ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Torbjörn Jerlerup

Sidor: [1]
1
Skattelängder / Danska skattelängder online
« skrivet: 2019-08-19, 05:55 »
Är du från Gotland, Bohuslän, Jämtland, Härjedalen, Skåne, Blekinge eller Halland? Då finns det ett stort material i danska arkiv. Mycket av det har nu digitaliserats.

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/156/1849198/20167158?fbclid=IwAR1deY5zy_bcKUZO1sxdxhq4_119w62WBcP1nkNaEG5LXkyOV5d9HeJg-Cs

Förutom mantalslängder finns det utdrag ur domböcker med tex ägarskiften. Jag skrev om dessa sk "uvisse inkomster" 2010.

https://jerlerup.wordpress.com/2010/09/04/ridefogdens-rakenskaperovissa-inkomster/

2
17 Juridik / Domare- och nämndemannaeder
« skrivet: 2000-11-19, 17:04 »
Jag undrar om någon kan tala om hur den nämndemannaed löd, som vederbörande nämndeman fick avlägga med hand å bok under 1700-talet vid tillträde till sitt ämbete?  
Jan-Åke

3
Leif!
För min del anser jag mig ha lagt ner en hel del forskningsarbete för att hitta nutida släktingar, dock inte via Anbytarforum. Det har lett till givande kontakter med trevliga personer som jag inte kände till tidigare. Forska kan man göra såväl bakåt som framåt i tiden. Det är i alla fall min uppfattning.

4
Har det testats rättsligt någon gång i EU att personer som omfattas av PUL registrerats av släktforskare eller släktföreningar? Vad vet ni om detta? Alltså vem vet vad som anmälts och gått till åtal. vad var det för uppgifter som spreds OM det gick till åtal och hur såg domstolen på det?
 
Det antyds ibland här på anbytarforum att domstol gett några form av domslut. Kan ni skriva mer om det här.
 
 
/Torbjörn
 
PS
 
Jag har skapat en ny tråd för att skilja denna diskussion från allmän PUL-debatt! Här vill jag inte ha oro och antaganden eller allmän debatt, utan fakta! Så den som vill ha fakta kan hitta det!

5
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-11-08, 22:11 »
När jag läser den här tråden så tycker jag mig se, att det ifrån en fråga om publicering av register och forskningsresultat m.m., lutar över åt en diskussion om källhänvisning. En sådan finns på annan plats här i forumet.
Lite snett ned till vänster finns en länk som heter Nyttiga länkar och därunder en länk Blandade filer. Niclas Rosenbalck har lagt upp en länk till ett register där. Jag har själv några som jag tycker värdefulla och sökbara register på min hemsida och som jag har delgivit i vissa trådar. Dessa drunknar snart i den stora mängden inlägg och tynar undan. Varför inte samla sådana länkar på ett ställe under en lämplig rubrik och som är lättåtkomlig och framför allt lätt att överskåda.
 
/Stig-Ove

6
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2009
« skrivet: 2007-12-01, 20:09 »
Hej, jag undrar var man kan lägga ut sin hemmsida gratis eller för en billig peng, sidan är för tillfället drygt 60mb för tillfället.....
Tackar för svar
/Aina

7
Varför lägger så många ut sina antavlor på nätet utan uppgifter om hur man ska kunna ta kontakt med personen ifråga ???
Inga e-mailadresser hur man än klickar....*S*
Bara namn och en ortsadress som finns på fler ställen i Sverige....
Nej, du som har din antavla på nätet, se till att det finns en e-mailadress eller telefonnummer så att man snabbt kan kontakta vederbörande utan att behöva göra ett forskningsprojekt av det hela.
Mvh
Essan G

8
15 Historia / Dagens historia
« skrivet: 2010-03-18, 20:27 »
Vem dokumenterar den?
 
Vår nutid är ju morgondagens historia, och även om vi nu inte tycker att vår tid är något värd att bevara så kommer morgondagens människor med stor sannolikhet inte att tycka så. Visst finns det exempelvis böcker som, före grävskopernas tid och liknande. Men det är ju oftast den gamla bebyggelsen såsom vi ser det idag. Vilken bok tar upp miljonprogramet för att nu nämna ett förslag. Väldigt fult med utslängda bolådor i Sverige, men vilken bostadsbrist de löste, och framför allt vilken standardökning som det ändå medförde. Vi kan nog gemene man tycka att det är ju inget att dokumentera, men så kanske inte morgondagens människor resonerar! De kanske vill veta hur och var vi bodde.
 
Vem fotograferar ängar och öppna landskap innan de bebyggs eller får vindkraftverk utplacerade? Förslagen är säkert många. Hur såg våra sjöar ut innan de växte igen.
 
Anors hus och våra egna tar vi gärna kort på, men resten av vår samtid då?
 
små tankar inför helgen att begrunda.
 
Vänligen Patrick

9
Var det vanligt att man som makar flyttade isär i slutet av 1700 - talet.
Jag har makarna Olof Arvidsson och Kerstin Elofsdotter boende på Åmbergs säter, Sunne  från 1786
1810 bor Olof och Kerstin hos sonen Jan med familj på Åmbergs säter.
Olof flyttar sedan till Södra Åmberg där han återfinns som fattighjon
1814 flyttar Kerstin med sonen Jan till Norra Viken. Här skiljs alltså Olof och Kerstin åt.
När sedan sonen Jan flyttar till Rostorp så flyttar Kerstin 1817 till Rottneros och återfinns där som fattighjon.
Olof dör som fattighjon i Södra Åmberg 1828
Kerstin dör som fattighjon i Rottneros 1834
Är detta 1700-talets skilsmässa?

10
Skrivare / Skrivare, häradsskrivare
« skrivet: 2005-09-15, 19:53 »
Hej!
 
Jag undrar om någon vet vad det innebar att vara skrifare åt en Häradsskrifare.
 
Vad skrifareyrket kunde innebära....
 
Mvh Carina

11
Yrken F / Föreståndarinna på ålderdomshem
« skrivet: 2009-12-03, 22:34 »
Hej!

 
Jag tror detta foto föreställer Sara MARIA Eriksson, född 1888-05-04 i Tysslinge och skriven i Hässleholm vid sin död 1960-03-15. Jag har fått reda på att Maria Genomgick utbildn. för föreståndarinnor på ålderdomshem, har varit barnsköterska m.m. och erhöll anställning som föreståndarinna vid Högalidshemmet i Hässleholm år 1924. Avgick av åldersskäl 1948. (Källa: hennes patientjournal). Högalidshemmet var och är ett ålderdomshem i Hässleholm.
 
Jag har via kyrböckerna fått reda på att hon flyttade från Hedvig Eleonora 16/7 1915 till Hidinge i Örebro län, betitlad barnsköterska (Källa: Hidinge AIIa:3 1910-1924, sidan 95). Sen flyttade hon till Engelbrekt 5/2 1916 som sköterskebiträde och hemvisten är barnbördshuset (källa: Engelbrekt BI:11, 1916, sidan 65). Hon kommer åter Hidinge 31/12 1916. Sedan flyttar hon till Uppsala domkyrkoförsamling 28/10 1917 och kommer åter till Hidinge från Helga Trefaldighetsförsamling, Uppsala 23/10 1919 och nu står titeln sjuksköterska på henne i församlingsboken. 17/9 1920 flyttade hon till Hycklinge (källa: Hidinge AIIa:3 1910-1924, sidan 95 och Hycklinge BI:3 1895-1947 sidan 68) då som fattigförest. på Hycklinge Ålderdomshem.
 
Jag gissar att titeln sjuksköterska 1919 i Hidinge församlingsbok är felaktig. Jag tror att Maria i Uppsala utbildade sig till just föreståndarinna på ålderdomshem. Fotot ovan är ju taget i Uppsala. Vad tror ni?
 
Vet någon om det i Uppsala under denna tid fanns en sådan utbildning?  
 
Se även tidigare diskussion http://aforum.genealogi.se/discus/messages/11906/193627.html?1232534243
 
Hälsningar
Ulrika

12
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Svindel
« skrivet: 2009-09-27, 23:06 »
I Burlöv C: 6 bild 129/241, den 23:e Mars 1832 står det swindel som dödsorsak.
Inte kan det stämma att Husman Anders Bengtsson dog av enbart det! Vad var det mer han led av?
 

