Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Erik Holmlund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2025-06-17, 20:55 »
År 1561 står en Goliat Mickelsson upptagen i tiondelängden i Nannestad (Nansta) fjärding, Forsa socken, Hälsingland. Hittar inget i Sveriges Medeltida Personnamn om namnet Goliat, så Goliat Mickelsson i Nansta kanske är en av landets första bärare av detta förnamn? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1561: 10 (1561), bildid: A0044120_00060 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044120_00060
2
« skrivet: 2025-05-23, 02:12 »
Det medeltida förnamnet/binamnet Näskonung har förbryllat många, inklusive aktade historiker som Dick Harrison som skrev en artikel i Historiebloggen i Svenska Dagbladet år 2011. Men resonemangen kring namnet stannar vid att vi har för få belägg för att se några tydliga mönster eller dra några säkra slutsatser kring namnet. Har någon annan sprungit på namnet Näskonung? Jag sprungit på flera stycken, i Norra Möre härad, i Smålands landskapshandlingar. Näskonung i Stojby, Ryssby sn, (1533-45), skattebonde Näskonung i Hultsby, Ryssby sn, (1541), skattebonde Jöns Näskonung i Sörgärde, Ryssby sn (1533-1551), frälselandbo Jöns Näskonung i Stävlö, Åby sn (1559-1561), knekt Håkan Näskonung i Böle, Ryssby sn (1539-1545), frälselandbo/sämjebonde Lägg därtill att det förekommer en Näskonung Smed i Kalmar Stads Tänkebok (1423, 1429) som inte heller tycks ha varit känd av tidigare forskare. Det blir så många källhänvisningar att jag tyckte det kändes enklast att samla källhänvisningarna i ett blogginlägg, där jag också resonerar en del kring dessa nya fynd. https://holmlunds.wordpress.com/2025/05/23/naskonungarna-i-more/
3
« skrivet: 2025-05-15, 20:38 »
"Dierffve i Gussum" (Gusum, Ringarum sn, Hammarkinds hd, Östergötland) kan vara den ende individen på 1500-talet som bär förnamnet Dierffve. I vart fall har Sveriges Medeltida Personnamn pekat ut att bara en Dierffve i Ringarums sn är känd, vilket inte kan syfta på någon annan än denne Dierffve i Gusum. Jag har sett honom i olika skattlängder där åren 1544-54. Källa 1544: : Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Östergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.04/1544: 3 (1544), bildid: A0048404_00136 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0048404_00136Nägon som sprungit på nån Dierffve/Djärve/Järve nån annanstans?
4
« skrivet: 2025-05-13, 22:01 »
Nimrotth Olsson var en av hingstridarna år 1564 som avlönades vid Stockholm slott. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1564: 28 (1564), bildid: A0045055_00209 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045055_00209Hittar inte namnet i Sveriges medeltida personnamn. Återfinns namnet i något annat namn-referensverk? Möjligen en äldre stavningsvariant på namnet Nimrod. Har dock inte heller sprungit på det namnet i äldre svenskt arkivmaterial. Kollar på eniro så finns det ett antal personer som heter Nimrod idag, men närapå alla har utländska efternamn.
5
« skrivet: 2025-05-13, 00:34 »
År 1597 nämns en "Hustru Condela, S:[alig] Jöns Månssons efterleffverska" i räkenskaperna för Svartsjö och Väntholmens kungsgårdar. Möjligen står det istället Candela. Inget namn som jag sett förut, och inte heller hittar i Sveriges Medeltida Personnamn. Låter inte direkt fornnordiskt i mina öron. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1597: 7 (1597), bildid: A0045378_00035 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045378_00035
6
« skrivet: 2025-05-10, 11:21 »
I det korta mantalet för Uppsala slott år 1604, räknas upp en "Angoria på Edha". Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1604: 22 (1604), bildid: A0045525_00035 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045525_00035Nån annan som sett det namnet? Hittar det inte i SMP. Adelsmannnen Per Månsson Silfversparre ska ha skrivit sig "till Billesta och Eda" (Lagga sn) och han ska ha haft en dotter Aurora (adelsvapen.com). Kan Angoria vara en variant på Aurora? Aurora Persdotter Silfversparre var gift med fogden Didrik Persson Ruuth, som om jag förstått rätt gick i landsflykt i Polen vid år 1600, med kung Sigismunds folk.
7
« skrivet: 2025-05-03, 21:59 »
Bland de avlönade kammarskrivarna vid Stockholm slott år 1564 fanns en Biörnolff Håkansson. Någon annan som sprungit på förnamnet Björnulf i några källor? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1564: 28 (1564), bildid: A0045055_00178 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045055_00178
8
« skrivet: 2025-05-03, 21:49 »
Har någon sprungit på namnet Åsved / Åsved söder om Medelpad?
Jag har sprungit på tre sådana exempel:
a) Åsved Olofsson, tegelslagare på Uppsala kungsgård år 1577
b) Raffval Åsvedsson, borgare i Gävle stad år 1572-1584
c) Åsved Clemetsson från Täfteå, Umeå som betalat tull i Älvkarleby år 1557
Jag är välbekant med namnet från Västerbotten där det finns flera Åsvid/Åsved på 15-/1600-talen. Men då jag vid genomgångar landskapshandlingar i sydnorrländska landskap, mälardalslandskap och sydostokustliga härader, inklusive Öland, hittills aldrig har sprungit på några Åsvid som står skrivna bland allmogen ute bland bönderna, utan enbart dessa två exempel från städer, som är typiska inflyttningsorter, så undrar jag alltså om någon sprungit på Åsvid:ar bland allmogen söder om Medelpad?
För exempel på Åsvid/Åsved i Medelpad/Ångermanland/Västerbotten tar jag hjälp från Johan Nordlander:
Från "Skatte Bokenn aff Ångermanne Land pro Anno 1550" (Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6) :
Jon Åswidsson, Sörflärke, Anundsjö sn, Ångermanland
Per Åswedsson, Törna, Ullånger sn, Ångermanland
Åswid Grelsson, Ersta, Dal sn, Ångermanland
Nils Åswidsson, Brunne, Gudmundrå sn, Ångermanland
Lasse Åswidsson, Utansjö, Högsjö sn, Ångermanland
Från "Skatteboken af Medelpad pro Anno 1550" (Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6) :
Åsved Ersson, Hellgum, Njurunda sn, Medelpad
Erick Åsvesson, Skrängsta, Njurunda sn, Medelpad
Jon Åsvedsson, Lunne, Tuna sn, Medelpad
Erick Åsvedsson, Västerböle, Attmar sn, Medelpad
Åsved Ersson, Granlo, Selånger sn, Medelpad
Åsved Hindersson, Överkovland, Sättna sn, Medelpad
Från "Jordha Boocken wthaff Westhrabotnen 1543" (Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6) :
Olaff Åsuitszon, Burträsk, Skellefteå sn, Västerbotten
Anwund Åsuitson, Burträsk, Skellefteå sn, Västerbotten
Åsuith Hindersson, Västra Tavelsjö, Umeå sn, Västerbotten
Åsuith Clemetszon, Täfteå, Umeå sn, Västerbotten
9
« skrivet: 2025-05-01, 18:21 »
En "Fremund i Näs" återfinns i Skedvi socken, Västmanland i 1574 års räkenskaper. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1574: 2A (1574), bildid: A0050667_00301 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050667_00301I 1575 års räkenskaper är stavningen en annan. "Frömund i Näs" kallas han då. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1575: 2A (1575), bildid: A0050670_00177 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050670_00177Jag har aldrig sprungit på det förnamnet förut. Nån annan som sett det någonstans? Namnet förekommer i Sveriges Medeltida Personnamn, där det hävdas att namnet är en variant på Fridmund.
10
« skrivet: 2025-04-27, 13:58 »
Det står en Budrick Jacobsson bland klensmederna vid Uppsala slott år 1566. Jag har aldrig sett det förnamnet förut. Kollar i Sveriges Medeltida Personnamn på förnamn som börjar på "Bud-", "Böd-", "Bod-", "Bot-" men hittar inget förnamn har ändelsen -rik, som skulle kunna vara uppenbar el. möjlig variant på samma namn. Nån annan som sprungit på någon Budrik, eller har förslag på vad urformen skulle kunna vara. Eller hittar nåt snarlikt namn i något namnverk? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1566: 13 (1566), bildid: A0045068_00031 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045068_00031
11
« skrivet: 2025-04-26, 15:26 »
Någon som sprungit på namnet Ödfast någonstans? Har sett namnet i vitt skilda bygder, som Torslunda sn på Öland och Bygdeå sn i Västerbotten. "Ödvasth Olsson" i Skogsby, Torslunda sn, Öland, år 1535 Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00067 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00067"Ödfast Jonsson" i Östensmark (Estersmark), Bygdeå sn, Västerbotten, år Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1559: 11 (1559), bildid: A0044407_00086 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044407_00086i Bygdeå socken finns också bynamnet "Ödfastmark" som innehåller samma förnamn i förleden: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044407_00093
(bynamnet kom senare att stavas Edfastmark)
12
« skrivet: 2025-04-23, 19:29 »
En Narffve Persson fanns i Österboda, Möklinta sn (Mykletta), Övertjurbo härad, Västmanland, år 1555. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1555: 3 (1555), bildid: A0050566_00128 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050566_00128Jag bedömer att en standardiserad stavning vore Narve. Aldrig sprungit på namnet förut i svenska källor, men levande norrmän med förnamnet Narve har man ju hört om. Nån annan som sprungit på namnet Narve/Narffve i svenska äldre arkivmaterial? Även i Västmanland, fanns en Bengt Narffvidsson i Grythyttan, Noraskogs bergslag, Västmanland, i Älvsborgs lösen 1571. Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/16, bildid: A0065559_00282, sida 36 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065559_00282Jag bedömer att en normerad stavning vore Narvid. Nån annan som sprungit på det namnet? Jag håller det också som troligt att Narve/Narvid är olika varianter av samma namn. Båda namnen har jag enbart sett i Västmanland.
13
« skrivet: 2025-04-23, 19:17 »
En skattbonde Raskulf (Raskolff) finns i Bergby, Riala socken, Sjuhundra härad, Uppland, åren 1540-1547. (not: enligt Wikipedia hör Riala sn till Åkers skeppslag, men låg alltså under Sjuhundra på 1540-talet) Raskulf står alltid listad först av samtliga bönder i socknen. Ex, Källor: 1541: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1541: 8 (1541), bildid: A0044691_00047 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044691_000471547: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1547: 10 (1547), bildid: A0044775_00058 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044775_00058Nån annan som sprungit på namnet Raskulf/Raskolf?
14
« skrivet: 2025-04-20, 10:14 »
En Olof Dragmansson finns på 1570-talet i Broby, Tumbo sn, Västerrekarne härad i Södermanland (dock i Västmanlands landskapshandlingar). Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1571: 7B (1571), bildid: A0055068_00055 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055068_00055Han förekommer även i andra skattlängder då andra stavningsvarianter förekommer, som "Olof Dramansson" och "Olof Dramundsson". Efter en koll i SMP (Sveriges Medeltida personnamn) så verkar det som att namnet Dragman faktiskt finns belagt, och därför bedömer jag det som att Dragmansson är rätta tolkningen rörande denna individ, varianterna till trots. Nån annan som sprungit på namnet Dragman?
15
« skrivet: 2025-04-20, 10:00 »
En Jon Ottwedsson betalade vid flera tillfällen under år 1587 för att nyttja Nyköpings slottskvarn. Jag har aldrig sprungit Ottved förut, och jag hittar inget namn i SMP (Sveriges medeltida personnamn) som liknar eller kan tänkas motsvara Ottwed. Nån annan som sprungit på namnet? Eller som hittar namnet i något förnamnslexikon? Jag tänker att möjliga varianter skulle kunna vara Otvid eller Åtvid/Åtved. Söker man i Sveriges Befolkning (RAs digitala folkräkningar 1860-1930) så får man en träff på Åtvid och en på Otvid. Källreferenser på Jon Ottwedsson: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1587: 21 (1587), bildid: A0046175_00028 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00028Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1587: 21 (1587), bildid: A0046175_00036 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046175_00036
16
« skrivet: 2025-04-18, 11:54 »
Någon annan som sprungit på förnamnet Håmund? Jag har sett några Håmund i 1500-talets skattelängder för Öster- och Västerrekarne härader i Södermanland, som förnamn på bönder i allmogen. SMP anger att det fanns ett medeltida förnamn Hamund. Och i Älvsborgs lösen 1571 har jag noterat att en av Håmund:arna faktiskt skrivs Hamund. Så det verkar ju som att Håmund är en variant av Hamund. Fanns en Håmundh i Tompt, Näshulta socken, Österrekarne härad, Södermanland, år 1555. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1555: 8 (1555), bildid: A0045944_00132 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045944_00132Fanns en Håmund i Åletorp i Västermo socken, Västerrekarne härad, Södermanland, på 1570-talet. Stavas Håmund i flera skattelängder. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1574: 2B (1574), bildid: A0055070_00068 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055070_00068Men i Älvsborgs lösen 1571 så stavas Håmund i Åletorps förnamn som Hamund. Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/16, bildid: A0065559_00211, sida 188 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065559_00211
17
« skrivet: 2025-04-14, 23:18 »
Nån annan som sprungit på förnamnet Fasbjörn? Troligen en variant på Fastbjörn. Fanns en Fasbjörn i Lista socken, Västerrekarne härad i Södermanland, på 1590-talet Lägger in två källhänvisningslänkar till två skattelängder med olika skrivare vid pennan. Källa 1593: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1593: 2 (1593), bildid: A0050776_00042 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050776_00042Källa 1591: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1591: 7B (1591), bildid: A0052876_00151 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052876_00151
18
« skrivet: 2025-04-02, 22:38 »
Randi tycks vara ett mycket ovanligt kvinnonamn. Så ovanligt att jag blev osäker om jag läst rätt, i räkenskaperna för Uppsala slott år 1578, där en "Randij Oluffsdotther" står bland fatburens kvinnofolk i avlöningslistan. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1578: 7 (1578), bildid: A0045239_00117 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045239_00117Sveriges Medeltida Personnamn tar inte upp namnet Randi. I Nordiskt Runnamnslexikon (Lena Peterson) förekommer "Randi" som mansnamn. Men runnamnslexikon har ett kvinnonamn Randvi, som jag misstänker är urformen för kvinnonamnet Randi.
19
« skrivet: 2024-10-29, 23:15 »
I Ersnäs, Luleå fanns en "Oltrud änchia" år 1581. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1581: 2 (1581), bildid: A0044439_00136 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044439_00136Namnet verkar inte finnas i Sveriges Medeltida Personnamn. Någon som sett namnet någonstans? Man skulle kanske kunna väcka invändningen att det kanske står Altrud, en möjlig variant av Altru, ett namn som för ett tag sen rapporterades från en annan by i Luleå socken, i denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=124845.0Men jag tycker definitivt att det står O som första bokstav i namnet. Notera att på raden innan står en "Anna änchia". Inte samma inledande bokstav. Man kan nämna att jag för ett tag sen rapporterade ett fynd av namnet Maltru i Skellefteå socken, i en annan tråd. https://forum.rotter.se/index.php?topic=175687.0Alla tre, Altru(d), Oltrud, Maltru(d) är alltså singelfynd av -trud-namn från olika nordsvenska socknar. Börjar nästan likna lite av ett mönster.
20
« skrivet: 2024-10-08, 23:08 »
År 1617 fanns en bonde Fortunatus Jonsson i Fanesta (Fansta) i Bälinge socken, Uppland, i tiondelängden. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1617: 14 (1617), bildid: A0045775_00231 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045775_00231Nån annan som sprungit på det förnamnet, eller är det månne ett unikum?
21
« skrivet: 2024-09-24, 20:43 »
I löningsregistret år 1561 för Stockholms slott, under fatburens kvinnfolk finns en "Reverentia". Aldrig sett det namnet förut. Nån annan som sprungit på det namnet? Eller kan hitta det i något referensverk för förnamn? Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Löningsregister, SE/RA/5101/5101.17/4 (1561-1566), bildid: A0070948_00017 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070948_00017
22
« skrivet: 2024-09-19, 21:28 »
9 juni 1577 blev en Bissura Tattar inskriven på sjukstugan på Danvikens hospital. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1577: 13 (1577), bildid: A0045226_00023 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045226_00023Jag har noterat att det förekommer diskussioner om var personer som i källorna kallas för "tattare" kom ifrån, och det kanske finns anledningar att tro att de kan ha kommit från olika håll, under olika inflyttningsvågor. Hursomhelst, ett så pass ovanligt förnamn som "Bissura" kanske kan ge någon ledtråd? Till att börja med så kanske man fundera om det är ett kvinnonamn eller ett mansnamn? Det låter mer som ett kvinnonamn i mina öron, men varför står det då inte "tatterska", som jag har sett användas i vissa historiska källor. Det allsmäktiga google ger några intressanta sökträffar, men det pekar åt olika håll. " Bisera is a feminine name of South Slavic origin meaning pearl that is in use in Bulgaria, Bosnia and Herzegovina, North Macedonia, Serbia and other countries. "https://en.wikipedia.org/wiki/Bisera#:~:text=Bisera%20is%20a%20feminine%20name,Macedonia%2C%20Serbia%20and%20other%20countries." Bishara, Beshero, Bechara or Beshara (بشارة) is a common Arabic and Coptic name in the Middle East. It is most common in Egypt, Iraq and Syria. In Arabic, Bishāra means “Good News” an Arabic word which is the equivalent to Greek εὐαγγέλιον [/size]euangélion[/color], meaning “The Gospel”. As such, bearers of this surname are predominantly Christian. [/size]"
[/color] https://en.wikipedia.org/wiki/Bisera#:~:text=Bisera%20is%20a%20feminine%20name,Macedonia%2C%20Serbia%20and%20other%20countries.Kanske någon annan har något annat intressant uppslag?
23
« skrivet: 2024-09-17, 22:00 »
År 1572, i listan över personer inkvarterade på Danvikens hospital, finns flera kvinnor med förnamnet Edelin. Högst sannolikt en variant på Elin, som skrivaren har valt att använda. När man kollar Sveriges medeltida personnamn (SMP) så finns givetvis oerhörda mängder av belägg av namnet Elin i olika varianter i de medeltida källorna. Som författarna bakom SMP också menar, så har även jag alltid varit av uppfattningen att Elin är en variant av Helena. Det har jag massa egna belägg för. Men det som gör mig förbryllad är att trots den ofantliga mängd av varianter på namnen Helena/Elin som finns belagda redan på medeltiden, så finns det tydligen inga belägg för någon variant med ett en extravokal + d i inledningen på namnet. Exempelvis på denna sida finns två Edelin. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 12 (1572), bildid: A0045173_00226 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045173_00226Noterbart är att skrivaren väljer att skriva Karin/Katarina som Kaderin och Malin/Magdalena som Madelin, men skillnaden där är ju att för de namnen så är det inget ögonbrynshöjande att en skrivare väljer att stava med ett d.
24
« skrivet: 2024-09-02, 22:21 »
Förnamnet Schering förekommer i adelsätten Rosenhane, som stammar från rikskammarrådet Schering Eriksson Arp, som jag ibland sprungit på i olika 1500-talskällor. Men då jag inte hittat något om Schering Arps moder har jag tänkt att han kanske hade utländskt påbrå, som kanske skulle kunna förklara det ovanliga namnet. Men nu sprang jag på en bonde i Trosa socken, Södermanland som kallas "Skäring i Berga", i tiondelängden 1582. Så namnet verkar ju även förekomma bland allmogen, om än i mycket låg frekvens. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1582: 9 (1582), bildid: A0046096_00316 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046096_00316Någon annan som sprungit på förnamnet Skäring?
25
« skrivet: 2024-08-25, 14:01 »
I Navesta, Torsvi socken, Trögds härad, Uppland finns i hjälpskattelängden 1599 en "Hårick". Har aldrig sprungit på det namnet förut. Nån annan som gjort det? Namnet förekommer inte i Sveriges medeltida personnamn. Det förekommer inte heller i svenskt runnamnslexikon, men där finns "Au(d)rik" som jag tror anses vara föregångare till förnamnet Erik. Kanske även Hårick är en variant av Audrik? Namnet Erik, i sin moderna form, förekommer samtidigt år 1599 i Torsvi socken, vilket tyder på att man såg Hårick som ett annat namn än Erik. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1599: 9 (1599), bildid: A0045399_00260 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045399_00260Tillägg: Hårick i Navesta fanns där även år 1594: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045357_00025
26
« skrivet: 2024-08-24, 12:46 »
År 1578 finns en frälsebonde Winholt Eriksson i Rasbo socken, Uppland. "Winhultt Eriksson" i Lapstad (Lejsta?), i Rasbo socken Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1578: 14 (1578), bildid: A0045246_00114 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045246_00114"Winholt Ersson", i tiondelängden i samma volym,, framkommer att han är frälsebonde under Nils Röning (dvs Ryning). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045246_00188I SMP finns bara ett belägg, från 1489, och där påstås att Vinholt är inlånat, tyskt. I SMP framkommer inte i vilket landskap som 1489 års belägg kommer ifrån. Jag är lite nyfiken på var detta enda medeltida belägg är hittat. Nån annan som sprungit på någon Vinholt/Winholt?
27
« skrivet: 2024-08-15, 23:21 »
I Gästrikland hittar jag ett par personer med förnamnet Atmar i Ockelbo socken, år 1573: a) Athmar Andersson i Wlfstadh, Ockelbo socken. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00085 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00085b) Athmar Larsson i Nörboo, Ockelbo socken. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00086 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00086Samma år finns det två personer i grannsocknen Hamrånge, som heter Arthemar: c) Arthemar Pedersson, [lyckas inte uttyda byanamnet], Hamrånge socken d) Arthemar Olofsson, Åby, Hamrånge socken Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, , SE/RA/5101/5101.06/~/6 (1573), bildid: A0021581_00095 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021581_00095Har aldrig sprungit på dessa namn förut. Tänker att Atmar och Artemar antagligen handlar om olika former av samma namn. Nån annan som sprungit på namnet? I SMP hittar finns många medeltid fynd av namnet Atte, som ju är tänkbart besläktat, men jag ser inga belägg för Atte ihop med namnsuffixet -mar.
28
« skrivet: 2024-05-29, 22:26 »
Någon annan som sprungit på kvinnonamnet Telska eller Telsika någonstans? Snubblade över "Telsika Karlsdotter" i räkenskaperna för Västerås slott och län, år 1550. Första gången jag ser det förnamnet. Av tyskt ursprung enligt Sveriges Medeltida Personnamn. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västmanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.09/1550: 7 (1550), bildid: A0050530_00058 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0050530_00058
29
« skrivet: 2024-05-12, 20:59 »
En "Tidebrand i Marsäng", Bergshammar socken, Södermanland, betalar tionde år 1588, enligt räkenskaperna för Rönö och Jönåkers härader. Jag har aldrig sprungit på det namnet förut, och det tycks saknas i såväl Sveriges Medeltida Personnamn och Nordiskt Runnamnslexikon. Nån annan som sprungit på namnet eller något liknande namn? Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1588: 16 (1588), bildid: A0046188_00052 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046188_00052
30
« skrivet: 2024-05-04, 21:15 »
När jag tröskar genom räkenskaperna för Nyköpings slott på Karl IX:s tid springer jag på en del notiser om dalkarlar, ofta namngivna med namn och hemsocken (noterat Mora, Orsa, Leksands socknar bl.a.), ibland står de även hemby, och som arbetade åt kronan där i trakten. Är dessa dalkarlars verksamhet i Nyköpingstrakten redan välkänd?
Eller vore det av intresse att jag postar dem jag sprungit på här? Jag forskar knappt överhuvudtaget på Dalarna, men det kanske är av intresse för nån annan?
31
« skrivet: 2024-04-20, 16:24 »
I löningsregistret för Nyköpings slott år 1594 finns en rubrik "Pörterskor". Därunder står "Kristin Pörterska" och "Lussi Pörterska". Google ger noll träffar på ordet pörterska. I SAOB förekommer inte ordet. Så jag tycks ha funnit ha funnit ett "oupptäckt" ord. SAOB har dock ordet "Pörtekona" som är belagt på 1500-talet, ett ord som sannolikt har samma innebörd som "pörterska". "(3) -KONA. (pörte- 1565. pörtes- 1554—1562) (†) kvinna som hade till uppgift att sköta en torkbastu (för malt) l. dyl. KlädkamRSthm 1554 A, s. 62 a. Därs. 1565 G, s. 8 b. —" (SAOB) Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1594: 13 (1594), bildid: A0046278_00169 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046278_00169
32
« skrivet: 2024-04-19, 20:28 »
En "Wlffrik Pottemakare" står bland avlönade hantverkare vid Nyköpings slott år 1595. Ulfrik vore en rimlig normaliserad stavning, tänker jag. Aldrig sett det namnet förut, även om det väl bör bedömas som en ursprunglig version av Ulrik. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Södermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.02/1595: 7 (1595), bildid: A0046290_00131 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0046290_00131
33
« skrivet: 2024-03-30, 23:51 »
I Stockholm slotts räkenskaper (Upplands landskapshandlingar) läser jag om "sågare vid Norga/Nårga" som fått ersättningar för att ha leverat sågade varor till slott. 1589 var Olof Persson och Torfast Olsson "sågare vid Norga". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045320_000881613 car Olof Persson "sågare vid Nårga" Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052981_00060Var låg detta Norga som tycks ha varit en plats för en kronosåg under en längre tid? Jag tänker att det rimligen borde ligga någonstans i närheten av Stockholm.
34
« skrivet: 2024-03-28, 11:49 »
Förnamnet Judit/Judita saknar egen tråd så jag startar den. Jag tänkte nog att hebreiska förnamnet Judit varit väletablerat sedan Sverige kristnades. Men det verkar inte ha varit speciellt vanligt alls på medeltiden, om man går efter att SMP enbart har två belägg från medeltiden, och väldigt senmedeltida, från östra rikshalvan. Jag snubblade över en Judita Gregersdotter som listas bland de kvinnor som deltog i arbetet vid bygget av Trefaldighetskyrkan i Stockholm år 1590. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1590: 27 (1590), bildid: A0045331_00028 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045331_00028Någan annan som sprungit på förnamnet Judit på 1500- eller 1600-talen?
35
« skrivet: 2024-02-07, 19:00 »
I Tierps socken (Uppland) finns år 1535 en kyrkolandbo vars förnamn nedtecknades som "Odderffwar" eller "Odderffwar". En något normaliserad stavning skulle kanske vara Oddervar. Har aldrig sett förnamnet förut och ser inte någon direkt uppenbar kandidat i Sveriges Medeltida Personnamn. Min första tanke var att det kanske kunde vara tidig eller ursprunglig variant av "Orvar". Men Orvar förekommer inte ens i Sveriges medeltida personnamn. Källa: Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630, Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 Gärder och hjälper 1535, SE/RA/5101/5101.02/1 (1535), bildid: R0003525_00018 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003525_00018
36
« skrivet: 2024-02-03, 19:23 »
Snubblade över "Liffsten Matsson", skattebonde år 1572 i Qvidlunda i Bro socken, Uppland (Kvilunda, Roslags-Bro). Ser att Sveriges medeltida personnamn har en del registrerade fynd, och noten "NRL." som jag gissar syftar på Norrland. Märkligt, jag har aldrig sprungit på namnet i norrländska källor. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1572: 21A (1572), bildid: A0045182_00108 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045182_00108
37
« skrivet: 2024-01-31, 20:15 »
I Björkby, Almunge sn, Närdinghundra hd, Uppland, finns år 1600 en hemmansägare "Rijngsten i Berkeby". Aldrig sett det förnamnet förut. Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Upplands handlingar, SE/RA/5121/5121.01/1600: 6 (1600), bildid: A0045419_00134 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045419_00134
38
« skrivet: 2023-04-05, 10:51 »
I den långa Lövånger-tråden, nu stängd för nya inlägg, efterlystes av Per Sundin, i ett inlägg 2010-07-29, upplysningar om Olaus Löfving från Lövånger som skrevs in vid trivialskolan i Härnösand år 1720, där han anges vara 13 år.
Jag har ytterligare upplysningar, som kanske inte besvarar frågan om vem hans föräldrar var, men som åtminstone ger nya ledtrådar.
1722 skrevs en Olavus Ostani Löfwing Westrobotn: in vid Hudiksvalls trivialskola. Man får väl hålla det för sannolikt att det handlar om samme Löfwing som skrevs in i Härnösands trivialskola två år dessförinnan. Mer ordagrant står det så här i matrikeln för Hudiksvalls trivialskola:
"Olavus Ostani Löfwing, Westrobotn: mil: fil." I Hudiksvall-matrikeln får man alltså ett latiniserat patronymikon. Ostani, rimligen Östensson. Man får också upplysningen "Mil: fil." som bör tolkas som att han var son åt någon militär. Kanske son åt någon indelt soldat.
Lite mer upplysningar alltså, för den som vill gräva vidare kring vem denne Olof Östensson från Lövånger var.
39
« skrivet: 2023-01-15, 23:00 »
I Västerbottens tiondelängd 1574 hittar jag en "Ingelugh enkia" i byn Kågeträsk i Skellefteå socken. Namnet tolkar jag som Ingelög/Ingelaug. Nån annan som sprungit på det namnet? Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1574: 3 (1574), bildid: A0044432_00044https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044432_00041
40
« skrivet: 2022-12-03, 18:57 »
Söker ett Fougelsta i Karbo sochen, som omnämns i ett brev i Hertig Karls registratur 1593. Se bifogad bild.
Oklart landskap.
Det kanske står Fongelsta. Gissar ändå att det ska vara "Fågelsta" i modern språkdräkt, men det finns många Fågelsta i landet.
Sockennamnet ser ut att vara Karbo. Hittar flera Karbo, men inget Karbo socken. Det kanske syftar på Harbo?
Ser att det finns ett Fågelsta i Uppland, men det ligger 5km från Östervåla och 9km till Harbo. Märkligt om detta Fågelsta hör till Harbo socken, men omöjligt är det väl inte. Kanske nån har koll på sockenindelningen där?
41
« skrivet: 2022-11-02, 22:01 »
I löneregistret för Kastelholms slott 1554 fanns en "Blida svinkona" uppräknad bland den avlönade personalen. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063199_00010Militieräkningar, 1554 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1554/1 (1554), bildid: A0063199_00010 Kvinnonamnet Blida tycks inte ha alltför många belägg i SMP.
42
« skrivet: 2022-10-11, 22:42 »
Jag ser ordet i Stockholm slotts räkenskaper år 1555. Jag har sett ordet i ännu äldre räkenskaper, men då varit osäker om jag läst rätt. I detta sammanhang är det dock uppenbart att det handlar om en kategori av människor från östra rikshalvan som räknas upp. Vackefinnar nämns ihop med Ålänningar och Närpesbor. Vad syftar ordet "vackefinnar" på? Något visst område i Finland? Någon viss underkategori av "finskspråkiga finnar" ? Eller nåt äldre ord för alla finskspråkiga finnar? "Är up:tt udi tull som tulladt är här vid Stockholms Slåth aff Åleningar, Nerpisbor och Vackefiner" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044952_00088
43
« skrivet: 2022-09-26, 11:35 »
I Älvkarleby socken (Uppland) hittar jag ett par individer som bär binamnet Vikarl (ibland Vikar eller Vikare) på 1550-/1560-talen.
Varifrån kom en Vikarl?
Eftersom det pågick en del resurskrävande kronoprojekt i Älvkarlebytrakten på 1500-talet så är det tydligt att man hämtade in folk från andra landskap. Dalkarl, Ålänning, Helsing, Bottnekarl, Älvkarl, Ångerman, Finne osv. är binamn som förekommer. Det tycks som att man hämtade folk främst från norrländska och finska landsdelar till Älvkarleby. Men "Vikarl" är ett binamn jag inte stött på förut, och säkert kan placera. Och likt de övriga så tror jag att det har en geografisk koppling.
Och det slår mig att jag inte känner till något binamn för folk från landskapet Medelpad. Är Vikarl ett binamn för Medelpadingar? Det finns ju ett Vi på Alnön, centralt placerat i den tämligen korta kuststräckan som landskapet Medelpad har.
44
« skrivet: 2022-09-10, 00:45 »
Bland knektarna i löningsregistret för Norra Möre år 1560 finns det en som bär det märkliga namnet "Jöns Näsekongh". Påminner ju om det medeltida "Näskonung". Sannolikheten för kopplingar till de medeltida ädlingarna gissar jag är låg, men tycker ändå namnet är lite intressant. Har någon annan sett detta epitet användas som tillnamn? Högra sidan, femtonde namnet uppifrån. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00328Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00328
45
« skrivet: 2022-09-09, 13:29 »
Någon annan som sprungit på förnamnet Godsven? Bland knektarna i Olof Helsings fänika med dalkarlar från 1563 hittar jag en Godsuen Jönsson Tredje namn uppifrån på vänster sida https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071091_00205Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./2 (1561-1565), bildid: A0071091_00205
47
« skrivet: 2022-09-09, 13:19 »
Fann ett märkligt namn. Tycker det ser ut som om att det står "Clapper". I Runnamnslexikon finns det ett fornnordiskt förnamn som är "Kleppir". Kanske skulle kunna vara någon variant av det namnet? Eller kanske är det bara någon udda smeknamnsvariant av Klas/Claus ? Det är alltså en av knektarna som står i löningsregistret för Södra och Norra Möre år 1559, som verkar heta Clapper Torsson. Andra namn uppifrån, på höger sida. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00276Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00276
48
« skrivet: 2022-09-06, 22:21 »
Anders Ödgerdsson (Ödgardsson?) heter en knekt som mönstrar i Norra Möre år 1558 Nån annan som stött på namnet Ödgerd el. Ödgard? Strödda militiehandlingar före 1631, Rullor, SE/RA/5104/5104.1/B./1 (1535-1560), bildid: A0071090_00252 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0071090_00252
49
« skrivet: 2022-01-15, 23:02 »
Handlar om tidigt 1700-tal.
Ska man förvänta sig att mord/dråp behandlades i tingsprotokoll vid lokala häradsrätten även om en starkt misstänkt gärningsman hann rymma utomlands efter dådet?
50
« skrivet: 2021-04-10, 22:57 »
"Iddorff Nilsson", knekt vid Sigvard Jakobssons fänika med Upplandsknektar, år 1570. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0063672_00010Militieräkningar, 1570 års räkenskaper, SE/KrA/0455/G I 1570/11 (1570), bildid: A0063672_00010
51
« skrivet: 2021-03-14, 15:12 »
"Hustru Ödhborg" är hemmansägare i Hökmark, Lövånger socken, Västerbotten, år 1594. Källa: Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1594: 3 (1594), bildid: A0044452_00045 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044452_00045(längst ner på höger sida)
52
« skrivet: 2021-01-26, 01:28 »
"Hustru Maltru änkia" står i tiondelängden i byn Raffvalsträsk (idag Ragvaldsträsk) i Skellefteå socken år 1590. Landskapshandlingar, LandskapshandlingarVästerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1590: 2 (1590), bildid: A0044448_00041 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044448_00041Nån som sprungit på detta kvinnonamn? Givet hur kvinnonamnet Gertrud ibland skrivs vid denna tid utan avslutande "d" (Gertru) så gissar jag en fullständig variant skulle kunna vara Maltrud.
53
« skrivet: 2020-03-14, 11:48 »
Gustav Vasa lade förbud på att införa sidentyger, "öntzegul", silvertråd till Norrbotten år 1550.
Det har nånting med fint kläde att göra. Men vad var det?
54
« skrivet: 2020-02-26, 10:32 »
Ett antal fogdar och andra ämbetsmän finns noterade som "sköflade utöver lag och dom" under den hårdföre Jöran Persson, på 1560-talet, i Handlingar som rör Skandinaviens Historia, del 3-4, sida 180-181 (finns som Google Book)
Hur ska man tolka begreppet "sköflad"?
Skriften ger intrycket att de kan ha blivit avrättade allihop? Är det så man ska tolka begreppet "sköflad"? Som en synonym till avrättad?
Bland de skövlade finns f.ö. ett par fogdar från Norrland, Knut Andersson i Ångermanland och Joen Eriksson i Norrbotten.
55
« skrivet: 2020-02-23, 00:20 »
I Västerbottens landskapshandlingar år 1568 läser jag om "22 rysse båthar som kallas öskar" som betalat tull i hampa, i Torneå. Singularisformen får man också. "Vtaff hvar ösko..." Aldrig hört denna fartygsterm förut. Vad för slags båt var en ösko? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044426_00011
56
« skrivet: 2020-02-05, 18:13 »
Jag läser fogderäkenskaper för Västerbotten på 1500-talet, och noterar t.ex. hur mycket saltad lax som levereras från olika kronofisken.
Ofta specificerat i läster och tunnor. Men hur många tunnor går det på en läst?
På Wikipedia läser jag följande: "1 läst salt motsvarade 18 tunnor, 1 gemen läst 12 tunnor. En skeppläst motsvarade 24 tunnor spannmål, 4 famnar ved eller 18 skeppund vägbara varor."
Förvirrande. 12, 18, 24? Olika bud, och antalet tunnor per läst tycks variera mellan olika varor.
Hur många tunnor gick det på en läst, ifråga om saltad lax?
58
« skrivet: 2019-05-21, 01:31 »
Jag gjorde en mindre utredning om klockaren och sockenskrivaren Lars Olsson Bolenius (d.1701) i Alsen/Offerdal i Jämtland. Lars Bolenius har gjort mängder med avtryck i sekundärkällor, men det vimlar av felaktigheter, och det är dessa som jag försökt räta ut. Tänkte att det kunde intressera andra. Det finns här: [size=78%]https://holmlunds.wordpress.com/2019/05/21/jakten-pa-djaknen-lars-olsson-bolenius/[/size]
59
« skrivet: 2019-03-28, 22:25 »
I Västerbottens landskapshandlingar 1593, bland fogderäkenskaperna kan man läsa följande: "Haffva 83 strömkarlar aff Tornö socken tagidt af gärden ibidem till kåst på tåghet till Ryssland" Och sedan följer en lista på mat, som de alltså tagit från kronouppbörden inför krigståg till Ryssland. Det handlade alltså om män uttagna till knektar. Säkerligen helt vanliga bönder, för nåt annat folk fanns inte i Tornedalen i sådana mängder vid denna tid. Men vad är den egentliga betydelsen av ordet "strömkarl" ? Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044451_00094
60
« skrivet: 2019-03-12, 23:19 »
Vem var landsskrivaren Gert Gertsson Schröder? Han är landsskrivare i Västerbotten åren 1600 och 1601, enligt landskapshandlingarna. I vissa tillfällen kallad enbart Gert Gertsson.
Jag känner inte till att släktnamnet Schröder förekommer i denna landsdel vid denna tid. Även förnamnet är ovanligt och Gert förekommer enbart hos kyrkoherden 1584-1623 i Skellefteå, Gert Jonae, men om hans släkte hade något släktnamn, är okänt. Så, antingen var Gert Gertsson Schröder en långväga inflyttad karl med tillfällig ämbetstjänst i landskapet och utan lokala släktkopplingar, eller så får vi kanske en vink om ett släktnamn (alternativt skräddaryrke) som förekommer bakåt i Gert Jonaes släkt.
61
« skrivet: 2019-02-12, 21:16 »
Hej.
Skulle behöva feedback från andra, gärna från såna som har erfarenhet av att tackla fader okänd-fall på tidigt 1900-tal.
Grunduppgifter: Flicka född i oktober 1909 med okänd fader.
Jag har stångat mig blodig i kyrkoböckerna. Jag har släktforskat i 30 år och har god kunskap om vad kyrkoböcker har att erbjuda, så jag anser mig ha uttömt kyrkoböckerna på ledtrådar, men där finns inget att hämta. Jag hade mer eller mindre gett upp fallet.
Men så kollade jag nyligen upp bouppteckningen efter flickans morfar som dog 1912. Noterbart är att flickan bodde med sin mor hos sina morföräldrar de första åren. Morfadern var husbonde i hushållet. Mina ögon fastnade på sterbhusets fordringar. En av dem syntes mystiskt. Det handlar om en fordran till en namngiven man X i en närliggande by "Enligt revers den 25 oktober 1909". Det som gör denna fordran intressant är datumet. Det är nämligen bara några dagar efter flickans födelse. Kan det vara en slump?
Sedan kollade jag upp X. Han var tre år äldre än flickans moder. Han levde ogift på sitt hemman, med sin moder. Han förblev ogift livet igenom och dog 1933 (hans mor överlevde honom). Jag kollade även upp bouppteckningen efter X. Där nämns hans mor och bror som enda arvingar. Så, ingen "jackpot" på så sätt. Men eftersom ingen officiellt erkände faderskap för flickan så hade det varit väldigt överraskande om hon hade nämnts som arvinge.
MEN, vet ni vid som dyker upp bland X:s dödsbos skulder?
Jo, en skuld som refererar till en revers ställd till flickans morfar, som förvisso var död sedan många år vid detta lag, men eftersom det är hans namn, så bör det handla om samma revers som i den andra bouppteckningen. Nu är skulden större, närmast dubbla beloppet. Noterbart är att X:s dödsbos behållning uppgår till 68ggr reversens belopp.
Hur ska man tolka detta?
Reversen vet jag inte var jag ska hitta. Den lär ju knappast finnas i officiella handlingar eftersom en revers per definition är ett slags avtal eller skuldebrev två parter emellan. Mest troligt finns den inte kvar. Så innehållet i reversen tror jag inte går att få tag på.
Jag vet från handböcker om hur man ska ta sig an fader okänd-fall att man ska spana efter belägg på om någon betalat underhåll. Hur brukade sådant arrangeras? Engångsbelopp eller löpande? Kunde upprättande av en revers vara ett sätt att göra det på?
Hur hett bedömer ni att detta fynd är i min, nyligen återupptagna, jakt på den okände fadern? Kan man rentav anse att jakten är närmast slut?
Finns det andra arkivkällor eller saker att kolla upp, med utgångspunkt utifrån detta nya fynd?
Jo. Jag har en fråga till. Hur ska man tolka att skulden närmast dubblerats från 1912 till 1933? Brukade man räkna upp skulder mot något slags index vid denna tid?
Eller kan det vara ett löpande kontrakt, och att den skuldsatte låg efter med sina betalningar?
En annan tolkning är att den skuldsatte X (om än denna skuld var relativt liten) vägrade betala sin skuld livet igenom.
Tack på förhand.
Erik
62
« skrivet: 2019-01-21, 02:56 »
I en domboksnotis från 1726 läser jag att svarande i målet sjukskriver sig, bland annat med hänvisning till "alteration i blodet".
"...det fogden Biuur bör gifwa fältskiärens witnesbörd om sin siukelighet, så ingaf nu landsmedicus Christian Pundt en attest at bemelte Biuur har haft i några dagar som en upkastning och en alteration i blodet"
Kan det röra sig om feber?
63
« skrivet: 2018-03-27, 00:45 »
Vad kan man säga om en landsfiskals roll i samhället vid mitten av 1600-talet?
Vad för typ av distrikt hade en landsfiskal? En per socken? En per fögderi? En per län?
Jag intresserar mig för en individ som finns i Skellefteå landsförsamling på 1650-/60-talen, Knut Pedersson, som först tituleras som regementsskrivare under ett tiotal år. Då givetvis under Västerbottens regemente. Senare tituleras han i domböcker som landsfiskal, och här antar jag, att han gått över till en civil tjänst. Eller fanns det landsfiskaler även inom det militära? Det sistnämnda känns instinktivt inte särskilt sannolikt, men det finns säkert de som har bättre kläm på landsfiskaler än jag.
Det märkliga är att han är frånvarande vid Skellefteåtinget 1672, då det istället är hustrun som för talan. Det är då som han tituleras "nuvarande landsfiskal". Man får känslan att det kanske är ämbetsuppdraget som håller honom borta. Men hade han varit landsfiskal i Västerbotten så tycker man att han hade kunnat vara på plats, för det är nånting så viktigt som besittningsrätten till gården som ifrågasätts vid tinget. Det tycks vara helt outrett var han var landsfiskal.
I relation till detta, har jag gjorts uppmärksam på, att det fanns en befallningsman Knut Pedersson som år 1671 undertecknade en skrivelse i Torneå, som Torneåforskarna inte tycks ha lyckats ringa in vem han var. Jag är osäker om Knut Pedersson i Skellefteå, då var regementsskrivare eller landsfiskal. Så min nästa fråga är om en landsfiskal skulle kunna bli titulerad som befallningsman? Skulle en regementsskrivare kunna bli titulerad som befallningsman?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy