Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Ann Little
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2004-03-06, 19:51 »
Hej! Enl min mormor skulle hennes släkt (Drugge) ha kommit från Tyskland. Påståendet gjorde mig lite förbryllad. Biskopsfurstendömet Liege kallas ju Luttich (tyskt y) på tyska och kan ju vara det som avsågs. En annan kandidat kan vara det tyska Hanau till vilket många bl a reformerta Valloner (och även franska Hugenotter) flydde på 1600-talet. Enl Hållanders avhandling flyttade även vissa vallonsläkter till Hanau efter att ha varit en tid i sverige. Man undrar om det flyttades från Hanau till sverige oxå? Alla tips välkomnas. Jag sökte på Google och fick bl a denna träff. Som kan intressera ngn: Comeniusforschungsstelle der Universität D?sseldorf ... ... 1644 66 An Louis de Geer. Elbing, 18. April 1645 67 An Louis de Geer. 17./27. ... JJ Redinger, Hanau 1659. BB 1971; Conatuum comenianorum praeludia / Vorspiele. ... www.phil-fak.uni-duesseldorf.de/ew/ ad/comenius/einzelausgaben.html - 28k - Cachad - Liknande sidor Mvh Jonas Palm
2
« skrivet: 2004-05-07, 13:59 »
Hvordan sletter man sit eget indläg, når det ikke er aktuelt mere ?
3
« skrivet: 2004-11-16, 09:06 »
Givetvis kan vi inte veta exakt hur munkarna formulerade saken, men det är väl ett rimligt antagande att de också reagerade negativt på hur deras landsmän efterhand inkorporerade skandinaviska ord såsom vindue (window) och husbond (husband) i dagligt tal. Jag vet inte hur det språk de försökte skydda mot inkräktarnas inflytande lät, men det var inte det engelska språk vi känner i dag.
4
« skrivet: 2003-07-01, 20:36 »
Vad vore släktforskningen utan all hjälp från Anbytarforum.
och Rötters vänner
Det är tur att Ni finns.
Har frågat efter ett antal personer i Anbytarforum,
när jag har kört fast i min forskning, och jag har alltid fått ett snabbt och vänligt svar.
Ett stor tack till Er alla för all hjälp.
Mvh Barbro Olsson
5
« skrivet: 2004-01-20, 16:10 »
Anders Andersson:
Det finns förstås webbplatser som inte tillåter Lynx:
- Jag skulle beställa några böcker, men ert webbformulär kräver Javascript för att beräkna momsen. Kan ni ändra på det till vanlig HTML?
- Nej. Vi kan ge dig instruktioner för hur du slår på Javascript.
- Jag vet hur jag slår av och på Javascript, och plötsligt inser jag att jag inte är kund hos er längre. Adjö.
Den där argumentationen har funnits ända sedan man insåg att alla webbplatser inte är tillgängliga för 100% av användarna och att detta skulle vara det enda accetabla målet.
Men man skall vara medveten om att det där kan vara en effekt man är mycket väl införstådd med. Det blir nämligen väldigt dyrt att hålla en webbplats tillgänglig för 100% av besökarna. Är det så att den där webbplatsen har det bästa priset på boken så är det ju inte bara de som har förlorat en kund. Du har också gjort en dålig affär bara för att du föredrar din Lynxläsare.
What goes around comes around även i sådana här fall.
Fast jag håller förstås med om att det borde vara i allas intresse att ha så tillgängliga webbplatser som möjligt. Har aldrig förstått mig på webbplatser som är utvecklade helt i Flash trots att de inte gör något mer avancerat än du kan göra med vanlig HTML.
6
« skrivet: 2003-09-03, 14:49 »
Under Gotland: Fardhem har i dagarna två forskare kritiserats av två personer för att de hjälper frågeställare med för många uppgifter.
Skälen till kritiken är
1. att man genom att dela med sig av alltför mycket av sin forskning förstör lite av charmen med att släktforska.
2. att andra som vill hjälpa till inte får chansen eftersom en av de kritiserade lägger ut sitt material på två röda sekunder.
Vad gäller punkt 2: Man kan knappast begära att en forskare ska avstå från att svara på förfrågningar av hänsyn till andra som vill få chansen. Då skulle det inte bli många svar i Anbytarforum.
Punkt 1 är mera intressant att diskutera. Här gäller kritiken att flera generationer redovisas när någon frågat om exempelvis farfars eller mormors föräldrar.
Personligen har jag svårt att förstå den kritiken, eftersom jag själv är mycket intresserad av att få ta del av andra forskares resultat. Det hindrar på intet vis min egen forskning, tvärtom - det tillför den det roliga och givande i att kunna utbyta och diskutera uppgifter med någon som delar mitt intresse för en viss släkt.
Nu avser kritiken kanske i huvudsak att nybörjare inom släktforskningen eller de som inte ens börjat forska själva får för mycket hjälp. Men även där har jag något svårt att förstå de klagande. Om man rättar sig efter dem ska forskare alltså hålla inne med sina resultat och endast svara på den direkta frågan om farfars eller mormors föräldrar. Ska man då också upplysa frågeställaren om att man forskat betydligt längre tillbaka i släkten, men att man inte vill dela med sig av dessa uppgifter för att inte förstöra lite av charmen med att släktforska? Ska man även avstå från att berätta att en frågeställares släkt är redovisad i exempelvis Svenska Antavlor?
En del av kritiken handlar om bristen på källhänvisningar och i den instämmer jag. Men personligen föredrar jag att få uppgifter utan källhänvisningar än inga alls - riktigheten måste jag i vilket fall som helst kontrollera själv. Och det är, som sagt, vanligtvis mycket givande att få kontakt med någon som forskat i min släkt.
Vad tycker du?
7
« skrivet: 2003-05-07, 17:58 »
Hej!
Jag har under den senaste tiden skrivit mycket till Statsarkivet och Landsarkiven och bett om hjälp i mitt forskande. Nu har jag börjat oroa mig för att de kanske kommer att 'tröttna' på mig och mina frågor.
Är de skyldiga att svara oavsett antalet förfrågningar från en och samma person?
Mvh
Ann Little
8
« skrivet: 2000-07-08, 00:14 »
Jag tycker att diskussion Discussions in English är styvmoderligt behandlad och rent av dåligt upplagd. Dag och månad samt klockslag anges men inte årtal och då blir ju detta helt meningslöst, vilket jag påtalat för redaktören tidigare. Att sortera inläggen efter bokstavsordning är ju även det meningslöst. För att min kritik ska vara något konstruktiv lämnar jag även ett förslag. När det gäller underdiskussion Emigrants föreslår jag en underindelning på bokstäverna A-Ö avseende efternamnen och med tydlig vädjan till de som lämnar inlägg att försöka följa denna indelning. Det kan finnas andra lösningar, men det mesta blir nog bättre än så som det ser ut idag, vilket är bedrövligt!
Mvh Rolf
9
« skrivet: 2003-05-11, 22:18 »
Stjärnorna tindrade tysta för hundrade
år tillbaka och skogen sov.
Forsen dånade, hjulen dundrade,
gnistorna sprakade,
marken skakade
hammaren dunkade tung och dov.
Bälgen blåste och blästern ljungade,
kvävande hetta ur ässjorna slog,
svettiga sotiga smederna slungade
släggan mot stängerna,
nöpo med tängerna,
formade järnet till harv och till plog.
De giva oss slagg för malm
och spark för vårt släp och slit,
de tröska oss ut i halm
och läska oss sen med sprit.
Min käring har svälten knäckt,
min dotter är brukets skarn,
förvaltaren själv är släkt
med stackarens första barn.
Han eldar oss helvetet hett
med rapp och med knytnävsslag,
han får allt ett vitglött spett
i nacken en vacker dag!
Forsen dånade, hammaren stampade
överdundrande knotets röst,
ingen hörde ett knyst från de trampande,
skinnade, plundrade
ännu i hundrade
år av förtvivlan och brännvinstörst.
-------------------
10
« skrivet: 2003-08-10, 13:14 »
Jessica, du tycker att man ska maila till personer som man vill diskutera med. Men hur ska det gå till, när man som du inte uppger sin mailadress?
Var gång jag ser ditt namn vid någon rubrik, inte är det släktforskarfrågor du har att ställa, utan du klankar alltid på personer och deras frågeställningar eller olika ämnen de tar upp och tycker att det inte har med släktforkning att göra.
Sedan när någon svarar dig så hoppar du av diskussionen med att du tycker att du blir påhoppad.
Ska du klaga på andra tycker jag att du ska föregå med gott exempel
MVH Siv
11
« skrivet: 2005-05-30, 09:01 »
Hej!
Kan någon som är duktig på danska hjälpa Karen Kelsey under Discussions in English - General questions. Hon behöver hjälp med att skriva ett kort, som talar om att hennes son är fisk-allergiker, så allergisk att maten eller något annat inte får ha varit i kontakt med fisk.
Ann-Mari Bäckman
12
« skrivet: 2003-03-23, 13:03 »
Hej!
Jag undrar om jag är ensam om att tycka att det skulle vara trevligt om det gick att få ett fotogalleri på oss forskare i Rötter?!
Precis som då man läser en bok, eller talar i telefon mycket med en person, så gör man sig föreställningar om hur någon ser ut. Vanligtvis så har man totalt fel!
Vad tycker ni andra?
Mvh
Ann Little
13
« skrivet: 2001-09-16, 09:40 »
Jag läste i Lars Bondessons bok Seder och bruk vid bröllop att pigor och drängar som inte hade råd att bekosta ett eget bröllop kunde få det av sitt husbondsfolk.
Säg nu att de kommer från ett välbärgat hem men ändå är städslade på en gård - var hölls då bröllopet?
1.På den gård mannen härstammade ifrån?
2.På den gård kvinnan härstammade ifrån?
3.På den gård som hade bäst utrymme och råd?
Agneta
14
« skrivet: 2003-01-10, 21:15 »
Hej
Finns det någon som känner till en u-båt, som skulle blivit torpederad av tyskarna under 2:a värdskriget. Den skulle hetat Ulven.
Var kan man få tag på besättningslistor eller liknande på denna båt.
En släkting till mig sa att en gemensam släkting till oss skulle ha mist livet på denna båt.
MVH
Pia
15
« skrivet: 2004-05-03, 15:39 »
Följande är taget ur Sir Winston Churchills bok Marlborough, His Life & Times, Volume Three; först utgiven oktober 1933.
The interest for our purpose which attaches to the details of the meeting is Marlborough's personal demeanour and management. When he arrived at Altranstädt from his tiring journey through Hanover he went to see Count Piper, who was a kind of Prime Minister to Charles Xll. The Count, for reasons which are not worth examining, sent out word to say that he was engaged, and kept Marlborough in his coach waiting half an hour behind his appointment. Then the Swede, having asserted his dignity, came down the steps of his house to the gate to receive Queen Anne's envoy. Marlborough got out of the coach at the same moment and, putting on his hat, walked past Count Piper without recognizing him or saluting him, and turned aside on to the grass as if to make water. After a delay more protracted than would have been seemed necessary he came back into the path, and with courtly gestures and ceremonious phrasing began his embassy. Count Piper meanwhile had stood embarrassed in the roadway.
Charles Xll and Marlborough were interested in each other-the first a knight-errant pursuing glory through all hazards, at all costs, and irrespective of reward; the other the statesman and commander, trying to shield large public purposes from capricious disturbance. Charles stands for all time as an example of the firmness of the human soul unde every freak of fortune. John (Churchill, Duke of Marlborough)was a monument of practical sagacity. The young King, since he leaped from his throne at the throat of Europe at seventeen, had only experienced measureless triumph. The elderly General, reared as a courtier, with all the ups and downs of a lengthening life behind him- a little heavy with the weight of all that weighed upon him, and webbed by the combinations of which he was the motive power- had a different status and outlook. But War and Victory were a theme, a basis, and a bond. At their meeting Marlborough presented a letter from Queen Anne: Had her sex not prevented it, she would have crossed the sea to visit a prince admired by the whole universe. I am in this particular more happy than the Queen, and I wish I could serve in some campaign under so great a commander that I might learn what I yet want to know in the art of war. Charles Xll appeared to accept the compliment, and it was frequently repeated by his devoted army. He was not to be easily flattered, and it is said that he deemed it overdone. He thought, we learn from Voltaire, that Marlborough in his scarlet uniform and Garter star and riband looked less like a soldier than he himself in his austere dress and with his studied abhorrence of all show.
Marborough, for his part, took trouble during his stay to find out personally and through his officers about the Swedish army. What was it worth? How could it be dealt with, if need be?He found the Rev. John Robinson, the English envoy to Sweden, an invaluable companion. Robinson, who had thirty years' experience of the Swedish Court, has left various letters upon the visit. He says that Marlborough remarked about the Swedish, It has no artillery-train, no hospitals, no magazines. It is an army which lives on what it finds,et qui dans une guerre de chicane perirait bientot. Even the cautious Klopp is provoked to comment These seem the words of a soothsayer. In fact Marlborough was measuring the ugly, but none the less possible, prospect of having to deal professionally with an abominable disturbance of the War of the Spanish Succession.
The meeting was ,however, both memorable and important. The two men had a long talk about what they understood best. Marlborough spoke French, which the King understood but did not speak, and Robinson translated the Royal replies. Charles Xll, with the reports of Blenheim and Ramillies in his mind, asked wheather, and if so why, Marlborough thought it necessary to charge at the head of his troops. Marlborough replied in effect, Only because otherwise they would not think so much of me.The King agreed with this. They were together for about four hours, until in fact, his Majesty's kettledrums called him to prayers.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
16
« skrivet: 2003-02-19, 11:27 »
Hej!
I mina forskningar har jag fått reda på, att min farfar och farmor bodde i ett Egnahem hus.
Kan någon ge mig upplysningar om hur köpet av ett sådant hus gick/går till?
Jag kan tillägga, att huset var beläget på lands- bygden och hade rätt mycket mark, då min farfar var trädgårdshandlare till yrket.
Mvh
Ann Little
17
« skrivet: 2004-02-16, 20:49 »
Hej!
Allt sedan jag fick veta att min farfars mors morfar torparen (och vargeringen) Jöns Jonsson (24/9 1772-19/3 1830)från Hageby, Roglösa drunknade i Vättern, har jag undrat över orsaken till denna tragiska händelse. Det var mars månad; gick han kanske genom isen? Jag har läst att Vättern relativt sällan blir helt isbelagd, i genomsnitt händer det vart 7:e år och då brukar det bli lakefiske; var det något som skedde även på 1700-talet? Vad kunde anledningen till att en torpare befann sig på sjön vid denna tidpunkt på året, ha varit?
Idag upptäckte jag att en ana till Tage Danielsson mötte samma öde som Jöns Jonsson. Han hette Olof Larsson (1714-1766) och var bonde, nämndeman och riksdagsman från Visingsö.
Har någon annan forskare stött på en ana eller anor som också dog på detta olyckliga vis i Vättern?
Med vänliga hälsningar
Ann Little
18
« skrivet: 1999-03-19, 18:44 »
Jag har en anfader som var fogelslagare på Mauritzbergs slott utanför Norrköping, tidsperiod början av 1800-talet. Är det någon som vet vad en sådan gjorde?
19
« skrivet: 2003-04-15, 15:33 »
Känner någon till vad en Lavettmakare gjorde?
Mvh
Ann Little
20
« skrivet: 2002-04-02, 12:34 »
Någon som vet om männen som skulle emigrera till USA kunde ta jobb som trimmer på båten dit? För trimmer är väl något yrke på en båt,eller?
MVH från en som inte vet så mycket,Christina Roxhag
21
« skrivet: 2003-11-08, 14:48 »
Följande är taget ur boken Ensam drottning, en biografi över drottning Sofia Magdalena, Gustav III:s danskfödda gemål; av Gerd Ribbing, 1959.
Helt privat deltog Sofia Magdalena i början av november 1788 i en högtidlighet, som hade ordnats i Riddarholmskyrkan. Då döptes där nämnligen en judinna, Rebecka, för vilken drottningen måste ha intresserat sig. Var detta intresse kanske något som hade följt henne sedan barndomen, då döpta och odöpta judinnor varje jul i Danmark kom till den lilla prinsessan, Sofia Magdalena, med gåvor av julkakor, och då de, när hon blev äldre, ofta fick understöd av henne? Också i förteckningen över Sofia Magdalenas bibliotek anar man ett studium av detta exotiska folk, eftersom hon hade skaffat sig Den jödiske Historie i 3 delar av Bastholm och Lettres juives-Judiska brev-en samling utan angiven utgivare. Nu hade alltså drottningen åtagit sig att vara gudmor och vittne vid judinnan Rebeckas övergång till kristendom.
Det finns andra exempel på att kungliga personer såväl i Danmark som i Sverige brukade bevista och understödja sådana intressanta dop. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika hade således varit faddrar vid möbelhandlaren Levins dop. I Riddarholmskyrkan var nu en talrik menighet närvarande, det har dopförrättaren, pastor primarius, intygat. I dopet erhöll judinnan Rebecka namnen Sofia Magdalena. Hon gifte sig senare med en man som hette Ljunggren. Drottningen skänkte under hela sin livstid ett understöd på 30 riksdaler årligen åt Sofia Magdalena Ljunggren. Detta framkommer i drottningens bouppteckning. Med hänvisning till detta årsunderstöd begärde sedan drottningens namne att utfå en rund summa vid välgörarinnans död.
---------
Ann Little
22
« skrivet: 2003-10-29, 23:48 »
Hej!
Skulle någon kunna hjälpa mig med att översätta följande?
Petrus A. Gröndell Dissertatio de Coenobiis Birgittinis, Pars prior, Coenobium *Vatstenense describens. Upsaliae, Typis Wernerianus, 1714.
* Det står Vatstenense och inte Vadstenense på den engelskspråkiga sidan Various literature, chiefly on the Birgittine Order... som jag fann genom ett sök på Google.
Jag är intresserad därför att mannen ifråga är bror till min ana Rebecca A. Gröndell.
Med vänliga hälsningar
Ann Little
23
« skrivet: 2004-03-07, 15:04 »
Kanske kan det vara av intresse för svenska släktforskare att få se hur en 'vanlig' engelskmans testmente kunde se ut för 366 år sedan. Nedanstående är taget ur boken Archives and Local History by F.G. Emmison, tryckt 1966. Precis som i gamla svenska handlingar, så stavas många ord inte på samma vis som idag;
Will of Samuel Barker of Prittlewell, Essex, tanner, 1639.
In the name of God Amen(21 Feb.1638/9.) I Samuel Barker of Prittlewell in the County of Essex tanner being sicke in body butt of good mind and perfect memory doe ordeyn and make this my last will and testament in manner and forme following. First I commend my soule into the handes of Almighty God my Maker trusting through the meritt of Christe his sonne to have my sinnes pardoned and my soule saved. And my body I comitt to the earth whence it was taken to be decently buryed att the discrecion of my executrix herin named. Imprimis I bequeath unto Elizabeth my wife my dwelling house with all the houshold stuffe whatsoever contayned in the same together with the orchardes gardens hopgrounds outhouses and all the appurtenaunces thereunto belonging to her and her heyres for ever. Item I bequeath unto Elizabeth my sayd wife two acres of ground more or lesse called Mill Croft lyeing in Prittlewell to her and to her heyres for ever. Item I give and bequeath unto Elizabeth my sayd wife all the hides, leather and skins whatsoever in my tanyard and the lease of my sayd tanyard together with my barke and horses. Item I give unto John Wittam the sonne of John Wittam of Northshoberry in Essex the sum of ten poundes to be payd unto him att the age of one and twenty yeares. Item I give unto my brother John Wittam and Frances his wife fourty shillings to be payd a yeare after my decease. Item I give unto Thomas Pecke vicar of Prittlewell fourty shillings to be payd a yeare after my decease. Item I give unto the poore people of Prittlewell fourty shillings. Item I give unto my two men John Peperill and George Richardson ten shillings a peice to be payd a year after my decease. Item I make Elizabeth my wife sole executrix of this my last will and testament and John Wittam of Nortshoberry my brother overseer. In witnesse wherof I sett to my hand and seale the day and yeare abovewritten.
Sealed and delivered in the presence of us Samuel Barker
Thomas Peck Tho. Cocke John Boy
(Added) Memorandum that Elizabeth Barker my wife is to keep Hannah Barker my kinswoman for the rent of her house till she comes of age to enjoy it.
Probatum apud Chelmesford 14 to Martii 1638 (proved at Chelmsford 14 March 1638/9).
24
« skrivet: 2004-04-06, 15:14 »
Ur årgång 1898 av Ord och Bild, saxar jag ur en artikel av Robert Geete betitlad Bland språkets nässlor och kardborrar följande muntra läsning om prof på spenamn, som tilläggas de särskilda landskapens befolkningar. Så kallas invånarne i
Dalarne masar
Gotland bockar
Nordhalland håttar
Sydhalland grisar
Norrland orrar
Närke getingar
Skåne grötbukar
Småland getter och oxar
Södermanland strömmingar
Uppland kor (kossor)
Västergötland (skål-) knallar
Västmanland paltar och grynpåsar
Värmland havfregastar
Öland hästar
Östergötland ärtbukar
Såsom vedernamn för några städers och orters befolkningar må anföras
Arboga hundar
Enköping kålmaskar
Eskilstuna gumsar
Falun narrar
Halmstad laxar
Karlstad kålstjälkar
Köping svin
Norrköping strömmingsnackar eller ankor
Stockholm rännstensunge
Säter fattiglappar
Södertälje tokar
Torshälla limpor
Uppsala pannkakor
Västerås gurkor
Gagnef flugor
Nordmaling tjärtrattar
Roslagen rospiggar
Silfberg paltar
Skedvi rofvor
Svärdsjö kråkor o.s.v.
En del av de där har vi väl hört,
tänker sig grötbuken Bo, som hade en farfar som var tjärtratt.
25
« skrivet: 2003-05-31, 12:57 »
Mitt lexikon föreslår som översättning av svinhugg går igen:
tit for tat eller the biter bit
och för vet hut:
none of your insolence.
De ohemula kraven och sjufaldigt hut finns inte upptaget där.
26
« skrivet: 2003-05-26, 19:09 »
Hej!
Jag undrar vad som menas med haksjuka; är det en felskrivning kanske?
Mvh
Ann Little
27
« skrivet: 2003-02-17, 14:20 »
Hej!
Vad kan ha orsakat att någon dör av värk i låret år 1810?
Mvh
Ann Little
28
« skrivet: 2003-05-28, 13:24 »
Hej!
Min ana Jöns Jonsson i Roglösa dog år 1830 och som dödsorsak anges i dödboken wådelig drunknad. Kan jag ta för givet att det betyder att det var en 'hemsk' olyckshändelse eller betyder det att ett brott begåtts?
Mvh
Ann Little
29
« skrivet: 2003-10-12, 19:12 »
Hej!
Någon som vet vad detta ord betyder? På Göran Thorens hemsida står följande att läsa om min ana Nils Larsson, ryttare på Östgöta Kavalleri ca 1664, korpral 1669, kvartermästare 1701 och prem.kornett 1702. I regements historian står.. Även gamle kornetten på Vadstena kompani fick efter 40 års tjänst avsked med det vitsordet att han varit en braff soldat.
Vad betyder alltså braff och vari ligger vitsen; skulle bli riktigt glad om någon kunde ge mig svar.
Mvh
Ann Little
30
« skrivet: 2003-10-12, 11:51 »
Hej!
Känner någon till ursprunget av sockennamnet Korpilombolo i Norrbotten? Det låter till hälften finskt och hälften sydeuropeiskt tycker jag!
Mvh
Ann Little
31
« skrivet: 2004-02-28, 19:16 »
Hej !
Vet någon var man kan hitta soldatnamnens betydelse ?
I min släkt har vi soldatnamn som Mugg och
Cartou =franskt sägs det !
Dessa soldatnamn kommer från Norrbotten.
Det vore roligt om man kunde hitta något om deras
betydelse.
Tack !
Ulla-karin Lundberg
32
« skrivet: 2003-06-16, 12:56 »
Hej!
Kan någon ge mig ursprunget av namnet Jussi, som i Jussi Björling? Har det kanske något att göra med namnet Justus?
Mvh
Ann Little
33
« skrivet: 2003-09-17, 14:12 »
Hej!
Ett av min morfars förnamn var Hildor. Känner någon till ursprunget av detta namn?
Mvh
Ann Little
34
« skrivet: 2005-12-28, 23:24 »
Jag undrar om någon känner till ursprunget av namnet Bo och när det först började användas i Sverige?
Mvh
Ann
35
« skrivet: 2003-07-10, 11:59 »
Hej Rolf,
Och ett stort tack för Ditt inlägg. Det var sannerligen spännande uppgifter!
Din hemsida har jag redan besökt, och med spänning läst om Sven Planck Wallpols öden. Har också beställt en kopia av Din artikel i En halv liter kopparslantar.
Det jag vet om Magnus Frimodig och Olof Elvström/Wetter (uppgifterna har jag fått från min pappas syssling, Christer Gustavsson) är följande:
Olof Wetter. Född 1782-03-27 i Adelöv. Levde som Elvström 1804 i Älvestad. Fången vid Lybäck. Flyttade 1810 från Strå till Skåningstorp, Hov där han verkade tills han fick avsked omkring år 1820. År 1811 kallas han ryttare. Flyttade 1820 till Orlunda. Kallas torpare år 1821 och var statdräng i Stavlösa, Orlunda år 1835. Han avled i Orlunda 1848-11-07.
Magnus Frimodig. Född 1780-05-26 i Kastberga, Ekebyborna. Död 1851-08-05 i Västra Älgsjö utjord, Bjälbo.
Levde 1810 i Västra Älgsjö Södergård ägor, Bjälbo, där han verkade tills han fick avsked år 1827. Han var i fält 1814 och var kommenderad till Norrköping 1822.
I hans avskedspass 1827-07-09 framgår att han varit i tjänst 47 år (!), varit fången i Frankrike, ransomerat sig, erhållit en blessyr i vänstra knäet vid rekognosering kring Fredrikshall, är fattig, jämte mindre arbetsför, och år 1827 fått underhåll i 3dje klassen.
Vet Du något mer om vad som hände grenadjärerna från Vadstena kompani under fångenskapen? Fördes de till Donchery eller till Rocroi? Jag har läst om olika orter där fångarna fick vistas, men inte sett någon uppgift om någon soldat från samma kompani som Frimodig och Elvström.
MVH,
Christian
36
« skrivet: 2003-02-11, 16:14 »
Hej!
Nedanstående uppgifter fick jag av Garnisons Museet i Linköping. Tyvärr så är det inte samma man som jag sökte, men förhoppningsvis så kanske andra forskare kan ha glädje av informationen.
Ryttaren Jon( Johan) Holm
Född 1754 i Östergötland ( månad och dag saknas)
Antagen 1776 den 25/4 vid Östgöta Kavalleri- regemente, Linköpings kompani för rusthållet Holmtorp i Askeby socken.
Avsked från detta nummer ( 48 Holmtorp) den 14/9 1781, men han flyttade till ett annat nummer ( 70 Norrlunda rusthåll i Östra Skrukeby socken) samma regemente, samma kompani. Anledningen till detta var att han befordrades till Korpral och fortsatte på det nya stället ända till 1808.
Det innebär att han sammanlagt tjänstgjorde under 37 år vid regementet.
VIKTIGT; När han flyttade fick han byta namn till Nordling efter det nya stället, Norrlunda!
Det står angivet i rullorna.
Vad som hände 1808, har vi ingen uppgift om. I värsta fall kan han ha avlidit i kriget mot Ryssland 1808-1809, men detta är osäkert.
Det kan också ha varit dags för honom att ta avsked 1808, eftersom han då var 54 år gammal, en hög ålder för en soldat.
Mvh
Ann Little
37
« skrivet: 2004-02-16, 19:34 »
Jag önskar hjälp med att tyda vad som står i födelseboken för Svanshals år 1751. Det gäller min farmors mormors morfar Korpral Daniel Larsson Blanck född 25/3 1751. Jag kan tyda hans namn och att fadern heter Lars, men dennes patronymikon är jag osäker på samt Daniels födelseplats. Jag kan inte se moderns namn, men kanske någon annan kan se om hon är omnämnd?!
Jag skulle bli enormt tacksam för all hjälp!
Med vänliga hälsningar
Ann Little
38
« skrivet: 2003-06-19, 15:51 »
Hej!
Finns det någon som kan hjälpa mig att tyda texten på bilden som Olle Elm lade in den 29/5/03 under Roglösa socken åt mig?
Jag kan tyda namnet Pehr Nilsson och dotterns namn Ramborg, men skulle väldigt gärna vilja veta namn på vittnen o.s.v.
Tacksam för all hjälp!
Mvh
Ann Little
39
« skrivet: 2009-09-21, 12:43 »
Hej! Vad är detta för hundras? Hunden skulle enligt uppgift ha varit Bruno Liljefors. hund
40
« skrivet: 2007-04-26, 14:22 »
Följande karikatyr förställer min farmors mormors farfars morfar Konteramiralen Per Lilliehorn (1729-1798) som ledde en av Kungens flottor i Gustaf III's krig mot Ryssland (1788-1790) Följande är hämtat från http://www.smb.nu/svenskakrig/1788a.asp Den 6 juli löper den svenska örlogsflottan åter ut från Karlskrona. Den räknar nu 21 linjeskepp och 14 fregatter och står under befäl av hertig Karl. Hans första uppgift är att hindra den ryska huvudflottan från att förena sig med den styrka som sedan krigsutbrottet ligger i Köpenhamn. Innan ryssarna har lyckats förena sina styrkor möter hertig Karl den ryska huvudflottan vid Ölands södra udde. Slaget inleds på eftermiddagen den 26 juli. Återigen får svenskarna ett visst övertag, men konteramiralen Per Lilliehorn ser till att ryssarna kommer undan. Han vägrar att gå in i striden med sin division, ungefär en tredjedel av den svenska flottan. Motiven till Lilliehorns förräderi har diskuterats, det ligger nära till hands att tro på teorin att Lilliehorn inte ville ge kungen den stärkta ställning som en seger i kriget skulle innebära. Lilliehorn döms till döden men benådas  Att man med karikatyren driver med Lilliehorn och det faktum att han dömdes till Landsförräderi anar jag ju men är intresserad av en lite närmre tolkning. I bakgrunden syns vad jag förmodar är den kungliga flottan. Lilliehorn själv sitter på ett vildsvin. Bakom honom sitter en bevingad person och piskar på vildsvinet. Skulle vara kul att höra någon annans åsikt. MVH Helene
41
« skrivet: 2003-06-20, 17:09 »
Does anyone know the origin of the name of Sjodin. My great grandfather Nils Persson took this name. He was from Rodon Jamtland Sweden. Just wondering if there is an explanation of this as it does not follow the normal course for the times. By the way. He took the name Sjodin in 1898.
42
« skrivet: 2004-03-27, 04:43 »
I have an ancestor Johannes Andersson, born November 7, 1795, who changed his name to Johannes Anders Kjellberg around 1830. His fathers name was Anders Jonasson and his mothers name was Ingeborg Jonasdotter. Can anyone give me an idea why he would have changed his name?
43
« skrivet: 2004-04-06, 14:28 »
ANNO 1890 - Skaraborgs län
Utvängstorps annex församling
Johan Alfrid Karlsson f. 1858 Sandhem, Skb. l
Hemförsamling: Utvängstorps annex
Hemort: Hassleryd
Kontrakt: Redvägs
Län: Skaraborgs
Födelseår: 1858
Födelseförs: Sandhem, Skb. l
Yrke: Hemmansäg.
Civilstånd: Gift (G)
Kön: Man
Familjest:
Famstkod: Far/man (F)
Hushåll nr: 33
Familj nr: 1
SVARvolym: 000297 Kort nr: 10
Sida: 3 Rad: 38
Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Johan Alfrid Karlsson f. 1858, Hemmansäg.
Anna Kristina Svensdotter f. 1861
Johan Oskar Sanfrid f. 1883
Matilda Sofia f. 1884
Gustaf Rikard f. 1887
Sven Viktor f. 1890
44
« skrivet: 2005-01-23, 23:36 »
When my son was a little baby, my father gave him a nickname. I don't know the correct spelling, but it sounded like hunta hut. I was told that it meant something like little elf but I can't find the translation anywhere. He also called me nytta Does that mean good or something similar? Thank you for any help.
45
« skrivet: 2003-08-04, 19:07 »
what is the translation and meaning of gårdsfogden? My ggggrandfather has this listing.
Thank you.
Nancy
46
« skrivet: 2004-04-15, 18:18 »
Could anyone help with the following translations please? I can't find them in my books.
gingo
ilning
statarungar
förebråelser
tillsagd
Thank you so much for any help.
47
« skrivet: 2007-01-17, 13:03 »
Hi
Can someone make out the name of the area which Lars Peter Falk and family immigrated into in Eskilstina,Sodermanland.
The GID no is 79.75.15900 and the record is no.65 to 69, 14th June 1839.
Thank you
Jenny
48
« skrivet: 2004-03-27, 04:48 »
During my research I keep coming across the abbreviation Do. and something that looks like ibm., jbm., or lbm. Does anyone know what these two abbreviations mean.
Karen
49
« skrivet: 2002-03-10, 03:49 »
What were the requirements for someone to become a klockare (parish clerk) in the late 17th and early 18th centuries.
My wife has an ancestor, Jonas Andersson, born about 1657. According to the family, he lived at Klockengar farm, Ödestugu Parish, Västra District, Jönköpings Län, Småland.
A search has shown there is no Klockengar farm but there is a Klockaregården (klockare=parish clerk and gården=farm). An Anders lived at that farm and died 24 May 1696. Early 18th century records show klockare Johan Andersson, wife Ingierd Eriksdotter and son Abraham. In 1716 Johan Andersson ceased being klockare and the family moved to Hässlebotorp in Ödestugu Parish. Johan died 4 September 1726 at Hestra torp.
I suspect Jonas Andersson and klockare Johan Andersson were the same person. Whether they are or not, I am interested in learning more about the klockare in the 17th-18th centuries.
Thanks
Paul
50
« skrivet: 2002-10-16, 01:13 »
I am looking for the meaning or translation of these words. They may be german so I apologize ahead.
These are signs on a vehcle that looks like a small bus taken probably in the late 1800-early 1900's.
Sign on the front says: Gartford
Sign on the top of bus says:
Odesoc-Crenna Brotjenark (in capital letters)
Could this be a place? and if so does anyone know where it could be?
Thanks!
51
« skrivet: 2004-06-09, 01:47 »
I am hoping to find further information about Nils Eriksson. Any help would
be greatly appreciated.
Individual Summary for Nils ERIKSSON
Born 19 Sep 1802 Hogby,Hogstad, Ostergötelands lan. Sweden Died 2 Mar 1879
Sweden
Buried 9 Mar 1879 Sweden
Mother: Lisa NILSDOTTER Father: Erick OLOFSSON
Married to: Eva Stina KARLSDOTTER
Marriage Date/Place 11 Aug 1833 COR, Rinna Ostergötelands lan.
Son: Gustaf Alfred N Nelson
52
« skrivet: 2003-06-19, 21:00 »
In my research I have come across several ancestors who have added a second last name.Do they denote occupations,titles or have any other special meaning?They are:Skomaker,Bergsman,Namdeman,Herssing and Hellstrom.
Thank you
53
« skrivet: 2004-04-06, 18:29 »
Looking for information on the family of Jan Johsson b. 15 /July/1825 and Anders b. 23/Feb/1831 in Stora Tuna,Kopparberg,parents were Jan Andersson b.11 /March /1799 and Stina Jacbsdotter b. 27/May /1804
Jan married Johanna Anders b.5/Nov./1903 they had eight chridren;
Fredrick b.28/May /1858
Lina b.1/July/1860
John Bernhard b.22/Dec/1865
Axel b. 19/Nov /1867
Emil b.10/March /1870
Oscar Albert b.16 /Nov /1872
Elis_Berhard b.12/June/1875
Hilma Carolina 27/June/1878 Source Interational Index, IGI Records
54
« skrivet: 2002-11-18, 22:33 »
Ar det nagon som har arkitekten och matematikern Sir Christopher Wrens antavla? Helst sa langt fram i tiden det gar att komma, jag har namnligen en bekant som anser att hon harstammar ifran honom/ hans familj!
Mvh
Ann Little
55
« skrivet: 2003-11-23, 16:41 »
Hej!
Lyndon B. Johnsson (1908-1973), President i USA 1963-68, lär ha haft svenskt påbrå; känner någon till hans anor?
Mvh
Ann Little
56
« skrivet: 2004-03-23, 17:50 »
Rikard Wolff artist, var fick han namnet Wolff ifr?n?
57
« skrivet: 2003-02-19, 00:09 »
Hej!
Känner någon till sångaren Willie Nelsons anor.
Jag vet att han föddes i Texas 30/4 1933 och att hans föräldrar hette Ira och Myrle Nelson. Han har också en syster som heter Bobbie Lee.
Jag undrar om han kan ha svenska anor, då namnet Nilsson oftast blev Nelson i USA?
Mvh
Ann Little
58
« skrivet: 2002-10-04, 18:49 »
Enegren, Claire,Yngve och Bertil!
jag letar efter min mors familj som hon inte har haft kontakt med sedan 1950-talet. Syskonens namn ar/var Claire,Yngve och Bertil. Var ar dom nu och deras familjer?
Min mors namn ar Anne-Marie (Anna-Maria)och hon blev bortadopterad da familjen splittrades vid moders dod. Hennes far var fastighets-formaklare det ar allt jag kanner till forutom att min mor foddes i Norge under en semesterresa 1921.
Om nagon har upplysnigar att ge mig som kan leda till att jag hittar mammas och min familj skulle jag bli ytterst tacksam.
Halsningar
Ann Little
59
« skrivet: 2003-11-05, 11:59 »
Mest beryktad av alla de utländska män som Erik av Pommern satte till fogdar på sina slott i Sverige lär vara Jösse Eriksson, som var dansk till börden. Känner någon till något om hans ättlingar?
Mvh
Ann Little
60
« skrivet: 1999-12-11, 19:59 »
När jag för några år sedan sökte i Gladhammars (H) födelsebok fann jag följande notis:
Gustavius Jan: 13 Adolph Friedrich, Lovisa Ulrica, Wälsigna kan gud!
Var Gustav III verkligen född i Gladhammar?
Eller var det brukligt att prästerna skrev in en kunglig födsel i sin egen församlings födelsebok?
Vem vet mer?
61
« skrivet: 2003-10-13, 11:40 »
Om det inte fungerar med att logga in med guest i båda rutorna för att komma åt Obituaries-basen, så kontakta mig via e-mail.
Therese
62
« skrivet: 2003-09-11, 11:00 »
Hej!
Undrar om någon kan se om Brita Carin Wettergren
född Larsson finns med på skivan. Född 1859 10/9
död 27/3 1913.
MVH/ Maria Carlström
63
« skrivet: 2003-04-06, 13:13 »
Hej!
Jag har länge sökt efter en Sven Peter Svensson, vet ej när han är född, men cirka 1840 tal.
Han kan också heta Peter Swan.
Vet tyvärr inte var han var född.
Kan någon hitta honom?
Kristian, Västervik
64
« skrivet: 2003-08-11, 18:58 »
Virus från @genline.se
Fick idag ett mail smittat med W32.Bugbear.B@mm med avsändare ett kvinnonamn + @genline.se
I ämnesraden stod Infobrochyr=D6MHV. När jag körde Mailwasher gick det ej att köra bounce (sända tillbaka) utan bara ta bort. Mitt virusprogram la däremeot virusfilen i karantän....
Vill på detta sätt varna andra ! / Dick W
65
« skrivet: 2003-02-04, 12:20 »
Lagergr?en svensk adel nr 391 kom från Scotland på 1600-talet den förste hette Lowrie eller liknande se adelskalendern
66
« skrivet: 2005-05-15, 15:13 »
Steve! Jag känner inte till personerna du nämner men jag hittade en websida Welcome to Gresty Co.Uk/Gresty Family Web. Kanske du redan känner till den, men om inte, så gå till www.gresty.co.uk/ Där finns många från olika länder med namnet Gresty, och vem vet, kanske någon är släkt med 'dina' Grestys. Mvh Ann
67
« skrivet: 2004-10-23, 10:13 »
Fredrik! Nej, tyvärr inte efter vad jag känner till.
Mvh
Ann
68
« skrivet: 2003-01-15, 12:53 »
Tillägg till ovan; Sveriges ambassad i London; 11, Montagu Place, London W1H 2AL www.swedish-embassy.org.uk ---- Jag hittade för en stund sedan följande information i en bok som jag har. Hoppas att din engelska är bra. Using the census! Census returns are now available for the years 1841,1851,1861,1871,1881 with the latest being 1891. You will need to have an address as they are organised by address and not by name. While the complete set of returns is available at the Family Research Centre, those relating to specific areas will be found at the relevant local record office. Här har du adressen: Family Records Centre ( General Register Office, GRO and Office of National Statistics, ONS) 1 Myddelton Street, London EC1R IUW. General Enquiries Tel.0181 392 5300 Fax:0181 392 5308 Certificate enquiries Tel:0151 471 4800 Internet: http://www.pro.gov.uk Jag vet inte om du kan få hjälp bara genom att skriva dit. Tyvärr så tror jag att du måste besöka dom personligen. Det finns ett annat ställe, som heter; Public Record Office, Ruskin Avenue, Kew, Richmond, Surrey TW9 4DU Tel: 0181 876 3444 Fax: 0181 878 8905 Så här står det om ovan i min bok; The PRO at Kew is the archive for the central government. It is still a major resource for genealogists and holds materials such as the Domesday Book but it is realy for instances when yur ancestors collided wih government in some way (e.g. they were in the armed services or in prison. Jag tror att även här måste du besöka dom personligen. Hälsningar Ann
69
« skrivet: 2002-03-06, 23:20 »
Björnjägare Llewelyn Lloyd
Hej!
Min svärfars morfars farfar lär ha varit björnjägaren Llewelyn Lloyd från England.
I de värmländska skogarna i Sunnemotrakten
lär han ha hunnit med även annat än björnjakt.
Hans son Olof Andersson Lojd (Loyd) föddes 1825-12-01 i Sunnemo församling.
Är det någon som känner till hur man hittar immigranter, eller hur man hittar emigranter från England, eller kanske rent av har hittat uppgifter om denne björnjägare?
Lars-Göran
Karlstad
70
« skrivet: 2002-10-04, 15:12 »
Jag soker information om min farmors farfar, Lifgrenadjar Johan Tell, gift med Brita, Cajsa Samuelsdotter.
Deras son Johan, Alfred Tell, fodd 16/7 1847 i Nykil och smed till yrket. Han var gift med Eva,Sofia Nilsdotter (hennes foraldrar var Nils Ericsson eller Eriksson och Eva,Stina Carlsdotter) som var fodd 30/7 1851 i Braken i Rinna forsamling.
kan nagon hjalpa mig med datum m.m., da jag sitter totalt fast och inte kommer nagonstans.
Halsningar
Ann Little
71
« skrivet: 2002-10-07, 22:11 »
Jag letar efter Livgrenadjaren Bengt Wallgren gift med Anna Stina Landon. Dom hade en son vid namn Johan som fick namnet Tell da han blev livgrenadjar. Han foddes 11/10 1822, i Backsholm pa Kohlaryds agor. Hans hustrus namn var Brita, Cajsa Samuelsdotter fodd 1/10 1824 i Nykil.
MVH
Ann Little
72
« skrivet: 2002-10-11, 20:57 »
Hej,
Jag soker foraldrar och eventuella syskon till klockaren Peter Jansson ocksa kallad Per eller Peter Jonsson.
Han var fodd 3/4 1712 i Gammalkil, dod 25/6/1783 och gift med Maria Nilsdotter, fodd 13/1 1715, dod 2/3 1786.
Kan nagon av er jattetrevliga slaktforskare hjalpa mig annu en gang? Det har gatt fort hitintills och jag hoppas nu pa att fa komma in pa 1600-talet.
Mvh
Ann Little
73
« skrivet: 2005-06-30, 15:31 »
Den här länken lade jag först in för några månader sedan under 'länktips' men eftersom Jonas Brogren var född i Gammalkil (1780) och är begravd på Gammalkil kyrkogård (dog 1859), så tycker jag att den borde ligga här. http://www.brogren.nu/Jonasbrogrenslevnad.htm Enormt intressant läsning! Mvh Ann Little
74
« skrivet: 2003-11-05, 18:28 »
Följande är en artikel hämtad ur veckotidningen
'Året Runt' nr.44 22-29 oktober 1998. Artikeln är skriven av Ruth Blomberg.
Godset Ulvåsa (Ulfåsa)är beläget strax öster om Motala invid sjön Boren. Den äldsta gården låg en gång ute på en udde, Djurgårdsnäset. Men av den egendomen finns endast en ruin kvar samt lämningar av två vallgravar som går tvärs över näset.
Här bodde på medeltiden medlemmar av den märkliga sägenomspunna Folkkungaätten. Mest berömd av Ulvåsas invånare är dock DEN HELIGA BIRGITTA.
Birgitta och hennes make, lagmannen ULF GUDMARSSON, bodde på Ulvåsa sedan de gift sig år 1316. Och sannolikt föddes de flesta av deras åtta barn här. Om den säregna Sankta Brita finns många legender i trakten. De beskriver promenader på vattnet och andra underverk kopplade till Birgitta och hennes familj men de berättar också om vilken god och fin människa hon var.
När Birgitta blev änka flyttades Ulvåsa ett stycke från den ursprungliga platsen till det som sedan kallades Brittås men av det boendet finns ingenting kvar.
Omkring sekelskiftet 1500 kom Ulvåsa över till ÄTTEN STURE och bestod då av ett flertal gårdar. Svante Stures dotter Anna gifte sig med riksrådet HOGENSKILD BIELKE. Under Hogenskild Bielke genomgick Ulvåsa en total förändring. Själva gården flyttades till den höjd vid sjön Boren där den fortfarande ligger. 1592 påbörjades en huvudbyggnad i sten. Den hann dock inte bli färdig innan Hogenskild Bielke, kallad 'den olycklige', togs till fånga och sedan miste livet 1605 efter att enligt sägnen ha hållit sig dold i en källare på Ulvåsa. Även Annas far hade avrättats vid Sturemorden på Uppsala slott 1567. Orsaken var påstådda stämplingar mot hertig Karl.
Ulvåsa indrogs till Kronan och förlänades till Johan III:s son JOHAN AV ÖSTERGÖTLAND och efter dennes död till riksrådet LARS ERIKSSON SPARRE gift med Märta Baner, dotterdotter till Svante Sture.
Friherre GABRIEL RIBBING var herre på Ulvåsa från 1700-talets förra hälf. Han lät uppföra en ny huvudbyggnad på den gamlas plats med bibehållandet av källaren. Och 1757 tillföll Ulvåsa svärsonen, riksrådet och kanslipresidenten greve ANDERS JOHAN VON HÖPKEN som också blev Svenska Akademiens förste innehavare av stol nummer 1. Han ansågs vara sin tids främste vältalare och stilist. Under von Höpkens tid uppfördes de båda vinklade flyglarna åt sjösidan.
Från slutet av 1700-talet bodde greve CARL EDVARD GYLDENSTOLPE på Ulvåsa. Han byggde på och förskönade godset ytterligare. Sålunda fick huset en tredje våning och parkfasaden fick sin nuvarande utformning med ett pilasterprytt mittparti. Sjöfasaden har en strängare, mer utpräglad nyklassicistisk karaktär.
Medlemmar av ätterna SEGERSTRÖM, STIERNELD, REUTERSKIÖLD och HERMELIN skulle sedan i tur och ordning efterträda familjen Gyldenstolpe på Ulvåsa som nu innehas av medlemmar av släkterna VON ESSEN och HORN AF ÅMINNE.
Ulvåsa förekommer också i ett skådespel av Frans Hedberg, med musik av August Söderman, Bröllopet på Ulfåsa. Verket framfördes första gången 1865. Några av musikinläggen har långt därefter bibehållit en viss popularitet. Bakom verket ligger följande historia berättad av abbedissan vid Vadstena kloster.
Den heliga Birgittas morfar, Bengt lagman, var bror till den kung som då styrde riket. Han tog till hustru den ädlaste, fagraste junfru vid namn Sigrid. Kungen, som ansåg att brodern gift sig under sitt stånd, sände honom till smälek en kjortel till hälften guldstickad, till hälften av vadmal menande att Bengt sänkt släktens anseende. Men herr Bengt lät pryda vadmalen med guldstickningar och pärlor och ädla stenar så att den kjortelhalvan blev dyrbarare än den andra. Slutet blev en försoning då kungen beträffande broderns brud yttrade: Hade min broder detta ogjort, då skulle jag det göra.
---------------------------------
Ann Little
75
« skrivet: 2004-03-26, 21:14 »
Min farfars syster Gerda Tell, skrev för många år sedan en berättelse om sin mor Gustava Petterssons liv, som blev publicerad i Östgöta Correspondenten. Igår fick jag en fotokopia av artikeln och blev både rörd och imponerad av denna kvinna, min gammelfarmor, som jag först nu fått lära känna. Jag är enormt tacksam mot Ingrid Brundin, min nyfunna släkting, som gjort detta möjligt.
Nu vill jag dela med mig av Gerdas berättelse, så här kommer historien om Gustava Amalia Johansdotter Pettersson:
EN KVINNOGÄRNING I ÖRBERGA FATTIGGÅRD
Ålderdomshemmets i Örberga saga är all, men här skall jag försöka berätta några minnen därifrån.
En dag på nyåret 1899 gick min mor, med tunga, trötta steg till kommunalordföranden i vr församling, sedan hon blivit eftersänd av den bestämmande. Man ville nämnligen att hon skulle tillträda platsen som förestånderska i Örberga fattighus, som det på den tiden kallades.
Min far var förvärkt och hade det inte så väl ställt med nerverna, så han kunde inte ensam försörja sin familj. Han var stallförare och kusk vid Arneberga gård. Min mor hjälpte till under skörden, gick ute på gärdena, måste ha barnen med sig och fick slita hårt.
Men den dag som jag först talade om, var min mor så bedrövad, som hon själv talat om så många gånger med oss barn. Jag var inte född då men hon bar en liten under sitt hjärta, som föddes i maj samma år. Och då blev förstås gången tyngre och tanken bekymmersammare att taga hand om oförmögna gamlingar.
Kyrkoherde Hägerström och hans fru hade förut flera gånger talat med mor om att hon passade så bra att taga hand om de gamla. Mor gjorde så-det var ingen annan råd-som hon så ofta sade; hon var frisk och stark, hade ett bra humör-jag kan inte minnas att hon var sjuk mer än under en dag under vår barndomstid.
Vi had ett stort avlånt rum med järnspisel och mörka boaserade väggar. Jag ser det så mörkt i minnet, men det fanns också ljuspunkter. Mamma hade tur med blommor och växter i fönstren och vackra gardiner, det var ett fönster åt norr och ett åt söder, men inget elektriskt ljus på den tiden. Bara fotogenlampor som inte lyste upp ett så stort rum något vidare.
Vi gick in genom en träveranda, både unga och gamla. Mitt för yttedörren låg ett kök, där det bodde tre gubbar som hade öppen spis, där de kokade sitt kaffe på högfotade kaffekittlar. Så fanns där en stor bakugn, där det gick in 16 stora brödkakor. Mor bakade både till vår familj och till de gamla. Det var inte så lätt alla gånger att hålla reda på deras små mjölpåsar. En del var lite misstänksamma. Men för det mesta litade de på Mor Stava, som hon alltid kallades av de gamla.
Till vårt enkelrum gick en lång gång, till höger om ingången. Till vänster om den var stora stugan belägen. Där var åtta gummor och det var tätt med sängar utefter väggarna. Kom man in när de kokade sitt kaffe, så var det fullt med små pannor på spiseln. De fick själva sköta sin mathållning. Det fanns ej gemensamma måltider som nu. - Å nej, den lilla penning som de hade i fattighjälp räckte inte ens till ett skrovmål i månaden. De hade 1.65 i pengar ena månaden och 1.50 den andra, sedan i natura lite mjöl och potatis i kvartalet. Jag kommer inte ihåg deras tilldelning. Mamma fick också så kallad stat.
Ovanpå stora stugan låg ett långt järnspiselrum. Där var två ensamma mödrar, med två och tre barn vardera. De hade det inte heller så fett, stackarna, men var rätt nöjda ändå. Men visst fanns det snälla människor på den tiden också, som tänkte på de gamla, särskilt till julen. Sådan glädje det blev bland åldringar och barn, när kusken från Naddö kom med förning från fru Heidenstam - som alltid tänkte på oss barn, alltid var så snäll. Där kom stora korgar med mycket gott, där fanns godsaker till barnen, socker, kaffe, risgryn m.m. till alla de äldre, och till vår familj. På sommaren fick vi barn gå ner till Naddö och plocka massaor med frukt. Sådan godhet glömmer man aldrig.
På julafton kom en skjuts från fru Margareta Ohlsson från Ullevi Västergård, med risgrynspåsar, kaffe och socker och så mycket fint bröd m.m. Mor skulle koka gemensam gröt på julafton och gemensamt kaffe på juldagen. Från Arneberga gård kom också en skjuts, en hel mjölkså som mor delade ut. Då behövde de gamla inte ta av sina fattiga slantar på ett bra tag för att k.pa mjölk(den kostade 8 öre litern på den tiden), och mycket annat kom från Arneberga gård också. Det var emellertid inte lönt att vi barn glyttade ut när dessa julskjutsar kom, då mor bar in allt åt de gamla. De skulle komma i främsta rummet, som ju var rättvist. Mor visste sitt ansvar.
Det var många av åldringarna som kunde tjäna en liten slant på knyppling och att sticka strumpor (till och med en gubbe knypplade).
Gummorna som stickade till bondkäramororna ville helst ha betalt i natura och mororna var snälla mot de gamla, så de kunde få både en fläskbit, brödkaka och färsk potatis, den tiden det fanns.
Så fans det de som hade barn att fa av-även från Amerika-och då lyste deras gamla fårade ansikten som förklarade.
Så vl jag minns torsdagsärterna, då de gamla kom in till mor med var sin fläskbit de som hava kunde. De hade knutit en tråd om var sin bit som igenkänningstecken, till och med en röd tråd. Det va kanske inte så hygienskt-men vem tänkte på det då för tiden. Allt smakade bra. Mor var en riktig mat-mamma, som kunde göra gott av lite.
På lördagarna var rotmos en stående rätt, så väl som soppa på tisdagarna. Mor delade alltid med sig av allt. Hennes valspråk var att en knuten hand kommer aldrig något i. Det är ett sant ord. Men då jag var liten, före skolåldern, hade inte mor så mycket att ta av. Jag kommer så väl ihåg, att vi ofta åt vattgröt (rågmjölsgröt) på kvällarna, med mjölk eller siraps-vatten, bröd och rå sill, med rå lök till. Det smakade bra då man var hungrig. Det var inte fråga om några vitaminer, men vi var alla ändå friska.
Sedermera kunde vi få köttbullar på söndagarna och fruktsoppa någon gång (bullarna måste mor dela till oss), men då var det kalas.
Potatis fick vi äta så mycket vi orkade. Vi satte potatis hos Dahlgren på Örberga komministergård. Han var alltid så snäll mot mor, ty hon hade en hushållsgris varje år, och den hade vi i Dahlgrens svinhus. Vi hade inget uthus, bara en källare, som byggdes när jag börjat skolan.
Tidigt på våren gick mor till August Karlsson, som ägde Säby Södergård. Hon hade en säck med sig för att köpa en gris. Hon bar den hem på ryggen. Ett år hade mor så dåligt med pengar, och vi var så ledsna, trodde inte det skulle bli någon gris det året. Men en dag kom det 20 kronor från en av mina bröder som var i Enköping och lärde till trädgrdsmästaremin farfar. Då blev alla så glada , grisen kostade nämnligen (precis) så mycket, det var billiga priser på den tiden.
Till julen då grisen skulle slaktas, var det mindre glädje. Vi barn gick in och grät. Men när det var över gladde vi oss åt all den goda maten, som vi visste vankades. Mor delade med sig åt alla, som var på hemmet, så de slapp att bara känna det goda oset.
Så kom ljusets år 1916 till Örberga gamla by. Tack vare vår prins Eugen, som då hade sitt Örgården färdigt för inflyttning, och lät draga elektrisk ledning till Örberga. Då var även fattighuset ombyggt. Så blev det ljusare i vårt och de gamlas hem. Mor fick det enda, långa rummet delat i ett större och ett mindre; dörröppnad till köket och kakelugn i det större. Då fanns det två gubbar i köket, senare endast en (efter 1930 fanns det ingen åldring i köket). Gummorna hade också fått så ljust och fint, med ljust tak och vackra tapeter. Då var barnen stora och ute i världen, utom undertecknad. Det fanns sängliggare då också, som legat i många år, som mor skötte om, men nu började hon få mera betalt, 100 kronor om året, förut hade hon bara 50 kronor i alla år för skötseln av de gamla. Men vår mor hade ju andra förtjänster också. Ja, posten hade hon inget betalt för i pengar, men hon fick alltid något av snälla människor, som hon tog emot posten för, tidningar och allt, och likaså skickade av den på eftermiddagen då brevbäraren kom tillbaka från Nässjaturen.
Telefonväxeln sattes in hos oss den 23 november 1905, efter den stora branden i Örberga. Det var inte mycket betalt på den tiden, men det ökade under åren, både i fråga om betalning och abonnentantal. Jag tror det var 20 kronor om året av varje abonnent före 1936, då telefonen blev automatiserad. Då hade mor haft växeln i 31 år, med allt annat bredvid. Så hade mor städning, eldning av skola och kommunalrum (ingen skurning, det var det andra son skötte).
För det mesta var det vi barn spm städade; eldning och dammning skötte mor sjlv. Jag kan i minnet se henne hur hon bar sina tunga kolboxar på vintern.
Även klämtningen i Örberga kyrka skötte mor om i många år; varje söckendag, kl.6, morgon och kväll från första april till första oktober. Hon hade 5 kronor för varje halvår. Jag vet att hon hade en hög stanar i ett hörn av vapenhuset under sommaren. När hon klämtade drog hon i ett tjockt rep från taket och sparkade till en sten vid varje klämtslag, för att inte glömma bort räkningen; jag antar att det var ett visst antal slag.
Mor var rätt sträng mot oss barn, men rättvis och vi barn tyckte så mycket om henne. Även andra som hon kom i beröring med tyckte att hon var så rejäl.
Jag minns hon sa till mig, då jag var lite äldre det är nog många som är avundsjuka på mig. Men nu efteråt, när man tänker tillbaka så tycker man inte att det var så mycket att vara avundsjuk på, så hårt som mor fått slita för så ringa lön.
Sockenstallet var beläget väster om kyrkomuren. I en spilta där låg en massa svarta fattigkistor staplade ovanpå varandra. Där var mor och hämtade en till varje som dött. Mor gjorde de döda så vita och fina, lade blommor i deras händer, om det var sommartid, annars hade hon alltid något grönt på sina blommor i fönstren. Det var några som ingen anhörig hade. Då gick alltid mor med till graven.
Det var många av skolbarnen som också gick till moster Stava (som barnen kallade henne) med sina små bekymmer. Ibland hade någonting gått sönder på kläderna och ibland hade de själva blivit sönderslagna. Jag är säker på att de som har Östgöta Correspondenten (och det är massor i min hemtrakt) och läser detta minns moster Stava och skoltiden.
Den 18 augusti 1920, då jag reste till Stockholm på kvällen, satt mor och vakade över en kvinna som dog samma natt. Det blev många också efter den dagen, som mor skötte tills döden kom. Hon fick även gå bort i hemmen och svepa andra som dött. Hur hon kunde hinna med allt slit och orka, det är en gåta nu efteråt. Mor litade alltid till en högre makt och var nöjd med sin tillvaro. Nu 1920 hade hon fått högre lön; 150 kronor om året, så nu var det bättre på alla vis! Mor var också så förunderligt frisk och kry.
Jag minns från den dagen då växeln blev flyttad från oss, det kom en tidningsman och intervjuade mamma. Han skrev Det må förlåtas intervjuaren, att han tittade sig omkring efter den stackars orkeslösa, då han blev vänligt mottagen av en spänstig och kry dam, som fullkomligt utstrålade hälsa och gott humör. Det fanns emellertid ingen annan. Den spänstiga var just fru Gustava Pettersson.
Så långt journalisten. Mor var då på sitt 79:de år; hon fyllde 78 år den femte mars 1936, samma år som hon flyttade in på Dalsgården. Den 26 januari samma år hade vår far dött.
Ja, minnena kommer och går. Hur väl minnes jag inte en dag då jag kom hem från skolan och mor hittat 90 kronor bland smutsiga skjortor, som hon plockade fram efter en man som nyligen dött. Hon gick raka vägen till kommunalrummet, där det var stämma just den dagen. Hon fick visserligen ingen ersättning men ett rent samvete, är mera värt än pengar.
1931 var Dalsgården färdig, men då fanns det bara en kvinnlig pensionär kvar att flytta från Örberga. Mor tålde nog inte det stillasittande som det blev på Dalsgården, trots att hon alltid satt och sydde och arbetade till hemmet; men det blev ej detta rörliga arbete som hon var van vid. Hon blev sämre till hälsan med åren, fick flera krämpor, men hon var ju inte sängliggande förrän sista tiden.
Den 6 september 1946 somnade mor in för alltid. Hennes minne lever hos oss alla hennes barn, så länge vi själva finns till.
Gerda Tell
---------------------
Familjen:
Karl Otto Pettersson
Född 1/5 1859 i Strå
Död 26/1 1936 i Örberga
Gift 1887 med;
Gustava Amalia Johansdotter
Född 5/3 1858 i Södra Fågelås, Västergötland
Död 6/9 1946 på Dalsgården
Barn:
Karl Erhard 8/1 1888 (min farfar)
Karl August 6/1 1891
Hilda Amalia 9/3 1896
Johan Enock 6/5 1899
Gerda Gustava 11/4 1902
Gustava hade också en utomäktenskaplig son, Gustaf Nathanael född 11/6 1881 i Korsberga.
76
« skrivet: 1999-05-25, 19:12 »
En anteckning i Stora Åby talar om riksdagsman Gustaf Petersson i Bossgården Väderstad socken. Vem var han. Tiden är 1850-1854.
77
« skrivet: 2000-03-01, 10:58 »
Jag söker anor och uppgifter om Kerstin Andersdotter, född 1753 i Svanshals.
Dessutom vill jag gärna komma i kontakt med någon som har uppgifter om bonden Nils Andersson och hans hustru Maja Petersdotter i Dalbobeta, som 1/11 1788 får dottern Anna Greta.
78
« skrivet: 2000-09-23, 20:26 »
Anders Österlund föddes 1787-02-03 någonstans i Stora Åby. Han flyttade så småningom till Stockholmstrakten, är det någon som har lite mer information om honom.
79
« skrivet: 1999-02-01, 22:58 »
I min egen försummade antavla finns min farfars farmor, Anna Katarina Svensdotter som anges född 1803, den 22/9 i Rinna sn. Första gången jag säkert funnit henne är i Gränna hfl A1:18 sid 64 där hon anges ha kommit från Barnarp 1830. Har ej funnit henne utflyttad från Barnarp detta år. När hon efter tjänst hos rådmannen och kopparslagarmästaren Lars Wahlström i Gränna får barn 1832 med fadern oangiven bor hon inhys i Håkärret, Uppgränna, hos änkan Maria Nilsdotter Dax. Gift i Vireda sn 1833, 6/12 med Nils Magnus Magnusson (Appelgren), senare soldat Palm i Björkenäs, Vireda sn. Hon fick 11 barn och var känd som målerska enligt traditionen.
80
« skrivet: 2003-04-04, 13:28 »
Söker efter Anna Månsdotter. Hon gifte sig ca 1721 med rusthållaren Börje Karlsson i Drögshult och hade med honom 8 barn:
1722-07-17 Elin
1724-03-01 Anna
1725-08-03 Karin
1727-09-13 Karl
1729-09-01 Måns
1732-04-03 Anna
1734-03-13 Karl
1737-02-05 Börje
Anna Månsdotter bör ha varit född runt 1695 uträknat från åldern i dödboken då hon dog 1778-05-01 i Nykil. Tacksam för uppgifter rörande föräldrar och syskon!
81
« skrivet: 2002-03-01, 21:42 »
Hejsan.
Jag söker efter Statdrängen och muraren Carl Nordström f.1795-02-13 i Marbäck. Hans hustru hette Anna Månsdotter f.1790.
Familjen var bosatt fr 1820 i Kättestad i Nykil och från 1824 i Gäddnäs i Gammalkil. Jag skulle vilja veta mer om Carl och hans förfäder. Någon som vet något om dem??
MVH. Jessica
82
« skrivet: 2002-11-03, 14:23 »
Hej! Jag undrar om det finns nagra slaktingar till ovanstaende namnda par som kan hjalpa mig att hitta Gabriels foraldrar! Gabriel lar ha varit gift med en dotter till Kindskungen Anders Gunnarsson Grondell och hon hette Rebecca Grondell, fodd c:a 1694 i Hulared, Kinds harad. Tyvarr star inget om henne under Grondell forutom att det gors forfragningar om henne. Tillsammans hade makarna Cederwall en dotter vid namn Katarina Gabrielsdotter Cederwall fodd c:a 1719, dod 1771 i Borrarps kvarn. Det ar hennes son tillsammans med bonden Sven Nilsson fran Borrarp som ar min anfader. Hans namn var Nichlas Cederwall (han tog moderns namn) och han var Inspektor pa slottet Gripenberg i Smaland. Om nagon nuvarande slakting till Gabriel oc Rebecca har uppgifter om hans familjebakgrund skulle jag bli ytterst tacksam om jag fick ta del av dessa. Detta besvaras lämpligen under Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter C-F: Cedervall där dessa personer redan finns flitigt omnämnda.. /Anbytarvärden
83
« skrivet: 2004-01-06, 23:27 »
Hej!
Jag undrar om någon känner till Borrarps Kvarn i Dalstorp och har uppgifter om dess historia? Tillhörde kvarnen/gården kanske Borrarp Gård?
Tacksam för all information.
Med vänliga hälsningar
Ann Little
84
« skrivet: 2003-04-24, 15:45 »
Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig att hitta föräldrar och eventuella syskon till Anna, Fredrika Navitsky född den 1/5 1865 i Stockholm ( vet ej vilken församling)och död den 7/5 1935 i Södertälje?
Hon gifte sig den 29/1 1893 (antagligen i Södertälje) med Henning, Ferdinand Lindblom född den 22/5 1868 i Norrtälje och död den 11/10 1924 i Södertälje.
Ovan uppgifter har jag fått av Pastorexpeditionen i Södertälje samt namnen på deras barn.
Jag hoppas att någon kan hjälpa mig hitta Anna, Fredikas föräldrar,jag skulle bli så tacksam!
Mvh
Ann Little
85
« skrivet: 2003-09-26, 12:38 »
Hej!
Jag söker föräldrarna till min mors farmorsmor Albertina Jansdotter (Johansdotter) född i Stockholm 1830-11-03 (vet ej i vilken församling)och inflyttad till Ytterjärna från Sorunda 1856-10-26. Gift mellan 1856 till 1860 med;
Anders Gustaf Olsson ( Olofsson ) född 1828-?-04 i Mörkö och död 1860-10-26 i Ängsholm, Ytterjärna.
De hade två barn;
Albertina Charlotta
Född 1854-03-03 i Torsåker
Hilda Sofia ( gift Enegren )
Född 1858-08-25 i Ängsholm
Tacksam för all hjälp!
Mvh
Ann Little
86
« skrivet: 2003-12-11, 14:29 »
Då jag mellan åren 1954-1960 var bosatt i Hässelby-Gård, brukade jag tillsammans med en kamrat emellanåt hälsa på en konstnär, som hade sin atelje i högra flygeln i Hässelby slott. Han kallades för Zaza, antagligen en form av Alexander. Han brukade vara klädd i en mycket lång rock och på huvudet hade han en stor, bredbrättat hatt av gammaldags typ, under vilken håret stack fram, långt och oskött. Zaza talade svenska med en stark brytning; jag tror att han kom från Ryssland, men det kan vara fel.
Som vuxen har jag ofta undrat över vem Zaza egentligen var, vad han hette i efternamn och varifrån han kom. Varför bodde och arbetade han i Sverige och blev han någonsin en uppmärksammad konstnär?!
Kanske någon här på forumet känner till Zaza och kan ge mig upplysningar om honom;jag skulle bli så glad och tacksam!
Med vänliga hälsningar
Ann Little
87
« skrivet: 2003-06-04, 21:02 »
Hej!
Jag skulle bli så glad om någon kunde berätta litet för mig om byarna och gårdarna i Gränna trakten, där mina anfäder bodde.
Det gäller; Bohult, Isgårda, Mellby,Ravelsmark Nilsagård, Jordanstorp, Boeryd, Boarp Södergård, Fullmosagård(en), Mellby Västergård och Långliden.
Kan någon 'måla en bild' så jag kan föreställa mig hur där ser ut? Jag förstår att det mesta förändrats sedan deras tid (1600-1700-talen), men natur och landskap och läget på gårdar(om de finns kvar), och byar är kanske inte så annorlunda!
Vänliga hälsningar
Ann Little ( i England)
88
« skrivet: 2002-11-14, 22:20 »
Hej Ann!
Jovisst är det jag. Och jovisst fick jag ditt mail häromdagen. Jag förstår om jag måste framstå lätt snurrig nu. Du har en lätt snurrig, avlägsen släkting. Anledningen att jag virrade till det var ett långt, långt mail jag fick ifrån en man i Göteborg häromdagen, angående utvandrade personer från Säby till Chicago. Anledningen till mailet var att jag sett ett inlägg här under Säby från honom dtt maj 1999, om en Emelie Andersdotter som emigrerade från Säby till Chicago 1886 och var född 1860/61, alltså ungefär samtidigt som min farmors far. Jag har en hemlig Uncle Andrew, i Chicago som jag inte vet vem det är. Hoppades att kanske Bertil skulle ha en ledtråd och fick en lång anlista från honom. Proband var en Anders Carlsson, född Karstorp Sörgård Askeryd (F) 1823, död i Säby 1884-05-21, ohh Eva Charlotta Jonsdotter, f. 1828-04-28 i Säby.
Anders Carlsson far var Carl Johansson.
Det var dessa båda och lite andra uppgifter som fick mig att fundera på om det fanns länkar, men just nu ser jag inga. Så - jag får gå hem i soffhörnet och se vad jag kan få ut av alla olika uppgifter.
89
« skrivet: 2002-09-28, 13:31 »
Hej igen Hans!
Ett litet tillägg. Nämnde Gustaf Andersson är samme Gustaf, för vem du gav mig en antavla som ledde ända tillbaka till första halvan av 1600-talet som längst.
Än en gång - tack för den!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy