ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Erik Holmlund

Sidor: [1]
1
Förnamn - T / Telska / Telsika
« skrivet: 2024-05-29, 22:26 »
Någon annan som sprungit på kvinnonamnet Telska eller Telsika någonstans?

Snubblade över "Telsika Karlsdotter" i räkenskaperna för Västerås slott och län, år 1550. Första gången jag ser det förnamnet. Av tyskt ursprung enligt Sveriges Medeltida Personnamn.
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1550: 7 (1550), bildid: A0050530_00058
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050530_00058

2
Förnamn - T / Tidebrand
« skrivet: 2024-05-12, 20:59 »
En "Tidebrand i Marsäng", Bergshammar socken, Södermanland, betalar tionde år 1588, enligt räkenskaperna för Rönö och Jönåkers härader.
Jag har aldrig sprungit på det namnet förut, och det tycks saknas i såväl Sveriges Medeltida Personnamn och Nordiskt Runnamnslexikon. Nån annan som sprungit på namnet eller något liknande namn?

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1588: 16 (1588), bildid: A0046188_00052
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046188_00052




3
När jag tröskar genom räkenskaperna för Nyköpings slott på Karl IX:s tid springer jag på en del notiser om dalkarlar, ofta namngivna med namn och hemsocken (noterat Mora, Orsa, Leksands socknar bl.a.), ibland står de även hemby, och som arbetade åt kronan där i trakten. Är dessa dalkarlars verksamhet i Nyköpingstrakten redan välkänd?
Eller vore det av intresse att jag postar dem jag sprungit på här? Jag forskar knappt överhuvudtaget på Dalarna, men det kanske är av intresse för nån annan?

4
Yrken P / Pörterska
« skrivet: 2024-04-20, 16:24 »
I löningsregistret för Nyköpings slott år 1594 finns en rubrik "Pörterskor".
Därunder står "Kristin Pörterska" och "Lussi Pörterska".

Google ger noll träffar på ordet pörterska. I SAOB förekommer inte ordet. Så jag tycks ha funnit ha funnit ett "oupptäckt" ord. SAOB har dock ordet "Pörtekona" som är belagt på 1500-talet, ett ord som sannolikt har samma innebörd som "pörterska".
"(3) -KONA. (pörte- 1565. pörtes- 1554—1562) (†) kvinna som hade till uppgift att sköta en torkbastu (för malt) l. dyl. KlädkamRSthm 1554 A, s. 62 a. Därs. 1565 G, s. 8 b. —" (SAOB)

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1594: 13 (1594), bildid: A0046278_00169
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046278_00169

5
Förnamn - U / Ulfrik
« skrivet: 2024-04-19, 20:28 »
En "Wlffrik Pottemakare" står bland avlönade hantverkare vid Nyköpings slott år 1595.
Ulfrik vore en rimlig normaliserad stavning, tänker jag. Aldrig sett det namnet förut, även om det väl bör bedömas som en ursprunglig version av Ulrik.


Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1595: 7 (1595), bildid: A0046290_00131
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046290_00131

6
N / Sågare vid Norga/Nårga (1500-tal)
« skrivet: 2024-03-30, 23:51 »
I Stockholm slotts räkenskaper (Upplands landskapshandlingar) läser jag om "sågare vid Norga/Nårga" som fått ersättningar för att ha leverat sågade varor till slott.

1589 var Olof Persson och Torfast Olsson "sågare vid Norga".
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045320_00088

1613 car Olof Persson "sågare vid Nårga"
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052981_00060

Var låg detta Norga som tycks ha varit en plats för en kronosåg under en längre tid?
Jag tänker att det rimligen borde ligga någonstans i närheten av Stockholm.

7
Förnamn - J / Judit/Judita
« skrivet: 2024-03-28, 11:49 »
Förnamnet Judit/Judita saknar egen tråd så jag startar den.
Jag tänkte nog att hebreiska förnamnet Judit varit väletablerat sedan Sverige kristnades. Men det verkar inte ha varit speciellt vanligt alls på medeltiden, om man går efter att SMP enbart har två belägg från medeltiden, och väldigt senmedeltida, från östra rikshalvan.

Jag snubblade över en Judita Gregersdotter som listas bland de kvinnor som deltog i arbetet vid bygget av Trefaldighetskyrkan i Stockholm år 1590.
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00028
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00028

Någan annan som sprungit på förnamnet Judit på 1500- eller 1600-talen?

8
Förnamn - O / Oddervar
« skrivet: 2024-02-07, 19:00 »
I Tierps socken (Uppland) finns år 1535 en kyrkolandbo vars förnamn nedtecknades som "Odderffwar" eller "Odderffwar". En något normaliserad stavning skulle kanske vara Oddervar. Har aldrig sett förnamnet förut och ser inte någon direkt uppenbar kandidat i Sveriges Medeltida Personnamn. Min första tanke var att det kanske kunde vara tidig eller ursprunglig variant av "Orvar". Men Orvar förekommer inte ens i Sveriges medeltida personnamn.

Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630
Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00018https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00018

9
Förnamn - L / Lifsten
« skrivet: 2024-02-03, 19:23 »
Snubblade över "Liffsten Matsson", skattebonde år 1572 i Qvidlunda i Bro socken, Uppland (Kvilunda, Roslags-Bro).
Ser att Sveriges medeltida personnamn har en del registrerade fynd, och noten "NRL." som jag gissar syftar på Norrland. Märkligt, jag har aldrig sprungit på namnet i norrländska källor.

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 21A (1572), bildid: A0045182_00108https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00108

10
Förnamn - R / Ringsten
« skrivet: 2024-01-31, 20:15 »
I Björkby, Almunge sn, Närdinghundra hd, Uppland, finns år 1600 en hemmansägare "Rijngsten i Berkeby".
Aldrig sett det förnamnet förut.

Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 6 (1600), bildid: A0045419_00134
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045419_00134

11
Lövånger / Olaus Löfving
« skrivet: 2023-04-05, 10:51 »
I den långa Lövånger-tråden, nu stängd för nya inlägg, efterlystes av Per Sundin, i ett inlägg 2010-07-29, upplysningar om Olaus Löfving från Lövånger som skrevs in vid trivialskolan i Härnösand år 1720, där han anges vara 13 år.

Jag har ytterligare upplysningar, som kanske inte besvarar frågan om vem hans föräldrar var, men som åtminstone ger nya ledtrådar.
1722 skrevs en Olavus Ostani Löfwing Westrobotn: in vid Hudiksvalls trivialskola. Man får väl hålla det för sannolikt att det handlar om samme Löfwing som skrevs in i Härnösands trivialskola två år dessförinnan. Mer ordagrant står det så här i matrikeln för Hudiksvalls trivialskola:
"Olavus Ostani Löfwing, Westrobotn: mil: fil." I Hudiksvall-matrikeln får man alltså ett latiniserat patronymikon. Ostani, rimligen Östensson. Man får också upplysningen "Mil: fil." som bör tolkas som att han var son åt någon militär. Kanske son åt någon indelt soldat.
Lite mer upplysningar alltså, för den som vill gräva vidare kring vem denne Olof Östensson från Lövånger var.



12
Förnamn - I / Ingelög
« skrivet: 2023-01-15, 23:00 »
I Västerbottens tiondelängd 1574 hittar jag en "Ingelugh enkia" i byn Kågeträsk i Skellefteå socken.
Namnet tolkar jag som Ingelög/Ingelaug.
Nån annan som sprungit på det namnet?


Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1574: 3 (1574), bildid: A0044432_00044


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044432_00041

13
Var ligger platsen / Fongelsta/Fougelsta i Karbo/Harbo socken
« skrivet: 2022-12-03, 18:57 »
Söker ett Fougelsta i Karbo sochen, som omnämns i ett brev i Hertig Karls registratur 1593. Se bifogad bild.
Oklart landskap.

Det kanske står Fongelsta. Gissar ändå att det ska vara "Fågelsta" i modern språkdräkt, men det finns många Fågelsta i landet.

Sockennamnet ser ut att vara Karbo. Hittar flera Karbo, men inget Karbo socken. Det kanske syftar på Harbo?

Ser att det finns ett Fågelsta i Uppland, men det ligger 5km från Östervåla och 9km till Harbo. Märkligt om detta Fågelsta hör till Harbo socken, men omöjligt är det väl inte. Kanske nån har koll på sockenindelningen där?

14
Förnamn - B / Blida
« skrivet: 2022-11-02, 22:01 »
I löneregistret för Kastelholms slott 1554 fanns en "Blida svinkona" uppräknad bland den avlönade personalen.


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063199_00010
Militieräkningar, 1554 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1554/1 (1554), bildid: A0063199_00010

Kvinnonamnet Blida tycks inte ha alltför många belägg i SMP.

15
Äldre ord L - Ö / Vackefinnar
« skrivet: 2022-10-11, 22:42 »
Jag ser ordet i Stockholm slotts räkenskaper år 1555. Jag har sett ordet i ännu äldre räkenskaper, men då varit osäker om jag läst rätt. I detta sammanhang är det dock uppenbart att det handlar om en kategori av människor från östra rikshalvan som räknas upp. Vackefinnar nämns ihop med Ålänningar och Närpesbor.

Vad syftar ordet "vackefinnar" på? Något visst område i Finland?
Någon viss underkategori av "finskspråkiga finnar" ? Eller nåt äldre ord för alla finskspråkiga finnar?

"Är up:tt udi tull som tulladt är här vid Stockholms Slåth aff Åleningar, Nerpisbor och Vackefiner"





https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044952_00088




16

I Älvkarleby socken (Uppland) hittar jag ett par individer som bär binamnet Vikarl (ibland Vikar eller Vikare) på 1550-/1560-talen.
Varifrån kom en Vikarl?


Eftersom det pågick en del resurskrävande kronoprojekt i Älvkarlebytrakten på 1500-talet så är det tydligt att man hämtade in folk från andra landskap. Dalkarl, Ålänning, Helsing, Bottnekarl, Älvkarl, Ångerman, Finne osv. är binamn som förekommer. Det tycks som att man hämtade folk främst från norrländska och finska landsdelar till Älvkarleby. Men "Vikarl" är ett binamn jag inte stött på förut, och säkert kan placera. Och likt de övriga så tror jag att det har en geografisk koppling.
Och det slår mig att jag inte känner till något binamn för folk från landskapet Medelpad. Är Vikarl ett binamn för Medelpadingar? Det finns ju ett Vi på Alnön, centralt placerat i den tämligen korta kuststräckan som landskapet Medelpad har.

17
01) Allmänt om efternamn / Näsekong
« skrivet: 2022-09-10, 00:45 »
Bland knektarna i löningsregistret för Norra Möre år 1560 finns det en som bär det märkliga namnet "Jöns Näsekongh".
Påminner ju om det medeltida "Näskonung".
Sannolikheten för kopplingar till de medeltida ädlingarna gissar jag är låg, men tycker ändå namnet är lite intressant. Har någon annan sett detta epitet användas som tillnamn?

Högra sidan, femtonde namnet uppifrån.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00328
Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00328

18
Förnamn - G / Godsven
« skrivet: 2022-09-09, 13:29 »
Någon annan som sprungit på förnamnet Godsven?

Bland knektarna i Olof Helsings fänika med dalkarlar från 1563 hittar jag en
Godsuen Jönsson


Tredje namn uppifrån på vänster sida
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071091_00205
Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./2 (1561-1565), bildid: A0071091_00205

19
Förnamn - H / Hermod
« skrivet: 2022-09-09, 13:25 »
Någon som sprungit på det fornnordiska förnamnet Hermod (son av Oden) i bruk hos svensk allmoge?

Finns en Hermod Elufsson som överrotmästare bland knektarna i Södra och Norra Möre i löningsregistret för 1559.

Hittar honom på två ställen.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00267
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00291
Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00267

20
Förnamn - C / Clapper/Klapper/Klepper
« skrivet: 2022-09-09, 13:19 »
Fann ett märkligt namn.
Tycker det ser ut som om att det står "Clapper". I Runnamnslexikon finns det ett fornnordiskt förnamn som är "Kleppir". Kanske skulle kunna vara någon variant av det namnet?
Eller kanske är det bara någon udda smeknamnsvariant av Klas/Claus ?


Det är alltså en av knektarna som står i löningsregistret för Södra och Norra Möre år 1559, som verkar heta Clapper Torsson.

Andra namn uppifrån, på höger sida.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00276
Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00276

21
Förnamn - Ö / Ödgerd/Ödgard
« skrivet: 2022-09-06, 22:21 »
Anders Ödgerdsson (Ödgardsson?) heter en knekt som mönstrar i Norra Möre år 1558
Nån annan som stött på namnet Ödgerd el. Ödgard?
Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00252

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00252

22
Handlar om tidigt 1700-tal.
Ska man förvänta sig att mord/dråp behandlades i tingsprotokoll vid lokala häradsrätten även om en starkt misstänkt gärningsman hann rymma utomlands efter dådet?

23
Förnamn - I / Idorf
« skrivet: 2021-04-10, 22:57 »

"Iddorff Nilsson", knekt vid Sigvard Jakobssons fänika med Upplandsknektar, år 1570.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063672_00010
Militieräkningar, 1570 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1570/11 (1570), bildid: A0063672_00010

24
Förnamn - Ö / Ödborg
« skrivet: 2021-03-14, 15:12 »
"Hustru Ödhborg" är hemmansägare i Hökmark, Lövånger socken, Västerbotten, år 1594.


Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1594: 3 (1594), bildid: A0044452_00045
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044452_00045

(längst ner på höger sida)

25
Förnamn - M / Maltru
« skrivet: 2021-01-26, 01:28 »
"Hustru Maltru änkia" står i tiondelängden i byn Raffvalsträsk (idag Ragvaldsträsk) i Skellefteå socken år 1590.

Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1590: 2 (1590), bildid: A0044448_00041
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044448_00041

Nån som sprungit på detta kvinnonamn?
Givet hur kvinnonamnet Gertrud ibland skrivs vid denna tid utan avslutande "d" (Gertru) så gissar jag en fullständig variant skulle kunna vara Maltrud.



26
Gustav Vasa lade förbud på att införa sidentyger, "öntzegul", silvertråd till Norrbotten år 1550.
Det har nånting med fint kläde att göra. Men vad var det?

27
Äldre ord L - Ö / Sköflad (utöver lag och dom)
« skrivet: 2020-02-26, 10:32 »
Ett antal fogdar och andra ämbetsmän finns noterade som "sköflade utöver lag och dom" under den hårdföre Jöran Persson, på 1560-talet, i Handlingar som rör Skandinaviens Historia, del 3-4, sida 180-181 (finns som Google Book)
Hur ska man tolka begreppet "sköflad"?
Skriften ger intrycket att de kan ha blivit avrättade allihop? Är det så man ska tolka begreppet "sköflad"? Som en synonym till avrättad?


Bland de skövlade finns f.ö. ett par fogdar från Norrland, Knut Andersson i Ångermanland och Joen Eriksson i Norrbotten.










28
I Västerbottens landskapshandlingar år 1568 läser jag om "22 rysse båthar som kallas öskar" som betalat tull i hampa, i Torneå.
Singularisformen får man också. "Vtaff hvar ösko..."
Aldrig hört denna fartygsterm förut. Vad för slags båt var en ösko?


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044426_00011

29
Jag läser fogderäkenskaper för Västerbotten på 1500-talet, och noterar t.ex. hur mycket saltad lax som levereras från olika kronofisken.
Ofta specificerat i läster och tunnor. Men hur många tunnor går det på en läst?

På Wikipedia läser jag följande: "1 läst salt motsvarade 18 tunnor, 1 gemen läst 12 tunnor. En skeppläst motsvarade 24 tunnor spannmål, 4 famnar ved eller 18 skeppund vägbara varor."
Förvirrande. 12, 18, 24? Olika bud, och antalet tunnor per läst tycks variera mellan olika varor.

Hur många tunnor gick det på en läst, ifråga om saltad lax?

30
Idrott / Sport / Bengt-Erik Grahn
« skrivet: 2019-11-21, 23:21 »
Alpinåkaren Bengt-Erik Grahn avled idag, 78 år gammal. Tärna IK Fjällvinden har producerat många storåkare, men Grahn var den som banade vägen.
Han var en avlägsen släkting då jag härstammar från samma släkt Grahn.
Hans släktträd finns här.
http://sijtijarnge.no/sorsamiskeslekter/vefslapskk/sida4/h____fsq.htm

31
Övriga släkter - B / Bolenius
« skrivet: 2019-05-21, 01:31 »
Jag gjorde en mindre utredning om klockaren och sockenskrivaren Lars Olsson Bolenius (d.1701) i Alsen/Offerdal i Jämtland.
Lars Bolenius har gjort mängder med avtryck i sekundärkällor, men det vimlar av felaktigheter, och det är dessa som jag försökt räta ut.
Tänkte att det kunde intressera andra. Det finns här: [size=78%]https://holmlunds.wordpress.com/2019/05/21/jakten-pa-djaknen-lars-olsson-bolenius/[/size]


32
Äldre ord L - Ö / Strömkarl
« skrivet: 2019-03-28, 22:25 »

I Västerbottens landskapshandlingar 1593, bland fogderäkenskaperna kan man läsa följande:


"Haffva 83 strömkarlar aff Tornö socken tagidt af gärden ibidem till kåst på tåghet till Ryssland"


Och sedan följer en lista på mat, som de alltså tagit från kronouppbörden inför krigståg till Ryssland. Det handlade alltså om män uttagna till knektar. Säkerligen helt vanliga bönder, för nåt annat folk fanns inte i Tornedalen i sådana mängder vid denna tid. Men vad är den egentliga betydelsen av ordet "strömkarl" ?


Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044451_00094

33
Vem var landsskrivaren Gert Gertsson Schröder? Han är landsskrivare i Västerbotten åren 1600 och 1601, enligt landskapshandlingarna. I vissa tillfällen kallad enbart Gert Gertsson.
Jag känner inte till att släktnamnet Schröder förekommer i denna landsdel vid denna tid. Även förnamnet är ovanligt och Gert förekommer enbart hos kyrkoherden 1584-1623 i Skellefteå, Gert Jonae, men om hans släkte hade något släktnamn, är okänt. Så, antingen var Gert Gertsson Schröder en långväga inflyttad  karl med tillfällig ämbetstjänst i landskapet och utan lokala släktkopplingar, eller så får vi kanske en vink om ett släktnamn (alternativt skräddaryrke) som förekommer bakåt i Gert Jonaes släkt.

34
Hej.

Skulle behöva feedback från andra, gärna från såna som har erfarenhet av att tackla fader okänd-fall på tidigt 1900-tal.

Grunduppgifter: Flicka född i oktober 1909 med okänd fader.
Jag har stångat mig blodig i kyrkoböckerna. Jag har släktforskat i 30 år och har god kunskap om vad kyrkoböcker har att erbjuda, så jag anser mig ha uttömt kyrkoböckerna på ledtrådar, men där finns inget att hämta. Jag hade mer eller mindre gett upp fallet.

Men så kollade jag nyligen upp bouppteckningen efter flickans morfar som dog 1912. Noterbart är att flickan bodde med sin mor hos sina morföräldrar de första åren. Morfadern var husbonde i hushållet. Mina ögon fastnade på sterbhusets fordringar. En av dem syntes mystiskt. Det handlar om en fordran till en namngiven man X i en närliggande by "Enligt revers den 25 oktober 1909". Det som gör denna fordran intressant är datumet. Det är nämligen bara några dagar efter flickans födelse. Kan det vara en slump?

Sedan kollade jag upp X. Han var tre år äldre än flickans moder. Han levde ogift på sitt hemman, med sin moder. Han förblev ogift livet igenom och dog 1933 (hans mor överlevde honom). Jag kollade även upp bouppteckningen efter X. Där nämns hans mor och bror som enda arvingar. Så, ingen "jackpot" på så sätt. Men eftersom ingen officiellt erkände faderskap för flickan så hade det varit väldigt överraskande om hon hade nämnts som arvinge.
MEN, vet ni vid som dyker upp bland X:s dödsbos skulder?
Jo, en skuld som refererar till en revers ställd till flickans morfar, som förvisso var död sedan många år vid detta lag, men eftersom det är hans namn, så bör det handla om samma revers som i den andra bouppteckningen. Nu är skulden större, närmast dubbla beloppet. Noterbart är att X:s dödsbos behållning uppgår till 68ggr reversens belopp.

Hur ska man tolka detta?
Reversen vet jag inte var jag ska hitta. Den lär ju knappast finnas i officiella handlingar eftersom en revers per definition är ett slags avtal eller skuldebrev två parter emellan. Mest troligt finns den inte kvar. Så innehållet i reversen tror jag inte går att få tag på.

Jag vet från handböcker om hur man ska ta sig an fader okänd-fall att man ska spana efter belägg på om någon betalat underhåll. Hur brukade sådant arrangeras? Engångsbelopp eller löpande? Kunde upprättande av en revers vara ett sätt att göra det på?

Hur hett bedömer ni att detta fynd är i min, nyligen återupptagna, jakt på den okände fadern? Kan man rentav anse att jakten är närmast slut?
Finns det andra arkivkällor eller saker att kolla upp, med utgångspunkt utifrån detta nya fynd?

Jo. Jag har en fråga till. Hur ska man tolka att skulden närmast dubblerats från 1912 till 1933? Brukade man räkna upp skulder mot något slags index vid denna tid?
Eller kan det vara ett löpande kontrakt, och att den skuldsatte låg efter med sina betalningar?
En annan tolkning är att den skuldsatte X (om än denna skuld var relativt liten) vägrade betala sin skuld livet igenom.

Tack på förhand.
Erik

35
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Alteration i blodet
« skrivet: 2019-01-21, 02:56 »

I en domboksnotis från 1726 läser jag att svarande i målet sjukskriver sig, bland annat med hänvisning till "alteration i blodet".

"...det fogden Biuur bör gifwa fältskiärens witnesbörd om sin siukelighet, så ingaf nu landsmedicus Christian Pundt en attest at bemelte Biuur har haft i några dagar som en upkastning och en alteration i blodet"

Kan det röra sig om feber?

36
Lands- / Landsfiskal
« skrivet: 2018-03-27, 00:45 »
Vad kan man säga om en landsfiskals roll i samhället vid mitten av 1600-talet?
Vad för typ av distrikt hade en landsfiskal? En per socken? En per fögderi? En per län?


Jag intresserar mig för en individ som finns i Skellefteå landsförsamling på 1650-/60-talen, Knut Pedersson, som först tituleras som regementsskrivare under ett tiotal år. Då givetvis under Västerbottens regemente. Senare tituleras han i domböcker som landsfiskal, och här antar jag, att han gått över till en civil tjänst. Eller fanns det landsfiskaler även inom det militära? Det sistnämnda känns instinktivt inte särskilt sannolikt, men det finns säkert de som har bättre kläm på landsfiskaler än jag.


Det märkliga är att han är frånvarande vid Skellefteåtinget 1672, då det istället är hustrun som för talan. Det är då som han tituleras "nuvarande landsfiskal". Man får känslan att det kanske är ämbetsuppdraget som håller honom borta. Men hade han varit landsfiskal i Västerbotten så tycker man att han hade kunnat vara på plats, för det är nånting så viktigt som besittningsrätten till gården som ifrågasätts vid tinget. Det tycks vara helt outrett var han var landsfiskal.


I relation till detta, har jag gjorts uppmärksam på, att det fanns en befallningsman Knut Pedersson som år 1671 undertecknade en skrivelse i Torneå, som Torneåforskarna inte tycks ha lyckats ringa in vem han var. Jag är osäker om Knut Pedersson i Skellefteå, då var regementsskrivare eller landsfiskal. Så min nästa fråga är om en landsfiskal skulle kunna bli titulerad som befallningsman? Skulle en regementsskrivare kunna bli titulerad som befallningsman?

Sidor: [1]