Hej,

Tusen tack Annika för tipset om Stockholms Stadsarkivs fastighetsregister!

Min tolkning av registret är att Georg Bruns hus, som kallades Lilla Solen, hade nr 142 i mtl 1711 respektive nr 143 i mtl 1721 (Stadens östra kvarter).
Vidare är min tolkning att Georg köpte huset våren 1707 av Sara Schar. med uppbud daterade 18/2, 25/2 respektive 4/3 1707
och att dessa protokoll ska finnas i lagfarts- och uppbudsprotokoll 1707:20, 33 respektive 39.
Jag har tyvärr inte hittat denna volym på ArkivDigital och på Riksarkivets NAD står att Lagfarts-, uppbuds, protokoll
Stockholms Magistrat och Rådhusrätts volym A6a:7 (tidsomfång 1705-1707) bara finns tillgänglig i läsesal.
Om någon har tittat i den vore jag jätte-tacksam för uppgift om Saras efternamn. Vore det Scharenberg skulle jag bli
väldigt glad! Eller står "Schar." för Scharlotta?
PS: strax efter att ha postat detta meddelande hittade jag volymen på ArkivDigital! 
PS2: tyvärr står det "hustru Sara Schars" (ej Scharenberg) i de tre "upp-bjudningarna".  "1707:20, 33 och 39" är sidnummer år 1707.

Vidard är min tolkning av fastighetsregistret att Maria Bruns hus, kallat Tre Svaner(?), köptes av bryggare Hentzig senvintern/våren 1711.
Det bör ha varit ett annat hus, förslagsvis nr 143 i mtl 1711 respektive nr 144 i mtl 1721.

Våren 1734 ser det ut som att fiskal Samuel Ruuth ämnade köpa ett hus kallat Nordstjernan av handelsman Carl Fredrich von Braun.
Om jag inte minns fel var Carl Fredrich måg till Georg Brun och det låter troligt att huset Lilla Solen kallade Nordstjernan vid affären 1734.
Jag tolkar vidare och läser (för att använda ditt uttryck Annika) att den 11/9 1734 protokollfördes in infordran som Carl Fredrich hade.
Det tycks som om Samuel Ruuth inte betalade! Huset om att köpas istället efter Luciadagen 1736 av bryggare Jonas Åbrinck. I bouppteckning
efter honom står det att han (eller annan person med samma namn) ägde ett stenhus kallat Lilla Sohlen (se mitt förra inlägg).

Som Ingrid och Olof Bergström skrev här den 2023-02-18 kallades Tullgränd även Solgränd i början av 1700-talet.
Uppgiften om att Georg Bruns gård låg i kvarteret Argus tycker jag bekräftar det. Både på dagens och äldre kartor framkommer att
kvarteret Argus ligger/låg mellan Tullgränd och Packhusgränd (se bifogad karta).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan,

Vad roligt att din pappa berättade om Per Sandmark! Han är min svågers ana (hans mm mf mf).

Gissningsvis tog/fick Per släktnamnet Sandmark i samband med att han blev antagen som soldat(?) vid Västerrekarnes kompani i Södermanlands regemente den 12/3 1770. Eftersom han inte hittas i mtl där tror jag att han istället fick placering vid Jonas Cronstedts hem Gäddeholm i Irsta socken. Där träffade han trädgårdsmästaren Mathias Gimströms dotter. Jag har skrivit en hel del om både Mathias och hans hustru Maria Ström här på Anbytarforum (se diskussionsämnet Gimström här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=174041.0
och diskussionsämndet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.0).

För några månader sedan höll jag på att leta efter trädgårdsmästaren i Stockholm, innan han flyttade till Gäddeholm, men då kom jag in på ett sidospår om släktnamnen Geting och Brun/Le Brun. När jag är klar med det ska jag fortsätta att leta efter Mathias Gimström i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen!

Den där ryttaren Hindrich Dubois (se mitt och Kjell Lindbloms inlägg här den 2022-12-01) har jag nya funderingar över. De leder tillbaka till släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman (för den som inte redan är uttröttad av det diskussionsämnet: se diverse inlägg här fr.o.m. 2021-07-25 t.o.m 2022-10-20).

Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård (Maria Magdalena EI:1, sida 33). Länk till lysning- och vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3446%2C1388%2C2809%2C1328

I en bouppteckning daterad 6/12 1720 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:88 sida 115) står att sekreterare Tobias Soltners änka hette Christina Brun (död 1710). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01152#?c=&m=&s=&cv=1151&xywh=2360%2C93%2C4824%2C2199

En annan person med vallonsk härkomst, Helena Radou (kallad Adam Leijels hustru i dopnotis), bar Tobias och Christinas son Tobias när han döptes 15/2 1684 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Parets dotter Anna Catharina (döpt 10/3 1686 i Maria Magdalena församling), eller annan trolig släkting med samma namn (Anna Catharina Soltner), lär ha varit gift med en person med vallonsk härkomst, dvs Johan Maniette f 1687 i Skäfthammar (se tabell 16 i Eddie Bjärrenholts inlägg den 29 april, 2000 här: http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html).

Kopplingarna mellan Tobias Soltner/Christina Brun och de vallonska namnen Dubois, Radou och Maniette har gjort att jag har resonerat kring möjligheten att Christina hörde till den vallonska släkten Le Brun och att anledningen till att ryttaren Hindrich Dubois gifte sig i änkan Christina Bruns gård var ett släktskap mellan dem båda. Om jag har tolkat och resonerat kring information i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) rätt bör kusinerna Cathlin/Karin Tilman (dotter till Gottfrid Tilman tab 2 och Barbro Claesdotter Boivi (Bevi?)) och Barbro Tilman (dotter till Francoy Tilman tab 10 och Catharina Pädersdotter) ha ”förenat” släkterna Dubois och Le Brun (se bifogade bild). Cathlin/Karin var gift med Clas Dubois (tabell 53 i NV) och Barbro var gift med Pacquet le Brun (tabell 5 i NV). Paret Cathlin/Karin Tilman och Clas Dubois är intressant angående släktskapet mellan de två bryggarna eftersom de var farmor och farfar till Johan Dubois (vars pappa var guldsmeden Gotfred Dubois, tabell 54 i NV). Tyvärr tycks det inte finnas uppgifter huruvida ryttaren Hindrich Dubois (son i tabell 16) och Clas Dubois (tabell 53) var släkt med varandra.

Om Johan Dubois/Johan Wessman var släkt med Tobias Soltner/Christina Brun misstänker jag att det är sannolikt att det också fanns ett släktskap även mellan Tobias Soltner/Christina Brun och ryttaren Hindrich Dubois. Utan att ha att säkra bevis vågar jag skriva att Johan Wessman tycks ha varit släkt med paret Soltner/Brun. Några uppgifter som jag anar är troliga:

1) bryggare Johan Wessmans mormor hette Christina Stöök (änka den 14/8 1697) se resonemang här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.msg1629999#new och se bouppteckning efter hennes make bryggare Andreas Berg (död 14/8 1697, se bouppteckning daterad 17/8 1698, Stockholms F1A:55, sida 1135) här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01176#?c=&m=&s=&cv=1175&xywh=2295%2C493%2C6437%2C2974.

2) Christina Stööks troliga syster, Catharina Stöök, var gift med bryggare Lars Sivert (död 27/11 1742, se bouppteckning daterad 3/3 1743, Stockholms F1A:133, sida 253).

3) Lars Siverts syster Maria var fc 1671 (se bouppteckning daterad 31/3 1688 efter deras troliga pappa, brännvinsbrännare Sivert Larsson, Stockholms F1A:40, sida 281).

4) systern Maria Siverts var troligen gift med pergament-makare mäster Erik Soltner, men blev kallad Margaretha Siverts i bouppteckning efter honom (död 1707, se bouppteckning daterad 19/11 1708, Stockholms F1A:67, sida 792). (Troligen var den andra systern, Catharina, gift med bryggare Per Lampa – se TAB 10 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa.)

Om någon har uppgifter som styrker, eller försvagar, ovanstående antaganden skulle jag vara tacksam för kommentarer.

Förrutom det gemensamma släktnamnet Soltner bodde Tobias Soltners änka, Christina Brun (men felaktigt skrivet Helena Brun), och paret Erik Soltner/Margaretha Siverts i intilliggande kvarter, Ormen respektive Gropen, enligt uppgifter i Maria Magdalena mtl 1705 (BA:9/1, sida 16 respektive sida 20). Det bör därför vara troligt att Christina Brun och Margareta Siverts var ingift släkt med varandra (förslagsvis ”ingifta svägerskor”).

Sammanfattning av ovanstående spekulationer/antaganden: Christina Bruns ”ingifta svägerska” Margaretha Siverts var syster till bryggare Lars Siverts (död 1742). Lars Siverts hustrus syster, Christina Stöök, var bryggare Johan Wessmans mormor. Om dessa antaganden stämmer var; 1) Christina Bruns barn och Margaretha Siverts barn kusiner med varandra, samt 2) Lars Siverts barn och bryggare Johan Wessmans mamma kusiner med varandra (se bifogad bild).

Eftersom Johan Dubois var släkt med Johan Wessman, som tycks/kan ha varit ”ingift släkt” med Christina Brun, kan man undra om inte ryttaren Hindrich Dubois också var släkt med Christina Brun eftersom han dessutom gifte sig i hennes gård vid tidpunkt då hon bör ha bott där (den 1/8 1708). I sådant fall misstänker jag att det är troligt att även Johan Dubois och ryttaren Hindrich Dubois var släkt med varandra – frågan är hur! Clas Dubois (tabell 53) står som möjlig son till Johan (tab 52) i Kjell Lindbloms NV. Finns det i stället möjlighet att Clas och ryttare Hindrich var bröder? Jag tolkar brudgummen ryttare Hindrich som son till Clas Classon (Dubois tabell 22 i NV). Skulle Clas Dubois (tabell 53) kunna vara son till Clas Classon (tabell 22)? Clas Dubois (tabell 53) gifte sig 1681 och bör därför ha varit född före 1663. Clas Classon (tabell 22) var fc 1643 baserat på åldersuppgift när han dog. Kan han möjligen ha varit född några år tidigare och ha varit pappa till både ryttaren Hindrich Dubois och till Clas Dubois (tabell 53)?

Jag har också en annan fråga om Clas Dubois son, guldsmeden Gotfred Dubois (tabell 54 i NV). Han står som förmyndare i två bouppteckningar efter Johan De Broen respektive Johan de Bröens änka Maria de Vilen (daterade 19/1 1740 respektive 4/8 1741, F1A:125, sida 223 respektive F1A:128, sida 639). Vet någon vad Gotfred hade för relationen till familjen de Broen/de Vilen?

Länk till bou efter Johan De Broen (död 19/1 1739):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107606_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=3056%2C333%2C4140%2C1913
Länk till bou efter Johan De Bröens änka Maria de Vilen (död 16/6 1741):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107609_00682#?c=&m=&s=&cv=681&xywh=2434%2C403%2C4470%2C2065
Länk till sida med Gotfreds eventuellt egenhändigt skrivna text (i bou efter Maria de Vilen):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107609_00685#?c=&m=&s=&cv=684&xywh=2926%2C4018%2C2155%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

Tabell-nummer i bilden nedan är tagna ur Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.

Hej igen,

I mitt inlägg i den här tråden den 2022-12-13 nämnde jag: gardeskarlen(?) Mårten Brun, handelsmannen Mårten Bruhn och kommissarien Mårten Bruun. Av dem kan troligen handelsmannen uteslutas som pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Handelsmannen bör ha varit bror till den tidigare nämnde Johan Daniel Brun (se mitt inlägg 2023-02-25) och uppgifter i Stockholms Tyska S:ta Gertruds kyrkoarkiv volym CI:1a, sida 44, tyder på att de var från Tyskland. Den 27/7 1669 vigdes i Tyska församlingen herr ”Johan Daniel Braun, Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Maijn, mit Frau Christina Marskalckia”. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=817%2C1156%2C2809%2C1328

I stället misstänker jag alltmer att den eventuella gardeskarlen och kommissarien är en och samma person, och att han var Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa. Resonemanget tar oss tillbaka till uppgiften att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänare Ander Andersson Berg vigdes i ” bryggarens salige Pukens gård” den 14/10 1709 och att Lars Pukes änka gifte sig med handelsman Jacob Murman (se mitt inlägg den 2022-11-25). I Riddarhusets von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b, https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840) hittas handelsman Jacob Meurman, född 10/3 1632. Troligen var det han som gifte sig med Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i Stockholms bouppteckning F1A:45, sida 583). På adelsvapen.com om släkten Stierncrantz nr 852 står att en dotter, Anna Maria Meurman, till Jacob Meurmans storebror hade varit gift med ”kommendanten på Tavastehus Anders Berg” innan hon gifte sig med (TAB 2) Arvid Stierncrantz (som hade studerat i Holland). Om dessa sekundära uppgifter stämmer kan Barbro Mårtensdotter Le Bruns make Anders Andersson Berg ha varit son till Anna Maria Meurman och Anders Berg. Vidare framkommer, av Riddarhusets Åkersteins genealogiers antavla över släkten Stierncrantz, att Arvids faster Maria (f 1631, d 1681) var gift med Gudmund Ehrencrantz (12.Sp-Sö, AD:s bild 2180, https://app.arkivdigital.se/volume/v910872?image=2180). Förhoppningsvis blir släktförhållandena tydligare av den bifogade bilden nedan. På adelsvapen.com om släkten Ehrencrantz nr 823 står att Gudmunds son Jakob (fc 1663) blev pikenerare vid livgardet den 10/3 1687 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Den uppgiften är intressant eftersom Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa skulle kunna vara den eventuella gardeskarlen/kommissarien Mårten Bruun och hon var troligen född omkring 1687. Släktnamnet Ehrencrantz nämndes i mitt inlägg den 2022-12-02, kopplat till sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun (felaktigt kallad Helena Brun i mtl 1705). Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård (Maria Magdalena EI:1, sida 33) vilket tyder på att Christina Brun hade koppling till valloner, men innan jag skriver mer om henne följer här text (som redan var skriven när jag fick se kopplingen mellan ”Pukens gård”/Meurman och släktnamnet Ehrencrantz) om en annan Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm.


Krögare och bokhållare Johan Bruun i Maria Magdalena församling i Stockholm

Krögare och bokhållare Johan Bruun dog den 13/6 1716 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 26/6 1716, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:83, sida 458). (Vidare används i texten endast volymers beteckning för Stockholms bouppteckningar.) Den 15/6 1716 begravdes, i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm, amiralitetsbokhållare Johan Bruhn (FI:1, RA:s bild 20, notis nr 157). I bouppteckningen, och i bilaga till den, står att; 1) Johan hade varit krögare, men också bokhållare/amiralitet-skrivare, 2) hans trolovade hette Anna Berg, 3) hans styvson hette Hindrich Wernick, och 4) man inte visste något om hans arvtagare. I bouppteckningen står också att Johan Bruun hade ägt en gård vid Bastugatan. Vid Bastugatan ligger bl.a. det lilla kvarteret Tofflan, som även vetter mot Lilla Bastugatan (idag Pryssgränd). Tomterna i kvarteret Tofflan sträckte sig mellan dessa två gator enligt Holms tomtbok från 1679 (då kallade Lilla Badstuge gattan respektive Måns Brincks gränd). I MM mtl 1705 står att ”bryggare salige Bruns hus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:9/1, RA:s bild 30) och i MM mtl 1711 står att ”för detta bryggarens Bruns gambla stenhus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:10/16, RA:s bild 88). Uppgiften i mtl 1711 om Tofflan nr 175 stämmer med informationen i bouppteckningen efter krögare och bokhållare Johan Bruun. I bouppteckningen står i och för sig att Johan Bruun hade varit krögare, inte bryggare, men någon gårdsägare ”krögare Brun”, ”bokhållare Brun” e.dy. hittas inte, i mtl 1711, i något av de andra kvarteren vid Bastugatan där ju gården låg enligt bouppteckningen daterad 26/6 1716. Den ”salige bryggaren Brun” i mtl 1705 kan ha varit Johans släkting (tex bror), eller kan ha syftat på bryggaren Claes Brun, även om han inte ägde en gård i kvarteret Tofflan, utan i det intilliggande kvarteret Lappskon (på andra sidan av Lilla Bastugatan/Pryssgränd), enligt Holms tomtbok 1679. Exempelvis kan skifte av gårdar mellan de intilliggande kvarteren Tofflan och Lappskon ha blivit gjort.

Yrket och gårdens geografiska placering tyder på att krögare och bokhållare Johan Bruun var son till bryggare Claes Bruun. I bouppteckning, daterade 24/4 1668 (F1A:9, sida 716), efter bryggare Claes Bruun står att ett av hans barn hette Johan och var 12 år (fc 1656). Mamman till sonen Johan hette Catharina Beskijns/Beskyns (möjligen det polska släktnamnet Beksinski). I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård ytterst på berget vid Bastugatan. I Holms tomtbok över kvarteren i MM (1679) hittas salige Clas Bruuns änkas tomt på fol: 20, i kvarteret Lappskon vid Badstuge gatan (senare kallad Lilla Bastugatan och idag Pryssgränd). I MM församling mtl 1705 står att kvarteret Lappskon nr 162 var grevinna B. E. Königsmarks hus och där bodde bl.a. vinskänk Erik Kusboms(?) änka Catrina Brun (BA:9/1, sida 43, RA:s bild 27). Catrina Brun kan ha varit bryggare Claes Bruuns dotter Chatarina, 10 år (fc 1658) då bouppteckningen efter honom skrevs.

En annan hypotes är att krögare och bokhållare Johan Bruuns pappa hette Johan (alternativt att han blev felaktigt registrerad, endast en gång, med patronymikonet Johansson och egentligen var son till tex bryggare Claes Bruun). Om Johan Bruuns pappa hette Johan finns kanske möjligheten att han var son till Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi (NV) om släkten Le Brun, del 1 sida 107) vars barn Daniel fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704. Hypotesen baseras på följande resonemang, som berör även andra personer med vallonsk bakgrund.

Den 26/10 1700 lät slotts-uppsyningsman Johan Johansson Bruhn begrava sitt barn på MM kyrkogård (LIa1:51, sida 141). I MM mtl 1705 står att sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun (egentligen hette hon Christina Brun) ägde och bodde i en gård i kvarteret Ormen nr 47 (BA:9/1, sida 16). Bland hennes husfolk fanns pådrivare Johan Brun (sida 17), som kan ha varit slottsuppsynings-mannen. (Jämför ”pådrifwaren på Kongl. slåttet Matthias Biörk” i kvarteret Katthuvudet nr 214 i MM mtl 1711 (BA:10/16, sida 176, RA:s bild 98).) Vid dop i MM den 18/10 1681 (av en gardeskarls barn) var Tobias Soltners hustru (som då var Christina Brun) fadder tillsammans med tre personer med släktnamnet Ehrencrantz (CIa:3, sida 165). Troligen rör det sig om tre barn till Gudmund Spak, adlad Ehrencrantz, död 1683 (se sekundär källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Vidare lät sekreterare Tobias Soltner, respektive hans änka Christina Brun, begrava i MM: 1) sitt barn den 17/7 1700 (LIa1:51, sidorna 90 och 91), och 2) sin piga Christina Eriksdotter den 25/8 1707 (LIa1:58, sida 105), båda i Ehrencrantzs grav. I den sekundära källan står att Gudmund Spak/Ehrencrantz tjänstgjorde, bla som assessor, vid amiralitetskollegiet 1654-1679. Av Holms tomtbok 1679 framkommer att assessor Ehrnecrantz [Ehrencrantz] ägde två gårdar i kvarteret Sankta Maria och i MM mtl 1702 står att salige herr Ehrenkrantz ägde en gård, bebodd av jungfru Ehrencrantz, i kvarteret Sankta Maria nr 126 (BA:8/1, sida 46). I samma mtl 1702 står att ägaren till gården intill, dvs Sankta Maria nr 125, var skeppare Mårthen Frantzs son och där bodde änkan Margaretha Frantz samt kopparslagare mäster David Rode. I bouppteckning/inventarium daterad 6/6 1701, efter skeppare Mortin Frantzon, står att; 1) han hade dött två år tidigare (dvs 1699), 2) hans hustru hette Maria Köhn, 3) hans son Martin då var 24 år (fc 1677), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan på Maria kyrkas tomt, dvs i kvarteret Sanka Maria (F1A:58, sida 525). I en annan bouppteckning daterad 22/3 1706, efter Margaretha Köön, framkommer att; 1) hon avled 1705, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Brün, 3) hennes son från ett tidigare äktenskap var student Martin Frantsson 28 år (fc 1678), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan samt en ”annan [fast] egendom [som,] sedan mannen en ringa fördehl aftagit hade[,] berättades eij wara att upteckna” (F1A:65, sida 533). Den icke upptecknade fasta egendomen bör ha varit Johan Bruns gård vid Bastugatan. Bokhållare Johan Bruns hustru begravdes i MM den 23/2 1705 (LIa1:56, sida 67). Johan Brun och Margaretha Köön bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1702, men före Margarethas bortgång 1705 (bg 23/2 1705). I MM mtl 1705 står på sidan 1 att den skrevs mellan den 28/7 och den 9/8 (1705), dvs efter Margareta Kööns bortgång. I samma mtl 1705 står felaktigt att sekreterare Tobias Soltners änka hette Helena i stället för det rätta namnet Christina och, kanske lite långsökt, kan det kanske vara möjligt att även (den nyanställda) amiralitet-skrivaren Johan Brün felaktigt blev registrerad med sitt tidigare yrke, pådrivare, men det kanske är mer troligt att han fick jobbet som bokhållare vid amiralitetet efter uppförandet av mtl 1705 (dvs efter den 9/8 1705), men före inventeringen (den 22/3 1706) av dödsboet efter Margareta Köön. Vidare kan man spekulera över; 1) betydelsen av Tobias Soltner och Christina Bruuns koppling till släkten Ehrencrantz för vigseln mellan Johan Brun och änkan Margaretha Köön, som ju var granne med jungfru Ehrencrantz, och 2) betydelsen av släkten Ehrencrantzs (tidigare) koppling till amiralitetskollegiet för att Johan Brun (ev. pådrivaren) fick jobb som amiralitetsbokhållare.

I MM mtl 1711 står att; 1) amiralitetsbetjänt Johan Bruun var änkling och bodde i sin egen gård i kvarteret Sanka Maria nr 124 (den ovan nämnda vid Hornsgatan, BA:10/15, sida 145/146), samt 2) bokhållare Johan Bruns gård i kvarteret Bocken nr 33 stod öde och att han bodde i sin andra gård vid Hornsgatan (BA:10/16, sida 28). Det bör röra sig om samma person Johan Brun. I en bouppteckning daterad 18/3 1712, efter Scharlotta Wernick, framkommer att; 1) hon dog i oktober 1710, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Bruun, 3) henne son i tidigare äktenskap var Hindrich Wernick 8 år (fc 1704 och den omnämnde styvsonen i bouppteckningen efter Johan Bruun), som bodde hos sin halvbror mässingslagare David Wernick, 4) Johan Bruuns styvson var student Martin Frantzon, och 5) dödsboet ägde två gårdar: en vid Hornsgatan och en annan vid Bastugatan (F1A:76, sida 367). I MM mtl 1705 står att glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bodde i sin egen gård i kvarteret Bocken nr 33 (BA:9/1, sida 9). Johan Brun och Scharlotta Wernick bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1705 (samt efter begravningen av Margaretha Köön den 23/2 1705) och före oktober 1710, då Scharlotta Wernick avled. I mtl 1705 är Scharlotta Vernerts/Wernicks gård den sista gården i kvarteret Bocken och låg därför troligtvis i ett av kvarterets hörn vid Hornsgatan. I Holms tomtbok 1679 framkommer att hörntomt-ägarna i kvarteret Bocken vid Hornsdagan då var; 1) en guldsmed mäster (troligen Johan Schick som ägde en annan tomt vid Hornsgatan i kvarteret Bocken (och som troligtvis var pappa till Lucia Johansdotter Schick gift 1663 med bryggare Claes Lampa – jfr guldsmed Gottfrid Dubois vars son var bryggare), och 2) bagare mäster Anders Buller, vars granne då var krukmakare Hindrik Tim (jfr Matias Timsson Erling, från Elinge/Åkerby i Österlövsta socken (där ovan nämnda tabell 3 Johan le Bruns hustru avled 1677 enligt NV), gm Maria Hindricksdotter Brun här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1644058#new).

Släktnamnet Köhn/Köön och, framför allt, ett annat släktnamn, Scharenberg, har tillsammans visat sig vara gemensamma nämnare för de ovan nämnda personerna: krögare/bokhållare Johan Bruun, bryggare Claes Brun, Daniel Johansson le Brun (trolig son till Johan le Brun, tabell 3 i NV), sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun, samt en viss Gunilla Bruun, en viss krögare Petter Bruun, och till och med Barbro Mårtensdotter le Brun (även om hennes koppling är ganska svag).

1) Vid dop den 27/1 1668 i MM av järnbärare Johan Nilsson Berg (granne med bryggare Claes Bruuns änka enligt Holms tomtbok 1679) och hustru Karin Eriksdotters barn Maria var bokhållare mäster Elias von Köhn och Clas Bruns dotter faddrar (CIa:1, sida 13). Enligt dopnotis i MM den 2/12 1670, då även vinskänk Lukas Stigs(?) hustru Anna Maria Bryna var fadder, hette kassör Elias von Kiöns hustru Kirstin Göransdotter (CIa:1, sida 118). Den 20/7 1670 var linvävare Jokim Köns hustru Maria Göransdotter fadder vid dop i MM (CIa:1, sida 93).

2) Den 23/4 1676 vigdes en annan person som också arbetade med lin; ”lind kiöpman” (troligtvis lin-köpman) Nils Helgesson (Lind), som då gifte sig (enligt min tolkning) med bryggare Claes Bruuns dotter, jungfru Margareta Brun (fc 1654), i MM (CIa:1, sida 251). Den 12/7 1679 döptes i MM bryggare Nils Helgessons barn Catrina, vars en fadder var Clas Bruns änka (CIa:3, sida 28). I MM CIa:3, sida 92, står att bokhållare Johan De Besches barn Johannes döptes ”hemma på Badstufwegatun i sahl. Nils Hällgesson bryggares änckias hus om torsdagen klåckan 3 eftermiddagen” den 30/9 1680, men ”saliga” bör inte stämma eftersom Nils Helgesson Lind och hustru Margareta Bruuns barn Maria döptes den 2/11 1689 i MM (CIa:4, sida 299). I en bouppteckning daterad 22/6 1711, efter bokhållare Hans Carstens hustru Margareta Lind, framkommer att; 1) hennes mamma hette Margareta Brun (troligen Nils Helgesson Linds hustru/änka), och 2) hennes bror hette Hellge Helgesson Lindh och att han vistades i Holland (F1A:70, sida 371). Troligen är Hellges patronymikon felaktigt eftersom hans pappa bör ha hetat Nils Helgesson Lind. Vidare står i bouppteckningen att en besiktning och värdering gjordes av vissa föremål den 2/8 1711 i Margareta Bruuns hem vid Luntmakargatan på Norrmalm, samt att dödsboet var skyldig madame Scharenberg pengar.

3) Möjligtvis, eller kanske troligtvis, var ovan nämnda madame Scharenberg samma person som madame Catharina Scharenberg (Katarina Alten-Eck enligt adelsvapen.com om TAB 10 i släkten Wattrang nr 848), som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm; 1) den 17/7 1694 av Ingemar Fredbohm och hustru Anna Maria Fredbohms (Brun i digitaliserat register) barn Margareta (CIa1:5, RA:s bild 200) då även madame Gunilla Bruun var fadder (troligen gm vinhandlare Anders Brun, mer om dem senare), 2) den 30/8 1706 samt den 16/5 1708 av krögare Petter Bruun och Annicka Albrechtsdotters två barn Anna Catarina resp. Johanna Maria (CIa1:6, RA:s bilder 40 och 41 resp. CIa1:6, RA:s bild 79), och 3) den 4/2 1705 av krögare Daniel Johansson Librun (le Brun, trolig son till tabell 3 i NV) och hustru Catterina Hansdotters barn Anna Cattarina (CIa1:6, RA:s bild 10). Även Daniel le Brun och Catterina Hansdotters nästa barn, Johan döpt den 20/1 1706 i Storkyrkoförsamlingen, hade ”en Scharenberg” som fadder: salige herr Johan Schiarenbergs jungfru. I Holms tomtbok 1679 framkommer att en handelsman Scharenberg ägde en tomt i kvarteret Ormen den större. Sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun ägde en gård i kvarteret Ormen där ju pådrivare Johan Brun var husfolk enligt uppgift i MM mtl 1705. I samma mtl 1705 står att; 1) Scharenbergs änka ägde en gård i kvarteret Gropen nr 59, och 2) pergamentsmakare Erik Soltner ägde en gård i Gropen nr 58 (BA:9/1, sida 20). Troligtvis var Tobias Soltner och Erik Soltner släkt med varandra. Erik Soltners hustru hette Margaretha Sivertz. Kommissarie Mårten Bruun var skyldig Olof Sivertz pengar (se mitt inlägg den 2022-12-21).

4) Slutligen var jungfru Anna Helena Scharnberg (Scharenberg) och Jacob Murman (Meurman) faddrar vid samma dop i MM den 25/11 1690 av mätare Per Johansson och hustru Elsa Eriksdotters barn Anna Helena (CIa:4, sida 328). Jacob Murman bör då ha varit gift med bryggare Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i bouppteckning F1A:45, sida 583). Barbro Mårtensdotter le Brun och herrtjänare Anders Andersson Berg (jämför krögare/bokhållare Johan Bruuns trolovade Anna Berg i bouppteckningen daterad 26/6 1716) vigdes den 14/10 1709 i bryggare salige Pukens gård i MM (EI:1, sida 46). Mätare Per Johansson kan jämföras med en mätare Johan Johansson Brun vars hustru hette Catharina Albrechtsdotter, som i sin tur kan jämföras med ovan nämnda Annicka Albrechtsdotter, gift med krögare Petter Bruun, men för att inte göra denna redan krångliga text alltför invecklad skriver jag mer om dessa personer i ett annat inlägg. Mätare Johan Johansson Brun (död 1713 på Norrmalm) kan ha varit slotts-uppsyningsmannen Johan Johansson Bruhn (bg sitt barn 1700 på Södermalm), men han kan inte ha varit den samtida krögaren/bokhållaren Johan Bruun (död 1716 på Södermalm), som enligt resonemanget i texten ovan mer troligt var slotts-uppsyningsmannen.

De ovan nämnda kvarteren Gropen (Scharenberg och Erik Soltner), Ormen (Tobias Soltner, Christina Brun och pådrivare Johan Brun) och Bocken, där krögare och bokhållare Johan Buun ägde en gård enligt mtl 1711 (se ovan), ligger alla mellan de två parallella gatorna Hornsgatan och dagens Brännkyrkagatan. Ett annat kvarter som ligger mellan dessa två gator är kvarteret Överkikaren*. I mtl 1705 (BA:9/1, sida 8 ) och i mtl 1711 (BA:10/16, sida 18) står att skinnare mäster Johan Pelikan ägde en gård i kvarteret Överkikaren nr 18. I NV del 1, sida 297, står att Jean Guilheame (tabell 2) hade en dotter, Johanna, som var gift med Eric Pelican. Johannas bror, Johan Giliuum (tabell 3), hade ett barnbarn Johan Maniette (född 1687 i Skäfthammar), som enligt sekundär källa var gift med Anna Catharina Soltner. Möjligtvis var hon dotter till sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun i kvarteret Ormen. Deras barn Anna Catharina döptes i MM den 10/3 1686 (CIa:4, sida 153). I bouppteckning daterad 19/11 1708, efter Erik Soltner, framkommer att han (och hustrun Margaretha Sivertz) inte hade någon dotter med namnet Anna Catharina. Tobias Soltner hade en trolig släkting (bror?) Petter Soltner, som var fadder vid dop av Tobias och Christina Bruns barn Tobias, döpt 15/2 1684 i MM (CIa:4, sida 57), då en annan fadder var Adam Leijels hustru (bör ha varit Helen Radou, dotter till Adam Radou), som även bar barnet. Tyvärr har jag inte hittat uppgifter huruvida Petter Soltner hade en dotter vid namn Anna Catharina.

* För några dagar sedan publicerades på internet en kort filmsekvens med två personer som åkte slalom nedför Brännkyrkagatans backe just vid kvarteret Överkikaren.

Mer information om andra Brun i Stockholm är på väg!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej och stort TACK Annika för värdefull information!

Här har jag lagt in ett par bilder på Hans Marschalks tomt i Holms tomtbok 1679 (se mitt inlägg där den 2023-03-02): https://forum.rotter.se/index.php?topic=72637.msg1643707#new

Nedan finns lite information om handelsman/inspektor Johan Daniel Brun, i kronologisk ordning (MM = Maria Magdalena församlings kyrkoarkiv):

Den 27/7 1669 vigdes i Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm köp- och handelsman Johan Daniel Braun (från Frankfurt am Main?) och fru Christina Marskalckia, salige vinhandlare Johan Glocken(s änka) (S:ta Gertruds CI:1a, sida 44). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=820%2C1195%2C2567%2C1214

Den 17/5 1670 lät mons: Johan Danielsson Brun begrava ett dödfött barn (MM CIa:2, sida 69).
Betalningen den 16720222 har jag tyvärr inte hittat i primärkälla, vare sig i MM:s CIa:2 eller i räkenskapsbok). Eftersom Johan Daniel Braun/Brun var från Tyskland misstänker jag att han hette Johan Daniel Brun, inte Johan Danielsson Brun.

Den 7/6 1670 döptes i MM svarvare Hans Felix och hustru Maria Hansdotters barn Maria vars faddrar var: ”mester Niclas Hopstiter [Hoppenstedt?] gusmed [guldsmed], Lucas Stigh winskenck, Johan Danielsson Brun som "fick marskalks hustru” och "h: Cathrina Fox, barberens Herman Fox hust:(,) mest Hans Skiörlts senkelmakares hustru hust: Giertrud Skiölt, Dawid Salasers conterfeijares hustru Elizabet Salaser”. Kanske var 1669-års notis i S:ta Gertrud en lysningsnotis, eller så blev det någon slags ceremoni i MM ungefär ett år efter vigseln i S:ta Gertruds församling.


Den 18/1 1674 lät välbetrodde(?) Johan Daniel Bruun begrava sin tjänare.

Den 18/7 1689 lät Johan David Skiönmans änka begrava sitt barn i kyrkan i Johan Daniel Bruns grav (MM LIa1:40, sida 128, RA:s bild 79). Jämför: major Mårten Schönman i kvarteret Draken, enlig Holms tomtbok 1679, där faktor Anthoni Bruyns döttrar Christina och Barbara Bruyn "höll till" enligt mtl 1711.

Den 13/1 1691 betalades pengar till tyska S:ta Gertruds församling för begravning av ”Brann Johan Daniel: Frau” enligt digitaliserat register över döda där enligt räkenskapsbok (https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf).

Den 22/8 1693 lät inspektor Johan Danielsson Brun begrava sin hustru i kyrkan i sin egen grav (MM LIa1:44, sida 153 & 154, RA:s bild 90). Om Christina Marschalck dog 1691 kan Johan Daniel ha gift om sig, eller så gjordes betalningen till MM ett par år efter begravningen.

I Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1, Riksarkivets bild 60) kvarteret Mullvaden nr 361: inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Witmaks (kan ha varit direktören för tjär-kompaniet Claes Wittmack) och Königs gård.

Johan Danielsson Bruuns bonusbarn, vinskänk Johan Glock, bodde med hustru och barn i kvarteret Friggan nr 31 på Norrmalm där de hyrde av vinskänk Ingemar Frodbohm enligt mtl 1711 (BA:10/8, sida 23, RA:s bild 16). Johan Daniel Brun är inte omnämnd i Johan Glocks hushåll. Kanske bodde han där men blev inte registrerad eftersom han då bör ha varit över 65 år och därför inte behövde betala mantalspenning. Han har inte hittats någon annan stans i Stockholms mtl:er 1711.

Inspektor Johan Daniell Bruun dog den 6/2 1713 enligt bouppteckning, daterad 20/3 1713 (Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning F1A:78, sida 619), efter honom. Död/bg den 7/2 1713 enligt digitaliserat register över döda i tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm – där registrerad som ”inpector Braun” https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf). I bouppteckningen framkommer att Johan Daniels bror Mårten Bruun var död och att Mårtens dotter Catharina Brun levde och var gm handelsman Lorentz Gam/Gan.

Kommissarie Mårten Bruun, trolig bror till Johan Daniel Bruun i kvarteret Mullvaden (se ovan).
Död/Begravd den 22/12 1693 i Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm enligt digitaliserat register över dess räkenskapsbok (https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf).
Kommissarie Mårten Bruun var skyldig pengar till ett dödsbo efter handelsman Olof Sivertz, enligt bouppteckning, daterad 14/5 1704 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sida 453), efter honom. Dödsboet var skyldig pengar till många personer i Amsterdam, i Harlem (=Haarlem i Holland?) och i Hamburg. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=3023%2C2078%2C2586%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

I "Holms tomtbok 1679" över Maria Magdalena församling i Stockholm (se länk nedan) hittas handelsman Oluf Gråås tomt och gård i kvarteret Överkikaren vid Bastugatan (se bifogade bilder). Min tolkning är att platsen idag ligger vid Guldfjärdsterrassen.

Länk till Holms tomtbok 1679 (kvarteret Överkikaren sida/fol. 1):
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/atlas/holm/Holms-tomtbok-1679public.pdf


Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Även om jag nog kommer lite ifrån ämnet kan jag inte låta bli att berätta att snickare ålderman Hans Sabel ägde en tomt i kvarteret Överkikaren, i hörnet Hornsgatan/Pustegränd enligt Holms tomtbok 1679. I bouppteckningen efter honom (som Karin Uhrvik tipsade om för ett par veckor sedan) står att han och hans hustru ägde en gård vid Hornsgatan. Hur detta hänger ihop med Kyrkogatan kan man undra, men det låter troligt i mina öron att det rörde sig om samma person.

PS: I bouppteckningen står att Hans Sabel hade en måg, snickare mäster Mårten, vars släktnamn jag först läste Vit, men kan det stå Sit (och vara en felstavning av Smit)? Eller kan det röra sig om en förväxling mellan namnet Vit och Smit? På Kyrkogatan var ju en tomt ägd av snickare Mårten Smit, som skulle kunna ha varit Hans Sabels måg.

PS2: Jag ser nu att det nog står Mårten Wit, inte Mårten Smit, i Holms tomtbok! Se bifogad bild. Ursäkta om någon har blivit förvirrad! 

Länk till Holms tomtbok 1679 (se folio 1 för kvarteret Överkikaren):
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/atlas/holm/Holms-tomtbok-1679public.pdf

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01045#?c=&m=&s=&cv=1044&xywh=2070%2C19%2C6437%2C2974

Länk till mågen Mårten i bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01045#?c=&m=&s=&cv=1044&xywh=2070%2C19%2C6437%2C2974

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen,

I en bouppteckning, daterad 6/11 1742 (Stockholm rådhusrättens 1:a avdelnings volym F1A:130, sida 1252, Riksarkivets bild 1322),
står (på sidan 1253) att dödsboet ägde ett stenhus kallat "Lilla Sohlen" (Lilla Solen) i staden. Eftersom dödsboet också ägde fastigheter
i Katarina församling och i Maria Magdalena församling tror jag "i staden" betyder i dagens Gamla Stan.

Kan man utgå ifrån att stenhuset "Lilla Solen" var samma hus, som det/de som kallades "Solen" och/eller "Förgyllda solen" (se mitt inlägg i den här tråden daterat 2023-02-18)? Jag känner mig osäker eftersom det fanns två vägar i Gamla Stan som båda bör ha kallats "Solgränden" i början av 1700-talet.

Länk till notisen om stenhuset Lilla Solen i 1742-års bouppteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107611_01323#?c=&m=&s=&cv=1322&xywh=3600%2C3793%2C1796%2C830

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Tusen tack Karin (som alltid!) för värdefull information som jag tycker styrker hypotesen att syskonen Erling kom ifrån Elinge i Österlövsta socken.

Bouppteckning, daterad 28/2 1722, efter den tidigare nämnda skeppare Herman Hinrichsson Bruun (Maria Hindricksdotter Bruns bror) hittas i Stockholm rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:90, sida 250 (RA:s bild 262).
Länk till den:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107571_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=1523%2C-56%2C5364%2C2479

I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig handelsman Claes Wittmack pengar (sida 255v) och det kanske inte var så konstigt eftersom Claes lär ha handlat med produkter kopplade till sjöfart enligt artikel på Wikipedia om honom, här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes_Wittmack
Då ovan nämnda bouppteckning skrevs lär Claes ha varit änkling efter en dotter till bruksägare Johan Lohe (enligt artikeln på Wikipedia).

Enligt Stockholms Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1, sida 112, RA:s bild 60) hyrde inspektor Johan Daniel Brun en bostad av handelsman (Claes?) Wittmack (och av handelsman König) i kvarteret Mullvaden nr 361.
Länk till aktuell sida i mtl 1702:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=3182%2C3113%2C3104%2C1434

Enligt uppgift i bouppteckning, daterad 6/2 1713 (F1A:78, sida 619), efter inspektor Johan Daniell Bruun var hans bonusbarn vinhandlare Johan Glock, född före 1670 enligt bouppteckning efter hans pappa, som också hette Johan Glock.
Länk till bouppteckning efter inspektor Johan Daniell Bruun:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107559_00663#?c=&m=&s=&cv=662&xywh=2238%2C508%2C4470%2C2065

Johan Glock, bodde med hustru och barn i kvarteret Friggan nr 31 på Norrmalm där de hyrde (trots att Johan Glock då ägde en annan gård) av vinskänk Ingemar Frodbohm enligt mtl 1711 (BA:10/8, sida 23, RA:s bild 16). I gården bredvid, i Friggan nr 32, bodde grevinna Elsa Sparre. Det kan röra sig om Elsa Barbro Gustafsdotter Sparre (fc 1664, d 24/11 1731 i Österåker) gm greve Gabriel Oxensteirna af Croneborg. Denna Elsas farbror, Carl Larsson Sparre, grundade två järnbruk (Graninge bruk i Ångermanland och Karlströms bruk i Östergötland) enligt information i denna länk: https://www.wikiwand.com/sv/Carl_Larsson_Sparre .

Länk till Friggan nr 31 i mtl 1711 (och på nästa uppslag finns Friggan nr 32):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057017_00016#?c=&m=&s=&cv=15&xywh=2510%2C1285%2C3721%2C1719

År 1686 övertog riksråd Lars Fleming Graninge bruk av Carl Larsson Sparre. Den 3/10 1687 var Lars Fleming fadder vid dop i Maria Magdalena församling. Enligt uppgifter om Lars Fleming (här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14220 ) ärvde han Vira bruk av sin pappa. Lars dog dock omkring 1699 (se son Lars i TAB 30 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fleming_nr_4 ) och vem som ägde Vira bruk då bouppteckningen efter Maria Hindricksdotter Brun skrevs den 24/2 1711 vet jag inte (se "Petter Öhren wed Wijre Bruuk [eller Bruilk?]" i mitt inlägg 2023-02-23).

Självklart är det ovanstående resonemanget långsökt, och det är ju inte säkert att Maria Hindricksdotter Brun och hennes bror skeppare Herman var släkt med Johan Daniel Bruun (som för övrigt ibland blev registrerad som Johan Danielsson Brun). Både Maria och Johan tycks dock ha haft någon form av koppling till järnbruk.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Det kanske inte är så troligt att Maria hörde till en vallonsk släkt Le Brun, men jag kan inte låta bli att göra en förfrågan angående henne under det här diskussionsämnet.

I bouppteckning, daterad 24/2 1711 (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:75, sida 335), tror jag det framkommer att Maria Hindricksdotter Brun och hennes make, garvare mäster Matias Erling, båda dog i pesten i Stockholm 1710. Matias mamma och de flesta syskon bodde i Lövsta socken. Tyvärr framgår det inte om det rör sig om Österlövsta eller Västerlövsta, och tyvärr hittas inte släktnamnet Erling i någon av dessa socknars mantalslängder. Matias syster, Helena Erling, sägs vara gift med bonden Isaac Ersson i Lövsta socken. I Österlövsta, men inte i Västerlövsta, mtl 1709 och mtl 1711 hittas namnet Isack/Isak Ersson, men det tycks ha varit en torpare. I Österlövsta socken finns orten Elinge, som skulle kunna ha varit inspiration för släktnamnet Erling och i Österlövsta fanns flera järnbruk vid den här tiden. Vidare framkommer i bouppteckningens text att "Petter Öhren wed Wijre Bruuk [eller Bruilk?]" var skyldig dödsboet en hel del pengar (se sidan 337 i bou). Jag misstänker att det rör sig om Vira bruk, som ligger relativt långt ifrån Österlövsta socken. Dessa två observation tycks mig tyda på att paret Maria Hindricksdotter Brun och Matias Erling kan ha haft kontakt med personer från järnbruk och att Maria kan ha varit av vallonsk härkomst. Det som istället tycks mig tyda på att Maria inte hörde till vallonsk släkt Le Brun är att hennes bror, Herman Brun, var skeppare. Hans hustru hette Anna Lorentzdotter Helma(?). Notera att Anna Lorentzdotter Helmas namn kommer före skeppare Herman Bruns namn i bouppteckningens text, trots att han bör ha varit bror till en av de döda. Kanske överdriver jag, men detta tycks mig lite märkligt och jag misstänker att det fanns någon speciell anledning till namnens ordningsföljd.

Kan Maria Hindricksdotter Brun och hennes bror skeppare Herman Brun ha haft vallonskt påbrå?

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-84%2C86%2C9412%2C4349

Länk till namnet Isack Ersson i Österlövsta mtl 1709:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=2475%2C2617%2C1828%2C864

Länk till namnet Isak Ersson i Österlövsta mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003530_00202#?c=&m=&s=&cv=201&xywh=857%2C2389%2C2507%2C1185

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hejsan!

Ja, bouppteckningen från 1678, daterad 13/11 1678, var inte så svårläst, men innehållet var desto mer komplicerat!  Där framkommer i alla fall att mågen, faktor Anthoni Bruun, redan hade dött (det står salige herr Anthoni Bruun). Han bör alltså ha varit död före den 13/11 1678 (inte 1679).

I bouppteckningen efter faktor Anthoni Brun, daterad 29 och 30 augusti 1679, är dottern Elsa Bruun (gm Wolter Grig) omnämnd och eftersom det inte står "salige" tycks hon leva det datumet.
Bouppteckningen efter handelsman Johan Simohns och hans hustru Elisabetha Bruun är daterad 8, 9 och 10 april 1673 och i den är Johan beskriven som måg till "Anthoni Bruun den älldre", som väl bör ha varit faktorn (även om det står handelsman istället för faktor) och inte sonen Anthoni Bruun gm Jana Uttenhofwen? I vilket fall som helst bör Elisabetha Bruun (död före 8/4 1673 och gm Johan Simohns) och Elsa Bruun (död efter 30/8 1679, gm Wolter Grig) ha varit två olika personer, och som jag tolkar det var de systrar.

Länkar till de tre omnämnda bouppteckningarna (i kronologisk ordning):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107497_00429#?c=&m=&s=&cv=428&xywh=1992%2C93%2C5364%2C2479
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107507_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=1868%2C372%2C6348%2C2934
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107509_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=249%2C74%2C7721%2C3568

Vänliga hälsningar,
Jan

Tack Ingrid och Olof för svaret!!

Bouppteckningen före den, som gjordes efter Brigitta Hansdotter, är delning av dottern Margaretas dödsbo (sida 402 i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen volym F1A:108) . I en bilaga till den, på sidan 409, står att malmgården i Maria Magdalena församling i Stockholm (även omnämnd i bouppteckningen efter vinskänk Georg Broun) kallades "Lilla Solen". Jag trodde att den kallades så eftersom familjens stenhuset vid Skeppsbron kallades "Solen".

Länk till sidan 409:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107589_00438#?c=&m=&s=&cv=437&xywh=2969%2C147%2C3142%2C1432

De omnämnda personerna "Carl Fredrik von Braun" och "Brita Brun" var dottern Margaretas make respektive hennes mamma Brigitta Hansdotter, som här kallades "Brita Brun".

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan!

Tack för all information och tips om Facebook-gruppen Annika!

Om jag har förstått innehållet rätt är tolkningen att:
Anna Blix gm1 husgerådmästare Samuel Nilsson och gm2 bryggare Jochim Ahlstedt, samt
Anna Blix gm senkel-makare Greger Blix och vars bror var vinhandlare Hindrich Lilo.
var två olika personer med samma namn.

Pigan Margaretha Gregersdotter hos bryggare ålderman Claes Lampa, enligt information i mtl 1683, bör inte ha varit dotter till Greger Blix eftersom hon inte finns omnämnda i bouppteckningen, daterad 4/11 1680, efter honom. I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård på Fatbursgatan. För att ta reda på mer exakt var gården låg (och för att se vilka som ägde gårdarna däromkring) kan jag tipsa om "Holms tomtbok" från 1679 här (klicka på "Öppna" för att ladda ner den som pdf-fil): https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/?template=view_post&id=654

Vad kul att få reda på hur släktnamnet Lilo (som jag hittills har läst som "Lyllo"  ) kommer in i bilden! Det har jag stött på då och då. Lyllo mig! 

Hej,

I ett par bouppteckningar står om ett, eller möjligtvis två olika, stenhus kallat/kallade "Solen" och/eller "Förgyllda solen". Eftersom bouppteckningarna är efter ett gift par, vinskänk Georg Broun/Brun och hustru  Brigitta/Brita Hansdotter Broun/Brun, misstänker jag att det rör sig om samma hus. "Solen" sägs ligga "i staden östan wid Skiepps Bron" och "Förgyllda solen" sägs ha varit beläget "i staden wid Skieppsbron uti Sohlgränden". Det som gör mig frågande är att på dagens kartor ligger Solgränd i Gamla Stan, men inte vid Skeppsbron och jag har inte hittat någon Solgränd vid Skeppsbron på gamla kartor, som finns tillgänglia on-line på Stockholmskällan. Dessutom står inte något om en Solgränd vid Skeppsbron i Wikipedias artikel om Solgränd (och om jag har förstått rätt har Skeppsbron alltid legat där den gör idag). Har någon en förklaring?

Benämningen "Solen" finns i bouppteckning daterad 20/9 1723 efter vinskänk Georg Broun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:91, sida 1250). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01296#?c=&m=&s=&cv=1295&xywh=2408%2C227%2C3725%2C1721

Benämningen "Förgyllda solen" finns i bouppteckning daterad 16/3 1733 efter hustru Brigitta Hansdotter, vars make hade varit vinskänk Georg Brun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:108, sida 410v). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107589_00440#?c=&m=&s=&cv=439&xywh=717%2C1624%2C2585%2C1194

Länk till Google Maps och Solgränd i Stockholm:
https://www.google.com/maps/place/Solgr%C3%A4nd,+Stockholm,+Sverige/@59.3249554,18.0678661,17z/data=!3m1!4b1!4m6!3m5!1s0x465f77e266c3b117:0x385a966b294d6070!8m2!3d59.3249554!4d18.0700548!16s%2Fm%2F027rn1g

Länk till Wikipedia och artikel om Solgränd i Stockholm:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Solgr%C3%A4nd

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hejsan!

Tack för era svar och visade intressen Karin, Niels och Kristina!

Ja, Sabel kan förstås ha varit namnet på snickaren, som bodde på samma sida av Kyrkogatan som Tattarkungsgården (eller tattarkungens gård). Av någon anledning gör jag mig en bild att en sabel är längre än ett svärd och att handtag av trä finns/fanns på svärd, men inte på sablar - men jag är inte insatt i ämnet! 

Tattarkung låter i mina öron som en variant av ordet "ståtarkung", så det kan nog vara det som menades med tattarkung. Tack Niels och Kristina för upplysningen!! Innan jag läste era svar letade jag fram ordet "tattar-knekt" i svenska akademins ordbok här: https://www.saob.se/artikel/?seek=tattarknekt&pz=2#U_T509_36427 . Man kan undra om det hade samma betydelse som ståtarkung. Niels beskrivning av ordet "stodderfoged" gjorde att jag också letade på ordet "fogde" i sammanhanget "lösdrivare" och hittade då den här sidan https://lagen.nu/sou/1923:2 på vilken det bla står:

"En instruktion för konungens fogdar av 1583 stadgade, att de, som ej kunde visa »wägebreff eller bewijs, hwem de tilhörde», skulle genom fogdens försorg sändas till slotten eller konungens gårdar för att där hållas till arbete eller till Sala gruva".

Jag fick också se i mina anteckningar om invånare i Maria Magdalena församling runt år 1700 att jag några gånger har skrivit om inspektor Jacob Rotman och hans hustru Elisabet Smitt, som man kanske kan gissa var släkt med snickare mäster Mårten Smit, även om släktnamnet Smitt inte var ett helt ovanligt namn i Maria Magdalena församling under denna tidsperiod. Jacob Rotman var inspektor över sjötullarna. Däremot har jag inte antecknat någon kontrollör Johan Rotman, men det betyder inte på något vis att det inte fanns en eller fler personer med det namnet där och då.

Vänliga hälsningar och med önskan om en trevlig helg,
Jan

Hejsan Niels (och andra intresserade läsare)! 

Ja tack, vi får hoppas att sabel-snickaren hittas! Det är också en, för mig, konstig kombination med orden "sabel" (som väl var gjorda av metall?) och "snickare" (som väl arbetar, och arbetade, med trä?). Idag kan man i och för sig använda sig av uttrycket "snickra ihop" även om sådant som inte har med materialet trä att göra. Som möjlig "sabel-snickare-kanditat" kanske snickare mäster Mårten Smit kan vara. Smit, om det nu står så, kommer troligen av engelskans Smith, som ju betyder smed. Mårten kan alltså ha haft en (nära) ana, som var smed och därför arbetade med sablar.

Niels, har ordet "etnicitet" på danska ungefär betydelsen "arvsmassans likhet"? På svenska betyder etnicitet (kopierat från svenska Nationalencyklopedins beskrivning av ordet) "identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp". Med den beskrivningen av ordet "etnicitet" är min tolkning att vilken person som helst kan ha en inuitisk etnicitet, oberoende av huruvida personens arvsmassa liknar, eller inte liknar, den som finns bland personer som lever på Grönland. På samma vis tolkar jag det som möjligt att en person, vars arvsmassa liknar den som finns bland personer som lever på Grönland, inte nödvändigtvis har en inuitisk etnicitet (om personen tex är född, uppvuxen och lever i, låt oss säga, Mexico). Frågan är nog helt enkelt vad man menar med ordet "etnicitet"! 

Informationen om "stodderkonger" var en intressant tolkningsvariant av ordet "tattarkung". Jag har funderat över många olika tolkningar, men inte den som beskrivs om "stodderkonger". Med den varianten kanske man kan fundera över vilken typ av kontrollör Johan Rotman var. ...eller rör det sig om två olika personer; den ene med patronymikonet Nilsson och den andra med Niclasson?! Ibland (läs: ofta!) blir man mer och mer förvirrad ju mer information man hittar.  Hur som helst... har jag funderat över möjligheten att begreppet tattarkungen kan: 1) ha varit benämningen på en gård där lösdrivare, eller personer med koppling till lösdrivare, "höll till", eller 2) en person som lät personer, med koppling till lösdrivare, logera i sin gård. Barnet Olofs mamma, Elena, fick ju ligga i barnsäng i Tattarkungens gård. Detta kan kanske tolkas som att (personen) Tattarkungen lät Elena, som hade fått barn med en lösdrivare, föda sitt barn i sin gård. Det finns säkert många andra tolkningar av benämningen tattarkungen, och det skulle vara kul att få ta del av dem!

Vänliga hälnsningar,
Jan

Hej,

I Hamrånger mtl 1673 finns namn på personer vid Axmar bruk.
Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005601_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=2308%2C601%2C2274%2C1075

Den 9/7 1675 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 365)
"Johan Hansson Hammerijen [Hammerin?, hammarsmed?] och
konnans ächta barn som ähnnu icke
ähr döpt een flicka, fadheren ähr till at
finnandes i Hammerung sochn och Axmars
bruuk i Gästrijkeland, konnan Annik från ...
man igen i Hälsingelandh och Norralla Soch(n)
i Ny...ålen

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00195#?c=&m=&s=&cv=194&xywh=3254%2C3153%2C3371%2C1594

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Den geografiska placeringen av Tattarkungens gård framkommer av en dopnotis på sida 364 i Maria Magdalena församlings kyrkoarkiv volym CIa:1. Där står, om jag har läst rätt, att mamman till barnet låg i barnsäng i "Tattarkungens gårdh, her straxt [eller möjligen "straxst"] neder på Kyrkchiogatan, på samma sijdan som sabel[-]snickare bor". Pappan till barnet var lösdrivare och eftersom han också antecknas ha varit horkarl, misstänker jag att han var gift, med annan person än mamman till barnet, då dopnotisen skrevs. Är det en slump att han var lösdrivare och hon låg i barnsäng i Tattarkungens gård, eller kan det ha funnits en koppling? Eftersom barnet fick namnet Oloff och dess pappa hette Olofsson (dvs barnet fick sin farfars namn) är jag nästan frestad att gissa att det var barnets pappa, lösdrivare Erich Olofsson, som kallades Tattarkungen.

På bifogad bild visas resultat av sökning efter namnet "Kyrkogata" på karta från 1645, men jag har inte förstått mer exakt vilken gata det gäller. Markeringen "3" till vänster på den bifogade bilden ligger nära Maria Magdalena kyrka och markeringen "11" ligger nära Katarina kyrka. Dopnotisen är daterad 28/7 1674 och här är länk till den:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00195#?c=&m=&s=&cv=194&xywh=142%2C-74%2C4370%2C2066

Det skulle vara kul att få reda på var Kyrkogatan låg och var sabelsnickaren bodde.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Kanske har jag hittat namnet på en person, som inte tillhörde denna släkt Silfverlåås, men jag tyckte yrket var så kul och annorlunda att jag ändå önskar berätta att; den 7/2 1671 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1, sida 335):

"Jacob Larssons Silffwerlos [eller Silffwerloss, möjligten stavningsvariant av Silfverlåås alternativt felstavning av Silfverklo] lyckpottspelares
och Karin Matsdotters barn /: Maria /: fadd: [faddrar]
Hindrick Grelsson borgare, Erick Ericksson bor:
gare Jöran Mönster [eller Munster?] semskmakare gesell. Qwinf: [kvinnfolksfaddrar]
sa. [salige] Casper Gietie [Hierta/Hjärta?] sämskmakares hustru h:r [hustru] Maria
Gietie, Jörgen Melsings hustru h:r Anna Tijl [Tyl]. [och]
Johan Nyman brenwinsdistilerares hust.
h:r Karin Jonsdotter

Dopnotisen finns bland oäkta barn, så jag misstänker att Jacob och Karin inte var gifta då Maria föddes.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00180#?c=&m=&s=&cv=179&xywh=3166%2C1436%2C3035%2C1435

Länk till SAOB:s beskrivning av ordet lyck-potta:
https://www.saob.se/artikel/?seek=lyckpotta&pz=2#U_L1039_254185

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

På adelsvapen.com om släkten Du Rietz nr 666 står att TAB 2, Gustaf Adolf, gifte sig den 4/2 1677 med Margareta Gyllenadler.
I Stockholms Maria Magdalena församling kyrkoarkivs volym CIa:1 står istället (om jag har läst rätt) att de vigdes den 31/12 1676, men det kanske skulle ha stått att det lystes det datumet.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=326%2C2088%2C3034%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen,

Kanske man inte ens menade en person då benämningen "tattarkung" användes i de ovan nämnda dopnotserna. Anledningen till min kommentar är en lysningsnotis i vilken det står "brölop i tatarekongsgården" (bröllop i tattarekungsgården). Varför gården kallade så kan man undra... "Tattarekungens dotter" kan alltså möjligtvis ha haft betydelsen dottern i Tattarekungsgården exempelvis. Det här är förstås bara mina spekulationer!

Om jag har läst rätt står i lysningsnotisen (Maria Magdalena CIa:1 sida 260):

den 30 [oktober 1676] lystes 1 gången, och om söndagh
2 och 3 gången för ähreborne och
wäl. Oluf Anders cronans
länsman på gådlandh [Gotland], hustru
Karin Jonsdotter bratare [hennes släktnamn Bratare?]
brölop i tatarekongsgården, Johan
Hindrichsson Slurf[??] cautionsman

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=346%2C1873%2C3034%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

Den 23/4 1680 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3 sida 68):
Hans Tillman lerfskrämare,
och hustru, ... dotters barn / Petter,
fadder Mårten Linwäffare och Jacob
Richwardt bagare, Sander bagares hustru

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=726%2C3509%2C2572%2C1216

Baserat på andra notiser tror jag Sander är ett förnamn.
Bagare Jacobs efternamn har jag för mig (oftast) är skrivet Richter i andra notiser. Tyvärr har jag inte antecknat något om honom.

I Sällskapet vallonättlingars släktlista (2020) hittas Richert Charpentier (släktnamn nr 102, Charpentier, som betyder snickare på franska). Jag misstänker att Richert kan vara antingen ett för- eller ett efternamn i betydelsen "Richert snickare".

Den 31/12 1682 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm lärftkrämare Hans Tillman och hustru Karin Eriksdotters barn Christopher. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=48%2C9%2C3639%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan

Tack Anne för din positiva respons!

Jag tänkte mest att det kan tyckas onödigt att lägga upp information i den här tråden som redan är känd. På https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa står att Claes Danielsson Lampa och Lucia Johansdotter Schicks dotter Elisabet, född 1673, dog 1674. Det kan nog ha varit kostnaden för hennes begravning som levererades den 4/8 1674.

Ja, det tycks ha varit högt i tak hos familjen Lampa, både vad gäller yrkesval och val av make/hustru - i alla fall i dagens (västerländska kulturs) ögon mätt. Eller kanske det bara är i mina ögon mätt!  Hur som helst:

Den 21/5 1673 vigdes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 216) handelsman Olof Hansson Grå och jungfru Elisabet Johansdotter Schick (se länk nedan). På https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa står att Claes Danielsson Lampa gifte sig omkring 1680 med Christina Olofsdotter Grå. Kan man misstänka att Elisabet Johansdotter Schick och Lucia Johansdotter Schick (död 11/2 1675 enligt information på adelsvapen.com) var systrar och att Christina Olofsdotter Grå var dotter till handelsman Olof Hansson Grå? I sådant fall gifte sig Claes Danielsson Lampa med sin (fd) ingifta svågers dotter, dvs Christina Olofsdotter Grå. För mig blir det lättare att se eventuella släktsammanhang genom att titta på schematiska bilder (se bifogad bild).

Länk till vigselnotisen den 21/5 1673 (Oloff Hansson Gråå handelsman med jungfru Elizabet Johansdotter Skik):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=282%2C1702%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar och med önskan om en trevlig helg!
/Jan

Hej igen,

Hoppas jag inte "stör" med information som redan finns i sekundära källor!

Den 4/8 1674 levererades (betalning?) till Maria Magdalena församling/kyrka i Stockholm för begravning av Claes Danielsson Lampas lilla dotter på kyrkogården.

Länk till notisen (nr 421) på sida 144 i volymen LIa:1/27:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055262_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=923%2C1536%2C2033%2C939

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Den 16/12 1674 vigdes Petter "defloon" och jungru Magdalena i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 229). Magdalenas efternamn är lite otydligt skrivet i vigselnotisen för mig, så jag undrar om någon har andra uppgifter om det. I vigselnotisen tycks det mig stå Brulo, eller möjligtvis Grulo.

Länk till Riksarkivets kopia av vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=3020%2C1996%2C3371%2C1594

Länk till samma sida/uppslag på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v88222?image=120

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Enligt sekundär källa (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlercrona_nr_868) adlades Johan de Flon samma datum som ovan nämnda vigsel. Sammanträffandet gjorde att jag sökte i von Schantz genealogier och hittade att Johan de Flon hade en (lille-)bror vid namn Petter, men tyvärr står där inte vad Petters hustru hette. Länk till sidan i von Schantz genealogier (abonnemang på ArkivDigital behövs): https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=350

Hej,

Den 16/7 1671 vigdes i Maria Magdalena församling klensmed mäster Oloff Jöransson Werre, som var boende i S:t Jacobs församling (i Stockholm), och Johan Meijers änka Helena Nilsdotter (CIa:1 sida 204).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=303%2C2108%2C3035%2C1435

Jag valde att skriva under detta diskussionsämne, istället för att starta ett nytt "Verre/Werre" (som väl låter ganska franskt?) eftersom det italienska ordet verme (som betyder mask, djuret alltså) översätts till "ver" på franska med Google translate. Det franska ordet "verre" översätts till glas på svenska (dricksglas alltså  ), men för mig som inte kan franska låter uttalet av "ver" och "verre" väldigt lika (läs: identiskt!).  Jag förstår dock att släktnamnet Werme (också) kan ha något att göra med Värmland. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (nedladdad 2020) står om släktnamnet Verme (nr 536) "En smedsläkt från Värmland. Har inte kunnat kopplas till valloninvandringen".

Dess werre  låter vare sig Olof eller Göran särskilt franskt i mina öron. Kanske Göran kan komma av Georges, Gérald och/eller Gérard?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Tackar Per för hjälpen!!

Du har helt rätt i det där med att tredje dottern brukade få mammans förnamn och att paret bara fick två döttrar under perioden de bodde vid Galtströms bruk. Det tänkte jag inte på! Ibland blir man för ivrig. 

Anledningen till min fråga är att jag har en sk DNA-träff (DNA match om man föredrar en engelsk version) och jag tycker allt tyder på att våra närmaste gemensamma anor bör ha varit någon smed och/eller dess hustru, förslagsvis med släktnamnet Le Brun inblandat, vid Älvkarleö bruk (på min sida - där bla Le Brun vid Älvkarleö redan har bekräftats med både DNA- och traditionell släktforskning) respektive vid Galtströms bruk (på min DNA-träffs sida). Därför skulle det vara roligt att hitta; dels tabell 17 Pierre le Bruns ursprung (föräldrar/syskon) och dels om han hade fler barn än de födda vid Galtströms bruk (och som förslagsvis blev kvar "däruppe i norr"  ).

Det som är extra kul med den här DNA-träffen är att hen och jag delar mer arvsmassa med varandra än vad hen och min mamma gör. Det bör betyda att DNA-träffen och jag har gemensamma anor både på min pappas sida och på min mammas sida. På min pappas sida har jag redan hittat möjliga gemensamma anor med valloner och Galtströms bruk inblandade så nu är det bara att fortsätta letandet på min mammas sida - vilket jag misstänker blir en omöjlig uppgift. 

Tack igen för hjälpen!
Vänliga hälsningar,
Jan

Kan man tänka sig!!

Det är verkligen roligt när det så lätt går att spåra personer, som levde på 1600-talet, tack vare Anbytarforum och dess sympatiska medlemmar!  ...och tack vare informationsrika dokument förstås! 

Jag passar på att ställa en annan fråga angående Sundsvall och områden däromkring.
I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi finns Pierre le Brun gm Sigrid Persdotter (tabell 17 om släkten Le Brun). Det står att de fanns vid Galtströms bruk 1681-1697 och att de sedan blev registrerade i Filand (1699/1700). Under åren vid Galtströms bruk döptes deras åtta barn, men inget barn hade namnet Sigrid. Kan paret möjligen ha haft en dotter Sigrid, som var född före 1681, dvs innan flytten till Galtströms bruk? Min fråga är kort och gott: har någon antecknat namnet Sigrid Persdotter, eller rent utav Sigrid (Le) Brun, alternativt något annat förnamn med släktnamnet (Le) Brun, vid sina sökningar i områden runt och i Sundsvall omkring år 1700?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag lägger till släktnamnet Clement till min fråga om en eventuell Sigrid i området runt och i Sundsvall omkring år 1700.
Sigrid Clement alltså!

Hej igen,

Silkesvävare Niclas Le Mariener och jungfru(?) Catharina Jonsdotter vigdes den 25/5 1670 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 194).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=155%2C2388%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Den 24/10 1669 vigdes borgare Gilius Carlsson med piga Elsa Tillman i Maria Magdalena församling i Stockholm.

Länk till vigselnotien i Maria Magdalenas CIa:1 sida 189:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=3047%2C2825%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Med reservation för feltolkning av text står i Stockholms Maria Magdalena kyrkoarkivs volym CIa:1, sida 187:

den 21 [juni 1669] wigdes Påhl Jonsson född i Sunswall [eller Sunsuall?] i Helsinge Landh,
och borgare ther sammastädes; och Malin Hansdotter
född i Östergött Landh, welb. [välborne] Anders Lindhielms cam:
mar(-)secretarij amma.

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=3131%2C882%2C3035%2C1435

Kanske Sunswall/Sunsuall i Helsinge Landh motsvarar dagens Sundsvall i Medelpad.

Om tolkningen av ordet "amma" är rätt kan Malin kanske ha ammat Anders (född 5/12 1668), son till Anders Grelsson Lindeberg (adlad Lindhielm). Se TAB 2 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lindhielm_nr_93

Vänlia hälsningar,
Jan Johansson

Vad kul att eventuellt ha spårat en sådan fräck person som hade mage att gå ifrån sin tjänst i förtid (omkring?) 1654. 

Jag fick se nu på morgonen att jag har skrivit, under diskussionsämnet Waxmuth, att den där Måns Andersson Brink var brännvinsbrännare enligt en dopnotis i Maria Magdalena daterad 7/4 1668. Om jag minns rätt bodde han på en brink (tvär gata/backe) i närheten av Badstugatan.

Hans Larsson var inte den ende personen från Ångermanland (och "norrifrån") som blev registrerade i Maria Magdalenas kyrkoböcker runt sekelskiftet 1700.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Vid genomgång av Stockholms Maria Magdalena församling kyrkoarkivs volym CIa:1 hittade jag en vigselnotis som kanske kan vara av intresse. På sidan 185 står det, om jag har läst rätt:

den 15. [april 1669] wigdes Hans Larsson compagnie siöman, född i Ångermanland,
uthi Gudmunde rådh sochn, strax wedh Hernösandh stadh,
och jungfru Anna Oloffsdotter, Måns Andersson Brinks
hustru syster.

Namnet Måns Andersson Brink har jag sett på sidor före sida 185 (bör ha varit dopnotiser omkring 1670), men tyvärr har jag inte gjort någon anteckning om honom.

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=3177%2C2963%2C2810%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings kyrkoarkivs volym CIa:1 står, om jag har läst rätt, på sidan 183:

den 9 [januari 1669] Wigdes Oloff Suenson Glantz ryttare under kong. maj:tts
lijfcompanie här i staden Stockholm medh hustru Agneta
Larsdotter Vintrosia

Länk till sida med vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=2818%2C76%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Eventuellt hade Agneta varit gift tidigare eftersom hon hade titeln hustru i vigselnotisen.

Hej,

Om jag har läst rätt var köpman Clas Döpekens hustru Malin Dopiken (ska kanske ha varit Döpiken?) fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 20/5 1671 (CIa:1 sida 153).
Enligt adelsvapen.com om släkten Anckarström nr 897 hette Claes Depken Anckarströms mormor Malin, men hans hustru hette Catharina Helena Honnon.

Var Clas och Malin Döpeken släkt med Claes Depken Anckarström, eller var Malins make Clas Döpeken rent utav samma person som Claes Depken Anckarström (och hustrun Malin saknas på adelsvapen.com)?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3068%2C409%2C3696%2C1748

Länk till Anckarström på adelsvapen.com:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Enligt mina anteckningar var assessoren Clas Döpken Anckarström fadder vid dop i Maria Magdalena församling den 2/2 1699 av borgare Hindrich Hindrichsson Döpken och hustru Anna Olofsdotters barn Carl. Vidar var Christina Hindrichsdotter Döppken fadder vid dop i Maria Magdalena församling den 2/11 1679 och den 11/8 1688 var hustru Maria Döpke fadder vid dop också i Maria Magdalena församling i Stockholm.

Hej igen,

Silkesvävare Mårten Dobler var fadder i Maria Magdalena församling igen den 11/4 1671 (CIa:1 sida 146).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=345%2C1976%2C3081%2C1457

Mitt försök till avskrift:
d.11 döptes M:r Johan Persson [eller Ersson?] silkeswefuares och hustru
Elisabet Jonsdotters barn /: Margreta /: fadd: M:r Tomas
Simonsson silkesuefuare, M:r Mårten Dobler silkesweff-
ware, M:r Arfuid [Arvid]  Salbender silkesuefuare, Anders
Oloffsson tegelslagare i Grind. Qwinfadd: Mats Erichsson
borgares hust: hustru Suensdotter, M:r Niclas
Le Marieners silkesweffuares hust: hust: Chatharina
Jonsdotter.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Om det står "Grind" i dopnotisen kan det kanske avse Grinds tegelbruk. Ritning här: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/7620
Enligt dopnotis i Maria Magdalenas CIa:1 sida 156 var en viss Johan Larsson tegeldräng vid Grinds bruk.

Hej,

En sidenvävare Mårten Dåbler var fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 9/4 1671 (CIa:1 sida 145). Jag har läst om Mårten Doublet (född 1638) i den här tråden och misstänker att Dåbler inte är en (lite felaktig) stavningsvariant av Doublet. Dopnotisen fångade dock mitt intresse eftersom jungfru Margreta Utenhoff var fadder vid samma dop. Hon var förmodligen släkt med Johanna Uttenhofen, vars svärfar Anthoine Bruyn ska ha varit inblandad i järnbruksverksamhet. Kanske ett långsökt resonemang, men man vet aldrig...

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3285%2C3108%2C3035%2C1435

Kjell Lindblom har skrivit om Anthoine Bruyn här (se inlägg den 2022-11-20):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1639709#new

Mitt försök till avskrift av dopnotisen:
d 9 döptes Östen Gisslessons stadstimbermans och
hustru Karin Jöransdotters barn /: Erick /: faddrar
Hindrik Grelsson borgare, Mårten Dåbler [eller ev. Såbler] siden
weffware, Albert Sebender sidenweffware
qwinfaddrar jungfru Margreta Utenhoff, Johan
Simssons hökares hustru h. Sara Jonsdotter
Johan Johanssons sidenfärgares hustru hust:
Kierstin Jonsdotter, Thomas Simonssons
silkesweffwares h. hust Susanna Hindrikd:

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen,

I Stockholm Maria Magdalenas kyrkoböcker från omkring 1700 hittas släktnamnen Radou, Radon och Radow.
Är de stavningsvarianter av samma namn?
Nedan är ett par exempel där jag misstänker att Radon respektive Radow kan ha varit stavningsvariant av namnet Radou.

Den 16/2 1671 (CIa:1 sida 133) var jungfru Maria Radon fadder vid dop (av stadstimmerman Nils Eriksson och hustru Karin Samuelsdotters barn Erik).

Den 18/3 1668 (CIa:2 sida 28) lät Adam Radou begrava sitt dödfödda barn.

Den 23/2 1679 (CIa:3 sida 9) var "Adam Laijel [Leijel] kiöpman här i staden" fadder vid dop (av "Johan Bonde bockhållare [bokhållare] under fruu Debäs [de Besche]" och hustru Marias barn Johannes). Enligt sekundära källor var Adam Leijel då gift med Helena Radou.

Den 11/8 1689 (CIa:4 sida 288) var hustru Sara Radou fadder vid dop (av bokhållare Gerhard de Besche och hustru Christina Rolings barn Margareta).

Den 18/9 1690 (CIa:4 sida 322) var hustru Sara Radow fadder vid dop (av bokhållare Carl de Besche och hustru Barbro Berents barn Johan).

Länkar i ovan nämnda ordning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=3182%2C-2%2C3035%2C1435
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=354%2C3351%2C2107%2C996
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=3249%2C1190%2C3697%2C1748
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00146#?c=&m=&s=&cv=145&xywh=3041%2C2959%2C3124%2C1477
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00163#?c=&m=&s=&cv=162&xywh=3119%2C2621%2C3125%2C1477

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 29/12 1670 av remsnidare mäster Jacob Schultz och hustru Catharina Hindricksdotters barn Jacob finns bland faddrarna (den sist omnämnda) mäster Lorens kopparslagares hustru Elisabet Musk. Kan hon möjligtvis ha tillhört släkten Muskin?

Länk till dopnotisen i Maria Magdalena CIa:1, sida 124:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=374%2C1094%2C3642%2C1722

Eftersom jag ser att släktnamet Hero är omnämnt i den här tråden tipsar jag om en annan dopnotis i samma födelsebok, sida 123 (men jag är osäker på om det står Hero eller herr); den 22/12 1670 var "Notarie Lars Larinus. [och??] hero/herr von Santen(??)" fadder (eller faddrar??) vid dop av kämnär Hindrik Karkman (ofta stavat Karckman i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer vid den här tiden) barn Hindrik.

Länk till dopnotisen den 22/12 1670:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3001%2C1242%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen,

Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 10/11 1670 finns bland faddrarna (om jag har läst rätt) "bruksförwaltarens Johan Stares/Steens(?) hustru h:u Anna De Betsk". Barnets föräldrar var köpman Adam Leijel och hustru Adamsdotter, som bör ha varit Helena Radou.

Länk till dopnotisen (CIa:1 sida 112):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=356%2C3316%2C2809%2C1328

Om Annas släktnamn var de Besche, kan hon ha varit dotter till Petter de Besche och Anna Hoffman, vilka hittas i von Schantz genealogier om släkten De Besche (se bifogad bild)? Släktnamnet Hoffman förekommer i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer runt sekelskiftet 1700.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Enligt dopnotis i Stockholms Maria Magdalena församling CIa:1, sida 96, döptes skeppare Hindrich Insen och hustru Catharina Jacobsdotters barn den 31/7 1670. Kan det röra sig om TAB 1 i Insenstierna nr 1421 (adelsvapen.com) och hans hustru Catharina Rossio? Om jag minns rätt finns en annan dopnotis om dop av ett annat deras barn i samma bok, 1668 eller 1669, men tyvärr har jag inte antecknat det (eftersom jag egentligen letar efter andra släktnamn).

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=278%2C2375%2C3063%2C1448

Även i dopnotis den 11/12 1670 står att Hinrick Insens hustru hade patronymikonet Jacobsdotter.
Länk till denna dopnotis (CIa:1 sida 121):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=3194%2C81%2C3035%2C1435

Länk till Insenstierna nr 1421 på adelsvapen.com:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Insenstierna_nr_1421

I en bouppteckning, daterad 26/6 1716, efter krögare (och bokhållare) Johan Brun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:83 sida 458) står under rubriken Infordrande Skuldh (sida 460v), om jag har läst rätt: "handellsmannens sah. [salige] Diedrich Wiebes sterbhuus skyldig hwar emoth bör åtherlefwereras 1 sölf:r [silver] bägare den sterbhuusett till sah. [salige] mannen pantsatt men som densamma sedermehra till h:r [herr] öfwerstleutnanten Gustaf Adolph Drackman förpantadt".

Länk till texten på sida 460v i bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107564_00488#?c=&m=&s=&cv=487&xywh=325%2C1669%2C3723%2C1720

Kan denne Diedrich Wiebe ha varit samma person som den som omnämns i Johan R. Honkainen Gyllenspetzs inlägg i den här tråden den 2011-02-22? Vilket släktskap fanns mellan Hindrich Insen (död 1683 i Stockholm enligt adelsvapen.com) och Anna Insen gm Didrik Wiebe?

Runt sekelskiftet 1700 förekommer släktnamnen Weber och Werber i Maria Magdalena församling i Stockholm. Finns möjligheten att Wiebe, Weber och Werber kan ha varit stavningsvarianter av samma namn? Wiebe uttala(de)s väl vibe med ett långt i-ljud, så jag misstänker at Weber och Wiebe var/är två olika släktnamn. Emellertid...

Den 15/8 1670 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 98) sockerbruksmäster Lars Jonsson och hustru Judita Ross barn Juditta. Kan Ross vara en stavningsvariant av Rossio (jfr Catharina Rossio gm TAB 1 Henrik Insen enligt adelsvapen.com om Insenstierna nr 1421)? Bland faddrarna finns vinskänk Gregert Ribe (det skulle kunna stå Wibe, men eftersom Gregert var vinskänk och eftersom Ribes är det latinska namnet för vinbärssläktet är det nog mer troligt att det står Ribe) samt köpman Giert Weber. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=256%2C1582%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Jag har fler anteckningar om krögaren och bokhållaren Johan Brun och delar gärna med mig av dem för intresserad.

Hej,

I Maria Magdalenas CIa:1 sida 81 står, om jag har läst rätt, att svarvare Hans Felix(?) och hustru Maria Hansdotters barn Maria döptes den 7/6 1670. Bland faddrarna finns antecknat Johan Danielsson Brun "som fick marskalks hustru". Har jag läst rätt? Vad betyder texten?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3171%2C142%2C3697%2C1748

Den 17/5 1670 lät monsignor Johan Danielsson Brun begrava ett dödfött barn, som kan ha varit hans eget barn (Maria Magdalena CIa:2 sida 69) och som kan ha varit samma person som ovan nämnda Johan Danielsson Brun. I notisen under är en oäkta son omnämnd, men det står inte att det dödfödda barnet var oäkta.

Länk till begravningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3151%2C3167%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Den 23/11 1669 var Jacob Hindersson Suala [Svala] fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm av tobakspinnare Nils Jöransson och hustru Anna Johansdotters barn Maria.

Länk till dopnotisen (CIa:1 sida 57):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=3050%2C2597%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Den 7/4 1668 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (mitt försök till avskrift):

Johan Larsson Waxmuth [eller Waxmuts] besökiares på Broon och hustru
Catharina Bångs barn / Johannes. Manfolcksfaddrar: Inspectoren neder i
Bremen Mårten Bengtsson. Måns Andersson Brink brenwijnsbrennare
Queinfolcksfaddrar: Gregert Rijbe Musicants hustru. M:r  [mäster] Oluf Erichsson
Bergh snickare åldermans hustru. M:r [mäster] Israel Mellin Bookbindares hustru
Copherdie skeppare Anders Jöranssons hustru.

Länk till notisen i Maria Magdalenas CIa:1 sida 18:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=104%2C-39%2C3370%2C1593

I mina anteckningar från 1680-talets volymer i Maria Magdalenas kyrkoarkiv finns rådman Mårten Bång, jungfru Catharina Bång och biskop Bång (se dop den 21/9 1686) samt biskopen i Wiborg Per Bång (se dop den 15/9 1687).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen,

Kanske inte riktigt rätt ämne, men det tycks stå på sidan 79 i Maria Magdalenas CIa:2 att den 10/10 1670 "lelte [lät?] Diderich Pettersson styrman på skiepet Riddarhuset begraffwa een båtsman". På internet har jag inte funnit information om något skepp med namnet Riddarhuset på 1600-talet. Vet någon mer om detta?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=2839%2C2306%2C3370%2C1593

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Den 20/12 1669 lät Anders Jönsson Törner, biblioteksdräng på slottet, begrava sin dotter i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Länk till notis i Maria Magdalenas CIa:2 sida 56:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=307%2C113%2C2809%2C1328

Den 2/5 1670 begravdes Nils Larssons dödfödda barn i Maria Magdalena församling i Stockholm. Om jag har tytt texten rätt var han kock-gesäll på slottet.
Länk till notis i Maria Magdalena CIa:2 sida 67:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3325%2C73%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Enligt dopnotis i MM den 17/4 1682 hette Tobias Soltners hustru Christina Toorrstesdotter (se länk nedan). Tobias lät inte begrava någon i MM mellan 17/4 1682 och 1/6 1683. Nästa barn döptes den 15/2 1684. Min tolkning är därför att Christina Toorrstesdotter var samma person som sedan blev registrerad som Christina Bruun (och (felaktigt?) Helena Brun i mtl 1705). Toorrste(s) låter inte så vallonskt i mina öron, men jag kan ändå inte släppa tankarna kring anledningen till att Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Catharina (dp 10/3 1686 i MM) gifte sig med en person med vallonsk bakgrund (Johan Maniett, f 1687 i Skäfthammar) - såvida det var hon som var gm honom förstås. Tobias blev bg den 11/4 1704 i MM kyrka och den 14/12 1710 begravdes hans änka (Christina Bruun, men Helena Brun enl mtl 1705) i MM. Kanske dog Christina av pesten. Vet man när paret Johan Maniette och Anna Catharina Soltner vigdes?

Länk till dopnotis i MM den 17/4 1682 (Tobias Soltner...): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3338%2C3477%2C2847%2C1327

Tråden Johan Maniette och hans mamma Anna Guillaume (och annan fakta kring Tobias Soltner och Christina Bruun) ledde mig till Knutby sn och Almunge sn (se länken i mitt förra inlägg). I Knutby fick jag se att namnet Philip Bevi dök upp i en mtl omkr 1720 (tyvärr har jag inte antecknat exakt vilken). Kanske är det en slump, men namnet Philip Bevi finns i Åsby och Vällnora bruk kallades även Åsby (bruk) enligt äldre mtl:er (och enligt leufstabruksarkiv.se om Vällnora bruk). Philip Bevi motsvarar tabell 32 i NV och om honom står att han gifte sig 20/10 1719 med Maria Jansdotter från Åsby. Bara några år tidigare, den 3/1 1715, gifte sig i Knutby sn Anders Mårtensson från Sotter och Barbro Pelikan från Burvik. Enligt inlägg under diskussionsämnet om släktnamnet Pelikan blev Barbro registrerad med patronymikonet Eriksdotter, så jag misstänker att hennes föräldrar var Erik Pelican och Johanna Guillaume, dotter till tabell 2 Jean Guilheame. Johannas kusin, eller kusiner, hade ju bott i Knutby socken några år tidigare - fram till 1710 (se länk i mitt förra inlägg). När jag följde tabell 32 Philip Bevi bakåt i generationerna såg jag: 1) att hans pappa hette Mårten (tabell 31), och 2) att hans farfar tabell 26 Philip Bevij fanns vid Leufsta bruk samtidigt som de tidigare omnämnda (i den här tråden) Nicolas Bevi, Simon Le Brun och Jean Guilheame (se bifogad schematisk bild). Vidare framkommer i NV att tabell 26 Philip Bevij och tabell 5 Martin Baivi möjligtvis var bröder. Martins hustru hette Anne de Pré vilket leder tillbaka till mitt inlägg den 2022-11-20 i den här tråden om bla de Pré. Angående de Pré undrar jag om den Anthoine de Bé, som finns i en artikel som jag tolkar handlar om den sk Norrköpingslistan, egentligen kan ha hetat de Pré (Les Wallons en Suéde i Bulletin de l'institut archéologique liégeois 1888, s. 127-135, se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

Jag har kollat Wattholma mtl:er 1709-1711, 1716 och 1720-1723. Namnet Jean Gilliam (räckardräng) dyker upp första gången i dessa i mtl 1722 utan mantalsförd hustru (Johanna Tillman var fc 1660 och fyllde alltså ca 62 år 1722). I mtl 1721, men inte i mtl 1720, finns räckardräng Mickel Gilliam som kanske kan vara tabell 14 trolig bror till tabell 13.

Johan tabell 13 bör alltså ha flyttat till Wattholma bruk 1721. Såvida han inte hittas någon annan stans i mtl 1709 eller mtl 1710 kan det förstås inte uteslutas att det var han som var arrendatorn i Källingby i Knutbys mtl:er 1709 och 1710. Även om jag bortser från avsaknaden av mantalsförd hustru i Knutby mtl 1710 kan jag inte låta bli att tycka att tabell 13 passar sämre in, än tabell 4, som arrendator av ett stort hemman med en dräng och två pigor. Om arrendatorn var tabell 13 skulle avsaknaden av hustru i mtl 1710 kunna förklaras med ett fel i mtl:en eller att hustrun blev mantalsförd någon annan stans. Ingen av dessa två förklaringar tycks mig sannolika, men jag känner mig osäker på tolkningar av gamla antika dokument.

Eftersom det är lite tidsödande att hitta Wattholma bruk, främst i mtl:erna 1709-1711 i vilka det verkar som om samtliga järnbruk i Norunda härad är samlade efter socknarnas mantalsslängder, har jag antecknat sidorna i de kopior som hittas på Arkiv Digitals hemsida. Här är de:
1709 sida 189
1710 sida 660
1711 sida 1192
1716 sida 177
1720 sida 1168
1721 sida 1410 (med räckardräng Mickel Gilliam)
1722 sida 1657
1723 sida 1902

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Tack för värdefull information Ulla!

Med tanke på att Barbro Pelikan bodde i Burvik och Anders Mårtensson bodde i Sotter när de gifte sig i Knutby sn den 3/1 1715 misstänker jag att det är troligt att Barbros föräldrar var Eric Pelican och Johanna, dotter till Jean Guilheame, tabell 2 i släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV). Anledningen till min misstanke är att Johannas bror Johan Giliuum (tabell 3) hade en son (Johan tabell 4) som troligtvis var den Johan Guiljam, som arrenderade ett hemman i Källingby i Knutby socken enligt dess mtl:er 1709 och 1710. Arrendatorn Johan Gillian i Källingby 1709 och Barbro Pelikan i Burvik 1715 skulle i sådant fall ha varit kusiner. Enligt NV arrenderade Johan Gillian (tabell 4) Seglinge (säteri) i Almunge sn 1706-1708 och därför tycks det mig troligt att det var han som sedan var arrendator i Källingby. Dessutom tror jag det var tabell 4 Johan Gillians son Johan (tabell 5), som blev registrerad vid Vällnora bruk i Knutby sn i dess mtl:er 1702-1708. Jag har skrivit mer om det här under diskussionsämnet Guillaume här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1639482#msg1639482

Jag håller på att titta på Maria Magdalena församling i Stockholm, omkring 1700. Jag är ganska säker på att jag har sett släktnamnet Badou där (men inte gjort någon anteckning om det tyvärr) och om jag inte minns fel har jag också sett släktnamnet Pelikan. Eventuellt går jag igenom födelseböcker från slutet av 1600-talet igen.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Här kommer några funderingar och förhoppningsvis nya uppgifter om tidiga medlemmar av släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi. Frågorna (med kursiv text) och uppgifterna har jag lagt in i en tidslinje. Den innehåller ganska många namn, men jag hoppas det inte blir för rörigt. En annan förhoppning är att man kan ”läsa mellan raderna” vad jag har för tankar om kopplingar mellan personer och om vissa individer, ffa om tabell 3 Johan Giliuum, men för att undvika spekulationer och för att inte påverka läsaren låter jag tankarna vara där - mellan raderna.

Uppgifterna kommer från både primär- och sekundärkällor, som jag har lagt in som förkortningar mellan datum/år och texten. De använda förkortningarna är: NV=boken Nordisk Vallongenealogi, av=adelsvapen.com, jb=jordebok, ka=kyrkoarkiv, gmr=generalmönsterrulla, mtl=mantalslängd, d.y.=den yngre, och MM=Maria Magdalena församling. Förhoppningsvis har inte alltför många fel smugit sig in!

Den bifogade bilden visar (förhoppningsvis) släktskap mellan några av personerna ”i periferin” i tidslinjen nedan.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

1656      Wikipedia: Brytning av kopparmalm inleddes i Svappavaara (bröderna Abraham och Jacob Momma).
1657      Wikipedia: Utskeppning av malm från Svappavaara kunde böra.
1658-60   NV: Johan Giliuum (tabell 3) var klensmed vid Svappavara.
1665-71   NV: Johan Giliuum (tabell 3) var noterad vid Gimo bruk i Skäfthammar socken.
1666      av: Steven De Geer nr 291 (son i TAB 1) lät bygga övre hammaren vid Gimo bruk. Steven var brukspatron vid
      Gimo bruk, men bodde mest i Amsterdam där han dog 12/6 1685. Samma år försvinner tabell 4 Johan Gillian från Gimo.
1672      jb: Jonas Bure d.y.  (TAB 9 i Bure #126 enligt adelsvapen.com) ägde hemman i Åsby i Knutby socken (jfr Åsby/
      Vällnora bruk i Knutby socken grundat 1684 av Jacob Leijel d.y., se nedan).
1677-85   NV: Johan Gillian (tabell 4, son till tabell 3 Johan Giliuum) finns vid Gimo bruk i Skäfthammar socken.
17-19/3 1679   NV: I protokoll från Frösåkers ting reste Johan Giliuum (tabell 3, troligen i 40-/50-årsåldern) till Frankrike.
      Kom han fram till Frankrike? Kom han tillbaka till Sverige (med "mellanlandning" i Stockholm)?
12/7 1680   ka: Jacob Leijel den yngres barn Maria döptes "hemma på Lilla Badstugatan" i MM i Stockholm.
30/9 1680   ka: Johan de Besches barn Johannes döptes "hemma på Badstugatan" i MM i Stockholm. Jämför krögare Johan Bruun som,
      enligt bouppteckning efter honom 26/6 1716, ägde en gård på Badstugatan (i kvarteret Tofflan). Han var troligtvis
      son till bryggare Claes Bruun, se bouppteckning daterad 24/4 1668 i Stockholm (F1A:9 sida 716) och MM mtl 1705
      (BA:9/1 Riksarkivets bild 30).
7/11 1680   ka: Steefan De Geer (= Steven vid Gimo bruk?) och Johannis De Geer var faddrar vid dop i MM i Stockholm.
28/8 1681   ka: Jacob Leijel den yngres barn Jacob döptes i MM i Stockholm.
17/4 1682   ka: Tobias Soltner och Christina Toorrses-/Tors-/Torstensdotter(?)s barn Jörgen döptes i MM i Stockholm. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3358%2C3477%2C2809%2C1328
21/7 1682   ka: Engelsmannen mäster Thomas Kutler lät begrava Jon Guillim (tabell 3?) i MM i Stockholm.
      Kan tabell 3 Johan Giliuums son Claes ha funnits/bott i Stockholm (MM församling) omkring 1682?
      Kan tabell 3 Johan Giliuums bror Gilliam och/eller syster Johanna gm Eric Pelican ha funnits/bott i MM omkring 1682?
15/2 1684   ka: Tobias Soltner och Christina Bruuns barn Tobias döptes i MM i Stockholm.
      Faddrar var bla Adam Leijels hustru Helena Radou och Petter Soltner. I Knutby socken finns orten Sotter (jfr
      släktnamnet Soltner). I jordeböcker 1680, 1685 och 1688 framkommer att familjen Bure (dvs Jonas Bure d.y., hans
      hustru/änka Märta Bonde och deras dotter Elisabet Bure) då ägde hemman i Sotter. Adam Leijels mamma lär ha hetat
      Pieria Brown och hans bröder, däribland Jacob Leijel den yngres pappa, hade kopplingar till bla Älvkarleö bruk.
      Helenas mamma, Helena de Besche, var syster till bröderna de Besche, som var järnbrukspatroner i Nyköping och Forsmark.
29/6 1684   NV: Anthon Maniet och Anna Gillian (dotter till Johan Giliuum tabell 3) vigdes i Skäfthammar socken.
      Deras son, Johan Maniette, ska ha varit* gm Anna Catharina Soltner, som kan ha varit Tobias Soltner och Christina Bruuns
      dotter, döpt 10/3 1686 i MM i Stockholm (se nedan). *se Tabell 16 i Eddie Bjärrenholts inlägg den 29/4 2000 här:
      http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html
1684      Wikipedia: Jacob Leijel den yngre grundade Åsby bruk (senare kallat Vällnora bruk) i Knutby socken. Enligt
      jordebok 1685 ägde Jonas Bure d.y. och hans dotter Elisabet Bure hemman i Åsby.
1686-1893   NV: Var Johan Gillian (tabell 4) uppehöll sig "är inte helt klarlagt". Finns fler och/eller nya uppgifter?
10/3 1686   ka: Tobias Soltner och Christina Bruuns barn Anna Catharina döptes i MM.
      Faddrar var bla fröken Anna Catharina Wrangel (ev. dotter till tabell 5 Adolf Herman Wrangel af Lindeberg nr 41)
      och handelsman Hindrick Leijel (ev. brukspatron på Älvkarleö och Harnäs bruk, bror till Adam Leijel samt
      farbror till Jacob Leijel den yngre).
8/9 1686   av: Jonas Bure d.y. dog och begravdes i Knutby.
21/9 1686   ka: Jacob Leijel den yngres barn Emerentia döptes i MM i Stockholm.
1/6 1687   gmr: Jacob Leijel (den yngre) registrerades som rusthållare i Ellesta i Knutby socken för ryttmästare Breitholz
      kompani vid Livregementet till häst i gmr 1687, men inte i gmr 1686. Hans namn finns där också i jordebok 1688.
15/10 1688 ka: Tobias Soltner och Christina Bruns barn Helena döptes i MM.
4/11 1689 av: Anna Catharina Wrangel af Lindeberg nr 41 gifte sig i Stockholm med Christer Bonde vars pappa, TAB 3 Christer
      Bonde nr 20, var kusin med Märta Bonde i Knutby socken (änka efter Jonas Bure d.y.).
23/12 1690 Tobias Soltner och Christina Bruns barn Elisabet döptes i MM.
1694-1706 NV: Johan Gillian (tabell 4) finns vid Gimo bruk i Skäfthammar socken. I mtl:er 1705 och 1706 utan hustru.
1697-1711 mtl: Segling säteri i Almunge socken ägdes av Johan Bure d.y:s måg Bengt Kafle (mtl:er efter mtl 1711 ej kontrollerade).
1706      mtl: Anton Gillian (tabell 9?) arrenderade Seglinge säteri i Almunge socken (av Bengt Kalfe, se ovan).
21/3 1705   av: Jonas Bure d.y:s änka, Märta Bonde, dog i Burvik i Knutby socken där hon begravdes detta datum.
1705-1714 NV: Anton Gilliam (tabell 9) arrenderade Uddnäs i Almunge socken. Enligt Almunge mtl 1706 var det ett säteri och brukades
      då med Carl Philips avel. Han bör ha varit TAB 2 Carl Philip nr 242 enligt adelsvapen.com.
1706-1708 NV: Johan Gillian (tabell 4) arrenderade Seglinge säteri i Almunge socken (av Bengt Kafle, se ovan). I mtl 1707 och 1708
      registrerad där med hustru.
1705-1709 NV: Claes, son till Johan Giliuum (tabell 3), var dopvittne i Almunge socken.
1702-1708 mtl: Johan Gilliam (tabell 5?) med hustru blev registrerade vid Vällnora bruk i Knutby socken (i mtl 1708 med dotter, som
      skulle kunna ha varit tabell 5 Johan Gilliams dotter Anna fc 1694, men som i sådant fall bör ha varit fc 1692).
      Om tabell 5 Johan Gilliam var född 1684 var han bara 17 år (eller knappt 18 år) då mtl 1702 bör ha skrivits.
1709-1710 mtl: Johan Guiljam (tabell 4 eller 5?) arrenderade ett hemman, ägd av fru Margareta Forat, i Källingby i Knutby socken
      (i mtl 1709 med hustru och i mtl 1710 utan hustru).
18/9 1710   NV: Johan Gillian (tabell 5) var skrivare vid Bofors bruk i Karlskoga.
3/1 1715   ka: Anders Mårtensson i Sotter och Barbro Pelikan i Burvik vigdes i Knutby socken. Tabell 3 Johan Giliuums syster
      Johanna var gm Eric Pelican. Ev var Barbro deras dotter. Jämför med Sotter och Burvik ovan. Jämför (ev.) också med
      Barbro Mårtensdotter le Brun som vigdes 1709 i MM i Stockholm.

Hej,

I Knutby socken har jag stött på namnet Beata Ekorn i jordeböcker och mantalslängder från slutet av 1600-talet. Vet någon något mer om henne? Var hon släkt med "de andra Ekorn" som fanns i det här geografiska området i början av 1700-talet?

Länk till Knutby jordebok 1672 och sida med namnet Beata Ekorn och hennes frälsehemman (hela): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055174_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=3347%2C2454%2C3097%2C1431

Länk till Knutby mtl 1696 och sida med namnet Beata Ekorn i Gavel (men eftersom abonnemang på Arkiv Digital krävs bifogar jag också en bild): https://app.arkivdigital.se/volume/v402076a?image=3590

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej och tack igen Constantinus för dina svar!!

Nej, jag har inte Urban Sikeborgs verk. Bure är ett (eller snarare två) sidospår för mig och jag tyckte det var enklast att fråga här på Anbytarforum. Egentligen letar jag efter eventuella kopplingar mellan personer, som hade släktnamnet Geting och som bodde på Södermalm, Sundsvall/Härnösand, Vaxholm respektive Forsmark på 1600- och/eller på 1700-talet. När jag fick se att Lars Joensson Gedinghs hustru hette Sara Bure, och att Bure-släkten (nr 126) hade koppling till Härnösand enligt adelsvapen.com tänkte jag att Saras (nära) anor kunde komma ifrån Sundsvall/Härnösands-trakten. Kan det trots allt stämma?

Kyrkoherde Bernhard Bure i Nora socken hittar jag inte i von Schantz genealogier om Burer och Burenskölder, så jag misstänker att vi kommer ifrån diskussionsämnet, men jag hoppas ändå det går bra att ställa frågan här.

Nora socken tycks ligga i närheten av Almunge och Knutby socknar där syskonen Elisabet Bure (gm Bengt Kafle, Seglinge i Almunge sn) och Gustaf Bure (Burvik i Knutby sn) samt deras sysslings barn Erik Bure (Stora Väsby i Almunge sn) höll till åtminstone i början av 1700-talet enligt mantalslängder, men en geografisk närhet kanske inte säger så mycket om släktskap när det gäller en kyrkoherde (dvs Bernhard Bure i Nora socken).

Vänliga hälsningar,
Jan

Tack Constantinus för svar och för länkar!

Ordet mellan "Jönssons" och "drengh" kan kanske vara en beskrivning av vilken typ av dräng Isaak Isaaksson hade varit. Kan det stå "best" kanske? Nåja, vi kommer från ämnet Feif med det...

Vänliga hälsningar,
Jan

Ja, det gör det ser jag nu!

Tack Ulf för din uppmärksamhet!

Ett liknande fall där jag känner mig osäker: står det Barbroo eller Barbra om barnets namn vid dop i Maria Magdalena församling den 13/8 1679? Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=3050%2C35%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Vid dop i Stockholms Maria Magdalena församling den 27/1 1680 (CIa:3 sida 57) var "Clas Dannilson Lampoo" fadder. Google translate översätter det svenska ordet "lampa" till det finska ordet "lamppu". Om jag inte har fel uttalas bostaven u på finska som bokstaven o uttalas på svenska. Kanske det är överdrivet att ens reflektera över denna födelsenotis, men kan det hända att bryggarsläkten Lampa i Stockholm hade finska rötter (via Härnösand och eventuellt rötter längre tillbaka i den tyska adelssläkten Lampe, så som information på adelsvapen.com föreslår)?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=3614%2C3815%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

God fortsättning på det nya släktforskaråret 2023!

Den 23/2 1681 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm:

"Måns Andersson Swahla pickner under Guardiae, och hustru Brijta Larsdotters barn Kierstin".

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=3091%2C134%2C3035%2C1435

Länk till SAOB och ordet "pikner":
https://www.saob.se/artikel/?seek=pikner&pz=2

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen!

Tack Niels för dina kommentarer!

Kanske samma person, dvs samma tattarkungens dotter, var fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 30/9 1681 (CIa:3 sida 161).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3625%2C2947%2C2567%2C1214

Det tycks mig stå:

den 30 dito [dvs september 1681] döptes ett trumslagare barn som klåckaren intet fick nampn uppå, och der tlll war fadder Bengdt Forsberghs hustru, tatare[-]konngens dotter och h:r [herr] Johann mest:r [mäster] Måns måg i S:t Jacob christnade dett efter bönstunden klåckan 8.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I sekundära källor står att Carl von Linnés pappa, kyrkoherden Nils Ingemarsson Linnaeus, var född 1/7 1674.

I Stockholms Maria Magdalena församlings dopbok CIa:4 (1683-1690) dyker en kapellan Nils Linnaeus upp första gången (om jag har noterat rätt) 1689. Förmodligen är det hans hustru (herr Nils Lenaeij hustru) som var fadder och bar barnet vid ett dop i Maria Magdalena församling den 9/3 1690 (andra dopnotisen på sida 308, se länk nedan). Var kapellan Nils Linnaeus släkt med Carl von Linné? Hans pappa bör ha varit för ung för att ha varit en gift kapellan år 1690.

Länk till dopnotis med faddern Nils Lenaeij hustru:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00156#?c=&m=&s=&cv=155&xywh=3080%2C-5%2C3136%2C1482

Länk till tidigare (ev tidigaste) dopnotis med anteckningen herr Nils Laeneus(?) (den 4/7 1689):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=3104%2C1289%2C1813%2C857

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Tack Bertil och Niklas för era svar! De var till stor hjälp för mig!

Det står alltså Hindrich Ins, och inte Hindrich Ind, i dopnotisen. Då misstänker jag att det också står Maria Ins och inte Maria Inds om barnets mamma och musikanten Hindrich Öllers hustru/änka. Enligt von Schantz genealogier om släkten Insenstierna hade Hindrich Insenstierna en syster, som hette Maria, men hon ska ha varit gm Donat Feiff (som också var intressant för mig), men Hindrich Öllers änka kanske var samma person som senare gifte sig med Donat Feiff. Även uppgiften att Hindrich Insenstiernas änka Eva Höök sedan gifte sig med en Broman var intressant information för mig. Många frågetecken som rätades ut alltså tack vare era svar!

Det var ett lustigt sammanträffande att Hindrich Insenstiernas dotter Catharina var gm Gouvert in de Beto. På så vis blev det ju koppling till diskussionsämnet Indebetou och till din uppgift Bertil om stavningen "in de Beto", trots att jag hade tolkat släktnamen fel i dopnotisen.

Tack igen och med önskningar om ett gott nytt släktforskarår 2023,
Jan

Hej,

Har någon stött på en förkortad variant av släktnamnet Indebetou?

I Maria Magdalena församlings CIa:4 (sida 204) tror jag det står att musikanten salige Hindrich Öller och hustru Maria Inds barn Johan Hindrich döptes där den 23/6 1687. Vidara tolkar jag texten (men är osäker) att en av faddrarna var Hindrich Inds hustru Eva Leijel, som också bar barnet. Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=349%2C63%2C3035%2C1435

Den eventuella kopplingen mellan släktnamnet Indebetou och släktnamnet Ind har jag gjort eftersom jag har sett i den här tråden att det har funnits en brukspatron Carl Georg Indebetou (men långt senare än dopet 1687 förstås) och eftersom släktnamnet Leijel också har varit kopplat till bruk (järnbruk i Leijels fall). Var Carl Georg Indebetou möjligtvis brukspatron vid Åkers styckebruk? Tyvärr har jag inte hittat vilka Eva Leijels föräldrar var. De kan ha varit Adam Leijel och Helena Radou, men det är bara en hypotes, eller rent utav en spekulation. Adam Leijel, som var gm Helena Radou, var bror till brukspatronerna Johan och Henrik Leijel enligt sekundära källor.

Det italienska "in debito" betyder på svenska "i skuld". Finns någon sådan betydelse av släktnamnet Indebetou?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen!

Det är visst inte bara jag som släktforskar på Julafton.

Jag är ingen expert, men i mina öron låter det inte sannolikt att Jacob Adolph bodde i kvarteret Glasbruket nedre på 1820- eller 1830-talet eftersom han inte är omnämnd (bör nog kollas lite bättre!) vare sig i mantalslängder eller kronotaxeringslängder. I andra hushåll(?) är (till och med) barn till personer omnämnda, så jag tycker Jacob Adolph också borde ha blivit omnämnd om han bodde i Jacob Dubbes gård/fastighet. Om han bodde i Sverige bör han ha blivit mantalsskriven någon stans eftersom han skulle betala skatt/mantalspenning. I äldre mantalslängder kunde hustrur, barn i mantalsförd ålder och andra personer i ett hushåll bli registrerade med enbart siffran ett (dvs utan namn), men jag vet inte hur det var i början av 1800-talet i socknar "på landsorten". Det låter ändå ganska troligt tycker jag att han bodde i Stockholm, och förslagsvis i Katarina eller Maria Magdalena församling, åtminstone de första åren eftersom hans syster bodde där då (och eftersom morbror(?) Jacob Dubbe ägde en gård där). Varför inte leta i en ktl eller i en mtl?

God fortsättning på Julhelgen!
/Jan

Hej,

Handelsbokhållare J. A. Hägg blev registrerad i Katarina hfl 1844 (AI:90-91 sida sida 7) och i Katarina mtl 1845 (BA44:17 sida 118), men inte i hfl/mtl åren närmast före, i kvarteret Glasbruket nedre.
Länk till hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055677_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=3000%2C653%2C3725%2C1721
Länk till mtl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057256_00246#?c=&m=&s=&cv=245&xywh=1082%2C1388%2C3103%2C1434

För att se om Jacob Adolf blev registrerad före 1844 hos sin syster har jag kontrollerad där hon bodde (i födelse-/dopnotiserna till barnen står att hon bodde i kvarteret Beijers trädgård), men tyvärr hittade jag inte hans namn där heller. Även systern försvinner spårlöst...

I Katarian mtl 1731 står att svågern grosshandlare Claes Fredric Österberg bodde i Högmora i Huddinge socken (BA30:4 sida 4).
Länk till mtl 1731: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/S0000521_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=379%2C1729%2C2068%2C955

Jacob Adolfs syster födde också ett barn (Carl Ferdinand) i Huddinge socken (den 31/10 1830) och i födelseboken står att familjen bodde i Lilla Högmora.
Länk till födelse-/dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047728_00207#?c=&m=&s=&cv=206&xywh=480%2C2184%2C1950%2C922

Men i Huddinge hfl 1829-1833 hittas inte familjen i Lilla Högmora.
Länk till Lilla Högmora hfl 1829-1833: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047711_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=-106%2C486%2C4464%2C2062

Observera dock jungfru Maria Johansson (född på Åland) hos fru Norman längst ner på sidan 5. Möjligtvis var fru Norman gift med grosshanldare Pehr Norman, som var dopvittne då Claes Fredric Österberg och Carolina Christina Häggs dotter Carolina Fredrica (född 22/8 1829) döptes i Katarina församling i Stockholm den 14/9 1829.
Länk till födelse-/dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055770_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=3392%2C1873%2C2809%2C1328

Den 14/9 1829 döptes alltså ett barn på Söder i Stockholm, den 31/10 1830 föddes ett barn i Huddinge och 1831 flyttade alla(?) barn till Claes Fredric och Carolina Christina till Gotland enligt Östergarn hfl 1836-1845 (AI:4 sida 44).
Länk till hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073569_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=82%2C261%2C3724%2C1720

I Östergarn hfl 1820-1835 (AI:3 Riksarkivets bild 90) är det oklart för mig om också Carolina Christina flyttade (med sina barn) till Östergarn. Det står "Enke Fru Häggs Dotter och Fosterbarn". Tyvärr har jag inte hittat någon inflyttningslängd i Östergarn för år 1831 (och typiskt nog finns en "påbörjad" flyttlängd för år 1832 i hfl AI:3!).
Länk till hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0073568_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=42%2C316%2C3723%2C1720

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Indikationerna om att Simon Le Bruns hustru Jeanne Claesdotter var dotter till Nicolas Bevi är starka, men jag skulle vilja prova en annan hypotes också; kan Jeanne ha haft koppling även till släktnamnet Maniette? Jag känner inte till något om den släkten (och vill inte be min mamma gå till bibblan nu när det är kyligt ute), så mina tankar är minst sagt ute på svag is. Det jag har observerat är i alla fall följande.

Enligt Eddie Bjärrenholts inlägg den 29 April, 2000 på http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html hade Anton Maniette (fc 1660 i Gimo bruk) två söner vars hustrur hade släktnamnet Soltner: Margareta (se tabell 2) och Anna Karin (se tabell 16 samt denna sekundära källa, som jag tolkar som en sammanställning av information taget från diskussionen 2000: http://www.x-konsult.se/gen/html/0006/7512.htm#13980 ). Enligt ditt (Kjell Lindbloms) inlägg i forum.vallon.se den 12 April, 2000 hette Anthon Maniets pappa Clas och om jag har förstått informationen i samma diskussions-tråd rätt var han fc 1629 ev i Skäfthammar (Gimo bruk). Han kan alltså inte ha varit pappa till Jeanne Claesdotter, som gifte sig c 1642 med Simon Le Brun, men man kan kanske lite löst undra om Clas mamma kan ha varit syster till Jeanne och om Clas Maniet alltså hade fått sitt namn efter sin morfar. Det är ett par observationer i Maria Magdalena kyrkoarkiv som har lett mig till att vilja prova hypotesen om att koppla ihop släkterna Le Brun, Maniette och Guillaume (samt Bevi enligt Kjells inlägg i den här tråden 2022-11-13).

1) Den 10/3 1686 döptes sekreterare Tobias Solltner och hustru Christina Bruuns dotter Anna Catharina i Maria Magdalena församling i Stockholm. Denna Anna Catharina skulle kunna vara Johan Maniettes hustru, vars svärföräldrar var Anthon Maniette och Anna Giljam. Enligt information i NV om släkten Guillaume gifte sig Annas bror Johan Gillian (tabell 4, död efter 1708) med Maria (Clasdotter) Maniette den 29/6 1683 i Skäfthammar. Enligt de två ovan nämnda källorna var Anthon Maniettes pappa Claes Maniette, fc 1629 i Gimo bruk. Var Maria (Clasdotter) Maniette och Anthon Maniette (fc 1660) syskon?

Länk till dopnotisen då Anna Catharina (Soltner) döptes den 10/3 1686 i Maria Magdalena (Cia:4 sida 153) – observera faddern ”handelsmannen Hindrick Leijell”, som kan ha varit brukspatronen vid Älvkarleö bruk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3275%2C2888%2C3077%2C1435

2) Anna och Johan Gillians pappa Johan Gilliuum (tabell 3) reste till Frankrike enligt uppgift i Frösåkers ting 17-19/3 1679 (info i NV). Den 21/7 1682 lät engelsmannen mäster Thomas Kutler begrava Jon Guillim på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. Kan denne Jon ha varit Johan Gilliuum (tabell 3), dvs pappan till Johan Gillian gm Maria (Clasdotter) Maniette och till Anna Giljam gm Anthon Maniette vars son Johan kan ha varit gm Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Katarina, som döptes 10/3 1686 i Maria Magdalena församling? Den bifogade schematiska bilden hoppas jag ger en klarare bild än den förra krångliga meningen/frågan! Det jag försöker poängtera i den krångliga frågan är att Christina Bruun (ev le Brun) bör ha bott i Maria Magdalena församling då ”Jon Guillim” begravdes där. Jon Guillim begravdes 1682, och 1684 (och kanske tidigare – jag har inte kollat än) döptes ett barn till Christina Bruun.

Länk till begravningsnotis då Jon Guillim begravdes den 21/7 1682 i Maria Magdalena församling (LIa1:34 sida 70):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055269_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=830%2C1988%2C2514%2C1161

Eftersom jag tycker det är kul att göra schematiska bilder, och så tycker jag de ger en klarare bild över mina frågor om eventuella släktskap, så bifogar jag en sådan. Om släktskapen stämmer, kan man då inte anse det vara skäligt att misstänka att Christina Bruun egentligen hade det vallonska släktnamnet le Brun? Släktnamnet Soltner däremot, tycks inte ha någon direkt anknytning till Vallonien, eller? Förrutom Tobias Soltner har jag stött på Petter Soltner (fadder till Tobias och Christinas barn Tobias, döpt 15/2 1684 i Maria Magdalena församling) och pergamentmakare mäster Erik Soltner. I bouppteckning efter Erik (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:67 sida 796) står att han hade en dotter Margareta (fc 1704), som skulle kunna ha varit gm Claes Maniette (se ovan). Vidare står att Erik Soltners änka hette Margaretha Sivertz, som kan jämföras med den Olof Sivertz som hade lånat pengar till kommissarien Mårten Bruun (se mitt förra inlägg). Enligt Maria Magdalena mtl 1705 var Tobias Soltners änka (felaktigt kallad Helena Brun) och Erik Soltner grannar. Båda bodde vid Hornsgatan (enligt uppgift i bouppteckning), i två intilliggande kvarter.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Ett par andra frågor:

1) "Jungfru Gretha Debesche" var fadder vid dop den 16/8 1685 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Kan hon ha varit Georg De Besches (TAB 2 i De Besche nr 944) dotter Margareta Beata, som gifte sig den 20/8 1685 i Stockholm med Jakob Grundel enligt den här sekundära källan (se TAB 2): https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944
I vilken församling vigdes Margareta Beata de Besche och Jakob Grundel? I Maria Magdalena församling, där vigselbok saknas för 1685, finns vid den här tiden fru Elsa Grundel, som jag tror var halvsyster till Jakob gm Margareta Beata de Besche. Länk till dopnotisen den 16/8 1685 (CIa:4 sida 131):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3383%2C44%2C2809%2C1328

2) Samma dag som Margareta Beata de Besche och Jakob Grundel vigdes i Stockholm, dvs den 20/8 1685 enligt ovan nämnda sekundära källa, betalade två personer med släktnamnet "De Besch" pengar till Maria Magdalena församling i Stockholm: bokhållare Johan De Besch och herr(?) Carl De Besch. Ref: Maria Magdalena kyrkoarkiv, Kassaräkningar... LIa1:37 sida 187. Vilka var deras föräldrar? Länk till sida 187 i kassaräkningsboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055272_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=372%2C361%2C4339%2C2005

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan!

Jag känner igen orosmomentet, som du Olle beskriver! 

Faddern piga Britta Ersdotter Wiggman i Långtora är en stark indikation om att furir Wiggman i Långtora är pappa till trumslagare Erik Wiggman i Skogs-Tibble tycker jag. Vet någon om furir Wiggman i Långtora hade en dotter med namnet Britta?

Det skulle vara intressant att läsa fler kommentarer om det här exemplet på osäkerheter vid släktforskning.
Själv har jag aldrig gått någon kurs i ämnet och skulle som stor amatör resonera så att man själv avgör huruvida indikationerna är tillräckliga för att dra slutsatser där direkta fakta från primärkälla saknas. Om man sedan presenterar forskningsresultatet för andra kan man förklara hur man har resonerat och vilka grunder/indikationer resonemanget bygger på. Sedan får mottagaren/åhöraren/läsaren göra en egen bedömning.

I ditt exempel Olle, skulle jag ha känt mig tämligen övertygad om släktskapet bara baserat på släktnamnet, födelseuppgifter i husförhörslängd, de geografiska platserna och på yrkena, men tack vare uppgiften om faddern Britta, med samma släktnamn och från samma socken som trumslagarens förmodade pappa (och som dessutom troligtvis var ogift eftersom hon var piga) så skulle jag gå från "tämligen övertygad" till "väldigt övertygad".

Vänliga hälsningar och med önskan om en God Julhelg!
/Jan

PS: Går det att följa den andra personen Eric född 1750 i Långtora, för att kunna utesluta honom?
Står det inget om trumslagare Erik Wiggmans föräldrar i vigselbok när han gifte sig, eller i dödbok när han dog/begravdes?

Hej igen!

Det stämde att släktnamnet Swartzkaupf förekommer i Maria Magdalena födelse-/dopbok CIa:4 (1683-1690).

Den 21/3 1685 var kungliga majestäts skomakare "Suartzkopp" fadder vid dop av kryddkrämare Gregert Duxier/Dugier(?) och hustru Christina Canthors barn Johannes. Det var nog denne skomakare som jag mindes vid något/några dopnotis(er) 1683/1684 (se mitt förra inlägg).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=3251%2C2696%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: På samma sida är skeppare Mårthen Swart registrerad som fadder vid dop den 16/3 1685.

Tackar KG för dina kommentarer!

Att "tattarkungens dotter" var fadder vid ett dop 1683 kan man förstås tolkas på väldigt många olika sätt vad gäller det sociala sammanhanget (där och då) och annat.

Jag håller på att gå igenom Maria Magdalenas födelse-/dopböcker från 1600-talet och hoppas att det i dem kan finnas mer information om personen som kallades tattarkungen, eller om personer i hens familj, och återkommer vid eventuellt fynd.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan igen,

Med förhoppningen att inte skapa förvirring eller otydlighet bifogas en tredje version av den schematiska bilden över släktförhållandena mellan några utvalda personer i de Besche-släkten. Tyvärr blev jag för ivrig tidigare...

I information om släkten de Besche står på ett par ställen om att fiskar tidigt ska ha använts i deras olika vapensköldar. Det fick mig att associera till det italienska ordet för fisk: pesce ("sc" uttalat med ett tj-ljud). Jag har också läst att b- och p-ljud är nära varandra och förväxlades/förväxlas ibland. Kan namnet "Besche" ha något med fisk (pesce) att göra?

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Den 3/10 1711 vigdes jungfru Sara De Besche och bokhållare Carl Wiens enligt Maria Magdalena församlings lysning- och vigselbok EI:1 sida 95. Kan hon ha varit dotter till Catarina och besökaren Wellam De Besche i kvarteret Kaninen?

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00052#?c=&m=&s=&cv=51&xywh=3458%2C260%2C3035%2C1435

I Leufstabruksarkivets "Person‐ och ortsregister över år 1930 förtecknade handlingar (F I)" hittas "Wiens Carl, bruksinspektor". Länk till registret:
http://leufstabruksarkiv.se/osterbybruk/register.pdf

I von Schantz genealogier (1.A-F sida 136b) i Riddarhusets arkiv hittas Sara De Besche född 1696, som alltså skulle ha varit ca 15 år vid ovannämnda vigselns datum. Om hennes pappa står i von Schantz genealogier att han hette Wilhelm (f. 1637), att han bodde i Österby, att han var gift med Sara Isacsdotter och att han hade två döttrar (Maria f 1694 och Sara f 1696), men ingen son är omnämnd (se bifogad bild).

Länk till sidan 136b i von Schantz genealogier (abbonemang på Arkiv Digital krävs):
https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=2930

Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 4/2 1684 av rotmästare under gardet Anders Andersson och hustru Maria Andersdotters barn Anders var en av faddrarna "Christina Debes regementskrifwares hustru som bar barnet". Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=3577%2C3598%2C2528%2C1195

Kan denna Christina Debes ha varit Christina, dotter till Gillis De Besche (tabell 1 i släkten De Besche nr 1253 enligt denna sekundära källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_1253)? Om så är fallet tycks familjen De Besche/Möller ha haft koppling till Maria Magdalena församling kring sekelskiftet 1700. Därför undrar jag om brukspatronen Jori(s) De Besche, som ägde en gård i kvarteret Draken enligt mtl 1702 och mtl 1711 kan ha varit en medlem ur denna familj. Finns det möjlighet att personer saknas i von Schantz genealogier (fick Jori De Besche och Christina Möller barn, eller fick Gillis och Christina barn före 1654?), eller kan "Jori(s) i Draken" ha varit Christinas bror Isak/Isaac, som var brukspatron/bruksägare enligt den sekundära källan ovan (dvs med felaktigt namn i någon källa)?

Bifogat: bild från von Schantz genealogier samt en ny bild över släktförhållandena med ett par till medlemmar.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Jag har också några undringar över personer som hade släktnamnet De Besche.

Brukspatron Joris De Besche ägde en gård i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm
enligt mtl 1702 (överståthållarämbetet för uppbördsärdenden (ÖFU) BA:8/1 sida 64) och mtl 1711 (ÖFU
BA:10/15 sida 202. Vid vilket bruk var han brukspatron?

Länk till sida 64 i mtl 1702:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3216%2C2357%2C3104%2C1434

Länk till sida 202 i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=693%2C3445%2C2772%2C1281

Besökare (vid småtullarna) Velam De Besche bodde i sin egen gård i kvarteret Kaninen i Maria Magdalena församling i
Stockholm enligt mtl 1705 (ÖFU BA:9/1 sida 28). I mtl 1711 (PFU BA:10/16 sida 77) framkommer att Velam/
Wellam och hans hustru Catarina hade avlidit samt att deras son Gillius De Besche med två systrar nu
ägde gården.

Länk till sida 28 i mtl 1705:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=654%2C1137%2C2155%2C995

Länk till sida 77 i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059599_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=2269%2C2504%2C4469%2C2065

I en bouppteckning, daterad 14/5 1704, efter handelsman Olof Siverts (död den 26/4 1704 enligt boupp-
teckningen och begravd på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm den 28/4 1704 enligt församlingens
räkenskapsbok LIa1:55 sida 78) var "Gillius de Besche i Norkiöping" och "cornetten Emanuel de Besch"
skyldiga dödsboet pengar (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sidorna 454v och 455).

Länk till bouppteckning efter Olof Siverts:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00474#?c=&m=&s=&cv=473&xywh=2679%2C169%2C4468%2C2064

I Norrköpings rådhusrätt och magistrats FIaaa:1 sida 137 framkommer i ett dokument daterat 18/3 1715
att Anna Sivers (jfr Olof Siverts) var änka efter Gillis de Besch Willemson och att paret hade
dottern jungfru Magdalena de Besch. Denne Gillis kan ha varit son till besökare Velam De Besche, som
bodde i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt mtl 1705. Anna Sivers kan ha varit släkt med
Olof Siverts, som begravdes på Maria Magdalenas kyrkogård 1704.

Länk till dokumentet (enkel form av bouppteckning) på Arkiv Digitals hemsida (abonnemang krävs):
https://app.arkivdigital.se/volume/v79242?image=86&page=137

Namnet Gillis/Gillius De Besch(e) hittas i Norrtälje stad mantalslängder 1692, 1693, 1695, 1703 och
1704 i stadens norra kvarter. I dem framkommer att Gillius hade en bror och en son med namnet Jochim
De Besche.

Länk till mtl 1692 (med sonen Jochim):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005874_00261#?c=&m=&s=&cv=260&xywh=195%2C1053%2C2063%2C975

Länk till mtl 1693 (med "brodren"):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005875_00388#?c=&m=&s=&cv=387&xywh=441%2C1832%2C2243%2C1060

Länk till mtl 1695:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005877_00267#?c=&m=&s=&cv=266&xywh=279%2C795%2C1721%2C814

Länk till mtl 1703:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005878_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=2757%2C1824%2C1746%2C814

Länk till mtl 1704:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005879_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=2617%2C1919%2C1578%2C736

Sammanfattning och tolkning av ovanstående information:
Besökar Wellam De Besche, död mellan 1704 och 1711, gm Catharina.
Deras barn:
- två döttrar (enligt Maria Magdalena mtl 1711)
- en son (enligt Norrköping stad mtl 1693), död före skrivandet av Maria Magdalena mtl 1711
- Gilli(u)s i Norrköping, död före 18/3 1715, gm Anna Sivers, barn: Jochim (enligt Norrköping mtl 1692,
död före 18/3 1715) och Magdalena (ogift den 18/3 1715)

I sekundära källor (tex Palmschölds genealogier 1.A-E sida 239 och von Schantz genealogier 1.A-F sida
136b; båda vid Riddarhusets arkiv) har jag inte lyckats hitta brukspatron Jori De Besche eller besökare
Wellam De Besche. Eftersom även namnet Adriana De Besche förekommer i Maria Magdalena mtl 1711 misstänker
jag att Jori och Wellam kan ha varit (nära) släkt med henne. Enligt de ovan nämnda sekundära källorna
hade hennes pappa en bror vid namn Wilhelm, men enligt von Schantz genealogier avled han redan 1631 (och
skulle för övrigt ha blivit väldigt gammal om han levde då mtl 1705 skrevs - han var född 1623). Det står
också i von Schantz genealogier att Adrianas farfar Wilhelm (född 1572) "hade Gogård och Lerbecks bruk".
Gogård misstänker jag var Godegårds bruk, men Lerbeck - menades Skyllbergs bruk i Lerbäck socken? Stämmer
uppgifterna att Wilhelm ägde dessa två bruk?

Bifogat: en schematisk bild över släktförhållanden, enligt sekundära källor, mellan några av De Besches
familjemedlemmar. Jag hoppas det inte har smugit sig in fel!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen,

Kanske mitt förra inlägg rör ett annat släktnamn...
Den 29/3 1697 begravdes nämnde trädgårdsmästarens barn på Maria Magdalena kyrkogård och i notisen är hans släktnamn skrivet Pyro eller Pijro (se räkenskapsbok LIa1:48 sida 77).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055283_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=857%2C2887%2C1820%2C830

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok LIa1:50 sida 121 står att "wijnhandlaren Mårten Belman begrafwit sin swärmoder, hust: Aplonia Prysser [alt. Prijsser] i kyrckian uthi handelsmannens Hermanis graff" den 24/11 1699. Om jag har tolkat sekundärkällor rätt var Mårten/Martin en bror till Carl Michael Bellmans ana.

Länk till begravningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055285_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=789%2C2994%2C2216%2C1010

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: den 24/5 1698 begravdes vinskänk Mårten Belmans mamma på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm enligt räkenskapsbok LIa1:49 sida 104. Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055284_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=3641%2C3287%2C1820%2C830

Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok LIa1:52 sida 119 står att bryggare Jacob Radous son begravdes i Johan Klens grav den 15/8 1701.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055287_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=474%2C1570%2C2385%2C1087

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok LIa1:61, sida 108, står att Johan Radous barn begravdes på kyrkogården i salige Johan Klens grav den 15/8 1710.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=3066%2C2075%2C2284%2C1041

I samma bok, sida 449, står att bryggare Johan Radaus dotter begravdes på kyrkogården i kyrkans grav. Datumet bör ha varit 12/11 1710.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=964%2C502%2C2657%2C1211

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen Olle,

Jag ser av mitt förra svar att jag förmodligen inte hade förstått din frågeställning när jag skrev det.

Kommer uppgiften om att trumslagaren var född 1750 i Långtora från en husförhörslängd?
Finns det inga födelseböcker i Långtora kyrkoarkiv för den tiden? Om årtalet 1750 kommer från en husförhörslängd kan man vara tvungen att leta några år före och några år efter 1750 efter dopnotisen.
Om furiren bodde i Långtora 1750 låter det i mina öron väldigt troligt att det var han som var pappa till trumslagaren.
Har du sett när furiren dog? Kan man leta efter en bouppteckning efter honom? I den borde det framkomma vilka hans barn var, åtmistone de som levde när bouppteckningen skrevs (samt de eventuella avlidna barnen som hade egna barn).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Jaha, det var hans barn som begravdes och inte han själv. Det förklarar varför det inte stod "salige" vid hans namn i den senare begravningsnotisen.

Jag har just tittat igenom hela Livregementet till hästs GMR 1710, som innehåller ryttarnas födelseuppgifter, men tyvärr hittade jag inte namnet Hindrich Debous i den.

I vigselnotisen står att brudparet Hendrick De Boo och Kierstin Persdotter (som väl bör ha varit änka vid före vigseln?) vigdes i sekreteraren Soltners änkas gård. I mina anteckningar angående (den eventuelle) Mårten le Brun har jag anteckningar om henne (hon hade släktnamnet Brun), men det kanske är bättre om jag skriver mer om det under diskussionsämnet Barbro Mårtensdotter le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Kjell,

Vad många likheter mellan Gottfred Pouset (tab 22) och Gotfred Dubois (tab 54)! Var bodde G. Pouset innan han flyttade till Stockholm?

Nyligen upptäckte jag att Maria Magdalenas räkenskapsböcker med begravningsnotiserna finns tillgängliga på internet. För närvarande håller jag på att leta efter "(le) Brunare" (och "Getingar") i dem, men jag ska hålla ögonen öppna efter guldsmeden Gottfred Pouset. Apropå guldsmeder fick jag se en yrkestitel, som jag tyckte såg kul ut: gullplättare och jag kan inte låta bli att bifoga en bild. Jag fick hjälp av SAOB för att få en betydelse av ordet "plätera".

Jag har aldrig gått någon släktforskarkurs och vet inte hur man skriver referenser rätt, men eftersom volym(?)nummer och sidnummer till Gothfrid Pousets hustrus begravningsnotis är den samma (59) påpekar jag det här, i den händelsen det blev ett missförstånd där. Men å andra sidan kanske inte volym(?)nummer behövs i referensen eftersom det bara finns en volym(?) för år 1708 bland räkenskapsböckerna (LIa1).

I vigselnotisen tycker jag att Catharinas efternamn är Dahlheim, och inte Dekeheim. Här är länk om du, eller någon annan, vill kolla: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00323#?c=&m=&s=&cv=322&xywh=3458%2C2170%2C2567%2C1214
En indikation om att det står Dahlheim är också att badaren hette Dahlheim, och det var förslagsvis Catharinas pappa, eller någon annan (nära) släkting.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Olle,

Ibland kan man ha tur att det står i mantalslängder vart en person flyttar, eller var ifrån en person kommer ifrån. Tyvärr händer det sällan enligt min erfarenhet, men det kan vara värt ett försök om du inte redan har gjort det.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jag fick se att det finns ett diskussionsämne Groth även under smedsläkter och flyttar min förfrågan dit.

/Jan

Hejsan!

Jo, jag tänke mest om Hans (tabell 21) kan ha haft en bror Paul eftersom han valde det namnet till ett av sina barn.

Vid letande i födelseböcker efter någon Mårten med en dotter Barbro fick jag se i Forsmarks fb C:1 ett dopvittne som ser ut att ha varit en arbetare med namnet Hans Persson Bruun (dop 25 eller 26 (?) februari 1687), men jag är lite osäker på om det verkligen står Bruun. [se PS nedan!] Ett annat vittne vid samma dop tycks ha hetat Sigrid Persdotter, som ju leder tankarna till tabell 17 Pierre le Bruns hustru Sigrid Persdotter, men de bodde väl vid Galtströms bruk då (och en eventuell dotter Sigrid borde ha varit för ung för att vara gift 1687, dvs Pierres hustru kan inte ha fått barn med ett så stort tidsomfång tycker jag).

Pierre le Brun (tabell 17) misstänker jag var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk. Mina misstankar baseras dels på sekundär information om Depken/Anckarströms koppling till både Älvkarleö samt Galtströms bruk, och dels på att min mamma och jag har en sk DNA-träff (dvs avlägsen "genetisk släkting"), som har anor vid Galtströms bruk. Bland min mammas anor finns Bonnevier och le Brun vid Älvkarleö bruk och när man titta på hennes och på DNA-träffens övriga anor tycks den gemensamma nämnaren luta åt just le Brun och dessa två bruk. Jag höll på att titta på detta för en tid sedan, men så kom jag in på några sidospår... 

Länk till det eventuella namnet Hans Persson Bruun i Forsmark C:1 (Riksarkivet resp. Arkiv Digital):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047435_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3679%2C1895%2C1782%2C842
https://app.arkivdigital.se/volume/v124347?image=20

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: efter en titt i Forsmarks vigselbok förstår jag att det står "Bruuks arbetare" och inte Bruun!

Hej,

Vid Åkers järnbruk finns i mtl 1681 en Mårten Påhlsson och i Åkers mtl 1680 finns både Hans Påhlsson och Mårten Påhlsson, men det är oklart i mtl 1680 var de arbetade, men eftersom de två personerna på raderna ovan den med Hans namn var uppsättare kanske de jobbade vid järnbruket.

Kan Hans och Mårten ha haft någon koppling till tabellerna 21 och 22, Hein/Hans respektive Paul Brun?

Länk till mantalslängderna 1680 och 1681:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006729_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=414%2C445%2C1586%2C750 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006730_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=651%2C1770%2C1324%2C626

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt Åkers födelsebok C:1 fanns det en Hans Pålsson vid järnbruket och det kan vara samma Hans som i mtl 1680. Hans Pålssons barn föddes/döptes den 10/6 1683. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005603_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=903%2C1481%2C2340%2C1106

Hej igen,

Kanske är jag hemmablind igen, men uppgiften att Anthoni Bruun var faktor vid Åkers bruk var lite intressant för mig. Det tycks mig ha varit en hel del kopplingar mellan Norrland, Södermalm, Forsmarks bruk och Strängnäs/Åkers bruk runt sekelskiftet 1600/1700 och även under första halvan av 1700-talet. Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 i Maria Magdalena församling på Södermalm. I bouppteckningen efter Anthoni Bruun frakommer att dödsboet ägde ett nybyggd hus i närheten av Södermalms glasbruk, som bör ha varit det som låg vid vattnet nedanför Katarina kyrka och jag misstänker att det var där familjen bodde (och inte i något av husen i Gamla Stan - de tycks alla ha varit uthyrda). Även om Anthoni inte har något med den vallonska släkten le Brun att göra, så tycker jag ändå att de ovan nämnda geografiska kopplingarna kan tyda på att Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha något att göra med Forsmarks bruk, Galtströms bruk och/eller Åkers bruk. Nedan kopierar jag in mina anteckningar om dessa geografiska kopplingar. Anteckningarna har utgångspunkt från mina undringar hur/varför trädgårsmästare Mathias Gimström flyttade från Gimo bruk, Stockholm, Ärla socken, Stockholm och sedan till Irsta socken. När jag började titta på släktförhållandet mellan bryggarna Johan Dubois och Johan Wessman, gm Margareta Geting, tycks det mig finnas samma geografiska kopplingar då man tittar på släkten/släkterna Geting. Mycket av informationen nedan är hämtat från sekundära källor...

"Lars Ekorn (1704-1768) var inspektor vid Gimo bruk ca 1732-1768.
Lars bror, Per Ekorn (fc 1730, bg 28/3 1795 i Maria Magdalena församling Sthlm) blev direktör vid Forsmarks bruk efter 1750. Han flyttade senare till Strängnäs.

Petter Enander var direktör i Forsmark enligt mtl 1737 AD sida 170.

Forsmarks bruk såldes 1735 av de Besche-ättlingar till Karl (Johan?) Wattrang (1689-1749, TAB 3 i Wattrang #848. Karls pappa Johan köpte Löta→Jakobsberg i Björnlunda sn 1676 och blev häradshövding i Frösåkers härad 1680 och i Sjuhundra, Väddö och Bro härad 1692. Karl Wattrang, som gifte sig 2:a gången 1/1 1730 i Stockholm med Christina Maria Steuch (1708-1739, se TAB 2 i Steuch #1582; jfr Stöök i bryggarsläkterna Lampa och Westman/Wessman bla i Maria Magdalena församling), sålde Forsmark redan 1736 till Gerhard Grundel (1690-1743, se TAB 2 i Grundel #174 gm Brita Gust. Duwall#64 tab3), som sålde bruket 1738 till familjen De Geer, som var ägare till 1751. Gerhards morfar var Georg de Besche (tab 2 i De Besche nr 944), som tillsammans med sin bror äde bla Forsmarks bruk. OBS! se också ryttare Daniel Grundel fc 1685 i Norrtälje enl GMR 1736 Livreg. t häst/Roslags komp/rusthåll nr 91. Några få år tidigare (avsked 1729) var Olof Andersson Geting ryttare vid samma kompani, i rusthåll nr 92, som ägdes av Georg de Besches arvingar. Enligt uppgifter i mtl:er flyttade Olof Geting till Forsmarks bruk 1725.

Gerhards pappa, Jacob Grundel, var landshövding i Västerbotten (friherreliga ätten #174) och var gift med Georg de Besches dotter Maria Beata De Besche. Jacob och Maria Beatas barn Jacob döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 1/11 1687 (fadder var bla Adam Leijels änka). Gerhards syster Margareat Beata var gift med Jakob Cronstedt (1668-1751), som var bror till Matthias Gimströms arbetsgivare Carl Cronstedt och granne med bryggålderman Johan Lampa i kvarteret Hästhuvudet i Stockholm."

Jag ser nu att det saknas kopplingar till Åkers bruk i mina anteckningar. Där kommer släkten Wattrang nr 848 in i sammanhanget. I den släkten finns kopplingar till samtliga ovan nämnda geografiska platserna och ett fåtal bröder/kusiner/sysslingar. Jakob Wattrang (TAB 6) lär ha fått arrenderätt till Åkers bruk 1676 och skrev en beskrivning över Lappland. Hans son, Karl Henrik (TAB 10) ägde flera gårdar/hus i Maria Magdalena församling. Se också bild nedan.

Kan man kanske fundera över eventuella kopplingar mellan släkten le Brun och dessa geografiska platser i sökandet efter Barbro Mårtensdotter le Bruns pappa? Jag tänker främst på Pierre le Brun (tabell 17) vid Galtströms bruk och vem hans föräldrar kan ha varit. Kan han ha haft en bror som hette Mårten? Simon le Brun (tabell 6) hade en son med namnet Pierre (tabell 7), så om Pierre (tabell 17) hade en bror Mårten skulle inte Simon ha varit pappa till Mårten.

Hoppas jag inte har rört till tankarna! 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: några länkar till sekundär information om de ovan nämnda släkterna
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582

PS2: jag blev för ivrig igår att skriva mitt inlägg; vid närmare kontroll var Daniel Grundel och Olof Geting ryttare samtidigt 1715-1729 vid samma kompani - Daniel vid rusthåll 91 (ägt av bokhållare Abraham Westbergs arvingar) och Olof vid rusthåll 92 (ägt av Georg de Beschs arvingar, dvs bla Jakob Grundel).

Hej igen,

OK, då vet jag var du (Kjell) menar med ”möjlig son/dotter till”. Tack för svar!!

Av innehåller om släkten Bevi i NV blev jag överraskad av tre saker; 1) förekomsten av släktnamnet Anthoni, 2) Anna Anthonidotters svärmors släktnamn de Pré, och 3) tabell 37 Bertil Beves gård i kvarteret Järnlodet.

Nedan gör jag ett försök att förklara varför jag blev överraskad.

1) När jag fick se namnet Anthoni tittade jag igen på uppgifterna i mtl 1683 om den Anthoni Bruun, som jag nämnde i mitt inlägg här, den 2022-11-14. Anthonis änka ägde hela sex stenhus i Gamla Stans östra del: nr 116, 117, 121, 126, 128 och 129. Hus nr 118 ägdes och beboddes av Jacob Leijels änka Barbara (Barbro) Dress (se mina funderingar kring detta nedan). Länk till sida med hus nr 116: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=188%2C2337%2C3771%2C1719

Östra kvarterens hus nr 116 ägdes av Antoni Bruuns änka och hyrdes av salige löjtnant Samuel Bergs änka krögerskan Kirstin Berg (jfr Barbro Mårtensdotter le Bruns make Anders Andersson Berg) med sina två döttrar (12 resp 10 år gamla) samt med de två pigorna Lisbeta Albrechtsdotter (jfr Albreckt Hartman nedan) och Lena Hindrichsdotter. Familjen hade de återkommande gästerna; en kommediant med sin hustru, en jungfru och ryttmästaren Henning(?).

Östra kvarterens hus nr 117 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänken Frantz de Moij med sin hustru, en 20 år gammal dotter (fc 1662), de två pigorna Annicka Svensdotter och Karin Mårtensdotter och källarpojken David Johansson 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, bokhållare Samuel Drefman(?), och en återkommande gäst, borgmästare Schmit(h?) från Viborg.

Östra kvarterens hus nr 118 ägdes och beboddes av handelsman Jacob Leijells änka Barbara Dress, hennes två döttrar (18 resp 17 år, födda ca 1664 resp 1665), bokhållare Johan Fleijell(?), pigorna Maria Andersdotter och Lisbetha Noesdotter (Dandenell?). Denne Jacob Leijel bör väl ha varit samma person, som den engelska brukspatronen vid Älvkarleö bruk? Om jag minns rätt blev någon med släktnamnet le Brun (ofta stavat Broun i Älvkarlebys kyrkoböcker – detta pga brukspatroners engelska härkomst eller kom tabell 10, Jean le Brun, från England?!) mäster vid Älvkarleö bruk då han var förvånansvärt ung (eller var det syskonen Öbrinks pappa?). ”Han var väl duktig” säger min mamma, men jag misstänker att det kan ha funnits någon annan anledning (också). (Med det vill jag spekulera i att Anthoni Bruun var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk och att någon blev mäster där i ung ålder pga släktskap med den rike Anthoni i Stockholm.) Jag ser också i mina anteckningar att släktnamnet Leijel tycks förekomma mer frekvent bland dopvittnena då syskonen Öbrinks barn döptes än vid dop av andra pars barn. I samma hus bodde också notarius publicus Isaac Ferenström/Fernström med sin hustru och ett litet barn om 6 veckor, amman Kirsten Samuelsdotter(?), pigan Beata(?), tjänstepojken Oloff Joensson, 18 år (fc 1664) samt en brorson om 14 år (fc 1668).

Östra kvarterens hus nr 119 ägdes av Niels/Niclas Jönsson och där bodde bla handelsmannen Gottfried Anthoni (Anthonisson?) med sin hustru, köpgesällen Herman Lütkens, pigan Elsa Simonsdotter samt tjänstepojkarna Jöns Malenberg(?) 15 år (fc 1667) och Erich Adam (Adamsson?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 120 ägdes av kommissarie Lydert Bertill (Bertilsson? - jfr Bertil Beve nedan) och hyrdes av krögare Johan Reichel(?), som den stadiga gästen drottningens lakej Antoni Frijs.

Östra kvarterens hus nr 121 ägdes av Anthoni Bruuns änka och hyrdes av vinskänken Petter Bergman med sin hustru, en dotter 8 år (fc 1674), pigan Maretta Eriksdotter och källarpojken Johan Pettersson(?) 12 år (fc 1770).

Östra kvarterens hus nr 126 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av sekreterare Thomas Polus med sin hustru och åtta barn (8,7,6,5,4,3,2 och 1 år gamla) samt fruns syster, pigorna Brita Hansdotter, Lena Crantz, Annicka Peersdotter, Marretta Johansdotter och Marretta Nielsdotter, samt drängarna Simon Simonsson 18 år (fc 1664) och Erich Daahl(?) 16 år (fc 1666).

Östra kvarterens hus nr 128 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av; 1) hovrådet i Pommern Gewalter Greg/Greig med sin fru, en son om 11 år (fc 1671), pigan Annicka Andersdotter och tjänstegossen Hans Post(?) 11 år, och 2) Isaac(k) Mumma/Momma med hustru, pigan Annicka Schappera(?) och en återkommande gäst, Jacob Andersson Höök(?), som var borgmästare ifrån Borgh(?).

Östra kvarterens hus nr 129 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänk Jochim Oloffsson med sin hustru och två barn (1½ resp ½ år) samt pigorna Annicka och Lena Peersdotter, amman hustru Brita och källarpojken Erik Ehrsson, 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, drottningens lakej Niels Matsson, och en återkommande gäst, Johan Myrman.

Vad hette Anthoni Bruuns änka och var bodde hon?

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

2) Släktnamnet de Pré, eller du Pré, är antecknat i Gamla Stans södra del mtl 1683. Det rör sig om en ung fransos de Pré bland kammarrådet Anders Lindehielms tjänstefolk. Länk till listan (som är en bilaga i mtl 1683): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3408%2C139%2C3104%2C1434
Kammarråd Anders Lindehielms bostad var hus nr 74 i Gamla Stans södra del. I hus nr 76, som tillhörde skräddarämbetet, hade Lars Wessman ett vinskänkeri och i husen nr 70 och 86 bodde skräddare(?) Mårten Hartman respektive Albreckt Hartman. Kan denne Lars Wessman ha varit en ana till tabell 20 Carl Bewijs måg, bryggare Lorens Westman (gm Margareta Bewij)? Enligt sekundär källa (se TAB 3 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten) gifte sig Lorens och Margaretas dotter Magdalena med bryggare Johan Hartman, vars pappa (bryggare Johan Ernst Hartman i Maria Magdalena församling) var g1 m Beata Mårtensdotter (död 8/5 1729 i Stockholm, troligen i Maria Magdalena församling – jämför Barbro Mårtensdotter le Brun som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709 med Anders Andersson Berg, som kan jämföras med ovan nämnda löjtnant Samuel Bergs änka Kirstin Berg i Anthoni Bruuns änkas hus nr 116 enligt mtl 1683). Länk till hus nr 74: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=517%2C3390%2C3103%2C1434

3) Kvarteret Järnlodet och Bertil Beve (tabell 37) fångade min uppmärksamhet eftersom jag tidigare har letat i det kvarteret och samma tidsperiod. Konstigt nog blir det här åter en koppling till släkten Ankarklo (jämför mitt förra inlägg om klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlosser), men denna koppling till släkten Ankarklo är bara mina spekulationer baserade på en rad noteringar, som jag har gjort tidigare.
Bertil Beves namn finns i Järnlodet 73 i mtl 1730 och i mtl 1736. I mtl 1736 (och frammåt i tiden), men inte i mtl 1730, finns i Järnlodet 63 vinskänken Zacharias Hellberg och hans käresta (Anna) Dorothea Beijer (vigda 18/9 1736 i Maria Magdalena församling) vars pappa var gördelmakare och hette Abraham Beijer. Se bouppteckning efter honom här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107566_00574#?c=&m=&s=&cv=573&xywh=2508%2C283%2C4531%2C2065 . Möjligen finns en koppling mellan Beve och Beijer, men kanske mer intressant är att Zacharias Hellberg var kautionist när Matthias Gimström (trädgårsmästare i Gäddeholm i Irsta sn) och Maria Ström gifte sig i Ladugårdslandet 1750. Länk till lysningshandling: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=1912%2C1872%2C6522%2C2972 . I Irsta hfl:er står att Matthias var född i Skäfthammar (troligen vid Gimo bruk där väl andra ur släkten Bevi bodde?) år 1722, men eftersom han hade titeln trädgårdsmästare redan i en flyttlängd 1749 (Ärla socken) misstänker jag att han var född lite tidigare. Efter ett lång(sökt) och krångligt resonemang har jag presenterat en spekulation om att Maria Ströms mormors pappa var Ingemund Axelsson Hägg (TAB 5 i adliga släkten Ankarklo nr 1101) – se mitt inlägg den 2021-12-27 under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1631318#new .  Troligtvis är jag ”hemmablind” i detta resonemang, men den eventuella kopplingen mellan klensmeden Mårten Schwensk och Ankarklo gör att jag ändå nämner det här.

Det tycks mig också finnas möjliga kopplingar mellan Bevi och Dubois och jag håller på att göra en schematisk bild, som förhoppningsvis visar dem. Jag återkommer när jag är klar! 😊

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Gunilla,

Nedan ett par äldre uppgifter om personer med släktnamnet Bjugg/Biugg. Kanske de inte hade något släktskap med spiksmed Anders Bjugg, men man vet aldrig. 

I Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) över Gamla Stans östra del finns i hus nr 142 (sida 77, Riksarkivets bild 47) bla "Uti samma huus logerar Silvester Biugg med sin hustru*, sampt 1 tienstpiga ben:d  [benämnd] Karin Staphansdotter om 14: åhr, en tienstpojke Petter Andersson om 16 åhr tiena bägge för kost och kläder". I marginalen står "*hwilcka innom kort änna [ämna?] reesa till Brehmen". Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=343%2C2701%2C3104%2C1434

I Stockholms mtl 1721 (BA:12/10) över Maria Magdalena församlings inre del finns i kvarteret Grisen(?, jag läser Grisen, men på gamla kartor hittar jag kvarteret Gripen) i fastighet/gård nr 332 (sida 125v, Riksarkivets bild 131) "Commissarien Roling änkia Madame Anna Biugg äger och beboor denne gård, med sin syster Christina Biugg ifrån Öhregrund flychting"//"ibm Capitein af Sörmelands Regemente H:r Johan Hederschiöld utan tient folck [tjänstefolk]". Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=567%2C2861%2C2947%2C1361

I mina anteckningar har jag skrivit att Gripen/Grisen nr 332 i mtl 1721 troligtvis motsvarar nr 337 i mtl 1711 (BA:10/15 se Riksarkivets bild 148) och nr 134 i mtl 1730 (BA:13/4 se Riksarkivets bild 173). Släktnamnet Bjugg/Biugg finns dock inte i dessa två andra mantalslängder, men det finns några kronotaxeringslängder mellan 1721 och 1730 i vilka mer uppgifter eventuellt kan hittas om systrarna Biugg.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Vid genomgång av Stockholm mtl 1683 (BA:6/1) hittade jag ett par systrar Baillet: Elisabeth och Maria.
Elisabeth var änka efter perukmakare Jean Tibou/Tibous, så kanske finns en koppling till perukmakare Daniel Baillet, som Staffan Bengtsson omnämnde i sitt inlägg 2005.

Här är länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=336%2C2404%2C4540%2C2098

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen!

Här kommer en till piga Le Brun i Stockholm! Hon hette Maria le Bruun (25 år, fc 1657) och var piga hos rådman Hans Kohlmäter. Enligt Stockholms mtl 1683 bodde de i hus nr 58 (i Gamla Stan mot Slussen om jag har tolkat informationen i mtl:en rätt). Huset ägdes av ryttmästare Stöltenhielm. Hus nr 57 ägdes och beboddes av vinhandlare Anders Bruun och hos honom bodde bla Anders barn; Anders 8 år, Johan 7 år, Maria 6 år, Catharina 4 år, Mårten 3 år och Hindrick 1 år, samt Anders brorsbarn Maria Bruun 13 år och Catharina 10 år. Under våren 1683 skulle de (brorsbarnen eller hela familjen?) resa till Polen. Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 har jag noterat flera personer med släktnamnet Brun/Bruun, så det kanske inte är så troligt att de sistnämnda tillhörde vallon-smed-släkten Le Brun, men pigan Maria le Bruun däremot kanske kan ha haft vallonskt påbrå, eller?

Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=315%2C2131%2C3714%2C1716

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Som släktforskande växtfysiolog kan jag inte låta bli att vara nyfiken på hantlangare Johan Auxin, vars namn finns i några av Vaxholms mantalslängder på 1700-talet. Auxin är ju namnet på ett växthormon. Enligt några mantalslängder (se bifogade bilder) bör han ha varit gift och haft döttrarna Lena och Maja. Dessutom står i ett par av de mantalslängder, som jag har tittat i, att Johan satt i arrest. Vad var han anklagad för?

I Vaxholms mantalslängd 1744 (men inte i mtl 1742) tycks han ha varit avliden, men efter en (alltför?) snabb sökning i Vaxholms dödbok hittade jag honom inte där.

Vid sökning på släktnamnet Auxin i geneanet.org tycks personer med det släktnamnet ha funnits i Frankrike på 1700-talet. Länk: https://en.geneanet.org/surnames/AUXIN

Det skulle vara roligt om någon hade mer information om Johan Auxin!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Enligt ett par sekundära källor hade ett par personer med släktnamnet Meijer mer eller mindre långsökta kopplingar till Forsmarks bruk. Jag undrar om de var släkt med varandra.

Det rör sig om:

1) Gottfrid Dubois svärfar kamrer Fredrik Meijer (se TAB 4 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois) och

2) Georg de Besches måg handelsman Conrad Meijer (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Jag undrar om (och eventuellt hur) kamrer Martin Grundel, som dog den 10/2 1726 i Frötuna socken, var släkt med den friherrliga ätten Grundel nr 174. På https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174 hittar jag inte namnet Martin.

Länk till dödnotis i Frötuna FI:1 sida 34
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=308%2C3245%2C2334%2C1107

Samma fråga om ryttare Daniel Grundel som var tjänare vid rusthåll nr 91 vid Roslags kompani vid Livregementet till häst. I dess GMR 1736 (RA:s bild 353) står att Daniel då var 51 år (dvs fc 1685), född i Norrtälje, gift och att han kunde läsa och skriva.

Länk till sida i GMR 1736:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0034486_00353#?c=&m=&s=&cv=352&xywh=685%2C1612%2C1839%2C872

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Vid letande efter "Getingar" vid Forsmarks bruk hittade jag inspectoren Petter Ekorn där i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005325_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2694%2C1102%2C2354%2C1116

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I Vaxholm stad begravdes den 8/6 1748 kaptenen vid kungliga artilleriet Ingemund Hägg 66 år gammal (dvs fc 1682). Länk till begravningsnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049289_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=3261%2C3051%2C2567%2C1218

Enligt Vaxholm hfl AI:1 sida 25 hette hans änka Beata och var 64 år gammal (år 1748? i sådant fall fc 1684). Länk till sida 25 i Vaxholm hfl AI:1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049264_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=538%2C693%2C2576%2C1194

I Vaxholm mtl 1749, vars innehålls riktighet intygades den 23/12 1748 (men i kopian som hittas på ArkivDigital står 23/12 1749 - se bifogad bild), står att Ingemund Häggs änka var 63 år gammal (dvs fc 1685). Under "Ingemund Häggs änka" står Kajsa som kan vara namnet på pigan, som/bör vilken mantalspenning betalades. Hon kan motsvara Catharina Möller (26 år) i ovan nämnda hfl (kom ifrån Ladugårdslandet i Stockholm?). Ett par rader under "Kajsa" i mtl 1749 står hustru Link (stavat Linck i mtl 1748) gammal och utfattig. Släktnamnet Link/Linck förekommer vid den här tiden vid faktoriet i Norrtälje och i Frötuna socken där ju hauptman Ingemund Axelsson Hägg bodde när han dog 1705. Länk till sida i Vaxholm mtl 1749: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005333_00378#?c=&m=&s=&cv=377&xywh=280%2C1327%2C2322%2C1101

Kan kapten Ingemund Hägg ha varit ett barnbarn till Ingemund Axelsson Hägg (tex son till någon av bröderna Lorentz eller Erik, som båda var gifta några år med döttrar (Ingrid respektive Annika) i släkten Krabbe af Svaneby)?

Vänliga hälsningar,
Jan

Tack Peter och Nils för era svar!

Vi får hoppas att någon har mer information om vid vilken tidsperiod under året kronotaxeringslängderna sammanställdes och vilken tidsperiod deras beskrivna förhållanden speglar.

Anledningen till min fråga är att jag har sett i en flyttlängd att en person flyttade in i en socken den 18 januari 1749 och att personen då kom ifrån Stockholm. Jag behöver därför veta om jag ska leta efter personen i Stockholms ktl 1748 eller i dito ktl 1749. Troligtvis blir svaret "leta i båda!"!    ..

Vänliga hälsningar,
Jan