ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Harald Nordius

Sidor: [1]
1
I mantalslängderna för Kopparbergs län finns några år på 1690-talet noteringen "skiötzell" efter några namn. Vad kan det tänkas betyda?
Exempel: Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 49 (1695) Bild 400 / Sida 1575 (AID: v895692.b400.s1575)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007238_00033

2
Göstaff Christophersson i Kykrbyn gifte sig 1681-10-30 med Brita Andersdotter på Betbergshyttan.
Stora Skedvi (W) C:1 (1650-1703) Bild 15 / Sida 63 (AID: v131840.b15.s63, NAD: SE/ULA/11309)

I hennes personalier som lästes 1729-03-23 står att hon föddes på Betsbärgshyttan. Tyvärr står det inte vad föräldrarna hette. Det uppges att hon dog "igår 14 dagar sedan", d.v.s. den 8 mars och att hon då hade levat 73 år 2 månader och 3 veckor.
Stora Skedvi (W) F:4 (1725-1730) Bild 119 / Sida 115 (AID: v131862.b119.s115, NAD: SE/ULA/11309)

Då skulle hon vara född omkring 1655-12-15. I Stora Skedevi AI:2 står det 1656, men det kan ju vara fel eller det kan vara felräknat i personalierna.
Stora Skedvi (W) AI:2 (1711-1730) Bild 161 / Sida 156 (AID: v131797.b161.s156, NAD: SE/ULA/11309)

I Stora Skedvi AI:1 finns i Bijsbergshyttan 1668 en Anders Pädersson som har en dotter Britta.
Stora Skedvi (W) AI:1 (1668-1710) Bild 450 / Sida 40 (AID: v131796a.b450.s40, NAD: SE/ULA/11309)

Nu vill jag bekräfta att det är rätt Anders och har letat igenom dop i Stora Skedvi 1663-1658 utan att hitta något som passar. Så slog mig en tanke. På 1600-talet fanns väl ingen bro över älven. Då var det svårt att ta sig till kyrkan från Bispbergshyttan när isen varken bar eller brast eller var osäker. Kan det tänkas att man i stället reste till Säter och fick barnet döpt där?

3
Vika / Margareta Hansdotter, f. 1727-01-27
« skrivet: 2020-10-31, 21:45 »

Jag försöker spåra mina anor i Vika. Eftersom det saknas husförhörslängder för en stor del av 1700-talet, får jag leta i doplängder och vigsellängder. Jag har Margareta Hansdotter, född 1727-01-27 i Dalvik.

1727 Januari


do [29] döptes Ung Hans Jacobssons dot. Margeta i Dahlwijk som föddes den 27 ejusdem. Testes Hans Jacobsson och dess hustru Brita Jacobs dotter i Dahlwijk. item Hans Jörsson i Kyrkiobyn d:o Pigan Kerstin Jörs dott. ibid.
Vika (W) C:3 (1705-1733) Bild 50 (AID: v132434.b50, NAD: SE/ULA/11687)

Det fanns alltså två Hans Jacobsson i Dalvik. När två personer i en by har samma namn är det vanligt att man skiljer på dem genom att kalla dem ung eller gammal.

Den 13 oktober 1724 gifte sig Hans Jacobsson i Dalvik med Karin Jöransdotter. Eftersom vi vet att den äldre Hans Jacobssons hustru hette Brita Jacobsdotter, kan det anses säkert att det är Margaretas föräldrar. Det kan väl också tänkas att Margaretas dopvittnen Hans Jörsson och Kerstin Jörsdotter är syskon till Karin.

1724
Sept.
d:o 26 Hans Jacobsson i Dahlwik angifwit sig at willia inträda i Echtenskap med Pigan Karen Jörans dot. i Kyrkiobyn, hwar om Kungiort blef af Predikstolen 1 gången d 27 ejusdem 2 gn d 4 octob., 3 gn 11 ejusdem copulati d 13 octobr.
Vika (W) C:3 (1705-1733) Bild 79 (AID: v132434.b79, NAD: SE/ULA/11687)

Så har jag funnit två födslar som jag tror är Karin resp. Hans. I mars 1700 döptes en Karin.

Die 9 Martii Christnades i Wijka Kyrkia Jöran Larss dotter på Nynääs, som blef född den 5 dito om aftonen. Testes Ericus Todenius, Hans Carlsson på Heden, Hans Mats H. Kerstin i Kyrkiobyn och Kerstin Ers doter på Heden
Vika (W) C:2 (1686-1705) Bild 42 (AID: v132433.b42, NAD: SE/ULA/11687)

I juni 1697 döptes en Hans i Dalvik.

Die 13 junii Christnades i Wijka kyrkia Jacob Ers Sohn i Dahlvijk som bleff född den 11 junii. Testes Hans Larsson på Heden, Hans Jörsson i Reensby, Sven Heisons Enkia och Lisbeth Pärs dotter i Dahlvijk.
Vika (W) C:2 (1686-1705) Bild 35 (AID: v132433.b35, NAD: SE/ULA/11687)

Så vill jag finna Göran Larssons och Jacob Erssons hustrur också. För Göran Larsson har jag ett par möjliga.

1684
Dn. 13 Trinit.
Jöran Larsson ifrån Kijfnäbben
Kerstin Erichsdotter ifrån Groop
Vika (W) C:1 (1682-1735) Bild 38 (AID: v132432.b38, NAD: SE/ULA/11687)

Dessa skulle jag tro är de som finns i Djupängen 1693.
Göran Larsson
Hu. Kerstin
dott. Anna
sohnen Lars
Vika (W) AI:1 (1664-1692) Bild 158 / Sida 303 (AID: v132405.b158.s303, NAD: SE/ULA/11687)
jag hittar inte Djupängen i Vika i nutid, men det står mellan Storgården och Dammen i hfl, så jag antar att det var i Kniva.

1695
Die 24 cTbris wigdes hemma Göran Larsson i Storgården med Anna Hansdotter därsammastädes.
Vika (W) C:2 (1686-1705) Bild 63 (AID: v132433.b63, NAD: SE/ULA/11687)

För Jacob Ersson hittar jag ingen vigsel och jag hittar honom inte heller i någon av husförhörslängderna från slutet av 1600-talet. Vet någon något mer om dessa personer?



4
Den 5 april 1811 gifter sig änkemannen och drängen Carl Carlsson i Tryfall med pigan Anna Persdotter på Medevi i Västra Ny.
Västra Ny (E, T) C:3 (1800-1851) Bild 11 / sid 15 (AID: v42329.b11.s15, NAD: SE/VALA/00448)
Han finns inte i Tryfall i Västra Ny AI:5 (1805-1820) men jag hittade en son Johannes född 1813-01-18 vid Båna. I hfl finns de inte där heller, men jag hittade dem till slut i Stora Rösjö.
Västra Ny (E, T) C:3 (1800-1851) Bild 79 / sid 151 (AID: v42329.b79.s151, NAD: SE/VALA/00448)
Västra Ny (E, T) AI:5 (1805-1820) Bild 55 / sid 98 (AID: v27038.b55.s98, NAD: SE/VALA/00448)
Där finns makarna, hans son från det förra äktenskapet Carl född 1804-11-06, hennes utomäktenskapliga son Nils Gustaf Widström född 1801-09-09 i Kumla och deras gemensamma son Anders Peter född 1811-02-28, som dör 1812-01-20. Johannes har man tydligen inte skrivit in innan de flyttar till Tjällmo 1813. D.v.s. de tar ut flyttattest dit och de finns inskrivna i inflyttningslängden där det står att de flyttar till Hättorp, men sedan är de strukna i inflyttningslängden och de finns inte i Hättorp. Det tycks inte ha blivit något av med inflyttningen, men frågan är vart de tog vägen i stället.
Tjällmo (E) BI:1 (1806-1830) Bild 17 / sid 27 (AID: v39533.b17.s27, NAD: SE/VALA/00376)
Jag har hittat Nils Gustaf senare som skräddarmästare i Falun och modern som har fått efternamnet Klingberg har blivit änka och flyttat till honom 1837, men det skulle vara trevligt att veta vad som har hänt däremellan. Jag har försökt spåra bakåt från Falun, men det är stopp där också. Han uppges ha flyttat in från Gävle. Där finns namnregister till hfl, men han finns inte i dem. Hon kommer från Vänge, men jag hittar henne inte i något Vänge vare sig i Uppland eller på Gotland.
Falu Kristine (W) AI:18 (1837-1846) Bild 171 / sid 136 (AID: v129794.b171.s136, NAD: SE/ULA/11441)


5
Jag köpte för många år sedan en CD med historiska stadskartor från Lantmäteriet. Naturligtvis har de hittat ett filformat (fpx) som nästan inga program stöder. Det var en läsare med på skivan, men den gick inte att installera i Windows 10. Som tur var hade jag kvar min gamla Xp-dator där jag hade installerat den. Dock skulle jag vilja se dem på den dator jag använder dagligen. Först hittade jag ett program som heter Konvertor som skulle kunna konvertera till jpeg. Icke, det blev ingen fil i målkatalogen. Så hittade jag ett program som heter IrfanView där man skulle kunna öppna filerna. Det kunde man inte. Så hittade jag en konverteringstjänst online. Den gick också bet. Är det någon som har lyckats öppna eller konvertera filerna i Windows 10?

6
Hede / Byte av gårdar i Viken?
« skrivet: 2020-10-05, 12:02 »
År 1705 har Olof Persson Viken nr 2, 6½ trög och Joen Jonsson Viken nr 7, 8 trög.
Mantalslängder 1642-1820, Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, SE/RA/55203/55203.26/34 (1705), bildid: A0005623_00505, sida 4720
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005623_00505
År 1706 har Joen Jonsson Viken nr 2, 6½ trög och Olof Persson Viken nr 7, 8 trög.
Mantalslängder 1642-1820, Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, SE/RA/55203/55203.26/35 (1706), bildid: A0005624_00056, sida 236
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005624_00056
Det ser alltså ut som om de har bytt gårdar med varandra. Då undrar man ju varför. Kan man möjligen hitta något om det i någon dombok?

7
Bokstäver och siffror / Ligatur för fw
« skrivet: 2020-04-02, 21:47 »
Det här sättet att skriva fw är ganska vanligt i den del böcker, t.ex. i Färila EI:1 som jag sitter och läser nu. Jag har inte sett det omnämnas i någon av de böcker om läsning av gammal handskrift som jag har. Jag funderar hur man ska skriva när man skriver av. Ska man skriva fw som var den vanliga stavningen på 1700-talet, eller ska man skriva fv. Man kan ju också undra hur den här har uppstått. Om man såg den ensam skulle man ju knappast förstå den, utan det är sammanhanget som gör att man kan förstå den.


8
Färila / Döda i Färila 1711-1721
« skrivet: 2020-03-28, 21:26 »
Jag har många anor i Färila och därför ofta anledning att söka döda 1711-1721 i Färila EI:1, alltså innan husförhörslängderna börjar. Till slut ledsnade jag på att läsa igenom längden gång på gång och bestämde mig för att göra ett register. Det kanske fler kan ha glädje av så jag har lagt ut det på nätet: https://harald.nordius.se/genealogy/ferila_deaths_1711_1721/
Rättelser mottages tacksamt

9
Färila / Tremänningsoldatens barn
« skrivet: 2020-03-24, 20:12 »
I Färila EI:1 finns den 13 september 1713 noteringen " Begrofs Tremänning Soldatens barn Pähr Ersson ifrån Hyttebo".
Vem är det som heter Pähr Ersson? Läser man som det står så är det barnet, men det verkar lite märkligt att man skulle ha angivit namnet på ett en vecka och fyra dagar gammalt barn men låtit soldaten vara anonym.
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v134700.b31
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030809_00035

10
Var ligger platsen / Graven, Färila?
« skrivet: 2020-03-24, 17:27 »
I Färila AI:9a finns i det maskinskrivna ortsregistret en plats som heter Graven och ska finnas på uppslag 52. Går man dit så står det Lillbyn och jag kan inte se att det står Graven någonstans.
I Färila EI:1 finns i förteckningen över döda Christopher Olsson, begravd 6 feb. 1715, och Magdalena Berg, begravd 22 e Trefaldighet, som båda ser ut att ha bott i Grafen. Finns det eller har funnits någon gård i Lillbyn som har kallats Graven?
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v134700.b32
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030809_00036

11
Färila / Soldaten Jonas Persson Björkmans föräldrar
« skrivet: 2020-03-13, 14:52 »
Den 22 februari 1792 dog avskedade soldaten Jonas Björkman i Svedja.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030811_00135
Det står att han var född i Storbyn den 19 december 1720 och att föräldrarna var korpralen Jonas Björk och hustrun Annica Andersdotter. Faderns namn kan inte stämma, för det framgår av generalmönstringsrullan 1740 och även av andra kyrkböcker att Jonas Björkmans fadersnamn var Persson. Han var soldat med nummer 130 vid Järvsö kompani och antagen den 3 mars 1740.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028675_00084
Jag har inte hittat någon Jonas Björk vare sig bland Färilas soldater eller bland Storbyns husfolk i Färila AI:1 (1721-1736). Det finns en Jonas Biörk bland gratialisterna 1740, men han uppges bo i Österfärnebo. Det finns ett svårläst namn som möjligen skulle kunna vara Annika Andersdotter bland husfolket på sidan 9, men hon har ingen son Jon eller Jonas.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030762_00018
Det finns ingen född den 19 december 1720 bland soldater och husfolks barn i Färila C:1.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030803_00084
Det finns en Jonas född den 9 december vars far är korpralen Petter Forsberg. Det ser i förstone ut att kunna vara rätt Jonas, men det stämmer ändå inte. I Färila AI:2 (1736-1755) finns soldat nr 114 Päder Forsberg. Han har en son Jonas om vilken det står "stulit. förd til Marstrand 1748."
Jonas Perssons föregångare på nr 130 hette Per Persson. Han verkar inte heller vara fadern. Han kom från Ransjö i Sveg 1720. Flyttattesten finns i Färila kyrkoarkiv:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018396_00072
Eftersom han och hans hustru Sigrid Olofsdotter hade en son Halvar som uppges vara född 1720 kan Jonas inte vara deras son heller. Halvar blev också soldat med namnet Klinga.
Jag får ingen ordning på detta. Är det någon som har några uppgifter om Jonas Persson Björkmans föräldrar?

12
Språk / Norsk 1600-talsskrift
« skrivet: 2020-03-08, 13:57 »
I skattelängderna för Härjedalen ser man att det vissa år har varit en skrivare som skriver på norskt vis. En man som med svenskt skrivsätt kallas Olof Jönsson 1650 kallas 1651 Oluf Jönsön tror jag men det är det andra ö som jag är osäker på. Det ser inte likadant ut som det första, men vad annat än ö skulle det kunna vara. Alla fadersnamn har denna bokstav i sista stavelsen.

1650: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006006_00033
1651: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006007_00027

13
Allmänt / Skattelängder i Härjedalen omkring 1700
« skrivet: 2020-03-02, 17:48 »
Jag försöker sätta mig in i de speciella skatteförhållandena i Härjedalen i äldre tider. Jag har hittat en del på https://wiki.rotter.se/index.php?title=Kronofogdens_i_Härjedalens_fögderi_arkiv men inte allt. Så här är några frågor.

Röklängder tycks ha gjorts upp alla år, till en början som separata längder, sedan som en kolumn i en gemensam längd. Jag har inte hittat någon förklaring på ordet "rök", men antar att en rök är ett hushåll.

Enligt sidan som jag länkar till tas hustrur upp i kontributionslängderna, men i de jag har sett tas bara söner, mågar, drängar, döttrar, sonhustrur och pigor upp. I den här längden från 1687 t.ex. skattar man en daler för de manliga och en halv för de kvinnliga: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006021_00310


Det står också att det inte fanns några jordeböcker men i den här röklängden från 1690 står det att den är examinerad på häradstinget och jämförd med jordeboken och tiondelängden: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005608_00329


I den här längden från 1701 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005619_00433 har ostskatten två kolumner. Om man summerar ser man att 20 enheter i den högra ger en enhet i den vänstra. Symbolen över den högra står enligt "Läsning av gamla handstilar", (Alf Åberg, Stockholm 1971) för "mark". Enligt "mått mål vikt" (Knut Birkeland, Stockholm 1971) användes beteckningen "mark" i Sverige om skålpundet. Det går 20 skålpund på ett lispund, så om man antar att symbolen över den vänstra kolumnen står för "lispund" så stämmer det. Det blir också rimliga vikter om ostskatten ska motsvara ystning av en dags mjölk. Stämmer denna tolkning?

14
Hälsinge regemente / Stupad 1712-1713
« skrivet: 2020-02-28, 22:36 »
Måns Persson var bonde i Ängersjö, Ytterhogdal, men blev soldat vid 39 års ålder 1712.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005629_00393
Han finns i generalmönstringsrullan 1712 som Måns Persson Tulpan med nr 141 i Järvsö kompani.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00226
Av 1714 års mantalslängd framgår att hustrun då har blivit änka.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005631_00337
Ytterhogdals kyrkbok för denna tid verkar bara ta upp avlidna som har begravts i församlingen. Jag har inte hittat honom där. Finns det några militära arkivalier där man skulle kunna finna hans dödsdatum?

15
Lillhärdal / Sunnanå 15
« skrivet: 2020-02-23, 21:19 »

Jag frågade i Färila om en Karin Persdotter som 1747 flyttade från Sunnanå i Lillhärdal till Kårböle, och fick bra hjälp. Nu har jag letat vidare utifrån det och fått en del nya problem. Svaret hänvisade bl.a. till ett protokoll från häradsrätten där det framgår att systrarna Sigrid och Karin Persdotter har ärvt Sunnanå nr 15 av sin mor Ingeborg Persdotter.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90002670_00237
Ingeborg hade varit gift med dragonen Per Lund i Revsund, Jämtland, som var barnens far. Han dog 1719 och 1726-01-23 gifte hon sig med Per Håkansson i Lillhärdal.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035805_00071
Per Håkansson var enligt dödsnotisen född i Idre 1685 och kom till Lillhärdal i 20-årsåldern "för årstienst". Han dog 1765-12-14.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035805_00202
Ingeborg hade dött 1754-05-07 och var, om åldern i dödsnotisen stämmer, född i oktober-november 1690.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035805_00190
På Sunnanå 15 finns i mantalslängderna i början av 1700-talet Per Andersson.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005627_00330
I Lillhärdal AI:1 1706 finns i Sunnanå Per Andersson, 53 år,  med hustru Anna, 45 år, och sonen Sven, 5 år.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035795_00071
Letar man i Lillhärdal C:1 så finner man att Anna heter Emfastsdotter och att de fick en son Sven 1693 som dör 1697. Nästa barn föds 1701-05-26 och får också namnet Sven.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035805_00041
Från 1717 är det Sven Persson som står för gården i mantalslängden.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005634_00259
Sven dör 1724-07-17
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035805_00179
1725 står "Ingeborg Enkia" för gården.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005642_00443
Efter att han gift sig med Ingeborg Persdotter står Per Håkansson för gården.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005643_00047
Utifrån detta antar jag att Sunnanå 15 var Ingeborgs fädernegård och att hon flyttade tillbaka dit efter första makens död.
Ingeborg finns inte i familjen 1706 men hon bör ha varit 15-16 år och kan ha flyttat hemifrån.
Jag kan inte hitta Per Anderssons eller Anna Emfastsdotters död i Lillhärdal C:1.
Det finns en Per Andersson i Sunnanå som dör 1720-06-16, men han uppges vara 79 år och det stämmer dåligt med 53 år 1706. Ålder kan vara fel i dödsnotiser, men 12 år är lite väl stor skillnad.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035805_00178
Jag hittar inte heller vigseln mellan Ingeborg Persdotter och Per Lund i vare sig Lillhärdal eller Revsund. De är kopplade genom Sigrids födelsenotis, men det skulle vara trevligt att ha vigseln också.
Per Lund dog enligt uppgift 1719-01-10 men jag har ingen källa till det. i Revsund C:1 noteras bara begravningar vid den tiden och han är troligen inte begravd i hemsocknen.

16
Färila / Karin Persdotter 1717-1792
« skrivet: 2020-02-20, 20:07 »
Karin Persdotter kom den 23 september 1747 från Lillhärdal till Kårböle där hon gifte sig med Per Månsson den 27 september.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030809_00098
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030809_00021
1765 flyttade de till Föne.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030766_00122
Där dog hon den 26 juni 1792.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030811_00136
Enligt dödsnotisen var hon född i Jämtland 1717 och föräldrarna var soldaten Per Lund och hans hustru Ingebor Svensdotter.
Vet någon vilken socken i Jämtland hon kom ifrån?

17
Färila / Motsägelse mellan kyrkbok och mantalslängd
« skrivet: 2020-02-01, 13:27 »
I Färila C:1 finns i Storbyn klockaren Lars Månsson med hustru Ella Andersdotter. (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030803_00023, http://www.arkivdigital.se/aid/show/v134691.b17.s13) De får två barn, dottern Karin 1693-03-16 och sonen Anders 1697-03-19. Sedan dör Ella och Lars gifter om sig med Margareta Eriksdotter. Lars Månsson var son till kyrkoherden i Norrbo, Magnus Rogstadius, så han har alltså flyttat till Färila. För att ta reda på när han gjorde det gick jag till mantalslängderna, men där finns han inte förrän 1700. Innan dess heter klockaren i mantalslängderna Anders Jonsson. Jag kan heller inte se att Lars Månsson finns fast inte som klockare. Vad ska man tro om detta? Jag har inte hittat många uppgifter om Lars Månsson i kyrkböckerna. Förutom i Färila C:1 finns han i Färila AI:1 bland Lillbyns husfolk på sidan 13 och så finns en mycket kort dödsnotis 1733 på sidan 58 i Färila EI:1, "Lillbyn Klockaren Lars Månsson Rogstadius", inte ens ett datum alltså.

18
Färila / Vad har Pär för efternamn
« skrivet: 2020-01-17, 12:14 »

19
Färila / Mårten Rogstadius
« skrivet: 2018-09-09, 15:38 »
I Färila AI:3 1744-1763 finns på sidan 11 komminister Mårten Rogstadius född den 10 april 1711. På nätet har jag funnit uppgifter om att han skulle vara född i Färila, dock utan källhänvisningar. I Färila C:1 1680-1743 finns på sidan 13 en Mårten född den 10 april 1711. Om jag tolkar längden rätt så är föräldrarna klockaren Lars Månsson och hans hustru Ella Andersdotter. Ingen Rogstadius alltså. Men i Uppsala ärkestifts herdaminne uppges att fadern är klockaren i Färila Magnus Rogstadius. Jag har tittat i mantalslängderna för 1711 och 1712 och där står det att klockaren heter Lars Månsson. Det finns ingen Rogstadius i mantalslängderna för Färila de åren. Vad ska man tro om detta?

20
22 Mått, mynt & stämplar / Måttet "gräs"
« skrivet: 2018-07-10, 12:40 »
I Lantmäteristyrelsens arkiv finns en karta över storskifte av utmarkerna till Berg och Lilla Skår i Bokenäs 1801. Där finns en kolumn med rubriken "Ägornes Namn och Uppskattnings Wärde". Värdena anges i måttet "gräs" och antalet gräs varierar mellan 3/2 och 6. Jag har aldrig hört eller sett detta mått tidigare. Man kan väl anta att det är en uppskattning av hur mycket gräs marken avkastade. Hur mycket kan ett gräs ha varit?

21
I Rotemansarkivet i Stockholm finns en Carolina Mathilda Andersson, född den 10 april 1852 i Kvarsebo. Hon finns med, med varierande stavning, hela tiden från starten 1878 tills hon dör 1923.

Rote 3, häfte 3187 (1878-1882), sida 5, rad 2
Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/03/03), DIa
Men i Kvarsebo finns hon inte i födelse- och dopboken och inte heller i närliggande socknar. Jag hittar ingen person där som skulle kunna vara hon.
Efter lite experimenterande med olika sökfrågor i Arkiv Digitals registersökning har jag hittat henne i Hedvig Eleonora fr.o.m. 1861. Då bor hon i kv. Kronkvarn nr 14 som fosterdotter till skomakargesällänkan Anna Cath. Wickström. Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:57 1858-1861 Bild 333 (AID: v85436.b333, NAD: SE/SSA/0006), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054220_00341. Wckström finns i samma fastighet tidigare år, men inte Carolina Mathilda, så hon tycks ha kommit dit 1861. 1863 blir hon fosterdotter hos en änka Fredrika Björklund och 1866 piga hos en fanjunkare Kleingardth, hela tiden i Hedvig Elonora. Nu kan man ju misstänka att hon inte är född i Kvarsebo, för man brukade väl inte sända fosterbarn från landet in till Stockholm, utan snarare andra vägen. Hon kunde förstås ha kommit till Stockholm med en eller två föräldrar och sedan blivit föräldralös, men jag hittar ingen flyttning från Kvarsebo som kan stämma. Nästa ställe att leta blir förstås Allmänna barnhusets rullor. Där hittar jag henne heller inte. Sedan har jag gått igenom födelse-och dopböckerna i alla Stockholms församlingar runt det angivna datumet, men inte hittat henne. Jag har inte hittat henne i Hedvig Eleonoras inflyttningsängd heller.
Är det någon som har någon idé om fler ställen man skulle kunna söka?

22
Var ligger platsen / Masthugg 5:2/4 14
« skrivet: 2018-01-30, 18:34 »
I Göteborgs Masthugg (O) AIIa:8 (1913-1931) Bild 11 / sid 1403 står det att Viktor Ehrnfrid Sköld och Hilma Kristina Torpadie bor i 5:2/4 14. 5 lär väl betyda Majornas femte rote men hur uttyder man 2/4 14?

23
Edvin Herman Cardell föddes 1887-08-04 i Älvestad i Östergötland. 1890 flyttade han med föräldrarna och tre äldre syskon till Stockholm. 1891-05-14 dör hans far så att modern blir ensam med fyra barn. 1896 flyttar Edvin Herman till sin faster Eva Karolina Andersson och hennes man Olof Vilhelm Lundqvist i Örebro, där han skrivs som fosterson med efternamnet Lundkvist [Örebro Nikolai (T) AI:32b (1896-1900) Bild 582 / sid 573 (AID: v52783.b582.s573, NAD: SE/ULA/11800)].


1908 kommer han tillbaka till Stockholm och 1913-01-10 skrivs han i Oscar i fastigheten Harpan 30 (Linnégatan 79) [Oscar (AB, A) BI:8 (1913-1913) Bild 2180 / sid 212 (AID: v271315.b2180.s212, NAD: SE/SSA/6025)]. I rotemannens mantalsbok uppges att han bor hos en Nyström [Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/03/24), DIa, Rote 24, häfte 20680 (19060526-1926), sida 19, rad 11]. Edvin Herman Lundqvist och Helny Maria Nyström tar ut lysning 1913-01-17 men de vigs aldrig [Oscar (AB, A) EI:6 (1912-1913) Bild 580 / sid 10 (AID: v271533.b580.s10, NAD: SE/SSA/6025)]. Hon flyttar 1913-12-17 till Katarina [Katarina (AB, A) BI:60 (1913-1913) Bild 4380 / sid 434 (AID: v253708.b4380.s434, NAD: SE/SSA/0009)]. 1914-01-21 föder hon en dotter, Rut Ingegärd [Katarina (AB, A) CI:47 (1914-1914) Bild 530 / sid 3 (AID: v253917.b530.s3, NAD: SE/SSA/0009)]. Som fader står Edvin Herman Cardell Lundqvist. Först har man skrivit att han bor på Linnégatan 79, men sedan är det raderat och stället står det något som jag tyder som "ob. boken".


I mantalslängden för 1913 står han i Harpan 30 [Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1913, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:112/50 (1913), bildid: A0059426_00364]. Jag har inte hittat honom i senare mantalslängder. Han finns i registren till mantalslängderna senare år, men i stället för ett nummer på en mantalsuppgift står det "kvst.", vilket jag antar betyder kvarstående. I Rotemansarkivet är han överförd till obefintliga 1921. I Oscars lysningsbok finns en notering "mannen utfått prästbetyg d. 14/9 15". Det är det sista spåret av att han har varit i kontakt med någon myndighet som jag har funnit. Finns det några andra ställen man skulle kunna leta efter honom?

24
22) Tyska / Dopbevis
« skrivet: 2017-11-27, 17:18 »
Fanny Leman föddes den 24 september 1832 i en judisk familj i Göteborg. Hon konverterade och skrevs in i Göteborgs Domkyrkoförsamling den 6 december 1850. Som bilaga till inskrivningen finns ett dopbevis undertecknat den 12 november 1850 av Ph. Roentgen i Christiansfeld i Danmark. Philip Roentgen var ledare för herrnhutarna där 1832-1851. Intyget finns skannat i SVAR: Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Inflyttningsattester, SE/GLA/13180/H II a/32 (1850), bildid: A0016521_00592
länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0016521_00592
Det finns även i Arkiv Digital: v204376.b5880.s11096
Jag har skrivit av intyget, men gammal tysk handskrift är ju inte det lättaste, så det några saker jag funderar över.

Tauf Zeugnis
für fräulein Marie Leman.
Fan̅y Leman̅  früher der Mosaischen Religion angehörend, wurde durch das Lesen der heiligen Schrift in ihrem Herzen von den Wahrheiten der Christlichen Religion durch die Gnadenwirkung des heil. Geistes überzeugt ­— genoß darauf bei(1) Unterzeichneten einen mehrjährigen Unterricht sowol in der Biblischen Geschichte als besonders in den Evangelischen heilsamheiten(2) der Evangelischen Kirche —; und da sie durch Wort und Wandel es bewieß, daß durch die Kraft des Evangelii ihr Herz zum lebendinges Glauben an Jesum Christum gekom̅en(3), so wurde sie am Reformationsfeiste(4), — den 31n October Eintausend acht Hundert neun und vierzig in Zahlen 1849 —im Namen Gottes des Vaters und des Sohnes, und des heiligen Geistes — unter Assistenz einiger Lutherischer Prediger in öffentlicher zahlreich versam̅elter christlicher Gemeine, nachdem sie ihr christliches Glaubensbeketnis(5) abgelegt — durch die heilige Taufe in die christlich Evang(6) Kirche aufgenom̅en mit Namen Maria worauf sie mit der Gemeine das heil. Abendmahl genossen hat. Dieses bescheinigt
Christiansf[eld]         
d 12n N[ovember]   
1850

unter Beidrxxx(7) unsers Kirchensiegels
sub fide pastorali
Ph. Roentgen
Prediger

Text inom hakparentes är förmodad text under sigillet
1) det ser inte riktigt ut att stå "bei", men det är det enda jag kan komma på som ger mening
2) "heilsam" betyder väl ungefär "helande"
3) borde det inte ha stått ett "ist" här? I svenskan kan man ju utelämna hjälpverbet i bisatser men det kan man väl inte i tyskan.
4) borde det inte ha stått "Reformationsfest"? "Feiste" betyder ungefär "fetma" får jag det till när jag slår upp det i en tysk ordbok.
5) här ser det ut att stå ett ß på slutet, men Bekenntnis skrivs ju med ett enkelt s.
6) ordet ser ut att vara inklämt efteråt och är otydligt, men det måste väl vara Evang(elische)
7) vad står det?

 

25
Övrigt / Stamanställd, men när?
« skrivet: 2017-11-18, 19:02 »
Tor Viking Carlsson föddes 1885-09-22 i Stavby, Uppland
1900 flyttade han från föräldrarna i Gränome, Stavby till Bärsta i samma socken där han var dräng.
I oktober-november 1904 flyttade han hem till föräldrarna som då bodde i Vaksala.
1905-10-23 flyttade han med föräldrarna till Uppsala där han står som arbetare i församlingsboken.
I oktober 1908 flyttade han till Storkyrkoförsamlingen. Här står han som polis i Rotemansarkivet och har inget vpl-nummer.
I januari 1909 flyttar han till Klararoten där han står som polis, militäruppgiften är "stamanställd".
Han kyrkobokförs aldrig i Klara och i januari 1909 flyttar ha vidare till Norrtullsroten fortfarande som polis, militäruppgften är nu "f. stamanställd" och han har fått ett nummer 2598 45/08. Det bör betyda att inskrivningen har skett i Stockholm för 45 var Stockholms stads rullföringsområde.
I juni 1909 flyttar han till Jakobsroten, nu står han som arbetare, militäruppgiften är "f.d. stamanställd" och nummer som tidigare.
I juli 1909 tar han och sambon ut lysning och i lysningsboken står det distinktionskorpral.
I september 1909 flyttar han och hustrun till Observatorieroten. Nu står det distinktionskorpral i Rotemansarkivet. Militäruppgiften är enbart nummer (samma som tidigare).
I juli 1912 flyttar de till Teknologroten. Nu är han åter polis. Vpl-numret är detsamma som tidigare.
Utöver detta finns en anteckning från Observatorieroten, troligen från 1909, där det verkar som man har skrivit in honom på fel adress, upptäckt misstaget och skrivit "Utgår" på raden. Där finns också ett vpl-nummer men inskrivningsåret är 02 i stället för 08 som på alla andra ställen.


Kan han ha varit stamställd två gånger, först någon gång före 1909 och sedan 1909-1912? Kan han ha varit vid Upplands regemente under tiden i Uppsala? Var var det förlagt innan kasernerna vid Polacksbacken byggdes? Jag har letat efter hans stamkort bland dem som är inskannade av Arkiv Digital, men inte hittat det.


Den nedan avbildade tygbiten kommer troligen från honom. Den ser ju ut att vara från unionstiden. Tre vinklar skulle ju kunna stämma med distinktionskorpral.


26
12 Företag / Vad var en fastighetsförening?
« skrivet: 2017-11-06, 17:39 »
I Bebyggelseregistret står att byggherre för fastigheten Vävstolen 8 i Bromma 1943 var Fastighetsföreningen Vävstolen 4 & 5 upa. Jag har inte hittat någon information om vad en fastighetsförening var. Är det någon som vet något om det?

27
Var ligger platsen / Stugan Jyska i Släp
« skrivet: 2017-04-30, 18:44 »
Finns det några uppgifter om en stuga cirka 260 m SSV om Knipemyst som ska ha kallats Jyska? Min sagesman har hört talas om den från en släkting född 1889. Denne hade heller aldrig sett stugan, utan bara hört talas om den. Så som jag har fått platsen beskriven torde det vara här:
https://kartor.eniro.se/m/vR4n0
Jag har varit där men inte hittat några entydiga spår av bebyggelse. Ortnamnsregistret har ingenting.

28
Förkortningar / B. H. G. i mönstringsrulla
« skrivet: 2017-04-12, 18:16 »
I en mönstringsrulla från Stockholms sjömanshus 1806 finns förkortningen B. H. G. framför ett namn. Det är en 14-årig yngling som har 2 Rdr i månadshyra. Som jämförelse har den 17-årige kajutvakten (som jag antar att C. V. betyder) 4 Rdr. Vad kan B. H. G. tänkas betyda.


Stockholms sjömanshus (AB, A) DIa:60 (1806-1806) Bild 300 / sid 286

29
Karl Johan / Sjömannen Carl Fredrik Prehn
« skrivet: 2017-04-07, 12:51 »
I Karl Johans hfl för tredje roten 1858-64 finns på sidan 96 sjömannen Carl Fredrik Prehn med familj. Han uppges död 1864. Jag har letat igenom död- och begravningsboken för detta år utan att finna honom. Jag har även tittat på 1865, för om man dog till sjöss eller i främmande land kunde det ju ta någon tid innan underrättelsen nådde hem. Jag har även tittat i Gustavi och i Kristine utan reslutat. Har någon någon idé om var jag mer skulle kunna söka uppgifter om hans död?


I arkivförteckningen är AI:27 andra roten och AI:28 tredje roten. I SVAR har man följt detta så där finns han i AI:28 bild 54.


Man verkar ha gjort fel när man klistrade lappar på ryggarna för där står det AI:27 på tredje roten och AI:28 på andra roten. AD har följt detta så där finns han i AI:27 bild 52.

30
Disgen / Fosterbarn
« skrivet: 2017-04-06, 21:34 »
Om man lägger till en person som fosterförälder så skapas det automatiskt en tom relation och en okänd partner till den personen. Det är lite fånigt, för någon sådan behövs ju inte för att bli fosterförälder. Går det att undvika på något vis?

31
Tyska / Andzehrung
« skrivet: 2017-04-06, 13:14 »
Jag har i dödsnotiser i Tyska S:ta Gertrud stött på ordet "Andzehrung", t.ex:
8:ten febr. starb des vormal. SeeCap. H. Prehns Ehegattin, Frau Anna Charl. geb. Julius, im 56:ten Lebensjahre, an d. Andzehrung"

Tyska S:ta Gertrud FIa:2, nr 2 1831, bild 45 (AD), bild 52 (SVAR)


Uppslagning i ordböcker och googling ger ingen förklaring. På svenska har väl "täring" bl.a. använts om tuberkulos. Kan "Andzehrung" vara lungtuberkulos?

32
Tyska Sankt Gertrud / Vigselnotis
« skrivet: 2017-04-06, 11:41 »
Tyska S:ta Gertrud EII:1 sidan 116, AD bild 61, svar bild 66. Den 11 oktober 1807 vigs Johan Friedrich Prehn och Charlotta Julius. Jag har lyckats tyda det mesta i notisen men går bet på det första ordet på tredje raden, alltså det som står före "Herr Gregor Julius". Jag undrar också över ordet före "Stralsund" i slutet av andra raden. Det borde vara "in", men ser lite konstigt ut. Så undrar jag vad "Charte" är i detta sammanhang. Den enda betydelse som ges i nutida ordböcker är den som motsvarar engelskans "charter". Är det en avgift för vigselbeviset? Beloppet är väl 1½ Riksdaler Banco.


33
Torsång / Harald Didriksson, död 1714
« skrivet: 2017-03-31, 23:17 »
På sidan 67 i Torsång AI:1 finns Harald Didriksson med hustru Elisabet Christophersdotter och dottern Brita. Han uppges död 1714, men finns inte i begravningslängden detta år. Framför hans namn i hfl står det såvitt jag kan se "Tiuf". Det kan väl betyda att han inte är begravd i Torsång. Jag har försökt ta reda på hur stöld straffades på den tiden, men de beskrivningar jag har hittat är inte särskilt precisa. Klart är väl att man kunde bli avrättad vid upprepade brott. Men om man inte blev avrättad, hur straffades man då? Jag tänkte att jag skulle se efter i domboken om han förekommer där. Då är frågan vilken häradsrätt jag ska söka i. Torsångs tingslags häradsrätt tycks inte börja förrän i andra halvan av 1700-talet. Kan det vara Kopparbergs och Säters län och Österdalarna?

34
Torsång / Soldaten(?) Anders Andersson Giers
« skrivet: 2017-03-29, 17:44 »
I Torsång AI:3 (1739-1771) står på sidan 144 i originalpagineringen (fol. 137 i maskinpagineringen) att Anders Andersson i Tronsjö, född 1731-11-05, är soldat med namnet Giers, men detta har inget stöd i Dalregementets rullor. Giers är nr 133 vid Överstelöjtnantens kompani och roten ligger i Torsång, men vid generalmönstringen 1767 heter soldaten Carl Jonsson och har varit på roten i 25½ år. Det noteras att han är orkeslös och får avsked. Vid nästa mönstring 1773 står det att roten först har varit vakant, så har en volontär antagits 1770 och varit där i två år varefter roten åter blivit vakant. Vid följande mönstringar, 1774 och 1778, är det åter olika volontärer på roten. Ingen gång nämns någon Anders Andersson.


Hur kan detta hänga ihop? Man kan väl inte bara ha hittat på att han var soldat.

35
Torsång / Karin Andersdotter, död 26 december 1754
« skrivet: 2017-03-27, 13:21 »
Vad står det efter "Kunde läsa" (andra raden)?
Vad står det mellan "något" och "37 år" (sjätte-sjunde raden). Ett avstavat "utom"?
Vad står det efter "Ägt 2 söner 1 dot." och till slutet.
Är åldern "63 åhr och något utom", d.v.s. 63 år och några månader?

Större bild


Torsång AI:2 bild 152 (SVAR)

36
Stora Skedvi / Anders Elianson i Tyskbo
« skrivet: 2017-03-13, 13:46 »
I Stora Skedvi AI:1 finns i Tyskbo på uppslag 51, 102 och 143 Anders Elianson med hustru Karin och svärmor Margeta. Han saknas i de första uppgifterna om Tyskbo men på uppslag 9 finns en Lars Elianson och en Erik Elianson. Anders dog den 21 december 1712 och enligt personalieboken hade han varit gift i 45 år. Det stämde inte, men 21:a söndagen efter Trefaldighet 1670 har Anders Elianson i Kvarnsveden blivit vigd. Kvarnsveden finns inte i hfl, så jag utgår från att när det i dop- eller vigselnotiser står "Qwarsweden", så är det personer som är skrivna i Tyskbo i hfl. Det märkliga är nu att bruden uppges vara Margeta Olofsdotter från Tyskbo. Vad har hänt? Har prästen förväxlat bruden med brudens mor? Man kan se på uppslag 102 i hfl att hustruns namn är ändrat. Det verkar ha stått Margeta först och sedan har det ändrats till Karin. Det är lite konstigt för uppslag 51 är väl äldre och där står det Karin utan ändring. AI:1 verkar vara längder för flera perioder som är bundna i en volym. Vet man ungefär vilka år de är från?

37
Stora Skedvi / Olof Andersson i Tyskbo, död 1732
« skrivet: 2017-03-12, 22:55 »
Olof Anderssons dödsnotis är daterad Andra Böndagen, som 1732 inföll den 9 juni. Det står att han dog "idag 8ta dagar sedan". Jag antar att åtta dagar enligt gammal sed betyder en vecka, d.v.s. att han dog den 2 juni. Jag har också hans dopnotis som är daterad Domenica Esto mihi 1678. Det var den 10 februari, så han bör vara född i början av februari. Nu kommer det knepiga. Det står i personalieboken att han blev gift när han var 31 år och fyra månader, att han har varit gift i 22 år och 8 månader samt att han var 54 år vid sin död. Detta går ju inte ihop med med födelse i början av februari. Om man däremot antar att den som skrev dödsnotisen felaktigt räknade med att han var född runt månadskiftet maj-juni och att han gifte sig i september-oktober 1709, så stämmer alltihop. Är det ett rimligt antagande?

38
Stora Skedvi / Stora Skedvi F:4 sid. 111
« skrivet: 2017-03-11, 19:03 »
Vad står det framför "8ta dagar"?

39
Död- och begravningsböcker / Hur ska man tyda datering
« skrivet: 2017-03-11, 18:16 »
I Stora Skedvi F:1 finns en text om Anders Eliasson som är daterad fjärde dag jul (1712). Det ser ut att vara en text som lästes upp i kyrkan antingen när dödsfallet tillkännagavs eller vid begravningen. Vad ska man tro att datumet betyder, datum för dödsfallet eller datumet då texten lästes i kyrkan? Jag kan tillägga 28 december 1712 var en söndag och det står att han dog en söndag, men texten lästes väl också i kyrkan en söndag, så det ger ingen ledning.

40
Falu Kristine / Varifrån kom Nils Gustaf Wiström 1827
« skrivet: 2017-03-02, 17:35 »
I Falu Kristine AI:15 fol. 136 finns gesällen Nils Gustaf Wiström ankommen den 27 november 1827 från f. 1362. Vad ska man tro att det sista betyder? I senare hfl står att han kom från Gävle 1827. Flyttningslängder saknas för båda församlingarna, men för Gävle finns efternamnsregister till hfl. Jag kan inte hitta honom där före 1827.

41
Kumla / Gustaf Widström och Anna Pehrsdotter
« skrivet: 2017-03-01, 20:16 »
I Kumla AI:6 finns på uppslag 316 pigan Anna Pehrsdotter bland prostens tjänstefolk. Hon är 1801 flyttad till uppslag 315 där prostens trädgårdsmästare Nils Widström med familj står. Hon står under sonen Gustaf, född 15/7 1782, och under henne står hennes son Nils Gustaf, född 9/9 1801 och utan angiven far i Kumla C:3. För Gustaf finns kommentaren "Lemnat tillstånd att nedannämnde pigan Anna Pehrsdr intogs i kyrkan såsom hans hustru i Dec. 1801".

Vem är det som har lämnat tillstånd? Är det prästen som har lämnat tillstånd att de behandlas som gifta fast de inte är det? Gustaf var väl för ung för att gifta sig, men man kan väl misstänka att han var far till barnet.

42
000 Osorterat / Förrymd soldat
« skrivet: 2016-06-20, 19:22 »
Jag vet inte riktigt var det här hör hemma, så jag lägger det under osorterat.

En av mina anmödrar var gift med en soldat, som dog i lungsot 30 år gammal år 1790. Hon gifter snart om sig med en annan soldat, men ett knappt år senare, i mars 1792, rymmer han. "Rymd" står det i både hfl och mönsterrullan. Regementet (Västgöta-Dal) var inte ute ute på något fälttåg, utan det verkar som om han rymde hemifrån torpet. Hur kunde man livnära sig som förrymd soldat på 1790-talet? Man kunde väl inte bara dyka upp i någon annan socken utan flyttattest. Fanns det folk som levde på skogen, utan att vara infångade av kyrkobokföringen? Den här soldaten bodde i Dalsland, så en möjlighet är att han stack till Norge. Skulle han ha varit välkommen där i så fall?

43
Religion / Konvertering
« skrivet: 2016-05-28, 10:01 »
Fanny Marie Leman föddes i Göteborg den 1832-09-24. Eftersom familjen tillhörde den judiska församlingen finns hon inte i kyrkböckerna, men 1850-12-06 är hon inskriven i Göteborgs Domkyrkoförsamling (Göteborgs Domkyrkoförsamling AIa:7 sid 320). Det betyder väl att hon då har konverterat. Hon gifte sig 1852-09-24 med Rudolf Valentin Beselin (Göteborgs Domkyrkoförsamling C:8 ) och de bosatte sig på Bispmotala i Motala. Där finns det antecknat att hon har deltagit i husförhör och tagit nattvarden, så att hon har konverterat är klart, men det är tidpunkten jag är ute efter. Noterades konvertering på något annat sätt än att man blev inskriven i en lutersk församling?

44
Anbytarforums funktioner / Språkinställning ändras
« skrivet: 2016-05-20, 17:56 »
Jag har valt språket svenska, men lite då och då ändras det till engelska utan att jag har bett om det. T.ex. så fick jag 20016-05-19 kl 14:09 ett mail "Ämnessvar:...", men när jag 16:41 fick ytterligare ett mail om samma ämne så stod det "Topic reply:..." och när jag gick på Anbytarforum var språkinställningen ändrad.

45
Husförhörslängder / Församlingsböcker / Gårdsnummer i hfl
« skrivet: 2016-05-03, 19:00 »
Det förekommer att olika gårdar i en by är betecknade med nummer i hfl. Exemplet nedan är från Rörkärr i Grinstad (P), AI:10 (1803-1809) sid. 133.

Är det bara ett nummer som prästen har hittat på eller har det samband med jordregistret? I gamla lantmäterihandlingar är ju gårdarna vanligen betecknade med littera och inte med nummer. Om en familj bor på olika nummer i olika volymer av hfl, har de då flyttat eller är det prästen som har ändrat numreringen?

46
Äldre ord L - Ö / Svärfar
« skrivet: 2016-05-02, 12:31 »
I Bolstad AI:7 står på sid. 111 Daniel Andersson som "Svärf." i Kårebyn nr 3 där mannen heter Nils Bryngelsson och hustrun Brita Andersdotter. Daniel har tidigare ägt Kårebyn nr 2 och han har flyttat in hos dem när hans hustru har dött. Daniel och hans hustru hade såvitt jag har funnit inga barn, och han var i vart fall inte far till Brita Andersdotter. Däremot så har Nils och Brita tidigare stått som gift dräng och gift piga hos Daniel i Kårebyn nr 2. Kan man ha använt "svärfar" i någon utvidgad betydelse här?

47
Bolstad / Bolstad AI:6 sid. 107
« skrivet: 2016-05-02, 12:19 »
Hur ska man uttyda det som står framför Maria Andersdotters namn?

48
Allmänna språkfrågor / På trettonde året
« skrivet: 2016-04-26, 22:53 »
Hur gammal är man när man är på trettonde året? Det borde vara när man har fyllt tolv men inte tretton. Man påbörjar ju sitt första år den dag man föds och alltså sitt trettonde år den dag man fyller tolv.

Jag har stött på en bouppteckning gjorde den 27 maj 1760 där man räknar upp barnen Daniel på 13de, Anders på 10de, Karin på 4de året och Bryngel 3/4dels år gammal. Enligt husförhörslängden är de födda 1746, 1750, något svårläsligt och 1761. Det kan stämma rätt bra för Anders, men Daniel måste ju ha fyllt 13 minst. För Bryngel stämmer det inte alls, men det är inte en språkfråga så det kan vi lämna därhän.

Frågan är alltså om man med "på trettonde året" kan ha menat att han har fyllt tretton.

49
Pensioner och gratial / Underhåll till avskedad soldat
« skrivet: 2016-04-20, 10:53 »
Jag har bland mina anor en soldat som fick avsked 1813. I kassationsmönsterrullan står det:

"Oförmögen till kronans tjenst genom ärhållen oförsel wid kronarbete under Stralsunds Belägring får afsked och anmäles till underhåll"

Hur stort kan ett sådant underhåll ha varit? Kan det ha gått att försörja en familj på det?

50
Jag har en förfader som var soldat vid Västgöta-Dals regemente, Sundals kompani. Enligt Generalmönsterrullan för 1793 var han 22 år och antagen den 14 april 1791. Men enligt husförhörslängden för Bolstad var han född 1774. Ska man tro att det står fel i husförhörslängden eller kan han ha ljugit om sin ålder för att bli antagen som soldat? Vad var åldersgränsen om det fanns någon?

Sidor: [1]