ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Leif Tennare

Sidor: [1]
1
Genetisk genealogi (DNA) / auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2016-10-21, 20:04 »
Jag har inte sett något dokumenterat om värdet av att använda sig av autosomalt DNA då det gäller att identifiera senmedeltida kluster av frälsesläkter i Finland, eller möjligheten att med relativt stor sannolikhet verifiera postulerade filiationer.

Tack vare den mycket begränsade genpolen bland frälset på senmedeltiden, så får man många träffar om man har dessa som anor. Kombinerar man detta med att det finska frälset är relativt väldokumenterat, om än med många felaktigheter, så kan man uppnå överraskande goda resultat.

Jag fick resultatet av min test från FTDNA, 431 matchningar, så sent som för en vecka sedan. Redan efter två dagar hade jag funnit nio ättlingar till ett och samma kluster, med stor överlappning inom ett intervall på 18 cM i kromosom 2. Inte nog med detta, jag har också via kontakt med några av dessa kunnat konstatera att jag sannolikt är 18-männing med en av dessa efter Henrik Fleming (d. > 1477!).

Av en slump har jag fått kontakt med en person vilken inte fanns med bland mina matchningar, men väl delade två av mina matchningar. Hon har dokumenterat släktskap till Måns Persson (Utter) och hans hustru Karin Sluk, dotterdotter till ovannämnde Henrik Fleming.

auDNA fungerar som ett 'förstoringsglas' i det här fallet och synes vara ett mycket potentiellt verktyg för att på sikt verifiera eller förkasta postulerade filiationer.

En förutsättning är dock att alla som tror sig ha dokumenterade anor inom det finska frälset snarast testar sig autosomalt!

Jag ser fram emot många fler träffar! Här bör vi diskutera metodiken för Analys/Syntes av erhållna resultat. I övrigt bör resultaten inordnas under respektive släkt.

2
Carnegie / Carnegie
« skrivet: 2016-09-27, 20:25 »
I SBL hittar man under rubriken Carnegie, släkt, följande: "Den förste kände medlemmen av släkten, som kommit till Sverige, torde vara handelsexpediten Georg C, vilken på 1740-talet slog sig ned i Göteborg." Jag har inte sätt detta ifrågasättas - detta trots att det fanns en David Carnegie i Sverige redan 1653, då han gifte sig med Anna Larsdotter (Bröms) [Norrköping S:t Olai CI:1 (1636-1660) s.69 (AD)]. Denne David var en handelsman i Norrköping [Mattias Loman: Bröms från Norrköping] liksom medlemmarna av den kända släkten Carnegie vilka senare kom att verka i Göteborg.

I Norrköping fanns även en Kerstin Carnegie - syster (?) till David, vilken varit gift med handelsgillets ålderman, tillika rådman, i staden, Collin Falleij, i dennes första gifte [AF: Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof), 2002-03-21, Bo Persson]. Om jag tolkar vigselnotisen korrekt, så omnämns Davids nyblivna hustru som Anna Larsdotter "hoos Collin Falleij"

Collin Falleis andra hustru, Malin Månsdotter (Bröms), med vilken han gifte sig 1651-06-10, var faster till Davids hustru Anna Larsdotter (Bröms).

Utan någon som helst kunskap om klanen Carnegie, så tar jag närmast för givet att David Carnegie i Norrköping var en äldre släkting till såväl David C. d.ä. som David C. d.y. som levde i Göteborg. Eller tänker jag fel?

3
Ursäkta, fick du inte mitt inlägg innan du skrev?  
Eller läste du det inte?  
Eller förstod du det inte?  
Eller räknade du det inte som ett svar?  

4
03) Latinska uttryck / Upsaliæ depositus
« skrivet: 2010-01-09, 14:13 »
Hur skall orden med fet stil tolkas i detta sammanhang? Texten från Åbo universitets matrikel.  
 
Salenius, Eric. Matthiæ. p. 40 || Ob. 72: Upsaliæ depositus. - Upsal. Orerade De castitate
8.6.1651. Respondens 26.3.1652 u. Petræus. Stipendiat 1652, afgick 1654.

5
01) Latinska ord A - V / Pupill
« skrivet: 1999-07-18, 09:29 »
PUPILL
Jag skulle vilja ha ordet pupill förklarat. Jag följde en flicka där båda föräldrarna dog och hon kom till en annan familj. I den familjen är hon antecknad som pupill. I min ordbok står det myndling för detta ord. Innebär det att hon är släkt med dem hon kom till eller var hon där för socknen betalade för henne.

6
Äldre ord L - Ö / Syssling
« skrivet: 2010-11-11, 23:14 »
Vilka möjliga betydelser hade ordet syssling på medeltiden?
 
Enl Wikipedia, utan källanvisningar, sägs följande: Språkhistorisk betydde syssling (fornsvenska systrungi, systlungi, syzlunge) ursprungligen den ena systerns barn i förhållande till den andres[1], alltså kusin på mödernet. För bryllingar finner man:Ursprungligen betydde det brorsbarn eller syskonbarn (kusin) på fädernet.
 
Frågan är, vad kallades då relationen mellan ett barn A, och dess morbrors barn B? Är då B syssling till A, men A brylling till B?
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-11 23:15)

7
Förnamn - R / Rembold
« skrivet: 2008-11-09, 10:54 »
I slutet på 1300-talet verkade en Rembold Petersson som häradshövding i Södermanland. Rembold förekommer ju senare som efternamn, men jag har aldrig sett det som förnamn - någon som vet ngt om var det kommer ifrån?

8
Förnamn - M / Mechtild / Mektild
« skrivet: 2007-08-30, 00:51 »
Hej,
 
Såg på Rötters namnnorm: http://www.genealogi.se/namnnorm.htm att namnet Mektild och att det är ett tyskt förnamn samt en sidoform till forntyska Mahthilt, jfr Matilda och Metta.
 
Birger jarls andra hustru hette Mechtild och jag undrar nu om det är samma namn som Mektild (antar det). I samband med nyheten om DNA-testen på benen i Varnhem pratade de om på radio om att Mechtild och uttalade det då med ch-ljud. Ska det uttalas så eller är det bara en gammal stavning (jfr ordet och)?
 
Sedan undrar jag var i Sverige man har hetat Mechtild/Mektild, det lär ju ändå ha förekommit i rätt stor utsträckning när det finns med i Rötters namnnorm. Såg på www.scb.se att det finns tolv kvinnor som heter Mechtild i Sverige i dag, varav fyra med Mechtild som tiltalsnamn. Ingen heter Mektild. Eftersom alla stavar det Mechtild antar jag att det uttalas med ch-ljud, i alla fall i dag. Någon som vet mer om det?

9
Östra Ryd / Östra Ryd, födde 1755
« skrivet: 2009-01-02, 19:38 »
Hej! Någon som kan hjälpa mig att tyda texten i bilden nedan?

Det rör Gustaf Gunnarsson som föddes i Östra Ryd 1755-12-10 av föräldrarna Gunnar Nilsson och Catharina Gustafsdotter. Ortnamnet där de bodde klarar jag dock inte, och inte heller dopvittnena.  
 
Tacksam för hjälp!
Sofia

10
Söderköping / Söderköping, C:1,Födde, s.50,
« skrivet: 2010-02-02, 18:26 »
Behöver hjälp av någon som har tillgång till Arkiv Digital, att läsa vad fadern till Margareta, f. i feb 1671 i Söderköping, heter. Hon återfinnes på s. 50 (sidonumrering nedtill) 7:e posten. (GID 389.21.43900)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-02-02 18:27)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-02-02 18:32)

11
Strå / Strå SCB Födde 1904 Bild 17 GID 382.31.1700
« skrivet: 2010-01-30, 13:42 »
Längst ner på sidan undrar jag om faderns namn: skomakare Karl Edvard ...?
 
Vänliga hälsningar
Johanna

12
Skedevi / Skedevi GID: 368.5.70600
« skrivet: 2008-02-17, 10:23 »
Hej!
 
Familjen överst på sidan, bodde de vid Tisenhult? Och vart flyttade de?
 
Mvh cicci

13
Hällestad / Hällestad C:5 (1783-1842) Bild 80 / sid 889 (153)
« skrivet: 2010-02-22, 22:39 »
Hej,  
Johan föds i Hällestad 1798-11-24. Kan nogon hjälpa mig tyda hans födelsenotis?
Mvh
Bo Lindquist

14
Västervåla / v våla 6/1-1743
« skrivet: 2015-10-10, 15:07 »
Nu blir det svårt på början av 1743.Får jag hjälp är jag tacksam för det.Sen hur man tyder detta mönster som prästen har.      
Föräldrar till Olof Persson f 16/1-1743 i v våla    Bodarna?    
               Christina Andersdotter f 12/5 1749 v våla

15
Västerfärnebo / Västerfärnebo, C:1
« skrivet: 2010-01-12, 22:14 »
Jag hoppas få hjälp att läsa föräldrarnas namn på den 3:e födelsen från slutet. Västerfärnebo födelsebok 1708, gid 2362.6.77000  
5  30  2  Anna ......
Mvh Berit

16
Tierp / Tierp, AI:6A o. 6B Hfl 1810-1816
« skrivet: 2009-09-01, 13:38 »
Finns det ngn vänlig själ som har tillgång till Arkiv Digital, som kan läsa datum för husförhör, resp nattvarder för:
1) Pigan Anna And.dr. på sista raden, s. 617 i Tierp AI:6B.
2) Pigan Anna Maja Andersdotter på sista raden, s.310 i Tierp AI:6A

17
Skogs-Tibble / Skogs-Tibble, sid 115 AI:5 1806-20
« skrivet: 2010-07-21, 09:49 »
Hej!
 
Behöver få lite läshjälp på sidan 115 AI:5 1806-1820
 
Gäller flicka Gustava Carolina Rönning f 1804-12-05 kon 1811 från Stockholm. Är hon ett sk barnhus barn nr 6059
 
Jungfrun Brita Lisa Rönning f i Håks????1772-09-17 Var är hon född??? Kom från Sth 1808?  
 
Eftersom dom har samma efternamn så kan man ju tolka det som om Carolina är Brita Lisas dotter. I nästa husförhörslängd pag 110 AI:6 byter Carolina efternamn till Mannert. Kan ju vara faderns namn?
 
 
 
Brita Lisa gifter sig 1814 med Rättaren Eric Andersson
 
 
Lars-Göran

18
Heliga Trefaldighet / Heliga Trefaldighet, AIA:1 (2312.2.8411)
« skrivet: 2007-12-05, 20:11 »
Kan någon läsa namnet på Carl Anderssons hustru i Sanviken?

19
Heliga Trefaldighet / Helga Trefaldighet E:1 (2312.52.73000)
« skrivet: 2008-08-05, 17:07 »
Kan ngn läsa vad det står direkt före  ... Åkerbergs Enkas dotter..

Vigsel 1757-06-28

20
Torpa / Torpa, AI:9
« skrivet: 2010-01-14, 16:08 »
Jag har kört fast ordenligt,kan någon tyda vad det står här gid:2388.23.38700 ,vart flyttar Carl Gustaf Spennare med sin familj?
Tack på förhand

21
Tacksam om någon kan hjälpa mig att tyda anmärkningen efter Tvätterskan Sar. Mar. Holm -93.

22
Kungsholm / Kungsholms församling
« skrivet: 2009-12-14, 17:26 »
I inflyttningslängden till Kungsholmen församling 1870 finns Elin Staffansson. I kolumnen senaste utskrifningsort och tid samt Förut tillhört kan jag inte läsa vad det står (fr. Nås Annex?):

 
Inte heller i kolumnen äktenskap:

 
Kan någon hjälpa mig??
 
Tack
Sara

23
Angelstad / Angelstad - födelsenotis 1716
« skrivet: 2010-04-01, 23:50 »
d 26 Aug: döptes Sven ?? barn
i Östanstorp% Lars%

 


 
 
Källa: Angelstad C I:1 sid 153.
 
Tacksam för hjälp med ??
 
mvh Anders

24
Vellinge / Vellinge FB 1794
« skrivet: 2010-01-12, 13:45 »
Den 11 oktober 1794 föddes en dotter som döptes till Ingar den 13 oktober enligt GID 1400.29.75900.
 
Har jag läst rätt födelsedatum och dopdatum?
Är far husmannen Anders Nilsson?
Vad heter mor?
Framgår det någon födelseplats?

25
Södra Sallerup / Södra Sallerup nov 1788
« skrivet: 2009-11-14, 17:49 »
Lite läshjälp skulle sitta fint  
Vad står det om Anders, född av Hanna, i födelseboken för Södra Sallerup den 26 Nov 1788 (Ad online CI:1 sid 30)?
Vänliga hälsningar
Petter  
 
 

26
Löderup / Löderup GID 1678.43.14300‏
« skrivet: 2009-12-15, 20:27 »
Hoppsan... GID skulle vara GID 1678.43.14300!
 
Hoppas någon vänlig själ vill hjälpa mig igen... Min undran gäller det första paret som gifter sig 1734. Vem gifter Margaretha Andersdotter sig med? Och var?
 
Mvh
Karin
 
(Meddelandet ändrat av Dacapo 2009-12-15 20:31)

27
Lyngsjö / Lyngsjö, C:1, 1767-68
« skrivet: 2009-10-13, 20:06 »
Behöver hjälp med denna stackars tjej.
Lyngsjö, C:1, p71, No:1, Född:1767-7/1

Onsdagen d:7 Jan. wid paÃ? kl. 3 f.m. föddes härads:
dommarens Swen OlÃ?ons i Lyngsiö och des hustrus Hanna
Andersd. lilla dotter Hanna, fetu har inga armar
och händer, samt tillika med wanskapta knän och fötter.
döptes samma dag och frambars af hustru Karna Nilsd.
Nils OlÃ?ons o Lyngsiö, hwilken fadren ock war wittne.
Lyngsjö, C:1, p217, No:2, Född:1768-19/8

Doia XII p.Tr. begrofs häradsdommarens i Lyngsiö Swen Olssons
dotter Hanna, af långwarig och okänd barnsiuka något öfwer
1½ år gammal. dödde 19 augs., _?_ härwid märkeligt att samma
barn war mycket wanskiapeligt, hwilket af _?_
för år 1767 _?_
 
Kan någon rätta mig kanske komplettera skulle jag bli väldigt glad.
// Joakim
 
Texten korrigerad med hjälp av Leif Tennares förslag nedan.
 
Meddelandet ändrat av byamann 2009-10-14 00:10

28
Harlösa / Harlösa AI:11 (1826-1830) sid 138
« skrivet: 2010-09-10, 14:27 »
I Harlösa Hfl, 1826-1829, p. 138, Hjularöd gård, hittar man (Gårdskrif.?) Håkan Stevenius f. i Stävie 1803 13/10 (överstruket) på två ställen. I det ena fallet står det att han flyttade till Roselund 1830 - vilket är korrekt - men vad står det i det andra fallet att han skulle ha flyttat 1829? Någonstans i småland? (GID 1245.30.26100)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-09-10 14:32)

29
Bromma / Bromma/ Bussjö GID 1196.14.71400
« skrivet: 2008-01-10, 07:15 »
GID 1196.14.71400
 
1. När dog Per Jacobsson? Står det vad han dog av?  
2. På rad 10 (under Mätta), vad står det för förnamn (efternamn Månsson)? Vart flyttade denna person?
3. Vilken månad är Mätta Persdotter född?
 
Tack!!!

30
Hallsberg / Hallsberg CI:2 F, V, D 1727-1779 GID 395.41.105500
« skrivet: 2009-09-01, 17:12 »
Hej!
 
Jag behöver hjälp med att tyda vad som står i födelseboken år 1768 för Hallsbergs socken.
den 29 december 1767 får Per Olsson och Charin Larsdotter en son som sedan döps den 1 januari 1768. Kan någon tyda var de bor vid barnets födelse.
 
Tack  
 
Karl-Arne

31
Stora Tuna / Stora Tuna 1758-1762
« skrivet: 2009-10-31, 08:56 »
Hej!
Jag försöka följa soldat Hans Ersson med familj. I husförhöret Al:2A pag 123 finns dom längst ner. (GID 2187.34.16000)
Tydligen så flyttar familjen från Nygården, men vart flyttade man?
Jag försöker hitta föräldrarna till Erik Hansson Utter som ska vara född omkr 1753 i Stora Tuna, och försöker nu följa denna tänkbara familj.
 
mvh
Mikael Gustavsson

32
Amsberg / Amsberg 1776-1785
« skrivet: 2009-10-31, 11:59 »
Hej!
Jag söker på Erik Hansson f. omkr 1753 i Stora Tuna. Har lyckats följa hans föräldrar och familj till Amsberg. Men vart flyttade de tre första syskonen? Husförhör Amsberg 1776-1785 Al:5 pag 66. Familjen finns längst ner med fader Hans Ersson Tätting.
 
mvh
Mikael

33
Asarum / Asarum Husförhör 1818-1824 GID 1486.74.60500
« skrivet: 2009-11-07, 11:10 »
Hej!
Jag skulle behöva hjälp med att tyda en anteckning i ett husförhör. På sidan 655, längst ner på sidan finns Christina Jönsdotter och hennes son Jonas. Under Anmärkningar finns en anteckning som jag inte kan tyda helt. Början får jag till: Är frikänd från... Är det någon som kan hjälpa mig med resten?
 

 
MVH Ursula Knutsson

34
Archive - Swedish language / Avradsfrihet
« skrivet: 2009-11-06, 15:47 »
Can anyone tell me what this would mean in English? Context is Olof Eriksson Bonde in Stugun
Translation by Google
Biography Received March 19, 1540 by King Christian (lll) Fredriksson avradsfrihet like his two brothers and Bengt Ivar. Source: Erik Eriksson Stugun Genealogical Book Part 1  
 
In Swedish
Erhöll den 19 mars 1540 av konung Christian (lll) Fredriksson avradsfrihet i likhet med sina bägge bröder Bengt och Ivar. Källa: Erik Eriksson Stuguns släktbok del 1

35
Archive - General questions / Difficult entries in HFL
« skrivet: 2006-08-16, 00:28 »
In an old Personhistorisk Tidskrift, Olof, Daniel, and Pehr are listed as having died young. Looking at the record (Genline 2104.19.28900) I can see why the author assumed this. It is very hard to make out the abbreviations in the Omständigheter column, but one could think that these boys died. All, in fact, were living. Does anyone have a guess as to the meaning of the entries in that column?
 
Olof seems to have gone to live elswhere at about age 9 or 10 and is never again listed with his mother or siblings. Was this usual? Might he have gotten into trouble and been sent away? His father died close to the time he left the farm of his family.  
 

36
Segerström / Segerström
« skrivet: 2005-06-02, 20:48 »
Den kände småländske författaren Vilhelm Mobergs farfars mormors far Johan Magnus Segerström var född ca 1745, okänt var. Någon som vet hans bakgrund?  Han anges 1775 då han inflyttar till Urshults församling i Småland ha tjänat herr greve Johan Gustaf Coyet på Rönneholm (Stehag sn i Skåne) som betjänt i 1 1/2 års tid (dvs från ca 1774). Han nämns som betjänt då han vigs i december 1775 i Urshult med sin fästekvinna Maria Johansdotter i Smöramåla, men kallas inspektor då dottern föddes i februari samma år (innan vigseln). Familjen flyttar sedan till Tingsås socken (senast 1778) och han är nu ryttare vid Smålands dragonregemente. Han kallas mestadels bara för Johan Segerström, men benämns Johan Magnus i vigsel- och födelselängden 1775 i Urshult. Segerström avlider 1821 i Rånnamåla i Linneryds församling. Hustrun Maria avlider 1824. Dottern Catharina (Cajsa) Johansdotter som föddes 1775 hamnar så småningom i Algutsboda socken där hon avlider 1814. År 1802 gifte hon sig i S Sandsjö med salpetersjuderiverkmästaren Jacob Molin (1769-1830).
 
Då Johan Magnus Segerström varit betjänt i Skåne och även stundvis bär dubbelt förnamn kan detta kanske tyda på att han tillhörde ett annat sorts ståndsskick. Finns det någon släkt Segerström i Skåne eller annorstädes ?  
Ifall Vilhelm Moberg kan ha skånska anor skulle vara kul att finna ut. Är något mer känt om tjänstefolken på Rönneholm och hur de anställdes?

37
Schmidt / Smitt / Smith / Schmidt / Smitt / Smith
« skrivet: 2010-05-21, 23:24 »
Hej igen Ann-Charlotte
Vi tycks vara släkt.
Hittade nu Arvid Stellan Ingemar Persson f. 1914-03-22, son till plåtslagaren Arvid Emanuel Persson 1890-1970.
Jag hade bara hans storasyster Karin Maria Elisabet f. 1910.
Mailar dig imorgon.
Hälsningar Åke

38
Salenius / Salenius
« skrivet: 2006-08-16, 10:01 »
Söker uppgifter om Catharina Salenia's ursprung.
Hon var född 1663 på okänd födelseort. Gifte sig 1700-10-18 i Helga Trefaldighet,Uppsala, med Anders Åkerberg, och dog i Uppsala 1755-04-03.
 
Utöver Catharina, så har jag hittat enbart en Salenius i Uppsala vid den tiden, nämligen Johan Salenius, f 1652 (okänd ort), gift med Sara Gangia 1687-05-29 i Västerås, död i Uppsala 1697-06-21 i Uppsala enl Fam Search.
 
Min hypotes är att Catharina och Johan är syskon, med anor från en prästsläkt Salenius i Ström, Jämtland, men jag har inte lyckats hitta ngn koppling.
 
Mindre troligt - men fullt möjligt - vore att de härstammar från ngn Salenius i Finland.
 
Ser tacksamt fram mot minsta lilla pusselbit...

39
Denne Podolini ursprung är en gåta! Namnformen de Footling, borde ju rimligen tolkas från Footling, i analogi med i de Geer (ett slott) och i de la Gardie (ett slott)?!

Någon annan idé?
 
Jag försöker inte framföra hypotesen att Johannes har ngn koppling till ngt slott...  
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 30 september, 2008)

40
Allmänt om medeltiden / Verkmästare
« skrivet: 2009-08-21, 12:27 »
Vad står den medeltida yrkesbeteckningen 'verkmästare' för?!
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2009-08-21 13:24)

41
Allmänt om medeltiden / Förbjudna led
« skrivet: 2005-06-01, 22:03 »
Hur noga tillämpades regelerna om förbjudna led i praktiken under medeltiden? Att kusiner behövde dispens vet jag, men kunde man gifta sig med en kusin till sin mamma eller med sin tremänning, eller med kusins barnbarn eller sin tremännings barn?

42
Villiläsläkten / Villiläsläkten
« skrivet: 2011-10-12, 11:42 »
Eric Anthoni omnämner en Laurens Jönsson av Villiläsläkten i sin bok. Någon som kan hjälpa mig med var denne Lars(k.1477-1490) passar in i Villiläsläkten? Är han möjligen son till Jöns Hansson (k.1436-1451)? Vad vet man i övrigt om honom?

43
Tawast / Tawast
« skrivet: 2014-10-07, 14:52 »
Efter att ha tänkt ytterligare, så tror jag du var inne på rätt spår, vad gäller Henrik, men jag tror att han möjligen inte var son till Nils, då detta skulle innebära äktenskapshinder för Margareta Skyttes äktenskap med Bengt Nilsson p.g.a. affinitet av 2:a graden. Måns Henrikssons - av Anthoni postulerade - farfar, Nils Olofsson, skulle då vara Bengt Nilssons farmors morfar...

44
Tawast / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2014
« skrivet: 2008-10-02, 21:47 »
Kan ngn reda ut vad som anses vara känt idag om Fogden Olof Niclisson Tawasts - som levde på 1300-talet i Finland - familjeförhållanden?
En tidigare teori, som väl är avskriven idag, var att han var son till Niclis (till Kijala), och således bror till Fader Niclisson Stålarm och Sone Niclisson Footangel.
Han lär ha varit gift två ggr. först med Brita eller Kristina Rötkersdotter Jägerhorn af Spurila - båda namnen förekommer - och i sitt andra gifte med Katarina Fincke.
En av Olofs söner var Jöns Olofsson Tawast. Vem var hans mor?
Nvh
Leif Tennare
 
Jag har i efterhand noterat att Tawast finns med under Introducerad Adel, men p.g.a. av den stora osäkerheten avseende data från den här tiden, så känns medeltida släkter mer relevant...
 
(Meddelandet ändrat av ten den 02 oktober, 2008)

45
Svärd i Finland / Svärd i Finland
« skrivet: 2009-08-22, 16:50 »
Brita Svärd, dotter till domhavanden i Nedre Satakunta Peder Olofsson Svärd och hans hustru Carin Håkansdotter Frille, var 1481 gift med Gustaf Andersson Slatte . Hon fick vid arvsskiftet efter fadern 1481 med sin make Sonnäs i Ulvsby sn i Satakunta. (EÄ).  
 
Ingen uppgift finns i EÄ om att Brita skulle ha varit gift med ngn annan än Gustaf Slatte - jag har inte heller hittat någon sådan uppgift i ngn annan källa - men allt pekar på att hon faktiskt gifte om sig omkring 1495 med en Olof Nilsson Sluk, med största sannolikhet son till häradshövdingen Nils Jönsson (Sluk).
 
Indiciekedjan börjar med den Jöns [Olofsson] Sluk i Ulfsby s:n, trolig son till Olof (Nilsson) Sluk, som behandlats under släkten Sluk
 
Hans vapen utgjordes av ett balkvis ställt svärd:
 

 
Släkten Sluks vapen är okänt, men det troligaste är att Jöns Sluks vapen kommer från mödernet, även om det inte är identiskt med släkten Svärds. Lämpligaste kandidat till att vara moder till Jöns, är Brita Svärd i Ulfsby.  
 
Vilka stöd finns det då för antagandet?  
.   Britas dotter med Gustaf Slatte, Anna Slatte, var gift med Jöns Sluks farbroder, Erik (Nilsson) Sluk.
.   Maken till en annan dotter, Ingeborg Slatte, häradshövdingen Henrik (Jönsson) Lapp, gifte efter Ingeborgs död om sig med Anna (Nilsdotter) Sluk - en faster till Jöns Sluk!
.   Britas mors, Carin (Håkansdotter) Frille, syster var gift med Olof Jönsson (Sluk) - en farbror till Jöns Sluks far Olof (Nilsson) Sluk!
.   Britas far, Peder (Olofsson) Svärd, var häradshövding i (nedre) Satakunta, där Olof (Nilsson) Sluks far var fogde!
.   Reinhold Hausen, i verket 'Bolstaholms säteri och dess ägare', pekar på möjligheten att Jöns Sluk har syskon - bröderna Olof och Michel (Olofsson) Sluk i Hulta i Sund på Åland. Där finner man också de frälse landbönderna Hu Brita och Olof Sluk 1539!  
 
Då jag bedömer sannolikheten som ganska stor att Brita gifte om sig med Olof Sluk, kommer jag lägga in detta äktenskap i min databank, om än med ett frågetecken.
 
Synpunkter, kommentarer?!
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2009-08-22 16:53)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2009-08-22 16:57)

46
Stryk / Stryk
« skrivet: 2010-12-07, 13:59 »
I mitt inägg om Peter Ålänning, onsdagen 03 november 2010 visade jag att Peter (Finvidsson) Ålänning, med relativt hög sannolikhetsgrad, tillhörde släkten Stryk på Åland. Jag nämnde också, i likhet med Vademar Nyman, att kopplingar till släkten Sluk finns. Giftemål mellan dessa släkter vore att förvänta sig, då de enligt Matts Dreijer tillhörde de två äldsta stormanssläkterna - och därmed landsdomarna - (med) tyska eller frisiska familjenamn.. på Åland.
 
Baserat på ett antal urkunder rörande godsöverlåtelser, och en analys av ev. kopplingar mellan utfärdare, fastar och sigillanter, har jag kommit fram till att en Nils (Sluk), sannolikt med patronymikonet Torkilsson, var gift med en dotter till Johan Stryk, vilket framgår av nedanstående släkttavla.
 
Syftet med tavlan är att belysa de starka kopplingarna mellan de olika grenarna i släkten, vilket ligger helt i linje med vad man kan förvänta sig av släktrelationer på medeltiden. Jag har därför utelämnat ett antal släktmedlemmar som inte är relevanta, eller tillför ny information.
 
Siffrorna i rött, i tavlan, refererar till en specifik urkund där man kan hitta de berörda personerna.
 
 


 
 
Denne okände Nils (Sluk), gift med en okänd dotter till Johan Stryk, är alltså ett sätt att förklara kopplingarna mellan släkten Sluk och Stryk.  
 
Jag har konsekvent angivit ett ungefärligt födelsedatum för alla individer i släkttavlan. Detta är nödvändigt för att kunna göra en rimlighetsanalys, och är ett utmärkt hjälpmedel när man bygger upp komplexa släktträd med många tvärkopplingar - det visar sig ganska snart om man tänkt fel någonstans...
Födelseåren skall alltså ses som en approximation, men bör ligga inom +/- 10 år..
 
I överförd bemärkelse kan man se en släkttavla med många tvärkopplingar, som ett komplext ekvationssystem, där man måste anta ett ingångsvärde, för att sedan iterera ett antal gånger för att få ett alltmer exakt resultat.... Som 'randvillkor' kan nämnas kända årtal, kända relationer, fertilitetsålder, myndighetsålder, rimlig livslängd m.m.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-12-07 14:02)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-12-07 14:06)

47
Stjärnkors / Stjärnkors
« skrivet: 2014-09-11, 23:50 »
Erik Anthoni skriver följande i ingressen i ÄSF till släkten Stjärnkors ättartavla:  ”Talrika frälsemän, särskilt från Åbo skärgård, förde stjärnkorsvapnet utan att släktskap med riksrådsätten kan påvisas, bland annat en släkt, som 1427 försålde Sjusholm i Töfsala sn till Nils Olofsson . och från vilken bröderna riksråden riddarna Ivar och Erik Fleming . döda 1548, härstammade på mödernet ” [ÄSF I:200].
 
I hans bok finner man fem år senare följande om denna försäljning:  ”Siusholm. FMU 185. 1427. Ragv. Ragvaldsson säljer S t, Nils Olofsson t. Särkilax” [Anthoni (1970): 344]. Det handlade alltså om Ragvald Ragvaldsson (stjärnkors) släkt.  Då bröderna Fleming på mödernet härstammade från denne Ragvald, så kan man förutsätta att hans far, Ragvald, var en betydande frälseman. Mest närliggande förefaller Ragvald av Rusko vara, med tanke på namngivningen, varför jag i mitt hypotesbygge t.v. utgår från detta.
 
År  1384 säljer Ragvald av Rusko tillsammans med sin bror J(öns?) av Rusko, till biskopen (Johannes III Westfal ) deras  arv i  Heinis i Rimito, efter systersonen Eskil.  Redan året därpå köper Ragvald,  J. Björnsson m.fl.  H.  - sannolikt av den nytillträdde biskopen Bero Balk  -  vilka  direkt säljer till Jöns Pedersson, kaniken  i  Sagu, vilken samma år säljer vidare till Jeppe Abrahamsson (Djäkn) [Anthoni (1970): 341; FMU 938]. En rimlig tolkning är att det egentligen handlade om en  direkt affär mellan biskopen och  Jeppe Djäkn, men med 'bulvaner', med bördsrätt.  Ett visst stöd för detta utgör det  faktum att  den nye biskopens  första kända biskopliga värv, var då han på hösten 1386 ansökte hos kung Albrekt att erhålla hövdingen på Åbo slott, Jeppe Djäkn som lagman efter den nyligen avlidne Bo Jonsson.  
 
Kaniken Jöns Pedersson, var alltså förmodligen densamme som Ragvalds av Rusko bror.  Stämmer detta, så var Ragvalds patronymikon Pedersson.  Denne Ragvald Pedersson (stjärnkors)  torde vara född  omkring  1355 - ungefär samtidigt som Olof Petersson (stjärnkors), släkten Stjärnkors anfader enl. Anthoni.  Jag är därmed beredd att postulera att Ragvald Pedersson av Rusko och Olof Petersson (stjärnkors) var bröder. Försäljningen av Siusholm (se ovan) skedde alltså mellan två kusiner - Ragvald Ragvaldsson (stjärnkors) och Nils Olofsson (stjärnkors) till Särkilax, vilket är ett starkt indicium för hypotesens hållbarhet.
 
Ytterligare stöd fås av ägarlängden för Gammelgård i Lampis, om vilken Anthoni skriver: ” Gammelgård är vid sitt första omnämnande och även senare splittrat på olika ägare, utan att vi kunna konstatera ett släktsammanhang dem emellan. Tidigast, 1466, nämnes häradshövdingen i Raseborgs östra härad Björn Ragvaldson (stjärnkors) som företrädare för intressenterna i Gammelgård. »Björn» namnes ännu 1472 i sådant sammanhang. Då hans maka var från Sverige, måste han ha blivit delägare i Gammelgård  genom sin far Ragvald Ragvaldsson eller sin okända mor. Genom Björns dotter fick Lepasätten andelar i godset. - I början av 1500-talet finna vi som främste företrädare för Gammelgård häradshövdingen i Hattula härad Bengt Nilsson (Hagasläkt). Denne synes ha fått del i Gammelgård genom sin maka Margareta Jönsdotter (Skytte), som i morgongåva av sin tidigare man Måns Henriksson (Tavast) fått en andel i godset. ” [Anthoni (1970): 149].
 
Utgående från min hypotes, var Bengt Nilsson själv möjlig arvtagare till en del av Gammelgård - hans farmor,  Birgitta Nilsdotter (stjärnkors), var då en syssling till Björn Ragvaldsson. Äktenskapet mellan Måns Henrikssons änka, och Bengt Nilsson får därmed en strategisk dimension - konsolidering av jordinnehav.

48
Stensböleätten / Stensböleätten
« skrivet: 2009-06-12, 23:56 »
I Stensböle (Borgå,Östra Nyland) levde på 1400-talet en Anders Jönsson som 1446 nämnes Anders Jönsson till Stensböle. Kommen från Egentliga Finland var han halvbror till Gregers Andersson (Garp) och möjligen son till Jöns Andersson i Kimito (Anthoni s. 117).
 
I slutet av 1400-talet omnämns fru Kerstin på Stensböle som var gift med Anders Olofsson på  
Haiko. Kerstin var en rik och mäktig fru som ägde hemman och herrgårdar runt om i Finland.  
1480 ärvde hon sin make tillsammans med barnen och ville behålla Stensböle. Sonen Arvid  
fick bl.a. en tredjedel av gårdens utägor och ängar. Efter moderns död 1489 ärvde Arvid hela  
Stensböle med lösöre, både dött och kvickt. Arvid var gift med Katrin Månsdotter Slang som  
efter Arvids död sålde Stensböle till Bengt Skräddare, fogde i Borgå län. (Hittar inte källan just nu..)
 
Förutsätter att det finns en koppling mellan Anders Jönsson och fru(?)Kerstin, men vilken..
 
 
Stensböleätten lär finnas med i J Ramsay´s del IV, vilken jag tyvärr saknar.

49
Stenbock / Stenbock
« skrivet: 2003-04-29, 14:39 »
I ett flertal källor anges att Gustav Olofsson d ä (Stenbock) har en dotter Karin som gifte sig med Peder Håkansson (Hand). Enligt ÄSF I:3 är alla dessa uppgifter fel. Då kommer frågan: Vet man något om denna Karins föräldrar?
 
Mvh
Bo G Dahlgren

50
Spore / Spore
« skrivet: 2016-01-30, 21:49 »
Under rubriken  så har jag postulerat att släkterna Spore / Spåre / Spåra och Silfverspåre i Finland, alla härstammar från Erik Puranpoika, den uradliga Sporeättens stamfader.
 
Jag kommer här, efter en nödvändig kvalitetskontroll gentemot alla av mig kända radvillkor (filiationer, kronologi etc.), lägga in  en hypotetisk stamtavla efter Erik Puranpoika, vilken förhoppningsvis kan ge svar på några av de frågor, som hittills inte kunnat besvaras av genealoger med inriktning på finska frälsesläkter.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-31 07:31)

51
Sluk / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2012
« skrivet: 2012-09-07, 21:50 »
Forskning - inte bara släktforskning - handlar mycket om intuition, hårt arbete, men också mycket om tur! Under rubriken
Stålhandske förde jag, den 19:e augusti 2011, fram hypotesen att Nils Nilsson Sluk var gift med en dotter till den Harald Olofsson som dräptes 1584,och av mig postulerad son till till Olof Olofsson (Svärd).
 
Av en slump(intuition?) har jag nu i Historiskt tidskrift för Finland (FHT) 1960;(1):s.86 Eric Anthoni, hittat en utskrift av ett brev utfärdat av Olof (Pedersson) Svärd i Ulfsby 1455. Det väsentliga - för min hypotes - är att originalet finns i Lagerlunda arkiv, då Lagerlunda (Östergötland), ägdes av Tyril Haraldsson Stålhandske. Olof Svärd var av mig postulerad ff mf ff till Tyril Stålhandske.
 
Då jag inte kan komma på någon som helst anledning varför originalbrevet, utfärdat av Olof (Pedersson) Svärd, återfinns i Lagerlunda, än att en ättling till Olof Svärd innehaft Lagerlunda, måste detta innebära att min hypotes var korrekt, och  att släkten Stålhandske härstammar från släkten Sluk i Finland! J. Ramsay, hade fel!  
 
Trots glädjen att ha hittat - vad jag bedömer - det slutliga beviset, att släkten Stålhandske härstammar från släkten Sluk i Finland, så känner jag en viss frustration, då jag inte vet hur man skall nå ut med detta, då webben flödar över av felaktiga uppgifter. Tyvärr får man inte mycket stöd av professionella forskare heller... Ett gammalt talesätt säger att historien skrivs av segraren. I och med internet, skrivs den av majoriteten...

52
Sluk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2012
« skrivet: 2010-11-21, 16:56 »
Ja, Anthoni i ÄSF är ju också öppen för att Greger Andersson Garp hade ett övrigt okänt äktenskap, eftersom hans barn (endast två namngivna, Anders och Katarina) inte är från äktenskapet med hustru Anna (F Holmén i FHT 1945 sid 92) och inte nämns som syskonbarn av biskop Magnus år 1439 (ÅboSvB nr 481)...

53
Sluk / Sluk
« skrivet: 2014-08-20, 20:51 »
Efter att periodvis under de senaste åtta åren ha jobbat med att försöka reda ut olösta frågor vad gäller det finska frälset under senmedeltid och på 1500-talet - med speciell fokus på släkten Sluk och dess ättlingar - ätten Stålhandske - så har jag nu fått en ganska god överblick över vad som kan kallas det 'finska frälseklustret'.
 
Med resultatet i hand av mina tidiga postulat och hypoteser, har jag nu en bra grund att iterativt utvärdera dessa.
 
I mitt inlägg den 25 oktober 2012, berörde jag släkten Sluks sociala status: ”Jöns Torkilsson tillhörde sannolikt det övre skiktet bland det finska frälset, då han på mödernet förmodligen härstammade från Byskallarna på Åland, och var gift med en dotter till Lars Gunnarsson - en betydande frälseman enl. Anthoni. Hans ställning manifesteras då han nämns som den 1:e i nämnden i Åbo, 1437”.
 
Att ha en klar uppfattning om vilken samhällsgrupp en individ tillhör, är väsentligt då man skall bedöma rimligheten avseende ett postulerat äktenskap.
 
Byskallesönerna, hemmahörande i Åland, är de första kända personer, som nämns som 'aduocati Alandiae' (fogde) 1328 och 1353. Dessa var sammanbragta bröder med Jakob Andrissason, 'exactor in Alandiae', som nämnes år 1322, och som tillbyter sig Sunnannäs iUlvsby, och 1347 nämner sig  'legifer partium orientalium iuris finnonici'.  Han skriver sig dock som  ' Jacobi Andriss de Kumo' (FMS 45). Han var farfar till den Jöns (Magnusson) Kalenske, som år 1367 i Bastö i Åland, pantsatte jord till sin syssling, och där Jöns Torkilssons far, Torkil Nilsson, förekommer som faste och sigillant. Vid samma tillfälle förekom bl.a Magnus Skräddare och Johannes Sigurdsson, med stor sannolikt söner till Sigurd Magnusson (Byskalle) och Tore Garper, bror till Anders Gregersson Garp. Den senare var gift med Margareta Helgadotter i hennes första gifte. I hennes andra gifte, gift med Jöns Andersson I Kimito, mor till Torkil Jönssons (Sluk) hustru, Margareta Jönsdotter.
 
Anders Garp utfärdar i Vemo 1386 ett brev tillsammans med Lars Gunnarsson - ännu  en koppling.
 
Ytterligare belägg för Lars Gunnarssons sociala status, fås av att Jöns Torkilssons hustru  med största sannolikhet i ett första gifte varit gift med Nils Karlsson (Stubbe), son till den svenske frälsemannen Karl Haraldsson (Stubbe), vilken  år 1330 nämnes 'aduocatus Finlandiae'.
 
Släkten Sluk har under 1400-talet starka kopplingar till släkten Svärd / Kurk.  Jöns (Olofsson) Sluk förde 1544 t.o.m. ett svärd i sitt vapen efter modern,  Brita Pedersdotter i  Sunnnäs i Ulvsby.
 
För att sluta cirkeln, så var Britas ff fm f, underlagsmannen i Tavastland, Jakob Kurke,  gift med en dotter till Jakob Andrisson (Kalen) de Kumo.
 
Beteckningen, det 'finska frälseklustret', beskriver väl släktförhållandena inom den östra rikshalvan, då de finska frälsesläkterna hade många relationer med varandra. Ex.vis, så finner man bl.a. följande släkter - inom loppet av åtta generationer - vara del av/ingifta i Jakob Andrissons släkt: Skelghe, Kurck, Svärd, Ille, Odygd, Dufva, Fleming, Garp, ´Lepas', Ållongren, Jägerhorn, Stålarm, Wildeman och Sluk.
 
Utgår man från Anthoni och Impola, så är nog alla väsentliga pusselbitar identifierade, om än inte alltid filiationerna, vilket Vähäkangas, m. fl. konstaterat.
 
Bl.a med utgångspunkt från ovanstående, så känner jag mig mycket säker på att den äldsta kända medlemmen av den släkt Sluk från vilken släkten Stålhandske emanerar, torde vara Torkil Jönsson i Sarela. Som forskelaman (=domare)  för biskop Hemming  framträder Torkel Jönsson år 1348, och som Torkillus Jonsson de Sarelum som  1:e faste åt  en Bengt Åkesson.
 
Jag har tidigare utgått från att det rörde sig om Sarela i Nådendal, men finner det nu mer sannolikt att det rörde sig om Sarela i Tövsala (där en by Sarela finns noterad i Hiski i mitten på 1700-talet). Där finner man bl.a Anders Garp 1374. Oklart när, så återfinner man i Tövsala kyrkoherden Nils Byskalle,en ättling av den åländska frälsesläkten.  1480 finner man att Christinas av Stensböle sonbarn skulle få Järpilä i Tövsala. Christina var dotterdotter till Peder (Hermansson) Svärd och 4-männing till Nils Jönsso Sluk i Grälsby. År 1402 köper Nils Kurcke gods i Löpö i Tövsala. Margareta Nilsdotter (Stjernkors) får  1468 Rovelax i T. i arv efter sina föräldrar. Hon är gift med Anders Henriksson (Lindelöf) och styvmor till Peder Nilssons (Sluk) hustru i Vääntelä i Lundo.
 
Basen till mitt hypotesbygge känns rimligt stabil för att bära upp helheten...

54
Sluk / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2009-04-06, 23:51 »
Under rubriken  ’Finland » Åland » Efterlysningar » Olof Sluk i Hulta (Sund)’  frågade jag i okt. 2008 efter upplysningar om en Olof Sluk som, enl. J. Ramsay inte kunde visas tillhöra ätten Sluk.  Jag har nu i mina efterforskningar kommit till en punkt, där jag med stor sannolikhet kan hävda att Olof Sluk i Hulta de facto tillhörde  ätten Sluk, och var son till den Nils Jönsson Sluk  till Grelsby (Åland), som i J.Ramsays verk anges som stamfader för ätten Sluk.
 
Förutom de fem barnen till Häradshövdingen Nils Jönsson, som Ramsay anger,  i hans äktenskap med Karin (Henriksdotter) Fleming – Erik, Peder, Anna, Elin och Brita – så omnämner Eric Anthoni ytterligare två, Karin och Nils: ”Av häradshövdingen Nils Sluks barn ha sönerna Erik och Nils varit gifta med  frälsedöttrar, medan Peder tydligen ingått ett ofrälse gifte. Dottern Karin var gift med en frälseman, medan Elin, nyckelpiga hos kusinen Ivar Fleming, blev gift med en tysk, Peder Tytting, och sondottern Agnes med Henrik Tasainen eller Pedersson (Hufvudsköld, min kommentar). Ytterligare två systrar blev blevo gifta med med ofrälse.”  
 
Med ”ytterligare två systrar” avses tydligen Anna och Brita Sluk, men där har Anthoni nog missat den information som finns tillgänglig i hans egen bok!  Anna var gift (1:o) med Henrik Jönsson (Lapp), frälseman, och (2:o) med en Lasse Matsson i Björnaby (Jomala, Åland)), Frälseman! Brita var gift ( 1:o) med Erik Andersson i Bastö (Finnström och Geta, Åland), frälseman, och (2:o) med Nils Gudmundsson till Bastö, som fick frälsebrev vid äktenskapet med Brita.
 
Vad gäller Olof Sluk finns han enbart med i bilagan i Anthonis verk, under Hulta, Sund (Åland): ”FRA 2599. Hustru Brita o. Olof Sluk frm 2606 Hu Brita lb. Simon Persson lb.” Olof levde alltså 1539 (FRA 2599) tillsammans med sin hustru Brita i Hulta på Åland, men omnämnes inte 1546 (FRA 2606). Sannolikt död före 1546.
 
I Reinhold Hausens verk ’Bolstaholms säteri och dess ägare’, hittar man i en fotnot en ”Olof Olofsson Slwk – månne broder till Jöns i Ulvsby? – var 1537-1558 skattebonde i Hulta i Sund socken..; Michel Olofsson Sluk, utan tvivel den föregåendes broder, var 1549 och 1550 skattebonde I Hulta …” Tidigare i samma not hittar man: ”Jöns [Olofsson?] Sluk i Ulfsby s:n,.. ingick 1544 en förlikning med sin frände Torsten Henriksson till Autis och dennes två morbröder, Lars och Jöns Torstensöner, om något gods, som de köpt av Jöns Sluks fader (Hausens Bidr. III, där ock hans signet finnes avbildat);..”
 
Om man som Hausen utgår från att O:et i signetet står för Olofsson, så måste Jöns ha varit son till en Olof Sluk, som skulle levt i början på 1500-talet. Om vi gör antagandet att denne Olof var son till  Nils Jönsson Sluk, som föddes uppskattningsvis omkring 1445 och dog efter 1505, hur kan detta antagande kvalitetssäkras?
 
Följande kan anföras:
 
•   Dopnamnen. Jöns far hette Olof. Om mitt antagande är rätt hette Olofs f Nils och  ff Jösse (Jöns) Jönsson, och mf Olof Andrisson till Koboldstad.
 
•   Lokalitet. Jöns [Olofsson?] är kopplad till Lautila, Ulvsby socken i Satakunda. Jöns farbroder, Erik Nilsson,var gift med Anna Gustavsdotter Slatte till Sonnanäs i Ulvsby på mödernet.  Jöns bröder Olof  och Michel  återfanns i Hulta liksom deras ff Olof  Sluk.
 
•   Kronologi. Nils Jönsson omnämnes 1477-1505, Olof (Nilsson?) Sluk 1537,1539, Jöns (Olofsson?) 1544, 1554 Rusttj., 1562.
 
Baserat på detta anser jag att det knappast kan råda några tvivel om Olof Sluks i Hulta släktskap med den s.k. ätten Sluk!
 
Har inte lyckats visa frändeskapet mellan Torsten Henriksson (till Autis) och Jöns Olofsson Sluk år 1544, men två år senare så gifter sig Torsten Henriksson med Barbro Olofsdotter (Wildeman), som var dotterdotter till Johan Henriksson Fleming, vars syster Karin Henriksdotter var farmor till Jöns Olofsson..
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 07 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 07 april, 2009)

55
Skelghe / Skelghe
« skrivet: 2014-10-26, 22:26 »
Då jag berört släkten Skelghe i samband med ett flertal frälsesläkter i Sveriges Österland, så är det dags att den får en egen rubrik.
 
 Anthoni inleder sin uppsats ’Bärare av namnet Skelghe och deras släktförhållanden’ [Genos 39(1968)], på följande sätt: ”Namnet Skelghe anträffas under 1300- och 1400-talen vid olika tillfällen i Finland. Det betyder den skelögde och är ett typiskt binamn, men har dock utvecklats till ett släktnamn. Då namnet är liktydigt med det tyska Scheel, frågar man sig om det utvecklats på svensk språkbotten eller eventuellt är ett översättningsnamn, detta så mycket mera som svenska släktnamn uppkomma relativt sent. De synas först komma till användning bland borgerskapet. Nu visar det sig, att namnet först framträder hos Mathias Skelghe, som är borgare i Åbo, civis aboensis. Då vi kort efter Mathias finna en Folke Skelghe, som tydligen är en nära frände till Mathias, troligen bror framträda, synes dennes förnamn betyga, att vi ha att göra med ett genuint svenskt Skelghe” (min kursivering).
 
Jag drar samma slutsats som Anthoni. Vad Anthoni möjligen inte var medveten om, var att en Eskil Skelghe från Attundaland ingick i den tolvmannakommission som år 1298 reviderade Upplandslagen, i vilken bl.a. riddaren(?) Anders deltog, av mig postulerad far till Finlands hövitsman 1303, Nils Andersson och Lagmannen i Finland, Jakob Andrisson de Kumo, i sitt 1:a äktenskap, och i sitt 2:a med Margareta i Dalkarby (Åland), till kyrkoherden i Kumo, Stigulf Andrisson. Margareta var i sitt 2:a äktenskap med Måns Byskalle mor till bröderna Sigurd och Nils Byskalle, fogdar på Åland. En koppling som är väsentlig för följande resonemang.
 
För att ta ett steg tillbaka, så har jag tidigare, något lättvindigt, som hypotes angett Jakob Andrisson som far till Nils Skelghe d.ä.  – en hypotes som nu synes alltför förhastad. Jag föll i samma fälla som många andra (manliga?) forskare, och valde omedvetet fädernet… Det torde snarare vara så, att släkten Skelghe i Finland var ’ättlingar’ till Jakob Andrisson på mödernet. På fädernet var de sannolikt ättlingar till Eskil Skelghe i Attunda.
 
Den förste kände Skelghe i Finland var alltså Mathias, vilken år 1330 sigillerar ett kvitto utfärdat av den i Finland verksamme svenske frälsemannen Karl Haraldsson [FMU 385]. Kvittot avser en Nikolaus Magnussons skuld av 100 mark, som fogden fått ta emot av biskop Bengt i Åbo, som därmed avbetalt sin gäld för gods i Önningby.  Anthoni har här  inte försökt  ge en förklaring till  varför en borgare i Åbo, sigillerade ett kvitto utfärdat av Karl Haraldsson (Stubbe), Aduocatus Finlandie år 1330! Svaret är ganska uppenbart – Mathias Skelghe måste ha varit en nära frände till Nils Månsson i Önningby, vilken var densamme som fogden på Åland, Nils Byskalle.
 
 Enligt min reviderade hypotes, så var Mathias Skelghe en möjlig sonson till Eskil i Attunda, och gift med en dotter till Jakob Andrisson, son till  (riddaren?) Anders i Forkarby, vilken ingick i samma tolvmannakommission som år 1298 reviderade Upplandslagen.
 
Jakob Andrisson, sammanbragt bror till Nils Magnusson Byskalle, var alltså Mathias Skelghes svärfar, och morfar till Nils (Mathiasson) Skelghe, vilken var far till bröderna Jakob och Nils (Nilson) Skelghe. Jakob Skelghe förde alltså en variant av sin svärfars vapen: ”en balkvis lagd ström [FMS 95] när han sigillerade et brev i Pikis år 1378.
 
Enligt Anthoni  så var den Fulco (= Folke) Skelge, som år 1338 pantsätter jord i Kairis (S:t Karins) förmodligen en nära frände – troligen en yngre bror – till Mathias, nämnd som faste år 1336 omedelbart efter Mathias Skelge. En rimlig slutsats då Mathias själv sålde ’åker och äng’ i Kairis år 1345.
 
Den av mig tidigare postulerade brodern till Jakob Skelghe, Nils Skelghe (d.y.) omnämnes av Anthoni som ’en Niclis Skelghe’, känd 1392-1410, vilken synbarligen var gift gift med en dotter till Peder Svärd, varigenom ättlingarna fingo arvsanspråk ej blott på Svärd-Kurck-gods utan även på arv efter riddaren Nils Olofsson till Suontaka. Denna slutsats delar jag inte. Jag har i stället under rubriken Nils Olofsson (till Suontaka)  visat på, att Nils Skelghe och Peder Svärd med största sanolikhet var gifta med var sin syster till riddaren Nils Olofsson.
 
Av  Nils Skelghes barn känner Anthoni endast till Olof Skelghe, gift med Kristina, dotter till Rötger Ingesson. Utöver Olof så hade Nils Skelghe två döttrar, varav den ena var gift med Hannus Henriksson Hornhus, och den andra, Elin, var gift med Magnus Klausson Fleming. Uppgiften i EÄ att Magnus Fleming var gift med Elin Nilsdotter (Kurki) stämmer inte.
 
Anthoni finner det dock troligt att Olof haft syskon eller åtminstone kusiner. ”Till dem torde man kunna räkna den Jeppe eller Jakob Skelghe, som vid tinget i Borgå 1414 gav domkyrkans ombud herr Anders Erlandsson fasta på sitt skifte (byte) av hustruns gods i Mäkipää i Sagu och Hästö i Bjärnå mot i handlingen inte nämnda gods. Hustrun torde ha varit en dotter till Peder Skräddare, för vilken 2 gods i Mäkipää 1405 reducerades för att senare återställas. Att Jeppe Skelghe tillhörde samma släkt från Egentliga Finland som Olof Skelghe, därpå tyder hans förnamn som är detsamma, som bars av Olofs sannolike farfar Jakob Skelghe, liksom hans giftermål med en frälsedotter från Sagu.”
 
Vad gäller denne Jeppe eller Jakob Skelghe, känd 1414 och 1421, så rör det sig sannolikt om densamme  ’Jaoper’ som var  känd 1378, Olofs farbror Jakob.  Denne torde ha varit född omkring 1350 och  kunde alltså mycket väl vara i livet ännu 1421. Anthoni har förmodligen  p.g.a. osäkerhet gällande kronologin, sannolikt felaktigt,  postulerat ytterligare en Jeppe Skelghe.  Anthonis antagande att Jakobs hustru var en dotter till Peder Skräddare stödjer jag helt, vilket definitivt leder till att det, av kronologiska skäl, rörde sig om Olofs farbror Jakob, enär Peder Sigurdsson Skräddares barn torde vara födda omkring 1560.
 
Angånde  Olof Skelghes barn är jag helt överens med Anthoni: ””Olof Skelghe hade fyra döttrar, den redan nämnda Lucia, Gertrud, Aleta och Kristina. Gertrud och Aleta nämnas blott i Lucias testamenten. Lucia blev gift med sedermera lagmannen och riksrådet Henrik Clausson (Svärd) omkr. 1438. Hon levde ännu 21.12.1490, men var barnlös död 28.2.1496. Systern Kristina var gift med en Jöns Olofsson… Kristina hade tydligen före 1440 ingått ett andra gifte med Hannes skräddare, ty detta år medge hon och den andre mannen, att dottern Birgitta Jönsdotter, junker Jordans hustru… som år 1472 eller 1473 av Lucia Olofsdotter omtalas såsom en arvsberättigad systerdotter.”
 
Jeppe Skelghes närmaste efterkommande vet vi ingenting om, enligt Anthoni, vilket jag är benägen att hålla med om. Anthoni finner det dock sannolikt, att den senare Borgåsläkten Scheel på något sätt härstammar från honom. Hans antagande bygger på att samtidigt som jordinnehav i Meltola och Fugkaby i Pemar, reduceras för Nils Skelghe 1405, så drabbar detta även en Liunge i exakt samma omfattning – d.v.s. en broders- eller systerdel var.
 
Det som talar emot detta är att det var Jakobs brors egendom som reducerades, inte hans fars, vilket Anthoni utgick ifrån.  År 1472  träffar man på en Liunge Tidiksson, vilken av Ramsay ansätts som stamfar till släkten Scheel, gift med Anna Andersdotter – en dotter till Kristina i Stensböle - och far till ärkeprästen i Åbo, Påvel Scheel. Så långt håller jag med, men jag håller definitivt inte med om att Anna Andersdotter var dotter till Anders Olofsson i Haiko, vilket Ramsay förfäktar, och som Anthoni, om än med tvekan, traderar. I det här fallet så har båda med största sannolikhet fel. Fadern var i stället Anders Jönsson (klöverbladskura) [FMS 183], vilken i sitt första äktenskap med en dotter till Hannus Hornhus, var far till Isak Andersson till Suontaka, och i sitt andra med Christina Arvidsdotter till Stensböle, far till bl.a Anna.  Filiationen styrks av att Annas son Påvel förde en klöverbladsskura i sitt vapen. Vad gäller Christina Arvidsdotter, se Stensbölesläkten.
 
Möjligen tillhörde Påvel Scheels farmor släkten Skelghe, vilket släktnamn han använde sig av i en förtyskad form när han skrev in sig i Rostock universitet 1487…

56
Sjundbysläkten / Sjundbysläkten
« skrivet: 2014-09-29, 21:12 »
I Sjundby förekommer år 1530 en  Nils Jespersson [FMU 6491], vilken år 1559 avstår frälse i Sjundby till Jakob Henriksson (Hästesko). Detta omnämnes i Anthonis bok, utan något försök till identifiering av denne Nils.
 
I Impolas bok finner man följande om densamme:  ”Frälseman, vars far Jesper N. härstammade på ett obekant sätt från frälseägare i Sjundby på 1400-talet. Modern var enligt Vähäkangas' forskningar en dotter till frälsemannen Jarl Jönsson till Niemenpää i Vånå och Elin Svärd, dotter till riksrådet Henrik Svärd och Birgitta Clasdotter av Lydekessönernas Djäknätt. ..Ägde åtminstone redan 1539 som sitt fädernearv det ena frälsesäteriet i Sjundby av i 1 ½  skattmarks värde och avstod det samt ett frälsehemman i Härköilä i Vichtis av ½ skattmark 1559 till sin släkting fältöversten  Jakob Henriksson av Sjundbysläkten mot skattejord av 2 skattmarks värde i Gåsarv och Kynnar i Sjundeå. Bodde sedan som jordägare i Kynnar, uppenbarligen på frälsevillkor. Ärvde efter sin mor frälsejord i Harviala, Ylänes och Höytilä i Mäskelä socken som han med sina släktingar 1530 sålde till riksrådet  Björn Classon till Lepas.  År 1544 sålde han till denne på sina egna och sin systers vägnar hälften av frälsegodset i Kuumoila i Janakkala som likaledes var hans mödernearv.”
 
Man kan i detta fall med största sannolikhet utgå ifrån,  att Nils Jespersson var en frände till såväl till Jakob Henriksson som Björn Klasson till Lepas - båda avkomlingar till Peder Hermansson Svärd.  Jakobs mor,  Alitza Ragvaldsdotter var 4-männing med Björn Klasson.  Vähäkangas är därmed inne på rätt spår, men tycks ha dragit en del felaktiga slutsatser.
 
Nils Jesperssons  mor var med stor sannolikhet  - av kronologiska skäl -  inte dotter till Järl Jönsson och Elin Svärd. Ett betydligt bättre alternativ är, att hon var en sondotter  till Järl Jönsson och Elin Svärd - dotter till en okänd Peder Järlsson. Vilka är då indicierna för att så var fallet? Jo förutom att Elins farfar hette Peder, så löser det  ett annat problem, nämligen filiationen för Karva Anders Persson, vilken med medgivande av sina bröder Henrik Persson och Järl Persson, säljer sin tredjedel  av 'Järls fjärding' i Harviala till sin frände Björn Klasson.  [Anthoni (1970): 166]. Nils Jesperssons mor var sannolikt syster till dessa bröder.  Ett belägg för detta får man i FMU 6491, där Nils Jespersson i Sjundby, tillsammans med Henrik Persson i Harvala och en Siffred i Noliala ”hade varit för rätta på alla deras skiftesbröders vägnar, skött och skälat undan sig och sina arvingar och under välboren Björn Klasson två gods..”.
 
Vem var då far till Nils? Det alternativ som bäst uppfyller alla av mig kända randvillkor, är att fadern, Jesper,  var en son till Ragvald Jönsson i Sjundby, och att Nils därmed var en kusin till Jakob Henriksson .  Ett mycket starkt stöd för denna hypotetiska filiation får man av att analysera släktskapet mellan de som avyttrade andelar i Sjundby  till  Henrik Jakobsson.  År 1547 övertog han av de två  ”ålderstigna” morbröderna Henrik och Peder Ragvaldsson (Petrus Ragvaldi) deras andelar och ”två medarvas Erik och Johan Olofssöners (Stålarm) andelar (i Sjundby)” , och 1559 skiftade han alltså jord med Nils Jespersson. [Anthoni (1970): 300].
 
En gemensam ana till dessa är Peder Rike till Raukalla (Lundo). Avkomlingar i 3:e led är Henrik och Peder Ragvaldsson. Avkomlingar  i  4:e led är Jakob Henriksson, Erik och Johan Olofsson Stålarm samt Nils Jespersson.
 
Hypotesen känns ganska robust.  Nils Jespersson var son till Jesper Ragvaldsson och n.n. Pedersdotter  (Dotter till Peder Järlsson; Dotterdotter till Järl Jönsson och Elin Henriksdotter Svärd), och sonson till Ragvald Jönsson i Sjundby och hans 1:a hustru Anna Henriksdotter (två hästskor).

57
Rääf i Finland / Rääf i Finland
« skrivet: 2012-11-28, 16:59 »
I Elgenstierna nämns ingenting om Erik Anderssons (Rääf), till Sjölaks, härstamning.  Man har där inte tagit med J. Ramsays uppgifter om ett troligt nära släktskap med Olof af Raukkala, syneman i Lundo socken 1464.
 
Henrik Impola skriver däremot  i sin väl genomarbetade  bok, ’Frälset och dess Rusttjänst i Finland på 1500-talet’ (not 111), följande: ”Enligt Ramsay var hans far Anders nära släkt med Erik Olofsson och Per Olofsson som 1484 skiftade jord i Sjölax, Gunby och Raukkala samt med deras far Olof i Raukkala. Detta måste vara riktigt, eftersom Erik Andersson och hans bror Jöns Andersson tydligen ägde arvejord både i Sjölax och i Gunby och Erik Andersson dessutom var ”närmaste bördeman” till godset i Raukkala”.
 
Det verkar inte råda några större tvivel att så är fallet. Det gäller bara att kartlägga filiationen…
 
I Anthonis bok hittar man under Raukkala (s.318)  följande uppgifter: ”FMU 2621. 1445. Elseby Nilsd , Peder Rikes änka, ger Nådend R; 4009. 1484. Erik Olsson överlåter jd mot I st i R. Bidr III 97. 1537. Erik Andersson bördar R  f. 200 mk av Nådend”. Tyvärr tycks ett fel smugit sig in i Anthonis bok vad gäller Elseby – i urkunden omnämns hon som  Elseby Jönsdotter.
 
Vilka var då Peder Rike och hans hustru Elseby Jönsdotter, potentiella föräldrar till Olof i Raukalla?
 
Vad gäller Peder Rike säger Anthoni (s. 111): ”Peder Rike, som 1435 och 1437 satt i landsrätten, torde varit från Raukkala i Lundo, vilket änkan 1445 gav Nådendals kloster.” Han återfanns även som faste i S:t Marie år 1434 [FMU 2109, 2215, 2216, 2221, 2248], men var alltså död 1445 [FMU 2621]. Han var väpnare och tillhörde frälset. Binamnet var enligt Anthoni ett svenskt binamn, och redan i mitten på 1300-talet fanns det en Petrus Riker i Masku.
 
Elseby Jönsdotter torde också ha tillhört frälset, och var möjligen en dotter till den Jösse Lundh (se introducerad adel>> Lund ), som förekom som faste i S:t Marie 1434, tillsammans med bl.a Peder Rike [FMU 2109].  År 1478(?), stadfäster Elsebys arvingar, Peder Rikes och hennes gåva av Raukalla gods, till Nådendal kloster [FMU 3741]. Urkunden ger en viss vägledning till filiationen avseende Peders och Elsebys ättlingar.
 
Anders, Jeppe och Jöns Jönssöner, torde vara söner till en son, Jöns, till Peder och Elseby.
 
Matts Andersson till Årlax, var gift med en Elseby Olofsson (FMU 4078), sannolikt dotter till Olof Pedersson till Raukkala – den av Ramsay nämnde synemannen i Lundo 1464 -  och därmed sondotter till Elseby Jönsdotter och Peder Rike.
   
Slutligen Henrik Danmark, troligen densamme som Henrik Persson till Dönsby, far till Catharina Danske [EÄ II, s. 330v] , en son  till Peder Danske(?) och svärsson till Peder Rike och hans hustru Elseby.
 
Erik Olofsson och Per Olofsson som 1484 skiftade jord i Sjölax, Gunby och Raukkala, var alltså söner till Olof Pedersson i Raukkala  och möjligen bröder till Elseby Olofsdotter.
 
Hur skall man då placera in Erik Anderssons (Rääf) far i ett hypotetiskt släktträd för Peder Rike? Som Ramsay uttrycker det: ”Son, eller eljes arfvinge till någon af dessa frälsemän…” d.v.s till Erik och/eller Peder Olsson. Den enklaste lösningen är ofta den troligaste – i det här fallet torde Eriks far Anders, vara en bror till Erik och Per Olofsson i Raukkala…
 
Om Anders Olofsson – och hans postulerade bröder - var bröder till Elseby, så var de endast halvbröder till Elseby. Elsebys mor, Kristina Jakobsdotter (Garp), var nämligen dotter till Ragnhild Eriksdotter och därmed arvinge till Ragnhilds bror Erik Eriksson i Sandika. År 1486 säljer Ragnhilds arvingar sina andelar i Forsa, i Tensta socken [FMU 4076, 4077, 4078, 4081, 4090, 4092]. Bland dessa finns vare sig  Erik, Per eller Anders Olofsson. Försäljningen berörde totalt 14/16 av Tensta. (Den del som saknas torde ha innehavts av en syster till Margareta Sigfridsdotter, då hennes mor, Karin Jakobsdotter torde ha ärvt en ¼ av Forsa, och Margareta därmed hade hälften av moderns arvedel).
 
Vad hittar man då, om man istället börjar i andra änden, och tittar på Raukkala på 1500-talet?
 
I Digiarkisto finner man i Raukkala, (Lieto) år 1540, tre hemman, ett skatte och två frälse. Innehavaren av skattehemmanet, Matts Jönsson har 2 ½ stänger. Jöns Michelsson har 3 stänger frälsejord, och Jacob Pedersson 4 ½ stänger frälse. Det är oftast mycket vanskligt att försöka identifiera individer med så vanliga namn. Jag har trots allt gjort ett försök, och fått ett resultat som verkar realistiskt i sin helhet.
 
Matts Jönsson, är förmodligen densamme som Matts Jönsson i Grind, gift med Ingrid Sunesdotter (Ille) [H. Impola, s.202].
 
Jacob Pedersson, torde vara Jakob Persson till Köönikkälä – stamfar till yngre ätten Svärd - sannolikt gift med en systerdotter till Erik Sunesson (Ille) [H. Impola, s. 188].
 
Jöns Michelsson, är sannolikt densamme som Jöns Michelsson till Moisio i Lojo (halv oxe) – son till Michel Michelsson till Veiby (Lojo) och Agnes till Veiby av Dönsbysläkten - gift med Anna Pedersdotter (Ille) i sitt första äktenskap [H. Impola, s. 207]. I sitt tredje äktenskap med Anna Engelbrektsdotter, änka efter borgmästaren i Åbo, Erik Fleming. Jöns Michelsson blev därmed styvfar till Erik Anderssons (Rääf) hustru, Margareta Fleming!  
 
Jöns Michelssons mor, Agnes till Veiby, var med relativt stor sannolikhet dotter till Ragvald Jönsson i Sjundby och Anna Henriksdotter i Sjundby. År 1501 säljer nämligen hustru Anna i Sjundby  ”enn stong iordh liggendis i Dynesby i Caris sochen, hennes federne…” till Michel Michelsson [FMU 4916], hennes troliga svärson. Anna Henriksdotter i Sjunby var uppenbarligen en dotter till den ovan nämnde Henrik Persson till Dönsby [EÄ II, s. 330v]  - Henrik Danmark - en son  till Peder Danske(?) och svärson till Peder Rike och hans hustru Elseby.
 
Det faktum att Matts Jönsson, Jakob Pedersson och Jöns Michelsson alla var gifta med ättlingar till Sune Suneson (Ille) stödjer i sig min identifiering, men skapar samtidigt ett nytt problem – på vilket sätt var släkten Ille kopplad till Raukkala?
 
Det måste noteras att Erik Andersson Rääf  år 1537 inlöste ett frälsegods i Raukkala från Nådendals kloster, vilket inte är upptaget i Digiarkisto, medan hans svärson, Joen Stålhandske, innehade två landbohemman i Raukkala efter sin hustrus död 1580.
 
Trots många oklarheter, så har jag inte funnit något som direkt strider mot hypotesen att Erik Andersson (Rääf) var en ättling till Peder Rike. Kronologier, namngivning, ’släktkluster’ och ’geografi’ förefaller rimliga…
 
Jag dristar mig därför att, som arbetshypotes, föreslå följande släktlinje (med grovt uppskattade födelsetider):
 
[color=0077aa]Erik Andersson (f~1490)

58
Ryting/Dun i Gudhem 1400-talet / Ryting/Dun i Gudhem 1400-talet
« skrivet: 2004-07-03, 16:15 »
Bengt Dun i Häggetorp och Olof Ryting i Dala var enligt Brask ”bröder”, dvs antingen bröder, halv- eller styvbröder eller kanske kusiner. Gillingstam tycks bekräfta det i kommentaren. Deras gårdar i Gudhems hd låg nära varandra. Båda var väpnare och häradshövdingar i mitten av 1400-talet, Bengt dessutom fogde på Axvalla.  
 
Bengts barn uppges som Gyrit Bengtsdotter (Ryting), g.m. Brun Svensson (Forstena-släkten) och Lars Dun, kyrkoherde i Södra Ving. Olofs barn var Bengt Olsson (Ryting) och Märta Olofsdotter och hans barnbarn Gunhild Bengtsdotter och Nils Bengtsson. Den siste nämns inte mindre än fyra gånger av Brask. Gyrits och Gunhilds avkomlingar är väl utredda.  
 
Bengt Dun, som förde en sparre i vapnet, var gift med Bengta Abjörnsdotter (sparre över blad). Jag har inte funnit några uppgifter om Olofs hustru eller hans vapen, och inte heller om Bengt Duns eller Olof Rytings föräldrar.  
 
1352 nämns en Sven Dun i Fagerslätt, Tveta hd, som skänkte all sin jord till Nydala kloster.  
 
1520 blir en annan Bengt Dun tillfångatagen och steglad. Han ledde 80 män, som blev slagna tillsammans med honom.  
 
Det här leder till många frågor, bl.a.:
 
- Hur kan man tyda Bengt Duns och Olof Rytings släktförhållande i betraktande av att Bengts dotter kallas Ryting? Nämns deras föräldrar eller härstamning någonstans?
- Finns det mer uppgifter om Nils Bengtsson (Ryting) eller Märta Olofsdotter?
- Kan man antaga att Dun var ett släktnamn och att därför Sven, Bengt d.ä. och Bengt d.y. var släkt på något vis?
- I Brasks släkttavlor används ibland tecknet ? bredvid ett namn, bl.a. en gång bredvid Nils Bengtssons (sida 106). Vad betyder det?
 
Tack för alla tipps!
Mvh
 
Källor:  
Gillingstam o Setterkrans: Biskop Hans Brasks släktbok, s. 84, 90, 104, 106  
ÄSF I/3, s 251a
Raneke I, III, s. 124, 347, 799/800.
SoH 1963, s. 210
Almquist: Lagsagor 2, s. 37, 114
Styffe: Skandinavien under unionstiden, s. 134
DS bl.a.  Brevnr. 6426, 24523, 27967, 29109, 38387

59
Ruuth / Ruuth
« skrivet: 2008-04-03, 22:53 »
Har någonstans hittat följande om en släkt Ruuth som levde i Finland /Åland i slutet på 1400-talet (har tyvärr tappat bort källan....):
Den i Finland äldsta släkten Ruuth härstammar från Östergötland, därifrån dess stamfar Matts  
Larsson under Ryska krigets tid, troligen i slutet av 1400-talet, såsom ryttare kom till  
Tavastland, där han gifte sig till Luhtiala (nu Kataisto) i Vånå.
Har försökt hitta några uppgifter om en släkt Ruuth i Östergötland, men inte lyckats. Någon som vet ngt?!

60
Riddare Anders (ström) ättlingar
 
Jag har tagit mig friheten att som rubrik för det här forumet använda mig av en hypotetisk anfader till en släkt vars vapen kan beskrivas som bjälkvis belagd ström.
 
I Hausens heraldiska register finner man referens till tre sigill under rubriken ’ström’, varav två kan beskrivas som ’en sköld med en bjälkvis lagd ström’:
 
FMS 103: Arvid Ravalsson, frälseman. I skölden en bjälkvis lagd ström. 1386.
 
FMS 168: Ragvald Stigulfsson, häradshövding i Pikis. I skölden en ström. 1446, 1451, 1456.
 
Under Kaniker och Landtpräster hittar man ytterligare ett exempel:
 
FMS 45: Stigulf Andersson, präst i Kumo. Skölden, inom en ram av fyra bågar växlande med lika många hörn, belagd med en bjälke (ström?). 1338.
 
I ÅMU I finner man på s XII Stigulf Andrissons halvbrors, Jakob Andrisson [1], vapen, vilket endast i mindre grad avviker från Stigulfs. 1321.
 
De fyra nämnda personerna kan med gott fog antas vara befryndade, men hur?  Min tanke med det här inlägget är att skissa en hypotetisk släkttavla, en ’beta-version’, som utgångspunkt för vidare. diskussion.
Jag väljer att utgå ifrån Jakob Andrisson, som sannolikt är densamme som Lagmannen i Finland Jakob Andersson som återfinns i urkunderna 1344/1347 [2]. I ÅMU 7, som avser ett godsbyte mellan Jakob och Åbo kyrka, skrivs explicit: ”… Ålands sigill samt sigillen av de hederliga männen Nikolaus Magnusson (Nils Månsson) och Sigvard (Sigurd), bröder till herr Stigulf, min broder, samt mitt sigill.”
Då vi känner Stigulfs patronymikon, Andersson, från hans sigill, är det helt klarlagt att Jakob och Stigulf hade samma far, Anders, men olika mödrar. Vem Jakobs mor var är inte känt, men Stigulfs mor måste ha varit Margareta i Dalkarby på Åland, som i sitt gifte med Måns Byskalle, fick sönerna Nils och Sigurd Månsson (fogdar på Åland).
 
I den andra änden, i kronologisk mening, finner vi Ragvald Stigulfsson, hdh i Pikis, som återfinns i urkunderna t.o.m. 1464. Om vi förutsätter att Ragvald tillhör samma släktgren som Arvid Ravalsson, så bör det finnas en generation mellan dessa.  Om Ragvald var ett barnbarn till Arvid, skall vi alltså söka efter en Stigulf Arvidsson, i källorna kring 1420/30.  
I mitt sökande har jag emellertid också hittat en lämplig kandidat till en bror till Arvid, en Stigulf Ragvaldsson i Lundo 1398 [3], vilket ligger enbart ngn mil ifrån Pikis. Om denne Stigulf var farfar till Ragvald Stigulfsson, skulle vi söka efter en Stigulf Stigulfsson i stället.
 
Tyvärr hittade jag inte ’den felande länken’, vare sig i form av Stigulf Arvidsson eller av Stigulf Stigulfsson,  i någon källa, vilket skulle ha totalstoppat mitt hypotesbyggande, om jag inte i stället fått upp spåret på en eventuell son till häradshövdingen i Pikis, Väpnaren Stig Ragvaldsson, som vi hittar i Pikis 1494 [4]. Denna urkund avser en försäljning av Stig Ragvaldssons gods i Sauvla i Pikis, till biskop Magnus i Åbo.  Urkunden avslutas med ”præsente Johanne Nielsson in Buskyla.”. Denna upplysning säger inte mycket, om man inte råkar veta, att ett gods givet domkyrkan av Stigulf Ragvaldsson i Hepojoki, Pikis, 1398, bördades av Jöns Nilsson i Bussila, omkring 1478! [5]. Lägger man till detta att det gods i Palila (Nykyrka) som en Nils Stigulfsson bytt till sig 1465 [6], senare ärvdes i bakarv av Jöns i Bussila! [6], så har vi alltså via Jöns i Bussila hittat en koppling mellan Stig Ragvaldsson och Stigulf Ragvaldsson, som levde ca 100 år tidigare. Vi har dessutom funnit en trolig bror, eller kusin, Nils, till Ragvald Stigulfssons far – ’den felande länken’.
 
Vem var då far till de potentiella bröderna Arvid och Stigulf Ragvaldsson? Han måste naturligtvis heta Ragvald, frälseman, och ha verkat i Finland i mitten av 1300-talet. En kandidat som direkt utkristalliserar sig är en Ragnvald i Haga, som 1346 var 6te faste till biskopen [7]. Om honom skriver Anthoni: ” Till ett sådant försvarssystem kam man också räkna Haga i Virmo….. som på 1300-talet hyst en man, tillhörande tidens ledarskikt och kallad Ragvald av Haganum”. Denne Ragvald tycks befinna sig på en nivå väl i linje med sin eventuelle frände, lagmannen i Finland, Jakob Andersson…
 
Vi är nu framme vid det sista ledet i mitt bygge, att hitta kopplingen mellan Ragnvald i Haga, och Jakob Andersson. Min ansats till lösning, är att Ragnvald var son till en bror till Jakob, hövitsmannen i Finland Nils Andersson. Detta med tanke på patronymikonet, såväl som på den ledande ställningen i Finland, väl i nivå med sin ev. bror och sin son Ragvald.
 
Återstår då att identifiera en lämplig anfader för denna släkt, med en bjälkvis lagd ström….
 
En mycket lämplig kandidat, hittade jag i en urkund utfärdad 1296 [8], då Kung Birger av Sverige stadfäster Upplandslagen, vilken reviderats av lagman Birger m.h.a. en tolvmannakommission. I denna kommission ingick som en av sex riddare från Tiundaland, ”Anders i Förekarlabij. Forkarby, som det heter i dag ligger i Bälinge socken i Uppland. Byn, som var den näst största i Uppland, låg vid Fyrisvallarna väster om G:a Uppsala, vilket mycket väl skulle kunna motivera en ström i vapnet….
Med tanke på riddarens, Anders, medverkan vid revisionen av Upplandslagen, känns det inte helt fel att tänka sig att hans ev. söner skulle bli hövitsman resp. lagman i Finland.
Följande hypotetiska, men till vissa delar väl underbyggda, släkträd kan alltså skissas:
 
[

 
 
[1] ÅMU 7, 30. (FMU 302)
[2] FMU 487, 518.
[3] FMU 1075.
[4] FMU 4582.
[5] Anthoni (1970), s.323 (SvB 285)
[6] Anthoni  (1970), s.337 (IF, s. 10). IF= Ivan Flemings Jordebok.
[7] Anthoni (1970), s.347 (SvB 115)
[8] SDHK 1684.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-03 17:56)

61
Ramborg Andersdotter (tre rutor av Slestad), känd 1474, var gift med Birger Jönsson (sparre över blad).  
 
Enligt bland andra Raneke [Svenska medeltidsvapen, nämnda ätt] var hon dotter av häradshövdingen Anders Andersson (tre rutor av Slestad), men vem var hennes moder?
 
Raneke anger att Anders var gift med Elisef Jönsdotter (Geet). Är möjligtvis hon Ramborgs moder?

62
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 09 augusti, 2015
« skrivet: 2015-07-28, 10:38 »
Sven Estridsens farfar är inte Ragnvald, i alla uppgifter som jag vet heter Svens pappa Ulf Torgilsson...

63
Ragnvald Jarl / Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-23, 14:10 »
En anledning till att Ålands historia inte är så väl utforskad, lär till viss del bero på att Åland ligger så pass långt från Helsingfors. En sträcka ungefär motsvarande sträckan Skara till Stockholm... Finlands 'Västergötland'?!  
 
I Åländsk Odling, 1987, finner man följande i en artikel av Milton Nunez (Museibyrån, Mariehamn): Det är dock troligt att hans (Hausens) arbete blev överskuggat av den arkeologiska verksamheten på det finska fastlandet, nämligen bildandet av Arkeologiska kommissionen och det förhärskande intresset för finskugriska frågor. Meinander har påpekat 'huvudintresset i huvudstaden var emellertid centrerat kring de finskugriska frågorna och Åland låg ju på sidan om dem'.

64
Peter Ålänning / Peter Ålänning
« skrivet: 2010-11-03, 22:56 »
Peter Ålänning
 
Någon djupare analys av från vilken släkt köpmannen och rådmannen i Stockholm, Peter (Finvidsson) Ålänning, härstammar har så vitt jag vet inte redovisats. Däremot har mer eller mindre väl grundade hypoteser ställts upp.  
 
Valdemar Nyman skriver i Åländsk odling, (1948) ”Uppenbarligen är han son till Finvid Kettilsson på Bastö och följaktligen Finströmsbo av släkten Sluk”.  
 
Stig Dreijer skriver i Ålands Folkminnesförbund (Festskrift tillägnad Matts Dreijer, 1981) :” Namnet Finvidsson leder oss till Finström och Geta socknar på Åland. Det är tänkbart, att han är son till Finvid Kettilsson på Bastö i Finström, som i sin tur är son till Kettil Stryk i Geta (Bolstaholm?). Peter ålänning utgör uppenbarligen en länk i de invecklade släktförgreningarna inom stormannaätterna på Åland vid denna tid. Åtminstone Byskalleätten, Slukarna och ätten Stryk bör nämnas i detta sammanhang. Peter Ålänning syns även ha anknytning till Kaland-släkterna och Kumo-trakten.” Dreijers källor i detta fall utgörs av ovan nämnde V. Nyman och E Anthoni, men hans slutsats avviker från Nymans i så mening att han väljer Anthonis antagande att ”bröderna Finvid.. och Jöns..Kettilsöner, möjligen (är) söner till ….Kettil Stryk”, alltså inte tillhörande släkten Sluk.
 
Något definitivt svar lär vi inte kunna få, men helt klart kan en bättre dokumenterad hypotes byggas upp och testas mot de explicita och implicita kriterier man kan hitta i urkunderna! Som jag nämnt på annan plats, så är den bästa, eller enda, metoden tillgänglig för en amatörforskare att ’lösa’ komplexa släktrelationer, den som jag kallar Sudoku-metoden. Det innebär att stegvis, via antaganden och tester mot kriterierna, bygga upp en hel släkttavla. När man så hamnar i en återvändsgränd, är det bara att börja om igen!
 
Vad gäller Peter Ålänning, så kan vi börja med antagandet att han är son till Finvid Kettilsson och sonson till Kettil Stryk, precis som S. Dreijer skriver. Då följer att Kettil Stryk bör ha en syster, gift med Magnus Kalenske (k. 1347-1353), far till bröderna Jöns Kalenske och Petrus Arvasalo, då Finvid Kettilsson, Peters far, vid pantsättning av jord i Kaland 1367, av Jöns Kalenske kallas ”min kära syssling”, d.v.s kusin på mödernet [1] Via detta äktenskap mellan Magnus Kalenske och en syster till Kettil, fås den koppling till Kalandsläkterna och Kumotrakten, som Stig Drejer indikerar. (Mer om detta under rubriken Riddare Anders (ström) ättlingar). Samtidigt blev man, enl. medeltida begrepp, fränder (dock inte släkt) med Byskallarna, då Magnus farfar Anders i sitt andra äktenskap var gift med Margareta i Dalkarby, som sedan gifte om sig med Måns Byskalle. Denna typ av frändskap torde så att säga ’blekna’ med tiden, varför man knappast kan tala om att Peter Ålänning var frände till Byskallarna.
 
Däremot är Peter befryndad med Margareta Helgadotter, dotter till Helge på Bastö, då hennes make Anders Garp med hustruns och hennes brors samtycke, byter jord på Åland mot en gård i Stockholm.[2]. Slutsatsen blir att Helge på Bastö var bror till Kettil Stryk, och tillhörde alltså inte släkten Sluk som V. Nyman förfäktat!  Ett starkt stöd för denna slutsats fås då Peter Arvasal och hans bror, sönerna till Magnus Kalenske och hans hustru N.N. Stryk, till Johannes Kettilsson och hans bror Finvid, Peters far, säljer halva ön Kittama 1368. [3]. Som fastar till Johannes och Finvid, återfinns Magnus Helgasson som 1:e faste, och Torkel Helgasson som sigillant. Som 2:e faste hittar vi faktiskt en trolig Byskalle, Nils Skräddare.
 
I en urkund från 1330 [4], fås ytterligare stöd för ovanstående slutsats, då Margareta i Dalkarby, med söner, vid en försäljning av mark i Sibby i Sund på Åland, har som 1:e faste Kettil Stryk, och 4:e faste Helge av Bastö. Som förskälaman verkade Johan Stryk.
 
Johan Stryk var alltså domare, då det var ett lagkrav på den tiden för att få fungera som förskälaman. Man kan därför med visst fog anta att Johan var den äldre av de två Strykarna närvarande, och faktiskt var far till Kettil Stryk.
 
År 1367 hittar man en Nils Kettilsson i urkunderna [5], då ”Kung Albrekt anmodar Didrik Vereggis, Nils Kettilsson och Ernst von Dotzen att nedbryta och på annat ställe uppbygga Kumo slott, så att inbyggarena i Satakunta inte måtte betungas av detsamma”. Om denne Nils ev. är en bror till Finvid, kan man inte dra några som helst slutsatser.
 
År 1410 säljer en Olof Finvedsson åt fogden på Kastelholm (Åland) mark i Pargas. [6], en bror till Peter?
 
Det är med en, i vissa stycken, relativt hög sannolikhetsgrad, som följande släktschema kan tecknas för släkten Stryk:
 


 
 
Kopplingar till släkten Sluk finns. Bl.a. omnämns Margareta Gregersdotter, 1448 som ’bördinne’ av det gods som Ärkedjäken i Åbo, Sigurd Jönsson(Sluk) gav till ärkedjäknebordet. [6]. Men riktigt hur har jag inte klurat ut ännu…. Mer därom senare.
 
En ev. diskussion om släkten Stryk, planerar jag att flytta till denna rubrik
 
[1] ÅMU 52
[2] ÅMU 66
[3] ÅMU 53
[4] ÅMU 14
[5] FMU 761
[6] ÅMU 114
[7] ÅMU 212

65
Nipertz / Nipertz
« skrivet: 2004-02-27, 12:01 »
Hej!
Jag söker info om släkten Nipertz som kom till Sverige troligen på 1300-talet. En person vid namn Kort Nipertz (Nipritz) och hans son Erik Nipertz finns omnämnda i boken Karl Knutsson av Dick Harrison. Jag undrar om det finns utförligare info angående denna släkt? Jag undrar också om släktens vapensköld finns på bild som man kan få tag i?

66
Nils Olofsson (till Suontaka) / Nils Olofsson (till Suontaka)
« skrivet: 2011-08-31, 13:23 »
Eric Anthoni skriver i sin bok: I början av 1400-talet har frälse i Suontaka innehafts av tvenne frälsemän, som förde samma vapen, en högervänd beväpnad arm, men vilkas eventuella frändskap är okänd: Finlands första riddare Nils Olofsson och Sune Torgilsson, stamfar för den äldsta Illeätten.(5). I not 5, kan man bl.a läsa: FMS 110, 116. Sune Torgilssons vapen är visserligen okänt men skäl finnas att anta, att redan han fört samma vapen som sonen Sune Sunesson.  
 
FMS 110 är mycket riktigt Sune Sunessons sigill, men problemet är att sigill 116 inte är Nils Olofssons i Suontaka, utan Nils Olof Tavasts! Var finner man Nils Olofssons (till Suontaka) sigill dokumenterat?
 
Efter att ha kollat den aktuella urkunden (FMU 1348) och sigillen, så förefaller det som att Anthoni har rätt. Urkunden rör ett Niklis Tavasts godsbyte, men är sigillerat av Nils Olofsson - sannolikt Nils Olofsson i Suontaka, då Nils Tavast på övriga ställen inte har patronymikonet med i sigillet.  
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-08-31 14:35)

67
Nils Olofsson till Meldola / Nils Olofsson till Meldola
« skrivet: 2008-10-11, 23:18 »
Hövidsman Nils Olofsson, som adlades 1563-08-01 och antog en stridshandske i sköldemärket, kan väl inte direkt räknas som medeltida då han föddes omkring 1540 (enl. J Ramsay var han ca 60 år då han avrättades 1599 av Hertig Karl.) Frågan ställs ändå i detta forum, då jag tror att strids-/stålhandsken har ett gemensamt ursprung med den för bröderna Stålhandske som var Höfvidmän på Kastelholm slott på Åland..
 
Nils Olofsson fick 1564 frälsebrev på Djekneböle i Hammarland socken på Åland. Hans far var en Olof Jönsson på Fremmensbacka (=? Fremmensby i Saltvik socken, Åland), som 1556 benämnes Olof Djekn i Hammarland. (Allt enl. J Ramsay)
 
J.Ramsay har hävdat att uppgiften att släkten Stålhandske skulle härröra från Åland är gripen ur luften, utan snarare ha samma rot som den ointroducerade adliga ätten från Västergötland. Hon kommer dock med en liten Brask-lapp: Anledningen till förmodandet av ätten Stålhandskes åländska ursprung giva likvisst stridshanskarna i vapnet.  
 
Jully förkastar teorin att släkten Stålhandske (nr 98) härrör från släkten Sluk, vilket andra källor anger, om än anekdotiskt. Väl att märka var flera Slukar okända för Jully Ramsay, bl.a Nils Nilsson Sluk, son till Nils Jönsson Sluk - sannolikt gift med en frälsekvinna, enl. Anthoni, och troligen far till den Thyril som  var bröderna Joen och Harald Tyrilsson Stålhandskes far!  
 
Min hypotes är  att den frälsekvinna som Anthoni anger som hustru till Nils Nilsson Sluk var en äldre syster till Nils Olofsson i Meldolas far, Olof Jönsson. Olof bör ha varit född ca 1500., och Nils Nilsson maka ca 1490. Bröderna Stålhandske skulle alltså ha fått stålhandskarna i vapnet från sin farmor, medan fälten i det delade vapnet (blått över rött) härrör från släkten Sluk (Uppgift från osäker källa). Stridsyxan i det nedre fältet är förmodligen deras eget bidrag..
 
Efter en lång inledning, är det någon som vet något mer om Nils Olofsson till Meldolas anor? Förutom Ramsays uppgifter tycks de inte existera - jag hittar dem inte vare sig i Finlands eller Sveriges urkunder! Behöver hjälp!
 
Med vänliga hälsningar
Leif Tennare

68
Marta Clausdotter Djekn / Marta Clausdotter Djekn
« skrivet: 2010-10-07, 20:10 »
När Martas far Claus Lydekesson Djekn dör omkring 1436, så delas hans gods Nynäs i Nuosis (Norrfinland) i fem systerdelar, då hans tre söner dött barnlösa.
 
Marta Clausdotters del innehades av mågen Filpus Ivarsson, som 1469 sålde den t. Martas andre man Dönhof Calle. Efter Martas död tföll den 1477 Joak. Fleming och Kort Hartvigsson (Anthoni s. 336).  
 
Är den någon som känner till, eller har en hypotes om relationen mellan Marta Clausdotter och Filpus Ivarsson? Filpus har dykt upp i tidigare diskussioner kring släkterna Tawast, Frille och Fleming.  
 
Har själv ännu inte lyckats hitta kopplingen, och behöver hjälp med kreativa idéer!

69
Lars Gunnarssons släkt / Lars Gunnarssons släkt
« skrivet: 2010-11-14, 00:15 »
Lars Gunnarssons släkt
 
Under medeltida släkterSluk tisdagen 26 oktober 2010 - 13:16, så   skrev jag om en Lars Gunnarsson, svärfar till Jöns Torkilsson (Sluk), som enligt Anthoni var ”en betydande frälseman”.  
 
Under rubriken Stensbölesläkten finns en länk  till en sida med tre släkttavlor, upprättad av Tapio Vähäkangas, (TP) 1997, av vilka första släkttavlan utgår från Lars Gunnarsson.
 
Med utgångspunkt från min egen forskning, har jag korrigerat och kompletterat Vähäkangas material enligt följande:
 
I släkttavlan anger TP en Nils Tavast som möjlig make till Lars Gunnarssons dotter. Hon var i sitt första gifte, gift med Jöns NN vilken är densamme som väpnaren Jöns Torkilsson i Kimito, far till den Torkil Jönsson som i ett brev av år 1432, gällande Nuolimo i Lundo, sökte återvinna godset från Biskop Magnus Tavast, ”emedan hans morfar Lars Gunnarsson skulle ha besuttit godset...”.[1]
 
Den Nils Tavast som TP måste syfta på, är häradshövdingen, Nils Olofsson Tavast, som förekommer i urkunderna 1402-1431.[2] Problemet är att Jöns Torkilsson förekommer i stort sett samtidigt i urkunderna 1419-1437, och att båda tycks ha uppnått en ålder av minst 50 år, samt och att båda hade barn födda omkring år 1400. Samtidigt vet vi att Nils Olofsson hade en syster Ragnild..
 
Ett alternativ till Nils Tavast vore Nils Skaelghe, nämnd sista gången 1410, som var förste man i räfstenämnden i Sagu/Pemar 1405, där Lars Gunnarsson fick gods indragna. Denne Nils, ”var synbarligen gift med en dotter till Peder Svärd” enligt Anthoni [3], vilket skulle innebära att han i ett andra gifte var gift med Kristina Pederdotters (i Stensböle) faster.
 
Jag väljer dock att lämna frågan öppen tills vidare.
 
NN i Vähäkangas släktavla, gift med Anders Garp i ett första gifte, och Jöns Andersson i Kimito (Kemiö) i ett andra, är Margareta Helgadotter (Stryk).
   
Som jag visat under rubriken Sluk, så hade Lars Gunnarsson synbarligen en son Lars Larsson (Lasse Finne), gift med Anna Jönsdotter, som vid Lasse Finnes död gifter om sig med Greger Andersson (Garp).[4]
 
Greger Anderssons son i 1:a äktenskapet, var gift med Karin Olofsdotter (Svärd), brorsdotter till Kristina Pedersdotter (Svärd) i Stensböle.
 
En uppdatering av Tapio Vähäkangas släkttavla ger följande:
 
 
 
Noter:
[1] Eric Anthoni, Finlands Medeltida Frälse och 1500-talsadel, s.303
 [2] FMU 1176, 1991.
[3] Anthoni, Genos 39(1968) s.61-65
[4] FMU 2776
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-14 00:19)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-14 00:22)

70
Lars Birgerssons ätt / Lars Birgerssons ätt
« skrivet: 2004-08-27, 15:21 »
I Sven Ljungs uppsats Prelatskolan på Fjällskäfte gård i PHT 1963, s 41-53 kan man läsa om Lars Birgersson (död före 1404 3/2) och hans hustru Ramborg Germundsdotter (död före 1423 11/1).  
 
De hade bl a sonen Germund Larsson (lilja), häradshövding i Österrekarne hd (död mellan 1457 29/9 [brev nr 27056] och 1459 26/9 [brev nr 27477, svenskt diplomatariums huvudkartotek] som tillsammans med sin hustru Ingeborg Ragvaldsdotter hade dottern Birgitta Germundsdotter, som blev gift med häradshövdingen i Oppunda hd Mattias Kagge, från vilka en talrik avkomma härstamma.
 
Ljung konstaterar i sin uppsats att Lars Birgersson tydligen ärvt Borringe i Älvestads sn (detta tillfaller senare Germund Larsson) och att han har en broder Jöns Birgersson. Ljung skriver vidare Om deras fader hette Birger Jönsson, är mer än vi veta. RPB:s register redovisar en Birger Jönsson (Jonsson) från Östergötland och tiden 1366-1378, som var gift med en Ramborg, syster till kyrkoherden (senare kaniken) Nicolaus Jonsson i Klockrike (död 1368 i Danzig). Denne förde dock 3 strålar i skölden, och ingen av hans rätt många egendomar finnes sedemera i Lars Birgerssons eller hans arvingars ägo [PHT 1963, s 44 med not 17].
 
Raneke redovisar i SMV, s 471 (med rättelser och tillägg) att Lars Birgerssons moder hette Ramborg Karlsdotter och att hon var gift med en Birger. Som källa anger Raneke DS 7262.
 
I svenskt diplomatariums huvudkartotek (brev nr 8794, utfärdat 1365 30/11), DS 7262 kan man läsa följande:
Utfärdare: Birger Jönsson.
Innehåll: Birger Jönsson byter jord med sin hustru Ramborg Karlsdotter, varvid han för hennes morgongåva 5/6 attung i Hälleberga (i Älvestads socken) ger henne 2 attungar i Borringe (i Älvestads socken) och en lott i Östra Fornåsa skog. Vederlaget lämnas även därför att han sålt ? attung i Kullstad (i Skeda eller Slaka socken), som var hennes jord.  
Sigillanter: utfärdaren samt morbröderna Jöns Jul, Harald (Andersson) Bagge, Jon Upplänning, underlagman i Östergötland, och Brudde i Hagby, häradshövdingsdomhavande i Bogerga härad.  
Detta innebär väl att man kan dra slutsatsen att Lars Birgersson var son till Birger Jönsson och Ramborg Karlsdotter?
 
Birger Jönsson och Ramborg Karlsdotter finns omnämnda i ett annat inlägg här på Anbytarforum.
 
Intressant att notera är att en Jöns (Johan) Siggesson i Borringe, år 1339, säljer 1/4 av Hornstäve i Glanstads by i Vreta Kloster sn till välboren man Johan Holmgersson [huvudkartotekets brev nr 4474, se även Gillingstam, Brev ur askan, s 79].
 
Johan Siggesson omnämns i övrigt i huvudkartotekets brev 4219 [DS 3193] och 4220 (1336 8/2) av vilka framgår att Anders Ragvaldsson kungör att Johan Siggesson givit hans dotter Ingeborg 1/2 attung jord i Borringe (Älvestads sn , Bobergs hd) i morgongåva. Då utfärdaren (Anders Ragvaldsson) själv inte har något sigill, ber han kyrkoherde Sune i Åby och vikarien Sune Larsson att vidhänga sina sigill. Anders Ragvaldssons hustru var död 1343, då han var omgift med Christina Birgersdotter [DS 3701].
 
Jöns Siggesson nämns vidare 1352 6/12 som häradshövding i Bobergs hd i Östergötland [DS 4875]. Jöns Siggesson, nämns även i brev 1354 6/3 [DS 5007] och 1355 10/5 [DS 5117].  
 
Eftersom Birger Jönsson i Borringe har en morbror som har patronymikonet Anders, så drar jag slutsatsen att han med mycket hög sannolikhet är son till Jöns (Johan) Siggesson i Borringe och hans hustru Ingeborg, dotter till Anders Ragvaldsson och hans till namnet okända första hustru.
 
Om mina slutsatser är riktiga så borde Borringeätten vara ett mer passande namn än Lars Birgerssons ätt.
 
Om vi då övergår till Lars Birgerssons hustru Ramborg Germundsdotter härkomst. På sonen Germund Larssons arvlott efter modern 1423 återfanns bl a Västerby i Hällestad sn. 1360 17/6 [DS 6290] bortbyter Germund Jonsson sina gods i Karlsnäs och Emmetorp (i Hällestads socken) samt 1/3 av sitt gods i Västerby i Hällestads socken i Östergötland mot skäliga männen Sune Ingevaldssons och Botger Karlssons arvegods efter Agmund Ulfsson i Slädhammar (nu Stenhammar i Flens socken), Himlinge (i Floda socken) och Hialastadum (möjligen Hjulesta) i Södermanland samt i Torp i Närke.  
Detta tyder på att Ramborg Germundsdotter är dotter till Germund Jonsson i Västerby.
 
Efterlyser kommentarer och litteraturhänvisningar från de som är betydligt mer insatta i medeltidsgenealogi än vad jag är.  
 
Mvh
Gabriel Wallgren

71
Kurck, äldre ätten / Kurck, äldre ätten
« skrivet: 2012-10-31, 16:04 »
Äldre ätten Kurck tillhör en av de ätter vars släktförhållanden har berett forskare en hel del huvudbry.  
 
Vad gäller biskopen Arvid Korke, eller Kurck, tycks det dock råda full enighet om att han var son till Klas Kurke. Samtidigt har jag inte träffat på något försök till att förklara initialerna, AN, som återfinns över Svärdsvapnet på ett tryckt sekret på ett pappersbrev, utfärdat av biskop Arvid Kurck, 1521, (enl. ett tillägg i Hausens 'Finlands medeltida Sigill, s. 32).
 
Det ligger nära till hands att tolka att A:et står för Arvid, men då torde N:et stå för hans patronymikon, eller...? I så fall kan han inte ha varit son till Klas.
 
Namnet Arvid förefaller ju inte heller speciellt typiskt för släkten Kurck. Kan det vara så att Arvid tillhörde släkten Kurck på mödernet?
 
Jag känner inte till någon källa som anger Arvids patronymikon, och har inte tillgång till Paavali Juustens 'Suomen Piispainkronikka' - den källa som åtminstone, enl. Anthoni (ÄSF), anger att Arvid föddes på Laukko gård i Vesilax.
 
Skulle uppskatta om någon finsktalande, med tillgång till Juustens skrift, kan informera om vad som ev. sägs om Arvids härstamning.
 
Försökte sätta in en bild på 'sekretet', men fick av någon anledning felmeddelande...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-31 16:13)

72
Kodbolstad-släkten / Kodbolstad-släkten
« skrivet: 2009-02-22, 22:53 »
Vi talar sannolikt om två Hartvig Flögh, belagda mellan 1322 och 1425!  
 
1) En av dem, vilken jag här benämner Hartvig Flögh(Sverige), kan vi direkt avskriva!
Denne H. F., fogde på Gripsholms slott (1434), var enl. Elgenstierna gift med en dotter till Isak Björnsson [Banér], och svåger med väpnaren Isak Isaksson [Banér]. Han föddes enl. en mycket osäker källa (Fam. Search, Ancestral file) omkring 1372, en tidpunkt som dock synes helt rimlig. Han omnämnes 1402 (FMU 1148),som Isak Isakssons måg. Han var alltså redan gift 1402. Som jag skrev i föregående inlägg levde han ännu 1434, då han satte eld på Gripsholm.  
 
2) Den andre kallar jag här Hartvig Flögh(Finland), vilken sannolikt, (min hypotes), föddes ca 1340, och dog i Sverige ngn gång mellan 1405 och 1413. Vi hittar honom första gången 1365, då han stadfästes i besittning av Helgå i Bjärnå (Anthoni s.311). Han nämnes senare bl.a 1373 och troligen även 1386 (Anthoni s. 85).
Anthoni för fram hypotesen att det är sannolikt att det är en annan Hartvig Flögh, som omtalas 1405 och som slutligen överflyttar till Sverige. Denne H. F. sigillerar år 1400 en åländsk handling, och enl. Anthoni synes(det)möjligt, att Kodbolstad redan innehafts av H. F.  
 
Jag anser det mest troligt att det rör sig om en och samma person, och är den Hartog Flegx, vars arvingar omnämnes 1413 i FMU 1412! [color=0077aa]Scenariot[/color] blir då följande:
 
[color=0077aa]Hartvig Flögh föds ngn gång ca 1340 i Finland, sannolikt son till Marquard Flögh (nämnd 1322, 1332, 1343). Innehar gods i Bjärnå, och reducibla gods i Sagu - liksom Olof Andersson - vilka återgår till kronan i räfsten 1405.  
Ca 1410 gifter sig Olof Andersson med Hartvig Flöghs dotter, och erhåller därmed Kodbolstad. Han dyker upp i handlingarna på Åland 1418, och blir stamfar för Kodbolstadsätten. Hartvig beger sig själv till Sverige, där han dör före 1413.[/color]
 
Kritiska kommentarer emotses!
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 22 februari, 2009)

73
Under rubriken Introducerad adel >> Utter har Kodbolstads-släkten berörts.
 
Bo R Bylund, bygger din uppgift om Olof Anderssons äktenskap med N NN-dotter Flögh på uppgiften i Jully Ramsays verk, vilken Leif Persson refererar till? Eller finns det någon mer tillförlitlig källa?
I Anthonis gedigna verk (s 105), står följande: Olof Andersson.....,synes däremot vara inflyttad från fastlandet, där gods för honom och hans svåger eller svärfar Hartvig Flögh reduceras vid frälserräfsten 1405 i Sagu. Anthoni lämnar alltså frågan om deras släktskap öppen...
 
I J.Ramsays verk refereras det i ingressen till att Johan Gyllenflögh 1661 ingav Nordens äldsta adelsbrev, utfärdat 1420 för Björn Pålsson av konung Erik  XIII (i kung Kristian I:s stadfästande benämnd Björn Olofsson..) för att bevisa detta gamla säteriets allodialnatur. Som Ramsay påpekar är ovannämnde Björn Pålsson i övrigt okänd. I vilken källa kan man hitta en koppling mellan nämnde Björn Pålsson och Kodbolstad?
 
Frågan om släktens vapeen är intressant. Anthoni anger på s. 93, fotnot 1) - utan att ange källan - att Kodbolstadätten hade 3 ollon i vapnet. Var har du Bo hittat uppgiften om att Korts vapen visar en trädgren med två löv uppåt och ett nedåt? En sammanblandning är, som du påpekar, är inte helt osannolik.

74
Knut Kappe i Åbo / Knut Kappe i Åbo
« skrivet: 2014-09-13, 17:25 »
Knut Kappe, borgare och rådman i Åbo adlades 1551 och fick frälsefrihet på de gods och gårdar som tillfallit honom med hans hustru. Margareta Nilsdotter (Muurla).  Som gengäld,  gav han samma år sitt gods Virilä (Nousis) till konung Gustaf. Utgången på svärdsidan 1556 [Ramsay II:228].
 
Ramsay nämner inget om Knuts ursprung, vilket inte heller Anthoni gör. Impola skriver explicit att härstamningen är okänd. Det som förvånar är att ingen nämner den Knut Kappe (d.ä.?) som var död 1517, då hans efterleverska Valborg Ragvaldsdotter omkring 1517 för 400 mark säljer åt herr Ivar Fleming ett frälsegods i Kodiala i Nykyrka socken [FMU 5947]. Detta speciellt som Jan Liedgren i HTL (1971 :2)  ifrågasatt  dateringen av FMU nr 5439 (1510) om Knut Kappe.  Jag har tyvärr inte tagit del av artikeln, men förutsätter att J.L. ifrågasätter kronologin, då Knut Kappe d.y. knappt var myndig år 1510. Det torde röra sig om Knut Kappe d.ä i brevet 1510, varför denne torde ha dött någon gång mellan 1510 och 1517.
 
Med tanke på kronologin, så torde Knut Kappe (d.ä.) kunna vara farfar till Knut Kappe (d.y).  Då Knut Kappe (d.ä) :s hustru Valborg Ragvaldsdotter, säljer ett så pass stort gods (400 mk) till Ivar Fleming,  torde det tyda på hon tillhörde frälset, möjligen/troligen  Stjärnkors.
   
Noterbart är att hustrun till hennes dotterson,  Margareta Nilsdotter (Muurla) i sitt andra gifte var gift med  Per Eriksson Fleming till Viljais – son till Ivar Flemings syssling, Erik Hermansson Fleming till Salontaka, borgmästare i Åbo.
 
Släkten Kappe tillhörde sannolikt det 'borgarfrälse' som var typiskt för Åbo i slutet av 1400-talet [Erkki Kuujo, Åbo Stads Historia 1366-1521]. Majoriteten av inhemska rådmän och borgmästare i Åbo var köpmän, vilka sannolikt likt Knut Kappe (d.y.) idkade utrikeshandel och fraktfart med egna skepp, med tanke på stadens roll, vad gällde export.
 
Ytterligare en indikation på att släkten tillhörde ett 'gammalt' frälse, utgör det faktum att Knut Kappe d.y. var i hovtjänst hos Gustav Vasa, någon gång omkring 1530-1540, d.v.s innan han adlades. [Pasi Pöllänen, Det lokala gamla frälset som den nordiska lokalförvaltningens stabiliserare i Sverige öster om Åbo Landsrätts doms 25.6.1415 rår och Ryssestenen under 1300-1600-talen].  
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-13 17:27)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-13 18:06)

75
Karpelain / Karpelain
« skrivet: 2016-03-07, 13:55 »
Under släkten  har jag visat att Peder Karpelain, vilken förde ett 'stjärnkors' vapen, med stor sannolikhet tagit detta vapen efter sin svärfar, Jöns Olofsson (Stjärnkors), en hittills okänd son till Olof Petersson (Stjärnkors).
 
Peders och brodern Tord Karpelains hustrur var alltså i detta scenario släkt i 2:a och 3:e led efter Olof Petersson (Stjärnkors) och sysslingar efter Anders Erlandsson(?) (Lindelöf).

76
Jägerhorn av Spurila / Jägerhorn av Spurila
« skrivet: 2004-07-04, 14:44 »
Brita Rötkersdotter påstås vara dotter till Rötker Jurgensson Jägerhorn av Spurila (född före 1300 i Sydanmaa, Karuna, Finland). Han skulle i sin tur vara son till Jurgen Jägerhorn av Spurila (född före 1265), son till N N Jägerhorn av Spurila, son till Rötker Jägerhorn av Spurila (född före 1160) som var Erik den heliges medhjälpare. Hans far skulle ha varit Inge Jägerhorn av Spurila.
 
För mig låter de här uppgifterna osannolika, eftersom källmeterialet från den här tiden (1100- och 1200-tal) är så litet. Kan uppgifterna vara korrekta och vilka källor finns i så fall?

77
Juttilasläkten / Juttilasläkten
« skrivet: 2012-09-26, 13:18 »
Som Henrik Impola uttrycker det i sin väl grnomarbetade bok ’Frälset och dess Rusttjänst i Finland på 1500-talet’, så tillhör Juttilasläkten en av de uradliga släkter ”vars utredning ännu inte fullbordats”.
 
Ett exempel på detta är frågan vem som var mor till Anders Jönsson till Juttila, son till Jöns Grelsson d.y. till Juttila och Katinala.
 
 Angående  modern skriver Impola  ”Modern var enligt Vähäkängas Valborg Arvidsdotter, dotter till Arvid Olofsson av Asserssönernas släkt, och enligt  Kurtén en son- eller dotterdotter till väpnaren Erland Nilsson till Suontaka. Den sistnämnda teorin förklarar hans innehav av Suontaka och förbindelser med Lepasätten. Även hans möderneärvda vapen (en stjärna ovanför en liggande halvmåne) liknar mera Erland Nilssons än Arvid Olofssons sköldemärke (en upprättstående halvmåne)”.
    
Om man tittar på  jordinnehavet i Katinala, så väger vågskålen över till Valborg Arvidsdotter. Enl. Anthoni hittar man i Katinala följande:  ” FMU 2772. 1448. Abr. Jönsson o. Margar. Nilsd, som sålt arv  ha för pengarna köpt K av systern, Nils Kotons hu; 4823. 1498. Lucia Olofsd gett Nådend i g i K; 1509. Jöns Gregersson i K 1ste Issynem. FRA 3755:9. Jöns Grelsson 3 kr fr i K, Per Svenske 1; 3892:99. Anders Jönsson i K, Olof Andersson i K”.
 
År 1509 hittar vi alltså i Katinala Jöns Grelsson , och ca 1553 Jöns  tillsammans med Per Svenske.  År 1560 finner vi där Anders Jönsson tillsammans med Olof Andersson.
 
Vilka är då dessa – och hur är de besläktade?
 
Per Svenske, eller Peder Svenske till Mervis (Impola s. 337), var gift med Dorotea Christiernsdotter i hennes 2:a äktenskap. Doroteas mor var enligt enligt Anthoni dotter till Arvid Olofsson, häradshövding i Hauho. (Anthonis bok, s. 226, not 1). Peders svärmor var alltså Valborg Arvidsdotter eller en syster till henne.
 
Anders Jönsson var antingen Anders Jönsson till Juttila, son till Jöns Grelsson d.y., eller Anders Jönsson till Katinala, svärson till Jöns Grelsson  (Impola s. 35 och 36)
 
Olof Andersson till Katinala (Impola s. 315) var sannolikt gift med Margareta Simonsdotter,  dotterdotter till Jöns Grelsson.  Denne Olof var med största sannolikhet identisk med Olof Andersson (Ruuth) -  sonson till Matts Larsson (Ruuth), som gifte sig till Luhtiala. Olof var  'vaktmästare' vid Tavastehus 1606’, enl. mantalslängd för Luhtiala iunder Mäskälä. Avståndet mellan Katinala och Luhtila är f.ö. bara ca halvmilen.
 
Om man utgår från antagandet att det var Valborg Arvidsdotter som var  mor till Anders Jönsson till Juttila, så får vi följande samband mellan de nämnda personerna.
 


 
 
Jag tycker nog att pendeln svänger över till Vähäkangas scenario – att Valborg Arvidsdotter var mor till Anders Jönsson till Juttila…

78
Johan Andersson (halvt svin) / Johan Andersson (halvt svin)
« skrivet: 2009-11-26, 21:19 »
Johan Andersson dyker upp första gången 1357 i Askö (Hammarkind hd i Östergötland), där han beseglar ett intyg (SDHK 7218) med ett sigill som beskrivs: Sigill n. 1 av ljusbrunt vax (från [color=0000ff]vänster[/color] framkommande [color=0000ff]svin[/color] balkvis i sköld): + S' : Ioh[annis] Andris : SOn.
 
Vid nästa tillfälle, 1364, återfinns hans sigill på en överlåtelsehandling, utfärdad i Söderköping (SDHK 8458) där det beskrivs som följer: n. 2 av grönt vax i kupa av brunaktigt vax ([color=0000ff]halv[/color] från [color=0000ff]vänster[/color] inkommande gående [color=0000ff]gris[/color] i sköld): [ + S' Iohannis: A]nd[r]isson;
 
År 1371 sigillerar han ett dokument utfärdat i Norrköping av Bo Jonsson, lagman i Östergötland (SDHK 9862), där sigillet återges som: i sköld [color=0000ff]halvt[/color], från [color=0000ff]vänster[/color] inkommande [color=0000ff]svin[/color];.
 
Har någon kunskap om ev. släktillhörighet?  
 
Den enda uppgift jag har återfunnit om ett liknande vapen, gäller häradshövdingen i Hölebo, Söd, Simon K (Körning, min kommentar)(? tidigast 1500) i Näsby, Vårdinge, Sth.....1500 var han lagmansdomhavande i Södermanland. Han förde ett halvt svin i vapnet. (Inlägg av Roger Axelsson onsdagen 08 september 1999 - 13:16 , under rubriken 'Medeltida släkter » Bengta Simonsdotter Körning död 1504'.
 
Jag har i mitt bakhuvud att jag träffat på en släkt där ett svin kommer in från höger, men kan inte erinra mig i vilket sammanhang...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2009-11-26 21:27)

79
Ille / Ille
« skrivet: 2015-02-08, 19:39 »
Matti, tack för ditt inlägg - speciellt påminnelsen om Sten Henrikssons och Anna Jakobsdotters äktenskapshinder. Jag har hittills inte haft någon större anledning att fundera på vem som var Sten Henrikssons far, men det får jag helt klart ta med i pusslet.

80
Ille / Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2015
« skrivet: 2008-12-11, 23:03 »
I Eric Anthonis verk Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, hittar man följande citat:
I början av 1400-talet har frälse i Suontaka innehafts av tvenne frälsemän, som förde samma  
vapen, en högervänd beväpnad arm, men vilkas eventuella frändskap är okänd: Finlands  
förste riddare Nils Olofsson och [color=0000ff]Sune Torgilsson, stamfar för den äldsta Illeätten[/color].
 
Har inte lyckats hitta denne Sune Torgilsson i ngn annan källa. Det närmaste jag kommer är uppgiften om en Torgils Sunesson, bror till Sune Sunesson enl. J Ramsay: Torgils Sunesson ingick 1425 arvsförening med sin broder Sune och sin faster Anna Jönsdotter om Kyynämäki gods i Bjärnå socken. I Elgenstierna kan jag inte hitta vare sig Torgils Sunesson eller Sune Torgilsson.
 
Då Sune Torgilsson lever 1442, enl FMU 2441, så var Sune Torgilsson möjligen en son till Torgils Sunesson.
 
Är det ngn som vet mer om Sune Torgilsson, och på vilken grund Anthoni utnämner honom som stamfader för den äldsta Ille-ätten?

81
Halvhjort av Ärnäs / Halvhjort av Ärnäs
« skrivet: 2013-12-19, 23:28 »
För att återgå till huvudfrågan; är Mickel Nilsson, Anna Josefsdotters make, identisk - eller släkt -  med lagmannen i Uppland?  Vad vet vi egentligen med en rimlig nivå av säkerhet?
 
Baserat bl. a. på SDHK 38836 och 25158 (se ovan), så förefaller det mycket rimligt, att anta att Anna Josefsdotters make, Mickel Nilsson, var son till Nils Jonsson i Träcksta.
 
Någorlunda rimligt tycks även Kajs antagande vara, att lagmannen i Uppland var son till väpnaren Nils Mickelsson som i mitten av 1400-talet äger jord i Skäggesta, Överselö socken, Selebo. Denne Nils var möjligen son till Michel i (Stora) Lundby, vilken är känd 1430, och sannolikt densamme som Michael Joansson i Lundby 1415.
 
Om båda dessa antaganden är korrekta, så rör det sig uppenbarligen om två olika individer.  
 
Enl. J E Almquist, så var Ärnäs i Kärnbo sn i början på 1500-talet sätesgård för lagmannen i Uppland, Michel Nilsson [Halvhjort av Ärnäs] (+1528), där han bodde till sin död, tillsammans med sin sin hustru Anna Josefsdotter [Djula-ätten]. Annas make i hennes andra gifte, Gustaf Matsson (Kafle) bortbytte 1531 'å hustruns vägnar' Ärnäs till konung Gustaf I.
 
Enligt Almquist var alltså Anna Josefsdotter gift med lagmannen i Uppland.
 
Har Almqist rätt, så blir det mycket svårt att hitta en förklaring till varför ” Erik Larsson i Spånga, häradshövding i Oppunda härad  (15280718), utfärdar dom mellan hustru Anna, Mickel Nilssons änka, och Nils Jonssons i Tiägsta fränder Erik i Torp och Matts i Elmora angående den morgongåva som Nils Jonsson givit Karin Finkenogs dotter”.
 
Uppgiften att Brita Michelsson ägt Stora Lundby stödjer däremot scenariot, att hennes far haft koppling till Selebo härad.
 
Det känns som vi är i närheten av sanningen, men, 'a miss is as good as a mile'. Det enda vi hittills kunnat konstatera, är att Mickel Nilsson till Ärnäs  faktiskt förde en björn i vapnet , vilket den initierade redan konstaterat,  på rad 66 i SBL, artikeln Halvhjort, där det klart och tydligt står att  Mickel Nilsson förde ” ett fyrfota djur, troligen en björn”. Tydligare än så kan det väl inte bli, eller.?  

82
Grupendal / Grupendal
« skrivet: 2013-11-09, 21:07 »
’Om arfs- och bördestvisterna efter Eggert Grüpendal’ handlar en uppsats i ’Bidrag till Svenska frälsets historia under medeltiden’, av Gabriel Djurklou. (http://runeberg.org/histbib/5/0009.html).
 
Då en av parterna i arvstvisten var Birgitta Håkansdotter, gift med Amund Stake, vars anor jag studerat de senaste månaderna, så väckte naturligtvis Djurklous uppsats mitt intresse. Ännu intressantare blir det när Djurklou skriver följande: ”Att fullt klargöra de slägtförhållanden, hvarpå verklig eller förment bördesrätt här grundats, har väl ännu icke fullt lyckats, men då enda möjligheten att härom få visshet är att framlägga hvad man vet, för att derigenom fästa uppmärksamheten på de luckor, som finnas och af permebrefsgranskare möjligen kunna fyllas, så torde ett försök att komma sanningen på spåren icke få anses alldeles obefogadt; något bör åtminstone derigenom kunna vinnas.”
 
Anledningen att jag tar upp ämnet här är, att jag tror att Djurklou, på en väsentlig punkt, möjligen har dragit en felaktig slutsats, vilket jag skall försöka visa nedan. För att göra detta på ett meningsfullt sätt, får jag börja med att återge relevanta bitar ur Djurklous uppsats.
 
För Birgitta Håkanssons del rörde tvisten rätten till godset Hönsäter i Österplana socken, vilket hon fått av sin styvfar, Eggert Grupendal.  
 
Hönsäter ägdes under senare delen av 1300-talet av väpnaren Abraham Andersson, död före 1390. Hans son Ingemar Abrahamsson, som uppenbarligen ärvt Hönsäter, då han pantsatte godset till Hemming Augustin. Då Ingemar inte förmått återlösa godset, och dog barnlös, så övergick bördssrätten till hans syster Ulfhild. År 1407 överlåter Ulfhild lösningsrätten till sin systerdotters, Katarina Andersdotter, make Fikke Grupendal, Eggerts far.
 
Då Ulfhild hade egna barn, ”tarfvade hennes öfverlåtelse af bördesrätten deras bekräftelse. Någon sådan af den bekante lagmannen i Tönsberg Jon Karlsson, som nämnes 1395—1422 och efter norska genealogers uppgifter torde hafva varit hennes son, har icke påträffats, men deremot har dottern, fru Ingrid Karlsdotter, d. 1 November 1411…beseglat ett särskildt bref härom.”
 
”Efter hvad man kan se af ett senare bref af år 1473 verkstäldes denna inlösen med de penningar, Fikke gifvit sin hustru i morgongåfva, i följd hvaraf gårdarne af hans barn borde räknas såsom möderne och ej fäderne, helst hustrun obestridligen haft bördesrätt till godsen ehuru Ulfhild i börden var ett led närmare än hon, en omständighet, som sedermera icke heller blef utan betydelse”.
 
”Till Hönsäter kunde, enär detsamma, då det af Fikke löstes, varit förpantadt af annan ätt än hans egen, inga andra ega bördesrätt än de, som ledde sin härkomst från Habram Andersson. Sjelf tyckes Eggert ej hafva känt någon bördsberättigad utom fru Ingrid Jönsdotter, och från Dragsmarks kloster gaf hon också det följande året »sin kärlek och fulla samtycke» till gåfvan under förklarande att efter hennes död ingen lefver »som ther haffwer antidhen byrd aller odall till»”
 
”Oaktadt alla fru Ingrids både före och efter Eggerts död afgifna försäkringar synes hon likväl icke hafva varit hans enda lagliga arfvinge.”  Vad gäller specifikt för Hönsäter, så gör Karin Siggesdotters (Sparre till Skofteby) make, Erik Hansson , anspråk på godset, på hustruns vägnar, liksom senare hennes man i 2:a giftet, Lindorm Brunsson (Forstenaätten).
 
Med vilken grund hävdas då Karin Siggesdotters bördsanspråk? Djurklou visar i sin uppsats att bördsrätten torde ligga på Karins möderne, på Brita Bengtsdotter och sannolikt på Britas mor, Ragnhild Gustavsdotter g.m. Bengt Andersson (Öra).
 
Lindorm Brunsson tilltalar vid landstinget i Skara år 1515 ”hustru Brita om detta gods, som han påstår vara sin hustrus »rette byrdhe jordh». Hon deremot framlägger de åtkomsthandlingar, vi redan anfört, och styrker dermed att godset varit pantadt af en annan slägt och intill Eggert Grupendals fader. Sedan lagmannen sport de ärlige gode män till härom, svarade alla att »epter sodana skeligh breff töcktes them at ffornemde hwstrw (Brita) war ret tiil ffornemde götz».”
 
Baserat på detta domstolsutslag, drar Djurklou följande slutsats: ”Såsom vi sett, underkändes det emedan Hönsäter varit pantsatt af en annan slägt än Eggert Grupendals fäderne. Karin Siggesdotter (Sparre) måste således hafva varit beslägtad med Grupendalarne, men huru?”
 
Det är detta som får mig att tro att han kan ha dragit fel slutsats, då han tidigare skrev avseende Hönsäter: ”inga andra ega bördesrätt än de, som ledde sin härkomst från Habram Andersson” (se ovan).  
 
Ett alternativt scenario vore att Karin Siggesdotter i stället var besläktad med Abraham Andersson, och då trodde att hon hade bördesrätt till Hönsäter, vilket hon skulle ha haft om det hade varit Fikke Grupendals hustru, Abrahams dotterdotter, Katarina, som löst in Hönsäter med egna medel. Nu var det istället Fikke som löste in godset med de pengar han givit sin hustru i morgongåva. Om jag tolkat bördesrätten korrekt, torde Hönsäter därmed räknas till avlingegods, då han löste in godset från en annan släkt än sin egen, vilket övergick till arvegods först när Katarina och Fikke dött, och därmed inte kunde ärvas i bakarv. Då vare sig Eggert eller hans syster hade några barn, torde det ha varit fritt fram för Eggert att skänka Hönsäter till sin fosterdotter Birgitta Håkansdotter. Eller…?
 
I detta scenario, hur var då Ragnild Gustavsdotter släkt med Abraham Andersson?
 
Vad gäller Raghilds anor säger Djurklou följande: ”Men hvarifrån hustru Ragnild kunnat härleda sin verkliga eller förmenta bördesrätt kunna vi ej säga, ty hennes slägtförbindelser äro ännu okända. Äldre forskare uppgifva att fadren hetat Göstaf Ragwaldsson och fört gumsehufvudet ; men är han — hvad troligt synes — samme man, som i början af 1400-talet är häradshöfding i Gudhems härad, så har hans vapen varit en sparre, hans fader hetat Hagwald Svensson och modren Ragnhild Joansdotter”.
 
Om detta stämmer, så skulle Ragnhild Joansdotter mycket väl kunna vara dotter till ”den bekante lagmannen i Tönsberg Jon Karlsson, som nämnes 1395—1422 och efter norska genealogers uppgifter torde hafva varit hennes (Ulfhilds, min anm.) son”.  Alltså densamme Jon Karlsson, som inte bekräftat Ulfhilds överlåtelse av lösningsrätten av Hönsäter till Fikke Grupendal. Kronologin stämmer dessutom mycket väl.
 
Skulle uppskatta en kommentar/analys av någon som är mer bevandrad i medeltida bördesrätt än vad jag är…

83
Gervalds / Gervalds
« skrivet: 2010-03-22, 15:04 »
Finns det möjligen någon om har upplysningar om Olof Gervalds som var domare vid Hoburgs ting 1485-87? En ättling till honom, Lauritz Gervalds, är nämnd som husbonde på 1570-talet.
 
 Björn

84
Garp / Garp
« skrivet: 2005-04-06, 12:51 »
Enligt vissa genealogier så var Rötger Ingesson i Saustila, Sagu, gift med Lucia Jönsdotter en dotter till Jöns Andersson (Garp). Dessa uppgifter finns ej med i ÄSF, ej heller i rättelserna till ÄSF. Kan denna härledning bestyrkas?  
 
http://www.enges.org/gene/main.php?from_seek=yes&s=2113

85
Frille / Frille
« skrivet: 2009-08-12, 23:29 »
Enl. Eric Anthoni, Finlands Medeltida Frälse och 1500-talsadel, s.173, så hade Håkan Frille (son t. Kristiern Frellavsen) en kusin - Tuve Niklisson - häradshövding i Pikis härad, Söderfinland. Han återfinnes i Sagu, Söderfinland, 1412, som forskälaman Thwue Niclis[son], häratzhöffding (FMU 1377).
 
Är ngt mer känt om Tuves ursprung? Jag har inte hittat några uppgifter om honom i ngn annan källa.
 
I FMU 4803, 1498, finner man en Olof Tuvessons barn - sannolikt barnbarn till Tuve Niklisson - som ingår en arvsförening med Mats Filpusson och hans hustru(Karin Klasdotter Bidz).

86
Flögh/Fleegh / Flögh/Fleegh
« skrivet: 2009-02-28, 00:57 »
Hartvig Flögh har tidigare diskuterats under Medeltida släkter>>Kodbolstad-släkten.  
 
Söndagen 22 februari 2009 - 22:53,skrev jag följande:
 
Hartvig Flögh föds ngn gång ca 1340 i Finland, sannolikt son till Marquard Flögh (nämnd 1322, 1332, 1343). Innehar gods i Bjärnå, och reducibla gods i Sagu - liksom Olof Andersson - vilka återgår till kronan i räfsten 1405.  
Ca 1410 gifter sig Olof Andersson med Hartvig Flöghs dotter, och erhåller därmed Kodbolstad. Han dyker upp i handlingarna på Åland 1418, och blir stamfar för Kodbolstadsätten. Hartvig beger sig själv till Sverige, där han dör före 1413.  
 
Jag är nu beredd  att revidera - och komplettera - denna hypotes.  
 
Anthoni för fram hypotesen att det är sannolikt rör sig om två Hartvig Flögh, och att den Hartvig Flögh som omtalas 1405 slutligen överflyttar till Sverige. Jag tror att Anthoni - felaktigt - har kopplat ihop Harvig Flögh i Finland, med den Hartvig Flögh som senare dyker upp som fogde på Gripsholm. Jag tror i stället att Hartvig aldrig lämnade Finland, utan dog 1505/1506 på Åland!
 
Centralt för min hypotes är antagandet att den Olof Flögh som omnämnes I Tavastland 1411-04-19 (FMU 1349): ” Olof Flög godkänner på sina och sin brors vägnar det skifte och köp deras mor, Kristina Eskilsdotter, jämte Mårten Djäken ingått beträffande Porkala gods” är son till Hartvig Flögh.  Kronologiskt är detta rimligt, då Hartvig är känd fr.o.m 1365 (FMU 736) och Olof från åtminstone 1411 (FMU 1349).
 
 Hartiko Flögh nämnes bland sigillvittnen i Saltvik på Åland år 1500 (FMU 1095). Anthoni drar därav slutsatsen att: ”Det synes möjligt att Kodbolstad .. innehafts av av Hartvig Flögh,..”.  Enl. en okänd  källa skrev sig Olof Flögh till kodboldstad 1406, vilket skulle ge  - om det kunde verifieras -  ett mycket gott stöd för antagandet att Olof var son till Hartvig .  
 
Om vi förutsätter att mitt antagande är sant, d.v.s. att Harvig var far till Olof Flögh, så vet vi följande (FMU 1349):  
 
-   Hartvig var gift med Kristina Eskilsdotter (Fincke?), Olofs Flöghs mor, men död 1411.
-       Kristina var då omgift med Mårten Diekn.  
-   Olof hade en bror N.N
-   Hartvig hade innehaft Porkala gods i Tavastland, i vilket gods Olof och hans bror hade en fädernedel.
 
Hartvig dog alltså ngn gång mellan 1405 och 1411. Ett rimligt antagande är att han dog redan 1406, då Olof Flögh skrev sig till Kodbolstad på Åland. Då Hartvigs svärson, Olof Andersson, framträder i handlingarna på Åland 1418, blir han stamfar för Kodbolstadätten (Anthoni, s.105). Då Olof Flögh, återfinnes som faste i Tavastland 1418,  är det troligt att Olof Andersson köpt eller skiftat ut Olof Flöghs andel i Kodbolstad, ngn gång mellan 1406 och 1418.
 
Olof Anderssons son,  Hartvig Olofsson, döptes uppenbarligen efter sin döde morfar ngn gång efter 1406.
 
Den Mårten Diekn som Kristina Eskilsdotter var gift med 1411, var sannolikt Mårten Abrahamsson Diekn,  som ca 1421 (ÄSF ) gifte (om) sig med Ragnhild Olofsdotter Tawast.  En intressant koppling hittar vi 1429, då Mårten tillbyter sig av fogden på Kastelholm, Henrik Görtzhagen  (svärfar till Hartvig Olofsson ) några gods på Åland, för sina gods i bl.a Tavastland.
 
Jag ser ingen anledning att revidera hypotesen att Hartvig Flögh var son till Markvard Flögh då kronologin och det faktum att Markvard innehade gods på Finlands fastland talar för detta.
 
Vad gäller fogden på Gripsholm, Hartvig Flögh, kan jag inte se någon direkt koppling med sin finske namne.  Möjligen är denne en ättling till den Nicholao Flög, som 1335  erhöll gåva i Erengisle Jonssons i Strängnäs testamente.
 
Kommentarer?!

87
Fleming / Fleming
« skrivet: 2008-11-08, 21:08 »
Då vi berört personer ur denna släkt på andra ställen, närmast här om släkten Tavast så tänker jag att det kunde vara bra med en egen diskussion. Likaså nämns på annat ställe den nya boken från Svenskt Diplomatarium om påvliga dispenser för brott under medeltiden såsom mord, dråp och annat, men också äktenskap i förbjudna led Auctoritate Papae. Däri nämns det några personer ur den medeltida frälsesläkten Fleming, som jag tror kan intressera fler.  
 
Jag har domhavande Johan Fleming (död efter 1517) i mitt träd och han uppges vara gift 1) med Märta Erengisledotter (Djäkn) och 2) med en prestedeija som hette Valborg (EÄ, Ramsay mfl), men där har det i Genos 51 (1980) om domprosten Hans Petris härstamning och arvingar av T Vähäkangas (se svensk sammanfattning längst ner) visats att hans andra hustru istället var dotter till en Hans van Asken och hans hustru borgmästardottern Margareta von Meideburg.  
 
I den nya boken om påvliga dispenser nämns Johan i en dispensansökan från 1511 då hans hustru istället heter Birgitta Gunnarsdotter. Vad är rätt och fel här? Johan var fosterfar åt nämnde Hans Petri, vars far hette Peter Simonsson. Det är via denne Simonsson som dispensen gäller då Johan sägs vara släkt med sin hustrus förra make i fjärde led. Vem kan denne Gunnar varit som hustrun var dotter till isåfall..?
 
I övrigt från boken nämns dottern Britas Johansdotter Flemings äktenskap (också 1511) med sin släkting i fjärde led Måns Nilsson (se diskussionen om släkten Tavast, hon var kusin med hans mor?), samt en Peter med hustru Karin som i inledningen diskuteras om det är Johans son Peder eller inte.
 
Likaså finns Johans syster Elin Henriksdotter Fleming med i boken då hon är släkt med sin make Philippus Ivarsson i fjärde led, vilket beviljades tillstånd 14 juli 1460. Hans ursprung är vad jag känner till okänt, men det finns ju en Ivar Fleming som nämns i handlingar på 1430-talet (se Huvudkartoteket för de svenska medeltidsbreven bl.a. brevnr 22052, samt FMU 6639) till rådet i Reval. Denne Ivar nämns inte i varken EÄ, Riddarhusets ättartavlor eller SBL... Någon som vet mer om honom? Fyra led från och med Elin Henriksdotter blir väl till hennes farfars far (räknas det så?) Peder Fleming (död 1406) eller ytterligare en generation till den förste Claus Fleming (?), är Ivar möjligen en ättling till någon av dem..? Likaså kan det ju också finna helt andra släktkopplingar mellan Elin och Filpus Ivarsson, det förstår jag. Ev får vi inga fler svar på det utifrån de få källor som finns, men en fundering är det iaf värt.

88
Finskilä-släkten / Finskilä-släkten
« skrivet: 2010-11-05, 12:18 »
I Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, har jully Ramsay angett Stigulf Ragvaldsson som anfader till, vad hon betecknar Finskilä-släkten. Detta är felaktigt, och har dementerats av E. Anthoni redan 1950 i Historisk Tidskrift för Finland, och återigen i en inlaga i samma tidskrift 1961, betitlad Stigulf Ragvaldssons släkt.
 
I denna återfinns följande tabellariska framställning:
 

 
Anthoni skriver i sin inlaga: denna Stigulf Ragvaldssons släkt, som envist tycks få behålla sin av Jully Ramsay med orätt givna beteckning Finskilisläkten...

89
Fincke / Fincke
« skrivet: 2009-05-01, 23:21 »
Jag har valt att inte rubricera det här inlägget som ’Fincke – den äldre släkten’, då släktförhållandena på 1300- och 1400-talet är mycket dunkla, och  antalet hittills till den äldre släkten inkluderade medlemmar (6 stycken enl. Ramsay) bara utgör en del av faktiskt dokumenterade personer kopplade till namnet Fincke. Tar man dessutom med alla spekulationer om ev. ingiften i släkten – vilket använts av flera forskare för att förklara diverse godsinnehav – så har man bara lyckats skrapa på ytan. (Släkten Fincke påminner mycket om släkten Sluk i det avseendet.)
 
Utgångspunkten för min frågeställning är den Kristina Eskilsdotter (Fincke?), som i sitt första äktenskap var gift med Hartvig Flögh, och i sitt andra, ngn gång mellan 1406 och 1411, med Mårten Djäkn. Anthoni tycks utgå från att hon tillhörde en släkt Fincke - med referens till Fjalar Holmén – vilket jag inte betvivlar, men inte själv har kunnat ta ställning till, då jag inte har läst Fjalars dokument.
Frågan är, huruvida Kristina och hennes far Eskil var släkt med den Fincke , Gödekes far, som fick frälsebrev 1381, och om inte - hur sannolikt är ett scenario med två skilda släkter Fincke i Finland vid den tiden?  
 
Kristina Eskilsdotter torde ha varit född ngn gång omkring 1355
 
Enl. Anthoni (s.168) ”peka vissa indicier på att Olof (Jönsson) Tavasts maka tillhörde en släkt Fincke.  Av vad släkt hon än var, synes denna haft gods både i Rungo i Pikis och i Porkala i Lampis.” Han säger vidare  ”Att makan ej kan ha varit närbesläktad med den med frälse begåvade Fincke, visas av att Olof Tavasts sondotter (Karin Nilsdotter) var gift med en ättling till denne (Gödeke Fincke).” Då deras son , biskopen Magnus Olavi, föddes 1357, bör denna N.N.-dotter Fincke vara född ngn gång före 1340.  Detta gör henne med stor sannolikhet äldre än stamfadern till ’den äldre släkten Fincke’!
 
En Eskil Fincke finns dokumenterad 1426: ”Eskil Fincke av Moisio i Pemar stadfäster sin farbrors, kyrkoherden Laurens' i Hattula, gåva till Åbo domkyrka av allt sitt fäderne i nämnda Moisio by” (FMU 1816). År 1385  köper denne Laurens Djäkn av Katarina i Moisio arvingar 6 st 1 aln utöver broderns och sitt arv. Lars och hans bror ( Eskils far?) bör vara jämngamla med Kristina Eskilsdotter, vilket pekar på möjligheten att de var syskon, och barn till en Eskil (farfar till Eskil Fincke ovan)
 
Ytterligare ett potentiellt syskon dyker opp i Anthonis verk på s. 110: ”Bengt Skytte är jämte Magnus Djäken (Torstensson) faste vid försäljningen av Rungo till biskopen, kanske som svåger till till Magnus Djäkn, som möjligen var gift med en syster till Kristina Eskilsdotter”.
 
Ca 1440 finnes en Olof Fincke dokumenterad (FMU 2348), och 1448 levde en Henrik Fincke enl Anthoni, s. 339. År 1460 utger en Hans Bengtsson, som förde Fincke vapnet, på herr Olof Tavast vägnar ett dombrev.
 
Observera att ingen av här nämnda ’Finckar’ – dokumenterade eller ’härledda’ -  tycks ha den minsta koppling med vare sig den s.k. ”Äldre släkten” eller den ”Yngre släkten Fincke”! (Med undantag av Karin Nilsdotter, som var gift med Gödick Fincke)
 
Följande scenario kan skapas med utgångspunkt från ovanstående - dock ej heltäckande....
 


 
 
Utan att här gå in på detaljer, vilket skulle kräva allt för mycket utrymme – och en noggrannare genomarbetningsgrad, så anser jag att scenariot bygger på tillräckligt väl grundade indicier (fasteanalyser, jordinnehav m.m.) för att vara värt att jobba vidare med!  
 
Uppenbart är att den av Ramsay beskrivna släkten Fincke – ”den äldre släkten” – sannolikt är yngre än Eskil Finckes släktgren. Såväl Ramsay som Anthoni ser det som en möjlighet att den Fincke som får frälse år 1381, är densamme som den ”gamla Gödeke Fincke” som omnämnes i ett brev från svenska rådet år 1441, till hans arvingar. Jag ser sannolikheten som rätt stor att ”den gamla Gödeke” snarare var farfar till Gödeke Fincke – men det är en annan historia.
 
Jag tror dock helt klart  att vi här talar om två grenar av samma släkt, och att man skulle finna en gemensam anfader om man kunde gå bak till ca år 1300…
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 01 maj, 2009)

90
Erik Spore till Hyvikkälä / Erik Spore till Hyvikkälä
« skrivet: 2015-12-04, 22:03 »
Av en tillfällighet finner jag i Impolas bok att Erik Spores ursprung är okänt.  Teitt lär ha angivit att föräldrarna var ”en borgare i Nådendal och Magdalena Spore”.  Grotenfeldt namngav fadern som en 'van Bergen'. Traditionen från 1700-talet berättar  att ”han hade en femuddig stjärna i skölden och ett kors ovanför hjälmen”. Han ansågs tillhöra uradeln. Vähäkangas har framfört hypotesen att hans far möjligen var borgmästaren i Nådendal Jakob Pedersson - en hypotes som Impola anser förtjänar uppmärksamhet , trots att Jakobs eventuella vapenbild är okänd.
 
Varför tar jag då upp detta ämne? Jo, för i mitt - om än till stora delar hypotetiska - släktnätverk, så förefaller det som att många öppna frågor faller på plats.
 
Då mitt släktnätverk är uppbyggt på ett för professionella släktforskare mindre vanligt sätt - d.v.s. kan innehålla fiktiva personer (=ej dokumenterde) -  vilket kvalitetssäkras genom att verifieras gentemot alla för mig kända 'randvillkor'.  Jag kan därför inte till 100% ge källor till varje enskild filiation, men däremot indirekt visa att lösningen är möjlig/trolig.
 
I detta specifika fall, så har jag Erik Spore som son till Torkil Spore, nämndeman i Kumo 1486 [FMU 4087], och Elin(Helena) Joakimsdotter (Fleming).  Ramsay - liksom jag själv -  har Torkel Spore som son till Jöns Mattsson Spore,  vilken  i mitt nätverk var gift med en dotter till Torkil Jönsson (Sluk) och Margareta Jönsdotter (klöverbladskura). Magdalena Spore var alltså i mitt scenario faster till Erik. Eriks vapen var sannolikt en variant av hans mormors, Elin Björnsdotters (stjärnkors), dotter till  Björn Ragvaldsson (stjärnkors) - ”I lutande sköld ett likarmadt kors öfver sexuddig stjärna ; på hjälmen ett kors” [FMS 192].
 
Eriks syster, Valborg, var sannolikt namngiven av sin mors, Elin Joakimsdotters (Fleming), farmor , Valborg Jönsdotter Tavast.
 
I mitt hypotesbygge dog Torkil före sin hustru, vilken gifte om sig med Peter Kerweynis, d.v.s.Peder Nilsson (Stiernkors) vars mor var Karin Olofsdotter Kirves (stjernkors). För detta krävdes en dispens, då Peder Nilsson var släkt med Elin Joakimsdotters förste man i fjärde led [Auct. Papae, n 411]. I mitt nätverk var Torkil släkt med Peder Nilsson i fjärde led, efter Torkil Nilsson (Sluk).
 
Ett indirekt stöd för hypotesen utgör det faktum, att Erik Spore under Erik Flemings befäl, under Dackefejdens kritiska dagar ingick i slottsloven på Stockholm slott. På senmedeltiden valde man oftast följeslagare, klienter,  bland sina fränder.  Erik Spore var i detta scenario systerson till Erik Fleming.
 
Den av Vähäkangas föreslagne fadern till Erik Spore, Jakob Pedersson, var i detta scenario syssling till Erik Spores farmor.
 
 
(Meddelandet ändrat av ten 2015-12-05 00:49)

91
Byting / Byting
« skrivet: 2009-02-06, 10:46 »
Hej! Finns det någon som har någon mer information om Väpnare släkten Byting än vad som framgår av Fredrik Beerståhl artikel (beskuren).
 
Tore Byting. Till Stola, Strö (R). Väpnare, belagd 1416-48(Almquist 1958; Beerståhl 1998; se SD hk nr 23828 respektive    
SD hk nr 25368). Är död 1452 (SD hk nr 26058). Begravd i Otterstad(R) (Almquist 1958).
 
Nu finns faktiskt redan Tore Byting den äldres sigill bevarat, fast inte i original utan i en avritning från 1500-talet i Lars Sparres kopiebok (16 f. 251 v. RA). Det rör sig om ett morgongåvobrev daterat Lödöse 17/7 1448, där en väpnare Nils Baat Sigvortsen (tjurhuvud) ger sin hustru Katarina Birgersdotter (liljehökvapen) i Åby, Landa socken ett antal gårdar i  
falköpingstrakten (i Grolanda, Jäla och Marka socknar). Hon var änka efter Simon Gudmundsson, som gett henne morgongåva 24/6 1443 (Jan Liedgren i PHT 1959). Bland de 12 fastarna uppräknas Tore Byting, Sigge Byting och Harald Byting och den förstnämnde ombedes sigillera brevet tillsamans med sedermera häradshövdingen på Kålland Magnus Lamb till Degeberg (kvadrerad sköld) Man får intrycket att Sigge och Harald är unga pojkar, som fått följa med  
sin far på bröllopet och betrotts med att hålla på glaven, men ännu saknat egna personliga sigill. Kanske de dött ogifta eller barnlösa och därför inte tagits med i släktregistret. I varje fallvisar brevet att Tore Byting varit i livet ännu 1448 - nio år senare än vad som redovisas i litteraturen.
 
Sigillet innehåller tre föremål, som liknar hockeyklubbor, ställda stolpvis (över varandra). Kanske en missuppfattning av musselskalets vulster? Beträffande tinkturerna visar ett anvapen på ekebladska huvudbanéret i Strö kyrka ett vitt musselskal i blått fält. Ett annat bytingvapen förekommer på Mauritz Posses antavla i Skara stiftsbibliotek där en röd bjälke i vitt fält representerar Holmfrid, Tord Bytings dotter (Raneke aa. Till. s.396). Ett flertal personer med tillnamnet Byting eller Pyting förekommer under 1400-talet både i Sverige och Finland utan att  
man kan förbinda dem genealogiskt med kållandssläkten
 
Källor:Från Fredrik Beerståhl artikel om Tore Byting. http://home.online.no/~od-nyst/byting.htm

92
Byskalle / Byskalle
« skrivet: 2012-02-10, 19:46 »
Släkten Byskalle tillhörde, liksom släkterna Stryk och Sluk, det på 1300-talet inflytelserika åländska frälset, ”vars sammansättning dock till följd av källornas beskaffenhet är svårgripbar” [E. Anthoni].
 
Bröderna Sigurd och Nils Magnussöner (Byskalle) erhöll frälse av konung Erik redan 1358, medan Jösse Jönsson (Sluk) erhöll sitt frälsebrev 1435. Peter Ålänning, sannolikt tillhörande släkten Stryk, var på slutet av 1300-talet var en av sin tids rikaste stockholmare och fungerade tidvis som bankir för bland andra Albrekt av Mecklenburg och Bo Jonsson (Grip).
   
Tyvärr har jag inte ännu tagit del av E. Anthonis artikel om Byskalleätten i 'Frälsemän på Åland', vilket jag hade tänkt göra innan jag öppnade den här ’tråden’, men av en slump (?) hittade jag en intressant pusselbit, som jag inte är säker på att E. A. har med i sin artikel.  
 
Den i E. A:s bok omnämnde kyrkoherden i Tövsala, Nils Byskalle , död på 1480-talet [1], var sannolikt densamme som den i Pargas kyrka förekommande ”Master Nils, whose last name has been read as ’Byska’or ’Bylka’, has been interpreted as the vicar Nils Byskalle who has also been identified as Nils Nilsson, canon in the chapter of Åbo. Nils Byskalle or Nils Nilsson is mentioned several times from the 1450’s on and died in the 1480’s when he was the vicar of Tövsala (fi. Taivassalo)” [2].  
 
På nätet hittar man samma information, men dessutom ” Donatorn kan vara kaniken Nils Byskalle, som nämnes 1455, 1465, 1474 och i Ivar Flemings jordebok, han var kyrkoherde i Tövsala och begrovs där; i hans gravsten är hans vapen med en klöverskura inhugget … I Pargas är vapnet med klöverskuran målat i mittskeppets fjärde valv”[3].
 
Nils (Nilsson) Byskalle var förmodligen son till en (okänd) Nils Magnusson (Byskalle) och sonson till Måns Nilsson  (Byskalle). Då vapnet klöverskura tillhörde Jöns Anderssons (i Kimito)  släkt, ligger det nära till hands att tro att Nils Byskalles mor var dotter till Jöns Andersson i hans äktenskap med Margareta Helgadotter (Stryk). Kronologin stämmer…
 
Om min hypotes är rätt, så skulle dessutom den postulerade fadern Nils Magnusson (Byskalle) – möjligen densamme som Nisse Månsson i Mervis, 1423 [4] - vara svåger till Jöns Torkilsson (Sluk)!  
                                                                                                           
[1] FMU 4274
[2] ‘Radiocarbon dating of the medieval churches of the Åboland archipelago’av Pia Sjöberg, Alf  
     Lindroos and Åsa Ringbom. Presenterat 2010 vid ett symposium i Visby arrangerat av Gotlands
     Universitet och Länsstyrelsen på Gotland.
[3] http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/mjreki/read/asp/r _kohde_det1.aspx?KOHDE_ID=1000014838
[4] E. Anthoni, s. 355

93
Jag tror mig ha identifierat en av Bo Jonssons (Grip) tidigare till namnet okända döttrar, såsom Bo Jönssons änka Katarina i SD 237.
 
Denna Katarina sålde 1402, med riddaren Johan Dume som sin målsman, en ansenlig mängd jordagods till Bengt Nilsson (Lejonansikte) som gift sig med Bo Jonssons änka, Margareta Dume (SD 237). Vad gäller de jordar som låg i Södermanland anslöt de geografiskt mycket väl till jord som Bo Jonsson under sin livstid köpt i landskapet (i Rönö härad). Vad jag däremot har gått bet på är identifieringen av Katarinas man, Bo Jönsson. Någon som har idéer om detta?
 
De gods som nämns i brevet från 1402 låg i Göstrings, Valkebo och Vifolka härader i Östergötland, Sunnerbo, Södra Vedbo och Västbo hdr i Småland, Fjäre, Höks och Tönnersjö hdr i Halland, Rönö hd i Södermanland och Vilske hd i Västergötland.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

94
Borstbölesläkten / Borstbölesläkten
« skrivet: 2016-02-13, 23:16 »
Borstbölesläkten i Finland utgör en av de finska 'uradliga' släkterna, vars filiation på 1400-talet - som den presenterades vid frälserannsakningen 1588  -  på goda grunder är ifrågasatt.
 
Impola skriver: ”Släktlinjen som presenterades vid frälserannsakningen 1588 började med häradshövdingen i Nedre Satakunda (1432) Hartvig Dyker och släkten sades ha varit adlig på fädernet ”af hedenhös” (RA 325:18). Mellan Hartvig Jakobsson och Dyker har funnits två eller tre led (min kursivering), inte bara ett (min kursivering) såsom uppgavs i rannsakningen, och efter denna källa av Ramsay, Granit m.fl. ” [s. 146]. Till saken hör, att Ramsay faktiskt har två led mellan Hartvig Jakobsson och Hartvig Dyker, nämligen Jakob Tomasson och Tomas Hartvigsson.
 
På ett annat ställe [s. 357] skriver Impola mycket motsägelsefullt: ” Eftersom släktlinjen upptecknats 1588, då dess yngsta generation ännu levde, kan den anses vara riktig och kritiken (Vähäkangas) mot den obefogad med undantag av anmärkningen att mellan Hartvig Dyker och Simon Thomasson måste ha funnits mer en ett led” (Sic). Vähäkangas har, enligt Impola [not 402] fäst uppmärksamhet på Jakob Thomassons och Thomas Jakobssons stora åldersskillnad som gör filiationen dem emellan mindre trovärdig.  Impola poängterar dock att  ”Toropainen inte misstänker den, och att den stödes av alla relevanta ägoförhållanden”.  
 
Den troligaste vägen ut ur detta kronologiska 'dragspel' är, att ”den yngsta generationen”, vilken levde 1588, sannolikt hade helt rätt i att deras farfar var Tomas Hartvigsson - men inte Hartvig Dykers  son, vilken torde ha varit född omkring 1400, utan en hans sonsons son, Tomas Hartvigsson (d.y.), född ca. 1465. Mellan Hartvig Dyker och Hartvig  Jakobsson var det i detta scenario fyra led, varigenom kronologin synes fullt realistisk.

95
Bidz / Bidz
« skrivet: 2012-02-20, 23:15 »
Vem var Klaus (Henriksson) Bidz’ hustru?
 
Frågan har ställts av genealoger i Finland alltsedan J. Ramsay lämnade frågan obesvarad. Såväl E. Anthoni som O. Rundt har behandlat frågan och byggt hypoteser med utgångspunkt från arvstvister och överenskommelser, bl.a. rörande släkterna Kirves och Bidz, och ägarhistorik rörande Judikalla i Säxmäki, men kommit till helt olika resultat.
 
Anthoni skriver i sin bok[1]: ”…Claus Bidz…var synbarligen gift med [color=0000ff]Ingeborg Håkansdotter (Frille)[/color], som i ett tidigare gifte hade varit förenad med Anders Henriksson (Lindelöf) och troligen därefter med ålänningen Olof Jönsson i dennes första gifte. Claus Bidz’ son Knut Bidz var bosatt på Judikkala i Säxmäki, där han 1494 avfattade sitt testamente.”
 
Rundt skriver[2]: ”Makarna Gödik Fincke och Karin Tavast hade en son och fyra döttrar. Av dessa synes [color=0000ff]Elseby Gödiksdotter[/color] ha varit den som kan ha varit gift med Klas Bidz. Det är känt att hon före sin död som inträffade före 1460 var gift med Filpus Ivarsson men hon kan tidigare ha varit förenad med Klas Bidz, vars hustru inte har varit känd.”
 
I samma uppsats kommer Rundt - sannolikt helt korrekt - till slutsatsen att Juddikala kommit via släkten Tavast, men han tror, sannolikt felaktigt, att det var Karin Nilsdotter Tavast, gift med Gödik Henriksson Fincke, som var den Hu Karin av Juddikala som omnämnes 1447[3].
 
Mycket talar för att Anthoni ligger närmast sanningen, att Klaus Bidz var gift med Ingeborg Håkansdotter (Frille), och att hustru Karin till Juddikala, var Karin Olofsdotter Tavast[4], dotter till Olof Jönsson Tavast och Karin (Larsdotter?) Fincke.
   
Ett starkt stöd för detta får man i en dispensansökan till påven för giftermål mellan Olof Jönsson och Anna Eriksdotter (Bidz) 1478, då de önskade gifta sig trots att de var släkt ” in the second and fourth degrees of affinity and the third and fourth degrees of consanguinity”[5].
 
Vad gäller affinitet, så var Anna Eriksdotters ana i 2:a led, Henrik Bidz, far till Klaus Bidz, som tidigare varit gift med Olof första hustru, Ingeborg. Dessutom, så var Anna en ättling i 4:e led till Olof Jönsson Tavast och Karin Fincke, Ingeborg Håkansdotters mors morföräldrar!
 
Hur Olof Jönsson (Sluk) och Anna (Eriksdotter) Bidz var släkt med varandra förblir för mig oklart.
 
Ytterligare stöd för Anthonis hypotes hittar man i en urkund avseende en godsförsäljning 1458, där prästen Håkan Andersson, son till Anders Henriksson och Ingeborg Håkansdotter, säljer sitt möderne i Väniälä i Lundo till Olof Nilsson Tavast[6], där Olof Nilsson och Håkan Andersson med utgångspunkt från Anthonis scenario är släkt i 2:a resp. 4:e led[7]. Urkunden beseglades av Henrik Bidz, far till Håkans styvfar Klaus Bidz, och av Peder Olofsson Svärd, gift med Karin Håkansdotter Frille, Ingeborgs syster, samt av Krister Frille, bror till Ingeborg!
 
I en urkund från 1498, avseende en ingången arvsförening mellan Mats Filpusson med hustru, Karin Andersdotter, och Olof Tuvessons (Frille) barn, så är biskop Magnus Stjernkors och Olof Jönsson i Lahis, m.fl. vittnen[8]. Olof Tuvesson Frille och Ingeborg Håkansdotter är båda släkt i 3:e led med Ragnhild Olofsdotter Tavast, i hennes äktenskap med Mårten Abrahamsson Djäkn. Biskopen Magnus Nicolai var ättling i 3:e led till Olof Jönsson Tavast, och Olof Jönsson i Lahis är naturligtvis den år 1498 döda Ingeborg Håkansdotters f.d. make.
 
Det ligger mycket nära till hands att utgå ifrån att Karin Andersdotter är en mycket nära släkting till Ingeborg Håkansdotter – sannolikt är hon en dotter till Ingeborg.
 
Anthoni har dragit slutsatsen att Karin Andersdotter var dotter till Ingeborgs första make, Anders Henriksson (Lindelöf), vilket kan tyckas uppenbart, men Rundt har på ett ganska övertygande sätt visat att detta knappast är troligt: ” Även om hon skulle ha varit halvsyster till Knut Bidz och dotter till någon Anders kan föräldrarna inte ha varit Anders Henriksson (Lindelöf) och Ingeborg Håkansdotter Frille, ty deras dotter Katarina var ju gift med Tord Karpelain.”[9]
 
Rundt utgår från att det rör sig om ett misstag, och att Mats Filpussons hustru Karin inte var en Andersdotter utan en Klausdotter, dotter till Klaus Bidz i det av Rundt postulerade äktenskapet med Elseby Gödicksdotter. Hans slutsats bygger huvudsakligen på en urkund, där Mats Filpusson med samtycke av sin hustru Katarina donerar gods till Nådendals kloster, som provent för sin dotter[10]. I samma brev kallas Knut Bidz Katarinas broder, varför även Hausen dragit samma slutsats som Rundt, då han i ingressen till urkunden skriver ” Matts Philpusson, häradshövding i nedre Satakunta, ger med samtycke av sin hustru, Katarina (Klasdotter Bitz)”.
 
Tyvärr känns detta som en nödlösning för att hålla ihop en hypotes, som börjar svikta. T. Vähäkangas håller till synes fast vid att Mats Filpussons hustru var en Katarina Andersdotter [11]. Jag är benägen att hålla med honom, även om jag inte kan förstå många ord i den finska texten!
 
Någon hållbar hypotes avseende vem Mats Filpussons hustru Katarina, syster till Knut Bidz, egentligen var, tycks ännu inte existera.
 
Möjligen kan man hitta en ledtråd, då man närmare analyserar de av Anthoni postulerade Ingeborg Håkansdotters ingångna äktenskap. Det tycks vara en lucka mellan äktenskapet med Klaus Bidz, som förmodas ha dött i början av 1450-talet och äktenskapet med Olof Jönsson omkring 1470.  Kan Ingeborg ha varit gift med en Anders efter äktenskapet med Klaus Bidz, men före äktenskapet med Olof Jönsson?!
 
Vem skulle då denne Anders kunna vara? I min databank hittar jag en möjlig, om än en mycket hypotetisk, kandidat, nämligen Anders Gregersson Garp i Koskis. Han var gift i ett första(?) gifte med Karin Olofsdotter Svärd, syster till Peder Olofsson Svärd som var gift med Ingeborgs syster Karin Håkansdotter!
 
Skulle Anders Gregersson ha gift sig i ett hypotetiskt 2:a gifte med Ingeborg Håkansdotter (hennes 3:e!), så hade en ev. deras dotter med viss sannolikhet döpts efter Anders första hustru, Karin – det var inte helt ovanligt på senmedeltiden.
 
Synpunkter emotses gärna, även om ämnet är väl komplext att redogöra för i ett relativt begränsat utrymme som detta...
 
[1] E. Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, s. 164.
[2] O. Rundt, Genos 66 (1995) , ’Arvstvisten mellan frälsesläkterna Bidz och Kirves’
[3] FMU 2720
[4] En möjlig invändning till denna hypotes kan vara att Karin Olofsdotters 3:e make,   Åboborgaren Olof Larsson Sylta uppges leva ännu 1449 (ÅboSvB, nr 553, enl. sekundärkälla).
[5] Auctoritate Papae, n 250, 8.11.1478
[6] FMU 3069
[7] Ättlingar till Olof Jönsson Tavast och Karin Fincke
[8] FMU 4803
[9] O. Rundt, Genos 62(1991), ’ Synpunkter på frälsesläkten Kirves’
[10] FMU 5173
[11]T. Vähäkangas,  Genos, 1(2011), Vuosikerta 82 Årgång. Jutikkalan kartanon keskiaikaiset omistajat

96
Allmänt om adel / Trovärdigheten i adels-anor?
« skrivet: 2008-01-04, 14:01 »
Hejsan!
Hoppas att det är någon här som kan de mig lite svar på en fråga av mer allmän karaktär.. Jag har kommit in på några adliga släkter (bland annat Lood, Kåse, von Witten af Stensjö) via släkten Stålhammar. När man söker lite på nätet (och här på forumet) så slås jag av att det ofta finns väldigt många varianter av släktträden. Någonstans här forumt såg jag till och med träd där folk angavs vara gifta fast de inte ens levde under samma tidsperiod och kvinnor som fick barn flera år efter sin död..
 
Mycket arbete verkar vara grundat på bland annat Elgenstiernas böcker och för mig som glad amatör inom den adliga forskningen så tycker nog jag att det arbetet känns lite löst i kanterna när det kommer till verklighetsförankringen. Eller?
 
Nu till mina tre huvudfrågor..  
 
Hur säker kan man vara på att adliga anor (ex. Kåse) är korrekta? Bland annat så finns det på Kåse-sidan här på  forumet utlagt anor som går tillbaka till 500-talet, och för mig så verkar det onekligen en smula svårsmält..
 
Om man enbart vill ha orubbeliga fakta i forskningen, hur långt kan man gå tillbaka då? 1600-tal?  
 
Finns det kvalitetsgranskade släktträd för några adliga släkter, dvs någon form av officiell status på forskningsmaterialet? Min tanke var att kanske Riddarhuset har någon form av kontroll på anorna som gör ett visst forskningsmaterial mera trovärdig än andra..
 
mvh Mårten Swärd

97
Ållongren i Finland / Ållongren i Finland
« skrivet: 2011-09-09, 23:02 »
Som stamfader för ätten Ållongren omnämnes i EÄ, Olof i Pepot i Borgå socken. I övrigt nämns endast  att han hade två söner, Henrik Olofsson och Nils Olofsson. Vem som var hans hustru och mor till barnen, var okänt för Elgenstierna.
 
I mina släktutredningar avseende den äldre släkten Svärd,så hittade jag en mycket lovande pusselbit...Birgitta Henriksdotter (Svärd)! I ÄSF (Svärd, äldre ätten) sägs att Birgitta var gift med Olof Djäkn :Det förefaller som om Olof Djäkn var identisk med Olof Djäkn i Kimito...och tydligen är densamme som Olof Djäkn i Bramboda (d.v.s. Brännboda i Kimito).... När jag sökte i min databas efter en Olof med ungefär samma uppskattade födelsetid så hittade jag just Olof i Pepot. Vad är det då som säger att Olof Djäkn i Kimito skulle kunna vara densamme som Olof i Pepot?! Jo, för det första att Olof i Pepot hade en son döpt till Henrik - och, om mitt antagande är korrekt - döpt efter sin morfar, Henrik Pedersson Svärd. Vidare så ägde sonen Nils Olofsson jord i Kräpelby och Haga socknar i Borgå[1], vilket också Birgitta Henriksdotter farfar, Peder (Hermansson)Svärd gjorde[2].
 
Ytterligare indicier finner man i att Olofs sonson, Måns Nilsson, var gift med Anna Ljungosdotter [3], dotter till Birgittas kusin Anna Andersdotter (dotter till Anders Jönsson [4] och Christina Pedersdotter Svärd),d.v.s. släkt i 4:e och 3:e led, vilket torde kräva 'påvlig' tillåtelse... Mycket riktigt, den 5.7.1492 fick de det tillstånd som behövdes![4].  
 
Även om inte mitt påstående att de var släkt i 3:e och 4.e led, stämmer helt med tillståndets related twice in the fourth degree, så är jag övertygad om att jag är på rätt spår!  
 
[1] Okänd källa, men verkar tillsammans med övrig information som relevant:http://www.linnajoenkaupunki.fi/ruotsi/kartano/A23R8_1.html
[2] FMU 3341
[3] EÄ, IX, s. 195h.
[4] Auctoritate Papae, s. 348, n 308: Magnus Nilsson and Anna Ljungesdotter, laypeople from the diocese of   Turku, request dispensation to remain in their marriage, which they contracted (but had not consummated) not knowing they were related twice in the fourth degree of consanguinity, and to have their future offspring considered legitimate. The regent Julianus, bishop ofBertinoro, grants the petition.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-09-09 23:04)

98
Unge, von / Unge, von
« skrivet: 2004-10-08, 14:31 »
Fredrik Otto von Unge född 1766 död 1832 gift med  Abrahamina Abrahamsdotter- Hülphers född
1770 död 1800 dessa fick barnen  
Fredrik Abraham född 1793-11-11
 
Christina Hedvig född 1795-07-04
 
Otto Sebastian född 1797-08-15
Hur gick det för barnen blev de gifta och fick de några barn ?
Allt om barnen är av intresse då dessa är ättliga till släkten Hülphers svenska anfader genom Abrahamina.
 
Med Vänliga Hälsningar  
Sven Aivert

99
Stålhandske / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2013
« skrivet: 2012-09-10, 23:37 »
Under rubriken Beurraeus har jag pekat på möjligheten att Hans Johansson Stålhandske (se begravningsvapen ovan) var en ättling till väpnaren Knut Thomasson i Soinila i Vemo. När jag ögnar igenom Henrik Impolas bok Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, så fastnar jag för Henrik Jönsson till Årlax (s. 159). Varför det då? Jo för att hans morfar uppges vara Knut Thomasson i Soinila Vemo, och att han var i sitt första gifte gift med Karin Eriksdotter Sluk, kusin till Thyril Nilsson Sluk.  
 
Om man accepterar tankegången att släkter på 1400/1500- talet gärna gifte in sig flera gånger i samma släkter - för att förhindra spridning av släkternas godsinnehav - så ger detta ytterligare ett visst stöd för hypotesen att släkten Stålhandske var en gren av släkten Sluk.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-09-10 23:38)

100
Stålhandske / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2012
« skrivet: 2011-12-16, 12:19 »
Jag har hittat ett par mycket intressanta pusselbitar, som kanske tillhör det här pusslet...
 
År 1536 överlåter Erik Fleming Broända i Bjärnå till Henrik Henriksson (Dufva) i Laukko [E. Anthoni]. Denne Erik Fleming är sannolikt Margareta Flemings far, borgmästaren i Åbo, Erik Hermansson Fleming.
 
En synopsis till en hypotes skulle kunna vara att Erik Andersson Rääf i ett första gifte var gift med Karin Henriksdotter (Dufva)och att hon var mor till Brita Rääf...  
 
Många frågetecken behöver rätas ut innan man kan kalla detta för en hypotes, men jag tror definitivt att man kan dra slutsatsen att Margareta Fleming inte var mor till Brita Rääf!

101
Stålhandske / Stålhandske
« skrivet: 2014-06-24, 00:30 »
Har idag fått mitt beställda exemplar av Johan Bures släktbok på DVD, utgiven av GF och delfinansierad av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Författare Urban Sikeborg. En utmärkt produkt - tack Urban, Johan och Johan, Carl, Jarmo och Pia!
 
Självklart sökte jag som första namn på Harald Tyrilsson Stålhandske. Det första jag träffade på var en uppgift att Harald var född i Östergötland, men med ett plustecken efter uppgiften - har ännu inte hittat teckenförklaringen, men tolkar det som att uppgiften är osäker... Min hypotes är fortfarande att Harald härstammade från den östra rikshalvan - det finns inga belägg för att Harald Tyrilsson skulle vara född i Östergötland!
 
Nästa uppgift säger att Harald gifte sig ca. 1557 med Anna Hindricksdotter, med ref. till Hausen (1926) s. 17. Längre ned på sidan, finner man att enl. Hausen gifte sig Harald med Anna Henricksdotter ca 1567... I det här fallet är det nog 'tryckfelsnisse' som varit framme...
 
Det mest intressanta - vilket jag tyvärr förbisett, då jag själv har Henrik Impolas bok i mitt bibliotek - var att hans sätesgård från 1563 var Germundö. Tyvärr framgår inte vilken av referenserna i Impolas bok som gällde för detta påstående...  ( I hans bok står det av misstag  Hans sätesgård från 1563 var Germundö f.d. kungsgård i Saltvik som hennes (sic) svärmor erhållit i utbyte mot  Haga i samma socken.) Året 1563 stämmer emellertid väl överens med mitt antagande (se ovan  09 februari 2013 - 19:38): För min del tror jag att det finns goda skäl att anta, att Harald och Anna Henriksdotter träffades i Stockholm redan på senhösten 1563, alternativt i början på 1564 - sannolikt sammanförda av Klas Fleming.. Detta stöder också min hypotes, att Haralds första hustru, var Margareta Pedersdotter Fleming - tremänning till Klas Eriksson Fleming...
 
Under 'Johan Bures släktbok i autograf' finner man kommentaren: Därunder är inritad en liten vapensköld med hjälmprydnad och ett sköldemärke som på grund av miniatyrformatet är svårtolkat. Med kännedom om släkten Stålhandskes vapen, så kan man inte misstolka vapnet...

102
Stålhandske / Äldre inlägg (arkiv) till 19 augusti, 2011
« skrivet: 2008-02-13, 19:47 »
Enl. Linköpings herdaminne över Domprosten Magnus Heraldi Wallerstadius (f. i Vallerstad 1574), var han gift med Kjerstin Tyrilsdotter (Stålhandske), f 1584, d 1652, dotter av Tyrils Nilsson till Grelsby i Finland, och Anna Mattsdotter (Ruuth)född ca 1530-1540 i Grelsby.
 
År 1574 adlades kammarjunkaren och ståthållaren Joen Tyrilsson samt 1578 brodern skeppshövidsmannen och ståthållaren Harald Tyrilsson till ätterna Stålhandske nr 66 resp 98. De var uppenbarligen söner till Tyrils Nilsson till Grelsby och bröder til Kjerstin - men troligen med olika mödrar då Kjerstin föddes efter det att bröderna adlades.
 
Vem var då far till Tyril Nilsson till Grelsby? Om Anna Mattsdotter var hans sista hustru bör hon ha varit yngre, eller betydligt yngre än Tyril. Antag att han var född ca 1510-1520,då skulle han kunna vara son till Nils Jönsson Sluk som vid ungefär den tiden ägde Grelsby Herrgård i Finnström på Åland.  
 
Ser fram emot kommentarer från någon som är mer bevandrad i dessa släkter än vad jag är.

103
Stiernkors / Stiernkors
« skrivet: 2012-12-29, 21:01 »
Enligt Elgenstierna, så hade släktens anfader Nils Pedersson och hans hustru Karin Olofsdotter  - dotter till Olof Kirves och Marta Nilsdotter av äldre ätten Stienkors – två söner,  Gustaf och Måns.
 
Utöver dessa hade Nils Pedersson och Karin Olofsdotter ytterligare två barn enligt H Impola (s. 286 i hans bok), nämligen herr Påvel i Säxmäki och hustru Märta till Söderpå.
 
Påvel skall ha varit den förste lutherske prästen i Säxmäki, och hade med en okänd hustru sönerna Israel och Timoteus. Märta var gift med borgaren i Åbo, Erik Skalm i sitt första gifte, och med borgaren Jöns Lång i ett andra äktenskap.
 
Beträffande Nils Pedersson, så säger Impola att  hans ”…eventuella frälseanor har förblivit okända. Hans söner Gustafs och Måns’ släktgrenar blev i varje fall 1625 utan adlande introducerade på svenska riddarhuset under namnet Stiernkors och nr 39.”  Påvels gren blev aldrig introducerad, och en del av hans ättlingar antog släktnamnet Ståhl.
 
Om Nils Pederssons ursprung är inget mer känt än att han var borgare i Åbo. I avsnittet om hustru Märta till Söderpå (Sorpå, Pargas) i Impolas bok, omnämns han även som borgmästare i Åbo.
 
Baserat på (för mig) nya uppgifter i Impolas bok – i kombination med vad som står i Anthonis bok, och i mitt eget ’hypotetiska’ släktträd – så har jag identifierat en mycket trolig kandidat som far till Nils Pedersson, nämligen  borgmästaren i Nådendal,  Peder Nilsson (Sluk?) i Väntiälä.  Nils Pedersson skulle i så fall vara bror till Jeppe Pedersson, som  efterföljde sin far som borgmästare i Nådendal, och där använde sin fars ’ofrälse’ sigill, d.v.s. ett sigill med bomärke. Detta stämmer väl med hypotesen Nils Pedersson tillhörde en frälsesläkt, men saknade vapen och sköldebrev.
 
Ett starkt indicium (förutom namn, kronologi och geografi) utgör följande utdrag ur H. Impolas bok (s. 301): ”Konung Gustaf gav Erik Skalm 1529 tillstånd att på Märta Nilsdotters  och hennes bröders vägnar ’kännas vid’några frälsehemman som legat under Nykoret vid Åbo domkyrka: Sjusholm i Tövsala, Ukkilax i Vemo, Vallas i Virmo, Övre Väntiälä i Lundo (min kursivering)…”  Övre Väntiäla har uppenbarligen  tillhört någon av deras föräldrars släkt – sannolikt Nils Pederssons.  Nils Pederssons far – (av mig postulerad) Peder Nilsson i Väntiäla - hade förmodligen fått Väntiälä vid ett gifte med en dotter till Anders Henriksson (Lindelöf) och Ingeborg Håkansdotter (Frille), vilka fått Väntiälä av biskopen år 1444 (Anthoni, s. 318).
 
Omkring år 1555 ville herr Mikael i Tövsala ”upplåta och bebreva” KM:t åtskilliga gods som hans mors far, farfar och farbröder skänkt till Nådendals kloster och Åbo domkyrka men som främmande män med orätt tillvällat sig ”undan hans rätta börd”: Väntiälä i Lundo…(Impola, s. 275). Det rör sig i detta fall sannolikt om nedre Väntiäla. Mikael var son till Anna Tordsdotter Carpelan, vars mor var Karin Andersdotter Lindelöf – dotter till  Anders Henriksson. Det var alltså förmodligen på moderns sida hans anspråk gällde – inte på faderns, Michael Remigius. De som sannolikt avses som de som med ’orätt tillvällat sig’ Väntiälä, var säkerligen, förutom Erik Skalm,  Per Fleming till Friskala, vilken ca 1530 genom sin halvbror domprosten Hans Petri från Åbo domkyrka inlöste frälsegodset Friskala som blev hans sätesgård, och en gård i Väntiälä i Lundo … Dessa transaktioner, m.fl. kritiserades starkt av Teitt…(Impola, s. 325).
 
Den del som  Per Flemings övertog  i Väntiälä, torde vara kopplat till att hans syster Valborg gifte sig med Måns Nilsson (Stiernkors)  - vars farmor alltså enligt min hypotes, var dotter till Anders Henriksson (Lindelöf) i Väntiälä…

104
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013
« skrivet: 2013-10-18, 09:14 »
Leif Tennare!Om Amund Stakes far o mor, Håkan Svensson och Anna Larsdotter kan jag inte urskilja vilket vapen du anser ska tillhöra Anna Larsdotter. Du skriver i inläggen 9 okt o 14 okt 2013 ovan att Anna Larsdotter felaktigt givits koppling till Karl Knutsson Bonde. (Jag har heller aldrig hört talas om någon frilla till Karl Knutsson Bonde, annat än hans 3:e fru som var det innan han gifte sig med henne på dödsbädden).
Jag fann Håkan Svensson ohh Anna överst i en stamtavla över Stake i Palmschöldska samlingen i UUL vol. 213 sid. 273. Kan tyvärr inte kopiera den - behärskar inte tekniken. Källa för uppgifterna anges som RL eller Eras, tydligen Rasmus Ludvigsson, den kände genealogen på 1500-talet.
Texten lyder: Håkan Svensson RL ux: fru Anna, K Carl Knutssons dtr af hans frilla BARN: ANNA ux. Per Gunnarssons på Dÿngö, denne skal ha varit en bondeson och född i Danemarck RL, SIGRID på Erstada-dotter Anna, ux. Algot Kruses RL-dotter Sigrid Krus RL, vide Kruse, OLOF STAKE RL, son Olof Stake RL, ERICH STAKE drunknad på WEttern-son Mauritz Stake. (DEtta skrivet med Palmschölds stil. Överst en senare ant.: Håkan Svensson vid. Stake (ex. annotationibus Eras)
Detta är trol. känt men kan påvisa hur samtida uppgifter är.
Att leta efter Karl Knutsson Bonde är säkert futilt, men observera att han har samma båt i sitt kungavapen som nr 6 i din avbildning i inlägget 17 okt 2013.  
Med vänlig hälsning Berit Sjögren

105
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-09, 16:08 »
Hej Olle,
 
Tyvärr är det inte möjligt - det gick inte att ta en meningsfull bild av hela stenen, p.g.a dess storlek och placering. Jag bifogar här en 'stulen' teckning av stenen, och kommer lägga in bilder på vapnen i nästa inlägg...
 

 
/Leif

106
Rückersköld/Rücker / Rückersköld/Rücker
« skrivet: 2009-11-14, 15:11 »
Angående http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/16919.html?1034723656 
 
Cristoffer polhem hade följande 4 kvinnliga barn 
1. Äldsta maria gifte sig med krigsrådet herre martin ludvig manderström 
2. Emerinta gifte sig med hovrätts rådet Reinhold Rückersköld 
3. Hedvig gifte sig med kammarherren carl gripenstjerna 
4. elisabeth gifte sig med kammarrådet Nils Sandelhjelm 
 
Detta har jag kommit fram till eftersom jag började titta på min frus anor och upptäckte von Wolcker, David Samuel som finns i tabell 11 på denna sida. Men den enda som gift sig Rückersköld är emerinta såvitt jag hittat. Och det är ju inte vad som står på denna sida. 
 
Är det någon som har mer info om detta?? 
Och om kopplingen till polhem och släkten Rückersköld enligt nedanstående överhuvudtaget finns. Försökt söka på släkten Rückersköld utan resultat. De hette innan adlandet  Rücker
 
Påstående som jag gärna vill ha verifierat? Någon
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/16919.html?1258117691
Min koppling går från tabell 11 Ekman, Maria Josepha. Född 1824 (Svenska ättartal 1894 nr 10). Död 
1874. 
och i andra Giftet 2:o med von Wolcker, David Samuel. kommissionslantmätare. Född 
(Svenska ättartal 1887 nr 4). 
 
Min hemsida http://web.telia.com/~u83010587/

107
Hej Bertil!
 
Jag tänkte skicka detta mail direkt till dig eftersom det är mer än ett år sedan du hade inlägget i anbytarforum och kanske det ej har så allmänt intresse att jag även är ättling till ovannämnda Johan och Christina, men din mailadress är tydligen ej aktuell längre så därför sätter jag in mitt inlägg här i alla fall.
 
Du skrev i ditt inlägg 2003-03-17 att du är intresserad av att komma i kontakt med andra ättlingar till Johan Bagge af Söderby och Christina Roos af Hjelmsäter.
Jag är också ättling till dem genom deras son Gustaf Bagge av Söderbv och Elisabeth Nieroth.
 
Hur är du ättling till dem?
 
Mvh
Bengt Örtenholm

108
Poitz / Poitz
« skrivet: 2014-09-21, 18:44 »
Gammelgård i Lampis, var ett av de största och äldsta frälsegodsen i Tavastland.  Gammelgård är vid sitt första omnämnande och även senare splittrat på olika ägare, utan att vi kunna konstatera ett släktsammanhang dem emellan [Anthoni (1970):149].
   
Olof Nilsson (Poitz) ärvde med sin hustru en del av Gammelgårds frälsegods i Lampis sn efter hennes moder Karin Turesdotter [EÄ V:774]. I en kartläggning av relationerna mellan kända innehavare av  gårdar i Gammelgård [Anthoni (1970): 358], så har jag med relativt stor sannolikhet kunnat identifera vem Karin Turesdotter var - hennes partronymikon var säkerligen inte Turesdotter utan Tuvesdotter, och hennes föräldrar var sannolikt Tuve Månsson och Cecilia Jakobsdotter (Horn af Kankas). Därmed skulle hon vara syster till Margareta Tuvesdotter, mormor till  Clas Henriksson Risbit, vilken år 1571 hade 1 del i Gammelgård.
 
Ett starkt stöd för hypotesen utgör det faktum att Erik Flemings till Salontaka brorson Herman Persson Fleming, också hade en del i Gammelgård 1571. Erik Fleming var gift med en dotter till Margareta Tuvesdotter, Ebba Jakobsdotter enligt Anthoni [Anthoni (1970): 314], men med hennes halvsyster Anna Engelbrektsdotter enligt Impola [Impola (2011):44]. Oavsett vilket är rätt, så var han med sin hustru uppenbarlgen en arvtagare till Margareta.
 
”Arvet i Gammelgård förklaras i Poitsila kopiebok enligt Ramsay på två olika sätt: att det kom genom . Malin Nilsdotter (Poitz) eller att Henrik Olofsson (Poitz) ärvde en del av Gammelgård efter sin mormor Kirstin Turesdotter. Anthoni (1970: 358) har tolkat källorna efter det första ailternativet och ansett att Nils Poitz verkligen haft del i Gammelgård”. [Impola (2011):393, not 211]. Anthoni tolkade sannolikt källorna fel, men det var alltså inte heller från mormodern Kirstin Turesdotter, utan med största sannolikhet från mormodern Kirstin Tuvesdotter.
 
Varifrån arvet ursprungligen kom ifrån, är jag ännu inte beredd att postulera, men det pekar starkt emot klustret  Klas och Bengt  Lydekasson, Svärd /Kurck och Skelge.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-21 18:48)

109
Natt och Dag / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2009
« skrivet: 2004-10-15, 01:32 »
Vad angår släktskapet för den ovannämnde häradshövdingen i Mark Peder Ribbing (nämnd 1427-74), så är det faktiskt Bengt Hildebrand som först påvisar dennes bakgrund i sin Handbok för släkt och personforskning (Stockholm,1961) s 263-264. Gustaf Elgenstierna har således fel i sitt monumentala verk. Gillingstam bygger på Hildebrands rader.

110
Lindelöf, nr 143 / Lindelöf, nr 143
« skrivet: 2013-02-14, 23:51 »
I mina försök att reda ut släktförhållandena för några senmedeltida frälsesläkter med godsinnehav i Åbotrakten, så tror jag mig ha identifierat vem släkten Lindelöfs anfader  Anders var, samt sannolikt funnit ytterligare medlemmar av släkten, och en del sannolika felaktigheter. Då jag inte funnit dessa filiationer dokumenterade någonstans, så redovisar jag mina källor och slutsatser här på forumet.
 
Anders
 
År 1405 reduceras två gods i Mäkipä (Sagu), för Peder Skräddare [FMU 1213]. Nio år senare, 1414, skötar Jeppe Skelghe hustruns fäderne i Mäkipä till Anders Erlandsson [FMU 1440]. Sannolikt handlar det om Peder Skräddares gods – en stor del av godsen som reducerades 1405, återfanns ganska snart hos  de f.d. ägarna.
 
Ytterligare 58 år senare, enl. Svb 663, år 1472, så låter Tord Karpelan och och Magnus Balk mäster Håkan behålla Mäkipä [Anthoni, s. 327]. Tord var gift med en dotter, Katarina, till Anders Henriksson (Lindelöf) i hans  - av T. Vähäkangas förmodade - andra äktenskap, med Margareta Nilsdotter (Stjernkors).  Måns Balk var gift med Katarinas syster, Margareta, i hennes andra gifte. Mäster Håkan var en halvbror till Katarina och Margareta, son till Ingeborg Håkansdotter (Frille) och Anders Henriksson.
 
För att sluta cirkeln, så var Peder Skräddares – av mig postulerade – son, Henrik Skräddare, gift med Cecilia Andersdotter, en syster till Henrik Andersson (Lindelöf) [Ramsay].
 
Den logiska slutsatsen blir, att Jeppe Skelghe år 1414 skötade det gods hans hustru ärvt, till sin svågers, Henrik Skräddare, svärfar Anders Erlandsson – stamfar till släkten Lindelöf!
 
Mäkipä ärvdes sedan (helt eller delvis) av Henrik Andersson och hans ättlingar, vilka gjorde överenskommelsen 1472.  
Erland Andersson (Lindelöf) döptes uppenbarligen efter sin farafars far Anders Erlandson.  
 
Anders Henriksson
 
Enligt EÄ var Anders gift endast en gång, och det med Ingeborg Håkansdotter (Frille), och att Ingeborg var mor till alla barnen.  Detta bestrids av T. Vähäkangas i korrespondens med mig, och detta baserat på väl grundade argument. Han hävdar att Ingeborg Håkansdotter endast hade ett barn, kaniken Håkan Andersson. Hans syskon, Erland, Margareta och Katarina,  tillhörde en ”andra kull”. Slutsatsen baseras på en överenskommelse av år 1472. ”…(då)…sades nämligen att mäster Håkan var ”upa then ena sidan” och systers män av andra sida (REA 618,633). Efter Ingeborgs död har Anders Henriksson möjligen omgift med Margareta Nilsdotter (Stjernkors) före sitt senare gifte med Jon Stensson (ÄSF:201). Erland Andersson (Lindelöf) förde inte frillevapen motsat till Håkan Andersson utan först stjernkorsvapen senare tavastvapen (FMS 240, 275). Då kan vi förstå, varför Erland Andersson var en sigillvitne, när Knut Bitz gjorde sitt testamente.”
 
Jag delar Vähäkangas slutsats, med reservation att slutsatsen inte får tolkas som så, att det inte förekom syskon som vara döda år 1472.
 
Hypotesen om två kullar får dessutom stöd av en försäljning av ett gods i Vääntelä i Lemo, 1458, då Håkan Andersson säljer mödernet till Olof Nilsson (Tavast) [FMU 3069]. Dels nämns inte syskonen vid överlåtelsen, dels tycks överlåtelsesumman, 220 mk,  vara alldeles för hög för att utgöra endast en 1/3 av arvet.
   
Däremot tycks Ingeborg Håkansdotter och Anders Henriksson också haft en dotter, syster till Håkan,  gift med Peder Nilsson (Sluk?), vilken omnämns som ”Pädher Wentiala” år 1444 [FMU 2565]. Denna syster var uppenbarligen död före 1472.
 
Ett alternativt scenario vore att Ingeborg fått en dotter i ett tidigare äktenskapet, men kronologin talar mot detta.
 
Margareta Andersdotter
 
Åsikterna om Margaretas äktenskap, skiljer sig mellan de olika forskarna, men överlappar varandra delvis. Den hypotes som tycks stämma bäst med de källor jag har utgått ifrån, så var hon i sitt första gifte gift med Nils Stigulfsson, i sitt andra med Måns Nilsson till Hinnuris (Vemo) och i sitt tredje med Lasse Fransson, vilket Ramsay uppger under Finskilä-släkten, men inte under Lindelöf, där hon istället skriver Olof Kirves.
 
O. Rundt ifrågasatte Margaretas äktenskap med Magnus Balk när han framlägger sina skäl för ett troligt äktenskap med Lasse Fransson: ”Margareta Andersdotters giftermål med Magnus Balk försvagas ytterligare av ett vittnesbörd om att hon var hustru till en Lasse Frans. Denne godkänner tillsammans med Erland Andersson (Lindelöf) sin avlidna broder mäster Håkans gåva av en gård i Åbo till St Katarinas altare den 12 mars 1486. Enligt den tidens språkbruk kallades en sväger ofta broder och då Erland, som var Håkans broder nämns samtidigt är detta ordval naturligt. Lars Frans är sannolikt identisk med den Laurens Franzson som var den femte bland nämndemännen i lagmansrätten i Åbo den 19 juni 1486 [Genos 62(1991)].
 
Samtidigt skriver han i en not: ”Kustavi Grotenfelt publicerade redan 1897 en Lindelöf-stamtavla, där han som Margareta Andersdotters äkta man har Måns Balk och Lasse Frans. Olof Kirves nämner han inte. (Hist. Ark. XV, s. 311)”.
 
Enligt Ivar Flemings jordabok, så fick Marit till Finskala Hinnuris som morgongåva Måns Balck, vilket hon sålde till en Inge Larsson, som överlät H. till Joakim Fleming [Anthoni, s. 345]. Möjligen var Inge Larsson en vuxen son till Lasse Fransson, och styvson till Margareta.  
 
Matts Andersson i Årlax, son till Anders Henriksson och Margareta Nilsdotter?
 
Ett första indicium finner man i FMU 3378, utfärdad i Töfsala 21 april 1469. Urkunden avser ett jordabyte, varigenom Olof Kirves på sin hustrus, Märta Nilsdotters (Stjernkors), vägnar  åt hennes bror, domprosten Magnus Stjernkors (Magnus Nicolai) avstår sitt gods i Nummis by i Nousis socken mot denne tillhöriga godset Särkilaks i Tövsala.  Den först nämnde frälsemannen vid skötningen var Matts Andersson till Årlax, vilket starkt antyder att han var nära släkt med Märta Nilsdotter och hennes bror. Som postulerad son till Anders Henriksson Lindelöf i hans äktenskap med Margareta Nilsdotter (Stjernkors), så var han en systerson till Märta och Magnus.
 
Direkt efter Matts Andersson nämns Anders Gregersson (Garp), kusin till Märtas och Magnus mor, Elin Nilsdotter (Tavast). Det faktum att Matts Andersson, som tillhörde en klart yngre generation än Anders Garp, nämns först, stödjer hypotesen att Matts A. var den närmaste släktingen till syskonen Stiernkors.
 
Ett andra indicium finner man vid en godsöverlåtelse 1504  i Nautela (Lundo) då en Anna Hansdotter ger sitt i N. till Nådendal kloster [FMU 5080]. Någon gång kring 1530 tog en Mattis i Nautila ¼ i N. utan vederlag [FMU 6560].
 
Enligt H. Impola återtog Matts godset utan vederlag 1526 ”varav framgår att han eller hans hustru måste ha varit en släkting till Anna Hansdotter. Endera av dem var således en ättling till de frälsemän som ägde Nautela på 1400-talet. Dessa härstammade tydligen på ett obekant sätt från Jöns Jakobsson i Lundo som 1412 fick frälsebrev av konung Erik av Pommern”.
 
Utan att gå in på några detaljer, vill jag påstå att slutsatsen var i princip rätt, men att arvet inte kom från Jöns Jakobsson, utan från hans farbror Nils Nilsson (Skelghe). Anna Hansdotter var, av mig postulerad, dotter till Hannes Skräddare och Kristina Olofsdotter (Skelghe), sondotter till Nils Nilsson.
 
Matts Andersson till Årlax, var gift med en Elseby Olofsson [FMU 4078], vars postulerade far,  Olof Pedersson av Raukkala, och Anna Hansdotter, båda var ättlingar i 4: led till Peder Skräddare, varifrån Matts Anderssons bördsrätt torde komma.
 
Ovanståede resonemang leder till följande reviderade släkträd för släkten Lindelöf:
 


 
 
’The Clues are in the Connections’

111
Kafle / Kafle
« skrivet: 2006-11-02, 09:04 »
Hej
Jag undrar om det är någon som har någon information
om den västgötska adelsätten nr 70 Kafle
som dog ut på svärdsidan 1912 med kaptenen
Erik Samuel Andersson f.1833-03-11 Säter, Örs sn i Vgl, d. 1912-03-12 Uddevalla.
 
Jag är intresserad av Kafleätten eftersom de verkat i delar av den trakt varifrån jag själv kommer. Nämligen Närdinghundra, Långhudndra och Seminghundra härader i Uppland
 
Hälsningar
 
Jan Österberg

112
Ille / Ille
« skrivet: 2008-12-14, 16:31 »
Hej.
 
Kan någon ge information i stora drag om ätten Ille, finsk adel som senare förekommer som svensk introducerad adlig ätt nr 60 i Svenska adelns ättartavlor del IV sid. 11b, av Elgenstierna. Här förekommer en Elin Ille som har en fader Abraham Ille, till Järksala, Sagu sn, Finland. Abraham var ryttmästare. Hade ätten Ille Järksala säteri i Sagu, Finland numera Steninge på sv. och Teinkini på finska ?
 
Har googlat på nätet men inte kommit fram till något. Denna ätt är inte så omskriven. Har hamnat på ett par finska sidor men inte kommit fram till något mer än att man kommer till någon sida där det står om Tavast. Hade Ille sitt ursprung ur släkten Tavast ? Här kommer en Abraham Månsson Ille och hans hustru Elisabeth Gustafsdotter Fincke fram. Abraham Månsson Ille är nog inte samma person som ryttmästaren Abraham Ille.  
 
Tacksam över lite information om ätten Ille, då vi i princip inte vet någonting om ätten eller dess ursprung.
 
mvh
Carina

113
Hufvudsköld / Hufvudsköld
« skrivet: 2016-03-07, 19:55 »
Om släkten Hufvudskölds äldste kände anfader, Henrik till Jutikkala, skriver Impola bl.a. följande:  ”Son till en okänd Per, härstammade från Tasala hemman i Gertula by i Reso och hade ett släkt- eller tillnamn Tasainen.  Hans frälsetillhörighet är osäker.  Erik Fleming uteslöt 1542 hans hustru ur besittningen av hennes fars gård Voltis i Kumo med hänvisning till mannens ofrälse börd. Å andra sidan betecknar Jully Ramsay hans släkt som 'en medeltida frälsesläkt' vars adelskap bekräftades 1650.  Denna teori stödes av att hans son  Jöran Henriksson till Jutikkala infördes i adelsregistren och att Jöran Henriksson d.y:s adlande motiverades med att hans far och farfar, dvs. Henrik Perssons son och sonson, hade varit ”av adel”.. .Om hans eventuella vapen är ingenting känt.  Hans son antog en variant av sin mors släktvapen.Gift med Agnes Eriksdotter, dotter till frälsemannen Erik Sluk och en dotter till häradshövdingen i Nedre Satakunda Matts Filpusson”  [Impola(2011):169].  Tyvärr framgår det inte var man hittar Jöran Henrikssons vapen - någon som vet?
 
Vilka kan då tänkas vara föräldrar till Henrik Persson? Baserat på ej vetenskaplig empiri, så finner jag det betydligt mer sannolikt, att Henrik Persson till Jutikkala är släkt med sin hustru, än att han inte är det, antingen på fädernet eller mödernet - eller både och.  Detta blir utgångspunkten i ett försök att skapa  ett möjligt scenario.
 
I Valdemar Nymans (den åländske släktforskarens) anda, d.v.s. utgående från namn och  lokalitet, kombinerat  med en viss kreativitet och en någorlunda rimlig kronologi, så kan jag tänka mig att  var Henrik Perssons hypotetiska farmors far.  Detta skulle resultera i att Henrik Persson och Agnes Eriksdotter var blodsfränder på minst sex olika sätt (enligt mitt släktträd), varav det närmaste var i 4:e och 5:e led efter Jöns Torkilsson (Sluk) och Anna Larsdotter. Ett blodsband i 4:e led torde inte ha inneburit ett absolut hinder för ett ev. äktenskap, då möjlighet för dispens sannolikt förelåg då man tillhörde frälset - och hade råd att söka dispens.
 
Peder Torkilsson var en välbärgad borgare i Åbo, vilken Kung Kristian förlänade frälsefrihet på hans gods i Nagu, Rimito och Vårfrukyrko socknar år 1463 [FMU 3213]. Då Gertula (=Kerttula) i Reso, såvitt jag förstår,  ligger nästan granne med  Vårfrukyrko socken (=S:t Marie), så ger detta ett visst geografiskt stöd för scenariot. Kertulla (del av?) hade sålts år 1432 av Jöns Ingonen till biskopen, vilken  år 1442 ger det till Nådendal [FMU 2049]. Jöns ingonen var, av mig postulerad, morbror till Anna Torkilsdotter (Sluk), vilka båda förde en svanhals i sitt vapen [FMS  115, 179]. Anna Torkilsdotter var i mitt släktträd syster till Agnes Eriksdotters  farfars farfar, Jöns Torkilsson av Kimito - Peder Torkilssons farfar.
 
Vad gäller Henrik Perssons okända mor, så utgår jag också i detta fall ifrån att hon sannolikt var blodsfrände med sin make och hemmahörande någonstans i Åbo-trakten, men någon någorlunda väl underbyggd hypotes har jag ännu inte.

114
Horn af Kanckas / Horn af Kanckas
« skrivet: 2003-09-28, 10:00 »
Henrik Klasson Horn, född 151(2), död 1595, var  enligt Elgenstierna gift först med Elin Arvidsdotter (Stålarm) och sedan med Britta N N.  
Elgenstierna anger inte i vilket äktenskap barnen är födda. Jag förmodar att första hustrun var mor till dem allesammans. Är det någon som vet säkert?
 
Tack på förhand.
 
/Daniel

115
Forbus / Forbus
« skrivet: 2010-03-23, 15:31 »
I en notering i Riksrådets tryckta protokoll för år 1678, förekommer en hustru Cherstin Forbus. Är det någon som känner till, eller kan tänkas ha en hypotes om, hennes familjetillhörighet? Har inte hittat henne i EÄ, men hon borde rimligen ha en koppling till ätterna Forbus/Forbes.

116
Fock / Fock
« skrivet: 2009-11-07, 19:01 »
Hej!
Jag undrar vilka föräldrarna är till Hedvig Fock född ca. 1650 och
gift med Melchior von Hertell. Svaret borde finnas i Elgenstierna under
släkten Fock. Någon som har lust att kika?
Mvh Anneli

117
Fleming (Nr 4) / Fleming (Nr 4)
« skrivet: 2009-04-08, 10:51 »
I de flesta släktdatabaser på nätet uppges att Karin Henriksdotter Fleming dog 1477. Har inte hittat något om hennes död i någon kvalificerad sekundärkälla, ex.vis Elgenstierna. Varifrån kommer uppgiften?!

118
Ekeblad / Ekeblad
« skrivet: 2002-05-16, 12:55 »
jag har en utredning som sträcker sig ytterligare 3 generationer bakåt räknat från Anders Hansson, stamfader till den introd. adliga och grevliga ätterna Ekeblad. Det tar en stund att skriva  den bara. En hel del är taget ur Hans Gillingstams Ätten Sjöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia

119
Beurraeus / Beurraeus
« skrivet: 2012-09-10, 13:21 »
Under rubriken Stålhandske har frågan diskuterats vem som var Dionysius Beurreus hustru. I EÄ anges att han var gift före 1549 med Ingeborg Körning. I SoH 1974:3 sid 216-227, Vällingesläkten, förnekar dock Pontus Möller att Ingeborg Haraldsdotter skulle ha tillhört släkten Körning.
 
På Hans Johansson Stålhandskes begravningsvapen finner på den plats där Margareta Beurreaus föräldrars vapen bör återfinnas Dionysius kända vapen tillsammans med ett för mig tidigare okänt vapen:
 

 
Antingen är detta vapen Ingeborg Haraldsdotters, eller har Dionysius varit gift två gånger. Denna ev. hustru bör man sannolikt finna i Finland, där sonen Tomas Beaurreus återfinns senare.
 
Av en slump har jag träffat på ett vapen tillhörande väpnaren Knut Thomasson (FMS 274, År 1516)), vars vapen beskrivs som följer: I lutande sköld en stolpvis ställd taggig kvist; på hjälmen två buffelhorn. Enligt mitt tycke är detta vapen påfallande likt det som finns på antavlan:
 
(Jag misslyckades med arr få in bilden här, bigogar den separat nedan)
 
Jag skulle snarast beskriva bägge vapnen som 'balkvis ställd kvist med sex grenar ställda parvis i tre våningar', eller något liknande...
 
Om Tomas Beurraeus var son till dotter till Knut Thomasson (Soinila i Vemo), skulle han ha fått sitt namn efter sin mors farfar.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-09-10 13:27)

120
I Anthonis omfattande verk 'Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel' förekommer många förkortningar, bl.a källreferenserna FRA resp FF. Då de inte finns med under rubriken 'Förkortningar' i boken, antar jag att han tar för givet att man känner till dem...  
Någon som kan hjälpa mig?!
Mvvh
Leif Tennare

121
Söker ngn som har tillgång till J. Ramsays Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, fjärde häftet.
(Har nyligen kommit över de tre första delarna som en gång tillhöde en Alma Ståhlnacke - vars släkt förmodligen finns med i del 4, som tyvärr ej fanns till salu....)
Jully Ramsay lär ha visat att bröderna Stålhandske (98), Joen och Harald Tyrilsson, inte härstammar från den medeltida Åländska släkten Sluk, vilket jag dock tror...  
Skulle uppskatta enormt om ngn vänlig själ i korthet kan återge Jullys argument, eller ev. scanna in det aktuella avsnittet...
Mvh
Leif Tennare

122
Örebro / Förvillad av Hfl och föräldraskap i Örebro
« skrivet: 2009-12-24, 23:36 »
Hej!
 
Jag är lite ovan släktforskning och har stött på ett problem som jag vore tacksam om jag fick hjälp med.  Petter Larsson 1780 nedan är en anfader till mig, men jag kan inte reda ut vem som är mor och varför. Inte heller förstår jag varför husförhörslängorna AI:1, AI:2 och AI:3 går i varandra genom åren.
 
Utifrån följande platser Örebro, Hidinge fs, Lanna och Korsgatan och kyrkoböckerna har jag fått för mig att det ligger till som jag beskriver nedan, men tycker att det är något som inte stämmer.
 
Skomakaren Lars Larsson 1748, maka(?) Wendla Pärsdotter(?) 1741
1774 Får en dotter Catarina (Hfl AI:2 s.68, GID:2243.12.41600)  
1776 Flyttar från Korsgatan (Hfl AI:2, GID:2243.12.41600)  
1776 Till Lanna ägor  (Hfl AI:2 s.74, GID: 2243.12.42200)
1779 Till Korsgatan Från Lanna  (Hfl AI:1 s.~18, GID:2243.15.29500)
1780-08-01 Får sonen Peter med Stina ???? (FoD, C:2, GID:2243.11.89300)  
1781 Catarina -74, avlider (Hfl AI:1 , GID:2243.15.29500)
1783 Lars med Catharina Ersdotter i Lanna (Hfl AI:3 s.~224, GID 2243.13.75800)- Wendla är överstruken här.
1786 Lars åter med Wendla Persdotter(?) (Hfl AI:2 s. 151, GID: 2243.12.50200)
 
Är  detta fel Pet(t)er, jag hittar ingen annan 1780? Vem är mor om det är rätt Petter? Varför den mix av hfl?
 
Mvh
Roger

123
Släkter / Salenius (Salenia)_
« skrivet: 2010-01-19, 13:57 »
Söker ev. ättlingar i Finland till en av mina anfäder, Rådmannen Mats Henricsson i Björneborg, som levde under första halvan av 1600-talet. Han var far till Amiralitetspredikanten Ericus Mattiae Salenius som dog i Stockholm 1670, som diskuterats här.
 
I en BoU i Stockholm 1675 (1675:998), avseende Eriks syster Margareta Mattsdotter Salenia, så omnämnes förutom hustrun Elisabet Mårtensdotter, fem levande barn till Matts Henricsson:
 
- Rakel Mattsdotter Salenia g.m. Olof Simonsson, Borgare i Björneborg.
- Malin Mattsdotter Salenia g.m. Matts Mårtensson, Borgare i Björneborg.
- Valborg Mattsdotter Salenia, piga i Björneborg
- Elisabet Mattsdotter Salenia, piga hos sin svåger Jöran Bertilsson Brask, änkling efter systern Margareta.
- Henrik Mattsson Salenius, Studerande vid Åbo Akademi. 20 år.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-01-19 16:29)

124
Släkter / Ruuth_
« skrivet: 2009-11-07, 15:01 »
Har sett att det i innehållsförteckningen till Bergholms Sukukirja finns en oadlig släkt Ruuth, men har tyvärr inte tillgång till publikationen. Vem anges som stamfader för denna släkt? Kan ngn hjälpa mig?
 
I min forskning har jag en släkt Ruuth i Finland, som sannolikt härstammar från Östergötland i slutet av 1400-talet (Se släkten Ruuth under medeltida släkter).

125
Släkter / Reiman_
« skrivet: 2010-01-30, 20:27 »
Under andra hälften av 1600-talet verkade en träsnidare, Mathias Reiman, i Finland. Bl.a. gjorde han altaruppsatsen i Pargas kyrka år 1666.
 
Han var gift med Sidonia Footangel (d. t. Eric Arvidsson Footangel och Anna Haraldsdotter Stålhandske) i hennes 3:e äktenskap. Är det ngn som känner till om de hade några överlevande barn?

126
Släkter / Gestrinius
« skrivet: 2010-04-05, 18:24 »
I Genos 17(1946), s. 49-54 avhandlas de finska släkterna Gestrinius - Gestrins genealogi och ursprung. Där omnämnes en Maria (Gestrinia) f 1688 i Helsingfors, dotter till Nils Gestrinius som antogs till tf. kapellan i Helsingfors 1688 och följande år blev kyrkoherde i Kuhmois, där han avled omkr. 1720. Hans hustru var Katarina von Berg som avled 86 år gammal i Padasjoki 12.2.1743.
 
Jag har i min databas ett äktenskap mellan Hovrättsposten i Stockholm Pehr Bark från Uppsala och en Maria Gestrinia, i hans första gifte. Tyvärr har jag tappat bort källan till uppgiften. Då Pehr Bark uppskattningsvis föddes omkring 1680, så skulle Maria från Helsingfors hypotetiskt kunna vara den Maria som Pehr gifte sig med någon gång före 1711, då Pehr gifte om sig med Christina Lidenia i Stockholm.
 
Frågan är om någon känner till något om denna Maria Gestrinia?

127
Efterlysningar / Probst Olof i Hammarland
« skrivet: 2008-10-16, 23:53 »
Söker efter ev. information om en/två(?) Olof som levde i slutet på 1400-talet i Hammarland:
1) ..1484 (fanns det en) Probst Olof i Hammarland (K. Hartvigssons testamente,FMU 4010)
2) Anthoni: ....som tjänade herr Olof i Hammarland, 1505, SvD 35186
 
Kan denne prost vara far till biskopen i Åbo, Johan Olofsson, som dog 1510 (FMU 5460)?

128
Efterlysningar / Olof Sluk i Hulta (Sund)
« skrivet: 2008-10-16, 23:58 »
Enl FRA 2599, vilket jag inte tagit del av ännu, fanns det en Olof Sluk med hustru Brita i Hulta, Sund. När levde de? Olof omnämndes av Jully Ramsay som en som inte kunde visas tillhöra ätten Sluk...

129
Landskap: Egentliga Finland / Sarela, Norrfinland
« skrivet: 2008-12-14, 23:29 »
Anthoni nämner i sitt verk 'Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel' en Torkil Jönsson i Sarela - i norra delen av egentliga Egentliga Finland - på 1300-talet.
 
Är det ngn som kan placera Sarela på dagens karta?

130
Söker anor till min (B.E) MM Britta Nyberg, född 1917-03-03, Uppsala.  
D 2003-09-11,Nyköping.
Gift 1936-10-25, med Evert Gerhard Lundqvist, född 1906-09-24,Tuna, Södermanland.
Hennes far var rallare, men vet ej var i Uppsala hon var född, men hon var enda barnet.
 
Tacksam för all hjälp!
 
MVH: Gunilla Jonsson

131
Jungfru Emma Christina Jonsson, f. 8/9 1859 i Våmb, kom åter till Skövde från Uppsala 1885 och tog ut flyttningsbetyg till Amerika 2/5 1887.
(Skövde AI:17 1880-1891 fol 688)
 
(Meddelandet ändrat av mausve den 19 februari, 2009)

132
Ununge / Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2010
« skrivet: 2007-01-21, 14:33 »
Hej Bo!
 
Jo jag har kollat Ununge födelsebok på Maria Persdotter f.1763-02-18. Det är svårt att tyder på vad står där gård? Jag ser att Ahlby och troligt att kan vara gård? Jag hittar inte deras föräldrar. Jag hade bara hennes far och mor från Family Search. Du har rätt att hittar inte deras föräldrar i Alby.
 
 
 Jag hittade förut om Maria Persdotter bor på gård som heter Bromsbol,Berga torpan i Ununge 1779-1785 nr 2/140. Du kan hjälper mig vad står Maria Persdotter flyttar från? Står som heter Gottröra eller jag har fel? Det är svårt att se vad står där.Jag är nyfiken var hon flyttar från till Ununge, Bromsbol Berga Torpan.  
 
Kan vara han är far till Maria Persdotter. Du hittar att Per Staffanssons barnen? Möjligt att står hennes dotter Maria Persdotter? Jag vet inte om de flyttat inom socknen.... Hon gifte sig med Per Jansson f.1761 i Edebo. De flyttade till Söderby-Karl början av 1790 talet och fick barnen.
 
Per Staffansson intresserad? Kan vara far han till Maria Persdotter.
 
 
Med vänliga hälsningar
Andreas Lindblom

133
Forsmark / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2009
« skrivet: 2006-11-26, 14:54 »
Tack för svaret!
 
Hade nämligen något svagt minne av att jag läst något om en epidemi av något slag där uppe i början av 1800-talet. Nu vet jag att det inte var så i det här fallet.
 
Mvh
Anders

134
Enåker / Äldre inlägg (arkiv) till 28 januari, 2008
« skrivet: 2006-03-15, 00:18 »
Hej Björn. Jag tittade på bilden igen och kan inte få det tillnågot annat du kanske kan hjälp mig?Det är gid. nr. 2335.12.23400.Här står det om 2st Pehr Perhson Men frågan är på den Pehr som är född i ? 1727.mvh.Pia

135
Kattarp / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-28
« skrivet: 2008-03-23, 00:27 »
Hej igen Torbjörn.
 
Det ska nog stå Nils Pålsson som Sara skriver. Jag hittade en Nils Pålsson f. 1746 och som dog i Hasslarp, Strövelstorp. Du kan väl kolla upp det.
 
Nils Pålsson f. 1746 d. 1811, Hasslarp, Strövelstorp  
far: Pål Jönsson f. 1702  
mor: Anna Johansdotter
 
farfar: Jöns Pålsson f. 1668, Källna sn
farmor: Malena Jonsdotter f. 1674 el 1675, höjna sn
morfar: Johan Nilsson f. 1673, Torlarp, Strövelstorp d. dec 1741, Hasslarp
mormor: Karna Bondesdotter f. mellan 1680 och 1686, Kattarp d. 1811, Hasslarp
 
morfars far: Nils Johansson
morfars mor: Hanna Svensdotter f. mellan 1644 och 1648, Ausås
 
mormors far: Bonde Ingelsson
mormors mor: Kerstina Larsdotter f. mellan 1634 och 1639 d. 20/4 1727, Kattarp. Kerstina var gift 2 ggr, 1) med Bonde Ingelsson och 2) med Sten Stensson
 
morfars morfar: Sven Olofsson
morfar mormor: Anna Larsdotter
 
Titta här: http://www.scangen.se/phpgedview/individual.php?pid=55-1828&ged=pappa.GED

Sidor: [1]