ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Bertil Strömberg

Sidor: [1]
1
Var ligger platsen / Sunören
« skrivet: 2023-08-30, 19:03 »
I Inlands Södre HR AIa:22 förekommer Anders Olofsson på Sunören vid vintertinget 1761, § 46, och vid hösttinget 1761, § 29 Kristian Olofsson på Sunören. Någon sådan plats har jag inte hittat i mantalslängderna för Inlands Södre härad 1760 eller 1761. Det finns ett Sundören i Hjärtums socken i Torpa härad, men där hittar jag varken någon Anders eller Kristian Olofsson i mantalslängderna för 1760 och 1761. Vet någon var denna plats kan ha funnits?
Källor: Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:22 (1761) Bild 810 (AID: v483486.b810, NAD: SE/GLA/11073); Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:22 (1761) Bild 3520 (AID: v483486.b3520, NAD: SE/GLA/11073)

2
Romelanda / Tolle Markusson i Signehög och Hede
« skrivet: 2023-06-04, 18:50 »
Markus Jakobsson i Signehög hade i sitt andra gifte bl. a. sönerna Tolle och Anders (1). Tolle upptas i mantalslängden för 1767 som ej mantalsgill (2) och i längden för 1770 som mantalsgill (3). Om mantalsåldern var 15 år bör han alltså ha varit född tidigast 1752 och senast 1755. Han förekommer sista gången som mantalsförd i Signehög år 1771 (4), då han förestod 1/8 av hemmanet, men levde senast 1775-12-09 då han sålde sin andel i gården till halvbrodern Sven Markusson (5).
Tolle Markusson i Hede uppges vara född 1752-06-21 (6) ) och förekommer som åbo i Hede första gången 1778 (7). Åtminstone från 1807 bodde han tillsammans med sin brorson Gustav Andersson och flyttade 1810 tillsammans med honom till Romelanda Nedergård (8 ).
Är det någon som kan bekräfta att dessa två är samma person?
Mvh Bertil

(1) Inlands Södre häradsrätt (O) FII:6 (1760-1775) Bild 245 / sid 483(2) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:6 (1767) Bild 129 / sid 122 (AID: v60.b129.s122, NAD: SE/GLA/12516)
(3) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:7 (1770) Bild 198 / sid 188 (AID: v61.b198.s188, NAD: SE/GLA/12516)
(4) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:8 (1771) Bild 260 / sid 250 (AID: v62.b260.s250, NAD: SE/GLA/12516)
(5) Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:37 (1776) Bild 1030 (AID: v483501.b1030, NAD: SE/GLA/11073)
(6) Romelanda (O) AI:1 (1815-1818) Bild 42 / sid 74 (AID: v826.b42.s74, NAD: SE/GLA/13432)
(7) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:15 (1778) Bild 241 / sid 231 (AID: v69.b241.s231, NAD: SE/GLA/12516)
(8 ) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005824_00415

3
Hultman / Bildhuggaren Hans Hultman, gift och död i Småland
« skrivet: 2023-04-13, 19:19 »
Bildhuggaren Hans Hultman begravdes 1716 i Göteryds kyrka enligt Göteryd C:1, sid 829. Han förekommer dock inte i död-och begravningslängden i samma bok för åren 1714 - 1718 och inte heller i vigselländerna för 1711 - 1716.
Hans Hultman kan vara densamma som bildhuggaren Hans Hultman, son till länsmannen Sven Olofsson i Hule i Ljungby socken, Hallands län. Hans bodde 1693 - 1705 i Hule (Hallands läns landskontor (N) EI:42 (1693) Bild 13990 / sid 3641). 1705 uppges han ha flyttat till Småland (Hallands läns landskontor (N) EI:81 (1706) Bild 1810 / sid 351), men återfinns åren 1706 - 1714 iFalkenberg (Hallands läns landskontor (N) EI:81 (1706) Bild 1670 / sid 323). Han blir kvar i Falkenberg till 1714 (Mantalslängder Hallands län 1715, s. 2768 (bildid: A0006193_00133)), men uppges då ha flyttat till Småland. Åren 1706 -1710 antecknas han som änkling, men åren 1711 - 1714 uppges hans hustru vistas i Småland.
Har någon stött på någon vigsel- eller dödsnotis för honom?

4
01) Domböcker / Domboksregister Inlands södre härad
« skrivet: 2022-10-10, 18:20 »
Hej,
Har någon ambitiös släktforskare möjligen skapat något register över domböckernas eller något av småprotokollens innehåll för Inlands Södre härads häradsrätt under 1700-talet?
Mvh Bertil

5
Vad står det mellan Andreas och Andersson? Hemmasonen? Har försökt hitta närmare upplysningar i handlingarna till lysningsboken HVc:5 nr 19, men den innehåller endast brudens brors medgivande.Mvh Bertil

6
Frick / Frick, Johanna Katarina och Helena Margareta
« skrivet: 2022-06-03, 18:45 »
Johanna Katarina och Helena Margareta Frick

Helena Margareta Frick uppges i Carl Fricks monografi Slägten Frick i Sverige vara dotter till kyrkoherden Andreas Frick i Röke. Han uppger dock själv i en inlaga till V. Göinge häradsrätt att hon var hans brorsdotter. I ett protokoll från Lunds stifts domkapitel i december 1759 uppges att han i 13 års tid haft henne i sitt hus. Hon bör alltså var född före 1742. Sedan hon fött sitt utomäktenskapliga barn i Gilleleje i Danmark använde hon efternamnet Busch.

Helena Margaretas syster Johanna Katarina, som vistades hos kyrkoherdens bror Per Frick, gifte sig 1756-09-20 i Östraby (M) med länsmannen och charta sigillata-ombudsmannen Johan Friedrich Busch i Fränninge (Östraby (M) CI:2 fol. 196 r.) Hon fick barnen Carl Petter 1757, Katarina Charlotta 1760, Margareta Sofia 1762, Lovisa Fredrika 1764, Dorotea Andrietta 1766 och Wendela Emerentia 1769, samtliga i Fränninge. Hon levde 1774-07-08, möjligen i Fränninge (Fränninge (M) CI:1 fol. 60 v.) Johan Friedrich Busch dog 1783-05-25 hos sin son Carl Petter i Västra Vemmerlöv (Västra Vemmerlöv (M) CI:1 fol. 169 v.)

Eftersom systrarna inte var döttrar till vare sig Andreas eller Per Frick återstår som tänkbara fäder dessa söner till skräddarmästaråldermannen Andreas Frick i Kristianstad: Carl Frick, döpt 1714-07-04 och Hans Fredrik Frick, döpt 1717-12-18, båda i Kristianstad.

Fråga: vem var far till systrarna?

(För den som vill veta mer om ärendet rörande Helena Margareta och komministern Hiersovius se: Domkapitlet i Lund AI:36, s. 514, s. 527; AI:38, s. 564; Västra Göinge HR AIa:57 vt 1760 § 130; st 1760 § 71; Västra Göinge HR AIa:58 vt 1761 § 503, st 1761 § 133, ht 1761 § 28)

Tacksam för all hjälp
Bertil

7
Falkenberg / Falkenberg CI:1 fol 21 v. no 4
« skrivet: 2022-04-23, 18:22 »
Vilka var Anna Lena Clausdotters faddrar? De(n) som intresserar mig mest är kvinnofaddrarna(faddern). 4 (AID v92157a.b260.s22, Riksarkivet bildid: C0010389_00032)

8
Ullared / Ullared mantalslängd 1689 sid 3759
« skrivet: 2022-01-06, 18:50 »
Hjärtared, Håkan Anderssons gård: Vad står det efter "Håkan Andersson, hust. utg:l"?
Mvh Bertil

9
Övriga släkter - H / Hierton/Hjerton
« skrivet: 2021-10-10, 19:02 »
Jag hänvisar till diskussionen under Varberg om släkten Hierton(n), https://forum.rotter.se/index.php?topic=9559.msg145858#msg145858. Min fråga är om det finns något bevis eller indicium, förutom det särpräglade namnet och yrkesvalet, för att Håkan Andreas Hierton, döpt i Eftra 1705-04-27, är identisk med krononlänsmannen och kommissarien Håkan Andreas Hierton i Finja. Mitt tidigaste fynd beträffande kommissarien Håkan är från bouppteckningen efter länsmannen Anders Tydell i Tyringe Finja socken 1746-03-19 (Västra Göinge HR FIIa:4 nr 74). Han gifter sig med Tydells änka Greta Roos 1747-01-12 i Finja (Finja (L) CI:1 fol. 67 r.) och bosätter sig i Tyringe fram till sin död. Ingen Hierton förekommer som fadder till något av parets barn, och varken han eller hustrun förekommer som fadder till någon av Sven Hiertons övriga barnbarn.
M.v.h. Bertil

10
Värö / Värö CI:1 s. 243 Cronobef.m:s ?
« skrivet: 2020-03-29, 18:24 »

Hej,
Kan någon se vem som begravdes 1683-08-17?
Med vänlig hälsning Bertil

11
03) Brev m. m. - 1600-talet / Riksregistraturet 1663
« skrivet: 2019-10-05, 18:57 »
Riksregistraturet juni 1663 (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/352 (1663) fol. 470 r. och v, bildid: A0038847_00150) rör skattefrihet för sekreteraren i Göta hovrätt Paulus Rudbeckius på ett torp eller 1/4 hemman som han köpt enligt köpe- och fastebrev 1662-10-18 och 1663-01-13. Var låg fastigheten?

12
Väckelsång / Väckelsång LIb:1 s. 110
« skrivet: 2019-07-03, 18:34 »

På andra till femte raderna har häradshövding Paul Rudebeck och hans måg Gustaf Bergman och  svåger Axel Scharin skänkt pengar till kyrkan. För vad? (Rudebecks föräldrar vigdes enligt Elgenstierna 1655, men det behöver inte ha med detta att göra). SVAR bildid: C0026283_00067.
Hälsningar
Bertil Strömberg

13
13 - Källmaterial / Mantalslängder efter 1820
« skrivet: 2019-03-29, 18:37 »

Finns det någon möjlighet att få tillgång till mantalslängder för Göteborg efter 1820 eller mer specifikt efter 1831? Mantalslängderna i landskontorets arkiv förefaller alla vara blockerade för utlåning av bokvårdsskäl.
Med vänlig hälsning
Bertil Strömberg

14
Äldre uttryck / * år ringare än * (månad, veckor, dag)
« skrivet: 2019-02-14, 18:25 »

Åtminstone under 1700-talet förekommer uppgifter i dödsnotiser att den avlidna var t.ex. 72 år ringare än 6 månader (Valla (O) C:2 s. 145). Jag har hittills tolkat detta som att personen var angivet antal månader yngre än angivna levnadsår. Jag tycker mig ha fått stöd av åtminstone ett exempel här på forumet (sök: "år ringare än"), men jag känner mig osäker. Tacksam om jag får höra andras åsikter.
Med vänlig hälsning Bertil Strömberg








15
Jag har problem att förstå sökfunktionen i Riksarkivets digitala arkiv. För det första verkar det som om man endast kan skriva in ett ord i rutan för fritt sökord och inte t.ex. kombinera sökordet med en ortsangivelse. Skriver jag då in sökordet perukirjat, får jag upp de första 10 posterna av 527. Samtliga heter bara perukirjat utan angivande av varifrån bouppteckningarna kommer. Jag kan då klicka på varje post och få se vilken församling det rör, men när jag kommit till tionde posten och åter ställer mig på listan och klickar på seruaavat, kommer jag tillbaks till specifikationen för den sista posten, i det här fallet Viipurin maaseurakunta. Jag tvingas då förnya sökningen och från första listan klicka mig fram till nästa, och då är jag inte säker på att ordningen är densamma som i den första sökningen.

Är det någon som kan rekommendera en mindre tidsödande metod?

16
Torsåker / Göle/Gölin i Torsåker
« skrivet: 2017-10-28, 19:02 »
Hej,
Jag har en (enligt namnforskare troligen förgriplig) teori om en person som döptes till namnet Göle i Ovansjö 1689, och som sedermera flyttade till Torsåker. I Torsåkers husförhörslängder för familjen förekommer hon inte, men däremot en syster Helena.
Jag har i de källor jag läst i Torsåker, såvitt jag minns, bara hittat namnet Göle/Gölin en gång, nämligen Lars Perssons moder i Wall, Giöle Larsdotter begravd skärtorsdagen 1710, 100 år gammal. Däremot förekommer namnet Göle/Gölen ibland i Ovansjö.
För klarhetens skull: Min avsikt är inte att åter öppna en diskussion om det verkliga ursprunget till namnet Göle/Gölin, en diskussion som en präst eller adjunkt i Torsåker på tidigt 1700-tal kanske inte visste mycket om, utan bara pröva sannolikheten att Göle, när hon kom till Torsåker, av prästerskapet döptes om till Helena.
Så till min fråga: Har någon funnit fler belägg för namnet Göle i Torsåker under slutet av 1600-talet eller början av 1700 talet?
Mvh Bertil


17
Kåberg / Katarina Kåberg
« skrivet: 2017-02-17, 19:06 »
I Hedvig Eleonora EIa:3 s. 34 finns en lysningssedel för Hans Torsberg och Katarina Kåberg daterad 1788-07-04. Jag har inte kunnat hitta någon av dem i kronotaxeringslängderna för Ladugårdslands församling 1787 eller 1788, inte heller intygsgivaren P. Ramström. Paret dyker 1788 upp i Torsåker, Gästrikland, där de får sonen Anders 1788-09-17. (Torsåker C:4 s. 144). De finns i Berg och senare i Vall i Torsåker under 1788 till 1791 (Torsåker AI:11b s. 291 och 214a), men försvinner sedan. De uppges på s. 214a vara inflyttade från Stockholm.

Hans Torsberg kan vara identisk med skräddaremästaren H.T. i Stockholm gift med Ulrica Ruth, som dog 1782-01-21 i Stockholms domkyrkoförsamling, och kan också vara den skräddarmästare Hans Torssberg som dog i Johannes, Stockholm, 1809-06-03 (Jakob och Johannes FIb:3 s. 127 = fol. 63 v.) men det är inte säkert.

Om Katarina Kåberg vet jag ingenting annat än att hon kan vara identisk med skräddareänkan Catharina Thorrsberg,  död i Johannes, Stockholm, 1826-05-19, 73 år gammal. (Jakob och Johannes FIb:3 uppsl. 240).

Jag har också noterat att det 1786 flyttar in en Catharina Kåberg från Stockholm till Ekebyhammar i Fellingsbro. (Fellingsbro AI:13c uppsl. 64) Hon uppges vara född i Medåker 1754-02-02, men förekommer inte med detta födelsedatum i Medåker. Den närmsta födseln i födelseboken är Carin Andersdotter född 1752-02-07 till mästersvennen Anders Persson på Röfors bruk.

Är det någon som vet någonting mer om Katarina?

Hälsningar
Bertil

18
Robsahm / Daniel Christiansson eller Jakob Jakobsson
« skrivet: 2016-05-27, 19:19 »
I Örebro Nikolai F:1 finns en dödsnotis för brukspatronen Jakob Robsahm 1716-05-24 med uppgift om att han begravts i Täby (rimligen Täby i Örebro län).
I CDn Riddarhusets stamtavlor uppges, med hänvisning till Örebro dödsbok, att Daniel Christiansson Robsahm dog detta datum och begravdes i Täby. Han var brukspatron på Villingsberg i Knista (T), och ägde uppenbarligen Stora Ulvgryt i Täby f.o.m. 1710, men brukade gården med legofolk (mantalslängder för Örebro län).
Jakob Jakobsson Robsahm, brorson till Daniel Christiansson, uppges i Carl Szabads supplement till Elgenstierna ha arrenderat Malingsbo bruk och dött 1718. Någon dödsnotis för honom finns dock inte i Söderbärke för detta år. Han kallas i brodern Abraham Robsahms bouppteckning (Stockholms RR 1:a avdeln. FIa:108, fol. 580 r.) för foragemästare. Enligt Norrbärke AI:2, uppsl. 69, flyttade han 1704 från Björsjö bruk (Nyhyttan) till Örebro, där han återfinns i mantalslängden 1705 (men inte senare). Han och hustrun Brita Trotzig får också barnen Christian Filip och Leonhard i Örebro 1706-10-21 och 1708-05-18 (Örebro Nikolai C:2 s. 95 och 118).
Min fråga: är det förnamnet eller titeln som är fel i Örebro Nikolai F:1?

19
17 Juridik / Sjörätt
« skrivet: 2014-07-24, 13:40 »
Var kan man få tag på handlingar efter en Sjörätt i Lysekil 1927?
Solveig Jolbäck

20
Franska / Dit Le Galan
« skrivet: 2014-06-21, 17:09 »
Min ana Jan Lisset dit Le Galan.      
   
Har fått en uppgift att ordet dit är samma som ett von i Sverige.      
   
Stämmer det? Om inte, vad är betydelsen? Le Galan är det ursprungligt Franskt?  
   
Mina önskningar är att få ett korrekt uppgift,vid släktforskning.      
Tack,från en frågvis  Lolloz

21
10) Namnbyte / Bevis till PRV, namnbyte
« skrivet: 2014-03-05, 20:35 »
Hej
Jag skriver här i ren desperation om hjälp, det är så här att i juni år ska jag gifta mig med
min sambo sen 15 år, och då har vi en tanke om att ta min morfars efternamn Tiliander.
Jag har kontaktat PRV, och dom säger att det är 2 generationer som ska ha haft namnet.
Jag har också kontakt med Landsarkivet här i Lund. Nu kommer jag till det jobbiga.
Jag vet att min morfars far hette Oskar Vilhelm Tiliander Ljung, Ljung är då militärnamnet, han var  
nämligen Dragon i Tornaskvadron. Jag var också inne på en Gustav Bernhard Tiliander, som Oskars mor gifte sig med, men landsarkivet säger att det inte går att bevisa att Gustav var Oskars far, eftersom Oskar var född, just det oäkta, men har hette ju Tiliander efter Gustav. Min mor har berättat att när min morfar Sture Vilhelm Tiliander Ljung fick post från myndigheterna så stod det i efternamn Tiliander Ljung.
Men morfar dog 1972, och när skattemyndigheten tog över så står min morfar bara som Sture Vilhelm Ljung
Landsarkivet har kört fast och nu vet inte jag hur jag ska bevisa att min morfar verkligen hette Tiliander
precis som sin far Oskar. Summan landsarkivet är uppe i överstiger nu 2000:- bara i letandet. Folkbokföringen så står morfar
bara som Sture Ljung, men damen jag pratade med sa att det kan vara så att det kan ha försvunnit eftersom dom la in det manuellt.
Är det någon som har en ide hur jag ska gå vidare, när det verkar som dataåldern har tagit död på mitt släktnamn.
Morfars far Oskar Vilhelm Tiliander Ljung var född 27/1 1877 D.21/1 1922
Morfar Sture Vilhelm Tiliander Ljung Född 27/12 1904 D. 1972
Kan också berätta att morfar Sture var född oäkta, men hans mor Hanna gifte sig senare med Oskar Tiliander Ljung 1913 (tror jag det var)
Jag skulle vara evigt tacksam om någon vänlig själ kan tänka sig att hjälpa mig på rätt spår.
Jag vägrar tro att det ska vara kört, vi i familjen vet och jag vet att morfar hette Tiliander Ljung, nu ska jag bara
bevisa det, och det är fruktansvärt frustrerande.
 
Mvh
Gunilla Nilsson
Lund

22
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-03, 14:43 »
Jag söker uppgifter om sergeant Tobias Fältström, Närke-Värmlands regemente, Elfdals kompani.

23
Smålands kavalleriregemente / Kling (Klingfeldt), Gustav Johan
« skrivet: 2015-03-04, 10:39 »
hej, jag undrar över denna man. När han vigs i Stora Malm, D län står han som Cornett i Smålands kavalleriregemente. När han avlider vid drunkning står han som högvälborne Gustav Johan Klingfeldt. Av andra släktforskare har jag fått uppgift om att fadern är från Kräcklinge Örebro län.  
Frågan är varför han tillhör Smålands kavalleriregemente när han är född i Örebro län och dör i Stora Malm Södermanlands län.
är det samme man? Jag har förstått att Kling är ett vanligt soldatnamn.  
Finns någon notering om honom och hans föräldrar i rullorna för Smål kav.? Jag har ingen uppgift om när han är född, men han avlider 1724.
Jag är mycket tacksam om jag kan få hjälp med detta
Sonja

24
Livregementet till häst / Lundberg, Anders
« skrivet: 2014-04-14, 20:05 »
Hej
Jag har efter en lång tids sökande hittat ryttaren Anders Lundbergh (f 1709) i Livregementet till Häst GMR 795b (1736-1736), Arkiv digital bild 2330/sid 1166. Södermanlands kompani, Tredje korpralskapet(?).
Anders har nr 118.
Tyvärr har jag svårt att läsa ut mer än namn och årtal kopplat till honom så jag behöver läshjälp!
Jag undrar också vilket upptagningsområde/vilka socknar  som var aktuella för kompaniet i fråga då jag inte vet mer om Anders än det som står i Gävleborgs läns, Järvsö sockens inflyttningslängd från 1751 där han står som afskedade ryttaren. Han hade då hustru Maria Malmberg (kan ev komma från Kimito i Finland) och sonen Carl f 1746 i Stockholm och hela familjen står som inflyttad från Stockholm.  
Jag har under senaste året bläddrat igenom åtskilliga mantalslängder, födelseböcker m m i Stockholm med omnejd men utan att hitta något förrän nu i GMR 795b, och jag är osäker på om det är rätt Anders Lundberg jag hittat, så jag är mer än tacksam för tips om hur jag kan gå vidare.
Mvh
Christina

25
Livgardet till fot / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-09-23, 06:02 »
29 september (eller kanske februari) 1730 så föds Johan Jan Larsson, enligt vissa uppgifter i Vaxholm (det är den enda födelseort jag sett, men jag har inte hittat någon dopnotis). Som 21-åring flyttade han till Sköllersta (T) och var under en tid Ryttare i Livregementets husarer, varvid han fick namnet Tarberg. När han dog 25 augusti 1778 så angavs hans far såsom Gardessoldat, medan hans mor angavs såsom Sophia Marcidotter (Sköllersta F/1, bild i SVAR 61).  
 
Jag undrar nu om det är möjligt att komma med en kvalificerad gissning om var Jan Tarbergs far Lars var gardessoldat.  
Eftersom jag inte hittat någon dopnotis för Tarberg, men däremot med säkerhet vet att han flyttade till Sköllersta från Vaxholm, så ligger det nära till hands att tro att han föddes någon annanstans, men att den sista tiden (lång eller kort) innan han kom till Sköllersta så bodde han i Vaxholm. Formuleringarna i dödsnotisen skulle förstås även kunna indikera att han var oäkting.
 
Med vänlig hälsning
Martin Nordling

26
17) Norska / Utlämnad svensk officer
« skrivet: 2014-12-16, 18:23 »
Dokumentet i bilden kommer ur Riksarkivets ämnessamlingar. Militaria/Referenskod: SE/RA/754/1/V/6/1/M 1183/ExtraID: M 1183 och avser kaptenen Jonas Struberg, som enligt Kungl. Maj:ts beslut d. 19 januari 1718 skulle återföras till Norge. Jag skulle vara tacksam för hjälp att tyda särskilt de sista raderna i kvittensen. Mitt eget försök att tyda papperet är som följer: Anwarande underofficierer med 8ta Dragoner, och 6 Schylöpere er commendered En feltwebel, och 4 man och En Trommelslager, som har fört med sig En Kongl. Svensk Capitein, som ower hans forloff skall waere bleuen ude de der (dennem?) att (levera?) igien fry (?????) (grentzen?) igien. Achtemberg d. 18 februarii Anno 1718.


 
 
Bertil

27
Tingstad / Tingstad C:2 s. 269
« skrivet: 2015-11-14, 16:31 »
Hej, jag behöver hjälp att läsa de tre nedersta raderna på Tingstad C:2 s. 269. Texten är slutet på dödsnotisen för Petrus Corylander, som begravdes d. 13 april 1700.
Min ofullständiga tolkning ser ut så här: Wardt sidst (???) d. 24 Nov. 1699 och (sänglades?) (???) d. 19 Jan. 1700 afsomnad i Härranom (sa????) och (???) d. 17 Febr. sedan han (????) lefvat i 98 åhr
 
Hälsningar/Bertil Strömberg

28
Struberg / Struberg
« skrivet: 2014-12-20, 17:22 »
Maria Struberg gifte sig den 24 juni 1722 med löjtnanten Mårten Höffner. Den 26 januari 1728 lät Mårten Höffner i häradsrättens protokoll inteckna den försäkran om morgongåva som han givit henne ”å rättan hindersdag d. 25 juni 1722”. Samma dag uppvisades hennes testamente, som blev inskrivet i Kil häradsrätts ” til mera wisso och wederbörande framdeles till efterrättelse”. (Advokatfiskalen vid Göta Hovrätt E VII AABC:49 Kils häradsrätt Vårtinget 1728, fol. 27 v. AID v180363.b710.s45)
Maria Struberg förekommer vid två tillfällen som dopvittne i Stora Kils församling, det ena d. 14 oktober 1722 och det andra d. 20 juni 1725 (St. Kil C:4 s. 28 och s. 27), men förekommer, så vitt jag vet, varken före eller efter detta i St. Kils kyrkoböcker. Efter makens död, han begravdes i St. Kil den 19 februari 1728, förekommer hon inte heller i mantalslängderna för hemmanet Säby, där Mårten Höffner bodde.
 
Är det någon som vet vem hon var?
 
En gissning är att hon på något sätt var släkt med kaptenen Jonas Stuberg, som under en period var Höffners chef vid Älvdals kompani av Närke-Värmlands regemente. Enligt Nordensvan: ”Värmlands (Närkes och Värmlands) regementes historia” del 2, andra upplagan, hette Jonas Strubergs mor Karin Esbjörnsdotter. Källangivelse saknas.
 
En annan gissning är att hon är densamma som Maria Göransdotter Struberg, från Stene i Kumla i Örebro län som gifte sig 1704-01-03. (Kumla (T) C:1 s. 73). Hon var möjligen syster till ryttaren Johan Struberg, vars mor också hette Karin Esbjörnsdotter. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/781 (1696), SVAR bildid: A0028787_00562). I vart fall förefaller hon ha varit rusthållare i Stene några år efter Karin Esbjörnsdotters och Johan Strubergs död. Hon återkommer (möjligen) till Stene och kallas då madame. (Kumla (T) AI:2 uppsl.326). Hon begravs 1751-11-10. (Kumla (T) C:2 s. 26)
 
Som sagt, bara gissningar, men det skulle vara roligt att kunna knyta ihop säcken.
Mvh/Bertil

29
Höppener / Höppner / Höppener
« skrivet: 2003-08-31, 01:46 »
Rainer Schröder har under Linköping efterlyst uppgifter om handelsmannen där Johan Höppener. J.A Setterdahl ansåg (Östgöta nation i Lund 1663-1913 [1913], s. 242, att Johan och handelsmannen Joachim Höppener i Söderköping tvifvelsutan hörde till samma släkt. Frågeställaren har påpekat att Johan Höppener väl passar in i den familj Höppener där tre syskon redan är redovisade (se hänvisningar i tabell 1 nedan). Jag kan endast instämma. Namnskicket är sammanfallande; dessutom uppträder bl.a. handelsmannen Johan Höppener i Linköping tillsammans med madame ”Anna Christina” Höppener (varmed torde avses någon av dennes döttrar Anna Catharina eller Hedvig Christina) som dopvittne till Joachim Höppeners sondotter Christina 1748 i Söderköping. Johan Höppener är sannolikt bror till Joachim Höppener.
 
En gren av släkten (tab. 9) har avlagt släktnamnet och inte varit möjlig att spåra f.n.
 
Tabell 1
Johan Höppener, död 1697 ../11 i Borgå. Handelsman i Borgå. Se Olav Panelius, Släkten Schröder i Borgå (Genos 55, 1984, tab. 4) samt redovisning av släkten Schröder av Rainer Schröder (), tab. 64. Gift med Catharina Jochimsdotter Schröder, som levde 1731 17/7 i Borgå, i hennes första gifte (gift 2:o 1700 med handelsmannen, från 1707 rådmannen Johan Schumacher i Borgå, som dog i Sverige som flykting på 1710-talet). Dotter till Jochim Enwaldsson Schröder, rådman i Borgå,  och Catharina Wast. - Hennes äktenskap finns omnämnda i Borgå rpr 1730  31/10 och 1731 17/7.
Barn:
Joachim Höppener, omkr. 1685-1746, handelsman, se tabell 2.
Elisabet Höppener, född 1690 ca i Borgå. Se Rainer Schröder, ovan anf. släktredovisning, tab. 64. Gift före 1724 med Marqvardt Langhaar, född (döpt 1688 16/8) i Narva, död 1754 i Borgå. Son till Peter Langhaar och Anna Schwein.
Greta Höppener, född 1690 ca i Borgå, död 1725. Gift med Martin Stewen, född (döpt 1681 26/9) i Narva, död 1765 28/1 i Fredrikshamn.
Johan Höppener, 1696-1756, handelsman, se tabell 4.
 
Tabell 2
Joachim Höppener (från tabell 1), född omkr. 1685, död 1746 22/4 i Söderköping. Handelsman i Söderköping. Bouppt. Söderköping 1746 4/7. Gift 1:o med Catharina Witfot, död (begravd 1722 4/8) i Söderköping. Gift 2:o 1726 3/4 i Söderköping med Anna Christina Berchman, i hennes andra gifte (gift 1:o med tullnären Carl Sahlfeldt, död 1725 16/3 i Söderköping).
Barn i första giftet:
Gustaf Johan Höppener, omkr. 1718-1772, handelsman och rådman, se tabell 3.
Catharina Höppener, född omkr. 1719, död 1765 14/6 i Borgå. Se Olav Panelius i Genos 55 (1984), tab. 7. Gift 1740 27/7 i Söderköping med (sin fars kusin) Petter Schröder, född 1708, död 1772 23/4 i Borgå. Handelsman, rådman Borgå. Son till Jochim Schröder, handelsman i Borgå, och Elisabet Bengtsdotter.
Anna Elisabet Höppener, född 1721 19/7 i Söderköping. Gift 1750 4/9 i Söderköping med Johan Lemon, kopparslagaremästare i Askersund.
 
Tabell 3
Gustaf Johan Höppener (från tabell 2), född omkr. 1718, död 1772 6/3 i Söderköping. Handelsman, rådman i Söderköping. Gift 1747 28/8 i Söderköping med Christina Elisabet Bonander, född 1731 20/1 i Söderköping, död där 1806 18/5. Bouppt. Söderköping 1806 7/6. Hon ärvdes av sina systrar.
Barn:
Christina Höppener, född 1748 23/2 i Söderköping, död där 1748 28/2.
Lars Joachim Höppener, född 1751 21/2 i Söderköping, död där 1752 14/8.
Gustaf Adolf Höppener, född 1752 10/3 i Söderköping, död före modern.
Laurina Catharina Höppener, född 1753 21/6 i Söderköping, död där 1753 4/7.
Carl Höppener, född 1754 17/9 i Söderköping, död där 1754 22/10.
Jacob Höppener, född 1756 5/5 i Söderköping, död före modern.
Ulrika Johanna Höppener, född 1758 12/5 i Söderköping, död där 1762 20/3.
Christina Höppener, född 1760 8/4 i Söderköping, död där 1760 28/4.
Christina Elisabet Höppener, född 1761 19/8 i Söderköping, död där 1761 1/10.
Ulrika Johanna Höppener, född 1763 19/5 i Söderköping, död där 1763 22/7.
Lars Joachim Höppener, född 1765 15/7 i Söderköping, död där 1765 11/1o.
Joachim Höppener, född 1767 12/4 i Söderköping, död där 1767 18/4.
Christina Margareta Höppener, född 1768 29/7 i Söderköping, död före modern.
 
Tabell 4
Johan Höppener (från tabell 1), född 1696 24/9 i Borgå, död 1756 25/9 i Linköping. Handelsman i Linköping. Bodelning Linköping 1771 5/3. Om honom, se Arvid Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar (Skr. utg. av Fören. Gamla Linköping, 14, 1972-1975), s. 238. Köpte före 1734 gården S:t Kors kvarter nr 3 i Linköping. En redogörelse för en del av hans ättlingar finns i J.A. Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1663-1913 (1913), s. 242. - Gift omkr. 1721 med Hedvig Jancke, född (döpt 1703 30/6), död 1774 26/11 i Linköping. Bouppt. Linköping 1774 9/12. Dotter till Peter Jancke, handelsman i Norrköping, och Margareta Clasdotter. Död 5/12 enl. bouppt..
Barn:
Anna Catharina Höppener, född 1722 4/8 i Linköping, död där 1770 7/5. Bouppt. Linköping 1770 24/8. Gift 1741 9/6 i Linköping med Lars Pettersson Ek, död 1765 i Nyköping. Bouppt. Linköping 1766 8/4. Faktor, sedan handlande i Nyköping.
Clas Petter Höppener, född 1723 22/8 i Linköping, död där 1724 13/3. Claudius i fb, Clas Petter i db.
Hedvig Christina Höppener, född 1725 3/1 i Linköping, död där 1775 28/8. Gift 1744 15/4 i Linköping med Alexander Wejdling, född 1716 19/6 i Kalmar, död 1764 23/2 i Linköping. Handlande i Linköping. Bouppt. Linköping 1764 15/3. Son till Michael Wejdling, handlande och rådman i Kalmar, och hans andra hustru Elisabet von Salzau.
Pehr Johan Höppener, 1726-1802, assessor, skriftställare, se tabell 5.
Claes Höppener, född 1727 10/9 i Linköping. Stud. i Lund (ög.) 1744 12/1 (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, nr 552); auskultant i Göta hovrätt 1749, kanslist där 1756; avsatt 1765. - Var tillsammans med brodern Per Johan hösten 1749 misstänkt för att ha överfallit rådmannen Andreas Westman i Lund, men ingen av dem fälldes för detta. Claes berättas ha fått kanslistsysslan vid Göta hovrätt sedan hans far betalat vice hovrättspresidenten Peter von Sch?ij 6.000 daler för sysslan. Claes Höppener dömdes 1765 4/6 av Göta hovrätt som vållande till komministern Wahlboms död, men rymde ur riket. 1769 fick han Kungl. Maj:ts tillåtelse att idka fiske i Göteborgs och Bohus läns skärgård, där han borde sig nedsätta. Han vistades dock några år i Linköping, varför han slutligen häktades och för sitt ovannämnda brott 1780 25/2 av Kungl. Maj:t förklarades skyldig att erlägga plikt och undergå kyrkostraff i Jönköping. Hans senare öden är okända. (Setterdahl.)
Maria Greta Höppener, född 1729 27/1 i Linköping.
Margareta Höppener, född 1729 27/1 i Linköping.
Elisabet Höppener, född 1732 21/3 i Linköping. Gift 1754 30/12 i Linköping med Anders Askegren, född 1717 17/2 i Fläret, Askeby sn, död 1794 15/3 i Brustorp, Hagebyhöga sn. Kyrkoherde i Hagebyhöga och Fivelstad. Son till Isaac Gunnarsson, bonde i Fläret och nämndeman i Bankekinds härad, och Brita Hemmingsdotter. Stud. i Uppsala vt 1739; magister 1749 13/6; prv. 1746 24/12 i Stockholm till hus- och brukspredikant på Virsbo i Västmanland; gymnasieadjunkt i Linköping 1751; konrektor där 1756; rector schol? där 1759 26/6; lektor i grekiska där 1762 23/8; kyrkoherde i Hagebyhöga och Fivelstad 1765 25/2; prost s.å.; kontraktsprost 1769 1/4.
Carl Joachim Höppener, född 1734 23/9 i Linköping.
Ulrika Höppener, född 1736 16/6 i Linköping, död där 1805 5/6. Fattighjon vid sin död. Gift med Samuel Reuser, född 1722 25/1 i Vreta, Vreta klosters sn, död 1770 9/4 i Linköping. Handelsman i Linköping. Bouppt. Linköping 1770 20/8. Son till Zacharias Reuserus, kyrkoherde i Hagebyhöga och Fivelstad, och Ingeborg Wallin. - Samuel Reuser synes ha varit förmögen: han löste ut övriga arvingar ur svärfaderns gård vid Storgatan med 12.000 daler kmt och fick av staden en tomt vid Södra Vattengatan (nuv. Nygatan) för att där uppföra vagns- och fähus, vilka inte kunda rymmas på gården där han bodde. Se Arvid Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar (Skr. utg. av Fören. Gamla Linköping, 14, 1972-1975), s. 238f.
Carl Höppener, 1740-1798, volontär, korpral och stadsfogde, se tabell 8.
Charlotta Höppener, född 1741 15/12 i Linköping.
 
Tabell 5
Pehr Johan Höppener (från tabell 4), född 1726 7/3 i Linköping, död 1802 4/1 i Stockholm. - Petrus i fb. - Student i Lund (ög.) 1744 12/1 (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, nr 551); magister i Greifswald 1749; auskultant i Svea hovrätt 1750; e.o. tjänsteman i Riksarkivet och i Kungl. kansliet s.å.; kanslist i Riksarkivet 1752-1759; assesors titel 1767. Politisk skriftställare. - Han deltog livligt i den senare frihetstidens polemik och tvekade inte att uttrycka för vissa misshagliga åsikter. Han anslöt sig till de yngre mössorna, vilkas antibyråkratiska och mot adeln kritiska synpunkter han kunde dela. Detta ledde honom efter Gustaf III:s tronbestigning att ansluta sig till kungen; även om han överdrivit sin egen roll i statsvälvningens förberedelser sommaren 1772, torde han ha medverkat med pamflett- och broschyrskriveri och belönades med 12.000 daler kmt för sina insatser. Senare tröttnade kungen på hans konfliktsökande och hans privata affärer bröt mot slutet av 1780-talet samman. Han framlevde sina sista 14 år under knappa omständigheter. Sven Grauers karakteriserar honom i artikeln i SBL bd 19 (1971-1973), s. 732 på följande sätt: ”Som människa var H inte särskilt sympatisk. Han ar trätgirig, aggressiv och självgod, därtill helt överdriven i sin uppfattning om sin egen betydelse och sina motståndares skurkaktighet” och vidare: ”Eftervärlden har ibland framställt honom som en förelöpare till senare tiders sociala rörelser. I realiteten saknade han dock den idealitet och moraliska styrka en dylik roll kräver. Hans betydelse är att söka på ett anspråkslösare plan. Den består däri, att han genom sina insatser höll den allmänna politiska diskussionen från frihetstiden i gång under ett alltmer hårdnande klimat”. Gift 1754 med Rebecka Amn?us, född 1737 6/12 i Stockholm, Nikolai fs, död 1789 13/6 i Vettesta, Hjälsta sn (Uppl). Dotter till Andreas Amn?us, handlande i Stockholm, och Agata Boklund.
Barn:
Annibal Höppener, född 1761, död 1783 i Stockholm. Kornett vid Nylands dragoner. (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, s. 242).
Gustaf Adolf Höppener, född 1770, se tabell 6.
 
Tabell 6
Gustaf Adolf Höppener (från tabell 5), född 1770, död 1818 i Husby-Sjutolfts sn. Fanjunkare vid Uppl. inf.. (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, s. 242).
Barn:
Per Höppener, född 1810, död 1847. Målare i Stockholm. (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, s. 242). Ogift.
Johan Fredrik Höppener, född 1815, se tabell 7.
Frans Höppener, född 1816 10/6 i Husby Sjutolfts sn, död 1889 30/11 i Maria församlings fattighus i Stockholm. Arbetare i Stockholm. (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, s. 242; se även Söder i våra hjärtan, cd utg. av Stockholms stadsarkiv). Enl. Setterdahl barnlös, men var gift med Emelie Leiman, född 1819 29/9 i Fagerrike, Döderhults sn, död 1894 7/12 på Tavastgatan 29 (eller möjligen i Maria församlings fattighus), som 1878-1884 har sonen, stilgjutarelärlingen, sedermera galvanisören och kemisten Carl Axel Emil Höppner, född 1858 4/11 i Stockholm, Nikolai fs, boende hos sig. Emelie Leiman var dotter till sergeanten Uno Leiman och Stina Larsdotter.
 
Tabell 7
Johan Fredrik Höppener (från tabell 6), född 1815, död 1909 i Uppsala. (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, s. 242). Skomakare i Stockholm 1835, mästare 1840; skomakare i Uppsala 1865-1896. 
Barn:
Johan Gustaf Adolf Höppener, född 1843, död 1881. Skomakare i Uppsala. (Setterdahl, Östg. nat. i Lund, s. 242). Ogift.
 
Tabell 8
Carl Höppener (från tabell 4), född 1740 28/1 i Linköping, död där 1798 20/8. Bouppt. Linköping 1798 30/10. Volontär, korpral, sedermera stadsfogde i Linköping. Gift 1765 21/5 i S:t Lars sn med Cajsa Olofsdotter, född 1740 16/4 i Torvinge, S:t Lars sn, död 1811 24/11 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn. Dotter till Olof Mattsson, bonde i Torvinge, och Gertrud Nilsdotter.
Barn:
Hedvig Höppener, född 1765 24/5 i Torvinge ryttaretorp, S:t Lars sn. Död ung.
Johan Carlsson, 1767-1837, torpare och inhysesman, se tabell 9.
Carl Gustaf Höppener, född 1769 29/12 i Torvinge ryttaretorp, S:t Lars sn, död där 1771 30/6.
Carl Joachim Höppener, född 1773 30/3 i Torvinge ryttaretorp, S:t Lars sn. Målaregesäll.
 
Tabell 9
Johan Carlsson (från tabell 8 ), född 1767 15/4 i Torvinge ryttaretorp, S:t Lars sn, död 1837. Torpare i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn. Utfick attest för att vistas i Östra Eneby sn 1835. Torpare i Gråbo, sedan inhysesman i Karlshov, båda på Torvinge ägor, S:t Lars sn. Gift 1:o 1794 21/11 i S:t Lars sn med Lisa Eriksdotter, född 1767 30/3 i Tornby, S:t Lars sn, död 1807 9/10 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn. Bouppt. Åkerbo 1807 21/10. Dotter till Erik Hansson, bonde i Tornby, sedan i Torvinge, och hans första hustru Kerstin Andersdotter. Död 12/10 enl. bouppt.. Gift 2:o 1810 1/4 i Linköping med Maja Stina Jonsdotter, född 1774 14/3 i Snatert, S:t Lars sn, död 1834 29/10 i Karlshov, Torvinge ägor, S:t Lars sn. Bouppt. Åkerbo 1834 5/11. Dotter till Jonas Håkansson, torpare i Snatert, och Maria Larsdotter.
Barn i första giftet:
Carl Johansson, född 1795 12/10 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn.
Stina Cajsa Johansdotter, född 1797 26/11 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn.
Erik Petter Johansson, född 1802 8/12 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn.
Anders Johan Johansson, född 1804 9/7 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn.
Barn i andra giftet:
Jonas Johansson, född 1812 27/9 i Gråbo, Torvinge ägor, S:t Lars sn, död där 1812 11/12.
Anna Sofia Johansdotter, född 1818 14/9 i Karlshov, Torvinge ägor, S:t Lars sn. Till Rystads sn 1834.

30
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2011-04-21, 19:57 »
Hej Kai,
det som står uppe i högra hörnet är:
 
Rulla på Capten Erelig och Manhaft.
Mårten H----ners Compagnij
som är Munstrad(?) af Riks
Rådh Edell och Wälborne
Carll Bonde uthi Carelstadh
Den 29 Junij Anno 1633.
 
Med reservation för en del ords stavningar. Mårtens efternamn tycker jag inte ser ut som Höffner, men det är troligen han iallafall, eftersom han kommer först i listan nedanför. Jämför med rullan några sidor längre fram där det är lite tydligare skrift.
 
Övriga militärfrågor överlämnar jag till någon som är bättre på sånt.  
 
Mvh//
Lotta

31
Förbundets databaser / Tillfällighetsfynd i Faktabanken
« skrivet: 2014-08-16, 19:06 »
Jag har försökt använda tillfällighetsfynd både via sökfunktionen och registreringsfunktionen, men jag får det inte att fungera. Använder jag sökfunktionen länkas jag omedelbart till Rötters startsida, använder jag registreringsfunktionen händer ingenting. Måste jag ha särskild behörighet för att registrera tillfällighetsfynd?
 
Jag skulle också vara tacksam om det fanns en instruktion om hur man registrerar fynd. Nu har jag försökt lära mig av hur andra gjort, men jag är inte säker på att jag gjort rätt. (Kanske orsaken till att mina registreringar inte får någon effekt är att jag gör fel).

32
Allmänt / Dödförklaring av emigrant
« skrivet: 2015-02-21, 14:29 »
Jag har en farsmorbror (Karl)Charls (Helmer) H Ols(s)on f. 1888-09-05 (Hackås fs F&D Bok 1883-1894 C:4, s.30, r.2, l.2) som emigrerade till Nordamerika juni 1909. Jag har bra koll på honom fram till 1941 (draftcard WW2) där också hans födesledatum är helt korrekt. Nu har jag fått lite hjälp från en genealogiförening i Shawano, Wisconsin som hänvisar till en dödsruna (obit) ang en Charles H Olson. enligt runan har Charles avlidit 1951 men i kyrkoboken Hackås fs Fs Bok 1896-1913 AIIa:1 s. 178 är han dödförklarad 1970-03-18. Är det möjligt att dödförklaringen i Sverige är 20 år senare?
Vidare tycker jag att det är flera saker i dödsrunan som gör mig osäker på om det är rätt Charles. Födelsedatumet stämmer inte, åldern stämmer inte (borde varit närmare 63), han var 20 nästan 21 när han kom till Kanada, han jobbade -åtminstone runt 1940- inom skogsindustrin. Däremot stämmer barnens förnamn. Söker jag på Ruby Scherbarth (Olson) så är hon född 1927-04-20 vilket stämmer bra med de ej exakta uppgifter jag hittat på min Ruby.
Frågan är om denne Charles är min Karl baserat på att denne verkar vara ett par år yngre och kan dödförklaringen skilja sig nästan 20 år? Nån som har erfarenheter om hur oexakt uppgifter från USA och i svenska kyrkoböckerkan vara.
   

33
02) Bouppteckningar / Kopior eller faktiska namnteckningar?
« skrivet: 2015-06-11, 15:42 »
ArkivDigital påpekar på http://www.arkivdigital.se/volymer/bouppteckningar att man ska komma ihåg att det var arvingarna som fick originalet och det som bevarats till oss är en avskrift. Jag har tänkt på att där folk har intygat att allt stämmer vid slutet av bouppteckningar så har deras namn sett ut att vara skrivna med olika stil, och har tänkt mig det som faktiska namnteckningar gjorda av personerna själva. Är det alltså inte det?

34
Färdiga / Flera bouppteckningar efter samma person
« skrivet: 2014-08-31, 09:26 »
Hej,
 
Jag är också ny på det här med bouppteckningar och försöker förstå varför det ibland finns två olika exemplar för samma person?  
Jag exemplifierar genom en Johan Eriksson i Korsträsk, Älvsby sn som jag forskar på:
 
Genom riksarkivet svar hittar jag en bouppteckning för Johan Eriksson, Sexman i Korsträsk upprättad 1829. Detta stämmer väl in eftersom han ska ha gått bort 1828. Piteå tingslags häradsrätts arkiv, AII:33, nr 11 (bild 140).
 
Men genom svars söktjänst får jag även upp en till bouppteckning för samme man. Nu står han som både Sexman och Bonde, med sin fru Elisabet Nilsdotter som anhörig. Det jag inte begriper här är varför årtalet är 1824 eftersom han fortfarande lever här?!? Piteå tingslags häradsrätts arkiv, AII:28, nr 45 (bild 320)
 
Och när jag ändå är igång och frågar undrar jag varför hans frus bouppteckning (Elisabet Nilsdotter) står daterad till 1824 när hon gick bort 1844? Piteå tingslags häradsrätts arkiv, AII:28, nr 45 (bild 320). Jag noterar ju att det är samma bouppteckning som den ovan men vem avser den då egentligen? Johan eller Elisabet eller båda?
 
Alltså:  
- Varför har Johan två bouppteckningar, en före hans död?
- Vem avser bouppteckningen från 1824?
- Är någon av dessa bouppteckningar verkligen Elisabets eftersom hon dog 1844?

35
Allmänt / Bouppteckning
« skrivet: 2000-01-18, 07:40 »
Hej!
Jag skulle vilja veta var man kan få tag på
bouppteckning över en person. Bouppteckningen
är fr. 1963. Sen undrar jag om man är oäkta,
har man då samma rätt till arv från mamman
som dom övriga äkta syskonen.
MVH Anita

Sidor: [1]