Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Lars-Åke Stenemo
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-12-29, 11:37 »
Hej Jag försöker tolka rubrikerna i Linneyd AI:1. Någon som kan komplettera min tolkning (se bilaga) Linneryd (G) AI:1 (1692-1751) Bild 10 / Sida 3 (AID: v18770.b10.s3, NAD: SE/VALA/00224)MVHLars-Åke Stenemo
2
« skrivet: 2023-11-28, 00:10 »
Sven Trottesson dog 1709-07-05 i Värnäs i Hjälmseryd socken. Han uppgavs vara ”80 och sju år”, dvs född ca 1622. Hjälmseryd (F) C:1 (1689-1744) Bild 155 / sid 301 (AID: v34222.b155.s301, NAD: SE/VALA/00136)
Det finns anledning att tro att det finns en släktrelation med Nils Trottesson, vars hustru Marta Ingelsdotter dog 1707-06 i Boo i Hjämseryd. Änkemannen Nils Trottesson vigdes på nytt 1708-03-15 i Hjälmseryd med Karin Sigfridsdotter från Boaryd. När sonen Elias döptes i Boo var Sven Trottesson i Värnäs den fadder som nämns först. Nils var troligen den förste gästgivaren på Boo i Hjälmseryd. ”Gamle mannen, 100 år” Nils dör 1727-03-24 i Bodaryd, gården där hans andra hustru kom ifrån. Är relationen mellan Sven Trottesson och Nils Trottesson känd? Är något känt om efterlevande?
Ett annat par, Nils Gummesson och Carin Trottesdotter, fick 1690-09-09 sonen Sven, född i Lindevik. Ytterligare en son 1701-07-20 döpt till Jon. Troligen är det denne Nils Gummesson som i Linnevik avlider 1730-05-31, 66 år gammal, dvs född ca 1664. En änka Karin dör 1742-09-20 på samma plats, 72 år gammal, dvs född ca 1670. Är Carin en syster till ovannämnde Nils Trottesson? Är något känt om några ättlingar till Nils och Karin?
MVH/Lars-Åke Stenemo
3
« skrivet: 2023-07-22, 16:19 »
Daniel G. Thernström var landssekreterare i Blekinge senast 1756 då han levde i Karlskrona. Han omnämns i ”Riksdags-Tidningar” nr 130 från 1763 då han på grund av sjukdom ”accordera bort” viss verksamhet.
Jag söker uppgifter om denne Daniel G. Thernström.
MVH
Lars-Åke Stenemo
4
« skrivet: 2023-01-29, 05:27 »
Hej Jag läser i Lennart Jönssons bok Från danska kroer till skånska gästis, sidan 146 om Västa Vrams gästgivargård. År 1715 tog en Anders Somme över gården och tycks ha verkat där till 1727. Hade han familj? Men var kom han ifrån ?På annan plats här i forumet (https://forum.rotter.se/index.php?topic=49693.0) anges en Anders Amundsson Somme som var gästgivare i Bankeberg och kring 1700 flyttade till Norrköping. I en nyare artikel undrar man om det är denne Ander Somme som kom till Vadstena som tulltjänsteman och åtogs sig uppdrag som slaktare. Min undran är om det finns några tecken på, eller tecken på motsatsen, att det var denne Anders Somme man lyckades rekrytera till Västra Vram.[/color] MVHLars-Åke Stenemo
5
« skrivet: 2023-01-28, 09:38 »
I Skåne påträffas under 1600- och 1700-talet kyrkoinspektörer som tydligen verkade i ett visst antal härader. T.ex. var Johan Feuk (1705-1743) häradsskrivare innan han blev kyrkoinspektör i Östra Göinge med flera härader. Vad hade dessa kyrkoinspektörer för uppgift? Var de tillsatta av kyrkan (stiftet och biskopen) eller av den Generalguvernementet/ landshövdingen?
Yrkesgruppen behandlas inte i Erlandsson: Skånska Generalguvernementet 1658-1693,
6
« skrivet: 2022-12-13, 17:06 »
Hej
Johannes Petersson, född 1835-01-10 i Gårdsby, och hans hustru Johanna Johansdotter, född 1836—01-26 i Kårestad Gunnars/Gummesgård i Furuby , emigrerade 1869-04-12 med samtliga sina barn till Norra Amerika. Paret vigdes i Furuby 1857-02-07. Johanna var dotter till riksdagsmannen Johannes Christoffersson i Furuby.
Barnen var
· Jenny Augusta, 1858-04-29 i Vikensved i Gårdsby. (faderns farmors föräldrahem), död 1882-10-06 i Geneseo, Henry County, Illinois, USA
· Mathilda, 1862-07-29 i Kårestad Gunnars/Gummesgård i Furuby
· Johan Magnus, 1865-08-19
· Gustaf Bernhard, 186712-01
Troligen dog samtliga i USA men endast uppgift om Jenny Peterson (hennes namn i USA) är känt.
Jag söker uppgift om denna familjs vidare öden i USA.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke Stenemo
7
« skrivet: 2022-10-04, 16:44 »
Jag finner i en dopnotis 1714-07-25 när Jon Nilsson döps att en av faddrarna var madam Annika Lönqvist i Brorsmåla. Ungefär 40 år senare, 1754-05-19, är en patron Johan Lönqvist också i Brorsmåla fadder till en Per Nilsson. Brorsmåla och Lönqvist tycks höra samman! Vad är känt om Annika och Johan?
Tacksam för alla upplysningar.
8
« skrivet: 2022-09-13, 14:58 »
Hej
Jag söker uppgifter om Anders Johansson, enligt senare uppgifter född i Asarum 1817 (med varierande datum). Jag har nu nått fram till att den jag söker är Anders Johansson som 1836 flyttar från Boa Nr 45 i Jämshög till Mörrum. Se Nr 58 på Jämshög (K) BII:1 (1816-1863) Bild 43 / sid 79 (AID: v95948.b43.s79, NAD: SE/LLA/13196).
Men jag kan inte finna Boa Nr 45 i husförhörslängden. Någon som kan bistå?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
9
« skrivet: 2022-08-27, 14:03 »
Lantmätare Hans Persson upprättade bl.a. stadsplan för Växjö stad. Levde ca 1628-1677. Men i Ekstrands bok om Svenska lantmätare 1628-1900 står inget om hans levnad utanför yrkesrollen. Jag fann just att han i vid häradstinget i Kinnevald 1675-02-12 "i befallningsmannens ställe" kom att leda tinget. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:22 (1671-1680) Bild 810 / Sida 2 (AID: v205721.b810.s2, NAD: SE/VALA/0382503) Någon som vet mer om föräldrar, familj och bostadsorter till lantmätare Hans Ruuth?
10
« skrivet: 2022-08-18, 18:01 »
Har någon forskat om släkten Daxe i Östra Jät?
Nils Håkansson Daxe begravdes 1694-07-29 i Jät och uppgavs vara 78 år. Han skulle då varit född omkring 1616. Den Måns Nilsson Daxe, död i Östra Jät och begravdes 1682-02-24, torde vara en son till denne. I samma by begravdes en Per Daxe 1691-10-15, med 80 år som uppgiven ålder, dvs född omkring 1611. Troligen en äldre bror till Nils. Per Daxe var skräddare. Det var i slutet av 1600-talet man började använda gårdsnamn i Kronobergs län och Daxagården i Jät måste vara uppkallad efter denna släkt.
Det bör finnas en Håkan Daxe som anfader till dessa. Någon som vet något om honom? Ättlingen Per Daxe fick två kända barn, Nils 1682 och Anna 1863. Vem var modern? Är några ättlingar kända till dessa barn?
Söker man på Daxagård i KGF:by s databas finner man gårdar med detta namn i endast i de närliggande socknarna Jät, Uråsa, Väckelsång men ingen annanstans. Byter man till stavningsvarianten Dagsagård bli det samma resultat. Det verkar finnas ett släktsamband mellan dess ägare vid slutet av 1600-talet. Är något sådant samband känt?
Tacksam för alla bidrag som ger mer upplysningar om släkten Daxe.
11
« skrivet: 2022-07-21, 18:25 »
Nämndemannen Per Nilsson i Tagel
Per Nilsson och hustru Ingierd Nilsdotter levde i Hornaryds Andersgårds från vigseln 1730-06-07 (CI:1 s. 10) fram till 1740-talets början. Hustrun kom från Andersgård med Per kom från Drev, och med lite god vilja i läsningen kan gården vara Arvidsgård.
Per var son till Nils Arvidsson (1652-1735) som levde i Drevs Arvidsgård. En äldre bror till Per var klockaren i Hornaryd Arvid Nilsson (1690-1761).
Nämndemannen Per Nilsson fick fyra barn i Hornaryd innan han flyttade till Tagel i Drev. Där föddes ytterligare sex barn. Familjen finns i Drev AI:2 s. 40 där sex av barnen var i livet. Det är på sidan 40 det uppges att Per är född 1707 och Ingierd 1716 (dvs 14 år vie vigseln). I samma bok s.150 (avser 1753-1756) finns sex barn kvar i föräldrahemmet. Men från 1757 (sid. 322 i samma bok) saknas Per Nilsson och hela hans familj i Tagel Vart tog de vägen?
12
« skrivet: 2022-07-16, 20:35 »
Hej
Vem var skräddaren Samuel Rungren i Qvillebro? Han uppges i födelsenotisen vara fader till oäkta barnet Cajsa, född i Fliseryd 1785-05-31 (Fliseryd C2 s. 358). Jag har en notering av okänt ursprung att hans patronymikon var Jonsson.
Tacksam för alla upplysningar.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke Stenemo
13
« skrivet: 2022-06-04, 22:39 »
Daniel Håkansson (c 1642-1707) levde i Frännafälle i Kalvsvik. Han var nämndeman i Kinnevalds härad senast 1680-1013 (EVIIAAAD:22 (1671-1680) Bild 2310 / sid 69 (AID: v205721.b2310.s69) och hade detta uppdrag ännu 1691-06-15 (EVII AAAD:48 s.42, v207000.b1180.) Han bör ju har övertagit och efterlämnad någon del av Frännafälle. Han har förmodligen också förmodligen övertagit och/eller överlämnat uppdraget som nämndeman till någon. Har någon forskat om Daniel Håkansson och därmed har mer exakta uppgifter om honom och hans familj?
14
« skrivet: 2022-01-14, 00:18 »
Vem var kronobefallningsman Jonas Allman? Hans bakgrund och hans egen familj? Känt är att han fick sitt första förordnande i Östbo-Västbo 1715-01-27, vilket förnyades 1720-09-02 och att han sedan behöll uppdraget till 1737-05-24. Han är den ende av kronobefallningsmännen i detta fögderi som ännu är okänd för mig. (Se bilaga)
En kronobefallningsman var chefen i ett fögderi. Vilka fögderier som fanns och vilka härader dessa omfattade framgår av tabell i bilaga.
En kronobefallningsman (senare kallade kronofogde, utan ha något med nuvarande kronofogdebegrepp att göra) var direkt underställda landshövdingen. Han var i sin tur chef för kronolänsmännen i de olika häraderna (normalt en, i vissa geografisk stora härader kunde de vara två).
Kronobefallningsmannen var normalt alltid närvarande vid samtliga ting som höll i häraderna i hans fögderi. Han kunde vara åklagare eller övervakade länsmännens roll i denna uppgift, han hade uppgiften att övervaka att straffen genomfördes, att beslut om tillsättande av gästgivare, att vägbyggen genomfördes etc. Allt detta gör det av allmänt intresse att studera just kronobefallningsmännen i respektive fögderi. Se bild i bilaga,
15
« skrivet: 2022-01-06, 18:11 »
Hej
Jag har skapat en Excel-fil över elever i Växjö skola under 1600-talet. Här bifogas utdrag gällande elever från Östbo härad. (Registret avsåg från början elever utan släktnamn, varför någon någon enstaka släkt kan förbigåtts. Elever med släktnamn fanns i annat register). Mycket få elever hade släktnamn på 1600-talet).
MVH/Lars-Åke
16
« skrivet: 2020-12-25, 23:13 »
The Big Swede, John Caulson (kallas Carlson 1879), tävlade i gång i USA från senast 1879. I Svenska Folkets Tidning 1894-08-29 (bifogas) anges att han kommer från Västervik. Som framgår av artikeln kom han senare att leva i New Jersey och arbetade som bergssprängare.
Enligt Emihamn finns en John Carlson, 21 år, som utvfandrade via Göteborg 1870-06-20, födelseförsamling ej angiven.
Jag söker alla uppgifter om denne Store Svensk.
MVH/Lars-Åke
17
« skrivet: 2020-11-30, 15:31 »
Anna Maria Carlsdotter, född 1839-04-28 i Dångemåla, Södra Sandsjö, flyttar 1857 till Algutsboda (Algutsboda BI:2, s. 297). Vad hände henne därefter?
Tacksam för alla uppgifter.
18
« skrivet: 2020-11-16, 23:46 »
Emigranter från Tävelsås Backagård
År 1869 utvandrade Sven Jonasson (f. 1825-11-30) och hans hustru Lena Stina Svensdotter(f. 1836-07-06 i Vederslöv) samt sonen Salomon (f. 1860-10-10) från Tävelsås Backegård. Enligt husförhör fanns också dottern Martha Katrina (1863-090-20) och sonen Carl Algot (1867-11-01) i livet, men dessa senare omnämns inte i Emihamn. Tävelsås (G) AI:14 (1866-1870) Bild 90 / sid 81 (AID: v19884.b90.s81, NAD: SE/VALA/00394)
Enligt Emihamn (Källkod 2131) utvandrade man från Köpenhamn 1869-04-15 med destinationen St. Paul i Minnesota. Hustrun kallas nu Lena Stine Jonasson och sonen Salomon Jonasson, dvs Jonasson tillämpas för hela familjen.
Är det någon som har uppgifter om någon av dessa familjemedlemmar i USA?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
19
« skrivet: 2020-03-27, 04:56 »
Hej
Häradslänsmannen Jon Jönsson i Askummatorp i Bergunda socken begravdes 1732-01-30. Han blev 76 år gammal, det vill säga född omkring 1656. Han var ensam länsman i hela Kinnevalds härad, då det var först 1719 som häradet beviljades tillsätta två länsmän på grund av de stora avstånden.
En länsman brukar lämna många avtryck i domböckerna, också om sig själv. Vad är känt om Jon Jönsson?
Dödsnotis: Bergunda (G) C:1 (1696-1774) Bild 95 / sid 181 (AID: v30784.b95.s181, NAD: SE/VALA/00030)
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
20
« skrivet: 2020-03-15, 01:28 »
Hej
Soldaten Petter Friberg och Johanna (hennes efternamn varierar med varje källa, Virdberg, Urselia mm) vigdes i Älghult 1777. När Petter dör benämns han korpral, men kallas gästgivare (i Kulla, Ekeberga) vid barnens födelse i Kulla.
Jag finner ingen soldat med rätt namn och tid i soldatregistret, så vem var Petter Friberg?
Vem kan hustru Johanna ha varit?
MVH/Lars-Åke
Jag bifogar ansedel för Petter Friberg med hänvisning till källor där jag funnit familjen.
21
« skrivet: 2020-02-06, 15:24 »
Faddrar i sociogram
Jag skulle vilja kunna notera barnens faddrar i ett sociogram. (Se bilaga).
Känner någon till något mjukvaruprogram som är gratis/låg engångskostnad som är avsett för framställning av sociogram?
Med vänlig hälsning/Lars-Åke Stenemo
22
« skrivet: 2019-12-10, 19:07 »
Hej
Det fanns under 1600-talet tio elever i Växjö skola från Odensjö. Jag skulle vilja ha hjälp med att närmare identifiera dessa. Vad blev det av eleverna? Jag bifogar utdrag ur min databas.
Motsvarande uppgifter finns för samtliga socknar som haft elever i Växjö skola. Jag tar gärna emot synpunkter på vad ni anser om att efterlysa uppgifter på detta sätt? Vilket format på bilaga är lämpligast?
MVH
Lars-Åke
23
« skrivet: 2019-12-09, 18:40 »
Hej
I ”Hallandsfarares Information” Nr 88 omnämns en ”kapten Knut Persson i Bjerseryd” i Vrå som fader till Märta Knutsdotter (ca 1677 – 1753). Är något känt om Knuts militära karriär, vilket regemente och kompani han tillhörde eller andra uppgifter om honom eller hans familj.
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
24
« skrivet: 2019-11-09, 01:46 »
Hej
Jag intresserar i för gästgivarna i Edenryd i Ivetofta. Känner någon till vem som var gästgivare mellan
A. 1756 och 1764, efter Jonas Hummel som dog 1756 och Jöns Nöbbelin som kom till Ivetofta 1764 från Asarum?
B. 1816 och 1831, efter Magnus Jönsson Nöbbelins död 1816 och Bengt Olsson som tillträdde 1831?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
25
« skrivet: 2019-08-22, 13:47 »
Hej
Ting i friherreskapet Eksjö?
År 1653 donerade drottning Kristina Eksjö stad och en stor mängd gårdar i Tveta och Mo härader i Jönköpings län samt i Uppvidinge i Kronobergs län. Det hela benämndes Friherrekapet Eksjö. (Robert Swedlund,Grev- och friherreskapen i Sverige och Finland, Uppsala 1936, s. 37)
I de grev- och friherreskap jag hittills studerat hade greven respektive friherren domsrätt och de hade egna ting. Min fråga är om detta också gällde friherreskapet Eksjö och om gårdarna i Tveta, Mo och Uppvidinge härader i så fall omfattades av dessa ting eller om det fanns lokala varianter?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
26
« skrivet: 2019-06-11, 22:48 »
Släkten Tilosius har sitt kända ursprung från Nils och Anders Tilosius i Karlskrona. Nils och Anders är troligen bröder. Nils dog 1801-04-11 i Karlskrona Amiralitetsförsamling och uppges vara 64 år, det vill säga född omkring 1737. Han var kontorsskrivare vid flottan.
Gällande Anders har jag bara andrahandsuppgifter som talar om född 1741 och död 1778 i Karlskrona, troligen Amiralitetsförsamlingen. Hans båda söner blev fartygsbefäl vid flottan.
Men vem är den gemensamme fadern? Finns militära rullor eller annat källmaterial som kan berätta om släkten Tilosius äldre historia?
MVH/Lars-Åke
27
« skrivet: 2019-03-03, 02:48 »
Jag har under många år registrerat länsstyrelsernas ledande personal från de moderna länens tillkomst 1634 fram till början av 1800-talet då nya förhållanden kom att gälla såväl i den västra som östra riksdelen av Sverige.
Under den Kunglige befallningshavaren, normalt kallad landshövdingen fanns
1. En landssekreterare (under1600-talet kallad handsekreterare)
2. En landskamrerare (tidigt benämnd landsbokhållare)
3. En kronobefallningsman (senare benämnd kronofogde, ibland också kallad häradsfogde) per fögderi.
Det fanns annan personal, häradsskrivare som upprättade mantalslängder, lantmätare m.fl., men antalet personal var mycket ringa. Mitt projekt begränsas till landshövdingen, landssekreteraren, landskamreren och kronobefallningsmännen.
Ett fögderi omfattade ett eller flera härader. Kronobefallningsmannen var såväl högste polischef i fögderiet som åklagare, den som ansvarade för indrivningen av skatt och chef för kronolänsmännen (oftast en per härad). Det var ett mycket kvalificerat uppdrag och nya kronobefallningsmän hade nästan alltid gått i lära som skrivare åt någon äldre befattningshavare (fader, annan släkting eller sin blivande svärfar!) Men den unge kunde som ”nyexaminerad” bli placerad nästan var som helst inom den svenska stormaktens gränser. Det är det som gör det intressant att studera också befattningshavarna i Finland.
Det var kronobefallningsmannen som årligen rapporterade till Kammarkollegiet. J.A. Almqvist i ”Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden” gått igenom delar av Kammarkollegiets arkiv gällande bl.a. Småland och Östergötland för att finna vilka som rapporterade. Min tid medger inte detta. Ett annat sätt att finna namnen på dessa kronobefallningsmän är att studera ingresserna på domböckerna för de härader som fögderiet omfattade. Kronobefallningsmännen omnämns normalt bland de närvarande innan nämndemännen anges.
De härader jag funnit fanns under denna tidiga period är
* Åbo län: Wehmo, Masku, Piikkis, Haliko, Nedre Satakunda, Öfre Satakunta nedredels och öfredels, samt Åland
* Nylands och Tavastehus län: Borgå, Raseborg, Hattula, Öfreoch Nedre Sääxmäki, Öfre och Nedre Hollola
* Wiborgs län: Stranda, Lappvesi, Jääskis, Euräpää, Kymmenegård, samt Savolax öfredels, medledels och nedredels
* Österbottens län: Österbottens södra och norra.
Vilka fögderier dessa kom att tillhöra är ännu i huvudsak oklart.
Mina frågor:
1. Finns några längder eller andra sammanställningar över de finska länens landshövdingar, landssekreterare och landskamrerare?
2. Finns sammanställningar för något fögderi över dess kronobefallningsmän?
3. Har du som läser detta andra kompletteringar till bifogad sammanställning som kan bidra till projektet.
Jag läser inte finska, men Google translate brukar klarar att ge en begriplig översättning. Det finns också finsktalande i min bekantskapskrets.
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo
28
« skrivet: 2018-07-13, 01:04 »
Malmtagare kallades de som tog upp, "fiskade", sjömalm från sjöbottnarna.
Det krävs speciella förutsättningar för att sjömalm skall bildas. Torvmossarna i Småland och på andra ställen i Sverige producerade de syror som kunde lösa upp de av inlandsisen pulveriserade bergarterna så att de kunde följa med regnvattnet ut i vattendragen. I sjöarna fälldes de ut med hjälp av växtligheten i vattnet. Sjömalmen finns därför bara i områden i dessa sjöar som kunde nås av solljus.
Malmtagare som yrkesgrupp påträffas först under 1600-talet då järnbruken inmutar och får privilegier för malmtäkt. Men uppsamling av sjömalm är känd via slagghögar redan från 700-talet. Sjömalm användes fram till 1934 i Åminne bruk.
Litteratur: Ralf Wågman, Sjömalmsupptagningen under 1800-talet i Småland, Stiftelsen Åminne Bruk 2008.
29
« skrivet: 2018-04-29, 18:43 »
Hej
Jag har funnit en elev i Växjö skola som kom från Hyby som skrevs in 1686.
Notisen lyder: (1686 maj) "5. Achatius Petri, Sutoris fil. in Scania natus par. Hyby, 16. ann. extreme pauper & utroque orbatus parente in Class Ab. gratis.
Min översättning: Skomakareson från Skåne född i socknen Hörby, 16 år, extremt fattig och båda föräldrarna döda i klass Ab, gratis. Han var alltså född omkring 1670.
Är något känt om denne Hyby-påg?
MVH/Lars-Åke
30
« skrivet: 2018-04-28, 22:27 »
Hej
I matrikeln för Växjö skola är namnet David mycket ovanligt under 1600-talet, endast två elever. En av dessa är bondsonen David Danielsson från Hörby i Skåne. Notisen lyder exakt ”(1699) d. 14 8bris Davidus Danielis Rust: fil par Hörbij in Scania ann: 13 in Class: sup:”. Att föräldrarna bodde i Hörby behöver inte innebära att han var född där. Den angivna ålder är 13 år och denna källa har visat sig väldigt pålitlig när uppgifterna varit kontrollerbara. Han bör därför vara född omkring 1686.
Det är en mycket ovanlig notis. Få elever kom från Skåne, högst en handfull mellan 1658 och 1700. Antalet elever som antogs redan från början i klass sup. Var lika få. (Sup. = suprerum = övre klass).
En intressant notis är från Skånska Dragonregementet (SD-02-0084-1719), där en David Hårdberg från Småland antas som ryttare. Denne David Hårdberg tar avsked 1723 och blev ladugårdsfogde i Brandstad och Lövestad i Skåne innan han blev hejderidare i Urshult i Småland och senare arrenderade en herrgård och slutligen blev anfader för en gästgivarsläkt i samma landskap. Kan denne David Hårdberg vara identisk med David Danielsson från Hörby?
Alla uppgifter av intresse!
MVH/Lars-Åke
31
« skrivet: 2018-04-21, 19:29 »
Skåne kom att tillhöra Sverige från 1658. Senast år 1673 fanns en ”Scanensis rerum piscatoriarum insp.”, inspektor över det skånska fisket. Troligen var det tullen på fisket som denne inspektör vid namn Matthis hade att handlägga. Hans existens framgår av Växjö skolas matrikel, då hans son Georgius Matthiae (Jöran Mattsson) skrevs in i Växjö skola 1673-05-02.
Vad är känt om fiskeriinspektörer i Skåne och dess innehavare?
MVH/Lars-Åke
32
« skrivet: 2018-03-31, 12:55 »
SANNA GÄSTGIVAREGÅRD I JÖNKÖPING
I en notis i Växjö skolors matrikel från 1671-01-31 finner man följande uppgift om en nyinskriven elev. ”Sveno Amberni 15 a. Cauponarij q. fil. In Sanna prope Jeneco.”
Min översättning är Sven Ambertsson/Ambjörnsson, 15 år, son till före detta gästgivaren i Sanna gästgivargård i Jönköping. I min efterforskning har jag funnit att en Sven Bengtsson var gästgivare i Jönköping 1649 – 1667-02-22 och att denne 1651 flyttade verksamheten från Krögarehagen till Sandseryd där drottning Christina upplåtit mark. (JH, III:389.)
Vad är känt om Sven Bengtssons familj? Kan ha vara farfar till Sven Ambjörnsson? Är något känt om den senares vidare öden?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
33
« skrivet: 2018-03-26, 10:12 »
Hej
I matrikeln för Växjö skola finner man att gästgivarsonen från Värnamo, Anders (Andreas) Svensson, antogs som elev 1664-06-10. Han var då 9 år gammal. Han är för övrigt den första gästgivarsonen. ”Cauponarij fil”, i Växjö skola.
Gästgiveriet i Värnamo anlades med största sannolikhet åren strax efter 1645, så fadern Sven måst ha varit en av de första gästgivarna, kanske den allra första. Vad är känt om Andreas Svensson och hans fader?
Är andra gästgivare under 1600- och 1700-talet i Värnamo kända?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
34
« skrivet: 2018-02-06, 16:40 »
Hej
Inspector på Hemsets Sjögård i Hemmesjö i Kronobergs län var Johan Wretström. Han uppges vara född 1760-09-20 i Västernorrland. Men vad heter socknen? Är det något historiskt namn? Kan det vara någon stavningsvariant på Salavads socken?
Kan någon med bättre kunskap om Västernorrlands geografi och kanske tillgång till en databas hjälpa mig att finna Johans Wretströms födelseplats?
