eller på någon av hans sju söner.

Oskar Arnberg
(vers 5)
 
Isak Björn (vers 5).
 
Langar-Ånge (vers 5) - han var från Jörn, enligt Frans Liikavaara.
 
Hjalmar Vuopio (vers 6) skulle kunna vara Hjalmar Edvard Vuopio, född i Gällivare 1893 20/8 (+1962 2/3 i Gällivare). Hans far, Isak Vilhelm Vuopio, var från Pajala, medan modern Greta Kajsa Välikoski gissningsvis var från Karl Gustav.
 
Målar-Jonsson (vers 7). Kallades också Målar-Jonte. Se: http://www.nsd.se/arkiv/2006/08/09/Allm%E4nna/3499956/M%E5lar-Jontes-m%E5lningar -hittade-i-en-gammal-k%E5k.aspx
 
Johan Söderberg (vers 8). En Johan Fredrik Söderberg föddes 1900 20/2 i Gällivare (+1978 17/10 i Gällivare), som son till hemmansägaren Samuel Gustav Söderberg och Greta Johanna Fredriksdotter Pessa i Gällivare kyrkoby. Gissningsvis rör det sig om denna Johan Söderberg, eftersom hans hemman omnämns i visan, och detta ser ut att vara den ende Johan Söderberg med far som var hemmansägare.
 
Björkman och Apelkvist (vers 11). Viktor Björkman var en känd laestadianpredikant från Gällivare. Det fanns flera med namnet Apelkvist i Gällivare år 1900. I detta sammanhang representerar de antagligen samhällets (förmenta) stöttepelare.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-10-26 19:15)
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-10-26 19:17)

23
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-10-14, 18:40 »
Hej Peter!
 
Jag funderade mycket över Olof Olsson Killinkis ursprung för rätt många år sedan. Det som fick mig att dra slutsatsen att han tillhörde släkten Vuordno/Vonto/Vuornis var uppgiften om hans tillnamn hos Ljung, men när jag nu tänker på saken, är jag inte säker på att jag har sett honom omnämnd med det namnet i någon primärkälla. Det är inte alls omöjligt att Ljung har gjort sig skyldig till någon sorts sammanblandning. Olof Larsson Vuornis el. Vonto el. Vuordno på skattelandet Pettisjärvi eller Vuordnovuoma verkade vara en möjlig kandidat till faderskapet.
 
Olof Klemetsson Lainio hade otvivelaktigt en son Olof, vars öden efter 1717 verkar vara okända -- kanske eftersom han i själva verket var identisk med Olof i Killinki!
 
Jag uppgav 1999 (om jag inte minns fel), att Olof Klemetssons son Olof var fosterson hos sin kusin Mårten Mårtensson Lainio: jag måste ha misstolkat det som står i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1727 (§9). De personer som omnämns där måste i själva verket vara Mårten Jonsson Sagare (i domboken felaktigt kallad Mårten Mårtensson), hans hustru Anna Olsdotter (änka efter Olof Hindersson Kyrö i Vittangi), och Mårtens styvson (Olof Kyrös och Anna Olsdotters son) Olof Olsson.
 
Med andra ord verkar det som om Olof Olsson Lainio i Killinki mycket väl kan vara identisk med Olof Klemetssons son. Detta är också möjligt rent åldersmässigt. Olof Klemetssons dotter Elin anges i och för sig vara född redan 1676, men Olofs söner Hans, Henrik och Simon blev fäder till barn som föddes under 1720- och 30-talet -- alltså vid samma tid som Olof Killinkis barn.  
 
Att Hans Olsson Lainio (som var husbonde på gården Hannu el. Alapää i Lainio, och har många ättlingar idag) var dopvittne 1727, när Olof Olsson tydligen bodde i Killinki, tyder ju också på att de var bröder.  
 
Det ser onekligen ut som att uppgiften om att Elisabet Johansdotter Spett inte var änka efter Olof Olsson Kemi i Svappavaara, utan att den Olof Olsson som omnämns i domboken 1724 är Olof Olsson Lainio.
 
Att Olof Olsson Killinki kallas lappländare 1733 behöver inte heller tyda på att han var same. Även hans möjlige far, Olof Klemetsson kallas ibland lapp, trots att han utan tvivel var nybyggare.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

24
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-09-26, 13:50 »
Hej Peder!
 
Det är tydligt att mina ungefär 10 år gamla slutsatser om släkten Tjoggi inte är helt riktiga -- släktskapen ser ut att vara mer komplexa än vad jag kom fram till då. Syftet med min bok om samesläkter innan kyrkobokföringen var inte heller (vilket jag betonar i förordet) att komma med sanningar, utan att ställa upp de hypotetiska genealogier som just då verkade mest sannolika -- detta för att stimulera till vidare forskning.
 
Jag ska fundera vidare över hur de olika familjerna inom släkten Tjoggi häger ihop. Det är t.ex. tydligt att vissa av de personer jag kom fram till mest troligt var söner till Nils Persson i själva verket kan vara söner till Nils Nilsson. Kanske har det rent av funnits två olika släkter Tjoggi -- en som härstammade från Nils Persson, och en som härstammade från Nils Nilsson.
 
Det verkar bara ha funnits en Jon/Jonas Nilsson Tjoggi, antagligen är det den Jon som är född 1729 10/4 och var son till Nils Nilsson.
 
Vad gäller Per Hindersson Utsa, så hette han mycket riktigt Per Anundsson Utsa. Det är fråga om ett rent slarvfel från min sida.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

25
Hej Lisbet!
 
Om du inte får svar här, så föreslår jag att du vänder dig till Enontekiö församling -- adressen finns ovan. Enontekiös kyrkoböcker är utlagda fram till 1880-talet på SSHY: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm.
 
Med andra ord bör Aili Rosilda Keskitalos föräldrar eller far- och morföräldrar kunna återfinnas i kyrkoböckerna (förutsatt att de var enontekiöbor) där, om du lyckas få tag på deras namn och födelsedata.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

26
Hej Jeanette!
 
Det finns och har funnits flera släkter i Tornedalen som har burit namnet Haara. I Tornedalen har fasta släktnamn varit ovanliga. De flesta har använt sig av gårds- eller ursprungsnamn, som betecknade vilken gård eller ort personen bodde på eller härstammade från. I vissa fall förekom det en viss eftersläpning av dessa gårds- och ortnamn. En släkt kunde med andra ord under vissa omständigheter heta t.ex. Haara långt efter att de ägt en gård med det namnet.
 
Haara betyder ungefär förgrening, och syftar vad gäller gårdar på en gård, vars gårdsbebyggelse låg vid något som förgrenade sig, vanligen ett vattendrag.
 
Pekkari i Parakka och Keinström i Vettasjärvi är släkter av finskt ursprung. Parakkasläkten Pekkari härstammar från Grels Tomasson, som skall ha varit från Savolax. Han anlade Jatko gård i Tärendö på 1620-talet. En ättling till honom blev husbonde på Pekkari gård i Tärendö. Denna släkt förgrenade sig kort därefter till Parakka  
 
Släkten Keinström är ytterst är en gren av släkten Heinonen i Tärendö - en släkt som härstammar från Erik Matsson Heinonen, som kom till Tärendö på 1620-talet, enligt sägen från Heinola i Tavastland. En medlem av denna släkt flyttade till Keinosuando i Gällivare socken på 1700-talet. Namnet Keinström antogs av en av dennes ättlingar.
 
En hel del har skrivits om dessa släkter (i synnerhet Pekkari) här på Anbytarforum.
 
Haarasläkten i Keräsjoki är säkerligen också av tornedalsfinskt eller finskt ursprung.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

27
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2011
« skrivet: 2009-09-09, 10:01 »
Johan Petter Lindberg var med all sannolikhet inte son till Erik Hansson Puorno-Lindberg. Detta har tidigare diskuterats under Pajala (inläggen är från 2004 25/2 - 2004 23/3). Där framkommer att Johan Petters far bör ha varit Olof Hansson Karineimi eller Lainio (*1794 15/1 i Lainio), vilken tillsammans med Johan Petters mor Maria Persdotter Heinonen fick böta för otidigt sängalag 1829.  
 
Olof Hansson Lainio var husbonde på nybygget Nivankorva i Tärendö, men övergav sedermera detta nybygge och blev skogssame. Han hade sitt viste vid Keräntöjärvi, ansågs vara en av Pajala sockens största renägare, och kallades ”Keräntö-Olli”. Han gifte sig 1830 med Maria Mickelsdotter och fick i äktenskapet sonen Nils Petter, född 1836 21/9.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-09-09 10:04)

28
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-09-07, 14:54 »
Hej Peter!
 
Jag har kommit till följande slutsatser om dessa Tjoggi och deras inbördes släktskap (Utdrag ur min bok Anteckningar om samesläkter i Jukkasjärvi och Karesuando innan kyrkobokföringen från 2007).  
 
Tabell 1
Store Per Henriksson. I Tingevaara 1669-1716. Han var en av de rikaste männen i Tingevaara.
Barn:
1.   Olof Stor - tabell 2
2.   Mickel Stor - tabell 8
3.   Nils Stor/Prost - tabell 9
4.   Per Stor/Prost - tabell 12
5.   Lars Stor - tabell 19
6.   Henrik Stor - tabell 20
7.   Anders Stor - tabell 25
 
 
Tabell 12
Per Persson Stor eller Prost (från tabell 1). I Talma 1710-60.
Barn:
1.   Nils Prost/Tjoggi - tabell 13
 
 
Tabell 13
Nils Persson Prost eller Tjoggi (från tabell 12). +1762. I Tiockovuoma, Kaalasvuoma, 1755-1762. Fattig.
Barn:
1.   Nils Tjoggi - tabell 14
2.   Tomas Tjoggi *1716 - tabell 16
3.   Per Tjoggi *1720 - tabell 17
4.   Pål Tjoggi - tabell 18
 
Tabell 14
Nils Nilsson Tjoggi (från tabell 13). I Siggevaara 1738-50.
Barn:
1.   Mickel *1738 - tabell 15
2.   Jon *1744. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 394.
3.   Lars *1745, +1769 i Kaalasvuoma.
 
Tabell 15
Mickel Nilsson Tjoggi (från tabell 14). *1738, +1813 19/12.I Kaalsvuoma.
Gift med Karin Jonsdotter, *1730, +1799 4/2.
Barn:
1.   Ella *1764
 
Tabell 16
Tomas Nilsson Tjoggi (från tabell 13). *1716. I Rautusvuoma. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 394.
Gift 1739 6/4 med Gunhild Persdotter Utsok, *1715, +1803 22/1, från Utsa, tabell 13.
Barn:
1.   Ella. G.m. Lars Anundsson Junkka (Junkka, tabell 12).
2.   Per *1742 27/11
3.   Ella *1748 1/6
4.   Margareta *1752
 
Tabell 17
Per Nilsson Tjoggi (från tabell 13). *1720. I Kaalasvuoma, utflyttad till Norge. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 392
Gift 1748 19/4 med Ingrid Larsdotter, *1728
Barn:
1.   Olof *1749 11/10
2.   Lars *1757
3.   Susanna *1762
 
Tabell 18
Pål Nilsson Tjoggi (Från tabell 13). I Kaalasvuoma.
Gift 1:o med N.N.
Gift 2:o 1747 21/3 med Margareta Larsdotter.
 
Släkten har alltså fått sitt namn av skattelandet Tiokkovuoma i Kaalasvuoma, och förefaller vara en gren av släkten Prost -- en släkt som i sin tur är en gren av släkten Stoor.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

29
Porträttfynd (enskilda bilder) / #39771 - Kunglig?
« skrivet: 2009-08-31, 19:44 »
Det kan inte gärna vara någon annan än Amadeo I av Spanien (yngre bror till Umberto I av Italien):
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Amadeo_I_of_Spain
 
Amadeo var liksom Umberto son till Viktor Emanuel II av Italien. Det förklarar varför han bär Annunziataorden och vad som antagligen är en Italiensk uniform (samma sorts uniform Umberto bär på bilden jag länkade till).

30
Kanske Elena av Montenegro?:
 
http://en.wikipedia.org/wiki/Elena_of_Montenegro

31
Porträttfynd (enskilda bilder) / #39771 - Kunglig?
« skrivet: 2009-08-30, 17:04 »
Det skulle kunna vara Umberto I av Italien:
 
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Neurdein_-_Umberto_I_di_Savoia_come_principe_e reditario.jpg
 
Nog var det mer stil på kungarna förr i tiden...
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-08-30 17:33)

32
Porträttfynd (enskilda bilder) / #39771 - Kunglig?
« skrivet: 2009-08-30, 17:02 »
Antagligen. Han ser ut att bära den mycket exklusiva Annunziataordens kedja.

33
Efterlysningar / Repohn, Anna Sofia * 1787_
« skrivet: 2009-08-25, 22:53 »
Hej!
 
Ett sätt att undersöka om Johan Henrik Johansson Suomalainen i Iisalmi är samma person som Johan Henrik Sjö i Sverige, är att följa honom i Iisalmis kyrkoböcker så långt fram i tiden det går. Det kanske rent av finns en anteckning om en eventuell flytt till Sverige.  
 
Var i Sverige bosatte de sig?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

34
Efterlysningar / Repohn, Anna Sofia * 1787_
« skrivet: 2009-08-24, 22:41 »
Hej!
 
Det föds en Johan Henrik i Haapajärvi, Idensalmi landsförsamling, 1776 28/10.
Hans föräldrar var Johan Suomalain (den moderna formen av namnet är Suomalainen) och Brita Nirain (modern form: Niiranen).
 
Johan och Brita gifte sig i Idensalmi 1775 26/12. Han uppges då vara ogift bondeson från Haapajärvi och heta Johan Matsson Suomalain. Brita är piga från Porovesi by och hennes fullständiga namn är Brita Larsdotter Nirain.  
 
Detta kan vara Johan Henrik Sjö (Sjö kan vara ett soldatnamn).
 
Anna Sofias efternamn skulle kunna var Reponen (Repoin, Repoinen osv) eller Repo. Namnet Repo förekommer i Idensalmi, men ingen Anna Sofia Repo verkar födas där på 1780-talet.
 
Källa: HisKi: http://hiski.genealogia.fi/hiski
 
Idensalmis kyrkoböcker finns utlagda på FSHF: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm
 
MVH
 
Erik Kuoksu

35
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-08-22, 11:38 »
Hej Bengt Göran!
 
Potaån ser ut att vara en typisk pudas, och namnet kommer nästan säkert från det finska eller samiska ordet. Byn Pudas i Nedertorneå skrevs förresten vanligen Puthan och liknande på 1600-talet. En modern form av namnet Rosipotta skulle alltså kunna vara Rosipudas.
 
E.K.

36
Axelstierna / Axelstierna
« skrivet: 2009-08-19, 11:40 »
En anonym engelskspråkig person kontaktade mig via epost den 10 augusti angående any information you may have on this name (or von Axelstierna) and/or a Countess von Axelstierna. Så av någon anledning verkar grevarna Axelstierna leva kvar i vissas medvetande. Jag svarade på följande sätt:
 
As my posting on Anbytarforum implies; there has never been a count or countess Axelstierna. There are a few people by the name Axelstierna in Sweden today, but they have no connection at all to the Swedish nobility - Axelstierna is simply a name assumed by them or by one of their ancestors.
 
There seems to be some references to a count/countess Axelstierna on the internet, but as I said -- No one with the name Axelstierna has any right to that title. It must be either a hoax, or a clumsy attempt at fraud.
 
Kind regards
 
Erik Kuoksu

37
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-17, 19:23 »
Hej!
 
Fånig är ett ord som dyker upp då och då i husförhörslängderna fram till 1800-talets mitt, och det är svårt att veta exakt vad det betyder. Troligen hade det flera betydelser -- jag vill minnas att en person i Pajalatrakten, som i sin ungdom betecknades som fånig senare blev sexman eller kyrkvärd. Det är inte alls omöjligt att det kan beteckna någon som svarat fånigt, alltså svarat oredigt på något sätt, på prästens frågor, särskilt om epitetet inte följer personen genom livet.
 
Ja, namnet Erik var mycket ovanligt bland samerna i Gällivare eller Jukkasjärvi på den här tiden, och har egentligen aldrig varit vanligt bland dem.  
 
Det finns mantalslängder för Lule lappmark spridda år från 1640-talet och några år in på 1700-talet upplagda på SVAR:s hemsida. Jag gjorde en snabb översyn av åren kring 1703, och hittade då det jag skrev i förra inlägget. Det är inte alls omöjligt att man kan komma en eller två generationer längre tillbaka genom att gå igenom äldre skattelängder -- jag kan göra det i mån av tid. Namnet Anund var till skillnad från Erik relativt vanligt bland samer vid den här tiden, och eftersom jag inte är så bevandrad på just Lule lappmark, finns risk för förväxlingar. De släktskap jag skrev om i förra inlägget kan dock betraktas som ovanligt tydliga.
 
Rosipotta är ett ganska egendomligt namn, dessutom filtrerat genom en antagligen icke samisktalande 1600-talsmänniskas öron. potta skulle ha något med ordet pudas, som i genitiv (på tornedalsfinska) blir putaan, att göra. Erik Wahlberg definierar en pudas (puàs) som mindre älvgren vid sidan om huvudälven, mellan vilka det bildas en långsträckt holme. Den samiska formen av ordet är enligt Wahlberg buðes.
 
Det finns enligt kartorna på Eniro.se ett Rosivuoma i Gällivare kommun. Det är av kartan att döma en stor myr, och ligger i höjd ungefär mittemellan Vettasjärvi och Nilivaara, och i bredd ungefär 5 km. väster om vägen mellan Vettasjärvi och Nilivaara. Möjligen kan det ha något samband med Rosipotta. Någon egentlig pudas kan jag dock inte hitta i närheten på kartan. Det skall även finnas ett Rosikoski och Rosivaara. Dessa Rosi-platser ser ut att ligga vid Vettasjoki (Ängesån), och ligger i den nordligaste delen av Kaitum, inte alls långt från Kaalasvuoma.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

38
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-07, 20:12 »
Jag ser att Olof Anundsson i Kaitum finns med även i 1695 och 1701 (1701 med sonen Anund) års mantalslängder. Hans boplats finns angiven i båda längderna. Det ser ut att stå Rosipotta både 1695 och 1701.
 
E.K.
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-08-07 20:15)

39
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-07, 20:06 »
Hej Michael!
 
Jag tycker att ditt resonemang verkar vara rimligt.
 
Texten i Jukkasjärvi födelsebok 1735 ser ut att vara:
 
Sön 1. Advent. Christ: Pehr ifr Calas woma född in Julio fadren Erich Olson modren Ingrid.
 
Testes:  
Michel peipoin
hust. Lucia Lars dr.
Anders Persson
 
peipoin bör tolkas som Peipo(i)nen -- en numera utdöd eller utflyttad samesläkt som mest fanns i Kaalasvuoma.
 
Tyvärr verkar det alltså inte stå född i Luleå, utan född i juli. Men det bör inte påverka sannolikheten i ditt resonemang i sig.
 
Vad gäller det som står bredvid Pehr Ersson Cati naisoks hustru Ella Johansdotters namn i Gällivare AI s. 137, så verkar det vara fånig, vilket på 1700-talet närmast betydde förvirrad.  
 
Jag tror att Kaati syftar på någon Karin, som varit förmoder till Per Ersson Kaati el. Naisuk, varför inte hans möjliga farmor Karin Andersdotter? Namnet Naisuk är av en mer ovanlig typ, kanske var det ett äldre namn på släkten?
 
Olof Anundsson i Kaitum:
 
En Olof Amundsson i Kaitum tas upp i 1703 års mantalslängd, och skattade då 4:16, vilket visar att han var relativt förmögen. Intressantare är att det står att han sielf betalt 3. Sonen amund [betalt] 2:16. Han hade alltså år 1703 en vuxen son vid namn Anund.
 
1704 (mantalslängden är mycket blek och därför svårläst på SVAR) hittar jag inte Olof i mantalslängden, men hans plats verkar ha övertagits av Amund Amundsson, som skattade för 4:16. Amund Amundsson själv betalade 3, medan Amund Olsson betalade 2:16. Amund Amundssonär kanske Olof Anundssons bror, medan Amund Olsso bör vara hans son.
 
År 1711 finns Olof Anundsson och Son Anund Olofson åter i mantalslängden.
 
Är detta samme Olof Anundsson som blir far till Erik Olsson? Det som kan tyda på att det är så, är att jag inte hittar någon annan Olof Anundsson i Kaitum vid den här tiden.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

40
Mörk / Mörck / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-30, 18:36 »
Tack!
 
MVH
 
Erik Kuoksu

41
Mörk / Mörck / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-28, 19:06 »
Känner någon till något om krögaren Anders Mörk i Falköping?
 
Hans hustru hette Lovisa Charlotta Sandholm (Sundholm?, Lundholm? -- namnet är svårtytt).  
 
Anders och Lovisa Charlotta hade en dotter vid namn Matilda Sofia Mörk, *1855 20/1 i Falköping. Hon gifte sig 1880 18/4 med handlande Emil Fritiof Kilander (*1852 31/8 i Frölunda mellangård, Gällstad, Älvsborgs län) i Falköping.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

42
Hej Birgitta.
 
Ja, du har helt rätt: de släktförhållanden som inte är klart och tydligt är belagda i födelseböcker, husförhörslängder, domböcker, och någon enstaka gång i mantalslängder, är mer eller mindre sannolika antaganden, som bygger på logik, lokalkännedom och hur man utifrån sina teoretiska utgångspunkter tolkar materialet.  
 
Jag har själv under senare tid blivit mer noggrann med att skriva det rör sig om hypoteser och teorier, inte om säkerställda fakta. Ibland glömmer jag bort att skriva det, eftersom det efter omkring 10 års forskning i äldre källor (före kyrkoböckerna) har blivit självklart för mig att det är så. Men jag har insett faran med att inte göra detta: Det som någon för fram i skrift har -- om man inte lägger in brasklappar -- en tendens att verka hugget i sten.
 
Per-Olof Snells uppgifter om Axel Axelsson tyder på att han åtminstone hade ett barn, och varför inte fler?  
 
Det faktum att Axel Klemetsson heter just Axel kan tyda på släktskap eller i alla fall vänskap, mellan den släkt han tillhörde och Abraham Larssons släkt, men i grund och botten finns det mycket som tyder på att Brita Axelsdotter faktiskt var dotter till Axel Axelsson.
 
Erik Kuoksu

43
Det finns faktiskt ytterligare minst två Axel i Nedertorneå vid den här tiden. Av dessa Axel verkar Axel Klemetsson i Haaparanda onekligen lovande som far till Brita Axelsdotter:
 
1. Karl Axelsson Viinala i Vuono dör 1772 24/10 (född ca. 1686). Hans föräldrar uppges vara Axel Simonsson och (förnamnet är mycket svårtolkat) Olsdotter. Axel Simonsson har jag inte hittat i någon mantalslängd
 
2. Axel Klemetsson tas upp i mantalslängden 1697 under Haaparanta. Han var vid det tillfället ogift. I mtl 1696 finns istället Jöns Klemetsson (gift, med 2 syskon), och 1698 finns Hust Ella J Clemmetz. En Abraham Klemetsson finns i mtl. åtminstone under åren 1705-12. 1718 fanns H Margreta Abr. Clemetz. 1720 kallas hon H. Marget Sax. På samma gård fanns detta år Mickel Mickelsson (vilken kanske är identisk med Mickel Mickelsson Hafstrand). 1723 fanns på gården pigan (ogifta kvinnan) Anna Abrahamsdotter, antagligen dotter till Abraham Klemetsson.
 
Abraham Klemetsson Sax avled 1722 18/10 i Haaparanta. Margareta Israelsdotter Sax (antagligen den Margareta som tas upp i mantalslängderna) avled 1740 5/2 (född ca. 1674) och hennes mor anges vara Anna Nilsdotter Tornberg -- hon var alltså dotter till Israel Abrahamsson på Iisraeli.
 
Dessa personer bodde på gården Haaparanta Nr. 6 (Sax?).  
 
Fadern till Axel, Jöns och Abraham Klemetsson var antagligen den Klemet Jönsson, som tas upp i mantalslängderna under Haaparanta 1669-87. Han verkar i sin tur ha varit son till Jöns Isaksson i Haaparanda, som förekommer sista gången i mtl. 1667. Han anges i 1642 års mantalslängd vara borgare, och finns upptagen i boskapslängden för Torneå stad 1635.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-07-13 10:56)

44
Ja, nu ser jag det: Genos 1/2009. Jag ska ta en titt på den nästa gång jag tar mig till biblioteket.
 
Om Brita var från Haaparanta, så är det nog som du skriver: att hennes far var inhyses. Det kan rent av ha varit Axel Axelsson, men förstås lika gärna någon annan. Jag tror att den enda källa som möjligen kan ge besked är domböckerna.
 
MVH
Erik Kuoksu

45
Om det stämmer att Abraham Larsson är son till Laurentius Henrici (jag har inte sett Per Olof Snells forskning -- ingenting verkar ännu vara vara publicerat?), så borde det innebära att Lars Larsson, Her Larss Son, inte är identisk med den Lars Larsson, som återfinns i skattelängdena under Suensaari, eftersom denne Lars vid några tillfällen bär tillnamnet Lorff -- ett namn som alltså fanns i Suensaari redan på 1500-talet. Men Haaparanta här ligger långt utanför mitt huvudsakliga intresseområde (översta Tornedalen), så Snell kan mycket väl ha rätt. Det ska bli mycket intressant att läsa hans bok när den kommer ut.
 
Vem Brita Axelsdotter var dotter till är svårt att säga. Brita återfinns här (ungefär i mitten av s. 193):
 
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alatornio/rippikirja_1750-17 62_ik203/97.htm
 
...och sägs vara 45 år gammal år 1750. Någon lämplig Axel hittar jag inte i Haaparanta vid denna tid -- Abraham Larssons son Axel Abrahamsson (+1707) är nog alldeles för gammal för att vara hennes far.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

46
Abraham Larssons ursprung har förresten behandlats ganska uttömmande här på Anbytarforum för ett antal år sedan (främst av Juhani Mäkitalo, om jag inte minns fel), men det kan kanske vara på sin plats att skriva något om det här:
 
Abraham var med största sannolikhet bror till Lars Larsson Lorvi i Suensaari (möjligen också borgare i Torneå). Detta antagande baseras på Abrahams och Lars bomärken, samt på deras gemensamma patronymikon. Lars Larsson Lorvi sägs i 1606 års saköreslängd uttryckligen vara Herr Larss Son, varför hans (och Abrahams) far måste vara Laurentius Jonae, komminister i Nedertorneå 1593-1604, vilken enligt Bygdén skall ha ägt jord i Suensaari.
 
Laurentius Jonae bör, med tanke på sonen Lars släktnamn (vilket oftast skrevs Lorff, Lorffue etc) ha varit son till Jon Nilsson Lorvi, husbonde på en gård i Suensaari åtminstone 1551-85. Jon Nilsson Lorvi var säkerligen son till Nils Larsson Lorff, nämnd i Suensaari 1539-43, och kanske även några år senare. Släkten bör inte sammanblandas med den Suensaarisläkt, som (möjligen felaktigt) kallas Kurki.
 
Erik Wahlbergs teori (se  Tornedalica Nr. 1, 1962), att Abraham Larsson var son till länsmannen Lasse Hansson Kouri i Suensaari, motsägs alltså kraftigt av nyare forskning.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

47
Om det stämmer att Nils Abrahamsson är född på Asplund gård i Haaparanta (vilket ju verkar troligt), så bör han vara son till Abraham Larssons sonson Abraham Israelsson och hans hustru Margareta Johansdotter.
 
Abraham Israelssons föräldrar var Israel Abrahamsson (husbonde på sedermera Israeli och Asplund gårdar i Haaparanta 1667, 1678-88, borgare i Torneå 1656-75), och Anna Nilsdotter Tornberg. Abraham Israelsson var husbonde på sedermera Israeli och Asplund gårdar i Haaparanta 1690-1705, hans hustru (änka) Margareta Johansdotter var husbonde 1706-14.
 
Hon efterträddes på den del av gården som senare kom att kallas Israeli av Nils Abrahamsson, vilken tas upp i mantalslängderna under Israeli 1715-21. En dotter till honom, Anna, döptes 1721 5/2 i Nedertorneå. Nils efterträddes 1722 av sin bror Israel Abrahamsson (*1690, +1743 23/4).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

48
Ja, det stämmer. Man kan säga att åtminstone följande Ludvigssöner/döttrar med största sannolikhet är barn till Ludvig Simonsson:
 
1. Anders Ludvigsson, som efterträdde honom på gården.
2. Margareta Ludvigsdotter, som tas upp i mantalslängden under Junosuando 1711
3. Brita Ludvigsdotter. G.m. Lars Nilsson Purra
4. Anna Ludvigsdotter. G.m. Abraham Larsson Limingius
 
Men man får komma ihåg att det i de allra flesta fall är omöjligt att säga något definitivt om personers släktskap innan kyrkoböckerna. Vad man kan hävda är att man har mer eller mindre sannolika hypoteser -- alltså redovisa ett föränderligt forskningsläge. Detta gäller inte enbart i Tornedalen utan i det svenska riket i stort -- även vissa introducerade adelssläkter, som väl är de mest genomforskade släkterna i landet, har fått sina genealogier reviderade under de senaste åren.
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-07-05 11:41)

49
Hej Birgitta!
 
Ja, det är märkligt... Något verkar inte riktigt gå ihop. Det borde inte finnas två Brita Ludvigsdotter i Tornedalen vid den här tiden, eftersom det inte verkar ha funnits fler Ludvig i Tornedalen än Ludvig Simonsson.  
 
Det är tydligt att den Brita Ludvigsdotter som gifter sig med Lars Nilsson Purra är dotter till Ludvig Simonsson, eftersom hon anges vara från Junosuando (Kangos tillhörde vid den här tiden Junosuando by), men jag blir nu osäker på om den Brita Ludvigsdotter som 1724 24/10 i Torneå gifter sig med Johan Hindersson från Marjosaari är samma person. Hon anges i vigselnotisen vara piga från Torneå.
 
Men faktum är att även Brita Ludvigsdotter från Kangos hade anknytning till Torneå -- hennes bror Johan och syster Anna gifte sig där, och Brita Ludvigsdotters och Lars Nilsson Purras (första?) barn Nils föddes där 1732 27/8.
 
Jag ser också att det dör två Malin Ludvigsdotter i Nedertorneå (en i Nedre Vojakkala 1760 3/5, 72 år gammal, en i Pirkkiö 1760 2/5, 73 år gammal). Malin Ludvigsdotters i Nedre Vojakkala mor hette enligt dödboken Brita Persdotter. Kanske fanns det trots allt fler Ludvig i Tornedalen vid sekelskiftet 1700 än Ludvig Simonsson i Kangos.
 
Generellt ska man ta uppgifterna om föräldrars namn i Nedertorneås dödböcker med en rejäl nypa salt. Det verkar faktiskt ha blivit fel nästan lika ofta som det blev rätt, när föräldrarnas (särskilt moderns) namn skulle anges. Men visst är det möjligt att Ludvig i Kangos var gift flera gånger.
 
Det här blev ett långt inlägg som inte riktigt verkar leda någonstans, men slutsatsen borde bli att den Brita Ludvigsdotter som gifter sig med Lars Nilsson Purra är dotter till Ludvig Simonsson i Kangos, eftersom hon tydligt anges vara från Junosuando. Man får alltså sätta ett frågetecken till om även den Brita Ludvigsdotter som gifter sig med Johan Hindersson är dotter till honom -- om så är fallet måste de ju vara samma person, men (som du skriver) formuleringarna i vigselboken 1732 tyder ju starkt på att de inte är det.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

50
Jag kan tillägga att även Josef Olsson (Juuso) är en fullt historisk person. Han kom antagligen från Vitsaniemi och anlade gården Kangoinen el. Juuso i Kangos. Han tas upp i mantalsländerna 1657, 1665, 1669, 1675, samt 1684-85. Åren 1686-90 var hans hustru Margareta husbonde på gården.
 
E.K.

51
Hej!
 
Brita tillhörde denna släkt:
 
Tabell 1
Simon Hindersson. Nämnd 1642-43, 1647-67, 1671-84. Nybyggare, husbonde på sedermera Nykäinen gård i Kangos.  
G.m. Margeta, husbonde på sedermera Nykäinen gård 1685-88 [mtl].
Barn:
1. Ludvig - tabell 2
2. Simon. Han upptas i mtl. 1697, men hans gård sägs då vara öde. Utflyttad till Alta 1697.
3. Kerstin. G.m. Olof Matsson Nykäinen i Kangos.
4. Anna. Gift med Nils Hindersson Björk i Tärendö.
5. Josef. Utflyttad till Alta 1697.
6. Dotter [mtl].
Övriga:
1. Inhyses, nämnd 1656, 1660 [mtl].
2. Inhyses, nämnd 1656 [mtl].   
 
Tabell 2
Ludvig Simonsson (från tabell 1). +1706/1707 [mtl]. Nämnd 1690-1706. Husbonde på sedermera Nykäinen gård i Kangos. Gården var öde 1718 [mtl].
G.m. Regina, husbonde på sedermera Nykäinen gård 1707, 1710, 1712-17 [mtl].  
Barn:
1. Anders - tabell 3
2. Johan Farinen. Utflyttad till Farinen gård i Övre Raumo, Nedertorneå sn.
3. Nils Storlamb. Soldat Storlamb i Nedre Vojakkala, Nedertorneå sn.
4. Margeta, nämnd  1711 [mtl].
5. Brita. G. 1724 m. 24/10 i Torneå m. Johan Hindersson från Marjosaari.
6. Anna. G. 1735 27/11 i Torneå m. Abraham Larsson Limingius.
Tjänstefolk:
1. Piga, nämnd 1696, 1698 [mtl].
2. Piga, nämnd 1712 [mtl].
 
Tabell 3
Anders Ludvigsson (från tabell 2). Nämnd 1708-09. Husbonde på sedermera Nykäinen gård i Kangos [mtl]. Ogift.
Tjänstefolk:
1. Piga, nämnd 1709 [mtl].   
 
Simon Hindersson, som anlade byn Kangos, är av okänt ursprung, hans hustru Margeta var antagligen släkt med nybyggaren Nils Ludvigsson Lodvijk i Lovkka (kanske hans syster).
 
Enligt en mustig sägen, upptecknad av hemmansägare Albin Mäkitalo i Kangos (1891-1964) skall Simon, när han kom till Kangos, ha upptäckt att det i Lumivaara öster om Lainio älv bodde en Stalo och hans hustru. Simon Hindersson (kallad Simu), skall ha ingått förbund med denne Stalo. Mäkitalo skriver:
 
Från den stunden stulo de lapparnas renar och höllo goda måltider av det feta renköttet. När lapparna upptäckte detta förtrollade och förbannade de Simus gård så att så länge gården var på samma ställe skulle lyckan vika därifrån och gården skulle aldrig gå i arv från far till son. Simu sökte efter lapparnas avgud vilken han slutligen fann vid stranden av Torneälv. Simu slog sönder guden och brände bitarna. Härav blev lapparna alltmera förtretade trollade så att en björn dödade all Simus boskap.
 
Mäkitalo berättar vidare att det så småningom kom ännu en nybyggare till Kangos, Josef Olsson (Juuso). Juuso blev förfärad över Simus och Stalos härjningar, och lyckades slutligen genom list klämma fast Salos skägg mellan två stockar, och döda honom med en klubba...
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-07-03 20:14)
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-07-03 20:14)

52
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 26 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-25, 10:07 »
Det verkar som att det är rätt Isak Eriksson. Lauri betyder mycket riktigt Lars, men det är mycket tveksamt om det har något med Larsson som patronymikon att göra. Det verkar snarast vara ett gårdsnamn.
 
Av nedanstående bilder framgår att Erik Larsson Maasaari flyttade till Pajala socken 1828, flyttade därifrån till Sieppijärvi 1829, samt att hans hustru var av släkten Kuru i Sieppijärvi (hennes föräldrar var Per Andersson Kuru och Valborg Olsdotter).  
 
Familjen bodde dock inte kvar i Sieppijärvi när Isak föddes, och någon anteckning om vart de flyttade finns tyvärr inte, men av födelseboken att döma bör det ha varit till Turtola. Möjligen blev Erik Larsson landbonde på Lauri gård i Turtola (något som skulle kunna förklara sonens tillnamn), men familjen finns inte under Lauri gård i husförshörslängderna, så det är naturligtvis bara en hypotes.
 
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/turtola/rippikirja_1827-1833 _ik361/136.htm
 
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/turtola/rippikirja_1827-1833 _ik361/53.htm
 
Erik Larsson Maasaaris far, Lars Hansson Maasaari (*1763 9/3) tillhörde en gren av birkarlssläkten Nirviä i Marjosaari. Hans farfar, Erik Hindersson Nirviä-Maasaari kom som måg till Maasaari gård i Juoksengi omkring 1730.
 
Erik Larsson Maasaaris mor, Greta Hansdotter Måna (*1772 4/1) var dotter till soldaten Hans Hansson Måna och Ella Larsdotter i Sieppijärvi.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

53
Själva skölden såg med andra ord ut ungefär såhär:
 

54
En Carl W Malléen, häradshövding i Stora Savolax, förde följande vapen 1769: Sköld: En arm framkommande ur en molnsky från dexter och hållande en balanserad våg. (Sköldhållare: En tillbakaseende grip i höger klo hållande en lövkvist.)  
 
Källa: Gröna stubbens vapenrulla för äldre ofrälse vapen i Sveige. Se: http://hem.passagen.se/gronstub/vapenlr.htm
 
MVH
 
Erik Kuoksu

55
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-06-18, 10:06 »
Hej Göran!
 
Ja, det är faktiskt en charmig namnsed, som kan vara både till nytta och till besvär för släktforskare -- till stort besvär för dem som inte har lokalkännedom eller är nybörjare på forskning i Tornedalen, men till lika stor hjälp när man väl har insett hur det ligger till.  
 
Personligen tycker jag att det är tråkigt att försvenskningen vid förra sekelskiftet, samt de absurda svenska namnlagarna, gjorde slut på denna gamla tradition. Hade namnskicket ännu idag varit oförändrat hade jag antagligen hetat Erik Jan-Eriksson Lassi (Lassin Erkki) eller Erik Jan-Eriksson Mäkimooni (Moonin Erkki), beroende på om jag hade räknat mig till min fars eller mors släkt.  
 
Det är mycket möjligt att Sara Maria Eriksdotter var tvåspråkig, annars är det ju svårt att förklara hur hon kunde gifta sig i det huvudsakligen svenskspråkiga Nederkalix.
 
Hennes farfar hette förresten inte Mats Matsson Kaisko, som jag råkade skriva, utan Mats Eriksson Kaisko.

56
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-06-17, 09:37 »
Sara Maria Eriksdotters far var Erik Matsson Kaasko-Kohlström (*1776 8/10 i Kolari, +1860 14/4 i Koivukylä). Han var son till Mats Matsson Jokijalka-Kaisko (Kaasko) och Margareta Samuelsdotter Kangas i Kolari, och härstammade i rakt nedstigande led från Olof Joensson (Olkkuri) i Kainuunkylä (nämnd 1539-53). Erik antog säkerligen namnet efter födelseorten, vilket även Johan Matsson Rautio-Kohlström (stamfader för prästsläkten Kohlström) gjorde då han flyttade från Kolari till Torneå. Erik och Johan Kohlström var såvitt jag vet inte (närmare) släkt med varandra.
 
Hennes mor Helena Klemetsdotter Maijanen (*1780), var dotter till Klemet Olofsson Maijanen och Helena Larsdotter Kruukka i Kainuunkylä. Båda hennes föräldrar härstammade från Pajala socken -- Klemet Olofsson Maijanens far Olof Klemetsson Kangoinen-Maijanen var född i Kangos och kom som måg till Maijanen gård omkring 1740. Släkten Kangoinen är ytterst en gren av Hietaniemisläkten, som härstammar från Olof Matsson i Hietaniemi, nämnd 1539-89.  
 
Erik och Helena gifte sig 1802 13/2. Sara Maria själv var änka efter Johan Johansson Ruuppa (de gifte sig 1837 25/2).  
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-06-17 09:40)

57
Hej!
 
Anund Andersson Karkiainen-Järvi (*1709, +1795 12/1 i Nikkala) var mycket riktigt från Korpikylä. Hans far, Anders Anundsson Karkianen hade kommit dit från Niemis 1729. Orsaken till flytten var att Anders i sitt andra gifte gifte sig med Margareta Andersdotter Karkiainen. Anund var dock född i ett tidigare gifte och hans mor är såvitt jag vet inte känd till namnet.
 
Jag har inte hittat några dödstata för Karin Johansdotter Ström.
 
Anund Andersson Karkiainen-Järvi tillhörde en gren av birkarlssläkten Kaisa från Niemis, vilken finns med i min bok Birkarlssläkter från Övre Tornedalen 1539-1800 (den står mer om den under Hietaniemi)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

58
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-06-10, 16:38 »
Hej Eric Hermod Eriksson!
 
Det verkar inte finnas någon anteckning i Nedertorneås vigselbok om vigsel mellan en Johan Johansson och Helena Adamsdotter 1825 11/5 (eller 5/11). Inga vigslar är registrerade på dessa datum.
 
Däremot lystes det för drängen Karl Karlsson Esko och pigan Maria Adamsdotter Eklund 5/11 1825 (de gifte sig 1825 4/12). Kanske har det skett någon form av sammanblandning.
 
Jag tror inte att det är omöjligt att hitta Johan Jakobsson och Helena Adamsdotter i Tornedalen eller norra Finland, men för att hitta dem krävs det nog att man söker systematiskt. Namnet Jakob och Adam är ganska ovanliga, och det bästa vore att undersöka varje familj under senare delen av 1700-talet, där mannen heter Jakob och Adam. Om man hittar någon Johan Jakobsson och Helena Adamsdotter i någon sådan familj, kanske man kan spåra dem framåt i tiden, och kanske rent av hitta en anteckning om utflyttning till Norge.
 
Möjligen kan man också hitta dem i emigrantlistorna i följande bok:
 
Grym, Emil (1959): Från Tornedalen till Nordnorge : anteckningar om utvandringen från norra Sverige till norra Norge under 1700- och 1800-talen, Luleå.
 
Den borde kunna återfinnas på ett antal bibliotek.
 
MVH
Erik Kuoksu

59
Hej Kjell!
 
Jag har varit bortrest en vecka, och är ännu inte hemma. Jag skall kolla upp det där kring Henrik Henriksson (Junes) när jag kommer hem.
 
Jag funderar förresten på om inte gårdsnamnet (åtminstone på modern tornedalsfinska) bör vara Öystilä och inte Öystila -- mitt språköra tvekar i det här fallet.
 
MVH
Erik
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu 2009-06-08 23:05)

60
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-05-31, 16:49 »
Hej Thomas!
 
Ja, det är rätt epostadress.
 
E.K.

61
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-30, 20:29 »
Ja, jag har delvis samma syn som du på birkarlarnas ursprung, o.s.v. Rimligen hade många kopplingar till handelsstäderna i Sverige och Finland, kanske också södra Östersjökusten (tyska namn i Öster- och Västerbotten tyder ju möjligen på det), och tidigare under medeltiden säkerligen Novgorod. Men tyvärr så är det som du skriver... Källmaterialet som hade kunnat bevisa eller motbevisa detta saknas i stort sett.
 
När man börjar gå igenom 1500-talets källmaterial slås man ibland över hur lite vi faktiskt vet (eller egentligen: hur lite som är vetbart idag) om en tid som inte är så oerhört avlägsen. Större delen av dåtidens människors liv ligger i skugga rent källmässigt. Man kan ibland pussla ihop yttre omständigheter i ett liv ganska väl, men själva människorna är så gott som alltid omöjliga att komma inpå livet. Har man tur kan man snubbla över brottstycken.
 
Utdöd är ett svårt begrepp, kanske en lite klumpig formulering, när jag tänker efter. Vad jag menar är att en utdöd släkt inte kan kopplas till senare generationer -- alltså försvinner ur källmaterialet, om släkten sedan verkligen dog ut är en annan sak.
 
Min tanke med övre Tornedalen har delvis varit att kontrastera med Nedre Tornedalen (Karl Gustav och Nedertorneå. Jag håller just nu på att göra samma sorts arbete om detta områdes birkarlssläkter, men det kommer nog ta ett par år innan det blir färdigt.  
 
Hälsningar
 
Erik Kuoksu

62
Kan det inte vara ärr efter smittkoppor? I och för sig verkar de flesta ha varit vaccinerade mot kopporna på 1870-talet (åtminstone i Tornedalen), men kanske några ändå hade oturen att drabbas av dem.

63
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-26, 14:51 »
Hej!
 
Jag har flyttat, och därför inte haft internet förrän nu.
 
Jag har gjort det allra mesta av 15- och 1600-talsforskningen själv. Naturligtvis går det inte att bortse från Erik Wahlbergs forskning, men jag har kontrollerat alla hans slutsatser, och jämfört dem med mina egna. Det verkar som om Wahlberg har rätt i det mesta, men faktiskt långt ifrån i allt (särskilt inte i detalj).  
 
Man måste alltid begränsa sig på ett eller annat sätt, annars blir materialet snabbt ohanterbart -- särskilt i Tornedalen där ju alla faktiskt är släkt med alla och samtliga ättlingar till alla birkarlssläkter ju skulle bli så gott som alla som levde i Tornedalen år 1800. Jag har valt att beteckna en birkarlssläkt som:
 
1. Alla som i rakt nedstigande led (från far till son) härstammar från en släkt som innehade birkarlsrättigheter.
 
2. Alla som i rakt nedstigande led härstammar från en kvinna av birkarlssläkt, vars make och barn upptog hennes släkt- eller gårdsnamn, och/eller övertog hennes släkts gård.
 
Man kan naturligtvis resa många invändningar mot denna princip, men det verkar som om birkarlsrättigheter överfördes på det sättet på 15- och 1600-talen (även om vi egentligen inte vet säkert), så den har ett visst berättigande.
 
Jag har försökt spåra upp samiska grenar av birkarlssläkterna, men det är mycket svårt, eftersom de flesta samer på 15- och 1600-talet bara använde förnamn och fadersnamn. I några fall har jag dock lyckats (särskilt vad gäller släkten Karinen).
 
Om man räknar de släkter som hade levande ättlingar (men var utdöda enligt min ovanstående definition) år 1800 så stiger förstås antalet kvarvarande släkter, men de flesta av de släkter som var utdöda år 1800 försvann faktiskt ur källorna redan på 1500-talet eller tidigt 1600-tal (släkter som t.ex. Asso i Pello, Simon Mickelssons släkt i Kainuunkylä, Hakkari i Päkkilä).
 
Det är enklast att beställa boken från mig, men jag tror inte att jag kan skriva vad den kostar o.s.v. här (det skulle nog räknas som reklam). Jag skickar ett mail istället.
 
Hälsningar
 
Erik

64
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-14, 19:45 »
Boken är ett första försök att utreda samtliga kända birkarlssläkter som härstammar från det som på 1500-talet var övre Tornedalen (idag tänker man ju främst på Pajala, Muonio och delar av Lappmarken när man talar om övre Tornedalen) fram till år 1800. Allt som allt rör det sig om 43 släkter, varav 28 fortlevde år 1800 -- och de flesta av dessa 28 släkter fortlever ju ännu idag.
 
Någon sammanfattning finns inte utlagd på internet, jag har inte heller hunnit lägga upp en presentation av boken på min hemsida, men en artikel som är ett koncentrat av bokens ca 300 sidor kommer att dyka upp i Släkt och Hävd, antagligen i nästa nummer.
 
Hälsningar
 
Erik Kuoksu

65
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 30 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-13, 10:06 »
Hej Torikka!
 
Tack för ditt svar. Jag hittade uppgifterna om att Per Olsson Toljus var sonson till Erik Olsson på denna, mycket riktigt, amerikanska hemsida:
 
http://home.comcast.net/~hokafanti/zehx.htm
 
Men precis som du skriver har jag inte hittat något i källorna som tyder på att det skulle stämma.
 
Jag tycker också att det verkar troligast att Per var måg till Erik (eller gift med hans sons änka), inte minst eftersom vi vet att Erik Olsson faktiskt hade en måg (se t.ex. mantalslängden 1655), men som så mycket annat innan kyrkoböckerna på 1700-talet klarlägger sådana här släktförhållanden, lär det aldrig kunna bevisas. Ingenting är tvärsäkert när det gäller släktforskning innan 1700-talet, varken i Tornedalen eller någon annan stans.
 
Jag har ingen egen koppling till Toljus-släkten, utan ställde frågan eftersom jag förra sommaren höll på att färdigställa min bok om övre Tornedalens (dvs. Övertorneå och Hietaniemi) birkarlssläkter, och detta var en av de punkter jag kände mig osäker på -- eller rättare sagt, jag kände mig så säker på arbetshypotesen att Per var måg till Erik att jag inkluderade den i boken (som nu alltså sedan ungefär ett halvår är färdig och tryckt). När jag snubblade över uppgifterna att Per var Eriks sonson blev jag förbryllad, men jag förkastade dem ganska fort och återgick till huvudspåret.
 
hälsningar
 
Erik Kuoksu

66
Hej Birgitta!
 
Om det nu är så, att Östen Nilsson (+1709) är dotterson till Östen Nilsson, husbonde på Öystila 1638-79, så ser släkten Öystilas genealogi ut såhär:
 
Tabell 1
Östen Nilsson, husbonde på Öystila gård i Nikkala (Keräspäkki) 1638-79. Hans förfäder på fädernet var alla husbönder på Öystila, åren de upptas i längderna står inom parentes: Far: Nils Östensson (1615-39), farfar: Östen Persson (1562-1611), farfars far: Per Östensson (1539-61).
Gift 1:o med N.N., +1651/52.
Barn:
1.   Jakob - tabell 2
2.   Dotter - tabell 3
3.   Son
4.   Dotter
5.   Dotter
Gift 2:o 1655/56 med N.N., +1660/65.
 
Tabell 2
Jakob Östensson (från tabell 1). Borgare i Torneå 1684-1708.
Barn:
1.   Dotter. Gift.
 
Tabell 3
N.N. Östensdotter (från tabell 1).
G.m. Nils Eriksson, husbonde på Öystila gård 1680.
Barn:
1.   Östen - tabell 4
 
Tabell 4
Östen Nilsson (från tabell 3). +1709, begravd 1709 1/8. Husbonde på Öystila gård i Nikkala (Keräspäkki)1681-1702.
Gift med Brita Persdotter, *1644, +1730 9/5 i Nikkala.
Barn:
1.   Anna. G.m. Henrik Henriksson Junes i Kiviranta.
2.   Nils *1678, +1750 24/1 i Nikkala.
3.   Östen *1688, +1745 2/3 i Nikkala.
4.   Ella *1689, +1773 x/10. G.m. Per Persson Tikka i Seskarö.
5.   Margareta *1691, +1743 2/10. G.m. Kofferdibåtsmannen Anders Andersson Postbonde i Nikkala.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

67
... om det nu inte är så att den Östen Nilsson, som var husbonde 1681-1702 var dotterson till den Östen Nilsson som var husbonde 1638-79 -- Den man som ser ut att ha varit husbonde på Öystila år 1680 hette nämligen Nils Eriksson. Han kan ha varit gift med en dotter till den äldre Östen, och far till den yngre.
 
E.K.

68
1) Ja, det der ut att stå Far M. Ella Östens dr
 
2) Enligt HisKi ska det stå Ålderdomssvaghet.
 
3)Enligt HisKi står det Änk:, men det ser mer exakt ut att stå något i stil med Enckan
 
Jag skulle, förresten, anta att Ella var dotter till den mycket långlivade Östen Nilsson (Öystila) i Nikkala. Någon annan Östen fanns inte i Tornedalen vid den här tiden, vad jag vet. Han var husbonde på Öystila gård 1638-79, samt 1681-1702, alltså under 64 år. Allt tyder på att det är samme Östen i längderna hela tiden. Moder var antagligen Brita Persdotter, *1644, +1730 9/5, som ser ut att ha varit Östens tredje hustru.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

69
Hej Alf!
 
Kyrkoböckerna från finska Nedertorneå (Alatornio) fram till slutet av 1860-talet finns utlagda här:
 
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm
 
Jag hittar dock ingen Erik Henrik född i Alatornio 1865. Valtari är f.ö. inte ett typiskt tornedalsfinskt namn, så jag gissar att Erik Henrik eller hans föräldrar inte var tornedalingar, utan riksfinnar.  
 
Enligt HisKi: http://hiski.genealogia.fi/hiski ...
verkar namnet Valtari (i äldre tid också stavat Valdari) inte vara särskilt vanligt överhuvudtaget. Det förekommar mest i följande socknar: Ii (Ijo), Hattula, Iitti, Vähäkyrö (Lillyrö), och Isokyrö (Storkyrö). Med andra ord är det vanligast i Österbotten.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

70
Det verkar ha funnits minst två släkter Vallo i Nedre Raumo på 1600-talet. Kan någon knyta samman dem?
 
En av släkterna härstammade från Olof Henriksson, husbonde på Vallo gård 1539-75. Hans söner Lasse och Henrik efterträdde honom på gården. Henrik Vallo var birkarl och hans son, Olof Henriksson Vallo var nämndeman och efterträddes på gården av Lars Olofsson Vallo (nämnd 1635-45). Den sista agnatiska medlemmen av denna släkt ser ut att ha varit Anna Jönsdotter Vallo, som dog någon gång på 1700-talet.  
 
Den andra släkten uppträder senare i källorna än Olof Henriksson släkt:
 
Erik Jönsson Vallo var husbonde på Vallo gård i Nedre Raumo 1623-60. Hans son Jöns Ersson var husbonde på samma gård 1665-71, och han efterträddes, som det verkar, av sonen (?) Henrik Vallo, vilken var korpral 1681-83, samt rustmästare 1684-92. Han var gift med Margareta Vallo som var husbonde på gården under makens soldattid 1674-80. Jag hittar ingen Jöns i Nedre Raumo, som kan vara lämlig som far till Erik. Kanske bodde Erik på den gård som under perioden 1571-1607 haft Lasse Olsson Vallo som husbonde, men jag kan inte hitta någon koppling mellan dem i källorna.  
 
Vid sidan om dessa förekommer en Nils Vallo i Nedre Raumo åren 1649-55. Hans änka tas upp i mantalslängderna 1656-58, och förefaller ha efterträtts av en Henrik Eskilsson (nämnd 1659-65, och kanske senare). Nils Nilsson Vallo i Laivaniemi (som verkar ha givit namn åt Vallo gård i Laivaniemi -- en gård han återupptog ur ödesmål 1681) var kanske son till Nils Vallo. Men vem var Nils Vallos far? Kanske Erik Jönsson Vallo eller Lars Olofsson Vallo?  
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

71
Hej!
 
Det ser ut att stå Äspinärän, vilket bör vara byn Espinärä i Nederkalix sn.
 
Kan du ge ett exempel på en, eller några, sidor från Karl Gustav där det står Getz.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 28 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 28 april, 2009)

72
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2009
« skrivet: 2009-04-12, 21:09 »
Hej Maria!
 
Isak Henriksson Kostenniemi-Kursunpalo (*1849) var senast på 1880-talet nybyggare i Erkheikki.
 
Isaks föräldrar bodde mycket riktigt i Kardis, närmare bestämt i Kostenniemi (Kosteenniemi). Hans far hette Henrik Henriksson Kostenniemi, och anges vara född 1817, men varifrån han kom är inte helt lätt att säga. Ingen lämplig Henrik Henriksson verkar födas i Kardis eller Jarhois på 1810-talet. En Henrik Henriksson Heinonen föds i Tärendö 1817, men verkar inte ha bott där som vuxen. En Henrik Henriksson Tiensuu föds i Kolari 1814. Möjligen kan någon av dem vara identisk med Henrik Henriksson Kostenniemi, men han kan också till exempel ha kommit från Övertorneå.  
 
Modern Helena Eriksdotters ursprung är inte heller självklart. Det är inte omöjligt att hon är den Helena som föddes i Pääjärvi 1824, och var dotter till Erik Jonasson Vettasjärvi-Pääjärvi och Brita Stina Olofsdotter Jatko.
 
Problemet är att Pajalas kyrkoböcker saknas från slutet av 1830-talet till och med mitten av 1880-talet. Helena dog antagligen före 1860, och därför kan det vara omöjligt att hitta hennes dödsdata (från och med 1860 finns kopior av födelse-, död-, och vigselböcker bevarade).
 
Det krävs en del forskning för att klarlägga Henrik Henriksson Kostenniemis och Helena Eriksdotters ursprung, men det borde inte vara omöjligt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

73
Släkter / Elephant
« skrivet: 2009-04-12, 20:35 »
Hej!
 
Ja, visst är det möjligt att bröderna Kurtelius i Idensalmi (och Pulkkila?) är identiska med Anund Anundsson Curtilius-Elefants söner med samma namn. Faktum är att det är ganska troligt, eftersom namnet Curtilius/Curtelius är mycket ovanligt, kanske unikt för just denna släkt.
 
Det skulle vara intressant att kunna återskapa brödernas väg från Nedertorneå till Savolax....
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 12 april, 2009)

74
Werelius / Werelius
« skrivet: 2009-04-09, 17:21 »
En känd person med namnet är professorn, riksantikvarien, fornforskaren m.m. Olof Verelius (1618-82).
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Verelius
 
MVH
 
Erik Kuoksu

75
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2009
« skrivet: 2009-04-06, 09:47 »
Hej Tony!
 
Nej, Peter Tunvikens imponerande text om Anders Andersson Bergs och Hans Hansson Stjernströms ursprung verkar inte finnas kvar på internet.
 
Hans slutsats var i alla fall att Anders och Hans kom från Ljusnarsbergs socken (Västmanland). Hans Stjernström var med största sannolikhet född 1723 13/3 i Harvtorp, Ljusnarsbergs sn, som son till bonden Hans Olsson (+ före 1737) och Anna Olsdotter (*1689 1/18, +1762 8/15) i Harvtorp. Anna Olsdotter var dotter till bonden Olof Larsson och hans hustru Elisabet i Harvtorp.  
 
Vad Peter Tunberg skrev om Anders Berg minns jag tyvärr inte, men bevisen för att Anders verkligen var från Ljusnarsberg var, om jag inte minns fel, så gott som absoluta.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

76
Bildgåtan - Övrigt / Är männen på bilden densamme?
« skrivet: 2009-01-29, 09:55 »
Jag skulle också -- spontant -- säga att det är samma person, men att fotografierna är tagna med några års mellanrum. På den högra bilden (den utan hatt) ser mannen ut att vara magrare än på den vänstra. Det, samt ljussättningen, kan förklara att hans drag (framförallt näsan ock kindbenen) framträder skarpare på den bilden än på den vänstra. Men dragen i sig är identiska. Jämför också händerna.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

77
Hej!
 
Känner någon till något om följande personer med namnet Björnström i Uleåborg? Jag har inte lyckats lista ut var de var födda:
 
1. Salomon Björnström, *1779. Skräddargesäll, sedan fångvaktmästare i Uleåborg. Han flyttade till Kemi omkring 1804/1805 och blev Sockenskräddare där.
Gift 1802 24/10 med Anna Lisa Hildén, *1780 22/12, vilken ser ut att ha varit från Kemi.
 
2. Johan Nils (Johan Niklas) Björnström. Hattmakare i Uleåborg.
Gift 1803 30/1 med Anna Karvonen el. Karvelin
Dessa fick minst 11 barn. Tre söner till dem fanns i Uleåborg ännu på 1850-talet. En sonson bodde i S:t Johannes socken på 1880-talet.
 
Har Salomon och Johan Nils någon koppling till den äldre släkten Björnström i Uleåborg -- en medlem av den, handelsmannen Johan Jakobsson Björnström skall ha dött i Uleåborg så sent som 1815 3/2 -- eller tillhör de någon annan Björnströmsläkt?
 
Är de kanske släkt med Sven Erik Björnström, *1766, +1816 15/12 i Sipola, Pulkkila sn?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

78
I Tornedalen förekommer en del ryssar på 17- och 1800-talen. De flesta av dessa var sannolikt inte vad vi idag skulle kalla ryssar, utan ortodoxa karelare. Många av ryssarna i Tornedalen lär ha kommit dit som laukkuryssät -- kringresande småhandlare från Karelen och Ryssland -- och sedan av olika orsaker blivit kvar. Kanske var Johan Persson en sådan laukkuryssä?
 
Ang. laukkuryssät, se: http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5saryssar
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 08 januari, 2009)

79
Kolari / Kolari
« skrivet: 2008-12-18, 17:14 »
Hej!
 
Är det någon som känner till följande persons ursprung:
 
Maria *1889 22/3 i Kolari
 
Jag känner tyvärr inte till hennes fadersnamn, efternamn eller dödsdata, bara att hon var gift med John Aaro (Johan Aron) Koivisto (*1879 1/7, +1958 28/1) i Portimojärvi/Tengeliö.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

80
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009
« skrivet: 2008-12-18, 17:07 »
Hej!
 
Om det är så att Ole var född omkring 1821 och var son till en Johan Johansson, och inte en Johan Jakobsson, finns en möjlighet att han är identisk med Olof Johansson Koivuniemi, född 1820 17/1, son till Johan Johansson Stålnacke-Niva-Koivuniemi och Anna Mickelsdotter Lassi i Tärendö.
 
Denne Olof verkar, enligt August Ljungs familjeregister för Pajala, försvinna från gården omkring 1840. Vart han tog vägen vet jag inte, men kanske du, Christer, vet?
 
Men det finns en del talar mot denna hypotes: Olofs mor hette som sagt Anna Mickelsdotter och inte Lena Adamsdotter; 1840 är 15 år senare än 1825, Oles uppgivna immigrationsår, och något nära släktskap med släkterna Björnström och Spett hittar jag inte heller... så det är verkligen inte någon absolut överensstämmelse.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

81
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009
« skrivet: 2008-12-17, 18:31 »
Hej Eric Hermod!
 
Då kanske man trots allt inte kan avskriva Pajala som ursprungsort, eftersom Johan Andersson Spett flyttade till Norge 1833 från byn Salmijärvi i Pajala.
 
Johans hustru hette Anna Maria Jakobsdotter Björnström och var född 1789. Hon hade följande bror:
 
Johan Jakobsson Björnström. *1779, +1839. Brukskarl i Palokorva.
G. 1810 m. Ablona Johansdotter *1776
Barn:
1. Anna Greta *1810, +1835?
2. Isak *1814 10/7
3. Johan Jakob *1820 20/7
 
Johans hustru hette alltså Ablona Johansdotter och inte Lena Adamsdotter, och jag har inte heller hittat någon Olof bland hans söner.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

82
Samesläkter A-Ö / Gaup
« skrivet: 2008-12-13, 20:35 »
Släktnamnet Gaup har knappast något att göra med det samiska ordet för köp, utan är med största sannolikhet härlett ur Kauppi, den gängse nordsamiska och tornedalsfinska formen av namnet Jakob. Orsaken till att Blix och Steen inte gjorde den uppenbara kopplingen Jakob-Kauppi-Gaup är att man inte förrän ganska nyligen, genom fördjupad källforskning, lyckades klarlägga släkten Gaups ursprung.
 
Släkten Gaup i Kautokeino, Karesuando och Jukkasjärvi härstammar från en Jöns Nilsson Uija, som skattade för skattelandet Vikkorikoskenniemi (som idag är byn Maunu) i Suonttavaara sameby 1669-1738. Jöns var gift med Elin Jakobsdotter, vilken år 1681 i tingsrätten friades från kaplanen Olaus Sirmas anklagelser om trolldom. Jöns och Elins son Jakob Jönsson Uija eller Niia eller Kauppi (+1738 9/4, 90 år gammal) var länsman i Suonttavaara 1715-21. Dennes sonson Henrik Anundsson (även kallad Andersson) Kauppi, samt söner Per och Jöran, flyttade till Kautokeino. Ättlingar till dessa återvände på 1800-talet till Karesuando, och några av dessa flyttade senare till Jukkasjärvi.
 
Släkten är antagligen uppkallad efter Jakob Jönsson, eller kanske efter hans i övrigt okände morfar, även om det senare nog är mindre sannolikt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 13 december, 2008)

83
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009
« skrivet: 2008-12-05, 13:10 »
Hej Eric!
 
Jag tror inte att din Ole Johannessen är son till Johan Jakobsson Servio (*1807 5/3) från Parakka. Denne Johan Jakobsson var gift med Sara Greta Andersdotter Holmström (*1804). De gifte sig 1832 7/3 och hade barnen Anna Greta och Johannes, vilka var födda på 1830-talet.  
 
Jag hittar inte heller några andra lämpliga Johan Jakobsson eller Lena Adamsdotter i Jukkasjärvi, Karesuando, Pajala eller Hietaniemi (de församlingar som är lättast för mig att kontrollera) vid denna tid.  
 
De församlingar som då återstår om han var från det svenska Tornedalsområdet är: Gällivare, Övertorneå, Karl Gustav och Nedertorneå. Jag skulle i första hand söka Ole Johannessens ursprung i Gällivare, eftersom namnet Jakob var relativt vanligt där.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

84
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-11-10, 09:41 »
Hej!
 
Änkan Maria Johansdotter Löpares bomärke finns här:
http://www.drdeathray.se/overtornea.htm (under Löpare).
 
Här är Maria Johansdotter Kerttus familj:
http://www.pher.se/kuivakangas/Kuivakangas-Kertu1-1781-1800.htm
 
Och det här kan vara Isak Henriksson Kleemos:
http://www.pher.se/kuivakangas/Kuivakangas-Klemo2-1781-1800.htm
 
MVH
 
Erik Kuoksu

85
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009
« skrivet: 2008-11-06, 13:31 »
Jag får det till:
 
22 September Dödde Nybyggaren Hans Månsson från  
Lainio under en Gran vid Alainen An
go-jerfvi strand, sedan han uti nyss nämn
da [Insjö?] något öfver 1 veckas tid id kadt
fiske, begrafdes efter wid Wällofl. -
Härads Rätten hållen under sökning
Om dess död, d. 27 Febr. 1803. War
76 år gammal.
 
Tyvärr är senare delen av sjönamnet svårt att tyda på bilden, men det ser ut att vara Alainen Angojärvi, vilket med modern stavning skulle bli Ala(i)nen Ankojärvi. Enligt Ortsnamnsregistret (http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm) finns i nuvarande Kiruna kommun en sjö vid namn Ankojärvi. Exakt var vet jag inte. Alanen Ankojärvi är alltså den nedre delen av sjön, eller den nedre av två sjöar Ankojärvi.
 
Såvitt jag vet har ingen lyckats lista ut varifrån Hans Månsson Lainios hustru kom.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 06 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 06 november, 2008)

86
Förnamn - M / Mågz
« skrivet: 2008-11-02, 17:41 »
En tanke: Kan det finnas något språkligt samband mellan Mågz (om man tänker sig att det skall uttalas Mångs på kalixmål) och släkt- och gårdsnamnet Mangs, som förekommer i svenskbygderna i Österbotten och Nyland? Enligt en släktutredning som jag snabbt hittade på nätet, verkar den förste kände husbonden på gården Mangs i Yttermark, Närpes sn, ha hetat Måns Andersson. Han var husbonde 1546-71.

87
Förnamn - M / Mågz
« skrivet: 2008-10-31, 18:42 »
Hej Bengt Göran!
 
Nej, du har rätt, några Måns fanns inte i Tornedalen under tidigt 1500-tal -- jag uttryckte mig lite slarvigt när jag skrev 1500-talet. Jag syftade egentligen på sent 1500-tal och rent av tidigt 1600-tal, när några personer i Övre Tornedalen (t.ex. i Juoksengi) bar namnet Måns. Jag har en minnesbild av att någon av dessa Måns i Juoksengi vid något eller några tillfällen skrevs Mågz.

88
Förnamn - M / Mågz
« skrivet: 2008-10-30, 18:18 »
Kan det inte helt enkelt vara en form av namnet Måns? Jag har ett svagt minne av att namnet Måns ibland skrivs Mågs även i Tornedalen på 1500-talet, men jag kan inte gå ed på det...

89
Jag tolkar Simon Backmans dödsnotis som att han var son till Simon Simonsson och Lisa.
 
Alltså:
 
Familj 1:
Simon Simonsson
Lisa Nilsdotter
Barn:
1. Simon *1690 - familj 2
 
Familj 2
Simon (Simonsson) Backanen el. Backman, *1690, +1782 8/12. Timmerman i Nikkala.
Gift med Lisa Nilsdotter, *1701, +1783 x/4, från Nikkala
Barn:
1. Sara *1734 22/11
2. Abraham *1741
 
Namnet Backanen motsvarar till uttalet Pakkainen, ett namn som sedan 1500-talet har förekommit i Övre Vojakkala. Jag hittar dock inte någon Simon med namnet Pakkainen.
 
Att Simon (enligt HisKi) anges vara från Helsingfors i födelseboken 1734 (som jag inte har tillgång till i original) är intressant. Kanske står det egentligen Helsingbyn. I sådana fall skulle han kunna vara från Helsingbyn (Kainuunkylä) i Hietaniemi socken. I Helsingbyn fanns enligt mantalslängden 1699 en soldat Simon Snäll.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

90
Lars Levi Laestadius och (kanske) hans son Lorens Vilhelm (1839-66) har använt sig av husförhörslängden för Pajala socken 1819-28 på ett något okonventionellt sätt.
 
Lars Levi L, som var kyrkoherde i Pajala 1849-61, använde på 1850-talet husförhörsboken till räkenskaper för församlingens fattigkassa, lyckligtvis utan att göra själva husförhörsanteckningarna oläsliga. Jag vill minnas att L. L. L. även vid andra tillfällen handskades ganska vårdslöst med olika handlingar.
 

 
Någon, kanske Lorens Vilhelm Laestadius, som har klottrat sitt namn -- Lorents Wilhelm Laestadius på uppslag 101, har dessutom ritat två gubbar på uppslag 24. Lorens Vilhelm är annars känd enbart för att ha fått en utomäktenskaplig son (han har nu levande ättlingar), samt för att ha dött i Kolera i unga år.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

91
Knobblock / Knobblock
« skrivet: 2008-10-02, 08:58 »
Jag har svårt att tro att det finns ett samband mellan släkten von Knobloch i Estland och släkten Knobloch i Norge, Tornedalen och Finland, även om det är möjligt. Svårigheten att säga något om saken beror på att ingen (vad jag vet) har kommit längre tillbaka med den här diskuterade släkten Knobloch än till undertullbetjänten och organisten Karl Friedrich Knobloch eller Knoblauch från Zwickau (Kanske var tullskrivaren Hans Friedrich Knobloch i Krageröe, Telemark, född omkring 1761 en släkting till honom).
 
Som kuriosa kan jag nämna att jag för 9-10 år sedan läste en uppteckning som Hjalmar Falk i Kiruna hade gjort av en sägen om släkten Knoblochs ursprung. Informanten var, om jag inte minns fel en medlem av den tornedalska grenen av släkten Knobloch. Enligt denna sägen härstammar släkten från en adelsman i Skottland, som hade tre söner. Dessa söner (varav en, anakronistiskt nog, var agronom) gav sig ut i världen. En av dem hamnade till slut i Norge och blev stamfar för den norska släktgrenen.
 
Som sagt var det länge sedan jag läste den här uppteckningen, som i sin helhet var på ungefär en halv a4-sida, och det kan hända att jag minns vissa detaljer fel. Jag tror att uppteckningen finns i Hjalmar Falks efterlämnade papper -- dokument som tyvärr inte längre är tillgängliga för andra än en inre krets.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

92
Silfverbrand / Silfwerbrand / Silfverbrand / Silfwerbrand
« skrivet: 2008-09-29, 09:07 »
Man kan tillägga att den förste Silfwerbrand i Kiruna var handlande. Han, eller kanske någon av hans ättlingar, hade sin affärslokal i ett stort rött hus på Hjalmar Lundbohmsvägen i Kiruna. Huset har fortfarande en iögonenfallande neonskylt (som dock inte längre tänds) med texten Silfwerbrands. Det finns också en gata i Kiruna med namnet Silfwerbrandsgatan.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

93
Äldsta mannen / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-09-22
« skrivet: 2008-09-20, 21:03 »
Jag tror att det generellt är svårt att säga något säkert om personers livslängd innan 1700-talets mitt, eller kanske ännu senare - folk visste uppenbarligen ganska sällan hur gamla de var, och innan man började föra födelsebok fanns inte heller några skriftliga åldersbelägg att leta upp, om man nu hade ansett det vara mödan värt.  
 
I Jukkasjärvis död- och begravningsböcker från 1700-talets första hälft uppges så gott som alla som var 30 år eller äldre vid sin död ha varit t.ex. 40, 50, 65, 70, 90, 95, eller 100 år gamla. Det är tydligt att det rör sig om grova uppskattningar och avrundningar, ofta uppåt, eftersom hög ålder gav status.  
 
Ett sätt att på ett ungefär beräkna hur gammal en person var vid sin död, är att leta upp personen i äldre källor, t.ex. mantalslängder eller domböcker, samt (om möjligt) se när personen blir far eller mor för första och sista gången.
 
Några exempel från Jukkasjärvi:
 
Henrik Mickelsson Kyrö i Vittangi, Jukkasjärvi socken, död öfw. 100:de år gl., begravd på S:t Andreas dag (30/11)1732.
 
Han var vuxen senast 1674 (enligt domboken av år 1679), eftersom han detta år anlade nybygget Vittangi, och var ännu år julen 1700 vid god vigör. Ännu 1730 var han formellt husbonde på nybygget. Hans hustru dog 1719, och hans yngsta barn föddes omkring 1692. Med andra ord bör han ha varit född senast vid mitten av 1650-talet, och ha varit minst 75-80 år vid sin död.
 
Henriks far var dock vuxen redan 1632, och en av hans bröder var vuxen och gift 1660, så kanske var Henrik faktiskt ännu äldre än 80 år vid sin död. Vi lär aldrig få veta det.
 
- - -
 
Änkan Karin Henriksdotter från Soppero, död 1735, lefwat öfw 100 åhr.
 
Karin var enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1722 änka efter en Henrik, som var död 1722. Med honom hade hon dottern Anna, vilken 1722 var gift med Per Andersson Svala i Kengis. Karin Henriksdotter var i sitt andra äktenskap gift med Mats Eriksson Lainio, vilken dog 36 år gammal år 1728. Deras äldsta barn föddes 1715, det yngsta 1725 3/6.
 
Här ser vi att lefwat öfw 100 åhr är en fullständigt befängd, och faktiskt ganska svårförklarlig uppgift. Hade det varit så, hade hon alltså varit 60 år äldre än sin andre make, och fött sitt sista barn vid över 90 års ålder. Åtminstone det senare är förstås omöjligt.
 
- - -
 
Ibland är dock åldersuppgifter, även om de verkar orimligt höga, sannolikt korrekta. Henrik Larsson Vinter i Siggevaara omnämns i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1725, och var då om 90 åhr gammal. Henrik Larsson Vinter, som i sin krafts dagar var nämndeman och länsman i Siggevaara, omnämns i mantalslänger och domböcker 1655-78, varför han bör ha varit född senast 1635 - och alltså måste ha varit minst omkring 90 år gammal 1725. Kanske tillhörde han en långlivad släkt: en trolig syster till Henrik var änkan Margareta Larsdotter Vinturi, vilken begravdes S:t Andreae dag 1724, och hade då levat 90 åhr.  
 
Med andra ord får man avgöra från fall till fall om åldersuppgifter från 1700-talets första hälft är rimliga eller inte.
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 20 september, 2008)

94
Vasa / Vaasa / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2013
« skrivet: 2008-08-28, 11:42 »
Hej!
 
Om han ibland kallas Gustav Dieter, så blir det ju ännu mer troligt att det rör sig om rätt person -- jag har svårt att tänka mig att det skulle finnas särskilt många personer med liknande namn i Sverige på 1700-talet.
 
Det är svårt att säga om namnen Zollin och Peschell är tyska namn, eller rättare sagt om släkterna med de namnen är tyska. Om man söker på Zollin på Google, kommer man till en mycket omfattande sida om släkten Sursill:
 
http://annelikotisaari.net/Brita%20O%20Sursill.htm
 
Här omnämns under tabell (taulu) 7 en handlande och rådman Anders Jakobsson Zollin i Vasa. Denne var tydligen son till en Jakob Matsson, handlande i Vasa, och Susanna Pålsdotter Kofinne (?). Om dessa uppgifter är riktiga, bör släkten Zollin ha varit finsk eller finlandssvensk.
 
Jag ser att Mustasaaris kyrkoböcker inte finns upplagda på SSHY ännu (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index.htm), och Mustasaaris död- och flyttböcker är (om de nu finns bevarade) inte upplagda på HISKI, så jag kan inte säga något om Gustav Didrik Zollins vidare öden.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

95
Vasa / Vaasa / Äldre inlägg (arkiv) till 26 augusti, 2008
« skrivet: 2008-08-26, 18:32 »
Hej!
 
Gustav Zollin kan vara son till borgmästaren Jakob Zollin och Charlotta Lovisa Peschell i Vasa. De återfinns i Mustasaaris (Korsholms) kyrkoböcker vid 1700-talets mitt.
 
Bland deras barn finns en Gustav Didrik, född 1754 16/10 i Vasa, Mustasaari.
 
Se vidare: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se
 
MVH
 
Erik Kuoksu

96
09 Döden / Bränd på bål
« skrivet: 2008-08-21, 17:25 »
Ja, det verkar stämma att Malin Matsdotter -- en gammal finska -- brändes levande i Stockholm. Malin hade mot sitt nekande dömts till döden för häxeri.
 
Peter Englund anger i essän Varför brändes Malin Matsdotter? i essäsamlingen Förflutenhetens landskap (1991) att detta skedde 5/8 1676.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

97
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009
« skrivet: 2008-08-17, 14:04 »
Hej!
 
Jag har inte lyckats komma fram till vem som kan vara far till Nils Nilsson Utsa, men det fanns vid 1700-talets början flera personer i Saarivuoma som kan vara syskon eller släktingar till honom:
 
Jon (Johan) Nilsson Utsa, +1740, över 40 år gammal, i Saarivuoma.
 
Per Nilsson Utsa, omnämnd i Saarivuoma 1717-30. Han förefaller vara stamfar för släkten Utsi i Kautokeino.
 
Per Nilsson Utsa, *1704, +1780. I Saarivuoma.
 
Vad gäller släkten Nutti/Knuuti från Rounala har varken jag eller någon annan kunnat hitta några troliga föräldrar till Jon Knutsson och Margareta Tomasdotter. Rent hypotetiskt skulle Jon kunna vara son till Knut Olsson i Tingevaara, nämnd 1643-59, vilken är stamfar för en annan släkt Nutti, men det finns egentligen inte några indicier för att så skulle vara fallet, och troligen är Jon Knutsson alldeles för ung för att kunna vara son till Knut Olsson -- Knuts två kända söner, Nils och Anders, dyker upp i skattelängderna redan vid 1650-talets slut, alltså mer än 50 år innan Jon Knutsson för första gången omnämns i Rounala (han omnämns där 1712-19).
 
Jag har inte heller hittat några indicier på vilka som kan vara far till släkten Ingas troliga stamfader Anund Jakobsson i Kaitum.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 17 augusti, 2008)

98
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2009
« skrivet: 2008-08-15, 20:09 »
Det finns många personer och släkter med namnet Utsa (Utsi) i Jukkasjärvi vid 1700-talets början. Det är inte säkert att de alla är släkt med varandra eftersom utsi är samiska för liten, och namnet alltså från början var ett öknamn på en liten person.
 
Per Nilsson Utsa var såvitt jag kan se född i Saarivuoma 1732 7/10 och var son till Nils Nilsson Utsa och Karin Persdotter Inga.
 
Nils Nilsson Utsa tas upp i skattelängderna 1717-30, och avled före 1744, eftersom hans änka detta år gifte om sig med Jon Jonsson Magga.
 
Karin Persdotter Inga var troligen dotter till Per Pålsson Inga, omnämnd på skattelandet Kadmatunturi i Tingevaara 1690-1750, nämndeman, samt länsman i Tingevaara 1701-05, samt 1713-15. Per Pålsson Inga var antagligen son till Pål Anundsson Inga, omnämnd i Kaitum 1714-18, samt sonson till Anund Jakobsson, omnämnd i Kaitum 1671-74.
 
Nils Nilsson Utsa och Karin Persdotter Inga hade åtminstone följande barn. De två äldsta barnen kan ha en annan mor, eftersom de är betydligt äldre än de övriga:
 
1.   ?Kerstin. G. 1738 25/3 m. Jon Persson Piltto i Saarivuoma.
2.   ?Karin *1699. G. 1736 m. Per Jonsson Magga i Saarivuoma.
3.   Per *1721 x/3
4.   Anna *1723 18/2. G. 1744 12/1 m. Nils Larsson Hurri i Könkämä.
5.   Margareta *1725 10/3
6.   Per *1732 7/10  
7.   Anders *1734 x/2, +1734
8.   Brita *1735 x/11
 
- - -
 
Anna Tomasdotter Knuuti, dotter till Tomas Jonsson Knuuti eller Nutti och Brita Persdotter och sondotter till Jon (Johan) Knutsson i Rounala, nämnd 1712-19, och Margareta Tomasdotter (+1733 24/4).
 
Tomas Jonsson Knuuti och Brita Persdotter hade följande barn:
 
1.   Anna *1721. G. 1:o m. N.N. G. 2:o 1749 8/3 m. Per Nilsson Utsa i Saarivuoma.
2.   Anders *1725 20/8
3.   Per *1730 15/11
4.   Jon *1734 16/11
5.   Margareta *1741 2/10. G.m. Anund Nilsson Allas i Lainiovuoma.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

99
Släkter / Kanto
« skrivet: 2008-07-31, 11:20 »
Hej Anne-Beate!
 
Jag ser på HisKi (http://hiski.genealogia.fi/hiski?se) att namnet Kanto/Kantola förekommer i Jalasjärvi redan vid 1700-talets mitt (då vanligen stavat Kando/Kandola, som Samppa Asunta påpekar).
 
Tyvärr är födelseböckerna för Jalasjärvi inte inlagda i HisKi längre fram än till 1854, så man kan ännu inte säga vem som är föräldrar till din Isak Kanto.
 
Jalasjärvis kyrkoböcker finns inte heller skannade på SSHY (http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index.htm) ännu.
 
Mitt tips är att du antingen väntar tills mer finskt arkivmaterial läggs ut på internet (det är ju dessutom gratis, till skillnad från i Sverige), hör av dig till Jalasjärvi församling, eller beställer mikrokort/mikrofilmer från finska riksarkivet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

100
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2009
« skrivet: 2008-07-27, 21:24 »
Hej Solveig!
 
Erik Andersson Autio -- Niemi, även kallad Koskenniemi, var född i Erkheikki 1827 6/11. Han var son till Anders Johansson Autio (*1787), husbonde på Autio gård i Erkheikki, och Anna Maria Henriksdotter (*1793, +1863), vilken enligt hfl. 1806-18 kunde läsa svenska. Det senare gör att jag misstänker att hon kommer från någon av bruksorterna. Kanske är hon identisk med Anna Maria Henriksdotter Kemi, *1795, dotter till Henrik Larsson Kemi och Anna Tomasdotter Spett i Masugnsbyn. Anders Johansson Autio tillhörde en släkt vid namn Svala eller Pääskynen, som ser ut att inkommit till Erkheikki från Kengis bruk under 1600-talets sista år.
 
Sara Maria Mariasdotter Kruukka var född i Junosuando 1832 (födelseboken är uppbrunnen). Hennes mor var Maria Johansdotter Kruukka (*1798, +1878 6/7) i Junosuando; hennes morföräldrar var JOhan Johansson Pekkari-Kruuka, husbonde på Kruukka gård i Junosuando, och Malin Johansdotter Mukka. Pekkari och Mukka är grenar av gamla birkarlssläkter, kända sedan 1539.  
 
Eva Kajsa Isaksdotter Liminka var född 1855 i Anttis (födelseboken uppbrunnen). Hon gifte sig 1874 16/3 med Mats (Mattias) Olsson Haapala. Hon var dotter till backstugusittaren Isak Henriksson Liminka (*1810, +1870) och Greta Johansdotter (*1815) i Anttis. Isak Liminkas farfar var född på Koivuniemi gård i Tärendö 1720, och kom till Anttis via Liminkasuando i Överkalix -- därav namnet. Även släkten Liminka är en gren av släkten Pekkari
 
MVH
 
Erik Kuoksu

101
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juni, 2009
« skrivet: 2008-07-26, 16:56 »
Tack Solveig!
 
Ja, Tornedalen före 1930-talet är verkligen som en helt annan värld... Språket, sederna, livssynen... En värld som nu tyvärr är oåterkalleligen borta och nästan glömd.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

102
Johdet / Johdet
« skrivet: 2008-07-25, 09:48 »
Hej igen!
 
Jag såg först nu att C-G Magnusson frågade om något finns publicerat om släkten/släktern Johdet, och det gör det faktiskt, delvis. Alla som idag heter Johdet  ser ut att härstamma från Olof Larsson Lasu-Seppälä-Johdet (*1823, +1904), vilken blev husbonde på Johdet gård i Junosuando, men sedan lär ha förlorat gården då han var tvungen att lämna den i pant hos en handlande i Haparanda, och sedan inte kunde återlösa den. Johan Johdet (*1875, +1955, far bl.a. till dem som antog namnen Järdeholm och Järdelund) var son till Olof Larsson Johdet. Släkten är en gren av släkten Lasu i Junosuando.
 
Denna Johdetsläkt finns med i mitt p.g.a. många nya forskningsresultat föråldrade (och utgångna) arbete: Kuoksu, Erik 2003: ”Släkterna Mukka och Lasu i Junosuando”, Kiruna, Kiruna forskarförening.  
 
En annan Johdetsläkt, som härstammade från backstugusittaren Johan Johansson Pentäsjärvi-Johdet i Junosuando (*1822, +1863) fortlevde ännu 1890, men jag är osäker på om den har några ättlingar i Sverige idag. Den kan dock forleva i Nordamerika.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

103
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juni, 2009
« skrivet: 2008-07-24, 20:40 »
Om denna Välivaarasläkts urspsung, se:
 
http://hem.passagen.se/kuoksu/Olkkuri1539-1930.htm
 
(närmast tabell 262)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

104
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2008
« skrivet: 2008-07-21, 13:51 »
... Något som kanske kan tala för att Per Olsson Toljus inte gifte sig till gården, är, förresten, att hans änka efterträds på gården av en Erik Olsson Toljus (husbonde 1694-98). Kanske var denne en bror till Per, om han nu inte är identisk med Pers sonson Erik Olsson Toljus, vilken ser ut att vara husbonde från och med 1703 (Han efterträdde detta år Olof Persson Toljus, husbonde 1699-1701, samt sin syster? Ella, husbonde 1702).
 
E.K.

105
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2008
« skrivet: 2008-07-21, 13:42 »
Släkten Toljus har då och då tagits upp här på Anbytarforum. Den förste  släktmedlem som det finns en helt säker (med de vanliga reservationerna mot termen säker, naturligtvis) koppling till är Per (Peder) Olsson Toljus, husbonde på Toljus gård i Niemis 1665-75 och gift med Margareta, husbonde på gården 1678-92.
 
Jag har antagit (som en hypotes) att Per är identisk med den måg, som omnämns på gården under några år vid mitten av 1650-talet, under den tid när gården stod under Pers företrädare Erik Olofssons (husbonde 1623-60) husbondeskap.  
 
Nu hittade jag för några dagar sedan uppgifter på Internet om att Per Olsson Toljus skall ha varit Erik Olofssons sonson. Han skall enligt dessa uppgifter ha varit son till de för mig okända Olof Ersson Toljus och Margareta, och sonson till Erik Olsson Tollius Tulkki - rimligen den Erik Olofsson, som var Pers företrädare på gården. Pers hustru, vilken om min hypotes om Per som måg till Erik Olofsson skulle vara riktig, borde heta Margareta Eriksdotter, skall enligt hemsidan jag refererar till ha hetat Margeta Henriksdotter.
 
Finns det några bevis på eller indicier för att Per Olsson Toljus var sonson till Erik Olofsson? Vad säger Erik Wahlberg om Per Olsson Toljus ursprung?  
 
Har någon några idéer?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

106
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2008
« skrivet: 2008-07-21, 13:24 »
Erik Olofsson Baas:
 
Erik Wahlberg anger i sin utredning av släkten Noppa (som dock är behäftad med en del fel), att Jöns Nilsson Immo (*1658, +1740 17/2) hade en bror vid namn Olof, vilken i sin tur hade sönerna Henrik, samt Erik, vilken var soldat Baas. Wahlberg anger att Jöns (och därmed också Olof) var söner till Nils Larsson (Noppa) i Alkkula.  
 
Så långt Wahlberg. Jag finner det personligen mycket osannolikt att Jöns och Olof Nilsson Immo skulle vara söner till Nils Larsson (Noppa). Om så vore fallet, skulle deras äldste bror, Per Nilsson Noppa, vilken blev husbonde på Noppa gård i Alkkula 1639, ha varit minst 40 år äldre än Jöns Nilsson Immo. Det är förstås möjligt, men med tanke på att Per Nilsson Noppas far, Nils Larsson (husbonde på Noppa gård 1596-1635) bör ha varit född senast på 1570-talet, skulle han alltså ha varit 80-90 år gammal vid Jöns Nilsson Immos födelse.  
 
Själv finner jag det troligare att Jöns Nilsson Immo och Olof Nilsson Immo var söner till Nils Hindersson, vilken var husbonde på Immo gård i Alkkula 1671-88, och sonsöner till nämndemannen Henrik Persson Immo, husbonde på Immo gård i Alkkula 1644-69. Denne Henrik Persson ser ut att ha efterträtt änkan Ella på gården. Hon ser i sin tur ut att ha varit änka efter Per Henriksson, husbonde på gården 1607-35. Antagligen var Per Henriksson och Ella nämndemannen Henrik Perssons föräldrar. Per Henriksson var antagligen son till Henrik Persson, nämnd 1571-1605; samt kanske sonson till Per Ersson, nämnd 1539-65. Jöns Nilsson Immo tar Nils Hinderssons plats i mantalslängderna från och med 1690.
 
Olof Nilsson Immo var husbonde på en del av Immo gård i Alkkula 1695-98.  
Gift med Margareta, husbonde på Immo gård 1699.
Barn (enligt Erik Wahlberg):
1. Henrik
2. Erik Baas. Soldat.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 21 juli, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av ekuoksu den 21 juli, 2008)

107
Johdet / Johdet
« skrivet: 2008-07-13, 18:24 »
Johdet uttalas förresten (i mina öron) någonstans mellan Jåh-det och Jåh-tet, med betoningen på första stavelsen, korta vokaler och h-et tydligt uttalat.

108
Johdet / Johdet
« skrivet: 2008-07-13, 18:19 »
Hej!
 
Det är tveksamt om man kan kalla Johdet i Junosuando för by i egentlig mening. I själva verket är det namnet på en gård i Junosuando by.
 
Däremot är det riktigt att många olika släkter sedan gårdens uppkomst vid 1700-talets mitt har ägt gården och därför, enligt traktens sed, också har burit namnet.
 
Det är också fullt möjligt att det finns fler gårdar med namnet Johdet längre ned i Tornedalen (en släkt Johdet, som tidigare fanns i Alatornio, är dock en gren av den äldsta Junosuandosläkten Johdet).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

109
10 Folkliv / Egen bibel
« skrivet: 2008-05-04, 19:47 »
I Pajala församling har prästen (komminister Henrik Tornberg) i vissa husförhörslängder under 1800-talets första decennier fört in anteckningar om att vissa församlingsmedlemmar fått någon av följande böcker:
 
ABC-boken (barn)
Katekes (ungdomar)
Nya testementet (vuxna)
 
Han noterade också ibland om personer var läs- eller språkkunniga.  
 
Jag tolkar formuleringen fått som att Henrik Tornberg själv gav församlingsmedlemmarna dessa böcker. Det framgår inte om det rörde sig om lån eller om regelrätta gåvor.
 
I en skogssamisk familj fick mannen NT, hustrun en katekes och en son fick en ABC-bok, men i övrigt är gåvorna ganska spridda. Generellt sett var det familjer som var ganska fattiga som fick böckerna, kanske för att de mer förmögna i Tornedalen redan vid den här tiden ibland hade egna små bibliotek med religiös, ofta pietistiskt färgad, litteratur.
 
Erik Kuoksu

110
Hej!
 
Det finns flera gårdar med namet Iivari i Tornedalen, förutom den i Marjosaari (som idag ligger i Torakankorva) till exempel i Kuivakangas i Övertorneå sn och i Sieppijärvi i Pajala, sedermera Kolari sn.  
 
Det verkar inte finnas någon Mickel Iivari på Iivari gård i Marjosaari vid den här tiden. Däremot fanns en Mickel Hindersson Iivari (*1724, +1787) i Kuivakangas och en Mickel Andersson Iivari (*1748) i Sieppijärvi. Jag hittar dock ingen Eva i någon av dessa familjer.
 
MVH
 
Erik

111
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-25, 20:32 »
Jag ser att lösningen på problemet finns i Sture Torikkas inlägg om Myllymäki: Om EW anser att Olof Olofsson Myllymäki var från Lampinen eller Mäki gård i Turtola, så måste han, enligt denna tydligen felaktiga teori, ha tillhört släkten Lampinen. Det förklarar Wahlbergs hänvisning till Lampinen 6
 
Hälsningar
 
Erik

112
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-25, 20:25 »
Hej!
 
Malin Olofsdotter Rova skall enligt enligt Per Norbergs familjeregister över Övertorneå socken vara från Alkkula. Det borde betyda att hon var dotter till Olof Hansson Rova och Malin Jönsdotter i Taroniemi. Olof Hansson Rovas far, Hans Jonasson Lampinen-Rova tillhörde en gren av släkten Lampinen som vid 1600-talets mitt flyttat till gården Joonas i Alkkula. Så i det fallet är det nog inga konstigheter.
 
Ska kolla upp vad Sture Torikka skriver om O.O.M.
 
Hälsningar
 
Erik

113
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-25, 10:31 »
Hej!
 
Ja, det är i princip samma (preliminära) slutsatser jag själv har kommit till. Ratasjärvi var, såvitt jag kan se, en del av Juoksengi by vid den här tiden:
 
Tabell 1
Mickel Nilsson (Mikko). Husbonde på Mikko gård i Juoksengi 1645-69. (Kanske son till birkarlen och nämndemannen Nils Mickelsson [Rautio] i Juoksengi)
Barn:
1.   Mickel Trast - tabell 2
2.   Erik - tabell 4
 
Tabell 2
Mickel Mickelsson Trast (från tabell 1). Soldat Trast 1666. Husbonde på Mikko (Trast) gård i Juoksengi 1669-90.
Gift med Marget, nämnd 1695.
Barn:
1.   Mickel *1676 - tabell 3
 
Tabell 3
Mickel Mickelsson Trast (Varg) (från tabell 2). *1676, +1743 29/6. Soldat Varg. Husbonde på Mikko (Trast) gård i Juoksengi.
Gift med Margareta
Barn:
1.   Olof *1709. De släkter som härstammar från honom bar fram till år 1800 namnen Trast, Rova och Myllymäki.
 
Tabell 4
Erik Mickelsson (Rova) (från tabell 1). Husbonde på Rova gård i Juoksengi 1678-89.
Gift med Kerstin, husbonde på Rova gård i Juoksengi 1690-97.
Barn:
1.   Mickel Varg - tabell 5
 
Tabell 5
Mickel Eriksson Varg (från tabell 4). Soldat Varg, husbonde på Rova gård i Juoksengi 1699-26.  
Barn:
1.   Mickel. Husbonde på Rova gård i Juoksengi 1727-1728. Gården övertogs 1730 av soldaten Mickel Hindersson Varg.
1.   Dotter.
 
 
Det finns många Mickel Varg i Juoksengi vid den här tiden, så det kan hända att jag har blandat ihop personerna.
 
- - -
 
Wahlberg skriver i sin utredning av släkten Oravainen-Kohkoinen, s. 43:
 
Henrik Mickelsson Muotka och Margareta Johansdotter Töyrä
Barn:
9. Ingrid *24/12 1744. Gift 5.5.1765 med Olof Olofsson Myllymäki (Lamp 6:44).
 
 
Nu har jag inte sett hans utredning av släkten Lampinen, så jag vet inte vad han skriver där. Det såg bara lite märkligt ut. Troligen är det trots allt så att Olof Olofsson Myllymäki är son till Olof Mickelsson Trast.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

114
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-23, 18:15 »
Hej!
 
Vet någon vilka som var Mickel Mickelsson Trasts eller Vargs i Juoksengi föräldrar? Mickel föddes 1676 och avled 1743 29/6. Han verkar ha varit soldat Varg vid 1700-talets början.  
 
Jag har halvt om halvt kommit till slutsatsen att hans föräldrar var soldaten Mickel Mickelsson Trast (nämnd 1669-90) och Marget i Juoksengi, detta delvis p.g.a. namnet Trast, dels p.g.a. att de verkar ha bott på samma gård som den yngre Mickel. Den äldre Mickel Mickelsson Trast var i sin tur, enligt Erik Wahlberg, son till Mickel Nilsson (Mikko), vilken i sin tur eventuellt var sonson till birkarlen Mickel Henriksson Rautio i Juoksengi.
 
Nu ser jag att Wahlberg i sin utredning av släkten Kohkoinen anger att Mickel Mickelsson Trasts (1676-1743) sonson Olof Olofsson Trast-Myllymäki tillhör släkten Lampinen. Vad är rätt om denna familjs ursprung?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

115
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-19, 16:24 »
Hej!
 
Jag har några funderingar om Kippa gård i Kuivakangas, som vid sekelskiftet 1700 hade hemmansnr. 25 och var på 1/3 mtl:
 
Olof Larsson (Kippa), med största sannolikhet son till Lars Ivarsson (Kippa) och kanske bror till Erik Larsson (Heikkilä) i Haapakylä, finns i Haapakylä 1615-33, samt sedan i Kuivakangas fram till och med 1674. I mtl. 1671 är, märkligt nog, löös drifvare antecknat vid hans namn.
 
I mtl. 1674 sägs han ha två döttrar och två mågar (en son som tas upp på 1640-talet verkar ha dött ung eller försvunnit från gården). En av dessa mågar bör vara den Jöns Karlsson, som upptas i mtl. 1675. Jöns sägs då ha son och sonhustru, samt två inhysta (antagligen Olof Larsson och hans hustru eller svågern och svägerskan). År 1678 efterträds Jöns på gården av Lars Jönsson, som detta år hade fyra personer inhysta på gården (kanske Jöns Karlsson m. hustru, samt de som var inhysta år 1675).  
 
Lars Jönsson, antagligen Jöns Karlsson och N.N. Larsdotter (Kippas) son, tas sedan upp i mtl. fram till och med 1688, varefter en Johan Mickelsson Kippa verkar bli husbonde på gården. Han efterträds 1711 av Henrik Henriksson Kippa, som blir stamfar för släkten Kippa i Lohijärvi.
 
Varifrån kom Johan Mickelsson Kippa (var han kanske Olof Larssons andre måg?) och Henrik Henriksson Kippa?
 
Åren 1698-1705 återfinns en Jöns Karlsson i Matarengi, möjligen på Korpi gård – jag har inte fördjupat mig i det. Kan det vara samma Jöns Karlsson som år 1675 var husbonde på Kippa gård i Kuivakangas?
 
Dessa frågor kan mycket väl vara omöjliga att besvara, men någon kanske har några idéer…
 
MVH
 
Erik Kuoksu

116
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-10, 08:42 »
Hej Irene!
 
Det verkar logiskt, även om jag inte kan hitta Björn Eriksson i 1688 års mtl. Jag ska ta en närmare titt på det hela vid tillfälle. Namnet Förare antyder att Björns far var soldat (ska undersöka även det). Kanske snappade han upp namnet Björn utsocknes?
 
Man upphör aldrig att förvånas över Wahlbergs oerhörda kunskaper. Hans insats blir särskilt imponerande om man tänker på att han var först på plan, så att säga.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

117
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-03-08, 13:41 »
Hej!
 
Känner någon till något om Björn Erikssons ursprung. Han var enligt mantalslängderna husbonde på Juvani gård i Kaulinranta, Övertorneå sn. 1690-1708. Han skall ha varit gift med en Ella Persdotter.
 
Namnet Björn är mycket ovanligt i Tornedalen. Jag har faktiskt inte hittat någon annan person i trakten med det namnet förrän långt fram i tiden.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

118
Pajala / Pajala fb 1747
« skrivet: 2008-02-29, 20:38 »
Det beror nog på vad det är för uppgifter eller frågor du har. Om de främst rör Jöns Helsings släkt, så är nog Pajala det bästa alternativet, men om de främst rör Brita Rutströms släkt, så är nog Nederluleå att föredra.
 
MVH
 
Erik

119
Grape / Grape
« skrivet: 2008-02-28, 20:08 »
...och dessa är hennes troliga förfäder:
 
Familj 1
Staffan Claesson Ähkönen. Nämnd 1636-46. Inkom sannolikt från Muhos sn. i Österbotten. Husbonde på sedermera Klaus gård [mtl].
Barn:
1. Claes - familj 2
 
Familj 2
Claes Staffansson Ähkönen (från familj 1). Nämnd 1647-67. Husbonde på sedermera Klaus gård [mtl].
Barn:
1. Per Klaus. Husbonde Klaus gård
2. Mats - familj 3
 
Familj 3
Mats Claesson (Mattila) (från familj 2). Nämnd 1687-90. Husbonde på sedermera Mattila gård [mtl].
G. 1:o m. Magdalena.
Barn:
1. Erik *1671 - familj 4
2. Claes Vuopio. Husbonde på Vuopio gård.
3. Jöns. Nämnd 1726-28 [mtl].
4. Olof. Nämnd 1726-32 [mtl].
5. Klemet. Nämnd 1733 [mtl].
6. Malin. G.m. Mårten Eriksson Karesuando i Karesuando, Karesuando sn.
G. 2:o m. Valborg Matsdotter.
 
Familj 4
Erik Matsson (Mattila) (från familj 3). *1671 [db], +1745 25/2. Husbonde på Mattila gård.
G.m. Elin Nilsdotter, *1686 [db], +1739 11/4.
Barn:
1. Mats *1698 - familj 5
2. Ingrid. Dövstum.
3. Elin *1711 1/2. G. 1731 25/3 m. Olof Nilsson Kunnari i Kunnari, Karesuando sn.
4. Nils. Bosatt i Muonionniska.
5. Erik. Utflyttad till Alta 1729.
 
Familj 5  
Mats Ersson Mattila (från familj 4). *1698, +1773. Husbonde på Mattila gård.
G.m. Elin Persdotter, *1699 [db], +1773 x/5.
Barn:
1.   Erik Palo *1724. Utflyttad till Palo gård i Niemis, Hietaniemi sn..
2.   Nils *1730, +1771 30/1
3.   Olof *1735 x/10. Husbonde på Ylimattila gård.
4.   Johan *1739 x/3
5.   Elsa *1742 8/4. G. 1:o 1761 29/4 m. Nils Månsson Magnus i Maunu, Karesuando sn. G. 2:o 1769 m. Johan Matsson Kiviniemi i Maunu, Karesauando sn..
6.    Claes *1746 29/7. Husbonde på Alamattila gård.
 
db=dödbok
mtl=mantalslängder
 
Alla dessa bodde i Ylimuonio, Muonionniska, Pajala socken om inget annat anges.
 
...Men nu har vi kommit långt ifrån släkten Grape.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

120
Grape / Grape
« skrivet: 2008-02-28, 19:21 »
Hej!
 
Ja, det är sant. I/J och K är antagligen inte patronymika utan släktnamn... Det gör att man nog kan placera morteln i borgerliga kretsar.
 
Vad gäller Ella Matsdotter klarnar nu läget.
 
Jag har publicerat en artikel om Måns Mårtensson Karesuandos släkt i Släktforskarnas årsbok 2007. Kronolänsmannen Nils Månsson Magnus tillhörde denna släkt (han var son till klockaren, länsmannen nämndemannen, kronofogden och kyrkvärden Måns Eriksson Karesuando-Maunu och Birgitta Jönsdotter).
 
Ur denna arikel:
 
FAMILJ 9
 
Nils Månsson Magnus (från familj 6). Född 1719, död 1767 23/12 i Karesuando, Suonttavaara, Enontekis sn, av bröstsjuka. Kronolänsman under 1760-talet , bosatt i Maunu. Han antogs till nämndeman i Per Nilsson Sokeas ställe vid tinget 1758, då denne inte vågade ta sig till tinget, efter som Kopporne här wid Tingz platsen försat wisa sig.  Vid tinget 1768 förordnades kyrkoväktaren Johan Mårtensson Karesuando (familj 13) till förmyndare för hans barn.  
Gift 1761 29/4 i Enontekis med Ella Matsdotter, född i mars 1744 i Muonionniska, Pajala sn,  död 1820 2/11 i Maunu, Enontekis sn. Hon gifte 1769 6/8 i Enontekis om sig med klockaren Johan Matsson Kiviniemi i Maunu, Enontekis sn.
Barn:
1. Ella, född 1762 17/12. Utflyttad.      
2. Brita, född 1765 13/1, död 1772 26/2 av koppor.
3. Magnus (Måns), född 1767 30/7. Utflyttad.
 
Jag konstaterar i en fotnot följande om Ella Matsdotters ursprung:
 
Hon kan möjligen vara identisk med den Elsa, som föds i Muonionniska 1742 8/4 som dotter till Mats Eriksson Mattila och Elin Persdotter. Ingen Ella/Elsa/Elin/Helena Matsdotter kan bevisas ha fötts i Muonionniska i mars 1744.
 
Jag ser att även Erik Walhberg anger att denna Elsa, född 1742 8/4, är identisk med Nils Månsson Magnus och Johan Matsson Kiviniemis hustru.
 
- - -
 
Ella, Elsa, Elin och Helena är olika former av samma namn; Helena. Eftersom Tornedalen är finskspråkigt kunde den som höll i pennan använda i princip vilken svensk form som helst när han antecknade en persons namn. Det verkliga namnet var finskt och kan bara ibland rekonstrueras. I detta fall kan man kanske gissa att det verkliga namnet var Ella eller Elli.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

121
Grape / Grape
« skrivet: 2008-02-28, 11:14 »
Hej Elisabeth!
 
Jag tror inte att ristinigen runt initialerna har något med släkten Grapes vapen att göra. Det är nog rimligare att tolka det som en sköld i renässansstil, som omger initialerna. Att skriva in sitt monomgram i en sköld var ganska vanligt på den här tiden.
 
Jag hittar inte någon Ella Matsdotter född i Muonionniska 1744 i mina anteckningar, men om hon verkligen var från Muonionniska bör någon av dessa par ha varit hennes föräldrar:
 
Mats Matsson Lahti och Margareta Jönsdotter
 
Mats Nilsson Kohkoi (Kokko) och Anna Mickelsdotter
 
Mats Ersson Mattila och Elin Persdotter
 
Ingen av dessa har, vad jag vet koppling till något par med initialerna D.I. och E.K., men då får man hålla i minnet att man inte vet något om Matsarnas hustrurs ursprung.
 
Jag tror inte att morteln kommer från något hushåll i Tornedalen. Det verkar inte finnas någon med initialerna D.I. i hela Tornedalen på 1670-talet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

122
Grape / Grape
« skrivet: 2008-02-27, 16:36 »
Hej Elisabeth Tjärnlund!
 
Mycket intressant... Har du någon bild på den gravering som liknar Grape-vapnet?
 
Initialerna D.I. och E.K. är svåra att placera in i Grapesläken av år 1672. Om vi antar att det är fråga om ett gift pars initialer och att D.I. är mannens initialer (detta eftersom de har placerats ovanför E.K.) bör D väl mest troligt representera antingen David eller Daniel.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

123
Pajala / Pajala fb 1747
« skrivet: 2008-02-26, 19:14 »
Hej Pia Johansen!
 
Jöns (Johannes) Erici Helsing var brukspredikant i Kengis 1745-57, samt komminister i Pajala 1757-1762. Han var född med namnet Jöns Eriksson Lovikka i Kainuunkylä (Helsingbyn), Hietaniemi sn, 1723 26/5 och avled i Pajala 1762 19/9. Hans föräldrar var Erik Eriksson Lovikka och Klara Jönsdotter. Han tillhörde på fädernet birkarlssläkten Kyrö från Pello.
 
Brita Rutström var född i Luleå och var dotter till fältväbeln Nils Rutström och Brita Steen.  
 
Jag har inga uppgifter vad det blev av Abraham, eller hans syskon Klara Elisabet *1743 och Nils Erik *1745, men de och deras mor verkar ha flyttat från Pajala något eller några år efter Jöns död.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

124
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2009
« skrivet: 2008-02-24, 11:32 »
Jag ser att Ljung anger henne som utflyttad 1819. Det bör innebära att det är rätt Maria Stina.
 
Tack för tipset!
 
E.K.

125
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2009
« skrivet: 2008-02-24, 11:30 »
Hej Irene!
 
Låter rimligt. Jag ska ta en titt på det.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

126
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 23 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-23, 19:24 »
Hej!
 
Har någon lyckats lista ut varifrån Johan Hansson Lehtos (*1794 6/9 i Tärendö, +1865 29/1 i Kieksiäisvaara) i Kieksiäisvaara hustru Maja Stina Andersdotter (*1793, +1869 20/10 i Kieksiäisvaara) kom?
 
De gifte sig år 1819 och bodde i Tärendö fram till ca. 1821/23, då de flyttade till Kieksiäisvaara.
 
Jag har varken kunnat hitta henne i Övertorneå, Hietaniemi eller Jukkasjärvi.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

127
Kolari / Kolari
« skrivet: 2008-02-18, 20:00 »
Hej!
 
Tack för tipset. Jo. En titt på församlingsböckerna för Pajala visar att Katarina Kangas i Kolari var född 1859 13/2. Alltså är det rätt Katarina.
 
MVH
 
Erik

128
Kolari / Kolari
« skrivet: 2008-02-07, 10:48 »
Känner någon till något om denna Katarina Kangas:
 
Katarina Kangas, *1859 i Kolari sn. Inkom till Pajala sn. 1906 tillsammans med sin utomäktenskaplige son. Gift före 1910 med hemmansägaren Erik Isaksson Lehto i Kolari, Pajala sn.
Barn utom äktenskapet:
1. Axel Einar Kangas *1892 3/8 i Kolari sn. Sedermera hemmansägare i Kolari, Pajala sn.
 
Det jag vill veta är vilka som var Katarinas föräldrar, samt när hon var född. Jag är även intresserad av vem som var far till Axel Einar.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

129
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008
« skrivet: 2008-02-06, 16:39 »
Till Håkan Bergström:
 
Jag tror inte att någon har sammanställt en lista över klockarna i Övertorneå sn. Jag har en känsla av att jag sett någon klockare Henrik Jönsson nämnas någon gång vid 1700-talets början, men det behöver ju inte vara fråga om samma person. En gård Heikkilä finns ju i Haapakylä, men jag kan inte påminna mig om att det fanns någon Henrik Jönsson på den gården eller i den släkten vid den här tiden. Möjligen kan det finnas fler gårdar Heikkilä längre ned efter älven.
 
Svårt att tyda texten exakt, men jag tycker mig se:
 
Klokaren
Henericus Jonson
Heickillä ..  S....
Anno: 169(6?) . 25 Decem(ber)
 
Fick du förresten det mail jag skickade före jul någon gång (i november tror jag)?
 
MVH
 
Erik

130
Hej!
 
Jo, jag tror också att det är rätt. Dessutom är det ett fullt rimligt samiskt namn. Mansnamnet Fanne (Fanu, Fanna o.s.v.) förekommer i Torne lappmark vid 1600-talets början. Den moderna formen av släktnamnet bör vara Fanni.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

131
Hej!
 
Olof Tomasson Fanny, som är stamfar för släkterna Purnu och Kilvo och förfader till åtskilliga nu levande i Torne lappmark och övre Tornedalen, verkar mycket sällan omnämnas med sitt tillnamn i samtida källor.  
 
Jag gick igår kväll igenom de mantalslängder för Lule lappmark som finns upplagda på internet, och hittade honom i de flesta längder där man kunde förvänta sig hitta honom och hans trolige far Tomas Nilsson i Sjokksjokk -- Eftersom vi att döma av ett mål i domboken 1732 och 1733 kan anta att Olofs far och farfar tillhörde Sjokksjokk, är denne Tomas den troligaste kandidaten till faderskapet. Han, som omnämns 1667-88, eventuellt redan 1643, var så vitt jag kan se den ende Tomas i Sjokksjokk vid denna tid.  
 
Bara i uppbördsboken för 1723 verkar Olof omnämnas med tillnamnet, och det är en smula svårläst där. Med lite god vilja har jag fått det till:
 
Olof Tomasson Phany med Mågen Mickel
 

 
Läser någon namnet på annat sätt?
 
Källa: Mantalslängder 1642-1820, Västerbottens län, SE/SVAR/RA-111010024/M 24/139 (1723) s. 192
 
MVH
 
Erik Kuoksu

132
Källor och arkiv / Hur forska i Finland?
« skrivet: 2007-09-12, 18:01 »
Hej!
 
Det blir allt lättare att forska i Finland via internet. Mer och mer läggs ut på nätet, och kyrkobokföringen är upplagd på ungefär samma sätt som den svenska. Och det mesta är dessutom gratis, till skillnad från i Sverige.
 
Tre intressanta adresser med inskannade eller avskrivna kyrkoböcker m.m.:
 
1. HISKI (avskrifter):
http://www.genealogia.fi/hiski/z992j?se
 
2. SSHY (inskannade kyrkoböcker):
http://www.digiarkisto.org/sshy/
 
3. Riksarkivets digitala arkiv:
http://digi.narc.fi/digi/index.ka?lang=sv_SE
se även:
http://digi.narc.fi/digi/puu.ka
 
MVH
 
Erik Kuoksu

133
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2008
« skrivet: 2007-09-09, 18:33 »
Jag skrev förresten här under Övertorneå fredag den 20 okt 2006 kl. 15.25 om Anund Olofsson Mämmilä-Karbins ursprung.
 
E.K.

134
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2008
« skrivet: 2007-09-09, 18:31 »
Hej!
 
Ella/Elsa Zachrisdotter Groth föddes i Kengis, Pajala sn. 1744 21/10, och var dotter till hammarsmeden Zachris Abrahamsson Groth (*1716 27/3 i Fellingsbro) och Karin Hansdotter Koberg (*1718).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

135
Allmänt / Rokokodamen i Jukkasjärvi kyrka
« skrivet: 2007-09-08, 15:34 »
...Många inlägg efter varandra... Men jag ska bara tillägga att teckningen bygger på fotografier som togs vid öppningen av golvet i kyrkan 1907.
 
E.K.

136
Allmänt / Rokokodamen i Jukkasjärvi kyrka
« skrivet: 2007-09-08, 15:30 »
Ungefär såhär bör hon ha sett ut vid gravsättningen (min rekonstruktion):
 

137
Allmänt / Rokokodamen i Jukkasjärvi kyrka
« skrivet: 2007-09-08, 15:27 »
Dräkten som helhet är en insulär imitation av en redan något föråldrad europeisk modedräkt för en kvinna ur medelklassen. De stilmässigt yngsta delarna av dräkten (skorna och sidenbanden) visar att den knappast kan vara äldre än 1780-talet, trots att de stilmässigt äldre delarna (solfjädern och mössan) är typiska för tiden 1730-50.
 
- - -
 
Dräkten var antagligen relativt dyr; särskilt mössan, skorna och solfjädern ger intryck av god kvalitet, medan klänningen är enklare.  Den skiljer sig, med undantag för mössan och skorna, inte mycket till snittet från de dräkter de flesta kvinnor bar i Tornedalen vid denna tid. Materialen den är tillverkad av är dock mer exklusiva än de dräkter av vadmal (och möjligen bomull), som kvinnor i Tornedalen förefaller ha burit vid denna tid.
 Bland de kvinnodräkter som har bevarats under kyrkgolvet är dräkten en av de mer eleganta och sannolikt också en av de yngsta. Den är också, med ett undantag, den enda kvinnodräkt som har bindmössa. Detta undantag utgörs av en kvinna som begravts tillsammans med ett litet barn. Gissningsvis är denna kvinna Anna Margareta Hackzell (född 1749, död 1795 22/4), gift med skolmästaren Per Isaksson Grape. Hon avled samma år som sin ettåriga dotter Maria Elisabet Grape.
 Av de vuxna kvinnor som med säkerhet eller med stor sannolikhet begravdes omkring 1750-70 bar samtliga mer eller mindra konstfullt draperade huvuddukar.
 
Om kvinnan är identisk med Maria Johdet, rör det sig antagligen om den dräkt hon bar vid sin vigsel med Anders Björnström -- hon avled senast omkring ett år efter sin vigsel.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

138
Allmänt / Rokokodamen i Jukkasjärvi kyrka
« skrivet: 2007-09-08, 15:26 »
Ja, Det har talats mycket om Kristi brud i samband med henne, men jag tycker personligen att det inte finns några direkta bevis på att det skulle finnas några sådana tankar bakom hennes dräkt, eller ens några herrnhutiska eller pietistiska kopplingar överhuvudtaget.
 
Jag beskriver dräkten på följande sätt i min artikel. Beskrivningen bygger vad gäller dräktens form mest på fotografier av kvinnans klädsel. Uppgifterna om de olika plaggens färger är hämtade från tidigare författare:
 
Den så kallade bruden bar en dräkt som bestod av följande plagg och accessoarer:  
 En bindmössa av en typ som var modern i Europa på 1750-talet, men som i Jukkasjärvi användes så sent som på 1820-talet. Mössan var rikt men ganska klumpigt broderad med guldtråd på ljus botten, samt framtill kantad av en bred, handknypplad spets.
 Klädedräkten var antagligen tudelad i livstycke och kjol, även om detta inte verkar ha undersökts noggrannare. Den var sydd i vitt, randigt linne - ett tyg som var som mest populärt under 1700-talets två sista decennier, men användes bevisligen i Sverige så tidigt som 1774.
 Över axlarna låg en fichy (sjal), inte närmare beskriven, men sannolikt vit, samt kantad av samma tyg som klänningen är sydd av.
 Fichyn hölls upptill, över bröstet, på plats av en rosett av gredelint sidenband (som sannolikt dolde någon form av nål), samt nedtill av ett runt midjan knutet, gredelint sidenband med rosett mitt fram.
 Hon bar strumpor av ljusgrått ylle, samt halvhandskar av mellanbrunt skinn.
 Skorna var svarta skinnpumps av sen 1700-talstyp. Framtill och på sidorna var det svarta skinnet utskuret till ornament (inte närmare beskrivna), som avtecknade sig mot underskinnet, vilket framtill var gult och på sidorna ljusblått.
 I sin högerhand bar den döda en solfjäder av 1700-talstyp: grovt papper spänt på en ställning av svartlackerat trä. Framsidans motiv var en nymf i ett arkadiskt landskap, som sträcker sina armar upp mot en svävande amorin, baksidans mot vit botten blommor i blått och rött ”a la chinoise.

139
Allmänt / Rokokodamen i Jukkasjärvi kyrka
« skrivet: 2007-09-07, 16:39 »
Hej!
 
Nej, det finns ingen konsensus om vem den s.k. Bruden under kyrkgolvet var. Den som senast har behandlat ämnet i skrift är jag själv, i artikeln 'Bruden' under kyrkgolvet - sägner och fakta, publicerad i Kirunatidningen Nr. 6 2006.
 
I den konstaterar jag bland annat följande:
 
*Dräkten var av hög kvalitet, om också inte så extremt exklusiv för tiden och trakten som det ibland har hävdats.
 
*Flera äldre hypoteser om den dödas identitet visar sig vara omöjliga.
 
*Möjligen kan hon vara identisk med Maria Olofsdotter Johdet (*1761 i Junosuando, +1787 i Jukkasjärvi), änka efter Karl Olof Karlsson Kalla och gift med kronolänsman Anders Björnström i Jukkasjärvi, men det bör vara omöjligt att säga något säkert om hennes identitet, eftersom bruden under kyrkgolvet inte med någon säkerhet kan kopplas till några bevarade uppgifter i det tillämpbara källmaterialet.
 
Jag avslutar artikeln med följande sammanfattning:
 
Sammanfattningsvis kan sägas att det antagligen är omöjligt att uppnå klarhet i vem den döda var under sin livstid - Elisabet Junnelia måste betraktas som en orimlig hypotes. Källäget är helt enkelt så dåligt att man inte kan dra några slutsatser i en eller annan riktning.  
 Följande vet man dock helt säkert: Kvinnan avled tidigast på 1780-talet, var då ung, men fullvuxen (ca. 25 år). Hon tillhörde medelklassen och begravdes i en för traktens förhållanden ovanligt elegant dräkt; en dräkt av en typ som till vissa delar redan var omodern i Europa, men sannolikt ansågs mycket modern i Tornedalen. Kistan hon begravdes i var även den relativt påkostad, men inte i anmärkningsvärd grad.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

140
14 Heraldik och ordenssällskap / Tre rosor i ett krus
« skrivet: 2007-09-05, 19:42 »
Så med andra ord är det grapen som är det viktiga i släkten Grapes vapen... Rosorna kan vara med enbart som dekoration -- för att göra det talande vapnet mer personligt och attraktivt.
 
E.K.

141
14 Heraldik och ordenssällskap / Tre rosor i ett krus
« skrivet: 2007-09-05, 19:38 »
Jag tror att det är svårt eller omöjligt att säga vad tre rosor symboliserar. Eftersom det är ett så vanligt sigillmotiv är det nog så att dess betydelse skiljer sig från fall till fall, förutsatt att det har någon betydelse  förutom att vara ett vackert sigillmotiv.
 
Tretalet är vanligt inom heraldiken -- att placera två föremål ovanför ett tredje är ett bra sätt att utnyttja en skölds form, men tretalet har ju också ett nästan oräkneligt antal innebörder i sig. I väst t.ex. treenigheten; helhet; begynnelse, mitten, ände; kropp, själ, ande; tro,hopp, kärlek... Och så vidare.
 
Rosor kan också symbolisera nästan vad som helst; kärlek, liv, skönhet, vällust, sinnlighet, andlighet, renhet, oskuld...  
 
Vad jag vill ha sagt är att det är så gott som omöjligt att säga något om just dessa sigillmotivs exakta innebörd (om det finns någon), om man inte vet mer om omständigheterna kring användandet av sigillen.
 
Krukan i Grapes vapen är förresten just en grape -- en trefotsgryta med handtag.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

142
Sysslingar och bryllingar / Sysslingar och bryllingar
« skrivet: 2007-09-04, 17:53 »
Kusiner kan få barn tillsammans. I Tornedalen och Lappland var det ända fram till 1900-talets mitt ganska vanligt att förstakusiner gifte sig med varandra och fick barn.  
 
Jag antar att även ännu närmare släktingar rent biologiskt kan få barn med varandra, men sådana förbindelser har varit tabu i de flesta kulturer.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

143
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2011
« skrivet: 2007-08-27, 21:40 »
Hej!
 
Enligt August Ljungs familjeregister för Pajala sn. 1838-84 bodde Isak Isaksson Lampa kvar i Kainulasjärvi fram till 1850. Sedan flyttade eller dog han. Han var med största sannolikhet ogift. Ljungs uppgifter kommer från mantalslängder.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

144
Hej!
 
Din morfars far hette knappast Gustaf Adolf Elsasson Nikunt. Kuru, eftersom Nikunt. är en förkortning av Nikuntytär, alltså Nilsdotter. Han bör ha hetat Gustaf Adolf Elsasson Kuru -- på finska sannolikt Kustaa Aato Elsanpoika Kuru eller något liknande. Att han bär meteronymikon (modersnamn) istället för patronymikon (fadersnamn) visar att han är född utom äktenskapet, och att hans far är okänd.  
 
Moderns patronymikon Nikuntytär visar att hennes far måste ha hetat Nils. Kuru är ett rätt ovanligt gårdsnamn i Tornedalen.
 
Möjligen är din Ella Stina Nilsdotter Kuru den E.S.N.K. som föds i Hetta, Enontekis sn, 1842 26/8 som dotter till Nils Persson Kyrö el. Kaukonen, som möjligen även kallades Kuru, och hans hustru Maria Nilsdotter Nilimaa.  
 
Nils Persson Kyrö el. Kaukonen var född i Alakyrö, Kittilä sn. 1794 14/7, Maria Nilsdtr. Nilimaa var av namnet att döma från Muoniotrakten.
 
En bror till Elsa Stina kan ha varit den Nils Petter Nilsson Kuru från Enontekis som 1850 22/7 i Muonio sn. gifte sig med Ella Persdotter Nilimaa. Han kan vara identisk med Nils Persson Kyrö el. Kaukonens son Nils Petter, född 1825.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

145
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-20
« skrivet: 2007-08-07, 18:31 »
Hej Inger.
 
Maria Lisa Mickelsdotter var född i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn, och var dotter till krononybyggaren Mickel Olofsson (Lainio) (*1824 27/2, +1880 12/12) och hans hustru Helena Hansdotter Pohjanen (*1827 8/1, +1906 1/12).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

146
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2008
« skrivet: 2007-08-06, 18:01 »
Jan tillägga att varken Kittilä el. Sodankylä (som är de intressanta församlingarna för Kittiläsläkten Kallos del) ännu finns upplagda på FSHF:s hemsida, men de kommer väl i sinom tid.
 
E.K.

147
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2008
« skrivet: 2007-08-06, 17:59 »
Hej!
 
Ja, de finns på nätet, åtminstone delvis. Se:
 
http://www.genealogia.fi/hiski/vl2cvh?se+A19
 
och framför allt:
 
http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm
 
MVH
 
Erik Kuoksu

148
00 Sjöfart / Skeppslistor för Ostindiefararen
« skrivet: 2007-08-04, 16:26 »
Hej!
 
Ett sätt att bedöma ungefär hur gammalt porslinet är är att undersöka dess motiv och allmänna utformning stilistiskt. Under tidsperioden 1731-1813 hann modet växla en hel del, och de exempel på vapenporslin från tiden jag har sett är relativt tidsbundna till sin sin utformning.
 
Skulle man då t.ex. kunna komma fram till att porslinet sannolikt är från 1750-talet, kanske man kan lägga ihop två och två och dra slutsatsen att Hr. X, Hr. Y, eller Hr. Z, men inte Herrar A, D, G o.s.v. är möjliga beställare.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

149
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2008
« skrivet: 2007-08-03, 20:34 »
Hej!
 
Det finns en släkt eller rättare sagt ett antal släkter som heter Kallo i Kittilä sn. i finska Lappland. Personer med namnet Kallojärvi omnämns där på 1800-talet.
 
Jag är ganska säker på att det inte fanns några personer med namnet Kallojärvi i Jukksasjärvi och Karesuando (Enontekis) socknar på 1700-talet, och inte senare heller för den delen.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

150
Tornberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2009
« skrivet: 2007-08-01, 17:47 »
Hej!
 
En stor släkt, vars svenska och tornedalsfinska grenar heter Tornberg, och vars (norsk-)samiska gren heter Tornensis, härstammar från Nicolaus Nicolai Ulopolitanus (enligt uppgift död 1676), som var kyrkoherde i Övertorneå 1639-76
 
Hans barn upptog namnen Tornberg och Tornensis.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

151
Hej Göran!
 
Ställde du inte exakt samma fråga under: Anbytarforum: Släkter: Bureätten: Siggo Christophori Bure, för någon vecka sedan?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

152
Oä barns efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-09
« skrivet: 2007-07-29, 15:13 »
Man kan kanske tillägga att orsaken till att namn som Gunillasson, Mariasson, Lenasson o.s.v. har kunnat fortleva i Tornedalen och Lappland, nog är att utomäktenskaplig börd inte var ett särkskilt stort socialt handikapp för en annars duglig person. Dessutom visste alla vilka som var oäktingar, så det var inte särskilt meningsfullt att försöka dölja det.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

153
Bokstäver och siffror / Bokstaven æ i svenskan
« skrivet: 2007-07-20, 18:47 »
"Å" i Torneå, Luleå, Piteå, Umeå et:c har knappast något med "å" = vattendrag att göra. Alla dessa sockennamn, möjligen med undantag för Torneå (vars mest korrekta namn ju är Tornio -- älven heter Tornionväylä), är samiska från början.

Jag kan tillägga att de tornedalsfinska namnformerna är: Tornio, Luulaja, Piitin, Uumaja. I de lokala dialekterna (med undantag för tornedalsfinskan, naturligtvis) uteblir ået i ordsluten nästan alltid.

Luleå bör väl betyda "Österbyn", eller något liknande, på någon samisk dialekt.

Ganska mycket finns skrivet om detta.

MVH

Erik Kuoksu

154
Siggo Christophori Bure / Siggo Christophori Bure
« skrivet: 2007-07-19, 21:47 »
Jo, jag är medveten om Burediskussionen...
 
Jag ser nu att man med lite god vilja kan tolka den nedersta vita fläcken som en böjd arm, men jag tror tyvärr att det är uteslutet att man skulle placera en betydelsebärande del av vapnet just där.
 
Vad gäller Johan Siggessons släktförhållanden är jag helt okunnig, men om vi nu rent hypotetiskt antar att Johans förfäder förde en böjd arm i skölden, så hade det väl varit mest naturligt att han själv skulle använda en sådan i sin egen sköld, men samtidigt finns många exempel (inte minst från och med 1600-talet, kanske även tidigare, men det vågar jag inte uttala mig om), på att nyadlade som tidigare använt sig av vapen, antog eller fick helt nya vapen i samband med adlandet.  
 
Jag kan inte mycket om begravningsvapen, men det finns flera böcker som handlar om dem, t.ex:
 
Corswant-Naumburg, Inga von:
Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden / Inga von Corswant-Naumburg
Visby : Ödin, 1999  
 
Kanske den boken vore värd att undersöka?
 
Jag har en känsla av att begravningsvapnens storhetstid var 1600- och 1700-talen, men det finns också betydligt äldre exempel på sköldar som sattes upp i kyrkor -- Jag drar mig till minnes att en medeltida(?) sköld med släkten Skanckes vapen skall ha funnits i Hackås kyrka i Jämtland, t.ex.
 
Vänliga hälsningar
 
Erik Kuoksu

155
Siggo Christophori Bure / Siggo Christophori Bure
« skrivet: 2007-07-19, 19:42 »
Dekorationen på det andra exemplet (släkten Habsburgs vapen) är just en dekoration, närmast en palmett av något slag. En motsvarande dekoration finns på hjässan ovanför hjälmens byglar. Det band av guld som ligger runt hjälmhalsen är antagligen en stiliering av den rem som håller samman hjälmen -- man ser på detta exempel, som ser ut att vara en 1800-talslitografi i 1500-talsstil, också tre spännen som håller samman hjälmens fram- och baksidor. På bakplåten skymtar man ett spänne, som användes till att spänna fast hjälmen i rustningen.  
 
Vanligen ser man på svenska vapenteckningar från ca. 1600 och framåt en s.k. hjälmklenod (halksklenod et:c), d.v.s. ett smycke som hänger i ett band runt hjälmen. På Johan Siggessons frälsebrev, som ju är äldre än så, verkar det inte finnas någon klenod.
 
För exempel på detta, se t.ex:
 
http://soop.org/  
http://www.svenskadel.nu/sparreA.gif
http://hem.passagen.se/kuoksu/gyllenspetz.gif
 
De enda delar av ett vapen som har någon betydelse är förutom färgerna hjälmprydnaden (i Habsburgs fall det krönta lejonet, påfågelsfjädrarna et:c som vilar på hjälmen), samt sköldens innehåll. Hur de övriga ingredienserna (hjälm, hjälmtäcke och hjälmbindel) utformas beror på tidens, konstnärens och inte minst beställarens smak. Ett vapen fastställs till sitt innehåll (färger, sköldmärke och hjälmprydnad), men inte till sin form.
 
Med andra ord saknar de vita fläckarna utan tvivel, om de nu är något annat än en skada, symbolvärde.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

156
Siggo Christophori Bure / Siggo Christophori Bure
« skrivet: 2007-07-19, 17:57 »
Här finns tydligare bilder på samma typ av heraldisk hjälm:
 
http://www.mumma.org/archives/wappen/Dueren.gif
 
http://static.flickr.com/101/293272650_234055dd9f.jpg
 
MVH
 
Erik Kuoksu

157
Siggo Christophori Bure / Siggo Christophori Bure
« skrivet: 2007-07-19, 17:54 »
Hej!
 
Det finns inga symboler på hjälmens underkant -- avser du den gyllene kanten, är den bara en dekoration (jfr. de gyllene ribborna). Om du avser de vita fläckarna på hjälmhalsen, så ser de ju närmast ut att vara skador i målningen, ev. på papperet.  
 
Hjälmen är en typisk öppen hjälm. Den indikerar adelskap (även om också många ofrälse i äldre tid förde öppen hjälm), och har ingen annan betydelse. Den ser ut att vara i 1500-talsstil.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

158
Adel eller inte / Adel eller inte
« skrivet: 2007-07-14, 19:39 »
Hej!
 
Släkten von Moltzer adlades 1733 och verkar ha fortlevt ännu 1990.  
 
Jag rekommenderar, som svar på dina frågor, att du tar en titt på följande böcker, som finns på de flesta bibliotek (åtminstone de större):
 
1. Gustaf Elgenstierna: Den svenska adelns ättartavlor. Här hittar man grunläggande information om de introducerade svenska adelsätterna.
 
2. Adelskalendern. Här finns de nu levande medlemmarna av de introducerade svenska adelsätterna upptagna.
 
I Adelskalendern för år 1900 står följande om Jenny Helena Amalia von Moltzer:
 
J e n n y  Helena Amalia, f. 1850 7/6. Utgifvare af 'Vägvisaren för resande till Stockholm'. G. 2:o 1878 7/9 m. f.d. stationsinspektoren Nils Nilsson-Wiedemann, i hans 2:a gifte, f. 1828; + 1885, 3:o 1898 28/5 m. kassören Johan Bernhard Nilsson-Flor?n. Stockholm.
 
Av samma källa framgår att hon var dotter till kammarskrivaren Fredrik Sebastian Reinhold von Moltzer och Jenny Maria Katarina Risberg, samt att hennes farfar hette Anders Johan Fredrik von Moltzer, och att hennes farfarsfar hette Johan Magnus Reinhold von Moltzer.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

159
Helsyskon med samma förnamn / Helsyskon med samma förnamn
« skrivet: 2007-06-26, 18:50 »
Man kan tillägga att det bland samerna i Torne Lappmark (främst Jukkasjärvi och Karesuando socknar) fram till 1800-talets första hälft var mycket vanligt att flera barn -- nästan enbart söner -- till synes fick samma namn. Detta förekom också bland tornedalsfinnar, men var mycket mer ovanligt hos dem.
 
Jag skriver till synes samma namn, eftersom de svenska namnformerna ju både vad gäller samer och finnar var översättningar av de verkliga namnen. Så kunde två bröder Olof i själva verket kanske heta Olli och Vuolevi, två bröder Per heta Pieti och Pekka, två bröder Lars heta Lassi och Lauri o.s.v.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

160
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2008
« skrivet: 2007-06-14, 11:40 »
Maria Helena Johansdotter Häggroth var född i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn, och var dottter till Johan Henrik Eliasson Häggroth och Anna Lisa Spett.
 
Utredningar av såväl hennes som maken Olof Andersson Kurravaaras släkter (Klockarsläkten i Jukkasjärvi respektive Kyrö) finns med på min CD Genealogiska arbeten 2003-2005. För mer information, se min hemsida:
 
http://hem.passagen.se/kuoksu/
 
MVH
 
Erik Kuoksu

161
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2009
« skrivet: 2007-06-12, 13:06 »
En Johan Nyström (född i Torneå 1798 11/3, son till smeden Adam Marttila-Nyström och Elisabet Carlander) kallas i utflyttningslängden för Torneå 1816 vad om ser ut som:
 
Salmakare Lärling Johan Nyström
 
Denne Johan Nyström flyttade till Uleåborg, men jag har inte återfunnit honom där. Kan han möjligen vara identisk med den sadelmakarmästare Johan Nyström, som avlider i Åbo svenska församling 1836 16/3 vid 37 1/2 års ålder?
 
Sadelmakaren Johan Nyström i Åbo gifte sig 1830 25/11 med änkan Maria Charlotta Söderberg. De fick en dotter vid namn Maria Josefina 1831 11/9.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

162
Torneå / Tornio / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2008
« skrivet: 2007-06-12, 12:20 »
Har någon uppgifter om vad som hände med barnen Helena, Johan och Petter, samt änkan, i följande familj?
 
Adam Johansson Marttila - Nyström. *1765 4/7 i Turtola, +1808 i Torneå. Smed i Torneå. Han antog namnet Nyström 1796 eller 1797.
Gift med Elisabet Persdotter Calander, *1769 12/1.
Barn:
1. Margareta *1794.  
2. Helena *1795 G. 1824 19/4 m. Lantmätaren Mårten Rechart-Degerman i Torneå.
3. Johan *1798   flyttade till Uleåborg 1816
4. Katarina *1800, +1804
5. Ulrika *1802, +1809
6. Petter *1805
 
MVH
 
Erik Kuoksu

163
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-05, 09:10 »
Hej!
 
Ja, det ser ut att vara rätt personer som omnämns på hemsidan. Det kan inte gärna vara fråga om några andra. Det förklarar ju varför barnen Rantatalo flyttade till Kuoksu som fosterbarn. Om hemsidans uppgifter stämmber bodde de alltså hos sina morbröder. Det verkar logiskt.
 
En rättelse till mitt förra inlägg: Jag har inte kollat födelsedatum på Isak Olsson Rantatalo (Kruukka), vad jag menar är att Olof Olsson Rantatalo (som också kallades Kruukka, ser jag nu) och Ulrika Persdotter hade en son Isak, född 1859, och han kan mycket väl vara identisk med Isak i Parakka.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

164
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-04, 19:26 »
Hej!
 
Det ser ut som att Olof Olsson Rantatalo är far till samtliga barn Rantatalo som förekommer i den här diskussionen.
 
I folkräkningen för 1910 så finns följande familj i Kurkkio:
 
Petter Olof Rantatalo, född 1894, hemmansägare
syster Sofia Elisabet, född 1896
syster Olga Johanna, född 1898
syster Jenny Matilda, född 1904
bror Isak Axel, född 1906
 
Vid det laget var såväl O.O. Rantatalo som hans andra hustru död och Karl Johan var fosterson i Kuoksu.
 
Alltså, om vi sammanfattar informationen:
 
Olof Olsson Rantatalo, *1863 i Junosuando, Pajala sn, + före 1910 i Kurkkio, Pajala sn.
Gift 1:o med N.N., + före 1900
Barn:
1. Petter Olof *1894 (född innan äktenskapet eftersom han först troligen bär sin mors namn, men sedermera erkänd av fadern, att döma av att han bär namnet Rantatalo 1910)
2. Sofia Elisabet *1896
3. Olga Johanna *1898
Gift 2:o mellan 1900 och 1901 med N.N., + före 1910.
Barn:
4. Karl Johan *1901
5. Jenny Matilda *1904
6. Isak Axel *1906
 
Det är mycket möjligt att Isak Olsson i Parakka är identisk med Olof Olsson Rantatalos (d.ä.) och Ulrika Persdotters son med samma namn och födelsedatum (Isak Olsson i Kitkiöjärvi skall ha varit född 24/6 1859 enl. August Ljung). Så gott som alla i övre Tornedalen är släkt med varandra, och kusingiften är ingenting ovanligt.
 
Den äldre Olof Olsson Rantatalo kan förresten vara den Olof som föds 1826 16/1 i Lovikka som son till Olof Mickelsson Juhonpieti-Kyöstäjä och Helena Abrahamsdotter Kyöstäjä.
 
Margareta Johanna Esko var född 1855 20/10, och var dotter till Henrik Johansson Soppero-Esko och  Maria Johansdotter Ylitalo (Ylipää) i Lainio, Jukkasjärvi sn.  
 
Karl Koivuniemi var gift med Vilhelmina Mikko, född 1881 31/1 i Kangos, Pajala sn. Hon var dotter till Anna Greta Johansdotter Mikko i Kangos. Jag har för mig att deras barn antog namnet Björkenäs (Björknäs?).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

165
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-06-04, 19:01 »
Hej!
 
Jo, man måste beställa hem materialet. Jag rekommenderar att du beställer det i form av mikrofiche från SVAR: www.svar.ra.se
 
Det kostar 20 kr./volym att låna material från dem. De flesta svenska bibliotek har mikroficheläsare.
 
Isak och Erika hade följande barn:
 
1. Johan Arvid *1885 19/6
2. Alma Alvina *1894 23/3
3. Axel Uno *1895 22/5
4. Oskar Herman *1896 28/7, +1900 16/5
5. Hilma Sofia *1899 26/1
6. Anna Josefina *1901 7/10
7. Ester Elina *1904 13/10
8. Maria Henrika *1906 30/7
 
Dessa uppgifter är hämtade ur August Ljungs familjeregister för Jukkasjärvi sn. Det finns att låna på mikrofiche från SVAR, och kan varmt rekommenderas, inte minst för nybörjare. Det sträcker sig så långt tillbaka i tiden som Jukkasjärvis kyrkböcker. Vill man komma längre bakåt finns andra källor. Inte minst anbytarforum brukar vara av värde.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

166
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-03, 19:41 »
Hej!
 
Kanske kan barnens fader vara åbon Olof Olsson Rantatalo i Kurkkio (*1863 13/4? - datumet är lite otydligt i August Ljungs familjeregister.) Han var son till Olof Olsson Rantatalo och Ulrika Persdotter i Junosuando.
 
Enligt folkräkningen för år 1900 hade Olof Olsson Rantatalo styvsonen Petter Olof Kurkkio, född 1894, samt de egna döttrarna Sofia Elisabet, född 1896 och Olga Johanna, född 1898.
 
Den Brita Johanna som ev. var mor till Petter Olof  och alltså var född 1872, kan vara den Brita Johanna Isaksdotter Kurkkio, som var född detta år och var dotter till Isak Larsson Kurkkio, husbonde på Vanhakurkkio i Kurkkio, och hans hustru Sofia Olsdotter Lehto.
 
Om detta resonemang stämmer var hon alltså gift med Olof Olsson Rantatalo, men avled före år 1900. Hon kan alltså inte vara mor till barnen Rantatalo i Kuoksu, vilka ju alla var födda ett par år in på 1900-talet.
 
Det enklaste sättet att ta reda på de verkliga förhållandena är att undersöka husförhörslängderna för Pajala socken från 1890-talet och 1900-talets början.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

167
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-06-03, 18:42 »
Nu förstår jag varför namnet Lundnäs verkade så bekant. Det är fråga om kuoksubor.
 
Jag ser att Anna Josefina var född i Jukkasjärvi sn. 7/10 1901 och avled i Kuoksu, Vittangi sn. 1979 2/3. Detta enligt hennes dödsannons.
 
Hon var född i Parakka, och var mycket riktigt dotter till Isak Olsson (*1859 30/1 i Pajala sn) och Erika Adamsdotter Pekkari (*1862 17/8 i Jukkasjärvi sn).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

168
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-06-03, 18:33 »
Hej Ann!
 
Nybyggaren Petter Olof Johansson Koivuniemi och hans hustru Margareta Johanna Esko i Kuoksu (som ligger i Jukkasjärvi socken) hade två fosterbarn:
 
1. Johan Olsson Rantatalo *1901 3/8 i Pajala sn. Han inom till Kuoksu från Pajala sn. 1908
1. Jenny Matilda Rantatalo, *1904 24/5 i Pajala sn. Hon inkom till Kuoksu från Junosuando sn. 1917, och flyttade tillbaka dit 1922.
 
Kanske kan det vara en ledtråd?  
 
Det är frestande att tro att Johan och Jenny Matilda var syskon. Ett annat syskon kan ha varit Axel Isak Rantatalo (*1906 14/1 i Pajala sn), vilken under åren 1911-14 var fosterson hos Petter Olof Koivuniemis bror Karl Koivuniemi i Kuoksu.
 
Kanske anspelar namnet Lundenäs på namnet Koivuniemi (som ju i direktöversättning blir Björk-udde)?
 
Det finns en släkt Rantatalo i Junosuando. Gissningsvis tillhörde de ovannämnda Rantatalo den släkten.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

169
Tack så mycket!
 
MVH
 
Erik

170
Hej!
 
Vet någon vad det blev av följande familj i Norge? Med största sannolikhet flyttade de till Finnmark eller Troms. Åtminstone Mickel, Isak och Henrik flyttade med säkerhet till Norge. Om även de övriga familjemedlemmarna flyttade dit är osäkert.
 
Henrik Ersson Välimaa. *1739 22/8 (1746?) i Pello. Husbonde på Välimaa gård i Pello. Utflyttad 1788.
Gift 1766 11/3 med Lisa Mickelsdotter Hannunjuntti, *1747 22/5, dotter till Mickel Jönsson Hannunjuntti och Sigrid Jönsdotter Marttila  i Pello.
Barn:
1. Erik *1767.
2. Greta Lisa *1768, +
3. Mickel *1770. Utflyttad till Norge.
4. Ablona *1774
5. Isak *1777. Utflyttad till Norge.
6. Margeta *1780, +1785
7. Henrik *1782. Utflyttad till Norge.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
 
MVH
 
Erik Kuoksu

171
Hej!
 
Vet någon vad det blev av följande familj i Norge? Med största sannolikhet flyttade de till Finnmark eller Troms, som så många andra tornedalingar vid denna tid:
 
Henrik Matsson Mäki. *1800 3/3 i Juoksengi. Inhyst i Juoksengi. Utflyttad till Norge 1840 16/3. Han var enligt husförhörslängden 1830-41 svagsynt.
Gift 1826 28/6 med Maria Mickelsdotter Vanhapiha, *1802 3/10, dotter till Mickel Nilsson Vikevä-Vanhapiha och Ablona Henriksdotter Ylinenpää i Juoksengi.
Barn (som följde med till Norge):
4. Johan *1835
 
MVH
 
Erik Kuoksu

172
Hej!
 
Tack så mycket för dessa utmärkta uppgifter om John Alfred Poromaa!
 
MVH
 
Erik Kuoksu

173
Korpilombolo / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-10-07
« skrivet: 2007-05-16, 17:30 »
Hej Håkan!
 
Isak August Bergström var född i Kengis och var son till brukstorparen Isak Olofsson Bergström och Maria Greta Jakobsdotter. Hans farfar, Olof Eriksson Bergström, kallad Nu-äijä, eftersom han enligt sägen hade en tendens att börja alla sina meningar med det svenska ordet nu, även när han talade finska, var född 1772, och inkom till Masugnsbyn från Filipstad (Färnebo?) 1806. Han flyttade 1828 till Merasjärvi i Jukkasjärvi sn som nybyggare.
 
Jag vet följande om Isak August Bergströms familj:
 
Isak August Bergström. *1842 17/7. Landsfiskal och kronolänsman, husbonde på Eriksberg gård (Korpilombolo Nr. 10 på 1/6 mtl.) i Korpilombolo, Korpilombolo sn. Utflyttad till Haparanda 1909.
Gift 1865 24/1 med Amanda Maria Sandberg, *1842 4/7, +1909 15/6, från Luleå.
Barn:
1. John August *1866 9/4. Handlande och poststationsföreståndare i Korpilombolo. Han ägde hemmanet Teurajärvi Nr. 8: Lahti på 5/32 mtl. i Teurajärvi, Korpilombolo sn.
2. Otto Adolf *1868 20/2. Distriktslantmätare.
3. Frans Brynolf *1870 12/2. Kronolänsman i  Nedertorneå och Haparanda. Han var bosatt i Haparanda.
4. Hilma Maria *1872 12/2. Utflyttad till Haparanda 1909.
5. Axel *1874 22/7. Kronolänsman i Korpilombolo.
6. Hildur Amanda *1876 10/6. Utflyttad till Pajala sn. 1905.
 
Jag vet att åtminstone John August och Frans Brynolf hade barn.
 
En bror till Isak August var förresten Karl Johan Bergström (*1847 24/10 i Kengis).Han var kronojägare i Korpilombolo. Hans boställe i Korpilombolo kallades Karlberg. Han flyttade till Övertorneå sn. 1912.
 
Även han var gift, hade barn och barnbarn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

174
Ja. Det verkar troligt att Anders bytte namn, frågan är bara till vad. Anderson är nog ett troligt alternativ, Kangas är också möjligt om han ville betona sitt släktskap med andrakusinen Levi Kangas.
 
Det är ett spår, om inte annat...

175
Hej!
 
Har någon funnit några spår efter Anders Andersson Poromaa i USA?  
 
Anders, som var född i Junosuando 1875, emigrerade till USA 1906 efter misslyckanden i affärer och kärlek, och anlände till New York på skeppet Lucania från Liverpool 1906 7/4. Sedan försvinner han ur synhåll.
 
En släkting till Anders, John Albert Poroma (Johan Albert Poromaa), född i Junosuando 1892, verkar ha varit bosatt i New York enligt census 1930.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

176
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-17
« skrivet: 2007-05-14, 16:51 »
Om Erik Salander:
 
Ja. Här har jag uppenbarligen rört till det ordentligt... Per Esaiasson kan ju omöjligt vara far till Erik Salander. Däremot verkar ju Erik Reinhold Salander vara en mycket sannolik far, vad gäller tid, plats, ålder och namn.  
 
Kanske en titt i domböckerna från åren kring 1800 kan ge besked om saken?

177
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-17
« skrivet: 2007-05-13, 11:31 »
Erik Salander kan vara den Erik Salander som skall ha varit utomäktenskaplig son till Per Esaiasson från Satter och Anna Larsdotter, född 1771 i Hakkas, +1852 i Isovaara (Storberget). Anna var dotter till Lars Johansson och Anna Mårtensdotter i Hakkas, och gifte sig 1804 med Markus Mickelsson Moska i Isovaara.
 
Denne Erik Salander uppges i hfl. vara född 1798, och flyttade till Överkalix.
 
Alla ovannämnda orter ligger i Gällivare sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

178
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-17
« skrivet: 2007-05-10, 12:03 »
Hej!
 
Ja, det stämmer: Olof Ersson i Rödupp kallas omväxlande Eilif och Olof ser jag nu, och om även Erik Vibbesson hade en bror Eilif, blir det ju ännu mycket troligare att det finns en koppling. Eilif (Eiliff)är ett mycket ovanligt namn.
 
E.K.

179
Överkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-17
« skrivet: 2007-05-09, 21:50 »
Hej!
 
Jag tror inte alls att det är omöjligt att det finns ett släktskap, tvärtom. Problemet är att källorna från den här tiden är så få att man, hur man än gör, bara kan spekulera.
 
Så varför inte spekulera?
 
I Jordeboken för 1543 finns två husbönder i Rödupp:
Olof Ersson
Staffan Ersson
 
Det är lockande att tro att dessa var bröder.
 
I Bredåkersby (Grelsbyn) finns följande husbönder:
Jöns Persson
Olof Grelsson
Nils Hindersson
Per Ersson
Jöran Innesson
Olof Innesson
Olof Vialmsson
Nils Larsson
Henrik Jonsson
Nils Nilsson
Jöns Jönsson
 
Man kan kanske tänka sig att Per Ersson i Bredåkersby är son till den Erik Vibbesson, som omnämns som avliden 1493, men man kan ju också lika gärna tänka sig att Erik Vibbesson var far till Staffan och Olof Erssöner i Rödupp, vilka då har fått namn efter sina farbröder. Eller också var alla tre bröder...
 
Men som sagt; det är bara spekulationer.
 
Vybba, i standardiserad fom Vibbe, är ett gammalt nordiskt mansnamn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

180
Hej!
 
Tack till alla för hjälp med att läsa texten och identifiera böckerna.
 
Den, som jag förstår det, klart herrnhutistiska/pietistiska inriktningen på Mats Taavos boksamling är intressant eftersom han var samtida med den s.k. Wiklundska väckelsen på 1770-talet, vilken lär ha haft klart pietistiska drag. han verkar dock inte omnämnas i de rättegångar som väckelsen ledde till.
 
Det är ju även rent allmänt mycket intressant att få blicka in i en i övrigt rätt anonym 1700-talsbondes bibliotek på det här sättet. Böcker brukar ju annars i bou. mest omnämnas som ett parti böcker. Undrar om dessa böcker var vanliga i Tornedalen vid denna tid, eller om Mats Taavo var ovanligt avancerad i sina läsvanor? Arndts Paradis lustgård har jag sett omnämnd i andra bou. från ungefär samma tid, och Wegelii postilla lär ha varit ganska spridd fram till laestadianismens genombrott.
 
MVH
 
Erik

181
Jo. Det ser ut att stämma. i 2 band står det i alla fall helt säkert.
 
På fjärde raden nedifrån står det nog förresten snarare Nådenes ordning, men det är en småsak. Boken som avses är kanske Nådenes ordning till saligheten, efter Jesu härliga evangelium etc. av David Hollatzen. Svenska upplagor trycktes i Sthlm från 1740-talet.
 
E K

182
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-05-02, 21:39 »
Om födelsedatumet: Det är inte helt ovanligt att personer anges med fel födelsedata i husförhörslängder, på gravstenar et:c. Kan man bara bevisa att den Amanda som enligt Ljung föddes 4/9 1875 (Ljungs källa är antagligen födelseboken -- han kan förstås också ha skrivit fel) senare omnämns i husförhörslängder, eller liknande källor, som född 12/12 1875, rör det sig helt säkert om samma person.

183
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-05-02, 21:35 »
Hej!
 
Ja, det med största sannolikhet rätt Amanda. Vilket födelsedatum som är rätt är svårt att säga. Man får helt enkelt kolla födelseboken för att få exakt svar.
 
Brita Johanna Johansd. Siikavaara var dotter till Johan Erik Mickelsson Siikavaara, inhyst i Juhonpieti (*1806, +1868 1/8), och hans hustru Brita Stina (*1808).
 
MVH
 
Erik

184
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2007
« skrivet: 2007-05-02, 21:17 »
Oskar Fredrik Lauri är antagligen den Oskar Fredrik som i folkräkningen 1900 upptas som son till hemmansägaren Isak Fredriksson Laurheikki (född 1875) och Hilda Maria Niva (född 1879) i Tärendö. Lauri och Laurheikki är två alternativa namn på samma gård.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

185
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-02, 21:03 »
Till Johannes Jeansson:
 
Enligt folkräkningen 1900 var Axel Vilhelms föräldrar snickaren Isak Vilhelm Lundberg, född 1874 i Nedertorneå, och Hilda Kristina Lamberg, född 1874 i Hietaniemi. De var bosatta i Ruskola, men Isak Vilhelm d.ä. vistades i Amerika.
 
Kanske var Hilda Kristinas föräldrar undantagshjonet Johan Erik Lamberg (född 1828) och Greta Johanna Salomonsdotter (född 1835), som upptas på raderna ovanför ovanstående familj.
 
Samtliga var finskspråkiga, trots sina svenska namn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

186
Jag har av någon anledning stora svårigheter att tyda denna mans handstil. Det är fråga om bouppteckningen efter Mats Matsson Taavo (Taaveniku) i Juoksengi från 1790 (FII:2 nr 124).
 


 
 
Det jag kan tyda är:
 
finsk Bibel
Wegelii postilla  
Xxx xxxbok
Joh. Gebhardts bönbok  
Arndts Pa lustgård (Johan Arndts Paradis lustgård)
Topidans tros Spegel (Pontoppidans Tros-spegel)
xxx Paradis xxx
Nådens ordning  
Enxxx  omvändelse xxx
Skrift skola(?)
 
xxx motsvarar passager jag inte har lyckats dechiffrera.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

187
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-02, 08:17 »
Om Mickel Nilsson Nulu (som han hette)-Mella och hans hustru, se också inlägg av Sture Torikka under Övertorneå sn tisdag den 26 okt 2004 kl. 20.33.
 
Ingen av dem hade alltså någon påvisbar koppling till de tidigare Mella i Kuivakangas.  
 
E.K.

188
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-10
« skrivet: 2007-05-02, 08:07 »
Hej!
 
Ja, det verkar ju vara mycket troliga föräldrar. Mella är ett ovanligt gårdsnamn.
 
År 1727 finns i Kuivakangas enligt mtl:
Jöns Pährsson (med hustru)
Mickel Mälla (med hustru och son)
 
1723 fanns:
Barbro mella öde
Michel Nilson mella
 
1723 fanns i jordeboken under Kuivakangas:
Nr 5 1/16  
Barbro Mäla
Mickel Nilsson  
 
År 1710 fanns:
H. Barbro Mella (med ett syskon)
 
År 1705 fanns:
H. Barbro Mella
H. Sussanna Mella
 
År 1699 fanns:
Sold: Pär Nillss Mälla  
H: Sussanna Erich Mällas
(något svårläst)
 
år 1671:
Jöns Ersson Mälla
 
Möjligen kan dessa personers eventuella släktskap framgå om man även tar en titt på de mellanliggande åren
 
MVH
 
Erik Kuoksu

189
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-16
« skrivet: 2007-05-01, 17:59 »
Hej!
 
Såvitt jag kan se i folräkningen 1880 finns bara en Amanda, född 1875 i  Pajala sn. Det är, enligt August Ljungs familjeregister, Amanda Vanhainen, född 1875 4/9, dotter till nybyggaren och fjärdingsmannen Johan Petter Isaksson Vanhainen och Brita Johanna Johansdotter i Kaunisvaara.
 
I Pajala och Tärendö förekommer namnet Vanhainen i ett flertal byar -- det betyder ungefär den gamla (gården) och är ett relativt vanligt gårdsnamn. Många Vanhainenfamiljer finns i Erkheikki, där ovannämnde J.P.I:son Vanhainen var född. Hans farfar var från Tuoma gård i Tärendö.
 
Den ovannämnda Amanda Vanhainen var kusin till  jordbrukskonsulenten och amatöretnologen Walde Lorens Vanhainen, vars anteckningar om livet i Tornedalen har givits ut som Tornedalica Nr. 10, om jag inte minns fel.
 
En annan Amanda Vanhainen var född 1871 22/6, och var dotter till bonden Mickel Olsson Lauri-Vanhainen och Stina Ulrika Johansdotter i Erkheikki.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

190
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-05-01, 15:11 »
Hej!
 
Enligt Erik Wahlberg skall Nils Mickelsson Mellas hustru Margareta Hindersdotter ha varit dotter till Henrik Hindersson Lahti i Muonionniska (i mantalslängderna 1711-39).
 
Henrik Hindersson Lahti var son till Henrik Larsson (Lahti) i Muonionniska (i mantalslängden 1690), sonson till Lars Matsson Mämmi (i mantalslängderna under Turtola, Övertorneå sn, 1641-65, under Muonionniska 1667-84), och sonsons son till Mats Larsson Pynnöy eller Mämmi (Omnämnd 1606-1608 i Koivukylä, Kemi landsförsamling, omnämnd 1612-34 i Turtola, Övertorneå sn).
 
Släkten Mämmi omnämns i ett stort antal diskussioner här på Anbytarforum.
 
Nils Mickelsson Mellas ursprung vet jag inget om, men han var nog inte från Muonionniska, eftersom ingen lämplig Mickel verkar finnas där.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

191
Hej!
 
Vet någon till vilken by i Nedertorneå denna familj flyttade?
 
Isak Kristian Isaksson Lahti. *1866 21/12 i Kukkola. Utflyttad från Kukkola till Nedertorneå sn. 1902.
Gift 1897 4/4 med Kajsa Matilda Johansdotter, *1874 13/3, från Hietaniemi sn.
Barn:
1. Isak Hjalmar *1898
2. Karl Johan *1899
(2 ytterligare barn, som åtminstone teoretiskt ännu kan vara i livet, och därför utelämnas här).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

192
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-30, 16:32 »
Hej!
 
Vet någon till vilken by i Övertorneå sn. denna familj flyttade?
 
Änklingen Johan Petter Johansson Hynylä. *1853 9/3 i finska Karungi. Handlande, flyttade från Kukkola till Övertorneå sn. 1904.
Barn:
1. Johan Arthur *1885
2. Oskar Valfrid *1890
3. Agnes Sofia *1894
4. Bengt Erik *1901
(Hade fler barn, men enbart dessa följde med honom till Övertorneå.)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

193
Landskap: Egentliga Finland / S:t Mårtens / Marttila
« skrivet: 2007-04-30, 16:22 »
Hej!
 
Jag vet ingenting om dessa personer, men jag tror att det är mycket osannolikt rent språkligt att Maripää kan ha utvecklats till Mäenpää. Pää betyder huvud/ände, och Mäenpää betyder(åtminstone på tornedalsfinska) sluttningens ände. Vad Maripää kan tänkas betyda är svårare att säga.
 
Kanske är Maripää helt enkelt ett skrivfel, för i S:t Mårtens (Marttila) sn. finns en by Mäenpää och i den byn en gård Värri (enligt HisKi). Något Maripää verkar inte finnas där.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

194
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-25, 20:45 »
Hej!
 
Tolli kan nog vara ett öknamn. Jag vet åtminstone ett fall där personer har kallats Tollin (Tolli i genitivformen):
 
Elias Olsson Kuoksu el. Kurravaaras trolovade, Anna Johansdotter Eldstål (*1811, +1881) i Vivungi, kallades Tollin Anna, och Elias lär ha kallats Tollin Eljas. Jag har gissat att dessa, enligt sägen trollkunniga, sambors öknamn kommer av Annas efternamn, Eldstål, men jag är inte alls säker på det. Om det nu är så skulle Tollin Anna helt enkelt betyda Eldståls Anna, d.v.s. hennes namn enligt den vanliga namnordningen i Tornedalsfinska.
 
Erik Kuoksu

195
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-25, 08:21 »
Hej!
 
Det är det jag menar; Raukka i betydelsen förlorad själ är en föråldrad betydelse, men det är i den betydelsen ordet raukka ofta användes förr, om man applicerade det på en avliden. Emil Iivaris farfar (se Håkan Bergströms inlägg den 19/4) använde uppenbarligen ordet i den bemärkelsen, och ordet har använts i den betydelsen även i översta Tornedalen.
 
Att raukka ännu används i betydelsen stackare, någon det är synd om, ifrågasätter jag inte. Det är säkert också den ursprungliga betydelsen av ordet.
 
Estrid Enkvist -- liksom jag själv ättling till den ovannämnde Ritari-raukka (Henrik Johansson Mukka-Poromaa)-- skriver i sin stencilerade och odaterade utredning av släkten Poromaa:
 
De som dog utan att omvända sig till kristen tro kallades 'raukka' -- stackare!
 
Enklare än så kan förhållandet mellan ordets betydelser knappast uttryckas.
 
Erik

196
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-24, 22:04 »
Hej!
 
Ritari var Ritari-raukkas öknamn.
 
Huru var Huru-raukkas släktnamn.
 
Penjami, alltså Benjamin, var Penjami-raukkas förnamn.
 
Raukka kunde alltså konstrueras på såväl öknamn, släktnamn, som förnamn.
 
Som sagt är det en äldre tids bruk av raukka jag refererade, och dessutom ett bruk som jag misstänker var bundet till laestadianismen. Jag har mycket svårt att tro att någon använder raukka i den här betydelsen idag.
 
MVH
 
Erik

197
Hej!
 
Tack så mycket.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

198
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 09 maj, 2007
« skrivet: 2007-04-21, 21:23 »
Hej!
 
Vapnet verkar vara nog så verkligt.
 
Från Gröna stubbens vapenrulla (Magnus Bäckmark, http://hem.passagen.se/gronstub/):
 
Trolle Nils Håkansson (1635-1705), ryttmästare, Örkened. Sköld: Ett lejonansikte. Hjälmprydnad: En uppskjutande arm med värja i handen. Krigsmanshusets handlingar 1701(?).  
 
Dessa handlingar finns rimligen på Krigsmanshusets arkiv, Krigsarkivet.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

199
31 Släktskap och släktrelationer / Efter Syssling kommer?
« skrivet: 2007-04-21, 17:28 »
I övre Tornedalen talar man, såvitt jag vet, enbart om männingar, eller X-kusiner. Med det senare menar jag följande:
 
tremänning = andrakusin
fyrmänning = tredjekusin
femmänning = fjärdekusin  
osv.
 
Detta har lett till viss begreppsförvirring. Ibland används tvåmänning i betydelsen andrakusin, tremänning i betydelsen tredjekusin, osv.
 
Man kan tillägga att så gott som alla som härstammar från Jukkasjärvi eller Pajala socken, och är födda under andra halvan av 1900-talet är åtminstone sexmänningar med varandra.
 
Pysslingar och sysslingar och sådant hörde jag talas om först när jag flyttade söderut. Jag trodde först att det var något sorts skämt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

200
Bröderna Karl Johan (född 1856 29/11), och Oskar (född 1860 30/11) Eriksson Kohkoinen från Kuivakangas, Övertorneå socken, flyttade till (Nord-)Amerika.
 
Karl Johan flyttade 1880 25/5, Oskar något senare.
 
Vet någon vart de tog vägen?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

201
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-02
« skrivet: 2007-04-21, 16:52 »
Hej!
 
I Junosuando-Vittangi-trakten betydde raukka åtminstone på 1800-talet när det användes som epitet på en avliden person att den personen -- för att uttrycka sig kort och brutalt -- antagligen var i helvetet.  
 
Tre exempel på detta mindre smickrande epitet är:
 
Ritari-raukka. Han ansågs inte vara riktigt kristen, eftersom han inte anslöt sig till laestadianismen.
 
Huru-raukka. Han ansågs vara trollkunnig, och hade rykte om sig att skada andra med sin magi. Möjligen fanns djävulen med på ett hörn...
 
Penjami-raukka. En man som blev mycket rik genom handel. Han ansågs ha sålt sin själ till djävulen.
 
Dessa personer dog ungefär under tidsperioden 1860-1900, och återigen; de kallades raukka först efter sin död.
 
De man antog befann sig i himlen kallades även i dessa trakter vaina. Detta epitet hörde jag användas i Kuoksu så sent som för ett par år sedan.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

202
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-04-20, 13:30 »
Hej!
 
Märkligt att intresset var så dåligt, för det är en utmärkt och gedigen forskarinsats!
 
Jag tror att du faktiskt har hittat rätt familjer här.
 
Hälsningar
 
Erik Kuoksu

203
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-17, 08:40 »
Var finns förresten Kenneth Mossbergs material?
 
E.K.

204
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-17, 08:38 »
Det snävar ju in sökningen en aning. Eftersom han väl rimligen tjänade under Torneå kompani bör han ju ha varit finskspråkig. Det gör det mest sannolikt att han faktiskt var tornedaling.
 
Erik Kuoksu

205
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-16, 23:36 »
Om Olof Tomasson Sturk:
 
Namnet Tomas är ovanligt i Tornedalen. Jag gjorde en liten genomgång av mantalslängderna för 1727, ett av Olof Tomasson Sturks föregivna födelseår:  
 
Muonionniska: Tomas Jönsson (Pudas). Var gift med Ella Andersdotter och hade åtminstone två döttrar, Ella (gift med Nils Jönsson) och Anna. Hade dessutom kanske en son, eftersom en sonson Tomas omnämns i skriftboken för Pajala sn. 1731-43 (om det nu inte är dottersonen Tomas som avses). Tomas Jönsson är nog för gammal för att vara far till Olof Tomasson Sturk.
 
Kaulinranta: Tomas Tomasson (Jaako?).
 
Laivaniemi: Tomas Andersson  
 
Laivaniemi: Tomas Tomasson
 
Keräsjoki: Tomas Samuelsson
 
Jag kan ha missat någon eller några, men då det vid denna tid fanns omkring 2200 husbönder i Tornedalen, ser man tydligt hur ovanligt namnet Tomas var vid denna tid. Det var något vanligare bland samerna, men dessa var å andra sidan befriade från soldattjänst.
 
Någon av de ovanstående skulle rent hypotetiskt kunna vara far till Olof Tomasson Sturk. Ett sätt att möjligen kunna se om han var son till någon Tomas i Tornedalen, skulle kunna vara att undersöka om någon Tomas:
 
a) Året innan Olof första gången omnämns som soldat har en eller flera vuxna söner på sin gård.
b) Det år Olof blir soldat får en son mindre i spalten för söner i mantalslängden.  
c) Inte har någon annan känd son vid namn Olof.
 
Detta kan vara en indikation, men något bevis är det ju inte.
 
Ett annat sätt skulle kanske vara att se vad det står i rullorna för Västerbottens regemente. Exakt hur det går till och var de finns vet jag inte, eftersom jag själv aldrig har haft behov av att göra det. Det bör inte vara alltför komplicerat.
 
Men Olof kanske inte var från Tornedalen överhuvudtaget? I Österbotten, Kajanaland och finska Lappland finns det enligt HisKi 13 Olof Tomasson födda mellan 1720 och 1740, undantaget en som dog som barn.  
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

206
Övriga källor / Frihetsbrev
« skrivet: 2007-04-16, 12:34 »
Ett annat tips kan vara att leta i domböckerna, om de finns bevarade:
 
Vid tinget i Jukkasjärvi 1737 lästes landshövdingens resolution om skattefrihet för Kirunamalmens upptäckare Anund Anundsson Mangi upp. I domboken finns en avskrift av resolutionen. Kanske förekom detta bruk även söderut?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

207
Fylke: Troms / Tranøy
« skrivet: 2007-04-14, 20:33 »
Tack så mycket!  Det verkar onekligen vara fråga om Hans Hansson Lanttos son.  E.K.

208
Fylke: Troms / Tranøy
« skrivet: 2007-04-14, 16:43 »
Hej! Enligt folkräkningen 1865 fanns i Finlandsvik i Tranøy följande familj: Anders Hanssen, gårdsbrukare och självägare, fiskare, född 1824 i Sverige, kvän, 30 år i riket. Gift med Kornelia Sørensdatter, född 1826 i Tarnøy, norsk, och deras fyra barn, samt en logerande. Jag funderar på om han kan vara identisk med Anders Hansson Lantto eller Keisari eller Nykäinen, född 1824 i Lainio, Jukkasjärvi socken och utflyttad till Norge på 1830-talet, möjligen 1838. Denne Anders var son till Hans Hansson Lantto eller Keisari eller Nykäinen och Helena Josefsdotter Lainio i Lainio, sedan bosatta i Kangos, Pajala sn. MVH Erik Kuoksu

209
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-14, 10:23 »
Jag kan tillägga att Erkki Wahlbergs uppgifter om att Vinick var son till Anders Staffansson verkar vara helt riktiga. Mantalslängderna och jordeböckerna kan knappast tolkas på annat sätt än att Anders hade tre söner: Henrik (Antti), Vinick (Viinikka) och Per (Välimaa) (dessa var husbönder på var sin del av hemmanet Pello Nr. 10). Dessutom hade han minst två till namnet okända döttrar.
 
E.K.

210
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-14, 10:20 »
Hej!
 
Tack för all information! Jag satt i går eftermiddag och gick igenom mantalslängderna. Mina slutsatser stämmer exakt överens med era uppgifter, och visar att mitt antagande om Vinicks relativa barnlöshet var förhastat:
 
Tabell xx
V. Vinick Andersson (Viinikka) (från tabell xx). Var möjligen vuxen redan 1653, då hans far enligt mantalslängden detta år hade två vuxna söner. Husbonde på sedermera Viinikka gård i Pello 1693-1711.
Gift med N.N. Vijnick Anders Hustru i Pello skänkte 1701 5/2 23 öre till kyrkan i Övertorneå.
Barn:
1. Mats - tabell xx
2. Anna. Skänkte 1717 21/4 1 daler till kyrkan i Övertorneå.
3. Brita. Husbonde på sedermera Viinikka gård 1720-22 [mtl]. G. 1722 m. Elias Johansson Karvonen-Viinikka från Anttis, vilken övertog gården.
 
Tabell xx
VI. Mats Vinicksson (Viinikka) (från tabell xx). Husbonde på sedermera Viinikka gård i Pello 1712-14.  
Gift med Brita, nämnd 1715-19 [mtl].
 
MVH
 
Erik Kuoksu

211
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-04-13, 08:49 »
Hej!
 
Har någon stött på Vinick Anderssons dotter Anna Vinicksdotter i något sammanhang? Jag har bara hittat henne omnämnd i kyrkoräkenskaperna för Övertorneå (f.ö. en underskattad källa för släktforskare!). Vinick verkar inte ha haft några söner, åtminstone övertog ingen son till honom hans gård, vad jag kan se.
 
Vinick Andersson (Viinikka). Husbonde på sedermera Viinikka gård i Pello 1693-1711 [mantalslängder].
Gift med N.N. Vijnick Anders Hustru i Pello skänkte 1701 5/2 23 öre till kyrkan i Övertorneå [kyrkoräkenskaper].
Barn:
1. Anna. Skänkte 1717 21/4 1 daler till kyrkan i Övertorneå [kyrkoräkenskaper].
 
MVH
 
Erik Kuoksu

212
Sodankylä / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2007
« skrivet: 2007-04-12, 22:12 »
Hej Robert!
 
Kanske är Olof Matsson Jaakkola eller Martin (om jag uppfattade hans namn rätt) son till den Matts Mattss: Jako som omnämns som nybyggare i Sodankylä i mantalslängden för Västerbottens län 1759.
 
På denne Mats Matsson Jaakkos gård fanns detta år: Husbonde, hustru, 2 söner över 12 års ålder, 1 son under 12 års ålder, samt en dotter över 12 års ålder.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

213
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-07
« skrivet: 2007-04-11, 14:48 »
Hej!
 
Jo, Magdalena var en yngre syster till Olof Mattson Toolainen eller Ojanperä:
 
Mats Jönsson Toolainen. 23/11 i Juoksengi, +1789 30/2 i Juoksengi. Husbonde på Toolainen gård i Juoksengi.
Gift 1746 26/1 med Brita Karlsdotter Kaarle, *1721 +1795, dotter till Karl Karlsson Kaarle (Rantakaarle) och Margareta Henriksdotter Strand [Wahlberg].
Barn:
1. Margareta *1746. G. 1771 m. Johan Henriksson Anundi i Vitsaniemi.
2. Johan *1748
3. Karl Vanhapieti *1750
4. Mats Taavo *1754
5. Brita *1756. G. 1781 m. Mats Larsson Mämmilä i Kieksiäisvaara.
6. Maria *1759. G. 1790 m. Nils Nilsson Outinen i Juoksengi.
7. Kajsa *1761. G. 1786 m. Per Samuelsson Nalle i Juoksengi.
8. Olof Ojanperä *1765 - tabell xx
9. Eva *1764. G. 1787 10/4 m. Isak Jönsson Kunni-Keisu-Savilahti-Mylly [Wahlberg].
10. Anna *1766. G. 1787 m. Henrik Johansson Aasa i Juoksengi.  
11. Magdalena (Malin, Lena) *1771. G. 1:o 1794 m. Adam Jönsson Vestola i Turtola. G. 2:o 1809 m. Karl Salomonsson Taavola.
 
Såvitt jag har förstått saken hade Olof Matsson Toolainen eller Ojanperä och Anna Jönsdotter Juntikka inga gemensamma barn:
 
Olof Matsson Toolainen eller Ojanperä. *1765, +1841 31/10 i Korpikylä. Husbonde på Ojanperä gård i Korpikylä.
Gift 1:o 1793 med Sofia Hansdotter Heikka, *1764, +1800, dotter till Hans Hansson Heikka och Maria Ersdotter [Wahlberg].
Barn:
1. Maria *1793. G. 1827 21/7 m. Abraham Abrahamsson Anundi i Kukkola.
2. Brita *1795
3. Sofia *1800. G. 1817 m. Per Isaksson Rova i Korpikylä.
Gift 2:o 1801 med Maria Lisa Nilsdotter Rautio, *1777, +1807, dotter till Nils Hansson Rautio och Lisa Persdotter [Wahlberg].
Barn:
4. Karl *1802, +1805
5. Anna Greta *1804, +1804
Gift 3:o 1810 12/4 med Anna Jönsdotter Juntikka, *1776, +1811 21/3.
Gift 4:o med Maria Lisa Johansdotter Vähä, *1789, +1832 1/2, dotter till Johan Nilsson Palovaara-Vähä och Brita Johansdotter [Wahlberg].
Barn:
6. Eva *1821, +1827
7. Olof *1821
8. Gustav *1826, +1833
9. Karl *1824, +1832
10. Greta Stina *1829. G. 1857 26/12 m. Karl Magnus Sandberg i Nedertorneå.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

214
Adel & ätt / Adel & ätt
« skrivet: 2007-04-10, 20:21 »
Hej Berit!
 
Ätten Gyllenspetz (som namnet bör stavas) härstammar från Spesserud i Millesvik socken i Värmland och adlades 1660. Ett tips är att du tar en titt i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor, som återfinns på de flesta större bibliotek. I detta verk finns basfakta om sveriges adliga ätter och deras medlemmar.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

215
Kittilä / Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2011
« skrivet: 2007-04-10, 20:15 »
Den Israel Olofsson Kallo eller Kivijärvi, som föddes 1829, och så småningom blev nybyggare i Kurtakko, var förresten brorson till den äldre Israel Olofsson Kallo.
 
E.K.

216
Kittilä / Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2011
« skrivet: 2007-04-10, 20:14 »
Hej!
 
Ja, Israel Olofsson Kallo var son till Olof Olofsson Pudas-Kallo och Brita Abrahamsdotter Kallo, och Olof, som blev husbonde på sin hustrus släkts gård, antog, som seden bjöd, hennes namn.
 
Olof Olofsson Pudas-Kallo var född i Kolari, Palaja sn. 1763 1/5 och dog i Kittilä 1828. Han var son till Olof Larsson Måna eller Pudas (*1724, +1790 28/5) och Margareta Jönsdotter (*1728, +1804) i Kolari. Hans far var f.d. soldat, och husbonde på Pudas gård i Kolari. Han tillhörde en släkt som tidigare hette Nykäinen, och diskuteras på ett antal ställen här i anbytarforum.
 
Brita Abrahamsdotter Kallos föräldrar skall ha hetat Abraham Mickelsson Kallo och Brita Eriksdotter Salmi. Brita var enligt uppgift född 1767.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

217
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-10
« skrivet: 2007-04-10, 14:48 »
Hej!
 
Olof Matsson Toolainen eller Ojanperä var född i Juoksengi, Övertorneå 1765, och avled i Korpikylä (Karungi sn.) 1841 31/10. Han var son till Mats Jönsson Toolainen och Brita Karlsdotter Kaarle i Juoksengi.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

218
Hmm. Ett märkligt dokument, svårt att följa. Finns det överhuvudtaget något system i det?
 
Det ser onekligen ut att vara samma person, och att Jöns hustru Elin var dotter till Anders Larsson Mämmi är nog också troligt eftersom Jöns ser ut att överta Anders plats i mantalslängderna. Dessutom verkar dokumentet hävda att han var bror til Lars Jönsson (Regina), något som mycket väl kan stämma.
 
Frågan är varifrån dessa uppgifter kommer.

219
Hej!
 
Ja, jag tyckte att det gjorde det, men släktnamnet var så oväntat att jag inte riktigt ville tro mina ögon utan bekräftelse på att även någon annan läste lika.
 
Erik Kuoksu

220
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-28, 14:51 »
Just dessa personer (Stjernström m.fl.) diskuterades under Jukkasjärvi för några veckor sedan.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

221
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-27, 21:50 »
Hej!
 
Den Anna Stina Henriksdotter som föddes 1791 17/12 kan inte vara den Anna Stina som gifte sig med Henrik Henriksson Kemi 1815. Detta av två skäl:  
 
1) Hon var hans syster!  
2) hon dog 1792 16/3.
 
Det verkar inte som om den Anna Stina Henriksdotter som gifte sig med Henrik var född i Pajala församling, åtminstone kan jag inte hitta någon lämplig Anna Stina där. Jag skulle gissa på att hon var från Jukkasjärvi, eller kanske Gällivare.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

222
Hej
 
Dessa personer verkar bära ett namn -- (P)rovasti, d.v.s. prost -- som enbart förekommer i Muonionniska vid dessa två tillfällen:
 


 
 
Jag får nedersta raden på vänstra spalten (mantalslängd 1713) till:
 
Jöns Jönsson (Prowast?)
 
Översta raden på högra spalten (mtl. 1718) ser ut att vara något i stil med:
 
H. Elin (Prowastin, Prowassin?)
 
Denne Jöns Jönsson är upptagen i mtl. 1701-14. Hans hustru Elin tar hans plats 1715-18 (möjligen är hon också identisk med hustru Malin i mtl. 1719), men dessa två tillfällen är alltså enda gångerna detta tillnamn nämns.
 
Kan någon tyda det med större säkerhet?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

223
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-24, 16:57 »
Hej!
 
Det är mycket troligt att det rör sig om samma släkt Kurkkio -- såvitt jag vet är släkten Kurkkio från Kurkkio i Pajala socken den enda släkten med detta namn i Övre Tornedalen.
 
En Hugo Oskar Kurkkio föddes 1899 i Kurkkio, som son till Fredrik Larsson Kurkkio, husbonde på Palosaari gård i Kurkkio, och hans hustru Amanda Johdet. Fredrik Larsson Kurkkio var sonson till byns grundare Lars Henriksson Kemi - Kurkkio .
 
En annan Hugo Oskar Kurkkio, som kanske är en mer trolig kandidat till att vara din farfar, föddes i Gällivare 1909, och var son till sågarbetaren Johan William Kurkkio i Gällivare, och hans hustru Sofia Johanna Olsdotter Stålnacke. Johan William Kurkkio var son till Sofia Johanna Olsdotter Kurkkio och Petter Olof Jysky i Liviöjärvi. Han bar sin mors namn, eftersom hans föräldrar inte var gifta.
 
Men släkten Kurkkio är ganska stor, så det kan finnas fler Hugo än dessa två.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

224
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-23, 09:15 »
Hej!
 
Ja, jag tror att vi talade förbi varandra. Enligt din definition av folkdräkt, som säkerligen är den vetenskapligt korrekta, är det en folkdräkt. Vad jag menade var följande:
 
1. Dagens folkdräkter i Tornedalen har mycket litet att göra med historisk dräkt i denna avkrok av världen.
 
2. Tornedalens och Torne lappmarks gängse histroiska dräktskick, för såväl samer som finnar skiljer sig från det svenska, samt är förvånansvärt konstant för perioden 1550-1850, med undantag för Torneås borgerskap (som enligt uppgifter gärna klädde sig i svenska dräkten när den var aktuell), samt i området bosatta svenskar, vilka åtminstone från 1830-talet enligt bouppteckningar, klädde sig på svenskt sätt.
 
Kvinnodräkten bestod redan på 1700-talet ofta av utifrån köpta kläder. Från och med 1800-talets mitt (i nedre Tornedalen kanske tidigare) klädde sig även männen i till snittet ofta ganska moderna, kläder av typen kavajkostym och överrock, dock med lokalt producerade skor och traditionel vinterpäls, kallad peski.
 
Ytterst få svenska etnologer har behandlat Tornedalen specifikt (när jag läste etnologi i Göteborg för ett par år sedan var jag tvungen att förklara allt från A till Ö om den tornedalska kulturen för dem -- vi talar då om universtitetslärare i entologi, inte mannen på gatan), men om de etnologer du anför har gjort det vet jag inte.  
 
Man bör, avslutningsvis, hålla i minnet att man inte kan dra hela Norrland eller ens Norrbotten över en kam, något som Iso-ruotsalaiset (svenskar med kolonialistisk och nedlåtande syn på oss tornedalsfinnar), även bildade sådana, har en tendens att göra.  
 
Därmed nog sagt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

225
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2007
« skrivet: 2007-03-23, 09:00 »
Jag kan tillägga att uppgifterna om Hans Persson Heinonens familj kommer från husförhörslängden för Pajala socken 1768-72.

226
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-22, 22:33 »
Ingela:
 
Nej, dräkten har inte stora likheter med folkdräkterna (alltså de skansenkitschiga sådana) från Norrbotten och det är inte en folkdräkt i den moderna meningen, snarare kan man misstänka att Isak Tano iklädde sig sin gamla jaktdräkt (han har  på fotografiet ett björnspjut i handen).  
 
Dräktskicket i (i synnerhet övre) Tornedalen och Torne lappmark skilde sig fram till 1800-talets mitt markant från det i Sverige. Däremot var dräktskicket ganska likt det som var gängse i Österbotten under 1700-talet samt det äldre samiska dräktskicket (De samer som begravdes under Jukkasjärvi kyrka på 1700-talet bär kolt av ungefär samma typ som den tornedalska långkolten. Dessa samer var alltså Tornesamer, så den korta kolten i Torne lappmark av idag är ett relativt ungt fenomen). Detta är naturligtvis inte så konstigt. Det vore betydligt konstigare om man i Tornedalen hade klätt sig som svenskar.
 
Nu kan det hända att vi talar förbi varandra, men om du hävdar att en Skåning och en Enontekisbo klädde sig på ungefär samma sätt under liknande temperaturer, har du faktiskt fel. Gott om bevis är inget argument, om man inte har specifika bevis.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

227
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-22, 09:25 »
Roligt att två ganska ordinära ateljefoton från förra sekelskiftet kan orsaka en så initerad och intressant diskussion.
 
Jag kan hålla med om att folkdräkterna, i synnerhet i Tornedalen, ofta är totalt frånkopplade från den folkliga dräkten. Men däremot är följande passage (Ingela Martenius - onsdag den 21 mars 2007 kl. 20.25) inte riktigt överensstämmande med de faktiska föhållandena:
 
Det som framförallt skiljer det folkliga modet från folkdräkterna är dock att det saknar lokal särprägel: det var ingen skillnad på kläder burna i Norrbotten eller i Västergötland.
 
Troligen hade en Tornedaling, som på 1700- eller första halvan av 1800-talet, dök upp i Västergötland iklädd sin vanliga dräkt setts som extremt exotisk. Se t.ex. Walde Lorens Wanhainens välkända fotografi från av Isak Ruokovaara-Tano i Mattila från 1920-talet (återgivet bland annat i Tornedalica Nr. 10, 1970, s. 41):
 
Isak Tano i Mattila, som alltså var tornedaling och inte same, är iklädd en dräkt som redan på 20-talet var föråldrad, men som 50-60 år tidigare var vardagsdräkt: Relativt snäv långkolt med pösiga ärmar, låg ståndkrage och två tummar breda kantband i bröstlinningen, hårlösa näbbstövlar (på vintern bar man lappskor), samt en mössa med handshögt pälsbräm och krönt av en rund, tät, garnboll. Denna dräkt är, med undantag för mössan, i princip den samma som förekommer på träsnitten i Olaus Magnus Historia och Charta marina.
 
Så det är en överförenkling att tala om ETT folkligt mode, även om t.ex. en Östgöte och en Västgöte, till skillnad från en Tornedaling och en Västerbottning eller Lulebo, nog klädde sig ganska lika.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

228
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-21, 19:09 »
Hej Constantinus!
 
Jag tror att min uppställning stämmer... Det är den enda riktigt rimliga förklaringen till hur dels personerna med namnet Juto(och Niva) är släkt med varandra, och dels personerna med namnet Pekkari är släkt med varandra, samt hur de -- som de verkar, är släkt sinsemellan. Men som sagt är det ännu så länge fråga om en hypotes -- mycket mer kan det kanske inte heller bli med tanke på källtorkan för denna tidiga period i Pajalas historia.
 
Namnet Pål var ganska ovanligt i Övertorneå socken, men det förekom faktiskt i Tärendö:
 
Grels Tomasson, upptagen som husbonde på Jatko gård i Tärendö 1626-57, men möjligen död redan 1649/50, eftersom hans gård från och med mtl. 1650 ibland saknar husbonde, hade en son vid namn Pål Grelsson, som efterträdde honom (eller hans änka) på Jatko gård, och var husbonde 1665-79 (hans änka Ingrid förestod gården  1680-88). Kanske var han far till Lucia (Lovisa) Pålsdotter?
 
År 1675 fanns, enligt mtl., på Pål Grelssons gård två döttrar, år 1678 (närmast följande bevarade mantalslängd) fanns inga. År 1675 fanns på Jöns Perssons gård inga sonhustrur, år 1678 fanns en.
 
Detta kan mycket väl tolkas som att Erik Jönsson Juto mellan 1676 och 1678 gifte sig med Pål Grelsson (Jatkos) dotter Lucia (Lovisa).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

229
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-21, 10:43 »
Hej!
 
Jag har börjat omarbeta mitt familjeregister för Pajala och lappmarkens nybyggen från 2003, och har därför börjat ordna uppgifterna ur samtliga mantalslängder systematiskt.
 
I grund och botten har inte mycket nytt framkommit, även om några äldre försanthållanden (vilka ju i 9 fall av 10 kommer från Erik Wahlberg) verkar behöva modifieras en aning.
 
Bara i ett enda fall verkar det som om Wahlberg har misstagit sig, och det är om familjerna Pekkari, Koivuniemi och Juto i Tärendö.  
 
Wahlberg hävdar att släkten Pekkaris äldsta led ser ut såhär (sammanställt ur flera källor):
 
Tabell 1
Per Persson, i Matarengi 1539-71
Barn:
1. Per - 2
 
Tabell 2
Per Persson (fr. 1), i Matarengi 1572-93
Barn:
1. Per *1560 - 3
2. Nils - 4
 
Tabell 3
Per Persson Pekkari (fr. 2). *1560. Flyttade till Tärendö omkring 1620 (1615).
Barn:
1. Henrik (Koivuniemi) *1617 > Koivuniemi i Tärendö
2. Hans (Pekkari) *1620 > Pekkari i Tärendö
 
Tabell 4
Nils Persson (fr. 2). Enl. Wahlberg farbror till Per, tab. 3. I Matarengi 1594-1604.
Barn:
1. Henrik- tabell 5
 
Tabell 5
Henrik Nilsson (fr. 4). Omnämnd 1605-30, Wahlberg skriver inte var.
Barn:
?1. Per (Vanhainen, Juto)
?2. Jöns (Erkki, Juto)
Wahlberg har i sin utredning av släkten Pekkari (D 13) möjligen strukit ur Henriks söner. Svårt att avgöra på min kopia.
 
Den svaga länken här är Tabell 3. Jag kan faktiskt inte hitta denne Per Persson någonstans, varken i Matarengi eller under Pajala (dit Tärendö ännu räknades). Har någon några belägg för att han överhuvudtaget har existerat?
- - -
 
Jag har ännu inte gått igenom alla bevarade skattelängder, men jag skulle vilja göra följande preliminära uppställning över släkten Pekkari/Juto i Matarengi och Tärendö:
 
Tabell 1.
Per Persson, i Matarengi 1539-93. Möjligen far och son, men inget tyder på att så skulle vara fallet.
Barn:
1. Nils - tabell 2
 
Tabell 2
Nils Persson (fr. 1), i Matarengi 1594-1604.
Barn:
1. Henrik - tabell 3
2. Per - tabell 5
 
Tabell 3
Henrik Nilsson Pekkari (fr. 2), i Matarengi 1605-21 (Kallas Henrik Pekkari 1620, 1621), i Pajala (Tärendö) åtminstone från 1626-30 (ej från och med 1631).
Barn:
1. Per Henriksson - tabell 4
 
Tabell 4
Per Henriksson (fr. 3), i Tärendö 1655-75. Upptas uppenbarligen som son till Jöns Persson (tabell 6) från åtminstone 1642.
Barn:
1. Henrik Persson Juto el. Niva, i Tärendö 1678-97 > släkten Niva i Tärendö, Mikko i Kangos
2. Lars Persson Juto, *1659 x/10, +1740 14/7, i Tärendö 1687-1713 > släkterna Juto, Lantto och Perttu
 
Tabell 5
Per Nilsson (fr. 2), i Pajala (Tärendö) åtminstone från 1626-30 (ej från och med 1631).
Barn:
1. Jöns - tabell 6
2. Henrik - tabell 7
3. Hans - tabell 8
 
Tabell 6
Jöns Persson (fr. 5), i Tärendö 1642-86. Nybyggare, nämndeman, länsman. Åren 1642-44 hade hans gård två husbönder. Den son som finns på gården från åtminstone 1642 tycks vara Per Henriksson (tabell 4).
Gift med Kerstin, i Tärendö 1687-88
Barn:
1. Erik Jönsson Juto, i Tärendö 1690-1710. > Släkten Juto (Erkki)
2. Per Jönsson, i Tärendö 1690-1706  > Släkten Juntti
 
Tabell 7
Henrik Persson (fr. 5), i Tärendö 1642-55, 1657-78.
Gift med Elin, i Tärendö 1679-81.
Barn:
1. Lars Henriksson Björk el. Koivuniemi, i Tärendö 1682-93 > Släkten Koivuniemi
2. Nils Henriksson Björk el. Koivuniemi, i Tärendö 1687-1741 > Släkten Koivuniemi
 
Tabell 8
Hans Persson (fr. 5), i Tärendö 1656-86. Upptas 1656 som husbonde istället för Henrik Persson, sedan på egen gård.
Barn:
1. Hans Hansson Pekkari, *1657, +1730 14/1, i Tärendö från 1687 > Släkten Pekkari (Hannu), m.fl.
2. Johan Hansson Pekkari, +1718/19, i Tärendö 1718 > Släkten Pekkari, m.fl.
 
Vad tror ni om detta?
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

230
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-20, 15:21 »
Henrik Larsson Kemi och Anna Tomasdotter Spett hade följande barn:
 
1. Magdalena *1779. G. 1804 m. sexmannen Olof Ersson Bergström i Merasjärvi, Jukkasjärvi sn.
2. Lars Kurkkio *1781. Nybyggare i Kurkkio, Pajala sn.
3. Johan Nuuksujärvi *1785. Nybyggare i Nuuksujärvi, Pajala sn.
4. Henrik *1788. Brukskarl i Masugnsbyn.
5. Anna Stina *1791, +1792
6. Anna Maria *1793. G. 1812 m. Anders Johansson Svala i Anttis.
 
E.K.

231
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-20, 15:18 »
Till Jonny Johansson:
 
Jo, så är det. Henrik Larsson Kemi och Anna Tomasdotter Spett var Henrik Henriksson Kemis föräldrar.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

232
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-20, 07:15 »
Dessa dräkter ser betydligt mer samiska ut, åtminstone delvis -- den stående mannen har vanliga kostymsbyxor och putsade läderskor!
 
Så det är säkert även i detta fall fråga om exotisk rekvisita, om också mer trovärdig sådan.

233
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-18, 21:47 »
Linn? bär på det välkända porträttet av honom i samedräkt en mössa som närmast kan beskrivas som en barett, röd om jag inte minns fel. Enligt vissa källor skall detta vara en äldre sydsamisk kvinnomössa, enligt andra en holländsk doktorshatt... Jag vet inte om någon av dessa förklaringar är riktig.
 
De fyra vindarnas mössa ser ut ungefär som på bilden, men har oftast andra dimensioner. För ett exempel som är ungefär samtida med bilderna med samedräkten, se:  
 
http://www.ub.uib.no/avdeling/billed/tromholt/tromholt3.htm
 
Dessutom är de fyra vindarnas mössa, om jag har förstått saken rätt, ovanlig utanför Norge och Torne lappmark. Barmkläden är å andra sidan mycket ovanliga i Torne lappmark. Kanske är det kombinationen av mössan och barmklädet som gör att dräkten känns fel?

234
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-18, 15:06 »
Det heter förresten de fyra vindarnas mössa, inte de sju vindarnas mössa, som jag i hastigheten råkade skriva igår.
 
E.K.

235
Porträttfynd (enskilda bilder) / #36873, samedräkt?
« skrivet: 2007-03-17, 17:25 »
Hej!
 
Ja, visst är det någon form av samedräkt, men dräkten känns fel på något sätt; t.ex. känns mössan (som i och för sig liknar de sju vindarnas mössa) en aning märklig. Skorna ser inte heller ut att vara ihopsnörda på rätt sätt.
 
Korset sitter på ett barmkläde, en dräktdetalj som förekommer från Lule lappmark och nedåt. Kanske är det någon sorts sydsamisk dräkt? Från Torne lappmark kommer den i alla fall inte.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

236
Westphal / Westphal
« skrivet: 2007-03-12, 10:11 »
Hej!
 
Tack för alla tips. Jag skall, när jag får tid, ta en titt på Stockholmsförsamlingarnas födelseböcker. Elgenstierna anger ju Brita Westphals födelsedatum, 1670 12/5, så om födelseböckerna går så långt tillbaka i tiden, borde hon inte vara så svår att hitta.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

237
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-11, 21:39 »
Hej!
 
Nej, jag skulle tro att hon är den Jenny Amalia Kreku, född 1894, som var dotter till Johan Oskar Kreku (*1863 19/3), husbonde på Vanhainen gård i Erkheikki, och hans hustru Selma Salomonsdotter Kultti (*1863 15/11).
 
Johan Oskars far, Johan Karlsson Kreku, var kusin på färdernet med den Johan Gustav Johansson Kreku jag nämnde i mitt förra inlägg. Dessa tillhörde den äldsta av Krekusläkterna i Erkheikki -- gården har fått sitt namn efter Grels Nilsson Erkheikki (1754-1803), Johan Oskar Krekus farfars far, vilken var från Palokorva, och tillhörde Lovikkasläkten.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

238
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-25
« skrivet: 2007-03-11, 16:57 »
Hej!
 
Levi Kreku *1884 1/4 var son til Johan Henrik Johansson Pääskynen-Kreku (*1848 8/7) och hans hustru Eva Johanna Henriksdotter Kreku (*1844) i Erkheikki. De gifte sig i Pajala 1872 25/2.
 
Johan Henrik Johansson Pääskynen-Kreku var son till Johan Henriksson Pääskynen el. Autio och Anna Greta Persdotter i Erkheikki. Släkten Pääskynen hette tidigare Svala, och verkar ha flyttat till Pajala under 1600-talets andra hälft.
 
Eva Johanna Henriksdotter Kreku var dotter till Henrik Olsson Uusitalo-Kreku (*1819 19/7 i Kangos, +1873 2/12) och Eva Larsdotter Pietilä (*1808 i Vitsaniemi, +1867 7/11) i Erkheikki. Henrik Uusitalo var född i Kangos och tillhörde släkten Nykäinen, känd sedan 1600-talets första hälft. Eva var änka efter Johan Gustav Johansson Kreku i Erkheikki. Genom Henrik Uusitalos giftermål med hans änka blev han husbonde på en del av Kreku gård.
 
Lea Selma Jatko, *1887 1/1 vet jag ingenting om. Namnet antyder att hon var från Tärendö eller Anttis, men jag hittar inte henne i folkräkningen 1890. Det finns tre Lea Selma födda 1887 i Norrbotten. En i Käymäjärvi, en i Juhonpieti (båda i Pajala sn) och en i Parakka (Jukkasjärvi sn.), men ingen av dem har någon uppenbar Jatko-anknytning.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

239
Hamilton / Äldre inlägg (arkiv) till 11 april, 2010
« skrivet: 2007-03-09, 17:10 »
Har någon några ytterligare uppgifter om följande familj?:
 
Alexander Hamilton, kapten vid Västmanlands regemente, skotte.
G.m. Anna Speiser, tyska.
Barn:
1. Maria. G.m. Gustav Drommel, ryttmästare (*1636 22/6, +1699 25/4 i Torstuna sn).
 
Uppgifterna kommer från Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor.  
 
Såvitt jag kan se tillhörde denne Alexander Hamilton inte den svenska adliga ätten Hamilton. Därför ställs frågan under denna avdelning.
 
MVH
 
Erik Kuoksu
 
Inlägget flyttat 2009-04-02 från Ointroducerad adel. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

240
Westphal / Westphal
« skrivet: 2007-03-09, 13:01 »
Hej!
 
Kämnären Westphal i Stockholm skall enligt Elgenstierna ha varit gift med en Margareta von Bremen och ha haft en dotter Brita Westphal, född 1670 12/5, död 1729, vilken 1691 13/6 gifte sig med korpralen, sedermera ryttmästaren, Gustaf Drommel (född 1669 16/2, död 1713 7/4).
 
Känner någon till något om dessa Westphal och von Bremen?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

241
Vittangi / Vittangi
« skrivet: 2007-03-07, 18:53 »
Till Johan Westermark:
 
Någon Per Gustaf Grape som var rysk konsul i Gävle känner jag inte till. Tänker du inte på följande familj?:
 
Per Adolf Grape, *1797 27/6, +1857 21/7 i Gävle. Handlande och rysk konsul i Gävle.
G. 1:o 1827 4/6 m. Charlotta Laetitia af Uhr, *1810, +1833 10/2
G. 2:o med Alida Charlotta Albertina Lundberg, *1812, +1835 28/4
G. 3:o med Helena Vilhelmina Odelstjerna, *1815 19/1, +1905 28/11 (på Stockholms sjukhem).
 
Per Adolf Grape hade 13 barn med sina tre hustrur. Han var son till Erik Grape (1755-1808), slutligen kyrkoherde i Nederkalix, och hans hustru Elisabet Margareta Turdfjaell (1770-1851).
 
Allt detta enligt Grape, Ernst (1947): Den gamla släkten Grape, Uppsala. Inget av detta har dock direkt att göra med Vittangi.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

242
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-03-05, 18:52 »
Till Inge Sodahl:
 
Olaf Henrik Mikkelsen var född som Olof Henrik Mickelsson i Jukkasjärvi 1848 29/9. Han var son till nybyggaren Mickel Olofsson (Lainio) och Helena Hansdotter Pohjanen i Jukkasjärvi. Båda hans föräldrars släkter kan ledas tillbaka till 1500-talets första hälft.
 
Olaf Henrik, som var postförare och lappuppsyningsman i Bardu, var inte bortglömd i sin gamla hemby, utan kallades i Jukkasjärvi vanligen Norjan Heikki -- Henrik i Norge.
 
Hans far härstammade från byn Lainios grundare Klemet Olofsson. Angående denna släkt, se vidare:
 
Kuoksu, Erik 2005: ”Klemet Olofsson Lainios släkt 1539-1930”, Göteborg, eget förlag.  
 
Modern tillhörde släkten Kyrö (se mitt inlägg här den 28 febr 2007).
 
Se min hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/  för mer information.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

243
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-03-05, 18:42 »
Det är onekligen ett mycket intressant fynd! Det vore bra om du kunde lämna ett meddelande här på anbytarforum  om när och var du publicerar dina resultat... Jag vill för allt i världen inte missa det.
 
Jag skulle, förresten, tro att även många läsare av Kiruna forskarförenings medlemsblad; Forskaren, skulle vara intresserade av en artikel om Hans Hansson Stjernströms ursprung.  
 
Väntar med spänning!

244
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-03-05, 15:49 »
Till Jonny Johansson:
 
Lena Stina Henriksdotter Kemi var född i Masugnsbyn, som då låg i Pajala socken, 1824 25/1. Hon var dotter till brukskarlen Henrik Henriksson Kemi (*1788 5/8, +1850 i Masugnsbyn) och Anna Stina Henriksdotter (*1791).  
 
Hon gifte sig med Erik Anders Olofsson Servio 1846. Erik Anders var född i Kääntöjärvi, Gällivare sn. 1822 16/4 (son till Olof Larsson Servio och Ulrika Johansdotter Spett) och dog i Jukkasjärvi kyrkoby 1891 1/3. Han var backstugusittare där från och med 1846. År 1892 flyttade änkan Lena Stina till Gällivare sn. De hade åtta barn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

245
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-03-05, 15:39 »
Hej
 
Om hans Stjernström:
 
Till Peter Tunviken:
 
Några direkta bevis på att Hans var från Linde har jag inte heller hittat, vad jag kommer ihåg, men traditionen att så skall ha varit fallet är stark i Jukkasjärvi. Jag ser inget anmärkningsvärt i att Hans var från Bergslagen -- flera andra svenskar flyttade upp till Kengisverken vid den här tiden.
 
Jag är säker på att jag har sett Hans omnämnd som bokhållare något av de första åren han var bosatt i Tornedalen, exakt var kommer jag i nuläget inte ihåg. Antagligen i mantalslängderna. Att han var skrivkunnig är uppenbart -- hans skrev under flera år under Jukkasjärvi kyrkoräkenskaper med sitt namn. Mot slutet av sitt liv använde han dock vanligen ett bomärke: initialen H lutad en aning åt höger.
 
Jag har inte sett honom omnämnd som Hansson i någon samtida handling.
 
Jag skulle tro att det var han som själv antog namnet Stjernström? Det skulle kanske förklara varför han har varit så svår att lokalisera innan flytten till Tornedalen på 1750-talet.
 
Att hans hustru var Brita Abrahamsdotter Stålnacke verkar troligt, med tanke på dina uppgifter.  
 
Till Maj-Britt Larsson:
 
Ja, Marget Hansdotter Stjernström (*1756, +1839 7/7) var dotter till Hans och Brita. Hon gifte sig 1775 med Kateketen, sedermera backstugusittaren, Henrik Hansson Lainio (*1753, +1830 25/6) i Jukkasjärvi. Henrik var son till Hans Eriksson Lainio och Lisa Henriksdotter Soppero i Lainio. Släkterna Ranta (Rantatalo) och Pappila i Jukkasjärvi härstammar från dem.
 
Såvitt jag kan se gifte sig deras dotter Brita Henriksdotter med Jakob Andersson Nyström år 1809.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

246
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-14
« skrivet: 2007-02-28, 17:46 »
Hej!
 
Abraham Olofsson Lindgren var född i Jukkasjärvi 1802 1/12. Han började kalla sig Lindgren omkring 1820, troligen i samband med att han utnämndes till kateket (småskollärare).
 
Du kan mycket väl ha rätt i att han tog namnet Lindgren eftersom hans morfar (som var kronolänsman i Jukkasjärvi) var från Linde (Lindesberg) i Västmanland. Ingenting är känt om kronolänsman Hans Stjernströms och hans hustru Britas förfäder, men Abrahams far, Olof Mårtensson Lainio, tillhörde en släkt som heter Kyrö, och är känd sedan 1500-talets första hälft.
 
Olof Mårtensson Lainio dog i Jukkasjärvi 1803 1/2. Lisa Hansdotter Stjernström dog där 1840  5/6.
 
För mer information hänvisar jag till min utredning av släkten Kyrö: 2005:  
 
”Tornedalssläkten Kyrö och dess förgreningar 1500-1930”, Göteborg, eget förlag.  
 
samt till min hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/
 
MVH
 
Erik Kuoksu

247
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2007-02-28, 16:02 »
Hej Göran!
 
Ja, allt faller på plats...  
 
Jag gick igenom Hagbys födelseböcker från 1681, eller när de nu tar sin början, och jag hittade ingen annan David Krook, född före 1702, än den som var född 1694. Det är säkert samma David.
 
Tack så mycket för hjälpen... Nu har jag efter många år börjat kunna fylla i detta lilla men störande gap i min annars ganska kompletta antavla.
 
MVH
 
Erik

248
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2007-02-27, 15:52 »
Hej!
 
Ja. Krookarna i Hagby visar sig vara ett potentiellt utmärkt tips... Är man från Tornedalen förväntar man sig att det ska vara många mil mellan byar i olika socknar. Det är lätt att glömma att södra Sverige är så litet.
 
Hursomhelst. Jag har tittat igenom kyrkböckerna för Hagby sn, och kommit fram till följande:
 
David Krook, fiskal, bosatt i Filke, Hagby sn. Död 1695 10/12 (ingen David Krook dör i Hagby 1705 vad jag kan se). Begravd uthi sin graff fram i Choret.  
G.m. Beata Agrell. G. 2:o 1699 x/9 m. studiosus Benedictus Wallqvist
Barn:
1. Magdalena Elisabet *1686 21/2
2. Barbro Katarina *1688 12/12
3. Barbara Elisabeth *1690 17/10
4. Nils *1692 26/10, +1693
5. David *1694 24/9
 
Enligt uppgifter på nätet skall David och hans bror Jakob (+1729) ha varit söner till häradshövdingen Gudmund Krook, död 1677 23/9 i Torsätra, Hagby sn. Denne tillhörde tydligen prästsläkten Krook från Småland.
 
David (*1694) är kanske identisk med löjtnanten David Krook, men det krävs mer forskning för att bevisa eller kullkasta denna hypotes. Han verkar i alla fall ha överlevt barndomen, åtminstone hittar jag inte honom i dödboken för Hagby sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

249
Rytterne / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2007
« skrivet: 2007-02-27, 15:42 »
Hej!
 
Har någon uppgifter om följande familj?:
 
Jöns Flygare, kronolänsman, bosatt i Rytterne sn.
G.m. Maria Westbom (Wibom?)
Barn:
1. Johan *1733 7/7
2. Maria Stina *1737 14/11
3. Margareta (Greta) *1740 11/8. G. 1767 med David Gustav Ahlbom i Arboga.
(antagligen fler barn)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

250
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2007-02-26, 19:32 »
Hej!
 
Jag har nu kommit fram till att David Krook och hans syskon var barn till David Krook, löjtnant vid livdrabanterna till häst, och hans hustru Beata Margareta Drommel, vilka gifte sig i Torstuna sn. 1721 8/10.
 
David Krook (d.y.) var född i Ramsjö, Vittinge sn, Västmanland, år 1726. Födelsedatumet framgår inte av födelseboken. Hans syster Brita Kristina var född på samma ort 1729 22/2.
 
Jag skulle tro att ett besök på biblioteken här i Göteborg kan ge ledtrådar om dessa personers härstamning, åtminstone bör detta vara fallet för Beata Margareta Drommel, vilken rimligen var av adliga ätten Drommel.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

251
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-02-25, 20:09 »
Hej!
 
Ja. Här har jag blandat ihop saker och ting. Robert Pohjanen har helt rätt: Margareta var i sitt första äktenskap gift med Johan Mickelsson Jarhoinen.
 
Deras son Henrik Johansson Äkäslompolo (*1777) blev efter sin fars död fosterson hos sin fars avlägsne släkting Mickel Danielsson Äkäslompolo och hans hustru Brita Matsdotter, vilkas egna barn verkar ha dött mycket unga.
 
Johan Johansson Vaattojärvis (1747-1818) hustru hette förresten inte ens Margareta Henriksdotter, ser jag nu, utan Margareta Johansdotter.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

252
Hej!
 
Intressant. Har du några uppgifter om hans föräldrars namn? Det fanns i Enontekis två samiska släkter med namnet Orpus, men jag hittar ingen lämplig Anund i någon av dem.

253
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-02-19, 21:30 »
Hej!
 
Jag kan inte minnas att jag har angett att Karl var gift två gånger, men det är förstås möjligt... Slutsaterna av en forskningsprocess har ju, så länge processen är aktiv, en tendens att omvärderas över tid.
 
Märkligt nog ser Karls hustru även i mtl. 1723 ut att kallas Anna Skomakare, trots att modern till Karls barn Ella (född 1721 x/11) och Lars (född 1723 17/6) i födelseboken, åtminstone i Kjell Mäkis avskrift (den enda version jag just nu har tillgänglig), kallas Maria Larsdotter.
 
Personligen skulle jag värdera födelsebokens källvärde högre än mantalslängdernas. Kanske var Karl Persson Skomakare verkligen gift två gånger, första gången med en Anna och andra gången, före 1721, med Maria Larsdotter. En tänkbar förklaring till att Karls hustru kallas Anna ännu i mtl. 1725 kan vara att den som upprättade mantalslängden helt enkelt inte noterade att soldat Skomakare hade en ny hustru. Men detta är förstås ren spekulation.
 
MVH
 
Erik

254
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-02-19, 21:12 »
Till Tina Henell:
 
Pappersupplagan är slutsåld sedan många år, och jag kommer mest troligt inte att trycka upp en ny upplaga, men arbetet finns som Word- och RTF- dokument med på en CD vid namn Valda arbeten 2001-2003. På CD:n finns även ett par andra arbeten som kan vara intressanta om du släktforskar i Pajalatrakten, t.ex. Familjeregister för Pajala, Kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760.
 
För mer information, se min hemsida:
 
http://hem.passagen.se/kuoksu/
 
MVH
 
Erik Kuoksu

255
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-17
« skrivet: 2007-02-17, 12:55 »
Hej!
 
Anna Karlsdotter från Tärendö måste rimligen vara dotter till Karl Persson Jatko-Skomakare (+1739), soldat och husbonde på en del av Jatko gård, och hans hustru Maria Larsdotter Kuoksusuando i Tärendö.   Jag hittar ingen Anna bland deras barn, men hon kan ha varit född i glappet mellan barnen Abraham (*1716) och Ella (*1721).
 
Om så är fallet är dessa hennes förfäder:
 
1. Anna Karlsdotter
 
I
 
2. Karl Persson Jatko-Skomakare (från Tärendö, familj 25). +1739 [kommunionslängd]. Soldat Skomakare i Tärendö, Pajala sn. G.m.
3. Maria Larsdotter Kuoksusuando
 
II
 
4. Per Grelsson Jatko. Husbonde på Jatko gård i Tärendö, Pajala sn. 1690-1704 [mantalslängder. G.m.
5. Marit, omnämnd 1703-10 [mantalslängder].
 
6. Lars Olofsson Lodwijk. + i Lovikka, Pajala sn 1735 20/6. Omnämnd i Kuoksu, Jukkasjärvi sn. 1685-1709 [mantalslängder], i Tärendö 1731-35. Var blind på 1730-talet [enligt hustruns dödsnotis]. G.m.
7. ?Anna Larsdotter, *1673, +1729 9/10 i Tärendö, Pajala sn.
 
III
 
8. Grels Tomasson (Jatko). Inkom enligt sägen från Savolax. I Tärendö, Pajala sn. 1621-60, var +1679 [landskapshandlingar, mantalslängder]. Husbonde på sedermera Paavo, Jatko och Kreku gårdar.
 
12. Olof Nilsson Lovikka. +1685/86 [dombok]. Husbonde på sedermera Tyni gård i Lovikka, Pajala sn. G.m.
13.Margareta Andersdotter, omnämnd som änka 1686 [dombok].
 
IV
 
24. Nils Ludvigsson Lodvijk. Husbonde på Lovikka gård i Kainuunkylä, Hietaniemi sn. 1623-38, nybygare i Lovikka, Pajala sn 1640-59 [landskapshandlingar, mantalslängder].  
 
V
 
48. Joen Olsson (Olkkuri). Birkarl och husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä, Hietaniemi sn, omnämnd 1551-93 [landskapshandlingar].
 
VI
 
92. Olof Joensson (Pajari). Husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä, Hietaniemi sn, 1539-49 [landskapshandlingar].
 
MVH
 
Erik Kuoksu

256
Hej!
 
Kan din Simon Anundsson Airi eller Airilompolo ha någon koppling till raidlappen Per Airi, som dog i Rovaniemi 1809 21/11, 74 år gammal?
 
Vet du om Simon var same?
 
Namnen Simon och Anund fick mig att tänka på skogssamesläkten Simpo i Pajala socken, men jag kan inte se att han kan passa in i det lilla jag vet om den släkten:
 
Familj 1
Anund (Simpo)
Barn:
1. Johan *1748 - familj 2
2. Simon - familj 4
 
Familj 2
Johan Anundsson Simpo (från familj 1). *1748. Rajdlapp i Pajala.
Gift med Ingrid Andersdotter *1750, +1816
Barn:
1. Anders Gard *1782 - familj 3
Svägerska: Ella Andersdotter *1742, +1813
 
Familj 3
Anders Johansson Simpo-Gard (från familj 2). *1783. Soldat, sedan nybyggare i Siikavaara. Utflyttad till Norge 1831.
Gift 1818 med Stina Nilsdotter Juntti *1777, från Tärendö.
Barn:
1. Eva Kajsa *1813 5/12
2. Brita Stina *1817 20/8
3. Johan *1820 22/8
 
Familj 4
Simon Anundsson (från familj 1).
Gift med Margareta Jönsdotter
Barn:
1. Jonas *1760 26/12
 
MVH
 
Erik Kuoksu

257
Här är Gustav Matssons och Gertrud Lagesdotter gravhäll (Gardell s. 287):
 

 
MVH
 
Erik Kuoksu

258
Brevik / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2007
« skrivet: 2007-02-12, 16:20 »
Hej!
 
Känner någon till något om följande familj:
 
Erik Rosenberg, klockare i Breviks sn.
Gift med Beata Kristina Elg
Barn:
1. Helena *1726, +1811 4/5 i Ramundeboda sn. G. 1754 1/12 m. Jakob Birath, mästersmed.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

259
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-02-06, 20:11 »
Det tredje stycket ska se ut såhär:
 
Erik Wahlberg verkar vara ganska säker på sin sak, och han är oftast pålitlig, men just vad gäller hans utredningar av de släkter som härstammar från Erik Tomasson Mämmi i Lainio gör han ovanligt många fel; t.ex. hävdar han att Måns Eriksson Lainio (*1717) och Hans Eriksson Lainio (*1715) var söner till Erik Tomassons son Erik Eriksson Lainio, medan de i själva verket (enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1765) var son till Erik Mårtensson Lainio, vilken tillhörde en helt annan släkt (de var ättlingar i rakt nedstigande led till Lainios grundare Klemet Olsson).

260
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-02-06, 20:09 »
Hej Inger!
 
Jag har funderat en hel del på just den här familjen, faktiskt och ju mer jag har funderat, desto mer har jag känt att något inte stämmer - utan att kunna bevisa det.
 
Den gängse hypotesen om Isak Olsson Jyskys ursprung, är att han är identisk med Olof Matsson Kurvanders och Brita Olsdotter Jarhoinens son Isak, född 1813 27/11 i Pajala. Denna hypotes verkar härstamma från Erik Wahlbergs utredning av ättlingarna till Mats Eriksson Soppero (med numret 25A:1).
 
Erik Wahlberg verkar vara ganska säker på sin sak, och han är oftast pålitlig, men just vad gäller hans utredningar av de släkter som härstammar från Erik Tomasson Mämmi i Lainio; t.ex. hävdar han att Måns Eriksson Lainio (*1717) och Hans Eriksson Lainio (*1715) var söner till Erik Tomassons son Erik Eriksson Lainio, medan de i själva verket (enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1765) var son till Erik Mårtensson Lainio, vilken tillhörde en helt annan släkt (de var ättlingar i rakt nedstigande led till Lainios grundare Klemet Olsson).
 
Följande kan man säkert säga om Isak Olsson Kurvanders levnadsöden:  
 
Han flyttade från Pajala till Kolari i Turtola sn. 1828 tillsammans med sina syskon Sofia, Eva Maria och Anna Stina. Två år senare, 1830, flyttade hans far Olof Matsson Kurvander också till Kolari. Olof omnämns där som rajdlapp och renvaktare, trots att han inte var av samisk börd. Han (Olof) avled i Sieppijärvi 1846 15/5.
 
I Kolari gifte sig drängen Isak Olsson Kurvander 1838 22/2 med Eva Johansdotter Kulluvaara från Sieppijärvi.
De fick barnen Johan *1838 13/6 och Isak *1839 3/11. Isak var vid sonen Isaks födelse inhyst i Sieppijärvi. Vid sonen Johans födelse kallades han Isak Olsson Kulluvaara eller Rovainen. Wahlberg uppger att familjen flyttade till Norge 1841. Så långt Isak Olsson Kurvander
 
Isak Olsson Jysky var gift med Maria Johansdotter Pahtajärvi och deras första barn, sonen Johan föddes 1843. Alltså bör Isak Olsson Kurvander, om han är identisk med Isak Olsson Jysky, ha blivit änkeman i Norge mellan 1841 och 1842 och sedan återvänt till Pajala, gift om sig och blivit husbonde på Jysky gård. Även hans två barn i första äktenskapet måste ha dött i Norge, eftersom de inte omnämns i Pajala. Är detta möjligt? Javisst, men går det att bevisa?
 
Något som kan tala för att Wahlbergs hypotes är riktig är t.ex. att Olof Kurvanders farfars bror, Henrik Matsson Kurravaara-Stormlod-Jysky, som avled 1817, var husbonde på Jysky gård. Men det är snarare ett svagt indicium än något annat. Gården bytte ägare ett flertal gånger under 1800-talets första hälft.
 
Tyvärr är ju Pajalas samtliga kyrkoböcker från 1838 till 1860 borta för evigt, så vi kan t.ex. inte veta om Isak Olsson Jyskys äldsta barn är födda i Pajala, eller, för den delen, om han var inflyttad från Norge.
 
August Ljungs uppgift att Isak Olsson Jyskys föräldrar skall ha bott hos honom; hans far varit född 1782 och att hans mor 1784 sätter ju ett frågetecken för att Isak Jysky och Isak Kurvander är samma person. Ljungs familjeregister för Pajala är ett försök att rekonstruera de försvunna kyrkoböckerna med hjälp av uppgifter ur mantalslängder et:c, något som gör dess uppgifter för tiden före 1860 något bekymmersamma. Det innehåller för denna tidsperiod mängder av fel och misstolkningar, så just dessa uppgifter behöver inte nödvändigtvis stämma.
 
Det finns, kan tilläggas, faktiskt ännu en Isak Olsson med ungefär rätt ålder i Pajala. Det är Olof Samuelsson Pellikka eller Jokijalkas och Eva Greta Filipdsotter Koivuniemis son Isak, född 1816 25/2 i Jokijalka. Olof Samuelsson Pellikka var dessutom född 1784 och Eva Greta Filipsdotter Koivuniemi var född 1787, vilket ju ligger närmare den av Ljung uppgivna åldern för Isaks föräldrar. Olof dog i Kolari 1854 21/5. Det finns dock inget som direkt tyder på att denne Isak Olsson Pellikka är identisk med Isak Olsson Jysky.
 
Med andra ord verkar det i nuläget inte gå att säga säkert vem Isak Olsson Jysky i Pajala egentligen var innan han blev just Isak Olsson Jysky. Kanske kan det lösas med en noggrann genomgång av domböcker och mantalslängder, eller kanske genom upptäckten av en Isak Olsson i en annan församling i Tornedalen, född omkring 1814, som plötsligt flyttar till Pajala.
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

261
Ja, det var det jag menade: Den som skrev domboken för Enontekis tingslag år 1734 trodde att Jakob Nystedt dött under en resa mellan Tornedalen och Kvenangen, men detta måste alltså ha varit fel.

262
... Fast å andra sidan kan han ju inte ha dött 1733/1734 om han levde ännu 1758.
 
Det ser dock ut att vara rätt familj
 
E.K.

263
Hej!
 
Jakob Nystedt, som var borgare och handelsman i Torneå stad.
 
Han anklagade vid tinget i Enontekis år 1733 Klemet Eriksson Karesuando i Karesuando, Enontekis sn, för att ha bedrivit olaga landsköp och brännvinsförsäljning, en anklagelse som tingsrätten efter utredning fann vara riktig. Målet sköts upp till tinget 1734, men lades då ned, eftersom Jakob Nystedt under mellantiden hade lidit ”lifznöd på Norska redan til Nauvono.  
 
Detta kan tolkas som att Jakob dog på resa mellan Tornedalen och Naavuono (Kvenangen) mellan år 1733 och 1734.
 
I Torneå fanns vid denna tid två familjer med namnet Nystedt:
 
Lars Nystedt, död 1750 4/12, 57 år gammal.
Gift 1726 25/8 med Barbro Kempe från Torneå.
Barn:  
Arendt *1727 20/8, +1781 3/9 i Stockholm. Rådman och handelsman.
Magdalena *1729 30/12. G. 1748 26/12 m. Johan Kranck, kyrkoherde i Kuusamo
Abraham *1731 26/7
 
Jakob Nystedt
Gift 1729 i Stockholm med Anna Tryp (Trijp)
Barn:
Johan *1730 27/11
Erik *1732 23/8, +1732 6/10
Margareta *1736 26/4
Jakob *1737 22/8
Mattias *1737 22/8, +1737 1/9
Arendt *1739 16/8
 
(Från HISKI: http://www.genealogia.fi/hiski/vl2cvh?se+A19)
 
 
MVH
 
Erik Kuoksu

264
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 01 april, 2008
« skrivet: 2007-02-03, 17:59 »
Hej!
 
Kolari är namnet dels på en släkt, dels på en by, dels på en socken.
 
Byn anlades vid 1500-talets slut av Per Kolari, hörde då till Övertorneå sn, men kom senare att tillhöra Pajala sn. I samband med freden 1809 kom större delen av byn att tillfalla Ryssland. Den svenska delen av byn (en eller två gårdar, om jag inte minns fel) tillhörde även fortsättningsvis Pajala, medan den ryska delen kom att tillhöra Turtola sn. och senare Kolari sn, vilken förstås fått sitt namn efter byn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

265
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2007-01-30, 21:48 »
Hej!
 
Ja, Knut Hindersson Kemiläinen i Rautusvuoma var son till Henrik Nilsson Kemiläinen. Hans mors namn är inte känt.
 
Namnen Matti, Nutti och Sunna är typiska samiska namn från Jukkasjärvi. De är f.ö. alla bildade av personnamn; Mats, Knut och Susanna.
 
Vad gäller släkterna Matti så vet jag inte om det är samma släkt som i Korpilombolo. Namnet Matti bärs i Jukkasjärvi av fyra olika (samiska) släkter, som jag inte har kunnat hitta någon släktskap mellan. Det är inte heller helt ovanligt som gårdsnamn i Tornedalen.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

266
Soop / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2007
« skrivet: 2007-01-24, 10:29 »
Hej Per!
 
Tack. Väntar med spänning på bilden
 
MVH
 
Erik Kuoksu

267
Soop / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2007
« skrivet: 2007-01-22, 14:30 »
Hej!
 
Mina avlägsna förfäder Hans Åkesson (Soop) och hans hustru Elin Eriksdotter Kagg ligger enligt ofta återgivna uppgifter begravda på Ytterselö kyrkogård. Deras gravmonument skall bestå av en skulptural avbildning av dem.
 
Vet någon om detta gravmonument finns avblidat någonstans, eller har någon rentav en bild på det?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

268
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2007-01-22, 10:35 »
Brita Johanna Henriksdotter Puimunen, som var gift med Johan Petter Hansson i Jukkasjärvi (*1888 12/9, +1951 29/5) avled efter 1926 (då familjens sista barn föddes), troligen också efter 1930, då jag inte har antecknat något dödsdatum för henne när jag sammanställde mitt familjeregister för Jukkasjärvi kyrkoby fram till 1930.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

269
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-01-21, 16:58 »
Här är uppgifter om Tomas Tomasson Vuopios familj och barn fram till 1837:
 
Familj 1
Tomas Tomasson Lantto-Vuopio. *1748, +1833. I Erkheikki 1772-1802. Landbonde på Vuopio gård (1/12 mtl.) i Pajala, vilken ägdes av Kengis bruk.
Gift med Helena Olsdotter Erkheikki *1757
Barn:
1. Olof *1777 - familj 2
2. Anna Greta *1778. G. 1821 m. Johan Larsson Vänkkö i Pajala.
3. Brita Stina *1779. G. 1807 m. Anders Johansson Vuopio i Pajala.
4. Henrik Käryjärvi *1780 - familj 4
5. Maria *1783. G. 1810 m. Isak Henriksson Lompolonsuu i Kolari.
6. Eva *1787. G. 1815 m. Henrik Persson Stormlod-Kassa  i Kassa.
7. Johan *1793 26/4 - familj 5
8. Erik *1796 9/4 - familj 6
 
Familj 2
Olof Tomasson Vuopio (från familj 2). *1777, +1834. Inhyst i Pajala.
Gift 1810 med Eva Matsdotter *1786
Barn:
1. Anna Greta *1810 - familj 3
2. Maria Helena *1812  
3. Simon Fredrik *1816 11/2, +
4. Johan *1818, +
5. Johan Erik *1820 16/1
6. Tomas Vilhelm *1822 29/8
7. Isak *1824 13/6
8. Henrik *1827
 
Familj 3
Anna Greta Olofsdotter Vuopio (från familj 2). *1810.  
Barn utom äktenskapet:
1. Isak *1834 21/9
2. Johan Henrik *1837
 
Familj 4
Henrik Tomasson Vuopio-Käryjärvi (från familj 1). *1780. Nybyggare i Käryjärvi.
Gift 1808 med Stina Samuelsdotter Pellikka *1787
Barn:
1. Maria *1807
2. Isak *1809
3. Anna Greta *1811
4. Helena *1815 25/10, +
5. Fredrik *1817 18/4
6. Johan *1818 30/5
7. Olof *1820 11/2
8. Brita Stina *1823 6/9
9. Tomas *1826 27/5
10. Henrik *1827 6/12
11. Helena *1830 16/12
 
Familj 5
Johan Tomasson Vuopio (från familj 1). *1793 26/4. Husbonde på Vuopio gård i Pajala.
Gift 1830 med Maria Karlsdotter Välitalo, *1798
Barn:
1. Isak Vilhelm *1832, +1832
 
Familj 6
Erik Tomasson Vuopio (från familj 1). *1796 9/4. I Pajala.
Gift 1829 med Eva Kajsa Johansdotter, *1802
Barn:
1. Maria Lena *1829, +1829
2. Maria Johanna *1830, +1830
3. Brita Kajsa *1832, +1832
4. Anna Kajsa *1837
 
Uppgifterna är mestadels hämtade ur husförhörslängderna och har inte dubbelkollats mot  t.ex. födelseböcker.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

270
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2007-01-20, 20:35 »
Tilläggas kan att David Krook i dottern Beata Helenas födelsenotis bär titeln Ombudsman vid generaltullarrendesocieteten. Familjen var tydligen inte bosatt i Odensvi, utan dottern förefaller ha fötts hos Davids svåger Karl Fredrik Löthman.
 
E.K.

271
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2012
« skrivet: 2007-01-20, 20:32 »
Trots systematiskt sökande efter min förfader David Krooks ursprung har jag inte lyckats lista ut hans eller hans syskons födelseort (jag ställde en fråga om honom här den 27 mars 2004 som gav ett par ledtrådar).
 
Jag vet nu följande om David Krooks familj:
 
N.N. Krook.
Barn:
 
1. Beata Katarina Krook *1718, +1795 24/11 i Karsgården, Kungsbarkarö sn (Västmanland). G.m. f.d. justitieombudsmannen Karl Fredrik Löthman (*1721 11/1 i Örebro, +1790 2/9, var vet jag inte).
 
2. David Krook *1725, +1771 18/3 i Maria fs, Stockholm. G.m. Elisabet Lötman (*1732 19/10 i Örebro).
Sju barn, däribland Beata Helena *1756 27/8 i Odensvi sn. (Västmanland). G.m. Erik (von) Kiöhling, kommissarie vid bokautionskammaren, samt Brita Katarina *1762 2/8. G. 1793 m. löjtnant Lars Kling i Kargsården, Kungsbarkarö sn (*1757 17/10, +1804 i Karsgården.)  
 
3. Brita Kristina Krook *1729. G.m. slottsinspektor Jonas Hultberg i Karsgården, Kungsbarkarö sn. (*1718? I Nora, +1786 x/12 i Karsgården).
 
4. Fredrik Krook. Kirurg, regementsfältskär, assessor.
 
5. Karl Gustav Krook. Bruksinspektor i Nänsjö, Gudmundrå sn (Västernorrland). Död eller utflyttad därifrån 1795?. G. 1762 31/1 i Gudmundrå med Brita Nentzelia.
 
Som synes har de flesta personerna kopplingar till Västmanland. Kanske finns syskonens ursprung att söka där? Frågan är bara var. Syskonen verkar ha en stabilt borgerlig bakgrund.
 
Uppgiften att David Krook (och därmed de övriga syskonen) skulle vara barn till löjtnanten Daniel Krook förefaller vara fritt uppdiktad.
 
Har någon några idéer?
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

272
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2007-01-16, 10:11 »
Hej!
 
Ja, det kan ha varit så att Henrik Nilsson Kemiläinen och hans ättlingar gifte in sig i samiska familjer. Henrik kallas själv i domböckerna ofta för fjällfinne, kanske för att visa att han inte själv var av samisk börd.
 
Men det kan också vara så att brödernas (trolige) far Nils Eriksson var same och att Olof Nilsson Kemiläinen blev nybyggare. I sådana fall kan namnet Kemiläinen syfta på att släkten kommer från Kemi lappmark.
 
Det är svårt att säga hur det egentligen var. Källmaterialet är som vanligt för denna tid ganska magert.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

273
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-01-14, 17:57 »
Hej!
 
Ja, jag har en del uppgifter om hans familj. Enligt mina uppgifter var alltså Henriks bror Petter född 1731, men varken han eller Henrik återfinns i födelseboken för Pajala, så man kan kanske nöja sig med att säga att de var födda omkring 1730.
 
Familj 1
Petter Qvist. Bruksskrivare, i Kengis 1684-86, i Svappavaara 1688-97 [mantalslängd].
Barn:
1. Jöns - familj 2
 
Familj 2
Jöns Persson Qvist (från familj 1). Kolare, dagsverkskarl i Kengis, omnämnd från 1721 [mantalslängd].
Gift med Brita Hindersdotter, *1699.
Barn:
1. Petter *1731 - familj 3
2. Margareta
3. Sofia
4. Barn, +1747 10/8
5. Henrik - familj 4
 
Familj 3
Petter Jönsson Qvist (från familj 2). *1731. Kolare i Kengis.
Gift med Greta *1730.
Barn:
1. Jöns *1756
2. Brita *1757
3. Marget
4. Petter *1760
5. Henrik *1768
6. Jonas *1768
 
Familj 4
Henrik Jönsson Qvist (från familj 2). I Kengis, utflyttad.
Gift med Maria Jönsdotter, *1735.
Barn:
1. Johannes *1763
2. Kristina *1766
3. Hans *1766
4. Samuel *1769
 
MVH
 
Erik Kuoksu

274
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2007-01-11, 13:27 »
till Kalle Pekkari:
 
Jo, du har rätt. Hon var enligt folkräkningen 1890 gift med Johan Petter Johansson Aidanpää.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

275
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2007-01-11, 13:23 »
Hej!
 
Så är det nog.
 
Anbytarforum är verkligen utmärkt - flera par ögon är alltid bättre än ett...
 
Ju mer information som framkommer, desto mindre sannolik förefaller min hypotes vara. Allt verkar ju tyda på att det är ett rent sammanträffande att namnen Klemet och Kurtti/Curtilius förkommer både hos kapellanen i Hietaniemi och hos Kurtti-folket i Ijo.
 
Men håll med om att det är ett märkligt sammanträffande!
 
MVH
 
Erik Kuoksu

276
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2007-01-11, 13:17 »
Hej!
 
Namnet Kemiläinen är relativt vanligt i Norra Finland, men förekommer också sporadiskt i mellersta och södra Finland.
 
Det betyder egentligen Man/Kvinna från Kemi och är allstå ett ursprungsnamn. Alla som bär namnet är med andra ord inte släkt, utan har det gemensamt att deras släkt härstammar från Kemi (Kemi är en socken i Finska Lappland), eller någon av de gårdar i Finland som heter Kemi, Kemilä o.s.v.
 
I Jukkasjärvi finns två släkter med namnet Kemiläinen. En härstammar från Nils Eriksson i Lainio (nämnd 1684-1704), vars söner Olof och Henrik kallas Kemiläinen från och med 1700-talets början. Av denna släkt är den gren som härstammar från Olof Nilsson Kemiläinen nybyggare (de bär idag namnet Kemi), medan den gren som härstammar från Henrik Nilsson Kemiläinen var samer, som dock senare blev nybyggare i Sevujärvi.
 
Den andra släkten härstammar från klockaren Henrik Mattson Kemliäinen i Jukkasjärvi (död 1765/66), som var från Uleå (Norra Österbotten) och inkom till Jukkasjärvi som klockare 1716. Ingen av hans ättlingar i rakt nedstigande led idag -- och de är många! -- bär namnet Kemiläinen, eftersom hans sonsöner antog namnen Lindmark, Häggroth och Fjellborg.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

277
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-12-31, 18:00 »
Hej!
 
Klemet Tomasson / Klemet Jakobsson:
 
Märkligt! Kan jag ha läst fel i den uppspelthet jag kände inför min eventuella upptäckt? Ja, troligen.
 
E.K.

278
Holmström / Holmström
« skrivet: 2006-12-21, 10:06 »
Hej!
 
Vet någon något om manufaktursmeden Erik Holmströms i Kengis, Pajala sn. ursprung?:
 
Erik Holmström. *1733, +1799 5/6. Manufaktursmed i Kengis.
Gift med. Lena Larsdotter Björk, *1736, +1787, dotter till hammarsmedsdrängen Lars Larson Björk och Ella Hindersdotter i Kengis.
Barn:
1. Johan *1760
2. Erik *1763 7/9, +1768
3. Kajsa *1765, +1804. G. 1:o 1785 m. Lars Larsson Jerijärvi i Jerijärvi. G.2:o m. Olof Olsson Vittangi-Holmström i Kengis..
4. Helena *1769, +1770
5. Anders *1770 30/11
 
MVH
 
Erik Kuoksu

279
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-12-20, 09:55 »
Hej!
 
I ivern över min upptäckt igår smög det sig in ett antal fel i beskrivningen av Isak Curtilii familj. Han dog omkring 1670, inte 1760. Dessutom hade han och Brita Anundsdotter åtminstone ett barn till; sonen Henrik *1662 (nämnd här ovan för någon vecka sedan).
 
Namnet Kurtti/Kurttila fanns även i Pudasjärvi sn. i Norra Österbotten redan på 1600-talet.
 
EK

280
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-14
« skrivet: 2006-12-19, 18:17 »
Hej Juhani!
 
Nej, som sagt har jag bara haft möjlighet att undersöka de mantalslängder som finns på SVAR:s hemsida och den tidigaste där är från 1655. Då var Isaacus Clementis Curtilius redan komminister i Hietaniemi. Han blev student i Uppsala 1645 31/10 och kom då närmast, enligt Bygd?ns herdaminne, från Åbo akademi. Han anges också av Bygd?n vara Österbottning.
 
Med andra ord skulle det behövas tillgång till ännu tidigare mantalslängder för att eventuellt kunna bevisa eller motbevisa denna hypotes.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

281
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-19
« skrivet: 2006-12-19, 15:10 »
Hej!
 
 
Jag har idag tagit en titt på de mantalslänger över Österbotten som finns på SVARS Internetsida (åren 1655-67, 1671, 1674) bland mantalslängderna för Västerbotten. Jag tror att jag därmed har löst frågan om varifrån komministern Isacus Clementis Curtilius i Hietaniemi kom. Här är, för tydlighets skull hans familj:
 
Isak Klemetsson (Isaacus Clementis) Curtilius. * ca. 1620, +1760. Komminister i Hietaniemi.
Gift med Brita Anundsdotter Tulkki.
Barn:
1. Anund *1650
2. Brita +1742
3. Margareta
4. Klemet *1654, +1733 28/4
5. Isak *1658, +1742 2/12.
 
I Mantalslängderna finns under Södra Ijo följande Personer:
 
1655: Klemet Tomasson, 1 mantal, 2 söner
1656: Ijo saknas
1657-59: Josef Klemetsson, 1 mantal (Klemet Tomasson saknas, likaså saknas Josef Klemetsson år 1655)
1665: Josef Klemetsson
1667: Josef Klemetsson Curtila, 1 mantal
1671: Josef Klemetsson
1674: Josef Klemetsson Kurtjla, 1 mantal. Broder: Henrik Klemetsson, son: [Henrik?] Josefsson, dotter: Brita Josefsdotter.
 
Sålunda:
(Kompletterat med uppgifter från HisKi)
 
Familj 1:
Klemet Tomasson. Husbonde på Kurttila gård i Södra Ijo, Ijo sn (1 mtl.). Omnämnd 1655 (mantalslängd).
Barn:
1. Josef Kurttila – familj 2
2. Henrik. Omnämnd 1674 (mantalslängd).  
 
Familj 2
Josef Klemetsson Kurttila (Kurtti). +1684, begravd 21/12. Husbonde på Kurttila gård i Södra Ijo, Ijo sn (1 mtl.). Omnämnd 1657-47 (mantalslängd).
Gift 1:o med N.N.
Barn:
1. Henrik – familj 3
2. Karin. *1651, +1697, begravd 17/6. G. 1683 22/2 m. soldaten Anders Matsson i Södra Ijo, Ijo sn.
3. Brita. Omnämnd 1674 (mantalslängd).
Gift 2:o efter 1674 med Karin Markusdotter, *1615, +1688, begravd 26/8.
 
Familj 3
Henrik Josefsson Kurtti eller Kurttila. Husbonde på Kurttila gård i Södra Ijo, Ijo sn.
Gift 1:o 1682 9/2 med Anna Nilsdotter från Olhava, +1682, begravd 24/12
Barn:
1. Karin +1682, begravd 26/10
Gift 2:o före 1692 med Brita Mickelsdotter
Barn:
2. Maria *1690 28/2
3. Henrik *1692 13/1 (+1746?)
4. Karin *1695 10/8
5. Mickel *1698 13/9
 
Är det inte ganska troligt att Isak Klemetsson Curtilius var son till Klemet Tomasson (Kurttila) i Södra Ijo? Åldern stämmer in och Klemet var som sagt husbonde på en gård på ett helt mantal. Han bör med andra ord ha haft råd att sända en av sina söner till universitetet. Curtilius har ju också länge ansetts vara en latinisering av ett hypotetiskt finskt namn Kurttila.
 
Om inte annat är detta en intressant hypotes.
 
Namnet Kurtti/Kurttila var ganska vanligt förekommande i Ijo och Haukipudas vid denna tid.
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

282
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-12-18, 16:27 »
Till Leif Markstedt:
 
Jag vet inte om Haukivuoma var släkten Heivas skatteland, eller om Jonas anlade Vettasjärvi på detta land. Det som främst gör att jag känner mig tveksam inför dessa uppgifter är att Vettasjärvi som lappskatteland är betydligt äldre än nybygget Vettasjärvi.
 
Redan år 1680 fanns enl. domboken för Jukkasjärvi en ”Jon Andersson i Wettes Jerfwi,” rimligen en same och några år senare bodde de skogssamiska släkterna Keisari och Suuppi där. Dessa släkter flyttade ifrån Vettasjärvi under första halvan av 1700-talet -- Keisari till Siggevaara och Suuppi till Hietaniemi och Masugnsbyn.
 
Jonas Matsson Heivas far Mats Larsson Heiva, som omnämns i mantalslängderna 1694-1724 var mycket riktigt skogssame i Vaikko. Vid sidan om släkten Heiva fanns även släkterna Mangi och Inga (Niia) i Vaikko vid denna tid.
 
Var detta Vaikko ligger har det diskuterats en hel del bland släktforskare. Det räknades till Siggevaara sameby och låg alltså därför i Jukkasjärvi socken.  
 
De flesta gissar att skattelandet Vaikko låg vid ditt Vaikkojärvi (det som ligger mellan Vettasjärvi och Parakka), men sjöar vid namn Vaikkojärvi finns på ett flertal platser i Jukkasjärvi socken.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

283
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-16
« skrivet: 2006-12-16, 21:46 »
Hej!
 
Uppgifterna återfinns i Tornedalens historia I. s. 206. Som källa anförs:
 
Grotenfeldt, K. (1887): Suomen kaupasta ja kaupungeista ensimmäisten Vaasa-kuninkaitten aikana. Helsinki. Sida 75 och not 2.
 
Den skriften är fullkomligt okänd för mig.
 
Men, och detta är ett stort men: Jag har nyligen haft kontakt med en person i Norge, som hävdar att det år 1600 varken fanns kyrka eller kyrkogård i Salangen och att uppgifterna om begravningen där hursomhelst inte nödvändigtvis har med släkten Tulkki att göra.  
 
Hon hänvisar till Lars Ivar Hansen (2003): Astafjord bygdebok. Historie 2, där det tydligen finns uppgifter om att det år 1600 var en Tingevaarasame Jon Anundsson som fick böta 6 lod silver för att ha fört sin fars lik til Iffuarstad i Sälånger til at begraffues.
 
Om detta stämmer -- och det finns väl knappast något skäl att misstänka att det inte gör det -- faller antagligen hela historien om Salangen som släkten Tulkkis ursprungsort.
 
Om primärkällan till uppgifterna vet jag inget annat än att det bör vara någon form av dombok.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

284
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2006-12-14, 21:53 »
Hej!
 
Här är J.H.I. Tjäders familj och ättlingar i sin helhet (mer eller mindre):
 
Tabell 1
Johan Henrik Isaksson Tjäder. *1821 23/1 i Saittajärvi, Pajala sn, +1887 23/1 i Saittajärvi, Tärendö sn. Arrenderade Rovaniemi gård i Saittajärvi, Tärendö sn.
Gift 1:o med Maria Johanna Henriksdotter Salmi, *1812, +1860 15/5, från Hietaniemi sn.
Barn:
1. Eva *1842, +
2. Anna Elisabet *1844. G. 1877 30/3 m. Karl Johan Karlsson Kalla i Saittajärvi, Tärendö sn.
3. Karl *1845
4. Maria Stina *1846, +
5. Lena Kajsa *1849. G. 1868 29/3 m. Isak Eriksson Lindberg i Saittajärvi, Tärendö sn.
6. Matilda *1855 - tabell 2
7. Maria Stina *1856 18/10. G. 1872 14/9 m. Johan Henrik Olsson Tervahauta i Tärendö, Tärendö sn.
Gift 2:o med Ulrika Matsdotter *1829, +1912 14/1, från Gällivare sn.
Barn:
8. Erik *1862 26/7, +1863
9. Brita Johanna *1863 10/10. G.m. Johan Henrik Mickelsson Aidanpää i Kainulasjärvi, Tärendö sn.
10. Erika *1864 6/11. G.m. Isak Isaksson Lantto i Tärendö, Tärendö sn.
11. Eva Eugenia *1865 24/12 - tabell 4
12. Amanda *1868, +1869 12/10
13. Henrik *1869 29/10
14. Elida *1872 18/12
15. Selma *1874 22/12, +1877 22/5
 
Tabell 2
Matilda Johansdotter Tjäder.*1855. Gift med Mickel Johansson Kantola i Ylikodanmännikkö, Tärendö sn.
Barn u.ä:
1. Sanherib *1877 14/12 - tabell 3
2. Sofia Elmina *1884
 
Tabell 3
Sanherib Tjäder. *1877 14/12 i Tärendö, Tärendö sn. Husbonde på gården Ylikodanmännikkö Nr. 3 i Ylikodanmännikkö, Tärendö sn.
Gift 1900 1/4 med Hilda Maria Heinonen, *1879 3/11, dotter till Johan Fredrik Heinonen och Eva Maria Kenttä i Ylikodanmännikkö, Tärendö sn.
Barn:
(11 barn födda 1900-1920. Vissa av dem kan fortfarande vara i livet).
 
Tabell 4
Eva Eugenia Johansdotter Tjäder. *1865 24/12 i Saittajärvi, Pajala sn. Piga i Saittajärvi, Tärendö sn. Utflyttad till Sjö, Örebro län, 1912.
Barn u.ä:
1. Axel *1887
2. Oskar Edvard *1895
3. Isabella *1896
4. Hilja Maria *1902
5. Leonard *1905
 
MVH
 
Erik Kuoksu

285
Gällivare / Arkivera till och med 23 maj, 2007
« skrivet: 2006-12-10, 16:33 »
Hej!
 
Brita Stina Mickelsdotter var enligt mina uppgifter dotter till Mickel Karlsson Röytiö (*1799 10/2 i Röytiö, +1840 2/6 i Röytiö), hemmansägare i Röytiö (även kallad Skröven) och hans hustru Brita Mickelsdotter Kilvo (*1789 7/10 i Kilvo, +1874 29/8 i Röytiö/Skröven).
 
Hennes far tillhörde en gren av släkten Kemi från Kengis bruk, medan modern tillhörde en ursprungligen skogssamisk nybyggarsläkt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

286
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-07
« skrivet: 2006-12-07, 21:07 »
Hej!
 
Maria Nilsdotter Allard var född i Pajala, Pajala sn. 10/8 1805.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

287
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2006-12-06, 14:39 »
Hej Constantinus!
 
Det stämmer att Per Jönsson Juto med största säkerhet var bror till Erik. Valborg Andersson Karvonen dog 1736 21/12.
 
Förutom sonen Jöns Persson Juto (*1682, +1755 10/4) hade de också sannolikt dottern Valborg Persdotter, som var gift med soldaten Mats Jönsson Lillsturk i Turtola, Övertorneå sn (*1698, +1734 9/3 i Turtola). Valborg kom till Tärendö som änka på 1730-talet tillsammans med sina sex barn.
 
Det har även cirkulerat uppgifter att brukskarlen Erik Persson i Tornefors (*1699, +1754 25/7) var son till Per Jönsson Juto och Valborg Karvonen, men jag har inte hittat några direkta belägg för det.
 
Jöns Persson Jutos son Henrik (*1721, +1774) antog namnet Juntti.

288
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2006-12-05, 10:56 »
Hej!
 
Nej, du har förstås rätt i att Erik Jönsson Juto inte dog ca. 1743 - där jag jag rört till det!
 
Hans far Jöns Persson Juto kan möjligen vara den Jöns Persson som upptas i mantalslängderna under Pajala redan 1641 (om jag inte har läst fel).  
 
Enligt spridda uppgifter som verkar härstamma från Erik Wahlberg, skall Jöns ha varit son till en Per Jönsson Juto, som förutom den ovannämnde Jöns skall ha haft sonen Henrik Persson, far till Per Hindersson (Niva) i Tärendö.  
 
Dessa uppgifter har jag dock inte hittat några belägg för och Wahlberg verkar själv vara tveksam till dem. Kanske är de bara arbetshypoteser som han senare förkastade utan att stryka ur sina anteckningar.
 
MVH
 
Erik

289
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-12-05, 10:25 »
Om Ragnel/Rakel Anundsdotter Norto (*1708, +1796 10/2 och gift 1730 31/3 med Jon Olsson Stor i Talma):
 
Även hon var same. Hennes farfar Nils Jonsson Norto var länsman i samebyn Tingevaara 1686-88. Nils söner Jon och Anund kallade sig omväxlande Norto och Nupukka.
 
Både Norto och Nupukka är samiska namn, men deras betydelse är okänd för mig. Det var ganska vanligt att man i Tornedalen och bland Torne lappmarks samer använde två namn samtidigt.
 
Vad gäller hennes förnamn, så var det kanske egentligen det samiska Ranki (Rangi), vilket översattes till de svenska namnen Ragnel, Ragnhild eller Rakel.
 
E.K.

290
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-12-05, 10:11 »
Till Anne Johnsen:
 
Jon (Joen) Nilsson Rikk i Siggevaara, som mot slutet av sitt liv även kallas Kionni eller Scionni var antagligen farfar till bröderna Jon och Nils Nilsson Svonni (även kallade Kionni och Sunna) i Rautasvuoma. Den samiska släkten Svonni i Sverige och Norge härstammar från dessa två bröder. Jon och Nils var troligen söner till den Nils Jonsson Kionni eller Svonni, som omnämns i domboken för Jukkasjärvi 1725 och 1730.
 
Det är antagligen omöjligt att hitta uppgifter om den rike Jon Nilsson Rikks ursprung, eftersom källäget är ganska magert i Lappland vid denna tid, men han är upptagen i skattelängderna (mantalslängderna) för Siggevaara sameby 1638-1707. I 1702 års mantalslängd sägs han vara ”Uthgaml. och skattat i 5 konungars regering,” vilket bör innebära att han började skatta redan före Gustav II Adolfs död 1632, om man inte räknar med drottning Kristinas förmyndarregering.
 
Man vet alltså ingenting om hans förfäder, men man kan anta att han, som ju var same, var av samisk börd. Namnet Rikk, som också skrevs Riika kan mycket väl vara ett försök av en svensk skrivare att skriva det finska Riekko, alltså fågeln Ripa. Det kan också vara ett öknamn som syftar på hans rikedom. I det senare fallet kan man tänka sig att det samiska namnet Kionni/Schionni/Svonni var hans verkliga släktnamn.
 
I Tingevvara (ungefär motsvarande nuvarande Talma och Saarivuoma samebyar) fanns 1638-49 en man vid namn Per Andersson Rikk eller Riika. Han var, liksom en av sina söner, länsman i Tingevaara. Per sägs i mantalslängden 1643 vara af Luleå, vilket kan syfta på att han var från Siggevaara, som ibland även kallades Luleby. Annars är det fullt möjligt att han var från Lule lappmark.
 
Det är möjligt att Jon Nilsson Rikk och Per Andersson Rikk var släkt, men eftersom källäget, som sagt, är magert, är det nog omöjligt att bevisa.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

291
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-12-04, 16:38 »
Det stämmer att Erik Ersson Jutos (*1729) hustru var Kajsa Hansdotter Pekkari. Denne Erik var son till Erik Ersson Juto (1693-1745) och Kajsa Olsdotter.
 
Det var fem husbönder i rad med namnet Erik på Juto gård från 1690 och ca. 150 år framåt:
 
Erik Jönsson Juto + ca 1743
Erik Ersson Juto *1693
Erik Ersson Juto *1729 (far till den ovannämnde Hans Ersson Juto-Lehto f.ö.)
Erik Ersson Juto (Alatalo) *1754
Erik Ersson Juto *1779
 
MVH
 
E.K.

292
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-12-04, 13:59 »
Regina Andersdotter var av allt att döma var dotter till Anders Andersson Pellikka i Pajala (mtl. 1690-1714) och hans hustru Brita (mtl. 1718)  och därför bör anges med sitt släktnamn Pellikka.
 
Johan var å sin sida son till Johan Hansson Pekkari (+1717/18) och Anna Andersdotter (*1648, +1738 19/2) i Tärendö.
 
Olof Larsson Pajanen (*1706) var husbonde på en del av Juto gård i Tärendö, varför han bör kallas Olof Larsson Pajanen-Juto. Hans barns tillnamn, Olli, syftar naturligtvis på honom. Han var son till nämndemannen Lars Matsson Pajanen i Pajala (*1663, +1733 12/10) och hans hustru Anna Olofsdotter Käyräsvuopio (*1667, +1740 26/4).
 
Lucia Ersdotter Juto, slutligen, var dotter till Erik Ersson Juto (*1693, + 1754 4/5, Omkomit på Wåhrisen) och hans hustru Karin Olsdotter (*1689, +1734 4/3) i Tärendö.
 
Lucia Juto och Olof Pajanen (som redan vid giftermålet kallades Juto) gifte sig i Pajala 1746 16/1.
 
Jag tror att alla dessa personers förfäder diskuteras under Pajala och Tärendö. Anna Käyräsvuopios släkt kom dock från Käyräsvuopio i Övertorneå och bör diskuteras där.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

293
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-07
« skrivet: 2006-12-01, 13:13 »
Hej!
 
Mina uppgifter är antagligen felaktiga. Det hela är ett väldigt förvirrande nystan av familjer, som dessutom verkar flytta en hel del och därför byter namn ofta.
 
Erik Kuoksu

294
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-11-30, 10:30 »
Till Geir Horrigmoe:
 
Anders Johansson Haapala och hans hustru återfinns i husförhörslängden 1828-37 i byn Saittajärvi, Pajala sn. (nuvarande Saittarova i Tärendö sn.). Han var tydligen husbonde på nybygget Ruokojärvi:
 
Anders Johansson Haapala-Ruokojärvi. *1791. Nybyggare. Utflyttad till Norge 1832.
Gift med Sara Samuelsdotter Tjäder *1796 20/5
Barn:
1. Johannes *1820 27/11 (född i Lovikka)
2. Maria Brita *1826 28/3 (född i Lovikka)
3. Erik Anders *1828 7/7 (född i Saittajärvi)
4. Eva Kajsa *1829 7/7 (födelsedata enligt hfl. 1828-37)
5. Anna Greta *1830 8/9 (född i Ruokojärvi, Saittajärvi)
 
Det framgår inte varifrån Anders kom, men han var gissningsvis inflyttad till församlingen, eftersom  han var ensam  i socknen om att bära namnet Haapala.
 
Sara Samuelsdotter Tjäder var mycket riktigt född i Lovikka. Hon var dotter till soldaten Samuel Dynisson Tjäder (1758-1832) och Eva Larsdotter Jatko (*1762).  
 
Samuel härstammar i rakt nedstigande led från Pajalas grundare, birkarlen Lasse Pajanen, medan Eva tillhörde en gren av släkten Karvonen, som invandrade från Finland vid 1500-talets slut. Dessa släkter diskuteras på en rad olika ställen på detta forum och förslagsvis kan du ställa ytterligare frågor om dem under Pajala.
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

295
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-07
« skrivet: 2006-11-21, 17:19 »
Apropå denna familj... Är det någon som har mer information om följande familjer (Nils Persson Karinens och Brita Persdotter Juvanis svärsons och dottersons familjer). Det jag är intresserad av är deras eventuella ättlingar, samt, naturligtvis, varför Johan Johansson Kemi hamnade på fästning på livstid.  
 
Tabell 1
Johan Johansson Kemi eller Teiriniemi eller Karinen. *1766 15/12 i Puostijärvi. Inhyst i Armassaari, sedan husbonde på Teiriniemi nybygge i Armasjärvi. Han var enligt husförhörslängden för 1801-14 på fästningsarbete för lifstid.
Gift 1795 med Kajsa Nilsdotter Karinen, *1768, dotter till Nils Persson Karinen och Brita Persdotter Juvani i Armassaari. Hon gifte om sig med Erik Olsson Matkajärvi-Teiriniemi i Armasjärvi.
Barn:
1. Isak Matkajärvi *1795 - tabell 2
2. Petter *1796
3. Eva *1798
4. Nils *1801  
5. Henrik *1805
6. Johan *1807
7. Jakob *1810
 
Tabell 2
Isak Johansson Kemi eller Matkajärvi (från tabell 1). *1795 11/1 i Armassaari. Inhyst i Matojärvi.
Gift 1817 med Greta Kristina Persdotter Myllymäki, *1786.
Barn:
1. Petter *1818
2. Isak *1819, +1825. Dövstum.
3. Katarina *1820
4. Johan *1821
5. Nils *1823
6. Eva *1825
7. Isak *1826
8. Henrik *1829
 
MVH
 
Erik Kuoksu

296
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-07
« skrivet: 2006-11-21, 16:03 »
När och var de dog har jag inga uppgifter om. En Nils Persson Karinen dör 16/5 1820 i Hietaniemi. Det känns som ett litet väl sent dödsdatum, men såvitt jag vet finns ingen annan med detta namn vid denna tid.
 
Nils Persson Karinen var född i Armassaari 9/2 1735 och var son till Per Hindersson Karinen och Anna Henriksdotter (Curtilia?)
 
Brita Persdotter Juvani var född i Niemis 12/7 1738 och var dotter till Per Persson Juvani och Brita Henriksdotter Curtilia.
 
De gifte sig i Hietaniemi 1762 21/2
 
MVH
 
Erik Kuoksu

297
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-11-20, 16:42 »
Nej, jag tror inte heller att texten är fritt uppfunnen, tvärtom. Frågan är, som sagt, varifrån den kommer.
 
Henrik Larsson Mukka återfinns i husförhörslängden för Pajala socken 1768-72 (AI:1b):
 
Under Junosuando:
 
1695 / Lars Matsson / död  
1697 / Hust: Margreta / död    
1734 / Son: Johan / borta 1771 [...]    
1737 / Hust: Abluna / 1768 d. 6 marti abs.    
1761 / dr Malin      
1763 / Son: Lars  
         
1738 / Son: Hans / d. 6 marti 1768 abs: 1771 abs: med [...]  
1737 / Hust: Malin      
1764 / dr Margeta  
             
[...]40 / Son: Hindrik    
 
En Henrik Larsson i Kainuunkylä, som i Stig-Inge Gustafssons avskrifter av födelseboken saknar tillnamn, blir far till tre barn, som föds 1765, 1768 och 1770. Hans hustru hette Brita Johansdotter. Möjligen kan det vara Henrik Larsson Mukka, trots att han alltså finns i Kainuunkylä/Hälsingbyn redan 1765. Om inte annat är det värt att undersöka.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

298
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-11-18, 22:29 »
Det står förresten inte uttalat att det är fråga om just Övertorneå tingslags dombok, även om detta föreföll självklart av sammanhanget att döma.

299
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-11-18, 22:27 »
Märkligt! Artikelförfattaren till och med citerar domboken:
 
Genom ingifwen supliqe som uplästes, anhölt Hindrik Larsson i Junosuando, at til Sokn Smed härstädes antagen warda, samt at den ändan få sig uti Helsingebyn uppehålla
 
(citatet är längre i boken)
 
Undrar varifrån detta till synes (och antagligen) autentiska 1700-talscitat egentilgen är hämtat?
 
Av sådant här lär man sig att kolla sina källor noggrannare...
 
E.K.

300
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2006-11-17, 10:59 »
Ja, jag tror att det finns några exemplar kvar av pappersupplagan och om jag inte har några kvar, så kan den beställas från Kiruna forskarförening (http://www.hembygd.se/index.asp?lev=4737). Om inte annat finns den med på en CD (se min hemsida: hem.passagen.se/kuoksu).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

301
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-04
« skrivet: 2006-11-16, 19:49 »
Till Juhani Mäkitalo:
 
(Jag har sett ditt epostmeddelande, men har inte haft tid att svara)
 
Min källa är närmast:
 
Junosuando byaforskningsgrupp: Från Junaswa till Junosuando, 2000, s. 119, där domboken för Övertorneå tingslag 1768, den 9/12 citeras. Av citatet framgår att Henrik Larsson Mukka ansökte och fick tillstånd att bli sockensmed härstädes, med smedja i Kainuunkylä.
 
Det ska alltså vara Henrik Larsson Mukka, inte Johan... Ett slarvfel från min sida, sålunda.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

302
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-03
« skrivet: 2006-11-16, 05:43 »
Ja... Det är typiskt att just detta namn är så besynnerligt svårläst medan resten av texten är en bagatell.
 
Men Grisbach känns onekligen rätt.
 
Han borde ju finnas i hfl. för Torneå, förutsatt att han inte var en tillfällig besökare i staden.
 
E.K.

303
Ja, Johan Tomasson och Margareta Jönsdotter vigdes 1708 2/2. Båda var från Övre Vojakkala.  
 
Margareta är kanske den Johan Tomasson hustru Margareta Jönsdotter i Övre Vojakkala, som dör 1743 5/9, 64 år gammal.

304
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-03
« skrivet: 2006-11-15, 20:25 »
Ja... vad det än står, så är det inte Chore:
 

305
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-03
« skrivet: 2006-11-15, 20:12 »
Det fanns faktiskt ytterligare en guldsmed Abraham i Torneå, nämligen Abraham Rechardt (död 1824 30/4 i Torneå). Han omnämns som guldsmedsgesäll vid sitt giftermål 1772. Senare kallas han dock hökare (1774) och länsman (1781), så han är mindre trolig som kandidat till faderskapet. Dessutom fick han ett barn inom äktenskapet 1781.
 
Guldsmeden Abraham Chore (som inte omnämns med fadersnamn i sina barns födelsenotiser) kan vara den Abraham som föds 1752 19/12 i Torneå som utomäktenskaplig son till Abraham Abrahamsson Chore och Ingrid Jöransdotter.
 
Denne den äldre Abraham Abrahamsson Chore bör vara den A A C, som föddes i Torneå 1731 25/11 som son till Abraham Nilsson Chore och hans hustru Anna Nilsdotter Barck. Enligt HisKi drunknade denne Abraham, född 1731, år 1757.
 
Men i nuläget är ju alla spekulationer om Brita Olofsdotters släktskap med denna gamla och ansedda birkarls- och borgarsläkt just spekulationer.
 
Erik Kuoksu.

306
Om man sedan söker på Staffan på HisKi;
Nedertorneå - Alatornio - alla (1707-1851), så får man upp följande på första raden:
 
/Född/ 1.3.1712, /Döpt/ 3.3.1712, /By/ Öfw: Wåick:, /far/ Johan Tåmasson, /barn/ Staphan (+ 1757).
 
En Johan Tomasson Tapanen dör i Övre Vojakkala 1754 12/5, 79 år gammal.
 
E.K.

307
Det kan tilläggas att gården Tapani i Vojakkala (nuvarande Nr. 9; Tapani i finska Övre Vojakkala) troligen har fått sitt namn efter Staffan Henriksson, som är upptagen i mantalslängderna 1601-60.
 
Det finns dessutom en gård Karsikko i Övre Vojakkala, nuvarande Nr. 1; Karsikko i svenska Vojakkala. Enligt den ovannämnde Erik Wahlberg (E.W 1988: Bondeskalden Antti Keksi, Tornedalica Nr. 45) fick denna gård namnet Karsikko först vid 1700-talets mitt. Tidigare hette den Torppi.
 
Den ovannämnde Johan Staffansson Tapani kan möjligen vara son till den Staffan Johansson Tapanen, som enligt HisKi avled 1757 16/12, 46 år gammal. Denne Staffan var gift 1737 20/2 med Brita Olsdotter från Päkkilä i Övertorneå. Han var soldat och förefaller ha varit från Hirvas gård i Övre Vojakkala, då han (åter enl. HisKi) kallas Staffan Johansson Hirvas åren 1737-39.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

308
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-15
« skrivet: 2006-11-15, 12:22 »
Till Sonja Holmedal:
 
Är det säkert att guldmeden Abrahams efternamn börjar med Gros...?
 
I Torneå fanns nämligen vid denna tid en guldsmed vid namn Abraham (Abrahamsson?) Chore (död 1814 4/1 av lungsot, 61 1/4 år gammal). Han var gift med en Elsa Silfverklot, men de fick sitt första barn 1783, så han kan mycket väl ha varit ogift 1781.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

309
Elingius / Elingius
« skrivet: 2006-11-14, 10:05 »
Enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1711 hade Ingrid  Persdotter Pannak i Tingevaara (dotter till samen Per Nilsson Pannak i Tingevaara, omnämnd i mantalslängderna 1695-95) tillsammans med borgaren Kristian Elinigus i Torneå den utomäktenskaplige sonen Nils, född 1704.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

310
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2006-11-13, 13:27 »
Jo, de tillhörde samma släkt.
 
Sofias föräldrar (Klippt rakt ur min släktutredning Birkarlen Olof Joensson (Olkkuri) i Kainuunkylä och hans ättlingar 1539-1920, 2006 års upplaga):  
 
Anders Jakobsson Lautakoski. *1701 i Lautakoski, +1783 2/4 i Lautakoski. Husbonde på gården Lautakoski Nr. 1.  
Gift med sin kusin Ingrid Andersdotter Lasu *1706, dotter till Anders Mickelsson Lasu och Ingrid Andersdotter i Junosuando.
 
Hennes farföräldrar:
Jakob Eriksson Lovikka - Lautakoski. Nybyggare i Lautakoski 1712-42. Lanthushållare i Junosuando by, dit Lautakoski räknades, postförare. Han skänkte 1705 19/3 15 öre till kyrkan [Övertorneå kyrkoräkenskaper]
Gift med Anna Mickelsdotter Lasu, dotter till Mickel Larsson (Lasu) och Brita Jönsdotter Mukka i Junosuando.
 
Jakob Eriksson Lautakoski var son till Erik Nilsson Lovikka i Lautakoski, som också var farfars far till Henrik Henriksson Lautakoski (son till Henrik Filipsson Lautakoski, sonson till Filip Eriksson Lautakoski, sonsons son till Erik Nilsson Lokvikka). Han och Sofia var alltså andrakusiner (tremänningar).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

311
Det var fram till 1800-talets slut inte helt ovanligt att en person i Tornedalen använde sig av namnformen NN NNson XX eller YY.  
 
XX eller YY var då det som för en svensktalande påminner om ett efternamn, även om det inte riktigt fungerade på samma sätt som ett svenskt efternamn.
 
Ledet eller i dessa namn är väl närmast en något felaktig tolkning av det finska eli, som betyder även kallad.  
 
Sammanfattningsvis kan man alltså mer exakt översätta Johan Johansson Tapani el. Karsikkos namn till:
 
Johan, son till Johan, från gården Tapani, som även kallas Karsikko.
 
Tilläggas kan att Tapani betyder Staffan. I detta sammanhang betyder det Staffans gård.
 
Tornedalska namn har en tendens att orsaka förvirring tills man knäcker koden för dem...
 
MVH
Erik Kuoksu

312
Allmänt / Mats Matsson (Finne) ca 1600 - 1654
« skrivet: 2006-11-09, 15:19 »
To Victor Larsson:
 
The Mats Finne you ask about is presumably not related to the Mats Matsson Finne mentioned in this discussion, as the two persons lived in completely different parts of the country.  
 
The name Finne was rarely a family name, but usually an indication that the person spoke Finnish as his or her mother tongue, or was an immigrant from Finland, then a province of Sweden.  I suppose the name Mats Finne could be translated to Matthew the Finn in English.
 
Best regards
 
Erik Kuoksu

313
Ordet täd, det näst sista ordet i citatet, skall förstås vara träd
 
E.K.

314
Hej!
 
Namnet bör rimligtvis vara Karsikko. Såvitt jag vet saknar ordet Kussiko betydelse på tornedalsfinska. Gissningsvis är det en missuppfattning av Karsikko av någon som inte är bekant med finska.
 
Karsikko, betyder enl. Erik Wahlberg (Tornedalica Nr. 2, 1963):
 
Karsikko.=minnesträd, som blivit avkvistat nerifrån, gammalt hygge med grenar och kvistar samt begynnande trädskott. Avlett av karsi [...] och verbet karsia=kvista, hugga av grenarna på täd m.m.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

315
Hej!
 
Ja, det ser onekligen ut så. Tack för hjälpen!
 
Erik Kuoksu

316
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2006-11-04, 10:18 »
Hej!
 
Johan Nilsson Heinonen - Lehto var född i Tärendö 21/4 1804 och var son till Nils Persson Heinonen (*1739, +1815) och Helena (Ella) Henriksdotter (*1764, +1806).  
 
Varifrån Helena kom och när de gifte sig vet jag inte. Möjligen kan hon vara den Helena, född ca. 1762, som var dotter till Henrik Mickelsson Jatko och Ella Andersdotter Karvonen i Tärendö, det borde inte vara svårt att utreda.
 
Nils Persson Heinonen var son till Per Pålsson Heinonen och Maria Persdotter (från Narken i Överkalix) i Tärendö. Hans släkt härstammar från den Erik Matsson Heinonen, som enligt mantalslängderna var husbonde på Heinonen gård i Tärendö 1629-67.
 
Vad gäller Maria Olsdotter Lehto, var hon född i Tärendö 8/10 1802. Hennes far var Olof Andersson Pekkari-Lehto (*1772 8/10 i Tärendö), son till Anders Pålsson Paavo-Pekkari och Maria Olsdotter.
 
Hennes mor, Regina Hansdotter Pellikka (*1771 28/2 i Pajala, Pajala sn), var dotter till Hans Johansson Pekkari-Pellikka och Sofia Andersdotter Lautakoski i Pajala.
 
Samtliga dessa tillhörde tornedalssläkter som kan föras tillbaka till 1500- eller tidigt 1600-tal.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

317
Hej!
 
Jag köpte för en tid sedan på en loppmarknad på Hisingen en bibel, tryckt hos Samuel Norberg i Göteborg 1809.
Boken i sig är mycket vacker och har en fantastisk patina. Dessutom innehåller den följande anteckningar:
 
På frampärmens insida:
 
Sjöm. Enk. Sophia Petersson har af Gborgs Bitr. Bib. Sällskap fått denna Bibel som icke får säljas, pantsättas eller i mät[?] tagas.
 
Götheborg d. 5 febr. 1821
Sam: Kamp
 
Warer Ordets görare och icke allenast hörare, bedragande Eder sjelfva_ Jac. 1:22_
 
- - -
 
På en linjerad lapp, klistad på bakpärmens insida:
 
Carl Petter. Pettersson född d 12/5 1829.
Hustrun Lotta Jonasdotter född den 28/2 1834 död den 15/5 1877
Hustrun Britta Kristina Svensdotter född den 1/3 1841
Sonen. Gustaf Adolf. född den 18/8 1861
Sonen. Carl. Vilhelm. född den 10/4 1868 död17/5 1907
Sonen. Oscar. Ragnar. född den 25/4 1875
Dotter Maria Elisabeth född den. 25/3 1858
Dotter Hulda Charlotta född den 19/8 1870
Sonen. Carl. Oscar. född den 6/7 1863 död 26/12 1863
 
Vet någon något mer om dessa personer?
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

318
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-20
« skrivet: 2006-10-20, 15:25 »
Hej!
 
Finns det några hypoteser om följande familjs ursprung? Jag syftar främst på Nils Mickelssons ursprung.
 
Tabell 1
Nils Mickelsson. Han anlade enligt 1724 års jordebok år 1689 en gård i Turtola (Dåvarande Turtola Nr. 8, 1/16 mtl. Gissningsvis hade denna gård någon sorts koppling till Mämmilä gård -- kanske var det rent av samma gård Lars Matsson Mämmi hade lämnat, då han ca. 1666 flyttade till Muonionniska). Nils dyker dock inte, vad jag kan se, upp i mantalslängderna förrän 1701. Han återfinns i mantalslängderna till och med 1713.
Gift med Karin Persdotter, som förestod gården 1714-23.
Barn:
1. Olof - tabell 2
 
Tabell 2
Olof Nilsson Mämmilä (från tabell 1). Husbonde på Mämmilä gård i Turtola, Övertorneå sn. åtminstone 1724-31.
Gift med Brita Anundsdotter.
Barn:
?1. Olof Mämmi *1721, +1807 4/1 i Karesuando, Karesuando sn. Flyttade i unga år som dräng till Jokijalka i Pajala sn och sedan till Karesuando, där han blev klockare och byalänsman. Har många ättlingar i K-suando sn.
2. Anund Karbin *1722, +1811. Korpral och nybyggare i Juoksengi. Släkter vid namn Lampa, Taavo och Nivanranta i Övertorneå och Korpilombolo socknar härstammar från honom.
3. Ella *1723 7/6
 
En apokryfisk uppgift i en antavla för en medlem av släkten Lasu i Vittangi anger Brita Anundsdotters släktnamn som Tulkkila.
 
Med vänlig hälsning  
 
Erik Kuoksu

319
Hej!
 
1781 5/5 föds en Filip i Sodankylä socken. Hans föräldrar, vars bostadsort uppges vara Kittilä, var Mickel Olofsson Kallo och Brita Olofsdotter.
 
Föräldrarna kan vara identiska med änklingen Mickel Kallo(Callo) och N.N. Olofsdotter Musta, som vigdes i Kittilä, Sodankylä socken 1772 25/1.
 
Källa: HISHI (http://www.genealogia.fi/hiski/vl2cvh?se+A19)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

320
Tack för svaren.
 
Erik Kuoksu

321
Nils Petter Nilsson:
 
Jag vet inte om han är identisk med Nils Petter Nilsson Springare. Denne Nils Petter verkar inte i vuxen ålder ha varit bosatt i Enontekis, åtminstone verkar han inte ha gift sig eller fått barn där före 1850. I vilken socken levde N P Springare?
 
Den Nils Petter du frågar om (jag hittar inte honom i födelseboken, f.ö.) var son till nybyggaren Nils Månsson Muotkajärvi (född 1756 1/2 i Enontekis, död där 1825 14/12)  och Maria Mickelsdotter Kyrö (född 1756 i Kittilä, död 1841 4/12 i Enontekis) i Muotkajärvi, Enontekis sn.

322
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-20
« skrivet: 2006-10-04, 10:48 »
Till Ann-Kristin Svensson:
 
Om jag har förstått dig rätt är Johan Henriksson Lauri och Helena Bertilsdotter Johan Johansson Rautios föräldrar?
 
I Tärendö, dåvarande Pajala socken, fanns följande familj:
 
Johan Henriksson Lauri. *1728, +1797 16/7 i Tärendö, drunknad. Husbonde på Lauri gård i Tärendö.
Gift med Ella Bertilsdotter Perttu, *1734, +1795 30/5 i Tärendö.
Barn:
1. Brita *1753. Utflyttad
2. Henrik *1754 11/1
3. Ella *1755
4. Marget *1758. Utflyttad
5. Johan *1759. Utflyttad
6. Margareta *1758. Utflyttad
7. Ablona *1761. Utflyttad 1810
8. Anna *1762
9. Kerstin (Stina) *1763. Vanför.
10. Bertil *1765. Utflyttad
11. Maria *1768. Utflyttad
12. Adam *1775
13. Sofia *1775, +
14. Sofia *1778, +1811
15. Erik *1779. Utflyttad
 
Sonen Johan kan mycket väl vara identisk med J.J. Rautio. Både Johan och Ella (Helena) tillhörde gamla Tärendösläker.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

323
Har någon hittat nedanstående personer i Luleå? Enligt anteckning i hfl. flyttade de från Armasjärvi i Hietaniemi till Luleå år 1876. Möjligen kan Karl Gustav även ha använt sig av namnet Karinen:
 
Karl Gustav Isaksson Puodinen. *1845 27/10 i Armasjärvi, Hietaniemi sn.  
Gift 1869 14/11 med Maria Greta Mickelsdotter Vanhaniemi, *1844 7/9
 
MVH
 
Erik Kuoksu

324
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-01
« skrivet: 2006-09-29, 16:44 »
Hej!
 
Vad gäller Baltzar Eriksson (*1742), så är hans ursprung osäkert och en aning omdiskuterat, även om de flesta anser att han är son till Erik Johansson Stålnacke och Margareta Baltzarsdotter Servio i Masugnsbyn.
 
Jag vill minnas att det inte finns några direkta bevis för att han är son till Erik och Margareta. Han finns t.ex. inte upptagen bland deras barn i husförhörslängderna. Detta kan tyda på att han inte är son till dessa, eller också att han flyttade från hemmet innan år 1761, när de första husförhörslängderna för Kengisverken upprättades. Det senare är ju fullt möjligt.
 
Han passar ju annars ganska väl in i familjebilden, såväl namns- som tidsmässigt, så man kan säga att uppgiften att han var son till Erik och Margareta är en bra hypotes.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

325
Jag kan tillägga att alla de ovan angivna orterna ligger i Pajala sn, med undantag för Jukkasjärvi, som ligger i Jukkasjärvi sn, samt att alla ovvannämnda personer, så vitt jag vet, är döda.
 
E.K.

326
Hej!
 
Jag har följande uppgifter om Noak Gottfrids släkt. Hans morfar uppges vara född i Pajala socken, men jag har inte hittat honom i födelseboken för 1824, varken på det angivna datumet eller på något annat datum. Någon släkt med namnet Puimunen finns heller inte i Pajala socken. Kanske tog han namnet Puimunen när han på 1860-talet var dräng i Jukkasjärvi kyrkoby, där det finns såväl ett berg som en släkt med detta namn. Henrik Nilsson Puimunen har ingen påvisbar koppling till släkten Puimunen i Jukkasjärvi, kan tilläggas.
 
Tabell 1
Henrik Nilsson Puimunen *1824 12/6 i Pajala sn (?). Dräng i Jukkasjärvi 1864-66, dräng i Kangos 1866-1887. Backstugusittare i Erkheikki från och med 1888. Levde ännu 1900.
Gift 1874 2/3 med Brita Stina Andersdotter Mella *1832, dotter till Anders Jakobsson Mella och Anna i Kangos
Barn:
1. Maria Johanna *1878 31/3 - tabell 2
Hustruns barn utom äktenskapet.
1. Johan Britasson Mella *1857 8/4 - tabell 3
 
Tabell 2
Maria Johanna Henriksdotter Puimunen (från tabell 1). *1878 31/3 i Pajala sn. Gift 1922 med Petter Isaksson Peräjävaara i Peräjävaara.
Barn utom äktenskapet:
1. Noak Gottfrid *1899
 
Tabell 3
Johan Britasson Mella (från tabell 1). *1857 8/4. Nomadlapp i Pajala sn.
Gift 1893 16/6 med Greta Johanna Suikki *1868 24/7
Barn:
1. Sofia *1893 20/8
2. Maria Elmina *1895
3. Ida Amalia *1898
Hustruns barn utom äktenskapet:
1. Sandra Johanna *1887 24/6  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

327
Allmänt / Fogdar i Norrbotten
« skrivet: 2006-09-20, 15:33 »
Är, förresten, Per Anundssons bomärke känt?

328
Allmänt / Fogdar i Norrbotten
« skrivet: 2006-09-19, 16:25 »
Hej Constantinus (och övriga intresserade)!
 
Om namnet Anund förekom i Piteå eller Luleå på 1500-talet vet jag inte, men däremot var det relativt vanligt i Tornedalen.
 
Bland de släkter där namnet ofta användes kan nämnas birkarlssläkten Tulkki i Armassaari (nuvarande Hietaniemi sn). Flera medlemmar av denna släkt var dessutom fogdar i Torne och Kemi lappmarker.  
 
Rent teoretiskt skulle Per Anundsson kunna vara son till birkarlen Anund Olofsson Tulkki, som 1562 var fogde i Kemi lappmark och avled 1600 eller möjligen något år dessförinnan. En son till honom, Olof Anundsson Tulkki, var fogde i Torne lappmark 1604-1607.  
 
Namnen Anund och Per förekommer under 1500-talet också i birkarlssläkten Kyrö i Pello.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

329
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Waaranperä
« skrivet: 2006-09-18, 16:02 »
Här är  början till antavlor för Isak och Agnes Waaranperä:
 
Isak Johansson Waaranperä
 
Far: Johannes Bertilsson Vaaranperä *1854. Gift 1891 med:
Mor: Tilda Andersdotter Välitalo *1856
 
Farfar: Bertil Britasson Lauri-Vaaranperä *1821. Inhyst i Tärendö. Gift med
Farmor: Lena Kajsa Isaksdotter Vaaranperä *1830 3/9 i Tärendö, +1862 8/10 i Tärendö.
 
Morfar: Anders Jakobsson Välitalo *1822 i Saittajärvi. Husbonde på Välitalo gård i Saittajärvi (Saittajärvi Nr. 8), sedan backstugusittare i Saittajärvi. Gift med:
Mormor: Brita Johanna Johansdotter Holma *1833
 
Farfars far: Okänd.
Farfars mor: Brita Stina Henriksdotter Lauri eller Laurheikki *1801 i Tärendö. Inhyst i Tärendö. (Hon var dotter till Henrik Johansson Lauri och Anna Olsdotter i Tärendö).
 
Farmors far: Isak Larsson Kenttäniemi-Vaaranperä *1797, +1863 14/12 i Tärendö. Nybyggare i Tärendö. Gift med
Farmors mor: Greta Mickelsdotter, *1796, +1873 7/3
 
Morfars far: Jakob Johansson Lautakoski. *1776 i Lautakoski. Nybyggare och nåjd i Saittajärvi. Han kallades ”Saitta-Jaako”. Gift 1810 med:
Morfars mor: Anna Maria Matsdotter Kurravaara *1774 i Tärendö.
 
Mormors far: Johan Erik Eriksson Holma. *1811 i Lautakoski, +1875 21/2 i Tärendö. Nybyggare i Lautakoski, sedan inhyst i Tärendö. Gift 1833 med:
Mormors mor: Greta Israelsdotter Perttu *1813 i Tärendö.
 
- - -
 
Agnes Teresia Isaksdotter Välivaara
 
Far: Isak Johansson Välivaara *1853 11/3 i Saittajärvi, +1906 13/8 i Saittajärvi. Husbonde på Välivaara gård i Saittajärvi (Saittajärvi Nr. 4, 3/32 mtl.). Gift 1:o 1878 med Sofia Isaksdotter Lantto *1855, dotter till fjärdingsmannen Isak Lars Samuelsson Fors-Lantto och Eva Kajsa Isaksdotter Vänkkö i Pajala. Gift 2:o 1888 med:
Mor: Ida Vilhelmina Kenttä *1871 24/6, från Pajala sn. Hon gifte 1914 om sig med Erik Karlsson Kalla i Saittajärvi.
 
Farfar:  Johan Fredrik Jakobsson Välivaara *1815 i Saittajärvi, +1866 3/11 i Saittajärvi. Nybyggare i Saittajärvi. Gift med:
Farmor: Eva Kajsa Eriksdotter Lautakoski *1820
 
Morfar: Johan Gustav Samuelsson Fors eller Kenttä *1825 11/11 i Junosuando. Nybyggare i Junosuando. Gift 1849 med:
Mormor: Stina Ulrika Matsdotter Björnström *1829
 
Farfars far: Jakob Johansson Lautakoski. *1776 i Lautakoski. Nybyggare och nåjd i Saittajärvi. Han kallades ”Saitta-Jaako”. Gift 1810 med:
Farfars mor: Anna Maria Matsdotter Kurravaara *1774 i Tärendö.
 
Farmors far: Erik Henriksson Lautakoski. *1777 i Lautakoski. Husbonde i Lautakoski, kallad ”Vousa”. Gift 1800 med:
Farmors mor: Brita Mickelsdotter Uusitalo *1777 i Kangos.
 
Morfars far: Samuel Gustav Isaksson Fors eller Lantto *1798 i Palokorva. Snickare och nybyggare i Junosuando. Gift med
Morfars mor: Lena Stina Johansdotter Johdet, *1799 i Junosuando.
 
Mormors far: Mats Isaksson Björnström. Gift med
Mormors mor: Magdalena Henriksdotter Lainio.
 
Jakob Johansson Lautakoski, Johan Erik Eriksson Holma, Erik Henriksson Lautakoski och Lena Stina Johansdotter Johdet härstammar i rakt nedstigande led från birkarlen Olof Joensson Olkkuri i Kainuunkylä. Angående deras förfäder, se:  
 
Kuoksu, Erik (2006): Birkarlen Olof Joensson (Olkkuri) i Kainuunkylä och hans ättlingar 1539-1920, Kiruna forskarförening, Kiruna. (för mer information, se min hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/)
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu

330
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-09-18, 11:55 »
Jo Maria Jönsdotter Skautja tillhörde antagligen samma släkt som Jon Jonsson Skautja. Kanske var hon rent av hans dotter? Jag har inte undersökt släkten Skautja/Skautsa längre fram än till ca. 1750, så jag kan inte säga något säkert.  
 
Jag har inte hittat någon Tomas i Jukkasjärvisläkten Skautja omkring 1750, så vem Marget Tomasd. Skautja var är också svårt att säga.
 
Pål var ett ganska vanligt namn i släkten Skautja under 1700-talet, men jag kan inte hitta någon Pål Skautja som passar in i vigselnotisen från Gällivare, försåvitt den inte rör Pål Olsson Skautsa (*1738, +1790) i Kaalasvuoma. Hans hustru anges dock i husförhörslängderna heta Brita.
 
Skautja eller Skautsa är ju annars ett öknamn som betyder skäggig, så det är fullt möjligt att personer som har tillhört andra släkter har burit detta namn.
 
Gunilla Nilsdotter Panis är däremot lättare att hitta i Jukkasjärvi. Hon var säkerligen dotter till Nils Henriksson Panis (av släken Påve) och hans första, till namnet okända hustru, i Kaalasvuoma. Gunilla ser ut att ha gift sig med en Pål Pålsson Talvik.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

331
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-09-18, 11:41 »
Hej Marianne!
 
Store är ett öknamn. Troligen kallades han helt enkelt så för att han var stor till växten.

332
Hej!
 
Jag har aldrig stött på uppgifterna att Mickel skall ha varit gift med Brita Heiskari. De uppgifter jag har om Mickel och hans famlij är följande:
 
Mickel Mickelsson Kyrö el. Aasa. +1734 13/7 i Kittilä. Bosatt i Kittilä sn.  
Gift med Margareta Henriksdotter, +1732.  
Barn:
1. Olof Kallo *1674, 1748. Bonde i Kallojärvi, Kittilä sn.
2. Claes Kaukonen *1674, +1765 4/10. Nybyggare i Kaukonen, Kittilä sn.
3. Mickel +1742 11/7 i Kittilä.
4. Per *1685, +1743. Nybyggare i Raattamaavaara, Kittilä sn.
5. Ingrid *1687. G.m. Per Eriksson Eira i Peldojärvi, Enontekis sn.
6. Brita. G.m. Abraham Halvari i Rovaniemi, Rovaniemi sn.
7. Kristina *1692, +1767 1/2. G.m. Mats Matsson Halvari-Nampajärvi i Kemihaara, Rovaniemi sn.
 
Som du ser saknas såväl Mats som Margareta i denna uppställning, något som inte skall tolkas som att de inte har funnits. Mickel kallas bara Aasa vid ett par tillfällen, varför han överhuvudtaget omnämns med detta namn är osäkert.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

333
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-30
« skrivet: 2006-09-14, 14:31 »
Om Jon Jonsson Kouttja el. Skautja (1750-1800) i Kaalasvuoma.
 
Han kan ha varit son till Jon Olsson Skautsa, som omnämns i Kaalasvuoma 1716-45 och var gift med Marget Jonsdotter, men det är bara en hypotes. Jons och Margets belagda barn var alla födda under tidsperioden 1720-37, så Marget bör med andra ord ha varit i 45-50-årsåldern vid tiden för Jon Jonssons födelse, något som gör henne mindre trolig som moder till honom.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

334
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-14
« skrivet: 2006-09-14, 14:27 »
Hej!
 
Om Tomas Nilsson Tjoggi:
 
Han var antagligen son till Nils Persson Prost eller Tjoggi, som är upptagen i skattelängderna på skattelandet Tiockovuoma i Kaalasvuoma åren 1755-1762. Nils var i sin tur antagligen son till Per Persson Stor eller Prost, omnämnd i Talma 1710-60, vilken med största sannolikhet var son till Store Per Henriksson, som omnämns i Tingevaara 1669-1716. Från denne Store Per Henriksson härstammar med största sannolkhet släkterna Stoor, Prost och Tjoggi.
 
Tomas Nilsson Tjoggis hustru Gunilla Persdotter Utsok (Utsa) var dotter till Per Henriksson Utza (Utsok) och Margareta Karlsdotter i Kaalasvuoma.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

335
Hej Katrin!
 
Tack för upplysningarna.

336
Hej!
 
Har någon träffat på följande familj i Nederluleå efter (den troliga) flytten från Alträsk på 1810-talet? Församlingen ter sig som en ogenomtränglig labyrint för en som inte är van att forska i den:
 
Henrik Nilsson Karinen. *1771 i Armassaari, Hietaniemi sn. Brukskarl vid Selets bruk, Nederluleå sn. från år 1800, sedan landbonde i Alträsk, Nederluleå sn, troligen utflyttad därifrån på 1810-talet.
Gift 1:o 1794 29/4 med Kajsa Karlsdotter Kaarle, *1765, dotter till Karl Olsson Kaarle och Klara Persdotter Karinen i Armasjärvi, Hietaniemi sn.
Barn:
1. Brita Kajsa *1794
2. Anna Greta *1795
3. Isak *1798
4. Ulrika *1801
5. Lisa *1802
6. Maria Lovisa *1805
 
MVH
 
Erik Kuoksu

337
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-22
« skrivet: 2006-02-10, 19:47 »
Till Ove Nordin:
 
Per Persson och hustrun Karin (eller Kajsa) Ersdotter verkar finnas kvar i Kengis ännu 1763 (kommunionslängd), men vad som hände med dem efter det vet jag inte.
 
Till Ingela Sörbrandt:
 
Angående Isak Henriksson Mäkitalo, se:  
http://hem.passagen.se/kuoksu/lampa.htm
 
Isak Olsson Kolare-Marjavaara tillhörde släkten Pajanen. En utredning av denna släkt finns på min CD Valda arbeten 2001-2003 (se min  hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

338
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2006-02-09, 18:32 »
Till Ove Nordin:
 
Ja, jag har gjort mig skyldig till en feltolkning, eller åtminstone ett misstag, i det här fallet.
 
Det är en Brita Andersdotter som dör 1740 13/2 och inte en Brita Dynisdotter. B.A. är med största sannolkihet Lars Hindersson Pajanens änka.
 
Jag har inte hittat något dödsdatum varken för Brita Dynisdotter eller Mats Matsson Harju och Ella Jönsdotter.
 
Erik Kuoksu

339
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2006-02-09, 17:51 »
Till Ingela Sörbrandt:
 
Sexmannen Erik Larsson Jatko, *1761, var son till Lars Eriksson Karvonen-Jatko och Anna Andersdotter Lautakoski i Anttis
 
Eriks hustru Valborg Henriksdotter Lauri *1764 (de gifte sig 1793 14/4 i Pajala), var dotter till Henrik Johansson Lauri (Heikki) och Sigrid Henriksdotter i Pajala.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

340
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Nykäinen
« skrivet: 2006-01-31, 13:09 »
Till Cajsa Thornberg:
 
Släktnamnet Nykäinen (en vanligare variant är Nykänen) är vanligt i delar av Finland.
 
En sökning på HISKI:  
 
http://www.genealogia.fi/hiski/om6p0l?se+A00
 
...visar dock att namnet Nykäinen/Nykänen inte förekommer i kyrkböckerna för Tavastland och Egentliga Tavastland, åtminstone inte i de församlingar som hittills har införts i databasen.
 
Vad gäller just denna släkt Nykäinen, vars medlemmar med undantag för en släktgren i Piteå-trakten, främst har verkat i Tornedalen, finns åtminstone i nuläget ingen känd koppling till Orsa finnmark.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

341
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-01-25, 18:52 »
Jo, det gör det, men det kan ändå inte röra sig om någon annan vigsel. Mickel Mickelsson Lassi var den ende M.M. i Pajala som gifte sig vid denna tidpunkt och hans hustru kallas i alla övriga sammanhang Kerstin Mickelsdotter.  
 
Det fanns i.o.f.s. en annan M.M. i Pajala, med släktnamnet Vänkkö, gift med en Margareta, men denna Margareta var en Persdotter från Juhonpieti. Deras vigsel bör dessutom ha ägt rum senast 1772.
 
Vad gäller Mickel Grelsson Jatkos dotter Margareta (*1761) -- så vitt jag kan se den enda Margareta Mickelsdotter som fanns i Tärendö vid denna tid, så verkar hon ha gift sig med en annan Pajalabo, närmare bestämt Mickel Mickelsson Lassis yngre bror Henrik Mickelsson Lassi-Vänkkö, år 1790.
 
Så slutsatsen av allt detta blir: Det var Kerstin Mickelsdotter Jatko som gifte sig med Mickel Mickelsson Lassi 1780.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

342
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-01-22, 19:46 »
Jo, Kerstin Mickelsdotter, gift med Mickel Mickelsson Lassi, är med allra största sannolikhet identisk med Mickel Grelsson Jatkos och Margareta Hindersdotter Lauris dotter Kerstin (född 1751 eller 1754), eftersom Kerstin Mickelsdotter i hennes och Mickel Lassis giftermålsnotis (18/4 1780) sägs vara från Tärendö. Det kan inte gärna vara fråga om någon annan.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

343
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2006-01-20, 14:11 »
Ella Mickelsdotter Erkheikki avled enligt husförhörslängden år 1795.
 
Per Larsson Snällfot el. Snälls födelseår och ursprung är däremot svårare att bestämma.  
 
Erik Wahlberg antecknar att han är son till Lars Olofsson Lodwijk (1660-1735), nybyggare i Kuoksu, men jag har personligen aldrig hittat några indicier på att så är fallet. Snarare tvärtom: Någon Per ommnäms aldrig tillsammans med Lars Lodwijks belgada barn; Olof, Lars, Maria, Malin och Anders.
 
Pers födelseår anges i husförhörslängden 1764-72 vara 1708 och det gäller även för nästföljande längder. Om denna uppgift, eller dödbokens på att han var några och 60 år vid sin död 1780, är riktig, eller om inget av dem stämmer, är svårt att säga.
 
MVH
 
Erik Kuokdu

344
110 år?  
 
Det är tydligt att det är meningslöst att försöka föra en vettig diskussion med de där människorna.
 
Mitt förslag är att alla användare helt enkelt struntar i en eventuell 110-årsgräns. 100 år är lagom. Ingen lär hamna i fängelse.
 
En undersåte viker sig; en medborgare agerar!
 
Erik Kuoksu

345
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2005-12-20, 12:14 »
Hej Håkan!
 
Mycket intressant! I många källor uppges Nils Olsson Krok vara född omkring 1683, och då är det möjligt att han är en senfödd son till Olof Jönsson Mukka, men om mönstringslängdens åldersuppgift är riktig så blir ju detta extremt osannolikt.  
 
Jag skulle personligen gissa att mönstringsrullans åldersuppgift är riktig -- den är åtminstone den tidigaste åldersuppgiftetn för Nils, och bör inte vara mer än ett par år fel framåt eller bakåt i tiden.
 
Står det i mönsterrullan att han är från Junosuando? I sådana fall bör han vara son till Olof Nilsson Lovikka.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

346
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2005-12-19, 11:35 »
Om Jonas Björn:
 
Detta är hans föräldrar:
 
Familj 30
Jonas Hansson Björn. Uppsättare i Junosuando masugn (Pajala sn). Var 1712 soldat Björn i Liakka, inkom därifrån 1732. Var 1748 uppsättare i Tornefors [mtl].  
Gift 1:o med Kerstin Jönsdotter, *1679
Barn:
1. Karin *1712. G.m. Mickel Andersson Spett (Junosuando masugn, familj 20)
Gift 2:o med Maria Johansdotter *1695
Barn:
2. Brita *1721. G.m. Tomas Andersson Spett (Junosuando masugn, familj 21)
3. Malin *1725, +1730 20/6
4. Maria *1728. G. 1750 1172 m. Johan Jöransson Stålnacke (Svappavaara, familj 9).
5. Regina *1729, +1730 4/1
6. Jonas *1734  
7. Malin *1735
Svägerska:
1. Malin Johansdotter *1701
 
Det var snarare Jonas Jonasson Björns andra hustru som var från Lovikka. Hon var dotter till husbonden på sedermera Kyöstäjä och Kuoppala gårdar Abraham Gustavsson Lovikka (1703-1787 5/4) och hans hustru Malin Pålsdotter Heinonen i Lovikka.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

347
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2005-12-18, 17:33 »
Utdrag ur mitt arbete Ättlingar till Lasse Pajanen i Pajala (2003), som återfinns på CD:n Valda arbeten 2001-2003 (se min hemsida hem.passagen.se/kuoksu):
 
Tabell 3
III. Lars Larsson Pajanen (från tabell 2). Husbonde i Pajala, Pajala sn, 1632-1660 [lah]. Hans gård var en av de största i övre Tornedalen.
Barn:
1. Henrik - Tabell 4
2. Lars, omnämnd 1645-80 [mtl].
3. Mats - tabell 56
4. Ablona. G.m. Karl Karlsson Heikkilä i Haapakylä, Övertorneå sn.
5. Dotter. G.m. borgaren Bengt Henriksson i Torneå stad.
6. Ingrid
 
 
Tabell 56
IV. Mats Larsson Pajanen (från tabell 3). Han omnämns inte i källorna, men kan förutsättas ha levat, och bör ha avlidit före 1681, då hans son Henrik blir husbonde på sin farbror Lars gård.
Barn:
1. Henrik - tabell 57
2. Lars *1663 - tabell 88
 
 
Tabell 88
V. Lars Matsson Pajanen (från tabell 56). *1663, +1733 12/10 i Pajala, Pajala sn. Nämndeman. Husbonde på sed. Lassi gård i Pajala, Pajala sn.
Gift med Anna Olofsdotter Käyräsvuopio, *1667, +1740 x/x, dotter till Olof Jönsson Käyräsvuopio och Anna Göransdotter Yrjänä i Ruskola, Övertorneå sn.
Barn:
1. Lars *1689 - tabell 89
2. Olof Niva *1706 - Tabell 126
3. Margeta
4. Ablona. Gift 1735 9/8 med Mats Hindersson Vuopio (tabell 161)
 
Hoppas att detta klarlägger familjens släktskapsförhållanden. Se även min antavla på min hemsida. Lars och Anna är nr. 436 och 437 i min farmors antavla.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

348
Ekby / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2007
« skrivet: 2005-12-16, 09:49 »
Har någon uppgifter om:
 
Conrad Christoffer Stökel, hejderidare
G.m. Christina Engman
 
De var bosatta i Åstabron, Ekby sn, och hade åtminstone följande barn, födda där:
 
1. Carl Gustaf *1716 3/9 (utflyttad till Stenums sn.)
2. Christoffer *1718 22/2
 
Familjen verkar inte finnas med i 1704 års husförhörslängd, och inte heller i den nästföljande, som täcker åren 1743-46, något som bör innebära att familjen flyttade till Ekby mellan 1704 och 1716, samt flyttade därifrån/dog mellan 1718 och 1743.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

349
Jo, detta bör vara rätt familj. Jag har antecknat följande om dem:
 
Johan Tomasson Tuoma-Gard (Gardin) *1753. Soldat i Tärendö, sedan bosatt i Kieksiäisvaara. Utflyttad till Norge.
G. 1:o m. Margareta Hansdotter Pekkari *1756
Barn:
1. Tomas Elg *1782. Soldat i Lovikka.
2. Hans
3. Johan *1786
4. Salomon *1788
5. Erik *1790  
6. Maria Greta *1792. Utflyttad 1811
7. Mickel *1793. Utflyttad till Norge
8. Helena *1795  
G. 2:o m. Magdalena Adamsdotter *1784. Fått Nya Testamentet [hfl 1806-18]
Barn:
9. Anna Stina *1807. Fått katekes [hfl 1806-18]
10. Eva Kajsa *1811
 
(sammanställning av husförslängder fram till 1818)
 
Johan Tomasson Gards föräldrar var Tomas Eriksson Tuoma, *1715 och Maria Eriksdotter Juto, *1724 i Tärendö.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

350
Stenum / Stenum
« skrivet: 2005-11-30, 20:14 »
Nej, jag har inte beställt akten, så jag vet i nuläget inte mer än vad som står att finna i soldatregistret.
 
Jag har gjort en liten utredning av släkten Stöckel från Kemijärvi: http://hem.passagen.se/kuoksu/stokel1.htm
 
Såväl jag som många andra har gjort nförsök att hitta uppgifter om Kemijärvisläktens stamfar Conrad Christopher Stöckels ursprung. Men ingen verkar ha kommit någonstans.  
 
För mig känns det som ett litet väl märkligt sammanträffande att de ovanliga namnen Konrad och Stö(c)kel förekommer i  dessa två släkter vid ungefär samma tidpunkt.
 
Exakt vad Georg Stöckel menar i olika frågor är inte alltid lätt att förstå sig på... Han gör gällande att han har mycket djupgående uppgifter om släkten Stöckels historia, men så länge han väljer att inte framlägga dessa uppgifter för en öppen diskussion, gör man nog rätt att ställa sig en aning frågande till hans påståenden om släktskap och annat.
 
Mvh
 
Erik Kuoksu

351
Stenum / Stenum
« skrivet: 2005-11-29, 10:54 »
Har någon ytterligare information om följande personer?  
 
Stökel, Carl Gustaf  [Conradsson]
Född: 1716-09-03
Död: 1794-07-27
 
Hustru: Lithander Brita
Född: 1710
 
Regemente: Skaraborgs regemente
Kompani: HÖJENTORP
Socken: Stenum
Rote: Högtomt
 
(utdrag ur centrala soldatregistrethttp://soldat.dis.se/)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

352
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-13
« skrivet: 2005-11-18, 09:11 »
Vittangi församling:
 
http://www.vittangiforsamling.com/

353
Jag inser att mitt Voltairecitat från i morse har blivit irrelevant, dränkt i DIs PUL-schwedensuppe. Varför inte tillämpa Newspeak på citatet och göra om det till en devis för framtidens politiskt korrekta historeforskning:
 
De levande är man skyldig hänsyn, de döda endast tystnad

354
Voltaire: De levande är man skyldig hänsyn, de döda endast sanningen.
 
Erik Kuoksu

355
Efter att ha läst TT:s artikel ökar min förvåning över DI:s agerande till den grad att jag faktiskt inte kan tro mina ögon. Verkligen tur att förbundet visar civilkurage. Den här frågan rör mer än släktforskning.
 
DI verkar överhuvudtaget inte ha en aning om vad släktforskning är för något, eller hur stora släkter faktiskt blir på ett par hundra år. Skulle man tillämpa lagen som DI tydligen på fullt allvar menar, så är det nästan lika bra att omgående lägga ner ”Etniska grupper”-avdelningen av anbytarforum.  
 
Låt mig ge ett (fiktivt, men typiskt) exempel på vad jag menar:  
 
I en diskussionstråd omnämns samen N.N. i  X socken. Han dog 1811 efter att ha fått 15 barn, som alla i sin tur hade ett 10-tal barn vardera. Innan man skickar ett inlägg om N.N:s ursprung måste man nu ringa runt till alla N.N:s kanske 500 ättlingar (varav de flesta har samiska och finska namn) och fråga om lov. Om en av dessa säger ”nej”, får man lämna N.N:s antavla till pappersåtervinningen (efter att ha strukit över alla ”etniska” namn, naturligtvis). Tanken är naturligtvis barock, men tydligen är det så DI menar att man måste göra.
 
I en annan diskussion omnämns den svenske bonden Per Persson i Y socken. Han dog 1811 efter att ha fått 15 barn. Precis som samen N.N. har han 500 ättlingar idag (varav alla har svenska eller åtminstone indoeuropeiska namn), men i detta fall behöver man inte ägna en vecka åt att ringa runt och skaffa sig fullmakter innan man kan behandla hans släkt. Nej, här kan man småskrattande lägga upp hans antavla tillbaka till Oden utan att behöva bryta mot lagen.
 
Detta mina vänner är rasism tillämpad i praktiken.
 
Som ättling till allsköns tornedalsfinnar, samer och judar borde jag applådera detta myndighetsförsök att skydda mig från gud vet vad, men ärligt talat känner jag mig kränkt.
 
Erik Kuoksu

356
Hastiga tankar om detta:
 
Datainspektionens beslut var, som väntat, en mycket intressant läsning. Tyvärr också en nedslående sådan, eftersom det till stor del består av betonghövdat trams, t.ex:
 
Varför skulle det vara suspekt med rubriker som ”Judar”, ”Samer” och ”Romer”? Är det kanske datainspektionens åsikt att det är en skam att inte vara svensk? Jag vägrar acceptera sådana dumheter! Varför är i så fall inte inläggen under ”Lappland” och ”Norrbotten” stötande? Dessa handlar ju till säkert 30-50% om samiska och tornedalsfinska släkter. Är det skillnad på folk och folk? Är judar och romer sämre folk är finnar och samer? Nej! Dumheter!
 
Och varför denna kändisdyrkan? Har en ”kändis” större rätt till sitt privatliv än andra? Många har en - för mig fullkomligt obegriplig - besatthet av ”kändisar”. Är det då inte naturligt att samla på sig alla uppgifter, inklusive genealogiska, om sina älsklingar? Den som ger sig in i leken får leken tåla. Så länge uppgifterna är offentliga finns det ingen anledning att inte publicera dem, förutsatt att de är av allmänintresse. Det som har publicerats på anbytarforum är milda västanfläktar i jämförelse med de grova påhopp och lögner som varje dag basuneras ut av kvälls- och veckopressen. Kanske är skillnaden att anbytarforum är underground, obundet och fattigt, medan skvallertidningsbranschen, den tredje statsmakten, är rik och mäktig?
 
Och om ett totalstopp på forumet för alla uppgifter som ”direkt eller indirekt kan hänföras till en person som är i livet. [.] I vissa fall kan dock uppgifter om en avliden person direkt eller indirekt härledas till någon nu levande.” skulle bli verklighet försvinner ju själva huvudsyftet, om det nu är det de avser med sin klumpiga och oprecisa formulering. Levande genealogi består ju per definition av uppgifter som ”direkt eller indirekt härledas till någon nu levande”. I annat fall måste ju forumet begränsas till att röra utdöda släkter.
 
. annat att förtiga.
 
Nej! Det här är både klåfingrigt och korkat. Hade det varit ett skämt, så hade det varit ett sällsynt dumt skämt. Som det är nu är det bara ett tecken på hur liten verklighetsförankring vissa myndigheter har i sin myndighetsutövning, samt på hur lågt till tak det börjar bli i det svenska samhället.  
 
Genealogi är kanske inte världens viktigaste forskningsområde, men det betyder mycket för många att känna till sin släkt. Anbytarforum är inte bara en viktig, utan en essentiell del av kunskapssökandet för många släktforskare. Stympar man anbytarforum, och den fria debatten där, stympar man också den svenska släktforskningen.
 
Att datorinspektionen på detta sätt p.g.a. grundfalsk politisk korrekthet och ”för-att-vi-kan”-politik sätter käppar i hjulen för en fullt legitim vetenskaplig verksamhet, visar att den saknar all respekt för vetenskapen.
 
En myndighet som inte accepterar fri debatt och obundet kunskapande är på god väg att bli fascistisk. Jag finner detta synnerligen upprörande!
 
- - -
 
Förslag till ändringar av rutiner/regler för avbytarforum:
 
1. Det borde vara möjligt att genom anbytarvärden ta bort uppgifter som rör en själv eller ens släkt, såvitt dessa uppgifter rör förhållanden som är yngre än sekretessgränsen, eller, om de är äldre, den skada ens anseende kan tänkas lida är större än allmänintresset.
 
2. Inlägg med brottsligt innehåll bör raderas snarast.
 
3. Det bör alltid vara tillåtet att ställa frågor om sin egen/närståendes släkt, även om de uppgifter man efterfrågar är yngre än sekretessgränsen. Däremot bör man inte lägga ut uppgifter som är yngre än sekretessgränsen, om de inte har direkt samband med ens egen släkt, eller är svar på direkta frågor.
 
Erik Kuoksu

357
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2005-10-15, 11:10 »
Hej Maria!
 
Familjeregistret finns tillsammans med en rad andra arbeten på en CD (Valda arbeten 2001-2003) som kan beställas från mig.
 
Beställningsinformation m.m. finns på min hemsida:
 
hem.passagen.se/kuoksu  
 
Hälsningar
 
Erik Kuoksu

358
Yrken B / Birkarl
« skrivet: 2005-10-14, 10:23 »
Jag rekommenderar inte någon att läsa Steckz?ns bok. Den var säkert av värde när den kom, men idag måste den närmast betraktas som en storsvensk, lätt obehaglig, kuriositet.
 
Nej! Se istället t.ex:
 
Wallerström, Thomas (1995): Norrbotten, Sverige och medeltiden -- Problem kring makt och bosättning i en europeisk periferi, del I och II, Stockholm: Almqvist & Wiksell
 
och:
 
Hederyd, Olof m.fl. (red.)(1991): Tornedalens historia I, Tornedalskommunernas historiebokskommitt?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

359
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-13
« skrivet: 2005-10-13, 17:59 »
Till Maria Åkerlind:
 
Av dina frågor att döma antar jag att dina förfäder kommer från Pajalatrakten...
 
Jag tror att du kan ha nytta av min hemsida:
 
hem.passagen.se/kuoksu
 
Mats Matsson Finne t.ex. återfinns i min antavla, och Moses Andersson Karvonens förfäder återfinns i arbetet familjeregister för Pajala socken, kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760, vilket kan beställas.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

360
Samesläkter A-Ö / Nutti
« skrivet: 2005-10-10, 09:27 »
Till Jan Kåre Larsen:
 
Jag skulle tro att din Rasmus Knutsson Nutti är identisk med den R.K.N. som finns under tabell 13 i min uppställning, men jag är inte helt säker på det.
 
Lättast är att söka honom i Ljung, August 1944: Familjeregister för Jukkasjärvi (och Vittangi) församlingar för åren 1719-1923  manuskript, SVAR
 
Detta arbete finns att beställa/köpa från Riksarkivet: http://212.181.19.6/    
 
MVH
 
Erik Kuoksu

361
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-13
« skrivet: 2005-10-08, 11:54 »
Till Maria Åkerlind:
 
Se Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Nykäinen
 
Där finns en hel del om släkten Nykäinen. Man kan hitta ännu mer genom att skriva Nykäinen i sökrutan i spalten till vänster.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

362
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-21
« skrivet: 2005-10-08, 11:49 »
Margareta Mickelsdotter:
 
Ja, det är möjligt att hon är syster till Henrik Mickelsson i Mikonheikki (omnämnd 1684-1717), men eftersom Henriks ursprung inte är klarlagt, så får man säga att det är en teori med ett stort frågetecken.
 
Kanske är hon istället dotter till, syster till, eller på annat sätt släkt med den Mickel Mickelsson som sägs vara granne till Nils Johansson Keisari i Vettasjärvi. Denne Mickel hade kanske del i fiskerätten i Vettasjärvi, eftersom Nils Keisari vid tinget 1698 fick böta efter ha slagit Mickel när de var ute på isen och drog not.
 
MVH
 
ERik Kuoksu

363
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-21
« skrivet: 2005-09-28, 15:48 »
Hej!
 
Det starkaste skäl som talar emot att Margareta Mickelsdotter var dotter till Mickel Grelsson Ullatti är att Mickel Grelssons dotter Kerstin bevisligen var gift med Karl Henriksson i Keinosuando, som i sin tur helt säkert var son till Henrik Eriksson Lodvik ovh Margareta Mickelsdotter...
 
Hade även Margareta Mickelsdotter varit dotter till Mickel Grelsson, skulle det alltså innebära att Karl var gift med sin egen moster, något som är fullkomligt otänkbart.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

364
Samesläkter A-Ö / Sunna
« skrivet: 2005-09-22, 11:59 »
(Svar på en fråga ställd under rubriken släkten Nutti)
 
Följande slutsater har jag dragit som släkterna Sunnas äldsta led:
 
SLÄKTGREN I
 
Tabell 1
Jon Olsson. Var död 1686. I Tingevaara 1656-86. Nyst kommen 1656.
Barn:
1. Olof Jonsson Sunna – tabell 2
2. Anders Jonsson Sunna. I Tingevaara 1686. Var i Norge detta år.
3. Per Jonsson Sunna/Pära – tabell 6
 
Tabell 2
Olof Jonsson Sunna (från tabell 1). Död 1732, 80 år gammal. I Tingevaara 1686-1732.
Gift med N.N., änka efter Jon Olsson Korvatus  
Barn:
1. Per Olsson Sunna – tabell 3
2. Nils Olsson Sunna. I Tingevaara 1710-13.
3. Brita Olsdotter Sunna. G. m. Per Olsson Poidnak  
 
Tabell 3
Per Olsson Sunna (från tabell 2). I Tingevaara 1692-1754.
Barn:
1. Olof Persson Sunna (Riimi) *1719. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 512
2. Elin Persdotter Sunna. G: 1722 m. Per Henriksson Landa  
 
Tabell 6
Per Jonsson Sunna eller Pära (från tabell 1). I Tingevaara 1707-11. Länsman i Tingevaara. Han var enligt domboken länsman ännu 1733, trots att han var årklös, Siuk och bräckelig.
Gift 1:o med N.N.
Barn:
1. Anders Persson Pära – tabell 7
2. Erik Persson Pära. I Tingevaara 1715-17.
3. Brita Persdotter Pära *1712. G.m. Johan Larsson Påve  
Gift 2:o 1715 med N.N. (dombok 1715).
 
Tabell 7
Anders Persson Pära (Från tabell 6). I Lainiovuoma. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1722. Se vidare Ljung, Karesuando familjeregister s. 324.
 
SLÄKTGREN II
 
Tabell 8
Henrik.
Barn:
1. Per Henriksson Sunna – tabell 9
2. Lars Henriksson Sunna – tabell 12
 
Tabell 9
Per Henriksson Sunna (från tabell 8). I Tingevaara 1681-98. Länsman i Tingevaara.
Barn:
1. Nils Persson Sunna – tabell 10
2. Erik Persson Sunna – tabell 11
3. N.N Persdotter Sunna. G.m. en son till Olof Turk  
 
Tabell 10
Nils Persson Sunna (från tabell 9). I Talma 1724-40. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 486.
 
Tabell 11
Erik Persson Sunna (från tabell 9). Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1724.
Barn:
1. Olof Ersson Sunna *1731. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 509
2. Kerstin Eriksdotter Sunna *1731. G. 1749 27/3 m. Anders Nilsson Svonni  
 
Tabell 12
Lars Henriksson Sunna (från tabell 8). I Tingevaara 1701-1704.
Barn:
1.  Henrik Larsson Sunna. I Tingevaara 1704-12. ähr fattigh 1712
2. Lars Larsson Sunna – tabell 13
 
Tabell 13
Lars Larsson Sunna (från tabell 12). I Rounala 1715 (dombok).
Gift med Ingrid Larsdotter från Jukkasjärvi socken (dombok 1715).
 
SLÄKTGREN III
 
Tabell 14
Nils Nilsson Sunna. Död 1705 (dombok 1707). I Suonttavaara 1695-1707.
Gift med Ingrid Jonsdotter, omgift 1707 med Anders Mårtensson Pingi
 
Denna sammanställning kan fortsättas in i nutiden med hjälp av t.ex.:
 
Ljung, August 1944: Familjeregister för Jukkasjärvi (och Vittangi) församlingar för åren 1719-1923 manuskript, SVAR  
 
Ljung, August 1948: Familjeregister för Karesuando (Enontekis) församling för åren 1720-1923 manuskript, SVAR  
 
samt i någon mån:
 
Marainen, Johannes 1997: Karesuando samesläkter, Umeå: Sàmiid Riikasearvi
 
 
MVH
 
Erik Kuoksu

365
Samesläkter A-Ö / Nutti
« skrivet: 2005-09-22, 11:54 »
Angående Sunna svarar jag under en ny rubrik: Sunna

366
Samesläkter A-Ö / Nutti
« skrivet: 2005-09-22, 11:53 »
Så m.a.o är Marainens ord om att släkterna Nutti saknar påvisbar släktskap något förhastade, i synnerhet som Jukkasjärvisläkten Nutti uppenbart är en gren av Karesuandosläkten!

367
Samesläkter A-Ö / Nutti
« skrivet: 2005-09-22, 11:51 »
Följande uppställning, som främst bygger på skattelängder och domboksnotiser, är en sammanställning av släkten Nuttis äldsta led, och hänvisning till andra källor för fortsättningen. Notera att det är fråga om en sannolik uppställnig av släktskapet mellan individer som förefaller vara besläktade:
 
Tabell 1
Knut Olsson. I Tingevaara 1643-59.
Barn:
1. Nils Knutsson – tabell 2
2. Anders Knutsson – tabell 3
3. ?Jon Knutsson – tabell 11
 
Tabell 2
Nils Knutsson (från tabell 1). Var enligt domboken död 1710. I Tingevaara 1657-95.
Barn:
1. N.N. Nilsdotter. G.m. Mickel Sarresson Sarri (
2. N.N. Nilsdotter. G.m. Olof Larsson Landa/Ollipanna  
 
Tabell 3
Anders Knutsson (Från tabell 1). I Tingevaara 1658-95.
Barn:
1. Henrik Andersson Nutti. I Tingevaara 1712
2. Mårten Andersson Nutti – tabell 4
3. Kristina Andersdotter Nutti, +1735, 80 år gammal. Tingevaara.
 
Tabell 4
Mårten Andersson Nutti (från tabell 3). Död 1727, 90 år gammal. Tingevaara. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1724.
Barn:
1. Jon Mårtensson Nutti *1698. Se Marainen s. 170
2. Olof Mårtensson Nutti – tabell 5
3. Anders Mårtensson Nutti – tabell 7
 
Tabell 5
Olof Mårtensson Nutti (från tabell 4). I Kamosvuoma, Tingevaara, 1738-50 Var enligt domboken död 1710. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 487
Barn:
1. Per Olsson Nutti, +1741. Se Marainen s. 170
2. Tomas Olsson Nutti – tabell 6
 
Tabell 6
Tomas Olsson Nutti (från tabell 5). I Lainio, Tingevaara 1705-33.
Barn:
1. Lars Tomasson Nutti. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1733.
 
Tabell 7
Anders Mårtensson Nutti (från tabell 4). I Kattisjärvi, Tingevaara, 1718-27.
Barn:
1. Knut Andersson Nutti – tabell 8
2. Henrik Andersson Nutti – tabell 9
3. Anders Andersson Nutti – tabell 10
4. Olof Andersson Nutti *1723. Se Marainen s. 170.
 
Tabell 8
Knut Andersson Nutti (från tabell 7). I Jukkasjärvi socken.
Gift med Gunilla
Barn:
1. Margareta Knutsdotter Nutti *1721 22/4
 
Tabell 9
Henrik Andersson Nutti (från tabell 7). I Tingevaara 1733.
Barn?:
1. Margareta Henriksdotter Nutti. G. 1733 m. Knut Nilsson Kemiläinen  
2. Karin Henriksdotter Nutti. G. 1741 23/3 m. Lars Mickelsson i Selang, Norge.
 
Tabell 10
Anders Andersson Nutti (från tabell 7). I Rautusvuoma.
Gift 1733, annandag påsk, med Sunna Persdotter
 
Tabell 11
Jon Knutsson (från tabell 1?). I Rounala 1712-19.
Gift med Margareta Tomasdotter, död 1733 24/4
Barn:
1. Knut Jonsson Nutti *1674 – tabell 12
1. Tomas Jonsson Nutti *1680. Se Marainen s. 146
 
Tabell 12
Knut Jonsson Nutti (från tabell 11). Född 1676, död 1756 12/19. I Lainiovuoma. Se Marainen s. 145.
Gift 1:o med N.N.
Barn:
1. Knut Knutsson Nutti *1700 – tabell 13
2. Nils Knutsson Nutti – tabell 11
3. Jon Knutsson Nutti. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 480
4. Guttorm Knutsson Valkeapää *1715. Se Marainen s. 302
Gift 2:o med Elin Guttormsdotter Sokea
Barn:
5. Tomas Knutsson Nutti *1721
Gift 3:o med Margit Persdotter, född 1710, död 1780 7/12
Barn:
6. Anders Knutsson Nutti *1731 18/9
7. Ella Knutsdotter Nutti *1736 11/3
8. Jon Knutsson Nutti *1738 24/12
 
Tabell 13
Knut Knutsson Nutti (från tabell 12). Född 1700. I Talma. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 519
Gift med N.N. Mickelsdotter Matti
Barn:
1. Rasmus Knutsson Nutti *1735. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 536
2. Olof Knutsson Nutti *1740. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 521
3. Mickel Knutsson Nutti *1742. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 523
4. Anna Knutsdotter Nutti *1755. G.m. Jöns Jönsson Jalko i Rautusvuoma.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

368
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-09
« skrivet: 2005-09-09, 13:36 »
Det finns ingen födelsenotis bevarad för Nils Henriksson Juntti, men i husförhörslängderna anges han oftast vara född 1751, något som också verkar vara en trolig ungefärlig födelsetid. 1740 låter som ett för tidigt födelsedatum, eftersom hans föräldrar då knappt var i 20-årsåldern.  
 
mvh
 
Erik Kuoksu

369
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-09
« skrivet: 2005-09-05, 17:30 »
Om Henrik Matsson Pajanen:
 
Ja, jag bugar mig inför dina kunskaper, Kjell. Du har förstås rätt i att han inte dog omkring 1760;  
 
Jag misstolkade det faktum att han fått epitetet död i hfl. 1764-72 som att han var död redan 1764, men i sådana fall borde ju Maria ha kallats Hindrik Matssons änka, änkan Maria Olsdotter eller något ditåt... Återigen ett bevis på hur användbart anbytarforum är för att skingra missförstånd.
 
Den Henrik Matsson som dör 1773 28/10 kan vara Henrik Matsson Pajanen, men det kan också tänkas vara Henrik Matsson Vänkkö i Junosuando Masugn, vilken ofta anges vara född 1701, och alltså har precis rätt ålder.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

370
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-09
« skrivet: 2005-09-03, 17:10 »
Jöns Henriksson, husbonde på Lauri gård i Pajala, var född 1753, död 1812, och var son till Henrik Jönsson Juntti och Kerstin Larsdotter Lauri i Tärendö.  
 
Brita Henriksdotter var född 1752, och dotter till Henrik Johansson Lampa el. Mäkitalo och Sofia Persdotter Kieksis i Kieksiäisvaara.
 
mvh
 
Erik

371
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-09
« skrivet: 2005-08-30, 09:53 »
Brita Kajsa Johansdotter bör med tanke på hennes födelsedatum vara identisk med den Brita Kajsa som enligt födelseboken föds i Junosuando 1822 29/12, d.v.s. samma dag.  
 
Början på en antavla för henne:
 
far: Johan Henriksson Kemi-Nuuksujärvi, *1785. Nybyggare i Nuuksujärvi, Pajala sn, som han grundade omkring 1815 - Gift 1812 med
mor: Brita Stina Persdotter Lampa, *1790
 
farfar: Henrik Larsson Kemi, *1745 6/5, +1812. Brukskarl i Junosuando Masugn, Pajala sn. - GIft med
farmor: Anna Tomasdotter Spett, *1753
 
morfar: Per Henriksson Lampa el. Mäkitalo, *1765. Bosatt i Kieksiäisvaara, Pajala sn. - Gift med
mormor: Maria Larsdotter Kruukka, *1767
 
farfars far: Lars Larsson Kemi, *1715. Kolare i Junosuando masugn, Pajala sn. - Gift 1740 21/3 med
farfars mor: Malin Filipsdotter Lautakoski, *1721
 
farmors far: Tomas Andersson Spett, *1724, +1788. Masmästare i Junosuando masugn, Pajala sn. - Gift med
farmors mor: Brita Jonasdotter Björn, *1712, 1781
 
morfars far: Henrik Johansson Lampa, *1730. Kyrkvärd och husbonde på Mäkitalo gård i Kieksiäisvaara, Pajala sn. - Gift med
morfars mor: Sofia Persdotter Kieksis, *1731, +1790
 
mormors far: Lars Nilsson Kruukka, *1724, 1786. Husbonde på Kruukka gård i Junosuando, Pajala sn. - gift med
mormors mor: Maria Josefsdotter Kangoinen, *1722
 
mvh
 
Erik Kuoksu

372
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-09
« skrivet: 2005-08-30, 09:10 »
Maria Olsdotter Fors:
 
Jag var noglite väl talför när jag kallade henne långlivad... Jag menade detta i förhållande till hennes make, som avled ganska ung, troligtvis omkring 1760. Jag har inte heller hittat något dödsdatum för Maria Olsdotter Fors, men hon levde ännu vid 1770-talets mitt.
 
Jag har inte heller något dödsdatum för Ella Henriksdotter

373
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-08
« skrivet: 2005-08-29, 17:01 »
det skall förstås stå Per Grelsson Jatkos ÄNKA Ella i andra stycket...

374
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-08
« skrivet: 2005-08-29, 17:00 »
Det verkar inte finnas någon koppling mellan Grels Tomasson och Henrik Mickelsson Jatko (1728-1808).  
 
Henrik Mickelsson blev husbonde på Jatko gård i Tärendö genom att gifta sig med Per Grelsson Jatkos äna Ella (Helena) Andersdotter Karvonen. Varifrån Henrik kom, har jag inte lyckats fastställa.
 
Det kan vara svårt eller omöjligt att hitta bindande bevis för att Mickel Grelsson Ullatti är son till Grels Tomasson i Tärendö. Åldern stämmer, men det som talar för att Mickel var från Tärendö, och då naturligtvis son till Grels, är att han ägde ängar i Tärendö, detta enligt en domboksnotis i Jukkasjärvi tingslags dombok från, tror jag, 1660-talet (jag har inte det exakta året i huvudet).  
 
I nuläget är detta dock den enda teori om Mickel Grelsson Ullattis ursprung som det ens finns indicier för. Att han skulle vara son till Grels Matsson i Järämä, vilket har hävdats, förefaller osannolikt bl.a. eftersom de förefaller ha varit ungefär lika gamla.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

375
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-09
« skrivet: 2005-08-29, 16:43 »
Till Tove Rivelsrud:
 
Johan Ersson Rovaniemi är inte identisk med Johan Erik Eriksson Särkimukka.  
 
J.E. Rovaniemi var son till Erik Ersson Olli-Rovaniemi och Maria Johansdotter Johdet i Tärendö. Han var bosatt i Tärendö fram till 1890, då han antecknas som obefintlig (frånvarande). Han hade 6 barn, alla födda mellan åren 1853 och 1866 i Tärendö.
 
J.E.E. Särkimukka är av allt att döma Erik Eriksson Välitalos och Anna Sofia Spjuts son Johan Erik.  
 
Karl Isak Eriksson Särkimukka från Kangos och Isak Eriksen i Storfjord, bör vara samma personer bl.a. med tanke på att Isak Eriksen även i Norge verkar ha använt sig av namnet Särkimukka (se Britt D. Hjeltnes inlägg under Länder/Norge/Lyngen 22/9 2003). Särkimukka låg vid denna tid under Kangos by.  
 
Alltså: Karl Isak Eriksson Särkimukka i Särkimukka, Kangos och Isak Eriksen i Sotorfjord, Troms är, såvitt jag kan se samma person, varför min antavla under Lyngen 14/10 2003 alltså rör rätt person.
 
En förklaring till att Karl Isak Eriksson bar namnet Rova i Norge kan vara att han någon tid bodde på gården Rova i Kangos. Det borde kunna gå att fastställa genom vidare forskning.
 
Hoppas att detta klargör situationen något.
 
- - -
 
Till Mats Hedell:
 
 
Olof Henriksson Pajala (1738-1811) var av allt att döma son till den tidigt döde Pajalahusbonden Henrik Matsson Pajanen och hans mer långlivade hustru Maria Olsdotter Fors (se vidare t.ex. familjeregistret för Pajala sn, lappmarkerna och kengis bruk).  
 
Vad gäller hustrun Ella (Helena) Henriksdotter har jag inga uppgifter om hennes ursprung.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

376
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-04
« skrivet: 2005-08-28, 20:43 »
Något om Kilvo:
 
Pehr Högström skriver i sin Beskrivning över Sweriges Lapmarker från 1747 (s. 255f. i 1747 års upplaga):
 
I Lule=Lapmarck wet jag en wiss Lapp, som fösökte at wara tillika både Lapp och Nybyggare; Fördenskull bygde han sig hus på et wist ställe af sit land, samt köpte Kor och satte hustrun med somlige af barnen deruppå, som arbetade på jorden och skötte sin boskap; men sielf bodde han i Tjäll tillika med de öfriga barnen, samt for med sina Renar omkring. Af hans barn äro nu trenne Nybyggare, nämligen uti Kilwoware, Purno och Kaeppowoma, men de öfrige äro Lappar.
 
Purnunybyggarens namn var Per Olofsson Purnu, och hans far hette Olof Tomasson Fanni (skattade för landet Saibmo i Sokkjokk sameby från 1687). Vad de bröder som var nybyggare i Kilvo och Keppovuoma hette har jag just nu inte uppgifter om.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

377
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-19
« skrivet: 2005-05-24, 16:16 »
Till de som är intresserade av släkten Särkimukka:
 
En början till antavla för syskonen Särkimukka finns under: Anbytarforum: Länder: Norge: Fylke: Troms: Lyngen  
- - -
 
Till Mats Hedell:
 
Jag har gjort en utredning av släkten Kyrö från Pello, vilken denne Olof tillhör. En ny upplaga av denna släktutredning (3:e upplagan) kom ut i våras (se vidare min hemsida: hem.passagen.se/kuoksu).
 
Olofs hustru Margareta (Greta) Persdotter, verkar ha varit dotter till Per Persson Juhonpieti-Juntti och Sofia Eriksdotter i Sattajärvi
 
MVH
 
Erik Kuoksu

378
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-19
« skrivet: 2005-05-14, 14:09 »
Jag ser att jag i mitt arbete om släkten Pajanen har antecknat henne som dotter till Mickel Grelsson Jatko (Kreku) och Margareta Henriksdoter Lauri i Tärendö. Deras dotter Kerstin el. Stina uppges i olika källor vara född 1751 (oftast) eller 1754, men hon återfinns inte i födelseboken.

379
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-19
« skrivet: 2005-04-30, 12:05 »
Jag har inga uppgifter om när Greta Johanna Olsdotter Lasu dog, men hon finns inte med i folkräkningen 1890, så hon bör ha varit avliden då, och jag har inte heller några uppgifter om att Olof Mickelsson Mikko skall ha haft en tredje hustru även om det är möjligt.
 
Tack, Juhani Mäkitalo för din rättelse.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

380
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-14
« skrivet: 2005-03-13, 15:22 »
Sara Maria var dotter till Olof Mickelsson Lassi el. Mikko, *1795 7/2 i Pajala, Pajala sn, +1870 17/7 i Pajala, Pajala sn. Husbonde på Lassi el. Mikko gård i Pajala, Pajala sn, och hans hustu (Gifta 1831 14/4) med Greta Johanna Olsdotter Lasu, *1810 29/4, dotter till Olof Andersson Lasu och Greta Hansdotter Kemi i Junosuando, Pajala sn.
 
 
MVH
 
Erik Kuoksu

381
Allmänt / Berättelser om Erkheikki
« skrivet: 2005-03-11, 12:40 »
Namnet Erkheikki syftar utan något som helst tvivel på Henrik Eriksson Erkki, som rimligtvis kallades Erkin Heikki, eller i kortform Erkheikki. Han var 1671-99 husbonde på det nybygge som är grunden till Erkheikki by. Byn anlades före 1600-talets mitt av hans far Erik Eriksson Niva (omnämnd 1651-69).  
 
Som tillnamn användes det från 1700-talets början av hans söner Erik och Mickel, husbönder på varsin halva av gården. Ungefär från samma tid bör namnet Erkheikki som beteckning på gården härstamma.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

382
Abraham Olofsson Lindgren. *1802 i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn. Kateket, bosatt i Vittangi, Jukkasjärvi sn. Han flyttade sedan till Tärendö, Pajala sn, och därifrån vidare till Norge. 1865 Var han bonde på gården Tangen i Ankenes sn, Ofoten.
Gift 1:o 1827 med Stina Henrika Olofsdotter Koivuniemi, *1811, dotter till Olof Henriksson Koivuniemi och Greta Johanna Tornberg i Tärendö, Pajala sn.
Barn:
1. Olof Gustav *1827
Gift 2:o 1843 23/10 i Evenes med Karen Lavine Pedersdatter, *1821, från Kiberg.
Barn (Abrahamsen):
2. Peder *1843 - se nedan
3. Antonette Jakobine *1849. Var 1875 kokerska i Nordre Elvegaard, Evenes sn.
4. Edvard Karolius *1851 1/3
5. Johan Martinus *1853 20/2
6. Lisabet *1855 23/9
7. Anne Sofie *1858 11/4
8. Jertru Karoline *1860
9. Olea Bertine Julie *1862. G.m. Anton Larsen i Fagermoen, Ankenes sn.
 
Peder Abrahamsen. *1843 i Ankenes. Bonde i Tangen, Ankenes sn.
Gift 1:o med Karn Olsdatter, *1850 i Ankenes sn.
Barn:
1. Anton E. *1881
2. Peder K. *1883

383
Om det fortfarande är av intresse, så kan jag meddela att Abraham Olsson Lindgren var född i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn. 1802. Han var verksam som kateket på 1820-talet, och troligen i samband med detta antog han namnet Lingren.
 
Hans föräldrar var Olof Mårtensson Lainio (1756-1803 1/2), nybyggare i Jukkasjärvi, och Lisa Hansdotter Stjernström (1764-1840).
 
MVH
 
Erik Kuoksu

384
Hej Bo!
 
Det kanske är enklast att jag skickar alla uppgifter jag har om Johan Andersson Karolins förfäder (de är klippta rakt av ur en antavla som jag har sammanställt för en ättling till honom, och Johan är därför nr. 22 i uppställlningen). Vad gäller nr. 89: Anna Baltzarsdotter antog jag att hon tillhörde släkten Thun i Kengis, men uppgifterna ovan om att hon var av släkten Jolma har visat sig vara riktiga. Vad gäller hennes anor -- se längre ned
 
Med vänlig hälsning
 
Erik Kuoksu
 
- - -
 
 
22 Johan Andersson Karolin, född 17 augusti 1801 i Junosuando masugn, Pajala sn. Inkom med familjen från Junosuando masugn till Selets bruk, Nederluleå sn 1813. Arbetare vid Selets bruk. -
 
 
I
 
44 Anders Samuelsson Karolin, född 1760 i Junosuando masugn, Pajala sn, död mellan 1813 och 1821 i Selets bruk, Nederluleå sn. Brukskarl vid Junosuando masugn. Flyttade med familjen till Selets bruk, Nederluleå sn 1813. - Gift med  
45 Maria Samuelsdotter Idman, född 1779 i Junosuando masugn, Pajala sn.
 
 
II
 
88 Samuel Jakobsson Karvonen - Karolin, född 1729 i Anttis, Pajala sn. Brukskarl i Junosuando masugn, Pajala sn. - Gift med
89 Anna Baltzarsdotter Jolma
 
90 Samuel Larsson Idivuoma - Idman, född 30 juli 1745 i Junosuando masugn, Pajala sn, död 1809 i Junosuando masugn, Pajala sn. Brukskarl vid Junosuando masugn. - Gift med
91 Marget Mickelsdotter, född 1739, död 1809 i Junosuando masugn, Pajala sn.
 
 
III
 
176 Jakob Andersson Karvonen, född 1699 i Anttis, Pajala sn. Blev 1731 brukskarl vid Junosuando masugn, Pajala sn. - Gift med
177 Brita Samuelsdotter Mört, född 1700 i Junosuando masugn, Pajala sn.
 
180 Lars Samuelsson Idivuoma, född 1707 i Idivuoma, Karesuando sn. Brukskarl vid Junosuando masugn, Pajala sn. - Gift 7 mars 1739 med
181 Karin Gustavsdotter Lovikka, född 1706 i Lovikka, Pajala sn.
 
 
IV
 
352 Anders Andersson Karvonen, född 1655 i Anttis, Pajala sn, död 13 december 1728 i Anttis, Pajala sn. Husbonde i Anttis. Han ägde enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1689 ett antal fisketräsk och skatteland i Lappmarken, däribland hälften skattelandet Vuolosjärvi utanför Jukkasjärvi, ”och den där om liggiande skogh och marck”. - Gift med
353 Ella Larsdotter
 
354 Samuel Olsson Mört, nämnd 1671-1709. Bruksskrivare vid Junosuando masugn, Pajala sn från 1671. Han och Gertrud Staffansdotter fick 1691 böta för hor, sedan de skaffat flera barn utan att vara gifta. De synes dock ha gift sig på 1690-talet, då Gertrud senare kallas hans hustru. Samuel Mört meddelade 1697 malmförekomsten i Luossavaara och Kiirunavaara till bergskollegium, men gruvdrift upptogs där först 200 år senare. Samuel Mörtsgatan i Kiruna är uppkallad efter honom. - Gift med
355 Gertrud Staffansdotter, född juni 1670, död 24 oktober 1746 i Junosuando masugn. Hon var enligt domboken 1721 läkekunnig, eftersom hon detta år ”med Smörjande och förbindande samt dhe Medicamenter hon kunnat åstadkomma” hade vårdat profossen Per Larsson Wuordno, som blivit slagen i ögat med en käpp av samen Olof Turck. Från 1728 omnämns hon som sjuklig.
 
360 Samuel Olsson Riska eller Idivuoma, född 1664 i Muonionniska (Ala-Muonio), Pajala sn, död februari 1748 i Idivuoma, Karesuando sn. Han vistades 1690 hos den rike Måns Mårtensson Karesuando i Karesuando, Enontekis sn. Samuel var systerson till Måns Karesuandos andra hustru Margareta Tomasdotter Mämmi, och han utnämndes detta år till Måns och Margaretas universalarvinge, mot att han lovade att sköta om det gamla paret tills deras död. Efter Måns Karesuandos död (mellan 1691 och 1694) gifte sig dock änkan Margareta Tomasdotter Mämmi om sig med Nils Nilsson Niva från Pajala. Samuel Riska och hans styvkusin Erik Månsson Karesuando kom att tvista med Nils Nilsson Niva om arvet i nästan 20 år; de anklagade Nils för att ha undanhållit dem delar av deras arv efter Margareta Tomasdotter Mämmi. Samuel och Nils förliktes 1710, sedan Nils hade givit Samuel en del silverföremål som tillhört hans moster, men Erik Månsson Karesuando och Nils Nilsson Niva förblev fiender så lände de levde.  
 1696 fick han rätt att bosätta sig på skattelandet Idivuoma, som tidigare ägts av Samuels morbror Olof Tomasson Mämmi, och Henrik Persson Aasa. 1705 blev han kyrkvärd, och vid 1710-talets början var han en tid klockare i Enontekis. Han var dessutom gästgivare, men dömdes flera gånger till böter för försumlighet och likgiltighet i tjänsten. - Gift med
361 Margareta Tomasdotter Mämmi, var död 1732.
 
362 Gustav Persson Lovikka, född 1682 i Lovikka, Pajala sn. Husbonde på Kyöstäjä gård i Lovikka. - Gift med
363 Valborg Olsdotter
 
 
V
 
704 Anders Andersson Karvonen, nämnd 1656-94. Husbonde i Anttis, Pajala sn.
 
708 Olof Hindersson Mört, nämnd 1650-89. Borgare och handelsman i Torneå stad. Han anklagades 1680 av andra borgare för att ha bedrivit olovlig lappmarkshandel med lapparna i Enontekis, men frikändes. På 1680-talet var han vikarierande skatteuppbördsman i Torne lappmark, och 1689 kallas han rådman. -- Gift med
709 Anna
 
720 (troligen) Olof Larsson, nämnd 1653-56. Bosatt i Muonionniska (Ala-Muonio), Pajala sn. - Gift med
721 N.N. Tomasdotter Mämmi
 
722 Tomas Jönsson Mämmi, nämnd 1690-1734. Husbonde på Mämmi gård i Muonionniska (Ala-Muonio), Pajala sn. - Gift med
723 Ella Andersdotter
 
724 Per Nilsson Lovikka, nämnd 1682-1704. Husbonde i Lovikka, Pajala sn. - Gift med
725 Karin
 
 
VI
 
1408 Anders Persson Karvonen, nämnd 1622-56. Husbonde i Anttis, Pajala sn. Grundade byn Anttis 1622.
 
1416 Henrik Mickelsson (Mört), nämnd 1613-45. Birkarl, nämndeman och husbonde på Vanhatalo gård i Korpikylä, Karl Gustavs sn.
 
1442 Tomas Matsson Mämmi, nämnd 1637-74. Anlade nybygget Ala-Muonio i Muonionniska, Pajala sn. 1637. Han ägde del i fisketräsket Idijärvi och halva lappskattelandet Idivuoma i Enontekis socken; dessa ägor kom hans ättlingar sedan att tvista om långt in på 1700-talet. - Gift med
1443 Margareta Olsdotter
 
1444 Jöns Tomasson Mämmi, nämnd 1687-88. Husbonde på Mämmi (Regina) gård i Muonionniska (Ala-Muonio), Pajala sn.
 
1448 Nils Ludvigsson Lodvijk, född 1597 i Kainuunkylä, Hietaniemi sn, död 1659 i Lovikka, Pajala sn. Han var husbonde på Lovikka gård i Kainuunkylä 1622-38. 1639 utskrevs han som knekt, sedan alla unga eller fattiga män i byn redan uttagits till knekttjänst. För att undvika att sändas ut som knekt till Tyskland, och därmed tvingas överge sin stora familj, valde han att flytta upp till ödemarken mellan Junosuando och Tärendö i Pajala socken som nybyggare, vilket innebar att han befriades från plikten att ställa upp som soldat. Nybygget han anlade kom att kallas Lovikka, och det blev på kort tid en av de största gårdarna i sedermera Pajala socken.  
 
 
VII
 
2816 Per Persson Karvonen, nämnd 1589-1605. Husbonde på sedermera Autio gård i Erkheikki (då under Pajala by), Pajala sn. Han flyttade på 1580-talet till Tornedalen från Kärsämäki, Salo sn, i Österbotten för att undgår ryska strövkårers härjningar.
 
2884 Mats Larsson Mämmi eller Pynnöi, nämnd 1606-34. Bosatt i Koivukylä, Kemi landsförsamling 1606-1608. Anlade nybygget Mämmilä i Turtola, Övertorneå sn. 1612. Han var enligt sägen krigsflykting från klubbekriget i övre Savolaks, och deltog 1607 i byggandet av ett kapell i Enontekis.
 
2888 Tomas Matsson Mämmi = 1442
2889 Margareta Olsdotter = 1443
 
2896 Ludvig Joensson (Olkkuri), nämnd 1596-1622. Husbonde på Lovikka gård i Kainuunkylä, Hietaniemi sn.  
 
 
VIII
 
5632 Per Persson Karvonen, nämnd 1548. Bonde i Kärsämäki, Salo sn, Österbotten.
 
5792 Joen Olsson (Olkkuri), nämnd 1551-93. Birkarl och husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä, Hietaniemi sn. Han omnämns som birkarl jämte brodern Nils 1559, och ägde samma år halva fiskerätten i Lampisjärvi, samt hela fiskerätten i Kuoksusuando. 1571 ägde han 12 mark koppar, hade 5 kor  
 
 
IX
 
11584 Olof Joensson (Pajari), nämnd 1539-49. Husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä, Hietaniemi sn, antagligen birkarl.
 
- - -
 
1 Anna Baltzarsdotter Jolma, född 9 februari 1736 i Pello, Övertorneå sn.
 
I
2 Baltzar Johansson Jolma, född 1697, död 1778-02-13 i Övertorneå, husbonde på Mäkijolma gård i Pello.  
3 Margareta Persdotter Jolma, född 1714 i Pello, Övertorneå, död 1788-12-22 i Övertorneå.
 
II
4 Johan N.N.. Antagligen en Johan som var gift med någon kvinna av släkten Thun, eftersom namnet Baltzar i Tornedalen fram till Baltzar Johansson Jolmas födelse veterligen enbart användes i den släkten. Två kandidater till faderskapet verkar särskilt intressanta: 1) Johan Eriksson Stålnacke, *1671, +1741. Gruvbrytare i Svappavaara, Jukkasjärvi sn. Gift med Margareta Baltzarsdotter Thun, 2)  Johan Jonasson Spett, Kopparsmedsmästare i Svappavaara, omnämnd 1674-1714 [mtl], gift med Susanna Baltzarsdotter Thun. Det har även hävdats att Baltzar Johansson Jolma var son till Johan Andersson Karvonen i Anttis, omnämnd 1695-1748 [mtl, kom]. Om så är fallet, måste orsakerna till att han döptes till Baltzar vara andra än släktskap med släkten Thun.
?5. N.N. Baltzarsdotter Thun
 
6 Per Persson Jolma, född i Pello, Övertorneå, död 1718 i Pello, Övertorneå, husbonde på Mäkijolma gård i Pello.
7 Anna Jönsdotter, född 1679, död 1737-08-11 i Pello, Övertorneå.  
 
III
12 Per Eriksson Jolma, husbonde på Jolma gård i Pello.
13 Margareta Matsdotter.  
 
IV
24 Erik Olofsson Jolma, nämnd 1647-74, husbonde på Jolma gård i Pello.
 
V
48 Olof Olofsson Purainen-Jolma, nämnd 1635-37, husbonde på Jolma gård i Pello.  
 
VI
96 Olof Henriksson Purainen, nämnd 1607-21, husbonde på Purainen gård i Pello.  
 
VII.
192  Henrik Pålsson Purainen (Savolainen), nämnd 1585-1605, husbonde på Purainen gård i Pello. Av tillnamnet Savolainen att döma var han inkommen från Savolaks.

385
Johan Andersson Karolin (*1801 17/8) var gift 1829 10/5 i Nederluleå med:
 
 Stina Maja Hansdotter, född 11 september 1800 i Selets bruk, Nederluleå sn
 
Hennes förfäder:
 
I
2 Hans Nilsson Lahnajärvi, född 1753 i Tärendö, Pajala sn, död före 1821 i Selets bruk, Nederluleå sn. Han flyttade som ung med sin fars familj till Parakka, Jukkasjärvi sn 1756, och sedan till Lahnajärvi, Överkalix sn. 1766. Han flyttade med familjen från Överkalix till Selets bruk 1798. Arbetare vid Selets bruk. - Gift 1782 i Överkalix med
3 Märta Hindersdotter, född 1760 i Ängesån, Överkalix sn.
 
II
4 Nils Pålsson Heinonen - Skomakare - Lahnajärvi, född 29 juli 1720 i Tärendö, Pajala sn, död 7 juli 1794 i Lahnajärvi, Överkalix sn. Han blev soldat i Tärendö med namnet Skomakare på 1740-talet. Flyttade till Parakka, Jukkasjärvi sn. 1756, och blev slutligen nybyggare i Lahnajärvi. - Gift 13 mars 1745 i Pajala med
5 Malin Hindersdotter Koivuniemi, född 17 februari 1718 i Tärendö, Pajala sn, död 16 september 1789 i Lahnajärvi, Överkalix sn.
 
6 Henrik Mickelsson, född 25 oktober 1719 i Lansjärv, Överkalix sn. Bonde i Ängesån, Överkalix sn. - Gift med
7 Sigrid Persdotter, född 24 oktober 1714 i Svedjan, Överkalix sn.
 
III
8 Pål Larsson Heinonen, född 16 november 1680 i Tärendö, Pajala sn, död 2 juli 1737 i Tärendö, Pajala sn. Husbonde på Heinonen gård i Tärendö. - Gift med
9 Kerstin Persdotter
 
10 Henrik Larsson Koivuniemi eller Björk, nämnd 1712-58. Husbonde på halva Koivuniemi gård i Tärendö. - Gift med
11  Marget Olsdotter
 
12 Mickel Larsson. Bonde i Lansjärv, Överkalix sn. - Gift med
13 Karin Hindersdotter, född 1686, död 1779 i Ängesån, Överkalix sn.
 
14 Per Larsson. Bonde i Svedjan, Överkalix sn.
 
IV
16 Lars Persson Heinonen, nämnd 1692. Husbonde på Heinonen gård i Tärendö, Pajala sn.
 
20 Lars Hindersson Koivuneimi, nämnd 1682-93. Husbonde på halva Koivuniemi gård i Tärendö, Pajala sn. - Gift med
21 Marget, nämnd 1694-1710, förestod gården efter makens död.
 
V
32 Per Eriksson Heinonen, nämnd 1669-90. Husbonde på Heinonen gård i Tärendö, Pajala sn. - Gift me
33 Marget, nämnd 1692-97. Hon förestod efter makens död Heinonen gård i Tärendö, Pajala sn.
 
40 Henrik Persson Pekkari - Koivuniemi, nämnd 1649-86. Anlade Koivuniemi gård i Tärendö, Pajala sn.
 
VI
64 Erik Matsson Heinonen, nämnd 1629-67. Han anlade Heinonen gård i Tärendö, Pajala sn. Enligt sägen var han från Heinola socken i Tavastland, och hade i sin ungdom varit knekt.
 
80 Per Persson Pekkari, nämnd 1615-38. Anlade Tärendö by i Pajala sn. 1615.
 
VII
160 Per Persson (Pekkari), nämnd 1572-93. Husbonde på Pekkari gård i Matarengi, Övertorneå sn.
 
VIII
220 Per Persson (Pekkari), nämnd 1539-71. Birkarl och husbonde på Pekkari gård i Matarengi, Övertorneå sn.
 
Jag kan tänka mig att någon Överkalixforskare vet mer om hennes mors anor.
 
MVH
Erik Kuoksu

386
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-08
« skrivet: 2005-01-15, 11:41 »
En början till efterforskningar om kusiner i Tärendö och på andra platser kan vara följande. Observera att födelse- och dödsdata här är hämtade ur husförhörslängder, så det är inte exakta:
 
Familj 1
Anders Pålsson Paavo-Pekkari. *1749, +1817
G.m. Maria Olsdotter *1744, +1811
Barn:
1. Olof *1772 - familj 2
1. Johan *1775. Utflyttad till Parakka, Jukkasjärvi sn, 1812
2. Adam *1776 - familj 2
3. Eva *1783. Gift och utflyttad 1804
 
Familj 2
Olof Andersson Pekkari (från familj 1). *1772.
G. 1802 m. Regina Hansdotter *1776
Barn:
1. Maria *1802
2. Isak Johan *1814, +
3. Anders *1807, +1811
4. Olof *1809
 
Familj 3
Adam Andersson Pekkari (från familj 2). *1776.
G. 1807 m. Ulrika Henriksdotter Lautakoski *1784
Barn:
1. Anders *1808, +1810
2. Eva *1809
3. Johan *1812
4. Henrik *1816
5. Erik *1818

387
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-08
« skrivet: 2005-01-15, 11:31 »
Hej alla!
 
Vad gäller Pål Filipsson Paavos förfäder finner jag nedanstående mest sannolikt. Som alltid när det gäller släktledningar som bygger på mantalslängder, jordeböcker m.m., är det inte fråga om absolut säkra uppgifter, utan det mest sannolika. I detta fall hänger det dock ihop bra:
 
Familj 1
Grels Tomasson. Enligt traditionen inkommen från Savolaks. Omnämnd 1621-60, var död 1679 [lah, mtl].
Barn:
1. Pål - familj 2
2. Grels  
3. Per  
?5. Valborg. G.m. Hans Persson Pekkari i Tärendö (enligt Erik Wahlberg)
?4. Mickel Ullatti. Nybyggare i Ullatti, Gällivare sn.
 
Familj 2
Pål Grelsson Jatko (från famil 1). Omnämnd 1665-79 [mtl].
Gift med Ingrid, omnämnd 1680-88 [mtl].
Barn:
1. Pål - familj 3
 
Familj 3
Pål Pålsson Jatko (från familj 2). Omnämnd 1690-92 [mtl].
Gift med Karin, omnämnd 1694-96 [mtl].
Barn:
1. Marget, omnämnd 1697 [mtl].
2. Ingrid *1673, +1740 x/x
2. Filip *1689 - familj 4
 
Familj 4
Filip Pålsson Jatko (från familj 3). * ca 1688/89, +1740, begravd 12/3
Gift med Agneta Mickelsdotter.
Barn:
1. Pål - familj 5
2. Karin *1722 16/6. G. 1741 22/12 med Anders Mickelsson (Mikonantti) i Sieppijärvi, Pajala sn.
 
Familj 5
Pål Filipsson Paavo (från familj 4). Omnämnd från och med 1733 [kom], i Parakka 1755 [mtl].
Gift 1741 1/2 med Anna Hindersdotter Pajanen, *1712, dotter till Henrik Hindersson Pajanen och Karin i Pajala, Pajala sn.
Barn:
1. Brita *1744 23/8
2. Johan*1746 3/3, +
3. Henrik *1746 3/3. Inhyst i Sieppijärvi
4. Anders *1748 15/6 (Pekkari)
5. Johan *1752 15/8
6. Adam *1753. Slutligen husbonde på Pääkkö gård i Sieppijärvi
7. Anna *1754 15/6
 
MVH
 
Erik Kuoksu

388
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-08
« skrivet: 2005-01-12, 22:11 »
Hej!
 
Jo, jag har blandat ihop siffrorna... sällsynt klantigt av mig, faktiskt. I Husförhörslängden för Jukkasjärvi 1765-94 anges Elin tydligt vara född 1753.
 
Såvitt jag vet finns inga kända födelse eller dödsdata för Anna Andersdotter Karvonen, men hennes släkt är däremot välkänd. Se t.ex. mitt inlägg under Pajala 16 oktober 2004.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

389
Film / Teater / Sarri, Olle (f. 1972)
« skrivet: 2004-12-20, 11:22 »
Jo, Nikkaluokta är nog en genuin Sarri-by. Grundaren av Nikkaluoktas turistverksamhet Nils(?) Sarri bör väl också vara grundaren av den fasta bosättningen i Nikkaluokta, ett ortnamn som f.ö. rimligen borde motsvara det Tornedalsfinska Nikunlahti, och alltså på svenska betyder Nilsviken.
 
Eftersom jag skrev några rader om släkten Sarris äldsta led här för ett par år sedan kanske jag borde meddela mina senaste rön om släkten Sarris tidigaste led:
 
Tabell 1
(Troligen) Sarre Klemetsson. I Teno sameby, Finland, 1655-93. ”Nykomen” 1655, ”fattig, allenast” från 1688.
Barn:
1. Mickel Sarresson Sarri +1735 – Tabell 2
2. Pål Sarresson. I Tingevaara, sedan i Peldojärvi 1686-1709. Utflyttad till Norge 1709.
3. Lars Sarresson – tabell 5
4.  Tomas Sarresson +1710 – tabell 6
 
Tabell 2
Mickel Sarresson Sarri (från tabell 1). Död 1735, över 90 år gammal. I Talma, Tingevaara, 1686-35. Han bär tillnamnet Sarri i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1724. Samtidigt omnämns hans ”ålderdom och bräckelighet”.
Gift med N.N. Nilsdotter (Nutti), dotter till Nils Knutsson, som enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag var död 1710. Nils Knutsson omnämns i Tingevaara 1657-95.
Barn:
1. Olof Mickelsson Sarri. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1724
2. Jon Mickelsson Sarri – tabell 3
3. Lars Micklesson Sarri – tabell 4
4. Per Mickelsson Sarri. ”Säges vara död” 1719. I Kattisjärvi, Tingevaara.
 
Tabell 3
Jon Mickelsson Sarri (från tabell 2). I Jostojärvi, Tingevaara 1723-56.
Gift med Susanna Mickelsdotter Björndaler, dotter till Mickel Nilsson. I Tingevaara 1659-94. I Norge 1683, i Västersjön 1684 (hans barn antog namnet Björndaler)
Barn:
1. Nils Jonsson Sarri +1737. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 485
2. Henrik Jonsson Sarri *1722. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 535
3. Anders Jonsson Sarri *1722
 
Tabell 4
Lars Mickelsson Sarri (från tabell 2). I Jostojärvi, Tingevaara 1723-45.
Barn:
1. Olof Larsson Sarri *1721. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s.517
2. Nils Larsson Sarri. Var norsk undersåte 1754.
 
Tabell 5
Lars Sarresson (från tabell 1). Han sägs i mantalslängen för Teno 1693 ha ”Rest till Enoteckies och börr där Erlägga skatt pro 693”. År 1695 var han skjutsrättare i Tingevaara.
Barn:
Karin. Larsdotter Sarri, G.m. Nils Jönsson Korvatus eller Kionni i Talma
 
Tabell 6
Tomas Sarresson (från tabell 1). Död 1710 i Norge. I Saarivuoma 1692-1708. Utflyttad till Norge 1708.
Barn:
1. Per Tomasson Sarri – tabell 7
2. Olof Tomasson Sarri, + i Norge våren 1731, ”om 40 åhr”. Brodern Per anklagade 1732 vid tinget i Jukkasjärvi den norske länsmannen Sjul Svensson i ”Malatzvuoma” för att våren 1731 ha dränkt Olof Tomasson Sarri i ”Mala elf”. Målet förflyttades till berörda tingsrätt i Norge.
 
Tabell 7
Per Tomasson Sarri (från tabell 6). Han var 1711 brukskarl i Masugnsbyn, och omnämns 1712-45 i Tingevaara. I domboken för Jukkasjärvi tingslag 1732 sägs han vara ”en fattig ock medellös Man”.
Barn:
1. Lars Persson Sarri *1710. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 513
2. Nils Persson Sarri *1712 – tabell 8
 
Tabell 8
Nils Persson Sarri (från tabell 7). Född 1712, död 1767. I Rautusvuoma.
Gift med Susanna, född 1747, död 1767.
Barn:
1. Ella Nilsdotter Sarri *1756, +1767
 
Årtalen en person nämns, syftar om inte annat anges på de årtal personen är upptagen i skattelängderna.  
 
Denna utredning kan med enkelhet fortsättas fram till nutid med hjälp av Ljung, August 1944: Familjeregister för Jukkasjärvi (och Vittangi) församlingar för åren 1719-1923. Detta familjeregister kan beställas från SVAR
 
MVH
 
Erik Kuoksu

390
Jag skulle gissa att Jon är identisk med den Jon, som föds i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn, 1745 27/2, som son till Nils Persson Pissi och Brita Jonsdotter Sevä.
 
I sådana fall är följande hans förfäder:
 
1. Jon Nilsson Pissi, *1745 27/2 i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn.
 
2. Nils Persson Pissi. Same i Kaalasvuoma. - Gift 1726 x/12 med
3. Brita Jonsdotter Sevä
 
4. Per Jonsson Pissi. Same i Siggevaara, Jukkasjärvi sn 1699-1728. Skickare [mantalslängder]. - Gift med
5. Anna Nilsdotter [dombok för Jukkasjärvi tingslag 1712].
 
8. Jon Mickelsson Junkka-Pissi. Same i Kaitum, Jukkasjärvi (sedermera Gällivare) sn, 1671-79 [mantalslängder].
 
MVH
 
Erik Kuoksu

391
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-14
« skrivet: 2004-11-29, 09:29 »
Troligen inte. Denne Henrik Larsson har av Wahlberg antagis vara far till Mats och Henrik Hindersson Lahti, och det ser ut att stämma, eftersom han i jordeböckerna 1690 och 1699 är husbonde på hemmanet Muonionniska nr. 5. År 1727 är Mats Hindersson husb. på samma hemman, och 1739 är Henrik Lahti, Mats Matsson (Lahti) och Lars Jönsson (Regina) husbönder på hemmanet.
 
Denne Henrik Larsson Lahti hade alltså en son vid namn Henrik Hindersson, men det är troligt att denne Henrik Hindersson snarare är identisk med Henrik Hindersson Lahti än Henrik Hindersson Pudas.

392
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-27, 10:53 »
... och att man hittar Elias släkt på:
 
http://hem.passagen.se/kuoksu/Olkkuri1539-1930.htm
 
Elias finns under tabell tabell 564
 
Rättelse: Nils Eriksson (Nikki), skall det stå, ingenting annat...

393
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-27, 10:51 »
Kan tilläggas att Elias Nilsson Nikki var född i Vittangi 17 juni 1835, son till kateketen, postföraren och husbonden Nils Eriksson (Erkko) (*1801), och hans hustru Greta Henriksdotter Lindmark (1808-92) i Vittangi.  
 
Elias var hemmansägare och fjärdingsman i Vittangi, och dog 23 december 1910. Han var gift med Augusta Vilhelmina Malm (1842-1922), dotter u.ä. till geologen Johan August Malm (från Uppsala) och Johanna Agatha Lindstedt (dotter till kyrkoherde Ingemar Lindstedt och Katarina Kristina Wikström, och sedermera gift med hemmansäg.  Johan Andersson Lahti i Vittangi)..
 
MVH
 
Erik

394
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-24, 16:51 »
Man kan tillägga att den stora släkten Pekkari i Parakka tillhör de nya Juholaiset. De härstammar från Anders Pålsson Paavo-Pekkaris (född 1749, död 1817) son Johan Andersson Pekkari (född 1775 24/2), vilken flyttade från Tärendö till Parakka 1812.
 
Erik

395
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-14
« skrivet: 2004-11-23, 21:40 »
Hmm. Jo, det ser verkligen ut att stå syster...
 
Alltså bör man kanske tänka sig följande uppställning av familjen Pudas i Muonionniska:
 
Familj 1
Henrik Hindersson Pudas. *1669, +1747 27/2. Nybyggare.  
Barn:  
1. Ella. I Juoksengi 1731 [kom].  
2. Henrik *1697 -- familj 2
3. Anders - familj 3  
 
Familj 2
Henrik Hindersson Pudas-Oxhuvud (från familj 1). *1697. Soldat Oxhuvud 1728.
Gift med Ella Andersdotter.  
Barn:
1. Kerstin  
2. Helena *1739 17/4  
 
Familj 3  
Anders Hindersson Pudas (från familj 1).  
Gift med Malin Eriksdotter  
Barn:  
1. Henrik *1759 x/2  
 
Nej, han finns inte i Pajala db, och inga andra Muoniobor heller mellan ca. 1735 och ca. 1765. Jag är ganska säker på att de återfinns i Övertorneås db.

396
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-23, 21:28 »
Jo, det stämmer, ser jag nu... Jag har skrivit fel årtal i det arbete jag närmast tittade i. I de sammanställnigar jag gjort av Tärendös mantalslängder finns Johan mycket riktigt med året 1718. Slarvigt av mig.
 
Johans hustru kallas förresten i vissa källor Anna Andersdotter.
 
Troligen är Hans Hansson Pekkari (död 1730 14/1, 73 år gammal) bror till Johan. Sannolikt är han en äldre bror, eftersom han verkar efterträda fadern på hemmanet 1687
 
Erik

397
Släkter / Mannela
« skrivet: 2004-11-22, 20:17 »
Hej!
 
Släkten Mannela förefaller främst vara bosatt i Kelottijärvi, Enontekiö sn.
 
Jonas Jakob Mannela var född där 1866. Han var gift med Vilhelmina Karolina Pappila *1873 24/3. En syster till Jonas Jakob var gift med Emil Lidström i Maunu.
 
Början till en antavla för Jonas Jakob:
 
Far: Johan Henriksson Kelottijärvi-Mannela, *1827 24/7. Nybyggare i Kelottijärvi.
Mor: Brita Kajsa Grape *1828 22/4
 
Farfar: Henrik Olofsson Vasara-Kelottijärvi, *1796 14/11. Nybyggare i Kelottijärvi
Farmor: Ella Matsdotter Baas, *1794 7/2, +1875 9/1
 
farfars far: Olof Persson Vasara, *1763 21/9. Nybyggare i Kelottijärvi
farfars mor: Ella Olsdotter Pudas. *1750, +1828 24/4
 
farmors far: Mats Olofsson Baas. Bonde i Palojoensuu
farmors mor: Brita Larsdotter
 
Se vidare t.ex:  
 
a) Marainen, Johannes 1997: Karesuando samesläkter, Umeå: S?miid Riikasearvi (s. 312, 323)
Här finns bl.a. uppgifter om Jonas Jakobs syskon och närmaste släkt.
 
b)HisKi  -  http://www.genealogia.fi/hiski/vl2cvh?se+A19
 
c) Suonttavaara lappby  -  http://www.suonttavaara.se/dokument/Ursprungsslakten.html
Här finns bl.a. min uppställning av släkten Vasaras (vilken släkten Mannela är en gren av) tidigaste led.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

398
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-21, 22:53 »
Johan Hansson Pekkari... Såvitt jag vet omnämns han bara i mantalslängden för år 1717. Åren 1719-22 förestår Johan Hanssons hustru Anna gården, så gissningsvis var dog han, eller blev oförmögen att vara husbonde för gården 1717 eller 1718. Sonen Johan omnämns i mtl. från 1724.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

399
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-14
« skrivet: 2004-11-21, 22:19 »
Jag tror förresten att det skall stå Dotr, Dott, eller något liknande, istället för Syst, framför hennes namn i kommunionslängden. Jag skulle tro att det är en rimligare läsning, om det nu är denna Ella som gifter sig i Övertorneå 1734

400
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-11-21, 22:14 »
Till Håkan Bergström:
 
Följande uppg. om denna familj är hämtad ur mitt Familjeregister för Pajala socken, kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760:
 
Muonionniska, nedre byn
(Alamuonio)
 
Familj 59
Henrik Hindersson Oxhuvud-Pudas. *1669, +1747 27/2. Soldat, sedan nybyggare.
Gift med Ella Andersdotter.
Barn:  
1. Ella. I Juoksengi 1731 [kom].
2. Kerstin
3. Anders - familj 60
4. Helena *1739 17/4
 
Familj 60
Anders Hindersson Pudas (från Muonionniska, familj 59).  
Gift med Malin Eriksdotter
Barn:
1. Henrik *1759 x/2
 
Jag har inte hittat några uppgifter om vilka som var Henriks föräldrar, eller varifrån han kom. Han var i alla fall knappast son till Henrik Larsson Mämmi-Lahti i Alamuonio, eftersom denne hade en belagd son vid namn Henrik, som inte verkar vara identisk med Henrik Pudas
 
MVH
 
Erik Kuoksu

401
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-11-21, 22:06 »
Till Kjell Mäki:
 
Det är möjligt att hon är syster till Jöns Andersson Mukka (som även är omnämnd i Pello 1632-43), men knappast troligt, eftersom Jöns antagligen var mycket äldre än Karin Andersdotter. År 1679 hade han två gamla ogifta systrar, och var själv gammal.
 
Rimligare är att Karin Andersdotter är sondotter till Jöns Andersson Mukka, närmare bestämt dotter till Jöns son Anders Jönsson Mukka (omnämnd i domboken 1685). I sådana fall hade hon brodern Erik Andersson Mukka, vilken levde 1687, men bör ha varit död 1692, då hans änka Brita förestod hans gård.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

402
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-11-10, 10:41 »
I Pajala socken finns en släkt Aaro i Juhonpieti, samt en släkt Aro i Kaunisvaara. Jag kan dock inte hitta någon Tyyne Maria född 1913 i någon av dessa släkter. En släkt Aro finns även i Kainuunkylä, Ylitornio församling, i Finland. Kanske tillhörde hon den släkten?
 
Vad gäller släkten Välikangas, fanns en släkt med detta namn i Juhonpieti, Pajala sn, vid 1800-talets andra hälft.
 
Kanske detta kan vara några ledtrådar...
 
mvh/ Erik Kuoksu

403
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-10, 10:34 »
Hej Irma!
 
Mycket intressanta uppgifter, som onekligen tyder på att J N L rätteligen borde kallas nybyggare.  
 
Min källa till J N L:s titel är Ljungs familjeregister, som av förklarliga skäl är fullt av små fel och egendomligheter. Märkligt nog kallas åtskilliga Tärendöbor vid denna tid, d.v.s. 1830-1870-talen, kronotorpare i detta familjeregister, som ju främst bygger på mantalslängder.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

404
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-11-09, 18:24 »
Hej Ingela!
 
Jo, Nils Petter var från Tärendö. Följande uppgifter borde vara lätta att bygga vidare på:
 
Nils Petter Johansson Lehto eller Lehtoheinonen, *1834 6/4
 
far: Johan Nilsson Lehto eller Lehtoheinonen, *1803. Kronotorpare i Tärendö
mor: Maria Olsdotter Pekkari, *1802, +1875 9/3
 
Farfar: Nils Persson Heinonen, *1739, +1815
Farmor: Ella Henriksdotter, *1764, +1806
 
Morfar: Olof Andersson Pekkari, *1772
Mormor: Regina Hansdotter, *1776
 
MVH
 
Erik Kuoksu

405
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-24
« skrivet: 2004-11-09, 18:14 »
Nu har jag tagit en titt på Jon Mickelsson Ingas och hans hustrus anor. Alla nedanstående platser ligger i Jukkasjärvi socken, om inte annat anges.
 
Proband:
1. 14 barn, varav 6 överlevde till vuxen ålder.
 
Generation 1
 
2. Jon (Jonas) Mickelsson Inga, *1775, +1837 3/2 i Rautusvuoma. Same i Rautusvuoma. G. 1801 19/4 m.
3. Ella Andersdotter Niia, *1783, +1861 8/12 i Rautusvuoma.
 
Generation 2
 
4. Mickel Mickelsson Inga, den yngre, *1744, +1817 30/6 i Rautusvuoma. Same i Rautusvuoma. G. 1767 m.
5. Brita Nilsdotter, *1749, +1826 13/11 i Rautusvuoma.
 
6. Anders Jonsson Niia, *1758, +1829 2/1 i Rautusvuoma. Same i Rautusvuoma. G. 1779 m.
7. Ragnhild Larsdotter Sarri, *1753, +1818 9/1 i Rautusvuoma.
 
Generation 3
 
8. Mickel Mickelsson Inga. Same i Rautusvuoma 1725-42 [skattelängder]. G. 1724 23/1 m.
9. Birta Persdotter Pära, *1712, +1781.
 
12. Jon Mickelsson Niia, *1723 x/6 i Rautusvuoma, +1787. Same i Rautusvuoma. G.m.
13. Susanna, *1731, +1787
 
14. Lars Persson Sarri, *1710, +1795 30/4 i Talma. Same i Talma. G. 1743 4/4 m.
15. Ella Nilsdotter Sunna, *1728, +1806 30/10.
 
Generation 4
 
16. Mickel Persson Inga, +1738, 50 år gammal i Tingevaara. Same i Tingevaara, skattelandet Kadmatunturi. G.m.
17. Elin Nilsdotter
 
18. Per Jonsson Sunna eller Pära. Same i Tingevaara 1707-11. Länsman i Tingevaara [skattelängder]. Han var enligt domboken länsman ännu 1733, trots att han var årklös, Siuk och bräckelig.
 
24. Mickel Nilsson Inga eller Niia. Same i Rautusvuoma 1713-50. Nämndeman [skattelängder].
25. Anna Eriksdotter
 
28. Per Tomasson Sarri. Han var 1711 brukskarl i Masugnsbyn [mtl], och omnämns 1712-45 i Tingevaara [skattelängder]. I domboken för Jukkasjärvi tingslag 1732 sägs han vara ”en fattig ock medellös Man”.
 
30. Nils Persson Sunna. Same i Talma 1724-40 [skattelängder].
 
Generation 5
 
32. Per Pålsson Inga. Same Kadmatunturi, Tingevaara, 1690-1750. Länsman i Tingevaara 1701-1705, samt 1713-1715. Nämndeman [Skattelängder].
 
36. Jon Olsson Sunna. Var död 1686. Same i Tingevaara 1656-86. Nyst kommen 1656 [skattelängder].
 
48. Nils Mickelsson Inga eller Niia. Same i Vaikko, Siggevaara 1680-1719. Nämndeman och kyrkvärd [skattelängder].
 
56. Tomas Sarresson. Död 1710 i Norge. I Saarivuoma 1692-1708. Utflyttad till Norge 1708 [Skattelängder].
 
60. Per Henriksson Sunna. Same i Tingevaara 1681-98. Länsman i Tingevaara [skattelängder].
 
Generation 6
 
64. Pål Anundsson Inga, +1718. Same i Kaitum, sedermera Gällivare sn, 1714-18 [skattelängder].
 
96. Mickel Anundsson Inga. Same i Siggevaara 1669-80. Länsman i Siggevaara 1680 [skattelängder].
 
112. (sannolikt) Sarre Klemetsson. Same i Teno sameby, Finland, 1655-93. ”Nykomen” 1655, ”fattig, allenast” från 1688 [Skattelängder].
 
Generation 7
 
132. Anund Jakobsson (Inga). Same i Kaitum, sedermera Gällivare sn, 1671-74 [skattelängder].
 
192. Anund Jakobsson (Inga)  = 132.
 
Man kan kort tillägga att många av dessa, särskilt de som var av släkten Inga/Niia, tillhörde de rikare bland samerna i Jukkasjärvi, sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

406
Tilläggas kan att Anders Perssons (Anttila) och Eva Abrahamsdotter Kittis ursprung diskuteras i ett par inlägg under Pajala från 29/10 2004 och framåt.
 
Mvh Erik Kuoksu

407
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-31, 17:08 »
Nej, tyvärr... Jag har varken hittat födelse- eller dödsdatum för henne. Däremot vet jag att hon gifte sig med Olof Jonasson Mäki 1732 27/2.

408
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-31, 13:14 »
Anders Persson Kippari var enligt Hietaniemi födelse- och dopbok född 1741 19/7, så åldern verkar ju också stämma.
 
Jag ser att Anders Persson och Eva Abrahamsdotter saknar tillnamn i födelseboken när deras barn föds i Armassaari på 1770-talet, åtminstone i den version av dem som finns att hämta här på Rötter. Samtidigt verkar inte Anders Persson Kippari överhuvudtaget omnämnas i ministerialböckerna för Hietaniemi, varför det är frestande att dra slutsatsen att Anders Persson (utan tillnamn) i Armassaari är identisk med A.P. Kippari.
 
Jag antar att en titt i husförhörslängderna från 1770-talet gan ge ytterligare fingervisningar om detta.

409
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-31, 13:05 »
Jag funderade på det, men det ser ut som om han dog kort efter födseln, åtminstone enligt HisKi, där han betecknas som Anders (+).  
 
Det verkar inte som att Anders är född i Pajala, Jukkasjärvi eller Karesuando socknar, så gissningsvis bör man fortsätta letandet efter hans förfäder i Övertorneå och Hietaniemi.
 
I hfl. för Hietaniemi 1741-46 återfinns under Armassaari följande familj:
 
14. Pehr Pehrsson Kippari
hustr: Ella
sn: Isaac
Johan
Pehr
Anders
Dr: Caisa
Anna
Maria
 
Möjligen kan detta vara rätt Anders Persson

410
Hej Inger Sirkka!
 
Jo, dina uppgifter är riktiga. Jag borde för länge sedan ha rättat mitt två år gamla inlägg, men det föll i glömska.
 
klockaren Olof Jönsson Vuontisjärvi var född i Vuontisjärvi, Enontekis sn. Han kallades förutom Vuontisjärvi även Jerisjärvi och Niva, och verkar ha varit bosatt i Jerisjärvi.
 
Han bör vara identisk med den Olof som föds i Vuontisjärvi (Suonttavaara) 1759 11/12 som son till Jöns Jönsson Vuontisjärvi (även kallad Johan Johansson V.) och Marget Nilsdotter Kunnari.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

411
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-30, 20:19 »
... Eva Abrahamsdotter bör väl vara identisk med Eva, född i Karungi, Nedertorneå sn. 1741 26/8, dotter till Abraham Olofsson Kitti och Ella Knutsdotter (+1746 29/1, 43 år gammal).

412
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-30, 20:12 »
Nej, Anders Persson (Anttila) verkar inte finnas i dödboken för Pajala. Enligt hfl. verkar han ha avlidit 1799. Wahlberg kallar honom Anders Persson Kaartinen, men jag har inte lyckats placera in honom i den släkten.
 
Anders Persson (Anttilas) hustru lär ha burit tillnamnet Kitti. Jag vet dock inte vilken källa jag har till den uppgiften, så jag kan inte bedöma om den är riktig eller inte.
 
I övrigt vet jag inte mycket om dem
 
Mvh Erik Kuoksu

413
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-21, 12:27 »
Ah.. de är förstås obegripliga tagna ur sitt sammanhang:
 
lah = landskapshandlingar (för Västerbotten)
TH I = Tornedalskommunernas historiebokskommitt? 1991: Tornedalens historia I
 
och vidare:
 
mtl = mantalslängder (för Västerbotten)
kom = Kommunionslängder (för Pajala)
jb = Jordeböcker (för Västerbotten)
Wahlberg 1988 = Wahlberg, Erik 1988: Bondeskalden Antti Keksi, Tornedalica nr. 45.

414
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-20, 17:22 »
Jag kan tillägga att de ovanstående medlemmarna av släkten Pajanen alla var bosatta i Pajala, Pajala sn.

415
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-21
« skrivet: 2004-10-20, 17:21 »
Jo, här är uppgifter om den släkt hon tillhörde (ur samma arbete)
 
Familj 1
Lasse Pajanen. Var antagligen bonde i Pyhäjoki, Savolaks, 1558-76 [TH I]. Anlade Pajala någon gång på 1570-talet. I Pajala 1587-1601. Omnämnd som birkarl 1600 [lah].
Barn:  
1. Lars -  Familj 2
2. Nils Niva - Familj 20
3. Staffan - familj 38
4. Jöran - familj 47
 
Familj 2
Lars Larsson Pajanen (från Pajala, familj 1). Omnämnd  1601-1618. Omnämnd som birkarl 1606. Antagligen +1618 [lah].
Gift med Elin. Till Pajala, familj 49 [Wahlberg 1988].
Barn:
1. Lars - Familj 3
2. Mats
 
Familj 3
Lars Larsson Pajanen (från Pajala, familj 2). Omnämnd 1632-1660 [lah].
Barn:
1. Henrik - Familj 4
2. Lars, omnämnd 1645-80 [mtl].
3. Mats - familj 11
 
Familj 4
Henrik Larsson Pajanen (från Pajala, familj 3). Omnämnd 1655-1685 [mtl]
Gift med Ingrid, omnämnd 1687-88 [mtl].
Barn:
1. Lars - Familj 5
2. Henrik *1660 - Familj 8
 
 
Familj 8
Henrik Hindersson Pajanen (från Pajala, familj 4). *1660, +1740 12/3.
Gift med Karin, omnämnd 1714-19 [mtl].
Barn:
1. Johan *1685 - Familj 9
2. Mats Pellikka *1696 - Familj 10
3. Lars
4. Henrik Tiensuu *1700 - Kolari, familj 15
5. Anna *1712. G. 1741 1/2 med Pål Filipsson Paavo (Tärendö, familj 23)
 
 
Familj 9
Johan Hindersson Pajanen (från Pajala, familj 8). *1685, +1753 5/5 av torrvärk.
Gift med Valborg Johansdotter, *1695, +1756 31/1 av hetsig feber.
Barn:
1. Brita *1713 G. 1730 30/3 med Claes Abrahamsson Groth (Kengis, familj 32)
2. Henrik
3. Kerstin *1720. G. 1746 2/2 m. Johan Mickelsson Karvonen (Gardin) (Anttis, familj 7).
4. Anders *1728 x/10, +1728 1/12
5. Elisabet *1729, +1736 8/7
6. Mats *1730 x/8, +1731 27/2
7. Mats *1737 3/8, +1738 6/2
 
Mvh
Erik Kuoksu

416
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-17
« skrivet: 2004-10-17, 13:05 »
Hej Anders!
 
Byn Anttis kallades under 16- och 1700-talen även Antikarvo och Antinkylä.
 
Egentligen räknades Anttis inte som egen by förrän en bit in på 1700-talet - den tillhörde Pajala by fram till 1669, och sedan Tärendö by.
 
Byn grundlades av Anders Persson Karvonen omkring 1622
 
Mvh
Erik Kuoksu

417
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-10-16, 12:18 »
Jo, Keppovuoma (Avvakko) tillhörde mycket riktigt Jukkasjärvi socken fram till 1745, något som även gäller för Skaulo (d.v.s. Soutujärvi), Moskojärvi, Keinosuando (nuvarande Nilivaara) och Ullatti nyvyggen.
 
Mickel Hindersson Kyrö-Keppos ättlingar bodde kvar i Avvakko ännu på 1930-talet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

418
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-17
« skrivet: 2004-10-16, 11:47 »
Jag har följande uppgifter om denna grena av släkten Karvonen fram till ca. 1750 (Utdrag ur mitt arbete Kuoksu, Erik Johansson 2003: Familjeregister för Pajala socken, Kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760, del I och II, Kiruna, Kiruna amatörforskarförening):  
 
PAJALA by
 
Familj 48
Per Persson Karvonen. Från Kärsämäki, Salo socken, Österbotten. Omnämnd i Pajala 1589-1605. Han var med största sannolikhet son till den Per Persson Karvonen, som var bonde i Kärsämäki år 1548 [lah].
Barn:
1. Påvel (Pål), omnämnd 1606-30 [lah, jb].
2. Per - Juhonpieti Familj 1
3. Anders - Anttis Familj 1
4. Tomas, omnämnd 1627-35 [lah].
 
ANTTIS by
Familj 1
Anders Persson Karvonen (från Pajala, familj 48). Omnämnd 1622-56 [mtl].
Barn:
1. Anders - Familj 2
2. Marget. G.m. Nils Nilsson Lovikka (Lovikka, familj 2).
 
Familj 2
Anders Andersson Karvonen (från Anttis, familj 1). Omnämnd 1656-94 [mtl].
Barn:
1. Anders *1655 - Familj 3
2. Valborg *1658. G.m. Per Jönsson Juto (Tärendö, familj 51).
3. Johan - Familj 8
 
Familj 3
Anders Andersson Karvonen (från Anttis, familj 2). *1655, +1728 13/12.
Gift med Ella Larsdotter.  
Barn:
1. Johan - Mikonheikki familj 9
2. Anders *1691 - Familj 4
3. Mickel *1695 - Familj 6
4. Jakob *1699 - Junosuando masugn, familj 34
 
Familj 4
Anders Andersson Karvonen (från Anttis, familj 3). *1691, +1752 2/12.
Gift med Lisa Johansdotter, +1757 x/6.
Barn:
1. Anna. G. 1745 14/3 m. Hans Hindersson Kyrö (Vittangi, familj 6)
2. Anders *1728 - Familj 5
3. Helena *1726. G.m. Per Grelsson Jatko (Tärendö, familj 27)
4. Ablona +1739 12/4
5. Maria
 
Familj 5
Anders Andersson Karvonen (från Anttis, familj 4). *1728.
Gift 1754 med Brita Esaiasdotter Tyni *1731, från Lovikka, familj 19.
Barn:
1. Anders *1754 +
2. Elisabet *1755 15/4, +1756 13/5 av hostan.
3. Anna *1757
4. Esaias *1757, +1757 31/6 av koppor.
5. Olof *1759
 
Familj 6
Mickel Andersson Karvonen-Gardin (från Anttis, familj 3). *1695, +1755 18/6 av styng. Soldat Gardin.  
Gift med Malin Jönsdotter.
Barn:
1. Johan *1722 14/6 - Familj 7
2. Marget
3. Anna
4. Barn +1734 20/9
 
Familj 7
Johan Mickelsson Karvonen (Gardin) (från Anttis, familj 6). *1722 14/6. En tid soldat Gardin, Nämndeman.
Gift 1746 2/2 med Kerstin Johansdotter Pajanen *1720, från Pajala, familj 9.
Barn:
1. Mickel *1746 15/11
2. Anna *1748 15/6
3. Joel
4. Magdalena *1749
5. Brita *1751
6. Johan *1754
7. Anders *1756
8. Kerstin *1758
9. Henrik *1759
 
Familj 8
Johan Andersson Karvonen (från Anttis, familj 2). Omnämnd 1695-1748 [mtl, kom].
Gift med Anna, +1740 [kom].
Barn:
1. Erik - Familj 9
 
Familj 9
Erik Johansson Karvonen (från Anttis, familj 8). Omnämnd 1721-58 Nämndeman [mtl, kom].
Gift med Malin Larsdotter.
Barn:
1. Anna *1718 6/11, +1738 15/4
2. Johan *1720 25/10
3. Maria *1723 x/3
4. Anders *1725 - Familj 10
5. Ablona *1737. G. 1758 19/2 m. Johan Larsson Mukka (Junosuando, familj 13)
6. Lars Jatko *1732 - Familj 11
7. Erik *1739. Utflyttad till Kauppi i Alkkula.
8. Ingrid
9. Jakob
10. Abraham
 
Familj 10
Anders Eriksson Karvonen (från Anttis, familj 9). *1725.
Gift med Maria Andersdotter *1733.
Barn:
1. Moses *1755
2 Magdalena *1759
 
Familj 11
Lars Eriksson Karvonen-Jatko (från Anttis, familj 9). *1732.
Gift 1757 5/2 med Anna Andersdotter Lautakoski *1734, från Lautakoski, familj 3.
Barn:
1. Maria *1759
 
MVH
 
Erik Kuoksu

419
Bällefors / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2004-10-14, 07:11 »
Hej!
 
Jag undrar om någon känner till en:
 
Jakob Jakobsson, född 1780 29/12 i Ingelsrud, Visnums sn, Värmland.
 
Han var son till soldaten Jakob Jonsson Igel och Katarina Andersdotter, och flyttade 1799 enlig uppgift i hfl. från Mariestad till Gäddenästorp i Bällefors sn.
 
Jag har dock inte kunnat återfinna honom där.
 
Mvh
 
Erik Kuoksu

420
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-10-13, 07:45 »
Kittilä räknas, mycket riktigt, inte till Tornedalen, även om den finska dialekt som talas där är mycket lik Meän kieli.  
 
Historiskt sett har dock Tornedalen (särskilt Muonio, Enontekis och Kolari socknar) haft många kontakter med Kittilä, inte minst genom giftermål.
 
Kittilä bröts, om jag inte missminner mig, under 1700-talets andra hälft (antagligen 1782) ur grannsocknen Sodankylä.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

421
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-24
« skrivet: 2004-10-11, 07:34 »
Hej Hans!
 
Jag kan med lätthet ta reda på deras anor nästa gång jag besöker biblioteket (under veckan, mest sannolikt). Åtminstone Jons släkt kan ledas tillbaka till 1600-talets mitt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

422
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-17
« skrivet: 2004-10-08, 16:21 »
Hej!
 
I födelseboken finns ingen Anna Kajsa Hansdotter född 8/5 1828, däremot finns 27/4 1828: Anna Kajsa, dotter till Hans Eriksson Olli och Anna Sofia Persdotter Tuoma(i födelsenotisen felaktigt kallad Anna Sofia Johansdotter)
 
Mvh
 
Erik Kuoksu

423
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-24
« skrivet: 2004-09-30, 14:49 »
Ja, det är alldeles riktigt. Kerstin Persdotter skall det vara.

424
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-27
« skrivet: 2004-09-29, 18:05 »
Hej!
 
Jag har frågor rörande två värmlänningar som utvandrade till Tornedalen:
 
1.
 
Olof Eriksson (Bergström), *1772, +1857 19/9, brukskarl i Masugnsbyn, Pajala sn, ca. 1806-28, därefter åbo i Merasjärvi, Jukkasjärvi sn, var enligt uppgift i husförhörslängderna född i Philipsstad vilket i detta fall rimligen bör syfta på Färnebo. Han inkom till Pajala sn. omkring år 1800, och antog namnet Bergström på 1820-talet. Han har många ättlingar i Övre Tornedalen.
 
Jag funderar på om han är identisk med den Olof, som föddes 28/4 1772 i Saxån, Färnebo socken, som son till torparen Erik Danielsson och hans hustru Greta Håkansdotter. Jag har inte lyckats återfinna Erik och hans familj i husförhörslängderna.
 
2.
 
Petter Pettersson, född 1778 (eller 1774). Han inkom 1801 från Filipstad (eller Färnebo), och blev bokhållare i Masugnsbyn, Pajala sn. Jag har inte kunnat hitta honom i Färnebo eller Filipstad
 
 
Har någon några id?er om deras ursprung?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

425
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-24
« skrivet: 2004-09-29, 17:51 »
Hej Peder och Josef!
 
Jag håller med om att kopplingen mellan Brita i Parakka och Brita i Enontekis är osannolik, även om den naturligtvis inte är helt omöjlig.
 
Vad gäller Lars Pålsson så är han antagligen av samisk släkt, precis som de flesta övriga nybyggarna i Parakka vid denna tid. Han kan dock möjligen vara son till Pål Larsson Heinonen (*1680 16/11 [enligt dödboken], +1737 2/7) och hans hustru Brita Persdotter i Tärendö.
 
Dessa hade bland många barn sonen Nils Pålsson Heinonen-Skomakare, *1720 29/7, vilken var soldat i Tärendö, men flyttade tillsammans med sin familj till Parakka 1756, och bodde där fram till 1765, då han flyttade till Lahnajärvi i Överkalix sn.
 
Kanske överlät Nils sitt nybygge i Parakka på sin bror. En titt i jordeböckerna eller mantalslängderna (som jag dock inte har tillhands för dessa år) skulle kunna visa om Lars Pålsson övertog Nils Skomakares nybygge. En svaghet i detta resonemang är dock att ingen son med namnet Lars är känd för Pål och Brita. Kanske kan en genomgång av domböckerna för Jukkasjärvi tingslag ge ytterligare ledtrådar till Lars Pålssons ursprung och möjliga koppling till släkten Heinonen.
 
Jag kan tillägga att Lars Pålsson var husbonde på nybygget Parakkavaara nr. 7 på 1/8 mtl. Efter Lars död övertogs det av Kengis bruk.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

426
Björnström / Björnström
« skrivet: 2004-09-26, 21:02 »
Till Kurt Björnström:
 
Jakob Björnströms föräldrar var mest troligt Isaacus Magni (Isak Magnusson) Björnström, död 1717 i Kemi sn, Finland. Apologist i Uleåborg fram till 1703, kaplan i Kemi landsförsamling 1703-1717, och Anna Fant, född 1671 i Lillkyro sn, Finland, död 1709 i Kemi sn, Finland. Föräldrarnas anor återfinns bland de äldre inläggen på den här sidan.
 
- - -
 
Till Benita Isaksen Betti:
 
Jakob Isaksson Björnström var son till Isak Jakobsson Björnström, född 20 april 1726 i Kyrkobacken, Nedertorneå, död 27 februari 1779 i Tornefors/Palokorva, Pajala sn. Arbetsfogde i Tornefors, och Brita Andersdotter Spett, född 1727 [hfl] i Kengis, Pajala sn, död 1814 i Tornefors, Pajala sn. Isak Björnströms anor kan återfinnas bland de äldre inläggen på denna sida.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

427
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-09-15, 08:47 »
Även om det inte riktigt hör hemma under denna rubrik kan jag kanske tillägga att den änka Eva Maria Skarpsvärd (född 1852), som återfinns i folkräkningen 1890, var född Hjärtström, och var änka efter nybyggaren Salomon Salomonsson Skarpsvärd (född i Övertorneå socken 1824, död i Käymäjärvi 1888).  
 
Erik Kuoksu

428
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-09
« skrivet: 2004-09-15, 08:41 »
Hej Anna-Lena!
 
Käymäjärvi återfinns i Pajala församlings kyrkoböcker från 1800-talets första hälft (då byn anlades), fram till 1914. Därefter återfinns byn i Junosuando församlings kyrkoböcker.  
 
Se även:  
 
http://www.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=namndel&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=k%E4ym%E4j%E4rvi&yrke=&selkon=&sortering=F%F6delse%E5r&selciv=&action=S%F6k
 
Så får du fram en lista på alla som bodde i byn 1890.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

429
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-14
« skrivet: 2004-08-29, 13:39 »
Hej!
 
Manuskriptet jag gjorde ett utdrag ur är ett arbete om samesläkter i Torne lappmark innan kyrkobokföringen, d.v.s. försök till rekonstruktioner av släktledningar baserade på mantalslängder, domböcker m.m. Det är ännu opublicerat, om kommer nog att förbli det tills jag hittar någon sponsor. Tyvärr verkar intresset just nu vara svalt.
 
Vad gäller släkten Vuordno et:c har jag bara behandlat just denna familj (samt släkten Sagare i Piilijärvi, som också antagligen är en gren av samma släkt, även om det inte går att bevisa med bevarade källor) i mitt arbete Familjeregister för Pajala socken, Kengis bruk, och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760 (2004) (finns numera enbart att köpa som del av en CD-skiva med diverse arbetetn, se: hem.passagen.se/kuoksu), men för just Killingisläkten finns i det arbetet ingenting utöver det jag meddelade i mitt tidigare inlägg.  
 
Det var många år sedan jag som hastigast tog en titt på släkten Vuordno/Hollster/Vinsa, så jag minns inte hur jag kom fram till min slutsats om Påls ursprung. Troligen var det genom Gällivares kommunionslängder. Även Erik Wahlberg och andra har kommit till samma slutsats, så jag antar att det är en säker släktledning. Vad gäller Påls mor, så vet jag ingenting om hennes ursprung.
 
MVH
 
Erik

430
Hej!
 
Enligt traditionen var Märta Andersdotter (*1766, +1833 9/1 i Palokorva, Pajala sn) född i Gunnarsjö socken, Västergötland.
 
Hon gifte sig 1807 med bokhållaren Nils Olsson (Wikström)(*1770 på okänd ort, +1809 i Tornefors, Pajala sn) i Tornefors, Pajala sn, men hon vistades redan 1806 säkerligen i Pajala sn.
 
Finns det någon som har några id?er om hennes ursprung?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

432
Hej!
 
Jag känner inte till mycket om mäster Didriks familjeförhållanden (utöver det som står att finna i gängse biografiska uppslagsverk), men däremot kan jag tillägga att en (sannolik) släkting till honom vid samma tid fanns i Tornedalen (Se vidare Härnösand stifts herdaminne:
http://www.solace.mh.se/~blasta/herdamin/nedertornea.pdf):
 
Eskillus Andreae Ruuth. Död 1596. Kyrkoherde i Kemi 1558, Kyrkoherde i Torneå 1566-96.  
Gift med Barbro Håkansdotter
Barn:
1. Anders Eskilsson
 
Dessutom har det, på av mig okända grunder, hävdats att fogdebiträdet och birkarlen Mårten Enevaldsson (Äijälä) i Pirkkiö, Nedertorneå sn (omnämnd åtminstone 1572-1601), vilken var nylänning, var en släkting till Eskillus Andreae Ruuth.
 
Huruvida någon av dessa har något samband med senare Ruuth-släkter är obekant för mig.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

433
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-14
« skrivet: 2004-08-27, 20:58 »
Hej Peder!
 
Jo, Olof Olofsson Vuordno är utan tvivel en förfader till Pål Olofsson Hollster, närmare bestämt hans farfar.
 
Här är mina anteckningar om denna gren av den på sin tid mycket stora släkten Vuordno:
 
(ut ett opublicerat manuskript):
 
SLÄKTGRENEN VUORDNO – LAINIO – KILLINGI
 
Tabell 7
Lars.
Barn:
1. Per Larsson Vuornis – tabell 8
2. Olof Larsson Vuordno (Vonto) – tabell 10
 
Tabell 8
Per Larsson Vuornis (från tabell 7). Profoss i Siggevaara. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1715 och 1721.
Gift 1:o med N.N.
Barn:
1. Olof Persson Vuornis – tabell 9
Gift 2:o 1724 27/12 med Margareta Henriksdotter Vinter, från Vinter, tabell xx
 
Tabell 9
Olof Persson Vuornis (från tabell 8). I Kaalasvuoma.
Gift 1728 x/11 med Anna Mickelsdotter.
Barn:
1. Anund Olsson Vuordno *1728 x/12
2. Brita Olsdotter Vuordno *1732 18/10
 
Tabell 10
Olof Larsson Vuordno (Vonto) (från tabell 7). Död 1737, lefwat öfv. 100 åhr. I Pettisjärvi, Siggevaara, 1688-1737.
Gift med Brita Andersdotter, död 1737, lefwat öfv. 100 åhr.
Barn:
1. Olof Olsson Vuordno/Lainio/Killingi – tabell 11
2. Anund Olsson Vuordno – tabell 12
3. Brita Olsdotter Vuornis, +1724
4. Jakob Olsson Vuordno – tabell 1oa
 
Tabell 11
Olof Olsson Vuordno eller Lainio eller Killingi (från tabell 10). I Lainio, Tingevaara, 1725. Anlade nybygget Killingi 1725.
Gift 1723 med Elisabet Johansdotter Spett, änka efter Olof Olsson Kemi i Svappavaara och dotter till Johan Jonasson Spett och Susanna Baltzarsdotter Thun i Svappavaara.
Barn:
1. Susanna Olsdotter Killingi *1723 x/6. G. 1744 m. Olof Jönsson Sagare (Vuordno, tabell xx)
2. Brita Olsdotter Killingi *1725 29/4. ?G.m. nybyggaren Erik Filipsson Lautakoski i Killingi.
3. Lucia Olsdotter Killingi *1727 x/5. G.m. kyrkvärden Henrik Mickelsson Kyrö i Keppo.
4. Olof Olsson Storpare/Hollster *1729 20/3
5. Johan Olsson Killingi *1733 5/6. Utflyttad till Nederbyn, Gällivare socken.
 
Tabell 12
Anund Olsson Vuordno (från taebll 10). I Soutujärvi, Siggevaara, 1716-36. Utflyttad till Gällivare socken 1757. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 375
G.m. Kerstin Tomasdotter Frisk (dombok 1720), från Frisk, tabell 1.
Barn:
1. Ingrid Anundsdotter Vuordno. +1738, G. 1:o 1729 m. Olof Larsson i Kaitum. G. 2:o 1733 m. Mickel Jonsson Kaima i Kaalasvuoma.
2. Lars Anundsson Vuordno *1721 10/1
3. Anders Anundsson Vuordno *1726
4. Elin Anundsdotter Vuordno +1728
5. Elin Anundsdotter Vuordno *1732
 
Tabell 10a
Jakob Olsson Vuordno (från tabell 10). I Kaalasvuoma. Utflyttad till Norrkaitum, Gällivare sn.
Gift med Lucia Henriksdotter
Barn:
1. Johan Jakobsson Vuordno *1721 x/2
2. Marget Jakobsdotter Vuordno *1724 2/10
3. Nils Jakobsson Vuordno *1728 2/11
4. Elin Jakobsdotter Vuordno *1732 18/2
5. Ingrid Jakobsdotter Vuordno *1724 10/12
 
...och fortsättningen, från några äldre, mindre exakta, anteckningar:
 
Familj a
Olof Olsson Killingi el. Storpare el. Hollster (från tabell 11 ovan) *1729 20/3, +1805. Norrkaitum.
G.m. Karin Pålsdotter
Barn:
1. Pål *1759 -- familj b
 
Familj b
Pål Olofsson Hollster (från familj a). *1759, +1812. Norrkaitum.
G.m. Marget Larsdotter Simpo
Barn:
1. Jonas Vinsa *1783,+1859. Turtola, Ö-Torneå.
2. Olof *1800. Yli-Tengeliö, Ö-Torneå
 
MVH
 
Erik Kuoksu

434
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-08-27, 20:43 »
Hej Irene! Jag tror att du har rätt, åtminstone har jag kommit fram till samma slutsats (utdrag ur ett manuskript):
 
Tabell 344
IX. Olof Olofsson Kyrö (Från tabell 343). *1779 27/1 i Olkamangi, Övertorneå sn. Nybyggare i Sattajärvi, Pajala sn.  
Gift med Greta Persdotter Juntti, *1783 15/9, +1837 29/10, dotter till Per Persson Juhonpieti-Juntti och Sofia Eriksdotter i Sattajärvi, Pajala sn.
Barn:
1. Olof *1808 - tabell 345  
2. Johan Niemi *1811 - tabell 347  
3. Efraim *1810 - tabell 353
4. Lena Kajsa *1813. G.m. Isak Johansson Kuoppala i Lovikka, Pajala sn.
5. Henrik *1815, +1815
6. Petter *1816 - tabell 354
7. Anna Greta *1817. G.m. Erik Olofsson Suaningi i Suaningi, Korpilombolo sn.
8. Karl Gustav Haarala *1819 - tabell 366
9. Sofia Johanna *1820
10. Isak *1822 - tabell 373
11. Henrik Viitavaara *1823 - tabell 377  
12. Maria Stina *1827. G.m. Isak Abrahamsson Kivijärvi i Kivijärvi, Korpilombolo sn.
13. Anna Stina *1807.  
 
 
Tabell 347
X. Johan Olofsson Kyrö - Niemi (Från tabell 344). *1811 14/9 i Sattajärvi, Pajala sn, +1882 15/6 i Pajala, Pajala sn. Nybyggare i Pajala, Pajala sn.  
Gift med Maja Henriksdotter Harju, *1820 16/1, +1876 28/2, dotter till Henrik Månsson Harju och Maria Stina Olsdotter Rundgren i Pajala, Pajala sn.
Barn:  
2. Sofia Johanna *1842 - tabell 348
3. Isak *1844 - tabell 350
4. Josefina *1846, +1885. G. 1875 m. Jonas August Grape i Maunu, Karesuando sn.
5. Hedda Kajsa *1847. G. 1869 3/9 m. Karl Johan Magnusson från Odensjö sn, bosatt i Pajala, Pajala sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

435
Elingius / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2004
« skrivet: 2004-08-23, 10:07 »
Hej!
 
Jag har inga fler uppgifter om Sofia Kristiansdotter Elingius. Hon verkar dock inte finnas kvar i Jukkasjärvi då de första husförhörslängderna upprättas på 1760-talet.
 
Brita Eriksdotter Elingius 1783-1860 4/12 tillhörde på mödernet släkten Elingius. Hon var sedan 1816 19/4 gift med Johan Johansson Soppero (Ylitalo) i Lainio, Jukkasjärvi sn. Deras barn kom att anta mormoderns (se nedan) släktnamn i en förvanskad form; Elenius. Denna släkt Elenius lever kvar ännu idag, och är ganska talrik.
 
Här är några uppgifter om Brita Eriksdotter Elingii släkt (ur ett opublicerat manuskript). Släkten är ytterst en gren av den mycket stora och spridda släkten Mämmi:  
 
Familj 80
Måns Eriksson Lainio (från familj 51) *1717. Nämndeman, husbonde i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift med Anna Olsdotter *1729. Omgift 1776 med Gustav Abrahamsson Kyöstäjä i Lovikka, Pajala sn.
Barn:
1. Erik *1754 - familj 81
2. Marget *1756. G. 1773 m. Anders Matsson Niva i Pajala, Pajala sn.
3. Anna *1758. G. 1779 m. Magnus Johansson Riska i Idivuoma, Karesuando sn.
4. Magnus Ylinenjärvi *1763
5. Salomon Lehto *1767
6. Henrik *1769, +1785
7. Mickel Ylinenjärvi *1773  
 
Familj 81
Erik Månsson Lainio (från familj 80). *1754, +1820 28/12. Husbonde på gården Lainio Nr. 4 på 5/32 mtl. i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1777 med Brita Nilsdotter Elingius, *1746, +1821 20/12, dotter till Nils Eriksson Elingius och Brita Olsdotter Kemiläinen i Vuotnajärvi, Gällivare sn.
Barn:
1. Magnus Elingius *1779 - familj 82
2. Brita Elingius *1783, +1860 12/12. G. 1816 19/4 m. Johan Johansson Soppero (familj 23)
3. Marget Elingius *1786, +1872 15/4. G. 1816 m. Olof Henriksson Nykäinen (Olla) i Lainio, Jukkasjärvi sn.
4. Erik *1789, +1801 24/4
 
Familj 82
Magnus (Måns) Ersson Elingius (från familj 81). *1779, +1845 18/2. Inhyst i Lainio, Jukkasjärvi sn.  
Gift 1821 20/3 med Stina Nilsdotter Sevä *1788, +1869 25/1, dotter till Nils Persson Sevä och Karin Guttormsdotter, skogssamer i Pajala sn.
Barn:
1. Maria *1821 17/11, +1849
2. Johan Erik *1825 9/8. Utflyttad till Norge.
3. Brita *1830 1/7, +1918. G. 1852 m. Hans Andersson Lahti i Vittangi, Jukkasjärvi sn.
 
Här är några uppgifter om släkten Elenius tidigaste led. Även den är en gren av släkten Mämmi:
 
Tabell 23
Johan Johansson Soppero (från tabell 19). *1786, +1831 30/6. Nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1816 19/4 med Brita Eriksdotter Elingius *1783, +1860 12/12, från tabell xx
Barn:
1. Johan *1817 11/5  
2. Erik Elenius *1820 9/2 - tabell 24
3. Henrik Esko *1823 7/12 - tabell 27
4. Johan Petter *1828 28/5, +1833
 
Tabell 24
Erik Johansson Elenius (från tabell 23). *1820 9/2, +1868 23/9. Kronoåbo i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1841 24/4 med Greta Kajsa Johansdotter Ylitalo *1816 7/2, +1866 17/9, från tabell xx
Barn:
1. Johan Erik *1841 12/9 - tabell 25
2. Henrik *1843 21/5, +1908 20/3
3. Brita Johanna *1845 17/3, +1851
4. Hans Petter *1847 28/1, +1870 25/7
5. Anders *1849 7/2
6. Isak Lars *1851 12/2 - tabell 26
7. Elias *1852 10/6, +1888 17/6
8. Greta Stina *1856 4/7, +1918 14/8
9. Brita Johanna *1858 17/11
 
Tabell 25
Johan Erik Eriksson Elenius (från tabell 24). *1841 12/9. Arrendator i Oksajärvi, Pajala sn.
Gift med Sofia Johanna Johansdotter *1852
Barn:
1. Johan Arvid *1878
2. William *1881
3. Alida Severina *1883
4. Sofia Vilhelmina *1889
5. Uno Leonard *1892
6. Josefina *1896
 
Tabell 26
Isak Lars Eriksson Elenius (från tabell 24). *1851 12/2. Bosatt i Lainio, Jukkasjärvi sn, utflyttad till Oksajärvi, Pajala sn, 1898, inhyst där..
Gift 1878 28/7 med Lena Stina Larsdotter Keisari, *1856 24/3, +1917 10/1, dotter till Lars Larsson Keisari och Ann Stina Johansdotter Ylitalo i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Barn:
1. Emil *1879 15/12
2. Lars Vilhelm *1883 27/10
3. Maria Johanna *1888 16/9
4. Petter Lorens *1894 15/7, +1918 14/11
5. Johan Arvid *1898 15/12
 
Tabell 27
Henrik Johansson Esko (från tabell 12). *1823 7/12, +1913 3/2. Kronoåbo i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1848 12/11 med Maria Johansdotter Ylitalo, *1823 24/4, +1883 7/2, från tabell xx.
Barn:
1. Johan Erik *1849 26/6, +1915 2/1
2. Brita Maria *1850 24/12
3. Margareta Johanna *1854 10/1, +1854
4. Margareta Johanna *1855 20/10
5. Henrik Elenius *1859 21/9
6. Hans Petter *1861 21/11
7. Anders Vilhelm *1865 17/4 - tabell 28
 
Tabell 28
Anders Vilhelm Henriksson Esko (från tabell 27). *1865 17/4. Backstugusittare i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift med Maria Kajsa Johansdotter Kruukka.
Barn:
1. Hilma Johanna *1891
2. Johan Valter *1893
3. Anders Vilhelm *1898
4. Brita Matilda *1900
 
MVH
 
Erik Kuoksu

436
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-08-23, 09:48 »
Kanske lika bra att lägga ut Marg. Gabrielsdotter Flygares antavla här:
 
1. Margareta Gabrielsdotter Flygare. Gift 1733 18/3 i Pajala med masmästaren Elias Nilsson Servio i Masugnsbyn, Pajala sn.
 
I
 
2. Gabriel Johansson Flygare. *16(94). Masmästare i Masugnsbyn, Pajala sn. Gift med
3. Kerstin Hansdotter Kemi, *16(88)
 
II
 
4. Johan Gabrielsson Flygare. + före 1708 [mantalslängder]. Uppsättare i Masugnsbyn, Pajala sn. Omnämnd 1681-1706 [mantalslängder]. Gift med
5. Maria Staffansdotter, +1731 6/12 i Masugnsbyn, Pajala sn.
 
6. Hans Hansson Kemi. Byggmästare, hjulmakare och kolare i Masugnsbyn, Pajala sn, omnämnd 1674-1703 [mantalslängder]. Gift med
7. Margareta Karlsdotter, *16(36), +1731 1/12 i Masugnsbyn, Pajala sn.
 
III
 
8. Gabriel Johansson Koller (Kolder). Hans namn antyder att han var av tysk eller nederländsk börd. Han inkom från Köping, Västmanland, år 1655. Han var uppsättare i Kengis, Pajala sn, 1655-61, vilket innebär att han var specialist på att fylla masugnar, och även bör ha fungerat som en sorts assistent för masmästaren. År 1665 omnämns han som gruvdräng i Svappavaara, Jukkasjärvi sn [mantalslängder]. En odaterad längd, förd på holländska, över bruksfolket vid Kengis från 1650-talet, upptar ”Gabriel kolder, sijn vrouw, 1 soon, 2 dochters, 5 persoonen” [Tidskriften Tornedalen nr. 4, 1937].
 
10. sannolikt Staffan Persson, mäster, klensmed i Kengis, Pajala sn, omnämnd 1661-74 [mantalslängder].
 
MVH
 
Erik Kuoksu

437
Hej!
 
Kan tilläggas att Kristoffer Hansson i Kengis bar tillnamnet Koberg. Här är de uppgifter jag har om hans familj (notera att inte alla hans barn finns med i min uppställning, och att uppgifterna om dem är ofullständiga):
 
Familj 1
Hans Kristoffersson Koberg, *1685. Kolare och arbetsfogde i Kengis, Pajala sn. Troligen son till Kristoffer Koberg i Torneå, omnämnd från 1693, sonson till Johan Koberg och dennes hustru Anna i Torneå, omnämnd från 1659, och sonson till skomakaren Hans Koberg i Torneå, omnämnd 1636-74, och dennes hustru Sara [mtl].
Gift med Ablona Mickelsdotter Konstenia, *1686, dotter till brukspredikanten Michael Andreae Konstenius och Maria Jakobsdotter Spett i Kengis, Pajala sn
Barn:
1. Kristoffer *1711 - familj 2
2. Karin *1716. G. 1737 18/9 m. hammarsmeden Zackris Abrahamsson Groth i Kengis, Pajala sn.
3. Hans *1722 x/3
4. Sara *1727. G. 1752 24/3 med bonden Henrik Andersson Vuopio i Pajala, Pajala sn.
5. Johan *1730. Utflyttad till Torneå stad.
6. Maria *1744
7. Johanna. G. 1742 x/x m. bokhållaren Anders Persson Sahlstöm i Junosuando masugn, Pajala sn.
 
Familj 2
Kristoffer Hansson Koberg (från familj 1). *1711. Hammarsmed i Kengis, Pajala sn.
Gift 1737 16/10 med Kajsa (Karin) Abrahamsdotter Groth *1717 18/11 i Fellingsbro sn, dotter till hammarsmeden Abraham Claesson Groth och Karin Johansdotter i Kengis, Pajala sn.
Barn:
1. Ablona. Utflyttad till Torneå stad.
2. Kristoffer Berg *1742. Utflyttad till Torneå stad.
3. Zackris *1746 30/10
4. Johan *1749
5. Katarina *1752
6. Elias *1758
 
MVH
 
Erik Kuoksu

438
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-08-16, 21:30 »
Hej Leif!
 
Namnet Panna är med största sannolikhet ett samiskt tillnamn. Det är en samisk form av namnet Pål (även känt i formen Pannak), som var vanligt i Gällivare socken och Lule lappmark.
 
Jag hittar inte Pål Pålsson Panna i födelseboken för Pajala sn. 1811 eller närliggande år, och inte heller i husförhörslängderna för Pajala sn från 1810- och 20-talen. Jag skulle gissa att hans ursprung står att finna i Gällivare socken.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

439
Ett senkommet tillägg till denna diskussion.
 
Jag råkade i somras på en ledtråd (troligtvis den enda existerande) till Karl Rosanders ursprung på fädernet i Jukkasjärvi tingslags dombok för år 1773 (i sammandrag):
 
Vice kronolänsman Johan Kemiläinen anklagade bruksbokhållaren Carl Anders Asp och Maria Josefsdotter i Kengis för lönskaläge sistlidna år. Maria hade efter detta lönskaläge framfött en son som fått namnet Karl.
 
Maria menade att Asp hade givit henne ett löfte om äktenskap. Carl Anders Asp å sin sida förnekade alldeles såväl äktenskapslöftet som lönskaläget, och kunde inte överbevisas om faderskapet.
 
Maria dömdes därför ensam till 10 daler silvermynt i böter, men kunde inte betala varför rätten omvandlade böterna till antingen 14 dagars fängelse, eller också att hon skulle få avtjäna böterna genom arbete för kyrkans räkning.
 
Bokh. Asp förnekade alltså att han var far till Karl Rosander, och alla som en gång kände till om han verkligen var fadern är ju döda sedan länge, så något slutgiltigt bevis på vem som var far till Karl lär vi aldrig få, men var och en kan ju dra sina egna slutsatser...
 
MVH
 
Erik Kuoksu

440
Elingius / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2004
« skrivet: 2004-07-22, 14:51 »
Hej
 
Angående Margareta Henriksd. Chores och Kristian Elingii barn omtalas i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1721 Anders Eriksson Stålnackes styvdotter Sofia Kristiansdotter Elingius.  
 
Tingssaken handlar om att Erik Kristiansson Elingius (nr. 4 i antavlan ovan) givit Anders E:son Stålnacke en örfil när Anders krävt att Erik skulle återlämna en silversked som tillhörde Anders styvdotter Sofia K:dtr Elingius. Erik fick böta.
 
- - -
 
Tilläggas kan att Erik Kristiansson Elingii sons Nils Eriksson Elingii hustru inte hette Hemmiläinen utan Kemiläinen. Hon var dotter till nybyggaren och uppsyningsmannen Olof Nilsson Kemiläinen i Lainio, Jukkasjärvi sn (nämnd 1707-65), och hans hustru Ingrid Olofsdotter, född 1694. Olof Nilsson Kemiläinen var son till Nils Eriksson (Kemiläinen), nybyggare i Lainio, nämnd 1684-1704.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

441
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-06-19, 12:27 »
Jag kan bara instämma i Hans Poromaas uppgifter. Jag ser att detta fel troligen härstammar från en sammanblandning av dessa personer på min hemsida. Jag har nu ändrat dessa uppgifter.
 
mvh Erik

442
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-06-14, 23:23 »
Den Erik Ersson Juto som är son till Erik Jönsson Juto och Lovisa levde mycket tidigare än den Erik som efterfrågas här (han var född ca. 1693 och omkom på vårisen 4/5 1754).
 
Det verkar som om just denne Erik Ersson Juto - det finns ett antal med detta namn - är den Erik som föddes 1779 9/3 (i husförhörslängderna uppges han dock ofta felaktigt  vara född 1778) och var son till Erik Eriksson Juto (Alatalo) och Brita Matsdotter i Tärendö. Fadern var född 1754 4/8 och var son till Erik Eriksson Juto, född 1729 (son till den ovan nämnde E.E.J. och därmed sonson till E.J.J) och Karin Hansdotter Pekkari i Tärendö, modern var född omkring 1750. Erik Eriksson Juto (den som var född 1754) bodde under 1790-talet på Alatalo gård i Kieksiäisvaara, men var sedan husbonde på en gård (Erkki, Juto?) i Tärendö.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

443
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-06-14, 09:38 »
Hej!
 
Deras föräldrar är enligt Övertorneås hfl 1781-1801 (s. 211):
 
Soukolo
 
Mickel Hindersson Nuuksujärvi *1725
Maria Larsdotter *1724
Gifta (otydligt) 1757 (?)
 
mvh Erik Kuoksu

444
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-14
« skrivet: 2004-06-06, 13:06 »
Jo, Mickel Gustavsson Kyöstäjä-Lillsturk-Outinen är ju minst sagt en gammal bekant för mig  
 
Se: http://hem.passagen.se/kuoksu/Olkkuri1539-1930.htm (tabell 77)
 
Här saknas dock uppgifterna om Valborgs giftermål. Skall föra in dem.
 
hälsningar Erik

445
Samesläkter A-Ö / Kuhmunen
« skrivet: 2004-06-06, 12:54 »
Tilläggas kan att hans mödernesläkt diskuteras under Samesläkten Blind i samma avdelnig som denna, d.v.s. Samer (”lappar”)

446
Allmänt / Sör-Kaitum, Gellivare
« skrivet: 2004-06-05, 19:28 »
Hej!  Jag skulle tro att Bigga och Sigga är olika namn:   Bigga - uppenbarligen Birgitta/Brita  Sigga - kanske Sigrid  I de finskspråkiga delarna av Lappland, och naturligtvis i Tornedalen i allmänhet, är dock Siiri den vanligaste samiska och finska formen av Sigrid.  MVH  Erik Kuoksu

447
Samesläkter A-Ö / Kuhmunen
« skrivet: 2004-06-05, 19:21 »
Den Lars Kuhmunen du söker är troligen (enligt Marainens, Karesuando samesläkter):
 
Lars Henrik Persson Kuhmunen, *1929 3/5, +1948 3/7.
 
Han var son till Per Persson Kuhmunen (*1877 4/4, +1952), och Maria Kristina Mårtensdotter Blind (*1883 7/4) i Mellanbyn (Gällivare sn?).  
 
Släkten Kuhmunen härstammar från Nils Nilsson Kommas el. Kuhmunen, vilken upptas i mantalslängderna under Rounala sameby i Karesuando sn 1692-1730, och dennes husru Aasa Mickelsdotter. Deras ättlingar finns idag spridda över Torne och Lule lappmarker.
 
MVh
 
Erik Kuoksu

448
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-14
« skrivet: 2004-06-05, 18:49 »
... och Katarinas föräldrar bör väl vara Lars Jönsson Oja (*ca 1722, +1800) och Valborg (*ca 1725?, +1798). Hennes fadersnamn är mycket svårläst på min kopia av husförhörslängden, men kanske står de Henriksdotter. De gifte sig hursomhelst 1752

449
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-14
« skrivet: 2004-06-05, 18:45 »
Enligt  husförhörslängden 1781-1801 var Esaias Johansson Aasa-Mettävainio son till Johan Jönsson Aasa (*ca 1725) och Valborg Esaiasdotter (*ca 1730?) på Aasa gård i Juoksengi.
 
mvh
 
Erik

450
Övertorneå / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-14
« skrivet: 2004-05-31, 13:55 »
Hej!
 
Det finns en gård Aasa i Juoksengi, Övertorneå sn. Jag kan dock inte hitta denna Anna där i husförhörslängden 1781-1801.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

451
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-05-24, 11:42 »
Ella Hansdotter Pekkari, *1768 (ej i födelseboken, vad jag kan se), var dotter till Hans Hansson Pekkari (Hannu) *1723 28/4, +1771 och Ella Abrahamsdotter Lovikka *1729, +1791 4/4 i Tärendö.
 
Hon gifte sig 1797 (hfl) med Isak Mickelsson Lampa (även kallad Vinsa) i Kainulasjärvi. Jag har i skrivande stund inga uppgifter om varifrån Isak kom. Han verkar dock inte finnas med i Hfl 1768-72 för Pajala sn utom kyrkobyn, så han var antagligen inte från Pajala sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

452
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04
« skrivet: 2004-05-23, 11:04 »
Jag har efter en snabb genomgång av husförhörs- och kommunionslängderna för bruken från 1760 och 1770-talen inte hittat någon familj med namnet Lundqvist. Vid tillfälle skall jag ta en titt på husförhörslängderna från 1780- och 90-talet.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

453
Övertorneå / Övertorneå hfl A1A:1 sid 2
« skrivet: 2004-05-23, 10:59 »
Hej!
 
Det är inte omöjligt att Olof Tomasson Sturk var son till Tomas Tomasson Aunes, men jag har för mig att Erik Wahlberg i sin utredning av släkten Sturk hävdar att Olof var född i Finland. Om min minnesbild är korrekt, och om Wahlbergs påstående i sådana fall är riktigt är en annan sak. Wahlbergs släktutredningar finns på nordkalottbiblioteket i Övertorneå(http://www.overtornea.se/svenska/kultur-fritid/nordkalottbiblioteket/kulturforskning.htm), och åtminstone för ett par år sedan kunde man beställa kopior av dem därifrån.
 
mvh
Erik

454
Övertorneå / Övertorneå hfl A1A:1 sid 2
« skrivet: 2004-05-21, 22:45 »
En bror till Tomas Tomasson Jaako bör väl vara Henrik Tomasson Jaako, *1736 (?), i Kaulinranta (fol. 151 i samma hfl).

455
Övertorneå / Övertorneå hfl A1A:1 sid 2
« skrivet: 2004-05-21, 22:43 »
Hej!
 
Det verkar stå:
 
Thomas Thomasson Jaco  
 
Gårdsnamnet bör alltså vara Jaako.
 
mvh
Erik Kuoksu

456
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-14
« skrivet: 2004-05-21, 21:01 »
En person i Norge har bett mig söka uppgifter om följande person:
 
Bodil Antonsdotter *1836 11/3 i Gällivare sn.
Far: Anton Andersson
Mor: Kirsten Hansdtr
 
Hon skall ha varit besläktad med släkten Saitton (Saitun) i Norrkaitum, och hennes far skall enligt sägen (rimligen utan verklighetsgrund) ha varit präst. Bodil flyttade till Evenes, Norge före 1854 och gifte sig omrikng 1862 med Anders Eriksen i Langvågen, Ballangen.
 
Jag har inte hittat henne i Gällivare, och hennes fars namn, Anton, gör att jag funderar på om hon överhuvudtaget har något med Gällivare att göra.
 
En släkting till Bodil skall ha varit Karen Anderssen i Evenes, *1857 21/2 i Gällivare, vilken uppenbarligen är dotter till Anders Olsson Reus och Kerstin Hansdotter Järpä i Norrkaitum. Jag har dock inte kunnat hitta någon koppling mellan denna Karin Andersdotter Reus och Bodil Antonsdotter, även om en svag släktskapskoppling finns mellan släkten Saitun och släkten Reus (en Jonas Larsson Saitun var gift med Assa Andersdotter Reiku, som var kusin till Anders Olsson Reus).
 
Har någon några ideer om detta?
 
MVH
 
Erik Kuoksu

457
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04
« skrivet: 2004-05-21, 20:50 »
Hej Birgitta!
 
Jag har nu undersökt kyrkoböckerna för Jukkasjärvi under den aktuella tiden.
 
Tyvärr saknas Jukkasjärvi födelse- och dopböcker för många år under 1700-talets senare del, däribland 1774 och 1772, så något enkelt svar på om bröderna är födda i Jukkasjärvi kan inte fås.
 
Ingen familj med namnet Lundqvist finns heller i husförhörslängderna åren 1765-1827, åtminstone inte vad jag kan se, och inga bröder Gustav och Lars födda under de aktuella åren finns heller med, återigen med reservation för att jag kan ha missat dem. Husförhörslängden 1795-1827 saknar dock ett par blad för själva Jukkasjärvi kyrkoby, så det är möjligt att brödernas familj fanns med på någon av dem, även om naturligtvis ingenting säger att den den gjorde det.  
 
Möjligen kan de ha varit från något av bruken i Pajala eller Övertorneå (Kengis, Junosuando masugn, Tornefors, Palokorva, Svanstein), där ju många familjer med svenska namn bodde v?d denna tid. Varken Gustav eller Lars finns dock i födelseboken för Pajala under de angivna åren. I mån av tid skall jag undersöka om de kom därifrån. I folkräkningen 1890 fanns i Matojärvi, Hietaniemi sn en piga Hilja Maria Lundqvist, som uppges vara född i Pajala 1863, så möjligen kan Pajala vara värt att titta närmare på.
 
En teori kan var att någon förväxlat Jukkasjärvi med Jokkmokk. Det finns ett flertal Lundqvist i Jokkmokk enligt folkräkningen 1890. Bara två av dessa är dock födda i Jokkmokk (de övriga är födda i Överluleå), men det kanske kan vara ett spår som är värt att följa upp.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

458
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04
« skrivet: 2004-05-13, 08:23 »
Hej Birgitta Lundqvist!
 
Är du säker på att de kom från Jukkasjärvi? Jag tycker att namnet Lundqvist, samt förnamnet Gustav, känns lite främmande i Jukkasjärvisammanhang. Hursomhelst skall jag se om jag kan hitta dessa bröder i Jukkasjärvi nästa gång jag är på biblioteket, och har tillgång till mikrokortsläsare.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

459
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-30
« skrivet: 2004-05-12, 14:34 »
Muonionniska är idag en by på svenska sidan av Muonioälven (i Muonionalusta sn). I äldre tid var det namnet på den by på finska sidan av älven (i nuvarande Muonio sn.), som sedan blev uppdelad i Yli- och Ala-Muonio.  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

460
Karesuando (Enontekis) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-05
« skrivet: 2004-05-12, 14:17 »
Hej!
 
Anders Persson från Kuttainen är knappast son till Per Mickelsson Kyrö, som inte bodde i Kuttainen utan, åtminstone under senare delen av sitt liv, i Raattamaavaara på gränsen mellan Enontekis och Kittilä socknar.  
 
Därmot kan följande person kanske vara din Anders Persson:
 
Anders Persson Kuttainen * ca 1723. Bosatt i Kuttainen, Enontekis sn.
Gift med Marget Olsdotter, * ca 1720.
Barn:
1. Olof *1751 4/2
2. Marget *1753 20/12
3. Brita *1758 10/7
 
Jag har inga uppgifter om denna familj efter 1760, så det kan hända att de flyttade till Lyngen då, det kan jag lätt ta reda på, om du tror att det är denne Anders med familj som du letar efter.
 
Anders Persson var son till nämndemannen Per Andersson Kuttainen (* ca 1680, +1749 25/4) och Lisa Olsdotter, samt sonson till nämndemannen Anders Andersson Kuttainen (* ca 1660, +1740 16/6), och Ingrid Persdotter Kuttainen (* ca 1661, +1740 16/6). Alla dessa var bosatta i Kuttainen, Enontekis (Karesuando) socken. I min antavla, på min hemsida (hem.passsagen.se/kuoksu) finns uppgifter om Anders Perssons förfäder i ännu tidigare led.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

461
Ijo / Ii / Ijo / Ii
« skrivet: 2004-05-09, 12:57 »
Jag undrar om någon har information om släkten Kemiläinen i Ijo och kanske även Haukipudas.
 
Jag söker mer specifikt efter förfäderna till:
 
Mats Bertilsson Kemiläinen. Korpral, bosatt i Norra Ijo, Ijo sn. - Gift 1693 9/4 med Kerstin Henriksdotter Klockare, antagligen dotter till klockaren Henrik Matsson Raasaka el. Klockare och Brita Henriksdotter i Södra Ijo, Ijo sn. Henrik Matsson Raasaka omnämns 1655-92 [mtl].
Barn:
1. Henrik *1694 7/3
 
Henrik Matsson Kemiläinen är antagligen den H M K som 1716 blev klockare i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn.
 
Jag har hittat flera Kemiläinen i Ijo och i någon mån i Haukipudas redan under 1600-talet, t.ex. syskonen Anna, Mats och Elin Simonsson/dotter Kemiläinen i Norra Ijo, nämnda t.ex. i mantalslängden 1674. I släkterna Kemiläinen i Ijo och Haukipudas förekommer både namnen Mats och Bertil ganska ofta under 1700-talets första hälft, så jag antar att korpralen Mats Bertilsson Kemiläinen tillhörde någon av Kemiläinensläkterna i området, dock har jag inte hittat någon Bertil Kemiläinen under 1600-talets andra hälft.
 
Den ende med namnet Bertil jag över huvud taget har hittat i Ijo socken vid denna tid är Bertil Bengtsson Brusila och hans hustru Valborg Ersdotter i Norra Ijo (nämnda i mantalslängden 1674). Bertil var tydligen son till Bengt Jonsson Brusila i Norra Ijo, nämnd i mantalslängden tillsammans med brodern Mats 1667.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

462
14 Heraldik och ordenssällskap / Sockensigill
« skrivet: 2004-04-30, 13:34 »
Hmm. Är det inte den nedersta figuren snarare en stubbe? Vad som händer ovanför den, är betydligt svårare att gissa sig till.
 
Jag vill minnas att det finns en artikel om sockensigill från något av alla dessa landskap i nedre Norrland (Hälsingland?) i något nummer av Meddelanden från riksheraldikerämbetet från 1930-talet.
 
vänligen
 
Erik Kuoksu

463
Björnström / Björnström
« skrivet: 2004-04-21, 08:33 »
Tilläggas kan att Jakob Björnström (II) omnämns i hans svärmor Marg. Lithovias bou. 1737 11/3

464
Björnström / Björnström
« skrivet: 2004-04-20, 16:25 »
Hej!
 
Jag vet inte om dessa uppgifter har framkommit tidigare i denna diskussion, men fram till 1700-talets mitt omnämns följande personer och familjer med namnet Björnström i bouppteckningar från Uleåborg. (Ur Brenner, Alf 1963-66: Boupteckningar i Uleåborgs stad 1653-1800, Genealogiska samfundets i Finland skrifter 25:1-3, Tammerfors):
 
a) Jakob Björnström (I) (levde ännu 1711 18/2).  
G.m. Margareta Persdotter Tolvanen (+ ca. 1706/1707), änka efter borgaren Henrik Tikkanen i Uleåborg. Hade en svåger Eskil Gabrielsson, borgare i Uleåborg (+ ca 1710).
 
b) Katarina Björnström, + ca. 1736.  
G. 1:o m. N.N. Bonsdorff. G 2:o m. handl. Claes Matilainen i Uleåborg.  
 
c) Lars Björnström (I), tullskrivare i Uleåborg.  
G.m. Karin Jöransdotter Sipelius, dtr till borgaren Jöran Sipelius (+1714)
 
d) Jakob Björnström (II), handlande i Uleåborg.  
G.m. Karin Gamman, dotter till rådman Isak Gamman och Margareta Lithovia i Uleåborg.
 
e) Jakob (L:son?, I:son?) Björnström (III), +ca. 1741. Handlande i Uleåborg. Bror till Sven d.ä.?
G.m. Katarina (D:dotter?) Pilckar
Barn:
1. Johan * 1734
2. Elisabet * 1739
Barnens förmyndare var Sven Björnström d.y.
 
f) Sven Björnström, + augusti 1753. Tull- och accisskrivare i Uleåborg. Bror till Jakob (III)?
Gift med Anna Lithovia (+ ca 1743)
Barn:
1. Sven (Sveno) - familj g
2. Lars - familj h
 
g) Sven (Sveno) Björnström d.y., +1754 16/7. Apologet, kollega vid trivialskolan i Uleåborg. Förmyndare för Jakob (III):s barn. Son till Sven d.ä.
G.m. Greta Gamman
Barn:
1. Nils *1749
 
h) Lars Björnström (II), + mellan 1743 och 1754. Vistades 1743 i S:t Petersburg. Son till Sven d.ä.
G.m. ?. Kan möjligen vara identisk med Lars (I).
Barn:
1. Sven Erik *1737. Trumslagare vid Savolax regemente
2. Anna Maria *1740  
 
MVH
 
Erik Kuoksu

465
Naturligtvis behövs någon form av bevis. Jag har personligen aldrig hävdat att Anna var dotter till Olof Nilsson Kemiläinen, men det är knappast heller omöjligt med tanke på hennes fadersnamn och det faktum att man i Lainio vid denna tid gärna gifte sig inom byn. Men några bevis för att Anna skulle vara en Kemiläinen har jag alltså aldrig sett. Hennes angivna födelseår är dessutom en uppskattning, troligen från husförhörslängderna. I Pajala anges hon även vara född 1730, så hennes verkliga födelseår är egentligen okänt.
 
Jag hittar inte din Salomon Aronsson Lehto i mina anteckningar om släkten Mämmi, men de är iofs. inte på något sätt fullständiga, även om uppgifterna om just denna släktgren är ganska kompletta fram till 1800-talets slut.

466
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-03
« skrivet: 2004-04-06, 10:25 »
Tack för uppgifterna.

467
Nej! nu pratar jag fullständigt i nattmössan, märker jag.
 
Anna är inte identisk med Elisabet. Däremot kan hon mycket väl vara en hittils okänd dotter till Olof Nilsson Kemiläinen... Det är långt ifrån omöjligt, men att bevisa det är en annan sak.

468
Hej!
 
Ja, i sådana fall bör hon vara identisk med Elisabet. Under 1700-talet var namnet Lisa och Elisabet i princip utbytbara.
 
Olof Nilsson Kemiläinen var bosatt i Lainio, Jukkasjärvi sn.

469
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-03
« skrivet: 2004-03-27, 13:22 »
Hej
 
Har någon uppifter om tullinspektorn David Krook, +1782, och gift med Elisabet Löthman, *1732 19/10 i Örebro (dotter till postmästaren där Claes Löthman och  Helena Brita Soop).
 
Davids och Elisabets dotter Beata Helena Krook, *1756, var gift med Erik von Kiöhling, *1750 13/5 i  Nötjärn, Mo sn, kommisarie vid bokauktionskammaren i Stockholm.
 
Det jag undrar över är var denne David Krook var verksam, var han var född, och vilka som var hans föräldrar. I en gammal antavla i min ägo uppges att han var son till löjtnant Daniel Krook vid adelsfanan, *1681, och dennes hustru Anna, men jag vet inte om det är riktigt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

470
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2004-03-23, 20:30 »
Hej!
 
Det faktum att Olof Hansson Kariniemi/Lainio tydligen flyttade till Pajala socken från Lainio gör det förstås ännu troligare att det verkligen är han som avses i domboksnotisen.
 
Ur Pajalas vigselbok:
 
1830 3/1 Olof Hansson Lainio i Tärendö och Anna Mickelsdotter.
 
mvh
Erik

471
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2004-03-19, 18:31 »
Har tittat lite i kyrkoböckerna...
 
Den ende Olof Hansson Lainio som kan ha varit i giftasvuxen ålder vid 1820-talets slut är Olof Hansson Kariniemi, född i Lainio 15 januari 1794. Han flyttade från Jukkasjärvi socken 1807.
 
Olof Hansson Kariniemi (som rimligen kallades Lainio efter ursprungsorten när han lämnade Jukkasjärvi) var son till nybyggaren Hans Hansson Lainio-Kariniemi, *1765, +1826 27/5, och hans hustru Brita Matsdotter Kurravaara, *1761, +1845 26/9.
 
Hans Kariniemi var son till nybyggaren Hans Månsson Lainio, *1726, +1802 23/9 (Hans Månsson Lainio var sonsons son till Lainios grundläggare Klemet Olofsson Hietaniemi,) och hans hustru Brita, *1728, +1800 3/7)  
 
Brita Matsdotter Kurravaara var dotter till de under denna socken tidigare omnämnda Mats Matsson Soppero och Sofia Henriksdotter Kemi.
 
Det är ganska säkert att det är denne Olof Hansson Lainio som omnämns i domboksnotiserna (finns ingen annan med det namnet vid den här tiden, åtminstone inte vad jag kan se), och därmed, troligen Johan Petter Lindbergs far.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

472
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Bülow, (von)
« skrivet: 2004-03-19, 11:19 »
Tack.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

473
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Bülow, (von)
« skrivet: 2004-03-18, 20:06 »
Känner någon till anorna för
 
Kristoffer (von) Bülow, major vid Österbottens regemente, omnämnd åtminstone 1645-83
 
Han var gift med Maria Eleonora Svinhufvud, dotter till Daniel Jönsson Svinhufvud och Lucia Grå (alltså ej till Daniels bror Göran, som Elgenstierna uppger), och hade bland andra barn dottern Anna, gift med kyrkoherde Johannes Tuderus (Somerus) i Kemi landsförsamling.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

474
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2004-03-16, 17:11 »
Angående Johan Petter Lindberg:
 
Det är litet ovanligt att ett oäkta barn fick släktnamn efter sin mors make, om han eller hon inte var barn till dessa personer innan deras äktenskap, men det förekommer.
 
Det verkar dock som om Johan Petter inte använde sig av fadersnamnet Eriksson, något som ju kan ses som en markering av det faktum att Erik Hansson Lindberg inte var hans far, även om de bar samma släktnamn.
 
Vad gäller den verklige fadern Olof Hansson Lainio, borde han inte vara allt för svår att återfinna.
 
En mycket intressant diskussion f.ö... källforskning när den är som bäst
 
MVH
 
Erik Kuoksu

475
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04
« skrivet: 2004-03-11, 08:26 »
Angående släktnamnet Kerttu, som ljudmässigt är den mest korrekta stavningen, så kan man tillägga att det bör komma av en finsk/samisk form av kvinnonamnet Gertrud.
 
Mvh
 
Erik Kuoksu

476
Hej!
 
Salomon Månsson Lehto är mycket riktigt son till Måns Eriksson Lainio och Anna Olofsdotter. Här är en del uppgifter om hans föräldrar och syskon:
 
Måns Eriksson Lainio. *1717. Nämndeman, husbonde på Lainio n:o 6 i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift med Anna Olsdotter. *1722. Omgift 1776 med Gustav Abrahamsson Kyöstäjä i Lovikka, Pajala sn.
Barn:
1.Erik *1754, +1820 28/12. Inhyst i Lainio
2.Marget *1756. G. 1773 m. Anders Matsson Niva i Pajala, Pajala sn.
3.Anna *1758. G. 1779 m. Magnus Johansson Riska i Idivuoma, Karesuando sn.
4.Magnus Ylinenjärvi *1763, +1831 2/1. Husbonde på Ylinentalo gård i Ylinenjärvi, Övertorneå sn.
5.Salomon Lehto *1767, +1836 15/5. Bosatt i Mukkavaara, Övertorneå sn.
6.Henrik *1769, +1785
7.Mickel Ylinenjärvi *1773, +1848 30/6. Slutligen husbonde på Alanentalo gård i Ylinenjärvi, Övertorneå sn.
 
Måns föräldar och syskon:
 
Erik Eriksson Lainio. Husbonde i Lainio, Jukkasjärvi sn, 1707-17 [mtl].
Gift med Ingrid Olsdotter.
Barn:
1.Margareta *1690, +1730, begraven Die omn. Sanct.
2.Mats Soppero *1692 (se vidare en diskussion under Pajala för någon månad sedan)
3.Hans *1715  
4.Måns *1717  
5.Olof  
6.Brita. G.m. Jöns Henriksson Juntti-Lauri i Pajala, Pajala sn.
 
Huruvida Anna Olsdotter är en Kemiläinen, är väl något osäkert, men i sådana fall är hon dotter till:
 
Olof Nilsson Kemiläinen. Omnämnd från 1707 [mtl]. Uppsyningsman [domb].
Gift med Ingrid Olofsdotter *1694.
Barn:
1. Nils
2. Olof *1714
3. Elisabet *1722 x/9
4. Erik *1728 x/11
5. Ingrid *1729. G.m. Mårten Hindersson Kyrö-Lainio i Lainio.
6. Marget *1732 20/7
7. Karin *1736 29/4
8. Brita. G. 1746 19/5 med Erik Elingius i Jukkasjärvi.
 
Salomon Månsson Lainio-Lehto tillhörde den Lainiosläkt som är en gren av släkten Mämmi, och inkom från Muonionniska 1683.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

477
Gällivare / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-14
« skrivet: 2004-03-02, 18:06 »
Man kan tillägga att en gren av släkten Kaati, som på 1700-talet (eller möjligen först vid 1800-talets början) flyttade från Gällivare sn. till Kaalasvuoma i Jukkasjärvi sn., även använde sig av namnet Naisuk (även Naisukka, Naisjuk).
 
Mvh
Erik Kuoksu

478
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-03-02, 17:42 »
Hej!
 
Tyvärr så finns inget datum bevarat för den troliga vigseln mellan Henrik Persson Heinonen-Jatko och Anna Mickelsdotter Jatko. Detta beror på den ökända luckan i Pajala sockens vigselböcker 1839-1859. Luckorna i Pajalas samtliga kyrkoböcker vid mitten av 1800-talet är f.ö. en av de största problemen vid släktforskning i Tornedalen, och även om mycket har kunnat rekonstrueras förefaller vissa viktiga personuppgifter (som t.ex. i detta fall namnet på en gift kvinna som dog ung) vara försvunna för alltid, om de nu inte genom lyckliga sammanträffanden kan återfinnas i bevarade testamenten, boutppteckningar, domböcker osv.
 
Mvh
Erik

479
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-27
« skrivet: 2004-02-28, 13:22 »
Hej!
 
Till Gösta Carlsson:
 
Henrik Persson Jatko *1816 visar sig, efter en koll i kyrkoböckerna och Ljungs register, vara identisk med den Henrik som föddes i Tärendö 1816 4/10 och var son till Per Nilsson Heinonen och Sofia Matsdotter Kurravaara.  
 
Henrik Persson Heinonen-Jatko (som han enligt vedertaget skrivsätt bör kallas i släktforskningssammanhang) var alltså född på Heinonen gård i Tärendö, och han hade med sin fösta hustru, vars namn inte har bevarats, men som var född 1816 barnen Henrik, *1846, och Johan, *1848. Han gifte sedan om sig med Brita Stina Isaksdotter Vinsa, *1828, och fick med henne många barn.
 
En liten antavla för:  
 
1. Henrik Persson Heinonen-Jatko, *1816 4/10 i Tärendö
 
2. Per Nilsson Heinonen, *1775. Gift 1799 med
3. Sofia Matsdotter Kurravaara, *1775 i Kurravaara. Hennes släkt har behandlats under Pajala socken för bara ett par dagar sedan.
 
4. Nils Persson Heinonen, *1739, +1815. Husbonde på Heinonen gård i Tärendö. Gift 1772 29/12 med
5. Maria Mickelsdotter, *1753 x/3, +1782 13/10
 
8. Per Pålsson Heinonen, *1707, +1743 16/4. Husb. på Heinonen gård i Tärendö. Gift med
9. Maria Persdotter. Född i Narken, Överkalix. Omgift 1745 13/3 med soldaten Abraham Eriksson Juto-Näsvis i Tärendö.
 
16. Pål Larsson Heinonen, *1680 16/11, +1737 2/7. Husb. på Heinonen gård i Tärendö. G.m.
17. Kerstin Persdotter
 
32. Lars Persson Heinonen. Omnämnd i Tärendö 1692.
 
64. Per Eriksson Heinonen. Husbonde på Heinonen gård i Tärendö 1669-90. Gift med
65. Marget, omnämnd 1692-97
 
128. Erik Matsson Heinonen. Husbonde på Heinonen gård i Tärendö 1629-67. Inkom enligt sägen från Heinola socken i Tavastland, och skall ha varit gammal knekt.
 
- - -
 
Troligen var Henriks första hustru en Jatko, med tanke på att hon skall ha varit född 1816 bör hon ha varit identisk med Anna Mickelsdotter Jatko (*1816 11/3), dotter till husbonden på Jatko gård Mickel Mickelsson Jatko (*1791 17/3) och Helena Henriksdotter Lautakoski (*1792 15/6).
 
Mickel var son till Mickel Persson Jatko (*1754 27/4, +1809) och Anna Henriksdotter Mikko (*1748 i Korpilombolo) i Tärendö, och Helena var dotter till Henrik Henriksson Lautakoski (*1740, +1817) och Maria Hansdotter Kyrö (*1750 i Vittangi, +1805) i Lautakoski.
 
Man bör dock lägga in en liten brasklapp för detta resonemang, då det i vigselboken för 1835 finns följande par:
 
1835 (utan datum) Henrik Persson Heinonen och Sara Maja Ingridsdotter i Tärendö. Detta måste utredas närmare, då det vid denna tid fanns fler Henrik Persson Heinonen i Tärendö än den ovan behandlade... Jag skall försöka klarlägga de rätta förhållandena vid nästa besök på Biblioteket
 
MVH
 
Erik Kuoksu

480
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-25
« skrivet: 2004-02-24, 15:42 »
Mina uppgifter om denna familj är som följer:
 
Mats Matsson Soppero. *1725 3/6, +1800 27/3. Kyrkvärd, nybyggare i Kurravaara, Jukkasjärvi sn.
Gift 1750 17/5 med Sofia Hindersdotter Kemiläinen, *1730 17/8, + i Pajala, Pajala sn, dotter till klockaren Henrik Matsson Kemiläinen och Sofia Nilsdotter Servio i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn.
Barn:
1. Henrik Kurravaara-Stormlod-Jysky *1750 2/9, +1817. Soldat Stormlod, slutligen husbonde på Jysky gård i Pajala, Pajala sn.
2. Mats Kurravaara-Kurvander *1752, +1833. Backstugusittare i Pajala, Pajala sn.
3. Erik Lainio *1755, +1836 20/8. Nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn.
4. Katarina *1758. G. 1792 8/2 m. kronolänsman Anders Isaksson Björnström i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn.
5. Brita *1761. G. 1793 18/4 m. Hans Hansson Kariniemi i Lainio, Jukkasjärvi sn.
6. Olof Kurravaara-Kurvander-Måna *1764, +1808. Soldat i Kolari, Pajala sn, sedan husbonde i Ruokojärvi, Pajala sn.
7. Anna *1766, +1792 13/2
8. Marget *1769. G. 1796 29/3 m. Isak Isaksson Björnström i Tornefors, Pajala sn.
9. Lisa Greta *1772, +1787
10. Sofia *1775. G. 1799 m. Per Nilsson Heinonen i Tärendö, Pajala sn.
11. Helena *1777, +1783
 
Mats ättlingar har i burit namnen Jysky, Kurvander, Antti, Lahti, Kassa, Maannenä och Joensuu, och har främst varit bosatta i Kolaritrakten.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

481
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2004-02-21, 17:58 »
Ett par svar på frågor som har ställts här:
 
Till Gösta Carlsson:
 
Jag har som hastigast tagit en titt på vilka som kan ha varit förädrar till Henrik Persson Jatko, *1816. Det fanns vid denna tid en Per Mickelsson Jatko i Tärendö, men han förefaller inte ha haft någon son Henrik.
 
1816 finns följande Henrik Persson födda i Tärendö:
 
a) Henrik *1816 7/9, son till sexmannen Per Henriksson Tuoma (*1784) och Stina Eriksdotter Juto (*1782).
 
b) Henrik *1816 4/10, son till Per Nilsson Heinonen (*1775) och Sofia Matsdotter (*1775).
 
Någon av dessa borde vara din Henrik Persson, men det är svårt att säga vilken. Skall undersöka saken närmare när jag får tid.
 
Till Ingegerd Pekkari:
 
Johan Persson Kantola var född 1808 8/11 och son till ovan nämnde Per Mickelsson Jatko (*1783) och Ella Simonsdotter Lantto (även kallad Simu) (*1778). Dessa är omnämnda på flera ställen här i anbytarforum. Per Mickelsson Jatko härstammade i rakt nedstigande led från Jatkon Kreku - Grels Tomasson Jatko. J. P. Kantola dog 1870.
 
J.P. Kantolas hustru Ulrika Persdotter Stålnacke, *1810 20/10, +1879 17/11 var född i Svappavaara och dotter till nybyggaren där Per Johansson Stålnacke (*1771, +1829) och Ingrid Henriksdotter Lainio (*1768, +1819)
 
MVH
 
Erik Kuoksu

482
Karesuando (Enontekis) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-05
« skrivet: 2004-02-21, 17:32 »
Vad gäller släkten Heikka/Unga, så har jag, trots efterforskningar, inte kunnat finna några möjliga föräldrar till Per Hindersson (Heikka) eller hans hustru. Däremot har jag anteckat ytterligare ett barn till makarna, nämligen sonen Per Persson Heikka, vilken enligt domobken för Enontekis fanns i Rounala 1710, och var ung detta år.
 
Erik Kuoksu

483
Karesuando (Enontekis) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-05
« skrivet: 2004-02-21, 17:29 »
Till Jack Sture Muotka och Karen Elle Gaup:
 
Jag tror att det är fråga om två olika släkter Tallia:
 
A. Släkten Tallia-Storm-Hurri
 
Tabell 1
Olof Andersson Tallia. Var död 1737. Omnämnd i Rounala 1679-1737.
Barn:
1.Lars Olsson Tallia/Storm - tabell 2
2.Lars Olsson Tallia/Hurri - tabell 3
3.Ingrid Olsdotter Tallia. G.m. Per Hansson Blind  
4.N.N. Olsdotter. G.m. Spein Nilsson i Norge  
 
Tabell 2
Lars Olsson Tallia - Storm (från tabell 1). Född 1680, död 1743 28/3. I Könkämä.  
Gift med Elin Nilsdotter, född 1685, död 1761 13/7.
Barn:
1.Nils Larsson Storm *1711 x/9
2.Olof Larsson Storm
3.Asa Larsdotter Storm *1732 x/1
 
Tabell 3
Lars Olsson Hurri (från tabell 1). Född 1690, död 1750 3/7. I Könkämä.
Gift med Ingrid Nilsdotter Kuhmunen (Kommas), född 1691, död 1761 5/7.
Barn:
1.Olof Larsson Hurri *1709
2.Nils Larsson Hurri *1717
3.Sigrid Larsdotter Hurri
4.Margit Larsdotter Hurri *1719
 
B. Släkten Tallia från Saarivuoma
 
Tabell 1
Lars Mickelsson. I Saarivuoma 1704-11.
Barn:
1.Nils Larsson Tallia - tabell 2
2.Anund Larsson Tallia. I Soutujärvi, Tingevaara, 1711
3.Lars Larsson Tallia. I Saarivuoma 1716
 
Tabell 2
Nils Larsson Tallia (från tabell 1). I Saarivuoma 1704-10, i Kaalasvuoma 1721-24.
Gift med Bothild Larsdotter.
Barn:
1.Mickel Nilsson Tallia *1721
2.Lars Nilsson Tallia *1724 1/9
 
Mvh
 
Erik Kuoksu

484
Jukkasjärvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04
« skrivet: 2004-02-16, 08:47 »
Till Inger Eide.
 
Landa och Hvit är mycket riktigt namn som har förekommit i tornedalen och Torne lappmark.
 
Landa är en, numera utdöd, samesläkt, som hade sin hemvist i Tingevaara och senare Saarivuoma samebyar. Släkten kan spåras till bröderna Per och Nils Henriksson Landa, som levde i Tingevaara under 1600-talets andra hälft. Några släktmedlemmar bar namnen Valkeapää och Ollipanna. Släkten kan möjligen fortleva i Norge, dit ett antal släktmedlemmer flyttade på 1700-talet. Jag har en hel del uppgifter om släktens olika medlemmer från 1600-talets andra hälft till 1730-talet.
 
Hvit var dels en för länge sedan utflyttad eller utdöd samesläkt, som framträdde i Jukkasjärvi på 1700-talet, dels förekom det som som soldatnamn i Övertorneå socken. 1890 fanns ett fåtal personer med namnet i Piteå, Råneå, Nederkalix, Övertorneå, Hietaniemi och Korpilombolo socknar. Enligt SCB:s namnregister finns idag 51 personer i Sverige med namnet Hvit.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

485
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-16
« skrivet: 2004-02-16, 08:37 »
Hej!
 
Angående Johan Larsson Mukkas födelseår, så kan man säga att såväl 1734 som 1737 anges som födelseår i husförhörslängder et:c, men att inga födelsedata för Johan finns i Pajala sockens födelseböcker. Födelse- och dopbok för 1734 saknas, och för år 1737 finns bara en handfull födelsenotiser, men Johan finns inte bland dem som antecknades detta år. 1737 är dock det födelseår som oftast anges i samtida källor.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

486
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-16
« skrivet: 2004-02-11, 23:08 »
Jag ser att det för någon månad sedan var ett meningsutbyte om Mickel Mickelsson Kaisko, sedermera Satta, som far till Olof och Henrik Mickelsson Kaisko.
 
Det är, som jag ser det långt ifrån omöjligt att Mickel Mickelsson Kyrö-Kaisko-Satta var far till såväl Olof som Henrik, det är väl t.o.m. troligt att så var fallet. Orsaken till att varken Olof eller Henrik är medtagna i mitt familjeregister över Pajala, bruken och lappmarken är helt enkelt att de saknas i källorna från tiden. Därmed inte sagt att de inte existerat. De faller helt enkelt utanför ramen för arbetet.
 
Några klarlägganden i övrigt angående arbetet:
 
1. Jag har naturligtvis aldrig hävdat att släkttabellerna upptar alla barn i familjerna; att sådana anspråk vore absurda står klart för var och en som har överblick över materialet.  
 
2. Arbetet bygger varken på Ljungs eller Wahlbergs efterforskningar, vilket av någon anledning har hävdats i olika fora såväl här som i Norge, utan på systematisk källforskning. Detta arbete är ett medvetet försök att frigöra forskningen i översta Tornedalen från dessa auktoriteters (naturligtvis välförtjänta) dominans.  
 
3. Eventuella skillnader mellan mina uppgifter och enstaka uppgifter i olika källor beror på att jag har vägt en rad olika källor mot varandra och kommit till slutsatser som kan strida mot uppgifter i en källa, men styrkas av de övriga. Det är som jag ser det enda sättet att behandla material av den här typen och omfattingen.
 
4. Men naturligtvis är detta familjeregister, precis som alla andra arbeten av detta slag bara hjälpmedel. Den som har tid, förmåga och pengar bör använda originalkällorna. Jag understryker i inledningen till arbetet att tabellerna innehåller brister, samt att dessa brister torde vara koncentrerade till de tabeller som rör Muoniobyarna. En del rättelser till arbetet finns på min hemsida, och det kommer nog att bli fler allteftersom nya fakta kommer i dagen.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

487
Zebulon / Zebulon
« skrivet: 2003-12-03, 09:32 »
Ulrika Sofia Zebulon var född i Torneå 25/12 1753 (döpt 27/12). Hon var dotter till handlanden Kristoffer Zebulon och hans hustru Anna Margareta Grape.
 
Hennes mor var alltså av den kända tornedalska släkten Grape, och hennes far tillhörde den döpta judiska släkten Zebulon.
 
Se Genos 43 (1972) s. 12-18
 
http://www.genealogia.fi/genos/43/43_12.htm
 
Mycket märkligt att en medlem av Torneåsläkten Zebulon uppenbarligen bodde i Värmland, och att tydligen ytterligare en person i samma trakt bar detta namn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

488
Till Maud Bäckman:
 
Anna Hansdotter Lainio bör väl vara identisk med den Anna Hansdotter Lainio som var född 1749, och dotter till Hans Hansson Lainio (född 1722 x/9) och hans hustru Marget (född 1716) i Lainio.
 
Såvitt jag kan se är detta den enda Anna Hansdoter som är född i Lainio vid denna tid.
 
Hans Hansson Lainio var son till Hans Olsson Lainio (omnämnd i mantalslängderna 1717-55) och hans hustru Karin Matsdotter.
 
Hans Olsson Lainio var son till nämndemannen Olof Klemetsson Lainio (död 1719), och sonson till Klemet Olofsson, som anlade Lainio, och omnämns i mantalslängderna under Junosuando 1653-56. Klemet fanns i Koivukylä, Hietaniemi sn, 1637-47, och anses ha varit son till Olof Larsson (Hietaniemi) i Koivukylä, omnämnd 1622-55, sonson till Lars Olofsson (Hietaniemi) i Koivukylä, omnämnd 1592-1621, och sonsons son till Olof Matsson (Hietaniemi) i Koivukylä, omnämnd 1539-89.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

489
Karesuando (Enontekis) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03
« skrivet: 2003-12-03, 08:40 »
Hej Jack Sture Muotka!
 
Henrik Jönsson Vuopio, gift med Ingrid (Inger)Tomasdotter, och omnämnd i kommunionsboken 1731-43, är med största sannolikhet son till Jöns Persson Vuopio och hans hustru Ella Hindersdotter.  
 
*1690 x/3 innebär att han (enligt uppgifterna i notisen om hans död i död- och begravningsboken) är född i mars månad 1690, på okänt datum. Han avled 1751 4/6.
 
Huruvida Margeta Jönsdotter är systerson till Henrik Jönsson Vuopio vet jag inte. Däremot tillhörde hennes make Claes Matsson Vuopio samma släkt som Henrik Jönsson Vuopio:
 
Henrik Jönsson Vuopio var son till Jöns Persson Vuopio, som var son till Per Claesson (Vuopio), vilken i sin tur var son till Claes Staffansson (Vuopio)
 
Claes Matsson Vuopio (vilken levde ännu 1750) var son till Mats Claesson Vuopio, som var son till Claes Staffansson (Vuopio)
 
Claes Matsson Vuopio var alltså kusin till Henrik Jönsson Vuopios far.
 
mvh
 
Erik Kuoksu

490
Suuppi/Sup - Hammarström / Suuppi/Sup - Hammarström
« skrivet: 2003-11-20, 09:03 »
Jag har nu så mycket material om släkten Suup att jag kan ställa upp följande skiss över släkten Suups tidigare led:
 
SLÄKTGREN I
 
Tabell 1
Johan Jonsson Suuppi. I Vettasjärvi, Siggevaara 1690-1730. I mantalslängden 1690 står om honom: Aldel. Utfattig mistat alla sina Renar.
Gift med Karin Tomasdotter, bosatt i Nedertorneå socken 1743.
Barn:
1. Johan Johansson Suup - tabell 2
2. Karin Johansdotter Suup *1697 - tabell 3
3. Henrik Johansson Suup *1703 - tabell 4
 
Tabell 2
Johan Johansson Suup (från tabell 1). I Vettasjärvi. Utflyttad till Hietaniemi socken.
Gift med Sara Larsdotter, född 1684, död 1755 18/3 i Hietaniemi socken.
Barn:
1. Jöns Johansson Suup *1720 23/3
2. Lars Johansson Suup *1733 3/2
 
Tabell 3
Karin Johansdotter Suup (från tabell 1). *1697 (dombok 1727). Piga i Tärendö, Pajala sn.
Barn:
1. Karin Karinsdotter Suup *1725 (dombok 1727).
 
Tabell 4
Henrik Johansson Suup (Suuppi) (från tabell 1). Född 1703, var död 1759. I Kääntöjärvi, Siggevaara, 1734, i Masugnsbyn på 1730-talet, i Vaikkovuoma, Rautusvuoma 1757-59. Utflyttad till Nedertorneå socken.
Gift med Anna Henriksdotter.
Barn:
1. Olof Henriksson Suup - tabell 5
2. Johan Henriksson Suup *1721 - tabell 6
3. Henrik Henriksson Suup *1734, +1734
4. Per Henriksson Suup *1742 25/7 (i Nedertorneå socken)
5. Lars Henriksson Suup *1743
 
Tabell 5
Olof Henriksson Suup (från tabell 4). Var död 1763. Renvaktare i Masugnsbyn på 1740-talet, i Rautusvuoma 1757-63. Var i Kolari på 1770-talet.
Gift med Marget (Sigrid?) Nilsdotter
Barn:
1. Kristina Olsdotter Suup *1745 18/5
2. Sigrid Olsdotter Suup
 
Tabell 6
Johan Henriksson Suup (från tabell 4). Född 1721. Brukskarl i Masugnsbyn. Utflyttad till Svanstein.
Gift med Dordie Baltzarsdotter Servio, född 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson Servio och hans hustru Gertrud Hansdotter Kemi i Masugnsbyn.
Barn:
1. Nils Johansson Suup *1746 4/1
2. Johan Johansson Suup *1749
3. Baltzar Johansson Suup *1753
4. Brita Johansdotter Suup *1756
 
SLÄKTGREN II
 
Tabell 7
Jon Pålsson Suppi. I Kaalasvuoma
Gift 1746, annandag påsk, med Ingrid Olsdotter.
 
SLÄKTGREN III
 
Tabell 8
Olof Larsson Suup. Bruksdräng i Masugnsbyn 1707-1708
Gift med Brita.
 
I Vettasjärvi fanns 1680, enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag, en lapp Jon Andersson. Detta är såvitt jag vet första gången Vettasjärvi omnämns i källorna. Huruvida denne var far till Johan Jonsson Suup eller till den andre skogssamen i Vettasjärvi vid denna tid, Nils Jonsson (Johansson) Keisari, eller inte far till någon av dem, går inte att säga med någon säkerhet.

491
Jag har nu sammanställt de uppgifter jag har hittat om släkten Heivas tidigaste led:
 
Den yngre och den äldre släkten Heiva kan inte med säkerhet sammanlänkas, men det är inte omöjligt att Jon Heiva (tabell 2), var identisk med Jon Matsson Heiva (tabell 1), även om det inte kan bevisas. Av släktnamnet, samt personnamnen, att döma, måste de hur som helst ha tillhört samma släkt. Till denna släkt tillhörde kanske även Olof Matsson Häf, vilken var av samisk börd, och var konungens pärlfogde i Lappland 1609-15. Till släkten hörde säkerligen även den förrymde soldat av samisk börd, Olof Häifwä, som 1679 i Jukkasjärvi dömdes till döden för att 1678 ha slagit ihjäl en annan förrymd samisk soldat, Jon Hansson, med ett spjut.
 
ÄLDRE SLÄKTEN
 
Tabell 1
Mats Häif (Häfdh). I Siggevaara 1615-17. Om honom står följande i mantalslängden 1615: En Ertzskelm, kommer aldrig tillstädz [till tingsplatsen] Men drager kring bygden och brukar spåkonst.
Barn:
1. Jon Matsson Heiffa. I Siggevaara 1618-19
 
YNGRE SLÄKTEN
 
Tabell 2
Jon Heiva. Kanske identisk med den lapp Juncka Häifwä, som enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1685 för länge sedan hade sålt sitt skatteland till bonden Erik Jönsson Juto i Tärendö, och sedan låtit leja sig till soldat.
Barn:
1. Lars Jonsson Heiva - tabell 3
2.  Anna Jonsdotter Heiva. Omnämnd som faster till Mats Larsson Heiva i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1711.
 
Tabell 4
Lars Jonsson Heiva (från tabell 2). Ej omnämnd i samtida källor.
Barn:
1. Mats Larsson Heiva - tabell 5
2. Ella Larsdotter Heiva. Gift med nybyggaren Jöns Mickelsson Ullatti i Ullatti.
3. Anders Larsson Heiva. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1711 och 1718.
 
Tabell 5
Mats Larsson Heiva. I Vaikko, Siggevaara, 1696-1734.
Gift med Elin Johansdotter Pikkar (dombok 1708). Hon var antagligen syster till Anders Johansson Pikkar i Sevujärvi,Siggevaara, omnämnd i mantalslängderna 1695-1722, och död 1722.  
Barn:
1. Jonas (Jöns) Matsson Heiva *1701. Nybyggare i Vettasjärvi, Gällivare sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

492
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2003-11-20, 08:39 »
Den ovan nämnde sonen Erik, skall naturligtvis vara Tomas, inte Erik...

493
Tärendö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-21
« skrivet: 2003-11-20, 08:36 »
Till Gösta Carlsson:
 
Jatkon Kreku bör nog, mycket riktigt, syfta på Grels Tomasson (Jatko). Han skall enligt sägen ha inkommit från Savolaks, och var 1621-60 husbonde på den gård som sedan kom att kallas Jatko och Paavo i Tärendö. Han var död 1679, då hans änka omnämns detta år.
 
Grels är en skrivaröversättning av Kreku, som är en finsk form av Gregorius.
 
Jatko betyder väl i detta sammanhang närmast fortsättare eller efterträdare. Kanske kom han att kallas så eftersom han så att säga fortsatte bebyggelsen i Tärendö efter byns grundläggare Per Persson Pekkari.  
 
Jatkon Kreku betyder alltså helt enkelt Jatkos Grels.
 
Samuli Paulaharju upptecknade f.ö. ungefär samma sägen som den ovan refererade om Jatkon Kreku, med tillägget att när den andre nybyggaren i Tärendö, Heinonen, kom till byn, var Jatkon Kreku missnöjd. Han skall då ha sagt, i översättning:
 
Det har kommit så mycket folk hit, så att man inte längre bara kan gå bakom knuten
 
Det finns, såvitt jag vet, inga belägg för att Grels Tomasson var soldat, även om det inte är omöjligt. I sägnerna sägs dock alltid om honom att han varit ute i kriget.
 
Förutom den ovan nämnde sonen Erik hade han även sönerna Pål, Grels, Per, samt troligen Mickel, och antagligen dottern Valborg, gift med Hans Persson Pekkari.
 
Vilka Jatko är du intresserad av? Jag har uppgifter om de flesta fram till 1800-talets första hälft.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

494
Karesuando (Enontekis) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03
« skrivet: 2003-10-30, 10:33 »
Till Irene Poignant:
 
Tomas Johansson Olli, född 1746 8/9 i Muonionniska, var mycket riktigt son till Johan Johansson Olli och Anna Jönsdotter.
 
Dessa är de uppgifter jag har om Johan Johansson Ollis familj:
 
Tabell 38
Johan Johansson Olli. Husbonde på Olli gård i Muonionniska (Alamuonio), Pajala sn.
Gift 1739 10/4 med Anna Jönsdotter.
Barn:
1. Johan Tulkkila *1740 7/12. Husbonde på Tulkkila gård i Armassaari, Hietaniemi sn.
2. Anna *1743 20/8
3. Olof *1745 28/8
4. Tomas *1746 8/9. Husbonde på Olli gård i Muonionniska (Alamuonio), Pajala sn.
5. Ella *1748 13/12
6. Mats *1750 28/12
7. Brita *1754 5/9
8. Nils *1756 21/12
9. Kerstin *1759 8/2. G.m. Olof Magnusson Olli i Alamuonio.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

495
Fredsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-01
« skrivet: 2003-10-24, 09:58 »
Hej!
 
Har någon uppgifter om:
 
Erik Persson, född 1777, och hans hustru  
Maria (Maja) Eriksdotter, född 1777.
 
Dessa makar flyttade till Närkes Kil sn vid 1800-talets början. De skall enligt Kils kyrkoböcker ha varit födda i Fredsbergs sn, men jag har varken kunnat finna dem i Fredsbergs födelseböcker, eller i lysnings- och vigselboken (de bör ha gift sig mellan 1797 och 1799).
 
De var 1807, året då de lämnade Fredsberg, bosatta i Gärdesboda. Erik Perssons mor, som flyttade med dem, hette Stina Eriksdotter, och var född 1735
 
MVH
 
Erik Kuoksu

496
Same eller lapp? / Same eller lapp?
« skrivet: 2003-10-22, 10:11 »
Angående Lantalainen:

Detta är den korrekta beteckningen på en tornedalsfinne, bosatt i övre Tornedalen, i synnerhet på dem som bor i Torne lappmark. Jag vet faktiskt inte om ordet används neråt efter i älven i denna betydelse.

MVH

Erik Kuoksu

497
Samesläkter A-Ö / Blind
« skrivet: 2003-10-22, 10:05 »
Jag kan tillägga följande nya uppgifter om släkten Blinds stamfar:
 
Hans Jonsson, som skattade i Rounala 1674-90 sades vara i Kautokeino 1681-82, och han bär tidvis släknamnet Juva, som alltså är släkten Blinds ursprungliga namn.
 
Möjligen kan Hans Jonsson Juva, som jag tidigare skrev, vara identisk med den Hans Jonsson som skattar i Suonttavaara 1656-71.
 
Denne Hans Jonsson bör ha varit son till Jon Jonsson i Suonttavaara, som skattade 1646-55. Jon Jonsson kan ha varit bror till Kauppe Jonsson, som skattade i Suonttavaara 1639-49, och Henrik Jonsson, som skattade i Suonttavaara 1640-59. Det är inte omöjligt att Jon, Kauppe och Henrik var söner till den Jon Nilsson som skattade i Suonttavaara 1639-40. Källmaterialet är dock så magert att det nog är omöjligt att säga något säkert om detta.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

498
Samesläkter A-Ö / Marakatt
« skrivet: 2003-10-22, 09:59 »
Hej allihop.
 
Mitt inlägg från 2001 är något förvirrat, ser jag nu.
 
Per och Nils är söner till Lars Andersson.
 
Nils Eriksson Marakatt hade inget uppenbart släktskap med de övriga, men han bör ha hört till samma släkt. Jag vil minnas att ingen på tinget 1735 sade sig komma ihåg denne Nils Marakatt, så han bör ha varit död sedan länge då.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

499
Karesuando (Enontekis) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-03
« skrivet: 2003-10-22, 09:51 »
Johan Olsson Mämmis (husbonde på sed. Olli gård i Muonionniska (Alamuonio) 1710-39) son Johan kan inte vara identisk med Johan Johansson Vuontisjärvi, då Johan Olssons son Johan utan mycket tvivel bör vara den Johan Johansson Olli, som efterträdde Johan Olsson Mämmi som husbonde på Olli gård i Alamuonio.  
 
Johan Johansson Olli i Muonionniska gifte sig 1739 10/4 med Anna Jönsdotter. De fick minst 9 barn mellan 1740 och 1759, alla var födda i Muonionniska.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

500
Pajala / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-25
« skrivet: 2003-10-22, 09:43 »
Till Mikael Tornberg:
 
Ja, det stämmer.
 
Henrik var son till Mats Henriksson Pajanen i Pajala (husbonde på Pajala gård 1712-58) och hans hustru Ingrid Nilsdotter
 
Maria var dotter till masmästaren Olof Larsson Fors (*ca 1681, +1765 23/9) och hans hustru Brita Persdotter Servio (*ca 1680, +1768) i Tornefors
 
Släkterna Pajala i Pajala, samt Uusitalo i Sattajärvi härstammar från dem.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

Sidor: [1] 2