Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Lars Forsgren
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2022-03-12, 11:12 »
Olof Jonsson föds cirka 1639, men det kan vara senare, 1643 enlig den äldsta husförhörslängden för Skellefteå landsförsamling. Anges var född på Holmsvattnet 1. Oklart vilka belägg som finns för detta.
Olof finns noterad på Tjärn 6 1669-1678, på Holmsvattnet 1678 (med Herman Ryss) och på Falmark 18 1679-1702. Han finns sedan kvar på Falmark 18 hos sonen stora Jon Olofsson tills han dör 1729. Olof var nämndeman 1679-1715 och riksdagsman 1689 och 1719. Han var först gift med NN Eriksdotter från Ragvaldsträsk 9.
Första barnet föds 1662 och möjligen bodde makarna i Ragvaldsträsk fram till 1669 eftersom det i 1668 års dombok nämns en tvist mellan Olof Jonsson i Ragvaldsträsk och Jakob Olofsson i Ostvik om 700 tegel. Det finns en knekt Olof Jonsson 1624-1629 på Ragvaldsträsk 6 men denne torde vara i äldsta laget för tvisten 1668. Kan inte hitta någon annan Olof Jonsson i Ragvaldsträsk under denna tid. En Olof Jonsson i Ragvaldsträsk betalar också brudpenning 1660. Dock har ingen av bönderna i Ragvaldsträsk en måg i längderna 1660-1665.
Makarna fick fem barn födda 1662-1683. Yngsta barnet Barbro föds 1695 och modern var då Ingrid Persdotter.
I längder 1630-1660 på Holmsvattnet finns inte Olof Jonsson nämnd. Inte heller någon Jon. Hos Ulf Lundström i böckerna om Skellefteå socken nämns i Holmsvattnet följande två med namnet Jon under första halvan av 1600-talet: Jon Ersson på Holmsvattnet 1. Han var knekt 1622-1624. Dessutom Jon Persson på Holmsvattnet 2 som var landsknekt 1627. Är någon av dessa far till Olof Jonsson?
Uppgiften om Olof Jonsson och Holmsvattnet 1 finns också i Från Skelleftebygden. Tidning för lokalhistoria. 2017 nr 1, sid 7: ”Olof Jonsson ( 1639-1730) deltog vid riksdagarna 1689 och 1719. Född på Holmsvattnet 1 och bonde på Falmark18 1678-1701. Han hade tidigare ägt Tjärn 6. Olof Jonsson var nämndeman 1679–1715”.
Tacksam om någon kan bidra med fakta som styrker (eller avfärdar) att Olof Jonsson var född i Holmsvattnet. Eller kan han vara från Ragvaldsträsk? En son till Jon Andersson på Ragvaldsträsk 2 som sedan blir ägare till Tjärn 6 där nästa ägare är Olof Jonsson?
Lars Forsgren
2
« skrivet: 2022-02-16, 08:48 »
Anna Rusks anor
Jag undrar över Anna Rusks anor. Frågan ställdes även av Constantinus Lindfors för flera år sedan i Anbytarforum och det gav inga svar. Senare har i rättelser till Skellefteå socken redovisats anor i ett led för Olof Karlsson Burmans tre fruar och vem som var mor till respektive barn. Där framgår att Anna Rusk var dotter till Johan Persson Rusk på Selet 6 (ska vara Selet 4). Möjligen har jag missat uppgifter på Anbytarforum eller i andra medier om Annas vidare anor – men detta är vad jag kommit fram till.
I
Anna Johansdotter Rusk. Gift med Olof Karlsson Burman i dennes andra äktenskap. Död 1684 (testamente 1684-09-28; Skellefteå landsförsamling (AC) LIa:2 sid 201)
II
Far Johan Persson Rusk. Selet 4. Bonde, postbonde, länsman, gästgivare. Död cirka 1692
Mor NN Persdotter. Enligt Agneta Olofsson (Lövångers byar och gårdar, Selet 4, sid 265) är NN Persdotter från Holmön. Enligt dombok 1664 var maken Johans svärfar Per Germundsson på Holmön (Holmön 2)
III
ff Per Andersson finns nämnd i landskapshandlingarna på Selet (4) 1618-1639. Länsman 1626-1639.
fm NN
mf PerGudmundsson finns noterad på Holmön (2) 1602-1639
mm Anna Olofsdotter är från Bäck 1, Bygdeå. Makarna får åtminstone tre barn, sönerna Germund och Olof samt en dotter som gifter sig med Johan Persson Rusk. Denna dotter, NN Persdotter, heter eventuellt Dordi Persdotter eftersom en dotter Dordi till makarna nämns i Johan Bures släktbok.
IV
fff Anders NN
ffm NN
mff Germund Jonsson finns noterad på Holmön (2) 1570-1601
mfm NN
mmf Olof Persson finns noterad på hemmanet Bäck (1), Bygdeå 1562-1611, 1613, 1620-1621. Länsman 1602.
mmm Lucia (Lussi) Karlsdotter. Enligt Johan Bure får makarna tio barn, däribland Anna
V
mfff Jon NN
mffm NN
mmff Olof Persson finns noterad på Bäck (1) 1543-1561. Hemmanet är det största i Bygdeå sn på 1540-talet.
mmfm NN
mmmf Karl Mosesson finns noterad i Bureå 1539-1559. Han får fem barn med
mmmm Anna NN noterad på hemmanet till 1562. Från Offer (Arlom) Boteå sn.
VI
mmmff Moses Jakobsson, Bureå…och vidare bakåt i Bure-släkten
Benämningen av hemmanen bygger på uppgifter från Agneta Olofssons och Ulf Lundströms böcker. Uppgifter om far-son relation bygger för Holmön och Bäck på följden i skattelängder.
Den ana som fört mig till Anna Rusk är dottern Karin Olofsdotter 1670-1740. Karin och Anna utgör min raka mödernelinje med mitokondriehaplotyp H5.
Uppgiften att Anna Rusk är Olof Karlsson Burmans andra hustru kommer från böckerna Skellefteå socken 1539-1650, och 1650-1790 samt rättelser därtill, och från Elof Lindmarks böcker Bureå sockens kustbyar, kap. 1, s 81 samt Bureätten, s 12. Några primära källor till att Olof Karlsson Burmans andra hustru heter Anna Rusk hittar jag inte. Finns sådana? Domböcker? Bouppteckningar?
Tacksam om någon som intresserat sig för Anna Rusk kan ge återkoppling om ovanstående verkar rimligt (och kanske redan är känt) eller om jag fått något om bakfoten. Om det stämmer så finns en sannolik mt-haplotyp för Karl Mosessons hustru Anna från Boteå sn (vilket naturligtvis förutsätter att inga okända giften eller utomäktenskapliga barn finns i släktleden).
Om uppgifterna ovan stämmer är Anna Rusks mor tremänning med Anna make Olof Karlsson Burman.
Mvh
Lars
3
« skrivet: 2021-09-29, 21:12 »
Nils Larsson (Kring) finns noterad på Roknäs 1 (rad 1) 1666-1693. Hans bakgrund är för mig okänd. 1662-1665 noteras en Måns Larsson på den rad där Nils noteras 1666 och senare. Måns och Nils kan vara bröder. Nils ger pengar till kyrkan i januari 1665, troligen efter brodern Måns. Åren 1642-1660 (1661 saknas) noteras Hu Karin på den rad där Måns och Nils senare noteras. Hu Karin har 2 söner och en dotter och 1659 finns också en sonhustru på gården, förmodligen Måns hustru. Sönerna till Karin kan vara Måns och Nils. Eftersom två söner noteras redan 1642 bör sönerna vara födda senast 1630.
Nils noteras i handlingarna 1667-03 som far till ett oäkta barn. 1674 står Nils Larsson upptagen som 1 bonde, 1 hustru och 2 söner och en sonhustru. Oklart om dessa är söner till Nils eller Måns. Hur som helst noteras Nils för ett barn 1674-10, inte angivet som oäkta. Således verkar Nils var gift redan i början av 1670-talet, eller redan i början av 1660-talet om sönerna noterade 1674 är söner till Nils. Denna första hustru till Nils heter möjligen Anna eftersom hon anges istället för Nils 1679. När denna Anna dör är oklart men det måste vara före 1682 eftersom Nils då gifter sig igen. Troligen dör Nils första hustru sent 1681 eller tidigt 1682 eftersom en hustru noterad i mantalslängden 1681, men inte 1682.
I Nils nya gifte med Margareta Persdotter får han tre barn födda 1687, 1690 och 1694. Dessutom får han barn utom äktenskapet, 1693-07 med Karin Nilsdotter, och 1694-09 med Sara Nilsdotter. Nils dör troligen 1694 eftersom han inte noteras från detta år och senare. Margareta gifter om sig 1696 med Ander Hansson (Kring)
Storleken på hemmanet är under Nils Larsson tid 1666-1680 på 13/32 mantal men är från 1689 på 13/64 mantal. Har det skett en hemmansklyvning under mellanperioden, som också är perioden då Nils och Margareta gifter sig? Under Måns Larsson tid hittar jag inga uppgifter om mantalet. Under hustru Karins tid anges mantalet till 23/64 1650 och 1660. 1642 nämns hu Karin på rad 1 i länsräkenskaper men hon saknas i jordaboken där Lars Ersson står på rad 1 med 9/32 mantal. Lars Ersson finns inte i länräkenskaperna för 1642. Lars Ersson/Eriksson finns även i jordaböckerna 1632 på rad 2 med 17/64 mantal, 1635 rad 2 med 9/32 mantal. I Roteringslängd 1637 (sid 144 i boken Roknäs från 2007) finns Lars Ersson 50 år gammal. Är Lars Ersson hu Karins make och Nils och Måns far?
Nils Larsson hustru Margareta Persdotter anges vara från Roknäs 3. Dom gifter sig 1682-11. Margareta försvinner från handlingarna från och med 1715. Har letat i kyrkoräkenskaperna på åren 1714-1717 men hittar henne inte där.
Jag hittar inte belägg för att Margareta Persdotter kommer från Roknäs 3. Dessutom är det svårt att klart se i handlingarna vad som är Roknäs 2 och Roknäs 3.
1660-1680 finns Per Jonsson/Jönsson på rad 2 för Roknäs, med 17/64 mantal alla år, och föregången av Jöns Persson/Pedersson. Är detta Roknäs 3 med Margaretas far och farfar?
Eller, är det Per/Peder Larsson som finns på rad 3 för Roknäs 1666-1680, initalt på 9/32 mantal som sen blir 15/64 mantal, som är far till Margareta? Är detta Roknäs 3 eller Roknäs 2?
