ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Ronny Norberg

Sidor: [1]
1
Två personer till i Bure släkten belagda på 1400 talet,båda barn till Underlagman Anders Olofsson (Bure)det är intressant perspektivet stamfar.  
 
1)Påvel Andersson, var en av bröderna i Bure kloster ,när han sen gifte sig köpte han Hemmanet på ostvik nr. 9
Det var 9 5/8 mtl stort han var bonde där och står som gift med Gunborg. Källa: Ulf lundströms bönder och gårdar i skellefteå socken 1539-1650, sidan 215.
Han kallas Påvel skrivare Dock i ett  fransiscan dokument som sänts till honom som ansvarig av bröderna  för laxodlingen i området  kallas han för  Påvel Skrivare   5 maj 1477  från Eskilstuna Kloster av Johannesit orden.
-------------------------------------------------
Brev nr 30177
Utfärdandedatum: 14770000  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:   Språk: latin
DS-nummer:   SD-nummer:
Utfärdare: Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster.
Innehåll: Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster utfärdar delaktighetsbrev för Matias Petri och Påvel Skrivare  som  ansvarig av bröderna uppodling och bestånd i Byske och Bureälv.
Original: Or.perg. RA 0101
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Hellm. Misc.63:44 (reg.)
Litteratur o. komm.:
Eskilstuna Historia 1(1999), s. 238
convivum sacrum grundat på brödrabrev från Johanniterorden i Eskilstuna (C G Nordin)
-------------------------------------------------
På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå  sin arvsrätt till Grande-Godset. ?. . . . . . . jag Laurents Olofsson, Lagmans Dooms havande i Westra Botten att jag höll laga Ting med almogen i Skellefteå  Socken uti Kongl: M:tz Befallningsman Jöns Håkanssons närvaro den 20:de dag juli Anno 1550. de kommo för Rätten ärlige Män, Herr Anders, Kyrkoherde i Skellefteå och Peder Thomasson i Kåge.
Det blev  förlikning vid Tinget, hemmansinnehavarna löste Påvel Skrivares anspråk med pengar, 50 Timber Gröverk,  två mark Timbret och 2 st. Klippare (ridhästar) för 28 mark. sparat som förliknings brev från 20 jul 1550.
? Påfvel skrifvare, borgare i Sthm och hustru Gunborgs son, ville år 1550 återbörda
detta hemman, som genom arf tillfallit ofvanstående, men de löste det till sig för 50 timmer,gråverk, hvarje timmer beräknadt till 2 mark, och de gåfvo honom dessutom 2 klippare,
hvardera värd 14 mark.
Källa: (pgtbr. i UB 29/7 1550).
? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc.
 
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigilleti och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte ner till min farfar.
 
Likaså har konstaterats att bland örterna på den s.k. Monkaholmen finns ett stort antal läkeväxter, av vilka en del annars inte är förekommande i bygden.Det berättas också i sagan om män i munkakappor och om en skatt, som gömts i klapperstensfältet intill och om hur barnen förfärdigat radband, som de lekt med, av kotor från fiskskelett.
.................................................
2)Anders Andersson Bureman,  Bonde i Röbäck,Umeå.,barnfödd i Bureå no.1
här blir Anders Belagd i första brevet nedan ,i andra brevet bestäms tidpunkten till 1508 -1509.
Källa : Bureätten,Urban Sikesborgs Utredning  1996,Johan Bure Genealogica 53 samt Ulf Lundmark böcker Skellefteå byar bönder och gårdar.Källa :Dokument ur Sturearkivet (nr 1489)
-------------------------------------------------
Brevnummer 34062  
Utfärdandedatum: 15000000 hn  Utfärdandeort:    
kommentar: utan ort, dag och år  Språk: svenska  
DS-nummer:   SD-nummer:    
Utfärdare: Onämnd  
Innehåll: Onämnds lista över män som låg hans herre [ärkebiskop Jakob?] under ögonen i Umeå socken; Cristoffer i Bodwm, Peder Esbjörnsson i Hörne, Lasse ibidem, Clemet ibidem, Anders i Gerdebek, Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i Hecke burole (?), samt över män som anklagat ärkebiskopen för att påbjuda dem att inte lyda någon annan än han; Ole Nilsson i Backa, Magnus i Stockesjön, Henrik i Deg[r]ef och Jöns Andersson i Kalix.  
Original: papp., Stureark. 1489, RA 0301  
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 9, forskar expidition.
o. komm.: Till RA 1947.  
-----------------------------------------------  
Brevnummer:36480  
Utfärdandedatum:15090331 Utfärdandeort: Stockholm  
Språk: svenska    
Utfärdare: Anders Bengtsson  
Innehåll: Anders Bengtsson meddelar Svante Nilsson att han nu kommit till Stockholm från Norrbotten så som han blivit beordrad genom Kettil Skrivare med anledning av hjälpskatten och vinterskatten, och antar att Kettil redan skrivit till honom om de pengar som utgått från Österbotten. Han meddelar också att allmogen i ärkebiskopens län, särskilt i Umeå och Skellefteå socknar, inte velat utgöra någon hjälpskatt med mindre de fick ärkebiskopens brev därom, men han sänder ändå 743 mark som han fått sammanlagt i Västerbotten och Österbotten enligt en bifogad lista. Anders har också överlämnat Korsholms slott åt Kettil och hoppas att han får någon ersättning för den möda han hittills haft. Han ber att få veta vart han skall skicka pengarna eftersom han själv är sjuk och oförmögen att resa, ber om överseende med det och berättar att han skall uppsöka en läkare för att tillfriskna. På en lös sedel meddelas pengasummorna från ärkebiskopens län; 30 mark från Bygdeå socken, 20 från Lövånger, 30 från Piteå, 40 från Luleå, 25 från Kalix och 30 från Torneå, sammanlagt 175 mark.  
Original: papp., Stureark. 1055, RA 0301  
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 6, forskarexp, RA)  
annat brev: Se Kettil Skrivares brev av 22 februari 1509 (Stureark. 1046, tr Grönblad 222,    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: Grönblad 228, FMU 7:5381  
o. komm.: Tidigare till Sturearkivet A II (Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere), i danska Rigsarkivet. Om Sturearkivet se uppsats i Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2, s. 53 ff.    
------------------------------------------------- Kommentarer till brev nr. 34062:  Det här ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person.
I jordeboken 1543 nämns i Röbäck Isak och Olof Anderssöner samt Henrik Tomasson, som enligt Johan Bure ska ha varit söner respektive måg till Anders Andersson Burman. I Umeå socken fanns 1543 i Bodom bl a Olof Cristofersson och i Hörne finns bl a Erik Persson, Jon Persson och Larrens Clemetsson. Jag känner inte till om namnet Esbjörn återanvänds i Hörne. I Stöcksjön fanns en Larrens Mågsson. Av Leif Boström
Hej ! Brevet ser mycket intressant ut. Bodwm är Överboda vid Vindelälven. Stockesiön är dagens Stöcksjö. Gårdebek - jag undrar om inte namnet ska läsas ut Öndebek - kan vara den ort som heter Becken 1543 som som ligger vid Hörneå. Där fanns 2 bönder 1543. Kan det vara ett stort O, rakt streck över som indikerar ö och ett nasalstreck som indikerar n?  
Hetheburole är svårt - jag hittar inget ortnamn att anknyta till. Kan vara en nedlagd by eller en gård inom en annan by. Jag försöker grunna vidare. AvUlf Lundström.
Hej! Jag har i det här fallet uttytt abbreviaturerna (slängarna) i namnet så att det som ser ut som Ands Burman ska utläsas Anders Bureman. Man upplöser normalt abbreviaturer med kursiv text och dessa kan betyda olika saker i olika sammanhang Av Carl  Szabad.
Slut på ämnet ..  
 
 
 *****jag har länge hävdat att jag tror det är en gammal frälse släkt som om adlas flera gånger.
vilket man kan se när Bure omadlas till Burensköld.
Nils Jacobsson (Bure) adlad  Burensköld.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping år 1664.Adlad till Burensköld år 13 maj 1564,med tillägg till Burevapnet (en beväpnad arm ) av en silvermåne betecknade bureättens till och avtagande under olika tider.  (introducerat s.å. under nr 614)Begraven i Norrköpings stora kyrka, där hans vapen uppsattes. Stamfader till den adliga ätten Burensköld.
I kommande inlägg vill jag visa på hur Buresläkten ,som en Frälsesläkt som gifter in sig med andra svenska äldre fräsesläkter, som också spräker mynten om en Bonde eller Almoge släkt, och när man talar om storBönder och Birkarlar i Buresläkten så tillhör dom sveriges rikaste män.
  Han var Häradsdomare och Nämndeman och Birkarl. nämnd åren 1555-1585.
Udrag ur sidan o av JB Genealogica 53  Baggböle a: Könik hade barnen Per köniksson som var professor vid akademin i Uppsals och där efter biskop i Skara och Ärkebiskop i Uppsala ,Elin som var gift med Sigfrid Henriksson som var sekreterare i kung johans tid och de var bosatta i gävle Margareta som var gift med herr Jon Stensson i Umeå kapell.König Olofsson. Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Född omkring 1520 i Baggböle, Umeå lfs (Johan Bure, Bo Lindwall (årtal)). Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs (Skattelängder).Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431)
 
 
Birkarlarlaeliten och kronan
Under medeltiden som på Gustav Vasas tid framstod birkarlarna som en ledande grupp, en elit med särskild profil. Konungen talar om de rika birkarlarna, vilket bestyrks av uppgifterna i jordböckerna. I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna.
Sedan Gustav Vasas tid hade lappfogdarna utvalts bland birkarlarna. De många klagomålen mot dem och de upptäckta oegentligheterna i slutet av 1500-talet gjorde att de ersattes med nya av hertig Karl. Han även utsåg en särskild befallningsman över alla samer i Sverige. Till denna post utvalde han inte en birkarl, utan holländaren Arent Josting.
Trots att birkarlarnas privilegier fråntogs, hade denna elit stor betydelse för utvecklingen i norr. Ärkebiskopen Petrus Kenicius (1555-1636) var son till birkarlen Könik Olofsson i Umeå. Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde i Umeå 1619-45. Hans maka nämns vara av birkarlasläkt. Niurenius själv har nedtecknat berättelser om birkarlarnas lappfärder under ledning av folkhjälten Matti Kurki , den kanske mest kända av birkarlahövdingar. Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreae (1600-28) var av birkarlasläkt och infödd Pitebo, och behärskade finska språket fullständigt.
Enligt von D?ben påträffas namnet birkarlar sista gången officiellt i Uppsala ordinantia av år 1617. Sedan Karl IX avskaffat deras handelsmonopol i lappmarken, uppgick de i stadsborgarnas och landsköpmännens klass. Visserligen försvinner namnet birkarlar, men det är samma personer och samma organisation om också utan kronans auktoritet, som fortsätter att förmedla varorna.
Källla: Mikael Reuter
------------------------------------------------

2
Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 16 maj, 2009
« skrivet: 2007-09-02, 22:11 »
Hej Arne!
 
Per (Peter) Bernhard Falk föddes 1799 9/12 i Vaxholm. Han bodde först med sin familj på Djurgårdsvarvet i Hedvig Eleonora församling, men hade före 1844 flyttat till Stärkelsebruksbacken i samma församling. Någon gång under sent 1850-tal eller de första åren på 1860-talet flyttade hela familjen Falk till Traneberg i Bromma församling, där Per Bernhard dog 1863 28/11.
 
Skeppsbyggmästaren Carl Fredrik Cimmerdahl (f 1785 10/7 i Ronneby, död före 1849 i Stockholm) var P.B. Falks hustrus farbror.
 
Mvh/Markus

Sidor: [1]