Hemmesjö med Tegnaby (G) AI:3 (1790-1815) Bild 324 / sid 633 (AID: v18536.b324.s633, NAD: SE/VALA/00129)
[/size][size=78%]Med vänlig hälsning/Lars-Åke [/size]
35
« skrivet: 2018-01-11, 12:32 »
Släkten Barck från Strömstad och Västsverige
Jag blev för några dagar sedan kontaktad av en Tom Blumer från Seattle i USA. Han hade uppmärksammat att jag forskat i en släkt Banda och Barck och kunde berätta att han var en ättling till denna släkt som utvandrat till USA redan omkring 1850. Den senaste förfadern i Sverige var kyrkoherden i Kvenneberga i Kronobergs län, Gustaf Olof Barck.
G.O. Barcks farföräldrar var Magnus Larsson Barck och Anna Catharina Banda, dotter till landssekreteraren Mårten Banda (född i Göteborg ca 1700) och Barbara Barck (1706-1786). Jag har identifierat henne som dotter Hans Barck och Catharina Åman, ”bonussyster” till Lars Eneroth, adlad Ehrenstam (1681-1744) och hans syster Brita Christina Ehrenstam (död 1741) vilken var gift med brukspatronen Olof Barck. Hans och Olof Barck är troligen bröder, möjligen kusiner. En farbroder till Hans är Amund Barck, vilken omkring 1640 fick rättighet att driva gästgivarverksamhet i Åkersström i Hjärtums socken just intill det som varit gräns mot Danmark.
Blumer har i sin ägo en handskriven biografi som Gustaf Olof Barck har skrivit 1872. I denna anger han att ”Stamfader för denna slägten Barck, skall hafva varit en Tysk Ädling, som af okänd anledning öfvergav sitt Stora Fäderneland och sina Friherrliga privilegier bosatte sig i Svenska staden Strömstad för att der idka handel.” Vem var denna handelsman i Strömstad?
I adliga släkten Adlerstams anor påträffas Bengt Valtinsson (1644-1728, borgmästare i Vänersborg som var gift med Elisabet Barck (död 1687), dotter till handelsmannen Anders Barck. Strömstad fick köpingsrättigheter 1667 och det skulle därför tidsmässigt vara möjligt att denne Anders då kom att verka i Strömstad. Finns något källmaterial som bekräftar eller motsäger detta?
En annan intressant uppgift är en "Tullförvaltaren Bengt Barck f 1676 d 1751. Tullförvaltare i Warberg, Strömstad, Christinehamn. Denne hade en son, kyrkoherden Johan Reinhold Barck f i Warberg 1712. Kyrkoherde i Okome, Köinge, Svartrå i Halland d Okome 1771. Har denne Bengt någon anfader i Strömstad?
Jag är tacksam för varje spår som leder framåt om denna släkt Barck!
36
« skrivet: 2018-01-08, 15:39 »
På Torggatan i Göteborg hölls 1718 en bouppteckning efter skepparen Mårten Banda. Huset han ägde låg mellan ”Bagaren Johan Starks gård å södra och Skorstensfejare Hammars gård å norra sidan” och värderades till 1560 -.
Mårten efterlämnade änkan Annika Hysing, jungfru Anna Maria Banda och två omyndiga söner, Mårten och Olaus. Mårten skulle göra karriär som landssekreterare i Kronobergs län, men vad hände alla de övriga inblandade? Vad hände med Mårtens hus på Torggatan? (Torggatan är vad jag förstår en gata vars södra ända ansluter till det som idag heter Gustaf Adolfs Torg.) Finns något bildmaterial bevarat från denna tid?
Bouppteckningen kan studeras Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 (O) EIIIa:4 (1717-1720) Bild 259 / sid 237 (AID: v67650.b259.s237, NAD: SE/GLA/12098).
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
37
« skrivet: 2017-11-29, 15:23 »
Eke
I protokoll från ting i Uppvidinge härad 1646-02-25 omnämns en uppgift om Jon Kule. Protokollet finns i den renoverade domboken: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:13 (1635-1647) Bild 374/sid 10 (AID: v49321.b374.s10, NAD: SE/VALA/0382503).(Högra sidan rad 4.)
På vilken av gårdarna i Eke bodde Jon Kule? Vilken relation hade han till nämndemannen Jon Gammelsson i Eke? Vad är känt om Jon Kule? (För mig är han trolig fader till den blivande gästgivaren Per Jonsson Kuhle i Lenhovda som levde ca 1623 – 1693) Vilka levde på Eke Skattegård vid denna tid och tidigare? Har någon studerat mantalslängder eller mer fördjupat sig i domböckerna gällande Eke som kan bidra synpunkter på frågor.
38
« skrivet: 2017-09-07, 00:15 »
Vem var kronobefallningsmannen Daniel Ekman
Omkring 1668 blev Daniel Ekman kronobefallningsman i Listers och Bräkne härads fögderi i Blekinge. (Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet, s. 158). Han påträffas i Lister härads dombok 15 oktober anno 1668 och namnet stavas då Echmandt. Troligen var han på posten bara ett par år.
Utnämningen skedde 10 år efter Roskildefreden. På ledande befattningar var då endast pålitliga undersåtar från det forna svenska området (inklusive Finland). Det finns många exempel på långa flyttningar. Ett krav för att bli kronobefallningsman var också erfarenhet från arbetet, ett av de mest kvalificerade som fanns i riket. De flesta gick långa vägen och skaffade erfarenhet som skrivare hos någon som hade befattningen, inte sällan fader eller någon som sedan kom att bli den unges svärfar.
SBL Band 13 (1950) s. 55, behandlar Göteborgssläkten Ekman. Där omnämns en Daniel Ekman, son till befallningsmannen i Västersysslets fögderi i Värmland Joen Larsson. Denne Daniel, ”rådmannen i Vänersborg Daniel Jonsson Ekman (f. omkr. 1632, d. 1695). Han påträffas 1660 som affärsman i Göteborg, där han 1662 äktade Elisabeth Marcus, dotter av bagaråldermannen Anders Marcus. Redan före 1667 hade Daniel flyttat till Vänersborg”. Men var gjorde han 1668? Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län och troligen hjälpte alla landshövdingar i landet till att med ljus och lykta söka efter lämpliga kandidater till alla de nya befattningarna som krävdes i de nya områden som skulle förvaltas efter Roskildefreden. Daniel Jonsson Ekman borde därför vara en lämplig kandidat.
Min fråga är därför om det sedan 1950 framkommit nya uppgifter som inte behandlas i SBL som kan styrka eller vederlägga antagandet att Daniel Jonsson Ekman blev kronobefallningsman i Blekinge?
39
« skrivet: 2017-08-24, 13:03 »
Hej
Enligt Skånska Generalguvernementet 1658-1693 (s.162) var Bengt Skyring kronobefallningsman i Halmstads läns fögderi 1677-1684. Vad är känt om honom, hans förfäder och släkten Skyring? Var Göran Skyring (1643-96) en son till honom?
MVH/Lars-Åke
40
« skrivet: 2017-08-20, 01:46 »
Vad är känt om släkten Moring?
Bengt Moring var kronobefallningsman i Ölands Norra mots fögderi 1707-03-06 till 1719. En Nils Moring hade samma befattning i Norra Möres fögderi från 1710-06-22 till 1712.
I Tjustboken kan man läsa följande
”Jagt-löjtnanten Gabriel Brunk hade en dotter Katarina (född 1646) som 1697 blev gift med dåvarande häradsskrivaren i Tjust, Bengt Moring.
På det gamla häradsskrivarbostället Aleglo i Loftahammar bosatte sig makarna, men flyttade 1707 till Öland, där mannen blev härdsfogde, därifrån kom han 1719 och blev borgmästare i Vimmerby. Redan1721 tog han avsked från denna plats och flyttade in i eget hem på det med frun ärvda Bellsjö. Där dog hon 1741 och mannen 1749.”
Vilka var föräldrarna till de båda männen Moring?
41
« skrivet: 2017-08-06, 01:38 »
Hans Philipsson var arrendator av flera fögderier i Småland 1631 – 1634. Uppgifterna som lämnas om honom och hans familj i Disbyt under Västervik är vitt skilda. Vad gäller och vilka källuppgifter finns?
MVH/Lars-Åke
42
« skrivet: 2017-08-05, 18:33 »
År 1634-11-14 fick Didrik Boijsson fullmakt som kronobefallningsman i Tjust härads fögderi. (Almqvist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s.8f.) Fram till dess hade fögderiet varit utarrenderat till Hans Filipsson och Bertil Ratkind (Ratkens). Troligen avled Didrik Boijsson redan 1636, då en Bengt Eriksson fanns på tjänsten 1637-1645. Någon förflyttning har inte påträffats.
Didrik var troligen fader till borgaren i Västervik (1656-04-28) och i Kalmar Joachim Boij, gift i Västervik 1656-01-20 med Elsa Ratpkens (Västviks Trivialskolas matrikel, s. 31). Hon var troligen dotter till Bertil Ratkens. Namnet på deras två kända tvillingsöner förstärker detta antagande.
Didrik, döpt 1657 i Västervik, i skola 1666-09-12
Bertil, död 1662-08-10 i Västervik
Enligt nämnda uppgift i matrikeln (som citerar G. Håkansson, Kalmar och kalmarbor under 1600-talet, s. 119) skulle Bertil Ratkens varit fader till presidenten i Malmö. Albrekt Ratke, adlad Svanenberg. Han var således troligen bror till Elsa Ratpkens.
Finns ytterligare uppgifter om denna släkten Boij. Några samband med den adliga släkten von Boij är inte funna.
43
« skrivet: 2017-07-11, 20:26 »
Enligt den gästgivarelängd som presenteras för Gästgivargården i Sjöbo skall en Hans Wickenberg varit gästgivare där mellan 1727 och 1735. Vad är känt om honom och hans familj? Vilka var hans föräldrar?
MVH/Lars-Åke
44
« skrivet: 2017-07-02, 19:51 »
Vem var gästgivaren Sten Eriksson i Ljungby?
Det har skrivits mycket om Stens hustru Margareta Falkman och speciellt om hennes dotter i andra äktenskapet, Märta Ljungberg. Men om Sten Eriksson, som måste avlidit före 1664 har jag inte funnit någonting i släktforskarspalterna. Vad är känt om honom? Finns något släktskap med den Erik som blev gästgivare i Ljungby i samband med att gästgiveriet flyttade till Ljungby enligt Sunnerbo härads dombok den 4 januari 1604.
MVH/Lars-Åke
45
« skrivet: 2017-03-20, 23:38 »
Hej
Jag vill knyta an till uppgifter som Christine Svensson skrev på detta forum 2003-11-19 om bland annat kvartersmästaren Anders Holm (c. 1688 – 1757) och hans hustru Catharina Wenberg (1703 – 1765). Catharinas föräldrar verkar vara Simon Henriksson och Catharina Månsdotter Cavallia (senare omgift med länsmannen Carl Moberg).
Men vem var Anders Holms föräldrar?
Det är intressant att studera faddrarna till Anders Holms barn (nr 1, 2 och 7). Samma familjer! Första sonen döps till David! Var Anders Holm och David Hårdberg bröder?
1. Katharina Holm 1730-12-26, SKOGWAKT. DAVID HÅRDBERG. KLOCK DANIEL JÖNSSON. H.CATHARINA HELENA KROK I PRÄSTG. JUNGFRU. SARA CHRISTINA KROK I PRÄSTGÅRDEN.
2. David Holm 1732-10-02, SKOGWAKT. HÅRDBERG. KLÅCKARE DANIEL JÖNSSON. JUNGFRU SARA CHRISTINA KROK. JUNGFRU MARIA ELISABETH KROK.
3. (7:e barnet) Helena Holm, 1745-07-21, MAGNUS HÅRDBERG I HACKEQVARN. KLÅCKAREN DANIEL JÖNSSON. JUNGFRU MARGARETA KROK I PRÄSTG. P. ANNA (ANDERSD. )IBM.
Har någon med hjälp av domböcker eller annat material fått fram mer uppgifter under de 14 år som gått sedan Christine skrev sina noteringar. Finns mer uppgifter om Anders Holm och David Hårdbergs förfäder?
46
« skrivet: 2017-01-02, 12:07 »
I Släkt och Hävd 1970-71 redogör Erik Hellerströms för Axel Mollstadius forskningar släkterna Beeth och Junbeck. Av denna artikel framgår två alternativ till Måns Persson Beets död.
Enligt Norrvidinge dombok 1617 5/9 skulle han ha dräpts av Erik Erengislesson i Dansboda, vilket ligger i Tolgs socken. Det skulle skett för 15 år sedan och enligt domboksutdraget skulle Erik till änkan ha betalt en mansbot med bland annat 70 oxar.
Det andra dödsorsaken för Måns Persson Beet som redovisas har också stöd i domboken, men är från 1685 5/10 då sonsonen nämndemannen Måns Persson, 76 år gammal, berättar om sin farfaders död. Han säger då att denne dog vid slaget vid Stångebro 1598.
Studerar man hela domboksnotringen från 1617 finner man svaret till att en felaktig version om dödsorsaken kan ha framkommit.
” Kom för Retta, Böretta Jonsdotter i Kråketårp, och Bekiände, att hon medh sins Sons N. Päder Månssons, och sin Såne Barns Ja och samtyckio hadhe hendt och upburitt, ena fulla Mansboott, af (Erich) Ehrengislasson i Dansbodha, för hennes Man, Måns Peersson i Asa, som han (deth) (gudh) bettre, af dagen togh, för femptonn åhr sedhan, N. at dee Bekiände sig hafwa upburitt i sielfwe hufwud Bothen Siutyio oxar, och i wenagåfwo Sextio dal. Så at dhen aldeles well åtnöyer i alle måtto, ty gifwe dhe före.de Erich Erengislasson i Dansbodha, och hans efterkommande arfwingar, Qwitt och fry, Ledig och löös, för förben.de Mans dödh och Mansboott, f(ör) sig och alle sine medarfwingar, wenner, Slechtt och frender, Så well för frånwahrande som nhärwarandhe, så well för födda, som för ofödda, bådhe för fäderne och för Mödernne, förbiudandes hermedh någen yttermehra, på at tala, widh dhet straf tilgörandes som Lagboken Innehåller, uthi dhet 9 och 10 Capittell i Edöres Balcken, at dette förben.de må och schall Obråtsligen i alla måtto hålles uthan all arge list och Nyia påfundh. Då begäradhe, sin häradshöfding, den Edle och welbördige och förståndighe Man Jöns Jöransson wille dene deris öpne Bref medh sit Signett Bekräfta.”
I domen ingick alltså en överenskommelse om ett förbud att fortsättningsvis tala om saken som skulle gälla såväl frånvarande som närvarande, födda som ofödda, både på fäderne och möderne sidan. Den som bröt mot detta skulle straffas. Blivande nämndemannen var omkring 8 år när detta beslöts. Det fanns då säkert ett behov för föräldrar och andra i hans omgivning att ge en annan trovärdig förklaring till farfaderns död och så skapades myten om att han stupat vid Stångebro.
Se: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:1 (1609-1623) Bild 415 / sid 40 (AID: v49309.b415.s40, NAD: SE/VALA/0382503).
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo
47
« skrivet: 2016-12-19, 20:29 »
Vad är känt om Peder Håkansson som levde 1660-06-19 i Vånevik i Döderhult. Såväl farfadern som morfadern var väletablerade nämndemän i Norrvidingen härad i Kronobergs läni början av 1600-talet. Kom Peder att följa i sina förfäders fotspår? (Ärendet är intressant för mig som ett exempel på mer långväga släktförbindelser vid denna tid).
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
”Sammadag framkom Peder Håkonsson ifrån Dörhult sochn i (wånewÿk), och delade moth Jon Håkonsson å skatta om otta rixdlr. som theras fader Håkon germundsson skulle ofta bekänna komma honom sielf till arfs af iorden i gården, och genom afle kom tillhöra medan han lefde. och efter hans dödh (barnomen) i fäderne till arf fallin, ther på giorde sin siäl salighets edh. Men efter faderen Håkon G.S. ähro fehm syskon, N. twå bröder och tree systrar. Löper på hwart syskonet 9 (mkr) 5 öre. Dock för wenskap skull gifwer han Jon Håkonsson till sin swåger Swen Swensson i Kråketorp 2 rixdlr. ther medh the såthe afträdde.”
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:23 (1659-1673) Bild 310 / sid 12 (Norrvidinge häradsrätt 1660-06-19
48
« skrivet: 2016-12-05, 11:25 »
Nämndemän från Ormesberga
Från senast 1614 och fram till 1630 var Måns Börgesson (Birgersson) från Sandsjö i Ormesberga nämndeman vid Norrvidinge häradsting. Från samma tid, men som försvinner ur domböckerna redan 1616 var Nils Karlsson i Utnäs. Har någon redan behandlat dessa båda män i sin släktforskning?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
49
« skrivet: 2016-11-02, 16:29 »
Vad är känt om länsman Sven Apelqvist?
Det enda jag funnit är att Sven 1720-07-14 fick dottern Margareta tillsammans med hustrun Catharina Arvidsdotter. Familjen bodde då i Släthult i Hjälmseryd.
Söker man på Ap(p)elqvist påträffas soldater och smeder. Men jag har gjort två ströfynd som inte direkt förknippas med dessa yrkesgrupper. På Huseby herrgård i Skatelöv (Kronobergs län) finns en bokhållare Sven Appelqvist som 1706 får dotter Britta. Hustruns namn saknas och husförhörsbok finns först 1760 i Skatelöv.
Nästa fynd 1728-02-09 avser en gästgivare Sven Appelqvist som är fadder till ett barn som föds i Sånnetorp i Ör i Kronobergs län. Föräldrar är Anders Lundberg och Annika Hjelmgren. Troligen är Sven Appelqvist gästgivare för en kort period just i Örs gästgivargård. Husförhörslängd från Ör finns först 1785, så ytterligare uppgifter om Svens tid i Ör har jag ännu inte funnit.
Vad är känt om länsman Apelqvist, hans hustru, deras förfäder och dess fortsatta öde?
50
« skrivet: 2016-10-30, 17:57 »
Om trumslagaren JOHAN FREDERIH SEIDENHOFF,KUNGSMAN och hans far : Fredrik Baltzarsson Zeidenzoph Carlman Wännman som diskuterats här i Umeå: Se släkten Zeidenzoph.
51
« skrivet: 2016-10-22, 02:14 »
Jag fortsätter här den diskussion som inletts under Karlshamn om Zeidenzopf. Uppgifterna är sprida över Sverige, varför en diskussion under släktnamnet blir bättre.
Ernest Zeidenzopf kom till Växjö och blev kantor och senare domkyrkoorganist i Växjö 1699 -1734. I en ryckande färsk doktorsavhandling i musikhistoria, Polskans historia (publicerad den 6 oktober 2016) av Magnus Gustavsson kan man läsa om Ernst och ena sonens gärning i svensk musikhistoria. Men av Ernst tre söner var det troligen endast Baltzar som bildade familj. En dotter gifte sig med Nils Grönqvist.
Baltzar fick sex söner och en dotter mellan 1718-1734. Baltzar dör i Ör 1736-04-16. Några uppgifter om döda barn har inte påträffats. Fem av de sex sönerna var inskrivna i Växjö skola mellan 1727 och 1749.
Två av barnen har jag funnit med hjälp av bl.a. detta forum. En son, skräddarmästare Lars (Laurentius) Zeitenzoph, död i november 1764 i Karlhamn, efterlämnade hustru Johanna Hollsten och sonen Baltzar ”på sitt andra år”. Hos Lars dog de sju barnens moder 1761-04-11. Dotterns öde har också blivit känt. Jag tackar för dessa uppgifter. Men vad hände med de 5 övriga sönerna?
Söker man på nätet, finner man en Fredrik Seidentopf begrav 1798 i Uddevalla. Han var alltså samtida med Ernest i Växjö. Var han också musiker?
Fråga 1: Var hände med de övriga 5 sönerna? Har någon studerat Allbo härads dombok från 1736 för att se vilka som blev barnens förmyndare? Sönerna kan heta Zeidenzopf (betydelsen sidenfläta) med andra stavningar, Baltzarsson eller andra tagna gesäll- och släktnamn.
Fråga 2: Vem var Seidentopf i Uddevalla?
Fråga 3: Vad hände med den unge Baltzar Larsson född omkring 1762-63 (jag finner honom inte i Karlshamns födelsebok) och hans moder Johanna Hollsten?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
52
« skrivet: 2016-10-20, 02:46 »
Hej
Det framgår av dödsnotisen 1761-04-11 att skräddarmästare Seidensoph gamla moder Maria Zeidenzoph dog detta datum och begrovs på kyrkogården. Men Maria, som kom från Örs socken utanför Växjö, hade 6 söner, var av 5 skrivits in i Växjö skola. Vem av dessa sex söner blev skräddarmästare? Finns någon familj till skräddarmästaren? Karlshamn (K) CI:2 (1724-1767) bild 349/ sid 349 (AID: v96010.b349.s349, NAD: SE/LLA/13199)
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
53
« skrivet: 2016-09-25, 17:03 »
Vad är känt om Anders Runn som dog 81 år gammal 1755-09-03 i Ivetofta. Han var således född ca 1674.
*
Finns något släktskap med den Jöns Runn, död före 1717 och som efterlämnade änkan Margareta Svensdotter och den gemensamma dotter Catharina Jönssdotter Runn. Catharina blev gift 1717 i Växjö och bör således varit född senast år 1700. Denna tid anger således en möjlighet till att hennes fader Jöns skulle kunna ha varit bror till Anders Runn.
*
Alla uppgifter av intresse.
*
(PS. Margareta Svensdotter dog i Ronneby 1717 och var då omgift med Johan Johansson. Ovanstående uppgifter är hämtade ur testamente efter Margareta . Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Blekinge län (K) EVIIAABB:165 (1717-1717) Bild 1640)
54
« skrivet: 2016-08-31, 23:08 »
Hej
.
Jag råkade finna en notis från Växjöbladet/Kronobergaren på nätet som varit publicerad 21 juni 2015, Den berättar ombyggdespelet ”En länsmans bravader”. Här ”pastor Ljungdahl och får genom vigsel förena den äldre Petter Weigman med Madam från Silvereke”.
.
Mitt intresse är att försöka finna gästgiverskan Annika Viktman Norck ursprung. Hon var gift senast 1712 med länsman Norck i Dädesjö. Detta par övertog gästgiverirörelsen i Lenhovda efter att den tidigare gästgivaren Måns Nilsson avlidit och begravts 25 januari 1713. Men Norck dog redanpå sommaren 1716 och änkan gifter om sig med Sven Uhr. Annika och Sven får från 1733 hjälpa av hustruns dotter i första äktenskapet, Anna Catharina Norck och hennes make Bolander.
.
Min förmodan när jag såg artikeln är att Annika familjenamn är en förvrängning av Weigman och att hon är nära släkt med honom. Kan detta vara riktigt? Jag är därför intresserad att få kännedom om de uppgifter och handlingar som ligger bakom manuset till nämnda bygdespel. Kan någon hjälpa mig?
.
Med vänlig hälsning/Lars-Åke
55
« skrivet: 2016-08-12, 00:25 »
I Växjö skolas matrikel från 1722 framgår att ”Sueno Danielis Uhr, cauponarii fil: scanensis par: Slemminge ann. 11. In cl 1:m” skrevs in i Växjö skola 1722-03-17. Det var alltså Sven Danielsson Uhr, gästgivarson, skåning från Slimminge församling, 11 år i klass 1:m. Han var alltså född omkring 1711. Uppgifter i Växjö skolmatrikel har visat sig vara mycket exakta och pålitliga.
.
Fadern till skolpojken var Daniel Håkansson Uhr och kom från Slätthög i Småland (se Släkt och hävd 1984 s. 120-122)
.
Strax före Sven Daniel Uhrs födelse 1711 fanns en annan gästgivare i Slimminge, Hans Persson som tydligen avled omkring 1706. Hans hustru var Susanna Stubb, som gifte om sig med NN Fries och med honom fick sonen hans född 1707. Susannas tredje make var Ivar Johansson Bölker och fick med honom 1711 sonen Christina Bölker. Daniel Uhr var uppenbarligen inte gift med änkan efter Hans Persson.
.
Vad är känt om de båda gästgivarna i Slimminge i början av 1700-talet, Hans Persson och Daniel Uhr?
.
MVH
Lars-Åke Stenemo
56
« skrivet: 2016-08-07, 00:50 »
Sigfrid Gahm, ca 1767 – 1830, i Ekeberga – vilka var hans föräldrar?
.
Släkten Gahm från Småland är vida spridd. Allt tyder på att Sigfrid Gahm i Ekeberga tillhör denna släkt.
.
Sigfrid Gahm i Ekeberga vigdes 1798 då med Kerstin Gabrielsdotter, piga på Lidboholm i Sjösås. Sjösås (G) CI:3 (1753-1852) bild 286 / sid 565 (AID: v30293.b286.s565, NAD: SE/VALA/00328)
.
Sigfrid förekommer som fadder i Ekeberga redan 1797. Från 1809 (barnet var Britta Stina Molin) benämns han rättaren i Rislycke Sigfrid Gahm. Sista belägg för Sigfrid som fadder är 1723, då Sara Katarina Nilsdotter från Rislycke döps.
.
Sigfrid var vid vigseln betjänt på Kosta Herrgård. På denna herrgård levde vid denna tid Frans Craelius (1733-1798) och hans hustru Maria Helena Isaksdotter Hedenstierna (1735-1799). Hon var dotter till sergeant Isak Hedenstieerna. Intressant i detta sammanhang är att denne sergeant Hedenstierna 1740-01-09 var fadder till Christina Margareta Gahm, dotter till Petter Gahm och Katharina Kiellman (Gårdsby C:la p 254). Ett femton är äldre barn till detta par var den blivande historiken och konstnären Sigfrid Lorents Gahm (1725-1794).
.
Kerstin Gabrielsdotter var född i Tvärskog i Ekeberga, dotter till Gabriel Nilsson och hans hustru Maria Persdotter. Ekeberga (G) C:2 (1766-1836) Bild 10 / Sida 11. Gabriel var från Lenhovda, men levde efter vigseln 1767 i Ekeberga där paret fick ytterligare 9 barn efter Kerstin.
.
Redan 1799 påträffas Sigfrid och Kerstin som gästgivare i Kulla (Ekebergskulla). Senast företrädare var Peter Trädgård och hans hustru Elisabeth Schultz. Detta par flyttar 1798 till Rislycke i Ekeberga. Något samband mellan Trädgård eller hans hustru å ena sidan och Sigfrid med hustru Kerstin kan inte påvisas.
.
Första belägg för Sigfrid Gahm i Kulla är 1798 (Ekeberga (G) AI:2 (1792-1806) Bild 127 / Sida 241) År 1799 anges han första gång som gästgivare. (a.a. s. 491). Men på samma sida framgår att redan 1704 inflyttade från Vissefjärda en ny gästgivare, Sven Johan Weinardt, född 1777, alltså 27 år. med hustru Maria Sophia Tryde, född 1748, alltså 56 år! Troligen hade Sigfrid redan då blivit rättare och flyttat till Rislycke. Här dog han utfattig den 4 januari 1830.
.
Någon uppgift om födelseort för Sigfrid har inte påräffats. Men såväl familjenamnet som förnamnet antyder ett släktskap med släkten Gahm i Småland. Studerar man vilka fäder Gahm som finns vid tiden för hans uppgivna födelseår 1767 +/- 10 år träffar man på två personer.
.
En av dessa är Nils Gahm, född 1734 i Söraby och gift 1770 i Nöbbele med Maria Sophia von Boisman. Ett utomäktenskapligt barn till denne Nils som vid barnet födelse skulle varit 33 år verkar inte orimligt. Inom äktenskapet får han först fyra döttrar innan en son föds i Söraby 1784 som får namnet Sigfrid. Denne är dock för ung för att kunna vara identisk med Sigfrid i Ekeberga. Men kanske man kan finna någon ledtråd genom att studera var Nils befann sig innan han vigdes i Nöbbele.
.
Det andra alternativet är Sigfrid Lorens Pettersson Gahm. Han vigdes 1758 i Klara församling i Stockholm med Margareta Katarina Boltenhagen. Svenskt biografiskt lexikon skriver ” G:s tjänstemannabana var törnbeströdd och trots upprepade ansökningar blev han inte befordrad i krigskollegiet. Han misslyckades också i sin förhoppning att efterträda sin 1776 avlidne vän Samuel Loenbom som amanuens hos rikshistoriografen… Hans intressen inriktades alltmer på forskning, och 1759 fick han av krigskollegiet ett för honom väl tillrättalagt uppdrag, nämligen att utge en militär författningssamling. …
.
Vidare ” G var ett stort original med bestämt inrutade vanor. Bäst trivdes han i arkiven, biblioteken och på bokauktionskammaren. På söndagarna var han en trägen och observant besökare i huvudstadens kyrkor. G:s ideal var Karl XI. Han hyste stark animositet mot Gustav III och lamenterade ofta över dennes »teatraliska» tidevarv. Påfallande var G:s starka konstintresse. Han följde sin son på föreläsningarna vid målar- och bildhuggarakademin och synes själv ha tecknat en smula. På äldre dar lät han sitt hår hänga löst och såg enligt egen uppgift ut som en gammal bondkaplan.”
.
I bouppteckningen efter hans hustru framgår att det bara fanns två barn, Peter Gerhard (efter barnets farfar resp. morfar), född ca 1761 och dotter Sara, född ca. 1764. Ett utomäktenskapligt barn 1764 namngivet efter pappa eller och dennes farfar och som då skulle få namnet Sigfrid är då en inte helt orimlig tanke.
.
Troligen var Sigfrid Gahm i Ekeberga ett utomäktenskapligt barn. Släkten hade mycket goda förbindelser i Småland och Sigfrid kunde växa upp och få en god uppfostran i någon högreståndsfamilj som gav möjlighet för honom att senare blir betjänt, gästgivare och rättare. Som framgår ovan finns belagda kontakter mellan släkterna Gahm och Hedenstierna redan 1740. Kanske Sigfrid redan innan han kom till Ekeberga varit betjänt för Craelius och hans hustru Hedenstierna och att Sigfrid i något sammanhang där de levde och verkade lämnat något ytterligare spår efter sig.
.
Finns andra ledtrådar eller hypoteser om Sigfrid i Ekeberga?
57
« skrivet: 2016-08-04, 03:13 »
Törnqvist i skolmatriklar och som faddrar
.
Jag har med stort intresse tagit del av diskussionen kring släkten Törnqvist. Jag vill tillföra några synpunkter med utgångspunkt från matriklarna för Växjö skola och för Kalmar läroverk.
.
Redan år 1704 skrevs 12-årige Johannes Eliasson Torneqvist från Mellby in i Växjö skola. ” Johannes Eliae TorneQuist, Exakt: fil, an:12 in Class Jnf.” Han var således född ca 1692.
.
Tre år senare, 1707, var det 9-årige Elias Eliassons Torneqvist tur. ”Elias Eliae Torneqvist, praefectus Cuiusdam fil: par: Mellbij ann 9. in Class:Mediam”, Född 1698. Det måste varit denne som blev handelsman i Kalmar och som slutade sina dagar som gästgivare i Vickleby på Öland.
.
År 1712 var turen kommen till den omkring 12 år gamle Jonas Törnqvist. ” Jonas Eliae Törnqwist, Meelbij ultra annum 12 in cl: inf:”, född omkring 1700. Jonas som blev sergeant i Diö i Stenbrohults socken. Han finns i Diö från senast 1725-02-07. Hans födelsetid 1699-03-26 finns i dödsnotisen i Stenbrohult. I Diö fanns en gästgivargård med Peter Bexell som gästgivare. En dotter till denne Bexell blev Jonas hustru. Närmaste gästgivargård från Diö var Gottåsa. När gästgivaren i Gottåsa dog 1726, fick säkert Jonas släktingar med tradition att driva gästgivargården information om detta.
.
Att dessa tre är söner till befallningsmannen Elias Törnqvist i Mellby är otvetydigt. Studerar man matrikeln för Kalmar finner man att en Johannes Törneqvist (nr 1739) skrivs in i Kalmar skola redan 1702 och uppges då vara 11 år med gårdsfogden i Mellby som fader. Är det samme Johannes som ovan eller är det en kusin eller annan person?
.
I Kalmar skrivs två stycken handelsmannasöner i i skolan 1736. Det var Elias, 12 år (född ca 1724) och Israel, 10 år (född ca 1726). Enligt Ingegärd Johanssons uppgifter i detta forum är de söner till Elias Törnqvist (född 1697 enl. ovan)
.
Nästa i tur var Sven Sigfridsson Törnqvist från Stora Heda i Sjösås socken som 1737 skrivs in i Växjö skola. Studerar man husförhörslängen påträffar man en korpral Sigfrid Törnqvist, hustru Annika med barnen Elisabeth och Sven. (Sjösås (G) AI:1 (1732-1746) bild 50 / sid 79 (AID: v19247.b50.s79, NAD: SE/VALA/00328). År 1743 saknas familjen i husförslängden. Om denna Sigfrid Törnqvist på något sätt är besläktad med övriga Törnqvist är en helt öppen fråga. Sonen Sven flyttade 1745 upp till gymnasiet och gick ut 1751. Han blev senare präst och komminister i Härlunda, numera ”distrikt” i Älmhults kommun.
.
I Växjö matriklar finns inget mer och Törnqvist, men i Kalmar finns en 11-årig matrosson 1814 och Petter Törnqvist, en 10-årig roparson(vad det nu är) som skrivs in 1792. Dessa har jag inta alls studerat.
.
Några uppgifter om Fabian och Axel Johan finns inte i dessa matriklar.
'
Min nästa källa är ett urval av registrerade faddrar i KGFs databas. Faddrar som återkommer har utelämnats.
.
1718-03-23 i Öja, Törnqvist (ingen annan uppgift)
1725-02-27 i Stenbrohult, föraren Törnqvist i Diö (den senare sergeanten, se ovan)
1725-04-20 i Stenbrohult, monsiur Jonas Törnqvist
1726-01-26 i Urshult, Sven Törnqvist i Jätsbygd (vem är detta?)
1731-09-03 i Stenbrohult fader Gabriel HööK, herr Törnqvist i Diö
1731-09-18 i Nottebäck, Corporal Sigfrid Törnqvist (vem är detta)
1733-09-02 i Skatelöv, Per Törnqvist i Odensjö. Skatelöv (släkt eller soldatnamn?)
1734-04-15, Tingsås, hustru Helena Törnqvist (vem är detta?)
1737-08-07,Stenbrohult, sergeant Törnqvist i Diö
1737-10-20, Stenbrohult, jungfru Greta/Margareta Törnqvist i Diö (flera tillfällen till 1746) Vems dotter är detta?
1739-10-28, Tingsås, hustru Helena Törnqvist i Tingsryd
1739-09-09. Skatelöv, soldat Per Törnqvist
1741-11-10, Skatelöv, fader gästgivare Fabian Törnqvist,
1742-07-14, Skatelöv. Fader länsman Nils Ekström, uppsyningsman Fabian Törnqvist, mad.Brigitta Klint (Klint måste vara Nils Ekströms moder. Fler uppgifter om detta?)
1742-11-14. Skatelöv, fader uppsyningsman Fabian T, Ellias Törnqvist, jungfru Greta Törnqvist
Etc.
1745-02-03, Skatelöv. Gästgivare Fabian Törnqvist
1745-07-21. Skatelöv. Fader Fabian T, Herr Axel Törnqvist i Gottåsa.
1745-10-23. Stenbrohult, jungfru Greta Törnqvist, commisarie Törnqvist i Diö
1747- 05-08 Stenbrohult, FRU FENDRICKSKAN FRANZES RUDEBECK. FRU COMMINISTERSKAN BEXELL J.FRU.DOROTHEA TÖRNQVIST J.FRU AGNETA BERGGREHN. MAG.SAMUEL LINNÉUS BOKHÅLLAREN ARBMAN I DIÖ. HERR ELIAS TÖRNQVIST I MARKLUNDA (trol. Gården i Osby i Skåne). MÅNS I TÅNGARNA., Är jungfru Dorothea en dotter till Elias?
.
Fabian och Johan Axel Törnqvist och deras syskon – en summering
.
Jonas Törnqvist (1699-1746) var den som efter skolutbildning i Växjö, en tjänst som frälsefogde (eller kanske praktik hos en äldre sådan), kom att bli underofficer med placering i Diö, troligen efter 1720, men personalian i dödboken anger 1719. Här kom han att gifta sig med gästgivardottern Christina Elisabet Bexell. Stenbrohult (G) C:1 (1717-1751) bild 185 / sid 361 (AID: v30257.b185.s361, NAD: SE/VALA/00346)
.
När första barnet Dorothea Cristina döptes 1726 var den då 19-årige Carl Linné en av faddrarna. Det är uppenbart Jonas som öppnar kontakterna åt sina bröder. Jag vill hävda att Johannes (c.1692-?), Samuel (c1697-1758), Fabian (c1698-1772), Elias (c. 1698-1762), nämnde Jonas (1699-1746), och Axel Johan (c1707-1763) och Charlotta (1722-?) alla var syskon ock barn till befallningsmannen Elias Törnqvist (död omkring 1723) och hans hustru Dorothea Holtz (c1761-1747).
.
Förutom tidigare härledningar, kan uppmärksammas att paret hade ytterligare två kända barn som avled i Mellby och begrovs samtidigt 1706-05-26. Barnen namn var Axel Johan (obs!) och Charlotta. Enligt dödsnotisen skulle de vara födda ca 1703-10-00 respektive 1705-08-22. Mellby C:2 s. 193, AID: v35601.b104.s193
.
Charlottas födelsenotis finns i födelseboken, men den för Axel Johan saknas. Födelseboken verkar vara noga förd och utan luckor vid den aktuella tidpunkten. Min slutsats blir att modern måste vistats på annan ort i samband med födseln av Axel Johan 1703.
.
Men modern var fortfarande fertil 1707 Efter de båda yngsta barnen död 1706 fick hon först ytterligare en son, uppkallad efter sitt döda barn till Axel Johan. Det känns inte som troligt att någon annan Törnqvist skulle få ett barn just 1707 som skulle få namnet Axel Johan. Och denna son måste således också fötts på annan ort.
.
Studerar man födelseboken för Mellby finner man många luckor mellan 1692 och maj 1698. Då paret vigdes tidigast och troligen också senast 1692 är endast tiden därefter intressant. Då gäller 1692-07-31-?, lucka, 1693-01-25-?, 1695-03-17 -- 1695-10-20, ? - 1697-?, lucka, 1698-1721. Gällande Fabian är det mest troligt att han är född just i någon av luckorna. Det är väl heller knappast något tvivel om att Fabian och Axel Johan är bröder.
.
Det som tidigare har förvillat mig och andra forskare till att tro att Elias Eliasson Törnqvist skulle varit fader till Fabian och Axel Johan är namnlikheten med brödernas gemensamme fader och att Fabian och Axel Johan var handelsmän och kom från Kalmar, där Elias också var handelsman. Kronologin gör dock detta antagande omöjligt. Jag anser att slutsatsen att alla nämnda syskon kan göras ”utan rimligt tvivel” som man säger i domstolen.
.
För min del är jag nu mest intresserad av hur det kom sig att någon av Törnqvistarna kom till Fröbigårda i Vickleby på Öland? Någon som vet?
.
58
« skrivet: 2016-07-17, 12:47 »
Hej
I bouppteckningen efter inspectorn och gästgivaren Erik Lundgren i Östra Broby framkommer att han varit gift två gånger. Vidare framgår att dottern Anna Margareta från det första äktenskapet var gift med vice häradsskrivaren och kronolänsmannen Johan Magnus Lindell.(Östra Göinge häradsrätt (L) FIIa:31 (1796-1797) Bild 1930 / Sida 43)
.
Andra hustru var Maria Hårdberg. Min forskning har visat att hon var född 1750-08-03 i Åreda gästgivargård i Gårdsby, Kronobergs län. Hon hade en morbror vid namn Magnus Lindell, född 1729-04-02 på samma gästgivargård i Gårdsby och som 1742 skrevs in i Växjö skola. År 1791 omtalas han i bouppteckningen efter svågern och gästgivaren Magnus Hårdberg som commisarie utan angiven plats. Det var Magnus Hårdberg som var fader till Maria Hårdberg.
.
1. Vad hette Erik Lundgrens första hustru?
2. Var och när vigdes Anna Margareta Lundgren med Johan Magnus Lindell? Var levde detta par?
3. På vilken plats och när var Johan Magnus Lindell född? Var fadern nämnde Magnus Lindell?
4. Vad hände med änkan och barnen efter Erik Lundgrens död?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
59
« skrivet: 2016-07-14, 14:21 »
Hej
.
I en bouppteckning från 1791 i Uppvidinge härad i Kronobergs län omnämns en inspector Eric Lundgren som gift med Maria Hårdberg (född 1750-08-03 i Gårdsby). Paret bodde 1791 i Broby gästgivargård (av mig tolkat som Broby i Lannaskede socken i Jönköpings län). Jag kan dock inte finna dem i Lannaskede hfl. Vad är känt om familjen?
.
Kan han vara fader till den Olof Eriksson Lundgren som omtalas på annan plats i detta forum?
.
Uppvidinge häradsrätt (G) FII:6 (1790-1792) Bild 653 / Sida 1293 (AID: \newurl{http://www.arkivdigital.se/aid/info/v76290.b653.s1293,v76290.b653.s1293} \link{http://arkivdigital.se/aid/show/v76290.b653.s1293,Öppna}, NAD: \newurl{http://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20f4f9953a-e89c-11d4-bbc7-00d0b73e7a8b&s=Balder,SE/VALA/01597}
.
MVH/Lars-Åke
60
« skrivet: 2016-07-13, 23:35 »
Klockare Lindell
Klockaren Johan Lindell dog i Vissefjärda 1787-04-09 i Hofgård i Wissefjärda. Hans ena dotter, Stina Lena Lindell dog redan 1778-11-25 på samma plats. Hennes yngre syster Stina Chatarina kunde däremot gifta sig 1785-08-26 med guldsmedsgesällen Magnus Petersson.
1. Var Johan Lindell fadder till några barn i Vissefjärda? När?
2. Vad blev av paret Stna Catharina Linell och gesällen Magnus Pettersson?
3. Finns andra uppgifter, t.ex. om hustru och anddra barn till Johan?
4. Finns något känt samband med anddra med namnet Lindell i Vissefjärda och angränsande socknar?
Följande är känt om familjen tidigare:
Johan föddes omkring 1714 enligt uppgift 1728 då han skrevs in i Växjö skola. Föräldrar var gästgivare Måns Persson och hans hustru Kerstin Jonsdotter i Åreda gästgiveri i Gårdsby socken. Efter en kort period som frälsefogde blev han 1742 gästgivare i Åshult tillsammans med hustru Birgitta Charlotta Lindegren. Vigseln ägde rum i Sjösås i november 1741. Mellan 1751 och 1754 gästgivare i föräldrgården i Åreda. Därefter är han borda fram till dess han återfinns i samband med dotterns död 1778 i Hofgård Vissefjärda.
Familj (okänt om några fler avlidit tidigare)
Hustru Birgitta Charlotta Lindgren, född 1722 i Sjösås
d. Maria Sopia Lindell, f. 1742 i Åshult, Dädesjö
s. Isal Lindell. Döpt dömt 1743 i Åshult, Dädesjö
d. Sara Lena (1745-1778) se ovan
d. Stina Cajsa f. 1748 i Åreda gästgivargård
barn född och död 1751
s. Måns Lndell, född 1754 i Åreda.
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
61
« skrivet: 2016-07-11, 17:40 »
Hej
.
I Uppvidinge härads dombok 1704 fragår att bröderna Per och Lars Mattsson för 150 r.d.smt vardera löst ut sina syskon och fått fasta på Eriksmåla gästgivargård enligt ett köpekontrakt från 27 juli 1701. Fadern måste således ha varit en Mats eller Matthis. Vad är känt om denna familj? Var Matthis den förste gästgivaren i Eriksboda?
.
Uppvidinge häradsrätt (G) AIa:7 (1704-1711) bild 15 / sid 9 (AID: v46562.b15.s9, NAD: SE/VALA/01597)
.
MVH
Lars-Åke
62
« skrivet: 2016-07-10, 04:08 »
Hej
.
Jag har just funnit att Anders Hultgren omkring år 1785 flyttade från gästgiveriet i Lenhovda i Kronobergs län till Nättraby. Anders var född 1736 på Möcklabo gästgiveri i Norra Sandsjö (Sävsjö stad idag) men uppväxt på Lenhovda gästgiveri i Kronobergs län med sin moder och hennes andra make Axel Hårdberg, Det verkar troligt att han kom att verka vid gästgivaregården i Nättraby. Vad är känt om honom?
.
MVH/Lars-Åke
63
« skrivet: 2016-07-04, 01:55 »
Vilka har varit gästgivare i Östra härad?
x
I Östra härads dombok 1728 den 23 oktober § 73 anges fem stycken gästgivaregårdar,
1. Böle gästgiveri ”beläget på Vimmerbyvägen”, (Skede socken), med Carl och Zachris som gästgivare.
2. Rappeda ”på Calmarvägen” (Alseda socken), med Magnus Bergh som gästgivare
3. Stockatorp på ”Carlscrona o Växjövägen” (Korsberga socken) med Jon Svensson som gästgivare.
4. Broby gästgiveri på ”Jönköpingsvägen” med Oluf Andersson som gästgivare
5. Hvetlanda där ”7 vägar sammanstöta”, med Jonas Berggren och Olof Larsson Ståhl som gästgivare.
(Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAABA:699 (1728-1728) bild 5690 / sid 271 (AID: v378626.b5690.s271, NAD: SE/VALA/0382503)
x
Jag har funnit gällande andra gästgivargårdar att äktenskapsförbindelserna mellan gästgiverierna var omfattande. Att vara gästgivare var ett kvalificerat yrke som krävde stort kunnande i många avseenden. En gästgivarson eller dotter som lärt sig yrket från grunden var sannolikt en nödvändighet för att nästa generation skulle kunna driva ett gästgiveri vidare. Därför är jag intresserad av vilka som varit gästgivare på nämnda gästgiverier.
x
Son till Jon Svensson i Stockatorp var Sven Jonasson (1722-1790). Han tog sig namnet Lindell. Det märkliga är att detta namn också antagit av gästgivarsonen i Åreda, tre ”skjutslängder” söderut. Johannes Månsson Lindell (1714 – levde 1745)antog detta namn när han 1728 skrevs in i Växjö skola. Efter en tid som frälsefogde blev han gästgivare i Åshult i Dädesjö socken, med endast gästgiveriet i Nöbbele som mellanliggande till Stockatorp. Sven Jonasson Lindell i Stockatorp och Johannes Månsson Lindell måste således väl känt till varandra. Att då anta samma släktnamn utan att vara släkt verkar ganska osannolikt. Något sådant samband är dock ännu inte påträffat.
x
Jag har vidare vunnit att det var vanligt att de första som utsågs till gästgivare på en ort var nära befryndade med kronobefallningsmannen/kronofogden eller andra ledande personer i bygden. Gästgivarna var ofta fäder till de första eleverna som sattes i de nya skolor som etablerades under 1600-talet och kom också därigenom att få en ledande roll i socknarna. Detta är en andra orsak till att jag är intresserad av vilka som varit gästgivare i de olika gästgivargårdarna.
x
Jag placerar denna förfrågan i Vetlanda i egenskap av centrum för den nämnda bygden idag.
x
Vad är känt om olika gästgivare från Östra härad från 1600-talet till år ca 1800?
64
« skrivet: 2016-07-03, 01:11 »
Göteborgs gymnasii äldsta matrikel, utg. av Gustaf Fredén ingår tydligen som en del i Gamla latinares årsbok Årgång 1948. Finns denna matrikel digitaliserad eller på annat sätt gjorts tillgänglig för släktforskare?
xxx
Finns matriklar från trivialskolan i Göteborg bevarade för perioden 1600-1800? Finns någon sammanställning gjord av dessa?
65
« skrivet: 2016-06-26, 17:16 »
Avflyttade familjer
Paret Sven Berg Persson och Sara Larsdotter med barnen Ingierd f.1749, Per f. 1753 och Eva f.1761 saknas helt i Gårdsby efter 1762. Jag kan inte heller finna dem i KGFs databas. Vart tog de vägen?
Sven var 1749 antagen soldat för Tofta rote och uppges född 1724. Hustru Sara Larsdotters föräldrar var Lars Håkansson och Elin Persdotter, vilka både hade anfäder i Eke socken. Såväl Sven som Sara förekommer som faddrar vid flera tillvällen, men Sven Bergs framträdande i januari 1762 som fadder åt Kerstin Svensdotter i Långarör verkar vara det sista.
Sitter någon på information om vad som hände familjen?
66
« skrivet: 2016-06-26, 12:03 »
Hej
Trädgårdsmästare Anders Lindberg påträffas som fadder vid sju tillfällen i Gårdsby socken mellan 1726 och 1750. År 1726 finns han i Gårdsby Herrgård och 1738 – 1750 i Kråkenäs. Några uppgifter om honom själv eller någon familj saknas helt i Gårdsbys kyrkbok C:la.
Har någon träffat på några uppgifter om honom i andra källor?
MVH/Lars-Åke
67
« skrivet: 2016-06-25, 21:50 »
Mårten Banda utsågs omkring 1736 till landssekreterare i Kronobergs län, en uppgift han behöll till omkring 1740. Han dog i december 1758 i Dädesjö i Kronobergs län.
Landssekreteraren var jämte landskamreraren länet högsta ämbetsmän som sorterade under landshövdingen. Landssekreterarna utsågs sedan början av 1700-talet av Kungl. Majs, medan landskamreraren utsågs av Kammarkollegiet.
Namnet Banda antyder ett samband Banda ting, det gotländska häradet som omfattade socknarna Eskilshem, Tofta, Sanda, Mästerby och Västergarn.
Mårten var gift omkring 1736 med Barbara Barck, dotter till häradshövding Lars Barck (1689-1754) och hans hustru Maria Tengman (vigda 1712-10-20). Barbara bör därför ha varit född mellan 1713 och 1716.
Min gissning är att Mårten Banda antingen var född inom Banda ting på Gotland eller att han inom detta ting haft en ledande befattning innan han befordrades till landskamrer i Kronobergs län. Det förfaller vidare ganska troligt att Mårten efter avsluta universitetsutbildning, något som tjänsten krävde vid denna tid, verkat som skrivare och assistent till sin blivande svärfar.
Sitter någon inne med uppgifter om Mårten Banda?
68
« skrivet: 2016-06-25, 09:47 »
Jöran Girs förordnades 1663-08-06 till landskamrerare vid länsstyrelsen i Kronbergs län, men tillträdde aldrig. Istället blev han utnämnd 1664-10-27 landskamrerare i Jönköpings län, en tjänst han innehade till sin död 1690. (Almqvist, , Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1, s. 23 och 34).
Jöran Girs var son till Aegidius Girs (1583-1639), historiekrönikör mm. Jöran hade två kända bröder, Johan och Per.
Men en annan Aegidius Girs, adlad von Girs, efterträdde 1690 Jöran Girs som landskamrerare och kvarstod i denna befattning till 1717. (Almqvist a.a.) Denne A. var gift med en dotter till von Vicken och hans maka Anna Margareta von Güntersberch. (Almquist 4:3 s. 1240, jfr A. Mollstadius i Genealogisk tidskrift 1952-54 s. 240) A. dog 1717 (Almqvist 4:2 s. 768).
Var Aegidius von Girs son till sin företrädare eller till någon av dennes bröder? Är något känt om hans familj? Är den Lars Girs som från 1700-12-01 fram till 1708 är kronofogde i Tveta m.fl. häraders fögderi i Jönköpings län en son till A. von Girs?
69
« skrivet: 2016-06-19, 00:27 »
Släkten Ratkind Enligt Almquist, Frälsegodsen i Sverige 4:1 ss. 8 och 14 var Bertil Ratkind arrendator 1631-1634 av ett par fögderidistrikt som omfattade häraderna Tjust, Aspeland, Seved och Handsbörd i norra Kalmar län. Vad är känt om honom. En annan Ratkind är Betty Ratkind, 'som skrev latin och förstod grekiska', född 1643-03-15 i Haag, död 1673-07-08 i Stockholm efter barnsäng och begraven s. å. 19/7 i Maria kyrka, dotter av direktören Peter Ratkind. Av en engelsk släkt (den uppgivna modern Maria Kiöhn var hennes styvmoder. Betty var gift 1:o 1667-01-29 med Samuel Larsson Eld, adlad Stierneld. Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierneld_nr_1318, som hänvisar till Elgensterna) En gräns upprättades omkring 1753 mellan Norge och Sverige. Kartan över denna gräns är underskriven d. 5 nov. 1753 av C. G. Friedenreich och L. A. Thodal å danska sidan, samt av Nils Marelius, Jak. Bautz, Kilian Ratkind, J. N. Holm å Sveriges vägnar. (Beskrivning över grevskapet Dal) Vad är känt om släkten Ratkind?
70
« skrivet: 1999-03-21, 17:23 »
Hejsan !
Finnes något att läsa om Häradsbokhållare.
Mvh
71
« skrivet: 2015-11-02, 02:34 »
Vid tingen på 1600-talet deltog normalt kronobefallningshavaren/kronofogden/häradsfogden i tingen inom sitt fögderi som omfattade ett eller flera härader.(kärt barn många namn). Dessa chefer för sitt fögderi var utsedda av kammarkollegiet. Men ofta träffar man på att de ersatts av ”underfogden”. Vem tillsatte dessa? Kronofogden, landshövdingen eller kammarkollegiet? Vad är känt om underfogdens roll och position?
MVH/Lars-Åke
72
« skrivet: 2015-02-23, 23:56 »
Hej
Jag har vid en genomgång av domböcker från 1600-talet första hälft påträffat protokoll där häradstinget gjort utskrivningar av knektar. Ett exempel är när Kinnevalds härad den 25 maj 1624 hade särskilt möte om Laga Utskrivning. (Se AIDv49315.b13.s12).
Min fråga är om man regelmässigt utsåg knektar vid tingen före indelningsverket?
MVH
Lars-Åke
73
« skrivet: 2009-05-23, 16:51 »
Sjöofficer Under denna rubrik har jag tänkt att generella frågor kring sjöofficerare skall behandlas. I boken Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700 - 1799, av H Börjeson, Stockholm 1942, finns på sidan 229 en bilaga som tar upp de olika militära tjänstegraderna inom flottan tiden 1700 - 1709. Denna bifogas. Jag har också en fråga. För officerare och befäl i armén fanns under 1700-talet och senare särskilda boställen, vilka de brukade och där familjerna levde. Fanns det något motsvarande system inom flottan? Finns något register över sådana boställen? Lars-Åke Stenemo (49.1 k)
75
« skrivet: 2012-06-01, 19:16 »
Per Larsson Östbeck var son till mönsterskrivaren Lars Östbeck som dog 1712 i Gårdsby, Kronobergs län. Sonen Per, nu Laurentius Petre, skall ha påbörjat skola i Växjö samma år. Kyrkboken har sedan varit helt tyst om familjen Östbeck, tills en notis påträffas 1736 där ”Pers barn i Skrivaregården kristnades annandag jul” och kallades Maria. Mad. Östbeck i Skrivaregården är en av faddrarna. Uppenbarligen lever fru Östbeck detta år och någon annan Per som skulle kunna vara fader finns inte bosatt i Gårdsby. Det är därför troligt att det är sonen Östbeck som tillfälligt återvänt hem med okänd hustru. Som framgår av bilaga är informationen i notisen mycket begränsad(Gårdsby C:1a, p 243, punkt 13). Vem är då denna Per Larsson Östbeck? När jag Googlade fann jag en textsida ur ”Brev och skrivelser, af och till Carl von Linné”, utgiven av Uppsala universitet 1912. Under nr 436 stod följande: ” Herrar Kalm, Hasselquist, Löfwling och Östbeck , som under sine resor i Natural historien gjordt så stora och märkeliga framsteg, hwarigenom hwar och en gjordt sitt namn odödeligit, äro de som blått för natural historien företagit sig sinne resor i synnerhet åt de orter, hwarest wettenskaperne äro landtförwiste.” Denna sida finns publicerad på www24.us.archive.org/stream/brefochskrifvels06uppsuoft/brefochskrifvels06uppsuoft_djvu.txt Carl von Linné började i Växjö skola i maj 1716 och var således samtida med Per Östbeck. Känner någon till den Östbeck som omtalas i Linnés korrespondens och kan ge upplysningar om denne kan vara identisk med mönsterskrivarens son? Lars-Åke Stenemo 
76
« skrivet: 2015-08-09, 15:05 »
Vad är mera känt om länsmannen Paul Zekander?
I Norrvidinge härads dombok 1728-10-03 § 51 finns följande att läsa). På länsmannens vält. Johan Lorentz Isenbergs begäran, om betygande över förre länsmannen Paul Zekanders villkor och förmögenhet, att betala den vid 1723 års husesyn på länsmansbostället Hällabol, befunnos bristfällikghet till 210 d. 26 öre Smt, bevittnades av nämnd och närvarande almoge, att Paul Zekander, sedan han år 1721 fick avsked från länsmanstjänsten varit alldeles utfattig och numera sig från denna orten sig begivit. Som med häradshövdingens namn och sigill verifierar.” (AIDv378625.b1990).
Bostället Hällabol ligger i Tolgs socken.
77
« skrivet: 2007-07-16, 12:15 »
Hej
Är lite nyfiken om det finns fler som släktforskar och som har någon Wetterman från Ljungby eller Morup i Halland i sin släkt.
Jag själv
Min mor
Min morfar:
Larsson, Johan ALGOT (1894 - 1982)
Morfars far:
Johansson, Lars Samuel (1857 - 1938)
Morfars farmor:
Wetterman, Josefina Bernadina (1823 - 1907)
Morfars farmors far:
Wetterman, Lars Samuel (1794 - 1863)
Morfars farmors farfar:
Larsson-Wetterman, Bryngel (1764 - 1830)
Morfars farmors farfar far: Bryngelsson, Lars (1732 - 1770)
Morfars farmors farfar farfar:
Wetterman, Bryngel
Ha en fin sommar
78
« skrivet: 2006-02-10, 16:15 »
Vore trevligt om personer som är ättlingar till släkten Wedege från Växjö hörde av sig i denna tråd, för ev nyare info som kommit fram om släkten sedan artikeln i S o H nr 3 1975 publicerades.
79
« skrivet: 2001-04-23, 18:31 »
Söker etter släkten Törndal,möjligen från Göteborg, men det kan vara vart som helst i landet.
Tacksam för svar.
M.v.h. Åse K.
80
« skrivet: 2009-02-15, 23:18 »
Hej
Jag har träffat på en Greta Sofia Taxberg, född 1818 i Sundvall, död i samma församling 1880. Jag har också funnit att det fanns en silversmed P.A. Taxberg i Sundsvall 1836. Finns något släktskap? Har något forskat kring släkten Taxberg?
MVH
Lars-Åke Stenemo
81
« skrivet: 2007-04-10, 23:34 »
Elisabeth Streling
Elisabet Streling dog i Växjö 1772-11-26, 48 år gammal. Hon var således född omkring 1724. Hennes första make var skräddarmästare Jöns Solander. Paret får dottern Maria 1753, född i Stojby Västregård i Gårdsby socken.
Elisabeth gifter sig en andra gång 1765-03-07 i Gårdsby med Sven Ring, collega scholae magister i Växjö. Han tjänstgjorde där vid Växjö skola början av sin karriär under rektorn Johan Streling.
Vilka var föräldrar till denna Elisabeth Streling?
82
« skrivet: 2015-01-15, 22:46 »
Uppbördsman Simmon Sierfman (denna stavning av förnamn och tillnamn förekommer genomgående i Norrvidinge härads domböcker) avlider i Löpanäs i Söraby 1724. Någon som vet något mer om släkten Sierfman?
MVH/Lars-Åke
83
« skrivet: 2011-03-12, 19:53 »
Segerdahl
Handlaren i Karlskrona, J Segerdahl, vigdes 1695-06-24 i Lenhovda, Kronobergs län, med Margareta Rothman. Vem var denne J Segerdahl?
Den ende med namnet Segerdahl jag påträffat är David Segerdahl, som i Uppsala drev bokförlag. ”Österländske prinsens Zadigs historia, sammanfattad af herr Woltaire”, och från franska översatt av Georg (Jöran) Rothman (1739-1778)var en av boktitlarna. ”Tryckt i Upsala 1760. På David Segerdahls förlag, och finnes hos honom til köps i Stockholm”
Jöran Rothman var brorson till Margareta Rothman.
Var J Segerdahl och David Segerdahl släkt? Vart hände familjerna?
Med vänlig hälsning
L-Å S
84
« skrivet: 2015-10-24, 07:14 »
En landssekreterare David Rudolphin omnämns 1692-1698. Uppgiften häntat från ett register upprättat i Vadstena landsarkik kallat Nixon. I vilket län var han landssekreterare? Vad är känt om hans släkt?
MVH/Lars-Åke
85
« skrivet: 2014-04-21, 02:17 »
Vem var Anna Maria Roye (Roije)som 1805 var maka till gästgivare Eskil Ljungström i Fridlevstad? (Fridlevstad AI:3 s. 68). Finns några kända släktsamband med flickan Johanna Maria, som senare kallas Söderlund?  MVH/Lars-Åke
86
« skrivet: 2005-12-08, 18:33 »
Hej,
söker uppgifter om Anders Lundberg f:1740(44) i Skövde, han var gift med Elisabet Broberg.
MVH Ann-Katrin
87
« skrivet: 2005-07-26, 20:44 »
Söker släkt på Arvid Jompa Ljungström, Ljusdal. Född 1916-1985. Gift med Elly f. Alin, Född 1919.
Tror att Jompas far och mor heta Arvid och Britta. Brittas mor och far heta Margareta och Jonas.
Mvh
/Veronica K
88
« skrivet: 2015-10-22, 13:49 »
Vem var landssekreteraren Johan Jacob Kleman?
I ett register kallat Nixon upprättat av landsarkivet i Vadstena omnämns en landssekreterare Johan Jacob Kleman. Han lär vara omnämnd i Personhistorisk tidskrift Nr 26 (1925), I Svenskt Biografiskt lexikon omnämns en justitieborgmästare i Karlskrona (1780-1838) med samma namn. Är denne identisk med landssekreteraren? Tjänstgjorde han i Blekinge eller annat län och under vilken period var han landssekreterare?
MVH/ Lars-Åke
89
« skrivet: 2003-06-19, 18:57 »
Vi har börjat släktforska. Jättekul!
Vi, min syster och jag,har samlat in det mesta vi kan få tag i genom fastrar och mostrar och andra som kan tänkas ha information om vår familj.
Men nu sliter vi vårt hår och vet inte riktigt hur vi ska gå vidare?
Känns som om går in i något man inte kan bemästra... lätt att tappa sugen ett tag och det vill vi egentligen inte för det är vansinnigt roligt när man får tag i något som skapar intresset igen.
Någon som vet något om släkten Hårdberg.
Stockholmare är vi, nu i alla fall.
Vi tar till oss allt
Jättetacksamma
Gunilla och Birgitta
90
« skrivet: 2012-12-09, 17:15 »
Hej
Enligt den finska biografin Suomen kansallisbiografia 3 (2004) s 801 var Elisabeth Houther maka till professorn vid Åbo Universitet och Garnisonsmedicus Petrus Hielm (1670-1716). Hielm dog i rysk fångenskap i Narva.
Elisabeth skall enligt en obelagd uppgift tillsammans med parets barn flytt till Stockholm.
Har någon påträffat Elisabeth Houther eller parets barn.
Med vänlig hälsning
Lars-Åke
91
« skrivet: 1999-02-14, 23:26 »
Jag söker informtion runt Hans Wilhelm Hadders gift med Eva Juliana Unnerus
Vad jag vet hittills är :
Hans Wilhelm Hadders född i Köping Kalmar län, den 15 maj 1786 ; död ? ( efter april 1824 ).
Hans föräldrar var :
Häradsskrivaren för Ölands norra mot, Jacob Magnus Haddars,
född i Rottne Kronobergs län, den 12 dec 1741 ; död i Köping Kalmar län den 24 april 1803
gift den i Köping den 7 juli 1779 med
Anna Catharina Lundh, ( dotter till prosten i Köping Kalmar län, Johan Lundh ) ,
född i Köping den 11 sept 1742 ; död i Köping den 22 febr 1815
Hans Wilhelm Hadders gifte sig i Kalmar den 18 maj 1810 med
Eva Juliana Unnerus, född i Kalmar ? omkr 1791 ; död ?
Hennes föräldrar : ??
Barn till Hans och Eva ??
Hans Wilhelm Hadders anges som proviantmästare, hospital-, lasaretts- och salpetersjuderisyssloman, krigskommisarie, fältrevisor. Han blev omyndigförklarad år 1814 men åter myndig år 1821. ( Orsaker ? )
92
« skrivet: 2001-08-16, 18:55 »
Nils Persson Guse företräder år 1719 sin hustru Elisabeth Persdotter vid försäljning av hennes arvedel i hemmanet 1/4 mtl Tegnaby Bramstorp. Finns det någon som känner till mer om denna allmogesläkt Guse?
93
« skrivet: 2014-10-11, 23:12 »
Hej
Vem är Lars Garman? Han vigs i Lenhovda 1775-09-26. Han benämns då för mönsterskrivare. När två barn födds i bruksorten Klavreström i Nottebäcks socken 1779 och 1781 kallas han bruksinspektör. Paret flyttat till Matkull i Bergs socken . Här framgår att Lars var född omkring 1748 (Berg A1:1 p 88). Senast 1792 flyttar man till Gästgivargården i Ör (Ör AI:1, p128) där det framgår att hans födelsetid skulle ha varit 27 oktober 1748. Efter denna notisen 1792 tappar jag bort Garman och hans hustru Christna Hårdberg med deras barn. Vart tog de vägen? Var var Lars Garman född?
MVH/Lars-Åke
94
« skrivet: 2007-11-30, 20:22 »
Hej
Jag söker förfäderna till Per Erik Eriksson Fornstedt, född 1862 och Lars Adolf Fornstedt, född 1872, båda födda i Valbo i Gävleborgs län.
Namnet Fornstedt är inte särskilt vanligt. I Sveriges befolkning år 1900 finns 69 som bär namnet. Av dessa är 47 födda i Västmanland, 15 i Kopparbergs län, 4 i Gävleborgs län och en vardera i Stockholm, Uppsala och Malmöhus län.
Studerar man soldatregistret visar det sig att det i detta finns tre soldater som burit detta namn. Alla kom från Forneby rote i Möklinta socken i Västmanland. Socknen ingår i dag i Sala kommun. De tre soldaterna var Lars Ersson Forsman, Olof Jonsson och Jan Larsson, antagna 1788, 1828 och okänt för Jan. Det finns anledning att antaga att alla som bör namnet Fornstedt idag härstammar från någon av dessa.
Har någon av dessa släkter närmare utforskats?
Känner någon till några ledtrådar till rubricerade Fornstedt från Valbo i Gävleborgs län?
Finns någon släkt Fornstedt som bevisligen inte härstammar från Forneby i Möklinta?
Lars-Åke Stenemo
95
« skrivet: 2014-11-24, 06:55 »
Vad hände Sven Fredrik Fogelklo?
Sven Fredrik Fogelklo föddes i Tofta Norregård 1749-09-08.(C:1a p 282) I notisen saknas barnets namn, men detta framkommer istället i Växjö skolas matrikel.
År 1761-03-30 antogs bröderna Fogelklo till Växjö skola (matr. s.17). Här står följande: Sueno Friedeficus & Carolus Magnus Fogelklow filii Decurionis militum, in Tofta quorum prior annum 12 ingressus in classem arithmet, posterior vero 9 agens in classem tertiam.
Finns några uppgifter om denne äldre brodern Sven Fredrik efter skolmatrikelns uppgifter?
PS.
Föräldrarna Peter Fogelklo och Catharina Danielsdotter flyttade från Gårdsby till Dädesjö där de kom att leva på samma gård som sonen Carl Magnus. Efter dennes död påträffas de i Boldö under Dädesjö Västregård, där Peter Fogelklo avlider 1807-03-02. Hustru Catharina avlider samma år, 1807-09-26 i Dädesjö.
MVH
Lars-Åke
96
« skrivet: 2002-08-12, 11:27 »
Söker allt om släkten de la Motte. Släkten kom från Frankrike. Flera var trädgårsmästare och jobbade på många av de skånska godsen/slotten. Tacksam för all information om mina släktingar. Lundabon
97
« skrivet: 2009-07-18, 01:25 »
Dalenius i Sundsvall
Jag har påträffat två personer vid namn Dalenius, som med hänsyn till senare kontakter uppenbarligen är syskon, Det gäller Adrian Dalenius f. beräknat 1783-08-29 och hans syster Brita Christina Dalenius, f 1791-12-16 i Sundsvall. Vilka var föräldrarna?
Med vänlig hälsning
Lars-Åke Stenemo
98
« skrivet: 2010-03-03, 21:51 »
Släkten Casparsson finns biograferad i Svenska släktkalendern 1913, 1917,1920-21,1943,1976 och nu senast 2007. Äldsta kända stamfader uppges däri vara skräddaren Caspar Frischow (Friskop(p), Friscopp) i Växjö (1711-1767) vars son Jacob Gustaf Casparsson (1755-1827), handlande och borgmästare i Växjö, antog släktnamnet Casparsson efter faderns dopnamn. Stamfadern Caspar Friskopps dopnotis (1711 4/6) har återfunnits i Skatelöv (G), några mil söder om Växjö: Skatelöv C:I:1 s 186, födda 1711:  Fadern är alltså länsmannen Jakob Friskop i Torp (Skatelöv sn) och sonens fullständiga dopnamn är Petter Casper. Går det att få fram mer uppgifter om länsmannen Jakob Friskops familj ?
99
« skrivet: 2011-06-02, 12:51 »
I Gårdsby herrgård i Gårdsby sn i Kronobergs län levde 1713 jungfru Brita Caberia. (Gårdsby C1a, p 100. Hon var då fadder till klockarens dotter som döptes i kyrkan den 24 maj detta år. Brita kom att vigas mellan 1713 och 1716 med b efallningsmannen på herrgården(rättaren), Anders Börjesson Stockenström (ca 1675-1749). Brita begravdes i Växjö 1741-06-12.
Vem var denna Brita? Är Caberia den feminina formen av Caberius (detta namn är inte påträffat)? Kan någon ge någon tolkning av namnet?
MVH
Lars-Åke Stenemo
100
« skrivet: 2008-01-08, 18:34 »
Hejsan ! Påträffade i Björneborgs Landsförsamlings böcker , Johan Elof Arrhenius född 15.4. 1789 Sverige, men var?
Han var som pronvicialläkare i Björneborg och asessor. Före läkare i kejasrens arme. Han gifte sig med Anna Christina Unonius, 1817 i Lovisa i Finland.
Tacksam för information.
MVH
Paul W. Sivakka
101
« skrivet: 2015-10-22, 00:17 »
I Västerviks stads historia 1275-1718 av Folke Lindberg omtalas en landssekreterare Johan Bornman. Tillhörde han den adliga släkten von Bornemann? I vilket län var han landssekreterare?
MVH
Lars-Åke
102
« skrivet: 2000-04-05, 18:54 »
Är det någon som vet vad det innebär att ha ett landshövdingepass?
Britt Maria EkstrandBM
103
« skrivet: 2013-01-21, 21:35 »
Hej
Jonas Carlsson föddes 1817-10-25 i Gröndalen under Stallebo, Hycklinge sn (AI:6 1815-1820 s 75). Föräldrarna är Carl Carlsson f 1779-07-18 i Drabo, Oppeby sn och Stina Johansdotter f 1780-09-09 i Mörby, Hycklinge.
När fadern dör i Gröndalen 1839-04-03 antecknas inget boställe i bou för myndige sonen Jonas, vilket torde innebära att han fortfarande är skriven i Gröndalen (Kinda hr FIIIa:81 s 837).
Jag finner dock inte Jonas under Gröndalen i nästa hfl för Hycklinge (A:8 1851-1856) och kan tyvärr inte finna honom någon annanstans heller.
Vet någon vart Jonas Carlsson har tagit vägen?
MVH Leif
Detta inlägg har flyttats från Socknar, Regna.
Magnus Hjärtström, moderator
104
« skrivet: 2003-02-28, 19:46 »
Söker litteratur eller utredningar som behandlar gästgivaregårdar i Jönköpings län. Är speciellt intresserad av Stockatorp i Korsberga socken. Tips mottages med största tacksamhet.
105
« skrivet: 2000-11-26, 12:20 »
Söker uppgifter om häradsfogden Bengt Nilsson Hakes hustru, vars namn är okänt. Bengt Hake var bl.a. redogörare i Tjust fögderi 1661-63, fullmakt som redogörare i Allbo fögderi inklusive Konga, Uppvidinge och Norrvidinge [Göran Sparrlöf].
Bengts föräldrar var underfogde Nils Axelsson och Kirstin Bengtsdotter Baaz, vars anor har tagits upp under rubriken ”Svanström-Baas, Skillingaryd”.
Hälsningar Karl-Axel Myrén.
106
« skrivet: 2015-02-19, 21:54 »
Söker anfäder till Sara Lena Pettersdotter född 1796-06-23 i Uranäs Älghult (G) död 1852-07-01 i Stora Aby Mörlunda (H.
f. Petter Petersson född 1765-05-04 i Uranäs Älghult (G) och död på samma plats 1846-11-09
ff. Peter Svensson Urelius född beräknat 1732 död 1780-12-10 i Uranäs Älghult (G)
fm. Lisbeth Johansdotter 1728-09-27 i Elghult Soldattorp Älghult (G) död 1807-12-17
fmf. Johan Svennson Trofast saknar vidare uppgifter.
fmm. Sara Jonsdotter saknar vidare uppgifter.
m. Chatrina Henningsdotter saknar vidare uppgifter och anfäder.
107
« skrivet: 2011-01-04, 22:28 »
Hej igen. Har kollat och hittat Anna Catharina Rydströms födelseuppgift i Växjö. I hfl i Hovmantorp har de en dotter Sara Maria född 1786-04-20, men hon är inte född i Hovmantorp eller Växjö. Finns det någon som vet var Anna Catharina Rydström finns i hfl i Växjö, eller någon annan församling ?
Hälsningar Sven Olof
108
« skrivet: 2013-05-01, 18:07 »
Hej Johan,
Nej, jag tror inte att Anders Andersson och Ingierd Pehrsdotter var föräldrar till din Lars Andersson. Anders och Ingierd gifter sig omkring 1772 och de får en dotter Johanna den 7 mars 1772 på Bäckarekull (Långaryd CI:3, AD-online bild 229). Lars Andersson på torpet ibidem är fadder. Anders och Lars skulle däremot kunna vara syskon.
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson
109
« skrivet: 2007-10-08, 20:48 »
Jaså = Göran Johansson! (se avsändare ovan)
110
« skrivet: 2009-09-04, 08:48 »
Lars,
Hittar faktiskt ytterligare ett barn Johan Fredrik född 18551121 men han dör 18600810
Hfl Tolg A I:14 sid 142.
Karl Johan och Kerstin vigdes i Tolg 18511226. Hfl Ramkvilla AI:10 sid 300.
De bor de första åren på Löfås Östregård i Ramkvilla och flyttar 1855 till Tolg.
Fader till Karl Johan: Johan Jonasson f 17990215 i Torpa och moder: Sara Lisa Johansdotter f 17971029 i Björkö.
Mvh Ivar
111
« skrivet: 2014-08-04, 15:01 »
Hejsan
Jag finns det någon som forskar kring Smeden Jon Månsson i Allatorp Kvarn? Jon Månsson gifter sig minst 2 gånger, sista gången 1706-03-24 och han dör 1744-01-12. Jag skulle gärna ta del av information kring honom. Hans barn sprider sig i flera småländska församlingar och släkten blir av stor omfattning då ättlingarna sprider sig i vida omfattning i Småland.
Mvh
Johan Lundgren
112
« skrivet: 2008-02-22, 08:13 »
Nils-Yngve
En dotter till Jonas Pärsson i Målajord begravdes 1764 4/4 (Db Söraby C:1A)
Ivar
113
« skrivet: 2005-07-21, 18:02 »
Hej!
Johannes Johansson, Hult Lillegard, Ormesberga Johannes var född den 15 January 1842. Johannes är släkt till Shirly Schaikoski i USA som mycket gärna vill ha hjälp att hitta mer uppgifter om sin släkting.
Hon vet att enligt muntlig uppgift ska han ska ha arbetat på glasbruket i Kosta. Hans föräldrar hette Johan Salomonsson och Ingrid Månsdotter. Vad hon vet hade han tre barn: Ellen Johansson,
Amanda Johansson,
and Alfred Johansson.
Om någon vill hjälpa Shirley att hitta sin släkting är hon mycket tacksam.
Shirley genom Kerstin Söderlind
114
« skrivet: 2014-03-19, 21:27 »
Hej,
Nr 5 Kerstin (Stina), som i vigselnotisen kallas Christina är min ana. Kan tillägga att hon dör 1766-05-17 i Bäckafall, Nässjö 62 år gammal. Hennes make Anders Andersson föddes 1708-09-18 i Bäckafall, Nässjö och dör där 1766-10-17. De fick:
1. Petter född 1732-09-17
2. Lena född 1737-06-11
3. Jonas f 1742-01-28
alla i Bäckafall.
115
« skrivet: 2009-12-15, 21:01 »
Hej
Sockengränsen går mellan Almshult och Holkaryd. Ryttaretorpet vid Björkholmen bör vara Häljaryds ryttartorp.
När jag huvudsakligen arbetade med Gårdsby fanns inte Internet. Spännande att se hur fina kartor som idag finns tillgängliga.
Jag skaffade för 20-talet år sedan två rullfilmer med lantmäteriverkets alla äldre kartor över Gårdsby (laga skiften , sjöregleringar mm), men jag må erkänna att detta material har jag bara till liten del bearbetat.
Jag har heller inga längder över ryttarna. Det kan ju finnas bland dess personer som varken är födda, vigda, döda eller skaffat egna barn i socknen, varför de kan ha undgått mig.
Bör inte nr 74 leget på området Torpsta i Åreda? Jag käner tyvärr inte till området närmare.
MVH
Lars-Åke
116
« skrivet: 2007-12-06, 17:40 »
Per Hansson, född 1755 och hans hustru Ingeborg, född 1757, på Kråkenäs Östergård.
Vem vet något om detta par?
117
« skrivet: 2013-10-26, 18:48 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig att tyda vart Anna Christina Johannesdotter och dotter Maria Charlotta flyttar 30. nov 1878. AD Furuby AI:16 bild 186/sid 177, linje 4 och 5.
118
« skrivet: 2012-06-28, 21:34 »
Är det någon som känner till något kring Möcklehult? Min farfars far, Frans Gustaf Karlsson föddes där 8 nov 1871. Hans föräldrar och åtminstone ett par av hans syskon är begravda i Dädesjö.
Tacksam för all info!
/Helene Svensson
119
« skrivet: 2008-04-11, 08:53 »
Hej Torgny!
Tack för hjälpen.
Mvh
Kjell
120
« skrivet: 2012-02-01, 18:27 »
Hittar en Carl Friedrich Schmaltz född i Sundranäs, Annerstad den 21/12 1796.
Fadern Johan Schmaltz och modern Ulrica Otteliana Ridderstedt.
121
« skrivet: 2014-03-11, 00:13 »
Rolf, såg du mitt svar?
122
« skrivet: 2002-09-14, 13:45 »
Hej!
Jag söker födelseuppgifter om Catharina Svensdotter, som gifte sig den 3 oktober 1790 i Karlskrona Tyska församling med Soldaten Nils Persson Lindström från Långasjö. Hon flyttade till Långasjö den 15 jan 1791. Där kallas hon ibland Anna Catharina Svensdotter. Enligt husförhörslängder i Långasjö är hon född 1763, men var?
De fick tre barn, Israel, 1791, Petter 1794 och Anna Cathrin 1798.
En annan fråga är vart paret tog vägen efter 1798 då jag har tappat spåret i Långasjö?
Tacksam för tips.
Sven
123
« skrivet: 2013-10-20, 13:53 »
Frågan är väl om inte den som skrivit (renskrivit) protokollet har blandat ihop barnen, d.v.s. att Daniel Dryselius ska vara studiosus i Uppsala, Samuel styrman i Karlskrona etc. Alexander och Daniel Dryselius förekommer båda i sjätte delen av Paul Wilstadius Smolandi Upsalienses, där det sägs att Alexander sedermera blev kollega vid skolan i Helsingfors och kallade sig Drysell.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy