Visa inlägg
1
00 - Fångar / Fånge med goda tillgångar?
« skrivet: 2020-10-31, 23:27 »
Hej!
Jag har en anfader, arbetskarlen Jan Mattson, född i Karbenning socken, Västmanland 1805.
1848 blev han änkling och 1849 straffades han för första gången för första resan stöd. Han stal mat.
1852 blev han återigen straffad. även denna gång för att ha stulit mat (tre skålpund fläsk, tre brödkakor bl.a.) Straffet blev 18 dagar vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt och två års straffarbete på Långholmen.
Efter avtjänat straff flyttade han till sin äldsta dotter Stina och hennes man samt familj i Brunnsjön, Västmanland.
Han är uppenbart fattig. När hustrun går bort står de som backstugusittare. Han är då arbetslös.
Det konstiga är att enligt hans bouppteckning så har han förvånansvärt många och förhållandevis dyrbara gångkläder (inkl. en silversnusdosa) samt utstående fodringar om ett sammanlagt värde av 735 (gissningsvis riksdaler).
Enligt bouppteckningen har han också en förmyndare.
Gamla Norbergs bergslags häradsrätt FII:19
Jag undrar:
- är det inte märkligt att en tidigare straffarbetesfånge har så pass mycket tillgångar vid sin bortgång, 10 år efter frisläppandet från Långholmen?
- var det brukligt att fångar fick förmyndare, eller vad kan det bero på att han har en förmyndare?
Tacksam för tips och funderingar!
Vänliga hälsningar
Susanna
Jag har en anfader, arbetskarlen Jan Mattson, född i Karbenning socken, Västmanland 1805.
1848 blev han änkling och 1849 straffades han för första gången för första resan stöd. Han stal mat.
1852 blev han återigen straffad. även denna gång för att ha stulit mat (tre skålpund fläsk, tre brödkakor bl.a.) Straffet blev 18 dagar vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt och två års straffarbete på Långholmen.
Efter avtjänat straff flyttade han till sin äldsta dotter Stina och hennes man samt familj i Brunnsjön, Västmanland.
Han är uppenbart fattig. När hustrun går bort står de som backstugusittare. Han är då arbetslös.
Det konstiga är att enligt hans bouppteckning så har han förvånansvärt många och förhållandevis dyrbara gångkläder (inkl. en silversnusdosa) samt utstående fodringar om ett sammanlagt värde av 735 (gissningsvis riksdaler).
Enligt bouppteckningen har han också en förmyndare.
Gamla Norbergs bergslags häradsrätt FII:19
Jag undrar:
- är det inte märkligt att en tidigare straffarbetesfånge har så pass mycket tillgångar vid sin bortgång, 10 år efter frisläppandet från Långholmen?
- var det brukligt att fångar fick förmyndare, eller vad kan det bero på att han har en förmyndare?
Tacksam för tips och funderingar!
Vänliga hälsningar
Susanna
Cookie policy