Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Sylvia Leijon
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2022-02-23, 13:13 »
I en gammal skokartong har jag hittat en psalmbok tryckt 1772. Ägaren har på försättsbladet skrivit: Anders Gusstaf Andersson i Stalbo, Nora Sokken.
Jag har letat efter denne man i husförhörslängderna från början och ett stycke in på 1900-talet. Nu fattas ju dessa längder åren 1753 - 1780, men han kunde ju finnas med före eller efter denna tidsperiod. Han finns inte med i mitt släktträd, men kan ju vara släkt på något sätt ändå. Jag tror faktiskt att så kan vara fallet eftersom andra gamla böcker och almanackor i den här skokartongen har tillhört mina förfäder och -mödrar.
Nu hoppas jag att någon kan lösa den här gåtan åt mig!
Sylvia
2
« skrivet: 2018-09-17, 16:19 »
Kerstin Andersdotter, f. 1763-04-20 i Gubbhulan, d. 1829-10-12 i Östergården, Lilla Flytteryd, benämns i www.geni.com "Rikamora". Är det någon som vet varför hon fick det öknamnet (eller smeknamnet)? Hon var gift två gånger: med Anders Andersson och Lars Jansson. Blev hon kanske förmögen genom att ärva två gårdar? Det vore intressant om någon vet något om detta! Vänligen, Sylvia Leijon
3
« skrivet: 2008-06-19, 22:10 »
En anmoder till mig var född 1647 i St Matthei tid. Vilken dag var detta?
Nu har vi Mattias den 24 febr, var det denna dag som var ägnad åt evangelisten Matteus?
Mvh
Sylvia
4
« skrivet: 2002-01-06, 12:26 »
Jag har i Malmö stadsbok för år 1545 stött på uttrycket svåger. Det är handelsmannen Dirich Arentsen som skriver om Hans Buremester, min ellskelige suoger.
I dag kan svåger beteckna tre olika relationer: 1) gift med min syster; 2) min frus bror, och till och med 3) gift med min frus syster. Var det så även på 1500-talet? Eller kan man begränsa sig till något av alternativen i sitt fortsatta sökande?
5
« skrivet: 2007-03-20, 15:37 »
Hej!
Vad kommer efter syssling är det brylling?
os vidare..
Tacksam försvar
6
« skrivet: 2014-06-07, 22:14 »
Om föräldrarna tredskades beträffande barnens skolgång skulle de kallas inför skolstyrelsen för att tillrätavisas. Medförde detta ingen bättring, ägde skolstyrelsen rätt att förfara med den stränghet som folkskolestadgan föreskrev.
Så står det i en hembygdsbok från Bottnaryd i Småland.
Vad kan det ha inneburit att förfara med denna stränghet? Vad kan det ha varit det för straff som ådömdes fattiga föräldrar som kanske inte hade råd att sända sina barn till skolan?
Sylvia
7
« skrivet: 2010-06-01, 22:12 »
I ett torp som en gång har tillhört min mans morfar har vi hittat ett antal tidskrifter från 1934. De heter Kretsblad för Västergötlands och Bohusläns Lutherska Kretsföreningar och D.U.F. Troligen gavs de ut en gång per vecka, och det står sextonde årgången, så tidskriften bör ha startat 1919.
Vet någon vad det kan ha varit för slags föreningar och vad D.U.F. står för?
Mvh/Sylvia
8
« skrivet: 2007-07-04, 19:56 »
Hej, Nu kanske detta ämne finns under något annat diskussion men har inte hittat det, jag har funderingar angående dopvittnen i två fall i Grythyttan, Örebro län. Det ena dopet från 1761 och det andra från 1850. Jag klistrar in båda urklippen ur fb nedan. Första urklippet gäller masmästaren Johan Ericsson och hans hustru Sara Mattsdotters son, med en hel del kungligheter som faddrar / vittnen. Frågeställare under smedsläkter Eriksson är Gullbritt Hammarbäck ( se länk nedan ) Fanns det någon tradition med vittnen en viss tid / datum eller är detta bara ett oförklarigt sammanträffande med så prominenta vittnen i dessa två fall? Örebro, Grythyttan, C:4, födde, 1758 - 1769. Gid nr: 180.38.49400  Det första urklippet är från diskussionen smedsläkter Eriksson
9
« skrivet: 2011-07-19, 17:01 »
En kvinna skrev till kungs på 1930-talet för att få gifta sig, fast hon inte hade fyllt 18 år. Paret gifte sig, men förblev barnlöst. Nu undrar jag, om det kunde finnas någon annan anledning att få beviljat av Kungl. maj:t att gifta sig före 18 års ålder än att kvinnan väntade barn?
Sylvia
10
« skrivet: 2013-10-20, 21:54 »
Det här föremålet hittade min kusin i somras vid städning av ett uthus. Med hjälp av min far fick vi reda på vad det var och vad det användes till. Jag vill dock inte undanhålla er möjligheten att briljera, eller gissa, vad det är. Jag lovar att ge er facit senare. 
11
« skrivet: 2014-05-08, 16:45 »
Jag har ärvt två gamla svarta sidensjalar som min mor kallade kyrksjalar. Tyvärr minns jag inte om hon berättade hur gamla de var eller vem som har använt dem. De är 90 x 90 cm + fransar på ca 10 cm runt om och har mycket vackra vävda blommönster. De kommer säkert från antingen Enåkers eller Nora socken i Uppland.
Jag skulle vilja veta hur långt fram i tiden sådana användes och om det fanns sidenväverier i Sverige eller var de annars kan komma ifrån.
Hoppas någon vet något om detta.
Sylvia
12
« skrivet: 2012-12-05, 21:54 »
I en almanacka från 1930 har jag hittat följande anteckning för söndagen 25 maj:
Likotta Pell Karin Olsson
Det handlar om Lima socken i Dalarna, och på Genline som jag har finns inte dödbok för 1930, så jag kan inte kolla om denna Karin dog då.
Har någon hört talas om likotta?
13
« skrivet: 2011-09-01, 20:30 »
När blev det tillåtet för pastorer inom frikyrkor att förrätta begravning?
Var det olika tidpunkter för olika samfund?
Var det kanske så att pastorerna fick ansöka om detta personligen?
Jag gissar att begreppet kallas begravningsrätt (motsvarande vigselrätt).
Jag har googlat på detta ord utan att få något riktigt svar på mina frågor.
Jag litar på att kunniga personer på detta forum har bra svar!
Sylvia
14
« skrivet: 2010-01-29, 01:03 »
Ja, havet och minneslundar är också fint.
Men ämnet här är lite deprimerande egentligen och nu vill jag inte tänka mer på det...
God Natt- Eivor
15
« skrivet: 2008-06-26, 19:39 »
Hej Har fått hjälp med att tolka nedanstående ur dödboken för Tryserum 1651 GID 166.40.77700. Som framgår så begrovs en vuxen dotter, gift med familj, med sin moder. Hur vanligt var det att någon begrovs tillsammans med annan person? Varför i så fall? Tacksam för svar/ Anita Den 29 May kallade herren Gudh ifrån thenne bedröfwelige werl- denes ostadige lopp och jemmer[?]  Gudfruktelige, hederlige och dy(g)desamme[?] hustru, h: Christin Jönses hustru i Snellebo[?], igenom den plågsamma siukan rö- desoten. Gudh glädie hennes siäl, och tröste nåderligen then bedröf- wade Mannen och moderlöse barnen, och blef begrafwen hos sin S. moder den 8 Juny
16
« skrivet: 2007-09-17, 22:40 »
På SVAR-kort F: 1, Enåker står under Döde 1812 följande:
Anmärkning: Til följe af Consistorii bref från 1806, och Kongl. Kammar Rättens erindran lämnat d. 7 Febr. 1813 til Herr Krono Befallningsman Norlin, förteckning på afledne personer ibland Adeln och Presteståndet ifrån 1806 års början til slutet af år 1812.
Skickades sådana förteckningar in från alla församlingar, och var finns de arkiverade nu?
Vad var avsikten med detta? Hur långt fram i tiden förekom dessa förteckningar?
Hoppas någon vet något om detta.
Sylvia
17
« skrivet: 2009-05-16, 14:46 »
I en HFL för Hållnäs 1803-1824 hittar jag en gosse född 1799 där prästen skrivit varnad 1810. Jag blir nyfiken på vad en 11-åring kan ha ställt till med som var så allvarligt att det antecknades i HFL. Vad kan det ha varit och finns någon chans att få reda på mer i andra skrifter?
18
« skrivet: 1999-09-14, 00:03 »
Hej,
en bland mina anfäder - Fredrik Thelin, född 5/3 1805(Klara, Stockholm) har yrket Tornväktare.
Någon som kan ge upplysning om vad en tornväktare gör?
Hoppas
Gerd Vinge
19
« skrivet: 2013-11-27, 18:29 »
Jag vet vad ett prebende är och kan då förstå vad en prebendat är.
Men jag skulle vilja ha en bra svensk översättning, helst i ett ord.
Sylvia
20
« skrivet: 2014-09-14, 18:42 »
Bland mina faktorismeder finns en och annan pipvällare.
Vad gjorde en sådan?
21
« skrivet: 1999-12-27, 15:28 »
Min mormorsmor ska ha arbetat som lärare innan hon gifte sig och fick barn. Hon var född i Värmland år 1851 och vad jag vet brukade ju kantorn vara socknens lärare. Guvernanter har man ju också hört talas om, men när började kvinnor undervisa i vanliga skolor och fanns det någon form av utbildning till lärare?
22
« skrivet: 2010-11-25, 20:53 »
I Habobygden, en tidskrift för släkt- och hembygdsforskare som jag just fick i min hand, står det om en man som var klotsprängare. Vad gjorde han? Han var från Dannemora, så troligen hade han något uppdrag i samband med gruvhantering.
23
« skrivet: 2013-08-30, 18:16 »
Vad är detta för nåt,
jag har stött på det i Dalby-Skåne
Kennet
24
« skrivet: 2010-04-01, 20:33 »
Här näst tager Herrefiskaren (fiskeriföreståndaren) halva delen ifrån Hov Olov Anders gård och Ibm Gunne Hans gård även och tredjedelen från Per Knuts gård ... web.telia.com/~u73709953/html/Karseforsforekraftverket.htm ------------ Min släkting: Hemmansägare vid Kviungs och herrefiskare vid Själsö i Väskinde. RASMUS JOAKIMSSON-BLÄSELIUS 104:90. Född torsdag 1/3 1739 i Stora Bläsungs, Väskinde, aforum.genealogi.se/discus/messages/44/38990.html?1042655273 --------------- Fisket I Tuna läns häradssigill från 1500-talet framhävs fiskets betydelse. I Misterhult redovisas 1529 fem s k herrefisken: Virbo, Laxemar, Kråkemar, Kärr och Solstad. Hälften av fångsten tog kronan i avrad /DMS 4:4, s 210/. Dessa fisken låg en bit uppströms från åars och vattendrags mynningar. Regalrättsanspråken gällde således också fisket. På 1550-talet inrättades ett kronofiske i Simpevarp och ett annat i Virbo med särskilt anställd personal /DMS 4:4, ibid/. Under hela medeltiden bedrevs ett extensivt utskärsfiske i Misterhult /Norman 1993 passim/. Små fiskelägen med tomtningar (fundament för enkla byggnader) var replipunkter i denna utsatta miljö. Såväl folk från trakten som långväga resenärer kan ha varit engagerade i utskärsfisket som enligt Peter Norman främst var inriktat på strömming. www.skb.se/upload/publications/pdf/R-06-65webb.pdf ------------------------- Herre-fisk, en. (ænyd. herfisk (Cit. 1653. (Geogr Tidsskr.1880.17))) egl.: god, fin fisk; spec. (dial.) om tunge og pighvar. *Saalænge Kongen paa sin Disk | Kand have Hind og Hiorte, | Og Arre-Søe med Herre Fisk | Skal ikke blive borte. JFriis.122. AarbFrborg.1918.152. http://ordnet.dk/ods/opslag?id=461504
25
« skrivet: 2014-05-02, 22:55 »
Denna titel anges på en man som arbetade inom bergshanteringen, närmare bestämt i Taberg i Småland. Benämningen kan vara dialektal, men kanske någon har ett tips om vad han kan ha haft för syssla.
Vänligen,
Sylvia
26
« skrivet: 2009-03-31, 23:29 »
I en födelsebok står vid födsel av två barn en anmärkning gemini, och det vet jag betyder tvillingar.
Vid en annan födsel av två barn står det didymi. Vad betyder det?
27
« skrivet: 2012-10-08, 21:35 »
Snowboots 1929. Jag tycker denna engelska beteckning låter så modern på något vis. Menade man samma sak redan då som nu, alltså ett slags fodrade stövlar eller skor. Eller hur såg snowboots ut på 1920-talet?
28
« skrivet: 2003-02-27, 10:52 »
Vilket är det korrekta svenska uttrycket i meningen; alternativen;två aktfilmsnummer eller två aktfilmnummer? ? Svar eller grubbel till Leffe.Tack!!
29
« skrivet: 2011-11-12, 20:37 »
Härom dagen träffade jag en person som tillhör Långarydssläkten. Han frågade om jag visste vad förkortningen hembr. betyder. Det står tydligen på flera ställen i de tryckta böckerna om denna släkt.
Jag gissade på hemmansbrukare, men den som frågade tyckte det skulle vara mycket roligare om det betyder hembrännare.
Någon som vet?
/Sylvia
30
« skrivet: 2014-08-07, 20:29 »
Enligt Lindskog/Zetterberg: Medicinsk terminologi betyder insania sinnesrubbning och mens, mentis betyder själ, själs. Insania mentis skulle alltså betyda ungefär själslig mentalsjukdom, vilket verkar vara lite tårta på tårta.
Detta står som dödsorsak i Habo dödbok F:5 (1895-1927) s. 138 (AD bild 144), löpnummer 9.
Mentalsjukdom är väl knappast en dödsorsak, och jag undrar: Vad kan personen ha dött av? Han dog inte på sjukhus, så det finns ingen journal. Kan det finnas anteckning om den verkliga dödsorsaken i någon annan källa?
31
« skrivet: 2010-04-18, 14:31 »
Gamle bonden Erik Larsson i Norr Åmyra, Huddunge (U) död 1792-05-03.
Jag har tidigare tolkat dödsorsaken som magklen, men när jag tittar närmare på ordet så tycker jag att det tydligt står Mag-Flen.
Vad kan det i så fall betyda?
Tacksam om någon vill titta på detta i Huddunge dödbok C:2,1714-1803, pagina 190 (GID 2342.12.85000)
Vänligen,
Sylvia
32
« skrivet: 2010-09-11, 18:25 »
Var det hjärnblödning?
Min farfars bror avled i Moline, Ill. USA år 1912 vid drygt 52 års ålder.
Hans hustru skrev så här om dödsfallet till min farfar:
John gick till sitt arbete som vanligt onsdagen den 31 jan. Han åt en god frukost och sade ingenting om att han icke mådde bra. Han har varit särskilt frisk och duktig i vinter, och alla som har sett honom har tyckt detsamma.
Klockan 10 på förmiddagen kommer han hem och jag såg strax att han var förfärligt sjuk. -Ja, jag är så sjuk att jag knappast kunde gå hem, sade han. Han lade sig som han var med kläderna på, och jag gjorde vad jag kunde för honom, ville sända för doktor strax, men han sade: -Vänta en liten stund, men jag väntade endast en stund förrän jag sände för doktorn.
Han (John) bara gav sig för sitt huvud och sade flera gånger: -Jag dör, jag kan ej stå ut längre. Kl 5 på eftermiddagen blev han sanslös, och doktorn ville vi skulle taga honom till lasarettet, så att allt som kunde göras för honom blev gjort, men han återfick ej sin sans, utan somnade in klockan 8 på eftermiddagen samma dag.
Jag vore mycket taqcksam om någon sjukvårdskunnig ville säga något om vad som kan ha orsakat hans plötsliga död.
Vänligen/Sylvia
33
« skrivet: 2002-01-02, 10:56 »
Vad säger man idag att man drabbats av ?
Kan det vara stelkramp ? eftersom kramper ingår i sjukdomsförloppet.
34
« skrivet: 2008-10-24, 17:03 »
Mina söners mormor i Vadstena, uppvuxen i Fivelstad mellan Vadstena och Skenninge, sade: - Här får ni vann sin, när hon gav barnen samma sak - en mening som de kärleksfullt bevarat.
I Anna Larssons utgåva av Vadstena klosters två äldsta jordeböcker (1971, sid 61) läser jag:
Til griimarydh ligger itt Qwaernastenabroth
Thaer skal Clostridh haffwa hwan tridia qwaern-
sten som landbonde bryta / vthan paeningha
Kan de båda vann och hwan i betydelsen var båda peka på att jordeboken skrivs på östgötska - eller kanske var det götiska?
Någon som vet mer om detta?
Vänligen,
Olle Elm
35
« skrivet: 2008-03-14, 22:39 »
I ett gåvobrev skrivet 1404 av Matts i Bro, där han ger sin hustru Katarina Jensdotter en gård i Buckarby (Nora sn i Uppland) och en i Bjurvalla (Östervåla sn), står det uppräknat olika saker, typ hus och jord, åker och äng, vått och torrt, och så kommer det: i quernom oc quernastadom.
I mina öron låter det som latin, men jag kan inte hitta orden i latinlexikonet.
Vet någon betydelsen?
Vänliga hälsningar,
Sylvia
36
« skrivet: 2004-09-27, 18:18 »
Prästbordet kallas all mark som hör till kyrkan i norra Sverige
Hur långt söderut förekommer ordet Prästbordet, som benämning på den mark som tillhör kyrkan?
Det förekommer i Jämtland, Västernorrland, men även i Gästrikland.
MVH
Sam
37
« skrivet: 2014-09-23, 19:54 »
Hej. Jag försöker tolka bouppteckningen efter köpman Roland Eliasson i Stockholm från den 2 maj 1707 (Stockholms rådhusrätt 1a avd F1A:66, sid 950, 1707). I bouppteckningen anges att Roland som förlidit åhr d 10 februarii....... Innebär det att han dog den 2 februari 1707 eller den 2 februari 1706? MVH Susanne 
38
« skrivet: 2009-10-09, 23:38 »
I en del av mitt släktträd (senare häften av 1800-talet) så stöter jag på 7 syskon där 4 av barnen (männen) valt olika karriärsbanor. En som kakelugnsmakare, en som skräddare, en som skomakare samt en som byggmästare.
Gemensamt för dessa personer utöver att de alla valt hantverksarbeten är även att de i samband med detta lagt till ytterligare vars ett efternamn. Alla föddes Olsson men lade till Theorin, Forsberg, Tengvall respektive Wilke.
Min allmänna uppfattning om anledningen till detta extra efternamn är deras val av yrke, de ville helt enkelt ha ett annorlunda efternamn för att folk skulle kunna skilja dem från mängden. Ex. skräddarmästare Wilke lät väl bättre än skräddarmästare Olsson kan tänkas!
Vad har ni för tankar till detta? Var det så det gick till?
Jag kan tilläga att den av bröderna som tog efternamnet Wilke, tog det efter sin morfars far som hette Påhl Wilke som i sin tur fick sitt efternamn när han blev husar i mörnerska!
Övriga brödrar har inte tagit namn från andra i min släkt, i alla fall inte
vad jag kan hitta.
Har de bara tagit namnen efter andra personer eller kan det kanske varit efter någon mästare de varit gesäll hos?
En del frågor här men jag hoppas att alla duktiga här kan hjälpa till med sina kunskaper.
Vill någon ha bilder eller namn, samt hänsvisning till sidor i hsfh, etc. så kan jag bistå med det.
Vänliga hälsningar
Petter Wilke
39
« skrivet: 2005-05-03, 21:19 »
Hejsan
Jag heter Olovsdotter i efternamn och jag har alltid stavat det med v trots att i alla papper står det med f.
Jag har samma efternamn som min mamma men hon har det eftersom hennes pappa heter Olov.
Jag ringde upp folkbokföringen och frågade om det gick att ändra men fick svaret att min morfar stavar med f i deras register och det går inte att ändra nu när han tyvärr har avlidit.
Till saken hör att min morfar alltid har stavat med v, hans föräldrar stavade det med v, osv.
Nu har jag tittat i födelse och dopboken och där står dopnamn Olov med v.
Vet någon hur det brukade gå till när namnen fördes in?
Skrev prästen bara in namnet eller fick föräldrarna fylla i något papper? Min morfar är född 1920.
Vet någon när folkbokföringen förde in uppgifterna i sina datasystem och hur det gick till? Vilken källa de använde?
Upplysningen som jag fick från folkbokföringen var att jag naturligtvis kunde ansökan om namnändring, vad det kostade har jag glömt, men hon trodde inte att det skulle gå igenom!
Tror ni att jag har någon chans att få det tillrättat med hänvisning till hur det stavades i födelse- och dopboken?
Tacksam för alla tips och råd!
/Ami
40
« skrivet: 1999-06-25, 12:13 »
En liten sorglig notering i kanten av en husförhörslängd från Varola (R) 1860:
Hustrun fött trillingar som i dopet undfingo namnen Abraham, Isac och Jakob. Dogo samma dag.
Hon som födde var min morfars farmor, och det behövs väl inte mycket fantasi för att föreställa sig sorgen över de tre små pojkarna, som man naturligtvis inte hade någon möjlighet att rädda på den tiden.
41
« skrivet: 2010-05-16, 21:31 »
Under senare hälften av 1800-talet är det flera personer i min släkt i norra Uppland som får namn med den latinska ändelsen -ius.
En av dem är David Marcelius Karlsson, född 1871.
Har namnet någon betydelse, eller är det bara ett tjusigt namn som föräldrarna har hittat på?
Vänligen
Sylvia
42
« skrivet: 2010-05-16, 21:22 »
Flera personer i min släkt födda i slutet av 1800-talet i norra Uppland har fått förnamn med den latinska ändelsen -ius.
Så t.ex. Carl Adolf Gervasius Larsson.
betyder detta namn något, eller har föräldrarna bara hittat på det?
Vänligen
Sylvia
43
« skrivet: 2010-05-16, 21:10 »
Under slutet av 1800-talet dyker det upp en del förnamn i min släkt i norra Upplsnd med den latinska slutstavelsen -ius.
Bland annat Nils Eucharius Olsson, född 1853.
Betyder detta namn något,eller har föräldrarna bara hittat på det?
Vänligen,
Sylvia
44
« skrivet: 2004-01-19, 07:56 »
I Visinsgborgs grevskaps dombok 1635 förekommer en enspännare Sven Blåsson. Lägger in en bild på namnet för ytterligare kritisk granskning. (Om det är feltolkat skall inlägget bort.)  Min enda id? är att det kunde vara en förenkling av Blasiusson. Än mera långsökt är det i runlexikonet funna Blakaril, där Bla betyder svart. Någon ide? från de namnkunniga? Vänligen, Olle Elm
45
« skrivet: 2011-03-31, 21:40 »
Hej! Kan någon tyda vilket torp som avses här?  Mvh Elin
46
« skrivet: 2010-03-24, 11:39 »
Hej!
På gid:794.3.14600 AI:2 sid 18 som nr 10 uppifrån finns en svärmor Anna ? född 1725 kan någon hjälpa mig tyda vad som står om henne.Tacksam för hjälp.
Mvh Rigmor
47
« skrivet: 2009-05-07, 08:13 »
Här kan man fundera på om hon tagit bort några revben eller gick det att snöra sig så?
aktris
48
« skrivet: 2008-11-27, 21:53 »
Hej!
Vad heter kvinnan? Hon kan vara född ca 1870.
gottliebsson
Ann-Mari
49
« skrivet: 2005-01-19, 19:41 »
Hittade denna bild i Bildarkivet på adress: http://www.skaramus.se/ Ett hus i Nykyrka församling, kan detta vara Mullsjöstugan? 
50
« skrivet: 2009-05-09, 10:53 »
Det här konfirmationsfotot fanns bland min farmors efterlämnade fotografier. Jag har problem att identifiera kyrkan i bakgrunden, men det borde röra sig om en kyrka i Södermanland. Och när är bilden tagen?  Mvh Camilla
51
« skrivet: 2011-01-16, 00:59 »
Hej! Här är en konfirmationsklass pojkar i Torsås kyrka, kanske på 1920-talet någon gång. Är det kanske någon som känner igen någon på bilden? Fotot var ganska stort och hur jag än scannar det så blir det löjligt litet när jag drar ner det för att kunna passera gränsen för tillåten storlek här på af. Men om någon är intresserad så kan jag skicka en större bild, det är bara att höra av sig. Mvh Pierre Petersson 
52
« skrivet: 2011-03-23, 11:26 »
 När kan detta kort vara taget? Förmodligen är bilden tagen i Skåne. Kortet tillhörde min farmor från Härnestad. Hade varit roligt om någon kände igen några av barnen!! Mvh Anna
53
« skrivet: 2011-01-10, 13:56 »
Atelier Heijler, är detta en konfirmand eller brud? Fotograf Caroline Nilsson Teckomatorp, vackert halssmycke  
54
« skrivet: 2013-05-11, 13:15 »
Jonas Pehrson Rosquist, skomakaren från Grythyttan som tog SDA till Sverige och startade den första församlingen i Sverige. Fängslad i Örebro. Född 1851. Församlingen skickade honom sedan till Amerika. Hittar honom inte i Grythyttan, någon som vet?
55
« skrivet: 2003-08-29, 03:21 »
Är det någon som känner till hennes anor?
56
« skrivet: 2012-10-26, 16:48 »
En liten statusrapport beträffande arbetet med Johan Bures släktbok i original som Tiina Miettinen, fil. dr vid Tammerfors universitet, fann i finska Riksarkivet 2008:
Alla personer som nämns i anslutning till Buregenealogin i Johan Bures autograf är inlagda i en släktdatabas. Det rör sig om 2.593 personer, så gott som alla ofrälse, från 1400-talets slut fram till 1630-talet. Runt 1.500 personer har haft direkt koppling till Norrland. Varje person har en personakt som innehåller transkriptioner av alla omnämnanden av personen ifråga, både i autografen och i en av de två avskrifter som gjordes 1714 av en tidigare version av släktboken, tillsammans med förtydliganden, kommentarer om i vilken ordning uppgifter skrivits in utifrån det bläck som använts, påpekanden om diskrepanser och exakta källhänvisningar. Alla latinska ord och fraser presenteras med svensk översättning. Den samlade mängden text i personakterna för Buregenealogin uppgår för närvarande till 1.222 A4-sidor. Därmed återstår att ta hand om den resterande femtedelen av släktboken, som behandlar två andra ofrälse släktkretsar, huvudsakligen i Uppland och Stockholmsområdet, riktigt intressanta i min mening. Dessa gör att Johan Bures släktbok blir relevant för många fler än bara Bureättlingar. Personakter för präster, kronotjänstemän, skattebönder i Skellefteå och andra kommer att kompletteras med referenser till litteratur där de berörs. Lyckligtvis har pionjärer som Ulf Lundström och Leif Boström kunnat belägga åtskilliga av de skattebönder som nämns, något som gör det möjligt att fixera dessa till exakt tid och plats. Alla barnkullar ska uppdateras så att barnen visas i den ordning de anges i släktboken - Johan Bure försökte i görligaste mån att ange dem i åldersordning - eftersom gedcomstandarden saknar stöd för manuell sortering när födelseår saknas. Korrekturläsning sedan.
Släktboken är ju helt unik i sitt slag, inte bara genom att den redovisar ett ofantligt ofrälse släktnätverk som redan på Johan Bures tid hade brett ut sig från Norra Ishavet till Rom (åtminstone någon verkar till och med ha befunnit sig i Indien, enligt autografen), från senmedeltid och genom hela Vasatiden, då annars bara den enda procent av befolkningen som utgjordes av adeln ansågs ha anor. Dess betoning på kvinnorna som släktskapsförmedlande, vare sig de var tjänstepigor eller biskopinnor, står också i stark kontrast till de dåtida adelsgenealogiernas fokus på mannen. Omkring 40 % av personerna i släktboken är kvinnor.
Vi har börjat diskutera möjligheten till en digital publicering - av typen cd-skivan Sveriges Dödbok - där varje personakt innehåller familjedata och länkar till fotografier av de sidor i såväl autografen som i avskriften X37 (Uppsala Universitetsbibliotek) där personen i fråga nämns. Det måste till en hyfsad analys och beskrivning av släktboken och dess proveniens med mera som kompletterande material, men det mesta har jag i koncept sedan tidigare i min dator. De i Finland verksamma kommer att få särskild uppmärksamhet av Tiina Miettinen, eftersom många finnar har Burehärstamning, fler än vad man tidigare antagit. Finansieringen av de tekniska resurser som krävs måste lösas på något sätt, än vet jag inte hur. Under de bästa förutsättningar och om såväl världen som jag består tar det rimligen ett år innan vi har en färdig produkt, »Johan Bures släktbok» eller vad den nu kommer att heta. Men det mesta av själva grundarbetet med att lägga in data är alltså gjort och andra kan snart ta vid.
57
« skrivet: 1999-02-02, 20:10 »
Söker föräldrar och personalia om
Per Ferndalin-Olofsson. Född 1650 i ?Nora.
Klockare i Nora. Död (64 år 5 mån) 1714-09-30 i Nora.
Gift med
Katarina Palm. Född 1654 i ?Nora.
Barn
Roland Ferndalin. Född 1681 i ?Nora. Klockare i Nora efter sin far.
Katarina Ferndalin. Född omkring 1685 i ?Nora.
Ursula Ferndalin. Döpt 1687-03-24 i Nora.
58
« skrivet: 2007-07-05, 23:56 »
Hej,
Hittar ingen diskussion ang. den introducerade adliga (men på den manliga sidan dock utdöda) ätten Hand. Är egentligen på jakt efter dess släktvapen och även om jag inser att detta är en genealogi-sida och inte hängiven heraldik så borde någon med kunskap kring ätten även kunna hänvisa till internetside/bok där Hand-vapnet förekommer.
Söker alltså ej blasoneringen utan en bild på själva vapnet för att jämföra med Drake af Hagelrums vilken är slående lik.
Tacksam för svar,
Johanna Sundquist
59
« skrivet: 2006-11-08, 18:32 »
Sankt Ilian AIA:3 1739-1755 första delen sid 1-230 är ej filmad.
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
60
« skrivet: 2004-10-07, 22:25 »
När det gäller Bullarens Häradsrätts Bouppteckningar 1860-1903 och
Kville Häradsrätts Bouppteckningar
1862-1903.
Så har jag digitaliserat dessa och landsarkivet har ett exmplar av detta som de troligtvis under Hösten/Vintern tillgängligör på åtminstånde en dator i Landsarkivet i Göteborg.
61
« skrivet: 2012-04-06, 13:49 »
Hej Jonny! Tack för värdefull hjälp! Några frågetecken kanske kan rätas ut om man får fundera litet till. Jag försöker arbeta vidare. Bifogat finns några utdrag från Valstad A1:1 1695-1695. Bild 1. Vad står det längst ut i rubriken? Classerne, Gård, Bonde och ??. Vad står under siffrorna 1,2,3,4,5 ? liksom också ovanför?  Källa: AI_1_sid_3_2 Bild 2. Vad står före Erik i Backgården? Vad står på raden under?  Källa: AI_1_sid_3_1 Bild 3. Vad heter drängen på raden överst? Vad står före Arvid på nedersta raden?  Källa: AI_1_sid_3_3 Vänliga hälsningar Jan
62
« skrivet: 2008-02-14, 22:30 »
Hej David!
Detta har jag hittat bland mina anor:
Ingrid Johansdotter/Jansdotter gifte sig 1712-10-26 med rusthållaren Erich Olofsson och fick med honom barnen Olof, f. 1715-12-02, Brita, f. 1718-07-30, Catharina, f. 1721-06-30 och Christina, f. 1725-05-09. Erich Olofsson dog 1726-07-28, och änkan Ingrid gifte om sig 1728-10-24 med Hans Hillerström.
Vänlig hälsning,
Sylvia
63
« skrivet: 2014-02-15, 08:29 »
Erik Andersson var gift med Daniel och Annas dotter Maja.
Daniels födelseår 1702 tog jag snabbt från Klasentorpsboken. Ge mig lite mer tid att kolla.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy