ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bertil Johansson

Sidor: [1]
1
Blentarp / SV: Blentarp CI:1 (1693-1737) Bild 40 / sid 34
« skrivet: 2021-05-07, 19:51 »
Arvsskiftet finns i Torna häradsrätt FIIb:1 (1678–1722) nr 5.

2
Blentarp / SV: Blentarp CI:1 (1693-1737) Bild 40 / sid 34
« skrivet: 2021-05-06, 23:56 »
Kanske har Du sedan länge funnit svaret på frågan: Jöran Christoffersson och Kirsti Christoffersdotter är halvsyskon på fädernet. Se arvsskifte i Torna häradsrätt FIIb:1 (1678-1722) nr 5.

Bertil Johansson

3
Lemmeströ / SV: Dödsnotiser läshjälp
« skrivet: 2021-02-28, 16:44 »
Västra Skrävlinge ingår i Oxie härad (trakten söder och öster om Malmö). Jag har aldrig sett diagnosen sprinkel förr, varken här eller annorstädes.


Bertil Johansson



4
Lemmeströ / SV: Dödsnotiser läshjälp
« skrivet: 2021-02-24, 23:52 »
Även jag tackar. I förbifarten har ni löst ett problem åt mig också. Länge har jag försökt tolka dödsorsaken för Jöns Anderssons hustru Elna Persdotter från Bulltofta utan att inse att ordet innehöll ett "i". (Källa: Västra Skrävlinge (M) C:1 sid.234.)


Bertil Johansson

5
02 - Tips och råd / SV: Lokalisera gårdar på karta
« skrivet: 2021-01-06, 12:29 »
Lantmäterikartor kan vara utformade på olika sätt. Ibland finns hemmansnummer angivna på kartan. Om det inte är så får man gå in i lantmäteriakten och leta efter nummer- eller bokstavsbeteckningar på de markområden som hörde till det hemman man söker och sedan försöka lokalisera dessa på kartan.
Den länk Du anger leder till kartor i lantmäteristyrelsens arkiv. Dessa kartor är kopior/renritningar av lantmäteriakternas original som finns i lantmäterimyndighetens arkiv. Lantmäteristyrelsens kartor är ofta mer prydliga och lättlästa än originalen, men lantmäteriakterna innehåller mer bakgrundsinformation som kan vara värdefull när man söker efter gårdslägen.
I detta fall, Gundbo nr 3 i Alfta socken, tittade jag i akten 21-ALF-585 som behandlar Laga skifte år 1903. På bilderna 1007-1012 finns en förteckning över de markområden som hörde till Gundbo nr 3 före skiftet. På bilderna 1512-1532 finns motsvarande förteckning efter skiftet (i två delar eftersom det var två delägare till Gundbo nr 3 som fick var sitt skifte).
Kanske går det att med hjälp av dessa förteckningar lokalisera gårdstomten/-tomterna till Gundbo nr 3 på kartan. Men det är ett omfattande skifte och en gigantisk akt som är  svår att orientera sig i. Själv har jag mest erfarenhet av slättbygder där det brukar vara möjligt att hitta gårdarnas lägen på detta sätt.

6
Inskrivningsmyndigheten i respektive domsaga. Från 1933 finns det serier med fastighetsböcker (serie D I) och akter (serie G), se NAD.

7
Skånska dragonregementet / SV: Anders Örberg
« skrivet: 2020-11-19, 00:49 »
Denne Anders Andersson (född 1752) fick soldatnamnet Örberg liksom sin far, och namnet gick även vidare till hans son Pål (1783-1850) som efterträdde fadern på samma kompani, nummer och ryttarebostad i Vissmarlöv.

8
Skånska dragonregementet / SV: Anders Örberg
« skrivet: 2020-11-19, 00:27 »
Sonen Anders föddes i Fogdarp men blev ryttare vid Skånska dragonregementet (Östra Sallerups kompani) 1778 och då bosatt i Vissmarlöv. Han dog i där den 11 februari 1834 (Hyby F:1).
Denne Anders Andersson antog soldatnamnet Örberg liksom sin far, och namnet gick även vidare till hans son Pål (1783-1850) som efterträdde fadern på samma kompani, nummer och ryttarebostad i Vissmarlöv.

9
Skånska dragonregementet / SV: Anders Örberg
« skrivet: 2020-11-16, 16:30 »
Anders Örberg gifte sig med Sissa Persdotter 20 juni 1747. Utöver sonen Anders f 1752 fick de en dotter Hanna f 26 juni 1747 (Bosjökloster C:1). De bodde i ett ryttarehus i Fogdarp.
[/size]
[/size]Vad hände med Sissa Persdotter efter Anders Örbergs död 1758? Det sista spåret av henne jag har hittat är en notering i mantalslängden 1759 för Fogdarp: "Rytt.torp Rytth: .... dito Sissa, fattig". Den 1 februari 1779 dog en hustru Sissa Pärsdotter i Finhult, 65 år gammal, men det finns inget belägg för att det skulle vara samma person.
[/size]
[/size]Skånska dragonregementet deltog " .... under pommerska kriget 1757—1762 åtminstone delvis i de flesta af hufvudhärens operationer. Med densamma inryckte det följaktligen i medlet af Sept. 1757 öfver preussiska gränsen till lägret vid Anklam samt derifrån i slutet af Oct. till Ferdinandshof, hvarifrån i medlet af Nov. återtåget ’till svenska området skedde, der vinterqvarter intogos. Bevistade derefter på sommaren 1758 lägren vid Loitz, Daberkow, Strassburg och Prentzlow (Juli—Sept.) ....." (Mankell, Julius (1866) Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.) Örebro). När Anders Örberg dog i mars 1758 låg regementet således i vinterkvarter.
[/size]
[/size]Bertil Johansson
[/size]

10
Solberga / SV: Hans Rasmusson
« skrivet: 2020-05-21, 13:28 »
Tack!
Ålder och sjukdom var det. Då bör väl ordet "updragit" tolkas som att Hans Rasmusson har överlåtit hemmanet på sonen pga ålder och sjukdom.
Hälsningar
Bertil Johansson

11
Slimminge / SV: Slimminge
« skrivet: 2020-05-20, 12:24 »
För några år sedan nämndes en Gabriel Mickelsson i Annavälla (1712 ca–1779) i den här tråden. Han finns nämnd i en bouppteckning efter Nils Mickelsson, död i Flahult (Vemmenhögs häradsrätt FIIa:24 [1773] nr 5). Enligt bouppteckningen var Gabriel och Nils Mickelsson helbröder och de hade två halvsyskon, Mickel Andersson i Klasaröd och Kerstina Andersson, gift med Anders Nilsson i Hultet.
 
Gabriels och Nils fader hette alltså Mickel. Efter hans död har deras moder tydligen gift sig med en Anders som är fader till Mickel och Kerstina. Uppgifter i syskonens begravningsnotiser tyder på att Gabriel och Nils var födda omkring 1712 och 1715, Mickel och Kerstina omkring 1730 och 1731 (Slimminge C:1 fol 295r, 285v, Blentarp C:3 sid 143, 154).
 
När Kerstina gifter sig 1754 uppges hon vara från Nebbarp (Slimminge C:1 fol 195v). I Nebbarp finns det en Mickel Nilsson från 1685 (katekismilängd) till 1726 (jordebok), år 1729 efterträdd av en Anders Jöransson.
 
Så långt verkar denne Mickel Nilsson i Nebbarp vara en trolig kandidat som fader till Gabriel och Nils Mickelsson. Mickel Nilsson får barn med hustrun Elsa Jönsdotter 1712 och 1715, dör omkring 1727, änkan gifter sig med Anders Jöransson och de får barn 1730 och 1731. Sonen i den andra kullen döps till Mickel.
 
Men det finns också några frågetecken. I katekismilängderna nämns en son Nils hos Mickel Nilsson men inte någon Gabriel. Hos Anders Jöransson nämns en son Gabriel men inte någon Nils. Hos båda nämns en dotter Karna som inte förekommer i den nämnda bouppteckningen. Och när Anders Jöransson hustru nämns vid namn 1735 heter hon Karna, inte Elsa Jönsdotter. De här uppgifterna behöver inte utesluta Mickel Hansson som fader till Gabriel och Nils Mickelsson, men något mer handfast bevis vore önskvärt.
 
Finns det någon som har fler pusselbitar som kan belysa den här frågan?


Hälsningar Bertil





12
Solberga / Hans Rasmusson
« skrivet: 2020-05-19, 18:56 »
I en mantalslängd från 1722 finns en marginalanteckning vid mönsterskrivarebostället Solberga nr 8, innehavare Hans Rasmusson (som dog 1722). Jag har kommit så här långt med texten:

"Sånen Anders sedermera upwist en städ-sedel af th. 10 Jan: 1722 och han är boende wid detta hemmanet, som fadn medelst(?) alla(?) af sin f(?) dagar(?) ? updragit"
Kan någon hjälpa mig med det som saknas?

(Källa: Mantalslängder 1642-1820 Malmöhus län 1658-1820 (M) 50 (1722) Sida: 2674)




13
Malmö / SV: Ortnamn
« skrivet: 2020-04-20, 00:17 »
Jag tycker mig se ett bg vid Lorentzgatan strax väster om korsningen med Östra Långgatan. Båda dessa gator är numera försvunna. Bifogar kartor från 1921 (Malmö stadsingenjörkontor) och 2020 (Lantmäteriet) med ungefärliga markeringar av fastigheten.

14
Allmänt / SV: Rätta fel i Sveriges Dödbok
« skrivet: 2020-03-26, 23:42 »
Tack!
Bertil

15
Allmänt / SV: Rätta fel i Sveriges Dödbok
« skrivet: 2020-03-26, 11:50 »
Finns det någon som tar emot upplysningar om döda personer som saknas i dödboken?

16
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Mästige?
« skrivet: 2019-04-05, 17:17 »
1749 th 9 Junii blef uti Diurslöf barnet Hanna Jöns dr död af Mästige(?). Källa: Tottarp (M) CI:1 (1661-1759) fol. 97 v.


Vad är det som jag tolkar som Mästige?

17
Äldre ord och uttryck / SV: Vigsel utan bröllop
« skrivet: 2019-04-04, 23:54 »
Ja, det stämmer nog att det handlar om antalet personer som deltog. Min nyfikenhet på de här kommentarerna ökade, så nu har jag gått igenom hela vigsellängden i den här volymen.

Åren 1775-1764 finns inga noteringar av denna typ. De första kommer i slutet av 1765:
"...hade en ansenlig hop ... både ifrån staden Lund och landet sig till följes" (24 nov 1765)
"..,. hade ingen med sig" (1 dec 1765)
"... utan att hava någon med sig" (15 juni 1766).

Under de följande åren 1767-1783 finns 56 vigslar noterade. Där finns följande kommentarer:
"utan (att göra) bröllop" (24 notiser)
"utan bröllop och i tysthet" (20 notiser)
"i tysthet" (1 notis)
"med ett litet bröllop" (1 notis)
ingen kommentar (10 notiser).

En sak man kan fundera över är om de tre varianterna ("utan bröllop", "i tysthet" respektive "utan bröllop och i tysthet") betyder samma sak eller om där finns någon nyansskillnad.

Tio notiser av 56 saknar kommentar och de vigslarna bör alltså ha firats i större omfattning. Tio av 56 låter dock lite litet. Var den här perioden en lågkonjunktur eller är detta en normal bild?

Och varför gjorde prästen i Tottarp noteringar om detta? Finns det något liknande i andra socknar?








18
Äldre ord och uttryck / Vigsel utan bröllop
« skrivet: 2019-04-04, 17:53 »
1771 d. 18 Aug: wigdes drängen Anders Christensson från Bahra församling med Rasmus Mårtens Änka Karna Nils dotter uti Diurslöf, der han ock fick hemmanet, utan Brölop." Källa: Tottarp (M) CI:2 (1755-1783) fol. 5.

Hur ska man tolka formuleringen att paret "vigdes .... utan bröllop"? Formuleringen återkommer ofta i denna vigsellängd. Någon gång står det också "...utan bröllop och i tysthet". Kan det betyda att man vigdes hemma och inte i kyrkan, att man inte anordnade någon bröllopsfest, eller något annat?

Bertil Johansson

19
Okänd socken i Skåne / Varifrån kom Nils Gunnarsson
« skrivet: 2018-05-28, 15:36 »
Nils Gunnarsson var åbo på Djurslöv 5 i Tottarps sn (M län) åren 1681-1702 (mtl). Fyra gånger under perioden 1699-1706 var Kisten Nils Gunnars gudmor vid dop hos Åke Jönsson på Djurslöv 3 och hans hustru Hanna Nilsdotter. Min hypotes är att Nils Gunnarsson och Kisten var föräldrar till denna Hanna Nilsdotter.

Enligt en bouppteckning i Bara häradsrätt (FIIa:7 [1751] nr 17) hade Hanna Nilsdotter en helbroder Nils Nilsson, åbo på Djurslöv 3, samt sex halvsyskon: Jöns, Herman, Anders och Anders Nilssöner samt Kerstina och Elna Nilsdöttrar. Om min hypotes stämmer bör Kisten vara moder till Nils och Hanna men inte till halvsyskonen.

Men var bodde Nils Gunnarsson innan han kom till Djurslöv? Och flyttade han tillbaka till födelsesocknen innan han dog? Begravningsnotiser för Nils och Kisten saknas i Tottarp C:1.

20
Ord i domböcker / SV: Ord i domböcker
« skrivet: 2018-02-22, 12:26 »
Tack Lars-Olov och Karl Göran!

Att ässja här syftar på själva eldstaden verkar rimligt. Det som förbryllade mig var formuleringen "öfwer eldstaden ej warit annat än en äsje".


Och att "tonad" betyder lin kände jag inte till. Rietz dialektlexikon verkar vara en guldgruva, tack för den hänvisningen!


Ordet "slätten" tror jag i detta fall betyder just "slätten/slättbygden". Jfr Bara häradsrätt i samma hovrättsvolym sid 1419 (AD bild 14230) på tal om byggnadsvirke till ett ödehemman: "så mycket swårare at opbyggia, som hemmanet är på stora slätten beläget 2 milar från skogsbygden".

21
Ord i domböcker / SV: Ord i domböcker
« skrivet: 2018-02-20, 16:07 »
I Bara häradsrätt 28 november 1723 rannsakades en eldsvåda i Brågarp (M) då två gårdar brunnit ner. Två ord i referatet är jag osäker på.
 
Det ena är ”tonad/lintonad”, något som stått i ugnen under branden. Kan det röra sig om ett färgbad för färgning av lin?
 
Det andra ordet är ”ässja”, något som satt över eldstaden. Ässja betyder vanligen ”eldstad för smide”, men finns det även någon annan betydelse som kan passa in här?
 
Källa: Göta hovrätt Advokatfiskalen M län EVIIIAABB:187 (1723) sid 1357 f (AD bild 13920 f)


22
Ord i domböcker / SV: Ustitution och monvention
« skrivet: 2017-11-21, 14:18 »
Tack för hjälpen! Med "R" som begynnelsebokstav blir orden genast begripliga,


Hälsn Bertil

23
Ord i domböcker / Ustitution och monvention
« skrivet: 2017-11-21, 00:18 »
I ett par tvistemål i Torna häradsrätt den 13 januari 1696 har jag stött på dessa för mig okända ord. Av sammanhanget sluter jag mig till att de syftar på någon form av ekonomisk ersättning. Men har jag läst dem rätt? Vad betyder de?
Källa: Göta Hovrätt Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:11 (1695-97) fol. 11-12.

Bertil Johansson

24
Adliga släkter A - W / SV: Skeel / Skeell / Skell
« skrivet: 2017-07-02, 00:13 »
Denne Lars Svensson Skeel i Fjärdingslöv (Glostorps sn, M län) ingår bland mina anor och då och då funderar jag på vad Skeel är för slags namn eller benämning.


I Västra Kärrstorp C:1 (1688-1707, omfattar även Glostorp) förekommer tillnamnet vid Lars Svenssons vigsel 1693 och två barndop 1698 och 1700. Skrivs då Skell, Skeell resp Skeel om jag läser rätt.


I mantalslängderna kallas han Lars Svensson utan något tillnamn.


Nyligen har jag upptäckt att han i jordeböcker åren 1697-1706 kallas Lars Skiähl (men därefter Lars Svensson - Riksarkivet jordeböcker  M län Oxie hd). Skrivningen "skiähl" leder tankarna till ordet skäl (som i vägskäl, gränsskäl) och benämningen då skulle kunna tolkas som "den som bor vid skälet". Men eftersom Lars Svenssons hemman Fjärdingslöv 3 var beläget inne i byn Fjärdingslöv är kanske den tolkningen mindre sannolik.


Kvar är då alternativen att Lars Svensson själv var skelögd och därför fick Skel som tillnamn eller att han på något sätt var befryndad med de jylländska adelssläkterna. Då ligger kanske skelögdheten närmast till hands.


Jag blir tacksam för ev kommentarer och synpunkter.


Bertil Johansson


25
Övriga källor / SV: Rusthållsförändringar
« skrivet: 2017-04-08, 22:57 »
Tackar, jag ska följa dessa ledtrådar.

26
Övriga källor / Rusthållsförändringar
« skrivet: 2017-04-08, 17:07 »
Karl Åkesson skriver i "Min släkt" tabell 195 om Nils Månsson i Norra Ugglarp (M län Bonderups sn) att han den 16 maj 1708 överlämnade sina två rusthållshemman till sonen Pehr.


Vad kan Åkesson ha haft för källa till denna uppgift? I Malmöhus läns landskontor (del 2) finns en serie GIab Rusthållsförändringsförteckningar men den börjar först 1733. Var ska man söka efter tidigare överlåtelser av rusthåll?

27
Övrig teknik / SV: Scanner
« skrivet: 2016-10-27, 00:20 »
Scanna negativ: ja, till scannern hör tre plasthållare: en för monterade diabilder 5x5 cm, en för 35 mm filmremsor (småbild) och en för 60 mm filmremsor (rullfilm). Obs att man måste ta av den vita skivan på lockets insida så att negativen blir genomlysta.

28
Burlöv / Kat1 sid 41
« skrivet: 2016-01-17, 23:21 »
Enligt Ingemar Ingers Burlövs kommun (1976) har Hinkelsholm förmodligen varit beläget på Spillepengsmarken.

29
Nykil / Nykil-AI-5-1811-1820-Bild-147-sid-138
« skrivet: 2015-11-10, 17:00 »
Tack så mycket för den här gången! Jag återkommer säkert med fler frågor.

30
Nykil / Nykil-AI-5-1811-1820-Bild-147-sid-138
« skrivet: 2015-11-09, 11:53 »
Hej,
Kan någon hjälpa mig med vart Carl Carlsson, f. 1783-10-08, med familj, tog vägen efter denna husförhörslängd eller när hans hustru Anna Greta Jönsdotter, f. 1785-09-29, dog?
Nykil-AI-5-1811-1820-Bild-147-sid-138
 (187.8 k)

31
Nykil / Nykil-AI-3-1796-1806-Bild-52-sid-96
« skrivet: 2015-11-06, 10:12 »
Jag kan inte förstå vad det skall vara! Hjälp?
 

32
Frödinge / Frödinge-AI-9-1847-1853-Bild-179-sid-168
« skrivet: 2015-10-30, 10:57 »
Hej,
Kan någon utläsa vad socknen heter där Solhult skall ligga?

33
25 Religion och kyrka / Kyrkans märkesdagar
« skrivet: 2015-09-17, 16:39 »
Tack så mycket Stefan Drake ,utomordentligt bra ! Nu slipper jag vara en blind höna.
 
Med vänlig hälsning / Bertil

34
25 Religion och kyrka / Kyrkans märkesdagar
« skrivet: 2015-09-17, 14:44 »
Hej !
Är det någon som vet vad den kyrkliga högtiden : Dca Judica år 1661 motsvaras av för datum ?
 
Jag skulle också vilja veta om det finns någon lathund för detta ?
 
Med vänlig hälsning
Bertil Johansson

35
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-09-13, 00:04 »
Till kartbladen över Malmöhus län och Kristianstads län finns det tryckta kartbeskrivningar, en för varje härad. De röda siffrorna på kartorna är hänvisningar till dessa beskrivningar och via dem (kolumn 1) kan man få fram de dåvarande fastighetsbeteckningarna (kolumn 5, jordeboksnummer).  
Exempel på kartbeskrivning:
 

 
Exemplet hämtat från Sammandrag af sockenbeskrifningarna till ekonomiska kartan öfver Torna härad och Lunds stad i Malmöhus län, utgiven av Rikets allmänna kartverk, tryckt i Malmö 1913-1917. Finns på universitetsbiblioteket i Lund.

36
Tack Mats och Heikki för hjälpen.
Bertil Johansson

37
I jordrevningsprotokoll för Tottarps socken i Bara härad (M) redovisas Cronones ödegrund Tirup. Slutklämmen är svårtydd.
 

 
Landgille deraf hafwer obbem:te Män gifwet åhr..(?) af hwar Part 3 Tunnor hafre, ähr af  hehla Gr. 24 Tr hafre, som dhe hafwer ytt till Kongl: Maijts stall på Flygindhe. Tijonden af dhenna Grund Cronones Partt ytes till Werpinge till biskopen, hwilken(?) han ähr af dhenna Sochn på sin löhn anslagen, j ??? Kyrkiones ....(?) Kyrkio..(?) , ..(?) sin deehl j Änkan(?) Ingen skat(?) af denna grund kommen till Cronan, för den har intet wart(?) j något wisst hemmanstahl ahnslagen.
 
Jag blir tacksam för korrigeringar och kompletteringar.

38
Allmänt / Skatteköp
« skrivet: 2015-05-18, 22:49 »
Tack Ulf!
 
Bertil J

39
Allmänt / Skatteköp
« skrivet: 2015-05-14, 00:03 »
I ett köpebrev 1751 angående mark i Tirup, Tottarps socken (M) omtalas ... skattebrefwet dat th 17 augustj 1726, samt den rättmätiga åtkomst till Tirup Jorden dat th 26 September samma åhr jemte wittnesbörd  från lofl. Tings Rätten öfwer laga upbudet ... (Bara häradsrätt Uppbud och lagfarter 6 feb 1751, i Torna häradsrätts arkiv  AIIa:1).  
 
I en bouppteckning från 1739 upptas En fast Egendomb som Byamannar Kiöpt till skatte af Professor Heggardt i Lund ... (Bara hr FIIa:1 [1736-40] nr 18). Troligen är det samma Tirupsjord som avses även om bynamnet Tirup inte nämns.  
 
Jag har gått igenom Bara härads dombok för 1726 (AIa:11) utan att hitta några uppgifter om detta skatteköp. Men ett skatteköp bör också ha avsatt spår någonstans i säljarens - kronans - arkiv. Var ska jag söka efter detta?

40
Häradsindelning / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2015
« skrivet: 2015-05-06, 00:45 »
Häradsnamnet Harjager (liksom bynamnet Harrie) har tolkats som hård åker. Källa: Skånes ortnamn, Harjagers härad och Eslövs stad (Göran Hallberg) Lund 1979.

41
Allmänt / Bad-Tölz-Wolfratshausen, Bayern
« skrivet: 2015-03-15, 22:11 »
Samuel,
Känner igen alla namnen. Det finns tydligen en tysk anknytning. Ingen egen forskning, tyvärr. Kommer från ansedlar från olika håll. Ska fundera på dina uppgifter.Tänker också att det kom ju faktiskt en del folk från Tyskland till bergsbygderna sen länge tillbaks.
Tack så mycket för det du lämnat.
mvh
Bertil

42
Allmänt / Bad-Tölz-Wolfratshausen, Bayern
« skrivet: 2015-03-15, 17:05 »
Hej Samuel Simonsson,
Känner till lite om platsen och personerna är följande:
Cordt Christophersson Tysk 1560-1630 Finnbo Norrbärke
Hans i Starbo 1430 Norrbärke.
Elin,  f 1550,hustru till Erland Algutsson Gonäs Grangärde.
Årtal är förstås cirka-tal.  
Du kanske har nåt intressant att meddela?
mvh
Bertil Johansson

43
Allmänt / Bad-Tölz-Wolfratshausen, Bayern
« skrivet: 2015-03-15, 11:54 »
Denna tydligt angivna plats i Bayern  står som härstamning för några av mina anor från 1560 resp. 1430 i södra Dalarna. Inget annat gemensamt, vad jag kan se. Lite svårt att belägga födelseplatsen så därför undrar jag om någon känner igen sig?  
Hälsn. Bertil Johansson

44
Äldre ord L - Ö / Mantal
« skrivet: 2014-10-21, 23:52 »
Ett skäl till att mantalsuppgifterna blev vanligare i husförhörslängderna under 1800-talet kan vara att det var då - efter skiftena - som man i större utsträckning började dela hemman i flera delar. Så länge By nr 2 var ett hemman med ett hushåll räckte det att skriva By 2. Men när By 2 delats upp i t.ex. tre delar med var sitt hushåll kunde man ha en viss nytta av att i husförhörslängden skriva By 2 1/2 mtl, By 2 1/3 mtl och By 2 1/6 mtl (dvs ett slags fastighetsbeteckning). Fanns det flera lika stora delar inom hemmanet, t.ex. fyra stycken By 3 1/4 mtl, var dock nyttan begränsad.  
I början av 1900-talet reviderades jordregistreringen i Sverige och det infördes entydiga fastighetsbeteckningar av typ By 2:1, By 2:2, By 2:3 osv. Då fyllde mantalsuppgiften inte längre någon funktion för att lokalisera fastigheterna och hushållen.

45
En tänkbar förklaring är att prästen noterat barndopen i en kladd och sedan gjort misstag när han efter någon tid fört in dem i födelselängden. Han kan då t.ex. ha skrivit av ett årtal fel. Om han i kladden bara noterat dag/månad och haft lösa blad med födslar för flera år kan han t.o.m. ha fått oordning i papperna och tvingats gissa årtalen.

46
Burlöv ingår i Bara härad men byn Sunnanå (ursprungligen Görslövs Sunnanå) hörde före 1887 till Oxie härad. I mantalslängderna får man därför söka denna del av Burlövs socken under Oxie härad.

47
Åseda / Åseda AI:1 (1737-45)
« skrivet: 2014-07-25, 21:56 »
Tack Eva!
 
För Jon sökte jag i första hand utläsa ett personnamn så riddare föll mig inte in. Kan riddare betyda ryttare i meningen knekt vid denna tid? SAOB har faktiskt ryttare som första (nu utdöd) betydelse.
 
Hälsn
Bertil Johansson

48
Åseda / Åseda AI:1 (1737-45)
« skrivet: 2014-07-25, 15:46 »

 
I Åseda AI:1 (pag 62 nederst) omnämns torpet Näs under Åseda Prästgård med två brukare. Den förste, Sven, är överstruken och hustrun Kierstin har fått tillägget ”änk” så han bör ha dött under perioden 1737-45. Sonen Jon har fått ”s” överstruket och ett tillägg som jag tolkar som ”brk”. Ska det förstås som ”brukare”?
 
Den andre brukaren, Jon, har ett efternamn (eller annan beteckning) som jag inte kan tolka.
 
Tacksam för hjälp och synpunkter. / Bertil Johansson, Lund

49
Böös / Beus / Böös / Beus
« skrivet: 2014-02-16, 19:29 »
Hej Elisabeth Lindberg och Cristoffer Stenberg !
 
Jag blev lika förbryllad som Ni att det bara stod namn för Daniel Behm
och Brita Böös och inget mera.När det gäller Brita har jag ingen förklaring
på detta i Skinnskatteberg.
Daniel Behm flyttade från Skinnskatteberg till Gävle där han var född.
Han lämnade kvar hustrun Brita Böös och dottern Brita Behm f.1693 i Skinnskatteberg.
Daniel dog den 15 aug.1697 i Heliga Trefaldighets fs.i Gävle.
Fadern hette:Jonas Behm - Kapten - dog i Norge.
Modern hette: Dordin Elis hon dog den 14 feb.1697 i Heliga Trefaldighets fs.i Gävle.
Det finns en bouppteckning för Dordin Elis 1698 i Gävle ,några sidor före
bouppt.för Dordin finns redogjort hur fadern Jonas Behm och brodern  
Jonas Behm lånar pengar av Daniel Behm.
Inledningen av bouppteckning för Dordin Elisdotter år 1698.
...............................................................
Pro Memoriel                                                                                                            sid. 461
 
Avfskrift efter Sahlig Handelsmannen Jon Jonsson Behms änka dygdesamma  
 
Fru Dordj Elis. som genom döden afgick 13 Febr. ,1697 efter sig lembnath 4 Barn
 
2 Söner och 2 döttrar visher man ingen Kändskap ? Sonen Lorentz och dottern Anika
 
om de är i Lifett eller döda , den andre sonen Daniell är fullner genom döden afgången
 
men Lämbnatt efter sig en dotter som nu är hoos sin moder i Västerbergslagen och  
 
Skinnskatteberg. ? den andra dottern Margareta är genom döden afgången och hafver  
 
efter sig Lämbnath 8 faderlösa och moderlösa barn som af deras Sal. Föräldrars upprättade  
 
Invent. har efter finnas anförder och befanns Egendom som föllier.
.......................................
 
Arkiv Digital , Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1655-1699 sid.461.
 
Uppgiften hittad av Bertil Johansson den 14 februari 2014.
...................................................................
 
Jonas Behms skuldförbindelse till sonen Daniel Behm.
 
                                                                                                                                      Sid.457
 
Tillstår Jag Undertecknat hafver bekommit af min Sohn Daniel Behm fyrahundrade dahl.
 
Koppar Myntt , på Behms Wreten belägen uthi Gefle Stads , för hvilka Penningar som han
 
Förbr.ta wreth behöfver att då efter mäcktamännen  vardom och goda mäns Wärdering kan  
 
till Werderas , der icke föbr.ta Summa , Skall min Sohn Daniel Behm att används till något  
 
uthi det första för Samma Sina ofria ”bota” utlagda Penningar 400 Dr. Kopp Myntt har jag  
 
med min Egen Hands . Datum Skins Katteberg d. 8 February Ao. 1682.
 
Dordi Lorentz Dotter Wittnar signs her Under.
 
                                   Jonas Behm
 
All den stund högtvährda  Fr. modr. begäran ofria Enda Wreth i Sin lifstid , Sig dermed att  
 
för Söria i ? föra. Jesus säg wegra dem, uthan Hemställer den högsta orde : K: Modern att  
 
tänka och behålla uthan Interesse och efter tvihl. Datum Skinns.Katteberg  
 
d. 8 February Ao. 1682.
                                                                                                                           Daniel Behm
 
Nuh Hafer  K: Mod.r bekommit En Asignation till Stockholm på 300 Dr. Km Ao. 1682 som
 
K: Moders Kraf  uthvisar. Datum SkinsKatteberg  d. 6 February Ao. 1684.
 
                                                                                                      D. Behm  Witt undersigns
                                                                                                                       Jonas Behm
......................................
 
Arkiv Digital , Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1655-1699) sid.457
 
Uppgiften hittad av Bertil Johansson den 14 februari 2014.
...............................................................
 
2 st.skuldförbindelser underskrivna av Jonas Behm
när han lånat pengar av brodern Daniel Behm.
 
                                                                                                                                       Sid.460
 
Erkänner ijag mig Hafwa bekommit af Broder Daniel Behm Tuh Hundrade Dr.Kopparmynt
Warder om fodras , skall iag betalla dl. ?  d.16 Aug : 1680
 
200 Dr. Koppar                                                                                   Jonas Behm
 
 
Tillstor iag hafwer bekommit af min Broder Daniel Behm Tuh Hundrade daller Kopparmynt
Hwilka Jag lofvar att betahla Kommande winter Ao 1685 Datum Skinnskatteberg  
d.6 februari Ao 1684.
 
 
200                                                                                                      Jonas Behm
 
......................................
 
Arkiv Digital , Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:1 ( 1655-1699) sid.460.
 
Uppgiften hittad av Bertil Johansson den 14 februari 2014.
............................................................
 
Mvh
Bertil Johansson

50
Tack Ingemar. Immission var ett nytt begrepp för mig.
Bertil Johansson

51
Bifogade text är hämtad från Jordeböcker Malmöhus län 40 (1696) pag. 58 och avser hemmanet Lilla Hammar nr 1 i Stora Hammars socken, Skytts härad. Jag lyckas läsa det mesta men några förargliga ord gäckar mig.
 
/image{Jb1696.jpg}
 
Jag tolkar texten så här: Ao 1684 uptaget Cronan i byte af fru Beatha Elisabet Kiöningmarck til wederlag för de af högst bemt. Kgl. May och Crona tillbytte hemman i Frosta härad lyder(?) Hans Excell. fältmarsk: Asseberg ? ? th 28 Sept. 1683 och nu til Rusthål indelt.


52
Öved / Öved CI:1 (1708-1773) Bild 211 / sid 212
« skrivet: 2014-01-26, 00:42 »
Denna hemska händelse föregicks av ännu ett drama:
 
1753 Julius 25. Apost: Jacobi dag begrofs Bondens i Öfwed Tor Perssons och hustru Sissa Andersdotters dotter Bålla, som war född d 27 Julii 1750: detta barn mördade modern beklagligen den 4de Söndagen p. Trinit. eller d 15 hujus om mårgonen, stoppandes barnet ned i en lute balja, däruti låg en ?-wäcka: Extra=ting höllts öfver henne på Öfwids Closter d 23 och 24, då hon blef dömd att mista högra handen, halshuggas och i båhle brännas; följande dag nam: d 25 fördes hon till Malmö. Se December månad 1754.
 
Enligt anteckning 31 december fick hon av hovrätten sänkt straff till spinnhus ”intill dess hon genom wederbörande prästerskaps trogna underwisning lämnat säkra prof af ett förnuftigt förhållande och sannskyldig bättring i sitt lefwerne”.
 
1758 Martius. Midfasto Söndag stod hustru Sissa Anders dotter från Öfwed uppenbar kyrckoplickt, sedan hon slitet Trettijo par Ris uti Siöbo och det efter hans Kongl. Maysts och Giöta hofhrätts dom af th: 28 Januar: innewarande åhr, derföre att hon mördat sockneskräddaren Per Mårtenssons barn förledit åhr /: se th 28 aug: 1757 :/ hwarpå hon fördes till Stockholm, att blifwa lifstids fånge på Tuckta huset: ....
 
Källa: Över CI:1 (1708-1773)

53
Lang / Lang
« skrivet: 2014-01-05, 16:29 »
Handelsbetjänten Andreas Lang i Malmö blev 1769 utnämnd till fader för ett oäkta barn som föddes den 8 augusti i Blentarps socken (Blentarp C:2 sid 173). Modern hette Elna Åstradsdotter och det är främst henne jag är intresserad av. Men hon är svårutredd och därför griper jag efter detta halmstrå och hoppas att någon kan bidra med uppgifter om Andreas Lang.

54
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-30
« skrivet: 2013-09-14, 11:00 »
Hej Eva Eklund !
 
Gå till Blekinge Släktforskarförening - Lysningar och Vigslar på Internet.
Där hittar Du även mycket om Tving socken.
 
Mvh
Bertil Johansson

55
Bonderup / Äldre inlägg (arkiv) till 03 september, 2013
« skrivet: 2013-09-03, 00:01 »
Kennet och Markus!
 
Kjerstina Jöns Lars i Önneslöv är gudmor till två av Nils Månsson-Elna Jönsdotters barn (1750 och 1754), och det ger väl ytterligare stöd åt tanken att denna Elna Jönsdotter är identisk med Jöns Larssons i Önneslöv dotter Elna född 1723.
 
Markus: Du skriver att Jöns Larssons hustru Kjerstina hette Larsdotter. Den uppgiften har jag inte lyckats hitta. Har Du någon källa till den?
 
Hälsn
Bertil

56
Oppmanna / Oppmanna död 1699
« skrivet: 2013-07-10, 21:15 »
Tack för hjälpen!
Bertil

57
Oppmanna / Oppmanna död 1699
« skrivet: 2013-07-08, 00:40 »
I Oppmanna (L) CI:1 sid 109 finns följande mycket innehållsrika begravningsnotis.
 


 
 
Det mesta kan jag tyda men några ord gäckar mig. Jag vore tacksam för synpunkter och korrigeringar.
 
1699 d 26 Mart: begrofs 1 bonde från Stafwerswad ben: Niels Jönss: föd ibm. Fad: Jon Olss. Mod: Sigede(???) Esbiörns dotr. Kom först at boo och bonde wara i Synd.by 4 åhrs tid och ingick äktenskap med Jytta Jöns dot.r med henne afl: 1 son och 1 d.r blef derifrån utskrifwin til knegte(???) at wara Christianstad 1 åhr, kom så hem igen, men förty(?) hustruun hade låtit lägra sig, wardt hon ifrån här(???) wid(???) Capitel skildt och han begaf sig til sina föräld.r igen och war hos dem 12 åhr, sedan efter faderns död antog dess hemman och gifte sig igen med Hanna Jöns dotr 30 åhr afl: 3 s: 5 dottr sutit efter bem:te hust:s död Enkl. 7 åhr. Warit serdeles siuk 6 dagar död d 17 Mar: 66 åhr gam:
 
Bertil Johansson

58
17 Juridik / Lägersmål / lönskaläge
« skrivet: 2012-09-04, 23:29 »
Pigan Elsa Larsdotter i Bara stämde 1866 drängen Per Persson i Stora Mölleberga inför Bara häradsrätt med begäran att Per skulle betala 30 riksdaler per år i forsterlön för en son som hon sammanavlat med Per. Per nekade till faderskapet. Rätten uppmanade honom att gå ed på det vid nästa ting om han ville slippa ansvar. Men vid följande ting uppvisades i stället ett skriftligt avtal undertecknat av parterna om 10 riksdaler i fosterlön. Elsa hävdade att hon blivit förledd att underteckna men var myndig (26 år) och ansågs vara bunden av avtalet. (Källor: Bara hr AIa:164 §§ 51, 109, AIa:165 §§ 8, 112.)
 
Nu till frågan: länsmannen hade yrkat att Per skulle böta för lägersmålet, men detta ogillades. Varför? Avtalet om fosterlön måste ju ses som ett erkännande av faderskapet.

59
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-01-19
« skrivet: 2012-06-18, 20:11 »
Hej Carina,
Frankrike finns utsatt på Ekonomiska kartan, blad Zinkgruvan (finns på www.lantmateriet.se fliken Historiska kartor), ca 2 km NO Dalby. På ungefär samma plats markeras på senare kartor torpet Holland.
 
Mvh
Bertil Johansson

60
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-07-14
« skrivet: 2012-05-04, 22:42 »
På några ställen i Blentarps husförhörslängder, bland annat AI:7 (1820-21) sid 17 och AI:9 (1822-23) sid 8 anges att personer flyttat till Slätten/Sletten. Jag har inte lyckats lokalisera denna plats vare sig i husförhörslängder eller på någon karta. Någon som vet något om denna plats?
Hälsn Bertil

61
Hej igen Stig,
Jag känner inte till om de här mikrokorten finns tillgängliga någonstans i stan. Men man kan låna dem från SVAR. Se www.svar.ra.se för priser och andra detaljer.
Hälsningar
Bertil

62
Hej Stig,
Vadstena hade egen rådhusrätt. Domböckerna är filmade till 1860 men inte scannade. På svar.ra.se kan man se vad som filmat i arkivet. På AD tycks det endast finnas bouppteckningar.
Hälsningar
Bertil Johansson

63
Skivarp / Äldre inlägg (arkiv) till 19 april, 2013
« skrivet: 2012-03-18, 23:47 »
Sissela Jönsdotter (1734-1824) var gift med Per Andersson (~1736-1802) i Hemmestorp (Everlövs socken). I Everlöv AI:3 och AI:4 uppges att Sissela ska vara född i Örmölla (Skivarps socken) den 30.8 1734. Skivarps födelselängd i börjar först 1779, men enligt katekismilängder 1735-45 fanns det vid denna tid två tänkbara fäder i Örmölla, Jöns Hansson och Jöns Christophersson. Någon som vet om någon av dessa hade en dotter Sissela?
 
Hälsn Bertil

64
06) Allmänt om latin / 1 Cl:67
« skrivet: 2012-03-07, 10:38 »
Hej My,
Redan 1812 infördes beväringsinrättningen (nationalbeväringen), som innebar en allmän värnplikt under fem år för alla vapenföra män från 21 till 25 års ålder.
För övningarna indelades beväringarna i klasser, och som Camilla skrev är det detta som avses med anteckningarna.
Mvh
Bertil Johansson

65
Fellingsbro / Fellingsbro C:7 (1764-1775) b19/ s31
« skrivet: 2012-01-31, 18:55 »
Hej Lennart, ett förslag:
Qwinspersons Kerstin Larsdott(e)r barn wid Sundbo ham(ma)r hwartill fadren angafs wara Mast.Sw. Anders Jansson på Grönbo bruk.
 
Faderns titel bör väl vara mästersven.
Hälsningar
Bertil Johansson

66
Barnmorska / Barnmorska
« skrivet: 2011-07-22, 19:07 »
Hej Solveig,
Enligt NAD finns det en del barnmorskedagböcker från Kopparbergs län i Landsarkivet i Uppsala. Inga mer detaljer finns i databasen. Du kan kontakta landsarkivet och fråga.
 
Mvh
Bertil Johansson

67
Hej Christina,
Förslag för det du satt frågetecken för: hest Undher. Det bör då ha stått hindrichsons på tredje raden.
Mvh
Bertil Johansson

68
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2011
« skrivet: 2011-02-27, 15:43 »
Hej Susanne,
Enligt kartan på www.hitta.se finns det ett Solbo en km väster om Fastbo, vid vägen mellan Fastbo och Varmsätra.
Mvh
Bertil Johansson

69
Tierp / Tierp födelsebok 1754
« skrivet: 2011-02-21, 20:15 »
Hej Agnetha,
Varken i Ortnamnsregistret eller på äldre kartor hittar jag något bynamn e.d. som verkar stämma överens med stavningen i födelseboken. Det närmaste är möjligen en talspråksform av Bondebo: Bonsbo. Går det att söka en bakväg, genom husförhörslängden där det brukar finnas ett ortsregister?
Mvh
Bertil Johansson

70
Vittinge / Vittinge Hfl AI:4B
« skrivet: 2011-02-18, 19:41 »
Hej Stig,
Födelseförsamlingen är Gysinge bruk. Varifrån han flyttar är litet mer osäkert, kan vara Hernevi (Härnevi), men pricken över i saknas i så fall.
Mvh
Bertil Johansson

71
Hej Stig,
Man kan söka uppgifterna i Nationella arkivdatabasen (www.nad.ra.se). Gå in på rubriken Orter och sök på sockennamnet. På den sida som visas hittar du under rubriken Historik det tingslag socknen hörde till under olika perioder.

72
Hej Patrik,
Lunds rådhusrätts och Rönnebergs häradsrätts handlingar finns på Landsarkivet i Lund. All information om arkiv som har lämnats till arkivinstitutionerna kan sökas på www.nad.ra.se.

73
Söka socken / Söka socken
« skrivet: 2011-02-06, 20:28 »
Det kan också vara fråga om S:ta Katarina svenska församling i S:t Petersburg. Församlingen tillhörde svenska kyrkan och arkivet finns nu på Riksarkivet. SVAR synes bara ha scannat kyrkoböckerna till 1880/85; jag vet inte om de finns tillgängliga digitalt någon annanstans.
Mvh
Bertil Johansson

74
Kyla,
I don't quite agree with your dictionary. Åbo does not mean owner but tenant.
 
Regards/Bertil Johansson

75
Hej Christina, försöker komplettera din läsning:
 
tredje raden, första ordet: migh
 
fem sista raderna:
Sochen och Räntar Koll sjuttio otto stigher dagzwerkenn sex till yttermera wisså
at thette i sanningh ähr wnder mit eghen nampn Schrifuit datum Fullkierne denn 10 Maj 1626
 
Mvh/Bertil Johansson

76
15 Historia / Arbetsförmedling förr?
« skrivet: 2010-12-03, 16:36 »
En bok att börja med: Lennart Delander, Ragnar Thoursie & Eskil Wadensjö, Arbetsförmedlingens historia (1991)
Mvh/Bertil Johansson

77
18 - Immigration / Immigrant från Österrike ca 1950
« skrivet: 2010-12-02, 11:10 »
Hej Madeleine,
I Riksarkivet bör det finnas uppgifter i Statens utlänningskommissions akter eller i Justitiedepartementets/Invandrarverkets/Migrationsverkets medborgarskapsakter.  
Litteraturtips: Lars Hallberg, Källor till invandringens historia i statliga myndigheters arkiv.
Mvh/Bertil Johansson

78
Fängelsevistelser / Fängelsevistelser
« skrivet: 2010-11-13, 19:57 »
Hej Anna,
 
Malmöhus fästning användes vid den tiden som fästnings/straffängelse. Handlingarna därifrån finns i Malmö centralfängelses arkiv på Landsarkivet i Lund. Förteckning över arkivet finns i Nationella arkivdatabasen, www.nad.ra.se.
 
Mvh
Bertil Johansson

79
Människor / Var är denna bild tagen?
« skrivet: 2010-11-12, 19:28 »
Sällskapet sitter vid Gefionfontänen, vid Langelinie i Köpenhamn.
Mvh
Bertil Johansson

80
Piteå landsförsamling / Piteå Lfs AI:1sid 166
« skrivet: 2010-11-12, 19:15 »
Hej Jan,
Den övre överstrukna familjen, Hans Månsson med hustru och barn, har ingenting med den nedre att göra. De har antagligen endast bott på samma gård - svårt att avgöra bara på detta utsnitt.
 
Den nedre familjen:
42 (år) Johan Jansson (född) 1707 ifr Schel
Första hustrun, överstruken: Sara, siukl(ig), (läser) intet i bok
Andra hustrun: Brita ifr Schelef.
Det är svårt att se vilken av hustrurna ålders- och födelseårsuppgifterna avser.
 
20 Sonen Jan i Scheleft 1729, adm(itterad till första nattvardsgång) 1745
17 1732 Daniel i Schelf (admitterad) 1748
16 dottren? Elsa (admitterad) 1748
 
MVH
Bertil Johansson

81
Rödeby / Rödeby födda 1798
« skrivet: 2010-11-02, 23:17 »
Hej Johanna, läser det så här:
 
Föddes och den 11te Ejus döptes drängen Jonas Pehrfvas och Kjerstin Maria Svensdotters ifrå Fahlan dotter Nm Ingelöf. Hon bars til dopet utaf hustru Sissa Monses Ibidem Wittnen woro Mons Mårtensson Ibidem, Mons Pehrsson ifrå Skyttemåla, hustru Sissa Håkons uti Fahlan, pigorna Elin Monsdotter Ibidem och Sissa Monsdotter Ibidem.  
 
Mvh
Bertil Johansson

82
Hej igen Christina,
 
Texten från 1572 kan läsas som Luusbo, det är helt rätt. Svårare att få ihop det 1614. För att vara säkrare där skulle man nog behöva följa skrivningarna i flera handlingar. Tyvärr har jag själv inte något abonnemang som ger den möjligheten, utnyttjar bara sporadiskt bibliotekens och arkivens resurser.
 
Mvh
Bertil Johansson

83
Hej Christina,
Kanske Suensbo (=Svensbo)?
 
MVH
Bertil Johansson

84
Norra Nöbbelöv / Norra Nöbbelöv
« skrivet: 2010-06-09, 23:00 »
Bifogade skiss på Lauritz Jensens gravsten har jag fått av Sven Sjölin i Limhamn. När den gjordes lär stenen ha förvarats i vapenhuset. När jag besökte kyrkan på 1990-talet låg stenen utomhus och var oläslig.
 
Hälsn
Bertil
 

85
Hej Agneta,
I medicinska sammanhang innebär idiopatisk att orsaken till sjukdomen inte har kunnat klarläggas. Om epilepsins uppkomst kunde förklaras med tex en yttre skada, fanns då en möjlighet till d}ispens från giftermålsförbudet.
 
MVH
Bertil Johansson

86
Glostorp / Glostorp CI:1
« skrivet: 2010-06-01, 22:37 »
Kan någon tolka det sista ordet i denna begravningsnotis?
1772 d 24 Julij begrofs Anders Nilsson af Fielingslöf, 34 åhr gl, död af Feber och ????
Källa: Glostorp (M)CI:1, bild från ArkivDigital.
Hälsn Bertil

 
(Meddelandet ändrat av Bertilj 2010-06-01 22:40)

87
Archive - Swedish geography / Lilla Råby, Lund, Malmöhus
« skrivet: 2010-03-07, 23:57 »
Lilla Råby was not a parish. The village was part of the parish of Lund and the inhabitants used the cathedral in Lund as parish church.

88
Dödsorsak / Dödsorsak
« skrivet: 2010-03-01, 20:45 »
Swulst är en rimlig tolkning, och då blir det logik i noteringen. Tack för hjälpen!
Bertil

89
Dödsorsak / Dödsorsak
« skrivet: 2010-02-26, 23:34 »
I bifogade dödsnotis 29 mars 1762 för rusthållaren Lars Mårtensson tolkar jag dödsorsaken som af suelt, dock icke wattusot. Läser jag rätt? Vad kan det betyda i så fall? Källa Tottarp (M) C:2.
 
Hälsn
Bertil
 

90
Esarp / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-02-17
« skrivet: 2010-01-02, 13:33 »
Den södra delen av Örups by i Esarps socken har ibland benämnts Grönland (liksom angränsande delar av Lyngby).
 
Bertil Johansson, Lund

91
Soldat (värvad) / Äldre inlägg (arkiv) till 21 mars, 2010
« skrivet: 2009-12-31, 15:22 »
Det finns en vägledning i serien Hitta i Krigsarkivets bestånd, på www.riksarkivet.se/default.aspx?id=9038.
 
Mvh  
Bertil Johansson

92
Rölanda / Rölanda B:1 In-ut.längd 1835-61 - bild 80 av 108
« skrivet: 2009-12-12, 17:33 »
Hej Marie,
Språket är litet avigt, bl.a. för att texten ändrats. Jag läser det så här:
 
Född 1820 i Röl. Han Läsning är swag, emedan han först wid 20 år ålder fick började dermed på fattigCassans bekostnad. Han har 3ne år begagnat förhören med nattwardsbarnen; men icke kunnat för sin svaga kunskap adm.(itteras). Han har gjort sig känd för en stilla och anständig vandel, är efter utlysning till äktenskap ledig; om hans koppor finns ingen anmarkning.
 
MVH
Bertil Johansson

93
03) Osorterat / Bondkyrka Hfl 1812
« skrivet: 2009-11-18, 13:32 »
Jag tror det kan betyda att personen är uttagen till arméns förstärknngsmanskap, ett system i funktion 1810-1812 för komplettering av regementena vid sidan om rotesystemet.
 
MVH
Bertil Johansson

94
Människor / U5292
« skrivet: 2009-11-13, 23:32 »
I länsstyrelsens arkiv finns det manuella bilregistret, med vars hjälp man bör kunna få fram bilens ägare. Handlingarna för det aktuella tiden ska ha levererats till landsarkivet i Uppsala.
MVH
Bertil Johansson

95
Anders och Göran!
 
Uppgiften om Borgholm som födelseort för Elna Eskilsdotter Krak har jag inte sett förr. Jag har nu kollat dopnotiserna i Ölandssocknarna Räppen och Köping åren 1705-11 utan att hitta någon Elna Eskilsdotter. Finns det fler socknar där Borgholmsbor kan ha varit kyrkskrivna?
 
Uppgiften om att Elnas far skulle heta Eskil Persson kan möjligen komma från mig. I Vanstad fanns det en Eskil Persson vid mitten av 1700-talet och under en tid såg jag honom som möjlig fader. Men han visade sig vara jämnårig med Elna och fick strykas.  
 
Om Elnas make Fredrik Larsson Malmström har inte heller jag någon information förrän han dyker upp i Vanstad i december 1738. Anders, Du skrev i något sammanhang att Fredrik hade en styvfader Benedix i Vitaby. Vet Du då också något om Fredriks moder som kan ge ledtrådar?

96
Tack Göran och Anders, då har vi genast tre belägg för Elna Eskilsdotters släktnamn och alla tre stavade med ett a. Vågar man därav dra slutsatsen att också Elnas fader hette Krak med ett a?

97
Glostorp (-1983) / Glostorp (-1983)
« skrivet: 2009-10-27, 23:56 »
Lars Svensson bodde på Fjärdingslöv nr 3 i Glostorps socken åtminstone från 1693 till 1728. I notisen om hans trolovning med Johanna Pålsdotter den 26 november 1693 kallas han Lars Swänss Skell (om jag läser rätt). Även i dopnotiser 1698 och 1700 benämns han Skell och Skeel. Vad är detta Skell/Skeel, ett namn, en härkomst, en yrkesbeteckning eller något annat? Källa till uppgifterna är Västra Kärrstorp C:1 där även Glostorps socken redovisas.
 
Bertil

98
Göran!
Det är endast vid ett tillfälle som Elna Eskilsdotter benämns Krak och det är i bouppteckningen efter maken år 1788. I kyrkböckerna heter hon bara Eskilsdotter. Eftersom bara denna enda uppgift om namnet Krak är känd kan man naturligtvis tänka sig att namnet skrevs annorlunda när hon föddes.
 
Ytterligare några Krak-personer som jag tittat på utan att hitta någon släktskap är:
 
målaren Ditlev Krak i Karlshamn som döper en son 1707
 
brukspatronen Henrik Kraak, död i Karlshamn 1790, född ca 1708
 
Peter Kraak, Kalmar, 1712-1745

99
Göran!
Det var jag som år 2001 ställde frågan om fader till Elna Eskilsdotter Krak, född ca 1708. Jag har ännu inte hittat svaret och griper därför efter alla halmstrån. Vid snabb koll i Furuby CI:1 hittar jag rustmästaren Nils Kraak som utflyttad år 1697. I generalmönsterrullan för Kronobergs regemente samma år finns både han och sergeanten Zackris Kraak omnämnda. Kan vara värt att nysta vidare i.

100
Husie / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-09-17
« skrivet: 2009-09-08, 23:49 »
Gunnar!
 
Hans Jönsson och Gertrud Persdotter finns omnämnda i Karl Åkessons bok Min släkt. Enligt Åkesson skulle Gertrud heta Jönsdotter och ha föräldrar vid namn Jöns och Sissa. Men i hennes begravningsnotis står det Persdotter så det kan inte stämma, Per Andersson-Kerstina Sonesdotter låter rimligare. Vet Du var de hörde hemma?
 
Hans och Sissa tycks i stället vara en sammanblandning med Hans Jönssons föräldrar som var Jöns Larsson (ca1617-1698) och Sissa Knutsdotter (ca1626-1699) i Ö Skrävlinge. Vid Hans Jönssons bouppteckning 1719 (Oxie hr FII:1 1719:1295) deltog hans tre bröder Lars, Knut och Jeppa som Åkesson uppfattat som syskon till Gertrud. I stället uppger Åkesson att Hans Jönsson hade syskonen Lars, Jöns, Kristina och Karna. De tre senare har jag emellertid inte hittat några belägg på. Vet Du något om denna familj?
 
Bertil

101
Okänd socken i Skåne / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-16
« skrivet: 2009-07-03, 00:05 »
I Brågarps grannsocken Nevishög finns det en by med namnet Grevie.

102
Slimminge / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-17
« skrivet: 2009-05-01, 21:33 »
Geistlig betyder andlig. Geistlige hemman tillhörde kyrkan.
Hälsn
Bertil

103
Trelleborg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-03-03
« skrivet: 2009-03-02, 23:44 »
Marie!
Jag har inte sett notisen men en möjlighet är att Christina skulle kunna vara ifrån Görslöv Kyrkoby, dvs Görslövs socken.
Hälsn
Bertil

104
Lunds stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-08-28
« skrivet: 2008-11-11, 00:00 »
Studenten bör ha besökt Industrirestauranten, sedermera Åke Hans, belägen vid Bredgatan.
Hälsn
Bertil Johanson

105
Uppåkra / Uppåkra AI:13 (1861-1866) sid 135
« skrivet: 2008-08-04, 00:06 »
Det fanns också en mer närbelägen Bulltofta by i Västra Skrävlinge socken, numera ingående i Malmö kommun.  
Bertil

106
Hej!
 
Tack alla för hjälpen med Hundhammer.
 
Mvh
Bertil Johansson
Upplands Väsby

107
Hej !
 
Eftersom det inte finns husförhörslängder i Norge
hur får man då reda på familjerna ?
Finns de redovisade i en församlingsbok , eller ?
 
Finns begreppet församlingsbok ? , vad heter i såfall motsvarande på Norska ?
 
Jag söker också orten Hunnhamer eller Hunnhamern - jag är osäker på stavningen - nära Trondheim.
 
Mvh
Bertil Johansson
Upplands Väsby

108
Tack alla för hjälpen med Län etc.på Norska !
 
Mvh
Bertil

109
Jag försöker att forska i Norge , men skulle vilja veta vad följande heter på Norska :
 
Län
Landskap
Socken
Husförhörslängd
 
Mvh
Bertil

Sidor: [1]