ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Fabian Persson

Sidor: [1]
1
Mularp / SV: Smedjor i Mularp på senare delen av 1800-talet
« skrivet: 2017-08-26, 14:29 »
Jag har en del uppgifter som jag kan vidarebefordra mailledes (fabian.persson@some.ox.ac.uk). (I dagsläget är jag i Oxford, annars Lund.)

2
Mularp / SV: Smedjor i Mularp på senare delen av 1800-talet
« skrivet: 2017-08-26, 13:47 »
Hej Sören,
Om du hittar något får du gärna berätta det för mig. (Per Samuel Andersson var min farfarsfar.)

3
Fischer / SV: Fischer
« skrivet: 2017-02-12, 23:11 »
Tack! Jag skulle säga att det står Tydzlandh.

4
Fischer / SV: Fischer
« skrivet: 2017-02-12, 22:52 »
Hej Niklas,
Mitt Svar-abonnemang har gått ut i stunden. Kan du ta en bild och lägga ut på Frisland/Tyskland?

5
Hammar / SV: Hammar
« skrivet: 2017-02-12, 19:02 »
  Med en viss matthet att behöva hantera den seglivade mytbildningen sedan 1988 kring kung Christians föregivna oäkta döttrar vill jag bara svara på vad Peter Nolskog skriver ovan. Vad det gäller bröllopshjälpers storlek hänvisar jag bland annat till mina artiklar:
 ‘Dog utlefwad cammarfröken’, i Eva Österberg (ed) Jämmerdal och fröjdesal. Kvinnor i stormaktstidens Sverige. Stockholm 1996 och "Living in the House of Power: Women at the Early Modern Swedish Court", in Nadine Akkerman & Birgit Houben (ed) The Politics of Female Households: Ladies in Waiting Across Early Modern Europe. Brill, Leiden 2014.
 
 Bröllopshjälpen är ingen indikation alls på något släktskap till kungen.
 
 Vad det gäller åldern behövdes tydligen en vederläggning av uppgiften att endast kungliga fick gifta sig i yngre tonåren. Att detta, ehuru ovanligt, förekommer bland bönder i Småland ger vid handen att även detta "indicium" är ett fantasifoster.
 
 Det finns således ingenting alls som tyder på att Beerståhls fantasifulla spekulation om flickorna Castensdotter faktiskt speglar någon verklighet.

6
Fischer / SV: Fischer
« skrivet: 2017-02-12, 18:12 »
Vi förefaller ha två olika Dionysius Fischer som båda är läkare och verksamma i Sverige samtidigt. En av dem av apotekare och läkare i Arboga redan 1598 och nämns som död 1666. Såsom framgår av domböckerna i Arboga (se Margaret Nyblad Brown ovan) är han far till den Johan Dionysii Fischer som först är befallningsman på Stora Sundby och sedan blir rådman i Arboga.

Uppgiften att Johan Fischer är son till okulisten Dionysius Fischer i dennes äktenskap med Anna von Brobergen förefaller vara en spekulation helt byggd på namnet Dionysius Fischer.

Nätet ger snabb spridning åt sådana här spekulation. Ovan nämns 2002 en uppgift från Familysearch att en Dionysius Fischer skulle gift sig i Baden 1607 med en Sophia Boecklin. Någon har sedan slarvigt kopplat ihop den Sophia Boecklin med Johan Fischer i Arboga.

Givetvis kan det finnas någon annan form av släktskap. Dionysius Fischer i Arboga skulle exempelvis kunna vara farbror till okulisten Dionysius Fischer och i så fall son till läkaren Dionysius Fischer i Mecklenburg. Fast det är helt hypotetisk och bygger bara på namnlikhet och yrke.

7
Fischer / SV: Fischer
« skrivet: 2017-02-12, 15:54 »
Hej Thomas,

Som du ser av ett inlägg av Margaret Nyblad Brown ovan (2012) är befallningsmannen/rådmannen Johan Fischer son till apotekaren i Arboga mäster Dionysius Fischer. Apotekaren Dionysius Fischer är uppenbarligen inte samma person som den Dionysius Fischer (1605-1656) som är okulist och gift med Anna von Brobergen.

8
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Lindebohm
« skrivet: 2017-02-05, 12:13 »
Har någon snubblat över häradsskrivaren Jöns Lindebohm / Jöns Lindebom? Han var son till slottsskrivaren/underfogden på Kalmar slott Simon Olsson och dennes, som det förefaller andra, hustru Kerstin Jonsdotter (omnämnda från slutet av 1640-talet och framåt). Jöns Lindebohm var häradsskrivare i Norra Motet på Öland under 1680-talet och förefaller ha bott i Gärdslösa under denna tid. Hans hustru omnämns i Norra Motets dombok men är dessvärre namnlös. Från 1690-talet är Jöns Lindebohm bosatt i Karlskrona. Så jag vore tacksam om någon har ledtrådar till Jöns Lindebohms gifte och föräldrarnas bakgrund. Rent hypotetiskt skulle modern kunna vara en syster till Jacob Jonsson Lindebom och Lars Jonsson Lindebom. Jag har lekt med tanken att om så är fallet skulle Simon Olsson kunna ha en koppling till Olaus Simonis i det närbelägna Horn.

9
Övriga ämnen / SV: Personrelaterat
« skrivet: 2017-01-30, 12:27 »
Hej Bertil,
Varför tror du inte att det är samma person?

10
Övriga ämnen / SV: Personrelaterat
« skrivet: 2017-01-29, 14:11 »
Gästgivaren Johan Lechander torde vara son till Per Andersson i Östanbro (Hömb socken) och dennes hustru Brita Johansdotter Lechandra.

11
03) Brev m. m. - 1600-talet / Brev 1676 RA Biografica
« skrivet: 2015-11-11, 18:41 »
döden afleedh kommer een wår bem:te Sal. fadhers Systerman Hans Päderson Håål föregifwandes sosom etc

12
Hammar / Hammar
« skrivet: 2015-08-07, 17:05 »
Kan det i så fall vara Tiselius bok om Bohusländska herrgårdar från 1920-talet som spökar? Vi kan säkerligen utesluta att det skulle finnas en släkttradition från 1600-talets början som traderats muntligt.

13
Hammar / Hammar
« skrivet: 2015-08-07, 15:02 »
Uttrycket ingen rök utan eld har mycket på sitt samvete. Faktiskt finns många exempel där det florerat uppgifter utan minsta sanningshalt. Nu verkar det ju vara så, om jag förstått saken rätt, att det inte ens funnits rykten att Margrete och Görel skulle vara döttrar till Christian IV. Beerståhls artikel från 1988 förefaller vara första gången denna spekulation lanseras. Annika talar visserligen om hörsägen generation efter generation, men jag kan inte se några uppgifter om att en sådan muntlig tradition faktiskt existerar. (Om vi nu lämnar åt sidan att en sådan hörsägen skulle vara värdelös för att ge uppgifter om händelser kring 1600.) Så det första tecknet på rök kommer nog från Beerståhl 1988.

14
Hammar / Hammar
« skrivet: 2015-08-07, 10:42 »
Anbytarforum är till för att hjälpa varandra. Det innebär inte att okritiskt heja på allt som skrivs här. Det är en hjälp att upplysa när genealogiska konstruktioner inte håller. Jag har läst Beerståhls artikel Det trefaldiga bröllopet i Köpenhamn. För mig är det en hjälp inte bara till dig utan även till andra att visa hur spekulationen kring Margreta Castensdotters börd inte håller för närmare granskning. Det står givetvis var och en fritt att spekulera och önskedrömma vad vederbörande vill, men när man kommer med påståendet om släktskaps sannolikhet får man vara beredd på att dessa bedöms av andra med normal källkritik. Det är inte gnölighet. Du förefaller fortfarande tro att det är mycket troligt att MC faktisk var oäkta barn till CIV. Det finns, som du medger, inga bevis för detta. Vad jag vill tydliggöra är att det inte heller finns några indicier som antyder att Margreta Castensdotter var oäkta barn till Christian IV. Det finns ingenting alls som antyder en koppling mellan dessa personer.

15
Hammar / Hammar
« skrivet: 2015-08-07, 10:15 »
Annika, du verkar inte vilja analysera indicier. (För övrigt påstår både du och Roger J ovan att MC var dotter till kung Christian, inte bara att det var troligt. Se ditt inlägg 6 augusti: Kung Christian lät även hålla bröllop för honom och sin oäkta dotter Margareta på Köpenhamns slott (Margarete Christiansdatter 1590-1656). Jag har tagit upp två indicier som, vad jag kan bedöma, av Beerståhl ansetts vara grundbultar i hans indiciekedja för att Margrete Castensdotter skulle vara dotter till Christian IV. Kan du argumentera mot mina synpunkter om bröllopshjälpen respektive åldern vid giftermål? I annat fall bör dessa indicier strykas och övriga indicier granskas. Du tycker att det är gnöligt men så fungerar historisk forskning. Källor bedöms och värderas utifrån källkritiska principer. Det håller inte att svepande säga att det verkligen inte är osannolikt att det faktiskt är så beträffande Margrete Castensdotters föregivna kungliga börd. Vad konkret bygger du det anspråket på?

16
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-07, 01:44 »
Att bedöma indiciers källvärde är i sig inte tjabbande. I det här fallet finns det inte gott om indicier, Annika. Jag har tagit del av vad Beerståhl skrivit och det går att förklara vad han ser som indicier på betydligt trovärdigare sätt än den fantasifulla hypotesen att Margreta Castensdotter var kungadotter.  Inom seriös genealogi ingår det att bedöma källors värde och indiciers hållbarhet. Givetvis kan starka indicier antyda att ett släktskap föreligger även om helt hållbara bevis inte finns. I det här fallet finns inte några sådana indicier. De omständigheter som anförts som indicier har missförståtts. I mitt tycke är det av godo att inte nätet svämmas över av spekulationer som sedan förvandlas till sanningar. Att se Margrete Castensdotter som dotter till Christian IV är en sådan vildsint spekulation utan någon grund som poppar upp exempelvis på Geni.

17
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-07, 00:50 »
Uppriktigt sagt kan jag inte se någonting alls som talar för att Margrete skulle varit en utomäktenskaplig dotter till Christian IV. Inga källor uppger att så skulle vara fallet. Uppgiften att endast kungliga fick gifta sig under 18 års ålder är ytterligare ett missförstånd som felaktigt anges som ett indicium. Du kan bland annat i en artikel av Malin Lennartsson i Scandia (2012) se exempel på ett antal 14-åriga (och även 13-åriga) bonddöttrar i Småland som gifter sig under 1600-talet. Margrete bör avföras som dotter till Christian IV tills någon källa kan hittas som faktiskt ger vid handen att hon skulle vara det. I dagsläget är det en ytterst spekulativ gissning utan någon grund.

18
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 07 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-06, 23:35 »
Låt mig påpeka att mycket av diskussionen förefaller grundad på missförstånd. Om Görel och Margrete Castensdotter tjänade vid hovfruntimret ingick normalt en bröllopshjälp. I Sverige motsvarade denna omkring fem årslöner. En kammarpiga kunde således utkvittera 1000 daler. Detta kan jämföras med Margrete Castensdotters och Görel Castensdotters 500 daler vardera. De fick nog bröllopshjälp som tjänare vid hovet snarare än för att de skulle varit utomäktenskapliga döttrar till kungen.

19
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2015-04-27, 21:44 »
I Sveriges kyrkor (Ronneby, vol.85) framgår att i Ronneby har funnits gravsten som nu är förkommen. Skulpterad med timglas, dödskalle och änglahuvud samt inskriptionen Hans Hansson Anna Pedersdotter Anno 1694. Rimligen är detta lagläsaren Hans Hansson och hans första hustru.

20
Grönlund / Grönlund
« skrivet: 2014-09-11, 22:30 »
I Norrköping fanns även en kammakare Anders Grönlund vilken 1788 med makan Catharina Maria Eneström fick sonen Carl Fredric. Bland faddrarna nämnes en Madame Sara Christina Grönlund. Detta intresserar mig eftersom en anmoder Sara Christina Grönlund var gift 1786 med tullbesökaren Peter Lundgren i Kalmar. Om det går att knyta ihop henne med Norrköpingssläkten vore det av största intresse.

21
Grönlund / Grönlund
« skrivet: 2014-09-11, 20:15 »
Johan Daniel Grönlund finns avkonterfejad av J.O. Pilo. Detta framgår av Svenska Porträttarkivet (vol.1) där ett porträtt av kvartermästaren Johan Daniel Grönlund (född 1719) omnämns.

22
Spegel / Spegel
« skrivet: 2014-05-30, 20:34 »
Har något mer framkommit om underfogden Per Håkansson Spegel och hans släktkrets? Insåg att hans sonson Anders Olsson i Tokamåla i Linneryd är en anfader.

23
Förnamn - E / Empa
« skrivet: 2013-10-29, 11:01 »
Kan det verkligen stå Empa Swensdotter här? Det är Jöns hustru i Gransjö i Algutsboda som 1703 råkat i krakel med en granne enligt Uppvidinge dombok.

24
Heijke / Heijke
« skrivet: 2013-10-11, 22:21 »
Hej Katarina! Du har säkert hittat en son till Detlof Heijke. I Hülphers genealogier förekommer Heijkarna och där nämnes en son till Detlof Heijke vid namn Henrik. Han sägs vara handlande i Stockholm och inget är känt om hans giftermål även om en dotter nämns. Så detta var nytt i Heijkegenealogin!

25
Bark / Barck / Äldre inlägg (arkiv) till 21 maj, 2015
« skrivet: 2013-06-28, 16:40 »
Jag har sett uppgiften att regementskvartermästaren Peder Hemmingsson Bruuns (i Kristdala) hustru Brita Johansdotter Barck är dotter till Johan Ludovici. Känner någon till mer om detta?

26
Eggers / Eggers
« skrivet: 2013-06-27, 13:40 »
Anna Margaretha Hastfer / Hastfehr, gift med en Bernhard Eggertz, skriver brev till Magnus Gabriel De la Gardie. Kan denna duo möjligen ha haft någon koppling till Joseph Eggertz (+1710) som var fänrik vid Älvsborgs regemente?

27
Annonsen finns i Inrikes Tidning som finns digitaliserad via KB. Använd dig av deras sökmaskin och sök på Wegult:  
 
http://magasin.kb.se/searchinterface/
 
Det fanns nog viss efterfrågan på att lära sig franska, teckna, musicera etc. Om en kvinna kom från en bättre familj men saknade pengar var guvernant/lärarinna en av få vägar att tjäna pengar.  
 
Hela historien om de la Rouchefoucauld låter mycket suspekt. En så förkrossande fin familj hade uppmärksammats i Sverige. Det är inte heller möjligt att en de la Rouchefoucauld skulle levt som hustru till en enkel fäktmästare/språkmästare. Kanske var Marie Louise Dumont helt enkelt Vegults första frus riktiga namn.

28
Hej,
Det är ju ett fascinerade människoöde du försöker kartlägga. Fast jag tror nog att den familjetradition som traderats inte är helt pålitlig. Du talar om att Vegult flydde från Frankrike? Från vad? Franske revolutionen rullade igång först efter att han flyttat till Norge. Vad han kallade sig i Norge kan vara svårt att reda ut. Skrivaren tolkar uppenbarligen namnet som franskt men detta behöver inte betyda att Vegult själv skrev sig så. Att klura ut vad som är sant och vad som är senare romantiska tillägg i en familjetradition är en utmaning. Kanske är kopplingen till Hedvig Elisabeth Charlotta och diplomaten som var far till Vegults styvdotter sådana senare utbroderingar.  
 
För att foga ytterligare en pusselbit till detta kan vi se att styvdottern Lovisa försökte uppenbarligen lansera en pension för unga fruntimmer när hon i september 1804 (11 och 17 september) annonserar att hon öppnar en skola på Nordanskogs säteri i Hylletofta socken. Hon skriver Undertecknad, som nästan af barndomen anwändt sig i denna wäg, vilket antyder att hon arbetat med att undervisa barn länge trots att hon då bara är strax över tjugo år gammal. Den undervisning hon erbjuder är den sedvanliga för flickor från bättre familjer: franska, teckning, sömnad, historia och geografi.  
 
Har du sökt efter Charlotte Hummelbäck i Köpenhamns kyrkböcker nu när ett mer precist datum föreligger? Kyrkböckerna är digitaliserade och lätt åtkomliga på nätet.

29
Frågan är om inte Vegult (eller Vergult) är mer nära det riktiga namnet? Vigeulle verkar inte alls förekomma i namnsammanhang vid ett rask sökning. Kopplingen till Vasa kan vara intressant för det fanns tydligen Hummelbäckar i Finland.

30
Till vad nytta det hava kan noteras på Familysearch att en Louis Vergult i Antwerpen avlider 1804. Han var född i Anvers 1742 och var son till Arnoud Jacques Vergult. Jag tror nog mer på spåret till Flandern än till Frankrike.

31
Tack Britt Maria! Det förefaller mycket lovande. Nils har en bror Peter född 1758. De är söner till Erik Jonsson och Maria Olofsdotter i Kyrketorp i Ormesberga. Av Erik Jonssons bou 1775 framgår att det finns ytterligare barn: Ingeborg (28 år), Jonas, Måns och Sven. Ingen av dessa kan jag dock hitta i Ormesberga så familjen måste bott någon annanstans före 1758. Du ser ingen sådan syskonskara i eventuella register? Eller vart Maria Olofsdotter tog vägen.

32
Tidigare har jag frågat om två bröder födda i okänd socken i Småland. Nu tillkommer ytterligare information som möjligen kan hjälpa. Kronotimmermannen Petter Berg dog 19 juni 1804 avled i Karlskrona och angavs då vara 46 år gammal. Såsom bror till Petter Berg omnämns en timmerman Nils Bergman. I husförhörslängd för amiralitetsförsamlingen i Karlskrona anges Nils Bergman vara född 2 februari 1760 i Kronobergs län. När Nils gifter sig 1792 i Karlskrona stadsförsamling kallas han Nils Ericsson Bergman och hustrun Marta Påhlsdotter. Hon är enligt husförhörslängden född i Sandsjö antingen 1757 eller 1763 men anges vid sonen Carl Peters födels 1799 vara 32 år gammal.

33
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-08-05
« skrivet: 2013-03-11, 15:25 »
Hej Heléne!
Tusen tack! Det här har varit en hård nöt som äntligen knäckts. Detta torde vara helt rätt. Ingrid Gummesdotter hittar jag i Älmeboda födelsebok 1739 som dotter till Gumme Nilsson i Kavsjömåla och Sven Olsson är nog den Sven som föds 30 augusti 1735 i Södra Sandsjö som son till soldaten Olof Nilsson Giöthe och Botel Jacobsdottter (de sistnämnda tappar jag dock greppet om - dyker de upp i KGF?).

34
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-08-05
« skrivet: 2013-03-11, 13:16 »
Båtsmannen Gumme Svensson Grönberg (död 7 maj 1855 i Tving) tas i tjänst 1795 som blott 16-åring. I husförhörslängderna i Tving (Gröngölsmåla) uppges han vara född 24 november 1778. Någon födelseort anges aldrig och jag har inte hittat honom i Tvings födelsebok. Inte heller har jag hittat födelsenotis för hans syster Kerstin Svensdotter som anges vara född 1780 och avlider 1853 i Tving (Räntemåla). Föräldrarna Sven Olsson och Ingrid Gummesdotter dyker upp i Räntemåla på 1790-talet men jag kan inte hitta dem dessförrinnan. Någon som har ett uppslag var Gumme Svensson Grönberg kom ifrån?

35
Haffenberg / Haffenberg
« skrivet: 2013-01-05, 17:16 »
Marstrand eller Morlanda verkar vara Haffenbergarnas hemtrakter. Jag har nu hittat den ovan nämnde Christian Holmgren som född i Vor Frue i Köpenhamn 12 maj 1726. Hans föräldrar anges då vara Peder Christenson och Cathrine Jonaesdr Haffenberg. Vid samma tid är en Jonas Haffenberg kammarskrivare vid kammarkollegium i Stockholm. En annan Jonas Haffenberg (+ 1694) hade varit komminister i Morlanda och son till kyrkoherden Matts Jonae Haffenberg (+ 1677) i Tegneby. Är det någon som har ytterligare uppgifter om Haffenbergare under sextonhundratalets slut eller 1700-talets första hälft?

36
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2012
« skrivet: 2012-08-10, 00:34 »
Finns Linköpings skolas matrikel (omnämnd ovan i VLA) tryckt i någon form? Jag jagar två eventuella skolgossar i form av Johan Drakenberg och Jacob Nilsson Drakenberg (1670-tal eller tidigt 1680-tal). Möjligen är Skara ett alternativ.

37
Magnus Marinassons ätt / Magnus Marinassons ätt
« skrivet: 2012-07-20, 00:41 »
Att Magnus Marinasson omtalas som riddare 1293 innebär inte nödvändigtvis att han var över 20 år gammal. När Magnus Ladulås arrangera ett stort riddarslag 1289 blev kungens då nioårige son Birger riddare. (Se http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10148 ). Om kung Valdemars dotter Marina var född i början av 1260-talet kan således Magnus Marinasson ha varit tonåring och riddare 1293.

38
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-19, 14:42 »
Här är en bättre variant från trohetsförsäkran 1677 (LLA Skånska generalguvernementskansliet D III m a:4). Svenska kronan inkrävde trohetsförsäkran från invånarna i det nyligen återerövrade Blekinge. Det är det tidigaste belägget jag hittat för Hans Hansson (Ronneby i februari 1677). Han tecknar sig då Hans Hansson häradsskrivare och använder bifogade sigill. Jag tror det är en fågel i sigillet med en fågel ovanpå hjälmen omgiven av tre H (Hans Hansson Hoff)

39
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-18, 21:27 »
Jag hittade f.ö. Hans Hanssons sigill idag från 1678. Det förekom bland inneliggande handlingar till Medelstads häradsrätt.

40
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-18, 21:22 »
Ja, det är advokatfiskalens renoverade dombok för Ronneby jag tittat på. Se längst ner på listan - efter olika häradsrätter kommer städernas domböcker.

41
Sigill och monogram / Sigill och monogram
« skrivet: 2012-07-18, 16:42 »
Kan någon dechiffrera figuren i detta sigill? Det användes 1678 av tingsskrivaren Hans Hansson i Ronneby.

42
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-17, 22:20 »
Såsom kvinna var ju Cecilia Magdalena omyndig så jag tror de omyndiga barnen var: Cecilia Magdalena, Anna Magdalena och Peter. Det framgår i målet 1700 att Johan Carlqvist och Nils Hansson var bröder. I målet 1724 framgår att Anna Magdalena Carlqvist och Peter [Hansson] Carlqvist är syskon och att de har en bror som avlidit men efterlämnat dottern Anna Sophia. Det är rimligen Nils Hanssons dotter. Därmed tror jag vi kan sluta oss till att hela bunten som omnämns i arvsnotisen efter mostern 1707 är syskon. Hans/Johan Carlqvist omnämns inte med patronymikon vare sig i Lund eller Rostock. Jag tror Nilsson är ett skrivfel. Det verkar sannolikt att Carlqvist kan ha uppfunnits av Johan/Hans då han blev student på 1690-talet. Kanske syftar det på Karlskrona (där de hade sin moster och där åtminstone brodern Nils vistades) eller på Karlshamn (dit styvmodern Vibeke Skog och hennes nye make häradsskrivaren Erengisle Törneman flyttade)?  
 
Vad det gäller Carlqvistarnas möderne har vi uppgiften om mostern Magdalena Pedersdotter (gift med Herman Laske och sedan Carl Frigel). Möjligen kan målet med den ärvda skuldsedeln 1683 innebära att handelsmännen Bagge Weinholtz och Detlof Schirholtz (eller deras hustrur) hör till släktkretsen. Det är intressant att Hans Hansson med familj bor i en gård som har tillhört Bagge Weinholtz hustru Anna Sörensdotter. Kan man ana ett arv? Möjligen kan vi också försöka leta efter namn som verkar ha använts av familjen: Magdalena, Cecilia och Dorotea. En prästhustru i Ronneby heter Magdalena och en dito i Fridlevstad Cecilia. Rent spekulativt skulle det kunna finnas någon koppling.  
 
Hans Hanssons tillnamn Hoff kan jag inte förklara. Möjligen har han använt det men sedan har det fallit ur bruk. Man kan tänka sig att Hans Hansson (om han inte var infödd bleking) kan ha varit svensk och flyttat ner till Blekinge och fått posten som häradsskrivare i försvenskningsprocessen. Möjligen kan det finnas uppgifter i kammarkollegium eller någon annanstans i Stockholm om hans utnämning. Det är också möjligt att han kan finnas i någon skol- eller universitetsmatrikel.  
 
Målet i Ronneby har jag helt enkelt hittat genom att skumma genom domboken. Den har dessvärre luckor. Kanske kan man hitta mer än jag gjorde vid en snabb genombladning. Målet 1687 återfinns i Bräkne härad 27 juni 1687.

43
Carlqvist / Karlqvist / Carlqvist / Karlqvist
« skrivet: 2012-07-17, 16:35 »
De blekingska Carlqvistarnas ursprung torde nu vara löst. I domboken för Medelstads härad 15 januari 1700 avhandlas ett mål där barberaren i Karlskrona, Jonas Holtman, å hustrun Metta Larsdotters vägnar vill få ut en halv gårdsdel i Ronneby som hon ärvt 1680 efter sin mormors syster Anna Sörensdotter, gift med handelsmannen Bage Weinholtz. Gården kommer paret Holtman inte åt på grund av att den sedan länge bebos av barnen till framlidne Hans Hansson i Ronneby. Dennes änka är nu omgift med häradsskrivaren Erengisle Törnman och Törnman säger att han inte kan agera å sin hustrus styvbarns vägnar. Merparten av barnen är omyndiga men två myndiga söner nämns: äldste sonen Carlqvist som är student i Rostock samt Nils Hansson som är i Karlskrona. Uppenbarligen har Hans Hansson, i ett tidigare gifte, varit far till syskonen Carlqvist. Ytterligare en ledtråd får vi av att lagläsaren Hans Hansson 1687 agerar ombud åt sin svåger handelsmannen Herman Laske. Laskes hustru Magdalena Pedersdotter gifte sedan om sig med kyrkoinspektoren Carl Frigell och omtalas 1707 (se ovan) som moster åt syskonen Carlqvist. Lagläsaren Hans Hansson uppträder i olika mål under 1680-talet och omtalas vanligen som häradsskrivare eller tingsskrivare i Medelstads härad. Den 26 oktober 1683 uppträder han på tinget i Medelstad och infordrar arv - tillsammans med Bage Weinholtz och Ditlef Schirholtz - efter en gammal skuldsedel. I ett mål i Ronneby 18 november 1678, om pottaska, kallas han häradsskrivaren Mons:r Hans Hansson Hoff. Det vore intressant om det går att pussla ihop mer information om lagläsaren Hans Hanssons släktkrets utifrån detta.

44
Ring / Ring
« skrivet: 2012-07-12, 18:29 »
Gunnar Ring? En Märta Gunnarsdotter Ring gifter sig på 1680-talet med arklimästaren i Karlskrona Jacob Diupenberg. Av hennes namn att döma skulle fadern kunna heta Gunnar Ring. Är någon sådan individ bekant?

45
Drakenberg / Drakenberg
« skrivet: 2012-07-03, 23:41 »
Nu har jag tittat på domböcker i Ås härad på 1690-talet. Där låg Drakenbergarnas gods Tissås. Efter gamle överste Börje Drakenbergs död 1692 omtalas på tinget i februari 1693 att hans son löjtnant [Nils] Drakenberg och dennes brorson Carl Drakenberg äger hela Tissås. Poängen med detta är att Johan Drakenberg, som i Elgenstierna omnämnes som son till överste Börje Drakenberg, inte dyker upp här som delägare i Tissås. Han syns ingenstans i domböckerna. Jag lutar åt att min anmoder Anna Catharina Diupenberg hade rätt i sin supplik när hon omtalar Johan Drakenberg som sin farbror. Han var nog inte son till överste Börje Drakenberg utan bror till arklimästaren Jacob Nilsson Diupenberg. Frågan är bara vem som var deras far?

46
Aha. Då faller det på plats. Är det i mantalslängderna som patronymikon och att Olof är son till skinnaren framgår? Skyldeman uppfattar jag som mer ospecificerad släkting. Att Olof är skyldeman åt sina brorsbarn verkar rimligt då den andre skyldemannen förefaller vara en morbror åt barnen.

47
Mycket intressant! Tack! Bygger du filiationen på namnlikheten eller finns det ytterligare som talar för att Mattias Norman var son till skinnaren Anders Ersson Norman.

48
Bagaren Mattias Norman / Nordman? Finns det uppgifter om hans och hans hustrus ursprung? Mattias Norman avlider 2 april 1700 i Gävle och efterlämnar änkan Margareta Jonsdotter Bir och tre döttrar. Av bouppteckning med medföljande handlingar framgår att änkan Margareta (död 1707) hade bröderna Hans Bihr / Byhr / Bir, Jonas Bihr och Petter Bihr. Änkans mor Margareta Hindriksdotter nämnes även liksom skyldemannen Olof Norman.

49
Conradi / Conradi
« skrivet: 2012-06-03, 11:50 »
Myntmästaren Christopher Conradi är verksam i svenska kronans tjänst från 1630-talet till sin död 1672.I ett brev (på tyska) från 1657 använder han sig av bifogade sigill. Någon som kan tolka vad det kan föreställa? Det är f.ö. lockande att identifiera Christopher Conradi med den Christopher Conradi som 1636 uppträdde som släkting och fullmäktig för Carl Frankelins änka Elisabeth Pollani/Poloni/Palladin. Elisabeth P var (enligt Elgenstiernas supplement) dotter till en vinskänk och änka efter en stadsskrivare i Dirschau. Att stadsskrivaren hette David Conradi framgår av domboksprotokoll 1641. Det kan tillfogas att en köpmannafamilj Conradi var verksam i det närbelägna Danzig.  

50
De la Gardie / De la Gardie
« skrivet: 2012-04-27, 19:32 »
I Index över Svenskt Porträttarkiv finns inte något porträtt med föreställande Carl Julius De la Gardie. Det kan emellertid, som Markus skriver, ha inkommit porträtt efter att Index sammanställdes på 1930-talet så kontakta Emilia Ström på Porträttarkivet. Jag vore själv intresserad om något porträtt av Carl Julius De la Gardie finns bevarat.

51
Kock / Cock / Kock / Cock
« skrivet: 2012-02-21, 16:15 »
Hej! Är det någon som vet om kronobagaren Torsten Månsson Kock (död 1711 i Karlskrona) har någon koppling alls till övriga Kockar? Han son Magnus Kock fick 1716 burskap i Karlskrona medan dottern Annika Kock gifte sig med volontären Johan Buldan.

52
Lindsay / Lindsay
« skrivet: 2012-02-18, 13:40 »
Lindsay från Göteborg? I maj 1663 tas i Göteborg upp ett mål mellan Isak Matsson från Stockholm och kaptenen Nils Nilsson. Det framgår att tvisten bland annat rör en arvstvist efter salig kapten Hans Lindsay (Lindzaj). Är det någon som känner till kapten Lindsay och hans familjeförhållanden?

53
Hej Ingegärd! Tusen tack för uppslaget. Sockennamnet Berg passar ju också bra som upphov till namnet Berg/Bergman.  Jag har nu följt familjen i Hult/Bjursjö (det är samma familj) framåt i tiden. Dessvärre avlider lille Nils född 2/2 1760 tidigt och brodern Per stannar i Berg socken. Så det kan inte vara mina timmermän. Månne finns det någon Nils född 2/2 något annat år eller i Kalmar län? Jag litar inte helt på uppgifterna i husförhörslängden i Karlskrona. Nils Bergmans hustru Märta begåvas med helt olika födelseår i olika längder.

54
Berg/Bergman? Timmermannen Petter Berg 19 juni 1804 avled i Karlskrona. Han uppgavs då vara 46 år gammal. Såsom bror till Petter Berg omnämns en timmerman Nils Bergman. I husförhörslängd för amiralitetsförsamlingen i Karlskrona anges Nils Bergman vara född 2 februari 1760 i Kronobergs län. Således efterfrågas om någon har sett två bröder födda i Småland - ca 1758 för Petter och 2 februari 1760 för Nils.

55
Drakenberg / Drakenberg
« skrivet: 2012-02-08, 19:22 »
I Elgenstierna omtalas kommendanten Johan Drakenberg (+1716 i Karlskrona) som son till översten Börje Nilsson Drakenberg. Är det någon som har mer uppgifter om dessa tidiga Drakenbergar? En anmoder till mig, Anna Catharina Diupenberg, omtalar 1737 Johan Drakenberg som min sahl faderbroder öfwerstlieutenanten och Commendanten på SiöCastellerne Kongzholmen och Drottningskiär Johan Drakenberg af hwilckens härkombst iag är. Anna Catharina Diupenberg är dotter till arklimästaren Jacob Diupenberg i Karlskrona. Denne uppträder första gången när han 1687 i en rulla avancerar från vintervaktsbåtsman till konstapelsmått. Då står han som Jacob Nilsson Diupenberg säger sitt rätta nampn wara Drakenbergh.  
 
Jacob Nilsson Diupenberg bör antingen vara son till Börje Drakenbergs bror, kaptenen vid Älvsborgs regemente Nils Nilsson, och därmed kusin till Johan Drakenberg. Alternativt är han verkligen bror till Johan Drakenberg men då är inte den senare son till översten Börje Drakenberg. I så fall skulle de kunna vara söner till överstens son löjtnanten Nils Drakenberg (vars födelseår 1653 i så fall ter sig lite väl sent). Det kan noteras att Johan Drakenberg förefaller yngre än Börje Drakenbergs övriga söner. Han nämns inte heller bland Börje Drakenbergs söner Gustaf Adolf och Nils i Rhyzelius anteckningar. (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/7270.html?1175624804)  
 
Drakenbergarna är hur som helst felaktiga i Elgenstierna. Där omtalas att Börje Drakenbergs son Gustaf Adolf skulle efterlämnat sonen Gustaf Adolf men i domboksprotokoll framgår att denne hette Carl Drakenberg.

56
Någon som har ledtrådar till ursprunget för konstapeln vid amiralitetet Måns Arvidsson Swan? Han antogs som konstapelsmått 1 september 1682 och levde sedan i Karlskrona. Hustrun hette Helena Tyresdotter. Swan avled i Karlskrona 1704.

57
Staaf / Staf / Staaf / Staf
« skrivet: 2012-01-27, 23:30 »
Timmermannen Fredrik Staf/Staaf i Karlskrona fick 1734 sonen Nils. Nu undrar jag om någon har uppgifter om Staafarna i Karlskrona före Fredrik Staf? Enligt en gammal anteckning jag gjort finns det en arklimästare Nils Staaf gift 1) m Catharina Håkansdotter Lundman och 2) m Dorothea Aquilonia. Han borde vara identisk med den konstapel Nils Staaf som 1719 får sonen Andreas i Karlskrona och med den underfyrverkare Nils Andersson Staaf som vigs i amiralitetsförsamlingen 12 maj 1719 med Catharina Lundman. Finns det någon koppling mellan Nils Staaf och Fredrik Staaf som ju döper sin egen son till Nils? Några uppgifter om Fredrik Staafs bakgrund har jag emellertid inte annat än att han 1730 antas som timmerman vid amiralitetet.

58
Det kan tilläggas att han återfinns även på tomt 48 i samma kvarter så han torde ägt två tomter.

59
I tomtboken för Karlskrona 1718 (LLA Karlskrona rådhusrätt och magistrat C III a:1) finns på tomten nr 38 i fjortonde kvarteret Ländzman Petter Carlqvist. Jag tror som sagt att vi får fiska i Ronneby/Karlskrona bland handelsmän i vårt sökande efter Carlqvistarnas bakgrund.

60
Det skall vara att länsmannen Nils Hansson är far till Carlqvistarna som är skakigt.

61
Hej! Jag tror slutledningen att länsmannen Nils Hansson är bror till Carlqvistarna är skakig. Att en koppling finns visas av att Johan Carlqvist uppträder som dopvittne flera gånger. Varför inte identifiera länsmannen med den Nils Hansson som är bland Magdalena Pedersdotters arvingar? I så fall är han antingen halvbror eller kusin till Johan Carlqvist snarare än far. Har vi någon koll på vem kyrkoherden Anders Bagers hustru Cecilia var?

62
Hej! I herdaminnet för Lunds stift finns uppgiften (tydligen ursprungligen från Johan/Hans Carlqvists änka) att denne var född i Ronneby. Det låter också ganska sannolikt med tanke på att hans moster Magdalena Pedersdotter var gift med olika handelsmän i Ronneby och Karlskrona.  
 
En hypotetisk föräldraduo skulle kunna vara Nils Hansson och Anna Pedersdotter vars dotter Maria döps 1673 i Ronneby (Ronneby C:1 pag.535). Bland vittnena märks Magdalena Pedersdotters första make Herman Laske samt en Cidtze (dvs Cecilia) som är gift med kyrkoherden Anders Bager i Fridlevstad. Just namnet Cecilia är ju särskilt intressant med tanke på Cecilia Magdalena Carlqvists namn.

63
I dopboken för Ronneby dyker Herman Laskes hustru Magdalena upp då och då som dopvittne under 1670-talet. Om vi ponerar att fadern till Carlqvistarna heter Nils så är en (mycket spekulativ kandidat) en Nils Hansson Junior som bland annat dyker upp i Ronneby dombok 11 april 1676. Han skulle kunna vara son till en Hans Nilsson (gift med en Dorotea som agerar dopvittne ibland). Allt detta är dock helt hypotetiskt och bygger på det inte helt ovanliga namnet Nils. I höstas försökte jag ta fotografier av Cecilia Magdalena och hennes make Israel Schultz (deras dotter Anna är en av mina anmödrar). Resultatet blev dock jämmerligt.

64
Ah! Det skall stå Peter Hansson och inte Peter Carlqvist. Notisen i domboken 1707 lämnar oss i oklarhet om Hans Carlqvist, Cecilia Magdalena Carlqvist, Nils Hansson, Anna Magdalena Carlqvist och Peter Carlqvist var syskon, halvsyskon eller kusiner. Att Hans Carlqvist kallas Nilsson antyder ju snarast att vi rör oss med två olika syskon- eller kusinkullar här. Eftersom Anders Hansson inte nämns bland arvtagarna 1707 är jag inte helt säker på att vi skall räkna in honom i skaran. Uppenbarligen var i alla fall deras mor (mödrar?) syster till Magdalena Pedersdotter. En kryptisk anteckningar som jag gjort någon gång i äldre stenåldern uppger att Magdalena Pedersdotter före giftermålet med Carl Frigel var gift med handelsmannen Herman Laske (först Ronneby sedan Karlskrona). Har du ytterligare någon bild av vår gemensamma anmoder Cecilia Magdalena Carlqvist där hon inte är fullt så bländad i ansiktet?

65
En pusselbit om Carlqvistarna hittas i domboken för Karlskrona rådhusrätt 30 september 1707 (Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv Blekinge län E VII BAA:971). Där nämns att rådmannen Carl Frigels maka Magdalena Pedersdotter avlidit och testamenterat 800 riksdaler till sina arvingar Hans Carlqvist, Cecilia Magdalena Carlqvist, Nils Hansson, Anna Magdalena Carlqvist och Peter Carlqvist. Den avlidna Magdalena Pedersdotter omnämns som arvingarnas sal. moders syster.

66
Haffenberg / Haffenberg
« skrivet: 2012-01-11, 00:26 »
Hej Anders!
Bouppteckningen efter Petter Holmgren finns i Höks häradsrätt F II a:5 och förrättades 17 mars 1757. Där framgår att Petter Holmgren i tidigare giften hade sonen gästgivaren Christian Holmgren samt döttrarna Catharina (18), Johanna (15), Kierstin (13) och Boel (11). En son Anders Holmgren (1 1/2 år) fanns från det sista äktenskapet med den likaledes avlidna Maria Jeppesdotter. Christian Holmgren avstår som sagt sin lott i boett till halvsyskonen. Möjligen kan det vara signifikant att det i boet finns en gammal dansk postilla, en gammal dansk bok och en gammal dansk psalmbok. Petter Holmgren anges ju komma från Köpenhamn när han gifter om sig i Tjärby 1736.

67
Haffenberg / Haffenberg
« skrivet: 2012-01-08, 13:25 »
Hej Anders,
 
Uppgiften om att Per Holmgren var kornett förekommer bara i sonens dödbok i Söderbärke 15 september 1795. Annars har jag kunnat pussla ihop följande. Sonen Christian anges vara född i Laholm antingen 1726 eller 1729. Någon Christian som passar in på detta har jag inte funnit i födelseböckerna förutom ett märkligt fall där en prästänka Magdalena Staaf från Lund passerar förbi Laholm och nedkommer 1729 med en oäkta son Christian. Att detta skulle vara Christian Holmgren är dock helt obevisat. Christian själv poppar upp som handelsbetjänt i Borås på 1740-talet och blir senare gästgivare i Dalarna.  
 
Det första ljus som faller över familjen helt säkert är när i Tjärby vigselbok 1736 Petter Holmgren kallas änklingen af Kiöpenhambn Petter Holmgren vid sitt giftermål med Sissa Larsdotter från Tjärby. Det antecknas också att Afwittringen efter förra hustrun blef skriftel ifr Kiöpenhamn upwist, at i dess bo, barnen och honom emellan, eij något til delning fantz. Följande föds en dotter Mätta Catharina i Tjärby. Från 1740 finns Petter Holmgren i Laholm socken i mantalslängderna. Uppenbarligen har han varit fattig. År 1746 står t.ex. alldeles utfattig, tigger wid huset och i byggden. I mantalslängderna beskrivs Petter Holmgren som gaml: krigzman år 1750. Om man kollar i mantalslängderna åren före hans död står sådant som hustrun död uti sept 1751. från huset i stor fattigdom, närer sig med tiggande. 1757 avlider han i Daggarp i Tjärby. Av bouppteckningen framgår att han är far till Christian Holmgren (som avstår från arv till förmån för sina halvsyskon). Dessvärre har jag inte kunnat hitta vare sig Petter Holmgrens bakgrund eller Catharina Haffenberg.

68
Haffenberg / Haffenberg
« skrivet: 2012-01-07, 02:35 »
När gästgivaren Christian Holmgren avlider i Söderbärke i Dalarna 15 september 1795 anges han vara född i Laholm 1726 och föräldrarna vara kornetten Per Holmgren och Catharina Haffenberg. Holmgren har jag hittat i Halland (även om kornettskapet är tvivelaktigt). Några spår av modern Catharina Haffenberg har jag emellertid inte funnit. Samtidigt fanns en prästsläkt Haffenberg på västkusten. Kan det finnas någon koppling till denna?

69
Målningar / Lechanderporträtt?
« skrivet: 2011-11-20, 12:29 »
Hej! Jag har nu klickat på vederbörande och sänt iväg en epistel med en undran om porträttet av 1600-talsprästen verkligen är Jonas Laurentii i Lekåsa.

70
Målningar / Lechanderporträtt?
« skrivet: 2011-11-19, 17:53 »
På en hemsida med svårtolkad ansvarig person hittade jag en svartvit bild av ett porträtt som angavs vara kyrkoherden Jonas Laurentii i Lekaså (död ca 1620). Herdaminnet för Skara stift är dessvärre föråldrat (1871) och mycket knapphändigt. Ändå blir jag lite undrande om porträttet (var det nu kan finnas?) verkligen föreställer Jonas Laurentii. Han var stamfader för släkten Lechander och en Lechander (Nikolaus Lechander, 1656-1726) dyker upp i Porträttarkivet tryckta index. Nikolaus Lechander är kanske lite sen eftersom porträttet - om det nu inte är helt gripet ur luften - förefaller snarare höra hemma under 1600-talets första hälft än i början av 1700-talet. Möjligen skulle det kunna vara domprosten Laurentius Jonae Lechander i Skara. Känner någon igen bilden eller har information om porträtt av Lechandrar?
 
Här är länken:  
 
http://www.staversjo.com/Html/p724a95b0.html

71
Hälleberga / Äldre inlägg (arkiv) till 03 februari, 2012
« skrivet: 2011-11-12, 03:37 »
Känner någon till Anders Svensson (född 1763 enligt hfl)? Han gifter sig 25 mars 1792 i Hälleberga med änkan Sara Persdotter på Stora Villköl där han är dräng. Han står tidigare som dräng på Fröneskruf Mellomgård. Han avlider på Villköl i december 1809 och anges då vara 48 år gammal. En Anders Svensson föds i angränsande Madesjö 1763. Kan det var densamme?

72
Tving / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-11-12
« skrivet: 2011-11-12, 02:45 »
Har någon uppgifter om var båtsmannen Gumme Grönberg i Gröngölsmåla i Tving var född? Han anges i hfl i Tving vara född 24 november 1778 och avlider på Gröngölsmåla i Tving 1855. Gumme dyker upp i Räntemåla i Tving på 1780-talet med sina föräldrar torparen Sven Olsson (död 19 december 1813 i Räntemåla) och Ingrid. Deras öden före 1780-talet är mig okända.

73
Meurling / Meurling
« skrivet: 2011-10-17, 23:30 »
Jag har hört mig för hos det förträffliga porträttarkivet men dessvärre var porträtten okända där.

74
Meurling / Meurling
« skrivet: 2011-10-17, 17:26 »
När kyrkoherden Jöns Meurlings första hustru Maria Juliana Malmström avlider 1750 omnämnes i hennes bouppteckning en rad porträtt.  
 
1. Ett porträtt infattat i pinsback (en mässingslegering) av Maria Juliana Malmströms mor Maria Juliana Tranhielm. Detta verkar vara ett miniatyrporträtt. Det tas upp bland olika smycken.  
 
2. Två porträtt av Maria Juliana Malmströms moster och morbror. Rimligen är detta Christoffer Tranhielm och dennes syster Agneta Tranhielm.
 
3. Två olika uppsättningar av porträtt av Jöns Meurling och makan Maria Juliana Malmström (dvs inalles fyra tavlor).  
 
Är det någon som har en susning vart dessa olika porträtt har tagit vägen?

75
Det kan tilläggas att prins Oscars exakta avresedatum från Stockholm var 9 april 1867.

76
Om ett barnhusbarn placeras hos en kammartjänare i Arvfurstens palats skulle jag uppriktigt sagt tolka det som ett starkt indicium mot att prins Oscar var barnafadern. Det förefaller ytterst osannolikt att han skulle vilja ha en utomäktenskaplig dotter rännande omkring i palatset.

77
Heijke / Heijke
« skrivet: 2011-07-05, 22:42 »
Är det någon som har uppgifter om den första generationen av familjen Heijke? Anfadern Detlof Heijke var kopparsmed och inkom från Tyskland. Han skall ha arbetat vid myntverket i Avesta. Enligt Elgenstierna hette hustrun Märta Pedersdotter och avled i maj 1693 i Avesta.  På Disbyt finns uppgifterna att Detlof Heijke avled 1682 och makan Märta 1687 i Grytnäs. Vilka är källorna till Heijkes giftermål och hustruns namn? I mantalslängder återfinns Detlof Heijke och hans onämnda hustru i Avesta till och med 1680-talet.

78
Utter / Utter
« skrivet: 2011-06-27, 22:55 »
Vem var Catharina Utters far? Komministern i Nottebäck Andreas Olai Fornander var gift med Catharina Utter. Vid sin död i Nottebäck i januari 1703 uppgives hon vara 39 år gammal. Hon bör således vara född 1664. En sannolik syster är den Elizabeth Nilsdotter Utter som tillsammans med Catharina agerar dopvittne i Ör när Fornander tjänstgör där 1691: Catharina Nilsdotter Uther och Elizabeth Nilsdotter Uther. K.A.K:son Leijonhufvud anger i Ny svensk släktbok att Catharina Nilsdotter Utter var dotter till slottsfogden på Visingsö Nils Utter och Elizabeth Jönsdotter. I Filip Wijkströms (1876-1956) anteckningar på UUB hänvisas till uppgifter från Catharina Utters ättling Nicolaus Wijkström (f.1761). Enligt denne var Catharina Utter dotter till Nils Wimundsson Utter, frälsefogde åt fru Ingeborg Rosenstråle, samt Elizabeth Jönsdotter (om vilken sägs att hon var född i Norrköping och att hennes fader war kongl. Controlleur därstädes).  I en släkttavla på VLA sammanställd av Filip Wijkström  sägs Nils Utter vara frälsefogde på Äspenäs i Kristdala socken.

79
Wimmerberg / Vimmerberg / Wimmerberg / Vimmerberg
« skrivet: 2011-06-22, 19:57 »
Någon som känner till Catharina Wimmerbergs härkomst? Hon vigdes 10 augusti 1755 i Kalmar stadsförsamling med guldsmedsgesällen Petter Brandtberg. De fick sedan barnen Nils Peter, Abraham och Sara Maria. I vigselboken 1755 kallas hon pigan Caisa Wimmerberg. I dödboken i Kalmar 19 juli 1778 anges att guldsmeden Brandtbergs hustru Catharina Wimmerberg dött 57 år gammal av lungsot.

80
Känner någon till Helena Salomonsdotter (även Samuelsdotter)?  Hon var gm Nils Persson i Kliftetorp (Hälleberga) och avled 1773 i Hälleberga 73 år gammal.  Hon hade troligen systern Florentina Salomonsdotter eftersom maken Nils Persson 1739 vittnade i ett mål om arv efter Florentinas moster Gertrud Eriksdotter i Jordantorp (känner någon till henne?).  Florentina gifte sig 1738 i Madesjö med Nils Jonsson och avled 1741 i Madesjö 31 år gammal.

81
Känner någon till Sara Christina Grönlund?  Hon gifte sig 9 juni 1786 i Kalmar stadsförsamling med tullvisitören Peter Lundgren.

82
Virserum / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-december-3
« skrivet: 1999-07-12, 15:02 »
Johan Hultenberg.  Känner någon till snickarmästaren Johan Hultenbergs ursprung?  Han gifte sig 1752 i Stenberga med Margareta Christina Hallin (dotter till sergeanten Carl Hallin?) och dog 23 maj 1768 på Dansö i Virserum. Alla uppgifter av intresse.

Sidor: [1]