Det blev många frågor, men jag hoppas och är tacksam om någon Piteå/Roknäs kunnig kan skingra oklarheterna i anorna till Nils Larsson och Margareta Persdotter.
Lars Forsgren
4
« skrivet: 2021-02-04, 15:33 »
Margareta Nilsdotter (1681-1771) är Per Matssons (1659-1739) andra hustru. Makarna är bosatta på Frostkåge 11 från 1710. Jag undrar vilka som är hennes föräldrar. Enligt Ulf Lundström i Skellefteå socken 1650-1790 är hon syster till Johan Nilsson i Storkåge. Jag förmodar att den som avses är Johan Nilsson (1684-1739) som äger Storkåge 8 1710-1729, och som är son till Nils Nilsson och Rågel Nilsdotter. Övriga barn till dessa som nämns av Ulf Lundström är Nils född 1686 och Margareta (1698-1750).
Barn med samma namn i en familj brukar innebära att den första med namnet har dött innan namnet ”återanvänds”. Är den Margareta som är gift med Per Matsson samma Margareta som anges leva mellan 1698-1750 men där årtalen blivit fel? Eller rör det sig om två olika personer?
Vilka belägg finns för att Per Matssons hustru Margareta är syster till Johan Nilsson på Storkåge 8? Jag har letat i Skellefteås födelseböcker C:1 och C:2 och hittar födelseuppgifter för 6 av makarnas 13 barn enligt nedan med syftet att hitta troliga släktingar bland vittnen/faddrar (med reservation för felläsningar):
C:1 (1699-1729) Bild 66 / sid 61 (AID: v139631.b66.s61, NAD: SE/HLA/1010174) 1718 Dom Palmarum (1718-04-06). Per Mattssons Carl i Frostkåge. Testes Jacob Rysell i Py.., Hans Warg, Johan Anders änka i Rönbäcken, Lars Stors..i Kåge
C:1 (1699-1729) Bild 70 / sid 65 (AID: v139631.b70.s65, NAD: SE/HLA/1010174) 1719 Dom XIX (1719-10-04). Per Matts dotter Anna i Frostkåge, Testes Eli.. Kehlson och dess hustru i Frostkåge, Johan Nilsson i Norlångträsk och ??.ik Karin i Bygdeå?
C:1 (1699-1729) Bild 75 / sid 70 (AID: v139631.b75.s70, NAD: SE/HLA/1010174) 1721 Dom XIII (1721-09-03) Per Matts son Per i Frostkåge. Test: Christer Jonsson och dess hu i Frostkåge, Anders Abramsson i Fällforsen och dess hu.
C:1 (1699-1729) Bild 96 / sid 91 (AID: v139631.b96.s91, NAD: SE/HLA/1010174) 1725 7 maj föddes Per Mattssons dotter Brita i Frostkåge. Kristnat av Exaudi (= 9 maj). Modern hu Margareta. Testes Johan Nilsson och dess hustru i Kåge, soldaten Jon Strykare? Skräddare?? och Johan Junkares? ? i Storkåge.
C:1 (1699-1729) Bild 108 / sid 103 (AID: v139631.b108.s103, NAD: SE/HLA/1010174) 1726 ..kåge Per Matts son Petrus född den 29 juli döpt Dom 8 trin (= 31 juli). Mod hu Margareta. Faddrar Nils Nilsson och hustrun i Frostkåge, soldaten Anders Panna, och Lars Jöns hu ? (Ibem?), drängen Nils Johans i ?, pigan Anika Hermansdotter i Frostkåge
C:2 (1730-1742) Bild 23 / sid 19 (AID: v139632.b23.s19, NAD: SE/HLA/1010174) 1731 ..kåge Per Mattsson dotter Brita föddes den 27 april och döptes den 27 ejusdem. Modern hustrun (tomt). Testes Marius Sundström och Per Simonsons hustru i Myckle. Anders Simonsson i Wod?? och hustru Margareta ifrån Wod??, Anders Johansson i Kyrkostaden och pigan Mareta Jonsdr i Gags??
Förhoppningen var att hitta återkommande namn men som synes är det inte fallet. Jag förmodar att Johan Nilsson i Norrlångträsk (vittne vid dop av Annas f 1719) och Johan Nilsson i Kåge (vittne vid dop av Brita f 1725) är två skilda personer.
Man kan också notera att Per Matsson blir far till en son Karl i april 1718. I Skellefteå sn 1650-1790 (Frostkåge 11) anges att Per och Margareta har en son Karl född 1721. Ska det egentligen vara 1718? Eller har den första Karl dött och Karl född 1721 är en annan son?
Tacksam om någon kan hjälpa mig att få klarhet om föräldrarna till Per Matssons hustru Margareta Nilsdotter.
Vänligen
Lars
5
« skrivet: 2021-01-28, 19:08 »
Flera uppgifter finns på Internet om att Olof Persson Lustigs föräldrar är Per Olofsson (1705-1780) och Margareta Eriksdotter från Arnemark (1690-1769). Att Per är fadern verkar stämma men inte att Margareta Andersdotter är modern.
Per Olofsson blir far till Olof Persson 1724-02-26, till Margareta Persdotter 1725-04-03 som dör 1729-04-13, och till Nils Persson 1728-08-28 som dör 1728-12-21. För alla dessa tre barn står i födelseboken som moder hustru Maria (inte Margareta).
1734-11-12 vigs Per Olofsson uti Roknäs med pigan Margeta Eriksdr från Arnemark, dvs efter ovannämnda barns födelse. Detta ger misstanke på att giftet med Margareta är Pers 2a gifte, vilket styrks av att 1734-05-19 ges bårpeng av Per Olsson i Roknäs efter sin hustru. I dödboken finner man att 1734-04-26 dör hustrun Maria Nilsdotter i Roknäs, 48 år (dvs född ca 1686). Denna Maria Nilsdotter bör rimligen vara Per Olofssons hustru och mor till de tre barn som nämns ovan.
Jag vore tacksam om någon som kan Piteå med omnejd bedömer om min slutsats är rimlig eller om det är något jag förbisett. Och om det stämmer – är det någon som känner till hustrun Maria Nilsdotters bakgrund?
Jag undrar också om det finna någon annan Per Olofsson i Roknäs vid den aktuella tiden, som det kan ske förväxlingar med? I husförhörslängden 1720-1749 finns också en Per Olofsson på Roknäs 23, tillsammans med hustru Cecilia. På denne Per Olofsson står ”forte 1686” vilket jag inte vet betydelsen av. Kan det vara denne Per Olofsson på Roknäs 23 som ger bårpeng 1743-05-21 efter sin hustru (hela 15 daler). I dödboken finns följande tidsmässigt tänkbara hustrur från Roknäs som avlidit: 1743-04-27 Sissla Persdotter 76 år (= född ca 1667), 1743-05-18 Malin Olofsdotter 60 år (född ca 1683), och Malin Jöransdotter (svårläst) 44 år (född ca 1699). Är Sissla Persdotter den Cecilia som omnämns i husförhörslängden på Roknäs 23 med Per Olofsson?
Hoppas någon kan ge mig klarhet i någon av dess frågor.
Mvh
Lars
6
« skrivet: 2021-01-05, 14:43 »
Cajsa Erika Persdotter föds 28 februari 1820 i Risön, Skellefteå, med fader okänd. Dopvittnen är landsfiskal Hofverberg med hustru samt släktingar till modern Magdalena Olofsdotter. Bor med mamman Magdalena, som är piga på Bergsbyn 2, till 1822 då mamman dör.
Magdalena Olofsdotter var född 1793, föräldrar bonden Olof Olofsson och Cajsa Andersdotter i Risön. Hon bor hemma till 1812 (19 år). Därefter arbetar Magdalena som piga i tur och ordning på Stämningsgården 5, Sunnanå, Risön (1816-1817 hos landsfiskal Hofverberg) och Hedensbyn 10 (1817-1819 hos Sven Olofsson och Cajsa Larsdr). Åren 1820-1822 finns Magdalena och dottern Cajsa Erika på Bergsbyn 2 där Magdalena är piga hos sin äldre syster Margareta med familj. Magdalena dör 1822-07-28, 28 år gammal. I husförhörslängden noteras att Magdalena begått brott mot 6 budet 1820 (äktenskapsbrott). Död/begravningsbok saknas för 1822.
Cajsa Erica är upptagen som fosterdotter 1822-1836 på Hedensbyn 8 hos bonden Per Erik Persson född 1798-02-23 (död 1869-10-07) och hustrun Marta Helena Carlsdr född 1801, gifta 1822 . Per Erik är markerad i husförhörslängden för brott mot 6 budet, äktenskapsbrott, 1820. Detta talar för att Per Erik är far till Cajsa Erica eftersom samma brottsrubricering och årtal finns hos både Per Erik och Magdalena, och att Cajsa Erika blir fosterdotter i familjen och har efternamnet Persdotter.
Cajsa Erica gifter sig med 1843 Samuel Samuelsson Lindberg, nybyggare på Eriksberg. Makarna får sex barn och bor sista åren, från 1873, på Stämningsgården 4 som man bytt till sig.
Min fråga är: finns det ytterligare belägg för att Per Erik Persson är far till Cajsa Erica? Jag har inte tillgång till domböcker för Skellefteå för åren 1820-1822. Finns ytterligare uppgifter i kyrkoarkiven? Registreras uppgifter om fosterföräldraskap någonstans? Tacksam om någon kan hjälpa mig att styrka (eller avfärda) faderskapet.
Lars
7
« skrivet: 2020-12-15, 21:26 »
Detta är känt om Katarina
Katarina Johansdotter får 2 oäkta barn enl födelseuppgifter i Lycksele C:2:
Maria Catharina född 1809-03-31, och Per Johan 1810-11-26. Hon anges vid barnens födslar vara 27 och 29 år, dvs född ca 1781-1782. I husförhörslängder anges födelseåret 1782.
1811-10-20 gifter sig Katarina med Matts (Mathias) Persson, född 1775 i Gäddträsk, Lycksele. Makarna får tillsammans 7 barn, förstfödde Lars Gustav 1812-08-03 och sist födda Fredrika Josefina Petronella född 1827-07-18. Barnaalstrandet sker när man bor i Lycksaberg, Lycksele. Under sista delen av livet bor man i Lomfors, Sorsele.
De enda säkra uppgifter om Katarina före 1809 är i
Lycksele (AC) AI:4 (1788-1809) Bild 130 / sid 120 (AID: v139314.b130.s120, NAD: SE/HLA/1010118). Utsocknes pigor. Vä sida näst längst ner. Ifrån Bygdeå Catharina Jonsdotter noterad 1805-1809. Jag kan inte läsa orden längst till hö i vä-spalten.
I databasen Kråken har Katarina Johansdotter nr 167711 födelsedatum 1781-06-22 och där anges följande:
”ARBETSHYPOTES:
När de båda oäkta Maria Katarina och Per Johan döps anges modern Katarina Johansdotter vara från Bygdeå. Detta att hon kommer från Bygdeå ca 1805 passar utmärkt in på Johan Larssons dotter Katarina Johansdotter som enligt Nysätra HFL NYS/Kålaboda,AI:3,s199,1780-1805 flyttar ut ur socknen 1805. Enligt LY/Utsocknes pigor,AI:4,s120,1805-09 finns hon i Lycksele från ca 1805. Jag har denna Katarina som dotter till Johan Larsson tills annat kan bevisas eftersom det inte finns någon annan som är lämplig”.
I Agneta Olofssons bok om Nysätra skriver hon på Kålaboda inhyses ang barnen de 6 äldsta barnen, alla flickor, till Johan Larsson (1747-1825) och Anna Nilsdotter 1753-1818):
Kerstin f 1775, gift 1805 med Anders Andersson
Karin f 1777 och död 1783
Karin f 1778
Maria f 1779
Malin f 1781.
Dottern som är född 1781 heter alltså Malin och inte Katarina. Denna Malin heter i födelseboken Nysätra C:3 Magdalena (f 1781-06-22) och hon dör 1791-11-07 (också i Nysätra C:3)
Kan den äldre systern Karin född 1778, vara ett möjligt alternativ till den Katarina Johansdotter som efterlyses? Hennes födelseuppgifter finns i Burträsk sn där föräldrarna var bosatta före flytten till Kålaboda:
Burträsk (AC) C:2 (1760-1788) Bild 125 / sid 122 (AID: v139073.b125.s122, NAD: SE/HLA/1010024) Svarttjärn. 1778-08-08 föddes och 1778-08-08 döptes Johan Larssons och Anna Nilsdrs dotter Cathrina.
I uppgifterna i Nysätra Kålaboda inhysesfolk (AC) AI:3 (1780-1805) Bild 108 / sid 199 (AID: v139740.b108.s199, NAD: SE/HLA/1010148) tolkar jag det som står att Katarina f 1778 flyttar från församlingen 1792.
Efter denna uppgift har jag inga uppgifter fram till 1805 och uppgiften i Lycksele om utsocknes pigan Katarina Johansdotter från Bygdeå. Således svårt att veta om detta rör sig om samma person. Ett faktum som talar emot att det är samma person är att Katarina i så fall vid sista barnets födelse (Fredriks Josefina 1827-07-18) har hunnit bli nästan 49 år. Inte omöjligt men ovanligt.
Jag skulle vara mycket tacksam om någon kan hjälpa mig framåt – jag själv kommer inte längre.
Mvh
Lars
PS
Jag har också sett uppgifter på att Katarina Johansdotter är dotter till Johan Olofsson (1747-1836) och Katarina Abrahamsdotter (1750-1794) i Sjulsmark. Den uppgiften kan inte stämma eftersom Agneta Olofsson skriver i sin bok om Bygdeå på Sjulsmark övriga att Johan O:s och Katarinas A:s dotter Karin Johansdotter född 1782-07-18, gifter sig 1805 med Lars Jonsson i Sjulsmark, och dör 1840.
8
« skrivet: 2020-12-08, 19:31 »
Jag söker efter föräldrarna till Brita Larsdotter, gift med Jon Nilsson på Gumboda 7 i Nysätra, Västerbotten. Makarna får 5 barn födda mellan 1692-1712. Brita och Jon gifter sig i februari 1672 och i vigselboken anges Brita Larsdotter vara från Hertzånger. När hon dör i juni 1741 anges ånyo att hon är från Hertzånger, och 69 år gammal. Det finns en bouppteckning efter makarna men utöver barnen kan jag inte se att några andra släktingar nämns.
Vid barnens födelse anges bara namn och datum, tyvärr inga faddrar.
Jag har tittat i Agneta Olofsson bok om Nysätra på byn Hertzånger och hittar 3 personer som skulle kunna vara far till Brita. Om det stämmer att hon är från Herzånger och född ca 1672 (död 1741 och då 69 år) finns följande alternativ:
Hertzånger 1: Lars Andersson. I mantalslängder från 1674. Död 1715 82 år (= född ca 1633). Hustru NN död 1711. 3 söner (Anders, Johan, Lars) och 2 döttrar (Malin och Karin; Karin gift till Gumboda 5) födda ca 1665-1675. Inget barn med namnet Brita nämnt.
Herzånger 4: Lars Persson. I mantalslängder från 1678. Död 1700 73 år (=född ca 1627). Hustru NN. 2 söner (Jon och Nils) födda ca 1667-1679. Inget barn med namnet Brita nämnt.
Herzånger 7: Lars Eriksson. I mantalslängder från 1654. Hu Karin. 5 söner (Erik Per, Anders Olof, Östen) och 3 döttrar (Elisabeth, Kerstin, Brita), födda ca 1652-1667. Brita konfirmeras 1671, dvs ungefär när hon föds enligt uppgifterna ovan.
