Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Peter Siljerud
Sidor: [1]
2
« skrivet: 2019-03-12, 00:09 »
Kyrkoherden i Algutsboda, Magnus Stålhös, anges i Växjö stifts herdaminne vara en borgarson vars föräldrar sannolikt är Joen Stålhös och Anna Christoffersdotter.[1] Namnet Christoffer är ju rätt ovanligt vid tiden antar jag vilket reducerar kandidaterna.Det finns en Christoffer Claesson som dyker upp i Växjö stads mantalslängd 1669.[2] Känner någon till om det kan vara Annas far? Flera tänkbara syskon dyker också upp i senare husförhörslängder, t.ex. Maria Christoffersdotter (gm Peter Rubin), Hans Christoffersson och Claes Christoffersson. Det har ju skrivits lite tidigare om vissa av dessa personer här, men det vore intressant om det finns något belägg för att även Anna tillhör familjen. [1] Växjö stifts herdaminne IV, sid 229ff [2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001501_00033
4
« skrivet: 2018-07-05, 22:41 »
Olof Bengtsson Dufva anges av Jully Ramsay vara gift med kyrkoherden i Töfsala Helvik Stoltefoths dotter Kerstin.[1] Detta är i linje med Peder Månsson Utters släkttavlor (Gen 41 s. 87), där står det "Oluf Bengtss[on] till Munkeby hans hustru huar Kirstin Helwichz dotter."[2] Vid sidan står det också "her Helwich i Töfuesale fören [bild på sköld med stjärna överst och under tre vågor] 3 [...?]". Är det någon som har ytterligare information om Helviks vapensköld? Namet Stoltevoet förekommer ju redan från 1200-talet i Visby, Reval och Åbo med flera dokumenterade personer, även om deras inbördes släktskap ibland är osäkert.[3] Vet någon om dessa förde ett liknande vapen?Det som gör saken ytterligare förvirrande är att Peder Månsson Utters släkttavlor även har annan information om jag läser det rätt. På samma uppslag till vänster (s. 86) står det "Oluf Dufua äeer[äger?] en hustru ifrån Boda som nu kallas Aborfors, och hon förde på sitt fäderne en half gumse, och ett gumsehorn på hielmen och på mödernet 3 [...?] i blått fiäll [...?] och twåå blå [...?]". Jag lyckas inte tyda hela texten, men det tycks rätt avlägset en stjärna med vågor (eller möjligen ormar). Kan detta ge ytterligare idéer till Kerstin Helviksdotter fäderne eller möderne?[1] http://runeberg.org/frfinl/0093.html[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0001344_00089[3] https://www.yumpu.com/sv/document/view/19879360/stoltefot-medeltidsgotland
5
« skrivet: 2016-06-18, 23:54 »
Jag startar en ny diskussion om finska släkten Agricola under medeltidssläkter även om vissa av personerna som behandlas levde på senare 1500-tal. Förhoppningen är att väva ihop släkten en eller ett par generationer bakåt.
Jag utgår från Elias Simonis som var kyrkoherde i Pargas. Han upptas i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Jully Ramsay under ”Esping eller Agricola”. Enligt Impola är hans härstamning okänd. Hans hustru Agneta Klemetsdotter var dotter till Klemet Larsson till Kassor som förde en båt (”esping”) i vapnet [Impola, s. 90]. Det som är intressant är att deras son Jeremias kallar sig Agricola, liksom dennes söner Jeremias och Kristianus i sin tur [Ramsay, s. 104]. Det lustiga i sammanhanget är att de senares bröder, Elias och Mikael, kallar sig Esping enligt samma källa. Två av barnen tycks alltså ta namnet Esping efter sin morfars vapen, medan två av dem väljer namnet Agricola. Det ligger ju nära till hands att tro att namnet Agricola i så fall har en koppling till fädernesidan och därmed Elias Simonis.
Problemet med namnet Agricola är att det tycks ha använts av flera släkter med oklara samband. Så här står det i PHT från 1905: ”I Finland funnos under 1600-talet fyra för varandra främmande prästsläkter Agricola. 1) Mikael Agricolas släkt. 2) Agricola, adlad Leijonmark. 3) Agricola släktgren af adl. ätten Esping. 4) Agricola, prästsläkt i Wichtis socken, liksom ätten Leijonmarck med orätt härledd från Mikael Agricola och på grund däraf introducerad på finska riddarhuset 1864.”
Vid frälserannsakningen 1606 anmärktes att Agneta Klemetsdotter ”tagit en ofrelst, en prest” [Impola, s. 94]. I en finsk bok om Pargas historia av Kari Suistoranta (Åbo 1985) kan man dock läsa följande (med bristfällig översättning): ”Han [den tidigare kyrkoherden] följdes av frälsemannen Clemet Larsson och sedan av Elias Simonis Esping 1558. Kyrkoherde Elias, som också var frälse och förmodligen föregångarens svärson, var i tjänst fram till 1583 eller 1584.” Hans ursprung är alltså oklart.
Vad vi däremot vet är att Elias blir kyrkoherde 1558 och anges död före 1586. Han borde vara född före 1530. Enligt mina egna uppskattningar föds Agneta Klemetsdotter omkring 1540-1545. Hon dör 1619. Med tanke på att de får nio barn innan 1586 så borde de ha gift sig omkring 1565-1570. Sonen Jeremias anges som kollega i Åbo katedralskola 1588.
För att hitta Elias far söker vi alltså efter en Simon som får barn före 1530 och som har koppling till namnet Agricola. Det finns åtminstone ett par kandidater som i olika grad passar in på den beskrivningen (Simon var inte heller ett särskilt ovanligt namn vilket förstås innebär att det kan vara någon helt annan än dessa).
1) För släkten Leijonmarck anges Nils Simonsson till Bogård som stamfader. Han är ”finsk ryttare i Livland” och dör omkring 1569 (ihjälslagen) [Ramsay, s. 256]. Hans föräldrar är okända [Impola, s. 312]. Samma källa säger att han hade ett gods i Kirjala i Pargas, samt även ett hemman i Överkirjala i samma socken. Denne Nils Simonsson skulle kunna vara bror till Elias Simonis, kyrkoherden i Pargas. Det som är intressant är att Nils Simonssons sonson, Krister Simonsson, kallar sig Agricola, liksom flera av hans ättlingar (innan de introduceras under namnet Leijonmarck).
2) ”Var Mikael Agricola ätten Leijonmarcks stamfader?” heter ett avsnitt i PHT 1905 av Jully Ramsay. Där står följande om släkten Agricolas stamfader: ”Olof Simonsson, hemmansägare i Torsby, Pernå socken. Gift med ..., som efter hans död blef omgift med Tomas Larsson, hemmansägare i Torsby under 1550-talet. Med denne sin senare man hade hon dottern Katarina Tomasdotter, hvilken 1582 öfverlät till sin brorson Christian Agricola, sin andel uti Torsby.”
Olof Simonssons son, den kände biskopen Mikael Agricola, uppges dock vara född omkring 1508 (död 1557). Detta innebär att Olofs far Simon, svårligen kan vara far även till Elias Simonis som föds innan 1530. Å andra sidan korrigerar sig Ramsay i Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden [s. 2] där det står följande under släkten Agricola: ”Olof, hemmansegare i Torsby, Pärnå socken. Kallas Olof Simonsson i den äfven eljes oriktiga riddarhusstamtaflan öfver ätten Leijonmark; torde varit identisk med Olof Larsson i Torsby, hvilken 1530 begick dråp på en adelsman, Frille Mattsson.”
Om Olof Larsson är far till Mikael Agricola, skulla Olof Simonsson kunna vara en annan – eventuellt yngre person – av samma släkt. Ett högst oklart spår för närvarande.
3) En annan kandidat som dyker upp på vissa webbsajter är Simon Henriksson. Han är borgare i Åbo 1556-1571 och härstamningen är okänd [Impola, s. 355]. Han gifter sig med borgaren Knut Kappes dotter Malin. Malin är omgift med kyrkoherden Johannes Matthiae Grinden (”Herr Jöns Grind”) [Impola, s. 202]. Han är lagläsare 1564 och nämns så sent som 1601 och det kan tyckas märkligt att Malin Knutsdotter skulle gifta om sig med någon som nästan är jämnårig med hennes son, även om märkligare saker inträffar.
Simon Henriksson återvann genom kung Eriks nämnds dom 1563 sin svärmors arvegods Stora Poiko i Rimito sn. Impola skriver att inga barn påträffats i källorna. Dock skriver Ramsay att Simon Henriksson 1564 klagar hos ”regeringen i Stockholm på sin son, Mårten Simonsson att denne med oskäl gifvit sin hustru halfparten i Poikko gård [Rimito sn] till morgongåfva.” [Ramsay, s. 228]. Mårten Simonsson till Poiko är också upptagen i Impolas bok, men anges då istället vara son till Simon Nilsson (som är nästa kandidat nr 4) [Impola, s. 300].
Hur Simon Henriksson kopplar till släkten Agricola tycks oklart.
4) Ytterligare en kandidat som dyker upp på nätet är Simon Nilsson, borgmästare i Åbo. Han har faktiskt en koppling till Knut Kappe nämnd ovan. Knut Kappes hustru Margareta, har en syster Birgitta Nilsdotter (Muurla-släkten) som är gift med denne Simon Nilsson [Ramsay, s. 114]. Han anges som borgmästare i Åbo 1545-1558. Eftersom Elias Simonis ägt ett stenhus i centrala Åbo finns en geografisk koppling. Hur däremot namnet Agricola kommer in i bilden är oklart även här.
Personligen lutar jag åt alternativ 1 för stunden. Någon av de senare kan förstås vara Nils Simonssons okände far.
6
« skrivet: 2003-09-13, 09:38 »
Ett problem är förstås tyckandet. Alla tycker utan att riktigt förstå vad det är de tycker om.
Att skapa en logotype kräver mycket goda grafiska kunskaper. Det handlar inte om vilket typsnitt som används. Om det vore så enkelt kan jag bidra med de nästan 2000 som jag har i datorn. Bara att välja! Av det kanske ni kan förstå att jag har en viss anknytning till ämnesområdet.
Ett problem är själva namnet. Personligen tror jag att man måste övergå till en förkortning. SS går ju inte, men tänk på DN, SAS, ABB osv. Ingen tänker väl SAS som Scandinavian Airlines System - som det egentligen heter.
SSF - vore betydligt enklare att arbeta med. Tyvärr är det redan upptaget av: Svenska Stöldskyddsföreningen. Får väl lägga ett b då: SSFB. En sådan logga skulle kunna bli kraftfull och få genomslag.
Smaka på det!
7
« skrivet: 2003-12-02, 20:37 »
Jag undrar hur det ser ut beträffande ev förändringar av antalet utövande släktforskare under de senaste 20-30 åren. Tar gärna emot tips om källor.
8
« skrivet: 2005-08-01, 18:33 »
Jag har en ana i Lövånger sn, Västerbottens län, som tituleras Madame Margareta Sjömark. Någon som vet vad titeln hade för innebörd och vilka som titulerades Madame?
9
« skrivet: 2003-07-01, 14:03 »
Jag lyckas tyda det mesta utom delar av Svens titel (vigda i Almesåkra 20 maj 1825, C:1 sida 131): drängen och  Hemmans Egaren i Hultarp af Nässjö Socken Sven Jonasson och pigan Lena Cathrina Jonasdotter i Öst. Gydeberg. Frågan är då vad står för. 
10
« skrivet: 2003-01-08, 23:09 »
Erik Gabriel Silén (b. Mar 15, 1841 in Bjuraker, Sweden) emigrated to Rock Island, Illinois, USA on the 18th of June 1869. He was the brother of my grandmothers grandfather, the priest Hans Fredrik Silén b. Feb 10, 1851 in Hassela. By 1871 he was working as a farmer in Nebraska and later as a newspaper agent. He modified his name to Erick Sellene (or Sellen) and married a Swedish woman Anna M Soderberg (also Soderbur or even Soldebur) born in May 1849. They had lots of children: Daniel b. 1872, Erick b. 1874, Fred John b. 1879 Illinois, Esther b. 1881, Hilmer, Willie and Nona b. 1893. Fred John Sellene is the grandfather of Jerry Edward Nichols b. 1938 Phoenix, which in turn is the father of Janet Lee b. 1962 Phoenix. I got in contact with Jerry and Janet for almost 2 years ago via a genealogy web page. I will visit them for the second time in a couple of weeks. If there are more Sellenes in the US, dont hesitate to contact me for more details on the family tree that goes back to the 16th century. Warm regards, Peter
11
« skrivet: 2004-09-11, 16:41 »
I'm looking for information on Selma Svenson.
I found this record at Ellis Island.
Age: 29
Arrival: 4/11/1894
Ship: Slavonia
Departure: Copenhagen City, Copenhagen, Denmark
Port of Embarkation: Gothanburg
Desitination: Galesburg, IL
Occupation: Maid
The U.S 1900 Census lists an immigration date of 1893, while the 1910 shows 1894.
Her death certificate in Galesburg,IL lists her birth date as 6/24/1865. We have found variance in her birth year. Different records show 1866 and some 1868.
We do not know the parish or county she is from.
The Ellis Island record does seem to match what we know for her age and destination, but we would like to have specifics on where in Sweden she came from.
Any information is appreciated.
12
« skrivet: 2003-07-05, 23:05 »
Jag söker födelsedata för Maja Lena Leonhardsdotter, d. 11 feb 1866 Sund. Maja Lena (även Maria Helena Lennartsdotter/Linnartsdotter) anges i HFL vara född 8 aug 1785 i Åsbo men återfinns inte där. Hon anges vara inflyttad 1810 från Asby till Sund, där hon bor till sin död. Hon gifter sig 3 nov 1815 med gästgivaren Samuel Johannes Andersson f. 5 jan 1787 Västra Ryd, d. 26 dec 1870 Sund.
13
« skrivet: 2015-02-02, 21:46 »
Hej!
Carl Fågel, född c:a 1707, var volontär i Karlskrona Amiralitetsförsamling. Han uppges vara född i Östergötland.
En tanke är att han har tagit namnet efter sin födelseort, så jag undrar om någon känner till i vilka socknar det finns byar och dylikt, som heter något med Fågel?
Hälsningar Sara
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy