ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - sikeborg

Sidor: [1]
1
Vad har hänt med tidningen?
Omslagsbilden är av lågvatten-nivå! Hoppas att detta är en engångshändelse.
En massa datasladdar i ett rum som ser ut som ett länkrum för datasändning. Bilderna i tidningen ger ett allmänt blaffigt intryck (sid 16,25 som ett särskilt exempel + omslaget). Stavningen har visst antagit nyordning när det gäller scanner. Skrivs konsekvent med k av redaktören. I boken Från rondell till gräddfil - Nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal skrivs scanner scanner. Jag har inte någonstans sett att det skulle skrivas annorlunda. Använder själv scanner dagligen. Detta var vad jag fann/läste vid en hastig genomgång i dag efter det att tidningen kom med posten. Jag har också lite synpunkter på redigeringen men redaktören är ju nyhetstidningsmänniska så jag avstår väl så länge. Jag är ju bara lekman, men det nya utseendet på tidningen faller inte mig direkt i smaken. Det är lite frånvänt släktforskningen. Skulle jag själv åstadkommit stavfel i detta inlägg, beror det på att jag är irriterad.
Jan-Christer Strahlert

2
Släktforskning för alla, något som inte bara var förbehållet adel och furstesläkter, växte fram under andra hälften av 1800-talet. I viss mån lever svensk släktforskning fortfarande kvar i ett tänkesätt som var rådande för denna tid.
 
Ett tydligt exempel är hur termer som var lättförståeliga för den lilla skaran av genealoger vid seklets början, alla med humanistisk bakgrund och latinkunskaper, slentrianmässigt används utan ifrågasättande, trots att de numera är obegripliga utan förklaring. Varför tala om proband när man kan säga startperson? Varför referera till agnatiska och cognatiska stamtavlor, när man kan omnämna dem som stamtavlor på manssidan (för agnatiska) respektive bara stamtavlor (för cognatiska)? Och även om ordet ansedel var tydligt för ett sekel sedan, då ordet sedel användes också med annan betydelse, varför inte tala om personblad i stället? Ett fenomen som detta får illustrera den konservatism som finns inom släktforskarrörelsen. Trots alla tekniska framsteg och släktforskarrörelsens framväxt har släktforskningen i själva verket inte utvecklats mycket i metodik sedan 1800-talet, till skillnad från övrig historisk forskning.
 
Alla handböcker som getts ut om släktforskning i Sverige, med undantag av Bengt Hildebrands Handbok i släkt- och personforskning från 1961, utgår från det synsätt som var det allmänrådande före källkritikens insteg i historieforskningen: Att släktforska är att samla in uppgifter. Detta gäller Ella Heckschers ”Sex kapitel om släktforskning” (1939), Börje Furtenbachs ”Släktforskning för alla” (1975), Per Clemenssons och Kjell Anderssons ”Släktforska! Steg för steg” (1983) och Elisabeth Thorsells och Ulf Schenkmanis' ”Släktforskning. Vägen till din egen historia” (1993). (Jag har inte sett hur Johan Wretman lagt upp materialet i sin ”Kort handbok i svensk släktforskning” från 1916, men jag misstänker att den inte avviker mycket från de övriga.), Thorsells handbok skiljer sig emellertid delvis från de andra, i det att den är bredare och inte på samma sätt fokuserar på att beskriva olika arkivbestånd.  
 
Den stora bristen med detta synsätt är att värderingen av källorna, det källkritiska tänkandet, därigenom inte kommer in som en naturlig del i släktforskningen. Inte heller får sammanställandet av forskningsresultaten och dess viktiga funktion att ge aha-upplevelser eller avslöja hittintills dolda brister sin rätta plats. Eftersom handböckerna används i studiecirklar och för enskild undervisning fortsätter denna ensidiga inriktning på hur man samlar in uppgifter att dominera svensk släktforskning. Detta motsvarar dock inte den moderna definitionen av historisk forskning - en uppsats utgående från att forskning är att samla in uppgifter skulle aldrig godkännas på ett universitet.
 
Som jag förstår det måste släktforskningen läras ut som en process i tre steg:
 
1. Samla in uppgifterna
2. Värdera uppgifterna
3. Sammanställ forskningsresultaten
 
Jag tror att det är först när det betraktas som naturligt att det är detta som är släktforskning som vi som släktforskare kan frigöra oss från det föråldrade attityder och höja kvaliteten på vår forskning. Eller är jag helt ute och cyklar?

3
Rakt nedstigande led / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-27
« skrivet: 2005-01-12, 22:32 »
Hei Elias og flere.

Ovenfor har bl.a. Eva Dahlberg og Peter Karlsson kommet med greie utredninger om dette, men jeg prøver meg også, og da vil jeg sitere fra Norstedts svenska ordbok, for der står det: "..rak, som føljer en linje som går kortaste vägen mellan två punkter". Jeg har vanskelig for å skjønne at det blir noe lengre veg om man krysser over moren enn om man krysser over faren (eller veksler fra ledd til ledd) i en rakt nedadstigende linje.

I dette forumet snakker vi jo om genealogi, eller gjør vi ikke? Jeg kunne hatt lyst til å se den slektsforskeren som bare ville konsentrere seg om sitt fädernet. I andre sammenhenger kan
det kanskje høve bedre.

:) Hilsen Marianne.

4
Kvalitetsutredningen / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-15
« skrivet: 2002-07-11, 18:32 »
Capsulum????  
Får jag det svenska ordet. Tack.
mvh
rune

5
Jag undrar om någon kan hjälpa mig översätta detta som prästen har skrivit i husförhörslägnden 1774.
 
Zepende? legitime misit mento mordeo 73 ab ende acc 74  
 
MVH. Ingemar

6
Latin > Svenska / Äldre inlägg (arkiv) till 1.1.2001
« skrivet: 2000-07-02, 00:08 »
Marie: Du kanske kan ha hjälp av följande latinska lexika på nätet:
 
Från latin till engelska:
 
http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/resolveform?lang=Latin
http://www.nd.edu/~archives/latgramm.htm
 
Detta latinsk-engelska lexikon kan gratis laddas ner från nätet och användas tillsammans med Word på PC:  
 
http://users.erols.com/whitaker/words.htm
 
För att översätta från engelska till latin:
 
http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/enggreek?lang=Latin
 
Hälsningar
Urban Sikeborg

7
Latin > Svenska / Latin > Svenska
« skrivet: 2007-07-28, 14:45 »
Den gravsten som jag nämnde ovan, och som alttså kom att omhuggas och läggas över Siggo Christophori själv, är den enda medeltida gravsten som i dag finns i Fors kyrka i Eskilstuna.
 
Per.

8
07) Litteratur om latin / Ordlistor
« skrivet: 2012-07-03, 11:02 »
Släktforskarnas årsbok '12 har kommit från tryckeriet och det första jag ser är att Urban Sikeborg har bidragit med en ny latinsk ordlista för släktforskare med drygt 4.000 latinska termer. Det var på tiden!  
 
Min enkla, något amatörmässiga, latinordlista Latin för Släktforskare som getts ut i flera tusen exemplar och tjänstgjort som hjälpreda i många år, har därmed spelat ut sin roll, och det med rätta. När jag började samla latinska ord och uttryck för många år sedan, fanns ingen ordlista för släktforskare, så min lilla ordsamling jag använda för eget bruk, började efterfrågas och blev till slut ett häfte som många använt sig av i sin forskning.
 
Jag är ingen latinare. Jag behärskar däremot spanskan, som är mitt modersmål, och det var utifrån detta och med hjälp av diverse stora ordböcker jag kunde utarbeta min lilla hjälpreda. Jag hoppas att den varit till nytta. För föreningen Ovansiljans Släktforskare har ordlistan varit en ganska god inkomstkälla genom åren. Kanske den dragit in några tusenlappar om året i kanske femton års tid till nytta för verksamheten.
 
Nu hoppas jag att förbundet ger ut Urban Sikeborgs mycket mer genomarbetade och kunniga latinordlista separat, så att det blir lika enkelt att ta med sig den som den förra till arkivet. Var sak har sin tid, och det är bra när saker blir bättre med tiden.
 
Själv siktar jag in mig på att på sikt utarbeta en ny bok om släktforskning för spanskamerikanska förhållanden.

9
05) Datum / Eodem die
« skrivet: 2007-10-01, 11:28 »
Hej!
Jag har kört fast på vad Eod.d. betyder. Se GID 245.6.71800, sid 77. Kan någon hjälpa mig med detta?
 
Vänligen
Peter

10
Hejsan alla med klassisk utbildning!
Jag har stött på följande text på en kopia av en tysk katolsk kyrkobok från år 1743 (födda i januari):
Melchiori Knood scabino et Annas Marias Conjug. legit. Monthab. nata est filia Maria Magdalena dei 22 et baptiz. 23 hujus patrinis grosnobili Dominella Maria Magdalena Granigean et D. Theodoro Conradi P-D. consule Monthab.
Själv kan jag gissa mig till innehållet, men vore tacksam för en ordagrann översättning av innehållet.
MVH, Efraimsson

11
03) Latinska uttryck / Liquidae canoraeque....
« skrivet: 2012-10-16, 13:33 »
Vad står det här?
 
Taget ifrån Böne, Västergötland. AI:6 sid 28
 

12
03) Latinska uttryck / Ferox animi
« skrivet: 2008-10-26, 07:32 »


 
Hej!  
Den bifogade latinska texten återfinns i en husförhörslängd för Kopparbergs län, Folkärna, Gammelgård 1856-65, sid 344, och gäller min morfars farfar, sadelmakaren Johan Adam Lindholm. I husförhörslängden kallas han för övrigt felaktigt för Johan Adolf. Då mina latinkunskaper är minst sagt begränsade vore jag ytterst tacksam om någon kunde hjälpa mig med en översättning. Till saken hör kanske att denne Lindholm tidigare varit straffad för stöld och suttit på Långholmen på 1840-talet.  
 
Så vitt jag kan se står det ungefär följande: Ebriosus, ferox animi, monita spernens. Furti (fupti?) damnatus. 14/5 60/ Admonitus de absenta examini publici et de vinolentia (i? j?) 63 26/7 2o (=secundo?) adm. de vinolentia et in uxorem ab? ferositate.  
 
Jag har fått lite hjälp av andra släktforskare som är bättre på latin men bara med delar av texten. Ferox animi ska visst betyda raseriutbrott. Jag antar att absenta examini publici betyder ej närvarande vid husför och att vinolentia har något med dryckenskap att göra. Som sagt, tacksam om någon kan uttyda hela texten!

13
03) Latinska uttryck / Denata cum implevisset
« skrivet: 2004-06-13, 16:42 »

 
Finns det någon vänlig själ som är duktig på latin och kan tala om för mig vad denna ordfras (som jag markerat med grönt) betyder. Uppgiften står i dödboken för en person som dog 90 år gammal år 1703 i Skaraborgs län.

14
I Osby C:1 Kan man i absolutionslängden för 1679 finna den här texten.  
Vad betyder det? Jag förmodar att det handlar om oavsiktlig barnakvävning, för familjen hade ett litet barn som dog hösten innan, se följande dödsnotis
Jep Nielsön aff Lindolt. Mat. Bente aet. 3 uger. döde hos Moderen aff Forsömmelse jmellem den 14 oc 15 Novembr.

15
01) Latinska ord A - V / Aliqualis / Aliqvalis
« skrivet: 2013-03-06, 22:29 »
Jag undrar vad ordet aligralis betyder. Det står efter två personnamn i ett husförhör 1688-1719

16
Genealogiska begrepp / Filiation
« skrivet: 2012-10-02, 14:57 »
Ser detta ord på forumet, tror att jag fattar betydelsen, men vill ha det förklarat. Finns det inte något svenskt ord för detta?
Mvh
Carl-Eric Riise

17
16) Latin / Kaffebedrägeri?
« skrivet: 2014-05-27, 11:06 »
I en dödbok från 1807 finns i kolumnen för uppförande en latinsk text som jag blev nyfiken på.  
Det var inte lätt att tyda, men jag tror att det står ungefär:
Famae fait parum  
intagrae; ob fabas
enim coffae, anras (??)
alio erat devecturas
furtim subductas,
male audiit sec-
lerisque poenom
publica (oklart tillägg) pheomina (??)
subiit.
 
De ord jag har fått ut gör mig bara mer nyfiken - Ryktet var inte tillräckligt bra (intakt) med hänsyn till kaffebönor (??) - oklart stycke -  bedrägeri och så något om offentligt straff.
Kan någon hjälpa mig?
Vänliga hälsningar
eva  
 
 
 

18
Sankt Anna / Sankt Anna, födda 1710
« skrivet: 2004-11-28, 18:02 »
Hejsan!
Sist på födelsenotisen 13 feb 1710 (vänster sida spalt 2 överst) för Anders, son till Raal Bengtsson etc, står en kommentar som åtm. delvis är skriven med grekiska bokstäver, men verkar sluta med latin. Det börjar med ett sammanskrivet NB, Nota bene förmodar jag. Är det någon som har id?er om vad det står / handlar om?
 

gid 242.38.38100
Tacksam för synpunkter / Lennart

19
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg, E:1
« skrivet: 2005-11-13, 11:52 »
Den 15 juli 1781 gifter sig i Skinnskatteberg plåtsmeden Kristian Fredrik Viwägg med pigan Katarina Johansdotter. Hon är nu sädan Påsk tienande i - ja, vilket ortnamn är det som nämns? [Skinnskatteberg E:1, vigselbok 1775-1861, Genline ID: 2356.63.58600]
 
Mycket tacksam för hjälp att identifiera orten.

20
Adel (= frälse med skattefrihet för rusttjänst) infördes i Sverige 1280. Adelskap genom kunglig utnämning infördes i Sverige på 1300-talets slut. Grevetiteln och grevskap infördes i Sverige på 1560-talet. Kan Fale Bure då adlats och fått ett grevskap av en kung som dog 1216?
 
Vem byggde och betalade slottet? Hade Norrlandskungen Fale Bure beskattningsrätt över traktens bönder innan den sortens skatt fanns i Sverige? Kunde han tvinga dem till dagsverken på slottsbygget? Eller hade den svenske kungen de rättigheterna 100 år innan området tillhörde hans rike?

21
Jag blir gärna med och förhandsbeställer om det skulle komma till det.

22
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-06
« skrivet: 2007-06-03, 06:43 »
Hej Börje! Jag har lagt ut lite bilder på ridande riddare för att det skall bli lite mera autentiskt! Till höger ser man två riddare som ser ut att deltaga i tornerspel eller i såkallade ringlekar. De bestod i att man skulle fånga upp en liten ring med sin lans ridande i full galopp! Det är väl en fascinerande tanke detta att det kunnat förekomma sådant där i Birstadalen på 1200- och 1300-talet!
 
Vänligen
 
Ulf

23
Allmänt om medeltiden / Kunde en hustru vara änka
« skrivet: 2005-05-29, 22:03 »
En kvinna som titulerades hustru, kunde hon vara änka, eller var hon omgift?

24
Rosencrantz / Rosencrantz
« skrivet: 2006-10-29, 18:38 »
Adels släkten rosenkrantz vart i sverige kommer den ifrån och finns det någon kvar i Sverige

25
Snälla Genline! Hoppa inte automatiskt över dubletterna! Orsaken till en dublett är ofta att den första tagningen misslyckades, mer eller mindre. Om någon sida överhoppas, kan man ju gå miste om värdefull information!!!

26
Nicolaus Petri, Predicant i Klösteret i Stockholm (d.v.s. Gråmunkeholmen, nuvarande Riddarholmen), ger på sin dödsbädd 1609 sin hustru fullmakt att sälja hans andel i Närby i Norrala socken, Hälsingland. Fullmakten finns bevarad i Långvinds bruks arkiv i Härnösands landsarkiv; Lars Nylander i Mo har benäget skickat mig kopior av de handlingar som berör Närby.
 
Ett annat dokument från  den 18 november 1613 visar att Nicolaus Petri måste vara bror till bonden Hans Persson i Närby, som då säljer sin andel i hemmanet till sin frände, underlagmannen Lars Källbjörnsson (Nerbelius) i Ale nr 2. Herr Nils var därmed son till bonden och herredagsmannen Per Nilsson och hustrun Kerstin Sigfridsdotter. Per Nilsson var tidigare bonde på Vallen i Hälsingtuna, tills hemmanet exproprierades av kronan 1584 och han i stället fick i vederlag Närby nr 1, som tidigare ägts av hustruns bror, slottsfogden Anders Sigfridsson (Rålamb). Mer uppgifter om dessa finns i Släkt och Hävd 1992:3-4.
 
Fullmakten lyder i sin helhet:
Bekennes Jag Nicolaus Petri Predicant i Klösteret i Stockholm, at Jagh nu på min sottesäng haffr giffuit min hustru fulmacht at sällia eller byta then Jord som minom barnom tilkom effter mig, liggiandes i Norralfua sokn i Närby. Till wisso stadfester Jagh med min egen hans vnderskriffuelse och vnder mitt eghit signet.
Begärer och theslijkess mine witnes mäns underskrifning och signeter, Nemligh: Her Eriks Hörare[?] här i skolan och Mester Hanss Kyrkeherrens i Geffle, datum Gefle then 7. Novembris Åhr 1609.
Nicolaus Petri predicant i Klöster i Stockholm
 
Av ett brev från Axel Oxenstierna till Lars Källbjörnsson, daterat Stockholm den 25 maj 1613 angående herr Nils' änka Sigrids försäljning av Närbyjorden framgår att herr Nils, som här benämns kyrkoherde på Gråmunkeholmen, hade efterlämnade barn. Brevet finns bevarat i samma arkiv.
 
Jag söker därför mer information om denne Nicolaus Petri, hans familj och ättlingar.

27
Jag undrar om någon utfört forskningar kring släkten Tybelius, som verkar härstamma från bonden Bengt Larsson i Tyby nr 3, Mo socken. Denne var bonde på det största hemmanet i Mo socken (24 öres- 16 penningland) Tyby nr 3 från 1626 (boskapslängd, KA) och ännu 1640 (jordebok, HLA).  
Broman nämner i sin längd över hedersmän från Mo socken bröderna Ericus Benedicti Tybelius och Laurentius Tybelius. Den förstnämnde blev kyrkoherde i Ockelbo 1659-1696, då han dog i hög ålder enligt herdaminnet för ärkestiftet.  
Efterträdaren av det stora hemmanet Tyby nr 3 var kvartersmästaren Anders Eriksson (sannolikt av släkten Lille). Kan övertagande av hemmanet ha skett genom mågskap? (obs! endast fundering!).

28
Trönö / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2008
« skrivet: 2008-04-21, 14:36 »
Hej Gunilla och andra intresserade.
Du har helt rätt! Jag såg en äldre Hfl och trodde det stod en sexa. Sen bar det iväg till C:1 av bara farten och registret längst bak,när jag sedan hittade en Britta född 1686 så blev jag så här glad  . Nu har jag gått igenom hela igen och hittar bara en Britta född 1681, men pappan heter Olof i Wi. Det är en dålig årgång överlag i Trönö, så troligtvis kommer väl Brita Persdotter f. 1681 i Januari månad från någon annan ort.
Så nu känner jag mig så här  
Nu gäller det och leta på något annat uppslag.
 
Det jag tycker är konstigt är att Family Search (se länk ovan) anger att hon gifte sig med Jonas Skinnare,(Jonas Svensson 1697-03-10) det datum då hon gifte sig med Jon Olofsson...
Skinnare, var det någon som arbetade med skinn?

29
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 01 december, 2008
« skrivet: 2008-03-01, 22:54 »
Tack, Urban, det skall jag göra!
 
Hälsningar,
Gunilla

30
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 01 mars, 2008
« skrivet: 2007-01-31, 10:13 »
Hej!
 
Har du tillgång till internet så tycker jag att du kan ta en titt på en utomordentlig bra sak som en kille vid namn Urban Sikeborg har sammanställt o du hittar den på fölande adress
http://www.genealogi.se/gedcom/files/norrala/
 
den har hjälpt mig otroligt mycket med min anor i samma socken

31
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-19
« skrivet: 2004-09-26, 09:33 »
Ing-Marie: Är giftermålsdatumet för Per Persson Vadsten - den 15 maj 1826 - verkligen korrekt? Jag hittar inte vigselnotisen bland vigda i Norrala åren 1823-1828 och jag har vid en hastig genomgång funnit varken han eller Anna Jonsdotter som skrivna bland bosatta i Hamre vid den tiden i husförhörslängden. Eller gifte de sig inte i Norrala?
 
Urban

32
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-26
« skrivet: 2004-01-22, 21:06 »
Hej igen!
Lite kompletteringar.
Jag tittar just nu i Arkion, folkbokföringen för 1890.
Där - om jag nu har rätt vill säga - så heter Per Nilsson Backlund bara Per Nilsson (han har alltså tagit sig namnet Backlund mellan 1890 och 1900).
Årtal, yrke och födelseförsamling stämmer i alla fall...
Dessutom står det att han är far till Nanny (f.1888) och Ida (f.1889), så där blev ju det släktskapet bekräftat - eller hur?
Hans fru var Maria Svensd:r (född 1862 i Grava församling, Värmland).
Hon måste alltså ha dött mellan 1890 och 1900.
De bodde 1890 i Snarböle.

Sidor: [1]