ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Folke Almegius

Sidor: [1]
1
Det är bedrövligt att se denna hopslagning av två kvinnor till en, bara för att de bär samma namn - Helga Olsdotter. Länsmannen Krog Olsson i Kyrkefjäll hade mycket riktigt en syster Helga Olsdotter, bosatt i Önneröd i Klövedal sn och nämnd i en arvskifteshandling den 27 april 1620 i Kyrkefjälls gårdsarkiv, se Tjörns släktforskares hemsida. Jöns Gullbrandssons mor Helga Olsdotter var bosatt i Livetorp i Tegneby sn, se närmare i min bok om Jöns Gullbrandsson i Vräland.
Hälsar Folke

2
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2021-01-04, 16:29 »
Enligt 1734 års lag, giftermålsbalken 2 kap 8§ var det inte blodskam och därmed inte förbjudet för en man att gifta sig med sin broders styvdotter. Lagtexten lyder: "Och ty måge två bröder taga två systrar, och fader taga moder tå son tager dottren". Dvs om fadern gifte sig med en kvinna som hade en dotter då fick faderns son gifta sig med dottern. Och faderns son kommer ju före faderns bror i släktnärhet. Under förutsättning att samma bestämmelser gällde under 1600-talet i Bohuslän var det fritt fram för Olof Persson att gifta sig med sin broders styvdotter. Olof Persson i Bräcke var dessutom kanske bara halvbror till Anders Persson vars mor hette Karin Larsdotter medan Olofs mor enligt dödboken 1726-11-19 hette Karin Persdotter.
Kanske är denna Karin den fästmö som Per Olsson i Bräcke har inneboende hos sig enl kopskattelängden 1645? Att fästefolk sammanflyttar före vigseln är enligt 1734 års lag straffbart, de döms att vardera betala 10 dalers böter och att flytta isär.
Hälsar Folke


3
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2021-01-03, 00:14 »
Gunilla Rasmusdotter i Hällene på Mjörn i Valla sn på Tjörn kan ha varit gift två gånger i samma gård, först med Bjönne Hansson och sedan med Anders Persson. Enl Vallas kyrkobok 1726-05-09 dog Gunilla Bjönnesdotter på Bräcke 90 år gammal, föräldrar Bjönne (en variant på namnet Björn) Hansson och Gunilla Rasmusdotter. Enl länsräkenskapernas kopskattelängd 1645 bodde på Mjörn bl.a. "Biönne smed, hans qvinde, j dreng". En man med namnet Bjönne i Hällene nämns redan 1615 i ett skatteregister i länsräkenskaperna. Om åldersuppgiften 90 år för Gunilla Bjönnesdotter stämmer var hon född 1636. Modern Gunilla Rasmusdotter var förmodligen född omkr 1615 och kan alltså ha kommit till gården omkr 1635 genom gifte med en betydligt äldre man Bjönne. Efter dennes död kan hon ha gift om sig med Anders Persson från Bräcke i Valla sn, med vilken hon hade döttrarna Karin, Göa och Elin. Dessa var enligt dödsåldern i Valla kyrkobok födda omkring åren 1652 till 1656.
Gunilla Bjönnesdotter var gift med Olof Persson i Bräcke, död 1726-11-19 90 år gammal, säkerligen en yngre broder till Anders Persson i Hällene.
Hälsar Folke

4
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2021-01-01, 23:48 »
Rasmus Olsson i Käderöd var enl bördsbevis som tidigare meddelats son till Karin Andersdotter, vars fader Anders Persson var son till Per Olsson i Bräcke i Valla sn och hans hustru Karin Larsdotter, som var dotter till Lars Ivarsson i Kyrkebacka på Fräkne (Forshälla sn), allt enligt bördsbeviset. Men enligt mina anteckningar från Bohusläns länsräkenskaper i danska riksarkivet bosatt i Bräcke 1615-1616 då han betalade biskopstiondet för denna gård. I listan är hela namnet Lars Ivarsson utskrivet varför det rimligen är samma person som nämns i bördsbeviset. Men han har uppenbarligen härstamning från Kyrkebacka. Enligt länsräkenskaperna övertas arrendet av kronogården Bräcke av Per (Peder) som enligt bördsbeviset var gift med Lars dotter Karin. Enligt jordeboken 1659 övergick Bräcke 1648 i Sundsbygodsets ägo.
I länsräkenskaperna finns från 1645 en kopskattelängd i vilken alla personer över 15 år antecknas och beskattas. För Orusts del namnges de flesta men tyvärr från Tjörn endast den som förestår familjen. För Bräcke antecknas följande: Peder murmester, 1 son, 1 dotter, samt Peders festemö". Väldigt ovanligt att samboförhållande uppges eftersom det knappast var tillåtet vid denna tid. Per var dock tydligen änkeman. Den son som anges var troligen Anders Persson i Hällene på Mjörn i Valla sn, enl kyrkoboken död 8/5 1697 79 år gammal.


Hälsar Folke

5
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-31, 14:32 »
I Vallas dödbok den 4 maj 1697 om "Boddåll" i Röd på Mjörn står ju att han var barnfödd "på Orost j Morlan socken i dhen gård Dalle". Och i Morlanda finns bara en gård som detta kan syfta på och som nu skrivs Dale. Den var förr en kronogård och som jag tidigare meddelat arrenderad av lagrättsmannen Olle Svensson åtminstone under åren 1603-1625. "Boddåll" blev enligt dödboken  90 år gammal. Om detta stämmer var han född 1607. Kanske var hans fader Rasmus Olsson son till lagrättsmannen Olle Svensson vilket förklarar anknytningen till gården Dale.


Hälsar Folke

6
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-28, 19:56 »
Tack för jämförelsen - din slutsats håller. Prästen skriver avslutande -e tydligen på detta sätt och gårdsnamnet blir följaktligen Dalle. Då är det rimligen gården Dale i Morlanda som åsyftas. Den var en kronogård som arrenderades åtminstone 1603-1625 enl länsräkenskaperna av lagrättsmannen Olle Svensson. Kanske var han fader till Rasmus Olsson, som första tiden som gift kan ha bott kvar hemma på Dale och sedan är identisk med den Rasmus som omkr 1610-1623 bor i Hästekälla. En av Rasmus söner hette Halvard och en dräng med detta namn antecknas 1620 hos Olle i Dalle. Olle avstod enl länsräk 1621-22 bruket av hälften av gården Dale till sonen Sven Olsson, vilken ordning bestod 1625. Men redan 1626 övertogs gården av länsmannen Nils Jonsson.
Efter Rasmus död gifte änkan Göa Björnsdotter om sig med Brynte i Otterslätt och fick med honom två döttrar. Brynte var då en gammal änkeman och lagrättsman i Dragsmarks klosterlän, ett län som upphörde 1658 när Bohuslän blev svenskt.
Hälsar Folke.

7
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-28, 11:11 »
Ser att Elof Svensson i Tolleby nämns i utredningarna. Om honom handlar det första bevarade målet i Orusts och Tjörns dombok 1662-09-22 och återges i den tryckta del av domboken 1662-1667 som jag utgivit.
Gunilla Rasmusdotter var ju syster till Bodolf Rasmusson i Röd på Mjörn. I Vallas dödbok för 1697 står "dhen 4 maj dhödhe Boddåll i Röd på Miörn barnfödd på Orust i Morlan socken i dhen gård Dall(?), föräld Rasmus Olss och Jöa Biörnsd, 90 åhr." Om åldern stämmer var han född 1607. I dödboken har prästen avslutat Dall med ett streck som ofta står för en förkortning, i detta fall kanske Dallen. I Morlanda kallas området i den centrala delen just för Dalen, och där ligger gården Hästekälla som enligt bevarade länsräkenskaper innehades 1610-1622 av en Rasmus. Han är kanske identisk med Bodolfs far Rasmus Olsson. Dennes änka var ju omkring 1625 omgift med Brynte i Otterslätt i Tegneby sn. Hennes döttrar med Brynte var enligt kopskattelängden 1645 redan gifta och kvarboende på Otterslätt.
I Morlanda finns det f.ö. också en gård som heter Dale som senare under 1600-talet blev prästgård. Där bodde fram till cirka 1625 bonden och lagrättsmannen Olle Svensson enligt länsräkenskaperna 1610-1658 för Bohuslän. Dessa har jag för ca 40 år sedan gjort avskrifter av men de är numera sökbara digitalt i danska riksarkivet.


Hälsar Folke

8
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-22, 19:07 »
Rasmus Olssons härstamning. Vid en genomgång av forskning jag gjorde på 1970-talet hittade jag en avskrift av ett bördsbevis som intygar att Rasmus Olssons i Käderöd moder Karin Andersdotter var dotter till Anders Pedersson, vilken var son till Peder Olsson i Bräcke i Valla socken och hans hustru Karin Larsdotter, som var dotter till Lars Ivarsson i Kyrkebacka på Fräkne (Forshälla socken) och att en antavla om detta är inritad i domboken. Ingen dålig släktlinje, den leder kanske tillbaka ända till 1500-talet, Som källa har jag noterat Orusts och Tjörns dombok för år 1735, tyvärr utan att ange ting och datum. När jag nu spanar i AD;s filmer kan jag inte hitta bördsbeviset. Den avskrift jag gjorde var från Rekolids filmer. Tilläggas bör att 1735 års originaldombok är bitvis mycket svårtydd.


Hälsar Folke

9
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-21, 00:00 »


Den Olof Mårtensson som enligt mitt inlägg 201129 år 1694 sålde odelsjord i Nedre Häröd i Röra sn var som jag tidigare framfört bördig från denna gård. Detta framgår av Arkiv Digitals källa Göta Hovrätt Advokatfiskalen Gbg och Bohus län EVIIAABA:100 (1703) bild 80 då Olof Mårtensson i Brattorp i Stala sn för 21 dlr smt pantsätter 1 öresbol och 4 penningbol sin odelsjord i Nedre Häröd till Gunnar Torgersson där. 1694 var det hans syskonbarn (=kusin) Anders Olsson som löste till sig en lika stor jordlott. Olof Mårtensson hade alltså innehaft 2 öb och 8 pb Nedre Häröd. Hans syster Ingeborg Mårtensdotter hade 1694 ägt 1 öb och 4 pb, vilket synes vara en systerlott. Lägger man ihop detta med Olofs broderlott blir arvslotten efter Bertil Östenssons i Nedre Häröd son Mårten 4 öresbol.


Hälsar Folke

10
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-11-29, 23:14 »
Uppgiften om Mårten Bertilssons i Käderöd patronymikon och härstamning från Nedre Häröd i Röra sn kommer från släktforskning som jag bedrev för cirka 50 år sedan. Då blev tyvärr inte alla källor registrerade så bra som nu sker, men jag hoppas kunna spåra bevisen för min slutsats. I nuläget kan jag komplettera med några källuppgifter. I Orusts och Tjörns dombok AIa:2 (1691-1695) bild 144 sidan 279 antecknas vid tinget 26-27/2 1694 att Anders Olsson i Nedre Häröd, som var son till Olof Bertilsson därstädes, bland annat inlöst 1 öb och 4 pb av sitt syskonbarn (=kusin) Olof Mårtensson. Vidare har Henrik Bertilsson i Nedre Häröd inlöst lika stor jordlott av sin brorsdotter Ingeborg Mårtensdotter. Tyvärr anges dock inte Mårtenbarnens hemvist i detta mål.
Olof Mårtensson i Brattorp i Stala sn var enligt Myckleby kyrkobok fadder tre gånger, 1696, 1702 och 1705, i Gunneröd i Myckleby sn för barn till Mårten Jacobsson. Denne var son till Jakob Olsson i Käderöd i Stala sn och sannolikt halvbror till Olof Mårtensson. Jag hoppas snart kunna redovisa fler belägg för dessa nämnda sammanhang.


Hälsar Folke

11
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-11-28, 00:00 »
Mårten Bertilssons härstamning.
Hej!
Slutsatsen att Mårten Bertilsson i Käderöd kom från Nedre Häröd i Röra sn grundar sig på en arvstvist som omnämns i Orusts och Tjörns dombok (O) volym AIa:2 (1732) bild 389 sida 317 i ArkivDigital. Målet är renskrivit och mer lättläst i Göta Hovrätt Advokatfiskalen Gbg o Bohus län (O) EVIIAABA:834 bild 2510. Tvisten gällde arvet efter Bertil Östensson i en fjärding Nedre Häröd som denne 1643 köpt av sin bror Jörgen Östensson. En uppritad släkttavla visas. Enligt den efterlämnade Bertil fem söner och en dotter Gro. Sönerna heter Östen, Torger, Olof, Henrik och Mårten Bertilssöner och uppräknas troligen i åldersordning. Eftersom Mårten inte noteras i 1645 års kopskattelängd är han då under 15 år. I arvskiftet anges dock ej var de fem sönerna bodde men eftersom Mårten ej bodde kvar i Häröd och namnkombinationen Mårten Bertilsson är mycket ovanlig stöder detta sannolikheten om Mårtens härkomst.


Hälsar Folke

12
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-20, 11:06 »
Hej Gunilla


Det äldsta skriftliga belägget från 1659 syftar på den första svenska jordeboken som används som källa i publikationsserien om ortnamn som utges av Göteborgs Universitet, f.d. högskola.
På senare tid har RAÄ lagt in de äldre gårdstomter man hittat på gamla skifteskartor som fornlämningar i aktuellt register ofta utan att man besökt platsen. I Käderöd fanns redan enligt storskifteskartan 1795 två gårdstomter. De har blivit regnr Stala 206 och 207. Vilken av dessa som varit den ursprungliga gårdstomten är inte lätt att avgöra och därför kan man inte veta var Ambjörn 1659 bodde.
Om du går in på lantmäteriets hemsida och söker på Historiska kartor, avancerad sökning, så hittar du kartorna över Käderöd.


Hälsar Folke



13
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-10-18, 22:32 »
Hej Gunilla


Om du söker på "fornborgsresan på Orust 2012" får du en stor utredning om fornborgar på Orust, däribland den i Käderöd. Utredningen ingick i ett EU-projekt om nya besöksmål som jag deltog i. Under 1980-talet var det en mindre arkeologisk utgrävning av fornborgen som man kan läsa om i Bohusläns museums årsbok 1986. Tyvärr gjorde man inte några historiska fynd på platsen för provgroparna.


Hälsar Folke

14
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-24, 23:39 »
Ambjörn på Ödegärdet nämns enligt en avskrift jag gjort av länsräkenskaperna i danska riksarkivet av de som betalade kongsskatt för 1620 i Stala sn. Senast 1620 har han alltså upptagit detta ödegärde. Många av de fastigheter som kallas ödegårdar och ödegärden blev öde redan efter digerdödens härjningar på 1300-talet med åtföljande agrarkris.


Enligt NE var myndighetsåldern för män 21 år under perioden 1721-1969. Före 1721 blev mannen myndig och fick gifta sig redan vid 15 års ålder. Kvinnan var omyndig till långt in på 1800-talet men som änka var hon myndig.


Enligt Orusts och Tjörns häradsrätt AIa:5 1708-1721 bild 8 sid 11 begär den 4 februari 1708 Jon Markusson i Högenorum på Inland redovisning av sin svärfader Jakob Olsson på Ödegärdet av Jons avlidna hustrus mödernearv. Jakob svarar att dottern fått en stor hemgift, 86 daler, vid hennes giftermål så att blott 3 daler 6 öre återstod, vilket skulle betalas av Jakob Olsson och Rasmus Nilsson i Narveröd med hälften vardera.
Jon Markusson gifte enl Norums kyrkobok om sig 16 juni 1701 med Kerstin Henriksdotter så den till namnet okända Jakobsdottern hade dött tidigare.


Tack för bra uträkning av Jakob Olssons mödernearv i Västra Kollungeröd som utvisar att 1690 fanns det utöver Jakobs andel i mödernearvet tre systerlotter eller en bror och en systerlott. En syster nämns vid tinget 12 november 1708, Orusts och Tjörns häradsrätt aIa:5 1708-1721 bild 58 sid 107 i samband med att Anna och Ingeborg Torgersdöttrar (ärendet återkommer i samma volym bild 103 sid 195) vill ha ut sitt arv efter sin farfar Tolle Torgersson i Västra Kollungeröd. "Dertill hafuer Jacob i Ödegierde och Anna Ollsdotter i Burass för sin dehl i samme pantejordh bekommit 20 daler smt". Anna Olsdotter dog enl Långelanda kyrkobok den 8 december 1715 i Burås Östergård 82 år gammal.


Hälsar Folke
 

15
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-20, 19:38 »
På Orusts Släktforskares hemsida under fliken beskattning finns ett antal skattelängder som jag skrivit av. Men en av dem - en biskopstiondelängd 1663-1665 har jag inlämnat en kopia av. Om jag inte minns fel fick jag den av Rolf Berlin som jag tror hittat den på riksarkivet. Längden är mycket informativ, utöver namnet på åbon enligt jordeboken, en uppgift som ofta är föråldrad, redovisar den brukarna, ofta med utsatt patronymikon. För Käderöd står som åbo Mårten men som brukare av vardera 1/4 Jacob Olsson och Ambjörn Esbjörnsson.
Hälsar Folke

16
Stala / SV: Käderöd 1/4 dels mantal 1800-talet
« skrivet: 2019-09-12, 23:11 »
Johannes Andersson i Käderöd blev ju 5/10 1855 så illa slagen av sin grannkvinna Anna-Britta Olsdotter att han dog 20 dagar senare. Slagsmålet uppstod genom att en kalv från Johannes hade kommit in i Anna-Brittas rågåker. Anna-Britta, som var en kraftigt byggd kvinna och kallas i folkmun "Stora på Öjärt", blev instämd till tinget 2 november 1855. Efter ett flertal rättegångar dömdes hon 25/4 1856 till 100 riksdaler i mansbot eller i brist på pengar 28 dagar på vatten och bröd, vilket senare hon tvingades välja. Källa är Orusts och Tjörns häradsrätts dombok 2, 10, och 14 november 1855 samt 7, 12, 13 mars 1856 och 25 april 1856.
Hälsar Folke.

17
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-01, 22:48 »
Mer fynd i domboken, något om Jakob Olssons härstamning, från Orusts och Tjörns dombok den 13/11 1690 mål nr 12:
Jakob i Käderöd stämmer sin morbror Tolle Torgersson i Västra Kollungeröd i Långelanda sn om lösningsrätt till odelsjorden där. Jakob har med sina syskon efter sin mor ärvt 1 öresbol samt därutöver 7 1/5 penningbol jord efter en broder och syster (till modern?) som dött barnlösa. Simon i Åker i Myckleby sn uppbjuder nu 3 öresbol och 2 2/5 penningbol jord i samma odelsjord, som Jakob medges inbörda för 15 daler per öresbol. Vidare tilldöms Jakob rätt att inlösa lika stor andel i gården av sin morbror Tolle Torgersson. Därmed kommer Jakob att inneha 8 öresbol jord, som är 1/3 av gården.
Jag har sedan inte följt upp ärendet så för mig är det ovisst hur det slutfördes.
Om släkten i Västra Kollungeröd kan jag citera ett utdrag från kopskattelängden 1645:
Thorgier, Ellen qvinden, Tolle sönnen, Jon sönnen, Helle dotteren.
Hälsar Folke
                                         

18
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-28, 19:23 »
Mer om Käderöd. I Långelandas kyrkobok står den 1 januari 1700 "copulerades Jacob Olufson och Ingierd Erichsdotter uti Togestala". Det måste vara samma kvinna "Inger Erichsdotter på Ögierdet" som nämns som fadder på Kullenborg under Vräland 10/6 1702. Det är därför Rasmus Olsson kallar sin äldsta dotter i andra giftet för Inger. Erik är ett rätt ovanligt namn i våra trakter vid denna tid så det finns kanske chans att spåra hennes far. Återkommer med mera info.
Hälsar Folke

19
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-25, 20:48 »
Elin Rasmusdotter, gift med Rasmus Olsson i Käderöd, var bördig från Narveröd i Myckleby sn och inte från Naveröd i Röra sn, vilket uppgavs i mitt förra mail. Beviset om Elins härstamning meddelas i arkivserien om lagfarter, uppbud och inteckningar mm för Orusts och Tjörns härader 2 maj 1738 nr 14 då hustrun Anna Helgesdotter i Otterslätt erkänner lån av Rasmus Nilsson i Narveröd och hans måg Rasmus Olsson i Käderöd.
Rasmus Olssons första? hustru dog enl tidigare uppgift 27/1 1734. Sorgeåret för män var vid denna tid endast 6 månader. Redan 29/9 1734 gifter sig enligt Myckleby kyrkobok en Rasmus Andersson med Elin Rasmusdotter i Narveröd. Efternamnet Andersson måste vara en felskrivning, vid lysning innan och i många mantalslängder från denna tid heter han Rasmus Olsson. Men som äldste sonen får namnet Anders är detta namn sannolikt ett viktigt släktnamn.
Hälsar Folke
[size=78%]                                                                                                                                                                                          [/size]

20
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-08-23, 11:00 »
Hej lissela,


Har kollat lite på Käderöds historia. Enligt jordebok 1659 innehades gården av Mårten (Bertilsson från Häröd i Röra sn). Han hade enl biskoptiondelängden 1663-65 ersatts av Jakob Olsson sannolikt genom gifte med Mårtens änka. De fick åtminstone sonen Mårten Jakobsson som levde ca 1670-1708 och bodde på Gunneröd i Myckleby sn. Jag har sedan en notis om att Jakobs hustru dog 1699. Enl en sjökrigslängd 1702 var Jakob 60 år gammal. Han levde som omgift kvar på gården ännu 1709 enl mantalslängden men var 1715 ersatt enl en kontributionslängd av Rasmus Olsson sannolikt genom gifte med Jacobs änka. Detta äktenskap var troligen barnlöst. Enl en avkortningslängd dog Rasmus Olssons hustru den 24 januari 1734. Cirka ett år senare var Rasmus omgift med Elin Rasmusdotter, dotter till Rasmus Nilsson i Naveröd i Röra sn. Rasmus i Käderöd dog mellan 18/9 1759 och 23/9 1760 enl mantalslängderna och efterlämnade änkan Elin och ett flertal barn.
Om nämnda sannolikheter stämmer var Rasmus Olsson inte släkt med Jakob Olsson. Nya källfynd kan förhoppningsvis bringa mer klarhet om samband.


Hälsar Folke

21
Hej igen

Vid tinget med Orusts och Tjörns häradsrätt i Svanesund den 11 juni 1723 inskrevs ett kontrakt upprättat 14/10 1720 mellan Torbjörn Jonsson på torpet Blötkärr under Skredseröd i Röra sn och Olof Persson på Slätthult i Torps sn angående 1/3 hemman Västra Kollungeröd i Långelanda sn som Torbjörn enligt dombok 1/6 1720  har bördsrätt till och Olof har i pant för 170 daler smt. Torbjörn är fattig och förmår inte inlösa gården som i många år varit bortpantad. Parterna kommer då överens om att Olofs styvson Lars Karlsson får överta gården mot pantsumman 170 daler om styvsonen gifter sig med Torbjörns dotter Cecilia. Affären gick ju i lås för ungdomarna gifte sig 1721.

Vid tinget 10/10 1734 försökte Sven Torbjörnsson i Kärra, ovisst var, som var yngre halvbror till Cecilia, inbörda gården eftersom han som broder hade förtur framför syster till faderns jord. Parterna förliktes dock på så sätt att Sven återtog sitt krav mot 50 daler smt i ersättning.

Torbjörn i Blötkärr upptas 1702 i en beredskapslängd för flottan och uppges då vara 40 år och "gärningsman", dvs skomakare, skräddare o.dyl. I 1718 års mantalslängd anges att han är blind. Torpet Blötkärr är numera en gård.

Lars Karlsson var född i Torps sn 1690 som son till Karl Olsson i Slätthult vars anor du hittar i mina Tusen Anor.

När det gäller namnet Jerp så förekommer det i Ödsmåls sn som arvsnamn efter Jerp Helgesson i Starrkärr, farfar till den Jerp Helgesson i Dälene som gifte sig med Elin Persdotter i Reorseröd som f.ö. var syster till ovannämnde Olof Persson i Slätthult.


22
Hej igen

Rasmus Jerpsson har jag inte forskat på men med det ovanliga efternamnet bör han kunna spåras. Ingeborg Rasmusdotter har jag mer koll på och du får här hennes anor. Först kan nämnas att 26/11 1745 fick hon en oä dotter med Sven Månsson i Röra LÅ som hette Sigrid Svensdotter och dog ogift 1766. Enl domboken 30/1 1767 ärvde Ingeborg sin dotters egendom som var lite kläder värda 12 daler smt.

Ingeborg var dotter till Rasmus Sivertsson på Änghagen u Gömme och hans hustru Ingegerd Rasmusdotter, som var dotter till Rasmus Olsson och hans hustru Kerstin Hansdotter i Säckebäck i Stala sn. Rasmus Sivertsson begravdes 29/9 1730 och dombok 12/10 1731 omtalar hans testamente av den 13/9 1730 vari nämns att han efterlämnar hustru och en dotter. Hustrun Ingegerd gifte 1734 om sig med änkemannen Östen Olsson från Skäret LÅ, död på Änghagen 1742.

Rasmus Sivertsson var son till Sivert Larsson i Gömme 1648-1708 ohh Rangela Larsdotter 1656-1709. Se vidare min skrift Tusen Anor från Orust. Sivert härstammade från en känd släkt i Högenorum som man kan följa tillbaka till 1500-talet. Rasmus Sivertsson gifte sig omkr 1720 till Säckebäck och bor där fram till 1724 enl mtlängden - under denna period föddes nog dottern Ingeborg men Stalas kyrkoböcker är brända. I dombok 1723 processar han med en bror Lars Sivertsson om Gömme gård men får nöja sig med torpet Änghagen.

Rasmus Sivertssons svärfar Rasmus Olsson i Säckebäck dog ca 1718 enligt mtlängden 1719 men änkan Kerstin Hansdotter levde. Enligt domboken 1714 hade Rasmus Olsson 14/10 1690 fått överta Säckebäck efter sin svärfar Hans Jonsson. Enligt dombok 1/6 1728 var Rasmus mor Elin Tollesdotter dotter till Tolle Olsson i Varekilsnäs i Stala sn, se vidare därom i Tusen Anor. Tyvärr är denna skrift slutsåld men Orusts släktforskare har gjort en CDskiva av denna för försäljning.

Hälsar Folke


 

23
Hej igen!

Rasmus Jerpsson hade tidigare varit rotebåtsman med namnet Farlös och efter honom är Farlösvägen i Änghageområdet i Svanesund uppkallad. Han utsågs enl Orusts o Tjörns häradsrätt vid hösttinget 1767 § 77 till s.k. vräkare och packare, dvs kontrollant, att sillen vid salterierna var fullgod och riktigt insaltad i tunnorna. Till detta uppdrag antog han namnet Hagberg.

Hälsar Folke

24
Hej Christian

Den Cecilia Rasmusdotter du söker var dotter till Rasmus Jerpsson och hans hustru Ingeborg Rasmusdotter på torpet Änghagen under Gömme i Långelanda sn. Det bevisas bl a av 1773 års mantalslängd. Då är visserligen Rasmus död, han drunknade 29/2 1772, men kvar finns hans änka Ingeborg och hennes barn däribland Cecilia. I samma längd återfinns Rasmus Toresson, nu som inhyses i Burås i samma sn, men han har ingen dotter Cecilia. Födelsenotisen i kyrkoboken är lite oklar - först har prästen skrivit Rasmus Toresson som far - sedan är det överskrivit med något som kan tydas som Jerpsson.

Cecilia bodde på Änghagen vid giftet 1782 med änkemannen Nils Persson. Först brukade de en gårdsdel i Mulltorp, sedan återkom de till Änghagen. Mot slutet av 1700-talet lämnar de detta torp och i början av 1800-talet dyker de upp på torpet Stora Änghagen under Allmag Sörgård i Myckleby, se Myckleby hflängd 1799-1804,  där man möjligen i marginalen kan tyda att de kommer från Fräkne härad. Cecilias mor Ingeborg Rasmusdotter dör hos dem på Stora Änghagen 10/4 1807 89 år gammal. Två år senare dör Nils Persson 67 år gml och änkan gifter om sig med Christen Hansson 1810. Enligt mt 1810 är de skrivna som backstugesittare på Lilla Änghagen under Allmag - sedan vet jag inte vart de flyttade.

Hälsar Folke

25
Morlanda / SV: Andreas Jönsson född 1766 riksdagsman Morlanda
« skrivet: 2017-04-04, 20:37 »
Hej Knut

Andreas Jönsson skulle ju enl traditionen suttit fängslad på Marstrand i sju år, 1811-18, men det uppdagar Bertil Rehnberg 1997 i sin bok om Tofta gård att det är helt fel. Högsta domstolen ändrade dödsdomen till 14 dagars fängelse. Rehnbergs dokumentation återges i en kortare version 2005 i Gösta Carlsons bok Malö&Flatön.

Hälsar Folke

26
Spekeröd / SV: Spekeröd extra rad husförhör
« skrivet: 2017-03-15, 17:12 »
Hej igen Eva

I Spekeröd AI:4 bild 80 sid 78 har man ändrat Lovisa Beatas efternamn till Olsdotter efter faderns förnamn. Fadern avskedade soldaten Olof Boije dog enl Spekeröd C:4 bild 36 sid 61 den 14 okt 1832 av lungsot 61 år gml. Läste fel på flickans födelsedatum, hon var född 25/11 och inte 25/12 1821. Efter faderns död har modern troligen inte kunnat behålla torpet och familjen har splittrats. Sannolikt är det med hjälp av  fattigunderstöd från socknen som Lovisa Beata blivit inhyst på torpet Kulan.

Hälsar Folke


27
Spekeröd / SV: Spekeröd extra rad husförhör
« skrivet: 2017-03-14, 20:17 »
Hej Eva

Det är släktnamnet Boije som står framför Lovisa Beata. Hon var enl Spekeröd C:3 bild 174 sid 333 född 25/12 1821 som dotter till torparen Olof Boije på Duvås under Groland.

Hälsar Folke

28
Röra / SV: Anders Tobiasson / Anna Kristina Larsdotter
« skrivet: 2016-11-10, 16:50 »
Hej

Anders far Tobias Jakobsson Trana var enl Morlanda födelsebok född på Hermanö 19/5 1799 som son till Jakob Andersson ohh Maja Tobiasdotter. Anders mor var Tobias första hustru Anna Stina Olsdotter enl Skredsviks födelsebok född på gården Bua 20/2 1792 som dotter till dragonen Olof Hamberg ohh Lisa Andersdotter.

Anders Tobiassons hustru Anna Kristina Larsdotter var född 1/1 1833 som dotter till förre rotebåtsmannen Lars Olsson Liten ohh Maria Andersdotter på Alehagen under Östra Brattås i Röra sn. Båtsman Liten var enl Morlanda födelsebok född i Ellös 25/1 1787 som son till rotebåtsman Olof Larsson Svan.

Hälsar Folke

29
Röra / SV: Anders Tobiasson / Anna Kristina Larsdotter
« skrivet: 2016-11-10, 13:04 »
Hej

Enl framlidne Röraforskaren Karl Hermansson kallades Anders ibland Tran-Anders efter sin far båtsman Trana. Anders bodde på ett torp under Fundeskär som numera har namnet Nyhagen men förr hette Berga eller Smedmyr. Han hade i 30-årsåldern blivit handikappad och fick gå på kryckor. I Torvald Johanssons bok Från bygd och by på Orust, 2009, berättas om att han försörjde sig som hästslaktare eller "pug" vilket var en mindre uppskattad syssla som få ville åta sig.

Anders bodde först på torpet Kasen under Lerskall i Röra socken. Hans hustru Anna Kristina var från torpet Alehagen under Östra Brattås i samma socken.

Hälsar Folke

30
Torp / SV: Simon Karlsson i Tryckhålan
« skrivet: 2016-11-06, 11:24 »
Hej Ingemar

Om du går in på Eniros kartor och söker på Orustkusten mitt för Stora Hasselön hittar du Nyvik. Det är egentligen bara en liten bukt invid branta berg. De bryggor som var av sten ligger kvar - det är mäktiga stenhällar. Gränsbäcken till Höggeröd mynnar ut i varvsområdet. Följer man bäcken västerut kommer man till torpet Bäckstorp och strax väster om detta ser man resterna av den fördämning som Simon byggde för vattenkraft till sin ramsåg. Längs bäcken leder gångstigar ner till varvet men de är för branta för transporter av material, som därför måste skett till sjöss.
I boken Sjömän, Fartyg och Samhälle, sidan 50, finns en bild på dykeriångfartyget Viking som Simon Karlsson byggde på Nyvik 1894. I boken står vidare att han gick i konkurs 1895 men enligt de källor jag tagit del av drev han varvet ännu 1906.

Hälsar Folke

31
Torp / SV: Simon Karlsson i Tryckhålan
« skrivet: 2016-11-05, 11:07 »
Hej

Simon Karlsson bodde i Lilla Klevedal men hade genom gifte också fått 1/24 Tryckhålan. Han startade omkring 1880 ett varv på Tryckhålan i en liten vik som gränsade till Höggeröd. Gränsbäcken dämde han upp och drev med vattenkraften en ramsåg. Han kallade varvet Nyviks varv vilket var målat i stora vita bokstäver på bergsstupet ovanför. Trots det trånga utrymmet klarade han att bygga åtminstone en del jakter. Men främst sysslade han med att reparera större segelfartyg som förtöjdes vid bryggorna. Som mest hade han 25-30 anställda om flera fartyg låg inne samtidigt. Omkring 1910 upphörde verksamheten och bryggorna och byggnaderna revs.

Hälsar Folke

32
Tegneby / SV: Tegneby
« skrivet: 2016-11-03, 22:09 »
Hej Robert
Din anmoder Christina Andersdotter som var född 1819 är uppenbarligen inte dotter till Anders Jönssons hustru som var född 1804 utan troligen en oäkta dotter till Anders själv. Det kan vara så att Christina först bott hos sin mor men sedan fått komma till sin far. Oäkta barn saknade arvsrätt efter fadern ända till 1969 och blev därför inte upptagna i bouppteckningen.
Hälsar Folke

33
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-03-09, 23:06 »
Det enda jag är helt säker på är att första bokstaven är ett stort F. Sedan kan man också misstänka ett litet v som ofta ersatte bokstaven u. Bindebokstaven mellan F och v kan vara ett r. Men allt efter det stora F-et är svårtolkat.  
 
Anledningen till tillägget måste vara att originaltexten är felaktig och att rättelse måste ske. Om det var frun som avsågs blir ju innehållet helt förändrat. Ordet från förändrar ju däremot knappast någonting. Stort F är också motiverat om man menar och skriver fru. Den ordinarie skrivaren skriver dock fru med litet f.
 
Hälsar Folke

34
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-03-09, 19:53 »
Hej Kenneth
 
Tillägget är svårtytt och det är ett annat bläck som använts som också verkar ha kladdat ut sig intill. Den första bokstaven är säkert ett stort F. Kanske står det Frv--, de två sista krumelurerna är svåra att tyda. Ringen ovanför verkar vara för stor att markera ett å. Jag tror det kan vara ett tecken för att upplysa om att något läggs till. Vanligen ser dock detta tecken ut som en ring med hänvisningsstreck under.
 
Om det nu är en landshövdings fru som är anförvant bör det vara en adlig kvinna vars släktskap var känt i bygden. Naturligtvis tänker man då först på landshövding Schönlebens fru Anna Elisabeth von Ascheberg som levde 1626-1694. Hon var änka efter Jöns Bildt till Kåröd på Orust. Jöns farmor var Cecilia Rommelsdotter Brun till Brunsgård i Skåne. Hon levde ännu 1631 och skrevs vanligen Sidsell Brun. Kanske är detta den Brunanknytning som man 1701 hävdade.
 
Hälsar Folke

35
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-03-07, 16:51 »
Hej Kenneth
 
Det som är tillskrivet är svårtolkat och gjort med annat bläck och förmodligen av en annan hand. Och varför är detta tillägg utelämnat i kopian till hovrätten. Överhuvudtaget tycker jag det är märkligt att hänvisa till en icke namngiven landshövdings fru för att styrka adelskap. Observera också att fru Cecilia är den enda kvinnan som skrivs välboren, vilket titulatur endast fick användas av de som var adliga. De andra kvinnorna skrivs av stor härkomst och av adlig stam men ej som välborna.  
 
Det är ju helt fantastiskt att man 1701 kunde räkna upp fem generationer tillbaka i tiden. Det hade då också gått 75 år sedan Cecilia Clausdotters död men likväl var det bevarat i släkten att hon var välboren.  
 
Är det möjligt för dig att lägga ut hela originalbrevet på denna sida? Det kanske blir lättare för mig att begripa vad tillägget står för.
 
Hälsar Folke

36
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-22, 22:48 »
Mera Bruhn
 
Hej igen Kenneth och Christian. I den avskrift jag har av Uddevallas dombok 1701 om släkten Bruhns förnämliga anor står det att det är landshövdingens fru som fru Cecilia har som anförvant. Datum för intygets framvisande anges till den 1 maj 1701 enligt avskriften. Avskrifter är tyvärr ett otyg - vi måste kolla med originalet.
 
Hälsar Folke

37
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-21, 23:44 »
Hej Kenneth och Christer
 
I 1701 års brev går det ju inte att utläsa om man menar den nuvarande eller en tidigare landshövding. Kanske är det rimligare tro att Cecilia Clausdotter var besläktad med någon av hennes samtida landshövdingar som på den danska tiden kallades länsherrar. De tillhörde vanligen den danska adeln. En närmare forskning i den danska adelskalendern kanske skulle ge utdelning.
Angående namnet Elias är det ju endast en latinsk form av namnet Helge. Prästen Anders Helgesson i Myckleby skrev sig ibland Andreas Eliae.
 
Hälsar Folke

38
Marstrand / Marstrand
« skrivet: 2016-02-16, 23:19 »
Hej Krister o Kenneth
 
Jag har i denna spalt 2011-12-25 uppmärksammat en hittills okänd källuppgift från serien Norska riksregistranter från 1578 där det nämns en Claus borgemester i Marstrand som vid denna tid tagit livet av sig pga affärsskulder. Denne Claus passar stånds- och tidsmässigt mycket väl in som fader till Margareta och Cecilia Clausdöttrar, vilkas barn på 1620-talet började kalla sig Bruhn. Någon Kristoffer har jag dock inte stött på i detta sammanhang.  
 
Hälsar Folke

39
Norum / Norum
« skrivet: 2016-01-11, 22:17 »
Unga mödrar
Hej Göran och Kenneth
 
Enligt giftermålsbalken i 1734 års lag skulle mannen vara minst 21 år och kvinnan 15 år innan man fick gifta sig. I det här fallet var flickan gravid och det var bråttom med giftermål, vilket skedde ett halvår innan hon skulle fylla femton. Kanske har prästen inte känt till att flickan var så ung och sedan hade nog klockaren ett gott kyrkligt stöd. Därför blev det nog inte någon anmälan om det inträffade.
Före 1734 kunde flickor giftas bort mycket unga. Den heliga Birgitta var 13 år när hon giftes bort 1316. Och prinsessan Ingeborg från Norge som ettårig blev gift med hertig Erik, var bara femton år gammal när hon födde sonen, sedermera kungen Magnus Eriksson. Tudorättens anfader Henrik VII föddes av en blott trettonårig mamma.
 
Hälsar Folke

40
Myckleby / Myckleby
« skrivet: 2015-12-27, 12:54 »
Hej igen,
 
Tyvärr finns det många luckor i kyrkobokföringen för Myckleby, isynnerhet mellan åren 1730-1750 och Engelbrektsbarnen från Hällene är svåra att spåra. Enligt mantalslängderna 1705 och 1718 brukades Hällene av Engelbrekt. Han hette enligt kyrkoboken Börjesson och dog i Hällene 19/3 1721 55 år gammal. Kanske var det hans änka som hette Inger Olsdotter som 1722 gifte om sig med Per Rasmusson, troligen den Per som sedan förestår gården. Engelbrekt har enligt kyrkoboken tre bokförda barn i Hällene, Börta 1707, Nils 1710 och Börje 1713. Sedan fanns det möjligen också två döttrar båda med namnet Kerstin. Den äldre Kerstin bör ha varit Henrik Månssons hustru. Den yngre Kerstin gifte sig 16/3 1740 med Olof Nilsson i Hällene men dog redan 16/11 samma år, 27 år gammal.  
 
Det är som du ser mest funderingar kring anorna och det behövs mer källmtrl för att säkerställa dem. Henrik Månsson tror jag inte är bördig från Myckleby - Månsnamnet är i alla fall betydligt vanligare i Långelanda och Stala socknar.
 
Hälsar Folke

41
Myckleby / Myckleby
« skrivet: 2015-12-26, 19:46 »
Hej Ingemar
 
I 1760 års mantalslängd för Myckleby skrivs ogifte Engelbrekt Henriksson för gården Hällene som var en frälsegård under Kåröds säteri. Samma längd tar också upp (sannolikt syskonen) ogifta pigan Kerstin samt ogifte drängen Olof som uppges vara utomlands och förmodas vara död. Rimligen är deras föräldrar Henrik Månsson och Kerstin Engelbrektsdotter, båda döda 1759. Dottern Kerstin som gifte sig 1760 med Henrik Bamsesson bodde först på Hogen nr 2 i Myckleby men flyttade ca 1764 till Buvenäs i samma sn. Hogen nr 2 var också frälsegård under Kåröd.
I giftermålsbalken i 1734 års lag stadgas bl a att mannen skall vara 21 och kvinnan 15 innan de får gifta sig. Vidare får inte änkling resp änka gifta om sig förr än mannen varit änkling i sex månader och kvinnan i ett år. Det är detta senare som kallas sorgeåret. Kravet att kvinnan skulle vara änka i minst ett år beror på att man säkert skulle veta att inga barn fanns att vänta efter den avlidne mannen. Giftasmyndiga barn berördes inte av sorgeår -men ogift mö var alltid omyndig och måste ha giftingsman, oftast broder om fadern var död.
 
Hälsar Folke

42
Valla / Äldre inlägg (arkiv) till 20 juni, 2015
« skrivet: 2015-06-20, 20:03 »
Hej Lisbeth
 
Det står Faderen som blef uttlagd Olof etc, dvs som fader utlades eller angavs Olof etc.
 
Hälsar Folke

43
Långelanda / Långelanda
« skrivet: 2015-06-18, 19:41 »
Hej Harriet
Stefan Nilssons båtsmansnamn Ulf byttes omkring 1760 till Engberg så det är samma person. Namnbytet berodde troligen på att Ulf=varg uppfattades som ett skällsord. Engberg kommer av Engås, nu stavat Ängås, på vars mark båtsmanstorpet låg. Enligt mantalslängden 1770 hade Stefan en dotter Johanna över 15 år samt fem barn under 15 år, nämligen Henrik, Anders, Per, Marta och Britta. Enl mt-längden 1780 bodde familjen på Myren under Ängås. Enl mt-längden 1790 bodde makarna Stefan och Maret hos sin son Per på torpet Södalen under Ängås. Det låg i ett område som kallas Kastet, och där dog Maret 1795 och Stefan 1809, den senare enl dödboken 89 år gml. Exakt var torpen Skogen, Myren och Södalen låg vet jag inte. De ingick i ett större utmarksområde som kallas Varreviken, som på 1800-talet blev skiftat mellan många gårdar varvid gränserna flyttades och många torp övergick till nya huvudgårdar.
Namnet Stefan/Staffan är mycket ovanligt på Orust vid denna tid men jag har sett att det förekom i Valla på Tjörn under 1600-talet.
Hälsar Folke

44
Forshälla / Forshälla
« skrivet: 2015-03-13, 23:17 »
Hej Kenneth
 
Helt fantastiskt fynd som klarlägger nya släktsamband - nu har jag fått en intressant koppling till Forshällas 1700-talshistoria. Kanske går det att spåra Helge Larsson i Brattås också.
 
Hälsar Folke

45
Forshälla / Forshälla
« skrivet: 2015-03-12, 23:45 »
Hej Christina och Kenneth
Tack för svar. Nu har jag två nya anor att spana efter. Enl Forshälla C:3 (1752-1783) bild 255 sid 501 dog Jon Jonsson i Hoga den 17 maj 1769 64 år gml.
Enl Myckleby AI:6 (1815-1822) bild 52 sid 33 bodde på torpet Gärdet under Östra Björneröd torparen Olof Mårtensson född 1756 och hans hustru Malena född 1778 med dotter Helena Margareta född 18 mars 1814 och svägerska Gunilla Helgesdotter född 11 september 1787. Samtidigt flyttar Nils Helgesson f 1773 in på torpet. Enligt bouppteckningen efter Gunilla Jonsdotter 1810 fanns bland arvingarna bl a mågen Olof Mårtensson med hustru Malin samt en omyndig dotter Gunilla, så det är ju samma familj. Malin föds 24 april 1777 i Huvudtofta Änghage enligt Forshälla C:3 men Gunilla hittar jag inte. Möjligen har Helge Larsson med familj tidvis bott utanför Forshälla. Fick man klarhet i detta kanske man också löser Helges härkomst.
Hälsar Folke

46
Forshälla / Forshälla
« skrivet: 2015-03-10, 23:18 »
Min anfader Nils Helgesson, som flyttade till Orust, var född i Hässleröd 21 nov 1773 som son till Helge Larsson och hans hustru Gunilla Jonsdotter. När de gifte sig 1 jan 1773 var han dräng i prästgården och hon piga från Hoga. Makarna bodde senare på Brattås. Där dog Helge 2 dec 1808 73 år gml och Gunilla 2 april 1810 63 år gml. De efterlämnade 8 barn. Enl bouppteckningen efter Gunilla 9 april 1810 företräddes de barn som var omyndiga av deras morbror Anders Jonsson i Berg. Han var född i Hoga 28 jan 1757 som son till Jon Jonsson och hans hustru Malin Svensdotter.
Jag hittar dock varken Helge Larsson eller Gunilla Jonsdotter i födelseboken för Forshälla. Tacksam om någon vet något om deras härkomst.
Hälsar Folke

47
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 20 december, 2015
« skrivet: 2015-02-17, 22:30 »
Hej
Önenäs är ett äldre namn på Andenäs, en gård som ligger strax söder om Ålgård vid Grindsbysjön.
Hälsar Folke

48
Stala / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-29
« skrivet: 2013-02-03, 22:26 »
Hej Claes!
 
Tolkning
 
Ogift
död, dot(ter) Sesella (dvs Cecilia) härif(rå)n
ald(ele)s utf(attig) samt har ett l?  
barn at skiöta, detta Torp O(besuttet?)
 
Hälsar Folke

49
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2014
« skrivet: 2013-02-03, 19:56 »
Hej Harriet!
 
De två Börta Olsdotter från Syltenäs har jag med hjälp av bl.a. lagfarter utrett i böckerna Myckleby Socken del 3 och 5, böckerna finns på biblioteket i Henån. Där finns många uppgifter om dina äldre anor från Syltenäs.
 
Börta Olsdotter som föddes 1739 som dotter till Olof Andersson var gift med Anders Arvidsson i Berg Myckleby och dog där 1807.
 
Börta Olsdotter som föddes 1746 som dotter till Olof Germundsson var först gift med Anders Börjesson i Hogen 2 Myckleby. Han dog senast 1790 men är inte bokförd i dödboken. Börta gifte sedan om sig med Anders Gudmundsson och flyttade till sin födelsegård Syltenäs där hon dog 1826. Hennes arvingar sålde sedan denna gårdsdel till grannen Anders Olsson.
 
Hälsar Folke

50
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2012-01-01, 13:01 »
Hej Christian!
 
Enligt Eskil Oláns Marstrands historia hade Marstrand under 1500-talet och långt fram på 1600-talet två borgmästare samtidigt, vilkt f.ö. var vanligt i de flesta städer. En av dem ansvarade för rättskipningen som domare i rådstugurätten och kallades justitieborgmästare. Den andre hade hand om administrationen. Justitieborgmästaren måste ha juridisk utbildning och blev nog utsedd av högre myndighet. Han behöver inte ha varit mer än ca 25 år när han fick en sådan utnämning - och detta passar bra in på den Claus borgemester som nämns som död 1578. Den borgmästare som svarade för administrationen behövde säkert ha mer förankring och inflytande i staden - och var nog den som blev mest känd.  
 
Det är väl inte omöjligt att man i danska arkiv kan hitta domar från Marstrand fällda under 1570-talet vilket skulle ge mer upplysningar.
 
Jag har länge misstänkt att Clausdöttrarna växte upp hos en inflytelserik styvfader. Cecilias första gifte med Isak Tönnesson kan kanske ge någon ledtråd. Trots många söner efterlämnade hon ingen med namnet Claus vilket är anmärkningsvärt. Kanske var namnet ännu lite laddat - eller så har något barn med detta namn dött ung.
 
Folke Almegius

51
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2011-12-25, 20:24 »
Claus Borgemester i Marstrand - komplettering
 
Vid bara komplettera inlägget med förtydligandet att när jag skriver att de förmodade systrarna Cecilia och Margareta Clausdöttrar vid faderns död varit mycket unga syftar jag på antagandet att de är döttrar till den nämnde Claus Borgemester.  
 
Folke Almegius

52
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2011-12-25, 20:01 »
Claus Borgemester i Marstrand
 
I Norske riksregistranter Band 2 1572-1588 finns ett intressant brev som jag dock inte noterat sidhänvisning till men som breven återges i kronologisk ordning är de lätta att hitta. Brevet är sänt den 21 november 1578 från kung Fredrik II:s kansli till byfogden Mogens Pedersön i Marstrand och rör borgaren Henrik Wolther i Wismar.  
 
Henrik Wolther har haft en man i Marstrand vid namn Claus Borgemester som handelspartner. Denne hade unytteligen omkommet Henriks varor och blivit skyldig 650 daler. Av miströst och dieffuelsens indskyndelse har Claus omkommet och druknet sig selv Henrik har då rest till Marstrand men hindrats i sina möjligheter att få betalt. Kungen anmodar byfogden att utreda varför. Något mer besked i ärendet är dock inte känt.
 
Denne Claus Borgemester som tog livet av sig cirka 1577-78 passar utmärkt in som fader till de förmodade systrarna Cecilia och Margareta Clausdöttrar, som vid faderns död varit mycket unga. Deras sedermera förmånliga giften med borgarna Helge och Erik Torgerssöner kan ha förmedlats av en inflytelserik styvfader men måste också bero på att de tillhört en framstående släkt genom fadern. Kanske var det genom honom som Brunnamnet kom till släkten?
 
Efter den stora katastrof för släkten som ett självmord på den tiden innebar har minnet efter denne Claus Borgemester utsuddats - vilket kan vara förklaringen till att han inte nämns mig veterligt i några andra källor. Vid sin bortgång var han säkert ganska ung, gissningsvis omkring 30 år gammal.  
 
Folke Almegius

53
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2005-12-26, 21:13 »
Hej igen Annelie
Boken Jöns Gullbrandsson i Vräland kan du köpa genom mig - kostar 300 kr inkl porto - sänd mig din adress i ett mail till folke.almegius@telia.com - så skickar jag dig boken.
Om Rasmussönernas härstamning från fredlöse Konrad har jag tidigare gjort utredning om - den kan du få om du vill.
Hälsar Folke

54
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-26
« skrivet: 2005-12-26, 12:58 »
Hej Annelie
Rasmus Rasmusson från Nedre Dale i Stala sn köpte 1792 1/2 Häröd men kunde inte behålla gården utan flyttade som arrendator till Övre Myckleby 1797. År 1800 bodde familjen på Blibräcka i Torps sn - sedan har jag inte följt dem.
Rasmus var bl a bror till Nils Rasmusson på Kåröd och son till Rasmus Nilsson i Nedre Dale, som härstammade från den på 1600-talet välkände terroristen Konrad Olsson i Burås.  
Elsa Olsdotter var dotter till storbonden Olof Hansson på Råssön i Stala sn, vars mor Ingrid Vilhelmsdotter i Kebene på Tjörn var barnbarnsbarn till Jöns Gullbrandsson i Vräland, se tabell 7 i min bok om denne.
Hälsar Folke

55
Stala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-08
« skrivet: 2005-04-03, 22:39 »
Båtsman Hästlägg
Hej Agneta! Båtsman nr 69 Hästlägg fick tjänstenamnet ändrat till 69 Högman som du skriver omkr 1846. Hästlägg betyder ju hästlår och upplevdes kanske som öknamn. Många gamla båtsmansnamn var både skämtsamma och ibland olämpliga - de byttes ut mot snyggare namn omkring 1850. På Orust blev ex.vis namn som Smörskägg, Faderlös och Komsist /dvs den siste i rullan/ ändrade.
Nils Andersson blev antagen som rotebåtsman 1830 och tjänstgjorde till 1854 då han avskedades pga ålderdom och bräcklighet samt rekommenderas pension från krigskassan. Hans ordinarie båtsmanstorp var Roskhult under V Björneröd. I rullorna uppges han vara född 24/6 1798. Jag vet dock inte var.  
Hälsar Folke

56
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-26
« skrivet: 2005-01-29, 21:53 »
Ulf Vargek
Torpet Fläcken tillhörde Ottestala Nordgård och låg strax norr om den lilla insjön Granvattnet. Torpet var under 1800-talet båtsmanstorp. Numera brukar man kalla ett annat torp under Ottestala för Fläcken - men det är fel - det beror på att en torpare som flyttade från det riktiga Fläcken också fick namnet med sig.
Hälsar Folke

57
Stala / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-08
« skrivet: 2004-11-21, 21:30 »
Om Ole Hjelmvik
Hej Tore!
Ole Hjelmvik är rimligen identisk med Olof Kristoffersson i Hjälmvik, vars far Kristoffer Reersson var storbonde och lagrättsman och dog omkring 1637.
Hälsar Folke

58
Röra / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-06
« skrivet: 2004-11-21, 19:49 »
Ingemar Gollungberg
Om Krok Helgessons barn:
Enligt en notering i Orusts o Tjörns dombok 1720-21 hade Krok efterlämnat 4 söner och 1 dotter. De var Olof d.ä. som fick sin arvedel i Kyrkefjäll, Björn som gifte sig till Valsäng, Olof d.y. som köpte 1/4 Skeppstala i Tegneby sn och dog där ca 1710, samt Alf som övertog Kroks gård Bön i Röra sn. Systern Agnes var gift och bosatt på en gård Röra, jag tror det var i Stala sn.
Hälsar Folke

59
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-23
« skrivet: 2004-09-22, 22:10 »
Hej Marianne!
Sjölyckan ligger nära stranden vid fjorden strax söder om Stillingsön där Mycklebygårdarna hade utmarker. Platsen ligger innanför busshållplatsen Emmas håla och adressen är nu Stenen - numera ägs Sjölyckan av Bengt Carlsson, telefon 0304-43523.
Hälsar Folke

60
Torp / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-18
« skrivet: 2004-09-20, 22:36 »
Hej igen om Söbben.
Det är riktigt att nämnde Anders Olsson dog 1760.
Den äldre Anders Olsson död 1707 hade med sin hustru Kerstin Jonsdotter född omkr 1637 död 1724 åtminstone 6 barn, 3 söner och 3 döttrar. Utöver de 2 Olof hade de sonen Lars Andersson som 1712 bodde i Sund i Högås. Döttrarna var i förmodad åldersordning:
Maret Andersdotter, född omkr 1664, bodde ogift hemma och var sinnessvag, dog först 1752,
Anna Andersdotter född omkr 1670, gift 1695 med Lars Jonsson från Nävrekärr i Röra sn där makarna sedan bodde, samt
Ingegerd Andersdotter, född omkr 1675, nämnd i 1698 års dombok då hon utsatts för systern Marets vrede, troligen samma kvinna som 1710 gifte sig med Olof Olsson, sedan okänd bostadsort.
Hälsar Folke

61
Torp / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-18
« skrivet: 2004-09-19, 22:55 »
Hej Per-Åke, Göran o Kenneth!
Om Söbben.
Nu kanske ni löst problemen - jag har tidigare forskat mycket om Söbben och kan bidra lite om detta.
Anders Olsson 1632-1707 ägde 1/2 Söbben och hade 6 kända barn, däribland två söner Olof som ärvde 1/4 Söbben vardera.  
Olof Andersson d.ä. omkr 1665-1736 ej dödbokf gifte sig till Hogen 1695 med Kerstin Bryngelsd, död hos sonen Olof i Ström 1763. De hade tre barn, Karin gm Gullbrand Hansson i Gåre, Anders 1698-1762 som fick 1/4 Söbben, och Olof Olsson 1700-1772 ej födelsebokf, som ärvde Hogen men gifte sig till Ström.
Olof Andersson d.y bodde kvar i Söbben, levde 1679-1745 och hade bl a sonen Anders Olsson i Söbben som levde 1715-1793.
Hälsar Folke

62
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-19
« skrivet: 2003-04-22, 23:14 »
Hej Ulla Lundberg
Kanske vet du nu vilket Hålan som avses men jag bidrar ändå med denna upplysning:
det sökta torpet Hålan låg under Reorseröds gård men var en utmark flera kilometer från gården. Enligt mina källor hette August Karlssons hustru Alma Augusta, makarna var födda 1859 resp 1863. Deras son Bror övertog sedan torpet, men han är numera död. Platsen ägs nu av en familj med rötter i Myckleby. Torpet ligger underskönt högt med makalös utsikt över fjorden - namnet Hålan är märkligt i sammanhanget men beror på att det ligger i en liten sänka på höjden.
Hälsar Folke

63
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-27
« skrivet: 2003-02-21, 22:53 »
Om Torbjörn Kristenssons inlägg 13/1 2003:
 
Jag har ALDRIG lämnat någon uppgift om att Hans Vilhelsson i Toftenäs var gift med en Håkansdotter från Balkeröd. Däremot har jag i en utredning påpekat att hans till namnet okända första hustru säkerligen var syster till Per Vilhelmssons d.y. hustru Börta och Truls i Bäckevik hustru Sigrid Olsdotter och att dessa systrar synes vara döttrar till en av Håkan Trondssons döttrar från Balkeröd. Sammanhanget beror på försäljning av odelsjord i Stala i Långelanda socken på Orust.
Hälsar Folke

64
Långelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-10
« skrivet: 2002-02-20, 22:50 »
Hej!
Lars Markusssons i Mulltorp hustru Anna Rasmusdotter, som var född ca 1704, var enligt Orust och Tjörns dombok 26/5 1742 dotter till bonden Rasmus Andersson i Nedre Dale i Stala socken, som dött någon tid innan, troligen år 1741. Rasmus änka 1742 hette Maret Larsdotter.
Hälsar Folke

65
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-22
« skrivet: 2002-02-15, 23:25 »
Hej Lars
Nej jag har bara gjort ett fåtal kompletteringar och rättelser så det dröjer innan en ny upplaga kommer.
Hälsar Folke

66
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-22
« skrivet: 2002-02-10, 22:01 »
Till Ingar Benjaminsen
Hej! Jag har inga exemplar kvar av Tusen Anor men skriften kan beställas hos föreningen Orusts Släktforskare - Helen Olsson - tfn 0304-37174
Hälsar Folke

67
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-05
« skrivet: 2001-11-05, 20:49 »
Till Berith Melin
Hej!
Du söker väl Einar William Abrahamsson, född 22/11 1893, bonde i Buvenäs, gift 1918 med Ebba Maria Olsson, född 7/2 1894, bördig från Öberg i Myckleby socken. Makarna fick sex barn av vilka fyra blev vuxna, Bengt, Britta, Elsa och Inga.
Makarna dog på 1970-talet.
Einar var bror till min farmor Hilda, född 1882, och deras gemensamma anor finns i min skrift Tusen Anor från Orust. Hör av dig om du vill införskaffa ett ex.
Hälsar Folke

68
Simmingsköld / Simmingsköld
« skrivet: 2001-10-26, 23:31 »
Nej - jag vet ej var och när hon dog. Vid tillfälle skall jag granska mantalslängderna och ge dig en mer exakt information om under vilka år familjen bodde på Orust.
Hälsar Folke

69
Simmingsköld / Simmingsköld
« skrivet: 2001-10-25, 19:34 »
Hej Lennart!
 
Med Ybbö avses Öberg i Myckleby socken, ett stort hemman som legat under lagmansstolen men som skepparen Sven Olsson Bagge från Uddevalla förvärvade besittningsrätten till 1698.
 
Boendet på Mölneby Nordgård måste ha varit en nödlösning, bostaden måste ha varit en enkel bondstuga, men gården var den kronogård som låg närmast tingshuset i Svanesund. Hustrun har uppenbarligen valt att föda på annan ort 1691.
 
Erik S ägde enligt 1697 års jordebok Äng och bodde där. Hur länge han bodde där går säkert att fastställa med hjälp av mantalslängderna. Senast 1702 har han dock med familj lämnat Äng och troligen också Orust, då har arrendatorn Åke Kjellsson övertagit gården.
 
Hälsar Folke

70
Simmingsköld / Simmingsköld
« skrivet: 2001-10-24, 21:26 »
Hej
 
Erik Simmingschiöld bodde 1690-1692 på kronogården Mölneby Nordgård i Långelanda socken. Hans hustru Margareta nämns som fadder i Långelandas kyrkobok 26/2 1691 och 8/9 1691. I maj månad födde hon enligt er uppgift barn i Svarteborg. Hon har i varje fall inga barn bokförda som födda i Långelanda. Från 1692 och fram till senast 1702 bodde Erik Simmingschiöld med familj på frälsegården Äng i Röra socken.
Denna gård hade han övertagit efter förre länsmannen på Tjörn, Hans Rasmusson. Tyvärr förstördes Röras kyrkoböcker genom brand 1870 så noteringarna om Eriks barn saknas. Enligt jb 1703 ägde han Restenäs gård.
 
Hälsar Folke

71
Hej!
 
Det brev ni diskuterar från 1604 är ett pappersbrev som jag tolkade 1980-09-12 vid besök hos ägaren Arvid Hermansson i Skörtorp. Efter hans död år 2000 blev jag anförtrodd att ta hand om gårdsarkivets äldre handlingar. Alla brev före 1730 har jag överlämnat till Göteborgs Landsarkiv i september 2000, däribland brevet från 1604.
Jag har fotostatkopia samt min tolkning av brevet kvar hemma och kan skicka er detta om ni önskar.
Hälsar Folke Almegius

72
Långelanda / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-10
« skrivet: 2001-10-18, 19:47 »
Till Bengt Johansson. Om Anders Olsson i Röra.
Anders Olsson i Östra Röra var son till Olof Jönsson där och broder till min anmoder Kerstin Olsdotter i Hals, se vidare i min skrift Tusen Anor Från Orust. Lars Markusson i Mulltorp var son till Markus Larsson i samma gård och Lars hustru Anna Rasmusdotter var bördig från Stala socken. Markus Larsson tillhörde en släkt som inflyttat från Norum. Hör av dig om du vill ha mer uppgifter.
Hälsar Folke

73
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-05
« skrivet: 2001-10-10, 23:09 »
Till Caroline Häckberg om Krogeröd:
Hej! I min skrift Tusen Anor från Orust, utgiven som Orusts Släktforskares årsbok 1991, redogör jag för all känd härstamning för makarna Lars Engelbrektsson och Maret Larsdotter. Dessa makar var föräldrar till min mormors morfars mor. Hälsar Folke

74
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-05
« skrivet: 2001-10-10, 21:56 »
Till Torbjörn Kristensson om Aslag Andersson i Näs:
Hej! I min bok Jöns Gullbrandsson i Vräland ingår en omfattande utredning om Aslags släkt och härkomst som säkert är dig till stor nytta och glädje.
Hälsar Folke

75
Myckleby / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-05
« skrivet: 2001-10-10, 21:41 »
Till Mats Alemyr. Om Vincent Knutsson:
I min skrift Släkten Bruhn från Orust framför jag en teori om att han var son till ståndspersonen Knut Vincentsson till Åh i Forshälla sn och bl a pga av namnlikheten har ankrytning till släkten Bildt på Morlanda. Skriften gavs ut som Orusts Släktforskares årsbok 1994.
Hälsar Folke

Sidor: [1]