ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jan Johansson

Sidor: [1] 2 3
1
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2024-03-28, 23:09 »
Hej igen,

Tyvärr har jag inte hittat fler dopnotiser, i Maria Magdalena fs t.o.m. år 1724, av barn till mätare Anders Lundberg och Christina Noachsdotter Darnell. (I skrivande stund läser jag din kommentar igen, Kjell, om det fonetiska. Kan man tänka sig att någon, som hör namnet Danell uttalas, uppfattar ett mjukt/ohörbart r mellan bokstaven a och bokstaven n? Det var bara en tanke!)

Istället såg jag att Maria Noachsdotter Dandenell gifte sig även hon i Maria Magdalena fs, knappt fem år tidigare (den 5/12 1714, EI:1 sida 163). Hennes make var Anders Matsson Österberg som var ryttare vid ryttmästare Lundstedts kompani och kaverade för sig själv vid lysningen den 13/11 1714.

Länk till lysning- och vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00086#?c=&m=&s=&cv=85&xywh=2959%2C3186%2C3380%2C1594

I förhoppning om att hitta Christina Noachsdotter Darnells namn bland faddrar till Anders och Marias barn letade jag bland dopnotiser i Maria Magdalena fs 1715, men hittade tyvärr igen notis.

Fråga: Finns det kända dop av eventuella barn till ryttare Anders Matsson Österberg och Maria Noachsdotter Dandenell? Tanken var att kontrollera faddrars namn.

Eftersom mätare Anders Lundberg och Christina Noachsdotter Darnells barn Catharina döptes i Maria Magdalena församling den 9/2 1720 har jag letat efter namnet Anders Lundberg i register till Maria Magdalena mtl 1721, som bör ha förts i slutet av 1720 eller i början av 1721. Förutom en mjölnare Anders Lindberg (med fem barn) hittades endast en Anders Lundberg. Han blev registrerad som skräddare gesäll och möjligen kan mätare Anders Lundberg ha varit kläd-mätare. I mtl 1721 är skräddare gesällen Anders Lundberg registrerad som ofärdig med en hustru, men problemet är att det dessutom står ”utan barn” och jag har inte hittat någon begravningsnotis av barnet Catharina, som döptes 9/2 1720 vare sig i Maria Magdalena fs eller i Riddarholmen fs. Anledningen till att jag tittade i Riddarholmen fs är att jag i dess register över dop såg att en Anders Lundberg, som var skräddare hos greve Piper, hade ett barn Charlotta som döptes där den 14/1 1714 (C:1, sida 201). Tyvärr blev jag inte klokare av namnet på faddrarna till Charlotta.

Istället blev jag överraskad av något annat i mtl 1721. Det visade sig att skräddare gesäll Anders Lundberg (som alltså inte behöver ha varit samma person som mätare Anders Lundberg) hyrde bostad i vinskänk Göran Bruns malmgård i kvarteret Ulfven (Ufven) nr 65. Vidare står att Anders hustru, som eventuellt var Christina Noachsdotter Darnell, gjorde räkning för öl-försäljning till herr Brun. I mtl 1711 framkommer att Göran Bruns gård tidigare hade ägts av proviant-mäster Dalgren och i samma gård bodde en kläddräng enligt uppgift i mtl 1705. Jag har samlat på mig en del mer information om vinskänk Göran Brun, och om många andra Brun, och ska snart börja göra en sammanställning med de nya uppgifterna.

Länk till Ulfven nr 65:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=151%2C1502%2C3742%2C1721

Eftersom jag är en expert på att hitta (på) långsökta kopplingar (främst till släktnamnet Brun) måste jag nämna att jag fick se, i letande bland dopnotiser, att tröjvävare Matthias Goffeng (tabell 35 i NV del 1, sida 280) hade ett barn, Jacob, som döptes i Maria Magdalena fs den 9/11 1723. Namnet Goffeng finns inte i registret till Maria Magdalena mtl 1721, men i NV framkommer att Matthias ägde en gård i kvarteret Kaninen i Maria Magdalena fs. Enligt uppgift i mtl 1721 ägdes Kaninen nr 118 av Stranberg, men disponerades av torgskrivare Carl Brun och beboddes av; 1) Petter Wretman, som var besökare vid Stora Sjötullen, 2) adelsryttare Staffan Norman, 3) herr-tjänare Mats Björkman (vars inte ovanliga släktnamn ofta dyker upp i mina anteckningar), och 4) soldat-änka Maria Feif. Möjligen var det samma gård i kvarteret Kaninen som ägdes av besökare Johan Brun (död 1730) enligt uppgift i bou efter honom (1731:622).

Länk till Kaninen nr 118 i mtl 1721:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=624%2C3357%2C3115%2C1432

Kvarteren Ulfven/Ufven och Kaninen ligger i närheten av varandra (se bifogad bild).

Om jag har tolkat texter rätt bodde troligen en annan tröjvävande vallon-svensk i Stockholm samtidig som tröjvävare Matthias Goffeng; Per Oudar, son till Jacob Uddar (tabell 24 i NV del 2, sid 156-7). Släkten Oudar är spännande i sammanhanget om Gertrud, men tyvärr har jag inte sett något troligt, eller ens något möjligt, släktskap mellan tröjvävare Per Oudar och Gertruds möjliga pappa, som väl eventuellt var Nicolaes Oudar (tabell 1 i NV del 2, sida 150)? Däremot tycks det mig ha funnits ett troligt släktskap mellan de två (samtida?) tröjvävarna i Stockholm. Per Oudars moster, Anna Fransdotter Bevi, var gm Johan Goffe (tabell 27 i NV del 1, sida 278), som alltså var ”ingift morbror” till tröjvävare Per Oudar. Johan Goffe var, i sin tur, trolig kusin till tröjvävare Mathias Goffeng.

Hoppas min tolkning stämmer!

Vänliga hälsningar,
Jan

2
Hej,

Jag kan inte låta bli att dela en dopnotis i vilken namnet Barbara Berg är registrerat.
Mjöligen hade Barbro Mårtensdotter Le Brun en dotter med detta namn.
Hennes make hette ju Anders Andersson Berg.

Vid dop den 28/8 1723 var jungfru Barbara Berg fadder till barnet som döptes i Maria fs där Barbro och Anders gifte sig i oktober 1709 (CIa:5, sida 286).

Om Barbro och Anders Berg fick barn (med namnet Barbro) innan de gifte sig (eller strax efter bröllopet) skulle barnet ha varit (nästan) 14 år vid nämnda dop. Kan man tänka sig en 14-åring som fadder i Stockholm i början på 1700-talet? Nåja, i vilket fall som helst är det självklart låg sannolikhet att jungfru Barbara Berg var dotter till Barbro Mårtensdotter Le Brun.

En annan fadder vid samma dop hade ett namn som "förföljer mig" - Gertrud (Malm).

Barnet som döptes hette Stina och hennes föräldrar var murgesäll Johan Trana och hustru Catharina Olufsdotter.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=271%2C3278%2C2815%2C1353

Vänliga hälsningar,
Jan

3
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2024-03-28, 09:10 »
Hej,

Den 13/4 1719 döptes klensmed mäster Oluf Pihlström och hustru Dorothea Gallers barn Anders i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:5, sida 162). En av faddrarna var skolmästare Isac Molins hustru. Troligen rör det sig om en ättling till Laurentius Matthiae Myliander, som var kyrkoherde i Maria Magdalena fs 1633-74 (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne 1951, sidorna 363 och 364). Han hade en son som hette Isak (1714-44). En annan son, Abraham (1621-63) var skolmästare vid Maria skola och kallade sig Molinus. Ytterligare en annan son, Daniel (dp 1625), kallade sig Molin, som är ett släktnamn som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Även Jean Manjette (1683-1755, tabell 4 i NV del 2, sida 68) var kyrkoherde.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=674%2C2941%2C2535%2C1195

Möjligen var Dorothea Galler dottern Dorothea (dp 20/11 1681) till klensmed Elias Galler (se bild i mitt förra inlägg). I sådant fall var hon 37 år då barnet Anders döptes 1719.

Vänliga hälsningar,
Jan

4
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-03-28, 08:48 »
Hej,

Vid dop av nålmakare mäster Hartvig Byhler och hustru Christina Bydlers barn Christina, i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:5, sida 233), blev bl.a. Aron Parment och Petter Richter registrerade som faddrar.

Byhler och Bydler är troligen stavningsvarianter av samma släktnamn.
Petter Richter tillhörde troligen guldsmedsläkten Richter, som är beskriven i Svenska ättartal 1896 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 346), men jag har inte hittat Petters namn bland släkten där.

Med tanke på yrket nålmakare och Petter, som troligen tillhörde en guldsmedsläkt, är det troligt att Aron Parment tillhörde släkten Parment, som är omnämnd i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (med franskt ursprung)? Har någon mer information om honom?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=3373%2C3642%2C2535%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

5
Gilljam / Guillaume / SV: Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2024-03-27, 15:12 »
Hej,

Den 2/3 1721 döptes skoflickare Thusim Gilliam och hustru Maritha Bergs barn Andreas i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:5, sida 211).

I NV del 1 står att skoflickare Toussin Gilljam (tabell 36) gifte sig den 27/12 1711 med Marita Edström, men hans tidigare hustru hade släktnamnet Berg.

Fråga 1: Är det fel i dopnotisen eller i NV?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=3232%2C68%2C2904%2C1370

-------------------

Den 24/11 1728 vigdes garvare gesäll Thusim Gilliam och piga Elisabet Lundberg i bagare salige Jerckens änkas gård och logemente vid Tavastgatan i Maria Magdalena fs i Stockholm (EI:1, sida 333). Den 9/11 1728 lystes för paret i samma församling varpå garvare mäster Casp: Widman kaverade(?).

Fråga 2: Är det troligt att skoflickare Toussin Gilljam var samma person som garvare gesällen Thusim Gilliam?

Länk till lysnings- och vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=3344%2C2135%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

6
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2024-03-27, 15:00 »
OK! Tack för svar Kjell!

Jag har noterat att släktnamnet Lundberg har mer eller mindre långsökta kopplingar till namn, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Jag håller just nu på att leta efter dopnotiser då barn till Christina Noachsdotter och Anders Lundberg döptes.

Hälsningar från ett regnigt Milano,
Jan

7
Hej,

Jag har just skrivit ett inlägg under släktnamnet Leffler där det bl.a. finns länk till dopnotisen då Maria Elisabeth Lampa döptes.

Länk till inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=72076.msg1672931#msg1672931

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

8
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2024-03-27, 13:22 »
Hej,

Var Christina Noachsdotter Darnell, som gifte sig med mätare Andreas/Anders Lundberg den 29/12 1719 (med lysning den 21/11 1719 i Maria Magdalena fs i Stockholm, EI:1, sida 224), dotter till en Noach Dandanell med vallonsk bakgrund? De vigdes "nederst på Arwidawidsgatan", dvs södra delen av nuvarande Timmermansgatan som lär ha hetat Arvid Davidsgatan förr.

Länk till lysning- och vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=517%2C2245%2C2816%2C1328

Länk till dopnotis av deras första barn efter vigseln:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3283%2C1695%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

9
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-03-27, 11:46 »
Hej,

Vid dop, den 17/1 1720 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:5, sida 180), av bryggare Daniel Lampa och hustru Maria Heins barn Stina Lisa, var bl.a. kassör Paul Leffertz hustru fadder.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=545%2C2444%2C2816%2C1328

Namnen Paul Johannis Scharff och Paul Scharff nämns i inlägg här den 2006-01-24 respektive 2024-02-05 (10:21).

Släktnamnet Lampa nämns i inlägg här den 2024-03-24 (se kanslist Johan Löffler).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kassör Paul Leffert var fadder själv vid dop, den 5/1 1721 i Maria Magdalena fs, av bryggare Daniel Johansson Lampa och hustru Maria Heins /Heyns /Heijns barn Maria Elisabeth (CIa:5, sida 205). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3161%2C1732%2C2907%2C1371. Detta tycks mig tyda på ett släktskap mellan Paul(s hustru) och paret Daniel/Maria.

10
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-03-26, 10:33 »
Hej igen,

Den 3/7 1690 döptes Honero Bono och Maria Lefevers barn Carl i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:5, Riksarkivets bild 27).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056412_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=797%2C2314%2C2617%2C1234

Den 19/3 1690 döptes Sven Löffler och Maria Molins barn Carl i Riddarholmen fs (se mitt förra inlägg).

Vänliga hälsningar,
Jan

11
De la Gardie / SV: De la Gardie
« skrivet: 2024-03-25, 14:37 »
Hej,

Den 27/1 1695 begravde kyrkoherden från Tyresö grevinna Maria Sofia De la Gardie i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 386).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00386#?c=&m=&s=&cv=385&xywh=3015%2C1907%2C2816%2C1328

Enligt information om Maria Sofia De la Gardie på Wikipedia är hon begravd i Tyresö kyrka.

I Tyresö församlings volym CI:4, står att grevinna Maria Sofia De la Gardie begravdes den 27/1 1695 "i staden" (dvs i Stockholm) och att hon gravsattes i sin grav, i Tyresö, den 31/1 1695 (sida 73v).

Länk till notisen i Tyresö fs:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065001_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=464%2C266%2C2815%2C1328

Länk till Wikipedia om Maria Sofia De la Gardie:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Maria_Sofia_De_la_Gardie

På adelsvapen.com om släkten De la Gardie nr 3 står att Maria Sofia begravdes 1695-01, men datumet (i Stockholm) var alltså 27/1.

Länk till adelsvapen.com om De la Gardie nr 3 (se barn i TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Gardie_nr_3

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

12
Introducerad adel - G / Gyllenanckar
« skrivet: 2024-03-25, 13:16 »
Hej,

På adelsvapen.com står att Axel, son till Gabriel Gyllenanckar (TAB 3), dog den 22/12 1669 i Stockholm och är begravd i Enköpings-Näs kyrka.

Länk:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenanckar_nr_47

Emellertid begravdes en "Axell Gyllenankar" den 12/3 1671 i Riddarholmens kyrka i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 372).

Rör det sig om två olika personer, en och samma person med fel på adelsvapen.com, eller en och samma person vars lik flyttades från Enköpings-Näs kyrka till Riddarholmens kyrka 1671 (eller ännu senare från Riddarholmens kyrka till Enköpings-Näs kyrka)?

Länk till begravningsnotisen i Riddarholmen församling:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00372#?c=&m=&s=&cv=371&xywh=528%2C3463%2C2347%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

13
Maniette / SV: Maniette
« skrivet: 2024-03-25, 11:58 »
Hej igen,

Eftersom Johannes Maniette bör ha varit gm en dotter till Christina Bruun (vigda vintern 1720/21), och eftersom ryttare Hindrick de Boo (Dubois) gifte sig 1708 i samma Christina Bruuns gård då hon var änka (själv bg 14/12 1710), tyckte jag det var värt att spekulera om ett eventuellt släktskap mellan Johannes Maniette och Hindrick de Boo. Med hjälp av uppgifter om släkterna Maniette och Dubois i NV del 2 resp. del 1 har jag gjort en schematisk bild över ett släktskap, som jag undrar kan vara möjligt och om jag har gjort rätt. Med ord kan det eventuellt möjliga (hoppas osäkerheten framkommer väl!) släktskapet beskrivas så här:

Johannes Maniettes ingifta farbror, Pierre Dubois, kan möjligen (med stor osäkerhet!) ha varit kusin med ryttare Hindrick de Boo, som gifte sig 1708 i änka Christina Bruuns gård på Södermalm i Stockholm.

Frågor:

1) Är resonemanget ovan möjligt, eller har jag tolkat någon information fel?

2) Barbro Maniette, dotter till Clas Magnet (tabell 2), dog den 24/6 1724 enligt text i NV del 2, sida 67, men i NV del 1 står att hustrun till Pierre Dubois (tabell 43),  Barbro (Clasdotter) Manniet, dog den 27/9 1722 i Film (NV del 1, sida 208). Rör det sig om en eller två personer med samma namn (Barbro Clasdotter Manniet)?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Sorry, jag borde har kontrollerat "tillägg till NV del 1 och del 2" innan jag ställde fråga nr 2 ovan! Där står, under "Dubois tabell 43" att hustrun Barbro (Clasdotter) Manniet dog den 24/6 1724. Men självklart blev jag nyfiken över uppgiften om "död 27/9 1722 i Film". Jag måste kolla dödboken där! :)

PS2: Aha, Petter Dufas(?) änka... https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003461_00094#?c=&m=&s=&cv=93&xywh=398%2C42%2C2347%2C1107

14
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-03-24, 17:40 »
Hej,

Jag har samlat på mig några ytterligare anteckningar om notiser, som innehåller släktnamnet Leffler eller det som jag har tolkat som stavningsvarianter av Leffler. Anteckningarna finns här nedan. Angående notiser i Riddarholmen församlings volym CI:1, har jag bara läst notiser fram till och med år 1699.

Vänliga hälsningar,
Jan

---------------------------------------

Kryddkrämare Anders Löffling
Den 16/3 1697 fick kryddkrämare Anders Löffling burskap i Stockholm (Handelskollegiet DIa1:1, sida 4a).

Annika Löffler dotter till en bryggare
Vid dop den 18/6 1692 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, AD:s sidnr 129), av hökare Johan Månsson Norsel och hustru Brita Evertsdotters barn Magnus, var bl.a. bryggarens dotter, jungfru Annika Löffler, fadder. Troligen var Annika Hans Hansson Lefflers dotter Anna (fc 1676 och gc 1701 m. Jochum Meijwerck). Brita Evertsdotter kan ha varit syster (eller brorsbarn) till Hans Hansson Lefflers hustru Anna Evertsdotter (dc 1695) (Svensk Slägtkalender, volym 9, sida 266).

Sven och Hans Hansson Leffler med flera
Den 14/6 1682 döptes sockerbagare Sven Hansson Löflers barn Maria i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 100). Faddrar var: baron Hans Rolamb, kryddkrämare Roland(?) Elisson, Hans Mobak, Peter Wilck(e)(?), Håkan Meliander, greve(?) Douglas grevinna Hedwig Mörner(?), jungfru Anna Maria Soop, jungfru Maria Rosenhane, hustru Ingrid och hustru Chatarina Meliander, som troligen var Svens svägerska men är inte omnämnd i Gunnar Hellströms Herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951, sidorna 363 och 364, se också nedan).

Den 23/12 1683 döptes sockerbagare Hans Löflers barn Hans i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 103). Troligen rör det sig om ett fel; det borde ha varit sockerbagare Sven Lefflers barn. En av faddrarna var dessutom hustru Anna Evertsdotter, som bör ha varit Hans Lefflers hustru (Svensk Slägtkalender, volym 9, sida 266). Övriga faddrar var: Gerdt Weber, herr Friesenhagen, guldsmed Lorentz Alm, Mårten Isaacsson, borgmästare (Daniel) Camens hustru (Magdalena Pahl*), (kyrkoherde Johannes) Vults hustru Margareta Barkman, madam Anna Hanbert och jungfru Brita Lang.
* Magdalena Pahls mamma hette Magdalena Leffler enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cam%C3%A9en_nr_1125 (se TAB 1). Magdalena Leffler (dc 1685) var gm2 Anders Barckman (vigda ca 1670), adlad Leijonkloo, enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Pahl_nr_1163 (se TAB 1) och https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonkloo_nr_841 (se TAB 2).
Enligt von Schantz genealogier om släkterna Leijonberg (nr 876) och Leijonklou (nr 841) var; 1) ovan nämnda Margareta Barkman och Anders Barckman syskon, och 2) Magdalena Leffler dotter till faktorn i Närke Hans Leffler (Riddarhusets arkiv, von Schantz genealogier volym 2 (G-P), AD:s sidnr 136b). Med tanke på att Magdalena Lefflers dotter (Magdalena Pahl) och svägerska (Margareta Barkman) var faddrar vid ovan nämnda dop, den 23/12 1683 av sockerbagare (Hans) Sven Lefflers son Hans, är det troligt att Magdalena, Hans och Sven var syskon. Detta eventuella släktskap är otydligt beskrivet (enligt mitt tycke) i Svenska Ättartal 1893 (Svensk Slägtkalender 9, AD:s sidnr 264 och 265).

Den 30/8 1684 begravdes sockerbagare Hans (Sven?) Löfflers barn i Maria Magdalena fs i Stockholm, men notisen är införd i Riddarholmen fs CI:1, AD:s sidnr 390. Bokstaven R är skriven vid notisen vilket innebär att sockerbagare Hans/Sven Löffler tillhörde Riddarholmen fs. Barnet som begravdes var troligen Maria, dp 14/6 1682.

Den 9/9 1685 döptes Sven Hansson Löfflers barn Daniel i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 108). Faddrar var: mäster Baltzar Dreissert, Lars Krika(?), Amandus Regin, Pieter Jacob, Ludwich Otto, hustru Gundila Svensdotter*, hökare Måns Perssons hustru och hökare Sven Jonssons hustru.
*Sven Lefflers dotter Gundela var fc 1679 och kan därför inte ha varit faddern Gundila Svensdotter.

Den 24/2 1687 döptes sockerbagare Sven Hansson Löflers barn Margareta i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 113). Faddrar var: Hans Peter Löffler (möjligen bryggare/kyrkvärd Hans Hansson Leffler), Lars Jonsson, Jean Laurin, mäster/magister Arnels hustru, hustru Kristin Persdotter Stake (möjligen gm Stake) och Judita Junken.

Den 9/9 1688 döptes sockerbagare Sven Hansson Löfler och hustru Maria Danielsdotter Miliandras barn Hindric i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 118). Faddrar var: herr Sven Lång, herr Hindrich Zedritz (gm Sara Leffler sedan 1677 – se nedan), fru Gertrud Starenflycht, Jacob Rotmans hustru och hustru Brita Stake (gm Peter...). Sven Lång var möjligen släkting till Brita Lang, som var fadder vid dopet den 23/12 1683 (se ovan).

Den 19/3 1690 döptes Sven Löffler och hustru Maria Danielsdotter Molins* barn Carl i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 123). Faddrar var: greve Carl Gyllenstierna, baron Gabriel Falkenberg, hovmarskalk Bagge, grevinna Sophia Forbus, fröken Märta Torstensson (troligen dotter till Anders Torstensson, hovfröken till änkedrottning Hedvig Eleonora och förlovad med landshövding Carl Gustaf Soop – jfr faddern Anna Maria Soop vid dopet den 14/6 1682) och jungfru Juliana Horn.
* Maria Danielsdotters släktnamn blev här stavat Molin vilket finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista markerat med okänt ursprung. I Svenska Ättartal 1893 står att Marias bror, Lars Molinus, var anklagad för trollskrift och att deras farfar, Laurentius Matthiae Miliander (”rike herr Lars”, dc 1674) var kyrkoherde i Maria Magdalena fs i Stockholm. Mer information om familjen Molin/Miliander finns i Gunnar Hellströms Herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951, sidorna 363 och 364). Sven Lång, som var fadder vid dopet den 9/9 1688, hade koppling till Anna Maria de Haan (möjligen Douhan, gm kopparstickare Johannes van den Aveelen), som var aktiv medlem av Gråkoltarna (”en så kallad ’mystisk-apokalyptisk sekt’ i 1730-talets Stockholm” se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A5koltarna och https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1657392#msg1657392).

Den 4/10 1691 döptes konditor Sven Löffler och hustru Maria Danielsdotters barn Sven i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 127). Faddrar var: inspektor Peter Slyter, handelsman Sven Callsten, hökare Peter Kröger, matrona Juliana Fult von Kohte(?), hustru Lisbeta Larsdotter som var köksmästare Börstels hustru.

Den 15/11 1693 döptes konditor Sven Hansson Löffler och hustru Maria Danielsdotters barn Lars i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 132). Faddrar var: köksmästare Christoph Böstel, Fridrich Drenkhen(?), barberare Anders Reiman, doktor Schmidts fru, hustru Sara Lång (trolig släkting till ovan nämnda Sven Lång) och hustru Catharina Löffler (troligen Hans Hansson Lefflers dotter Catharina (fc 1674, gm Lars Ericsson Krus, som dog ca 1702) vars dotter, Anna Krus, var gm Carl Bewij (tabell 20 i Kjell Linbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 49).

Den 16/2 1695 döptes hovkonditor Sven Hansson Löffler och hustru Maria Danielsdotters barn Hedewig i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 135). Faddrar var: hökare Måns Persson, hovkontrollör Johan Westerwijk, borgare Johan Sundin, hovkamrer Jöran Erikssons fru och hustru Sara Leffler (troligen gm Hindrik Zedritz, se nedan).

Den 22/2 1697 döptes hovkonditor Sven Löffler och Maria Danielsdotters barn Simon i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 144). Faddrar var: Nils Rabenius, kock mäster Zachris, fru Anna Wallrave som var/och(?) Balkens änka.

Den 7/12 1698 begravdes Sven Löfflers barn i Maria Magdalena fs i Stockholm, men notisen finns i Riddarholmen fs CI:1, AD:s sidnr 400. Bokstaven R är skriven vid notisen vilket innebär att (sockerbagare) Sven Löffler tillhörde Riddarholmen fs.

Den 25/6 1699 döptes konditor Sven Hansson Löffler och Maria Mylianders barn Johannes i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 148). Faddrar var: Per Bergh, Lars Jonsson, matrona Maria Richter och hustru Brita Johansdotter. Maria Richter tillhörde troligen guldsmedssläkten Richter, som finns beskriven i Svenska ättartal 1896 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sidor 346 – 356).

Den 13/9 1699 begravdes hovkonditor Sven Löfflers barn i Maria Magdalena församling, men notisen finns i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 400), med bokstaven R som betyder att Sven tillhörde Riddarholmen fs.

Enligt Svenska ättartal fick Sven och Maria även följande barn: Anna Catharina (f. 1701), Peter Magnus (f. 1703) och ”ett barn” (f. 1705).

Kanslist Johan Löffler och jungfru Brita Leffler
Den 23/2 1696 vigdes kanslist Johan Löffler och hustru Margareta Igelman i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 321). Löftesman var assessor Kiel. Kanslist Johan Leffler (dc 1709) är omnämnd som sannolik son till Hans Leffler (dc 1688, bg i Södertälje) i Svenska Ättartal 1893 (sida 265) och hans eventuella släktskap med ovan nämnda Magdalena, Hans och Sven är (för mig) också otydligt. Eftersom Johan gifte sig i Riddarholmen fs vid tidpunkt då åtminstone Sven Leffler bör ha bott där, misstänker jag att det är troligt att han också var ett av syskonen.

Den 9/5 1697 döptes kanslist Johan Löffler och hustru Margareta Igelmans barn Ebba* i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 141). Faddrar var: sekreterare Johan Hogg, bokhållare Johan Tellgren, handelsman Hans Moback, bryggare Clas Lampas hustru, bryggare Johan Lampas hustru och jungfru Brita Leffler. Möjligen var Brita också en av den troliga (halv-)syskonskaran Magdalena, Hans, Sven och ev. Johan Leffler. Brita Leffler är inte omnämnd i Svenska Ättartal 1893.
* Kanslist Johan Lefflers sannolika pappa, Hans Leffler, var gm1 Ibba (Ebba) Johansdotter och gm2 Brita Andersdotter (Svensk Slägtkalender 9, sida 265).

Sara Leffler
Den 9/9 1677 vigdes stämpelsmidare (och blivande myntmästare) Hindrik Zedritz och jungfru Sara Leffler i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 313). Kopplingen till Riddarholmen fs och dopet av Sven Lefflers barn Hindric (den 9/9 1688 – se ovan) och av hans barn Hedewig (den 16/2 1694 – se ovan) antyder ett släktskap mellan Sara Leffler och den nämnda eventuella/troliga syskonskaran. I Svenska Ättartal 1893 är Sara Leffler omnämnd som ”måhända” syster till bröderna Hans och Sven Leffler. Namnen på Hindrik och Saras barn kan kanske ge ytterligare indikationer om detta. Se också Markus Gunshagas inlägg den 2010-08-04 under Zedritz: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75936.msg1054562#msg1054562.

Kullardräng Simon Lefler
Den 18/5 1667 begravdes kungliga kullardräng* Simon Leflers hustru i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sidnr 380). Simon är inte omnämnd i Svenska Ättartal 1893.
* Möjligen avsågs ”kortklippa”/ klippa eller raka tonsur på någon - se 1) här: https://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0026.BQym&pz=3.

15
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-03-24, 14:57 »
Hej,

Typiskt att Per Anderssons troliga svåger också hette Per Andersson!  :D

Jag känner inte till något om släkten Ankarberg och undrar därför om det var Brita Elisabeth Persdotters släktnamn Berg som gav upphov till släktnamnet Ankarberg, eller om hennes makes efternamn (också) kan ha bidragit till bildningen av släktnamnet Ankarberg.

Ett exempel på släktnamn, som (på 1600-talet) först var hustruns/mammans och sedan började användas av maken/barnen är Giöding. Jag har dock för mig att jag har sett andra exempel, men kommer tyvärr inte på något i skrivande stund. Här är länk till adelsvapen om Von Göeding nr 1399 (urpsrungligen Giöding): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_G%C3%B6eding_nr_1399.

En annan variant har jag sett i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2, sida 68. Där står att tre syskon kallar sig Mark efter sin hemförsamling Markim, men att även deras mamma, Anna Marck, blev registrerad med samma släktnamn i dödboken. Här är det dock oklart (för mig) vem som kom först; hönan eller äggen.   ;)

Vänliga hälsningar och en önskan i förtid om en Glad Påsk,  :)
Jan

16
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-03-23, 18:45 »
Hej,

Jag har tidigare skrivit om ett släktskap mellan bryggare Johan Dubois (1727-98) och bryggare Johan Wessman / Westman (1717-62). På begäran och önskning har jag gjort en schematisk bild  :P , som tyvärr inte visar ett säkerställt släktskap, men förhoppningsvis ett gott förslag om ett sådant. Möjligtvis var både Johan Wessman och hans hustru Margareta Geting ingifta släktingar med Johan Dubois. Förhoppningsvis framkommer det av den schematiska bilden som jag har lagt upp här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.msg1672634#msg1672634

Vänliga hälsningar,
Jan

17
Hej,

I Svenska ättartal 1893 finns "Westman (Stockholmsslägterna)" beskrivna på sidorna 448-473 (Svensk Slägtkalender, volym 9). Tyvärr har jag inte hittat information om den tidigare beskrivna bryggare Johan Wessman / Westman, men en hel del andra bryggare är omnämnda i släktutredningen. Tillsammans med uppgifter i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 har jag gjort en schematisk bild (se bifogad bild), som kanske kan ses som ett underlag för vidare forskning kring släktskapet mellan Johan Westman och Johan Dubois.

Vänliga hälsningar,
Jan

18
Maniette / SV: Maniette
« skrivet: 2024-03-23, 18:11 »
Ja, det kändes lyckat att Jacob Knags/Knaggs namn dök upp så lämpligt i mtl:en 1720!   8)

Då blir de två nästa nötterna:

1) Vem kan Jacob Knag ha varit?

2) Finns ett släktskap mellan Johannes Maniette och ryttaren Hindrick De Boo (Dubois) - han som gifte sig i Christina Bruuns gård efter Tobias bortgång och eventuellt var son till Joris Dubois (tabell 16 i NV del 1, sida 200), som var gm Gertrud Niclasdotter (trol Oudart) - hon som kanske kanske var den där "frantzoos kåna Gertrud", som fick ett utomäktenskapligt barn med kolaren Claas (le Brun) i Norrköping (se NV del 1, sida 110)?

Vänliga hälsningar,
Jan

19
De Molin / Moulin / SV: De Molin / Moulin
« skrivet: 2024-03-23, 11:33 »
Hej,

Daniel Molin, som jag eftersökte i mitt förra inlägg, är omnämnd i Svenska ättartal 1893 som Daniel Larsson Möller (Svensk Slägtkalender vol 9, sida 267 - se bifogad bild). Han var klockare i Maria Magdalena fs i Stockholm 1653. Även Daniels pappa är omnämnd. Han kallades "rike herr Lars", men hette Laurentius Matthiae Miliander och dog 1674, kort efter sin son Daniel.

Laurentius Matthiae Miliander finns omnämnd i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951, sidorna 363 och 354). Där står att han var född i augusti 1580 och att han begravdes den 30/10 1674 i Maria Magdalena kyrka i Stockholm där det ska finnas ett porträtt av honom. Efter att ha varit komminister i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm blev han kyrkoherde på Södermalm den 2/6 1633. Laurentius hustru hette Margareta Mattsdotter (död 1645 med själaringningar i Storkyrkoförsamlingen den 30/9 1645 och sedan i Riddarholmen församling den 2/10 1645).

Beskrivningen av "rike herr Lars" tycks mig inte passa in i den gängse bilden av de järnbruksarbetande vallon-svenskarna. Möjligen ger Laruentius måg Johans släktnamn Bille dock en svag antydan om en koppling till järnbruksarbetarna. Släktnamnet Billet finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, men med okänd härkomst. Gunnar Hellström har dessutom skrivit att Laurentius son Isak kallade sig Molinus och sonen Daniel kallade sig Molin vilket också bidrar till en svag antydan om att släktnamnet ursprungligen var Molin.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Notera att Rebecca Danielsdotter Molina, som jag nämnde i mitt förra inlägg, inte är omnämnd i den bifogade bilden.

20
Maniette / SV: Maniette
« skrivet: 2024-03-23, 10:08 »
Hejsan,

Tack Kjell för information om Johannes Maniette! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! Informationen om åren vid Verka kvarn ledde nämligen till en näst intill bekräftelse av att Johannes hustru Anna Catharina Soltner var dotter till Tobias Soltner och Christina (Torstesdotter?) Bruun.

I bou, daterad 6/12 1720, står att Tobias och Christinas dotter Anna Catharina då var änka efter arrendator Jacob Knag (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:88, sida 1115).

I Norrsunda mtl 1720, som är daterad 28/1 1720, framkommer att Jacob Knaggs änka var mantalsskriven vid Verka kvarn. Hon hade då en dräng vid namn Johan, som man kanske kan misstänka var Johannes Maniette.

I Norrsunda mtl 1721, som är daterad 27/1 1721, finns "Johan Maijnet", en hustru och en piga med namnet Anna mantalsförda vid Verka kvarn.

Om uppgifterna stämmer bör alltså Johannes Maniette och Anna Catharina Soltner ha gift sig i december 1720 eller i januari 1721.

Länk till uppgiften om Anna Catharina änka efter arrendator Jacob Knag i bou efter Tobias Soltner och Christina Bruun:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01152#?c=&m=&s=&cv=1151&xywh=2937%2C2237%2C3120%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

21
Introducerad adel - C / SV: Cronström
« skrivet: 2024-03-20, 14:28 »
Hej,

Vet någon om Jacob Kock/Cronström och Catharina Oldekop (se bifogad bild) hade en dotter vid namn Catharina? Enligt von Schantz genealogier var Jacob son till myntmästare Marcus Kocks son Abel (Riddarhuset: von Schantz genealogier, volym 1 (A-F), ArkivDigitals sidnummer 130b, länk:https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=2800).

Anledningen till min fråga är en dopnotis:

"den 12 [april 1695] öfwerantwardade [över-antvardade/överlämnade] M. [magister] Vult åt faddrerne winskenkens Oloff Rönlings twenne barn DAVID [och] CASPAR
som föddes den 9 om natten emellan 11 och 12 och worde
för theras swaghet skull döpta ...(?) af barnmorskan h:u Catharina Wendt
Modren är Catharina Jacobsdotter Kåck
faddrar
Sig:r Jöran Berg
inspect: Peter Slyter
h:u Margareta Hoff Standorfs
[och]
h:u Lisbeta Sperling Lampas"

Länk till notisen som finns i Stockholms Riddarholmen fs CI:1, Riksarkivets bild 135:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=1060%2C2403%2C2320%2C1094

Hustru Margareta Hoff bör ha varit dotter till vinskänk Casten Hoff och Catharina Nilsdotter (Becker) samt hustru till vinskänk Johan Standaert (Svensk Slägtkalender volym 11, släkten Hoff, sidorna 245 och 246).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

22
Hej,

Min farmors mamma hade efternamnet Allard innan hon gifte sig. Det var hennes pappa som tog eller fick soldatnamnet Allard. Därför blev jag nyfiken när jag fick se en vigselnotis från 1600-talet med det jag tycker står Alhard, men det kan eventuellt stå Albard (felstavning eller stavningsvariant av Albert?).

Den 26/11 1696 vigdes greve Bengts "hoff feeldpherer" (hovfält-förare?) Rabe Alhard Sikerman och hustru Maria Borell i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, ArkivDigitals sidnummer 321). Löftesman var grevens (Bengts?) hovmästare Nyman.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00312#?c=&m=&s=&cv=311&xywh=2818%2C813%2C3380%2C1594

Har någon mer information om paret (Alhard?) Sikerman / Borell?

Jag sett* att Maria de Besche (f. 1694) var gift med handelsman och rådman Petter Borell, men jag valde ändå att skriva här iställer för under vallon-namnet Allard.

* här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65380.msg932154#msg932154

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

23
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-03-20, 11:51 »
Hejsan Mikael - och jag lägger till ett "igen" jag också  ;D ,

Själv är jag inte så övertygad om att Boneville kan vara/ha varit en stavningsvariant av Bonnevier.

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står att Jacob Andersson Bonjer (under Bonnevier) var född ca 1692 och att han begravdes 16/12 1745 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Långt senare än 1679 alltså.

Vi får se om någon annan har mer information!

Vänliga hälsningar,
Jan

24
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Barchon
« skrivet: 2024-03-20, 11:13 »
Hej Mikael,

Tack för all information ...och för visat intresse!

Eftersom Barchon tydligen uttalas bårrschå'ng tycks det mig tyvärr inte troligt att detta namn skulle bli stavat som Bancon på svenska. En svensk variant av Barchon (bårrschå'ng) borde ha fått bokstaven å eller o efter bokstaven B, och inte bokstaven a, eller? I och för sig kan någon svensk, utan franska kunskaper, ha läst upp namnet Barchon (i samband med att personen skulle registreras någon stans) och då uttalat det med ett a-ljut efter bokstaven B.

Informationen i Kjell Lindbloms bok, att Petter Barfong jobbade 1637-38 vid Högfors bruk, tycks mig stå i kontrast med informationen i Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Smältaren Piron de Barchon skriver kontrakt 1632 i Liège men avlider året därpå i Österbybruk"). Var Petter Barfong son till smältaren Piron de Barchon, som dog 1633? Det skulle vara kul att få en kommentar om detta av Kjell och/eller från Sällskapet Vallonättlingar.

Dina avslutande frågor i ditt inlägg, Mikael, tycker jag är intressanta! Tyvärr är jag själv okunnig, men hoppas att du får svar här av någon annan. Förmodligen fanns då, precis som nu, olika skäl till att personer flyttade till andra länder - både ekonomiska, politiska och religiösa och kanske andra typer av motiv. Hur som helst har det slagit mig också att det förekom många släktnamn i Stockholm på 1600-talet med, i mina öron, fransk klang. Dessutom är många av dem identiska, eller snarlika, med släktnamn som fanns samtidigt bland svensk-vallonerna (de vid järnbruken). Om det hade rört sig om bara ett fåtal släktnamn skulle jag "köpa" att sannolikheten är stor att det är en slump att samma (och ett vanligt) släktnamn dök upp på olika platser i Sverige på 1600-talet utan att personerna var släkt med varandra, men det tycks mig röra om ganska många släktnamn.

Angående Charles Boit (dp 10/8 1662 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, CI:1a, sida 455), vars hustru (eller mamma?) eventuellt var fadder till Elsa Maria, så såg jag att han var lärling till Signac, som i sin tur var lärling till Toutin (Charles Boit, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17890, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Asplund.), hämtad 2024-03-20). Möjligen rör det sig om Hinric Toutin, men oberoende av exakt vilken Toutin det var tycks det mig troligt (enligt resonemanget ovan) att denne Toutin var släkting till hovjuvelerare Valentin Toutin, som dog ca 1679 i Stockholm. Valentins svägerska, Johanna Uttenhofen, var svärdotter till Antony (de) Bruyn, som var både handelsman och brukspatron vid järnbruk (eller krutbruk?) i Sverige. Antonys syster, Maria (de) Bruyn, var gift med Welam Momma, som (också) var brukspatron vid järnbruk. Mitt främsta intresse är just släktnamnet Brun och dess förekomst i Stockholm på 1600-talet och början av 1700-talet samt dessa personers eventuella släktskap med de som (jag tror) anses vara "klassiska valloner" och bar släktnamnet Le Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Här står det lite om ovan nämnda Henric Toutin och Valentin Toutin, men tyvärr tycks det eventuella (men mycket troliga) släktskapet inte vara utrett (se sidorna 20-22): https://nationalmuseum.diva-portal.org/smash/get/diva2:1474655/FULLTEXT01.pdf

25
Hej,

Den 3/5 1691 begravdes "matronan hustru Beata Grundels" i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 384, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00384#?c=&m=&s=&cv=383&xywh=337%2C1694%2C2816%2C1328).

Eftersom bokstaven R inte är skriven vid notisen tillhörde Beata troligen inte Riddarholmen församling, men förmodligen bodde hon där och tillhörde någon annan församling (möjligen tyska Sankta Gertrud församling).

I von Schantz genealogier har jag sett att guldsmed Hindrich Grundels hustru hette Beata von der Fecht (se bifogad bild). Vet någon när hon dog?

Vid genomgång av Riddarholmen församling volym CI:1 har jag noterat att många guldsmeder blev registrerade i boken under 1600-talet. Därför misstänker jag att ovan nämnda matrona Beata Grundel var samma person som Beata von der Fecht.

I ditt inlägg här den 2015-11-13, Berit, har du skrivit att Hindrichs dotter, som gifte sig 1646, hette Lisa. För mig tycks det stå Elsa i vigselnotisen och det står Elsa även i von Schantz genealogier (se bifogad bild). I och för sig är det bara en detalj eftersom både Lisa och Elsa lär vara korta varianter av namnet Elisabet (enligt vad jag "har hört").

För bedömning av namnet i vigselnotisen, här är länk till den:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=450%2C2497%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

26
Franc / SV: Franc
« skrivet: 2024-03-19, 11:53 »
Hej,

Den 12/3 1692 begravdes assessor Peter Franks piga i Riddarholmen fs i Stockholm.
Den 30/3 1692 begravdes assessor Franks mor i Bromma, men notisen är skriven i Riddarholmens begravningsbok och har, precis som notisen om pigans begravning, bokstaven R registrerad. Detta bör betyda att både pigan och mamman tillhörde Riddarholmen församling då de avled.

Länk till bild med båda notiserna, som finns i Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 384:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00384#?c=&m=&s=&cv=383&xywh=3082%2C2516%2C2907%2C1371

Anledningen till att mamman blev begravd i Bromma kan ha varit släktskap och/eller annan typ av koppling dit.

På adelsvapen.com står, om släkten Franc nr 943, att Peters mamma var "Margareta Svensdotter Scheder född 1601-07-09, 1691-10-16. Dotter till befallningsman Sven Andersson och Anna Håkansdotter." Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Franc_nr_943.

-------------------

Den 2/5 1697 begravdes sekreterare Öllers hustru, Catharina Franck i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 388). Till skillnad från ovan nämnda notis är bokstaven R inte registrerad vid notisen.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00388#?c=&m=&s=&cv=387&xywh=422%2C1529%2C2907%2C1371

Enligt min tolkning av adelsvapen.com om släkten Franc nr 710 var Catharina Franck dotter till Sven Franc, som var bror till ovan nämnda Peter. Länk (se TAB 2): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Franc_nr_710.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

27
De Try / SV: De Try
« skrivet: 2024-03-19, 10:38 »
Hejsan,

Den 29/5 1690 begravdes (handelsman) Peter de Tries hustru i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, ArkivDigitals sida 349).

Länk till notisen (Riksarkivets bild 383):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00383#?c=&m=&s=&cv=382&xywh=465%2C4333%2C2347%2C1107

Den 25/1 1698 begravdes handelsman Peter de Trie i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, ArkivDigitals sida 399). Eftersom bokstaven R inte är registrerad vid notisen tillhörde Peter troligen inte Riddarholmen församling.

Länk till notisen (Ridksarkivets bild 388):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00388#?c=&m=&s=&cv=387&xywh=3087%2C2938%2C2908%2C1371

Förslagsvis var ovan nämnda avlidna personer samma som "16 Petter sidenhandlare, d. 1697 gm Lucia Kruger" i den bifogade bilden i Olle Elms inlägg här den 2003-07-20.

Jag vill också tipsa om de Trys släktträd i Örnbergska samlingen (Örnbergska samlingen, Släkter på C - E, SE/VALA/02109/9/9, bildid: V0000016_00190) och till breven angående arvet av huset/fastigheten i Venedig (Örnbergska samlingen, Släkter på C - E, SE/VALA/02109/9/9, bildid: V0000016_00183).

Länk till släktträdet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000016_00190#?c=&m=&s=&cv=189&xywh=-1353%2C-90%2C4135%2C1936

Länk till första brevet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000016_00183#?c=&m=&s=&cv=182&xywh=-411%2C-54%2C2319%2C1345

Vänliga hälsningar,
Jan

28
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-19, 10:02 »
Harkel harkel, jag var visst inte så Schick-lig med Schick, för jag glömde visst en anteckning om familjen!  :-[  :D

Den 16/3 1697 kopulerade magister Vult handelsman Sven Brynelsson Linström med(!  ::) ) jungfru Anna Johansdotter Schick. "Lyfftesman" var fadern själv, mäster Johan Schick (Riddarholmen fs CI:1, Riksarkivets bild 312).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00312#?c=&m=&s=&cv=311&xywh=3060%2C2599%2C2816%2C1328

Jag misstänker att bruden var skinnare Johan Schicks dotter Anna (dp 8/4 1676 i Riddarholmen fs) och eftersom hon blev registrerad som jungfru bör detta ha varit hennes första äktenskap. De andra två makarna till henne, J. Jentzen och Erik Björck, bör ha varit hennes andra respektive tredje make (se Stefan Simanders inlägg den  2002-10-07).

"Hustru Anna Skick", som jag nämde i mitt inlägg den 2024-03-14, 17:00, var alltså inte dotter till Petter Schick.

Intressant, tycker jag, att efternamnet till Annas make, Sven, blev stavat Linström i vigselnotisen och Lindström i dopnotisen. Jag har tidigare haft funderingen att släktnamn, som innehåller ordet lind, kan ha haft koppling till lin istället för till lind.

Vänliga hälsningar,
Jan

29
Smed- och/eller vallonsläkter / Barchon
« skrivet: 2024-03-17, 14:12 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019) har jag sett släktnamnet Barchon med kommentaren "Smältaren Piron de Barchon skriver kontrakt 1632 i Liège men avlider året därpå i Österbybruk".

Hade Piron barn, som bodde kvar i Sverige efter Pirons död?

Anledningen till min fråga är tre notiser i Riddarholmen församlings volym CI:1 och det rör sig om en "fransos" Pier Bancon, dvs inte exakt Barchon.

Den 17/8 1689 "christnades ett oächta barn hwarom widlyfftigare finnes ibland the
ächta barnens ram, aff samma åhr och dato, hwilket ther fördes upp för ächta
med condition then nu uphäfwen är, i dhe(t) remisset ifrå rådstugan gifwer
wid handen att H:r [herr] Pier Bancon hafwer deth samma barnet adopterat, men om
modren, hade man ännu intet får besked."

Länk till notisen (Riksarkivets bild 458):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00458#?c=&m=&s=&cv=457&xywh=336%2C3580%2C3003%2C1416

I samma volym finns på Riksarkivets bild 119 en överkorsad notis som lyder:
"samma dag [dvs 17/8 1689] christnade mag. Vult ett barn wid nampn Elsa Maria
som een francois Banco benämbd bestelte om och berättade att
barnet war född upå een farkost wid Blokhus Tullen (Blockhustullen) den 13 majus(?)
kl. 2 effter middagen och woro thes föräldrar skeppare folck
fadren Peter Staffansson och modren Christina Andersdotter
hemma på Ösel i Arensborg och efftersom härwid woro suspecte
omständigheter lemnades deth till domarens ransakning
till thes man får see om detta barnet får beholla här sitt rum
ibland the ächta barnen(.) Hwad icke så warder deth aff(-)förd
i medler tid wore till doopet wetne och fadrar
mons. Piere Bancons             J. [jungfru] Elsa Utter
advocatij Decroy                   m.r [mäster] Charle Boits hustru
mon:r Schönfeldt uti Mans.(?)
Thetta barnet fans wid ransakningen wara oächta och för
then skull förs här af till sitt rum"

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00119#?c=&m=&s=&cv=118&xywh=607%2C1972%2C3840%2C1811

Den 27/11 1689 "jordfäste m. Vult cammar(-)drängens Nils Ekebergs barn och tillika uti samma
graf ett oächta barn hwarom NB [nota bene] een Francois Pier Bancon benembd sigh lät wårda".

Länk till notisen som finns i Riddarholmen fs CI:1, Riksarkivets bild 382:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00382#?c=&m=&s=&cv=381&xywh=3103%2C4119%2C2753%2C1298

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

30
Brehmer, von / SV: Brehmer, von
« skrivet: 2024-03-17, 13:25 »
Hej,

Den 2/4 1667 döptes Johan von Bremens barn Nils i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, ArkivDigitals sida 79). Faddrar var: Antony Brun, Hindrich A. Sparin, Scipio Meissen, Hindrik Anderssons hustru Anna, hustru Maria Stenbergh och hustru Johanna Utenhof.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=767%2C2165%2C2816%2C1328

Johan von Bremen tycks mig inte "passa in" i vare sig släkten Von Brehmer (nr 1837) eller i släkten Brehmer (nr 1165), men jag hoppas någon har information om denne Johan von Bremen ändå (utan att starta ett nytt diskussionsämne om namnet von Bremen). Jag är mest nyfiken på vad Johan von Bremens hustru hette. Faddern Antony Brun var troligen gift med faddern Johanna Utenhof och faddern Maria Stenbergh hade samma släktnamn som Antonys mamma. Därför tycks det mig troligt att Johan von Bremens hustru (eller han själv?) var nära släkting till familjen (de) Bruyn/Steenberg/Uttenhof.

(Antonys morbror, Didric Steenberg, hade en dotter vid namn Maria Stenberg, men eftersom hon ska ha varit född ca 1657 bör hon inte ha varit faddern hustru Maria Stenbergh vid ovan nämnda dop den 2/4 1667. Släktskapet mellan Antony och Johanna är taget ur Svenska ättartal 11:e årgången (Svensk Slägtkalender volym 11).)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Då Johan von Brehmens barn Christina döptes, den 7/4 1663 i Riddarholmen fs (CI:1, AD:s sida 76) var ovan nämnda Antony Bruns mamma, registrerad som Antony Bruns (den äldre) hustru Chatarina. En annan fadder, vid samma dop, var jungfru Margareta von Brehmen.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3301%2C2726%2C2908%2C1372

31
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2024-03-17, 09:33 »
Hej och tack Ulf för svar!

Jag hade tidigare stött på ordet deja och då tycktes det mig troligt att personen hade ett yrke med en viss ansvars-ställning. Tack vare ditt påpekande, Ulf, ser jag nu att deja även kan ha haft betydelsen "piga" och till och med "flicka"/"jänta" utan yrkeskoppling.

Vi får se om det dyker upp mer information om denna, eller dessa två, Johanna Gimström!

Vänliga hälsningar,
Jan

32
Gauffin / Goffeng / SV: Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2024-03-17, 08:57 »
God morgon!

Jo, jag tyckte själv att det verkade vara ett annat släktnamn och inte Goffeng.

Självklart envisades jag dock, nu på morgonen, med tanken om ljud-likheten mellan Goffeng och Coffeng, så som knappmakarens efternamn blev stavat då tvillingarna döptes 13/5 1698 (se mitt förra inlägg). Jag googlade och fick se en artikel om finska språket (Spår av svenska i finska av Martin Persson i Språkbruk - Populärt om språk, publicerad 16.10.2019, länk: https://sprakbruk.fi/artiklar/spar-av-svenska-i-finskan-del-2/). Där står bl.a.: "Vi talade också om att finskan, historiskt sett, inte skiljer mellan tonande och tonlösa ljud (p/b, t/d, k/g, f/v).". Som exempel finns det svenska ordet "gaffel" som finns "förfinskat" i det finska språket till ordet "kahveli" (om jag har tolkat texten rätt). På samma sätt kanske man kan tänka sig att Goffeng kan ha blivit Coffeng (med ett k-ljud) av en person som talade finska (och även svenska får man förmoda).

Vi får se om det dyker upp mer information om knappmakare Johan Coffei!

Tills vidare skickar jag vänliga hälsningar,
Jan

33
Gauffin / Goffeng / SV: Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2024-03-15, 11:22 »
Hej,

Vid genomgång av Stockholms Riddarholmen fs födelse- och dopbok, volym CI:1, noterade jag att knappmakare Johan Coffei hade barn (med sin hustru Maria Grimsten), som döptes där på 1690-talet. Släktnamnet stavades på några olika sätt (Coffei, Coffai, Coffey, Coffein, Koffein, Koffain, Kofeing eller Coffeng) men började alltid med bokstaven C eller med bokstaven K. Därför är det kanske troligt att han inte hörde till släkten Gauffin / Goffeng, men eftersom jag ändå har gjort anteckningar och eftersom jag inte hittar något diskussionsämne om släktnamnet Coffei, så lägger jag upp mina anteckningar här. Det närmaste jag anar (😉) mig till en möjligt släkting till knappmakaren, i den här tråden, är klädmakare Jakob Simonsson Goffin/Goffe/etc, som omnämns i Stefan Simanders inlägg i oktober 2013 och kanske också av Madeleine Endre den 2014-06-06, men klädmakare Jakob tycks ha haft en bror, Jean Simonsson Goffin, som omnämns av Kjell Lindblom den 2016-02-26, så knappmakaren Johan bör inte vara en bror till klädmakare Jakob (och heller inte samma person som Jean eftersom knappmakare Johan fanns i Stockholm då Jean avskedades 1696 från Finspångs bruk, eller?).

Eftersom bokstaven R är registrerad på ett par begravningsnotiser på 1690-talet bör knappmakare Johan Coffei ha tillhört Riddarholmen fs även om ett av hans barn jordfästes på Klara församlings kyrkogård (22/12 1690). Möjligen betyder det att familjen hade släktingar i, eller annan typ av koppling till, Klara fs. Kanske hade de bott där tidigare.

Återkommer knappmakarens barns namn och/eller deras faddrars namn möjligtvis bland släkten Gauffin / Goffeng? Eftersom en och samma person, mäster Jakob Coffey, tycks ha varit fadder till två av knappmakaren barn på 1690-talet (det första 1691) är jag mest intresserad av om denne Jakob möjligen kan ha varit klädmakare Jakob Simonsson Goffin. Emellertid var Jakob gesäll vid lysningen den 4/2 1693 (Stefan Simanders inlägg den 2013-10-06), eller hur? Är faddrarna till klädmakare Jakobs barn kända så att deras namn kan jämföras med nedan nämnda faddrars namn?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

-------------------------------------

Knappmakare Johan Coffei och hustru Maria Grimsteens barn:

•   Catharina dp 30/11 1689 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 120), faddrar: ”Mag.” (Magnus eller magister, dvs en präst) Skultin (möjligen Schultz), hustru Catharina Grimsteen och Annika Eriksdotter  (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=3334%2C675%2C2816%2C1328). Möjligen dog Catharina som barn: Den 22/12 1690 jordfästes knappmakare Johan Coffeis barn på Sankta Klara kyrkogård (Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 383, notera bokstaven R: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00383#?c=&m=&s=&cv=382&xywh=3177%2C3251%2C2423%2C1142).
•   Sara Beata dp 19/7 1691 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 125), faddrar: mäster Jacob Coffey/Coffeij, mäster Johan Keikel, Ludwich Toll, madame Sara Vergas, madame Merta Stakelberg, hustru Magdalena Gran och Elisabeth Clohring/Clossing(?) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=706%2C950%2C3002%2C1416).
•   Elisabet Anna dp 26/12 1692 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 128), faddrar: knappmakare gesäll Hans Adam Buchner, knappmakare gesäll Elias Hertzenberg och hustru Elisabeth Antonies(dotter?) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=3422%2C2993%2C2583%2C1218).
•   Anna Margareta dp 9/9 1694 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 132), faddrar: Anders Söderman, monsignor La Fleur, fru Anna Margareta Rosencrantz, hustru Lisbeta Grimsten, hustru Margreta Libanon(s) och jungfru Anna Petersdotter (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=725%2C3840%2C2666%2C1257).
•   Maria Lovisa dp 15/12 1695 (strax efter födelsen för hennes svaghets skull) i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 137), faddrar: Hindrich Johansson och Chatarina de Neuvre (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=3212%2C566%2C2752%2C1298).
•   Elisabet Eva dp 13/5 1698 i Riddarholmen fs (Riksarkivets bild 145), faddrar: Hans Persson Ankar, hustru Elisabeth Dernevin och hustru Elisabeth Grimsteen (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=900%2C2298%2C2367%2C1116). Möjligen dog Elisabet Eva som barn: Den 7/10 1699 jordfästes knappmakare Johan Koffains barn (Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 389, notera bokstaven R: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00389#?c=&m=&s=&cv=388&xywh=3241%2C2030%2C2444%2C1153).
•   Johan Adam dp 13/5 1698 i Riddarholmen fs (Riksarkivets bild 145), faddrar och länk – se tvillingsystern Elisabet Eva ovan. Troligen dog Johan Adam som barn: Den 6/1 1699 jordfästes knappmakaren Coffeins lilla son (Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 389, notera bokstaven R: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00389#?c=&m=&s=&cv=388&xywh=3076%2C109%2C2933%2C1383).
•   Jacob Magnus dp 11/12 1699 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 149), faddrar: Jacob Coffeijn/Coffeyn, rustmästare-änka Marita Ersdotter och madame Johanna Tibbou/Tibbon (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=3465%2C731%2C2523%2C1190).

34
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-14, 18:40 »
Haha! Jag gjorde det bara för att kunna bli kallad Schick-lig!  ;D

/Jan

35
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-14, 17:00 »
Hej,

Nu har jag gått igenom Riddarholmen församlings födelse- och dopbok, volym CI:1, från de äldsta notiserna till och med år 1699 och har hittat namnet Schick några gånger. Nedan finns en sammanställning.

Sidnumren är tagna ur ArkivDigitals bilder av Riddarholmen församlings volym CI:1.

Vänliga hälsningar,
Jan

--------------------------------------------------------

Hustru Anna Skick (Schick, dotter till Petter Schick?) gm handelsman Sven Lindström

Barn:

Helena Elisabet f 15/9 1698, dp 18/9 1698 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 146). Faddrar: bryggare Clas Lampa, musikant Jochum Herpner, handelsman Eskil Lindfors, kamrerska Brita Dyk/Dijk, hustru Helena Barkhusen och hustru Margareta Lindström.

--------------------------------------------------------

Glasmästare Johan Skick (Schick, son till Petter Schick?)

Den 29/11 1691 begravdes glasmästare Johan Skicks hustru på kyrkogården (Riddarholmen fs, CI:1, sida 395). Bokstaven R finns ej vid notisen vilket bör betyda att glasmästare Johan Skick inte tillhörde Riddarholmen fs.

--------------------------------------------------------

Skinnare/buntmakare Johan Schick och Sara Claesdotter Lampa

Vigda den 10/11 1672 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 311).

Barn:

•   Johan född på Skärtorsdagen 1674 i Riddarholmen (se Stefan Simanders inlägg den 2002-10-07) – emellertid har jag inte hittat denna dopnotis. Kanske blev Johan döpt i Maria Magdalena fs. Både Johan och Sara tycks ju ha varit från den församlingen (se tidigare inlägg). Dopnotiser för år 1674 saknas i Maria Magdalena församlings kyrkoarkiv.

•   Anna dp 8/4 1676 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 87), faddrar: guldsmed mäster Johan Schick, herr Olof Gråå (redan(?) gm Johan Schicks syster Elisabet Schick), mäster Johan Zedritz (kan ha varit (blivande) myntmästare Hindrich Zedritz vars förnamn blev felaktigt(?) registrerat som Johan i en dopnotis), mäster Hans Tijhl/Tyhl, hustru Lucia Carsten (Johan Schicks farmors mor), hustru Juliana Fults von Koten(?), Meybusks(?) hustru och Clas Lampas hustru.

•   Elisabet dp 25/10 1679 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 94), faddrar: Erik Nilsson Qvistberg, mäster Mårten Tönjesson, Fran(s?) Kugler (eller Frankugler?), hustru Elisabeth Schick (Johans syster eller möjligen hans mamma), Gabriel Hanssons (eller Hanskens?) hustru och mäster Peter Borgs hustru.

•   Margreta Johanna dp 4/10 1681 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 98), faddrar: mäster Casper Utter, mäster Jacob Schultz, monsignor Jacob Lampa, hustru Margareta Barkma(n) Vults, en präst-änka hos magister Iser (Eva Tor...?), Wolfgang Schusters hustru och (buntmakare) Fridrik von Bergens hustru. Troligen dog Margreta Johanna som barn: Den 20/10 1681 jordfästes skinnare Johan Schicks späda barn på kyrkogården (Riddarholmen fs, CI:1, sida 388). I notisen är bokstaven R registrerad vilket betyder (enligt samma volym) att Johan Schick då tillhörde Riddarholmen fs.

•   Carl dp ?/2 1683 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 102), faddrar: Anton Meybusch, kapten Per Hindersson, skinnare mäster Anders Thun, monsignor Jacob Sivert, hustru Chatarina Lindemeijer*, Peter Barks hustru och jungfru Gertrud Schik (Johans syster). (* Jörgen Lindemeijer (”halvsvåger” till Johans farmor Elisabet Larsdotter) var fadder vid dop av ”Clas [Lampa] Bryggars barn Johannes” den 4/1 1664 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 77) och hustru Christina Lindmeijer var fadder vid dop av Johann och Elisabeth Radous barn Eva den 20/4 1695 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1b, sida 744). Johann (och Elisabeth) Radou var troligen släkting(ar) till Helen Radou, som var gm Adam Leijel – jfr Sophias fadder Robbert Petri nedan.)

•   Sara Ulrica dp 16/5 1685 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 107), faddrar: kungliga trumpetare Jochim Wöckener, hustru Anna Hafner(s) och hustru Lucia Lampa. Troligen dog Sara Ulrica som barn: Den 12/11 1685 begravdes skinnare Johan Schikcs barn på kyrkogården (Riddarholmen fs, CI:1, sida 391).

•   Peter dp 28/11 1686 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 112), faddrar: rådman Eesander(?), Fridrich Richter (troligen guldsmed Fredric Richter d.ä., eller möjligen hans son, guldsmed Fredric Christoper (fc 1664), som var g1690m Anna Maria Meijer – jfr kamrer Fridrich Meijer, som var svåger till bokhållare Lorentz Lundberg gm Elisabet Johansdotter Castens (df 1685)), mäster Peter Schick (Johans bror), hustru Margeta, hustru Magdalen(a) von Dyk/Dijk och hustru Margeta Igelman.

•   Wendela Christina f och dp 4/2 1689 i Uppsala, men införd i Riddarholmen fs (CI:1), faddrar: buntmakare mäster Fridrich von Bergen, student monsignor Petrus Asp, Olof Rudbecks käresta Vendela Lohrman och hustru Elisabeth Sperling. Troligen dog Wendela Christina som barn: Den 2/8 1689 jordfästes Johan Schikcs barn på kyrkogården (Riddarholmen fs, CI:1, sida 393).

•   Hedwig Christina dp 24/12 1689 i Riddaholmen fs (CI:1, sida 147), faddrar: inga omnämnda.

•   Sophia dp 15/7 1690 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 124), ”modren är h:u Sara Lampa”, faddrar: Nils Roluffsson, monsignor Peter Lampa och Robbert Petris käresta (kan ha varit Eva Leijel f omkr 1660).

•   Christina f kl 22 den 2/9 och dp 3/9 1692 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 130), ”modren är h:u Sara Lampa”, faddrar: sekreterare Magnus Kyse/Kijhl(?), Christopher Lindemeijer (troligen ”halvkusinen” Christopher (fc 1658) till Johan Schicks pappa – se; 1) bou efter Jörgen Lindenmeijer i mitt inlägg den 2024-02-21, och 2) bild i mitt inlägg den 2024-02-22), Claes Lampas hustru och Johan Lampas hustru. Troligen dog Christina som barn: Den 21/10 1693 jordfästes skinnare Johan Schicks barn i Riddarholmen fs (CI:1, sida 396).

•   Maria f kl 19:30 den 30/12, dp 31/12 1693 i Riddarholmen fs (CI:1, sida 132), ”modren är hustru Sara Lampa”, faddrar: barnet Marias farmor och farfar (”gullsmeden Schickens hustru” och ”Johan Schick d. äldre”). Troligen dog Maria som barn: Den 4/7 1694 jordfästes skinnare ”Johannes Skicks” barn i Riddarholmen fs (CI:1, sida 397).

36
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-03-13, 18:38 »
Hej,

Troligen är följande dopnotis redan känd för er Lemon-/Lemoine-forskare och det kanske inte ens rör sig om den vallonska släkten med koppling till järnbruk.

Enligt mina bristfälliga kunskaper i franska så döptes Marie Gabrielle Le Moine den 16/11 1699 i Sankta eugenia katolska församlingen i Stockholm (AI:1, sida 7). Hennes föräldrar var Robert Le Moine och Marie Lansel. Ett par andra namn i notisen är Jaques Renaud och Magdel. Le Moine vilka jag tolkar var faddrar/dopvittnen.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074998_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=3386%2C1450%2C2482%2C1162

Vänliga hälsningar,
Jan

37
Det ska väl vara den 25 november 1682!

Skulle bara kolla att någon hängde med!

Nej, jag skämtar! Det blev en miss från min sida!  :-[
Sorry!

Vänliga hälsningar,
Jan

38
Hej,

Den 21/11 1682 begravdes skomakare Jochim Gefwerts barn i Riddarholmen församling i Stockholm. Eftersom bokstaven R inte är registrerat vid notisen är det troligt att Jochim egentligen tillhörde en annan församling (kanske i Stockholm).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00378#?c=&m=&s=&cv=377&xywh=2858%2C143%2C3379%2C1594

Tillhörde Jochim möjligen smedsläkten Gefvert?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

39
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-03-12, 13:49 »
Hej igen,

Den 14/7 1680 begravdes, utan ceremoni, kalvinisten Robbert Clerk från Göteborg i Riddarholmskyrkan i Stockholm (Rddarholmens kyrkoarkiv, CI:1, Riksarkivets bild 377).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00377#?c=&m=&s=&cv=376&xywh=481%2C1341%2C2347%2C1107

Eftersom bokstaven R inte är registrerad vid notisen bör Robbert inte ha tillhört Riddarholmen församling. Kanske var han på tillfälligt besök i Stockholm. Se notis här (där även fransosen Bonevilles namn syns): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00376#?c=&m=&s=&cv=375&xywh=3074%2C1099%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

40
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-03-11, 13:35 »
Hej och tack Kjell för svar!

Då kan det hända att inspektor Petter Brun inte hade vallonska rötter.

Istället var det intressant för mig att Petter Le Brouns dotter, Cajsa Lena, var gm med en "Åkerbergare". Det är nämligen ett släktnamn som florerar flitigt kring mina egna anor, även om endast två av dem hette Åkerberg. Detta flitiga florerande har lett till att en viss syskonskare (alla nu döda) var både kusiner, sysslingar och bryllingar till min mamma och hennes syskon. Jag kan inte låta bli att dela en schematisk bild som visar detta trassliga släktskap. Bilden tar bara upp 158 kB minnesutrymme, så jag hoppas det går bra att ladda upp den trots att jag helt kommer ifrån ämnet Le Brun. Förrutom dessa Åkerbergare var en syster till min mammas mormor gift med en Åkerbergare, men han tycks inte ha varit släkt med dem vars namn är nämnda i den bifogade bilden. Åkerberg verkar ha varit, och kanske fortfarande är, ett vanligt släktnamn i Roslagen.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kanske det trassliga släktskapet är anledningen till att jag gärna gör schematiska bilder.  ;D

41
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-03-11, 11:58 »
Hej,

Tack igen Kjell för svar!

Jag envisas vidare med namnet Gottfrid, som har tysk härledning enligt https://historiska.se/nomina/?nomina_name=gottfrid.

Denna gång har jag roat mig med att göra en schematisk bild med namnet Gottfrid bland personer med släktnamnet Dubois. (Jag har "petat in" ryttaren Hendrik De Boo också.) Tanken var att försöka se någon möjlig gemensam härledning till namnet Gottfrid bland släkten, eller släkterna, Dubois. Försöket lyckades så där... Kanske någon annan lyckas se något gemensamt mellan Gottfrid Tilman och Catharina Pouset?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag hoppas att jag har fått till uppgifterna i den bifogade bilden rätt!

42
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-03-10, 14:40 »
Hej,

Den 24/9 1769 vigdes Petter Brun (30 år, fc 1738/39) och Brita Catrina Wahlqvist (22 år, fc 1746/47) i Rö sn (CI:2, sida 23).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=329%2C2761%2C3380%2C1594

Den 10/3 1770 föddes inspektor Peter Brun och hustru Brita Catarina Wahlqvists son, Carl Petter, i Rö sn (CI:2, sida 192). Faddrar var: komminister Caspar Lincker, Carl Fried. (Fredrik) Palm, fru Lindbom och madame Dalström från Stockholm.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=488%2C2027%2C2908%2C1371

Petter och Brita Catarina blev registrerade 1770 i Näs i Rö hfl (AI:1, sida 103), men i marginalen står att de flyttade till Stockholm samma år. Faddern madame Dalström var från Stockholm.

Länk till sida 103:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=711%2C2281%2C1800%2C843

Eventuellt hade Petter inte vallonsk bakgrund, men möjligen kan släktnamnet Martelleur (född 1721) högre upp på samma sida 103 ge en antydan om att Petters "rätta" släktnamn var Le Brun.

I Kjell Lindbloms bok NV del 1 finns "Petter (1737-77)" på sidan 110. Han var son till Pierre le Broun (Tabell 11, NV del 1, sida 109). Kan ovan nämnda inspektor Petter Brun (fc 1738/39) ha varit sonen Petter till Pierre le Broun?

Inom parentes:
(Pierre le Brouns son, "Johan (1722-90)" (NV del 1, sida 110), är min ana. Hans sonson blev båtsman i Riala socken, som gränsar till Rö socken där min mormor föddes och växte upp. Min mamma och jag har alltid trott att båtsmannen blev placerad av en slump i Riala socken, efter att tidigare ha varit stolmakare-lärling i Stockholm och därefter troligen varit med i kriget, men om det visar sig att hans farfars bror, "Petter (1737-77)", hade koppling till Rö kanske det inte enbart var en slump.)

Vänliga hälsningar,
Jan

43
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun
« skrivet: 2024-03-10, 14:11 »
Hejsan,

En skeppare Samuel Brun (född i Göteborg, troligen före 1660) omnämns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647144#msg1647144.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

44
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Bruun
« skrivet: 2024-03-10, 14:01 »
Hej Inger,

Kanske du kan hitta information om släktingar till Maria Elisabet Brunn i diskussionsämnet "Le Brun eller Brun i Stockholm ca 1670-1750 ev med vallonsk bakgrund" under "Smed- och/eller vallonsläkter". Där finns information om skeppare Samuel Brun, som bör ha varit född i Göteborg före 1660. Det finns också information om en del vinskänkar och vinhandlare under samma diskussionsämne.

Här är länk till inlägget där det framkommer att skeppare Samuel Brun var född i Göteborg:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647144#msg1647144

Hoppas vi kan ha nytta av eventuellt utbyte av information!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

45
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2024-03-10, 13:33 »
Hej,

I Rö socken hfl 1773 - 1790 (volym AI:2) är antecknat "Dejan Johana Gimström [född] 1746" på sida 23. Anteckningarna på sidan tyder på att Johanna var med på husförhör 1782 - 1788 och hennes namn är antecknat på sidan där ortnamnet Näs också är antecknat.

Vet någon vem Johanna Gimströms föräldrar och/eller syskon var?

Länk till namnet Johana Gimström:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029672_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=488%2C3742%2C1409%2C643

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bland mina anteckningar har jag hittat "Johanna (eventuellt Gimström), född 18/1 1757 i Gimo" (se bifogad bild), men hon tycks mig ha varit för ung för att ha varit deja redan 1782 (endast 25 år gammal).

46
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-03-10, 13:15 »
Tack Kjell för svar och information!

Frågan om namnet Gottfrid blev nog inte tydlig:

Jag tänkte på de två mjölnarna och varför de valde namnet Gottfrid till sina söner. (Och i efterhand tänker jag också på faddern Maja Tillman vid dopet den 4/1 1744 i Norrtälje - se mitt förra inlägg.)

Eftersom det står "Lilla Son" i dödsnotisen är det troligt att det var nyfödda Gottfred, men kan man tänka sig en annan son till Mårten, som avled den 15/10 1746 i Norrtälje?
Ursäkta att jag envisas ...som vanligt!

Vänliga hälsningar,
Jan

47
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-03-10, 11:43 »
Hej och  tack Kjell för svar!

Yrket mjölnare, släktnamnet Dubois och kopplingen till Knutby får mig att tänka på Christina Brun, som;

1) var gm Tobias Soltner (död mellan 1700 och 1705) vars släktnamn skulle kunna ha med orten Sotter i Knutby att göra (baserat på koppling till grundaren av ett bruk i Knutby om jag minns min tankegång rätt - sorry för en diffus kommentar!).

2) lät ryttare Hindrick De Boo (Dubois) gifta sig 1708 med Kierstin Persdotter i sin gård på Södermalm (Christina var då änka).

3) hade en dotter, Anna Catharina Soltner, som möjligen var samma person som var gm mjölnare Johan Maniette (fc 1687).

Vid fortsatt letande i Rö sn hfl 1760-tal fick jag se namnet Cajsa Duboe. Då jag tog reda på mer information om henne fick jag se att hon hade en bror, Gottfrid Duboe/Dubois, som var föddes 3/10 1746 i Norrtälje och de var barn till mjölnare Mårten Dubois och hustru Johanna Guillam.

Gottfrid Dubois i Rö sn fanns där 1772, men Cajsa/Catharina Duboe flyttade ifrån Rö sn 1769 vilket kan vara skäl för att tycka att dessa två "Duboiser" i Rö inte hade något med varandra att göra, men jag tycker det ändå låter sannolikt att det rör sig om de ovan nämnda syskonen.

Fråga 1: Finns möjligheten att Gottfrid Dubois i Rö var son till mjölnare Mårten i Norrtälje, eller dog Mårtens son Gottfrid före 1772, eller vet man att han fanns någon annan stans 1772?

Fråga 2: Finns släktskap mellan mjölnare Mårten Dubois i Norrtälje, mjölnare dräng Johannes Dubois i bl.a. Knutby och/eller ovan nämnda ryttare Hindrick De Boo?

Fråga 3: Eftersom både mjölnare Mårten Dubois och mjölnare dräng Johannes Dubois hade jämnåriga söner, som båda hette Gottfrid, undrar jag om det fanns någon koppling till guldsmed Gotfred Dubois, eller annan förekomst av namnet Gottfrid bland deras respektive (eller gemennsama) anor.

För enkelhets skull klistrar jag in mina anteckningar nedan (med länkar).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Vanligtvis brukar jag kontrollera länkar i mina inlägg, men eftersom Riksarkivets bilder inte öppnar sig för tillfället har jag inte kunnat göra det med länkarna nedan. Hoppas de är de rätta!

--------------------------------------------------------------------------------

Piga Cajsa Duboe fc 1742 fanns 1761-62 samt 1765-66 i Söderby i Rö sn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=793%2C799%2C3742%2C1752

Piga Cajsa Duboe fc 1742 fanns 1762-63 samt 1766 i Nibble i Rö sn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00161#?c=&m=&s=&cv=160&xywh=750%2C775%2C3742%2C1720

Piga Cajsa Duboe fc 1742 fanns 1764 i Ösby i Rö sn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00166#?c=&m=&s=&cv=165&xywh=734%2C939%2C3738%2C1719

Catrina Duboe (24 år, dvs fc 1743/44) gifte sig med Olof Olofsson (21 år) den 12/6 1768 i Rö sn (CI:2, sida 23).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=350%2C2253%2C3380%2C1594

Sonhustru Chat: Duboe fc 1742 fanns 1768-70 i Lisinge torp i Rö sn (Gottfrid Dubois fanns i Rö 1772). Familjen tycks flytta till Vallentuna 1769:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=756%2C729%2C3741%2C1720

Den 6/8 1769 döptes Olof Olsson och hustru Karin Mårtensdotters son Olof i Bergby i Vallentuna sn (CI:1, Riksarkivets bild 79). Vittnen var: Jan Stephansson i Bergby, dräng Anders Jansson i Wästanberga, Per Jons hustru Karin Jansdotter i Bergby och piga Caisa Olofsdotter i Foderby.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049200_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=473%2C1440%2C2815%2C1328

Familjen finns i Vallentuna hfl AI:2, sida 154. Där står att Catharina (Mårtensdotter) Dyboe var född 1742 i Norrtälje.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049169_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=629%2C3795%2C2596%2C1193

Även i Vallentuna hfl AI:3 står att Catharina Dyboe var född 1742 i Norrtälje (sida 59). I skrivande stund strejkar Riksarkivets version, så det blir länk till till ArkivDigital istället (abonnemang krävs):
https://app.arkivdigital.se/volume/v91546?image=68


Den 11/3 1742 föddes mjölnare Marten Duboe och hustru Johanna Giliams dotter Catharina i Norrtälje (CI:2, sida 30). Faddrar var: styrman Lars Govenius, mäster Joachim Hofwenschylt, Johan Nerström, madame Helleday, hustru Anna Udwal och barbro Nyland.

Länk (till ArkivDigitals version):
https://app.arkivdigital.se/volume/v88932?image=22

Den 4/1 1744 föddes mjölnare Mårten Duboi och hustru Johanna Guilliams son Mårten i Norrtälje (CI:2, sida 35). Faddrar var: Erik Hansson Lindman, Gustaf Holmberg, Petrus Wallén, fru Engellan(?), Maja Tillman och Eva Schiäl.

Länk (till ArkivDigitals version):
https://app.arkivdigital.se/volume/v88932?image=24

Den 3/10 1746 föddes mjölnare Mårten Dubois och hustru Johanna Guilliams son Gottfried i Norrtälje (CI:2, sida 43). Faddrar var fabrikör Herrman Eschenburg, besökare Swen Sundberg, dräng Johan Andersson, pastors hustru Anna Sahlman, hustru Sara Änk(?) och Christina Hofwenshöld.

Länk (till ArkivDigitals version):
https://app.arkivdigital.se/volume/v88932?image=28

48
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-03-09, 16:05 »
Hej igen,

Egentligen borde jag inte längre bli förvånad, men jag blev det ändå när jag började titta på något helt annat efter att ha skrivit texten om bl.a. guldsmed Gotfred Dubois i mitt förra långa inlägg.

Jag fick då se:

Dräng Gottfrid Dubois fc 1747 som fanns 1772 i Näs i Rö socken i Stockholms län.
Vet någon vem hans föräldrar var?

När jag tittade i hfl:er för att se om Gottfrid fanns i Näs andra år fick jag se släktnamnen Brun och Martelleur också i Näs. Dessutom släktnamnet Gimström, som inte är vallonskt, men bör ha "tagits" efter namnet på Gimo bruk.

För enkelhetens skull klistrar jag in anteckningarna, som även innehåller länkar till posterna.

Vänliga hälsningar,
Jan

ANTECKNINGAR:

Dräng Gottfrid Dubois fc 1747 fanns i Näs i Rö sn 1772:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00093#?c=&m=&s=&cv=92&xywh=860%2C1595%2C2597%2C1194

Inspektor Petter Brun och hustru B. C. Walgz:(?) fc 1747 fanns i Näs i Rö sn 1770, men till Stockholm 1770:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=756%2C2471%2C1501%2C690

Martelleur fc 1721 fanns i Näs i Rö sn 1767-68:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=672%2C617%2C2161%2C994

Deja Johanna Gimström fc 1746 fanns i Näs i Rö sn 1782-88:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029672_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=350%2C3556%2C2165%2C996

49
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-03-09, 14:44 »
Hej Agneta,

Ursäkta! Jag skrev fel i inlägget! Notisen om guldsmed mäster Fredric Richters uppbjudan 1707 finns i Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, volym A6a:7, sida 7. Det är protokoll nr 17 fört den 11/2 1707.

Jag försöker göra en avskrift:

”Gullsmeden M:r Fredric
Richter låter upbiuda
dät gull och silfwer jämte
allehanda cra...(?) af di-
verse sorter efter ingifwen
specification som åthskillige
personer hoos honom
pantsatt hafwa”.

Länk till uppslaget med sida 7 på ArkivDigital (abonnemang krävs):
https://app.arkivdigital.se/volume/v678858?image=2530

Då jag skrev inlägget den 15 juli 2023 hade jag ännu inte upptäckt att Svenska ättartal finns tillgänglig på ArkivDigital. I volym 11 (för år 1896, 11:e årgången) finns guldsmed-släkten Richter beskriven (Svensk Slägtkalender, vol 11, sidorna 346 – 356). På sida 346 är hovslagare Hans Richter (dc 1688) och hans hustru Catharina Höök (dc 1703) omämnda under ”öfriga bärare af detta namn i Sverige”.  Guldsmed Fredric Richter (fc 163(?6), levde 1714) hade en bror, som nämns som ”Johan (Hans), Davidsson” (fc 1632, dc 1695) på sida 348. Eftersom det fanns två samtida personer i Stockholm, i slutet av 1600-talet, med samma namn (Johan/Hans Richter) skulle jag (men kanske inte andra) vilja bedöma att sannolikheten är ganska hög att de var släkt med varandra. Dessutom var de båda smeder, om än väldigt olika smed-yrken kan kanske tyckas. Synd att det eventuella släktskapet inte tycks kunna bekräftas!

Guldsmed Fredric Richters son, Fredric Christoper (fc 1664), var gift ca 1690 med Anna Maria Meijer, dotter till fältskär Niclas Meijer (dc 1691) och Anna Hartwig (dc 1704) (Svensk Slägtkalender, vol 11, sida 351). Troligen var Anna Maria syster till kamrer Fredric Meijer, gm Anna Lundberg, vars dotter Maria döptes i Riddarholmen fs i Stockholm den 22/2 1688 (CI:1, Riksarkivets bild 113). Vid dopet var nämligen ”Fridrich Richters hustru” fadder. Möjligen var denna hustru ovan nämnda Anna Maria Meijer, men i sådant fall gifte sig paret före 1690. Vid samma dop var Gustav Lundbergs hustru och jungfru Margareta Lundberg faddrar (se vidare om Lundberg nedan). Troligen samma Fridrich (Christoper) Richter (eller möjligen hans pappa med samma namn) var fadder vid dop den 28/11 1686 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 109) av Johan Schick och Sara Lampas son Peter. Johan Schick var skinnare, men hans pappa var guldsmed vilket kan ha varit en bidragande orsak till ”fadder-skapet” (Fridrichs och Johans respektive pappor var ”kollegor”).

För säkerhets skull lägger jag upp länk till de två ovan nämnda dopnotiserna den 28/11 1686 respektive den 22/2 1688:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=3240%2C525%2C2816%2C1328
och
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=3274%2C2306%2C3000%2C1415

Guldsmed Gotfred Dubois gifte sig 1720 med Anna Meijer (Kjell Lindbloms NV del 1, sidorna 210 och 211). Möjligen var Anna dotter till ovan nämnda kamrer Fredric Meijer och Anna Lundberg. Är det någon som vet?

Guldsmed Fredric Richters dotter, Sabina (fc 1669), var gift ca 1686 med Gustaf Lundberg (dc 1701) (Svensk Slägtkalender, vol 11, sida 353). Som fotnot står att Gustav Lundberg ”måhända” var bror till Lars Lundberg, som var gm Catharina Steenberg vars släktnamn finns i samma volym 11 av Svenska ättartal. Catharina var dotter till Didric Steenberg (fc 1628), som var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (dc 1679) vars släkt också är utredd i volym 11. En annan släkt, med det liknande släktnamnet De Broen, är också(!) utredd i volym 11 (sidorna 103 – 105). Enligt mina anteckningar framkommer av den utredningen (men det kan röra sig om min sammanställning av ytterligare information, vars härledning jag tyvärr inte har hittat i skrivande stund) att guldsmed Gotfred Dubois och Anna Meijers barnbarn, Anna Henrica Höijer, var gift med sin halvkusin Johan Gottfried De Broen (se bifogad bild, som även innehåller en anteckning om det jag egentligen är intresserad av: släktnamnet Brun). För intresserad: notera i den bifogade bilden att stamfadern Johan De Broen var inom textilbranschen (kattunstryckare) liksom släkten Leffler* och grundaren av Lummelunda bruk där Jacob Momma/Reenstierna, svåger till Antony (de) Bruyn, var verksam. Gotfred Dubois troliga mormor, Barbro Bevi, var syster till Clas Clason Bäjer, som var bland de första anställda vid Lummelunda bruk (Kjell Lindbloms NV del 1, sida 44).

* Då konditor Sven Hansson Leffler och hustru Maria Mylianders son, Johannes, döptes den 25/6 1699 i Riddarholmen fs i Stockholm var bl.a. ”Matronan Maria Richter” fadder (CI:1, sida 148). Jag har inte lyckats placera denna Maria Richter. Har du, Agneta, eller någon annan gjort det?

Länk till dopnotisen den 25/6 1699:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=3089%2C644%2C2906%2C1370

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Observera att släktskapen i den bifogade bilden är min tolkning av uppgifter (bland annat?) i Svenska ättartal 11:e årgången. Det kan finnas felaktiga tolkningar!

50
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-03-08, 15:26 »
Hej igen,

I mitt förra inlägg skrev jag att herr-tjänare Anders Andersson Berg möjligen var son till fd ryttare Anders Berg, vars son Anders döptes den 24/6 1688 i Katarina fs i Stockholm.

Möjligen är bouppteckning efter fd ryttaren Anders Berg daterad 9/11 1709 i Stockholm, även om det inte står "fd" i denna bouppteckning (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:68, sida 981). Om det rör sig om samma person så:

1) gifte han om sig med Margaretha Andersdotter Holm (den efterlevande hustrun i bouppteckningen).

2) var fd ryttarens son Anders (dp 24/6 1688) inte samma person som herr-tjänaren Anders Andersson Berg, som gifte sig 14/10 1709 i Maria Magdalena församling. Det står nämligen i bouppteckningen att Margareta Andersson Holm inte kände till eventuella arvingar till sin make, ryttare Anders Berg. Dessutom hade ryttare Anders Berg och Margareta Andersson Holm ägt en gård i Maria Magdalena församling, så om herr-tjänaren var son till den avlidne ryttaren borde hon ha känt till makens son, som i sådant fall gifte sig en knapp månad innan bouppteckningen upprättades (och man får hoppas att han inte hann avlida inom en månad efter vigseln! ...men jag har sett exempel på vigslar "vid sängen" eftersom brudgummen var döende och min tolkning är att bruden var gravid i dessa fall).

I bouppteckningen framkommer att dödsboet hade en betalande skult hos bryggare Anders Berg. Det bör ha varit den Anders Olofsson Berg, som jag också nämnde i mitt förra inlägg.

Länk till bouppteckningens första sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_01031#?c=&m=&s=&cv=1030&xywh=2441%2C138%2C4488%2C2064

Vänliga hälsningar,
Jan

51
Bång / SV: Bång
« skrivet: 2024-03-08, 14:23 »
Hej,

Jag fick se en bouppteckning, daterad 26/10 1705, efter borgmästare i lovliga handelskollegiet (i Stockholm) Mårten Bunges/Bångs son Adam Bunge (dc juni 1705). Den innehåller så mycket information om Mårtens övriga barn att jag inte kan låta bli att dela med mig, även om allt kanske redan är känt för er Bång-släktforskare.

Adams samsyskon:

1) Carl Bunge
2) Juditha Bunge 17 år (fc 1688)
3) Emmerentia Bunge (fc 1689)
4) Baltzar Bunge (fc 1692)

Adams halvsyskon:

1) Barbara Bunge änka efter justitieborgmästare Gustaf Holmström
2) Anna Bunge gm Jacob Lang (biskop i Revel*)
3) Jacob Bunge (rådman)
4) Greta Bunge änka efter assessor Kalling
5) Magdalena Bunge gm assessor Hielmberg
6) Christina Bunge gm arkiater Lilliestolpe
7) Hindrich Bunge (sekreterare)

* Enligt Wikipedia var Jacob Lang biskop i Reval (dvs Tallinn). (https://sv.wikipedia.org/wiki/Jacob_Lang)

Dödsboet ägde en liten andel i "Beckbruket", som möjligen kan ha varit ett bruk i Karleby (Kokkola) i Finland. Kan det stämma?

Länk till bouppteckningens första sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107545_00906#?c=&m=&s=&cv=905&xywh=2520%2C275%2C4490%2C2064

Vänliga hälsningar,
Jan

52
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-03-08, 13:13 »
Hej,

Skräddare Olof Perman, som jag skrev om i mitt förra inlägg, är troligen omnämnd i en bouppteckning efter brännvinsbrännare Anders Eriksson Krus (död oktober 1702). Han är där registrerad som måg till Anders efterlevande hustru, Brita Andersdotter, och hans namn är stavat Olof Pärman. Min tolkning av texten är att Olof Pärmans hustru var dotter till Brita Andersdotters tidigare make och denne makes tidigare hustru (dvs Brita Andersdotter var egentligen en styvmor till Olof Pärmans hustru). Emellertid är jag ganska osäker om min tolkning stämmer.

Bouppteckningen är daterad 29/11 1702 och finns i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, volym F1A:60, sidorna 854 - 859v. Olof Pärmans namn finns på sidorna 854v och 858.

Länk till sida 858:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107541_00893#?c=&m=&s=&cv=892&xywh=3024%2C1330%2C2596%2C1194

Vänliga hälsningar,
Jan

53
Smed- och/eller vallonsläkter / Berent
« skrivet: 2024-03-07, 15:38 »
Hej,

Den 18/2 1683 vigdes guldsmed Peter Berent och jungfru Chatarina Pinnard i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 306).

Kan möjligen Chatarinas släktnamn vara en stavningsvariant av Picard, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, liksom släktnamnet Berent? Picard tycks ha okänt ursprung och Berent har sitt ursprung i "N", vilket jag tolkar som Nederländerna.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00306#?c=&m=&s=&cv=305&xywh=514%2C1553%2C2816%2C1328

Eftersom bokstaven d är otydlig i Riksarkivets bild av notisen bifogar jag bild av den tagen från ArkivDigital (emellertid ljus- och kontrastjusterad av mig).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

54
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2024-03-07, 15:09 »
Hej igen,

Den 22/8 1680 "copulerade M. [magister] Vult upå föregången lysning eet par folk ifrå Söderhamn
Erik Persson Botzman [troligen båtsman] och Margreta Hansdåtter hwilka effter theres Pastoris attests
lydelse ordentligen medh wederbörandes consens(?) sigh hade till sagd Echtenskapp".

Länk till notisen som finns i Stockholms Riddarholmen fs, CI:1, Riksarkivets bild 305:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00305#?c=&m=&s=&cv=304&xywh=787%2C2362%2C2347%2C1107

I Släktboken har jag sett namnet Erik Persson Brådde (dc 1716) som var sambo med Margareta Jönsdotter (död före 1730). Han var dock pipslagare och inte båtsman. Om denna Margretas efternamn istället hade varit Johansdotter skulle Hansdotter eventuellt kunna vara en kort form av Johansdotter. Om jag minns rätt har jag sett någon stans att namnet Hans är en kortare variant av Johan.

Vänliga hälsningar,
Jan

55
De Molin / Moulin / SV: De Molin / Moulin
« skrivet: 2024-03-07, 13:19 »
Hej,

Den 29/10 1676 vigdes (eller lystes för) skeppare Peter Classon och Rebecca Danielsdotter Molina i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 303).

Länk till notisen 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00303#?c=&m=&s=&cv=302&xywh=2905%2C1805%2C3380%2C1594

-------------------

Den 3/4 1678 lystes för, och den 23/4 1678 vigdes sockerbagare Sven Hansson Leffler och jungfru Maria Danielsdotter Molin hemma i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:2, sida 16).

Länk till notisen 1678:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=52%2C2798%2C3651%2C1722

Troligtvis var Rebecca och Maria systrar.
Finns någon känd Daniel Molin/de Molin, som kan ha varit Rebecca och Marias pappa?

Vid vigseln tycks Sven och Maria ha bott i Maria Magdalena församling på Södermalm, men från och med 1682 döptes en mängd barn till dem i Riddarholmen församling, där Peter och Rebecca vigdes. Emellertid har jag inte sett vare sig Peters eller Rebeccas namn bland faddrarna vid dessa dop i Riddarholmen församling.

Då Sven och Marias barn Hindrich döptes i Riddarholmen fs den 9/9 1688 blev Marias namn registrerat som "Maria Danielsdotter Miliandra", men vid dop av nästa barn, Carl, den 19/3 1690 i samma fs, blev hennes namn registrerat som "Maria Danielsdotter Molin".

Då sockerbagare Sven Hansson Lefflers (och Maria Danielsdotter Molins) barn Maria döptes den 14/6 1682 i Riddarholmen fs var bl.a. Håkan Meliander och hustru Chatarina Meliander faddrar. Möjligen var släktnamnet Meliander en stavningsvariant av Molin, precis som det ovan nämnda Miliandra.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

56
Hej,

I mitt inlägg här den 2023-11-07, 14:32, nämnde jag Gotland och Lummelunda bruk.

Ett par kommentarer om det:

1) Jacob Momma/Reenstierna förvaltade/arrenderade Gotland 1668-74 (tillsammans med sin bror Abraham?) där han/de ägnade sig åt både skeppsbyggen, ullspinneri och smedjor (med mera) (Jacob Reenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7568, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kenneth Awebro), hämtad 2024-03-06).

2) Lummelunda bruks grundare, Christoffer Ulfeldt, ägnade sig åt tygtillverkning samtidigt som, och innan, han grundade bruket (https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk).

Detta för mina tankar till; a) alla "skeppare Brun" i Stockholm under 1600-talet, b) klädmakare Hans Tillman (mfl) i Stockholm, och c) klädtillverkar-släkten Leffler (Lefebvre?) (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-03-06).

Vänliga hälsningar,
Jan

57
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-03-06, 21:02 »
Hej,

Jo, släktnamnet Le Brun är kopplat till personer i Sverige med vallonska rötter. Problemet med Barbro Mårtensdotter Le Brun (se Carina Widells inlägg här den 2024-03-06, 15:44) är att ingen Mårten Le Brun är känd bland vallon-släktforskare. Därför har den eventuella vallonska bakgrunden inte bekräftats i detta fall.

Barbro gifte sig, som sagt, den 14/10 1709 med herr-tjänare Anders Andersson Berg i ”salige Pukens gård” i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm (EI:1, sida 46). Tack vare upplysningen om att de gifte sig i ”Pukens gård” har information hittats som svagt tyder på att herr-tjänare Anders Andersson Berg var gift i ett senare äktenskap med Anna Maria Meurman (1666 – 1727) i hennes 1:a gifte (se bifogad bild). För resonemanget kring denna information, se denna länk (där jag, emellertid, har gjort resonemanget att det var herr-tjänare Anders Andersson Bergs pappa som var gm Anna Maria Meurman): https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1644979#msg1644979. (Tips: resonemanget finns i den långa textens första del.  :D )

Anna Maria Meurmans make, Anders Berg (död före 1721), var kommendant vid Tavastehus enligt den sekundära källan (se bifogad bild). Tavastehus ligger ca 5 mil söder om Myttäälä i Päkäne socken i Finland som ska ha ägts av överste Erasmus Hare (död 1642) enligt sekundär källa (se TAB 6 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenanckar_nr_47). Erasmus var gift med Agneta Gyllenanckar, som var kusin till Ankarsrum bruks grundare Gabriel Gyllenanckar (död 1657). Emellertid kan den geografiska närheten mellan Tavastehus och Muttäälä självklart vara ett, av slumpen skapat, sammanträffande (och en långsökt koppling skapat av mig  ;D ).

Länk till ovan nämnda (lysning- och) vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=364%2C1014%2C3004%2C1444

Vid lysningen kaverade bergsprängare Olof Håkansson.
Har någon möjligen hans namn bland sina anteckningar?

----------------------------

Den 24/6 1688 döptes fd ryttare Anders Berg och hustru Elisabeta Johansdotters son Anders vars föräldrar hyrde bostad i ”Mummans gambla gårdh” vid Östra Kyrkogatan i Katarina församling, som också ligger på Södermalm i Stockholm (CI:4, sida 272). Faddrar var Herman Schult(z), hustru Malin Mårtensdotter och Anna Andersdotter.

(Det fanns en annan, samtida, Anders Berg i Katarina fs, men eftersom hans son Anders döptes 8/8 1693 (CI:5, sida 573) bör inte han ha varit pappa till herr-tjänare Anders Andersson Berg (vigd 1709). Det bör heller inte ha varit han själv som var herr-tjänaren eftersom han står som svåger till Peder Eriksson Hentzig, vars hustru hette Maria Olofsdotter Berg, i en dopnotis daterad 7/9 1691 i Katarina fs (CI:4, sida 739). Han lär alltså ha hetat Anders Olofsson Berg.)

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=354%2C195%2C3042%2C1435

Sonen Anders (dp 1688) kan ha varit herr-tjänare Anders Andersson Berg, som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun. I sådant fall var han då 21 år gammal. Möjligheten finns förstås också att barnets pappa, fd ryttaren Anders Berg, var herr-tjänaren Anders Andersson Berg.

Den i dopnotisen omnämnda ”Mumman” bör ha varit Jacob eller (mindre troligt) hans bror Abraham Momma, båda adlade Reenstierna. Deras bror Welam Momma var järnbruksägare och hans hustru, Maria, hade släktnamnet Brun/(de) Bruyn.

Faddern Herrman Schult var troligen samma person som raskmakare Herman Schultz. När hans son, Magnus, döptes den 20/7 1688 i Katarina fs (CI:4, sida 278) var bl.a. vinskänk Hindrich Lylo och klädmakare Hans Tillman faddrar. Hindrich Lylo var då svåger till perukmakare, sedan vinskänk, Jonas Gode. Släktnamnen Tillman och Gode är också kopplade till vallon-svenskar, men även i detta fall har de eventuella vallonska rötterna inte kunnat bekräftas (om jag minns rätt).

Eftersom jag är intresserad av Barbro Mårtensdotter Le Brun har jag hållit ögonen öppna efter namnet Anders Berg då jag har letat i Stockholms församlingars kyrkböcker, men möjligen har jag gjort anteckningar endast då exempelvis ett barn Anders, som i ålder kan ha varit Barbros make, har hittats. Med andra ord kan ovan nämnda paret ”fd ryttare Anders Berg och hustru Elisabeta Johansdotter” ha fått andra barn i Stockholm. Ett tips för den som vill leta är att det finns register till många dop-/födelseböcker i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

58
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-06, 16:07 »
Hej,

Släktnamnet Kasten / Casten och frågeställning om dess ursprung har förekommit i den här tråden.
Vid genomgång av Riddarholmen församlings volym CI:1 har jag noterat det släktnamnet några gånger. Nu fick jag se en vigselnotis, som kanske kan vara intressant i sammanhanget:

Den 27/9 1670 vigdes där fiskal Samuel Örn och jungfru Anna Pedersdotter Castens (Riksarkivets bild 302).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00302#?c=&m=&s=&cv=301&xywh=269%2C2965%2C3379%2C1593

Vänliga hälsningar,
Jan

59
Karlskoga / Bruk / Järnbruk
« skrivet: 2024-03-06, 15:30 »
Hej,

Den 1/3 1666 vigdes bokhållaren vid "Karlskoga bruk" och jungfru Maria Adolphsdotter i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 301).

Vet någon vad bokhållaren hette och/eller vid vilket bruk han var bokhållare?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00301#?c=&m=&s=&cv=300&xywh=3185%2C161%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

60
Hej igen,

På Wikipedia står (mer eller mindre) att Ankarsrums bruk grundades 1655 av Gabriel Gyllenanckar.
På adelsvapen.com om släkten Gyllenanckar nr 47 är "översten Erasmus Hare, till Myttäälä i Pälkäne socken i Finland" omnämnd. Om jag har tolkat rätt var Erasmus gift med en kusin till Gabriel Gyllenanckar.

Muttäälä ligger bara knappt 5 mil norr om Tavastehus (Hämeenlinna) där tidigare nämnda Anders Andersson Berg (eller möjligen hans pappa) kan ha bott, och/eller varit kommendant (och gift med Anna Maria Meurman).

Möjligen blev den där sannolikheten lite mindre låg i och med informationen om Erasmus Hare. :)
Även om Erasmus inte var släkting till dina Harar, Carina, kan det gemensamma släktnamnet Hare ändå betyda någon slags koppling (exempelvis militär/yrkesmässig koppling).

Länk till Wikipedia om Ankarsrums bruk:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankarsrums_bruk

Länk till adelsvapen.com om Gyllenanckar nr 47 (se Erasmus Hare under TAB 6):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenanckar_nr_47

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Förhoppningsvis rör jag inte till allt genom att nämna eventuellt ovidkommande information, men jag har sett namnet Guillaume Harenc (överstelöjtnant), född 1680 i Frankrike, här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Harenc_nr_1820. Texten där ser ut att vara tagen ur Åkersteins genealogier (i Riddarhusets arkiv), volym 7 (H, I, K). Länk dit (på ArkivDigital): https://app.arkivdigital.se/volume/v910867?image=430.

61
Hej Carina,

Det var roligt att höra att man kunde bidra med ett tips! ...även om jag fruktar att sannolikheten är låg att tipset ger napp.

Jag har just tagit fram lite underlag för att skriva mer om Anders Andersson Berg gift 1709 i Stockholm, men då skriver jag om det under övriga släkter - B / Berg istället (men väntar kanske på ditt inlägg där först).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, kan du lägga upp en länk till ditt inlägg om Berg i den här tråden? Det skulle underlätta att bli avviserad om det här och att "hitta dit".

62
Hejsan,

Det tycks mig stå Hare även i dopnotisen daterad 25/2 1691 i Hjorted CI:1.
Vi får se vad Kjell och/eller någon annan eventuellt svarar.

Jag noterade Per Andersson Berg som gifte sig den 20/10 1707 med Elisabeth Andersdotter.
Sannolikheten är nog liten att det var hans släkting (bror?), herr-tjänare Anders Andersson Berg, som gifte sig den 14/10 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm (EI:1, sida 46), men man vet aldrig. I skrivande stund håller jag på att leta efter Barbros dopnotis och det har jag hållit på med ett par år nu.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

63
Thun / SV: Thun
« skrivet: 2024-03-05, 14:05 »
Hej,

I ditt/Jan Carlsäters inlägg här den 2013-11-13 är kopparsmed Baltzar Thun (född tidigt 1600-tal i Aachen) omnämnd. Likaså är Christer Rosenbahrs sammanställning av släkten Thun i Norrbottens län, 1657-1736, omnämnd. Hur kan jag hitta den sammanställningn? Finns länk till en hemsida? Jag har hittat Christer Rosenbehrs hemsida (https://www.geocities.ws/rosenbahr/), men tyvärr inte hittat sammanställningen där.

Alternativt undrar jag om någon vet om ovan nämnda kopparsmed Baltzar Thun hade en ättling, som var kansli-vaktmästare Baltzar Thun (gift med Brita Mårtensdotter) vars dotter Maria Catharina(?) döptes den 21/2 1700 i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 150).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=1044%2C2970%2C2346%2C1107

Jag måste erkänna att jag egentligen är intresserad av vaktmästare Thuns hustru, Brita Mårtensdotter och undrar om någon har mer information om henne. Hon bör ha död före 30/6 1731, vilket är datum då bouppteckning efter vaktmästare Baltzar Thun upprättades (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:103, sida 661).

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_00709#?c=&m=&s=&cv=708&xywh=2493%2C7%2C4493%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I ett inlägg den 2002-12-22, under ämnet "Thun, Baltzar född 1611 i Lubeck", har jag sett att du, Christer Rosenbahr, har nämnt "tyska kopparsmedsfamiljen Mickel och Baltzar Thun i Avesta". Därför breddar jag min ursprungliga fråga om Baltazar Thuns ättlingar genom att inkludera även Mickel Thuns eventuella ättlingar. :)

64
Hej igen,

Den 6/12 1696 döptes Michel Kidron och Elisabeth Wärmes barn Johannes i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 140). Faddrar var: hökare Måns Persson, pergamentmakare mäster Erik, grosshandlare Sven Lindström, klockgjutare Jacob Biermans hustru, hustru Elisabeth From och jungfru Maria Schick.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00140#?c=&m=&s=&cv=139&xywh=709%2C181%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Med tanke på stavningen av klockgjutare Jacob Biermans släktnamn hette nog Christoph Birman och inte Burman (se mitt förra inlägg).

65
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-03, 15:03 »
Hej igen,

Vid dop den 6/12 1696 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 140), av Michel Kodron och Elisabeth Wärmes barn Johannes, var bl.a. jungfru Maria Schick fadder.

I Stefan Simanders inlägg här den 2002-10-07, 03:01 har jag sett Maria Schick (f 1660, dotter till guldsmed Johan Schick), men hon ska ha gift sig redan 1677 med remsnidare Jakob Schultz och bör därför inte ha blivit registrerad som jungfru 1696 (men det kan ha blivit ett fel då notisen skrevs förstås).

Skinnare Johan Schick hade en dotter som hette Maria, men hon döptes den 31/12 1693 i Riddarholmen fs och bör inte ha kunnat vara faddern 1696. (Denna dottern saknas, tror jag, i Stefan Simanders ovan nämnda inlägg. Jag återkommer med den utlovade sammanställningen!)

Vet någon, eller har någon fundering över, vem faddern jungfru Maria Schick kan ha varit dotter till?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00140#?c=&m=&s=&cv=139&xywh=709%2C181%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

66
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2024-03-03, 14:29 »
Hej igen,

I mitt inlägg här den 2024-02-28 nämndes kämnär Nils Hellberg och hustru Sara Wrång samt dop av deras barn Sara den 30/1 1689 i Riddarholmen fs i Stockholm.

Då Nils och Saras barn Juliana(?) döptes den 30/7 1696 i Riddarholmen fs var ”contraleurens Langens hustru Madam Gründel” fadder.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=976%2C3399%2C2347%2C1107

I tre inlägg i maj 2004 under diskussionsämnet om släktnamnet Grundel (under övriga släkter – G) framkommer att postkontrollör Johan Lange var gift med Anna Beata Grundel, dotter till guldsmed ålderman Henrik Grundel. Vidare framkommer av inläggen att Henrik Grundel var bror till urmakare Jacob Grundel, som adlades 1663.

Enligt adelsvapen.com om den friherrliga ätten Grundel nr 174 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174) var urmakare Jacob Grundels barnbarn, Margareta Beata Grundel (1689 – 1772), gift med Jakob Cronstedt, som var bror till trädgårdsmästare Mathias Gimströms arbetsgivare, Carl Cronstedt, på Gäddeholm i Irsta socken.

Sammanfattning (eller ”med andra ord”):

1) faddern Anna Beata Grundel ska ha varit kusin till Margareta Beata Grundels pappa (som också hette Jakob Grundel – och var gift (1685) med Margareta Beata de Besche).

2) Margareta Beata Grundel var svägerska till Carl Cronstedt i Gäddeholm där trädgårdsmästare Mathias Gimström bodde och arbetade.

Det finns alltså ytterligare en koppling mellan paret Nils Hellberg/Sara Wrång och Matthias Gimström, om än lite långsökt kanske.

Länk till diskussionsämnet Grundel under övriga släkter – G:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70630.0

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag har även nämnt släktskapet mellan Cronstedt och Grundel i mitt inlägg här den 2022-10-16.

67
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2024-03-03, 11:21 »
OK! Tack för svaret Ulf!

Vänliga hälsningar,
Jan

68
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2024-03-02, 15:00 »
Hej,

Den 2/6 1694 döptes skomakare Zachris Besk (eller Besks) och hustru Annika Marnies barn Andreas i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 132).
Faddrar var: signor Casper Mobach(?), hustru Emerentia (sockerbagare Börge Perssons hustru), hustru Christina Spore(?) och jungfru Margaretha Berg.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=706%2C152%2C2816%2C1328

Släktnamnet de Besche blev ibland stavat på liknande sätt som Besk, men jag misstänker att det inte fanns någon skomakare i den släkten på 1600-talet.

Skulle sockerbagar Börjes efternamn möjligtvis kunna ha varit Personne?

Vänliga hälsningar,
Jan

69
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Malsi
« skrivet: 2024-03-02, 13:26 »
Hej,

Jag ville bara tipsa om att släktnamnet Malsi är upptagen under övriga släkter - M också.

Länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=72591.0

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

70
Hejsan,

Den 5/7 1693 döptes bokbindare Michel Kidron (eller Ridron?) och hustru Elisabeth Wärmes barn Elisabeth i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 129). Faddrar var: bokbindare mäster Valentin Waxmuth, mäster Dirick Volker/Völker(?), kammardräng monsignor Frantz Schröder (eller kanske mer troligt: monsignor Frantz Schröders kammardräng), monsignor Isaac Isaacsson Nybergh, hustru Lischen (Lisken) Hornbeen, hustru Margeta Brynjelsdotter, hustru Eva Ammundsdotter Möller och jungfru Anna Maria Reusner/Reussner.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=3245%2C1616%2C2816%2C1328

-------------------

Den 10/2 1695 döptes bokbindare Michel Kidron och hustru Elisabeth Wärmes barn Erik i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 134). Faddrar var: bokbindare mäster Sebastian Ehinger, bokförare gesäll Gotthard Goltnau, monsignor Christoph Birman (Burman?), hustru Elisabeth Sperling, jungfru Magdalena Lesche och hustru Catharina Swartfager(?).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00134#?c=&m=&s=&cv=133&xywh=3248%2C205%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

71
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-03-02, 10:48 »
Hej igen,

Då skräddare Oloff Perman och hustru Maria Michelsdotters barn Maria Magdalena döptes den 25/7 1693 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 129) var bl. a. jungfru Greta Fransdotter fadder. Kan hon möjligen ha varit syster till Olof? På Kjell Lindbloms hemsida med "Tillägg N V del I och II" har jag noterat att namnet Frantz Carl (dp 23/10 1726) är nämnt under "Parment Tabell 5. Fanns fler personer Parment med förnamnet Frans på 1600-talet?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=3287%2C2545%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

72
Werre / SV: Werre
« skrivet: 2024-03-02, 10:13 »
Hej Sylvia,

Det positiva med den lilla missen är att det eventuella brödraskapet blev omdiskuterat.  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

73
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-02, 10:09 »
Tack Lars och Stefan!

Jag kan inte låta bli att dela med mig av min förvåning att det ständigt dyker upp föreståndare för Tyska Kyrkan med det jag håller på med.

Vänliga hälsningar,
Jan

74
Hej,

Kanske borde ett diskussionsämne om släktnamnet Torvest skapas?

Auskultant vid hovrätten(?), monsignor Peter Therwest (Torvest?), var fadder vid dop av finska pastorn Thomae Gestrinij och Catharina Bertilsdotter Schullts (Schultzs) barn Johannes den 17/4 1691 i Riddarholmen fs i Sdtockholm (CI:1, Riksarkivets bild 124).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00124#?c=&m=&s=&cv=123&xywh=3323%2C1052%2C2906%2C1371

Vänliga hälsningar,
Jan

75
Malsi / SV: Malsi
« skrivet: 2024-03-01, 14:46 »
Hej,

Den 3/10 1690 döptes A...ab(?) (Anders enlig Örnbergska samlingen) Fougt och hustru Maria De Malsijs barn Jacob i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksakrivets bild 122).

Faddrar var: (inspektor) Israel Spinner (gm Magdalena Fougt), Peter Westberg, Clas Sandell, Juliana de Malsij (troligen Marias brorsdotter), Johanna Werdier (troligen Marias svägerska) och Gertrud Fougt.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=3192%2C138%2C2908%2C1371

Anders Fougt var troligen släkting (bror?) till Christina Vougt (Fougt), som var gift med linhandlare Gottfrid le Clair (le Cerc, lysning (e.dy.) den 14/9 1689 i Katarina fs i Stockholm, CI:4, sida 383). Gottfrid le Clerc finns med i Kjell Lindbloms tillägg, on-line, till boken Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1 och 2 och  bör ha haft vallonskt ursprung, vilket i och för inte behöver betyda att familjen (de) Malsi också hade det. Emellertid finns släktnamnet Malsi i Sällskapet Vallonättlingars släktlista med bokstaven O (okänd?) i kolumnen med rubriken "Urspr.". I listan är Daniel Maltzer, som arbetade vid Gladhammars bruk 1654, omnämnd.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I dopnotis daterad 5/3 1692 är Anders Foughts namn tydligare skrivet (Riddarhomlmens fs, CI:1, Riksarkivets bild 126). En av faddrarna vid detta dop var hustru Kirstin Fougt, som skulle kunna vara Christina Vougt gm Gottfrid le Clerc.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=3194%2C706%2C2906%2C1371

76
Hejsan Stefan och andra läsare,

Dansmästare Jean Drouvre var fadder vid dop av handelsman Clas Mathisson och madam Märta Werdies barn Johan den 4/9 1690 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 122).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=1001%2C3197%2C2423%2C1143

Vid samma dop var handelsman Andreas Vogh(?) och madam Märta Duval också faddrar.

Eftersom Märta hade titeln madam kan hon ha tillhört den adliga och/eller den friherrliga ätten/ätterna Duwall (nr 241 resp. nr 64), men jag har inte hittat namnet Märta på adelsvapen.com om dessa två ätter.

Jag har tidigare skrivit om (en annan?) dansmästare Johan, som omnämndes i ett tingsprotokoll daterat 9/6 1670 och som möjligen hade släktnamnet Duval (de Val) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67400.msg1664649#msg1664649.

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019-03-13) finns släktnamnet Drovet. Vem vet  ;) om det finns kopplingar mellan allt detta, och/eller om De Ruar / Drovar kan vara stavningsvariant av Drovet och/eller av Drouvre?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ovan nämnda handelsman Andreas Vogh(?) kan ha varit släkting till Christina Vougt gift med linhandlare Gottfrid le Clerc (lysning 14/9 1689 i Katarina fs i Stockholm, CI:4, sida 383), som lär ha haft vallonsk bakgrund.

77
Werre / SV: Werre
« skrivet: 2024-03-01, 10:57 »
Hejsan,

Sylvia, blev det en miss angående Erik Andersson Wärres eventuella släktskap med Nils Andersson Werre?
Om Nils var fc 1641 skule han ha varit ca 31 år när Erik och Brita gifte sig 1672 (se mitt förra inlägg). Därför bör det tidsmässigt inte ha funnits hinder för att de var bröder. Eller har jag missat ett annat resonemang?

Vänliga hälsningar,
Jan

78
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-03-01, 10:43 »
Hej igen,

Jag är inte klar med sammanställningen, som jag nämnde i mitt förra inlägg, men jag kan inte låta bli att dela en födelsenotis med ovanligt detaljerad information.

"Den 4 Februarij [1689] föddes uti Upsala efftermiddagen emellan 1 och 2
Borgarens h. Johan Skicks barn Wendela Christina
emedan modren hu. Sara Lampa war ther i marknan(.)
Wardt (redan då anändes ordet vart istället för blev!) samma dag christnad och begärdes aff fadren
att thet monde jämte sine andra barn här införas
uti kyrkiones matricul".

Länk till dopnotisen, som finns i Stockholms Riddarhomen fs (CI:1, Riksarkivets bild 117):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=3288%2C729%2C2816%2C1328

Jag är nyfiken på faddern madam Wendelas efternamn.
Är det någon som kan tyda det?

Vänliga hälsningar,
Jan

79
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-02-29, 16:40 »
Hej,

Den 3/12 1689 döptes skräddare Oloff Perman och hustru Maria Michelsdotters barn Brigitta i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, enligt ArkivDigital sida 122, se bifogad bild).
Faddrar var:  handelsman Zachris Zachrisson, bokhållare Mårten Brun, Johan Mårtensson, skräddare mäster Jonas Jonsson, skräddare mäster Hans Olofsson, kamrerska Catharina Skoug, assessor Skiärmans fru, notarie Gödings käresta (hustru), skräddare Olof Miös hustru, skräddare Jöran Lunds hustru och jungfru Catharina Pablo/Pahlo(?).

Notarie Göding kan ha varit Eric Giöding (1654 - 1706), som har titeln rådman i Svenska ättartal 1896, 11:e årgången (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 206, se bifogad bild). Av den anledningen vågar man kanske misstänka att skräddare Olof Perman var släkting till rådman Thomas Perman, som nämndes i mitt förra inlägg i denna tråd.

Inom parentes: Notarie Göding kan ha varit släkting till Olof Olofsson Gieting (dc 1665) var änkas senare make, vinskänk Johan Standaert var svåger till Didric Steenberg, som i sin tur var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn med ursprung från Aachen i Tyskland. Bokhållare Mårten Brun bör ha varit bror till inspektor Johan Daniel Braun/Brun, som sägs ha varit från Frankfurt am Main i Tyskland (även om denna uppgift kan ifrågasättas eftersom hans hustrus tidigare make också sägs ha varit från denna stad).

Vänliga hälsningar,
Jan

80
Levert / SV: Levert
« skrivet: 2024-02-29, 14:34 »
Hej igen,

Den 8/5 1689 döptes snörmakare Jonas Levent och Margareta Kessels barn Andres, som föddes den 4 (hujus?, i sådant fall 4/5 1689) mellan klockan 12 och 1 om natten, i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 119v).

Faddrar var: doktor Hinrich Joachim Schmit, sekreterare Wilhem Polchau, Gouwert in der Betho (Indebetou), hustru Regina Magdalena Wittvogel, hustru Sigri Skumpe(?) och jungfru Anna Catharina Kåhl(?).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I skrivande stund lyckas jag inte få upp Riksarkivets version av notisen. Därför bifogar jag istället en bild av ArkivDigitals version.

81
Övriga släkter - G / SV: Gimström
« skrivet: 2024-02-28, 14:56 »
Hejsan,

Ulf, har du möjligen varit till Nordiska museet eller på annat sätt tagit del av information om trädgårdsmästarämbetet och personer kopplade dit (med anledning av trädgårdsmästare Mathias Gimström)?

------------------

En dopnotis, daterad 30/1 1689 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 117), har fångat mitt intresse. Innehållet berör eventuellt (dvs på ett indirekt sätt) trädgårdsmästare Mathias Gimström och hans hustru Maria Ström, vilka då inte ens var födda. (Efter viss tvekan och fundering skriver jag om notisen här.)

Barnet som döptes hette Sara och hennes föräldrar var kämnär Nils Hellberg och hustru Sara Wrång (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wr%C3%A5ng_nr_603). Bland faddrarna har jag noterat kapten Axel Ankercloo (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101) och fru Maria Gyllenpistol.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=804%2C1506%2C2501%2C1179

Maria Gyllenpistol var gift med Jakob Wattrang (1630 - 1698) i hans andra gifte (källa (se TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848#TAB_6). Det var Jakobs son, Karl Henrik Wattrang (se TAB 10 i samma källa), som år 1734 köpte Rinkesta i Ärla socken där Mathias Gimström bör ha arbetat några månader 1749 (hos Karl Henriks son Karl Henrik). Sonen Karl Henrik sålde Åkers bruk (krutbruk?) år 1752. Petter Ekorn (bror till inspektor vid Gimo bruk (där Mathias Gimström troligen var född) Lars Ekorn) blev registrerad i Strängnäs mantalslängder år 1745 (se mitt inlägg den 2022-10-16). Strängnäs ligger några kilometer norr om Åkers styckebruk (där väl även krutbruket låg?) och uppskattningsvis ett par mil nordöst om Ärla där Matthias Gimström jobbade 1749 (se bifogad bild).

Vilka som var föräldrar till Mathias Gimströms hustru, Maria Ström, är ännu inte utrett med säkerhet. En hypotes är att de var besökare/kryddkrämare (mm?) Olof Ström och Sara Krabbe. Sara Krabbes troliga morbror var ovan nämnda faddern kapten Axel Anckarklo. Axel Anckarklo (möjlig släkting till Mathias hustru) och Jakob Wattrang (farfar till Mathias Gimströms arbetsgivare 1749) bör alltså ha känt varandra.

Även släktnamnet Hellberg är intressant; då Mathias Gimström och Maria Ström vigdes kaverade vinskänk Zacharias Hellberg. Zacharias pappa hette Petter Hellberg och var vinskänk han också (grundade dagens Den Gyldene Freden i Stockholm), men tyvärr har jag inte hittat släktskap mellan Zacharias Hellberg och kämnär Nils Hellberg, som var pappa till barnet i ovan nämnda dopnotis.

Vänliga hälsningar,
Jan

82
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2024-02-28, 13:41 »
Hej,

Förhoppningsvis får du, Agneta, svar på din fråga (för jag är också intresserad av svaret!).  ;D

Ett förslag (OBS! bara ett förslag!) är att professorn i orientaliska språk Andreas Grubb (1635 - 1680) var son till Samuel Andreae Grubb (död 1662). På Wikipedia står så här om Samuel:

"Han utsågs enligt Bygdén och Johan Eenberg år 1608 till græcæ linguæ professor vid Uppsala universitet, medan Svenskt biografiskt lexikon skriver att han var professor i fysik åren 1609-1610."

Länk till artikel på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Samuel_Andre%C3%A6_Grubb

Vänliga hälsningar,
Jan

83
Hellberg / Hällberg / SV: Hellberg / Hällberg
« skrivet: 2024-02-28, 11:07 »
Hej,

I mitt förra inlägg nämnde jag vinskänk Petter Hellberg i Stockholm.
Var Petter släkt med kämnär Nils Hellberg, som var gift med Sara Wrång?
Nils och Saras dotter Sara döptes den 30/1 1689 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 117).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=814%2C1602%2C2501%2C1179

Sara och Nils är omnämnda på adelsvapen.com om den adliga ätten Wrång nr 603 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wr%C3%A5ng_nr_603

I ovan nämnda dopnotis finns namnet (och titeln) major Johan Wrång, men han är inte omnämnd på adelsvapen.som om släkten Wrång, vilket i sig är intressant, men jag är mer intresserad av det eventuella släktskapet mellan vinskänk Petter Hellberg (död omkr 1731*) och kämnär Nils Hellberg.

* Baserat på uppgifter i nämnda bouppteckningar i mitt förra inlägg och på information om Petter i Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden" i Samfundet Sankt Eriks årsbok (1957).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bouppteckning efter kämnär Nils Hellberg (död november 1726) bör finnas i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:96, sida 130 (daterad 20/12 1726). Detta baserar jag på barnens namn i bouppteckningen respektive i Riddarholmen församlings register till dop (volym FbReg:1, sida 107). Tyvärr framkommer inte något eventuellt släktskap mellan Nils och Petter i bouppteckningen. Hoppas någon har mer information!

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107577_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=2420%2C359%2C4493%2C2066

84
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2024-02-27, 20:28 »
Hej,

I mitt förra inlägg omnämnda Collinus Le Cler blev troligen registrerad som Colling Lächler då denna person var fadder, den 25/7 1688 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 115), av vägare Gudmund Springman och hustru Maria Catharina Jerners barn Jonas(?). Övriga faddrar vid samma dop var: Hans(?) Melcher Drerker, Peter Reehling (eller Rechling?), "Adam Mester Thun" (dvs mäster Adam Thun?), inspektor Albrecht Jerners hustru (Albrecht själv var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Bruns dotter Anna Catharina den 10/3 1686 i Maria Magdalena fs), Lars Johanssons hustru och Jacob Michelsson Syts (eller Syks?) hustru.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00115#?c=&m=&s=&cv=114&xywh=805%2C282%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

85
Hej,

Vid dop den 1/9 1686 i Riddarholmen fs i Stockholm, av skeppare Tore Larssons barn Christi... (Christian/Christina?), var bl.a. Anders Wärre fadder (CI:1, Riksarkivets bild 109). Övriga faddrar var Daniel Lindberg, Nils Lang, Jacob Kempe, jungfru Margeta Andersdotter, hustru Sara Levin, hustru Stina Eggers, hustru Lena Törn och hustru Maria Falberg.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=664%2C99%2C2816%2C1328

Det är kanske inte så troligt, men möjligheten finns (väl?) att ovan nämnda Anders Wärre var pappa till hammarsmed Carl Andersson Werme (född 1679 om jag har förstått rätt), som EvaLena Johansson nämnde i sitt inlägg här den 2013-06-27.

Vänliga hälsningar,
Jan

86
Bailliet / SV: Bailliet
« skrivet: 2024-02-26, 15:05 »
Hej igen,

Den 24/2 1685 döptes David Baljets barn Carl i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 103). Faddrar var Nils Hansson Törne(r), Jacob Gavelius*, Paul Köpken, Jean De mares**, Wolter Peterssons hustru, Engelhard Schröders hustru och Jacob Taillets (eller Baillets?) hustru.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=3531%2C902%2C2347%2C1107

* Troligen från Gävle och möjligen släkt med Mårten Gavelius adlad Cronstedt och/eller med (Mårtens kusin?) Elias Gavelius som var föreståndare för bröderna Reenstiernas skeppsbyggen i Jakobstad i Finland innan han blev borgmästare och postmästare i Kristinestad i Finland. (Källa: Gavelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14676, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-02-26.) Mellan Jakobstad och Kristinestad ligger Orisbergs bruk där Pierre le Brun (tabell 17 i NV del 1, sida 111) blev mantalsförd från och med mtl 1699.

** Kan möjligen "De mares" vara en stavningsvariant av "de Marte", som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag har sett att ovan nämnda David Baljets släkt är beskriven i Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) (Svensk Slägtkalender, volym 11, sidorna 45 - 51). Sorry!

87
De Pré / SV: De Pré
« skrivet: 2024-02-26, 14:37 »
Hej,

Vi dop den 31/7 1684 i Riddarholmen fs i Stockholm, av pärlstickare Francois Handeklocks(?) barn Franco... (Francois får man förmoda), var skräddare mäster Bekman, Jean Cournand, Nicollo Galbou och Catarine du Pree faddrar (CI:1, Riksarkivets bild 102).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=1009%2C3974%2C2347%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

88
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-02-26, 13:34 »
Va?!  :o Håller du på med det också Stefan?! Spännande!!

Oj då, jag är visst själv också inne på både det ena och det andra!

Jag håller på att gå igenom ett par 1600-talsvolymer från Riddarholmens fs och har gjort några skärmdumpar med guldsmed Johan Schicks, eller med hans son skinnare Johan Schicks, namn.
När jag är klar tänkte jag göra en sammanställning.

Vänliga hälsningar,
Jan

89
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-02-25, 16:15 »
Hej igen,

Möjligen kan följande information vara till hjälp för att leta efter Lucia Castens familjemedlemmar.

Vid dop den 12/7 1682 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 96), av kamrer Fridrich Meijers barn Gustav var Lundbergs hustru Elisabet Castens fadder.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=3253%2C1157%2C2816%2C1328

I bouppteckning, daterad 30/10 1684, framkommer att Elisabet Johansdotter Castens hade dött x år tidigare, att hennes efterlevande make var bokhållare vid "riksens ständers banco" Lorentz Lundberg och att Lorentzs svåger var ovan nämnda kamrer Fried: Meijer. Troligen var han gift med Elisabet Johansdotter Castens syster. Tyvärr har jag inte hittat bouppteckning efter Fredrik Meijer, men kanske någon annan är Schick-ligare.

Länk till bouppteckningen (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:35, sida 144):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107516_00178#?c=&m=&s=&cv=177&xywh=3537%2C112%2C4493%2C2066

Den 19/8 1684 begravdes kamrer Fridrich Meijers barn på kyrkogården enligt uppgift i Riddarholmens CI:1 (Riksarkivets bild 379), men jag har inte sett begravningsnotis angående hans hustru (men jag letade ganska snabbt ...och o-Schick-ligt).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00379#?c=&m=&s=&cv=378&xywh=403%2C979%2C2907%2C1371

Vänliga hälsningar,
Jan

90
Hej igen,

Omnämnda Ludwig Briant var troligen kapten/skeppare.

Den 28/9 1680 döptes guldsmed Dirk Hysings barn Margareta i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 91). Faddrar var "Cap." Ludwig Briant, "Cap." Andres Hysing, guldsmed Nicolas Höpfner, Erik Nilsson Qvistberg, "Capitenskan" Maria Hysing, hustru Helena Danielsdotter, hustru Maria Surbom och hustru Elena Jönsdotter.

Eftersom Maria Hysing blev registrerad som "capitenska" var Ludwig troligen kapten (och/eller skeppare). Se också bifogad bild, som jag hittade i "mina gömmor".

Vänliga hälsningar,
Jan

91
Hej och tack Ulf för informationen!

Ja, att Ludovich borde vara Maria Ludvigsdotter Briants pappa håller jag med om.
Emellertid har jag inte hittat vare sig släktnamnet Briant eller Kesmacher i Riddarholmen församlings register till födelse- och dopboken 1636 - 1738 (FbReg:1). Däremot finns namnet Isaac Briant (men inte släktnamnet Kesmacher) i register till tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm. Tyvärr har jag inte hittat volymens beteckning (jag har hittat en pdf-fil på internet) och bifogar därför en bild istället. Troligtvis var denna Isaac Briant samma person som den omnämnda Isak Breant i biografin "Breant, släkt" (se länk i mitt förra inlägg).

Vänliga hälsningar,
Jan

92
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2024-02-24, 18:21 »
Hej igen,

Fler barn till Gottfrid Lekler:

Den 18/4 1680 döptes Gotfrid Liklers dotter Anna Margareta i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 90). Faddrar var: urmakare Jan Jansson, hattmakare Christian Weber, färgare Nils Jöransson, Albin Esping(? som var skrivare åt Johan Loos?), Johanna Lekler, Annika Persdotter, Annika Thomasdotter och Margeta Hidnersdotter.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=3373%2C2463%2C2816%2C1328

--------------

Den 21/12 1681 döptes Gottfrid Leklers barn Maria i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 95). Faddrar var: Collinus Le Cler, Adam Lundberg, Jonas Krabbe*, Johannes Espinus(?), Måns Hindersson, Christina Larsdotter, Christina Brask, Chatarina Le Cler och Brita Persdotter Åhs.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00095#?c=&m=&s=&cv=94&xywh=637%2C3109%2C2816%2C1328

* Möjligen Jonas Larsson (Krabbe) omnämnd här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1604011#msg1604011

Vänliga hälsningar,
Jan

93
Bailliet / SV: Bailliet
« skrivet: 2024-02-24, 18:13 »
Hej,

Den 5/2 1680 döptes herr Baljets barn Jeremia(s) i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 90). Faddrar var: monsignor Pier Verdie, monsignor Pier von Breda, monsignor Michel Erhard, monsignor Engelhard Schröder, madam de Flon, madam Soling och mademoisel (jungfru) Maria Ahcbovit(?).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=579%2C3844%2C2816%2C1328

--------

Möjligen hade herr Baljet förnamnet David:

Den 4/7 1682 döptes handelsman Davids/Davidh Baljets barn Dina Elisabeth i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 96). Faddrar var: Thomas Perman(?), Martin de Malqvie(?), Anders/Madame(?) Bejant(? Bayard?), Nils Torners (Törners) hustru och jungfru(?) Eva Aerdi.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=3115%2C673%2C3001%2C1415

Vänliga hälsningar,
Jan

94
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2024-02-24, 17:51 »
Hej,

I mitt inlägg den 2023-12-02, 14:47 nämnde jag rådman Petter Carling (som var fadder vid dop av Johan Labans tvillingar Andres och Magdalenas den 9/6 1686 i Riddarholmens fs) och bagare mäster Mats Carling.
I samma inlägg skrev jag att "Johan Laban bör ha känt familjen Barckhusen innan han gifte sig med Elisabetha Olofsdotter Barckhusen efter 1690". Rysstolk Olof Barckhusen bör ha varit bekant med; 1) en annan person med släktnamnet Carling, och 2) en annan byggmästare redan 1679 vilket möjligen kan ha något att göra med att Johan Laban gifte sig med Olofs dotter Elisabetha.

Den 12/11 1679 döptes Bertil Nybergs barn Anna i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 90). Faddrar var bl.a. Christian Siverts, barberare Johan Karling (Carling), "rösstolken" (rysstolken) Olof "Barkos" (Barkhusens) hustru och byggmästare Robberts hustru.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=949%2C1269%2C2816%2C1328

Möjligen var byggmästare Robbert samma person som engelsmannen Robbert Blom omnämnd i PS:et till mitt inlägg den 2023-10-30, 14:32 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1661258#msg1661258. (Notera Thomas Kutler som läg begrava Jon Guillim, som med stor osäkerhet hade vallonskt ursprung.) Engelsmannen Robbert Blom blev registrerad i mtl 1683 (BA:6/1, sida 76 i ”del 2”, dvs Södra delen) i ett hus (nr 92) där greve Gustaf Karlsson var en stadig gäst (vilket i sig är spännande). I samma mtl 1683 framkommer att stadsbyggmästare Hans Buchegger hyrde bostad i hovintendent Johan Leijoncronas* hus nr 106 (sida 88) i Gamla Stans södra del. På den bifogade bilden är husen nr 92 och 106 markerade på en karta från 1729. Engelsmannen Robbert Blom och stadsbyggmästare Hans Buchegger kan alltså ha varit gäst respektive bott ganska nära varandra (vilket dock självklart inte betyder eller bevisar att Robbert Blom var samma person som faddern ”byggmästare Robbert”). Enligt Wikipedia om Slottsbranden 1697 påträffades, vid tidpunkten för branden, Nicodemus Tessin d.y. och Hans Buchegger på Rikssalsvinden där de (förgäves) försökte hindra elden att sprida sig till den nybyggda delen av slottet (https://sv.wikipedia.org/wiki/Slottsbranden_1697).

* Johan Leijoncronas dotter (namn?) var gift med Klas Klasson Anckarströms styvson, David Futtje-Anckarström (källa: Klas Klasson Anckarström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5762, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-02-25).


Vänlia hälsningar,
Jan

95
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Clerc
« skrivet: 2024-02-24, 14:39 »
Hej,

Vid dop den 6/6 1679 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 89), av arrendator (troligen även/senare vinskänk) Johan Standerds (Standaerts) barn Diederik, var bl.a. guldsmed Nicolas Clerk och jungfru Kirstin Brun faddrar.

Tillhörde guldsmed Nicolas Clerk smedsläkten le Clerc med rötter i Vallonien?
Finns mer information om Nicolas i någon databas?


Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=965%2C2101%2C2347%2C1107

Enligt min tolkning av information i Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) (Svensk Slägtkalender volym 11) var barnets pappa, Johan Standaert, svåger till Didric Steenberg, som i sin tur var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (se bifogad bild). Antony hade en dotter, Christina (fc 1659), som gifte sig 1682 med Henric Weber (då eller senare vinskänk) (Svensk Slägtkalender, vol 11, sida 111). Möjligtvis var det Christina som var faddern jungfru Kirstin Brun.

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista är le Clerc och le Cleer upptagna som två olika släktnamn. Av den anledningen har jag skapat diskussionsämnet le Cleer (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195097.0). Emellertid börjar jag nu fundera över möjligheten att de två släktnamnen är stavningsvarianter av ett och samma släktnamn. Har någon mer information om det?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

96
Hej,

Vid dop den 3/6 1679 i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1), av guldsmed Dirk Hysings barn Anna, var "Cap: Ludowich Briant" fadder. En annan person med samma titel, "Cap:" Anders Hysing, var troligen skeppare (se dop den 25/4 1681 i Maria Magdalena fs i Stockholm) varför jag misstänker att "Cap:" kan ha varit en förkortning för kapten (men även kaplan är en möjlig titel).

Den 30/12 1687 döptes guldsmed Didrich Hysings barn i Maria Magdalena fs i Stockholm. Möjligtvis var Dirk och Didrich samma person.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=678%2C1248%2C2816%2C1328

Möjligtvis var Ludowich Briant en släkting till kaptenen David Breant "(f. 1677, d. barnlös 1739), »en tapper och oförvägen krigare», som 14 dec. 1712 adlades med namnet de Briant" (Breant, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16910, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-02-24). Eftersom hemsidan adelsvapen.com strejkar i skrivande stund har jag inte kunna kontrollera det eventuella släktskapet där. Jag återkommer när strejken är över (om den går över under dagens släktforskande)!

Vänlig hälsningar,
Jan Johansson

97
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-24, 12:02 »
Hej igen,

Eftersom jag tycker det är kul att hitta information i primärkällor som bekräftar, eller åtminstone bestyrker, uppgifter i sekundärkällor kan jag inte låta bli att dela denna bild där "Dorothea Geting Roslins hustru" är omnämnd.

Vänliga hälsningar,
Jan

98
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2024-02-23, 13:34 »
Hej,

Gottfrid le Clair (se inlägg här den 2023-11-09) gifte sig med Kerstin Nilsdotter den 30/9 1677 i Nicolai fs i Stockholm (se länk till Kjell Lindbloms hemsida i nämnda inlägg). Gottfrids pappa hette Thomas.

Den 20/10 1677 döptes Gottfried Leklers barn Thomas i Riddarholm fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 86).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00086#?c=&m=&s=&cv=85&xywh=707%2C187%2C2816%2C1328

-----------

Den 5/12 1678 döptes Gottfrid Liklers barn Johanna i Riddarholm fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 87). Faddrar var: monsignor J.../I...(?), Hans Lunderg/Lundborg, Erik Rafwalsson, madam Hellberg, madame Care (Carré?), madam Lamar och Chatarina Grill.

(Notera dopet den 20/11 1678 (samma sida) "handelsman h. David Baljets barn Magdalena".)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3256%2C3345%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

99
Wiggman / SV: Wiggman
« skrivet: 2024-02-23, 13:14 »
Hej igen Olle efter 1 år!  ;D

Jag skulle tro att du redan känner till Centrala Soldatregistret och Generalmönsterrullor på Riksarkivet, men för säkerhets skull klistrar jag in länkarna dit. På Centrala Soldatregistret fanns 14 träffare när jag nyss sökte "Wiggman" i fältet "Soldatens namn". Där kan man få tips om regemente och kompani för att gå vidare med Generalmönsterrullorna.

Länk till Centrala Soldatregistret:
https://soldat.elektronikhuset.it/soldatregister/search.sv.aspx

Länk till Generalmönsterrullor på Riksarkivets hemsida:
https://sok.riksarkivet.se/generalmonsterrullor

Eftersom Wiggman i Långtora var furir kan det möjligen finnas mer information om honom i arkivet "Meritförteckningar", som man hittar om man skriver in detta ord i fältet "Arkivbildare" på ArkivDigitals släktforskarsida (se bifogad bild), men där krävs ett abonnemang. För att få fram detta fält måste man först klicka på symbolen som jag har indikerat med en pil på den bifogade bilden. Många fler militära arkiv hittas om man lämnar fältet "Arkivbildare" tomt och istället väljer "Militaria" i fältet "Arkivtyp", som finns under fältet "Arkivbildare".

Vänliga hälsningar,
Jan

100
Bayard / SV: Bayard
« skrivet: 2024-02-22, 18:45 »
Hej,

Lucas Bayars dotter var fadder den 25/4 1677 vid dop av Erik Eriksson Löks/Höks(?) barn Erick i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 85).

Var Lucas en av vallonerna Bayard?
I sådant fall, vad vet man om honom?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3141%2C80%2C3141%2C1481

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

101
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-02-22, 13:59 »
Hej igen,

Guldsmed Johan Schicks svärmor, Lucia Castens, hade åtminstone två barn med släktnamnet Wulf: guldarbetare/juvelerare Christopher Wulf och Lucia Wulf. Detta framkommer (även) av en bouppteckning, daterad 6/2 1674, efter borgare och juvelerare i Stockholm, äreborne och konstrika  ::) Christopher Wulf (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:17, sida 228).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107498_00250#?c=&m=&s=&cv=249&xywh=2676%2C868%2C4493%2C2066

Här är länk till bouppteckningen efter ingenjör Tobias Albinus (se mitt inlägg igår):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107509_00574#?c=&m=&s=&cv=573&xywh=1634%2C11%2C5392%2C2479

Den bifogade bilden baseras på mina tolkningar av information i de nämnda bouppteckningarna, så den bör tas med en nypa salt. Den baseras också på information, som hittas i den här diskussions-tråden.

Vänliga hälsningar,
Jan

102
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-02-22, 08:14 »
Ha ha! Jag kände mig själv som en släkt forskare igår kväll när jag tittade på dessa Schick.
Det började med att jag fick se att bryggare Claes barn döptes. Där hade ni skickliga Schick-forskare
tur, för hade det stått "bryggare Claes Lampa" skulle jag nog inte ha tittat vidare på den notisen;
jag trodde nämligen att "bryggare Claes" kunde ha varit min favorit "bryggare Claes Bruun"!  ;D

Redan nu måste jag rätta ett fel i mitt inägg från igår:
I bou efter ingenjör Tobias Albinus och hustru Anna Schult(z) står nämligen att det var barnens mammas mormor som hette Lucia Castens: (dvs deras "gammo" som min mamma kallas av sina barnbarns barn, inte deras mormor som jag skrev igår).

Här krävs det helt klart en schematisk bild med alla inblandade!
Jag återkommer!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

103
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2024-02-21, 18:14 »
Hejsan,

Den 4/1 1664 döptes "Clas Bryggars" barn Johannes i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 71). Faddrar vid dopet var Johan Schick, hustru Lucia Castens och Jörgen Lindemeijer.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=680%2C1916%2C2816%2C1328

Johan Schick kan ha varit guldsmeden, som har omnämnts några gånger i den här tråden. Troligen var det han som ägde en tomt i Maria Magdalena fs i Stockholm enligt uppgift i Holms tomtbok 1674.

Lucia Casten har också omnämnts, som Lucia Kasten, ett par gånger i den här tråden. Hon bör ha varit svärmor till guldsmed Johan Schick.

Clas Bryggare bör ha varit Claes Danielsson Lampa gm Lucia Schick, dotter till guldsmed Johan Schick (och Elisabet Larsdotter enligt adelsvapen om släkten Lampa).

Jörgen Lindemeijer hade samma släktnamn (med liten stavningsvariant) som hustru Christina Lindmeijer. Hon var fadder vid dop av Johann och Elisabeth Radous barn Eva den 20/4 1695 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1b, sida 744). Vid samma dop var Didric Steenberg också fadder. Hans morbror, Johan Standaert, var gift med Margareta Hoff, som var dotter till vinskänk Casten Hoff och hustru Catharina Nilsdotter (Becker). Detta behöver naturligtvis inte betyda att det fanns ett släktskap mellan Lucia Casten/Kasten och Casten Hoff (som inte hade någon dotter Lucia enligt Svenska ättartal 1896 (11:e årgången) om släkten Hoff), men informationen kanske kan ge inspiration till andra undersökningar i den riktningen.


Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Den 18/3 1665 döptes bryggare Clas Lampas barn Nicolas i Riddarholmens fs (CI:1, Riksarkivets bild 72). Faddrar var: Gregorius Schick, Hindrich Abrahamsson, Lucia Lindemeijers, Margareta Romers och jungfru Emerentia Hertig.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=828%2C225%2C2816%2C1328

Eftersom släktnamnet Lindemeijer dök upp igen blev jag nyfiken och tog fram bouppteckning efter borgare och körsnär(?) mäster Jörgen Lindenmeijer (daterad 24/10 1671, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:14, sida 1564). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107495_00833#?c=&m=&s=&cv=832&xywh=3108%2C292%2C3120%2C1434
I den framkommer att Jörgens hustru hette Lucia Wulf och att bryggare Claes Lampa blev förmyndare för tre av Jörgen och Lucias barn. På sidan 1582 finns Claes namnunderskrift och på sidan 1581 framkommer att Lucia Wulf hade en måg, arkitekten Johan Tobias Alvinus. Lucia Wulf bör alltså ha varit gift innan hon gifte sig med Jörgen Lindenmeijer. Med vem? På Wikipedia finns information om Johan Tobias Albinus, men tyvärr är hans hustrus namn inte nämnd. Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Tobias_Albinus.

PS2: I bou (daterad 17/10 1679) efter Johan Tobias Albiunus och hans hustru står att hustrun hette Anna Schult (Schultz) (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:28, sida 1328). I skrivande stund strejkar Riksarkivets hemsida, så det får bli en länk till ArkivDigital istället: https://app.arkivdigital.se/volume/v222312?page=1328&register_collection=7&register_post_aid=r7.p222028438. I bouppteckningen står att barnens mormor hette Lucia och med viss osäkerhet tror jag faktiskt det står...
..."Castens:", dvs Castensdotter!! I skrivande stund (igen!) är min förvirring stor och jag väntar med en kontroll (gjord av mig eller någon annan) av hur det hela (kan tänkas) hänga ihop.

104
Lilliestierna / SV: Lilliestierna
« skrivet: 2024-02-21, 14:20 »
Hej,

På adelsvapen.com om släkten Lilliestierna nr 888 står att Anders Bjugg, adlad Lilliestierna (barn i TAB 1) adlades 24/9 1675. I en dopnotis, daterad 6/3 1661 i Riddarholmens fs i Stockholm (vol CI:1), står att "secret: Anders Biug Lilienstierna" var en av faddrarna till Johan Biugs dotter Elisabet.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=3356%2C1544%2C2815%2C1328

Länk till adelsvapen om Lillienstierna nr 888:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lilliestierna_nr_888

Fråda 1: Var faddern Anders Biug Lilienstierna samma person som den Anders Bjugg, som adlades 1675 (och hade släktnamnet Lilienstierna/Lilliestierna innan han adlades)?

Fråga 2: Vet man om Anders Bjugg, adlad Lilliestierna, hade en släkting (bror?) som hette Johan (och ev. var pappan till ovan nämnda barnet Elisabet)?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

105
Kock / Cock / SV: Kock / Cock
« skrivet: 2024-02-21, 13:42 »
Hej,

I Stockholms Riddarholmen församlings volym CI:1 står att mäster Peter Kåks son Peter döptes den 14/2 1660 (Riksarkivets bild 66/ArkivDigitals sida 73).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=735%2C3662%2C2816%2C1328

Kan Peters släktnamn möjligen ha varit Kock och var han släkt med myntmästare Markus Kock?

Ett par namn bland faddrarna ger möjligen en svag antydan om ett släktskap: Adam Radow (Radou), som var släkt med Leijel och "Grudels dåtter" (Grundel?). Dessutom var tullkassör Johan Brun fadder vid dopet (och jag är egentligen mest intresserad av honom). Möjligen var han släkt med Maria Brun vars svåger, Jacob Momma/Reenstierna, var måg till myntmästare Markus Kock. Emellertid baserar jag spekulationen om det eventuella släktskapet mellan Johan Brun och Maria Brun endast på det gemensamma släktnamnet, som inte var alltför ovanligt i Stockholm på 1600-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

106
Kock / Cock / SV: Kock, Johan Ditmarsson
« skrivet: 2024-02-21, 11:54 »
Hej,

Kan möjligen släkterna Dittmar (vinskänk Jakob Dittmar från Oldenburg i Tyskland, bg 7/3 1655 i Maria Magdalena fs i Stockholm) och Kock (myntmästare Markus Kock fc 1585 i Liège i Belgien) ha något att göra med Johan Ditmarsson Kock?

Om Jakob Dittmar har jag antecknat referensen:
Wrangel F.U., Stockholmiana I-IV, 1912, sida 301
som bör hittas på internet.

Mer information om myntmästare Markus Kock hittas lätt på internet,
men tyvärr finns vare sig denna släkt Kock eller släkten Dittmar med i Svensk Slägtkalender.
Däremot tycks en släkt Kock från Malmö vara beskriven i många årgångar av Svensk Slägtkalender. Om jag har tolkat registret rätt (se bild) bör den vara beskriven i årgångarna
1912, 1913, 1917, 1927 och 1962. Dessutom står i registret "se Wijk", men jag är osäker på
om det avser släkten Kock från Malmö.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

107
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-21, 07:53 »
Hej,

Olof Getings hustru, som jag har nämnt i mina två sista inlägg, var troligen Margareta Hoff (dotter till vinskänk Casten Hoff och hustru Catharina Nilsdotter (Becker) (se bild i mitt inlägg den 2024-01-05). Olof Getings hustru var ju fadder i Riddarholmens fs i Stockholm på 1650-talet, och jag har nu sett att släktnamnen Hoff, Standaert, de Neeff och Steenberg förekommer i samma dopbok på 1650-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

108
Standaert / SV: Standaert
« skrivet: 2024-02-20, 18:24 »
Hej,

En dopnotis daterad 27/7 1658 i Riddarholmens fs i Stockholm har fångat mitt intresse. Det står att barnets pappa hette Johan von Bremen och bland faddrarna finns flera namn förknippade med släkten Standaert på 1600-talet. Enligt adelsvapen ska det finnas en uradel-släkt från Estland med släktnamnet Von Bremen, men jag hittar ingen information om den i Riddarhusets arkiv och Estländska släkter.

Länk till adelsvapen om Von Bremen:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Bremen

Den 27/7 1658 döptes Johan von Bremens dotter Rebecca (av herr Nils) i Riddarholmens församling (CI:1, Riksarkivets bild 64, ArkivDigitals sida 71).
Faddrar var: Willem Lehuses(?), Casper Grå, Mathis de Nef, Dietrich Stenberg, Elsa i Farkes, hustru Karin Hoff, hustru Ursula Stander (Standaert), hustru Margeta Clas Blödistell, hustru Anna Karkman och hustru hustru Christina Slorff(?).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=599%2C2247%2C2907%2C1371

Åtminstone fyra av de tio faddrarna var troligen nära släktingar till vinhandlare Niclas Standaert (som ”lefde än 1654” - nedanstående personuppgifter har hämtats ur Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) (Svensk Slägtkalender volym 11)).

•   Mathis de Nef var troligen en släkting till vinhandlare Niclas Standaerts hustru Ursula de Neeff.
•   Dietrich Stenberg bör ha varit vinhandlare Niclas Standaerts måg (ca 1628 – 1669) gm dottern Maria Standaret, som dog ca 1652 (dvs före ovan nämnda dop).
•   Karin Hoff bör ha varit släkting till vinhandlare Niclas Standaerts svärdotter, Margareta Hoff (ca 1638 – 1717). Troligen rör det sig om Margaretas mamma, Catharina (Karin) Nilsdotter (Becker), som dog ca 1684.
•   Ursula Stander var troligen vinhandlare Niclas Standaerts hustru Ursula de Neeff, som dog efter 1675. Niclas och Ursula hade en dotter med namnet Ursula, men hon var fc 1647 och bör därför inte ha varit gift vid nämnda dop 1658.

Med så många faddrar med nära släktskap till vinhandlare Niclas Standaert tycks det mig troligt att barnets föräldrar var nära släktingar till honom.
Vet någon mer om detta eventuella släktskap?

En tanke jag har haft är att Johan von Bremen var från Bremen och egentligen hade ett annat släktnamn. Min vidare tanke är att det eventuella släktnamnet kanske kan ha varit Fock/Focke/Focken.
Därför undrar jag om någon har stött på släktnamnet Fock kopplat till släktnamnet Standaert.

Anledningen till min tanke om släktnamnet Fock är att jag har noterat ett par vigselnotiser:

1) Köpmans-gesäll Arendt/Arndt Nanning(?) från Harlem (i Nederländerna) gifte sig med jungfru Gertrud Focken i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm den 21/10 1655 (CI:1a, sida 20). Gertrud var dotter till salige vinhandlare Johan Focken i Bremen. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=481%2C1013%2C2816%2C1328

2) Den 18/10 1657 (dvs lite drygt nio månader före ovan nämnda dop) vigdes i tyska fs i Stockholm ”Johan Focke, von Bremen, kaufgesell [köpmans-gesäll] ...(?), mit J [jungfru] Anna Maria Pott” (CI:1a, sida 24). Kan möjligen barnet Rebecca ha varit dotter till detta par? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=517%2C-116%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS1:Den 25/4 1658 döptes Johan Fockes dotter Elsa i tyska Sanka Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 414). Johan Focke bör alltså inte ha varit samma person som ovan nämnda Johan von Bremen vars dotter Rebecca döptes 27/7 1658 i Riddarholmens fs i Stockholm. Min undran om det eventuella släktskapet mellan Johan von Bremen och släkten Standaert kvarstår dock.

PS2: Den 4/2 1660 döptes Johan i Riddarholmens fs i Stockholm. Hans pappa var kryddkrämare Johan Bremer. Eftersom namnet Clas Blödistell, som är registrerat även vid dopet den 27/7 1658 (nämnt ovan), finns bland faddrarna misstänker jag att kryddkrämaren Johan Bremer var samma person som Johan von Bremen. Möjligen rör det sig om en bror till Hans Brehmer, som hade en son Johan fc 1650 i Stockholm (Adelsvapen om Von Brehmer nr 1837: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Brehmer_nr_1837). Eftersom vinhandlare Niclas Standaerts måg, Didric Steenberg, var kryddkrämare kanske det rör sig om en yrkesmässig koppling mellan Standaert och Johan Bremer/von Bremen, men eftersom fyra personer ur familjen Standaert var faddrar vid samma dop tycks det mig troligt att även ett släktskap fanns.
Länk till dopnotisen daterad 4/2 1660, som finns i Riddarholmens CI:1, Riksarkivets bild 66:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=770%2C3658%2C2816%2C1328

PS3: Den 7/4 1663 döptes Johan von Brehmens/Brehmers barn Christina i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 70, ArkivDigitals sida 76). En av faddrarna var Antony Bruns hustru Chatarina vilket ger ytterligare indikation om ett släktskap med Standaert eftersom denna Chatarina var syster till kryddkrämare Didric Steenberg, som var gm vinhandlare Niclas Standaerts dotter Maria Standaert. En annan fadder vid samma dop var jungfru Margareta von Brehmen/Brehmer.

Länk till dopnotisen daterad 7/4 1663:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3243%2C2795%2C3041%2C1434

Jag har gjort en schematisk bild bland annat av ovan nämnda släktskap (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1666282#msg1666282).

109
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-20, 12:03 »
Hej igen,

Olof Getings hustru (troligen/möjligen samma nämnda person i mitt förra inlägg) var fadder vid dop den 14/2 1657 i Riddharholmens fs i Stockholm (CI:2, Riksarkivets bild 62). Barnet hette Lars och var son till Johan Biug (Bjugg). Övriga faddrar var Mårten Petersson Blixcrona (Persson Blixencron), räntmästare Börje Olsson, rådman Johan Larsson, Jacob Barkmans hustru och Olof Jönssons hustru (troligen/möjligen samma person som var fadder vid dopet den 20/6 1650 omnämnt i mitt förra inlägg).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=959%2C450%2C2347%2C1107

Tydligare bild finns på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v89121?image=72

Mårten Petersson Blixencron var född i Ångermanland enligt adelsvapen.
Se TAB 3:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Blixencron_nr_364

Enligt Johan Lembkes inlägg den 2003-02-06, under diskussionsämnet Bjugg, var " Christina Bjugg, född omkring 1625 och död omkring 1693, (Nikolai?), Stockholm (?). (Gift med Ericus Fluur Emporagius, född i Ångermanland och död i Skellefteå)".

Länk till diskussionsämnet Bjugg:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=68720.0

Uppgifterna tycks mig tyda på att denna Olof Geting "kom norrifrån" eller hade anknytning dit.

Vänliga hälsningar,
Jan

110
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-18, 15:12 »
Hejsan,

Det är nog mer troligt att jag gissade fel angående ryttmästare-änkan Ingeborgs make än att det är ett fel i mantalslängden.  ;D

Jag har precis börjat titta i Stockholms Riddarholmens församlings dopbok CI:1 och det dröjde inte länge förrän släktnamnet Geting dök upp. Självklart är det en av personerna som hette Olof Geting i mitten av 1600-talet! Jag vet inte om notisen kan ge indikation huruvida denne Olof Geting var personen, som flyttade från Hudiksvall till Söderhamn ca 1653 (se tex mitt inlägg den 2023-11-21) eller om han var en annan person med samma namn.

Den 20/6 1650 döptes Sefre mjölnares son Johan i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 54). Faddrar var: Lars Remare (Remmare), Jöns Skonk(?), Daniel Hindersson, Olof Jönssons hustru och Olof Getings hustru.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=614%2C47%2C2816%2C1328

Jag misstänker att släktnamnet Geting dyker upp snart igen.

Vänliga hälsningar ...och på återskrivande,
Jan

111
Fassing / SV: Frans Fassing
« skrivet: 2024-02-18, 12:21 »
Hej,

På Kjell Lindbloms sida med Tillägg NV del I och II har jag sett att sista noteringen om François Fassins änka Anna Hero är ett tingsprotokoll daterat 25/10 1670 (under rubriken "Fassin Tabell 2"). Efter vad jag har förstått drev Anna Hero Mora masugn i Dunker socken efter makens död i december 1652 och hon var dopvittne i Dunker socken den 17/10 1669.

I en lysnings- eller vigselnotis daterad 23/11 1672 framkommer att brudgummen var gjutare vid Welam Mummans (Welam Momma) bruk i Södermanland. Även namnet på socknen är omnämnd (möjligen Dunker), men inte namnet på bruket. Eventuellt rör det sig om Mora masugn i Dunker socken.

Mer information finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=197429.0

Möjligen bör det här inlägget flyttas till diskussionsämnet Hero.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

112
Dunker / SV: Styckebruk i Dunker?
« skrivet: 2024-02-18, 09:03 »
Hej och tack Ulf (igen!) för svar och information!

På internetsidan "Malmköpingsortens hembygdsförening" står:
"Mora bruk fick 1632 privilegium för myntmästaren Marcus Kock för att ge honom möjlighet att försörja sina hamnar i Nyköping med järn.".

Länk: https://www.hembygd.se/malmkoping/plats/11595/text/5744

Enligt sekundära källor var Marcus Kock svärfar till nämnda Welam Mommas bror Jacob.
Det tycks mig därför troligt att det omnämnda Welam Mommas bruk i Södermanland kan ha varit just Mora bruk (och att "Danske socken" var en felsskrivning av Dunker socken).

Tack igen hälsar vänligen,
Jan

113
A-M / SV: Karl Magnus Brinck
« skrivet: 2024-02-18, 08:36 »
Hej igen!

Eftersom Carl Magnus dog 1905 i Järlåsa borde det alltså ha varit uppgifter om "den rätta" Carl Magnus Brink som finns i Sveriged dödbok (se mitt inlägg den 2024-02-15).

Jag har kommit i kontakt med en person, som forskar kring romanifolks (eller romanifolkets?) historia och tänkte skicka länk till detta diskussionsämne till honom så får vi se om han har mer information om Carl Magnus Brinks föräldrar. För att han ska slippa leta i alla inlägg gör jag en liten repetition:

Niklas Brink och Karna (eller Karina?) Christensdotters två söner:

- Anders Niklas Brink, född 10/8 1826 i Everlöv socken i Skåne län

- Carl Magnus Brink, född 1832 i Everlöv (eller Eslöv?) socken, död 11/2 1902 i Järlåsa socken i Uppsala län

Jag inser att du, Cathrine, inte nödvändigtvis avsåg romanifolk när du skrev att Carl Magnus "far var av resande folket".

Vänliga hälsningar,
Jan

114
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2024-02-17, 20:58 »
Hej igen,

Jag har tittat i de nämnda artiklarna av Gunnar Hellström om vinskänkar och källare i Stockholm, men tyvärr inte hittat namnet Ammund Hybinette i någon av dem. Däremot finns information om en vinskänk Anund Larsson Thun (död senast 1708) vars släktnamn påminner lite om ”van Tune”, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Konstigt nog tycks dock namnen Amund och Anund inte vara besläktade med varandra (källa: https://historiska.se/nomina/).

Även om jag misstänker att sannolikheten är liten att det fanns en koppling mellan Ammund Hybinette och Anund Thun gör jag en avskrift av texten, som finns under rubriken Riddarhustorget i Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källar i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden.” i Samfundet Sankt Eriks årsbok (Stockholm 1957), sida 123:

”I Bondeska palatset, som 1730 inköptes till rådhus, låg åtminstone från 1691 Erik Nilsson Quistbergs källare Engeln. Quistberg var vinskänk redan 1674 då han ingick sitt första gifte, men var hans källare då var belägen är icke känt. Han avled 22 maj 1712 och efterlevdes av sin andra hustru, Margareta Johansdotter, som fortsatte rörelsen å Engeln till Michaeli tid 1716. Källaren övertogs då av Margareta Jöransdotter, som var änka 1:0 1708 efter vinskänken Anund Larsson Thun och 2:0 1711 efter sekreteraren Knut Böök. Trots detta senare gifte kallas hon i Vinskäkssocietetens avgiftslistor Anund Thuns änka eller madame Thun och har tydligen fått utöva vinskänksnäringen trots att hennes senare gifte var utom yrket. Engeln existerade ännu sommaren 1719, men torde ha upphört samma år.”

Jag har också letat efter släktnamnen Hybinette och Hylten (Ammunds troliga svärfars släktnamn) i registren till Stockholms mtl:er 1711. Tyvärr tycks Hybinette inte finnas (endas släktnamnet Hubert i Norrmalm östra försa). Däremot förekommer släktnamnen Hybner och Hylten ett antal gånger. Nedan finns en sammanställning av mina observationer i mtl:erna (som skrevs under, eller strax efter, pesten).

Gamla Stan södra, hus nr 56 (BA:10/2, sida 119)
Bokhållare Pandolph Sigismund Hybner med dotter hyrde av kommissarie Ehrenfelt (troligen banko-kommissarie Anders Ehrenfelt (se adelsvapen.com), gm3 Margaretha Pfeiff (död maj 1709), som var dotter till biskop Pfeiff och Anna Grundel vars halvbror, Jakob Grundel, var måg till ägaren(?) av Forsmark och Berkinge bruk, Georg de Besche*).
Pandolph Sigismund låg till sängs pga ålderdom.

*Enligt uppgift i von Schantz genealogier (Riddarhusets arkiv) var Georg de Besche (fc 1641) halvbror till Johan de Besche (fc 1618), som var gm Ingrid Svinfot från Öregrund där ju minst ett par syskon Bevi befann sig omkring 1700.

Ovan nämnda uppgifter leder till ett par frågor:
1) Hade Ammund Hybinette koppling till Forsmark och/eller till Berkinge bruk?
2) Finns något släktskap mellan ”syskonen Bevi i Öregrund” och Ammund Hybinette?


Gamla Stan södra, hus nr 66 (BA:10/2, sida 134)
Assessor Lars Hultens änka, Christina Hulten, ägde och bodde i detta hus.

Gamla Stan södra, hus nr 82 (BA:10/2, sida 156)
Hus ägt av källarmästare Johan Maklin.

Gamla Stan södra, hus nr 83 (BA:10/2, sida 158)
Klensmed mäster Magnus Filter hyrde av vinhandlare Wilhelm Meijer, som även ägde hus nr 84 (se nedan). Hos klensmed Magnus jobbade gesäll Hans Tunberg.

Gamla Stan södra, hus nr 84 (BA:10/2, sida 159)
Vinhandlare Wilhelm Meijer ägde och bodde i detta hus utan tjäntefolk.

Gamla Stan södra, hus nr 85 (BA:10/2, sidorna 160 och 161)
Kamrer Hindrick Jacob Hildebrand ägde och bodde i detta hus. Hos honom jobbade bla bokhållare Pandolph Sigmond Huber, 70 år gammal (dvs fc 1640)

Norrmalms västra nedre, kvarteret Uttern nr 33 (BA:10/6, sidorna 50 och 51)
Borgmästare Anders Hylten ägde (del av?) tomten.

Norrmalms västra nedre, kvarteret Orgelpipan nr 95 (BA:10/6, sida 118)
Jacobina Hylten bodde hos sin svåger, kommissarie Daniel Forelius, som ägde gården. (Märta Posse ägde gård nr 96 i samma kvarter, men hon bodde inte där. Om jag minns rätt var Märta släkt, ”på något vis” (fint uttryckt av en släktforskare som har fått fem stjärnor(!) på Anbytarforum  ;) ), med de ovan nämnda syskonen Anna och Jakob Grundel.)

Norrmalm östra första, kvarteret Torviggen nr 23 (BA:10/9, sida 21)
Bokhållare Petter Galles änka, Sara Galle, ägde och bodde i denna gård. Släktnamnet Galle kan vara stavningsvariant av Galan, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista och sägs där ha vallonskt ursprung. I samma gård bodde även hennes son, slottsbokhållare Petter Galle med sin käresta och ett barn.

Norrmalm östra första, kvarteret Torviggen nr 24 (BA:10/9, sida 22)
Borgmästare Andereas Hylteen med hustru och två barn (samt husjungfru Elisabet Emporagria) hyrde av assessor Petter Callings änka. I samma hus hyrde även en Johan, som hade ett yrke som jag tror börjar på gull- (dvs guld-) och ett släktnamn, som tycks mig kunna vara franskt (Pinnart e.dy., Picard?) (se sida 23, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057018_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=3165%2C1200%2C1804%2C829). Även assessor Lars Hylten hade hyrt bostad i samma hus, men vid uppförandet av aktuell mtl 1711 visste man inte var han befann sig.

Norrmalm östra första, kvarteret Åskslaget (som låg intill ovan nämnda Torviggen) nr 49 (BA:10/9, sida 42)
Jöns Norman (19 år, fc 1691) hade hos sig sin systerdotter, Maria Hylten (14 år, fc 1696), och hyrde av plåtslagare mäster Olof Söderman (eller bodde de hos stenhuggare Jonas Öbergs änka, som hyrde av plåtslagaren?).

På den bifogade bilden har jag ringat in de ovan nämnda husen (tomterna) i Gamla Stans södra del på karta från 1729. Husen 82 - 85 låg vid Stora Nygatan, som slutar/börjar vid Riddarhustorget där (vin-)källaren Engeln låg. Källarna vid Stora Nygatan är omnämnda på sidorna 124-127 i Gunnar Hellströms artikel ”om Staden inom broarna” (1957).

Vänliga hälsningar,
Jan

115
A-M / SV: Karl Magnus Brinck
« skrivet: 2024-02-17, 08:11 »
Hejsan,

Jag håller tummarna att du har hittat rätt nu Cathrine!

Jag är nyfiken på hur det kom sig att Carl Magnus flyttade till Vårfru socken, varför Tillinge socken uppgavs en gång som födelseort (båda dessa socknar ligger i Enköpings kommun, som är mina barndomstrakter), varför lantbrukare Lagerström i Enögla (idag namn på en stadsdel i Enköping där Lagerström är ett välkänt släktnamn) lär ha "tagit ut" Carl Magnus från Långholmens fängelse och sist, men inte minst, var och när Carl Magnus avled (och varför han inte hittas i Sveriges dödbok). Hoppas att du har lust att berätta mer om honom här!

Ulla, den där sidan 155 tror jag refererar till Kalmar stadsförsamlings volym AIII:2. Bilden i mitt inlägg den 2024-02-16 är från den sidan i den volymen. Det är där det står om lantbrukare Lagerström och där står också (men syns inte i den bifogade bilden) att Carl Magnus flyttade till Vårfru församling.

Vänliga hälsningar,
Jan

116
A-M / SV: Karl Magnus Brinck
« skrivet: 2024-02-16, 13:27 »
Hej igen,

I den bifogade bilden i Cathrines inlägg igår står att Carl Magnus ankom till Nya Varvet (i Stockholm?) den 2/4 1874 från Tjurkö. Enligt Wikipedia ingår Tjurkö i Sturkö församling (https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjurk%C3%B6), men när jag letade i Sturkö församlings kyrkoarkiv (på Riksarkivets hemsida) såg jag hänvisning till Augerums kyrkoarkiv. Jag letade lite snabbt (dvs värt att kontrollera!) i utflyttningslängder i Augerums kyrkoarkiv (utflyttade 1874), men hittade inte namnet Carl Magnus där. Möjligen kan man hitta information om Carl Magnus i Augerums husförhörslängd (men jag fruktar att sannolikheten är liten).

Här är länk till första sidan med Tjurkö rote i Augerums husförhörslängd 1872-1878 (volym AI:25): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056904_00230#?c=&m=&s=&cv=229&xywh=299%2C298%2C3489%2C1646.

Ett annat tips:
I Kalmar stadsförsamlings volym AIII:2 står att Carl Magnus "lär vara uttagen från Långholmen af landtbrukaren JR Lagerström adress Enögla & Enköping" (se bifogad bild). Möjligen hade Carl Magnus en släktskap-relation till JR Lagerström och det kanske kan vara värt att leta efter mer information om honom och om hans hustru. I Vårfrukyrka husförhörslängd 1872-1876 (volym AI:17) blev Carl Magnus registrerad på sida 11. På sidan 10 är brukare (lantbrukare) Johan Reinhold Lagerström registrerad med hustru och barn. Ett tips är att leta efter namnen på barnens faddrar/dopvittnen.

Länk till sida 10 i Vårfrukyrka volym AI:17:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003764_00016#?c=&m=&s=&cv=15&xywh=370%2C555%2C3427%2C1576

Vänliga hälsningar,
Jan

117
Werlaine / Werlijn / SV: Werlaine / Werlijn
« skrivet: 2024-02-15, 21:14 »
Hej igen,

I en notis, daterad 29/11 1672 i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 356) framkommer att arbetsfogden vid Katarina kyrka, Anders Werllon, fick en svåger vid namn Lars Månsson, som var trädgårdsmästare hos Daniel Leijonancker. Bruden hette Kristin Olofsdotter (född i Västerås) och hennes (halv?-)syster, Anna Larsdotter, var gift med Anders Werllon.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=-1057%2C1800%2C6295%2C2969

Troligen inte av betydelse, men kanske ändå värt att nämna:
På Adelsvapen om släkten Leijonancker (se länk nedan) framkommer att Daniel, vid tidpunkten för ovan nämnda lysning/vigsel, var gift med Margareta (Magdalena) Granatenfelt, dotter till översten Pierre Boo Margalli, adlad Granatenfelt, och Catharina de Flon. Catharina de Flon lär ha varit dotter till Jean Constans de Flon och Maria de Besche.

Länk Leijonancker (se TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonancker_nr_778

Vänliga hälsningar,
Jan

118
Dunker / Styckebruk i Dunker?
« skrivet: 2024-02-15, 20:47 »
Hej,

I en lysnings- eller vigselnotis, daterad 23/11 1672, i Stockholms Katarina församlings kyrkoarkiv står att brudgummen Anders Jonsson var gjutare vid Welam Mommas bruk i Södermanland. Vidare står att Anders var född vid nämnda bruk i "Danske(?)" socken. Möjligen avsågs Danmark socken i Uppland, men eftersom Welam Momma hade mer koppling till Södermanland lutar jag åt möjligheten att man avsåg en socken i Södermanland. Det närmaste jag har hittat i "ljud-väg" är Dunker socken.

Eftersom Anders var gjutare och eftersom Karl-Gustaf Andersson har skrivit:
"Tillsammans med sina bröder Abraham och Jacob fick M [Welam Momma] 14 jan 1654 även privilegium på anläggande av styckegjuterier. En fjorton år lång process med Johan Notman gjorde honom till ägare av Morpa bruk och slutgiltigt genom k [kunglig?] donation 1667 till Hargs bruk. Affärerna med Notman förde även över Hulta bruk i Gåsinge i M:s [Welam Mommas] ägo." (Källa: Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-02-15), tycks det mig troligt att det nämnda bruket var ett styckebruk (kanontillverkning).

Länk till notisen, som finns i Katarina församlings kyrkoarkiv, volym CI:2, sida 356:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=27%2C1%2C4371%2C2062

På internet har jag hittat information om Björndammens masugn i Dunker socken, men jag vet inte om gjutare jobbade där, och heller inte om Welam Momma ägde eller arrenderade den masugnen.

Har någon besked om ett eventuellt styckebruk, eller annat bruk i Dunker ägt/arrenderat av Welam Momma?

Gjutare mäster Anders Jonssons vittne var materie-kockare Olof Nilsson vid glasbruket (i Katarina fs i Stockholm), så möjligtvis var Anders gjutare vid ett glasbruk.

Fanns ett glasbruk i Dunker socken på 1670-talet?

Brudens pappa var ugnsmakare, men det behöver nog inte betyda att han tillverkade ugnar, som användes vid någon typ av bruk.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

119
Werre / SV: Werre
« skrivet: 2024-02-15, 18:23 »
Hej,

Jag försöker göra en avskrift:

"Anno 1672 d. 27 octobris vigdes här i för-
samblingen ett paar folck. Brugummens nampn
är Erick Andersson Wärre [Werre], cronones siöman,
födder i Uplandh och Alssijckels [Alsike?] sochen. Brudhen,
Brita Hansdotter födder i Österbothen, och
nu haf. tient här i församblingen sist hoos
välb: herr secreterarren Klijngstädt och skall
vara lageligen lyst för thetta jone(-)lagh(?) i
kongl. admiralithets(-)kyrckian, som en af
Holm predikanternas herr Erick Dufas [Duvas?]
zedel d. 27 octob: 1672 vittnar."

Länk till notisen, som finns i Stockholms Katarina fs CI:2, sida 352:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=-95%2C-73%2C5249%2C2476

Jag har noterat att namnet Nils Andersson Werre finns i några inlägg i den här tråden.
Kan man tänka sig ett släktskap (bröder)? (Jag kollade för snabbt för att avgöra om de tidsmässigt kan ha varit bröder.)

Vänliga hälsningar,
Jan

120
Spinerus / SV: Spinerus
« skrivet: 2024-02-15, 17:44 »
Hejsan,

Tyvärr vet jag inte.
Hoppas någon annan svarar på din fråga om namnen Rakel och Regina!

Vänliga hälsningar,
Jan

121
Roslags-Kulla / SV: Vira bruk
« skrivet: 2024-02-15, 17:30 »
Hej,

Anna Jacobsdotter född före 1655 vid Vira bruk borde ha bott i Katarina fs i Stockholm 1672.

Den 12/10 1672 angav sig till äktenskapet stenhuggare gesäll Lars Jönsson, född i Husby sn i Södermanland. Hans vittne var Tobias Sadelmakare. Pigans namn var Anna Jacobsdotter, född vid Vira bruk i Riala socken. Namnet på hennes vittne blev aldrig antecknat i Katarina fs volym CI:2, sida 348.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=393%2C51%2C3646%2C1719

Vänliga hälsningar,
Jan

122
Spinerus / SV: Spinerus
« skrivet: 2024-02-15, 16:55 »
Hej,

Kanske du redan har hittat svar på din fråga, Bertil, men här kommer i alla fall en observation.

Om Eriks barn är nämnda i åldersordning i Växjö stifts herdaminne tror jag man kan säga att det är troligt att Rakel var mamma till Maria. Hennes bror, Israel, hade nämligen en dotter som hette Rakel ("Rackil" i dopnotisen) och hon är det äldsta barnet som jag har "stött på" (i letande efter annat).

Det står i och för sig i ditt inlägg att Erik var "Gift 4) med Rachel Krok", men jag misstänker att det borde ha stått "Gift 1) med Rachel Krok".

Israel Spinerus (även Spinerij, men ffa Spinner) var gift med Anna Fransdotter vilket framkommer av en lysnings- eller vigselnotis, daterad 7/9 1672, då Israels syster Rakel gifte sig i Katarina församling i Stockholm med Pär Danaeus, som då var vice pastor och skolrektor i Riga (Katarina fs, CI:2, sidorna 341 och 342).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=3095%2C3914%2C3040%2C1434

Israel och Annas barn som jag har "stött på":

•   Den 23/10 1667 döptes brännvinsbrännare Israel Spinerus dotter Rackil i Katarina fs (CI:2, sida 10).
•   Den 8/10 1669 döptes Israel Spinerijs son Israel i Katarina fs (CI:2, sida 32).
•   Den 30/12 1670 döptes malmfogde Israel Spinners son David i Katarina fs (CI:2, sida 46).
•   Den 24/4 1672 döptes uppbörds-man Israel Spinners son Josua i Katarina fs (CI:2, sida 66).

Eftersom jag inte har stött på dop av någon son Erik till Israel är det nog troligt att Israel hade äldre barn än Rakel, så det kan hända att han hade en äldre dotter (än Rakel) med namnet Catharina.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag glömde skriva att ovan observation om Israels dotter Rakel bör (enligt mitt tycke) sättas i kombination med observationen att Eriks dotter Rakel föddes efter hans dotter Maria (om nu barnen är nämnda i åldersordning). Med andra ord: Israels mamma var troligen Rachel Krok eftersom han själv hade en dotter med namnet Rakel, och Israels syster Rakel var troligen också dotter till Rachel Krok. Därför bör även Maria ha varit dotter till Rachel Krok. Jag hoppas förklaringen inte blev för rörig!  :-[

123
Kock / Cock / SV: Kock / Cock
« skrivet: 2024-02-15, 15:32 »
Hej,

Den 29/8 1672 "angaf sigh till echtenskapet
Svän Christophersson cronones siöman.
Födder i Norwägen [Norge?]. Hans vittne är ludt-
nandten [löjtnanten] Johan Johansson Svijnhufwudh [Svinhufvud].
Hennes nampn är Barbro Johansdotter.
Födder i Thuna sochen widh Kopparbergit.
Varit troo(-)loffwat [tolovad] medh en person, Åke Koock [Kock]
som Johan Jöransson Swijnhufwudts attest
vinnar d. 23 septemb. Ao: 1668 och mehra
bekräftar hustro Margareta Mattsdotter."

Länk till notisen i Katarina fs CI:2, sida 341:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=2559%2C107%2C4380%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

124
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2024-02-15, 14:45 »
OK!

125
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2024-02-15, 14:33 »
Hejsan,

"Anno 1672 d. 25 maij angaf till echtenskapet
Petter Lorentz [trol Lorentzson], bagare hoos Daniel Leijon-
ankar
födder i Nyckiöpings stad [Nyköping, som nämnt tidigare i denna tråd]. Hans
wittne är Niclas Lemaringe [le Marinier] brudens syster
man [svåger].
Pigones nampn är Ellena [Elena / Helena] Jonsdotter födder
i Wästergiötlandh och i Mariaestad [Mariestad]. Wittne är
hennes syster Catharina Jonsdotter."

Länk till notisen i Katarina fs CI:2, sida 333:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=3092%2C953%2C3042%2C1435

Enligt Adeslvapens hemsida var Daniel Leijonancker gift, vid tidpunkten för ovan nämnda lysning/vigsel, med Margareta (Magdalena) Granatenfelt (dotter till översten Pierre Boo Margalli, adlad Granatenfelt, och Catharina de Flon). Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonancker_nr_778.

Catharina de Flon var dotter till Jean (Constant) de Flon och Maria de Besche enligt Adelsvapen om släkten Granatenfelt, här (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Granatenfelt_nr_483.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mitt förra inlägg ställde jag Fråga 2. Möjligen är svaret på den frågan att sidenfärgare Jacob Uttenhofen och Esther Limière eller La Minières (le Marinier?) dotter, Johanna Uttenhofen (fc 1648) var gm Antoine (de) Bruyn d.y. (ca 1646-72) enligt uppgifter om släkten (de) Bruyn och om släkten Uttenhofven (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 110-112 resp. vol 10 sid 501-503).

126
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2024-02-15, 14:11 »
Hej,

Eftersom jag har "kommit i kontakt med" några vinskänkar i Stockholm omkring år 1700 har jag kopior av Gunnar Hellströms tre artiklar om vinskänkar och källar i Stockholm under Karl XII:s tid till frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks Årsbok (1957, 1959 resp. 1960). Om du Kjell, eller någon annan, vet var i Stockholm (åtminsonde vilken stadsdel) vinskänk Ammun Hubinettes vinkällare fanns kan jag se om jag hittar mer information om honom och hans familj där (såvida Gunnar Hellströms information inte redan är känd förstås).

Vänliga hälsningar,
Jan

127
Bång / SV: Bång
« skrivet: 2024-02-15, 13:48 »
Hej igen,

Den 11/5 1672
"angaff sigh till echtenskapet Jacob
Jacobsson Gam
för ordnat öf. [över] jernwägare, födder i
Giöteborgs stad. Hans wittne är Rådman Mårthen,
Bångh
.
Junfrunes nampn är Christina Ericks(-)
dotter
, födder här i församg. [församlingen]. Hennes
wittne är hennes modher hustro Rebeka [Rebecka]
Bunghe."

Länk till notisen, som finns i Katarina fs i Stockholm, volym CI:2, sida 331:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00176#?c=&m=&s=&cv=175&xywh=2873%2C1295%2C3651%2C1722

Jag har tidigare sett att det troligen är rådman Mårten Bångs släktnamn som stavades Bunge i Holms tomtbok 1679 (se text och bild i mitt inlägg den 2023-07-25 under diskussionsämnet "Waxmuth / Wachsmuth" här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75473.0). Därför tycks det mig troligt att hustru Rebecka Bunge var en släkting (syster?) till rådman Mårten Bång.

Vänliga hälsningar,
Jan

128
A-M / SV: Karl Magnus Brinck
« skrivet: 2024-02-15, 13:26 »
Hej Cathrine,

I Sveriges dödbok 1860-2016 hittade jag endast en Karl Magnus Brink när jag sökte på:
förnamn: Magnus
efternamn: alla som börjar på Br
födelsedatum: alla som börjar på "183", dvs alla födda på 1830-talet.

Där står att Karl Magnus Brink var född 4/4 1832 i Kalmar socken i Uppsala län. Vidare står att födelseuppgiften är tagen ur källan, som sägs vara "DB, FS (sida: 123)" (se bifogad bild).
DB betyder nog dödbok, men tyvärr vet jag inte vad FS betyder (kanske församlingsbok).
Jag tittade lite hastigt i Uppsala läns Kalmar församlings födelsebok, men tyvärr hittade jag inte Karl Magnus namn.

Vänliga hälsningar,
Jan

129
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2024-02-14, 14:33 »
Hej,

Lärft-krämare Hans Tillman har omnämnts tidigare.
Hans dotter, Elisabet, med Elisabet Persdotter döptes den 9/4 1671 i Maria Magdalena fs i Stockholm.
"Läfskrämmare Hans Till" (troligen samma person) och hustru Karin Nilsdotters son, Erik, döptes den 25/2 1679 i samma fs.

En annan person med samma namn, Hans Tillman, tycks ha funnits på Södermalm (men Katarina fs) under samma tidsperiod:

"Anno 1672 d. 10 februarij angaff sigh till
echtenskapet Hans Tillman hakemakare födder
i staden Kremmen
[norr om Berlin] i Marck Brandeborgh haf. i 1/2 åhr warit
här i staden
. Hans wittne är Hindrick Möller hans
embets cammerat [ämbetskamrat].
Pigones nampn är Catharina Ericksdotter födder
här i försambl. Hennes wittne är mäst: Michael
Hobes hustro Margareta
."

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00173#?c=&m=&s=&cv=172&xywh=332%2C69%2C3650%2C1722

Michael Hobes hustru Margareta Besel (gifta 1644) var från Rostock och var "kanske" dotter till bryggare Johan Basel i Rostock vars dotter, Catharina, gifte sig 1649 med Claes Braun (Svensk Slägtkalender, vol 11, sida 243), troligen bryggare Claes Bruun i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

130
Bång / SV: Bång
« skrivet: 2024-02-14, 13:19 »
Hej,

Den 13/1 1672
"angaf sigh till echtenskapet Anders Påwelsson, will gifwa sight under borgerskapet män är födder i Wasa stad. Hans wittne är Elias Andersson, kiötmånglare [köttmånglare] och hans nu blifwande svåger Oloff Hansson Bång fändrick [fänrik].
Pigones nampn är Magdalena Hansdotter Bång, födder i Helsingeland [Hälsingland] i Forso [Forsa] sochen [socken] och i Bånga by. Hennes wittne är hennes brodher är Oloff Hansson Bång."

Länk till notisen, som finns i Katarina församling i Stockholm, volym CI:2, sida 231:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=3051%2C1551%2C3042%2C1435

På adelsvapen.com finns "Biskop Bång, släkt från Hälsningland". I TAB 3 där står: "Nils Eriksson Bång född 1628, † 1676. Kyrkoherde år 1671 i Forsa/X."
Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Biskop_B%C3%A5ng,_sl%C3%A4kt_fr%C3%A5n_H%C3%A4lsingland

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

131
Kock / Cock / SV: Kock / Cock
« skrivet: 2024-02-14, 11:59 »
Hej igen,

Den 6/1 1672 "angaf sigh till echtenskapet
Päder Nilsson Koock [Kock], födder i Swidwik [Svedvi] sochen, widh
Wästerås [Västerås]. Hans wittne är Johan Jacobsson Dufwa
skrifware på Holmen [troligen Riddarholmen i Stockholm].
Enkiones nampn är Maria Pärsdotter, födder i Torsilla [Torhälla?]
stad. Hennes före man war Anders Erikcsson
Swart
glasbrucks(-)gesäll [glasbruks-gesäll], är döder för 4 åhr sädan och här
begrafwen. Hennes wittne är hust: Karin Hansdotter
och Maria Eliasdotter."

Länk till notisen (Katarina fs i Stockholm, CI:2, sida 320):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=392%2C1446%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

132
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2024-02-14, 11:04 »
Hejsan,

Ja, Styff kan nog vara Jakob Isakssons släktnamn!
Det är ett litet svagt komma-tecken efter Isaksson vilket motsäger att det rör sig om ett släktnamn, men eftersom styv-borgare inte finns i SAOB låter det troligt, i mina öron, att Styff är ett släktnamn. Förhoppningsvis hittar någon mer information om Jakob Isaksson.

Vänliga hälsningar,
Jan

133
Werlaine / Werlijn / SV: Werlaine / Werlijn
« skrivet: 2024-02-13, 14:41 »
Hej igen,

Arbetsfogden vid Katarina kyrka/församling i Stockholm, Anders Werllon (eller Werlton/Werlkon?) var vittne när skrivare vid kungliga accis-kammaren Jöns Andersson angav sig till äktenskapet den 30/9 1671 (Katarina fs, CI:2, sida 311).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00166#?c=&m=&s=&cv=165&xywh=3166%2C355%2C2816%2C1328

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns inte stavningsvarianten Werllon av släktnamnet Werlaine / Werlijn, men jag ville ändå tipsa om notisen här.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

134
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2024-02-13, 14:14 »
Hej,

Trolig mer information om Sven Persson Glasmästare Bärling:

"Anno 1671 den 2 septembris angaff sigh til Echtenn
skapet, Swän Pärsson glasmästare, borgare i Söderham
födder i Helsingeland i Hanebo sochen. Hans wittne
är m [mäster?] Remmert dam(?) skräddare, och inwånare här ij
församb. och Jacob Isaacksson styff(-)borgare ij
Söderhamp.
Pigones nampn är Margareta Larsdotter födder i Alta
sochen, ther ifrån haf. hon witt ehrligha wittnesbördh
af sin ther warande kyrckioherde."

Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 308). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=568%2C2161%2C2816%2C1328

Vid den här tiden fanns ett glasbruk, ganska nära Slussen, i Katarina fs på Södermalm i Stockholm. Gissningsvis hade piga Margareta Larsdotter en koppling dit.

Jag har inte hittat styff-borgare eller styv-borgare i SAOB, så kanske har jag läst fel.

Vänliga hälsningar,
Jan

135
Övriga arkiv / SV: Örnbergs samling
« skrivet: 2024-02-12, 18:08 »
Tusen tack för hjälpen!!

Vänliga hälsningar,
Jan

136
Övriga arkiv / Örnbergs samling
« skrivet: 2024-02-12, 11:41 »
Hej,

I NAD står i beskrivningen av arkivet Handlingar härrörande från släkten de Flon bland annat "se härom Örnbergs samling, volym 9, släkterna de Flon och de Tri", men min tolkning av NAD är att det bara finns en volym (volym 1) i arkivet Örnbergs samling. Däremot finns volym 9 i "Svensk Slägtkalender (Svenska ättartal, Örnbergs ättartal)" som ArkivDigital benämner som "Arkivbildare", men jag har inte hittat vare sig släkten de Flon eller de Tri i denna volym 9 (heller inte släkten de Flon i registret i volym 17).

Kan någon hjälpa mig att hitta den omnämnda referensen "se härom Örnbergs samling, volym 9, släkterna de Flon och de Tri"? Jag är främst intresserad av släkten de Flon, som finns beskriven på adelsvapen.com (Adlercrona nr 868), men jag skulle gärna vilja läsa utredningen i Örnbergs samling.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

137
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / SV: Åkers styckebruk
« skrivet: 2024-02-12, 10:34 »
Hej,

Tack för svaret och visat intresse Rolf!

Ibland låser sig hjärnan så att det blir svår att se alternativa tolkningar.  ;D

Min tolkning var att det var barnet som Chatarina "salverade" (räddade, dvs ungefär "hon räddade sig barnet" - som på dagens svenska låter grammatiskt fel i mina öron). Jag blev därför förvirrad över att Chatarina första "mordade" barnet och sedan räddade det, men självklart måste det ha varit sig själv hon räddade.

Hoppas någon har information om styck-gjutare Lars Håkensson och (ffa) hans hustru!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: https://www.saob.se/artikel/?unik=M_1261-0280.rX4S&pz=3  ;)

138
Kock / Cock / SV: Kock / Cock
« skrivet: 2024-02-10, 17:40 »
Hej och tack Ulf för svar!

I mitt förra inlägg hade jag en länk till Abel Kocks släknamn stavat Koock.

På adelsvapen.com om släkten Cronström nr 786 står att Abel Kocks son, Johannes, dog 1685 i Västra Vingåkers socken, som ligger bara några få mil nord-väst om Björkvik där mäster Jochim/Joakim Kock gifte sig 1687 med Anna. Kanske slump, men...

Information om Abel Kock och hans son Johannes finns här (se TAB 6):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cronstr%C3%B6m_nr_786

Vänliga hälsningar,
Jan

139
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-02-10, 16:49 »
Hej igen,

Många Le Brun med förnamnet Johan? Här kommer möjligen en till!  ;D

Den 27/5 1671 i Katarina fs i Stockholm "angaff sigh till echtenskapet Päder Ijffwarsson [Ivarsson]
stads(-)Båtsman, födder på Wärmdöhn, hans wittne är Jon
Swänsson
, Leijonankars betiente.
Enkiones nampn är Elisabeta Andersdotter, födder ij
Östergiölan [Östergötland] i Lönsåsa [Lönsås*] sochen, hennes före man,
Johan Brun trä(g?)å(rds?) mästare [trädgårdsmästare?] på Wällinge bruck
är döder för sex åhr sädan och (i) Sleem [Salem] sochen begraf-
wen. Hennes wittne är Brita Larsdotter, och
Karin Pärsdotter."

* Lönsås kyrka ligger ungefär 4 mil söder om Godegård, där Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1, sida 110) jobbade som kolare 1658-65 (efter skandalen med "franzoos kåna Gertrud").

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3114%2C2152%2C3042%2C1435

Nämnda Johan Brun bör ha dött ca 1665 vid Vällinge (mässings-)bruk i Salem socken. I församlingens kyrkoarkiv finns begravningsnotiser från år 1665, men jag har inte hittat Johans namn där (däremot Lars Grots barn ifrån Vällinge bg 1665, CI:1, sida 3).

Tillhörde denna Johan möjligen släkten (de) Bruyn?
Synd att hans yrke är svårläst i lysningsnotisen!
Ovan nämnda Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1, sida 110) hade en son, Johan, som befann sig(?) i Norrköping 1646-55. Vet man vad han sysslade med där?

Den 10 aug. 1623 och 21 juni 1626 erhöll Arnold Duppengiesser privilegier för Vällinge mässingsbruk (Källa: Arnold Duppengiesser, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ljung.), hämtad 2024-02-10). Arnold dog 1628 eller 1629 i Aachen, som ligger bara några mil öster om Liége.

Kopparmästaren Wilhelm Momma (dc 1631) i Aachen var pappa till bruksägaren Willem Momma, som var gm Maria (de) Bruyn från Aachen, syster till handelsman och brukspatron (bl.a. Åkers styckebruk** om jag inte minns fel) Antony (de) Bruyn.
Källor:
Momma, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9438, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-02-10.
och
Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-02-10.

** Tidigare idag skapade jag diskussionsämnet Åkers styckebruk med anledning av frågor kring en bouppteckning. Här är länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=197302.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Vittnet Jon Swänsson var betjänt hos Leijonankar. Enligt min tolkning av adelsvapen.com om släkterna Leijonancker nr 778 och Granatenfelt nr 483 bör det röra sig om Daniel Young, adlad Leijonancker vars svärmor, vid tidpunkten för ovan nämnda lysning, var Catharina de Flon som var dotter till Jean de Flon och Maria de Besche (från Liége).

Länkar (se TAB 1 i båda):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonancker_nr_778
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Granatenfelt_nr_483

På Riksarkivets information om akrivet "Handlingar härrörande från släkten de Flon" står:
"Av särskilt intresse är en serie brev till Abraham de Flon och en del andra handlingar (fasc. 1 och 4) rörande Marktorps silvergruva i Regna socken. Gruvan synes ha grundats av Jacob Reenstierna d y (se Karin Forsberg, Hults bruks historia 1697-1947, Sthlm 1949 s. 23), men drevs av ett konsortium." Jacobs farbror bör ha varit ovan nämnda bruksägaren Willem Momma, som var gm Maria (de) Bruyn från Aachen.

Länk till Riksarkivets information om akrivet "Handlingar härrörande från släkten de Flon":
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ufRvyavqQWZTuu1eMvyUeB

140
Wulf / Wulff / Wolf / Wolff / SV: Wulf / Wulff / Wolf / Wolff
« skrivet: 2024-02-10, 14:37 »
Hej,

Den 4/5 1671 angav sig till äktenskapet kungliga majestäts trotjänare och kommissarie vid kungliga kammar-revisionen välbetrodde Abraham "Wlff" vars förra hustru hade dött x år tidigare. Änkans namn var hustru Margareta Danielsdotter. Hennes förra man, Sven, hade varit kyrkoherde i Sånga socken.

Notisen finns i Katarina fs i Stockholm, volym CI:2, sida 296. I samma volym har jag lagt märke till att bokstaven U (främst i städers namn) skrevs med bokstaven W. Därför tror jag att Abrahams släktnamn var Ulff (Wulff).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00159#?c=&m=&s=&cv=158&xywh=405%2C2730%2C3042%2C1435

Sånga socken finns både i Uppland och i Ångermanland. I Upplands Sånga fanns en kyrkoherde "Sveno Nicolai Bothniensis" som dog 1667 (Uppsala stifts herdaminne, volym 3, sidorna 73 och 74, se också bifogade bilder).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

141
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / Åkers styckebruk
« skrivet: 2024-02-10, 13:54 »
Hej,

I en inventering av skräddare Jean la Bours dödsbo (se ”sterbhuus” på sida 1199, ref nedan) framkommer att hans hustru hette Chatarina Gottfridsdotter och att hennes syster var gift med Lars Håkensson, styck-gjutare vid Åkers järnbruk vilket jag misstänker betyder Åkers styckebruk. Inventeringen är daterad 7/7 1668 och finns på sidorna 1196 - 1200 i Stockholm rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:10. Den 20/8 1668 gjordes en slutlig inventering(?) och i den framkommer att Chatarina hade patronymikonet Gottfridsdotter (sida 1199). Chatarina hade tidigare varit gift med läkare Anthonio Langh / Langs. I inventeringen är följande barn nämnda: Anthony Lang (trol född före 1658), Chatharina (Lang, född ca 1658) och Margreta la Bour (född ca 1662). Chatarina Gottfridsdotter bör alltså ha varit född före 1640.

Länk till inventeringens första sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107491_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=1144%2C-183%2C6941%2C3250

Eftersom Jean la Bour övergav Chatarina ca 1664 och rest till Frankrike är det troligt att han var fransman.
Eftersom även Chatarinas första makes namn, Anthonio, tycks mig låta utländskt (italienskt/spanskt?) och eftersom hennes syster var gift med en kanon-gjutare vågar man kanske misstänka att systrarna hade vallonsk bakgrund. Dessutom har jag sett att förnamnet Gottfrid förekom bland en del vallon-svenskar på 1600-talet.

Är det någon som har information om styck-gjutare Lars Håkensson vid Åkers järnbruk och hans hustru?

Nedan har jag försökt göra en avskrift av inventeringens första sida. Där står att Chatarina fick ett barn efter att ha blivit övergiven av Jean la Bour. Det står något vidare om detta barn, med orden ”mordade” och ”salverade” (om jag har läst rätt). Har någon en förklaring av textens betydelse angående det utomäktenskapliga barnet?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

”Anno 1668 den 7 Julij woro aff förmyndarekamma-
ren forordhnade Adsistenten Bel:t(?) Hindrik Karkman
och Not: Lars Laurinus att inventera och anteckna nå-
gra saker uthi skreddarens M:r Petter Nillssons huus hust:r
Chatarina Jean la Bours skreddares hustru tillhörige(.)
Bemelt. hustru Chatharina hafwer uthi sitt första
Ecktenskaap med Medicinae Doctore Anthonio Langs
aflat
twenne barn om hwilkas nampn eller ållder man
ingen kunskaap kunde bekomma, men sades ett aff
dem
wara i Finnlandh dhet andra hoos sin moders systers
man, Lars Håkansson widh Åkers Jernbruuk styckiu-
tare
[dvs kanongjutare](.) Medh den andra mannen skreddaren bemelt:r Jean
La Bours
hade hoon twenne barn, aff hwilka ett änu
lefwer och är här i staden hoos Petter Larsson Timmer-
man wedh S. Chatharina kyrkia
hwilken dhet hoos
sigh hafdt(?) hafwer 5 ½ åhrs tidh, som Jean la Bour öfwer-
gaff sin hustru wedh pass 4 åhr sedan och reste ifrån
henne till Frankericke
, och hoon sedermera aflade oäch-
ta barn
, dhet samma mordade [mördade?] och sig igiönom flycht
salverade [räddade?], så att ingen kunskap spordes antingen hoon [eller ”som”?]
är i lifwet eller eij. Nu som sider hafwer bemelte Lars
Håkensson styckjutare fullmechtigat [gett fullmakt till] M:r Petter
Nillsson skreddare, på sin hustruus systerbarns weg-
nar, att upsökia och till retta bringa den egendomb
som han [dvs skräddare Jean la Bour?] her i Ståkhollm på älhskillige [åtskilliga?] orter lembnat
och han M:r Petter sedermera ihopå  hemptat hafwer.
Alt fördij hafwer han af formyndare(-)Collegio anhållit
alt dhet som han nu hoos sigh hade måtte, antecknas
hwilket befans som fölier.”

142
Hudiksvall / SV: Hudiksvall
« skrivet: 2024-02-10, 10:15 »
Hejsan,

Tack för era svar Torbjörn och Jörgen!

På Historiska Museets sida, som du Jörgen hade länk till, står att Gullik är "en yngre form av det fornsvenska namnet Gudhlef".

Gulick tycktes mig ha nederländskt ursprung eftersom det står så om efternamnet Gulick på Wikipedia här: https://en.wikipedia.org/wiki/Gulick. Dessutom förekom efternamnet Gulick i Nederländerna och i Belgien, men inte i Sverige, på 1500- och 1600-talen enligt Geneanet (se bifogade bilder). Saknaden av de svenska exemplen kanske beror på stavningen och att det i Sverige var ett förnamn, inte ett efternamn, men självklart kan det vara så enkelt som att de svenska exemplen inte har registrerats av/på Geneanet.

I notisen i mitt förra inlägg tycks Gulick ha varit personens förnamn, men då jag såg att det även kunde vara ett efternamn drog jag paralleller med exempelvis namnet Guillaume, som kan/kunde vara både ett förnamn och ett efternamn. Min tolkning (men har ofta fel!) är att Guillaume som efternamn var en typ av patronymikon ("Guillaumesson" eller Gillisson).

Eftersom Gullik är "en yngre form av det fornsvenska namnet Gudhlef" är det kul att leka med tanken att det nederländska efternamnet Gulick egentligen har ett svenskt ursprung och att t.ex. vikingarna spred namnet dit. Fortsättningen på tanke-leken är att vallonerna, som flyttade till Sverige på 1600-talet, hade svenska rötter.  ;D

Tack igen för svaren!

Vänliga hälsningar,
Jan

143
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-09, 17:20 »
Hejsan,

I letandet efter annat fick jag se en bouppteckning/inventering, som "på något vis" ger mer information om Mats Månsson(?) Gieting (tabell 8 i mitt inlägg den 2023-04-25), som var från Gräsö (socken) nära Öregrund, och som gifte sig i Österlövsta socken enligt notis daterad 27/12 1697.

Bouppteckningen, daterad 12/7 1670, är en inventering av högbåtsman Jöns Matsson Getings dödsbo (Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning, F1A:13, sida 1011). Hans efterlevande hustru/änka hette Walborg Nilsdotter och hans systrar var båda från Öregrund: hustru Malin Matsdotter och hustru Anna Matsdotter. Dödsboet ägde en stuga och ett ved-lider på en fjärdedels tomt på stadens grund vid "Nya kyrkan" på Norrmalm. Möjligen avsågs Johannes kyrka, men jag har inte kontrollerat. På sida 1013 står (om jag har läst rätt):

"Medh ofwanstående fördelning war hust. Anna Matsdotter för sigh och sin syster wäll benögdh [benöjd], görandes till änkian en wäneligh [vänlig] handstrekning emoth be:tt [bemälte] arffspart som henne blef straxt tilstelldt och lefwererad."

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107494_00536#?c=&m=&s=&cv=535&xywh=537%2C-389%2C7759%2C3568

Eftersom Mats Månsson(?) Gieting inte är omnämnd i bouppteckningen bör han inte ha varit pappa till syskonen Matsson/Matsdöttrar, men gissningsvis fanns ett släktskap. Jag gissar vidare att han var son till en av systrarna Malin och Anna Matsdöttrar.

Vänliga hälsningar,
Jan

144
Gyllenhammar / SV: Gyllenhammar
« skrivet: 2024-02-09, 16:30 »
Hej,

Jag vill tipsa om en arfs-förlikning (ordet finns ej med i SAOB!) daterad 27/3 1669.
Den finns i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, volym F1A:11, sidorna 478 - 488.
På sista sidan finns Jonas Gyllenhammars namnteckning daterad 21/1 1669 i Mölneberg (enligt min tolkning).

Jag tolkar vidare att det var Jonas kusin, Jöns Nilsson (född i "Hiälshammar" i Värnamo socken, gift med Karin Larsdotter) son till Jonas faster Kerstin Pädersdotter (sida 478) / Kirstin Persdotter (sida 482).

Länk till arfs-förlikningens första sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107492_00258#?c=&m=&s=&cv=257&xywh=2777%2C165%2C4484%2C2062

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

145
Kock / Cock / SV: Kock / Cock
« skrivet: 2024-02-09, 14:16 »
Hej,

I en lysningsnotis (egentligen "angav sig brudgummen till äktenskapet" enligt notisen) daterad den 11/2 1671 i Katarina församling i Stockholm står att brudgummens ena vittne var m. (mäster?) Joachim Koock i Stadsgården (CI:2, sida 292). I samma volym har jag sett att troliga medlemmar av släkten Kock (adlad Cronström) blev registrerade med släktnamnet Kock stavat Koock (tex här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=3129%2C1504%2C3041%2C1462). Dessutom finns Reenstiernas tomt registrerad vid Stadsgården i Holms tomtbok 1674 och jag misstänker att det rör sig om myntmästare Markus Kocks måg, Jacob Momma adlad Reenstierna (som Stefan Lundell nämnde i sitt inlägg här den 2012-01-11).

Länk till lysnings(?)-notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00157#?c=&m=&s=&cv=156&xywh=312%2C3545%2C3042%2C1435

Har någon information om, eller tankar kring, vem Joachim Koock var?

I nämnda Holms tomtbok 1674 finns namnet Johan Fock, eller möjligen Johan Kock, registrerat vid en tomt i kvarteret Tranbodarne som ligger vid Glasbruksgatan och vid Stadsgården i Stockholm (folie 18, se bifogad bild).

Har någon information om, eller tankar kring, vem Johan Kock(?) var?

Handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn, bror till Jacob Reenstiernas svägerska Maria (de) Bruyn, ägde ett hus vid Stadsgården och i närheten av glasbruket där han troligen även bodde.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Av en slump fick jag se släktnamnet Krock (troligen Krok) i Holms tomtbok 1674. Namnet Petter Krock (troligen Krok/Krook) är registrerat i en tomt vid Götgatan och kvarteret Ormen den mindre (folie 4, se bifogad bild). Stefan Lundell nämnde Gudmund Krook i sitt inlägg den 2012-01-11.

PS2: Slumpen har gjort att jag, i letande efter annat, fick se namnet Gudmund Krok i en bouppteckning (daterad 7/4 1669 efter handelsman i Stockholm Jakop Grubbe). Gudmund var skyldig dödsboet pengar om jag har tolkat texten rätt (Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning, volym F1A:11, sida 535).

Länk till namnet i bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107492_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=610%2C1534%2C2161%2C994

146
Hudiksvall / SV: Hudiksvall
« skrivet: 2024-02-09, 11:01 »
Hej,

Den 17/12 1670 angav sig kompani-sjöman Gulick Andersson, född i "Hudwikswäls stad" (Hudiksvall tror jag), till äktenskap med Kirstin Andersdotter, född vid Avesta Fors (Katarina fs i Stockholm, CI:2, sida 288). Gulicks vittne hette Matthias Staphansson och Kirstins vittne hette Elisabetha Olofsdotter.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=417%2C1728%2C3042%2C1435

Eftersom jag i samma volym har sett ett par notiser med namn på person med trolig vallonsk bakgrund, men född vid Avesta Fors, och eftersom namnet Gulick tycks ha nederländskt ursprung misstänker jag att sjömannen Gulick kan ha haft vallonskt ursprung. Emellertid har jag sett, på Wikipedia, att Iggesunds bruk "hade sitt ursprung i det privilegiebrev från 1685 vari handelsmannen (med mera) Isak Breant d.ä. tilläts att anlägga masugn och hamrar i Iggesundsån", dvs långt senare efter att Gulick Andersson bör ha varit född i Hudiksvall (före 1650 får man förmoda).

Har någon mer information eller tankar kring Gulick Andersson?

Personen född vid Avesta Fors, men med trolig vallonsk bakgrund hette Daniel Johansson Dewall och bör ha varit född före 1646. Mer om honom finns här (se inlägg i januari och februari 2024): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67400.0.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Jag ser nu att Daniel Johansson Dewall bör ha gift sig 1666 med Karin Olofsdotter, född i Hudiksvall(?), men uppvuxen vid Kopparberget (Falun?) (se mitt inlägg den 2024-01-30 i länken ovan). Daniels vittne hette Hans Olofsson och möjligen var han bror till Karin.

147
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2024-02-08, 17:36 »
Hej igen,

Jag försöker göra en avskrift:

"den 15 octobr:
Anno 1670 angaf sigh till Echtenskapett Erich Oloffsson Helsingh Compagnie
siöman, födder i Hälsinge Landh [Hälsingland], hans Witne är Mårten Larsson Cronones styrman
på Hålmen [Holmen].
Enkians nampn är Margreta Thyrisdotter födder i Söderhambn, hennes förra
man Anders Nilsson Helsing skeppare, är döder och här begraffwen, för 1 1/2 åhr
sedan, hennes witne ähr Kirstin Larsdotter, Lars Pärssons [hustru/dotter?]"

Länk till notisen (Katarina fs i Stockholm, CI:2, sida 283):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=3223%2C146%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag har letat i register till bouppteckningar i Stockholm åren 1668-70, men har tyvärr inte hittat någon bouppteckning efter skeppare Anders Nilsson Helsing.

148
Hej,

Den 23/4(?) 1670 angav sig, till Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 275), "till echtenskapet Daniel Johansson de vall [De Vall] tienar på myntet, född widh Afwesta Fors, hans witne ähr M:r [mäster] Jacob Sweärdfäijare nemb. [benämnd?]. Pigones nampn är Margreta Andersdotter, födder widh Kopparbergett [Falun]. Haffwer tiänt här i staden i 3 åhr. Hennes witne är Margreta Christophersdotter, och Lucia Larsdotter."

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=3253%2C949%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

149
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2024-02-08, 15:46 »
Hej igen,

Ursäkta att jag möjligen kommer ifrån ämnet Bevi igen, men i en lysningsnotis är namnet Carl, släktnamnet Berg och två släktingar till Hans Leffler omnämnda. I mitt förra inlägg nämnde jag bryggare Carl Bewij, släktnamnet Berg, och bryggare Hans Leffler.

Den 2/5 1670 angav sig till Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 275) ”till echtenskapet Lars Carlsson mölnare, född widh Ortala bruuk, hans witne är Petter Bergh borgare. Pigans nampn är Margreta Bengtsdotter, födder här i församblingen, hennes witne, hustru Margreta Bezelia. Michael Hobes. Anna Swensdotter.”

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=3221%2C3077%2C3042%2C1435

I Svensk Slägtkalenders arkiv (volymerna 9 och 11) om släktnamnen Leffler och Hobe, framkommer att ovan nämnda Michael Hobe och Margreta Bezelia var svärföräldrar till bagare Hans Smertz vars son, Joachim Smertz, var gm bryggare Hans Lefflers dotter Maria Leffler. Marias syster, Catharina Leffler, var bryggare Carl Bewijs svärmor. Förhoppningsvis förklarar den bifogade bilden släktskapen bättre än mina ord.

Självklart behöver inte ovan nämnda mjölnare Lars Carlsson ha något att göra med släkten Bevi!

Går det att ”ana” sig fram till vilket eventuellt vallonskt släktnamn mjölnare Lars Carlsson kan ha haft?
Han uppges alltså ha varit född vid Ortala bruk och troligen var han född före 1650.
Ortala ligger ca 6 mil söder om Öregrund, som jag nämnde i mitt förra inlägg.

På Wikipedia om ”Ortala” står att Henrik Lemmens arrenderade bruket 1626 och införde vallonsmide. Av den anledningen tycks det mig möjligt (och kanske till och med troligt) att mjölnare Lars Carlsson kan ha haft vallonska rötter. Har någon tittat i Schebo och Ortala bruks arkiv? Information om arkivet finns på Riksarkivets hemsida här: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Mf3YFecRrH6d0G02H087k3.
I ett inlägg den 2021-11-25 har Håkan Carlsson skrivit, här på Anbytarforum, om Schebo och Ortala bruks arkiv att ”det är inte troligt att det finns något före 1719” här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=182201.0. Det vore tråkigt om det stämmer!

I den bifogade bilden har jag nämnt Margareta Bezelia och Chatarina Beslijns. I Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) om släktnamnet Hobe har man bedömt att Margareta och Chatarina kanske kan ha varit systrar (sida 243). Chatarina var dotter till Johan Basel, som var bryggare i Rostock (sida 243). På Wikipedia står om Christopher Bezelius att han var född 1628 i Magdeburg (https://sv.wikipedia.org/wiki/Christopher_Bezelius). Jag har noterat att Christopher hade en dotter med namnet Margareta Charitas. Möjligen kan namnet Charitas antyda ett släktskap med Chatarina Beslijns (Baselins i vigselnotis) vars namn ibland stavades Chatarina istället för Catharina (liksom hennes dotters namn Chatarina).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: "tab 19" och "tab 20" avser tabell-nummer i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 49.

150
Hej igen,

I mitt inlägg den 2024-01-30 nämnde jag Daniel Johansson Dewall (f vid Avesta Fors) och Karin Olofsdotter (f i Hudiksvall(?) och uppvuxen i Falun) som gifte sig i Katarina fs i Stockholm trol 1666. Vid lysningen/angivelsen i/till Katarina fs var Karins vittne hustru Margreta Christophersdotter.

I samma inlägg nämnde jag också Jacob Reenstierna och hans svärfar, Marcus Kock (f 14/1 1585 i Liège), myntmästare i Avesta.

Den 27/10 1669 angav sig till Katarina fs i Stockholm "till Echtenskapet Lars
Christophersson
för tetta, befalningsman, hoos
Abel Koocks fru. Födder ij Hudd-
wickswals [Huddiksvall?] stad. Hans wittne är Sammuel Jonsson
lijnkrämmare.
Pigones nampn är Catharina Baltarsdotter [Baltasarsdotter]
födder widh Åwestafors [Avesta Fors], och tyske föräldrar
Hennes wittne är Barbro Sammuelsdotter."

Länk till "lysningsnotisen" (Katarina kyrkoarkiv, CI:2, sida 263):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=3129%2C1518%2C3042%2C1435

Den nämnda Abel Kock var son till myntmästare Marcus Kock (Adelsvapen om Cronström nr 786, info nerladdat 7/2 2024 här (se TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cronstr%C3%B6m_nr_786) och svåger till Jacob Reenstierna.

Gissningsvis var Lars Christophersson bror till vittnet Margreta Christophersdotter. Åtminstone Lars ska ha varit född i Hudiksvall(?).
I artikel på Wikipedia om Myntmästare står att Christopher Conradi var myntmästare (i Stockholm?) under ämbetsperioden 1669–1672, men det behöver naturligtvis inte innebära något släktskap med Lars och/eller med Margreta.

Vänliga hälsningar,
Jan

151
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2024-02-07, 11:28 »
Hej igen,

Mjölnare och byggmästare Johan Labant/Laban gifte sig 1689 med Anna Mårtensdotter, som var änka efter tjärhovskrivare Erik Larsson. Eftersom Erik Larssons dödbo ägde en väderkvarn i Katarina fs i Stockholm kanske man kan misstänka att han även var, eller hade varit, mjölnare (se mitt inlägg den 2023-11-16, 15:27).

Den 16/10 1669 angav sig till Katarina fs i Stockholm "till Echtenskapet Erick Larsson, mölnare, födder i S.ta Maria försambl. Hans wittne är mäster Matthias Berentsson, murmäst: hans huus-Bonde. // Pigones Nampn är Zarha Pärsdotter, födder widh Fors Narker Bruk [Forsmarks bruk?]. Hennes wittne är A. Hansdotter." (Katarina fs, CI:2, sida 260).

Länk till lysningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00140#?c=&m=&s=&cv=139&xywh=379%2C1667%2C3651%2C1722

I bou efter tjärhovskrivare Erik Larsson (se mitt inlägg den 2023-11-16, 15:27) framkommer att han hade två söner med den efterlevande hustrun Anna Mårtensdotter. Enligt åldersuppgift bör den ena sonen ha varit fc 1671/1672 och den andra sonen var troligen född tidigare. Därför tycks tjärhovskrivaren inte ha varit samma person som mjölnaren, som angav sig till äktenskapet den 16/10 1669 med Zarha Pärsdotter. Jag kan dock ändå inte låta bli att dela med mig av lysningsnotisen och fundera över uppgifterna...

Vänliga hälsningar,
Jan

152
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-02-06, 17:19 »
Hej igen,

Tack vare ett meddelande blev jag inspirerad att titta närmare på Magdalena Lefever, som gifte sig som jungfru 1697 med köpman Johan Göding (se mitt första inlägg i den här tråden).

I bouppteckning, daterad 23/8 1692, efter kyrkvärd (och bryggare) Hans (Hansson) Leffler framkommer att han hade en dotter Magdalena, som då uppges ha varit 8 år (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:44, sida 1053). Enligt beräkning skulle hon ha varit född ca 1684 och endast 12-13 år gammal 1697 (ovan nämnda vigsel). Av den anledningen tycks det mig inte troligt att det var hon som gifte sig med Johan Göding, men möjligheten finns kanske att hennes och de övriga barnens åldrar uppgavs lägre än de verkliga i bouppteckningen.

Länk till bouppteckningen efter Hans Leffler:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107525_01090#?c=&m=&s=&cv=1089&xywh=2318%2C234%2C5390%2C2478

Enligt Svenska ättartal levde Johan Göding 1707. Han var då handelsman i Västindien (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 209, se bifogad bild).

I bouppteckning, daterad 23/6 1712, (troligen) efter Hans Lefflers dotter Elisabetha Lefler står att hennes syster Magdalena då var gift med komministern i "Romphronstuna"(?) (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:76, sida 483). Möjligen rör det sig om en felstavning av Romfartuna i Västmanlands län. Tyvärr blev komministerns namn inte registrerat i bouppteckningen.

Länk till bouppteckning efter Elisabetha Lefler:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107557_00505#?c=&m=&s=&cv=504&xywh=1626%2C120%2C5533%2C2544

Av text i Westerås Stifts herdaminne, tredje delen (av Johan Fredric Muncktell, Wahlström & Låstbom, Uppsala 1846) är min tolkning att komministern i Romfartuna år 1712 (då bouppteckningen fördes) hette Lars Gudmundsson Wulff (sida 168). Han sägs ha gift sig 1688 med Märta Catharina Bångh, som "synes(?) [ha] efterlefwat" (sin make?) (sida 169). Idag har jag ställt fråga om komminister Lars Gudmundsson Wulff var gift med Magdalena Leffler under diskussion av hans släktnamn här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=75865.0. Om jag där får "Leffler-relevant" svar återkommer jag här!

Vänliga hälsningar,
Jan

153
Wulf / Wulff / Wolf / Wolff / SV: Wulf / Wulff / Wolf / Wolff
« skrivet: 2024-02-06, 15:36 »
Hej,

I en bouppteckning, daterad 23/6 1712 i Stockholm, tycks det mig stå att en av arvingarna (Magdalena Lefler) var gift med komministern i ”Romphronstuna”. Vid sökning på Google hittas vare sig ”Romphronstuna” eller ”Komphronstuna” och jag misstänker därför att det kan röra sig om en felstavning av Romfartuna.

Länk till ”Romhpronstuna” i bouppteckningen (Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/76 (1712), bildid: C0107557_00505):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107557_00505#?c=&m=&s=&cv=504&xywh=3181%2C1718%2C2668%2C1227

Efter lite möda hittade jag Romfartuna i Westerås stifts herdaminne : Tredje delen, av Johan Fredric Muncktell (Wahlström & Låstbom, Uppsala 1846). Efter ytterligare möda med tolkning av texten tycks mig Laurentius Gudmunsson Wulff (född 30/4 1662 i Västerås, död 18/1 1721, var då komminister i Romfartuna) ha varit komminister i Romfartuna då ovan nämnda bouppteckning fördes 1712 (sidor 168 och 169). Vidare står att Laurentius gifte sig 1688 med Märta Catharina Bångh i Västerås och möjligen står om henne ”som synes(?) efterlefwat”.

Stämmer min tolkning av texten (se bifogade bilder)?

Ett av Laruentius barn hette Maria Magdalena vilket möjligen kan ge en svag antydan om att hennes mamma hette Magdalena, som i sådant fall skulle kunna ha varit arvingen Magdalena Lefler i ovan nämnda bouppteckning. (Magdalena Lefler hade dessutom troligen anknytning till Stockholms Maria Magdalena församling, där även släktnamnet Bång förekom i slutet av 1600-talet – se PS nedan.)

Jag har sett att Markus Gunshaga ställde fråga om Lars Gudmundsson Wulf i den här tråden den 2012-11-25 och att Niklas Kant svarade med ett inlägg samma datum. I svaret finns källhänvisning till Hülphers Genealogier volym 3, men tyvärr hittar jag bara dess namnregister on-line.

Länk till Westerås stifts herdaminne : Tredje delen:
https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/document/alvin-record:355292/ATTACHMENT-0001.pdf

Kan någon hjälpa mig?
Avses någon annan församling än Romfartuna med ”Romphronstuna”?


Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I herdaminnet står (om jag har läst rätt) att Laurentius Gudmundsson Wulffs pappa var rådman Gudmund Gudmundsson och att Laruentius ”hemkom 1687 och sattes till Rector Cantus et Musices” (dvs rektor/lärare i sång och musik) vid läroverket i Västerås (sida 168). I mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 hittade jag följande sammanträffande:

Spelman Lars Eriksson Brun dog ca 1691. Hans son, Johan Larsson Brun (död ca 1708) var också spelman och gift med Anna Maria Gudmundsdotter.

Kanske inte så troligt, men kan Anna Maria Gudmundsdotter kanske ha varit dotter till rådman Gudmund Gudmundsson i Västerås?

Vidare har jag släktnamnet Wulff i följande anteckning om Stockholm:

Vinskänk Lars Månsson Mörling, måg till köpman Anders Larsson Wulff, som den 29/11 1650 köpte fastighet på Drottninggatan 46, i kvarteret Skansen nr 7, av Johan Stiernhöök. Troligen invigdes då vinkällaren Tre Tunnor i fastigheten. Familjen Wulff/Mörling drev, eller arrenderade ut driften av, Tre Tunnor fram till år 1677, då fastigheten såldes av Anders Larsson Wulffs dödsbo (Gunnar Hellström, 1959).

Tyvärr har jag slarvat med sid-nummer, men det bör röra sig om Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare på Kungsholmen, Norrmalm, och Ladugårdslandet under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks Årsbok (Stockholm 1959).

Jag har också släktnamnet Bång i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700; både en ”biskop Bång” och en ”rådman Mårten Bång” (även stavat Bunge). En av dem hade troligen en dotter vid namn Catharina Bång (jämför Lars Gudmundsson Wulffs hustru Märta Catharina Bångh vigda 1688), som var jungfru då hon och de andra två herrarna Bång var faddrar den 21/9 1686 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Till slut har jag antecknat ”doktor Bång” (biskopen?), som var fadder vid dop den 16/12 1681 i dito församling. Biskopen hette möjligen Per Bång och jobbade i Wiborg (möjligen framkommer det i dopnotis den 15/9 1687 i samma församling).

154
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2024-02-05, 16:50 »
Hej,

I mitt förra inlägg nämnde jag släktnamnet Bärg (Berg). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista hittas släktnamnet ”le Ber” med kommentaren ”Jan le Bert kontrakterades i Sedan 1621 som kolare”. Igår tittade jag på ett kontrakt i Vallonkontraktskivan 2.0 och om jag minns rätt fanns i kontrakt nr 20 (kvitton från Sedan 1620) släktnamnet ”le Berg” registrerat. Kan järnbärare Philip Christiansson Bärg född i Roslagen (se mitt förra inlägg) ha haft släktnamnet ”le Ber” (eller ”le Berg”)? (Ursäkta att jag inte har dubbelkontrollerat i skivan, men jag knäpper ogärna igång min gamla dator och på den nya finns ingen CD-ROM-läsare.)

Över till det jag egentligen tänkte skriva om...

Då det lystes den 9/6 1701 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, för hammarsmed mäster Philip Mårtensson Boevi och piga Anna Boevi, kaverade riks-värdi Grill (EII:1, RA:s bild 209).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=479%2C1597%2C3042%2C1435

Efter att ha stött på en annan riks-värdi fick jag se, i samband med det, ett par andra gemensamma nämnare med släktnamnet Boivie / Bevi, ”nembligen”  ;D Öregrund och rådman. Ofta gör jag långsökta kopplingar i mina funderingar, och det är nog troligt att följande inte är av betydelse, men för säkerhets skull önskar jag dela med mig av mina observationer.

Riks-värdi Henrich Zedrid var gm Sara Leffler, som jag misstänker var syster till bryggare Hans Hansson Leffler. (För mer information och källor om paret Sara Leffler och Henrich Zedrid, se mina två inlägg den 2024-02-05 här (Leffler): https://forum.rotter.se/index.php?topic=72076.0.) Bryggare Hans Hansson Lefflers dotterdotter, Anna Kruus, var gm Carl Bewij (tabell 20 i NV del 1, sida 49). Sara Leffler bör ha haft en (ganska) nära relation till Barbro Berens eftersom de var faddrar till varandras barn (Barbro fadder vid dop den 9/9 1687 och Sara fadder vid dop den 4/3 1688, båda i Maria Magdalena fs i Stockholm).

Barbro Berens var gm bokhållare Carl de Besche vars mamma, Ingrid Svinfot, var från Öregrund (Riddarhuset: von Schantz genealogier, 1.A-F, sida 138b). Ovan nämnda Carl Bewijs troliga farfar, Benoit Baivi (tabell 18 i NV del 1, sida 49), hade tre barn som hade koppling till Öregrund (Jehanna ”omtalas i Öregrunds dombok 5/12 1691”, Cathlin ”g2 m skepparen i Öregrund Joris Personne omkr 1700” (Kjell Lindbloms Tillägg N V del I och II) samt Philip Boivie (tabell 21 i NV del 1, sida 50), som ”från 1680 etablerar sig i Öregrund som skeppare och borgare” och ”år 1707 är han rådman”).

Kopplingen till yrket rådman är tyvärr ganska osäker:

Ovan nämnda Sara Leffler (gm riks-värdi Hendrich Zedrid) var möjligen släkt med Magdalena Lefever (kan Lefever vara en stavningsvariant av det vallonska Lefebvre och/eller den adliga släkten Le Febure nr 1989?), som var gm köpman Johan Giöding (lysning i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm den 28/3 1697, EII:1, Riksarkivets bild 182). I Johan Giödings familj fanns flera rådmän. Information om hans familj och släkt finns i Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) på sidorna 206 – 209 (Svensk Slägtkalender, volym 11).

Förhoppningen med ovanstående observationer och funderingar är att de kan vara till hjälp för eventuell utredning av Philip Bävijs släktskap med övriga Bevi (tabell 26 i NV del 1, sida 51). Om jag har tolkat texten i NV rätt var denna Philip Bävij trolig farfar till ovan nämnda hammarsmed Philip Mårtensson Bevi (tabell 32 i NV del 1, sida 53), som gifte sig 1701 i Stockholm med Anna Boevi. Deras koppling till riks-värdi (Baltasar) Grill behöver naturligtvis inte ha någon att göra med att bryggare Carl Bewijs svärmors troliga faster, Sara Leffler, var gift med riks-värdi Henrich Zedrid och hade relation till bokhållare Carl de Besche, vars mamma var från Öregrund.

Förresten, är Philip Bävij (tabell 26) och hans släktskap med övriga personer i släkten/(släkterna?) Boivie / Bevi redan utredd?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Möjligen var riks-värdi ett yrke vid myntverket och i sådant fall kan myntdräng Jonas Krabbe (troligen Krabbe af Svaneby), omnämnd i mitt inlägg den 2023-06-17, och hans koppling till skomakare mäster Bertil Beve (tabell 37 i NV del 1, sida 54) vara till hjälp.

155
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-02-05, 10:38 »
Den 29/4 1668 lät herr Fredrich Lafwaleer begravs sin bror i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:2, sida 30).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=317%2C139%2C2816%2C1328

Den 7/9 1668 lät välaktade(?) Matthias Påhl begrava besökare Timotheum Hansson Lefler i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:2, sida 35). Patronymikonet Hansson kan indikera att Timotheum var bror/halvbror till sockerbagare Sven Hansson Leffler och bryggare/kyrkvärd Hans Hansson Leffler och/eller till vantmakare och arrendator Hans Hansson Leffler samt till hans bror, stångjärnsmedje-innehavare Daniel Le fler (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-02-04).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=3299%2C118%2C2816%2C1328

Den 30/4 1671 döptes mäster Johan Leffef:r(s) dotter Magdalena i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:4, sida 14). Faddrar var monsignor Bono och monsignor Johan De Flons hustru. ”Leffef:r” bör vara en förkortning av ett släktnamn, som kan ha varit Lefebvre eller Leffler. Släktnamnet ”de Flon” finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ursprung F-V) med kommentaren ”Släktens anfader är Jean Constant de Flon bördig från Bourdeaux i Frankrike. Hans hustru Maria de Besche var från Liége”, som ligger i Vallonien. Se också koppling till Marias brors barnbarn, bokhållare Carl de Besche och hans hustru Barbro Berens, nedan.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00016#?c=&m=&s=&cv=15&xywh=3176%2C185%2C3042%2C1435

Den 3/4 1678 lystes första gången i Maria Magdalena fs i Stockholm för sockerbagare och borgare Sven Hansson Läflär och jungfru Maria Danielsdotter Molin (CIa:2, sida 16). Även släktnamnet Molin finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Ursprunget är markerat med bokstaven O (troligen ”okänt”). Som kommentar står ”Pier de Molin befinner sig i Åker 1627”.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=333%2C2931%2C2816%2C1328

Den 30/3 1679 döptes Hans Hansson Läflärs barn Gunnela (Gunilla) i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:3, sida 15). En av faddrarna var Sven Hansson Läflär.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=3035%2C74%2C3380%2C1594
 
Den 3/2 1681 registrerades betalning för begravning av kommissarie Jacques Olivets späda barn, som begravdes i monsignor Andre Lefebers grav i Maria Magdalena kyrka i Stockholm (LIa1:32, sida 65). I Sällskapet Vallonättlingars släktslista finns det, i mitt tycke, (ganska) snarlika släktnamnet Odinet. Dess ursprung är markerat med F och som kommentar står ”Jean Odinet, kolare som år 1620 tecknar kontrakt i Sedan”. Eloyes Lefebvres och Jean Odinets båda namn finns med i samma kontrakt/dokument-nummer i Sällskapet Vallonättlingars ”Vallonkontraktskivan 2.0”.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055267_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3094%2C240%2C3119%2C1434

Den 4/3 1688 döptes bokhållare Carl de Besche och hustru Barbro Bärends (Berens) barn Petter i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 231). Bland faddrarna finns ”matrona Sara Lefler”. I mina anteckningar har jag skrivit att Sara Lefler var gift med Hindrich (eller Johan) Zedrid och att Barbro Bärend var fadder vid dop av ett av deras barn. Carl de Besches mamma, Ingrid Svinfot, var dotter till en kyrkoherde i Öregrund (Riddarhuset: von Schantz genealogier, 1.A-F, sida 138b).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=408%2C1554%2C2816%2C1328

Sara Leflers make, Hindrich Zedrid (men det står Johan i dopnotis den 9/9 1687 i Maria Magdalena fs i Stockholm), var riks-värdi (vid kungliga myntet?). En annan riks-värdi, Baltasar Grill, kaverade vid lysning den 9/6 1701 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm mellan hammarsmed mäster Philip Mårtensson Boevi och piga Anna Boevi (EII:1, Riksarkivets bild 209). Philip (och Anna?) ska ha tillhört den vallonska släkten Bevi. Bryggare/kyrkvärd Hans Hansson Lefflers dotterdotter, Anna Krus, var gift med bryggare Carl Bewi (Svensk Slägtkalender, volym 9, sida 266). Även Carl Bewi tillhörde den vallonska släkten Bevi, men det eventuella släktskapet med Philip och Anna Boevi tycks inte vara utrett. Carl Bewis troliga fabror, Philip Boivie (Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 50), var rådman i Öregrund 1707.

(Några av) Sara Lefler och Hindrich Zedrids barn var:
•   Anna Catharina dp 9/9 1687 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Faddrar: kommissarie Ehrenfeldts hustru, som bar barnet, myntmästare Strömmers hustru, Carl de Besches hustru (troligen Barbro Bärends/Berens), magister Iser, kommissarie Jonas Schiönberg och kommissarie Erick Camen.
•   Carl dp 28/10 1688 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Faddrar: kommissarie (trol Hans) Stålhandskes fru (trol Beata Yxkull), som bar barnet, sockerbagare Sven Läflers hustru, borgmästare från Arboga Johan Barckhusen* och köpman Carl Brander. Faddern Sven tyder på ett släktskap (syskon?) mellan honom och Sara Lefler.

* I biografi av ”Leffler, släkt” står att vantmakare och arrendator Hans Hansson Lefflers måg hette Henrik Barckhusen (Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-02-04). I ovan nämnda Maria Magdalena församling i Stockholm bodde rysstolk Olof Barckhusen (död ca 1686). Olofs dotter, Elisabetha, gifte sig mellan 1690 och 1696 med mjölnare och byggmästare Johan Laban, som troligen hade det vallonska släktnamnet la Bende. (För mer information och källor om Johan Laban: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0.)

156
Leffler / SV: Leffler
« skrivet: 2024-02-05, 10:21 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Lefebvre markerat med ursprunget F, som jag tror betyder Frankrike. Som kommentar till släktnamnet står i listan ”Eloyes Lefebvre finns omnämnd på ett kvitto från Sedan 1620”.

På adelsvapen.com finns en adlig släkt, Le Febure nr 1989, beskriven här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Le_Febure_nr_1989

Har någon sett tecken som tyder på att släktnamnet Leffler kan vara en stavningsvariant av Lefebvre och/eller av Le Febure?

Enligt adelsvapen.com var Axel Didrik Reuterskiöld (nr 377), vars farfars far var Daniel Svensson Leffler (adlad Lagersparre och son till sockerbagare Sven Hansson Leffler och Maria Molin), gift med Maria Gustava Le Febure.

Jag har noterat släktnamnet Leffler ett flertal gånger i mina anteckningar om Stockholm, främst Södermalm, och tidsperioden omkring 1700. Nedan nämner jag de äldsta exemplen och de som möjligtvis antyder koppling till ”vallon-släktforskning” och/eller koppling till släktnamnet Lefebvre. Jag har sett att släktboken ”Leffler från Breslau” är omnämnd i den här tråden. Den har jag inte tittat i, så det kan hända att nedanstående redan är känt bland er Leffler-forskare. :) Leffler-släkten från Breslau finns också beskriven i Svensk Slägtkalender för år 1886 (första afdelningen) på sidorna 180 – 187 (Svensk Slägtkalender, volym 2), men i den har jag inte hittat kopplingar till dem, som jag har noterat i mina anteckningar (förrutom Tobias Leffler (1641 – 1702) som var kopparslagare i Västerås vilket ger koppling till smed-yrket, som traditionellt förknippas med valloner i Sverige, och närhet till Arboga, som omnämns nedan). I Svenska Ättartal 1893 (9:e årgången) är släkten Leffler (Reutersköld) beskriven på sidorna 264 – 274 (Svensk Slägtkalender, volym 9). Där har jag hittat en del information om dem, som finns bland mina anteckningar, men inte alla.

Jag tar notiserna i kronologisk ordning följda av länkar till dem, men först nämner jag att:

Den 28/3 1697 lystes för köpman Johan Göding och jungfru Magdalena Lefever i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (EII:1, Riskarkivets bild 182, bild-ID: C0056451_00182).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=674%2C142%2C2908%2C1371

I Svenska ättartal 1896 (11:e årgången) står att ovan nämnda Johan Giödings bror, Eric Giöding, gifte sig ”16(82)” med Magdalena Scherff, som dog 1710 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 206). Möjligen var Magdalena Scherff släkting till Paulus Johannis Scharff, som är omnämnd i Jan Leijds inlägg här den 2006-01-24*. Om Magdalena och Paulus Johannis var släkt med varandra vågar man kanske misstänka att Magdalenas släktnamn, Lefever, är en stavningsvariant av Leffler/Lefler eftersom Paulus Johannis mamma hette Barbara Leffler. Vidare tycks mig Lefever vara en ganska trolig stavningvariant av Lefebvre (och av Le Febure).

* I Svensk Slägtkalender volym 9 (1893) står att Hans Leffler (dc 1688 och begraven i Södertälje) kanske var pappa eller bror ”till Barbara, g. 1. m. Johan Hansson, bergsfogden vid Hellefors (hvars son Paul Scharff, f. 1657, [död] 1743, blef prost i Hölö” (sida 265).

Med förhoppning om kommentarer och diskussioner hälsar vänligen,
Jan Johansson

PS: Eftersom inlägget blir ganska långt gör jag ett separat inlägg med de ovan nämnda utvalda notiserna.

157
Övriga släkter - G / Giristadius
« skrivet: 2024-02-02, 21:20 »
Hej,

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1959) står att Johannes Johannis Giristadius tillträdde som komminister i Nikolai (Storkyrkoförsamlingen) i Stockholm den 1/11 1634 och hade kvar tjänsten till sin död 1644 (sida 466). Vidare står att han hade en dotter, Margareta, döpt 3/10 1641 i Nikolai.

Troligen är det dottern Margareta som nämns i Stockholms Katarina fs kyrkoarkiv volym CI:2 i en notis på sidorna 258 och 259. Om jag har läst rätt står:

"Anno 1669 den 16 octob: angaff sigh till
echtenskapet Johan Jöransson, födder i Nye-
Carlby stadh [Nykarlby i Finland], haf. här till warit casseur hoos
hennes nåde feltherinnan. Hans wittne är
Daniel Månsson, inwånare här i försambl.
Enkiones nampn är, Margareta Johans-
dotter, födder här i staden Stockholm, hennes
sal. fadher, war comminister i Storekyrckian
herr Johan
. Hennes sal. före [förra] man, war Erick
Nilsson
, är dödher för 3 åhr sädan och här
på S. Catharina kyrckiogårdh begrafwen.
Hennes wittne är hustro Kirstina Lars-
dotter, sal. Johans Skultz [Schultz] enkia."

Länk till början av notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=201%2C3817%2C3651%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

158
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / SV: Mäster Jochum
« skrivet: 2024-02-02, 20:44 »
Hej igen!

I skrivandet om annat kom jag på att jag själv  :o har skrivit, här på Anbytarforum, om en krögare Adam, som möjligen hade släktnamnet Doublet. Inläggen finns under Släktnamn → Smed- och/eller vallonsläkter → la Bende / Labansson.

Här är länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Tänk på att använda sökfunktionen i browser för att leta upp namnet Doublet i texten.

159
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / Nacka bruk
« skrivet: 2024-02-02, 20:37 »
Hej,

I Stockholms Katarina fs kyrkoarkiv volym CI:2 står på sida 259 om jag har läst rätt:

"Dito [dvs 16/10] 1669 angaff sigh till echtenskapet
Oloff Olofsson Lund, mäthare, födder i Arboga
stad. Hans sal. föra hustro, Anna Anders-
dotter, är dödher för 4 åhr sädan, och här
begrafwen. Hans wittne är Johan Olofsson
kiöttmånglare. Han haf. afdelt sin son.
Pigones nampn är Maria Eliaedotter,
födder widh Nacka Bruck
. Hennes wittne
är Agneta Christophersdotter, hennes stiufsyster."

Möjligen hade Maria och Agneta samma mamma, men två olika pappor: Elias respektive Christopher. Eftersom Maria och Agneta blev benämnda styvsystrar, och inte halvsystrar, är det emellertid troligt att de hade olika biologiska föräldrar, både deras mammor och deras pappor, men att den enas biologiska mamma var gift med den andras biologiska pappa.
Systrarna bör ha varit födda före 1650, kanske på 1640-talet.

Har någon en aning om vilka deras föräldrar var?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=3157%2C1360%2C3042%2C1435

Jag har tidigare skrivit om en annan person född vid Nacka Bruk och som bör ha gift sig (ca 1690) även han i Katarina fs i Stockholm: Johan Labant, som troligen hade det vallonska släktnamnet la Bende, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

160
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-02, 15:37 »
Information om Hans Göding, som adlades von Göeding den 8/4 1705 enligt adeslvapen.com om Von Göeding nr 1399.

Skrivare Hans Göding blev registrerad med hustru hos stadskamrer Johan Andersson (troligen svåger till Hans) i fastighet nr 25 där han ”njuter kost och kläder” i Gamla Stans östra del mtl 1683 (BA:6/1, sida 25).

Den 15/9 1690 till Katarina fs i Stockholm ”angaff sig kong. maijestets cammarförwant her: Hans Giöding, födder här i Stockholm, är her: Rådmans Anders Johanssons son, hans wittne och cautionist war stadts Cammereraren her: Johan Andersson. Jungfrunes nampn är Christina Franck, födder här i församblingen, fadren war sa: her: Rådman Lorentz Franck” (Katarina fs, CI:4, sida 605).

Rådman Lars Frank ägde tre tomter och en kvarn i södra delen av Katarina fs enligt Holms tomtbok (1674) i vilken det framkommer att det t.o.m. fanns en gata med namnet Rådman Lars Franks gata (idag Bohusgatan). Tomterna låg inte långt ifrån Danviken, där Olof Geting (han som nekade sig vara barnfader 1687) bör ha bott och/eller arbetat.

Två av Hans Giöding och Christina Francks gemensamma barn:

•   Dorothea Catharina dp 18/12 1691 i Katarina fs i Stockholm.
•   Andreas dp 16/10 1694 i Katarina fs i Stockholm. Två av faddrarna var köpman Johan Göding och jungfru Maria Elisabetha Lou (Loo), som troligen var släkt med Christina Franck på hennes mammas, Dorotea Loo, sida.

Övriga barn: se https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_G%C3%B6eding_nr_1399.

Kommentarer om några av Hans Giödings syskon:

•   Erik Troligen var Erik rådmannen i Hägerstad Erik Göeding, som hyrde bostad i kvarteret S:ta Maria nr 119 enligt uppgift i mtl 1702 (Stockholm BA:8/1, sida 44, RA:s bild 26). Erik Goeding var tidigare notarie och gm Magdalena Schierf/Skärf. Deras gemensamma barn, Nils, döptes den 3/5 1687 och Margareta den 20/10 1688, båda i Maria Magdalena fs i Stockholm. Dottern Brita (fc 1690) kan ha varit samma person som Brita Eriksdotter Giöding, som gifte sig den 24/11 1707 på Tavastagatan i Maria Magdalena fs med gardistkarl Lars Banck, men i Svenska Ättartal står att hon levde ogift 1710.
•   Brita (gm ovan nämnda stadskamrer Johan Andersson (dc 1697)). Brita var troligen fadder vid tre dop på 1680-talet i Maria Magdalena fs i Stockholm. Vid ett av dessa (den 20/2 1687) var barnets pappa stadstjänare Lars Andersson, som möjligen var bror till Britas make, stadskamrer Johan Andersson.
•   Andreas (domprost i Växjö). I Växjö stifts herdaminne volym 1 (1921) finns mer information om Anders Goeding (sid 199 – 203). Bland annat framkommer att han var född 1657 i Stockholm och att han dog i Växjö 1729. I herdaminnet står att det var syskonens mamma, Catharina Hansdotter, som hade släktnamnet Goeding.
•   Johan (var handelsman i Västindien 1707 och gm Magdalena Lefever – vigda 1697 i Stockholm). Möjligen var Johan fadder 16/10 1694 då Hans Giöding och Christina Francks son Andreas döptes i Katarina fs (se ovan). Magdalenas släktnamn kan ha varit Lefebvre, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (franskt ursprung). I sådant fall är det troligt att det var denne Johan Goeding/Göding, som var fadder vid dop, den 31/8 1699 i tyska fs i Stockholm, av Jacob Paravicino och Maria Durants son Johan Jacob (se mitt inlägg den 2023-08-11).
•   Christina Goeding (var gm kaplan i Storkyrkoförsamlingen Erik Holm). Enligt Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) var Erik Holm (senare Holmén) fc 1644 och död 1716 i Storkyrkoförsamlingen (sida 484). Christina och Erik gifte sig 31/7 1688 i Storkyrkoförsamlingen och deras barn hette Catharina (dp 18/1 1691 i Storkyrkoförsamlingen). Enligt Gunnar Hellström var Christina Goeding döpt den 21/1 1665 i Storkyrkoförsamlingen och det var hennes mamma, Karin Hansdotter, som hade släktnamnet Giöding. Möjligen var Erik Holm släkting till skeppare Urban Gedings ingifta svägerska Catharina Holm, som dog efter 1718. Emellertid var släktnamnet Holm förmodligen inte särskilt ovanligt. Eftersom Erik Holm var inskriven i Roslags nation 1672, då han studerade i Uppsala, finns möjligheten (men även här med stor osäkerhet) att hans pappa var Martin Olai Holm (död 6/4 1673), som blev kyrkoherde i Länna församling i Roslagen 1655 efter att ha varit kyrkherde i Ovansjö församling sedan 1645 (Uppsala stifts herdaminne, volym 2, sida 251).

161
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-02, 15:25 »
Tabell 18 (del 2 av 2)

Baserat på likartade släktnamn, levnadstid och koppling till Katarina fs i Stockholm spekulerar jag om eventuella släktingar till skeppare Urban Geding.

Möjligen hade Urban Geding en släkting (bror?), som hette Olof Geting:

Den 10/12 1687 i Katarina fs i Stockholm ”döptes ett barn Annika, fadren föregaffs wara en båtsman, Christopher, modren är Christian Jacobssons, fordom hökares dotter, Elisabeta Christiansdotter, som äger Oloff Gettingh i Danwijken [Danviken, möjligen står det Gettnigh - jämför stavningen i dopnotisen nedan] till man, som nekade sigh at wara barnfader. Hon födh barnnet, i Erick Oloffssons compagnis båtsmans gårdh på Stadtsgårdtsgränden” (Katarina CI:4, sida 175).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3013%2C1822%2C2816%2C1328

Namnet Christian förekommer även i följande dopnotis (daterad mindre än två månader efter notisen ovan, sida 186 i samma volym):

Den 3/2 1688 i Katarina fs i Stockholm ”döptes borgarens och målarens mäster Lars Johanssons och hustru Ingredh Bengtsdotters son Gustaff, föräldrarna bodde i sin gårdh på Tiäruhoffsgatan, fadrar wore desse, Johan Jöransson slagtare, Jacob Hindricksson mältare, Johan Johansson Grip urmakare, och fältväbell Bartolomeus Hardwick, quinfolcken, hustro Dorothea Gettingh, hust. Karin Andersdotter, hustro Brita Ericksdotter, hustro Anna Pärsdotter, hust: Margareta Christiansdotter, och jung: Giärtrudh Ericksdotter”.

Urban Geding ”angav sig till äktenskapet” i Katarina fs i Stockholm 1682 och 1688. Hans äldsta barn hette Dordi (Dorotea).

Hustru Dorothea Geting, som var fadder vid dopet 1688 i Katarina fs, var troligen gm perukmakare/rådman i Stockholm Hans Roslin (se mitt inlägg den 2023-05-12). Hon bör ha varit född före 1656. I Svenska Ättartal (1896) står om släkten Giöding (von Göeding) att rådman i Stockholm Anders Johanssons barn var födda på 1650- och 1660-talen och att sonen Eric (f. 1654) var rådman i Stockholm (Svensk Slägtkalender, vol 11, sida 206). Sonen Hans (f. 1662) äldsta barn hette Dorotea Catharina och döptes 18/12 1691 i Katarina fs i Stockholm (se mitt inlägg den 2024-01-24 och mitt nästa inlägg). De tre gemensamma nämnarna (yrket rådman, namnet Dorotea och Katarina fs i Stockholm) tycks indikera ett släktskap, men Dorothea Geting (gm rådman Hans Roslin) finns inte med i Svenska Ättartal om släkten Giöding (von Göeding).

Vågar man gissa att Dorothea Geting (född före 1656), Olof Geting i Danviken (han som nekade sig vara barnfader 1687) och Urban Geding (född före 1664) var släktingar till släkten Giöding (von Göeding)?

Vänliga hälsningar,
Jan

162
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-02, 15:17 »
Hej,

Jag har skrivit en ny version av min tabell 18, skeppare Urban Geding, och har inkluderat några funderingar eller spekulationer kring honom och möjliga släktskap.

Tabell 18 (del 1 av 2)

Urban Geding, född före 1664 i ”Köningsbergs stadh”, trolig släkting till handelsman Lars Joensson Geding och till hökare (och skeppare?) Nils Geting.

Urban Geding är omnämnd i Svenska ättartal 1896 (11:e årgången) under släktnamnet Giöding (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 212). Där saknas dock en av Urbans hustrur och information om hans födelseort.

gm1:
Den 18/2 1682 ”angaff sigh till echtenskapet Uhrban Gedningh segellmakare och compåh(?)makare, födder i Köningsbergs stadh*, hans wittne ähr Bengt Erichsson skeppare. Jungfrun Ingrid Jönsdåtter, födder här i församblingen” (Katarina fs i Stockholm, CI:3, sida 643). Ingrid var styvdotter till skeppare Bengt Erichsson (se ”gm2” nedan).
* Kan ha avsett; 1) Königsberg, idag Kaliningrad i den ryska exklaven Kaliningrad oblast, eller 2) Kongsberg (några mil väster om Oslo) där en silvergruva startades 1623 enligt Wikipedia om Kongsbergs silververk.

gm2:
Den 14/4 1688 ”angaf sigh borgaren och skepparen under compagfarerne Uhrbanus Geding, födder … hans förra hust: war skepparens Bengt Erichssons stiufdotter som här döder och begrafwen ähr, hans wittne war hans nu blifwande swåger h:r handelsman Andreas Dysing; jungfruns nampn ähr Margareta Nilsdotter Dysing, födder …” (Katarina fs CI:4, sida 213). Släktnamnet Dysing är stavat Hysing i andra poster. Margareta Hysing avled 3/1 1702 enligt uppgift i bou, daterad 2/10 1702, efter henne (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:60, sida 905) och den 11/3 1702 registrerades betalning till Maria Magdalena fs för begravning av skeppskapten Urban Gedings hustru (LIa1:53, sida 86). En annan bror till Margareta Hysing var skeppare Johan Hysing vars svåger, skeppare Petter Holm, var gm Christina Persdotter Bruun (se bifogad bild i mitt inlägg den 2023-09-09). Även sockerbagare Carl Gieting hade åtminstone en ingift släkting med släktnamnet Bruun: Maria Andersdotter Bruun (dotter till vinhandlare Anders Bruun) gm Didric Steenberg, som var kusin med Carl Gietings halvsyskon (se mitt inlägg den 2024-01-05).

gm3:
Skeppskapten Urban Geding bör ha gift sig ca 1703 med Anna Elisabeth Horn, som dog den 26/11 1704 enligt uppgift i bou, daterad 26/11 1704, efter Urban Geding och Anna Elisabeth Horn.

Skeppskapten Urban Geding dog troligen i september 1704 enligt uppgift i ovan nämnda bou (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:64, sida 119), samt enligt betalning till Maria Magdalena fs för begravning av kapten Urban Geding vilken registrerades den 24/9 1704.

I bouppteckningen (1704) efter skeppskapten Urban Geding står att bla krögare Petter Roos och Johan Andersson i Saxhammar var skyldiga dödsboet pengar. Petter Roos kan ha varit släkting till Judita Ros, gm handelsman Lars Joensson Gedingh (tabell 19 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27) och Saxhammar kan ha varit järnbruket Saxehammar i Dalarna. Vidare framkommer av bouppteckningen att hökare Erik Johansson Strikkert (Strickert) hade pantsatt en kappa hos Urban. Troligen var det samma hökare Erik Johansson Strickert som var skyldig pengar till bryggare Johan Lampa, måg till handelsman Lars Joensson Gedingh. Uppgifterna om Petter Roos/Judita Ros och om Erik Johansson Strickert tyder, tillsammans, på ett släktskap mellan skeppare Urban Geding och handelsman Lars Joensson Gedingh. Urban Gedings dödsbo ägde en skatträttighet och hemman kallat ”Skieberga”, som troligtvis motsvarar det ”Stinbärga” omnämnt i bouppteckningen efter Margaretha Hysing. Vidare framkommer av bouppteckningen efter Urban Geding att dödsboet var skyldig bryggare Hartwick Losch pengar.

Urban Gedings svåger, skeppare Johan Hysing, var ingift svåger till Christina Persdotter Bruun, som gifte sig 1713 med kopparslagare Johan Petre. Denna kopparslagare bodde sedan tidigare i kvarteret Överkikaren där bokhållare Andreas Holmsten och kammarskrivare Nils Holmsten bodde. Hökare Nils Gieting (tabell 26 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:29) bör ha bott, 1737, i en stuga (tidigare?) ägd av sergeant-änka Gertrud Holmsten, som kan ha varit släkting till Andreas och Nils. Detta ger en svag antydan om ett släktskap mellan skeppare Urban Geding och hökare Nils Gieting. Även Nils är omnämnd i Svenska ättartal 1896 (11:e årgången) under släktnamnet Giöding (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 210). Han sägs där ha varit son till ?Nils Giöding, som var ”antagl. bonde i Ångerml.”, levde i slutet av 1600-talet och ”högst sannolikt” var bror till Olof Nilsson Geding (tabell 37 i mitt inlägg den 2023-04-25), som också är omnämnd i samma Svenska ättartal (sida 211). ?Nils Giödings barn var (enligt Svenska ättartal):

•   Eric död före 1743, hökare i Stockholm (troligen tabell 13 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:25 och i isådant fall skeppare samt gm Catharina Nederberg (dc 17/9 1773) vars två barn hade släktnamnet Holmsten, möjligen efter deras styvfar (jämför Urban Gedings koppling till släktnamnet Holmsten).
•   Catharina Nilsdotter död efter 1743, gm bonde Hans Jacobsson i Själand i Säbrå sn i Ångermanland
•   Brita gm bonde Olof Ericsson i Wägnön i Säbrå sn i Ångermanland
•   Nils död före 1743, (tabell 26 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:29) hökare, g1723m Elisabet Persdotter
•   Per död före 1743, bodde i Finsvik i Säbrå sn i Ångermanland
•   Märta död 20/4 1743 utan barn, g1727m mjölnare ålderman Lars Andersson Berg (dc 1751) i Stockholm

Urban Gedings barn med Margareta Nilsdotter Hysing:

•   Dordi (Dorothea) dp 21/5 1685 i Katarina fs i Stockholm, “skepparens Uhrbanus Gedings dott:r” (CI:4, sida 8 ). Tyvärr finns inga fler uppgifter i dopnotisen. Enligt åldersuppgift i bou, daterad 26/11 1704, efter Urban Geding var hans dotter Dorothea fc 1691.
•   Anders fc 1693 (möjligen döpt i Maria Magdalena fs där dopbok saknas för åren 1691 – 1714), död efter 26/11 1704.
•   Anna Margaretha fc 1697, (möjligen döpt i Maria Magdalena fs där dopbok saknas för åren 1691 – 1714), död efter 26/11 1704, gm handelsman Hans Björkman (vigda 25/3 1718 i Maria Magdalena fs i Stockholm, EI:1, sida 208).
•   barn dc 1700 (betalning till Maria Magdalena fs för begravning registrerades den 29/12 1700)

163
Gävle (Heliga Trefaldighet) / SV: Gävle (Heliga Trefaldighet)
« skrivet: 2024-02-01, 13:39 »
Hej,

I Stockholms Katarina församlings volym CI:2 står, om jag har läst rätt:

"Anno 1669 den 16 januarij angaff sigh till
echtenskapet herr Päder Erasmi Gavelio
comminister in Gäffle. Hans wittne
är mäst. Johan Jöransson Comprächt(?) lijndwäfware [linvävare](.)

Enkiones nampn är, hustro Brita Larsdotter
sal. [salige] fordom kyrckio herdens enkia
Munsön
her. Nils Hinrici Pennisolij. Hennes
wittne är hustru Abluna Staphansdotter, M. [mäster]
Johan Jöranssons lindwäffwares hustro".

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=536%2C3021%2C3042%2C1435

Information om Petrus Erasmi Gewalin finns i Uppsala stifts herdaminne, volym 2, sida 24 (Hamrånge), där det står att Petrus; 1) prästvigdes 1667, 2) blev(?) komminister i Gävle 1668, och 3) att han inte kom överens med prosten i Gävle, Fontelius, som anklagade Petrus "att han på allt sätt sökte Fontelii obestånd, då hans hustru var invecklad i Trullväsendet", som möjligen är en stavningsvariant av "troll-väsendet".

Länk till sida 24 i Uppsala stifts herdaminne, volym 2, men abonnemang på ArkivDigital krävs:
https://app.arkivdigital.se/volume/v903635?image=160

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Möjligtvis var Brita Larsdotters eventuella anklagan om att vara "invecklad" (inblandad?) i troll-väsendet något hon "släpade med sig" från Munsö socken. I Uppsala stifts herdaminne står att kyrkoherden efter Nils Peninsolius* i/på Munsö, Johannes Zachariae, var "gift med Margreta, öfver hvilken mycket klagades, att hon under nådåret utödde skogen" (volym 2, sida 283).

* Paeninsula på latin betyder halvö.

164
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2024-02-01, 11:52 »
Hej,

En lysning- eller vigselnotis med namnet "Johan Fochk" (jfr Johan Focken i Släktboken) och (indirekt?) koppling till skeppet "Flygande Hjorten" fick mig att leta efter bouppteckning efter Johan Focken.

Lysning-/Vigselnotisen är daterad 21/11 1668 och finns i Stockholms Katarina fs CI:2, sida 232.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=431%2C1045%2C3042%2C1435

Bouppteckning (med mera) efter Johan Fockin, som omnämns i Släktboken (som jag tolkar det), finns i Stockholms Rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:52, sidorna 737-752v. Det är ganska många sidor, men är intressant läsning i mitt tycke. Notera att assistent Adolf Norden var gift med Maria Stenberg, som troligen var (eller "kan ha varit") personen, som omnämns på sida 742 och vars "brev" finns på sida 746. Notera också den stora infordrande skulden dödsboet hade hos Hans Kungliga Majestät och Kronan (sida 742) och texten på sida 743.

Enligt mina anteckningar (men tyvärr har jag slarvat med källhänvisning) var Maria Stenberg syster till Antony (de) Bruyns hustru Catharina Stenberg. Antonys syster, Maria (de) Bruyn, var gift med Welam Momma, som var bror till den i Släktboken omnämnda Abraham Momma Reenstierna. Den i bouppteckningen omnämnda Maria Stenberg kan också ha varit Catharina Stenbergs svägerska, Maria Standaert, gift med Catharinas brorsa Dieterich Stenberg. Att Catharina och Dieterich var syskon framkommer i Svensk Slägtkalender (Svenska Ättartal) volym 11 om släkterna (de) Bruyn och Standaert, men tyvärr har jag som sagt slarvat med källhänvisningen om att deras syster var Maria Stenberg, gift med Adolf (von) Norden.

I bouppteckningen framkommer också att Elisabet Focken (23 år) var fc 1672.

Länk till bouppteckningens första sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107533_00770#?c=&m=&s=&cv=769&xywh=3039%2C280%2C3833%2C1762

Vänliga hälsningar,
Jan

165
Hej igen!

Om det var Jacobs bror, Daniel, som "angav sig" 1666 i Katarina fs till äktenskapet finns kanske möjligheten att även Jacob gifte sig med någon från Stockholm (och anmälde sig, eller vigdes, där). Marianne, vet du vad Jacobs hustru hette? Om du har ett släktnamn kan jag se om jag har det i mina anteckningar om personer i Stockholm i slutet av 1600-talet.

Om jag hittar någon Jacob Dewall eller Jacob Reen meddelar jag det här!

Vänliga hälsningar,
Jan

166
Bjugg / SV: Bjugg
« skrivet: 2024-01-31, 16:55 »
Hej igen,

Ursäkta att det blir ett inlägg så snart igen, och denna gång kanske det rör sig om en sk "false friend".

På sidorna 215 och 216 i Katarinas volym CI:2 står (om jag har läst rätt):

"Dito 1668 angaff sigh till Echtenskapet
Johan Welambsson Bugge her(-)tienare,
föder i Avestfolen i Wedembryngh 30 mijll
på Andra sijdan Hamborgh(.) Har haf. [haft] till
förände aflat barn medh dhenna sin fäste(-)
qwinna och nu will henne ächta.
Hans wittne är Welamb
Jacobsson
Rustmästare"

Quinnos nampn är Anna Welams-
dotter föd widh Schultuna [Skultuna] mäss-
sings(-)bruck, hon haf. till förändhe
aflat barn medh förbemälte sin nu fäste(-)
man, som nu henne till ächta tager,
hennes wittne är hustro Elisabeta
Borcholtsdotter
(?), Daniel Erickssons
Jernbärares hustro, och hustro
Kirstin Staphansdotter"

Länk till början av notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=3228%2C3421%2C3041%2C1434

Släktnamnet denna gång är alltså Bugg och inte Bjugg och den möjliga "falska vännen" är Avestfolen, som jag först trodde hade att göra med Avesta, men kanske avses Westfalen? "Ovest" på italienska (och på latin?) betyder "väst".

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

167
Hej och tack Marianne för intressant information!

Då är det nog troligt att Daniel Johansson Dewall i notisen daterad 19/10 1666 var son till snidverkssmed Johan Devalt.

I mitt förra inlägg nämnde jag faddern Daniel Johansson Reen och undrade försiktigt om han kan ha varit samma person som Daniel Johansson Dewall. Bröderna Momma adlades 1669 och fick/tog då släktnamnet Reenstierna.

Nu har jag sett ytterligare en notis med släktnamnet Reen (det tycks stå Been, men det släktnamnet har jag inte stött på tidigare - däremot Reen ett flertal gånger) indirekt kopplat till myntverket. Personen Reens förnamn var "Fabion" (troligan Fabian) och jag undrar därför om namnet Fabian förekommer bland släkten Dewall, eller någon annan släkt som bedöms ha en vallonsk härkomst.

Jag försöker göra en avskrift igen:

"Anno 1668 den 27 Junij [dvs innan Momma adlades] angaff sigh till
Echtenskapet Jonas Pärsson Betiente hoos
Edle och wälb. herre herr Nils Bielke [som då bör ha varit 24 år]
föd i giäffle [Gävle] stad, hans wittne är Mårthen
Mårthensson på myntett betiente
/
Pigones nampn är Maria Månsdotter föd på
Munsön, haf. tient en tijdh hoos Fabion
Been
[trol Reen, men det är min personliga bedömning], och nu är hoos sin swåger här i för-
sambl. Hennes wittne är hustro Brita
Månsdotter hennes syster
och Gunbor [Gunborg]
Ericksdotter."

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00116#?c=&m=&s=&cv=115&xywh=2892%2C1743%2C3650%2C1721

Eftersom jag är mest intresserad av ovan nämnda Mårten Mårtensson hoppas jag det går bra att fråga vad man menade med "på myntett betiente". Var han betjänt vid myntverket eller betyder det bara att han arbetade där?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser nu att du, Marianne, har skrivit "Jacob är den ende som inte finns kvar i Avesta-trakten efter 1671". Om sonen Daniel fanns kvar i Avesta-trakten till och med 1670 (eller efter 1671?) kanske det är mindre troligt att Daniel Johansson Dewall i lysningsnostien 1666 var son till snidverkssmed Johan Devalt.

168
Bjugg / SV: Bjugg
« skrivet: 2024-01-31, 13:24 »
Hej,

Kan nedanstående notis vara av intresse?

I Stockholms Katarina församlings kyrkoarkiv volym CI:2 står på sidan 199 (om jag har läst rätt):

Dito [dvs den 29(?)/9] 1667 angaff sigh till Echtenskapet
Johan Nilsson Copferdijs siöman, födder här i
s:ttae [Sankta] Catharinae församblingh, hans wittne
är Johannes Biug, stadsens ordinarij cemner [kämnär].
Jungfrunes nampn är Catharina Olofsdotter
födder i Barckare sockn widh Kiöpingh, hennes
wittne är hustro Elena(,) Johannes Biughs
hustro
.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=3185%2C79%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I efterhand ser jag nu, efter att ha klickat på länken i Constantinus Lindfors inlägg här den 2021-09-18 och läst innehållet, att Johannes Biugs hustru Elena bör ha varit Helena Hård af Segerstad. Hoppas ändå att ovanstående notis kan vara av intresse!

PS2: Ovan nämnda kämnär Johannes Biug och hans hustru Elena var vittnen igen vid en annan lysning (den 30/5 1668 i Katarina fs, CI:2, sida 210). I notisen står att Elenas efternamn var Ambiörnsdotter, men någon Ambjörn har jag inte hittat på adelsvapen.com om släkten Hård af Segerstad. Däremot är Ambjörnarp socken omnämnd några gånger. Kan det vara därför Elena blev registrerad med efternamnet Amiörnsdotter?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00115#?c=&m=&s=&cv=114&xywh=340%2C3166%2C3042%2C1435

169
Hej,

Är följande person känd för er Dewall-forskar?

"Anno 1666 den 19 ochtob. [19/10 1666] angaf sigh till
Echtenskapet Daniel Johansson Dewall födder
widh Åwersta fors [Avesta Fors]. Haf. sin tienst här i stadhen
på selfwer myntet [silvermyntet]. Hans wittne är Hans
Olofsson
.
Pigones nampn är Karin Olofsdotter [syster till Hans?]
födder i Helsinghland i Hudwalstad [Hudiksvall?] och up(-)
wäxt [uppväxt] widh Kopperbergit haf. tient här
i stadhen i 2 åhr, hennes wittne är hustro
Margreta Christophersdotter(,) Hans
Olofssons silpakares [sillpackares] h. [hustru]".

Länk till "lysningsnotisen" (Katarina kyrkoarkiv CI:2, sida 175):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00097#?c=&m=&s=&cv=96&xywh=2901%2C2276%2C3651%2C1722

-----------------------------------------------

I Kjell Lindbloms tillägg till NV finns (hoppas det är OK att kopiera texten!):

"de Val Tabell 3

Ersätts med:
Johan Dewall, son till Peter (tab 2), står i Avesta mtl 1690 som gift. Han gifte sig 13/10 1689 i Grytnäs med Anna Persdotter. Han får underhåll 28/2 1700 Kopparsmedsdrängen Johan Dewall som är stadd i swår sjukdom och intet har något till födo och uppehälle, bekommer af dee fattigas medel till hielp Sex dahl. Kopparmynt (Avesta LIa:9 sid 101). Han blir senare kyrkovaktare och begravs 10/1 1724 i Avesta. Änkan dör 1737.

Barn: Petter d 1734, myntarbetare i Avesta, gift före 1721
barn dp 15/12 1692 (Avesta LIa:7 sid 32)
barn bg 23/2 1696 (Avesta LIa:7 sid 8 )
Johan dömd för fylleri enl Avesta kyrkorådsprotokoll 11/6 1724, g m Kierstin Olsdotter
från Grytnäs 15/8 1730 i Norberg"

-------------------------------------------------------

Ett släktskap tycks mig vara troligt, men vilket?

I mitt inlägg här den 2023-12-05 skrev jag om Daniel Johansson Reen, som var fadder respektive pappa till barn i ett par dopnotiser i Katarina fs 1689. Vågar man gissa att han var samma person som ovan nämnda Daniel Johansson Dewall? I sådant fall hade han en trolig syster som hette Anna Jonsdotter Reen (se PS i mitt inlägg den 2023-12-05).

Jag har också skrivit om Mummans gård i den här tråden. Det tycks mig nu vara (ganska) klart var den låg och att man avsåg Reenstierna då man skrev Mumma/Mumman i Katarinas kyrkoböcker i slutet av 1600-talet. Mer om det här för intresserad (Introducerad adel - Reenstierna): https://forum.rotter.se/index.php?topic=65965.0

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Den sk Mummans gård bör ha varit ägd av Jacob Reenstierna. Hans svärfar, Marcus Kock (f 14/1 1585 i Liège), var myntmästare i Avesta 1641 - 1657 (dvs möjligen/troligen då ovan nämnda Daniel Johansson Dewall föddes där). Marcus Kock avled 1657 i Avesta (Wikipedia om Marcus Kock).

Jacobs svåger, Abraham Kock (adlad Cronström), var myntmästare (i Stockholm?) 1664-68, dvs 1666 då ovan nämnda Daniel Johansson Dewall vid silvermyntet anmälde sig till Katarina fs för äktenskap (Wikipedia om Myntmästare).

I mina anteckningar har jag också noterat att Baltasar Grill, som kaverade vid lysning 1701 mellan Philip Boevi och Anna Boevi, då bör ha varit riks-guardie, dvs "(förr) ämbetsman med uppgift att övervaka o. kontrollera mynttillvärkning o. kontrollera arbeten av ädel metall m. m." (SAOB om risk-guardie).

170
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2024-01-29, 15:09 »
Hejsan,

Med risk att komma ifrån ämnet Dubois (igen!  :-[ ), men...

Eftersom släktnamnet de Moy/de Moij har nämnts här (sommaren/hösten 2023) och inget diskussionsämne tycks finnas om detta släktnamn, kommer här information om ett dop av ett "oäkta" barn vars mamma hette Gertrud och vars pappa "sägges wara" Anders Moy/Moij. Nej, det rör sig inte om Gertrud Niclasdotter, som var gm Joris Dubois (tabell 16 i NV del 1, sida 200)!

Den 20/3 1673 döptes i Katarina fs (CI:2, sida 125) "ett oechta barn widh nampn Anders, fadheren sägges wara en Compagnis siöman, Anders Moij, hon skall hafwa tient hoos mäst: Jöran Jesuvijt murmästare, sädan warit till huus i Consapellens Sijfwerts gårdh hoos hans huus[-]folk, Johan Ericksson siöman, hon konan är widh nampn Giärtrudh Bärtils//dotter, wittnar hustro Anna Påwelsdotter Boende i S. Maria församb."

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=189%2C1952%2C3651%2C1722

För egen del tar jag informationen i dopnotisen med en nypa salt.
Anders släktnamn kan dessutom ha varit ett annat än "de Moij".
Men det är ett lustigt sammanträffande med namnet Gertrud i denna dopnotis, Joris Dubois hustru Gertrud Niclasdotter och "frantzoos kåna Gertrud" som fick ett utomäktenskapligt barn med en kolare benämnd Claas ca 1657 (NV del 1, sida 110). Dessutom tycker jag Gertruds patronymikon Bertilsdotter låter intressant (Bevi? Bajar?).

Då bryggare Claes Bruuns dotter Maria döptes i tyska fs den 14/2 1664 var Frantz de Moijs hustru fadder. Hon bör ha varit perukmakare David Dubois svärmor. Vet någon möjligen vad hon hette? Davids troliga "ingifta svåger", sockerbagare Carl Geting (gm Magdalena de Moij) hade halvsyskon vars kusin, Didric Standaert, var gm Maria Brun, dotter till vinhandlare Anders Brun, som möjligen var; 1) bror till bryggare Claes Bruun, och 2) släkting till sekreterare Tobias Soltners änka, Christina Bruun, i vars gård ryttare Hendrick De Boo (Dubois) gifte sig den 1/8 1708 i Maria Magdalena fs. Ryttare Hendrick var möjlig son till ovan nämnda Joris Dubois ("Dubois ny Tabell 21A" i Kjell Lindbloms tillägg till NV här: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ovan nämnda Jöran Jesuvijt bodde vid, eller hade yrkesmässig koppling till, Stadsgården. Det är nog inte så väsentlig information, men jag kan inte låta bli att dela följande dopnotis, med dramatiskt innehåll.

"Anno 1669 then 29 september. döptes ett // oechta barn, widh nampn Kirstin, fadherens Nampn sägges wara Anders Erick//sson, en målare lärdrängh. är mäst: Erick Olofssons murmästarens son. han som skiöt sigh till döds. och modheren haf. tient hoos mäster Jöran Jesuwiten i stads gårdhen, ther hon haf. blifwit medh barnet, af hans bemälte måghs son. modherens nampn är Margareta Nilsdotter, och nu födt barnet hoos M. Oloff Botwidhsson spismakare /."

För nyfikenhets skull: står det "af hans bemälte måghs son", och vad syftar man i sådant fall på?
Var murmästare Erik Olofsson måg till murmästare Jöran Jesuwiten?


Länk till notisen (Katarina CI:2, sida 155): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=66%2C2627%2C3651%2C1722

171
Reenstierna / SV: Reenstierna
« skrivet: 2024-01-29, 12:11 »
Hej,

Den i mitt förra inlägg omnämnda sekreterare Andres Grubbes tomt vid Östra Kyrkogatan var förmodligen inte Mummans gamla gård. På en "kart-variant" av Holms tomtbok 1674 finns assessor Reenstiernas bodar på en tomt, som låg i hörnet mot Östra Kyrkogatan (se bifogad bild).

Dessutom tycks mig följande notering näst intill bekräfta att man avsåg Reenstierna då man skrev Mumma/Mummans i Katarina församlings kyrkoböcker i slutet av 1600-talet.

Den 16/1 1672 döptes "Anders Månsson Renstiernas skrifwares son" i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 61, se bifogad bild).

Den 27/3 1673 döptes "Anders Månsson Mummans skrifwares dotter Christina" i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 85, se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

172
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-01-28, 14:25 »
Tack Ulf för tipset!!

För mig fanns där en hel del intressant information om andra släktnamn och personer.

Den Giöding som Olof Cronberg har skrivit om, notarie Erik Giöding som har omnämnts några gånger i den här tråden, är också omnämnd i Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) sida 206, men där har han titeln rådman (Svensk Slägtkalender, volym 11). Släkten finns också på adelsvapen.com här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_G%C3%B6eding_nr_1399. Troligen finns även något om den adliga släkten Von Göeding nr 1399 i Riddarhusets arkiv.

Länk till ovan nämnda sida 206: https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=112

På sidorna 209 - 212 är "en annan Stockholmsslägt Giöding" beskriven.

Vänliga hälsningar,
Jan

173
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2024-01-27, 18:01 »
Hej,

Kanske redan känt, men...

Den 2/5 1690 döptes i Katarina fs i Stockholm borgare och skräddare (men inte registrerad som mäster) Jöns Pärsson och hustru Johanna Thomasdotter "leklers" dotter Catharina, som döptes hemma på Götgatan eftersom hon var svag (CI:4, sida 521). Faddrar var skräddare mäster Nils Jonsson och hustru Margareta Strilitz(?).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00273#?c=&m=&s=&cv=272&xywh=2951%2C3396%2C3081%2C1457

På Kjell Lindbloms sida med tillägg NV har jag sett att det finns en Thomas le Clerc (tabell 11).

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej,

Den 1/11 1692 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 821), skräddare (denna gång registrerad som mäster) Jöns Pärsson och hustru Jahanna Thomasdotter le Klers son Corlingh(?) vars faddrar var: borgare Jacob Hendricksson, Måns Pärsson, hustru Catharina Care: och jungfru Elisabeta le Kler.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00411#?c=&m=&s=&cv=410&xywh=3120%2C3054%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

174
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2024-01-27, 17:48 »
Hej,

I Holms tomtbok 1679 över Maria Magdalena fs i Stockholm framkommer att en tomt vid Sankta Maria Kyrkogata och kvarteret Jupiter (folio 34) ägdes av salige sekreterare Andre Grubbes änka (se bifogad bild och tomt markerad med *).

Vid dop, den 19/10 1692 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 820), av järnbärare Erik Pärsson och hustru Catharina Andersdotters barn Brita var bl.a. "Grubbens hustro" fadder. Möjligen hette hon Hedewig (Hedvig) Claudi, men jag är osäker på om det var hon som var Grubbens hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00411#?c=&m=&s=&cv=410&xywh=281%2C79%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

175
De Try / SV: De Try
« skrivet: 2024-01-27, 14:27 »
Hej,

Vid dop, den 2/10 1692 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 817), av tunn-bindare mäster Petter Johansson Blom och hustru Margareta Nilsdotters barn Catharina, var följande personer faddrar:
Mäster Donat Pheiff (Feiff), mäster Petter Jacobsson, mäster Herman Schultz, monsignor Thomas Ling/Ljung, mäster Simon Olofsson, fru Hedvig Hiersenstierna, hustru Anna Telskog(?), hustru Catharina Hedevig, hustru Maria Wall och jungfru Catharina de Trey/Treij.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00409#?c=&m=&s=&cv=408&xywh=2781%2C187%2C3651%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

176
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2024-01-26, 18:49 »
Hej igen,

Jungfru Elisabeta Lemarinié, som var fadder vid dop i Katarina fs den 14/9 1688 (se mitt inlägg här den 2023-10-14), var troligen fadder igen i samma Katarina fs den 7/7 1692 (CI:4, sida 800). Vid samma dop var "bardber" Didrick Mumma också fadder. I samma volym bedömer jag det som troligt att exempelvis "Mummans gård" avser släkten Momma/Reenstierna, men trots en mängd tillgängliga sekundära källor om släkten Momma/Reenstierna har jag inte lyckats hitta information om Didrick Mumma. Kanske man inte avsåg Momma i denna dopnotis. Didricks namn, stavat på samma sätt, finns i en annan dopnotis i Katarina fs:s CI:4, den 16/1 1691.

Fråga 1: Betyder "bardber" bardisan-bärare?
Fråga 2: Finns någon koppling mellan släkten le Marinier och släkten Momma/Reenstierna (eller släkten (de) Bruyn)? Jag har inte heller hittat information om handelsman Arndt Momma...

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00401#?c=&m=&s=&cv=400&xywh=282%2C2667%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Didrick Mumma kan ha varit barberare (men bokstaven d i "bardber" tycker jag inte passar in i ordet barberare...) och/eller döpt den 14/1 1656 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm då "kaufman" (handelsman) Arndt Mommas son Dietrich döptes (CI:1a, sida 389).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00174#?c=&m=&s=&cv=173&xywh=3217%2C3127%2C2816%2C1328

177
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2024-01-26, 14:34 »
Hej,

Den 20/4 1692 döptes, i Katarina fs (CI:4, sida 786), järnvåg-stångräknare Clas Classon Leman och hustru Maria Andersdotters dotter Maria. Familjen bodde fortfarande vid Axels gränd (jfr mitt förra inlägg).

Faddrar vid dopet var:

Ålderman vid järnvågen Thomas Brink, kontrollör vid järnvågen Gustaf Sörman, (hökare?) Ferdinandus, (hökare?) Isaak Ekman, Jöran Hendricksson, inspektor Albrecht Jerners hustru (som var?) hustru Sara Raddou (möjligen släkting till Helen Radou gm Adam Leijel), hustru Brita Hendricksdotter, hustru Kirstin Jonsdotter och hustru Anna Hansdotter.

Inspektor Albrecht Jerner var själv fadder vid dop, den 10/3 1686 i Maria Magdalena fs, av sekreterare Tobias Soltner och hustru Christina Bruuns dotter Anna Catharina, som möjligen gifte sig med mjölnare Johan Maniette.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00394#?c=&m=&s=&cv=393&xywh=113%2C2015%2C3651%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

178
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-01-25, 14:42 »
Hej igen,

Vid dop, den 25/1 1692 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 770), av hökare Mickel Olofsson och hustru Catharina Thomasdotter "le Kliers" son Thomas (vars föräldrar bodde i egen gård vid Götgatan), var bl.a. rådman Thomas Permans hustru och Gottfred "le Klers" hustru faddrar.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00386#?c=&m=&s=&cv=385&xywh=202%2C1495%2C3651%2C1722

Obervera att rådmannens släktnamn var Perman, inte Parment!

Emellertid tror jag att ovan nämnda Catharina och Gottfrid är omnämnda på Kjell Lindbloms hemsida med tillägg till NV under släktnamnet le Clerc ("le Clerc Tabell 9" och "le Clerc Tabell 12", där det står att Gottfrid le Clair var linhandlare i Stockholm 1697, men bör ha funnits (tillfälligt?) i Stockholm vid ovan nämnda dop 1692).

Fråga 1: Kan släktnamnet Le Clerc vara en stavningsvariant av le Cleer?

Anledningen till min undran är, förrutom stavningen av Gottfrids släktnamn i dopnotisen, att det i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (version mars 2019) står att Johanna Wincentsdotter le Cleer var gm Jacob Bäwi 1662. Vidar är rådman Philip Boevi omnämnd i Kjells tillägg till NV (och i en rådhusrätts protokoll daterat 8/3 1711), under "Personne Tabell 17". Jacob Bäwi och Philip Boivie är också omnämnda i Kjell Lindbloms bok NV del 1 (Bevi Tabell 27 sida 51 respektive Tabell 21, sida 50). Jacob är där omnämnd som trolig son till Philip Bävij (Tabell 26, sida 51), "vars släktskap med övriga Bevi är oklar".

Fråga 2: Med denna bakgrund undrar jag om ovan nämnda rådman Thomas Perman möjligen kan ha fått sitt släktnamn felstavat i dopnotisen. Kan det ha varit Parment?

Vänliga hälsningar,
Jan

179
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-01-25, 13:22 »
Hej igen,

Vid dop, den 17/1 1692 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 768), av kompanibåtsman Mats Eriksson Bärg och hustru Elisabeta Nilsdotters son Erik (vars föräldrar hyrde bostad vid Sillpackaregatan), blev Lars Eriksson Geting registrerad som första faddern. Möjligen var Lars bror till Johan Eriksson Getin, vars son Erik döptes den 9/10 1680 i Katarina fs (CI:3, sida 180) (se mitt inlägg här den 2023-09-20).

Länk till dopnotisen daterad 17/1 1692:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00385#?c=&m=&s=&cv=384&xywh=329%2C1526%2C3651%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

180
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-01-24, 18:14 »
Hej,

Den 18/12 1691 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 762), klädkammarförvaltare Hans Göding och hustru Christina Francks dotter Dorotea Catharina. Familjen bodde i salige rådman Francks hus vid Götgatan och rådmannen tycks ha varit Doroteas pappa.
Faddrar var: assessor Petter Franck, rådman Anders Johansson, Lars Franck, hustru Dorotea Lou som tycks ha varit mamma till Hans eller till Christina, stadskamrerens hustru Brita Göding och notarie Erik Gödings hustru Magdalena.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00382#?c=&m=&s=&cv=381&xywh=370%2C3023%2C3042%2C1435

Doroteas släktnamn Lou (Low) kan eventuellt ha haft stavningsvarianten Loo. Vid snabb titt i bouppteckningar tycks ett par "Nilsson Loo" ha bott i "Norrland" (Härnösand om jag minns rätt). I sekundär källa (adelsvapen.com) sägs Dorotea dock ha varit född i Hamburg. Möjligen var Dorotea släkt med Adriana Claesdotter Loo, som var gm kopparslagare David Schultz (vigda den 19/3 1674, troligen i Maria Magdalena fs i Stockholm, Adriana var då jungfru). Jag har antecknat att deras barn, Hindrich, döptes den 12/12 1683 och att en fadder då var skräddare Anders Berg. Tyvärr har jag inte skrivit var, men troligen var det i Maria Magdalena fs i Stockholm.

Vidare har jag skrivit i mina, vid det här laget röriga, anteckningar att ovan nämnda skräddare Anders (trol Olofsson) Berg senare blev bryggare (mellan 1688 och 1691, en tid efter vigseln (före 1688) med Christina Stöök, dotter till kopparslagare Jacob Eriksson Stöök) och att han (Anders Berg alltså) var trolig pappa till (min tabell 34 i den här tråden) Margareta Getings svärmor Catharina Andersdotter, mamma till bryggare Johan Wessman/Westman (som var släkt med bryggare Johan Dubois - men det är en annan historia).  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Hans Gödings familj/släkt är beskriven i Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) (Svensk Slägtkalender volym 11, sidorna 206 - 209).

Länk till sida 206 på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=112

PS2: De två ovan nämnda "Nilsson Loo" (troligen bröder) hade koppling till Hudiksvall! Förlåt!!  :-[
Här är länkar till två bouppteckningar:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107525_00866#?c=&m=&s=&cv=865&xywh=1495%2C18%2C7764%2C3570
och
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_01025#?c=&m=&s=&cv=1024&xywh=1440%2C29%2C6470%2C2975

181
Hej,

Vid dop, den 30/11 1691 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 759), av Lars Pärsson och hustru (Angneta) Agneta Zachrisdotters barn var Daniel Hero den första omnämnda faddern.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00380#?c=&m=&s=&cv=379&xywh=2791%2C258%2C3651%2C1722

På Kjell Lindbloms internetsida med tillägg till NV har jag sett den nya tabellen 18A med:
"Daniel Hero, son till Nicolaus (tab 17), döps 1/5 1664 vid Skilån i Skinnskatteberg. Han utbildar sig och blir hovskräddare."

Möjligtvis var det hans om var ovan nämnda fadder.

Vet man något mer om pappersmakare Niclas Heros svärfar, djurvaktare Tore Jonsson, än det som framkommer i dokument från lagmansrätten i Österrekarne 9/9 1694?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

182
Leijel / SV: Leijel
« skrivet: 2024-01-24, 14:01 »
Hej igen!

Vid dop, den 29/11 1691 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 758), av järnbärare Päder Andersson och hustru Karin Larsdotters son Lars var hustru Judita Leijel, Emerentia Bångh (Bunge) och hustru Debora Leijel faddrar.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00380#?c=&m=&s=&cv=379&xywh=-242%2C43%2C4381%2C2066

Enligt tolkning av adelsvapen.com om släkten Bunge nr 214 bör faddern Emerentia Bångh ha varit dotter till Henrik Leijel och Judita Rokes. Se sonen Mårten Bunge i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bunge_nr_214

Om jag minns rätt var Adam Leijels dotter, Judita, jungfru då hon gifte sig 1707. Därför tycks det mig vara troligt att ovan nämnda fadderna "hustru Judita Leijel" var Henrik Leijels hustru Judita Rokes. Deras dotter, Emerentia, tycks ju ha varit fadder vid samma dop.

Men vem var Debora Leijel?!

Jag passar på att ställa en annan fråga:

På adelsvapen.com om Leijel nr 1531 står att svärföräldrarna till David Leijel (TAB 3) var "handelsmannen i Gävle Hans Honnon av skottsk härkomst och Anna Grubb av tysk börd".
Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531

Har någon källa till påståendet att Anna Grubb var av tysk börd?

I Gävle fanns släkten Grubbe (kopplad till Bure-ätten) i början av 1600-talet. Därför misstänker jag lite svagt att Anna Grubb tillhörde "Grubbe-ätten" vilket är anledningen till min fråga om källan angående hennes påstådda tyska börd.

Vänliga hälsningar,
Jan

183
De Try / SV: De Try
« skrivet: 2024-01-22, 15:08 »
Hej igen,

I samma gmr 1684 och 1687, omnämnda i mitt förra inlägg, tycks stå att Hindrich de Try var rusthållare i Toverum i Tryserum sn i samma Tjust härad.

Källor:

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/277 (1684), bildid: A0028252_00207

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/278 (1687), bildid: A0028253_00162

Länkar:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028252_00207#?c=&m=&s=&cv=206&xywh=171%2C583%2C1896%2C894

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028253_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=127%2C714%2C1872%2C883

Vänliga hälsningar,
Jan

184
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-01-22, 14:05 »
Hejsan,

Tack Birgitta för svar och information! Vilket lustigt sammanträffande att jag hade tankar om att Abrahams hustru hade släktnamnet Brun och istället var det Swart.  :)

I mina anteckningar om Brun har jag även släktnamnet Swart. Jag har fått uppfattningen att Brun och Svart inte var helt ovanliga släktnamn (i Stockholm omkring 1700 vilket är mitt intresse). Därför finns troligen ingen koppling mellan Anna Swart (gm Abraham Parment) och mina antecknade Swart i Stockholm, men jag nämner ändå två av dem eftersom de hade någon slags koppling till järnbruk respektive gruvor.

1) Kofferdi-båtsman Petter Swart hade lånat ut pengar till bokhållaren vid Lövsta bruk, Jonas Ranbeck (död 21/2 1709) och/eller till hans hustru Catharina Nedelberg (död 19/1 1711) enligt uppgift i bouppteckning, daterad 24/11 1715, efter dem (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:83, sida 896). Möjligen var båtsman Petter Swart samma person som styrman Petter Swart (död före 29/1 1740), son till Catharina Lorentzdotter Brun (död 8/1 1740) och skeppare Erik Swart (död före 2/3 1714). Catharina och Erik Swarts son Petter är omnämnd i ett par bouppteckningar (båda Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:125, sida 287, respektive F1A:80, sida 427 - den senare är bou efter Catharinas senare make, skeppare Samuel Brun).

2) Vaktmästare vid bergskollegiet Thomas Swart var fadder vid dop, den 2/6 1688 i Jakob och Johannes fs i Stockholm, av sadelmakare Niclas Wessel och hustru Catharina Wessels barn Margreta (CIa:10, sida 181).

Vänliga hälsningar,
Jan

185
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Poncelet
« skrivet: 2024-01-22, 13:37 »
Hejsan,

Hur bör man tolka "drängarna Anders och Noak Pousset Pónslet"?
Hade de dubbelt efternamn eller är Pónslet en stavningsvariant av Pousett?
Jag bifogar en bild av originaltexten för bedömining.

Ditt svar, Karin, stimulerade mig att leta efter fler poster med information om förare/fänrik/sergeant Johan Ponjet för att se om hans släktnamn blev stavat på olika sätt. Jag hittade bara två poster; i den ena står det Bonjett och i den andra Ponjett. Formen Bonjett kan kanske tyda på ytterligare annat släktnamn än Poncelet, men jag börjar luta åt att Johan inte hade något vallonskt släktnamn.

Posterna har hittats i gmr 1744 och 1748, Strömsholms kompani vid Västmanlands regemente.

Länkar

gmr 1744:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028040_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=881%2C2450%2C2496%2C1177

gmr 1748:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028041_00384#?c=&m=&s=&cv=383&xywh=756%2C1897%2C1993%2C940

Vänliga hälsningar,
Jan

186
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-01-21, 16:27 »
Hej igen!

I letandet efter annat (känns inledningen igen?  :D ) i Östgöta kavalleriregementets generalmönsterrullor fick jag se "ryttmästare Gieting". Entusiasmen tog överhand och jag letade upp lite information om honom, utan att först kontollera här om han redan var omnämnd - och det var han förstås! Se Johannes Hanssons inlägg den 2023-06-19. Johannes, du har säkert redan nedanstående uppgifter om honom, men eftersom jag redan har gjort anteckningarna kopierar/klistrar jag in dem här. Är min gissning om hans hustrus namn, fru Ingeborg, rätt (se mtl 1688 nedan)?

Vänliga hälsningar,
Jan

Jordeböcker: ”Vadstena kloster hemman” - två hemman i Bränninge i Kage sn i Hanekind härad

jb 1665 (utan personnamn): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055278_00588#?c=&m=&s=&cv=587&xywh=2734%2C2948%2C3118%2C1433

jb 1670:2 (utan personnamn): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055280_00575#?c=&m=&s=&cv=574&xywh=1547%2C1536%2C5387%2C2477

jb 1675: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055281_00587#?c=&m=&s=&cv=586&xywh=1938%2C2241%2C4490%2C2065

jb 1680: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055282_00551#?c=&m=&s=&cv=550&xywh=-554%2C474%2C7762%2C3635

jg 1684 (två gemena hemman, utan personnamn): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055283_00974#?c=&m=&s=&cv=973&xywh=190%2C815%2C3742%2C1721

jb 1686: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055284_00569#?c=&m=&s=&cv=568&xywh=1060%2C3046%2C2599%2C1195

jb 1690: Hanekind härad hittas ej

------------------------------------

Mantalslängd:

mtl 1688 (Krock(? väster?)bränninge, ryttmästarens änka f:(? fru?) Ingeborg): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005871_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=727%2C467%2C1737%2C819

------------------------------------

Generalmönsterrullor:

gmr 1684 (Östgöta kavalleriregemente, ryttmästare Cruses kompani, rusthåll nr 16 i Kaga socken i Hanekind härad, ”ryttmestaren Gietings T:r [tjänare] Måns Ericksson(?) för Bränninge förmed: i Jordebooks Ränta”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028252_00282#?c=&m=&s=&cv=281&xywh=593%2C1138%2C1470%2C693

gmr 1687 (Östgöta kavalleriregemente, ryttmästare Cruses kompani, rusthåll nr 16 i Kaga socken i Hanekind härad, ”ryttmestaren Gietings T:r [tjänare] Swen Pehrs//son för Bränninge, förmed: i Jor//debooks Ränta”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028253_00281#?c=&m=&s=&cv=280&xywh=564%2C1197%2C1806%2C851

187
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2024-01-19, 15:32 »
Hej,

I Västra Eds volym C:2 står, om jag har läst rätt, att Abraham Parments barn (ett eller två?) döptes den 17/12 1671. Namnet på barnet/barnen var Immanuel (Emanuel) (och) Antonius, men jag är lite osäker på om Antonius var barn till Abraham eftersom dopnotisen flyter samman med den under.

Vet man vad Abrahams hustru hette, eller vet man något om hennes föräldrar?

Egentligen letar jag efter namnet Thore Jönsson i Nocketorp, som ligger bara ett par km öst-sydöst om orten Edsbruk. Han hade eventuellt släktnamnet Brun och skulle eventuellt kunna vara pappa till en Christina (ungefär) Torstesdotter Brun, som hade koppling till ett par personer med vallonska namn. Namnet Antonius/Antony tycker jag är intressant i "de Bruyn"- och "Momma"-sammanhang och jag är nyfiken om Abrahams hustru kan ha "tillhört" någon av dessa två släkter (som var släkt med varandra).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=766%2C512%2C1358%2C640

Abraham Parments barn Antonius döptes den 7/9 1682 (CI2, sida 180/hanskrivet sidnummer 184):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=761%2C479%2C1954%2C921


Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

188
De Try / SV: De Try
« skrivet: 2024-01-19, 14:20 »
Hej,

I Östgöta kavalleriregemente och ryttmästare Gyllenbreders kompanis gmr 1684 och 1687 står, om jag har tolkat texten rätt, att Peter de Try var rusthållare för skattehemmanet Överum (som väl också är namnet på en socken och/eller ett järnbruk?) i Lofta socken i Tjust härad. Rusthållet hade nummer 73 i kompaniet.

Källor:

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/277 (1684), bildid: A0028252_00208

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/278 (1687), bildid: A0028253_00163

Länkar:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028252_00208#?c=&m=&s=&cv=207&xywh=335%2C1766%2C2395%2C1129

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028253_00163#?c=&m=&s=&cv=162&xywh=357%2C2007%2C2247%2C1059

Rusthållets augment var, i båda gmr, Väster Ekerö i Gladhammar socken (jfr Gladhammars gruvor).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

189
Brun / SV: Brun
« skrivet: 2024-01-19, 11:06 »
Aha!

Tack för svar och förlåt för att inte ha letat bättre!

Vänliga hälsningar,
Jan

190
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-01-18, 20:50 »
Hejsan,

Jag vill bara tipsa om information om hammarsmed Petter Brun vid Kauttua bruk i Eura 1690 under släktnamnet smeder/valloner Brun.

Se inlägg den 2013-03-19 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67329.0

Vänliga hälsningar,
Jan

191
Brun / SV: Brun
« skrivet: 2024-01-18, 20:42 »
Hej,

Angående hammarsmed Petter Brun vid Kauttua bruk i Eura (se Leena Hashemian Niks inlägg här den 2013-03-19) undrar jag om det kan finnas en koppling till hammarsmed Pierre le Brun, som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (tabell 17, sida 111). Pierre uppges dock ha varit vid Galtströms bruk med sin hustru Sigrid Persdotter 1681-97, så han tycks inte ha varit Petter Brun (gm Carin) vid Kauttua bruk i Eura 1690.

Emellertid flyttade Pierre le Brun senare till Finland och hans son, Paques Persson (tabell 19, sida 111), hade en hustru som hette Margareta (Simonsdotter) Eurs.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

192
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-01-18, 20:05 »
Hejsan,

En långsökt och förmodligen oväsentlig koppling mellan Hägg och Barnhusförsamlingen (jfr Nils Hård af Segerstads inlägg här den 2024-01-06) är att ett troligt barnbarn till Ingemund Axelsson Hägg (se tabell 26 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:29), Sara Krabbe, gifte sig i Barnhusförsamlingen den 28/1 1702 med kryddkrämaren från Norrtälje Olof Ström. Sara bör ha tillhört släkten Krabbe af Svaneby (se Introducerad adel – K). I den bifogade bilden i mitt förra inlägg finns Anton Bruyn, som var svåger till (tab 23) sockerbagare Carl Getings halvsyskons ingifta farbror Didric Steenberg. I Svenska ättartal 1896 (11:e årgången) finns en fotnot till denna släkt (de) Bruyn där det står ”Antagl. omkr. jemnårig m. Jacob de Bruine, Dansk generalmajor & g. m. Karen Krabbe”, men tyvärr har jag inte lyckats hitta vem Jacob ska ha varit jämnårig med (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 111).

Troligen är det hökare Nils Gieting/Geting (tabell 26 i mitt inlägg här den 2023-04-25, 21:29), som blev omnämnd i ett protokoll i "Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hovet efter 1680" (SE/RA/522/16/19/2, bildid: A0067588_00031) daterat  9/9 1728. "S.d:" bör betyda "samma dag", men jag är osäker på om man avsåg nämnda datum då handelsman Nils Göding "inkom". I protokollet blev Nils släktnamn stavat Göding (om det nu rör sig om samma person som tabell 26).

Länk till sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067588_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=3089%2C446%2C3841%2C1766

Vänliga hälsningar,
Jan

193
Gavelius / SV: Gavelius
« skrivet: 2024-01-18, 10:41 »
Hej igen och tack Per för svar!

Sakta men säkert tar jag mig fram i samma volym CI:4 i Katarina församlings kyrkoarkiv:

Den 2/4 (eller 1/4?) 1691 (sidor 699 & 700) döptes kämnär Sven Winnäl(?) och hustru Catharina Gavelias son Lars vars föräldrar bodde i egen gård vid Tjärhovsgatan i hörnet vid Stadsträdgårdsgatan. Faddrar var: kyrkoherde Daniel Unger, rådman Mårten Bunge, rådman Abel Emporagrius, kamrer Petter Christersson, Hans Svensson, borgare Anders Larsson, fröken Maria Augusta Gyllenstierna, assessorska hustru Maria Hasselbom(?), kommissarska hustru Maria Delavale Brink, hustru Maria (Petter Hentzigs hustru?), hustru Magdalena Smertz och hustru Rachel Spiner (Spinner).

Länk till början av notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00350#?c=&m=&s=&cv=349&xywh=2903%2C3472%2C3650%2C1721

Trots en hel del letande har jag inte lyckats klura ut vem Catharina Gavelias föräldrar var.
Har någon ett svar?

Har någon information om eventuella fler barn till Catharina Gavelia?
Jag skulle vilja titta på faddrarnas/dopvittnenas namn.

I sökandet har jag tittat i bland annat Åkersteins genealogier och hittat en del Gavelius i tabellerna om släkten Adelstierna. På ArkivDigital börjar tabellerna om Adelstierna på sida 9 i volym 2 (Riddarhusets arkiv) här: https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=130

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag hittade ett brev skrivet av en brorsdotter till Nils och Elias Adelstierna. Hon hette Elisabeth Gavelia. Min tolkning är att brevet protokollfördes den 29/12 1741 (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hovet efter 1680, SE/RA/522/16/19/1, bildid: A0067587_00049).
Länk (brevet är undertecknat på nästa sida):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067587_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=2888%2C2778%2C3733%2C1717

194
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2024-01-15, 13:56 »
Hej igen,

Är denna person Bur (ev. Bure) känd för er Bure-forskar?

Den 16/7 1692 angav sig, lystes för, vigdes e.dy. i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 656, notis nr 44) kompaniets högbåtsman Arfwid Larsson Helsing och piga Magdalena Nilsdotter Bur, född i Hudiksvall i Hälsningland.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00341#?c=&m=&s=&cv=340&xywh=351%2C913%2C3041%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

195
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2024-01-15, 11:21 »
Hejsan,

Den 17/10 1691 angav sig bokhållare vid stadens manufaktori, änklingen Baltzar Schultz, född i Pommern i staden Wolgast, till Katarina fs i Stockholm för vigsel (CI:4, sida 639). Hans kautionsman var borgare Matthias Mickelsson. Baltzar ämnade gifta sig med Catharina Jonsdotter, född i Västergötland och änka efter färgare mäster Niclas Lemarinié, som hade dött ett år tidigare.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00332#?c=&m=&s=&cv=331&xywh=2555%2C2607%2C4381%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

196
Roslags-Kulla / SV: Vira bruk
« skrivet: 2024-01-14, 11:26 »
Hej igen,

Efter att ha sett ytterligare en lysningsnotis i ovan nämnda volym (men 1691) i Katarina fs i Stockholm börjar jag ana att Wira bruk kan ha angetts istället för socknens namn (då Riala) och behöver alltså inte betyda själva järnbruket.

Den 1/8 1691 angav sig, nämligen, kungliga accis-karlen Jonas Jönsson Reen till Katarina fs inför vigsel med piga Kirstin Pärsdotter. Båda var födda på Mälby gård vid "Wijra bruk". Jonas kautionist var hans farbror Daniel Reen (CI:4, sida 634).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00330#?c=&m=&s=&cv=329&xywh=535%2C3160%2C2535%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

197
Roslags-Kulla / SV: Vira bruk
« skrivet: 2024-01-14, 10:36 »
Tack Karin och Jörgen för era svar!

Jag tittade i fel Kulla socken, men tyvärr hittade jag inte Vira bruk i Rialas mtl:er heller.
Som tur är gör det inte så mycket, för namnen på Erik Mårtensson Grönbergs föräldrar och två systrar finns i en bou, daterad 4/3 1702 i Stockholm, som jag hittade tack vare Karins anteckning om 1702-03-27. Konstigt nog är inte Eriks bror, Johan i Stettin, omnämnd i den.

Länk till ovan nämnda bou (Stockholms Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning, volym F1A:60, sida 196):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107541_00227#?c=&m=&s=&cv=226&xywh=1916%2C488%2C5525%2C2540

Vänliga hälsningar,
Jan

198
Smed- och/eller vallonsläkter / Bontenel
« skrivet: 2024-01-12, 22:20 »
Hej,

Den 23/5 1691 angav sig accis-betjänt Matthias Jönsson Bottner till Katarina fs i Stockholm för vigsel med piga Margareta Nilsdotter Örn, född i Gävle stad (CI:4, sida 629). Matthias var född vid Gusums bruk i Östergötland och hans vittne var fd stadsvakt Jon Lillia.

Kan möjligen Bottner vara en stavningsvariant av släktnamnet Bontenel, som finns med i sällskapet vallonättlingars släktlista?

I listan står att Esther Bontenel var gift 1645 me Louys Baivier.
I Kjell Lindbloms bok NV del 1 står att Louys troliga pappa var Martin Baivi och att Martins hustru bör ha varit Anne de Pré (sida 45). Vid Gusum bruk mtl:er 1678 och 1679 finns det, för mig, snarlika släktnamnet de Try (se länkar nedan), men jag inser att de Pré och de Try är olika släktnamn. Kanske mer relevant information är att ett troligt brorsbarn till Louys, Antony Bevi (tabell 16 i NV del 1, sida 48) gifte sig 1715 i Katarina fs i Stockholm där han blev brännvinsbrännare.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00326#?c=&m=&s=&cv=325&xywh=3032%2C1046%2C3042%2C1435

Troligen var Matthias minst 20 år då han anmälde sig till Katarina fs och var i sådant fall född före 1671.

I mantalslängder har jag hittat, vid Gusums bruk, mjölnare Jon/Joen 1658-61 och Jöns Matsson med hustru 1672-76. I mtl 1676 tycks Jöns Matsson ha en titel, som slutar med -mäster. I mtl 1678 hittas "Jöns Gallmeij M:r" och möjligen står det "Gallmeij" e.dy. även i mtl 1676. I mtl 1679 tycks det stå "Jöns Galmeijmolnare", vilket tycks mig vara en typ av mjölnare.
I SAOB finns ordet galmej: https://www.saob.se/artikel/?seek=galmej&pz=2
Om jag har tolkat texten rätt var/är galmej zinkmalm, eller en zinkhaltig jordart, som förr användes vid framställning av mässing.

Länkar till ovan nämnda poster i mantalslängderna.

1658: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005851_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=3484%2C72%2C1703%2C803

1659: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005852_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=1027%2C1871%2C1647%2C777

1660: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005853_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=3668%2C3339%2C1663%2C784

1661: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005854_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=1266%2C2453%2C1671%2C788

1672: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006336_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=2788%2C2246%2C1673%2C789

1673: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005865_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=2833%2C2385%2C1355%2C639

1675: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006337_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=3204%2C2659%2C1736%2C819

1676: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005867_00211#?c=&m=&s=&cv=210&xywh=111%2C1203%2C1800%2C849

1678: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005868_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=732%2C2318%2C1180%2C556

1679: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005869_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=2392%2C2714%2C2106%2C993

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

199
Roslags-Kulla / Vira bruk
« skrivet: 2024-01-12, 13:40 »
Hej,

Finns namn på personer vid Vira bruk i någon mantalslängd (mtl) under andra hälften av 1600-talet?
Jag har letat i Kulla mtl:er, men inte hittat Vira bruk.

Anledningen till min fråga är en lysningsnotis i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 609):

Den 6/12 1690 angav sig svärdfejare gesäll Erik Mårtensson Grönberg, född vid Vira bruk.
Hans vittne var slaktare (och?) hus-skrivare Johan Philipsson.
Brudens namn var Anna Andersdotter, född i Södermanland. Hon hade tidigare varit trolovad med båtsman Otto Sivertsson vilket framkommer av "ven: consistorij resolution" den 21/10 1690. Paret, eller brudgummen, tog ut vigselbevis den 4/3 1692.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=3087%2C3590%2C3042%2C1435

Möjligen var Erik Mårtensson Grönberg född på 1660-talet i Vira bruk. Därför är jag mest intresserad av mtl:er 1650-1680.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

200
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-01-11, 14:13 »
Hej igen,

Eftersom jag har fått anledning att titta i herdaminnen och eftersom jag har undrat varför Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109) gifte sig i Ovansjö socken tittade jag på vem som var präst där då. Kan informationen (se bifogade bild) möjligen stärka den nya versionen av tabell 10, eller ge en antydan om att den stämmer? ...eller tvärt om?!

Vänliga hälsningar,
Jan

201
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2024-01-11, 13:54 »
Hej,

Efter att ha ”kommit i kontakt med” en annan(?) Gertrud, Gertrud Bertilsdotter Berg, under släktnamnet Lucas (smeder/valloner) – men som visade sig vara Oudart – kan jag inte låta bli att fundera och spekulera om ett eventuellt släktskap mellan Gertrud Niclasdotter (möjl Oudart) och Gertrud Bertilsdotter Berg.

Gertrud Bertilsdotter Berg var gm hökare i Stockholm Michel Personne (dc 1677). Hans svåger, Michel Oudart (tabell 19 i NV del 2, sida 155) var mästersmältare vid Älvkarleö bruk 1667-78. (Eftersom jag är intresserad av släkten le Brun nämner jag Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109 och ny preliminär version här på Anbytarforum i december 2023), som var brukskarl och räckare vid Älvkarleö bruk 1670-72 respektive 1681-1709.)

Ovan nämnda Michel Oudart var eventuellt brorsbarn till Niclas Oudar (tabell 1 i NV del 2, sida 150), som möjligen var pappa till Gertrud Niclasdotter. OBS, eller jag kör med det italienska NB (Nota Bene): det förekommer alltså flera osäkerheter angående släktskapet mellan de två Gertrud.

Gertrud Bertilsdotter Bergs (blivande?) make, hökare Michel Personne i Stockholm, var löftesman vid vigsel den 1/11 1669 mellan fransosen NN och Maria Philipsdotter i Jakob och Johannes fs i Stockholm. Även här har jag funderat över Maria Philipsdotters bakgrund, men det är bara en fundering och inte ens någon spekulation. Kanske det redan finns information om detta. Jag låter den bifogade bilden tala och hoppas på kommentarer. Självklart har jag inte kunnat låta bli att ”stoppa in några Brun” i den bifogade bilden, som är en utökad och ny version av bilden i mitt inlägg den 2023-09-20 (vilken innehåller omöjliga, eller åtminstone otroliga, släktskap baserat på ny information).

Vänliga hälsningar,
Jan

NB: De röda streckade linjerna i den bifogade bilden symboliserar obekräftade släktskap. Tabell-nummer är tagna ur Kjell Lindbloms böcker Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1 och del 2.

202
Lucas / SV: Lucas
« skrivet: 2024-01-10, 10:14 »
Hejsan och god fortsättning!

Tack för svar Kjell!

"QED" var det många år sedan jag såg sist!  ;D

De senaste tre inläggen i den här tråden (detta ej inkluderat) borde kanske flyttas till Personne eller till Oudart.

Det skulle vara roligt att ta del av eventuell spekulation/tankar om Gertrud Bertilsdotter Bergs bakgrund, men jag vet att spekulationer gjorda av proffs lätt kan tolkas som fakta av en del läsare.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag blev nyfiken på vigselnotisen 1/11 1669 i Jakob och Johannes fs (CIa:3, sida 280) då Michel Personne var löftesman. Om jag har läst rätt var brudgummen också en "fransos" och bruden, piga Maria Philipsdotter, tycks ha varit ifrån Norrtälje.
Finns mer information om dem?
Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054689_00157#?c=&m=&s=&cv=156&xywh=3360%2C1093%2C2785%2C1313

203
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2024-01-09, 13:18 »
Hejsan Håkan!

Tack för komplimang, men det var ditt inlägg här som lockade fram släktskap med präster och biskopar.
Och tack vare det har jag blivit en hejare på att hitta i herdaminnen.  ;D
Den där prästen Staffan Matsson i Länna 1660 (se mitt inlägg den 2023-12-13) kan möjligtvis ha varit komminister i Länna Stephanus Matthiae, som prästvigdes 1628 och "hade 1647 länge tjent, och varit ute med krigsfolket" (se bifogad bild). Enligt Uppsala stifts herdaminne blev nästa komminister i Länna, Petrus Magni Holmerus, "anställd" 1658. Möjligen bodde den förra komministern kvar i Länna då.

Lustigt nog hette komministern i Länna, före Stephanus Matthiae, Petrus Olai - precis som pappan till Johannes Petri Roslagius. Kan det ha varit samma person tro?  :-\

Vänliga hälsningar,
Jan

204
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-01-05, 17:16 »
Hej,

Antingen fanns minst två personer i Sverige i början av 1600-talet som hette Olof Olofsson Geting, eller så finns något fel, förslagsvis i någon sekundär källa. I Svenska ättartal 1896 (11:e årgången) har jag noterat, under släktnamnen Hoff och Standaert, att handelsman i Stockholm Olof Olofsson Gieting dog 1665 (Svensk slägtkalender volym 11), dvs några år efter att Olof Olofsson Geting i Söderhamn bör ha dött (se två inägg här den 2023-11-20). Han som dog 1665 hade dessutom två barn varav det ena var sockerbagare Carl Geting (tabell 23 i mitt inlägg den 2023-09-09) och Olof Geting i Söderhamn hade ”inga witterliga arfwingar”. Det bör därför röra sig om två olika personer med samma namn, Olof Olofsson Geting, såvida informationen i källorna stämmer.

Enligt uppgifter i Svenska ättartal var sockerbagare Carl Getings morfar vinskänken Casten Hoff, som det finns en del skrivet om på internet. Såvida mina tolkningar stämmer tycks Carl dessutom ha varit släkt (på ganska långt håll) med Gabriel Sparrman, som gifte sig 1738 med Christina Hägg från Sundsvall (se mitt inlägg här den 2023-10-17). Hans halvsyskons kusiner var kusiner (på ”andra sidan”) med Maria Bruyn, som var gift med Gabriel Sparrman några äktenskap innan han gifte sig med Christina Hägg från Sundsvall. Förhoppsningsvis klargör den bifogade schematiska bilden släktskapet.

Sockerbagare Carl Geting hade en ”helsyster”, Catharina Gieting (fc 1659, d 10/10 1680), som var gift med Justus (Jost) Johansson Melm (fc 1657, d 1/2 1680). Möjligen hade de halvsyskon på deras pappas sida, men tyvärr framkommer det inte i Svenska ättartal. Möjligen var Christina Olofsdotter Geting (tabell 14 i mitt inlägg den 2023-04-25, se också mitt inlägg den 2023-11-20) en halvsyster på pappans sida. Eftersom hon gifte sig 1672 bör hon ha varit född före, låt oss säga, 1654. På mammans, Margareta Hoff, sida hade Catharina och Carl åtta halvsyskon:

1) Ursula Standaert (ca 1669 – 1728), gm1 Abraham Björn (dc 1705) och gm2 Håkan Uggla (död före 1714).
2) Casten Standaert (ca 1670 – 1725), gm1 Catharina Reuter (dc 1721) och gm2 Margareta Schröder (ca 1693 – 1773).
3) Maria Johanna Standaert (fc 1671, död före 1697).
4) Christina Standaert (fc 1672, död före 1697).
5) Niclas Standaert (fc 1673, död före 1697).
6) Johan Standaert (fc 1674, flyttade till Amsterdam).
7) Hans Fredrik Standaert (fc 1676, dc 1759, adlad 1720 Standaerhjelm), gm Catharina Sophia Lothigia.
8 ) Didric (fc 1679, död före 1679).

Halvsyskonens faster, Maria Standaert (dc 1652), hade följande barn med Didric Steenberg (ca 1628 – 1669):

1) Johan (ca 1653 – 1710).
2) Ursula (fc 1656).
3) Maria (ca 1657 – 1735), gm borgmästare i Stockholm Adolph Norden (vars släktnamn, Norden, förekommer vid dop av sockerbagare Carl Gietings barn samt vid dop, där Carl Gieting själv var fadder). Adolph Norden var fadder vid dop, den 13/5 1698 i tyska fs i Stockholm, av Carl Geting och Beata Maria Barts barn Wilhelm. Där fick vi fram Beata Marias släktnamn! :)
4) Catharina (död efter 1707), gm Lars Lundberg.
5) Christina (död efter 1735), gm Paul Ludvig Landsberg adlad Leijonsparre.
6) Niclas (fc 1662).
7) barn (fc 1664).
8 ) Didric d.y. (ca 1665 – 1699), gift 1693 med Maria Andersdotter Brun (dotter till vinhandlare Anders Brun).
9) Emerentia (fc 1666).
10) Magdalena (fc 1668).
11) Hans Adolph (1669 – 1669).

Med önskan om en god fortsättning på det nya släktforskar-året,
Jan

205
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2023-12-30, 14:47 »
Hej igen,

Den 2/6 1674 registrerades betalning för gravöppning i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (LIa1:39, sida 7). Om jag har läst rätt står i notisen:

"Secreteraren sa. [salige] herr Anders
Grubb
, ähr begrafwen uthi
St:kyrchian, i sinn sa. swär-
fader
s graaff n:o 173, för
graaffypningen [gravöppningen] .......20"

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056656_00029#?c=&m=&s=&cv=28&xywh=3416%2C3402%2C2599%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt text i en bok tryckt 1731(?) blev Anders Grubb stadssektreterare i Stockholm 1666. Jag vågar mig inte på att skriva referensen, utan bifogar en bild av text på sidan 629 istället. Och här en länk: https://books.google.it/books?id=P9FmWNubfUUC&pg=RA1-PA629&lpg=RA1-PA629&dq=anders+grubb+%221674%22+stockholm&source=bl&ots=d_I787UtYU&sig=ACfU3U3YawJL-J686gvN8UfK3lokIsLaYA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiFoKKnp7eDAxVjS_EDHSb2Dww4ChDoAXoECAIQAw#v=onepage&q&f=false

PS2: Enligt min tolkning av Constantinus Lindfors inlägg den 2012-07-18 i följande länk var ovan nämnda Anders Grubb troligen gm Anna Johansdotter (dotter till Johan Persson och syster till Karin Johansdotter, som var gm "Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5"): https://forum.rotter.se/index.php?topic=71932.0

206
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2023-12-29, 18:40 »
Hej,

Den 11/9 1690 döptes borgare och klädmakare mäster Hans Lundberg och hustru Anna Le Klers barn Gottfred i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 548). Familjen bodde i egen gård på Sillpackaregatan (idag Åsögatan). I Holms tomtbok 1674 framgår att färjare Niclas (le) Marinae då ägde en tomt vid Sillpackaregatan, vilket jag nyss skrev om under diskussionsämnet le Marinier här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.msg1665679#msg1665679.

Faddrar vid dopet var: mons:r Thomas Moliken, mons:r Oloff Andersson Torin (möjligen det vallonska släktnamnet Turin), hustru Brita Olofsdotter och jungfru Elisabeta le Klers.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00287#?c=&m=&s=&cv=286&xywh=390%2C129%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

207
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-12-29, 18:32 »
Hej igen,

I Holms tomtbok 1674 över Katarina fs i Stockholm hittas "färgaren Nicolaij Marinae" skrivet på en tomt vid Sillpackaregatan (idag Åsögatan) i kvarteret Formannen (folio 12, se bifogad bild).

Enligt en dopnotis i Katarina fs kyrkarkiv, daterad 11/9 1690 (CI:4, sida 548) bodde då klädmakare mäster Hans Lundberg och hustru Anna Le Kler (le Cleer) i egen gård vid Sillpackaregatan. Bland dopvittnena finns namnet Oloff Andersson Torin vars släktnamn kanske kan vara en stavningsvariant av släktnamnet Turin, eller? Jag skriver mer om dopnotisen under diskussionsämnet le Cleer här (PS: se mitt inlägg där den 2023-12-29): https://forum.rotter.se/index.php?topic=195097.0

Vänliga hälsningar,
Jan

208
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-12-29, 16:31 »
Hejsan!

Måns Geting (tabell 17 i mitt inlägg här den 2023-04-25) bör ha varit född före 1670.
Han, eller troligtvis han, var nämligen fadder vid dop den 7/9 1690 i Katarina fs i Stockholm, av kompanibåtsman Erik Eriksson och hustru Kirstin Hansdotter Elgs barn Maria, som föddes den 31/8 1690 i notfiskare Tyllers gård vid Stadsgårdsgatan norr om Katarina kyrka (CI:4, sida 547). Måns släktnamn är stavat Getting i notisen.

Har någon möjligen släktnamnet Elg antecknat i Geting-sammanhang?
Själv har jag bara Elgenstierna, som lär ha sitt ursprung ur släktnamnet Elg, antecknat om Johan (Persson) Gieting (tabell 7 i denna tråd). Namnet Hans hittas i informationen om Elgenstierna på adelsvapen.com, men själklart är det en långsökt gissning om en koppling. (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Elgenstierna_nr_1618)

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00286#?c=&m=&s=&cv=285&xywh=2580%2C129%2C4381%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

209
Levert / SV: Levert
« skrivet: 2023-12-29, 13:58 »
Tackar Karin!!

Ganska långt ifrån Jäders bruk alltså.

Gott slut på 2023 och god start på 2024!

Vänliga hälsningar,
Jan

210
Pira / SV: Pira
« skrivet: 2023-12-28, 13:33 »
Hej,

I Holms tomtbok över Maria Magdalena församling i Stockholm (1679) finns en tomt i kvarteret Laxen, i hörnet av Sankt Paulsgatan och (Maria) Kvarngata/Kvarngränd, på vilken det står "Mons Piere Piroies Slipares" (se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

211
Levert / SV: Levert
« skrivet: 2023-12-28, 10:27 »
Hej,

Vid dop den 6/7 1690 i Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 531), av snörmakare mäster Anders Reder (Ridder) och hustru Anna Martinells dotter Anna, var mäster Jonas Lewent fadder. Även Annas bror Clas Martinell samt jungfru Ingrid le Kler var faddrar vid samma dop. Släktnamnen Martinell och le Cleer finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Anna och Clas var uppvuxna vid Leufsta och Forsmarks bruk enligt Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2 (sida 99).

Fanns de vallonska släktnamnen Martinell och/eller le Cleer vid Jäders bruk på 1600-talet?

Kan Lewent vara en stavningsvariant av Levert och kan faddern Jonas Lewent i sådant fall ha varit Hans Hindersson Leverts son Johan?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00278#?c=&m=&s=&cv=277&xywh=3131%2C2687%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

212
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2023-12-27, 11:13 »
Hejsan,

Tack Anna för tips om Falun! Där bör en annan Kirckhoff än bokbindaren ha varit född, men han tycks ha haft en koppling till en boktryckare: Johan Fredrik Jeriko. Jag har skrivit om dem och ytterligare en Kirckhoff här (se mitt inlägga den 2023-05-24): https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.0.

Eftersom språkmästare Bernhards efternamn stavades på många sätt har jag letat (läs: låtit datorn leta!  ;D ) även efter förnamnet Bernhard, som jag tycker är lite ovanligt. Då hittades anteckningar om Georg Bernhard Scheven, men det namnet tycks mig alltför olikt Schulio och dessutom var han inte språkmästare. Mer information om Georg Bernhard Scheven finns här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Scheven_nr_1755

Det närmaste jag kommer språkmästare är rysstolken Olof Barkhusen vars namn dyker upp lite här och där i mina anteckningar.

Ett annat förslag, som mest är en "brain washing"(!!!)  ;D , är att Schulio låter lite likt hur namnet Julio uttalas på spanska (även om det borde låta mer som "Scholiå"). Julio år förstås ett förnamn, men kanske man kan tänka sig "Julio" istället för "Juliosson". Dessutom var han katolik.

Vänliga hälsningar,
Jan

213
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2023-12-25, 21:20 »
Hej igen,

Mathias Malm och Christina Waxmuths källare (vinkällare) hette Tre Kronor och fanns vid Myntgatan enligt Gunnar Hellströms artikel 1957 (se mitt förra inlägg). Jag bifogar några bilder från sidorna 122 och 123 och hoppas att eventuellt copyright inte gäller. Gunnar Hellström poängterade vikten av att särskilja krogar och källare (vinkällare), samt yrkesgrupperna krögare och vinskänkar/källarmästare.

Själv håller jag på att leta efter information om personer, med släktnamnet Brun eller ”vallonska släktnamn”, som bodde i Stockholm omkring år 1700. Jag har lagt märke till att släktnamnet Waxmuth förekommer i mina anteckningar lite här och där. Även släktnamnet Malm finns, men endast en gång. Eftersom ni Waxmuth-forskare möjligen kan ha nytta av något jag har antecknat gör jag en kortfattad lista (som troligtvis innehåller information, som redan har nämnts i den här tråden – förlåt i sådant fall!). Observera dock att det kanske kan upplevas, av nedanstående anteckningar, som om det fanns en stark koppling mellan släktnamnen Waxmuth och Brun, men så behöver inte vara fallet. De är självklart påverkade och färgade av mitt intresse för släktnamnet Brun!

1) Olof Wachsmuth, som gifte sig den 7/10 1680 i tyska fs med Christina Tanck (dotter till advokat(?) Gustav Adolf Tanck, död före vigseln) var från ”Kurfferberg”. Möjligen menades Kupferberg öster om Frankfurt am Main varifrån inspektor (mm) Johan Daniel (Danielsson?) Brun kom. PS: I efterhand har jag sett att "Kurfferberg" sägs avse Falun (Kopparberg).  :-[ Jag låter dock min gamla tolkning om Kupferberg öster om Frankfurt am Main stå kvar.

2) Vinhandlare (och möjligen även vinskänk) Anders Bruuns hustru, Gundela/Gunilla Brink, var fadder vid dop av bokbindare Olaus Waxmuths barn Catharina den 16/2 1681 i tyska fs.

3) Hustru Catharina Brun (möjligen änka, trots ”hustru”, efter bryggare Claes Bruun) var fadder vid dop av bokbindare mäster Olof Waxmuds barn Gustav Adolph den 24(?)/6 1682 i tyska fs. (Möjligen kan första sonens namn, taget efter barnets morfar, tyda på att Olof Waxmuth redan hade en son med dess farfars namn.)

4) Eventuellt var drabant Petter Broman fadder vid dop av bokbindare Olof Waxmotts barn Maria den 2/7 1685 i tyska fs. Drabant Petter Broman (kanske samma person som ovan) var bror till Erik Broman, gift med Anna Jönsdotter, som sedan var gift med besökare Johan (Christiansson) Bruun.

5) Urban Werme(n)(?) var fadder vid dop av bokbindare Olof Wachsmuths barn Johan den 29/12 1687 i tyska fs. Werme(n) kan möjligen ha varit det vallonska släktnamnet Verme.

6) Erik Soltner var fadder vid dop av (bokbindare?) Valentin Waxmut och Elisabeths barn (ej namngivet) den 14/5 1697 i tyska fs. Erik var troligen bror till Tobias Soltner, som var gift med Christina Brun. Efter Tobias bortgång hade Christina nära kopplingar till de vallonska släktnamnen Dubois och Maniette.

7) Johan Christian Waxmuth var fadder vid dop av Johan Hindrich Grefve och Anna Maria Bruns barn Anna Magdalena den 30/3 1692 i tyska fs.

8) dvs åtta) (  ::)  ;D ) Herr Christian Waxmuth var kautionsman åt kopparslagare mäster Johan Petre när han gifte sig med Christina Brun den 20/12 1712 i Katarina fs.

9) I Holms tomtbok 1679 (som jag har skrivit om tidigare i det här inlägget) framkommer att Waxmut, eller snarare hans(?) dotter (”Designerat d: till Waxmuths Dotter” den 28/8 1691) bör ha varit granne med skeppare Samuel Brun, Anna Catharina Brunos makes styvfar, kopparslagare master Christopher Kruse och med Gabriel Lillieflycht (fd Emporagrius), som troligen var släkt med Margareta Emporagria gift med kämnär Erik Brun. ”Dottern Waxmut” var möjligen senare granne med Christina Bruun gm kopparslagare mäster Petter Norman.

10) Maria Wachsmuth var fadder vid dop av perukmakare Peter Boys barn Scharlotta den 16/3 1687 i tyska fs. Möjligen var Boy en stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Dubois. Misstanken bygger på att; 1) ”du Boy” är en stavningsvariant av Dubois enligt Sällskapet vallonättlingars släktlista, och 2) andra perukmakare i Stockholm omkr 1700, varav vissa även var vinskänkar under sin livstid, hade vallonska släktnamn såsom Dubois, Gode (eller möjligen Godou) och Durent (dock stavat Duren eller Durean).

Släktnamnet Dubois, leder till min enda anteckning (i sammanhanget Brun eller vallonska släktnamn) om släktnamnet Malm. Det gäller handelsman och bryggare Hans Fredrik Malm, som var gift med Johanna Catharina Dubois, men då är vi nog inne på 1800-talet. Mina anteckningar som ”leder fram till” Hans Fredrik och Catharina från 1600-talet är ganska ”omständiga” (dock inte så lång text), men om någon är intresserad kopierar jag gärna in dem här. Namnet Fredrik leder vidare till andra namn som har omnämnts i den här tråden: färgare Christian Fredrik Waxmuth, son till färgare Christian Waxmuth och Elisabeth med släktnamnet Marinie, som eventuellt är en stavningsform av det vallonska släktnamnet le Marinier.

Något annat som återkommer i mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm runt 1700 är mer eller mindre långsökta kopplingar till personer, som var föreståndare vid tyska Sankta Gertrud församling, eller dess skola, i Stockholm. En av dessa hade ett släktskap med Sara Maria Waxmuth, som var gift med Niklas Cronacker. De har omnämnts tidigare i den här tråden. Släktskapet tror jag förklaras enklast med den schematiska bilden, som jag har bifogat.

Vänliga hälsningar,
Jan

214
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-24, 18:37 »
Hejsan och God Jul!

Tack så mycket för alla fina tips om källor Ylva!

Eftersom diskussionen om Olaus Martini börjar leda ifrån ämnet Mimer har jag skapat ett nytt diskussionsämne om Olaus här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=196423.0

I Uppsala stifts herdaminne, volym 1 sida 341, står att Anna var Olaus Martinis yngsta dotter (se bifogad bild).

Angående uppgifter om att Olaus Martini skulle ha varit gift med Anna Andersdotter Rhalambia kan det möjligen röra sig om en förväxling. Olaus Martinis dotter, Christina, var gift med Elias Ralambius enligt von Schantz genealogier (Riddarhuset, volym 3, sida 50b, se bifogad bild). Elias bror hette Anders Ralambia och han hade en dotter, som hette Anna och alltså Anna Andersdotter Rhalambia (se bifogad bild).

Angående Kerstin Melander är det säkert en dotter, eller möjligen en hustru, till någon av Johannes Roslagius söner, men jag har inte hittat någon information om det. I von Schantz genealogier om den adliga ätten Segerfelt nr 1595 finns (tre av) Johannes Roslagius söner: Petrus Melander, Måns Melander och Mårten Melander, men ingen av dem hade vare sig hustru eller dotter med namnet Kerstin. Emellertid tycks Måns eventuellt felaktigt ha fått detta namn istället för Magnus och det är nog möjligt att eventuella döttrar saknas.  ::) Det kanske finns mer information under diskussionsämnet Melander här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar om en god fortsättning på Jul-helgen!
/Jan

PS: Jag har tittat mycket hastigt på Uppsala domkapitels arkiv och informationen om Väddö, men gav upp ganska snabbt.  ;D

215
Religion / Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2023-12-24, 18:07 »
Hej,

Ett nytt diskussionsämne är fött på denna dag om personen som lär ha skrivit den svenska (original-) texten till julpsalmen Ett barn är fött på denna dag, nämligen ärkebiskop Olaus Martini.

Förhoppningsvis finns intresse för detta diskussionsämne eftersom Sveriges äldsta föreskrifter om kyrkoböcker, främst dop- och vigsellängder, finns bland Olaus Martinis bestämmelser för ärkestiftet (Källa: Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2023-12-22). I ett släktforsknings-perspektiv är det också intressant att Olaus Martini var fyrmänning/brylling till Malin Andersdotter, mamma till Sveriges första riksantikvarie Johan Bure (1568 – 1652), som skrev släktboken om Bure-ätten i början av 1600-talet. Enligt tolkning av artikel om Bureätten på Wikipedia var Olaus Martinis farmors mamma, Mariet/Maria Andersdotter, syster till Malin Andersdotters morfars pappa, Jakob Andersson. Malin Andersdotter var dotter till kyrkoherden i Skellefteå, Andreas Olavi och gift med kyrkoherden i Åkerby socken i Uppland, Thomas Matthiae ”Stockholmiensis” (död 1570) (Uppsala Stifts herdaminne, vol 3, sida 476). Malin nämns här eftersom en fråga är ställd, längre ner i det här inlägget, angående en person i Uppland på 1600-talet med namnet Malin Martini.

Vid sökning hittas mycket litteratur tillgänglig på internet om Olaus Martini och säkerligen finns många experter med stor kunskap i ämnet. Tanken med det här diskussionsämnet är att det ska vara ett forum där man kan dela och diskutera (ny) information om hans närmaste släktingar, eller om personer som misstänks ha varit hans släktingar, men självklart är all typ av information om Olaus Martini varmt välkommen.

Många av de nedan nämnda källorna har hittats av Ylva Hjörvid här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Enligt uppgifter i Svenskt biografiskt lexikon var Olaus Martinis född 1557 i Uppsala och begravd 25/3 1609 i Uppsala domkyrka. Hans föräldrar var Martinus Olai Gestritius och Kristina Månsdotter. Martinus var biskop och sedan kyrkoherde.

Olaus Martini var gift med Ragnhild Håkansdotter (1561 – 1653, vigda 14/8 1586), dotter till rådman Håkan P och Katarina Johansdotter. Enligt C. Annerstedt var Ragnhilds pappa borgmästare i Nyköping (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 58, Norstedt & söner, Stockholm 1904).

Olaus Martini och Ragnhild Håkansdotters gemensamma barn (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini” i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 253, Norstedt & söner, Stockholm 1904):

•   Christina Olofsdotter, gm1 filosof och fysik-professor Elias Rhalambius (död 1611, Riddarhuset: von Schantz genealogier, volym 3 (sida 50b) Rålambstierna nr 530, men död före 17/3 1608 enligt digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 263, Norstedt & söner, Stockholm 1904).), gm2 fysik-professor och sedan kyrkoherde/pastor i Östervåla Samuel Andreæ Grubb (son till kyrkoherde i Luleå Andreas Grubb) (Uppsala Stifts herdaminne, vol 3, sidor 427 och 428). Enligt tolkning av information om ätten Bure på Wikipedia var Olaus Martinis pappa och Andreas Grubb kusiner. Om uppgiften stämmer var Christina Olofsdotter gift med sin pappas syssling/tremänning.
•   Håkan, äldsta sonen död ung (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 253, Norstedt & söner, Stockholm 1904).
•   Elisabeth Olofsdotter, gm (vigda 1621) matematik-professor Martinus Erici Gestrinius (född 16/2 1594 i Gävle, död 27/9 1648 i Uppsala, son till kyrkoherde i Gävle Ericus Nicolai Gestrinius och Anna Mårtensdotter) (Källa: Martinus Erici Gestrinius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2023-12-22).
•   Martinus Olai Nycopensis, matematiker och akademisk lärare, född 8/4 1596 i Nyköping, död 31/3 1657 i Uppsala (Nordisk familjebok (1912), sida 1133).
•   Katarina (Karin) Olsdotter, gm matematik-professor Nicolaus Olai Myliander/Mollerus (död 1641, Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1 – 2, sida 52).
•   Anna Olsdotter, yngsta dottern (Uppsala stifts herdaminne, volym 1, sida 341), gm kyrkoherde och prost i Enköping Simon Nauclerus (född (ca) 1570 i Stockholm, son till handelsman i Stockholm Olof Naucler) (Uppsala stifts herdaminne, vol 1, sida 340). Att Simons pappa var Olof Nauclér har inte kunnat fastställas (Källa: Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2023-12-22).

Frågeställningar

1) Johannes Olai Gestricius, troligen Johan Olofsson född i Gävle:
Olaus Martini blev inskriven som student i Wittenberg den 2/9 1579 och sedan i Frankfurt a. d. O. SS 1583 (Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1 – 2, sida 34). Den 27/9 1583 blev Johannes Olai Gestricius inskriven i Wittenberg (sida 35). Även Olaus Martinis pappa, Martinus Olai Gestritius, studerade i Wittenberg och blev inskriven där den 9/8 1549 (sida 25). Namnlikheten och de ej ovanliga studierna i Wittenberg behöver dock inte betyda att Martinus Olai Gestritius och Johannes Olai Gestricius (båda födda i Gävle?) var släkt med varandra.

Har någon mer information om detta eventuella släktskap?


2) Maria/Mariedh (dvs Mariet?)/Malin Martini(?), svägerska till vällärde herr Staphan i Länna 1660:
Den 19/1 1660 hölls laga ting i Söderby sockenstuga i Lyhundra härad i Uppland (Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:656, sida 431/handskriven sida 425). Ett ärende gällde klagomål, som framfördes av ”Wällärde H:r Staphan i Länna”, som menade att hans svägerska, hustru Malin änka efter Bengt Matsson, inte skötte Staphans föräldrar-hemman väl (sida 432/handskriven sida 426). I samma ärende är hustru Martini omnämnd. Enligt tolkning av texten var det svägerskan Malin som hade släktnamnet Martini. Hemmanet låg/ligger i Söder Nånö i Estuna socken, som gränsar till Söderby-Karl socken. I Estuna mantalslängder från 1650-talet finns ”hustru Maria” eller ”hustru Mariedh” antecknat vid ett hemman i Söder Nånö (se länkar nedan). Hon var troligen samma person som blev registrerad som hustru Malin i tingsprotokollet 1660. Hustru Malins/Marieds eventuella släktnamn Martini behöver inte betyda att hon var släkt med Olaus Martini. Olaus Martini tycks bara ha haft de sex ovan nämnda barnen med sin hustru Ragnhild Håkansdotter. Emellertid indikerar möjligen följande ett släktskap mellan Olaus Martini och Malin/Mariedh ev. Martini:

•   Förekomsten av namnet Malin, dessutom i Uppland, bland Olof Martinis släkt (Bureätten, Wikipedia).
•   Förekomsten av namnet Mariet (likt Mariedh) bland Olof Martins släkt (hans farmors mamma).
•   Olof Martinis barnbarn, Kerstin Simonsdotter Naucler, var svärdotter till Petrus Olai (född i Ångermanland), som var kyrkoherde i Söderby socken (idag Söderby-Karl socken) i slutet av 1500-talet. Olaus Martini blev vald till ärkebiskop den 8/7 1600.
•   Gyntherus Erici Svinfot (son till Abluna Mårtensdotter i Bureätten), som var kyrkoherde i Söderby socken i början av 1600-talet, skrev likpredikan över Olaus Martini 1620 (Uppsala stifts herdaminne, volym 3, sida 92).  Ovan nämnda Kerstin Simonsdotter Naucler bör ha blivit svärdotter till Petrus Olai i Söderby före 1620, troligen på 1610-talet.
•   Hustru Malin bör ha varit född under samma tidsperiod som Olaus Martinus barn enligt följande resonemang. Malins svåger, herr Staphan i Länna, bör ha varit komministern i Länna, Stephanus Matthiae, som prästvigdes 1628 och var troligtvis samma person som kyrkoherden, ”Stephanus Matthiae. Rosl.”, som tycks ha varit född i Roslagen där herr Staphans föräldrar-hemman i Söder Nånö låg (Uppsala stifts herdaminne, volym 2, sida 254 respektive sida 250). Baserat på året då Stephanus Matthiae blev prästvigt (1628) bör han ha varit född omkring 1600, men enligt uppgift i mantalslängder tycks han ha varit född 1590 eller tidigare (se nedan). Eftersom han var svåger till hustru Malin är det troligt att hon också var född under ungefär samma tidsperiod. Olaus Martinus son, Martinus Olai Nycopensis, var född 1596.

Finns mer information om hustru Malins familj?

I Länna mtl 1650 och 1651 finns ”her Staphansson” respektive ”h:r Staffan” registrerad, utan hustru, vid ett 1/2-mantal stort hemman i ”Isiöö”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=506%2C3132%2C3226%2C1522 respektive https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00176#?c=&m=&s=&cv=175&xywh=957%2C3649%2C2682%2C1265.

I Länna mtl 1653 finns namnet ”her Staffan” vid ett hemman i ”Isiö” utan etta i kolumnen för ”bonde”, men med en etta i kolumnen ”63” vilket troligen betyder att Staffan hade fyllt, eller skulle fylla, 63 år: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00259#?c=&m=&s=&cv=258&xywh=-319%2C37%2C3773%2C1780. I sådant fall var han född 1590 eller tidigare. Emellertid tycks herr Staffan i Isjö ha betalat mantalspenning igen(?) enligt uppgift i Länna mtl 1655 och 1656: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00240#?c=&m=&s=&cv=239&xywh=194%2C1640%2C1353%2C638 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00210#?c=&m=&s=&cv=209&xywh=621%2C3657%2C2686%2C1267.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

I Estuna mtl 1650 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernånö”: Staphan Nielsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(u), hust. Maria (utan make men med en son och en dotter) och Oluff Erichsson(u): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=3575%2C496%2C3331%2C1571

I Estuna mtl 1651 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”SöderNånöö”: Staphan Nielsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m), hust. Maria (utan make och barn, men med en dräng och en piga) och Peer(?) Matsson(m): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=1113%2C1295%2C2768%2C1305

I Estuna mtl 1653 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernanö”: Stafan Nilsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och ”hustru Mariedh” (med make, dvs hon kan ha gift sig 1651 eller 1652 – observera stavning av namnet): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=3177%2C994%2C1990%2C938

I Estuna mtl 1654 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södhernårnö”: Staphan Nilsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och Nils Andersson(m). Nils kan ha varit hustru Mariedhs make: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=2591%2C1151%2C2308%2C1089

I Estuna mtl 1655 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Söder Nåeöo”: Olof Andersson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och Nils Andersson(m): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=111%2C26%2C2011%2C948

I Estuna mtl 1666 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernåni”: Anders Olofsson(m), Nils Staphansson(m), Mats Matsson(m), Nils Andersson(m), Olof Andersson(u, ej heller själv) och hustru Karin (utan make, men med en son): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=3734%2C806%2C1934%2C912

---------------------------------------------------------------------------------------------------

I Väddö mtl 1666 (där Olaus Martinis dotterdotter, Kerstin Simonsdotter Naucler (död efter 1670) då bör ha bott med sin make, kyrkoherde Johannes Petri Roslagus) finns vid ett hemman i Björholma ”hustru Malin” utan någon person, som betalade mantalspenning, och i marginalen står ”är i Stockholm”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=990%2C1678%2C2396%2C1130

216
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2023-12-24, 07:43 »
Hej igen,

Tack Anna för att du kollade Hedbergs bok angående bokbindare Kirckhoff!
Som tack för hjälpen kan jag kolla Hellströms artiklar om vinskänkar och källare i Stockholm angående källarmästare Matthias Malm.  ;D
Vet du ungefär var i Stockholm han var källarmästare, kanske till och med vid vilken källare?

God Jul och vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag har nedanstående tre artiklar inskannade och det är därför jag undrar var i Stockholm Matthias Malm var källarmästare.

217
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2023-12-20, 15:36 »
Hej,

Lustigt nog ser jag att jag har skrivit, den 2023-01-13 i den här tråden, att Bure är ett sidospår för mig. För några dagar sedan fick jag dock den stora överraskningen, här på Anbytarforum, att jag själv troligen tillhör Bureätten på ”Grubbe-sidan”. Av den anledningen har jag ett par frågor.

I Uppsala stift herdaminne (volym 3, sida 92) står följande om den fjärde kända kyrkoherden i Söderby (Söderby-Karl) församling:

PETRUS OLAI. Angerm. Underskref presterskapets beslut att antaga liturgien 1577, Upsala mötes beslut 1593 samt Presterskapets i Upland och Södertörn trohetsförsäkran till K. Sigismund 1595”.

Stämmer min tolkning, att Petrus Olai uppges ha varit född i Ångermanland?
PS: Tack vare hjälp av Ylva Hjörvid under diskussionsämnet Mimer har jag fått reda på att det står "ångermanlänning" om Petrus Olai i Gustaf Undestams bok "En bok om Söderby Karl" (1954, sida 238).

Eftersom Petrus Olais son gifte sig med ett barnbarn till ärkebiskop Olaus Martini, som ska ha haft koppling till Bureätten (enligt artikel på Wikipedia om Bureätten), undrar jag om Petrus Olai också tillhörde Bureätten.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kanske följande information kan indikera att Petrus Olai tillhörde Bureätten?
Enligt information om kyrkoherdar i Väddö socken var den direkta företrädren till Petrus Olais son, Johannes Petri Roslagius, Ericus Johannis, som efter kort tid tycks ha blivit utbytt med Johannes Petri Roslagius. Kyrkoherden före Ericus Johannis var "Mag. PETRUS MAGNI BURAEUS eller BURAENIUS. Westrobothn.", vilket jag tolkar som att han var född i Västerbotten (Uppsala stifts herdaminne, vol 3, sida 439 - se bifogad bild). Tyvärr har jag inte heller hittat Petrus Magni Buraeus på Wikipedia-artikeln om Bureätten, så jag kanske är helt ute och cyklar.   :-[

218
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-20, 14:13 »
Hej igen!

Stort tack Ylva för länken till boken! Nu slipper min mamma gå till bibblan! :) Efter att ha blivit överraskad av ärkebiskopen borde jag inte bli överraskad (längre) av vad man kan hitta på internet, men det blir jag ändå. :) Vad lustigt att det finns en stämpel från British Museum på exemplaret! I del 2 av boken finns information om Söderby socken och om Broby (sida 141). Här är länk till den: https://play.google.com/books/reader?id=NFdVHA_DIFgC&pg=GBS.PA140&hl=sv .

I mitt förra inlägg försökte jag beskriva resonemanget kring; 1) varför Karin Hansdotter Mimer troligen var dotter (och inte syster) till Hans Mimer och hans hustru Kerstin, och 2) varför Hans Mimers hustru Kerstin troligen var dotter till pastorn i Väddö, Johannes Petri Roslagius.

Här är ett försök att förklara (mer detaljerat än i mitt inlägg här den 2023-12-18) resonemanget kring härledningen från Kerstin Johansdotter (gift med Hans Mimer) till ärkebiskopen Olaus Martini.

Enligt tidigare resonemang var Kerstin Johansdotter troligen dotter till Johannes Petri Roslagius (se mitt inlägg här den 2023-12-18). I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne… (1951) står att Magnus Johannis Melander (fc 1630) var son till kyrkoherden i Väddö, Johannes Petri Roslagius och hans hustru Christina Nauclerus (sida 483). Vidar framkommer att Magnus äldsta dotter hette Kerstin, stavat ”Kierstin” i dopnotis daterad 16/9 1676 i Stockholms Storkyrkoförsamlings dopbok (CIa1:4, Riksarkivets bild 58). Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=489%2C430%2C2816%2C1328 .

Eftersom Magnus äldsta dotter hette Kerstin är det troligt att hans mamma ”Christina Nauclerus”, som det står i Stockholms stads herdaminne (sida 483), egentligen hette Kerstin Nauclerus. Eftersom Hans Mimers hustru hette Kerstin är det troligt att hennes mamma var Kerstin Nauclerus, som alltså var gift med Johannes Petri Roslagius. I det ”berömda” tingsprotokollet, daterad 9/6 1670, står det också att (Hans Mimers änka) Kerstin Johansdotters mamma hette Kirstin och hade patronymikonet Simonsdotter vilket leder till det troliga fullständiga namnet Kerstin Simonsdotter Nauclerus. Kerstin hade ett barnbarn, Karin Hansdotter Mimer, som var född ca 1657 enligt åldersuppgift i begravningsnotis (Söderby (Söderby-Karl) socken den 6/12 1691, volym C:1). Kerstin Simonsdotter Nauclerus bör därför har varit född före 1620 och hennes pappa bör ha hetat Simon Nauclerus.

Bland biografier på Riksarkivets hemsida står om släkten Nauclér (Nauclerus), att den härstammar från Simon Olai Nauclerus (död 1638). I biografin står att Simon blev hovpredikant 1618 och kyrkoherde i Enköping 1621 samt att han var gift med ärkebiskop Olaus Martinis dotter Anna. Både Simons och Annas pappa bör alltså ha hetat Olof, och det är därför troligt att deras äldsta son hette Olof (såvida Simon inte hade en son Olof från ett tidigare äktenskap). I biografin är sonen Olaus Nauclerus (Olof Simonsson) omnämnd och han ska ha varit född ca 1626. Om detta födelseår stämmer är det troligt att Kerstin Simonsdotter Nauclerus var äldre än sin bror/halvbror Olaus eftersom hon blev mormor ca 1657. Emellertid är inte någon annan hustru till Simon Olai Nauclerus än Anna, dotter till ärkebiskop Olaus Martini, omnämnd i biografin. Därför kan vi nog referera till den för att påstå att Anna var trolig mamma till Kerstin Simonsdotter Nauclerus. Alternativt kan man kanske ”benämnda” Anna som trolig mamma eller styvmor till Kerstin. Referens: Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2023-12-20.

Detta var beskrivningen av härledningen, från Hans Mimers hustru, Kerstin Johansdotter, till ärkebiskopen Olaus Martini. Nu återstår att försöka lista ut vem som var mamma till ärkebiskopens dotter Anna! :)

Hans Mimers troliga svärfar, Johannes Petri Roslagius, står som ”son af pastor i Söderby Petrus Olai” i Uppsala stifts herdaminne (volym 3, sida 439). I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (Stockholm 1951) står att Petrus Olai i Söderby möjligen kan ha varit pappa till Olaus Petri Roslagius, som fick vin i gåva av Stockholm stad enligt protokoll den 28/3 1624 (sida 479). Om Petrus Olai står, i Uppsala stifts herdaminne (volym 3, sida 93) att han var född i Ångermanland, om jag har tolkat texten rätt (se bifogad bild). Där står också att han hade två barn: kyrkoherden i Väddö och en dotter, som var gift med komministern i Väddö, E. Fabricius. Eftersom ärkebiskopen bör ha tillhört Buresläkten från ”Norrland", är jag nu nyfiken på huruvida Petrus Olai (född i Ångermanland) också tillhörde Buresläkten. Jag ska ställa frågan någonstans här på Anbytarforum!

Vänliga hälsningar,
Jan

219
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2023-12-19, 20:29 »
Aha, det förklarar de två prickarna!  :D

Tack Per för tipset om slakterochgardar.se!!

Vänliga hälsningar,
Jan

220
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-19, 18:43 »
Hej igen,

Här är mitt resonemang kring varför Karin Hansdotter Mimer troligen var dotter till, och inte syster till, Hans Mimer i Broby i Söderby(-Karl) socken. Sammanfattningsvis går resonemanget ut på att det åtminstone tidsmässigt bör ha varit möjligt, att Karin var dotter till Hans Mimer i Broby.

Enligt tolkning av uppgifter i Väddö mantalslängder dog pastor Johan Petri Roslagius 1655.
Enligt åldersuppgift i dödbok, då Karin Hansdotter Mimer dog, var hon född ca 1657.

I Söderby mantalslängder (mtl:er) 1651 och 1654 är ”mäster Johan” registrerat vid ett hemman i Broby och i mtl 1653 är där registrerat ”mäster Johan Petri” (se bifogad bild). Endast drängar och pigor är mantalsförda vid hemmanet dessa år. Mäster Johan (Petri) bör ha varit pastorn, Johannes Petri Roslagus i Väddö, enligt texten i tingsprotokollet 1670.

Genom att jämföra hemmanens storlek (mantal) och namnen i Broby i Söderby mtl:er 1654, 1655 respektive 1656 bör ”hustru Kerstin” ha varit mantalsförd 1656 vid hemmanet som tidigare (1654) hade ägts av Johannes Petri Roslagius (se bifogad bild). Eftersom pastorns änka blev mantalsförd i Väddö mtl 1656 bör ”hustru Kerstini Broby inte ha varit pastorns änka. Även i nästa tillgängliga Söderby mtl 1666 är ”hustru Kerstin” själv mantalsförd vid ett hemman i Broby, men inte hennes make. Även om det tyvärr saknas mtl:er mellan 1656 och 1666 kan man misstänka att de två ”hustru Kerstin” var samma person, och eftersom arvingarna efter prosten i Väddö, Johannes Petri Roslagius, ägde ett hemman i Broby fram till åtminstone 1670, är det nog motiverat att misstänka att ”hustru Kerstin” var prostens dotter. Enligt tolkning av tingsprotokollet 1670 var det prostens dotter, ”hustru Kerstin”, som var gift med Hans Mimer i Broby. Eftersom prostens dotter, ”hustru Kerstin”, var gift enligt mtl 1656 finns det möjlighet att hon var mamma till Karin Hansdotter Mimer (fc 1657).

I mitt inlägg här, den 2022-04-07, skrev jag några funderingar kring varför ”hustru Kerstins” make, Hans Mimer, inte blev mantalsförd i Broby vissa år på 1660-talet. Ny information om det: I Söderby mtl 1653 finns kolumner med rubrikerna ”skytt, ”båtsman” (om jag har läst rätt) respektive ”båts: h.”, vilket jag tolkar som båtsmanshustru. I Broby var då (mtl 1653) två båtsmän, en skytt och en båtsmanshustru mantalsförda. Det tycks därför troligt att Hans Mimer var båtsman, eller annan typ av militär, på 1660-talet och därför inte blev mantalsförs i Broby vissa år.

Idag hann jag bara med resonemanget kring släktskapet mellan Hans Mimer i Broby och Karin Hansdotter Mimer, men jag återkommer med mer information kring mammorna (se mitt förra inlägg).

Vänliga hälsningar,
Jan

221
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2023-12-19, 11:42 »
Hej,

I Holms tomtbok med tomter och dess ägare 1674 i Katarina församling i Stockholm finns "Secret: Andres Grubbe"(s tomt) i kvarteret Mäster Mikael (folio 35). På gatan, norr om tomten, står "Erik Mårtensson bekomit A:o [1]684", men det är oklart om det rör Andres Grubbes tomt (se bifogad bild).

Vet någon om, och eventuellt hur, denna sekreterare Andres Grubbe tillhörde Bureätten?

På Wikipedia har jag hittat Petrus Andreä Grubb (död 1633), men tyvärr står där inte om han hade barn, bara att han var "troligen ogift". Dessutom står att vare sig Petrus eller hans pappa "verkar ha använt släktnamnet" Grubb.
Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Andre%C3%A6_Grubb

Min tolkning är att Rutenbeckska gården idag ligger på samma tomt, som den ovan beskrivna.
Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Rutenbeckska_g%C3%A5rden

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

222
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-19, 10:26 »
Hej igen!

Det blev svårt att hitta informationen om att Anna Olsdotter Martinis mamma hette Anna Andersdotter Rhalambia. Det blev ett fasligt googlande och surfande på nätet, och till sist hamnade jag här, på den här tråden om Mimer.  ;D Jag har helt enkelt kopierat uppgiften i Håkan Carlssons inlägg här den 2023-12-10 där det står "Annas mor Anna Andersdotter Rhalambia". Möjligen kommer den uppgiften ifrån boken, som Håkan har skrivit om: "Fredrik Vilhelm Radloffs bok beskrivning över Roslagen". Efter Julhelgerna ska min mamma gå till "den berömda" bibblan i Enköping för att beställa boken. Vi får hoppas att vi får mer klarhet i "fallet Rhalambia" efter att ha tittat i den. Jag har hittat information om Olaus Martini och Anna Andersdotter Rhalambia på geni.com, men tyvärr har jag inte den bästa erfarenheten av informationen på den hemsidan.

En annan svårighet jag har haft är att hitta källan till att Anna Olsdotter Martini skulle ha varit född ca 1585 i Norrköping, vilket jag har skrivit i en av de bifogade bilderna i mitt förra inlägg. När man läser om hennes pappa, ärkebiskopen Olaus Martini, får jag uppfattninge om att han bodde i, eller åtminstone jobbade i, Nyköping 1585 (inte i Norrköping). Jag har också noterat att han gifte sig 14/8 1586 med Ragnhild Håkansdotter, dvs ungefär ett år efter att Anna Olsdotter Martini skulle ha varit född. Om det stämmer borde Anna Olsdotter Martini alltså ha haft en annan mamma än Ragnhild Håkansdotter.

När jag Skypade med min mamma igår och vi pratade om den här släktforsningen kom vi fram till att Hans Mimer i Broby troligen var pappa till Karin Hansdotter Mimer, som var gift med Gabriel Blom. Emellertid finns "risken" att Hans var bror till Karin. Jag har för mig att jag hade detta "grubbel" när jag skrev den där "tidslinjen" här för något år sedan. En annan tveksamhet, som jag har fått, är huruvida samtliga omnämnda kvinnor i härledningen till ärkebiskopen verkligen var mammorna i tråden. Dagens uppgift tänkte jag skulle bli att dubbelkolla dessa två tveksamheter. Jag återkommer!

Vänliga hälsningar,
Jan

223
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-18, 14:55 »
Hej igen!

Nyheten om alla präster, biskopar, och till och med en ärkebiskop(!!), gjorde nog att jag mina sista inlägg i den här tråden blev ogenomtänkta. Den här gången ska jag försöka bättra mig! (Men det blir ett ganska personligt inlägg. :) ) Jag är dock fortfarande ganska omtumlad, inte bara för prästernas skull, utan också pga kopplingar till vissa platser (tex Nyköping) där jag en längre tid har varit och ”rotat” bland personer på 1600-talet av helt andra anledningar. Främst blev jag nog överraskad av att Kerstin Simonsdotter Nauclerus brorsbarn, Simon Nauclerus (död 1709), har gjort stuckaturer i Maria Magdalena kyrka i Stockholm (en församling vars många invånare i slutet av 1600-talet jag har ”kommit i kontakt med”) och i Tyresö slott (där jag har ”lekt med tanken” att en annan person, som blev stadsbyggmästare i Stockholm, var med vid slutarbetet av slottet). Dessutom har jag varit och nosat på Johan III:s koppling till det katolska landet Polen och på det faktum att hans svärmor tillhörde släkten Sforza i Milano (där jag bor, långt ifrån bibblan i Enköping). Sammantaget är alla dessa sammanträffanden väldigt konstiga för mig! Dessutom tycker jag det är väldigt kul, som släktforskare, att läsa om våra kopplingarna till ”folkbokföringens fader” och till Johan Bures släktbok.

Stort tack igen till dig Håkan för ditt inlägg här den 2023-12-10!!

Nedan har jag försökt beskriva härledningarna från Karin Hansdotter Mimer bakåt i tiden till vår närmaste ana (på den här grenen) till släktnamnet Bure. Jag hoppas (och tror) att det i texten finns svar på din fråga, Ylva, i ditt senaste inlägg. En annan detalj jag tycker är kul med den här släktgrenen är att det mest är härledningar på kvinnornas sidor. I mitt släktträd finns grenen på min mormors sida. Hon fick 17 barn och gick igenom lika många graviditeter. Min mamma är hennes sista barn. Därför är min mormor en hjälte för mig!

Att Karin Hansdotter Mimer var dotter till Hans Mimer i Broby i Söderby socken tycks mig väldigt troligt (se tidigare inlägg i den här tråden). Likaså bör Karins mamma ha hetat Kirstin Simonsdotter enligt tingsprotokollet (9/6 1670), vilket Karin Uhrvik nämde i sitt inlägg här den 2016-05-07. Eftersom de vidare kopplingarna till alla präster, biskopar och till och med en ärkebiskop(!) baseras på tolkning av notisen i tingsprotokollet (en skör liten tråd som jag upplever det) har jag läst den igen, om och om igen, för att känna mig säker på betydelsen av texten. Jag gjorde det även för nästan två år sedan. Nedan har jag skrivit vad jag (hittills) har kommit fram till angående min tolkning av tingsprotokollet och efter det kommer den ovan nämnda härledningen till släktnamnet Bure. Det skulle vara jättesnällt om någon hade lust och tid att göra kommentarer, framför allt om tolkningen av tingsprotokollet!

Vänliga hälsningar,
Jan

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Källa: Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:667, sidorna 620v, 623 och 623v.

”Anno 1670 dhen 9 Junij hölts Rätt laga ting medh allmogen och menige man aff Lyhundrats heradt uti Estuna sochnesufva.”

”Effter föregångit laga opbudh och laga st..rdande(?) sampt utgifwit fastebreff, så och uppå handelsmannens och Arendatorens Wellb:dde Johan von der Hagen giord(t) ansöchningh blefwo Lensmannen Nils Erichsson i Norby, domaren Lars Erichsson i Penningeby, sampt Tolfmännen Oluff Persson
i Hierssiö Mats Larsson i Ekeby, Lars Nilsson i Swanbergia och Mats Marcusson i Skarbergia, uthaf Rätten nembde [nämnda] och förordnade wid anfordran och med förderligaste resa till Broby uti Södherby sochn, lagligen till att skatta och werdera sahl: Probstens M:r Johans i Wäddön heman [hemman] i förbem:te Broby, till huus och jordh, sampt allom till ägom, antächnandes [antecknandes] dee [eller ”der”] brede wid noga och granneligen, hwadh löösören som dhen sammastedes finnes, och för [eller ”får”] betalningh kan wara att tilgå hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter Meimers enckia, lembnas och så i dheres frije skiöhn(?) och wilkohr att wilia och ombedia twenne utaf föreskrefne gode män, på dheras sijdha, til företalde werdering beställningh.”

Tolkning (förslag):
En tid innan tinget, den 9/6 1670, hade en sk upp-bjudning gjorts, och ett ”lagfartsbevis” hade utfärdats, av ett hemman i Broby, som prosten i Väddö socken, Johan (död före 9/6 1670), hade ägt. Vid tidpunkten för tinget bör hemmanet ha ägts av hans arvingar. Johan von der Hagen* hade tidigare ansökt om att en värdering av hemmanet i Broby skulle göras. Vid tinget, den 9/6 1670, blev ett antal personer utsedda att göra en värdering av byggnader, jord och av allt lösöre som fanns vid hemmanet i Broby. De skulle göra en uppskattning av hur stor betalning som kunde ges till (”tilgå”) hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter, änka efter Meimer (som bör ha varit ”Hans Meumers enka” i Broby enligt uppgift i Söderby mtl 1671).

* Johan von der Hagen arrenderade, omkring 1670, Ortala bruk på Väddö där hammarsmed Johan Hansson fanns bland bruksfolket enligt uppgifter i Väddö mantalslängder 1671, 1672, 1674 och 1677-80.

Om tolkningen ovan stämmer tycks det mig vara motiverat att dra slutsatsen, att Kirstin Simonsdotter (och hennes dotter) var arvingar till prosten på Väddö, Johan (död före 9/6 1670), och därmed ägare av det omnämnda hemmanet i Broby.

I Uppsala stifts herdaminne (1845, volym 3) står om Väddö socken att Johannes Petri Roslagius var kyrkoherde i Väddö 1635 och att han dog 1655 (sida 439). Nästa kyrkoherde i Väddö hette också Johan (Halenius), men han dog 1676 (sida 440) och kan därför inte ha varit ägaren av hemmanet i Broby. Dessutom hette Johan Halenius hustru Elsa Enstadia.

Angående vilket år Johannes Petri Roslagius dog hittas följande information i Väddö mantalslängder:
mtl 1650 (”Johannes Petri Pastor i Weddöö”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=3815%2C3792%2C2688%2C1268
mtl 1651 (Johannes Petri Pastor i Wäddöö”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=529%2C3908%2C3222%2C1520
mtl 1653 (kaplan herr Anders och ”Johannes Petri pastor i Wäddöö”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=1109%2C2207%2C4519%2C2132
mtl 1654 (”kyrkioherden” och ”Elendigha”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2496%2C3722%2C3865%2C1823
mtl 1655 (pastor ej själv, hustru, tre söner och tre döttrar, samt ”comminitter” [komminister] med hustru och en son): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00251#?c=&m=&s=&cv=250&xywh=334%2C2273%2C2157%2C1017
mtl 1656 (”Pastoris Enckia”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3378%2C4031%2C3221%2C1519

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (se länk i Ylva Hjörvids inlägg här den 2023-12-16) står att Magnus Johannis Melander (född 1630) var son till kyrkherde i Väddö Johannes Petri Roslagius och hans hustru Christina Nauclerus i hennes första gifte (sida 483). Vidare står att Magnus äldsta dotter hette Kerstin (döpt 16/9 1676, dopnotis tycks finnas) vilket indikerar att Magnus mamma, Christina Nauclerus, egentligen hette Kerstin. På adelsvapen.com framkommer, emellertid, i informationen om släkten Segerfelt nr 1598, att Magnus Johannis Melanders pappa, ”Johannes Petri, född i Roslagen” var gift med Christina Naucléra i hennes andra gifte utan namn på hennes make i första gifte. I von Schantz genealogier, om släkten Segerfelt, står inte ens namnet på ”Johannes Roslagius” hustru (Riddarhuset: von Schantz genealogier, R-Ö, sida 71b).

Baserat på namnet Kirstin Simonsdotter i tingsprotokollet 1670 och tolkningen att Kirstin var gift med Johannes Petri Roslagius, tycks en rimlig slutsats vara att Kirstin Simonsdotter var samma person som Christina/Kerstin (Simonsdotter) Nauclerus – precis som du/Håkan Carlsson skrev i ditt/sitt inlägg här den 2023-12-11. (Ursäkta att jag upprepar dina ord Håkan! Eftersom din nyhet om ärkebiskopen var så häftig 8) måste jag övertyga mig själv genom att skriva ner dessa rader.)

Kerstin Simonsdotter Nauclerus, som lär ha haft en son (ovan nämnda Magnus Johannis Melander) som var född ca 1630, bör ha varit dotter till Simon Olai Nauclerus (död ca 1638). Simon blev hovpredikant 1618 och kyrkoherde i Enköping 1621 enligt uppgift om honom bland Riksarkivets biografier (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8806). Där står vidare att Simon var gift med ärkebiskop Olaus Martinis dotter Anna.

Enligt sekundära källor var Olaus Martini född 1557 i Uppsala och begravdes i domkyrkan där den 25/3 1609 efter att ha dött fredagen den 17/3 1609 (i Italien är både fredagen den 13:e och fredagen den 17:e otursdagar). Efter studier i Tyskland, bla i Wittenberg, blev han utsedd av hertig Karl (dvs ”blivande” Kard IX) till skolmästare i Nyköping den 20/9 1584 och sedan kyrkoherde där (före 1/11 1694). Den 14/8 1586 vigdes Olaus Martini och Ragnhild Håkansdotter, dotter till rådman Håkan P. (ev Persson) och Katarina Johansdotter. Olaus Martini blev vald till ärkebiskop i Uppsala den 8/7 1600 och vigd som sådan den 16/8 1601.

Olaus Martinis föräldrar var biskop i Linköping (vigd sådan den 14/7 1575 men sedan avsatt juni 1580) och sedan kyrkoherde i Nyköping Martinus Olai Gestritius (död juni 1585 i Nyköping) och Kristina Månsdotter, dotter till kyrkoherde i Forsa Magnus Erici.

Martinus Olai Gestritius föräldrar var borgare i Gävle Olof Matsson och Karin Andersdotter Grubb, dotter till Anders Persson från Grubbe (Umeå) vars svärfar var Anders Olofsson i Bure, han som ”bodde der nu Nils Hansson bor 1601 norr om åen” enligt artikel om Bureätten på Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten) där det står att uppgiften om Anders Olofssons ”adress” norr om ån kommer från uppslag 28 i Johan Bures släktbok (se bifogad bild).

Jag tar och bifogar en annan bild också…
När jag fick se en bild på ärkebiskop Olaus Martini såg jag genast vissa likheter med en okänd kvinna, som skulle kunna vara min mammas mormor (på vars pappas släktgren man kommer till ärkebiskopen Olaus Martini, många många(!!)  generationer tidigare). Historien bakom fotografiet med den okända kvinnan är att min mamma aldrig har sett någon bild av sin mormor eftersom hon dog när min mammas mamma var bara 10 år. På den bifogade bilden är min mormor barnet längst till höger, 7 – 8 år gammal. Till vänster om henne är en bild på hennes syster, urklippt från samma skolfotografi, som bör vara taget ungefär samma år som fotografiet på den okända kvinnan (ateljén fanns 1898-1906). Bilden med den okända kvinnan har vi fått av min syssling, som berättade att fotot bör komma ifrån hennes farmor och farfar, som var min mormors bror (och äldsta barnet bland de syskonen). Det finns därför en möjlighet, ur ett ”proveniens-perspektiv”, att kvinnan på fotografiet var min mammas mormor. Baserat på information om örhängen i en bouppteckning, tid då fotoateljé var verksam samt på likheter i ”stil” och utseende med flickorna har min mamma och jag sållat fram denna bild, bland några andra bilder, som möjligt (och kanske troligt) fotografi på min mammas mormor, som alltså var ättling till ärkebiskop Olaus Martini. Självklart är antalet generationer mellan ärkebiskopen och min mammas mormor alltför stort för att ens tänka på utseendemässig likhet, men jag kan ändå inte låta bli att visa kollaget.

224
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2023-12-18, 10:58 »
Hej!

Jag är rädd att mitt svar gör dig mer frustrerad Anna, men förhoppningsvis ger det dig istället hjälp.
Jag tror det står "hoos" med bokstaven h skrivet med darrig hand. Efter "hoos" skulle det kunna stå "Stripner" eller liknande. På raden under "hoos" och det eventuella "Stripner" står det nog var denne eventuella "Stripner" bodde och börjar med "i". Möjligen, men jag tror det inte själv, kan det stå en kort variant av Stockholm efter "i".

Eftersom jag själv är nyfiken på Anna Margareta Waxmuths tredje make, bokbindaren Johan Jacob Kirckhoff (jag har släktnamnet Kirckhoff bland mina anor, men inte Waxmuth), tittade jag på ditt (Anna Carlssons) inlägg den 2014-09-13 igen. Jag fick då se att Madame Cathrina Bång var fadder då Jacob Faltin/Wallentin Kirckhoff döpt den 15/1 1754 i Karlshamn. Det är ju näst intill samma (ovanliga?) namn som Catharina Bång, som var gift med bro-besökare Johan Larsson Waxmuth vars barn, Johannes, döptes den 7/4 1668 i Maria Magdalena församling i Stockholm (se mitt inlägg här den 2023-01-26). Tidsmässigt bör det röra sig om två personer med samma namn (Catharina/Cathrina Bånd), men man kan kanske gissa att de var släkt med varandra (faster/brorsdotter?).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Om någon har mer information om ovan nämnda bokbindare Johan Jacob Kirckhoff skulle jag bli glad och tacksam om jag fick ta del av den.  :)

225
Gilljam / Guillaume / SV: Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2023-12-17, 11:04 »
Hej,

Hoppas det kommer svar på frågorna i de två sista inläggen i den här tråden!

Jag har en undran om namnen Tossainct, Toussaint, Thusein, Thu(ssi)m, Toussin och Tussin, som förekommer bland släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1. Jag har tagit för givet att det rör sig om stavningsvarianter av samma namn och jag misstänker att fler stavningsvarianter har stötts på. Därför undrar jag om någon har stött på en stavningsvariant, av Tossainct etc, som påminner om (eller är identiskt med) Toorrsse, i "Guillaume-sammanhang".

Anledningen till min undran är en dopnotis (17/4 1682) i vilken barnets mamma har patronymikonet "Toorrssesdotter" om jag har läst rätt (Maria Magdalena fs i Stockholm, CIa:3, sida 209).
Jag har tidigare haft som förslag "Torsdotter" och "Torstensdotter", i mina funderingar kring detta konstiga efternamn, men har aldrig varit riktigt övertygad om något av dem.

Länk till notisen (den i mitten):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3234%2C3264%2C3313%2C1562

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

226
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-17, 10:03 »
Hejsan!

Då tolkar vi texten på samma sätt!

Istället tolkade jag formuleringen "anas" fel. Jag trodde du menade att man (möjligen) kunde ana att Pachos hustrus efternamn/släktnamn var Kloo.

Vänliga hälsningar,
Jan

227
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2023-12-16, 11:45 »
OK! Tack för svaret!!

Vänliga hälsningar,
Jan

228
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-16, 11:14 »
Hej igen Kjell!

Ha ha, ja jag är mer än nöjd! Utan några troligheter!  ;D
Aldrig hade jag tänkt att du skulle ställa en sådan fråga till mig. Det är ju jag (och andra) som ställer den frågan, och många många andra frågor, till dig!

Jag antar att Kloo är en stavningsform av du Clou/le Clou, som jag har hittat i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Att Pacho Barno (tab 2) frågade om han fick ta sin hustrus systers arv av Claas Kloo misstänker jag kan betyda att Claas Kloo antingen var svärfar eller "ingift svåger" till Pacho. I vilket fall som helst bör texten betyda att Pachos svägerska avled barnlös. Om Claas Kloo var svägerskans pappa kan man undra om tinget verkligen skulle gå med på att Pacho skulle få ta ut sin del av svägerskans arv. (Texten innebär väl att Pacho fick ut sin/hustruns del av arvet?) Är det någon som har kunskap i detta historiska juridiska område? Om min misstanke om de två möjliga släktskapen (dvs svärfar eller "ingift svåger") stämmer är det alltså inte helt säkert att Pachos hustru var dotter till Claas Kloo, men du har också skrivit att "hennes släktnamn kan möjligen anas".

PS: Ju mer jag tänker på tingsärendet desto mer tycks det mig troligt att Claas Kloo var gift med Pacho Barnos svägerska. Men jag har ofta fel!  ;D

Igår tittade jag lite mer på min mammas och mina DNA matcher och hittade några fler tecken som tyder på att släkten le Brun, och inte släkten Bonnevier, troligen spelar en roll i överföringen av de tidigare nämnda DNA-fragmenten, som möjligen kommer från släkten Guillaume. Jag kan därför inte låta bli att nämna likheterna mellan de två släkternas "tab 1" i NV (släkterna le Brun och Guillaume alltså); båda var räckare och båda värvades/skrev kontrakt i Liége (som ligger bara drygt 4 mil från Aachen  ;) ) näst intill samtidigt sommaren 1627. Kanske det kan ses som en spekulation, men kan man tänka sig att de var svågrar? Efter att ha "studerat" (och fortfarande studerar) släktnamnet Brun i Stockholm under 1600-talets senare del har jag fått uppfattningen att släktbandet mellan svågrar [syster/bror], men även mellan "ingifta svågrar" [tex syster/syster], var av stor betydelse. Är det någon som håller med?

Tack Kjell för jobbet du har gjort och förmodligen fortfarande håller på med!

Vänliga hälsningar,
Jan

229
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-15, 14:52 »
Hej Kjell,

Tack så mycket för uppdatering av information om några Johan le Brun!

Jag har skrivit nya versioner av NV:s ”le Brun-tabeller” 3, 9 och 10, men jag misstänker att du kommer med mer information. Jag brukar skriva att jag ofta har fel när jag misstänker något, men den här gången hoppas jag att jag har rätt …för en gång skull. ;) Förresten läste jag ditt inlägg daterat 2013-10-13 först.  ;D

Sonen Daniel har jag för mig att du har skrivit, under diskussionsämnet om Brun i Stockholm, att han var trolig son till Johan Daniel Braun (”min” Tabell 19 i nämnda diskussionsämne). I sammanhanget om ”de äldsta le Brun” spelar det säkerligen inte någon roll, men jag håller inte med om detta troliga släktskap. Jag har uppfattningen att Johan Daniel Braun ”rörde sig i rika kretsar” och har sett, i primärkällor, att han hade en styvson som blev vinskänk. Eftersom några andra ”Brun i Stockholm kring 1700” var vinskänkar, vinhandlare eller ingifta i den yrkesgruppen har jag läst Gunnar Hellströms tre artiklar i Samfundet Sankt Eriks årsbok (1957, 1959 resp 1960) om vinskänkar och källare i Stockholm under nämnda tidsperiod. Enligt Gunnar var det stor status-skillnad mellan en krögare (som Daniel Johansson le Brun var) och en vinskänk. Det klingar därför felaktigt i mina öron att Johan Daniel Brauns egen son blev krögare (medans hans styvson blev vinskänk). Johan Daniel Braun hade en son, som troligen hette Johan Daniel (även om det står Johan David i dopnotisen). Denne son döptes den 8/2 1681 i tyska Sankta Gertrud (Gertrud igen!) församling i Stockholm (CI:1a, sida 621). Faddrar var: herr Peter Hagen*, herr Salomon Otter, herr George Brandt, herr Joachim von(?) Feife(? Pfeiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?). Att ”barnet till dessa faddrar” skulle bli en ”simpel” krögare klingar som sagt fel i mina öron.

* Man kan undra om herr Peter Hagen var släkting till Johan von der Hagen, som arrenderade Ortala bruk omkr 1670.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00290#?c=&m=&s=&cv=289&xywh=3011%2C1731%2C3042%2C1435

Jag har noterat att en dotter, Catharina, till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106) var gm Mårten Pouset omkr 1671.

Fråga:
Var ovan nämnda Mårten Pouset nära släkting till bokhållare Johan Posset vid Ortala bruk 1669-70? Dvs den jag skrev om igår här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.0.

Ett barnbarn till Per le Broun (1747-1805) och Maria Bonnevier (1745-1815) gifte sig med en person, som hade anor i Söderby(-Karl)/Väddö-trakterna där ju Ortala bruk ligger/låg. Denne Per le Brouns gammelfarfar var Jean le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109). Det skulle inte förvåna mig om information om detta område plus ”Norrlands-området” i kombination med information kring brukspatronsläkterna Lemmens (bla Ortala) och Momma/Reenstierna (bla ”Norrland”), vore till hjälp för att reda ut bakgrunden till, åtminstone, min ”le Brun-anfader” (dvs Jean le Brun, Tabell 10).

Vänliga hälsningar,
Jan

230
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-15, 10:30 »
Hej igen!

Ja, det var verkligen roligt att läsa om allt, främst om Olaus Martini av olika anledningar – både personliga (tex ”Ett barn är fött”, som min syrra spelade frenetiskt på piano) och allmänna, såsom det om kyrkobokföringen. Nästa gång jag åker till min mamma i Enköping måste det bli en resa till Uppsala domkyrka för att se gravhällen. Har någon möjligtvis ett fotografi av den?

Även i Uppsala stifts heraminne står att pappan till Johannes Petri Roslagus var pastorn i Söderby socken, Petrus Olai (volym 3, sida 439, se bifogad bild).

I ditt inlägg, Håkan, den 2023-12-10 (min mammas födelsedag, så det blev en riktigt fin födelsedagspresent med alla dessa nyheter om hennes/våra anor – och tack igen till Karin Uhrvik, som skrev om tingsprotkollet 1670 och värderingen av hemmanet i Broby), står att Kerstin Simonsdotter Nauclerus var född ca 1630. Om jag har förstått uppgifterna, i de senaste inläggen här, rätt så var hon mormor till Karin Hansdotter Mimer (gm Gabriel Blom). I mitt inlägg, den 2022-04-07, har jag skrivit att Karin Hansdotter Mimer var född ca 1657 enligt åldersuppgift när hon dog endast 34 år gammal. Det är alltså något som inte stämmer (såvida inte både Kerstin SImonsdotter Nauclerus och hennes dotter, Kerstin Johansdotter, bara var 13 år när de fick barn - i och för sig är födelseåren bara ungefärliga/"cirka").

Möjliga orsaker:
1) Något är fel i mitt eller Håkans inlägg.
2) Kerstin Simonsdotter Nauclerus var styvmor (eller det moderna ”plastmamma” :) ) till Kerstin Johansdotter, som var mamma till Karin Hansdotter Mimer.

Har någon en förklaring och/eller förslag på andra möjliga orsaker?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Uppsala stifts herdaminne står att Johannes Petri Roslagius dog 1655. En liten skillnad mot 1652, som tycks vara skrivet i Radloffs bok.

231
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2023-12-15, 08:23 »
Hej igen!

Ja, jag fick nyss se det på nästa sida.
Ett typiskt exempel på hur jag blir entusiastisk och handlar för fort!  :-[ :-X ;D

Med önskan om en god fortsättning på dagen!
/Jan

PS: Jag loggade nyss in för att ta bort inlägget, men eftersom du (Kjell) redan har svarat får det stå kvar.

232
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2023-12-15, 07:59 »
Hej,

I sökandet efter information om Ortala bruk, dess arkivmaterial och om Hinrich Lemmens hittade jag, på Riksarkivets hemsida "Landskapshandlingar Upplands handlingar" och år 1626, information om "Ortala bruk med Lyhundra hd samt Bro och Vätö, Frötuna och Länna skpl" (referens kod: SE/RA/5121/5121.01/1626: 28).

Där, på bild 18 (se länk nedan), finns några namnteckningar gjorda i Stockholm den 3/7 1622 enligt min tolkning. Två namnteckningar, tolkar jag vidare, tycks vara gjorda av Nihls Bielcke respektive Johann Sporon(?).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045867_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=3481%2C1687%2C2768%2C1273

Enligt https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211 övertog Hinrich Lemmens arrendet av Ortala bruk senast 1629.

Bokhållaren vid Ortala bruk var, åtminstone 1669 och 1670, Johan Posset vilket jag har skrivit om den 2023-12-14 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.0 .

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

233
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-14, 20:33 »
Hejsan!

Det var väldigt goda nyheter Kjell! Stort tack!! Hoppas du får fram nya (möjliga och/eller troliga) släktband!

När min mamma och jag kollade i hennes anteckningar från 90-talet fick vi se att hon hade skrivit, om Jean le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109), att han hade betalat (testamentpengar) för begravning av ett barn, den 29/9 1684 i Älvkarleby. I NV står dp och samma datum. I notisen står "efter barn". Längre ner på samma sida står, vid notis daterad 4/1 1685, "för barn". Därför tolkar vi "efter barn" som testamentpengar, även om det ordet inte finns med i notisen. En annan kommentar är att ingen betalning för dop av något av barnen, begravda 1693, 1694 resp 1695, tycks ha blivit registrerad i Älvkarleby. De här kommentarerna har säkert inte så stor betydelse för omtaget på hammarsmederna le Brun (och "styckmordet" på Johan i Tabell 3), men man vet aldrig.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=222%2C117%2C3309%2C1522

Med önskan om trevligt grubbel hälsar,

Jan

234
Hej igen,

I letande efter annat hittade jag (en inledning som jag har läst många gånger här på Anbytarforum  ;D ) följande.

Den 9/6 1670 hölls laga ting i Estuna sockenstuga i Roslagen. Då uppbjöds ett antal hemman och jordlotter. Eftersom jag har svårt att tolka betydelsen av texten gör jag en avskrift:
"dantzmestaren M:r Johan Dual halfwa hemmanet Lars Olufs-
son
s i Norby, sigh tilhandlat för 800 D:r koppr m:t".

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:667, sida 621 (och sida 620v).

Länk (ArkivDigital):
https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4410

Kan man tänka sig att den eventuella dansmästaren hade släktnamnet De Val?

Jag har noterat, i den nämnda domboken, att bokstaven u ibland användes för ett v-ljud.
Dual kan alltså ha uttalats Dval, och då börjar man nog komma ifrån De Val (och man börjar kanske närma sig Dal/Dahl?).

Vänliga hälsningar,
Jan

235
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2023-12-14, 09:10 »
Hejsan,

Här kommer en till uppgift, som jag misstänker redan är känd, men jag berättar ändå att Johan Posset (vars släktnamn kanske inte ens är en stavningsform av Pousette) var bokhållare åt handelsman Johan von der Hagen, som arrenderade Ortala bruk åtminstone 1669. Det framkommer i ett protokoll från laga ting, som hölls den 13/10 1669 i Väddö sockenstuga.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:665, sidorna 461v och 462v.

Länk (ArkivDigital):
https://app.arkivdigital.se/volume/v420482a?image=4700

Bokhållare Johan Posset är omnämnd också i volym EXIe:667 (år 1670).

Jag bifogar några bilder!

Vänliga hälsningar,
Jan

236
Martinell / SV: Martinell
« skrivet: 2023-12-14, 08:51 »
Hej,

I letandet efter annat hittade jag följande, som kanske; 1) redan är känt, och 2) kanske hör till släktnamnet Martelleur.

Den 26/2 1669 hölls laga ting i Lövstads sockenstuga och då dömdes Johan Olofsson i Åkerby och Maria Martiler (därav osäkerheten om det rör sig om Martinell eller Martelleru ...eller annat släktnamn) till böter eftersom båda var ogifta och Maria var gravid. Om jag har tolkat texten rätt hade barnet inte fötts än. Johans bror Olof Olofsson är också omnämnd.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:665, sidorna 640 och 641.

Länk till sida 640v och 641 för den som har abonnemang på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v420482a?image=6480

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

237
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-13, 16:59 »
Hej!

Tyvärr blir det ett snabbt svar, men jag lovar att återkomma med mer information och kommentarer!
Anledningen till det snabba svaret är att jag har tänkt att du, Håkan, kanske har lånat Radloffs bok på bibliotek och behöver lämna tillbaka den.

Enligt min tolkning av det tidigare nämnda tingsprotokollet (av Karin Uhrvik i den här tråden), då handelsman och arrendator (av Ortala bruk på Väddö) Johan von der Hagen önskade få hemmanet i Broby värderat "av" Kerstin Simonsdotter och hennes dotter (Hans(?) Mimers änka), hade hemmanet redan blivit uppbjudet. Eftersom jag tidigare inte har varit säker på (men är lite mer övertygad nu) att värderingen verkligen innebär att Kerstin och Mimers änka var släkt med "herr Johan" (se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=185481.0) har jag letat efter ett protokoll där uppbjudan av hemmanet i Broby är nämnt. Tyvärr har jag inte hittat det (än), men istället hittade jag släktnamnet Martini i ett protokoll daterat 19/1 1660. Jag håller på att kämpa med avskrift att protokollet, men så kom jag på att jag borde fråga först (av ovan nämnda anledning).

Fråga:
Känner du, Håkan, eller någon annan till om det fanns en präst i Länna 1660 som hette Staffan Matsson? Om jag har tolkat texten rätt hade han en svägerska som hette Malin Martini, änka 1660 efter Staffans bror Hans(?). Änkan Malin brukade Staffans föräldragård/hemman i Söder Nånö i Estuna socken.

Källa Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:656.

sida 431 (handskriven sida 425):
”Anno 1660 den 19 Januarij hölts
rätt lagha tingh medh almogen aff Lyhundrats
härade uthi Söderby sochnestugu”

sida 432 (handskriven sida 426):
”S:D: [samma dag] kom och för rätta Wällärde H:r Staphan i Länna [en präst?]
och anklagade sin broders hustru hust:r Malin sah:
Hans(?) Mats [Matsson?] Eefterlefwerska i Södernåne [Söder Nånö i Estuna socken?], dett hon hans
fäderne hemman illa häffdar(?) och brukar, och en(?) Wen(-?)
sinnadt sigh om en bättre åbo omser honom till
swars gifwer be:tte [bemälte] hust:r Malin skriffteligen och bew:(-)
isar [bevisar] sigh första åhret efter sin sah: mans dödh hafwa
giärdat 500 fambnar giärdsgårdh och dijkat 50 famb:r
andra åhret 300 famb:r och dijkat 30. Trijdie åhret
i lijka 500 famb:r såsom och förfärdigat en stugu medh
nytt taak och timbrat krijng om en kiällare. Detta
togh nämbden i betänckiande och sigh såledhes resol-
verade. 1) att der dett pröffues [prövas] i sanningh som H:r
Stephan klagar dett han åkeren illa hafwer höfdatt(?)
och huusen illa bygt. 2. Intet kan betala till för(-?)
lagd dagh som ähr h: [hustru] Martini de peng:r H:r Staphan
fordrar sampt clarera Cronones uthskylder
wari då der ifrån skilder och hennes barns fader-
brödher
hafwij då tilträdhe, dett förestå och bruka.”


Jag har kommit ungefär så här långt med avskriften, men jag återkommer för det finns mer information om släktingarna.

Länk till sida 432 på ArkivDigital (abonnemang krävs!):
https://app.arkivdigital.se/volume/v420473a?image=4470

Vänliga hälsningar,
Jan

238
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-12, 15:59 »
Tack Kjell för dina svar och för allt tålamod!!

Eftersom Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter, inte kan ha varit dotter till Toussaint Guillaume lämnar jag den tråden i bakhuvudet. Som ”påminnelse” för ev framtida bruk nämner jag, emellertid, att jag hittade tre Claes/Nicolas i Österlövsta socken under perioden 1630-45 i de få släkter i NV som jag har avfotograferade. En av dem (som jag misstänker inte(!) är den du, Kjell, var ute efter i svaret 1d.) är intressant för mig i sammanhanget kring ”utnyttjandet av DNA matcher” då jag letar efter möjliga föräldrar till min ”le Brun-anfader” Jean le Brun (TAB 10 i NV del 1, sida 109). Anledningen är att hans efterlevande hustru/änka och tre av hans/deras barn (födda på 1640-talet) flyttade upp till Njurunda/Galtströms bruk där även ”vallon-anor” till min DNA match senare bodde (DNA matchen nämnd igår, idag kallad ”DNA match #2” i den bifogade bilden). Vid Galtströms bruk bodde tidigare Pierre le Brun (TAB 17 i NV del 1, sida 111). Han och Jean le Brun (TAB 10) bör ha varit ungefär jämngamla och båda valde namnet Pierre till barnet, som gissningsvis var äldsta sonen. Därför har jag funderat på om de eventuellt var bröder, med Pierre le Brun (TAB 14 i NV del 1, sida 110) som tidsmässigt möjlig pappa. Tyvärr har min mammas DNA-fragment, som hon har gemensamt med nämnda DNA match, inte varit till hjälp i denna fundering, så den har jag också lämnat i bakhuvudet. (För att inte riskera att felaktiga slutsatser dras är det bäst att undvika kommentarer om TAB 10, TAB 14 och TAB 17, såvida funderingen inte kan avfärdas förstås.)

Som jag nämnde i mitt PS i förra inlägget har jag råkat notera en annan DNA match (kallad ”DNA match #1” i den bifogade bilden), som också delar två små DNA-fragment med mig, men som delar endast ett fragment med min mamma. Igår letade jag efter ursprunget till DNA matchens släktnamn (dvs endast på pappornas sida). Med sökning i kyrkoarkiv kom jag ”ner till” landtmätare ingenjör Peter Gilljam i Nolhed i Mo sn (fc 3/3 1741). Se tex denna hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031728_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=612%2C569%2C1797%2C830

(På sida 54 i samma hfl finns namnet Eric Sporrong (fc 1706).)

Enligt sekundär källa (som jag inte har kontrollerat) var ingenjör Peter Gilljam son till Anthonius, och sonson till Johan Gillian (TAB 4 i NV del 1, sida 298), som var gm Maria (Clasdotter) Maniette. Eftersom Johan Gillians farfar var bror till Claes Guillaume (TAB 32), som är en ana till gårdagens nämnda DNA match (”DNA match #2” i den bifogade bilden), finns möjligheten att släkten Guillaume och dess svenska anfader Tossainct Guilheame samt hans hustru (dvs generationen före Claes Guillaume och hans bror) trots allt är inblandade i överföringen av mina små DNA-fragmenten. :) Av den anledningen har jag ytterligare ett par frågor:

Vet man något om föräldrarna till Anna Michelsdotter Guillaume, gm Mårten Dehand (TAB 2 i NV del 1, sida 180)? Kan man tänka sig att hennes patronymikon registrerades felaktigt då sonen Isack gifte sig 1716?

Ursäkta att jag kom ifrån ämnet le Brun!

Det finns självklart ett stort antal andra möjligheter till DNA-fragmentens ursprung. DNA match #1 kan tex ha fått dem ifrån släkten Douhan (av någon ”moder okänd” för en gång skull! – se bifogad bild). Framför allt måste noteras att hela släktträdet (med få luckor) till DNA match #2 har släktforskats fram på traditionellt vis, men endast en linje till DNA match #1 har tagits fram (resten är ännu okända potentiella DNA-fragment-källor).

Det är förmodligen omöjligt att ens hitta indikationer om var min mammas DNA-fragment, som hon har gemensamt med DNA match #1 och/respektive DNA match #2, kommer ifrån. Ancestry har placerat min mamma, bland mina DNA matcher, som släkt med mig både på min mammas sida och på min pappas sida (men jag har märkt att den funktionen (algoritmen?) troligtvis inte alltid stämmer). Min tolkning är, emellertid, att min mamma och pappa borde ha någon gemensam ana. Synd att min pappa aldrig hann testa sitt DNA! Om algoritmen, och min tolkning av den, stämmer kanske det är troligt att även DNA-fragmentet, som min mamma har gemensamt med de två DNA matcherna, kommer från samma ”källa” som det ena av, eller båda, mina DNA-fragment.

En stor röra är det i vilket fall! Röran ligger i mitt bakhuvud och ibland dyker funderingar upp och jag börjar titta på den igen. Vi får se om den blir en o-röra så småningom!

Vänliga hälsningar och med önskan om en God Lucia,
Jan

239
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-12, 08:38 »
Tack igen Håkan!

Det var värst med ytterligare en präst-släkt! I Enköping dessutom!!

Häromdagen tipsade min mamma mig om ett avsnitt av radioprogrammet Släktband. Det handlade om en präst, som levde på 1600-talet, och hur mycket information som hade hittas om honom. Min kommentar efter att ha lyssnat på programmet var ungefär "intressant, men vi har ju inga präster bland våra anor".

Igår antecknade min mamma namnet på boken och författaren och kommer nog att kila ner till bibblan i Enköping idag för att beställa den.

När jag läste om släkten Nauclér (här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8806) fick jag se att Nauclér tycks komma ifrån det grekiska ordet för "skeppare" och att släktens anfader var just Kristinas/Kerstins pappa Simon Nauclér "från Stockhlm". Det lustiga är att jag har, bland mina anteckningar om någon helt annat, just en skeppare i Stockholm med namnet Samuel (född före 1675). Namnet Samuel ska vara besläktat med namnet Simon. Skeppare Samuel hade dock släktnamnet Brun.

Med önskan om en trevlig "Lucia-afton"!

/Jan

240
Mimer / SV: Mimer
« skrivet: 2023-12-11, 12:10 »
Hejsan!

Stort tack för all information Håkan!

Enköping har nu omnämnts i två inlägg i den här tråden.
Min mamma, som har Mimer och Gabriel Blom bland sina anor, bor i Enköping.
Hon började släktforska på 90-talet och då tycktes alla hennes anor ha funnits i Roslagen, så därför är det lustigt att vi nu får reda på att några av våra anor bodde i Enköping i början av 1600-talet.
I Enköping finns, på vissa trottoarer, märken som visar vattenlinjen vid olika tidsperioder.
Det kommer nu att bli med andra ögon vi tittar på de märkena!

En fråga: var Kristina Nauclerus och Kerstin Simonsdotter samma person?

Jag har så många kusiner, som är adopterade eller bonusbarn (och därför troligtvis inte delar något DNA med mig) att jag räknar dig som en släkting, Håkan, även om resultatet av DNA-testet gjorde att du "förlorade din farfar".  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

241
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-10, 17:55 »
Hej igen,

Jag har några frågor:

1) I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (NV) står att Simon le Brun (TAB 6) gifte sig ca 1643 med Jeanne Claesdotter och att Simon arbetade i Åkerby 1643-44 (sida 107). Vet man, eller finns hypoteser om, vem som var Jeannes pappa Claes?

2) I NV sida 109 finns Tabell 10, Jean le Brun. Vet man, eller finns hypoteser om, vilka som var hans föräldrar?

3) På Kjell Lindbloms hemsida med ”tillägg till NV” (del 1 och del 2) finns ”le Brun Tabell 10” med text som handlar om en soldat, Johan Brom/Jan Borin, i Tierp socken (se bifogad bild). I NV sida 109 finns Tabell 9, Jean le Broun alias musketör Johan Simson Bruun, son till Simon (TAB 6). Det rör sig om samma person även om tabell-numren är olika, eller hur?

Bakgrunden till mina frågor (om någon är intresserad och orkar läsa) är en sk ”DNA match” som jag och min mamma har. (Jag har nog skrivit om detta vid ett par andra tillfällen.) DNA matchen och jag har två små DNA-fragment som lär komma från en gemensam, eller två gemensamma, ana/anor. Min mamma har endast ett litet DNA-fragment gemensamt med samma DNA match. Det betyder troligtvis att det ena av mina två nämnda DNA-framgent kommer från min mamma och det andra kommer från min pappa. (Båda mina DNA-fragment kan dock komma från min pappa. Det skulle, i sådant fall, innebära att DNA-fragmentet, som min mamma har gemensamt med DNA matchen, inte har överförts till mig.)

Traditionell släktforskning visar att min DNA match och jag har få ”luckor” i våra släktträd. Vidare visar den traditionella släktforskningen att Jan de Han (TAB 1 i NV del 1, sida 180) och hans hustru är DNA matchen och mina möjliga närmaste gemensamma anor (se bifogad bild). Jag skriver möjliga eftersom det inte tycks vara klarlagt huruvida Jan de Han var farfar till Mårten Duhan (TAB 7 i NV del 1, sida 182). (I den bifogade bilden har jag dessutom gjort, av någon anledning som jag tyvärr inte minns, en streckad linje mellan Jan de Han och Mårten Dehand (TAB 2 i NV del 1, sida 180). Streckade linjer brukar jag använda för att markera att ett släktskap inte är säkert.) Möjligheten finns alltså att min DNA matchs och mina gemensamma DNA-fragment kommer från Jan de Han och/eller från hans hustru. (På den bifogade bilden är Brita Jacobsdotter (längst ner t.v.) min pappas ana och Johan Dubois/Debeau (längst ner t.h.) är en ana till min DNA match.)

Eftersom DNA matchens och min mammas anor har olika geografiska utbredningar ända ner till och med 1700-talet, misstänker jag att deras närmaste gemensamma anor också hittas bland personer med vallonsk bakgrund. Bland min mammas anor finns de vallonska släktnamnen Bonnevier och le Brun (se bifogad bild i mitt inlägg här den 2020-05-05). På ”le Brun-sidan” är vår anfader Jean le Brun (TAB 10 i NV del 1, sida 109). Därav fråga nr 2 ovan.

Eftersom jag inte vet vilka som var föräldrar eller syskon till Jean le Brun (TAB 10) har jag letat efter kombinerad tidsmässig och geografisk gemensam nämnare bland DNA matchens ”vallon-anor” och bland tabellerna i NV om släkterna Bonnevier samt le Brun. I släkten Bonnevier har jag inte hittat någon sådan gemensam nämnare (men jag måste erkänna att jag inte har letat så noga). I släkten le Brun har jag noterat Simon le Brun (TAB 6 i NV del 1, sida 107) och nu kommer vi till motivet till fråga 1 ovan (angående Jeanne Claesdotters pappa).

Simon le Brun gifte sig ca 1643 med Jeanne Claesdotter i Åkerby, eller bodde åtminstone där 1643-44 och förmodligen bodde paret sedan i Åkerby/Hillebola till 1654. Efter Simons död 1666 gifte Jeanne Claesdotter om sig.
Fråga 4: Vem gifte hon om sig med?

Bland anorna till min och min mammas gemensamma DNA match finns Colas Gilljam (TAB 32 i NV del 1, sida 306 – ”Claes Claesson Guillaume” i den bifogade bilden). I NV står att Colas: 1) var trolig son till Tossainct även om han kallades Clas Clason i sonens personalier (Fråga 5: Var och när skrevs personalierna?), 2) jobbade vid Lövsta bruk 1643-44, vid Åkerby 1649-60 och åter vid Lövsta bruk 1662-63, samt 3) gifte sig i början på (eller möjligen i mitten av?) 1640-talet med Jeanne/Gehenna Duan, dotter till ovan nämnda Jan de Han (se bifogad bild). Colas Claesson tycks alltså ha flyttat till Åkerby då Jeanne Claesdotter troligtvis bodde där. (Hoppas jag inte ”övertolkar” texterna i NV!) Som säkert märks är jag ute efter ett eventuellt syskonskap mellan Colas Claesson och Jeanne Claesdotter, som båda troligen bodde i Åkerby 1649-53 (enligt min tolkning).

Jag observerar och funderar vidare och kan inte låta bli att notera att:

1) Colas Gilljam (TAB 32) var trolig son till Tossainct Guilheame (TAB 1 i NV del 1, sida 297) även om han en gång blev registrerad med patronymikonet Clason.

2) Tossainct Guilheame (TAB 1) hade en dotter Johanna (fc 1622, d 1697) gm handelsman Pierre Cambou i Stockholm där hon blev registrerad med patronymikon Toussaint.

Version II av fråga 1: a) Finns möjlighet att Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter, var trolig dotter till Tossainct Guilheame (TAB 1 i NV del 1, sida 297) även om hon blev registrerad med patronymikonet Claesdotter (såsom beskrivs om Colas Gilljam)? b) Var och när blev Simon le Bruns hustru Jeanne registrerad med patronymikonet Claesdotter? c) Kan en möjlig förklaring till de eventuella förväxlingarna vara att Tossainct var styvfar till (en del av) barnen i TAB 1 (NV del 1, sida 297)? d) Finns andra förslag på vem som var pappa till Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter (förslagsvis någon Claes i Åkerby omkring 1640)?

I den bifogade bilden har jag lagt in ett par frågor: i) Var Claes Claesson Guillaum och Jeanne Claesdotter syskon?, och ii) Var Simon le Brun (TAB 6) och Jean le Brun (TAB 10) släkt med varandra?

Med många frågor och funderingar hälsar vänligen,
Jan

PS: Jag kan inte låta bli att berätta att jag idag (dagen efter ovanstående inlägg) av annan anledning tittade på listan med mina DNA matcher. Jag fick då se en stavningsvariant av släktnamnet Guillaume och blev nyfiken. Döm om min förvåning när jag fick se att denna DNA match och jag delar två små DNA-fragmen medans min mamma delar endast ett litet DNA-fragment med samma DNA match! Precis som den igår beskrivna DNA matchen! Det ska bli spännande att se om det går att följa denne "Guillaumes" anor tillräckligt långt för att hitta de närmaste gemensamma anorna.

242
Övriga släkter - M / SV: Momma
« skrivet: 2023-12-09, 15:38 »
Hej,

Tack Anne för svar och tips!
Tack vare dem trodde jag att jag hade hittat en annan gemensam nämnare, förutom släktnamnet Momma/Mumma, som skulle kunna tyda på att Arend/Arndt och Dieterich var släkt med dem som adlades och då fick/tog släktnamnet Reenstierna. Den gemensamma nämnaren trodde jag var Söderhamn. Vid närmare kontroll är jag dock lite tveksam angående den gemensamma kopplingen till Söderhamn. Texten nedan hade jag nämligen skrivit innan jag hittade en bouppteckning, som fällde en hypotes som jag hade. Jag trodde nämligen först att Regina Mumma kunde ha varit mamma till Sebastian von Brunners styvson, Carl Christoffer Reisner, men så hittade jag följande bouppteckning som visade att jag trodde fel: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107537_01039#?c=&m=&s=&cv=1038&xywh=2509%2C535%2C6437%2C2974 (bouppteckning efter Regina Mumma och hennes make bokbindare Christopher Reisner/Reusner).

Jag tar och berättar vad jag hittade om Söderhamn ändå…

Reenstierna hade koppling till Söderhamn eftersom Abraham Momma (adlad Reenstierna) gifte sig den 28/11 1658 i Storkyrkoförsamlingen med Ingrid Johansdotter, dotter till borgmästare (och faktor) i Söderhamn Johan Eskilsson och Anna Mårtensdotter Rödbeck (sek källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenstierna_nr_818).

Även Arendt Momma hade koppling till Söderhamn (PS: trodde jag), men den är långsökt och svårare att förklara.

Regina Mumma som ”blev begravd av” sin make, bokbindare Kristoffer Reisner, enligt register och betalningsnotis den 29/11 1690 (se också bouppteckningen ovan), var troligtvis dotter till Arendt Momma (samt syster till Dieterich Momma) och döpt i tyska Sankta Gertrud församling den 12/11 1654 (CI:1a, sida 372).

Enligt de två sekundära källorna om släkten ”von Brunner nr 1425” (se länkar i ditt/Anne Wetterlinds förra inlägg) dog ryttmästare Carl Christoffer Reisner, adlad von Brunner” ogift (efter september 1719). Baserat på de gemensamma namnen Kristoffer och Reisner samt på de ungefärliga levnadsperioderna misstänkte jag att Regina Mumma och bokbindare Kristoffer Reisner var föräldrar till ryttmästare Carl Christoffer Reisner/von Brunner (men så tycks alltså inte ha varit fallet). Carl Christoffer bör ha varit född före 1690 eftersom han var ryttmästare 1713. För att få hypotesen att stämma, tänkte jag, bör bokbindare Kristoffer Reisner ha gift om sig, efter Regina Mummas död 1690, med Anna von Stijpman eftersom de två sekundära källorna nämner hennes namn som gift med ryttmästarens styvfar Sebastian Brunner (fc 1663, adlad 1703 von Brunner). Sebastians pappa, Martin Brunnerus (fc 1627) var ”skolpilt i Söderhamn1634 enligt de två ovan nämnda sekundära källorna och med det var jag nöjd med att ha hittat en koppling till Söderhamn även på Arendt Mommas sida. Det visade sig som sagt vara fel!

Emellertid tycks det mig vara troligt att Regina Mummas son Christoffer Reisner och Sebastian von Brunners styvson Carl Christoffer Reisner, som både bör ha levat i början av 1700-talet, var släkt med varandra.

Den bifogade schematiska bilden hoppas jag klargör förhållandena mellan de nämna personerna i texten ovan. Informationen om Johan Werving i Söderhamn har hittats här: http://soderhamn.altervista.org/20230123/

I biografin över släkten Momma står att det fanns släktingar, kallade kusiner, i Sverige troligen på 1650-talet då Matthias Momma (dc 1682) tidvis var i Sverige (källa: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9438). Kanske Arendt var en av dessa kusiner. Enligt den sekundära källan var Matthias Momma, liksom Volqiun Momma (ca 1614 – 1679), verksam i Amsterdam. Volqiun ska ha varit farbror till Abraham Momma, som var gift med Ingrid Johansdotter från Söderhamn. Volqiun Mommas eventuella barn var alltså kusiner med Abraham Momma och hans syskon/halvsyskon. Vad man menade med begreppet kusiner är dock öppet för tolkning!

Vänliga hälsningar,
Jan

243
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2023-12-08, 17:06 »
Hej igen,

Förmodligen är det redan känt, men Katarina Olofsdotter Brunnera i Släktboken bör ha haft en bror (doktor Martini Brunneri, som också omnämns i texten om henne) vars son, Sebastian, adlades 1703 och fick/tog då namnet Von Brunner med adelsnummer 1425 - allt enligt dessa två sekundära källor:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Brunner_nr_1425
https://runeberg.org/anrep/1/0341.html

Enligt de sekundära källorna var Martini Brunneri "skolpilt i Söderhamn 1634".

Vänliga hälsningar,
Jan

244
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2023-12-08, 16:46 »
Hej,

Kanske redan känt, men...

Den 2/5 1690 döptes i Katarina fs i Stockholm borgare och skräddare (men inte registrerad som mäster) Jöns Pärsson och hustru Johanna Thomasdotter "leklers" dotter Catharina, som döptes hemma på Götgatan eftersom hon var svag (CI:4, sida 521). Faddrar var skräddare mäster Nils Jonsson och hustru Margareta Strilitz(?).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00273#?c=&m=&s=&cv=272&xywh=2951%2C3396%2C3081%2C1457

På Kjell Lindbloms sida med tillägg NV har jag sett att det finns en Thomas le Clerc (tabell 11).

Vänliga hälsningar,
Jan

245
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-12-08, 11:31 »
Hej,

Troligen var det Dorothea Dargeman och klensmed/remsnidare Elias Gallers dotter, Anna Eliasdotter Galler, vars son (ej namngiven) med klensmed gesäll Ananias [Antonius?] Lavi döptes den 2/3 1690 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 510). Anna och Ananias hyrde bostad vid Holländarekvarnen. Faddrar var: klensmed mäster Lorentz, klensmed mäster Jonas, hovslagare gesäll Arfwid, hustru Dorotea Dargman (Annas mamma, dvs barnets mormor), hustru Catharina Hansdotter och jungfru Elisabeta Nilsdotter.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00267#?c=&m=&s=&cv=266&xywh=3080%2C1191%2C3035%2C1435

Sedan sist har jag hittat det digitaliserade registret över dop vid tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (1637 - 1700). I det finns ett antal barn till Elias Galler, inklusive Anna (se bifogad bild i vilken jag har tagit med barn till Gertrud och vagnmakare Simon Gajar vars släktnamn jag tycker påminner om gujar).

Släktnamnet till Anna Eliasdotter Gallers make, Ananias Lavi, tycker jag påminner om släktnamnet "De la Va" och "de Val", som båda finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. I ovan nämnda register finns konterfejare Heinrich De la Walle och jag bifogar bild på det också - och på den bilden har jag tagit med Antonius De la Kock eftersom "Koch"/"Kock" också finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Coq betyder tupp på franska, och på den vallonska flaggan finns ju en tupp, vilket är gallo (jämför Gallon) på italienska (men det har jag redan nämnt i den här tråden).

246
Övriga släkter - M / SV: Momma
« skrivet: 2023-12-07, 14:12 »
Hej igen!

Sedan sist har jag funnit "Mummans gamla gård", eller snarare en tomt med assessor Reenstiernas stenbodar. De finns i Holms tomtbok 1674 folie 55 (kvarteret Stora Stenbodarna) och bör ha legat vid västra delen av dagens Fjällgatan.  8)

Nu har jag en annan fråga!

Vid dop den 23/1 1690 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 501), av skepps-"bardberens" [skeppsbarberare?] Christopher Schröder och hustru Anna Schröders barn Christopher, var bla Didrick Mumma fadder.

Eftersom man med "Mummans gamla gård" troligtvis menade "Mommans" (eller mer precist "Reenstiernas") i samma födelsebok som Didrick Mommas namn blev registrerat (CI:4) tycks det mig sannolikt att Didrick Mumma egentligen hade släktnamnet Momma. Dessutom har jag nu sett ett flertal andra dopnotiser i Katarinas volym CI:4 i vilka "Mummans gård" (inte Mommans gård) är omnämnd. Emellertid har jag inte hittat förnamnet Didrick i Svensk ättartal om släkten Momma (Svensk Slägtkalender volym 10, sidorna 371-374). Eftersom några i släkten Momma var gifta med personer i släkten Toutin, i vilken en person senare var gift med en person i släkten Meurman/Mannerstedt (som jag tycker påminner om Mumma) har jag också letat i denna senare släkt efter namnet Didrick (i von Schantz och i Riddarhusets originalgenealogier), men inte hittat namnet Didrick där heller. Därför undrar jag om någon har ytterligare information om denne faddern Didrick Mumma.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00263#?c=&m=&s=&cv=262&xywh=3213%2C2818%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Tack vare ovan nämnda dopnotis med namnet Didrick Mumma har jag hittat det digitaliserade registret över dop i tyska Sanka Gertrud församling i Stockholm (1639 - 1700). I det finns en "Barbierer" (barberare förmodar jag) Diterich Momma vars barn Margareta döptes "1Ö80 5/12", som jag misstänker betyder 5/12 1680. Eftersom Didrick Mumma var fadder vid dop av en barberares barn misstänker jag vidare att Didrick Mumma och Diterich Momma var samma person. Vidare hittas i registret "Momma Arndt, Kaufman" vars barn "Dietrieh" döptes "1656 lU/l" och möjligtvis var det detta barn som blev barberare, dvs Barbierer Diterich Momma.

Namnet Arndt/Arend finns inte heller i ovan nämnda sekundära källor. Vid tillfälle ska jag jämföra dopvittnens namn för att se om det möjligen kan ge tecken på släktskap (utöver det gemensamma släktnamnet Momma) mellan Arend samt Dietrich och de övriga "redan kända" medlemmarna i släkten Momma / Reenstierna. Om någon redan har gjort detta arbeta skulle jag bli tacksam för delning av information!

247
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-12-06, 20:56 »
Hejsan,

I mitt inlägg den 2023-05-12 skrev jag att Brita Eriksdotter Giöding, gm gardistkarl Lars Banck, möjligtvis var samma person som ”hustru Brita Giöding”, som var fadder i Maria Magdalena fs i Stockholm på 1680-talet. Nu har jag hittat en annan dopnotis, 1689 i Katarina fs i Stockholm (också på Södermalm) i vilken en fadder var hustru Brita Johansdotter Göding. Tidsmässigt ”passar hon bättre in” som faddern i Maria fs på 1680-talet.

Här är en sammaställning av dopen.

Hustru Brita Giöding (Johansdotter Göding i dopnotis nr 4 nedan) var fadder vid dop:
1) den 20/2 1687 i Maria fs av stadstjänare Lars Andersson och hustru Kerstin Jansdotters barn Brita
2) den 27/3 1689 i Maria fs av murgeställ Anders Persson och hustru Helena Eriksdotters barn Erik
3) den 16/5 1689 i Maria fs av tegeldräng Anders Matsson och hustru Anna Bertilsdotters barn Anna
4) den 15/12 1689 i Katarina fs av stadsvakts-sergeant Erik Matssons barn Catharina, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00257#?c=&m=&s=&cv=256&xywh=3044%2C3824%2C3032%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

248
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-12-06, 14:13 »
Hej igen,

Klensmed Elias Galler (gm Dorothea Dargeman, dotter till remsnidare Zacharias(?) Dargeman i Printzlau(?)) var visst remsnidare som sin svärfar, som dock redan var död då Elias gifte sig med Dorothea den 7/12 1680 (se mitt inlägg här den 2023-07-16).

Den 17/11 1689 döptes borgare och snickare mäster Petter Lorentz (Lorentsson?) och hustru Margareta von Bergens dotter Catharina i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 482). Familjen hyrde bostad vid Götgatan i glasmästare Fredrik Tellskogs gård. Faddrar var: svarvare mäster Felix, glasmästare Mickelman(?), remsnidare mäster Erik Galle, slottsbokhållare herr Petter Galles hustru, sockerbagare mäster Christian Ziervogels hustru och glasmästare Fredrik Tellskogs hustru.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00254#?c=&m=&s=&cv=253&xywh=200%2C3238%2C3536%2C1672

Vänliga hälsningar,
Jan

249
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-12-06, 13:09 »
Hej,

Notisen då färgare Niclas le Mariniers son Niclas (född efter pappans död) döptes (den 6/11 1689) finns i Katarinas CI:4, sida 479.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=2398%2C3073%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

250
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2023-12-06, 11:15 »
Hej igen,

I Släktboken finns namnet Wohlgemuth registrerat ett antal gånger. Det tycks mig vara ett så ovanligt namn (i Sverige) att jag nämner en hattmakare mäster Povel Wolgemot, som bör ha haft någon slags koppling till bagare (svärfar?) eller möjligen var han "bara" granne till en bagare. Povel var nämligen fadder vid dop, den 20/10 1689 i Katarina församling i Stockholm, av borgare och bagare mäster Jörgen Köster och hustru Brita Larsdotters barn Maria (CI:4, sida 475).

Ett försök till avskrift:

"Anno 1689 d. 20 octobris döptes borgarens
och bagarens mästr: Jörgen Kösters och hustro Brita
Larsdotters dotter Maria, föräldrarna bodde i sin
gård neder på Tullportsgatan. Faddrar wore desse,
mästr: Erick Köster bagare, mästr: Påwell Wolgemot
hattmakare
, och her: cammerer Torsell,
quinfolcken, mästr: Henrick bagars hustro, mästr:
Lars Mattssons bagares hustr: och jungf: Ebba
Getrop"

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00250#?c=&m=&s=&cv=249&xywh=2970%2C154%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

251
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-12-06, 10:25 »
Hejsan,

Jag kan inte låta bli att dela en dopnotis där det framkommer lite mer information om järnskrivare Clas Leman (ev Lemon). Jag försöker mig på en avskrift:

Den 29/9 1689 döptes i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 471)
"jernskrifwarens Clas Classons
Lemans
och hustro Maria Andersdotters son
Anders /. föräldrarna bodde i sin gårdh i Axels
grändh nedan Ny gatan, faddrar wore desse,
her: kiöpman Anders Dysing, och kiöpman her:
Gobert in de betho [Indebetou], her: Israel Paling, her: Anders
Börgesson öfw: wägare [övervägare], och Pär Staphansson sumpf: [sumpfiskare]
quinfolcken, hust: Zara Strömbärg, hust: Brita Olofs-
dotter, hust: Sigrid Mattsdotter, hust: Brita
Hinricksdotter, och jungf: Maria Larsdotter"

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=2819%2C1878%2C4087%2C1923

Se bifogad bild för mer information om köpman Anders Dysing (Hysing).
Troligen var han tidigare skeppare och då (25/4 1681 i Maria fs) fadder vid dop av sumpfiskare Lars Larsson och Helena Jönsdotters son Erik

Länk till information om Indebetou på Riksarkivets hemsida:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14092

Möjligen var faddern Govert Indebetou (med hollänsk bakgrund) verksam vid järnvågen där jag förmodar att även stångräknare/järnskrivare Clas Classon Leman (och övervägare Anders Börgesson) jobbade.

I mtl 1711 blev Govert Indebetou d.y. skriven i kvarteret Östergötland i Maria fs. I det kvarteret finns några, i min mening, intressanta namn i "vallonsammanhang" i mtl 1702 och i mtl 1711 och därför kopierar jag in länkar här nedan.

mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=-1299%2C215%2C9267%2C4360

mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-709%2C412%2C8239%2C3876

Vänliga hälsningar,
Jan

252
Hej,

Det är verkligen lätt hänt att en miss görs i släktforskning och jag kan inte låta bli att både känna igen mig och att bli lite road av texten ”Ni fattar” i Anders Pemers inlägg den 2018-10-04. :)

Jag undrar om släktnamnet ”de Val” kan ha haft stavningsformerna ”Duwalts”, ”Devil”, ”Deuel” och/eller ”Dewal”. De tre sista (med osäkerhet kring det allra sista) har jag hittat i Tyresö mtl:er 1691, 1692 respektive 1693 (den sista med otydlig text – därav osäkerheten). Det gäller en krögare med namnet Adam. Jag skulle tro att det är samma person, som i församlingens volym CI:3 är växelvis registrerad som krögare respektive arrendator (möjligen av krogen?). I CI:3 tycks hans släktnamn dock vara stavat Doubel eller Doubol, som jag tycker påminner om släktnamnet Doublet. Jag har nämnt Adam i ett annat inlägg under det vallonska släktnamnet la Bende / Labansson där jag också har lagt in några länkar. Se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0

Över till ”Duwalts:

Den 13/9 1689 döptes i Katarina fs i Stockholm borgare Anders Andersson och hustru Kirstin Larsdotters son Andreas (CI:4, sidorna 467 och 468). Familjen hyrde bostad i ”Mummans gårdh på östre kyrckio gatan”.

Faddrar vid dopet var:

•   mjölnare mäster Abraham Eriksson, som möjligen: 1) gifte sig 26/9 1658 i Tyresö (även om det står ”mjölnare Anders” utan efternamn) med Malin Olofsdotter, 2) var ”mjölnare Abraham”, pappa till Erik, som döptes 30/10 1660 i Tyresö (troligen första sonen varför mjölnare Abrahams pappa kan ha hetat Erik, dvs mjölnaren i Tyresö hette troligen Abraham Eriksson), och 3) var faddern Abraham Eriksson vid dop, den 9/6 1686 i Riddarholmens fs, av mjölnare och byggmästare Johan Labans (ev le Bende) tvillingar (Andres och Magdalena). Eftersom tvillingarnas pappa var mjölnare är det inte helt osannolikt att faddern Abraham Eriksson också var mjölnare. Tvillingarnas pappa, Johan Laban, var mjölnare vid Uddby kvarn i Tyresö på 1670-talet och ”mjölnare Abraham” (trol Eriksson) var mjölnare vid samma kvarn 1660.
•   bagare Gustaf Loo vars förnamn är samma som ”Mummans” första barns namn (se nedan), och vars efternamn kanske kan vara holländskt(?)
•   hökare Erik Mårtensson
•   accis-karl Daniel Reen, vars släktnamn är ”första delen” av ”Mummans” egentliga släktnamn: Reenstierna (se nedan)
•   (accis-karl?) Olof Olofsson
•   hustru Helena Andersdotter
•   hustru Femia Eriksdotter
•   hustru Brita Duwalts
•   jungfru Anna Samuelsdotter

Länk till namnet Brita Duwalts i dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=195%2C88%2C3035%2C1435

Mummans gård på Östra Kyrkogatan är omnämnd även i en dopnotis daterad 24/6 1688 i Katarina fs (CI:4, sida 272 – den jag egentligen är intresserad av…). I en dopnotis daterad 3/4 1689 i Katarina fs (CI:4, sida 434) står att föräldrarna till barnet hyrde bostad ”på östre Kyrchio gata i Reenstiernas gårdh”. (Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00229#?c=&m=&s=&cv=228&xywh=412%2C2965%2C3034%2C1435). Eftersom bröderna Abraham och Jakob Momma fick (eller tog?) namnet Reenstierna när de adlades (1669) misstänker jag att ”Mummans gård” och ”Reenstiernas gård” på Östra Kyrkogatan i Katarina fs var en och samma gård. På adelsvapen.com står om ovan nämnda Jakob Momma/Reenstiernas son, Jakob Reenstierna (grevliga ätten Reenstierna nr 57), att han gifte sig i januari 1687 med Magdalena Toutin och att deras första gemensamma barn, Gustaf, föddes 8/10 1687 ”under det vagnshästarna skenade med modern tvärs över vattnet från Södermalm till Kornhamn, dit de med vagnen framsummo”. Dessutom står att Gustaf drunknade 12/10 1700 ”så att han både föddes och dog i vattnet”.

Abraham och Jakob Momma/Reenstierna, som båda var handelsmän, brukspatroner etc, ska ha varit halvbröder till brukspatron (etc) Wellam Momma, som var gm Maria (de) Bruyn (syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (död 1679), vars vissa arvingar troligen bodde mellan Slussen och Katarina kyrka på 1680-talet, dvs i närheten av Östra Kyrkogatan.

Med den här virriga bakgrunden undrar jag alltså om Brita Duwalts kan ha haft vallonsk bakgrund och möjligen släktnamnet de Val. Med den eventuella kopplingen till Tyresö, via mjölnaren Abraham Eriksson (som möjligen bodde i Tyresö en period av sitt liv), har jag samma slags undran om krögare Adam Deuil (ev Dewal) i Tyresö.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Faddern accis-karl Daniel Reen hade visst patronymikonet Johansson. Hans barn, Helena, döptes i Katarina fs den 22/9 1689 och en av faddrarna var jungfru Anna Jonsdotter Reen (troligen Daniels syster). Eftersom Daniels barn döptes bara några dagar efter den ovan nämnda dopnotisen (13/9 1689) misstänker jag (igen, och kan ha fel igen) att det inte nödvändigtvis fanns något (närmre) släktskap mellan Daniel och personerna i den förra dopnotisen. Jag har lagt märke till att personer, som snart skulle få ett barn, var faddrar vid dop dagarna/veckorna innan det egna barnets födelse. ...men det kanske bara är en inbillning ifrån min sida...

253
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-12-04, 15:06 »
Hej igen,

För en stund sedan skrev jag om Noak Werlins änka (redan 1690) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68115.0

Eftersom hon var änka redan 1690 bör det röra sig om en annan Noak Werlin (möjligen Verlain) än den som har nämnts tidigare i den här tråden (2023-09-26).

Vid dop i Katarina fs den 13/5 1689 (CI:4, sida 440) var jungfru Anna le Mariniè fadder.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00233#?c=&m=&s=&cv=232&xywh=0%2C87%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

254
Werlaine / Werlijn / SV: Werlaine / Werlijn
« skrivet: 2023-12-04, 11:41 »
Hej,

Kanske följande redan är känt och jag vet inte ens om det rör den vallonska släkten Werlaine/Werlijn, men:

Vid dop den 18/11 1690 i Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 421, notis nr 22) vittnade salige Noak Werlins änka hustru Anna Larsdotter med information kring födelsen av ett utomäktenskapligt fött barn. Enligt notisen var Anna barnmorska, men jag vet inte om det betyder att hon hade det som yrke eller om hon fungerade som barnmorska endast vid den omnämnda förlossningen. Emellertid var "hustru Anna" (tyvärr utan efternamn) omnämnd som barnmorska även i notis nr 24, som finns på samma sida och fortsätter på sidan 422 där barnmorskans namn är skrivet.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00223#?c=&m=&s=&cv=222&xywh=3052%2C1433%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

255
Enbom / SV: Enbom
« skrivet: 2023-12-03, 14:20 »
Hejsan,

Ett släktskap är nog troligast, men jag har också "lekt med tanken" att Stefan Andersson och Stefan Olsson var "klasskompisar" och vänner och att de (därför och pga sitt gemensamma förnamn) valde samma släktnamn. Ursäkta om min fantasi upplevs som alltför vidlyftig!  :)

Möjligen kan mer information om sadelmakare Erik Ehnbom vara till hjälp för att reda ut de eventuella släktförhållandena (se mitt inlägg här den 2023-11-28).

Efter att ha lämnat "projektet Enbom/Laban" tog det inte lång stund innan jag "ramlade på" en annan Enbom.

Den 10/1 1690 döptes Carl i Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 416).
Han var ett utomäktenskapligt barn och pappan "föregavs vara" en borgare i Finland, Petter Eenbom. Mamman till Carl hette Margareta Pärsdotter och hon hade fött Carl vid Östra Kyrkogatan i en skeppstimmermans gård "näst ovan" Ersta enligt barnmorskan, hustru Margareta Henricksdotter.

Länk till notien:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=-131%2C587%2C4410%2C2085

Vänliga hälsningar,
Jan

256
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2023-12-03, 14:03 »
Hej,

Här kommer en till Svala och mitt försök att göra en avskrift av en dopnotis daterad 19/6 1690 (Katarina fösamling i Stockholm, CI:4, sida 419).

"d. 19 Junij Ao Dito [1690], döptes ett oächtta barn dotter
fadren sades wara een snikare gesäll Johan Larsson Swala,
och konan Christina Jönsdotter Selling, tient båda Tillhopa
hoos mästr. Petter Lorentz snikare på Giöte gatan, coh där
worden belägrat / nu födt barnnet up i Högsgränden,
i Christian hökars gårdh, wittnade Jöns Väplings(?) hustro,
Brita Ericksdotter, och en annan hustro hustr. Brita
Ericksdottter, wiste och fram en troolofnings skrift, som
hos konan stälts uthan Datum, och en ringh"

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00222#?c=&m=&s=&cv=221&xywh=3137%2C2562%2C3063%2C1448

Jag har letat bland lysningsnotiser juni-dec 1690 i samma volym, men inte hittat någon med namnen Johan Larsson (Svala) och Christina Jönsdotter (Selling).

Vänliga hälsningar,
Jan

257
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-12-02, 17:22 »
Hej igen,

Kan man tänka sig att stångräknare var en annan benämning på en järnskivare?

Enligt en dopnotis, daterad 5/6 1689, ägde järnskrivare Clas Lemanst(?) en gård vid Axels gränd i Katarina fs. Gränden finns inte längre, men var förr en tvärgata till Skånegatan väster om Södermannagatan.

Det tycks mig alltmer vara skrivet Leman och inte Lemon, så troligtvis/möjligtvis rör det sig inte om släktnamnet Lemon.

Länk till dopnotisen (Katarina CI:4, sida 411):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=3168%2C3570%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

258
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 14:47 »
DEL 6 av 6

Faddrarna vid Johan Laban och Cherstin Pedersdotters tvillingar, Andres och Magdalenas, dop den 9/6 1686 i Riddarholmens fs i Stockholm var (med kommentarer):

•   rådman Petter Carling (frånvarande) – Med tanke på yrkena mjölnare och bagare var Petter möjligen släkting till bagare mäster Mats Carling, som ägde en gård i kvarteret Draken (hörnet Prästgårdsgatan/Timmermansgatan) i Maria fs (Holms tomtbok 1679, fol 53).
•   rådman Olof Hansson (frånvarande)
•   skräddare Bengt Elofsson – Troligen nämnd i bou 1694 (F1A:48, sida 411). I sådant fall med släktnamnet Lindeman, gm Ester och troligen från Västergötland. Bengts brorsbarn Elof Andersson var i lära hos mäster Måns Hofling (i Stockholm?).
•   Abraham Eriksson
•   bagare Jörgen Berno – Möjligen Boudry (jfr pappersmakaren ovan)
•   hustru Margeta Barkhusen – Troligen rysstolk Olof Barckhusens hustru Margaretha Michelsdotter (se bou i mitt förra inlägg). Johan Laban bör ha känt familjen Barckhusen innan han gifte sig med Elisabetha Olofsdotter Barckhusen efter 1690.
•   bagare Hans Valentins hustru
•   Cort Serichs(?) hustru
•   bagare Johan(?) Leskos hustru
•   och jungfru Christina Bartsdotter

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=850%2C1321%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

259
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 14:43 »
DEL 5 av 6

Nedan följer några anteckningar om Tyresö mtl:er och hfl (AI:1) samt länkar till dem:

mtl 1666 (Uddby kvarn: rad 1. hustru Anna med fyra personer, och rad 2. mjölnare Hindrich med fem mantalsförda personer) (Den 16/12 1661 samt den 2/11 1662 registrerades mjölnare mäster Hindrichs betalning till församlingen, troligen för begravning (”Test”) och den 27/3 1664 registrerades hans betalning till församlingen igen: ”Mölnare M. Hendrich Hienskie förährat” (Tyresö kyrkoarkiv CI:1). På en sida, på vilken texten är överstruken, står överst ”Töresöö kyrkios inkomst Anno 1666” och därunder står ”d 1 Jan: bookhollaren Petter Gramel förährat” och på raden under ”Item Mölnaren M. Hindrich Hiensche”.)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=4019%2C2410%2C1535%2C726

mtl 1667 (Uddby kvarn: mäster Johan (troligen pappersmakaren) med hustru, två drängar och en piga, samt på raden under ”mölnaren(?) Hinderik” med hustru, två drängar och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003518_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=3672%2C3641%2C2212%2C1046

mtl 1669 (rad 1. mjölnare mäster Johan med tre personer, och rad 11. grevinna Maria de la Gardie ”låter dhet bruka sielf”(?) – se också pappersmakaren Johan näst längst ner på föregående sida)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003520_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=647%2C303%2C3210%2C1518

mtl 1671 (Uddby kvarn: rad 1. ”mölnaren” med hustru, rad 2. ”Mr Johan papersmakare” med hustru, en dräng och en piga)

mtl 1672 (Uddby kvarn: rad 1. ”öde”, rad 2. ”Mr Johan Papersmakare” med hustru, en dräng och en piga)

mtl 1677 (Rundemar: Brehmer endast en dräng och en piga, samt Uddby kvarn: mäster Johan med hustru och en dräng)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003522_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=769%2C1493%2C2706%2C1279

mtl 1678 (Rundemar: Brehmer med hustru, och Uddby(?) kvarn: mäster Johan med hustru och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003523_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=4086%2C3877%2C2707%2C1280

mtl 1682 (Rundemar: Brehmer (utan hustru) endast en dräng och en piga ”bohr i Stockholm”, samt Uddby kvarn: mäster Johan med hustru och en dräng)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003525_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=3757%2C1339%2C3081%2C1457

hfl 1688 (Tyresö AI:1, sida 6 (Uddby kvarn): smed Chilian (Knutsson/Kuntsson i dopnotis daterad 22/9 1689, CI:3, sida 67v och i begravningsnotis den 17/2 1689, CI:3, sida 68, samt ”Chilian Kuntsson Ekebladh” enligt vigselnotis 7/6 1693, CI:3, sida 80). Smedens namn blev stavat Kylian/Kijlian i mtl:er (se nedan). Kan det möjligen ha varit (det franska?) namnet Julien? Vidare vid Uddby kvarn i hfl 1688: smed Chilians hustru Maria (Pedersdotter enligt dopnotis 24/2 1690, CI:3, sida 69v), skräddare Michael, hustru Cherstin Olofsdotter, pappermakare Jacob (Blaveer enligt dopnotiser 1689), hustru Maria Ericksdotter, mjölnare Hans och hustru Rebecka.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=2427%2C1516%2C3153%2C1457

mtl 1689 (Rundemar: finns ej längre Brehmer, samt Uddby kvarn: mäster Hans med hustru, en dräng och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006059_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=396%2C1081%2C2584%2C1221

mtl 1690 (Uddby kvarn: rad 1. Mijkel Xefersson (Siffersson/Sigfridsson), rad 2. smed Kijlian med hustru och rad 3. klädmakare mäster Johan Dyring med hustru, två trängar och sex pigor, samt slutligen sista raden på samma sida, Uddby kvarn (igen): mäster Hans med hustru och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006060_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-146%2C2535%2C2848%2C1372

mtl 1691 (Uddby kvarn: mäster Hans utan hustru, med en dräng och en piga ”h: ofärdh”, (skräddare) Mijkel Xefersson med hustru och Kylian smedh samt raden längst ner i länkens bild klädmakare mäster Johan Dyring med hustru, två drängar och sex pigor)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006061_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-87%2C1894%2C2567%2C1214
mtl 1691 ”bis” (krögare Adam Devil (möjligen de Val, dvs de Waal = vallonen) med hustru, två drängar och två pigor)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006061_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2497%2C2452%2C2567%2C1214

mtl 1692 (Uddby kvarn: skräddare Mikel Xefersson(?) utan hustru (dog hon?), Kylian smed med hustru samt klädmakare mäster Johan Dyring med hustru)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006062_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=76%2C2611%2C2445%2C1156
mtl 1692 ”bis” (krögare Adam Deuel utan hustru, med en dräng och tre pigor)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006062_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2497%2C2748%2C2445%2C1156

mtl 1693 (Uddby kvarn: mäster Hans, skräddaren Mickel Zefersson (Siffertsson) ”h: siuk” och Kilian smedh ”änklingh”)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006063_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=2725%2C3132%2C2139%2C1011
mtl 1693 ”bis” (klädmakare Johan Dyring med hustru och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006063_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=115%2C451%2C2398%2C1134
mtl 1693 ”tris” (krögare Adam Dewal(?))
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006063_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2479%2C1810%2C1782%2C843

mtl 1694 (Uddby kvarn: mäster Hans med hustru och en piga, smed Killian med hustru (omgift!) och Mikel Zefers utan hustru (dog hon?) – Johan Dyring hittas ej)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006064_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=398%2C2795%2C2357%2C1114
mtl 1694 ”bis” (pappermakare Jacob Laver (jfr De la Va/de Lava i Sällskapet Vallonättlingars släktlista och ”Dewal” i mtl 1693) med hustru, en dräng och en piga, samt krogen: Jacob med hustru)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006064_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=310%2C1417%2C2357%2C1114

mtl 1695 (Uddby kvarn: mäster Hans med hustru och en piga, ”Tyresö smed” Killian med hustru och skräddare Mikel Zefers utan hustru)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006065_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=2747%2C2032%2C2513%2C1188
mtl 1695 ”bis” (Jacob Laver med hustru, en dräng och en piga, samt krogen: Jacob med hustru och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006065_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2981%2C372%2C2094%2C990

Tyresö hfl 1695 AI:1, sida 26v (pappersmakare Jacob Blauer(?)s hustru hette Maria …(?))
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=581%2C2241%2C1520%2C702
Dito hfl (mjölnare Antony hade släktnamnet Budey/Budry, möjligen Boudry, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=582%2C3332%2C1520%2C702

mtl 1696 (Uddby kvarn: Antonius med hustru, en dräng och en piga, Tyresö smed Kililan med hustru samt skräddare Mikel Zefers utan hustru)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006066_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=56%2C2171%2C2502%2C1183
mtl 1696 igen (pappermakare Jacob Lawer med hustru, två drängar och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006066_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=145%2C137%2C2502%2C1183

Tyresö hfl 1696 AI:1 sida 31 (pappersmakare Jacob Blaveurs hustru hette Maria Eriksdotter)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=2935%2C1342%2C1267%2C585
Dito hfl (mjölnare Antonius Buderi(?)s hustru hette Christina Pålk)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=2926%2C2155%2C1267%2C585

mtl 1699 (Uddby kvarn: Antonius med hustru, en dräng och en piga, Tyresö smed Kiällam med hustru samt skräddare Michell Sefersson utan hustru)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006067_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2803%2C2641%2C2204%2C1042
mtl 1699 ”bis” (pappermakare Jacob Laver med hustru, två drängar och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006067_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=2818%2C2181%2C1836%2C868
Tyresö hfl 1699 AI:1 sida 37 (pappermakare Jacob Blaveur och mjölnare Antonius Budderi vars hustru hette Christina Pålck)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=1988%2C2681%2C3153%2C1457

mtl 1700 (Uddby kvarn: Arvid Larsson med hustru, en dräng och en piga, Tyresö smed Kyhlian med hustru samt skräddare Mickell Zephersson ”hust: of..” [ofärdig?])
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006068_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2518%2C2111%2C2139%2C1011
mtl 1700 ”bis” (pappermakare Jacob Laver med hustru, två drängar och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006068_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=130%2C1938%2C2139%2C1011

mtl 1701 (Uddby kvarn: mjölnare Mats ”ogift”, Tyresö smed Kyhlianafrest åt Wärm(?) samt skräddare Michell Zeffersson ”går och tigger el… //uth g: [gammal] och siukel”)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006069_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=2691%2C400%2C2630%2C1243
mtl 1701 ”bis” (pappermakare Jacob Laver med hustru, en dräng och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006069_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=78%2C312%2C2191%2C1036

mtl 1702 (Uddby kvarn: mjölnare Mats ”ogifft” – övriga nämnda ovan i mtl 1701 hittas ej)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006070_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=519%2C173%2C2237%2C1057
mtl 1702 ”bis” (pappermakare Jacob Laver med hustru, två drängar och en piga)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006070_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=520%2C2691%2C2237%2C1057
Tyresö hfl 1702 AI:1 sida 53 (skräddare Michels efternamn är här registrerat som Sigfridsson)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=3083%2C3034%2C1266%2C585
Dito hfl (pappersmakare mäster Jacob Blaveurs familj)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=2736%2C1867%2C2627%2C1214

Tyresö hfl 1704 AI:1 sida 64
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2839%2C3678%2C1823%2C842

mtl 1705 (Uddby kvarn: mäster J Blaver med hustru, tre drängar och en piga – se också några rader nedanför Kumbla: Thörnflycht, som kan ha varit samma person Törnflycht, som fadder vid dop, 15/2 1716 i Storkyrkofs i Shlm, av handelsman Hindrick Bruun och hustru Sara Margareta Livins/Levins barn Hindrick)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006071_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=-3%2C141%2C1926%2C910

mtl 1710 (Uddby kvarn: mäster Blaver med hustru, fyra drängar och två pigor)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006074_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=3227%2C694%2C2262%2C1070

mtl 1715 (Uddby kvarn: rad 1. mäster Blaver med hustru och en piga samt rad 2. mjölnare Olof Simonsson med hustru och en dräng)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006075_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=2734%2C2433%2C1725%2C816

mtl 1717 (Uddby pappersbruk: mäster Blaver med hustru mfl)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006077_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=405%2C2101%2C2236%2C1057

mtl 1718 (Sishammar(?): herr Blaver brukas af Blaver med dess … som finns vid … [synd att text saknas! kanske finns annan kopia av mtl 1718 bevarad?])
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006078_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=446%2C3009%2C1997%2C944

Tyresö hfl 1707-1718 AI:1 sida 104 (familjen Blaver)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049051_00119#?c=&m=&s=&cv=118&xywh=2929%2C324%2C3149%2C1455

260
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 14:21 »
DEL 4 av 6

Information hittad i Tyresö församlings volymer CI:1, CI:2 och CI:3

Mjölnare
Den 10/6 1646 begravdes mjölnare Hans (blivande?) svärfar i Uddby kvarn.
Den 1/11 1646 vigdes mjölnare Hans och Cecilia Nilsdotter i Uddby kvarn samt Erich Mårtensson och Lucia Andersdotter.
Den 8/5 1647 vigdes mjölnare Johan och Elisabet i ”quarnudby” (Uddby kvarn).
Den 16/6 1648 döptes mjölnare Hans barn Dorothea i Uddby kvarn.
Den 25/12 1654 begravdes mjölnarens (Hans?) mästersven Jost.
Den 14/2 1656 begravdes mjölnare Hans i Uddby.
Den 26/9 1658 vigdes mjölnare Anders (ska ev ha varit Abraham) och Malin Olofsdotter i prästgården.
Den 25/10 1659 döptes mjölnare Abrahams dotter (men står son) Brita. Troligen var det en son, som begravdes 4/9 1660. (Brita var nog namnet på Johan fougdes dotter.)
Den 4/9 1660 begravdes mjölnare Abrahams lilla son.
Den 30/10 1660 döptes mjölnare Abrahams son Erich i ”quarnudby”, troligen Uddbykvarn.
Den 14/9 1662 begravdes mjölnare Hindrichs son Hindrich i ”quarnudby” (Uddbykvarn).
Vid dop den 18/2 1666, den 13/5 1666 och den 27/5 1666 var mjölnarens (Hindrich) hustru Margreta fadder.
Den 26/12 1666 döptes mjölnare mäster Hindrichs son Andreas i Uddbykvarn.

Kopparslagare
Den 2/1 1648 döptes kopparslagare Pärs dotter Anna i Wättinge.
Den 12/3 1648 döptes kopparslagare Anders döttrar Anna och Margaretha i Wättinge.
Kopparslagare Pär i Wättinge var troligen Johan Labans svärfar på 1670-talet.
På dagens karta (eniro) hittas ”Wättingehallen” i anslutning till Tyresö gymnasium, strax söder om Bollmora.
Den 11/9 1653 begravdes Pär kopparslagares mamma i Wättinge.
Den 28/7 1655 döptes Pär kopparslagares dotter Brita i Wättinge.
Den 28/10 1655 begravdes ”kåpparslag. till son i Slumnäs”. Troligen inte Pär kopparslagare i Wättinge utan en annan kopparslagare, som möjligen kan ha haft släktnamnet Tillman.
Den 24/2 1657 begravdes kopparslagare mäster Anders, som troligen var kopparslagaren Anders i Wättinge.
Den 11/5 1657 döptes Pär kopparslagares dotter Brita. (Troligen dog dottern Brita, dp 28/7 1655, före 11/5 1657.)
Den 11/10 1657 begravdes ”et barn ifrån kåpparslagaren i Wäthinge [Wättinge]”, dvs troligen Pär kopparslagares barn. Samma dag begravdes ”et barn ifrån kåpparslagaren i Slumnäs”.
Den 1/11 1657 vigdes Elias kopparslagare och Brita Nilsdotter samt Pär Nilsson och Marina (ej Maria!) Matsdotter i Wijsnääs.
Den 25/5 1658 döptes ”Margareta Eliae i Wettinge”. Möjligen kopparslagare Elias och Brita Nilsdotters barn (Margareta).
Den 28/6 1658 begravdes Pär kopparslagares dotter ifrån Wettinge.
Den 24/10 1658 döptes Pär kopparslagares dotter Kristina i Wättinge.
Den 31/12 1662 registrerades i Tyresö fs (CI:1) att kopparslagare mäster Petter hade betalat böter.
Den 6/1 1663 begravdes kopparslagare Pärs son i Wättinge.
Den 13/3 1664 döptes (kopparslagare?) Elias son Johan i Wättinge.
Vid dop den 6/5 1666 var kopparslagare (trol Petters) hustru Malin i Wättinge fadder.
Den 25/6 1667 vigdes Anders Tomasson och Malin Pärsdotter i Wättinge (kopparslagarens dotter?).
Den 3/3 1672 begravdes Eliae Uttwärmarens son ifrån Wättinge.
Den 15/3 1672 döptes (kopparslagare?) Elias dotter Brita i Wättinge.
Den 24/4 1681 begravdes kopparslagare Pedhers son Sven (CI:3, sida 54v).
Den 21/10 1683 begravdes kopparslagare Peder (CI:3, sida 56v).
Den 9/3 1684 begravdes salige kopparslagare Peders hustru Malin.

Stöök
Den 19/10 1656 vigdes Erich Stöök och Sigre (Sigrid) i Solberga.
Den 25/4 1657 döptes ”Stökens” (trol Erich Stöök och Sigrid i Solberga) dotter Karin.
Troligen var Erich Stöök pappa till kopparslagare Jacob Eriksson Stöök (bou 1683:733) vars namn blev registrerat några gånger 1670/71 i Maria församlings kyrkoarkiv i Stockholm.


Övrigt i kronologisk ordning

Den 19/10 1670(?) hölls sockenstämma och då klagades det (CI:2, s 39v) ”öfwer hustru Karin i Kumbla, deet hon hafwer under gudstienstens begynnelse, på den 10 octobris, uti bäncken hotat m:r Petters kåpparslagares hustru [möjligen Johan Labans svärmor], med öhrfijlar at gnistorne skulle ståå om öronen, stöte henne med handen …(?) resor, witnen thertill woro hustru Karin i Gunnderstad(?), och hustru Brita i Uddeby”. (s 40) ”Öfwer dhen samma hustrun klagade …(?) kyrckiowerden Niels i Åfwa(?), deet hans hustru måste stijga för hennes krengiande och stötande samma gång uhr bänken. Blef hon derföre stämbd till nästa söndagen och emedan hon få/så/på/då(?) inthet comparerade, fältes hon för tresko(?) till 6 …:r sölfwer mynts böte”. (s 41) Ofwan nämbd hustru Karin i Kumbla sades för sin treksko(?) skull ifrån herrans natward hwilcket afkunnades uthaf predikestolen”.

Den 10/3 1671 hölls sockenstämma och då (CI:2, s 42) ”trädde Lars Biriesson tegeldreng fram och beswärade sig utöfwer smedens son Anders det han hade bracht(?) een karl ifrå Stockholm tå tillijka med warande uthi smedian wid Uddeby qwarn att slå sig armen förderfwat, efter han, smedens son, war honom gramse dett han mente honom hafwa kungiort hans stiuf fadher att” (s 42v) ”han under sitt undstingande för föräldrarna uppeholt sig i Mörckedalen. Denna Anders hafwer thess..ket(?) hotat Lars Böriesson medh hugg. Pålades altså honom, såsom ett(?) uphaf(?) till skadan, 6 D:r kåpparmynt, att gifwa then/thee skadde och efter mehra nämbde Anders inthet få/på war solvendo, togs(?) i arrest hans kijsta och grytor, som ståå hoos stiuffadren m:r Hindrich.” Smeden Hindrich hade förmodligen patronymikonet Lennartsson.

Den 22/3 1672 hölls sockenstämma (CI:2, s 48v) ”Margreta Fark (eller Sark/Sack?) (möjligen det vallonska släktnamnet Farke) uthi krogen, efter hon nödwändigt war inrest i staden, upsköts till d 27 Martij, då hon skylle infinnas på huset hoos befallningsmannen, sampt dhe som der öf:r någon sagt hafwa nembl. Daniels dotter i Rookwijk. Lisbeth i Peterdboda, Peders gåsse i Öringe och arendatorens pijga.”

Den 25/7 1672 hölls sockenstämma och då (CI:2, s 51) ”klagadhe Margreta Pedersdotter på Kroghen sigh wara skylt af några för hoor, emedan hon hafwer åket medh m:r Jacob kåpparslagar ifrå krogen och utom härgårdgierdet [herrgårds-gärdet], som ransakningen(?) hoos wälberodde inspectoren Mons:r Daniel Säterman [Zetterman] wijdlijttigare(?) wijsar. Daniels dotter uti Rootwijk Karin, sade att när hon gick till nots kom Margreta i krogen åkandes medh m:r Jacob kopparslagare, och tå han kom till hörnet wijdh sochnestugun, badh hon/han(?) små smärre syskon, som och fijk(?) hafwa åkt, och skulle gåå till sin läromästare på huset, stiga aff och skynda sig till sin ort; ther på ock hon medh m:r Jacob up åth backar som löper uth medh herregårdhgierdet; men så Karin förr nämds, som lijtet war ingången, kom uhr sochnestugun, kom Margreta utför backen igen allena. Gåssen Anders Pedhersson ifrå Öringe bekiende, när han gick åth herregården kommo nemblde m:r Jacobo och Margreta efter honom åkande, och körder förbij, och strax ther efter mätte honom mehre nämdb m:r Jacob och war eensam uti slädan. Lisbeth i Pettersboda berättade sig på notijsen hafwa sagt till Karin uthi Rootwijk således, då the farlige(?) woro; der Margreta på krogen wäste så mycket” (s 51v) ”som Anders uti Öringe, så hofwo han att dricka uthan penningar; och då hon frågaes huru hon kom till sådant tahl föregaf hon Rootwijks Karin hafwa wijsat sigh wägen som the harwa kört. Daniels hustru i Rootwijk föregaf kopparslagare gumman uti Slunnäs h: Margreta hafwa frågat sig om hon blef werse, när m:r Jacob reste up åth och hafwa swarat så ther till; gumman sade: han haar warit wijd krogen, och Daniels hustru sade ytterl: så han hade Margreta medh sig, och haar kört uhr wägen medh henne. Hustru Margreta i Öringe bekiende när han gick till hergården, kom Daniels hustru medh i fölliet och sade thet ofwan berätat är; ther på swarade Öringe hustrun så war thet fuller …sit(?) som min gåsse såg komma efter sig, nembl: een man hafwande een qwinna uti släden, hwar på Rootwijks hustrun sade thet wara Margreta uti krogen. Här uppå frågades thessa, om the wijste någon annat än som ährl: med krogarens m:r Petters dotter, swarade neij, och eij heller fökia annat till att weta. Margreta blef och tillspordt om hon med sådant woro benugt, och swarade sig eij ther med kunna wara tillfreds, uthan begära att the som äroskändar måste plichta, whar uppå wijstes parterne(?) uth, innewarande sexmennerne. (s 52) Efter noga omhugxande befans Daniels dotter i Rootwijk till sådant tahl wara att(?) up…oof(?), och Lisbeth i Petterboda hafwa welat sådant stadfästa med sin berättelse, och Daniels hustru i Rotwijk sådant med sitt tahl hafwa förukat(?). Resoluo. Sexmennerne höllo för gått att the skulle böta något wijn till kyrckian, men såsom thet woro fälte ährewörige ordh, så bepröfwades skäligt att dhe skulle sitt ine(?) uti 2 nätter och dagar i tornet, det strax efter kors(?), och sedan stå wijd kyrckiodören twå söndagar, hwilcket och skedde den 11 och 18 augusti”.

I juli 1673 hölls sockenstämma och då ”föregafs att perlament [bråk] wara skedt på 1 Böndedags-aftonen klockan 6 emellan klädemacharen m:r Johan Jönsson och walcharen [valkaren] Borl Jonsson, således att m:r Johan [troligen klädmakaren] war kommen till Uddeby qwarn hwarest walcharen war, den då hade litet druket och sagt att walkaren war ei annat än som klädemacharenens …rodh(?), dhet then andra misshagade och begynte ord gifwa, tog han knijf fram kastade åth golfwet, och utan twifwel något achtat(?) göra then medh kledemacharen, gick ther på …(?) och manar then andra, kommer omsider tilbaka, och då hafwa the gripit till hwart annars håår men strax åthskilde uthan skada. Resol. Hwardera skola böta till kyrckian 1 rix:r … och dherföre caverade Mons:r Haffman [troligen Olof Hoffman]” (CI:2, sida 65).

Den 5/10 1673 döptes mjölnare mäster Johans barn, Margreta, vid Uddby kvarn (CI:2, sida 29). Finns också i vol CI:3 sida 41v.

Den 30/10 1673 döptes (kyrkoherde) Stephan Ehnboms dotter Ingrid. Några av faddrarna var Maria Sophia De la Gardie, kopparslagare mäster Davids hustru Brita, sadelmakare Erik Ehnboms hustru Maria och kopparslagare mäster Jacob. Möjligen var sadelmakare Erik Enbom släkting till Stephan Enbom, som var svåger till Johan Labans hustru Emerentia Larsdotter Liung (vigda 1/11 1676).

Den 10/6 1674 vigdes pappersmakare vid Uddby kvarn Hans Paul och hustru Sara Matthisdotter från Stockholm (Tyresö CI:3, sida 42v).

Den 5/7 1674 hölls sockenstämma ”och då tramträdde [ärende nr] 1. Arendatorens h:r Wattals(?) fougdte Anders Jonsson förgifwandes huruledes m:r Johan mölnares hustru widh Uddebyqwarn, sedan hennes wäf fredagen för Pings(?) hälgen war bortstulin(?), hade twenne resor sig beskickat(?) med hennes folck och begäret(?) dher för wäfwen uptagit hade[.?] Hon/Han wille låta henne oreeta [orätta?] hon wille gjerna afkunna sig hoos honom och uptager fogeten dheota [detta?] sålunda att hon skylte honom för tiuf [tjuv]. Men såsom hon/han om morgonen bitteda [morgon bitti, dvs tidig morgon?] haar efter wäfwen fougat som låg på Solberge ängjen, hoo sen tilhörde och förmant hoos skreddaren m:r Oloff om dhes uptagende, att ängjen inte(?) dher aff togo skada, är mölnarens hustru kommen i dhe tankar(?) att han hafwer henne til skräck honom [dvs väven?] uptagit, och derigenom effter gjordt effterlysning på predikostolen, honom der öfwer förfrågas och sig ingalunda sådant hafwa gjort uthaf argseet(?) uthan stödhe heller hullit och att(?) håller honom för een godh ährlig man(.) Resotus. Effter sin giorde utbydning öfwer sitt bestulade och nu funder mansens godthållande kännes/könnes hon frii för ält åthal” (s 66v).

Den 5/7 1674 hölls sockenstämma och då [ärende nr] 4. ”angaff m:r Erick trägårdsmästare sin hustru war i skuldt uthaf m:r Johan mölnare för hans(?) dhet således woro passerat. Trädgårdsmästarens hustru kom uti kyrckian, …(?) …(?) i mölnare bäncken, men mölnarhustru hölt honom till att dhee andra gick dher ifrå. Litet dher effter kommer baklure(?) hustrun till mölnarens. Då säger mölnare hustru, säg du fruu jag hölt …(?) uhr bänkien. Bakluru(?) hustrun swarade dhet skullle J icke göra, hon är een god ährlig hustru: hon swarar dhet skolar jag nog om, dhem mu…(?) gör …(?) uti min bänk, drog(?). Hon till …(?). Bukluru(?) hustrun tillbad sig wilja gåå …(?) att dhesse ordh woro fölte. …(?) m:r Simons olljoslagarens [oljeslagarens] hustru som stod i samma bänk hwad ord då föltes i kyrckian i swa…(?) mölnare hustru hafwa sagt hwad skall dhee rofferska(?) göra i bäncken. Resoluto. Mölnarens hustru kunde inte neka till dhet …(?) och bekunde sig inte annat weta …(?) uhre och gott med trägårdsmestare hustrun föltes för skielsordet till 12 d:r söl:mt at …(?) …(?) emellan …(?) rix:r . Betalt in Decembri A:o 1675” (ss 67 ovh 67b).

Den 26/7 1674 registrerades betalning gjord av kopparslagare mäster Peters måg, mjölnare Johan Eriksson (troligen Johan Laban), för lägerstad(?) och ringning (CI:2, sida 20v). I volym CI:3 står på sida 43v, daterad 26/7 1674 bland begravningsnotiser: ”Johan Ericksson mölnare hade både klock:r”. Troligen var det ett barn (ev Margreta dp 5/10 1673) som begravdes.

Den 5/8 1675 döptes Annicka, dotter till Annika i Uddby kvarn ”som tiente hoos mölnaren m:r Johan och bekändte att Matts mölnare drägen, som dödh war och begraffuen dhen 28 Martij, skulle wara fadren”. I volym CI:3 står på sida 44v (daterad 5/8 1675 bland dopnotiser): ”Annicka, kon Annickas barn widh Uddebyqvarn som tiente hoos mölnare m:r Johan Laben [eller Loben], och föregaff att Mats möljnaredrengen, som war dödh och begraffuen d. 28 marij, skulle wara fadren”. (Notisen om Mats kvarndrängens begravning finns på sida 45v, vol CI:3.) Troligen gifte sig Annicka ett par år senare: Den 21/10 1677 vigdes mjölnarens dräng Bengt Jonsson vid Uddby och Annika Månsdotter (CI:3, sida 48).

Den 2/7 1676 begravdes mäster Johan Lobens (Labans) hustru Margreta (CI:3, sida 47v). Troligen var Margreta dotter till kopparslagare Petter.

Den 1/11 1676 vigdes mäster Johan Laban (Loben) och kapellansdotter(?) Emerentia Larsdotter Liung (möjligen de Jounge?) (CI:2, sida 35v). I volym CI:3, sida 46, framkommer att Emerentia var jungfru.

Den 18/3 1678 döptes mäster Johan Lobens lilla dotter i Uddby kvarn Emerentia, som föddes natten mellan den 17 och 18 klockan ungfär 11 och strax en timme eller halv därefter avsomnade dess moder saliga svägerskan. Faddrar: Cammeker, mäster Lucas(?), mäster Sifwert, Pohl Jonsson, Petter hans/Hans hustru, och Sigrid Jiungh (de Jounge?) (CI:2, sida 57). I volym CI:3, sida 49v, är texten mer lättläst och innehåller mer information om faddrarna:
Emerentia, m:r Johan Lobens molnars dotter widh Uddeby qwarn, som föddes natten emellan d. 17 och 18 klockan ungefehr 11 då strax een tima ther efter des moder sa. [saliga] Emerentia Liung afsompnade. Faddrar; bagaren Camecker, m:r Lucas, m:r Sifvert stadsbyggmästare, Paul Jonsson, fadderskor m:r Peter/Poter Hansson bagares hustru och hustru Segrid Liung”.

Mjölnare, sedan stadsbyggmästare, Johan Laban hade alltså en koppling till en stadsbyggmästare redan 1678 (se information om Liljeholmsbron och stadsbyggmästare Sifvert här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Liljeholmsbron).

Bagare Camecker var troligen Jochum Kammecker (fc 1642). Han var troligen släkting till Maria Camecher/Kammecker, som var gm bruksförvaltare Jacob Leijel vars släktnamn förekommer i Tyresö kyrkoarkiv vol CI:2, sida 25v (Leijels dräng, som drunknade, begravdes den 2/7 1678). I sekundär källa står att Marias pappa hette Mårten Kammecker. Även släktnamnet Gerdes förekommer i Tyresö församlings volymer från 1600-talet. Troligtvis rör det som om Marias make, Jacob Leijel, som också kallades/kallade sig Jakob Gerdes.

Troligen var det ovan nämnda bagare Peter Hansson vars barn, Joachim, döptes den 27/12 1680 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, och troligen dog denne bagare Peter Hansson före 22/10 1682, då salige bagare mäster Peter Hanssons dotter, jungfru Maria Hansson, gifte sig med bagare mäster Arendt Köster i tyska församlingen (CI:1a, sida 65).

 I dopnotis daterad 17/2 1678 (på samma sida, i vol CI:3, som notisen ovan) står att ”min hustru Segrid Larsdotter Liung” var fadderska. Det bör betyda att Segrid/Sigrid var: 1) gm kyrkoherde Stephan Enbom/Enebom, och 2) svägerska till Johan Laban (men bara ett och ett halvt år).

Den 8/4 1678 begravdes mjölnare mäster Johans hustru Emerentia Liung och dottern Margreta i Tyresö (CI:2, sida 25) Se också pappersmakare Hans hustrus släktnamn överst på sida 25 samt Leijels dräng som drunknade (s 25v).

Den 28/4 1678 hölls sockenstämma och då ”3. tillspordes tyskan, Annicka på huset, till hwad ända hon war nederstigen uthi m:r Johans [Labans] hustru min sa. [saliga] swägerskas graff, äfwen litet före hon skulle nedersättias, och sedan ther på gick i kyrckian tog mölnarens book i bäncken att läsa then uhr: ther på hon sp…tsligen(?) med Bäsens(?) upkastande sig wara nederstigen att besee sin föreiga(?) mathmoders kista, hwilcken doch inthet war på then sidan som grafwit war, uthan then stodh och framsijntes(?) sa. [salige] m. Hindrichs, hennes maatmoders forriga [förra?] mans kista; och war thet ingalunda hennes erning(?) att beesee rörde kista, ty han war een nagel i öga på sin maatmoder. Uthan lågo thet wisserl. [visserligen] något annat dher under förborgat, som förmenes wara något hexinde(?) [häxeri?] på mannen som efterleffde [dvs Johan Laban?], och förargelse gifwa öfwer dhenn sa. menniskian, hennes eftnelempnade ålderstegne fader [kappelan Lars Ljung?], wärd, moder, syster [gm kyrkoherde i Tyresö fs Stephanus Andreae Enebom] och alla syskonen, särdeles emedan hon hade warit så förmäten och igenom klockaren låta förbiuda henne herrans nattward då hon gick i födsledagarne, in under samma födsell …[misste] lifwet till; dhock hon wäl wille eenka(?) till, men klockaren bekändes wara wist att hon hafwa förbiudit henne, hwilcket alt war mig okunnigt, till dhes iag sa. [saliga] menniskian absolverat, och Herrans nattward uthdeelat hade: altså wille man i sochnestugun inthet mera dher efter fråga, uthan sade hon skulle blifwa stämbd till tinget som näst ther på ..inge(?) att ther swara.” (ss 77 och 77v). På sida 80 (”probstinget” den 28/2 1679) framkommer, troligen, att Annicka hade släktnamnet Meijer och att hennes ”husbondefolk” bodde i Stockholm.

Den 14/6 1678, under rubriken ”Intagne hoorkarlar och konor uthi kyrckian effterstånden kyrchioplicht” (CI:2, sida 82) ”Johan Loben molnare wid Uddebyqwarn, som skall böta till kyrckian 27 rixda:r”.

Den 17/11 1678 vigdes mjölnare Johan Laban och Cherstin Pedhersdotter (CI:2, sida 36v). I volym CI:3 står på sida 49, bland vigselnotiserna 1678: ”d. 17 Nvemb. m:r Johan Laben mölnare och Cherstin Pedersdotter Norre.

Den 22/12 1678 begravdes amman vid Uddby kvarn (CI:3, sida 51).

Den 6/1 1679 vigdes båtsman Jacob Jacobsson och Margreta Matsdotter, ”kålarens wijd Wettinge [Wättinge]”.

Den 28/2 1679 hölls prostting och då ”2. säger sig i theet fliteligen hafwa drifwit på actionens utförande emellan molnaren [mjölnare] och konan [troligen ovan nämnda Annicka Meijer], then han lijka wäl A:o 1678, då iag kallader war hoos honom, lärt(?) sig märckia willig wara till …(?) composition, som inte(?) annat kunde skee än konan skulle sina ord återtaga, hwar till iagh swarade thet aldrig skulle skee med min weetskap(?) uthan låta then bråtslige wijd tinget afstraffas och thet iu förr iu bätre; item när tinget lystes bad iag honom på kyrchiogården, att han nu wille laga att konan änte. [äntligen] kommo tillstädes och ther med [därmed] eij längre dröigdes.” (s 80v). ”6. förmäler konan [troligen Annicka Meijer] af mig wara på tinget anklagat, för giord förargelse i kyrckian och wijd dhen(?) dödsgraf s:ds(?) är sont:s(?) men dher under i på härd af fell försambling för trospacka(?) wara skyld; förståås dhessa orden om dhem som wijd tinget snöto(?), är dhet ij del osanning; ty dhee skola alla, och sielfwa domaren betyga, att då mig frågade om iag wille eller kunde tillussita(?) henne något häxande, swarade iag uttrycke. [uttryckligen] neij, utan begär nu allenast weta ordsaken till hennes nederstigande i grafwen, deet af(?) mig gifwen doom på henne utwijsar: men will hon draga them/dhena till them som woro i sochnestugun, der hon och att(?) sielf och förundrade sig övwer hennes olyde. förehafwande, så sade iag till henne, thet iag slijkt höllo för något hexerij till thes hon rätta ordsaken angåfwo till sitt nederstigande[.] 7. Säger henne hafwa giort godwillig bekynnelse och eij böra niuta then till ondo: hade då warit godwillig om hon hade tillkunnagifwit för mig då lysningen skedde, och således rättwijst förhindrat thet som sedermera skedde.” (ss 83 och 83v).

Den 16/3 1679 begravdes Johan Labans dotter Emerentia (CI:2, sida 26 och CI:3, sida 52).

Den 4/7 1680 registrerades skifte av kvinnornas bänkar i kyrkan: Nr 1 blev prästbänken, Nr 2 blev Uddbykvarns (mjölnarens och pappersmakarens ”qwuinsfolck” samt främmande), Nr 3 blev ”frijbäncken, hållendare [holländare] hustrun” osv (s 129) och männens bänk Nr 1 blev Uddbykvarn, Uddby och främmande (s 129v). På sida 130v finns Uddbykvarns bomärke årgång 1680 (se bifogad fil).

Den 24/10 1680 vigdes Erik Andersson från Tyresta och Margreta Pedersdotter Norre (CI:3, sida 52v).  Troligen var Margreta syster till Cherstin Pedersdotter Norre, som var gm Johan Laban.

Den 24/2 1681 döptes mäster Johan Labans (Lobens) dotter Maria (CI:2, sida 59 och CI:3, sida 54).

Den 6/12 1681 vigdes (dvs i Tyresö) handelsman Paul Köpke och jungfru Maria Euphrosina Matzgers från Stockholm. Då hans/deras barn Sara döptes, den 10/3 1684 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, var hustru Anna Frick fadder. Möjligen var Anna Frick samma person som Anna Maria (Carlsdotter) Bruning gm handelsman och vinskänk Jochim Frick (vigda 29/10 1672 i tyska fs).

Den 3/5 1685 föddes och den 29/7 1685 döptes mjölnare mäster Hans son Adam (CI:3, sida 58v).
Den 29/4 1688 döptes mjölnare mäster vid Uddby kvarn Hans barn Matthis (CI:3, sida 63). Johan Laban tycks inte vara mjölnare mäster vid Uddby kvarn längre. Vittnen var kapten ”öfwer” gardet Johan Starre (Stare?), bagare mäster Hans Möller, bagare(?) mäster Matthis hustru Maria Salmonsdotter och hovslagare mäster Hans Pils(?) hustru. Mjölnare mäster Hans Gerich (Giers?) vid Uddby kvarn begravdes 1/10 1693 i Tyresö sn (CI:3, sida 83). Hans hustru, Rebecca Hansdotter, begravdes den 3/9 1693 (dito sida). Nästa mjölnare vid Uddby kvarn hette också Hans. Hans barn, Jonas, döptes den 18/11 1694 (CI:3, sida 85v).

Den 5/9 1686 begravdes mäster Johan Labens lilla dotter Magdalena (som bör ha blivit döpt i en annan församling) (CI:3, sida 60v).

Den 11/9 1687 begravdes mäster Johan Lobens/Labens dotter Maria, som drunknade den 21/7 och hittades den 5/9 (CI:3, sida 61v).

Den 17/3 1689 döptes pappersmakare mäster Jacob Blaveer (Blavier?) och hustru Maria Eriksdotters son Erick (CI:3, sida 66v). Doppvittnen var: bagare mäster Mathias Jonsson, hovslagare mäster Hans Tijl(?), pappersmakare gesäll Jacob Melchieur/Molchieur, hustru Sigrid Larsdotter Liung (gm Tyresö kyrkoherde Stephan Enebom) och hustru Brita Arvidsdotter.

Den 21/4 1689 begravdes mäster Johan Lobens hustru Cherstin Pedersdotter Norre (CI:3, sida 68).

Vid dop den 12/5 1689 och den 1/6 1689 var hustru Anna Doubol(?) respektive Adam Deubol dopvittnen (CI:3, sida 67). Möjligen kan det vara stavningsvarianter av släktnamnet Doublet. Vid dop den 12/8 1689 är det tydligare att hustru Annas släktnamn också blev registrerat som Doubol (sida 67v). Enligt dopnotis 2/3 1690 (CI:3, sida 69v) var Adam Deubol gästgivare och enligt dopnotis 19/4 samt 21/4 1690 (CI:3, sida 70) var Anna Deubol (ej Doubol som tidigare) arrendatorska, men troligen var hon (också) gästgivarens hustru enligt dopnotis 13/11 1690 (CI:3, sida 71). Arrendator Adam Doubol begravdes den 11/1 1693 i Tyresö sn (CI:3, sida 82v). Vid dop den 21/1 1694 i Tyresö var jungfru Catharina Margreta Deubol dopvittne (CI:3, sida 83v).

Den 11/9 1692 döptes (pappersmakare) mäster Jacob Blaver och Maria Eriksdotters barn Daniel i Tyresö sn (CI:3, sida 78v). Dopvittnen var: Johan Varo, mäster Hans Kyl/Kijl(?), boktryckare mäster Olof, mäster Johan Billing, boktryckare Flöörs hustru Maria Matsdotter och jungfru Annicka Parling.

Den 29/1 1694 döptes (pappersmakare) mäster Jacob Blaver och Maria Eriksdotters barn Brita (CI:3, sida 84v).

Den 16(?)/2 1696 döptes Jacob Melchieur och Anna Pedersdotters barn Elisabeth i Tyresö (CI:3, sida 90v). Ett av dopvittnena var mjölnare mäster Anton Budu(?). Jacob bör ha varit pappersmakare gesällen i dopet den 17/3 1689, men vid dop den 12/6 1697 blev han (eller någon med samma namn?) registrerad som krögare.

Den 21/2 1696 döptes mjölnare mäster Antony Budei och Brita Hansdotter/Larsdotters barn Brita. Ett av dopvittnena var pappersmakare mäster Jacob Blaver (sida 90v).
Den 1/3 1696 begravdes mjölnare mäster Antony Buleis hustru Brita Hansdotter/Larsdotter 29 år (fc 1667) (CI:3, sida 92).
Den 12/6 1697 döptes mjölnare Antony Budreis dotter Catharina. Dopvittnen var: bagare mäster Göran Berg, pappersmakare mäster Jacob Blaver, krögare Jacob Melchieur, mjölnarens syster och arrendatorskan (som troligen var Anna Clausdotter Liung och kan ha varit släkting till kyrkoherdens hustru Sigrid Larsdotter Liung).
Den 24/6 1697 begravdes mjölnare Antony Budreis hustru Cathrinna Myrring(?) och den 18/7 1697 begravdes hans lilla dotter (troligen Catharina dp 12/6 1697) (CI:3, sida 95).

Den 8/3 1698 ”uthi Stockholm wigd mölnaren wid Thyresöö m:r Anton Budrei, och hustru Stina [Aina?] Polck kyrckioherde dotter i Spånga sochn, wyrdig herr Oloff Polcks” (Tyresö CI:3, sida 97v).


Den 16/8 1696 döptes pappersmakare mäster Jacob Blaver och Maria Eriksdotters barn Jacob (CI:3, sida 91). Barnet Jacob begravdes den 11/10 1696 (CI:3, sida 92).
Den 3/8 1697 döptes pappersmakare mäster Jacob Blaver och Maria Eriksdotters barn Catharina (CI:3, sida 94).

Den 14/3 1697 begravdes krögare Jacob Melchieurs hustru Anna Pedersdotter 32 år (fc 1665) (CI:3, sida 94v).

Den 12/9 1697 begravdes pappersmakare mäster Jacob Blavers dotter Catarina (CI:3, sida 95).

Den 21/9 1698 döptes pappersmakare mäster Jacob Blaver och Maria Eriksdotters barn Christina (CI:3, sida 98v).

Vid dop den 15/3 1699 i Tyresö (CI:3, sida 102), av Anders Månsson och Margreta Hansdotters barn Elisabeth i Rämar(?), var bland annat byggmästare i Wättinge Michel (Hansson enligt Tyresö mtl 1705 och 1710) och Elisabeth Laban faddrar. Troligen var Elisabeth Laban dotter till Johan Laban.

Den 21/10 1700 döptes pappersmakare Jacob Bluoll och hustru Maria Eriksdotters barn Jacob. Dopvittnen var: pastor Stephan Enbom, trädgårdsmästare Erik Pedersson, arrendatorskan hustru Gölin Scalin och skräddare Michels hustru Cherstin.

Vid dop den 24/3 1700 (eller 1701?) var skeppare Olof Mårtensson Dets boà(? Dubois?) dopvittne (CI:3, sida 107v).
Vid dop den 29/3 1700 (eller 1701?) var skeppare Olof Mårtensson Detsbos hustru Brita …(?) dopvitten (CI:3, sida 107v).
Vid dop den 14/11 1700 (eller 1701?) av (sacellan) Anders Brundels barn Johannes, var skeppare Olof Mårtensson Detsbo/Delsbo dopvittne (CI:3, sida 108).
Skulle man kunna tänka sig att ovan nämnda skeppare Olof Mårtensson hade släktnamnet Dubois?
I Kjell Lindbloms bok NV del 1 finns Mårten Dubois (tab 57, sida 211) och Sigfrid Dubois (tab 62, sida 212), som var skeppare i Öregrund (1711?).

261
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 13:24 »
DEL 3 av 6

Mäster Johan Laban var mjölnare vid Uddby kvarn i Tyresö socken.
Här är mer information om den kvarnen:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Uddby_kvarn

Information hittad i Töresö mantalslängder

Eftersom det saknas efternamn i äldre mtl:er är det tyvärr osäkert när mjölnare Johan Labans namn dyker upp vid Uddby kvarn. I mtl:er 1666 och 1667 bör mjölnarens namn vara Hindrich (Hienskie/Hiensche). Han betalade då mantalspenning för två drängar varav den ena möjligen kan ha varit Johan Laban, men eftersom Johan Laban var mäster då hans namn (mjölnare mäster Johan utan släktnamn) dyker upp, troligen med sin hustru, i mtl 1669 (enligt min tolkning) är det nog troligt att han var gesäll eller mäster någon annan stans 1667 (förslagsvis i Danzig/Gdansk för att göra sin ”post-gesäll” period där). Emellertid finns i mtl 1667 mäster Johan vid Uddby kvarn, men han var troligen samma person som blev registrerad som pappersmakare mäster Johan vid Uddby kvarn i mtl 1669. Troligen hade pappersmakare Johan släktnamnet Scheidenmantel: Den 3/11 1675 döptes pappersmakare mäster Johan Scheidenmantels son Johan Otto i Tyresö (CI:3, sida 45).

I Tyresö mtl 1671 är endast registrerat ”mölnaren” med hustru vid Uddby kvarn och därunder mäster Johan pappersmakare med hustru, en dräng och en piga. I mtl 1672 står ”öde” vid Uddby kvarn, men pappersmakarens namn Johan finns kvar. Eftersom det inte tycks ha funnits någon mantalsförd mjölnare vid Uddby kvarn 1672 är det möjligt att mjölnaren Johan, som fanns där innan, var en annan person än Johan Laban.

I nästa tillgängliga mtl, som hoppar till år 1677, står att pappersmakaren hette Hans och vid Uddby kvarn finns mäster Johan, som bör ha varit Johan Laban. Pappersmakare mäster Hans Paul(?) gifte sig den 10/6 1674 i Tyresö med hustru (dvs troligen änka) Sara Matthesdotter (CI:2, sida 34v). Mäster Johans namn finns registrerat (utan släktnamn) vid Uddby kvarn även i mtl 1678 och i mtl 1682, men hittas inte i nästa tillgängliga mtl 1688. Johan Labans hustru Kerstin Pedersdotter begravdes dock i Tyresö den 21/4 1689.

I Tyresö finns alltså mäster Johan, tyvärr utan efternamn, registrerad vid Uddby kvarn i mtl:er för åren 1667 (dock troligen pappersmakaren Johan), 1669, 1677, 1678 och 1682, men inte i nästa tillgängliga mtl 1689 och heller inte i Tyresö hfl 1688 (se länkar i DEL 5).

I Tyresö mtl 1690 (samtidigt som Johan Labant gifte sig i Stockholm) dyker klädmakare mäster Johan Dyring upp. Han bodde också vid Uddby kvarn och blev registrerad där i mtl:er fram till och med 1693. Troligen var klädmakare Johan Dyring släkting till hattmakare Caspar Dyring vars barn, Fredrich, bars av vinskänk-hustru Maria Bruun vid dop den 7/3 1686 i Maria fs i Stockholm. Jämför med de ovan nämnda hattmakarna (se DEL 2), ffa den som var granne (1679) till rysstolk Olof Barckhusen (dc 1686) vars hustru Margareta troligen var faddern ”hustru Margeta Barkhusen” vid dop av Johan Labans tvillingar, Andres och Magdalena, den 9/6 1686 (se DEL 6).

Innan klädmakare Johan Dyring flyttade ifrån Tyresö flyttade krögare Adam dit. Hans släktnamn är registrerat som: Devil i mtl 1691, Deuel i mtl 1692 och möjligen Dewal i mtl 1693, som tyvärr har otydlig bild på Riksarkivets hemsida (se länk nedan). Kan han möjligtivis han varit en ”de Waal”? (I Tyresö kyrkoarkivs volym CI:3 är krögare/arrendator Adams släktnamn stavat Doubel/Doubol vilket istället påminner om det vallonska släktnamnet Doublet.) I mtl 1694 finns namnet Jacob vid samma, eller annan, ”krogen”. På raden ovan dyker ”pappersmakaren Jacob Laver” upp. I senare mtl:er, men innan dess i tidigare hfl:er, blev pappersmakare Jacobs släktnamn stavat Blaver eller Blaveur. Möjligen var hans släktnamn Blavier, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Mjölnare Johan (Laban) tycks ha blivit ersatt med mjölnare Hans vars namn finns registrerat vid Uddby kvarn fram till och med mtl 1695, men ersätts redan i hfl 1695 (se länk nedan) med mjölnare Antony Budry (eller Budey), som möjligen kan vara det vallonska släktnamnet Boudry. I hfl 1696 (se länk i DEL 5) tror jag Antonys/Antonius släktnamn blev stavat Buderi och hans hustrus namn Christina Pålk. I hfl 1699 tycks det mig stå Antonius Budderi och Christina Pålck (se länk i DEL 5). Mer information om mjölnare Antony och hustru Christina finns i DEL 4.

262
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 13:06 »
DEL 2 av 6

Vid sökning i Tyresö mtl:er och församlingens volymer CI:2 och CI:3 hittade jag några andra möjliga vallonska namn, bland annat: Blavier, Boudry (se DEL 1) och Dewal (dvs möjligen de Waal, se DEL 3) samt möjligtvis Giers (se DEL 1), Farke och Doublet (se DEL 3).

På Kjell Lindbloms hemsida, under ”Tillägg N V del I och II”, finns text om Johan Budrij (Boudry dp 6/9 1696) vars livsbeskrivning påminner om Johan Labants, men med skillnad i tidsperiod; båda var först mjölnare och sedan byggmästare och båda bör ha bott i Nacka en period under livet. I ”Tilläggen” har jag också noterat att en dotter, Johanna (trol fc 1667), till Baudou (stavningsvariant av Boudry?) Tabell 13 var gm byggmästare Carl Maniette, som jag misstänker hade släktingar som var mjölnare.

Slutligen har jag observerat, i ”Tilläggen”, byggmästare Per Pipping som hade två hustrur med släktnamnet Thun.
Ett par tips angående släktnamnet Thun:
1) En dopnotis i Katarina fs i Stockholm, daterad 11/7 1675. Bland faddrarna finns bla Melchior Jungh (de Jounge?) på glasbruket (jämför Johan Labans hustru Emerentia Larsdotter Liung), hustru Sigrid Persdotter och jungfru Maria Thun.
2) Troligen hade även jungfru Maria Thun koppling till glasbruket: Den 9/12 1688 döptes i Katarina fs ett barn i en familj, som bodde vid gamla glasbruket i Thuns hus. Hustru Sigrid Persdotter i dopnotisen 11/7 1675 har jag inte kunnat låta bli att associera till hustru Sigrid Persdotter, gm Pierre le Brun (tabell 17 i NV del 1, sida 111) vars livsbeskrivning i Kjell Lindbloms bok börjar 1681 vid Galtströms bruk, men självklart är sannolikheten liten att det rör sig om samma person. Emellertid var två personer med släktnamnet Brun faddrar vid ovan nämnda dop den 9/12 1688. Datumet, kopplingen till glasbruket, titlarna och namnen på de två personerna Brun (hustru Barbro Brun respektive jungfru Elisabeta Brun) antyder ett släktskap med arvingarna efter Anton Bruyn d. ä. (dc 1679 och ägde bostad i närheten av glasbruket i Katarina fs), men de ”passar inte riktigt in” med informationen i Svenska ättartal om familjemedlemmarna i släkten de Bruyn (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 110 och 111).

När jag letade efter Johan Labans namn i Tyresö mtl:er fick jag se, i mtl 1669, namnet (och titeln) grevinna Maria (Sofia) de la Gardie vid orten Bredwik (Brevik). På Wikipedia finns hon och den tidigare nämnda (i denna tråd) Louis De Geer med på en lista över svenska entreprenörer under den tidigindustriella perioden. Eftersom Johan Laban ska ha varit född vid Nacka bruk (se första inlägget i denna tråd) kontrollerade jag om Marie Sophie De la Gardie hade affärer där. I artikel om henne, på Riksarkivets hemsida, är Nacka mässingsbruk och en kopparhammare där (vid Nacka mässingsbruk?) omnämnda, men det är oklart (för mig) huruvida, eller på vilket sätt, Marie Sophie De la Gardie var inblandad i verksamheten där.

Länk till artikeln om Marie Sophie De la Gardie på Riksarkivets hemsida:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/17384

Enligt artikel på Wikipedia om Tyresö slott anlade Maria Sofia De la Gardie i alla fall ett mässingsbruk och ett gevärsfaktori vid Tyresö tre strömmar. Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tyres%C3%B6_slott. Emellertid bör det ha funnits ett (järn?-)bruk i Tyresö innan dess: I Sällskapet Vallonättlingars släktlista står att ”Johan Gilbert [var] kolare vid bruket i Tyresö mellan 1639-41”.

Jag har tidigare ”kommit i kontakt med” Marie Sophie De la Gardies släktingar:

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står, på sida 110, att Jadin le Brun fick tjänst 1636 vid Högfors bruk av Jacob de la Gardie, som bör ha varit pappa till Marie Sophie De la Gardie med verksamhet i Tyresö. Se också mitt inlägg den 2023-11-07 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1661841#msg1661841

Den 16/6 1695 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, Martinus Meyten och Sannas/Hannas barn Martinus. Barnets mamma bör ha varit Johanna de Braun, dotter till köpman i Gorchum (Gorkum/Gorinchem i Holland – se också ”Martyrs of Gorkum”) Franz de Braun. Vid dopet var fröken Ebba Maria de la Gardie fadder. Enligt min tolkning av sekundär källa var hon brorsdotter till Marie Sophie De la Gardie. Se också mitt inlägg den 2023-07-31 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=143062.msg1654420#msg1654420

Ovan nämnda Franz de Braun var troligen samma person, eller pappa till, hattmakare Frantz/Frank Brun vars barn, Ulrica Eleonora och Joachim, döptes i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, den 30/11 1680 respektive den 11/1 1682. I Holms tomtbok (1679) framkommer att hattmakare Brunmäijer (eller möjligen Brun Mäijer) ägde en tomt intill Johan Labans svärfar, men då redan avlidne (dc 1686), rysstolk Olof Barckhusens tomt vid Bastugatan i kvarteret Överkikaren i Maria fs i Stockholm (fol. 1). Möjligen var hattmakare Brunmäijer samma person som hattmakare Jacob Brun (se Maria fs räkenskapsböcker och betalning den 21/1 1671), som troligen var samma person som den Jacob Bruun vars tomt, i kvarteret Jupiter i Maria fs i Stockhom, uppbjöds (inför försäljning, inte köp, enligt min tolkning) hösten 1664 (se Stockholms stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1676-1875). Se också kommentar om hattmakare Casper Dyring i DEL 3.

263
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 11:45 »
DEL 1 av 6

Sammanfattning av hittad information om mjölnare och (stads-/kvarn-)byggmästare Johan Laban(t)

Född före 1655 (troligen före 1650) vid Nacka bruk, troligen/möjligen son till Erik (se patronymikon i Tyresö CI:2, sida 20v). Pappans namn Erik tyder på en nordisk bakgrund.
Död 5/4 1696 troligen i Stockholm (bou 1696:564).

Johan Laban, eller åtminstone mamman till hans dotter Elisabet, var i Danzig/Gdansk omkring 1670. Troligen var paret där före 1669 eftersom mjölnaren mäster Johan (tyvärr utan efternamn) finns registrerat i Tyresö mtl 1669, men inte i den föregående tillgängliga mtl 1667. (Föregående mjölnaren vid Uddby kvarn, där Johan Laban var mjölnare i Tyresö, hette Hindrich Hienskie/Hiensche.)

Johan Laban blev mjölnare mäster vid Uddby kvarn före den 5/8 1675 då en begravningsnotis skrevs med texten ”Annicka, kon [konan] Annickas barn widh Uddebyqvarn som tiente hoos mölnare m:r Johan Laben [eller Loben], och föregaff att Mats möljnaredrengen, som war dödh och gebraffuen d. 28 marij, skulle wara fadren” (CI:3, sida 44v). Troligen var dock Johan mjölnare vid Uddby kvarn tidigare, men eftersom släktnamnet Laban saknas råder osäkerhet. Emellertid har denna mjölnare mäster Johan vid Uddby kvarn, utan registrerat efternamn åren före 1675, tagits med då hustrur och barn redogörs nedan.

Johan Laban fick tillträda stadskvarnen vid Söder sluss i Stockholm den 26/8 1684 (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-11-19).


Johan Labans hustrur:

•   N. N. mamma till Elisabet Johansdotter Labant
•   Margreta bg 2/7 1676, trol dotter till kopparslagare mäster Peter (bg 21/10 1683) i Tyresö, trol i Wättinge (vars hustru (ev Malin bg 9/3 1684) blev hotad av Karin i Kumla den 10/10 1670(?) ”med öhrfijlar at gnistorne skulle ståå om öronen” (CI:2, sida 39v)). Fredagen före Pingst 1674 tappade Margreta bort, eller blev bestulen på, en väv som sedan blev upphittad på Solbergsängen (CI:2, sida 66v). Margreta betalade 12 daler silvermynt i böter till trädgårdsmästare Ericks hustru i december 1675 (CI:2, sidor 67 och 67v). OBS: den 7/9 1666 bg Päders dotter Margreta i Wättinge (om denne Päder var kopparlagaren Peter var Johan Labans hustru Margreta troligen inte dotter till kopparslagaren).
•   Emerentia Larsdotter Liung vigda 1/11 1676 i Tyresö (Emerentia då jungfru), svägerska till kyrkoherde/prost i Tyresö Stephan (Andersson?) Enbom (gm Sigrid Larsdotter Liung), död i samband med förlossning den 17/3 1678, bg 8/4 1678 i Tyresö (se även sockenstämma den 28/4 1678 då tyskan Annicka (trol Meijer) på huset (Tyresö slott?) blev anklagad för att ha varit ”nederstigen uthi M:r Johans hustru min sa. swägerskas graff, äfwen litet före hon skulle nedersättias, och sedan ther på gick i kyrckian tog mölnarens book i bäncken att läsa then uhr” vilket diskuterades om det kunde anses ha varit häxeri (gentemot Johan Laban?) (CI:2, sidor 77 och 77v samt sidor 80v, 83 och 83v vid prostting den 28/2 1679). Undrar hur det gick senare vid tinget dit ärendet skickades för vidare bedöming!
•   Cherstin Pedersdotter Norre vigda 17/11 1678 i Tyresö (troligen hade de blivit med barn: Den 14/6 1678 betalade Johan Loben, mjölnare vid Uddby kvarn, böter till Tyresö kyrka (notis under rubriken ”Intagne hoorkarlar och konor uthi kyrckian effterstånden kyrchioplicht” (CI:2, sida 82)), bg 21/4 1689 i Tyresö med bou i Stockholm 1689:1204 (men Johan Laban bör ha slutat att vara mjölnare vid Uddby kvarn mellan 1682 och den 3/5 1685 då mjölnare mäster Hans (Gerich, möjligen Giers) barn Adam föddes i Tyresö (dp nästan tre månader efter födseln, den 29/7 1685 i Tyresö). Hans Gerich (Giers? bg 1/10 1693) var gm Rebecca Hansdotter (bg 3/9 1693). Därefter, senast i februari 1696 (och med en annan mjölnare Hans emellan), blev Antony Budu/Budei/Budry (Boudry?) mjölnare mäster vid Uddby kvarn (se mer i DEL 3 och DEL 5).
•   Anna Mårtensdotter (änka efter Erik Larsson, tjärhov-skrivare och ägare av tre tomter vid Rådmansgatan (idag Folkungagatan) samt en väderkvarn på Södermalm i Stockholm) ”lysning” 28/12 1689 i Katarina fs i Stockholm
•   Elisabetha Olofsdotter Barckhusen (dotter till rysstolken Olof Barckhusen) död efter Johan Laban (dvs död efter 5/4 1696)

Johan Labans barn:

•   Elisabet Johansdotter Labant, gm byggmästare Mathias Eriksson Bodin (”lysning” i Katarina fs i Stockholm den 14/6 1690), möjligen bodde hon i Wättinge i Tyresö i början av 1700-talet: den 15/3 1699 var byggmästare Michel i Wättinge och Elisabeth Laban faddrar vid dop i Tyresö (CI:3, sida 102). I mtl:er 1705 och 1710 finns namnet Michel Hansson (med hustru) registrerat vid Wättinge.
•   barn bg före 26/7 1674 då betalning till Tyresö fs (troligen för begravning av ett barn), gjord av kopparslagare mäster Peters måg mjölnare (utan ”mäster”) Johan Eriksson, registrerades (ev var denne mjölnare inte Johan Laban)
•   Margreta dp 5/10 1673, bg 8/4 1678 i Tyresö
•   Emerentia f kl 11 den 17/3 1678, faddrar: bagare (Jochum?) Kammecker (ev svåger till Jacob Leijel/Gerdes), mäster Lucas, stadsbyggmästare mäster Sifvert, Paul Jonsson, bagare mäster Peter Hanssons hustru och hustru Sigrid Liung (gm kyrkoherde Stephan Enbom). Notera stadsbyggmästaren! Emerentia blev bg 16/3 1679 i Tyresö.
•   Maria dp 24/2 1681, drunknade 21/7 1687, hittades 5/9 och bg 11/9 1687 i Tyresö
•   Johan fc 1682 (möjligen det ”oäkta” barnet, som troligen föddes i slutet av 1678), död efter Johan Laban (dvs död efter 5/4 1696)
•   Magdalena dp 9/6 1686 i Riddarholmens fs i Stockholm, bg 5/9 1686 i Tyresö
•   Andres/Anders dp 9/6 1686 i Riddarholmens fs i Stockholm, inskriven 19/2 1703 för 5 års lära hos gelbgjutare mäster Johan Didrich Geijer (Handelskollegiet AI:44)

264
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-12-02, 11:31 »
Hej och tack Karin för alla uppgifter!!

Det var svårt att tyda Kerstin Pedersdotters släktnamn, men jag lutar också åt att det står Norre eller möjligen Narre. Troligen var det Kerstins syster, Margreta Pedersdotter Norre, som gifte sig, den 24/10 1680 i Tyresö, med Erik Andersson från Tyresta (Tyresö CI:3, sida 52v). En annan trolig syster var dopvittne vid dop den 22/9 1689 i Tyresö, nämligen hustru Karin Pedersdotter Norre (CI:3, sida 67v). Det är ganska tydligt att Karins släktnamn blev registrerat som Norre, inte Narre. På bifogade bilder ser man den geografiska utbredningen av (dokument som innehåller?) släktnamnet Norre på 1500- respektive 1600-talet (källa: https://en.geneanet.org/surnames/NORRE).

Tack vare ditt tips, Karin, om Tyresö har jag hittat mycket mer information om mjölnare och byggmästare Johan Loben/Laban/Labant.

Det här inlägget blir så långt att jag delar upp det i olika delar (DEL 1 till 6). Eftersom Johan Laban kan ha haft patronymikonet Eriksson, vilket bör indikera en nordisk bakgrund, önskar jag ge mer information om några andra personer som bodde, eller tidvis uppehöll sig, i det som jag upplever som en bruks-, eller näst intill industrimiljö i Tyresö, där Johan Laban bodde/arbetade i tio år (eller längre) på 1600-talet. Under hans tid där har jag fått uppfattningen att järnbrukspatron Jakob Leijel d.y. (dvs Jakob Gerdes) och personer med släktnamn, som skulle kunna vara stavningsvarianter av namn i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, också befann sig vissa perioder i Tyresö. Det, tillsammans med uppgiften om att Johan var född vid Nacka bruk (och med hans släktnamn Laban), kanske ger en antydan om att Johan Laban trots allt hade vallonska rötter. Det skulle vara roligt med synpunkter kring det!

Vänliga hälsningar,
Jan

265
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2023-12-02, 11:25 »
Hejsan!

För säkerhets skull vore det bra med en dubbelkoll av det jag skrev om Lars Jonsson Holländare, Lars Jonsson Bältare och deras namn i mantalslängder. Som jag minns gjorde jag den kontrollen ganska snabbt.

Hoppas du har lust att skriva i den här tråden, Anders, om det blir någon uppdatering av släktboken i framtiden. På det viset får jag, och andra eventuellt intresserade i den här tråden, en avisering om det.

Lycka till med arbetet!

Vänliga hälsningar,
Jan

266
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2023-12-01, 11:16 »
Hej igen,

Den 20/4 1696 registrerades betalning till Maria Magdalena församling i Stockholm för begravning av "borgaren ifrån Söderhambn Johan Andersson Bantler" (LIa1:47, sida 105). Notisen tycks mig "passa in" på informationen om Johan Andersson Bältare i "Släktboken".

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055282_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=990%2C3305%2C1454%2C672

Vänliga hälsningar,
Jan

267
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-12-01, 10:50 »
Hej,

En till uppgift om (samma?) Claes Lemon (eller står det Leman?):

Den 6/6 1696 registrerades betalning (nr 314) till Katarina församling i Stockholm gjord av stångräknare(?) Clas Lemon/Leman för begravning av (hans?) hustru Ingred Andersdotter (CI:7, sida 218).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055756_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=3234%2C3889%2C3079%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

268
Enbom / SV: Enbom
« skrivet: 2023-11-30, 10:46 »
Stephan Olofsson Ehnbom gifte sig i Tyresö sn den 9/8 1692 med jungfru Sara Johansdotter Stoltzer (CI:3, sida 76v). I vigselnotisen har denne Stephan titeln "herr" vilket jag misstänker betyder att han var präst.

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049076_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=548%2C547%2C3035%2C1435

Parets troligen första barn, Stephan, döptes 16/1 1693 i Tyresö (CI:3, sida 80).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049076_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=2967%2C3057%2C2894%2C1368

Vänliga hälsningar,
Jan

269
Enbom / SV: Enbom
« skrivet: 2023-11-30, 10:18 »
Hej,

Till min överraskning och förvirring har jag nyligen sett namnet Stephan Olofsson Enbom (Ehnbom), som Johan Brask nämnde i sitt inlägg den 2012-01-23, i Tyresö kyrkoarkivs volym CI:3. Kyrkoherden i Tyresö skrev sitt namn oftast som Stephan Enbom och jag misstänker att hans mellannamn, Andreas, kan vara en förkortning av Andersson. Med andra ord tror jag kyrkoherden i Tyresö, Stephan Enbom, och Stephan Olofsson Enbom, vars namn jag nyligen fick se, var två olika personer, men jag är förvirrat osäker. Om någon har mer information om detta skulle jag bli tacksam om den delades i den här tråden.

Dessutom har jag noterat ett par andra namn: Johan Olofsson Ehnbom och Elisabeth Olofsdotter Ehnbom. Troligen var de syskon till Stephan Olofsson Enbom.

Vid dop den 11/12 1689 i Tyresö (CI:3, sida 63) var Johan Olofsson Ehnbom dopvittne.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049076_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=3223%2C460%2C2339%2C1106

Den 5/11 1691 vigdes i Tyresö (om jag har läst rätt) ”M:r [mäster] Hendric Fabricius och J. [jungfru] Elisabeth Olofsdotter Ehnbom. Morgongåfwa 200 Rix dr efter gifwen skrift med underskrift Hendric Fabricis. Stephan Ehnbom [troligen kyrkoherden]. Stephan Oloffson Ehnbom” (CI:3, sida 72v).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049076_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=698%2C3111%2C2341%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till kyrkoherde Stephan Andreae(?) Ehneboms namn: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049075_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=4107%2C1529%2C1463%2C692

270
Enbom / SV: Enbom
« skrivet: 2023-11-29, 13:43 »
I en dopnotis daterad 17/2 1678 i Tyresö vol CI:3, sida 49v, står (om jag har läst rätt):

"...fadderska min hustru Segrid Larsdotter Liung".

Det bör betyda, enligt min tolkning, att kyrkoherde Stephan Ehnboms hustru hette Sigrid Larsdotter Ljung.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049076_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=579%2C1216%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

271
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / SV: Mäster Jochum
« skrivet: 2023-11-29, 11:49 »
Hej igen,

Jag tackar också Maud för värdefull information om namnet Joakim.  :)

Att en dotter till en person med tysk bakgrund gifte sig, på 1600-talet, med en vallon eller fransman (som jag tycker namet Doublet låter som, men kan ha fel) var kanske inte så konstigt. Jag är dock ingen expert i ämnet!!

Kan man tänka sig en släkt från området, som ligger vid gränsen mellan Tyskland, Holland och Vallonien? Jag har själv stött på släkt i Sverige på 1600-talet som tycks mig ha haft ursprung från området där Liége, Aachen och Maastricht ligger.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Släktnamnet Doublet finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

272
Enbom / SV: Enbom
« skrivet: 2023-11-28, 18:25 »
Hej igen,

kyrkoherde Stephan Ehnboms dotter Ingrid döptes den 30/10 1673 hemma i prästgården i Tyresö socken var sadelmakare Erik Ehnboms hustru Maria fadder (Tyresö CI:3, sida 41v). Gissningsvis var Stephan och Erik släkt med varandra (bröder?).

Eftersom jag har några anteckningar om personer i Stockholm i slutet på 1600-talet gissar jag att en annan fadder vid samma dop, kopparslagare mäster Davids hustru Brita, kan ha varit samma personer som kopparslagare David Schultz och hustru Brita Larsdotter vars barn Ingrid (samma namn som Stephans ovan nämnda barn) döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 13/11 1670. En av faddrarna till David och Britas dotter Ingrid var brännvinsbrännare Johan Hoppman. Möjligtvis hette han Johan Hoffman (och var svåger till Emanuel de Besche). En av faddrarna till Stephan Ehnboms dotter Ingrid hette Olof Hoffman.

Länk till dopnotisen den 30/10 1673 i Tyresö:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049076_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=622%2C3192%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

273
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2023-11-28, 11:41 »
Hej,

I Tyresö sn vol CI:1 finns en dopnotis daterad 5/7 1657 och möjligen står det "Goudes dotter". Min tolkning av texten är: "5. Julij. [1657] Johan Goudes(?) dotter på g. gården" och "g. gården" tror jag betyder gamla gården.

PS: "Falskt alarm"! Efter att ha sett en annan notis tycks Johans efternamn mig nu börja med bokstaven F, och jag tror det kan vara ordet "fougde", som har blivit felstavat. Jag låter dock inlägget vara kvar...

Länk till notisen daterad 5/7 1657:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049074_00164#?c=&m=&s=&cv=163&xywh=3160%2C1770%2C2155%2C996

Länk till notis (25/9 1659) där det står "Johan fougdes":
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049074_00167#?c=&m=&s=&cv=166&xywh=3050%2C1470%2C2586%2C1195

Kan denna eventuella Godou ha varit hjulmakare Jean Godou, tabell 1 i NV del 1 sida 264?
Om Jean står i NV att han fanns i Finspång från 1620-talet till 1642 varefter han saknas i arkiven.

Tyvärr är det knapphändig information i dopnotisen ovan, och jag hoppas hitta fler uppgifter om Johan med det eventuella släktnamnet Godou när jag nu fortsätter att gå igenom volymen CI:1. Anledningen till att jag, emellertid, misstänker att han kan ha varit hjulmakaren Jean Godou är att jag håller på att samla information om en person, som hette Johan Laban/Labant och var född vid Nacka bruk, troligen omkring 1640-talet (jag lutar åt 1650-talet). Jag misstänker (och har ofta fel!) att Johans släktnamn är en stavningsvariant av la Bende. I NV del 1 står att la Bende, tabell 1 (sida 35), fanns vid Finspång 1629-42. Han försvann alltså från Finspång samma år som hjulmakare Jean Godou.

Enligt sekundär källa (Wikipedia) drevs Nacka mässingsbruk av Louis de Geer, som väl även drev bruket i Finspång? Därför misstänker jag vidare  :P att hjulmakare Jean Godou och kolare la Bende flyttade till Nacka mässingsbruk efter 1641/1642.

Johan Laban, som jag håller på att leta information om (och har redan hittat jättemycket!) var mjölnare vid Uddbykvarn i Tyresö sn på 1670- och 1680-talen. Att jag hittade uppgifter om honom där har jag Karin Uhrvik att tacka för! För intresserad är länk till diskussionsämnet La Bende här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0. Inom några dagar, hoppas jag, lägger jag upp mer information om Johan Laban där.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Av en slump tror jag de tre dopnotiserna, som är skrivna direkt ovanför den eventuella "Goudes dotter" också kan ha att göra med valloner.

274
Enbom / SV: Enbom
« skrivet: 2023-11-27, 11:24 »
Hej,

Av en slump har jag också en fråga om en person som hette Stephan Enbom och var född omkring 1630 (fc 1629), men han ska ha dött tidigast 1706 enligt en sekundär källa, här: http://tyresotusen.se/d7a/

Det gäller kyrkoherde i Tyresö församling, Stephanus Andreas Enebom (eller Enbom), som är nämnd under rubriken "Ägarperiod 35, åren 1648-1694: 46 år med änkan Maria Sophia De la Gardie" i länken ovan.

Jag undrar om någon vet vad hans eventuella hustru hette (våren 1678).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

275
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / SV: Mäster Jochum
« skrivet: 2023-11-27, 11:11 »
Hej Ylva,

Kan man tänka sig att Jochum hade ett vallonskt släktnamn?
I sådant fall är ett tips att titta i Kjell Lindbloms två böcker Nordisk Vallongenealogi (del I och del II) för att se om det där finns någon hammarsmed mäster med förnamnet Jochum som tidsmässigt skulle kunna passa in. Eftersom han var hammarsmed vid en kvarn tänker jag på släkten Boudry, men jag vet inte om det fanns hammarsmeder i den och heller inte när släkten invandrade till Sverige.

Hoppas du får fler tips!

Vänliga hälsningar,
Jan

276
Tyresö / SV: Tyresö
« skrivet: 2023-11-25, 19:48 »
Hej,

I Tyresö församlings volym CI:2 sida 57 finns en dopnotis daterad 18/3 1678. Om jag har läst och tolkat texten rätt avled barnets mamma strax efter födseln. Vidare tycks det mig stå att hon var ”svägerskan” vilket jag tolkar som att hon var svägerska till den som skrev texten.

Länk till den tragiska dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049075_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=2965%2C1795%2C2528%2C1195

Frågor:

1a) Stämmer min tolkning att mamman var svägerska till den som skrev texten? Vem skrev texten, vad hette han och vem var han gift med?

2a) Vad står till höger om ordet ”faddrar” och vad hette mästern? Lucas?

3) Eftersom jag misstänker att det var en präst som skrev texten har jag letat efter uppgifter om Tyresös präster genom tiderna, tyvärr utan gott resultat. Vet någon vem som var präst/kyrkoherde i Tyresö 1678 och vem han var gift med?

-------------------------------------------------------------------------------------------

Barnets föräldrar vigdes den 1/11 1676 i Tyresö fs (CI:2 sida 35v).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049075_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=501%2C448%2C2528%2C1195

Frågor:

1b) Brudens efternamn tolkar jag som Larsdotter Liung (Ljung). Stämmer det?

2b) Ovan namnet Emerentia tycks det mig stå ”Cappdr” vilket jag tolkar som kapellan-dotter. Stämmer det?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

277
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-11-22, 18:14 »
Hejsan,

Ett annat, men enligt min mening mindre troligt, burskap som skulle kunna motsvara borgare Claes Lemons är daterat 28/1 1696 (se bifogad bild). Det var borgare Carl Loman som då fick burskap i Stockholm (Handelskollegiet DIa1:1, sida 39).

I en bou, daterad 18/8 1711, framkommer att bagare mäster Carl Lohman dog 1 månad före Jul 1710 (Stockholms osv F1A:74, sida 397).

Länk till bou:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107555_00426#?c=&m=&s=&cv=425&xywh=2440%2C126%2C4468%2C2064

Jag ska försöka hålla namnet Claes Lemon i minnet när jag fortsätter leta i Stockholms gamla dokument.

På den här hemsidan, om Söderhamn, finns släktnamnet Lemoine registrerat för åtta personer:
http://soderhamn.altervista.org/20230123/

Jag har inte kollat så noga, men den tycks utgå från Johan Lemoine (död 1705), som var bör ha varit faktor vid Söderhamns gevärsfaktori.

Vänliga hälsningar,
Jan

278
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2023-11-22, 14:45 »
Hej,

Tack Anders för initiativet och allt arbete med Släktbok över Söderhamns Stad! Tack också till alla för många intressanta bidrag i den här tråden! Till sista ett tack till Nils Hård af Segerstad, som tipsade om ”Släktboken” under diskussionsämnet om släktnamnet Geting här på Anbytarforum! Innehållen i ”Släktboken” och i den här tråden har varit väldigt användbara för mig.

Själv är jag intresserad av släktnamnet Brun och har tittat främst i 1600-talets Stockholm. I ”Släktboken” har jag sett att Brun förekommer och här kommer mitt bidrag, men först en ”Brun-relaterad” kommentar av Annika Ericssons inlägg den 2023-06-11 i denna tråd. Där står att borgmästare Johan Eskilsson och hustru Anna Mårtensdotters dotter, Ingrid, gifte sig den 28/11 1658 med Abraham Momma (adlad Reenstierna). Enligt min tolkning av information om släkten Momma var Abrahams halvbror, affärsman/brukspatron Willem (Welam) Momma (fc 1601), gift med Maria Bruin från Aachen. Vidare är min tolkning av information i Svenska ättartal, om släkten Bruyn/de Bruyn, att Maria Bruin var syster till affärsman/brukspatron Antony Bruun (Svensk Slägtkalender, vol 11, sid 110-112).

I ”Släktboken” finns några syskon Brun vars pappas namn inte är omnämnt. Enligt hypotes, baserad på nedanstående uppgifter, hette han Anders:

Den 19/7 1690 angav sig kompanibåtsman Anders Andersson Brun, född i Hälsingland, till Katarina församling i Stockholm för lysning/vigsel med piga Catharina Hansdotter, född i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 405). Anders kautions-man var hans blivande svåger, mjölnare Henrick Hansson.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00215#?c=&m=&s=&cv=214&xywh=3270%2C717%2C2809%2C1328

Ovanstående notis fick mig att börja leta i Söderhamns mantalslängder (mtl:er) efter släktnamnet Brun (och hittade istället släktnamnet Geting, som jag också är intresserad av). Anders Andersson Brun blev styrman och sedan skeppare. Han dog ca 1709 (bouppteckning daterad 5/11 1718, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:86, sida 1030). Tror ni det kan ha varit denna skeppare Anders Andersson Brun som, enligt ärende i rådhusrätten den 22/3 1705, var svåger till notarie Peter A. Wohlgemuth, gift med Elisabet Brun (se ”Släktboken”)? I sådant fall hette syskonen Bruns pappa Anders. (Personer med släktnamnet Brun i 1600-talets Stockholm hade koppling till släktnamnet Waxmuth. Om det finns någon koppling mellan Wohlgemuth och Waxmuth skulle jag vara tacksam för information.)

Tyvärr hittade jag aldrig släktnamnet Brun i Söderhamns mtl:er från andra hälften av 1600-talet. Innan jag började leta i dem hade jag, emellertid, en misstanke om att tobaksfaktor Anders (troligen Carlsson) Brun kunde vara pappa till skeppare Anders Andersson Brun. Bakgrunden till denna misstanke sammanfattar jag kort nedan, men om någon är intresserad förklarar jag gärna mer detaljerat.

Skeppare Anders Andersson Bruns svärfar, mjölnare Hans Henricsson, ägde (1674) en gård och tomt i kvarteret Bäckbrännaren vid Rådmansgatan (senare Pilgatan och idag Folkungagatan) i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. I samma kvarter och vid samma gata ägde (1674) tjärhov-skrivare Erik Larsson två tomter varav den ena var en trädgård intill mjölnare Hans Henricssons tomt (se bifogad bild ur Holms tomtbok 1674). Tjärhov-skrivare Erik Larsson hade en son, som blev registrerad som fd kassör på tobakskompaniet i bouppteckning efter Erik Larsson (daterad 11/2 1689 i Stockholm). I en ”lysningsnotis” daterad 9/7 1689 i Katarina församlings vol CI:4 står att tobaksfaktorn hette Andreas Brun. Med dessa två samtida uppgifter kunde jag inte hindra min fantasi från att bygga upp en historia om hur tobaksfaktorns troliga son, kompanibåtsman Anders Andersson Brun, och dottern till kassörens granne, piga Catharina Hansdotter, blev ett par.  ;D Min misstanke är alltså delvis byggd på ganska lösa grunder (och jag ber om ursäkt om någon tycker det var olämpligt att lägga upp en spekulation!), men det skulle vara kul om min fantasi överensstämde med verkligheten. Kanske informationen räcker för att bygga en slags hypotes om släktskapet mellan tobaksfaktor Anders Brun och skeppare Anders Andersson Brun.

Enligt uppgift på tobakshistoria.com fick tobaksfaktor Anders Bruun resolution att driva tobaksspinneri i Stockholm den 24/11 1687 efter att ha varit anställd tidigare som inspektor vid tobakskompaniet. Tyvärr står inte när han blev inspektor, men den 30/8 1684 lystes, i Katarina församling i Stockholm, för skrivare vid tobakskompaniet änklingen Anders Bruun och änka Sigrid Andersdotter Krook (jämför Sigrid Hansdotter Krok (1680-1752), Sigrid Mickelsdotter Krok (1694-1759) och Kerstin Andersdotter Krok - alla tre namn i ”Släktboken”). Troligen var skrivaren Anders Bruun tidigare ammiralitetskompani-skrivare med barn döpta i Katarina församling på 1670-talet. Ännu har jag inte letat före 1674 och tyvärr har jag inte hittat barn, vars namn överensstämmer med syskonen Brun i ”Släktboken”. Vid ett av dopen, den 16/11 1679, framkommer att Anders hade patronymikonet Carlsson vilket gör honom som möjlig (trolig?) svåger till Jochim Frick (se Frick nedan) och därmed också som möjlig (trolig?) son till kapten Carl Brauning. Borgmästare Carl Larsson i Söderhamn (jämför med ovan nämnda borgmästare Johan Eskilsson vars dotter var gift med Abraham Momma) tycks inte ha haft någon son med namnet Anders enligt protokoll år 1696. Tobaksfaktor Anders Bruun avled 1702 enligt https://tobakshistoria.com/?portfolio=bruun-anders. Se också https://tobakshistoria.com/?portfolio=thel-hans med information om Söderhamn, Anders (Abrahamsson) Bro* [vars namn jag inte kan låta bli att associerar till ovan nämnda Abraham Momma och hans svägerska Maria Bruin/Broen] samt Hans Thel.

* Bland informationen om Anders Abrahamsson Bro i ”Släktboken” känner jag igen följande namn:

•   Kryddkrämare Mathaeus Biörkman (Mathias Björkman) hos vilken Anders Abrahamsson Bro (eller hans bror Hans?) varit i tjänst i 6(?) år enligt protokoll den 26/2 1705. Enligt Stockholms och Södermalms Maria Magdalena (MM) mantalslängd 1702 hyrde kryddkrämare Mathias Björkman och tullnär Daniel Stockenström (samt den kända kopparstickaren Johannes van den Aveelen - vars tre barn Mathias Björkman var fadder åt) bostad av samma person i kvarteret Östergötland nr 48. Tullnär Daniel Stockenström var fadder vid dop, den 10/3 1686 i MM, av Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Catharina. För övrigt var den nämnda hyresvärden kryddkrämare Sven Lång vars släktnamn finns med i ”Släktboken”. Då Sven Lång gifte sig med Sara Buhre, den 26/8 1709 i MM i Stockholm, kaverade handelsman Petter Bremer, som kan ha varit samma person som, eller pappa till, rådman Peter Bremer, gift med Maria Elisabet Lampa, i ”Släktboken”. Sara Buhre hade tidigare varit gift med handelsman Lars Joensson Geting – så nu fick jag med släktnamnet Geting också!  ;D

•   Handelsman och bryggare Elias Åkerblom, som var gift med Anders Abrahamsson Bros svägerska (Kristina) enligt min tolkning av begreppet ”mosterman” i bouppteckningen daterad 27/2 1717 (i "Släktboken"). Kristina bör ha varit syster till Anders hustru Margareta Jonsdotter Garp (1666 – 1740). (Garp kan möjligtvis komma av Garpenberg, se Hartman nedan.) Elias Åkerblom var fadder vid dop omkring 1700 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm av; 1) två av krögare Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn, och 2) ett av köpman/vinskänk Georg Broun/Göran Bruun och Elisabet Hansdotter Grås barn (se Grå nedan). PS: Jag har nu sett att Jöran Bruun var skyldig pengar till dödsboet enligt uppgift i bouppteckningen (1717) efter Elias Åkerblom.

Under samma tidsperiod som tobaksfaktor Anders Carlsson Brun (död 1702), fanns i Stockholm en vinhandlare (möjligen också vinskänk), som också hette Anders Bruun (troligen död mellan 1703 och 1711). Hans hustru hette Gundela/Gunilla Brink (född före 1655), dotter till bokhållare i kungliga räkenskapskammaren Peter (Per) Brinck (död före dotterns vigsel den 5/5 1672 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm). I ”Släktboken” hittas efternamns-kombinationen ”Persdotter Brink” (Margareta Persdotter Brink (1689 – 1771) och Dorotea Persdotter Brink (1691 – 1761)). Möjligen finns ett släktskap mellan dem och Gunilla Persdotter Brink (född före 1655). Vinhandlare Anders Bruun hade en son, Anders, som var fc 1675 enligt åldersuppgift i mtl 1683. Sonen Anders bör därför ha varit för ung för att ha gift sig 1690 (dvs för ung för att kunna ha varit skeppare Anders Andersson Brun), men det är kanske möjligt att en lägre ålder än den verkliga uppgavs då mtl 1683 skrevs för att slippa betala mantalspenning för sonen Anders (8 år) inom den närmaste framtiden.

Länk till aktuell sida i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=2603%2C2452%2C4470%2C2066

Om det stämmer att skeppare Anders Andersson Brun var född i Hälsingland, och förslagsvis i Söderhamn, borde hans pappas namn finnas i Söderhamns mantalslängder (mtl:er). Med tanke på att skrivare/tobaksfaktor Anders Carlsson Bruun hade barn som döptes i Stockholm på 1670-talet, och med hypotesen att han var pappa till skeppare Anders Andersson Brun, har jag letat i Söderhamns mtl:er efter någon Anders (Carlsson), som försvinner från Söderhamn före 1674. Jag lade först märke till skrivare Anders Nilsson vars namn dock hittas till och med mtl 1684, men inte i nästa tillgängliga mtl 1687. Med tanke på yrket skrivare är dock nämnda Anders Nilsson intressant i sammanhanget Brun.

Ett par andra Anders som jag har noterat i Söderhamns mtl:er är:

1) Besökare Anders Ersson (i mtl 1683), som möjligtvis var samma person som guldsmed Anders Ersson i Söderhamns mtl:er 1667-1681. I mtl 1684 finns ”Anders gullsmed”, som möjligen var guldsmed Anders Ersson.

2) Guldsmed Anders Isaksson (död före 1696) vars namn finns i mtl:er 1645-1668 och troligen också i mtl 1670 (guldsmed Anders med hustru och barn). Två av Anders söner blev kopparslagare, varav en ägde (1694) en halv tomt i Stockholm enligt ett protokoll den 7/5 1695 (i ”Släktboken”). I mina anteckningar om Brun i 1600-talets Stockholm har jag en hel del kopparslagare, bland annat med släktnamnet Kruse (Krus), som förekommer även i ”Släktboken”.

Vid genomgång av Söderhamns mtl:er blev jag nyfiken på ”Lars holländare”. Hans namn (med hustru) finns med i Söderhamns mtl:er till och med mtl 1655. I mtl 1656 dyker namnet Lars Jonsson bältare (med hustru) upp för första gången. Andra ”Lars-namn” (Lars Andersson, Lars Pedersson bältare och Lars Jansson i Hartsjö(?)) finns registrerade i mtl:er samtidigt som ”Lars holländare” och ingen av dem kan därför ha varit samma person som honom. Detta behöver i och för sig inte betyda att Lars holländare och Lars Jonsson bältare vid faktoriet var samma person, men möjligheten finns. Har någon kommentarer och/eller mer information om Lars holländare?

Jag har också lagt märke till det, för mig ovanliga, men i Söderhamns mtl:er vanliga namnet Tyre/Töre, dock inte Anders Töresson. Detta namn finns i en bouppteckning efter en person, som har att göra med ”min fantasi-historia om grannarna i kvarteret Bäckbrännaren” (se ovan). Kort och gott: Har någon möjligtvis mer information om hökare Anders Töresson (död efter 1696), gift med N: Pedersdotter?

(Förklaring för den som är intresserad:
När tjärhov-skrivare Erik Larsson dog gifte hans änka, Anna Mårtensdotter, om sig med mjölnare och stadsbyggmästare Johan Labant/Laban (ev släktnamnet La Bende, som lär ha vallonskt ursprung). Han var då änkling efter Kerstin Pedersdotter. I bouppteckning (1696) efter Johan Laban framkommer, enligt min tolkning av begreppet ”mosterman” (igen!), att Kerstins syster då var gift med hökare Anders Töresson. Förmodligen var det samma syster som var gift med hökare Israel Parlingh enligt text i bouppteckning (1689) efter Kerstin Pedersdotter.)

----------------------

Några andra släktnamn, som finns både i ”Släktboken” och i mina anteckningar om släktnamnet Brun:

1) Frick: Den 29/10 1672 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köp- och handelsman Jochim Frick och hustru Anna Maria Bruning, änka efter vinhandlare Lucas Sting(?). Anna Maria var dotter till kapten Carl Brauning (se vigsel 28/1 1668 i tyska fs) vars släktnamn kan vara stavningsvariant av Brun och som möjligen var pappa till skrivare/tobaksfaktor Anders Carlsson Bruun (se ovan). Enligt bedömning av faddrar till parets barn kan Anna Maria ha varit släkt med andra Brun i Stockholm på 1600-talet, inklusive släkten de Bruyn som jag nämnde tidigare i sammanhanget Momma/Reenstierna. I ”Släktboken” finns ”Carl Frick Kauffman” 1686 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm.

2) Grå: Elisabeth Hansdotter Grå (död efter 3/8 1700 men före 1711, dotter till bryggare och hökare Hans Svensson Grå, som dog 17/5 1700). I ”Släktboken” finns Johan Mårtensson Grå i Söderhamn, bland borgarskapet, tidigast 1678 (död mellan 1698 och 1716).

3) Gris: Den 22/6 1669 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, skeppare/skeppskommendör Jacob Jacobsson (som i andra notiser hade släktnamnet Gris) och jungfru Anna Brun, dotter till bryggare Clas Brun (död 1668), som var trolig bror till ovan nämnda vinhandlare Anders Brun, som var gift med Gunilla Brink. Herr Niclas Grijs var fadder vid dop, den 5/10 1688 i Katarina församling i Stockholm, av Jacob Gris son Niclas (senare i livet troligen registrerad som Nils). I ”Släktboken” finns bland annat Nils Eriksson Grijs vid faktoriet i Söderhamn (dock död före 1679) samt lands-skrivare Hans Persson Gris.

4) Fock: Ida Focken (i ”Släktboken”), registrerad som jungfru Ydda Fock (Focken/Fockin kan vara feminin form av Fock, men Idas pappa Johan är registrerad med släktnamnet Focken i ”Släktboken”), var fadder vid dop den 11/12 1688 i Katarina församling i Stockholm. Vid samma dop var ”hust: Magdalena Smertz” fadder. Hon bör ha varit Magdalena Braun (dotter till salige Jochim Braun), som gifte sig den 13/5 1679 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm med bagare mäster Hans Schmertz (änkling sedan den 9/7 1678 efter Anna Hobe). Vid samma ovan nämnda dop, den 11/12 1688, var även sekreterare Thöresson (en annan(?) Töresson – jfr ovan) och kamrer Strokirck faddrar. Kamrer Strokirck var fadder: 1) den 6/11 1681 av vinhandlare Anders Bruun och Gunilla Brinks barn, och 2) den 14/6 1688 av handelsman Lorentz Gahn/Gahms barn. Möjligen var denne Lorentz Gahn/Gahm samma person som handelsman Lorentz Gam, gift med Mårten Bruns dotter Catharina Brun enligt text i bouppteckning, daterad 6/2 1713, efter inspektor Johan Daniel Bruun (bror till Mårten Brun).

4) Hartman: Enligt Handelskollegiets protokoll den 6/7 1669 (AI:10, sida 77) var Salomon Harman (möjligen Hartman?) född vid Kopparberget i Garpenberg socken. I ”Släktboken” tycks dock släktnamnet Hertman/Hartman ha något att göra med Hertsjö väster om Söderhamn.

Med förhoppning om att inte ha skapat förvirring med ett långt inlägg med många namn hälsar vänligen,

Jan Johansson

PS: För intresserad - notera namnet Törner i den bifogade bilden.

279
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-11-21, 09:54 »
Hej,

Aha, jag misstänkte att det skulle finnas en del andra personer med namnet Olof, som skulle kunna ha varit pappa till Christina Olofsdotter Geting (tabell 14 i mitt inlägg den 2023-04-25).

Jag vet inte om namnet Thol kan vara besläktat med namnet Tyre/Töre/Tyro, som förekom flitigt i Söderhamn (liksom Tor/Tord/Torsten) på 1600-talet.

Tack Nils för all information! Jag ser i ditt inlägg att Olof Olofsson Geting bör ha flyttat från Hudiksvall till Söderhamn ca 1653.

Jag har tittat lite i Söderhamns mtl:er och sett att hans hustru är registrerad fram till och med mtl 1660. Mtl 1661 saknas och i mtl 1662 blev Olof registrerad utan hustru. Pengar betalades till Söderhamns församling 1663 för hennes begravning (eller liknande) och i notisen står att hon hette Kerstin* (LIa:1, Riksarkivets bild 53). Olof Getings namn hittar jag inte i mtl 1663. Kanske betyder det att han fyllde 65 år 1662 och alltså var född ca 1597, men självklart kan det finnas många andra anledningar till varför han inte blev registrerade i Söderhamns mtl:er efter mtl 1662. Vidare letande i Söderhamn församlings räkensapsbok ger förhoppningsvis svar om när Olof Olofsson Geting avled (på ett ungefär).

* I efterhand ser jag i ditt inlägg, Nils, att notisen med namnet Kerstin redan finns i din referens "Personakt för Olof Olofsson Geting" på altervista. Sorry!

Här är några länkar.

Betalning 1663 för saliga hustru Kerstin:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032244_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=2925%2C3475%2C2627%2C1214

mtl 1654 (två drängar och en piga):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005590_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=505%2C407%2C1940%2C917

mtl 1655 (en dräng och en piga):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005591_00115#?c=&m=&s=&cv=114&xywh=405%2C438%2C1879%2C888

mtl 1658 (en dräng och en piga):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0099008_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=2369%2C1657%2C1956%2C925

mtl 1662 (utan hustru men en piga):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005597_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=2611%2C1362%2C1930%2C912

Vänliga hälsningar,
Jan

280
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-11-20, 18:17 »
Hejsan,

I Söderhamns räkenskapsbok (LIa:1) tror jag det står att Oloff Oloffsson Geting betalade "sina 16 ören" till församlingen år 1659 (Riksarkivets bild 44).

Han skulle kunna vara pappa till Christina Olofsdotter Geting (tabell 14 i mitt inlägg den 2023-04-25), som gifte sig den 28/4 1672 i Maria Magdalena församling i Stockholm med handelsman Johan Eriksson Booman, men självklart fanns säkert många andra Olof Geting som skulle kunna ha varit hennes pappa.

I Söderhamn fanns ett gevärsfaktori på 1600-talet.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032244_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=3198%2C1264%2C2189%2C1011

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I en notis från 1660 i samma räkenskapsbok är det tydligare att det står Geting:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032244_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=3062%2C2054%2C1520%2C702

I Söderhamn mtl 1660 blev han registrerad med en hustru bland borgare:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005596_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=302%2C1717%2C1385%2C655

Kan man få fram när han fick burskap i Söderhamn?

281
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-11-16, 21:59 »
Hej igen,

I en bouppteckning, daterad 15/9 1697, står att borgare Claes Lemon berättades ha tagit på sig förmyndarskapet av Bertil (fc 1687), son till gardeskarl och fd musketör vid kapten Posses kompani Bertil Michelsson Cajan och hustru Brita Larsdotter.

Troligen är borgare (i Stockholm?) Claes Lemon känd för er.

Länk till ovan nämnda bou (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:54, sida 1203):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107535_01261#?c=&m=&s=&cv=1260&xywh=364%2C-23%2C11124%2C5140

Vid kontroll av burskap i Stockholm 1689-1750 hittade jag ingen Claes Lemon vilket jag gissar kan betyda att han; 1) var borgare i annan stad, och/eller 2) hade fått burskap före 1689. Den ende person jag tyckte "passade in ungefärligt" var krögare Claes Lehnman, som fick burskap i Stockholm den 14/5 1691 (se bifogad bild). OBS: krögare Claes Lehnman var kanske INTE borgare Claes Lemon, som omnämns i bou ovan! Det skulle vara kul om någon hade besked om det.

Troligen blev krögare Claes Lehnman senare hökare: den 21/7 1699 upprättades bou efter hökare Claes Lenman (dc 1698) vars efterlevande hustru hette Catharina Bremer (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:56, sida 939).

Länk till bou efter hökare Claes Lenman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107537_00974#?c=&m=&s=&cv=973&xywh=3076%2C599%2C5364%2C2479

Hoppas jag inte har rört ihop två olika personer!

Vänliga hälsningar,
Jan

282
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-11-16, 15:27 »
Hej igen,

Jag har nu sett att mjölnare och byggmästare Johan Labant/Laban, född (trol före 1655) vid Nacka bruk (mässingsbruket?), var stadsbyggmästare, förmodligen i Stockholm, och därför finns säkert mycket mer information om honom. Om någon har länk till hemsidor, som innehåller mer information om stadsbyggmästare Johan Laban/Labant (enl min tolkning död 5/4 1696), skulle jag bli glad om den kopierades in som svar i den här tråden. Vid sökning på google.com har jag tyvärr inte hittat något. Det vore också roligt att höra om någon har upplysning om och/eller tankar kring ett eventuellt släktskap mellan byggmästare Johan Labant/Laban och personerna la Bende, som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sidorna 35 och 36.

Följande har hittats i primära och sekundära källor:

1) Då Johan Labant gifte sig 1689 med Anna Mårtensdotter (se mitt förra inlägg) bör hon ha ägt (del av) tre tomter i Katarina fs i Stockholm; en belägen i kvarteren Kransen och två i kvarteret Bläckbrännaren. Hon var då änka efter tjärhov-skrivare Erik Larsson. I Holms tomtbok 1674 hittas hans namn vid en tomt i kvarteret Kransen (fol. 57) vid Rådmansgatan (idag Folkungagatan), men under hans namn står (om jag läser rätt) ”designerat d: 12 decemb A:o 1692” vars betydelse jag undrar över (se bifogad bild och min fundering nedan angående bouppteckningen efter rysstolk Olof Barckhusen). Tjärhov-skrivare Erik Larssons namn är även registrerat i två tomter, varav en trädgård, i kvarteret Bäckbrännaren (fol. 58) på andra sidan Rådmansgatan. Uppgifterna i Holms tomtbok överensstämmer med text i bou, daterad 11/2 1689, efter tjärhov-skrivare Erik Larsson (död 26/11 1688), men i den är tre gårdar nämnda istället för tre tomter (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:41, sida 284). Erik hade då en son, som var ca 60 år såvida han levde, så Erik Larsson bör ha varit minst 80 år då han avled (och född före 1608). I bouppteckningen framkommer dessutom att dödsboet ägde en väderkvarn påTiäruhofsorken” med en liten kvarngård bredvid. Johan Labant var dock mjölnare redan innan han gifte sig med Anna Mårtensdotter (se nedan). Anna Mårtensson hade två söner med tjärhov-skrivare Erik Larsson: Erik Eriksson fd kassör på tobakskompaniet och Daniel Eriksson (fc 1670). Enligt en lysningsnotis daterad 9/2 1689 i Katarina fs hette tobaksfaktorn då Andreas Brun (död 1702). Han erhöll resolution att driva tobaksspinneri i Stockholm den 24/11 1687 enligt information på tobakshistoria.com.

Länk till bou efter tjärhov-skrivare Erik Larsson:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00305#?c=&m=&s=&cv=304&xywh=3209%2C541%2C5357%2C2475

2) Den 14/6 1690, dvs några månader efter att Johan Labant bör ha gift sig med Anna Mårtensdotter (se mitt förra inlägg), angav sig byggmästare Mathias Eriksson Bodin, född i ”Rottslagen i Ester” socken (Roslagen och Esterna socken?), till Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 403) för lysning/vigsel, med jungfru Elisabeta Johansdotter Labant, född i Danzig (troligen dagens Gdansk i Polen, då i Pommern). Av notisen framkommer att Elisabetas pappa var stadsbyggmästare Johan Labant.

Länk till "lysningsnotisen":
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3127%2C2516%2C3035%2C1435

3) Johan Labant blev registrerad med släktnamnet Laban och som byggmästare, inte stadsbyggmästare och heller inte mjölnare, i bou (daterad 4/7 1696) efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:53, sida 564). I den står att Johan Laban avled första söndagen i ”nesteförledne” april, vilket jag tolkar som april 1696 och Palmsöndagen den 5/4 1696. Johan Labans efterlevande änka hette Elisabetha Olofsdotter Barckhusen. I bouppteckningen står att Johan Laban hade barn från två tidigare äktenskap:

•   Elisabetha Laban (f före 1675) gm byggmästare Mathias Bodin (trol vigda 1690) – Elisabetas mamma var Johan Labants hustru innan Kirstin Pädersdotter
•   Johan Laban (fc 1682) vars mamma var Kirstin Pädersdotter
•   Anders Laban (fc 1685) vars mamma var Kirstin Pädersdotter

Johan Labant/Laban bör ha varit gift minst fyra gånger under sin livstid:

1.   N.N., mamma till Elisabetha Laban, som var född före 1675 i Danzig (trol Gdansk)
2.   Kierstin Pedersdotter (d 7/4 1689), mamma till Johan Laban (fc 1682) och Anders Laban (fc 1685) – se bou daterad 19/12 1689 efter Kierstin Pedersdotter (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:41, sida 1204)
3.   Anna Mårtensdotter (d 9/10 1690), ”lysning” den 28/12 1689 i Katarina fs (CI:4, sida 392) – se bou daterad 18/11 1690 efter Anna Mårtensdotter (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelining, F1A:42, sida 1422)
4.   Elisabetha Olfosdtter Barckhusen, dotter till rysstolk Olof Barckhusen (dc 1686), som ägde en gård vid Bastugatan i Maria Magdalena fs i Stockholm enligt bou, daterad 5/11 1692, efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:44, sida 1478) – I bouppteckningen blev Elisabetha registrerad som gm byggmästare Johan Laban. Möjligen har bouppteckningen uppförd den 5/11 1692 något att göra med anteckningen ”designerat d: 12 decemb A:o 1692” i Holms tomtbok 1674 (se ovan).

I bou, daterad 18/11 1690, efter Anna Mårtensdotter, står att dödsboet hade en infordrande skuld hos brukspatron Abraham Ernest (F1A:42, sida 1427v). Han var fadder vid dop den 16/3 1688 i Katarina fs (CI:4, sida 199), men det är för mig oklart vilket bruk han förvaltade. Är det någon som vet? Möjligen var Ernest ett patronymikon (Ernestsson) och då skulle Arbrahams pappa kunna ha haft släktnamnet Tillman.

I bou, daterad 4/7 1696, efter Johan Laban framkommer att hans kvarn vid Slussen brann upp ”uthi sidsta olyckelige wådh Elden”. En (annan?) väderkvarn ”uppå Tiäruhåffs Orten” är omnämnd i bou, daterad 18/11 1690, efter Anna Mårtensdotter, så möjligen skedde branden mellan 1690 och 4/7 1696.

Vid inventeringen av Johan Labans dödsbo 1696 var barnens ”mosterman”, hökare Anders Töresson närvarande. Enligt min tolkning var han gift med Kierstin Pedersdotters syster. I bou, daterad 19/12 1689, efter Kierstin Pedersdotter står att hennes syster då var gm hökare Israel Parlingh (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:41, sida 1204). I denna senare bou (daterad 19/12 1689) framkommer att dödsboet inte hade någon fast egendom (gård e.dy.), att inget fanns att ärva då dottern Elisabethas mamma dog och att byggmästare Johan Laban hade infordrande skuld hos staden för utfört arbete. Han bör därför ha varit stadsbyggmästare (troligen i Stockholm), vilket han blev registrerad som i ”lysningsnotisen” den 14/6 1690.

Länk till bou efter byggmästare Johan Laban:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107534_00598#?c=&m=&s=&cv=597&xywh=2835%2C181%2C5363%2C2478

Länk till bou efter rysstolk Olof Barckhusen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107525_01527#?c=&m=&s=&cv=1526&xywh=2621%2C295%2C6435%2C2973

Länk till bou efter hustru Kierstin Pedersdotter:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_01248#?c=&m=&s=&cv=1247&xywh=1501%2C237%2C7719%2C3567

Länk till bou efter hustru Anna Mårtensdotter:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_01476#?c=&m=&s=&cv=1475&xywh=3284%2C773%2C5364%2C2479

Vänliga hälsningar,
Jan

283
Svala / SV: Svala
« skrivet: 2023-11-15, 19:56 »
Hej,

I mitt inlägg den 2023-01-27 nämnde jag Jacob Hindersson Svala, som var fadder vid dop den 23/11 1669 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Av en slump fick jag se bouppteckningen efter honom (daterad 25/12 1680, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:30, sida 1260). I den framkommer att han var stadsvakt, att hans efterlevande hustru hette Gertrudh Mårtensdotter och att dödsboet ägde en gård vid Besvärsgatan "gent emot blecktornet". På sidan 1261 framkommer att Jacob Hindersson Svala och Gertrud Mårtensdotter levde 11 år i äktenskap. De bör alltså ha gift sig ca 1669. På sidan 1263 finns deras namnunderskrifter på ett testamente vilket bekräftar att han hette Jacob, trots att det står Jonas på första sidan av bouppteckningen.

Länk till första sidan (1260) av bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01310#?c=&m=&s=&cv=1309&xywh=3236%2C280%2C4464%2C2063

Vänliga hälsningar,
Jan

284
Smed- och/eller vallonsläkter / la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-11-14, 16:58 »
Hej,

Den 28/12 1689 angav sig, till Katarina församling i Stockholm (vol CI:4, sida 392) för lysning/vigsel, "mäster Johan labant byggmästare och mölnare på Stockholms södre quarnnar, födder wid Nakka bruk i Södermanlandh, hans förra hustro Kirstin Pädersdotter, döder för ett åhr sädan, hans cautionsman war mäster Mathias Jonsson bagare,
Enkiones nampn är hustro Anna Mårthensdotter födder wid Loquarnnar [Lokvarn i Roslags-Kulla?], hennes förre man sa. Erick Larsson, tiäruhofs skrifware, borgare och bryggiare, döder för 1 åhr sädan; desse både hade arffCollegij till-stånd".

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=259%2C1337%2C3642%2C1722

På Wikipedia står, om Nacka gård, att Nacka mässingsbruk drevs av bla Louis de Geer, och om honom står på Wikipedia att han dog 1695 i Finspång. På Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019-03-13) står att "Kolaren la Bende finns vid Finspång 1629-42" och att namnet senare försvenskades till Labansson.

I Nacka bruk mtl 1651 hittas (om jag har läst rätt) "Johan hollend".
Länk till namnet i mtl 1651:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=1638%2C211%2C2678%2C1266

Kan "Johan labant" ha tillhört släkten le Bende?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Sedan jag skrev ovanstående text har jag dragit mig till minnes att ha sett, ett flertal gånger, att släktnamnet Libanon (eller liknande) förekom vid ungefärlig samma tidsperiod i Stockholm. Tyvärr har jag inte gjort några anteckningar om det. Kan Libanon möjligtvis vara en stavningsvariant av le Bende?

285
Övriga släkter - F / SV: Flick
« skrivet: 2023-11-14, 16:41 »
Kanske en Moderator här på Anbytarforum kan flytta inlägget till rätt ställe.

Karin har hjälp mig väldigt mycket(!) med information om personers burskap i Stockholm och jag kan inte tacka dig, Karin, tillräckligt mycket!

Vänliga hälsningar,
Jan

286
Tetting / Tätting / SV: Tetting / Tätting
« skrivet: 2023-11-14, 14:07 »
Hej,

Finns information som visar, eller tyder på, att släktnamnet Tetting/Tätting kommer av släktnamnet Toutin (eller vice versa)?

Som bakgrund till min fråga har jag noterat följande:

1) Den 21/9 1680 vigdes, eller lystes för, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 63) ”hr. Davidt Richter, Jubiliren/Jubilirer [möjligen Juwelier, dvs juvelerare] mit Jungfr. Maria Rebecka Tettin, seel [salige?] Mr. [mäster] Elia(e) Tettens, Schuhemachers [skomakares] nachgelassene [efterlevande] Tochter [dotter].”
Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3111%2C-127%2C3035%2C1435

2) I bouppteckning efter Maria Rebecka är hennes släktnamnt stavat Thede (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:94, sida 1248). I den blev David Richter registrerad som guldarbetare.
Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107575_01287#?c=&m=&s=&cv=1286&xywh=2579%2C370%2C4470%2C2065

3) I Svenska Ättartal står om släkten Toutin att släktens stamfader i Sverige var Valentin Toutin, som var juvelerare i Stockholm (död 1679) (Svensk Slägtkalender vol 7 (1891), sida 420). Där står också att det bodde en skicklig guldsmed, Jean Toutin, i Belgien eller i Frankrike (möjligen i Vallonien?) på 1630-talet och att han ”tros” ha varit pappa till juvelerare Valentin Toutin i Stockholm.
Länk till sida 420, men abonnemang på ArkivDigital behövs för att se sidan: https://app.arkivdigital.se/volume/v773680?image=215

De snarlika släktnamnen Tettin och Toutin (plus Tetting/Tätting förstås!) i kombination med de två? juvelerarna, Jubilirer(?)/guldarbetare David Richter gm Maria Rebecka Tettin och juvelerare Valentin Toutin, är alltså bakgrunden till min fråga.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

287
Övriga släkter - F / SV: Flick
« skrivet: 2023-11-14, 10:40 »
Hej igen,

Precis som du skriver, Else-Marie, tror jag också att Jacobs pappa hette Johann Fock (kauffmann).
Inte för att det ändrar så mycket: Datumet i högerkolumnen tror jag är dopdatum och jag tror att Jacob döptes den 4/5 1671 - på amerikanskt vis 5/4/1671 :) (tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, CI:1a sida 545).

Det är väl den här notisen du menade Else-Marie?:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=3375%2C4232%2C2567%2C1214

Om Jacob Flick inte var smed och inte hade vallonsk bakgrund har inlägget kanske hamnat fel här under diskussionsämnet "Smed- och/eller vallonsläkter - Francois", eller finns någon koppling mellan Jacob Flick och det vallonska släktnamnet Francois?

Under tiden jag skrev texten ovan har Karin Uhrvik skrivit att Jacob Flick sägs ha varit född i Nora.

Vänliga hälsningar,
Jan

288
Övriga släkter - F / SV: Flick
« skrivet: 2023-11-13, 20:44 »
Hej Else-Marie,

Finns någon möjlighet att Jacobs släktnamn Flick hade "stavningsvarianten" Frick?
I sådant fall har jag en hel del anteckningar om en köp- och handelsman (senare vinskänk) Jochim Frick, som gifte sig i tyska Sanka Gertrud församling den 29/10 1672 med Anna Maria Bruning (stavningsvariant Brauning). I mina anteckningar har jag skrivit om två barn till paret Jochim och Anna Maria. Det ena döpt 8/7 1673 och det andra döpt 16/5 1681, båda i tyska fs. Tyvärr hette inte något av dessa två barn Jacob, men jag har också skrivit i mina anteckningar att jag ska leta efter fler barn till dem i tyska församlingens dopbok (vilket jag inte har gjort ännu).

Jag misstänker dock att Jacob Flick var smed och därför kanske inte riktigt "passar in" som barn till en handelsman och vinskänk.

Hoppas du får fler tips!

Vänliga hälsningar,
Jan

289
Hej igen,

I mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 har jag några ”Johan Brun”, som jag inte har lyckats placera i någon tabell. Bland dem finns snörmakare (mäster?) Johan Brun, som var fadder vid dop, den 26/12 1669 i Maria fs, av hakelmakare (mässhake) Carl Hansson och hustru Kirstin Eriksdotters barn Johan (CIa:1, sida 62). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=166%2C1134%2C3371%2C1594 (Lägg märke till hustru Giertrud Johansdotter.)

Tidigare har jag nämnt, i den här tråden, snörmakare Johan Mentler, som gifte sig, 2/1 1687 i tyska fs, med Märta Braun, dotter till då avlidne borgare och bryggare i Oldensburg i nordvästra Tyskland Jonas Braun. Märtas släktnamn är stavat Brun i dopnotis den 16/12 1688. Det tycks mig troligt att snörmakare Johan Brun och Märta Brun var syskon eller pappa/dotter.

Jag har nu sett att Anders Martinel (tab 21 i NV del 2 sida 100) och hans svåger, Anders Ridder (se tab 17 i NV del 2 sida 99), också var snörmakare i Stockholm (Anders Ridder på Södermalm liksom snörmakare Johan Brun). Anders Ridder gifte sig med Anna/Annika Martinel den 16/10 1689 i Katarina fs.

Anders pappa, Frans Martinel (tab 17 i NV del 2 sida 99), fanns i Leufsta 1650-talet och i Forsmark 1660-talet.

Johan le Brun (tab 3 i NV del 1 sida 107) förekom i Leufsta kassabok 1650 och 1663, men inte i mtl och i en anteckning från tinget i Lövsta juni 1678 står att Johan le Brun var hammarsmed och bortrest.

Kan man tänka sig att ovan nämnda snörmakare Johan Brun var samma person som hammarsmed Johan le Brun (tab 3 i NV del 1 sida 107) och/eller bryggaren Jonas Braun i Oldensburg, som dog före 1687?

Kan en person ha bytt yrke en eller flera gånger under sin livstid på 1600-talet?


Vänliga hälsningar,
Jan

290
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2023-11-09, 16:43 »
Hej igen,

Ur Katarina fs vol CI:4, sida 383:

"Dito [den 14/9 1689] angaff sig kiöp- och handelsman her: Gottfrid,
Le Kler
, linkrämmare, födder
hans föra hustro Christina Nilsdotter,
som är döder för 1 åhr sädan, hans wittne
war ... han hade lof:
arfcolleii tillstånd d. 13 sept: Ao. Dito,

Eenkones nampn är hust: Christina fought,
födder här i staden, hennes före man,
kong: Hoffrättsadvocaten Jonas Rottman [Rotman],
döder för 8 åhr sädan, hon hade och lof: arff-
collegii tillstånd på benämnde 13 Hujus"

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00204#?c=&m=&s=&cv=203&xywh=2688%2C1923%2C4370%2C2066

Synd att det aldrig blev skrivet var han var född!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Linkrämare Gottfrid le Clair/le Clerc/le Cleer finns med i Kjell Lindbloms tillägg till NV del I och II som "le Clerc Tabell 12" här: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/ (se där länken
"Tillägg N V
del I och II
")

291
Hej igen,

Den 4/5 1689 "angaff sig [för lysning/vigsel till Katarina fs i Stockholm] skomakaregesällen Erick Olofsson Wärmme, födder i Wärmdland [Värmland], hans wittne war Jonas Månsson silpackare,
pijgan är Catharina Johansdotter, födder i Rottslagen [Roslagen],
och tient här i staden [troligen i Gamla Stan] i någre åhr, nu sist hoos skeps-
byggiaren i Tiäruhofwet /: tagit wigsell Attest d. 24
maij 1691"

Länk till notisen (Katarina CI:4, sida 374):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=282%2C2562%2C3035%2C1435

Kan Catharina Johansdotter möjligen ha haft vallonska rötter?

Vänliga hälsningar,
Jan

292
Gawell / SV: Gawell
« skrivet: 2023-11-09, 12:25 »
Hej,

Kanske känner ni redan till namnet på Petter Gawelijs hustru, men här kommer i alla fall en notis med hennes namn, Margareta Mickelsdotter Bärg/Berg:

Den 6/4 1689 angav sig, till Katarina församling i Stockholm för lysning inför vigsel, kompanibåtsman Staphan Staphansson Kröger, född i Lybeck, vars kautionsmän var kompanibåtsmännen Jonas Pettersson och Matthias Olofsson. De intygade att Staphan inte redan var förlovad med någon (två skrifter daterad 6/4 1689). Dessutom hade Staphan två andra vittnen: Johan Jöransson Hwass och Erick Swan.

Den blivande bruden var piga Elisabeta Hansdotter Melchier, född i "här i staden" (som jag tror kan betyda Gamla Stan i Stockholm). Resten av texten har jag lite svårt att tolka, så jag försöker mig på en avskrift:

"...om thenna echteskaps(-)handell wett lof: södre Cämbnärs(-)Rätt om beskedh, som brudgummen, i Attest [eller står det Arest, dvs arrest?!] hade, här om bestälte sa: [salige] Petter Gawelij, änkia hust: margareta mickelsdotter bärg"

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00199#?c=&m=&s=&cv=198&xywh=309%2C1734%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

293
Hej igen,

För att förtydliga mitt svar i förra inlägget:

Funderingen om (kanske man kan kalla det hypotes) att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde släkten de Bruyn baseras endast på släktförhållandet mellan Anton Bruun (de Bruyn) och Anna Maria Meurman, via Uttenhofen och Toutin, vilket jag försökte beskriva i mitt inlägg 2023-11-07, 14:32.

I mitt inlägg den 2023-03-15 försökte jag redogöra för hur jag resonerar mig fram till att Anna Maria Meurman skulle kunna ha varit svärmor (eller "styvsvärmor") till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Eftersom det visade sig att Anton Bruun var släkt med Anna Maria Meurman, enligt min tolkning av de sekundära källornas innehåll, tycktes det mig vara skäligt att presentera mina misstankar att Barbro tillhörde släkten de Bruyn.

Hälsar vänligen
Jan

294
Hejsan!

Det är roligt och stimulerande att få respons!!

Jag håller fortfarande på att leta efter en dopnotis till ett barn Barbro vars pappa hette Mårten (Brun). Efter att ha sökt i olika församlingar i Stockholm är jag nu inne på Katarina fs, som jag borde ha letat i för länge sedan, men som jag har sparat till sist. Med början 1680 har jag nu kommit fram till 20/4 1689 och börjar få kalla fötter eftersom Barbro gifte sig 1709 och borde ha varit minst 20 år gammal då. Eller tror du hon kan ha varit yngre när hon gifte sig?

Tidigare har jag nämnt tre (olika?) personer med namnet Mårten Brun i den här tråden (se tex mitt inlägg den 2023-03-15). Sedan dess har jag hittat några andra notiser med samma namn och andra med tex "Mårten brännvinsbrännare" eller "Mårten köpman" vilka jag har antecknat. När jag är klar med genomgången av dopnotiserna i Katarina fs tänkte jag börja titta närmare på mina anteckningar för att avgöra om det rör sig om olika personer med samma namn eller ej, men förhoppningsvis hittar jag Barbros dopnotis så att en utsållning blir mindre viktig att göra (väl?). Med andra ord återkommer jag!

Vänliga hälsningar,
Jan

295
Hej,

Uppgifter tagna från sekundära källor tycks mig tyda på att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde släkten de Bruyn, som behandlas i Örnbergs Svenska ättartal (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 110-112). Där står att de Bruyn kom från den tyska staden Aachen, som ligger bara några få mil från Liége, på 1640-talet. Emellertid bör släkten ha kommit till Sverige lite tidigare eftersom Anthoine Bruyn tjänstgjorde vid Nyköpingsverken 1638-39 (se Kjell Lindbloms inlägg här den 2022-11-20). Enligt information i sek källa om Anthoines svåger, Wellam Momma, blev Wellam verksam i Nyköping (delvis) eftersom han hade släkt där (bla borgmästare Paul Simons och bröderna Notman).

Sammafattning av uppgifter tagna från de sekundära källorna

Anthoine Bruyn (fortsättningsvis Anton Bruun som på den bifogade bilden) hade en sonhustru, som hette Johanna Uttenhofen. Johannas systerdotter, Maria Toutin, var gm1 Anton Bruuns systers svågers son (släkten Momma/Reenstierna) och sedan gm2 Peter Meurman (adlad Mannerstedt). Redan innan jag började ”fuska” med de sekundära källorna om släkterna de Bruyn och Uttenhofven (Svensk Slägtkalender vol 10 sid 501-503) hade jag funderat över möjligheten att Barbro Mårtensdotter Le Bruns makes troliga mamma eller styvmamma var Anna Maria Meurman (se mitt inägg här den 2023-03-15). Hon var troligen kusin med Peter Meurman. Dessa, för mig nya, uppgifter ledde alltså fram till samma resultat angående relationen mellan Barbro Mårtensdotter Le Brun och släkten Meurman, men gav också en koppling till släkten de Bruyn vilket möjligtvis tyder på att Barbro Mårtensdotter Le Brun tillhörde den släkten.

Informationen i de sekundära källorna gav också några andra uppslag:

1) Ovan nämnda Johanna Uttenhofens syster hette Gertrud Uttenhofen (fc 1644) och var gm hovjuvelerare* Valentin Toutin. Systrarna hade ett, enligt Svenska ättartal okänt/eventuellt, släktskap med Johan Uttenhofen vars namn fanns i Norrköping i början av 1600-talet och samma namn (men inte nödvändigtvis samma person) fanns sedan i Stockholm i mitten av 1600-talet. Om Gertrud vore född några år tidigare än 1644 skulle hon kunna vara en kanditat som ”frantzoos kåna Gertrud” vars barn döptes i Norrköping ca 1657 (se Nicolas le Brun, Tabell 13 i NV del 1 sida 110). Även om hennes släktnamn inte låter franskt så tycks mig hennes makes släktnamn, Toutin, vara franskt. Gertrud Uttenhofen är alltså en annan kandidat än Gertrud Niclasdotter (trol Oudart) gm masmästare Joris Dubois (Tabell 16 NV del 1 sid 201). Eftersom Gertrud tycks ha varit ett ovanligt förnamn (där och då) har jag funderat över ett eventuellt släktskap mellan Gertrud (Jacobsdotter) Uttenhofen och Gertrud Niclasdotter.
* Se bifogad bild för jämförelse med kautions-man Grill (trol Baltasar) vid lysning 1701 i Stockholm mellan Philip Boevi (Tabell 32 i NV del 1 sid 53) och Anna Boevi.

2) Johanna och Gertruds styvmor, Esther, hade troligen släktnamnet Le Mariniere och var troligen släkt med silkesvävare/färgare Niclas le Marinier (se diskussionsämnet le Marinier här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.0).

3) Johanna och Gertruds pappa var sidenfärgare Jacob Uttenhofen.

Silkesvävaren/färgaren och sidenfärgaren tar oss till en annan släkt i Svenska ättartal, De Broen, som behandlas på sidorna före dem om släkten de Bruyn (Svensk Slägtkalender vol 11 sid 103-109). Kanske man redan då, som jag gör nu, funderade om de två släkterna var en och samma och därför behandlade dem i följd. Anfadern till släkten De Broen var kattunstryckare Johan De Broen, född i Holland och död 1739 i Stockholm. Han hade ett yrke som tycks mig likna sidenfärgare.

Johan De Broens dotter, Johanna, var gm en son till Anna Maria de Haan (hon som var aktiv i Gråkoltarna – se diskussionsämnet Guillaume även om Anna Marias släktnamn tycks likna Douhan).

Johan De Broens son Isac var gm en dotter till Anna Meijer, som var gm2 guldsmed Gotfred Dubois (Tabell 54 i NV del 1 sid 210).

Tillbaka till släkten de Bruyn och Anton Bruun

Anton Bruuns syster, Maria Bruun, var gm Willem Momma.
Hammarsmed Hein Brun (Tabell 21 i NV del 1 sid 112) var anställd av Willem Momma vid Skeppsta bruk 1642. Han arbetade sedan vid Kengis bruk 1657-60, vilket bör tidsmässigt sammanfalla med att Willem Mommas halvbröder, Abraham och Jakob, blev verksamma där. Man kan därför undra om inte Hein och Maria var släkt med varandra. Dessutom: Heins söner, Hindrich och Paul, arbetade vid Lummelunda bruk på 1680-talet. Johanna Uttenhofen, gm Anton Bruun d.y. (dc 1672), gifte sig 1673 med Johan Speck, som först var handelsman i Stockholm och sedan (1680-tal?) kontrollör på Gotland (Svensk Slägtkalender vol 10 sid 503). Kanske är dessa uppgifter bara ett ”gotländskt sammanträffande”, men jag tyckte ändå att de kunde vara värda att nämna.

Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1 sid 110) kom till Sverige 1633 och fick tjänst, troligen som kolare, hos Jacob de la Gardie 1636 vid Högfors bruk där han fanns med hustru. Sista (säkra) spåret av paret finns i Skärvik 1639, som kanske är information i en mtl skriven omkring årskiftet 1638/39(?). Med tanke på förekomsten av namnet Anton i släkten de Bruyn skulle Jadin le Brun möjligen kunna ha varit den kolare Jost Antonisson, som sägs ha varit en ogift karl i ett tingsprotokoll 27/9 1639 (se Kjell Lindbloms inlägg den 2017-03-12 under Maillard här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=143062.0). Josts pappa kanske var verksam, troligen som kolare, vid ett bruk som Jacob de la Gardie hade intresse i. Jag inser dock att resonemanget är ”krystat” och erkänner också att jag inte har kontrollerat om ”geografin” kan stämma. Dessutom vet jag inte hur vanligt namnet Anton var där och då.

Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1 sid 106) flyttade från Sverige till Tyskland 1666. Han flyttade troligen till Mannheim, men det borde finnas en möjlighet (väl?) att han i stället flyttade till Aachen varifrån släkten de Bruyn kom ca 1638.

Eftersom det tycks mig troligt att det fanns en smed i släkten de Bruyn (Hein Brun) avslutar jag med följande spekulation(!):

Jean le Brun (Tabell 1 i NV del 1 sid 106) skrev/fick kontrakt den 28/6 1627 i Liège. Som jag nämnde tidigare ligger Aachen inte långt ifrån Liège, så jag funderar och spekulerar över möjligheten att Jean egentligen var från Aachen då hans kontrakt skrevs i Liège 1627, eller att Anton Bruun från Aachen (1638 vid Nyköpingsverken) hade ursprung från Liége.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I de bifogade bilderna har jag tagit med några anteckningar, som egentligen har att göra med andra projekt.

296
Reenstierna / SV: Reenstierna
« skrivet: 2023-11-06, 12:10 »
Hej,

För ett par dagar sedan (2023-11-04) skapade jag diskussionsämnet Momma under Övriga släkter - M och ställde en fråga där.
Senare upptäckte jag att frågan borde ha ställts under Reenstierna.
Hoppas det går bra att här lägga in en länk till frågan under diskussionsämnet Momma.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=195558.0

Frågan rör en födelsenotis daterad 24/6 1688 i vilket "Mummans gambla gårdh" är omnämnd.
Den ska ha legat på Östra kyrkogatan i Katarina församling i Stockholm.
I Holms tomtbok (1674) finns bla "Secret: Andres Grubbes" tomt vid Östra kyrkogatan (se bifogad bild) och jag misstänker att "Mummans gamla gård" kan ha legat där, men är inte säker på om man avsåg någon med släktnamnet Momma/Reenstierna då man skrev Mummans. Därför undrar jag:

Känner någon till om det fanns ett släktskap, eller annan typ av relation, mellan Momma/Reenstierna och Grubbe på 1600-talet? Enligt adelsvapen.com fanns ett gift par med de båda släktnamnen, men det var långt senare, på 1800-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: På den bifogade bilden står, ovanför Grubbes tomt, "Erik Mårtenssån bekommit A:o [1]684 in(?) septemb". Det tror jag avser en tomt på andra sidan Östra kyrkogatan, ägd 1674 av skeppare Hindrich Matsson.

297
Övriga släkter - M / SV: Momma
« skrivet: 2023-11-06, 09:56 »
Hej,

Tack för tips Anne!

Jag undrade om en gård på Södermalm på 1600-talet.
August Blanches gård, som du skrev om, låg på Östermalm på 1800-talet.
Har du någon koppling mellan dem?

Vänliga hälsningar,
Jan

298
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-11-05, 17:21 »
Hej igen,

Esther Limière eller La Minière (död 1712) var gift med handelsman och sidenfärgare i Stockholm Jocob Uttenhoff (död 1682) (Svensk Slägtkalender vol 10 sida 501). Jag misstänker att Esther hade släktnamnet le Mariniere.

Länk för de som har abbonnemang på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v773683?image=259

Vänliga hälsningar,
Jan

299
Övriga släkter - M / Momma
« skrivet: 2023-11-04, 17:53 »
Hej,

Ägde någon i släkten Momma (den från Aachen i Tyskland) en gård i Katarina församling på Södermalm i Stockholm på 1680-talet?

Anledningen till min fråga är en dopnotis i dito församlings dopbok (CI:4, sida 272) i vilken det står, om jag har läst rätt:

"Anno 1688 d. 24 Junij, döptes fordom Ryttarens
Anders Bergs, och hustru Elisabeta Johansdotters
son Anders. Föräldrarna legde [lejde] huus på östra
kyrckio[-]gatan, i Mummans gambla gårdh, faddrar
vore desse, mest: Herrman Schult,
hustro Malin Mårthensdotter, och Anna Anders-
dotter".

Jag är dock osäker om man avsåg släkten Momma med "Mummans gambla gårdh".

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=485%2C93%2C3370%2C1593

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: På adelsvapen.com om grevliga ätten Reenstierna nr 57 står att (TAB 1) Jakob Reenstiernas son Gustaf föddes "1687-10-08, 'under det vagnshästarna skenade med modern tvärs över vattnet från Södermalm till Kornhamn, dit de med vagnen framsummo' ". Jakob pappa, Jakob Momma (död 1678), fick/tog släktnamnet Reenstierna när han adlades 1669. Kan hans gård ha blivit kallad "Mummans gambla gårdh" i ovan nämnda dopnotis 1688?

I vilken församlings arkiv finns den eventuella födelsenotisen, daterad 8/10 1687?

Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenstierna_nr_57

300
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-11-04, 16:48 »
Hejsan,

På hemsidan Svensk tobakshistoria står att Frans Tielman blev arbetsledare vid Tobakskompaniet 1668. Vidare står att han var tobaksspinnare från Maastrich, som ligger några km norr om Liège.

Länk: https://tobakshistoria.com/services-v1/

Kan man tänka sig att han var släkting (tex bror/brorsbarn) till Nicolas Tilman (tabell 1 i NV del 2 sida 271), som ska ha lämnat Liège sommaren 1635 för att bege sig först till Amsterdam och sedan till Finspång? Nicolas hade en son som hette Francoy (tabell 10 i NV del 2 sida 274). Jag har också noterat att det förekom en del tobaksspinnare (men troligen långt senare) i släkten Gode samt åtminstone en tobaksspinnare i släkten Godou (tabell 13 i NV del 1 sida 208). Detta behöver självklart inte betyda något, utan är endast ett par observationer.

En annan observation, om jag har tolkat ett par sekundära källor rätt, är att det även står om pappan till den i mitt förra inlägg omnämnda bankokommissarie Johan Gerdes på hemsidan Svensk tobakshistoria. Pappan hette också Johan Gerdes (fc 1636 i Lübeck) och han ska ha fått privilegium den 13/8 1686 att öppna ett tobaksspinneri i Göteborg. Detta utnyttjades dock aldrig.

Länk: https://tobakshistoria.com/?portfolio=gerdes-tobaksspinneri

De två ovan nämnda observationerna gör att jag nu funderar huruvida "stockholmarna Tillman" (slutet av 1600-talet), som jag har omnämnt i mina senaste inlägg här, var släktingar till tobaksspinnaren Frans Tielman snarare än till anfadern till stamfadern i Sverige, Nicolas Tilman (tabell 1 i NV del 2 sida 271). Eller både och...

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kan möjligen Francoy ha försvenskats till Hans (jag tänker på klädmakare Hans Tilleman)? Jag lekte med det franska uttalet av Francoy och tog bort "-oy" och tyckte då att det liknade lite namnet Hans.

301
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-11-04, 11:41 »
Hej igen,

Gardes(?)-soldat och västgöte Jöns Erlandsson Gieting avancerade till musketör (med beteckningen U.R.M. vad det nu kan stå för...) nr 91 vid överstelöjtnantens kompani vid livgardet till fot vid mönstring den 15/9 1685. Han blev antagen, troligen vid samma kompani, år 1677 vilket jag tror (och hoppas) innebär att Jöns var född före 1659 i Västergötland. Den 16/5 1690 avancerade Jöns till R.M. (jag misstänker att U:et i U.R.M. kan betyda ungefär "ung") nr. 80 troligen vid samma kompani.

Ovanstående uppgifter har hämtats ur generalmönsterrullor (Livgardet till fot, överstelöjtnantens kompani).
Har någon mer information om Jöns Erlandsson Gieting?

Kanske har det inget med Jöns att göra, men i mitt inlägg här den 2023-05-05 har jag omnämnt mjölnare Erland Nilsson, som bodde i Stockholm i början av 1700-talet. Tidsmässigt finns dock möjligheten, tror jag, att Jöns var barn till mjölnare Erland Nilsson, som var slaktare Daniel Giödings styvfar. Mjölnare Erland Nilsson bör ha dött mellan 1711 och 1721. Slaktare Daniel Giödings pappa dog 1710. Musketör Jöns Erlandsson blev registrerad med släktnamnet Gieting redan 1686.

Länkar:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=2653%2C360%2C1560%2C751
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00183#?c=&m=&s=&cv=182&xywh=94%2C480%2C2277%2C1097
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00242#?c=&m=&s=&cv=241&xywh=327%2C2553%2C2000%2C963

Vänliga hälsningar,
Jan

302
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-11-03, 21:34 »
Hej,

Nedan finns information om musketerare och klensmed Jonas Larsson Bruun/Bruhn. Han blev antagen vid livgardet till fots (troligen vid överstelöjtnantens kompani) 1672, så han borde ha varit född före 1654 (jag hoppas i alla fall att han var minst 18 år när han blev musketerare eller annan typ av soldat). Vidare blev han antecknad som västgöte i en GMR (se nedan) och han fick avsked från kompaniet, med underhåll, vid mönstringen den 23/9 1690. Med andra ord dog han efter den 23/9 1690.

Har någon mer information om denne musketerare och klensmed Jonas Larsson Bruun/Bruhn?

Lustigt nog hittade jag ovan nämnda uppgifter när jag letade efter (men inte hittade) information om följande pikenerare vid kungliga gardet (livgardet?) och överstelöjtnantens kompani:

Den 3/3 1689 lystes, i Katarina fs i Stockholm, för pikenerare vid kungliga gardet och överstelöjtnanens kompani Mathias Persson Brun, född i Norrköping, och piga Elisabeta Pärsdotter Duse(?), född i Norrköping (CI:4, sida 369). Mathias var troligen född i Norrköping före 1669.

Länk till lysningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=3178%2C4112%2C3035%2C1435

Mathias var kanske inte vare sig smed eller hade vallonsk bakgrund, men jag hoppas att jag ändå får passa på att fråga, här, om någon har fler uppgifter om honom.

Vänliga hälsningar,
Jan

Musketerare nr 92 Jonas Larsson Bruun/Bruhn blev registrerad vid rote 16 i överstelöjtnantens kompani vid livgardet till fots i följande utvalda GMR:

6/5 1686 (överstelöjtnant baron Bernhardt De Lievens [von Liewen] kompani): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=2496%2C509%2C1873%2C885

23/7 1686 (överstelöjtnant och kapten Kunt Posse blev tillsatt eftersom Bernhard von Liewen blev överste den 8/5 1686): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=2431%2C81%2C1890%2C893

25/11 1686 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=2584%2C161%2C1907%2C901

1?/6 1688 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=201%2C1326%2C2219%2C1049

1690 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00183#?c=&m=&s=&cv=182&xywh=129%2C521%2C2278%2C1077

23/9 1690 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00242#?c=&m=&s=&cv=241&xywh=293%2C2897%2C1914%2C905

303
Richter / SV: Richter
« skrivet: 2023-11-02, 18:17 »
Hej igen,

Jo, jag tycker nog att vi har kommit fram till samma släktskap mellan Otto Adam Richter och Björn Svinhufvud (d.y.). Om en kvinna (tex Björn Svinhufvud den yngres syster) är svärmor till en man kallas den mannen måg av kvinnan (systern i det här fallet). Otto Adam var alltså måg till Björn Svinhufvud den yngres syster och hon var Ottos svärmor. Man kan också säga att Björn Svinhufvud var morbror till Otto Adams hustru (Katarina Maria Forbes) som du skriver. För mig är det två olika sätt att beskriva samma släktskap. Ibland brukar jag göra en schematisk bild med de inblandade personerna när släktskap ska beskrivas. En bild säger så ofta mer än tusen ord. :)

Vänliga hälsningar,
Jan

304
Höijer / SV: Höijer
« skrivet: 2023-11-02, 16:12 »
Hej,

Jag undrar om två stycken kryddkrämare i Stockholm, båda med släktnamnet Höijer, var släkt med varandra.

Det gäller följande två personer:

1) Peter Höijer gift med Maria Brun, dotter till bryggare Claes Brun, vigda i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm den 16/12 1684. De fick ett antal barn, som döptes i samma församling på 1680- och 1690-talen. Enligt uppgift i mtl 1711 levde Peter fortfarande. Paret blev då mantalsförda i kvarteret Lindormen nr 156 på Ladugårdslandet i Stockholm (BA:10/11, sida 87). I mtl 1721 blev Maria registrerad som änka och hon blev mantalsförd i kvarteret Vildsvinet nr 202, som tidigare bör ha ägts av Marias syster Anna (BA:12/8, sid 112 och 113). Maria hade då en släkting hos sig: Stina Hofwenschiöld från Norrtälje. I mtl 1731 framkommer att Stina var Peter Höijers systerdotter och att hon var 18 år, dvs fc 1712 (BA:14/2, sida 162).

Länk till sida 162 i mtl 1731:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057046_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=290%2C1117%2C4470%2C2065

Eftersom bouppteckningen efter Maria Brun inte finns på Riksarkivets hemsida bifogar jag en bild av del av dess första sida (från ArkivDigital).

2) Henric Lorensson Höijer gift med Margareta Dubois, dotter till guldsmed Dubois och Anna Meijer. Dessa uppgifter (som jag förhoppningsvis har tolkat rätt) är tagna ur Svensk Slägtkalender vol 11 sida 105. Enligt Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 hade guldsmeden Dubois förnamnet Gotfred (sida 210) och hans dotter Margareta döptes den 3/12 1725 i Riddarholms församling i Stockholm (sida 211).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

305
Hej,

I Ladugårdslandets mtl 1731 (Stockholm, BA:14/2 sida 163) står, om jag läser rätt:

"smed gesell wid k. [kungliga?] artil.(?) [möjligen artilleriet] Lars Bonnevi
med sin hust. och 1 B: [barn]
har hoos sig Guardies
k:r enkian(?) hust. Stina
Hammarström
har
sin föda medelst all(-)
mosor"

Familjen hyrde bostad i gård ägd av skeppstimmerman Lars Diedrichssons arvingar, om jag läser rätt, i kvarteret Vildsvinet nr 19.

Vet man vilka föräldrarna var till denna Lars Bonnevi?

I mina anteckningar har jag följande om Hammarström (vilket inte tycks passa in riktigt på ovanstående änka...):

"Johan Hammarström var fadder vid dop; 1) den 1/11 1687 i Maria fs av kapten Jacob Grundel och Margaretha Beatha De Besches barn Jacob, och 2) den 18/9 1690 i Maria fs av bokhållare Carl de Besch och Barbro Berents barn Johan."

I Vildsvinet nr 18 bodde samtidigt Maria Bruun, som var dotter till bryggare Claes Bruun. Enligt uppgift i mtl 1711 bodde hon i samma kvarter (Lindormen) som hökare Johan Oudars änka (BA:10/11 sid 86 och 87). Maria Bruuns make var kryddkrämare (Peter Höijer, död mellan 1711 och 1721).

Länk till sida 163 i mtl 1731:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057046_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3022%2C2078%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

306
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-11-02, 12:02 »
Hejsan!

Det måste upprepas att jag tycker det är en väldigt fin läsning, den om att din pappa, Sylvia, hade rätt om Per Sandmarks rötter i Lommaryd. Kanske har jag redan berättat att Per är en ana till min svåger, som själv identifierar sig som ”dalkarl”, i alla fall enligt min uppfattning. :) Min syster, som är gift med honom, känner sig som västmanlänning/upplänning är jag ganska säker på, men vi vet att min farmor var född och uppvuxen i Östergötland. Det lustiga är att några av våra anor på farmors sida bodde i trakterna strax nordöst om Lommaryd, söder och väster om sjön Sommen. En liten gren av min svågers respektive våra rötter bodde alltså i närheten av varandra vilket är en stor överraskning för mig med tanke på att ingen av oss identifierar sig som östgöte/smålänning. :)

Jag har tittat på födelse-/dopnotiserna i ett försök att räta ut frågetecknen i ditt förra inlägg, Sylvia, men jag har inte lyckats särskilt bra.

Ryttaren Hindrich (dop 26/1 1724) förblir ett frågetecken. Jag tittade i mtl 1724, men hittade honom inte där. Vad man skulle kunna göra är att titta i jordebok om det där omnämns ett kavalleri. I sådant fall kan man förhoppningsvis leta efter Henrichs efternamn i en generalmönsterrulla.

Hustru Kierstin (dop 8/9 1727) tror jag hade efternamnet Månsdotter. Platsen där hon sägs vara ifrån tycks mig sluta på ”sta”. Den enda funna orten i Lommaryd vars namn slutar på ”sta” tycks mig vara Härstad, men jag tycker inte det ser ut att stå Härstad (se bifogad bild). Kanske hustru Kierstin Månsdotter kom ifrån en annan socken? Piga Maria Pärsdotter kanske i Olstorp, som ligger strax söder om Härstad? Nästa piga, hette Brita Månsdotter (inte Märta) och orten hon kom ifrån tycks ha haft ett namn som börjar på H och möjligen slutar på ”sta”. Kanske är det igen Härstad?

Jon Jonsson (dop 22/8 1731) bodde i Björnerydh (Björnaryd på dagens karta). Hustru Kirstin Månsdotter i Eriks…, ortens namn tycks mig sluta med ”näs”, men jag hittar ingen ort i Lommaryd som slutar med ”näs”. Ett par förslag (och alternativ till ”Eriks…”) är att det kan stå ”börkanäs” (dvs Björknäs?) eller ”Cråkanäs” (dvs Kråknäs?). Piga Anna bör ha jobbat i Väsenberg, som ligger ett par kilometer nordväst om Vireda kyrka.

Födelsenotisen 27/5 1735 läser jag så här:
d. 27 Maij föddes Arwid Månssons och dess hustrus Ingerid Månsdotters barn ifrån Rya, som Christnades den 1. Juni ock blef kallat Jacob. wittnen woro följande
Studenten hr Lorentz Shöeling på Grimstorp
Inspecteuren Carl Magnus Friberg på Wiredaholm. Israel Swensson.
Daniel Larsson i Börcke/Böecke näs (jämför Björknäs? vid dopet 22/8 1731).
Wälborna Jungfru Stina Maria på Grimstorp.
Sara Månsdotter i Wugöls(?)torp
Ingerid Månsdotter i Rya
Ingerid Månsdotter i Be/Br..(?)torp

Förutom kartor kan husförhörslängder och mantalslängder (åter igen!) vara till hjälp med svårlästa ortsnamn.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: När jag nu har tittat igen på ortsnamnet som jag tror/trodde slutar med "sta" ser jag att det nog är ett P i slutet av namnet, som därför skulle kunna sluta med "torp" istället för med "sta". Tyvärr gör jag nog frågetecknen mer krokiga än raka!  ;D

307
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-11-01, 18:40 »
Hej igen!

Tack Kjell för svar och för all information!

Syftet med de två första frågorna i mitt förra inlägg var att få fram så mycket information som möjligt kring "dopvittnet Claes Gilliam" och hans närmaste släktingar med förhoppningen att hitta indikationer om gardessoldaten Clas Gillions eventuella släktskap med övriga vallonska släkten Guillaume. Jag håller med om att det i nuläget inte finns något direkt samband, men förhoppningsvis hittas mer uppgifter om honom i Katarinas dopbok i slutet av 1600-talet. Ingen bevisning med fråga 2 alltså!

Jag har nu sett att Mårten Bevi i Åsby bör ha varit barn till Philip Bevi och troligen Anna (tabell 32 i NV del 1 sida 53) och måste erkänna att jag ställde fråga 2 (i mitt förra inlägg) efter att ha sökt alltför hastigt efter uppgifter om honom i NV. Jag håller också med om att det inte går att gissa vad motivet till Mårtens resa till Stockholm var eftersom det kan ha varit "vad som helst!". Däremot tycks mig antalet troliga motiv bakom Anton Gilliams resa från Stockholm till/förbi Åsby i Knutby vara färre. Möjligheten finns naturligtvis att Anton reste till Knutby 1733 eftersom hans troliga pappa (eller bror) (Tabell 4 sid 298 i NV del I), och kanske även han själv, tidigare kan ha bott där (i Källingby 1709-10) och då kan det röra sig om en slump att han besökte Åsby samtidigt som Mårten Bevi troligen bodde där.

Min förhoppning med fråga 3 i mitt förra inlägg är att en härledning av soldat Claes Gilliams ursprung kan ge ledtrådar till sökandet efter gardessoldaten Clas Gillions bakgrund.

Vänliga hälsningar,
Jan

308
Richter / SV: Richter
« skrivet: 2023-11-01, 16:59 »
Hejsan!

Tack Lottie för länkarna!

Om jag har tolkat en av källorna rätt var Otto Adam Richter måg till Björn Svinhufvuds syster.

Vänliga hälsningar,
Jan

309
Smed- och/eller vallonsläkter / Gieting
« skrivet: 2023-10-30, 15:04 »
Hej,

I Bernt Douhans artikel Vallonerna i Sverige (Fataburen 1981) står på sida 83 "De som arbetade på mindre bruk försvenskade i vissa fall sina namn, och Flygare, Hammare, Klo, Gieting, Danielsson, Nicklasson och Philipsson är enbart några exempel på sådana släktnamn".

Vilket vallonskt (eller av annat ursprung) släktnamn försvenskades till Gieting? När? Var? Vems släktnamn försvenskades?
Jag vore tacksam för all typ av information, även misstankar.

Om jag har navigerat rätt på internet publicerades Bernt Douhans avhandling 1985 vilket gör att jag misstänker att han var akademiskt aktiv då artikeln skrevs.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

310
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-10-30, 14:32 »
Hej!

Tack Kjell för upplysningen om att Guillaume också är ett förnamn!!
Det lär vara fransk version av William(s) på engelska och Guglielmo på italienska har jag nu hört.

Nu ska vi se om jag baserar några andra tankar på något jag också har missuppfattat.  ;D Det rör frågan ”vem var Johan G., som arrenderade Källingby i Knutby sn enligt mtl:er 1709 och 1710?”, och delvis frågan ”vem var gardeskarl Clas Gijllion på Södermalm 1688?” (se inlägg här den 2023-01-19 och 2023-10-11).

När Anton Gilliam och Sara Personnes barn Anton döptes i Almunge sn, den 18/7 1709, var Claes Gilliam dopvittne. Min tolkning av texten i dopnotisen är att Claes Gilliam då bodde, eller åtminstone fanns, i Knutby socken (se länk nedan).

Fråga 1: Stämmer min tolkning, att det att var just Claes Gilliam som bodde/fanns i Knutby?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030127_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=236%2C2805%2C3035%2C1435

Dopvittnet Claes Gilliam var troligen bror till barnets pappa, Anton Gilliam, som arrenderade Seglinge säteri i Almunge enligt mtl 1706. Seglinge säteri arrenderades sedan av Johan Gillian (tabell 4 i NV del 1, sida 298) enligt mtl:er 1707 och 1708. Namnet Claes Gilliam hittas inte in Knutby mtl 1709, vars riktighet intygades den 9/2 1709. Dopvittnet Claes Gilliam kan ha flyttat till Knutby mellan 9/2 1709 (datum mtl) och 18/7 1709 (datum dopnotis), alternativt var han en av drängarna vars namn inte registrerades i mtl 1709. Förslagsvis var han drängen, som blev mantalsförd hos Jan Guilljam i Källingby. Enligt uppgift i mtl 1710 arrenderade Jan Guilljam Källingby och det tycks mig troligt att han gjorde det även 1709. Eftersom Johan Gillian (tabell 4 i NV) arrenderade Seglinge säteri 1707 och 1708 tycks det mig troligt att det var han som sedan arrenderade ett hemman i Källingby (1709 och) 1710.

En annan detalj i ovan nämnda dopnotis är att tre personer med släktnamnet Svinhuvud var dopvittnen. En av dem, jungfru(?) Catharina Swinhufwud, kan ha varit dotter (fc 1695) till Isak Svinhufvud (af Qvalstad) enligt sek källa (se TAB 21 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145). Catharina Swinhufwuds pappas troliga kusin, Björn Svinhufvud (barn till TAB 14 i länken ovan), ägde (min tokning av jb:er) ett frälsehemman i Åsby i Knutby sn omkring år 1700. I NV del 1, sida 299, står att ovan nämnda Anton Gilliam (tabell 9) insjuknade i Åsby i Knutby 1733 och att Anton då bodde i Stockholm. I Åsby bodde, omkring 1733, rusthållare Mårten Boevi/Boivij (Bevi? fc 1701), som begravdes i Knutby den 4/2 1739 (se också mtl:er och jb:er). I dödboken står att rusthållare Mårten Boivij i Åsby körde ihjäl sig på hemresa från Stockholm. Man kan därför misstänka att Anton Gilliam besökte Mårten Boevi då han insjuknade i Åsby 1733, och kanske kan man till och med misstänka att de var släkt med varandra.

Fråga 2: Är det någon som vet mer om detta eventuella släktskap?

Vid frälsehemmanet i Åsby, ägt av Björn Svinhufvud, blev en militär Richter mantalsförd 1698-1706. Enligt sek källa var militären Richter måg till Björns syster. Hustrun till krögare Daniel Le Brun (se NV del 1, sida 107 – även om han kanske inte var son till tabell 3) i Stockholm hade också släktnamnet Richter. De hade barn som döptes i Stockholm 1705, 1706 resp 1707. Jag har gjort en förfrågan om militären Richters bakgrund på Anbytarforum här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73518.0 (se mitt inlägg den 2023-10-29). En annan koppling mellan släktnamnen Svinhufvud och Bruun är att Björns troliga farbror, Per/Petter Svinhuvud (se TAB 25 i ovan nämnda sek källa), bodde på Bastugatan i Maria fs i Stockholm 1678 (se dopnotis 14/10 1678 i Maria fs). Enligt Holms tomtbok 1679 ägde bryggare Claes Bruuns änka en tomt på Bastugatan i Maria fs (vilket bekräftas av bou, daterad 24/4 1668, efter bryggare Claes Bruun, F1A:9 sida 716).

Över till gardeskarlen Clas Gillion, som bodde på Södermalm 1688, och ett annat släktnamn kopplat till Brun i Stockholm runt 1700. ;)

Pappan till barnet som föddes hos gardeskarl Clas Gillion hade släktnamnet Grå, och möjligen patronymikonet Hansson (se mitt inlägg den 2023-10-11). Detta tycks mig indikera ett släktskap med första(?) hustrun, Elisabeth Hansdotter Grå, till vinskänk Göran Bruun. Möjligen hade svärmodern till ovan nämnda Per/Petter Svinhuvud (på Bastugatan 1678) också släktnamnet Grå. Enligt den sekundära källan hette hon Christina Gray.

Som hjälp i nystandet kring 1688-års gardeskarl Clas Gillions bakgrund finns ledtrådarna Södermalm och släktnamnet Maniett. Han skulle kunna ha varit; 1) son till Johan Giliuum (tabell 3 i NV), eller 2) son till Tussin Giljam (tabell 33 i NV). Bägge har kopplingar både till Södermalm och till släktnamnet Maniette.  ::) Det som tyder på alternativ 1 är: a) Claes troliga bror Anton bodde i Stockholm på 1730-talet, b) Claes troliga systerson, Johan Maniette, gifte sig med en kvinna, som var född i Stockholm ca 1690, troligen på Södermalm (Anna Catharina Soltner vars pappa kan ha varit från Sotter i Knutby), c) Claes troliga bror Anton hade en son och en måg som var militärer, och d) kombinationen Jon Guillim bg 1682 på Södermalm samt salige borgare Johan Gieliams dotter, Catharina, som gifte sig i tyska fs i Stockholm 1692 (se mitt inlägg den 2023-08-28). Det som tyder på alternativ 2 är: a) Clas gifte sig 1694 med Sara Clasdotter Maniette, och b) Clas troliga bror, Toussin Gilljam, flyttade till Stockholm 1703 och bodde på Södermalm på 1710-talet. Se bifogad schematisk bild över de inblandade personerna. Förhoppningsvis ger den en klarare bild av de inblandade personerna.

I ett försök att få fram födelseuppgifter till gardeskarl Clas Gillion i någon GMR gjorde jag en sökning på hans namn, nu när sökfunktionen nyligen har blivit klar på ArkivDigital. I stället för att hitta uppgifter jag hoppades på fick jag fram följande:

Kapten Wolffrads kompani vid Bergsregementet (yngre) GMR 1763, soldat nr 115 Claes Gilliam fc 1729 i Uppland, antagen 1750, 34 år ogift:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029544_00258#?c=&m=&s=&cv=257&xywh=413%2C1532%2C2607%2C1232

Fråga 3: finns soldat Claes Gilliam (fc 1729) med i NV del 1?

Jag fortsätter nu att titta i Katarina församlings dopbok med notiser från slutet av 1600-talet. Förhoppningsvis dyker namnet Claes Gillion upp igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Möjligen har hittats mer information, som jag hoppas ytterligare kan tyda på att den där Jon Guillim, som engelsmannen mäster Thomas Kutler lät begrava i Maria fs 1682, verkligen var klensmeden Johan Giliuum (tabell 3 i NV del 1 sida 297). Släktnamnet Cutler lär, för övrigt, betyda ungefär kniv-smed vilket tycks mig kunna vara ”besläktat” med klensmed.

I Stockholm stad södra del mtl 1683 (BA:6/1, sid 75-76 i del 2, RA:s bilder 98 och 99) framkommer att Thomas Cutler hade en dräng, Johan Hoffman (fc 1666). Eftersom bokhållare Jacob Radou, som bör ha haft koppling till släkten de Besche, var mantalsförd i huset där Thomas Cutler var en återkommande gäst tycks det mig troligt att drängen Johan Hoffman var samma person som senare ska ha gift sig med Elisabet de Besche, dotter till järnbruksägare Vilhelm de Besche (enl sek källa född 1628 och död 1682).

Dessa kopplingar till släkten de Besche tycks mig tyda på att Jon Guillim, död 1682 i Stockholm, var klensmeden Johan Giliuum (tabell 3 i NV).

Då tidigare nämnda Catharina Giljams barn Johannes döptes, den 10/4 1704 i Stockholm, var Anton Friederich Hoffman fadder. Han kan ha varit samma person som Antoni Hoffman, som blev omnämnd tillsammans med Gillius de Besche i Norrköping, kornett Emanuel de Besche och kommissarie Mårten Bruun i bou, daterad 14/5 1704, efter handelsman Olof Sivertz (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62, sida 453). Detta tycks mig tyda på att Catharina var dotter till klensmed Johan Giliuum (tabell 3 i NV). Då hon gifte sig står i notisen att hennes avlidna pappa hette Johan Giljam och hade varit borgare i Stockholm.

Länk till sida i mtl 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=2908%2C-1%2C3725%2C1721

Avskrift av texten (med en hel del frågetecken):

N:o 92
Uthi sal: Borgmestarens Wälb: H:r Petter Trotzenfeltz enkefrus huus widh Nygatan hyrer:
Sal: Gerhard Menschevers enkia h:u Sara Menschewer medh sin sohn Hindrich Lilles(?) och hans hustru. Twå stalldrengiar Gabriel har 60:… och Johan och 60:… åhrligh löhn. Een huusdrengh Jonas har 30:… åhl. löhn. Een poike Wellam om 12: åhr tienar för maat(?) och löhn. Annicka Persdotter tienar för huuspiga fåhr 40:… åhrligh löhn. …(? tvenne?) d:r(? eller d:a, dvs deja?) Kirstin Jöransdotter Hierner [Gerner?] har 50:… åhrl: löhn. Een dito Annicka Pedersdotter den andra huuspigan har 40:… åhrl: lähn. Annicka Olufsdotter kokerska fåhr 50:… löhn. Een [ännu?] ähn(?) Annicka kiökspijga har 40:… löhn. Helena Persdotter har 30:… löhn. Een Bookhållare Jacob Raddou [Radou] tienar för käder(,) kost, och diseretion [dissertation?].

Gäster stadiga

1.   Grefwe Gustaf Carlsson medh een dess cammartienare de la Ravier som snart ämnar reesa till Frankrijke. Twå st: dess drengiar Anders Malm har åhrl: löhn allena kläder och kosten och Erich Liwall. – har sammaledes ingen annan löhn, ähn kost och kläder.
2.   H:r öfwersten wälb: h: Gustaf Tungell medh twå dess drengiar Sven Hagelström har ingen löhn uthan kost och kläder och Erich Johansson Holm om 15. åhr sammaledes.

Gäster kommande

3.   Hollstienska [holländska?] Eemvoijeen h: Baronen Gerdtz medh tree st: drengiar. dess nampm och löhn man intet wille efterfråga, såsom han ähr en fremmande Minister.
4.   Eengelsmannen Thomas Cuttleer medh sin drengh Johan Hoffman om 17 åhr [fc 1666] har ingen löhn. Cuttler står på reesande foot till Engelandh.
5.   Engelsmannen Robbert Blom allena.

Tabell-nummer i bifogad bild är tagna ur Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 om släkten Guillaume (sid 297-316). Streckade linjer symboliserar obekräftade släktskap.

311
Richter / SV: Richter
« skrivet: 2023-10-29, 11:05 »
Hej,

Har någon information om föräldrarna och/eller syskon till yrkesmilitären Otto Adam Richter?

Otto Adams namn är registrerat vid Åsby i Knutby (Uppsala län) sockens mtl:er 1698-1706 utom mtl 1702, som jag tror saknas. Han har först titeln löjtnant och sedan kapten. I en mtl blev hans släktnamn registrerat som von Ritter.

Länkarna nedan är till sidor på ArkivDigitals hemsida.

Löjtnant Otto Adam Richter/von Ritter i Åsby i Knutby
mtl 1697: ingen Richter i Åsby
mtl 1698: https://app.arkivdigital.se/volume/v402078a?image=530
mtl 1699: https://app.arkivdigital.se/volume/v402079a?image=550
mtl 1700: https://app.arkivdigital.se/volume/v402080a?image=520
mtl 1701: https://app.arkivdigital.se/volume/v402081a?image=490
mtl 1703: https://app.arkivdigital.se/volume/v402082a?image=540
mtl 1704: https://app.arkivdigital.se/volume/v402084?image=2900

Kapten Otto Adam Richter i Åsby i Knutby
mtl 1705: https://app.arkivdigital.se/volume/v402085a?image=1100
mtl 1706: https://app.arkivdigital.se/volume/v402086a?image=990
mtl 1707: ingen Richter i Åsby

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter kontroll i jordeböcker är min tolkning (tacksam för ev rättelse!) att Otto Adam blev mantalsförd vid ett frälsehemman i Åsby ägt/arrenderat av Björn Svinhufvud (se länkar nedan), som troligen var son till TAB 14 på Adelsvapen.com om släkten Svinhufvud af Qvalstad (nr 145) här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145

Efter alla tabeller i ovanstående länk finns information om personer "Utan känt samband". Bland dem finns: 4) Carl Gustaf Christoffersson Svinhufvud. Kapten vid Västgöta regemente. Gift 1718-11-20 Hammarby med Anna Margareta von Richter. Kanske var hon släkt med (dotter till?) Otto Adam Richter. Vidare finns bland "personerna utan känt samband": 9) Christian Svinhufvud. Arklimästare. Gift 1763-08-14 i Stockholm Katarina förs. i Stockholm med Christina Kempe. Barn: Gottlieb Olof, född 1764, död s. å. 11/8 i Stockholm Katarina förs. i Stockholm. Även om Christian och Christina gifte sig (så sent som) 1763 på Södermalm kanske han hade något samband med de Richter på Södermalm (Maria Magdalena förs.) som omnämns i mitt inlägg den 2023-02-06 i den här tråden.

Eftersom Roslags kompani omnämns i "Knutbys" jordeböcker har jag letat efter Otto Adam Richters namn i detta kompanis generalmönsterrullor aktuella år (livregementet till häst), men har tyvärr inte hittat det där. Kanske informationen om släkten Svinhufvud af Qvalstad kan ge ideer om var Otto Adam kan var militär.

Länkar till jordeböcker:
1696: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055187_01163#?c=&m=&s=&cv=1162&xywh=491%2C2668%2C2587%2C1195
1700: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055188_00997#?c=&m=&s=&cv=996&xywh=435%2C395%2C2587%2C1195
1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055189_01060#?c=&m=&s=&cv=1059&xywh=2940%2C2938%2C2586%2C1195
1704: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055190_01018#?c=&m=&s=&cv=1017&xywh=2705%2C307%2C3103%2C1434
1706 (endast förnamnet Adam som därför möjligtvis var hans tilltalsnamn): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055191_01091#?c=&m=&s=&cv=1090&xywh=449%2C1198%2C3103%2C1434
1708: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055192_01169#?c=&m=&s=&cv=1168&xywh=563%2C1583%2C2874%2C1328

PS2: Bland mina anteckningar har jag hittat följande notis:
Den 14/10 1678 döptes, i Maria Magdalena fs i Stockholm, Petter Svinhuvud och hustru Elisabet Welambsdotters barn Regina "hemma af skolemästaren h:r John i sah [salige] Anders Eeks wachmästares änckias gårdh på badstufwe-gatun nämnbst in till Erich Jonsson leunates gårdh". Enligt min tolkning var denna Petter Svinhuvud farbror till ovan nämnda Björn Svinhufvud af Qvalstad och TAB 25 på adelsvapen.com om denna släkt.

312
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-10-28, 14:52 »
Hej,

Jag håller på att nysta på alla uppgifter som bla har kommit fram i de senaste inläggen om Guillaume och återkommer snart med några funderingar, men först önskar jag ställa en annan fråga:

Var ”bröderna de Besche” släktingar till Tossainet Guilheame (tabell 1 i NV del 1, sida 297)?

Anledningen till min fråga är att det står följande i Harald Thunæus bok ”Ölets historia i Sverige [del] I, Från äldsta tider till 1600-talets slut” (Almqvist & Wiksells boktryckeri AB, Uppsala 1968) på sidan 254:
”Vallonsmidet torde ha införts till vårt land på Karl IX:s tid av Willem (Guillaume) Gillisson de Besche, bördig från Liége, och anses först ha praktiserats vid något bruk i Östergötland eller Södermanland.”

Bortsett från själva innehållet undrar jag om någon vet, eller har någon tanke kring, varför Harald Thunæus gav Willem de Besche släktnamnet Guillaume inom parentes. Är släktnamnet Guillaume i själva verket ett slags patronymikon, eller kan det finnas ett släktskap mellan Willem (plus hans familj) och ovan nämnda Tossainet? Förrutom det eventuellt gemensamma släktnamnet finns både geografiska samt tidmässiga likheter mellan Willem och Tossainet; båda ska ha varit från Liége (eller dess omnejd) och på Wikipedia står om Lövstabruk att Willem de Besche arrenderade (började arrendera?) bla Lövsta socken med Lövsta bruk 1626, och i NV del 1 sida 297 står att Tossainet Guilheame värvades i Liége den 29/7 1627 som räckmästare och dyker upp vid Lövsta bruk 1629.

Vidare står om räckare Jean Guilheame (tabell 2 i NV del 1, sida 297) att han blev registrerad i Forsmarks mtl 1640 och att han var mer stadigvarande bosatt vid Forsmark 1650 - 1656. På Wikipedia står om Forsmark att bruket arrenderades ut, från 1624, till en grupp handelsmän med Gerard de Besche i spetsen samt att Gerard och Peter Rochet köpte bruket från kronan 1646. Peter Rochets andel i bruket ska ha köpts av Gerard de Besches änka 1660, fyra år efter Gerards bortgång (dvs 1656).

Parallellerna mellan ovan nämnda de Besche och Guillaume kan självklart vara slumpmässiga, men då jag fick se släktnamnet (eller patronymikonet?) Guillaume kopplat till de Besche i Harald Thunæus bok (från 1968…) började jag fundera.

Vänliga hälsningar,
Jan

313
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-10-27, 11:53 »
Hej igen!

Idag fick jag e-post från ArkivDigital. Bland annat stod att de nu är klara med sökfunktionen av generalmönsterrullor. Värt att tänka på med alla soldater bland faddrarna/dopvittnena.

Jag envisas också med utnyttjandet av mantalslängder och tänkte på möjligheten att Måns och/eller Margareta var från Lommaryd istället för Vireda. I Lommaryd mtl 1722 finns registrerade i Rödjan (jämför dr Swän Israelsson i Rödjan, se Sylvia Leijons inlägg den 2023-10-25, 21:29 i denna tråd) "Arfwed och hustr möen(?) Ingrid" med ettor endast i kolumnen för make respektive hustru (ingen mantalspenning betalades för mön(?) Ingrid). Under Rödjan finns Rya, som där har noteringen "lagdt under gården".

I mtl 1723 och i mtl 1724 finns Arvid och hustru i ovan nämnda Rya. I mtl 1724 finns i Rya även Israel och (hans) hustru. Det skulle inte förvåna mig om de var föräldrar till ovan nämnda dräng Sven Israelsson i Rödjan.

Länkar till aktuella poster

mtl 1722 (Arfwed i Rödjan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007029_00204#?c=&m=&s=&cv=203&xywh=272%2C876%2C2139%2C1011

mtl 1723 (Arfwed i Rya): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007030_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=351%2C1042%2C2139%2C1011

mtl 1724 (Arfwed och Israel i Rya): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007031_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=155%2C647%2C2139%2C1011

Vid eventuell vidare undersökningar av ovanstående uppgifter i mantalslängder hittas förhoppningsvis mer information om Arvid i Rödjan och sedan i Rya. Notera också att det bor en soldat Jöns i Rya.

Vänliga hälsningar,
Jan

314
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-10-26, 16:37 »
Hejsan,

Mellan "soldaten" och "Sjöstedt" tycker jag det ser ut att vara skrivet "fuemo" i dopnotisen i ditt förra inlägg, Sylvia. Jag bifogar en bild, så får vi se om någon har annan tolkning av både det skrivna ordet/namnet och eventuell tolkning av ord.

Ja, det börjar bli många Månsdöttrar bland faddrarna! Kanske Måns var ett vanligt namn i Lommaryd vid den här tiden. Om man tittar i en mantalslängd kan man få en ungefärlig uppskattning om det. Mantalslängder brukar jag också använda vid tillfällen då husförhörslängd saknas och då ett pars(/en kvinnas) barn inte längre döps i en viss församling. Då kan man få ett hum om hur länge en person/en familj bodde kvar i den socknen/församlingen, men man får tänka på att ett namn kan försvinna ur en mantalslängd också pga dödsfall eller att personen inte längre blev mantalsskriven, oftast av åldersskäl.

Om jag minns rätt vet vi inte när Måns Arvidsson var född. De många Månsdöttrarna kan vara hans barn i tidigare äktenskap, men det är nog troligare att Måns var ett vanligt namn alternativt att några av Månsdöttrarna var systrar (tex (ingift) svägerska till Måns och Margareta och svägerskans syster/systrar).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Aha! Här har jag hittat lite information om namnet Fulmo: https://forum.rotter.se/index.php?topic=125147.0
Soldaten har nog förnamnet Fulmo, eller vad tror du/ni?

315
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-10-25, 11:03 »
Hejsan!

Tack Sylvia för att du delar med dig av dina fynd!!
Och tack Jörgen för tips om mantalslängder! När jag letar efter mantalslängder på ArkivDigital brukar jag skriva "länsstyrelsen" i rutan där man skriver namnet på Arkivbildaren. Då får man upp olika län i tabellen med resultat som matchar sökordet "länsstyrelsen".

Ryttaren Hans Vagnström, som var fadder vid dopet i Lommaryd 1755 kanske kan ha varit samma person som faddern "Rytt. Wangström" 1745 i Vireda (se mitt inlägg i denna tråd den 2023-07-27). Kanske en ledtråd i det fortsatta sökandet. Den andra eventuella ryttaren, Johan Lindroth, kan också ha något med släkten att göra. Man skulle kanske kunna titta lite i någon generalmönsterrulla. Eftersom de var ryttare arbetade de troligen vid ett kavalleri.

Sedan ett par år håller jag på att leta efter vallonska släktnamn i Stockholm omkring 1700. Som bonus fick jag då se att Petter Hellberg grundade vinkällaren Den gyldene freden där Evert Taube och många andra kända kulturpersoner har varit (stam-)gäster enligt information på Wikipedia om Den gyldene freden. Petter Hellbergs barn Zacharias var kautionist, troligen åt Maria Ström, när hon gifte sig (1749 eller 1750 har jag för mig) med Mathias Gimström.

Lycka till med sökandet Sylvia! Och tack igen för att du delar med dig av resultaten!

Vänliga hälsningar,
Jan

316
Gavelius / SV: Gavelius
« skrivet: 2023-10-24, 12:30 »
Hej,

Med lite osäkerhet av min tolkning/läsförmåga står "Gawelij" i en typ av lysningsnotis, daterad 6/4 1689, i Stockholms Katarina församlings kyrkoarkiv, vol. CI:4, sida 372. Om det står Gawelij kanske det här inlägget bör flyttas till diskussion om annat, snarlikt, släktnamn.

Min fria avskrift av texten:
Dito (dvs 6/4 1689) angav sig kompanibåtsman Staphan Staphansson Kröger, född i Lybeck stad, hans kautionsmän är Jonas Pettersson och Matthias Olofsson kompanibåtsmän, att han inte (för tillfället?) är förlovad med någon, vilket deras skrift den 6/4 1689 vittnar samt hans egen skrivelse samma datum, och två män (Johan Jöransson Hwass samt Erick Swan) till vittne.
Piga Elisabeta Hansdotter Melchier född här i staden, om denna äktenskapshandell(?) vet lovliga södra kämnärsrätten om besked, som brudgummen i arrest hade, här om beställde salige Petter Gawelijs änka, hustru Margareta Mickesldotter Bärg.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00199#?c=&m=&s=&cv=198&xywh=189%2C1705%2C3860%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Ett tips för intresserad är att leta efter släktnamnet Gawelij i (kartvarianten av) Holms tomtbok över Katarina fs 1674 och/eller i dito tomtbok över Maria Magdalena fs 1679.

317
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-10-17, 13:05 »
Hejsan,

Vid dop, den 10/3 1689 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 348), av saltfiskhandlare och borgare Anders Matsson och hustru Sara Larsdotters barn Anders var bla köpman Johan Göding fadder. Möjligtvis var han samma person som vinhandlare Johan Göding, omnämnd i några inlägg i augusti 2023 i denna tråd. Barnets familj bodde öster om Katarina kyrka i Bergsgränden. Övriga faddrar var bergsprängare Jon Larsson, kaplan-hustrun i Storkyrkoförsamlingen (i Stockholm) och Mathias Dufwas (Duva) hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=340%2C1627%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag lägger till en fråga, som kanske har något att göra med Olof Gieting i Sundsvall (tabell 9 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:25 i denna tråd). I Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 25 (ev 1714) var han registrerad med hustru Cicilia Hägg (ev fc 1680) och hennes syster Catharina Hägg (ev fc 1682). I Örnbergs svenska ättartal (Svensk Slägtkalender) står, om släkten de Bruyn, att Magnus Gabriel Sparrman var gm2 (1682) Maria de Bruyn (fc 1662, dc 1692) och sedan gm7 (1738) Christina Hägg från Sundsvall (se bifogad bild och/eller Svensk Slägtkalender del 11 sida 113). Vet någon om Christina Hägg var syster med Cicilia och Catharina Hägg?

318
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-10-17, 10:17 »
Hej igen,

Med risk att komma ifrån ämnet Tillman berättar jag att bankokommissarie Johan Gerdes (se mitt inlägg den 2023-10-15 i den här tråden) ägde en tomt, om jag har läst och tolkat text rätt, vid Bastugatan på Södermalm enligt Holms tomtbok 1679 (se bifogad bild). Johan Gerdes var som sagt gm brukspatron Adam Leijels halvsyster Margareta Leijel. Intill Johans tomt låg (1679) rådman Mårten Bunges tomt. Enligt adelsvapen.com om släkten Bunge nr 214 gifte sig Mårten den 14/8 1681 med Emerentia Leijel. Om jag har tolkat sekundär källa rätt var Emerentia kusin till ovan nämnda halvsyskonen Adam Leijel och Margareta Leijel.

Lite längre åt höger på Bastugatan, på den bifogade bilden, låg bryggare Claes Bruuns änkas tomt. I mitt inlägg den 2023-08-20 i denna tråd skrev jag att hennes troliga dotter, Catrina, gifte sig den 2/2 1680 i tyska fs i Sthlm, med Peter Crantz - skeppare från Stettin. Nya fynd visar dock att det bör ha varit en annan Catrina Brun, som gifte sig med skeppare Peter Crantz från Stetting. Inspektor Daniel Tillmans son Ernest fanns i Stettin 1697 enligt uppgift i bou efter Daniel (se mitt inlägg den 2023-10-15 i denna tråd).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Inspektor Daniel Tillmans dotter Ingrid gifte sig med handelsman Johan Portman (se mitt inlägg den 2023-10-15 i denna tråd) troligen 1688: den 13/10 1688 angav sig, till Katarina fs i Stockholm (CI:4, sid 353-354) köp- och handelsman Johan Portman, född på Åland vars bror arrendator Erik Portman var vittne (Johan var skild från Elisabet Svensdotter) till äktenskap med jungfru Ingrid Danielsdotter Tillman, född i Katarina fs, dotter till Daniel Tilleman.

Länk till notisens början:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00189#?c=&m=&s=&cv=188&xywh=2851%2C3785%2C3641%2C1721

319
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-10-16, 21:18 »
Hej,

Den 6/1 1689 döptes klädmakare mäster Hans Tilleman och hustru Catharina Linds barn Johannes i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 332). Familjen hyrde bostad i kungens trädgårdsmästares gård "nedan Nya Torgit". Faddrar var: rådman (Hans) Roslin (gm Dorothea Getingh), vinskänk Hindrick Lylo (bör då ha varit svåger till perukmakare/vinskänk Jonas Gode), mäster Hans Meijer, mäster Carl Jonsson (klädvävare enl 1900-talsversion av Holms tomtbok, men i originalet ser hans yrkestitel ut att kunna vara klädmakare - se bifogad bild av del av kvarteret Vintertullen större, folie 53), mäster Wilhelm Classon, Niclas Urban(?), klädmakare mäster Hans Lundbergs hustru, klädmakare mäster Marthin Smits hustru (som hette?) hustru Elisabeta Traleman(?) och jungfru Maria Ludewick.

Söder om kungliga trädgårsmästarens trädgård låg kryddkrämare Scipio Meijtens trädgård. Scipio bör vara ett latinskt namn. Han kan ha varit släkting till Martin Meijten (troligen konterfejare), som var fadder vid dop, den 2/6 1714 i Maria fs, av kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn Maria Charlotta. Konterfejare Martin Meyten gifte sig den 4/12 1681 i tyska fs i Stockholm med Johanna de Braun, dotter till Frantz de Braun köpman i Gorchum i Holland.

Söder om kryddkrämare Scipio Meijtens trådgård låg kryddkrämare Jakob de Ljungs trädgård. Jakobs släktnamn är likt det hollänska(?) släktnamnet de Jong.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=183%2C1910%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Vid dop den 17/3 1689 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 350), av klädmakare geställ Johan Andersson och hustru Anna Andersdotters barn Anders (i järnbärare Erik Nilssons hus vid Bondegatan), var bla jungfru Elisabeta Hansdotter Tilleman fadder. Möjligen (jag vågar nog skriva troligen) var hon dotter till klädmakare Hans Tillman. Jag misstänker att Elisabeta var omkring 20 år, dvs född senast ca 1672 varför Hans Tillman i sådant fall bör ha varit född före 1654.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=264%2C101%2C3641%2C1722

320
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-15, 16:57 »
Hejsan,

Den 20/10 1688 döptes, i Katarina fs i Stockholm, skräddare Per Larsson och hustru Brita Nilsdotters barn Anna (CI:4, sida 308). Familjen hyrde bostad vid nya Skeppsbron (idag Stadsgården) i salige Petter Crantz gamla gård, som låg två tomter ifrån inspektor Daniel Tillmans tomt och stenhus vid samma gata. (Jag har just skrivit mer om Daniel Tillman under vallonsläktnamnet Tillman.)

Faddrar vid dopet var: bryggare Per Andersson, monsignore Johannes Ollenius, Torsten Hindersson, hustru Anna Marinie som var (eller "och"?) vinskänkhustru, doktor Fredricks fru, samt hustru Anna Persdotter.

Fråga angående tolkning av texten i dopnotisen (se länk nedan):
Var faddern hustru Anna Marinie gm en vinskänk?

Om ovan nämnda Anna Marinie var "vinskänkhustru" kan hon inte ha varit samma person som änka Anna Lemarinier, som gifte sig hösten (misstänker jag) 1684 med urmakare gesäll Zacharias Bast/Bask (se mitt inlägg den 2023-09-28 i denna tråd). Urmakare och klensmed Zacharias Besck (Besch?) dog 1727 enligt bou efter honom och i den står att hans efterlämnade hustru hette Anna Marinie (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:96, sida 1032).

Den ovan nämnda faddern Torsten Hindersson misstänker jag, "lite löst", kan ha varit son till Hein Brun/Henin Burjn (tabell 21 i NV del 1, sida 112).  :o Förresten, min misstanke är mycket lös!  ;D Den baserar sig på att en viss Christina Bruun (gm Tobias Soltner och bör ha haft koppling till släktnamnen Dubois samt Maniette) blev registrerad, endast en gång, med ett mycket svårläst patronymik, som jag har tolkat som Torstensdotter. Dessutom står i NV att Hein Bruns arbetsgivare var familjen Momma vars en del familjemedlemmar tycks ha förekommit på Södermalm i slutet av 1600-talet.
Det här om Torsten Hindersson är självklart endast en observation och ingen hypotes!!

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00167#?c=&m=&s=&cv=166&xywh=199%2C1746%2C3642%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter att just ha läst lite om familjen Momma faller mycket på plats om släkten Brun i Stockholm omkring 1700. Nu måste jag be min mamma låna Örnbergs Svenska ättartal XI:110 för att läsa om de Bruyn från Aachen!!!  :) Hoppas att den finns att låna!
PS2: Örnbergs Svenska ättartal finns visst på ArkivDigital!  :D

321
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-10-15, 16:21 »
Hejsan,

I mitt inlägg den 2023-01-30 i denna tråd hade jag ett par frågor om inspektor Daniel Tijlman/Tylman gm Margaretha Bremer på 1670-talet. Han tycks inte finnas med i Kjell Lindbloms bok NV del 2, men hans släktnamn blev registrerat som Tillman i bou efter honom (se nedan). I Holms tomtbok över Katarina fs i Stockholm (1674) hittas monsignore Daniel Tillmans stenhus och tomt vid Saltsjön i kvarteret Nedre Glasbruket (folie 33, se bifogad bild).

Enligt uppgift i bou, daterad 13/7 1697, dog inspektor Daniel Tillman den 19/6 1696 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:54, sida 860). Dödsboet ägde ett stenhus på Södermalm vid ”nya Bron”, som bör ha legat vid Saltsjön (nya Skeppsbron). Hans efterlevande hustru hette Helena Andersdotter och Daniel hade barn från två äktenskap (de fyra första, nedan, från första(?) äktenskapet):

•   Kamrer Ernest Tillman fanns i Stettin då bou upprättades
•   Ingrid Tillman gm handelsman Johan Portman då bou upprättades
•   Sara Tillman var jungfru och bodde hos sin syster Ingrid då bou upprättades
•   Catharina Tillman gm bruksskrivare Petri Ougstadij/Ougstady (sockerbruket?)
•   Eva Dorotha Tillman fc 1687
•   Samuel Tillman fc 1691

Länk till bou:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107535_00905#?c=&m=&s=&cv=904&xywh=3298%2C395%2C4470%2C2065

Jag har inte sett någon direkt koppling till kända ”vallonska Tillmän”, men (som vanligt  :P ) har jag ett par indirekta och ganska långsökta kopplingar:

1)   Daniels son, kamrer Ernst Tillman, fanns i Stetting 1697 och båtsman Gottfrid Tillman (tabell 9 i NV del 2, sida 273) uppger till Frösåkers ting, sommaren 1711, att någons make bodde i Stettin (och var gift med en annan kvinna) vilket kan betyda att Gottfrid själv hade varit i Stettin en tid innan sommaren 1711.

2)   Öster om, och intill, Daniel Tillmans stenhus och tomt (1674) fanns kommissarie Johan Gerdes stenhus och tomt enligt Holms tomtbok (se bifogad bild). Enligt sek källa (adelsvapen.com) om släkten Gerdesköld nr 242 var bankokommissarie Johan Gerdes gm Margareta Leijel (1649-1694), som var halvsyster till brukspatron Adam Leijel. I samma sek källa, om släkten Brehmer nr 1165 (jfr Daniel Tillmans första(?) hustru, Margaretha Bremer), står att Catharina Juliana Brehmer (född före 1680, dc 2/5 1733) var gm2 kommendör Herman Snack, som ska ha tillhört släkten Snack nr 1132. Om denna senare släkt står, på adelsvapen.com, att Peter Snack (1632-1713) var gm4 Maria Leijel (1657-1740), som var syster till brukspatron Adam Leijel och halvsyster till Margareta Leijel, som bör ha varit granne (åtminstone ”husägar-granne”) med Daniel Tillman. Summering: genom sitt gifte med Margaretha Bremer var Daniel Tillman möjligtvis ”långväga” släkt med Leijel.

Vänliga hälsningar,
Jan

322
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-14, 20:42 »
Hej igen,

Vid dop den 14/9 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4 sida 295), av åkare Anders Olofsson och hustru Karin Jacobsdotters barn Zacharias, var bla jungfru Elisabeta "Lemarinié" fadder. Anders, Karin och Zacharias bodde i egen gård ytterst på Götgatan. Övriga faddrar var slaktare Hindrick Jacobsson, åkare Erik Lillia, en åkaredräng, hustru Anna Boy/Boij gm en bokhållare på slottet och mätare Lars Olofssons hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3164%2C2618%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

323
Introducerad adel - R / SV: Rosenlindt
« skrivet: 2023-10-14, 14:32 »
Hej,

Jag har ett par frågor om släkten Rosenlindt/Roslin:

1) Vid dop den 2/7 1688 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 273) var bland annat "her: Rådman Roslijns hust: Dorothea Getingh" fadder.
Betyder texten att Dorothea Getingh var samma person som rådman (Hans?) Roslins hustru?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=2969%2C238%2C3642%2C1722

2) I von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b) står, om jag har tolkat texten rätt, att kommissarie Johan Meurman (f 19/2 1659) var gift med Anna Roselia (död 2/1 1730), dotter till handelsman Joh: Roselij (se bifogad bild).
Var handelsman Johan(?) Roselij och hans dotter Anna släktingar till Roslin/Rosenlidt-släkten, och i sådant fall hur?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

324
Katarina / SV: Södersluss
« skrivet: 2023-10-13, 14:42 »
Hej och tack igen för svar Annika!

Jag håller med att vallen mot Saltsjön tycks ligga mer söderut än vallen mot Mälaren. Där föll min förhoppning om en koppling mellan kryddkrämare Jochum Brun och bryggeriet.  :'(  ;D

Istället håller jag inte med om det du skrev om krumelurerna, men min åsikt bygger bara på min erfarenhet av förkortningar. Min tolkning är att det, efter kolon-tecknet, kommer en eller flera små bokstäver, som är liksom upphöjd/upphöjda. I dopnotisen, som vi har skrivit om i de senaste två inläggen här, har vi exemplet "Mest:r" och "H:r". Bokstaven, eller bokstäverna efter kolon-tecknet tolkar jag som sista bokstaven/bokstäverna i en förkortning av ett ord. De två exemplen skulle därför bli "mester" (mäster) och "herr". I dopnotisen tycks det mig stå "wäl:tt", som kanske skulle kunna betyda "välaktatt" (dvs stavningsform av "välaktade"), "välbetrott" (dvs stavningsform av "välbetrodde"), eller möjligtvis "vällärtt" (dvs stavningsform av "vällärde"), men den sista varianten tycks mig mindre sannolik. Men som sagt, mina tolkningar bygger enbart på min erfarenhet, så om det finns fler referenser till krumelurerna så blir jag övertygad om att de står för "herr".  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

325
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-10-12, 20:32 »
Hej igen,

Ett par månader efter dopet, som jag skrev om i mitt förra inlägg, var ungefär samma personer faddrar.

Den 13/5 1688 döptes klädmakare gesäll Johan Olofsson och hustru Dordi Hansdotters barn Isaak, vilka hyrde bostad på Nygatan i Gripens gård i Katarina fs (CI:4, sida 264). Faddrar var klädmakare mäster Anders Håkonsson, klädmakare mäster Lars Olofsson, mäster Hindrich Prässare(?), klädmakare mäster Hans Lundbergs hustru Anna Maria Lekler (Le Cleer), klädmakare mäster Marten och klädmakare mäster Hans Tillmans hustru.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=-605%2C216%2C5244%2C2480

Anna Maria Le Cleer bör ha varit samma person (Anna Thomasdotter le Cleer), som var mamma till det döpta barnet nämnt i mitt förra inlägg.

Vänliga hälsningar,
Jan

326
Katarina / SV: Södersluss
« skrivet: 2023-10-12, 16:52 »
Hej igen,

Bäst jag börjar mitt inlägg med att skriva att jag inte har läst boken än (se mitt förra inlägg).  ;D

Istället har jag sett en dopnotis i Katarina församlings volym CI:4, sida 259. Den är daterad 12/4 1688 och det är preciserat att föräldrarna till barnen (troligen tvillingar) bodde på(!) södra vallen vid Slussen. En av faddrarna var kryddkrämare Jochum Bruno, som här blev beskriven med ett "wäl:tt", som jag undrar vad det betyder.

Möjligen, och nästan troligen, var Jochum granne med paret, vars barn döptes. Därför undrar jag också vilken av de två vallarna som kan ha kallats "södra vallen". I Holms tomtbok 1674 tycks de ligga på ungefärligt samma nord-sydlig "breddgrad".  :-\

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=3101%2C938%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

327
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-10-11, 18:30 »
Hej igen,

Jag fortsätter att envisas om möjligheten att Johan Giliuum (tabell 3, NV del 1, sida 297) aldrig "kom fram" till Frankrike eller att han kom tillbaka till Sverige och Stockholms Södermalm, där han kan ha dött 1682 (se tex mitt inlägg här den 2023-09-07). I annan(?) diskussionstråd skrev du/Kjell Lindblom att Johan Giliuum borde ha flyttat till något barn vid ett järnbruk (Gimo?) om han kom tillbaka till Sverige, och inte ha dött i Stockholm.

Nyligen fick jag se en dopnotis, daterad 14/4 1688, i Stockholms Katarina församling volym CI:4 (sida 236) i vilken stockholmaren och gardeskarl "Clas Gijllion" är omnämnd - boendes på Rådmansgatan, troligen den som fanns förr i Katarina fs på Södermalm (idag en del av Folkungagatan).

Kan man tänka sig att denna gardeskarl var Johan Giliuums barn Claes, som var dopvittne i Almunge 1705-09? I sådant fall fanns ett motiv för Johan Giliuum att bo i Stockholm. Har dopvittnet Claes i Almunge någon (yrkes-)titel i dopnotiserna?

I tabell 24 (NV del 1, sida 304) står att "en" Clas Gilliam gifte sig i Skäfthammar den 29/6 1694 med Sara (Clasdotter) Maniette och att det kan röra sig om en annan person än tabell 24 med samma namn. Kan Sara Maniettes make ha varit Johan Giliuums son Claes (som eventuellt bodde på Södermalm 1688)? Det skulle i sådant fall kunna ge en slags förklaring till varför Anna Catharina Soltner, trolig dotter till Tobias Soltner och Christina Bruun (som tycks ha haft koppling till släktnamnet Dubois) på Södermalm, gifte sig (enligt sekundär källa) med mjölnare Johan Maniette. (Finns släktskap mellan Sara Maniette och mjölnare Johan Maniette?) För eventuellt intresserad har jag skrivit mer om Soltner och Bruun under släktnamnet Le Brun (Brun/Le Brun i Stockholm omkr 1700).

Min fria avskrift av dopnotisen:
Den 21/4 1688 döptes skrivaren Mårten H. (Hansson?) Grå och Ingeborg Andersdotters son Olof, som de sinsemellan ägt under äktenskapslöfte vilket hans brev, daterad 14/4 1688, utvisar. Barnet föddes på Rådmansgatan i styrman Erik Bondes gård hos gardeskarlen Clas Gillion enligt hustru Anna Matsdotters vittnesbörd. Fadder var stadslöjtnant herr Jonas.

Länk till dopnotisen i vilken gardeskarl Clas Gijllion är omnämnd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=573%2C2448%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Carl Björlings rekonstruktion av Holms tomtbok över Katarina fs (1674) finns kompanibåtsman Erik Olufssons tomt vid Rådmansgatan i kvarteret Hästen (inringad på den bifogade bilden). Med stor osäkerhet skulle han kunna ha varit samma person som styrman Erik Bonde, som omnämns i dopnotisen ovan.

I den bifogade bilden har jag ringat in några andra namn:

1) Vinskänk Mårten Hartman (som hade koppling till vinskänk/vinhandlare Anders Brun och vars släktnamn Hartman tycks ha polsk bakgrund, precis som Anders Bruns troliga svägerskas släktnamn, och i mtl 1683 står att Anders Bruns två brorsbarn skulle åka till Polen).

2) Rådman Karckman (som hade kopplingar till släkterna Grundel och Leijel).

3) Rådman Andersson Stockenström (vars släktnamn Stockenström är omnämnt i mitt inlägg här, den 2023-08-29, om Catharina Giljam och hennes barn i kvarteret Östergötland i Maria Magdalena fs). Då ovan nämnda Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Catharina döptes, den 10/3 1686 i Maria Magdalena fs, var bla tullnär Daniel Stockenström fadder.

328
Katarina / SV: Södersluss
« skrivet: 2023-10-11, 11:10 »
Tack igen Annika för all information!

StadsBrygghuset, vars grund grävdes fram 2017, misstänker jag kallas "Södra bryggeriet" på hemsidan, som öppnas då man klickar på länken.

På ritningen från 1771 undrar jag om Södra Brygghuset verkligen är med. Om jag har tolkat ritningen rätt är söder rikning uppåt på ritningen, och Södra Brygghuset bör ha legat strax under ritningens underkant.

Min mamma har varit till biblioteket och beställt Harald Thunaeus bok "Ölets hitoria i Sverige: Från äldsta tider till 1600-talets slut" (Almqvist & Wiksel 1968). I den ska det finnas information om "de två stadsbrygghusen på 16- och 1700-talen, det södra vid Slussen och det norra som låg på platsen för den lilla parken invid Rödbotorget, senare vid Kungsholmsbron" i Stockholm (Sten Simonsson i tidskriften RIG, 1969, årgång 52, häfte 3). Jag återkommer om jag hittar något i boken som jag bedömer kan vara av allmänt intresse under det här diskussionsämnet.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter att ha vridit och vänt på ritningarna/kartorna från 1674 respektive 1771 har jag nu sett att "Söder brygghus" finns med på ritningen från 1771. Jag bifogar en bild på vilken jag har ringat in bryggeriet med röda linjer.

329
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-10, 16:16 »
Hej,

Vid dop, den 18/3 1688 i Katarina fs i Stockholm, av borgare och skeppare Magnus Lamb och hustru Catharina Carlsdotters barn Margareta var bland annat biskopinna Grundel och hustru Catrina Marinie faddrar. Jag misstänker att Catrina Marinie var gm färgare Niclas le Marinier.

Länk till dopnotisen (Katarina fs, CI:4, sida 200):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=-90%2C2327%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

330
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-10-10, 16:03 »
Hej,

Den 18/3 1688 döptes Johanna i Katarina fs på Södermalm i Stockholm (CI:4, sida 200).
Johannas mamma, Anna Thomasdotter, hade det vallonska släktnamnet le Cleer.
En av faddrarna var klädmakare mäster Hans Tillman. Johannas pappa, Hans Lundberg, var också klädmakare. Det vanliga släktnamnet Tillman i Stockholm omkring 1700 behöver därför inte ha något med den vallonska släkten Tillman att göra, men med tanke på släktnamnet le Cleer undrar jag om klädmakare Hans Tillman hade vallonsk bakgrund.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=-388%2C161%2C5244%2C2480

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser nu att jag har skrivit om en lärftkrämare Hans Tillman, i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm, i några inlägg här i februari 2023. Kan han ha varit samma person som klädmakare Hans Tillman tro...?

PS2: Klädmakare mäster Hans Tilleman var vittne då överskärare gesäll Jörgen Sköffler angav sig för äktenskap med i Västervik födda änkan hustru Ingrid Matsdotter den 4/8 1688 till Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 227). Jörgen Sköffler var född i staden "Båsen" (möjlilgen Poznan) i Polen. Förhoppsningsvis kan dessa uppgifter vara till hjälp vid bedömning av Hans Tillmans eventuella vallonska bakgrund.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=2739%2C2502%2C3642%2C1722

331
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-10-10, 15:41 »
Hej igen,

Vid genomgång av dopnotiser i Katarina församling i Stockholm har jag hittat ytterligare en notis vars innehåll möjligen ger ytterligare indikation om släktskap, som jag tidigare har ”varit inne på”, mellan några Getingar.

Den 16/3 1688 döptes borgare och klädmakare mäster Arvid Karlsson och hustru Anna Maria Bertilsdotters barn Anna Liskin i Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 199). Faddrar var kommissarie Frans Linck, rådman Roselin, magister Sven Lyrell, bruksförvaltare Abraham Ernest, bryggare välaktade Lars Joensson (troligen tabell 19 i mitt tidigare inlägg), Baltzar Grills hustru Liskin, bagare Hans Merts hustru Maria (bör troligen ha varit bagare Hans Smerts hustru Magdalena Brun), Mårten hökares hustru Brita (möjligen hökare Mårten Brun) och klädmakare(?) mäster Lambert Ortmans hustru Liskin.

Rådman Roselin hette Hans enligt sekundär källa (https://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin) och troligen var han, eller hans son med samma namn, fadder då sockerbagare Carl Gieting (tabell 23 i mina tidigare inlägg – se ”version september 2023”) och Beata Marias barn Anna Beata döptes, den 21/6 1696 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm.

En annan, mer långsökt koppling, är den mellan barnets pappas yrke, klädmakare (Arvid Karlsson) och den troliga svärfaderns yrke, skräddare Petter Hagman, till kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tabell 24 i mitt tidigare inlägg).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=2446%2C1997%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

332
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Cleer
« skrivet: 2023-10-10, 10:40 »
Hej,

På Kjell Lindbloms hemsida, med tillägg till Nordisk Vallongenealogi, har jag sett släktnamnet Clerk eller Klerk om jag minns rätt. I skrivande stund kan inte hemsidan nås enligt min browser och jag kan därför inte kontrollera.  :( Om mitt minne stämmer tror jag det rör sig om samma släktnamn, som i Sällskapet Vallonättlingars släktlista är registrerat som le Cleer.

I Stockholms Storkyrkoförsamlings digitaliserade register över dop där på 1600-talet (och en bit in på 1700-talet) hittas släktnamnet Clerk, med det jag tolkar som olika stavningsvarianter (Clerck, Klerk, Klerck). Därför misstänker jag att det redan finns en mängd information om jungfru Maria le Kler, som jag nämnde i mitt förra inlägg.

Vänliga hälsningar,
Jan

333
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-10-10, 10:21 »
Hejsan!

Om Anders Bagge lade jag till ett "troligen" inom parentes eftersom uppgifterna om att Anders Bagge i Sundsvall var samma person som skeppskvartersman Anders Bagge (som blev registrerad i Stockholms kronotaxeringslängd redan 1750) inte stämmer till 100%, men informationen om hans bror tycker jag tyder ganska starkt på att det trots allt var stoffvävare Anders Bagge som var skeppskvartersman Anders Bagge (se tabell 10 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:25).

Vänliga hälsningar,
Jan

334
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-10-09, 20:36 »
Hejsan,

Jag håller på att gå igenom Stockholms Katarina församlings kyrkoarkiv runt år 1700 och börjar få fram lite mer information om Urban Gedin, tabell 18 i denna tråd. Jag återkommer om det. I stället önskar jag berätta om en dopnotis med flera släktnamn, som förekommer i några av tidigare upplagda tabellerna i denna tråd.

Den 1/1 1688 döptes, i Katarina fs i Stockholm, kronans styrman Johan Lang och hustru Brita Bagges barn Carl (CI:4, sida 177). Enligt min tolkning av texten i dopnotisen bodde familjen hos Britas mamma, på Tullportsgatan, i fordom enspännare(?) Anders Bagges gård. Faddrar var: direktör Petter Gedda, Magnus Lamb, Elias Häggman, Petter Classon, Gotfrid Lang, Jacob Söderberg, Elisabet Telats, hustru Magdalena Giöding, hustru Brita Hoff, hustru Lucia, jungfru Johanna Kieser och hustru Christina Sträng.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=2935%2C1844%2C3035%2C1435

Släktnamnet Lang/Lång förekommer i tabellerna:

19 – Handelsman Lars Joensson Gedings efterlevande hustru, Sara Buhre, gifte sig den 26/8 1709 med handelsman Sven Lång.

24 – Kronobåtsman Tomas Larsson Gieting gifte sig den 6/3 1715 i Saltfruuns gård, som tycks ha tillhört Anna Margaretha Lång.

27 – Maria Geting gifte sig den 18/4 1725 i kryddkrämare Rudkers hus, som tycks ha tillhört Anna Margaretha Lång eftersom det troligen kallades Saltfruuns gård (Anna Margaretha Lång var gift före 1720 med kryddkrämare Joachim Rydker).

30 – Fänrik Bengt Gieting, som hade en blind, änkling och avskedad fänrik Lang som hyresgäst enligt Ladugårdslandet (Stockholm) mtl 1740.

Släktnamnet Bagge förekommer i tabell 10Elisabeth Geting (fc 1715) var (troligen) gm skeppskvartersman Anders Bagge omkring 1750 då de tycks ha flyttat från Sundsvall till Stockholm. I Stockholms kronotaxeringslängd 1750 framkommer att Anders Bagge hyrde bostad av Anna Buhre, som kan ha varit släkting till Sara Buhre (gm handelsman Lars Joensson Giedinghtabell 19 i denna tråd). Skeppskvartersman Anders Bagge var troligen bror till skeppsbyggmästare David Bagge (fc 1706).

Släktnamnet Lamb förekommer i tabell 35Soldathustru Caisa Geting blev registrerad som hyresgäst hos hökare Jacob Lamb i Maria Magdalena (Stockholm) mtl 1739.

Släktnamnet Hoff kan möjligen vara en kort form av släktnamnet Hoffner, som förekommer i tabell 27Maria Geting gifte sig den 18/4 1725 med under-styrman Rolof Pettersson Hoffner, som dog före 29/5 1744.

Vänliga hälsningar,
Jan

335
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-09, 13:54 »
Hej igen,

Jag fortsätter att skriva om ett par andra färgare i Stockholm, även om det troligen rör sig om ett annat släktnamn, Monier, eller möjligen stavningsvariant av le Marinier, Lemoine och/eller av Mineur. Med tanke på att de alla var färgare i Stockholm under ungefärligt samma tidsperiod tycks det mig troligt att det rör sig om släktingar med samma släktnamn. För mig är det hela dock ganska förvirrande!

Den 10/5 1687 döptes i Katarina fs i Stockholm "ett oächta barn, Margareta
fadren sades vara en fransysk färgare Johan
Möne
och konan Brita Lucasdotter, som tient
dher på Giötegatan för pijga, nu födt barnet
straxt norr om kyrckian på Fiskiarebergit i en
finsk(?) murgesälls gårdh Johans" (CI:4, sida 171).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=3224%2C162%2C2549%2C1205

Möjligen var det samma färgare Johan Möne, som blev registrerad som färgare mäster Johan Munie, men tycks själv ha stavat sitt släktnamn Meunier, i Maria Magdalena mtl 1702 här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=3271%2C1572%2C2587%2C1217

I Stockholms mtl 1721 finns en färgare, vars namn blev registrerat som Andreas Mynier/Mijnier, men han tycks också ha stavat sitt namn Meunier, här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=429%2C2691%2C4466%2C2101

Sorry att jag inte har varit så noga med referenser och preciserat var de två färgarna Meunier bodde enligt mtl 1702 respektive mtl 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag lägger till en dopnotis i Maria Magdalena församling den 9/4 1671 då sidenfärgare Johan Johanssons hustru och sidenvävare Mårten Dåbler (stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Doublet?) var faddrar. Dessutom var jungfru Margreta Utenhoff fadder vid samma dop. Hon var troligen släkt med Johanna Uttenhofen, vars svärfar Anthoine Bruyn ska ha varit inblandad i järnbruksverksamhet.
Länk till dopnotisen i MM:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3220%2C3069%2C3035%2C1462

336
Smed- och/eller vallonsläkter / de Pois
« skrivet: 2023-10-09, 12:31 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista, version 2019-03-13, finns släktnamnet le Pois.
Som kommentar till le Pois står att Etienne de Pois kom till Sverige som kolare 1623.

Den 17/5 1687 "döptes ett oäctta barn Justina, barnfadren
föregats wara döder, en af kong. maijestets Drabanter,
Petter Poijs, och hon Anna Larsdotter, som födt barnnet
ytterst på Östre Kyrckiogatan, i timbermansens Bengts
gårdh näst Ehresta [Ersta?], wittnade skarpprättarens
fordom Anderstes dotter Brita, som henne af
barmhertigheet intagit hafv:, dher till besakade
barnmoderskan hustru Elisabeta Hansdotter, änkia"
(Katarina fs i Stockholm, CI:4, sida 170).

Petter Poijs, som möjligen hade det vallonska släktnamnet de Pois, bör ha dött tidigast 9 (eller låt oss säga tidigast 10) månader tidigare om uppgifterna stämmer.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=3222%2C2443%2C2549%2C1205

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

337
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Gabe
« skrivet: 2023-10-09, 11:10 »
Hej,

En till dopnotis, som kanske inte har med släktnamnet Gabe att göra, men eftersom barnets mamma hade patronymikonet Valentinsdotter och barnet hette Maria samt döptes i Katarina fs 1687, precis som Adam Vallentinsson Gabes barn Maria, kan det nog vara idè att "hålla ögonen öppna" efter mer information om barnet och hennes föräldrar.

Den 19/3 1687 döptes piga Maria Valentinsdotters barn Maria i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida "168b" - det finns två sidor 168 i volymen). Det är för mig oklart vem som uppges vara barnets pappa; övermarschalk Pilo vid danska hovet eller Pilos kammartjänare Christopher Hindrick.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00095#?c=&m=&s=&cv=94&xywh=700%2C3138%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

338
Smed- och/eller vallonsläkter / le Cleer
« skrivet: 2023-10-08, 20:41 »
Hej,

Den 22/10 1687 angav sig kopparslagare mäster i Arboga, änkling Leonard Meijer, till Katarina fs i Stockholm för äktenskap med jungfru Maria le Kler [le Cleer], född "här i staden", som kan betyda i Gamla Stan i Stockholm (CI:4, sida 156). Gissningsvis var Maria född på 1660-talet.

Enligt notisen var klädmakare mäster Hans Lundberg Leonards blivande svåger. Släktnamnen Meijer och Lundberg har koppling, enligt sekundära källor, till guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 210). Enligt annan sekundär källa hade hans svärmor släktnamnet Lundberg, men jag har inte lyckats bekräfta den uppgiften med någon primärkälla.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=2876%2C289%2C3035%2C1435

Enligt Sällskapet Vallonättlingars släktlista (version 2019-03-13) var Johanna Wincentsdotter le Cleer gm Jacob Bäwi 1662 och släktnamnet le Cleer sägs i listan vara känt endast på kvinnosidan. Det bör ha funnits/bott en man med släktnamnet le Cleer i Stockholm, troligtvis på 1660-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

339
Ansillon / SV: Ansillon
« skrivet: 2023-10-08, 18:36 »
Hej,

Här kommer ett inlägg, som troligen inte har med släktnamnet Ansillon att göra, men det är det närmaste jag kommer.

Den 20/8 1687 angav sig åkare Erik Eriksson Lillia till äktenskap till Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 152). Han önskade gifta sig med Anna Jacobsdotter, född i Stockholm. Hon hade tidiagare varit gift med fransmannen och åkaren Jakob Niclasson, som dog och begravdes i Katarina församling.

Länk till "lysnings"-notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=3107%2C895%2C2809%2C1328

Den 17/8 1687 upprättades bou efter åkare Jacob Niclasson, som hade dött 1 3/4 år tidigare, dvs (sen-)hösten 1685 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:39, sida 967). Jag har inte letat efter begravningsnotis.

I bou:en framkommer att Jacob Niclasson och Maria Jacobsdotter hade två barn:

- Maria, fc 1682
- Niclas, fc 1684

Barnens förmyndare var trädgårdsmästare Mårten Larsson Sillingh, vars släktnamn gjorde att jag lade upp inlägget här, men naturligtvis är det inte troligt att Sillingh var en stavningsvariant av Ansillon.  :D

Gissningsvis hette Jacob Niclassons mamma Maria.

Länk till bou:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107520_01003#?c=&m=&s=&cv=1002&xywh=3078%2C12%2C4469%2C2065

Kan man med hjälp av denna knapphändiga information härleda Jacob Niclassons eventuella vallonska bakgrund?

Vänliga hälsningar,
Jan

340
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Gabe
« skrivet: 2023-10-08, 17:21 »
Hej igen,

Kopparslagare gesäll Adam Vallentinsson Gabe var född i Norrköping enligt notis, då han angav sig (för bröllop) till Katarina församling i Stockholm den 12/6 1687 (CI:4, sida 147). Hans vittne var då Johan "Holsteenson" Blomdahl, pikner vid kapten Löfwens kompani vid Kungliga gardet. Han gifte sig med piga Elisabeta Olofsdotter, född i Hedemora.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=720%2C1383%2C2810%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

341
Katarina / SV: Södersluss
« skrivet: 2023-10-07, 16:38 »
Hej och tack Annika för ditt svar! Vad fin och innehållsrik Swiddetavlan är!!

Jo, jag såg att det låg hökare-bodar i anslutning till vallarna vid Södersluss och hade därför samma tanke, att kryddkrämare Joachim Bruno hyrde eller ägde en, eller fler, av dem. Jag har också funderat över möjligheten att Joachim bodde i anslutning till Stadsbrygghuset eller till Nya Brygghuset.

Vet man vilka som drev dessa två bryggerier? När började man brygga i dem?

Enligt Holms tomtbok 1679 ägde Clas Bruuns änka en tomt i kvarteret Lappskon, som ligger i närheten av Slussen på Södermalm. Enligt noteringar i Maria Magdalena kyrkoarkiv och i en bouppteckning var Clas Bruun bryggare. Han dog troligen i februari eller i mars 1668. Därför är jag mest nyfiken på uppgifter om vilka som drev Stadsbryggeriet och Nya Bryggeriet (om de hette så) vid Södersluss åren före 1668, såvida de fanns då. Vissa uppgifter tyder på ett släktskap mellan bryggare Claes Bruun och kryddkrämare Joachim Bruno. Uppgiften om att kryddkrämare Joachim Bruno bodde på Wallen, som kan ha legat i anslutning till Stadsbrygghuset och till Nya Brygghuset, fick mig att fundera över möjligheten att bryggare Clas Bruun drev ett av dessa bryggerier (eller båda) i stället för att driva ett bryggeri på sin tomt i kvarteret Lappskon, som jag tidigare tog för givet att han gjorde. Där kom hela bakgrunden till min ursprungliga fråga fram! :)

Vänliga hälsningar,
Jan

342
Smed- och/eller vallonsläkter / Gabe
« skrivet: 2023-10-06, 21:10 »
Hej,

Den 10/7 1687 "döptes kopparslagare gesällens, Adam
Wallentinsons Gabe
s dotter Maria, och desse personer
wigdes samma gångh
" i Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 126, dopnotis nr 160).

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019-03-13) finns släktnamnet "Herou (Gago)", men Gabe är nog inte tillräckligt likt Gago misstänker jag. Kan Gabe vara stavningsvariant av något annat vallonskt släktnamn? Troligen var Adam minst 20 år gammal vid dopet och vigseln och var alltså född före 1668.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3347%2C161%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

343
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-10-06, 17:19 »
Hej,

I mitt förra inlägg skrev jag om Gunnar Hellströms information om vinskänk Henrik Tillman gift 1754 med Elsa Catharina Peltz. Det står i samma artikel att Henriks svärfar, Christian Friederich Peltz, var gift med Catharina Green, som var mamma eller plastmamma till Henriks hustru Elsa Catharina (se bifogat bild, som är tagen ur Gunnar Hellströms artikel).

Den 19/4 1687 döptes slottskanslist Hans Greens barn Ludewick Johan i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 120). Sannolikheten är förmodligen inte så stor att Hans Green och ovan nämnda Catharina Green var släkt med varandra, men eftersom två av faddrarna vid dopet var kamrer Johan Strokirck (Strokirch) och "biskopinna" Anna Grundell, vilka jag misstänker hade kopplingar till valloner och/eller till järnbruk, ville jag ändå nämna dopnotisen här.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=3044%2C213%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

344
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-06, 16:40 »
Hejsan,

Den 1/5 1687 döptes färgare mäster Niclas Lemarinies barn Helena i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 120). Denna gång blev hans släktnamn stavat ganska likt le Marinier.

I dopnotisen står att familjen bodde i "sin gårdh i fiskiaregränden".
I Holms tomtbok 1674, eller snarare i den senare gjorda kartan, har jag inte hittat Niclas namn i området där Fiskargränd (större och mindre) bör ha legat.

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=3258%2C2874%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

345
Hej!

Nedan följer några kommentarer angående bryggare Piere le Brun (fc 1651), hans hustru Florentine Loget/Lochette (fc 1651) och deras son (ff 9/2 1691). Mer information om dem hittas i inlägg den 3:e och den 4:e oktober 2023 här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.0

---------------------

Det närmaste jag har hittat om släktnamnet Loget/Lochette bland mina anteckningar är Losch (eller Losck), men jag förmodar att det är ett annat släktnamn. För säkerhets skull nämner jag dock att:

1)   Bryggare Petter Losch var gm Gertrud Christina Gran, dotter till Christina Brun (tabell 12 i denna tråd) och möjligen barnbarn (eller var sista hypotesen barnbarnsbarn?) till "franzoos kåna Gertrud". Länk till Petters namn i bou, daterad 12/7 1738, efter Christina Brun (där det tycks stå Losck): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_01203#?c=&m=&s=&cv=1202&xywh=3667%2C3315%2C2586%2C1195, men på nästa sida står det tydligt Losch på två ställen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_01204#?c=&m=&s=&cv=1203&xywh=864%2C1812%2C2586%2C1195.

2)   Vid dop i tyska fs i Stockholm, den 13/12 1696, var hustru Anna Brun (eventuellt syster till tabell 21 i denna tråd) och hustru Anna Maria Losch (möjligen gift Losch) faddrar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=961%2C1104%2C1354%2C640.

Eftersom släkten Lochette bosatte sig i Värmland när den invandrade till Sverige (info i första länken) nämner jag att släktnamnet Verme förekom i Stockholm på 1600-talet. Jag har gjort ett par inlägg om det här (för just Verme, se inlägget den 2023-07-05): https://forum.rotter.se/index.php?topic=68117.0.

---------------------

Daniel le Brun, som fick burskap som krögare i Stockholm 7/5 1704 (tabell 0 i denna tråd), blev registrerad med patronymikonet Johanson i Handelskollegiets borgarbok (se bifogad bild). Därför var han troligen inte son till bryggare Piere le Brun (fc 1651). Det kan förstås ha registrerats fel patronymikon, men min erfarenhet (som i och för sig inte är så stor) är att det är vanligare med felaktig åldersuppgift än med felaktigt patronymikon (och att det, generellt, är vanligare med felaktiga personuppgifter i kyrkoarkiv än i andra arkiv). Angående felaktig åldersuppgift tänker jag på möjligheten, utan att dra någon hypotes  ;), att bryggare Piere le Brun (fc 1651) var sonen Petter (fc 1660) till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i denna tråd).

Följdfråga:
Vad var anledningen till att personer i Sverige med vallonsk bakgrund flyttade till Mannheim på 1600-talet? Fanns där ett, eller flera, järnbruk? Om endast ett motiv till flytten har hittats, och motivet var arbete (med bättre villkor) vid järnbruk, misstänker jag att sannolikheten inte är så stor att bryggare Piere le Brun var son till bryggare Claes Bruun. Därför hoppas jag att det kan ha funnits andra motiv till flytten till Mannheim!  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

346
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-05, 14:20 »
Hej igen!

Eftersom vi börjar komma ifrån diskussionsämnet le Marinier skriver jag en kommentar här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0

Tack för alla tips så länge!

Vänliga hälsningar,
/Jan

347
Katarina / SV: Södersluss
« skrivet: 2023-10-05, 11:14 »
Tack Anne för informationen!

Jag misstänkte att Hammarbyslussen byggdes efter 1600-talet, men när jag inte lyckades hitta information om Södersluss tyckte jag det var bäst att fråga här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar,
Jan

348
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-04, 10:51 »
Hej och tack igen för svar Kjell!

Jag lovar att inte dra för långtgående hypoteser om Piere le Brun (fc 1650) eller om hans barn!  ;D
Men självklart kan jag inte låta bli att notera att han var bryggare (Brauer) precis som en viss Claes Bruun och hans hustru, som hade ett "polsk-klingande" släktnamn. De hade en son, Petter, som var född ca 1660, men nu blev det nära att jag bröt mitt löfte!  ;D

Tack vare ditt svar fick jag dessutom ett, för mig, nytt släktnamn att hålla ögonen öppna efter: Loget.

Tackar så mycket igen för hjälpen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kan man dra slutsatsen att bryggare Piere le Brun (fc 1650) hade svenska rötter (eller svensk bakgrund) eftersom han (väl?) finns med i Ralph Meyers borgarbok från Magdeburg? Jag misstänker att man inte kan det, men vill ändå fråga.

PS2: Jag ser nu att du, Kjell, har skrivit att du inte vet om bryggare Piere le Brun hade någon koppling till Sverige, så vi kan bortse från min fråga.

349
Katarina / SV: Södersluss
« skrivet: 2023-10-04, 10:19 »
Tack Staffan och Anne för era svar!

Jag var osäker på om Södersluss var nuvarande Slussen eller nuvarande Hammarbyslussen, men den senare fanns kanske inte 1686.

I Holms tomtbok över Katarina församling 1674 står "Wallen" ett par gånger i kvarteret Stadsgården (se bifogad bild). Det kanske var där personen bodde, även om det tycks mig konstigt.

Vänliga hälsningar,
Jan

350
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-03, 12:06 »
Hej igen,

Tack för informationen om Mannheim och Magdeburg! Som vanligt dyker funderingar och följdfrågor upp i mitt huvud:

1) Att det inte förekom någon migration från Tyskland tillbaka (eller tyskfödda) till Sverige, är det ett dokumenterat faktum eller saknas dokumentation om en eventuell migration från Tyskland till Sverige bland personer med vallonsk bakgrund under perioden 1650-70?

2) Finns dokument som visar på ovan nämnda migration under senare tidsperiod, låt oss säga 1680-1700?

Det jag funderar över är möjligheten att; a) vissa personer/”valloner” i Mannheim eller i Magdeburg sökte sig till Sverige av släktskapsmotiv (tex arv), eller b) vissa personer sökte sig till Sverige, i stället för till Magdeburg, då den reformerta församlingen i Mannheim upplöstes 1689. Som du Kjell, och kanske någon annan, säkert förstår tänker jag på de personer som hade släktnamnet Brun eller t.o.m. Le Brun i Stockholm omkring 1700 och som tycks ha haft ett tyskt ursprung, men jag tänker också på vinskänkarna Mathias och Jonas Gode med tyskt ursprung, som bodde i Stockholm på 1680-talet, och möjligheten att de var släktingar till personer i Sverige med vallonsk bakgrund. Dessutom tycks det mig ha funnits så många andra personer med ”vallonska släktnamn” och med koppling till tyska församlingen i Stockholm i slutet av 1600-talet att jag inte kan låta bli att misstänka att det förekom en migration från Tyskland till Sverige av personer, som hade vallonsk bakgrund. Är jag ute och cyklar, eller finns någon annan som har haft denna fundering?

Själv har jag bara funnit endast en väldigt långsökt och indirekt antydan om att det kan ha funnits en migration från Magdeburg till Sverige bland valloner. Den baseras på en födelseort, som jag har tolkat som Brandenburg (”Brandb:”) nära Berlin. På karta har jag hittat orten Brandenburg an der Havel, som ligger bara några få mil från Magdeburg (se bifogad kartbild), och därför blev informationen om Magdeburg intressant för mig. Personen som jag tolkar var född i Brandenburg hette Johan Fredrik Jeriko (fc 1686). Enligt uppgift i mtl 1730 var han granne med båtsman/kofferdifarare Gillius Duhan, stadstjänare Stephan Bonneviers änka samt med slaktare Didrich Kirkhoff. Dessutom hade han en 48-årig piga, som var fc 1682 i Wattholma bruk enligt samma mtl 1730. Tidigare hade troligtvis samma Johan Fredrik Jeriko varit rustmästare ett par år (1710-tal) vid Falu kompani. Några år tidigare hade Hans Kirkhoff, född troligen i Falun, också varit rustmästare i Hedesunda socken (ej Falu kompani). Hans Kirkhoffs dotter, Anna, gifte sig med Jan Le Brun (fc 1722 i Älvkarleby sn) och deras son, Per, gifte sig med Maria Bonnevier, dotter till Lore Bonnevier och Katharina Öbrink. Sammanfattningsvis tycks mig ovan beskrivna samband tyda på att Johan Fredrik Jeriko, fc 1686 i närheten av Magdeburg, hade koppling till ”valloner” (eller personer med anknytning till järnbruk) både i Stockholm, Wattholma bruk och Älvkarleö bruk. Min misstanke är att Johan Fredrik Jeriko flyttade till Sverige tillsammans med personer med vallonsk bakgrund och därför kom i kontakt med dem, eller att han flyttade till Sverige med anledning av redan tidigare kopplingar till personer i Sverige med vallonsk bakgrund. För mer detaljerad information om resonemanget, se mitt inlägg den 2023-05-24, 17:05 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.0.

Länk till Johan Fredrik Jerikos nämnda födelseort (”Brandb:) i GMR 1719:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029664_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=630%2C272%2C2139%2C1011

Länk till Johan Fredrik Jerikos nämnda födelseort (Berlin) i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057040_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=3264%2C1700%2C2156%2C996

--------------------------------------------------------

En annan observation jag har gjort angående en möjlig migration bland personer med vallonska bakgrund från Tyskland till Sverige rör pigan Maria le Bruun (fc 1657) hos rådman Hans Kohlmäter i Stockholm enligt uppgift i mtl 1683 (se mitt inlägg den 2022-11-12 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0). Uppgifter om personer med släktnamnet Brun eller Le Brun i Stockholm omkring 1700 tyder på att de/vissa av dem hade tyskt ursprung. Maria le Bruuns bakgrund är okänd för mig (ännu), men det tycks troligt att hon var släkting till många av de andra samtida stockholmarna, som verkar ha haft tysk bakgrund.

Enligt tolkning av ett par sekundära källor var Hans Kohlmäters fosterson, Christian Kohlmäter, gift med Sara Maria Waxmuth (vigda på 1680-talet). Enligt en annan sekundär källa var Anna Margareta Waxmuth gift med Johan Jacob Kirkhoff vilka hade barn födda på 1750-talet. Jag har ännu inte kontrollerat de sekundära källorna, men om informationen stämmer tycks det mig troligt att det finns en indirekt koppling mellan pigan Maria le Bruun (med möjliga tyska rötter) och Jan Le Brun (son till Pierre le Broun, tabell 11 i NV del 1, sida 109) via Sara Maria Waxmuth, paret Anna Margareta Waxmuth/Johan Jacob Kirkhoff och Anna Kirkhoff, som var gift med Jan Le Brun. Det skulle i sådant fall vara en antydan om att personer med släknamnet Le Brun vid Älvkarleö bruk hade släktingar i, eller från, Tyskland (exempelvis pigan Maria le Bruun). Jag återkommer om det om jag hittar uppgifter, som bekräftar informationen i de sekundära källorna.

Vänliga hälsningar,
Jan

351
Katarina / Södersluss
« skrivet: 2023-10-03, 10:31 »
Hej,

I en typ av lysningsnotis, daterad 4/9 1686, står att en person var "boendes på wallen vidh Söderslutz:" (Katarina fs CI:4, sida 100). Var låg Södersluss 1686?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=3304%2C217%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

352
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-29, 09:05 »
OK! Dessutom tycker jag det ser mer ut att stå Bask än Bast.

Det verkar ha varit ett ganska mycket flyttande mellan Sverige och Mannheim bland vallonerna på 1600-talet och början av 1700-talet. Har du, Kjell, eller någon annan litteraturtips där jag kan läsa mer om det? Alternativt en kort förklaring här.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Burskapet, som du Karin nämner, bekräftar att Zacharias släktnamn var Besch. Kanske man avsåg ett sj-ljud när man skrev Bask. Jag associerar Besch med släktnamnet de Besche, men nu överdriver jag säkert.  ;D

353
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-09-28, 17:08 »
Hej igen,

I en dopnotis, daterad 5/4 1685, beskrivs klensmed Elias Gallers gård ligga vid Holländerkvarnen på Götgatan (Katarina fs, CI:4, sida 29).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=3378%2C3166%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan

354
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-28, 13:51 »
Hejsan!

Tack Karin! Jag ser i bouppteckningen att Niclas Le Marinijer hade ett barn, som också hette Niclas Le Marinijer och också var färgare.

Troligen finns Margaretas syster Anna med i Erik Appelgrens bok Vallonernas Namn och i bouppteckningen efter Niclas Le Marinijer tycks mig Annas makes släktnamn vara Pesch, eller Pesck(?).

Länk till bouppteckningen (tacksam för läshjälp!):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00549#?c=&m=&s=&cv=548&xywh=4364%2C3601%2C3105%2C1434

Möjligtvis hade dock Annas make ett släktnamn som finns med i Sällskapet Vallonättlingars namnlista (2019-03-19): Bastin (se "lysningsnotisen" nedan). Om släktnamnet Bastin står i listan "Marie Bastin gifter sig 1658 i Film med Anthoine Baudou. Namnet endast känt på kvinnosidan".

Den 1/10 1684 "angaff sigh till echtenskapet Zacharias Bast [eller Bask? (tacksam för läshjälp!)] uhrmakare gesäll, födder i Nykiöpingh, hans wittne ähr Mester Noach Werllin hans swåger. // Enckian hust:r Anna Lemarinier, födder här i församblingen" (Katarina fs CI:3, sida 693).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=3175%2C3159%2C3035%2C1435

I mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm runt 1700 har jag en anteckning om urmakare Johan Adam gm Maria Schlack. Maria tror jag var svägerska till en person med namnet Anna Brun. Jag håller på att leta efter data som visar eller ger indikationer om typ av släktförhållande mellan Anna Brun och andra personer med släktnamnet Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

355
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-27, 21:46 »
Tack igen Kjell för svar!!

Troligen är redan "lysningsnotisen" i Katarina fs, inför Noah Verlijn och Margareta le Marinier vigsel, men för säkerhets skull tipsar jag om den (CI:3, sida 685).

"Anno. 1684. d. 12. April angaf sigh till Echtenskapet,
borgare och inwånare här i församblingen, klädemakare,
Noach Werllin, födder i Kopparberget Nya Nora, hans
wittne war Mest:r Hans Vallentinsson bagare,
Jungfruns nampn ähr Margareta Lemarinijer,
födder här i staden och är i församblingen hållet
sigh till fansöska, eller Calvinska församb. här [eller "hör"?] till"

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00309#?c=&m=&s=&cv=308&xywh=3130%2C78%2C3080%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

356
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-27, 07:51 »
Tack Kjell för svar!!

Jag är lite osäker om det står Werlaine i lysnings-/vigselnotisen, som jag nämnde i mitt förra inlägg, men eftersom jag har tolkat mäster Niclas Lemarins släktnamn som "le Marinier" i kombination med informationen i Sällskapet Vallonättlingars släktlista om äktenskapet mellan Margareta le Marinier och Noah Verlaine gjorde jag gissningen att det står mäster Noach Werlaine.

Några följdfrågor:

1) Vet man om silkesvävare/färgare Niclas le Marinier och Noa Verlaine var svågrar, eller måg/svärfar?

2) Vet man något mer om den franska åkaren Jacob Demarin (inlägg här den 2023-09-22)?

3) Vet man något om det eventuella släktskapet mellan jungfru Elisabetha de Prè (som gifte sig med pyrukmakaren mest:r Niclas Tartarin enligt notisen i mitt förra inlägg) och Anne de Prè gm Martin Baivi (tabell 5 i NV del 1 sida 45)?

Vänliga hälsningar,
Jan

357
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-09-25, 22:07 »
Hej,

För några minuter sedan lade jag upp ett inlägg om en femte perukmakare, Niclas Tartarin (född i Paris) vars två vittnen, vid lysning/vigsel med jungfru Elisabetha de Prè, var Niclas "lemarin" (le Marinier?) och Noach Werl... (Verlaine?) här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.0

Vänliga hälsningar,
Jan

358
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-25, 21:57 »
Hej igen,

Den 17/4 1685 angav sig, till Katarina fs i Stockholm, till äktenskap
"pyrukmakaren mest:r Niclas Tartarin, födder i
Franckrijke och hufwudhstaden Paris, hans wittn[en]
war mest:r Niclas lemarin och mest:r Noach Werl[aine?]
jungfruns nampn Elisabetha depree födder i
Franckrijke i staden Sedan"

Släktnamnet Verlaine och de Prè finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Länk till notis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=584%2C3260%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan

359
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-09-23, 16:50 »
Vad jätteroligt (och fantastiskt också!) Sylvia att din pappa hade rätt!!  8)

Johan Lindroth (Linderoth) tycker jag också ser ut att ha varit ryttare.

Pigan Kierstin Pehrsdotter kan vara värt att "ha ögonen på". Om Margareta Persdotter och/eller Måns Arvidsson var fadder/faddrar till (något av) hennes eventuella barn kan man börja misstänkta lite att Margareta och Kierstin var systrar, vilket skullen kunna vara till hjälp för att leta efter deras föräldrars namn.

Ett annat tips är att titta i mantalslängder, om det finns för aktuella år.

Vänliga hälsningar,
Jan

360
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-22, 14:31 »
Den 4/3 1683 döptes "fransosens mest:r Niclas Le Marins färgares och hust. Catharina Marinies son Johan, denna gång i Katarina församling i Stockholm (CI:3, sida 220).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=3189%2C1680%2C2809%2C1328

-----------------------

Den 27/4 1684 döptes "fransyska åkarens Jacob Demarins barn" i Katarina församling i Stockholm (CI:3, sida 250).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=3188%2C160%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

361
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-09-20, 21:31 »
Hej,

Möjligen hette pappan till Johan Geetingh (tabell 15 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27) Erik.

Den 9/10 1680 döptes Johan Eriksson Getins son Erik i Katarina församling i Stockholm (CI:3, sida 180, notis nr 150).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=301%2C2061%2C3081%2C1457

Emellertid döptes Johan Geetinghs barn Bengdt den 23/9 1681 (i Maria Magdalena församling i Stockholm), dvs mindre än ett år efter ovan nämnda dop i Katarina församling. Det kan därför röra sig om två personer med samma namn, Johan Geting (eventuellt två olika stavningsformer av Geting: Getin respektive Geetingh).

En möjligt släkting till Johan Eriksson Geting är notarie Erik Giöding vars barn Nils döptes den 3/5 1687 i Maria Magdalena församling i Stockholm (se mitt inlägg den 2023-05-12).

Vänliga hälsningar,
Jan

362
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2023-09-20, 14:51 »
Hejsan,

Det var roligt med en så positiv respons på mina funderingar om Gertrud!

En följdfråga:

Kan en annan anledning (än den i förra inlägget om skam, som säkerligen kan ha varit en anledning) till att inget av Joris Dubois barn döpte någon dotter till Gertrud ha varit att hans änka Gertrud Niclasdotter inte var biologisk mamma till Joris barn? Jag ser i NV del 1 sida 200 (tabell 16) att ett precist datum finns för dopet av barnet Henrich. Står möjligtvis Henrichs mammas namn i dopnotisen? Finns fakta/information som visar, eller motbevisar, att Gertrud Niclasdotter var mamma till Joris (övriga) barn? Oberoende av om hon var mamma, eller inte, till Joris barn så hade, emellertid, både hon och barnen arvsrätt till masmästare Joris dödsbo.


Om vi utgår från att de tidigare nämnda eventuella släktskapen stämmer med verkligheten (inklusive att Gertrud Niclasdotter var mamma till Henrich, och att det var han som var ryttare Henrik De Boo) skulle hökare Johan Uddar/Oudart (tabell 23 i NV del 2 sida 156), som bör ha varit näst intill granne med bryggare Claes Bruuns dotter Anna innan de dog 1710, och ryttare Henrik De Boo ha varit sysslingar. (Jag känner att jag borde göra en schematisk bild här!  ;D ) Det kan naturligtvis vara en slump att Anna Bruun och Johan Uddar var (nästan) grannar, men jag har börjat inse (eller åtminstone misstänka...) att kulturen på 1600-talet var väldigt "beräknande" och att lite utrymme lämnades åt slumpen. Vidare misstänker jag (och har ofta fel!) att bryggare Claes Bruun var son till kolare Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1 sida 110), som fick det utomäktenskapliga barnet med Gertrud, men eftersom jag börjar komma ifrån ämnet Oudart stoppar jag mina funderingar där.

Apropå namnet Gertrud, som ställer till problem vid sökning i dator eftersom tyska fs hette Sankta Gertrud, kan jag inte låta bli att berätta att vår granne Gertrud var jultomte hos min familj när jag var liten. Jag var nog bara 5-6 år då, men jag kommer fortfarande ihåg att jag tyckte det var något mystiskt med tomtens ljusa röst.  ;D Ursilla misstänker jag är en form av Ursula, som låter tyskt i mina öron precis som Gertrud. Jag föreslog i mitt tidigare inlägg att Cicilia Boij (Boy) skulle kunna ha varit dotter till Lars Thorssons änka (och Anna Bruuns granne), Ursilla Mårtensdotter, men jag inser nu att det kan ha funnits andra anledningar till att dödsboet hade innestående pengar, som tillhörde Cicilia (tex ett förmyndarskap, som inte nödvändigtvis behöver betyda ett släktskap).

Inte heller kan jag låta bli att berätta att jag "dök på" ett annorlunda fall med sk dubbelt hor för något år sedan. Det var två gifta par som hade utomäktenskapliga förhållanden med varandra (heterosexuella förhållanden kanske jag borde tillägga).  ;D Jag har skrivit om det här på Anbytarforum, men kunde inte hitta det bland mina tidigare inlägg (som tycks ha blivit för många med tiden!).

Hoppas det går att få fram mer information om kolare Nicolas och Gertruds utomäktenskapliga barn! Själv drar jag mig tillbaka till 1600-talets Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bifogad bild visar ett förslag om tidigare nämnda eventuella släktskap.


363
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-09-20, 13:22 »
Hejsan!

Jo, min mamma och jag har också funderat över titeln madam.
Förutom möjligheten att hon hade släktingar som hade adlats har vi tänkt oss möjligheten att; 1) trädgårdsmästare hade en hög status och/eller 2) hennes måg, Per Sandmark, var officer och hade därmed hög status.

Om jag inte minns fel var det något med datumen i inflyttningslängden i Nora församling, respektive i husförhörslängd (eller utflyttningsläng?) i Irsta församling, som vi också funderade över.

Jag hoppas och håller tummarna för fynd i Lommaryd! Det skulle vara jätteroligt om din pappa, Sylvia, hade rätt!  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

364
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2023-09-19, 15:37 »
Hej igen!

Tack Kjell för ditt svar!

Jag ska försöka vara mer strukturerad med mina frågor den här gången. :)

1) Finns hökare Johan Oudar, död 1710 i Stockholm (i hörnet Riddargatan/Styrmansgatan i kv Lindormen), med i NV del 2?

2) Jag tror att svaret på fråga 1) är ja, och då blir följdfrågan: kan ett släktskap mellan hökare Johan Oudar och kolare Nicolas Oudart utläsas/härledas i NV del 2 om släkten Oudart? (Förmodligen var svaret "nej" i förra inlägget syftat på den här frågan, men för säkerhets skull omformulerar jag mig.)

3) Om förnamnet Gertrud (som låter tyskt i mina öron) var ovanligt bland vallonflickor, vågar man sig då på en hypotes att Joris Dubois hustru Gertrud Niclasdotter var samma person som ”franzoos kåna Gertrud”, som fick ett utomäktenskapligt barn före 18/11 1657 (datum för prosttingets protokoll) med Nicolas le Brun (tabell 13, NV del 1, sida 110). Tid och rum passar (ganska bra) för att det kan ha varit samma Gertrud.

4) Var förnamnet Ursilla ett vanligt (eller ovanligt) namn bland valloner i Sverige på 1600-talet? Bland vilka släktnamn förekom det?

Jag håller på att titta på släktnamnet Brun i Stockholm under ungefär samma tidsperiod som NV. Bland dessa personer Brun finns, Christina Brun, som hade ett par kopplingar till valloner; a) ryttare Henrik De Boo (Dubois), trolig/möjlig son till Gertrud Niclasdotter (ev. Oudart), gifte sig 1/8 1708 i änkan Christina Bruns gård, och b) Christina Bruns troliga dotter, Anna Catharina Soltner, var gm mjölnare Johan Maniette enligt sekundär källa. Det tycks mig därför troligt att Christina Brun hade vallonskt påbrå, men självklart kan hennes två ”vallonkopplingar” ha andra förklaringar. I Stockholms Maria Magdalena mtl 1705 står att pådrivare Johan Brun bodde hos Christina Brun. Johan har jag bedömt som trolig son till bryggare Claes Bruun. Jag blev därför överraskad när jag fick se att bryggare Claes Bruuns dotter Anna bodde (1710) i närheten av hökare Johan Oudar, troligen samtidigt som hennes bror Johan förmodligen bodde hos Christina Brun (1705) och (ännu mer) troligtvis samtidigt som Gertrud (ev. Oudart) Niclasdotters troliga son, ryttare Henrik De Boo, vigdes 1708 i änka Christina Bruns gård. Sedan kom pesten…

En annan samtida person på Södermalm i Stockholm med samma namn, Christina Brun, var piga när hon gifte sig den 19/6 1706 i Katarina fs. I vigselnotisen står att hon hade patronymikonet Persdotter och att hon var född i Nyköping (förslagsvis på 1680-talet, men möjligtvis tidigare). Jag nämner henne eftersom hennes första dotter hade namnet Gertrud Christina. I dopnotisen blev dottern registrerad bara med namnet Christina (dp 27/8 1707 i Katarina fs), men både i bou efter hennes pappa och i bou efter hennes mamma står att hon hette Gertrud Cirstin/Christina och i den senare står att hon då var gm bryggare Petter Losen(?) (1709:703 resp 1738:2048).

Christina Persdotter Brun (född i Nyköping, omkr 1680) hade eventuellt en bror, skeppare Samuel Brun, som var född före 1675 i Göteborg.

Fråga 5) Finns någon känd Per/Pierre (Le) Brun eller Per Niclasson/Classon/Nilsson (ev. i Göteborg och (sedan) i Nyköping omkr 1680), som kan passa in som pappa till Christina (och Samuel)? Jag har lagt märke till kolare Pierre le Brun i trakterna kring Nyköping och Norrköping (tabell 14 i NV del 1, sida 110), men han borde ha varit för gammal (tycks det mig) för att ha varit pappa till Christina (och Samuel). Vågar man i stället spekulera om att Gertruds utomäktenskapliga barn, troligen fött på 1650-talet, kan ha haft namnet Per (Le) Brun (Niclasson) och att han var pappa till ovan nämnda Christina Persdotter Brun? Han skulle, enligt fortsatt spekulation, i sådant fall ha varit halvbror till ovan nämnda ryttare Henrik De Boo (samma mamma Gertrud). Tidsmässigt är det dock ganska snävt, men inte omöjligt, att det utomäktenskapliga barnet (fc 1657) senare i livet var morfar till Gertrud Christina (dp 27/8 1707). En annan möjlighet, kanske (men nu blir det en stor spekulation från min sida!), är att prosttinget år 1657 tog upp ärendet om Niclas Le Brun och Gertruds utomäktenskapliga barn, i samband med att Gertrud skulle gifta sig med Joris Dubois (för eventuellt framtida arvsärende) och att barnet då var något/några år gammalt.

Baserat på ovanstående spekulation, skulle Christina Persdotter Brun ha valt sin farmors namn (Gertrud, död 1699) till sin första dotter (dp 1707). Christinas make, hökare Johan Simonsson Gran, hade varit gift tidigare enligt vigselnotisen (19/6 1706 i Katarina fs) och kan ha haft en dotter med Johans mammas namn innan han gifte sig med Christina. Emellertid är endast dottern Gertrud Cirstin omnämnd i bou efter Johan Simonsson Gran (1709:703).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Man kan undra varför ingen av Gertrud Niclasdotters söner döpte någon dotter till Gertrud.

365
Katarina / SV: Reenfältsgatan? 1676
« skrivet: 2023-09-19, 11:06 »
Tack Christer för svar!

Jag misstänker att det var krigskommissarie Reenfeld, som gav namn åt denna del av Bondegatan (vid Götgatan).

Här finns mer information om honom:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenfelt_nr_487

Enligt den sekundära källan var hans pappa bildhuggare.

Vänliga hälsningar,
Jan

366
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-09-17, 22:27 »
Hej,

Klensmed Elias Galler ägde en tomt här enligt avskrift av Holms tomtbok 1674 (Katarina församling i Stockholm, se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

367
Katarina / Reenfältsgatan? 1676
« skrivet: 2023-09-17, 18:32 »
Hej,

I Katarina dopbok CI:3, sida 99, finns dopnotis nr 59 daterad 21/4 1676.
Om jag har läst rätt var det ryttare Olof Gustafssons dotter Brita som döptes.
Vidare tycks det mig stå "Bor i sin gårdh på Reenfälts gatan näst ofwan åkare gårdh". Var låg den gatan?

Med hjälp av kartan, gjord efter Holms tomtbok 1674, skulle jag vilja leta efter ryttare Olof Gustafssons gård och, om jag hittar den, se vilka som ägde tomter i närheten av hans gård. Jag är främst intresserad av faddern hustru Margreta Larsdotter Brun. Om någon händelsevis har mer information om henne skulle jag bli väldigt tacksam om jag fick ta del av den.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=2672%2C754%2C3677%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Vid letande efter konstsvarvare Hans Felix tomt vid Götgatan hittade jag det här (se bifogad bild):

368
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-09-16, 18:36 »
Hej,

Är det någon som har information om följande Geting?:

Vid dop den 4/3 1675 i Katarina fs i Stockholm, av tegeldräng Daniel Jöranssons (Göransson) dotter Maria, var stadsvakt Simon Gettingh fadder (om jag har läst rätt...).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=2882%2C3411%2C3371%2C1594

Samma plats och år som ovan (vilket kan tyda på ett släktskap med stadsvakt Simon Gettingh):

Den 7/10 1675 döptes besökare Nils Andersson Gettings barn Maria. Faddrar var: tobaksbesökare Johan Berg, köpman Ottho Heijs hustru och salmakare [saltmakare?] mäster Tobias hustru.

Möjligen rör det sig om hökare Nils Geting (tabell 26 i denna tråd), men han gifte sig 28/9 1723 vilket tycks mig ge ett alltför stort tidsomfång för att kunna ha varit samma person. Tobias Saltmakare (om det står så) kan jag inte låta bli att jämföra med Tobias Soltner, som jag omnämnde i tabell 18 i denna tråd (skeppskapten Urban Geding). Tobias Soltners hustru hade släktnamnet Brun (Christina Brun) och Urban Gedings änkas svägerska, Catharina Holm, blev svägerska med en annan Christina Brun då denna gifte sig med Catharina Holms bror den 22/6 1710 i Katarina fs (se bilden i mitt inlägg den 2023-09-09).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=266%2C1432%2C3064%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

369
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-09-16, 16:27 »
Hej,

Den 21/9 1672 döptes Bärtill (Bertil) Lemons dotter Kirstin i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 74).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=3217%2C1139%2C3035%2C1435

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 55, har jag sett att Margareta (Piersdotter) Lemoin gifte sig 7/5 1721 i Maria fs i Stockholm med Carl Boivie (Bevi, tabell 40).

Finns ett släktskap mellan Bertil och Margareta?

Den 16/2 1674 döptes bruksarbetskarl Bärtil Bärtilssons dotter Margareta i Katarina fs (CI:3, sida 3).
Möjligen var han samma person som ovan nämnda Bärtill Lemon och möjligen arbetade han på sockerbruket i Katarina fs.

Länk till dopnotis 1674:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=2876%2C3575%2C3371%2C1594

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

370
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2023-09-15, 10:32 »
Hej,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 är "Gertrud Niclasdotter (trol Oudart)" omnämnd på sida 200.

Vet man hur hon, eller snarare hennes förmodade pappa Niclas Oudart, eventuellt var släkt med hökare i Stockholm Johan Oudar, som dog vid "allhelgomässo tidh" 1710 enligt uppgift i bou, daterad 16/6 1711, efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:74, sida 217)?
Var de möjligen "syskonbarn" (dvs kusiner)?  ;)
Min tolkning av texten på sidan 223 i samma volym är att Johans pappa hetter Jacob (Oudar).

Länk till bou:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107555_00246#?c=&m=&s=&cv=245&xywh=2489%2C358%2C3724%2C1721

I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård i Ladugårdslandet i Stockholm, i hörnet av Riddargatan och Styrmansgatan. I Ladugårdslandet nedre mtl 1711 (BA:10/11) framkommer att gården låg i kvarteret Lindormen (sida 86).

Länk till sida 86 i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057020_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=327%2C3285%2C2587%2C1195

I kvarteret Vildsvinet, som ligger "hörn i hörn" med Lindormen (på andra sidan Storgatan), ägde samtidigt bryggare Claes Bruuns troliga dotter Anna (änka efter kommendör Jacob Gris) en gård vid Storgatan och förmodligen bodde hon där när hon dog 1/11 1710.

Bryggare Claes Bruun bör ha bott i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Möjligtvis var det sonen Henrik till "Gertrud Niclasdotter (trol Oudart)", registrerad som ryttare Hendrick De Boo, som gifte sig 1/8 1708 i sekreterare Soltners änkas gård i Maria Magdalena församling. Soltners änka hette Christina Bruun (och jag misstänker att hon var syster eller brorsbarn till bryggare Claes Bruun). Det är av den anledningen jag undrar över det eventuella släktskapet mellan "Gertrud Niclasdotter (trol Oudart)" och hökare Johan (Jacobsson) Oudar.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I skrivande stund har jag inte tillgång till NV del 2 och jag tänkte det var enklare att ställa frågan här än att "få den tillgänglig" (läs: be min mamma gå till bibblan).  ;D Förhoppningsvis är min frågeställning intressant också.  :)

PS2: Jag passar på att ställa en annan fråga, som kanske borde ställas under diskussionsämnet Dubois, men eftersom den tycks mig höra ihop med ovan nämnda "Gertrud Niclasdotter (trol Oudart)" och hökare Johan Oudar ställer jag den här.

Vid Storgatan i kvarteret Vildsvinet bodde troligen Anna Bruun (änka efter Jacob Gris, se ovan), men också (i en annan gård) bryggare Lars Thorsson (enligt min tolkning av bou och mtl 1711). I bouppteckning efter Lars Thorsson, daterad 18/4 1711, står att dödsboet hade betalande skuld till salige Enoch Boijs (Boys) barn, som hade pengar att fordra för innestående arv (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:75, sida 948v). På sidan 953 i samma volym finns en bilaga till bouppteckningen och där är en betalande skuld till Cicilia Boij (Boy) omnämnd. Jag misstänker att hon var dotter till Enoch Boij (arvet plus räntan ger summan i bilagan). Möjligen innebär det innestående arvet att bryggare Lars Thorssons änka, Ursilla Mårtensdotter, tidigare hade varit gift med Enoch Boy. Kan det stämma?
Finns möjligen någon vallon Mårten som hade en dotter Ursilla i någon av NV?
Förresten, finns namnet Ursilla över huvud taget med i någon av de två böckerna NV?


"Gertrud Niclasdotter (trol Oudart)" hade en son med namnet Abraham Deboa (tabell 20, NV del 1, sida 201). Kan det finnas möjlighet att Abraham Deboa och Enoch Boij var släkt med varandra (exempelvis bröder)?

Jag har en mycket långsökt och svag fundering kring en eventuell koppling mellan ovan nämnda bryggare Lars Thorsson, en viss Barbro Mårtensdotter Le Brun och en viss (soldat?) Nils Brun, som bodde i Norra Sandsjö socken i Jönköpings län på 1700-talet...

Länk till bou efter Lars Thorsson:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00976#?c=&m=&s=&cv=975&xywh=2941%2C333%2C3793%2C1790

371
Tabell 0 - tillägg (redan!  :-[ )

Jacob Sperling (bryggare) respektive hans hustru, som då kan ha varit Anna Lampa (se bou daterad 21/7 1736, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:115, sida 876), var faddrar till Daniel Le Brun och Catharina Richters två äldsta barn (se mitt förra inlägg).

Anna Lampa var troligen släkting (syster?) till bryggare Claes Lampa vars svärmors föräldrar ägde och bodde i en gård i kvarteret Vildsvinet i Ladugårdslandet. En annan gård i samma kvarter, och vid samma gata (Storgatan), ägdes (och ev. beboddes av) Anna Bruun, som var trolig dotter till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i denna tråd) och gm kommendant Jacob (trol Jacobsson) Gris. Detta ger en svag antydan om ett släktskap mellan Daniel le Brun (tabell 0 i denna tråd) och bryggare Claes Bruun (tabell 1 i denna tråd). Mer om det i kommande version av tabell 1.

372
Malmborg / SV: Malmborg
« skrivet: 2023-09-14, 22:04 »
Hej,

I en bouppteckning, daterad 18/4 1711, efter bryggare Lars Thorsson (död 9/9 1710) framkommer att tre av hans söner hade släktnamnet Malmborg (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:75, sida 944). Det yngsta efterlevande barnet hette Thor (fc 1690) och han blev registrerad utan släktnamn i bouppteckningen.

Vet någon vart Thor (Larsson/Malmborg, fc 1690) tog vägen senare i livet?

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00976#?c=&m=&s=&cv=975&xywh=2781%2C276%2C3724%2C1721

I en av Stockholms mtl:er 1711 (Ladugårdslandet övre, BA:10/12) står att handelsman Lars Torssons änka bodde med sin son (21 år, bör ha varit Thor) i egen gård i kvarteret Vildsvinet nr 183. I ovan nämnda bouppteckning framkommer att den låg vid Storgatan. Jag misstänker att bryggare Lars Thorsson och handelsman Lars Torsson var samma person.

Länk till sida i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057021_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=2580%2C336%2C3721%2C1719

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

373
Norra Sandsjö / SV: Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-14, 21:49 »
Hej igen,

Förmodligen har det inget att göra med Nils Brun i Norra Sandsjö, men man vet aldrig...

När jag letade i en av Stockholms mtl:er 1711 (Ladugårdslandet övre, BA:10/12) i vilket kvarter gården till bryggare Claes Bruuns dotter Anna Brun låg fick jag se att en handelsman Lars Torssons änka bodde i egen gård i samma kvarter (Vildsvinet, sida 95). I bouppteckning, daterad 18/4 1711, efter Lars Thorsson står att han var bryggare och att han bla hade en son Thore (fc 1690) registrerad utan efternamn (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:75, sida 944). Hans systrar blev registrerade med Larsdotter i bouppteckningen, men hans tre bröder hade släktnamnet Malmborg. Änkan hette Ursilla Mårtensdotter och bodde i Vildsvinet nr 183. Jacob Gries änka, Anna Bruns gård låg i Vildsvinet nr 207. Båda gårdarna låg vid Storgatan enligt information i bouppteckningar.

Sonen Tor (ev. Larsson) var ca 50 år 1740, om han levde då.

Länk till sida 95 i ovan nämda mtl 1711 (sonen bör vara Tor):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057021_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=2428%2C325%2C3721%2C1719

Länk till bou efter Lars Torsson:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00976#?c=&m=&s=&cv=975&xywh=2866%2C141%2C3724%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan

374
Norra Sandsjö / SV: Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-14, 12:00 »
Hej igen och tack igen Nils för svar och engagemang!

Jag ser att Västra Häradsrätts dombok för HT 1740 (AI:51) inte finns digitaliserad.
Vi får hoppas den blir det så kan jag kolla om det eventuell finns mer information om Nils Brun i protokollet.

Vänliga hälsningar,
Jan

375
Norra Sandsjö / SV: Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-13, 20:40 »
Tackar Nils för svar!

Undrar om andra soldater, vid samma soldattorp, hade släktnamnet Brun.

Jag misstänker det vara samma person, Nils Brun, som flyttade från Möcklamo soldattorp till torpet Kärret, båda under Äpplaholm, och vars hustru Sara Torsdotter dog mellan 1758 och 1766 varpå han gifte om sig med Lisken, som var född ca 1721 (se mitt inlägg den 2023-09-09).

Vänliga hälsningar,
Jan

376
Tabell 0 – version september 2023

Daniel le Brun, ff 1687, trolig son till hammarsmed Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1, sida 107) eller son till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden).

Information i sekundär källa* antyder att (tabell 3 i NV del 1, sida 107) Johan le Bruns svägerskas barnbarn, Henrik Tillman (barn i tabell 5 i NV del 2, sida 273), troligen var vinskänk i Stockholm (se bifogad bild). Detta kan vara en indikation om att krögare Daniel le Brun i Stockholm (tabell 0 i den här tråden) var son till Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1). Dessutom finns yrket räckare som gemensam nämnare i sammanhanget, dock vid olika tidsperioder och vid olika platser (se bifogad bild).

Den 8/2 1682 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns son Johan David (CI:1a, sida 621). En av faddrarna var grevinna(?) Christina Oxenstierna. Möjligen var barnet samma person som krögare Daniel le Brun (tabell 0), men i sådant fall blev hans namn registrerat som David i stället för Daniel i dopnotisen. Barnets pappa, kapten Johan Daniel Broun, var troligen samma person som inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), som gifte sig den 27/7 1669 med Christina Marskalckia.

I texten nedan finns annan information som antyder att Daniel le Brun var släkt med Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1), men också med inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden). Av den anledningen kanske man kan vara öppen för möjligheten att Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1) var pappa till inspektor Johan Daniel Braun (född före 1651 i Tyskland), som i sin tur var pappa till krögare Daniel le Brun (tabell 0 i den här tråden). Det antagandet bygger på ett par premisser:
1.   Om Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1, sida 107) var pappa till inspektor Johan Daniel Braun skulle han ha bott i Frankfurt am Main före 1651. År 1671 utvandrade paret Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210) och Catherine Bevij från Ullfors till Mannheim Neustadt, som ligger ca 8 mil söder om Frankfurt am Main. Var utvandrarna Dubois/Bevij släkt med Johan le Brun? Ja, om jag har tolkat information i NV rätt var en trolig kusin (Cathlin Tillman) till Johan le Bruns svägerska (Barbro Tillman) gift med en trolig son (Clas Dubois, tabell 53 i NV del 1, sida 210), till det utvandrade paret Johan Dubois och Catherina Bevij (se bifogad bild, som säkerligen visar det eventuella släktskapet bättre än orden). Om Barbro Claesdotter Bevi och Catherina Bevij (se bifogad bild) var systrar skulle det eventuella släktskapet ha varit mer nära.
2.   Om krögare Daniel le Brun (tabell 0 i den här tråden) var son till inspektor Johan Daniel Braun bör krögaren, och alla hans barn, ha dött innan bouppteckningen efter inspektorn upprättades (den 20/3 1713) eftersom ingen av dem är omnämnd i den. Möjligen avled de av pesten 1710.

* I Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare på Kungsholmen, Norrmalm, och Ladugårdslandet under Karl XII:s tid och frihetstiden” (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1959) står om vinskänk Henrik Tillman att ”på vintern gjorde Tillman en resa till sin födelseort Åkerby bruk i Österlöfsta och på väg tillbaka till Stockholm dog han av slag i februari 1766 i en släde på sjön Strömarens is” (sida 57).

Daniel le Brun fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 60).

Den 26/4 1704 vigdes krögare Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richter i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Hon var eventuellt dottern Anna Catharina (fc 1683) till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök (dc september 1703) enl bou efter henne (daterad 15/2 1704, F1A:62, sida 69). Den 15/2 1706 förrättades, ”efter inventarii innehåld upprättat d. 15 Feb:ii 1704”, en (bo-)delning mellan Hans Richters och Catharina Hööks fem barn. I (bo-)delningen blev dottern Anna Catharina registrerad som jungfru (F1A:65, sida 366). Möjligen blev hon registrerad som jungfru i (bo-)delningen, trots att hon hade gift sig nästan två år tidigare, eftersom hon var jungfru då inventeringen gjordes och den informationen om henne fördes över till (bo-)delningens protokoll. Dödsboet ägde ett stenhus vid Regeringsgatan i hörnet av Jacobs kyrka. Vid lysningen/vigseln kaverade vinskänk Michel på Prinsen. I Gunnar Hellströms artikel om vinskänkar och källare i Gamla Stan (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957) framkommer att Michel hade efternamnet Persson och att källaren Prinsen låg i kvarteret Luna nr 7 (sida 103). Troligen var det samma Michel Persson, som var fadder då Daniel le Brun och Catharina Richters första barn, Anna Catharina, döptes den 4/2 1705 i Storkyrkoförsamlingen.

Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn, som hittas i Stockholms Storkyrkoförsamlings digitaliserade ”dop-register”:

•   Anna Cattarina dp 4/2 1705 faddrar (urval): madame Catterina Schiarenberg (Scharenberg) och herr Hans Åkerblom
•   Johan dp 20/1 1706 faddrar (urval): herr Elias Åkerblom, skeppare Hans Åkerblom, Jocum Sellikes hustru och salige herr Johan Schiarenbergs (Scharenbergs) jungfru
•   Margareta dp 7/8 1707 faddrar (urval): mäster Jochum Sellike, Elias Åkerbloms hustru, herr Hans Hellsings hustru och mäster Mårten Rokies (Rokes) hustru

Kommentarer om ovan nämnda faddrar:

Sellike
Joachim Sellike var fadder vid dop, den 12/12 1701 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, av snickare mäster Christian Hansson och Catharina Brauers barn Joachim. Catharina var syster till Anna Brauen (även registrerad som Anna Braun), som var gift med skomakare mäster Hans Schlack. Systrarnas pappa var skeppsbyggare mäster (och skeppare?) Lorentz Petersson Brauen. Anna Braun och Hans Schlack hade gemensamma nämnare med ett flertal av tabellerna i den här tråden. Mer information om det är på väg.

Scharenberg
Madame Catarina Scharenberg var gm handelsman Johan Scharenberg (Riksarkivets ämneshandlingar Personhistoria, SE/RA/756/756.1/S/S 7, RA:s bilder 199-228). I volymen med personhistoria framkommer att Johan Scharenberg dog före 12/1 1693 och att han/dödsboet var skyldig den holländska köpmannen David de Banes/Bunes i Amsterdam pengar sedan 1675. Enligt sekundär källa hette madame Scharenberg Katarina Alten-Eck och parets dotter, Johanna, gifte sig med Karl Wattrang den 12/10 1711 (adelsvapen.com om släkten Wattrang nr 848). Enligt samma källa ägde Karl Wattrang Åkers krutbruk och hans bror, Johan Jakob (död 1718) ägde Åkers styckebruk.

Enligt Holms Tomtbok 1679 (över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm) ägde handelsman Scharenberg en tomt i kvarteret Ormen den större. Christina Brun (tab 3), som var gf 1681 med sekreterare Tobias Soltner, bodde i sin egen gård i kvarteret Ormen nr 47 enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 16). I samma mtl 1705 framkommer att Tobias Soltners troliga bror, Erik Soltner, ägde en gård i kvarteret Gropen nr 58 och att Scharenbergs änka ägde en gård på den intilliggande tomten, Gropen nr 59 (BA:9/1, sida 20).

Madame Scharenberg är även omnämnd nedan i tab 2 (vinhandlare Anders Bruun), tab 4 (Margareta Brun) och i tab 7 (krögare Petter Bruun). Den 25/11 1690 var jungfru Anna Helena Scharnberg (troligen madame Scharenbergs dotter) och Jacob Murman faddrar vid samma dop i MM. Jacob Murman gifte sig mellan 1687 och 1693 med bryggare Lars Pukes änka. Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun viges 1709 i en gård i MM kallad ”bryggare Pukens gård”, som då bör ha varit ägd av Jacob Murman. Möjligen hade Barbro en bror, Mårthen Brun, som var lärpojke hos svarvare Sven Andersson i kvarteret Östergötland nr 46 enl MM mtl 1702 (BA:8/1, sida 19). En annan möjlig bror till Barbro var kusk Johan Mårtensson Bruun, som gifte sig den 28/4 1728 med piga Annica Jonsdotter Lillia, vigda på Gamla Prästgårdsgatan ”uti fältwebelens Sylwins gård” i MM. Barbros pappa kan ha varit handelsman Mårten Bruhn, som begravdes i Johan Igelbergs grav i MM enl betalningsnotis daterad 20/9 1701 (MM LIa1:52, sida 126). Den 25/2 1683 döptes i MM ”Mårten kiöpmans, och nu ifrån[-]warandhe till Dansick [Danzig, idag Gdansk], och hustru Maria Reems [Rems] barn Anna Dårdigh” (CIa:4, sida 7). Möjligtvis var ”Mårten kiöpman” samma person som handelsman Mårten Bruhn och/eller som ”Mårten brännvinsbrännare” vars barn, Jonas, döptes i MM den 11/5 1680. Uppgiften om den polska staden Gdansk kan jämföras med bryggare Claes Bruuns hustrus troligtvis polska släktnamn (se tab 1 nedan). Se mer om Barbro Mårtensdotter Le Brun (och andra möjliga pappor till henne) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0.

Åkerblom
Bryggare Elias Åkerblom var fadder vid dop av vinskänk Georg Broun (tabell 18 i den här tråden) och Elisabet Hansdotter Grås (första?) barn, Elisabeth, döpt den 10/7 1694 i Storkyrkoförsamlingen. Vinskänk Johan Glock, styvson till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), var innehavare av (vin-)källaren Lejonet från 1715 till 1729, då den övertogs av Johan Glocks kypare, Johan Norman, som var gift med Anna Catharina Åkerblom (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare i Staden inom borarna under Karl XII:s tid till frihetstiden, i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sida 97). Anna Catharina Åkerblom var möjligen (troligen) släkt med bryggare Elias Åkerblom och skeppare Hans Åkerblom.

Hellsing
Bryggare Hans Hellsing är omnämnd i tabell 7 i den här tråden (krögare Petter Bruun). Troligen var Hans Hellsing släkt med Lars Hellsing, som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen den 12/10 1707 av styrman Cornelius Bruun och Maria Persdotters barn Petter. Cornelius Bruun är inte omnämnd bland tabellerna nedan eftersom mer information om honom, än den vid dopet 1707, inte har hittats. Den 30/12 1718 begravdes skeppare Johan Hysing i herr Hellsings grav på Maria Magdalena församlings kyrkogård i Stockholm. Skeppare Johan Hysing var gm (tabell 12 i den här tråden) Christina Persdotter Bruuns svägerska Catharina Holm (se bifogad bild och kommande version av tabell 12). Skeppare Hysing trodde jag var måg till Christina Bruun (tabell 12 i den här tråden), men det visade sig vara fel. Hans hustru och Christinas dotter hade samma namn, (Anna) Catharina Holm, vilket gjorde att jag drog fel slutsats om släktskapet.

Rokes
Mäster Mårten Rokies (Rokes) var troligen släkt med Juditha Rokes, som var gm Hindrich Leijel enl sek källa (von Schantz genealogier, 2.G-P, sida 134v). Hindrich Leijel (1627-1710) lär ha varit brukspatron vid Harnäs och Älvkarleö bruk. Hindrich och Judithas dotter, Emerentia Leijel, gifte sig den 14/8 1681 i MM med rådman Mårten Bunge. Enligt Holms tomtbok 1679 ägde Mårten Bunge en tomt i samma kvarter, och vid samma gata, som änkan efter bryggare Claes Bruun (tab 1 nedan).

----------------------------

Daniel le Bruns hustru, Catharina Hansdotter Richter, kan ha haft samtida släktingar i Stockholm (förrutom hennes fyra syskon omnämnda i bou efter deras mamma):

•   I februari 1707 uppbjöd guldsmed mäster Fredric Richter guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7). Möjligen var det samma person, registrerad som Friedrich Richter, som var fadder vid dop av guldsmed Engelhard Schröders barn Georg Engelhardt i tyska Sankta Gertrud församling den 4/6 1684.
•   Den 21/9 1680 vigdes ”jubilirer” (juvelare?) Davidt Richter och jungfru Maria Rebecka Tettin, dotter till då salige skomakare mäster Elia Tetten, i tyska fs i Stockholm.
•   Vid dop, den 16/12 1688 i tyska fs, av snörmakare Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes var bla Maria Richter fadder (se även nedan). Den 2/1 1687 vigdes i tyska fs ”posimentire”(?) mäster Johann Mendtel (Mentler?) och jungfru Märta Braun, dotter till borgare och bryggare i Oldenburg (i nordvästra Tyskland) salige Jonas Braun (som bör ha varit född före 1647). I bou, daterad 12/5 1693, efter snörmakare Johan Menttler (död 1692) står att hans efterlevande hustru hette Märta Brun, att paret hade tre barn (se nedan) och att dödsboet hade infordrande skuld hos greve Bengt Oxenstierna. Han var troligen släkting till grevinna(?) Christina Oxenstierna, som var fadder vid dop den 8/2 1681 i tyska fs i Stockholm av (tabell 19 i den här tråden) kapten/inspektor Johan Daniel Brouns barn, Johan David, som kan ha varit krögare Johan Daniel le Brun (se ovan).
•   Den 1/6 1690 vigdes guldsmed Christophorus Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer (kirurg vid kungliga livgardet), i tyska fs i Stockholm. Guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i NV del 1, sida 210), gifte sig 1720 med Anna Meijer. Deras barn, Gottfrid (dp 14/6 1723) blev medicine doktor (NV del 1, sida 211) vilket kan jämföras med kirurgen Meijer ovan. Guldsmed Gotfreds föräldrar var hammarsmed Clas Dubois (som konverterade till lutheransk tro 1695) och Kattlin (Gottfridsdotter) Tillman (NV del 1, sida 210). Kattlins troliga bror, Clas Tillman (tabell 3 i NV del 2, sida 272) var; 1) trolig farfar till ovan nämnda vinskänk Henrik Tillman i Stockholm, och 2) kusin till (tabell 3 i NV del 1) Johan le Bruns svägerska (se bifoga bild). Denna information om guldsmed Christophorus Richter och Anna Maria Meijer kan kanske ses som en indikation om att krögare Daniel le Brun (tabell 0) var son (eller barnbarn) till Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1), och/eller att hans hustru kan ha varit släkt med paret Dubois/Meijer.

Johan Mentler och Märta Bruns barn (alla döpta i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, men de bodde troligen i Klara fs på Norrmalm – OBS: enligt tolkning av Klara församlings register över begravningar 1680–1710 fick de fler barn än de som är nämnda nedan):

•   Barbara dp 31/1 1687, faddrar: Andreas/Anders Petersson Norden, Andreas/Anders Pel(?), hustru Elisabeth Mesckafin(?), hustru Anna Fleischer och jungfru Catharina Elisabeth Kühlman
•   Johannes dp 16/12 1688, faddrar: herr Gavelius, herr Archenholt (trol gulddragare Jacob Archenholt), Gudmun(?) Fornquist, hustru Maria Richter och hustru Brigitta Petersdotter
•   utan namn dp 15/11 1690 (död före 12/5 1693), faddrar: Jacob Flesser, Johann Westphal, hustru Anna Kühlman, hustru Margaretha Threyer, hustru Elisabeth Schröcker
•   David dp 24/1 1692, faddrar: Peter Burckwart, Michel Dreijer, Ludwig Reinicke, hustru Brigitta Reinicke och hustru Ester Meijten (Ester var troligen släkting (hustru?) till konterfejare Martin Meijten, som gifte sig den 4/12 1681 i tyska fs med Johanna de Braun, dotter till köpman Frantz de Braun i Gorchum i Holland (Frantz född före 1645). Martin Meijten var fadder vid dop den 2/6 1714 i Maria Magdalena fs av kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans (Douhans?) barn Maria Charlotta.)

377
Hej,

Under några veckor (månader?) har jag samlat på mig mer information om de personer, som jag har skrivit om i den här tråden. Nu håller jag på att göra en sammanställning och kommer att lägga upp nya versioner av en del av tabellerna. Jag tänkte lägga upp dem utan introduktion varje gång. Den här texten hoppas jag räcker som sådan!  :)

Vänliga hälsningar,
Jan

378
Övriga släkter - L / SV: Lavin
« skrivet: 2023-09-13, 14:53 »
Hejsan!

Kan det röra sig om stavningsvariant av Levin och/eller Livin?

Vänliga hälsningar,
Jan

379
Norra Sandsjö / SV: Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-11, 11:41 »
Hej igen,

Tack för visat intresse!!

Knipp-hammaren Prinsfors finns i Norra Sandjö mtl 1759, men inte i dess mtl 1755 vilket möjligen kan betyda att hammaren grundades på, eller i slutet av, 1750-talet. I mtl 1759 står att ägaren hette Printzenschiöld och att han var ryttmästare och riddare. På adelsvapen.com om Printzensköld nr 478 står att ryttmästare Erik Adolf Printzenskölds lillasyster, Elisabet, gifte sig 18/2 1746 med ryttmästare Nils Julius Mannerstedt. Han bör ha haft (avlägsna?) släktingar med släktnamnen Depken eller de Besche, som är kopplade till järnbruk. Gissningsvis kom Erik Adolf in på järnbruksverksamheten när han blev svåger med Nils Julius 1746, men det är bara en svagt grundad gissning från min sida.

Enligt min tolkning av uppgifter i mantalslängder blev Nils Julius Mannerstedt ägare av Äpplaholm efter vigseln med Elisabet Printzensköld vars familj ägde Äpplaholm åren före vigseln.

Nils Julius möjliga/troliga syssling, Anders Andersson Berg, gifte sig i Stockholm 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun. Igår (2023-09-10) skrev jag ett inlägg om denna koppling mellan Nils Brun och Barbro Mårtensdotter Le Brun här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0 .

Länk till sida med Äpplaholm säteri (med två drängar Nils) i Norra Sandsjö mtl 1755 (i torpet Kärret (på nästa sida) blev ogifta Annika mantalsförd):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007065_00156#?c=&m=&s=&cv=155&xywh=198%2C1807%2C2329%2C1101

Länk till sida med "Kniphammaren Printsfors" i Norra Sandsjö mtl 1759 (en smeddräng hette Nils):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007066_00379#?c=&m=&s=&cv=378&xywh=236%2C280%2C2513%2C1188

Länk till adelsvapen om Printzensköld nr 478 (se barnen i TAB 3):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Printzensk%C3%B6ld_nr_478

Tack igen KJ och Jörgen för erat engagemang! Utan era tips hade jag förmodligen inte lagt ner tid på att leta efter mer information om Nils Brun.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Norra Sandsjö AI:3 blev den avskedade soldaten Nils Ekedal (född 1700) registrerad i torpet Kärret med hustru och barn, men de tycks ha flyttat därifrån före 1765 (sida/uppslag 232). Länk till sidan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022672_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=-128%2C-32%2C4469%2C2065

380
Hej igen,

Ibland (näst intill ofta) blir man överraskad när man släktforskar!

I letandet efter information om "en Brun", Nils Brun (fc 1696), som jag trodde inte hade något (närmre) att göra med de i Stockholm omkring 1700 fick jag, till min förvåning, se att han bodde i ett torp på ägorna till ett säteri, då ägt av en släkting till de Meurman, som möjligen/troligen var släktingar till Barbro Mårtensdotter Le Bruns make. En svåger till säteriets ägare var ägare (och grundare?) av knipp-hammaren Prinsfors i Norra Sandsjö socken (Jönköpings län) senast oktober 1758. Eftersom en bild ofta säger mer än tusen ord låter jag den bifogade bilden tala. En del av innehållet har jag tagit från sekundära källor.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt sekundär källa var Elsa Grundels (se bifogad bild) halvbror, Jakob Grundel, gm Margareta Beata de Besche.


381
Norra Sandsjö / SV: Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-10, 11:01 »
Hejsan!

Tusen tack Jörgen!

Torpet Kärret ligger ganska långt ifrån Prinsfors ser jag.

Om jag tittar i hfl:er eller mtl:er ser jag nog vad Prinsfors bruk var för typ av bruk.
Ägaren eller brukaren av Äpplaholms säteri kanske kan ge mig information, som kan ge antydan om Nils Bruns bakgrund.

Tack igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

382
Norra Sandsjö / SV: Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-09, 20:40 »
Tack för svar KG!

Det är främst Nils Brun jag är intresserad av och han blev registrerad i husförhörslängd i Norra Sandsjö församlings husförhörslängd. Jag har nu sett att det bör finnas/ha funnits ett (järn?-)bruk i Norra Sandsjö: Prinsfors bruk. Därför kvarstår nog min fråga var torpet Kärret låg, och skulle någon veta var det låg i förhållande till Prinsfors bruk skulle det vara toppen. På karta tycks det se ut att vara sankmarker norr om Prinsfors (se bifogad bild), men jag drar förstås ingen slutsats av det angående var torpet Kärret låg.

Vilken typ av bruk var Prinsfors bruk?

Vänliga hälsningar,
Jan

383
Norra Sandsjö / Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-09, 18:30 »
Hej,

På Wikipedia, om Stenfors bruk, är en "masugn i Ösmo, Norra Sandsjö socken" omnämnd.
Var låg den (såvida informationen på Wikipedia stämmer)?

Länk till artikel om "Stenfors bruk" på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stensfors_bruk

I Norra Sandsjö husförhörslängd AI:4 (1766-1777) är "Torpet Kiärret" omnämnt på sida 421.
Var låg det torpet Kärret?

Länk till sida 421 i hfl AI:4:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022673_00223#?c=&m=&s=&cv=222&xywh=293%2C-105%2C3103%2C1434

Ungefär på mitten av sidan finns:
Nils Brun (född) 1696
h. [hustru] Lisken (född) 1721

Jag är lite nyfiken på om Nils kan ha haft det vallonska släktnamnet Le Brun.
Har någon möjligtvis mer information om paret Nils och Lisken?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Vid kontroll av ovanstående länkar har texten ändrats på Wikipedia. Nu är där "Örmo bruk" i Södra Sandsjö socken omnämnt i artikeln om Stenfors bruk. Jag bifogar därför bild på den ursprungliga texten. Om det inte fanns någon masugn och/eller järnbruk i Norra Sandsjö socken på 1700-talet utgår också min fråga om torpet Kärret.

384
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-09-09, 15:42 »
Hej igen,

Efter att ha hittat ytterligare en dopnotis av barn till Beata Maria och sockerbagare Carl Geting (tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 i den här tråden) tänkte jag att det är dags att göra en uppdatering av informationen om honom. Se också information om notarie Anders Giöding och om skeppskapten Urban Geding (tabell 18 i ovan nämnda inlägg) efter texten nedan om Carl Gieting.

Vänliga hälsningar,
Jan

-------------------------------------------------

Tabell 23 (version september 2023)

Carl Gieting, född före 1673, trolig/möjlig släkting till Catharina Larsdotter Geding (tab 20).

Enligt uppgift i bouppteckning, daterad 24/5 1719, efter Carl Gieting var han sockerbagare och gift minst två gånger (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:87, sida 372). Hans första(?) hustru hette Beata Maria.
Den 29/12 1710 registrerades betalning för begravning av Carl Gietings (första?) hustru i Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok (LIa1:61, sida 535).
Sockerbagare Carl Gietings efterlevande hustru hette Magdalena de Moij (de Moy).

Möjligen var det denna sockerbagare Carl Gieting, som var skyldig pengar till (tab 20) Catharina Larsdotter Gedings dödsbo enlig bouppteckning, daterad 11/12 1701, efter henne.

Sockerbagare Carl Gieting dog den 24/2 1719 enligt uppgift i bouppteckning efter honom. Dödsboet var skyldig pengar till vinskänk Jacob de Moij i Norrköping. Han var troligen släkt med Carls hustru Magdalena de Moij.

Sockerbagare Carl Geting och Beata Marias barn (alla döpta i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm):

•   Margaretha Maria dp 15/9 1691, faddrar: Andreas Drohander/Drosander, Martin Niemann, Johann Standar/Stander(?), mosignor Gustav Düben, monsignor Carsten Pfeiff, hustru Maria Christina Bachtin(?), hustru Christina de Besche, hustru Gundela Drencken(?), hustru Maria Norden (troligen släkt med Catharina Norden vars barn (Margaretha Maria) döptes i tyska fs den 9/8 1697 varpå Carl Geting var fadder) och jungfru Christina Neuwarth(?, troligen Christina Niewalt(?), vars barn (Susanna Christina) med handelsman Tobias Wiedman döptes i tyska fs den 27/10 1695 varpå sockerbagare Carl Getings hustru Beata Maria var fadder)
•   Johan Carl dp 27/2 1693, faddrar: Hans Christoff Barth(?), Abraham Biörn, monsignor (vinhandlare) Dieterich Steenberg (gift den 9/5 1693 i tyska fs med Maria Brun dotter till vinhandlare Anders Brun), hustru Margaretha Stander och hustru Beata Balliet
•   Christian f 6/1 1695, dp 9/1 1695, faddrar: köpman Tobias Wideman, Jeremias Ryger, band(makare) gesäll Carsten Standart, hustru Ursula Nüwarts, hustru Ursula Biörn och jungfru Emerentia Düben. Christian var kammarskrivare enligt text i bouppteckning, daterad 24/5 1719, efter Carl Gieting.
•   Anna Beata dp 21/6 1696, faddrar: Hans Roselin, Claas Pryss, hustru Christina Leyensparrin(?), Anna Christina Feiff och jungfru Catharina Johnsdotter(?) Noee(?)
•   Wilhelm dp 13/5 1698, faddrar: Paul Stierndahl, kaptenslöjtnant Jacob Feiff, Adolph Norden, Joachim Düben, hustru Dorothea Schmitt, hustru Arona Wijmann och hustru/jungfru(?) Beata Baillet. Wilhelm (Wellam) var urmakare-lärling hos urmakare mäster Herman Dreijer (Dreyer) enligt uppgift i bouppteckning, daterad 24/5 1719, efter Carl Gieting.

-------------------------------------------------

Angående notarie Anders Giöding (se två inlägg den 2023-05-25 i den här tråden) har jag sett att:
Den 6/7 1721 registrerades betalning för gravöppning på Maria Magdalena kyrkogård, för begravning av notarie Anders Giödings lilla barn.

Anders var löftesman när handelsman Eric Giöding, född i Stockholm, fick burskap i Stockholm den 27/7 1731. Anders bör därför inte ha varit Andreas Andreae Geting, som gick på trivialskolan i Härnösand 1719-27 (se Per Sundins inlägg den 2023-05-25 i den här tråden). Synd!  :(

Länk till betalningsnotisen (begravning):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055229_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=3101%2C2799%2C3034%2C1434

-------------------------------------------------

Tabell 18 (skeppskapten Urban Geding) – kompletterande information

Den 25/3 1718 vigdes, i Maria Magdalena församling i Stockholm, handelsman Hans Biörckman och jungfru Anna Margaretha Gedingh ”på Hornsgatan uti Brudens egen gård och logementer” (EI:1, sida 208). Vid lysningen kaverade skeppare Hysing, som bör ha varit skeppare Johan Hysing (död 25/12 1718). Johan var bror till Margaretha Hysing gm skeppare Urban Geding (tabell 18). Bruden Anna Margaretha bör därför ha varit dottern Anna Margaretha (fc 1697) till skeppare Urban Geding (tabell 18) och Margaretha Hysing.

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=3399%2C3425%2C2809%2C1328

I mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 skrev jag i informationen om Urban Geding (tabell 18), att Johan Hysings troliga svärmor hette Christina Bruun. En vigselnotis visar att det släktskapet inte kan stämma. Christina Bruuns make, Petter Lorentsson Holm, bör ha varit svåger till Johan Hysing, som var svåger till Urban Geding (se bifogad bild).


385
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-09-08, 17:03 »
Hej,

Här är den mer detaljerade texten som jag lovade igår (2023-09-07) att lägga upp i den här tråden. Den är mina anteckningar och innehåller möjligen, i sammanhanget, oväsentlig information.

Texten innehåller en del uppgifter om Anna Maria de Haan, som jag inte vet (i skrivande stund) om hon tillhörde (vallonska) släkten Douhan.

I den bifogade bilden finns ett par frågetecken. Har någon svar, eller kommentar om dem?

Vänliga hälsningar,
Jan

--------------------------------------------------

Kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn (alla döpta i Maria Magdalena församling i Stockholm):

•   Jacobus Janson dp 6/3 1705, faddrar: Peter Sterrebus(?), Matthias Bürckmann, hustru Maria Porteus(?) och (troligen jungfru) Wendelina von der Haagen
•   Johannes Wilhelm dp 18/11 1706, faddrar: herr Bremer(?) och hustru Cranerin/Cramerin (möjligen var faddrarna paret Hans Bremer och Catharina Kramer vars barns fadder var Frantz de Moijs svåger, Berendt Koch, vid dop nov/dec 1688 i tyska fs)
•   Anna Margareta dp 23/10 1708, fadder: Matthias Mejendorff (Meijendorff)
•   Catharina dp 5/6 1711, faddrar: Johann Real, Matthias Berckmann, hustru Wendelina Bonnåå (samma Wendelina som ovan, nu gm Abraham Boneau, han död 1722, se bou 1743:879) och Maria Werners(? Wernersdotter?)
•   Jacobus dp 7/4 1713, faddrar: Arnold Rieser(?), Matthias Biörkmann, Henderina Carree och Anna Catharina Wreet
•   Maria Charlotta dp 2/6 1714 (OBS: Johanna Maria i stället för Anna Maria de Haan), faddrar: Martin Meitens, Hinrich Bloom (Blom) och hustru Catharina Falck (Falk)
•   Gustav Carl dp 29/5 1718, faddrar: greve Gustav Bonde, kommissarie Johann Meurmann, hustru Margaretha Christina Thegener och hustru Anna Beata Eenhielm (Enhielm nr 1275 gm hovläkare Magnus von Bromell)
•   Elisabeth dp 26/5 1720, faddrar: baron Johann Thenger, Wilhelm Gehebe, Johann Wier, baronessa Anna Elisabeth Göthie, Henrina Grill och Elisabeth Diederichs.

Kommentarer om tre av faddrarna:

Matthias Björkman
Faddern Matthias Bürckmann (med olika stavningsvarianter) var mycket troligtvis kryddkrämaren Mathias Björkman, som bodde i kvarteret Östergötland 1711, då också Catharina Giljams döttrar, Maria och Catharina, bodde där (se mitt inlägg den 2023-08-29 i den här tråden).
I Maria Magdalena (inre) mtl 1702 (BA:8/1, sida 20, se länk nedan) framkommer att kryddkrämare Mathias Biörkman och kopparstickare Johan v. d. Awele” var hyresgäster i samma hus ägt av kryddkrämaren Sven Lang i kvarteret Östergötland nr 48.
I Maria Magdalena (inre) mtl 1711 (BA:10/15, sida 161, se länk nedan) blev kopparstickare Joh: van den Aveelen (egen namnteckning) registrerad med hustru och döttrar som hyresgäster i sekreterare Dauers gård i kvarteret Rosendal nr 137 och kryddkrämare Matthias Biörkman tycks ha bott kvar i kvarteret Östergötland där han hyrde bostad i samma gård som handelsman Gouvert in de Beto den yngre.
Matthias Biörkman dog den 17/7 1720 enligt uppgift i bou, daterad 3/10 1720 (F1A:88, sida 978). I den framkommer att Matthias bror var handelsman Erik Biörckman (se mer information om honom nedan) och att Matthias hade följande då levande barn:
•   Lars fc 1702 (se bou daterad 19/12 1758, F1A:174, sida 809)
•   Sara Maria fc 1704 (omnämnd som syster i ovan nämnda bou)

Martin Meitens
Faddern Martin Meitens var troligen konterfejare Martin Meyten gm Johanna de Braun, dotter till Frantz de Braun köpman i Gorchum i Holland, vigda 4/12 1681 i tyska fs. Se ”Martyrs of Gorkum” på Wikipedia här: https://en.wikipedia.org/wiki/Martyrs_of_Gorkum. Se också ”Gråkoltarna” på Wikipedia här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A5koltarna. Anna Maria de Haan lär ha varit ”aktiv medlem” i Gråkoltarna.

Kommissarie Johan Meurman
Johan Meurman var son till rådman Hindrich Meurman enligt tolkning av information i von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b), som hittas i Riddarhusets arkiv. Hindrichs storebror, tullnär i Kristianstad Joha (Johan) Meurman, var troligen morfar till herrtjänare Anders Berg, som gifte sig den 14/10 1709 med piga Barbro Mårtensdotter Le Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm. Barbros troliga svärmor, Anna Maria Meurman, var alltså kusin med kommissarie Johan Meurman (och syster till Johan Meurman, som adlades von Meurman (nr 1164) år 1689). Gissningsvis var det Barbror bror, som var ”poiken Mårthen Brun” hos svarvare Sven Andersson, som hyrde bostad av Sven Lång i kvarteret Östergötland nr 46 enligt info i mtl 1702 (se mitt inlägg den 2023-08-29). Även tysken Jan Matsson bodde hos svarvare Sven med sina två blinda döttrar enligt info i mtl 1702 (jfr Mårten Gilliam (tabell 34 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 307) vars hustru och två barn var blinda före 1750). I samma mtl 1702 framkommer att Anna Maria de Haan hyrde bostad av Sven Lång i kvarteret Östergötland nr 48.

Anna Maria de Haan dog 4/5 1742 enligt info i bou, daterad 13/9 1742, efter henne (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:130, sida 1147). I den framkommer att dödsboet ägde en gård vid Arvid Davidsgatan (idag Timmermansgatan) i kvarteret Berggruvan i Maria Magdalena församling i Stockholm och ett flertal holländska böcker (vissa specificerade med ”på holländska”), men även en ”italiensk bokhållarebok på tyska"(!). I en bou, daterad 20/11 1762, efter bryggare Petter Biörckman (död 18/7 1762) framkommer att dödsboet ägde ”en gammal gård å Södermalm uti S:ta Maria församling och hörnet af Arfved Davids och Danto [Tanto?] gatorne qwarteret Berggrufwan hus No 73” (F1A:190, sida 792). Inget släktskap har hittats mellan bryggare Petter Biörckman och kryddkrämare Matthias Biörckman.

Länk till bouppteckning efter Anna Maria de Haan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107611_01207#?c=&m=&s=&cv=1206&xywh=1227%2C398%2C6437%2C2975

-------------------------------

I mtl 1711 framkommer att handelsman Sven Lang ägde och bodde i gård i kvarteret Stören nr 234, som var sista gården i kvarteret i Maria Magdalena församling. Han ägde samtidigt tre fastigheter i kvarteret Östergötland där skeppare David Wibrand och Catharina Giljams döttrar då bodde. Enligt uppgift i mtl 1721 (BA:12:17, sida 90) hyrde skoflickare Tussin Gilliam (troligen tabell 36 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 308) bostad av sergeant Johan Brandt i kvarteret Stören nr 209. Tomternas/Fastigheternas numreringar är olika i mtl 1711 respektive mtl 1721 och det är ovisst huruvida Tussin Gilliam bodde i gården, som tidigare hade ägts av Sven Lang.

Handelsman Sven Lång hade gift sig den 26/8 1709 med hustru Sara Buhre i brudens gård, som bör ha legat i kvarteret Stören. Vid lysningen kaverade handelsman Petter Bremer, som kan ha varit fadder vid dop av Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn, Johannes Wilhelm, dp 18/11 1706 (se ovan). Gården i kvarteret Stören bör tidigare ha tillhört Sara Buhres tidigare make, handelsman Lars Joensson Gedingh/Geting (död augusti/september 1708). Han var troligen släkt med Margareta Geting, som var gm3 bryggare Johan Wessman. I Stockholms kronotaxeringslängd åren 1744-1746 står att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois, son till Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms NV del 1, sid 210-211), var släkt med varandra. Forskning kring Johan Wessmans anor tyder på att det var hans hustru, Margareta Geting, som var den ”egentliga” släktingen till Johan Dubois. Se diskussionsämnet ”Westman – bryggarsläkten…” för mer detaljerad information här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.0.

I bou, daterad 31/8 1732, efter handelsman Swen Långs änka Sara Buhre, framkommer att hon dog den 4/8 1732 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:105, sida 892). Sven Lang dog alltså före henne. I en bilaga till bouppteckningen framkommer att Sven Långs dödsbo var skyldig pengar tillfruu Haan”, som kan ha varit Anna Maria de Hann, då änka efter kopparstickare Johannes van den Aveelen (död 18/5 1727 enligt Wikipedia om honom). Sven Långs dotter (i ett tidigare äktenskap), hustru Anna Margaretha Lång, gifte sig med handelsman/kryddkrämare Joachim Rüdker (Rudker/Rydker) den 11/12 1716 ”wid Södermalmstårg, i hörnet; uti Brudens egna Loggmenter” i Maria Magdalena församling i Stockholm (EI:1, sida 195).

-------------------------------

Den 26/2 1716 vigdes kryddkrämare Mats Biörckmans bror, kryddkrämare Erich Biörckman, och hustru Sabina Lundberg ”på Giötegatan, uti brudens logementer” i MM fs (EI:1, sida 184).
Deras barn (alla döpta i MM fs):

•   Daniel dp 9/3 1717, faddrar: kryddkrämare Christoffer Sutthofs hustru, jungfru Anna Catharina Lund, guldsmed Fredrich Richter (ev. släkting till krögare Daniel Le Bruns hustru Catharina Hansdotter Richter), kryddkrämare Matthias Biörkman och kanslist Brynthe(?) Johan Aurell
•   Anna Catharina dp 8/4 1718, faddrar: madame Sara Lång (trol Sven Långs hustru Sara Buhre) jungfru Anna Catharina Refstedt, ryttmästare Petter Sundell och ”capit:” [kapten?] Pett: Myra” (bör ej ha varit kaplan Petrus Myra)
•   Anna Maria dp 24/8 1721, faddrar: madame Anna Greta Lång (trol Sven Långs dotter), jungfru Greta Lund, Oluf Sagström och Michel Sutthoff.

I Maria Magdalena inre mtl 1721 (BA:12/10, sida 27v) framkommer att kryddkrämare Erik Biörckman hyrde bostad i Sven Langs stora stenhus i kvarteret Östergötland nr 47. Eriks storebror, Matthias, hade hyrt bostad av Sven Lang, i samma kvarter, enligt information i mtl 1702 (och hyrde bostad av annan person i kvarteret Östergötland enligt information i mtl 1711).

Kryddkrämare Erik Biörckman dog den 23/11 1724 enligt bou, daterad 14/6 1725, efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:94, sida 979). Han var då fortfarande gift med Sabin Lundberg och de omnämnda barnen i bouppteckningen var samma som ovan. I bou står att ”elljäst berättade änkan på tillfrågan det hon ej wiste att namngifwa någon som förmynderskapet för de omyndige sig åtaga kan, emedan sal. mannens närskyllte allesammans åro döde warandes dess utom ej någodt öfwerskått sedan giäld och skuld guldit blifwit”. Dödsboet var skyldig pengar till Swen Lång, troligen för bostadshyra.

Länk till sida 20 i Maria Magdalena (inre) mtl 1702 (för intresserade: notera Mårthen Brun på sidan 19): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=-963%2C137%2C9269%2C4283

Länk till sida 161 i Maria Magdalena (inre) mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=-1599%2C111%2C9936%2C4591

Bifogad bild:

386
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-09-07, 16:57 »
Hej,

Vid fortsatt letande har jag hittat ett, eller möjligen två, till dopnotiser av skeppare David Wibrand och Catharina Giljams barn. (Se mitt inlägg här den 2023-08-28 för de övriga funna dopnotiserna.) Båda finns i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1b:

•   (ev: Johanna, dp 22/4 1701 (föräldrar: ”Dage Wibranson [och] Catharina Dage.”), faddrar: kapten Volcher Pinsel(?), kapten Hans Peterson (Personne? jfr faddern Anna Catharina Peters vid dopet den 3/3 1697 – se mitt inlägg den 2023-08-28), Johann Fark(?), hustru Catharina Deigne/Deigner Soulfelt och Annicka Fark(?))
•   Johannes, dp 10/4 1704, faddrar: Anton Friederich Hoffman, Jacob Classon, Cornelius Hybertsohn Schelrisch(?), hustru Maria Porteus, Margarettha Asplon(?) och Gretha Blomgrön

Vidare har jag gjort några andra observationer, som eventuellt kan ses som indikationer om att ovan nämnda Catharina Giljam tillhörde den vallonska släkten Guillaume, men eftersom de involverar personer, som tycks mig vara välstuderade är det nog inte så troligt att mina funderingar stämmer. Observationerna och mina funderingar kring dem sammanställs nedan i en förhoppningsvis ”läsvänlig” variant och i ett kommande inlägg finns en mer detaljerad text med referenser.

Personerna, som jag misstänker har studerats väl, var kopparstickare Johannes van den Aveelen och hans hustru Anna Maria de Haan, som var aktiv medlem av Gråkoltarna enligt sekundära källor. Anna Maria och Catharina Giljam hade ett par gemensamma nämnare:

•   Kvarteret Östergötland – Anna Maria de Haan registrerad där i mtl 1702 och Catharina Giljams två döttrar registrerade där i mtl 1711.
•   Kryddkrämare Sven Lång – han var Anna Maria de Haans hyresvärd enl info i mtl 1702, och Sven Långs troliga bokhållare, ”krydkräm Bokhållaren” Johan Debour, var Catharina Giljams två döttrars hyresvärd enl info i mtl 1711.

Enligt uppgift i mtl 1702 hyrde paret van den Aveelen/de Haan och kryddkrämare Matthias Björkman bostad i samma gård av kryddkrämare Sven Lång i kvarteret Östergötland. Även om paret van den Aveelen/de Haan blev registrerat i ett annat kvarter (Rosendal nr 137) i mtl 1711 fortsatte de att ha kontakt med Matthias Björkman, som bodde kvar i kvarteret Östergötland. Han var nämligen fadder till tre av parets barn, döpta 1705, 1711 respektive 1713 i Maria Magdalena församling. Av mtl 1711 framkommer att handelsman Sven Lang ägde och bodde i gård i kvarteret Stören nr 234, som var den sista registrerade gården i kvarteret. Enligt uppgift i mtl 1721 hyrde skoflickare Tussin Gilliam bostad i kvarteret Stören nr 209 av sergeant Johan Brandt. Enligt tolkning av Stockholm stad Stadsarkivets fastighetsregister 1675-1875 ägde Sven Lang och Johan Brandt två olika gårdar i kvarteret Stören.
Fråga 1: Motsvarar skoflickare Tussin Gilliam tabell 36 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 308?

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 har jag noterat att det fanns (åtminstone) två par Guillaume/Douhan i mitten av 1600-talet; 1) Colas Gilljam (tabell 32, sid 306-307) gm Jeanne (Johansdotter) Douhan vigda omkr 1640, och 2) Mårten Dehand (tabell 2, sida 180) gm Anna (Michelsdotter) Guillaume vigda ca 1649 (se bifogad bild).
Fråga 2: Finns en möjlighet att ovan nämnda Anna Maria de Haan var dotter till Mårten och Anna?

Colas Gilljam (tabell 32) var trolig farfar till skoflickare skoflickare Toussin Gilljam (tabell 36), som eventuellt var samma person som ovan nämnda skoflickare Tussin Gilliam. Toussin Gilljams troliga bror Mårten Gilliam (tabell 34, sida 307) hade en hustru och två barn som var blinda före 1750. Det kan jämföras med tysken Jan Matsson, som hade två blinda döttrar och bodde (liksom ”poiken Mårthen Brun”) hos svarvare Sven Andersson i kryddkrämare Sven Långs hus i kvarteret Östergötland nr 46 enligt uppgift i Maria Magdalena (inre) mtl 1702. Självklart kan man inte dra någon slutsats av det, men det tycks mig ändå vara värd som observation. Eftersom Catharina Giljams två föräldralösa döttrar, som livnärde sig med sömmande och hade pengar för att betala hyra, bodde i kvarteret Östergötland 1711 misstänker jag att hon själv bodde där när hon och hennes make dog (troligtvis av pesten 1710).

Den ovan nämnda informationen tycks mig innehålla ganska många, men svaga (och långsökta), indikationer om att Catharina Giljam tillhörde den vallonska släkten Guillaume. Hennes pappa hette ”Johan Gieliam” och dog före 24/1 1692. Möjligtvis var det för hans begravning som betalning registrerades, den 21/7 1682 i Maria Magdalena församling, med namnet Jon Guillim. Och möjligtvis var det han som är registrerad som Johan Giliuum i Kjell Lindbloms NV del 1 (tabell 3, sida 297) även om han sägs, vid ett ting i mars 1679, ha rest till Frankrike efter sin pappa död (när?). (Hoppas att jag har tolkat texten i NV rätt!) Det vore roligt med kommentarer av alla slag! …och förlåt att jag envisas ibland!  :-[

I den bifogade bilden är Mårten Duhan (TAB 7) ana på min sida och Clas Classon Gilliom är ana till min sk DNA match (DNA-träff). Min DNA-träff och jag bör ha gemensamma anor och bilden visar våra "nästan gemensamma anor", som har hittats med hjälp av ”traditionell” släktforskning och med hjälp av information i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1. Använda tabellnummer i den bifogade bilden är tagna ur Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Eftersom texten redan är ganska lång lägger jag upp den mer detaljerade texten i ett separat inlägg (imorgon).

387
Hejsan,

Den 20/6 1719 begravdes (eller registrerades betalning för begravning av) gardeskarl Jacob Bonier i Maria Magdalena fs i Stockholm (FI:1, notis nr 177).

I den här tråden har samma församling och samma namn varit omnämnda, men jag lyckas inte klura ut vem denna Jacob kan ha varit. Det kanske inte ens rör sig om släktnamnet Bonnevier...

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055229_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=3254%2C3517%2C2832%2C1339

Vänliga hälsningar,
Jan

388
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-09-02, 14:24 »
Hej,

Möjligen var det (klensmed) Elias Galler och Dorothea Dargemans (Dagermans) dotter Rosina , dp 24/2 1686 i tyska fs (se mitt inlägg här den 2023-07-06), som gifte sig (registrerad som "Rusina Galler") med klensmeden på Drottningholm, mäster Elias Örn, den 30/10 1715 "på St: Paulsgatan i hörnet; uti kyrchio-smedens Oluff Pihlströms gård" i Maria Magdalena församling i Stockholm (EI:1, sida 179).

Länk till lysnings-/vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00094#?c=&m=&s=&cv=93&xywh=3389%2C176%2C2807%2C1327

Namnen Dorothea och Rosina kan jämföras med Hans Dumky och Brita/Brigitta Galans dotter Dorothea Rosanna, som föddes/döptes den 30/12 1736 enligt Stefan Simanders inlägg här den 2013-03-10, 10:45.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Stefan Simanders inlägg (samma som ovan) är släktnamnet Hageman omnämnt. Kanske har det inte med saken att göra, men släktnamnet Hagman förekommer i Maria Magdalena församling i Stockholm i början av 1700-talet. Se tex mtl 1711 (BA:10/16, sida 93) och en bouppteckning i Stockholm daterad 26/4 1712 (båda om skräddare mäster Petter Hagman). Jag hittade den här informationen i mina anteckningar...

389
Introducerad adel - M / SV: Meijendorff von Yxkull
« skrivet: 2023-08-31, 13:49 »
Hej,

Vid dop den 23/10 1708, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, var herr Matthias Mejendorff fadder (CI:1b, sida 868). Det var koppar-stickare Johan van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn, Anna Margaretha, som döptes.

Var Matthias släkt med medlemmarna i släkten Mijendorff von Ykull (och i sådant fall hur)?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=241%2C-13%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

390
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-08-29, 14:02 »
Hejsan åter igen,

I Stockholms mtl 1711, Maria Magdalena församlings inre del, (BA:10/15, sida 62) framkommer att skeppare David Wijbrants döttrar bodde i kvarteret Östergötland nr 44 (se mitt förra inlägg om skeppare David Wijbrant gm Catharina Giljam). Döttrarna blev registrerade som ”jungf. Maria Wijbrantz och Catharina Wijbrantz // fader- och moderlöse”. Möjligen blev de antecknade i åldersordning, vilket eventuellt kan betyda att Maria var dotter till skeppare David Wijbrantz och en hustru innan han gifte sig med Catharina Giljam.

I mtl 1702 hittas inte David Wijbrants namn i kvarteret Östergötland (BA:8/1, sidorna 18-24), men eftersom jag har noterat några andra namn, som tycks mig intressanta i sammanhanget, försöker jag göra avskrift av text till ett urval av gårdarna/tomterna.

mtl 1702 kvarteret Östergötland nr:
•   45 (1:a gården) – ”uti krydkräm[-]Bokhållaren Johan Debours gård haar Arendt Scheif tobaksspinnare sin werkstad, men bor uti en annan gård”
•   46 – ”uti krydkrämaren Swen Langs bakgård och träbygningen bor swarfaren M:r Swen Andersson, gesellen Olof Månsson, poiken Mårthen Brun, pigan Brita // ibid. hyrer en gammal enkia Brita Swensdotter, hafer och hoos sig en gammal piga nock en tysk Jan Matsson med 2 sine blinde döttrar” (Jag har för mig att någon i Kjell Lindbloms böcker NV hade barn som var blinda. Kan det stämma?)
•   48 – ”uti krydkrämaren Swen Langs huus det större bor krydkräm: Mathias Biörkman, poiken Erich Larsson pigan Kerstin // ibid logerar tullnären wälb:ne h [herr] Daneil Stockenström med sin hustru och barn, drängen Olof Hane…” (Johan Gillian (tabell 5, NV del 1, sida 298) var gm Anna Göransdotter Hane vigda omkr 1728.)
•   49 – ”uti brukspatronen Johan Debors gård logerar skiepparen Adrian Didrichssons enkia h:u Anke Petters [möjligen Anna Catharina Peters som var fadder vid dopet 3/3 1697 – se mitt förra inlägg] med 2 döttrar // ibid: tobaksspinnaren Arent Scheif arbetar hos h Gemnick // nock  skiepparen Lauris von Dala med sin hustru med pigan Maria Lang
•   51 – ”hållenska residenten h [herr] Rumph bebor sin egen gård”
•   53 – ”uti sal Actuarien Beisselstens gård hyrer färgaren M:r Johan Munie poiken Erich: pigan Catharina, sampt dess brors dotter Brita” undertecknat med ”Johan Meunier” (Mineur?)

mtl 1711 kvarteret Östergötland nr:
•   44 (1:a gården) – ”Bookhållaren sal. Jean de Boers gård förhyres till skieppar Anund Rolofson och des hustru gifwer hyra för sina rum heela åhret utan tiensthion des man intet warit hemma på 2 1/2 åhr betalar för 2:ne ellstäder // ibid. skieppar David Wijbrantz döttrar jungf Maria Wijbrantz och Catharina Wijbrantz fader- och moderlöse som flyttia nu här ifrån nästkommande Påsk. gifwit hyra nu till Påsk från Michaelis 1710 – desse föda sig med sömmande, och äga intet att betala spijsen medh – niuta des utan [dessutom] kyrkopengr”
•   45 – ”handelsmannen Swen Langs gård bebor swarfware ålldermannen M:r Swen Andersons änka hustru Johanna Jonsd:r för åhrlig hyra…”
•   48 – ”Bookhållaren sal. Jean de Boërs änkas gård bebos af skieppar Petter Croon [undertecknade med ”Pieter Kroon] och des hustru gifwer halfwa åhret hyra…”
•   49 – ”segellsömmaren M:r Jacob Möllers huus förhyres till cryddecrämaren Mathias Biörckman… // ibid. handelsm. Gouvert in de Beto den yngre med sin kiäresta…” (Enligt https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14092: ” Indebetou, släkt, härstammande från Govert I (1612—63), som var född i Dordrecht i Holland o flyttade därifrån till Norrköping 1639”.)
•   50 – ”holländske residenten Rumphs huus, bebos af honom sielf med des hof-staat”

Länk till kvarteret Östergötland i mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=-1372%2C37%2C9270%2C4284

Länk till kvarteret Östergötland i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-1608%2C151%2C9889%2C4570

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bifogat hittas: 1) mitt försök att göra en ungefärlig kopia av Holms variant av kvarteret Östergötland i Holms tomtbok 1679 (notera efternamnen Cron och Lang), och 2) tomten i hörnet Sankt Paulsgata och Kvarngatan i kvarteret Laxen (idag kvarteret Närke) ägd 1679 av slipare "Mons Piere Piroies" enligt Holms tomtbok 1679. Möjligen var Piere släkt med faddrarna Jonas Piring och/eller Anna Piring (se mitt förra inlägg). Kvarteren Östergötland och Laxen/Närke ligger/låg intill varandra.

391
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-08-28, 16:21 »
Hej igen,

I Stockholms tyska Sankta Gertrud församlings dopböcker CI:1a och CI:1b har jag noterat en vigselnotis respektive några dopnotiser. Kan det röra sig om det vallonska släktnamnet Guillaume? Kan pappan till bruden (se nedan) i sådant fall möjligen ha varit Johan Giliuum (tabell 3 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 297)?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand ser jag att jag redan har varit "inne på" en fundering, i mitt inlägg den 2023-01-18 i den här tråden, huruvida Johan Giliuum flyttade tillbaka till Sverige (eller aldrig kom fram till Frankrike). Tyvärr minns jag inte varför jag då hade den funderingen.


PS2: Efter lite letande bland mina inlägg hittade jag anledningen till frågan om Johan Giliuum. I ett inlägg den 2022-12-21 skrev jag "Den 21/7 1682 lät engelsmannen mäster Thomas Kutler begrava Jon Guillim på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm." här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1636728#msg1636728

------------------------------------------------------------

Den 24/1 1692 vigdes, i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, ”Dawid Witbrand, Bürger und Schiffer [skeppare] alhier [här, dvs i Stockholm] mit Jungfer [jungfru] Catharina Gieliams, sel. [saliga] Johan Gieliams, Bürger und Einwohner [invånare] alhier [här], nachgelassene [efterlämnade] tochter [dotter]” (CI:1a, sida 78).
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=686%2C2134%2C2567%2C1214

Den 22/6 1693 fick ”Douwe Wijbrantz skieppareburskap i Stockholm (Handelskollegiet, DIa1:1, sida 57).

Doue Weibrand/David Wibrand och Catharina Gillians/Giljams barn:
•   Catharina dp 25/6 1693 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, faddrar: Jonas Piring (Pira?), mäster Daniel Mussel, madame Catharina Fossbim/Fossbein och Catharina Lecklere.
•   Johanna dp 20/2 1696 i tyska fs, faddrar: Johann Vossbein(?) och kamrer Torners (Törners) hustru
•   Wibrand dp 3/3 1697 i tyska fs, faddrar: Hans(?) Torner (Törner), Johannes Washön(?), Heinrich Loos (även fadder vid dop av snickare Christian Hansson och Catharina Brauers barn, Hans Christoph, 14/9 1695 i tyska fs), Anna Piring (Pira?), Anna Catharina Peters (Petersdotter/Personne?) och Elisabeth Lechleer(?).
•   Fler dopnotiser har inte hittats i tyska fs till och med år 1700.

Länkar till dopnotiserna

25/6 1693: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3007%2C1507%2C3109%2C1470

20/2 1696: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3000%2C-62%2C3109%2C1470

3/3 1697: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3084%2C2635%2C3081%2C1457

392
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-08-24, 08:44 »
Hejsan och tack för svar Kjell!

Att jag inte tänkte på bryggare Johan Dubois (tabell 1971 i ditt/Kjell Lindbloms förra inlägg) jag nar fick se namnen Johanna Catharina Dubois och hennes make bryggare Hans Fredrik Malm och deras koppling till kvarteret Draken i Maria Magdalena församling. Inget (känt) släktskap mellan vinskänk och perukmakare David Dubois och henne alltså.

Tack för uppgifterna om Davids barnbarn Anna Christina! Kanske kan några ledtrådar hittas där om David Dubois (även om jag känner mig tveksam). Jag ställde frågan om anorna/ättlingarna med förhoppningen om att David och Anna Christina skulle kunna ha varit ana/ättling med varandra.

Eftersom ovan nämnda bryggare Johan Dubois även var ryttmästare kopierar jag in följande information i mina anteckningar, som har med Hartman och kvarteret Draken att göra. Förmodligen har det inget inget att göra med Johan Dubois, eller hans pappa Gotfred, men man vet aldrig.

Den 12/8 1643 köpte vinhandlare Mårten Hartman ett hus i kvarteret Morpheus nr 3 i Gamla Stan (Gunnar Hellström, 1957, Vinskänkar och källar i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden, Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957). Mårten Hartman dog 1674.
Den 19/8 1669 vigdes, i tyska fs, vinhandlaren från Oppenheim am Rein Hans Jacob Schönman och jungfru Christina Hartman, (äldsta?) dotter till vinhandlare Martin Hartman. I Holms tomtbok 1679 framkommer att major Mårten Schönman ägde en ”träägårdh” (trädgård eller en gårdsbyggnad av trä) i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

393
Lucas / SV: Lucas
« skrivet: 2023-08-22, 17:42 »
Hej igen,

I mitt förra inläggs PS (som jag skrev hastigt med telefonen istället med den vanligen av mig använda datorn) ville jag ge följande information.

I Stefan Simanders inlägg den 2015-04-05, 15:17 - under diskussionsämnet om det vallonska släktnamnet Personne här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67853.0 - står under rubriken(?) "Arkivhistorik SLÄKTEN PERSONNE" att byggmästare och masugnsbyggare Jean Personnes dotter i andra giftet, Maria Johansdotter Personne, var bosatt vid Älvkarleby 1678 och då gift med Michel Oudart, om jag har tolkat texten rätt. Min vidare tolkning är att det är denna Maria, som är omnämnd i bouppteckningen, daterad 29/3 1678, efter borgare och hökare Michel Persson fransos (se mitt förra inlägg). Jag tolkar vidare  ;D att det tycks stå Michel Luckas (inte Michel Oudart) i testamentet, som är en bilaga till bouppteckningen.

Länk till sidan med namnet Oudart eller Luckas (första ordet på näst sista raden):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107505_00454#?c=&m=&s=&cv=453&xywh=3167%2C3287%2C2580%2C1226

Vänliga hälsningar,
Jan

394
Lucas / SV: Lucas
« skrivet: 2023-08-21, 15:16 »
Hej,

I ett testamente, undertecknat i ”Ståckholm” den 19(?) augusti 1676 (av vittnena Antony Martin och Erich Bergius), finns möjligen släktnamnet Lucas skrivet, men i sådant fall stavat Luckas (men först tyckte jag det stod Ludas). Testamentet är en bilaga till en bouppteckning, daterad 29/3 1678 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:24, sida 426) och det eventuella namnet Lucas står på sidan 430, näst sista raden. Det jag egentligen undrar är vilken eventuell vallonsk släkt den avlidne personen tillhörde och om den avlidens hustru tillhörde en vallonsk släkt (vilken?). Jag försöker mig på en avskrift av delar av texten:

sida 426: ”…inventerades egendomen efter borgaren
och hökaren sa: Michel Peersson frantsoos.
Till rättelse emellan hans enkia hustru
Gertrud Bertilsdotter och sa: mannens
arfwingar, nemb: 1: dess samsyster hust:
Maria Persdotter boendes i Elfkarlby. 2:
sambroder Bertil Persson wid Afwesta
boendes och 3 halfbroder Frantz Persson
widh Forsmark boendes…”

sida 427: ”Afgående och betahlande skuldh
”Een Borgare i Nystadh benembd
Lelleste [eller Celleste? celeste på italienska betyder ”himmelsk”] Michel

sida 430 (testamentet): ”…wij undertechnade jagh
Michell Persson fransoos, och jagh hust: Giertrud
Bertilsdåtter Bergh
[eller Börgh/Burgh?]…”
”…jag Mickell Persson fransoos hafwer en syster
hust:u Maria Persdåtter widh nampn Michell
Luckas
hust:u…”

Min tolkning är att Maria Persdotter (ev. fransyska, eller med vallonsk bakgrund) var gm Michell Luckas då bouppteckningen upprättades 1678 och att paret då bodde i Älvkarleby socken, förslagsvis vid Älvkarleö bruk.

Länk till första sidan av bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107505_00450#?c=&m=&s=&cv=449&xywh=2360%2C154%2C4459%2C2060

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Under diskussionämnet Personne (tror jag - jag använder telefon istället för dator) har jag hittat information om den avlidne och hans omnämnda syskon i bouppteckningen. Där står att systern Maria var gm Michel Oudart, enligt uppgift i bou efter Michel Personne. Själv har jag svårt att tycka att det står Oudert i ovan nämnda testamente. Finns fler som håller med?

395
Hej igen,

Jag önskar återkomma till din, Kjell, kommentar om att det var troligare att krögare Daniel Johansson Le Brun var son till en vinskänk snarare än till en hammarsmed vid ett järnbruk (inlägg den 2023-07-23). Jag håller med om resonemanget, men så fick jag se i en artikel att det har funnits en vinskänk, Henrik Tillman (död 1766), som sägs ha varit född vid Åkerby bruk (se mitt inlägg den 2023-08-20 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68060.0). I NV del 2 sida 273 står att tabell 5 (mästerräckare Hinrik Tillman vid Åkerby bruk) hade en son, Henrik, som dog 1766. Därför misstänker jag att vinskänken var son till mästerräckaren vid Åkerby bruk (men som jag brukar skriva stämmer ofta inte mina misstankar!  :-[ ).

Genom att utgå från att; 1) krögare Daniel Johansson Le Brun trots allt var son till hammarsmed Johan Le Brun (tabell 3 i NV del 1, sida 107), och 2)  vinskänk Henrik Tillman var son till mästerräckare Hinrik Tillman vid Åkerby bruk, letade jag efter ett eventuellt släktskap mellan dem. Med hjälp av informationen i NV del 1 och NV del 2 (och med de nämnda premisserna) tror jag mig ha sett att det fanns ett (avlägset) släktskap mellan dem.
Med ord kan släktskapet beskrivas på följande sätt:
1) vinskänk Henrik Tillman var barnbarn till krögare Daniel Le Bruns (ingifta) fasters kusin, eller
2) krögare Daniel Le Brun var vinskänk Henrik Tillmans farfars kusins svågers barn.

Jag tyckte först att släktskapet lät väldigt långsökt (i dagens öron), men så kom jag på att jag själv träffade, som barn, både min farmors kusiner och min farfars kusin. För att förhoppningsvis lättare se det eventuella släktskapet mellan Daniel Le Brun och Henrik Tillman bifogar jag en schematisk bild. I bilden har jag låtit bla namnet Jacob ha fetstil. Anledningen är att jag har sett i ett par notiser, 1653 respektive 1664, i Stockholms Magistrat och Rådhusrätts arkiv, att en person med namnet Jacob Bruun bör ha ägt en tomt, eller gård, vid Sankta Mariagatan (troligen Sankta Maria kyrkogata) i kvarteret Jupiter i Maria Magdalena församling i Stockholm i mitten av 1600-talet. Gatan och kvarteret har koppling till några andra personer beskrivna i den här tråden.

Dessutom: det har dykt upp en till Mårten Brun, som bör ha varit handelsman i Stockholm i slutet av 1600-talet. Han är en ny kandidat som pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Jag återkommer om det (möjligtvis under diskussionsämnet om henne) så fort jag är klar med diverse sammanställningar. I Gunnar Hellströms artiklar om vinskänkar och (vin-)källare i Stockholm på 1600- och 1700-talen (i Samfundet Sank Eriks årsbok åren 1957, 1959 respektive 1960) har jag hittat mycket information, som har gett mig både nya namn på personer med släktnamnet Brun och nya kopplingar mellan de personer, som redan är beskrivna i den här tråden. Med andra ord kommer många uppdateringar så småning om!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Efter vad jag har förstått av Gunnar Hellströms artiklar
var det (stor) skillnad mellan krogar och vinkällare.
De förra var enklare och billigare att besöka än de senare.
Möjligen kan man resonera, baserat på den informationen,
att det inte var troligt att en son till en vinskänk blev
krögare.

396
Rospigg / SV: Rospigg
« skrivet: 2023-08-20, 21:56 »
Hej,

Kanske borde jag ställa följande fråga under släktnamnet Forsberg (ev. smed), men eftersom Staffan Bengtsson har nämnt den Forsberg jag undrar över i sitt inlägg den 2004-10-03 (nästan 19 år sedan!) i den här tråden försöker jag här.

I en bouppteckning, daterad 19/5 1750 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:147, sida 464), efter vinskänk Martin Segelings hustru Margareta Berg, tror jag det står "...sonen Lorens Berggraf på det 8de året, hemma här uti huset, för hwilken des afledne  faders moderbroder närwarande Brucks Patron h:r Johan Forsberg sig förmynderskapet åtog".

Lorens Berggrafs pappa var, då avlidne, vinskänk Petter Berggraf. Om jag har tolkat texten rätt bör Petter Berggrafs mamma ha varit syster till brukspatron Johan Forsberg, som alltså bör ha haft en svåger med släktnamnet Berggraf. I sekundära källor har jag sett att Johan (Eliasson) Forsberg (1709-1754) hade två systrar: Brita Ulrika gm Benjamin Hunter och halvsystern Christina Regina, som var gm Jakob Buckau enligt Staffan Bengtsson inlägg den 2004-10-03. Buckau och Berggraf börjar båda med bokstaven B och slutar med ett slags A-ljud, men där tycks mig likheterna mellan de två släktnamnen ta slut...

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107628_00517#?c=&m=&s=&cv=516&xywh=2101%2C88%2C5357%2C2475

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

397
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-08-20, 13:01 »
Hej igen,

I mitt förra inlägg nämnde jag Kjell Lindbloms hypotes. Enligt min tolkning av ett senare inlägg av Kjell har hypotesen ändrats, eller kanske snarare fått en "konkurrerande" hypotes.

I Kjell Lindbloms bok Nordisk vallongenealogi (NV) del 2, sida 273, har jag sett att tabell 5 (mästerräckare Hinrik Tillman, fc 1680) hade en son, Henrik, som dog 1766.

Var sonen Henrik vinskänk i Stockholm?

I Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare på Kungsholmen, Norrmalm, och Ladugårdslandet under Karl XII:s tid och frihetstiden" (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1959) har jag läst om vinskänk Henrik Tillman, som sägs vara född i Åkerby bruk (sida 57). Det står bla "På vintern gjorde Tillman en resa till sin födelseort Åkerby bruk i Österlöfsta och på väg tillbaka till Stockholm dog han av slag i februari 1766 i en släde på sjön Strömarens is.".

Vänliga hälsningar,
Jan

PS1: Finns det möjlighet att andra hustrun, Jeanne du Beau (eller Dromeau), till smältarmästare Nicolas Tilman (tabell 1, NV del 2, sida 271) hade släktnamnet Dubois? I Sällskapet Vallonättlingars släktlista tycks "de Beau" ha förekommit som stavningsvariant av "Dubois".

PS2: Jag fick just se, på Kjell Lindbloms "Tillägg N V del I och II" (här: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/)
att en båtsman Gottfrid Tillman (troligen den jag nämnde i mitt förra inlägg) berättade (ca 1710) att Michel Josephsson Farck (Farke ny Tabell 2A) bodde i Stettin.
I mina anteckningar (rörande släktnamnet Brun i Stockholm runt 1700) har jag tre noteringar om Stettin:

1) Hustru Catrina Brun, troligen dotter till bryggare Claes Bruun och en mamma, som tycks ha varit från Polen, gifte sig den 2/2 1680 i tyska fs i Sthlm, med Peter Crantz - skeppare från Stettin (möjligen nuvarande Szczecin i nordvästra Polen). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=606%2C1805%2C2809%2C1328

 2) Vinskänk Johan Christopher Grewe (född före 1725) var född i Stettin (Gunnar Hellström, Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden, Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sida 96). Troligen var han släkting till skräddare Johan Henrich Greve gm Anna Maria Bruno. I bou, daterad 9/10 1713, efter Anna Maria står att hennes syster, Magdalena, då bodde i Danzig (dvs Gdansk i Polen).

3) Vinskänk Georg Friedrich Segeling var född i "Massau vid Stettin" den 1/1 1726 (Gunnar Hellström 1959, sida 41). Hans äldre bror, Martin Segeling, var gm änkan efter Johan Ternell, som var kypare åt vinskänk Frodbohm gm Anna Maria Eriksdotter Brun. År 1730 tog Johan Ternell över vinkällaren Tre Tunnor, som tidigare hade drivits av Frodbohm och senare av inspektor Johan Daniel Brauns styvson Johan Glock.

398
Farque / SV: Farque
« skrivet: 2023-08-19, 13:03 »
Tack snälla för era svar Åke och Robert!

Min misstanke om att Däve skulle kunna ha varit Bäve baserade sig på en kommentar, från just Kjell Lindblom, om att medlemmar av den vallonska släkten Bevi fanns i Stockholm redan på 1600-talet (om jag minns rätt). Mina misstankar visar sig emellertid ofta vara fel!  :-[

Istället undrar jag om en masmästare (och smedmästare) vid järnbruk var "närmast under" brukspatronen i brukets hierarki på 1600-talet. Om så var fallet kanske det inte är så konstigt att en masmästares (eller en mästersmeds) son hade möjlighet att bli handelsman i Stockholm. Om det stämmer att Johan Clason dessutom blev brukspatron borde han ha haft en ekonomisk tillväxt (eller "framgång" om man så vill) i sitt yrkesliv. Tror ni citatet "br. patr." (se mitt inlägg den 2023-08-15) betyder "brukspatron"?

Vänliga hälsningar,
Jan

399
Farque / SV: Farque
« skrivet: 2023-08-18, 13:40 »
Tack Åke för ditt svar!

(Konstigt nog ser jag ditt svar med mer text, nu när jag har klickat för att själv svara.
PS: Möjligen är delar av din text, Åke, väldigt liten. Skulle du kunna prova att ta bort alla "[/size]" för att se om texten blir normalstor då?)

Med ditt svar, och med en artikel på Wikipedia (se länk nedan), som refererar till Kjell Lindbloms NV, om Johan Clason tycks det mig bekräftat att hökare, grosshandlare och brukspatron etc Johan Clason, fc 1667, var (trolig eller bekräftad?) son till en en masmästare med vallonsk bakgrund. Det var främst detta exempel på den yrkesmässiga skillnaden mellan far och son (med vallonsk bakgrund) på 1600-talet jag var ute efter. Tidigare har jag läst, om jag minns rätt, att "vallonska" järnbruksarbetares söner, som flyttade till Stockholm på 1600-talet, blev (främst) skomakare, skräddare eller andra liknande hantverkare. Förresten, finns det fler exempel där en järnbruksarbetares son blir "affärsman", eller där man av andra själ kan misstänka att sonen kunnat bli rik, på 1600-talet?

Kjell Lindbloms NV del 1 och NV del 2 finns på biblioteket, som ligger nära min mammas bostad, men eftersom jag brukar be henne gå dit ganska ofta av andra släktforskarskäl är jag nöjd med ditt svar Åke, och med artikeln på Wikipedia om Johan Clason. Själv bor jag långt ifrån ett svenskt bibliotek. Emellertid skulle det vara kul och intressant att få reda på om min misstanke om släktnamnet Däwe stämmer.  ;)

Länk till artikel om Johan Clason på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Clason

Vänliga hälsningar,
Jan

400
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-08-16, 13:46 »
Hej,

Jag önskar återkomma, igen!, till David du Bois (född i Frankrike), som var vinskänk 1687 och perukmakare 1688 i Stockholm (se Kjell Lindbloms och mitt inlägg den 2023-07-08 i den här tråden).

I mina anteckningar har jag skrivit följande:

I Stockholm stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1675-1875 framkommer att bryggare Johan Ernst Hartman och bryggaränka Anna Catharina Hartman ägde en gård i kvarteret Draken nr 1 (hörnet Wollmar Yxkullsgatan/Björngårdsgatan), Draken nr 2 och Draken nr 12 (eller nr 10?) i andra halvan av 1700-talet. Arvingar till deras troliga son, Johan Hartman, sålde gården (nr 10) till handelsman och bryggare Hans Fredrik Malm, som var gm Johanna Catharina Dubois enligt tolkning av Fastighetsregistret. En trolig dotter eller barnbarn till Johan Ernst Hartman och Anna Catharina Hartman, Magdalena, var gm bryggare Johan Martelleur (i början av 1800-talet) enligt tolkning av Fastighetsregistret.

Min tanke var att, om Johanna Catharina Dubois vore en ättling till David du Bois, skulle hennes troliga koppling till bryggare Johan Martelleur kanske kunna vara en indikation om att David tillhörde "vallonsläkten" Dubois, trots att han var (registrerad som) född i Frankrike. Har någon möjligen information om eventuella ättlingar (barnbarn/barnbarnsbarn...) till David du Bois, och/eller om anor till Johanna Catharina Dubois, gm bryggare Hans Fredrik Malm?

Vänliga hälsningar,
Jan

401
Hartman / SV: Hartman
« skrivet: 2023-08-16, 13:19 »
Hej,

I Handelskollegiets protokoll den 17/7 1655 (AI:6, sida 29) finns följande anteckning (med reservation för fel):

Claus Hartman barnfödd i Dantsich tilläts att at bliefwa
Borgare på hans ödmiuke anhållande, will handla uti
gross, gatt [gett] till staden 60 D:r S:r m:t [daler silvermynt] item till läderem-
bar [läderämbetet?] 2 D:r Smt(?) m:t. Hans lyttses män [löftesmän] ähro Jacob Leijel,
och Mårten Hartman. Honom pålades wid 25 D:r S:r m:t
wijte at afleggia sig eedh innan tredie Rådstugudag”

Troligen var ”Dantsich” nuvarande Gdansk i Polen.

-------------------------

I Handelskollegiets protokoll den 6/7 1669 (AI:10, sida 77) finns följande anteckning (med reservation för fel):

Salomon Harman [OBS: ej Hartman] barnfödd widh Kop-
parberget i Garpenbergs sochn [socken] för detta
tient hoos h:s [hans] Ehrewyrd:et Doct: Emporagium
och nu sedermehra hoos Skultuna Bruuks
participanter ährligen och wäll wart
nu uppå Borgmest:es h:t(?) Tegners recom-
mendation antagen till Borgare och
saltfiskhandlare här i staden [dvs Stockholm] och hade
till löfftesmän för sigh Arfwedh Larsson
klädescrämare och Hieronymus Barkhusen
grosshandlare, gaf till staden tolff D:r
sölfwermt [silvermynt] i Caroliner”

-------------------------

Om släkten Gerdesköld nr 242 står här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gerdesk%C3%B6ld_nr_242, om jag har tolkat texten rätt, att Anna Simonsdotter Depken gifte sig, efter hennes första makes död 1642, med Johan Ludvig Schiutz, som var ägare av Skultuna mässingsbruk. Efter Johans bortgång gifte sig Anna med ”doktor Ericus Gabrielis Emporagrius” (född 1606, död 1674). Vidare står i texten om släkten Gerdesköld nr 242 att sonen till Annas första make (och troligen även Annas son) hette Johan Gerdes. Han var gift med Margareta Leijel (född 1649), dotter till brukspatron Jakob Leijel och Margareta Eden.

Kopplingarna mellan Claus Hartman och Jacob Leijel, samt mellan Salomon Harman, doktor Emporagrius och Skultuna Bruk, i relation till informationen i den sekundära källan om släkten Gerdeskölds kopplingar till Skultuna mässingsbruk, doktor Emporagrius och till Jakob Leijel, gör att jag misstänker att Salomons efternamn var Hartman i stället för det registrerade Harman. Har någon mer information om detta?

Eftersom de två nämnda protokollen i Handelskollegiets arkiv inte tycks finnas tillgängliga på internet utan abonnemang bifogar jag två bilder av notiserna.

-------------------------

I Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden” (i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957) står att vinhandlare Mårten Hartman köpte ett hus, den 12/8 1643, i kvarteret Morpheus (tomt? nr 3) i Gamla Stan i Stockholm där han öppnade en (vin-)källare (sida 118). Vidare står i artikeln att Mårten dog 1674 och att hans måg, Hans Jacob Schiönman, då tog över källaren. Troligen var det vinhandlare Mårten Hartman som var löftesman när Claus Hartman fick burskap i Stockholm den 17/7 1655.

I mina egna anteckningar (som är färgade av mitt intresse för valloner i Sverige på 1600-talet) har jag följande noteringar angående släktnamnet Hartman:
•   Den 19/8 1669 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, vinhandlaren från Oppenheim am Rein Hans Jacob Schönman och jungfru Christina Hartman, (äldsta?) dotter till vinhandlare Martin Hartman.
•   I Holms tomtbok 1679 framkommer att major Mårten Schönman ägde en ”träägårdh” (trädgård eller en gårdsbyggnad av trä) i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm.
•   I Stockholm stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1675-1875 framkommer att bryggare Johan Ernst Hartman och bryggaränka Anna Catharina Hartman ägde en gård i kvarteret Draken nr 1 (hörnet Wollmar Yxkullsgatan/Björngårdsgatan), Draken nr 2 och Draken nr 12 (eller nr 10?) i andra halvan av 1700-talet. Arvingar till deras troliga son, Johan Hartman, sålde gården (nr 10) till handelsman och bryggare Hans Fredrik Malm, som var gm Johanna Catharina Dubois enligt tolkning av Fastighetsregistret. En trolig dotter eller barnbarn till Johan Ernst Hartman och Anna Catharina Hartman, Magdalena, var gm bryggare Johan Martelleur (i början av 1800-talet) enligt tolkning av Fastighetsregistret.

Vet någon något om det eventuella släktskapet mellan vinhandlare Mårten Hartman, (grosshandlare?) Claus Hartman och saltfiskhandlare Salomon Harman?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

402
Farque / SV: Farque
« skrivet: 2023-08-15, 20:17 »
Hej,

Av en slump fick jag se, i Svenska Ättartal 1890 (som finns tillgänglig att ladda ner gratis), information om släkten Clason (sidorna 111-118). Här gör jag en avskrift (med reservation för fel) av den inledande texten och uppgifterna om den, som här räknas som stamfader (enligt min tolkning), och om ”tabellerna” som jag tolkar som hans barn. Tyvärr är jag osäker om min tolkning av ”formen” på innehållet är riktig, och därför råder osäkerhet huruvida de nedan utvalda, beskrivna, personerna var barn till stamfadern. Dessutom, ska tilläggas, sägs denna släkt Clason, ha tillhört en vallonsläkt ”Le Fare” eller ”Le Fere”, och jag är heller inte säker huruvida det är en ”stavninsvariant” av Farque/Farke (eller tvärt om…). Jag har också sett att Kjell Lindblom har en släkt ”Farke” på sin sida, med ”Tillägg N V del I och II” här: http://web.comhem.se/kjelltan/ . Troligtvis finns alltså släkten Farke också med i hans bok Nordisk Vallongenealogi, del 1, där nedan information möjligen (troligen) redan finns nedtecknad. Dessutom tolkar jag Åke Sjödins inlägg, den 2020-11-17, att släkten Farke finns med i Vallonskivan 6.

”Johan Johansson Farke född 1704 och död 1790” tycks stämma med beskrivningen av det jag tolkar som Johan Clasons son (se nedan). Vad gäller din fråga, Åke, kan det rör sig om en förväxling mellan far Johan Clason (fc 1667, dc 1747, se nedan) och son Johan Johansson Farke?

Vänliga hälnsingar,
Jan Johansson

PS: Kan möjligen hustrun till Clas (född 1705, se nedan) ha hetat Margareta Catharina Bäwe istället för Margareta Catharina Däwe?

-------------------------------------

Clason.

Stamfäderne tillhörde en wallonslägt Le Fare eller Le Fere,
hvars medlemmar varit bruks-smeder vid Forsmark och Harg i
Roslagen. Clas masmästare tros fadern hetat till

1) Johan Clason, f. 1667, död [egentligen ett kors, ersatt med ordet "död" även i texten nedan] 1747; hök. [hökare?] (i Brunns-
gränd) i Sthm, gr.handl. [grosshandlare?], br.patr. [brukspatron?]; g. m. Anna
Marlier
1, f. 1687. död 1744.

Barn [2)1 – 2)10]:

2 ) 1. Johan (Jan), f. 1704, död 1790; gr.handl. i Sthm,
Sv. konsul i London, L. V. A.; g. 1. m. (sin
systers svåger [ska vara svägerska?] Maria Ahlström, f. 1702, död 1741;
2. m. Margareta Worster, f. 1721. död 1794.

2 ) 2. Clas, f. 1705, död 174(8 ); gr.handl. i Sthm; g. 1740
m. Margareta Catharina Däwe, i dess 1:a gifte,
död 31/3 1760 (omg. 1749 m. Nils Psilanderhjelm,
f. 1706, död 1768, bergsråd).

2) 3. Petter, f. & död 1706.

2) 4. Jacob, f. 1707, död 1750; br.patr. å Graninge
(Ångml.); g. 1735 m. Margareta Elisabeth Pol-
lack
1, i dess 1:a gifte, f. 1714, död 1784 (omg. 1759
m. Martin Ehrensvan, f. 1714. död 1765, ldhfd.).

2 ) 5. Anna Catharina, f. 1708, död 1734; g. 1726 m.
Anders Plomgren, f. 1700, död 1766, gr.handl. i
Sthm, kommersråd, R. N. O. 1.

2 ) 6. Margareta, f. 1709, död 1738; g. 1731 m. Jonas
Alström
(1751 adlad) Alströmer, f. 1685, död 1761,
kommersråd, R. N. O., m. m.

2 ) 7. Isaac, f. 1710, död 1772; grosshandl. i Sthm, rdg-
man; g. 1740 m. Sara Magdalena Wittfoth,
f. 1722, död 1793.

2 ) 8. Abraham, f. 1711, död enkl. 1760; gr.handl. i Sthm;
g. 1. 1774 m. Henrica Biörckman, f. 1726, död
1756; 2. 1758 m. Sara Greta Giötberg, död 1760.

2 ) 9. Hedvig Johanna, f. 1716, död 1717.

2 ) 10. Ephraim, f. 1720, död og. 1739 i London.

403
Schméer / SV: Schméer
« skrivet: 2023-08-15, 15:01 »
Hej,

Tack LarsOlof för tipset om Svenska ättartal 1890!

Information om släkten Schméer finns på sidorna 341-346, men den jag egentligen är intresserad av tycks inte finnas med. Det rör sig om bagare Hans Schmertz, vars namn ibland stavas Schmeer. Han gifte sig den 13/5 1679 med salige Jochim Brauns dotter, Magdalena Braun (tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, CI:1a, sida 61).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=3235%2C1727%2C2809%2C1328

I Svenska ättartal 1890 framkommer att det fanns ett flertal hovkällarmästare eller vinskänkar i familjen Schméer i slutet av 1600-talet i Stockholm. Under samma tid fanns även några vinskänkar eller vinhandlare i Stockholm med Magdalenas släktnamn Brun, men även andra personer, som hade koppling till personer med släktnamnet Brun, var vinskänkar eller vinhandlare i Stockholm omkring 1700.

I Jonas Bergs artikel "Amiralitetsbagare i Stockholm" (Forum navale nr 47, 1991, s. 27-33) står att bagare Hans Schmertz/Schmeer blev antagen som amiralitetsbagare (i Stockholm) den 27/7 1664 med namnet Hans Schmidt, men också att hans släktnamn med tiden allt oftare blev stavat Schmertz samt att till och med Smör förekom. Själv har jag noterat stavningen Schmer i tyska Sankta Gertrud församlings kyrkoarkiv. I artikeln står: "Om hans bakgrund är ingenting tills vidare bekant, men det vill förefalla som om han sommaren 1664 var en troligen tysk nybliven bagarmästare...". Vidare står i Jonas Bergs artikel att "Hans Schmeer erhåller burksap som bagare 7/7 1669", men i Handelskollegiets volym AI:10 tycks mig datumet ha varit 6/7 1669 (sida 76). Hans släktnamn är där stavat "Smehr" och det står att han var född i "Brandeburgh uti Preussen" samt att han då hade tjänat som gesäll "här i Staden" [Stockholm] några år.

I bouppteckningar, daterade 7/7 1697 respektive 12/1 1715, är bagare Hans släktnamn stavat Smertz och min tolkning av innehållen är att han dog våren/försommaren 1697.

Länk till bouppteckningen daterad 7/7 1697 (Stockholms Rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:65, sida 1252):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107546_01456#?c=&m=&s=&cv=1455&xywh=2598%2C69%2C4470%2C2065

Med anledning av att:
1) bagare Hans släktnamn, Smehr/Schmertz/Schmer, påminner om Schméer
2) bagare Hans andra hustrus släknamn, Brun, är kopplat till vinskänkar och vinhandlare i Stockholm i slutet av 1600-talet (enligt Jonas Berg var hans första hustru Anna Hobe (död 1678), dotter till bagare Mikael Hobe)
undrar jag om någon vet huruvida bagare Hans Smehr/Schmertz/Schmer var släkting till familjen Schméer, som är omnämnd i Svenska ättartal 1890 (sidorna 341-346).

Vänliga hälsningar,
Jan

404
Hej,

I den här tråden har släktnamnet Torvest nämnts.
Möjligen, men förmodligen inte så troligt, är här en stavninsvariant av Torvest.

Den 11/5 1669 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, herr Peter Torare och jungfru Dorothea Fuldt, dotter till Elias Fuldt (CI:1a, sida 43).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=3263%2C3516%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

405
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-08-13, 14:46 »
Hej igen,

Med risk att komma ifrån ämnet Geting kommer här mer information om vinhandlare Johan Göding, som gifte sig den 13/6 1676 i tyska fs i Stockholm (se mitt inlägg den 2023-08-07).
Det tycks mig nu troligt att hans släktnamn var Böding.

I en inventering, utförd 7 och 18 juni 1664 i Stockholm (Rådhusrättens 1:a avdelning F1A:4, Riksarkivets bild 401), av Lucas Schrivers (Skriver) dödsbo framkommer (på bild 404) att hans tre styvbarn var Albrecht, Johan och Berndt Bödinger”. De bör då ha varit minderåriga eftersom de hade en förmyndare Lorens Altenek, som troligen var: 1) faddern ”köpman Lorens Allternack” vid dop den 25/2 1683 i Maria Magdalena församling i Stockholm, och 2) släkting till Catharina Alteneck gm handelsman Johan Scharenberg.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107485_00401#?c=&m=&s=&cv=400&xywh=3412%2C478%2C4487%2C2073

Troligen hette brödernas pappa Berndt; i Stockholms Jakob och Johannes församlings huvudböcker och verifikationer hittas en notis, daterad 13/4 1682 (LIa:41, sida 50).
Mitt försök att göra avskrift av texten:

”Uthi Anno 1648 den 11 februarij
fordom wijnskenken kiöpt Bärns [Bärent/Berndt]
bödingh sin graf i st [Sankt] Jacob belegen
under guinsfolks bänken [kvinnfolksbänken] half del
i hörn bänken, No 13 på bänkdörrn
uthan lijksten på grafuen [graven] …
April 13 [1682] samma Graff [grav] kiöpt af son Johan
bödingh
med en liksten på …”

Har någon möjligtvis varit i Sankt Jacobs kyrka i Stockholm för att leta efter denna liksten?
Står det Böding eller Göding på den?


Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054827_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=2753%2C70%2C3725%2C1721

I ovan nämnda inventering framkommer, på bild 401, att dödsboet ägde tre porträtt (conterfait) av saliga Berndt Böding, saliga hustru Maria Böding och av sonen Berndt. Maria var troligen gm1 vinskänk Berndt Böding och gm2 Lucas Schriver. En av ”curatorerne” av dödsboet var Fredrich von Bergen. Han var troligen släkting till (make?) Margareta von Bergen, som var fadder vid dop, den 20/12 1675 i tyska fs, av vinhandlare/vinskänk Anders Bruun och Gundela/Gunilla Brinks barn Johannes.

Inventeringen hittade jag när jag sökte bouppteckning efter vinhandlare Lucas Sting/Stieg. Hans änka, Anna Maria Brüning, gifte sig med handelsman Jochim Frick den 29/10 1672 i tyska fs i Stockholm (CI:1a, sida 51). Feminin form av släktnamnet Brun bör ha varit Brunin vid denna tid i tyska fs och därför misstänker jag att Anna Maria kan ha haft släktnamnet Brun.

Länk till vigselnotisen daterad 29/10 1672:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3047%2C36%2C3371%2C1594

Jochim Frick var en av vinskänkssocietetens stiftare 1702 (Gunnar Hellström 1957, Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden, Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sida 91).

Med förhoppning om att Böding kan ha gett uphov till Göding, som tycks ha varit stavningsform av Geting, hälsar vänligen,

Jan  ;D

PS: för att krångla till det ytterligare…  :P
I mitt förra inlägg nämnde jag handelsman Mårten Bruhn, som tycks ha haft indirekt koppling till ”Johann Göding”, via släktnamnet Igelberg, i slutet av 1600-talet. (Som säkert märks är jag intresserad av släktnamnet Brun.  ;D ) Jag nämnde ovan, i detta inlägg, att ”köpman Lorens Allternack” var fadder vid dop den 25/2 1683 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Pappan till barnet blev registrerad som ”Mårten Kiöpmans, och nu ifrån[-]warandhe till Dansick [Danzig]”. I inventeringen av Lucas Schrivers dödsbo är ”5 gambla dantzigestohlar [danzig-stolar]” omnämnda (bild 403, vänstra sidan).

406
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-08-11, 16:48 »
Hejsan,

I förra inlägget, i den här tråden, skrev jag om två vagnmakare, som båda hade förnamnet Simon;
1) Simon Heijer/Hoyer (som skulle kunna ha varit släkting till kofferdifarare Gillius Douhans hustru Margareta Henriksdotter Heije) vars barn döptes 1690 och hade bla en guldsmed som fadder, och
2) Simon Bajar som gifte sig 1688 med Gertrud Possos(?).

Efter att ha sett en dopnotis (8/12 1699 i tyska fs i Shlm) av Simon Bajar och Gertruds barn Maria, har jag nu förstått att det står Gajar, inte Bajar, både i vigselnotisen 1688 och i dopnotisen 1699. Eftersom en fadder i dopnotisen 1699 var guldarbetare har jag nu börjat fundera om vagnmakare Simon Heijer och vagnmakare Simon Gajar kan ha varit samma person. Om det rör sig om en och samma person blir mina "följdfunderingar" huruvida kofferdifarare Gillius Douhans hustru, Margareta Henriksdotter Heije, också kan ha haft släktnamnet Gajar och om Gajar möjligen kan ha varit en stavningsform av Bajar.

För jämförelse gör jag här ett försök att göra en avskrift av dopnotiserna 29/12 1690 respektive 8/12 1699, båda i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (volym CI:1b).

29/12 1690:
Barnets pappa: "hr. [herr] Simon Heyer (eller Gayer?), wagenmacher"
Faddrar: "hr. Nicolau Horfner(?) goldarbeiter, m:r [mäster] Nicolaus Holstein, Bassimentirer, m:r Geord Döpper grobshmit [grovsmed?], fr [frau = hustru] Maria Pfeiff, wagenmacher eltermans Hans frau, fr Brigitta Römers, wagenmacher Ampts(?) Beije(?) Fitgers (eller Beijfitgers?) hausfrau [husfru?], fr Margreta Achtmaen, messershmits [mässingsmeds?] hausfrau"

8/12 1699:
Barnets föräldrar: "Simon Gajar wagenmacher, Gerdraut"
Faddrar: "m:r Hanns Möller wagenmacher, hr Rudolph Wittkopf goldarbeiter, Ass(?) Ludwig Frobenius zuckerbecker [sockerbagare], fr Catharina During, fr Dorothea Geist (eller Griss?), jfr [jungfru] Anna Ebb"

Länk till dopnotisen 8/12 1699:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=241%2C1650%2C3081%2C1457

Emellertid ser jag nu att det står tydligt Heije (och inte Heijer eller Heyer), i bou efter Margareta Henriksdotter Heije.  :-[ Länk (igen) till denna bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01569#?c=&m=&s=&cv=1568&xywh=2449%2C538%2C3723%2C1770

Vänliga hälsningar,
Jan

407
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-08-11, 14:46 »
Hej,

Vid dop, den 31/8 1699 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 795), av Jacob Paravicino och Maria Durants barn Johann Jacob var Johann Göding och madame Igelberg faddrar.

Johann Göding kan ha varit vinhandlare Johan Göding, som omnämndes i förra inlägget, och/eller betjänt Johan (Pettersson?) Geetingh (tabell 15 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 i den här tråden).

Släktnamnet Durant finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Släktnamnet Paravicino låter italienskt i mina öron. Eftersom deras barn döptes i tyska fs kan paret ha haft en relation till Tyskland.

Madame Igelberg var möjligen gift med Johan Igelberg i vars grav handelsman Mårten Bruhn begravdes enligt betalningsnotis den 20/9 1701 till Maria Magdalena församling i Stockholm (LIa1:52, sida 126).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=3081%2C2642%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Maria Durant var möjligen släkting (dotter?) till perukmakare Paul Durant och hans hustru Brigitta, som också hade ett släktnamn (Bertol/Berthole) som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Jag har skrivit lite om Paul Durant och Brigitta Bertol (vigda 2/3 1669) i ett inlägg daterat 2023-08-07 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.0 .

Eftersom jag tidigare har sett några andra (långsökta) kopplingar mellan släktnamnet Geting och perukmakare i Stockholm omkring 1700 bifogar jag en bild, som förhoppningsvis förklarar dessa kopplingar.

PS2: Vid dop, den 20/9 1699 i tyska fs i Stockholm (CI:1b, sida 796), av Berendt Sahr(?)s barn Berendt var bla herr Urban Geding fadder. Toligen var det skeppskapten Urban Geting, tabell 18 i mitt inlägg den 1023-04-25, 21:27 i den här tråden.

408
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-08-09, 17:12 »
Hej igen,

Den där Jonas Gode, som var perukmakare och sedan vinskänk (se mitt inlägg den 2023-07-21 i den här tråden), blev registrerad som ”kauff und handelsman” (köp- och handelsman, vad nu skillnaden är…), och med släktnamnet stavat ”Godhu”, då han vigdes den 6/4 1671 i tyska Sanka Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 48) med jungfru Christina Kramer, dotter till saligekauffmanHans Kramer. (Man kan undra om Jonas Gode möjligen hade släktnamnet Godou...  :-\ )

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=541%2C5%2C2809%2C1328

När ”Jonas Godugifte sig med jungfru ”Elsabe [Elsa] Langmühr” (dotter till salige mäster vid ”refinaderij” [raffinaderi] Wilhelm Langmühr) den 26/10 1682 i ovan nämnda tyska fs (CI:1a, sida 65) blev han registrerad som perukmakare i vigselnotisen. Länk till den:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3202%2C2752%2C2835%2C1340

Jonas bör alltså ha blivit vinskänk efter vigseln med Elsa 1682. Möjligen blev han det eftersom Elsas troliga bror, Wilhelm Langmür, var vinskänk (se dop av hans barn, Wilhelm, den 25/10 1684 i tyska fs, CI:1a, sida 647, då ”Jonas Gode” var en av faddrarna). Dessutom var Elsas svåger, Hinrich Lylo, också vinskänk. Hinrich gifte sig den 28/12 1671 (i tyska fs) med Elsas syster Louisa och i notisen står att hennes pappa, Wilhelm Langmur, var mäster vid sockerkompaniet. Wilhelm bör ha dött mellan 1671 och 1683, och raffinaderiet var alltså ett socker-raffinaderi. Emellertid fanns det troligtvis åtminstone en vinskänk även i familjen Kramer: I Stockholms mtl 1652 (BA:4/1, sida 10) framkommer att vinskänk Cornelis Kramer hyrde bostad av bryggare ålderman Jochum Ahlstedt.

Länk till sida 10 i mtl 1652:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057004_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=316%2C207%2C3023%2C1437

Jonas Gode hade (troligen) också en koppling till en annan mäster vid sockerkompaniet: Lars Joensson Geting, som enligt min tolkning av uppgifter, främst i Maria Magdalena församlings kyrkoarkiv, var sockerbruksmäster (möjligen efter Wilhelm Langmurs bortgång) innan han blev brännvinsbrännare och sedan handelsman. I bou daterad 21/10 1682, efter Jonas första(?) hustru Christina Kramer, framkommer att Olof Hansson Grå var skyldig pengar till dödsboet. Det är möjligt att Olof hade köpt en peruk på kredit av Jonas Gode. Emellertid var Olof Grås svägerska, Lucia Schick, svärmor till Lars Joensson Getings dotter Catharina. Hon gifte dock sig inte förrän den 4/1 1691 med Lucias son, bryggare Johan Lampa, enligt uppgift i bilaga till bouppteckningen efter Catharina (Stockholms F1A:59, sida 1111). Se bifogad bild i vilken ”handelsman Lars Joensson” är antecknad som troligen samma person som Catharinas pappa, Lars Joensson Geting.

Vänliga hälsningar,
Jan

409
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-08-09, 13:19 »
Hej igen,

Säkerligen finns någon som kan svara bättre på din fråga, men jag tar och gör en avskrift av uppgifterna om Johan Henriksson Godo, tabell 10 i Kjell Lindbloms NV (del 1), sida 267. Jag hoppas det är OK för Kjell!

Tabell 10

Johan Henriksson Godo, trol son till Henrik (tab 9), flyttar omkr 1710 från Bleckbruket i Nora bergslag till Sonstorp i Hällestad med en betydande skuld i bagaget. Han är 1719 bosatt vid Rämninge i Hällestad och verksam vid Skönnarbo i Tjällmo 1725-27. Mellan 1731-42 smider Johan Hindrichsson Godo vid Borgårds hammar.
I mtl 1751 står han som hammarsmedsmästare Johan Hind. Godo vid Lämneå hammar i Tjällmo. Han blir sedan mästare vid Lotorp i Rinsinge och dör där 21/11 1756. Johan uppges var 80 år gammal och således f c 1676.

Barn:
Johan (1709-84)
Henrik (c 1711-61)
Mårten (1719-86)
Anders (1720-80)

Eftersom "Sonstorps bruk" är omnämnt i informationen om Johan Henriksson Godos pappa misstänker jag att "Sonstorp" avser ett bruk och inte ett torp, men jag känner inte till detaljerna.

Som du ser hade Johan Henriksson Godo en son, Anders, som sägs ha varit född/döpt 1720 och som sägs ha dött 1780. "Din" hammarsmedmästare Anders Johansson Goude (1719-1780) tycker jag passar bra in, men som sagt, det finns säkert andra som bättre kan svara på din fråga.

Vänliga hälsningar,
Jan

410
Hej,

Till Johan Brask och Peter Björklund:

Jag har just lagt upp information om kassör(?) Johan Stephan Kempe under diskussionsämnet om släktnamnet Schick här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=73998.0

Jag misstänker att ni redan har uppgiften om honom, men för säkerhets skull ville jag tipsa er.

Vänliga hälsningar,
Jan

411
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-08-08, 11:21 »
Halloj,

Den 28/12 vigdes (eller lystes för) Johan Stephan Kempe och jungfru Sophia Schickin i tyska Sanka Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 49). Schickin gissar jag är feminin form av Schick, men...

Om jag har tolkat texten rätt var Johan Stephan Kempe kassör till riksfältherre Wrangel och Sophia Schicks pappa var guldarbetare Johan Schicken. Se också Tabell 2 (generation 1) i Stefan Simanders inlägg den 2002-10-07 i den här tråden.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=3164%2C1354%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

412
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-08-08, 10:46 »
Hej,

Roger, i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (NV), sida 267, finns uppgifter om en person med namnet Johan Henriksson Godo (Tabell 10). Han beskrivs som trolig son till Henrik Godot (Tabell 9 på samma sida). Om Henrik står, om jag tolkar texten rätt, att hans hustru dog den 1/3 1711 i Hällestad och att "hammarsmeden wid Sonstorps bruk Ms:r Hindrik Eriksson" dog den 24/3 1711.

Så långt tycks uppgifterna stämma in med den Johan Henriksson, som föddes 20/11 1694 i Hällestad (men jag tycker det ser ut att stå "Brysstorp", inte Sonstorp, i dopnotisen), men i NV står att Johan Henriksson Godo (Tabell 10) dog vid Lotorp i Risinge den 21/11 1756 och uppgavs då ha varit 80 år, dvs fc 1676. Dessutom står i NV att Johan Henriksson Godo (Tabell 10) flyttade från Bleckbruket i Nora bergslag till Sonstorp i Hällestad omkring 1710 "med en betydande skuld i bagaget". Det tolkar jag som att han var vuxen vid flytten ca 1710 och därför borde ha varit född före 1694.

Roger, har du andra uppgifter som tyder på att Johan Henriksson, som föddes 20/11 1694 i Hällestad, hade släktnamnet Godou? Vilken uppgift säger att han blev 59 år?

Vänliga hälsningar,
Jan

413
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-08-07, 18:53 »
Hejsan,

Med risk att komma ifrån ämnet Dubois kan jag inte låta bli att berätta om en fjärde perukmakare under andra hälften av 1600-talet, troligen i Stockholm. Dessutom den tredje med ett släktnamn, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Den 12/3 1675 vigdes (eller lystes för) Johan Paulsson, hökare ("kauffman"), och hustru Brigita Michelsdotter, änka ("wittwen") efter borgare och perukmakare Paul Durant i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 55).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=3184%2C635%2C2809%2C1328

Är det inte ett konstigt sammanträffande med dessa tidsmässiga, geografiska och yrkesmässiga kopplingar med tre olika släktnamn, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista?  ???

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Borgare och perukmakare Paul Durean och jungfru Brigitta, dotter till salige "handelsman" Micher Bertel / Bertol, vigdes den 2/3 1669 i tyska fs i Stockholm (CI:1a, sida 43). Även släktnamnet Berthole finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, så nu är vi uppe i fyra "vallonska" släktnamn! Eftersom Paul Durean står som borgare i vigselnotisen bör han ha fått burskap före 2/3 1669. Har du, Karin Uhrvik, eller någon annan möjligen mer information om honom?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=3434%2C2439%2C2567%2C1214

PS2: Då perukmakare Paul Durens (och Brigitta Michelsdotter Bertel/Bertols) barn Niclas döptes, den 30/3 1671 i tyska fs, var bla Itiene (Etienne) Moulie fadder. Även släktnamnet Molin, med stavningsvarianten Moulin (som betyder kvarn på svenska tror jag), finns med i Sällskapet vallonättlingars släktlista. Det är alltså femte släktnamnet i listan med koppling till perukmakare i Stockholm i slutet av 1600-talet.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00257#?c=&m=&s=&cv=256&xywh=3365%2C1217%2C2590%2C1225

414
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-08-07, 14:24 »
Hej igen,

Den 13/6 1676 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, vinhandlare Johan Göding (eller Böding?) och jungfru Maria Friedrichs, dotter till murare (mäster) Casper Fridrichs (CI:1a, sida 57).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=3160%2C51%2C3079%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

415
Schméer / SV: Schméer
« skrivet: 2023-08-07, 10:26 »
Hej,

I diskussionsämnet om släktnamnet Blix, under introducerad adel, har släktnamnet Schmeer nämnt ett flertal gånger.
Länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.0

I en dopnotis, daterad 28/12 1679 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 62), tror jag det framkommer att den tidigare nämnda källarmästaren Werner Schmeer var hov- och slottkällarmästare ("hoff und schloss keller meister"). Hans dotter, jungfru Maria Magdalena Schmerin (feminin form av Schmer/Schmeer enlig min tolkning) gifte sig med hökare ("kauffman") Albrecht Clan eller Clon(?).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=720%2C351%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Den 28/5 1678 vigdes hovkällarmästare Werner Schmeers dotter, jungfru Anna Elisabet Schmeer, och vinskänk Daniel Eisenberg i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 60). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=523%2C931%2C3081%2C1457

416
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-08-06, 13:17 »
Hej,

Den 1/7 1680 vigdes i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 62):

"Franf(? Frans? Frank?) Christoff Dessler, goldtarbeiter mit jungfr. Maria Schickin, seel. [salige] Gregori Schicks, goldtarbeters Tochter [dotter]".

Greger Schick bör alltså ha dött mellan 3/8 1677 och 1/7 1680.

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=544%2C3209%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

417
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-08-06, 11:40 »
Hejsan!

Hoppas David kan flytta från Lösblixarna till Blixarna så småning om!  ;D

För närvarande läser jag dopnotiser skrivna på 1690-talet i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm. Jag har lagt märke till en hel del notiser med släktnamnet Blix och/eller andra släktnamn, som har att göra med Blix (om jag minns rätt). Men eftersom jag egentligen letar efter annat och det "känns som" det är så många notiser med koppling till Blix måste jag erkänna att jag inte har gjort några anteckningar. Med andra ord rekommenderar jag att titta bland dopnotiserna skrivna i slutet av 1600-talet i tyska församlingen. Andra värdefulla notiser är vigslar i tyska församlingen under samma tidsperiod. Där står alltid(?) namnet på brudens pappa, eller på hennes fd make, och ofta också geografiskt ursprung.

Vänliga hälsningar,
Jan

418
Övriga släkter - M / Meiland / Mejland / Meyland
« skrivet: 2023-08-05, 18:17 »
Hej,

I tyska Sankta Gertrud församlings volymer CI:1a och CI:1b har jag lagt märke till släktnamnet Meyland, med en mängd olika stavningsformer. Eftersom jag misstänkte att det kunde röra sig om en stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Maillard har jag skrivit lite om fynden under det diskussionsämnet här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=143062.0

Emellertid blev jag själv senare ganska övertygad om att Maillard och Meyland troligen inte har med varandra att göra, och jag tänkte överge tankarna kring släktnamnet Meyland och att det någon gång skulle kunna ha haft betydelsen Milano, som på tyska heter Mailand. Nyligen fick jag dock se en vigselnotis, som skulle kunna ge en antydan om att släktnamnet Meyland kan ha haft koppling till Milano, eller möjligen till den lilla orten Mailand i Tyskland som ligger här enligt Google Maps:

https://www.google.com/maps/place/Mailand,+88299+Leutkirch+im+Allg%C3%A4u,+Tyskland/@47.9143888,9.8579312,10.75z/data=!4m15!1m8!3m7!1s0x47900b9749bea219:0xe66e8df1e71fdc03!2sZ%C3%BCrich,+Schweiz!3b1!8m2!3d47.3768866!4d8.541694!16zL20vMDg5NjY!3m5!1s0x479b913d421de8d5:0xd576896865986de3!8m2!3d47.8527174!4d10.0158414!16s%2Fg%2F11g88bwbwb?entry=ttu

Vigselnotisen finns i Sankta Gertruds volym CI:1a, sida 71, och är daterad 22/4 1688. Brudparet var, om jag har läst rätt, fältskär mäster vid överste Stefkens regemente Johann Tanto och hustru Ulrica Beata Beckdesch, som var från Mejland / Meyland och var änka efter Ibrahim Aga(?), överstelöjtnant vid turkiska ....(?) garnisonen i Ungern(?).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=3172%2C3594%2C3081%2C1457

En annan indikation om att Meyland kan ha syftat på Milano /Mailand i Italien (och inte den lilla tyska orten Mailand) kommer från en sekundär källa. På Wikipedia om "Tanto, Stockholm" står bland annat "... Barbro Florentina Tanto avled år 1726 ...".  Är inte namnet Florentina italienskt?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

419
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-08-04, 13:40 »
Hejsan,

Möjligen har en ny geting hittats i Stockholm på 1600-talet!  :)

Om jag har läst rätt hette en fadder Casten Geting och var "monsignor" vid dop den 28/4 1696 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 757).
En annan fadder vid samma dop hette Benedict Banck.
Barnet hette Anna Christina och hennes föräldrar var mäster Johann Taube och Maria Christina.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=3084%2C3889%2C3035%2C1435

I mitt inlägg den 2023-05-12, i den här tråden, skrev jag att Brita Ericksdotter Giöding och gardistkarl Lars Banck vigdes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 24/11 1707.
Möjligen var de två Banck släkt med varandra.

-----------------------------------------

Dessutom ytterligare ett till barn till sockerbagare Carl Gieting (tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27) och Beata Maria:

- Anna Beata dp 21/6 1696 i tyska fs i Stockholm (CI:1b, sida 759). Faddrar: Hans Roselin, Claas Pryss, hustru Christina Leyensparrin(? Sparre?), Anna Christina Feiff och jungfru Catharina Johnsdotter ,(?) Noee(?).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=2938%2C2469%2C3034%2C1435

------------------------------------

Carl Getingh (troligen sockerbagaren) var fadder vid dop den 9/8 1697 i tyska fs i Stockholm. Barnets namn var Margaretha Maria och barnets mamma hette Catharina Norden, men vad gäller barnets pappa ser jag bara att det står "weinschencke", som jag tror betyder vinskänk. Tre av faddrarna var "Broman", jungfru Emerentia Duben och hustru Anna Feiff. Dessutom fanns en överstelöjntant, möjligen Sparre, men jag är osäker på texten.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=227%2C4095%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

420
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Maillard
« skrivet: 2023-08-03, 15:23 »
Hej igen,

I Sällskapet Vallonättlingars DVD Vallonkontrakt 2 finns Andrea Maillards kontrakt (från Sedan) skannat.
Det är där tydligt (enligt mitt tycke) att det där står Maillard, och inte Mailland.

Vänliga hälsningar,
Jan

421
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-08-03, 11:24 »
Hejsan!

Tack snälla Sylvia för vänliga ord!  :)

Jag måste erkänna att jag inte vet om man alltid kan dra en slutsats av benämningen "fästekvinna", men det var nog inte det du menade. Att "fästekvinna" ibland/ofta används då ett brudpar redan har fått ett barn, eller "är på väg" att få ett barn, är bara något jag har lagt märke till.

Något annat jag har lagt märke till, här på Anbytarforum, är att det finns en lista med släktnamn i bokstavsordning under varje bokstav, och att det under denna lista finns fler släktnamn, som också börjar på samma bokstav. Dessa sistnämnda släktnamn kommer inte i bokstavsordning, utan (tror jag) i kronologisk ordning efter det senaste inlägget gjort vid respektive släktnamn. Hoppas beskrivningen är förståbar! Möjligen har släktnamnen, som inte finns med i "bosktavsornings-listan", lagts upp på Anbytarforum efter senaste gjorda uppdateringen. Jag har för mig att jag har läst något om det, men säkert kan en administrator ge bättre svar. Eftersom inte alla namn kommer i bokstavsordning brukar jag använda mig av web-läsarens sökfunktion. Hoppas det kan vara ett tips som sparar tid och möda!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Teorierna eller hypoteserna förblir förstås sådana tills information, som bekräftar eller motbevisar dem, hittas.  ;)

422
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-08-01, 16:22 »
Hej,

Troligen var det sockerbagare Carl Gietings hustru, Beata Maria, som var fadder igen vid dop i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm den 27/10 1695. I denna dopnotis blev hon registrerad som "fr. (frau/hustru) Beata Maria Göding(s)", så Göding tycks ha varit en stavningsvariant av Geting och Gieting. Det var handelsman Tobias Wiedman och Christina Niewalt(?)s barn Susanna Christina som döptes.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=3117%2C105%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

423
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Maillard
« skrivet: 2023-08-01, 10:29 »
Tusen tack Karin för svar!!

Martin Meyten gifte sig, troligen i Stockholm, 1681 och blev redan då registrerad som konterfejare.
Kanske blev han aldrig medlem i målareämbetet, eller efter 1683 (och före 1702).

Tack igen och vänliga hälsningar,
Jan

424
Radou / SV: Radou
« skrivet: 2023-08-01, 10:15 »
Tack Jan för svar och information!

Min tolkning av texten i vigselnotisen (i volym CI:1a, sida 75):

"H. [herr] Johann Radu und [och] jfr. [jungfru] Elisabeth Olofson(s), sal. [salige] Henrich Olofssons Bürger(s), kauf [köp] und handelsman(s) in Lübeck nachgelassen(s) [efterlämnade] tochter [dotter]."

Notisen är daterad 23/5 1690.
Länk till den:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3432%2C3021%2C3035%2C1435

Vid letande bland vigsel- och dopnotiser från slutet av 1600-talet i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, har jag tidigare lagt märke till att kvinnor blev registrerade (där och då) med samma efternamn som sina pappor - även i fall då papporna tycks ha haft ett patronymikon.

Vänliga hälsningar,
Jan

425
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Maillard
« skrivet: 2023-07-31, 16:09 »
Hej igen,

Den 9/5 1695 döptes, i tyska fs, handelsman Jacob Wilhelm Meyland och Sophia Augusta Wittens/Witters barn Maria Juliana. Faddrar var: Johann Lohe, Johann Jacob Wattrang, hustru Anna Maria Dauerin (Dauer) och jungfru Maria Dorothea Hildebrand.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=2953%2C74%2C3371%2C1594

----------------------------------------------------------------

Den 16/6 1695 döptes, i tyska fs, Martinus Meyten (troligen konterfejaren i mitt förra inlägg) och Sanna/Hannas(? troligen konterfejarens hustru Johanna de Braun) barn Martinus. Faddrar var: Peter Hartman, Abraham Grill, fröken Ebba Maria de la Gardie och hustru Helena Swidde (CI:1b, sida 746).

Äntligen hittade jag en koppling till släktnamnet de la Gardie, som du (Kjell) nämnde i ditt inlägg i den här tråden den 2017-03-12.  ;D

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=382%2C4116%2C2809%2C1328

----------------------------------------------------------------

OBS: Jag har inte letat efter släktnamnet Maillard eller Meyland i tyska församlingens dopnotiser åren 1690-1694!

Vänliga hälsningar,
Jan

426
Radou / SV: Radou
« skrivet: 2023-07-31, 15:55 »
Hej igen!

Den 20/4 1695 döptes Johann Radu och Elisabeth Radus barn Eva i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 744). Faddrar var (om jag har läst rätt): Jöris de Päsh (troligen Joris de Besch), Adrian Dressel Zölner, Dieterich Steinberg, hustru Barbara Laurin, hustru Christina Lindmeijer och jungfru Judith Leijel.

Dieterich Steinberg bör då ha varit gm Eva Brun, dotter till vinskänk Anders Brun (och Gunilla Brink).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=388%2C1074%2C2809%2C1328

Vet någon vilket släktnamn Elisabeth hade innan hon gifte sig med Johan Radou?

Vänliga hälsningar,
Jan

427
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Maillard
« skrivet: 2023-07-30, 20:52 »
Hej igen,

Hoppas att du, Karin Uhrvik, läser det här inlägget!
Har du möjligtvis information om nedan nämnda konterfejare Martin Meyten/Mylen/Mydlen/Myten?

Tabell-nummer i texten nedan avser inlägg om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 under diskussionsämnet om det vallonska släktnamnet Le Brun.

Den 4/12 1681 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, konterfejare Martin Meyten/Meijten och jungfru Johanna de Braun, dotter till Frantz de Braun köpman i Gorchum [ev. Gorkum (även stavat Gorinchem) i Holland, se också ”Martyrs of Gorkum” på Wikipedia].
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=775%2C2860%2C2567%2C1214

Den 29/10 1682 döptes, i tyska fs, konterfejare Martin Mylens barn Isaac vars faddrar var Peter Deebecch(? de Besche?), Zeigis(? Sigfrid?) Mylen(?), Florus de Bruijn / Bruije, hustru Sara de Geer och hustru Anna Geini(?).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00296#?c=&m=&s=&cv=295&xywh=265%2C3968%2C3106%2C1468

Den 7/11 1686 döptes, i tyska fs, konterfejare Martinus Mydlens barn Maria vars faddrar var Wilhelm Brun (möjligen samma person som båtsman Wilhelm Brun, vars barn begravdes på Maria Magdalena kyrkogård, i Stockholm, den 5/10 1701), Johann Mardh (Mård?), Johanna Weldeck(?), Elisabeth Mylhen/Mythen och Emilia Kringer(?).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00310#?c=&m=&s=&cv=309&xywh=3151%2C3012%2C2809%2C1328

Den 27/7 1688 döptes, i tyska fs, konterfejare Martinus Mytens/Mijtens barn Heindrina vars faddrar var Remundus Faltz/Falk, hustru Elisabeth Grill och J. (jungfru?) Myten/Mijten
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=3110%2C186%2C2809%2C1328


Den 29/10 1682 (samma datum som ovan!) döptes, i tyska fs, skräddare (eller smed eller svarvare?) Johan Meiller(?)s barn Carl vars faddrar var Johan Weghorst(?), Jacob Arihenholtz(?) och hustru Brobergin (Broberg).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00296#?c=&m=&s=&cv=295&xywh=265%2C3968%2C3106%2C1468

Den 31/7 1687 döptes, i tyska fs, Johann Mentlers barn Barbara vars faddrar var Andreas Petersson Norden(?), Andreas Pel(?), hustru Elisabeth Mehckatsin(?), hustru Anna Fleischer(?) och jungfru Catharina Elisabeth Küchlemen(?).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=338%2C3038%2C3081%2C1457

Den 20/4 1684 döptes, i tyska fs, ”senckler”(?) Johan Rulffs (Wulffs?) barn Maria Christina vars faddrar var Johan Wittvogel, Lucas Mejland, Heinrich Meijer, Lüdert Bartels hustru hustru Anna Catrina Fischer, hustru Anna Maria Wulff och Anna Margareta Stijr.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00301#?c=&m=&s=&cv=300&xywh=3002%2C2444%2C3081%2C1456

Den 27/7 1684 döptes, i tyska fs, ”büchsen(-)scheffer”(?) Marten Schettiger(?)s barn Maria (och?) Magdalena vars faddrar var Johan Köpke, hustru Catrina Pincier, jungfru Maria Meiland, Reinhold Conrad Falk(z)/Faltz, hustru Maria Brinck och hustru Anna Margareta Stürmoldt/Stürwoldt.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00302#?c=&m=&s=&cv=301&xywh=3048%2C1695%2C3081%2C1457

Den 11/11 1684 vigdes, i tyska fs, snickare mäster Matthias Wilhelm och jungfru Maria Meylandt, dotter till kungliga hovsnickare mäster Lucas Meylandt.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=3248%2C2541%2C2809%2C1328

Den 14/9 1686 döptes, i tyska fs, snickare Johann Ebbes barn Brigitta vars faddrar var mäster Lucas Meyland, Berend Koch (trolig svåger till vinskänk Frantz de Moij), hustru Ursula Andersen, Susanna Beren(?) och jungfru Brigitta Stolle(?).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00310#?c=&m=&s=&cv=309&xywh=527%2C19%2C2808%2C1328

Den 25/9 1686 döptes, i tyska fs, snickare Jochim Pfeflen(?)s barn Anna-Catharina vars faddrar var Lucas Meiland, Heinrich Mejer, Johan Wohff(? Wulf?), hustru Anna Catrina Fischerin (Fischer), hustru Magdalena Busch(?) och hustru Brigitta Brechtin (Brecht).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00310#?c=&m=&s=&cv=309&xywh=505%2C829%2C2808%2C1328

Den 5/10 1686 döptes, i tyska fs, hovslagare(?) Martin Nadöleij(?)s barn Catharina vars faddrar var Daniel Meisel, Jacob Kolne, Rotgier Kisau, Balthasar Dreiser, hustru Maria Simonsdotter, hustru Anna Margareta Stuerwalt och hustru Anna ”Meilandstochter” (Meilandsdotter).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00310#?c=&m=&s=&cv=309&xywh=485%2C1449%2C2808%2C1328

Den 2/5 föddes och  den 6/5 1688 döptes, i tyska fs, snickare mäster Hans Hermann Steyerwald och Anna Margaretha Steyerwalds barn Maria vars faddrar var mästesr Blasius Steyerwald, mäster Hans Wötzleb(?), mäster Marcus Wahro(?), hustru Maria Sohm, hustru Catharina Matern, hustru Anna Fols och jungfru Anna Meylandin (feminin form av Meyland).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00316#?c=&m=&s=&cv=315&xywh=3109%2C1298%2C2808%2C1327

Den 16/6 1688 döptes (nöddop), i tyska fs, snickare Matthias Wilhelm och Maria Meylands tvillingar Johannes och Tobias vars faddrar var mäster Christoph Trantmann/Trautman, ”Schester”, Heinrich Ebers en köpman från Wismar (staden i norra Tyskland?), hustru Maria Deken ”die mutter” (mamman?), Anna Löschen och (ev. jungfru?) Anna Meyland.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00316#?c=&m=&s=&cv=315&xywh=3116%2C4139%2C2807%2C1327

Den 16/11 1688 döptes, i tyska fs, Meyland Johann David Schönemann (Schönman) från Frankfurt (am Main?) och Maria Margaretha Schönemans barn Maria Cornelia vars faddrar var Michael Barth och hustru Elisabeth Horney.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00318#?c=&m=&s=&cv=317&xywh=3193%2C2723%2C2807%2C1327
Hustru Maria Margaretha Schömann” [Schönman?] var fadder vid dop, den 11/9 1687 i tyska fs, av vinhandlare Anders Bruun (tabell 2) och Gunilla Brinks barn Jacob. Den 18/7 1689 registrerades betalning, till MM, för begravning av Johan David Schönmans änkas barn, som begravdes i en grav ägd av inspektor Johan Daniel Brun (tabell 19), som var från Frankfurt am Main (som ligger 66 mil norr om Milano  ;) ).

Den 14/9 1689 döptes, i tyska fs, Johann Hoyers ”höske(?) Hamburg” barn Anna vars faddrar var mäster Joachim Ernst Wittkop, mäster Jürgen Geecke(?), Johann Mejer, Jacob Wilhelm Mejlandt(?), hustru Elisabeth Grill, hustru Regina Gahn (Gahm?, jfr handelsman Mårten Bruuns måg, handelsman Lorentz Gam), hustru Catharina Larsdotter, hustru Anna Matern(?) och jungfru Margaretha Heinrich.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=444%2C2903%2C2809%2C1328

Den 20/11 1689 döptes, i tyska fs, ”kellenschneider”(? murare?) Johann Büschs barn Magdalena vars faddrar var Michael Berg, Johan Heinrich Schenck, Sophia Anna Hillebrandt, Maria Decker och (ev. jungfru?) Anna Meiland.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=378%2C3812%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

428
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Maillard
« skrivet: 2023-07-30, 18:26 »
Hej,

Eftersom jag bor i Milano, som på tyska heter Mailand och eftersom ”ei” på tyska uttalas ”ai” (väl?), har jag lagt märke till släktnamnet Meyland (med en mängd olika stavningsformer) när jag har letat efter släktnamnet Brun, eller andra namn kopplade till det, i Stockholms tyska Sankta Gertrud församlings vigsel- och dopnotiser i slutet av 1600-talet. Jag har sett på geneanet.org att släktnamnet Maillard tycks ha varit ganska vanligt i Frankrike på 1600-talet, men det hindrar mig inte  8) från att undra om murar- och kolarmästare André Maillard eventuellt kan ha haft släktnamnet Mailland, som möjligen senare blev stavat Meyland etc i tyska fs i Stockholm (om André hade släktingar som flyttade dit förstås - själv blev han ju dräpt). Min erfarenhet av svensk skrift från slutet av 1600-talet är att bokstaven n ibland kan se ut som bokstaven r.

Självklart finns en annan väldigt långsökt fundering bakom ovan nämnda frågeställning, och som amatör vågar jag dela den funderingen här.  :D

Sedan jag lade upp information här på Anbytarforum, om personer med släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700, har jag hittat ett par äldre registrerade namn: Jacob Bruun (född före 1633) och köpman Jochim Bruno (född före 1637). (Så småning om ska jag skriva mer om dem och om andra Brun under diskussionsämnet Le Brun.)

Det rör sig om:

1) Den 15/8 1653 uppbjöds första gången (för försäljning) ”Jacob Bruuns gårdh på Södermalm, uthi Quarteret Jupiter widh San:ta Maria gatan” i Maria Magdalena församling i Stockholm (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, tänkebrev, A1a:13, sida 369).
Den 31/10, 7/11 och 14/11 1664 uppbjöds första, andra respektive tredje gången (för försäljning) Jacob Bruuns tomt i kvarteret Jupiter vid Mariagatan, enligt Stockholms stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1676-1875 med referensen ”C.P.1664:210, 218, 229”, som jag tror betyder: Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, civilprotokoll, A3a:4, sidorna 210, 218 respektive 229, och ej finns digitaliserade.

2) Den 17/7 1677 vigdes Jacob Poltier och jungfru Catrina Bruno samt David Schmidt och jungfru Sophia Bruno, båda döttrar till köpman Jochim Bruno, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 58). Troligen var Catrina och Sophia i 20-årsåldern (eller äldre) och alltså födda före 1657. Skeppare Johan Brunos syster Catharina hade en dotter, som hette Maria Jacobsdotter Poltier så troligtvis var Catrina och Sophia systrar till skeppare Johan Bruno (tabell 21 i inlägget på Anbytarforum om släktnamnet Brun/Le Brun i Stockholm omkring 1700). Hans och hans syskons pappa bör alltså ha varit köpman Jochim Bruno, som bör ha varit född före 1637. Både skeppare Johan Bruno och hans syster, Anna Maria Bruno, ägde gårdar i Maria Magdalena församling i Stockholm (i kvarteret Bössan respektive vid Bastugatan/Besvärsbacken).

Möjligen rör det sig om samma person, men namnen Jacob och Joachim har olika betydelser (och ursprung) enligt den information jag har hittat på internet.

Jacob Bruun bör ha ägt en tomt i kvarteret Jupiter i Maria Magdalena församling i Stockholm. Trots att jag har hittat information om tre andra personer med släktnamnet Brun födda på 1600-talet och med koppling till kvarteret Jupiter (efter 1664 då Jacob Bruuns tomt tycks ha blivit såld), samt en hel del andra personer med släktnamnet Brun relaterade till dem, har jag tidigare inte stött på någon person i Stockholm omkring 1700 med namnet Jacob Brun eller Joachim Brun. Däremot har jag haft jämt göra med att särskilja många personer, där och då, som hette Johan Brun. När jag sedan fick se att konterfejare Jochim Gode senare i livet blev registrerad som Johan Gode (OBS: baserat på endast en observation!!) började jag fundera på om det kan ha funnits något motiv till att män, i Stockholm i slutet av 1600-talet, ändrade sina namn från Joachim/Jacob till Johan, och/eller gav sin äldsta son namnet Johan istället för barnets farfars eventuella namn Joachim/Jacob. Min tanke var att någon tidigare kung blev sedd som någon slags förebild. Då fick jag se att Johan III, som dog 1592, hade en svärmor, Bona Sforza, som bör ha haft släktingar i Milano/Mailand. Dessutom var Johan III gm en dotter till Polens kung Sigismund I (eller syster till Polens kung Sigismund II August om man så vill) och hade minst sagt starka kopplingar dit. Bland informationen om släktnamnet Brun i Stockholm i slutet av 1600-talet finns det några kopplingar till just Polen.

Bona Sforza gifte sig med Polens kung Sigismund redan 1518 och hon dog 1557, så en koppling mellan släktnamnet Maillard (ev. Mailland) och Milano är självklart minst sagt långsökt, även tidsmässigt. Men jag kan ändå inte låta bli att dela med mig av mina funderingar, som säkerligen uppstod pga att jag bor här i Milano och därför inte är särskilt objektiva.  ;D

Jag har gjort anteckningar om släktnamnet Meyland registrerat i tyska Sankta Gertrud församlings vigsel- och dopnotiser på 1680-talet. Eftersom jag är rädd att inlägget blir för långt lägger jag upp anteckningarna separat.

Vänliga hälsningar,
Jan

429
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-07-29, 12:06 »
Hej igen!

Den 3/8 1677 vigdes i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 58):

"Ernst Berner [Börner], goldarbeiter mit [med] jgfr. [jungfru] Magdalena Schickin [ev. feminin form av Schick], Greger Schick, goldarbeiters Tochter [dotter]".

Länk till vigselnotise (eller lysningsnotisen?):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00040#?c=&m=&s=&cv=39&xywh=585%2C3512%2C2836%2C1341

Vänliga hälsningar,
Jan

430
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-07-28, 12:06 »
Hej igen,

Jag glömde skriva igår att det eventuellt (förhoppningsvis!) kan komma fram mer information om Per Sandmarks svärfar, trädgårdsmästare Mathias Gimström. Se inläggen i juni 2023 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=174041.0

Vänliga hälsningar,
Jan

431
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-07-28, 11:57 »
Tusen tack Karin!!

Tänk vad mycket information man kan få fram!
Det där skråarkivet på Nordiska museet verkar jättespännande!

Om konterfejare Jochim Gode blev mäster 1680 misstänker jag att han var minst 25 år då och alltså född senast 1655 (född före 1655).
Finns det möjligen någon dokumenterad flytt av någon Gode från Sverige till Tyskland före 1655?

Vänliga hälsningar,
Jan

432
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-07-27, 14:08 »
Hej igen,

Att (porträtt-)målare/konterfejare Jochim Gode fick burskap i Stockholm som målare den 25/11 1684 (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-07-21) behöver kanske inte betyda att han inte var en mäster inom det yrket före detta datum. Eller?

Mäster Joachim Gode "kirschner"(?, klockare?), vars barn Anna Margaretha döptes den 7/2 1682 i tyska fs, hade kanske (eller kanske använde sig själv av) titeln mäster inom konterfejaryrket redan då. (?)

Den 11/5 1684 (dvs ett halvår innan burskapet erhölls) döptes "mahler" (målare) Joachim Godes barn Hartwig i tyska fs (CI:1a, sida 644).

Hartwigs faddrar var: Johann Jäger, Christoffer Till (Tillman?), Hans Mercker(?), Heinrich Schuf, "fr. d." (en kombination förkortningar som jag har sett i tyska fs:s CI:1a och CI:1b, men som jag inte har lyckats lista ut vad den betyder) Herein / herein (dvs "(här) i"?), hustru Magdalena Grundteisin (eller Geundteisin, i alla fall troligen feminin form av Grundteis eller Geundteis) och hustru Judith Roschin.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00302#?c=&m=&s=&cv=301&xywh=355%2C-50%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

433
Hej igen!

Ja, det är besvärligt med referenser när det inte finns sidnummer! Jag brukar skriva "Riksarkivets bild ..." eller "ArkivDigitals bild ..." och sedan kopiera in en länk till bilden. Hur som helst så hittade jag begravningsnotisen, tack vare bildid och uppgiften om att begravningsnotisen blev registrerad i Svea Livgardes södra bataljons församlings kyrkoarkiv (C:4, Riksarivets bild 181, se länk nedan). Jag såg där att Ingrid Elisabeth Kempe dog den 3/1 1782 (inte 1802). Hon var då 55 år och eftersom hon dog precis i början av 1782 räknade jag med att hon hade fyllt 55 år 1781 vilket ger det beräknade födelseåret 1726. Kan det stämma?

"från Askonön" tycker jag det ser ut som "från Alkarön" eller möjligen "från Ackarön". På Eniros kartor har jag hittat "Akarön", som ligger i sjön Akarn nordväst om Malmköping. Kan det vara en möjlighet?

Länk till begravningsnotisen i Svea Livgardes södra bataljons församling:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055641_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=3138%2C1032%2C3081%2C1457

I ovan nämnda begravningsnotis står också att Ingrid Elisabeth Kempe blev begravd i Katarina församling (i Stockholm). Det finns en begravningsnotis även i den församlingens kyrkoarkiv (FI:5, Riksarkivets bild 192, ArkivDigitals bild 186, se länk nedan). Där står att Ingrid Elisabet (Lisa) blev begravd den 16/1 1782 (inte den 13/1 1782 som i Svea Livgardes södra bataljons församlings notis). Dessutom står (tror jag...) att Ingrid Elisabet Kämpe var änka efter en bokhållare. Hur passar den uppgiften in i hypotesen om att hon var samma person som Ingrid Brun, gm Anders Kempe? Var han bokhållare?

Länk till begravningsnotisen i Katarina församlings volym FI:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00192#?c=&m=&s=&cv=191&xywh=3086%2C217%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till Akarön på Eniros karta: https://kartor.eniro.se/?c=59.174103,16.637807&z=14&q=%22Akar%C3%B6n,%20MALMK%C3%96PING%22;231161193;geo

PS2: Jag ser nu att du, Jonas, skrev i ditt inlägg här den 2023-05-22 att Anders Kempe var bokhållare. Jippie!  ;D

434
Sandmark / SV: Sandmark
« skrivet: 2023-07-27, 11:16 »
Hejsan!

Vad kul att du har hittat Per Sandmarks föräldrars vigselnotis Sylvia!
Eftersom det står "fästequinna" misstänkte jag att paret hade fått barn innan vigseln, eller att bruden Margeta Pehrsdotter var mot slutet av en graviditet. Därför letade jag efter ett eventuellt barn fött omkring den 26/12 1745 och hittade i Vireda C:2, sida 238 enligt Riksarkivet (och sida 399 enligt ArkivDigital skulle jag tro, men inte kollat):

Sara, Måns Arvidssons och h:u Margreta Pärsd:rs dotter i Rödia föd-
des d. 20 Decemb
[1745] Christ. d. 26. Faddrar
Jaen Månsson i Olstorp       Israels h:u Inger i Golen...(?)
Rytt. Wangström                Ivers h:u i Hulterum(?)
dräng Lars Danielsson        Maria i Bockenäs(?)
                                        Maria i samma(?)

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0023506_00207#?c=&m=&s=&cv=206&xywh=3020%2C3175%2C3088%2C1460

Sylvia (eller någon annan), har du(någon) hittat fler barn till Måns Arvidsson och Margreta Pärsdotter?

Jag ser att jag inte har svarat på frågan om min svågers namn.
Han heter Jonsson i efternamn och är sjätte generationen efter Per Sandmark.
Även om min svågers förnamn också är vanligt föredrar jag att inte nämna det av "privacy-motiv".  :-X  :)
Min svågers ana är Per Sandmark och Maria Gimströms dotter Hedvig Dorothea.

Vänliga hälsningar,
Jan

435
Hejsan!

Johan, jag tolkade "Askonön (?)" i ditt inlägga igår som om att du önskade läshjälp med namnet. Du skrev också att "Ingrid Brun, maka till Anders Kempe dör troligtvis 18020103 i Svea Livgardets församling", men jag hittar inte hennes namn eller det du skrev längre ner i ditt inlägg ("Ingrid Elisabeth Kempe, Enka, Bröstfeber, 55 år, Från Askonön (?)") bland begravningsnotiserna i Svea Livgardet församlings begravningsnotiser januari 1802 (församlingens volym F:1). Här är länken till den sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055576_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=275%2C146%2C4045%2C1913

Bland referenserna i ditt inlägg, Johan, såg jag "Svea livgardes södra bataljons församling (A, AB) C:4 (1764-1790) Bild 172". På Riksarkivets bild nr 172 av Svea livgardes södra bataljons församlings volym C:4 hittar jag "Döde och Begrafne år 1776". Länk till den sidan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055641_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=-68%2C83%2C4370%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

436
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-07-25, 18:03 »
Hej igen,

I letande efter en Waxmuts tomt i Holms tomtbok 1679 (som jag omnämnde i inlägget här den 2023-07-18) fick jag se, igen, guldsmed Johan Schicks tomt i kvarteret Bocken. Jag passade på att göra en bild, som jag bifogar här. I hörntomten längst till höger på samma bild står att tomten var "guldsmedens mäster", utan namn. Möjligen avsågs Johan Schick.

Eftersom jag fick för mig att det fanns en koppling mellan Schick och Waxmut gjorde jag en asterisk där Waxmuts tomt bör ha legat 1679, och hans(?) dotter 1691, på en karta från 1855. Sorry om denna koppling inte finns!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

437
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2023-07-25, 15:30 »
Hej hej!

Tack Stefan för att du länkade till dopnotisen, som jag lade in på släktnamnet Gallon / Galan!  :-[

Förhoppningsvis kan jag kompensera min dragning till Gallon (som för mig är ett festligt släktnamn eftersom "gallon" betyder "stor tupp" här i norra Italien där jag bor) med, enligt mitt tycke, rolig information om Waxmut.

I Holms tomtbok 1679 framkommer att salige krukmakare David Ungerman(?)s tomt "nu" ägs av Waxmut vid Maria Kyrkogata i kvarteret Saturnus. Vidare framkommer att det fanns (1679) en tom tomt intill Waxmuts. Enligt resonemang här (https://forum.rotter.se/index.php?topic=189933.0) är det troligt att  tomten var kronans och användes som plats där personer utan fast bostad var "under uppsikt". Resonemanget om denna tomt/gård fick sin början när jag, flera gånger, såg att en person blev kallad "Tattarkungen" i Maria Magdalenas dopbok (slutet på 1600-talet). Jag tror det är troligt att Waxmut var granne med den sk Tattarkungen. I Holms tomtbok 1679 har antecknats att tomten (eller något "ett-ord") blev "designerat"
den 28/8 1691 till (samma?) Waxmuts dotter.

-------------

I Holms tomtbok 1679 framkommer också annan information som kanske kan vara av värde för Waxmut-forskare.

Som jag skrev den 2023-01-26 döptes Johan Larsson Waxmuth [eller Waxmuts] besökiares på Broon och hustru Catharina Bångs barn / Johannes den 7/4 1668 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Bland dopvittnena fanns brännvinsbrännare Måns Andersson Brink och bokbindare Israel Melin. Dessa två, Måns och Israel, var grannar med varandra och med rådman Mårten Bunge (ev Bång) enligt (tolkning av) Holms tomtbok 1679. Därför tror jag det är troligt att Catharina Bång och rådman Mårten Bunge (ev Bång) var släkt med varandra.

I ett försök att lättare beskriva ovan information bifogar jag några bilder. Observera att norr är riktat nedåt på de gamla kartorna (och på min avskrift av kvarteren vid Sanka Maria kyrkogata), men på den nya kartan är norr riktat uppåt (såsom man vanligtvis gör).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: min tolkning är att gatorna "Bastuge gatan", "Måns Brincks gränd" och "Pryssgränd", på de bifogade kartorna, är en och samma gata.

438
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-07-24, 18:50 »
Hej igen,

Vid dop den 13/12 1683, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 640) av bokbindare(?) Olof Waxmuths barn Paulus, var Thomas Bergman, Paul Waxmuth, Michael Hobe(?), Hans Doos(?), Wellum (Wilhelm?) Gallant, hustru Zipora(?) Kesserin(?), Barbara Schultzin, Maria Waxmuthin och Catharina Pumartin(?) faddrar.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=600%2C3821%2C2567%2C1214

Vänliga häsningar,
Jan

439
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-07-24, 11:19 »
Hejsan!

Klockare Joachim Gode var mäster (väl?) då hans barn Anna Margaretha döptes 7/2 1682 i tyska fs.
Betyder det att han även hade ett annat yrke, eller kunde även klockare vara mäster?
Eftersom Joachim Gode var klockare kanske man kan få fram mer information om honom i räkenskapsbok.
Här är länk till den för tidsperioden 1677-1683 (LIab:14) för den som har lust och möjlighet att leta:  ;)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056765_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=-1270%2C-270%2C9268%2C4282

Vänliga sommarhälsningar,
Jan

440
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-07-23, 16:47 »
Conterfeijare Jochim Gode fick burskap i Stockholm som målare den 25/11 1684 (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-07-21).

Den 7/2 1682 döps en mäster Joachim Godes barn, Anna Margaretha, i tyska Sanka Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 628). Barnets namn och födelseår passar in på målare Jochim Godes barn Anna Margreta, som nämns i bou efter honom (se Karin Uhrviks inlägg igen). Tyvärr har jag inte lyckats tyda mäster Joachim Godes yrke i dopnotisen. Det tycks mig stå "kioschner" eller "kirschner". Ett förslag är en stavningsform av kock ("Koch" på tyska). Kan någon hjälpa? Eftersom Joachim Gode redan var mäster den 7/2 1682 misstänker jag att han hade fått annan typ av(?) burskap innan burskapet den 25/11 1684 (såvida det rör sig om samma person). Kan detta vara möjligt?

Barnets faddrar var: mäster Heinrich Schutz, mäster Johan Habenseith(?), mäster Frederich Mäncker/Märcker(?), hustru Catharina Schneckenbergin (Schneckenberg), hustru Anna Klenin (Klen), hustru Anna Hansche(?) och hustru Anna Leyenin (feminin (och lite felstavad) form av Leijel?). Fler frågetecken!

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=304%2C2683%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

441
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-07-21, 13:08 »
Hej igen,

Möjligen (troligen?) var det sockerbagare Carl Gietings hustru, Beata Maria, som var fadder vid dop, den 14/2 1695 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 742), av Andreas Heisig(?) och Margarethas barn Beata. Faddrar var Johann Stander(?), Berend Alteneck(?), hustru Ursula Börre(?), hustru Beata Geding(s) och jungfru Catharina Dietmann(? Detmanns?).

Möjligen fanns någon koppling till att barnet hade samma förnamn som faddern Beata Geding.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=322%2C2300%2C3081%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

442
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-07-21, 11:54 »
Tack Karin för informationen om klensmed Elias Kaller (ev även Galler)
...och om de två Jochim Gode!

Vänliga hälsningar,
Jan

443
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-07-21, 11:20 »
Hej,

Det bör ha varit (porträtt-)målare/conterfeijare Jochim Gode (registrerad med namnet Johan Gode) och Anna Maria Leitzs (regisrerad med släktnamnet Godin) barn Jochim, som döptes i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm den 9/8 1691 (CI:1b, sida 705). Faddrar var: Dieterich Witvogel (Wittvogel), Georg haupts(-)tischler, Erik Bunde (Bonde?), hustru Maria Bader, hustru Ephrosin(a) Hawersath(?) och hustru Catharina Thiel.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=2931%2C3965%2C3081%2C1457

Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2021-10-05 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67521.0 fanns två vinskänkar, Jonas och Mathias Gode, med tyskt ursprung i Maria Magdalena församling i Stockholm på 1680-talet.

I mitt inlägg den 2023-07-13 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.msg1653501#new har jag skrivit att vinskänken Jonas Gode också bör ha varit perukmakare.

Citat från mitt inlägg:
"Den 21/10 1682 upprättades inventarium efter perukmakare mäster Jonas Godes avlidna maka, hustru Christina Cramer (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:32 sida 1147). Baserat på barnens namn och beräknade födelseår var det samma Jonas Gode, som dog i april 1688 enligt bou daterad 22/12 1688 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:40 sida 975). Han var då vinskänk."

Det vore intressant att veta om conterfeijare Jochim/Johan Gode, vinskänk Mathias Gode samt vinskänk och perukmakare Jonas Gode, som alla hade tyskt ursprung (eller till och med var alla födda där?), var släkt med varandra.
Är det någon som har jämfört namnen på deras (för Mathias Gode: eventuella) barns faddrar?

Vänliga hälsningar,
Jan

444
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-20, 21:38 »
Hej igen,

Mina misstankar om systrarna Schick stämde, men konstigt nog stämmer troligtvis inte min misstanke att Olof Hansson Grå och Elisabeth Hansdotter Grå var syskon (se ”punkt 3” i mitt inlägg den 2023-07-13 här ovan). Olof är inte nämnd* i bou efter Elisabeths pappa, hökare Hans Svensson (med släktnamnet Grå i en dopnotis). Det har i och för sig inget att göra med kopplingen mellan perukmakarna David Dubois och Jonas Gode (se samma inlägg), men dels vill jag göra denna rättelse och dels vill jag berätta om en tredje perukmakare (Johan Meruchat), som troligtvis hade koppling till de andra två (se den röriga bifogade bilden).

*Att Olof inte är nämnd i bouppteckningen kan i och för sig bero på att han hade dött, utan barn, tidigare ("Död 78 år gammal 1698 i Sällinge, Fellingsbro" enligt Stefan Simanders inlägg den 2002-10-07, 03:01 under diskussionsämnet "övriga släkter - S / Schick"). Emellertid var Olof Hansson Grå fc 1620 (enligt uppgift under ”Schick-tråden”) och Hans Svensson Grå dog 1700. Om Hans var Olof Hanssons pappa skulle han ha blivit minst bortåt 100 år när han avled.

Länk till ovan nämnda bouppteckning (Stockholm den 3/8 1700, F!A:57, sida 822):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107538_00848#?c=&m=&s=&cv=847&xywh=2174%2C151%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

445
Den 8/2 1681 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns barn Johan David.

Den 11/3 1684 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, vinhandlare/vinskänk (Weinhändler) Johan Brauns barn Hans Peter.

Jag fick se ett så fint exempel på en antydan om att personerna i citatet ovan var två olika personer att jag inte kan låta bli att lägga upp det här (men möjligen innehåller exemplet ytterligare en person, eller två personer, med samma namn  ::) ).

- Vid dop den 29/9 1693 i tyska fs i Stockholm, av Peter Jonas Bergs barn Peter, var Johannes Istadius, Heinrich Sedritz, monsignor Johan Brun, Carl Branders hustru och hovslagare mäster Steffens hustru faddrar.

- Vid dop den 5/10 1693 i tyska fs i Stockholm, av Bernt Schultz barn Anna Margretha, var Henrick Brand, herr Johan Braun, mäster Johan Bleck, hustru Magdalena Kraner (Kramer?), hustru Anna Petersdotter, hustru Margretha Achtman och hustru Catharina Lutter(?) faddrar.

Är det inte troligt att det rörde sig om två olika personer med samma namn?

Förslag:

•   ”monsignor Johan Brun” var inspektor Johan Daniel Braun, tabell 19 i den här tråden.
•   ”herr Johan Braun” var krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun, tabell 5 i den här tråden och trolig son till bryggare Claes Bruun (tabell 1).

Länk till de två dopnotiserna (som har endast två andra dopnotiser mellan sig!):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=2999%2C2215%2C3034%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

446
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-19, 15:11 »
Hej igen!

Möjligen fanns det en person med namnet David Blix i Stockholm på 1690-talet.
Stavningen "David Blicks" (står det så?) ger en viss osäkerhet, men eftersom en annan fadder, vid samma dop, var (enligt min tolkning av texten) barberare Johan Kraners (Kramers) hustru kanske den eventuella stavningen Blicks kan ha varit en form av Blix. Vad tror ni? Jag har fått uppfattningen att släktnamnet Kramer är kopplat till släktnamnet Blix.

Dopnotisen finns längst ner på sidan 725 i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1b (dop daterat 31/7 1693, men född ("nata") den 26 (juli?)). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=2970%2C4113%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

447
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-07-19, 13:42 »
Hej,

Sockerbagare Carl Gieting (tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27) och Beata Marias barn, Johan Carl, döptes den 27/2 1693 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 722). Faddrar var Hans Christoff Barth(?), Abraham Biörn (Björn), monsignor Dieterich Steenberg (Stenberg), hustru Margaretha Stander(s)(?) och hustru Beata Balliet.

Om Johan Carl var sockerbagare Carl Gietings första son kan Carls pappa ha hetat Johan.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=213%2C3448%2C3035%2C1435

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (nedladdad 2020) finns släktnamnen Bailli och Ballet. I mina anteckningar har jag en eventuell, svag, koppling mellan släktnamnen Balliet samt Indebetou och Forsmark där tabellerna 2-4 här ovan höll till (dvs ryttare Olof Andersson Geting, dagakarl Anders Geting och Maria Gäting).
Den eventuella kopplingen till Forsmark behöver självklart inte betyda att sockerbagare Carl Gieting var släkt med tabellerna 2-4.

I Stockholm södra kvarters (i Gamla Stan) mtl 1683 (BA:6/1 "del 2") framkommer att hus nr 104 ägdes och beboddes av hovskräddare Jonas Lundh med familj. De hade en "stadigh gäst", bokhållare Hindrick Forsmark (eller Forsinark?). Möjligen indikerar hans släktnamn en koppling till Forsmark (och Forsmarks bruk).

I samma hus bodde salige perukmakare Jean Tibous änka, hustru Elisabeth Balliet, och hennes sju barn: jungfru Maria (19 år), Alexander Theodorus (14 år), Hieremias (Jeremias) (12 år), Johanna (10 år), Lustache(? Lucretia?) (8 år), Jacob (6 år) och Sabina Elisabeth (2,5 år). Även Elisabeths syster, jungfru Maria Balliet (35 år och "dööf och dumbe") tillhörde hushållet vars uppgifter gavs av "Elisabet Baillet nenne De Thiboust [eller De Thibouht]". "Nenne" tror jag betyder "kallad"/"benämnd" (eller möjligen ungfär som "gift") och De Thibouht tycks mig likt Indebetou.

Observera de två olika stavningarna: Balliet respektive Baillet!

Uppgifterna finns på sidorna 85 och 86 i ovan nämnda mtl 1683, del 2 (och Riksarkivets bilder 103 och 104). Länk till sida 85 (se hus nr 104):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=2589%2C152%2C5362%2C2478

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: En fadder till sockerbagare Carl Gieting (tabell 23) och Beata Marias barn, Margaretha Maria, var hustru Christina de Besche. Enligt sekundär källa arrenderades Forsmarks bruk ut 1624 till, bland andra, familjen de Besche som sedan ägde bruket fram till 1735. Länk till den sekundära källan: https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/kulturmiljoer/forsmarks-bruk.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none

Möjligen var dock faddern Christina de Besche dotter till Gillis de Besche, som var verksam i trakterna kring Nyköping om jag har tolkat sekundär källa rätt. Enligt ytterligare en annan källa var släkten Indebetou också verksam i trakterna kring Norrköping och Nyköping. Länk till den sekundära källan om Indebetou: https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14092

448
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-07-19, 10:54 »
Tack till er båda, Stefan och Anne!  :-*

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Förresten, den där brännvinsbrännaren Lars Jonsson, som också var fadder vid dopet av kopparslagare Jacobs barn Catharina den 25/2 1680 (se mitt inlägg den 2023-07-18, 14:13), tror jag var Lars Joensson Geting. Så nu fick jag in släktnamnet Geting också här i Schick-tråden.  ;)

449
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-07-18, 17:59 »
Hej igen!

Det dröjde inte länge förrän jag fick syn på en dopnotis med släktnamnet Schick (Schickin).


Troligen är notisen redan välkänd för er Schick-forskare och dessutom har jag sett att det rör en ana (eller två eller tre anor?) till dig Stefan. Hur som helst lägger jag upp notisen här!

Den 7/2 1692 döptes guldarbetare Ernst Börner och Magdalena Schickins (feminin form av Schick tror jag) barn Sophia i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 711). Faddrar var Clas Lampa (gm Lucia Schick om jag minns rätt), Veit Engelhart Schröder, Georg Westerman, hustru Margretha Kunin, hustru Gertrud Schickin (syster till Lucia Schick om jag minns rätt) och Anna Maria Henning(s).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2962%2C2752%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

450
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2023-07-18, 16:05 »
Vid dop i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, den 24/9 1688 (CI:1a, sida 676) av schuemacher (skomakare) Jacob Isermans barn Jan Heinrich, var fr. (frau/hustru) Maria Anckarklo fadder.

Enligt tolkning av sekundär källa var Maria gift med Axel Hägg adlad (november 1686) Anckarklo. Se "Marichen Johansdotter" i tabell 6 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101

Maria Anckercloo (nu kallad "madame"), trol gm Axel Hägg adlad Anckarklo, var fadder igen vid dop, den 28/12 1691 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, av traktör Anthon Malfitz barn Hedwig Juliana (CI:1b, sida 710).

Länk till dopnotisen daterad 28/12 1691:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=357%2C-104%2C3035%2C1435

-----------

Den 12/6 1693 var "capit. Anckerklou" (troligen Axel Hägg adlad Anckarklo till Hummelmora) fadder vid dop av Andreas Radekens barn Anna Catharina i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 724). Övriga faddrar var: Johan Krahner(?), Johan Eggers, Erik Lau, hustru Margretha Kamecker, hustru Balliet (möjligen vallonskt ursprung) och jungfru Juliana Hauber(s).

Länk till dopnotisen daterad 12/6 1693:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=280%2C3105%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

451
Schick / SV: Schick
« skrivet: 2023-07-18, 14:13 »
Hej,

En av de medskyldiga till alla Schick/Skick/Skik i Dubois-tråden är jag.  :-[

Förhoppningsvis kan jag kompensera det med ett inlägg om Schultz på Schik-tråden.  :P

Enligt ditt, Stefan, inlägg här den 2002-10-07 (det klockan 03:01  :o ) var Tabell 2 guldsmed JOHAN SCHICK född i Krakov i Polen omkring 1620. Det står också i ditt/Stefans inlägg att Johan hade en dotter, Maria, som var gift med remsnidarålderman Jakob Schultz.

Möjligtvis har jag en Schultz med (lite långsökt) koppling till Polen i mina anteckningar. Eftersom släktnamn saknas i den dopnotis, som jag utgår ifrån, är det dock bara min tolkning att det rör sig om Schultz.

Den 25/2 1680 döptes kopparslagare mäster Jacobs barn Catharina i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3, sida 61). Enligt nedanstående resonemang tror jag att Jacobs efternamn var Schultz. Vid dopet bars barnet av Clas Bruns änka, som hette Catharina Beskijns enligt uppgift i bou efter Clas Brun (Stockholm 24/4 1668, sida 716). Möjligen rör det sig om det polska(?) släktnamnet Beksinski. Baserat på barnens ålderuppgifter i bou bör Catharina Beskijns ha varit född före 1632, så hon kan ha varit ungefär jämngammal med guldsmed JOHAN SCHICK.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=3461%2C2822%2C2867%2C1363


Resonemang kring varför kopparslagare Jacob hade släktnamnet Schultz:

I en bouppteckning, daterad 21/6 1683, framkommer att kopparslagare konstrika(?) mäster Jacob Eriksson Stöök och hustru Christina Davidsdotter Schultz hade en gemensam dotter, Catharina, som var ”på det 4:de åhret” (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:33, sida 733). Att dottern Catharina var på det fjärde året bör betyda att hon skulle fylla 4 år inom ett år och att hon därför var född någon gång mellan 21/6 1679 och 21/6 1680. Det är därför troligt att det var deras dotter, Catharina, som Clas Bruns änka bar (av okänd anledning) vid dopet i MM den 25/2 1680. Dessutom ägde kopparslagare Jacob Stööks dödsbo en gård i Maria Magdalena församling, där Catharina döptes 1680.

Länk till bouppteckningen efter kopparslagare Jacob Eriksson Stöök: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107514_00793#?c=&m=&s=&cv=792&xywh=3396%2C659%2C4470%2C2065

Eftersom Christina Davidsdotter Schultz gifte sig med en annan kopparslagare (Johan Petre) efter Jacob Stööks bortgång, misstänker jag att hennes pappa kan ha varit "David kopparslagare" i kvarteret Jupiter (det större) i Holms tomtbok (1679) över Maria Magdalena församling i Stockholm. I samma tomtbok framkommer att guldsmed JOHAN SCHICK ägde en tomt (1679) i kvarteret Bocken i Maria Magdalena församling.

I bifogad bild framkommer var kvarteret Bocken (nr 49 - guldsmed JOHAN SCHICK) och kvarteret Jupiter det större (nr 51 - David kopparslagare) ligger i förhållande till varandra (karta från 1733). Enligt Holms tomtbok (1679) ägde Clas Bruns änka, Catharina Beskijns, en gård i kvarteret nr 8 på samma bifogade bild. OBS: av misstag ringade jag in, med rött, nr 2 istället för nr 8.  :-[

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

452
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-18, 13:19 »
Tack tillbaka Stefan!

Vad kul att mina misstankar stämde ...för en gång skull!  ;D

Jag ser i Schick-tråden att Lucia och Elisabeth hade en syster, Maria, gm remsnidarålderman Jakob Schultz. Även om släktnamnet Schultz tycks ha varit ganska vanligt i Stockholm runt 1700 vågar jag kanske ändå nämna en Schultz, den enda som jag har i mina anteckningar, eftersom det finns en koppling till Polen och systrarna Schicks pappa, ser jag, var född där. Jag skriver om det i Schick-tråden!

Hej så länge!
/Jan

453
Tabell 19 (i den här tråden) – tillägg

Inspektor Johan Daniel Braun, ff 1651.

Den 8/2 1681 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns barn Johan David. Faddrar var: Peter Hagen, Salomon Otter, George Brandt, Joachim von(?) Feife(? Pfeiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?) (CI:1a, sida 621).

Den 11/3 1684 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, vinhandlare/vinskänk (Weinhändler) Johan Brauns barn Hans Peter. Faddrar var: Heinrich Arffwedsson, Friedrich Crantz, Abraham Oloffsson, Thomas Brinck /Brink (trolig släkting till Gundela/Gunilla Brinck gm (vigda 5/5 1672 i tyska fs) vinhandlare Andreas/Anders Brun (då tunnbindare/”fassbinder”?) tabell 2 i den här tråden), hustru Catharina la Vali (Lavall?), hustru Magdalena Rockus (ev. Rokes och släkt med Juditha Rokes gm Hindrich Leijel och/eller med mäster Mårten Rokies, som var fadder åt tabell 0 (i den här tråden) Daniel le Bruns barn Margareta, dp 7/8 1707) och jungfru Magdalena Hornejin (feminin form av Horneij). Vinskänk Johan Braun kan ha varit Johan Bruun (tabell 5 i den här tråden), som var trolig son till tabell 1 i den här tråden, bryggare Claes Bruun vars änka blev granne med Juditha Rokes dotter Emerentia, när hon gifte sig den 14/8 1681 med rådman Mårten Bunge, som ägde en tomt bredvid bryggare Claes Bruuns tomt enligt Holms tomtbok 1679. Eftersom tabell 1 och tabell 2 (i den här tråden) troligen var bröder är det nog troligt att vinskänk Johan Braun motsvarade tabell 5, som var trolig son till tabell 1.

----------------------------------------------------------

Den 30/11 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin (feminin form av Dargemann), dotter till herr George Dargemanns (guldsmed, se adliga ätten Manderstierna nr 1239 tabell 1).

Den 7/12 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, klensmed mäster Elias Galler och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till salige Zacheus (Zackarias) Dargeman, som var remsnidare(?) i Printzlau(? det finns ett privatsjukhus kallat Printzlau strax norr om Köpenhamn enligt Google-sökning på ”Printzlau”). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnen Galan, med stavningsvarianten Galle, och le Brun, med stavningsvarianten Broun.

Den 12/9 1681 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, bokhållare (”buchhalter”) Martin Brauns barn Catharina. Faddrar var: Jürgen Dargeman(? Martins svärfar Georg?), Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), hustru Margareta Palmquist och hustru Anna Maria Frick*.
Bokhållare ”Martin Braun” bör ha varit bror till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), omnämnd som handelsman Mårten Brun i bouppteckning efter Johan.

* Jämför vinskänk Jochum Frick i Gunnar Hellströms artiklar, i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1957, 1959 och 1960, om ”Vinskänkar och källare” i Stockholm ”under Karl XII:s tid och [eller ”till”] frihetstiden”. I artikeln 1960, som handlar om källare på Södermalm, står att vinskänk Jochum Fricks källare var belägen i kvarteret Jupiter större åren 1702 och 1703, och i kvarteret Jupiter mindre nr 3 åren 1705 och 1706 (sida 66) och på sida 71 står att Jochum Fricks efterlevande hustru hette Anna Maria Brauning. Eftersom tabellerna 10-13 i den här tråden alla hade koppling till kvarteret Jupiter (eller till Sankta Maria Kyrkogata) antar jag att man vågar påstå att det är troligt att Anna Maria Brauning egentligen hade släktnamnet Brun och att hon var släkting till dessa tabeller och andra personer kopplade till dem. Det ger alltså en svag indikation om att Martin Braun och Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) var släktingar med andra Brun i den här tråden. För övrigt har jag lagt märke till, i Gunnar Hellströms artiklar, att Johan Daniel Brauns styvson, Johan Glock, tycks ha haft kopplingar till andra personer med släktnamnet Brun. Jag återkommer om det när jag har läst artiklarna bättre!

Den 18/11 1684 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Marten Brauns barn Cornelius Jacob (CI:1a, sida 647). Faddrar var: Cornelius Jacob(? Jacobsson?), Jacob Leonhard Allmacker, Peter Roseu(?), hustru Catharina Dargeman (Martens svärmor?) och hustru Sara Le(?) Blon(?) (Le Brun??).

Den 26/3 1694 registrerades betalning för begravning av ”Dagermans [Degermans] mågh” Marten Brun till Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:53, sida 36). Hade då ”stådt bisatt 12 weckor”.

-----------------------------

Hattmakare* Frantz/Frank Brauns barn (alla döpta i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm):

•   Ulrica Eleonora dp 30/11 1680, faddrar: Johan Martin Ziervogel, mäster Goffried ”hoseschmid” eller ”hofeschmid” (möjligen hovslagare), mäster Martin Hoffman, Hans Schneen (möjligen bagare Hans Schmeer/Smertz gm Magdalena Brun, tabell 37 i den här tråden), hustru Justina Frieden…, hustru Elsa Boochun och mäster Peter Schuensons (Svensson?) hustru
•   Joachim dp 11/1 1683, faddrar: Heinrich Insen, Michael Heuer, Peter Munik, Matthias Jonasson, Hans Uller, Elisabeth Paulin(?), Magdalena Bruhnuo(?, möjligen dottern Magdalena till skeppare Johan Bruno tabell 21 i den här tråden eller, mer troligt Magdalena Brun, tabell 37 i den här tråden), Engela Elisabet Bruhn(o), Elisabeth Vogts och Anna Stenorf(?)

*Vinskänk-hustru Maria Bruun” (släktskap ännu olöst) var fadder och bar barnet vid dop i MM, av hattmakare Casper Dyring/Dijning och hustru Maria Eriksdotters barn Fredrich, den 7/3 1686.

Inspektor Johan Daniel Brauns brorsdotter, Catharina (Mårtensdotter) Brun, var gm handelsman Lorentz Gam enligt uppgift i bou daterad 20/3 1713. Handelsman Lorentz Gahns (Gam?) son Nils döptes den 7/4 1687 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:10, sida 172).

Enligt uppgift i MM mtl 1702 hyrde inspektor Johan Daniel Brun bostad av handelsmännen Witmak och König i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112). Möjligen var Witmak handelsmannen Claes Wittmack, som var direktör för tjär-kompaniet enl sek källa (Wikipedia). Clas Witmacks hustru var fadder vid dop av vinskänk Heinrich Webers barn Carl Wilhelm, den 21/10 1689 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 686). Troligen var vinskänk Heinrich Weber samma person som inspektor Hindrich Weber, som var gm faktor/handelsman Anthoni Bruns dotter Christina (fc 1659, änka i mtl 1711). Detta kan vara en (långsökt) antydan om ett släktskap mellan faktor Anthoni Brun och inspektor Johan Daniel Brun (tab 19), som i sin tur kan ha varit släkt med andra Brun i den här tråden (se ovan om faddern ”vinskänkshustrun” Anna Maria Brauning gift Frick).

454
Tabell 0 (i den här tråden) – tillägg

Daniel Le Brun, (trolig) son till hammarsmed Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 107) eller till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), var gm Catharina Hansdotter Richter.

Det råder tvivel/osäkerhet om Catharina Hansdotter Richter var dotter till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök/Höök (dc september 1703, se BOU 1704:69). I en delning av dödsboet efter hovslagare Hans Richter och hustru Catharina Höök, upprättad den 15/2 1706 i Stockholm (sida 366), blev dottern Anna Catharina (som själv skrev under med ”Catharina Richter”) registrerad som jungfru. Daniel Johansson Le Brun och Catharina Hansdotter Richter gifte sig den 26/4 1704 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Delningen av dödsboet (utförd 15/2 1706) tycks dock vara en rättelse(?) av en inventering av samma dödsbo. Inventeringen utfördes den 15/2 1704, dvs ett par månader innan Catharina Hansdotter gifte sig, och möjligtvis kan ”den gamla/förra” uppgiften om att hon var jungfru ha förts över då protokollet för delningen, utförd 15/2 1706, nedtecknades.

Möjligen döptes Daniel den 8/2 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 621), men i sådant fall blev hans namnet registrerat (felaktigt?) som Johan David. Pappan till Johan David (dp 8/2 1682) var kapten Johan Daniel Broun (troligen/möjligen tabell 19, inspektor Johan Daniel Braun, i den här tråden). Johan Davids faddrar var Peter Hagen, Salomon Otter, George Brandt, Joachim von(?) Feife(?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?).

Daniels eventuella svärfar, hovslagare mäster Hans Richters barn döpta i Jakob och Johannes församling i Stockholm:

•   Carl dp 5/10 1680 (CIa:10, sida 30)
•   Anna Catrina dp 23/7 1684 (CIa:10, sida 155), troligen Daniel Le Bruns hustru (Catharina Hansdotter Richter)
•   Daniel dp 7/10 1686 (Cia:10, sida 169)

Den 21/9 1680 vigdes, i Sankta Gertrud församling i Stockholm, ”jubilirer” (juvelerare?) Davidt Richter och jungfru Maria Rebecka Tettin, salige skomakare mäster Elia Tettens dotter (CI:1a, sida 63).

Vid dop den 4/6 1684 i Sankta Gertrud församling i Stockholm, av guldsmed Engelhard Schröders barn, Georg Engelhardt, var Friedrich Richter fadder. Troligen var Fredrich samma person som guldsmed mäster Fredric Richter, som i februari 1707 uppbjöd guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7) och möjligen var han Daniel Le Bruns svåger eller bror till Daniels svärfar.

Den 1/6 1690 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, guldsmed Christophorus (Christoffer) Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer som var kirurg vid kungliga livgardet. Christoffer kan ha varit Daniel Le Bruns svåger. Möjligen var Nicolai Meijer pappa, eller farfar, till Anna Meijer, som gifte sig 1720 med (då blivande) guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 210), son till hammarsmed Clas Dubois (tabell 53 på samma sida), som konverterade till Lutheransk tro 1695, och Kattlin (Gottfridsdotter) Tilman.

Vid dop den 16/12 1688 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av snörmakare Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes, var bla Maria Richter fadder. Hon var troligen släkting till Catharina Hansdotter Richter, som var gm krögare Daniel Le Brun (tabell 0 i den här tråden). I bou, daterad 12/5 1693, efter snörmakare Johan Menttler (död 1692, dvs ett år tidigare, dvs Märta Brun ämnade nog gifta om sig…) framkommer att hans efterlevande hustru hette Märta Brun och att paret hade följande barn:

•   Barbro fc 1687
•   Johan fc 1688
•   David fc januari 1692

Dödsboet hade infordrande skuld hos greve Bengt Oxenstierna (!). Möjligen antyder det om ett släktskap med inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) eftersom hans barn, Johan David (dp 8/2 1681 i tyska fs – se ny information om tabell 19 nedan) hade faddern grevinna(?) Christina Oxenstierna. Även två guld-dragare är omnämnda i bouppteckningen. Det ger en antydan om släktskap med guld-dragare mäster Johan Holm (se nedan).

Apropå släktnamnet Richter: i Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Charpentier med notering om ”Richert Charpentier”. Skulle inte Charpentier kunna ha haft betydelsen snickare (carptenter på engelska) och att Richert egentligen var ett släktnamn, möjligen en stavningsvariant av Richter?

Apropå Richter nr 2: är det möjligt att en flicka på bara 12 år var fadder vid ett dop (i Stockholm i slutet av 1600-talet)? Pappan till barnet hade släktnamnet Richer (möjligen Richter), enligt min tolkning, och bland faddrarna finns en jungfru med patronymikonet Nilsdotter, samt Anna Clasdotter, som skulle kunna ha varit dotter till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i den här tråden). Jungfrun skulle kunna ha varit Annas systerdotter, men var i sådant fall bara 12 år då barnet döptes. Det skulle vara intressant med en koppling mellan släktnamnet Richter och bryggare Claes Bruun (tabell 1).

Vid dop den 16/1 1689 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, av guld-dragare mäster Johan Holm och hustru Anna Thomasdotters barn Anders, var Fredrich Richters hustru fadder. Troligen var det guldsmed mäster Fredric Richter, som omnämns i tabell 0 (krögare Daniel Johansson Le Brun) i den här tråden. Christina Bruun (tabell 12 i den här tråden) bör ha varit gift med N. Holm eftersom hon hade en dotter med namnet Anna Catharina Holm, men hon var inte gm guld-dragare mäster Johan Holm enligt information i bou efter honom (Stockholm 14/3 1701, F1A:58, sida 205).

455
Maria le Bruun (fc 1657) var piga hos rådman Hans Kohlmäter enligt uppgift i Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, sida 46 i stadens södra kvarter, dvs del 2 och RA:s bild 83).

Enligt information om släkten Kahlmeter (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309) var rådman Hans Kohlmäter (1626 – 1686) son till handelsman Jacob Kohlmäter (dc 1653), som var en av föreståndarna* i tyska församlingen i Stockholm. Hans var också fosterfar (adoptivfar) till Christian Kohlmeter (1648 – 1726), adlad Riddersköld (nr 1006). Enligt Riddarhusets originalgenealogier om Ridderschiöld var Christian Kohlmeter gm Dorothea Elisabet Cronacker och på adelsvapen.com om Riddersköld nr 1006 står att hennes mamma hette Sara Maria Waxmouth (och hennes pappa hette Niklas Cronacker – se Cronacker nr 980 om hans tjänst i Holland på 1670-talet). Med andra ord: Sara Maria Waxmouth var svärmor till Maria le Bruuns arbetsgivares foster-/adoptivson, Christian Kohlmeter (fc 1648).

I Åkersteins genealogier (volym 4:C,D) om släkten Cronacker nr 983 framkommer att familjen hade koppling till Göteborg (och till Holland). Möjligen kan det vara en förklaring till varför skeppare Samuel Brun (tabell 11 i den här tråden) uppges ha varit född i Göteborg (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-04-11 i den här tråden https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 ).

*Barbro Mårtensdotter Le Brun hade en koppling till släkten Meurman/Mannerstedt och på adelsvapen.com om Mannerstedt nr 1083 står att Henrik Muerman (ska ev vara Meurman) (1584 – 1613) var föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm och dess skola. I vigselnotis daterad 30/11 1680 i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1a (mellan köpman Martin Braun, ev Mårten Brun, och Dorothea Dargemann) står att brudens pappa, Georg Dargemann (dc 1688), hade en titel vid tyska kyrkans skola. Enligt adelsvapen.com om Manderstierna 1239 står att Georg Dargemann också var guldsmed i Stockholm.

Släktnamnet Waxmouth/Waxmuth förekommer också här:

•   tabell 2 vinskänk Anders Bruun: hans troliga hustru, registrerad som Gundela Braun, var fadder vid dop den 16/2 1681 (Anders och Gunilla vigdes (en ”omvigning” i tyska fs?) dock den 5/5 1682…) i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm av bokbindare Olaus Waxmuths barn Catharina.
•   tabell 12 hustru Christina Brun: herr Christian Waxmuth var kautionsmans åt kopparslagare mäster Johan Petre när han gifte sig med Christina Brun den 20/12 1712 i Katarina församling i Stockholm.
•   Holms tomtbok 1679 (fol. 45): i vilken det framkommer att salige krukmakare mäster David Ungman(?)s tomt vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Saturnus, nu ägdes av Waxmut. Intill tomten står också ”Designerat d: till Waxmuths Dotter d: 28 Augusti A:o 1691”. Vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Jupiter, ägde Samuel Brun (tab 11) och (tab 13) Anna Catharina Brunos makes styvfar, kopparslagare mäster Christopher Kruse, ägde även han (och bebodde) en gård i kvarteret Jupiter (men inte nödvändigtvis vid kyrkogatan). Christina Bruun (tab 12) vigdes i sin egen gård vid (Sankta Maria) kyrkogatan då hon gifte sig med kopparslagare mäster Petter Norman 4/8 1723. Margareta Emporagria, gm kämnär Erik Brun (tab 10), var troligen släkt med Gabriel Lillieflycht (tidigare Emporagrius), som ägde en tomt vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Jupiter, enligt Holms tomtbok 1679.

456
Hej!!

Tack Kjell! Vad roligt att få återkoppling på allt arbete! Efter att ha lagt upp texten i den här tråden har jag upptäckt en hel del felaktigheter (främst i tabell 6, Chatarina/Catrina Brun). För närvarande håller jag på att göra nya versioner och kanske borde jag vänta med att svara, men (som vanligt) blir jag ivrig och kan inte vänta. :) Som vanligt har jag också många frågor och funderingar, men först en rättning (enligt min uppfattning) av dina tabeller i ditt förra inlägg.

Catharina, g m handelsman Lorens Israelsson Gahm, bör ha varit dotter till Tabell 1001 (inte till Tabell 1002).

Kommentarer/frågor:
 
1. Om Daniel Johansson Le Brun (Tabell 1012) var barn till Johan Daniel (tab 1011) skulle Daniel och samtliga hans barn (födda 1705, 1706 respektive 1707) ha dött före skrivandet, den 20/3 1713, av bouppteckningen efter Johan Daniel. Eftersom väldigt många dog av pesten, 1710 i Stockholm, är det möjligt att det förhåller sig så, men det skulle vara bra med uppgift(er) som styrker, eller avfärdar, det eventuella släktskapet enligt min åsikt.

2. För att kolla om ett patronymikon (eller ”Daniel”) är registrerat, då Tabell 1011 Johan Daniel(sson) Bruun nämndes som vinskänk 1675 gick jag till sida 117 i Maria Magdalenas volym LIa1:27, men hittade inte namnet där. Du, Kjell, skrev i och för sig LIa:27 sid 117, men jag hittar inte någon volym med den beteckningen. Jag skulle vilja göra kollen eftersom jag misstänker att vinskänken Johan Bruun (såvida det inte står Johan Daniel Bruun) kan ha varit tabell 5 i den här tråden (men mina misstankar visar sig ofta vara fel och dessutom var tabell 5 bara ca 19 år 1675 :) ). Här är länk till LIa1:27, sida 117:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055262_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=2721%2C92%2C3723%2C1720

3. Förhoppningsvis kan jag bidra med ett efternamn till vinskänken Michel på Printzen, som kaverade då Daniel Johansson Le Brun (tabell 0 i den här tråden) och Catharina Hansdotter Richter vigdes. Jag har nämligen kopia av tre artiklar, skrivna av Gunnar Hellström, om vinskänkar och källare i Stockholm under den aktuella tidsperioden.

4. ”Sedan sist” har jag hittat några kopplingar (självklart långsökta och svaga! :) ) mellan Johan Daniel(sson) Bruun (Tabell 1011) och några av de andra Brun i den här tråden, men även mellan honom och faktor/handelsman Anthoni (de) Bruyn. Med anledning av dessa eventuella kopplingar önskar jag bidra med en fundering 😉 om resonemanget kring stavningen le Brun även för personer med dokumenterat tyskt ursprung. Ett flertal gånger har jag stött på exempel där en person blivit felaktigt registrerad, i kyrkoarkiv (på 1700-talet om jag minns rätt), som född i en socken bara för att personen kom flyttandes därifrån, men vid närmare titt var personen född i annan socken. Kan man tänka sig att liknande förhållanden gäller, exempelvis för Johan Daniel(sson) Bruun (Tabell 1011), som blev registrerad som ”Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Meijn”? Jag tänker också på; a) smältare Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210, gm Catherine Bevij) som flyttade från Sverige till Mannheim Neustadt (i Tyskland) 1671, och b) perukmakare David Dubois, som uppges ha varit född i Frankrike. När det gäller den senare har jag börjat skönja ett möjligt släktskap mellan honom och guldsmed Gotfred Dubois (Tabell 54 i NV del 1, sida 210). Se bifogade bilder (nya versioner av de under diskussionsämnet Dubois) och text nedan för förklaring eller blunda för denna fundering, som än så länge bara ligger i sin vagga.

5. En annan fundering kring stavningen le Brun och tyskt ursprung är att det tycks mig finnas en koppling mellan Christina Brun (tabell 3 i den här tråden) och valloner (Dubois som gifte sig i hennes gård samt hennes troliga dotter som gifte sig med en ”vallon-svensk”). En annan möjlig koppling till valloner rör pigan Maria Le Brun hos rådman Hans Kohlmäter enligt uppgift i Stockholms mtl 1683 (se mitt inlägg den 2022-11-22 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0). Jag har gjort några anteckningar om henne (se nästa inlägg i den här tråden). Det bör ha funnits ett nära släktskap mellan Kohlmäter och Waxmuth. Enligt en sekundär källa lär ”en Waxmuth” (Anna Margareta Waxmuth) ha varit gm Johan Jacob Kirkhoff i första hälften av 1700-talet. Kirckhoff tycks mig ett så ovanligt namn (i Sverige på 1700-talet) att jag tror det kan vara troligt att Johan Jacob var släkt med min ana, Ana (nej Anna förstås!) Kirckhoff, gm mästersmeden och ”vallon-svensken” Jan Le Broun (fc 1722 på Öns bruk i Älvkarleby). För kopplingar mellan släktnamnet Waxmut och några av tabellerna i den här tråden, se näst inlägg (som är mina icke-renskrivna anteckningar).

Även om jag borde vänta till en renskrivning är gjord (men jag kan inte låta bli!) kopierar och klistrar jag in mina nuvarande anteckningar med ny information om krögare Daniel Le Brun (tabell 0 i den här tråden), Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) ”och company”. Eftersom jag fruktar att texten blir alltför lång för endast ett inlägg gör jag två separata inlägg.

Jag håller fortfarande på att leta efter fler uppgifter (i tyska Sankta Gertrud församlings kyrkoarkiv). Gunnar Hellströms artiklar tror jag innehåller mycket information om vinskänkar Brun, och om andra Brun, i Stockholm i början av 1700-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

457
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-07-16, 13:35 »
Hej,

Klensmed Elias Galler gifte sig med jungfru Dorothea Dargemannin (troligen feminin form av Dargemann), dotter till salige remsnidare(?) i Printzlau(?) Zachaus (Zacharias?) Dargeman, den 7/12 1680 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 63). En vecka tidigare, den 30/11 1680, vigdes i samma församling köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till (guldsmed enligt sek källa) Georg Dargeman, som även hade en roll (vilken?) vid tyska kyrkans skola ("deutschen kirch'd schuhlen" om jag har läst rätt).

Länk till vigselnotiserna:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3170%2C1560%2C2987%2C1454

Länk till den sekundära källan (se TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstierna_nr_1239

Vänliga hälsningar,
Jan

458
Degerman / SV: Degerman
« skrivet: 2023-07-16, 13:16 »
Hej,

I tyska Sankta Gertrud (i Stockholm) församlings vigsel- och dopnotiser från 1680-talet har jag stött på ett släktnamn, som jag uppfattar som Dargeman/Dargemann. En av dessa personer fick sitt släktnamn stavat Dagerman 1694 i Jakob och Johannes församling i Stockholm. Eftersom det är så likt Degerman startar jag inget nytt diskussionsämne, utan ställer några frågor här, under Degerman.

Den 30/11 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin (feminin form av Dargemann), dotter till herr George Dargemanns (guldsmed, se adliga ätten Manderstierna nr 1239 tabell 1 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstierna_nr_1239 ).

Den 7/12 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, klensmed mäster Elias Galler och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till salige Zacheus (Zackarias) Dargeman, som var remsnidare(?) i Printzlau(? det finns ett privatsjukhus kallat Printzlau strax norr om Köpenhamn enligt Google-sökning på ”Printzlau”). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnen Galan, med stavningsvarianten Galle, och le Brun, med stavningsvarianten Broun.

Den 12/9 1681 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, bokhållare (”buchhalter”) Martin Brauns barn Catharina. Faddrar var: Jürgen Dargeman(? Martins svärfar Georg?), Johan Daniel Braun (Martins bror), hustru Margareta Palmquist och hustru Anna Maria Frick.

Den 18/11 1684 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Marten Brauns barn Cornelius Jacob (CI:1a, sida 647). Faddrar var: Cornelius Jacob(? Jacobsson?), Jacob Leonhard Allmacker, Peter Roseu(?), hustru Catharina Dargeman (Martens svärmor?) och hustru Sara Le(?) Blon(?) (Le Brun??)

Den 26/3 1694 registrerades betalning för begravning avDagermans [Degermans?] måghMarten Brun till Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:53, sida 36). Hade då ”stådt bisatt 12 weckor”.

Länk till vigselnotiserna 1680:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3131%2C1649%2C2988%2C1454

Länk till dopnotisen 18/11 1684:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00303#?c=&m=&s=&cv=302&xywh=3118%2C3027%2C2809%2C1328

Länk till notisen om betalning 1694 för begravning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054839_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=339%2C2265%2C2627%2C1214

Har någon mer information om (någon av) ovan nämnda personer? Främst vore jag tacksam för hjälp (och läshjälp) med de rödmarkerade frågetecknen.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

459
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-16, 10:24 »
Hejsan!

Oj då, då får ättlingar till Catharina Hök bjuda dig, Stefan, på en Dubbelt Öl!  ;D

Kanske kan det vara samma Catharina Hök/Höök i din länk Stefan. Det enda jag noterade i länken är att Catharina Hööks make Mathias Berentsson ska ha dött 1674. Om hon vore samma person som Catharina Hök gm hovslagare Hans Richter skulle deras första barn kunna vara fött 1675. Enligt min tolkning av bouppteckningen (BOU 1704:69) var Anna Catharina det yngsta omnämnda barnet, och hon var född 1684. Det är andra fyra barn omnämnda i bouppteckningen och dessutom hade Hans och Catharina sonen Carl född 1680. Jag har inte sett något barn mellan Anna Catharina (f 1684) och Carl (f 1680), men jag kan ha missat något eller ett barn kan ha blivit döpt i en annan församling. I annat fall skulle Hans Richter och Catharina Hök ha fått fyra barn mellan 1674 och 1680 (1675-1679), dvs fyra barn på fem år.

Stefan! Eftersom du är en avlägsen släkting till bryggare Claes Lampa och dessutom en duktig släktforskare  :-* vet du säkert om Lucia Skick (gm Claes Lampa) och Elisabeth Skick (gm Olof Hansson Grå) var systrar.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag fick nyss se vigsel-/lysningsnotis, för perukmakare Jonas Godu och Elsabe (Elisabeth) Langmuhr, den 26/10 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 65). Fem dagar tidigare, den 21/10 1682 upprättades inventarium efter perukmakare mäster Jonas Godes avlidna maka, hustru Christina Cramer (se mitt inlägg den 2023-07-13 i den här tråden).
Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3110%2C2528%2C2986%2C1453

Sorry att jag inte gör någon sammanställning innan jag skriver om fynden! Min ursäkt är att jag egentligen letar efter annat. Dessutom kanske det borde skrivas om perukmakare, och sedan vinskänk, Jonas Gode under diskussionsämnet Gode...  :-[

460
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-15, 21:32 »
Hejsan,

Ytterligare en fundering, som kanske andra redan har gjort...

Den 1/6 1690 vigdes (eller lystes för) guldsmed Christophorus (Christopher) Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer, som tycks ha varit kirurg vid kungliga livgardet, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 75).

Guldsmed Gotfred Dubois (tab 54 i NV del 1, sida 210) gifte sig 1720 med Anna Meijer. Kan man tänka sig att hon var barn, barnbarn, brosbarn, brorsbarnbarn e.dy. till kirurgen Nicolai Meijer?

Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1, sida 107) hade en trolig son, Daniel le Brun. Daniels hustru Catharina Hansdotter Richter var troligen dottern Anna Catrina till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök/Höök (dc sept 1703, se BOU 1704:69).

Hans Richter och Catharina Höks barn (alla döpta i Jakob och Johannes församling i Stockholm:
•   Carl dp 5/10 1680 (CIa:10, sida 30)
•   Anna Catrina dp 23/7 1684 (CIa:10, sida 155), troligen Daniel Le Bruns hustru (Catharina Hansdotter Richter)
•   Daniel dp 7/10 1686 (Cia:10, sida 169)

I ovan nämnda BOU är Anna Catharina och äldre barn nämnda, men inte Carl eller Daniel.

Vid dop den 4/6 1684 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av guldsmed Engelhard Schröders barn, Georg Engelhardt, var Friedrich Richter fadder. Troligen var Fredrich samma person som guldsmed mäster Fredric Richter, som i februari 1707 uppbjöd guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7) och möjligen/troligen var han en släkting (bror?) till Daniels svärfar, hovslagare Hans Richter.

Vid dop den 16/12 1688 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av snörmakare(?) Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes, var bla Maria Richter fadder.

Daniel le Bruns troliga pappa (och Catharina Hansdotter Richters troliga svärfar). hammarsmed Johan le Brun (tab 3 i NV del 1, sida 107), bör ha bott i Åkerby 1677.
Guldsmed Gotfred Dubois pappa, hammarsmed Clas Dubois (tab 53 i NV del 1, sida 210) var vid Åkerby 1678.

Är det bland annat baserat på dessa kopplingar som Daniel le Brun anses vara trolig son till hammarsmed Johan le Brun? Finns det andra uppgifter som indikerar far-/son-relationen?

Länk till vigselnotisen mellan guldsmed Christopher Richter och Anna Maria Meijer:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3455%2C3710%2C2809%2C1328

Länk till bouppteckning efter hovslagare Hans Richter och hustru Catharina Hök:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=2585%2C219%2C4466%2C2064

Vänliga hälsningar,
Jan

461
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-07-15, 18:46 »
Hejsan!

Tack Anne för både tipset om amiralitetsbagare och om brödförsäljningsprisets historia i Sverige!  :)

Kul, tycker jag, med paret Sundin och Eckorn (Ekorn)!  ;)

Här ett annat tips:

Den 15/9 1691 döptes "Zucker Becker" [sockerbagare] Carl Göding (Carl Gieting, tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27) och Beata Marias barn Margaretha Maria i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 707). Faddrar var Andreas Drohander/Drosander, Martin Niemann, Johanns Standar(?), monsignor Gustav Duben, monsignor Carsten Pfeiff, hustru Maria Christina Bachtin(?), hustru Christina de Besche(n), hustru Gundela Drencken(?), hustru Maria Norden(?) och jungfru Christina Neuwarth(?).

I mitt inlägg med tabell 23 skrev jag att sockerbagare Carl Gieting var född före 1680. Med datum för ovan nämnda dop bör han ha varit född före 1673 och vi fick också reda på att hans hustru, innan Magdalena de Moij, hette Beata Maria. Dottern Margaretha Maria blev inte omnämnd i bouppteckningen, daterad 24/5 1719, efter Carl Gieting så troligen dog hon före detta datum.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3045%2C429%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

462
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-07-15, 15:28 »
Hej igen,

Möjligen (men jag inser att det nog inte är så troligt) kan följande information ge en ledtråd till vem kofferdifarare Gillius Douhan (gm Margareta Henriksdotter Heije, död i mars 1717 i Stockholm) var.

Den 29/12 1690 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, vagnmakare Simon Heijers (eller Hoyer?) barn Elisabeth (CI:1b, sida 679). Bland faddrarna finns en guldarbetare, en "grobshmit" (grovsmed?) och en "messershmit" (knivsmed?) registrerade i dopnotisen.

Om jag minns rätt har jag läst om (eller själv skrivit om?) vagnmakare i "vallon-sammanhang", men tyvärr hittar jag inte den eventuella informationen igen.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=2990%2C3751%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Här en "vallonsk vagnmakare" (tror jag, och jag tror också att det nog inte var i samband med släktnamnet Bajar som jag tycks mig minnas en "vallonsk vagnmakare"):
Den 13/9 1688 vigdes (eller lystes för) vagnmakare mäster Simon Bajar och jungfru Gertrud Possos(?), dotter (eller styvdotter?) till salige Carl Possos(?), i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 72).
Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=751%2C1184%2C2490%2C1212

463
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-07-14, 11:10 »
Hej igen!

Eftersom bagare/sockerbagare har omnämnts några gånger i det här diskussionsämnet önskar jag tipsa om en artikel, som jag själv blev tipsad om under diskussionsämnet "introducerad adel - Blix" här på Anbytarforum. Artikeln handlar, i och för sig, specifikt om "Amiralitetsbagare i Stockholm", men förhoppningsvis innehåller den information som kan vara av värde för Geting-forskare.

I artikeln är "sockerbagardotter" Maria Leffler omnämnd. Släktnamnet Leffler finns omnämnt i tabell 16 (Dårdigh Gietingh) i mitt inlägg den 2023-04-25 i den här tråden. Vad jag inte nämnde där var att, enligt mina anteckningar, brännvinsbrännare Hans Leffler också var kyrkvärd.

Artikeln är skriven av Jonas Berg och börjar på sidan 27:
https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/fn47-lag.pdf

Vänliga hälsningar,
Jan

464
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-13, 17:58 »
Hej,

Jag önskar återkomma till David du Bois, som var vinskänk 1687 och perukmakare 1688 i Stockholm (se Kjell Lindbloms och mitt inlägg den 2023-07-08 i den här tråden).

Den 21/10 1682 upprättades inventarium efter perukmakare mäster Jonas Godes avlidna maka, hustru Christina Cramer (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:32 sida 1147). Baserat på barnens namn och beräknade födelseår var det samma Jonas Gode, som dog i april 1688 enligt bou daterad 22/12 1688 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:40 sida 975). Han var då vinskänk.

Jonas Gode var alltså perukmakare 1682 och vinskänk 1688 i Stockholm.

Kan man tänka sig att David du Bois blev perukmakare efter Jonas Godes bortgång i april 1688?

Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2023-07-01, i den här tråden, sägs David Debois ha varit född i Frankrike.
Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2021-10-05 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67521.0 bör (ovan nämnda?) vinskänk Jonas Gode ha haft tyskt ursprung.

David du Bois och Jonas Gode hade några gemensamma nämnare:
•   de bodde i Stockholm på 1680-talet
•   de hade släktnamn, som även ”vallon-svenskar” hade på 1680-talet
•   de blev registrerade som både vinskänkar och perukmakare under 1680-talet

Genom att jämföra namn i bouppteckningar (se länkar nedan) och i mina anteckningar (rörande släktnamnen Brun och Geting) hittade jag några andra långsökta  ;D och eventuella gemensamma nämnare (baserade på några antaganden som jag inte har undersökt vidare).

1) Norrköping
•   David Dubois troliga svåger, vinskänk Frantz de Moij (d.y.), hade en dotter Magdalena (dp 16/11 1683 i S:ta Gertrud). Det var troligen hon som var gm sockerbagare Carl Geting (död 24/2 1719) vars dödsbo var skyldig pengar till vinskänk Jacob de Moij i Norrköping (se tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.0 ).
•   Jonas Godes svåger i 2:a giftet var Jochum Langmühr i Norrköping enligt bou, daterad 22/12 1688, efter Jonas Gode. (Släktnamnet Langmühr har stavningsvarianten Langmeur, som med ett tyskt uttal kanske påminner lite om ”de Moij”?)

2) släktnamnet Lampa
•   David Dubois ovan nämnda troliga släkting, sockerbagare Carl Geting, var förmodligen släkt med Catharina Larsdotter Geting gm Johan Lampa (se tabell 20 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.0 ).
•   Jonas Gode bör ha haft koppling till Olof Grå (troligen samma person som Olof Hansson Grå) eftersom dödsboet efter Jonas Godes första hustru, Christina Cramer, hade ”wiss infodrande skuldh” hos honom (se sida 1148v i bou a) nedan, upprättad 21/10 1682 – se också namnet Jürgen Boy på sida 1149 – att jämföra med perukmakare Peter Boy nämnd i mitt inlägg den 2023-07-07 i den här tråden). (Förslagsvis hade Olof Grå köpt en peruk på kredit av Jonas Gode.) Olof Grås troliga svägerska, Lucia Skik (Schick, död 11/2 1675), var gm Claes Lampa, som gifte sig omkr 1680 med Olof Grås dotter Christina enligt sekundär källa (se nedan).
Enligt sekundär källa (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa) var Johan Lampa son till Claes Lampa.

3) släktnamnen Brun, Weber och Lylo (Lyllo eller Lijllo enligt personens egen namnteckning)
•   David Dubois svärfar, vinskänk Frantz de Moij (d.ä.), hyrde bostad av handelsman Anthoni Bruns änka i Stadens östra kvarter (hus nr 117) enligt uppgift i Stockholms mtl 1683. Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2022-11-20 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0 var Anthoni Brun (död 1679) flamländare och faktor vid Åkers bruk.
•   David Dubois troliga svågers dotter, Magdalena Regina (dp 16/11 1683), hade faddern ”Andreas Brun”. Troligen var Andreas Brun samma person som vinhandlare Anders Bruun (tabell 2) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 (upprepning av mitt inlägg, den 2023-07-04, i den här tråden).
•   Jonas Godes dödsbo hade, 1688, ”wiss infordrande skuldh” hos (köpman) Gerdt Webers änka, som kan ha varit släkting till handelsman Anthoni Bruns måg, inspektor Hindrick Weber (död före 1711).
•   Jonas Godes ingifta svåger i 2:a giftet (se bou b) nedan och namnteckning på sista sidan), vinskänk Hinrich Lylo (död 1691), var fadder då Maria (egentligen Margareta) Brun (tabell 4 i ovanstående länk) och Nils Helgesson Linds dotter, Anna, döptes den 23/3 1684. Jag misstänker att Margareta Brun var brorsbarn till ovan nämnda vinhandlare Anders Bruun.
•   Ovan nämnda Olof Hansson Grås troliga svåger var vinskänk Georg Broun/Göran/Johan Bruun (tabell 18 i ovanstående länk), gm Elisabeth Hansdotter Grå (död mellan 1698 och 1711). Georg/Göran/Johan Brun var möjligen son till ovan nämnda vinhandlare Anders Bruun.

4) släktnamnet Scharenberg
•   David Dubois troliga svågers dotter, Regina (dp 26/6 1685), hade faddern ”Schahrenbergs frau”, som bör ha varit Catharina Scharenberg (gm Johan Scharenberg).
•   Jonas Godes dödsbo hade, 1688, betalande skuld till Catharina Scharenberg (då gm, eller änka efter, Johan Scharenberg, som dog före 21/4 1689).

Länkar till bouppteckningar:
a) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107513_01230#?c=&m=&s=&cv=1229&xywh=3185%2C351%2C5539%2C2633
b) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107521_01007#?c=&m=&s=&cv=1006&xywh=2544%2C291%2C3763%2C1789
c) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107577_01684#?c=&m=&s=&cv=1683&xywh=2953%2C2212%2C3103%2C1789
d) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107568_00409#?c=&m=&s=&cv=408&xywh=3574%2C3599%2C1496%2C691

Vänliga hälsningar,
Jan

465
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-07-13, 14:44 »
Hejsan!

Ja, det kan nog stämma att de Haan var Elisabeths makes släktnamn.

Jag har lagt märke till att hustrur ofta (oftast?) registrerades med sina makars släktnamn, både i Sankta Gertrud församlings kyrkoböcker runt 1700 och i andra stockholmförsamlingars kyrkoböcker under samma tidsperiod.

Tack för svaret och för informationen om Johan de Haan!

Vänliga hälsningar,
Jan

466
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-11, 16:04 »
Hej igen,

Kan det möjligen ha varit smältare Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210, gm Catherine Bevij) som flyttade tillbaka till Sverige (från Mannheim Neustadt eller från annan ort) och begravdes 1683 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:42, Riksarkivets bild 19)?

Min tolkning och avskrift av texten:

d. 21 [augusti 1683] Öpningen på kyrkogården till En Calvie [kalvinist?] Johan Düburs lijk

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054828_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=503%2C2249%2C2639%2C1219


Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Förslagsvis gjordes inventering av ovan nämnda Johan Düburs dödsbo den 29/8 1683 i Stockholm (Rådhusrättens 1:a avdelining, F1A:33, sida 873). I bouppteckningen står att "Jean de oude Boier" hade varit skeppare (sida 873) och att hans arvingar fanns i Holland i staden Tessel / Tesset. Men: det är väl inte möjligt att det står "Till rättelse för dess häst och arfwingar..."?!  :o

På sida 874v står att notarierna(?) Jacob de Jong och Petter Hakert intygade att "de Bour" ägde 1/32-del av skeppet Delphin.

Jag misstänker att skepparen inte hade släktnamnet Dubois.

Infordrande skuld fanns hos Johan Scharenberg - ett släktnamn som återkommer i mina anteckningar.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107514_00936#?c=&m=&s=&cv=935&xywh=2997%2C584%2C5353%2C2474

467
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2023-07-11, 15:08 »
Hej,

I Stockholms mtl 1683 (BA:6/1, sida 83 i del 2) finns registrerad en trädgårdsmästare Erik Ingemundsson.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=3904%2C2140%2C2391%2C1136

-------------------

I Stockholms Jakob och Johannes församlings liksedlar 1683 finns notis, daterad 31/8 1683, av betalning för begravning av hopman (hauptman) Ingemund Axelssons "sanna hustru". Enligt tolkning av sekundär källa (se tabell 5 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 ) bör det ha rört sig om Ingemunds hustru Brita Emanuelsdotter.

Vad betyder "sanna hustru"? Borde det ha stått "andra hustru"?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054828_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=3330%2C2147%2C3105%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

468
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-11, 14:38 »
Hej igen!

Om jag har tolkat information i mtl 1652 rätt hade bryggare Jochum Allstedt/Ahlstedt (i hus nr 71) en hyresgäst, vinskänk(?) Cornelis Kramer, i hus nr 72.

I mina anteckningar har jag en bokhållare Johan Crammer, som eventuellt kan ha varit släkting till Cornelius.

Köpman Gert Weber var fadder vid dop av bokhållare Johan Crammers barn Johannes, dp 5/1 1682 i Maria Magdalena församling i Stockholm (MM). Enligt dop 25/2 1682 i MM var (samma?) Gert Weber sockerbruksförvaltare. Gert Webers hustru var fadder och bar barnet vid dop av sockerbruksdräng Måns Olofssons barn Gabriel, dp 16/9 1683 i MM. Vid samma dop var nålmakarhustru Brita Olofsdotter (Måns syster?) också fadder. (Se också synålsmakare mäster Paul Weber i kvarteret Laxen i MM i mtl 1702 och i mtl 1711.)

Uppgifterna om synålsmakare och om sockerbruk leder oss tillbaka till "nålmakares hustru Anna Blix" och till "senkel-makare Gregert Blix" som var fadder vid dop av sockerbruksmästare Lars Jonsson och hustru Judita Ros barn Juditta, dp 15/8 1670 i MM (se mitt inlägg den 2023-02-08 i den här tråden).

-----------------------------------

I mtl 1683 har jag noterat att Anna Blix hade en hyresgäst(?), trädgårdsmästare Erik Ingemundsson, hans hustru Margetha Matthsdotter och hennes 2,5-år gamla son (troligen från ett tidigare äktenskap). Med väldig stor spekulation kan Erik ha motsvarat sonen Erik i tabell 5 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 .

Vänliga hälsningar,
Jan

469
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-11, 12:05 »
Hej!

Stort tack Anne för värdefull information, ffa artikeln om amiralitetsbagare!! Den innehöll värdefull information för mig och ja, jag har lite information om amiralitetsbagare Hans Schmèer (med mina stavningsvarianter Schmertz och Smertz), men först...

Året för vigseln mellan Jacob Daurer och Catharina von Sonten(? Schoting?) bör vara 1686.

Nej, jag har inte sett ditt inlägg, Anne, i vilket du har nämnt adresserna där "Ahlstedtarna" var skrivna. Har du lust att länka dit? ...för det är väl inte inlagt i den här tråden?

Lite information om bagare mäster Hans Schmertz finns i tabell 37 här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0

Jag håller på att söka kompletterande information till tabellerna i ovanstående länk.
Hittills har jag följande tillägg till tabell 37 (mina anteckningar...):

Magdalena Brun, ff 1661, trolig släkting till bryggare Claes Bruun (tab 1) och till kompanibåtsman Lars Brun (tab 36).

Den 13/5 1679 vigdes mäster Hans Schmertz, becker [bäcker, dvs bagare], och jungfru Magdalena Braun, salige Jochim Brauns dotter [tochter] i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 61).

Möjligen var Magdalenas pappa, Jochim Braun, den Jacob Brun som köpte/sålde gård i kvarteret Jupiter i MM 1653 och/eller tomt i kvarteret Jupiter 1664. I sådant fall var Magdalena troligen även släkting till kämnär Erik Brun (tab 10), skeppare Samuel Brun (tab 11) och indirekt med de personer Erik och Samuel troligen var släkt med.

Magdalena Brun och bagare Hans Schmertzs/Smerts barn:
•   … kolla mellan 1679 och 1683!
•   Jochim dp 24/10 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, faddrar var: Jacob Gris (troligen skepparen, som var gm Anna Clasdotter Brun, trolig dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1)), Andreas Som [Sohm], Hans Flor, Jochim Dietrich, hustru Elsa Jung, hustru Christina Gengh(?), Johan Gris hustru och jungfru Maria Heins

I artikeln, som du Anne jättesnällt länkade till, om amiralitetsbagare, står att bagare Hans Schmertz gifte sig 1665 med Anna Hobe, dotter till bagare Mikael Hobe (död 1675). Gissningsvis var Annas bror bagare mäster Michel Hobb, som var gm Catrina Brun, tabell 6 i länken ovan. Jag har upptäckt felaktigheter i tabell 6 och håller nu på att göra en ny version. (Den Catrina Brun jag är intresserad av, och som jag vill ge tabellnummer 6, var inte gm kopparslagare Jacob och inte med vinskänk Erik Kusbom, som hette Slysbom enligt sekundär källa.)

I artikeln om amiralitetsbagare nämns också släktnamnen Köster och Leffler (som jag har stavat Lefler i mina anteckningar). För mer information om Köster, se tabell 38 i länken ovan. Släktnamnet Leffler / Lefler finns inte med i information dit länken leder, men om någon önskar ta del av mina anteckningar är det bara att höra av sig.

Vänliga hälsningar,
Jan

470
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-07-10, 13:41 »
Hej,

Herr Peter Galle var fadder vid dop, den 7/10 1688 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 676), av becker [troligen bäcker, dvs bagare] Joachim Kammeckers barn Andreas.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00318#?c=&m=&s=&cv=317&xywh=1986%2C2843%2C1486%2C702

----------------------

Johann Galand var fadder vid dop, den 16/12 1688 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 678), av Thomas Blussings barn Margaretha Sophia. En annan fadder var herr Carl Pfeiff.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00319#?c=&m=&s=&cv=318&xywh=505%2C2234%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

471
Introducerad adel - A / SV: Ankarklo
« skrivet: 2023-07-10, 13:31 »
Hej,

Vid dop i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, den 24/9 1688 (CI:1a, sida 676) av schuemacher (skomakare) Jacob Isermans barn Jan Heinrich, var fr. (frau/hustru) Maria Anckarklo fadder.

Enligt tolkning av sekundär källa var Maria gift med Axel Hägg adlad (november 1686) Anckarklo. Se "Marichen Johansdotter" i tabell 6 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00318#?c=&m=&s=&cv=317&xywh=665%2C2459%2C1238%2C585

Vänliga hälsningar,
Jan

472
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-10, 12:56 »
Tackar tackar Anne för mycket information!

Jag kan inte låta bli att dela ytterligare tre dopnotiser med den trevliga familjen Blix/Schmèer/Ahlstedt/von der Burg.

Den 4/8 1688 döptes Hieronymus och Elisabeth von der Burgs barn Anna Elisabeth i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 675).
Faddrar var: Christoff Rosenfeldt, herr Roth(?), herr Harling(?), Herman Altstedt, Johan Samuelsson, hustru Anna Blix, hustru Sara Schmeer och hustru Helena Schmeer.

Se tabell 4 i Constantinus Lindfors inlägg den 2018-05-19, i den här tråden, för mer information om familjen.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2979%2C1936%2C3035%2C1435

--------------------

Den 13/12 1688 döptes Herman Burgers (troligen samma person som i mitt inlägg den 2023-07-09 i den här tråden) barn Margareta i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 678).
Faddrar var: Fridrich Schacht(?), Jurden Loreling(?), Heindrich Busch, Ernst Perner(?), Hans Heindrich Sched(?), hustru Helena Samuelsdotter (gm källarmästare Johan Jockim Schmer), hustru Elisabeth Belman (Bellman?!!) och Margareta Kiehlhoff(?).

Eftersom jag är intresserad av släktnamnet Kirkhoff undrar jag om den sista faddern kan ha detta släktnamn. Dessutom är jag förstås nyfiken på det eventuella släktnamnet Bellman! Eller står det Bolman/Bollman?

Slutligen undrar jag om släktnamnet Schmer möjligen kan ha haft stavningsvarianten "Schmertz".

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00319#?c=&m=&s=&cv=318&xywh=574%2C72%2C3081%2C1457

--------------------

Den 27/12 1688 döptes Jochim Herman von Alstedts barn Herman Samuel i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 678).
Faddrar var: Carl Eritius(?), Philip Hurtzig, Niclas Mösser/Mässer, Hieronymus von der Burg (eller står det Burch?), hustru Juliana Fulck, hustru Catharina Samuelstochter (dvs Samuelsdotter), hustru Brigitta Christina von Alstedt och hustru Christina Vogt.

I Constantinus Lindfors inlägg den 2018-05-19 i den här tråden och tabell 4 finns ingen dotter med namnet Catharina Samuelsdotter. Kan man tänka sig att den ovan nämnda faddern ändå var en dotter till Anna Persdotter Blix (tabell 4)? Om uppgifter om hennes barn kommer från bouppteckning misstänker jag att det finns en möjlighet att en eventuell dotter Catharina dog, barnlös, innan bouppteckningen efter Anna Blix skrevs. Kan det stämma?
PS: Jag ser nu att bouppteckningen efter pappa Samuel skrevs 1670 och någon dotter Catharina är inte omnämnd i den om jag har förstått rätt. Kan det hända att Anna Blix var gravid, med ytterligare ett av Samuels barn (dvs den eventuella Catharina), då bouppteckningen skrevs? Nåväl, det blir i sådant fall bara spekulationer... och dessutom skulle den eventuella dottern Catharina ha varit bara 18 år, och redan gift, vid dopet 1688...


Vänliga hälsningar,
Jan


473
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-07-09, 13:57 »
Hej igen!

Vid dop, den 23/3 1688 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 671), av läkare(?) Andreas Vallants(?) barn, Maria Elisabeth, var bl.a. "f. [frau, dvs hustru] Elisabeth de Haan" fadder.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00315#?c=&m=&s=&cv=314&xywh=3019%2C4149%2C3035%2C1435

Kan Elisabeth möjligen ha varit "en Douhan"?

Om hon var dotter till Mårten Dehand (tabell 2 i NV del 1, sida 180) skulle hon kunna vara barnet fött 1665 vilket, i sådant fall, skulle kunna ge en antydan om att Mårten Dehands mamma hette Elisabeth.

Ett sammanträffande är att det, längst ner på sidan 670 i ovan länkade dopbok, finns registrerat ett dop av en Peter Hoijers (Höijer?) barn och i de två senaste inläggen i den här tråden har det snarlika släktnamnet Heije omnämnts. Två av faddrarna vid dopet av Peter Hoijers barn var, enligt min bedöming, måg (Jacob Gris) respektive dotter (Catarina Brun) till bryggare Claes Bruun, som kanske kanske var "en Le Brun".

474
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-09, 12:01 »
Hej igen!

Här är en till dopnotis, i tyska Sankta Gertruds CI:1a (sida 669) med familjen Blix/Schmèer/Ahlstedt:

Den 9/11 1687 döptes Herman Burgers barn Brigitta Christina.
Hennes faddrar var: Michael Coreus(?), Johan Joachim Schmeer, Johan Aldstedt, Zacharias Fuldt, Lars Benck(t)sson, hustru Brigitta Christina Aldstedt, hustru Margaretha Sam(u)elsdotter, hustru Elisabeth Sam(u)elsdotter och jungfru Anna Catharina Schmeer.

Jag antar att de två Samuelsdöttrarna var systrar med varandra och att Margareta var Margareta Samuelsdotter Blix.

Familjen tycks mig ha haft en god sammanhållning.  :)

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00314#?c=&m=&s=&cv=313&xywh=2999%2C520%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

475
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-07-09, 11:16 »
Tack Ulf för uppgiften om datumet för inlägget!

Vid skrivande av inlägg här på Anbytarforum syns inte samtliga inlägg i tråden (bara de senaste), i alla fall med den browser och inställningar jag har. Det var därför jag inte kunde skriva datumet då inlägget hade gjorts. Istället borde jag förstås ha letat upp inlägget i efterhand och gjort en ändring. Tack för att du hjälpte till istället Ulf!

Vänliga hälsningar,
Jan

476
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-09, 11:06 »
Tackar Kjell för svar!

Vänliga hälsningar,
Jan

477
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-09, 11:04 »
Tack Maud och Anne för era svar!

Jag misstänker att Sara von Ahlstedt var syster, eller på annat vis nära släkting, till kommissarie J. Herman Alstedt, som var gift med Margareta Samuelsdotter Blix.

Vänliga hälsningar,
Jan

478
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-07-08, 14:49 »
Hej igen,

Den 23/8 1687 döptes kommissarie J. Herman Alstedts (och Margareta Samuelsdotter Blixs) barn Herman Jochim i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 667). Faddrar var: Hans Heinrich Schmeer, Carl Johansson, Jochim von Alsted(t), Johan Jochim Schmeer, Balthasar Rochus, Petrus Rochus, hustru Anna Blix, hustru Margareta Blix, hustru Ingri von Alstedt och Elisabeth Samuelsdotter.

Se Constantinus Lindfors inlägg den 1018-05-19 i den här tråden och tabellerna 2 och 4 för släktskap mellan personerna. Men: hur kommer släktnamnet Schmeer in i bilden?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=3079%2C1911%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

479
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-08, 14:01 »
Hejsan åter igen!  :)

Den här gången gör jag ett bidrag utan spekulationer  ;D men med en fråga:

Den 20/6 1687 döptes, i tyska Sankta Gertrud fs, vinskänk ("weinschencke") David du Bois barn Regina.

Endast elva månader senare:

Den 23/5 1688 döptes, i Kungsholm fs, florvävare/perukmakare David Deboes barn Magdalena (se Kjell Linsbloms inlägg den 2023-07-01 i den här tråden).

Rör det sig om två olika personer?

Länk till dopnotisen den 20/6 1687:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=333%2C68%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

480
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-07, 17:15 »
Hej,

Hoppas jag inte skapar förvirring med mina inlägg! Här kommer ytterligare en fundering med lite invecklade släktskap...

Men först: i mitt förra inlägg skrev jag "...släktskap mellan paren Anders Bruun/Gunilla Brink och David Dubois/Fransina Fransdotter de Moij...". Jag borde har skrivit "...släktskap, eller annan typ av relation (kommersiell, kulturell o.dy.) , mellan paren...".

David Dubois var perukmakare. En annan perukmakare (tror jag, se länk nedan för bedöming av det jag tror kan vara det tyska ordet "Perückenmacher" men "felstavat" med ett B istället för ett P), vars barn Scharlotta döptes 16/3 1687 i Sankta Gertrud fs (CI:1a, sida 664), hette Peter Boy. I Sällskapet vallonättlingars släktlista har jag sett att en stavningsvariant av Dubois (som väl egentligen är franskans "du bois"?) är du Boy.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00312#?c=&m=&s=&cv=311&xywh=346%2C3088%2C3035%2C1435

Bland faddrarna läser jag "fr. [frau] Maria Wachsmuth [Waxmuth]". Möjligen var Maria samma person som Sara Maria Waxmouth, svärmor till Christian Adriansson Kohlmäter, adlad Riddersköld. Se barnet Christian i tabell 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Riddersk%C3%B6ld_nr_1006

I ovan länkade sekundära källa står att Christian adopterades av råd- och handelsmannen i Stockholm Joh. Kohlmäter, men enligt min tolkning av artikel om släkten Kahlmeter (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309) och av Riddarhusets originalgenealogier om släkten Ridderschiöld hette rådmannen Hans Kohlmäter (inte Johan).

I Stockholms mtl 1683 (BA:6/1, Riksarkivets bild 83) tycks det stå att rådman Hans Kohlmäter hade en piga vid namn Maria Le Brun (fc 1658). Möjligen/Troligen hade hon vallonskt påbrå.

Länk till sida i mtl 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=354%2C2033%2C3714%2C1765

Notera att Hans Kohlmäster var granne med paret Anders Bruun och (troligen) Gunilla Brink.

Med andra, förhoppningsvis mindre krångliga, ord:

Hans Kohlmästers adoptivsons/fostersons svärmor, Sara Maria Waxmouth, kan ha varit fadder vid dop av perukmakare Peter Boys barn Scharlotta (dp 16/3 1687). Hans Kohlmäster hade en piga, 1683, som hette Maria Le Brun.

Kan man tänka sig att Boy är en förkortad variant av du Boy? Jag har noterat släktnamnet Boy vid genomgång av Sankta Gertruds födelsebok CI:1a, men inte "hajjat till" förrän nu, när jag fick se kopplingen "perukmakare" och "Waxmuth" (om det står dessa två ord/namn förstås!).

Vänliga hälsningar,
Jan

481
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-07-07, 15:49 »
Hej igen,

fr (frau? dvs hustru) Sara Galle(n) var fadder vid dop den 21/1 1687 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm av becker (troligen bäcker, dvs bagare) Joachim Kammeckers barn David. Kanske Joachim var släkt med Mårten Kammecker, vars dotter (Maria?) var gm bruksförvaltare Jakob Leijel/Gerdes enligt sekundär källa, tex (se barn Jakob i TAB 2):
 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00311#?c=&m=&s=&cv=310&xywh=2992%2C2211%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

482
Grönvall / Grönwall / SV: Grönvall / Grönwall
« skrivet: 2023-07-07, 11:55 »
Tack Markus för ditt innehållsrika svar!!

Vänliga hälsningar,
Jan

483
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-07-06, 12:01 »
Hej,

Den 24/2 1686 döptes smed(? "schmidt"?) Elias Gallers barn Rosina i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 656).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00308#?c=&m=&s=&cv=307&xywh=335%2C2132%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

484
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-05, 14:59 »
Hej igen,

Ytterligare en indirekt indikation om ett släktskap mellan paren Anders Bruun/Gunilla Brink och David Dubois/Fransina Fransdotter de Moij, via Fransinas troliga bror Frantz de Moij, är att Johan Scharenberg respektive hans hustru (troligen) var faddrar vid dop i tyska Sanka Gertrud församling i Stockholm:

-  6/11 1681 av vinskänk Andreas Bruns barn Heinrich, och
- 26/6 1685 av vinskänk Frantz de Moij juniors barn Regina (Frantz de Moij den äldre var en annan fadder)

Länk till dopnotisen 6/11 1681:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00293#?c=&m=&s=&cv=292&xywh=412%2C2869%2C2809%2C1328

Länk till dopnotisen 26/6 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00306#?c=&m=&s=&cv=305&xywh=441%2C1195%2C2809%2C1328

Johan Scharenbergs hustru "madame Catterina Schiarenberg" och dotter var faddrar vid respektive två dop av krögare Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn 1705 respektive 1706 i Storkyrkoförsamlingen.

Vänliga hälsningar,
Jan

485
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-07-05, 14:05 »
Hejsan,

I sökandet efter annat hittade jag en tjusig namnteckning gjord av Lorentz Geting den 25/1 1680. (Jo, det bör stå 1680 även om det ser ut som 1681 - paret vigdes nämligen den 26/1 1680 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.)

Namnteckningen finns i en lysningshandling i Stockholms Storkyrkoförsamling (HVa:2, Riksarkivets bild 108). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056462_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3384%2C417%2C2627%2C1214

Möjligen (men med väldigt stor osäkerhet!) var Lorentz Geting samma person som handelsman Lars Joensson Gedingh (tabell 19 i mitt inlägg här ovan någonstans... tyvärr hittar jag inte inlägget i skrivande stund och därmed inte heller datumet då det gjordes).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: länk till vigselnotisen i vilken det framkommer att brudgummen Erik Nilsson Werre var kock: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3247%2C2121%2C2809%2C1328

PS2: troligen en väldigt långsökt koppling, men den andra namnteckningen i lysningshanlingen gjordes av Olof Andersson - samma namn förekommer som dopvittne till två av (tab 38) soldat Per Larsson Geting och Ingeborg Andersdotters barn (födda 1717 resp. 1725).

486
Grönvall / Grönwall / SV: Grönvall / Grönwall
« skrivet: 2023-07-05, 13:48 »
Tackar tackar Markus för ett intressant svar!

PS: Vet du om samtliga, eller nästan samtliga, barn till Rasmus Olsson blev registrerade med släktnamnet Grönvall? Jag har stött på en annan syskonskara där samtliga blev registrerade med släktnamnet Öbrink och ditt exempel med syskonen Grönvall gav mig ett exempel på varför en hel syskonskara började använda ett visst släktnamn. Jag har inte så stort material att titta i, men jag "har en känsla av" att det var vanligare i början av 1700-talet att ett, eller ett par, syskon började använda ett "nytt" släktnamn snarare än alla syskon i en syskonskara.

Vänliga hälsningar,
Jan

487
Hej,

Den 23/2 1682 döptes åkare Nils Pädersson Wärme och hustru Karin Jacobsdotters barn Karin i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3, sida 196). Faddrar var: sillpackare Jöns Olufsson, klockare Erik Amundsson, Oluff Barckhuusens hustru, mäster Jacob Richwarts(?) hustru och Christian Eriksson Skyts hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=409%2C3167%2C3370%2C1594

-----------------------

Den 26/1 1680 vigdes överste Hassfärtts (möjligen släkten Hastfer nr 240) mäster kock Erik Nilsson Werre och jungfru Catharina Olufsdotter i Stockholms Storkyrkoförsamling (EII:1, sida 127).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3312%2C2079%2C2809%2C1328

Lysningshanligen, angående brudgummen Erik Nilsson Werre, attesterades den 25/1 1680 av Oloff Andersson och Lorentz Geting (Storkyrkoförsamlingens HVa:2, Riksarkivets bild 108).

Länk till lysningshandlingen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056462_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3102%2C193%2C3101%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan

488
Grönvall / Grönwall / SV: Grönvall / Grönwall
« skrivet: 2023-07-05, 13:15 »
Hej,

I Stockholms Storkyrkoförsamlings volym HVa:2 (lysningshandlingar) finns ett dokument, daterat 16/11 1680, i vilket det tycks framkomma att jungfru Anna Juhl och kapten Johan Grönwald önskade gifta sig med varandra (Riksarkivets bild 69).

I mina anteckningar har jag skrivit om "Johan Olsson Grönvall i Fadderstorp" som pappa till "Olof Grönvall (fc 1733) inspektor på Gimminge gård" i Vallby socken i Skåne. Jag misstänker att kapten Johan Grönwald inte var samma person som Johan Olsson Grönvall, men jag undrar om det fanns något släktskap dem emellan.

Länk till lysningshandlingen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056462_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=13%2C670%2C5062%2C2339

Några namn i dokumentet: bokhållare Conrad Möller, salige Albrecht Möller, vinskänk Anders Horne(?) och skräddare mäster Anders Bellman.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

489
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-04, 16:04 »
Hej,

Tyvärr skrev jag fel datum, i mitt förra inlägg, när Anders/Andreas Brun och Gundela Brinck vigdes (eller datum för lysning). Det var den 5/5 1672!

Vid dop i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm den 16/11 1683, av Frantz de Moij "der jungers" (den yngres) barn, Magdalena Regina, var en "Andreas Brun" fadder. Jag gissar att Andreas var samma person som vinskänk Anders Bruun (tabell 2 i länken i mitt förra inlägg). Möjligen kan det tyda på ett släktskap* mellan paren Anders Bruun och Gunilla Brinck samt Magdalena Koch och Frantz de Moij, vars troliga syster eller dotter Fransina Fransdotter de Moij gifte sig med perukmakare David Dubois knappt ett år senare, den 22/10 1684 i Storkyrko fs (se Kjell Lindbloms inlägg den 2023-07-01 i den här tråden.

* Förrutom den yrkesmässiga (både Anders Bruun och Frantz de Moij var vinskänkar) och eventuell annan typ av koppling.

Länk till dopnotisen av Frantz de Moijs barn Magdalena Regina, vars fadder var Andreas Brun:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=474%2C2362%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

490
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-01, 18:48 »
Tackar!  :)

Ett litet bidrag med parallell information om perukmakare David Dubois är att hans troliga svåger (eller möjligen hans svärfar), vinskänk Frantz de Moij, gifte sig den 9/7 1678 (eller lysningens datum) i Sankta Gertrud fs, med vinhandlare Jacob Kochs dotter, jungfru Magdalena Kochin (jag har lagt märke till att kvinnors släktnamn (ofta) slutar med -in i notiserna i slutet av 1600-talet i tyska församlingens volym CI:1a). Kochin tycks vara ett tyskt släktnamn.

Länk till lysning- eller vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=725%2C1564%2C2567%2C1214

Här kommer lite spekulationer kring perukmakare David Dubois:

I tabell 2 om vinskänk Anders Bruun i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 har jag skrivit att Catharina Brun, gm perukmakare Johan Meruchat, troligen var dotter till vinskänk Anders Bruun. Jag har nu sett att en tunnbindare(?) Anders Bruun, gifte sig med Gundela (Gunilla) Brinck, dotter till bokhållare Peter Brinck, den 5/5 1682 i tyska fs (CI:1a, sida 50). Den informationen bidrar starkt (tycker jag) till hypotesen att perukmakare Johan Meruchats svärfar var vinskänk (fd tunnbindare) Anders Bruun (se informationen, i tabell 2, om Catharina Bruns föräldrar, Anders och Gunilla Brun). Dessutom tyder släktnamnet Brinck (starkt) på att vinskänk Anders Bruun (tabell 2) var bror till bryggare Claes Bruun (tabell 1) eftersom han bör ha varit granne med brännvinsbrännare Måns Brinck (se tabell 18 i ovanstående länk).

Jag fortsätter att leta i Sankta Gertruds födelsebok. Jag har sett att en handelsman (kauffman) Martin Braun (Mårten Brun) gifte sig (eller lysning), den 30/11 1680 i tyska Sankta Gertruds fs i Stockholm, med Dorothea Dargemannin, dotter till herr Georg Dargemann, som var guldsmed enligt sekundär källa (adelsvapen.com om adliga ätten Manderstierna nr 1239). Jag tycker han passar in som möjlig pappa till piga Barbro Mårtensdotter Le Brun, som tycks ha haft någon slags koppling till den adliga släkten Meurman/Mannerstedt (nr 1083). (Mårten Brun dog 1694 enligt register, som jag inte har kontrollerat än, och Barbro gifte sig 1709 och var kanske piga eftersom hon var faderlös...) I den sekundära källan om Mannerstedt står att Henrik Muerman (1584-1613) var sidenkramhandlare och att han var föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm och dess skola. I Martin Braun och Dorothea Dargemannins vigselnotis står något, som jag inte har lyckats tyda, om en tysk(? dvs deutsche) kyrka(? dvs kirchen) skola (schuhle). Om någon har lust att försöka tyda texten är länken till notisen här (tyska Sankta Gertrud, CI:1a, sida 63):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3359%2C1739%2C1485%2C702

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: min mammas kommentar när jag berättade om mina långsökta kopplingar var "vad lätt det tycks ha varit att bli adlad förr i tiden".  ;D

491
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-06-30, 19:03 »
Hej,

Den 22/8 1684 döptes (Dubois ny tabell 63 till Kjell Lindbloms NV del 1) David Dubois barn Isaac i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 645). Eftersom en av faddrarna var Frantz de Moij /de Moy d. ältere (den äldre) misstänker jag att mamman till Isaac var Frantz de Moijs dotter.

Jag har inte noterat något annat barn till David Dubois i dopboken när jag har letat fr.o.m 1680 t.o.m 22/8 1684, så Isaac kanske är hans första barn med de Moijs dotter (och kan ge en antydan om vad Davids pappa hette).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00302#?c=&m=&s=&cv=301&xywh=3012%2C3978%2C3081%2C1457

I samma dopbok har jag hittat dop av Frantz de Moij den yngres barn (Magdalena Regina dp 16/11 1683) vilket kanske tyder på att familjen de Moij, snarare än David Dubois, hade någon slags koppling till tyska församlingen.

Länk till dopnotisen den 16/11 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=444%2C2294%2C2935%2C1395

I en dopnotis i Maria Magdalena församling, den 30/3 1671, står att Frantz de Moij (förmodligen den äldre) var vinskänk. Hans namn finns bland faddrarna, liksom namnet "jungfru Catharina Clasdotter". Hon var möjligtvis dotter till bryggare Claes Brun, tabell 1 i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0
Uppgifter om dottern Chatarina finns i tabell 6, men jag har upptäckt en hel del felaktigheter och återkommer med en uppdatering av tabell 6 i ovanstående länk.

Länk till dopnotisen den 30/3 1671:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=2970%2C2186%2C3469%2C1649

Jag återkommer om jag hittar fler dopnotiser av David Dubois barn i tyska Sankta Gertruds församling.

Vänliga hälsningar,
Jan

492
De Moine / SV: de Moine, Charlotta Gustava, född ca 1768, var?
« skrivet: 2023-06-30, 15:06 »
Hej,

I Maria Magdalena församling och i tyska Sankta Gertruds församling, båda i Stockholm, har jag lagt märke till släktnamnet de Moy / de Moij. Jag har tidigare frågat, under diskussionsämnet "smed- och vallonsläkter - de Morgny" om de Moy kan ha varit en stavningsvariant av de Morgny, men har ännu inte fått något svar där.

I Sällskapet vallonättlingars släktlista har jag nu lagt märke till att där även finns släktnamnet le Moine (se bifogad bild).

Kan "de Moine", "le Moine", "de Morgny" och/eller "de Moy" möjligtvis vara stavningsvarianter av ett och samma släktnamn, eller av ett par olika släktnamn? Kan "de Moy" röra sig om ett vallonskt släktnamn?

Länk till namnet "de Moy" (Frantz de Moy der jüngern, dvs den yngre, tycker jag det står... - en "den äldre" har jag anteckningar om från Maria Magdalena församling i Stockholm) i Sankta Gertrud församlings dopbok CI:1a, sida 640: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=377%2C2724%2C1032%2C488

493
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2023-06-30, 14:15 »
Hej,

I Stockholms tyska Sankta Gertruds församlings födelse- och dopbok volym CI:1a har jag lagt märke till namnet Anna Blix i ett par dopnotiser. Möjligen rör det sig om tabell 4 i Constantinus Lindfors inlägg den 1018-05-19 i den här tråden.

Den 13/8 1683 döptes bokhållare(?) (buchhalter?) Gustaff Garsaein(?)s barn Niclas vars faddrar var (med stor osäkerhet av min tydning av texten!): Jonas Österling, Erich Bartelsson Bergner, Jörgen Strauss, Aston Nuttel, hustru Maria Hedwig Garsaein, hustru Anna Blix, hustru Sara(??) von Alstedt (Ahlstedt) och hustru Margareta Rube (sida 638).

Länk till dopnotisen den 13/8 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00299#?c=&m=&s=&cv=298&xywh=370%2C2031%2C3081%2C1457

Den 27/9 1683 döptes Daniel Eisenbergs barn Dorothea Elisabeth vars faddrar var (med samma osäkerhet som ovan!): Andreas Hornei, Peter Beckman, Peter Grell, Bertel Tisenberg, hustru Anna Blix, hustru Merta Marcklins, hustru Regina Magdalena Wittergell / Wittvogell, hustru Maria Clehn och jungfru(??) Catrina von Santen (sida 639).

Länk till dopnotisen den 27/9 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00299#?c=&m=&s=&cv=298&xywh=3008%2C1600%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

494
Gallon / Galan / SV: Gallon / Galan
« skrivet: 2023-06-29, 08:02 »
Hej,

Den 20/11(?) 1681 döptes klensmed Elias Gallers barn Dorothea i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm (CI:1a, sida 627).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00293#?c=&m=&s=&cv=292&xywh=3032%2C161%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

495
Bouvin / SV: Bouvin
« skrivet: 2023-06-28, 13:51 »
Hej,

Vid dop i tyska Sankta Getruds församling i Stockholm den 10/4 1681 var "fr [frau?] Johanna De Bouijn [alt. Bovijn eller Bovyn]" och herr Stephan De Geer faddrar (CI:1a, sida 622). Det var Magnus Scheels (Scheeles?) barn Carolus som döptes.

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista har jag sett att släktnamnet Bovin har haft stavningsvarianten de Bouvengne.

Jag har inte kontrollerat om Johanna finns i NV och släkten Bovin så sorry om jag kommer med en redan känd uppgift, eller snarare: en uppgift om en redan känd person.  :)

Länk till födelsenotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00291#?c=&m=&s=&cv=290&xywh=1021%2C2497%2C1772%2C838

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

496
Leijel / SV: Leijel
« skrivet: 2023-06-28, 13:33 »
Hej igen!

Ja, jag tycker det ser ut att stå "den 19 christnade h [herr] Johan Jacob Lyels [eller Lijels] barn Ewa" i Storkyrkoförsamlingens CIa1:3, sida 68! Men jag är ingen expert!!  :-\

Vänliga hälsningar,
Jan

497
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2023-06-28, 08:52 »
Hejsan,

När jag kom fram till att det inte rörde sig om släkten Godou tog jag bort inlägget.

I ett av dopen (det tidigaste) såg jag att hjulmakare Georgen hade släktnamnet Remert, som tycks ha sitt ursprung i västra Tyskland/östra Frankrike när man söker på Geneanet.

Här är länk till bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:120, sida 10):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2258%2C280%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

498
Leijel / SV: Leijel
« skrivet: 2023-06-28, 08:34 »
Hejsan!

Tack igen för svar Anne!

Jag tror inte något, men jag undrar om den Judita Leijel (om det står så) som var fadder vid dop den 30/4 1680 och (såvida det rör sig om samma person) den 25/7 1680 i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm kan ha varit hustrun till Henrik Leijel. Enligt adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 hette hon Judit Rokev* och jag undrar om hon kan ha blivit registrerad med släktnamnet Leijel i dopnotiserna 1680 eftersom hon då var gift med Henrik Leijel enligt den sekundära källan. Dessutom sägs hon ha varit döpt 1647 i tyska församlingen i Stockholm, så hon tycks ha haft en koppling tid.

Här är länken igen till adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 (se TAB 5):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531

*Enligt hemsidan leijel.se hette hon Judith Rokes. Länk: https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/46-henrik-leijel-1627-1710

Vänliga hälsningar,
Jan

499
Leijel / SV: Leijel
« skrivet: 2023-06-27, 18:24 »
Tack Anne för svar och, som vanligt, många länkar!

Vad jag kan komma på finns tre möjligheter till observationerna i Sankta Gertruds dopbok:

1) det står inte Judit Leijel
2) "fr" betyder "freulein", dvs fröken/jungfru
3) det står Judit Leijel, men det var inte dottern till Adam Leijel och Helena Radou

Om någon har den rätta förklaringen, eller uppgifter som tyder på en förklaring, skulle jag bli tacksam!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Om det står hustru Judita Leijel kanske det var hon som var gm Henrik Leijel, tabell 5 i släkten Leijel nr 1531 (se adelsvapen.com).
Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531

500
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-06-27, 17:23 »
Hej igen,

I Kjell Lindbloms NV del 2 sida 273 står att tabell 7 Gottfred Tillman var hovslagare i Stockholm.
Äldsta noteringarna om hans troliga farbror tabell 9 Gottfrid Tillman, är som båtsman 1702.

Kan man tänka sig att tabell 9 Gottfrid Tillman också var hovslagare i Stockholm, innan han blev båtsman?

Bakgrunden till min fråga är en hovslagare (tror jag det kan stå på "någon slags" tyska  :-X möjligen "hofeschmid", men det ser mer ur som "hoseschmid", men "hose" (byxor) tycker jag inte passar ihop med "schmied" (smed)) Gottfried, som var fadder vid dop av hattmakare (möjligen står det "hutmacher") Brun. Min tolkning är att barnet, Ulrica Eleonora, döptes den 30/11 1680. Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm CI:1a, sida 619. Som märks behöver jag hjälp med en del tolkningar!  :D

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00289#?c=&m=&s=&cv=288&xywh=3276%2C3091%2C2567%2C1214

Mamman till tabell 9 Gottfrid Tillman hette Barbro (Claesdotter) Boivi (NV del 2, sida 272), dotter till tabell 3 Nicolas Bevi (NV del 1, sida 44). Möjligen hade hon en koppling till Barbro Mårtensdotter Le Brun, som gifte sig i Stockholm 1709 och vars pappa bör ha hetat Mårten Le Brun*. Det var hennes dopnotis jag letar efter i tyska Sankta Gertruds församlings dopbok när jag fick se dopnotisen med pappa Brun och faddern Gottfried, som kanske var hovslagare. Hoppas mina långsökta funderingar inte stör!  ;D

*Enligt Kjell Lindbloms hypotes, om jag har förstått den rätt, kan Mårten Le Bruns föräldrar ha varit Simon le Brun (tabell 6 i NV del 1, sida 107) och Jeanne Claesdotter, som kan ha varit syster till tabell 9 Gottfrid Tillmans mamma, Barbro (Claesdotter) Boivi. "Pappa Brun" och "faddern Gottfried" i dopnotisen skulle alltså kunna ha varit kusiner.

Vänliga hälsningar,
Jan

Sidor: [1] 2 3