ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Mikael Lundberg

Sidor: [1]
1
Språk / Hur normera ändelse av manliga patronymikon?
« skrivet: 2021-05-21, 16:34 »
Jag undrar om det idag finns någon norm eller vedertagen konvention för ändelsen av danska patronymikon? Vad jag har läst mig till så har stavningen av ändelsen för manliga danska patronymikon växlat sedan medeltiden(?) mellan -son, -sun, -søn och -sen (https://da.wikipedia.org/wiki/Patronym, https://www.flashback.org/sp20183253). På svenska har vi under samma tid åtminstone varianterna -sson, -son, och -zon.

Av praktiska skäl så brukar det underlätta att normera stavningen vid registrering och senare sökning av namn, vilket Rötters personnamnlista är ett exempel på (https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/). I svensk litteratur och forskning är min uppfattning att det är ganska vedertaget att normera stavningen av ändelsen till -sson. Medan i dansk litteratur har jag funnit exempel då olika författare använt olika ändelser för att beteckna samma person, exempelvis har den ena författaren använt -sen och den andra -son. Kanhända har böckerna varit skrivna vid olika tider och författarna har tillämpat den ändelse som råkade vara vanligast just då boken skrevs.

Jag ser åtminstone följande tre möjligheter att normera ändelsen:

  • Använda ändelse från samtida källor
    Jag har inget konkret exempel, men skulle inte bli förvånad om det finns exempel på olika samtida källor som använder olika ändelser, och att man ändå tvingas välja en av dem då man registrerar personen. Det kan också tänkas att två olika personer som lever samtidigt får olika ändelser beroende på att de har olika källor.
  • Använda ändelse beroende på tidsperiod
    Kanske finns det någon vedertagen standard för vilken ändelse som ska användas beroende på tidsperiod. Man skulle kunna tänka sig något i stil med nedan (åren är delvis tagna ur luften):
    1400-1600    -son
    1600-1750    -søn
    1750-2006    -sen
    2006-            -søn
  • Använda samma ändelse för alla oavsett tidsperiod
    Konsekvent använda den idag(?) vanligaste ändelsen för samtliga patronymikon oavsett vilken tidsperiod personen levde i, eller vad enskilda källor säger. Detta alternativ kan säkert sticka i ögonen emellanåt när en modern ändelse används längre bak i tiden.

2
03 Arkivvård / Digital arkivering
« skrivet: 2011-12-05, 00:50 »
Som många andra så har jag samlat på mig ett växande antal av dokument, brev och bilder. För att kunna dela med mig till nära och kära, samt som ev garanti vid förlust av originalen, så har jag digitaliserat stora delar av innehållet och spritt ut digitala kopior hos släkten. Hittills har jag mest sparat materialet som bildfiler och i mappar med beskrivande namn men oftast låtit själva bildfilerna ha det namn de får vid fotograferingen/inscanningen. Någonstans börjar jag nu bli varse att bara för att min ordning är uppenbar och lätthittad för mig så är den inte det för andra, varför jag har börjat skissa på ett arkivschema (se t.ex. Elmborg, Elinor. Arkiveringsguide för släktforskare: för systematisk arkivering av forskarmaterial. 2a upplagan. ISBN 978-91-633-4115-1. Stockholm: 2009). Som jag ser det finns två uppenbara problem:
 
1. Vad döper man filerna till?
a) Ta t.ex. ett foto taget på en viss plats, en viss tid, och med ett visst antal personer. Ska filnamnet innehålla allt detta så blir det väldigt långt. Alternativet är att hitta på något generiskt (säg [PIC0001.jpg]) och sen iterera upp detta för övriga bilder ([PIC0002.jpg], osv), det generiska namnet binds sen samman med en mer utförlig beskrivning i t.ex arkivschemat.
b) Vad gör man i fallet med ett opublicerat dokument (säg en dagbok) som bara finns i ett original (inscannat som en pdf-fil). En första tanke skulle kunna vara att döpa denna fil till något i stil med [Andersson, Anna. Annas dagbok. 1967.pdf]. Men även här finns ju risken att filnamnet blir väldigt långt och lösningen torde även här vara att ta ett mer generiskt namn som kopplas samman med en beskrivning av innehållet.
 
2. Hur hantera filer som man arbetar med, och flera versioner av samma fil?
Vissa filer (dokument, register) är ju sådant som man själv sitter och jobbar med dagligen och bygger på eller korrekturläser. Under arbetets gång läggs det säkert till eller tas bort partier varför det kan vara av intresse att spara inte bara den senaste fil-versionen utan samtliga revisioner. Som jag ser det finns det inte stöd för detta i den traditionella modellen för ett arkivschema, vilket är helt naturligt eftersom ett arkiv på något vis är tänkt som en statisk sammanställning av en mängd handlingar. Eller misstar jag mig här?  
 
För att tillfredsställa mina båda behov ovan så ser jag framför mig ett program/system som automatiskt tar hand om lagringen av filer och döper dem efter eget huvud, och där man som användare inte behöver bry sig om filnamnet utan kan koppla filen till en beskrivning (kanske med möjlighet att ange datum, författare, tagga personer som finns med i en bild). Programmet ska även ha stöd för revisionshantering av filerna och deras beskrivningar, samt det mest uppenbara, ge användaren möjlighet att söka efter olika attribut. Programmet ska dessutom vara lika framtidssäkert som filformaten pdf, jpg så att man även fortsättningsvis kan komma åt sina filer nästa gång man uppgraderar sitt operativsystem.
 
Jag antar att jag inte är ensam om ovan beskrivna (växande) problem, många borde åtminstone ha ett bildarkiv som växer i antal för varje år som går. Hur har ni löst er digitala arkivering? Känner någon till ett program/webtjänst på marknaden för att hantera både arkivering och revisionshantering enligt ovan?

3
08) Adliga efternamn / Skrivsätt för adlig medeltidsanor
« skrivet: 2006-01-15, 21:17 »
Hej,
 
Under medeltiden var det ovanligt med efternamn (förutom partonymikon förstås) i Sverige. Inte heller inom frälset var det vanligt att använda något annat än patronymikon. Idag brukar man därför skriva personernas sköldemärke inom parantes efter förnamn och partonymikon. Problemet är att jag aldrig blivit klok på när stor eller liten första bokstav ska användas. Det varierar kraftigt mellan olika källor och även inom olika källor. Kan det vara så att man skriver sköldemärket med stor bokstav om ätten senare tog sköldemärket som efternamn? Är det alltså rätt att skriva:
 
Abjörn Nockesson (sexuddig stjärna) med liten bokstav, men Gustav Eriksson (Vasa) med stor bokstav?
 
Ska hakparanteser, alltså [ ], användas eller är det bättre med vanliga?
 
Mvh
Anders

4
Allmänt om adel / Adliga ätters benämning
« skrivet: 2007-12-28, 13:43 »
Jag undrar hur jag på bästa sätt (detta kan nog diskuteras) bör namnge adliga ätter. Ta som ett illustrativt exempel den adliga ätten Tott af Skedebo, nr 88. På sidan 342 i Gustaf Elgenstierna:s »Svenska adelns ättartavlor», band 8, tab 3, omnämns Erik Tönnesson Tott (till Benhammar) gift med Ermegård Larsdotter. Hur bör man benämna denna Erik? Då Elgenstierna skriver honom som just Erik Tönnesson Tott så förmodar jag att det är det mest korrekta sättet att benämna honom. Men varför bör man inte kalla honom Erik Tönnesson Tott af Skedebo eller Erik Tönnesson Tott af Skedebo till Benhammar?
 
Det har tidigare förekommit liknande diskussioner om adelns namn under rubriken Väpnare Knut Arvidsson (sparre över stjärna) men jag känner inte att denna utvikning besvarade min ursprungliga fråga.

5
Emigrantkällor / Invandring Sverige - källor ?
« skrivet: 2008-07-21, 15:36 »
Hej!
 
Jag hittade inget lämpligt ställe för min fråga, så den hamnar här och sedan får den gärna placeras på ett lämpligare ställe om det finns.
 
Vi är ju bortskämda med bra emigrantkällor i form av databaser som Emibas, Emigranten, osv, men hur är det om man ser det rent omvänt. Dvs folk som flyttade till Sverige? Jag har ett antal personer som flyttat från Tyskland och till Sverige någon gång under perioden 1880-1915 skulle jag tro. Vad finns det för källor i Sverige om deras ursprung?
 
Gissningsvis behöver man ganska mycket kött på benen för att sedan kunna komma vidare och fortsätta sökandet i Tyskland?
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro

6
Hej! Jag undrar om det finns någon som vet något om en, flottare vid namn Ludvig Gottfrid Lundberg
när han var född och vem han var gift med.
Tackar på förhand.
M.V.H Mikael Lundberg.

Sidor: [1]