Tacksam om det är någon som kan hjälpa i letandet efter Britas bakgrund. Är något av ovanstående alternativ mer sannolikt än övriga? Finns det andra tänkbara alternativ.
Lars Forsgren
Nysätra (AC) C:1 (1688-1723) Bild 83 / sid 153 (AID: v139761.b83.s153, NAD: SE/HLA/1010148) 1692 Quadrag. 1. Jon Nilsson i Gumboda. Brita Larsdr i Herzånger.
Nysätra (AC) C:2 (1724-1745) Bild 25 / sid 83 (AID: v139762.b25.s83, NAD: SE/HLA/1010148) vä sida 1741 6 sön efter 3tis (1741-06-28) hustru Brita Larsdotter ifrån Hertzånger 69 år
9
« skrivet: 2020-10-21, 20:05 »
För flera år sedan diskuterades i Anbytarforum Vadstenaborna Jöns Toresson Tillberg med hustrun Karin Markusdotter och deras barn Petter, Markus och Ingrid. Bl.a. efterlystes Ingrid Tillbergs vidare öden. Jag har hittat bouppteckningen efter henne där det framgår att hon dör 1759-05-05 i Vadstena ((Vadstena rådhusrätt och magistrat (E) FII:5 (1751-1760) Bild: 704-707 Sida: 676-679)). Tyvärr är jag dålig på att läsa gammal text så det är för mig oklart om det på dessa sidor finns mer information om släkten Tillberg, utöver vad som redan har skrivits om på Anbytarforum.
Utöver den nämnda bouppteckningen finns också bouppteckning efter Karin Markusdotter från 6 juni 1695 ((Vadstena rådhusrätt och magistrat FII:2 (1657-1720) Bild 273-274 / Sida 237-238)) och en bouppteckning från 10 juni 1699 ((Vadstena rådhusrätt och magistrat (E) FII:2 (1657-1720) Bild: 319-321 Sida: 281-283)). Även när det gäller två sistnämnda bouppteckningarna är det svårt för mig att tyda texterna. Om det finns någon med intresse av ovanstående personer och som kan tyda texterna så är jag tacksam för information om det centrala i innehållet.
Lars Forsgren
10
« skrivet: 2019-12-18, 20:40 »
Jag söker anor till bonden Jakob Olofsson från Överboda 4 i Umeå landsförsamling, nämnd 1659-1690. Hittar en del ledtrådar i Agneta Olofssons Umeå lands gård och byar där det på sidan 726 står på Överbodan 4:
” Jacob Olofsson – 1625krskp 3lod silver sold 1641-55, mlgd59-90,81:g2s1dr.
Saköreslgd 1614 Jacob Olofssons son i Överbodan Olof Jacobsson haver lägrat sin faders legopiga till mökränkning”….
samt på sidan 730 Överbodan Landskapshandlingar:
” Olof Christoffersson mlgd 1539 -75
Jacob Olofsson mlgd 80-22
Saköreslgd 1608; Olof Jacobsson i bodan haver lägrat sin faders legopiga till mökränkning
Saköreslgd 1609: Jon Gullesson i Bodan, Jon Olsson och Mikael Olsson haver alla 3 sköfflar o slagit sin granne Jacob Olsson blånader o blodviten vid sin öldrycko sakar tillhopa 12 mark”
I Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, huvudböcker, SE/HLA/1010219/L I a/1 (1619-1695) står på bild 62 1624-25 under testamente och annat givit till kyrkan: ”Efter Jakob Olsson i Bodan 3 lod silver”. Dvs uppgifterna från Agneta Olofsson som ges på sidan 726 på en och samma rad ovan:
"Jacob Olofsson – 1625krskp 3lod silver sold 1641-55, mlgd59-90,81:g2s1dr"
gäller rimligen två separata Jacob Olofsson, där den yngre troligen är sonson till den förre.
Är följande tolkning rimlig? Den Jakob Olofsson som noteras som soldat 1641-55 och mantalslängd 1659-90 och som 1681 noteras som gift med 2 söner och 1 dotter är sannolikt son till den Olof Jakobsson som anges i saköreslängden 1608 och 1614. Olof Jakobsson är son till den Jakob Olofsson som anges i mantalslängd 1580-1622 och i saköreslängd 1609 då han (JO) blivit slagen. Denne Jakob Olofsson kan vara son till den Olof Christoffersson som anges i mantalslängd 1539-1575. Tänkbar ordning blir alltså med början i äldsta ledet: Olof Christoffersson-Jakob Olofsson-Olof Jakobsson-Jakob Olofsson-(och vidare Jakob Jakobsson-Olof Jakobsson Brömsköld Forsman).
Tacksam om någon kan ge synpunkter på ovanstående inklusive ev ytterligare uppgifter om de båda Jakob, Olof Jakobsson och Olof Christoffersson.
11
« skrivet: 2019-12-05, 19:14 »
Jag söker föräldrarna till Malin Olofsdotter, född 1704. Hon gifter sig 1735-05-04 i Umeå landsförsamling med Per Johansson från Djäkneböle (1703–1775). Sid 25 i: Umeå lfs, Födelse- och dopböcker, C/1): Pehr Johansson i Djekneböle, Malin Olofsdotter Skellefteå.
Hon dör i februari 1790 (Umeå lfs): Enkan Magdalena Olofsdr, född i Skellefteå, blev gift med ovannämnde Pehr Johansson, har med honom haft flera barn av vilka.....ej något..., dödde av ålderdom i en ålder av 85 år.
1737-04-11 döps äldsta barnet Johan. Far Per Johansson i Djekneböle. Mor: ingen angiven. Faddrar: Battalionspredikanten Ask och dess hustru Christina Rehn. Organisten Erik Larsson. pigan Sara från Djekeneböle. Vid alla senare barns dop är Malin angiven som moder.
I Umeå lfs A1/3 (1732-1736) står på sid 225 Umeå Kompani, underofficerare: Batallionspredikanten Hr Bernhard Ask, hustr Christina Reen, pigan Malin från Skellefteå (husförhörd 1732-08-26, 1733-04-07 samt -11-17, 1734-09-21). Min tolkning är att det troligen är den Malin som gifter sig med Per Johansson eftersom hon inte finns kvar 1735 (då hon gifter sig) samt att B Ask och Christina Rehn är faddrar vid dopet av det första barnet Johan född 1737-04-11. B Ask är från Umeå och hustrun Christina Rehn från Öjebyn 23, född 1706-10-13.
Vid genomgång av Ulf Lundströms bok Skellefteå socken 1650-1790 av alla Margareta/Malin/Märet som har en far som heter Olof finner jag nedanstående möjliga fäder. Eftersom jag inte har några belägg från födelse/dop-böcker på att födelseåret är 1704 har jag även tagit med möjliga personer som är födda åren innan och efter 1704 (tyvärr saknas dopbok för 1704). Utöver nedanstående kan det finnas andra möjliga fäder som jag missat:
Olof Olofsson, Kinnbäck 2: Malin 1702-1781
Olof Olofsson, Storkåge 21: Malin/Margareta 1706
Olof Thomasson, Myckle 1: Malin
Olof Eriksson, Gummark 2: Margareta 1704
Olof Jonsson, Bergsbyn, Malin 1705-08-20. Faddrar Hansson i Bergsbyn och barnets styvmor.
Olof Eriksson, Tjärn 2: Malin 1706
Olof Nilsson, Tjärn 4: Mariet
Olof Mattsson, Ytterursviken 4: Malin 1704
Olof Jonsson, Hjoggböle 1: Malin 1706
Olof Olofsson, Medle 5: Margareta
Olof Olofsson, Innervik 1: Mariet 1709, Margareta 1714
Olof Nilsson, Bureå 7, Margareta
Olof Svensson, Stämningsgården, Marjet 1704
Olof Larsson, Holmsvattnet, 1709
Olof Persson (soldat). Gärdsmark?, Margareta 1709
Olof Jonsson, ort ej angiven, Mareta 1709. Faddrar från Frostkåge och Kusmark
Olof Andersson, Hedensbyn, Malin 1714
Olof Olsson (soldat), Ersmark, Malin 1714
Margareta Persdr:s uä barn (sid 726) Margareta 1702
Slutligen kan man fundera över uppgifterna från Ulf Lundström sidan 534-7 i Skellefteå socken 1650-1790 på Hjoggböle 1 där både Umeå, Piteå och Skellefteå är aktuella: ”Jon Olofsson hade troligen dottern Sara f. 1667 som 1688 gifte sig med Johan Eliasson Ren från Öjebyn i Piteå socken. ….Sonen Stora Olof Jonsson (1655-1739) var ägare till gården 1691-1729. Han gifte sig 1681 med Britta Johansdotter (1665-1756), som troligen kom från Ragvaldsträsk 9. Makarna hade barnen Jon…. Elsa …Sara .. Daniel …Malin f. 1706,…Malin f. 1711, som flyttade till Umeå 1732 och var gift med Olof Zackrisson, Kerstin f. 1711 och Benjamin f. 1712." Den enda Olof Zackrisson jag hittar i Umeå är drängen Olof Zackrisson från Håkmark.
Är mycket tacksam om någon kan bidra till klargörande av Malin Olofsdotters bakgrund.
12
« skrivet: 2019-07-10, 15:26 »
Jag har släkt härstammande från Finland och frågor angående Kristina Mattsdotter Mollerus 1670-1697 (Sääminki), främst hennes anor på moderns sida. Modern, Katarina Gabrielsdotter Ithimeaus dog i Mäntäharju 1682, och mormodern var Kristina Kristiansdotter Timmerman i hennes första gifte med Gabriel Bertilsson Ithimaeus. Kristina Kristiansdotter Timmermans mor är okänd och fadern var enligt uppgifter från Geni, Kristian Jostsson Timmerman. Jag hittar inga uppgifter om honom men brodern Petter var köpman i Viborg 1718 (76 år) dvs född cirka 1642 (Vanhan Suomen tilejä - Viipurin väestöluettelo 1718-1718 (9801a), jakso 14, sivu 75: Köpmän ; Kansallisarkisto: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12684797 / Viitattu 2.7.2019). Mina frågor gäller Kristian Jostsson Timmerman. Finns det några källor som anger 1. Födelse- och dödsår 2. Hans yrke 3. Var han bodde? 4. att Kristina Kristiansdotter Timmermans är hans dotter 5. Vem som är hans föräldrar? Enl Geni är fadern borgaren i Viborg Jost Timmerman, född cirka 1620 och död före 1643, och modern Elisabet Jakobsdotter Ruuth, född cirka 1620 i Viborg och död 1696 i Nevanlinna. Är dessa hans föräldrar? Från Domkyrkans i Viborg räkenskaper 1655—1704. Utgivna av Osmo Durchman, står på sidan 108: 1655-11-25. Juust Timbermans dotter, Agneta be:d begr. i kyrckian. För 3 halwa timar ringt i alle Klock. 19; 16; Båretäcket gifwit av Bertil Peerson brukar den Slächten frijt. För Lägerstellet i Choren 4:. Om det är samma person som Jost Timmerman innebär att uppgiften att Jost Timmerman är död före 1643 inte stämmer. Eller kan det röra sig om två olika personer? Eller är det tänkbart att man skriver så trots att fadern är död sedan minst 12 år sedan? Angående modern Elisabet Jakobsdotter Ruuth skriver Ramsay (sidan 357 om familjen Ruuth) att Jakob Bertilsson Ruuth och Elisabeth Croells fem barn var Hans, Bertil, Katarina, Elisabeth samt dottern NN. Enligt Ramsay gifte sig Elisabeth Jakobsdotter Ruuth med handlanden Reinhold Boisman, och de får flera barn. Om dottern (NN) står: gift 1:0 med Jost Timberman, död före 1643, och ? 2:0 med guldsmeden Göran Steekman. Hon nämnes "salig" 1663. Så, vem är Jost Timmermans make (Elisabeth eller NN) och vem är mor till Kristian Jostsson Timmerman (Elisabeth eller NN)? Skulle vara mycket tacksam för svar som kan ge klarhet i någon eller några av dessa frågor.
13
« skrivet: 2019-02-18, 10:39 »
Jag har i mina anor släkten Bååt af Sonnäs, Finland. Brita Pedersdotter Bååt af Sonnäs (Brita Pedersdotter Galne, född Bååt af Sonnäs) anges vara född cirka 1350 i Flishult, Småland och avlida på Snakenborg. Hon anges vara dotter till Peder Bååt af Sonnäs och hon var gift med Jöns Bengtsson Galen (Galne, Galle). Dessa två fick döttrarna Elin Jönsdotter född mellan 1355-1393 i Lemu och död före 1431-03-25 (gift med Olof Pedersson Svärd) och Valborg Jönsdotter född efter 1370 i Lemu och död december 1442 (gift med Bengt Lydekeson Djäkn).
Jag har anor från både Elin Jönsdotter (bl.a. via Bertil Persson Ruuth) och Valborg Jönsdotter (bl.a via Hans Hansson Starck). Elins och Valborgs frälsebakgrund stärks av att de båda gifte sig med män av betydande frälsesläkter. Mina frågor är följande:
1. Vilka källor finns som styrker att Brita Pedersdotter Bååt af Sonnäs är dotter till Peder Bååt af Sonnäs?
2. Är Peder Bååt af Sonnäs identisk med Peter Jonsson Bååt från Småland (som också kallade sig Bonde och Haak)? Dvs den Peter Jonsson Bååt som var riksråd 1322. Han uppges mest vara verksam i Finland under 1320 och 1300-talen, bl.a. som hövitsman i Viborg på 1330-talet. Levde 1342 men tros ha dött strax därefter. Om Peder Bååt af Sonnäs är identisk med Peter Jonsson Bååt så måste Brita Pedersdotter Bååt af Sonnäs vara födda på 1340-talet, alternativt att Peder Bååt af Sonnäs levde i början på 1350-talet.
3. Jag kan endast hitta uppgifter på ett barn till till Peter Jonsson Bååt, nämligen Jon Peterson från Flishult, Näsby sn, Njudung, nämnd 1390-1418. Som Jon Petersons moder anges Kristina Hemmingsdotter (som gifte sig en andra gång 1351, med väpnaren Jöns Brudsson). Finns uppgifter om fler barn till Peter Jonsson Bååt? Är Brita Pedersdotter nämnd? Är i så fall Kristina Hemmingsdotter den troliga modern? I My Heritage har jag sett släktuppgifter på flera olika makor till Peder Bååt af Sonnäs och mödrar till Brita Pederdotter Galne (född Bååt af Sonnäs. Dessa nämnda mödrar är: Ingeborg Ormsdotter Bååt af Sonnäs (född Gumsehuvud/Tott, Ingeborg Åkesdotter Bååt till Flishult (född Tott), samt Elin Henriksdotter Bååt af Sonnäs (född Snakenborg). Kan någon av dessa vara Brita Pedersdotters mor? Hur ska de placeras in i släktträdet kring Peder Bååt af Sonnäs? Är Ormdotter modern och övriga två gifta med män i senare generationer efter Peder Bååt?
4. Sonnäs verkar ligga i Ulfsby sn i Satakunta, Finland, nära Björneborg. Ulfsby finns omnämnt under tidigt 1300-tal. Är de geografiska uppgifterna om Brita Pedersdotter rimliga? Kan hon varit född i Flishult, Småland och dött i Snakenborg, båda platserna i Sverige, samtidigt som hon anges vara af Sonnäs (i Finland)? Jag känner till släkten Snakenborg men finns det någon plats/slott som heter Snakenborg på 13-1400-talet? Vilka källor (utöver namnen) finns som pekar på att Peder Bååt af Sonnäs och Brita Pedersdotter af Sonnäs har egendom i Sonnäs?
Tacksam om klarhet kan bringas i någon av frågorna ovan.
lafo
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy