Visa inlägg
1
46 Ordet är fritt om släktforskning / Forskning om släktkunskap, genealogi och hembygdsforskning
« skrivet: 1999-11-14, 13:17 »
Vad är forskat om släktkunskap, släktforskning och
hembygdsforskning?
Under signum Eabik på Institutionen för
lärarutbildning vid Uppsala Universitet fann jag
en rapport nr 7, 1985 i Utvecklingsarbete och
fältförsök, 112 sidor. Utgiven av Lärarhögskolan i
Malmö, Lunds universitet:
MINA RÖTTER - Historiekandidater vid
lärarhögskolan i Malmö reflekterar över sitt
ursprung. Redaktör Christer Karlegärd.
Tre kategorier ingår.
1. En släkthistorisk uppsats av Elisabet Iwansson.
2. Teoretiska reflexioner kring sina rötter, men
även emanicipation, skrivna av
ämneslärarkandidater (högstadielärare).
3. Hur undervisar man öm rötter? av blivande
mellanstadielärare.
Rapporten ingår i ett projekt vid lärarhögskolan
Blir det som det blir?
Referens finns också till K G Jan Gustafssons
släkthistoriska studier vid högskolan i Kalmar.
---
En annan mycket intressant skrift är Orvar
Löfgrens:
FAMILJ OCH SLÄKT - en etnologisk översikt.
Institutet för folklivsforskning, Stockholms
Universitet, 1970.
Han redogör för forskningssituationen 1970 när det
gäller:
Familjeforskning i grannvetenskaperna.
Familjegruppen. Familjetyper. Familjecykeln.
Släktskap.
Det medeltida samhället:
Husbondeväldet. Äktenskapet.
Familjen i det förindustriella samhället:
Storfamiljer.
Arv och generationsskifte i bondehushållet:
Den legala ramen. De reela valmöjligheterna.
Gårdsarv i Dalarna, på Gotland, i Norge, Karelen
och i andra europeiska bondekulturer. Arv och
förldraauktoritet.
Att sitta på undantag. Undantagskontrakt.
Äktenskap och hushållsbildning. Arbetsfördelning
och könsroller i bondefamiljen. Kvinnans position.
Kvinnligt/manligt.
Familj och släkt bland adel och borgare:
Adelsfamiljen. Den borgerliga familjen. Det
högborgerliga kvinnoidealet.
Industrialismens familjebildningar.
Familjen i dagens samhälle:
Familjens ekonomiska betydelse. Familjens sociala
betydelse. Släktskap.
---------
Översikten skrevs för snart 30 år sedan, men
mycket gäller väl än idag. Finns det någon nyare
forskning om detta?
Stefan Nordström (Institutionen för Genetik, Umeå
Universitet): Genetisk Genealogisk forskning,
1985. Meddelande Nr 2 från Demografiska databasen.
Beskriver möjligheterna att använda källmaterial i
databasen för genetisk genealogisk forskning.
------
Nils och Inga Friberg: Sveriges äldsta
fullständiga husförslängd. (Kulturgeografiska
Institutionen, Stockholms Universitet, 1971, 92
sidor.
- Regionala utvecklingslinjer och
strukturförändringar i Sveriges
befolkningsgeografi, Meddelande nr 1.
Björkskogs socken i Västmanland år 1643.
hembygdsforskning?
Under signum Eabik på Institutionen för
lärarutbildning vid Uppsala Universitet fann jag
en rapport nr 7, 1985 i Utvecklingsarbete och
fältförsök, 112 sidor. Utgiven av Lärarhögskolan i
Malmö, Lunds universitet:
MINA RÖTTER - Historiekandidater vid
lärarhögskolan i Malmö reflekterar över sitt
ursprung. Redaktör Christer Karlegärd.
Tre kategorier ingår.
1. En släkthistorisk uppsats av Elisabet Iwansson.
2. Teoretiska reflexioner kring sina rötter, men
även emanicipation, skrivna av
ämneslärarkandidater (högstadielärare).
3. Hur undervisar man öm rötter? av blivande
mellanstadielärare.
Rapporten ingår i ett projekt vid lärarhögskolan
Blir det som det blir?
Referens finns också till K G Jan Gustafssons
släkthistoriska studier vid högskolan i Kalmar.
---
En annan mycket intressant skrift är Orvar
Löfgrens:
FAMILJ OCH SLÄKT - en etnologisk översikt.
Institutet för folklivsforskning, Stockholms
Universitet, 1970.
Han redogör för forskningssituationen 1970 när det
gäller:
Familjeforskning i grannvetenskaperna.
Familjegruppen. Familjetyper. Familjecykeln.
Släktskap.
Det medeltida samhället:
Husbondeväldet. Äktenskapet.
Familjen i det förindustriella samhället:
Storfamiljer.
Arv och generationsskifte i bondehushållet:
Den legala ramen. De reela valmöjligheterna.
Gårdsarv i Dalarna, på Gotland, i Norge, Karelen
och i andra europeiska bondekulturer. Arv och
förldraauktoritet.
Att sitta på undantag. Undantagskontrakt.
Äktenskap och hushållsbildning. Arbetsfördelning
och könsroller i bondefamiljen. Kvinnans position.
Kvinnligt/manligt.
Familj och släkt bland adel och borgare:
Adelsfamiljen. Den borgerliga familjen. Det
högborgerliga kvinnoidealet.
Industrialismens familjebildningar.
Familjen i dagens samhälle:
Familjens ekonomiska betydelse. Familjens sociala
betydelse. Släktskap.
---------
Översikten skrevs för snart 30 år sedan, men
mycket gäller väl än idag. Finns det någon nyare
forskning om detta?
Stefan Nordström (Institutionen för Genetik, Umeå
Universitet): Genetisk Genealogisk forskning,
1985. Meddelande Nr 2 från Demografiska databasen.
Beskriver möjligheterna att använda källmaterial i
databasen för genetisk genealogisk forskning.
------
Nils och Inga Friberg: Sveriges äldsta
fullständiga husförslängd. (Kulturgeografiska
Institutionen, Stockholms Universitet, 1971, 92
sidor.
- Regionala utvecklingslinjer och
strukturförändringar i Sveriges
befolkningsgeografi, Meddelande nr 1.
Björkskogs socken i Västmanland år 1643.
Cookie policy