13
Könssjukdomar / Venedisk sjukdom
« skrivet: 2010-03-13, 09:26 »
Hej.
 
Jag har en soldat som blev avskedad från sin tjänst p.g.a. den gamla wenediska sjukdomän. Vad var det? Jag kan tillägga att han levde i över 40 år efter sitt avsked.

14
Det finns hovgårdar lite överallt i Sverige. Den första hovgården jag stötte på var den i Väsby ( http://www.hembygdshistoria.se/kullens/kullabygd/vasbyhovgard.htm ) där några av mina anor kom ifrån. Min släktforskning och allmänna nyfikenhet har fört mig lite runt landet nu och det är hovgårdar lite överallt. Stjärnhov. Borlänge ( http://www.klippdej.nu/historik-om-hovgarden/ ), Adelsö givetvis, Farhult, Ivö, Hov, Munktorp, etc. etc...
 
Berättelserna verkar antyda att gårdarna varit på något sätt kopplade till det kungliga hovet. Men exakt hur? Vad säger forskningen? vad säger källorna?
 
Vad säger ni?
 
Och exakt hur har de hovgårdar ni har på er bostadsort fungerat? Vem har bott där så långt källorna kan se? Är det nån hovgård, förutom Adelsö, där man faktiskt kan belägga en koppling till staten konungen eller hovet?
 
/Torbjörn

15
Jag behöver hitta förteckningar på de svenska krigsfångarna i Ryssland under det stora Nordiska Kriget 1700-1721. Hur hittar jag dem?
 
/Torbjörn

16
18) Danska / Ur en dansk dombok
« skrivet: 2011-01-06, 13:24 »
Ur en dansk dombok, ett fall som rör Kullabygden 1624. Vad heter kvinnan? ...ille Nielsdatter
 
Jag blir inte klok på första och andra bokstaven som inte liknar nåt annat skrivaren skrev. och de två? bokstäverna före ille...
 
Pinnille?  Eller är det en Gunnille med prick över u?
 
/Torbjörn
 
 

17
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1623: 4B, bildid: A0052520_00243
 
I en längd över Årliga räntan finns det några noteringar som rör ryttare. Följande notiser ger mig lite huvudbry:
 

 

 
En annan än dessa nämner på samma viss alla persedlar.  Står det avslutningsvis möjligen wissa och buissa? Kan detta vara frågan om värja och bössa.

18
Mina föräldrar tro sig ha kommit över ett brev från 1630 skrivet av Hertigen av Alcalá till dåvarande konungen av Spanien.  
Saken är att det är på spanska, men skrivstilen ser väldigt beläslig ut, dvs. inte som sådan 1600-talstext jag tidigare har sett. De misstänker att det är ett original, själv är jag inte så säker.
Iallafall vem kan man vända sig till för att få reda på vad det står? Jag kan själv spanska men vissa ord är väldigt svåra att läsa.
 
Hur hade ni gjort? Jag misstänker att det är konstsamlaren Fernando som hade residenset Casa de Pilatos i Sevilla, där det idag finns en bevarad konstsamling efter honom. Är det dessa man ska kontakta? Eller ska man leta arvingar?
 
Vänliga hälsningar,
Dan

19
Väsby / Väsby socken, mantalslängd 1596
« skrivet: 2010-04-18, 08:10 »
Jag har helt kört fast när det gäller ORTEN för personen högst upp. Det är Jenns Skriffuer (Jens skrivare) som bor i någon ort i Väsby socken, troligen i någon av byarna eller gårdarna nära Väsby by. Personerna innan, på sidan innan, bor i Väsby by samt i individuella Väsby gårdar som Backagården och bögsgaards.  
 
Personerna efter hör hemma i Bräcke.  
 
Men var kan Jens Skrivare bo? kan någon tolka det?  
 
Källan är mtl 1596 från Köpenhamns riksarkiv.
 

20
Lemmeströ / Lemmeströ C:1 1694 (sid 17)
« skrivet: 2010-06-09, 11:05 »
Hej!
Jag tror, att jag har funnit Eglart Christenssons dödsnotis, men vill någon hjälpa mig att läsa hela notisen? Bild bifogas.

Han var tydligen 64 år vid sin död. Kanske där finns mer givande information.
Mvh Ingrid

21
Lunds domkapitel / Domkapitlet i Lund FIII:2
« skrivet: 2010-03-04, 12:32 »
Hej! Jag undrar om någon vet om denna volym: Domkapitlet i Lund FIII:2, finns renskriven någonstans? Den innehåller en spännande läsning om Trolldomssaker 1669-1767 och jag skulle ju så gärna läsa den men handstilen är helt hopplös! Men någonstans borde den finnas utgiven i läsbar form, eller...?
Hoppfull
Anna

22
Luggude häradsrätt / Luggude härads tingbok 1673
« skrivet: 2010-05-01, 11:51 »
Hej!
 
Kan någon hjälpa mig med ett visst ord här. Jag tolkar det som laubud och jag har googlat och sett samma ord i samma sammanhang.. men är det rätt? Vad betyder det isåfall?
 

 
Sal: Bendt aageson i glimminge haffuer Udgiffuit at hand haffr solt och
afhendt fra sig och sine arffgr den 3die part aff den ½ gaard som Suend
Pederson pa boor Jempte welit laubud aff dato 1607 som same skiäl
[nästa sida]
war auhengigh der effter framstoed Johana Bends dater i ornakier och med op
regte finger suara wed högeste eed at den tiden hindis sal: fader bendt aages:
warffur de for:e Laubud, da war hende i alt samdhed bewist at hand haffr
tuende leffuende söster som och war föde paa same ½ gaard i glimming och den
ene söster war mader til Simon Nielson, som er fader til den quinde Boell
Simonsdater i farhult, som er Niels Jons hustru yder waar w hinder
beuist at 4de parten af den ½ gaard som Suend Pedersom paaboor erln kiöbt... [det fortsätter.. har inte skrivit av hela]
 
Källa: SE/LLA/10879 Skånska generalguvernementskansliet DIIIea:37 (1671-1673)  Bild 352 / sid 349 (sist på högra sidan)
 
(Bengt Åkesson återfinns i mantalslängd 1584 och 1596 som boende i Glimminge, Jonstorp)
 
(Meddelandet ändrat av Martinb 2010-05-01 12:08)

23
Porträttfynd (enskilda bilder) / #31337 - Kapell i Strömsund?
« skrivet: 2009-12-11, 13:09 »
Vad kan detta vara för kapell? Ligger/låg det i Strömsund?
 
kapell

24
Bildgåtan - Övrigt / Gamla Skolfoton, och liknande
« skrivet: 2009-12-10, 20:47 »
Porträttfynd är en skatt vi ska vara rädda om. När det nu flyttat till en server med, som jag fattar det, större kapacitet tar jag än en gång upp min hjärtefråga. Bland alla mina gamla bilder jag ärvt finns skolfoton, konfirmationsfoton, foton från arbetsplatser och liknande från sekelskiftet 1800/1900 - många vet jag inte särkskilt mycket om, men för vissa har jag uppgifter om vilka som finns med på bilderna. Vad sägs tex om en bild från Akademiska Sjukhusets i Uppsala tvätt- och strykinrättning 1915 med ett trettiotal namngivna personer! Det vore fantastiskt om vi kunde skapa någon som liknar porträttfynd med sådana bilder. Här finns ett ypperligt komplement till övriga bilder.
Jag har vid ett flertal tillfällen under åren försökt intressera för detta och mötts av såväl intresse com kommentarer som frågan skall utredas. Något resultat har jag dock ännu ej sett till.
Kan jag åtminstone inte få veta varför det inte går? Ju längre tiden går desto sörre risk att många gamla foton försvinner trors att de troligen skulle vara mycket intressanta i släktforskningsammanhang

25
Övriga kända personer / Graan, Maria (1836-1864), lappflicka
« skrivet: 2010-02-08, 13:10 »
Lappflickan Maria Graans skalle ligger ännu på Lunds universitet. Samerna kommer eventuellt att ta hem henne framöver och begrava henne. men jag tror inte någon utrett hennes släkt. Därför skapar jag en tråd om henne.
 
http://www.vk.se/Article.jsp?article=313475&category=390
 
Hon dog 1864 i Lund.
 
Att hon finns på universitetet beror på de rasbiologiska galenskaper som fanns förr i tiden. Det finns MÅNGA fler skallar med namn, men på förbrytare och funktionshindrade och liknande... Det lär finnas mycket få skallar kvar som är samiska som går att identifiera.
 
De som vill läsa mer om rasbiologin och samerna kan se här: http://www.sametinget.se/1930
 
Men vem var Graan. Hur mycket går det att få fram om hennes liv och hennes släkt?
 
(Det går inte att lägga till nya ämnen på Samesidan här på anbytarforum så jag gör så här!)
 
/Torbjörn

26
Film / Teater / Persson, Edvard (1888-1957)
« skrivet: 2001-09-25, 15:50 »
Är det någon som känner till Edvard perssons anor?
Anna

27
Soilander / Soilander
« skrivet: 2009-12-24, 00:54 »
Det finns en prästsläkt Soilander som funnits i Husby-Sjutolft och Hacksta församlingar i Uppland.  
 
En Abraham Soilander tjänstgjorde en tid i Hedvig Eleonora församling i Stockholm i slutet av 1770-talet och i början av 1780-talet.
 
En Per Soilander omnämns också.  
 
Dessutom en Knut Soilander.

28
Owenius / Owenius
« skrivet: 2003-12-25, 12:41 »
Henrik Owenius, Simrishamn
 
Någon gång under första årtionden på 1700-talet kom den förste ur familjen Owenius till Simrishamn. Henrik Owenius född ca 1695  och d 28 mars 1754. Han var gift med Anna Pletz f ca 1687 och d 1754. Vad gäller hans ursprung har jag letat men inte hittat något. Kyrkoherden Didrik Hansson Owenius har jag hittat i herdaminnen men ev släktskapet med Henrik har  inte funnits i litteraturen.
 
Däremot har jag nu hittat på Familysearch en Terning Hansson Owenius f ca 1664 d 17 feb 1706 i Smedstorp samt gift den 9 sept 1690 i St Petri Ystad med Dorothea Chatarina Erhardtsdatter f ca 1673 i Ystad. Dessa skall vara föräldrar till Henrik Owenius. Det som stärker detta är att Henrik döper sin son till Terning Martin f 1717 d 1775 i Simrishamn (detta kan vara Terning efter sin far och Martin efter sin svärfar Martin Pletz).
 
Kyrkoherden Didrik Hansson Owenius skall enl uppgift vara född ca 1659 vilket betyder att de kan vara bröder. Enl uppgift heter Didriks far vara Hans Aagesen (rådman i Malmö?)d ca 1669 och mor Maren Terningsdatter d ca 1699.
 
Tyvärr har jag hittat de flesta uppgifterna (utom för Henrik) på internet utan att källorna är angivna. Är det någon som har hittat ovanstående i källorna kan styrka vad som framkommit. Dessutom är det någon som vet något mer om Hans Aagesen  och Maren Terningsdatter var?
 
En riktig God Jul önskar
 
Lennart Hägg

29
Anckarstierna / Anckarstierna
« skrivet: 2003-08-29, 22:25 »
Jag såg i registren från Släktdata -vigde Marstrand - att änkan Catharina Luthens och Johan Wagner, som var timberman på Anckarstjernas skepp, vigdes 1712-02-28.
Fråga: Vilken Ankarstjerna kan detta vara och vet någon vad skeppet hette?
 
Sedan står i Bohusläns adliga Gods och gårdar sid. 98 att:  Nils Ström, adlad 1727 död 1740, tog namnet Strömcrona var gift med Lovisa Christina ANCKARSTJERNA - hade 3 döttrar.
Dottern Margaretha född 1714  ärvde Vese efter fastern.
I Marstrands kyrka finns ett epitafium med Strömcrona.
Fråga 2: Vet någon om Lovisa C.A. var dotter till  Anckarstjerna med skeppet?
Hälsn. Eivor

30
Hej!
Konung CARL XIV JOHANN av Sverige och Norge hade som sagt en älskarinna under de tolv åren.
Hon kallades Marianne men hette officiellt
 
Friherrinnan Mariana Eleonora Koskull
Föddes 29.06.1765 som dotter av ryttmästaren Friherre Anders Gustaf Koskull och Friherrinnan Catharina Charlotta Koskull.
Död 18.05.1823 i Stockholm.
Begraven 28.05.1823 i Strombergska gravkoret vid Östra Vingåkers kyrka.
Hovfröken
 
Gift 14.10.1783 på Stockholms slott med...
 
Greve Claes Axel Lewenhaupt
Föddes 02.12.1757 på Kasimirsborg i Gamleby socken i Kalmar län.
Död 13.02.1808 i Stockholm.
Begraven i Stromberg-Lewenhauptska gravkoret vid Östra Vingåkers kyrka
Kapten vid lätta dragonkåren 20.12.1782
 
Sonen Greve Claes Casimir Lewenhaupt och hans dotter Grevinnan Vilhelmina Sofia Charlotta Lewenhaupt var kända inom hovet och var verksamma där. Hela familjen var med andra ord nära förknippade med det svenska kungliga hovet i Stockholm.
 
Mariana Koskull var som änka kungens älskarinna medan D?sir?e Clary eller sedermera Drottning Desideria av Sverige och Norge var borta i Frankrike i början av 1800-talet. Den i Sundsvall bosatta okända mannen påstår troligen att den kända operasångaren var född som oäkta son av Konung Carl XIV Johann av Sverige och Norge och hovfröken Friherrinnan Mariana Eleonora Koskull.

31
Skattelängder / Hur finner man mantalslängderna?
« skrivet: 2010-05-15, 19:35 »
Fick ett tips om att en anfader till mig ska finnas i Karlstad socken, mantalslängder.
Åren det gäller är:
1715, 1718 och 1722, Åtorp
1723, 1724 och 1725 bor de på Jäverö säteri.
 
Jag använder mig av AD Online och där finns inget för dessa år ialla fall inget som heter mantalslängd.
 
Hur går jag vidare och vart finner jag dessa mantalslängderna?
 
/Mathias

32
Skattelängder / Bilagor till skattelängder
« skrivet: 2010-05-02, 14:15 »
Jag undrar vad ni vet om BILAGOR (dvs brev och registratur och anteckningar) till jordeböcker och mantalslängder i Sverige under 1600-talet. I synnerhet slutet av 1600-talet och rörande Skåne.
 
Jag bifogar ett brev jag fått från Lunds Landsarkiv rörande frågan:
 
Med anledning av Din fråga av den 20 april kan jag meddela följande.
 
Det kamerala källmaterial, som vi har hos oss i Lund från den aktuella
tidsperioden, är i stort sett samlat i våra guvernements- och
landskontorsarkiv, för perioden 1658 - 1693 företrädesvis i Skånska
generalguvernementskontorets och landsbokhålleriets arkiv
(SE/LLA/10880), avdelningarna E och G, samt för perioden 1693 - 1719 i
Skånska guvernementskontorets arkiv (SE/LLA/10885), avdelningarna E och
G. För Blekinge och Halland finns även landskontorsarkiv med material
från perioden. Förteckningar över arkiven finns tillgängliga i den
nationella arkivdatabasen NAD, www.nad.ra.se.
 
Stora och viktiga delar av det regionala kamerala materialet finns
emellertid på Riksarkivet i Stockholm, i första hand i Kammarkollegiets
arkiv. Fördelningen mellan landsarkiv och riksarkiv är oregelbunden, i
synnerhet när det gäller äldre tid. Man får jämföra förteckningarna från
fall till fall. Eftersom Du befinner Dig i Stockholm, är det väl
lämpligast att Du börjar med att undersöka Riksarkivets bestånd och
sedan kontrollerar i våra förteckningar om vi har supplerande material,
som är av intresse för Dig.
 
Jag kan nämna att en viktig och ofta utnyttjad typ av hithörande
handlingar är skattläggningshandlingar. Hos oss har i synnerhet de s. k.
jordrevningsprotokollen med bilagor (dokumentböcker) från 1671 - 1673
blivit uppmärksammade av forskningen, se Skånska
generalguvernementskontorets och landsbokhålleriets arkiv
(SE/LLA/10880), serie G III c, och artikel av Anders Persson i boken
Skånsk släktforskning (jubileumsskrift utgiven av Skånes Genealogiska
Förening 1987). Även detta material är emellertid splittrat, och delar
av det finns på Riksarkivet i Stockholm.
 
Vänliga hälsningar  XXXX
 
Lund i Landsarkivet

33
Övrig teknik / Internets nya möjligheter
« skrivet: 2010-05-29, 13:17 »
Hur kan vi använda dessa?
 
Nu när det dyker upp massa möjligheter att jobba i gemensamma dokument/program och liknande som ligger där uppe i molnet (programmen ligger inte på datorn, utan är fritt att arbetea med från vilken dator som helst). Hur kan vi som släktforskare använda dessa och i så fall vilka bör vi upplysa varandra om att dessa är bra!
 
Personligen kan jag se att man jobbar med gemensamma mål, ex gemensamma anor som man försöker finna i tex docs. Man kan då se hur arbetet fortskrider för varandra. Så istället för att samla på sig material och skicka det när det är fullständigt färdigt, så får man kunskap efterhand.
 
Visst kan man använda ex. Facebook och liknande sociala medier, men i detta fallet så krävs det nog mer specialliserat
 
Jag kan nog tänka mig ett flertal personer på forumet som skulle kunna komma med bra ideer/lösningar.
 
Vänligen Patrick

34
Namnnormering / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2010
« skrivet: 2006-09-20, 16:10 »
Apropå skam; jag tycker det i sammanhanget är skamligt att man med tanke på den avancerade teknik datavärlden för övrigt besitter, att datorerna/dataprogrammen inte redan från början är försedda med kombinerade sökmöjligheter för vanliga närliggande stavningsvarianter; som t.ex. på Vinberg/Winberg, Vetterstöm/Wetterström, Vilhelm/Wilhelm (där ju Wilhelm är den utan diskussion vanligaste varianten i våra arkivhandlingar, sedan för normeringsvurmarna säga vad de vill...), Carl/Karl, Claes/Klas, Christina/Kristina, Gustaf/Gustav etc.  
 
I så fall sluppe vi ju denna trista normeringstrend (vilken många betraktar som obligatorisk och tvingande) som medfört inte bara att miljontals personer postumt stavats om till något de vare sig hetat eller kallats, utan också något som (åtminstone ur vissa aspekter) skulle kunna rubriceras som anakronistisk förvanskning av den tidsanda som finns i en tidsenlig stavning av namnen. (Se vidare mina tidigare utsvävningar i ämnet, men OBS! att jag inte motsätter mig all normering; jag normerar också, men tillämpar en tidsanpassad och tidskänslig normering, inte en totalitär idiotnormering utgående ifrån namnläget under namnpuristernas 1890-tal eller datanormerarnas 1980-tal).
 
Jag tror dock att hade dessa problem funnits i den engelskspråkliga världen (Läs: USA), skulle detta ha lösts tekniskt för länge sedan. Bland många datanördar (i synnerhet svenska...) förefaller tyvärr allt som har med svenska/nordiska/europeiska förhållanden att göra, ha extremt låg status (varför man hellre lever med problemen än åtgärdar dem), medan allt utländskt (i synnerhet amerikanskt) är så otroligt mycket häftigare och trendigare... (även vad beträffar språket, vilket sistnämnda ord bevisar...)
Vilka amerikaner tror ni i längden skulle stå ut med att sina E-postadresser etc. bli kallade t.ex. the chin, son of the cheese, in monster-carcass (hakan.ostensson@monsteras.se)? Nej, just det! Då hade säkerligen detta lösts redan i dataålderns barndom, och idag funnits som standardutrustning i varenda dator/dataprogram som producerats världen över, oavsett vilka länder som behövt detta...
 
Och visst är det mycket häftigare och coolare (!) att svänga sig med trendig amerikansk dataslang och att skriva sitt namn utan å, ä eller ö och utan versaler, än att använda sitt gammalmodiga och trista modersmål på rätt sätt... Och det var det ju redan när man började gå man ur huse för att demonstrera emot USA-imperialismen, Vietnamkriget och den fördärvliga CocaCola och hamburger-kulturen...
 
Visst, detta inlägg är klart felplacerat (Hammarn?s också...). Men det står anby... (nävisstnä...) ...vem som helst som kan... fritt att ta bort eller flytta detta inlägg till härför lämplig plats.

35
Finns det möjligen något program som är publikt/stängt forum där alla/inbjudna kan lägga till material som jag i efterhand kan kontrollera vad som blivit tillagt? Någon form av släktforskningsprogam, eller snarare registreringsprogram. Som kanske presenteras i form av någon lista eller liknande.
 
Vänligen Patrick

36
Datorprogram (för släktforskning) / Windows Access
« skrivet: 2009-11-28, 10:19 »
Hej!
Vill på detta sätta starta en ny tråd, Windows Access:
Jag är, skall man kalla det nybörjare, efter att ha hållit på ca ett år med släktforskning och har testat en del olika datorprogram för detta. De flesta är så där, en del är, vad jag tycker, väldigt simpla men fungerar hyfsat. Jag märkte att all information som man får inte går in i vissa av dessa program och det blev en massa papperslappar som hade en benägenhet att gömma sig när man skulle ha tag på dom. Jag har arbetat en del med Windows Access och skapat flera olika typer av databaser, så jag gjorde en databas där all insamlad information finns. Den stora fördelen med detta är att man själv kan tillverka bl a listor (rapporter) både till utformning och innehåll.  
Vill man sedan använda ett släktforskningsprogram så finns ju all information att skriva av, det blir att skriva två gånger visserligen men all information är lätt åtkomlig. Det finns säkerligen en del som sitter med egna versioner av mer eller mindre avancerade Accessdatabaser och några har kanske mer kunskap om möjligheterna i Windows Access än vad jag har, så tips idéer och funderingar mottages  liksom tekniska lösningar att dela med andra.
 
Väl mött, Jarl

37
Kyrkbok.se / Kyrkbok.se
« skrivet: 2009-12-11, 15:50 »
Sen det här med lista på kyrkoherdar ska jag testa snarast, bara för att prova hur man skulle göra nåt sånt i programmet. Då skulle man lätt få listor på kyrkoherdar i olika socknar och kyrkor och kunna kombinera dessa med det utmärkta program som gör att man kan se den närmaste släkten för var person man nedtecknar. Jag skulle tro att alla som forskar på yrken och liknande, skulle vinna på att använda detta program.
 
Ok, man får använda fantasin lite. Istället för en husförhörsuppteckning får man kanske nedteckna prästen och hans familj, de extra prelater som arbetar i kyrkan, klockaren, etc. Och ha en sida för var präst. Men sen skulle man kunna binda samman hela prästsläkter och klockarsläkter riktigt elegant!
 
/T
 
(Meddelandet ändrat av Jerlerup 2009-12-11 15:51)

38
Kyrkbok.se / Äldre inlägg (arkiv) till 11 december, 2009
« skrivet: 2009-12-01, 12:56 »
Är det någon som köpte detta programmet i Falköping och har erfarenhet över hur det fungerar?

39
Datorprogram (för släktforskning) / HuMo-gen (PHP)
« skrivet: 2010-01-21, 15:38 »
En kostnadsfri konkurrent till phpGedView och The Next Generation.
 
HuMo-gen(PHP) is a free, open-source and multilingual server-side program that makes it very easy to publish your genealogical data on the internet as a dynamic and searchable family tree website.
 
En sida om HuMo-gen (PHP) på engelska och en på utvecklarens modersmål.

40
02 Efterlysningar / Brandt, Willy
« skrivet: 2010-03-28, 15:18 »
Hej
jag undrar om någon kanske känner igen mannen på bilden? min svärmors far. Han har inte gått att få tag på men nu undrar jag om det finns någon som  vet något om de barn han hade i Tyskland. Han är troligen född någongång i början av 1900 talet. Barnen som vi vet om heter/hette Anna och Walter. De bodde utanför Bremen 1947. Willy var skomakare till yrket innan kriget.  
 
Kanske hans namn stavas på andra sätt.
 
mvh
laila

41
Jag söker information om Hilma Maria Bäcklund som enligt mina uppgifter föddes den 27 mars 1840. Födelseort okänd. Hon gifte sig 1861 med Axel Pettersson (född 1833) från Helsingborg. Jag har inte hittat någon information i födelseböckerna för församlingarna i Helsingborg.

Sidor: [1]