ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Maria Hellström

Sidor: [1]
1
Jag tyckte det såg ut som att alla flyttade till Östuna! Men jag måste ha sett fullständigt galet då. Men tack alla för hjälpen! Har inget abonnemang hemma så just nu kan jag inte kolla upp era källor, satt gratis med AD i helgen och annars åker jag till Stadsarkivet och kollar. Snart blir ju SVAR gratis iallafall.


Känner mig jättefånig nu när det tydligen var så enkelt...  :-[


Någon som vet om det finns något arkiv där man kan hitta något om utackorderingar, typ någon form av protokoll eller övriga anteckningar i något arkiv någonstans?  Gissar att det borde finnas på Stadsarkivet eller något i så fall. Någon som har tips på var man kan leta?

2
Jag forskar kring min farfar Rudolf Hellström (1897-12-24) och hans äldre bror Karl Wilhelm (1895-10-08). Modern dör 1908 och fadern August Hellström flyttar med sin frus oäkta barn (de två ovannämnda) och två flickor inom äktenskapet. Jag misstänker att fadern är far även till Rudolf och Karl Wilhelm, men svårt att få reda på sanningen.


I Rasbo AIIa:2 1908-1919 sid 50  står det att August med 4 barn flyttar till Östuna 1910 . Men det står lite olika siffror i kolumnen för "utflyttad/överförd" och jag vet inte hur jag skall tolka det. Under Karl Wilhelm står det "386" och under Rudolf "48" och ett överstruket "49".


När jag går in i Östuna AIIa:1 1901-1911 sid. 186 står bara fadern med de två yngsta flickorna med. Inget spår av Rudolf eller Karl Wilhelm! Under sida 386 (som inte ens finns) eller 48  eller 49 hittar jag ingenting.


Jag har hört pappa berätta förut att farfar blev utackorderad, men jag vill ju gärna spåra honom och se vad som hände, vart han hamnade och så. Jag har kollat på sidan i början av Östunaboken under utackorderade, men Rudolf finns inte med på den listan.


Karl Wilhelm var 15 år när de flyttade, så han kan ju ha flyttat som dräng någonstans, men det borde ju stå med i böckerna, tycker man. Någon som har tips på hur jag kan hitta Rudolf och Karl Wilhelm? Främst min farfar Rudolf.

3
98 - Osorterat / Diverse hopsamlade frågor
« skrivet: 2013-03-24, 21:28 »
Tack för svar i tråden!
 
Till Carl:
Jag ber om ursäkt för att jag inte hade en aning om moderatorernas städningsförfarande och därför inte kunde ha detta i åtanke vid trådstarten. Jag har ingen aning om hur, när, var och varför dessa städningsförfaranden går till. Jag ville istället bespara forumet på kanske tio trådar med bara en jättekort fråga i varje, och istället baka ihop mina frågor till en tråd. Jag tänkte att detta kunde bli smidigare för att undvika explosion av ständigt nya trådar. Jag visste inte att det inte var okej att göra så och ber som sagt om ursäkt om jag begått något regelbrott.  
 
Men jag har snart samlat på mig nya metodfrågor, får jag inte längre ställa dem i den här tråden då? Eller kan jag fortsätta använda tråden när den nu ändå har skapats?  
 
Att folk byter namn är inget konstigt idag, men för hundra år sen var det kanske inte lika vanligt. Men min fråga gällde egentligen inte hur vanligt eller ovanligt det var, utan om man kan få ut källor från RA bara genom mail, eller om man måste åka dit själv och leta. Särskilt då man inte bor i Stockholm. Enligt någon jag pratade med på landsarkivet så skulle det alltså finnas källor på RA.
 
Vad gäller frågan kring Uppl. artilleriregementes församling så undrade jag kring han som rymde, och i källan finns bara en person som det står rymt på, så därför tänkte jag att det kanske var uppenbart vilken person jag menade eftersom det inte fanns fler att välja på. Och jag är fortfarande förbryllad kring detta med rymningen. Att det först står att han rymde, och sen i nästa kolumn att han flyttade från församlingen, vilket var ett senare datum än rymningen. Det borde ju alltså betyda att han rymde, men kom tillbaka och sen flyttade. Eller hur kan annars prästen veta att han flyttat och vart och när, ett helt år senare?
 
Att den borgerliga vigseln gällde personen på raden under var jättebra att veta, då förstår jag varför det inte finns någon kvinna med i nästa bok, vilket annars skulle ha blivit min nästa fråga här.

4
98 - Osorterat / Diverse hopsamlade frågor
« skrivet: 2013-03-17, 16:31 »
Istället för att skapa tio trådar med en fråga i varje för jag nu ihop mina frågor i en och samma tråd. Jag har redan flera på lager, börjar med dessa tre.  
 
* En av mina anor har bytt efternamn från Mattsson till Melkerstam (om jag läst rätt). Källa: Valö församl. AIIa:4 1923-1937. sid. 103. (finns ej i AD el SVAR, bara i Genline). Fick höra på landsarkivet igår att man kan få upplysningar på Riksarkivet om detta. Kan man typ maila dit och få svar, eller måste man åka dit? Vet inte riktigt hur det funkar.  
 
* En annan ana rymde från Uppl. Artilleriregemente men står sen i meningen efter att han gifte sig och flyttade till annan församling.  
Källa: Uppl. artilleriregementes församl. A:2 1907-1927. Sid. 186. AID: v126481.b196.s186
Rymde han och kom tillbaka och sen gifte sig eller vad då, och när kom han isåfall tillbaka? Jag fattar ingenting!  
 
* Ovanstående ana skulle ha gift sig borgerligt 13/5 1911 enligt ovanstående källa, några månader innan flytt. Men jag hittar ingen vigsel i Uppl. Artilleriregementes församling. Gifte de sig när han var på rymmen då, eller vad?? Är det alltså kört att hitta någon vigselnotis i någon vigselbok då?

5
Tack för svar! Om AD bara har fram till 1895 så blir det nog Genline för mig, då det är just sent 1800- och tidigt 1900-tal jag forskar mest kring just nu.
 
SVAR har jag gratis tillgång till genom mitt studerandekonto (Uppsala universitet), så det har jag som huvudkälla. Men jag behöver komplettera med en annan källa också. Får nog bli Genline i alla fall. Får ge AD en ny chans längre fram när de förhoppningsvis hunnit lite längre i scanningarna.

6
Jag har haft abonnemang både på Genline och Arkiv Digital förut och vad jag minns av skillnaderna så hade AD bättre bilder, men betydligt färre skannade böcker. För ca 1-2 år sen var AD otillräckligt för släktforskning i Uppsala och Stockholms län.  
 
Jag undrar hur det är nu på den fronten vad gäller AD. De borde kanske ha kommit lite längre med skanningarna nu? Jag släktforskar alltså i Uppsala och Stockholms län, kan man klara sig med AD där nu, eller måste man komplettera med Genline?

7
Jag håller på och scanna lite gamla släkt- och familjefoton, och nu har turen kommit till de äldsta bilderna, från de första decennierna av 1900-talet. De är LIMMADE i gamla fotoalbum. Hur i all världen skall jag bära mig åt för att scanna dem? Jag vill ju inte förstöra vare sig bilder eller album.

8
Jag har testat 1200 och 800 och inte sett någon skillnad, så nu scannar jag i 800 dpi. Vet inte om man kan gå ner mer, har ju också läst (som Crister skriver ovan) att grundregeln är att ha så hög upplösning som möjligt. Och lagringsutrymme är ju inte så farligt dyrt.  
 
Jag håller på och scannar för fullt just nu och nu är jag tillbaka vid det rubricerade problemet - metadatan, och struktur. Hade som fundering att skapa mappar med typ indelningar som Familjemedlemmar, vänner till familjen, utomhusbilder och då kunna skriva ett worddokument för varje mapp med metadata till bilderna. Men nu har jag sett att detta är omöjligt av två anledningar.
1. Blev väldigt svårt med kategorierna när de ibland går in i varandra.
2. Då måste man separera bilder som hör ihop i en serie. Dvs bilder som togs vid ett och samma tillfälle och som hör till olika kategorier. Känns fel att sära på bilder som hör ihop.  
 
Så nu vet jag inte hur jag skall göra med uppstrukturering och metadata. Att ha ca 600 bilder i en och samma mapp (och ett och samma worddokument för alla hundratals bilder) känns lite oöverskådligt, så jag vet inte hur jag skall lösa det hela. :-(

9
Har testat med två bilder samtidigt nu och det fungerade. Tack för påminnelsen, Patrick! Höll nästan på att glömma bort den möjligheten. Att hålla Epson Scan-programmet uppe hela tiden funkade dock inte. Varje gång jag trycker på Scanna när jag är inne i programmet så stängs fönstret. Så jag måste gå in på Startmenyn och öppna det på nytt varje gång jag lägger i nya bilder.
 
Nu blir jag fundersam vad gäller upplösningen. Är det onödigt att ha 1200 dpi alltså? Blir det verkligen lika bra bilder med 300 som någon här skrev?

10
Nu har jag nog fått till det, tror jag. Försökte som Patrick föreslog hitta Epson Scan-programmet på datorn och där kunde man visst göra lite inställningar. Lyckades då klura ut att dpi betydde upplösning och valde det högsta alternativet, dvs 1200. Valde sen formatet tiff där. Sen kunde man kryssa i en ruta där det stod Automatisk bildorientering. Då fick man bara med bilden man scannade, utan någon stor vit bakgrund man måste beskära. Men detta funkar visst bara om man går in på Epson Scan-programmet och scannar därifrån. Trycker jag på scan-knappen på själva apparaten så får jag den vita bakgrunden med igen.  
 
Så jag får ta mig omaket att gå in på programmet för varje bild, men det tar väl åtminstone kortare tid än att hålla på och beskära varje bild.

11
Näääe, nu börjar jag undra vad jag gett mig in på... Jag är för dum i huvudet för det här. :-(  Trodde jag att jag skulle fixa att scanna in bilder? Jag har visst haft för höga tankar om mig själv.
 
Jag började scanna nu ikväll och det blev en liten bild med en massa vitt runt omkring. Som om jag hade haft ett A4-papper över fotot. Det har jag inget minne av att det blivit förut när jag testat scannern. Man måste alltså gå in på något program av något slag och beskära varenda bild man scannar?!
 
Och det gick inte att byta filformat heller i visningsläget. Det måste man kanske göra när man går in på beskärningsprogrammet?

12
Okej, då blir det TIFF. Dpi och sånt har jag ingen aning om vad är ens. Jag är IT-analfabet. Det enda jag kan är att lägga in en bild i scannern och scanna och sen får det väl typ bli som det blir.  
 
Diabilderna kommer bli ett senare projekt, de känns för jobbiga nu. De kommer jag att skicka in till en fotofirma sen för scanning, för såna apparater har jag inte.
 
Jag funderar på att skapa ett mappsystem för att strukturera bilderna. Typ 1920-tal, 1930-tal osv. Fast just med de äldre bilderna får det ju bli gissningar tyvärr eftersom pappa inte längre kan berätta. Under årtiondemapparna tänkte jag ha mappar med indelning av typ Stadsmotiv, Familjesammankomster, Resebilder osv. Sen gör jag ett worddokument med mappstrukturen och lägger metadata där, tänkte jag. Typ: 1960-tal - Familjesammankomster Bild 1: Julafton hos Kalle, från vänster: Kalle, Stina, Lisa... (påhittade namn i mitt exempel).
Vad tror ni om ett sådant system?
 
Tråden kom visst att handla om så mycket mer än just metadata, insåg att det fanns fler funderingar än just metadata för detta projekt. Om moderatorerna vill flytta diskussioner så vill jag nog hellre ändra trådtiteln istället, så alla mina fotoprojektsfunderingar kommer i samma tråd. Lämplig trådtitel är kanske isåfall just Fotoprojektsfunderingar om något måste ändras.

13
Tack för svaret, Patrick! Förlåt om jag förstörde din sömn.  
Jag har en ganska billig scanner som ingår i en multifunktionsskrivare (Epson Stylus SX110), så jag vet inte om man kan göra så mycket inställningar där. Vet inte ens vad för inställningar man isåfall skall göra, jag är helt okunnig där. Men jag har scannat saker förut med den och tycker det blivit rätt bra, så kvalitetsmässigt duger det nog iallafall.
 
Är TIFF alltså bättre än JPG? Vad är skillnaden mellan dem?
 
Jag skall skaffa mig en extern hårddisk för bilderna. Vet dock inte hur stor jag skall köpa. Hur många bilder rymmer en 500 GB? Funderar på om en sådan kan duga.

14
Jag skall nog scanna av pappas bilder ändå, även om jag aldrig kommer få veta vem som är vem, några enstaka personer kanske mamma vet vem är, åtminstone av de yngre bilderna. De äldsta bilderna från 20-50-talet som var farfars kommer ju vara fullständigt värdelösa tyvärr.  
 
Jag har blivit sjukskriven för att jag mår för dåligt efter pappas bortgång och har svårt att koncentrera mig på saker men är samtidigt rastlös och vill göra något. Jag tänkte att man kanske kunde börja scanna lite yngre bilder. Bilder från min och mina syskons barndom typ. Men det är masssssor av bilder. Hur brukar ni göra? Scannar ni alla bilder eller väljer ni ut?  
 
Och lägger ni in flera bilder samtidigt i scannern eller bara en i taget?

15
Tack för fina svar. Jag borde kanske ha skrivit i första inlägget att jag inte har några barn och tyvärr aldrig kommer kunna få några :-( . Så jag har inga att forska för. Det är typ bara för mig själv isåfall och ev. mina syskon om de är intresserade men de har inte verkat särskilt intresserade hittils av den släktforskning jag gjort.  
 
Jag vet namnen på pappas biologiska föräldrar, så det går väl att söka efter dem. Men mer än så vet jag inte, hur de var eller hur deras liv såg ut eller någonting. Och fadern vägrade erkänna sig som fader så där vet man ju aldrig helt säkert om man forskar på rätt person om man söker upp honom. Jag har aldrig riktigt varit intresserad av den biologiska familjen eftersom de lämnade bort honom så tidigt och fadern (om han nu var det) aldrig erkände sig som fader. Adoptivfamiljen har varit pappas riktiga familj som han älskade och som älskade honom.

16
Pappa har släktingar kvar, men att ta kontakt med dem känns inte så kul. Så det finns ingen att kontakta typ. :-(

17
Pappa var adopterad och jag ville börja forska på hans adoptivsida eftersom det var den som han såg som sin familj. Han har syskonbarn och syskonbarnbarn kvar, men tyvärr vill inte de se pappa som sin familj trots att han blev adopterad redan som spädbarn. Så att ta kontakt med dem känns inte så roligt, och det är inte helt säkert att de hade kunnat ge några upplysningar om fotona heller.  
 
Det känns bara så bittert och ledsamt. Vi hade plockat fram alla diabilder från källaren och kikat igenom någon enstaka kasett eller vad det heter. Längre hann vi inte. Och vi kollade igenom hans fotoalbum för ett halvår sen men väntade med identifiering av foton för att jag var så trött vid just det tillfället. Nu i och med detta fotoprojekt skulle vi gå igenom detta grundligt och vi hann knappt börja. :-(

18
Min pappa har dött, knall och fall i en hjärnblödning. Det var mycket för hans skull jag forskade, för att han var nyfiken på sina anor. Och han hade flera hundratals gamla diabilder som jag skulle kolla igenom med honom och få veta vem som var vem. Nu går alla bilderna förlorade och jag kommer aldrig få veta vem som är vem. Och vad är det överhuvudtaget för mening att släktforska vidare nu? Det känns som släktforskningen har förlorat sin mening. Jag höll på att intervjua pappa om hans föräldrar och sånt, och jag hann få reda på en del om farfar, men inget om farmor. Och nu finns ingen mer att fråga. Så vad är meningen att släktforska då?
 
Mamma är vid liv, men hon är från Finland så hon är för svår att släktforska på.  
 
Är det slut på släktforskningen nu? Det känns nästan så iallafall. :-(  
 
Jag tänkte lägga inlägget under övriga ämnen, men det stod att det inte gick att skapa nya ämnen där, så jag var tvungen att placera tråden i metodfrågor, trots att det inte är en sådan fråga.

19
Jag kanske skall skriva ett litet inlägg här så ni inte tycker jag är otacksam efter svaren jag fått. Min pappa fick en hjärnblödning några dagar innan jul och har nu gått bort. :-(  Han hade varit hur frisk som helst innan, det sade bara pang och ingen hann säga adjö eller någonting.
 
Så jag var för sent ute! :-( Nu går alla fotona förlorade. Pappa hade flera hundratals gamla diabilder varav en del var hans och en del från farfar. Nu kommer jag aldrig få veta vem som är vem eller någonting. Allt går förlorat och bilderna saknar värde.  :-(

20
Mina föräldrar har en drös med gamla foton från deras ungdomstid. Både i fotoalbum och diabilder. Nu har jag tänkt att digitalisera alla dem i förvaringssyfte och att lättare kunna ta del av dem. Antar att diabilder och diabildsprojektorer är på utdöende (?).  
 
Jag skall låta mina föräldrar få berätta så mycket som möjligt om fotona, för annars finns ju ingen information om dem när mina föräldrar dör. Men hur lägger man in metadata till digitala fotofiler (alltså typ jpg) ?
 
Det enda sättet jag känner till är att i filnamnet skriva om bilden. Men är det många personer med på bild så blir ju det ett jättelångt filnamn och sen vill man ju ha med mer info om bilden också, som när den togs, var den togs, i vilket sammanhang den togs och speciella minnen som föräldrarna har kring bilden osv.  
 
Eller skall man skapa ett worddokument för varje bild och låta det ha samma namn som bilden? Eller hur gör man på bästa sätt? Hur gör ni?

21
Maria Magdalena / Maria. CIa:30
« skrivet: 2011-11-24, 23:29 »
Oj, jag hade nog helt missförstått saker. Henning Öhrns Öhrnebo var alltså inte själva barnasylen, utan där hon hade sin tjänst. Och att hon kom till barnasylen under en kortare tid efter hon fått barnet. Jag är inte så van släktforskare ännu, så jag är lite trög ibland. Bra tips jag fick också med att söka närmast källan vad gäller flyttningar. Har aldrig tänkt på det innan, det var smart.
 
Jag är nog lite dålig på googling och informationssökning, vet sällan hur jag skall söka och ibland kommer jag aldrig ens på tanken att man kan göra det. Får nog försöka bli bättre på detta. Men vissa saker går nog inte att googla sig fram till. Barnasyler och sådant hade jag aldrig hört talas om innan. Mycket intressanta saker. Skall definitivt kika igenom detta arkiv vid tillfälle.  
 
Att åka bort och föda sitt barn för att bespara släktingarna skammen tycker jag känns lite ologiskt. Familjen står ju ändå där med skammen bara av vetskapen, och sen kommer ju flickan hem med sin nyfödda, och ryktet går väl säkert på byn också och förvärrar. Så det kan väl knappast ha blivit någon skam besparad. Men man kanske trodde det på den tiden.  
 
Hur som helst, TUSEN TACK Annnika!! Det var mycket intressanta saker du bidragit med och tipsat om. Ovärderlig hjälp har jag fått här!  

22
Maria Magdalena / Maria. CIa:30
« skrivet: 2011-11-22, 22:21 »
Oj, vad intressant material du hittat, Annika! :-) Jag undrade just när jag följde henne från Valö till Brännkyrka hur hon kunde försörja sig under sitt uppehälle i Stockholm när hon var höggravid. Inte så lätt att få tjänst som piga då kanske. Så då får det sin förklaring med barnasylen.  
 
Men det står ju Öhrnebo i kyrkobokföringen, det betyder alltså att inspektör och ägare Henning Öhrn som står först i kyrkobokföringssidan är inspektör och ägare för denna barnasyl? Men varför står det isåfall inte barnasyl i kyrkobokföringen om det är en sådan? Sen hittar jag lite konstigheter också. I pdf-filen du länkade till stod det att man kunde bo där 2 veckor och i ömmande skäl längre, men de flesta i kyrkobokföringssidan bodde där i över ett halvår. Och min fröken Trana flyttade dit 30/10 och flyttade därifrån 11/10 samma år!    
 
Om man vill kolla upp denna asyl närmare, är det Stockholms stadsarkiv man får åka till då?
 
Nu var fröken Tranas far bryggeritillsyningsman och lägenhetsägare, så helt fattig var väl inte familjen, men fadern ville kanske inte hjälpa dottern när hon begått hor. Var det vanligt att kvinnor reste utomsocknes för att föda ett oäktenskapligt barn?

23
Maria Magdalena / Maria. CIa:30
« skrivet: 2011-11-20, 22:03 »
Jaha, så det var alltså BB som låg på Wollmar Yxkullsgatan? Jag trodde det var moderns bostad, för det brukar ju vara det som står efter föräldrarnas namn i vanliga fall.  
 
Modern reste från hemmet i Valö några månader innan sonen skulle födas och bosatte sig i Brännkyrka församling och var husfru (gissar jag att det står där iallafall. Brännkyrka församlingsbok AIIa:15 (1904-1918) Sid. 3124). Sedan flyttar hon tillbaks till Valö igen, med sonen. Så nog måste hon väl varit skriven någonstans, eftersom jag såg henne i ovannämnda församlingsbok.
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2011-11-20 22:05)

24
Maria Magdalena / Maria. CIa:30
« skrivet: 2011-11-20, 16:30 »
Oj, nu fick jag mycket info, tusen tack Annika!!!  Wollmar Yxkullsgatan alltså, det var intressant. Det var helt oläsligt i boken, tyckte jag. Såg att modern som födde barnet under, några dagar senare, bodde på samma ställe.  
 
Södra barnbördshuset, hmmm är det som förkortningen Sbbh står för måntro? Mycket intressant! Jag gissar att detta sjukhus i Maria församling angränsar till Brännkyrka församling där hon bor, för annars är det ju märkligt att hon åker till en annan församling för att föda barnet när hon redan rest från Valö för sakens skull.
 
Vad gäller det sista får man alltså göra gissningen att fadern kan ha anmält sig? Hon gifte sig ett halvår senare med en man som heter Johan, så det lär väl ha varit han som är fadern och som isåfall anmält sig.  
 
Barnet är för övrigt en hittills okänd kusin till min pappa, så det var ett intressant fynd. :-)

25
Maria Magdalena / Maria. CIa:30
« skrivet: 2011-11-19, 22:53 »
Men det står så mycket mer också, och jag vet inte hur jag skall tyda det. under faddrar ser det ut som det står Förnamnen anmälda av modern, men sen står det en mening till och den är helt obegriplig.
 
Och under särskilda anteckningar är det just från Brännkyrka till Valö Sthlms län som jag kan uttyda, men det står flera saker till, både före och efter den meningen. Finns det någon som kan läsa vad det står?

26
Maria Magdalena / Maria. CIa:30
« skrivet: 2011-11-19, 22:10 »
Jag verkar aldrig lära mig att läsa gamla handskrifter, t.o.m 1900-talet går jag bet på!  
 
Den 9/11 1910 föds Ragnar John Harry men vad sjuttsingen står det i födelseboken??? Jag kan knappt få ut ett dugg! Please help!  
 
Maria Magdalena, födelse- och dopböcker. huvudserie. C1a/30 (1909-1910). Uppslag 274. Första raden.  
 
Det enda jag kan läsa är pojkens och moderns namn samt födelsedata. Resten är bara sammelsurium. Vad står det?

27
Oäkta barn / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-01
« skrivet: 2011-11-19, 20:05 »
Hej, jag hoppas att jag postar min fråga på rätt ställe nu, annars får väl någon moderator flytta på den (och meddela mig vart).  
 
Jag har precis stött på en kvinna som i början av 1900-talet flyttar från Valö i Uppland till Stockholm för att föda barn, och några månader efter barnet fötts flyttar tillbaka. Mina frågor:
 
1. Var det vanligt att det var just Stockholm man flyttade till för att föda oäkta barn, eller var det bara en slump? Tänker att man kanske var lite mer anonym i Stockholm än hemma på landsorten. Bara min gissning...
 
2. Hur försörjde de sig? I församlingsboken ser det ut som det står husfru på henne, men är inte säker. Kunde havande kvinnor få jobb som husfru under början av 1900-talet? Måste det inte ha varit svårt för dem att få en tjänst när de är mitt inne i en graviditet?  
(Källa: Brännkyrka församlingsbok A IIa/15 (1904-1918) Sid 3124. Dagmar Louise Alexandra Trana)

28
Rasbo / Rasbo
« skrivet: 2011-08-14, 11:43 »
Tack för hjälpen, Åke! Lydia Augusta var en syster till min farfar och eftersom varken jag eller pappa hört honom nämna henne så har jag misstänkt att hon dog rätt ung. Det var alltså just det som jag ville följa, när och hur hon dog. Men  nu får du inte säga för mycket bara...

29
Rasbo / Rasbo
« skrivet: 2011-08-10, 00:35 »
Nu har jag äntligen tagit tag i detta igen, släktforskar lite i perioder. Jag gick in och sökte på i Rotemansarkivets databas och hittade henne där. Nu har jag massor av frågor kring detta (hoppas det är okej att jag fortsätter i samma tråd även om min nuvarande fråga inte är av läshjälpskaraktär).
 
1. Det står under kolumnen Status: Ogift, ej HF, anställd utan familj. Vad menas med ej HF??
2. Det står att hon flyttade in 23.12.1914. Men hon flyttade ut från Rasbo den 9.9. Det kan väl inte ha tagit tre månader att förflytta sig från Rasbo till Stockholm? Eller var det så att hon kom dit strax efter utflyttningen men inte blivit inskriven i nya församlingen förrän tre månader senare?
3. Det står två stycken gatuadresser: Inedalsg.2 och Parkg.14. Det känns lite förvirrande. Typ några dagar här och några dagar där, eller? Var det vanligt att folk hade fler adresser förut?  
4. Under Social anteckning står det: Rem Sabbatsbergs Sjukh 1915-10-30 med Hemort i Rasbo Upsala L.. Vad menas???  
5. 1916 flyttade hon till rote 8, Johannes församling som ej finns med i databasen. Och senast jag kollade fanns det vare sig i Genline, AD eller SVAR. Och inte på Uppsala landsarkiv heller. Vart skall jag vända mig då? Riksarkivet Marieberg eller Arninge? Eller annorstädes?
 
Vore tacksam för lite hjälp!

30
Cirkus / Allmänt om cirkus
« skrivet: 2011-04-04, 21:35 »
Någon som är kunnig på cirkusar här? Min farfar rymde med en cirkus i början av 1910-talet och jobbade som hästskötare. Rymningen skedde från Rasbo, Uppland och cirkusen gick i konkurs på Gotland, vet jag. Kan man på något vis forska fram vilken cirkus det var?  
 
Någon cirkuskunnig här kanske som vet vilken cirkus som gjorde konkurs på Gotland mellan ca 1911-1915?

31
Jag ber om ursäkt om jag uttryckte mig nedvärderande, det var absolut inte min avsikt! Jag blev lite förbryllad bara av svaret med bouppteckningen. Jag är jätteglad över alla svar jag får, så jag hoppas ingen tog illa upp.  
 
Skall kolla upp detta med cirkusar här på anbytarforum och se om någon kanske forskar på sånt. Det var ett bra förslag!
 
Och nu måste jag vara lite dum och fråga, vad är ett säteri? *skäms för min okunnighet* Är det alltså samma sak som en gård som statare jobbade på? Eller är det något annat?

32
Rasbo / Rasbo
« skrivet: 2011-04-03, 22:42 »
Tusen tack, Stefan!  Johannes församling från 1916 borde man väl isåfall kunna hitta på genline, SVAR eller AD, så det borde väl gå att följa henne iallafall.
 
Vad suveränt det är att kunna få läshjälp här!

33
Rasbo / Rasbo
« skrivet: 2011-04-03, 21:03 »
Jag har 2 problem, men har tyvärr inga bilder då jag forskat vid landsarkivets datorer. Boken är följande:
Rasbo församling AIIA:2 1908-1919
 
Först sid 386. GID: 371.46.40600
Vart flyttar Karl Wilhelm den 26/11 1911?  
 
Sen sid 388. GID: 371.46.40800
Vart flyttar Lydia Augusta den 9/9 1914?  (någonting med 'magsholm' eller nåt?)
 
 
(Jag döper tråden bara till Rasbo, för jag kommer säkert ha fler frågor kring andra böcker i Rasbo framöver, så slipper jag starta ny tråd för varje bok... Andra med Rasboproblem kan ju också använda tråden)
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2011-04-03 21:05)

34
Yrken L / Ladugårdskarl
« skrivet: 2011-04-03, 20:40 »
Okej, så hushållerska var bara nåt de skrev för att ha nå't att skriva när folk bodde tillsammans? Jag hade väl lite misstankar åt det hållet, men var inte helt säker pga att det var så snabbt efter frugans död. Jäklarns vad snabba de var att skaffa nya relationer.
 
Detta med statare och ladugårdskarl var lite svårare. Jag förstod inte ditt svar helt och hållet, men menar du att ladugårdskarlen var en form av statare? Dvs lön i form av stat?
 
Min farfars far var först statkarl i församlingsböckerna och sedan ladugårdskarl. Är båda på samma nivå statusmässigt, eller var det så att han avancerade till att bli ladugårdskarl, så att det var någonting bättre?

35
Rudolf var gift med Gunhild Gustavsson, det stämmer. Och efterlämnade arvingar, det är ju jag själv (som barnbarn) och min pappa (som egentligen var adoptivson) och min (döda) faster. Farfar berättade ju för oss arvingar att han blev utackorderad till en släkting som knappt 13-åring och sedan flydde med en cirkus. Det är dessa uppgifter jag vill kolla upp, men inte vet hur jag skall hitta.
 
Det kan väl knappast stå i bouppteckningsprotokollet vilken typ av släkting han var utackorderad till som barn? Eller vilken cirkus som han flydde med? Det låter ju lite konstigt.

36
Tack Margareta för upplysningarna från flyttlängden i SVAR, då borde jag kunna hitta honom lättare. Eftersom jag kollat i den ena volymen så måste han isåfall finnas i den andra. Så det är kanske olika personalkategorier i de båda volymerna, då begriper jag. Då är fråga nr3 löst iallafall!

37
Yrken L / Ladugårdskarl
« skrivet: 2011-04-03, 18:40 »
Olle,  
Jag läste visst Alvar Stockhaus inlägg innan jag skrev mitt, men det svarade inte på det jag frågade om, därför skrev jag mitt inlägg.  
 
Statarna kunde ju ha olika typer av sysselsättningar, så jag undrar om ladugårdskarl var en sådan typ eller om det var ett vanligt yrke med riktig lön?  
 
När jag läser om statarnas arbetsuppgifter så tycker jag att de verkar snarlika ladugårdskarlen, vilket gör att jag misstänker att ladugårdskarlen var en form av statare. Och då undrar jag också om ladugårdskarlen kanske hade lite högre rang än den vanliga stataren, eller om de var på samma nivå?
 
Jag blev ju lite förvånad när jag såg att min farfars far som först stod som statare i flera år och sedan som ladugårdskarl hade en hushållerska de sista åren, vilket gör att jag istället undrar om ladugårdskarlen verkligen var en form av statare eller ej, för de som fick betalt via stat kunde väl knappast betala för en hushållerska?

38
Norska och danska forumet har visst php-baserade system med ordentliga trådar, ser jag, men jag skulle knappast förespråka ett forum som de där alla trådar ligger i en och samma avdelning. Jag tycker att kattforumet som jag förut gav som exempel isåfall har en bättre variant.  
http://www.kattforum.se/index.php
 
Som kattforumet har avdelningar för t ex avel, utställning, hälsa osv, kan ett php-baserat anbytarforum ha avdelningar för adb-frågor, läshjälp, yrken, socknar, metodfrågor osv - precis som vi redan har. Skillnaden är bara att det blir lättare att hitta och svara på inlägg när man slipper scrolla i sju evigheter och kan citera de inlägg man svarar på, för att det skall bli tydligare vem som svarar på vad.

39
Yrken L / Ladugårdskarl
« skrivet: 2011-04-01, 00:03 »
Ladugårdskarlen var väl ändå någon form av statare, eller? I kyrk- och församlingsböckerna för min farfars far har det först stått statare, och längre fram i livet ladugårdskarl. Var ladugårdskarl något man avancerade till efter man varit vanlig statare?  
 
Och vari låg skillnaden mellan statarens jobb och ladugårdskarlens?
 
Och ytterligare en fråga: min farfars far som i sina sista år skrevs som ladugårdskarl hade en hushållerska enligt församlingsboken. Hur hade statarna råd med sånt???

40
Hej!
Jag tycker det är suveränt att det finns ett forum man kan få hjälp i, men strukturen är ju heeeelt annorlunda från andra forum, vilket skapar en mängd nackdelar. Har ni inte tänkt på någon gång att göra forumet till ett php-baserat? Se exempel nedan:
http://www.kattforum.se/index.php  
https://www.flashback.org/index.php
 
Här på anbytarforum kommer trådarna i bokstavsordning och man måste scrolla ganska mycket för att se trådar med bokstäver i slutet av alfabetet och gamla trådar ligger kvar på samma plats. Så trådar som är jättegamla kan vara högt upp och nya långt ner, så man måste scrolla i evigheter för att se nya inlägg. Det leder också till att man undviker att döpa trådar till något med sena begynnelsebokstäver. På php-baserade forum hamnar nya/uppdaterade trådar högst upp och de äldre kommer längre ner. Man behöver aldrig scrolla och slipper tänka taktiskt på hur man döper inläggen.
 
På anbytarforum hamnar äldre inlägg till slut i arkivet, vilket gör de svåra att komma åt, man vet inte vad som hör till vad och man undviker att öppna arkiverade inlägg. Dessutom blir det svårare att svara på ett sådant inlägg också, man får liksom inget sammanhang. På php-baserade forum fylls varje tråd på med sidor istället, man kan trycka på nästa sida för att hitta äldre och äldre inlägg i tråden eller klicka på den sidan i tråden man vill se. Där kan man svara på ett flera år gammalt inlägg utan krångel och då hamnar tråden överst i listan, vilket gör den lätt att hitta.
 
På anbytarforum har jag heller inte sett någon möjlighet att citera andras svar på ett smidigt sätt, det kan man göra i php-baserade forum, vilket gör det betydligt smidigare att svara på äldre inlägg eftersom man då kan få ett sammanhang, vad man svarat på.
 
På anbytarforum kan man inte heller söka på en persons inlägg, vilket man kan göra på php-baserade forum. Man går in på forumnickets profil och klickar på Se alla inlägg, vilket är bra om man t ex minns att Kalle Svensson (påhittat namnn) skrivit ett intressant inlägg om en viss grej som man sen inte kan hitta.  
 
Så ja, php-baserade forum har stora fördelar i både navigation, sökbarhet, åskådlighet och smidighet. Anbytarforum är ett suveränt forum att få tips och hjälp från i sin släktforskning, men ibland drar man sig för att komma hit för att det är så oöverskådligt och osmidigt. Det skulle verkligen vinna på att få en bättre struktur. Vad säger andra här?

41
Jag forskar lite kring min farfar som var med om mycket i sitt liv. Han har berättat en del som jag nu vill bekräfta genom arkiven. Följande problem har jag:
 
1. Min farfar (Rudolf Hellström, f.24.12.1897 i Edebo sn, Sthlms län) blev utackorderad vid knappa 13-årsålder och hamnade enligt egen utsago hos släktingar. Nu finns han inte vid liv, så jag kan inte fråga vilka släktingar och hur de var släkt. Jag har hittat honom här:
Rasbo församling, AIIa:2 1908-1919 sid. 48. GID: 371.46.5800
 
Men sidan är så otydligt att jag knappt kan få fram några namn. Möjligtvis Hermansson och Johansson kan jag uttyda. Men det är inga namn som jag känner till från min forskning hittills, så jag blir fundersam. Hur får jag reda på VEM av personerna på sidan (eller kan det vara uppdelat på fler sidor?) som är denna släkting och hur de är släkt?
 
2. Enligt denna församlingsbokssida så skall min farfar ha bott där mellan 1910-1915, men han har själv berättat att han rymde från denna släkting och stack iväg med en cirkus till bl a Gotland. Och där gick cirkusen i konkurs, så han fick plocka upp bete för att få råd till färjebiljetten hem igen. När han kom hem blev han hästskötare på regementet. Men varför står det inget om när han stack med cirkusen?? Varför står bara flytten till artilleriregementet med och inte att han stack iväg innan dess också? Finns det något sätt att ta reda på vilken cirkus han for med?
 
3. K. Upplands artilleriförsamling finns i två volymer för ungefär samma tidsperiod, A:2 1907-1927 och A:3 1908-1928. Hur kommer detta sig??? Jag har läst igenom hela A:2, men inte funnit honom där. Den andra boken borde ju ha exakt samma information mellan 1908-1927, och han flyttade ju dit 1911 enligt församlingsboken. Kan de ha lagt till extra information i A:3 så det ändå är värt att läsa igenom hela den boken också?

42
Österlövsta / Österlövsta
« skrivet: 2011-03-19, 23:21 »
Åh, så det var p som i piga... Det hade jag aldrig kunnat se. Tusen tack för hjälpen!! :-)

43
Österlövsta / Österlövsta
« skrivet: 2011-03-19, 20:23 »
Hej!
Jag undrar vilka som är faddrar till barnet vars far heter Jan Hällström. Jag kan läsa följande: Skomakare Jan Andersson, hustrun Greta Jansdotter. Sen står en bokstav jag inte kan tyda eller vad vad betyder. Kan det möjligen vara D för dotter, eller???

 
 
Namnet verkar vara Greta Jansdotter även där och att alla tre bor i Forsäter. Och sen Dr Mats Andersson, Sund (???). Har jag läst rätt?? Och dr står väl för dräng, gissar jag, eller?  
 


(>)

44
Register och databaser / Access
« skrivet: 2011-01-14, 01:11 »
Hej Ove!
Det är arkivarie jag läser till! Men släktforskningen tillhör min fritid.  
 
Och när vi påbörjar delkursen om databaser (det skulle vara något om SQL, så det kanske inte är Access vi använder då, men jag har iallafall Access hemma) så gissar jag att vi kommer få öva en del på egen hand med egna databaser vi får göra själv, och då tänkte jag att man kunde utnyttja släktforskningsmaterialet jag har på mina Worddokument och lägga in som databas.  
 
Men du skriver alltså av HELA födelseböcker, person för person och alla uppgifter, från första till sista sidan??? Det måste väl ta månader att skriva av en sån bok? Och vilka böcker väljer du att skriva av? Jag fattar fortfarande inte vitsen med att skriva av hela böcker. Det känns som jag måste ha missuppfattat något...

45
Register och databaser / Access
« skrivet: 2011-01-13, 23:26 »
Blev lite förbryllad av det Ove skrev:
Vill du bara registrera t.ex. samtliga i en födelsebok i en tabell så är excel mycket bättre.  
 
Varför skulle man vilja skriva ner uppgifter om ALLA från en födelsebok? Typ kopiera hela boken?  Jag är bara intresserad av uppgifter om den enskilda anan jag jobbar med.

46
Register och databaser / Access
« skrivet: 2011-01-13, 23:17 »
Orsaken till att jag funderar på Access är dels att jag nu på min utbildning (till arkivarie faktiskt) kommer att få lära mig databashantering, dels att jag inte förstår mig på släktforskningsprogrammen som finns. Har demoversioner av några stycken och blir bara irriterad på dem. Man kan inte göra det jag vill.
 
GED-com vet jag inte om jag skulle fixa ändå, även om det skulle finnas sådan standard eller vad det är.
 
Jag skriver upp allt jag tar från kyrkböckerna i Word-dokument. Ett dokument för varje person och jag har det väldigt strukturerat. På de olika släktforskningsprogrammen verkar man inte kunna få det så strukturerat som jag har. T ex vill jag ha personernas alla flyttningar strukturerade i en särskild lista, där jag skriver upp vilka som flyttar med under varje flytt (så man får koll på vilka av barnen som flyttat hemifrån t ex), och datum för utflytt och inflytt. Så verkar man inte kunna göra på de traditionella släktforskningsprogrammen. Där kommer allt i en enda stor löptextsradda som blir väldigt svår att läsa.  
 
Sen vill jag också ha en separat lista för alla källhänvisningar, uppstrukturerat efter de olika böckerna och det verkar man inte heller kunna få i de olika släktforskningsprogrammen.

47
Register och databaser / Access
« skrivet: 2011-01-13, 01:33 »
Jag tänkte och trodde först att man kunde ha allt i samma tabell, födsel, föräldrar, flyttningar, giftermål, död, dödsorsak, begravning osv. För man kanske inte vill ha med precis allt som står i de olika böckerna. Jag är t ex inte så intresserad av vilken präst som döpte barnet och kanske inte heller när barnet döptes, det viktigaste för mig är när barnet föds.  
 
Eller tänker jag kanske fel då? Bör man skriva med alla kolumner från de olika böckerna?

48
Register och databaser / Access
« skrivet: 2011-01-13, 01:25 »
Oj, vad intressanta svar!!! :-)
 
Att ge varje ana ett unikt nummer har jag också klurat på, alltså hur man skall göra det och har funderat på de olika system som finns, Kekule von Stradonitz, Hagers, Rollers, Engströms och allt vad de heter. Men de är svåra att få grepp om, tycker jag, och svårt att veta vilket som är bäst att använda. Och sen är ju också problemet med syskon och sånt som man kanske också vill ha med. Kanske kan man kombinera ett vedertaget och sen sätta -1, -2, -3 osv för syskon och ytterligare en nivå för deras barn, som Kenneth föreslog. Det var ju smart. Då kommer 3 st frågor kring detta:
 
* Vilket numreringssystem är bäst att använda?
* Funkar Kenneths förslag med syskon och syskonbarn i praktiken? Någon som använt något sådant?
* Och den klurigaste frågan som jag alltid stupat på: hur numrerar man när man har 2 släkter på en sida, adoptiv- och biologisk släkt (man vill ju forska på båda)??

49
Register och databaser / Access
« skrivet: 2011-01-12, 22:07 »
Hej!
Jag undrar om man kan använda databasprogrammet Access i sin släktforskning? Och isåfall hur? Kan man kanske använda Access istället för program som Min Släkt och dylika?
 
Jag skall precis i mina studier påbörja en delkurs som handlar om databaser och hantering av sådana med frågor och SQL och sånt. Tänkte om man kanske kunde använda sig av släktforskningsuppgifter då när man övar på detta, men har ingen aning om hur man kan lägga upp det så att säga.

50
Tack Elias! Men nu blev det svårt igen, och har därför vidare frågor:
 
1. Varför står det kvartersnamn och gatunummer, istället för gatunamn och gatunummer? Verkar jättekonstigt och bakvänt. Kan man leta reda på på något vis vilken gata de bodde på också?
 
2. Vad är Fastighetslängden Svartbäcksroten bok 5 för sorts bok? Jag har aldrig hört talas om såna böcker, jag är van vid att man hänvisar till hfl/församlingsböcker bara.

51
Oj jisses, då börjar man nästan förstå talesättet att man aldrig blir färdig med släktforskning! Vilket jobb att gå igenom alla födelseböcker sida för sida för alla kvinnliga personer i åldrarna 15-50 (eller hur många år man väljer) i sin forskning... Vet inte om jag kommer ha tålamod till sånt. Jag lär nog få missa en del dödfödda barn, tror jag. Hur noggranna är släktforskare rent generellt med sådant?

52
Nu lånar jag denna tråd för en egen fråga som jag klurat på ett tag. Om nyfödda barn dör vid födseln så hamnar de ju väl aldrig i husförhörslängderna eller församlingsböckerna, så hur får man egentligen reda på om det har förekommit dödfödda barn i familjerna eller inte?
 
Om man ser en lucka på flera år mellan olika barnafödslar så skulle det ju kunna vara möjligt att kvinnan fått dödfödda barn emellan, och sånt hade ju varit väldigt intressant att veta, men hur får man reda på sånt?

53
Jag håller på och följer min farmor från födelse till död och ovan släktforskare som jag är stöter jag på problem nästan hela tiden. Så i denna tråd tänkte jag samla mina frågor kring böckerna i Uppsala domkyrkoförsamling.
 
Problem nr 1:


 
Källa: Uppsala domkyrkoförsamling, C a/18 1905-1910, sid. 153, SVAR-flik: 179
 
1. Vad står det på den mellersta raden efter arb. ? Någon adressangivelse verkar det kunna vara.
 
2. Vad står det i rutan för kolumnen sida i församlingsboken på de översta två raderna? Vad menas?? (02611 är själva sidnumret har jag förstått)
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2010-12-21 13:12)

54
Nu har jag fått lite hjälp av en bekant och fått till detta, så snart dyker det upp en tråd i läshjälpsavdelningen.
 
Men jag tycker att instruktionerna för att få till en bild måste förbättras och tillgängliggöras lite mer. Annars är det inte så många som kommer bifoga bilder.  
 
Nu när jag har fått till det så har jag utarbetat ett förslag som bygger på Daniels instruktion ovan, men med vissa förtydliganden (särskilt punkt 7-8 nedan). Kanske kunde detta tillgängliggöras lite bättre också, på en mer synlig plats än i denna tråd. Och moderatorerna borde kunna informera om det också.  
 
1) Se till att det aktuella fönstret (Genline el annat) är synligt. Tryck samtidigt på Alt och PrintScreen.  
2) Starta Paint, som du hittar under Tillbehör i startmenyn.  
3) Välj Klistra in. Nu har du en skärmdump som inte är hela skärmen utan bara det aktuella fönstret.  
4) Välj verktyget Markera från paletten i Paint.  
5) Markera det som är av intresse och välj Kopiera från Redigera-menyn.  
6) Välj Ny från Arkivmenyn.
7. På frågan om du vill spara ändringarna i Namnlös klicka nej (eftersom Paint inte kan ha två fönster öppna samtidigt).  
8) Leta fram en blå liten prick i nedre högra hörnet på den vita ytan, eventuellt genom att klicka, och när markören ser ut som en dubbelsidig pil drar du i den så den vita ytan blir så liten som möjligt - mindre än bilden.  
9) Välj Klistra in.  
10) Välj Spara som.. och sätt filformatet till jpeg.

55
Jag förstår fullständigt att man vill ha bilder för att kunna bistå med läshjälp, men då borde det finnas lättillgängliga instruktioner för detta också. Detta saknas tyvärr här. Jag har samlat på mig flera problem nu och hade velat fråga för länge sen, men jag vet inte hur jag får till en bild! Jag har mailat till moderatorn men har inte hört något på nästan två veckor. Jag har bett en annan moderator om hjälp, men har fått mycket knapphändigt svar.  
 
Jag har ägnat TIMMAR åt att leta rätt på instruktioner och till slut funnit denna tråd, genom länkar hit och dit. Jag har följt Daniels instruktioner ovan, till punkt och pricka, men ändå får jag bara en stor vit underkant. Vad skall jag göra? Hjälp, please!  
 
Och varför kan det inte finnas lättillgängliga instruktioner någonstans? Det är kanske inte så konstigt att många frågar utan bild. Sorry om jag låter lite sne, men har blivit lite frustrerad att det skall vara så svårt att hitta instruktioner.
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2010-12-21 00:50)

56
02 Arkivväsende / Finns det några arkivarier här?
« skrivet: 2010-12-20, 23:33 »
Oj, måste man ha kontakter för att kunna få ett arkivariejobb så har jag väl satsat på fel utbildning isåfall... Jag har inga kontakter. Trist om det skall vara så, då är min utbildning noll värd isåfall. Jag kände inte till att det skulle vara så.  
 
Jag har inget direkt specialintresse inom arkivvärlden ännu, om man bortser från släktforskning förstås. Stadshistoriska arkiv är också ett stort intresse. Min egen forskning är förstås släktforskning, fast jag har ju inte kommit så långt än. Koncentrerar mig på vissa släkter i taget. Av och till varvar jag ner från arkivstudierna med ett besök på landsarkivet. :-)

57
02 Arkivväsende / Finns det några arkivarier här?
« skrivet: 2010-12-19, 13:40 »
Jag har börjat läsa till arkivarie i höst och  blev därför lite nyfiken. Kanske det finns fler arkivarier eller arkivariestuderande här på forumet? Började ni isåfall släktforska efter ni blivit arkivarie eller kom ni in på arkivarieyrket genom er släktforskning?
 
Jag är ganska ny inom släktforskningen, gick en kvällskurs förra våren, och efter alla timmar jag tillbringat på landsarkivet började jag tänka Hmmm, arkivarie kanske kunde vara ett trevligt yrke så jag började på utbildningen i Uppsala nu i höst. Fast sen dess har jag nästan blivit tvungen att lägga forskningen lite på hyllan, då studierna tar så mycket tid.  
 
Berätta gärna om er bana, ni här som är arkivarier eller arkivariestuderande! Och har ni alltså tid att forska själva också?

58
Släktforskardagarna / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2012
« skrivet: 2010-08-30, 11:04 »
Nu svarar jag på mitt gamla meddelande där jag skrev:
 
Hmmm, jag börjar undra om jag har missförstått vad släktforskardagar är för något när jag läser något inlägg om utflykter. Jag trodde att släktforskardagar är att man sitter och släktforskar där på stället. Eller?  
 
Nu har jag varit på mina första släktforskardagar i mitt liv och jag hade nog missförstått det hela lite grann ser jag nu. Det fanns visst chans för både släktforskning, få hjälp med släktforskning/program, kolla på montrar, gå på utställningar och krönikespel och för att inte tala om alla intressanta föredrag. Jag hade aldrig kunnat drömma om ett så digert program!!  
 
Jag var så lockad av alla föredragsämnen så för mig fanns inte tid för vare sig släktforskning eller utställningar. Jag hade nästan behövt en vecka för att hinna med allt intressant, det gällde verkligen att prioritera. Jag är mycket glad att jag åkte iväg och ser redan fram emot alla kommande års släktforskardagar. Så, tack Örebro för 2 underbara dagar!!! :-)

59
Släkter / Sviberg
« skrivet: 2010-08-26, 18:40 »
Jag försöker forska lite kring min mors släkt (från Lovisa i Finland) och verkar ha hamnat på Åland nu. Min morfar Carl Valdemar Biströms far hette Carl Erik Svibergsson och kom från Åland. Född 1843 på Träsk i Sund. Jag har precis varit på Åland och någon där berättade för mig att släkten Sviberg var väldigt stor på Åland samt att det var en adelssläkt. Skulle väldigt gärna vilja få reda på på vilket sätt Svibergssläkten var stor. Någon som kan något om detta här? Och stämmer det att det är en adelssläkt?

60
Hmmm, jag börjar undra om jag har missförstått vad släktforskardagar är för något när jag läser något inlägg om utflykter. Jag trodde att släktforskardagar är att man sitter och släktforskar där på stället. Eller?
 
Och sen undrar jag lite också kring att det normalt finns datorer, det låter som att det inte är helt säkert ändå? Jag har liksom ingen laptop, har bara stationär dator hemma. Skulle ju vara snöpligt att åka ända till Örebro för att släktforska och så kan man ändå inget göra för att man inte har dator...

61
Jag har aldrig varit på släktforskardagar förut, så jag har lite frågor:
 
* man skall väl inte anmäla sig någonstans? (jag fick inte den uppfattningen när jag läste på sfd2010-sidan, men frågar för säkerhets skull)
* finns där tillgång till Genline, AD, SVAR och sådant?
* finns datorer att låna, eller måste man ha med egen?

62
Dödböcker / Dödböcker
« skrivet: 2010-06-09, 21:48 »
Okej, bra då vet jag. Tack för hjälpen! :-)

63
Dödböcker / Dödböcker
« skrivet: 2010-06-09, 20:23 »
Ahaaa, så flyttning inom en församlingsdel noterades alltså inte alltid (ibland har jag sett att det gjort det dock, fast i andra församlingar), det var bra att veta! Då kan de alltså ha flyttat ändå, utan att det stått. Då försvinner det frågetecknet iallafall.  
 
Jag tycker fortfarande det är lite konstigt att boken heter Dödbok för Jakob men står listad som Dödbok för Johannes, men jag får väl leva med att allting inte är logiskt.  
 
Men vad skriver jag som källa för denna dödbok som heter en sak men står listad som något annat? Dödbok för Jakob och Johannes ? Inflyttningslängden har jag skrivit Johannes på, för där både listades den som det och stod så i den.

64
Dödböcker / Dödböcker
« skrivet: 2010-06-08, 19:35 »
Men om församlingen heter Jakob och Johannes, varför står det då något annat i kyrkböckerna och i listförteckningen?  
 
I utflyttningsboken står det att fam. Hellström flyttade till Johannes församling (inte Jakob och Johannes!) och i förteckningen (som dock har Jakob och Johannes som huvudrubrik) står det Johannes församling bland inflyttningsböckerna och boken heter också Johannes församling.
 
Och det står också Johannes församling i listan över dödböckerna, det är när man öppnar den som det står Jakob istället. Därför blir jag förbryllad.
 
Om församlingen heter Jakob och Johannes så borde det väl stå så också i kyrkböckerna?

65
Dödböcker / Dödböcker
« skrivet: 2010-06-08, 00:00 »
Makarna heter August Hellström (f. 1855) och Eva Johanna Andersdotter, född: 1846-11-19 i Knutby och död
1891-01-31 i ???-församling - tja Jakob eller Johannes församling... I listförteckningen på SVAR står det Johannes, i boken står det Jakob och i inflyttningslängden där de bodde står det Johannes...
 
Surbrunnsgatan 35 var det visst iallafall (skrev nog inte numret i förra inlägget)
 
De flyttade in till Johannes församling den  1/10 1890.

66
Dödböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2010
« skrivet: 2010-06-04, 23:17 »
Jag lånar denna tråd för en fråga kring en dödbok.
 
Min fff bodde i Sthlm 1891, Döbelnsgatan 48 i Johannes församling. Sedan dör frun och jag kollar upp dödsfallet i dödboken inne på SVAR. Stockholms län - Jakob och Johannes - sedan finns en massa kyrkböcker och jag klickar på den lämpliga, alltså Död- och begravningsbok för Johannes. När jag öppnar boken och ser första sidan blir jag förvånad, för där står istället Död och begravningsbok för Jakob !!! Hur kommer detta sig???  
 
Frun fanns med i boken, men det stod inte att de bodde på Döbelnsgatan, utan på Surbrunnsgatan. Och det har inte stått någonting om att de flyttat eller så. Hur kan detta komma sig? Så var någonstans bodde de egentligen, Döbelnsgatan eller Surbrunnsgatan? Och Johannes församling eller Jakobs??  
 
Hon dog dock på en tredje adress, Badstugatan 80. Det ser ju ut som en helt vanlig adress, var hon typ på besök hos någon som bodde där och råkade dö då? Eller hur kan man tolka detta? Och kan detta med Badstugatan förklara att boken heter Jakobs dödbok (trots att det står Johannes i förteckningslistan!) ?  
 
Sen ytterligare en fundering, det fanns en kolumn i boken (Död- och begravningsboken alltså) med rubriken Anteckning av hvad i serskild promemoria är föreskrifvit och så stod det olika namn. Några namn förekom fler gånger, andra namn bara en gång. Vad menas med detta?  
 
Flera funderingar på en gång här, hoppas på svar!
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2010-06-05 00:12)

67
Okej, så allt finns alltså inte på abonnemangen på SVAR som finns på SVAR på landsarkivet. Då får man väl kolla vad som finns innan man köper abonnemang, det borde väl gå att kolla upp sånt på SVAR från sin hemmadator? Men kan man se sånt även på AD och Genline, exakt vilka kyrkböcker som finns?
 
Jag läste tidigare i tråden också om att man skulle kolla upp de socknar man forskar i för att på så sätt bestämma var man skall köpa abonnemang. Men det är ju rent omöjligt att veta vart man hamnar i sin forskning, så jag förstår inte riktigt det svaret.

68
Jag har nyligen haft ett elevabonnemang på Genline då jag gick en släktforskarkurs. Nu har detta löpt ut och jag funderar på nytt abonnemang någonstans. Har suttit en del på landsarkivet och använt SVAR och sett att detta ju verkar innehålla över dubbelt så mycket som Genline och AD eftersom man där kan forska längre än till husförhörslängdernas slut, dvs 1895. Samtidigt verkar SVAR även innehålla Sveriges Dödbok, Sveriges Begravningsbok och Sveriges befolkning 1880, 1890 och 1900.  
 
Samtidigt ser jag att Genline och Arkiv Digital som ju är flera gånger mindre än SVAR dessutom är dyrare. Och så ser jag att många här på anbytarforum använder både Genline och AD. Jag får liksom inte riktigt ihop detta, varför välja ett program (eller vad det kan kallas) som är flera gånger mindre?? Eller har jag helt missuppfattat dessa program?  
 
Är det kanske bara när man sitter på Landsarkivet och kollar i SVAR som man har tillgång till alla dessa saker samt församlingsböcker så att privatabonnemanget är mindre? För annars har jag svårt att förstå hur Genline och AD kan överleva när de är så mycket mindre.
 
(Detta meddelande flyttades hit 2010-06-04./Moderator Källor)

69
Hmm, okej nu ser jag ju svart på vitt att det ju står Kjärfven också...! Jag blev lite förvirrad tror jag av de båda gårdsbeteckningarna och koncentrerade mig på Griggebo då det var lättast att läsa. Jag kollade ju förut i Griggebo och kunde inte alls hitta henne där, konstigt att hon ändå fanns med, jag tyckte ju att jag kollade så noga förut... Men jaja.  
 
Verkar vara lite arbete att gå igenom Catharina då med alla flyttningar, men å andra sidan har jag väl lite erfarenhet redan av hennes och Anders son August Hellström som är min fff och flyttade runt som statdräng mellan socknar hit och dit. Jag har följt dem båda från Augusts födelse och till deras död (stackars Catharina blev fattighjon), men ville sedan börja från deras födelse istället för att leta bakåt - mycket lättare att få grepp om informationen då. Och Catharina gick inte ens att följa bakåt öht då hon flyttat från Hållnäs och jag inte fann några flyttlängder i Genline.
 
Jag har boken Släktforska steg för steg av Clemensson/Andersson och har gått på en kurs med den boken som grund, men böcker hjälper ju inte så mycket när man kör fast och inte hittar sina anor.

70
Oj, STOOOOORT tack för hjälpen! Ni är underbara! (någon gång hoppas jag att jag också skall kunna hjälpa andra här när jag själv kommit framåt om jag ens kommer så långt)  
 
Så det som jag tyckte stod Jorgålen var alltså Forsäter?! Det var ju rent pinsamt, hur jag kan tyda så fel!  
 
Men hur i all sin dar lyckades ni hitta Catharina Hållinder?? Det står Griggebo i födelseboken, men ni hittade henne i Kärfven???

71
Jag forskar på min farfars sida och vet att fadern hette Anders Hellström, född 1799-06-21 i Österlövsta och modern Catharina Hållinder, född 1816-12-26 i Hållnäs (Uppland båda två). Jag har hittat dem båda i födelseböckerna och där står det att Anders Hellström är född på gården Jorgålen (eller nåt sånt) i Österlövsta och Catharina Hållinder i Griggebo i Hållnäs.  
 
Men jag hittar dem inte i husförhörslängderna!!! Griggebo i Hållnäs hittar jag i Genline, men inte Catharina Hållinder och hennes mor. Och i Österlövsta hittar jag ingenting alls som ens liknar Jorgålen som jag tycker att det står i födelseboken.
 
Är det alltså slut redan på det roliga? Jag har precis börjat med släktforskning nu den här terminen och nu ser det ut att vara slut redan? Eller vad gör man???

72
09 - Fader okänd / Fråga om äkta fader och bouppteckning
« skrivet: 2010-04-23, 16:35 »
Min farfar var oäkta barn och jag har en misstänkt fader, men jag vet inte hur säker man kan vara. Så här ligger det till:
 
Min farfars mor fick flera oäkta barn. Vid ett av de senare barnen, Wilhelm född 1895, står det i kyrkboken att arbetskarlen August Hellström har inför pastorsämbetet erkänt sig vara barnafader. Tre år senare, alltså 1897, föds min farfar Rudolf och det finns inga anteckningar om fader. Men året därpå, 1898, gifter sig min farfars mor med denne August Hellström och alla bor ihop i en familj. Sedan får paret två barn innanför äktenskapet, Julia och Elin.  
 
1908 dör modern och August Hellström tar hand om de fyra barnen tills 1910. Då säljs min farfar, 13 år på auktion och 15-årige Wilhelm flyttar kanske snarare hemifrån än säljs på auktion -vet ej säkert. Endast de båda yngre döttrarna innanför äktenskapet får bo kvar.  
 
1927 dör August Hellström och i bouppteckningarna står det: ...såsom sterbhusdelägare efterlämnade sonen Wilhelm, sonen Rudolf och dotter Linnea
 
Mina frågor är nu följande:
 
*  Hur pass säkert kan jag anta att August Hellström ÄR far till min farfar Rudolf?  
 
*  Är det verkligen alltid blodsbarn som står med i bouppteckningarna? Man kan ju tänka sig ett scenario där en man räknar sig som far för att han bott med barnen typ. Så jag vet inte hur pass tillförlitliga bouppteckningar är?
 
*  Varför står bara 1 av döttrarna med i bouppteckningen? Och dessutom under tilläggsnamnet Linnea, istället för tilltalsnamnet Julia? Och varför står inte Augusts barn från hans tidigare äktenskap (innan det med min ffm)?? Jag vet att han åtminstone fick en pojke med denna tidigare kvinna. Varför står inte alla barn med??

73
Valö / Valö AI:19, hfl 1886-1890. Sid 89
« skrivet: 2010-04-15, 01:09 »
Nedanstående bild kommer från Valö sn. Sthlms län, Uppland. AI:19, husförhör 1886-1990. Sid. 89.
GID: 2404.4.56200
 
Vad står det egentligen???  Detta var lite rörigt, särskilt som dotter Fredrika står med på två rader. Jag kan endast uttyda något enstaka ord förutom namnen i denna överstrukna sörja.  
 



74
Tack Lasse!! :-)
 
Jag får alltså kolla bakåt vart hon tog vägen efter hfl 1881-1885. Hur kan det egentligen komma sig att hon inte finns med i nästa hfl under gården hon bodde på innan? Kan prästen ha glömt att skriva att hon flyttat?  
 
Passar på att fråga lite om läshjälp också i GID: 2404.6.13500 som Lasse hade hittat... Två rader efter Margaretha Charlotta står hennes oäkta son Albert Rudolf, men vad står det i parentes innan namnet? Rad 13 alltså. Och vad står det i anteckningen till höger? Bor hos ..... föräldrar. ..... ??  
 
(ser ut som det står hustruns, men det borde ju snarare vara moderns, och om han bor hos dessa är det ju konstigt att han står med i denna hfl-sida, man kan ju inte bo på flera ställen samtidigt)

75
Nu har jag stött på ett problem!
 
Pigan Margareta Charlotta Mattsdotter (/Mattsson), född 20/3 1866 i Harg (i hfl står det Börstil men i födelseboken står det Harg) har jag senast hittat här:
GID: 2414.24.67200 (Börstil sn, Sthlms län. AI:19A 1881-1885, sid. 180. Simundö.
 
Det står inte att hon flyttat, men ändå så hittar jag henne inte i nästa husförhörslängd, dvs Börstil sn, Sthlms län. 1886-1891. Det finns 3 st volymer: AI:20A, AI:20B och AI:20B och jag har kollat i alla tre, under Simundö där hon bodde i den tidigare hfl.  
 
Hur skall jag göra för att hitta henne? Hon har inte dött, så mycket vet jag iallafall. Skall man behöva lusläsa varje sida i 3 hela böcker för att hon kanske flyttat till en annan gård... ???

76
Aha, intressant! Så Berga . är alltså Bergagatan? Jag tyckte det såg ut som ett h nästan, fast med ett väldigt långt lodrätt streck. Är det alltså på Bergagatan de skulle skrivas efter födseln? Och handlar det om att de skulle flytta dit alltså?  
 
Hon jobbade på ett sjukhus i Stockholm omkring pojkens födelse, då borde hon väl rimligtvis ha bott i Sthlm också (tror inte pendlingar var så vanliga på den tiden), så då måste det väl vara en kommande flytt till Uppsala det är frågan om, och då är jag lite förbryllad att flyttanteckningar med t.o.m kommande gatuadress står med i födelseböckerna!!??? Eller är det bara för att det är en SCB-födelsebok?
 
Finns det alltså dels vanliga födelseböcker och sen också SCB-födelseböcker? Och står det exakt samma eller olika saker i dessa båda böcker?

77
Valö / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2011
« skrivet: 2010-04-05, 19:03 »
Jättetack, Monika!! :-) Då kan jag komma vidare i min forskning

78
Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2012
« skrivet: 2010-04-05, 14:10 »
Åh, tusen tack, Morgan!!!

79
Valö / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2011
« skrivet: 2010-04-05, 12:58 »
Någon här som har flyttlängder från Valö för år 1884? (finns ej i Genline!)
 
Matts Mattsson (född 6/5 1838) flyttar med sin familj från Börstils socken till Valö 24/10 1884. Jag skulle behöva veta vilken gård de flyttade till?
 
Vore tacksam för hjälp.

80
Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2012
« skrivet: 2010-04-05, 12:51 »
Någon här som har flyttningslängder från Harg för året 1881? (typ kanske i AD eller SVAR eller något... Finns ej i Genline nämligen.)
 
En Fredrika Mattsson född 28/11 1863 flyttade från Börstils socken till Harg den 24/10 1881. Hon var piga och flyttade ensam. Jag skulle behöva veta vilken gård hon flyttade till?  
 
Vore tacksam om någon som har tillgång till dessa flyttlängder kunde kolla upp detta! :-)

81
Förkortningar / Adm. / Admitt.
« skrivet: 2010-04-04, 22:32 »
Då har det alltså ingenting alls med konfirmation att göra då. Antar att det är för att de är vid 15-års ålder de admitterades, och det är ju då man brukar konfirmeras. Fanns inte konfirmation alls förr i tiden då? När ungefär kom sådant? Någon som vet?

82
Detta är pinsamt faktiskt för detta gäller så sent som 1932, så det borde man väl klara själv, men det står så mycket konstigheter så jag måste fråga.  
 


 
 


 
 
Mina frågor är följande:
 
* Vad står det i första rutan ovan namnet på modern? a2516 ser det ut som, vad är detta?? Och Berga någonting...???  
 
* Varför är hennes födelseårtal understruket? Har sett i kyrkoböckerna att ibland är det understruket, ibland inte, vad menas med detta?
 
* Vad står det i andra rutan? Så som jag kan tyda det står det typ Nedkomstort Engelbrekt Sth. Avis från Allm. BB om födelse o dop 12/4 32. Vad menas??? Utdraget är från Uppsala domkyrkoförsamling, varför kan det då stå Engelbrekt Sthlm som nedkomstort???  Och vad menas med detta med avisen???  
 
* Under orden Allm BB om är det ett understreck och före ordet Allm går det ett lodrätt streck upp. Vad menas med detta?

83
Förkortningar / Adm. / Admitt.
« skrivet: 2010-04-04, 18:51 »
Jag har fått för mig på något vis att admitterad är samma sak som konfirmerad. Har jag missuppfattat något då?

84
Bl a Börstil, Harg och Valö socknar i U-a/Sthlms län. Runt 1880-talet. Finns inte i Genline.

85
Jag har ett elevabonnemang på Genline just nu, men det finns ju inga flyttlängder i Genline?! Är Genline bara till för de som har anor som aldrig flyttat någonstans utan bott kvar på samma ställe hela tiden?  
 
Eller är det tänkt att man skall leta igenom varenda sida i husförhörslängden för att hitta personerna (eftersom man ju inte vet vilken gård de flyttat till) ??

86
Holger 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2011
« skrivet: 2010-04-03, 13:15 »
Jag laddade hem en demoversion av Holger för att se om programmet kanske passar mig och har skrivit in en del personer i trädet och så har jag försökt att byta proband några gånger för att liksom lära mig programmet och nu har jag gjort något jättekonstigt och jag vet inte vad!  
 
Alla namnen i trädet är bara försvunna!!! Jag ser nu bara probanden, den riktiga probanden jag startade med. Allt annat är helt borta! Men när jag tittar i databasinformationen eller vad det heter så ser jag att det skall finnas 17 poster, dvs inget verkar raderat. Men varför syns de inte på mitt träd???  
 
Vad har jag gjort fel och vad skall jag göra??? Vore jättetacksam över lite hjälp, för annars kan jag ju inte använda Holger mer alls och då får jag ju ingen tillgång till allt jag lagt in heller. Jag är helt förtvivlad!!!

87
Sår / Sårnader
« skrivet: 2010-04-02, 19:19 »
Okej... Han hade kanske gjort illa sig när han lekte eller nåt sånt och fått sår som typ blivit infekterade och sedan dött av komplikationerna. (Försöker spekulera i ett troligt scenario för att lättare kunna föreställa sig)  
 
Stort tack för hjälpen förresten!

88
Sår / Sårnader
« skrivet: 2010-04-02, 18:43 »
Jahaaa, sårnader! Jag är inte så bra ännu på att läsa handskrifter... Men kan man alltså dö av lite sår?? Måste ha varit väldigt stora sår då tydligen...

89
Sår / Sårnader
« skrivet: 2010-04-02, 18:00 »
En ettårig pojke vid namn Gustaf i min forskning har dött av något som i dödboken ser ut som det står Lärnader Vad är det???
 
Hargs dödbok 1869 5 okt.. SCB.  
GID: 100001.18.52000

90
Börstil / Börstil AI:15B Husförhör 1861-1866
« skrivet: 2010-03-27, 13:50 »
Åh, tack! Jag är helt imponerad att någon kunde läsa detta otydliga med så klumpig skrift!!!  
 
Då har jag en till fråga, vad menas med fol. 120 O. ?? Fol är väl folie, har jag förstått och 120 är väl kanske sidnummer. Men vad är egentligen folie och var någonstans finns de? Och vad menas med O. ?  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2010-03-27 13:51)

91
Börstil / Börstil AI:15B Husförhör 1861-1866
« skrivet: 2010-03-26, 21:45 »
Följande bild har jag lite problem med. Från husförhörslängd i Tuskö i Börstils socken, Stockholms län 1861-1866.  
 


 
 
Detta står i kolumnen för Frejd och särskilda anteckningar. Någon som kan tyda???    
 
Vet inte om bilden är så bra med skärpa och allt, men här är iallafall GID-numret: 2414.20.63200

92
00 - Flyttning / Flyttning
« skrivet: 2010-03-25, 20:33 »
Oj, vad intressant! Flyttbetyg och utflyttningsbevis är alltså samma sak, vad jag förstår? Och fanns det isåfall inflyttningsbetyg också?
 
Hur funkade det rent praktiskt med dessa papper? Om man tänker sig statarna på 1800-talet som ju flyttade rätt ofta. Skulle de ha papper från sin gamla arbetsgivare? Eller från den nya arbetsgivare? Eller skulle de ha papper från båda?  
 
Och vad gäller datumen så är det isåfall alltså utflyttningsdatumet som är störst sannolikhet att det är korrekt, medan det som står som inflyttningsdatum ofta inte är riktigt inflyttningsdatum? Har jag uppfattat det korrekt då?  
 
Och hur skriver man i ansedlarna om detta? Känns ju konstigt att skriva inflyttningsdatum om det bara är ett datum då de lämnade in ett papper och inget riktigt inflyttningsdatum.

93
00 - Flyttning / Flyttning
« skrivet: 2010-03-25, 00:27 »
Nu väcker jag liv i en gammal tråd!  
 
Jag har en fråga kring flyttningar. Min farfars far var statdräng och de flyttade runt en hel del. Men de flyttade visst inte in samma dag som de flyttad ut, ser jag i flyttlängderna. T ex:  
 
Utflytt 24/10 - inflytt 13/11.  
Utflytt 26/10 - inflytt 16/11
Utflytt 6/12 - inflytt 1/11 året därpå
 
De befann sig alltså på flyttande fot i flera veckor?? Och i sista fallet nästan ett helt år! Och ändå var det relativt korta sträckor, närliggande socknar inom samma länsgräns. Hur kunde det ta så lång tid? Och var någonstans sov de på vägen??

94
00 - Övrigt / Hur släktforskar adopterade?
« skrivet: 2010-03-24, 23:37 »
Sonia skrev något intressant också. Kan man alltså hitta papper och sånt från adoptionen? Det har jag inte haft en tanke på innan, men det vill jag ju absolut göra om sådana möjligheter finns. Wow! Var hittar man sådana domböcker, är det landsarkivet man skall gå till då? Finns de inscannade?
 
Min pappa kom till utanför äktenskapet och fadern vägrade erkänna sitt faderskap så modern blev ensam med barnet och det blev bökigt och besvärligt och i ca treårsåldern (har jag för mig att pappa sagt) adopterade hon bort honom till en arbetskollega. Först flera år senare kommer hon och ringer på och vill träffa sitt barn (som då känner sig sviket och inte vill träffa henne). Fadern vägrade kännas vid honom överhuvudtaget. Så så ser min pappas historia ut.  
 
Faktorerna som att se vilka sjukdomar som funnits i släkten har jag inte heller tänkt på faktiskt. Vad bra, då har jag någonting som motiverar mig att forska i den biologiska släkten också!

95
00 - Övrigt / Hur släktforskar adopterade?
« skrivet: 2010-03-24, 23:14 »
Tack för intressanta svar! :-) Jag har sett det som att jag är i ett konstigt läge som har en adopterad pappa, så jag blev glad över de positiva svaren här. Nu har jag fastnat för adoptivsläkten och håller på där, men jag kommer nog att vilja forska kring den biologiska släkten också så småningom. Det kanske är så adopterade gör då, forskar kring bägge alltså?
 
Men då kommer den jobbiga frågan: hur sjuttsingen lägger man upp en sådan forskning? I släktforskningsprogram och antavlor och så t ex. Släktforskarprogrammen är väl knappast utformade så att man kan lägga in dubbla föräldrapar...?

96
00 - Övrigt / Hur släktforskar adopterade?
« skrivet: 2010-03-17, 23:59 »
Min pappa är adopterad och jag är lite kluven kring hur jag skall forska. Jag har hört förut att det är de biologiska föräldrarna som är det intressanta. Men jag känner mig lite kluven. Hur kul är det egentligen att forska kring en släkt som inte ens ville veta av sitt barn?? Och det är ju bara namn ändå, namn som egentligen inte säger någonting. Hur kul är det?
 
För mig känns det nästan intressantare att släktforska kring adoptivföräldrarna. De tog sig an honom i späd ålder och älskade honom som sin egen son. Så nog känns det ju roligare att släktforska där. Och adoptionen har laga papper, så det är ju ändå släkt fastän det inte är blodsband.  
 
Hur resonerar andra släktforskare här som är adopterade el har adopterade föräldrar? Hur stor roll spelar blodsbanden egentligen?

97
Släkter / Biström
« skrivet: 2009-04-18, 17:48 »
Tack Henry! Då är det alltså bara att kolla i boken över utflyttade från Lovisa då för att följa den forne stadsdirektörens moder.  
 
Det som är så intressant i det här är att Amalia Maria ändå var ganska gammal när hon fick sin oäkting. 35 år. Så jag skall nog forska vidare kring henne och även försöka finna fadern. Min moster har sagt att han var jurist på Åland, men hon visste inget namn på honom. Intressant också att fadern just var jurist, C.W Biström blev ju själv advokat.
 
Om jag inte lyckas få fram tillräckligt via Hiski och Finlands släkthistoriska databaser får man kanske ta sig till riksarkivet i Helsingfors.

98
Släkter / Biström
« skrivet: 2009-04-18, 02:00 »
Tack Olle och Michael! Absolution har jag förstått är syndernas förlåtelse, men LL - är det månne initialerna på prästen som gett denna absolution?  
Och ovanför detta står det ju något mer än född i Degerby. Något med hufr eller något liknande och att: 1148- 18/2. Vad kan detta månne vara? Jag gissar att det kan vara en hänvisning till annan bok, men kan inte klura ut vad.
 
Sen undrar jag också, hur förstorar man upp en bild så där som du gjorde, Olle? Nu har jag flera sidor som jag försöker att tolka, scanningar från Finlands släkthistoriska förening som jag gått med i, vore ju suveränt att kunna förstora så där för att lättare kunna läsa.

99
Släkter / Biström
« skrivet: 2009-04-03, 15:38 »
Oj då, jag råkade visst skriva 109 istället för 1909. Som en rättelse från det tidigare 1907 t.o.m. (Korrigerat, Moderator Finland) Jag inser att jag nog måste vara extra noggrann när jag fyller i uppgifterna i Min Släkt. Inte bra om det blir fel. Och så måste jag nog försöka få tag i källhänvisningar till de uppgifter jag nu fått.  
 
Bra påpekande av Olle ang. Maria Lydia som rimligtvis borde ha hetat något annat som ogift. Det hade jag ärligt talat helt glömt bort faktiskt!  Jag har ju bara skrivit ner uppgifterna från gravstenarna. Har frågat mamma, men hon vet inte. Men tack för påpekandet som sagt!

100
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-04-03, 00:29 »
Tack för tipset, Lasse! Nu har jag laddat hem Min Släkt och börjat fylla i lite uppgifter. Genom finländska sukuforumet har jag fått anor upp till 1760-talet från min morfars sida - är helt exalterad! Så nu har jag en hel del att fylla i. Fast man verkar ju inte kunna skriva i födelseårtal och sånt i Min Släkt. Verkar skumt.
 
Tack, Elisabeth för ditt tips också! Jo, det finns mycket att läsa på Rötters sida, har jag sett. Mycket för nybörjare också. Så jag har att läsa minsann! *skratt*

101
Släkter / Biström
« skrivet: 2009-04-03, 00:18 »
Nu har jag faktiskt fått uppgifter om min morfars sida iallafall. Genom Sukuforumet http://suku.genealogia.fi/index.php
 
Har fått följande:
 
Henric Gabriel Larsson Biström Bonden på Nyl. Degerby Maggböle Spovas 1836-1865.  
Född 30.11.1804 Nyl. Degerby Billskog Bakars.  
 
Far Lars Johansson. Född 10.04.1769 Nyl. Degerby Billskog Bakars. Död 02.01.1810 Nyl. Degerby Billskog.  
Mor Eva Helena Matsdotter. Född 13.04.1774 Nyl. Degerby Knappa. Död 30.04.1818 Nyl. Degerby Billskog.  
 
Vigsel 27.10.1836 Ingå. Clara Wilhelmina Nyman. Född 26.07.1815 Nyl. Degerby Maggböle Spovas.  
han är bondson från Billskog Bakars o. hon är bonddotter från Maggböle Spovas i Nyl. Degerby.
Barn:  
 
1. Johan Gabriel Biström. Född 03.03.1838 Nyl. Degerby Maggböle Spovas. Död 05.04.1838 Nyl. Degerby Maggböle.  
2. Gustaf Henrik Biström. Född 02.03.1839 Nyl. Degerby Maggböle Spovas. Död 03.04.1839 Nyl. Degerby Maggböle.  
3. Clara Sofia Biström. Född 26.04.1840 Nyl. Degerby Maggböle. Död 10.07.1868 Ingå Gråmarböle.  
4. Johan Fredrik Biström. Född 22.09.1843 Nyl. Degerby Maggböle Spovas. Död 27.10.1897 Ingå.  
5. Amalia Maria Biström. Född 24.01.1846 Nyl. Degerby Maggböle Spovas.  
6. Johanna Wilhelmina Biström. Född 10.03.1849 Nyl. Degerby Maggböle Spovas.  
7. Amanda Charlotta Biström. Född 19.09.1851 Nyl. Degerby Maggböle Spovas.  
8. Carl Victor Biström. Född 23.04.1854 Nyl. Degerby Maggböle Spovas.  
9. Frans Wilhelm Biström. Född 07.03.1858 Nyl. Degerby Maggböle Spovas. Död 05.04.1858 Nyl. Degerby Maggböle.  
 
Nr 5 är mor till C.V. Biström. Och så fick jag en länk också:
http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirj...99-228/640.htm
 
Är det prästen som skriver extra slarvigt eller är det jag som borde gå kurs i läsning av gamla handskrifter? För det enda jag lyckades få fram var att hon fick ett oäkta barn 25/3 1881. Sen är väl frågan då vem fadern kan vara, men det är nog överkurs för mig just nu.
 
(Jag är fullständigt exalterad vill jag tillägga!!!   Fast nog trodde jag att Lovisas forne stadsdirektör hade liiite finare anor än bönder med oäkta barn... )

102
Släkter / Biström
« skrivet: 2009-04-02, 23:49 »
Jo, Olle, det borde jag kanske ha nämnt också. Jag har väl egentligen de mer exakta födelseuppgifterna på de andra också - som ju står på deras gravar i Lovisa som jag besökt några gånger - men jag visste inte hur mycket man behövde skriva ned.
 
Så här kommer exakta uppgifter för de andra:
Göta Margaretha Forssell: 10.1.1909 - 19.2.1967
 
Maria Lydia Forssell: 8.11.1873 - 3.3.1923
Johan August Forssell: 31.5.1868-9.3.1950

103
10 Folkliv / Luffare och lösdrivare
« skrivet: 2009-04-02, 17:29 »
Tack för intressanta bidrag! Birgits andra länk var superintressant. Jag skall gå till biblioteket också, som Ingrid föreslog. Skall kolla upp bl a författaren Jan nämnde. I Birgits andra länk stod det också att Harry Martinssons Vägen till Klockrike skulle handla om hans luffartid, så den skall jag försöka få tag på också.
 
Mycket intressant också med Svenolofs länk. Härligt att se på nåt vis hur vanliga människor engagerade sig för luffarna så de t.o.m byggde en stuga åt dem! Och att den är bevarad också.  
 
Rasmus på luffen såg jag när jag var liten, den grep mig verkligen, minns jag, särskilt eftersom jag ju visste att min farfar gått på luffen. Men jag blir lite förbryllad över att det skulle vara olagligt att gå från ort till ort och söka jobb. Jag kan inte minnas att min farfar pratat något om att han skulle haft polisen efter sig eller något. I Rasmus på luffen så tolkade jag det som att polisen mer var ute efter de som stal och begick brott, men att luffarna förstås lätt misstänktes vid stölder och dylikt. Att det alltså var sånt som poliserna häktade en för, och inte för att de vandrat runt och sökt jobb.

104
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-04-02, 16:24 »
Tack Stefan för intressant inlägg också! Jag har nog inte riktigt fått grepp om numreringen av anorna. Känns som jag nog skulle behöva läsa på lite om detta. Har lånat en bok från biblioteket - Släktforska steg för steg av Clemensson/Andersson. Hoppas det står om detta däri.
 
Jag försökte gå med i en släktforskningskurs förut här i Uppsala, men det var för få intresserade, så det blev aldrig någon kurs. Mycket synd, tycker jag. Nu får man ju vänta till hösten isåfall på nästa chans att kanske gå kurs, men jag vill ju komma igång att forska snart, inte vänta så länge. Nu har jag sett att de har en kurs på Genline, en interaktiv kurs för 595 kr http://www.genline.se/slaktvis/  . Så jag funderar lite fram och tillbaka om jag skall gå den, eller om man kan försöka lära sig genom böcker och så istället.  
 
Håller på och funderar på lite olika program också, om jag skall ta Min Släkt, Disgen eller Holger som jag också hört talas om men inte vet något om. Jag var på ett föredrag om Disgen på Landsarkivet i Uppsala för några lördagar sedan (skulle vara ett introduktionsföredrag också, men det blev inställt tyvärr) och det verkade ju vara jättebra. Vilka otroliga möjligheter det verkade finnas där, i Disgen alltså. Men Disgen är mycket dyrare också, och jag vet inte hur mycket som skiljer mellan Min Släkt och Disgen. Och Holger för den delen. Holger har jag inte sett på nätet någonstans när jag kollat runt på släktforskningssidor. Så det vet jag inget om alls. Men jag får väl kolla runt lite i trådar här kanske.
 
Att fylla i ett anträd på papper vet jag inte heller hur man gör. Kanske det finns någon mall eller nåt på nätet som man kan skriva ut och använda?

105
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-04-02, 15:38 »
Tack Olle för länken! Jag har lagt in ett inlägg i Finland-Nyland-Lovisa om mina morföräldrar. Fick tipset att skriva till svenska församlingen i Lovisa och jag har precis mailat dit nu. Har även frågat inne på ett finländskt forum jag hittat:  
http://suku.genealogia.fi/index.php
 
I övrigt har jag funderat en del på min fars släkt med adoptivdelen, och det känns nog som jag ändå vill koncentrera mig på den biologiska släkten. Även om pappa helst inte vill befatta sig med den delen och istället vill att jag forskar kring hans adoptivföräldrar så känner jag ändå instinktivt att jag dras mer till det biologiska. Även om de lämnade bort honom/inte ville veta av honom (fadern) så är det ändå blodsband. Så därför kändes det lite skönt på nåt vis att höra från Jimmy Dahlund och Åke Wahlqvist (tack båda!) här i tråden att de också resonerade på samma sätt med deras adoptiv- och biologiska släkt.  
 
Så pappa får nog säga vad han vill tyvärr... Men visst är man ju lite intresserad av adoptivföräldrarna också, så lite grann vill jag nog kolla upp det också, även om jag inte tänker lägga någon större koncentration på det.

106
10 Folkliv / Luffare och lösdrivare
« skrivet: 2009-04-01, 20:51 »
Intressant länk! Men tydligen var det alltså skillnad på luffare och luffare. De som drev omkring men verkligen sökte jobb och de som inte gjorde det. Alla luffare var inte lösdrivare med andra ord. Och det var väl vad jag förmodat lite grann också, för min farfar (min pappas adoptivpappa egentligen) ville verkligen arbeta och mer eller mindre tvingades ut på luffen för att det inte fanns några jobb i Uppsala där han kom ifrån.  
 
Finns det någon information någonstans om de luffare som inte var lösdrivare? För det måste ju ändå ha varit ganska vanligt att folk gick på luffen för att få jobb. Och någon form av kultur måste det ju också ha varit eftersom man gjorde luffarmärken i handen.

107
Släkter / Biström
« skrivet: 2009-04-01, 19:59 »
Hej!
 
Jag har tänkt att börja släktforska. Min mamma är finlandssvensk från Lovisa, så det kanske försvårar saker. Kan man släktforska från Sverige om finlandssvenskar, eller måste man åka dit?
 
Min morfar var Carl Valdemar Biström, stadsdirektör i Lovisa på 1950-talet fram tills han dog 1954, då min mamma var 14 år. Jag vet att han blev änkeman och sedan gifte om sig med min mormor som hette Göta Margaretha Forssell och levde 1909-1961. Och hennes föräldrar hette Maria Lydia Forssell och Johan August Forssell (alltså mammas mormor och morfar).  
 
Så mycket vet jag. Kan någon hjälpa mig vidare?  Jag har försökt söka på Hiski, men inte funnit någon. Vet inte om jag kanske gjort fel, eller så.

108
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-04-01, 19:35 »
Oj, wow, Olle! Du har hittat min morfar!!! Det är den Carl Valdemar Biström. Han stavade det dock med C och så står det på graven också. Han dog när min mamma var 14 år bara. Hans hustru som du nämnde är dock inte min mormor, han blev änkeman och gifte om sig. Min mormor hette Göta Margaretha Forssell och är född 1907, hon var lite yngre än morfar alltså.
 
Nu blev jag riktigt ivrig här, vad är Familysearch IGI Individual Record för något och var hittar man det?
 
Jag har försökt söka på Hiski efter både mormor och morfar men inte fått någon träff. Eller är det jag som har gjort fel?

109
10 Folkliv / Luffare och lösdrivare
« skrivet: 2009-03-31, 23:45 »
Såg på tv ikväll om Thomas Bodström som kollade upp sin släkt och fann en björnjägare som var luffare och bohem. Fin och rörande skildring för övrigt. Denna luffare hade blivit anhållen för lösdriveri fick man veta i programmet.
 
Så nu blev jag lite fundersam. Var det verkligen förbjudet att gå på luffen? Jag har fått för mig att många har tvingats gå på luffen för att det varit så ont om jobb. Min farfar har själv gått på luffen, har jag fått höra. Han gick rutten Stockholm-Malmö-Göteborg-Sundsvall-Kiruna. Och ett luffarmärke hade han också, tre punkter i en triangel mellan tumme och pekfinger. Det var ont om jobb, så han fick jobba sig fram. Men var alltså detta verkligen olagligt???  
 
Jag skulle också gärna vilja veta lite mer om luffandet förr i tiden. Hur vanligt det var, om de gick ensamma eller i lag, hur länge de stannade på orterna osv. Och varför de gjorde dessa luffarmärken i handen? Finns det någonstans där man kan läsa om detta, någon nätsida eller någon bok?
 
Och kan man på något vis forska fram uppgifter om vad han gjorde och var han var och så?

110
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-03-31, 23:22 »
Och för att återgå till min huvudfråga... Jag är nog van sen universitetsstudier att göra avgränsningar, så det känns på nåt vis självklart för mig att göra det även här. När man slutfört sitt syfte så är det ju bara att göra en ny avgränsningsfråga, utvidgning av den gamla. Men att forska ett led i taget lät vettigt. Typ alltså farfars farfars farfars... och sedan farmors farmors farmors...
 
Men så gäller det också att veta vilken person man skall börja med. Och det hela är lite komplicerat här också, då min mamma är finlandssvensk och min pappa är adopterad (född utanför äktenskapet med en far som inte ville veta av honom). Pappa känner ju mest för sina adoptivföräldrar, men det är ju inte riktiga blodsband. Men hur kul är det å andra sidan att forska kring en biologisk familj som inte ville ha honom?  Och i adoptivsläkten verkar det dessutom vara fullt av missbrukare, kvinnomisshandlare och olustiga typer - pappa har berättat en del.  
 
Ju mer han berättar om sin adoptivsläkt ju mindre hågad blir jag att forska kring den. Och hans biologiska släkt tycker han är känsligt att prata om då modern lämnade bort honom och fadern inte alls ville veta av honom. Säger att han ingenting vet om dem, men sen kan man ändå få veta ett och ett annat. Det kom fram t ex långt i efterhand att jag i princip bott granne med en biologisk kusin! Känns nästan kusligt att få höra sånt i efterhand. Men det hela är så känsligt för honom, så han berättar bara vid enstaka tillfällen när man mjukat upp honom lite grann.
 
Mammas släkt verkar ju helt klart intressantast, särskilt som min morfar - Carl Valdemar Biström - var en offentlig person i staden de bodde i (Lovisa, Finland), då han var stadsdirektör. Men släktforska kring finländska ättlingar blir ju istället betydligt svårare! Det vet jag inte ens hur/om man kan göra i Sverige. Och mina kunskaper i finska är tämligen begränsade - kan lite grann, men inte mycket.
 
Så det är lite problematiskt som ni ser!
 
Hur gör andra släktforskare när en förälder är adopterad, vilken del är mest intressant, adoptiv- eller biologisk släkt?

111
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-03-31, 22:47 »
Tack för alla trevliga svar. Roligt att läsa om Markus historia om den gamla damen och minnesuppgifter från 1830-talet! Häftigt!  
 
Jag har börjat greppa hur man forskar bakåt i tiden med Genline och arkiv på mikrofilm. Men hur forskar man framåt? Jag skulle gärna vilja kolla upp om jag har några levande släktingar från någon gren av släkten. Problemet för mig är väl att jag delvis har släkt i Finland också, då mamma är därifrån.  
 
Sen var det intressant som någon skrev också om att kolla upp om familjegården gick i arv och sånt. Hur gör man för att kolla upp sånt?  
 
/Maria

112
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-03-29, 23:53 »
Hej!
Jag är fullständigt ny inom släktforskningen. Har börjat läsa lite böcker och så innan jag sen ger mig ut i arkiven. Men jag har funderat lite kring hur man avgränsar sin forskning. Jag menar, om jag kollar upp min farfar t ex så finns ju en mor och far. Och kollar man upp båda dessa så kommer fler mor och far. För att inte tala om syskon och sånt. Man kan ju drunkna i alla grenar hit och dit. Så hur avgränsar man det hela???  
 
Naturligtvis förstår jag att man kan forska precis där man vill, men jag skulle gärna vilja veta vad som är tillrådligt för en nybörjare.  
 
Hoppas på lite tips och råd...

Sidor: [1]