ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Tomas Grönlund

Sidor: [1]
1
Medeltida släkter / Amund Bolt
« skrivet: 2021-04-30, 23:33 »
Det fanns ju ett antal Amund Bolt i Norge och Sverige under medeltiden. Tänkte det kunde vara bra att starta en tråd där dessa kan diskuteras, då det inte alltid är så lätt att åtskilja dem.


Jag tänkte inleda med en Amund Bolt som uppträder i ett medeltida brev daterat 19 augusti 1450 och utfärdat i Älvsborg. Brevet finns avfotograferat för läsning under SDHK-nr 25757. Sammandraget av brevet är ytterst kortfattat och dessutom inkorrekt:


"Amund Bolt säljer till herr Gustav Olsson, riddare, gods i Viby socken i Gullbergs härad i Närke."

Läser man själva brevet så upptäcker man att socknen och landskapet förvisso är korrekt återgivna - men något härad omnämns ej; det är istället namnet på godset, "...som gulebergh hedher", som avses ("hedher" har felaktigt tolkats som "härad"). Viby socken i Närke (ej att förväxla med Viby socken i Östergötland) tillhörde Grimstens härad, och i nämnda socken finns än idag en by vid namn Gullberga.


Men huvudfrågan här är identifieringen av denne Amund Bolt. Först tog jag nästintill för givet att det rörde sig om sonen till den från Engelbrektsupproret kände Peder Ulfsson (Roos av Ervalla), vilken som sätesgård hade det geografiskt närbelägna Ervalla i Åkerbo härad, Västmanland. Men så fann jag samma brev återgivet i internetversionen av Diplomatarium Norvegicum (band 16, s. 177-178, nr. 165). Där fanns hela brevtexten återgiven från den tryckta upplagan, vilket gjorde det lättare att förstå hela brevet.


Två saker fångade mitt intresse i DN: dels att Amund Bolts sigillomskrift uppgives vara "Amund Sigurdsson", och dels att han kungör att han sålt sitt och sin moders gods i Närke som heter Gulebergh, i Wiby socken. Sigillomskriften till trots kallar sig Amund själv i brevet konsekvent "Amundh Bolth".


Kan denne Amund Sigurdsson Bolt vara identisk med den kände rebelledaren i Norge 1436, vilken med säkerhet levde ännu i februari 1437? Dennes vidare öde är ju ovisst: Enligt Store Norske Leksikons artikel om honom skall hans förmodade hustru, Elin Eriksdotter, senast hösten 1447 ha avlidit på Färöarna, vilket styrker uppgiften om att denne Bolt efter revolten skulle ha fått Färöarna till län (som sysselman). Men artikeln avslutas med följande ord:


"Amund, som aldri kalte seg eller ble kalt «Bolt» i noen kjent kilde, forsvinner fra kildene etter opprøret. Ingen etterslekt er kjent etter ham. Den Amund Bolt som opptrer i kildene i 1447 og 1450 er trolig en og samme mann, og sønnesønn til ridderen Ogmund Berdorsson Bolt, opprørslederens farbror."


Jag känner inte till någon sonson till Amund Berdorsson Bolt vid namn Amund Sigurdsson Bolt - möjligen kan den 1450-04-24 uppträdande Sten Håkansson Bolt förvisso ha varit sonson till Amund Berdorsson Bolt - däremot hade Amund Berdorsson Bolt en dotterson vid namn Amund Pedersson Bolt, sonen till Peder Ulfsson (Roos av Ervalla). Men Amund Pedersson Bolt kan ju avföras givet sigillomskriften på brevet av 1450-08-19. Kan SNL:s uppgift därmed vara felaktig?


Slutorden i SNL:s artikel om Amund Sigurdsson Bolt skall jämföras med slutorden i artikeln om densamme i Norsk Biografisk Leksikon:


"Amund Sigurdssons skjebne etter 1437 er også uklar. Flere syn har vært fremmet: ett er at Amund Sigurdsson etter opprøret gradvis har blitt trukket inn i en påstått svensk slektskrets og dens interesser. Dette forutsetter at Amund Sigurdssons mor ble gift med Peter Ulfsson (Roos) og at Amund Sigurdsson dermed var hans stesønn. Dette synet har vært hevdet av flere historikere, men er blitt tilbakevist. Et annet syn er at Amund Sigurdsson led en voldsom død relativt kort tid etter opprøret. Med utgangspunkt i en nordtysk krønike blir det hevdet at Amund Sigurdsson ble tatt av dage relativt kort tid etter fredsslutningen i februar 1437, og at høvedsmannen i Bergen, Olav Nilsson, skal ha vært involvert i drapet. En tredje, og mest sannsynlig mulighet, er at Amund Sigurdsson oppholdt seg på Færøyene som sysselmann, og returnerte til Norge før ca. 1445. Etter 1450 forsvinner han ut av kildene, men ser ut til å være død før 1463. Felles for alle disse hypotesene er at kildematerialet er tynt. I nyere arbeider innskrenker en seg derfor til å konstatere at vi ikke vet noe om Amund Sigurdssons videre skjebne."


Låt mig ge följande bild: Amund Sigurdsson leder en revolt 1436-37. På 1440-talet förlänas han Färöarna som sysselman. Där dör hans hustru senast hösten 1447. 1450-08-19 säljer han i Älvsborg sitt och sin mors gods Gullberga i Närke. Alltså kan Amund vid detta laget redan ha lämnat Färöarna och bosatt sig i Sverige, där han hade fränder både på fädernet och mödernet (jag ser ingen anledning till att hans mor måste ha blivit gift med förutnämnde Peder Ulfsson vilket artikeln också mycket riktigt tillbakavisar). Han kallar sig numera även för Bolt. Detta är sista livstecknet från Amund Sigurdsson Bolt, och 1463 är han så redan död.


Nu undrar jag följande:
1) Kan någon kunnig på medeltida skriftspråk verifiera att sigillomskriften i brevet av 1450-08-19 verkligen är Amund Sigurdsson (det var mig övermäktigt)?
2) Vad vet vi om Amund Sigurdsson Bolts moder? Om jag minns rätt så förmodas hon ha varit en dotter till Amund (Hemmingsson) Hatt vid namn Gertrud. Tillför det faktum att hans moder innehade godset Gullberga något nytt, något som kan styrka att den 1450-08-19 uppträdande Amund Sigurdsson Bolt verkligen är identisk med rebelledaren från 1436-37?
3) Eller fanns det en namne till rebelledaren vid ungefär samma tidpunkt, något som i så fall gått mig helt förbi?

2
Jag bifogar en bild på det sigill Andreas Eliae (eller Helgesson), kyrkoherde i Myckleby i Bohuslän 1626-1672, begagnade, då han undertecknade Myckleby mantalslängd 1669. Hans barnbarn upptog släktnamnet Bruhn, men kyrkoherden själv skall aldrig ha brukat detta släktnamn, såvitt hittills varit känt - dock skall han i folkmun ha kallats "Anders Bruhn" på 1700-talet. I bifogade sigill syns dock tydligt initialerna AHB - kan initialen B egentligen stå för något annat än Bruhn, och att han därmed upptagit mödernesläktens namn, åtminstone på äldre dagar?
Källa: ArkivDigital: Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län 1669-1820 (O) 1 (1669) Bild: 790 Sida: 967

Sidor: [1]