Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Anders Berglund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-09-06, 17:15 »
Denne Lars Iliansson Ryss, soldat i Västerfärnebo, är svårfångad i källorna. En"Lars Russ/Ruus/Ruuss" förekommer sporadiskt i mantalslängderna mellan 1652 och 1672, och då alltid under Ålsvarta by. 1664 är han är också dopvittne, med Ålsvarta som bostadsort. Alla hans barn uppges däremot i dopboken vara födda i Kilen/Västerbykil, och där skrivs han genomgående "Lars Ryss". För dottern Anna, född 1664, anges dock en ort som börjar på "Sn" och sedan inte helt går att tyda. Att hans patronym var Iliansson framgår av vigselnotisen 1652 och att han var soldat sägs i alla dopnoteringarna, liksom i mantalslängden för 1652: "Lars Russ och Winter - äro Soldater".
Efter 1672 försvinner han ur mtl, tills att vi i mtl 1683 hittar "Lars Ryss Enkia" i Mählby, där äldste sonen, Mats Larsson Ryss, då redan bodde sedan några år. En "Lars Ruuss Soldat" i Örbeck(!) begravdes sedan 24/2 1684, men det är svårt att få ihop dessa två pusselbitar.
- Så var bodde han egentligen?
- Och var Lars Rus/Ruus/Ruuss och Lars Ryss rentav två olika personer?
Hoppas på att någon kan kasta ytterligare ljus på saken!
Vänliga hälsningar,
Anders Berglund
2
« skrivet: 2022-11-21, 18:52 »
Hej!
Den Elisabet Mårtensdotter som dog 25/2 1736 i Ljungaråsen, Grangärde, tycks ha varit född vid allhelgonatid 1661 i Långmarken [Grangärde (W) AI:3 (1704-1745) Bild 304 / sid 297 (AID: v130123.b304.s297, NAD: SE/ULA/12220)].
Den ende möjligen fadern bör väl då vara den ihärdige Mårten Eriksson, vars kamp för att få bosätta sig i Långmarken Jan-Erik Björk beskrivit i Finnmarken Förr och Nu nr. 2/2005?
Finns det något annat alternativ? Och känner någon till några andra barn till Mårten?
I samma notis anges för övrigt att hon gifte sig i Nås 1681, med Göran Persson från Yxsjön.
Vänliga hälsningar,
Anders Berglund
3
« skrivet: 2019-08-22, 22:23 »
Hej!
Jag har kämpat ett bra tag med Sven Svensson (död 1749) i Blåningsmåla och hans familj, och fastnat på sonen Måns. Han har otvivelaktigt en son med det namnet, född 1718 (två, faktiskt, en född 1716 också), och jag ser i Disbyt flera som säger att han också är den Måns Svensson som senare blev bonde på Gäddegöl 3 och gift med Ingeborg Nilsdotter (1713-1769). Denne Måns finns sista gången i mtl 1761, daterad 31/10 1760, och i nästa års längd står där änkan Ingeborg.
Men hur vet man att det är fråga om samma person? Jag hittar ingen vigselnotering, och inget annat heller som kan bekräfta det. Det jag vet är att Måns i Blåningsmåla levde när bouppteckningen för hans syster Ingrid upprättades 1751 [Medelstad häradsrätt (K) FII:6 (1751) Bild 225], och det tycks där som att Måns bodde i Blåningsmåla, vilket inte går ihop med hypotesen att han då var bonde i Gäddegöl.
Kan någon erfaren Tvingforskare kasta ljus över detta?
Förhoppningsfullt,
Anders Berglund
4
« skrivet: 2019-08-21, 21:12 »
Hej!
Jag ramlade på en oväntad källa till Sven Svenssons (död 1749) familj i Blåningsmåla, och tänkte tipsa om den för dem som kanske inte sett den. I bouppteckningen för hans dotter Ingrid [Medelstad häradsrätt (K) FII:6 (1751) Bild 225] får man följande information om de åtta bröder och svågrar som då var i livet:
"... fördeltes i åtta lika dehlar emedan Bröderne tillåta Systrarne lika del med sig [...]. Och blef alt, så omyndiga dotteren Botils såsom förmyndare blifwa answarige [...]. Närwarande såsom förmyndare och arfwingar Swen Swenss: i allaboda, Per Bondess: i Näfrasiö, Carl Perss: i Siäppetånga, Per Nilss: i Getterås, Måns Swenss, Håkan Swensson och Jon Swenss: i Blåningsmåla"
Per Bondesson var gift med systern Sigrid (1714-1780), Karl Persson med systern Agda (1725-?) och Per Nilsson med systern Lusse (1721-1802).
5
« skrivet: 2018-02-10, 16:54 »
Om du liksom jag sökt mycket i Skinnskattebergs dödböcker från 1700-talet, har du kanske slagits av hur ofta de angivna namnen på mödrarna visar sig vara felaktiga.
Men förutom förväxlingar eller (tycks det) rena gissningar, är det ett speciellt fenomen som slagit mig, och det är den orimligt ymniga förekomsten av "Adamsson" respektive "Adamsdotter" som patronymika på föräldrar som levde långt tillbaka i tiden och/eller var från någon annan socken.
Jag har därför hypotesen att den/de som förde kyrkböckerna vid denna tid helt enkelt använde "Adam" då han inte visste namnet, alltså i stället för att skriva "NN" eller lämna en lucka (vilket för all del också förekommer).
- Vad tror ni om detta?
- Finns det liknande belägg från andra socknar?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy