Hej Carina,

Arboga och släktnamnet Barckman har jag nyligen nämnt i ett inlägg i tråden om släktnamnet Schick, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73998.msg1685982#msg1685982.

Ryttare Olof Andersson Berg låter intressant! Jag tänker på ryttare och tobaksrullare Petter Olofsson Berg, som jag nämnde exempelvis i Svar #91. Petters relation till Groth/Groot tror jag också kan vara intressant.

Vänliga hälsningar,
Jan

I mitt inlägg den 2023-01-27 nämnde jag Jacob Hindersson Svala, som var fadder vid dop den 23/11 1669 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Av en slump fick jag se bouppteckningen efter honom (daterad 25/12 1680, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:30, sida 1260). I den framkommer att han var stadsvakt, att hans efterlevande hustru hette Gertrudh Mårtensdotter och att dödsboet ägde en gård vid Besvärsgatan "gent emot blecktornet". På sidan 1261 framkommer att Jacob Hindersson Svala och Gertrud Mårtensdotter levde 11 år i äktenskap. De bör alltså ha gift sig ca 1669. På sidan 1263 finns deras namnunderskrifter på ett testamente vilket bekräftar att han hette Jacob, trots att det står Jonas på första sidan av bouppteckningen.

Länk till första sidan (1260) av bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01310#?c=&m=&s=&cv=1309&xywh=3236%2C280%2C4464%2C2063

Hej,

I Stockholms mtl 1676 finns lite mer information om Jacob Svala (troligen samma som Hindersson). Han tycks ha ägt två gårdar i kvarteret Ormen och Gropen (som egentligen bör ha varit tre olika kvarter; Gropen, Ormen den mindre och Ormen den större). Han ska ha varit ryttare, sedan stadsvakt men enligt uppgift i mtl 1676 var han då utan tjänst (G1 BA:5/1, sida 341v).

I hans gårdar bodde 1676 ett antal personer (med reservation för fel):

- Jöns Larsson "barbeer" och snickare
- Lorens Kreuts båtsman "vintertigger" ligger sjuk
- greve Axel de la Gardies kock även hen sjuk
- Rosencrantz:s tjänare "även så" (dvs sjuk?)
- Anders Hindersson sumpfiskare
- Pär Harpleekar(e)(?) stadsvakt
- Sven stadsvakt
- Pär Pärsson järnbärare

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00263#?c=&m=&s=&cv=262&xywh=-84%2C986%2C4567%2C2070

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej!

I Svar #33 nämnde jag Elisabet Johansdotter Casten (död före 1684), som möjligtvis samma person som var fadder den 12/7 1682 i Riddarholmen fs i Stockholm och/eller (se Svar #48) den 16/5 1681 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm.

Jag har nu sett att hustru Elsa (Elisabet) Casten(s) 1679 ägde en tomt vid Hornsgatan i kvarteret Överkikaren (Holms tomtbok, fol. 1, se bifogad bild). Tomterna på var sida om hennes tomt ägdes av guldsmed Pheiphen (Feiff) respektive av Michel Sperling. I Stockholms mtl 1676 framkommer att gården/huset mellan guldsmed mäster Hindrich Pheiff och Michel Sperling ägdes av Abram (Abraham) Kittners(?) änka som levde av hyran/hyror (G1 BA:5/1, sida 334v). Tyvärr har jag inte hittat någon bouppteckning efter Abram Kittner, så man kan nog inte helt säkert säga att hans änka var Elsa (Elisabet) Casten.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=445%2C867%2C2626%2C1226

Guldsmed mäster Hindrich Pheiff misstänker jag var släkting till notarie Carl Pheif, som 1676 bodde i samma hus som guldsmed Greger Schick (se Svar #49).

Vänliga hälsningar,
Jan

Den Erik Gustafsson Natt och Dag i Strömsberg, där Anders Tornerus (variant av Tourneur?) 1724 var dräng, gissar jag kan ha varit Erik Gustaf (Eriksson) Natt och Dag (1693-1730). På adelsvapen.com står nämligen om hans son ”Carl Gustaf till Strömsberg”. Erik Gustafs dotter, Charlotta, ska ha dött 1779 i Jonsberg sn, som ligger vid östkusten och 14 mil norr om Västervik. Erik Gustafs mormor, Christina, hörde till ätten Cruus af Edeby (därav krusningarna på vattenytan). I Svar #48 har jag nämnt denna ätt. Christinas pappa, Jesper Cruus till Edeby (1576-1647), ska ha varit/blivit (hör och häpna!) hövitsman för Tavastehus knektar år 1600. Ätten Cruus af Edebys (ursprungliga?) koppling till Tavastehus i Tavastland (och kanske även till Tavastgatan på Södermalm i Stockholm?) hittas hos Jespers farbror, Mats Larsson (död 1606). Han ska nämligen ha varit/blivit ståthållare på Tavastehus 1603 och gissningsvis fick han jobbet eftersom han var gift med Anna Björnsdotter, vars släkt hade starka kopplingar till Tavastland och till (hör och häpna igen!) ...björnar! Ja, kanske avses ett släktnamn då ”björnlår” nämns i TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lepas%C3%A4tten. Många personer i släkten hade i alla fall förnamnet Björn och kanske du minns att jag tidigare har skrivit om en eventuell koppling till ordet ”björn”. Jag blev i alla fall förvånad (som vanligt!) när jag såg ”björnlår” nämnas i texten om Lepasätten. 

Hej igen,

Idag när jag bläddrade i von Schantz genealogier fick jag se (den medeltida?) släkten Biörnelåår eller Frötuna-släkten. Det är nog bara (igen!) ett konstigt sammanträffande, men i beskrivningen av släkten omnämns en Knut Larsson i Västervik i Österhaninge.

För enkelhets skull bifogar jag ett par bilder (där referenserna syns hoppas jag).

Vänliga hälsningar,
Jan

Tack för svar Erland!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej åter igen,

Åter igen av en slump, fick jag se namnet Jean Munie i något som tycks mig vara en bilaga till en bouppteckning efter Eva Persdotter i Arboga. På bilagan står "1693 in Nov. // Sah. Eva Persdotters begrafning(s-)omkostnadh efter öfwergifwen rechningh af mons:r Jean Munie och mons:r Swen Ingewalsson ähr contant till dem betalt".

Källa: Arboga rådhusrätt och magistrat, Bouppteckningar och arvskiften, SE/ULA/10021/F 2/4 (1689-1696), bildid: U0000140_00185.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/U0000140_00185#?cv=184&c=&m=&s=&xywh=624%2C622%2C1811%2C823

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Det skulle inte förvåna mig om pannkakor introducerade i Sverige av valloner. Frankrike är ju känt för crêpes i alla fall. 

Angående Petré hittade jag information om bruksägare och riksdagsman Johan Theodor (Thore) Petré (1793-1853), son till brukspatron och bergsråd Robert Fredric Petré och Christina Elisabeth Nordenadler här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/7162.

Borgare Isaac Siwertz (död 1681) omnämnd i ditt förra inlägg misstänker jag var släkting till bryggare Lars Sivertz, som 1712 var gm Catharina Stöök (syster till Christina Stöök gm skräddare/bryggare Anders (trol Olofsson) Berg). Se bild i Svar #50. Hoppas någon hittar information om brukssmed Olof eventuellt Berg (se Svar #93) för det tycks mig luta åt att han var släkting till Anders eventuellt Berg, dvs pappan till din Per Andersson Berg (såvida han inte tog släktnamnet Berg efter sin hustru, men om jag minns rätt hade hon patronymikonet Andersdotter – så i vilket fall som helst skulle det vara intressant med information om brukssmed Olof eventuellt Berg).

Arvsskiftet som du nämnde och länkade till står på sida 191B och tycks mig likna en bilaga till en bouppteckning.

Texten på sidorna 191B-192v tycker jag också är svårläst, men jag försöker göra en avskrift. Hoppas någon vill kontrollera!

Sida 191B (sidnummer 720 är överstruket)

”Såsom förmedelst den aldra
högstas gördome.(?) försyyn(?) och
al..ysa(?) skickelse iagh underteck-
nadt Daniel Wintroos är sin-
nadt migh uthi ett annat echten-
skap och giftermåhl begifwen med
ehreborne och dygderijke jungfru
j. Margaretha Utter, och fördenskull(?)
i ...kedningh af s...ringes(?)
lagt och åfligh(?) praxin åh-
ligger at först lag:n [lagligen]
afwittra mine fyra dy:n(?) barn^Ø theras
them anfallande arf och tilhörigheet ..ar(?) till
dhe efter sin moder fordomb
ehreborna matrona sah. hust:u
Malien Berg – äro
berättigade wördne i (eller ”;”?) ...erföre(?) så i
föllie den af som all faderlig plicht
och åhuga som deras wäl-
färdh och här under verserande
rätt och rättigheet, hafwer iag
med mine swågrar dheras här nedanskrefne
k. [kära?] mosters man (namnet Olof Ahlström är överstruket)
och”

I marginalen: ”^Ø som äro sohn:n [sonen] Niclaes med dott:r [döttrar] Maria(,) Cathrina och Greta”.

-------------------------------------

sidnummer 721 är överstruket

(namnet Johan Israelsson är överstruket) ”tillika medh dhe flera
underskrefne gode herrar och män
sammanträdt(,) at till(-)
ser huruledes bem:e [bemälde] barns möder-
nes arf kunde på bequämligaste
sättet afskilldt blifwa så wähl till
deras^Ø nytta och säkerheet
i framtiden som till conservation
och sammahållande af mitt och huu(s-)
håld# [hushåll]. Aldenstundh barnen hwil-
ka ännu alla små och omyndige äro icke
pröfwas för tiden wara tienlige
någon fast el:r [eller] löhs egendom
in natura som den samma kund(e)
dem till dehlning anståå, hwilken
dhe intet mächta sielfwa
at disponera el:r till någon frucht-
barheet omkända(?), icke heller
om den samma så säkre giöras kunno till
deras (o?)fullmyndige åhr (eller ”ähr”?) infulla(?)
...en(?) fordre i medlertidh wara ve-
derkastadh hwariehanda olycke
och ...de(?) eldswåda”

I marginalen: ”Ø bästa påfinnande” samt ”#at dhet icke skingras ell:r distribueras måtte hwar med dhe slätt intet äro betiente,”.

-------------------------------------

sida 196 (sidnummer 722 är överstruket)

”altså har man
för bästa expedient påfunnit, at
dem anslåå det som redobart(?) är nbl. [nämligen] afgift uthi p....ar(?)
för bem:e [bemälte] deras arf blifwandes# af
alle närwarande särdeles dhe förber:de omyn-
digas skylde...(?)
som wid detta tilfälle*
härmedh slutit och
fulkombligen förafskiedat at bem:te
4 barn skola i ett för alt-
för theras mödernes arf
både uthi fast- och löhs egendomb
ehwadh nampn(?) dem hafwa kan åth-
niuta och bekomma hwardera
1000 (valuta) som giör tilsam-
mans fyra tuusendhe dah:r [daler] enkelt
kopparmynt, hwilka fadren sig för-
obligerar til dem fult uth och afkortadt at
betala widh deras fulmyndige
åhr och ålder, sampt i medler-
tidh in till des dhe äro blefne myndige
niuta hoos sin fader en frij
upf:”

I marginalen: ”#sedan huusets wilkor och förmögenheet war inb: (i?) noga consideration och betänkiande tagit” samt ”*sig härwidh  infunnit och bemd. omyndigas skull i acht tagit och påtalt”

-------------------------------------

sidnummer 723

”upfostringh och underhåld medh nödtorftig kläde och föda iempte
annan nödwändig information
och exercitia uth: det som dem* (*i deras unga åhr) nödigt
och anständigt wara kan(?)**, (**jempte tienlig brölop kost för döttrarna efter husets wilkor och då warande t...flige(?) bruuk) hwilket på
bem:te uthfäste kunna inte(t)
skull beräknas ell:r afdragas, *** (***uthan fult opp denne förskrifning och transaction uthbetalas, whar medh dhe nöijachteligen och som wederbör häru...(?) -skilde deh afdeehlte äro nu och i framb:ebet hwilket) sålunda som förmählt är wara
om barnens mödernes arf
och egendomb slutit och afgiort
dhet warder
til större stadfästelse bekräftat
medh egne händers och signeten
undertryckiande, som skiedde i
Arboga d. 4 januari a:o 1694”

Eftersom Daniel Wintroos och Malin Berg hade en son, Claes, kan det nog vara värt att leta efter mer information om ryttare Claes Berg, som du nämnde i ditt förra inlägg Carina. Det kan ha rört sig om samma person, som var ryttare vid bruket. Mer information kan hittas i jordeböcker, exempelvis vilket kompani som hade rusthåll i Arboga landsförsamling omkring 1690. Därefter kan man leta upp eventuellt bevarade generalmönsterrullor och i dem leta efter mer information om ryttare Claes Berg.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Erland,

Tack för rättelsen! Jag misstolkade texten på adelsvapen.com.
Hoppas det inte har skapat felaktigheter i någons släktforskning!

Om jag har förstått rätt var alltså Magdalena Moyale halvsyster till de tre syskonen de Flon, som är beskrivna på adelsvapen.com om släkten Adlercrona nr 868 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlercrona_nr_868).

Magdalena Moyale tycks 1676 ha bott i hus nr 10 i 5:e roten i Gamla Stans östra kvarter.
Guldsmed Jutinus Johannes Flon(?) bodde då i hus nr 7 i 6:e roten i samma östra kvarter.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Jag har nyss gjort ett inlägg angående Barbro Mårtensdotter Le Brun (eller (de) Bruyn?) i tråden om smed-släktnamnet Berg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1685136#msg1685136.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan,

Ja, vissa perioder har man flyt med släktforskningen och under andra perioder går man i motvind. 
Synd att det inte gick att få fram ett enkelt svar angående släktskapet mellan de olika Natt och Dag!

Tobaksrullaren Petter Olofsson och fd ryttaren Petter Berg bör ha varit samma person kom jag på efter att ha lagt ner några timmars sökande efter information.  Då kom jag nämligen på att det framkommer i bouppteckningen efter tobaksrullare Petter Berg att hans dotter (Anna Christina Berg), med Elisabet Gabrielsdotter Engel, var född ca 1707. Dessutom är patronymikonet Olofsson bekräftat i Stockholms stad Stadsarkivets "Fastighetsregister 1675-1875" (se länk nedan). Det är i och för sig en sekundärkälla, ibland med referenser till primärkällor vilka jag inte har kontrollerat (men säkerligen stämmer det med Olofsson Berg). Emellertid framkommer i Fastighetsregistret (och i mtl:er) en mängd annat intressant - i alla fall för mig. I kvarteret Katthuvudet förekommer nämligen, förutom Brun, släktnamnen Levin, Groth/Grooth och Blom. Bland dina inlägg, Carina, har jag sett att du också har nämnt varianter av Grot (Grothusen och Grothian (Johan)) samt Blom med varianten Blomfelt.

I fastighetsregistret framkommer att hustru Helena Groth protesterade när tobaksrullare (fd ryttare) Petter Olofsson Berg 1709 skulle köpa gård (eller tomt?) av Judita Göransdotter Groth. Men jag har även sett en mängd annan intressant, bara i kvarteret Katthuvudet, så det kommer att ta tid att reda ut det hela! Johanna Brun i Katthuvudet och dess kopplingar till nämnda släktnamn gör att misstänker att Johanna var släkting till (de) Bruyn, men bland dessa kopplingar finns även en Brun från Bohuslän (eller Båhuslän om man vill  ). Dessutom har jag sett konstsmed Anders Berg i kvarteret Katthuvudet. Honom har jag kikat på tidigare.

Som du märker är det för närvarande en stor röra i mitt huvud angående Katthuvudet! 
Jag hoppas jag kan reda ut den!

Länk till Fastighetsregistret (se bilderna 359 och 360):
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=fastighetsregister-1675-1875&indexvarde1=Maria&indexvarde2=Katthuvudet#bild359

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Wolfgang Pezoldus och Margareta Lemons dotter, Dorothea (1611-33), gifte sig 1630 med Kordt Meurman.
I von Schantz genealogier blev Dorotheas släktnamn stavat Besoldin (se bifogad bild).
Dorothea hade bl a bröderna Mattheus och Johannes. Mattheus fick sin del av arvet efter sina föräldrar (utav Kordt Meurman) den 26/8 1644. Det var då okänt huruvida Johannes levde (Gunnar Hellströms nämnda herdaminne, sida 559).
Den 2/9 1649 vigdes i tyska fs ”Claus Bruen, Brauer [bryggare], mit J. [jungfru] Catharina Baselins, Johan Baselins, Bürgers und Brauers in Rostock nachgelessenen [efterlämnade] ...(?) tochter [dotter]” (se bifogad bild).
Wolfgang Pezoldus (Besoldin) var född i Rostock, men hans härkomst var okänd (se bifogad bild).

Med dessa uppgifter, kan man skriva att bryggare Claes Bruns svärfar, bryggare Johan Baselins i Rostock (död före september 1649), var ”trolig son” till kyrkoherde Wolfgang Pezoldus (född i Rostock)?

Bryggare Claes Brun (Braun) gifte sig den 10/10 1641 med jungfru Dorothea Spandavei (Spandow) i tyska fs (CI:1a, sida 2). I vigselnotisen står att Claes var från Lübeck.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Skulle din Per Andersson Berg kunna ha varit född så tidigt som på 1660-talet? Vet du exempelvis när han dog?

Anledningen till min fråga är information i en bouppteckning, daterad 30/8 1723, efter tobaksrullare Peter Berg i Stockholm (död november 1722). Hans änka hette Elisabeth Gabrielsdotter Engel och de hade den gemensamma dottern Anna Christina Berg (fc 1707). Dödsboet hade ägt två gårdar, men den ena gården hade sålts efter Peter Bergs död till skomakare Gustaf Lax. Emellertid hade Peter Bergs pappa, ”Bruks Smeden” ... (och så fattas namnet – typiskt!  ), varit emot denna försäljning.

Länk till bouppteckning efter tobaksrullare Peter Berg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01253#?c=&m=&s=&cv=1252&xywh=1219%2C24%2C5364%2C2479

Jag såg i ditt inlägg här den 2024-08-23 (Svar #53) att din Per Andersson Berg hade en son, Peter Berg, som var född 1723. Min tanke/hypotes var att din Per Andersson Berg var pappa till tobaksrullare Peter Berg och att han gav sin son, född 1723, samma namn (Peter) som på sin nyligen avlidne vuxna son i Stockholm. Eftersom tobaksrullaren hade en dotter född ca 1707 bör han ha varit född senast 1687. Därför undrar jag om din Per Andersson Berg skulle kunna ha varit född på 1660-talet (eller möjligen tidigare även om det låter mindre sannolikt eftersom han fick barn 1723).

Gården som änkan inte hade sålt till skomakare Lax kom (senare?) att vara ägd av Johanna Brun (tabell 25 i tråden om Brun i Stockholm omkr 1700) – alternativt var hon redan ”delägare” av gården och det tycks därför som om hon var släkting till paret Peter Berg och Elisabeth Gabrielsdotter Engel. Igår hittade jag en bouppteckning efter Johanna Bruns första(?) make (död 1714) och när jag började titta närmare på information kring henne hittade jag bouppteckningen efter tobaksrullare Peter Berg (och fick se att hans pappa 1723 var bruks-smed).

Båda nämnda gårdar låg vid den ”spännande” gatan Tavastgatan (som jag nämnde, tidigare idag, i tråden om Barbro Mårtensdotter Le Brun) och i kvarteret Katthuvudet enligt uppgifter i mtl:er (men det står felaktigt Kattryggen i bouppteckningen). Flera av de personer Brun, omnämnda i tråden om Brun i Stockholm omkr 1700, bodde och/eller ägde gårdar vid Tavastgatan, men i olika kvarter (jag måste göra en sammanställning av detta!). Att gatans namn har anknytning till Tavastland i Finland styrks eventuellt av en uppgift i Stockholms mtl 1711 (BA:10/16). I den finns gårdarna i kvarteret Katthuvudet, som bland annat ligger vid Tavastgatan, registrerade på sidorna 176-184. Vid gård nr 215 står att den hade ägts av Isa Walla(? låter det finskt?), men att den ”nu” ägdes av kyrkoherden i finska församlingen. Jag vet dock inte om denna gård låg vid Tavastgatan. (Enligt uppgift i mtl 1721 ägdes gården då av kann-gjutare mäster Beck.)

I nämnda mtl 1711 bör tobaksrullare Peter Bergs (då enda) gård i kvarteret Katthuvudet ha haft nr 220 eftersom namnet Elisabet Engel är registrerat vid denna gård. Emellertid tycks hennes make då ha varit tobaksrullare Petter Olsson. Om mina ovan nämnda tanke/hypotes angående din Per Andersson Berg ska stämma bör Petter Olsson antingen ha varit en annan (tidigare) make till Elisabet Engel, eller så blev Petter registrerad med fel patronymikon (jämför ovan nämnda fel i bou, och även Johanna Bruns makes efternamn blev felregistrerat i bou efter honom (Berg istället för Schantzberg/Skantsberg som det står i vigselnotis respektive i mtl 1721)).

I nämnda mtl 1711 noterade jag att fiskköpare Gillius Gilliusson bodde i Katthuvudet nr 218 med sin hustru Eva Andersdotter. Där bodde också sjömansänka Christina Gilliusdotter. I letande efter inlägg, här på Anbytarforum, om din Per Andersson Berg fick jag se att Kjell Lindblom nämnde (i tråden ”Hero / Herou / Henrot / Henrotte”) Gillius Andersson i Hallingeberg i början av 1700-talet.

Länk till Kjells inlägg där han nämnder Gillius Andersson i Hallingeberg:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67614.msg1671287#msg1671287

 Emellertid var det inte av den anledningen jag noterade fiskköparen Gillius Gilliusson. Istället mindes jag att jag hade ett par anteckningar om honom (eller ”möjligtvis om honom” ...eller hans pappa?);

1.   Sumpfiskare Gillius (troligen Gilliusson)s hustru (Karin Matsdotter enl dop 10/10 1669 i Maria fs) var fadder vid dop av besökare vid tyska tullen Bengt Fenix och hustru Kerstin Jonsdotters barn Brita den 12/10 1679 i Maria fs. (Anteckningen gjordes eftersom en annan fadder var inspektor Baltzar Bremer, vars släktnamn jag ”var inne på” då angående Barbro Mårtensdotter Le Brun.)

2.   I bou, daterad 8/3 1676, efter sumpfiskare Gillius Gilliussons hustru Karina Matsdotter (F1A:21, sida 466), framkommer att båtsman Johan Springer var skyldig pengar till dödsboet. Den sista notisen jag har hittat om Catharina Beslijn, hustru till/änka efter bryggare Claes Brun (”min” tabell 1), är en dopnotis daterad 29/6 1682 i Maria fs då hon var fadder till skeppare Johan Springer och hustru Kerstin Persdotters barn Petter. Troligen hade båtsmannen 1676 blivit skeppare 1682.

Vi får springa vidare och leta efter mer information om Anderssönerna Berg!

Nu ska jag försöka göra en sammanställning av den nyligen funna informationen om Johanna Brun (”min” tabell 25).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan,

Nej, tyvärr finns inga källreferenser alls. Eftersom M. Wulff var kh i tyska fs kommer uppgiften kanske från någon kyrkobok. Jag bifogar bild av texten och tillägger att en son till "Margareta Lemon" troligen var guldsmed i Stockholm.

Vänliga hälsningar från ett mulet Milano (där Johan III:s svärmor hade sina anor  ),
Jan

Hej Carina,

Vi kommer ifrån ämnet Wigelius, så jag svarar under ämnet Barbro Mårtensdotter Le Brun!

/Jan

Hejsan Carina,

Jo, jag har noterat dessa uppgifter och de ger mig lite huvudbry.
Barbro Mårtensdotter Le Brun gifte sig 1709 (med Anders Andersson Berg) och om hon dog i pesten 1710 skulle det kanske inte vara så konstigt om hon inte hade något barn då (eller att det lilla barnet också dog i pesten).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Kjell i Stockholm!

Tack för svar!

Anledningen till min fråga angående vilket år namnet Sigrid Persdotter dyker upp första gången har att göra med en eventuell koppling mellan vinhandlare/vinskänk Anders Brun i Stockholm (min tabell 2) och Älvkarleö bruk. Den eventuella kopplingen är (som vanligt) både väldigt långsökt och väldigt svag, men jag låter den vara ”kvar på hyllan” ända tills jag med säkerhet kan ”sålla bort” Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, som den Sigrid Persdotter som fick barn i Stockholm 1687.

Det här är den långsökta kopplingen (för den som orkar läsa):

Den 9/7 1671 vigdes i Maria fs skräddare Petter Cleman/Clemen och jungfru Sigrid Persdotter.

Den 13/11 1687 döptes i Maria fs båtsman Michel Börilsson och Sigrid Persdotters barn Helena. En av faddrarna var tornvaktare Nils Jönsson.

Den 14/1 1689 döptes i Maria fs tornvaktare Nils Jönsson och Kerstin Larsdotters barn Anna. En av faddrarna var vinskänk Anders Bruns hustru, som hette Gunilla Brink.

Anders Brun och Gunilla Brink vigdes 5/5 1672 i tyska fs (CI:1a, sida 50). I notisen står att Gunillas pappa, Lars Brink, var död och att han hade varit bokhållare i Kungliga räkenskapskammaren (min översättning från tyska).

Sven Brink (död 1712) blev kassör vid riksens lånekontor den 1/11 1671 (adelsvapen.com om Leijonbrinck nr 1550). Med samma tidsperiod, samma släktnamn och liknande yrke tycks mig troligt att Sven var (nära) släkting till Gunilla och hennes pappa Lars Brink.

Sven Brink var gm2 Maria de la Vallée (ca 1659-1693). Deras son, Gabriel Brink (1680-1724), gifte sig 1710 med Elisabet Mörling (1676-1747), dotter till revisionssekreterare Lars Månsson Mörling (liknande yrke igen).

Lars Månsson Mörlings bror, Nils Mörling (fc 1632) var landssekreterare i Falun och gm Catharina Depken (von Schantz genealogier om Mörling). Catharina Depken misstänker jag var släkting till Depken, som anlade Älvkarleö bruk med Leijel.

Den 10/8 1736 döptes i Älvkarleby länsman Svante Kindberg och Christina Winos barn Johan Gustav. En av faddrarna var bergsrådinna Greta Mörling, som dock inte tycks ha varit närvarande och i hennes ställe fanns jungfru Caisa Lena Leijel. Greta är tyvärr inte omnämnd i von Schantz genealogier om släkten/ätten Mörling, men där är heller inget barn till Nils Mörling omnämnt. Emellertid tycks det mig troligt att Greta Mörling var dotter till Nils Mörling och Catharina Depken, samt att hon var kusin till Elisabet Mörling, som var gm Gabriel Brink (adlad Leijonbrinck).

Vänliga hälsningar,
Jan i Milano (där Johan III:s svärmor ska ha haft sina rötter, se släkten Sforza)

Hej igen,

Som jag skrev i mitt förra inlägg noterade jag släktnamnet Neuman och Arboga i diskussions-tråden om släktnamnet Wigelius. Jag tyckte då att jag kände igen släktnamnet Neuman från något av dina inlägg, Carina. Nu fick jag emellertid se att det var jag själv som hade nämnt släktnamnet Neuman!    

Släktnamnet Neuman är också inblandat i både textil- och järnbruksbranschen (precis som Leffler och Momma/Reenstierna).

Här är länk till det inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1684719#msg1684719

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag skulle tippa att eventuell Neuman i Arboga hade med textilbranschen att göra, men jag är inte så insatt i ämnet.

Hej,

Tack Magnus för svar! Arboga och Neuman tror jag kan vara intressant för en person som letar efter anor till en Per Andersson Berg. Vi brukar tipsa varandra eftersom det möjligen kan vara så att Per och Anders Andersson Berg (som jag nämnde i mitt förra inlägg) var bröder.

Vänliga hälsningar,
Jan

Jochum Brandts bror brukspatron Georg Brandt omnämns, bröderna har båda del i järnbruket Riddarehyttans hedhammar i Skinnskatteberg. En av Georg Brandts hustru var Elisabeth Brink, som du har nämnt om här i Anbytarforum, Jan.

Hejsan,

Carina, vad intressant att Elisabeth Brink hade med släkten Winterros att göra!
Du ska se att vi är släkt med varandra! 

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Tack Mikael för information om Springer!

Jag hade skrivit "troligt släktskap" mellan vinskänk Anton Springer och skeppare Johan Springer eftersom de hade koppling till varsina personer, med (det ganska vanliga) släktnamnet Brun, vilka jag också har betecknat med ett "troligt släktskap" - så jag får nog ändra till ett "möjligt släktskap" mellan Anton och Johan. 

Gunnar Hellström skrev tre artiklar om vinskänkar och vinkällare i Stockholm. De handlar alla om samma tidsperiod, men är indelade i olika stadsdelar. Eftersom vinskänkarna (och deras källare) då flyttade runt ganska mycket i Stockholm rekommenderar jag att beställa alla tre artiklar samtidigt (se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Inledningstexten till Pierre le Brun (Tabell 17 i NV del 1, sida 111, med ny version i den här tråden i Svar #58) lyder "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter.".

Fråga 1: Skulle Pierre le Brun (Tabell 17) kunna ha varit "trolig son till" Pacquet le Brun (Tabell 4 i NV del 1, sida 107), som var gift åtminstone från 1656?

Fråga 2: vilket är det äldsta belägget för att hustrun till Pierre le Brun (Tabell 17) hette Sigrid Persdotter?

I Stockholms kyrkoböcker har jag sett en jungfru Sigrid Persdotter som gifte sig med skräddare* mäster Petter Cleman, eller Clemen (möjligen Clement Breda), den 9/7 1671 i Maria Magdalena fs. Samma, eller en annan, Sigrid Persdotters dotter Helena döptes den 13/11 1687 i Maria Magdalena fs (och av den anledningen undrar jag om namnet på Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, var känt redan 1687).

Sigrid var säkerligen inget ovanligt namn i Stockholm på den här tiden, men det tycks mig inte heller ha varit bland de vanligaste. Jag fick också se att Pacquet le Brun (Tabell 4) hade en dotter, Jeanne, som var gm Hecken (Clement) Breda (Tabell 6 i NV del 1, sida 123) omkring 1690.

* Skäddar-yrket kan kanske "passa in" i ett par släkter som förknippas med både "textil-branschen" och med järnbruk (Leffler och Momma/Reenstierna). Även släktnamnet Neuman tycks vara inblandat i både textil- och i järnbruksbranschen. Dessutom är Arboga omnämnt i båda dessa länkar (men inget släktskap mellan respektive Neuman tycks vara kännt):

1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk
2: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9060

Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=241%2C1199%2C2818%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag borde nog har lagt till följande:

Sebastian Clement (Tabell 11 i NV del 1, sida 124), brorsbarn till ovan nämnda Hecken (Clement) Breda , var gm Maria Johansdotter Kierkhoff (född omkr 1680 i Hedesunda sn, Söderala EI:1, SVAR:s bild 44, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032170_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=2966%2C2107%2C2809%2C1328).

Pierre le Broun (Tabell 11 i NV del 1, sida 109), son till Jean le Brun (Tabell 10, som har "ny version" i den här tråden*), var svärfar till Anna Körkhoff (född ca 1723 i Hedesunda sn, Älvkarleby AI:2, sida 126, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=630%2C1283%2C2586%2C1195).

* Enligt den nya versionen av Tabell 10 var Jean le Brun trolig son till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106). Enligt de nya versionerna av Tabellerna 10 och 17 var alltså Jean le Brun trolig bror till Pierre le Brun, som var gm Sigrid Persdotter (och den person frågan egentligen handlar om).

Jag har skrivit lite om bl a Anna Körkhoff här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.msg1650171#msg1650171

PS2: Innan tiden gick ut för ändringar av inlägget hann jag med att göra en schematisk bild. 

Hej,

Jag har nyss gjort ett inlägg där jag har nämnt ditt inlägg, Ann-Marie, angående Nils (Niclas) Wandelin.

Inlägget finns under diskussionsämnet om släktnamnet Wendelin och här är länk till det:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=179288.msg1684684#msg1684684.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Ett eventuellt släktskap mellan bokhållare Peder Pedersson Rask (nr 3 i mitt inlägg ovan, död efter 1643) och inspektor Johan Rask (nr 8, död före 1713) kan möjligen svagt antydas av innehållet i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176879.msg1684632#msg1684632.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

På hemsidan ”Tjörns Släktforskare 1999” finns ”Antavla för släkten Månesköld på Tjörn” (https://www.tjsf.org/slakter/kpm2.htm). Där nämns Jens Rask, som ska ha varit borgmästare 1502 i Marstrand och gm Sigrid Jonsdotter (tabell VII:22 i länken).

Jag håller på att titta på släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 (främst 1600-tal) och viss information ger en svag antydan om ett släktskap mellan vissa av dessa Brun i Stockholm och (medeltida?!) släkten/släkterna Brun på Västkusten (Bohuslän/Göteborg). Dessutom är jag intresserad av ärkebiskop Olaus Martini (som hörde till Bure-ätten) och av släktnamn, som omnämns i Sällskapet Vallonättlingar släktlista. Dessa tre intressen har påverkat texten nedan, och mitt urval av information i den, angående personer med släktnamnet Rask.

Fråga: Jag undrar om någon vet huruvida det fanns ett släktskap mellan nedan nämnda personer med släktnamnet Rask och personer (främst Rask, men även andra släktnamn) på Västkusten under ungefärligt motsvarande tidsperiod.

1)   Per Rask (bör ha levat, åtminstone, under andra halvan av 1500-talet), borgmästare i Nyköping (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 421). Jämför ovan nämnda Jens Rask, borgmästare i Marstrand 1502. Rask är ju förknippat som soldat-namn, men på 1500-talet tycks det ha varit ett borgmästar-namn. 

2)   Catharina Persdotter Rask (död 23/4 1618 i Enköping, dotter till nämnda borgmästare Per Rask) g1618m Ericus Olai Schepperus (1555-1620, död i Enköping) kyrkoherde 1593-1599 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (nämnda herdaminne (1951), sida 421). Ericus efterträddes i Enköping av Simon Olai Nauclér, som var gm Anna Olsdotter (Uppsala stifts herdaminne del 1 (1842), sidor 340 och 341). Hon var yngsta dottern till ärkebiskop Olaus Martini, som bodde i Nyköping i slutet av 1500-talet.

Catharina Rask och Ericus Schepperus dotter Magdalena Schepperus (1600-84, en av döttrarna på den bifogade bilden, fotografi av tavla i Vårfrukyrkan i Enköping) var gm1 (vigda 1618) Wolfgang Pezoldus ofta kallad M. [mäster?] Wulff (född i Rostock, död 1624 i Stockholm) prästvigd 1602 av ärkebiskop Olaus Martini och kyrkoherde 1602-24 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sidor 558 och 559). Magdalena Schepperus var gm2 (vigda 1625 i Uppsala) professor i grekiska i Uppsala Johannes Stalenus (född i Ölmstad, Jönköping kommun), 1631 och 1638 rektor vid Uppsala universitet, död 2/11 1651 i Växjö, blev biskop där 1650 – efterträdd av Zacharias Lundbergius*). Magdalena Schepperus och Johannes Stalenus dotter, Christina, ska ha varit gm sysslomannen i Uppsala domkyrka Erik Berg (https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Laurentii_Stalenus).

* Zacharias Lundebergius (1602-67) var son till biskop i Växjö Petrus Jonae Angermannus (1559-1630) och blev rektor för Växjö skola 1626 eller 1627 (Lundebergius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9795, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-09-26).

Magdalena Schepperus första make, Wolfgang Pezoldus (M. Wulff), hade tidigare var gm (vigda före 5/9 1604) Margareta Johansdotter de la Mogne eller Lemon, dotter till Johan III:s officer Johan de la Mogne (bördig från Bryssel). Wolfgang och Margaretas dotter, Dorothea Pezoldin/Besoldin** (1611-33) var g1630m handelsman i Stockholm Kordt Meurman (f 1580-tal) i hans 1:a gifte, gm2 Elsa Grundel, dotter till borgmästare i Stockholm Jacob Grundel och Elisabet Depken (von Schantz genealogier, 2.G-P, ArkivDigitals sida 190b). Kordts bror, Henrik Meurman (ca 1584-1651), ska ha varit föreståndare för tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm och gm Maria, dotter till Johan III:s köpman, rådman Anders Larsson. Wolfgang och Margareta hade en son med namnet Mattheus Pezoldus (Pezold). Han var troligen guldsmed i Stockholm (dotter dp 20/9 1648 i tyska Sankta Gertrud fs).

** Jämför Besoldin med de eventuella systrarna Catharina Baselins/Beslijns (gm bryggare Claes Brun, död 1668) och Margareta Bezelia/Besel (g1644m bagare Michael Hobe, död ca 1675), som var vittne till piga Margreta Bengtsdotter då hon skulle vigas med mjölnare Lars Carlsson (född vid Ortala bruk), lysning 2/5 1670 i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 275).

3)   Peder Pedersson Rask, bokhållare vid Danviks hospital, gm Sara Simonsdotter Nauclerus i hennes första gifte (gm2 komminister i Skinnskatteberg Matthias Isogaeus). Peder och Saras son, Simon (1643-1709), tog sin styvfars efternamn (Isogaeus) och var kyrkoherde 1693-1709 i Klara fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 317). Sara Simonsdotter Nauclerus var dotterdotter till ovan nämnda ärkebiskop Olaus Martini och dotter till kyrkoherde i Enköping Simon Olai Nauclér (död 1638) - jfr Catharina Persdotter Rask död 1618 i Enköping (se nr 2) ovan).

Tidigare kykoherdar i Klara fs (urval ur nämnda Stockholms herdaminne):

a) Joannes Elai Terserus (född 1605 i Leksand, son till Anna Danielsdotter Svinhufvud i Västergötland), hade relation till Rudbeckius i Västerås (jfr Depken), rektor där 1637, biskop i Åbo 1658 (jfr e) nedan), biskop i Linköping 1671, död 1678 i Söderköping, men bg i Linköpings domkyrka, g1638m dotter till Margareta Zebråsynthius (Bure) och g1657m Maria Grubb, dotter till kyrkoherde i Normlösa Petrus Clementis Grubb (troligen Bure),

b) Samuel Petri Brask (jfr Rask!) (1613-68), son till Elisabeth Larsdotter Brask (”ättling till biskop Hans Brasks bror”). Samuel avböjde jobb i Risinge 1646, g1644m Helena Eriksdotter Wallerius (död 1647, dotter till kyrkoherde i Högsby på Öland Ericus Haquini Wallerius) och gm2 Anna Pedersdotter, dotter till Anna Eriksdotter Bagge av Berga (adlig ätt nr 118), som möjligen hade anknytning till släkten ”Bagge (från Marstrand”) vars äldsta kända medlem var borgmästare i Marstrand Fredric Nilsson Bagge, pappa till borgmästare i Marstrand Nils Bagge (1610-68), se Svenska ättartal 1887, sida 14 (jämför med ovan nämnda Jens Rask borgmästare i Marstrand 1502!),

c) Stefan Gallius (möjligen son till ståthållare Claes Galle i Finland, jfr också Galle/Galan i Sällskapet Vallonättlingars släktlista), huspredikant hos Axel Oxenstierna, drunknade med två av sina barn på Ulvsundasjön den 8/9 1647,

d) Petrus Erici Roslagius (död 1644 i Stockholm), hovpredikant hos Karl IX 1609 eller 1610, kyrkoherde på Norrmalm 1613. Olaus Martinis barnbarn, Kerstin Simonsdotter Nauclér, var gm prost i Väddö fs Johannes Petri Roslagius (ca 1598-1655) vars föräldrar idag tycks vara okända (pappan skulle eventuellt kunna ha varit Petrus Erici Roslagius, men släktnamnet Roslagius betyder förmodligen endast ungefärligen ”från Roslagen”). Notera emellertid: Olaus Martini (död 1609) och hans pappa ska ha haft relation till Karl IX.,

e) Henricus Johannes Opsopaeus (död 1612 i Stockholm), ”har kanske ursprungligen haft namnet Kock [jfr Kock/Koch i Sällskapet Vallonättlingars släktlista], som latiniserats till Opsopaeus” (nämnda Stockholm stads herdaminne, sida 309), gm Ingeborg Grubb, dotter till kyrkoherde i Nederluleå Andreas Petri Grubb (troligen Bure-ättling). Henrik och Ingeborgs dotter Anna Kock (1606-74) var gm biskop i Åbo (jfr a) ovan) AEscillus Olavi Petraeus)., och

f) Ericus Erici (död 1606) var hovpredikant hos hertig Karl (Karl IX). Ericus Erici ”insattes 1596 4.8 till kyrkoherde å Norrmalm i närvaro av ärkebiskopen”, som bör ha varit Abraham Andreae Angermannus (död 1599). Olaus Martini blev (vald till) ärkebiskop 1601.

4)   Den 2/3 1636 döptes Jon Rasks son, Johan, i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:2, SVAR:s bild 73, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056409_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=4102%2C156%2C2341%2C1107). Faddrar var; Nils Nilsson, sekreterare Johan Månsson, sekreterare Nils Thomasson, Jacob Hofs hustru (släkten Hoff? – se nr 6) nedan), Claes Allers hustru (släkten Öller?), Johan Christopherssons änka och Jacob Barkmans hustru. Möjligen kan Jon Rask ha varit släkting (pappa/bror?) till Elias Jani Rask (död 29/8 1671), som blev pastor i Höör församling i december 1643 (Severin Cavallins Lunds stifts herdaminne 3 (1856) Frosta härad). Elias hade två döttrar med namnen Pernilla respektive Anna (se Svar #4 i den här tråden).

5)   Catharina Rask, dotter till kamrer Johan Rask, var gm Johan Nilsson adlad 1666 Ehrenskiöld (född ca 1631 i Finland), kamrer i bergskollegium 6/7 1657, landshövding i Österbotten 1694, död 1706 på Korsholm (2 mil söder om Höör i Skåne? – jfr Elias Jani Rask i Höör i Skåne, se nr 4) ovan). Deras son, Johan, var 1697 kapten vid Adam Lewenhaupts regemente i Nederländerna dit han flyttade. Deras son, Carl (död 1707), var gm Beata Bjugg (1681-1708 båda i Vasa i Finland), dotter till prost Jöran Bjugg och Beata Jesenhaus (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenski%C3%B6ld_nr_783). Troligen var dessa Bjugg släktingar till Gunilla Bjugg (1665-99), som var gm Jonas (Magnusson) Livijn (1663-1733), se mitt inägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1684335#msg1684335.

Johan Nilssons troliga bror, Erik Nilsson adlad 1675 Ehrenskiöld (1634-84), blev; 1666 krigskamrer över hela Finland, 1676 överkommissarie vid amiralitetet, 1681 ståthållare i Kalmar län och lagman i Närke, 1684 begraven i Kalmar stads kyrka (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenski%C3%B6ld_nr_877).

Jämför Ehrenskiöld med Arensköld, vars ursprungliga släktnamn ska ha varit Arends (Joakim Arends, adlad 1689 Arensköld, överinspektör över salpetersjuderier i Livland). Den 3/6 1690 döptes Johan Arent och hustru Eva Elisabet Meurmans son, Johan Conrad, i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 315, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=374%2C1629%2C2809%2C1328). Faddrar var: hustru Elsa Grundel (gm Konradt Meurman – se nr 2 ovan) som även bar barnet, biskopinna Anna Grundel, assessor Nohlanvehr och sekreterare Jons Tyrsson. Eva Elisabet var sondotter till nämnda Konradt Meurman. Hennes make, Johan Arendt, var assessor i Kungliga kammar-revisionen (von Schantz genealogier, volym 2, sida 189v, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840).

6)   Välborna Gustaf Rask, död 3/4 1690 hos vinhandlare Anders Brun i Gamla Stan i Stockholm (bouppteckning 16/4 1690, F1A:42, sida 596, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_00638#?c=&m=&s=&cv=637&xywh=3536%2C458%2C4470%2C2065). Anders Brun var då gm Gunilla Brink, dotter till bokhållare vid Kungliga räkenskapskammaren Peter Brink (död före 5/5 1672 då Anders och Gunilla vigdes i tyska fs i Stockholm). Anders och Gunillas dotter, Maria, blev 1693 svägerska till Catharina Steenberg, som då var gm kamrer i riksens ständers Banco Lars Lundberg (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lundenstierna_nr_1687). Inget släktskap mellan Lars Lundberg och ovan nämnda Zacharias Lundebergius (se nr 2) ovan) tycks vara känt. Catharina Steenbergs mamma, Maria Standaert (död ca 1712) var svägerska till Margareta Hoff (1638-1717). Hon var möjligen släkting till den Jacob Hof (Hoff?), vars hustru var fadder 1636 vid dop av Jon Rasks son Johan (se nr 4) ovan). Anders Bruun och Gunilla Brink bör ha varit bekanta med släkten Hoff, innan deras dotter gifte sig 1693 med Maria Standaert son; Catharina Hoff (troligen hustrun (död 1684) till Casten Hoff (död 1670)) var nämligen fadder 1675 vid dop av Anders och Gunillas son Johannes (dp 20/12 1675 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, CI:1a, sida 587).

Gustaf Rasks släkt och arvingar ska 1690 ha varit ”vistandes” i hertigdömet Bremen (norra Tyskland nästan vid gränsen till Danmark). Vid inventeringen av dödsboet närvarade kapten Anders Wagner, välborna Christoph(er) Daniel von Arenschild (jfr ovan nämnda Arensköld och Ehrenskiöld), sekreterare Dauver, rådman Johan Wettegrå och handelsman Hindrich Könich. Dödsboet hade infordrande skuld hos Christoph(er) Daniel von Arenschildt samt betalande skuld bland annat hos värden Anders Brun (troligen hushyra), handelsman Carl Brander, sockerbagare Christian Friederich Ziervogell och hos madam Maria Le Fevre (jämför; a) Lefebvre i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, och b) ”Leffler, släkt”, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, Band 22 (1977-79), sida 422).

7)   Besökare Johan Christopher Rask (död 1689 enligt register över döda i Maria Magdalena fs i Stockholm), gm1 Maria Hindrichsdotter (död 1685 enligt samma register) och gm2 Kerstin Persdotter (nämnd i bouppteckning, daterad 9/4 1692 i Stockholm, efter Johan Christopher Rask, F1A:44, sida 393, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107525_00422#?c=&m=&s=&cv=421&xywh=3416%2C130%2C4469%2C2065). Johan Christopher Rask och Kerstin Persdotters dotter, Anna Johansdotter, var född ca 1687. Kerstin Persdotters svåger (i nytt äktenskap?), advokat Anders Norinus, blev Annas förmyndare. Dödsboet ägde en gård vid Tavastgatan på Södermalm i Stockholm (Maria Magdalena fs) och hade betalande skuld till bagare mäster David Köpke (troligen begravningskostnader).

8 )   Johan Rask, inspektor vid rekognitionen i Riga (död före 1713), gm Magdalena Pahl i hennes första gifte (vigda 16/11 1708 i Riga). Magdalena var gm2 (vigda 1713, lysning i Spånga) Johannes Jonae Lexelius (född 1683 nära Gävle, död 1765 troligen i Öregrund, kyrkoherde där 1734), som var komminister 1712-25 i Katarina fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 291). Magdalena var dotter till sekreterare i kammarkollegium Hans Pahl (adlad Pahl 1689) och Anna Snack.

Johannes Jonae Lexelius hade företrätts som komminister i Katarina fs av (år som komministrar, och urval ur nämnda Stockholms stads herdaminne);

a) Anders Möller (1695-1710), son till mjölnare Abraham Eriksson och möjligen hans hustru Catharina Strandberg (dotter till kyrkoherde i Danviks och Sicklaö fs Petrus Jonae Strandbergius, som var kyrkoherde där 1665-82, se nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 639), gm Margareta Engelbrechtsdotter Bure (dotter till skolmästare i Katarina fs sedan komminister där Engelbrecht Rolandi Bure). Jämför med Peder Pedersson Rask, som var bokhållare vid Danviks hospital omkring 1650 och som var gm ett barnbarn till Bure-ättlingen Olaus Martini (se nr 3) ovan),

b) Laurentius Petri Tuscierus (1686-93), som ”tillhörde säkerligen vallonsläkten Touscher” (nämnda Stockholms stads herdaminne (1951), sida 290), och

c) nyss nämnda Engelbrecht Rolandi Bure (1682-84), son till kyrkoherde i Nora Roland Olai Bure.

9)   Den 11/3 1684 döptes borgare Petter Puke och hustru Maria Matsdotters barn Mathias i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 59, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3420%2C2787%2C2567%2C1214). Faddrar var; borgare och brännvinsbrännare Lars Jonsson (troligen Geting), lärftkrämare Petter Rasks hustru Maria och (hans/deras) son. Lärftkrämare Petter Rask är registrerad i register till Maria Magdalenas dödbok; i) hustrus begravning (bg) 1682, ii) barn bg 1690, iii) sitt barn bg 1693, och xi) en fattig änka Elisabeth Hansdotter bg 1695. I Holms tomtbok (1679) framkommer att brännvinsbrännare Lars Puke (trolig släkting till nämnda borgare Petter Puke) ägde en tomt och gård 1679 i kvarteret Marsvinet i Maria Magdalena fs i Stockholm (folie 55). Troligen i denna gård vigdes, den 14/10 1709, herr-tjänare Anders Andersson Berg och piga Barbro Mårtensdotter Le Brun (vilket var anledningen till att jag började släktforska kring "släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700" - dvs, jag började inte släktforska omkring 1700, även om det börjar kännas så!  ).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Jag har just noterat en koppling mellan Älvkarleby (och troligen även till Öns bruk där) och släkten Brinck (med
Gabriel Brinck som 1718 adlades Leijonbrinck). Kanske kan det vara en hypotes att denna släkt bidrog till att
syskonen Öbrink vid Öns bruk började använda släktnamnet Öbrink på 1730-talet (eller redan i slutet av 1720-talet).

Här är mina anteckningar angående kopplingen mellan Älvkarleby och släkten Brinck/Leijonbrinck:

Född 10/8 1736 i Älvkarleby sn: Johan Gustav, föräldrar: länsman Svante Kindberg och Christina Wino i Länsmyra(?)
(C:1, sida 40v, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=469%2C2546%2C2809%2C1328).
Vittnen: direktör David Leijel, inspektor Georg Malmstedt, komminister Lars Edin, bergsrådinna Greta Mörling i hennes
ställe jungfru Caisa Lena Leijel, pastorns hustru Margeta Gestrinia och dess dotter jungfru Agneta Printz.

Greta Mörling var troligen släkting till Elisabet Mörling (1676-1747), som ska ha gift sig 1710 med överstelöjtnant Gabriel
Brinck adlad 1718 Leijonbrinck (1680-1724) (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonbrinck_nr_1550). Elisabet Mörlings
föräldrar var Lars Månsson Mörling adlad 1688 Mörling (1630-89) och Carina Wulf (1644-1724) i hennes andra gifte (gm1
notarie i Svea horvätt Lars Svensson Lundius, död 1667), dotter till vinskänk* i Stockholm Anders Larsson Wulf och Elisabet
Mikaelsdotter (von Schantz genealogier, volym 2, sida 201v, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=4040).
Elisabet Mörlings farbror, landssekreterare i Falun Nils Mörling (f 1632) var gm Catharina Depken.

* Vinhandlare i Stockholm Anders Brun var gm Gunilla Brink, dotter till bokhållare vid Kungliga räkenskapskammaren Peter Brink
(död före vigsel mellan Anders och Gunilla). Anders (då tunnbindare?) och Gunilla vigdes den 5/5 1672 i tyska Sankta Gertrud fs
i Stockholm (CI:1a, sida 50, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=538%2C191%2C3035%2C1435).

Gabriel Brincks/Leijonbrincks föräldrar var kommissarie vid riksens ständers banco Sven Brinck (död 1712) och Maria de la Vallée
(ca 1659-93), dotter till borgmästare i Stockholm Jean de la Vallée och Anna Maria Böös. Deras dotter (och Gabriel Brincks syster),
Elisabet Brinck (f 1684) var gm1 brukspatron Georg Brandt (död 1713), gm2 brukspatron Elizer Svedenborg (död 1716) och gm3
assessor i Kungliga bergskollegiet och bergmästare Anders Swab (von Schantz genealogier, volym 2, sida 137v, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=2770).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

För dem som inte redan har sett den, ville jag bara tipsa om en hemsida med uppgifter, uppladdade av Anders Ryberg, om släkten Månesköld på Tjörn. https://www.tjsf.org/slakter/kpm2.htm

Hemsidan innehåller namnet Brun, både som för- och släktnamn om jag har förstått rätt. Även namnet Torsten Brunsson är omnämnt.

Lustigt nog fick jag fram nämnda hemsida när jag sökte på släktnamnet Rask (som alltså också hittas där) och nu ska jag raskt försöka skriva ett inlägg i diskussionstråden om detta släktnamn. 
...men jag nämner här att jag har haft några väldigt vaga tankar om ett släktförhållande mellan Brun och Rask (utan att känna till Rask på Tjörn) via Bure-ätten. Därför blev jag otroligt förvånad när jag fick se en bouppteckning efter Gustaf Rask, som tydligen hyrde bostad av vinhandlare Anders Brun. Vinhandlare Anders Bruns dotter, Maria, var svärdotter till Didric Steenberg, som var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Antony har jag nämnt ett flertal gånger i den här tråden, och kanske har jag också nämnt vinhandlare Anders Brun. Maria blev svärdotter till Didric 1693, dvs efter uppförandet av nämnda bouppteckning. Antony (de) Bruyn dog ca 1679.

Länk till bouppteckningen (1690:596 i Stockholm): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_00638#?c=&m=&s=&cv=637&xywh=2503%2C281%2C6436%2C2974

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, även namnet Björn tycks vara nämnt både som för- och släktnamn på hemsidan. Jag har nämnt det namnet tidigare i sammanhanget kring ditt sökande efter information om Per Andersson Berg.

Med tanke på Agneta Brun i Växjö och att du skrev om Torne bruk, 2 mil från Växjö ligger Huseby bruk i Skatelöv

Kanske en slump, men jag fick se att det var ovan nämnda Karl Karlsson Gyllenhielm som lät 1629 anlägga Huseby bruk 2 mil söder om Växjö (https://www.husebybruk.se/1400-1800/).

Ett annat (slumpmässigt?) sammanträffande rör ovan nämnda Bure-ätten (angående koppling i mtl 1711 mellan Agneta Brun och president i Göta hovrätt Hans Clerck, måg till Jonas Bure och Märta Bonde, se Svar #75). En annan Bure-ättling, Martinus Olai Gestricius, blev 1577 avsatt av som biskop i Linköping av Johan III och blev då "räddad" till Nyköping av Karl Karlsson Gyllenhielms biologiska pappa, hertig Karl/Karl IX (bror till Johan III), i just Nyköping. Karl Karlsson Gyllenhielm var född 1574 i Nyköping.

Vid tidpunkten då Agneta Brun bodde i Växjö tycks släkten Rudbeck har drivit Huseby bruk.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser nu att Torne bruk också ligger strax söder om Växjö, så det var nog inte någon slump angående Karl Karlsson Gyllenhielm och Huseby bruk. Däremot är det kanske troligtvis endast en slump att Agneta Brun flyttade till Växjö omkring 1720.

Carina, du har säkert gjort associationen mellan Torne och "ditt" Torneros! ...eller var det Tornerus? "Tornerus" tycks mig låta som ett möjligt släktnamn till en präst från Torne.

Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) finns släktnamnet de l'Espeche med "Simon de l'Espeche, skogshuggar från Sedan". Här på Anbytarforum finns, under Smed- och/eller vallonsläkter, diskussionsämnet Esping / Äsping. Kan det vara en stavningsvariant av det franska(?) släktnamnet de l'Espeche?

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) står, om jag har läst rätt, att går-kock Isaack de Läspie (eller de Läspin) och hans hustru bodde i salige postmästare Beijers gård nr 11 på Kungsholmen(s brändmästareskap?) nr 6 kallat Murmästaren (sida 191). Kan Isaack ha haft det franska(?) släktnamnet de l'Espeche?

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=3275%2C1200%2C2162%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Gård nr 8 på samma, ovan nämnda, sida ägdes av Catharina de la Gardie - om det kan vara av betydelse för utvärdering av går-kockens släktnamn.

Hej,

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) tycks det stå att hökare Niclas de Näfs mamma bor i hans gård, som var nr 8 i 5:e brandmästareskapet(?), kallat Garvaren, på Kungsholmen (sida 190v). I samma gård blev skutskeppare Simon Blids änka mantalsförd. I nr 9 finns släktnamnet Soop och i nr 10 Christer Horn.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=486%2C891%2C1802%2C830

Eftersom det är dålig bildkvalitet i länken bifogar jag en annan bild.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hökare Anthoni Mineur tycks ha bott i en gård, som låg på samma tomt som Agneta Bruns gård. I bou efter Agnetas make, predikant Petrus Levin, står att båda gårdarna förr tillhörde nu framledna byggmästare Petter Hansson Hambraeus. Detta kan möjligen innebära ett släktskap mellan Agneta och Anthoni. Det här är vad jag vet om Anthoni Mineur:

Anthon Mineur (tabell 14 i NV del 2, sida 120) gm Catharina Eriksdotter Hambraeus (död 1752), som ska ha varit brorsdotter till nämnda byggmästare Petter Hansson Hambraeus (död <1723). Anthon dog 1736 med bou 1737/1:604, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107597_00666#?c=&m=&s=&cv=665&xywh=1508%2C18%2C5382%2C2478. Anthon var son till Anthoine Mineur (tabell 12 i NV del 2, sida 119), vars troliga (OBS: ”troliga”!) pappa och bror var (nämnda i mitt förra inlägg) Anthoine Le Minneu (tabell 1 i NV del 2, sida 116) respektive kolare/skrivare Jacques Mineur (tabell 2, samma sida). Eftersom Anthons troliga (nära) släktingar, Anthoine och Jacques, hade yrkesmässig relation till Karl Karlsson Gyllenhielm, som i sin tur hade relation till släkten ”Liewen (von), Liwen, Lyue”, finns kanske möjligheten att Agneta Bruns make, predikant Petrus Levin, tillhörde denna släkt. Till detta långsökta resonemang påminner jag om informationen att hökare Mathias Stolpe (som kan ha varit den som bodde i Agneta Bruns gård) bodde 1730 i samma kvarter där kammarherre Livens arvingar ägde en gård (troligen ättlingar till de som hade relation till Karl Karlsson Gyllenhielm).

Anthon Mineurs syster, Cathlin Mineur (1683-1754), var gm klädmakare mäster Bertil Ortman (NV del 2, sida 119). Han var möjligen släkting till (klädmakare?) mäster Lambert Ortman, som var fadder vid dop av klädmakare Arvid Karlsson och Anna Maria Bertilsdotters barn, Anna Lisken, den 16/3 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 199). En annan fadder vid samma dop var rådman Roselin (troligen Hans Rosslin nämnd här med en mängd gissningar: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674212#msg1674212, se också prosten Roselij nämnd här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383).

-------------------

Att kyrkoherde i Riddarholmen fs, Johan Posiet, skulle ha bäst kunskap om ”den övriga kvarlåtenskapen” i dödsboet efter Agnetas make Petrus Levin behöver nog inte betyda något släktskap. I egenskap av kyrkoherde kan han ju ha haft kunskap om predikant Petrus Levin av andra anledningar. Emellertid fick jag några intressanta uppslag när jag läste om släkten Pouset i Kjell Lindbloms NV del 2 – och det är här jag änligen kommer till le Clerc.

I NV del 2 framkommer (om jag har tolkat rätt), på sidorna 218 och 219, att kyrkoherde i Riddarholmen fs, Johan Possieth (1667-1728, tabell 46) var son till Johan Posset (död 1674), som var bokhållare vid Ortala bruk 1666-71. Han var trolig (OBS: ”trolig”!) son till Michel Påset (tabell 44, sida 218), gm Catharina von der Hagen. De bör ha blivit vigda i början av 1640-talet – då kolare Jacques Mineur (tabell 2 i NV del 2, sida 116) blev skrivare vid ett bruk. Michel Påset (och troligen även Catharina von der Hagen) hade en son med namnet Arnold (dc 1684, borgare i Stockholm). Därför vågar man kanske gissa att Catharina var en släkting (syster?) till bröderna Arnold van der Hagen (1618-69) och Jan van der Hagen (1621-77), vilka 1651 började arrendera grevskapet Ortala där Ortala bruk ligger (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-15).

Vidare framkommer i NV del 2 att kyrkoherde Johan Possieth (tabell 46) var gm Catharina Bonde, som var änka efter logarvarålderman Hans Knutsson Berg. En av Kjell Lindbloms referenser i NV del 2 om släkten Pouset är ”Svenska Ättartal del XI (1896): Släkten Berg (Possieth)” och här är länk dit: https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=39 (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 61). I släktbeskrivningen finns tyvärr inte någon av ”våra” Per och Anders Anderssöner Berg, men istället finns annan intressant information i ”Brun- och vallon-sammanhang”:

1)   Logarvarålderman Hans Knutsson Berg (ca 1648-1711) var nämligen gm1 Elsa Langmühr (1662-90), dotter till mäster vid sockerkompaniet Wilhelm Langmeur och änka efter vinskänk Jonas Godu (död 1688) vars släktnamn påminner om de två olika släktnamnen Godet (franskt ursprung) och Godou (vallonskt ursprung) vilka båda finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Wilhelm Langmeur (eller möjligen hans son) och vinskänk Joachim Frick (gm Anna Maria Brun – ett par du kanske känner igen Carina) hade infordrande skuld hos (tidigare nämnda) bokhållare Lars Lundberg enligt uppgift i bou (1684:144) efter hans första hustru Elisabet Johansdotter Castens. Lars gifte sig sedan, den 4/11 1684, med Catharina Steenberg och blev då måg till Didric Steenberg, som var svåger till Antony (de) Bruyn. Några år senare, 1693, gifte sig Lars Lundbergs svåger, Didric Steenberg, med Maria Andersdotter Brun (dotter till vinhandlare Anders Brun, Tabell 2 i denna tråd). En annan dotter till Wilhelm Langmeur, Margareta Langmeur, var gm vinskänk Johan Malmberg (död 1712). De drev en vinkällare, Stiernan, i kvarteret Argus nr 1 samtidigt som Georg Brun (Tabell 18 i den här tråden) drev sin vinkällare, Lilla Solen, i kvarteret Argus nr 5 (Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sidorna 108 respektive 103). I samma kvarter ägde tidigare Hinrich Lemmens ett hus (se Tabell 18 i denna länk, Svar #19). Möjligen var det samma Hinrich Lemmens (död 1657), som började arrendera Ortala bruk senast 1629 (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kromnow), hämtad 2024-09-21), dvs före bröderna van der Hagen.

2)   Några av barnen till logarvarålderman Hans Knutsson Berg tog släktnamnet Possieth (efter sin styvfar, kyrkoherde Johan Possieth, får man förmoda). Ett av dessa, Margareta Possieth (1699-1777), var g1725m Johan Stricher (1695-1730) och g1732m prost i Ålem i Småland Anders (Danielsson) Svebilius (1694-1783) (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 63). Johan Stricher var bror till hökare Jeremias Strickert (död 1728), som var g<1718m Anna Catharina Bruno (död 1728, Tabell 13 i denna tråd).

Änligen kommer nu kopplingen till Le Clerc!

Släkten le Clerc ska ha en stor släktgren, som utgick från Filipstad i Värmland. Jämför ovan nämnda Magnus Botvidsson Liwijn (1653-81), som var arrendator av Kroppa järnbruk och Storfors hammare i Värmland. Se också kopplingar till Värmland här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383. I släkten le Clerc fanns många grytgjutare på 1600-talet. Jämför med kann-gjutare Levin, som jag omnämnde i början av de här tre inläggen.

Martin Poncet (tabell 23 i NV del 2, sida 212 – släkten/släkterna Pouset), död 1651, var gm Jeanne Mineur. Tyvärr tycks inte något släktskap mellan, vare sig Martin Poncet och kyrkoherde Johan Possieth, eller mellan Jeanne Mineur och hökare Antoni Mineur, vara känt. För utredningen om Agneta Brun skulle det vara jättespännande att veta huruvida det fanns släktskap mellan dessa personer. I Brun-sammanhang är det också spännande (tycker jag ) att Martin Poncet och Jeanne Mineurs troliga (OBS: ”troliga”!) son, Mårten Puse (tabell 36 i NV del 2, sida 216), jobbade under tre perioder vid Älvkarleö bruk (från 1670 till sin död 1702) och att han var gm Catharina (Påkesdotter) Le Broun (fc 1644, bg 1732 i Älvkarleby sn).

Nämnda Martin Poncet (tabell 23) och hans bror, Godefroid Poncet (tabell 1 i NV del 2, sida 205), ska ha flyttat från Vallonien till Sverige tillsammans. Godefroids dotter, Jeanne, gifte sig omkr 1652 med Liège-födda grytgjutare Thomas le Clerc (tabell 9 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 127). Han blev 1675 borgare och linhandlare i Stockholm, men dog där samma år (bg dec 1675 i Katarina fs). Thomas och Jeannes dotter, Annika, var gm klädmakare Hans Nilsson Lundberg (död 23/5 1701). I bou efter Hans (1708:684) framkommer att dödsboet hade sålt en gård i Katarina fs till tunnbindare mäster Johan Holm. Vid dop, 28/4 1713 i Katarina fs, av hökare Olof Lundberg och Maria Linds son, Johan, var (samma?) Johan Holm fadder. Möjligen hade Olof patronymikonet Mårtensson; vid dop den 12/8 1721 i Katarina fs var Olof Mårtensson Lundberg fadder. I sådant fall var han troligen bror till systrarna Elisabet och Margareta Mårtensdöttrar Lundberg vilka bör ha bott på Södermalm (där Katarina fs ligger) i början av 1700-talet. Elisabet var gm1 borgare och bryggare Olof Matsson Broman (död juli 1719). Han var möjligtvis släkting till assessor Broman, som var fadder vid dop av ovan nämnda bokhållare Lars Lundberg och Catharina Steenbergs barn den 9/8 1687 i Storkyrkoförsamlingen i ”Oluff Hansson Törners hus”. Margareta Törne, dotter till Olofs bror (Nils Hansson Törne), var gm Johan Brun, son till Nicolaus Brun (fc 1617 i Fagerhult sn ganska nära Kalmar) – se adelsvapen och adliga ätterna Törnflycht och Brauner (nr 320). Nämnda Margareta Törne var kusin till tidigare nämnda Sara Margareta Livijn (född 1697), som var gm Henric (de) Bruyn (se släkten Andersen i Svensk Slägtkalender volym 11, sidorna 41 och 42).

Sorry för utelämnade källor angående alla ovan nämnda Lundbergare! Om någon är intresserad svara jag gärna på frågor!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Tack för att du påminde mig om Agneta Brun gm predikant Petrus Levin! Jovisst har jag noterat inventariet av Petrus dödsbo (död 1716)! Information om Agneta finns i Tabell 17 här ovan (Svar #18). Jag ser nu (om jag har läst och tolkat text rätt) i en bilaga till inventariet, att Agneta 1723 var gm Jonas Hagelberg (i Växjö får man förmoda) sedan några år (sida 1541). Vidare ser jag att byggmästare Petter Hansson Hambraeus tidigare hade ägt tomten och/eller gården, som Agneta nu ägde. Enligt en sekundär källa (https://www.rotter.se/norrala/data/p129e5042.html) hade byggmästaren en bror, som hette Erik Hansson (död före 1680) och jag gissar att han var pappa till Catharina Eriksdotter Hambraeus, som var gm hökare Anthoni Mineur (tabell 14 i NV del 2, sida 120).

Din påminnelse om Agneta stimulerade mig till att leta efter mer informationen om henne, och min kommentar har blivit så lång att jag delar upp den i tre inlägg. Förkortningen ”NV” i detta och i de två nästföljande inläggen betyder Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1 eller del 2.

I Stockholms mtl 1711 (G1 BA:10/7) framkommer att Petter Levin (här Pehr Lewin) redan då ägde gården i kvarteret Ångermanland nr 205 (sida 67, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057016_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=2994%2C285%2C3724%2C1721), men den stod då öde. I en annan volym av mtl 1711 (G1 BA:10/11) blev Petter (här Petter Levijn) registrerad som boende med hustru (troligen Agneta Brun) i kvarteret Blasieholmen (tycks mig stå Blåsjöholmen!, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=514%2C371%2C2189%2C1011) nr 279 (sida 161, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3146%2C2031%2C2584%2C1194). Blasieholmen nr 269 ägdes då av kungliga rådet och president [i Göta hovrätt] Hans Clerck, som också tycks ha bott där fram till epidemin/pesten 1710. Det bör röra sig om denna person (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_82, vars föräldrar (Hans Clerck och Brita Svan) finns i en bifogad bild i ett inlägg angående Älvkarleö bruk, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262. President Hans Clercks svärföräldrar (Jonas Bure d.y. och Märta Bonde) har jag omnämnt angående Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3, Svar #4). Jag återkommer till Clerck, eller rättare sagt släktnamnet le Clerc, längre fram i texten! Här på anbytarforum har jag ”envisats” de senaste månaderna med släktnamnet le Clerc (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=159894.0).

Vi fortsätter med mtl 1711 och flyttar tillbaka till kvarteret Ångermanland där Petter Levins gård hade nr 205. I nr 204 blev skoflickare Anthoni Minöhr registrerad (samma person som ovan nämnda hökare Anthoni Mineur) och i nr 202 framkommer att hans hustrus troliga farbror, byggmästaren, då var död. I Ångermanland nr 201 hittar vi åkare Nils Berg och gamla jungfru Catharina Helena Ankarfiehl (Anckarfjell). Hennes ”styvfarmor” ska ha hetat Elsa Duwall (se TAB 3 och TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarfjell_nr_221#TAB_3). Elsa var gm2 Gustaf Grubbe och hans brorsdotter, Margareta Christina Grubbe var g1702m överstelöjtnant och kommendant på Nyslott (i sydöstra Finland) Johan Antonius de Bruyn (1665-1739) (se TAB 18 och TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grubbe_nr_335). Johan Antonius var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn och Catharina Steenberg (Svensk slägtkalender volym 11, sida 112 – där endast Johan Antonius första hustru är nämnd). Här fick vi möjligen en ledtråd till Barbro Mårtensdotter Le Brun! De nämnda Grubbarna misstänker jag var från Bure-ätten, men det baserar jag bara på kopplingen till det långsökta släktskapet med ovan nämnda Jonas Bure, som hörde till Bure-ätten.

Petter Levin tycks (officiellt) ha blivit predikant, eller egentligen kyrkoherde, vid Skeppsholms församling 1712 (men se också mtl 1711 ovan); i församlingens inventarieförteckning, volym LIa:3, står på sida 4 (SVAR:s bild 10) ”Inventarium öfwer de saker som finnes i Kong: Ammiraliets Holm-Kyrkian d:n 1 maij Ao 1712: då kyrkioherden H:r Pehr Levin den emottog, efter min sahl: man fordom kyrkioherden dersammastädes H:r Anders Bohm” (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065012_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2878%2C-95%2C3641%2C1677). På sida 9 framkommer att Anders Bohms änka hette Helena Gravander (se också mtl 1711). Petrus Levin dog i juni 1716 och den 9/9 1723 blev Eric Tolstadius (1693-1759) kyrkoherde i Skeppsholms fs (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 192). Eric var son till hustru Anna Magdalena Snack och kyrkoherde i Almunge, Andreas Tolstadius, som troligen var samma person som den Andreas Tolstadius, som var fadder 1688 vid samma dop i Stockholm som två(!) döttrar till Antony (de) Bruyn (omnämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1684232#msg1684232). Detta ger möjligen en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Agneta Brun (tabell 17) och släkten (de) Bruyn (se också ”Grubbe-kopplingen” ovan). Den nya kyrkoherden, Eric Tolstadius, var gm Margareta Arosius (bg 2/11 1755 i Jakobs kyrka i Stockholm) i hennes andra gifte. Hon hade tidigare varit gm bruksfogde Lars Lewin (död <1724 eftersom Eric och Margaretas ska ha vigts den 13/2 1724 på Blasieholmen i Stockholm) och det tycks mig en inte alltför vild gissning att Lars Lewin var en släkting (bror?) till Agneta Bruns make Petrus Levin (död 1716). Före Petrus Levins tillträde 1712 som kyrkoherde/predikant i Skeppsholms fs fanns där Johannes Ekendahl, ”prästvigt i Uppsala 1695 19.7 till pastorsadjunkt i Skeppsholmen”. Han var åtminstone 1699 och 1701 huspredikant hos Christina de la Gardie (nämnda herdaminne, sida 537).

Frågan är vid vilket bruk Lars Lewin var fogde. Har någon anteckning om honom?

Som du ser i Tabell 17 i den här tråden har jag nämnt en handelsman Levin, som var fadder 1688 vid dop av Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) och Tobias Soltners dotter Helena. Så har vi också Sara Margaretha Levin gm handelsman Hindrich Bruun (Tabell 15), som jag nu har sett också var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Även här finns alltså en antydan om ett eventuellt släktskap mellan Agneta Brun (Tabell 17) och släkten (de) Bruyn eftersom hennes make hade samma släktnamn som hustrun till Hindrich (de) Bruyn (Tabell 15). Antydan om ett släktskap, baserat på faddern ”handelsman Levin”, med Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) är så svag att inte ens jag  lägger någon vikt vid den – i alla fall inte utan andra antydningar (vilket jag i och för sig nämnde ovan angående president Hans Clercks svärföräldrar).

I Svenska Ättartal 1889 (5:e årgången) finns släkten ”Livijn (Östgöta grenen)” beskriven (Svensk Slägtkalender, volym 5, sidorna 312-319, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773678?image=164) och i Svenska Ättartal 1908 (14:e och sista årgången) finns ”Liwijn Falu-grenen” av samma släkt Livijn beskriven (Svensk Slägtkalender, volym 14, sidorna 108-115, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773687?image=59). Släktens anfader, Jon Månsson, var borgare i Söderköping i början av 1600-talet och gm Catharina Johansdotter. Deras söner, Magnus (1622-1681) och Botvid (död mellan 1668 och 1678), ska ha varit de första att bli registrerade med släktnamnet Livijn. Magnus gav upphov till släktens Östgöta-gren och Botvid gav upphov till Falu-grenen. Ovan nämnda Sara Margaretha Levin, gm Antony (de) Bruyns son Hindrich (Tabell 15 i denna tråd), tillhörde Falu-grenen. I Brun-sammanhang har jag noterat en del andra intressanta uppgifter i båda grenarna. Dessutom har jag hittat viss information i ” Livijn, Livin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10772, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m)”. Här nedan är mitt personliga urval (och det är verkligen synd att Agnetas make, predikant Petrus Levin, inte är omnämnd!).

•   Magnus Livijn (1622-1681) var rektor i Norrköping och blev sedan prost i Säby i Småland. Uppgiften om att Agneta Brun bodde i Växjö 1723 kan kanske ge en svag antydan om ett släktskap till prosten Magnus Livijn i Småland, men eftersom han dog 1681 bör det i sådant fall röra sig om hans, eller hans bror Botvids, eventuella ättlingar i Växjö. Magnus Livijn gifte sig 1658 med Margareta Prytz, dotter till prost i Norrköping Claes Prytz* och Catharina Holm, som tillhörde släkten ”Upplänning-Stjernfelt”, som ska ha gemensamt ursprung med bl a adliga ätten Törnecrantz* (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernfelt_eller_Grubbe_nr_171). Claes Prytz bör ha tillhört adliga(?) ätten Prytz nr 702 (se TAB 7 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Prytz_nr_702) i vilken det fanns ett par rådmän. Därför gissar jag att rådman Hans Prytz, som var gm Anna Klerck, var släkt med ätten Prytz nr 702, men tyvärr har jag inte lagt ner så mycket tid (som jag borde) på att titta på detta eventuella släktskap. Jag nämnder Hans och Anna eftersom jag återkommer till Klerck/le Clerc i det tredje inlägget. Jag har skrivit lite om Hans Prytz och Anna Klerck under ”övriga släkter Brun/Bruun/Bruhn” (Svar #65, men se också Svar #105 i samma tråd) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674682#msg1674682. En ”rådman Pryss”, som skulle kunna ha varit Hans Prytz, var fadder vid dop 1680 av Christina Toorrsesdotter Brun (Tabell 3) och Tobias Soltners dotter Maria.

•   Magnus Botvidsson Liwijn (1653-81) var arrendator av Kroppa järnbruk och Storfors hammare i Värmland. Han var g1677m Christina (Ewersdotter) Strokirch (1658-79). Enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 bodde vinhandlare Anders Brun (Tabell 2 i denna tråd) i ett hus ägt av Johan ”Strookerck” (Gamla Stans södra kvarter, 4:e roten, hus nr 41), som troligen var; 1) släkting till Christina, och 2) samma person som faddern kanslist/kamrer Johan Strokich vid dop av Anders Bruns son, Hindrich, den 6/11 1681 i tyska Sankta Gertrud församling. Johan Strokirch var även fadder vid dop av handelsman Lorentz Gahn (troligen/möjligen Gahm) och Helena Normans son, Lorentz, den 14/6 1688 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. (Vid samma dop var, den för mig jätteintressanta, brukspatron Reinhold Tersmeden fadder, men det finns inte utrymme här för att kommentera det.) Troligen/Möjligen var Lorentz Gahn/Gahm, eller sonen Lorentz (f 1688), samma person som senare gifte sig med handelsman etc Mårten Bruns dotter, Catharina, som möjligen var syster till Barbro Mårtensdotter Le Brun (info i Tabell 19 i denna tråd). Slutligen var kamrer (Johan?) Strokirck och Magdalena Brun (Tabell 37, då gm bagare Hans Smertz – se bifogad bild) faddrar vid samma dop den 11/12 1688 i Katarina fs i Stockholm.

•   Jonas (Magnusson) Livijn (1663-1733) g1686m Gunilla Bjugg (1665-99).

•   Claes (Magnusson) Livijn (1666-1732) g1698m Helena Margareta Dyk (1682-1762), som möjligen var släkting till; 1) hustru Magdalena von Dyk/Dijk, som var fadder vid dop den 28/11 1686 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 107), och/eller 2) kamrerska Brita Dyk/Dijk, som var fadder vid dop den 18/9 1698 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 146) – båda barn till Johan Schick och Sara Claesdotter Lampa.

•   Margareta Livijn (1701-78) g1724m Israel Melander, skolrektor i Norrköping (jämför Magnus Livijn ovan och se mitt inlägg om Israel här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72673.msg1684056#msg1684056 och eventuell koppling till Melander från Väddö, där Ortala bruk låg).

•   Catharina Livijn (född 1711) g1730m handlande i Västervik Anders Maechel (1709-80).

•   Maria Liwijn (16(50)-1712) g1668m Thomas Rycker (1624-1669), som hade en syster gm Hobe (släktnamnet Hobe har kopplingar till Tabellerna 1 och 37 i denna tråd, till släktnamnet Berg och till Ortala bruk, se bifogad bild).

•   Brita Liwijn (16(60)-1726) g1678m handelsman i Stockholm Parman (Parment?) Hilcke (1649-94). Deras dotter, Maria Magdalena (1685-1754), var gm brukspatron Paul Timm.

•   Helena Liwijn (död 1721) g1681m handelsman i Stockholm Hans Hansson Kröger (död 1714). Samma(?) Hans Kröger och Anna Maria Bruning, dotter till kapten Carl Brauning och g1672m handelsman/vinskänk Jochim Frick, var faddrar vid dop den 5/5 1685 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Hans och Helenas dotter, Maria (f 1696) var gm kryddkrämare Petter Milliander (troligen släkt med präst- och skolrektor-släkten på Södermalm i Stockholm, Myliander/Meliander, som liknar ovan nämnda Melander).

•   Johan (Hans) Liwijn (165(2)-1703) g1683m Sara (Thomasdotter) Andersen (1665-1703). Saras syster, Christina (ca 1670-1738), var gm2 biskop i Göteborg Johan Tingwall (1667-1702) och gm3 prost i Nyköping Crispin Insulander (1660-1713). Släkten Andersen är ”full av” Törne och Törnflycht (se Svensk Slägtkalender volym 11, sida 41)! Jämför också med ovan nämnda Törnecrantz! Det var Johan (Hans) Liwijn och Sara Andersens dotter, Sara Margareta Liwijn, som var gm Henric (de) Bruyn (Tabell 15 i denna tråd), son till Antony (de) Bruyn. Här har jag skrivit lite om släkten Andersen: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974.

* Claes Prytz var måg till ”Anna Persdotter, Se Rosenholm nr 586” och min långsökta association förde ihop, i samband med honom nämnda, Törnecrantz och Rosenholm till ett Törneros/Tornerus.  En mer sansad observation är att Claes Prytz hade en halvsyster, Ingrid Hansdotter Prytz, som var gm kyrkoherden i Mogata M. Uhr, samma släktnamn som Brita Uhr gm hökare Mathias Stolpe (se mer om honom nedan). Troligen avses Mogata strax söder om Söderköping, där ju släkten Livijns anfader bodde i början av 1600-talet.

Claes Prytz hade tre andra svågrar/halv-svågrar med intressanta släktnamn;

1) kyrkoherde i Hällestad Botvidus Risingius (Rising),

2) kyrkoherde i Vreta J. Brask (möjligen släkting till Anna Brask gm skeppare och rådman i Öregund Philip Boivie (troligen död omkr 1715, tabell 21 i NV del 1, sida 50), vars troliga (OBS: ”troliga”!) bror, Benoit Boivie (död 1742, tabell 23, samma sida), var gm2 Margaretha Svan), och

3) ”pastoris svåger” Ställan Holst (bg 21/5 1668 i Östra Ny), som möjligen var släkting till Trina Jensdotter Holst gm kyrkoherde i Kungälv Jakob Rattrey (vars dotter Katarina (felaktigt skrivet Rattere av mig), dp 1699 i Kungälv, var gm Jean Georg Bagge (1697-1781) af Berga nr 118) enligt Kenneth Bengtssons inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1683138#msg1683138).

Hej,

Tack Britta för länken i förra inlägget! Den leder till "Upsala ärkestifts herdaminne - första delen" (hft [häfte?] 1-7), Uppsala 1842. I den har jag tyvärr inte hittat Wessland/Västland församling. Därför undrar jag om det finns, på internet, tillgång till en eventuell del 2 av samma herdaminne. Mer specifikt undrar jag vem som var kyrkoherde i Västland församling när Welam Wervier gravsattes där 1654 (efter hans begravning den 28/7 1654 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Igen fick jag av en slump se information, som möjligen ger en svag antydan om att Laurentius Matthiae Myliander (1580-1674), som var kyrkoherde i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm 1633-74 (se mitt förra inlägg) eventuellt skulle kunna ha varit släkting till bröderna Melander från Väddö (se bifogad bild i mitt inlägg den 2024-09-18).

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) står att Olaus Magni (bg 11/8 1657 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm) var kyrkoherde 1649-1652 vid Danviks och Sicklaö församling (sida 637). Där står också att "konsistorium uppdrog 1649 31.10 åt kyrkoherden på Södermalm Myliander att introducera honom".

Då Olaus Magni blev introducerad 1649 var troligen Peder Pedersson Rask bokhållare vid Danviks hospital. Han bör i alla fall ha varit bokhållare där 1643 när hans son, Simon Isogaeus (1643-1709), föddes där (källa: Simon Isogæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11995, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Edvard Normann), hämtad 2024-09-21). Peder var gift med Sara Simonsdotter Nauclér, som var moster till bröderna Melander från Väddö (och Simon Isogaeus var därmed kusin till bröderna Melander från Väddö).

Min mamma var nyligen och tog några bilder på Simon Nauclérs (och möjligen även hans hustru Anna Olsdotters/Olausdotters) gravhäll (båda döda 1632) i Vårfrukyrkan i Enköping. På den bifogade bilden syns namnen på Simon och Annas barnbarn, Magnus Melander och Simon Isogaeus, ganska bra. De lät tillverka gravhällen 1692.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Tack vare dina senaste två inlägg här, ser jag nu bättre relationerna mellan släktnamnen Winterros, Walleria, Utter, Rising och Berg. Det enda jag kan tillföra är en annan person med släktnamnet Wretman; besökare vid stora sjötullen Petter Wretman i en av Stockholms mtl:er 1721. Honom har jag nämnt i ett inlägg här (se Svar #25): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647102#msg1647102.

Länk till posten med Petter Wretman i mtl 1721:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=520%2C3360%2C3102%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Av en slump fick jag idag se att Lars Leijel (1698-1763) ska ha varit svärson till handelsman och brukspatron Petter Wendelin och hustru Christina Melander (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1532). Eftersom Lars pappa, David Leijel (1660-1727) ska ha varit bergmästare i Uppland 1691-1722 (och även brukspatron vid Älvkarleö bruk) hade jag tanken att Christina Melander tillhörde släkten Melander/Segerfelt, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Anledningen till denna tanke var att anfadern i släkten Melander/Segerfelt, Johannes Roslagius, var svåger till Olof Simonsson Nauclér (1626-1706), som var markschejder (gruvmätare) över rikets bergslager (Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-09-19). Olof var, precis som Johannes hustru, barnbarn till ärkebikop Olaus Martini och gm en dotter till rådman i Falun Petter Lohrman. Svärfadern till Israel Melander (omnämnd i mitt förra inlägg), prost i Norrköping Claes Livijn (1666-1732), var brorson till rådman i Falun Botwid Liwijn (se ref i mitt förra inlägg samt Svensk Slägtkalender volym 14, sida 109, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773687?image=59). Dessa två kopplingar till rådmännen i Falun kan kanske också tyda på ett släktskap mellan Israel Melander (1685-1732) och släkten Melander/Segerfelt (från Väddö).

I Staffan Berghs inlägg under diskussionsämnet Wendelin framkommer att (Lars Leijels svärmor) Christina Melander (där stavat Milander) var döpt 7/11 1687 i Norrbärke sn och att hon var dotter till befallningsman Daniel Milander och Catharina Depken (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=179288.msg1588983#msg1588983). Ovan nämnda Älvkarleö bruk anlades 1659 av Claes Depken och David Leijel (Lars Leijels farfar). Släkten Melander/Segerfelts anfader, Johannes Roslagius, var kyrkoherde i Väddö socken där Ortala bruk ligger. Johannes, eller åtminstone hans änka och dotter (Melander?, gm Hans Mimer, se diskussionsämne om Mimer, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=135879.0), bör ha haft kontakt med brukspatronen vid Ortala bruk, Jan van der Hagen. Vissa av arbetarna vid dessa två bruk på 1600-talet var släkt med varandra (därav mitt intresse – bland annat).

Staffan Bergh tipsade om en bouppteckning, daterad 5/4 1734, efter Christina Milanders bror, kryddkrämare i Stockholm Daniel Milander (död 24/3 1734) (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:111, sida 257, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107592_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=2821%2C290%2C3723%2C1720). I den finns uppgifter om Daniel Milanders syskon:

- Christopher Milander, bergsman i (ovan nämnda) Norrbärke sn.
- Margaretha Milander, jungfru 34 år (dvs fc 1700), i tjänst hos brukspatron Tersmeden vid Larsbo bruk.
- Christina Milanders barn med borgaren i Köpings stad Petter Wendelin:
1.   Anna Catharina Wendelin gm bruksinspektor Malmstedt vid Älvkarleö bruk
2.   Maria Wendelin ”ska vara” gm en köpman i Filipstad
3.   Margaretha Wendelin jungfru vistandes hos sin svåger Malmstedt
- Petter Milander, handelsman i Stockholm

Möjligen, eller troligen, fanns också en bror Nils Melander;

I Norrbärke mtl 1713 framkommer att (bröderna) Petter och Carl Wendelin blev mantalsförda i Byhammar.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007256_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=2159%2C2715%2C1893%2C895

I Norrbärke mtl 1719 hittas i nämnda Byhammar namnen Carl Wendelin och Nils Melander (utan hustru, OBS: inte stavat Milander), men inte Petter Wendelin. Framför namnet Nils står, om jag läser rätt, ”P:” vilket möjligen kan betyda pojke (över 16 år, dvs i mantalsförd ålder). (På raden ovan Nils Melander står, tror jag, herr Loo/Low vilket är intressant men kanske i annat sammanhang.)
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007262_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=2142%2C445%2C2701%2C1277

Syskonen Milanders pappa ska alltså ha varit befallningsman Daniel Milander. I bilden, bifogad i förra inlägget, framkommer att Simon Melanders svärfar hette Daniel Diurberg och att Simon hade en son Daniel. Sonen Daniel ska emellertid ha varit född 1726 och blivit adlad 1777 med släktnamnet Melanderhielm (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Melanderhielm_nr_2119). En annan Daniel (f 1625, ”död troligen 1667”) var son till Laurentius Matthiae Myliander (1580-1674), som var kyrkoherde i Maria Magdalena fs i Stockholm 1633-74 (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne, 1951, sidorna 363 och 364). Denna Daniel (f 1625) ska dock ha kallat sig Molin och ska ha varit klockare i Maria Magdalena församling (inte Milander och inte befallningsman alltså). Hans bröder, Isak och Abraham, ska ha varit födda omkring 1620 och ska ha kallat sig Molinus, men av Gunnar Hellströms text framkommer att det bör ha funnits åtminstone en till bror.

Kanske en irrelevant observation, men i den bifogade bilden i mitt förra inlägg förekommer de ovan nämnda namnen Petter, Nils, Abraham och Daniel (samt Carl), men inte Isak eller Christopher.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan Kjell,

OK, jag är nöjd och tackar för svaret!
Jag håller också med om ditt resonemang!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I "Skånska Nationen 1833-1889 biografiska och genealogiska anteckningar" av Carl Sjöström (Lund 1904) framkommer att (skol-)rektor i Norrköping, Israel Melander (född 1686) var son till Sveno Petri Melander (student i Åbo 1666, kyrkoherde i Vena, död 1706) vars pappa var bonden Per i Mellansjö i Malexander socken (sida 504, länk: https://runeberg.org/skn1833-89/0516.html).

I Svenska Ättartal 1889, 5:e årgången, står att samma(?) Israel Melander (1686-1732) gifte sig 1724 med Margareta Livijn (1701-1778), dotter till prost i Norrköping Claes Livijn (1666-1732) och Helena Margareta Dyk (1682-1762) (Svensk Slägtkalender, 5, sida 314, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v773678?image=165).

Har någon bekräftat ovan nämnda information i sekundära källor med någon primär källa?

Anledningen till min fråga är att Måns Melander (född 1630), farbror till den som adlades Segerfelt (nr 1595 och nämnd här i tråden), enligt ytterligare en annan sekundär källa (Riddarhuset: von Schantz genealogier, 3.R-Ö, sida 71b, se bifogad bild), var kyrkoherde i Nyköping, som ju ligger i närheten Norrköping där Israel (född 1686) var skolrektor. Av den anledningen trodde jag först att Israel var son, eller barnbarn, till Måns. Fanns möjligen ett släktskap mellan dem (även om det tycks mig vara osannolikt baserat på uppgifterna i de sekundära källorna)?

I Staffan Bengtssons inlägg den 2008-02-11 (Svar #11) står att Petrus Johannis Melander (född 1626) var kyrkorde i Odensala och pappa till Nils, Alexander och Jakob, enligt uppgifter i Elgenstierna. I den bifogade bilden (som också är en sekundär källa) står (om jag har läst rätt) att (samma?) Petrus Melander var född 1628, att han var prost och kyrkoherde i "Husby Odensee" och att han hade sönerna Petter, Magnus, Johan, Nils, Jacob och Abraham (men ingen Alexander).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej och tack Per för informationen om Hans Uhr vid Öns/Älvkarleö bruk i Älvkarleby socken!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Här är länk till mitt inlägg med mina anteckningar om släktnamnet Uhr (se Svar #73): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683817#msg1683817.

Hej igen,

I din/Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2 framkommer, om jag har tolkat rätt, att Martin Poncet (tabell 23, sida 212), eller åtminstone smältare i Västland 1644 Martin Poussart (död 1651 vid Hillebola bruk), var gift med Jeanne Mineur. I samma bok finns släkten/släkterna Mineur beskriven/-na, men där har jag inte hittat någon uppgift om denna Jeanne Mineur. Vet man, eller finns tankar kring, vem som var hennes pappa (eller bror/bröder)?

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Jag håller på att samla på mig lite information om Älvkarleö bruk (där mina anor Le Brun bodde) och om Ortala Bruk i Väddö socken (där mina troliga anor "Olle" bodde).

Om Älvkarleö bruk har jag skrivit om ett par Svan (kusiner om jag minns rätt) här (se den bifogade bilden): https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262.

I mina anteckningar om Älvkarleö bruk har jag skrivit en del om släktnamnet Uhr. Jag klistrar in mina anteckningar här nedan.

Uhr

•   Hökare Mathias Stolpes* hustru Brita Uhr var fadder vid dop 14/1 1731 i Jakob och Johannes fs i Stockholm av Johannes, son till besökare Johan Bruun (ingen av mina tabeller trots att det bland dem finns två besökare Johan Brun – tabell 23 och tabell 24) och hustru Annica Wahlman**. Övriga faddrar var: kryddkrämare Anders Elfström*** (jfr Älvkarleby), bildhuggare Ekenberg, juvelerare N: Berg (N: betyder troligen att man inte kände till juvelerarens förnamn) och jungfru Brita Elisabet Gren, som möjligen var släkting till skräddare Gustaf Gren som jobbade vid Älvkarleö bruk på 1730-talet.

* Johan Michelsson (död 1689 i Svanås), vars barn hade släktnamnet Svan, var gm2 Maria Stråle af Ekna (död 1660), som var dotter till Olof Stråle af Ekna och Märta Stolpe (källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Swaan).

** Möjligen var Annica Wahlman släkting till hustru Elisabeth Wahlman, som var dopvittne ett flertal gånger i Älvkarleby på 1730-talet.

*** Perukmakare Johan Benedicti Elfströms son, Augustus, döptes 29/8 1731 i Uddevalla (C:3, sida 76v). En av faddrarna var jungfru Anna Elisabeth Bruun.

•   Hans Uhr var vittne vid dop i Älvkarleby av Catharina (f. 2/2 1731), dotter (”av oäkta säng”) till fänrik Lars Leijel och Catharina Mårtensdotter Puse (Pousette?). Ett annat vittne var dräng Erik Puse.

•   Hans Uhr var vittne vid dop av Maria (f. 7/2 1735), dotter till Pär Andersson från Ön i Älvkarleby och Karin Andersdotter.

•   Uhrs son Jacob från Ön i Älvkarleby var vittne vid dop av Catharina (f. 17/12 1735), dotter till Lars Olofsson och Margeta Olofsdotter i Glamsen(?) i Älvkarleby.

•   Piga Catharina Uhr var vittne vid dop av Petrus (f. 4/9 1736), son till smältare dräng Per Andersson och Karin Andersdotter från Ön i Älvkarleby.

•   Dräng Jacob Uhr från Harnäs i Älvkarleby var vittne vid dop av Brigitta (f. 27/11 1738), dotter till Jacob Bayard och Johanna Persdotter från Harnäs. Ett annat vittne var piga Anna Jagare från Harnäs.


Om Ortala bruk har jag antecknat en kapten Carl Brun, men han var kapten redan 1676 och löjtnant lär vara en lägre militär-grad än kapten, så "din" löjtnant Carl Brun gm Karin Pährsdotter i Kalmar bör ha varit en annan person (kanske son till kapten Carl Brun?). Kapten Carl Bruns dotter, Anna Maria Brun, var gm vinskänk Joachim Frick och deras dotter, Anna Margareta Frick, ägde och drev vinkällaren Gröna Jägaren tills den nya ägaren blev handelsman Casper Winteroos. Jag har skrivit om det här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75795.msg1683517#msg1683517.

Här klistrar jag in mina anteckningar angående kapten Carl Brun och Ortala bruk (Jan van der Hagen var brukspatron vid Ortala bruk och önskade köpa ett hemman av "Olles" barnbarn):

Jan van der Hagen bodde, enligt mantalsskrivning den 21/1 1676 (Stockholms mtl 1676, G1 BA:5/1, datum på sida 87), med hustru och sex barn i hus nr 62 i rote nr 6 i Gamla Stans södra kvarter. I samma rote (= kvarter?) bodde då i hus nr;

53) borgare och vinskänk Joachim Frick med hustru (g1672m Anna Maria Brauning, dotter till kapten Carl Brauning (död <1668), se vigselnotiser i tyska fs den 28/1 1668 och den 29/10 1672)) och ett barn,

54) borgare och sidenkrämare Andreas Olderman med hustru (Anna Gerdes) och sex barn (se adliga ätten Cronstedt nr 1104),

55) borgare och grosshandlare (direktör vid tjärkompaniet) Claes Wittmack med hustru (Anna Maria Daurer, dotter till apotekare Georg Christian Daurer – Wikipedia om Claes Wittmack) samt borgare och grosshandlare Johan Krabbenhoeft (Krabbenhöft) med hustru,

56) kunglig vinskänk Werner Smer (jfr Hans Schmertz gm Magdalena Brun) med sju barn, men ingen hustru,

57) drabant Peter Fries med hustru och tre barn samt (husets ägare) sekreterare Hoghusens piga och dräng (Carina, släkten Hoghusen tror jag också är inblandad "på något vis", men jag har inte satt mig in i den släkten än...),

58) sockerbagare Johan Fries med hustru och fem barn (i doktor Wattrangs hus),

59) borgare och grosshandlare Joachim Köpke med hustru och tre barn (i Daniel Hanssons hus),

60) borgare och mäster Peter Nieman(?) med hustru och ett barn samt två jungfrur (i Lars Bengtssons hus),

61) borgare och guldsmed (hovjuvelerare) Valentin Toutin* (död 1679) med hustru (Gertrud Uttenhofen, fc 1644) och fyra barn (i eget hus), konterfejare Sincjack(? Sinclair?) med hustru och sex barn samt en fransk tapetmakare med hustru och två barn,

62) nämnda Jan van der Hagen,

63) landsråd Sassen(?) samt grosshandlare Johan Kupper med hustru och ett barn (i Henrik Meurmans* hus), och

64) bokhållare Conrad Müller med hustru och två barn samt borgare och sidenhandlare Baltasar Grill med hustru och ett barn (i Johan Grans hus).

* Hovjuvelerare Valentin Toutin och Gertrud Uttenhofens döttrar, Maria Toutin (fc 1667) och Magdalena Toutin (fc 1670), var gifta med två bröder, som var söner till Jacob Momma adlad Reenstierna. Han var svåger till Maria (de) Bruyn (syster till ovan nämnda Antony (de) Bruyn). Maria Toutin (fc 1667) var senare gm Peter Meurman adlad Mannerstedt (1656-1739), son till Catharina Hanssen och Henrik Meurman (född 1625), som troligen var samma person som ägaren av hus nr 63. Catharina Hanssen var möjligen (självklart med mycket stor osäkerhet!) syster till ägaren av hus nr 59 (Daniel Hansson) där grosshandlare Joachim Köpke bodde. Henrik Meurman (född 1625) var farbror till Anna Maria Meurman (fc 1666), som var gm1 kommendant vid Tavastehus Anders Berg (möjligen pappa till ”min” Anders Andersson Berg och till ”din”, Carina, Per Andersson Berg) och gm2 Arvid Stierncrantz (född 1662 i Narva).

Vänliga hälsningar,
Jan

Kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn (alla döpta i Maria Magdalena församling i Stockholm):

•   Jacobus Janson dp 6/3 1705, faddrar: Peter Sterrebus(?), Matthias Bürckmann, hustru Maria Porteus(?) och (troligen jungfru) Wendelina von der Haagen
•   Johannes Wilhelm dp 18/11 1706, faddrar: herr Bremer(?) och hustru Cranerin/Cramerin (möjligen var faddrarna paret Hans Bremer och Catharina Kramer vars barns fadder var Frantz de Moijs svåger, Berendt Koch (vallonska släkten Kock/Cronström?), vid dop nov/dec 1688 i tyska fs)
•   Anna Margareta dp 23/10 1708, fadder: Matthias Mejendorff (Meijendorff)
•   Catharina dp 5/6 1711, faddrar: Johann Real, Matthias Berckmann, hustru Wendelina Bonnåå (samma Wendelina som ovan, nu gm Abraham Boneau, han död 1722, se bou 1743:879) och Maria Werners(? Wernersdotter?)
•   Jacobus dp 7/4 1713, faddrar: Arnold Rieser(?), Matthias Biörkmann, Henderina(?) Carree och Anna Catharina Wreet

Hej,

Ortala bruk i Väddö sn drevs 1651-77 av Jan van der Hagen (och hans bror Arnold, tills han dog 1669). (Källa: Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-10.)

Det tycks mig ganska troligt att Wendelina von der Haagen (se citat ovan) var en ättling till en av bröderna van der Hagen.


I Väddö mtl 1709 och mtl 1711 finns de gifta smältardrängarna Johan Duhan respektive Jacob Duhan vid Ortala bruk. Möjligen borde det ha varit Jacob i båda mtl:na eftersom Jacob Duhan (tabell 24 i NV del 1, sida 187) tycks mig "passa in" som smältardrängen vid Ortala bruk. Han ska ha varit trolig son till Johan Duhan (tabell 23, sida 186), som hade barn med okända namn födda på 1660-talet. Fråga 1: Anna Maria de Haan (se citat ovan) kan nog inte ha varit född på 1660-talet, men kan hon möjligen ha varit släkting till de ovan nämnda Duhan?

Anna Maria de Haan hade, som jag har nämnt tidigare, flera kopplingar till Catharina Guillaume i Stockholm.

I nämnda Väddö mtl 1709 och mtl 1711 står namnet Johan Gille vid raden för smältaren (mäster skulle jag tro) vid Ortala bruk. I mtl 1711 står något om pesten (och jag kan inte låta bli att spekulera om sannolikheten att smittan kom från Stockholm). Jag har sett att släktnamnet Gille diskuteras separat som smedsnamn här på Anbytarforum, men denna (mäster?-)smältare Johan Gille tyck mig kunna "passa in" som mästersmältare Johan Gillian (tabell 4 i NV del 1, sida 298). Han var son till den Johan Giliuum (tabell 3, sida 297), som jag har funderat över om han begravdes i Stockholm.

Fråga 2: Vet man vem (mäster-)smältare Johan Gille vid Ortala bruk 1709 var?

Om Anna Maria de Haan exempelvis vore syster till Jacob Duhan (tabell 24) i Ortala bruk, och om Catharina Guillaume vore syster till (mäster-)smältaren vid Ortala bruk Johan Gille (eventuellt Johan Gillian, tabell 4), skulle Anna Maria de Haans många "gemensamma nämnare" med Catharina Guillaume förklaras (genom deras respektive bröder vid Ortala bruk).

Länk till mtl 1709:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-88%2C279%2C2377%2C1124

Länk till mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003530_00173#?c=&m=&s=&cv=172&xywh=2990%2C3032%2C3010%2C1423

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Vid det här laget borde jag sluta bli överraskad, men jag kan inte låta bli att bli det ändå.   

Med hjälp av namnregister till Stockholms kronotaxerings- och mantalslängder var det inte svårt att hitta Casper Winteros och (hans måg tydligen) vägare Willhelm Pauli. På 1730-talet bodde de i kvarteret Småland nr 127 i Maria Magdalena fs på Södermalm (där det tycks mig ha vimlat av personer med kopplingar till järnbruksverksamhet omkring 1700). I Småland nr 124 bodde samtidigt konstsmed mäster Anders Berg.  Om du tittar igenom kvarteret Småland är jag ganska säker på att du hittar andra namn, som du känner igen.

Länk till ktl 1735 (G1 AA/33, sida 386):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00422#?c=&m=&s=&cv=421&xywh=3582%2C2570%2C2586%2C1195

Länk till mtl 1739 (G1 BA:16/1, sida 87):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=133%2C2545%2C4466%2C2064

I Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden" (Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1960, Stockholm) finns inte bara information om Casper Winteros och Judit Dufvas vinkällare Gröna Jägaren (sidorna 68-70); det finns till och med ett fotografi från 1890-talet på träbyggnaden, som ska ha stått intill källaren Gröna Jägaren (om jag har gjort rätt tolkning). Fotografiet ska finnas i Stockholms stadsmuseum, men eftersom jag inte känner till hur det förhåller sig med rättigheter vågar jag inte lägga upp bilden här.

Det jag blev mest överraskad över var informationen i Gunnar Hellströms artikel om själva vinkällaren Gröna Jägaren (S:t Paulsgatan 23). Den öppnades 1720 av vinskänk Christian Noraeus, som tillhörde "den stora prästsläkten Noraeus och var född i Nora i Uppland 25 december 1693". Han lämnade Gröna Jägaren redan 1721 för att ta över Björngårdskällaren (S:t Paulsgatan 27, dvs nästan intill Gröna Jägaren). Efter ett par andra ägare blev handelsman Berendt Kocks änka, Anna Margareta Frick, ägare 1727 av Gröna Jägaren. Hon hade inte fått tillstånd att ta över nämnda Björngårdskällaren efter sin mamma död 1717, men eftersom hon var dotter till en av Vinskänkssocietetens stiftare (Jochum Frick, som (enligt mina anteckningar) självklart var gm en Brun(!), Anna Maria Brauning, dotter till kapten Carl Brauning) spekulerar Gunnar Hellström att hon därför fick tillstånd att driva Görna Jägaren. Anna Margareta Frick lämnade Gröna Jägaren 1732 och direkt efter henne  blev handelsman Casper "Winteroos" ägaren. (Man kan därför spekulera kring ett eventuellt släktskap mellan Anna Margareta Frick och Casper Winteros tycker jag.) Casper var gift sedan 1728 med Judit Dufva, dotter till en annan av Vinskänkssocietetens stiftare, Jacob Dufva på Kvarnhuskällaren. Efter Caspers bortgång, den 7/12 1739, gifte Judit sig med; 1) spannmålshandlare Petter Wittstock, och 2) vinskänk Henrik Semelin. Judit drev Gröna Jägaren till 1744 och nästa ägare blev vinskänk Nicolaus Christian Gnospelius' änka, Maria Elisabeth Hartman, vars släktnamn jag har antecknat ganska många gånger angående Brun i Stockholm omkring 1700.

Det jag blev överraskad över var kombinationen av prästsläkt och släktnamnet Kock. Det påminner ju mycket om vallonen Abel Kock (död 1668), som var måg till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus (död 1669), som i sin tur var måg till ärkebiskop Petrus Kenicius! (Det har jag skrivit om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683317#msg1683317.)

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I Svar #41 nämnde jag bokhållare vid Ortala bruk Johan Possieth (pappa till Johan Possiet, 1667-1728) och släktnamnen Molin, Myliander och Meliander (med Laurentius Matthiae Myliander, som var kyrkoherde 1633-74 i Maria Magdalena fs i Stockholm).

När jag nu läste Svar #41 inser jag att där finns paralleller med följande:

Vid tidsperioden, då jag misstänker att Johan Possieth var bokhållare vid Orala bruk, var (min troliga ana) Johannes Roslagius prost och kyrkoherde i Väddö socken (där Ortala bruk låg). Hans tre kända söner hade släktnamnet Melander, som jag tycker påminner om nämnda Meliander/Myliander/Molin (von Schantz genealogier om adliga ätten Segerfelt nr 1595, se bifogad bild).

Änkan efter Johannes Roslagius, Kerstin Simonsdotter (Nauclerus), tycks ha sålt (eller: "tycks ha ämnat sälja" eller "tycks ha varit tvungen att sälja") sitt hemman Broby 1670 till Jan von der Hagen (Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län, EXIe:667, sidorna 623 och 623v). Jan var brukspatron vid Ortala bruk och omkring 1673 blev han kompanjon med Johan Daniel Brun, som möjligen var samma person som "min" "Brun-tabell 19" (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-07).

Johan Daniel Brun ("min" tabell 19) i Maria Magdalena fs kan möjligtvis ha varit släkting till släkten (de) Bruyn (syskonen Antony (de) Bruyn och Maria (de) Bruyn från Aachen). Jag bifogar bild från min text om detta eventuella släktskap.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan!

Först en kommentar om Johan Meltzer, som var fadder till ett av Per Andersson Bergs barn.
Hustru Maria de Maltz (kanske lite likt Meltzer?) och ”den där” Gottfrid le Cler (med flera) var faddrar vid dop av vinskänk Niclas von der Houff (Huff) och hustru Margareta Spinners dotter, Anna Maria, den 23/7 1691 i Katarina fs i Stockholm (tyvärr har jag inte antecknatvare sig volym eller sida - hoppas det stämmer!).

Ja, visst är det spännande information om släktnamnet Clerck och dess koppling till hovrätter?!

Hovrättspresident Hans Clerck (1639-1711) var president 1710-11 vid Göta hovrätt (se friherrliga ätten Clerck nr 82) och hovrättsråd Jakob Clerck (1667-1735) var assessor 1709-18 vid Göta hovrätt och sedan hovrättsråd i Stockholm 1728-35 (vid Svea hovrätt?). De tillhörde två olika adliga ätter Clerck (nr 433 respektive nr 1363), men med tanke på att båda ätterna hade koppling till Göta hovrätt under (delvis) samma tidsperiod (1710-11) kan man undra om de inte var släkt med varandra. I diskussionsämnet om smedsläkten le Clerc har jag nämnt en observation, som möjligen antyder ett släktskap mellan ätten nr 1363 (vars anfader var guldsmed) och släkten le Clerc, som ska ha (haft) vallonskt ursprung (https://forum.rotter.se/index.php?topic=159894.msg1682720#msg1682720.

Ännu mer spännande tycker jag det är att hovrättspresidenten Hans Clercks svåger, Jakob Bure (död 1709), var måg till Brita Björnklou* (död 1676) och Johan Olivecrantz** (död 1707). Brita Björnklous svåger, Jakob Clo (död 1700), var svåger till vallonen Abel Kock (död 1668). Tidigare har nämnts att Hans Clercks farbror, Tomas Clerck (nr 433 alltså), var måg till vallonen Dorotea de Besche. Den adliga ätten Clerck (nr 433), med ursprung från Skottland, hade alltså släktskap med två vallonsläkter (Kock och de Besche). (Kanske har jag redan nämnd detta... I sådant fall hoppas jag det upplevs som värt att upprepas! )

* Brita Björnklou var dotter till Mattias Mylonius adlad Björnklou och Margareta Wallia adlad Wallenstedt (dotter till en biskop), som jag nämnde i mitt förr inlägg. (Också värt att upprepas hoppas jag!)

Ännu mer spännande (om möjligt) tycker jag det blir av att Johan Olivecrantz** (död 1707) var son till en ärkebiskop, och Abel Kock (död 1668) var måg till en annan ärkebiskop, som själv var måg till en tredje ärkebiskop. Det finns alltså ganska nära släktskap mellan vallonsläkterna Kock samt de Besche och tre ärkebiskopar! En fjärde (!) ärkebiskop, min troliga ana Olaus Martini (som min mamma och jag brukar kalla Olle  ), hade också ett släktskap, om än mer avlägset sådant, till hovrättspresident Hans Clerck. Om mina tolkningar av artikel om Bureätten (Wikipedia) stämmer var Olle femmänning till Engelbertus Laurenti (död 1621). Han var farfars far till syskonen Anna Christina Bure (gm Hans Clerck) och Jakob Bure (död 1709).

Anna Christina Bures mamma (och ev även Jakob Bures mamma), Märta Bonde (1626-1705), var dotter till Ulf Bonde (1585-1657). De tillhörde den adliga ätten Bonde (nr 11). I den förekommer även släktnamnet Puke, som är inblandat i mitt resonemang kring Barbro Mårtensdotter Le Brun och hennes make Anders Andersson Berg. (Tur att jag fick med släktnamnet Berg (igen) i det här inlägget!  ) De vigdes den 14/10 1709 i bryggare salige Pukens gård, troligen i Maria Magdalena fs i Stockholm (Maria Magdalena fs EI:1, sida 46). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=379%2C1081%2C3004%2C1398.

Anna Christina och Jakob Bures pappa, Jonas Bure d.y. (död 1686) ska vara begravd i Knutby kyrka. I Knutby socken ligger den tidigare nämnda orten Sotter (jfr släktnamnet Soltner).

Jättespännande för mig är att ärkebiskop Olles barnbarn (och min troliga ana), Kerstin Simonsdotter (Nauclerus), tycks ha sålt (eller: tycks ha ämnat sälja) hemmanet Broby till Jan von der Hagen 1670 (Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län, EXIe:667, sidorna 623 och 623v). Jan var brukspatron vid Ortala bruk och omkring 1673 blev han kompanjon med Johan Daniel Brun, som möjligen var samma person som ”min” tabell 19 (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-07). Emellertid rörde kompanjonskapet en fyr, inte något järnbruk. 

Nu blir det extremt spännande (tycker jag):

Ett (troligt) barnbarn, Karin Hansdotter Mimer (min ana), till ovan nämnda Kerstin Simonsdotter (Nauclerus) hade en dotter, Kerstin Gabrielsdotter (syster till min ana), som blev dömd till döden (då hon var 21 år gammal) av Lyhundra härads extraordinarie laga ting den 22/4 1709 för mord av sitt nyfödda barn (Advokatfiskalen Stockholms län, EXIe:25, sidorna 627-636). Det lär ha varit troligt att ett sådant allvarligt fall, med en så allvarlig dom, sedan togs upp vid Svea Hovrätt. Gabriel Falkenberg (1646-1714) ska ha varit hovrättspresident 1703-14 vid Svea hovrätt (dvs troligen då Kerstin Gabrielsdotters ärende eventuellt togs upp i Svea hovrätt) enligt uppgift på Wikipedia om Svea hovrätt (https://sv.wikipedia.org/wiki/Svea_hovr%C3%A4tt). Gabriel Falkenbergs mamma, Catharina Bonde (1617-52), var kusin till ovan nämnda Märta Bonde, gm Jonas Bure d.y., som var barnbarn till Olles femmänning Engelbertus Laurenti. Med detta jäv, pga släktskap (som de inblandade personerna kanske inte ens kände till), kan man hoppas att Kerstin Gabrielsdotters dom blev mildare. 

** Johan Olivecrantz (död 1707) var dessutom svåger till biskop Ericus Emporagrius (i Ericus andra äktenskap, gm3 Anna Simonsdotter Depken, som troligen var släkting till brukspatron Claes Depken adlad Anckarclo). Ericus var troligen den doktor Emporagrium, som jag nämnde i samband med Hieronymus Barkhusen. Kämnär Erik Brun (”min” tabell 10) var gm Margareta Emporagria.

Jag hade egentligen tänkt skriva mer om Barkhusen och andra namn kopplade till Svea hovrätt (eller dylikt) vilka jag har hittat i Stockholms mtl 1676, men jag får nog återkomma om det. Dessutom ska jag försöka göra en bättre sammanställning över släktskapen mellan ärkebiskoparna och vallonerna. För ett par dagar sedan gjorde jag den bifogade röriga bilden, som jag hoppas inte innehåller alltför många felaktigheter.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan,

Tack Kenneth!!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Jag skrev nyss om Pelikan under ett annat diskussionsämne.

Här är länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1683090#msg1683090

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Vad intressant att släkten Wallerius (finns ej i mina anteckningar) har koppling till släktnamnet Pelican!

Det finns ett kvarter i Katarina församling på Södermalm i Stockholm, som heter Pelikanen, men vid titt i historiska kartor tycks namnet ha uppkommit under 1800-talets andra hälft. Det har också funnits en vinkällare, med namnet Pelican, i Gamla Stan i Stockholm (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, Stockholm, sida 108). Den låg vid Österlånggatan 39 från 1660-talet till 1720-talet och ska ha gett namnet till Pelikanens gränd. De som drev vinkällaren Pelican i Gamla Stan var (i kronologisk ordning, men alla kanske inte är kända); Hans Georg Cron (grundaren), Abraham Biörn (släktnamn som innehåller ordet björn tror jag kan vara intressanta för oss, tex Björnklou*), Conrad Wirgers och Johan Hornstein, som flyttade vinkällaren Pelican 1720 till Svartmangatan 17 i Gamla Stan. Hans änka, Elisabeth Hünemeur, gifte sig med kyparen Johan Wilhelm Jacob Bleumortier, som sedan drev källaren Pelican. Han flyttade först Pelican till Svartmangatan 29 och sedan, 1733, till sitt (genom giftet med Elisabeth) hus vid Brunnsbacken och kvarteret Järngraven nedre nr 18 i Katarina fs på Södermalm (nära Slussen och inte så nära kvarteret Pelikanen). Bleumortiers lillebror, Georg Christian Bleumortier, drev vinkällaren Pelican till år 1742. Det finns ganska detaljerad information, från 1755, om vinkällaren Pelican i Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1960, Stockholm) på sidorna 74-76 och på sida 75 finns en bild av källaren Pelicans skylt, som ska finnas på Nordiska museet. Idag finns restaurang Pelikan på Södermalm, men där stoppar jag eftersom det blir risk för reklam. 

Man kan undra om släktnamnet Pelican eventuellt gav upphov till namnen på kvarteret och vinkällaren, eller tvärt om.

* Mattias Mylonius adlad Björnklou gifte sig 1640 med Margareta Wallia adlad Wallenstedt, dotter till biskopen i Strängnäs stift Laurentius Olai Wallius (Carina, jämför med ”din” Wallerius) och Catharina Tidemansdotter (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bj%C3%B6rnklou_nr_31). Deras dotter, Catharina (död 1678), var gm Jakob Lenaeus adlad Clo (1621 – 1700). Jakobs syster, Christina Lenaea adlad Clo, var gm1 överhovpredikant Abel Markusson Kock (se Cronström med rötter i Liége i Vallonien precis som nedan nämnda de Besche) och gm2 borgmästare Peter Trotzig adlad Trotzenfelt (två släktnamn som jag har nämnt ett antal gånger i Brun-sammanhang).

I Maria Magdalena församling fanns skinnare mäster Johan Pelikan i kvarteret Överkikaren enligt uppgifter i mtl 1705 och i mtl 1711. I samma kvarter bodde då Robert Petre. Han var gm Eva Leijel, dotter till brukspatron vid Älvkarleö bruk Jacob Leijel. Kopparslagare Johan Petru (Petre?) bodde då i samma kvarter. Även släktnamnet Berg förekommer i samma kvarter och samma mtl:er (Stina respektive Anna, men de bör ha bott i två olika gårdar).

I diskussionsämnet ”Barbro Mårtensdotter Le Brun...” har jag nämnt Eric Pelican, som var gm Johanna Guillaume (dotter till Jean Guilheame, tabell 2 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 297).

Barbro Pelikan i Burvik i Knutby gifte sig där den 3/1 1715 med Anders Mårtensson i Sotter i Knutby. Jag har funderingen om orten Sotter i Knutby sn kan ha gett upphov till släktnamnet Soltner.

Slutligen har jag sett att en Kerstin Pelican (gm skrivare Andreas von Boda i slutet av 1600-talet) är omnämnd ett par gånger i Tore Hållanders avhandling Vägen in i sockenkyrkan – De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636 – 1693 (Uppsala universitet, 1999).

Bland mina anteckningar har jag hittat följande om ”hovrätt”:

1)   Hovrättspresident (med mera) Hans Hansson Clerck (1639 – 1711) var son till amiralitet-råd Hans Clerck, som gifte sig 1665 med Margareta Hartman (änka och ”fd” svägerska till Brita Sneckenfelt, som var gm Mårten Leijonsköld friherre till Älvkarleby (död 1656)). Älvkarleby socken är intressant för mig eftersom bruket, Älvkarleö bruk/Öns bruk (anlagt 1659), där mina anor bodde och jobbade låg där. Amiralitet-rådets bror, Tomas Clerck (1614-82), var gm Anna Geier (1636-73) vars släktnamn ska betyda gam på tyska (jfr pelikan). Hennes mamma var Dorotea de Besche (med rötter i Liége i Vallonien – jfr Kock/Cronström ovan). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet le Clerc med vallonskt ursprung, men bröderna Hans och Tomas ska ha haft rötter i Skottland enligt uppgifter om deras släkt på adelsvapen.com (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_433). Där hittar du bl a släktnamnet Barckhusen eftersom brorsan Hans var gm2 Margareta Barckhusen, dotter till borgmästaren i Arboga Henrik Petersson Barckhusen. Det har funnits en annan adlig ätt Clerck (nr 1382), som också ska ha haft rötter i Skottland (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_1382).  Anfadern i den var guldsmed i Stockholm. Under diskussionsämnet om vallonsläkten le Clerc har jag skrivit en del om denna adliga ”guldsmeds-ätt” och möjligheten att de kanske tillhörde samma släkt som den vallonska le Clerc.

2)   Hovrättsråd Jacob Clerck (1667 – 1735) tillhörde den nämnda adliga ”guldsmeds-ätten” Clerck. Eftersom det finns kopplingar till hovrätten i båda de adliga ätterna Clerck misstänker jag att det fanns ett släktskap dem emellan (men det har jag nog inte har skrivit än under vallonsläkten le Clerc). (En annan spekulation är att Jacob fick jobbet som hovrättsråd tack vare sitt släktnamn, som ju var samma som hovrättspresidentens släktnamn, utan att vara släkt med varandra.)

3)   Linkrämare Gottfrid ”Le Kler” var gm (vigda 1689) Christina Fought (Vougt), änka efter hovrättsadvokat Jonas Rotman (troligen död 1677 enligt info i bou 1677, sida 1572). Han var möjligen släkting till Jacob Rotman, vars hustru (Elisabet Smitt) bar advokat Tobias Soltner och Christina (Toorrsesdotter) Bruuns barn, Elisabet, när hon döptes den 23/12 1690 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Gottfrid är omnämnd i Kjell Lindbloms tillägg till NV del 1 och del 2 (som hittas här (se menyn till vänster): https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/) under släktnamnet le Clair, som är/var en stavningsvariant av det vallonska le Clerc enligt uppgift i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

I le Clerc-sammanhanget kan jag inte låta bli att nämnda racerförare Charles Leclerc (f. 1997), som vann en tävling i förrgår i mina hemtrakter. 

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista står att smedsläkten Verme är/var från Värmland.

På adelsvapen.com om adliga ätten Örncrona (nr 1643) framkommer att Nils Håkansson Werme, son till Håkan Werme (död 1558), bodde i Värmland.

Länk (se TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/%C3%96rncrona_nr_1643

Fanns släktskap mellan smedsläkten Verme från Värmland och adliga ätten Örncrona?

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Tack för svar och kommentarer här också! 

Angående kaplanen i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm har jag skrivit något om föreståndare (och annan titel) där, här  : https://forum.rotter.se/index.php?topic=75795.msg1682963#msg1682963.

Angående släktnamnet Tourneur: Inte vågar jag väl skriva att jag ser en viss likhet med Törner, som kanske kan ha vidareutvecklats till Törnerus/Törneros? 

Kan man tänka sig att Hans Wessel och Eva Elisabeth Hecht (syster till Hieronymus Hecht) hade en son med namnet Hieronymus? Vid dop, den 8/10 1685 i tyska fs i Stockholm, var nämligen Hieronimus Westels (eller Wessel?) hustru fadder. (En annan fadder var vinhandlare Jochim Fricks hustru, Anna Maria Brauning/Brun.) Barnet hette Hans Carl och barnets pappa hette Joachim Mecketz eller Merketz, men tyvärr har jag inte antecknat volym eller sida.

Sadelmakare Niclas Wessel och hans hustru Catharian Wessels barn, Margreta, döptes den 2/6 1688 i Jakob och Johannes fs i Stockholm (CIa:10, sida 181) och självklart fanns en Brun (Anna Bruhn, möjligen dotter till bryggare Claes Bruun) med bland faddrarna.

två Hieronymus bland mina anteckningar:

Grosshandlare Hieronymus Barkhusen (trolig släkting till rysstolk Olof Barckhusen, vars dotter gifte sig med mjölnare och byggmästare Johan Laban) och klädkrämare Arvid Larsson var löftesmän när Salomon Harman (möjligen, men inte troligen, felstavning av Hartman) "barnfödd widh kopparberget i Garpenbergs sochn [socken] för detta tient hoos h:s Ehrewyrd:et Doct: Emporagrium och nu sedermehra hoos Skultuna Bruuks participanter ährligen och wäll wart(*) nu uppå Borgmest:ns h:tt (?) Tegners recommendation antagen till Borgare och saltfiskhandlare här i Staden" (Handelskollegiets protokoll den 6/7 1669, AI:10, sida 77).

* Använde man "vart" istället för "blev" redan då?! 

Assessor Petrus Hieronymus, Anders Wästerman (bokhållare hos Leijonhufvud), Magnus Grimsten(?) (hovmästare hos greve Gösta Oxenstierna) och jungfru Maria Cruus bodde i samma kvarter (kvarteret Oden, troligen på Norrmalm i Stockholm) som kämnär Erik Brun ("min" tabell 10 om "Brun i Stockholm omkr 1700") och hans familj (hustru och fyra barn) enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1, sida 158).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina,

Intressant att Catharina Winterros och löjtnant Johan Rosenberg bodde i Närpes i Finland, även om det ligger ganska långt ifrån (ca 30 mil) Tavastehus, där Anders Berg (möjligen pappa till ”min” Anders Andersson Berg och kanske även pappa till ”din” Per Andersson Berg) ska ha varit kommendant och gm Anna Maria Meurman, som sedan gifte sig med änklingen Arvid Stierncrantz (nr 854, TAB 2). Jag kollade källorna i ditt senaste inlägg, Carina, och de två sista stämmer inte (sidorna tycks vara fel och volym F1A:115 innehåller bouppteckningar år 1736). Precis som du skriver, skulle vara viktigt att se om Catharina Winterros dog barnlös före sin eventuella pappa, rådman Daniel Winterros (död 1718 i Arboga).

Angående släktnamnet Utter har jag, som du vet, gjort ett inlägg under smedsläktnamnet Berg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1682858#msg1682858.

I ditt inlägg här ovan har du nämnt släktnamnen Nyman och Gran. De florerar kring släkten/släkterna Brun i Stockholm omkring 1700, men jag upplever dem som så vanliga att jag inte gör någon kommentar kring dem. Du nämner också släktnamnet Geller. Kan det möjligen vara en variant av släktnamnet Galle/Gallan, som ska vara varianter av det vallonska släktnamnet Galan enligt Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019)? (Jag misstänker att Galan/Galle har att göra med Gallien och galler.) Till sist har jag noterat släktnamnen Rosenberg, Brandt och Wretman i ditt senaste inlägg. De var kanske också vanliga i Sverige omkring 1700, men om dem gör jag några kommentarer.

Rosenberg

Krigsråd Simon Rosenberg ägde hus nr 105 i Gamla Stans södra del enligt uppgift i Stockholms mtl 1683 (G1 BA:6/1, sida 88 i volymens ”del 2”). I huset var hovjunkare Isaac Reenstierna och Jacob Reenstierna ”stadiga gäster”. De bör ha varit barn till Elisabet Cronström och Jakob Momma, adlad Reenstierna, som var svåger till Maria (de) Bruyn (syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn).

Brandt

Georg Brandt (möjligen samma person som brukspatronen och brorsan till skeppare Jochum Brandt (död 1706), som var ingift morbror till Catharina Winterros i Finland) var fadder vid dop den 8/2 1682 i tyska fs i Stockholm (CI:1a, sida 621) av Johan David, son till kapten Johan Daniel Broun (möjligen min tabell 19 i ”Brun i Stockholm omkr 1700”). Övriga faddrar var Peter Hagen, Salomon Otter, Joachim von(?) Feife(? Feiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora ...(?).

Skräddare mäster Peter Brandt ägde och bodde i hus nr 18 i Gamla Stans västra kvarter enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1, sida 106). Han bodde troligen i samma kvarter som kamrer Henrik Piper, som bodde i hus nr 22. Det ägdes då av guldsmed Georg/Jürgen Dargeman, som kom att bli svärfar till Mårten Bruun (bror till ”min” ovan nämnda tabell 19 och eventuellt pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun gm "min" Anders Andersson Berg). G/J Dargeman hade en titel vid tyska fs i Stockholm (Carina, du har nämnt en kaplan i tyska fs och jag ska ta en närmare titt på det snart). Henrik Meurman (ca 1584-1651) och rådman Hans Kohlmäter (1626-86) var båda föreståndare för tyska fs i Stockholm. Den senare hade en piga med namnet Maria le Bruun enligt uppgift i Stockholms mtl 1683.

Carl, son till fiskal Sven Brandt, döptes den 31/8 1679 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:3, sida 35). Faddrar vid dopet var bl a Bryngell (Brynolf?) Cronström och Elsa Grundel. Bryngell var troligen släkt med kammarråd Isak Kock, adlad Cronström, även om Bryngell inte är omnämnd i von Schantz släktträd över adliga ätten Cronström. Isaks dotter, Hedvig, var gm Henrik Piper (troligen ovan nämnda kamreren) i hans andra gifte, och Isaks syster, Elisabet Cronström, var gm ovan nämnda Jacob Momma, adlad Reenstierna. Elsa var gm Cordt Meurman, som var bror till ovan nämnda Henrik Meurman.

Länk till Carls dopnotis för kontroll av namnet Bryngell Cronström:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3191%2C1718%2C3371%2C1594

Sergeant Johan Brandt var hyresvärd, enligt uppgift i Stockholms mtl 1721 (G1 BA:12/10, sida 89v/uppslag 90), åt skoflickare Tussin Gilliam, som jag tror var samma person som tabell 36 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 308.

Wretman

Petter Wretman var gift besökare vid stora sjötullen och paret hyrde bostad i Maria Magdalena fs i Stockholm av torgskrivare Carl Brun enligt uppgift i Stockholms mtl 1721 (G1 BA:12/11, sida 60v). Carl var möjligen pappa eller bror till; 1) besökare Johan Brun (”min” tabell 24 om ”Brun i Stockholm omkr 1700”), och/eller 2) amiralitetskrivare och troligen senare skrivare vid tobakskompaniet Andreas/Anders Carlsson Brun, vars barn döptes i Katarina fs i Stockholm på 1670- och 1680-talen. Skrivare Andreas/Anders är inte omnämnd i diskussionsämnet om ”Brun i Stockholm omkr 1700” och jag borde leta efter fler uppgifter om honom. Länk till sekundär källa med lite mer information om ”tobaksskrivaren” Anders Bruun (där beskriven som inspektor och sedan faktor): https://tobakshistoria.com/?portfolio=bruun-anders.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, kom alltid ihåg att mina kommentarer baserar sig väldigt mycket på anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkr 1700 och därför blir "vinklade", eller påverkade, av det. Om någon annan jämför dina nämnda släktnamn med egna anteckningar kanske helt andra infallsvinklar blir belysta.

Hej,

I Stockholms mantalslängd 1676 framkommer att vaktmästare Jahan/Johan Grabb, eller åtminstone hans troliga hustru och ett barn, bodde i en gård ägd av ryttare Erik Hansson (G1 BA:5/1, sida 164). Gården låg i kvarteret Vinkelhaken vid Hötorget.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=3468%2C2555%2C2624%2C1213

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan,

Det konstiga med Johan Winteros i Stockholms mtl 1676 är att han och hans troliga hustru blev registrerade som adelsfolk, eller möjligen ”förlänat” folk (om det finns skillnad mellan adel och förlänad), men jag hittar ingen adelsätt med släktnamnet Winterros. En fråga om detta är ställd under släktnamnet Winterros och vi får se om någon svarar.

Carina, har du hittat fler sekundära källor än geni.com angående Anders Andersson Berg, son till Anders Laurentius Bergius? Som jag nämnde i mitt inlägg, när jag tipsade om geni.com, finns fel i uppgifterna om dessa far och son Anders, och därför ska man nog ta informationen om dem med en nypa salt. Avsaknad av en uppgift (”ingen son Per”) kan också helt enkel bara betyda att skrivaren/släktforskaren inte har hittat information om person, som i själva verket existerade.

Vad spännande, Carina, att du redan har uppgifter som möjligen tyder på att ”din” Per Andersson Berg hade relationer till personer med rötter i Stockholm. Jag har inte hittat Walleria eller Wallerius i mina anteckningar om Stockholm (och släktnamnet Brun) omkring 1700. Däremot har jag nämnt släktnamnet Utter (egentligen Utterklo) i Svar #42 (Stockholms mtl 1683 med assessor Johan Utterklo och hans hustru Ingrid Boijs hus, i vilket musketör Johan Michelsson Berg bodde).

Ingrid Boij var fadder och bar barnet vid dop, den 13/8 1681 i Maria Magdalena fs i Stockholm, av bokhållare Johan Debäs (troligen de Besche) och hustru Anna Andersdotters barn Christina. Vid samma dop var även assessor vid hovrätten, Magnus Utter, fadder. Eftersom Ingrid Boij ska ha varit gm Johan Utterklo vid tidpunken för dopet, är min gissning att det fanns ett släktskap mellan assessor Johan Utterklo och assessor Magnus Utter. Troligen fanns ett släktskap även till ”din” Margareta Utter gm rådman i Arboga* Daniel Winterroos. Daniels första(?) hustru, Malin Berg, vågar man kanske gissa var släkting till nämnda musketör Johan Michelsson Berg.

Ytterligare en Utter:

Anna Utter och bokhållare Johan Lilliebladhs barn, Alexander, döptes den 17/3 1680 i Maria Magdalena fs i Stockholm. (Som kanske märks har jag koncentrerat mig på denna församling.) Gösta Sparres fru var fadder vid detta dop. Gösta var greve enligt uppgift i dopnotis i Maria Magdalena fs daterad 22/8 1680.

* Arboga i mina anteckningar (kortfattad summering):

1)   Borgmästare i Arboga Johan Barckhusen var fadder, vid dop av Hindrich Zedrid (möjligen Henrik Zedritz, myntmästare 1700-06) och Sara Lefflers barn Carl, i Maria Magdalena fs i Stockholm den 28/10 1688. Borgmästaren var troligen släkting till Henrik Barckhusen (måg till vantmakare och arrendator Hans Hansson Leffler, som var faktor (vid vantmakeri?) i Arboga) och till rysstolk i Maria Magdalena fs Olof Barckhusen, vars dotter, Elisabetha, gifte sig mellan 1690 och 1696 med mjölnare och stadsbyggmästare Johan Laban (född vid Nacka bruk och hade möjligen det vallonska släktnamnet la Bende).

2)   Brukspatron i Arboga Albrecht Petre skänkte, i mitten av 1700-talet, en takkrona till kyrkan. Släktnamnet Petre förekom på Södermalm i Stockholm omkring 1700 (kopparslagare mäster Johan Petre gm Christina Bruun, samt Robert Petre gm Eva Leijel, dotter till (järn-)brukspatron Jacob Leijel).


Jätteintressant information att ”din” Per Andersson Berg var fadder vid samma dop som jungfru Beata Rising, dotterdotter till Henrik Gyllenbreder (se TAB 4 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenbreider_nr_936)! Det var Thore Bruun (möjligen samma person som Tore Jönsson i Nocketorp) som tjänade vid ryttmästare Gyllenbreders kompani på 1680-talet (och namnet Tore Jönsson finns i generalmönsterrulla vid ryttmästare Gyllenbreders kompani vid samma tidsperiod, vid rusthåll nr 72 – och vid rusthåll nr 73 finns då namnet Peter de Try).

Har du fler anknytningar till Stockholm i dina anteckningar, Carina? Det vore spännande och roligt att jämföra med mina anteckningar!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Tidigare nämnda vinskänk Petter Turin blev mantalsförd 1676 som boende, med hustru men inget barn, i ett hus ägt av bryggare Oluff Andersson (som bodde med hustru men inget barn i samma hus) i kvarteret Adam och Eva i Stockholm (Stockholms mtl 1676, G1BA:5:1, sida 160v). I kvarteret ligger idag Hötorgspassagen (med en italiensk kaffebar  ) och när jag läste om passagen på Wikipedia blev jag överraskad över att den tidigare kallades Grytgjutargången och att Grytgjutargränden, känd sedan 1670-talet, användes som en del av Jakobsbergsgatan. Överraskad blev jag eftersom jag igår skrev om grytgjutarsläkten le Clerck här på Anbytarforum.  Emellertid tycks ingen grytgjurare ha bott i kvarteren vid Grytgjutargränd (Putten respektive Uppvaktaren) då mtl 1676 uppfördes (sidorna 158v - 160). Bara en guldsmed och en klensmed med flera "icke smeder".

Länk till ArkivDigitals bild av sida 160v/sida 161:
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=122

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej och tack Martin för svar och all information om bröderna Kleman!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Jag fortsätter att envisas om guldsmed Alexander Clerck och uppgifter i Stockholms mtl 1676.

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står att släkten le Clerc var huvudsakligen en lodstöpare- och grytgjutaresläkt under 1600-talet samt att en stor släktgren finns (ska vara fanns?) i Värmland (sida 124).

I Stockholms mtl 1676 har jag nu lagt märke till att borgare Abraham Durant hyrde bostad med hustru och två barn i ett hus, som är registrerat på samma sida som huset ägt och bebott av Alexander Clercks änka.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=635%2C1885%2C2586%2C1195

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) står om släkten Durant (Durent) att den är känd från Värmland, bl.a. Kroppa under 1600-talet.

Vidare har jag noterat i Stockholms mtl 1676 att ett par kann-gjutare blev registrerade på samma sida där Alexander Clercks son, guldsmed Hans Clerck, blev registrerad som boende i eget hus (längst ner på sidan).

Länk till kann-gjutare nr 1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=3324%2C2427%2C1247%2C576

Länk till kann-gjutare nr 2:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=3655%2C2790%2C1247%2C576

Kan uppgifterna om borgare Abraham Durant och de två kann-gjutarna indikera ett släktskap mellan guldsmed Alexander Clerck och den vallonska släkten le Clerc?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mina anteckningar har jag sett att Maria Durant bör ha varit gm Jacob Paravicino. Deras son, Johan Jacob, döptes den 31/8 1699 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm. Vid dopet var Johan Goeding/Göding fadder. Han var möjligen den Johan Göding som gifte sig 1697 i Stockholm med Magdalena Lefever (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1668370#msg1668370). Lefever låter misstlänkt likt Lefebvre, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista version 2019 (franskt ursprung).

Hej,

Efter att ha tittat igen på dopnotisen daterad 25/4 1677 i Riddarholmen fs är jag tveksam om det står "Lucas Bayars dåtter" eller "Lucas Bagars dåtter.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Lucas Bayars dotter var fadder den 25/4 1677 vid dop av Erik Eriksson Löks/Höks(?) barn Erick i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 85).

Var Lucas en av vallonerna Bayard?
I sådant fall, vad vet man om honom?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3141%2C80%2C3141%2C1481

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej,

Vid genomgång av dopnotiser från 1730-talet i Älvkarleby socken har jag sett att postmästare Arvid Svala var dopvittne några gånger. Även postmästarens hustru, Christina Norrström (Norström eller Nordström), var dopvittne ett par gånger. Hon var troligen gift med Arvid Svala.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Hej igen!

Ja, Strömsberg ligger inte alls långt ifrån där jag växte upp! Vad festligt! Det ligger vid Sagån där jag metade fisk många gånger som barn. Som vuxen metar jag istället anor hemma vid en dator! 

Släktnamnet Natt och Dag har jag kommit i kontakt med några få gånger i släktforskningen kring Brun i Stockholm omkring 1700, men tyvärr tycks jag aldrig ha gjort några anteckningar om det.

Att en man (på 1600-talet) började använda ett släktnamn som fanns i hustruns släkt har jag sett exempel på tidigare (exempelvis Göding som jag tror jag nämnde igår), men det har säker du också Carina.

Vet du något om släktnamnet Winterroos? Bland mina anteckningar (om Brun i Stockholm omkr 1700) har jag hittat följande, som eventuellt kan ha något att göra med släktnamnet Winterroos:

Den 19/6 1706 vigdes i Katarina fs i Stockholm "Johan Simonsson Graan hökare, födder i Nericke och Vineråsa socken, hans förra hust: ... här döder för 1/2 åhr sädan" och "pigan Christina Pärsdotter Brun, födder i Nikiöpingh hafw. tient här i staden hos von Schewens" (CI:10, SVAR:s bild 60).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan!

Jaha, tack för svar! Jag vågar nästan inte fråga  , men är det möjligen en stavningsvariant av Monier?

Vänliga hälsningar,
Jan

Stort tack igen för all hjälp Markus!!!

Jaha, var Johannes Skytte från Älvsjö! Jag som fantiserade om Schweiz! 

Ja, min misstanke är (också?) att prinsarna och striden har att göra med bröderna Johan III (med "önskan" om återinförande av katolska tron) och Karl IX (med "önskan" om införandet av kalvinismen*) - en "strid" som även Olaus Martinis pappa ska ha deltagit i.

Angående de romerska siffrorna är det kanske möjligt att sifferordningen är... låt oss säga "omgjord". Eftersom jag bor i Italien har jag hört att talet 17 (XVII) är ett oturstal här eftersom man kan läsa det latinska ordet "vixi" (jag levde) om man kastar om siffrorna.

I "DOMINICÆ NATIVITATIS" finns:

D, MI, I, IVI, och I.

1600 med romerska siffror lär vara MDC, men kanske vågar man leka med tanken att D, M och I fick bli en "nödlösning" för att skriva 1600 (D=500, M=1000 plus "en etta att lägga till femman"). Nja, det kanske låter lite långsökt... Kvar blir då fyra I (4) plus ett V (5) = summa 9. OK, det låter långsökt, men för mig är vixi ur XVII näst intill lika långsökt. 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Lustigt nog bor jag i Milano där Johan III:s svärmor lär ha haft släktingar. 

*PS2: Att Olaus Martini stred även mot kalvinismen framkommer av hans predikan, skriven 1606 (tryckt samma år?). Bifogat finns ett par sidor ur den.

Hej,

Den 15/5 1697 registrerades betalning till Klara församling i Stockholm för bänkrum (LIaa:18, SVAR:s bild 22). Om jag har läst rätt var betalaren (tyg?-)färgare mäster Petter Miniu. Kan det röra sig om en stavningsvariant av Mineur? Jag har lagt märke till anknytningen till Stockholm i slutet av 1600-talet samt Cathlin (Mineur), som var gift med klädmakare Bertil Ortman, i Kjell Lindbloms inlägg den 2016-03-11 (Svar #15).

Länk till betalningsnotisen (nr 118):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056210_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=739%2C1839%2C1824%2C843

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Markus,

Tusen tack för hjälpen och ditt nattarbete!!!

Jag misstänkte att gravskriften skulle finnas publicerad, men hittade inget genom sökning med Google. Nu ska vi se om G. Translate lyckas göra en begriplig översättning, annars ber jag om hjälp av någon som kan latin.

Tack igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bokstäverna med större typsnitt i "DOMINICÆ NATIVITATIS" misstänker jag "symboliserar" år 1609 eller 1610.

Hej,

Nortman kanske inte är/var ett helt ovanligt namn, men det kanske kan vara värt att titta på de olika personerna Nortman nämnda i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951). Bifogat finns bild över registret och släktnamnet Nortman.

En annan, senare Nortman ska ha varit en handlande, troligen i Stockholm, gm Katarina Trotzig som sedan gifte sig med amiralitetsbagare Peter Lorentz omkring 1669. Peter var amiralitetsbagare i Stockholm 1669-1675 och hans föregångare, Hans Schmeer, var dito 1664-1669. Jag har för mig att släktnamnet Schmeer/Schmertz har något att göra med släktnamnet Blix. Uppgifterna är tagna ur Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm (Forum Navale, nr 47, Sjöhistoriska Samfundet, sidor 27-33).

Katarina Trotzig kan möjligen ha varit släkt med de som tillhörde den adliga ätten Trotzenfelt nr 819, men jag har inte hittat hennes namn eller släktnamnet Nortman här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Trotzenfelt_nr_819.

Kan man kanske få fram mer information om Anna Jonsdotter, alias Anna Nortmans, i någon bouppteckning efter någon Nortman och/eller Trotzig?

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej Carina!

Tack för tipsen till mina reflektioner!  Du har alltid spännande kommentarer som inspirerar till nya idéer. Jag är hos min mamma och har inte tagit med min dator så att jag kan leta i mina anteckningar efter släktnamnen Ehrencrona och Uhr, som låter bekanta för mig. Ehrencrantz har jag sett att jag har nämnt i tråden om Brun, ev. le Brun, i Stockholm omkring 1700.

Vi sitter just nu och tittar i min mammas anteckningar och hon har skrivit om testamentpengar 1694 efter Jean le Brouns hustru och barn, men inga namn på dem. Vid koll i din referens (Älvkarleby LIa:2, 1694, sida 14) har jag hittat notiserna som min mamma har antecknat - dvs utan namn på hustrun. Här är länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=365%2C264%2C3213%2C1435. Har du möjligen länk till notisen där det står Catharina Erncrona?

Vänliga hälsningar,
Jan

Åhå! Tack för informationen Jörgen!

Vad förvirrande med vantmakare, som tillverkade tyger, och tygmästare som arbetade med vapen eller annat militärt material!

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Jag har just skrivit ett inlägg under rubriken "Clement" (smedsläkt) och där möjligen nämnt den guldsmed David Richter (död omkring 1660), som Arne Wieslander önskade mer information om (Svar #3).

Länk:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67362.msg1681635#msg1681635

Vänliga hälsningar,
Jan

Hejsan,

Utan att veta skillnaden mellan tygmästare och tygvaktare kanske en tyglad gissning är att tygvakt Kempe och boktryckare Kempe hade något att göra med rådman Hans Kohlmeter (1626-1686). Enligt mina anteckningar kan han ha varit tygmästare i Maria Magdalena församling i Stockholm innan han blev rådman (eller hade båda yrkena samtidigt). Tyvärr har jag inte någon exakt källhänvisning till min gissning om att han var tygmästare, men troligen noterade jag en tygmästare Hans Kohlmeter i exempelvis Maria Magdalenas födelsebok och notiser från 1600-talets andra del.

Hans Kohlmeter ska ha varit plastpappa (fosterfar eller adoptivfar) till Christian Kohlmeter (1648-1726), adlad Riddersköld (nr 1006). Christians svärmor var Sara Maria Waxmouth och i hennes Waxmouth-släkt lär det ha funnits bokbindare.

Inom tyg-braschen i Stockholm i slutet av 1600-talet var nog en hel del personer med franskt eller vallonskt ursprung inblandade. Lite hastigt klistrar jag in länkar här nedan utan att närmare förklaringar, men de har att göra med kopplingar mellan tyg- och järnbranschen samt kopplingar till "valloner". Om du/ni inte redan vet; tänk på att vantmakare tillverkade tyger (och kanske även vantar).

Vänliga hälsningar,
Jan

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leijonancker

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17384&forceOrdinarySite=true#Arkivuppgifter

Hej igen,

Här kommer mer information om guldsmederna Nicolas och Alexander Clerck (se mitt förra inlägg) samt en fundering huruvida de var släkt med den vallonska släkten le Clerc.

Guldsmedernas stamfader, guldsmed Jacob Clerc (död ”antagligen omkr.” 1615), ska ha kommit från Skottland då han flyttade till Stockholm (Clerck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14880, Svenskt biografiskt lexikon (1929) band 8 ). Enligt denna källa från 1929 hade Jacob (åtminstone) en son; guldsmed Alexander Clerck (död mellan 1666 och 1676). Enligt samma källa hade Alexander (åtminstone) två söner i Stockholm; rådman Jakob Clerck (ca 1636-79) och hov-guldsmed Hans Clerck (ca 1640-79). Enligt adelsvapen.com  (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_1382#TAB_2) ska Alexander ha haft fler barn, bland annat guldsmed Nicolas Clerk som jag nämnde i mitt förra inlägg.

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019) står att släkten le Clerc har ursprunget ”V”, som väl betyder Vallonien? Som kommentar står att ”en stamfader kom till Sverige redan i slutet av 1500-talet”.

I Stockholms mtl 1676 (volym G1 BA:5/1), som jag har nämnt tidigare, framkommer att guldsmed Alexander Klercks änka ägde två registrerade hus i Gamla Stans inre del (sidorna 46v och 47). I det ena bodde hon själv med bl a ovan nämnda sonen, rådman Jakob Clerck (sida 46v). Hennes andra hus, som kallades ”baakhuus” (troligen bakre delen av nyss nämnda hus), hyrdes av ”Rijksänkedrottningens skräddare” mäster Melcher Beisener med hustru, fyra barn, tre gesäller och en piga. I samma hus blev även tre gäster registrerade. En av dem var ”hennes maij:s kökeskrifware” utan hustru eller barn (sida 47). Nästa registrerade hus var Hans Klercks ”baakhuus”. Ägaren bör ha varit Alexanders son, guldsmeden Hans Clerck, som själv bodde i ett hus registrerat längst ner på sida 46 i Stockholms mtl 1676.

Länk till ”änkias baakhuus”:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=3101%2C925%2C2584%2C1211

Nämnda kök-skrivaren misstänker jag var Gustaf Lundberg, som gifte sig med jungfru Sabina Richter den 7/2 1686 i Storkyrkoförsamlingen, eller (mindre troligt) hans pappa, Lars Lundberg (från Östergötland), som ska ha varit köksmästare hos Karl X och Karl XI (von Schantz genealogier om Lundenstierna, vol 2, AD:s sida 182b). Gustaf ska ha varit bror till kamrer i riksbanken Lars Lundberg (adlad Lundenstierna). Kamrer Lars var måg till den Didric Steenberg, som jag nämnde i mitt inlägg den 2024-02-24 (Svar #3).

Den 26/1 1678 angav sig till äktenskapet klädmakare mäster Hans Nilsson Lundbergh (född i Norrköping i Östergötland) till Katarina fs i Stockholm (CI:3, sida 556). Två dagar senare gifte han sig med jungfru Anna Thomasdotter de Kler / le Clerc (född i Kurland, hertigdömet Kurland, idag del av Lettland). I Kjell Lindbloms tillägg till böckerna Nordisk Vallongenealogi (del 1 och del 2) är Anna/Annika registrerad under släktnamnet le Clerc (barn till Tabell 9). Länk (se länken ”Tillägg N V del I och II”): https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/.

Släktnamnet Lundberg var troligen inte så ovanligt i Stockholm i slutet på 1600-talet, men nämnda Hans Nilsson Lundbergs yrke (klädmakare), ursprung i Östergötland och vigsel 1678 i Stockholm med Anna le Clerc kan kanske indikera ett släktskap mellan honom och kök-skrivare Gustaf (Larsson) Lundberg, som hade rötter i Östergötland och var gäst 1676 i ett hus i Stockholm ägt av Alexander Clercks änka där hyresgästen då var riksänkedrottningens skräddare.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Undrar om en av de tre ovan nämnda skräddare gesällerna i mtl 1676 kan ha varit klädmakare mäster Hans Nilsson Lundberg, som gifte sig i januari 1678.

Hej Yvonne,

Tack för informationen!! Nu förstår jag varför släktnamnet Trotzig dyker upp då och då! 
Lustigt nog har jag nämnt släktnamnet Wattrang i ett par inlägg tidigare idag. En Wattrang ska ha varit gm en dotter till handelsman och brukspatron Henrik Lohe (som ska ha haft en yngre bror med samma namn).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Släkterna Hartman och Clerck tycks mig vara dåligt utredda i de gamla källor jag har tillgång till (Svenska Ättartal 1894 respektive den ännu äldre von Schantz genealogier). Finns nyare utredningar av dem?

PS2: Släkten/Släkterna Hartman är bra utredd/utredda i Svenska Ättartal 1894 såg jag vid bättre kontroll. Sorry! Jag har också hittat en nyare (1929) beskrivning av släkten/släkterna Clerck (Clerck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14880, Svenskt biografiskt lexikon (art av
), hämtad 2024-08-04).

Hej igen,

I mitt förra inlägg nämnde jag Henrik Piper och hans första hustru Elisabet Lohe.
I von Schantz genealogier står istället att Hindrich Piper (bör vara samma som nyss nämnda Henrik Piper) var gm1 Catharina Loos (se bifogad bild).

Är det någon som vet hur det ligger till?

Kan släktnamnen, Loes, Loos, Loo och Low möjligen vara/ha varit stavningsvarianter av Lohe?

I von Schantz släktträd över släkten Lohe framkommer att Petronella Lohe (f. 1696) var gm handelsman Clas Wittmack i hans andra gifte. I Stockholms mtl 1702 (Maria Magdalena fs) framkommer att inspektor Johan Daniel Brun hyrde bostad av handelsman Witmak, som skulle kunna ha varit Clas Wittmack. Johan Daniels bror, Mårten Brun, var blivande måg till ägaren av huset där Henrik Piper bodde 1676 (se Anna "Loes" i mitt förra inlägg och länken i meningen där Anna nämns). Möjligen ger Petronellas äktenskap (efter 1702) med Clas Wittmack, som var hyresvärd 1702 till inspektor Johan Daniel Brun, en antydan om att Annas släktnamn var Lohe (inte Loes) och att Henrik Pipers hustru hade släktnamnet Lohe (inte Loos). Eller tvärt om? 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag fick just se att ovan nämnda handelsman Clas Wittmacks dotter, Johanna Wittmack (1687-1708), var gm Karl Henrik Wattrang (1674-1733). Karl Henriks mamma, Jakobina Lohe (1639-76), var dotter till handelsman Henrik Lohe (den äldre av de två bröderna Henrik Lohe) och Jakobina von der Plaes.
Se TAB 6 och TAB 10 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848.

Samma(?) Clas Wittmack gifte sig själv, i sitt (minst) andra äktenskap med ett barnbarn till den yngre brorsan Henrik Lohe - om jag har tolkat uppgifter rätt...

Handelsman Henrik Lohe (den äldre brorsan) bör ha varit den, vars barn är antecknade som "verte" i von Schantz släktträd över släkten Lohe (se Fråga 3 i mitt förra inlägg). I H G-m:s biografi över släkten Lohe framkommer att en av döttrarna till handelsman Henrik Lohe (storebrorsan av de två bröderna Henrik Lohe) var "gift Wattrang". Handelsman Henrik Lohe ska alltså ha haft fler än en dotter.

Källa: Lohe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9647, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-08-03.

Hej åter igen,

Efter lite mer sökning hittade jag ett mer direkt släktskap mellan friherrliga ätten till Älvkarleby och David Leijel, som var "den andra" anläggaren av Älvkarleö bruk 1659. Detta släktskap uppstod dock efter att bruket anlades. Möjligen kan det säga något om relationerna mellan berörda personer, men jag är osäker. Lustigt nog är ett par sysslingar inblandade även i detta släktskap (jfr sysslingarna Mårten Leijonsköld och Johan Trozig), nämligen sysslingarna Anna Geier (1636-73) och Helena Radou, som var gm Adam Leijel (1623-86), bror till nämnda David Leijel. Till min förvåning är dessutom två olika(?) släkter Svan inblandade!

I efterhand såg jag här (https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/44-david-leijel-1621-1676) att David Leijel och Claes Depken var gifta med två systrar Honnon (dvs de var "ingifta" svågrar med varandra). Möjligen kan man hitta ett närmare släktskap mellan dem och Mårten Leijonsköld, och/eller till hans änka Brita Sneckenfelt, om man letar i släkten Honnon i Gävle eller systrarna Honnons mamma i Gävle, Anna Grubb (och man kan ju undra om hon inte tillhörde Grubbe/Bure-ätten eftersom hon bodde i Gävle).

Uppgifterna i den bifogade bilden är tagna ur sekundära källor såsom von Schantz och Åkersteins genealogier.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

I NV del 2, sida 155, står att Michel Oudart (Tabell 19) var vid Älvkarleby bruk 1667-78.
Möjligen började han jobba vid Öns bruk lite tidigare.
I Älvkarleby församlings räkenskapsböcker står att Michil Udhar gav pengar till församlingen 1664 (LIa:1, SVAR:s bild 36).

På raden ovan är namnet Daniel Baiar (Bayard) registrerat.

Den näst sista notisen på samma sida rör Olof som drunknat, men hans efternamn har jag inte lyckats tyda. Ser någon vad som står?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002929_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=314%2C1696%2C3152%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej åter igen,

Den här gången vänder jag mig till er med information om släkten Brun i Båhuslän.
Jörgen Tollesson, jag har sett att du nyligen har varit inloggad här på Anbytarforum! 
Ni känner säkert till släkten Ström från Kungälv. I den släkten ska Severin Jacobsson (f. 24/7 1718 i Kungälv) ha varit måg till Anna Schöneman (d. 1737).

Se TAB 25 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Str%C3%B6m_fr%C3%A5n_Kung%C3%A4lv#TAB_25

Vet man vem Annas pappa var?

I mina anteckningar har jag ett par kopplingar mellan släktnamnet Schöneman/Schönman och Brun/(de) Bruyn och därför ställer jag frågan här istället för att skapa ett nytt diskussionsämne om släktnamnet Schönman.

Min misstanke (eller min önskan kanske?  ) är att Annas pappa var major Mårten Schiönman/Schöneman, som 1679 ägde en tomt i kvarteret Draken i Maria fs på Södermalm i Stockholm (Holms tomtbok 1679, folie 53).

Här är Mårtens släktnamn stavat Schöneman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066934_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2235%2C-80%2C4555%2C2087

Möjligen och förhoppningsvis var Mårten Schönman släkting (bror/kusin?) till vinhandlare Hans Jacob Schönman som var gm(1?) Christina Hartman (d. 1688). Paret hade nämligen en son, som hette Mårten (fc 1679) och Christina Hartmans dödsbo ägde en trädgård, som låg på Södermalm precis som majorens tomt, men trädgården låg i Katarina fs (bou 2/10 1689 i Stockholm, F1A:41, sida 855). Släktnamnet Hartman har en stor mängd kopplingar till släktnamnet Brun, enligt mina anteckningar.

Länk till bou efter Christina Hartman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00887#?c=&m=&s=&cv=886&xywh=2709%2C286%2C6561%2C3031

Vinhandlare Hans Jacob Schönman dog i oktober 1708 enligt uppgift i bou efter honom (Stockholm 22/12 1708, F1A:76, sida 89). Han hade då varit änkling 17 år efter Christina Johansdotter och sonen Mårten Schönman var "stadder" i Ostindien. Hans Jacob Schönman hade ingen dotter med namnet Anna.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Släktnamnen Schönman och Hartman är nämnda i Svar #105 (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974).

PS2: Resonemang om att inspektor (och vinskänk) Johan Daniel Braun / Brun (nämnd bl a i Svar #105) kan ha tillhört släkten (de) Bruyn finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1680557#msg1680557.

Hej igen Carina,

Det verkar som vi är synkroniserade! Hade du inte nämnt Rousseau skulle jag absolut inte ha lagt märke till släktnamnet Rossow i en bild som jag var på väg att slänga. Även om jag inte kan franska anar jag mig här till ett namn, som är ännu mer fonetiskt likt Rousseau. Vad tycks? Konstigt nog leder informationen om denna Fredric Rossow också till två städer vid riksgränser och dessutom var han släkt med Mårten Brun, som möjligen (och jag börjar luta åt ”troligen”) var pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun. Vad mer kan man begära?! 

Fredric Rossow är omnämnd i Svenska ättartal 1896 (11:e årgången), sida 128. Han ska ha varit från Szczecin (Stettin på svenska), som ligger vid dagens gräns mellan Polen och Tyskland. Fredric var guldsmed i Stockholm och ska ha gift sig 1654 med Margareta Beerbaum (eller Bergbom) i hennes andra gifte (gm1 [vigda 1648] skräddare i Stockholm Henric Mein från Flensburg, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland och Danmark).

Margareta Beerbaums syster, Catharina Beerbaum (d. 1710) var gm guldsmed i Stockholm Georg (Jürgen) Dargeman (d. 1688). Deras dotter, Dorothea Dargeman, var gm handelsman och kommissarie (och bokhållare) Mårten Brun.

Margareta och Catharinas föräldrar var Peter Beerbaum (d. omkring 1650) och Margareta (d. efter 1680). Enligt resonemang kring information i Stockholms mtl 1676 kan Peter Beerbaums hustru, Margareta, ha haft släktnamnet Lohe. Länk till resonemanget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65796.msg1680429#msg1680429.

Länk till sidorna 128 och 129 i Svenska ättartal 1896:
https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=73

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till biografi över släkten Lohe:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9647