Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Greger Lindberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-11-11, 23:35 »
I Karlskrona Amiralitet föds 23 Maj 1763 båtsmannen Johan Långs dotter Anna Greta (C ! a/6 s 95). Vittnen Kerstin Urväder, båtsman Jonas Want, pigan Anna Stina Runberg och hampspinnaren Johannes Lundblad.
Jag har kollat i registret över båtsmän i Blekinge och Södra Möre men hittar ingen passande båtsman med namnet Johan Lång. Någon som kan hjälpa mig att gissa vem han var?
2
« skrivet: 2023-10-04, 14:00 »
I husförhörslängden AI/13 (1825-30) sid 370 finns underkonstapeln Gustaf Kloo, född 1793, men han är överstruken. Förklaringen till strykningen finns i högerkolumnen "Omständighet. och Förhållande." Tydligen har Gustaf dömts för brott. Vad har han gjort? Vad hände med honom? Jag har svårt att läsa det.
I nästa husförhörlängd AI/18/ s 34 är hans hustru "avsked. underconstapeln G.Kloos frånskilda hustru". Men vad som hände med honom vet jag inte.
Någon som kan kasta ljus över Gustafs öde?
3
« skrivet: 2022-06-23, 19:25 »
Den 20 Januari 1740 dör Marta Eriksdotter i Sävastbyn, 52 år gammal. Hon var från Sundom och gifte sig 2 Dec 1706 med Daniel Jonssson. Enligt dödboken var hennes föräldrar Erik Andersson och Ella Andersdotter i Sundom. Men vilka var de?
Ella skulle kunna vara den Ella Andersdotter som gifte sig 1700 med Lars Olofsson, bonde i Sundom 9 1697-1703. Hon dör 2 Apr 1758 och är dotter till Anders Hansson och Sigrid Larsdotter i Sundom 5. Enligt dödboken var hon född 1667, och även om hon kanske var något yngre så finns gott om utrymme för ett första äktenskap före Lars. Men är det hon? Vem annars?
Jag känner bara till en Erik Andersson i Sundom under senare delen av 1600-talet, från Sundom 2, bonde där 1642-81. Men han är för gammal, och dessutom dör han antagligen redan 1681. Mantalslängden 1681 saknar bonde, och det finns en domboksnotis från 10 Jul 1682 om en tvist om gården mellan hans söner Johan och Erik. Men vem var då Martas far? Det fanns två Anders Hansson i Sundom på 1680/90-talet. Kan Erik ha varit son till den andre, i Sundom 4? Det fungerar om han dog före fadern, cirka 1696. Men jag känner inte till någon son Erik till honom eller till någon annan Anders i Sundom för den delen. Finns förslag?
Jag tror alltså inte att Marta är dotter till Erik Andersson i Sundom 2, nämnd 1642-81. Men han intresserar mig ändå.
Jag har sett uppgift på nätet om att han är son till Anders Eriksson i Sundom, bonde i Sundom t.o.m. 1642. Det kan han ju vara men 1642 är de enligt mantalslängden bönder på varsin gård i Sundom. Erik verkar ha tagit över Jöns Olofssons gård. Han skulle också kunna vara son till Anders Andersson i Sundom 9’. Eller inte från Sundom alls.
Följer man mantalslängderna bör Erik Andersson i Sundom 2 ha haft (minst) fem barn:
En dotter född cirka 1651, sönerna Johan, som tog över gården och Erik, knekt, samt en son och en dotter född cirka 1660. Kyrkoräkenskaperna antyder att han skulle ha gift (om) sig 1669 eftersom Erik Andersson i Sundom betalar brudvinningspengar i December 1669. Det skulle i så fall innebära att den nya hustrun inte är barnens mor. 1680 i Januari betalar han bårklädespengar och 1681 finns i mantalslängden ingen hustru (heller). Det skulle kunna innebära att även hustru nummer två dött 1679/80. Men det stämmer dåligt med domböckerna.
I den nyss nämnda domboksnotisen (som jag inte sett i original) uttalar modern att hon föredrar den äldre sonen, och även 15 December 1691 nämns Johan Erssons moder i domboksnotis. Det talar ju mot antagandet att Erik gift om sig, eller att hustru 2 dött 1680. Jag har inte sett något namn på någon av Erik Anderssons hustrur (om han nu hade flera).
Jag undrar i Sammanfattning:
- Vilka var Marta Eriksdotters föräldrar Erik och Ella?
- Vilka var föräldrarna till Erik Andersson i Sundom 2?
- När dog han?
- Var han gift en eller flera gånger? Med vem/vilka?
Alla ledtrådar mottas tacksamt.
4
« skrivet: 2022-05-07, 21:48 »
Jag har för Överkalix förlitat mig en hel del på Christer Sundins eminenta databas. Det finns all anledning. Jag har inte hittat många fel där. En uppgift som jag dock sätter ett stort frågetecken för är hustru Kerstin i Bränna 2 och Vännäs 4 ca 1690. Att det är samma dam är av nedan angivna skäl inte möjligt. Men att jag kommit fram till att det är fel betyder inte att jag kommit fram till vad som är rätt. Jag tycker det verkar knepigt. Och det sätter lite frågetecken också för andras härkomst enligt nedan:
Fr.o.m. 1650 är Nils Larsson bonde i Bränna 2. Han gifter sig det året (24 Feb) med Kerstin. De får 1652 sonen Lars Nilsson. Nils Larsson dör cirka 1678 och därefter står hustru Kerstin för gården fram till 1688. Gården finns sedan med i mantalslängderna igen 1694 då Johan Larsson står för den. Han är inte (nära) släkt med Nils.
På Vännäs 4 är Anders Andersson gift med Kerstin bonde, men han är död 1685 då Lars Nilsson ger testamente efter sin föregångsman. Kerstin står dock för gården 1686-87. Långt tidigare, i Mars 1673 testamenterar Anders Andersson två tredjedelar av sin gård till Lars Nilsson. Han har sedan son och sonhustru i mantalslängderna. Det är troligt att det är Lars Nilsson och hans hustru Karin. Lars Nilsson är son till Nils Larsson och Kerstin på Bränna 2’ . Hur kommer han hit?
Att det är sonen till Nils och Kerstin på Bränna 2 som dyker upp på Vännäs 4 behöver man inte tveka om. Det framgår av en domboksnotis från Mars 1694: "Aldenstundh Lars Nilsson i Wännäs nu bewijsa?, sigh hafwa uthi sin sahl. faders, Nils Larssons hemman i Grelsbyn, att fordra 150. D:r Kmt: hwarföre pålades fierdingzman Johan Larsson, som bem:te hemman emottagit att häfda och besittia, förnöija honom samma penningar” .
Anders Anderssons hustru Kerstin dör 1699, begravd 16 April. Hon kallas då Anders Anderssons efterleverska. Att hon också är Lars Nilssons moder verkar framgå av klagomålen vid ”prostetinget” 1699. De är återgivna på detta forum, (Ulf H Larsson 15 Jun 2009): Lars Nilssons gamla Moder, Kersten; klagas änteligen på ProbsteTinget, huru han låter hänne svälta till döds. dåttren Ella, Lars Nilssons syster sammaledes. Johan Larsons moder, Anna, äfen så.Men när Lars Nilsson betalar testamente efter Anders Anderssons änka kallas hon hans ”förgångsmoder”.
Då kan man med fog anta att Anders Andersson gift sig med Nils Larssons änka Kerstin, och att det är till sin styvson Anders Andersson testamenterar del av gården? Rimligt iofs men likväl omöjligt.
Anders Andersson kan inte ha gift sig med Nils Larssons änka. Nils Larsson lever bevisligen 1676 då han ger testamente efter sin son Jöns, och står i mantalslängderna till 1678, alltså långt efter testamentsförordnandet till Lars förmån. Hans änka står för Bränna 2’ 1687, samtidigt som Anders Anderssons änka med samma namn står för Vännäs 4. Det är alltså två olika Kerstin.
Lars Nilsson är alltså inte son till Anders Andersson eller dennes hustru Kerstin. Ändå kallas han son i mantalslängderna. Hans mamma kan inte vara syster till någon av dem. Kerstin är knappast syster till Kerstin, och Anders Andersson och Nils Larssons hustru ger båda testamente efter sin mor, men vid olika tillfällen (1670 resp 1676). Det enda släktskap i det ledet jag inte kan utesluta är att Anders är gift med Nils Larssons syster. Men kanske var släktskapet mer avlägset?
Ovanstående utgår från den förhärskande teorin, dvs. att Nils Larsson är son till Lars Grelsson på Bränna och andra hans hustru Anna. Det är denna Anna som står för gården åren före Nils. Men Nils har inte avsatt några spår i roteringslängderna. Kanske var det istället Kerstin som kom från gården?
F.ö. tolkar jag anteckningen från 1699 på så sätt att ”han” som låter gamlingarna svälta är Johan Larsson. Det blir mer förnuftigt än att man lite allmänt klagar på lite olika folk som låter sina gamlingar svälta. Sannolikt har han ingått någon sorts sytningsavtal med Nils Larssons änka. Då blir sista raden förnuftig också, ung. ”förresten så svälter han sin egen morsa också”.
Sammanfattning:
Jag känner mig tämligen säker på att Lars Nilsson på Vännäs 4 verkligen är son till Nils Larsson och Kerstin på Bränna 2’.
Jag känner mig ännu mer säker på att Anders Anderssons ”efterleverska” inte är hans mor.
Jag är osäker på om Nils Larsson verkligen är son till Lars Grelsson.
Jag har ingen aning om varför Lars hamnar på Vännäs 4.
Uppskattar varje bidrag eller försök till analys.
5
« skrivet: 2022-04-29, 01:16 »
Guldsmeden Daniel Trindelenborg har diskuterats här tidigare, men det är många år sedan nu, så jag tillåter mig att öppna en ny tråd. Om det är fel så flyttar väl mod.
Han är guldsmed i Luleå, sedan bonde i Avan 1649-1662. Sista året har han två söner och en sonhustru. Sönerna uppträder första gången 1651 eller 1653 resp 1659 och bör vara födda cirka 1636/38 och 1644. Jag har funderat en del över vad som hände hans söner, och har kommit fram till att han inte hade några! Inte då.
1647-48 finns en hustru Elisabet i mantalslängderna. Åren före finns där Olof Ersson, och åren efter vår Daniel. Han har alltså gift sig med Olof Erssons änka Lisbeta Jönsdotter. Att hans (andra) hustru hette så vet vi från dottern Britas dödnotis (Sävast 9 Maj 1715). Lisbeta dör cirka 1662, knappast tidigare. Jag har inte sett att han saknar hustru i mantalslängden. Daniel gifter efter Lisbetas död om sig med Dordi Eriksdotter. Han har sonen Daniel Trindelenborg född cirka 1664 med henne. Jag tror det är hans ende son.
1663 finns inte Daniel i mantalslängderna längre, men han efterträds inte av någon Danielsson utan av Erik Olofsson. Denne är då gift med Anna Andersdotter. En Erik Olofsson betalar brudvinningspengar i November 1660. Det stämmer bra. Erik är rimligen son till Olof Eriksson och Lisbeta (eller möjligen en tidigare hustru).
Jag tror alltså att Daniel gift sig till gården, men får lämna över när styvsonen gift sig. Sonhustrun blir då Anna Andersdotter, och vi slipper den besvärliga möjligheten att Dordi Eriksdotter är den saknade sonhustrun. Det tråkiga med denna teori är dock att den inte för ett dugg närmare Daniel Trindelenborgs ursprung, eller hustrurnas. Olof Ersson verkar ha funnits länge i Avan (om det nu är samme figur) och det är knappast troligt att Lisbeta kom från gården.
Håller det?
6
« skrivet: 2022-04-18, 22:00 »
Pål Jönsson i Börjelslandet 1’ var gift före 1708 med Kerstin Nilsdotter från Börjelslandet 5’, dtr till Nils Nilsson o Brita Hansdotter. Kerstin var född 1668 enligt dödboken och dog 31 Aug 1732. Det har antagits av seriösa släktforskare (t.ex. i Henning Larssons släktbok) att hon också var mor till hans barn. Men var hon det?
Pål Jönsson hade enligt Henning två kända barn. A) Karin född 1692 enligt dödboken – död i Björsbyn 24 Jan 1760 (inte 5 Jan 1764, Henning har råkat ge henne Jöns dödsdag). Hon var gift med Per Henriksson. B) Hennings (och min) ana Jöns Pålsson född 1694 enlig dödboken och död i Börjelslandet 5 Jan 1764. Det ska ha funnits ett tredje barn också, men det har jag ingen koll på.
Några föräldrar har Karin och Jöns inte fått i dödboken. Per 1760 hade prästen slutat skriva in dem.
Vad är då problemet? Jo, en bouppteckning jag inte ens läst. Men lite uppgifter har jag.
Den 26 Mars 1707 hålls bouppteckning efter Christoffer Carlsson i Avan 10’ och/eller hans hustru Dordi Andersdotter. Makarnas sju barn nämns, och det framgår att sex av dem lever, bara dottern Malin har dött. Utöver barnen nämns Pål Jönsson i Börjelslandet ”på mina barns vägnar”. Av detta följer rimligen att Pål Jönsson har minst två barn (”mina”, plural) som lever 1707, med Malin Christoffersdotter.
I HfL AI/2c s 50 har Pål Jönsson hustru Kerstin, barnen Jöns, Karin och (Anders?). Pål Jönsson betalar brudvinningspengar i December 1690.
För att Kerstin ska bli mor till barnen måste det vara hon som gifter sig 1690. Då ska Malin redan ha dött efter att ha fött två barn. De barnen ska sedan ha försvunnit mellan Mars 1707 och HfL 1708. Är det inte rimligare att anta att Malin är barnens mor?
7
« skrivet: 2022-04-05, 23:34 »
Den 30 Okt 1692 hålls lysning för trumslagaren Måns Sahlberg och Anna Matsdotter från Öjebyn. Han är dopvittne 1695 men troligen död före Juli 1711 eftersom det då antas en ny trumslagare Sahlberg. Av generalmönsterrulla för capt Bruunschiölds kompani 1694 framgår att hans patronymikon var Persson. I övrigt känner jag inte till honom. Anna dör i gamla staden 17 Februari 1752, då omgift (lysning 5 Feb 1716) med hovslagaren Jakob Stålhammar som överlever henne. Om man godtar dödbokens uppgift att hon är 82 år 10 månader och sex dagar vid sin död bör hon vara född den 11 April 1669, sannolikt i Öjebyn.
Vad vet man om deras härkomst?
Om honom har jag inte en susning, men hon skulle kunna vara dotter till Mats Mattsson i Öjebyn. Det finns en sådan i Öjebyn i mantalslängden för 1675.
Det finns en Anna Matsdotter från Öjebyn född 1692, men det är inte henne jag menar. Hon gifter sig med Mats och Annas son Per Månsson. Denna Anna är dotter till Mats Abrahamsson i Öjebyn, enligt dödboken (död 4 Mars 1728) var han född 1647. Finns det någon anledning för mig att betvivla att han var son till Abraham Mattsson i Öjebyn? Abraham är bonde i Öjebyn ca 1650-57. Någon annan Abraham finns inte i mantalslängden per 1655. Mats Abrahamsson var gift med Margareta Eriksdotter, men jag vet tyvärr inget om hennes ursprung heller.
Vem vet eller kan gissa något om dessa mina förfäder?
8
« skrivet: 2022-03-02, 21:53 »
Den 17 Dec 1734 (vigselbok, Nederluleå) gifter sig Lars Larsson från Råneå med Karin Knutsdotter i Börjelslandet 7 och tar så småningom över gården från sin svärfar. Karin var dotter till Knut Andersson och Brita.
Lars dör i Börjelslandet 11 Feb 1789 och uppges då vara född 1707. 1707 står det också i HfL (Nederluleå AI/5a s 157). Vem var han ?
Den enda kandidat jag hittat i rätt ålder i Råneå är född i Orrbyn 12 April 1706, son t äldre Lars Persson och Malin Nilsdotter i Orrbyn 5. Denne Lars har en äldre bror, Nils (född 29 Mars 1699) som tar över gården när pappa Lars avlider 1725. Möjligen var Nils Larsson soldat Björn i Orrbyn innan han blir bonde i Orrbyn 5. Då kan man ju tänka sig att lillebror tvingas bli soldat Björn istället. Soldaten Björn heter Lars under 1730-talet, men om han också hette Larsson vet jag faktiskt inte. Han kallas bara Lars Björn i HfL och likaså när han gifter sig i Råneå 5 Dec 1731 eller när sonen Johan födds 22 April 1736. Han försvinner i kriget ca 1740 och efterträds av en annan Lars Björn, men han hette Andersson.
Om han inte var soldaten Björn passar Nils Larssons yngre bror bra in. Finns andra kandidater?
En bonus vore förstås om någon kunde identifiera svärmor Brita också, för det har jag inte heller lyckats med.
9
« skrivet: 2022-02-19, 23:39 »
Elias Jakobssons anor har länge gäckat mig och jag behöver hjälp. Vem vet något om honom? Varifrån kom han?
Han gifter sig i Luleå lfs i Januari 1722 med Karin Knutsdotter, dotter till Knut Olofsson och Agneta Isaksdotter i Skatamark 1, döpt 20 Jan 1701. Han är vid vigseln soldat Lom i Skatamark men flyttar snart till Skatamark 4. De finns med i HfL 1708 (1a s 90) men är förstås ditskrivna under 20-talet. Vilken, om någon, koppling de hade till föregångarna Jöns Christophersson o Anna Olofsdotter vet jag inte. Jag har åtta barn till Elias och Karin antecknade.
Elias finns med i HfL 1932-39 (2c s 4) med anteckningen död. Det finns dock noteringar för honom för hela perioden så han kan ha dött lite senare också, t.ex. i Hattarnas krig. Karin dör i Alvik 12 Okt 1780 hos yngsta dottern Lisa på nummer 20. Visserligen får hon heta Nilsdotter i HfL 5b s 1034, men Anders Nilssons svärmor bör vara hon i alla fall. Och det står rätt i dödnotisen.
Det som jag framförallt saknar uppgift om är Elias föräldrar. I HfL AI 2c s 4 finns en moder Brita, död, med anteckningar t.o.m. 1733. Det borde rimligen vara hans mor, Karins mor bor kvar hos hennes bror på Skatamark 1.
10
« skrivet: 2022-01-17, 00:12 »
Om man ska tro Leif Boström (och det brukar jag göra) så var Johan Olofsson Skytte son till Olof Persson Grå i Unbyn och dennes tredje hustru, Malin Jakobsdotter. Teorin verkar plausibel och bygger på att Johan Olofsson uppträder som dopvittne hos den släkten. Därtill var hans (potentiella) halvbröder, liksom han själv och fadern soldater.
Utgående från den teorin är Malin Jakobsdotter min ana. Men jag har inte hittat att någon rett ut hennes anor. För att göra det behöver jag såväl läshjälp som sakhjälp.
Malin Jakobsdotter dog i Gammelstad den 22 Maj 1731 och enligt dödboken var hon född i Rutvik 1671 som dotter till Jakob Olofsson och Brita Nilsdotter. Hon gifte sig med Olof Persson (Grå) i Nederluleå 5 Nov 1711 och kallas i vigselnotisen hustru Malin i Rutvik. Hon var således gift tidigare. Med vem? Hade de barn?
Jag hittar henne inte i husförhörslängden för Rutvik 1708 (AI/1b s 210-225) men det finns några Malin på sista sidan, Rutvik 16’, soldater. Därtill är några av hustrurna på nr 9 och 12 t.ex. så grundligt överstrukna att det inte går att läsa vad där står. Hustru Malin i Rutvik 15’ är inte hon.
Jag har därefter kollat mantalsregistret men har absolut noll koll på det. Någon får gärna förklara. I den ena typen finns människorna (antal) angivna, döttrar, mågar etc, i den andra bara bonden och gården. Jag hittar henne först bara i den senare typen. I Rutvik tycks det finnas femton gårdar, men för 1701 finns hustru Malin likväl i nr 16’ 57/64 mtl. Tre år senare har hon 57/128 mtl och har nu fått ett efternamn. Jag kan inte läsa det. Kan det stå Malin Dryg? Dryg är ju soldatnamn i Rutvik. Dessutom finns soldaten Anders Dryg i längden för 1699.
1706 (den första typen) finns hon med. Kanske står det t.o.m. Jakobsdotter? I övrigt lyckas jag bara läsa moder och fattig. Året därpå står det bara h. Malin, men då har hon sällskap av soldatänkan Ella Dryg. 1708 åter något svårläst om moder. 1709 och 1710 heter hon Malin Hedenfelt. 1711 finns hon inte med i någon av längderna, vilket väl bara understryker att det är rätt dam. För då ska ju min Malin Jakobsdotter inte finnas med.
Jag skulle tro att Malin var gift med soldaten Anders Dryg som ger sig ut i Karl XII:s krig cirka år 1700. Han kommer inte tillbaka, men det dröjer innan han avlider. Kanske har han innan dess avancerat i det miltära och tagit sig namnet Hedenfelt?
Det här är som ni förstår alldeles för tunt. Kan ni hjälpa med läsning och/eller sakuppgift?
På sitt sätt viktigare fär att komma vidare är hennes föräldrar. En Jakob Olofsson fanns på Rutvik 10’. Han hade sonen Jakob Jakobsson som jag inte tror är identisk med den Jakob Jakobsson som kring 1708 är bonde i Rutvik 1’. Är det rätt Jakob?
Om Brita Nilsdotter vet jag absolut ingenting. Gör ni?
11
« skrivet: 2021-12-25, 20:06 »
Den 6 December 1732 vigdes i Luleå lfs (Nederluleå C2) Nils Hansson i Måttsund nummer 2 med pigan Anna Nilsdotter från Sävastbyn. Vem var hon?
Anna dör i Måttsund den 5 Nov 1767 och uppges då vara 70 år. Samma ålder får hon i kommunionlängden (DII 1b s 175). Enligt denna är hon elva år äldre än Nils som var född 11 April 1706. Det skulle ge födelseår 1697 eller 1695. Men i Husförslängden för perioden 1749-64 (AI/4b s 46, längd I och s 49, längd II) är han 43 och hon 45 år, vilket skulle ge födelseåret 1704.
Nils och Anna får tre barn. Sonen Hans dör ung, men döttrarna Dorothea och Catharina får många barn. Det är alltså fler än jag som härstammar från denna dam. Men döttrarna ger ingen ledtråd till hennes ålder. Catharina som är yngst är född 29 Dec 1737 vilket möjliggör hela intervallet 1695-1704.
Ulf H Larsson har gått igenom hela Sävastbyn i sin sammanställning ”Hemman och gårdar i Sävast by fram till cirka år 1730”, och han lämnar inte mycket utrymme för Anna. De bönder kring 1700 som hette Nils fick alla döttrar som hette Anna, men Ulf har identifierad dem alla. Några soldater som hette Nils verkar inte finnas. Så vem var hon? Var hon från annan by och tjänade som piga i Sävastbyn?
Eftersom husförhörslängden för 30-talet är upplagd 1732 tänkte jag mig att hon skulle kunna finnas med där. Hon gifte sig ju först i December samma år. Sävastbyn finns i HfL AI/2a s 93 och framåt. Jag hittat bara en piga Anna, i Sävastbyn 5’ år 1738.
Jag har inte hittat någon kandidat i födelseboken från Sävast. Men den 29 Juli 1703 föds en dotter Anna till Nils Hansson i Gäddvik. Någon mer Anna Nilsdotter har jag inte hittat där.
Dopvittnena när flickorna föddes var från Måttsund med ett undantag; pigan Karin Nilsdotter från Gäddvik.
Det fanns en Karin Nilsdotter i Gäddvik 3’ men hennes syster Anna född 1707 gifte sig på annat håll. Nils Hansson hade nog ingen dotter med namnet Karin, men en piga från granngården kanske fick duga?
Är Anna Nilsdotter född Gäddvik 29 Jul 1703 den jag söker? Dotter till Nils Hansson och Malin Andersdotter i Gäddvik 2’. Eller finns bättre kandidat?
12
« skrivet: 2021-12-10, 20:17 »
Jag undrar vem Anna var.
Anna Henriksdotter gifter sig den 19 Okt 1741 i Luleå domkyrka med Johan Jönsson från Ersnäs.
Den enda uppgift som lämnas om henne är att hon är från Råneå. Året efter flyttar de till Antnäs 14' och där föds dottern Anna Johansdotter 3 Sep 1742. Anna Henriksdotter dör i Antnäs den 10 Maj 1784, 68 år gammal. Hon är alltså född cirka 1716 vilket stämmer hyggligt med åldersuppgifter i husförhörslängderna.
Av uppgifter jag funnit på nätet, liksom i en äldre, inte särskilt tillförlitlig, släktutredning som gjorts i min släkt, skulle hon vara född 1715 och dotter till Henrik Olovsson i Degersel. Men Henrik Olovsson kan omöjligen haft en dotter född 1715 eller senare. I HfL A2 för åren 1730- 1740 finns ingen Anna hos honom.
Men jag hittar ingen alternativ far heller. Henrik Persson i Böle hade t.ex. inte heller någon dotter Anna.
Jag misstänker att årtalet 1715 är godtyckligt valt för att passa in med det faktum att det finns en lucka i födelseboken då. Och då dyker det upp en kandidat. Henrik Olovsson och Brita Knutsdotter i Degersel fick faktiskt en dotter Anna, men redan den 16 Januari 1711. Är det hon?
Dopvittnen brukar ni ropa. Jo, jag har kollat, men hittar inga ledtrådar. När Anna Johansdotter föds är dopvittnena rådmannen Arendt Renmarck och hans hustru Catharina Hahn, Erik Orre och jungfru Anna Hahn, vlket jag antagit vara dottern till Rudolf Hahn som var gift med en Orre. Alla är från Luleå stad, och den enda kopplingen till Råneå jag funnit är att familjen Orre ursprungligen kommit från Orrbyn, men det var decennier tidigare. Några fler barn fick inte Anna Henriksdotter, och när hennes första barnbarn Brita föds är det åter mest folk från Luleå stad som är vittnen.
Barnens namn ger dock lite stöd för teorin. Anna Johansdotters barn hette bl.a. Brita, Anders, Johan och Olof. Men det säger lite för lite. Hennes makes föräldrar hette Olof och Brita. Inga Knut eller ens en Henrik t.ex. bland barnen.
Om det är rätt att Anna är född redan 1711 så kan det förklara varför hon inte syns i husförhörslängderna från 1730 och framåt. Då är hon tillräckligt gammal redan 1730 för att tjäna som piga någon annanstans. Men frånvaron av bevis contra är inget bevis. Är det rätt Anna? Hur skulle ni resonera?
13
« skrivet: 2021-04-07, 20:36 »
Karin Jönsdotter född Prästholm 30 Aug 1695 – död Rånbyn 26 Sep 1768 var enligt uppgift bl.a. här på Anbytarforum dotter till soldaten Jöns Nilsson Blanck och Margareta Nilsdotter. Uppgiften om soldaten Blanck härrör av allt att döma från Henning Larssons släktbok där det sägs att han var Margaretas förste make född c 1669 och död c 1705. Att Henning antagit att han dött 1705 beror nog på att Margareta gifte sig 1706. Kanske har Henning rätt, det brukar han (och Ulf) ha, men vem var Jöns i så fall?
Karins föräldrar uppges i födelseboken vara Jöns Nilsson i Prästholm och Margeta Nilsdotter. Han är uppenbarligen inte soldat då.
Karin har också en sannolik syster, Anna, född 24 Aug 1693, dotter till Jöns Nilsson i Prästholm och okänd hustru (födelseboken sönderriven just där).
Andra har, på enligt min mening goda grunder, antagit att Jöns Nilsson Blanck är son till Nils Pålsson i Prästholm 4’ och hans hustru Anna Andersdotter. Goda därför att de är dopvittnen vid Annas födelse, och vid Karins födelse är deras son med hustru, Lars Nilsson och Brita, dopvittnen. Men jag tror ändå inte riktigt på det.
Det fanns vid denna tid två Jöns Nilsson i Prästholm, i vart fall om man ska tro katekeslängden 1693-95 A I a/1. (Använd gärna Leif Boströms sammanställning. Den är mer lättläst än originalet!) Det fanns f.ö. bara de två i hela Råneå, om man undantar Jöns Nilsson i Niemisel som var över 80. Men soldaterna verkar iofs inte ha blivit examinerade varje år.
Jöns Nilsson I var son till Nils Andersson och Karin Jakobsdotter, det framgår av hans dödsnotis. Han dör i Prästholm 13 Jan 1698, 28 år gammal. Han var gift med Margeta. 1693 uppges de vara 25 resp 23 år.
Jöns Nilsson II var son till Nils Hansson o Anna Jönsdotter. Han var född 1654/65 beroende på om man tror katekeslängden eller dödsnotisen. Han var gift med Marita. De uppges vara 28 år i katekeslängden.
Marita Olofsdotter dör i Prästholm 22 Jan 1696, 44 år. Det framgår av hennes dödsnotis att hon var gift med Jöns Nilsson, men vilken av dem? På nätet har man i vissa träd antagit att det är Jöns Nilsson I. Det är fel!
I husförhörslängden för 1696 (samma A I/a1 s 22) står det ”död” vid Jöns Nilssons hustru, dvs. den Jöns Nilsson som var son till Nils Hansson. Det är alltså han som förlorar sin hustru 1696. Det stämmer också bättre överens med kontrahenternas ålder. Även kyrkoräkenskaperna talar för att de äldre kontrahenterna gifter sig först och de yngre senare. Jöns Nilsson ger till kyrkan i Januari 1685 på sin bröllopsdag och unge Jöns Nilsson ger på sin hedersdag 24 Jan 1692. Den Jöns Nilsson som enligt dödboken blir närmare 90 år och gifter sig med Gertrud Larsdotter 8 Dec 1700 har alltså varit gift en gång tidigare. Jag har inte sett den uppgiften någonstans men jag är säker på att det förhåller sig så. Den andre, sonen till Nils Andersson, har sin hustru kvar i HfL 1697 tills han själv dör 1698 (se t.ex. s 22 och 32, där finns båda Jönsarna, utan och med hustru enligt vad jag nyss sagt).
Den andre, han som dör 1698, tror jag är Margeta Nilsdotters förste make, och far till Anna och Karin. Vad Nils Pålsson gör där som dopvittne kan jag inte förklara, men han var under alla förhållanden ingift i släkten. Hans dotter Ingeborg var gift med Jöns’ äldre bror. Räcker det?
Då kanske det var han, Jöns Nilsson I, som var soldaten Jöns Blanck? Jag trodde det ett tag, men 1696, på sid 29 återfinns Jöns Blanck där han ska, dvs. i Degersel där rote Blanck låg. Ingen hustru antecknad.
Sammanfattning. Jag påstår:
- att Jöns Nilsson I (son t Nils Andersson o Karin Jakobsdotter) var Margareta Nilsdotters första make och far till Anna och Karin Jönsdotter och att de gifter sig i Råneå den 24 Feb 1692
- att Jöns Nilsson II (son t Nils Hansson o Anna Andersdotter) var först gift Jan 1685 med Marita Olofsdotter (död 1696).
- att Jöns Blanck var någon annan.
14
« skrivet: 2021-04-03, 20:31 »
Jag har några funderingar kring Hans Hansson (Sparv) i Persön 13’ – död Luleå stad 10 Apr 1742 och hans familj. Kan ni hjälpa?
* Hans Hanssons första hustru var Kerstin Jakobsdotter. Jag har inte hittat henne i dödboken men hon dör någon gång mellan 1714 och 1720. Vilka var hennes föräldrar?
Jag har fått för mig att hon bör vara från Persön. Jakob Nilsson i Persön 18’ passar bra tillsammans med hustru Dordi Henriksdotter som jag tror är hans första hustru. Hans Hanssons näst äldsta dotter heter Dordi. Jakob Andersson i Persön 17’ dyker upp som dopvittne men jag tycker att han är för ung.
* Hans Hanssons föräldrar var Hans Nilsson, död Persön 28 Maj 1715 och Karin Olofsdotter i Persön 13’. Men jag har inte hittat Karin Olofsdotter heller i dödboken om det inte är hon som dör i Ersnäs 1 Dec 1718 (C1 s 148) eller i Bredåker 3 Jan 1728 (C2 s 61). Är något känt om hennes härkomst? Möjligen hette hennes mor Brita, det finns en sådan i HfL 1708 (A I/1a s 173) som inte är makens mor.
* Hans Nilssons föräldrar var Nils Olsson och Malin Hansdotter. Det står ingen ort i dödboken. Något känt om dem?
* Och på tal om Malin Hansdotter. Hans Hansson har en syster som heter så, dotter till Hans Nilsson i Persön 13’. Är det inte hon som gifter sig med Jöns Persson i Persön 9’ omkring 1717?
Jöns Perssons hustru har i de släktträd jag sett ansetts vara okänd. Kanske har ingen brytt sig om att efterforska hennes härkomst för hon verkar inte ha fått några vuxna barn, trots att hon födde sex, av vilka fyra hette Malin! Men hon passar väl in. Jöns Perssons hustru, Malin Hansdotter dör i Persön 6 Aug 1764 och uppges då vara 92 år. Det är hon förstås inte om hon fött barn 1726, men att hon var lite till åren när hon gifte sig med Jöns Persson verkar klart. Och då passar hans granne Malin Hansdotter i Persön 13 in. I HfL A I/2c s 83 finns hon fortfarande med och det borde hon strängt tagit inte göra om hon gift sig redan sisådär 1717. Men det är anmärkt att hon är gift. Och i Persön 9’ (s79) verkar Jöns Persson inte ha någon hustru, trots att vi tror oss veta att han hade en. Längden är visserligen ovanligt kladdig på den sidan, men jag hittar inte Malin Hansdotter. Min teori är att hans hustru är den Malin Hansdotter som är gift fyra sidor längre fram. Någon däremot?
Alla funderingar på något av mina frågetecken mottas tacksamt.
15
« skrivet: 2021-03-30, 23:53 »
Jag tar mig friheten att än en gång väcka frågan om Anders Perssons i Degersel hustru. Vi talar här om den Anders Persson som levde ca 1623-1712, var bonde i Sörbyn, Degersel 1660-90 och far till Gällivaremalmens upptäckare, Per Andersson.
Så här skriver Nils Joëlsson i ämnet (andrahandsskälla, ber om uräkt om citatet blivit fel):
”När det gäller Anders Perssons giften, är det inte lätt att avgöra om han varit gift endast en gång eller två gånger. Modern till hans son Christofer uppges i dennes dödboksnotis ha hetat Brita Persdotter, medan de övriga syskonen, både äldre och yngre, uppges ha haft Kerstin Danielsdotter till mor. Det är svårt att få in Brita Persdotter i tidsschemat, när det gäller uppgiften om modern till de andra syskonen. Per Andersson tycks ha varit äldst av syskonen, också Lisbetha och Anders var äldre än Christofer, men deras mor var Kerstin Danielsdotter. Troligen har fel namn uppgivits beträffande Christofers mor. Både förnamnet och patronymikon är fel. Men det händer ganska ofta att moderns patronymikon i dödboksnotiser assimileras till faderns. Vad namnet Brita beträffar kan det ha sammanblandats med Christofers farmors namn. Jag lutar därför åt åsikten att Anders Persson varit gift endast en gång.”
Nils Joëlsson kanske har rätt i sak, men han fuskar lite.
Anders Persson hade, såvitt känt åtta barn. Om bara ett barn av åtta fått fel mor så är det inte svårt att ansluta sig till Joelssons uppfattning, men det stämmer inte riktigt. Johan Andersson, sannolikt barn nummer två, har inga föräldrar alls i sin dödsnotis, och den dotter Lisbeta som Joëlsson bygger en del av argumentationen på har inte alls Kerstin Danielsdotter som mor i sin dödsnotis. Precis som i Christoffer Anderssons fall står det Brita Persdotter!
Lisbeta dog 19 Okt 1732 och Christoffer 21 Sep 1738, båda i Råneå. Prästen ska alltså ha skrivit samma fel med sex års mellanrum. Inte omöjligt i och för sig, men avsevärt mindre troligt än ett enda fel.
Jag säger inte att Joëlssons slutsats är fel, men argumentationen behöver hyfsas. Det var inte endast ett barn som hade annan mor än de andra enligt dödsnotiserna, utan två. Men han har likväl rätt i att ekvationen är svår att få ihop eftersom Lisbeta och Christoffer varken var äldst eller yngst.
Vet inte vad jag tror. Vad tror ni?
16
« skrivet: 2021-03-17, 19:14 »
Brita Nilsdotter i Bredåker född 1646, dör som hustru i Bredåker 31 Okt 1729. Men vem var hon gift med?
Såvitt jag förstår var hon dotter till Nils Nilsson i Bredåker 5' och hans hustru Brita Larsdotter (det står dock N-dotter i Britas dödsnotis) och syster till den Nils Nilsson (1637-1714) som tar över gården. I HfL 1708 - A I/1a s 16 ff finns bara en lämplig kandidat, hustrun hos (unge) Nils Nilsson i Bredåker 10'. Men enligt uppgifter på detta forum som jag tror härrör från Munkestam ska han ha varit gift med Barbro Johansdotter (född 1666 enligt dödboken) som dör i fattigdom Bredåker den 7 Juni 1744 (C3 s 49). När hon dör kallas hon Brita.
Fru Johansdotter passar iofs åldersmässigt bättre som hustru till Nils Nilsson, men husförhörslängderna tycks inte kännas vid henne. Efter 1730 finns ingen Brita i Bredåker 10' som nu tagits över av Nils Nilssons sonson Nils Larsson, och när hon dör 1744 finns bara en lämplig kandidat, modern till soldaten Per Johansson Frimodig som dör i Villmanstrand. Att modern till en avliden soldat dör i fattigdom känns i sig betydligt troligare än att Nils Larsson skulle ha kört iväg sin mormor.
Min undring är: Är uppgiften om Brita Johansdotter som Nils Nilssons hustru korrekt? Och vem var i så fall Brita Nilsdotters make?
17
« skrivet: 2021-03-10, 00:18 »
Jöns Jakobsson i Böle dör 15 Mars 1697 (Råneå F1). Föräldrarna uppges vara Jakob Eriksson och Karin N-dotter. Men Leif Boström hävdar i sin utredning om Paul Nordbergs förfäder (tydligen med stöd av uppgifter från Nils Joelsson) att Jöns far var Jakob Nilsson och en Karin med okänt patronymikon. Vad är underlaget för det?
18
« skrivet: 2021-03-08, 15:30 »
Dödbok Nederluleå C/1 s 73 Juni 1710
Jag går bet på vad fältväbeln Anders heter.
19
« skrivet: 2020-12-06, 18:10 »
I ett inlägg 23 Nov 2014 om Anna Eriksdotter född Jämtön 1758 och gift med Per Persson Hedberg född Rånbyn 1762 uppger Sven-Ove Westberg att hennes far är Erik Ersson, son till korpral Erik Hansson Holm Bröms och Karin Jönsdotter, född den 1 Feb 1733 i Prästholm – död 28 Jan 1812 i Rånbyn 30.
Christer Sundin uppger på sin hemsida om sina egna förfäder att Erik Ersson istället var Eric Ericsson född 9 Apr 1732 i Sören, Nederkalix, död 23 Dec 1799 i Jämtön, Råneå.
Flyttade från Kalix till Jämtön 6 år 1749 i samband med styvfadern Anders död och tog över hemmanet. Träffade där styvfaderns systerdotter som han senare gifte sig med. Jämtön 7 (1763), sen 8 (1770). Jämtön 6 från 1745:
"Anders Nilsson, död [1749]
h. Anna
mod. h. Margeta
syst. Margeta, död [1745]
syst. dott. Margeta
oägta son Eric ifr. Calix, på sitt 18 år 1749" (Källa: Råneå AIa:3)
"D. 30 September copulerades unge Bonden Erich Ersson i Jämtön med Pig. Margeta Henriksdr. thersammastädes." (Källa: Råneå EI:1)
Sundin har av någon anledning inte med Anna i den syskonskara han räknar upp. Kanske är det för att hon är så grundligt överstruken i husförhörslängden i Jämtön 8 (AIa/4 s 178) men det framgår av hennes födelsenotis 11 Maj 1758 att hon hör till samma syskonkrets.
Att Annas mor var Margeta Henriksdotter är klart, och att hennes far var Erik Ersson som hon gift sig med Råneå 30 September 1753 är också utom diskussion. Problemet är alltså att finna rätt Erik Ersson. Var han från Prästholm, Jämtön eller någon annanstans?
Som framgår av vigselnotisen från 1753 uppges Erik vara från Jämtön, vilket talar för Kalixpojken. Han bodde ju Jämtön 6 vid det tillfället. Att Erik avlidit 28 Jan 1812 i Rånbyn 30 talar vid första påseende för det andra alternativet. På den gården bor ju Anna. Men det framgår snart att den Erik Ersson som avlider på Rånbyn 30 inte är hennes far utan hennes mans styvfar. Det står f.ö. ”styvfar” inte ”svärfar” vid hans namn i husförslängden (AIa/5 s 188). Och han har funnits på gården länge, parallellt med att namnen bodde i Jämtön 8. Att han gift sig med Brita Nilsdotter, Pers mor framgår av Vigselboken (Råneå C3) 7 Feb 1768. Problemet löst? Icke. Denne Erik Ersson uppges komma från Sangis. Fanns det tre Erik Ersson födda i 1732-34 som smög omkring i Råneå? Inte otänkbart. Men vart tog då Erik Ersson från Prästholm vägen? Är han identisk med någon av de båda?
För fullständighetens skull bör jag väl citera dödsnotiserna också:
23 Dec 1799: ”Bonden Erik Eriksson i Jemtön. 70. Ålderdom”
22 Jan 1812: ”Förra bonden Erik Ersson på Heden. Här i Rånby, enkling…78. Styng.”
(I Riksarkivets samling Råneå C4 bild 168 resp 186)
Jag tror att Anna Eriksdotters far är mannen från Sören. Jag är säker på att den Erik Ersson som dör i Rånbyn 30 år 1812 inte är Annas far. Mer vet jag inte. Gör någon annan?
20
« skrivet: 2017-04-11, 00:41 »
Lars Jakobsson i Brändön 1' var gift med Karin Persdotter född Börjelslandet 8', dotter till Per Eriksson ohh Märet Hermansdotter. Lars tycks ha dött c 1708 (AI:2c s 96). Enligt Leif Boström var hustrun Karin Persdotter änka efter Abraham Persson på Brändön 1'. Det verkar stämma. Det var alltså hon som gift sig till gården. Men vem var då Lars Jakobsson och varifrån kom han?
Leif Boström har någon gång uppgett att han kom från Brändön 8' men det får jag inte att stämma.
Någon som vet något om Lars Jakobssons anor? Eller kanske kan förklara Leif Boströms teori?
21
« skrivet: 2017-02-24, 20:55 »
Enligt dombok 1699 besvärar sig pigan Karin Mickelsdotter i Staden över sin svåger Hans Staffansson i Brändön. Saken gäller ett lån från 1695 som inte betalats tillbaka. Denna notis har återgivits på flera ställen, bl.a. av Leif Boström på detta forum. Hans Staffansson var gift två gånger enl Leif Boströms uppgifter, men hustrurna uppges heta Anna Nilsdotter, död 1698 och Brita Nilsdotter, gift 1698. Den första hustruns namn återfinns om jag förstått det rätt i en annan domsnotis från 1696. Om namnet förekommit fler gånger vet jag inte.
Nu till min fråga: Hur kan pigan heta Mickelsdotter om hustrun heter Nilsdotter. Svåger är man ju till sin brors hustru eller sin hustrus syskon. Men om hon kallas piga är hon väl ogift? Alltså bör hon vara syster till en av Hans Staffansons hustrur, rimligen den första då lånet ges under hennes "ämbetstid".
Jag vet inget om Karin Mickelsdotter, men gissar att hon var dotter till Mickel Persson i Ale Långnäs. Mickel var inget vanligt namn i trakten så det finns inte många att välja bland. Kan Anna ha hetat Mickelsdotter? Det enda återstående alternativet är att de var halvsyskon, Men jag får inte ihop det heller.
Vad har jag missat? Tacksam för all input.
22
« skrivet: 2014-12-27, 19:40 »
Någon som kan hjälpa mig att tyda denna anteckning från födelseboken 1743. Varifrån kom Elin och vilka är föräldrarna? 
23
« skrivet: 2004-05-19, 13:47 »
Ca(r)sten Klow f. 1727-d. 1789-05-09 i Veberöd, kronofogde
Jag söker uppgifter om hans föräldrar Mattias Klow med hustrun Mätta.
24
« skrivet: 2014-02-08, 22:36 »
Hejsan,
Söker information om var Christina (Stina) Johansdotter född 1766-01-05 (Ljuder AI:5 sidan 296) är född samt hennes föräldrar. Christina gifter sig 1791-11-21 (Ljuder C:4 sidan 35) med Nils Eliasson född 1766-04-05 i Ingemundeboda (Långasjö C:4 sidan 157). Hon återfinns i Ljuder AI:5 sidan 296, AI:4 sidan 95 och AI:3 sidan 104, men sedan försvinner hon.
Hälsningar
Göran
(Meddelandet ändrat av GoranNilsson 2014-02-08 22:38)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy