ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Magnus Arnér

Sidor: [1]
1
Sunne / Nils Persson eller Svensson i Karsbol
« skrivet: 2022-10-03, 19:00 »
År 1678 gifte sig Marit Nilsdotter i Karsbol med Erik Persson i Hägerud. Jag misstänker att Marit Nilsdotter var dotter till Nils Persson i Karsbol, men är långtifrån säker. Det som får mig att tvivla är att Nils Persson och Nils Svensson omväxlande står i mantalslängden i Karsbol. Åren 1665, 1669, 1670 1674 och 1679 Nils Svensson, övriga år Nils Persson. De står aldrig båda samtidigt. Jag misstänker att Nils Svensson är en felskrivning för Nils Persson, även om det är märkligt att det förekommer så ofta. Naturligtvis skulle det också kunna vara tvärtom, att Nils Persson är en felskrivning för Nils Svensson.


Är det någon som vet mer?

2
Sunne / Gullsby i Sunne
« skrivet: 2022-10-03, 18:59 »
En av mina förfäder hette Per Olofsson och var från Gullsby i Sunne socken. Källorna ger motstridiga uppgifter om vilka som var hans föräldrar. Jag tror att jag har rett ut problematiken men vill trots det fråga om någon läsare gjort någon annan tolkning eller hittat uppgifter i källorna som kastar ytterligare ljus över saken.


Det är främst tre ställen i källorna som jag stöder mig på (domboksnotiserna tagna från Almqvists avskrifter)


Fryksdals härads dombok 1698ht99
Uppbjudes 1a ggn: 1/6 i Gullsby (S), Olof Bengtssons i Askerud hustrus Karin Persdotters jord, varav Olofs svåger Jöns Larsson i Borgeby köpt hälften för 16 rd och svågrarna Ingemar Larsson och Olof Olofsson i Gullsby hälften för 18 rd, Ingemar 2/3 därav och Olof 1/3.
 
Fryksdals härads dombok 1727ht179
Efter ansökan av Nils Olofsson i Ulvsby och med samtycke av brodern Per Olofsson i Gullsby och systern Gertrud Olofsdotter och hennes man Bengt Börjesson i Hälleberg utses gode män att utreda och värdera sal Olof Perssons fasta egendom i Hälleberg och hans hustrus Kerstin Persdotters arvejord i Gullsby samt att skifta egendomen mellan arvingarna så att den som ej får tillträda sin lott kan veta vad han bör erhålla i lösen.


Sunne AI:1, husförhörslängd 1708-1717, sid 54, AID v13280.b60.s54
Gullsby
Soldat Olof O. död
dess hustru Kerstin
Sonen Pär
Dotter Britta
hustru Kerstin


Den soldat Olof O som omtalas i husförhörslängden är Olof Olofsson. Per Olofsson står här som son till honom. I domboksnotisen från 1727 anges Per Olofsson vara bror till Nils Olofsson och Gertrud Olofsdotter. På andra ställen i domböckerna framgår tydligt att Gertrud Olofsdotter i Hälleberg var dotter till Olof Persson i Hälleberg (till exempel i dombok 1722ht132). Per Olofsson kan inte ha varit son såväl till Olof Olofsson i Gullsby som Olof Persson i Hälleberg.


Jag tror att Per Olofsson var son till Olof Olofsson i Gullsby och Kerstin. Kerstin nämns utan patronymikon i husförhörslängderna 1708-1717 och 1722-1728. Olof Olofsson skulle i sin tur ha varit son till Olof Persson i Hälleberg. Det innebär att uppgiften i domboken från 1727 skulle vara felaktig, Per var inte bror utan brorson till Nils Olofsson.
Uppgiften i domboken från 1698 skulle då också vara fel. Olof Olofsson var inte svåger till Jöns Larsson, Karin Persdotter och Ingemar Larsson, det var hans far Olof Persson som var svåger till dem.


Jöns Larsson gifte sig 26/12 1680 i Sunne med Annika Persdotter från Gullsby. Hon, liksom den Karin Persdotter som omtalas i domboken 1698 och makan till Ingemar Larsson i Gullsby var barn till Per Nilsson och Helga Ingemarsdotter i Gullsby. Den i domboken 1727 omtalade Kerstin Persdotter var sannolikt ännu en syster.


Ännu en sak, som jag tolkar som ett stöd för min teori, är hur Olof Olofsson uppträder i mantalslängden. Där finns han utan hustru 1690-1694, med hustru 1695. Det kan naturligtvis finnas åtskilliga skäl till att hustrun saknas i mantalslängden fram till 1694, men den troligaste är att han då ännu var ogift och gifte sig först 1694. Han saknas i vigselboken för Sunne, så det är troligt att han gifte sig i någon annan socken. Det talar mot att hans hustru, Kerstin, var dotter till Nils Persson som skulle bli följden av domboken från 1698.


Verkar detta rimligt eller finns det något som pekar i en annan riktning?

3
Övriga källor / Reduktionskommissionen
« skrivet: 2019-11-09, 15:00 »
Nu när det tryckta bokverket ”Konung Gustaf den förstes registratur” gjort elektroniskt tillgänglig så har jag börjat titta mer på bokens källor. Då ser jag att Åkermarks avskrifter är en vanlig källa.

Jag googlade på detta och letade lite på Riksarkivets hemsida och kom fram till att man måste syfta på Reduktionskommissionen 1680-1687, som i nationella arkivdatabasen har beteckningen SE/RA/5312/DId1)/2.

Anledningen till mitt intresse är att dessa avskrifter inte bara tycks handla om högreståndspersoner utan till en viss del även vanligt folk, däribland mina egna förfäder. Men när jag väl hittat reduktionskommissionen på Riksarkivets hemsida så lyckas jag inte lista ut vilka kopieböcker som är källan till registratur-böckerna, det finns ju flera. Är det någon som har koll på vilka av dessa kopieböcker, om ens någon, som är av störst intresse för en släktforskare?

4
Övriga källor / Äldre östgötska fastebrev
« skrivet: 2018-12-04, 19:43 »
Var hittar man äldre östgötska fastebrev?

I och med att mycket arkivmaterial blivit tillgängligt över nätet så är det alltfler som har kunnat kartlägga sin släkt tillbaka till 1600-talet. För min egen del så är det främst digitaliseringen av domböckerna som gjort detta möjligt.

En fråga som då uppkommer är ifall man kan söka sig ännu längre tillbaka i tiden. Landskapshandlingarna finns ju, med deras skattelängder. Tyvärr så är de vanligen rätt knapphändiga och vanligen otillräckliga för att förstå släktsambanden. Men har man turen att hitta ett bevarat fastebrev så brukar det gå bättre. Men var finns då dessa brev, och har de ens bevarats?

Den tid jag har i åtanke är åren kring 1600, kanske 1550-1650, men även andra hälften av 1600-talet är intressant. För mig är fastebrev från 1500-talets första hälft av mindre intresse än senare handlingar eftersom dom dels kan vara svåra att tolka, dels svåra att knyta ihop med det som jag hittat i andra källor som ju till större delen hör 1600-talet till. 

Jag känner till ett antal ställen där man hittar gamla fastebrev och liknande handlingar. Finns det väsentliga källor som jag missat?
Bland det som jag stött på finner man detta

Nordiska muséet: Nordiska muséets fastebrev hittar man på digitaltmuseum.se. Det finns rätt mycket från Östergötland. Söker man på "fastebrev" eller "pergamentsbrev" så blir träfflistan ganska lång. Det finns material från de flesta av landskapets härader.

Östergötlands läns landskontor: Det finns två serier som heter Östergötlands läns landskontor GIIIe Jordrannsakningsprotokoll och GIIIf skattläggningsprotokoll som Claes Westling skrivit om i Släktforskarnas årsbok 2017 och 2014. Där finns bland mycket annat fastebrev och köpehandlingar, någon gång i original, någon i avskrift. I volymerna GIIIf:22 och GIIIf:23 finns register. Studerar man registren så verkar det vara en volym, GIIIf:11, som har gott om fastebrev och då främst från västra Östergötland, medan de tycks vara fåtaliga i de andra. Enstaka volymer i serierna finns på Arkiv Digital.

Göta hovrätt: I volym DXXII:1 finns register till serierna Göta hovrätt huvudarkivet EVIa, geometriska handlingar och EVIb, äganderättshandlingar. I registret nämns några fastebrev, bland annat från Kuddby, Skeda och Hällestads socknar (registret och EVIb:13 tillgängliga på Arkiv Digital).

Stads- och kommunarkiv. Söker man på "fastebrev" under "Nationell Arkivdatabas" på Riksarkivets hemsida får man flera intressanta träffar både från Kinda kommunarkiv och Norrköpings stadsarkiv, men inget som är digitalt tillgängligt.

Domböcker. Jag har träffat på en avskrift av ett fastebrev från 1622 på Fjärdingstad i Häradshammars socken i Östkinds dombok år 1726. Jag skulle misstänka att det förekommer många fler avskrifter av gamla fastebrev i 1700-talets domböcker.

Kyrkoarkiv. I Östra Husby PIV finns fastebrev i original från Oklunda i Östra Husby, bland annat ett från 1614. Jag antar att det är rätt ovanligt att man hittar gamla fastebrev bland kyrkoarkivalierna. Men fler än det jag hittat måste det väl ändå finnas?

Hembygds- och arkivföreningar
. Jag känner till några fastebrev från Å socken som finns på Vikbolandets arkiv- och historieförening, däribland ett från Brånnestad år 1602 och ett från Sjövalla 1608. Jag är övertygad om att det finns fler på andra hembygdsarkiv.

de la Gardieska arkivet. En och annan adelssläkt tycks ha haft fina arkiv. Det de la Gardieska arkivet finns på Lunds universitet. Där hittar man även jordebrev som rör rena allmogesläkter, framförallt från Memmings härad. Det kanske kan förklaras av att Löfstad slott ligger i Memming. Materialet är inte digitaliserat men det finns en innehållsförteckning på nätet. Man söker på de la Gardieska arkivet, Topographica (länk till innehållsförteckningen: https://www.ub.lu.se/en/sites/ub.lu.se.en/files/forteckning_over_topographica_sverige_0.pdf).

Nu till min fråga: Känner någon till andra ställen där man hittar fastebrev från den här tidsperioden?

Jag misstänker att finns det gårds- och byarkiv med månghundraåriga fastebrev kvar på de ursprungliga gårdarna, men att många tagit andra vägar till arkiv, muséer och privata samlingar. Dessutom misstänker jag att det finns en och annan avskrift av de gamla breven. Även om man inte helt ska lita på avskrifter – har jag svårt att läsa månghundraårig text så förutsätter jag att många haft det även i gången tid – så är det kanske det enda man har.

Jag har noterat att det finns en volym från Göta hovrätt, huvudarkivet, DXf, Kopiebok på jordbrev. Är det någon som känner till vad den innehåller?

Jag har också sett att man vid några fastebrev i Svenskt Diplomatarium hänvisar till "Eftermedeltida avskrifter, Rääfs Dipl. III". Såvitt jag förstår handlar det om en samling avskrifter av pergamentsbrev som finns på riksantikvarieämbetet, antikvarisk-topografiska arkivet. När jag söker på "Nationell Arkivdatabas" på Riksarkivets hemsida ser jag Rääf hade en hel serie av avskrifter, bland annat en volym för åren 1538 – 1606 (NAD SE/ATA/ENSKROM_4-1/F 1/5) Är det någon som vet om den innehåller avskrifter av östgötska fastebrev?

/Magnus

5
09 Döden / Dödad av djur
« skrivet: 2015-02-24, 14:01 »
Det finns trådar om människor som dödats av hundar och rovdjur, liksom en tråd som mest handlar om ormbett. Även andra djur kunde givetvis orsaka svåra skador.
 
I Björsäter (E) fann jag följande notis:
1725 d. 29 Aug: begrofs Sahl: hust: Kerstin Swensdotter i Missmyra straxt wijd klockstapelen, vardt ihjälrifven af Erich Swenssons Tiur i Missmyra en Söndagsmorgon, och voro lefver lungo samt tarmarna utrifna på henne, lefde likwäl tils måndagsmorgonen, warit en stilla god och gudfruchtig socknehustru
Björsäter, C:2, sid 255

6
Förnamn - U / Urban
« skrivet: 2004-10-18, 12:06 »
Har någon stött på namnet Urban på 1600-talet förutom den kände Urban Hjärne?  
Erik Håkansson Danner har en son Urbannus född 1655, troligen i Tinghalla mellan Jönköping och Falköping.
Varifrån har de fått namnet?

7
Förnamn - M / Mangela
« skrivet: 2010-10-19, 23:15 »
Är det någon som vet något om detta namnet? Har hittat det i Lungsund (S)på 1700-talet. Ser även ut som om det istället står Mangla på vissa ställen.
 
MVH
Helena

8
Förnamn - H / Helvik
« skrivet: 2001-11-17, 21:28 »
Är det någon som känner till något om förnamnet Helvik, har en person som heter Helvik Stollfoth, han var kyrkoherde i Töfsala 1413.
I Nationalencyklopedin finns det en Helvig d 1324, hon var gift 1276 med Magnus Ladulås, har dessa två namn samma ursprung i så fall varifrån.
 
Mvh Kjell

9
Häradshammar / Häradshammar C:1 Vigde 1669
« skrivet: 2012-05-15, 17:30 »
Hej,
 
År 1669 gifte sig Nils Olofsson och hustru Ingrid Pedersdotter. Det kan man läsa på sidan 156 i Häradshammar C:1 (Arkiv Digital: v37932.b81.s157). Men varifrån kom Nils? Jag skulle vara tacksam om någon kan hjälpa mig att tyda det.
 
Magnus

10
Lysvik / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juni, 2009
« skrivet: 2009-01-26, 12:40 »
Just nu är jag på jobbet och har inte skrifterna. Men det är den senare, Lars Johan Johansson är son till Johan Larsson som i sin tur är bror till min ana fff Per Larsson.

Sidor: [1]